KAPITEL 2 TALSYSTEM OCH KODER 2.4 Talsystem nom digitala system miste man kunna versétta siffror till spénningar ochjeller strm: mar. V8rt dagligen anvinda talsystem innebiller tio siffror medan de flesta elektronik: Komponenter endast kan fas att arbeta med tv olika tllstind som skiljer sig at si mycket att ingen risk fr frvaxling fereligger. Exempel: En brytare kan vara tillsiagen eller frdnslagen, # En diod kan antingen leda strém eller inte leda strm, En signallampa kan vara tnd eller sickt. 4% Inspainningen til en transistorkoppling kan vara lig (~ 0 V) eller hog (tex > 2V) Dessa egenskaper hos Komponanterna gir att de digitala systemen internt arbetar med ett talsystem som enbart innehaller tvd siffror, Detta talsystem, det binara talsystemet, inne: belle siffrorna 0 och 1, "Oversittning” mellan dessa siffror och komponenttllstind kan ske som I exemplen i figur 2.1. asp scrtabrytare Vly QU ee fists —Q@- sliickt SH o— open Figur 2.1 Exempel p8 “oversbtning” til binge stor. For att kuna férstf hur man exempelvis kan f8 en minirdknare att utféra berékningar bbehiver vi Kanna till en del om det binara talsystemet. De binara och decimala talsystemen ar exempel pi sk pasitionssystem, dvs talsystem die symbolernas, siffrornas, betydelse beror p& deras position i talet. "6" i 6672 har stdrre betydelse dn "5" | 3475, eftersom tusentalssffran betyder mer in entalssiffran,tt positionssystem &r entydigt dafinieret genom att man anger dess bas. Bason I vért ce- cimala talsystom i 10, Det decimala talet 1986 kan skrivas 1-10? + 9-10? + 8.10! + 5:10" Holtalspotenserna av tio talar om vilken vikt positionen ska tillmétas. De ke positionsvikter. alla darfor fr s For ett heltal har positionen léngst tll higer atid vikten 1 4 Om man multiplicerar en positionsvikt med basen erhilier man positiansvik: ten fr den narmast tll vnster liggande positionen. | det decimata talsystemet ingBr symbolarne,siffrorna 0 — 9, dvs tio stycken symbole. ‘x Fér alla positionssystem giller att de har like mBnga symboler som basen an- ger. 4 Siffran Kings till hdger. den minst vida siffran, brukar betecknas LSD (eng. Least Significant Digit) och siffran langst til vanster MSO (eng, Most Sionifi- ‘cant Digit). Nar tlera talsystem forkommer blandade i en text méste man ange vilken bas som giller ‘Om vivill markera att 1985 ovan gillde i det decimala talsystemet Kan vi skriva 1985i0 Ovningsuppaifter 1-2 2.2 Det binéra talsysteme et bindra talsystemet innchaller som vi tidigare saat endast symbolerna O och 1. Basen i talsyatemet ar sledes tv, Eftersom alla digitala sytem internt arbetar med det binbre talsystemet ska vidgna det stérst intrest, | tabeilen nedan Sterfinns de forsta positive hel: talen i det decimala och det binéra talsystemet. decimalt | _binart 101 110 m 1000 1001 1010 For att undvika missférstind bor man inte utlasa tal | andra talsystem p& samma satt som i gbr i det decimal taleystemet. Talet 4. i bind form ber dirfr inte utasas“etthun- dda” ("ettfyra”?) utan “ett-noll-noll- med basen tv" eller “ett-noll-noll-binért".kallas darfor for ran positionsvik ccken symboler rm bason an- ss LSD (eng. Most Signiti- ken bas som giller 4i skriva 1985 io agsuppaifter 1 — na 0 och 1. Basen i tar med det binéra ‘fBrsta positiva hel: 1 pl samma sitt som inte utlasas “etthun: aoll-bindrt” Det bingra taleystemet ar sf vanligt att man