Tentamen 2019-05-02 kl 8-13

FAFA60 Fotonik 2019

Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet!

 Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften,
och förklara de beteckningar du använder i formler och uttryck. Uppgifter utan tydligt mar-
kerat svar ger inte full poäng och glöm inte enheter!
 Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, godkänd formelsamling (t.ex. TeFyMa) samt formel-
blad.
 Formelbladet delas ut i samband med tentamen.
 Mobiltelefoner och liknande får inte medföras till skrivplatsen. De skall förvaras avstängda
med andra personliga tillhörigheter enligt skrivningsvaktens anvisningar.
 Börja ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida av pappret.
 Skriv anonymkod (alternativt namn om du inte fått anonymkod) på varje blad och numrera
sidorna.
 Uppgifterna är inte sorterade efter svårighetsgrad.
 Varje korrekt löst uppgift ger 3 poäng efter en helhetsbedömning.
- För betyg 3 krävs minst 12 poäng.
- För betyg 4 krävs minst 16 poäng.
- För betyg 5 krävs minst 20 poäng.
Lycka till // Adam Kinos

1. Inledande frågor
a) Ljus infaller från luft, 𝑛𝐿 = 1, mot två genomskinliga skikt
med brytningsindex 𝑛1 = 1,3 och 𝑛2 = 1,5, se figur 1. Om
infallsvinkeln mot det första skiktet är 30°, vad är den utgå- 30°
ende vinkeln inne i skikt 2? (1,0 p)
b) Ljus som reflekteras mot en vätska med okänt brytningsindex
blir fullständigt planpolariserat när infallsvinkeln är 55,5°. 𝑛𝐿 = 1
Ljuset infaller från luft. Vad är vätskans brytningsindex?
(1,0 p)
1 𝑛1 = 1,3
c) Vertikalpolariserat ljus med intensitet 𝐼0 infaller mot två po-
larisatorer, där den första är ställd så att genomsläppningsrikt-
ningen är vriden 30° från den vertikala riktningen, medan den
2 𝑛2 = 1,5
andra är vriden ytterligare 20°, alltså 50° från den vertikala
riktningen. Hur stor är intensiteten som går igenom båda po-
larisatorerna? (1,0 p)
Figur 1: Ljus bryts i två plana
ytor.
2. Diskussionsuppgift
Ibland vill man expandera diametern hos en laserstråle utan att ljuset för den skull blir
divergent. Problemet löses med hjälp av två linser. Beskriv hur!
Ledning: Laserstrålen in till den första linsen består av parallella strålar, och laserstrå-
len ut från den andra linsen ska också bestå av parallella strålar för att ljuset inte ska
vara divergent. (3,0 p)

1
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

3. Såpbubbla
a) En såpbubbla med brytningsindex 1,36 vars skikt är 450 nm tjockt och omgivet
av luft på båda sidor belyses med vitt ljus, se figur 2 nedan. Vid vilken/vilka
synliga våglängder blir det konstruktiv interferens i reflektion, och därmed max-
imal reflektion. Strålen infaller normalt mot ytan. (2,0 p)
b) Hur stor del av intensiteten reflekteras vid den/de synliga våglängderna från
uppgift a som har konstruktiv interferens i reflektion? (1,0 p)

𝑛1 = 1
𝑛2 = 1,36 𝑑 = 450 nm
𝑛1 = 1
Figur 2: Vänster: Bild av en såpbubbla. Höger: Sketch över vitt ljus som infaller normalt mot
såpbubblan med brytningsindex 𝑛2 = 1,36 och vars tjocklek är 𝑑 = 450 nm.

