En Ny Sexualbrottslagstiftning Byggd Pa Frivillighet

1
Lagr�dsremiss
En ny sexualbrottslagstiftning byggd p�
frivillighet
Regeringen �verl�mnar denna remiss till Lagr�det.
Stockholm den 21 december 2017
Morgan Johansson
Viveca L�ng
(Justitiedepartementet)
Lagr�dsremissens huvudsakliga inneh�ll
Regeringen f�resl�r lag�ndringar i syfte att tydligg�ra att varje m�nniska
har en ovillkorlig r�tt till personlig och sexuell integritet och sexuellt
sj�lvbest�mmande. Det f�resl�s bl.a. f�ljande:
� Gr�nsen f�r straffbar g�rning ska g� vid om deltagandet i en sexuell
aktivitet �r frivilligt eller inte. Det ska inte l�ngre kr�vas att
g�rningsmannen har anv�nt sig av v�ld eller hot, eller utnyttjat offrets
s�rskilt utsatta situation, f�r att kunna d�mas f�r t.ex. v�ldt�kt.
� Ett s�rskilt oaktsamhetsansvar f�r vissa allvarliga sexualbrott inf�rs.
� Minimistraffet f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn h�js fr�n
f�ngelse i fyra �r till f�ngelse i fem �r.
� Vid bed�mningen av om bl.a. ett v�ldt�ktsbrott �r grovt ska det
s�rskilt beaktas om g�rningsmannen med h�nsyn till offrets l�ga �lder
visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
� Det straffr�ttsliga skyddet vid sexualbrott mot barn st�rks vid
oaktsamhet hos g�rningsmannen i fr�ga om barnets �lder.
� N�r en f�runders�kning avseende ett sexualbrott har inletts eller
�terupptagits ska anm�lan om m�ls�gandebitr�de g�ras omedelbart,
om det inte �r uppenbart att m�ls�ganden saknar behov av ett s�dant
bitr�de.
Lag�ndringarna f�resl�s tr�da i kraft den 1 juli 2018.
2
Inneh�llsf�rteckning
1
Beslut ............................................................................
.................... 4
2
Lagtext ...........................................................................
................... 5
2.1 F�rslag till lag om �ndring i brottsbalken ........................... 5
2.2 F�rslag till lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken ................. 12
3 �rendet och dess
beredning ............................................................ 14
4 Behovet av en
reform ...................................................................... 15
4.1 Bakgrund och allm�nna utg�ngspunkter .......................... 15
4.2 En ovillkorlig r�tt till sexuell integritet ............................ 20
5 En sexualbrottslagstiftning byggd p� frivillighet ............................ 24
5.1 B�r v�ldt�kt och vissa andra brott f� nya
brottsbeteckningar? .......................................................... 24
5.2 Samlagsbegreppet .............................................................
26
5.3 Bristande frivillighet som gr�ns f�r straffansvar .............. 28
5.4 Omst�ndigheter som inneb�r att ett deltagande aldrig kan anses som
frivilligt..................................................... 35
5.5 Sexualbrott som sker p� distans, t.ex. p� internet ............. 43
6 Oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt �vergrepp ........................ 45
6.1 Straffansvar f�r grovt oaktsamma beteenden ................... 45
6.2 Undantag fr�n kravet p� dubbel straffbarhet .................... 50
6.3 F�rl�ngd preskriptionstid ................................................. 52
7 Oaktsamhet betr�ffande brottsoffers �lder vid sexualbrott mot
barn ..............................................................................
................... 53
7.1 Den nuvarande regleringen .............................................. 53
7.2 Allm�nt om begreppet oaktsamhet ................................... 54
7.3 Behovet av �ndring ...........................................................
54
7.4 En ny utformning av best�mmelsen om oaktsamhet ........ 56
8 Straffskalor och
kvalifikationsgrunder ............................................ 59
8.1 Sk�rpt straff f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot
barn ..............................................................................
..... 59
8.2 Straffskalan f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt
�vergrepp ............................................................ 63
8.3 Kvalifikationsgrunder .......................................................
64
8.4 V�ldt�ktsbrott som �r att anse som mindre grovt ............. 68
9
F�ljd�ndringar ....................................................................
............. 69
10 B�ttre st�d till
m�ls�ganden ............................................................ 71
11 Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser ................................... 72
12 Kostnader och andra
konsekvenser ................................................. 73
12.1 Ekonomiska konsekvenser ............................................... 73
12.1.1 F�rslagen om �ndringar i
sexualbrottslagstiftningen ................................ 73
3
12.1.2 F�rslaget om �ndring i r�tteg�ngsbalken om
m�ls�gandebitr�de .................................... 75
12.2 �vriga konsekvenser ....................................................... 76
12.2.1 Konsekvenser f�r brottsligheten och det brottsf�rebyggande
arbetet ............................. 76
12.2.2 Konsekvenser f�r j�mst�lldheten .................... 77
13
F�rfattningskommentar .............................................................
..... 77
13.1 F�rslaget till lag om �ndring i brottsbalken ..................... 77
13.2 F�rslaget till lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken .............. 91
Bilaga 1 Utdrag ur sammanfattningen av bet�nkandet Ett starkare skydd f�r den
sexuella integriteten (SOU
2016:60) ..........................................................................
94
Bilaga 2 Utdrag ur f�rfattningsf�rslagen i bet�nkandet Ett starkare skydd f�r den
sexuella integriteten (SOU
2016:60) ........................................................................
106
Bilaga 3 F�rteckning �ver remissinstanserna (SOU 2016:60) ..... 117
Bilaga 4 Utdrag ur sammanfattningen av bet�nkandet Ett starkt straffr�ttsligt skydd
mot k�p av sexuell tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling,
m.m. (SOU 2016:42) ..................................... 118
Bilaga 5 Utdrag ur lagf�rslaget i delbet�nkandet Ett starkt straffr�ttsligt skydd
mot k�p av sexuell tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling,
m.m. (SOU 2016:42) ..................................................... 121
Bilaga 6 F�rteckning �ver remissinstanserna (SOU 2016:42) ..... 122
4
1 Beslut
Regeringen har beslutat att inh�mta Lagr�dets yttrande �ver f�rslag till
1. lag om �ndring i brottsbalken,
2. lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken.
5
2 Lagtext
Regeringen har f�ljande f�rslag till lagtext.
2.1 F�rslag till lag om �ndring i brottsbalken
H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om brottsbalken1
dels att 6 kap. 3 � ska upph�ra att g�lla,
dels att 2 kap. 2 �, 6 kap. 1, 2, 4�6, 13 och 15 �� och 35 kap. 4 � ska ha f�ljande
lydelse,
dels att det ska inf�ras tv� nya paragrafer, 6 kap. 1 a och 3 ��, av f�ljande
lydelse.
Lydelse enligt lagr�dsremiss Straffr�ttsliga �tg�rder mot sexk�p utomlands och mot
utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling
F�reslagen lydelse
2 kap.
2 �2
F�r brott som beg�tts utom riket d�ms efter svensk lag och vid svensk domstol, om
brottet beg�tts
1. av svensk medborgare eller av utl�nning med hemvist i Sverige,
2. av utl�nning utan hemvist i Sverige, som efter brottet blivit svensk medborgare
eller tagit hemvist h�r i riket eller som �r dansk, finsk, isl�ndsk eller norsk
medborgare och finns h�r, eller
3. av annan utl�nning som finns h�r i riket och p� brottet enligt svensk lag kan
f�lja f�ngelse i mer �n sex m�nader.
F�rsta stycket g�ller inte, om g�rningen �r fri fr�n ansvar enligt lagen p�
g�rningsorten eller om den beg�tts inom omr�de som inte tillh�r n�gon stat och
enligt svensk lag sv�rare straff �n b�ter inte kan f�lja p� g�rningen.
I fall som avses i denna paragraf f�r inte d�mas till p�f�ljd som �r att anse som
str�ngare �n det sv�raste straff som �r f�reskrivet f�r brottet enligt lagen p�
g�rningsorten.
De inskr�nkningar av svensk domsr�tt som anges i andra och tredje styckena g�ller
inte f�r s�dana brott eller f�rs�k till brott som avses i
inte f�r brott som avses i
1. 4 kap. 1 a och 4 c ��, 6 kap.
1. 4 kap. 1 a och 4 c ��, 6 kap.
1 Senaste lydelse av 6 kap. 3 � 2005:90.
2 Senaste lydelse 2014:381.
6
11 � och 16 kap. 10 a � f�rsta stycket 1 och femte stycket,
2. 4 kap. 4 � andra stycket varigenom n�gon f�rm�tts att ing� ett s�dant �ktenskap
eller en s�dan �ktenskapsliknande f�rbindelse som avses i 4 c �, eller
11 � och 16 kap. 10 a � f�rsta stycket 1 och femte stycket eller f�rs�k till s�dana
brott,
eller en s�dan �ktenskapsliknande f�rbindelse som avses i 4 c � eller f�rs�k till
s�dant brott, eller
3. 6 kap. 1�6, 8, 9 och 12 ��, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt
arton �r.
3. 6 kap. 1�6, 8, 9 och 12 �� eller f�rs�k till brott enligt 6 kap. 1, 2, 4�6, 8, 9
och 12 ��, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r.
Nuvarande lydelse
6 kap.
1 �3
Den som genom misshandel eller annars med v�ld eller genom hot om brottslig g�rning
tvingar en person till samlag eller till att f�reta eller t�la en annan sexuell
handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag, d�ms f�r
v�ldt�kt till f�ngelse i l�gst tv� och h�gst sex �r.
Detsamma g�ller den som med en person genomf�r ett samlag eller en sexuell handling
som enligt f�rsta stycket �r j�mf�rlig med samlag genom att otillb�rligt utnyttja
att personen p� grund av medvetsl�shet, s�mn, allvarlig r�dsla, berusning eller
annan drogp�verkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk st�rning eller annars med
h�nsyn till omst�ndigheterna befinner sig i en s�rskilt utsatt situation.
Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r ett samlag eller en
annan sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med
samlag, d�ms f�r v�ldt�kt till f�ngelse i l�gst tv� �r och h�gst sex �r. En person
kan aldrig anses delta frivilligt om
1. deltagandet �r en f�ljd av misshandel, annat v�ld eller hot om brottslig
g�rning, hot om att �tala eller ange n�gon annan f�r brott eller hot om att l�mna
ett menligt meddelande om n�gon annan,
2. g�rningsmannen otillb�rligt utnyttjar att personen p� grund av medvetsl�shet,
s�mn, allvarlig r�dsla, berusning eller annan drogp�verkan, sjukdom, kroppsskada,
psykisk st�rning eller annars med h�nsyn till omst�ndigheterna befinner sig i en
s�rskilt utsatt situation, eller
3. g�rningsmannen f�rm�r personen att delta genom att allvarligt missbruka att
personen
7
�r ett brott som avses i f�rsta eller andra stycket med h�nsyn till
omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, d�ms f�r v�ldt�kt till
f�ngelse i h�gst fyra �r.
�r brott som avses i f�rsta eller andra stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov
v�ldt�kt till f�ngelse i l�gst fyra och h�gst tio �r. Vid bed�mande av om brottet
�r grovt ska det s�rskilt beaktas, om v�ldet eller hotet varit av s�rskilt
allvarlig art eller om fler �n en f�rgripit sig p� offret eller p� annat s�tt
deltagit i �vergreppet eller om g�rningsmannen med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet
eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen.
�r brottet med h�nsyn till omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre grovt,
d�ms f�r v�ldt�kt till f�ngelse i h�gst fyra �r.
�r brott som avses i f�rsta stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov v�ldt�kt till
f�ngelse i l�gst fem och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska
det s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot som varit av
s�rskilt allvarlig art eller om fler �n en f�rgripit sig p� offret eller p� annat
s�tt deltagit i �vergreppet eller om g�rningsmannen med h�nsyn till
tillv�gag�ngss�ttet eller offrets l�ga �lder eller annars visat s�rskild
h�nsynsl�shet eller r�het.
1 a �
Den som beg�r en g�rning som avses i 1 � och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, d�ms f�r oaktsam
v�ldt�kt till f�ngelse i h�gst fyra �r.
Om g�rningen med h�nsyn till omst�ndigheterna �r mindre allvarlig, ska det inte
d�mas till ansvar.
2 �4
Den som, i annat fall �n som avses i 1 � f�rsta stycket, genom olaga tv�ng f�rm�r
en person att f�reta eller t�la en sexuell handling, d�ms f�r sexuellt tv�ng till
f�ngelse i h�gst tv� �r.
Detsamma g�ller den som genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 1 � andra
Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r en annan sexuell
handling �n som avses i 1 �, d�ms f�r sexuellt �vergrepp till f�ngelse i h�gst tv�
�r. I fr�ga om n�r en person aldrig kan anses delta frivilligt g�ller vad som s�gs
i 1 � f�rsta stycket andra meningen.
8
stycket med en person under de f�ruts�ttningar i �vrigt som anges d�r.
�r brott som avses i f�rsta eller andra stycket att anse som grovt, d�ms f�r grovt
sexuellt tv�ng till f�ngelse i l�gst sex m�nader och h�gst sex �r. Vid bed�mande av
om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas om fler �n en f�rgripit sig p� offret
eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller om g�rningsmannen annars visat
s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
�r brottet att anse som grovt, d�ms f�r grovt sexuellt �vergrepp till f�ngelse i
l�gst sex m�nader och h�gst sex �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska det
s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot som varit av s�rskilt
eller offrets l�ga �lder eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
3 �
Den som beg�r en g�rning som avses i 2 � och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, d�ms f�r oaktsamt
sexuellt �vergrepp till f�ngelse i h�gst fyra �r.
4 �5
Den som har samlag med ett barn under femton �r eller som med ett s�dant barn
genomf�r en annan sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r
j�mf�rlig med samlag, d�ms f�r v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i l�gst tv� och
h�gst sex �r.
Den som, med ett barn under femton �r, genomf�r ett samlag eller en annan sexuell
v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i l�gst tv� och h�gst sex �r.
Detsamma g�ller den som beg�r en g�rning som avses i f�rsta stycket mot ett barn
som fyllt femton men inte arton �r och som �r avkomling till g�rningsmannen eller
st�r under fostran av eller har ett liknande f�rh�llande till g�rningsmannen, eller
f�r vars v�rd eller tillsyn g�rningsmannen ska svara p� grund av en myndighets
beslut.
�r brott som avses i f�rsta eller
�r brott som avses i f�rsta eller
9
andra stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i
l�gst fyra och h�gst tio �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt ska det s�rskilt
beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot om brottslig g�rning eller om
fler �n en f�rgripit sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller
om g�rningsmannen med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder
andra stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i
l�gst fem och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska det s�rskilt
beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot om brottslig g�rning eller om
fler �n en f�rgripit sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller
om g�rningsmannen med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder
5 �6
�r ett brott som avses i 4 � f�rsta eller andra stycket med h�nsyn till
omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, d�ms f�r sexuellt
utnyttjande av barn till f�ngelse i h�gst fyra �r.
�r ett brott som avses i 4 � f�rsta eller andra stycket med h�nsyn till
omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, d�ms f�r sexuellt
6 �7
Den som genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 4 och 5 �� med ett barn
under femton �r, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton �r och som
g�rningsmannen st�r i ett s�dant f�rh�llande till som avses i 4 � andra stycket,
d�ms f�r sexuellt �vergrepp mot barn till f�ngelse i h�gst tv� �r.
�r brottet grovt, d�ms f�r grovt sexuellt �vergrepp mot barn till f�ngelse i l�gst
ett och h�gst sex �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt ska det s�rskilt beaktas
om g�rningsmannen �r n�rst�ende till barnet eller i �vrigt utnyttjat sin st�llning
eller missbrukat ett s�rskilt f�rtroende eller om fler �n en f�rgripit sig p�
barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet
Den som, med ett barn under femton �r eller med ett barn som fyllt femton men inte
arton �r och som g�rningsmannen st�r i ett s�dant f�rh�llande till som avses i 4 �
andra stycket, genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 4 och 5 ��, d�ms
f�r sexuellt �vergrepp mot barn till f�ngelse i h�gst tv� �r.
ett och h�gst sex �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska det s�rskilt
beaktas om g�rningsmannen �r n�rst�ende till barnet eller i �vrigt utnyttjat sin
st�llning eller missbrukat ett s�rskilt f�rtroende eller om fler �n en f�rgripit
sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet
10
eller om brottet med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder eller
annars inneburit ett h�nsynsl�st utnyttjande av barnet.
eller om brottet med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder eller
annars inneburit ett h�nsynsl�st utnyttjande av barnet.
13 �8
Till ansvar som i detta kapitel �r f�reskrivet f�r en g�rning som beg�s mot n�gon
under en viss �lder skall d�mas �ven den som inte ins�g men hade sk�lig anledning
att anta att den andra personen inte uppn�tt den �ldern.
under en viss �lder ska d�mas �ven den som inte haft upps�t till men varit oaktsam
betr�ffande omst�ndigheten att den andra personen inte uppn�tt den �ldern.
Lydelse enligt lagr�dsremiss Straffr�ttsliga �tg�rder mot sexk�p utomlands och mot
utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling
15 �9
F�r f�rs�k till v�ldt�kt, grov v�ldt�kt, sexuellt tv�ng, grovt sexuellt tv�ng,
sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning, grovt sexuellt utnyttjande av
person i beroendest�llning, v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, sexuellt
utnyttjande av barn, sexuellt �vergrepp mot barn, grovt sexuellt �vergrepp mot
barn, utnyttjande av barn f�r sexuell posering, grovt utnyttjande av barn f�r
sexuell posering, utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling, k�p av sexuell
tj�nst, koppleri och grovt koppleri d�ms det till ansvar enligt 23 kap.
F�r f�rs�k till v�ldt�kt, grov v�ldt�kt, sexuellt �vergrepp, grovt sexuellt
�vergrepp, v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn,
sexuellt �vergrepp mot barn, grovt sexuellt �vergrepp mot barn, utnyttjande av barn
f�r sexuell posering, grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering, utnyttjande
av barn genom k�p av sexuell handling, k�p av sexuell tj�nst, koppleri och grovt
koppleri d�ms det till ansvar enligt 23 kap.
Detsamma g�ller f�r f�rberedelse till koppleri samt f�r f�rberedelse och st�mpling
till och underl�tenhet att avsl�ja eller f�rhindra v�ldt�kt, grov v�ldt�kt,
v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, grovt utnyttjande av barn f�r sexuell
posering och grovt koppleri.
11
Nuvarande lydelse
35 kap.
4 �10
De i 1 � best�mda tiderna ska r�knas fr�n den dag brottet begicks. Om det
f�ruts�tts att en viss verkan av handlingen ska ha intr�tt innan en p�f�ljd f�r
d�mas ut, ska tiden r�knas fr�n den dag d� s�dan verkan intr�dde.
Vid brott som avses i f�ljande best�mmelser ska de i 1 � best�mda tiderna r�knas
fr�n den dag m�ls�ganden fyller eller skulle ha fyllt arton �r:
1. 6 kap. 4�6, 8 och 9 �� eller f�rs�k till s�dana brott,
2. 6 kap. 1�3, 10 och 12 �� eller f�rs�k till brott enligt 6 kap. 1�3 och 12 ��, om
brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r,
2. 6 kap. 1�3, 10 och 12 �� eller f�rs�k till brott enligt 6 kap. 1, 2 och 12 ��,
om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r,
3. 16 kap. 10 a � f�rsta och femte styckena eller f�rs�k till s�dana brott, om
brottet avser skildring av barn i pornografisk bild och en till�mpning av f�rsta
stycket inte leder till att m�jligheten att d�ma ut p�f�ljd bortfaller senare,
4. 2 � lagen (1982:316) med f�rbud mot k�nsstympning av kvinnor eller f�rs�k till
s�dant brott, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r.
Vid bokf�ringsbrott som inte �r ringa ska tiden r�knas fr�n den dag d� den
bokf�ringsskyldige har f�rsatts i konkurs, f�tt eller erbjudit ackord eller
inst�llt sina betalningar, om detta skett inom fem �r fr�n brottet. Om den
bokf�ringsskyldige inom fem �r fr�n brottet blivit f�rem�l f�r revision av
Skatteverket, ska tiden r�knas fr�n den dag d� revisionen beslutades.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2018.
12
2.2 F�rslag till lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken
H�rigenom f�reskrivs att 23 kap. 5 � och 27 kap. 20 d � r�tteg�ngsbalken ska ha
f�ljande lydelse.
Nuvarande lydelse
23 kap.
5 �1
Ska enligt 21 kap. 3 a eller 3 b � en offentlig f�rsvarare utses f�r den misst�nkte
eller den tidigare tilltalade, ska unders�kningsledaren g�ra anm�lan om det hos
r�tten. Unders�kningsledaren ska ocks� g�ra anm�lan hos r�tten, om m�ls�ganden
beg�r att f� ett m�ls�gandebitr�de eller om det annars finns anledning att f�rordna
ett s�dant bitr�de.
Ska enligt 21 kap. 3 a eller 3 b � en offentlig f�rsvarare utses f�r den misst�nkte
eller den tidigare tilltalade, ska unders�kningsledaren g�ra anm�lan om det hos
r�tten. Unders�kningsledaren ska ocks� g�ra anm�lan hos r�tten, om m�ls�ganden
beg�r att f� ett m�ls�gandebitr�de eller om det annars finns anledning att f�rordna
ett s�dant bitr�de. Om f�runders�kningen avser brott enligt 6 kap. brottsbalken,
ska anm�lan om m�ls�gandebitr�de g�ras omedelbart n�r f�runders�kningen har inletts
eller �terupptagits, om det inte �r uppenbart att m�ls�ganden saknar behov av
s�dant bitr�de.
Om det inte p�g�r n�gon f�runders�kning ska anm�lan enligt f�rsta stycket g�ras av
�klagaren.
Lydelse enligt lagr�dsremiss Det straffr�ttsliga skyddet mot m�nniskohandel och
m�nniskoexploatering
27 kap.
20 d �2
Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som
1. g�rs i hemlighet och med ett tekniskt hj�lpmedel som �r avsett att �terge ljud,
och
13
2. avser tal i enrum, samtal mellan andra eller f�rhandlingar vid sammantr�den
eller andra sammankomster som allm�nheten inte har tilltr�de till.
Hemlig rumsavlyssning f�r anv�ndas vid en f�runders�kning om
1. brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i fyra
�r,
2. spioneri enligt 19 kap. 5 � brottsbalken,
3. brott som avses i 3 � lagen (1990:409) om skydd f�r f�retagshemligheter, om det
finns anledning att anta att g�rningen har beg�tts p� uppdrag av eller har
underst�tts av en fr�mmande makt eller av n�gon som har agerat f�r en fr�mmande
makts r�kning och det kan antas att brottet inte leder till endast b�ter,
4. annat brott om det med h�nsyn till omst�ndigheterna kan antas att brottets
straffv�rde �verstiger f�ngelse i fyra �r och det �r fr�ga om
a) m�nniskohandel enligt 4 kap. 1 a � brottsbalken,
b) grov m�nniskoexploatering enligt 4 kap. 3 � tredje stycket brottsbalken,
c) v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta eller andra stycket brottsbalken,
d) grovt sexuellt tv�ng enligt 6 kap. 2 � tredje stycket brottsbalken,
c) v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket brottsbalken,
d) grovt sexuellt �vergrepp enligt 6 kap. 2 � andra stycket brottsbalken,
e) v�ldt�kt mot barn enligt 6 kap. 4 � f�rsta eller andra stycket brottsbalken,
f) grovt sexuellt �vergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 � andra stycket brottsbalken,
g) grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering enligt 6 kap. 8 � tredje stycket
brottsbalken,
h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 � tredje stycket brottsbalken,
i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 � andra stycket brottsbalken,
j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a � femte stycket brottsbalken,
k) grovt �vergrepp i r�ttssak enligt 17 kap. 10 � tredje stycket brottsbalken,
l) grovt narkotikabrott enligt 3 � narkotikastrafflagen (1968:64), eller
m) grov narkotikasmuggling enligt 6 � tredje stycket lagen (2000:1225) om straff
f�r smuggling,
5. f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till brott som avses i 1�3, om en s�dan
g�rning �r belagd med straff,
6. f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till brott som avses i 4, om en s�dan
g�rning �r belagd med straff och det med h�nsyn till omst�ndigheterna kan antas att
g�rningens straffv�rde �verstiger f�ngelse i fyra �r.
14
3 �rendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 28 augusti 2014 att ge en s�rskild utredare i uppdrag att
g�ra en �versyn av v�ldt�ktsbrottet (dir. 2014:123). I uppdraget ingick bl.a. att
genomf�ra en praxisgenomg�ng i syfte att kartl�gga hur v�ldt�ktsbrottet har tolkats
och till�mpats, l�mna f�rslag p� hur en reglering f�r ett s�rskilt straffansvar f�r
oaktsamhetsbrott avseende v�ldt�kt b�r utformas och �verv�ga om det b�r inf�ras en
samtyckesbaserad regleringsmodell f�r v�ldt�kt. Utredaren skulle ocks� granska och
analysera hur de brottsbek�mpande myndigheterna utreder �renden om v�ldt�kt och hur
r�ttsv�sendet i �vrigt hanterar s�dana �renden, analysera orsakerna till att s� f�
v�ldt�ktsanm�lningar leder till �tal och f�llande dom samt �verv�ga �tg�rder f�r
hur r�ttsv�sendet ytterligare kan f�rb�ttra sitt arbete inom omr�det. Den 13
november 2014 ombildades utredningen till en parlamentariskt sammansatt kommitt�
(dir. 2014:144). Genom till�ggsdirektiv den 29 januari 2015 gavs kommitt�n �ven i
uppdrag att ta st�llning till om straffet f�r de mest allvarliga fallen av v�ldt�kt
och v�ldt�kt mot barn b�r sk�rpas, analysera om den befintliga lagstiftningen
erbjuder ett tillr�ckligt starkt skydd mot vissa sexuella �vergrepp som med hj�lp
av modern teknik sker via internet och �verv�ga om �tg�rder kan vidtas f�r att
f�rb�ttra rutinerna n�r det g�ller f�rordnande av m�ls�gandebitr�de (dir. 2015:5).
Kommitt�n, som antog namnet 2014 �rs sexualbrottskommitt�, �verl�mnade i oktober
2016 bet�nkandet Ett starkare skydd f�r den sexuella integriteten (SOU 2016:60). En
sammanfattning av bet�nkandet och dess f�rfattningsf�rslag, i nu relevanta delar,
finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.
Bet�nkandet har remissbehandlats. En f�rteckning �ver remiss-instanserna finns i
bilaga 3. Remissyttrandena finns tillg�ngliga i Justitiedepartementet
(Ju2016/06811/L5).
Riksdagen har gett regeringen tillk�nna dels att det f�r v�ldt�kt b�r inf�ras en
lagstiftning som tydligare �n i dag baserar sig p� frivilligt deltagande samt ett
oaktsamhetsbrott, dels att det b�r inf�ras ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande
(bet. 2016/17:JuU16 punkt 10 respektive 12, rskr. 2016/17:211). Fr�gorna behandlas
i avsnitt 4.2, 5.3, 5.4, 6.1 och 13.1. Dessa tillk�nnagivanden �r d�rmed
slutbehandlade.
I detta lagstiftnings�rende behandlar regeringen samtliga kommitt�ns lagf�rslag
utom vissa delar av f�rslaget om �ndring i lagen (1988:609) om m�ls�gandebitr�de.
Dessa behandlas i st�llet i det lagstiftnings�rende som g�ller mer �ndam�lsenliga
best�mmelser om r�ttsliga bitr�den (Ju2017/09189/DOM).
Regeringen beslutade den 4 september 2014 att ge en s�rskild utredare i uppdrag att
unders�ka om det finns behov av �tg�rder i syfte att s�kerst�lla ett starkt
straffr�ttsligt skydd mot m�nniskohandel, k�p av sexuell tj�nst och k�p av sexuell
handling av barn. I det syftet skulle utredaren bl.a. utv�rdera till�mpningen av
oaktsamhetskravet i 6 kap. 13 � brottsbalken (dir. 2014:128). Utredningen, som
antog namnet 2014
15
�rs m�nniskohandelsutredning, �verl�mnade i juni 2016 delbet�nkandet Ett starkt
straffr�ttsligt skydd mot k�p av sexuell tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p
av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). En sammanfattning av delbet�nkandet och
dess lagf�rslag, i nu relevanta delar, finns i bilaga 4 respektive bilaga 5.
Delbet�nkandet har remissbehandlats. En f�rteckning �ver remissinstanserna finns i
bilaga 6. Remissyttrandena finns tillg�ngliga i Justitiedepartementet
(Ju2016/04647/L5).
I detta lagstiftnings�rende behandlar regeringen utredningens f�rslag g�llande
best�mmelsen i 6 kap. 13 � brottsbalken. Utredningens andra f�rslag i
delbet�nkandet samt i slutbet�nkandet Ett starkt straffr�ttsligt skydd mot
m�nniskohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70), behandlas i
andra lagstiftnings�renden i Regeringskansliet (Ju2017/09612/L5 respektive
Ju2017/09723/L5).
De ekonomiska konsekvenserna av f�rslagen har beaktats i budgetpropositionen f�r
2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8.12).
4 Behovet av en reform
4.1 Bakgrund och allm�nna utg�ngspunkter
Det �r en grundl�ggande uppgift f�r samh�llet att skydda barn och vuxna mot alla
former av sexuella kr�nkningar. Ett sexuellt �vergrepp �r ett extremt och
oacceptabelt uttryck f�r bristande respekt f�r en annan m�nniskas sj�lvklara r�tt
till personlig och sexuell integritet och sexuellt sj�lvbest�mmande. Att f�rebygga
och bek�mpa dessa brott effektivt f�ruts�tter ett helt�ckande och tydligt
straffr�ttsligt skydd, men ocks� ett v�l fungerande r�ttsv�sende som har f�rst�else
f�r och god kunskap i fr�gor som r�r sexualbrott.
Inom de brottsbek�mpande myndigheterna p�g�r ett st�ndigt arbete f�r att f�rb�ttra
arbetsmetoderna. Vid b�de Polismyndigheten och �klagarmyndigheten finns s�rskilda
utvecklingscentrum som ansvarar f�r utvecklingsfr�gor inom olika
verksamhetsomr�den. Inom Polismyndigheten ansvarar UC V�st f�r sexualbrotten.
Uppdraget omfattar att st�dja k�rnverksamheten i fr�ga om till�mpning av metoder
och utrustning samt att initiera f�rb�ttrings�tg�rder. Inom �klagarmyndigheten �r
det UC G�teborg som ansvarar f�r att bedriva metod- och r�ttsutveckling inom
sexualbrottsomr�det. Vidare samverkar Polismyndigheten och �klagarmyndigheten i
dessa fr�gor i syfte att t.ex. �ka kvaliteten i beviss�kringen samt att korta
handl�ggningstiderna.
Domstolarna arbetar kontinuerligt med att �ka allm�nhetens f�rtroende f�r
domstolarna. �tg�rder har t.ex. vidtagits f�r att s�kerst�lla att parter,
m�ls�gande och vittnen f�r ett bra bem�tande och relevant information. Vidare finns
p� sexualbrottsomr�det goda m�jligheter till kompetensutveckling f�r domare.
16
En tillbakablick
Det har genomf�rts stora f�r�ndringar i straffbest�mmelserna om sexualbrotten de
senaste �rtiondena. Genom en reform �r 1984 gjordes omfattande f�r�ndringar av 6
kap. brottsbalken (se prop. 1983/84:105 om �ndring i brottsbalken m.m.
[sexualbrotten], bet. 1983/84:JuU25, rskr. 1983/84:332, SFS 1984:399). Det
�lderdomliga uttrycket sedlighetsbrott slopades och kapitlet fick rubriken �Om
sexualbrott�. Straffbest�mmelsen om v�ldf�rande upph�vdes. V�ldt�ktsbrottet kom
�ven att omfatta homosexuella �vergrepp och gjordes k�nsneutralt. Sk�len till
�ndringarna var bl.a. att de tidigare best�mmelserna var pr�glade av �ldre tiders
moralf�rest�llningar i sexuella fr�gor och att best�mmelsernas utformning till en
del grundades p� en f�r�ldrad kvinnosyn.
Straffbest�mmelserna �ndrades d�refter de kommande �ren flera g�nger, framf�r allt
i syfte att f�rst�rka skyddet f�r barn och ungdomar mot att utnyttjas i sexuella
sammanhang och att i lagstiftningen ytterligare markera allvaret i �vergrepp mot
barn (se prop. 1991/92:35 Sexuella �vergrepp mot barn, m.m., bet. 1991/92:JuU7,
rskr. 1991/92:159, SFS 1991:147, prop. 1992/93:141 om �ndring i brottsbalken m.m.,
bet. 1992/93:JuU16, rskr. 1992/93:220, SFS 1993:207 och prop. 1994/95:2 �kat skydd
f�r barn Ytterligare �tg�rder mot sexuella �vergrepp, m.m., bet. 1994/95:JuU5,
rskr. 1994/95:58, SFS 1994:1499). Som en del av kvinnofridspropositionen gjordes
ytterligare �ndringar som tr�dde i kraft �r 1998 (se prop. 1997/98:55 Kvinnofrid,
bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250, SFS 1998:393). �ndringarna innebar bl.a. att
v�ldt�ktsbegreppet utvidgades. Det blev ocks� straffbart att underl�ta att anm�la
eller annars avsl�ja vissa gr�vre sexualbrott. Vidare gjordes spr�ket i de centrala
best�mmelserna k�nsneutralt. Genom kvinnofridsreformen inf�rdes ocks� f�rbudet mot
k�p av sexuella tj�nster. Reformen utgjorde ett viktigt led i arbetet mot ett
j�mst�llt samh�lle d�r kvinnor och m�n har lika r�ttigheter, skyldigheter och
m�jligheter.
2005 �rs sexualbrottsreform
Genom de �ndringar som gjorts sedan 1984 �rs reform hade systematiken och sambanden
mellan de olika best�mmelserna i 6 kap. brottsbalken delvis g�tt f�rlorad.
Straffskalorna f�r de olika brotten korresponderade inte p� ett naturligt s�tt med
varandra och relationen och gr�nsdragningen mellan olika brott hade ifr�gasatts.
Straffbest�mmelserna om sexualbrott genomgick d�rf�r en genomgripande reform �r
2005. Syftet med reformen var bl.a. att ytterligare f�rst�rka och tydligg�ra varje
m�nniskas absoluta r�tt till personlig och sexuell integritet och sexuellt
sj�lvbest�mmande samt att i lagstiftningen p� olika s�tt lyfta fram och f�rst�rka
skyddet f�r barn och ungdomar mot att uts�ttas f�r sexuella kr�nkningar.
Genom reformen utvidgades v�ldt�ktsbrottet i flera avseenden. Begreppet �sexuellt
umg�nge� ersattes med �sexuell handling� i 6 kap. brottsbalken (se prop. 2004/05:45
En ny sexualbrottslagstiftning s. 31�35). Begreppet �sexuellt umg�nge� hade bl.a.
kritiserats f�r att det ans�gs f�ra tankarna till en frivillig och �msesidig
sexualakt mellan tv�
17
personer. Vidare hade det i praxis ofta lagts stor vikt vid om handlingen haft
tillr�cklig varaktighet, vilket i sin tur medf�rt att bed�mningarna kommit att bli
t�mligen tekniska. Begreppet �sexuell handling� skulle i allt v�sentligt ha samma
inneb�rd som �sexuellt umg�nge�, men omfatta n�got mer. F�r att bed�ma en handling
som en �sexuell handling� var utg�ngspunkten att det hade f�rekommit en n�gorlunda
varaktig ber�ring av den andres k�nsorgan eller den andres kropp med det egna
k�nsorganet. Till skillnad fr�n tidigare skulle emellertid med det nya begreppet
avses �ven s�dana handlingar som inte innefattade en s�dan varaktig fysisk
ber�ring. Det kr�vdes dock �ven i s�dana fall att handlingen hade en p�taglig
sexuell pr�gel och var �gnad att tydligt kr�nka offrets sexuella integritet (se
samma prop. s. 135). F�r v�ldt�ktsbest�mmelsen begr�nsades till�mpningsomr�det p�
det s�ttet att den sexuella handlingen skulle ha best�tt i samlag eller annan
sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens art och omst�ndigheterna i �vrigt
�r j�mf�rlig med samlag.
Vidare utvidgades v�ldt�ktsbest�mmelsen genom att kravet p� v�ld eller hot s�nktes
s� att det �verensst�mde med hur bed�mningen gjordes i praxis, d�r kravet p� v�ld
ansetts uppfyllt redan genom ett fysiskt betvingande av offrets r�relsefrihet.
F�r�ndringen ans�gs �ven ligga mer i linje med de f�rdjupade kunskaper som numera
fanns om hur offer reagerar vid sexuella �vergrepp, n�mligen att m�nniskor som
uts�tts f�r v�ld eller hot ofta inte f�rm�r eller v�gar g�ra motst�nd utan i
st�llet medvetet underkastar sig g�rningsmannens krav, som en strategi f�r att
�verleva �vergreppet (se samma prop. s. 43). Enligt den nya best�mmelsen skulle det
inte l�ngre kr�vas hot av det slag som utg�r ett s.k. r�ntv�ng, dvs. hot om
omedelbart f�rest�ende v�ld mot liv eller h�lsa eller annat mer betydelsefullt
intresse, utan vara tillr�ckligt att g�rningsmannen framtvingat den sexuella
handlingen genom misshandel eller annars med v�ld eller genom hot om brottslig
g�rning. Det skulle d�rmed vara tillr�ckligt med s�dant v�ld som betecknas v�ld mot
person, till skillnad fr�n tidigare krav p� v�ld � person. Med s�dant v�ld avses
t.ex. att g�rningsmannen rycker i en annan persons arm, knuffar undan eller h�ller
fast n�gon. Betr�ffande hot framh�lls att �ven lindrigare former av hot nu skulle
anses tillr�ckliga f�r ansvar f�r v�ldt�kt. Som exempel angavs att n�gon tvingar en
annan person till samlag genom att b�rja sl� s�nder den andres tillh�righeter
eftersom agerandet innefattar ett hot om fortsatt skadeg�relse. Ett hot kunde ocks�
anses f�religga om n�gra hotelser inte uttryckligen uttalats. F�ruts�ttningen var
dock att det var fr�ga om ett hotfullt agerande som uppfyller kraven p� ett
straffbart hot om brottslig g�rning. F�r straffansvar kr�vdes inte att offret hade
gjort n�got motst�nd. Sammanfattningsvis kan s�gas att v�ldet eller hotet skulle ha
varit av s�dan karakt�r att det utgjort en f�ruts�ttning f�r g�rningens
genomf�rande (se samma prop. s. 134 och 135).
Dessutom utvidgades best�mmelsen genom att de allvarligaste fallen av sexuellt
utnyttjande arbetades in i v�ldt�ktsbest�mmelsen. F�re 2005 �rs reform d�mdes f�r
sexuellt utnyttjande enligt d�varande 6 kap. 3 � brottsbalken vid fall av sexuellt
umg�nge genom att otillb�rligt utnyttja att en person befann sig i vanmakt eller
annat hj�lpl�st tillst�nd eller led av en psykisk st�rning. Nu f�reskrevs
straffansvar f�r v�ldt�kt f�r den som med en person genomf�r ett samlag eller en
sexuell handling som �r
18
j�mf�rlig med samlag genom att otillb�rligt utnyttja att personen p� grund av
medvetsl�shet, s�mn, berusning eller annan drogp�verkan, sjukdom, kroppsskada eller
psykisk st�rning eller annars med h�nsyn till omst�ndigheterna befinner sig i ett
hj�lpl�st tillst�nd. Ansvarsbest�mmelsen skulle alltj�mt bygga p� intresset av att
skydda personer som p� grund av s�rskilda omst�ndigheter befinner sig i ett
hj�lpl�st tillst�nd och d�rmed saknar f�rm�ga att v�rna sin sexuella integritet. I
konsekvens h�rmed skulle inte samtycke befria fr�n ansvar. Avsikten med att anv�nda
verbet genomf�r var att t�cka s�v�l de situationer d�r g�rningsmannen tagit
initiativet till den sexuella handlingen som situationer n�r offret varit
initiativtagare till den. Karakteristiskt f�r ett hj�lpl�st tillst�nd skulle vara
att offret inte kan v�rja sig eller saknar f�rm�ga att kontrollera sitt handlande
(se samma prop. s. 136�138).
Till�mpningsomr�det f�r grov v�ldt�kt utvidgades vidare n�got genom 2005 �rs
reform. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skulle nu s�rskilt beaktas om v�ldet
eller hotet varit av s�rskilt allvarlig art eller om fler �n en f�rgripit sig p�
offret eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller om g�rningsmannen med
h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller
r�het. Uttrycket �om v�ldet eller hotet varit av s�rskilt allvarlig art� var nytt
och innebar att redan en l�gre grad av tv�ng j�mf�rt med vad som var fallet enligt
d� g�llande r�tt kunde medf�ra straffansvar f�r grovt brott. �ndringen inneb�r att
s�dant v�ld, som i och f�r sig konstituerar en allvarlig misshandel, men inte
uppfyller kraven f�r grov misshandel, i forts�ttningen skulle vara tillr�ckligt f�r
att bed�ma ett brott som grovt. Vidare inf�rdes kvalifikationsgrunden �om fler �n
en f�rgripit sig p� offret eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet� i
f�rtydligande syfte och innebar att en v�ldt�kt normalt skulle bed�mas som grov
dels n�r offret sammantaget utsatts f�r flera �vergrepp som hade utf�rts av olika
personer var f�r sig och i en f�ljd, dels n�r fler �n en person samtidigt deltagit
i ett �vergrepp (se samma prop. s. 138�140).
Genom reformen utm�nstrades exemplet att g�rningsmannen tillfogat offret en
allvarlig skada eller sjukdom liksom att offrets l�ga �lder skulle beaktas
s�rskilt. Sk�len f�r det var att allvarlig skada eller sjukdom som orsakats offret
�nd� borde kunna beaktas vid pr�vningen av om v�ldet eller hotet varit av s�rskilt
allvarlig art. Offrets l�ga �lder som s�rskilt rekvisit togs bort med h�nvisning
till den nya best�mmelsen om v�ldt�kt mot barn. N�r det g�llde �lderskategorin 15
till 18 �r kunde det �nd� finnas sk�l att beakta �ldern, vilket i s� fall kunde
g�ras vid bed�mningen av om v�ldt�kten utf�rts med s�rskild h�nsynsl�shet eller
r�het (se samma prop. s. 139 och 140).
I �vrigt innebar 2005 �rs reform genomgripande f�r�ndringar av straffbest�mmelserna
g�llande sexuella �vergrepp mot barn. I syfte att ytterligare f�rst�rka skyddet f�r
barn och ungdomar mot att utnyttjas i sexuella sammanhang och f�r att s�rskilt
markera allvaret i sexualbrott som riktar sig mot barn inf�rdes det s�rskilda
straffbest�mmelser om bl.a. v�ldt�kt mot barn och sexuellt �vergrepp mot barn.
Till�mpningsomr�det f�r s�dana brott utvidgades genom att kravet p� tv�ng togs
bort. Vidare sk�rptes f�rbudet mot k�p av sexuella handlingar av barn bl.a. genom
att till�mpningsomr�det utvidgades till att omfatta k�p av sexuella handlingar av
barn som sker under andra f�rh�llanden �n
19
s�dana som utg�r rena prostitutionsf�rh�llanden. Det inf�rdes ocks� en s�rskild
straffbest�mmelse med avseende p� utnyttjande av barn f�r sexuell posering, vilken
innebar att skyddet f�r barn och ungdomar mot att utnyttjas f�r s�dant �ndam�l
f�rst�rktes ytterligare.
2013 �rs lag�ndringar
Den utv�rdering som gjordes av till�mpningen av 2005 �rs sexualbrottsreform visade
att skyddet f�r personlig och sexuell integritet och sexuellt sj�lvbest�mmande
totalt sett hade f�rst�rkts och tydliggjorts. Dock fanns det fortfarande en del
brister i lagstiftningen och till�mpningen av den, vilket f�ranledde vissa
ytterligare f�r�ndringar i lagstiftningen. Genom 2013 �rs lag�ndringar utvidgades
s�ledes till�mpningsomr�det f�r v�ldt�ktsbrottet ytterligare. Utvidgningen innebar
att fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliserades som v�ldt�kt genom att
begreppet �hj�lpl�st tillst�nd� ersattes av det vidare begreppet �s�rskilt utsatt
situation�. Karakt�ristiskt f�r en s�rskilt utsatt situation �r att offret har
klart begr�nsade m�jligheter att freda sin sexuella integritet och undg� ett
�vergrepp. Som exempel n�mndes att offret p� grund av en kombination av berusning
och s�mndrucket tillst�nd har begr�nsade m�jligheter att komma undan ett sexuellt
�vergrepp. Vidare kompletterades den exemplifierande uppr�kningen i lagtexten med
begreppet �allvarlig r�dsla� f�r att tydligg�ra att �ven en s�dan omst�ndighet kan
inneb�ra att offret befinner sig i en s�rskilt utsatt situation. Avg�rande skulle
vara hur situationen har tett sig fr�n offrets synpunkt. Att r�dslan f�r att kunna
beaktas ska vara �allvarlig� inneb�r att det ska vara fr�ga om en r�dsla av
kvalificerat slag. Hit r�knas t.ex. tillst�nd av s.k. frozen fright. Med det kan
avses en situation d�r offret p� grund av g�rningsmannens beteende, t.ex. att denne
pl�tsligt l�ser d�rren och f�r�ndrar karakt�r, blir paralyserad av skr�ck och
d�rf�r m�ter �vergreppet med passivitet. Att vid allvarlig r�dsla f�rh�lla sig helt
passiv kan ocks� vara en medveten strategi f�r att inte bli utsatt f�r v�ld (se
prop. 2012/13:111 En sk�rpt sexualbrottslagstiftning s. 27, 112 och 113).
Vidare tydliggjordes kr�nkningens betydelse vid avgr�nsningen av den sexuella
handlingen i v�ldt�ktsbrotten mot b�de barn och vuxna. Vid bed�mningen av vilka
andra sexuella handlingar �n samlag som ska omfattas av v�ldt�ktsbrotten �r det
kr�nkningen vid handlingen som �r det avg�rande och inte sexualhandlingens tekniska
karakt�r. Detta f�rtydligades i lagtexten (se samma prop. s. 34 och 111). En
skillnad mellan vuxna och barn i detta avseende �r att barn generellt sett �r att
anse som mer utsatta �n vuxna och att det alltid �r en kr�nkning att uts�tta ett
barn under 15 �r f�r en sexuell handling. Det �r d�rf�r inte sj�lvklart att
bed�mningarna i varje enskilt fall kommer att �verensst�mma eftersom den kr�nkning
som en sexuell handling inneb�r kan vara att bed�ma p� olika s�tt beroende p� om
offret �r ett barn eller en vuxen person (se samma prop. s. 114).
F�r att ytterligare markera allvaret i sexualbrott som riktar sig mot barn
utvidgades till�mpningsomr�det f�r grovt sexuellt �vergrepp mot barn. �ndringarna
innebar att fler fall �n tidigare skulle bed�mas som grova
20
brott. Vidare h�jdes straffminimum f�r samma brott fr�n f�ngelse i sex m�nader till
f�ngelse i ett �r.
4.2 En ovillkorlig r�tt till sexuell integritet
Regeringens bed�mning: Gr�nsen f�r straffbar g�rning b�r g� vid om deltagandet i en
sexuell aktivitet �r frivilligt eller inte.
Det b�r inf�ras ett s�rskilt oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott.
Kommitt�ns bed�mning st�mmer �verens med regeringens.
Remissinstanserna: Remissutfallet n�r det g�ller bed�mningen att
sexualbrottslagstiftningen ska �ndras s� att gr�nsen f�r straffbar g�rning ska g�
vid om deltagandet i en sexuell aktivitet �r frivilligt eller inte �r blandat.
