Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 19

Komparativ politik kap 1

Inledning

Institutioner
● Hur aktörer driver sina intressen, vilka strategier som är effektiva, påverkas av den
institutionella uppbyggnaden.
● Attityder och förväntningar formas efter institutioner.
○ I presidentstyren tenderar väljare att värdesätta starka ledare
Jämförelse
● Viktigt för att hitta generellt giltig kunskap
● Länder väljs efter hur det på ett lyckat sätt kan förklara de frågor man vill analysera

Komparativ politik kap 15


Varför jämförs politiska system?
● Egenskaper hos olika system framträder. Vad som är unikt med svensk demokrati
kan förstås i jämförelse med andra demokratier. Ett bot på etnocentrism.
● Ger möjligheten att gruppera olika stater. Därigenom kan vi analysera uppkomsten
av olikheter trots det i övrigt liknaderna.
● Pröva teoretiska idéer eller upptäcka samband. Om ekonomiskt välstånd sägs utgöra
en grogrund för demokrati kan olika studier av system med olika välstånd och dess
nivåer av demokrati visa på samband.
● Möjligheten till förutsägelser.
○ Undersöka samband och göra förutsägelser därav.
○ Genom att titta på andra system kan man göra förutsägelser om hur en
förändring kommer att påverka det egna systemet.

Analyser av orsak och verkan


● Beroende variabel: det som ska testas: varför blir det demokrati?
● Oberoende variabel: Ekonomiskt välstånd
● Kontextuell variabel: Under vilka förutsättningar de oberoende variablerna antas
påverka de beroende variablerna. T.ex. under förutsättning att landet är en
industrialiserad ekonomi.
● MSSD: most similar systems design. Fall som är lika varandra kan men har olika
beroende variabler. De oberoende variablerna som är lika kan uteslutas ur analysen.
● MDSD: Två fall är lika i beroende variabler, men olika i oberoende.

Fyra kriterier för att härleda kausalitet från samvariation


● Orsak måste föregå effekt.
● Skillnad i orsak ska ge en skillnad i utfall.
● Kontrollera betydelsen av andra möjliga orsaker.
● Mekanismen mellan orsak och verkan måste identifieras. T.ex. stärker ekonomiskt
välstånd det civila samhället, vilket därigenom leder till demokrati.

Utmaningar vid jämförelse
● Överbelastning av analyser/ många variabler, få fall - problemet
Om två fall ska jämföras förutsätter det att det endast finns en skillnad i oberoende
variabler för att veta vad som är orsaken. Problemet är ofta att det finns för få fall
som är jämförbara.
● Inte blanda ihop orsak och verkan. Verkan måste föregås av orsak.
● Urvalsskevhet. Utfallet av en studie kan påverkas av urvalet fall. Är störst risk vid få
antal fall.
● Felaktig modell. Några av de variabler som forskaren utesluter för att förhindra
överbelastning kan ha betydelse för den beroende variabeln.
● The travelling problem.
● Begrepp och mått som fångar upp ett fenomen i en viss kulturell kontext kanske inte
fungerar i ett annat.
● Jämförande ekvivalens. De processer som leder till ett visst utfall måste fångas i
båda fallen. T.ex. kan funktion råka sammanblandas med institution. Om en
institution har en viss uppgift i ett land kanske den uppgiften är fördelad över flera
institutioner i ett annat.

Olika typer av studier


● Komparativ analys: Medelhög grad av komplexitet och generalitet.
● Fallstudie: Hög grad av komplexitet.
● Statistiska studier: Låg grad av komplexitet. Jämför många fall för att formulera
generaliteter. Komplexa förhållanden mellan variablerna utesluts.
● Spatial-temporal giltighet: vilken giltighet studien har i tid och rum. Är ett resultat av
antalet fall och tidsperioder.

Politik och kön kap 10


● Saknas ett könsproblematiserande perspektiv inom jämförande analys.
Jämförande demokratiseringsforskning
● Har negligerat kvinnorörelsens kamp för lika rättigheter och det faktum att en regim
som inte erkänner kvinnors rättigheter knappast kan betraktas som en demokrati.
● Införandet av manlig rösträtt har används som indikator för
demokratiseringsprocessen.
● Pamela Paxton använde istället införandet av allmän och lika rösträtt.