4. Inkoppling till fiber

För att säkert överföra en laserstråle från ett optiskt bord till ett annat används med
fördel en fiber eftersom detta undviker fria laserstrålar mellan borden. Lasern som du
använder har våglängden 1550 nm och en stråldiameter på 𝐷 = 3 mm. Du använder
en lins med en 5 mm brännvidd för att koppla in ljuset till fibern. Fiberns brytningsindex
är 1.5 och 1.48 för kärnan respektive manteln, och kärndiameter är 𝑑𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = 5 μm.
a) Olika numeriska aperturer för laserstrålen och fibern kommer leda till att en del
av ljuset från lasern kopplas in i manteln på fibern. Hur stor del av ljusintensi-
teten som kopplas in i kärnan beräknas genom NA2fiber /NA2laser . Räkna först ut
den numeriska aperturen för fibern samt för laserstrålen i fokus. Räkna sedan
ut förlusten på grund av att inte allt ljus kopplas in till kärnan, ange svaret i dB.
(1,5 p)
b) På grund av att diametern på laserstrålen i fokus, 𝑑𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟 , och diametern på kär-
nan i fibern, 𝑑𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 , är olika kommer vi få en del förluster som kan beräknas
2 2
genom 𝑑𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 /𝑑𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟 . Räkna först ut diametern på laserstrålen i fokus, 𝑑𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟 ,
där vi antar att storleken begränsas av böjning. Räkna sedan ut förlusten och
ange svaret i dB. (1,5 p)

2
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

5. Ett svart hål

Som ni säkert har hört så togs den första bilden av ett svart hål för några veckor sedan,
se den vänstra delen av figur 3 nedan. Det svarta hålet är som namnet antyder svart, och
det man ser på bilden är mikrovågsstrålning som kommer från en ackretionsskiva (eng-
elska: accretion disk), som består av väldigt varm gas som snabbt roterar kring det
svarta hålet.
Det svarta hålet i mitten av figuren har en radie på ungefär 5 ⋅ 1013 m. Avståndet till
det svarta hålet är ungefär 55 miljoner ljusår. Ett ljusår är den sträcka ljus färdas i va-
kuum på ett år. Mikrovågsstrålningen som undersöktes hade våglängden 1,3 mm.
a) Hur stor synvinkel tar det svarta hålet upp? Ange svaret i grader. (1,0 p)
b) Bilden togs med The Event Horizon Telescope vilket är en samling av teleskop pla-
cerade runt om hela jorden. Räkna ut vinkelupplösningen för teleskopet som antas
vara begränsad av böjning, där diametern på teleskopet kan sättas lika stor som jor-
dens diameter (12 742 km). Ange svaret i grader. (1,0 p)
c) I den högra delen av figur 3 visas en simuleringen över det svarta hålet samt ack-
retionsskivan. Anta att vinkelupplösningen i simuleringen är 30 gånger bättre än
den experimentella vinkelupplösningen som räknades ut i uppgift b. Hur stort hade
ett hypotetiskt teleskop behövt vara för att uppnå samma vinkelupplösning?
(1,0 p)

Figur 3: Vänster: Första bilden av ett svart hål [https://eventhorizontele-

scope.org/]. Höger: Simulering av det svarta hålet samt ackretionsskivan
[https://www.youtube.com/watch?v=jvftAadCFRI]

3
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

6. Böjning och interferens

Sex olika spaltsystem, delbilder A till F nedan, belyses med laserljus och böjning/inter-
ferensmönstret studeras på en vägg långt bort. I delbild 1 till 8 nedan ses åtta olika
sådana böjning/interferensmönster, notera att alla mönster är tagna med samma
inzoomning. Para ihop de sex hålen med deras respektive mönster (två mönster kommer
alltså inte att användas). Observera att endast svar skall anges! Det räcker att pre-
sentera en lista på sex par med en bokstav och en siffra i varje par.
(0,5 p per rätt svar)

A B 1 2

C D 3 4

E F 5 6
Figur 4: A-F visar sex olika spaltsystem, medan
1-8 visar åtta olika böjning/interferensmönster.

7 8

4
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

7. Vågfenomen
a) En laserstråle utbreder sig i vakuum. Bestäm med hjälp av den vänstra delen av
figur 5 amplituden 𝐸0 , våglängden 𝜆, samt periodtiden 𝑇 av den elektromagne-
tiska vågen som beskrivs med följande ekvation:
𝑡 𝑥
𝐸(𝑥, 𝑡) = 𝐸0 ⋅ sin (2𝜋 ⋅ ( − ))
𝑇 𝜆
(1,0 p)
b) Bestäm intensiteten av vågen när den utbreder sig i vakuum. (1,0 p)
c) Med hjälp en halvgenomsläpplig spegel delas laserstrålen upp i två strålar, båda
med hälften av den ursprungliga intensiteten som räknades ut i uppgift b, se den
högra delen av figur 5. Strålarna styrs sedan med hjälp av speglar så att de till
slut utbreder sig mot varandra och bildar en stående våg. Vad är den lägsta och
högsta intensiteten i den stående vågen? (Ifall ni inte löst uppgift b kan ni sätta
intensiteten i vardera stråle till 0,5 ⋅ 𝐼0 ). (1,0 p)

Stående våg
0,5 ⋅ 𝐼0

𝐼0
0,5 ⋅ 𝐼0

Figur 5: Vänster: Positionsgraf över det elektriska fältets vågrörelse. Enheten μm står för mikrometer,
alltså 10−6 m. Höger: Sketch över hur laserstrålen delas upp i två lika delar för att sen skapa en stående
våg.