Riksdagens ombudsm�n, Stockholms tingsr�tt, �klagarmyndigheten, Polismyndigheten,
Brottsf�rebyggande r�det, S�dersjukhuset, Uppsala universitet (Juridiska
institutionen), Uppsala universitet (Nationellt centrum f�r kvinnofrid), Stockholms
universitet (Kriminologiska institutionen), Link�pings universitet, Stockholms l�ns
landsting, Amnesty, Brottsofferjouren, ECPAT, Fatta, Fatta man, F�reningen
Tillsammans, Kvinnors n�tverk, RFSL, RFSU, Roks, Stiftelsen Allm�nna Barnhuset,
Svensk f�rening f�r sexologi, Svenska kyrkan, Sveriges Kvinnolobby och Unizon
inst�mmer i bed�mningen. Flera remissinstanser, bl.a. Svea hovr�tt, Hovr�tten �ver
Sk�ne och Blekinge, J�nk�pings tingsr�tt, G�teborgs tingsr�tt, Malm� tingsr�tt,
Domstolsverket, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsn�mnden), Kvinnofronten
och Sveriges advokatsamfund inst�mmer emellertid inte i kommitt�ns bed�mning. Som
fr�msta sk�l mot en s�dan reglering lyfts fram av bl.a. Svea hovr�tt, J�nk�pings
tingsr�tt, Malm� tingsr�tt och Domstolsverket att den riskerar att leda till
betydande tolkningssv�righeter och bevisproblem samt en os�kerhet kring r�ckvidden
av det straffbara omr�det. Vidare framh�ller flera remissinstanser, bl.a. Svea
hovr�tt, Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, J�nk�pings tingsr�tt, G�teborgs
tingsr�tt, Malm� tingsr�tt, Domstolsverket, Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) och Sveriges Kvinnolobby, en risk f�r ytterligare fokusering p�
offret under r�ttsprocessen.
De flesta remissinstanser tillstyrker att det b�r inf�ras ett s�rskilt
oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott. N�gra ser dock sv�righeter med att inf�ra
ett s�dant ansvar samtidigt med en s.k. samtyckesreglering. Svea hovr�tt
tillstyrker ett oaktsamhetsansvar, men f�respr�kar, f�r det fall en
samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning skulle inf�ras, att man avvaktar med att
g� vidare med ett oaktsamhetsbrott innan konsekvenserna f�r straffansvaret av den
andra lagstiftningen n�rmare kan bed�mas. En liknande synpunkt framf�rs av
Stockholms tingsr�tt som st�ller sig tveksam till att inf�ra ett oaktsamhetsbrott
och konstaterar att det straffbara omr�det utvidgas genom de f�reslagna
f�r�ndringarna i �vrigt och att det inte i alla delar framst�r som klart hur stor
utvidgningen �r, vilket kan tala f�r att man b�r avvakta innan ocks� ett
oaktsamhetsbrott inf�rs. G�teborgs tingsr�tt anser att det �r befogat att inf�ra
ett s�rskilt oaktsamhetsansvar, men framh�ller att det kan utg�ra
21
ett alternativ till den f�reslagna samtyckeslagstiftningen. Domstolsverket
ifr�gas�tter om en kriminalisering av oaktsamhet verkligen �r n�dv�ndig och om det
inte �r tillr�ckligt att den nedre gr�nsen g�r vid ett likgiltighetsupps�t. Enligt
verket �r det sv�rt att �verblicka konsekvenserna av inf�randet av ett
oaktsamhetsansvar, s�rskilt om detta skulle inf�ras samtidigt som en
samtyckesreglering inf�rs, och det finns en risk att fler g�rningar �n vad som
avs�gs fr�n b�rjan kommer att kriminaliseras. Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) tillstyrker f�rslaget i s� m�tto att vissa
oaktsamhetskriminaliseringar b�r inf�ras i 6 kap. brottsbalken, men avstyrker att
s�dana inf�rs f�r det fall f�rslaget om den st�rre reformen skulle genomf�ras; att
till de oklarheter som d�r redan finns l�gga ett oaktsamhetsansvar vore potentiellt
f�r�dande ur r�ttss�kerhetssynpunkt. Sveriges advokatsamfund avstyrker kommitt�ns
f�rslag till samtyckeslagstiftning och mots�tter sig ett parallellt inf�rande av
ett oaktsamhetsbrott. F�r det fall att den f�reslagna samtyckeslagstiftningen inte
genomf�rs anser samfundet dock att det finns sk�l att �verv�ga inf�randet av en
oaktsamhetsreglering.
Flera remissinstanser, bl.a. Stockholms tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt, G�teborgs
universitet och ECPAT, tar upp fr�gan om risken f�r s.k. nedsubsumering, dvs. att
det finns en viss risk f�r att �klagare och domare ibland kommer att falla tillbaka
p� oaktsamhetsansvaret i fall d�r det hade funnits m�jlighet att d�ma en person f�r
upps�tligt brott. Enligt Sveriges Kvinnolobby och Unizon b�r det noga bevakas att
f�r�ndringen inte leder till mindre allvarliga p�f�ljder generellt. RFSU anser
emellertid att risken med nedsubsumering varken �r s� �verh�ngande eller tungt
v�gande att den skulle f�ranleda att inte inf�ra ett oaktsamhetsrekvisit.
St�dcentrum Humleg�rden f�rklarar sig k�nna viss oro �ver hur lagstiftningen kan
komma att hanteras i praktiken, men att det inte handlar om att g�rningspersoner
som skulle kunna ha d�mts f�r upps�tligt brott i st�llet d�ms f�r oaktsamt brott
eftersom det ur brottsofferperspektiv �r viktigast att g�rningspersonen d�ms.
Sk�len f�r regeringens bed�mning
Gr�nsen f�r straffbar g�rning b�r g� vid om deltagandet i en sexuell aktivitet �r
frivilligt eller inte
Som framg�r i avsnitt 4.1 har det gjorts stora f�r�ndringar i straffbest�mmelserna
om sexualbrotten de senaste �rtiondena. I samband med s�v�l den omfattande
sexualbrottsreformen �r 2005 som de senaste �ndringarna �r 2013 �verv�gdes
bristande samtycke som grund f�r straffansvar. Vid 2005 �rs reform ans�gs det inte
finnas tillr�ckliga sk�l f�r att inf�ra en samtyckesreglering och i samband med
2013 �rs �ndringar gjordes bed�mningen att de nackdelar som en s�dan reglering
skulle inneb�ra inte uppv�gdes av f�rdelarna.
Fr�gan om en samtyckesbaserad lagstiftning har nu �terigen utretts och kommitt�n
g�r bed�mningen att sexualbrottslagstiftningen b�r �ndras och ha sin utg�ngspunkt i
om deltagandet i den sexuella aktiviteten �r frivilligt eller inte.
Syftena med tidigare reformer har varit att f�rst�rka och tydligg�ra varje
m�nniskas r�tt till personlig och sexuell integritet och sexuellt sj�lvbest�mmande.
Den bakomliggande tanken med den nuvarande
22
regleringen �r att den ska tr�ffa fall d�r samtycke saknas. Lagstiftningen utg�r
emellertid fr�n att g�rningen har vidtagits genom anv�ndande av n�got medel eller
utnyttjande av vissa omst�ndigheter. Ett handlande �r straffbart som v�ldt�kt eller
sexuellt tv�ng om en sexuell handling har tvingats fram med hj�lp av v�ld eller hot
eller genom att offrets s�rskilt utsatta situation har utnyttjats p� ett
otillb�rligt s�tt. �ven om en s�dan reglering f�ngar in de flesta situationer d�r
samtycke saknas ger den inte med tillr�cklig tydlighet uttryck f�r att sexuellt
umg�nge ska bygga p� �msesidighet och frivillighet fr�n samtliga inblandade. En
lagstiftning som har sin utg�ngspunkt i om deltagandet i en sexuell aktivitet �r
frivilligt eller inte s�nder ett tydligt och normativt budskap och kan p� s� vis
p�verka m�nniskors v�rderingar. �ven kunskapen om hur offer f�r sexualbrott
reagerar p� sexuella �vergrepp talar f�r att lagen b�r utg� fr�n en bristande
frivillighet i st�llet f�r anv�ndande av n�got medel eller utnyttjande av vissa
omst�ndigheter. En lagstiftning som bygger p� bristande frivillighet skulle vidare
inneb�ra att det straffr�ttsliga skyddet blir mer helt�ckande i s�dana fall d�r en
sexuell handling har utf�rts mot en person som inte vill delta i den sexuella
aktiviteten, men d�r det inte har f�rekommit n�got v�ld eller hot och m�ls�ganden
inte heller har ansetts befinna sig i en s�rskilt utsatt situation eller
beroendest�llning.
Regeringen har f�rst�else f�r de farh�gor om ett �kat fokus p� m�ls�ganden som
framf�rs av flera remissinstanser. Inv�ndningar om att samtycke f�relegat, som kan
f�rv�ntas vid en lagstiftning som tar sin utg�ngspunkt i om deltagandet varit
frivilligt eller inte, f�rekommer emellertid redan i dag ofta i m�l om sexualbrott
och pr�vas enligt den nuvarande lagstiftningen. Vidare kan konstateras att i
r�tteg�ngar om sexualbrott m�ste det med n�dv�ndighet st�llas fr�gor som av de
flesta uppfattas som mycket integritetsk�nsliga. En f�ljd av en lagstiftning d�r
fr�gan om ett deltagande var frivilligt eller inte �r central kan snarare bli ett
�kat fokus p� g�rningsmannen. Domstolarna kommer vilja veta vad som fick den
tilltalade att tro att den sexuella handlingen var �nskad fr�n motparten. Med den
utformning lagstiftningen f�resl�s f� minimeras ocks� risken f�r ett �kat fokus p�
m�ls�ganden, se vidare avsnitt 5.3 och 5.4 d�r det redog�rs f�r de relevanta
best�mmelsernas utformning och avgr�nsning. I sammanhanget b�r ocks� n�mnas att
kommitt�n bl.a. genom att j�mf�ra med andra l�nder som inf�rt samtyckesbaserad
lagstiftning s�som Skottland och Kanada, kommit fram till att fokuseringen p�
m�ls�ganden inte �kar till f�ljd av en s�dan reglering.
Det �r sammanfattningsvis regeringens, liksom flera remissinstansers, uppfattning
att en modern sexualbrottslagstiftning tydligt b�r ge uttryck f�r att en sexuell
handling mot n�gon som inte deltar frivilligt inneb�r en kr�nkning av den personens
ovillkorliga r�tt till personlig och sexuell integritet och sexuellt
sj�lvbest�mmande. En sexualbrottslagstiftning som tar sin utg�ngspunkt i om
samtycke f�religger st�mmer b�ttre �verens med den allm�nna uppfattningen om
sexuellt sj�lvbest�mmande och inneb�r ett naturligt steg f�r att �stadkomma ett
helt�ckande och tydligt straffr�ttsligt skydd mot sexuella �vergrepp. En s�dan
reglering, som klart �r att f�redra framf�r en reglering som bygger p� anv�ndande
av n�got medel eller utnyttjande av vissa omst�ndigheter, b�r d�rf�r inf�ras.
23
Ett s�rskilt oaktsamhetsansvar b�r inf�ras f�r vissa sexualbrott
Kommitt�n anser det vidare befogat att inf�ra ett s�rskilt oaktsamhetsansvar f�r
vissa sexualbrott.
Att kriminalisera vissa sexuella �vergrepp som beg�s av oaktsamhet handlar om att
utvidga straffbarheten av beteenden som redan �r straffbara vid upps�t. Sexuella
�vergrepp �r en allvarlig typ av brottslighet och �ven oaktsamma g�rningar framst�r
som straffv�rda. Ocks� s�dana beteenden kan orsaka p�taglig skada i form av framf�r
allt psykiskt lidande f�r den som uts�tts eller fara f�r s�dan skada. De skador som
brottsoffret drabbas av torde vara oberoende av om g�rningen genomf�rs upps�tligen
eller av oaktsamhet. En kriminalisering av oaktsamhet bed�ms ocks� ha betydelse i
praktiken f�r att motverka av samh�llet icke �nskv�rda beteenden. N�r det g�ller
risken f�r nedsubsumering �r det sv�rt att se att denna risk skulle vara s�rskilt
stor vid just sexuella �vergrepp. Eftersom denna risk hanteras vid �tskilliga andra
brott kan argumentet inte vara avg�rande f�r att avst� fr�n att inf�ra ett
oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott. Vidare finns det som regeringen ser det
lika stor anledning att ta samh�llets resurser i anspr�k f�r att beivra oaktsamma
som upps�tliga sexualbrott, i synnerhet om det straffbara omr�det begr�nsas till
att avse de allvarligare formerna av brott i 6 kap. brottsbalken, se avsnitt 6.1.
S�ledes �r det regeringens uppfattning att det �r befogat att ut�ka det straffbara
omr�det genom att inf�ra ett oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott.
N�got hinder mot att inf�ra ett s�dant ansvar f�r vissa brott samtidigt med en
samtyckesreglering kan regeringen inte se. I samband med inf�randet av en
sexualbrottslagstiftning som bygger p� bristande samtycke framst�r det som
naturligt att analysera och ta st�llning till vad som ska kr�vas av g�rningsmannen
i form av personligt ansvar. En frivillighetsbaserad lagstiftning tar sin
utg�ngspunkt i att den som har f�r avsikt att ha sexuellt umg�nge med n�gon annan
m�ste f�rs�kra sig om att viljan till ett s�dant sexuellt umg�nge �r �msesidig. I
det ligger ett krav p� aktsamhet. Med den utg�ngspunkten framst�r det som
konsekvent att inte bara upps�tliga utan �ven vissa oaktsamma beteenden mot n�gon
som inte deltar frivilligt b�r omfattas av straffansvar. �ven andra l�nder d�r
samtyckeslagstiftning har inf�rts, s�som England och Skottland, har ett slags
oaktsamhetsansvar, l�t vara att det tekniskt �r utformat p� ett annat s�tt �n i
svensk r�tt.
F�r att strafflagstiftningen ska erbjuda ett helt�ckande skydd av den sexuella
integriteten och den sexuella sj�lvbest�mmander�tten �r det sammanfattningsvis
regeringens mening att ett oaktsamhetsansvar b�r inf�ras f�r vissa sexualbrott.
24
5 En sexualbrottslagstiftning byggd p� frivillighet
5.1 B�r v�ldt�kt och vissa andra brott f� nya brottsbeteckningar?
Regeringens f�rslag: Sexuellt tv�ng och grovt sexuellt tv�ng ska ben�mnas sexuellt
�vergrepp respektive grovt sexuellt �vergrepp.
Regeringens bed�mning: I �vrigt b�r det inte g�ras n�gra �ndringar av nuvarande
brottsbeteckningar.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer inte �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r att
brottsbeteckningarna v�ldt�kt och sexuellt tv�ng byts ut mot sexuellt �vergrepp
respektive sexuell kr�nkning samt f�resl�r motsvarande �ndringar betr�ffande
sexualbrotten mot barn och de grova brotten.
Remissinstanserna: Riksdagens ombudsm�n, G�teborgs tingsr�tt, Ume� tingsr�tt,
Brottsf�rebyggande r�det, Uppsala universitet (Juridiska institutionen), Uppsala
universitet (Nationellt centrum f�r kvinnofrid), Stockholms universitet
(Kriminologiska institutionen), Link�pings universitet, Stockholms l�ns landsting,
ECPAT, Fatta, Fatta man, RFSL, Stiftelsen Allm�nna Barnhuset och Svensk f�rening
f�r sexologi tillstyrker eller har inte n�gra inv�ndningar mot f�rslaget att
utm�nstra brottsbeteckningarna v�ldt�kt och sexuellt tv�ng. Inte heller Hovr�tten
�ver Sk�ne och Blekinge, Malm� tingsr�tt eller Domstolsverket har n�got emot att
begreppen byts ut, men anser att det b�r �verv�gas om det �r motiverat att �ndra
brottsbeteckning om en samtyckesreglering inte inf�rs. RFSU tillstyrker utm�nstring
av v�ldt�kt och att det ers�tts med sexuellt �vergrepp men �r tveksam till
begreppet sexuell kr�nkning. �klagarmyndigheten och Svenska kyrkan anser att
f�rslaget till nya brottsbeteckningar rymmer b�de f�rdelar och nackdelar. Enligt
�klagarmyndigheten �r v�ldt�kt ett v�letablerat begrepp med ett starkt signalv�rde
p� s� s�tt att det indikerar allvaret i g�rningen. Beteckningen �r dock enligt
myndigheten missvisande, d� brottet inte kr�ver att v�ld eller tv�ng ut�vas.
Polismyndigheten avstyrker f�rslaget att byta ut v�ldt�kt mot barn mot sexuellt
�vergrepp mot barn eftersom det enligt myndigheten inte �r l�mpligt att anv�nda
samma brottsrubricering f�r tv� olika brott. J�nk�pings tingsr�tt inst�mmer i
kommitt�ns bed�mning att brottsrubriceringarna v�ldt�kt och sexuellt tv�ng inte b�r
till�mpas f�r de fall d�r v�ld eller tv�ng inte har anv�nts men avstyrker f�rslaget
att brottsrubriceringarna helt utm�nstras. I st�llet b�r enligt tingsr�tten
�verv�gas om v�ldt�kt och sexuellt tv�ng �ven forts�ttningsvis ska anv�ndas men
vara reserverat f�r de fall d�r v�ld och sexuellt tv�ng faktiskt har anv�nts medan
sexuellt �vergrepp anv�nds f�r �vriga situationer. Svea hovr�tt, Stockholms
tingsr�tt, S�dersjukhuset, L�nsstyrelsen Stockholm, Lunds universitet, G�teborgs
universitet, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsn�mnden), F�reningen
Anh�riga till sexuellt utnyttjade barn, Brottsofferjouren, F�reningen Tillsammans,
Kvinnofronten, St�dcentrum Humleg�rden och Sveriges
25
Kvinnolobby mots�tter sig att begreppet v�ldt�kt utm�nstras ur lagstiftningen.
Flera av dessa remissinstanser, bl.a. S�dersjukhuset, L�nsstyrelsen Stockholm,
G�teborgs universitet, F�reningen Anh�riga till sexuellt utnyttjade barn,
Brottsofferjouren, F�reningen Tillsammans, St�dcentrum Humleg�rden, Sveriges
Kvinnolobby, liksom Unizon, anser att begreppsf�r�ndringen riskerar leda till att
brottet uppfattas som mindre allvarligt. Enligt F�reningen Tillsammans inneb�r
ordbytet en risk att den utsattas upplevelse av brottet f�rminskas och att de
utsattas trauma och kr�nkning inte �verensst�mmer med det ord som beskriver
g�rningen. Svea hovr�tt anser att begreppet v�ldt�kt �r s� djupt f�rankrat att de
allvarligaste sexualbrotten �ven i forts�ttningen b�r ben�mnas v�ldt�kt, en �sikt
som delas av Stockholms tingsr�tt, S�dersjukhuset och Kvinnofronten. Med en s�dan
l�sning undviks enligt Stockholms tingsr�tt �ven dubbla brottsbeteckningar.
Stockholms tingsr�tt och Kvinnofronten framh�ller att de f�reslagna
brottsrubriceringarna sexuellt �vergrepp och sexuell kr�nkning �r ol�mpliga
eftersom de fungerar som samlingsbeteckningar p� m�nga, eller alla, sexualbrott.
Flera remissinstanser, bl.a. G�teborgs tingsr�tt, F�reningen Anh�riga till sexuellt
utnyttjade barn, F�reningen Tillsammans, Kvinnofronten, St�dcentrum Humleg�rden,
Sveriges Kvinnolobby och Unizon, v�nder sig mot argumentet att v�ldt�kt �r
missvisande och framh�ller att v�ld omfattar inte bara fysiskt utan �ven psykiskt
v�ld. St�dcentrum Humleg�rden, Sveriges Kvinnolobby och Unizon betonar att
genomf�randet av en sexuell handling mot n�gons vilja i sig �r en v�ldshandling.
Sveriges Kvinnolobby och Unizon h�nvisar i detta sammanhang till den bredare
definition av v�ld som regeringen utg�r fr�n i sin strategi mot m�ns v�ld mot
kvinnor. �ven n�r det g�ller tv�ng anser Sveriges Kvinnolobby och Unizon att
kommitt�n har en f�r sn�v tolkning. F�reningen Anh�riga till sexuellt utnyttjade
barn, F�reningen Tillsammans, Roks och Sveriges Kvinnolobby framh�ller att
�vergreppen handlar om makt och dominans, inte om sexualitet. Att byta till
sexuellt �vergrepp skulle enligt f�reningarna inneb�ra att brottet skulle beskrivas
som en sexuell handling n�r det egentligen handlar om en v�ldshandling mot den
kroppsliga integriteten. Sveriges Kvinnolobby och Unizon anser att begreppet
sexuellt tv�ng till skillnad fr�n det f�reslagna sexuell kr�nkning s�tter fokus p�
f�r�varen samt framf�r slutligen att det inte finns n�got bel�gg f�r att en �ndrad
brottsrubricering skulle leda till fler anm�lningar.
Sk�len f�r regeringens f�rslag och bed�mning: Som redovisas i avsnitt 4.2 anser
regeringen, liksom kommitt�n, att det b�r inf�ras en sexualbrottslagstiftning som
inte bygger p� v�ld eller hot som brottsf�ruts�ttningar. Kommitt�n anser d�rf�r att
det finns s�v�l spr�kliga som normativa sk�l att �ndra brottsbeteckningarna
v�ldt�kt och sexuellt tv�ng.
Kommitt�ns argumentering utg�r fr�n termen v�ld i den betydelse ordet har som
brottsf�ruts�ttning i den nuvarande v�ldt�ktsbest�mmelsen, dvs. s�dant v�ld som
betecknas v�ld mot person vilket �r en form av fysiskt v�ld. Flera remissinstanser,
bl.a. G�teborgs tingsr�tt, F�reningen Anh�riga till sexuellt utnyttjade barn,
F�reningen Tillsammans, St�dcentrum Humleg�rden och Sveriges Kvinnolobby,
framh�ller dock att begreppet v�ld i allm�n mening omfattar inte bara
26
fysiskt utan �ven psykiskt v�ld. Sveriges Kvinnolobby och Unizon h�nvisar i detta
sammanhang till den bredare definition av v�ld som f�rekommer i den nationella
strategin mot m�ns v�ld mot kvinnor d�r v�ld beskrivs som alla former av fysiskt,
psykiskt och sexuellt v�ld (skr. 2016/17:10). St�dcentrum Humleg�rden, Sveriges
Kvinnolobby och Unizon lyfter fram att genomf�randet av en sexuell handling mot
n�gons vilja i sig �r en v�ldshandling.
Regeringen kan konstatera att sexualbrottslagstiftningen redan i dag �r utformad s�
att straffansvaret f�r v�ldt�kt omfattar betydligt mer �n g�rningar som beg�tts
genom v�ld eller hot om v�ld i den mening termen har i straffr�ttslig lagstiftning.
Om man utg�r fr�n att termen v�ld i ett allm�nt spr�kbruk kan ha en bredare
definition och omfatta mer �n fysiskt v�ld, beh�ver inte v�ldt�kt som beteckning
f�r de allvarligaste sexualbrotten uppfattas som missvisande. Med en s�dan
utg�ngspunkt framst�r inte heller argumentet att ett byte av begreppet s�nder ett
tydligt normativt budskap som �vertygande.
Som �ven flera remissinstanser framh�ller, t.ex. Svea hovr�tt, Stockholms
tingsr�tt, �klagarmyndigheten och S�dersjukhuset, har ordet v�ldt�kt, som
historiskt har reserverats f�r det allvarligaste sexualbrottet, en tydlig betydelse
och inneb�rd hos allm�nheten som inte n�dv�ndigtvis har sin grund i de rekvisit som
lagen anger f�r brottet. Det som starkast talar f�r att rubriceringen v�ldt�kt b�r
vara kvar �r det starka signalv�rde begreppet har p� s� s�tt att det indikerar
allvaret i g�rningen. Att byta ut v�ldt�kt mot sexuellt �vergrepp riskerar leda
till att brottet uppfattas som mindre allvarligt, en uppfattning som delas av m�nga
remissinstanser. Regeringen anser d�rf�r att rubriceringen v�ldt�kt ska vara kvar.
Beteckningen sexuellt tv�ng �r inte lika djupt f�rankrad hos allm�nheten och har
inte samma signalv�rde som v�ldt�ktsbegreppet. Kommitt�ns f�rslag att ben�mna
brottet sexuell kr�nkning �r dock enligt regeringens mening inte l�mpligt d�
kr�nkningen �r den gemensamma n�mnaren f�r alla sexualbrott, vilket �ven Stockholms
tingsr�tt och Kvinnofronten framh�ller.
Motsvarande brott betr�ffande sexualbrotten mot barn ben�mns sexuellt �vergrepp mot
barn. Genom att byta ut sexuellt tv�ng mot sexuellt �vergrepp skulle man uppn� en
st�rre enhetlighet i brottsbeteckningarna f�r vuxna och barn. Risken f�r att ett
byte av brottsbeteckningen sexuellt tv�ng till sexuellt �vergrepp skulle leda till
att brottet uppfattas som mindre allvarligt torde enligt regeringens uppfattning
inte vara s�rskilt stor. Detta mot bakgrund av att brottsbeteckningen sexuellt
�vergrepp redan existerar som ben�mning p� motsvarande g�rning beg�ngen mot ett
barn. Regeringen f�resl�r s�ledes att sexuellt tv�ng byts ut mot sexuellt
�vergrepp. Kommitt�ns f�rslag till �ndringar av brottsbeteckningar b�r inte
genomf�ras.
5.2 Samlagsbegreppet
Regeringens bed�mning: Samlagsbegreppet b�r f�r n�rvarande inte �ndras. Inte heller
b�r best�mmelserna om samlag med avkomling och
27
samlag med syskon �ndras s� att det av paragrafen framg�r att endast vaginala
samlag avses.
Kommitt�ns bed�mning och f�rslag st�mmer inte �verens med regeringens bed�mning.
Kommitt�n g�r bed�mningen att med begreppet samlag i brottsbalken ska avses
vaginala, orala och anala samlag och f�ruts�tter att �ndringen kan ske genom
uttalanden i f�rarbetena. Vidare f�resl�r kommitt�n att best�mmelserna om samlag
med avkomling och samlag med syskon ska �ndras s� att det av paragrafen framg�r att
endast vaginala samlag avses.
Remissinstanserna: Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, G�teborgs tingsr�tt,
Diskrimineringsombudsmannen, Link�pings universitet, Amnesty och Stiftelsen
Allm�nna Barnhuset tillstyrker eller har ingen erinran mot bed�mningen. Ett antal
remissinstanser, som i och f�r sig inte har n�gra inv�ndningar mot en s�dan
f�r�ndring av begreppet, bl.a. Riksdagens ombudsm�n, Svea hovr�tt, Malm� tingsr�tt
och Uppsala universitet (Juridiska institutionen), framh�ller att en �ndrad
definition av begreppet samlag tydligt m�ste framg� i lag. Enligt Svea hovr�tt b�r
det uttryckligen anges �vaginalt, oralt eller analt samlag� i lagtexten n�r
samtliga former avses. Ocks� med den lagtekniska l�sningen �r det dock enligt
hovr�tten n�dv�ndigt att beh�lla det s�rskilda rekvisitet �sexuell handling som med
h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag�. Hovr�tten anser d�rf�r
att det kan ifr�gas�ttas om det finns n�got p�tagligt behov av en s�dan �ndring.
Kvinnofronten, RFSL, RFSU och Roks avstyrker f�rslaget att �ndra incestparagrafen
s� att endast vaginala samlag avses. RFSL och RFSU framf�r att det �r b�ttre att
v�nta med att �ndra samlagsbegreppet tills en �versyn av incestparagrafen gjorts.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: De sexualhandlingar som tr�ffas av
v�ldt�ktsbest�mmelsen �r samlag eller en annan sexuell handling som med h�nsyn till
kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag. Med samlag avses i brottsbalken endast
vaginala samlag. Det �r en f�rlegad syn p� samlag som inte �verensst�mmer med den
allm�nna uppfattningen eller modernt spr�kbruk. Regeringen anser, i likhet med
kommitt�n, att ocks� sexuella handlingar mellan personer av samma k�n ska kunna
omfattas av brottsbalkens samlagsbegrepp. Bed�mningen mottas positivt av
remissinstanserna. Regeringen delar emellertid den uppfattning som f�rs fram av
flera remissinstanser att en s�dan �ndring f�ruts�tter en �ndring i lagtexten.
�ndringen kan allts� inte genomf�ras enbart genom f�rarbetsuttalanden p� det s�tt
kommitt�n f�ruts�tter. Om kommitt�ns bed�mning ska genomf�ras m�ste det anges
�vaginalt, oralt eller analt samlag� i lagtexten n�r samtliga former avses.
I Nationalencyklopedin definieras samlag som: �Akt d�r tv� eller flera personer
f�renas sexuellt. Ett samlag kan vara vaginalt, analt eller oralt. Samlag �r inte
alltid penetrerande.� Definitionen av samlag enligt Svenska Akademiens ordlista �r
�sexuellt umg�nge�. Det finns s�ledes ingen enhetlig definition av samlag.
Begreppet samlag har enligt regeringens uppfattning d�rmed f�rlorat en stor del av
sin betydelse som j�mf�relsenorm. Samlagsbegreppet har �ven v�llat en del problem i
r�ttstill�mpningen. Framf�rallt �r det definitionen av oralt samlag som orsakat
till�mpningssv�righeter. En handling best�ende i att en
28
g�rningsman med sin mun ber�rt offrets underliv utan att det varit fr�ga om
penetration har i r�ttstill�mpningen inte ansetts j�mf�rlig med vad som brukar
avses med oralt samlag (jfr NJA 2008 s. 1096 II). Med anledning av n�mnda r�ttsfall
har dock f�rtydligats att orala �vergrepp best�ende i att n�gon med tunga vidr�r en
kvinnas underliv kan utg�ra en handling j�mf�rlig med samlag, oavsett om
penetration skett eller inte (se prop. 2012/13:111 s. 38).
Mot denna bakgrund framst�r det inte som en l�mplig l�sning att l�gga till
ytterligare j�mf�relsenormer i lagtexten som kan vara sv�ra att definiera.
Lag�ndringarna �r 2013 innebar ett �kat fokus p� kr�nkningen vid avgr�nsningen av
den sexuella handlingen. Det fanns tecken p� att lagstiftarens intentioner, att
avgr�nsningen i f�rsta hand inte ska g�ras utifr�n en j�mf�relse mellan
sexualhandlingar utan mellan kr�nkningar, inte fullt ut f�tt genomslag. F�r att
tydligg�ra att det i f�rsta hand �r en bed�mning av kr�nkningen vid en sexuell
handling som ska g�ras �ndrades d�rf�r v�ldt�ktsbest�mmelsen s� att straffansvaret
f�r v�ldt�kt, f�rutom samlag, skulle omfatta varje annan sexuell handling som med
h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag. En naturlig forts�ttning
p� den utvecklingen skulle kunna vara att ta bort samlaget som j�mf�relsenorm och
l�ta straffansvaret f�r v�ldt�kt omfatta varje sexuell handling som inneb�r en
allvarlig kr�nkning med h�nsyn till dess art eller omst�ndigheterna i �vrigt. Redan
1998 �rs sexualbrottskommitt�, som ville g�ra regleringen mer �teknikoberoende�,
f�reslog att best�mmelsen om v�ldt�kt inte l�ngre skulle ha ett p�tvingat vaginalt
samlag som j�mf�relsenorm eller att ett s�dant samlag skulle vara best�mmande f�r
�kr�nkningsh�jden�. F�rslaget kritiserades dock av flera remissinstanser och
regeringen inst�mde i kritiken att till�mpningen av en s�dan best�mmelse kunde
v�ntas medf�ra betydande sv�righeter att avgr�nsa det brottsliga omr�det. Ett
ytterligare sk�l till att regeringen ans�g att tillr�ckliga sk�l inte fanns att
�ndra best�mmelsens utformning p� det s�tt kommitt�n f�reslagit var att n�gra
till�mpningsproblem inte heller var k�nda (se prop. 2004/05:45 s. 46). Liknande
uttalanden gjordes av regeringen i samband med lag�ndringarna �r 2013 (se prop.
2012/13:111 s. 36).
Sammantaget anser regeringen att kommitt�ns f�rslag f�r att �stadkomma ett
k�nsneutralt samlagsbegrepp inte �r l�mpligt att genomf�ra. N�got
beredningsunderlag f�r att p� annat s�tt �stadkomma en k�nsneutral reglering i
detta h�nseende finns inte i detta lagstiftnings�rende.
5.3 Bristande frivillighet som gr�ns f�r straffansvar
Regeringens f�rslag: Straffansvaret f�r v�ldt�kt ska omfatta den som, med en person
som inte deltar frivilligt, genomf�r ett samlag eller en annan sexuell handling som
med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag.
Straffansvaret f�r sexuellt �vergrepp ska omfatta den som, med en person som inte
deltar frivilligt, genomf�r en annan sexuell handling �n den som framg�r i
f�reg�ende stycke.
29
Regeringens bed�mning: Det b�r inte uppst�llas ett krav i lagtexten p� att valet
att delta frivilligt m�ste komma till uttryck.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer delvis �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r att
det ska uppst�llas ett krav i lagtexten p� att valet att delta frivilligt m�ste
komma till uttryck.
Remissinstanserna: Uppsala universitet (Juridiska institutionen), Uppsala
universitet (Nationellt centrum f�r kvinnofrid), Lunds universitet, G�teborgs
universitet, Link�pings universitet, Stockholms l�ns landsting, Amnesty, ECPAT,
Fatta, Fatta man, F�reningen Tillsammans, RFSL, RFSU, Roks, Stiftelsen Allm�nna
Barnhuset, St�dcentrum Humleg�rden, Svenska kyrkan, Sveriges Kvinnolobby och Unizon
tillstyrker f�rslaget om att frivillighet ska ha kommit till uttryck. Hovr�tten
�ver Sk�ne och Blekinge, �klagarmyndigheten och Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) avstyrker att bristande uttryck f�r frivillighet ska utg�ra ett
grundl�ggande brottsrekvisit. Enligt Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge och Sveriges
advokatsamfund kommer en lagstiftning som baseras p� bristande uttryckt
frivillighet inte n� upp till de krav p� f�ruts�gbarhet och tydlighet som m�ste
st�llas p� straffr�ttslig lagstiftning. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge,
Domstolsverket, G�teborgs universitet, Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) och Sveriges advokatsamfund pekar p� fr�gan om vilka krav som ska
st�llas p� det uttryck f�r frivillighet som m�ste ges vid �verg�ng mellan olika
sexuella handlingar och hur man definierar en ny sexuell handling. Otydlighet i
dessa fr�gor riskerar enligt bl.a. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge leda till att
det straffbara omr�det kommer att ut�kas i praxis. Detta g�ller enligt hovr�tten
s�rskilt om regleringsmodellen kombineras med ett oaktsamhetsansvar, en synpunkt
som �ven framf�rs av Domstolsverket. Enligt �klagarmyndigheten blir kravet p�
uttryck problematiskt eftersom det framst�r som oklart om detta krav tar �ver det
grundl�ggande kravet p� frivillighet. En till�mpning av best�mmelsen synes enligt
myndigheten n�mligen leda till att det �r straffbelagt att genomf�ra en sexuell
handling med n�gon som i och f�r sig deltar frivilligt men som inte ger uttryck f�r
frivilligheten, en synpunkt som framf�rs ocks� av andra remissinstanser, bl.a.
Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge och Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden). F�rslaget att inf�ra oaktsamhetsansvar medf�r enligt
�klagarmyndigheten att behovet av att st�lla krav p� att frivilligheten ska ha
kommit till uttryck minskar. Det finns enligt myndigheten goda sk�l att tro att vid
passivitet kommer de fall av bristande frivillighet som framst�r som mest
straffv�rda att f�ngas upp genom oaktsamhetsansvaret. �ven Ume� tingsr�tt f�rordar
att en eventuell samtyckesreglering tar sikte p� samtycket som s�dant, inte p�
formen f�r hur samtycket kommer till uttryck. Enligt tingsr�tten inneb�r rekvisitet
�komma till uttryck� att temat f�r pr�vningen kommer att handla om huruvida vissa
angivna formkrav uppfyllts vilket riskerar leda till betydande utredningsproblem.
Stockholms tingsr�tt anser att inneb�rden av rekvisitet �delta� framst�r som oklar
och att denna oklarhet f�rmodligen kommer att leda till sv�ra gr�nsdragningsfr�gor
i r�ttstill�mpningen. Fr�gan tingsr�tten st�ller sig �r vilka krav som st�lls p� en
persons agerande f�r att det ska r�knas som ett deltagande i
30
best�mmelsens mening och om det i en s�dan situation kan f� betydelse hur just den
personen vanligtvis brukar agera i sexuella sammanhang. Tingsr�tten och
Kvinnofronten pekar ocks� p� de till�mpningssv�righeter som kan uppst� i
situationer d� en person f�rst deltar frivilligt men sedan drabbas av frozen fright
och inte kan uttrycka att han eller hon inte l�ngre deltar frivilligt. Svea
hovr�tt, G�teborgs tingsr�tt och Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) anser att legalitetssk�l talar f�r att hur ett frivilligt val ska
komma till uttryck s� l�ngt som m�jligt ska anges i lagtexten. Riksdagens ombudsm�n
anser att det b�r framg� av lagtexten att det inte �r m�jligt att ge uttryck f�r
ett val att delta frivilligt i f�rv�g utan att det bara kan ske i samband med att
handlingen genomf�rs. �klagarmyndigheten ifr�gas�tter om den f�reslagna
utformningen av best�mmelsen st�r i �verensst�mmelse med legalitetsprincipen.
Stockholms tingsr�tt efterlyser mer v�gledning ang�ende vad som ska anses som
s�dant frivilligt uttryck. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge p�pekar att om
ansvarsfrihetsregeln i 24 kap. 7 � brottsbalken inte ska kunna till�mpas i
f�rh�llande till de aktuella brotten, som kommitt�n anger, b�r det komma till
direkt uttryck i lagtexten.
Sk�len f�r regeringens f�rslag och bed�mning
F�r straffansvar b�r det kr�vas att m�ls�ganden inte deltar frivilligt
Som redovisas i avsnitt 4.2 anser regeringen att sexualbrottslagstiftningen b�r
�ndras s� att utg�ngspunkten ska vara om deltagandet i den sexuella handlingen har
varit frivilligt eller inte. Den grundl�ggande skillnaden j�mf�rt med g�llande r�tt
ska vara att v�ld, hot eller utnyttjande inte l�ngre ska kr�vas f�r ansvar f�r
v�ldt�kt eller sexuellt �vergrepp, utan att regleringen ska utg� fr�n att den
sexuella handlingen har genomf�rts mot n�gon som inte deltar frivilligt.
Den lagstiftning som nu f�resl�s har i tidigare lagstiftnings�renden och i den
allm�nna debatten kallats samtyckesreglering eller samtyckeslagstiftning. Begrepp
som t.ex. samtycke �r normativa n�r de anv�nds i lagstiftning. Det inneb�r att
begreppet kan ges den inneb�rd som lagstiftaren vill att det ska ha.
Ansvarsfrihetsgrunden samtycke har dock redan sin specifika betydelse i
brottsbalken (se 24 kap. 7 � brottsbalken), en betydelse som inte fullt ut
�verensst�mmer med den inneb�rd begreppet b�r ha om det anv�nds i samband med
sexualbrott. Om man uppst�ller samtycke som rekvisit f�r att handlingen inte ska
vara brottslig och d�rmed avser samtycke i den mening det har som
ansvarsfrihetsgrund, kommer ocks� fall d�r samtycket inte getts med full insikt om
relevanta f�rh�llanden att grunda ansvar. Villfarelse r�rande n�gon omst�ndighet av
betydelse medf�r enligt ansvarsfrihetsbest�mmelsen att samtycket blir utan verkan.
Att lura till sig sexuellt umg�nge genom l�ften om t.ex. en k�rleksrelation eller
genom att utge sig f�r att vara en k�nd person skulle kunna inneb�ra att samtycket
inte �r giltigt. En annan situation d�r samtycket skulle kunna bli ogiltigt �r om
en person l�mnar felaktiga uppgifter om f�rekomsten av k�nssjukdomar eller om
huruvida preventivmedel ska anv�ndas. S�dana fall av vilseledanden b�r inte grunda
ansvar f�r sexualbrott. Regeringen inst�mmer d�rf�r i kommitt�ns bed�mning att det
inte �r
31
l�mpligt att anv�nda begreppet samtycke som rekvisit i best�mmelserna om v�ldt�kt
och sexuellt �vergrepp. Genom att v�lja ett annat rekvisit blir en till�mpning av
ansvarsfrihetsregeln inte aktuell p� samma s�tt som vid brottstyper d�r det
uttryckligen anges att g�rningen ska ske olovligen, obeh�rigen etc., dvs. d�r det
framg�r uttryckligen av brottsrekvisiten att samtycke har ansvarsbefriande verkan.
Kommitt�n v�ljer att som grundrekvisit anv�nda begreppet �inte deltar frivilligt�.
Stockholms tingsr�tt anser att rekvisitet �delta� �r oklart och att denna oklarhet
kan leda till gr�nsdragningssv�righeter i r�ttstill�mpningen. Fr�gan tingsr�tten
st�ller sig �r vilka krav som st�lls p� en persons agerande f�r att det ska r�knas
som ett deltagande i best�mmelsens mening och om det i en s�dan situation kan f�
betydelse hur just den personen vanligtvis brukar agera i sexuella sammanhang.
Regeringen uppfattar tingsr�ttens synpunkt som att oklarheten g�ller om rekvisitet
delta innefattar n�got krav p� aktivitet fr�n m�ls�gandens sida. Enligt regeringens
mening beh�ver verbet delta i spr�klig mening inte innefatta n�gon aktivitet mer �n
ett n�rvarande. Ordet delta kan innefatta b�de aktivitet och passivitet. Begreppet
har en neutral inneb�rd som passar bra i sammanhanget. Regeringen anser �ven att
det valda rekvisitet �inte deltar frivilligt� speglar avsikten att lagstiftningen
ska uttrycka varje persons r�tt till sexuellt sj�lvbest�mmande. F�r straffansvar
b�r det allts� kr�vas att m�ls�ganden inte deltar frivilligt i det sexuella
umg�nget.
Vad ett frivilligt deltagande i sexuella handlingar �r eller hur det tar sig
uttryck kan inte ges n�gon legal definition utan det m�ste bed�mas av r�ttsv�sendet
i det enskilda fallet. Det m�ste d�rf�r �verl�mnas �t r�ttstill�mpningen att
n�rmare tolka begreppet, efter beaktande av nedan angivna generella utg�ngspunkter
f�r bed�mningen.
Vid en bed�mning av fr�gan om frivillighet f�relegat eller inte kommer domstolarna
i de flesta fall vara h�nvisade till att i efterhand v�rdera parternas agerande och
vad som i �vrigt framkommer om den situation d�r detta �gde rum. Det �r sv�ra
bed�mningar i r�ttstill�mpningen i fr�ga om parternas vilja och avsikter och hur
dessa har kommit till uttryck. Det �r dock bed�mningar som g�rs redan i dag i de
fall g�rningsmannen inv�nder att samtycke funnits till det sexuella umg�nget. Vad
som rimligen b�r kr�vas av g�rningsmannen f�r att han eller hon ska kunna f�rlita
sig p� att den andra personen deltar frivilligt b�r bero p� situationen i dess
helhet.
Utg�ngspunkten m�ste vara att den som utf�r en sexuell handling mot n�gon annan
person har ett ansvar f�r att f�rvissa sig om att den andra personen vill delta.
Det �r en f�ljd av att en sexuell handling mot n�gons vilja �r ett intr�ng i en
mycket integritetsn�ra sf�r och en kr�nkning av den utsattes sj�lvbest�mmande inom
ett omr�de som �r centralt f�r v�r uppfattning om v�r v�rdighet som person (jfr
Petter Asp, Sex och samtycke s. 51).
Det som nu har sagts om frivilligt deltagande inneb�r inte att personens inre
inst�llning b�r vara avg�rande f�r om deltagandet ska anses frivilligt eller inte.
Den sexuella sj�lvbest�mmander�tten inneb�r att en person kan v�lja att delta i
n�got som denne kanske helst skulle l�ta bli att g�ra. F�r bed�mningen av om
deltagandet har varit frivilligt eller inte b�r det allts� i princip sakna
betydelse om en person innerst inne har varit positiv eller
32
negativ till sexuell samvaro. Om en person har valt att delta i sexuellt umg�nge
och det inte samtidigt har f�rekommit t.ex. v�ld, hot eller utnyttjande av en
s�rskilt utsatt situation (se vidare nedan i avsnitt 5.4 om dessa omst�ndigheter)
b�r g�rningen vara straffri �ven om den utsatte i grunden har varit negativt
inst�lld till handlingen. Det inneb�r att s.k. tjatsex inte kommer att vara
straffbart med den lagstiftning som nu f�resl�s. Det �r i grunden �ven en
r�ttss�kerhetsfr�ga att den som deltar i en sexuell handling med en person som har
gett uttryck f�r en vilja att delta normalt kan f�rlita sig p� den uppgiften.
Det b�r kr�vas att ett frivilligt deltagande m�ste f�religga d� den sexuella
handlingen f�retas. Det f�rh�llandet att en person i f�rv�g angett att han eller
hon vill delta i en sexuell handling b�r inte inneb�ra att en senare genomf�rd
sexuell handling ska anses vara frivillig. Det frivilliga deltagandet m�ste �ven
f�religga under hela den sexuella handlingen.
F�r straffansvar b�r det vidare kr�vas att g�rningsmannen genomf�r en sexuell
handling
Kommitt�n f�resl�r att f�r straffbar g�rning b�r det kr�vas att en person
�genomf�r� en sexuell handling med n�gon som inte deltar frivilligt.
Uttryckss�ttet �genomf�r en sexuell handling med� anv�nds i de nuvarande
best�mmelserna om v�ldt�kt (6 kap. 1 � andra stycket brottsbalken), v�ldt�kt mot
barn (6 kap. 4 � brottsbalken) och sexuellt �vergrepp mot barn (6 kap. 6 �
brottsbalken). Av lagmotiven framg�r att uttrycket �r att f�rst� s� att
straffansvar intr�der inte bara i s�dana fall d� g�rningsmannen sj�lv aktivt
initierat den sexuella handlingen utan ocks� i s�dana fall d� m�ls�ganden varit
initiativtagare till handlingen (se prop. 2004/05:45 s. 136, 143 och 145).
Regeringen inst�mmer i kommitt�ns f�rslag att begreppet �genomf�r� b�r anv�ndas i
de nya best�mmelserna vilket inneb�r att det straffbara omr�det f�r v�ldt�kt och
sexuellt �vergrepp kommer att omfatta den som genomf�r en sexuell handling med en
person som inte deltar frivilligt oavsett vem som har tagit initiativ till den
sexuella handlingen.
Ett rekvisit om att frivilligheten ska komma till uttryck b�r inte inf�ras
Kommitt�n f�resl�r att det av lagtexten ska framg� att f�r att ett deltagande ska
anses frivilligt m�ste valet att delta komma till uttryck. F�r att valet att delta
ska anses ha kommit till uttryck b�r enligt kommitt�n kr�vas att parterna genom ord
eller handlande har visat att de vill delta i en viss sexuell handling.
Remissutfallet �r blandat, ett antal instanser tillstyrker eller har ingen
inv�ndning mot detta medan andra �r mer tveksamma.
Det som talar f�r att st�lla krav i lagen p� att det frivilliga deltagandet ska
kommuniceras �r situationer d�r den som uts�tts f�r ett �vergrepp reagerar med
passivitet. Om ett krav uppst�lls p� att det frivilliga deltagandet ska ha kommit
till uttryck genom ord eller handling st�r det d�rmed klart att den passiva
personen inte kan anses delta frivilligt. Ren passivitet ska allts� inte kunna
tolkas som ett uttryck f�r frivilligt deltagande.
Som regeringen ser det �r det emellertid problematiskt p� flera s�tt att som ett
brottsrekvisit st�lla upp ett krav p� att valet att delta ska komma
33
till uttryck f�r att anses frivilligt. Det framst�r som oklart om detta krav tar
�ver det grundl�ggande kravet p� frivillighet. En till�mpning av best�mmelsen, som
�ven bl.a. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge och �klagarmyndigheten pekar p�, leder
till att det �r straffbelagt att genomf�ra en sexuell handling med n�gon som i och
f�r sig deltar frivilligt men som inte ger uttryck f�r frivilligheten. En
till�mpning av best�mmelsen f�r �ven den konsekvensen att det i vissa fall kommer
vara straffritt att genomf�ra en sexuell handling med en person som sagt ja eller
p� n�got s�tt uttryckt frivillighet trots att personen faktiskt inte vill delta och
g�rningsmannen k�nner till eller misst�nker detta. Detta kan leda till st�tande
resultat. Enligt regeringens uppfattning b�r en samtyckesreglering ta sikte p�
samtycket som s�dant, inte p� formen f�r hur samtycket kommer till uttryck. Det �r
frivilligheten som ska vara det centrala i lagstiftningen. Ett rekvisit om att
valet att delta m�ste �komma till uttryck� f�r att frivillighet ska anses f�religga
inneb�r att temat f�r pr�vningen kommer att handla om huruvida vissa angivna krav
p� uttryck uppfyllts vilket riskerar leda till betydande utredningsproblem.