anvinder en del speciolla ben’amningar i sam- band med det, De enskilda siffrarna kallas bitar (aven engelskens bits anvands} som ar pluralform ay bit, on forkortning av engelskans Binary digiT. Positionsvikterna i det bindra taleystomet Kallas ocksé bitviktor. Sitfran langst tll hdger kallas LSB (Least Sign’- ‘icant Bit) och sffran langst till vinster MSB (Most Significant Bid | tabellen pi den féregéende sidan ser vi att de bindra talen ar lingre dn de motsvarande decimala talen (bortsett fr8n Oyig = Opyg Och Tejg * Ttyal: Generelt gller att ju mindre bas ett talzystem har dasto flor siffror kommer talen | allmanhet att innehalla, (Om vi behdver omvandia ett binért tal till decimal form utnyttjar vi det allmnna sittet att skriva ett tal i ett positionssystem. $8 ir tex 10110 yy = 1-2°+ 0-29 + 12+ 1.2'+ 0.2% 1644+ 22i0 dar vi for tydlighetens skull mBste pSpeka att alla tal i mellanieden som saknar index ut .g6rs av decimsla tal, Berdkningarna underlittes och blir mer Sverskédliga om man utfor ‘dem med hialp av en tabell som i exempe! 2.1: Exempel 2.1 Skriv talet 11010 tev P decimal form Lésning: Taletssiffror: nijdee: Hoey Jesda eee bees") Positionsvikter 26 8 4 2 1 “Siffra’ multipticerat med motsvarande positionsvikt: 32416 +4 + 1 53tio Addera ——t____t____t TOTO ys = 34 Man br pi samma sitt med andra baser dn ta, Exempel 2.2 Skriv talet 3241 ¢yq 8 decimal form, Lasning: Siffror italet: 92 wl Positionsvikter: 50205 OT Siffra-Positionwvikt: 378 60 20 1 Addition av den nedersta raden gor 446,i9. Resultat: 3241 fom * 448 iodecimal form till ngot annat talsystem ar nigot kréngligare, Vi fen och i exempel 2.5 en forenklad me temet. Omvandling av ett tal frén visar i exempel 2.3 och 2.4 den generalla metod tod som framfor allt dr anvndbar vid omvandling tll det bindra talsys Exempel 2.3 | Omwvandla 63 till Binart tal. Lésning Den generella metoden innet ‘med basen i det nya talsystemet att man genomfér upprepade divisioner 4 Resten vid varje division utgér en av sffrorna i resultatet. | 4 Kvoten dividerar man med baseri fr att f8 nistasiffra root est | go Bi ||||/F fee eeutit 2 6 perc 27 2 1 | a = oe + o 1 —— 2 1 11 0104 vse LB Resultat: 63yiq =110101guq (jdmfor exempel 2.1). Exempel 2.4 Omvandla 446, till tasystemet med basen 5. Lévning: kvot rest - 438 : eet go 4 Paget eee eee Bo 2 a 0 8 a24 1 Resultat: 4460 = 3241fom_(idmtor exempel 2.2.st kringligae. Vi | pa an férenklad me- | ee we | Skriv 101, som et inde tl. Lésning: Vi gir en tabell dir vi pi var sin rad fyller i det bi positionsvikter. talsystemets 4 Med barian uppitrin jamfor vi vart decimala tal med bitvikterna, divisioner 4 Om det docimale talet ar mindre an positionsvikten sitter vi en nolla | i denna position ach fortsitter till nirmast lagre positionsvikt | Om det decimals talet ar storre eller like med positionsvikten sétter vi en etta i denna position, subtraherar positionsvikten frdn talet loch fortsatter jémforelsen pi nasta rad med det som Aterstér av Metoden i exempel 2.5 kan vara mycket snabb, | synnerhet nar man blivit varm i kldderna och inte antecknar sé mycket utan raknar i huvudet, | det decimata talsystemet anvander vi decimalpunkt (punkt enligt “‘dator- spraket") och decimaler. P3 motsvarande satt kan vi i det bindra talsystemet rakna med binafpunkt och binaler. Exempel 2.6 > Skriv 101.11,y5 8 docimal form, Lesning Sitfror