Foundations of European Politics


Chapter 1
To understand European politics we need to understand
● The interplay between European and national level politics.
● theoretical models of politics, allowing us to analyze.

Delegation model of Democracy


● Citizens delegate decision making authority to politicians who delegate it further to
other politicians.
● The process of delegation is determined by institutions.
● In other words, a chain of delegation that links voters to political decision-making.
● The details differ between countries.

Democracy and Democratization


● Minimalist view: Schumpeter: free competition for a free vote
● Maximalist view: Dahl: Participation, inclusion, basic rights, etc.

Requirements to join the EU


● Political Criteria: Stability of institutions guaranteeing democracy, etc.
● Economic criteria: functioning market economy
● Administrative and institutional capacity to implement EU law.

Foundations of European Politics


Chapter 2
● The theorem of the median voter: Policies are accepted according to the wills of the
median voter. If policy shifts with the position of the median voter, the system is
characterized by responsiveness.
● However, a highly responsive system might not always be desirable.
● Delegating authority comes with costs and benefits. The public may not know that the
mayor is not ruling with the median voter’s wills in mind. If the mayor doesn’t live up
to her pre-election promises, this is called shiriking.
● Prospective voting: voters select politicians on the basis of their policy promises.
● Retrospective voting: voters sanction politicians on the basis of their performance.
● Might be hard for voters to monitor politics as they don’t have the time to engage in it.
This is why voters delegated their power in the first place.
● Condorcet's paradox: cyclical majorities.

Foundations of European Politics


Chapter 3
● Policy authority is shared across at least three levels: subnational, national and
supranational.
Supranational politics in Europe
● Member states can be seen as principals and EU institutions as the agents.
● In making EU legislation, three main institutions are involved: The European
Parliament, the Council of the EU, and the European Commission.
○ The Parliament consists of elected members from national parties who
represent EU citizens.
○ The Council represents the governments of each of the member states at the
ministerial level and votes on legislative proposals. E.g. when discussing
policy, the economic or finance ministers meet.
○ The Commission represents the EU as a whole. Each state has one
commissioner, but a commissioner is not supposed to represent a particular
member state.
● Ordinary Legislative Procedure: Commission proposes legislation and the EU
Parliament and Council of EU propose amendments. The member states are
responsible for implementing legislation, while the Commission ensures that EU law
is properly applied.
Delegation and pooling
● Federalism - a minimalist definition:
○ Two levels of government rule the same land and people.
○ Each level has at least one area of action in which it is autonomous
○ There is some guarantee of the autonomy of each government in its own
sphere.
● This definition can be applied to countries but also the EU, since both have different
levels with some autonomous features.
● Delegation is designed to ensure the development of policies that tackle cross-border
problems, and could not have been achieved by member states on their own.
○ strategic problem with delegation to EU is shirking
● Pooling is designed to simplify collective decision-making while at the same time
ensuring that member states have a say.
○ Strategic problem of pooling to EU is that member states can be outvoted.
● The prisoner's dilemma: A simultaneous game where both actors decide which action
to make at the same time. Its extension to multiple players is also known as the
Tragedy of the Commons, in which all actors have an incentive to preserve a
common resource, but have dominant strategies to deplete that resource for their
own gain.
○ For example, qualified majority voting (QMV) in the Council of the EU not only
makes the formal decision-making of any single member state government more
dependent on the votes of other member states (pooling), but also more dependent
on agenda setting by EU institutions (delegation).
● Two theoretical approaches to the integration by countries into the EU.
○ Neofunctionalism/supranationalism: Explain the strategies of political elites in
post-war Europe. Integration starts in those policy areas in which countries
deem cooperation necessary (e.g. coal and steel). Over time countries realize
that more transfer of power is necessary in other areas as well - the process
of spillover: economic unions turn into political unions. Highlights the role of
supranational actors to push European integration.
○ Liberal intergovernmentalism: EU integration is a result of member states
needing the supranational function to serve goals they can’t execute
themselves.
● RAI: Regional Authority Index: how much power countries have over their policy
making.
Federalism and Decentralization
● Devolution: The process by which a unitary state grants more authority to regional
governments, but holds the right to revoke these rights.
● Holding together Federalism: central government of a country chooses to
decentralize its power to subnational governments to ameliorate tensions among
various ethnic or linguistic groups seeking more say over their own affairs.