En annan konsekvens av kommitt�ns f�rslag att frivilligheten ska komma till uttryck
�r att det inf�r varje ny sexuell handling beh�vs ett nytt uttryck f�r att
deltagandet fortfarande ska anses frivilligt. Regeringen inst�mmer med de
remissinstanser, t.ex. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsn�mnden) och
Sveriges advokatsamfund, som framh�ller de sv�righeter som uppst�r betr�ffande
vilka krav som ska st�llas p� det uttryck f�r frivillighet som m�ste ges vid
�verg�ng mellan olika sexuella handlingar och hur man definierar en ny sexuell
handling. Dessutom �r det, som bl.a. �klagarmyndigheten ocks� p�pekar,
verklighetsfr�mmande att uppst�lla formkrav f�r hur parterna ska uttrycka sig vid
sexuell samvaro.
En f�ljd av kommitt�ns f�rslag �r vidare att �ven en �ndrad uppfattning om att
delta i en sexuell handling m�ste komma till uttryck. Som Stockholms tingsr�tt och
Kvinnofronten anf�r kan till�mpningssv�righeter uppst� i situationer d� en person
f�rst deltar frivilligt men sedan drabbas av frozen fright och inte kan uttrycka
att han eller hon inte l�ngre deltar frivilligt. Kommitt�n �r av uppfattningen att
man av r�ttss�kerhetssk�l m�ste kr�va att m�ls�ganden s�ger ifr�n genom ord eller
handling �ven i s�dana situationer. En konsekvens synes allts� bli att i
situationer d�r m�ls�ganden drabbats av frozen fright eller annan allvarlig r�dsla
och deltagandet inte l�ngre �r frivilligt men den �ndrade uppfattningen inte kommit
till uttryck s� �r g�rningen fri fr�n ansvar, oavsett om g�rningsmannen inser eller
misst�nker att deltagandet inte l�ngre �r frivilligt.
Hur m�nniskor uttrycker sitt frivilliga deltagande till sexuellt umg�nge �r h�gst
skiftande och kan vara mer eller mindre aktivt eller subtilt. En person som mot sin
vilja uts�tts f�r en sexuell handling har inte n�got ansvar f�r att s�ga nej eller
tydligt visa sin motvilja till en sexuell handling. Han eller hon har heller inget
ansvar f�r att tydligt visa sin vilja till sexuellt umg�nge. P� samma s�tt som att
var och en sj�lv ska best�mma om han eller hon vill ha sexuellt umg�nge �r det en
del av den sexuella sj�lvbest�mmander�tten att bem�ta sexuella n�rmanden som man
vill, �ven med passivitet. Lagstiftningen b�r �terspegla detta och ska tydligt ange
vad som �r till�tet och inte. D�remot b�r lagen inte uppst�lla
34
krav p� hur personer ska uttrycka sitt frivilliga deltagande till sexuellt
handlande f�r att det ska r�knas som ett giltigt samtycke.
Regeringen anser s�ledes att kommitt�ns f�rslag om att det i lagtexten ska
uppst�llas ett krav p� att frivilligheten kommit till uttryck inte b�r genomf�ras.
Eftersom frivillighetsrekvisitet tar sikte p� det faktiska handlandet och, som
tidigare konstaterats, inte personens inre inst�llning kommer det i den praktiska
till�mpningen �nd� kr�vas att frivilligheten �terspeglas i personens agerande eller
uttrycks p� n�got s�tt. Skillnaden i f�rh�llande till kommitt�ns f�rslag blir
d�rf�r i praktiken inte s� stor.
En konsekvens av att inte uppst�lla ett krav p� att frivilligheten ska ha
kommunicerats �r att �ven s.k. tyst samtycke kommer att godtas. Ett godtagande av
tyst samtycke vid sexuellt umg�nge riskerar enligt kommitt�n att underst�dja
f�rdomen att det �r till�tet att genomf�ra en sexuell handling med n�gon som inte
uttryckligen har sagt nej. Regeringen delar inte den uppfattningen. �ven vid ett
tyst samtycke f�religger ett faktiskt frivilligt deltagande i den sexuella
samvaron, �ven om detta samtycke inte kommit till n�got yttre uttryck. Att tyst
samtycke godtas synes inte heller ha lett till problem i de utl�ndska
r�ttsordningar som kommitt�n har studerat.
�ven utan ett lagkrav p� att samtycket ska ha kommit till uttryck kommer olika
typer av manifestationer f�r samtycket, dvs. uttryck f�r frivilligheten, att f�
betydelse som bevisomst�ndigheter b�de f�r frivilligheten som s�dan och f�r
bed�mningen av g�rningsmannens upps�t. Fr�gor som r�r hur samtycket kom till
uttryck, dvs. vad hos m�ls�gandens agerande som gjorde att g�rningsmannen
uppfattade att det fanns ett samtycke, blir d� av avg�rande betydelse.
Utg�ngspunkten b�r vara att en person som vill ha sexuellt umg�nge m�ste f�rs�kra
sig om att den andra personen ocks� vill. Om en person vill ha sexuellt umg�nge med
n�gon som f�rh�ller sig passiv eller ger dubbeltydiga signaler f�r han eller hon
s�ledes ta reda p� om den andra personen vill. Ett s�dant krav p� den som utf�r en
sexuell handling med en annan person g�ller inte bara vid det inledande skeendet
utan kvarst�r under hela tiden som det sexuella umg�nget best�r.
En passivitet som ger uttryck f�r samtycke, t.ex. d�r personen inte l�mnar samtycke
till fortsatt deltagande i sexuella handlingar p� annat s�tt �n genom att vara
passiv, kan vara sv�r att skilja fr�n en passivitet som ger uttryck f�r
ofrivillighet. Om det uppst�r os�kerhet f�r g�rningsmannen f�rvissa sig om att
deltagandet �r frivilligt. Det finns sk�l att tro att vid passivitet kommer fall av
bristande frivillighet d�r upps�t inte kan styrkas att f�ngas upp av det
oaktsamhetsansvar som regeringen nu f�resl�r f�r vissa sexualbrott. Behovet av att
st�lla krav p� att frivilligheten ska ha kommit till uttryck minskar d�rf�r, en
slutsats som �ven �klagarmyndigheten drar.
Sammanfattning
Regeringen f�resl�r att den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r
ett samlag eller en annan sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar
�r j�mf�rlig med samlag d�ms f�r v�ldt�kt. Best�mmelsen om sexuellt �vergrepp
kommer att omfatta fall d�r n�gon, med en person som inte deltar frivilligt,
genomf�r en annan sexuell
35
handling �n som avses i v�ldt�ktsparagrafen. Det som avg�r om brottet ska
rubriceras v�ldt�kt eller sexuellt �vergrepp �r s�ledes endast vilken typ av
sexuell handling det har varit fr�ga om.
Det f�rslag regeringen l�mnar inneb�r inte n�gon �ndring i fr�ga om begreppet
sexuell handling eller hur olika sexuella handlingar ska bed�mas. I detta avseende
�r r�ttsl�get of�r�ndrat i f�rh�llande till tidigare lagstiftning. Bed�mningen ska
�ven i forts�ttningen g�ras med utg�ngspunkt i vilken kr�nkning handlingen har
inneburit f�r den utsatte.
Den nya regleringen inneb�r att straffansvaret f�r v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp
utvidgas p� det s�ttet att vissa g�rningar som i dag bed�ms som sexuellt ofredande
kommer att omfattas av best�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp, under
f�ruts�ttning att den sexuella handlingen n�r upp till den niv� som kr�vs f�r
best�mmelsernas till�mpning. Det kan handla om s.k. �verrumplingsfall, dvs. d�r den
sexuella handlingen utf�rs p� ett s�dant s�tt att offret �verrumplas av den. Ett
exempel p� �verrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utf�rs i
folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat
exempel p� fall som i dag straffas som sexuella ofredanden men som med den nya
regleringen kommer att omfattas av till�mpningsomr�det f�r v�ldt�kt och sexuellt
�vergrepp �r situationer d�r den utsatte, som inte kan anses vara i en s�rskilt
utsatt situation, bem�ter ett �vergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden anser
regeringen att det inte finns behov av att inf�ra ett nytt brott, grovt sexuellt
ofredande, som riksdagen har gett regeringen tillk�nna (bet. 2016/17:JuU16 punkt
12, rskr. 2016/17:211).
Den nya regleringen inneb�r ocks� att situationer som enligt nuvarande lagstiftning
�r att bed�ma som sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning kommer att
omfattas av best�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp, se avsnitt 5.4.
Regeringen �terkommer i f�rfattningskommentaren med en mer utf�rlig redog�relse f�r
best�mmelsens till�mpningsomr�de.
5.4 Omst�ndigheter som inneb�r att ett deltagande aldrig kan anses som frivilligt
Regeringens f�rslag: En person kan aldrig anses delta frivilligt om
personen st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen.
Som en konsekvens av punkt 3 ska brottsrubriceringarna sexuellt utnyttjande av
person i beroendest�llning och grovt sexuellt utnyttjande av person i
beroendest�llning tas bort.
36
Regeringens bed�mning: Fall av vilseledande i fr�ga om g�rningsmannens identitet
b�r inte tas upp i uppr�kningen av i vilka situationer ett deltagande aldrig kan
anses vara frivilligt.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer delvis �verens med regeringens f�rslag och bed�mning.
Kommitt�n f�resl�r att medvetsl�shet och s�mn inte ska tas med i den f�reslagna
uppr�kningen av utnyttjandesituationer i punkt 2. Kommitt�n f�resl�r ocks� att
sexuella vilseledanden ska tas upp i en egen punkt (punkt 4).
Remissinstanserna: Stockholms l�ns landsting, Link�pings universitet,
Brottsofferjouren, ECPAT, RFSU, Roks och Stiftelsen Allm�nna Barnhuset tillstyrker
f�rslaget. Flertalet remissinstanser, bl.a. Stockholms tingsr�tt och G�teborgs
tingsr�tt, tillstyrker eller har inga inv�ndningar mot lagstiftningstekniken som
s�dan. J�nk�pings tingsr�tt �r tveksam till att den f�reslagna uppr�kningen ska
vara utt�mmande. Ett antal remissinstanser f�rordar vissa f�rtydliganden och
f�r�ndringar i de olika punkterna. Punkt 1: Svea hovr�tt och Link�pings universitet
tillstyrker f�rslaget. Brottsoffermyndigheten och Link�pings universitet v�lkomnar
att �ven den som utnyttjar en tv�ngssituation framkallad av annan kan d�mas som
g�rningsman. Sveriges advokatsamfund �r kritiskt till att f�rslaget skulle inneb�ra
att k�p av sexuell tj�nst som sker fr�n en person som �r tvingad av n�gon annan �n
den som k�per sex att utf�ra sexuella tj�nster, kan komma att rubriceras som
v�ldt�kt och leda till minst tv� �rs f�ngelse, samtidigt som samma handling vid
frivillig f�rs�ljning av sexuell tj�nst endast kan straffas med b�ter eller h�gst
ett �rs f�ngelse. Punkt 2: Svea hovr�tt tillstyrker f�rslaget. Stockholms
tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt, G�teborgs universitet och Kvinnofronten anser att
�s�mn� och �medvetsl�shet� b�r tas med i lagtexten f�r att tydligg�ra att en person
i en s�dan situation inte kan delta frivilligt. Riksdagens ombudsm�n,
�klagarmyndigheten och Fatta inst�mmer med kommitt�n att det skulle vara orimligt
om alla sexuella handlingar som f�retas i samband med s�mn vore straffbelagda. F�r
att undvika att g�rningar som inte �r straffv�rda blir straffbelagda �r det enligt
dessa remissinstanser rimligt att f�ra in ett f�rtydligande i lagtexten s� att det
framg�r att det enbart �r straffbelagt att genomf�ra sexuella handlingar med en
person som sover i situationer d�r det inneb�r ett otillb�rligt utnyttjande. �ven
Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge anser att undantag fr�n det straffbara omr�det
b�r framg� av lagtexten. Ett antal remissinstanser, bl.a. Fatta, framh�ller att den
f�reslagna regleringen inte f�ngar upp straffv�rda fall av sexuellt utnyttjande av
unga personer som har ett sj�lvskadebeteende. Enligt Fatta b�r uppr�kningen av
omst�ndigheter som kan utg�ra en s�rskilt utsatt situation d�rf�r kompletteras.
Begreppet psykisk oh�lsa som anv�nds i dansk lagstiftning skulle enligt f�reningen
tydligg�ra att sj�lvskadebeteende �r en omst�ndighet som kan utg�ra en s�rskilt
utsatt situation. Punkt 3: Flera remissinstanser, bl.a. Svea hovr�tt, Stockholms
tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt och Domstolsverket avstyrker eller ifr�gas�tter att
tredje punkten, dvs. utnyttjande av en person i beroendest�llning, b�r tas in i
best�mmelsen d� det medf�r en straffsk�rpning som inte �r motiverad. Stockholms
tingsr�tt och J�nk�pings tingsr�tt ifr�gas�tter �ven det l�mpliga ur
lagstiftningssynpunkt att klassificera ett beteende som
37
v�ldt�kt med ett minimistraff p� tv� �rs f�ngelse, men samtidigt f�rutse att
brottet ofta b�r bed�mas som mindre allvarligt. Enligt Svea hovr�tt och Stockholms
tingsr�tt vore det b�ttre att den best�mmelsen finns i en egen paragraf. Svea
hovr�tt framh�ller att kvalificerade fall av utnyttjande av person i
beroendest�llning dessutom torde kunna omfattas av utnyttjande av en s�rskilt
utsatt situation. Punkt 4: Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, J�nk�pings tingsr�tt
och Uppsala universitet (Juridiska institutionen) tillstyrker f�rslaget ang�ende
s.k. sexuella bedr�gerier. Ett antal remissinstanser, bl.a. Svea hovr�tt, avstyrker
emellertid f�rslaget. Hovr�tten anser att kvalificerade fall av vilseledande i
fr�ga om g�rningsmannens identitet torde kunna bed�mas som utnyttjande av en
s�rskilt utsatt situation. I �vriga fall av vilseledande ifr�gas�tter hovr�tten
kriminaliseringsbehovet. I vart fall kan de fall som kommitt�n tar upp inte anses
som s� straffv�rda att de som utg�ngspunkt ska straffas med l�gst tv� �rs f�ngelse.
Om en uttrycklig reglering i dessa fall �r n�dv�ndig, b�r det i st�llet ske genom
en s�rskild straffbest�mmelse. Stockholms tingsr�tt ifr�gas�tter vad som avses med
att en person ska haft �personlig k�nnedom� om en viss person f�r att ett
vilseledande ska anses f�religga.
Sk�len f�r regeringens f�rslag och bed�mning
Omst�ndigheter n�r ett deltagande aldrig kan anses frivilligt b�r anges
F�r att den nya lagstiftningen ska f� ett klart och tydligt inneh�ll b�r de
omst�ndigheter vars f�rekomst inneb�r att ett frivilligt deltagande aldrig kan
anses f�religga anges i lagen. N�r dessa omst�ndigheter inte f�religger f�r man
pr�va om deltagandet var frivilligt i enlighet med f�rsta meningen i
straffbest�mmelsen. Denna lagstiftningsteknik anser regeringen �r bra d� den bidrar
till konkretion i best�mmelsen.
Regeringen anser, i likhet med kommitt�n, att de omst�ndigheter som ska inneb�ra
att ett deltagande inte ska godtas som frivilligt b�r ha sin utg�ngspunkt i de
medel och omst�ndigheter som anges i de nuvarande best�mmelserna om v�ldt�kt och
sexuellt tv�ng. Det finns m�nga f�rdelar med att en ny lagstiftning inte skiljer
sig i alltf�r stort h�nseende fr�n tidigare lagstiftning, bl.a. kan �ldre praxis
till�mpas till viss del �ven p� den nya lagstiftningen.
J�nk�pings tingsr�tt v�cker fr�gan om listan �ver omst�ndigheter som anges i lagen
b�r vara utt�mmande. Regeringen anser att listan b�r vara utt�mmande s�tillvida att
den inneh�ller samtliga de omst�ndigheter vars f�rekomst inneb�r att ett deltagande
aldrig kan anses vara frivilligt. Angivandet av omst�ndigheter b�r dock inte vara
utt�mmande p� det s�ttet att det inte kan finnas andra situationer d� ett
deltagande �r ofrivilligt, men en pr�vning enligt den allm�nna best�mmelsen i
f�rsta meningen f�r d� g�ras.
V�ld och hot
Den f�rsta omst�ndigheten som b�r inneb�ra att ett deltagande inte ska godtas som
frivilligt �r s�dant deltagande som �r en f�ljd av misshandel eller annat v�ld. Den
misshandel eller det v�ld som avses �r samma som har kr�vts f�r straffansvar enligt
den g�llande lagstiftningen. Den praxis
38
som finns p� omr�det kan d�rmed �ven i forts�ttningen anv�ndas till ledning f�r
r�ttstill�mpningen.
En s�rskild fr�ga, som bl.a. Kvinnofronten pekar p�, �r hur frivillighet ska
bed�mas vid sexuella handlingar som sker i n�ra relationer som pr�glas av v�ld. Det
skulle kunna ifr�gas�ttas om en person som lever under ett st�ndigt hot om v�ld i
sin relation kan anses ge uttryck f�r sin fria vilja. Samtidigt kan det i
relationen f�rekomma perioder utan v�lds- eller hotinslag. Utg�ngspunkten m�ste
enligt regeringens mening vara att det kan f�rekomma frivilligt sexuellt umg�nge
�ven i s�dana relationer. Ytterst m�ste det �verl�mnas till r�ttstill�mpningen att
avg�ra i vilka situationer det finns ett s�dant samband mellan f�rekommande v�ld
eller hot och en sexuell handling att handlingen inte ska anses frivillig i den
bem�rkelsen som avses h�r.
En annan situation �r n�r v�ld ing�r som en del av frivilligt sexuellt umg�nge,
t.ex. inom ramen f�r ut�vning av s.k. BDSM-sex. Om de som deltar i sexuellt umg�nge
�r �verens om att v�ld ska ing� som en del av umg�nget kan valet att delta inte
anses vara en f�ljd av v�ldet. Den f�reslagna best�mmelsen b�r enligt regeringen
s�ledes inte omfatta de fallen utan begr�nsas till de fall d� den sexuella
handlingen har framtvingats genom v�ldet.
�ven hot av viss magnitud b�r medf�ra att ett frivilligt deltagande ska
underk�nnas. S� b�r t.ex. vara fallet vid s�dana hot som enligt g�llande r�tt
inneb�r att ett v�ldt�ktsbrott har beg�tts, dvs. hot som f�r den utsatte inneb�r
eller framst�r som tr�ngande fara, och hot om brottslig g�rning. Kommitt�n f�resl�r
att �ven hot i form av s.k. utpressningshot ska ing� bland omst�ndigheterna i
f�rsta punkten. Det inneb�r att s.k. utpressningstv�ng som enligt g�llande r�tt
bestraffas som sexuellt tv�ng ska kunna medf�ra ansvar f�r v�ldt�kt. Ett
utpressningshot �r t.ex. hot om att �tala eller ange en annan person f�r brott
eller hot om att l�mna ett of�rdelaktigt meddelande om en annan person. Det kan
handla om hot att sprida poseringsbilder som den hotade har skickat till
g�rningsmannen. Enligt regeringens mening �r s�dana hot tillr�ckligt kvalificerade
f�r att kunna medf�ra ansvar f�r v�ldt�kt. Det �r ocks� en utveckling i linje med
vad som hos allm�nheten anses utg�ra en allvarlig kr�nkning av en persons sexuella
integritet. Ingen remissinstans inv�nder heller mot f�rslaget.
Kommitt�ns f�rslag inneb�r att otillb�rlighetsrekvisitet har tagits bort j�mf�rt
med hur utpressningshoten anges i best�mmelsen om olaga tv�ng (jfr 4 kap. 4 �
brottsbalken). Regeringen inst�mmer med kommitt�n att det i sig m�ste anses
otillb�rligt att anv�nda hot som p�tryckningsmedel f�r att f� andra att delta i
sexuella handlingar, varf�r detta �nd� f�r anses inrymmas i det handlande som �r
straffbelagt.
Kommitt�n f�resl�r vidare att det f�r straffansvar inte ska kr�vas att den person
som genomf�r den sexuella handlingen �r densamma som den som har ut�vat v�ldet
eller hotet mot m�ls�ganden. �ven den som inte sj�lv har ut�vat v�ld eller hot kan
allts�, i den m�n han eller hon �r medveten om att m�ls�gandens val att delta �r en
f�ljd av v�ldet eller hotet, straffas som g�rningsman om han eller hon genomf�r en
sexuell handling med den som �r utsatt f�r v�ldet eller hotet. Det �r en viktig
skillnad i f�rh�llande till g�llande r�tt. Remissutfallet �r huvudsakligen
positivt. Enligt regeringens mening �r den kr�nkning och skada som
39
m�ls�ganden drabbas av lika stor oavsett om det �r g�rningsmannen sj�lv eller n�gon
annan som st�r bakom det v�ld eller hot som leder till att m�ls�ganden deltar. Det
framst�r d�rf�r som angel�get att utvidga straffansvaret s� att �ven den som
utnyttjar en tv�ngssituation framkallad av annan kan d�mas som g�rningsman.
Ett konkret fall d�r det utvidgade straffansvaret kan komma att aktualiseras �r vid
m�nniskohandel som syftar till prostitution, dvs. n�r en person genom v�ld eller
hot tvingas att delta i sexuella handlingar med en person som k�per sex. En
avg�rande f�ruts�ttning f�r straffansvar �r dock att g�rningsmannen k�nde till
eller misst�nkte att personens val att delta var en f�ljd av misshandel eller hot
fr�n en annan person. Den f�reslagna regleringen, tillsammans med inf�randet av ett
oaktsamhetsansvar, kan komma att leda till att sexk�pare i st�rre utstr�ckning �n i
dag d�ms f�r v�ldt�kt eller sexuellt �vergrepp i st�llet f�r k�p av sexuell tj�nst.
En f�ljd av en s�dan f�r�ndring �r att betydligt mer k�nnbara straff �n vad som
g�ller vid k�p av sexuell tj�nst i s� fall kommer att d�mas ut. Sveriges
advokatsamfund �r kritiskt till att k�p av sexuell tj�nst som sker fr�n en person
som �r tvingad att utf�ra sexuella tj�nster av n�gon annan �n k�paren av
tj�nsterna, kan komma att rubriceras som v�ldt�kt och leda till minst tv� �rs
f�ngelse, samtidigt som samma handling vid frivillig f�rs�ljning av sexuell tj�nst
endast kan straffas med b�ter eller h�gst ett �rs f�ngelse. Regeringen anser dock
att skillnaden i straffv�rde �r v�l motiverad. Att k�pa en sexuell tj�nst med
vetskap om att personen �r tvingad till detta �r en betydligt mer straffv�rd
handling �n att k�pa den sexuella tj�nsten av n�gon som s�ljer den frivilligt. I
sammanhanget kan n�mnas att regeringen i ett annat lagstiftnings�rende f�resl�r att
straffskalan f�r k�p av sexuell handling av barn, som f�resl�s f� den nya
brottsbeteckningen utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling, ska sk�rpas
genom att minimistraffet h�js fr�n b�ter till f�ngelse och att maximistraffet h�js
till f�ngelse i fyra �r.
Utnyttjande av s�rskilt utsatt situation
Kommitt�n f�resl�r att ett deltagande i en sexuell handling inte �r frivilligt om
g�rningsmannen otillb�rligt har utnyttjat att en person befinner sig i en s�rskilt
utsatt situation. N�r det g�ller vilka situationer som avses tar f�rslaget sin
utg�ngspunkt i de s.k. utnyttjandefall som enligt g�llande r�tt inneb�r ansvar f�r
v�ldt�kt. Dessa �r medvetsl�shet, s�mn, allvarlig r�dsla, berusning eller annan
drogp�verkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk st�rning eller att personen
annars, med h�nsyn till omst�ndigheterna, befinner sig i en s�rskilt utsatt
situation. Utnyttjandefallen var f�rem�l f�r en �versyn och lag�ndring s� sent som
�r 2013. Det finns en v�l etablerad praxis f�r hur de olika fallen ska tolkas och
till�mpas. Det b�r enligt regeringen finnas starka sk�l f�r att ta bort eller l�gga
till nya situationer till den uppr�kning som nu finns.
Kommitt�n f�resl�r att s�mn och medvetsl�shet inte ska vara med i den f�reslagna
uppr�kningen eftersom en person som sover eller �r medvetsl�s inte kan ge uttryck
f�r n�got val att delta och det inte heller ska vara m�jligt att i f�rv�g ge
uttryck f�r ett frivilligt val att delta i en sexuell handling. Betr�ffande s�mn
menar dock kommitt�n att inte alla
40
handlingar utf�rda mot en sovande person b�r vara straffbelagda. F�rslaget m�ter en
del remisskritik. Stockholms tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt, G�teborgs universitet
och Kvinnofronten anser att s�mn och medvetsl�shet b�r tas med i lagtexten f�r att
tydligg�ra att en person i en s�dan situation inte kan delta frivilligt. Enligt
Riksdagens ombudsm�n, �klagarmyndigheten och Fatta skulle det vara orimligt om alla
sexuella handlingar som f�retas i samband med s�mn vore straffbelagda. F�r att
undvika att g�rningar som inte �r straffv�rda blir straffbelagda �r det enligt
dessa remissinstanser rimligt att f�ra in ett f�rtydligande i lagtexten s� att det
framg�r att det enbart �r straffbelagt att genomf�ra sexuella handlingar med en
person som sover i situationer d�r det inneb�r ett otillb�rligt utnyttjande.
Regeringen f�rst�r kommitt�ns synpunkt att en person som sover eller �r medvetsl�s
inte kan ge uttryck f�r n�got val att delta i en sexuell handling och att det
d�rf�r �r mots�gelsefullt att ta med s�mn och medvetsl�shet i uppr�kningen. I vissa
situationer kan det dock f�rekomma att handlingar, som vid best�mmelsens
till�mpning m�ste f�rst�s som ett deltagande, utf�rs i ett s�mnliknande tillst�nd
och att domstolen d� m�ste pr�va om deltagandet varit frivilligt eller inte. En
s�dan situation skulle kunna vara t.ex. n�r en person druckit alkohol och somnat,
men vaknar av att n�gon genomf�r en sexuell handling mot dennes vilja och att den
utsatta personen i tillst�ndet mellan s�mn och vakenhet gett sken av att delta
t.ex. genom att r�ra sig p� visst s�tt. S�mn och medvetsl�shet b�r enligt
regeringens uppfattning tas med i lagtexten f�r att tydligg�ra att en person i en
s�dan situation inte kan delta frivilligt. Om begreppen utm�nstras ur lagtexten
finns en risk att dessa inte beaktas vid till�mpningen och att begreppet s�rskilt
utsatt situation sn�vas in. Detta skulle t.ex. kunna vara fallet n�r flera
omst�ndigheter sammantagna skapar den s�rskilt utsatta situationen. N�r det g�ller
s�mn g�r det heller inte att bortse fr�n att det mellan personer som k�nner
varandra kan vara s� att det inte �r fr�mmande att v�cka partnern med sexuella
n�rmanden. Sett i sitt r�tta sammanhang ska ett s�dant handlande inte rimligen
bed�mas som brottsligt. Trots att en klar utg�ngspunkt �r att det ska anses
otillb�rligt att i sexuellt syfte n�rma sig en person som sover b�r det finnas ett
visst utrymme f�r att bed�ma sexuella handlingar som riktar sig mot en sovande
person som till�tna. Detta b�r dock normalt f�ruts�tta att det f�religger en n�ra
relation mellan personerna och att de sexuella handlingar som f�rekommer �r av
mindre integritetsk�nsligt slag.
Regeringen inst�mmer i kommitt�ns f�rslag att �vriga utnyttjandefall som r�knas upp
i den nuvarande v�ldt�ktsbest�mmelsen b�r �verf�ras of�r�ndrade till den nya
best�mmelsen. Betr�ffande fr�gan om det finns n�got behov av att l�gga till
ytterligare f�rh�llanden menar ett antal remissinstanser, bl.a. Fatta, att den
f�reslagna regleringen inte f�ngar upp straffv�rda fall av sexuellt utnyttjande av
unga personer som har ett sj�lvskadebeteende. Regeringen delar Fattas uppfattning
att det finns sk�l att se allvarligt p� dessa utnyttjandesituationer. Enligt
regeringens mening b�r s�dana fall ofta vara att bed�ma som att en s�rskilt utsatt
situation f�religger enligt den g�llande regleringen. N�r det g�ller behovet av att
l�gga till ytterligare situationer b�r ocks� beaktas att best�mmelsens formulering
att personen annars, med h�nsyn till
41
omst�ndigheterna, befinner sig i en s�rskilt utsatt situation, i enskilda fall ger
utrymme f�r att bed�ma att ytterligare situationer �r s� graverande att ett val att
delta inte ska tillm�tas betydelse. En s�dan omst�ndighet kan vara brottsoffrets
l�ga �lder, vilket i kombination med t.ex. personens berusningsgrad kan inneb�ra
att personen har befunnit sig i en s�rskilt utsatt situation. Regeringen anser mot
denna bakgrund, i likhet med kommitt�n, att det saknas behov av att l�gga till
ytterligare situationer till uppr�kningen.
Det otillb�rlighetsrekvisit som finns i de nuvarande best�mmelserna om v�ldt�kt och
sexuellt tv�ng b�r beh�llas.
Utnyttjande av beroendest�llning
Kommitt�n f�resl�r att de g�rningar som omfattas av den nuvarande best�mmelsen om
utnyttjande av person i beroendest�llning b�r tas med i v�ldt�ktsbest�mmelsen.
En konsekvens av att gr�nsen f�r en straffbar g�rning ska g� vid om deltagandet i
den sexuella handlingen varit frivilligt eller inte �r att situationer som enligt
nuvarande lagstiftning �r att bed�ma som sexuellt utnyttjade av person i
beroendest�llning eller grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning i
st�llet kommer att omfattas av best�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp.
Best�mmelsernas nuvarande till�mpningsomr�de �verlappas allts� av v�ldt�ktsbrottet
och brottet sexuellt �vergrepp om dessa utformas p� det s�tt regeringen f�resl�r.
Att ha kvar best�mmelserna parallellt med den f�reslagna nya regleringen �r
ol�mpligt. Straffskalan f�r det nuvarande brottet sexuellt utnyttjande av person i
beroendest�llning �r l�gre �n f�r v�ldt�kt och �verensst�mmer med den f�r sexuellt
�vergrepp. Betr�ffande de g�rningar d�r den sexuella handlingen �r av mer
kvalificerat slag � och d�rf�r �r att h�nf�ra till v�ldt�ktsbest�mmelsen � blir
konsekvensen av den nya regleringen en straffsk�rpning. Flera remissinstanser,
t.ex. Svea hovr�tt, Stockholms tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt och Domstolsverket,
inv�nder att en s�dan straffsk�rpning f�r beroendefallen inte �r motiverad.
Straffsk�rpningen �r dock en konsekvens av den nya regleringen eftersom det
straffbara omr�det f�r beroendefallen omfattas av v�ldt�ktsbest�mmelsen med den
utformning den nu f�resl�s f�. Regeringen anser ocks� att det �r rimligt, och i
linje med utvecklingen, att dessa g�rningar � liksom de g�rningar som i dag bed�ms
som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen kommer att omfattas av
v�ldt�ktsbrottet och brottet sexuellt �vergrepp (t.ex. �verrumplingsfall) � kommer
att bed�mas allvarligare �n i dag. H�r b�r dock erinras om m�jligheten att f�r de
fall d� brottet �r av mindre kvalificerat slag d�ma enligt den straffskala som
g�ller f�r v�ldt�kt som bed�ms som mindre grov.
P� samma s�tt som tv�ngs- och utnyttjandefallen b�r enligt regeringens mening
s�ledes beroendefallen ing� bland de omst�ndigheter som ska inneb�ra att ett
deltagande aldrig kan anses frivilligt. De rekvisit som enligt g�llande r�tt ing�r
i best�mmelsen om sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning och som nu
f�resl�s ing� i punkt 3 b�r vara desamma och b�r ocks� bed�mas p� samma s�tt som
tidigare. De s�rskilda brottsrubriceringarna f�r sexuellt utnyttjande av person i
42
beroendest�llning och grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning b�r
tas bort.
Sexuella vilseledanden
Kommitt�n f�resl�r en uttrycklig reglering av fall av s.k. sexuella vilseledanden i
fr�ga om g�rningsmannens identitet. De vilseledanden som f�rslaget avser att tr�ffa
�r s�dana som inneb�r att den person som har vilseletts inte har haft m�jlighet att
f�rst� vem, dvs. vilken kropp, en sexuell handling genomf�rs med. Ett exempel kan
vara att g�rningsmannen utger sig f�r att vara en viss person, t.ex. en partner,
och d�refter intar dennes st�lle. Ett straffv�rt vilseledande skulle ocks� kunna
uppst� om en g�rningsman genomf�r en sexuell handling med en person som av n�gon
anledning, t.ex. p� grund av en synskada, har begr�nsad m�jlighet att avg�ra vem
den personen �r som han eller hon genomf�r den sexuella handlingen med.
De brister som 2008 �rs sexualbrottsutredning p�talade g�llande det straffr�ttsliga
skyddet f�r sexuella vilseledanden �tg�rdades genom lag�ndringen �r 2013 p� s� s�tt
att de mest graverande fallen av vilseledanden skulle t�ckas av den utvidgning som
gjordes av v�ldt�ktsbest�mmelsen genom att rekvisitet hj�lpl�st tillst�nd �ndrades
till s�rskilt utsatt situation. Som exempel p� s�dana situationer som skulle t�ckas
av utvidgningen angavs att g�rningsmannen, som utgett sig f�r att vara en person
som den utsatte sedan tidigare har en sexuell relation med, kryper ner i s�ngen i
ett sl�ckt rum hos en slumrande person och genomf�r en sexuell handling (se prop.
2012/13:111 s. 112). Kvalificerade fall av vilseledanden i fr�ga om g�rningsmannens
identitet kan allts� enligt g�llande r�tt bed�mas som utnyttjande av en s�rskilt
utsatt situation.
D� lagstiftningen endast har varit i kraft under n�gra �r och fall av sexuella
bedr�gerier �r ovanliga i praxis �r det sv�rt att bed�ma om �ndringen har f�tt
avsedd effekt. Det finns heller inga klara bel�gg f�r att sexuella bedr�gerier �r
s�rskilt vanligt f�rekommande. Det talar f�r att den r�dande ordningen, d�r
vilseledandet f�r bed�mas utifr�n om den utsatte har befunnit sig i en s�rskilt
utsatt situation, f�r best�.
Det finns vidare uppenbara sv�righeter med kommitt�ns f�rslag n�r det g�ller
avgr�nsningen av det straffbara omr�det. Enligt kommitt�ns f�rslag ska
vilseledandet avse en person som den andre �personligen k�nner�. Som Svea hovr�tt
p�pekar finns det till�mpningssv�righeter med detta rekvisit exempelvis vid
sexuellt umg�nge som f�reg�tts av kontakter �ver internet.
Som redovisas i avsnitt 5.3 b�r vilseledanden som inneb�r att n�gon oriktigt utger
sig f�r att vara t.ex. en k�nd person inte omfattas av straffbudet. Detsamma b�r
g�lla den som ljuger i fr�ga om sin verkliga �lder eller syssels�ttning eller
l�mnar felaktiga uppgifter om huruvida preventivmedel ska anv�ndas. Skillnaden mot
det tidigare beskrivna straffv�rda vilseledandet �r att den vilseledde i dessa fall
har haft m�jlighet att ta st�llning till om han eller hon vill genomf�ra en sexuell
handling med den person som har utgett sig f�r att vara t.ex. k�nd. �ven om det i
efterhand visar sig att personen i fr�ga inte var den som han eller
43
hon utgav sig f�r att vara �r agerandet inte s�dant att det b�r f�ranleda ansvar
f�r sexualbrott.
Sammantaget anser regeringen att det inte framkommit tillr�ckliga sk�l f�r att
uttryckligen reglera fall av sexuella vilseledanden och menar att den r�dande
ordningen b�r best�.
5.5 Sexualbrott som sker p� distans, t.ex. p� internet
Regeringens bed�mning: �ven sexuella handlingar som sker t.ex. via telefon,
internet eller andra medier, b�r omfattas av straffansvar enligt best�mmelserna om
v�ldt�kt, sexuellt �vergrepp, v�ldt�kt mot barn och sexuellt �vergrepp mot barn
samt de grova formerna av dessa brott och sexuellt utnyttjande av barn. Det finns
inte behov av att uttryckligen ange detta i lagtexten.
Regeringens f�rslag: I straffbest�mmelsen om v�ldt�kt mot barn ska �har samlag�
ers�ttas med �genomf�r ett samlag�.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer inte �verens med regeringens bed�mning och f�rslag.
Kommitt�n f�resl�r att det i lagtext b�r tydligg�ras att sexuella handlingar som
sker t.ex. via telefon, internet eller andra medier ocks� omfattas av straffansvar
enligt best�mmelserna om v�ldt�kt, sexuellt �vergrepp, v�ldt�kt mot barn och
sexuellt �vergrepp mot barn.
Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, t.ex. Riksdagens ombudsm�n,
Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, Stockholms tingsr�tt, G�teborgs tingsr�tt, Malm�
tingsr�tt, Domstolsverket, �klagarmyndigheten, L�nsstyrelsen Stockholm, Uppsala
universitet (Juridiska institutionen), G�teborgs universitet, Stockholms
universitet (Juridiska fakultetsn�mnden), Link�pings universitet, Amnesty,
Brottsofferjouren, ECPAT, Kvinnofronten, RFSL, RFSU, Stiftelsen Allm�nna Barnhuset,
Svenska kyrkan, Sveriges Kvinnolobby och Unizon, tillstyrker f�rslaget. J�nk�pings
tingsr�tt inst�mmer i att det �r motiverat att i lagtext klarl�gga att sexualbrott
kan utf�ras p� distans. Tingsr�tten anser dock att man b�r �verv�ga om de
sexualbrott som beg�s p� distans ska f� en egen brottsrubricering med en egen
straffskala d� det enligt tingsr�tten �r tveksamt om de verkligen �r lika
straffv�rda som exempelvis ett fullbordat samlag. Svea hovr�tt har inte n�gon
erinran mot att det i lagtexten tydligg�rs att g�rningsmannaskap vid sexualbrott
inte f�ruts�tter fysisk delaktighet men ifr�gas�tter om kommitt�ns f�rslag �r
n�dv�ndigt och �ndam�lsenligt f�r att uppn� det syftet. Ett f�rtydligande riskerar
enligt hovr�tten att leda till inskr�nkningar i m�jligheten att d�ma i
g�rningsmannaskap enligt medverkansl�ran. Hovr�tten pekar ocks� p� att det genom
den f�reslagna lydelsen inte framg�r att genomf�randet f�ruts�tter n�gon aktivitet
alls fr�n g�rningsmannens sida. En liknande synpunkt framf�rs av Hovr�tten �ver
Sk�ne och Blekinge som anser att straffbest�mmelsen b�r inneh�lla en beskrivning
och begr�nsning av g�rningsmannens handlande.
44
Sk�len f�r regeringens bed�mning och f�rslag: Betr�ffande sexualbrotten har det
tidigare ansetts att den tilltalade sj�lv m�ste ha utf�rt handlingen f�r att d�mas
som g�rningsman. Mot den bakgrunden fick kommitt�n i uppdrag att analysera om den
befintliga lagstiftningen erbjuder ett tillr�ckligt starkt skydd mot vissa sexuella
�vergrepp som med hj�lp av modern teknik sker p� internet. D�refter har H�gsta
domstolen, i NJA 2015 s. 501, klargjort att straffbest�mmelsen om sexuellt
�vergrepp mot barn �r till�mplig �ven vid �vergrepp som sker p� internet. Fr�gan
var om best�mmelsens rekvisit �genomf�r en annan sexuell handling � med� kunde
omfatta de �talade g�rningarna, att m�ls�ganden hade f�rm�tts att smeka sig p� sina
br�st och onanera inf�r g�rningsmannen via webbkamera. H�gsta domstolen konstaterar
i domen att det klart framg�r av lagmotiven att det ska anses som en sexuell
handling att en person f�rm�r en annan att sj�lv onanera och att en g�rning av det
aktuella slaget omfattas av det normala betydelseomr�det f�r uttrycket att
genomf�ra en sexuell handling med en annan person. Av domen f�ljer att straffansvar
f�r den nu g�llande best�mmelsen om sexuellt �vergrepp mot barn inte f�ruts�tter
att g�rningsmannen sj�lv har utf�rt den sexuella handlingen eller att denne fysiskt
har befunnit sig p� samma plats som offret.
Som Svea hovr�tt anf�r f�r det genom H�gsta domstolens dom anses st� klart att
n�got krav att g�rningsmannen sj�lv m�ste ha utf�rt den sexuella handlingen f�r att
d�mas som g�rningsman f�r sexualbrott inte g�ller. Enligt regeringens mening �r
fr�gan l�st genom domen och det saknas behov av att i lagtexten tydligg�ra att
g�rningsmannaskap vid sexualbrott inte f�ruts�tter fysisk delaktighet. Kommitt�ns
f�rslag i den delen b�r d�rf�r inte genomf�ras. H�gsta domstolen riktar dock i
domen viss kritik mot systematiken och terminologin i 6 kap. brottsbalken. Kritiken
tar sikte p� att det av lagmotiven inte tydligt framg�r i vad m�n de olika
uttryckss�tten �f�rm�r n�gon att f�reta eller t�la en sexuell handling� och
�genomf�r en sexuell handling med� inneb�r en skillnad n�r det g�ller det
straffbara handlandet. I f�rtydligande syfte f�resl�r regeringen att
straffbest�mmelsen om v�ldt�kt mot barn �ndras p� det s�ttet att �har samlag�
ers�tts med �genomf�r ett samlag�. Vidare f�resl�r regeringen att
straffbest�mmelserna om v�ldt�kt mot barn och sexuellt �vergrepp mot barn �ndras i
spr�kligt h�nseende f�r att uppn� en st�rre enhetlighet i kapitlet. Genom den
utformning de nya best�mmelserna i 6 kap. brottsbalken nu f�resl�s f� �stadkommer
man en st�rre enhetlighet och tydlighet betr�ffande den valda terminologin.
J�nk�pings tingsr�tt v�cker fr�gan om �vergreppen som beg�s p� distans b�r f� en
egen straffbest�mmelse d� det enligt tingsr�tten �r tveksamt om de �r lika
straffv�rda som t.ex. ett fullbordat samlag. Enligt regeringens mening kan det
mycket v�l t�nkas situationer d�r g�rningen som beg�s p� distans t.ex. inneh�ller
s� f�r�dmjukande och f�rnedrande inslag att den sexuella handlingen i
kr�nkningsh�nseende kan anses j�mf�rlig med samlag. Regeringen ser inget hinder mot
att pr�vningen av kr�nkningens allvar i distansfallen g�rs p� sedvanligt s�tt med
utg�ngspunkt i de f�rarbetsuttalanden som gjorts i fr�ga om bed�mningen av den
sexuella kr�nkningen. N�got behov att inf�ra en egen straffbest�mmelse f�r
distansfallen finns enligt regeringen inte. I sammanhanget b�r ocks� beaktas att
internet�vergreppen ofta
45
dokumenteras, inte bara i bild utan framf�r allt genom str�mmande media som sparas
av g�rningsmannen, vilket �r en omst�ndighet som kan ha betydelse f�r den sexuella
kr�nkningens allvar.
6 Oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt �vergrepp
6.1 Straffansvar f�r grovt oaktsamma beteenden
Regeringens f�rslag: Tv� nya brott ska inf�ras i 6 kap. brottsbalken.
Straffansvaret ska g�lla den som beg�r en g�rning som avses i straffbest�mmelsen om
v�ldt�kt respektive sexuellt �vergrepp och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt. Brotten ska ben�mnas
oaktsam v�ldt�kt respektive oaktsamt sexuellt �vergrepp. Om g�rningen med h�nsyn
till omst�ndigheterna �r mindre allvarlig, ska det inte d�mas till ansvar.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer delvis �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r en
annorlunda utformad avgr�nsning av det straffbara omr�det med h�nsyn till
g�rningens allvar. Vidare framg�r det inte av kommitt�ns f�rslag till lagtext vad
oaktsamheten ska ta sikte p�. Slutligen f�resl�r kommitt�n att brotten ska ben�mnas
oaktsamt sexuellt �vergrepp respektive oaktsam sexuell kr�nkning.
Remissinstanserna: Vad g�ller avgr�nsningen av det straffbara omr�det med h�nsyn
till g�rningens allvar tillstyrker bl.a. Riksdagens ombudsm�n, RFSU och Stiftelsen
Allm�nna Barnhuset f�rslaget. Svea hovr�tt delar bed�mningen att straffansvaret b�r
tr�ffa endast de allvarligaste sexualbrotten, men menar att ansvaret b�r knytas
till rekvisiten f�r den otill�tna g�rningen och inte till vilken sv�rhetsgrad
brottet hade varit att h�nf�ras om det hade beg�tts upps�tligen. Hovr�tten uppger
att de omst�ndigheter som �r av betydelse f�r gradindelningen inte utg�r
brottsrekvisit utan �r straffv�rdeomst�ndigheter som inte s�llan �r beroende av
g�rningsmannens insikter och avsikter. Enligt hovr�tten b�r i lagtext anges n�r
oaktsamhet inte ska f�ranleda ansvar. Uppsala universitet (Juridiska institutionen)
menar att om sexualbrott mot barn ska regleras s�rskilt i kapitlet blir det
tydligare om en oaktsamhetsbest�mmelse finns �ven i denna del. F�reningen
Tillsammans anser att ett oaktsamhetsansvar b�r till�mpas f�r alla brott i 6 kap.
brottsbalken.
Ett antal remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsm�n, Hovr�tten �ver Sk�ne och
Blekinge, G�teborgs tingsr�tt, Malm� tingsr�tt, �klagarmyndigheten,
Brottsf�rebyggande r�det och Sveriges advokatsamfund, framf�r att det �r oklart vad
oaktsamheten tar sikte p� eller i vart fall att det tydligt b�r framg� av
lagtexten. I sak uttalar flera av dessa att oaktsamhetsansvaret b�r g�lla i
f�rh�llande till den omst�ndigheten att deltagandet inte �r frivilligt. Enligt
�klagarmyndigheten kan det vara en f�rdel att l�ta det i best�mmelsen p�
46
ett tydligare s�tt framg� att oaktsamhetsansvaret �ven omfattar fallen n�r ett
uttryckt val inte �r frivilligt.
Betr�ffande grad av oaktsamhet uppger Svea hovr�tt, G�teborgs tingsr�tt,
Barnombudsmannen, Uppsala universitet (Juridiska institutionen), Stockholms
universitet (Kriminologiska institutionen), Link�pings universitet, Amnesty, RFSL
och Stiftelsen Allm�nna Barnhuset att de tillstyrker eller inte har n�gra
inv�ndningar mot att straffansvaret ska intr�da vid grov oaktsamhet. Sveriges
advokatsamfund anser att ett oaktsamhetsbrott endast ska avse fall av kvalificerad
oaktsamhet. ECPAT tycker att �verv�gandena i denna del �r noggranna och v�l
genomt�nkta, men framf�r samtidigt att risken f�r att �klagare och domstolar
snarare kommer att v�lja oaktsamhetsbrott �n upps�tligt brott g�r att det �r
befogat att �verv�ga en kriminalisering �ven av normalgradig oaktsamhet. RFSU �r
tveksam till den f�reslagna graden av oaktsamhet och �nskar i f�rsta hand att
straffansvar intr�der vid normalgraden av oaktsamhet i f�rening med l�gst f�ngelse
i straffskalan, alternativt vid grov oaktsamhet som uttalat inte ska till�mpas
restriktivt. �ven F�reningen Tillsammans, Sveriges Kvinnolobby och Unizon anser att
oaktsamhet av normalgraden b�r g�ras straffbar, medan Fatta och Fatta man menar att
detta i vart fall m�ste �verv�gas. � Stockholms tingsr�tt ser problem med att
avgr�nsa det straffbara omr�det p� ett l�mpligt s�tt och framh�ller sv�righeten med
att just p� detta omr�de avg�ra vilka aktsamhetsnormer som b�r g�lla. Enligt
J�nk�pings tingsr�tt riskerar grov oaktsamhet att tolkas olika. G�teborgs
universitet efterfr�gar en specificering av till�mpningsomr�det och tar som exempel
upp handlingar av en person med konstaterad sexsomni. Svensk f�rening f�r sexologi
po�ngterar sv�righeten att bed�ma eventuell oaktsamhet i samband med
neuropsykiatriska funktionsneds�ttningar och att det �r viktigt att beakta f�rm�gan
till medvetenhet om handlingars betydelse.
