STVA 14 Statsvetenskaplig introduktion hemtentamen.

Ordtal: 1497

I försäkringskassans socialförsäkringsrapport beskrivs kön som den enskilt viktigaste orsaken till den
ojämlika fördelningen av uttagna föräldrarpenningdagar. Trots de ökade ekonomiska incitamenten för
en mer jämlik uppdelning är skillnaderna fortsatt stora1 Detta illustreras i en graf över föräldrapar som
delat lika efter inkomst, i vilken enbart 24% av olikkönade par med en jämn inkomstfördelning delar
lika på föräldrarpenningdagarna, medan motsvarande procentsats hos samkönade par är 48%.2 I
intervjuer utförda av försäkringskassan har det visat sig att många par upplever att det finns en
ettårs-norm som säger att mamman bör stanna hemma första året, annars riskerar paret sociala
sanktioner.3

I texten som följer ska jag göra en historisk beskrivning av kvinnliga könsnormer kopplade till
kvinnors större ansvar för den privata sfären. Jag kommer att argumentera för att dessa normer har
uppstått ur ett historiskt förtryck, använts för att marginalisera kvinnan. Slutligtvis ska jag
argumentera för en delad föräldraförsäkring, som bot på dessa förtryckande könsnormer. Till min
hjälp använder jag mig av bland annat fyra, inom statsvetenskapen, centrala begrepp och
teoribildningar kring dessa: frihet, jämlikhet, rättigheter och makt.

Inom feministisk teori finns en kritik av den historiska uppdelningen mellan den privata och den
offentliga sfären. Den privata sfären hör kvinnan till och är avskild från politiken. Således blir hennes
frågor aldrig föremål för politisk debatt. Kvinnan anses inte ha något legitimt anspråk på politisk makt
då hon är intellektuellt underordnad mannen. Mary Wollstonecraft menar att resonemanget är djupt
problematiskt eftersom kvinnors hemarbete likväl kräver ett stort mått av intelligens. I sin bok, A
vindication of the right of women, argumenterar hon för kvinnligt deltagande i den offentliga sfären,
samt att de arbete kvinnor utför ska värderas högre.4 Den djupt rotade vanföreställningen om kvinnors
lägre intelligens blir ett slags självuppfyllande profetia då kvinnors låga deltagande i den offentliga
sfären gör att de inte får chans att utveckla sitt intellekt. Enligt marxistisk/socialistisk feminism är det
här ett sätt att utöva illegitim makt över kvinnor, till förmån för det kapitalistiska systemet och en
stark äganderätt. Genom att ge kvinnor sämre löner samt låta dem utföra oavlönat hemarbete

1
Försäkringskassan. De jämställda föräldrarna: vad ökar sannolikheten för ett jämställt
föräldrapenninguttag? 2013. sida 6.
https://www.forsakringskassan.se/download/18.3b0dc6ef17db11eab724bb7/1649071616954/de-jamst
allda-foraldrarna-socialforsakringsrapport-2013-8.pdf.
2
Försäkringskassan. Föräldrapenning bland samkönade och olikkönade föräldrar. 2021. (Diagram) s.
4.
3
Försäkringskassan. Föräldraskapsideal och deras förverkligande: En forskarrapport om föräldrars
uppfattning om vad som underlättar och förhindrar ett delat föräldraskap i Sveriges. 2018. sida.37.
https://www.forsakringskassan.se/download/18.3b0dc6ef17db11eab724bbb/1649071912160/foraldras
kapsideal-och-deras-forverkligande-socialforsakringsrapport-2018-3.pdf
4
Hallberg Peter et al. Tretton texter i politisk teori. Malmö: Liber AB. 2009. sida.16-17
effektiviseras kapitalismen på bekostnad av kvinnors sociala och ekonomiska beroendeställning i
förhållande till sina män.5

Att befinna sig i en beroendeställning gentemot någon annan kan räknas som att vara fri eller ofri
beroende på vilket frihetsbegrepp man anammar. Jag ska nu resonera kring tre olika syner på frihet:
negativ frihet, positiv frihet, samt frihet från dominans. Isaiah Berlin beskriver negativ frihet som att
fritt kunna handla efter egen vilja, utan hinder från någon eller något.6 Utifrån den här beskrivningen
blir det tydligt att kvinnor som inte tillåtits delta i det offentliga rummet av män har varit direkt
frihetsberövade. Det negativa frihetsbegreppet kan däremot inte förklara hur vissa kvinnor som väljer
att hålla kvar vid förtrycket kan vara ofria, vilket leder mig vidare till den positiva synen på frihet.
Berlin definierar positiv frihet som något som innehas av en fullt rationell och upplyst person. Givet
att människors viljor och önskningar påverkas av yttre faktorer menar Berlin att dessa inte
nödvändigtvis är ens sanna vilja.7 Mary Wollstonecraft sa följande: “”Med tanke på hur länge kvinnor
har varit beroende, är det då så konstigt att vissa av dem klamrar sig fast vid sina kedjor?””8
Fenomenet kan förklaras av att kvinnors tillvaro är så starkt präglad av beroende och förtryckande
normer, att deras viljor justeras därefter. De lär sig helt enkelt att tycka om sitt förtryck. Vidare menar
Berlin att vi kan tvinga folk till frihet, genom att göra anspråk på att veta vad som är bäst för dem.9
Således ter sig Berlins rättfärdigande av positiv frihet som något hypotetiskt kontrakt som
vederbörande hade godkänt, hade hon varit fullt rationell. Samtidigt menar Berlin att expertstyret inte
kommer utan sina risker. Vi vet aldrig vad personer i maktpositioner kan rättfärdiga för handlingar i
“godhetens” namn.10