i tale Hea ae Positionsvikter: Siffra-Positionsvikt: 4 0 1 08 0.25 Addera: = 5.75 ti9 Resultat: 101.11 yg = 8.75tioExempel 2.7 Omwvandla 22.334) till Bindr form. Lésning: Vi anvinder metoden med successva jimfbrelser enligt exempel 2.5, med en forkortad tabell Positionsvikter JimfGrolse —Binarsitfra _Aterstér av talet 2 22.33<32 ° 22.83 16 22.333 16 1 6.33 8 6.33<8 ° 633 4 6aa>4 1 2.38 2 2.3322 4 0.33 1 033<1 ° 0.33 os 033<05 o 033 0.25 os3>025 1 0.08 0125 ooa00625 1 00175 0.03128 0.0175< 003125 0 00175 ‘98 hdr f8r vi fortsdtte tills det gdr jamnt ut eller tills tlamodet tryter Har vi fran barjan bestimt oss fr att ange talet_ med fyra binaler ar resultatet 22.33)jg = 101100101 yp (Om vi vill ha tre binaler ir resultatet 22.33yj9 = 10110.01 trys Tank igenom avrundningarnal Resultat: 22.339 % 10110.0101 v3, Eftersom huvudsyftet med denna bok inte ar att lira ut detaljer i olka talsystem austar vi fran den generella metoden fér ornvandling av decimattal till andra talsyster. Svningsuppsifter 3 — 2.3 Det hexadecimala talsystemet ‘Om man vill beskriva innehallet i nigra minnesclement i en dator ar det oGverskédligt att ange ett antal olike bindra tal, Med tanke p3 vara tidigare exempel ar det inte alltid s8 ttraktivt att g2 fram och tillbake mellan binéra och decimala tal. Man kan Idsa dette ‘problem genom att Sverg til ett tredje talsystem, det hexadecimala talsystemet. Det hexadecimala talsystemet har basen 16. | talsystemet maste dé finnas sexton olika bérjar med vra tio siffror 0 — 9 och finner att vi saknar sex symboler. | ed sex mer eller minder fantasiulla nyskapade siffror fyller — F. | tabellen nedan finner vi de forsta symboler. Vi stillet for att komplettera m vi ut med de sex férsta bokstaverna i alfabetet, A talen | det decimala, bindra och hexadecimala talsystemet. 10exempel 2.5, Ar av talet 2.33 3.33 3.33, 2.33 3.33 133 133 1.08 08 0175 10175 rodet tryter ra binaler ar talsystem avstér vi stem. uppyifter 3 —7 stodverskAdligt att det inte alltid 5 fan kan ldsa detta systemet. innas sexton olika ar sex symboler. | apade siffror fyller finner vi de forsta Decimalt Hoxadecimalt ° 0 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 10 A " 8 2 c 13 D 4 e 16 F 16 10 ” " 18 12 19 13 20 14 ‘Med fyca bitar kan man erhalla sexton olika tal (2*, talen 0 ~ 15, 0000 — 1111), ‘* Eftersom sexton ar basen i det hexadecimala talsystemet kommer varje rupp om fyre bitar att motsvara en hexadecimal sfira, Exempel 2.8 . Omwanaia talet 111011001011110 tll hexadecimal form, Lésning: % Dola in det bindira tale i grupper om fyra biter. % Utgi fran Ls. * Oversitt varje grupp till en hexadecimal sire 111 0110 0101 1110445 7 6 6 E BBE sexton Resultat: 111011001011110,y5 = 765E sexton "COnekligen fir Informationen en mor komprierad och Sverskidlig form med hjalp av hhexadecimala tal Aven binaltal omvandlas p8 detta enka sit. 4 Man miste bara komma ihig att fylla ut den sista gruppen binalers8 att don omfattar fyra bitar. Exempel 2.9 Omvandla 110110011010. 1011010111 gy4 till hexadecimal form. Leaning 1101 1001 1010. 1011 0101,1100,45 D9 A B 5 C =DPA.B5Ce.to0 oss! + Borja alltidindelningen i fyragrupper” fn binalpynkten, 4 Glom inte fylla ut den sista gruppen till fyra bitar. Man gér annars [tt misstag av typen att i exemplet ovan dversitta de tv4 sista ettor- rai det bindra talet med 3sexton. Resultat: 110110011010. 