Foundations of European Politics


Chapter 6
Two essential aims
● Foster political representation
○ E.g. have a pluralism of parties.
● Ensure government accountability
○ If the parliament consists of many parties it’s harder to hold a single party
accountable.
Majoritarian systems
● Clear winners
● Accountability and stability over representation
● France and the UK use this system.
● The system is based on electoral districts that each gets a representative
● Thus, the majority of votes cast is not always equal to the winning party.
● Two round system (France): The two top voters go a second time
Proportional systems
● The number of votes of a single party corresponds roughly to the number of seats
they get in parliament.

Single-Member-District plurality electoral systems tend to produce two-party systems while


proportional systems often lead to multi-party systems.
● Duverger claims this link is due to the fact that there are probably only two parties
who have a chance of winning in a given district. This produces a psychological
effect which makes the voters vote for one of the largest parties, since any other vote
would be a waste.
● This “Duverger’s law” can also work backwards. For e.g. in Sweden and Denmark
the socialist parties came into existence as a result of the suffrage extension to the
working class. Since the right wing party was now in minority, the electoral system
was changed to a proportional, to ensure, right wing representation.

Direct Democracy in Europe


● Four different types of referendums
○ Mandatory constitutional referendum: Results are binding.
○ Abrogative referendum: Opportunity for voters to veto a law. A relatively small
number of voters are required to trigger it.
○ Consultative referendums: The outcome is non-binding.
● Opponents of referendums argue that the use of direct democracy allows majorities
to discriminate against minority rights.

Foundations of European Politics


Chapter 7
Types of Representation
● Substantial
○ Trusteeship: Representatives make decisions based on what they think is
best for the people
○ delegation: Representatives make decisions based on the ideas and views of
the people.
● descriptive
○ Standing for the voters: having similar cultural or ethnic features as the
voters. E.g. having more women.
Dimensions of representation
● Representation is responsive but rarely perfectly congruent.
● Dynamic representation: parties react to shifts in public opinion.
● Governments in majoritarian systems may be more responsive to changes in voter
preferences in between elections.

Foundations of European Politics


Chapter 8
● Office-seeking: To be in government
● Policy seeking: to implement their policy programme.
● Vote-seeking
● Party families: cross-national groupings of like-minded parties.
● Party system: description of the different parties within a country.

Origins of party systems: four cleavages


● The centre-periphery cleavage
● The church-state cleavage
● The industrial revolution gave rise to…
● The rural-urban cleavage:
● and
● the class cleavage
Foundations of European Politics 9
Party Competition
Party systems
● Single-party system
● Dominant party system
● Two party system
● Multiparty system
● Bipolar party system

Can be summarized by:


● Fragmentation
● Polarization

Competition
● Spatial competition: Certain questions
● Valence competition: The perceived ability of parties or leaders to work effectively

Foundations of European Politics


Chapter 10
Three regime types
● Parliamentary systems
○ Parliament votes for chief executive: the prime minister or chancellor.
○ Ministers, responsible for specific policy make up the cabinet.
○ Highly effective system: the majority party holds a majority of the seats in
parliament, thus able to legislate effectively.
○ The parliament can fire the executive.
● Presidential systems
○ Voters take part in two elections: parliament and presidential
○ Both are independent from each other.
○ There is now mechanism to resolve conflict as in parliamentary systems.
● Semi-presidential systems
EU system

Foundations of European Politics


Chapter 11
Concept Misformation in Comparative
Politics
https://www.la.utexas.edu/users/chenry/core/Course%20Materials/Sartori/0.pdf

Essential points
● Political scientists lack training in logic.
● They are unconscious thinkers. Overconious thinkers are neither good - those who
can’t determine hot from cold without a thermometer.
● There has been an expansion of politicization.
● The “lengthening spectrum of political systems”: a world wide cross-area comparison,
to which our vocabulary is not necessarily well adapted.
○ So far we have broadened the meaning of terms, and thus the range of
application.

● Political comparisons are mostly a matter of different levels, e.g. democratization.