Ett annat sätt att tolka fenomenet på är genom ett tredje frihetsbegrepp som Lena Halldenius är
förespråkare av. Det innebär att vi är ofria i den mån vi befinner oss i en beroendeställning till någon
annan, vems välvilja vi är i direkt beroende av. Med kunskap om att vår överman kan växla till en
ondskefull tyrann är vi måna om att forma våra viljor och anspråk därav.11 Kvinnor, som historisk sett
har befunnit sig i en beroendeställning till sina män har enligt denna syn på frihet inte varit fria,
eftersom de har varit beroende av sina makars välvillighet. Halldenius drar slutsatsen att alla
maktrelationer de facto är frihetsbegränsande men samtidigt något nödvändigt ont, som vi inte klarar
oss utan.12

5
Carlsson, Karoline. Feminism VT23.pdf. sida. 22
6
Beckman, Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009. sida. 63-64
7
ibid sida. sida. 78-79
8
Halldenius, Lena. Liberalism. 2 uppl. Malmö: Bokbox förlag. 2011. sida. 44
9
Beckman, Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009. sida. 78-79
10
ibid sida. 78-79
11
Halldenius, Lena. Liberalism. 2 uppl. Malmö: Bokbox förlag. 2011. s.43
12
Halldenius, Lena. Liberalism. 2 uppl. Malmö: Bokbox förlag. 2011. sida. 45
En annan filosof som ställer sig kritisk till inskränkningar på individers frihet är John Rawls. Han
menar att vi människor är jämlikar och har en uppsättning okränkbara rättigheter. Dessa härleder han
från sitt teoretiserande kring begreppet rättvisa.13 För att förstå hur ett helt och hållet rättvist samhälle
ska se ut, hänvisar Rawls till idén om ursprungspositionen. I ursprungspositionen befinner sig
människor bakom ‘okunnighetens slöja’. Här har de ingen kunskap om sina tidigare liv, sin
socioekonomiska status, eller sina viljor och preferenser. Eftersom människorna inte vet vilken
ställning de har ute i världen kommer de att välja jämlikhet framför ojämlikhet, då igen är benägen till
risk. Ojämlikheter i maktpositioner och ekonomi accepteras bara i den mån de är de allra sämst ställda
till gagn.14 Kvinnor kan, enligt den här synen sägas ha varit ytterst orättvist behandlade. De
ojämlikheter som till dagen består, i form av färre maktpositioner och lägre löner är dem knappast till
gagn.

John Rawls räknas till en grupp som kallas kontraktsteoretiker. Trots att hans rättviseprinciper kan
tolkas utifrån ett feministiskt perspektiv, adresserade han nödvändigtvis inte kvinnliga fri och
rättigheter direkt. Andra kontraktsteoretiker kan däremot sägas ha använt det hypotetiska kontraktet
för att legitimera kvinnans underordnade position. Carole Pateman skriver i The sexual contract att
det sociala kontraktet är ett patriarkalt kontrakt där män frånsäger sig sina naturliga rättigheter mot
sina medborgerliga rättigheter. Kvinnor har systematiskt uteslutits ur kontraktets andra hälft, det
sexuella kontraktet.15 Detta har gjorts mot förevändningen att kvinnor föds till underkastelse och
därmed inte räknas som individer som kan ingå politiska överenskommelser. Detta förefaller Pateman
mycket märkligt då kontraktsteoretiker ser att kvinnan är förmögen att, samt skyldig till att ingå i
äktenskapskontraktet.16 Förskjutningen av det sexuella kontraktet till äktenskapskontraktet har
legitimerat mannens förmyndarskap över kvinnan samt förhindrat att frågan om kvinnors rättigheter
politiseras.17