1011010111 «y= DBA. BEC sexton al ar ike enkel. Onvandlingen av hexadecimala ta till bin 4% Varje hexadecimal sffra motsvaras ay fyra Exempel 2.10 Omvandla 6F.Cyexroq tll bindr form. Lésning: 6 Ff. ci 0110.1111..1100 Stryk onddige nollor > BF .Cyexion = T0111. Hyg Resultat: GF .Cyexron = MO1N11 Mes. - Om man vill gra omvandlingar mellan decimala tal och hexdecimala tal eller mellan decimala och binara tal kan man anvinda de generella metoderna som giller f0r alla tal- system. ‘Tyoker man att det ar enklare kan man gbra Gvergdngen frén decimal form tll hexadeci: ‘mal form vis det binaca talsystemet, Prova garna aven Overgingen frn decimal form till bindr form vie det hexaclecimala talsy- stemet genom att bestimma den hexadecimala formen med metoden med successiva Jamforelsor. Svningsuppgitter 8 —11 12rm med hjalp av wrsB att sr annars sista ettor- tal eller mellen Aller f6r alla tal ‘m tll hexadeci adecimala talsy- med successiva paifter 8-11 ane 24 Exempel pé lagring av heltal i dator ‘All information som en dator behdver lagra méste lagras | form av bindra symboler. Detta giller sival siffror som bokstaver och andra tecken, Hur man kan dversitta bl a bokstaver till bindra tal ger vi ett exempel pi i avsnitt 2.6 om koder. Har ska vi se hur heltal kan lagras i en dator. En mikrodator bestér visentligen av tre delar: % Mikroprocessor, som styr verksamheten samt utfir bearbetningen av data enligt dde instruktioner som lagrats i minnet i form av program, 4% Minne, di program och data lagras % 1/0-anpassningskretsar, som méjliggér kommunikation med omwvarlden via tangentbord, printer etc. (1/0 = Input/Output) rmikro- ie VO -anpass- processor niingskretsar “kanal” fr intern kommunikation Figur2.2. Principskiss vor ett mikrodatoraystom. Det minsta minneselementet kallas en bit och kan lagra en bit, dvsen etta eller en nolla, En arupp av Atta bitar kallas en byte. Kapacitaten hos ett minne anges i kilobytes, dir en kilobyte av praktiske skal utadr 1024 bytes. (1024 = 2" .) Manga mikrodatorer arbetar ‘med en ordlingd som dr en byte. Dirmed menas att innehallet i en byte samtidigt kan siindas i “kenalen’” mellan exempelvis processor och minnet. Aven processorn har ndgra 18 minnesceller for att kunna utféra bearbetningen av deta, Desia minnen Kallas far register. Ofta kan man i processorn hantera dubbla ordlangden, Vi antar att s8 ar fat i féljande exempel s8 att vi dir disponerar ett register med ord langden tva bytes = 16 bitar. Med vir kéinnedom om det binara talsystemet inser vi di att det st&rsta heltal som kan hanteras a 65535. 16 biter méjligg6r ju 2'* olike kombinationer av ettor och nollor, dvs (65596 olike bindra tal. Ett av dessa tal dr O, varav féljor att vi kan skriva talen O — 65535, ¥ Det stdrsta heltalet som kan skrivas med n bitar fr 2” — 1 Men man behéver ocksé kunna rakna med negativa heltal. Det kan vi uppné genom att “dpa om’ talomrédet till omradot frin ~ 32768 till 32767. Dirvid kan vi léta den mest signifikanta biten (MSB} visa om talet ar positivt eller negativ, enligt fljande: ® Vid positiva tal ar MSB en nolla och det positiva taletdtertinns i vanlig bindr form {de ovriga fernton bitarna. Se Figur 2.3. 1314 « [e[efefolo[ofololofefelolei fo] » [ofolofofolsfofololofefololofoto Flgu 2.3 Lagring av heltalen@ = » S0ch b » +1024, % Negativa tal lagras som sk tvékomplement till motsvarande positiva tal, Tv komplementet erhallspé foljande sit: 5 negera absolutbeloppet av det binéra ettor och alla ettor mot nollor. 