○ It consists in introducing a quantitative differentiation within a qualitative
sameness.
● Before we investigate the presence of some attribute or before we rank objects or
measure them in terms of some variable, we must have a concept of the variable.
● Denotation or extension: The class of things to which a word applies.
● Connotation or intention: The collection of properties which determine the things to
which the word applies.
● Likewise the denotation of a word is the totality of objects indicated by that word and
the connotation is the totality of characteristics anything must possess to be in the
denotation of that word.
● Concepts can be made more abstract and general by lessening its properties and
attributes. Conversely, a concept is specified by the addition of qualifications.
● Three levels of abstraction
○ HL (high level) e.g: “staff”
○ ML (medium level) e.g. “administration”
○ LL (low level) e.g. “civil service”

Comparative politics and the


comparative method
https://www-jstor-org.ludwig.lub.lu.se/stable/pdf/1955513.pdf?refreqid=excelsior%3Aa984ad
318e6a33611fc682eaed8321e8&ab_segments=&origin=&initiator=&acceptTC=1

Comparative methods can best be understood in comparison with the two other fundamental
strategies of research: the experimental and statistical methods.
● The experimental method examines equivalent groups by exposing one of them to a
stimuli. This method can only rarely be used due to practical and ethical
impediments. The problem of control can never be handled perfectly, as the
investigator can’t know for sure that her groups are completely alike in every respect.
● The statistical method: Handles the problem of control by means of partial
correlations.
● Problem with comparative methods: few cases and many variables.
○ Increase the number of cases and the number of historical times.
○ Reduce the “property space” of the analysis by merging similar variables
together.
○ Focus the comparative analysis on “comparable” cases
● Can be better to compare a country over time since many variables will stay
unchanged.
● Different types of case studies
○ Atheoretical case studies: purely descriptive studies that don’t rely on
generalizations or theory.
○ Interpretative case studies: Shed light on different aspects by applying
already existing generalizations and theories.
○ Theory-confirming and theory-infirming studies: Test propositions and whether
they are confirmed or infirmed, act as weakening or strengthening instances
to the theory at hand.
○ Deviant case analysis: Test cases that deviates from generalizations in order
to reveal the cause.
○ Hypothesis-generating case study

Conceptual “Streching” Revisited:


Adapting Categories in Comparative
Analysis, American Political Science
Review
https://polisci.berkeley.edu/sites/default/files/people/u3827/conceptualStretchingRevisited.pd
f

● Ambiguity, confusion, and disputes about categories are common in the social
sciences.
● A source to this is the search for generalization.
● Sartoris conceptual stretching and distortion. We want to achieve the virtue of
conceptual traveling without vomiting the vice of conceptual stretching.
Avoiding Conceptual Stretching: Sartori’s Framework
● Intension and extension och categories.
● Sartori's ladder of generality
○ If one category fit to one set of cases is applied to new cases, extension of
the category can be enlarged by minimizing its intension. This is done by
obeying the law of inverse variation.
Family Resemblance Categories
● ludwig Wittgenstein
● There can’t be one attribute that members of a category all share. They can only
possess these to a greater or lesser degree.
Radial Categories
● Members of categories are only the best examples of the categories. They don’t
necessarily need to possess all attributes. E.g. “mother” or “democracy”
○ These two terms are the primary category, whereas “birth mother” or “direct
democracy” would be secondary categories.

Conceptualizing and Measuring


Democracy: Evaluating Alternative
Indices. Comparative Political Studies
file:///Users/FelixMac/Downloads/Munck%20and%20Verkuilen%202002%20(1).pdf

● Conceptualization: Identification of attributes. Avoid maximalist or minimalist


definitions.
● Measurement
○ Selection of indicators that operationalize the leaves of a concept tree.
○ Reliability: is not the same thing as validity. It only assesses the level to which
people can come to an agreement.
● Aggregation: giving points to each fulfillment of attributes, thus having to allot
different importance to each attribute.

Conceptualizing and Measuring


Democracy: A New Approach
https://www-jstor-org.ludwig.lub.lu.se/stable/pdf/41479651.pdf?refreqid=excelsior%3Af2c5e1
70a182fd434db9beb861efb43a&ab_segments=&origin=&initiator=&acceptTC=1

● Without comparison we don’t have an idea of progression or regression within


politics.
● Agreement over definitions is crucial for agreement over measurement.
● The aggregation problem: how to add disaggregated scores to an overall, single
point score.
Komparativ Politik kapitel 2

Föreläsning
Delegerings-schema

Riksdagen
Särdrag
● Kammare: Enkammarsystem ersatte tvåkammarsystem då de uppfattades som mer
demokratiskt.
● Utskott: Sverige har permanenta fackutskott.