I fr�ga om brottsrubriceringar framf�r Riksdagens ombudsm�n att eftersom brottet
borde f�ruts�tta upps�t utom n�r det g�ller rekvisitet frivillighet b�r
ben�mningarna ses �ver och anser dessutom att det spr�kligt �r egendomligt att ett
�vergrepp ska kunna beg�s av oaktsamhet. �ven Malm� tingsr�tt anser att det rent
spr�kligt �r problematisk att h�vda att ett �vergrepp beg�tts genom oaktsamhet och
menar att ordet �vergrepp i viss m�n f�ruts�tter ett medvetet handlande.
Amnesty, RFSL, RFSU och Stiftelsen Allm�nna Barnhuset tillstyrker f�rslaget att
oaktsamhetsansvaret regleras i en s�rskild best�mmelse. Enligt Uppsala universitet
(Juridiska institutionen) blir det tydligare om de tv� brotten regleras i var sitt
stycke. F�r att kunna f� en nyanserad statistik anser Fatta och Fatta man att det
vore l�mpligt att brotten regleras i separata paragrafer.
Sk�len f�r regeringens f�rslag
G�rningar som ska omfattas av oaktsamhetsansvar
Som redovisas i avsnitt 4.2 anser regeringen att det f�r vissa sexualbrott b�r
inf�ras ett oaktsamhetsansvar. Den f�rsta fr�gan att ta st�llning till �r hur ett
s�dant ansvar b�r avgr�nsas med h�nsyn till g�rningens allvar.
I likhet med kommitt�n menar regeringen att regleringen endast b�r tr�ffa de brott
som omfattas av en frivillighetsbaserad lagstiftning och att
47
det d�rmed, till skillnad fr�n vad Uppsala universitet (Juridiska institutionen) �r
inne p�, inte finns n�got sk�l att inf�ra ett oaktsamhetsansvar f�r exempelvis de
s�rskilda sexualbrotten mot barn. Vidare m�ste g�rningarna vara av visst allvar.
Det betyder att det �r f�r brotten v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp p� viss niv� som
ansvaret kommer i fr�ga. Kommitt�ns f�rslag inneb�r att avgr�nsningen g�rs s� att
det omfattar v�ldt�kt av normalgraden, grov v�ldt�kt, f�rslaget till synnerligen
grov v�ldt�kt och grovt sexuellt �vergrepp och att detta lagtekniskt uppn�s genom
h�nvisningar till de best�mmelser d�r dessa olika brottstyper regleras. Regeringen
inst�mmer i att det �r f�r g�rningar p� denna niv� som det �r befogat att inf�ra
ett oaktsamhetsansvar. D�remot finns det anledning att v�lja en annan lagteknisk
utformning �n den som kommitt�n f�resl�r. I st�llet f�r att knyta
oaktsamhetsansvaret till den sv�rhetsgrad som ett upps�tligt brott hade varit att
h�nf�ra till b�r, som Svea hovr�tt f�rordar, ansvaret kopplas till den eller de
best�mmelser som anger de objektiva omst�ndigheterna. P� s� s�tt kommer
straffansvaret att knytas till brottsrekvisiten f�r den otill�tna g�rningen �
v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp � och inte till de omst�ndigheter av generell
betydelse som p�verkar placeringen i en viss sv�rhetsgrad. En s�dan lagteknisk
utformning f�ruts�tter allts� inte att det f�rst g�rs en pr�vning av hur ett
upps�tligt brott skulle ha rubricerats. Genom att h�nvisa till rekvisiten f�r den
otill�tna g�rningen blir det ocks� tydligt, vilket �klagarmyndigheten efterfr�gar,
att de omst�ndigheter som inneb�r att ett deltagande aldrig kan anses som
frivilligt omfattas. F�r att �nd� avgr�nsa det straffbara omr�det p� ett rimligt
s�tt b�r det, i enlighet med Svea hovr�tts f�rslag, finnas en best�mmelse om att
mindre allvarliga g�rningar ska undantas fr�n straffansvar. Det �r allts� h�r fr�ga
om en ansvarsfrihetsregel � till skillnad fr�n exempelvis best�mmelserna i
nuvarande 6 kap. 1 � tredje stycket och 5 � brottsbalken � som inneb�r att det ska
g�ras en bed�mning av huruvida en handling alls ska f�ranleda ansvar. Best�mmelsen
b�r d�rf�r utformas p� s� s�tt att det inte ska d�mas till ansvar om g�rningen med
h�nsyn till omst�ndigheterna �r mindre allvarlig.
Regeringen f�resl�r allts� att oaktsamhetsansvaret ska omfatta s�dana g�rningar som
utg�r v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp och att det i lagtexten ska h�nvisas till
dessa b�da straffbest�mmelser. Mindre allvarliga fall b�r inte f�ranleda
straffansvar.
Vad ska oaktsamheten ta sikte p�?
I de allm�nna �verv�gandena anger kommitt�n att oaktsamhetsansvaret �fr�mst� kommer
att rikta sig mot omst�ndigheten att �vriga personer inte har deltagit frivilligt,
medan f�rfattningskommentaren ger uttryck f�r att ansvaret ska g�lla endast i
f�rh�llande till den omst�ndigheten. Denna skillnad pekar Hovr�tten �ver Sk�ne och
Blekinge p� och f�rordar att begr�nsningen klart framg�r av lagtexten. Att det av
lagtexten tydligt b�r g� att utl�sa vad oaktsamheten tar sikte p� �r n�got som
flera andra remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsm�n och Malm� tingsr�tt,
framh�ller. Regeringen delar denna uppfattning.
48
En g�rning ska, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet, anses som brott endast om
den beg�s med upps�t (1 kap. 2 � f�rsta stycket brottsbalken). Oaktsamhet �r allts�
kriminaliserat bara om det �r s�rskilt angivet i en straffbest�mmelse. Vid m�nga
brottstyper kr�vs antingen upps�t eller oaktsamhet. Det f�rekommer emellertid �ven
att skuldrekvisiten �r blandade. Det inneb�r att det f�r vissa delar av brottet
kr�vs upps�t, medan det f�r andra r�cker med oaktsamhet. Ett s�dant exempel �r
regleringen i 6 kap. 13 � brottsbalken om ett oaktsamhetsansvar kopplat till
bed�mningen av �lder. Best�mmelsen inneb�r att en g�rningsman kan d�mas till ansvar
f�r ett brott med ett s�rskilt �ldersrekvisit utan upps�t i f�rh�llande till just
barnets �lder. F�r sexualbrotten kr�vs i �vrigt enligt nuvarande ordning att
g�rningen beg�s med upps�t.
Vad som ska g�lla f�r en viss g�rningstyp f�r lagstiftaren ta st�llning till i
samband med varje enskild straffbest�mmelse. I likhet med Riksdagens ombudsm�n,
Brottsf�rebyggande r�det och Sveriges advokatsamfund anser regeringen att det
betr�ffande rekvisitet sexuell handling b�r uppst�llas ett krav p� upps�t. Det r�r
sig h�r typiskt sett om ett beteende som g�rningsmannen har kontroll �ver och f�r
vilket ett s�dant krav �r rimligt. I det avseendet �r det allts� inte n�gon
skillnad i f�rh�llande till straffbest�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt
�vergrepp. Ut�kningen av straffansvaret b�r i st�llet ta sikte p� g�rningsmannens
personliga skuld i f�rh�llande till frivilligheten hos den andra personen. Vid
inf�randet av ett oaktsamhetsansvar avseende de brott som tar sin utg�ngspunkt i om
deltagandet i den sexuella aktiviteten �r frivilligt eller inte, b�r f�r�ndringen
avse just det rekvisitet. Detta �r ocks� f�ljdriktigt med h�nsyn till att ett
s�dant ansvar inte inf�rs exempelvis f�r de s�rskilda sexualbrotten mot barn d�r
frivilligheten saknar betydelse.
Sammanfattningsvis f�resl�r regeringen att oaktsamhetsansvaret ska g�lla
betr�ffande omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, vilket
uttryckligen ska framg� av lagtexten. I �vrigt ska det kr�vas upps�t av
g�rningsmannen.
Grad av oaktsamhet
Kommitt�n f�resl�r att straffansvaret ska f�ruts�tta grov oaktsamhet och f�rklarar
att detta i f�rsta hand omfattar medveten oaktsamhet, dvs. fall d�r g�rningsmannen
faktiskt har insett att det kan vara s� att deltagandet i den sexuella handlingen
inte �r frivilligt, men �nd� har valt att genomf�ra handlingen. Kommitt�n anf�r
vidare att i begreppet grov oaktsamhet ing�r �ven de mer klanderv�rda fallen av
omedveten oaktsamhet och menar att ocks� fall d� g�rningsmannen kunde ha gjort
n�got f�r att komma till insikt och detta �r n�got som denne verkligen borde ha
gjort, ska tr�ffas av ansvaret. F�rslaget inneb�r allts� att s�v�l medveten
oaktsamhet som gr�vre former av omedveten oaktsamhet kommer att omfattas.
Att det ska kr�vas grov oaktsamhet godtas av de flesta remissinstanser. Regeringen
anser att detta �r en rimlig avgr�nsning och att kriminaliseringen skulle bli
alltf�r l�ngtg�ende om �ven oaktsamhet av normalgraden, som n�gra remissinstanser
�r inne p�, skulle omfattas. Med denna niv� p� oaktsamheten kommer ansvaret att
tr�ffa p�tagligt
49
straffv�rda handlingar som de allra flesta uppfattar som klanderv�rda, samtidigt
som viss �terh�llsamhet iakttas vid kriminaliseringen.
N�gra remissinstanser tar s�rskilt upp fr�gan om bed�mningen av oaktsamhetskravet.
Exempelvis framh�ller Stockholms tingsr�tt sv�righeten med att avg�ra vilka
aktsamhetsnormer som b�r g�lla, medan J�nk�pings tingsr�tt menar att grov
oaktsamhet riskerar att tolkas olika. Bed�mningen av om n�gon har varit grovt
oaktsam ska ta sin utg�ngspunkt i vad som �r styrkt om g�rningen och
omst�ndigheterna runt densamma. Avsikten �r att ansvaret endast ska tr�ffa s�dana
g�rningar d�r g�rningsmannens handlande, trots fr�nvaron av upps�t, �r p�tagligt
straffv�rt. Det fordras allts� att oaktsamheten i det enskilda fallet verkligen �r
klanderv�rd. Den n�rmare gr�nsen f�r vad som ska anses som grovt oaktsamt blir
ytterst en fr�ga f�r r�ttstill�mpningen att bed�ma.
I f�rfattningskommentaren redog�r regeringen mer utf�rligt f�r regleringens
till�mpningsomr�de.
Brottsbeteckningar och brottens placering
Enligt kommitt�ns f�rslag ska brotten ben�mnas oaktsamt sexuellt �vergrepp
respektive oaktsam sexuell kr�nkning (jfr kommitt�ns f�rslag att �ndra
brottsbeteckningarna v�ldt�kt och sexuellt tv�ng till sexuellt �vergrepp och
sexuell kr�nkning). N�r regeringen nu inte genomf�r kommitt�ns f�rslag betr�ffande
ben�mning av v�ldt�kt och sexuellt tv�ng (se avsnitt 5.1), kan inte heller de
oaktsamma brotten ben�mnas p� det s�tt kommitt�n f�resl�r. Fr�gan �r d� om
beteckningarna oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt �vergrepp �r l�mpliga.
Riksdagens ombudsm�n och Malm� tingsr�tt ifr�gas�tter brottsben�mningarna bl.a.
utifr�n om ett �vergrepp spr�kligt sett kan beg�s av oaktsamhet. Regeringen har
viss f�rst�else f�r synpunkterna, som �r relevanta �ven med de �ndringar som g�rs i
f�rh�llande till kommitt�ns f�rslag. Samtidigt bed�ms det som angel�get att
beteckningarna tydligt �terspeglar s�v�l det l�gre st�llda subjektiva kravet som
vilka upps�tliga brott regleringen h�r samman med. Inte minst ur g�rningsmannens
perspektiv kan det vara v�rdefullt att det framg�r om det r�r sig om en g�rning
enligt v�ldt�ktsbest�mmelsen eller best�mmelsen om sexuellt �vergrepp. Att anv�nda
en gemensam, mer allm�n, brottsbeteckning f�r b�da de oaktsamma brottstyperna
framst�r inte som ett l�mpligt alternativ. Sammantaget godtar regeringen kommitt�ns
grundtanke och f�resl�r brottsbeteckningen oaktsam v�ldt�kt respektive oaktsamt
sexuellt �vergrepp.
Kommitt�n f�resl�r att de b�da oaktsamma brotten ska placeras i samma paragraf
best�ende av endast ett stycke. Regeringen h�ller dock med Uppsala universitet
(Juridiska institutionen), Fatta och Fatta man om att det �r l�mpligare att reglera
dem separat och f�resl�r att de placeras i var sin paragraf, efter motsvarande
upps�tliga brott.
F�rs�k b�r inte vara straffbart.
Regeringen f�resl�r sammanfattningsvis att de oaktsamma brotten ska ben�mnas
oaktsam v�ldt�kt respektive oaktsamt sexuellt �vergrepp och regleras i olika
paragrafer.
50
6.2 Undantag fr�n kravet p� dubbel straffbarhet
Regeringens f�rslag: Det ska inte uppst�llas n�got krav p� dubbel straffbarhet f�r
att en svensk domstol ska kunna d�ma f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt
�vergrepp i de fall brottet beg�tts utomlands mot en person som inte fyllt 18 �r.
En svensk domstol ska inte heller vara f�rhindrad att i dessa fall d�ma till
p�f�ljd som �r att anse som str�ngare �n vad som �r f�reskrivet enligt lagen p�
g�rningsorten.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer i huvudsak �verens med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig i fr�gan,
bl.a. Svea hovr�tt, Barnombudsmannen, Uppsala universitet (Juridiska
institutionen), G�teborgs universitet, Link�pings universitet, ECPAT, Kvinnofronten
och RFSU, tillstyrker eller har inte n�gra inv�ndningar mot f�rslaget. Stockholms
tingsr�tt anser d�remot att regleringen om undantag fr�n dubbel straffbarhet
utvidgas allt f�r mycket genom f�rslaget. Enligt �klagarmyndigheten kan det
ifr�gas�ttas om det finns tillr�ckligt starka sk�l att ta bort kravet p� dubbel
straffbarhet i dessa fall.
Sk�len f�r regeringens f�rslag: Fr�gan om svensk domstols beh�righet regleras i
huvudsak i 2 kap. brottsbalken. Av dessa best�mmelser framg�r att det finns en
vidstr�ckt beh�righet att d�ma �ver brott som har beg�tts utomlands. Den svenska
domsr�tten omfattar t.ex. i princip alla brott som beg�tts i utlandet av svenska
medborgare eller av utl�nningar med hemvist i Sverige (2 � f�rsta stycket 1). �ven
brott som beg�tts i utlandet av utl�nning utan hemvist i Sverige, som efter brottet
blivit svensk medborgare eller tagit hemvist h�r i riket eller som �r dansk, finsk,
isl�ndsk eller norsk medborgare och finns h�r, eller av annan utl�nning som finns
h�r i riket och p� brottet enligt svensk lag kan f�lja f�ngelse i mer �n sex
m�nader omfattas (2 � f�rsta stycket 2 och 3). Vissa begr�nsningar uppst�lls dock i
denna s.k. extraterritoriella beh�righet. En s�dan begr�nsning inneb�r att
g�rningen inte ska vara fri fr�n ansvar enligt lagen p� g�rningsorten (2 � andra
stycket). Det ska allts� f�religga dubbel straffbarhet.
Som yttersta sk�l f�r kravet p� dubbel straffbarhet �beropas traditionellt den
folkr�ttsliga principen att stater inte ska gripa in i varandras inre
angel�genheter. Det brukar ocks� ifr�gas�ttas om det inte strider mot den
straffr�ttsliga legalitetsprincipen att bestraffa en g�rning som �r straffri enligt
lagen p� g�rningsorten.
Fr�n kravet p� dubbel straffbarhet har det i svensk r�tt gjorts undantag bl.a. f�r
vissa sexualbrott i de fall brottet beg�tts mot ett barn under 18 �r. De brott som
avses �r v�ldt�kt, grov v�ldt�kt, sexuellt tv�ng, grovt sexuellt tv�ng, sexuellt
utnyttjande av person i beroendest�llning, grovt sexuellt utnyttjande av person i
beroendest�llning, v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, sexuellt utnyttjande
av barn, sexuellt �vergrepp mot barn, grovt sexuellt �vergrepp mot barn,
utnyttjande av barn f�r sexuell posering, grovt utnyttjande av barn f�r sexuell
posering, k�p av sexuell handling av barn, koppleri och grovt koppleri och f�rs�k
till s�dana brott (2 � fj�rde stycket 3). Dessa g�rningar kan allts� bestraffas i
Sverige �ven om de �r fria fr�n ansvar i det land d�r de begicks. F�r
51
dessa brott har undantag ocks� gjorts fr�n den annars g�llande begr�nsningen att
domstolen inte f�r d�ma till p�f�ljd som �r att anse som str�ngare �n det sv�raste
straff som �r f�reskrivet f�r brottet enligt lagen p� g�rningsorten (2 � tredje
stycket).
Kommitt�n f�resl�r att de oaktsamma brotten undantas fr�n kravet p� dubbel
straffbarhet i de fall brottet beg�tts mot en person som inte fyllt 18 �r och att
svensk domstol inte heller ska vara f�rhindrad att i dessa fall d�ma till p�f�ljd
som �r str�ngare �n vad som �r f�reskrivet enligt lagen p� g�rningsorten. Dessa
st�llningstaganden ifr�gas�tts endast av ett par remissinstanser.
De g�rningar som omfattas av det f�reslagna oaktsamhetsansvaret �r s�dana som anges
i best�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp. Straffansvaret g�ller allts�
g�rningar som redan �r undantagna fr�n kravet p� dubbel straffbarhet i de fall
brottet beg�tts upps�tligen och mot n�gon som �r under 18 �r. Fr�gan �r d� om det
g�r n�gon skillnad att det f�r straffbarhet enligt de nya best�mmelserna �r
tillr�ckligt att g�rningsmannen har varit grovt oaktsam betr�ffande omst�ndigheten
att den andra personen inte deltar frivilligt. F�r vissa av de straffbest�mmelser
som redan i dag �r undantagna fr�n kravet p� dubbel straffbarhet finns ett
oaktsamhetsansvar kopplat till g�rningsmannens insikt om barnets �lder, n�mligen de
s�rskilda brotten mot barn. I det avseendet g�rs allts� inte n�gon skillnad utifr�n
g�rningsmannens personliga ansvar. Vad g�ller till�mpningen av ett undantag fr�n
kravet p� dubbel straffbarhet skulle det i vissa fall kunna uppst� sv�righeter
under brottsutredningen eftersom svenska myndigheter kan beh�va r�ttsligt bist�nd
fr�n ett land som f�r att l�mna bist�nd st�ller upp ett krav p� att brottet ska
vara straffbart i det egna landet. S�dana till�mpningssv�righeter kan dock
f�religga �ven betr�ffande andra brott som undantagits fr�n kravet p� dubbel
straffbarhet utan att det utgjort hinder mot ett undantag. Mot bakgrund av
ovanst�ende och med h�nsyn till de avgr�nsningar som g�rs betr�ffande vilka
g�rningar som ska tr�ffas av oaktsamhetsansvaret och den straffskala som f�resl�s
(se avsnitt 8.2), delar regeringen kommitt�ns uppfattning att det �r rimligt att
brotten undantas fr�n kravet p� dubbel straffbarhet i de fall de beg�tts mot en
person som inte fyllt 18 �r.
Inte heller b�r den begr�nsning av svensk domsr�tt som f�ljer av 2 kap. 2 � tredje
stycket brottsbalken, p� grund av dess n�ra samband med kravet p� dubbel
straffbarhet, till�mpas vid dessa brott. Svensk domstol som ut�var
extraterritoriell beh�righet f�resl�s allts� f� d�ma till p�f�ljd som �r att anse
som str�ngare �n det sv�raste straff som �r f�reskrivet f�r brottet enligt lagen p�
g�rningsorten.
I 2 kap. 2 � fj�rde stycket 3 brottsbalken h�nvisas det till brott enligt bl.a. 6
kap. 1�6 �� brottsbalken. Med den placering som regeringen f�resl�r att de nya
oaktsamma brotten ska f�, kommer de att ing� i uppr�kningen utan att det beh�vs
n�gra s�rskilda lag�ndringar. D�remot kr�vs det, vilket kommitt�n inte f�resl�r,
vissa lagtekniska �ndringar som en f�ljd av att f�rs�k till brotten inte f�resl�s
bli kriminaliserat.
52
6.3 F�rl�ngd preskriptionstid
Regeringens f�rslag: Preskriptionstiden f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt
�vergrepp som beg�tts mot ett barn ska b�rja l�pa f�rst fr�n den dag barnet fyller
eller skulle ha fyllt 18 �r.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer i sak �verens med regeringens.
Remissinstanserna: Barnombudsmannen, Uppsala universitet (Juridiska institutionen),
G�teborgs universitet, Link�pings universitet, ECPAT och Kvinnofronten tillstyrker
eller har inte n�gra inv�ndningar mot f�rslaget. I �vrigt yttrar sig
remissinstanserna inte s�rskilt i fr�gan.
Sk�len f�r regeringens f�rslag: De allm�nna best�mmelserna om preskription finns i
35 kap. brottsbalken. Preskriptionstiden �r best�md till ett visst antal �r
beroende p� det straff som h�gst kan f�lja p� brottet (1 �). Preskriptionstiden
l�per enligt huvudregeln fr�n den dag d� brottet begicks (4 � f�rsta stycket). F�r
vissa brott ber�knas dock preskriptionstiden p� annat s�tt. Det g�ller enligt 4 �
andra stycket bl.a. de flesta sexualbrott mot barn. F�r dessa brott �r det i
st�llet den dag m�ls�ganden fyller eller skulle ha fyllt 18 �r som utg�r
utg�ngspunkten f�r preskriptionstidens ber�kning. Syftet med best�mmelsen �r att
st�rka skyddet f�r barn och ungdomar som blivit utsatta f�r sexuella �vergrepp.
Enligt best�mmelsens andra punkt omfattas v�ldt�kt, grov v�ldt�kt, sexuellt tv�ng,
grovt sexuellt tv�ng, sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning, grovt
sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning, sexuellt ofredande, koppleri
och grovt koppleri, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt 18 �r. �ven
f�rs�k till brott i de fall detta �r straffbelagt omfattas.
En s�rbehandling av sexualbrott mot barn i preskriptionsh�nseende har starka sk�l
f�r sig. Sexualbrott mot barn intar en s�rst�llning i det att de i m�nga fall inte
ger n�gra synliga skador. De sexuella �vergreppen �r s�llan f�renade med n�got
n�mnv�rt fysiskt v�ld, eftersom den som beg�r g�rningen ofta befinner sig i en
�verl�gsen position och d�rf�r inte beh�ver tillgripa n�got v�ld f�r att driva
igenom sin vilja. Skadorna ligger i st�llet framf�r allt p� det psykiska planet och
kan vara b�de sv�ra och livsl�nga. Ett barn som uts�tts f�r sexuella �vergrepp
f�rm�r ofta inte ber�tta vad det varit utsatt f�r f�rr�n det kommer upp i de �vre
ton�ren. Sexuella �vergrepp mot barn uppt�cks d�rf�r i m�nga fall inte f�rr�n l�ng
tid f�rflutit. Det straffr�ttsliga sanktionssystemet �r centralt n�r det g�ller att
bek�mpa sexuella �vergrepp. H�ga krav m�ste d�rf�r st�llas p� att regelsystemet �r
utformat s� att det medger en effektiv lagf�ring (se prop. 1994/95:2, prop.
2004/05:45, prop. 2012/13:111 och prop. 2012/13:194 St�rkt skydd f�r barn mot
sexuella �vergrepp).
Kommitt�n f�resl�r att en f�rl�ngd preskriptionstid ska g�lla f�r de oaktsamma
brotten om de beg�s mot barn. Ingen remissinstans inv�nder mot detta. �ven enligt
regeringen framst�r det som rimligt att oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt
�vergrepp ska omfattas av den s�rskilda preskriptionsbest�mmelsen i 35 kap. 4 �
andra stycket brottsbalken. Det inneb�r att preskriptionstiden f�r dessa brott
kommer att b�rja l�pa f�rst den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 �r. Med
den placering som regeringen f�resl�r att de nya oaktsamma brotten ska f�, kommer
de att ing� i uppr�kningen i best�mmelsens andra punkt utan att det beh�vs
53
n�gra s�rskilda lag�ndringar. D�remot kr�vs det en lagteknisk �ndring som en f�ljd
av att f�rs�k till brotten inte f�resl�s bli kriminaliserat.
7 Oaktsamhet betr�ffande brottsoffers �lder vid sexualbrott mot barn
7.1 Den nuvarande regleringen
Gemensamt f�r straffbest�mmelserna i 6 kap. brottsbalken om sexual-brott mot barn
�r att en f�ruts�ttning f�r att de ska vara till�mpliga �r att m�ls�ganden �r under
en viss �lder. Den �ldersgr�ns som �r av betydelse �r vanligen 15 �r, men i vissa
fall 18 �r.
Som framg�r ovan (se avsnitt 6.1) ska en g�rning, om inte annat �r s�rskilt
f�reskrivet, anses som brott endast om den beg�s upps�tligen (1 kap. 2 � f�rsta
stycket brottsbalken). Oaktsamhet �r allts� krimi-naliserat bara om det �r s�rskilt
angivet i en straffbest�mmelse. Best�mmelsen i 6 kap. 13 � brottsbalken inneb�r att
en g�rningsman kan d�mas till ansvar f�r ett brott enligt 6 kap. med ett s�rskilt
�ldersrekvisit utan upps�t i f�rh�llande till just barnets �lder. Enligt
best�mmelsen ska n�mligen ocks� den d�mas f�r brott som inte ins�g men hade sk�lig
anledning att anta att den andra personen inte hade uppn�tt en viss �lder.
De straffbest�mmelser i 6 kap. om sexualbrott mot barn som f�re-skriver ansvar f�r
g�rningar som beg�s mot n�gon under en viss �lder avser v�ldt�kt mot barn (4 �),
sexuellt utnyttjande av barn (5 �), sexuellt �vergrepp mot barn (6 �), utnyttjande
av barn f�r sexuell posering (8 �), k�p av sexuell handling av barn (9 �), sexuellt
ofredande (10 � f�rsta stycket) och kontakt med barn i sexuellt syfte (10 a �)
samt, i f�rekommande fall, grova former av dessa brott. Best�mmelsen i 13 � inneb�r
s�ledes att det f�r straffansvar vid dessa brott �r tillr�ckligt med oaktsamhet
s�vitt avser barnets �lder.
F�r det fall oaktsamhet avseende �ldern inte kan visas, kan i st�llet andra
straffbest�mmelser som inte inneh�ller �lderskrav bli till�mpliga. S�ledes kan
t.ex. best�mmelsen om k�p av sexuell tj�nst (11 �) komma att pr�vas i st�llet f�r
best�mmelsen om k�p av sexuell handling av barn (9 �).
Best�mmelsen om oaktsamhet i fr�ga om �lder inf�rdes i samband med brottsbalkens
tillkomst �r 1962. Av de ursprungliga f�rarbetena framg�r att best�mmelsen ska
till�mpas med stor f�rsiktighet och att det f�r straffansvar st�lls krav p� en
t�mligen h�g grad av oaktsamhet (se NJA II 1962 s. 192 och 193). I samband med 2005
�rs sexualbrottsreform be-d�mdes att best�mmelsen skulle kvarst� i princip
of�r�ndrad. D�rvid uttalades att till ansvar ska inte d�mas om barnet har en
kroppsutveckling som �r naturlig f�r den som klart passerat �ldersgr�nsen och
omst�ndigheterna i �vrigt inte ger g�rningsmannen anledning att vara p� sin vakt.
Vidare angavs att det allts� �r i gr�nsfallen som g�rnings-mannen inte ska kunna
undg� ansvar genom att h�nvisa till att han eller
54
hon inte haft s�ker k�nnedom om barnets verkliga �lder (se prop. 2004/05:45 s. 113
och 114).
7.2 Allm�nt om begreppet oaktsamhet
Begreppet oaktsamhet innefattar s�v�l medveten som omedveten oaktsamhet. Medveten
oaktsamhet inneb�r att en g�rningsman haft en misstanke eller insikt om risken f�r
att en viss omst�ndighet f�religger, eller varit tveksam om detta. G�rningsmannen
�r i detta fall likgiltig till risken f�r att omst�ndigheten f�religger, men inte
till att s� verkligen �r fallet, och har m�jlighet att anpassa sitt handlande.
Omedveten oaktsamhet f�religger om g�rningsmannen inte misst�nkt, allts� inte
insett risken f�r, att en viss omst�ndighet f�religger, men borde ha gjort det.
G�rningsmannen kunde allts� ha r�ttat sitt handlande om han eller hon hade t�nkt
efter, varit aktsam eller vidtagit kontroll�tg�rder. G�rningsmannen visar i detta
fall en likgiltighet inf�r huruvida det finns en risk f�r att en viss omst�ndighet
f�religger.
7.3 Behovet av �ndring
Regeringens bed�mning: Den nuvarande utformningen och till�mpningen av best�mmelsen
om ansvar vid oaktsamhet i fr�ga om m�ls�gandens �lder vid sexualbrott mot barn
inneb�r en risk f�r att barn inte alltid f�r ett tillr�ckligt starkt
straffr�ttsligt skydd. Utformningen och till�mpningen inneb�r vidare att
f�rutsebarheten �r otillr�cklig. F�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig reglering och
en enhetlig r�ttstill�mpning b�r best�mmelsen �ndras.
Utredningens bed�mning st�mmer �verens med regeringens.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna delar utredningens
bed�mning eller har inte n�gra inv�ndningar mot den. J�n-k�pings tingsr�tt anf�r
att det framst�r som uppenbart att nuvarande utformning av best�mmelsen �r
otillfredsst�llande eftersom r�ttspraxis varierar. Solna tingsr�tt anser att en ny
utformning av best�mmelsen �r ett steg i r�tt riktning, men anf�r att det vid ett
framtida lagstiftnings-arbete b�r �verv�gas att sk�rpa lagstiftningen ytterligare.
�ven Helsingborgs tingsr�tt uttrycker att �tg�rder b�r vidtas f�r att �stadkomma en
mer enhetlig r�ttstill�mpning betr�ffande oaktsamhets-kravet. Ume� tingsr�tt
v�lkomnar en mer enhetlig begreppsbildning inom straffr�ttens omr�de, men varnar
f�r att f�rv�ntningarna p� den praktiska effekten av reformen i r�ttstill�mpningen
inte b�r �verdrivas. �klagarmyndigheten, som uttalar att den har iakttagit stora
skillnader i till�mpningen av best�mmelsen, inst�mmer i utredningens slutsats att
det saknas en gemensam aktsamhetsstandard och att det �r av vikt att det tydligg�rs
att det f�r straffansvar �r tillr�ckligt att g�rningspersonen varit omedvetet
oaktsam. Brottsoffermyndigheten anser att den �syftade f�r�ndringen skulle inneb�ra
att Sverige i h�gre grad uppfyller sina internationella �taganden inom
barnskyddsomr�det. Socialstyrelsen anser
55
att det ur ett barnskyddsperspektiv vore mer �ndam�lsenligt att i st�llet f�r att
fokusera p� barnets kroppsutveckling, l�ta bed�mningen avse vilka konkreta �tg�rder
som en g�rningsperson har vidtagit f�r att f�rs�kra sig om att den andra personen
har uppn�tt en viss �lder. Barnombudsmannen anser att den nuvarande best�mmelsen
varken �r rimlig eller �ndam�lsenlig och ser allvarligt p� att den ger utrymme f�r
stora variationer i r�ttstill�mpningen. Vidare p�pekar Barnombuds-mannen att det av
FN:s konvention om barnets r�ttigheter (barn-konventionen) framg�r att varje barn,
utan �tskillnad, har r�tt till skydd mot sexuella �vergrepp.
Svea hovr�tt inv�nder mot bed�mningen och anf�r att den nuvarande regleringen p�
ett l�mpligt s�tt speglar vad som f�r anses vara klan-derv�rt. Sveriges
advokatsamfund, som i och f�r sig inst�mmer i utred-ningens slutsats om att
domstolarna g�r alltf�r olika bed�mningar av gr�nsen mot straffbar oaktsamhet,
p�pekar att det �r domstolarnas, inte lagstiftarens, uppgift att skapa en enhetlig
r�ttspraxis och att ansvara f�r att lika fall bed�ms lika.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: Oaktsamhetsbest�mmelsen i 6 kap. 13 �
brottsbalken fyller en viktig funktion i uppr�tth�llandet av det straffr�ttsliga
skyddet mot att barn uts�tts f�r sexuella �vergrepp. Best�mmelsen �r i princip
of�r�ndrad sedan den inf�rdes f�r drygt 50 �r sedan. Samtidigt har lagstiftningen i
�vrigt avseende sexualbrott mot barn utvecklats och genomg�tt betydande
f�r�ndringar i riktning mot ett f�rst�rkt skydd f�r barn. Fr�n olika h�ll i
samh�llet har ocks� p�talats att best�mmelsens till�mpningsomr�de har kommit att
bli alltf�r begr�nsat. Mot den bakgrunden har 2014 �rs m�nniskohandelsutredning
haft i uppdrag att se �ver och utv�rdera till�mpningen av oaktsamhetskravet och
�verv�ga behovet av lag�ndringar.
Av utredningens genomg�ng av r�ttspraxis framg�r att det r�der en os�kerhet kring
hur best�mmelsen ska uppfattas och kring vilken niv� av oaktsamhet hos
g�rningsmannen i f�rh�llande till barnets �lder som kr�vs f�r ansvar. Det framg�r
vidare att domstolarna s�llan pr�var om den tilltalade varit omedvetet oaktsam och
att domstolarna i m�nga fall upp-st�ller ett krav p� en kvalificerad form av
oaktsamhet f�r ansvar. Utred-ningens praxisgenomg�ng visar �ven att domstolarna
beaktar liknande omst�ndigheter p� vitt skilda s�tt. Regeringen inst�mmer i
utredningens slutsats att utformningen och till�mpningen av best�mmelsen om
oaktsamhet inneb�r en risk f�r att skyddet f�r de barn som uts�tts f�r sexuella
�vergrepp allvarligt f�rs�mras och att f�rutsebarheten �r otillr�cklig.
Utredningen uppm�rksammar s�rskilt att anv�ndandet av kropps-utveckling som grund
f�r r�ttsliga �verv�ganden inrymmer flera komplikationer och dessutom problem ur
integritetssynpunkt. En del av sv�righeterna beror p� att barns pubertetsutveckling
varierar avsev�rt s�v�l mellan olika individer som mellan flickor och pojkar.
Pubertetsutvecklingen �r ocks� beroende av flera olika faktorer, bl.a. etnicitet
och sociala omst�ndigheter, och infaller nuf�rtiden ocks� generellt sett i
betydligt l�gre �ldrar. Regeringen delar utredningens uppfattning att
oaktsamhetsbed�mningar med tyngdpunkten i ungas kroppsutveckling kan leda till
brister i skyddet f�r barn och s�rskilt f�r dem med tidig pubertetsutveckling.
56
Till detta kommer den praktiskt sett betydelsefulla f�r�ndring som f�ljt av den
allm�nna teknikutvecklingen i samh�llet. Genom bl.a. internets framv�xt och
utbredda anv�ndning inte minst hos unga, tas numera kontakter mellan g�rningsm�n
och barn ocks� p� andra s�tt �n f�rut. Dessa skillnader gentemot f�rh�llandena vid
oaktsamhetsbest�mmelsens tillkomst inneb�r att �ven andra omst�ndigheter �n
kroppslig utveckling b�r kunna ges stor betydelse f�r bed�mningen av om en person
har varit oaktsam i f�rh�llande till barnets �lder.
Regeringen bed�mer mot den angivna bakgrunden att det finns ett behov av �tg�rder
f�r att s�kerst�lla dels ett starkt straffr�ttsligt skydd f�r barn mot sexuella
�vergrepp, dels en r�ttss�ker till�mpning. Best�m-melsens nuvarande formulering av
oaktsamhetskravet � inte ins�g men hade sk�lig anledning att anta � inneb�r till
sin ordalydelse i och f�r sig en l�mplig avgr�nsning av det straffbara omr�det,
s�rskilt vid en j�mf�relse med andra brott i brottsbalken och specialstraffr�tten
d�r uttrycket anv�nds och anses omfatta �ven omedvetet oaktsamma g�rningar.
F�rarbetsuttalandena om restriktivitet vid till�mpningen av best�mmelsen har dock,
som framg�r ovan, medf�rt att r�ttspraxis inte �r enhetlig och heller inte alltid
st�r i �verensst�mmelse med best�m-melsens ordalydelse. F�r att �stadkomma en
tydligare och mer �ndam�ls-enlig reglering b�r d�rf�r best�mmelsen i 6 kap. 13 �
brottsbalken �ndras.
7.4 En ny utformning av best�mmelsen om oaktsamhet
Regeringens f�rslag: Best�mmelsen om ansvar vid g�rningsmannens oaktsamhet i fr�ga
om m�ls�gandens �lder vid sexualbrott mot barn ska utformas s� att ansvaret g�ller
�ven den som inte haft upps�t till men varit oaktsam betr�ffande omst�ndigheten att
barnet inte uppn�tt en viss �lder. G�rningsmannens ansvar ska avg�ras utifr�n en
allm�n oaktsamhetsbed�mning utan krav p� oaktsamhet av mer kvalificerat slag.
Utredningens f�rslag st�mmer �verens med regeringens. Utredningens f�rslag har dock
delvis en annan spr�klig utformning.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte
n�gon inv�ndning mot f�rslaget. J�nk�pings tingsr�tt anser att ordet oaktsam
spr�kligt sett �r tydligare �n den nuvarande utformningen av best�mmelsen, vilket
d�rmed kan f� effekten att domstolarna g�r en korrekt pr�vning av g�rningsmannens
oaktsamhet, s�v�l medveten som omedveten. Helsingborgs tingsr�tt anser att den
f�reslagna �ndringen inte ligger i linje med hur oaktsamhetskravet brukar uttryckas
i lagtext. I st�llet f�resl�s lydelsen �borde ha insett�, som enligt tingsr�ttens
uppfatt-ning �r v�l f�rankrad inom straffr�tten och ger ett klart och tydligt
utrymme f�r att f�lla till ansvar �ven vid omedveten oaktsamhet, vilket skulle
uppfylla syftet med �ndringen. Tingsr�tten anser vidare att det �r viktigt att
tydligg�ra att det inte �r fr�ga om att inf�ra ett l�gre krav p� oaktsamhet �n vad
som allm�nt sett g�ller f�r ansvar inom straffr�tten.
57
RFSL och RFSU tillstyrker f�rslaget, men efterfr�gar skrivningar i f�r-arbetena som
tydligg�r att utrymmet f�r att ta h�nsyn till ett barns kroppsutveckling vid
till�mpningen av best�mmelsen utesluts respektive begr�nsas.
Svea hovr�tt avstyrker f�rslaget med h�nvisning till att det framst�r som oklart om
den f�reslagna reformen skulle kunna f� avsett genomslag i till�mpningen. Vidare
kan f�rslaget enligt hovr�tten inneb�ra risk f�r en till�mpning som n�rmar sig ett
strikt ansvar, vilket vore helt fr�mmande f�r den svenska straffr�tten, och att
mindre straffv�rda fall skulle riskera att bestraffas oproportionerligt str�ngt.
Hovr�tten anf�r vidare att f�rslaget m�ste ses i ljuset av sexualbrottskommitt�ns
f�rslag om att ett krav p� grov oaktsamhet ska g�lla f�r vissa rekvisit som
f�rekommer i 6 kap. brottsbalken. Enligt hovr�tten framst�r det som synnerligen
ol�mpligt med en s�nkning av det redan l�gt st�llda kravet f�r att oaktsamhet ska
anses f�religga avseende �lder, samtidigt som grov oaktsamhet f�resl�s g�lla i
f�rh�llande till fr�nvaron av m�ls�gandens samtycke till sexuella handlingar. �ven
Sveriges advokatsamfund avstyrker f�rslaget och anf�r att det f�reslagna s�ttet att
sk�rpa kravet p� aktsamhet medf�r att det uppst�r en betydande risk f�r en
brottspresumtion och en f�rklaringsb�rda p� den tilltalade. Vissa remissinstanser,
bl.a. ECPAT, Plattformen Civila Sverige mot m�nnisko-handel, Stiftelsen Allm�nna
Barnhuset, Unizon och Malm� stad, f�respr�kar att det i st�llet inf�rs ett strikt
ansvar g�llande �lder. �ven Barnombudsmannen, som avstyrker utredningens f�rslag
med h�nvisning till att det varken kommer att st�rka skyddet f�r barn eller medf�ra
den sk�rpning av r�ttspraxis som efterstr�vas, f�rordar i f�rsta hand att det
inf�rs ett strikt ansvar. I andra hand f�respr�kar Barnombudsmannen att ett strikt
ansvar inf�rs �tminstone vid k�p av sexuell handling av barn, och att det vid
�vriga sexualbrott inf�rs en kontrollskyldighet g�llande barnets �lder.
Ett allm�nt krav p� oaktsamhet b�r g�lla f�r ansvar
Utg�ngspunkten f�r en ny utformning av best�mmelsen i 6 kap. 13 � �r att det f�r
ansvar liksom hittills b�r vara tillr�ckligt att g�rningsmannen har varit oaktsam i
f�rh�llande till barnets �lder. Enligt den hittillsvarande ordningen har, enligt
f�rarbetsuttalandena, g�llt att best�mmelsen ska till�mpas med stor f�rsiktighet
och att det f�r ansvar kr�vs en t�mligen h�g grad av oaktsamhet. F�r att
s�kerst�lla ett starkt straffr�ttsligt skydd f�r barn mot sexuella �vergrepp b�r
det dock enligt regeringens mening inte l�ngre kr�vas n�gon mer kvalificerad form
av oaktsamhet. I enlighet med utredningens bed�mning finns det allts� sk�l att
fr�ng� den restriktivitet som de tidigare motivuttalandena ger uttryck f�r. Ett
allm�nt oaktsamhetsansvar som omfattar s�v�l medveten som omedveten oaktsamhet b�r
s�ledes g�lla.
Ett strikt ansvar, dvs. ett ansvar �ven utan att det f�religger vare sig upps�t
eller oaktsamhet i f�rh�llande till barnets �lder, vilket f�respr�kas av flera
remissinstanser, kan d�remot inte komma i fr�ga, d� detta skulle inneb�ra ett
kraftigt avsteg fr�n den straffr�ttsliga skuldprincipen.
58
Regeringen anser vidare att ett inf�rande av en uttryckligen lagreglerad
kontrollskyldighet r�rande barnets �lder skulle vara alltf�r l�ngtg�ende.
Med anledning av Svea hovr�tts och Sveriges advokatsamfunds farh�gor, finns det
anledning att understryka att till�mpningen av en �ndrad best�mmelse inte heller
b�r n�rma sig ett strikt ansvar eller att g�rningsmannen ska �l�ggas ett
presumtionsansvar. Enligt grund-l�ggande straffr�ttsliga principer �r det �klagaren
som har den fulla bevisb�rdan f�r att brott har beg�tts. Detta b�r sj�lvfallet
g�lla �ven f�r g�rningsmannens oaktsamhet i fr�ga om barnets �lder.
Vid en till�mpning av den f�reslagna best�mmelsen b�r en allm�n
oaktsamhetsbed�mning g�ras. S�ledes b�r samtliga omst�ndigheter av relevans
beaktas. Med h�nsyn till att oaktsamhetsbed�mningar utifr�n barns kroppsutveckling
kan leda till brister i skyddet f�r barn, b�r dock mindre avseende f�stas vid
barnets kroppsutveckling �n vad som hittills skett med anledning av de tidigare
f�rarbetsuttalandena. Det kan d�remot inte bli aktuellt att, s�som RFSL �r inne p�,
fr�n en oaktsamhetsbed�m-ning ta bort m�jligheten att beakta s�dana omst�ndigheter.
Svea hovr�tt inv�nder att det �r ol�mpligt med skilda oaktsamhetskrav betr�ffande
olika rekvisit som f�rekommer i straffbest�mmelser i 6 kap. brottsbalken.
Regeringen f�resl�r ovan (se avsnitt 6.1) ett s�rskilt oaktsamhetsansvar f�r
v�ldt�kt respektive sexuellt �vergrepp som ska tr�ffa den som �r grovt oaktsam
betr�ffande omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, vilket
s�ledes inneb�r att en h�gre grad av oaktsamhet �n den i fr�ga om �lder f�reslagna,
kan aktualiseras vid pr�vningen av vissa sexualbrott mot vuxna. Regeringen anser
inte att detta utg�r ett problem. Redan enligt den nuvarande regleringen i 6 kap.
g�ller skilda krav i subjektivt h�nseende i och med att det fordras upps�t
betr�ffande alla andra rekvisit �n det som avser ett barns �lder. Under alla
f�rh�llanden anser regeringen att vikten av att tillf�rs�kra barn ett starkt
straffr�ttsligt skydd mot sexuella �vergrepp motiverar ett l�gre st�llt krav f�r
ansvar n�r det g�ller g�rningsmannens oaktsamhet i fr�ga om ett barns �lder. Enligt
regeringens mening inneb�r detta inte att ansvaret blir oproportionellt h�rt i
dessa fall. Det kan �ven konstateras att sexualbrottsregleringen i 6 kap. avser
g�rningar av olika slag och allvar samt att kretsen m�ls�gande utg�rs av s�v�l barn
som vuxna. En anpassning av de enskilda straffbest�mmelserna utifr�n dessa
f�ruts�ttningar f�r d�rf�r anses b�de �nskv�rd och n�dv�ndig.
En ny utformning av best�mmelsen om oaktsamhet
Det finns flera uttryckss�tt som kan �verv�gas vid en �ndring av best�mmelsen. En
t�nkbar l�sning vore att, som Helsingborgs tingsr�tt f�rordar, formulera kravet s�
att den som inte ins�g men �borde ha insett� att den andra personen var under�rig
ska d�mas till ansvar. Regeringen anser dock att det framst�r som mindre klart att
det r�der skillnad mellan det uttrycket och den nuvarande lydelsen av best�mmelsen.
Utredningen f�resl�r att uttrycket �varit oaktsam i f�rh�llande till� ska anv�ndas.
Enligt regeringen b�r i st�llet uttrycket �inte haft upps�t till men varit oaktsam
betr�ffande omst�ndigheten� v�ljas. I sak torde dessa uttryck dock inte skilja sig
�t. Regeringen anser att den f�reslagna
59
utformningen inneb�r att det tydligt framg�r att ett allm�nt oaktsamhetsansvar ska
g�lla utan krav p� n�gon mer kvalificerad form av oaktsamhet och att det s�ledes �r
tillr�ckligt att g�rningsmannen har varit omedvetet oaktsam. Regeringen delar
d�rf�r inte Svea hovr�tts uppfatt-ning att det framst�r som oklart om f�rslaget
kommer att f� avsett genomslag i till�mpningen.
8 Straffskalor och kvalifikationsgrunder
8.1 Sk�rpt straff f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn
Regeringens bed�mning: Det b�r inte inf�ras ett synnerligen grovt brott f�r
v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn.
Regeringens f�rslag: Straffminimum f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn ska
h�jas fr�n f�ngelse i fyra �r till f�ngelse i fem �r.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer inte �verens med regeringens f�rslag och bed�mning.
Kommitt�n f�resl�r att det ska inf�ras en allvarligare form av v�ldt�kt och
v�ldt�kt mot barn (synnerligen grovt brott). Straffskalan f�resl�s vara f�ngelse i
l�gst fyra och h�gst sju �r f�r grovt brott och f�ngelse i l�gst sex och h�gst tio
�r f�r synnerligen grovt brott.
Remissinstanserna: M�nga remissinstanser, bl.a. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge,
Stockholms tingsr�tt, G�teborgs tingsr�tt, Malm� tingsr�tt, Domstolsverket,
Brottsf�rebyggande r�det, Barnombudsmannen, G�teborgs universitet, Link�pings
universitet, Stockholms l�ns landsting, Brottsofferjouren, RFSL, RFSU och Svensk
f�rening f�r sexologi, �r positiva till eller har ingen inv�ndning mot att det
inf�rs en allvarligare form av v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn. Riksdagens ombudsm�n
konstaterar endast att detta ligger i linje med nyligen genomf�rda
straffsk�rpningar f�r misshandel, vapenbrott, narkotikabrott och
narkotikasmuggling. Uppsala universitet (Juridiska institutionen) uppger sig inte
f�rv�nas �ver att ett synnerligen grovt brott f�resl�s och framf�r �ven att det �r
viktigt med ett klarg�rande av om den nya graderingen ska inneb�ra en
straffv�rdesk�rpning eller inte. Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden) vill varken tillstyrka eller avstyrka f�rslagen. Svea hovr�tt �r
tveksam till att en s�rskild straffskala f�r synnerligen grova fall inf�rs,
eftersom det kan ifr�gas�ttas om den leder till n�gon egentlig effekt f�r enstaka
fall av grov v�ldt�kt och dessutom kan leda till en mindre ingripande reaktion �n
vad som fallet �r i dag vid flerfaldig brottslighet. N�gra remissinstanser
mots�tter sig eller �r kritiska till inf�randet av ett synnerligen grovt brott.
Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen) avvisar f�rslaget d� n�gra
goda sk�l f�r straffsk�rpningen inte getts. F�reningen Tillsammans mots�tter sig
all form av gradindelning av v�ldt�kt och menar att det alltid �r grovt att uts�tta
n�gon f�r v�ldt�kt och att rubriceringen synnerligen grov riskerar att urholka den
normerande
60
kraften i lagen. �ven Unizon uppger att det alltid �r ett allvarligt brott att
genomf�ra en sexuell handling mot n�gons vilja och �r kritisk till en ytterligare
gradindelning. Kvinnofronten, som ocks� �r emot att formen synnerligen grovt brott
inf�rs, konstaterar bl.a. att den endast skulle g�lla osedvanligt grova �vergrepp.
Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig �ver straffskalornas utformning �r
positiva till eller har inte n�gra inv�ndningar mot de f�rslag som s�rskilt
kommenteras, bl.a. Riksdagens ombudsm�n, Barnombudsmannen, Link�pings universitet,
Stockholms l�ns landsting, Brottsofferjouren och RFSU. Svea hovr�tt och
�klagarmyndigheten anser d�remot att maximistraffet f�r de grova brotten b�r vara
�tta �r med h�nvisning till att m�jligheten att d�ma till str�ngare straff vid
flerfaldig brottslighet inte f�r blir alltf�r sn�v. Hovr�tten �ver Sk�ne och
Blekinge pekar p� att det ur systematisk synvinkel kan te sig ologiskt att l�ta de
str�ngare straffskalorna f�r grovt brott och synnerligen grovt brott �verlappa
varandra med endast ett �r, samtidigt som straffskalorna f�r brott av normalgraden
och grovt brott f�resl�s �verlappa varandra med tv� �r. Uppsala universitet
(Juridiska institutionen) vill varna f�r andra straffskalor �n de som finns i de
flesta straffbest�mmelser, t.ex. maximum p� tv� eller sex �r; v�ljs det ovanliga
sju �r som maximum f�r det n�st sv�raste brottet b�r det finnas mycket starka sk�l
f�r detta. G�teborgs universitet framf�r att det �r viktigt att f�rs�kra sig om att
den f�reslagna s�nkningen av straffskalan f�r grov v�ldt�kt inte f�r motsatt
effekt, dvs. att lag�ndringen i praktiken leder till en straffs�nkning f�r grov
v�ldt�kt. RFSU p�pekar att normalgraden och det grova brottet av v�ldt�kt
�verlappar on�digt mycket, men godtar �nd� f�rslagen. Kvinnofronten anser att
straffet f�r mindre grov v�ldt�kt ska b�rja vid f�ngelse i minst sex m�nader, att
straffet f�r grov v�ldt�kt inte ska s�nkas och att straffet f�r sexuellt
utnyttjande av barn ska b�rja vid minst ett �rs f�ngelse. Slutligen efterlyser
Barnombudsmannen, Link�pings universitet, Stockholms l�ns landsting, RFSU och
Stiftelsen Allm�nna Barnhuset en �versyn av straffen f�r sexualbrott mot barn.
Sk�len f�r regeringens bed�mning och f�rslag
Synnerligen grovt brott inf�rs inte
Straffskalorna f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn �r f�ngelse i l�gst
fyra och h�gst tio �r. N�r n�gon d�ms f�r flera brott f�r domstolen enligt
best�mmelserna om f�ngelse i 26 kap. brottsbalken �verskrida straffskalan och s�tta
f�ngelsestraffet �ver det sv�raste av de h�gsta straff som kan f�lja p� brotten.
Denna m�jlighet h�nger samman med att domstolen normalt ska best�mma en gemensam
p�f�ljd vid flerfaldig brottslighet. Ibland �r d� det straff som kan f�lja utan
till�mpning av de s�rskilda reglerna om f�rh�jt straff inte tillr�ckligt. Hur
mycket det sv�raste straffet f�r �verskridas med beror p� hur h�gt det straffet �r.
�r det sv�raste straffet f�ngelse i fyra �r eller l�ngre men kortare �n �tta �r f�r
straffet inte �verskridas med mer �n tv� �r. F�r att �verskrida det sv�raste
straffet med fyra �r kr�vs att detta �r f�ngelse i �tta �r eller l�ngre.
Den officiella kriminalstatistiken visar att det under de senaste �ren har d�mts
till f�ngelse f�r grov v�ldt�kt i knappt 20 fall �rligen. Flest domar
61
�terfinns i spannet f�ngelse i mellan tre och fem �r. Domar med f�ngelsestraff som
�r h�gre �n sex �r �r ovanliga. N�gon motsvarande officiell statistik som visar
f�ngelsep�f�ljden f�r enbart grov v�ldt�kt mot barn finns inte, men enligt
kommitt�n tyder uppgifter p� att antalet �r n�got f�rre per �r �n avseende grov
v�ldt�kt. �ven f�r grov v�ldt�kt mot barn �r det ovanligt att utd�mda
f�ngelsestraff �verskrider f�ngelse i sex �r.
Av en kortanalys som Brottsf�rebyggande r�det har gjort (Br� 2015:4) framg�r att de
genomsnittliga strafftiderna f�r grov v�ldt�kt varierade mellan 37,5 och 69
m�naders f�ngelse under �ren 2000�2013. Det kan noteras en minskning i utd�mda
strafftider fr�n �r 2005 och fram�t. Strafftiderna f�r grov v�ldt�kt mot barn
varierade mellan 44 och 96 m�naders f�ngelse fr�n det att den s�rskilda
brottsrubriceringen inf�rdes �r 2005 och fram till 2013. Tiderna har de flesta �ren
legat h�gre �n f�r �vriga grova v�ldt�kter.
Kommitt�n f�resl�r att straffskalorna f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn
delas upp och att ytterligare en sv�rhetsgrad inf�rs. Straffskalorna f�resl�s vara
f�ngelse i l�gst fyra och h�gst sju �r f�r grovt brott och f�ngelse i l�gst sex och
h�gst tio �r f�r synnerligen grovt brott. Vid bed�mningen av om brottet �r
synnerligen grovt ska det s�rskilt beaktas om g�rningen har orsakat synnerligt
lidande eller synnerligen stor kr�nkning eller om g�rningsmannen har visat
synnerligen stor h�nsynsl�shet eller r�het. Kommitt�n anser att sk�len f�r att
inf�ra ytterligare en grad v�ger tungt och pekar p� att det av statistiken framg�r
att den �vre delen av straffskalan knappt kommer till anv�ndning samtidigt som
skyddsintresset f�r sexualbrott �r mycket starkt. Som sk�l anges ocks� att brottet
orsakar sv�ra skador f�r s�v�l offret som samh�llet. Genom att inf�ra ytterligare
en grad f�r de allvarligaste sexualbrotten skulle, enligt kommitt�n, b�de en �kad
differentiering avseende de grova brotten och en straffsk�rpning f�r de allra
allvarligaste brotten kunna uppn�s.
Som regeringen anf�r i avsnitt 4 �r det en grundl�ggande uppgift f�r samh�llet att
skydda barn och vuxna mot alla former av sexuella kr�nkningar. Att f�rebygga och
bek�mpa sexualbrott f�ruts�tter ett starkt och effektivt straffr�ttsligt skydd som
fortl�pande �r f�rem�l f�r diskussion och f�rnyade �verv�ganden. En fr�ga som lyfts
fram i olika sammanhang, och som ocks� ingick i kommitt�ns uppdrag, g�ller om det
b�r inf�ras en allvarligare g�rningsform avseende v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn
med en str�ngare straffskala �n den f�r grovt brott. Som kommitt�n anger skulle
detta kunna m�jligg�ra en �kad nyansering av straffm�tningen f�r de grova brotten
och en h�jd straffniv� f�r de allvarligaste fallen. D�rigenom skulle skyddet mot de
mest allvarliga sexualbrotten ytterligare kunna f�rst�rkas och tydligg�ras.
Ett synnerligen grovt brott har redan inf�rts f�r flera andra brottstyper, bl.a.
misshandel, vapenbrott och narkotikabrott. Det finns inga principiella hinder mot
att g�ra detsamma avseende v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn. I de tidigare fallen har
det dock aldrig varit fr�ga om att dela upp en straffskala med ett s� h�gt
straffminimum f�r det grova brottet som f�ngelse i fyra �r. Exempelvis var
minimistraffet f�r grov misshandel f�ngelse i ett �r och f�r grovt narkotikabrott
f�ngelse i tv� �r. Det fanns d� allts� f�rh�llandevis m�nga �r att f�rdela mellan
de tv�
62
graderna. Regeringen h�ller med Svea hovr�tt om att det f�reslagna minimistraffet
sex �rs f�ngelse f�r det synnerligen grova brottet i f�rening med de
kvalifikationsgrunder som f�resl�s g�r att det kan ifr�gas�ttas om f�rslaget kommer
att medf�ra annat �n marginella effekter. Liknande resonemang f�r Stockholms
universitet (Kriminologiska institutionen) och Kvinnofronten som konstaterar,
utifr�n kommitt�ns exempel p� n�r ett brott b�r rubriceras som synnerligen grovt,
att de nya brotten endast skulle g�lla ett ytterst f�tal och osedvanligt grova
�vergrepp som det �r sv�rt att t�nka sig inte redan i dag skulle rendera ett straff
n�ra straffmaximum.
D�rtill kommer den konsekvens som en uppdelning av straffskalorna f�r f�r
straffm�tningen av grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn vid flerfaldig
brottslighet. Med till�mpning av de best�mmelser som redog�rs f�r ovan kan det i
dag d�mas till f�ngelse i 14 �r f�r flera grova brott. Som ett par remissinstanser
p�pekar �r detta ocks� n�got som f�rekommit i r�ttspraxis, s�som vid systematiska
v�ldt�kter mot ett eget eller n�gon annans barn. I det avseendet skiljer sig
v�ldt�ktsbrotten fr�n �vriga brottstyper d�r ett synnerligen grovt brott har
inf�rts. I andra fall torde det vara ovanligt att vid ett och samma tillf�lle ha
att bed�ma ett stort antal grova brott. Om straffskalorna f�r de grova brotten
delas upp kommer straffmaximum f�r grovt brott med n�dv�ndighet att bli l�gre. Med
kommitt�ns f�rslag skulle det l�ngsta straffet vid flerfaldig brottslighet, d�r det
allvarligaste brottet utgjort grov v�ldt�kt eller grov v�ldt�kt mot barn som inte
�r synnerligen grov, vara nio �r. Det skulle allts� medf�ra att det h�gsta m�jliga
straffet blir p�tagligt l�gre �n i dag och f�ljaktligen inneb�ra en risk f�r att
reaktionen blir mindre ingripande �n vad brottslighetens allvar motiverar. �ven om
konsekvensen skulle kunna lindras genom att, som Svea hovr�tt och
�klagarmyndigheten f�resl�r, v�lja ett h�gre straffmaximum f�r grovt brott g�r det
inte helt att undvika en s�nkning av det h�gsta straffet f�r flera grova brott.
Enligt regeringen �r detta inte godtagbart.
Sammantaget anser regeringen att de f�rdelar som kan finnas med att inf�ra ett
synnerligen grovt brott f�r v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn inte uppv�ger
nackdelarna. Kommitt�ns f�rslag i denna del b�r d�rf�r inte genomf�ras.
Straffminimum f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn h�js
Som framg�r ovan bed�mer regeringen att n�gon ytterligare gradindelning av v�ldt�kt
och v�ldt�kt mot barn inte b�r g�ras. Detta inneb�r emellertid inte att det inte
finns anledning att �verv�ga om straffniv�n f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot
barn b�r h�jas p� n�got annat s�tt.
Kommitt�n uppger att en �nskan fr�n lagstiftaren om str�ngare straff eller en mer
differentierad straffv�rdebed�mning kan �stadkommas antingen genom att ett brott
delas in i fler grader s� att det uppst�r fler minimistraff inom brottet eller
genom sk�rpta minimistraff. I enlighet med uppdraget gjordes en analys av om det
borde inf�ras en allvarligare g�rningsform med en str�ngare straffskala och s�dana
f�rslag l�mnas ocks�. Ett alternativ till detta, som kommitt�n allts� sj�lv n�mner,
�r emellertid att sk�rpa minimistraffen. Detta �r ocks� n�got som en
63
remissinstans, Unizon, tar upp som ett alternativ till en ytterligare
gradindelning. N�r regeringen f�reslog sk�rpta straffskalor f�r vissa allvarliga
v�ldsbrott valde den att h�ja minimistraffen i syfte att �stadkomma en generellt
f�rh�jd straffniv�. Bed�mningen gjordes d� att sexualbrotten inte borde omfattas av
�verv�gandena, framf�r allt med h�nvisning till att de var f�rem�l f�r �versyn i
s�rskild ordning, dvs. av kommitt�n (se prop. 2016/17:108 Straffskalorna f�r vissa
allvarliga v�ldsbrott s. 31). Mot denna bakgrund anser regeringen att det nu b�r
�verv�gas att h�ja straffniv�n f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn genom
ett sk�rpt minimistraff i syfte att s�kerst�lla att straffskalorna motsvarar
brottslighetens allvar.
V�ldt�ktsbrott inneb�r alltid en allvarlig kr�nkning av en annan persons integritet
och kan avse g�rningar av mycket allvarligt slag. Det kan t.ex. handla om
gruppv�ldt�kter eller �vergrepp som varit f�renade med sadistiska inslag eller
grovt f�rnedrande handlingar. Statistiken visar dock att straffen ofta ligger i den
nedre delen av straffskalan. N�r det g�ller allvarliga former av avsiktliga angrepp
mot enskildas fysiska integritet har det ocks�, sett �ver en l�ngre tid, skett
f�r�ndringar i samh�llet som inneburit att synen p� s�dana brott �r str�ngare �n
tidigare. Det g�ller t.ex. brott mot liv, gr�vre misshandelsbrott, gr�vre frihets-
och fridsbrott men �ven andra brott med inslag av allvarligt v�ld eller hot om
v�ld.
Enligt regeringens mening �terspeglar straffniv�n inte de grova v�ldt�ktsbrottens
allvar. F�r att �stadkomma generellt h�jda straff f�r grov v�ldt�kt och grov
v�ldt�kt mot barn b�r straffminimum d�rf�r h�jas. �ven om det numera f�rekommer
andra straffskalesteg �n endast hela �r, bed�ms det p� denna niv� som l�mpligt med
en h�jning med ett �r. Det inneb�r att straffskalan blir samma som f�r synnerligen
grov misshandel, f�ngelse i l�gst fem och h�gst tio �r. H�rigenom minskar ocks� den
on�digt stora �verlappningen av straffskalorna f�r brott av normalgraden och grovt
brott som RFSU s�rskilt pekar p�.
Regeringen f�resl�r allts� att straffminimum f�r grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt
mot barn ska h�jas fr�n f�ngelse i fyra �r till f�ngelse i fem �r. I �vrigt
f�resl�s inte n�gra f�r�ndringar i straffskalorna.
8.2 Straffskalan f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt �vergrepp
Regeringens f�rslag: Straffet f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt sexuellt �vergrepp
ska vara f�ngelse i h�gst fyra �r.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer �verens med regeringens.
Remissinstanserna: Riksdagens ombudsm�n, Svea hovr�tt, G�teborgs tingsr�tt och
Stiftelsen Allm�nna Barnhuset tillstyrker eller har inte n�gra inv�ndningar mot
f�rslaget. Sveriges advokatsamfund anser att straffskalan ska vara v�sentligt l�gre
�n f�r upps�tliga brott. Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen)
inv�nder mot straffskalan f�r oaktsam v�ldt�kt och menar att steget fr�n en g�rning
som inte tidigare
64
varit kriminaliserad till ett straffmaximum om fyra �r m�ste ses som
anm�rkningsv�rt stort.
Sk�len f�r regeringens f�rslag: Ett grovt oaktsamt brott �r normalt sett inte lika
straffv�rt som ett upps�tligt brott. Straffet f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt
sexuellt �vergrepp b�r d�rf�r vara l�gre �n f�r motsvarande upps�tliga brott.
Kommitt�n f�resl�r att straffskalan f�r b�da brotten ska vara f�ngelse i h�gst fyra
�r, vilket endast n�gon remissinstans inv�nder mot s�som f�r str�ng. �ven om det
inte �r sj�lvklart att samma skala ska g�lla f�r b�da brotten framst�r det enligt
regeringen �nd� som en rimlig ordning. Den f�reslagna straffskalan �r tillr�ckligt
vid f�r att rymma g�rningar av varierande slag och sv�rhetsgrad och bed�ms �ven i
�vrigt som �ndam�lsenligt utformad utifr�n minimi- och maximistraffen. En s�dan
straffskala, som kommer att �verensst�mma med den f�r v�ldt�kt som �r att anse som
mindre grov, bed�ms d�rf�r som l�mplig. I det sammanhanget noteras s�rskilt Svea
hovr�tts uppfattning att straffskalan godtas �ven med den utformning av
straffansvaret som hovr�tten f�resl�r och som regeringen i allt v�sentligt f�ljer.
Regeringen f�resl�r allts� att straffskalan f�r oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt
sexuellt �vergrepp ska vara f�ngelse i h�gst fyra �r.
8.3 Kvalifikationsgrunder
Regeringens f�rslag: I kvalifikationsgrunderna f�r grov v�ldt�kt och grovt sexuellt
�vergrepp ska det g�ras ett till�gg som inneb�r att det s�rskilt ska beaktas om
g�rningsmannen med h�nsyn till offrets l�ga �lder visat s�rskild h�nsynsl�shet
eller r�het. Vidare ska de befintliga omst�ndigheterna anpassas till brottens
�ndrade konstruktion.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer i huvudsak �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r
en delvis annorlunda utformning av lagtexten. I konsekvens med f�rslagen om att
inf�ra ett synnerligen grovt brott f�r v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn l�mnar
kommitt�n �ven f�rslag till kvalifikationsgrunder f�r dessa brott.
Remissinstanserna: Bland andra Riksdagens ombudsm�n, Hovr�tten �ver Sk�ne och
Blekinge, Stockholms tingsr�tt, G�teborgs tingsr�tt, Malm� tingsr�tt,
Domstolsverket, Socialstyrelsen, L�nsstyrelsen Stockholm, G�teborgs universitet,
Amnesty, Brottsofferjouren, RFSL, RFSU, Roks och Svenska kyrkan �r positiva till
eller har ingen inv�ndning mot f�rslaget att inf�ra en ny kvalifikationsgrund
avseende grov v�ldt�kt och grovt sexuellt �vergrepp som inneb�r att det s�rskilt
ska beaktas om brottet riktat sig mot ett barn. Svea hovr�tt har ingen erinran mot
att offrets l�ga �lder uttryckligen b�r beaktas vid bed�mningen av om vissa
sexualbrott �r att anse som grova, men framh�ller att omst�ndigheten inte ensam
torde vara tillr�cklig eftersom det straffr�ttsliga skyddet f�r barn som fyllt 15
�r i s� fall skulle vara starkare �n f�r barn som �r yngre �n s�. Det avg�rande b�r
enligt hovr�tten vara att den omst�ndigheten att m�ls�ganden �r ett barn i sig
leder till att g�rningsmannen kan anses ha visat s�rskild h�nsynsl�shet eller
r�het. �ven �klagarmyndigheten, som v�lkomnar en f�rst�rkning
65
av det straffr�ttsliga skyddet f�r denna grupp, l�mnar synpunkter p� lagtexten.
Myndigheten anser att det kan finnas en risk f�r oklarhet r�rande begreppet �barn�
och noterar att kommitt�n syftar p� personer som inte fyllt 18 �r och inte p� barn
i betydelsen avkomling. Barnombudsmannen, L�nsstyrelsen �sterg�tland, Link�pings
universitet, Stockholms l�ns landsting, ECPAT, Stiftelsen Allm�nna Barnhuset och
Unizon tillstyrker f�rslaget, men anser att det inte b�r kr�vas ytterligare
f�rsv�rande omst�ndigheter f�r att bed�ma ett brott som grovt. Ocks� Kvinnofronten
anser att ett brott som riktar sig mot ett barn i denna �ldersgrupp alltid ska
bed�mas som grovt och att det ska g�lla oavsett vad g�rningsmannen s�ger sig ha
trott eller f�rst�tt om barnets �lder. Judex+ l�mnar en liknande synpunkt och menar
att det i f�rsta hand b�r f�religga ett strikt ansvar i f�rh�llande till barnets
�lder. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsn�mnden) vill varken tillstyrka
eller avstyrka f�rslaget.
Vissa remissinstanser l�mnar i anslutning till f�rslagen om ett synnerligen grovt
brott synpunkter p� olika kvalifikationsgrunder. Svea hovr�tt anser att det, utan
en analys av n�r domstolarna funnit att straffv�rdet f�r ett enstaka fall av grov
v�ldt�kt motsvarat eller �verstigit sex �rs f�ngelse och om omst�ndigheterna i
dessa fall varit s�dana att de motsvarat de f�reslagna kvalifikationsgrunderna f�r
det synnerligen grova brottet, inte �r m�jligt att ta st�llning till om de
f�reslagna grunderna �r �ndam�lsenliga f�r att uppn� syftet. Barnombudsmannen menar
att det vid bed�mningen av om brottet v�ldt�kt mot barn �r synnerligen grovt �ven
b�r beaktas om �vergreppet har p�g�tt under en l�ngre tid eller om �vergreppet har
utf�rts av en person inom barnets trygghetskrets eller p� en plats d�r barnet ska
kunna k�nna sig tryggt. Dessa omst�ndigheter, liksom att ett brott innefattar ett
stort antal �vergrepp, b�r enligt Link�pings universitet och Stockholms l�ns
landsting vara kriterier f�r att �vergreppet ska ses som grovt. S�dersjukhuset
menar att �vergrepp med fler sexuella handlingar respektive �vergrepp d�r mer �n en
g�rningsperson deltagit b�r inkluderas som exempel p� n�r brottet b�r bed�mas som
grovt respektive synnerligen grovt. Uppsala universitet (Juridiska institutionen)
anser att det vid sv�rhetsgradering och straffv�rdebed�mning b�r uppm�rksammas mer
att olika grupper, t.ex. �ldre, utvecklingsst�rda och transpersoner, har en f�rh�jd
risk att uts�ttas f�r sexuella kr�nkningar av olika slag. Enligt G�teborgs
universitet b�r det �verv�gas om ytterligare en omst�ndighet b�r inf�ras som ska
beaktas vid bed�mningen av om brottet �r grovt, n�mligen att f�r�varen spelar in
v�ldt�kten, sprider inspelningarna eller s�nder �vergreppet i realtid �ver
internet. �ven Kvinnofronten tar upp att f�r�varen dokumenterat �vergreppet som en
faktor som b�r f� till f�ljd att en v�ldt�kt ska anses grov och uppger att en s�dan
dokumentation g�r offrets lidande b�de sv�rare och mer l�ngvarigt, �ven i de fall
den inte har spritts. Brottsofferjouren framh�ller att ur ett brottsofferperspektiv
b�r b�de fysiskt och psykiskt v�ld v�gas in i bed�mningen av om ett brott �r
synnerligen grovt.
66
Sk�rpt syn p� sexualbrott mot barn mellan 15 och 18 �r
F�re 2005 �rs reform skulle det enligt best�mmelsen om grov v�ldt�kt uttryckligen
tas h�nsyn till offrets l�ga �lder vid bed�mningen av om g�rningsmannen visat
s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het. N�r straffbest�mmelsen om v�ldt�kt mot barn
inf�rdes ans�gs det dock inte l�ngre finnas n�got behov av att i lagtexten ange
offrets l�ga �lder som ett s�rskilt rekvisit f�r grovt brott. Med h�nvisning till
tidigare f�rarbetsuttalanden angavs emellertid att det kan finnas sk�l att bed�ma
�vergrepp �ven mot �ldre barn som grova och att rekvisitet att g�rningsmannen visat
s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het i vissa fall torde omfatta �ven s�dana
omst�ndigheter. Det framh�lls ocks� att avsikten inte var att p� n�got s�tt �ndra
den praxis p� omr�det som g�llde f�r �vergrepp mot barn mellan 15 och 18 �r. (Se
prop. 2004/05:45 s. 57 och 139.)
Enligt kommitt�n har tolkningen av best�mmelsen i det h�r avseendet visat sig
t�mligen restriktiv i r�ttstill�mpningen. F�r att sk�rpa synen p� brott som riktar
sig mot unga brottsoffer f�resl�r kommitt�n att det i best�mmelserna om grov
v�ldt�kt och grovt sexuellt �vergrepp ska l�ggas till att det vid bed�mningen av om
brottet �r grovt s�rskilt ska beaktas om brottet riktat sig mot ett barn. F�rslaget
mottas mycket positivt av remissinstanserna. �ven regeringen anser att det �r
angel�get med ett starkt skydd f�r barn mot sexuella �vergrepp. I syfte att
s�kerst�lla att offrets l�ga �lder f�r ett tydligt genomslag som kvalificerande
omst�ndighet i rubriceringsfr�gan b�r det inf�ras en reglering av den inneb�rd som
kommitt�n f�resl�r. I likhet med Svea hovr�tt anser regeringen dock att det finns
anledning att utforma best�mmelsen p� ett n�got annat s�tt �n enligt kommitt�ns
f�rslag. F�rh�llandet att offrets �lder �r l�g b�r, i st�llet f�r att anges som en
s�rskild kvalifikationsgrund, vara en s�dan omst�ndighet som inneb�r att
g�rningsmannen kan anses ha visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het. Utformningen
bed�ms p� s� s�tt bli mer nyanserad samt �verensst�mmer dessutom b�ttre med
motsvarande best�mmelse i brottet grov v�ldt�kt mot barn och hur
kvalifikationsgrunden avseende grov v�ldt�kt uttrycktes f�re �r 2005. En s�dan
l�sning tar �ven hand om den spr�kliga oklarhet som �klagarmyndigheten menar att
kommitt�ns f�rslag har.
N�r motsvarande omst�ndighet inf�rdes �r 1992 uttalades att avsikten med att
s�rskilt n�mna offrets l�ga �lder var att ge uttryck f�r det s�rskilda skydd som
mindre barn b�r ha mot sexuella �vergrepp samt att offrets �lder allm�nt sett b�r
tillm�tas st�rre betydelse ju l�gre den �r. Det uttalades vidare att detta
sj�lvfallet inte utesluter att det, bl.a. med h�nsyn till offrets personliga
omst�ndigheter, kan finnas anledning att bed�ma �ven �vergrepp mot �ldre barn som
grova. (Se prop. 1991/92:35 s. 11�13.) Men h�nsyn till de s�rskilda
straffbest�mmelserna om sexualbrott mot barn som numera finns b�r omst�ndigheten
framf�r allt f� betydelse n�r det g�ller brottsoffer som har fyllt 15 men inte 18
�r. Den kan dock �ven vara relevant f�r brottsoffer som �r yngre �n 15 �r om det
inte g�r att styrka att g�rningsmannen haft upps�t till eller varit oaktsam
betr�ffande omst�ndigheten att barnet varit under 15 �r.
67
Flera remissinstanser, bl.a. Barnombudsmannen, Link�pings universitet, Stockholms
l�ns landsting och ECPAT, anser att det inte b�r kr�vas ytterligare f�rsv�rande
omst�ndigheter �n denna f�r att ett brott ska bed�mas som grovt. Precis som
tidigare och i enlighet med vad som i allm�nhet g�ller ska domstolen emellertid
g�ra en helhetsbed�mning av samtliga omst�ndigheter i det enskilda fallet.
Sammanfattningsvis f�resl�r regeringen ett till�gg i kvalifikationsgrunderna f�r
grov v�ldt�kt och grovt sexuellt �vergrepp som inneb�r att det s�rskilt ska beaktas
om g�rningsmannen med h�nsyn till �offrets l�ga �lder� visat s�rskild h�nsynsl�shet
eller r�het.
Kvalifikationsgrunderna i �vrigt
Som en f�ljd av att straffansvaret f�r v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp f�resl�s ta
sin utg�ngspunkt i om frivillighet f�religger, och allts� inte f�ruts�tta att
g�rningsmannen anv�nt sig av t.ex. v�ld eller hot, m�ste kvalifikationsgrunderna
f�r dessa brott justeras. Det finns inte heller l�ngre n�gon anledning till att
grunderna ska uttryckas p� olika s�tt i de b�da best�mmelserna, eftersom den enda
skillnaden mellan brotten blir vilken sexuell handling det varit fr�ga om. S�dana
f�rslag, som i allt v�sentligt �verensst�mmer med kommitt�ns, l�mnas d�rf�r av
regeringen.
N�gra remissinstanser l�mnar i samband med f�rslagen om ett synnerligen grovt brott
f�r v�ldt�kt och v�ldt�kt mot barn f�rslag p� ytterligare kvalifikationsgrunder
avseende de grova brotten. Enligt Link�pings universitet och Stockholms l�ns
landsting b�r ett �vergrepp mot barn bed�mas som grovt bl.a. om det p�g�tt under en
l�ngre tid eller innefattat ett stort antal �vergrepp eller om det har utf�rts av
en person inom barnets trygghetskrets. S�dersjukhuset l�mnar liknande synpunkter
och anser att �vergrepp med flera sexuella handlingar eller d�r mer �n en
g�rningsperson deltagit b�r vara exempel p� n�r ett brott �r grovt. Flera av dessa
omst�ndigheter �r emellertid s�dana som redan ska beaktas. Exempelvis finns det
ofta anledning att bed�ma upprepade eller l�ngdragna �vergrepp som grova med
h�nvisning till att g�rningsmannen visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het (se
prop. 1991/92:35 s. 14 och prop. 2004/05:45 s. 144). Betr�ffande s�v�l v�ldt�kt som
v�ldt�kt mot barn framg�r det uttryckligen att det vid bed�mningen av om brottet �r
grovt s�rskilt ska beaktas om flera personer angripit offret. Vidare ska, enligt de
allm�nna best�mmelserna om straffm�tning, som f�rsv�rande omst�ndighet vid
bed�mningen av straffv�rdet s�rskilt beaktas om brottet varit �gnat att skada
tryggheten och tilliten hos ett barn i dess f�rh�llande till en n�rst�ende person
(29 kap. 2 � 8 brottsbalken). Mot denna bakgrund och med h�nsyn till att de
omst�ndigheter som s�rskilt ska beaktas i rubriceringsfr�gan endast �r
exemplifierande saknas det sk�l att f�resl� n�gra �ndringar med anledning av de
l�mnade synpunkterna.
B�de G�teborgs universitet och Kvinnofronten tar upp den omst�ndigheten att
f�r�varen dokumenterat �vergreppet. Regeringen delar remissinstansernas oro n�r det
g�ller spridning av bilder med k�nsligt inneh�ll. F�r att f�rst�rka det
straffr�ttsliga skyddet f�r den personliga integriteten och f�r att anpassa skyddet
till teknik- och samh�llsutvecklingen inf�rs den 1 januari 2018 ett nytt
gradindelat brott
68
som tar sikte p� intr�ng i privatlivet genom spridning av integritetsk�nsliga
bilder eller andra uppgifter. Den nya straffbest�mmelsen om olaga
integritetsintr�ng tr�ffar spridning av bl.a. bild p� n�gon som utsatts f�r ett
brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, t.ex. ett
sexualbrott eller ett v�ldsbrott. Vid bed�mningen av om ett brott �r grovt �r
bildens eller uppgiftens inneh�ll av s�rskild betydelse. Till exempel kan spridning
av bilder med ett sexuellt inneh�ll, s�som exempelvis filmade samlag, leda till
s�rskilt allvarliga intr�ng i privatlivet (se prop. 2016/17:222 Ett starkt
straffr�ttsligt skydd f�r den personliga integriteten s. 34�37, 97 och 98). Att ett
�vergrepp fotograferas eller filmas kan utan tvivel medf�ra sv�ra psykiska
p�frestningar f�r den som drabbas. Vetskapen om att andra har m�jlighet att
forts�tta titta p� kr�nkningen kan, s�rskilt om brottsoffret �r ungt, inneb�ra ett
sv�rt lidande och en k�nsla av att �vergreppet inte tar slut. Sedan tidigare g�ller
att det vid bed�mningen av om g�rningsmannen har visat s�rskild h�nsynsl�shet eller
r�het �r av betydelse bl.a. om �vergreppet har varit f�renat med sadistiska inslag
eller grovt f�rnedrande handlingar (se prop. 1991/92:35 s. 14). �ven det
f�rh�llandet att �vergreppet har dokumenterats p� bild eller film, s�rskilt om det
har skett i syfte att sprida dessa, b�r kunna medf�ra att g�rningsmannen bed�ms ha
visat s�rskild h�nsynsl�shet (jfr SOU 2001:14 s. 183, 275 och 556). Brottet b�r
allts� i s�dana fall kunna bed�mas som grovt, men detta �r n�got som ytterst f�r
bed�mas i r�ttstill�mpningen. Liksom i andra fall ska, vid den samlade bed�mning
som alltid ska g�ras, g�rningens sv�rhet totalt sett motivera att brottet bed�ms
som grovt (se prop. 2004/05:45 s. 139 och 140).
8.4 V�ldt�ktsbrott som �r att anse som mindre grovt
Regeringens f�rslag: I straffbest�mmelsen om sexuellt utnyttjande av barn ska
�mindre allvarligt� ers�ttas med �mindre grovt�.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer inte �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r att
�mindre grovt� ska ers�ttas med �mindre allvarligt� i best�mmelsen om v�ldt�kt.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte n�gra synpunkter p� hur den
lindrigare formen av brottet uttrycks. Svea hovr�tt uppger sig inte ha n�gon
erinran mot f�rslaget. Stiftelsen Allm�nna Barnhuset tillstyrker f�rslaget. Enligt
Uppsala universitet (Juridiska institutionen) �r det inte avg�rande om
formuleringen �mindre grovt� eller �mindre allvarligt� v�ljs, utan det avg�rande �r
konsekvens i lagstiftningen. G�teborgs universitet st�ller sig tveksam till
f�rslaget och anser att det �r av vikt att f�rbeh�lla v�ldsutsatta r�tten att
definiera vad de upplever som allvarligt och l�ta lagen definiera vad som �r att
betrakta som grovt. Liknande synpunkter l�mnas av Kvinnofronten, som mots�tter sig
f�rslaget. Inte heller RFSU och Roks anser att �mindre allvarligt� �r en l�mplig
ben�mning.
69
Sk�len f�r regeringens f�rslag: Betr�ffande s�v�l v�ldt�kt som v�ldt�kt mot barn
finns det en m�jlighet att d�ma enligt en mindre str�ng straffskala, se nuvarande 6
kap. 1 � tredje stycket brottsbalken (v�ldt�kt) respektive 6 kap. 5 � brottsbalken
(sexuellt utnyttjande av barn).
Vad g�ller sj�lva uttryckss�ttet anges det i best�mmelsen om v�ldt�kt att brottet
�r att anse som �mindre grovt� medan det avseende sexuellt utnyttjande av barn
h�nvisas till att brottet �r att anse som �mindre allvarligt�. Kommitt�n anser att
denna spr�kliga skillnad b�r tas bort och f�resl�r att �mindre grovt� ers�tts med
�mindre allvarligt� i v�ldt�ktsbest�mmelsen. �ven regeringen anser att
uttryckss�ttet i best�mmelserna b�r vara enhetligt. Kommitt�ns f�rslag f�r dock
viss remisskritik, som g�r ut p� att �mindre allvarligt� inte �r en l�mplig
ben�mning i detta sammanhang. Regeringen har f�rst�else f�r den synpunkten. En
�ndring i enlighet med kommitt�ns f�rslag skulle ocks� inneb�ra en �terg�ng till
lydelsen f�re �r 2005, d� best�mmelsen �ndrades och bed�mningen gjordes att �mindre
grovt� var att f�redra. Detta uttryck f�rekommer ocks� i flera andra
straffbest�mmelser. Regeringen anser d�rf�r att formuleringen i
v�ldt�ktsbest�mmelsen b�r beh�llas och f�resl�r i st�llet, f�r att uppn�
enhetlighet mellan best�mmelserna i 6 kap. brottsbalken, att paragrafen om sexuellt
utnyttjande av barn �ndras s� att �mindre allvarligt� d�r ers�tts med �mindre
grovt�. N�gon saklig �ndring f�ljer inte av detta.
9 F�ljd�ndringar
Regeringens f�rslag: Best�mmelsen i 27 kap. 20 d � andra stycket 4 r�tteg�ngsbalken
ska �ndras s� att h�nvisningar g�rs till v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket
och grovt sexuellt �vergrepp enligt 6 kap. 2 � andra stycket brottsbalken.
Regeringens bed�mning: Brottsbalkens 6 kap. b�r inte upph�vas och ers�ttas av ett
nytt kapitel.
Kommitt�ns f�rslag och bed�mning st�mmer delvis �verens med regeringens. Kommitt�n
g�r bed�mningen att 6 kap. brottsbalken b�r upph�vas och ers�ttas av ett nytt
kapitel samt l�mnar ett s�dant f�rslag. I konsekvens med detta f�resl�r kommitt�n
�ven en �ndring i straffbest�mmelsen om olaga f�rf�ljelse.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig s�rskilt om f�rslaget till
�ndring i r�tteg�ngsbalken.
Flera remissinstanser, bl.a. Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, �klagarmyndigheten,
ECPAT, RFSU och Stiftelsen Allm�nna Barnhuset, tillstyrker eller har inte n�gra
inv�ndningar mot f�rslaget om en ny struktur i 6 kap. brottsbalken. Svea hovr�tt
menar d�remot att strukturen inte kan anses brista i tydlighet p� ett s�tt som g�r
det n�dv�ndigt med n�gon �ndring, men har i och f�r sig inte n�gon erinran mot att
brott mot barn samlas i kapitlet. Hovr�tten vill �ven, precis som
�klagarmyndigheten, beh�lla den nuvarande kapitelrubriken. Liknande uppfattning har
Uppsala universitet (Juridiska institutionen) som inte �r
70
�vertygat om att kapitlet b�r f� en annan rubrik, medan Amnesty st�ller sig bakom
f�rslaget. Svea hovr�tt och Uppsala universitet (Juridiska institutionen) tar upp
fr�gan om underrubriker och ifr�gas�tter s�v�l behovet av som vissa namn p�
rubrikerna. Slutligen tillstyrker bl.a. Stockholms tingsr�tt, Stockholms
universitet (Juridiska fakultetsn�mnden), Barnombudsmannen och ECPAT f�rslaget att
dela upp straffbest�mmelsen om sexuellt ofredande. Svea hovr�tt, Uppsala
universitet (Juridiska institutionen) och Stiftelsen Allm�nna Barnhuset �r i och
f�r sig positiva till en uppdelning, men l�mnar synpunkter p� regleringens
utformning.
Sk�len f�r regeringens f�rslag och bed�mning: I 27 kap. 20 d � r�tteg�ngsbalken
regleras vad som avses med hemlig rumsavlyssning och f�r vilka brott s�dan
avlyssning f�r anv�ndas vid en f�runders�kning. Paragrafen inneh�ller h�nvisningar
till 6 kap. brottsbalken som m�ste �ndras till f�ljd av regeringens f�rslag d�r.
Kommitt�ns f�rslag inneb�r att hemlig rumsavlyssning kan komma att anv�ndas �ven
vid s�dana g�rningar som enligt nuvarande lagstiftning omfattas av
straffbest�mmelserna om sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning och
grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning. Detta f�ljer av f�rslaget
att dessa g�rningar i st�llet ska omfattas av best�mmelserna om v�ldt�kt och
sexuellt �vergrepp och �r enligt regeringen rimligt. H�nvisningar b�r allts� g�ras
till v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket och grovt sexuellt �vergrepp enligt
6 kap. 2 � andra stycket brottsbalken.
Kommitt�n g�r bed�mningen att 6 kap. brottsbalken b�r upph�vas och ers�ttas av ett
nytt kapitel. Som sk�l anf�rs bl.a. att en rad genomgripande f�r�ndringar f�resl�s
i kapitlet och att en omdisponering skulle g�ra att det f�r en b�ttre lagteknisk
systematik.
Regeringens f�rslag till lag�ndringar inneb�r i huvudsak att det inf�rs en
frivillighetsbaserad reglering betr�ffande v�ldt�kt och sexuellt �vergrepp och att
det f�r dessa brott �ven ska finnas ett s�rskilt oaktsamhetsansvar. Dessutom �ndras
bl.a. vissa straffskalor liksom best�mmelsen om det subjektiva rekvisitet avseende
ett barns �lder. Enligt regeringens mening �r dessa �ndringar inte s� genomgripande
att kapitlet beh�ver ers�ttas av ett nytt med en helt annan struktur. Tv�rtom
skulle detta felaktigt kunna uppfattas som att det har gjorts en total �versyn av
kapitlet och dess best�mmelser i sak. Det skulle ocks� kunna skapa en os�kerhet
kring vilken relevans den praxis och de v�gledande motivuttalanden som finns i
fr�ga om nuvarande best�mmelser i 6 kap. ska tillm�tas i forts�ttningen. Regeringen
�r inte heller �vertygad om att omdisponeringen med de f�reslagna mellanrubrikerna
skulle medf�ra en �kad tydlighet. Exempelvis f�resl�s att de s�rskilda
sexualbrotten mot barn ska samlas under en egen rubrik med den beteckningen, trots
att det �ven bland de brott som kommitt�n f�resl�r ska inordnas under rubrikerna
�Allm�nna brott mot den sexuella integriteten� och ��vriga brott� finns brott som
kan beg�s mot barn. Sammantaget bed�mer regeringen att det inte finns behov av att
upph�va kapitlet och ers�tta det med ett nytt.
Vid denna bed�mning kr�vs det inte n�gon lag�ndring i straffbest�mmelsen om olaga
f�rf�ljelse.
71
10 B�ttre st�d till m�ls�ganden
Regeringens f�rslag: N�r en f�runders�kning om brott enligt 6 kap. brottsbalken har
inletts eller �terupptagits ska anm�lan om m�ls�gandebitr�de g�ras omedelbart, om
det inte �r uppenbart att m�ls�ganden saknar behov av ett s�dant bitr�de.
Kommitt�ns f�rslag st�mmer i huvudsak �verens med regeringens. Kommitt�n f�resl�r
att n�r en f�runders�kning om brott enligt 6 kap. brottsbalken har inletts eller
�terupptagits ska fr�gan om f�rordnande av m�ls�gandebitr�de pr�vas omedelbart.
Remissinstanserna: En �verv�gande majoritet remissinstanser, bl.a. Riksdagens
ombudsm�n, Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, Stockholms tingsr�tt, J�nk�pings
tingsr�tt, Ume� tingsr�tt, Domstolsverket, L�nsstyrelsen Stockholm, Uppsala
universitet (Juridiska institutionen), Uppsala universitet (Nationellt centrum f�r
kvinnofrid), G�teborgs universitet, Stockholms universitet (Juridiska
fakultetsn�mnden), Link�pings universitet, Amnesty, Brottsofferjouren, ECPAT,
Fatta, Fatta man, F�reningen Tillsammans, Kvinnofronten, RFSL, RFSU, Roks,
Stiftelsen Allm�nna Barnhuset, St�dcentrum Humleg�rden, Svenska kyrkan, Sveriges
Kvinnolobby och Unizon, tillstyrker f�rslaget. Riksdagens ombudsm�n p�pekar att om
f�rslaget i H�ktes- och restriktionsutredningen om m�jligheten f�r �klagare att
tillf�lligt f�rordna offentlig f�rsvarare f�r den som misst�nks f�r brott
genomf�rs, kan det finnas anledning att �verv�ga ett motsvarande system f�r
f�rordnande av m�ls�gandebitr�de utanf�r kontorstid. Svea hovr�tt anser att den
f�reslagna handlingsdirigerande regeln b�r inf�ras genom ett till�gg till 23 kap. 5
� f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken, som g�ller f�runders�kningsledares skyldighet
att g�ra anm�lan hos r�tten om bitr�den. S�dersjukhuset tycker att f�rslaget inte
�r tillr�ckligt f�r att tillgodose den brottsutsattas eller samh�llets behov.
Sk�len f�r regeringens f�rslag: Redan i dag �r det lagstiftarens intention att i
stort sett alla personer som utsatts f�r sexualbrott ska f� ett m�ls�gandebitr�de
f�rordnat f�r sig och att en f�runders�kning ska inledas s� snart det p� grund av
anm�lan eller av annat sk�l finns anledning att anta att ett brott som h�r under
allm�nt �tal har f�r�vats. Upprepade granskningar visar dock att inte alla
m�ls�gande f�r ett bitr�de f�rordnat f�r sig. F�rordnanden sker inte heller tidigt
under brottsutredningen trots att flera granskningar visar att ett tidigt
f�rordnande av m�ls�gandebitr�de har stor betydelse vid utredning och lagf�ring av
sexualbrott. Regeringen delar kommitt�ns bed�mning att det �r viktigt att
m�ls�gandebitr�den f�rordnas tidigt i processen.
Kommitt�n f�resl�r att fr�gan om f�rordnande av m�ls�gandebitr�de ska pr�vas
omedelbart n�r en f�runders�kning om sexualbrott har inletts eller �terupptagits.
Kommitt�ns f�rslag reglerar allts� r�ttens pr�vning av en framst�llan om
m�ls�gandebitr�de. Domstolarnas beslutsfattande har dock inte i n�gon granskning
som kommitt�n har tagit del av framh�llits
72
som problematisk eller som en bidragande orsak till att m�ls�gandebitr�de inte
f�rordnas i ett tidigt skede i brottsutredningen. Liksom kommitt�n �r regeringen av
uppfattningen att domstolarna utan dr�jsm�l pr�var en beg�ran om f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de. Olika utredningar har dock visat att f�runders�kningsledarna
inte s�llan avvaktar med att g�ra en framst�llan till r�tten om f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de till dess han eller hon anser att behov av bitr�de finns. En
handlingsdirigerande regel b�r d�rf�r i st�llet i enlighet med Svea hovr�tts
f�rslag inf�ras genom ett till�gg till 23 kap. 5 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken,
som r�r f�runders�kningsledares skyldighet att g�ra anm�lan hos r�tten om bitr�den.
S�ledes b�r det f�reskrivas att anm�lan om m�ls�gandebitr�de ska g�ras omedelbart
n�r f�runders�kning om brott enligt 6 kap. brottsbalken har inletts eller
�terupptagits, om det inte �r uppenbart att m�ls�ganden saknar behov av s�dant
bitr�de. Undantaget b�r av legalitetssk�l framg� av lagtexten. En
undantagssituation kan t.ex. handla om en vuxen person som har utsatts f�r ett
mindre allvarligt sexuellt ofredande. Det kan ocks� handla om situationer d�r det
st�r helt klart f�r polis och �klagare att brott inte har beg�tts, t.ex. f�r att
n�gon brottsf�ruts�ttning saknas. Undantaget b�r dock till�mpas restriktivt.
Den f�reslagna ordningen kan komma att inneb�ra att behov av beslut om f�rordnande
av m�ls�gandebitr�de i st�rre omfattning uppst�r utanf�r ordinarie kontorstid. Ett
m�ls�gandebitr�de kan redan i dagsl�get f� ers�ttning f�r arbete som utf�rts innan
f�rordnande skett, om arbetet varit av mindre omfattning eller av br�dskande art.
M�ls�gandebitr�det b�r d�rmed kunna delta vid f�rh�r som t.ex. h�lls utanf�r
ordinarie arbetstid med m�ls�ganden i tiden f�re ett beslut om f�rordnande.
11 Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser
Regeringens f�rslag: Lag�ndringarna ska tr�da i kraft den 1 juli 2018.
Regeringens bed�mning: N�gra s�rskilda �verg�ngsbest�mmelser beh�vs inte.
Kommitt�ns f�rslag och bed�mning st�mmer �verens med regeringens utom vad g�ller
f�reslaget datum f�r ikrafttr�dandet.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte s�rskilt �ver
kommitt�ns f�rslag och bed�mning. �klagarmyndigheten uppger att de omfattande
f�r�ndringar som f�resl�s av 6 kap. brottsbalken bl.a. medf�r behov av �tg�rder i
myndighetens �rendehanteringssystem och att den av kommitt�n f�reslagna tidpunkten
f�r ikrafttr�dandet d�rf�r framst�r som alltf�r optimistisk.