2 addera 1 t, dvs byt alla nolior mot MSB kommer da alltid att vara 1 f0r negétiva tal Exompel 2.11 Visa hur talet~5 lagas Leésning Bids tvakomplementet aie o[0]]9]o]9]o]o]o]oJo[o]o|\]o| il, beges Tapeh [ta] | eto] -siarssom — fila tahlahlahfah fap fonts {Bildar vi tv8komplementet till don nedersta raden Sterfir vi talet + 5.) Resultat: Se tabellen, Guningsuppgitter 12-15 2.5 De fyra riknasitten med binda tal Om inget annat anges, utgor i fortsattningen alla tal som endast innehéller ettor och nollor, binéra tal. Vi kommer att utelémna index "va" for de binératalen. Binir addition Binar addition sker pi samma sitt som far decimala tal. De rakneregler vi behéver framgfr av tabellen nodan, Den nedersta raden kan vara aktuell om man har f&tt en minnesbit frin additionen i kolumnen narmast till hdger i ©crmrmrrenrmeneo a O+0= 0 | otis 1+0= 1 | sitiva tal. Tv histo Veitien mot | Exempel 2.12 e Utfor additionen 110110 + 11100. Leaning: Tillampa raknelagarna for bindr addition. | << minnesbitar (eng, carry) | + 11100 | | 1o10010 i Resultat: 110110 + 11100 = 1010010 1] loll, {| Telit Vid ation Her tal rekommendrs att adr tlt gen, eters man ana | 4 kan £8 problem med att hélla reda pi minnesbitarna, Far att bogransa de kretsar som ut 1 {fr berakningarna dr en dator konsteuerad for att arbeta pa samima sit | i | | Jeu Bindr subtraktic | | sitalet +5.) | Aven bindr subtraktion kan utféras pi motsvarande satt som fér decimala tal Rknereg: | | lerne aterfinns i tabellen nedan, dar vi p& nedersta raden f&tt tllgripa en lénebit (eng, bor. I row). | | deuppgifter 12-15 | aan 7 | t-o-1 1 | 10-1 (| Vi visar ingot exempel 8 en sidan subtraktion eftersom man i digitale system arbe- eee tar med en annan metod, len. 7~ 3 kan skrivas 7 + (~ 3). Att subtrahora dr alta samma sek som att addera et nega tivt tal. | foregdende avsnitt beskrev vi hur negative tal lagres som tvSkomplement. Sub traktionen kan di uttéras pd féljande satt: vi behdverframadr * skriv om "det andra talet” som motsvarande negativa tal, dvs bilda tvékomple- fon minnesbit frin mente ® addera detta tvakomplement till “det forsta talet”, 15| de féijande wa exemplen antar vi att vi har en ordléngd pi en halv byte, <4 slipper vidra ‘med 058 s8 minga siffror som i exempel 2.11. Exempet 2.13 Berskna 0101 ~ 0010. Losning: Bilda det andra talets tyikomplement: st negere > 1107 adderat > 1110 ‘Addora det andra talets tv8komplement till det fOrsta talet: oro1 tito (oot —— MSB ar en eta vilket indikerar ett negativt tal Biten langst till vinster far inte plats eftersom registret endast rymde fiyra biter. Siffran Kallas spllsiffa, den ingdr inte | resultatet, Resultat: 0101 ~ 0010 = 0011. Resultatet dterfinner vi i de fyra forsta bitarna som registret kan behl- ‘a, Vi kan nu konstatera att vira berakningar var ett osedvanligt kring ligt sate att konstatera att § ~2 Exempel 2.14 Berakna 0010 ~ 0101, Losning: Bilda det andra talets tv8komplement: st negera. > 1010 # addera 1 > 1011 ‘Adora det frst talet til tvakomplementet: 4 0010 +1011 1101 MSB i resultatet ar en etta vilket indikerar att det r ett negativt tal. For att f8 reda pi talets absolutbelopp bildar vi tvékomplementet: negera > 0010 ® addera 1 > 0011 Resultat: 0010 - 