Kvinnors marginalisering som grupp kan även förstås som ett uttryck för patriarkal makt på olika
nivåer. Robert Dahl definierar makt som ett direkt inflytande mellan individer, vilken förutsätter en
öppen konflikt. En individ har makt över en annan i den mån hon får den andra att agera mot sin egen
vilja.18 För att illustrera skulle ett exempel på makt kunna vara att en man med förmyndarskap över
sin hustru inte tillåter henne att söka jobb. Bachrach och Baratz anser också att makt endast kan
utövas när det finns en öppen intressekonflikt. Makten är däremot inte begränsad till direkt påverkan
på individer som i fall ett. Här kan istället makt utövas genom att besluta om vad som ska beslutas

13
Beckman, Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009. s. 273
14
Ibid. sida. 276
15
Hallberg, Peter et al. Tretton texter i politisk teori. Malmö: Liber AB. 2009. sida. 257
16
Ibid. sida. 259
17
Ibid. sida. 257
18
Beckman Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009. sida. 21
om, vilka frågor som ska finnas med på dagordningen.19 Här skulle exempelvis förskjutningen från det
sexuella kontraktet till äktenskapskontraktet kunna ses som ett uttryck för makt, genom vilket frågan
om kvinnors ställning aldrig når den politiska dagordningen. Steven Lukas föreslår en tredje syn på
makt som innebär att makt inte måste utövas i en öppen konflik. Makt kan utövas genom en
socialiseringsprocess, genom vilken individernas viljor och preferenser formas.20 Enligt denna syn kan
kvinnor som fogar sig efter de förtryckande könsnormerna kunna sägas vara föremål för
maktutövande.

Från 1700-talets mitt blev synen på politiken mer konstruktiv och radikal. Politiken sågs som ett
projekt för att skapa och omforma samhället. Man kunde exempelvis frigöra människor från förtryck
genom reformer.21 Sedan dess har en rad om reformeringar gjorts i det svenska samhället. Bland annat
kvinnlig rösträtt år 1919 och lika lön för lika arbete år 1960.22 Jag har fram tills nu belyst
könsnormernas förtryckande karaktär och historia. Jag ska nu argumentera för att vi vi bör dela på
föräldraförsäkringen för att underminera gamla förtryckande könsnormer och omforma nya mer
jämlika relationer.

Anledningen varför många samkönade par inte delar lika på föräldraförsäkringen är på grund av
könsnormer som föreskriver att kvinnan bör vara hemma med barnen i större utsträckning. Kvinnor
och mäns frihet tycks alltså begränsad av normer, som utgör en form av makt. Om det vore lag på att
föraldrapenningen skulle delas lika hade normerna underminerats och stigman minskat. Det finns
däremot par som säger att de inte är intresserade av att dela lika. Detta kan enligt positiv frihet bero på
att de inte har full förståelse för normernas förtryckande natur. Om de nu hade varit fullt informerade
och trots allt inte ville dela lika på föräldrapenningen hade ett tvång från staten kunnat ses som en
frihetskränkning. Däremot tror jag att denna frihetskränkning kan vara nödvändig för att bryta ner
normerna och göra alla individer till fullkomligt fria och rationella agenter på sikt. Jag ser således
inget egenvärde i att dela lika.

19
Beckman, Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009. sida. 35
20
Ibid. sida. 35
21
Nordin, Svante. Det politiska tänkandets historia. 4 upp. Lund: Studentlitteratur AB. 2017. sida. 116
22
Carlsson, Karoline. Feminism VT23.pdf. Sida. 4
 Referenslista

Beckman, Ludvig et al. Texter i samtida politisk teori. 2 uppl. Malmö: Liber AB. 2009

Carlsson, Karoline. Feminism VT23.pdf

Försäkringskassan. De jämställda föräldrarna: vad ökar sannolikheten för ett jämställt

föräldrapenninguttag? Försäkringskassan, 2013.
https://www.forsakringskassan.se/download/18.3b0dc6ef17db11eab724bb7/1649071616954/de-jamst
allda-foraldrarna-socialforsakringsrapport-2013-8.pdf

Försäkringskassan. Föräldrapenning bland samkönade och olikkönade föräldrar. 2021. (Diagram)

sida. 4.

Försäkringskassan. Föräldraskapsideal och deras förverkligande: En forskarrapport om föräldrars

uppfattning om vad som underlättar och förhindrar ett delat föräldraskap i Sveriges. 2018.
https://www.forsakringskassan.se/download/18.3b0dc6ef17db11eab724bbb/1649071912160/foraldras
kapsideal-och-deras-forverkligande-socialforsakringsrapport-2018-3.pdf

Halldenius, Lena. Liberalism. 2 uppl. Malmö: Bokbox förlag. 2011

Hallberg, Peter et al. Tretton texter i politisk teori. Malmö: Liber AB. 2009

Nordin, Svante. Det politiska tänkandets historia. 4 upp. Lund: Studentlitteratur AB. 2017