Professional Documents
Culture Documents
Politiska System
Politiska System
Inledning
Institutioner
● Hur aktörer driver sina intressen, vilka strategier som är effektiva, påverkas av den
institutionella uppbyggnaden.
● Attityder och förväntningar formas efter institutioner.
○ I presidentstyren tenderar väljare att värdesätta starka ledare
Jämförelse
● Viktigt för att hitta generellt giltig kunskap
● Länder väljs efter hur det på ett lyckat sätt kan förklara de frågor man vill analysera
Competition
● Spatial competition: Certain questions
● Valence competition: The perceived ability of parties or leaders to work effectively
Essential points
● Political scientists lack training in logic.
● They are unconscious thinkers. Overconious thinkers are neither good - those who
can’t determine hot from cold without a thermometer.
● There has been an expansion of politicization.
● The “lengthening spectrum of political systems”: a world wide cross-area comparison,
to which our vocabulary is not necessarily well adapted.
○ So far we have broadened the meaning of terms, and thus the range of
application.
Comparative methods can best be understood in comparison with the two other fundamental
strategies of research: the experimental and statistical methods.
● The experimental method examines equivalent groups by exposing one of them to a
stimuli. This method can only rarely be used due to practical and ethical
impediments. The problem of control can never be handled perfectly, as the
investigator can’t know for sure that her groups are completely alike in every respect.
● The statistical method: Handles the problem of control by means of partial
correlations.
● Problem with comparative methods: few cases and many variables.
○ Increase the number of cases and the number of historical times.
○ Reduce the “property space” of the analysis by merging similar variables
together.
○ Focus the comparative analysis on “comparable” cases
● Can be better to compare a country over time since many variables will stay
unchanged.
● Different types of case studies
○ Atheoretical case studies: purely descriptive studies that don’t rely on
generalizations or theory.
○ Interpretative case studies: Shed light on different aspects by applying
already existing generalizations and theories.
○ Theory-confirming and theory-infirming studies: Test propositions and whether
they are confirmed or infirmed, act as weakening or strengthening instances
to the theory at hand.
○ Deviant case analysis: Test cases that deviates from generalizations in order
to reveal the cause.
○ Hypothesis-generating case study
● Ambiguity, confusion, and disputes about categories are common in the social
sciences.
● A source to this is the search for generalization.
● Sartoris conceptual stretching and distortion. We want to achieve the virtue of
conceptual traveling without vomiting the vice of conceptual stretching.
Avoiding Conceptual Stretching: Sartori’s Framework
● Intension and extension och categories.
● Sartori's ladder of generality
○ If one category fit to one set of cases is applied to new cases, extension of
the category can be enlarged by minimizing its intension. This is done by
obeying the law of inverse variation.
Family Resemblance Categories
● ludwig Wittgenstein
● There can’t be one attribute that members of a category all share. They can only
possess these to a greater or lesser degree.
Radial Categories
● Members of categories are only the best examples of the categories. They don’t
necessarily need to possess all attributes. E.g. “mother” or “democracy”
○ These two terms are the primary category, whereas “birth mother” or “direct
democracy” would be secondary categories.
Föreläsning
Delegerings-schema
Riksdagen
Särdrag
● Kammare: Enkammarsystem ersatte tvåkammarsystem då de uppfattades som mer
demokratiskt.
● Utskott: Sverige har permanenta fackutskott.
Permanent Tillfälligt
Fack Sverige
Funktion
● Europa
● Omröstning: eliminationsmetoden - En metod som används när flera förslag
föreligger.
Förvaltningen
● Oberoende
● Europa
● Organisationen
Kommunalt självstyre
● Beslutande folkvalda församlingar
● Beskattningsrätt
● Trender och spänningar
Tala om vad man ska skriva om, skriv det och berätta att man har skrivit det.
Gå fort in på frågan och håll dig till ämnet.
Föreläsning Jessica
Det svenska valsystemet genom historien
● Fram till 1909: envalssystem i enmanskretsar
● 1952 från heltalsmetoden till jämkande uddatalsmetoden
● 1970: en och samma valdag (riksdag, region, landsting) och spärr på 4%.
Sverige val
● Alla val i Sverige är proportionella
● Riksdagen
● Regionfullmäktige
● Kommunfullmäktige
● Europaparlamentet
● (Folkomröstningar)
Valsystemets grunder
● Allmän rösträtt från 1991
● 1866 tvåkammarsystemet kom
● 1909 Allmän rösträtt för män
● 1919 allmän och lika rösträtt
● 1921 kvinnor fick rösträtt
● 1924 män behövde inte längre fullgjort värnplikten
● 1937 intagna på häkten och anstalter får rösta
● 1945 åldern sänks till 21 år
Valsystemet idag
● Lika rösträtt (väger lika tungt)
● Fria val (fritt att välja röst)
● Hemliga val
● Direkta val
● indelat i 29 valkretsar
● 310 fasta mandat. 39 utjämningmansdat
● Partier nominerar kandidater via listor.