0101 = 1101 16 Far sub Der Ave torn, Adie vivi singe"te, 38 slipper vidra gativt tal vdast rymde benal- krdng ve tal. Far Vart resultat kan i decimal form skrivas 2 ~8 = ~3, vilket forefaller vara acceptabel Vi kan obsorvera har att di en subtraktion ger ett negativt tal far man ingen spillsittra, For oss innobr detta sétt att utféra subtraktioner att det blir krdngligare. Fér datorer och ‘miniraknare ar det emellertic en forenkling, eftersom man kan klara av b8de addition och subtraktion med samme krets, ndmligen en s k adderare. Bind multiplikation Den binira multiplikationstabellen, som atergeé nedan, méste i sin enkelhet framstd som ‘ena himmelriket fr alla multiplikationstabelitragglande barn pa lagstadiet. 0-0-0 o1=0 1-0=0 wae Exempel 2.15 Bordkna 1101-10110, Lésning: 10110 — faktor 1 1101 — faktor 2 10110 10110 10110 100011110 —— proguke Resultat: 1101-10110 = 100011110. Kontrotlera girna genom att éversitta till decimaltall 3 ‘Av exempsl 2.15 framgir att multiplikation utgor en upprepad addition av den férsta fak- ‘torn, dir denna forskjuts (skftas) ett steg Bt vinster for varje position i den andra faktorn, ‘Adderaren bér saledes kunna komma tll nytta ven vid multiplikation, Binds division Vi visar division i det bindra talsystemet med ett exempel. Forst en repetition av bend. singar: — tere hye 7 ARExempel 2.16 for divisionen 110111 Utfir di tt Lésning: P8 grund av att skolan dr s& dynamisk utfér vi divisionen med bide “trappa’" och “liggande sto’ tom soa fitorit 104 Division innebir tydligen att man flyttar némnaren steg for stag &t hger och undersoker fom det gr att subtrahera nimnaren fri den del av tiljaren som "stir ovantSr", Gar subtraktionen att utfora erhalls en etta p8 motsvarande plats i kvoten annars en nolla, ‘AY Gate Inser vi tt ven division gr att utfora genom att upprepede ginger férskjuta (skifta) och adder, Denna genomging av de fyra rdknesitten for bindra tal har inte gjorts fr att dt skulle vata 38 sirskilt intrestant att kunna genomfora desta berdkningar fr hand med pappor och Penna, Det viktigaste ar att vi har kunnat konstatera att det gir att ufbra alla desve 'matematiska operationer med ett f&tal kretsar, nimligen, en krets som kan addera tv8 tal *® en krets som kan skifta(flytta) registerinnehdlletstegvis it vanster eller hoger. * en krets som klarar av den bina multipi ionstabellen ‘Hur dessa kretsar ar uppbyggda kommer att fram av de fortsatte kapitlen. Ovningsuppgifter 16 ~ 19 26 Koder FOr att ett digitalt system ska kunna kommunicera med omvérlden méste man bestimma sig for en versitening frln exompelvis ett tangentbards tangenter til en signal som sy. stemet kan férstd. Vi kellar detta for att kode tecknen och den kombination av ettor oh pollor som utgor koden for ett tetken kallar vi f8r ett Kodord ( for att skila det fran ett binavt tal Fat Svstam som enbart arbetar med siffror, som en miniréknare, ricker det att kunna kroda siffrorna 0 —9, dvs 10 tecken. Med trebitars Kodord kan man kode & tecken och imed fyrabitars kan man koda 16 tecken, Vi mast altsh anvanda fyrabiters kodord, Flere olka sidana BCD -koder (Binary Coded Decimal) térekommer. Den vanligeste Kallen NBCD kod IN stir fr Notural) ch innebér att varje decimal sifra kodas med de tysa bitar som utgér motsvarande binara tal Fr enkelhets skull forkortar vi i fortsittningen NBCD till BCD. 18Exempo! 