Sk�len f�r regeringens f�rslag och bed�mning: Lag�ndringarna b�r tr�da i kraft s�
snart som m�jligt. Regeringen f�resl�r att detta sker den 1 juli 2018. Det kan
noteras att regeringens f�rslag till lag�ndringar inte
73
�r lika genomgripande som kommitt�ns och inte inneb�r att 6 kap. brottsbalken
upph�vs och ers�tts med ett nytt kapitel.
Av 5 � lagen (1964:163) om inf�rande av brottsbalken f�ljer att ingen f�r d�mas f�r
en g�rning f�r vilken det inte var stadgat straff n�r den begicks. Vidare f�ljer
att straff ska best�mmas efter den lag som g�llde n�r g�rningen f�retogs om inte
annan lag, som leder till frihet fr�n straff eller till lindrigare straff, g�ller
n�r dom meddelas. N�gra s�rskilda �verg�ngsbest�mmelser betr�ffande
straffbest�mmelserna beh�vs d�rf�r inte. Inte heller i fr�ga om �vriga lagf�rslag
fordras �verg�ngsbest�mmelser.
12 Kostnader och andra konsekvenser
12.1 Ekonomiska konsekvenser
12.1.1 F�rslagen om �ndringar i sexualbrottslagstiftningen
Regeringens bed�mning: F�rslagen om �ndringar i sexualbrottslagstiftningen kommer
att medf�ra �kade kostnader f�r Polismyndigheten, �klagarmyndigheten, Sveriges
Domstolar, Kriminalv�rden och Brottsoffermyndigheten. Regeringen har i
budgetpropositionen f�r 2018 f�reslagit att kostnads�kningarna f�r r�ttsliga
bitr�den finansieras genom en h�jning av anslaget 1:12 R�ttsliga bitr�den m.m.
�vriga kostnader bed�ms rymmas inom myndigheternas befintliga anslag.
Kommitt�ns bed�mning st�mmer i huvudsak �verens med regeringens. Kommitt�n ber�r
inte s�rskilt fr�gan om huruvida inf�randet av ett oaktsamhetsansvar f�r vissa
sexualbrott inneb�r �kade kostnader f�r r�ttsliga bitr�den.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte s�rskilt i fr�gan.
Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge och Malm� tingsr�tt befarar att en �ndring av
sexualbrottslagstiftningen sannolikt kommer leda till en �kning av anm�lningar och
lagf�ringar vilket i sin tur medf�r avsev�rt �kade kostnader f�r r�ttsv�sendet.
Domstolsverket anser att det �r sv�rt att uppskatta vilka ekonomiska konsekvenser
som de f�reslagna f�r�ndringarna kommer att medf�ra f�r Sveriges Domstolar. Enligt
verket kommer f�rslagen dock sannolikt inneb�ra att kostnaderna f�r
m�ls�gandebitr�den kommer att �ka. Kriminalv�rden framh�ller att f�reslagna
f�r�ndringar kan inneb�ra att fler kommer att misst�nkas f�r anh�llnings- och
h�ktningsgrundande brott, vilket i s� fall skulle kunna resultera i �kade kostnader
f�r h�ktesverksamheten. En ytterligare faktor som enligt Kriminalv�rden b�r beaktas
�r att den klientgrupp som ber�rs av lag�ndringarna �r s�rskilt kostnadsdrivande
n�r det g�ller placeringsm�jligheter i anstalt, s�rskild behandlings- och
programverksamhet i anstalt och friv�rd samt s�rskilt utbildad personal.
Kriminalv�rden kan mot denna bakgrund beh�va �terkomma om
74
kostnads�kningarna blir h�gre �n vad kommitt�n ber�knat. RFSU delar inte kommitt�ns
bed�mning att f�rslagen kan rymmas inom befintliga anslag utan anser det n�dv�ndigt
att extra resurser tilldelas f�r att respektive myndighet ska kunna arbeta
tillfredsst�llande mot sexuellt v�ld.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: F�rslagen inneb�r att det kriminaliserade omr�det
utvidgas i viss m�n och att vissa g�rningar h�nf�rs till andra brottsrubriceringar
�n vad som �r fallet enligt nuvarande reglering. Vidare h�js straffminimum f�r tv�
brott, grov v�ldt�kt och grov v�ldt�kt mot barn. F�rslagen inneb�r s�ledes att
straffen kommer att sk�rpas f�r vissa g�rningar.
Antalet anm�lningar om sexualbrott kan komma att �ka som en f�ljd av den
samh�llsdebatt som redan uppkommit. En s�dan �kning noterades efter b�de
sexualbrottsreformen �r 2005 och lag�ndringarna �r 2013. Om effekten av regeringens
f�rslag blir densamma som vid tidigare lag�ndringar p� sexualbrottsomr�det skulle
det inneb�ra att kostnaderna f�r myndigheterna inom r�ttsv�sendet �kar. Hur stor
kostnads�kningen skulle kunna bli �r sv�rt att uttala sig om. Antalet anm�lningar
om brott varierar och varje s�dan tillf�llig variation kan inte leda till �kade
eller minskade anslag f�r myndigheterna inom r�ttsv�sendet. Regeringen g�r
bed�mningen att myndigheterna kan rymma en eventuell kostnads�kning till f�ljd av
�kade anm�lningar inom befintliga anslag.
F�rslaget att inf�ra ett s�rskilt oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott bed�ms
leda till fler f�llande domar, dels f�r att �klagare kan komma att v�cka �tal i
fler fall, dels f�r att ett antal m�l som tidigare skulle ha lett till ogillade
�tal p� grund av upps�tsbrist kan komma att leda till f�llande dom f�r ett oaktsamt
brott. Hur m�nga fall det kan r�ra sig om �r om�jligt att uppskatta. Det �r dock
sannolikt att antalet f�llande domar med f�ngelse som utd�md p�f�ljd kommer att �ka
till f�ljd av f�rslaget. Detsamma g�ller antalet utd�mda friv�rdsp�f�ljder. Den
kostnads�kning som drabbar Kriminalv�rden bed�ms rymmas inom myndighetens
befintliga anslag. F�rslaget om oaktsamhetsansvar kommer �ven att leda till �kade
kostnader f�r r�ttsliga bitr�den. Enligt regeringens bed�mning uppg�r kostnaderna
till ca tv� miljoner kronor per �r. Regeringen har i budgetpropositionen f�r �r
2018 f�reslagit att kostnads�kningarna f�r r�ttsliga bitr�den finansieras genom en
h�jning av anslaget 1:12 R�ttsliga bitr�den m.m. (jfr prop. 2017/18:1 utg.omr. 4
avsnitt 2.8.12).
Straffsk�rpningarna kommer att leda till �kade kostnader f�r Kriminalv�rden. Hur
stor kostnads�kningen blir �r beroende av flera olika faktorer, bl.a. hur
domstolarna kommer att till�mpa de nya best�mmelserna. Konsekvenserna kommer inte
att leda till kostnads�kningar f�r Kriminalv�rden omedelbart, utan f�rst p� l�ngre
sikt. Dessa kostnads�kningar bed�ms rymmas inom myndighetens befintliga anslag.
F�rslaget om en �ndring av oaktsamhetskravet f�r g�rningsm�n i f�rh�llande till
brottsoffrets �lder vid sexualbrott mot barn kan f�rv�ntas leda till att antalet
friv�rdsp�f�ljder och f�ngelsestraff �kar, eftersom det kan antas medf�ra att ett
n�got st�rre antal personer d�ms f�r sexualbrott mot barn. Fr�gan om omfattningen
av en s�dan �kning av antalet f�ngelsestraff och friv�rdsp�f�ljder �r emellertid
sv�rbed�md, varf�r �ven storleken p� kostnads�kningen f�r Kriminalv�rden �r os�ker.
75
Regeringens bed�mning �r dock att kostnads�kningarna som f�ranleds av lag�ndringen
ryms inom ramen f�r befintliga anslag.
F�rslagen kommer �ven att p�verka den brottsskadeers�ttning som utbetalas av
Brottsoffermyndigheten. Hur mycket den kommer att p�verkas �r sv�rt att uppskatta.
F�rutom de sv�righeter vad g�ller m�jligheten att uppskatta hur m�nga fler fall det
kan bli fr�ga om varje �r tillkommer os�kerheten som avser niv�n p� den
kr�nkningsers�ttning som kommer att beslutas f�r de oaktsamma brotten. Regeringen
g�r bed�mningen att den kostnads�kning som kan komma att drabba
Brottsoffermyndigheten ryms inom s�v�l sj�lva f�rvaltningsanslaget som inom
befintligt anslag f�r brottsskadeers�ttning.
12.1.2 F�rslaget om �ndring i r�tteg�ngsbalken om m�ls�gandebitr�de
Regeringens bed�mning: F�rslaget att anm�lan om m�ls�gandebitr�de ska ske
omedelbart n�r en f�runders�kning har inletts eller �terupptagits i �renden som r�r
sexualbrott kommer att leda till �kade kostnader f�r r�ttsliga bitr�den. Regeringen
har i budgetpropositionen f�r 2018 f�reslagit att kostnads�kningarna finansieras
genom en h�jning av anslaget 1:12 R�ttsliga bitr�den m.m.
Kommitt�ns bed�mning st�mmer inte �verens med regeringens. Kommitt�n g�r
bed�mningen att de �kade kostnaderna inte b�r bli st�rre �n att de p� kort tid kan
rymmas inom Sveriges Domstolars befintliga anslag f�r r�ttsliga bitr�den.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte s�rskilt i fr�gan.
Domstolsverket anser att det �r sv�rt att uppskatta vilka ekonomiska konsekvenser
som de f�reslagna f�r�ndringarna kommer att medf�ra f�r Sveriges Domstolar. Enligt
verket kommer f�rslagen dock sannolikt inneb�ra att kostnaderna f�r
m�ls�gandebitr�den kommer att �ka.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: Enligt g�llande r�tt �r det i det n�rmaste
obligatoriskt att ett m�ls�gandebitr�de utses f�r i princip alla m�ls�gande som har
anm�lt att de har utsatts f�r sexualbrott. Eftersom flera granskningar �nd� har
visat att lagen i praktiken inte f�ljs i det h�r avseendet �r det regeringens
bed�mning att f�rslaget kommer leda till �kade kostnader f�r staten. Hur stor
kostnaden blir �r sv�rt att uppskatta. Det beror bl.a. p� att det inte finns n�gon
statistik �ver hur stor andel av m�ls�gandebitr�dena som f�rordnas vid just
sexualbrott. Det finns inte heller n�gon statistik �ver hur snart efter att
f�runders�kningen har inletts eller �terupptagits som m�ls�gandebitr�den utses. Det
inneb�r att det �r sv�rt att uppskatta dels hur m�nga fler f�rordnanden det kan bli
fr�ga om, dels hur stor merkostnaden blir per �rende j�mf�rt med nu. Den
kostnads�kning som kan f�lja beror framf�r allt p� att f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de kommer att ske tidigare i processen �n nu.
Regeringen uppskattar att ett genomf�rande av f�rslaget skulle leda till att
m�ls�gandebitr�de i snitt utses tidigare i h�lften av de anm�lda fallen vilket
skulle inneb�ra att f�rordnandet tidigarel�ggs i drygt 3 600 fall �rligen. Om
kostnads�kningen som f�ljer i snitt motsvarar ett merarbete
76
om tv� timmars arbete och en timmas tidsspillan skulle f�rslaget leda till �kade
kostnader med drygt 14 miljoner kronor �rligen. Regeringen har d�rf�r i
budgetpropositionen f�r 2018 f�reslagit att kostnads�kningarna f�r r�ttsliga
bitr�den finansieras genom en h�jning av anslaget 1:12 R�ttsliga bitr�den m.m. (jfr
prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8.12). Sammantaget f�resl�r d�rmed regeringen
att detta anslag h�js med 16 miljoner kronor f�r att omh�nderta f�rslagen (se �ven
avsnitt 12.1.1).
12.2 �vriga konsekvenser
12.2.1 Konsekvenser f�r brottsligheten och det brottsf�rebyggande arbetet
Regeringens bed�mning: F�rslagen f�rv�ntas medf�ra positiva effekter f�r det
brottsf�rebyggande arbetet.
Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, bl.a. Brottsoffermyndigheten,
Myndigheten f�r ungdoms- och civilsamh�llesfr�gor och Uppsala universitet
(Nationellt centrum f�r kvinnofrid), betonar vikten av att lag�ndringarna
kompletteras med informations- och utbildningsinsatser f�r att den normativa
effekten ska f� ett snabbare genomslag.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: En grundtanke bakom att kriminalisera ett visst
beteende �r att kriminaliseringen ska p�verka m�nniskor p� ett s�dant s�tt att de
inte beg�r brott, dvs. att den ska ha en allm�npreventiv verkan. Allm�npreventionen
verkar genom avskr�ckning, moralbildning eller moralf�rst�rkning och genom
vanebildning. Generellt �r det dock sv�rt att h�rleda effekter av detta slag till
specifika lag�ndringar.
Regeringens bed�mning �r att f�rslagen om en ny sexualbrottslagstiftning
inledningsvis kommer att leda till att fler sexualbrott anm�ls till
Polismyndigheten. Det �r dock inte troligt att en s�dan �kning i s� fall beror p�
att brottsligheten som s�dan har �kat. I st�llet finns det anledning att anta att
den debatt som redan har uppst�tt i samh�llet kommer leda till att fler rapporterar
�vergrepp, vilket d� snarast inneb�r att m�rkertalet minskar.
F�rslaget om en frivillighetsbaserad lagstiftning och att inf�ra ett
oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott kan m�jligen leda till att antalet utf�rda
brott p� sikt minskar genom att det bidrar till st�rre aktsamhet vid sexuell
samvaro. En f�ruts�ttning f�r att den nya sexualbrottslagstiftningen ska leda till
att antalet brott minskar �r dock att den f�ljs upp av utbildnings- och
informationsinsatser. Regeringen har d�rf�r f�r avsikt att ge
Brottsoffermyndigheten f�rst�rkta resurser f�r utbildnings- och
informationsinsatser p� sexualbrottsomr�det. Hur stor effekten kan bli f�r
brottsligheten �r dock sv�rt att ha n�gon uppfattning om.
F�rslagen kommer ocks� att inneb�ra ett f�rst�rkt straffr�ttsligt skydd f�r barn
och s�kerst�lla s�rskilda r�ttigheter s� som de uttrycks i barnkonventionen.
77
12.2.2 Konsekvenser f�r j�mst�lldheten
Regeringens bed�mning: F�rslagen f�rv�ntas ha en positiv effekt f�r att uppn�
j�mst�lldhet i samh�llet mellan kvinnor och m�n, flickor och pojkar och personer
med annan k�nsidentitet.
Remissinstanserna yttrar sig inte s�rskilt i fr�gan.
Sk�len f�r regeringens bed�mning: M�let f�r j�mst�lldhetspolitiken �r att kvinnor
och m�n ska ha samma makt att forma samh�llet och sina egna liv. Det sj�tte
j�mst�lldhetspolitiska delm�let �r att m�ns v�ld mot kvinnor ska upph�ra. Kvinnor
och m�n, flickor och pojkar, ska ha samma r�tt och m�jlighet till kroppslig
integritet. I delm�let inkluderas yttringar av fysiskt, psykiskt och sexuellt v�ld
och hot. Statistik visar att omkring 96 procent av de som anm�ler v�ldt�kt �r
kvinnor och 98 procent av de som misst�nks f�r brottet �r m�n. Regeringens f�rslag
att �ndra sexualbrottslagstiftningen s� att gr�nsen mellan straffri och straffbar
g�rning dras vid om deltagandet i en sexuell handling �r frivilligt bed�ms som en
viktig �tg�rd f�r att n� det j�mst�lldhetspolitiska m�let. Fler f�llande domar kan
bli en konsekvens av f�rslaget att inf�ra ett oaktsamhetsansvar f�r vissa
sexualbrott. Med den sk�rpta lagstiftningen finns det f�rhoppning om att det
sexuella v�ldet i samh�llet minskar. Om f�rslagen genomf�rs och f�ljs upp av
utbildnings- och informationsinsatser bed�mer regeringen det som troligt att
f�rslagen � �tminstone p� sikt � kan leda till att normer och f�rh�llningss�tt till
sexualitet och sexuell samvaro kommer att f�r�ndras s� att f�rre sexualbrott
genomf�rs.
Sammantaget �r det regeringens bed�mning att flera av f�rslagen har p�verkan p�
j�mst�lldheten och �ven i �vrigt kan bidra till en b�ttre uppfyllelse av
regeringens m�l f�r j�mst�lldheten.
13 F�rfattningskommentar
13.1 F�rslaget till lag om �ndring i brottsbalken
2 kap.
2 � F�r brott som beg�tts utom riket d�ms efter svensk lag och vid svensk domstol,
om brottet beg�tts
78
g�rningsorten.
inte f�r brott som avses i
1. 4 kap. 1 a och 4 c ��, 6 kap. 11 � och 16 kap. 10 a � f�rsta stycket 1 och femte
stycket eller f�rs�k till s�dana brott,
eller en s�dan �ktenskapsliknande f�rbindelse som avses i 4 c � eller f�rs�k till
s�dant brott, eller
3. 6 kap. 1�6, 8, 9 och 12 �� eller f�rs�k till brott enligt 6 kap. 1, 2, 4�6, 8, 9
och 12 ��, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r.
Paragrafen inneh�ller best�mmelser om svensk domstols beh�righet att d�ma �ver
brott som har beg�tts utomlands. I fj�rde stycket, som undantar vissa brott fr�n de
inskr�nkningar av svensk domsr�tt som f�ljer av kravet p� dubbel straffbarhet i
andra stycket och f�reskriften om p�f�ljdsval och straffm�tning i tredje stycket,
�ndras h�nvisningarna avseende f�rs�k till brott. �verv�gandena finns i avsnitt
6.2.
�ndringarna inneb�r att f�rs�k till brott anges i respektive punkt i st�llet f�r i
inledningen. Detta �r en f�ljd av att de nya brotten oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt
sexuellt �vergrepp, som omfattas av tredje punkten utan att n�gon lag�ndring
beh�ver g�ras, inte �r straffbelagda som f�rs�k. Genom �ndringen i denna punkt
�stadkoms att h�nvisningen endast avser brott som �r kriminaliserade p�
f�rs�ksstadiet. �ndringarna inneb�r ingen f�r�ndring i sak.
6 kap.
1 � Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r ett samlag eller en
annan sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med
samlag, d�ms f�r v�ldt�kt till f�ngelse i l�gst tv� �r och h�gst sex �r. En person
kan aldrig anses delta frivilligt om
personen st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen.
�r brottet med h�nsyn till omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre grovt,
d�ms f�r v�ldt�kt till f�ngelse i h�gst fyra �r.
�r brott som avses i f�rsta stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov v�ldt�kt till
f�ngelse i l�gst fem och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska
det s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot som varit av
s�rskilt allvarlig art eller om fler �n en f�rgripit sig p� offret eller p� annat
tillv�gag�ngss�ttet eller offrets l�ga �lder eller annars visat s�rskild
I paragrafen regleras straffansvar f�r v�ldt�kt och grov v�ldt�kt. Paragrafens
f�rsta stycke �r nytt, men motsvarar delvis inneh�llet i
79
hittillsvarande f�rsta och andra styckena. Paragrafens andra stycke motsvarar
huvudsakligen inneh�llet i hittillsvarande tredje stycket. Paragrafens tredje
stycke motsvarar delvis inneh�llet i hittillsvarande fj�rde stycket. �verv�gandena
finns i avsnitt 5.3�5.5, 8.1 och 8.3.
F�rsta stycket
Den nya lydelsen inneb�r flera f�r�ndringar i f�rh�llande till vad som hittills har
g�llt. Som framg�r av f�rsta meningen �r den grundl�ggande skillnaden j�mf�rt med
den hittills g�llande best�mmelsen om v�ldt�kt att v�ld eller hot eller utnyttjande
inte l�ngre utg�r prim�ra brottsrekvisit. Grunden f�r den nya best�mmelsen �r i
st�llet att gr�nsen mellan straffri och straffbar g�rning g�r vid om deltagandet i
den sexuella handlingen �r frivilligt eller inte. Det kr�vs allts� inte l�ngre att
g�rningsmannen har anv�nt sig av n�got medel s�som v�ld eller hot eller att denne
har utnyttjat offrets s�rskilt utsatta situation f�r att g�rningen ska vara
straffbar som v�ldt�kt.
Bed�mningen av om en m�ls�gande har deltagit frivilligt eller inte ska grundas p�
situationen i dess helhet.
F�r bed�mningen av om ett deltagande �r frivilligt saknar det betydelse om personen
som deltagit i det sexuella umg�nget innerst inne �r positivt eller negativt
inst�lld till den sexuella handlingen. Straffansvaret str�cker sig allts� inte s�
l�ngt att en persons inre �nskan att inte delta i den sexuella handlingen �r
tillr�cklig f�r straffansvar, om personen �nd� de facto frivilligt deltar. Den
omst�ndigheten att en person uts�tts f�r p�tryckningar eller �vertalningsf�rs�k och
sedan till�ter en sexuell handling inneb�r i sig inte heller att ett frivilligt
deltagande inte f�religger. Det avg�rande �r om personen har haft m�jlighet att
fritt ta st�llning till om han eller hon ska delta i sexuella handlingar. Det
inneb�r t.ex. att s.k. tjatsex inte �r straffbart om personen valt att delta i den
sexuella handlingen och det saknas omst�ndigheter som inneb�r att valet att delta
inte ska tillm�tas betydelse (se andra meningen).
Att frivillighetsrekvistet tar sikte p� det faktiska deltagandet och inte personens
inre inst�llning inneb�r att bed�mningen av om deltagandet har varit frivilligt
g�rs utifr�n personens agerande eller uttryck. Lagen uppst�ller inte n�got krav p�
att det frivilliga deltagandet ska manifesteras p� n�got s�tt men utg�ngspunkten
m�ste vara att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck f�r sin
vilja att delta p� n�got s�tt och att avsaknaden av s�dana uttryck normalt f�r
f�rst�s som att deltagandet inte �r frivilligt. I undantagsfall kan emellertid ett
tyst samtycke till sexuell samvaro vara tillr�ckligt. Ett tyst samtycke kan allts�
inneb�ra att deltagandet �r frivilligt men om saken kommer under r�ttslig pr�vning
och frivilligheten f�rnekas av m�ls�ganden, m�ste ett p�st�ende om tyst samtycke
vinna st�d av andra omst�ndigheter.
Det kan finnas flera anledningar till att en person, som inte vill delta, inte
s�ger nej eller p� n�got annat s�tt visar sin motvilja till den sexuella
handlingen. Personen kan t.ex. vara r�dd, sjuk, tr�tt eller p�verkad av alkohol
eller droger. Att bem�ta ett sexuellt �vergrepp med passivitet kan vara en
f�rsvarsstrategi f�r att undvika att en situation utvecklas till att bli v�ldsam.
�r omst�ndigheterna s�dana att den utsatta personen befinner sig i en s�rskilt
utsatt situation och d�rf�r inte �r kapabel att ge
80
uttryck f�r sin egen vilja f�religger en s�dan situation som �ven omfattas av andra
meningen andra punkten i best�mmelsen. Under s�dana omst�ndigheter kan en person
aldrig anses delta frivilligt.
En typ av situation d�r ett frivilligt deltagande normalt inte f�religger �r s.k.
�verrumplingsfall, dvs. d�r den sexuella handlingen utf�rs p� ett s�dant s�tt att
offret �verrumplas med den. Det kan handla om att en person vid en
l�karunders�kning �verrumplas med en sexuell handling. Det kan ocks� handla om
sexuella handlingar som utf�rs i folksamlingar under festivaler, konserter och
liknande arrangemang.
Frivilligheten m�ste f�religga d� den sexuella handlingen f�retas. Det f�rh�llandet
att en person i f�rv�g angett att han eller hon vill delta i en sexuell handling
inneb�r inte att en senare genomf�rd sexuell handling ska anses vara frivillig. Det
frivilliga deltagandet m�ste �ven f�religga under hela den sexuella handlingen.
Ett deltagande kan anses vara frivilligt �ven om m�ls�ganden inte haft full insikt
om relevanta f�rh�llanden. Att m�ls�ganden �r i villfarelse betr�ffande n�gon
omst�ndighet som haft betydelse f�r m�ls�gandens val att delta i den sexuella
handlingen inneb�r allts� inte att deltagandet �r ofrivilligt i den mening som
avses h�r. Att n�gon lurats att delta i sexuell samvaro genom osanna p�st�enden om
t.ex. k�ndisskap, �lder, syssels�ttning eller huruvida preventivmedel ska anv�ndas
g�r inte att deltagandet ska anses ofrivilligt. Det ska inte heller anses som ett
ofrivilligt deltagande om en person med k�ns�verskridande identitet underl�ter att
informera en sexualpartner om detta innan en sexuell handling genomf�rs. Under
vissa f�rh�llanden kan emellertid ett vilseledande tillm�tas betydelse vid
till�mpning av paragrafen. S� �r fallet n�r en person inte haft m�jlighet att
f�rst� vem en sexuell handling genomf�rs med. Ett exempel �r att en synskadad
person, eller en person som befinner sig i ett m�rkt rum, f�rm�s att delta i en
sexuell handling genom att n�gon l�tsas vara dennes partner. S�dana straffv�rda
vilseledanden omfattas av utnyttjandefallen i andra meningen andra punkten d� den
vilseledde, som inte haft m�jlighet att f�rst� vem en sexuell handling genomf�rs
med, d�rmed kan anses ha befunnit sig i en s�rskilt utsatt situation.
Rekvisitet �genomf�r� ska ha samma betydelse som i de hittillsvarande
best�mmelserna om v�ldt�kt (6 kap. 1 � andra stycket brottsbalken), v�ldt�kt mot
barn (6 kap. 4 � brottsbalken) och sexuellt �vergrepp mot barn (6 kap. 6 �
brottsbalken). Det inneb�r att straffansvar intr�der inte bara om g�rningsmannen
sj�lv initierat den sexuella handlingen utan ocks� d� m�ls�ganden varit
initiativtagare till handlingen (se prop. 2004/05:45 s. 136, 143 och 145).
Paragrafen tr�ffar �ven situationer d� genomf�randet av samlaget eller den sexuella
handlingen best�r i att personen, som inte deltar frivilligt, utf�r handlingen p�
sig sj�lv eller med n�gon annan �n g�rningsmannen. Det som avses �r s�dana
�vergrepp som sker utan kroppslig ber�ring fr�n g�rningsmannens sida. Sexualbrott
kan allts� utf�ras p� distans, t.ex. p� internet (se NJA 2015 s. 501). Det
f�rh�llande att ett internet�vergrepp dokumenteras �r en omst�ndighet som kan ha
betydelse f�r vilken kr�nkning en sexuell handling inneb�r.
81
Paragrafens nya lydelse �r inte avsedd att inneb�ra n�gon f�r�ndring i fr�ga om
vilka sexuella handlingar som kan medf�ra straffansvar. Tidigare praxis kan d�rmed
forts�tta att till�mpas.
I best�mmelsens andra mening anges omst�ndigheter vars f�rekomst inneb�r att ett
deltagande i en sexuell handling aldrig kan anses vara frivilligt, inte ens om
m�ls�ganden har uttryckt att han eller hon deltar frivilligt. F�religger inte n�gon
av dessa situationer f�r man pr�va om deltagandet var frivilligt i enlighet med
best�mmelsen i f�rsta meningen.
Av f�rsta punkten f�ljer att ett deltagande i en sexuell handling aldrig kan anses
vara frivilligt om �deltagandet �r en f�ljd av misshandel, annat v�ld eller hot om
brottslig g�rning, hot om att �tala eller ange n�gon annan f�r brott eller hot om
att l�mna ett menligt meddelande om n�gon annan�.
Med misshandel eller annat v�ld avses samma medel som hittills har g�llt f�r
straffansvar f�r v�ldt�kt. Den praxis som finns p� omr�det kan d�rmed anv�ndas �ven
i forts�ttningen till ledning f�r r�ttstill�mpningen.
De hot som avses �r s�dana som omfattades av de hittillsvarande 1 och 2 ��. S�ledes
medf�r hot som f�r den utsatte inneb�r eller framst�r som tr�ngande fara och hot om
brottslig g�rning att ett deltagande inte �r frivilligt. Ledning f�r vad som
n�rmare avses kan s�kas i tidigare motivuttalanden och r�ttspraxis. Vidare
omfattas, till skillnad fr�n i den hittillsvarande v�ldt�ktsbest�mmelsen, s.k.
utpressningshot som regleras i 4 kap. 4 � f�rsta stycket andra meningen
brottsbalken. Till skillnad fr�n hur den best�mmelsen �r formulerad anges h�r dock
inte uttryckligen att tv�nget ska vara otillb�rligt. Det beror p� att det alltid
m�ste anses otillb�rligt att anv�nda hot som p�tryckningsmedel f�r att f� andra att
delta i sexuella handlingar. Till utpressningshot h�r hot om att �tala eller ange
n�gon annan f�r brott. Detsamma g�ller hot om att l�mna ett of�rdelaktigt
meddelande om n�gon annan. Ett exempel p� ett s�dant hot kan vara att
g�rningsmannen hotar en person med att sprida poseringsbilder som den hotade vid
ett tidigare tillf�lle har skickat till g�rningsmannen. Ett annat exempel kan vara
att n�gon hotar en ung kvinna med att ber�tta f�r kvinnans sl�kt att hon har en
pojkv�n som familjen inte k�nner till om hon inte g�r med p� att delta i en sexuell
handling. Om kvinnan tillh�r en familj som inte godtar relationer f�re �ktenskap,
kan ett s�dant hot vara mycket allvarligt och h�gst reellt f�r henne. Vidare kan
ett hot som sker genom att hota med �tg�rder mot en annan person �n den mot vilken
tv�nget riktar sig, t.ex. m�ls�gandens anh�riga, vara att anse som utpressningshot.
Erbjudanden om n�got mot deltagande i en sexuell handling har inte ansetts vara
s�dana medel som enligt den hittillsvarande lagstiftningen grundat ansvar f�r
v�ldt�kt eller sexuellt tv�ng. Detsamma g�ller enligt den nya best�mmelsen om
v�ldt�kt. Erbjudanden ska som utg�ngspunkt allts� inte inneb�ra att ett frivilligt
deltagande inte kan anses f�religga. I vissa situationer kan det dock vara om�jligt
f�r en person att avst� fr�n ett erbjudande. S� kan t.ex. vara fallet f�r en person
som befinner sig i livsfara eller annan liknande allvarlig fara och erbjuds hj�lp
mot deltagande i en sexuell handling. Ett samtycke till sexuellt umg�nge som har
l�mnats av n�gon som i praktiken inte har n�got annat val �n att acceptera
erbjudandet kan inte ses som ett ut�vande av personens sj�lvbest�mmander�tt.
Avg�rande �r om personen som befinner sig i en
82
s�dan situation att han eller hon inte har m�jlighet att avst� fr�n ett erbjudande
kan anses befinna sig i en s�rskilt utsatt situation (se punkt 2).
En s�rskild fr�ga �r hur sexuella handlingar som genomf�rs i relationer som pr�glas
av v�ld och hot ska bed�mas. Utg�ngspunkten �r att det kan f�rekomma frivilligt
sexuellt umg�nge �ven i relationer av det slaget. Det �r ytterst en fr�ga f�r
r�ttstill�mpningen att med beaktande av omst�ndigheterna i det enskilda fallet
avg�ra om deltagandet i en sexuell handling har varit frivilligt eller om det �r en
f�ljd av v�ld eller hot. Vid bed�mningen av om deltagandet har varit frivilligt b�r
det inte vara avg�rande om v�ldet eller hotet har framst�llts i omedelbar
anslutning till den sexuella handlingen. V�ld eller hot som intr�ffat tidigare kan
allts� i vissa fall vara tillr�ckligt f�r att ett deltagande ska underk�nnas s�som
frivilligt. Ytterst �r det emellertid en fr�ga f�r �klagaren att bevisa att
deltagandet i den sexuella handlingen var en f�ljd av v�ld eller hot i den
situation som domstolen har att bed�ma. �ven om den sexuella handlingen inte kan
kopplas till v�ld eller hot p� s�tt som kr�vs f�r att f�revarande punkt ska kunna
till�mpas kan deltagandet, beroende p� omst�ndigheterna i det enskilda fallet, �nd�
bed�mas vara ofrivillig enligt f�rsta meningen.
P� samma s�tt �r det en fr�ga f�r r�ttstill�mpningen att bed�ma s�dana situationer
d�r v�ld ing�r som en del av frivilligt sexuellt umg�nge, t.ex. inom ramen f�r
ut�vning av s.k. BDSM-sex. Om de som deltar i sexuell samvaro �r �verens om att
v�ld ska ing� som en del av umg�nget kan deltagandet inte anses vara en f�ljd av
v�ldet. Detta inneb�r dock inte att personer kan samtycka till att uts�ttas f�r hur
omfattande v�ld som helst i samband med sexuellt umg�nge. Best�mmelsen om
misshandel �r till�mplig ocks� n�r v�ld ut�vas i samband med sex. Fr�gan om hur
mycket v�ld som kan godtas i ett s�dant sammanhang f�r d� bed�mas enligt
best�mmelserna om samtycke i 24 kap. 7 � brottsbalken, dvs. p� samma s�tt som
enligt hittills g�llande r�tt.
En skillnad mot den hittillsvarande regleringen �r att det f�r straffansvar inte
l�ngre kr�vs att den person som genomf�r den sexuella handlingen �r densamma som,
eller agerar i samf�rst�nd med, den som har ut�vat v�ldet eller hotet mot
m�ls�ganden. �ven den som inte sj�lv har ut�vat v�ld eller hot mot m�ls�ganden kan
allts�, i den m�n han eller hon hade upps�t till eller var grovt oaktsam i fr�ga om
(jfr 1 a och 3 ��) att m�ls�gandens deltagande till f�ljd av v�ldet eller hotet
inte var frivilligt, straffas som g�rningsman om han eller hon genomf�r en sexuell
handling med den utsatte. Ett exempel p� n�r det utvidgade straffansvaret kan komma
att aktualiseras �r vid m�nniskohandel som syftar till prostitution, dvs. n�r
m�ls�ganden genom v�ld eller hot tvingas att delta i sexuella handlingar med
personer som k�per sexuella tj�nster. Det kan vara s� att m�ls�ganden i dessa fall
befinner sig i en s�dan situation som kan bed�mas som en s�rskilt utsatt situation
(se punkt 2) och att sexk�paren av den anledningen skulle kunna d�mas f�r v�ldt�kt
eller sexuellt �vergrepp. Om den sexuella handlingen �r framtvingad av n�gon annan
genom v�ld b�r sexk�paren, om han eller hon hade upps�t till detta, dock redan p�
den grunden kunna d�mas till ansvar f�r v�ldt�kt eller sexuellt �vergrepp oavsett
om m�ls�ganden befinner sig i en s�rskilt utsatt situation eller inte.
83
Av andra punkten framg�r att ett deltagande i en sexuell handling inte �r
frivilligt om �g�rningsmannen otillb�rligt utnyttjar att personen p� grund av
medvetsl�shet, s�mn, allvarlig r�dsla, berusning eller annan drogp�verkan, sjukdom,
kroppsskada, psykisk st�rning eller annars med h�nsyn till omst�ndigheterna
befinner sig i en s�rskilt utsatt situation�.
Omst�ndigheterna som r�knas upp i andra punkten �verensst�mmer med de s.k.
utnyttjandefallen i hittillsvarande 1 � andra stycket. Tidigare praxis kan d�rmed
anv�ndas som v�gledning f�r bed�mningen. Precis som tidigare ska bed�mningen av om
offret har befunnit sig i en s�rskilt utsatt situation grundas p� situationen i
dess helhet. Uppr�kningen �r inte utt�mmande. Genom att det anges att personen
annars befinner sig i en s�rskilt utsatt situation markeras att �ven omst�ndigheter
som inte uttryckligen r�knas upp kan l�ggas till grund f�r bed�mningen. De
uppr�knade situationerna kan allts� var f�r sig eller i kombination med andra leda
till att offret har befunnit sig i en s�rskilt utsatt situation. Den utsatta
situationen har d� hindrat personen fr�n att g�ra ett fritt val. En persons
berusningsgrad kan t.ex. i kombination med att personen �r ung och befinner sig p�
en fr�mmande plats tillsammans med en person som inte �r k�nd f�r personen sedan
tidigare inneb�ra att personen befinner sig i en s�dan utsatt situation att ett
deltagande i en sexuell handling inte ska anses frivilligt. Avg�rande vid
bed�mningen av om g�rningsmannen otillb�rligt har utnyttjat en s�rskilt utsatt
situation �r om den andre personen kan anses ha haft f�rm�ga att i situationen
ut�va sin r�tt till sj�lvbest�mmande eller inte.
Om en person, sedan ett frivilligt deltagande i en sexuell handling p�b�rjats,
hamnar i en s�rskilt utsatt situation inneb�r det att det frivilliga deltagandet
upph�r. Den sexuella samvaron ska d� avbrytas �ven om deltagandet dessf�rinnan
varit frivilligt f�r att undvika risk f�r straffansvar.
Det otillb�rlighetsrekvisit som funnits i den hittillsvarande lagstiftningen har
�verf�rts of�r�ndrat till den nya best�mmelsen. Kravet p� otillb�rlighet inneb�r
att ett val att delta endast ska underk�nnas i s�dana fall d�r en sexuell handling
kan s�gas inneb�ra ett angrepp p� den andra personens sexuella integritet. En
objektiv bed�mning av om utnyttjandet av ett visst tillst�nd har varit otillb�rligt
eller inte ska g�ras. F�r att ett deltagande inte ska anses frivilligt kr�vs,
liksom enligt den hittillsvarande regleringen, att g�rningsmannen har uppn�tt sitt
syfte genom att utnyttja den andres tillst�nd. Detta inneb�r att det ska finnas ett
orsakssamband mellan tillst�ndet hos den mot vilken g�rningen riktar sig och dennes
deltagande i den sexuella handlingen. Tidigare motivuttalanden och r�ttspraxis kan
anv�ndas till v�gledning f�r r�ttstill�mpningen.
En klar utg�ngspunkt �r att det ska anses otillb�rligt att i sexuellt syfte n�rma
sig en person som sover. F�r personer som k�nner varandra v�l kan det dock vara s�
att det inte �r fr�mmande att v�cka partnern genom sexuella n�rmanden. Det ska
d�rf�r finnas ett visst utrymme f�r att bed�ma sexuella handlingar som riktar sig
mot en sovande person som till�tna. Detta f�ruts�tter normalt att det f�religger en
n�ra relation mellan de b�da personerna och att de sexuella handlingar som
f�rekommer �r av mindre integritetsk�nsligt slag.
84
Den tredje punkten inneb�r att ett deltagande aldrig kan anses som frivilligt om
�g�rningsmannen f�rm�r personen att delta genom att allvarligt missbruka att
personen st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen�. Regleringen �verensst�mmer
med den hittills g�llande 3 �. N�gon �ndring i fr�ga om bed�mningen av de rekvisit
som anges �r inte avsedd varf�r tidigare motivuttalanden och avg�randen kan tj�na
som v�gledning �ven i forts�ttningen. Rekvisitet �f�rm�r� inneb�r att det �ven kan
vara m�ls�ganden som tagit initiativ till den sexuella handlingen, men det fordras
i s� fall att g�rningsmannen kan s�gas ha f�rm�tt m�ls�ganden till den sexuella
handlingen. �ven om n�got slag av p�verkan kr�vs, betyder f�rm� inte att den som
har beg�tt g�rningen beh�ver �vervinna ett motst�nd fr�n den andres sida.
I subjektivt h�nseende kr�vs f�r straffansvar att samtliga g�rningsmoment t�cks av
g�rningsmannens upps�t. F�r att en person ska kunna d�mas f�r v�ldt�kt kr�vs
s�ledes bl.a. att han eller hon haft upps�t till att deltagandet inte var
frivilligt. Om g�rningsmannen inser risken f�r att en person inte l�ngre deltar
frivilligt samt �r likgiltig inf�r det f�rh�llandet kan likgiltighetsupps�t
f�religga, t.ex. om en person �ndrar sitt beteende fr�n att aktivt ha deltagit till
att bli helt passiv.
Betr�ffande pr�vningen av g�rningsmannens upps�t i f�rh�llande till rekvisiten
enligt andra meningen g�ller att g�rningsmannen inte sj�lv beh�ver klassificera
t.ex. ett tillst�nd hos en m�ls�gande som att han eller hon befinner sig i en
s�rskilt utsatt situation. Det �r tillr�ckligt att g�rningsmannen har upps�t i
f�rh�llande till f�rekomsten av de omst�ndigheter och sakf�rh�llanden som domstolen
ska g�ra en bed�mning av, t.ex. berusning. Detsamma g�ller i f�rh�llande till
rekvisiten �otillb�rligt utnyttjar� och �beroendest�llning�.
Om upps�t inte f�religger kan det under vissa f�ruts�ttningar d�mas f�r oaktsam
v�ldt�kt enligt 1 a �.
Andra stycket
Stycket �ndras endast redaktionellt. En bed�mning av om brottet �r mindre grovt kan
komma att aktualiseras i fler fall �n tidigare eftersom vissa g�rningar som
tidigare utgjorde sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning och grovt
sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning nu ska bed�mas enligt
best�mmelsen om v�ldt�kt. Mot bakgrund av att dessa g�rningar numera omfattas av
best�mmelsen om v�ldt�kt �r det rimligt att en n�got st�rre differentiering kommer
att uppst� vid bed�mningen av g�rningarnas straffv�rde. Bed�mningen ska fortfarande
vara beroende av bl.a. vilken kr�nkning den aktuella sexuella handlingen har
inneburit f�r m�ls�ganden och vilken typ av beroendest�llning som har utnyttjats.
�ven det f�rh�llande att vissa g�rningar som tidigare har bed�mts som sexuellt
ofredande nu ska omfattas av v�ldt�ktsbest�mmelsen kan komma att inneb�ra att fler
fall bed�ms enligt best�mmelsen. �ven fram�ver ska emellertid till�mpningen av
straffskalan f�r den mindre allvarliga formen av v�ldt�kt vara restriktiv.
85
Tredje stycket
Straffminimum f�r grov v�ldt�kt h�js till f�ngelse i fem �r. H�jningen syftar till
att h�ja straffniv�n f�r brottet. �ndringen �r inte avsedd att p�verka
gr�nsdragningen mellan brott av normalgraden och grovt brott.
I uppr�kningen av omst�ndigheter som s�rskilt ska beaktas vid bed�mningen av om
brottet �r grovt g�rs ett till�gg som inneb�r att det s�rskilt ska beaktas om
g�rningsmannen med h�nsyn till �offrets l�ga �lder� visat s�rskild h�nsynsl�shet
eller r�het. Syftet �r att s�kerst�lla att offrets l�ga �lder f�r ett tydligt
genomslag som kvalificerande omst�ndighet i rubriceringsfr�gan. Ledning f�r
till�mpningen kan i relevanta delar h�mtas i f�rarbetena till en best�mmelse av
samma lydelse som togs bort �r 2005 (se prop. 1991/92:35 s. 11�13). Allm�nt sett
ska offrets �lder tillm�tas st�rre betydelse ju l�gre den �r. Omst�ndigheten �r
framf�r allt av betydelse f�r brottsoffer som har fyllt 15 men inte 18 �r. Den kan
dock �ven ha betydelse f�r brottsoffer som �r yngre �n 15 �r om det inte g�r att
styrka att g�rningsmannen haft upps�t till eller varit oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att barnet varit under 15 �r och straffbest�mmelsen om v�ldt�kt mot
barn d�rf�r inte kan till�mpas. Slutligen anpassas en av kvalifikationsgrunderna
till att v�ldt�ktsbrottet inte f�ruts�tter att g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller
hot.
1 a � Den som beg�r en g�rning som avses i 1 � och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, d�ms f�r oaktsam
v�ldt�kt till f�ngelse i h�gst fyra �r.
Paragrafen �r ny och f�reskriver straffansvar f�r oaktsam v�ldt�kt. �verv�gandena
finns i avsnitt 6.1 och 8.2.
Enligt f�rsta stycket d�ms den som beg�r en s�dan g�rning som avses i
straffbest�mmelsen om v�ldt�kt och �r grovt oaktsam betr�ffande omst�ndigheten att
den andra personen inte deltar frivilligt.
F�r straffansvar f�ruts�tts objektivt att det �r fr�ga om en g�rning som avses i 1
�. Det inneb�r att g�rningsmannen ska ha genomf�rt ett samlag eller en annan
sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag,
med en person som inte deltagit frivilligt. I subjektivt h�nseende kr�vs det
betr�ffande omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt endast
grov oaktsamhet. I �vrigt fordras upps�t.
Kravet p� grov oaktsamhet inneb�r att ansvaret �r avsett att tr�ffa s�dana
g�rningar som, trots fr�nvaron av upps�t, �r p�tagligt straffv�rda. Det ska allts�
vara fr�ga om en kvalificerad oaktsamhet. Bed�mningen ska ta sin utg�ngspunkt i vad
som �r styrkt om g�rningen och omst�ndigheterna runt densamma.
Grov oaktsamhet b�r regelm�ssigt anses f�religga i de fall g�rningsmannen �r
medvetet oaktsam, dvs. n�r g�rningsmannen faktiskt misst�nker att den andra
personen inte deltar frivilligt men �nd� genomf�r den sexuella handlingen.
Bed�mningen av medveten oaktsamhet motsvarar f�rsta ledet i pr�vningen av det s.k.
likgiltighetsupps�tet. Det inneb�r att kravet p� grov oaktsamhet �r
86
uppfyllt i de fall en pr�vning av likgiltighetsupps�tet utfaller negativt endast p�
grund av att det brister i likgiltighetsupps�tets andra led, dvs. n�r
g�rningsmannen �r likgiltig till risken f�r att deltagandet inte �r frivilligt men
inte till att s� verkligen �r fallet.
Det �r inte uteslutet att beteckna �ven en omedveten oaktsamhet som grov. �ven mer
p�tagliga fall n�r g�rningsmannen inte misst�nker, allts� inte inser risken f�r,
att deltagandet �r ofrivilligt, men borde ha gjort det omfattas d�rf�r av
straffansvar. I dessa fall kr�vs f�r ansvar att det finns n�got som personen kunde
ha gjort f�r att komma till insikt och att det ocks� �r n�got som denne verkligen
borde ha gjort. Ofta �r det som personen kan g�ra f�r att komma till insikt n�got
ganska enkelt, som att fr�ga eller t�nka efter. Vad som b�r g�ras beror p�
omst�ndigheterna i det enskilda fallet. Skyldigheten att vidta n�gon �tg�rd �kar ju
tydligare tecken det finns hos den andra personen p� att deltagandet inte �r
frivilligt. Om en person t.ex. beter sig p� ett s�tt som indikerar att denne �r
mycket berusad �r det en omst�ndighet som talar f�r att g�rningsmannen borde inse
att personen befinner sig i en s�rskilt utsatt situation och d�rmed inte kan anses
delta frivilligt. Omedveten oaktsamhet skulle allts� kunna bed�mas som grov om
g�rningsmannen inte har bem�dat sig om att t.ex. kontrollera de n�rmare
f�rh�llandena, trots att det funnits starka sk�l att g�ra det. Vid os�kerhet, t.ex.
om n�gon bem�ts med passivitet och d�rf�r inte kan veta om den andre vill delta,
m�ste personen f�rvissa sig om att deltagandet �r frivilligt f�r att inte riskera
att g�ra sig skyldig till en straffbar g�rning. Regleringen avser inte att tr�ffa
varje fall d�r det i efterhand g�r att s�ga att det kan ha funnits anledning att
vidta ytterligare �tg�rder f�r att komma till insikt. Det fordras att oaktsamheten
i det enskilda fallet framst�r som klanderv�rd.
Straffet �r f�ngelse i h�gst fyra �r. Vid straffv�rdebed�mningen ska h�nsyn tas
b�de till graden av oaktsamhet hos g�rningsmannen och till vilken sexuell handling
det �r fr�ga om. En g�rning som innefattar medveten oaktsamhet �r mer straffv�rd �n
om den utf�rs med en l�gre niv� av oaktsamhet. P� samma s�tt p�verkas straffv�rdet
av den grad av kr�nkning som den sexuella handlingen inneb�r f�r brottsoffret.
Genom andra stycket best�ms den nedre gr�nsen f�r straffansvar. Enligt best�mmelsen
ska det inte d�mas till ansvar om g�rningen med h�nsyn till omst�ndigheterna �r
mindre allvarlig. Vid bed�mningen ska h�nsyn tas till samtliga omst�ndigheter i det
enskilda fallet. Skulle f�rfarandet, om det f�relegat upps�t i f�rh�llande till att
den andra personen inte deltar frivilligt, varit att bed�ma enligt den lindrigaste
graden av brottet b�r ansvar normalt inte komma i fr�ga vid grov oaktsamhet.