● Jämkande uddatalsmetoden
Regionval
● Separata val i 21 regioner
● Antal mandat beror på befolkningsmängd.
Kommunalval
● Separata val i 290 kommuner
● Antal mandat beror på befolkningsmängd
● Partierna nominerar via sina listor
● Spärr på 2%
Europaparlamentsval
● Separata val i alla 27 länder
● Vart femte år
● Sverige har 21 av totalt 705 mandat
Personval och geografisk representation
● En potentiell kritik mot proportionella system är att de missgynnar personval och
geografisk representation
● valkretsar ska ge geografisk representation
● Personröstning på namnvalsedel ska ge personval
Representation
● Proportionella system gynnar kvinnor och minoriteter
Uddatalsmetoden och heltalsmetoden
● Olika metoder för att räkna ut mandat i valkretsar inom proportionella system
● Heltalsmetoden (d’Hondt eller Jefferson metoden)
● Uddatalsmetoden (Webster)
Sveriges grundlagar
● Regeringsformen
● Successionsordningen
● Tryckfrihetsförordningen
● Yttrandefrihetsgrundlagen
● Riksdagsordningen?
Talmannen
● Riksdagens främste representant
● Talmannen leder arbetet i kammaren
● Central roll då regering ska bildas.
Regeringsbildning i Sverige
● Regeringen kan avgå genom misstroendeförklaring
Tidöavtalet
● The Sweden Democrats have veto over all policy proposals proposed by the
government
● We don’t know who proposes policy and which policies the SD rejects.
● Thus, it’s difficult to hold any party responsible for their actions.
Jessica 8/3
Kol och stålgemenskapen 1952
● Europa i ruiner efter andra världskriget
● Kol och stålgemenskapen skulle förhindra en ny kapprustning.
● Skrevs under i Parisfördraget
● Kol och stålproduktionen kontrollerades överstatligt
● Ekonomiskt och politiskt projekt
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och Euratom - 1958
● Skapa en inre marknad och en tullunion
● Mynnar ut i Romfördraget
Fusionsfördraget Treaty of Brussels - 1967
● Skapa ett gemensamt institutionellt ramverk.
Europeiska enhetsakten - 1987
● Fler medlemsländer
● Frustration över stagnation i ekonomin.
○ Ville skapa en fungerande inre marknad.
● Ökad makt för parlamentet och Europeiska rådet
Maastrichtfördraget - 1993
● EU skapas
○ Europeiskt medborgarskap
○ Gemensam valuta
○ Utrikes och säkerhetspolitik
○ Rättsliga och inrikes frågor
Lissabonfördraget - 2009
● Gäller än idag
● Målet var att demokratisera EU
○ Ökade parlamentets befogenheter i lagstiftningsprocessen
○ Jämbördigt med ministerrådet
● Artikel 50: medlemmar kan lämna EU
EU:s befogenheter
● Exklusiv befogenhet
○ Tullunionen, handel och konservering av fiskenäringen
● Delad befogenhet
○ Miljön, transporter, energi och konsymentskydd
● Stödjande befogenhet
○ Utbildning, kultur och turism
Sveriges väg till EU
● Metalltalet av Tage Erlander: talade emot medlemskap i EEC för att det skulle kunna
tolkas som en politisk handling i strid med neutralitetsprincipen.
● Lösning: vilda EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen)
● 1967-1971: Förhandlingar om närmare samarbete.
● 1973: Frihandelsavtal mellan sverige och Europeiska gemenskapen EG
● Kommunismens fall i östeuropa
○ Neutralitetspolitiken blir mindre central
● Ekonomisk kris i början på 1990-talet
○ Integration sågs som en lösning
○ Ökat handlingsutrymme i en global värld, finansiering för ökad välfärdsstat
Folkomröstning EU 1994
● För potentiella förlorare att undvika nederlag
● Hantera inre splittring, t.ex. inom socialdemokraterna
● Ökad legitimitet
Folkomröstning Euro
● Nej-sidan vann
En “mptsträvig europé)
● förklaringar
○ medelmskapet sågs framtvinat av den ekonomiska situationen
○ Sverige kände sig inte som en del av Europa
○ Folkhemstanken och neutraliteten
Euroskepcism
● Unga för äldre mot
● städer för landsbygd mot
● EU ett nyliberalt projekt
● “winners/losers of globalization”
Jessica 9/3
EU-nämnden
● Ministerrådet spelar en viktig roll i lagstiftningsprocessen
○ Sveriges ministrar, alltså regeringen har lagstiftande makt i EU, inte
Riksdagen.