Permanent Tillfälligt

Fack Sverige

Funktion

● Europa
● Omröstning: eliminationsmetoden - En metod som används när flera förslag
föreligger.

Förvaltningen
● Oberoende
● Europa
● Organisationen

Den dömande makten


● Förvaltningsdomstolar
● Europa: kontrollera att svensk rätt harmonierar med europeisk.
● Lagprövning före och efter
● Oberoendet
● Författningsdomstol?

Kommunalt självstyre
● Beslutande folkvalda församlingar
● Beskattningsrätt
● Trender och spänningar

Tala om vad man ska skriva om, skriv det och berätta att man har skrivit det.
Gå fort in på frågan och håll dig till ämnet.
Föreläsning Jessica
Det svenska valsystemet genom historien
● Fram till 1909: envalssystem i enmanskretsar
● 1952 från heltalsmetoden till jämkande uddatalsmetoden
● 1970: en och samma valdag (riksdag, region, landsting) och spärr på 4%.

Sverige val
● Alla val i Sverige är proportionella
● Riksdagen
● Regionfullmäktige
● Kommunfullmäktige
● Europaparlamentet
● (Folkomröstningar)

Valsystemets grunder
● Allmän rösträtt från 1991
● 1866 tvåkammarsystemet kom
● 1909 Allmän rösträtt för män
● 1919 allmän och lika rösträtt
● 1921 kvinnor fick rösträtt
● 1924 män behövde inte längre fullgjort värnplikten
● 1937 intagna på häkten och anstalter får rösta
● 1945 åldern sänks till 21 år
Valsystemet idag
● Lika rösträtt (väger lika tungt)
● Fria val (fritt att välja röst)
● Hemliga val
● Direkta val
● indelat i 29 valkretsar
● 310 fasta mandat. 39 utjämningmansdat
● Partier nominerar kandidater via listor.
● Jämkande uddatalsmetoden
Regionval
● Separata val i 21 regioner
● Antal mandat beror på befolkningsmängd.
Kommunalval
● Separata val i 290 kommuner
● Antal mandat beror på befolkningsmängd
● Partierna nominerar via sina listor
● Spärr på 2%
Europaparlamentsval
● Separata val i alla 27 länder
● Vart femte år
● Sverige har 21 av totalt 705 mandat
Personval och geografisk representation
● En potentiell kritik mot proportionella system är att de missgynnar personval och
geografisk representation
● valkretsar ska ge geografisk representation
● Personröstning på namnvalsedel ska ge personval
Representation
● Proportionella system gynnar kvinnor och minoriteter
Uddatalsmetoden och heltalsmetoden
● Olika metoder för att räkna ut mandat i valkretsar inom proportionella system
● Heltalsmetoden (d’Hondt eller Jefferson metoden)
● Uddatalsmetoden (Webster)
Sveriges grundlagar
● Regeringsformen
● Successionsordningen
● Tryckfrihetsförordningen
● Yttrandefrihetsgrundlagen
● Riksdagsordningen?
Talmannen
● Riksdagens främste representant
● Talmannen leder arbetet i kammaren
● Central roll då regering ska bildas.
Regeringsbildning i Sverige
● Regeringen kan avgå genom misstroendeförklaring

Svensk författningspolitik kapitel 14


Ändra författning/grundlag
● Lägga till bestämmelser
● Ändar bestämmelser
● Totalrevision
○ En helt ny grundlag
● Omtolkning
Svenska grundlagsändringar

Svensk politisk historia kapitel 5


● Socialdemokraternas mandat ökade som resultat av utökning av valmanskåren

Svensk politisk historia kapitel 16


Politik och kön kap 10
● Uteslutandet av kvinnor från jämförande analyser kan få stora konsekvenser.
● Genom att addera kvinnor till operationaliseringen av begreppet demokrati, ändras
många länders status gentemot de olika demokratiseringsvågor som har varit.
● Samma sak gäller inom operationaliseringen av välfärdsbegreppet, där den kvinnliga
frigörelsen bör räknas med, för att få en sanningsenlig analys.