2 � Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r en annan sexuell
handling �n som avses i 1 �, d�ms f�r sexuellt �vergrepp till f�ngelse i h�gst tv�
�r. I fr�ga om n�r en person aldrig kan anses delta frivilligt g�ller vad som s�gs
i 1 � f�rsta stycket andra meningen.
�r brottet att anse som grovt, d�ms f�r grovt sexuellt �vergrepp till f�ngelse i
l�gst sex m�nader och h�gst sex �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska det
s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot som varit av s�rskilt
87
eller offrets l�ga �lder eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
I paragrafen regleras straffansvar f�r sexuellt �vergrepp och grovt sexuellt
�vergrepp. Paragrafen motsvarar i grunden den hittillsvarande paragrafen om
sexuellt tv�ng. Den nya lydelsen inneb�r emellertid flera f�r�ndringar i
f�rh�llande till de hittillsvarande best�mmelserna. �verv�gandena finns i avsnitt
5.3�5.5 och 8.3.
I paragrafens f�rsta stycke har det hittills angivna medlet olaga tv�ng tagits
bort. Av best�mmelsen f�ljer i st�llet att den d�ms f�r brott som, med en person
som inte deltar frivilligt, genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 1 �.
I fr�ga om n�r en person aldrig kan anses delta frivilligt g�ller vad som
f�reskrivs i 1 � f�rsta stycket andra meningen. De sexuella handlingar som avses �r
desamma som tidigare bed�mdes som sexuellt tv�ng. Den hittillsvarande praxis som
har utvecklats betr�ffande avgr�nsningen mellan 1 och 2 �� med avseende p� vilken
sexuell handling som har genomf�rts kan d�rmed tj�na som v�gledning �ven f�r den
fortsatta till�mpningen (se betr�ffande begreppet sexuell handling prop. 2004/05:
45 s. 31�35).
Vad som avses med �den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r en
annan sexuell handling �n som avses i 1 �� och hur best�mmelsen n�rmare ska
till�mpas framg�r av kommentaren till 1 �.
Brottsbeteckningen �ndras p� s� s�tt att brottet ska ben�mnas sexuellt �vergrepp.
I andra stycket �ndras brottsbeteckningen samt de omst�ndigheter som s�rskilt ska
beaktas vid bed�mningen av om brottet �r grovt s� att de �verensst�mmer med dem i 1
� tredje stycket. F�r en kommentar h�nvisas till f�rfattningskommentaren till den
best�mmelsen.
3 � Den som beg�r en g�rning som avses i 2 � och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, d�ms f�r oaktsamt
sexuellt �vergrepp till f�ngelse i h�gst fyra �r.
Paragrafen �r ny och f�reskriver straffansvar f�r oaktsamt sexuellt �vergrepp.
�verv�gandena finns i avsnitt 6.1 och 8.2.
Paragrafen tar sikte p� den som beg�r en s�dan g�rning som avses i
straffbest�mmelsen om sexuellt �vergrepp och �r grovt oaktsam betr�ffande
omst�ndigheten att den andra personen inte deltar frivilligt. En likartad reglering
finns i 1 a �, som straffbel�gger oaktsam v�ldt�kt. Den enda skillnaden i
f�rh�llande till den paragrafen �r vilken sexuell handling det �r fr�ga om. F�r en
kommentar h�nvisas till f�rfattningskommentaren till den paragrafen. Best�mmelsen i
andra stycket i f�revarande paragraf b�r normalt leda till att straffansvaret
f�rbeh�lls s�dana g�rningar som, om det f�relegat upps�t i f�rh�llande till att den
andra personen inte deltar frivilligt, varit att bed�ma enligt 2 � andra stycket.
88
4 � Den som, med ett barn under femton �r, genomf�r ett samlag eller en annan
sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag,
d�ms f�r v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i l�gst tv� och h�gst sex �r.
Detsamma g�ller den som beg�r en g�rning som avses i f�rsta stycket mot ett barn
som fyllt femton men inte arton �r och som �r avkomling till g�rningsmannen eller
st�r under fostran av eller har ett liknande f�rh�llande till g�rningsmannen, eller
f�r vars v�rd eller tillsyn g�rningsmannen ska svara p� grund av en myndighets
beslut.
�r brott som avses i f�rsta eller andra stycket att anse som grovt, d�ms f�r grov
v�ldt�kt mot barn till f�ngelse i l�gst fem och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om
brottet �r grovt ska det s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller
hot om brottslig g�rning eller om fler �n en f�rgripit sig p� barnet eller p� annat
tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder eller annars visat s�rskild
I paragrafen regleras straffansvar f�r v�ldt�kt mot barn och grov v�ldt�kt mot
barn. I f�rsta stycket g�rs en �ndring i f�rtydligande syfte. Tredje stycket �ndras
p� s� s�tt att straffminimum f�r grov v�ldt�kt mot barn h�js till f�ngelse i fem
�r. Det g�rs �ven en spr�klig �ndring. �verv�gandena finns i avsnitt 5.5 och 8.1.
�ndringen i f�rsta stycket avser att tydligg�ra att paragrafen tr�ffar �ven
situationer d� genomf�randet av samlaget eller den andra sexuella handlingen best�r
i att barnet utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon annan �n g�rningsmannen.
Det som avses �r s�dana �vergrepp som sker utan kroppslig ber�ring fr�n
g�rningsmannens sida. Sexualbrott kan allts� utf�ras p� distans, t.ex. p� internet
(se NJA 2015 s. 501).
H�jningen av straffminimum i tredje stycket syftar till att h�ja straffniv�n f�r
brottet. �ndringen �r inte avsedd att p�verka gr�nsdragningen mellan brott av
normalgraden och grovt brott.
5 � �r ett brott som avses i 4 � f�rsta eller andra stycket med h�nsyn till
omst�ndigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, d�ms f�r sexuellt
Paragrafen, som reglerar straffansvar f�r sexuellt utnyttjande av barn, �ndras
spr�kligt p� s� s�tt att �mindre allvarligt� ers�tts med �mindre grovt�. N�gon
saklig �ndring �r inte avsedd. �verv�gandena finns i avsnitt 8.4.
6 � Den som, med ett barn under femton �r eller med ett barn som fyllt femton men
inte arton �r och som g�rningsmannen st�r i ett s�dant f�rh�llande till som avses i
4 � andra stycket, genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 4 och 5 ��,
d�ms f�r sexuellt �vergrepp mot barn till f�ngelse i h�gst tv� �r.
sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller om brottet med
h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder eller annars inneburit ett
h�nsynsl�st utnyttjande av barnet.
89
I paragrafen regleras straffansvar f�r sexuellt �vergrepp mot barn och grovt
sexuellt �vergrepp mot barn. F�rsta stycket �ndras spr�kligt f�r att uppn� st�rre
enhetlighet mellan utformningen av straffbest�mmelserna om v�ldt�kt mot barn och
sexuellt �vergrepp mot barn. Det g�rs �ven en spr�klig �ndring i andra stycket.
N�gra sakliga �ndringar �r inte avsedda.
13 � Till ansvar som i detta kapitel �r f�reskrivet f�r en g�rning som beg�s mot
n�gon under en viss �lder ska d�mas �ven den som inte haft upps�t till men varit
oaktsam betr�ffande omst�ndigheten att den andra personen inte uppn�tt den �ldern.
I paragrafen regleras ett undantag fr�n kravet p� g�rningsmannens upps�t.
Paragrafen �ndras p� s� s�tt att oaktsamhetskravet ges en ny lydelse. �verv�gandena
finns i avsnitt 7.4.
I paragrafen f�reskrivs undantag fr�n det allm�nna kravet p� upps�t enligt 1 kap. 2
� f�rsta stycket n�r det g�ller sexualbrott mot barn i 6 kap. De paragrafer som f�r
n�rvarande aktualiseras �r 4�6 och 8�10 a ��. Av best�mmelsen f�ljer att en
g�rningsman kan d�mas till ansvar f�r g�rningen �ven om han eller hon inte haft
upps�t till men varit oaktsam betr�ffande omst�ndigheten att barnet inte uppn�tt en
viss �lder.
Paragrafen inneb�r att ett allm�nt oaktsamhetskrav g�ller. N�gon kvalificerad form
av oaktsamhet kr�vs allts� inte. Oaktsamheten kan vara antingen medveten eller
omedveten. En allm�n oaktsamhetsbed�mning ska g�ras. Samtliga f�r g�rningsmannen
iakttagbara omst�ndigheter som intr�ffat, eller f�rh�llanden som f�relegat, vid
tidpunkten f�r g�rningen ska beaktas.
Straffansvar vid medveten oaktsamhet omfattar det fallet att g�rningsmannen
misst�nker att barnet �r under den f�r ett visst brott relevanta �ldern, dvs. 15
eller 18 �r, men �nd� genomf�r den aktuella g�rningen. Bed�mningen av medveten
oaktsamhet motsvarar f�rsta ledet i pr�vningen av likgiltighetsupps�tet. Det
inneb�r att kravet p� oakt-samhet �r uppfyllt i de fall en pr�vning av
likgiltighetsupps�tet utfaller negativt endast p� grund av att det brister i
likgiltighetsupps�tets andra led, dvs. n�r g�rningsmannen �r likgiltig till risken
f�r att barnet inte uppn�tt en viss �lder men inte till att s� verkligen �r fallet.
Straffansvaret omfattar �ven det fallet att g�rningsmannen varit omedvetet oaktsam,
dvs. n�r g�rningsmannen inte misst�nker, allts� inte inser risken f�r, att barnet
inte har uppn�tt en viss �lder, men borde ha gjort det. I dessa fall kr�vs f�r
ansvar att det finns n�got som personen kunde ha gjort f�r att komma till insikt
och att det ocks� �r n�got som denne borde ha gjort. Ofta �r det som personen kan
g�ra f�r att komma till insikt n�got ganska enkelt, som att fr�ga, t�nka efter
eller kontrollera de n�rmare f�rh�llandena. Skyldigheten att vidta n�gon form av
kontroll av den unges �lder �kar ju tydligare indikationer det finns p� att den
andra personen inte uppn�tt en viss �lder. Den omst�ndigheten att en person �ver
huvud taget inte har vidtagit n�gon form av kontroll av den unges �lder kan allts�,
om f�rh�llandena medf�rt att personen borde ha varit p� sin vakt, tala f�r att han
eller hon inte har agerat med tillr�cklig grad av aktsamhet f�r att undvika
straffansvar. F�rh�llandet att en person har vidtagit olika former av
kontroll�tg�rder f�r att f� klarhet i den unges �lder kan d�remot tala f�r att
personen inte varit oaktsam, under
90
f�ruts�ttning att �tg�rderna varit allvarligt menade. Hur l�ngtg�ende denna
kontroll b�r vara f�r bed�mas fr�n fall till fall i r�ttstill�mpningen.
En omst�ndighet som tidigare varit central f�r oaktsamhets-bed�mningen har varit
den unges kroppsutveckling och vad som f�r anses vara utrett kring denna. �ven
forts�ttningsvis kan barnets kroppsliga mognad vara av betydelse f�r bed�mningen av
om en person varit oaktsam i f�rh�llande till den unges �lder. Vid denna bed�mning
m�ste dock beaktas att ungas kroppsutveckling varierar och att barns pubertet
generellt sett infaller i l�gre �ldrar �n tidigare. I st�llet f�r att l�gga
huvudsakligt fokus p� barnets kroppsutveckling ska samtliga omst�ndigheter som
f�relegat vid tiden f�r g�rningen beaktas.
Om oaktsamhet avseende barnets �lder inte kan bevisas, kan i st�llet
straffbest�mmelser som inte har �lderskrav komma att till�mpas.
15 � F�r f�rs�k till v�ldt�kt, grov v�ldt�kt, sexuellt �vergrepp, grovt sexuellt
�vergrepp, v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn,
sexuellt �vergrepp mot barn, grovt sexuellt �vergrepp mot barn, utnyttjande av barn
f�r sexuell posering, grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering, utnyttjande
av barn genom k�p av sexuell handling, k�p av sexuell tj�nst, koppleri och grovt
koppleri d�ms det till ansvar enligt 23 kap.
Detsamma g�ller f�r f�rberedelse till koppleri samt f�r f�rberedelse och st�mpling
till och underl�tenhet att avsl�ja eller f�rhindra v�ldt�kt, grov v�ldt�kt,
v�ldt�kt mot barn, grov v�ldt�kt mot barn, grovt utnyttjande av barn f�r sexuell
posering och grovt koppleri.
Paragrafen reglerar i vilka fall osj�lvst�ndiga brottsformer av brotten i 6 kap. �r
kriminaliserade. F�rsta stycket �ndras med anledning av dels de nya
brottsbeteckningarna sexuellt �vergrepp och grovt sexuellt �vergrepp, dels att
paragrafen om sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning och grovt sexuellt
utnyttjande av person i beroendest�llning upph�vs.
35 kap.
4 � De i 1 � best�mda tiderna ska r�knas fr�n den dag brottet begicks. Om det
2. 6 kap. 1�3, 10 och 12 �� eller f�rs�k till brott enligt 6 kap. 1, 2 och 12 ��,
om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt arton �r,
91
Paragrafen inneh�ller best�mmelser om ber�kning av tid f�r �talspreskription. Andra
stycket andra punkten, som reglerar en f�rl�ngd preskriptionstid f�r vissa
sexualbrott om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt 18 �r, �ndras.
�verv�gandena finns i avsnitt 6.3.
�ndringen i andra stycket andra punkten inneb�r att paragrafh�nvisningen avseende
f�rs�k till brott �ndras. Detta �r en f�ljd av att oaktsam v�ldt�kt och oaktsamt
sexuellt �vergrepp, som omfattas av punkten utan att n�gon lag�ndring beh�ver
g�ras, inte �r straffbelagda som f�rs�k. Genom �ndringen �stadkoms att h�nvisningen
endast avser brott som �r kriminaliserade p� f�rs�ksstadiet. �ndringen inneb�r
ingen f�r�ndring i sak.
13.2 F�rslaget till lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken
23 kap.
5 � Ska enligt 21 kap. 3 a eller 3 b � en offentlig f�rsvarare utses f�r den
misst�nkte eller den tidigare tilltalade, ska unders�kningsledaren g�ra anm�lan om
det hos r�tten. Unders�kningsledaren ska ocks� g�ra anm�lan hos r�tten, om
m�ls�ganden beg�r att f� ett m�ls�gandebitr�de eller om det annars finns anledning
att f�rordna ett s�dant bitr�de. Om f�runders�kningen avser brott enligt 6 kap.
brottsbalken, ska anm�lan om m�ls�gandebitr�de g�ras omedelbart n�r
f�runders�kningen har inletts eller �terupptagits, om det inte �r uppenbart att
m�ls�ganden saknar behov av s�dant bitr�de.
Om det inte p�g�r n�gon f�runders�kning ska anm�lan enligt f�rsta stycket g�ras av
�klagaren.
Paragrafen, som reglerar n�r anm�lan om offentlig f�rsvarare och m�ls�gandebitr�de
ska g�ras hos r�tten, �ndras p� s� s�tt att ett till�gg g�rs i f�rsta stycket.
�verv�gandena finns i avsnitt 10.
�ndringen i f�rsta stycket inneb�r ett krav p� f�runders�kningsledaren att
omedelbart n�r en f�runders�kning om brott enligt 6 kap. brottsbalken har inletts
eller �terupptagits g�ra en anm�lan om m�ls�gandebitr�de, om det inte �r uppenbart
att m�ls�ganden saknar behov av s�dant bitr�de. Redan tidigare har g�llt att ett
m�ls�gandebitr�de ska utses f�r i princip alla m�ls�gande n�r f�runders�kning i m�l
om brott enligt 6 kap. brottsbalken inleds eller �terupptas. �ndringen �r avsedd
att s�kerst�lla att fr�gan st�lls under r�ttens pr�vning s� snart som m�jligt efter
att en f�runders�kning har inletts eller �terupptagits. Om f�runders�kningsledaren
beslutar att inte inleda f�runders�kning aktualiseras dock inte fr�gan om
m�ls�gandebitr�de eftersom fr�gan �r knuten till att en f�runders�kning inleds
eller �terupptas.
Kravet p� omedelbar anm�lan om bitr�de inneb�r att det inte l�ngre ska finnas
utrymme f�r att avvakta med att ta upp fr�gan eller att anm�la en beg�ran om
bitr�de till domstol till dess att bevisl�get har f�rb�ttrats eller f�rsvagats
genom fortsatta utrednings�tg�rder.
Det ska dock finnas ett visst utrymme f�r f�runders�kningsledare att inte ge in en
framst�llan om m�ls�gandebitr�de till r�tten f�r pr�vning. Om det �r uppenbart att
m�ls�ganden saknar behov av m�ls�gandebitr�de beh�ver en beg�ran om f�rordnande
inte ges in till r�tten. Ett exempel �r fall d�r en vuxen person har utsatts f�r
ett mindre allvarligt sexuellt
92
ofredande. Vidare kan det finnas fall d� det st�r helt klart f�r polis och �klagare
att ett brott inte har beg�tts, t.ex. f�r att n�gon brottsf�ruts�ttning saknas.
De situationer d� f�runders�kningsledaren kan l�ta bli att ge in en beg�ran om
m�ls�gandebitr�de till domstol ska betraktas som undantagsfall. I tveksamma fall
b�r f�runders�kningsledaren ge in en beg�ran om m�ls�gandebitr�de till domstolen
med angivande av de sk�l som eventuellt finns mot ett f�rordnande. M�ls�ganden f�r
d� en pr�vning av fr�gan och en m�jlighet att �verklaga ett negativt beslut till
h�gre instans.
27 kap.
20 d � Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som
och
2. avser tal i enrum, samtal mellan andra eller f�rhandlingar vid sam-mantr�den
�r,
3. brott som avses i 3 � lagen (1990:409) om skydd f�r f�retagshemligheter, om det
b) grov m�nniskoexploatering enligt 4 kap. 3 � tredje stycket brottsbalken,
c) v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket brottsbalken,
d) grovt sexuellt �vergrepp enligt 6 kap. 2 � andra stycket brottsbalken,
e) v�ldt�kt mot barn enligt 6 kap. 4 � f�rsta eller andra stycket brottsbalken,
f) grovt sexuellt �vergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 � andra stycket brottsbalken,
g) grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering enligt 6 kap. 8 � tredje stycket
brottsbalken,
h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 � tredje stycket brottsbalken,
i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 � andra stycket brottsbalken,
j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a � femte stycket brottsbalken,
k) grovt �vergrepp i r�ttssak enligt 17 kap. 10 � tredje stycket brottsbalken,
l) grovt narkotikabrott enligt 3 � narkotikastrafflagen (1968:64), eller
m) grov narkotikasmuggling enligt 6 � tredje stycket lagen (2000:1225) om straff
f�r smuggling,
Paragrafen reglerar vad som avses med hemlig rumsavlyssning och f�r vilka brott
s�dan avlyssning f�r anv�ndas vid en f�runders�kning. Som en f�ljd av �ndringarna i
6 kap. brottsbalken �ndras h�nvisningarna i andra stycket fj�rde punkten till
v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket
93
respektive grovt sexuellt �vergrepp enligt 6 kap. 2 � andra stycket brottsbalken.
�verv�gandena finns i avsnitt 9.
Bilaga 1
94
Utdrag ur sammanfattningen av bet�nkandet Ett
starkare skydd f�r den sexuella integriteten
(SOU 2016:60)
Uppdraget
Den 28 augusti 2014 beslutade regeringen att tills�tta en s�rskild utredare
med uppdrag att g�ra en �versyn av v�ldt�ktsbrottet. Utredningen
ombildades senare � genom beslut den 13 november 2014 � till en
parlamentariskt sammansatt kommitt� och har d�refter f�tt ytterligare ett
till�ggsdirektiv. Kommitt�n har antagit namnet 2014 �rs
sexualbrottskommitt�.
V�rt uppdrag har i huvudsak best�tt av tre delar. Den f�rsta och mest
omfattande delen av uppdraget har best�tt i att g�ra en �versyn av
v�ldt�ktsbrottet. I den delen har s�rskilt ing�tt att
� genomf�ra en praxisgenomg�ng i syfte att kartl�gga hur v�ldt�ktsbrottet
har tolkats och till�mpats
� �verv�ga om det b�r inf�ras en samtyckesbaserad regleringsmodell
f�r v�ldt�kt
� ta st�llning till om straffet f�r de mest allvarliga fallen av v�ldt�kt
och v�ldt�kt mot barn b�r sk�rpas
� analysera om den befintliga lagstiftningen erbjuder ett tillr�ckligt
starkt skydd mot vissa sexuella �vergrepp som med hj�lp av modern
teknik sker via internet
� l�mna f�rslag p� hur en reglering f�r ett s�rskilt straffansvar f�r
oaktsamhetsbrott avseende v�ldt�kt b�r utformas.
Den andra delen av uppdraget har varit att granska och analysera hur de
brottsbek�mpande myndigheterna utreder �renden om v�ldt�kt och hur
r�ttsv�sendet i �vrigt hanterar s�dana �renden f�r att d�refter �verv�ga
�tg�rder f�r hur r�ttsv�sendet ytterligare kan f�rb�ttra sitt arbete inom
omr�det.
Den tredje delen av uppdraget har best�tt i att �verv�ga om �tg�rder
kan vidtas f�r att f�rb�ttra rutinerna n�r det g�ller f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de.
Utifr�n den kartl�ggning och analys som vi har gjort i n�mnda delar
har uppdraget �ven inneburit att l�mna f�rslag p� de f�rfattnings�ndringar
eller andra �tg�rder som kr�vs. I uppdraget inryms �ven
ett st�llningstagande till vilka konsekvenser som kan f�lja p� f�rslagen.
En ny sexualbrottslagstiftning
Behovet av en ny sexualbrottslagstiftning
Sexualbrottslagstiftningen har varit f�rem�l f�r �versyn vid tv� tillf�llen
under senare tid, vilket resulterade i en omfattande reform �r 2005 och
95
Bilaga 1
lag�ndringar �r 2013. Vid b�da tillf�llena �verv�gdes om lagstiftningen skulle
�ndras s� att grunden f�r straffansvar skulle vara bristande samtycke. I samband
med 2005 �rs reform var det fr�msta sk�let som framf�rdes mot en
samtyckeslagstiftning att det fanns en risk f�r att fokus p� m�ls�ganden skulle �ka
om lagen konstruerades p� det s�ttet. Vid det tillf�llet fanns det inget konkret
lagf�rslag att ta st�llning till utan regeringens st�llningstagande gjordes mot
bakgrund av en t�nkt s.k. ren samtyckeslagstiftning. Med en s�dan lagstiftning
avses att straffansvaret enbart baseras p� fr�nvaro av samtycke utan att det
samtidigt ges n�gra n�rmare anvisningar i lagen om vilka krav som ska st�llas f�r
att samtycket ska godtas (eller med andra ord anses giltigt).
I lagstiftnings�rendet �r 2013 framh�lls att sk�len f�r att g�ra grundl�ggande
f�r�ndringar i lagstiftningen en kort tid efter att 2005 �rs reform hade tr�tt i
kraft m�ste vara mycket starka. Regeringen menade d� att de brister i
sexualbrottslagstiftningen som 2008 �rs sexualbrottsutredning hade pekat p� kunde
avhj�lpas genom �ndringar i den befintliga lagen. Den grundl�ggande konstruktionen
skulle d�rf�r inte �ndras.
Genom den �versyn som vi har gjort har vi dragit slutsatsen att skyddet f�r den
sexuella integriteten, i den bem�rkelsen att de g�rningar som b�r vara straffbara
ocks� �r straffbara, f�refaller vara helt�ckande. I n�gra situationer kan det dock
ifr�gas�ttas om den befintliga lagstiftningen s�kerst�ller ett tillr�ckligt starkt
straffr�ttsligt skydd mot vissa g�rningar. De fall som vi har identifierat som
problematiska �r s�dana d�r en sexuell handling har genomf�rts med en person som
inte vill delta i handlingen, men d�r det inte har f�rekommit n�got tv�ng och
g�rningsmannen inte heller har utnyttjat personens s�rskilt utsatta situation eller
beroendest�llning. Samma problem utpekades som en brist i lagstiftningen av 2008
�rs sexualbrottsutredning. �ven hanteringen av de s.k. virtuella v�ldt�kterna har,
i vart fall fram till relativt nyligen, varit sv�ra att inrymma i det befintliga
regelverket.
Trots att det under det senaste decenniet har gjorts flera �ndringar i
sexualbrottslagstiftningen finns det allts� fortfarande situationer d�r den
sexuella integriteten och sj�lvbest�mmander�tten kr�nks och d�r det �r tveksamt om
g�rningen omfattas av ett tillr�ckligt starkt straffr�ttsligt skydd. Mot den
bakgrunden menar vi att det �terigen finns anledning att �verv�ga om
sexualbrottslagstiftningen ska �ndras.
Behovet av f�r�ndring kan hanteras p� tv� s�tt. Antingen kan den nuvarande
lagstiftningen �terigen kompletteras eller f�rtydligas. Alternativt kan
lagstiftningen �ndras s� att den i st�llet utg�r fr�n att det �r straffbart att
genomf�ra en sexuell handling med n�gon som inte deltar frivilligt. I valet mellan
att komplettera den nuvarande lagstiftningen och helt �ndra den har vi kommit fram
till att lagen ska �ndras. Sk�len f�r det �r dels att vi menar att de farh�gor som
har framf�rts mot en samtyckeslagstiftning i tidigare lagstiftnings�renden kan
hanteras genom ett gediget lagstiftningsarbete, dels att det finns flera f�rdelar
med att �ndra lagen s� att gr�nsen mellan straffbar och straffri g�rning dras vid
om genomf�randet av en sexuell handling har varit ofrivilligt snarare �n
framtvingad med n�got medel eller genom att en persons utsatta situation har
utnyttjats (se avsnitt 5.2 f�r en grundligare genomg�ng i detta avseende).
Bilaga 1
96
V�rt f�rslag �r allts� att lagkonstruktionen f�r sexualbrott ska �ndras genom att
kapitlets huvudstadgande utformas p� s� s�tt att straffbarheten drabbar den som,
med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r ett samlag eller en annan
sexuell handling som med h�nsyn till kr�nkningens allvar �r j�mf�rlig med samlag.
Motsvarande �ndring f�resl�s f�r best�mmelsen om sexuellt tv�ng.
F�r att undvika att v�rt f�rslag leder till orimliga f�rv�ntningar p� att
f�r�ndringen ska leda till fler f�llande domar b�r det framh�llas att det inte
finns sk�l att anta att en samtyckeslagstiftning kommer att leda till n�gra st�rre
skillnader n�r det g�ller antalet f�llande domar. De bevissv�righeter som finns med
dagens lagstiftning kommer n�mligen att vara desamma med den reglering som vi
f�resl�r. �klagaren kommer ocks�, precis som tidigare, att ha den fulla bevisb�rdan
f�r sitt g�rningsp�st�ende. Det kan till och med f�rh�lla sig s� att andelen
f�llande domar, rent statistiskt, kan komma att minska i f�rh�llande till antalet
anm�lda brott i samband med att f�rslagen genomf�rs. Det finns n�mligen anledning
att tro att antalet anm�lda h�ndelser kan komma att �ka om v�ra f�rslag genomf�rs.
Om s� blir fallet samtidigt som antalet uppklarade och lagf�rda brott ligger kvar
p� samma niv� som i dag leder det till att det, statistiskt sett, kommer att verka
som att antalet f�llande domar sjunker. D�remot kan v�rt f�rslag om att inf�ra ett
oaktsamhets-ansvar f�r vissa sexualbrott leda till att antalet f�llande domar �kar
n�got (se mer om det f�rslaget nedan).
Brottsbeteckningen v�ldt�kt ers�tts med sexuellt �vergrepp
N�r vi nu f�resl�r en sexualbrottslagstiftning som inte bygger p� v�ld och tv�ng
som brottsf�ruts�ttningar ska betydelsen av att samtidigt �ndra brottens beteckning
inte underskattas. V�rt f�rslag �r d�rf�r att brottsbeteckningarna v�ldt�kt,
sexuellt tv�ng och v�ldt�kt mot barn tas bort och ers�tts av andra beteckningar.
Fr�n rent spr�kliga utg�ngspunkter kan det ifr�gas�ttas om rubriceringen v�ldt�kt
inte borde ha �ndrats redan n�r utnyttjandefallen lades till i best�mmelsen i och
med 2005 �rs reform. Redan d� upph�rde i praktiken kravet p� v�ld eller hot fr�n
g�rningsmannens sida. N�r vi nu tar ytterligare steg fr�n krav p� v�ld och tv�ng
skulle en fortsatt anv�ndning av beteckningen v�ldt�kt kunna ge ett missvisande
sken av att det fortfarande st�lls ett krav p� att g�rningen ska ha genomf�rts med
v�ld eller tv�ng. Om avsikten med f�r�ndringen �r att ge uttryck f�r ett tydligt
normativt budskap �r det mycket som talar f�r att man samtidigt b�r inf�ra en ny
rubricering f�r de allvarligaste sexualbrotten. N�r det g�ller brottsbeteckningen
sexuellt tv�ng talar de spr�kliga sk�len lika starkt f�r en �ndring.
Det skulle kunna h�vdas att brottsbeteckningen v�ldt�kt borde finnas kvar alldeles
oavsett om det finns n�got brottsrekvisit som f�reskriver v�ldsanv�ndning eller
inte, eftersom ordet har en tydlig betydelse och inneb�rd hos allm�nheten. Vi menar
dock att det � mot bakgrund av att uppfattningen om vad som �r en �riktig� v�ldt�kt
�r omgivet av m�nga �sikter och f�rdomar � finns betydligt starkare sk�l f�r en
f�r�ndrad brottsbeteckning. Vi f�resl�r d�rf�r att brottsbeteckningarna
97
Bilaga 1
f�r v�ldt�kt och sexuellt tv�ng �ndras till sexuellt �vergrepp och sexuell
kr�nkning. Brottsbeteckningen f�r de g�rningar som tidigare rubricerades v�ldt�kt
mot barn och sexuellt �vergrepp mot barn b�r ocks� �ndras till sexuellt �vergrepp
mot barn respektive sexuell kr�nkning av barn. Som en konsekvens av f�rslagen f�r
�ven andra brott nya beteckningar, t.ex. motsvarande grova brott. I bet�nkandet
anv�nds de nya beteck-ningarna f�r att beskriva brotten.
Deltagandet i en sexuell handling ska vara frivilligt
V�rt f�rslag inneb�r att de medel som tidigare angavs som brotts-f�ruts�ttningar i
best�mmelserna om v�ldt�kt och sexuellt tv�ng tas bort. Gr�nsen mellan straffbar
och straffri g�rning ska i st�llet dras vid om deltagandet har skett ofrivilligt.
Den lagstiftning som vi f�resl�r brukar i den allm�nna debatten h�nvisas till som
en samtyckeslagstiftning. Begreppet samtycke anv�nds emellertid redan i
brottsbalken och har i det sammanhanget f�tt en definition som inte �verensst�mmer
med den inneb�rd som vi menar att begreppet b�r ha om det anv�nds i samband med
sexualbrott. Vi har d�rf�r valt att anv�nda begreppet frivillighet i de nya
best�mmelserna om sexualbrott. Begreppet �r normativt och kan ges den inneb�rd som
lagstiftaren finner l�mplig. V�rt f�rslag skiljer sig ocks� fr�n tidigare l�mnade
f�rslag genom att det tydligg�rs i lagtexten i vilka fall ett deltagande inte ska
anses ha skett frivilligt.
Av lagen ska det framg� att valet att delta m�ste komma till uttryck f�r att det
ska anses vara frivilligt. Det inneb�r att frivilligheten m�ste kommuniceras genom
ord eller handling f�r att det ska godtas. I praktiken inneb�r det att endast ett
�ja� eller ett aktivt deltagande i handlingen ska kunna tolkas som frivillighet av
den eller de �vriga som deltar. Underf�rst�dda (inre eller tysta) samtycken ska
allts� inte godtas. En viktig po�ng �r att det allts� inte finns n�got krav p� att
en person s�ger �nej� eller aktivt visar sitt motst�nd mot att delta i en sexuell
handling. Inte heller ska passivitet kunna tolkas som ett frivilligt deltagande.
Ett uttryck f�r frivilligt deltagande �r alltid i n�gon mening begr�nsat till ett
visst tillf�lle och till den sexuella handling frivilligheten har uttryckts f�r. Om
n�gon ger uttryck f�r sin vilja att delta i en viss sexuell handling kan det allts�
inte tas f�r gott att personen i fr�ga �ven vill delta i andra sexuella handlingar.
En sj�lvklar sak �r att en person n�r som helst kan �ngra sitt beslut att delta i
en sexuell handling. En s�dan �ndrad uppfattning m�ste d� komma till uttryck genom
ord eller handling s� att den eller de andra som deltar har m�jlighet att uppfatta
den �ndrade inst�llningen och avbryta den sexuella handlingen. Mot bakgrund av vad
man i dag vet om bl.a. frozen fright-reaktioner kan det tyckas vara orimligt att
st�lla upp krav p� att den som inte l�ngre vill delta i en sexuell handling m�ste
uttrycka det genom ord eller handling. Av r�ttss�kerhetssk�l m�ste man dock st�lla
ett s�dant krav p� den som inledningsvis har gett uttryck f�r en vilja att delta,
men som sedan har �ngrat sig. Kravet g�ller dock enbart om
Bilaga 1
98
personen tidigare, i samband med att den sexuella handlingen p�b�rjades, har gett
uttryck f�r en vilja att delta i den sexuella handlingen.
En konsekvens av att frivilligheten m�ste komma till uttryck �r att det inte ska
vara m�jligt att ge uttryck f�r frivilligheten i f�rv�g t.ex. vid s�mn,
medvetsl�shet eller i n�gon annan liknande situation. Sk�let f�r det �r helt enkelt
att det inte �r m�jligt f�r en person som sover eller �r medvetsl�s att i det l�get
ge uttryck f�r en �ndrad uppfattning.
I lagen ska det inte anges n�rmare hur frivilligheten ska komma till uttryck. Det
kan i och f�r sig tyckas rimligt att samtliga inblandade i en sexuell samvaro
muntligen ger uttryck f�r att de vill delta. Just sexuell samvaro f�reg�s
emellertid s�llan av en n�rmare diskussion parterna emellan om vad som ska ske. I
st�llet kan det vara s� att samvaron v�xer fram succesivt genom parternas
handlande, t.ex. genom �msesidigt utv�xlande av kyssar, kramar och smek.
Kommunikationen kan allts� vara b�de direkt och indirekt. Det inneb�r att en
lagstiftning med formkrav f�r hur parterna ska uttrycka sig skulle anses
verklighetsfr�mmande av m�nga och sv�rtill�mpad f�r domstolarna. Det �verl�mnas
d�rf�r till r�ttstill�mpningen att avg�ra hur detta n�rmare ska bed�mas i det
enskilda fallet.
Omst�ndigheter som inneb�r att ett uttryckt val att delta inte ska tillm�tas
betydelse
Det vore orimligt om alla uttryck f�r frivilligt deltagande godtogs som uttryck f�r
en persons r�tt till sj�lvbest�mmande. F�r att den nya lagstiftningen ska f� ett
klart och tydligt inneh�ll ska det uttryckligen anges i lagen vilka omst�ndigheter
som inneb�r att ett uttryckt val att delta �nd� inte godtas av r�ttsordningen som
ett frivilligt deltagande. Om ett uttryckt val att delta ska godtas eller inte b�r
vara beroende av om n�got medel har anv�nts f�r att �f� fram ett ja� fr�n �vriga
deltagare.
Det finns m�nga f�rdelar med att en ny lagstiftning inte skiljer sig i alltf�r
stort h�nseende fr�n tidigare lagstiftning, bl.a. genom att �ldre praxis d�
fortfarande kan till�mpas till viss del �ven p� den nya lagstiftningen. I v�rt
f�rslag har d�rf�r de medel som enligt g�llande r�tt kan medf�ra straffansvar f�r
v�ldt�kt, sexuellt tv�ng och sexuellt utnyttjande av person i beroendest�llning
angetts som omst�ndigheter som g�r att ett uttryck f�r frivillighet inte ska
tillm�tas betydelse. Samma sak g�ller de omst�ndigheter som enligt nuvarande
lagstiftning medf�r brott p� grund av att g�rningsmannen har utnyttjat en persons
s�rskilt utsatta situation.
Som utg�ngspunkt g�ller dock att det f�r att det �ver huvud taget ska bli
intressant att g�ra en bed�mning av huruvida ett uttryckt val att delta frivilligt
�r giltigt eller inte m�ste det alltid kr�vas att det finns ett uttryck f�r
frivillighet. Om det inte finns n�got uttryck f�r frivillighet, t.ex. av det sk�let
att m�ls�ganden har drabbats av frozen fright eller �r s� berusad att han eller hon
i praktiken har varit f�rhindrad att ge uttryck f�r ett val att delta frivilligt,
blir det inte intressant att g�ra en bed�mning av om frivilligheten ska godtas
eller inte.
99
V�rt f�rslag inneb�r att det i andra stycket i best�mmelserna om Bilaga 1
sexuellt �vergrepp och sexuell kr�nkning ska anges att ett uttryckt val att
delta i en sexuell handling inte �r frivilligt om
1. det �r en f�ljd av misshandel, annat v�ld eller hot om brottslig
g�rning, eller en f�ljd av hot om att �tala eller ange annan f�r brott
eller om att l�mna ett menligt meddelande om annan,
2. g�rningsmannen otillb�rligt har utnyttjat att personen p� grund av
allvarlig r�dsla, berusning eller annan drogp�verkan, sjukdom,
kroppsskada, psykisk st�rning eller annars, med h�nsyn till omst�ndigheterna,
har befunnit sig i en s�rskilt utsatt situation,
3. g�rningsmannen har f�rm�tt personen att delta genom att allvarligt
missbruka att personen st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen,
eller
4. g�rningsmannen har vilselett personen att delta genom att utge sig f�r
att vara n�gon som denne personligen k�nner, eller genom att utnyttja
personens villfarelse i det avseendet.
S� som nyss angetts �r de omst�ndigheter som inneb�r att ett uttryckt val
att delta inte ska tillm�tas betydelse n�ra nog identiska med de medel och
omst�ndigheter som anges i de nuvarande best�mmelserna. Det finns
emellertid n�gra skillnader.
I den f�rsta punkten �r det en skillnad att det f�r att ett uttryckt val att
delta frivilligt ska underk�nnas inte kr�vs att den person som genomf�r
den sexuella handlingen �r densamma som den som har ut�vat v�ldet
eller hotet mot m�ls�ganden. �ven den som inte sj�lv har ut�vat v�ld
eller hot mot m�ls�ganden kan allts�, i den m�n han eller hon �r
medveten om att m�ls�gandens uttryck f�r frivillighet �r en f�ljd av
v�ldet eller hotet, straffas som g�rningsman. F�rslaget inneb�r t.ex. att en
person som k�per en sexuell tj�nst av en person som genom v�ld eller
hot har tvingats att delta i sexuella handlingar kan d�mas f�r sexuellt
�vergrepp i st�llet f�r k�p av sexuell tj�nst. D�rut�ver �r det en
f�r�ndring att punkten numera inneh�ller b�de de medel som tidigare
angavs i best�mmelsen om v�ldt�kt och de som angavs i best�mmelsen
om sexuellt tv�ng.
I den andra punkten har s�mn och medvetsl�shet tagits bort fr�n den
tidigare uppr�kningen av situationer som inneb�r att m�ls�ganden kan
befinna sig i en s�rskilt utsatt situation. Sk�let f�r det �r att det framst�r
som mots�gelsefullt att l�ta s�mn och medvetsl�shet kvarst� samtidigt
som det inf�rs ett krav p� att det frivilliga deltagandet ska komma till
uttryck genom ord eller handling. Detta inte minst d� det inte ska vara
m�jligt att i f�rv�g ge uttryck f�r ett val att delta frivilligt i en sexuell
handling.
Den tredje punkten inneb�r att straffansvaret f�r utnyttjande av person
i beroendest�llning har flyttats fr�n att st� som en s�rskild
straffbest�mmelse till att i st�llet vara en omst�ndighet som inneb�r att
ett uttryckt val att delta inte ska tillm�tas betydelse. Rekvisiten i
omst�ndigheten �verensst�mmer med de som tidigare angavs i den
s�rskilda best�mmelsen.
Bilaga 1
100
Slutligen har en fj�rde omst�ndighet lagts till som �r helt ny. Den inneb�r att det
blir tydligare att s�rskilt klanderv�rda sexuella bedr�gerier �r straffbara som
sexuellt �vergrepp. De vilseledanden som omst�ndigheten �r avsedd att tr�ffa �r
s�dana som inneb�r att den person som har vilseletts inte har haft m�jlighet att
f�rst� vilken fysisk person, dvs. vilken kropp, en sexuell handling genomf�rs med.
Det vilseledande som avses �r allts� av det slaget att g�rningsmannen utger sig f�r
att vara en viss person, t.ex. en partner, och d�refter intar dennes st�lle. Ett
straffv�rt vilseledande skulle ocks� kunna uppst� om en g�rningsman genomf�r en
sexuell handling med en person som av n�gon anledning har begr�nsad m�jlighet att
avg�ra vem den personen �r som han eller hon genomf�r den sexuella handlingen med.
De n�rmare �verv�gandena om inneh�llet i de olika punkterna samt hur dessa �r
avsedda att till�mpas finns att l�sa i avsnitt 5.5.3 samt i bet�nkandets
f�rfattningskommentar.
Sexuella �vergrepp som sker t.ex. p� internet
P� senare tid har det genom domstolspraxis klargjorts att sexualbrott inte ska
anses vara s.k. egenh�ndiga brott och att sexualbrott kan utf�ras p� distans (se
NJA 2015 s. 501). F�r att det �nd� inte ska r�da n�gon tvekan om att skyddet f�r
den sexuella integriteten och sj�lvbest�mmander�tten �r garanterad �ven i de fall
g�rningsman och offer inte befinner sig p� samma fysiska plats f�resl�r vi att det
klart anges i best�mmelserna om sexuellt �vergrepp och sexuell kr�nkning att
straffansvar �ven ska d�mas ut om genomf�randet best�r i att personen, som inte
deltar frivilligt, utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon annan. F�r
best�mmelserna om brott mot barn under femton �r, som inte har befogenhet att delta
frivilligt i sexuella handlingar, beh�vs ingen h�nvisning till om deltagandet har
skett frivilligt eller inte. Till dessa best�mmelser ska d�rf�r bara l�ggas till
att det som tidigare angetts i best�mmelsen ocks� g�ller om genomf�randet best�r i
att barnet utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon annan.
Ett synnerligen grovt brott inf�rs f�r sexuella �vergrepp mot vuxna och barn
Tidigare var det ovanligt att brott delades in i fler �n tre grader. P� senare tid
har det dock blivit allt vanligare att s� sker. Syftet med en s�dan f�r�ndring �r
framf�r allt att p�verka de straff som d�ms ut f�r allvarliga brott i sk�rpande
riktning.
Den nuvarande straffskalan f�r grov v�ldt�kt str�cker sig fr�n f�ngelse i l�gst
fyra �r till h�gst tio �r. Av statistiken framg�r dock att den �vre delen av
straffskalan knappt kommer till anv�ndning. Samtidigt �r sexuellt �vergrepp ett
brott med ett mycket starkt skyddsintresse. Brottet orsakar sv�ra skador f�r
offret, men �ven f�r samh�llet. Genom att inf�ra ytterligare en grad f�r de
allvarligaste sexualbrotten skulle man kunna uppn� b�de en �kad differentiering
avseende de grova brotten och en straffsk�rpning f�r de allra allvarligaste
brotten. V�rt f�rslag �r d�rf�r att
101
Bilaga 1
det ska inf�ras ett synnerligen grovt sexuellt �vergrepp mot vuxna och barn.
Straffskalan f�r det nya brottet ska b�rja vid f�ngelse i sex �r.
Vid bed�mningen av om ett sexuellt �vergrepp ska anses vara synnerligen grovt ska
det s�rskilt beaktas om g�rningen har orsakat synnerligt lidande eller synnerligen
stor kr�nkning eller om g�rningsmannen har visat synnerlig stor h�nsynsl�shet eller
r�het.
G�rningar som typiskt sett ska kunna medf�ra att ett brott bed�ms som synnerligen
grovt �r s�dana d�r s� kvalificerat v�ld har anv�nts att offrets liv har varit i
fara eller d� g�rningen har utf�rts p� ett s�rskilt pl�gsamt eller f�rnedrande
s�tt. �ven s�dana brott d�r v�ldet inneb�r att brottsoffret har orsakats best�ende
sv�rare kroppsskador b�r rubriceras som synnerligen grova. Vid bed�mningen av
g�rningar som har beg�tts mot ett barn ska, f�rutom de omst�ndigheter som nyss
n�mnts, s�rskilt beaktas barnets unga �lder. F�r mycket sm� barn kan man utg� ifr�n
att penetration medf�r s�rskilt stora fysiska skador, vilket inneb�r att s�dana
fall inte s�llan b�r kunna rubriceras som synnerligen grova.
Sk�rpt syn p� sexualbrott mot barn som har fyllt femton men inte arton �r
Barn under femton �r har sedan reformen �r 2005 ett f�rst�rkt skydd mot
sexualbrott. Genom att dessa barn inte har befogenhet att samtycka till att delta i
sexuella handlingar utg�r dessa, som utg�ngspunkt, en brottslig g�rning. Som
framg�r omfattas inte barn som har fyllt femton men inte arton �r av det s�rskilda
skyddet. Ett barn st�r emellertid under v�rdnad av f�r�ldrarna eller annan s�rskilt
utsedd v�rdnadshavare till dess att barnet fyller arton �r. �ven enligt
barnkonventionens definition �r en person ett barn fram till arton �rs �lder. Av
barnkonventionen f�ljer ocks� att barn ska skyddas mot alla former av sexuellt
utnyttjande och sexuella �vergrepp. Att skyddet mot sexuella �vergrepp f�r barn som
har fyllt femton men inte arton �r �r s�mre �n f�r yngre barn kan d�rmed tyckas
problematisk. Statistiken visar dessutom att unga kvinnor i �ldersspannet 16�24 �r
l�per betydligt st�rre risk �n befolkningen i �vrigt att uts�ttas f�r sexualbrott.
F�re 2005 �rs reform framgick det av v�ldt�ktsbest�mmelsen att offrets l�ga �lder
skulle beaktas vid brottsrubriceringen. I och med reformen tog man emellertid bort
det s�rskilda utpekandet av offrets l�ga �lder som kvalifikationsgrund. Som sk�l
angavs att det var en naturlig f�ljd av att v�ldt�ktsbrott mot barn lyftes ut och i
st�llet omfattades av den s�rskilda best�mmelsen om v�ldt�kt mot barn. I lagens
f�rarbeten angavs dock att det trots f�r�ndringen kunde finnas sk�l att bed�ma
�vergrepp �ven mot �ldre barn som grova. I r�ttstill�mpningen har tolkningen i det
h�r avseendet visat sig t�mligen restriktiv. Mot den bakgrunden �r v�rt f�rslag att
det ska l�ggas till en omst�ndighet i lagen som inneb�r att det vid
brottsrubriceringen s�rskilt ska beaktas om brottet har riktat sig mot ett barn.
Med barn avses allts� alla personer som inte har fyllt arton �r.
Genom till�gget ska det s�kerst�llas att det f�rh�llandet att ett sexualbrott beg�s
mot ett barn f�r ett mer tydligt genomslag vid bed�mningen i det enskilda fallet.
Vid brottsrubriceringen ska emellertid alltid en helhetsbed�mning g�ras av samtliga
omst�ndigheter i det
Bilaga 1
102
enskilda fallet. Det till�gg vi nu f�resl�r inneb�r allts� inte med automatik att
brott som beg�s mot ett barn under arton �r alltid ska bed�mas som grovt brott. F�r
att brottet ska bed�mas som grovt kr�vs att g�rningens sv�rhet vid en samlad
bed�mning totalt sett motiverar en sv�rare rubricering �n normalgradsbrott. Den
l�ga �ldern kan allts� i f�rening med andra f�rsv�rande omst�ndigheter bidra till
att brottet rubriceras som grovt.
Det �r emellertid ocks� s� att en kvalificerande omst�ndighet kan bidra till att
ett brott bed�ms som mer allvarligt inom en viss grad av brottet. Om en samlad
bed�mning inte leder till att brottet rubriceras som grovt kan det allts� �nd�
bed�mas ha ett h�gre straffv�rde inom den bed�mda gradens straffskala �n annars.
�ven av det sk�let kan inf�randet av den nya kvalifikationsgrunden bidra till en
sk�rpt syn p� brott som beg�s mot unga brottsoffer.