5
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

8. Tidsbudget i ett fibersystem

Du har fått i uppdrag att designa en kommunikationslänk över ett avstånd på 2 km. För
tillfället står du mellan valet av en multimod-fiber med en bandbredd på 1,5 GHz ⋅ km,
alternativt en singelmod-fiber med en dispersion på 𝐷 = 5 ps/nm/km. Du kommer
använda dig av en laserkälla med en våglängd på 1550 nm och en spektralbredd på
2 nm. Stigtiderna på sändaren och mottagaren är båda 0,4 ns. Eftersom multimod-fi-
bern är billigare vill du helst använda den, dock är du orolig över om bandbredden i
systemet kommer vara tillräcklig eftersom kommunikationslänken kräver en bandbredd
på minst 500 MHz.
Undersök problemet genom att räkna ut bandbredden i kommunikationssystemet för de
två olika valen av fiber.
(3,0 p)

6
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

1. Inledande frågor
𝑛𝐿 sin(𝛼𝐿 )
a) 𝑛𝐿 sin(𝛼𝐿 ) = 𝑛1 sin(𝛼1 ) = 𝑛2 sin(𝛼2 ) ⇒ 𝛼2 = asin ( )=
𝑛2
sin(30°)
asin ( ) ≈ 19,5°
1,5
𝑛
b) Brewstervinkeln: tan(𝛼𝐵 ) = 𝑛2 ⇒ 𝑛2 = 1 ⋅ tan(55,5°) = 1,455
1

c) Malus lag: 𝐼1 = 𝐼0 ⋅ cos2 (30°) = 0.75 ⋅ 𝐼0

𝐼2 = 𝐼1 cos 2 (20°) = 0,88 ⋅ 𝐼1 = 0,66 ⋅ 𝐼0

2. Diskussionsuppgift
 Genom att placera två positiva linser på avståndet 𝑓1 + 𝑓2 blir strålarna som kommer ut
parallella ifall strålarna in är det. Om |𝑓2 | > |𝑓1 | får man en förstoring av stråldiametern
ifall båda linserna är positiva
 Alternativt först en negativ lins, sen en positiv lins, även de på avståndet 𝑓1 + 𝑓2 (men
nu är 𝑓1 negativ)

+ + − +
𝐹1
𝐹1

𝐹2
𝐹2
𝑓1 + 𝑓2 𝑓1 + 𝑓2
3. Såpbubbla
a) Skriv upp faserna för strålarna som reflekteras i första respektive andra ytan och sätt
fasskillnaden lika med Δ𝜙 = 𝜙2 − 𝜙1 = 𝑚 ⋅ 2𝜋 eftersom vi vill ha konstruktiv inter-
ferens.
2𝑛2 𝑑
𝜙1 = 𝜋 och 𝜙2 = ⋅ 2𝜋
𝜆𝑣𝑎𝑘
2𝑛2 𝑑
Δ𝜙 = ⋅ 2𝜋 − 𝜋 = 𝑚 ⋅ 2𝜋
𝜆𝑣𝑎𝑘
2𝑛2 𝑑
⇒ 𝜆𝑣𝑎𝑘 = 1
𝑚+
2

Testa olika 𝑚 för 𝑛2 = 1,36 och 𝑑 = 450 nm, och leta efter våglängder i det synliga
området 400 − 700 nm. För 𝑚 = 0,1,2,3 … fås 𝜆𝑣𝑎𝑘 = 2448 nm; 816 nm; 489,6 nm;
349,7 nm. Svaret är alltså 𝜆𝑣𝑎𝑘 = 489,6 nm.