2.17 Skriv 2050.9 1 BCD - kod samt p§ binar form. | Lésning: inde decimal: 2 9 5 0 BCD 0910 1001 0101 0000 dvs 250, = 0010 1001 0101 0000g¢p tbr mad bindr form (se metoden i exempel 2,3 eller exempel 2.) 2980,ig = 1011100001 10,44 esultat: 2980.9 = 0010 1001 0101 000065 29504i9 = 101110000110 44 \Viser i exempel 2.17 att omvandiingen till binrt tal resp BCD -kod inte ér samma sa th undersokor | ® BCD -koden ar ldingre an bindrtelet. wwanfor”. Gar iad ote Det beror pf att vi utnyttjar BCD -koden daligt: tyra bitar ger 16 kombinationer men vi ‘anvander bara 10. Kodorden 1010, 1011, 1100, 1101, 1110 ach 1111 anvinds inte gor forskjuta Exempel 2.19 tt dot skulle Vilket decimat tal motsverar 10000110 om det ar med papper | a) BCD-kodat _b)_binart tal, sea alla dessa Lésning: a) BCD: 10000110 er héger. ‘decimal: 8B 6 415 1000 0110gc0 = 86xig ») (FoIjexempel 2.1) 10000110,,5= 1244i9. (© B8jexton! fer 16-19 Resultat: 1000011056 = 864i 10000110444 = 1244 Frin et store tangentbord behaver man dven kunna kod bokstiver, stora och smd, och 1 bestimma olka slags andra tacken, Man anvinder dé ndgon alfanumerisk kod. Den mest kinda alfa- ral som sy ‘numeriska koden ir ASCII kod (Amerikan Standard Code for Information Interchange). avettor och '80 (international Standard Organization} har standardseraten 7 -bitars kod som byager det fran ett 8 ASCII -koden. For svensk anvindning har den kompletterats med A, A och O (Svensk Standard SS 6361 27 av 1984). Den svenska koden éterfinns i figur 24 tattkuma | tecken och | Exempel 2.19 ord. Flera | ‘Ange svensk 7-bits teckenkod féral 9b) Rc) hd) + yaste Kallas | Z ved de fyra Lésning: Ur figur 2.4 erhalls Resultat: 9) 0111001 b) 1010010) 1101000). o101011 19SVENSK STANDARD 55 03 61 27, tat? 4 Pfete fel] BEBE Figur 24° Svensk 7-bits teckenkod fr databyte. (Fortackning éver styrtecken och speciltecken "an svensk stancard:$S 63 61 29, Dstarepresentation — Inernationell 7 -oite dotoutbyta) Atergien med vederbsrlgt tiletind. Ofelt ellende br endatt a S18 ~ Standarseigekommisionen i Sraige ~ pubieerad ugtun 20 | i | i2 85.63 61 27 speciattecken Uonell7-bite 7 utadva, Man kan utdka kodorden med en eller flora extra bitar for att kunna upptacka och even: ‘uellt rita til fel som uppstir vid informationsdverfaringen, Sidana bitar Kallas paritets bitar, Man kan tex lagga till en bit som g6r att alla ord som sands frin nagon del av ett system har ett jamnt ental ettor (sk mn paritet). Om mottagardelen uppticker ett ord med udda antal ettor méste négot fel ha uppstatt vid Sverféringen. Far att kunna upp: tiicka om tv8 tecken dverfdrts fel krdvs fler paritetsbitar. Med tilleackligt ménga paritets- bitar kan man tom rata enstaka fel Ett exempel pi en (nagot mer komplicerad) paritetssffra ar sista siffran i vért person: ‘nummer. Den erhélls pf féljande sétt: % Skriv upp de nio ferstasiffroma 7 «8-0 1 2 3-45 6 1 + Multipticera resp siffra med mar aia as fal al # Produkten = Mw 8014385 12 4 Berakna siffersumman 144+84+0F1H4+34 8454142297 % Paritetssiffran (kontrollsiffran) erhdlls som det tal som ske adderas til siffersumman for att f8 nérmast hégre jémna total, dvs har i exemplet blir paritetssiftran 3 (37 +3 = 40) Genom att kontroliberakna paritetssiffran kan de allraflesta felaktigt inmatade person: hummer upptackas omedelbart, Ovningsuppgifter 20 ~ 25 222 OVNINGSUPPGIFTER till kapitel 2 2-1. Ange LSD och MSO fr fljande tal samt positionsvikton fr den med pil markera- «do positionen, 9) 9782, b) $86,,, ) 11022,,, ) 1011005) 11101101444 t t t 1 1 2.2 Vilkasiffror kan forvantas forekomme i ett talsystem med besen 6? 