Skinners teori om lärande: Operant konditionering

Enligt B. F. Skinners teori om lärande utvecklas eller betingas våra beteenden genom
förstärkningar. Han hänvisade till denna process som operant konditionering, där operant
syftar på alla beteenden som verkar på miljön och leder till konsekvenser.
kinner's Theory of Learning: Operant Conditioning
Enligt B. F. Skinners teori om lärande utvecklas eller betingas våra beteenden genom
förstärkningar. Han hänvisade till denna process som operant konditionering, där operant
syftar på alla beteenden som verkar på miljön och leder till konsekvenser.
Skinners teori om lärande säger att en person först utsätts för en stimulans, som framkallar en
respons, och responsen förstärks sedan (stimulus, respons, förstärkning). Det är i slutändan
detta som villkorar vårt beteende.
För att göra denna process lättare att komma ihåg utvecklades behaviorismens ABC.
ABC:erna är antecedent (stimulus), beteende (respons) och konsekvens (förstärkning).
Förstärkning: Skinners teori om lärande spelar förstärkning en avgörande roll i
beteendeutveckling. Förstärkning är varje händelse som stärker ett visst beteende och det kan
vara positivt eller negativt till sin natur.
Positiv förstärkning inkluderar handlingar eller händelser som stärker ett svar genom att ge en
stimulans för vissa beteenden, som att ge ett barn en belöning eller beröm för att de städar sitt
rum. Negativ förstärkning stärker också ett svar, men genom att ta bort ett ogynnsamt
resultat, som att barnet städar sitt rum för att undvika att bli jordad
Schema för förstärkning: Skinner beskrev vidare scheman för förstärkning i sin forskning
om operant konditionering. Dessa scheman avgör när specifika beteenden förstärks (antingen
baserat på antalet svar eller tid) och påverkar hur starkt ett inlärt beteende blir.
Skinners fyra scheman för förstärkning är:
Schema med fast kvot: Svaren förstärks efter ett visst antal svar
Schema med variabelt förhållande: Svaren förstärks efter ett ospecificerat eller oförutsägbart
antal svar
Schema med fasta intervall: Svaren förstärks efter en viss tid
Schema med variabelt intervall: Svaren förstärks efter en ospecificerad eller oförutsägbar tid
Bestraffning:
Straff kan också spela en roll i inlärningsprocessen, enligt B. F. Skinner. Straff beskrivs som
tillämpningen av ett negativt resultat i ett försök att minska eller försvaga ett specifikt
beteende.
Straff kan innebära att man presenterar en negativ förstärkare – som smisk, skäll eller
utdömande av ett fängelsestraff – som vissa kallar positivt straff. Eller det kan innebära att en
positiv förstärkare tas bort, till exempel att ta bort en favoritleksak, även känd som ett
negativt straff.
Belöningar och straff kan användas för att ändra beteende.
Behaviorister tror att alla kan lära sig vad som helst. Allt de behöver är rätt belöningar och
straff.
Lärarmaskinen: Enheten skapad av B. F. Skinner var en maskin för matematikundervisning
som gav omedelbar feedback efter varje problem. Även om den ursprungliga enheten faktiskt
inte lärde ut nya färdigheter, kunde Skinner så småningom utveckla en maskin som
levererade inkrementell feedback och presenterade materialet i en serie små steg tills eleverna
fick nya färdigheter, en process som kallas programmerad instruktion.
Om vi ger en "stimulus", förväntar vi oss ett visst svar. Om någon kommer fram bakom dig
och nyper dig i ryggen, slår du vad om att du kommer att svara argt! Nypan var "stimulansen"
och den arga responsen var "svaret".

Definitionen av Behaviorism är... Behaviorism är en teori om lärande som tror att lärande
sker genom lärares belöningar och straff som leder till förändringar i beteende.
För Behaviorister anses inlärning bara ske när vi kan observera det.
Behaviorister vill se en förändring i beteende. Det är hela målet med den behavioristiska
teorin!
Behaviorister tror att vi kan "tränas" i att förändra våra beteenden.
Behaviorism tar inte hänsyn till känslor, de säger ingenting om känslor i utbildning.
Behaviorism misslyckas med att erkänna känslornas komplexa roll i lärande

I konstruktivistisk teori förstår vi att lärande sker genom observation, reflektion, organisation
av idéer i ditt sinne och utveckla en djup förståelse för hur världen fungerar.

Till exempel tror konstruktivister att du måste ha en förståelse för varför 5 x 5 = 25.
Behaviorister tenderar att vara glada så länge du ger rätt svar. Vem bryr sig om hur du kom
dit?

Därför människor som är väldigt bra på att memorera information att klara sig bra i
beteendeistiska situationer. Människor som är mycket duktiga på att djupt förstå begrepp
tenderar att klara sig bra i konstruktivistiska klassrum.