7
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

𝑛 −𝑛 2
b) Reflektansen vid en yta ges av 𝑅 = (𝑛2 +𝑛1 ) = 2,33% och transmittansen ges av 𝑇 =
2 1
1 − 𝑅. Om vi betecknar den reflekterade intensiteten i första respektive andra ytan som
𝐼1 = 𝐼0 𝑅 och 𝐼2 = 𝐼0 𝑇 2 𝑅, samt 𝐼1 = 𝑘𝐸12 , 𝐼2 = 𝑘𝐸22 , så kan vi addera de elektriska fältet
(eftersom vi har konstruktiv interferens) för att få fram det totala reflekterade fältet
𝐼
𝐸𝑡𝑜𝑡 = 𝐸1 + 𝐸2 = √ 𝑘0 ⋅ (√𝑅 + √𝑇 2 𝑅). Detta ger i sin tur den totala reflekterade inten-
2
2
siteten 𝐼𝑡𝑜𝑡 = 𝑘𝐸𝑡𝑜𝑡 = 𝐼0 (√𝑅 + √𝑇 2 𝑅) . Andelen av ljus som reflekteras är därför
𝐼𝑡𝑜𝑡 2
= (√𝑅 + √𝑇 2 𝑅) = 9,1 %
𝐼0

4. Inkoppling till fiber

a) Den numeriska aperturen för laserstrålen samt fiber är:
𝐷/2 3/2
𝜃𝑎 = atan ( ) = atan ( ) = 16.7° ⇒ NA𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟 = sin(𝜃𝑎 ) = 0,287
𝑓 5

NA𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = √1.52 − 1,482 = 0,244

Förlusterna i dB ges av:
NA 2 0,244 2
𝐿NA = −10 log10 ((NA𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 ) ) = −10 log10 ((0,2873) ) = 1,41 dB
𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟

b) Diametern av laserstrålen:
𝑘⋅𝜆
𝑑𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟 = 2𝑓 ⋅ tan (asin ( 𝐷 )) ≈ 6,3 μm
Förlusterna i dB ges av:
𝑑 2 5 2
𝐿𝑑 = −10 log10 (( 𝑑𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 ) ) = −10 log10 ((6,3) ) = 2 dB
𝑙𝑎𝑠𝑒𝑟

5. Ett svart hål

a) Avstånd till det svarta hålet:
𝐿 = 55 ⋅ 106 ⋅ 365 ⋅ 24 ⋅ 3600 m ≈ 5,2 ⋅ 1023 m
5⋅1013
Totala synvinkel är: 2 ⋅ atan (5,2⋅1023 ) ≈ 1,1 ⋅ 10−8 grader

b) Begränsad av böjning, alltså Rayleighs upplösningskriterium ger:

1,22⋅1,3⋅10−3 m
𝐷 ⋅ sin(𝜃) = 1,22 ⋅ 𝜆 ⇒ 𝜃 = asin ( ) ≈ 7,13 ⋅ 10−9 grader
12 742 000 m
1,22𝜆 𝜃
c) 𝐷𝑛𝑦 = , 𝜃𝑛𝑦 = ≈ 2,38 ⋅ 10−10 grader ⇒ 𝐷𝑛𝑦 = 382260 km
sin(𝜃𝑛𝑦 ) 30

(alternativt 𝐷𝑛𝑦 = 30 ⋅ 𝐷, eftersom vinklarna 𝜃 och 𝜃𝑛𝑦 är så små).

8
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

6. Böjning och interferens

För poäng krävs endast en lista, men jag skriver ändå lite kommentarer om hur man
löser uppgiften här.
 En liten öppning (litet 𝑏 i våra formler) ger ett brett böjningsmönster, alltså ska
A, C, E höra samman med någon av 2, 3, 6, 7, medan B, D, F hör samman med
1, 4, 5, 8.
 En öppning ger endast ett böjningsmönster vilket ger att E hör till 7, samt B hör
till 1.
 Tre öppningar ger 𝑁 − 1 = 3 − 1 = 2 minimum mellan varje huvudmaximum,
samt 𝑁 − 2 = 3 − 2 = 1 bimax mellan varje huvudmaximum. C hör därför till
6 (det stod mellan 4 och 6, men vi har redan konstaterat att A, C, E hör samman
med 2, 3, 6, 7).
 D och F skiljer sig i att spaltavståndet 𝑑 är större för D. Ett stort 𝑑 ger mindre
avstånd mellan huvudmaximum. Det står mellan 5 och 8 (eftersom 4 har ett
bimax kommer det från tre spaltöppningar). Eftersom 8 har mindre avstånd mel-
lan huvudmaximum får vi D-8, och sen F-5.
 Till slut ser vi att spaltavståndet 𝑑 i A är samma som i F, vilket innebär att
huvudmaximum är placerade på samma avstånd, det enda som skiljer sig är böj-
ningsprofilen. A hör alltså till 3.
Svar:
A–3
B–1
C–6
D–8
E–7
F–5