Föreläsning 7/3 Robert Klemmens


Why do we have elections?
● Because political rule in a democratic system should reflect the will of the citizens.
● People have have different political views and everyone knows what is best for
themselves (liberal view)
● To choose representatives that can handle political issues more effectively
● Inform voters about different choices of actions, because most voters are not
informed
How do elections do all this?
● Freedom of expression: to make possible criticism of the current government.
● Freedom of Assembly: to form new parties.
Types of elections
● Why do we have elections to lower level governance?
○ To accommodate as many different interests as possible.
○ Municipalities have different interests.
● Referenda: issue specific
○ Consultative - non binding
○ Binding
What is representation?
● Formal: Who can vote? What are the rules?
● Descriptive: Does the voting rules produce legislatures that look like the voters:
gender, ethnicity, etc?
● Substantial: Does policy reflect interests in voters?
● Symbolic: Are minorities visible among the elected?
What do elections do?
● Enables us to punish governments for not doing as promised, by means of non
reelection.
What motivates voters?
● Identity
○ Class - cultural aspects; voters are cultural creatures
○ Group based explanation - we identify with a group and follow cultural cues.
● Economics
○ Pocket-book voting; voters are rational maximizers
○ Class - economic structure
When are you a citizen?
● Political right
○ Vote in national elections
● Civil rights
○ Religious freedom, freedom of expression, property rights, etc.
● Social rights
○ Right to a worthy life.

Tidöavtalet
● The Sweden Democrats have veto over all policy proposals proposed by the
government
● We don’t know who proposes policy and which policies the SD rejects.
● Thus, it’s difficult to hold any party responsible for their actions.

Jessica 8/3
Kol och stålgemenskapen 1952
● Europa i ruiner efter andra världskriget
● Kol och stålgemenskapen skulle förhindra en ny kapprustning.
● Skrevs under i Parisfördraget
● Kol och stålproduktionen kontrollerades överstatligt
● Ekonomiskt och politiskt projekt
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och Euratom - 1958
● Skapa en inre marknad och en tullunion
● Mynnar ut i Romfördraget
Fusionsfördraget Treaty of Brussels - 1967
● Skapa ett gemensamt institutionellt ramverk.
Europeiska enhetsakten - 1987
● Fler medlemsländer
● Frustration över stagnation i ekonomin.
○ Ville skapa en fungerande inre marknad.
● Ökad makt för parlamentet och Europeiska rådet
Maastrichtfördraget - 1993
● EU skapas
○ Europeiskt medborgarskap
○ Gemensam valuta
○ Utrikes och säkerhetspolitik
○ Rättsliga och inrikes frågor
Lissabonfördraget - 2009
● Gäller än idag
● Målet var att demokratisera EU
○ Ökade parlamentets befogenheter i lagstiftningsprocessen
○ Jämbördigt med ministerrådet
● Artikel 50: medlemmar kan lämna EU
EU:s befogenheter
● Exklusiv befogenhet
○ Tullunionen, handel och konservering av fiskenäringen
● Delad befogenhet
○ Miljön, transporter, energi och konsymentskydd
● Stödjande befogenhet
○ Utbildning, kultur och turism
Sveriges väg till EU
● Metalltalet av Tage Erlander: talade emot medlemskap i EEC för att det skulle kunna
tolkas som en politisk handling i strid med neutralitetsprincipen.
● Lösning: vilda EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen)
● 1967-1971: Förhandlingar om närmare samarbete.
● 1973: Frihandelsavtal mellan sverige och Europeiska gemenskapen EG
● Kommunismens fall i östeuropa
○ Neutralitetspolitiken blir mindre central
● Ekonomisk kris i början på 1990-talet
○ Integration sågs som en lösning
○ Ökat handlingsutrymme i en global värld, finansiering för ökad välfärdsstat
Folkomröstning EU 1994
● För potentiella förlorare att undvika nederlag
● Hantera inre splittring, t.ex. inom socialdemokraterna
● Ökad legitimitet
Folkomröstning Euro
● Nej-sidan vann
En “mptsträvig europé)
● förklaringar
○ medelmskapet sågs framtvinat av den ekonomiska situationen
○ Sverige kände sig inte som en del av Europa
○ Folkhemstanken och neutraliteten
Euroskepcism
● Unga för äldre mot
● städer för landsbygd mot
● EU ett nyliberalt projekt
● “winners/losers of globalization”