○ Lösningen är EU-nämnden i riksdagen
■ samråden med regeringen, inför varje EU möte, om hur Sverige ska
ställa sig i olika frågor.
Förslag till lagförslag
● Endast kommissionen kan föreslå ett nytt lagförslag.
● Finns ett par sätt att påverka kommissionen
○ Parlamentet och ministerrådet kan komma med förslag.
○ Även EU domstolen, Europeiska centralbanken
○ En fjärde av medlemsländerna
○ Befolkningen: en miljon unionsmedborgare från minst sju länder
Lagstiftning
● När kommissionen har lag ett förslag
○ lagstiftande makten: parlamentet och ministerrådet
○ jämställda i ordinarie lagstiftningsförfarande
● Kan liknas vid ett balanserat tvåkammarsystem
Lagstiftning i EU
● Ordinarie lagstiftningsförfarande
○ Ministerrådet och parlamentet godkänner lagförslag från kommissionen.
○ Den vanligaste 80%
● Specialfall
○ samrådsförfarande
○ Bara ministerrådet som behöver godkänna.
Beslutsmetoder i lagstiftningsprocessen
● Ministerrådet använder enkel majoritet
● Ministerrådet använder kvalificerad demokrati: 55%av medlemsländerna som
representerar 65% av EU:s befolkning
EU lagstiftning - när allting är lätt!
● Parlamentet accepterar kommissionens förslag med enkel majoritet
● Ministerrådet accepterar parlamentets beslut
● Lagförslaget antas
När det inte är så lätt
● Parlamentet kan besluta att man vill ändra på kommissionens förslag
● Ministerrådet har två alternativ
○ kan acceptera parlamentets ändringar
○ Göra egen ändringar och skicka tillbaka till parlamentet.
○ Som sedan kan accepteras eller förkastas
○ Kan även göra fler ändringar, och skickas därefter tillbaka till ministerrådet.
○ För att lagförslaget inte ska skickas fram och tillbaka skickas det till en
förlikningskommitte
■ Består av lika många medlemmar från parlamentet och ministerrådet.
■ Om de inte kommer överens här blir det ingen ny lag.
Medlemsländer-subsidaritetskontroll
● Besluten fattas så nära medborgarna som möjligt.
● Om en tredjedel av de nationella tycker förslagen strider mod subsidiaritetsprincipen,
i vissa fall en fjärdedel.
○ Gult kort: kommissionen ser över lagförslaget
○ Oranget kort: hälften säger nej.
Demokratiskt underskott
● EU har försökt stärka demokratin
● Lösning har varit: mer makt till parlamentet
○ E.x. samrådsförfarandet var standard. Ministerrådet bestämde.
● Ordinarie lagstiftningsförfarande har gjort parlamentet likställt med ministerrådet.
Olika typer av lagstiftning
● Förordningar: bindande för alla medlemsländer
● Direktiv: Sätter upp mål där medlemsländerna själva får välja hur det ska gå till.
Integration i EU
● På bredden: inkluderinga av fler länder.
● Integration på djupet: från bara kol och stål till 60% av de beslut som tas i svenska
kommuner och regioner.
En union i kris?
● Eurozonkrisen
○ Den stora recessionen 2008
○ Höga offentlig skuldsättning
● Migrationskrisen
○ Oförmåga att komma överens inom unionen
○ Ojämn fördelning av asylsökande mellan EU länder.
● Brexit
Seminarium 2
Beskriv hur EU-medlemskapet påverkar lagstiftningsarbetet i Sverige och riksdagens
möjlighet att granska den verkställande makten.
Distinktionen mellan soft och hard law. EUs medlemsländer är suveräna i lagstiftning
inom vissa områden såsom välfärd. Sverige förespråkar mellanstatlighet snarare än
överstatlighet inom EU. En ögonöppnare för Sverige var när EU ifrågasatte hurvida
alkholmonopolet hade stöd i EU lagstiftningen, med avseende på
frimarkands-principen. Sverige behövde korrigera sin lagstiftning och kunde inte
längre föbjuda alkoholimport.
För att Riksdagen ska få inflytande över och kunna granska riksdagens beslut i
ministerrådet uppfanns riksdagens EU-nämnd.