2.3 Vilka decimala tal motsvararféljandg fat? NOI BNO, —) 10017110,,4 11022, 1) 326%, @) 1304). 24° Onwandle det decimata talet 3 tll talsystemet med baten 23 5 a8 28 — Omwandla tll decimal form 01011, b) 1011001,,, &) 1010 1011, 2.6 Skriv som bindra ta. Avrunda (om nédvéndt) tl te binaler 9) Sty) 419, 0) 28.75, a) 23.27. ©) 50.84, 27 Hur mango bitar mist at bindrt tal he f6r att kun representera foljande deci ‘mala tal? @) 100 b) 1000) 10000 2.8 Vilka decimala tal motsvarar? a) 10, b) 2A€, o) FFF, 4) A3c, 29 Skriv som hexadecimala tal 9) 1O101101,,g 6) 1110100111, o} 10011.1101,,5 9) 1001011.111,,5 2.10 Skriv som binéra tal OFF Sexton a) A3, od 56, 9} 5000.626,,, ) 182.65625,,, 212 Vlket dr det strsta decimaa tal som kan anges med et bindrt tal med lngden 4) Bbiter b) 10 biter) 24 bitar? 2.13 Hur mango enskilda minnesslement (bytes) innehller ett minne 864 kilobytes? aeImarkera: NOt 1304,4.4 nde dei aden oytes? 2.14 Bilde tvdkomplementet [ordlangden = 1 byte) tll 11009 DP 1279) Taio 2.15 Bilda tvikomplementen till resultaten i uppgift 2.14. 16 ~ OBS! Bindra tal i uppaifterne 19. 2.16 Utfor féliande adcltioner a}101110 + 10001 b) 11001 + 10100} 101111 + 11017 2.17 Urfér subtraktionerna 2) 101110 ~ 10001) 11001-10100) 11011 ~ 101111 Rakna med tw8komplement. Ordldngden = 1 byte. 2.18 Usfér multiplikationen a) 101-1001 b) 110-1101) 1017-11011 2.19 Utfér divisionen a) 111111/1001b) 1101001/101) 110001.1/1011 2.20. Skriv féliande decimala tal i BCD - kod a) 95 b) 720) 39118 2.21 Vitka decimala tal motsvarar foljande BCD - koder? a) 10000100 b) 0111 0101 c) 1001 1101 2.22 Vilka decimala tal motsvarar fljande “ord” om de utgor bindra tal resp om de utgér BCD - kod? a) 0110 b) 10010111) 0101 10000001 2.23 Omwvandia till BCD -kod 2) 10101,,, b) 1001.4) 11701011,,, 2.24 Ange svensk 7 bits teckenkod fr a) Wo aK as 2.26 Vid dverféring mellan ‘v8 delar av ett system Kompletteras 7-bits kodord med en paritotsbit for jamn paritet, Vad blir paritetsbiten fr kedordon i uppgift 247 23SVAR TILL OVNINGSUPPGIFTER Kepitel 2 24 ab) ob d) el} iso 2 6201 Ms 3 5 11 14 poswvikt 100 1 27 1 64 22 0,1,2,3, 4 0ch 5. (Lika ménga siffror som basen anger). 23° a) 27 b) 45 158 o) 116 ©) 204 24 25 26 27 28 29 2.10 2a 212 2.13 214 215 216 217 218 219 220 221 222 2.23 a} 0010 0001g¢) 1001 gem 2.24 a) 0101001) 1010111 4 ahr, 7 finns efi deta taleystom, 2) 12229 b) 203 jam) 65 atta 2) 430) 2225 10.08% a) 110110 b) 110100011 «)'11100.11 dj 10117.010 «) 110010.111 a) 7bitar —b) 10 biter c) 14 bitar a) 16 b) 686) 65535) 163.75 4) ADsexton 4) 3ATyexton © ‘13.Dsexton _ ) 4B-Esexton to100011—b) 1111911.0011—@) 101.11 a) 1% extn DY ACrexton ©) T3BBAsegton — d) BEABloxron a) 285 b) 1023.) 16777218 65538 @) 10011100 b) 10000001) 14411111 a) 01100100) 01111111) e000001 2) 111111 b) 101101) 1001010 a) 00011101 b) 00000101 e)11101100 {= 20419) a) 101101 b) 10101110) t00101001 a) 111 b) 10101) 100.1 4 0011 010%y¢5 6) 0111 0010 0000465, «) 0011 {201 0001 0001 011405 9) 84 )-75 oh are Kodordet 1101 fins ei 8CD-kod a) b) co) ombinit 61811409 omaCO-kod 6 ‘87881 2) 00100011 010 Ig¢p, ce) orto» §—d) 1110011 22 )1 bt ado dt