Oaktsamhetsansvar inf�rs f�r sexualbrott
Det �r befogat att ut�ka det straffbara omr�det f�r sexualbrott genom att inf�ra
ett oaktsamhetsansvar f�r vissa sexualbrott. Straffansvaret b�r dock begr�nsas till
de allvarligaste kr�nkningarna, vilka �r de som omfattas av best�mmelserna om
sexuellt �vergrepp av normalgraden, grovt och synnerligen grovt brott samt grov
sexuell kr�nkning.
Vid bed�mningen av om oaktsamhetsansvar ska aktualiseras f�ruts�tts dels att den
sexuella handlingen inte har varit frivillig, dels att g�rningsmannen inte har haft
upps�t till det f�rh�llandet att det inte fanns n�got giltigt uttryck f�r
frivillighet. Det �r allts� f�rst om dessa tv� f�ruts�ttningar �r uppfyllda som det
kan bli aktuellt att bed�ma om g�rningsmannen har varit oaktsam.
Den grad av oaktsamhet som f�resl�s bli straffbar �r s�dant handlande som anses
vara grovt oaktsamt. Begreppet grovt oaktsamt omfattar i f�rsta hand s.k. medveten
oaktsamhet, dvs. fall d�r g�rningsmannen faktiskt har insett att det kan vara s�
att deltagandet i en sexuell handling inte �r frivilligt, men �nd� har valt att
genomf�ra den sexuella handlingen. Om g�rningsmannen har sett risken f�r att den
andre personen inte deltar frivilligt �r det enligt v�r mening klart straffv�rt att
forts�tta med de sexuella handlingarna. I begreppet grov oaktsamhet ing�r ocks� de
mer klanderv�rda fallen av omedveten oaktsamhet. De handlanden som vi menar ska
tr�ffas av ett oaktsamhetsansvar �r de fall d� g�rningsmannen kunde ha gjort n�got
f�r att komma till insikt och man dessutom verkligen anser att denne borde ha gjort
det som han eller hon kunde ha gjort f�r att komma till insikt.
V�rt f�rslag �r att oaktsamhetsansvaret ska inf�ras som en s�rskild best�mmelse i 6
kap. brottsbalken. Av best�mmelsen ska det framg� att den som av grov oaktsamhet
g�r sig skyldig till sexuellt �vergrepp (av normalgraden, grovt eller synnerligen
grovt brott) eller grov sexuell kr�nkning, d�ms f�r oaktsamt sexuellt �vergrepp
eller oaktsam sexuell kr�nkning till f�ngelse i h�gst fyra �r.
Genom de gjorda avgr�nsningarna, b�de i fr�ga om vilka g�rningar som tr�ffas och
graden av oaktsamhet, kommer straffansvaret att tr�ffa de fall som �r klart
straffv�rda.
103
B�ttre st�d till m�ls�ganden under r�ttsprocessen Bilaga 1
Det har under l�ng tid varit en prioriterad fr�ga f�r lagstiftaren att st�rka
brottsoffers r�ttigheter och m�jligheter till st�d, skydd och ekonomisk
kompensation. Ett exempel p� det �r m�ls�gandebitr�det, en av staten
f�rordnad och arvoderad jurist som utses f�r att tillvarata brottsoffrets
(m�ls�gandens) r�tt vid utredning och lagf�ring efter brott.
F�r att ytterligare s�kerst�lla att m�ls�ganden f�r ett bra st�d under
r�ttsprocessen f�resl�r vi nu tre �ndringar i lagen om m�ls�gandebitr�de:
� Pr�vningen av om ett m�ls�gandebitr�de ska f�rordnas ska ske
omedelbart efter det att f�runders�kning har inletts eller �terupptagits
i m�l som r�r sexualbrott.
� Kraven p� kompetens och l�mplighet hos den som ska utses till
m�ls�gandebitr�de ska sk�rpas.
� Best�mmelsen om substitution, dvs. r�tten f�r ombudet att s�tta
annan person i sitt st�lle vid tillf�lligt f�rhinder, �ndras s� att det
framg�r att ett m�ls�gandebitr�de inte utan r�ttens medgivande f�r
s�tta n�gon annan i sitt st�lle.
Redan i dag r�der det en stark presumtion f�r att ett m�ls�gandebitr�de
ska utses tidigt under brottsutredningen f�r att ge st�d och hj�lp till den
som har blivit utsatt f�r sexualbrott. Ett tidigt f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de har i flera granskningar dessutom visat sig vara en
framg�ngsfaktor vid utredningar av sexualbrott. Trots det har det vid
�terkommande unders�kningar visat sig att m�ls�gandebitr�de inte utses
tidigt under brottsutredningen i tillr�cklig utstr�ckning.
Om kvaliteten i brottsutredningarna ska kunna h�jas b�r det d�rf�r
tydligg�ras att det ska vara i det n�rmaste obligatoriskt att ett
m�ls�gandebitr�de utses redan i det inledande skedet av brottsutredningen.
V�rt f�rslag �r att detta ska s�kerst�llas genom att det i
lagen om m�ls�gandebitr�de anges att pr�vningen av f�rordnande av
m�ls�gandebitr�de ska ske omedelbart efter att en f�runders�kning har
inletts eller �terupptagits. Det �r allts� fr�ga om en handlingsdirigerande
regel som tar sikte p� tidpunkten n�r fr�gan om m�ls�gandebitr�de ska
pr�vas. Kravet p� omedelbar pr�vning inneb�r att fr�gan b�r komma
under r�ttens behandling inom h�gst n�gon eller n�gra dagar efter det att
beslut har fattats om att inleda eller �teruppta en f�runders�kning om
sexualbrott.
�ven i forts�ttningen b�r det dock finnas ett visst utrymme f�r
f�runders�kningsledaren att inte i detta tidiga skede ge in en beg�ran om
m�ls�gandebitr�de till domstol f�r pr�vning. Undantaget ska dock
till�mpas restriktivt och i tveksamma fall b�r �klagaren ge in en beg�ran
om m�ls�gandebitr�de till r�tten tillsammans med de sk�l som eventuellt
finns mot ett f�rordnande s� att domstolen kan pr�va fr�gan.
Vi menar ocks� att sk�rpta krav ska st�llas p� m�ls�gandebitr�dets
kompetens och l�mplighet. Av lagen ska d�rf�r framg� att endast den f�r
utses som p� grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga
egenskaper �r s�rskilt l�mpad f�r det aktuella uppdraget. F�rslaget
l�mnas mot bakgrund av att det inte s�llan �r s� att uppdragen som
Bilaga 1
104
m�ls�gandebitr�de ges till relativt oerfarna jurister vid advokat- eller
juristbyr�er. F�r att m�ls�gandebitr�det ska kunna utg�ra ett st�d f�r m�ls�ganden,
men ocks� f�r att bitr�det ska vara en j�mb�rdig part med �klagaren och den
offentliga f�rsvararen menar vi att det finns anledning att sk�rpa kraven p�
m�ls�gandebitr�dets erfarenhet och l�mplighet i s�rskilt k�nsliga m�l, som t.ex.
vid utredningar om sexualbrott och brott i n�ra relationer. Det b�r s�rskilt
p�pekas att det �r den domstol som utser m�ls�gandetr�det som har ett s�rskilt
ansvar f�r att det bitr�de som f�rordnas inte bara uppfyller de allm�nna
kvalifikationskraven utan ocks� �r l�mpligt i det enskilda fallet.
Slutligen f�resl�r vi att r�tten f�r m�ls�gandebitr�det att s�tta ett annat ombud i
sitt st�lle genom s.k. substitution inskr�nks. Uppdraget att vara m�ls�gandebitr�de
�r � p� samma s�tt som ett uppdrag att vara en misst�nkts offentliga f�rsvarare �
ett personligt uppdrag. F�r att m�ls�gandebitr�det ska kunna vara det st�d f�r
m�ls�ganden som �r avsett kr�vs att personen har f�rtroende f�r sitt bitr�de.
Enligt den nuvarande lagstiftningen f�r ett m�ls�gandebitr�de s�tta ett annat ombud
i sitt st�lle s� l�nge detta inte medf�r en beaktansv�rd �kning av kostnaderna i
m�let. Om substitutionen skulle medf�ra en s�dan �kning av kostnaderna kr�vs dock
r�ttens tillst�nd. F�r offentliga f�rsvarare kr�vs d�remot alltid r�ttens tillst�nd
vid substitution. Det har under utredningstiden kommit till v�r k�nnedom att det �r
vanligt f�rekommande att ett f�rordnat m�ls�gandebitr�de s�tter en annan jurist i
sitt st�lle, vilket de drabbade m�ls�gandena har upplevt som mycket negativt.
M�jligheten till substitution b�r finnas kvar, men inskr�nkas p� s� s�tt att den
�verensst�mmer med vad som g�ller f�r offentliga f�rsvarare.
[- - -]
F�rslagens konsekvenser
V�ra f�rslag kommer fr�mst ber�ra personer som misst�nks och �talas f�r
sexualbrott, personer som uts�tts f�r sexualbrott, myndigheterna inom r�ttsv�sendet
och personer som anlitas som f�rsvarsdvokater och m�ls�gandebitr�den. �ven vissa
andra myndigheter, s� som Brottsf�rebyggande r�det, Socialstyrelsen,
R�ttsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten, p�verkas av f�rslagen.
Ekonomiska konsekvenser
F�rslagen om �ndringar i sexualbrottslagstiftningen kommer att medf�ra �kade
kostnader f�r bl.a. myndigheterna inom r�ttsv�sendet. Kostnaderna kan p� kort sikt
rymmas inom myndigheternas befintliga anslag. Sedan lag�ndringen varit i kraft en
tid beh�ver de n�rmare konsekvenserna utv�rderas och analyseras.
�ven de f�rslag som vi l�mnar till f�ljd av granskningen av r�ttsv�sendets
hantering av anm�lningar om sexualbrott kommer att medf�ra �kade kostnader f�r de
ber�rda myndigheterna. Kostnaderna �r
105
Bilaga 1
dock inte st�rre �n att de kan rymmas inom respektive myndighets befintliga anslag.
F�rslagen om �ndringar i lagen om m�ls�gandebitr�de inneb�r sannolikt �kade
kostnader f�r bitr�den.
�vriga konsekvenser
V�ra f�rslag kan f�rv�ntas medf�ra positiva effekter f�r det brottsf�rebyggande
arbetet. P� sikt borde f�rslagen kunna leda till en n�got minskad brottslighet.
F�rslagen i bet�nkandet kan �ven f�rv�ntas ha en positiv effekt f�r att uppn�
j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. Statistiken visar att omkring 96 procent av de
som anm�ler att de har utsatts f�r en v�ldt�kt �r kvinnor och 98 procent av de som
misst�nks f�r brottet �r m�n. V�rt f�rslag att �ndra sexualbrottslagstiftningen
bed�mer vi som ett viktigt steg mot ett mer j�mst�llt samh�lle. Om f�rslagen
genomf�rs och f�ljs upp av utbildnings- och informationsinsatser i skolor och i
samh�llet i �vrigt bed�mer vi det som troligt att f�rslagen � �tminstone p� sikt �
kan leda till att normer och f�rh�llningss�tt till sexualitet och sexuellt umg�nge
kommer att f�r�ndras s� att det sexuella v�ldet i samh�llet minskar.
Vi g�r bed�mningen att f�rslagen som l�mnas i bet�nkandet inte leder till
f�rs�mrade m�jligheter f�r sm� f�retags arbetsf�ruts�ttningar, konkurrensf�rm�ga
eller villkor i �vrigt i f�rh�llande till st�rre f�retags.
Det finns behov av s�rskilda informations- och utbildningsinsatser i samband med
ikrafttr�dande
Vi har varit tydliga med att man inte ska f�rv�nta sig fler f�llande domar enbart
som en f�ljd av f�rslaget att �ndra sexualbrottslagstiftningen. F�r att f�rslagen
ska f� effekt b�r de f�ljas upp av s�rskilda informations- och utbildningsinsatser
av olika slag. Medarbetare vid de r�ttsv�rdande myndigheter som p�verkas av
f�rslagen kommer att vara i behov av vissa informationsinsatser. D�rut�ver finns
det behov av att rikta s�rskilda informations- och utbildningsinsatser till
samh�llet i �vrigt, s�rskilt till unga personer, i samband med att f�rslagen tr�der
i kraft.
Olika myndigheter, bl.a. Brottsoffermyndigheten och Nationellt centrum f�r
kvinnofrid, b�r f� i uppdrag att ta fram s�dana informations- och
utbildningskampanjer.
Bilaga 2
106
Utdrag ur f�rfattningsf�rslagen i bet�nkandet Ett starkare skydd f�r den sexuella
integriteten (SOU 2016:60)
F�rslag till lag om �ndring i brottsbalken
H�rigenom f�reskrivs
dels att 6 kap. brottsbalken ska upph�ra att g�lla,
dels att 2 kap. 2 �, 4 kap. 4 b � och 35 kap. 4 � brottsbalken ska ha f�ljande
lydelse,
dels att det i brottsbalken ska inf�ras ett nytt kapitel, 6 kap., av f�ljande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
2 �
F�r brott som beg�tts utom riket d�ms efter svensk lag och vid svensk domstol, om
brottet beg�tts
g�rningsorten.
inte f�r s�dana brott eller f�rs�k till brott som avses i
1. 4 kap. 1 a och 4 c �� och 16 kap. 10 a � f�rsta stycket 1 och femte stycket,
eller en s�dan �ktenskapsliknande f�rbindelse som avses i 4 c �, eller
3. 6 kap. 1�6, 8, 9 och 12 ��, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt
arton �r.
3. 6 kap. 1�4, 6�11 och 18 ��, om brottet beg�tts mot en person som inte fyllt
arton �r.
4 kap.
4 b �
Den som f�rf�ljer en person genom brottsliga g�rningar som utg�r
107
Bilaga 2
1. misshandel enligt 3 kap. 5 � eller f�rs�k till s�dant brott som inte �r ringa,
2. olaga tv�ng enligt 4 kap. 4 � f�rsta stycket,
3. olaga hot enligt 4 kap. 5 � f�rsta stycket,
4. hemfridsbrott eller olaga intr�ng enligt 4 kap. 6 �,
5. kr�nkande fotografering enligt 4 kap. 6 a �,
6. olovlig identitetsanv�ndning enligt 4 kap. 6 b �,
7. ofredande enligt 4 kap. 7 �,
8. sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 �,
8. sexuellt ofredande enligt 6 kap. 5 � eller sexuellt ofredande av barn enligt 6
kap. 12 �,
9. skadeg�relse enligt 12 kap. 1 � eller f�rs�k till s�dant brott,
10. �verkan enligt 12 kap. 2 � f�rsta stycket, eller
11. �vertr�delse av kontaktf�rbud enligt 24 � lagen (1988:688) om kontaktf�rbud
d�ms, om var och en av g�rningarna har utgjort led i en upprepad kr�nkning av
personens integritet, f�r olaga f�rf�ljelse till f�ngelse i h�gst fyra �r.
F�reslagen lydelse; f�r nuvarande lydelse se bilaga 9
6 kap. Om brott mot den sexuella integriteten m.m.
Allm�nna brott mot den sexuella integriteten
1 � Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomf�r ett samlag eller en
annan sexuell handling som med h�nsyn till kr�nk-ningens allvar �r j�mf�rlig med
samlag, d�ms f�r sexuellt �vergrepp till f�ngelse i l�gst tv� och h�gst sex �r.
Detsamma g�ller om genomf�randet best�r i att personen, som inte deltar frivilligt,
utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon annan. F�r att ett deltagande ska
anses frivilligt m�ste valet att delta komma till uttryck.
Ett uttryckt val att delta i en sexuell handling �r inte frivilligt om
1. det �r en f�ljd av misshandel, annat v�ld eller hot om brottslig g�rning, eller
en f�ljd av hot om att �tala eller ange annan f�r brott eller om att l�mna ett
menligt meddelande om annan,
2. g�rningsmannen otillb�rligt har utnyttjat att personen p� grund av allvarlig
r�dsla, berusning eller annan drogp�verkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk st�rning
eller annars, med h�nsyn till omst�ndigheterna, har befunnit sig i en s�rskilt
utsatt situation,
3. g�rningsmannen har f�rm�tt personen att delta genom att allvarligt missbruka att
personen st�r i beroendest�llning till g�rningsmannen, eller
4. g�rningsmannen har vilselett personen att delta genom att utge sig f�r att vara
n�gon som denne personligen k�nner, eller genom att utnyttja personens villfarelse
i det avseendet.
Om brottet i f�rsta stycket med h�nsyn till omst�ndigheterna vid g�rningen �r
mindre allvarligt, d�ms f�r sexuellt �vergrepp till f�ngelse i h�gst fyra �r.
2 � Om brottet i 1 � f�rsta stycket �r grovt, d�ms f�r grovt sexuellt �vergrepp
till f�ngelse i l�gst fyra och h�gst sju �r. Vid bed�mningen av
Bilaga 2
108
om brottet �r grovt ska det s�rskilt beaktas om brottet riktat sig mot ett barn, om
g�rningsmannen anv�nt v�ld eller hot som varit av s�rskilt allvarlig art eller om
fler �n en deltagit i g�rningen eller om g�rningsmannen med h�nsyn till
tillv�gag�ngss�ttet eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
Om brottet �r synnerligen grovt, d�ms f�r synnerligen grovt sexuellt �vergrepp till
f�ngelse i l�gst sex och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om brottet �r synnerligen
grovt ska det s�rskilt beaktas om g�rningen har orsakat synnerligt lidande eller
synnerligen stor kr�nkning eller om g�rningsmannen har visat synnerligen stor
3 � Den som genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 1 � med en person som
inte deltar frivilligt, d�ms f�r sexuell kr�nkning till f�ngelse i h�gst tv� �r.
Detsamma g�ller om genomf�randet best�r i att personen, som inte deltar frivilligt,
utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon annan. F�r att ett deltagande ska
anses frivilligt m�ste valet att delta komma till uttryck.
I fr�ga om bed�mningen av om deltagandet varit frivilligt till�mpas 1 � andra
stycket.
Om brottet �r grovt, d�ms f�r grov sexuell kr�nkning till f�ngelse i l�gst sex
m�nader och h�gst sex �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska det s�rskilt
beaktas om brottet riktat sig mot ett barn, om g�rningsmannen anv�nt v�ld eller hot
som varit av s�rskilt allvarlig art, om fler �n en deltagit i g�rningen eller om
g�rningsmannen med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller annars visat s�rskild
4 � Den som av grov oaktsamhet g�r sig skyldig till en s�dan g�rning som anges i 1
� f�rsta stycket, 2 � eller 3 � tredje stycket, d�ms f�r oaktsamt sexuellt
�vergrepp eller oaktsam sexuell kr�nkning till f�ngelse i h�gst fyra �r.
5 � Den som, i annat fall �n som avses i 1�4 ��, blottar sig f�r n�gon annan p� ett
s�tt som �r �gnat att v�cka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar
en person p� ett s�tt som �r �gnat att kr�nka personens sexuella integritet, d�ms
f�r sexuellt ofredande till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.
S�rskilda sexualbrott mot barn
6 � Den som med ett barn under femton �r genomf�r ett samlag eller en annan sexuell
sexuellt �vergrepp mot barn till f�ngelse i l�gst tv� och h�gst sex �r. Detsamma
g�ller om genomf�randet best�r i att barnet utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med
n�gon annan.
Detsamma g�ller �ven den som beg�r en g�rning som avses i f�rsta stycket mot ett
barn som fyllt femton men inte arton �r och som �r avkomling till g�rningsmannen
eller st�r under fostran av eller har ett liknande f�rh�llande till g�rningsmannen,
eller f�r vars v�rd eller tillsyn g�rningsmannen ska svara p� grund av en
myndighets beslut.
109
Bilaga 2
7 � Om brottet i 6 � �r grovt, d�ms f�r grovt sexuellt �vergrepp mot barn till
f�ngelse i l�gst fyra och h�gst sju �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska
det s�rskilt beaktas om g�rningsmannen har anv�nt v�ld eller hot om brottslig
g�rning eller om fler �n en f�rgripit sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i
�vergreppet eller om g�rningsmannen med h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller
barnets l�ga �lder eller annars visat s�rskild h�nsynsl�shet eller r�het.
Om brottet �r synnerligen grovt, d�ms f�r synnerligen grovt sexuellt �vergrepp mot
barn till f�ngelse i l�gst sex och h�gst tio �r. Vid bed�mningen av om brottet �r
synnerligen grovt ska det s�rskilt beaktas om g�rningen har orsakat synnerligt
lidande eller synnerligen stor kr�nkning eller om g�rningsmannen har visat
synnerligen stor h�nsynsl�shet eller r�het.
8 � Om brottet i 6 � med h�nsyn till omst�ndigheterna vid brottet �r att anse som
mindre allvarligt, d�ms f�r sexuellt utnyttjande av barn till f�ngelse i h�gst fyra
�r.
9 � Den som genomf�r en annan sexuell handling �n som avses i 6�8 �� med ett barn
under femton �r, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton �r och som
g�rningsmannen st�r i ett s�dant f�rh�llande till som avses i 6 � andra stycket,
d�ms f�r sexuell kr�nkning av barn till f�ngelse i h�gst tv� �r. Detsamma g�ller om
genomf�randet best�r i att barnet utf�r handlingen p� sig sj�lv eller med n�gon
annan.
Om brottet �r grovt, d�ms f�r grov sexuell kr�nkning av barn till f�ngelse i l�gst
sig p� barnet eller p� annat s�tt deltagit i �vergreppet eller om brottet med
h�nsyn till tillv�gag�ngss�ttet eller barnets l�ga �lder eller annars inneburit ett
h�nsynsl�st utnyttjande av barnet.
10 � Den som fr�mjar eller utnyttjar att ett barn under femton �r utf�r eller
medverkar i sexuell posering, d�ms f�r utnyttjande av barn f�r sexuell posering
till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.
Detsamma g�ller den som beg�r en s�dan g�rning mot ett barn som fyllt femton men
inte arton �r, om poseringen �r �gnad att skada barnets h�lsa eller utveckling.
Om brottet �r grovt, d�ms f�r grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering till
f�ngelse i l�gst sex m�nader och h�gst sex �r. Vid bed�m-ningen av om brottet �r
grovt ska det s�rskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i
st�rre omfattning, medf�rt betydande vinning eller inneburit ett h�nsynsl�st
utnyttjande av barnet.
11 � Den som, i annat fall �n som avses f�rut i detta kapitel, f�rm�r ett barn som
inte fyllt arton �r att mot ers�ttning f�reta eller t�la en sexuell handling, d�ms
f�r k�p av sexuell handling av barn till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.
Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller �ven om ers�ttningen har utlovats eller getts
av n�gon annan.
Bilaga 2
110
12 � Den som, i annat fall �n som avses f�rut i detta kapitel, sexuellt ber�r ett
barn under femton �r eller f�rm�r barnet att f�reta eller medverka i n�gon handling
med sexuell inneb�rd, d�ms f�r sexuellt ofredande av barn till b�ter eller f�ngelse
i h�gst tv� �r. Detsamma g�ller den som blottar sig f�r ett barn under femton �r p�
ett s�tt som �r �gnat att v�cka obehag eller annars genom ord eller handlande
ofredar ett barn p� ett s�tt som �r �gnat att kr�nka barnets sexuella integritet.
13 � Den som, i syfte att mot ett barn under femton �r beg� en g�rning f�r vilken
straff f�reskrivs i 6�10 eller 12 �, tr�ffar en �verenskommelse med barnet om ett
sammantr�ffande samt d�refter vidtar n�gon �tg�rd som �r �gnad att fr�mja att ett
s�dant sammantr�ffande kommer till st�nd, d�ms f�r kontakt med barn i sexuellt
syfte till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.
14 � Till ansvar som i detta kapitel �r f�reskrivet f�r en g�rning som beg�s mot
n�gon under en viss �lder ska d�mas �ven den som inte ins�g men hade sk�lig
anledning att anta att den andra personen inte uppn�tt den �ldern.
15 � Den som har beg�tt en g�rning enligt 8 � eller 9 � f�rsta stycket mot ett barn
under femton �r eller enligt 10 � f�rsta stycket eller 12 � f�rsta meningen, ska
inte d�mas till ansvar om det �r uppenbart att g�rningen inte inneburit n�got
�vergrepp mot barnet med h�nsyn till den ringa skillnaden i �lder och utveckling
mellan den som har beg�tt g�rningen och barnet samt omst�ndigheterna i �vrigt.
Detsamma g�ller den som har beg�tt en g�rning enligt 13 � om den har syftat till en
s�dan g�rning som anges i f�rsta stycket och som, om den hade fullbordats, enligt
vad som anges d�r uppenbarligen inte skulle ha inneburit n�got �vergrepp mot
barnet.
�vriga brott
16 � Den som, i annat fall �n som avses f�rut i detta kapitel, har vaginalt samlag
med eget barn eller dess avkomling, d�ms f�r samlag med avkomling till f�ngelse i
h�gst tv� �r.
Den som, i annat fall �n som avses f�rut i detta kapitel, har vaginalt samlag med
sitt helsyskon, d�ms f�r samlag med syskon till f�ngelse i h�gst ett �r.
Det som s�gs i denna paragraf g�ller endast om deltagandet har varit frivilligt.
17 � Den som, i annat fall �n som avses f�rut i detta kapitel, skaffar sig en
tillf�llig sexuell f�rbindelse mot ers�ttning, d�ms f�r k�p av sexuell tj�nst till
b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.
Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller �ven om ers�ttningen har utlovats eller getts
av n�gon annan.
111
Bilaga 2
18 � Den som fr�mjar eller p� ett otillb�rligt s�tt ekonomiskt utnyttjar att en
person har tillf�lliga sexuella f�rbindelser mot ers�ttning, d�ms f�r koppleri till
f�ngelse i h�gst fyra �r.
Om en person som med nyttjander�tt har uppl�tit en l�genhet f�r veta att l�genheten
helt eller till v�sentlig del anv�nds f�r tillf�lliga sexuella f�rbindelser mot
ers�ttning och inte g�r vad som sk�ligen kan beg�ras f�r att f� uppl�telsen att
upph�ra, ska personen, om verksamheten forts�tter eller �terupptas i l�genheten,
anses ha fr�mjat verksamheten och d�mas till ansvar enligt f�rsta stycket.
Om brottet i f�rsta eller andra stycket �r grovt, d�ms f�r grovt koppleri till
f�ngelse i l�gst tv� och h�gst �tta �r. Vid bed�mningen av om brottet �r grovt ska
det s�rskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i st�rre
omfattning, medf�rt betydande vinning eller inneburit ett h�nsynsl�st utnyttjande
av annan.
F�rs�k, f�rberedelse m.m.
19 � F�r f�rs�k till sexuellt �vergrepp, grovt sexuellt �vergrepp, synnerligen
grovt sexuellt �vergrepp, sexuell kr�nkning, grov sexuell kr�nkning, sexuellt
�vergrepp mot barn, grovt sexuellt �vergrepp mot barn, synnerligen grovt sexuellt
�vergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuell kr�nkning av barn, grov
sexuell kr�nkning av barn, utnyttjande av barn f�r sexuell posering, grovt
utnyttjande av barn f�r sexuell posering, k�p av sexuell handling av barn, k�p av
sexuell tj�nst, koppleri och grovt koppleri d�ms det till ansvar enligt 23 kap.
Detsamma g�ller f�r f�rberedelse till koppleri samt f�rberedelse och st�mpling till
och underl�tenhet att avsl�ja eller f�rhindra sexuellt �vergrepp, grovt sexuellt
�vergrepp, synnerligen grovt sexuellt �vergrepp, sexuellt �vergrepp mot barn, grovt
sexuellt �vergrepp mot barn, synnerligen grovt sexuellt �vergrepp mot barn, grovt
utnyttjande av barn f�r sexuell posering och grovt koppleri.
Bilaga 2
112
Nuvarande lydelse
35 kap.
4 �
De i 1 � best�mda tiderna ska r�knas fr�n den dag brottet begicks. Om det
1. 6 kap. 6�11 �� eller f�rs�k till s�dana brott,
Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2018.
113
Bilaga 2
F�rslag till lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken
H�rigenom f�reskrivs att 27 kap. 20 d � r�tteg�ngsbalken ska ha f�ljande lydelse.
Nuvarande lydelse
27 kap.
20 d �
Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som
och
2. avser tal i enrum, samtal mellan andra eller f�rhandlingar vid sammantr�den
�r,
3. brott som avses i 3 � lagen (1990:409) om skydd f�r f�retags-hemligheter, om det
b) v�ldt�kt enligt 6 kap. 1 � f�rsta eller andra stycket brotts-balken,
c) grovt sexuellt tv�ng enligt 6 kap. 2 � tredje stycket brotts-balken,
d) v�ldt�kt mot barn enligt 6 kap. 4 � f�rsta eller andra stycket brottsbalken,
e) grovt sexuellt �vergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 � andra stycket brottsbalken,
f) grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering enligt 6 kap. 8 � tredje stycket
brottsbalken,
g) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 � tredje stycket brottsbalken,
b) sexuellt �vergrepp enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket brotts-balken,
c) grov sexuell kr�nkning enligt 6 kap. 3 � tredje stycket brotts-balken,
d) sexuellt �vergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 � brottsbalken,
e) grov sexuell kr�nkning av barn enligt 6 kap. 9 � andra stycket brottsbalken,
f) grovt utnyttjande av barn f�r sexuell posering enligt 6 kap. 10 � tredje stycket
brottsbalken,
g) grovt koppleri enligt 6 kap. 18 � tredje stycket brottsbalken,
h) grov utpressning enligt 9 kap. 4 � andra stycket brottsbalken,
i) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a � femte stycket brottsbalken,
j) grovt �vergrepp i r�ttssak enligt 17 kap. 10 � tredje stycket brottsbalken,
Bilaga 2
114
k) grovt narkotikabrott enligt 3 � narkotikastrafflagen (1968:64), eller
l) grov narkotikasmuggling enligt 6 � tredje stycket lagen (2000:1225) om straff
f�r smuggling,
115
Bilaga 2
F�rslag till lag om �ndring i lagen (1988:609) om m�ls�gandebitr�de
H�rigenom f�reskrivs att 1 och 4 �� lagen (1988:609) om m�ls-�gandebitr�de ska ha
f�ljande lydelse
Nuvarande lydelse
1 �
N�r en f�runders�kning har inletts eller �terupptagits ska ett s�rskilt bitr�de f�r
m�ls�ganden (m�ls�gandebitr�de) f�rordnas i m�l om
1. brott enligt 6 kap. brottsbalken, om det inte �r uppenbart att m�ls�ganden
saknar behov av s�dant bitr�de,
2. brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, p� vilket f�ngelse kan f�lja, eller
enligt 8 kap. 5 eller 6 � brottsbalken eller f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling
till s�dant brott, om det med h�nsyn till m�ls�gandens personliga relation till den
misst�nkte eller andra omst�ndigheter kan antas att m�ls�ganden har behov av s�dant
bitr�de,
3. annat brott p� vilket f�ngelse kan f�lja, om det med h�nsyn till m�ls�gandens
personliga f�rh�llanden och �vriga omst�ndigheter kan antas att m�ls�ganden har ett
s�rskilt starkt behov av s�dant bitr�de.
Pr�vningen av f�rordnande av m�ls�gandebitr�de enligt f�rsta stycket 1 ska ske
omedelbart efter det att f�runders�kning har inletts eller �terupptagits.
M�ls�gandebitr�de f�r f�rordnas i h�gre r�tt, om �klagaren eller den tilltalade har
�verklagat domen i ansvarsdelen.
4 �
M�ls�gandebitr�de f�rordnas p� beg�ran av m�ls�ganden eller n�r det annars finns
anledning till det. Vid f�rordnandet till�mpas 26 � f�rsta stycket r�ttshj�lpslagen
(1996:1619).
I fr�ga om byte av m�ls�gande-bitr�de och r�tt f�r s�dant bitr�de att s�tta n�gon
annan i sitt st�lle till�mpas 26 � andra och tredje styckena r�ttshj�lpslagen.
M�ls�gandebitr�de f�rordnas p� beg�ran av m�ls�ganden eller n�r det annars finns
anledning till det. Till m�ls�gandebitr�de f�r en advokat, en bitr�dande jurist p�
advokatbyr� eller n�gon annan f�rordnas. Endast den som p� grund av sina kunskaper
och erfarenheter samt personliga egenskaper �r s�rskilt l�mpad f�r det aktuella
uppdraget f�r f�rordnas.
Byte av m�ls�gandebitr�de f�r ske efter s�rskilt tillst�nd och bara om det finns
s�rskilda sk�l. Om byte av bitr�de har skett en g�ng, f�r nytt byte ske endast om
det finns synnerliga sk�l. Ett m�ls�gande-bitr�de f�r inte utan r�ttens med-givande
s�tta n�gon annan i sitt
Bilaga 2
116
M�ls�gandebitr�det skall ent-ledigas, om det �r p�kallat med h�nsyn till
f�rh�llandena i m�let eller om det annars finns sk�l f�r det.
st�lle.
M�ls�gandebitr�det ska ent-ledigas, om det �r p�kallat med h�nsyn till
f�rh�llandena i m�let eller om det annars finns sk�l f�r det.
I �vrigt till�mpas i fr�ga om m�ls�gandebitr�de r�tteg�ngsbalkens regler om
r�tteg�ngsbitr�de.
Bilaga 3
117
F�rteckning �ver remissinstanserna (SOU 2016:60)
Efter remiss har yttrande �ver bet�nkandet l�mnats av Riksdagens ombudsm�n, Svea
hovr�tt, Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge, Stockholms tingsr�tt, J�nk�pings
tingsr�tt, G�teborgs tingsr�tt, Malm� tingsr�tt, Ume� tingsr�tt, Justitiekanslern,
Domstolsverket, �klagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalv�rden, Brottsf�re-
byggande r�det, Brottsoffermyndigheten, R�ttsmedicinalverket, Socialstyrelsen,
Folkh�lsomyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Barnombudsmannen,
S�dersjukhuset (Akutmottagning f�r v�ldtagna), L�nsstyrelsen i Stockholms l�n,
L�nsstyrelsen i �sterg�tlands l�n, Statens skolinspektion, Myndigheten f�r ungdoms-
och civilsamh�llesfr�gor, Diskrimineringsombudsmannen, Statens medier�d, Uppsala
universitet (Juridiska institutionen och Nationellt centrum f�r kvinnofrid), Lunds
universitet (Juridiska institutionen), G�teborgs universitet (Institutionen f�r
socialt arbete), Stockholms universitet (Juridiska fakultetsn�mnden och
Kriminologiska institutionen), Link�pings universitet (Barnafrid � Nationellt
kunskapscentrum), BUP Grinden Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms l�ns landsting,
Amnesty International svenska sektionen, Anh�riga till sexuellt utnyttjade barn
(ATSUB), Brottsofferjouren Sverige, ECPAT Sverige, Fatta, Fatta man, F�reningen
Tillsammans, HOPP Stockholm, Kvinnofronten, Kvinnors n�tverk, Riksf�rbundet f�r
homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras r�ttigheter (RFSL),
Riksf�rbundet f�r Sexuell Upplysning (RFSU), Riksidrottsf�rbundet (RF),
Riksorganisationen f�r kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Stiftelsen
Allm�nna Barnhuset, St�dcentrum Humleg�rden, Svensk f�rening f�r sexologi, Svenska
kyrkan, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kvinnolobby och Unizon.
Yttrande har �ven inkommit fr�n Centerkvinnorna, Se Sambandet, S-kvinnor,
Djurskyddet Sverige och Judex+.
Statens beredning f�r medicinsk och social utv�rdering, Statens skolverk, Svenska
Journalistf�rbundet och UNICEF Sverige har avst�tt fr�n att yttra sig.
Barnens r�tt i samh�llet (Bris), Fredrika Bremer f�rbundet, FUB F�r barn, unga och
vuxna med utvecklingsst�rning, F�reningen f�r Sveriges ungdomsmottagningar,
Riksf�rbundet Kriminellas Revansch I Samh�llet (KRIS), LSU � Sveriges
ungdomsorganisationer, RFSL Ungdom, Riksf�reningen St�dcentrum mot incest,
Riksorganisationen M�n f�r J�mst�lldhet, R�dda barnen, R�da korset, Scouterna,
Svenska f�reningen f�r barn- och ungdomspsykiatri, Sveriges domaref�rbund,
Terrafem, UN Women Sverige och World childhood foundation har beretts tillf�lle att
yttra sig men har inte kommit in med n�got yttrande.
Bilaga 4
118
Utdrag ur sammanfattningen av bet�nkandet Ett
starkt straffr�ttsligt skydd mot k�p av sexuell
tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p av
sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42)
Uppdraget
Den del av v�rt uppdrag, som vi redovisar i detta delbet�nkande, har varit
att unders�ka om det finns behov av �tg�rder i syfte att s�kerst�lla ett
starkt straffr�ttsligt skydd mot k�p av sexuell tj�nst och k�p av sexuell
handling av barn. Vi har i det sammanhanget haft i uppdrag att
� utv�rdera vilket genomslag 2011 �rs h�jning av straffmaximum f�r
brottet k�p av sexuell tj�nst har f�tt, i syfte att s�kerst�lla att straffet
vid allvarliga k�p av sexuell tj�nst fullt ut motsvarar brottslighetens
allvar,
� analysera och ta st�llning till om k�p av sexuell tj�nst ska undantas
fr�n kravet p� dubbel straffbarhet samt att, oavsett v�rt
st�llningstagande i sak, l�mna f�rslag p� hur ett undantag fr�n kravet
p� dubbel straffbarhet b�r utformas, och
� se �ver straffskalan f�r k�p av sexuell handling av barn och �verv�ga
en h�jning av straffminimum, i syfte att s�kerst�lla en straffskala som
�terspeglar brottets allvar.
Vidare har utredningen haft i uppdrag att se �ver och utv�rdera
till�mpningen av oaktsamhetskravet f�r g�rningsm�n betr�ffande brottsoffers
�lder vid sexualbrott mot barn (6 kap. 13 � brottsbalken [BrB]), i
syfte att med utg�ngspunkt i resultatet av det arbetet �verv�ga behovet av
lag�ndringar.
Utredningens �vriga uppdrag, att unders�ka om det finns behov av
�tg�rder i syfte att s�kerst�lla ett starkt straffr�ttsligt skydd mot
m�nniskohandel, att se �ver straffskalorna f�r m�nniskohandel och
koppleri samt att g�ra en �versyn av det straffr�ttsliga skyddet mot
exploatering av utsatta personer s�som f�r tv�ngsarbete, tiggeri eller f�r
annan ekonomisk vinning, kommer att redovisas i ett slutbet�nkande fr�n
utredningen.
119
Bilaga 4
Bed�mningar och f�rslag
[- - -]
Oaktsamhetskravet f�r g�rningsm�n betr�ffande brottsoffers �lder vid sexualbrott
mot barn
Huvudregeln �r att det kr�vs upps�t f�r att n�gon ska kunna f�llas till ansvar f�r
brott enligt brottsbalken, men om det s�rskilt f�reskrivs n�got annat g�ller det (1
kap. 2 � f�rsta stycket BrB). F�r sexualbrotten i 6 kap. BrB finns ett s�dant
undantag. Enligt 6 kap. 13 � ska n�mligen ocks� den d�mas f�r brott som inte ins�g
men som hade sk�lig anledning att anta att den andra personen inte hade uppn�tt en
viss �lder.
Best�mmelsen inf�rdes i samband med brottsbalkens tillkomst. Av f�rarbetena till
best�mmelsen framg�r att best�mmelsen ska till�mpas med stor f�rsiktighet och att
det f�r straffansvar st�lls krav p� en t�m-ligen h�g grad av oaktsamhet.
Best�mmelsen fyller en viktig funktion i uppr�tth�llandet av det straffr�ttsliga
skyddet f�r barn mot att uts�ttas f�r sexuella �vergrepp. Gemensamt f�r
best�mmelserna om sexualbrott mot barn �r n�mligen att m�ls�ganden �r under en viss
�lder, vanligen 15 �r men i vissa fall 18 �r. Det blir d� betydelsefullt vad som
kan visas betr�ffande g�rnings-mannens insikt om brottsoffrets �lder och hur
lagbest�mmelsen om detta �r utformad.
I v�r genomg�ng av praxis har vi funnit att det saknas en gemensam
aktsamhetsstandard i fr�ga om vad kr�vs i f�rh�llande till barnets �lder f�r att en
tilltalad ska f�llas till ansvar f�r sexualbrott mot barn. Vidare har vi i v�r
genomg�ng noterat stora variationer i domstolarnas oaktsamhetsbed�mningar, bl.a.
genom att domstolar i m�nga fall bed�mer liknande omst�ndigheter p� olika s�tt. Som
exempel p� s�dana omst�ndigheter kan n�mnas g�rningsmannens �lder, g�rningsmannens
k�nnedom om m�ls�gandens skolg�ng, att m�ls�ganden har anv�nt sitt f�delse�r i sin
e-postadress eller profilnamn samt att g�rningsmannen inte har kontrollerat
m�ls�gandens �lder i tillr�cklig utstr�ckning. Detta riskerar att allvarligt
f�rs�mra skyddet f�r de barn som utsatts f�r sexuella �vergrepp och �ven
f�rutsebarheten f�r de tilltalade.
Vidare framg�r av v�r genomg�ng att det f�rekommer stor variation i hur domstolarna
resonerar kring m�ls�gandens kroppsutveckling f�r att bed�ma g�rningsmannens skuld.
Det kan ocks� konstateras att ett anv�ndande av bed�mningar av ungas
kroppsutveckling som utg�ngspunkt f�r g�rningsm�ns insikt eller misstanke om barns
�lder innefattar brister, inte minst ur ett barnskyddsperspektiv.
Mot denna bakgrund anser vi att best�mmelsen beh�ver �ndras. Utredningen har d�rvid
�verv�gt kraftigt sk�rpta krav p� g�rnings-mannen genom att s�nka niv�n f�r
straffbarhet under oaktsamhet, t.ex. genom krav p� strikt ansvar eller lagstadgad
kontrollskyldighet. S�dana krav skulle dock av r�ttss�kerhetssk�l bli f�r
l�ngtg�ende. I st�llet ska enligt v�rt f�rslag en allm�n oaktsamhetsbed�mning
g�ras. Vid en s�dan bed�mning ska samtliga f�religgande omst�ndigheter beaktas.
Vidare
Bilaga 4
120
tydligg�rs att det f�r att straffansvar ska kunna komma i fr�ga �r tillr�ckligt att
g�rningsmannen varit omedvetet oaktsam. Med omedveten oaktsamhet avses att man
pr�var vad g�rningsmannen kunde ha gjort f�r att komma till relevant insikt och
d�refter om man kan beg�ra av g�rningsmannen att han eller hon skulle ha gjort det
som man i det f�rsta ledet har funnit att han eller hon hade f�rm�ga och tillf�lle
att g�ra. Vi f�resl�r d�rmed att best�mmelsen i 6 kap. 13 � BrB formuleras s� att
till ansvar, som i 6 kap. BrB �r f�reskrivet f�r en g�rning som beg�s mot n�gon
under en viss �lder, ska d�mas �ven den som varit oaktsam i f�rh�llande till att
den andra personen inte hade uppn�tt den �ldern. �ndringen �r avsedd att inneb�ra
ett f�rtydligande av till�mpningsomr�det, men inneb�r ocks� en viss sk�rpning av
kravet p� aktsamhet hos en g�rningsman f�r att han eller hon ska kunna undvika
straffansvar.
Ikrafttr�dande m.m.
Lag�ndringarna f�resl�s tr�da i kraft den 1 juli 2017. N�gra s�rskilda
�verg�ngsbest�mmelser beh�vs inte.
Konsekvenser
Ett genomf�rande av de f�rslag vi l�mnat kommer sammantaget inte medf�ra n�gra
alltf�r stora kostnads�kningar f�r det allm�nna. V�ra f�rslag ang�ende
gradindelning av brotten k�p av sexuell tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p av
sexuell handling samt sk�rpningen av straffet f�r det sistn�mnda brottet kan antas
leda till att en st�rre andel av g�rningsm�nnen �n i dag kommer att d�mas till
annan p�f�ljd �n b�ter. �ven v�rt f�rslag om en �ndring av formuleringen av
oaktsamhetskravet f�r g�rningsm�n i f�rh�llande till ett ungt brottsoffer kan
f�rv�ntas medf�ra att n�got fler g�rningsm�n d�ms till ansvar �n i dag. Detta
skulle medf�ra en kostnads�kning f�r Kriminalv�rden. De ekonomiska konsekvenserna
�r emellertid sv�rbed�mda och bygger p� uppskattningar. V�r uppfattning �r dock att
eventuella �kade kostnader till f�ljd av v�ra f�rslag kan antas rymmas inom
befintliga anslag.
Flera av v�ra f�rslag kan �ven f�rv�ntas kr�va viss utbildning och information till
personal inom r�ttsv�sendet. �ven dessa kostnader kan antas rymmas inom befintliga
anslag.
Andra konsekvenser av v�ra f�rslag �r att de kan antas medf�ra vissa positiva
effekter f�r det brottsf�rebyggande arbetet. Vidare �r v�r uppfattning att v�ra
f�rslag, som i flera avseenden utg�r tydligg�randen, kan f�rv�ntas leda till �kad
f�rutsebarhet och r�ttss�kerhet samt skapa f�ruts�ttningar f�r en mer nyanserad
till�mpning inom s�v�l de brottsbek�mpande myndigheterna som den d�mande
verksamheten.
121
Bilaga 5
Utdrag ur lagf�rslaget i delbet�nkandet Ett starkt straffr�ttsligt skydd mot k�p av
sexuell tj�nst och utnyttjande av barn genom k�p av sexuell handling, m.m. (SOU
2016:42)
F�rslag till lag om �ndring i brottsbalken
H�rigenom f�reskrivs att 6 kap. 13 � brottsbalken ska ha f�ljande lydelse.
Nuvarande lydelse
[- - -]
6 kap.
13 �13
under en viss �lder skall d�mas �ven den som inte ins�g men hade sk�lig anledning
att anta att den andra personen inte uppn�tt den �ldern.
under en viss �lder ska d�mas �ven den som varit oaktsam i f�rh�llande till att den
andra personen inte hade uppn�tt den �ldern.
[- - -]
Bilaga 6
122
F�rteckning �ver remissinstanserna (SOU 2016:42)
Efter remiss har yttrande �ver bet�nkandet l�mnats av Riksdagens ombudsm�n, Svea
hovr�tt, Hovr�tten f�r V�stra Sverige, Solna tingsr�tt, J�nk�pings tingsr�tt,
Helsingborgs tingsr�tt, G�vle tingsr�tt, Ume� tingsr�tt, Justitiekanslern,
Domstolsverket, �klagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalv�rden,
Brottsf�rebyggande r�det, Brottsoffermyndigheten, R�ttsmedicinalverket,
F�rsvarsmakten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Barnombudsmannen,
L�nsstyrelsen i Stockholms l�n, L�nsstyrelsen i �sterg�tlands l�n, Myndigheten f�r
ungdoms- och civilsamh�llesfr�gor, Uppsala universitet (Juridiska institutionen och
Nationellt centrum f�r kvinnofrid), Stockholms universitet (Juridiska institutionen
och Kriminologiska institutionen), Ume� universitet (Juridiska institutionen),
Diskrimineringsombudsmannen, Stockholms kommun, Malm� kommun, Norrk�pings kommun,
Lule� kommun, Sveriges advokatsamfund, Brottsofferjouren Sverige, ECPAT Sverige,
Stiftelsen Allm�nna Barnhuset, Plattformen Civila Sverige mot m�nniskohandel,
Riksf�rbundet f�r homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras
r�ttigheter (RFSL), Riksf�rbundet f�r sexuell upplysning (RFSU), Riksorganisationen
f�r kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Sveriges Kvinnolobby och Unizon.
Yttrande har ocks� inkommit fr�n S-kvinnor, Centerkvinnorna, Kvinnofronten. Ett
yttrande har dessutom inkommit fr�n en enskild person.
Migrationsverket, Folkh�lsomyndigheten, Traumamottagning Elefanten
Universitetssjukhuset Link�ping, Sveriges Kommuner och Landsting, Statens skolverk,
Karlstads kommun, UNICEF Sverige, G�teborgs kommun, Link�pings universitet
(Barnafrid � Nationellt kunskapscentrum), Malm� h�gskola (Institutionen f�r socialt
arbete), Amnesty International, svenska sektionen, Bris � Barnens r�tt i samh�llet,
Fonden f�r m�nskliga r�ttigheter, F�reningen f�r Sveriges Ungdomsmottagningar, M�n
f�r J�mst�lldhet, N�tverket PRIS � Prostituerades revansch i samh�llet, RFSL
Ungdom, Rose Alliance, R�dda Barnen, Sveriges domaref�rbund och World Childhood
Foundation har avst�tt fr�n att yttra sig.

En Ny Sexualbrottslagstiftning Byggd Pa Frivillighet

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

En Ny Sexualbrottslagstiftning Byggd Pa Frivillighet

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

1

You might also like