7. Vågfenomen
a) Ur figuren utläses: 𝐸0 = 15 V/m, samt 𝜆 = 0,75 μm. Eftersom vågen utbreder sig i
vakuum så är våglängden lika med vakuumvåglängden, och vi kan få fram periodtiden
𝜆 0,75 μm
genom 𝑇 = 𝑐 = 3⋅108 m/s = 2,5 ⋅ 10−15 s = 2,5 fs

b) Eftersom vågen är i vakuum blir 𝜖𝑟 = 1 och 𝜇𝑟 = 1. Intensiteten blir då:

𝐸02 𝜖0
𝐼0 = √ ≈ 0.3 W/m2
2 𝜇0

c) Eftersom de båda vågorna har samma intensitet kommer de även ha samma elektriska
fält, 𝐸1 = 𝐸2 . Vågorna har en intensitet på 𝐼1 = 𝑘 ⋅ 𝐸12 = 𝐼0 /2, vilket gör att fältet kom-
𝐼 1
mer vara 𝐸1 = √ 𝑘0 ⋅ √2.

9
 Tentamen 2019-05-02 kl 8-13
FAFA60 Fotonik 2019

I en stående våg har vi konstruktiv interferens (bukar) i vissa punkter där de två elekt-
𝐼 1
riska fälten läggs ihop i fas, alltså 𝐸ℎö𝑔 = 𝐸1 + 𝐸2 = √ 𝑘0 ⋅ √2 ⋅ 2, vilket ger en intensi-
2
tet på 𝐼ℎö𝑔 = 𝑘 ⋅ 𝐸ℎö𝑔 = 2 ⋅ 𝐼0 .
Det finns andra punkter som har destruktiv interferens (noder) där de elektriska fälten
kommer vara i motfas, alltså 𝐸𝑙å𝑔 = 𝐸1 − 𝐸2 = 0, vilket ger en intensitet på 𝐼𝑙å𝑔 =
0 W/m2 .
Med intensiteten från uppgift b, blir alltså svaren: 𝐼𝑙å𝑔 = 0 W/m2 , samt 𝐼ℎö𝑔 ≈
0,6 W/m2 .

8. Tidsbudget i ett fibersystem

1,5 GHz⋅km
Multimod-fiber: 𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = 2 km = 750 MHz
0,35
⇒ 𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = ≈ 0,467 ns
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟
2 2 2
⇒ 𝑡𝑠𝑦𝑠 = √𝑡𝑟,𝑇 + 𝑡𝑟,𝑅 + 𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = √(0,4 ns)2 + (0,4 ns)2 + (0,467 ns)2 ≈ 0,73 ns
0,35
⇒ 𝑓𝐵𝑊 = ≈ 479 MHz
𝑡𝑠𝑦𝑠
Singelmod-fiber: 𝜏𝑑𝑖𝑠𝑝 = 𝐷 ⋅ Δ𝜆 ⋅ 𝐿 = 5 ps/nm/km ⋅ 2 nm ⋅ 2 km ≈ 20 ps
0,44
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = = 22 GHz
𝜏𝑑𝑖𝑠𝑝
0,35
⇒ 𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = ≈ 0,016 ns
𝑓𝐵𝑊,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟

2 2 2
⇒ 𝑡𝑠𝑦𝑠 = √𝑡𝑟,𝑇 + 𝑡𝑟,𝑅 + 𝑡𝑟,𝑓𝑖𝑏𝑒𝑟 = √(0,4 ns)2 + (0,4 ns)2 + (0,016 ns)2 ≈ 0,57 ns
0,35
⇒ 𝑓𝐵𝑊 = ≈ 618 MHz
𝑡𝑠𝑦𝑠
Endast singelmod-fibern ger tillräckligt med bandbredd.

10