Potenser

Olle Rehnquist

26/08/2021

1 Introduktion
Med potens så menar vi ett tal på formen ab . Då kallar vi a för basen och b
för exponenten. Så i exempelvis 23 är 2 basen och 3 exponenten. Vi fokuserar
den här lektionen på potenser med a ≥ 0.
Definition 1.1. Om vi har an där n är ett positivt heltal låter vi:

an = a
| · a ·{za · · · a}
n gånger

Exempel 1.1.
73 = 7| ·{z
7 · 7}
3 gånger

2 Potenslagar
Det finns vissa lagar som hjälper oss att räkna med potenser som vi bör mem-
orera.
(i) an am = an+m
Exempel 2.1.
72 73 = (7 · 7)(7 · 7 · 7) = 75
| {z }
5 gånger

Generellt:
an am = (a · a · · · a) (a · a · · · a) = a
| · a{z· · · a}
| {z } | {z }
n gånger m gånger n+m gånger

an
(ii) am = an−m
Exempel 2.2.
75 7 · 7 · 7 · 7
· 7

2
= = 75−2 = 73
7
7 ·
7
m
(iii) (an ) = anm

1
 Exempel 2.3.
3
(72 ) = (7 · 7)(7 · 7)(7 · 7) = 72·3 = 76

Nu har vi beräknat potenser med positiva exponenter men vi vill utöka defini-
tionen till icke-negativa så att potenslagarna fortfarande gäller. Vi noterar att
om potenslagarna ska gälla måste:
Exempel 2.4.
71
70 = 71−1 =
=1
71
Antag nu istället att vi har en negativ exponent:
Exempel 2.5.
70 1
7−1 = 70−1 = =
71 7

Definition: Vi definierar ovanstående observationer generellt:

1. a0 = 1

2. a−n = 1
an

Det visar sig att alla potenslagar fungerar även för icke-positiva exponenter.
I exemplet ovan markeras potenslag som används med en siffra.
28 ·26
Exempel 2.6. Förenkla 210 . Lösning:

28 · 26 1 28+6 2 14−10
= 10 = 2 = 24 = 16
210 2
37
Exempel 2.7. Förenkla 32 ·36 . Lösning:

37 1 37 2 7−8 1
= 6+2 = 3 = 3−1 =
32 · 36 3 3
Problem 2.1. Vad är störst: 250 eller 820 ? Lösning: När vi jämför storleken
av potenser vill vi att de ska ha samma exponent eller bas. Här noterar vi att
20 3
8 = 23 vilket ger att 820 = (23 ) = 23·20 = 260 > 250 .
20
Problem 2.2. Vad är störst: 260 eller 340 ? Lösning: Vi ser att 340 = (32 )
20
och 260 = (23 ) men här är exponenterna samma så det räcker att se att 32 > 23
så 340 > 260 .
Nu skall vi få fram ytterligare två potenslagar, först ser vi att:
4
64 = (2 · 3) = 2 · 3 · 2 · 3 · 2 · 3 · 2 · 3 = 2 · 2 · 2 · 2 · 3 · 3 · 3 · 3 = 24 34

Mer generellt:

2
 n
(iv) (ab) = an bn
n an
(v) ( ab ) = bn

Vi löser några problem med dessa nya lagar till förfogande.

Exempel 2.8.
6 3
66 + 93 (2 · 3) + (32 ) 26 · 36 + 36
= = = 26 + 1 = 64 + 1 = 65
36 36 36
Exempel 2.9.
2
(23 · 35 ) 26 · 310
4 7
= 4 7 = 22 · 33 = 4 · 27 = 108
2 ·3 2 ·3
Problem 2.3. Lös ekvationen 6a · 4b = 12100 för heltal a och b.
Lösning: Vi kommer i vår lösning att använda oss av en väldigt viktig sats
som kallas för Aritmetikens fundamentalsats som säger att varje positivt heltal
kan primtalsfaktoriseras på ett unikt sätt. Vi börjar med att primtalsfak-
torisera högerledet:
a b
6a 4b = (2 · 3) (22 ) = 2a · 22b · 3a = 2a+2b · 3a

Vänsterledet blir istället:

1
12100 = (3 · 22 ) 00 = 3100 · 2200

Här använder vi Aritmetikens fundamentalsats så antalet 3:or och 2:or i fak-
toriseringen måste vara lika. Därmed:

a = 100 och 100 + 2b = 200 ⇐⇒ b = 50

Genom att behålla ekvivalensen genom vårt resonemang har vi bevisat att
ekvationen har lösningar om och endast om a = 100 och b = 50.