Jessica 9/3
EU-nämnden
● Ministerrådet spelar en viktig roll i lagstiftningsprocessen
○ Sveriges ministrar, alltså regeringen har lagstiftande makt i EU, inte
Riksdagen.
○ Lösningen är EU-nämnden i riksdagen
■ samråden med regeringen, inför varje EU möte, om hur Sverige ska
ställa sig i olika frågor.
Förslag till lagförslag
● Endast kommissionen kan föreslå ett nytt lagförslag.
● Finns ett par sätt att påverka kommissionen
○ Parlamentet och ministerrådet kan komma med förslag.
○ Även EU domstolen, Europeiska centralbanken
○ En fjärde av medlemsländerna
○ Befolkningen: en miljon unionsmedborgare från minst sju länder
Lagstiftning
● När kommissionen har lag ett förslag
○ lagstiftande makten: parlamentet och ministerrådet
○ jämställda i ordinarie lagstiftningsförfarande
● Kan liknas vid ett balanserat tvåkammarsystem
Lagstiftning i EU
● Ordinarie lagstiftningsförfarande
○ Ministerrådet och parlamentet godkänner lagförslag från kommissionen.
○ Den vanligaste 80%
● Specialfall
○ samrådsförfarande
○ Bara ministerrådet som behöver godkänna.
Beslutsmetoder i lagstiftningsprocessen
● Ministerrådet använder enkel majoritet
● Ministerrådet använder kvalificerad demokrati: 55%av medlemsländerna som
representerar 65% av EU:s befolkning
EU lagstiftning - när allting är lätt!
● Parlamentet accepterar kommissionens förslag med enkel majoritet
● Ministerrådet accepterar parlamentets beslut
● Lagförslaget antas
När det inte är så lätt
● Parlamentet kan besluta att man vill ändra på kommissionens förslag
● Ministerrådet har två alternativ
○ kan acceptera parlamentets ändringar
○ Göra egen ändringar och skicka tillbaka till parlamentet.
○ Som sedan kan accepteras eller förkastas
○ Kan även göra fler ändringar, och skickas därefter tillbaka till ministerrådet.
○ För att lagförslaget inte ska skickas fram och tillbaka skickas det till en
förlikningskommitte
■ Består av lika många medlemmar från parlamentet och ministerrådet.
■ Om de inte kommer överens här blir det ingen ny lag.
Medlemsländer-subsidaritetskontroll
● Besluten fattas så nära medborgarna som möjligt.
● Om en tredjedel av de nationella tycker förslagen strider mod subsidiaritetsprincipen,
i vissa fall en fjärdedel.
○ Gult kort: kommissionen ser över lagförslaget
○ Oranget kort: hälften säger nej.
Demokratiskt underskott
● EU har försökt stärka demokratin
● Lösning har varit: mer makt till parlamentet
○ E.x. samrådsförfarandet var standard. Ministerrådet bestämde.
● Ordinarie lagstiftningsförfarande har gjort parlamentet likställt med ministerrådet.
Olika typer av lagstiftning
● Förordningar: bindande för alla medlemsländer
● Direktiv: Sätter upp mål där medlemsländerna själva får välja hur det ska gå till.

Integration i EU
● På bredden: inkluderinga av fler länder.
● Integration på djupet: från bara kol och stål till 60% av de beslut som tas i svenska
kommuner och regioner.
En union i kris?
● Eurozonkrisen
○ Den stora recessionen 2008
○ Höga offentlig skuldsättning
● Migrationskrisen
○ Oförmåga att komma överens inom unionen
○ Ojämn fördelning av asylsökande mellan EU länder.
● Brexit

Seminarium 2
Beskriv hur EU-medlemskapet påverkar lagstiftningsarbetet i Sverige och riksdagens
möjlighet att granska den verkställande makten.

Distinktionen mellan soft och hard law. EUs medlemsländer är suveräna i lagstiftning
inom vissa områden såsom välfärd. Sverige förespråkar mellanstatlighet snarare än
överstatlighet inom EU. En ögonöppnare för Sverige var när EU ifrågasatte hurvida
alkholmonopolet hade stöd i EU lagstiftningen, med avseende på
frimarkands-principen. Sverige behövde korrigera sin lagstiftning och kunde inte
längre föbjuda alkoholimport.

OMC - Open Method of Coordination: är ett policy-framtagande tillvägagångssätt


som möjliggör brett samarbete utan att inskränka på nationers suveränitet.

För att Riksdagen ska få inflytande över och kunna granska riksdagens beslut i
ministerrådet uppfanns riksdagens EU-nämnd.

You might also like