14

DALARNA

lrdag 3 september 2011

lrdag 3 september 2011

DALARNA

15

Mnga sknker pengar frre ger av sin tid

DALARNA

Mnga sknker pengar till svltkatastrofen som pgr p Afrikas horn och nr andra katastrofer uppmrksammas i medierna. Det r bara att skicka ett sms eller stta in valfri summa p ett konto. Men hur mycket av vr tid sknker vi?

Vi har det vldigt frspnt i Sverige

MORA

Frra ret samlade Rda Kor set Falun in 200 000 kronor frn bara Falun till katastrof hjlp, och 10 000 kronor som gick till katastrofen i Japan. Rdda Barnen samlar upp skattningsvis in 210 000 kro nor frn hela Dalarna, frut om den summa som enskilda bidrar med som mnads givare. Det har minskat har jag en knsla av, det r svrt att f folk som vill engagera sig. Mnga har mycket runt om kring sig, sger Viola Lund bck, ordfrande i Rda Kor set Falun. det mest ldre personer och frmst kvinnor som engagerar sig ideellt. Frutom att samla in pengar till katastrofhjlp och driva Kupan anordnar Rda Korset Falun hktes besk, har sjukhusvrdar, en sygrupp p Kupan och utflyk ter fr ldreboenden. Ett tag fanns det ven en ungdoms grupp. De anordnade kompis grupper bland annat, men den lades ner nr ungdomarna flyttade och studerade p an nan ort, sger Viola Lundbck. Insamlingen till katastrof hjlp sker via bssor, bde som finns ute p affrer och frn ideella p stan som ska kar bssa. Men vi behver vara fler, sger Viola Lundbck som vill tillgga hur trevligt det r med gemenskapen.
Marianne Omne-Pontn r Enligt Viola Lundbck r

Att dra sitt str till stacken. Det ville Mattias Wahlborg frn Mora gra nr han tog ett uppdrag fr Lkare utan grnser i ett land i Asien. Det finns en snedfrdelning av resurser i vrlden och jag knde att jag kunde bidra med ngot, sger han.

Hur mycket engagerar vi oss ideellt i Dalarna?

Sommaren 2010 var Mattias Wahlborg i Asien en mnad p ett uppdrag fr Lkare utan grnser dr han deltog i ett hlsovrdsprojekt som ortoped och hjlpte en del patienter med ortopediska problem. Till vardags r han specialistlkare i ortopedi i vid Mora lasarett. Jag har ftt med mig en stor dmjukhet infr det lidande som finns i mnga andra lnder. Vi har det vl digt frspnt i Sverige och bor i ett lugnt och fredligt land. De jag mtte har utsttt ett stort lidande men nd r de vldigt genersa, de klagade inte s mycket. Det finns ju mnga som lider hr ocks men ibland kan jag och andra bekymra oss ver smsaker, sger han.
Mattias Wahlborg fick frst

upp gonen fr ideellt arbete d han efter lkarutbildning en deltog i ett forskningspro jekt i ett afrikanskt land un der tv mnader. P den resan upptckte jag Lkare utan grnser och fick frtroende fr dem, sger han.
Vilken var din drivkraft att ka denna gng?

ordfrande fr Rdda Barnen i Falun och ven distriktet Dalarna. ven hon sger att de ideella krafterna frmst kommer frn kvinnor ver 55 r. Att det r kvinnor beror nog p tradition, ideella mn finns ju mer inom sporten. Fr mig personligen ville jag engagera mig i ngot nr bar nen flyttat. Det var viktigt att f hitta forum dr man kn ner att man kan bidra mer konkret.
Hjlporganisationerna mste

Det finns en snedfrdelning och en obalans av resurser i vrlden, vra sjukvrdsre surser r strre och bttre n p mnga stllen i vrlden och jag knde att det r ngot jag kan bidra till, att dra ett litet str till stacken, sger han.
Hur upplever du att vi svenskar har fr instllning till vlgrenhet?

MattiasWahlborgarbetadeenmnadiAsienfrorganisationenLkareutangrnser. Foto: JAn norberg

Frmstkvinnorver55rengagerarsigideellt,enligtRdaKorsetsochRddaBarnensordfrandeiFalun.

Foto: Anders Wiklund/sCAnPiX

aktrer. Det r en hudms ning som pgr inom flera hjlporganisationer, sger hon.
Rdda Barnen i Falun an

petens en eller tv timmar nr man kan. P Rdda Barnen har de valt bort att st med bssa p stan. Vi har bssor ute i butiker
FAK TA

och om de inte finns efterfr gar folk bssorna, dessutom sknker mnga till konto och sms, sger Marianne Omne Pontn.

Hon ser grna att folk som r intresserade av att jobba ideellt hr av sig. Det krvs att det r folk som tar det serist, arbetet ska
FAK TA

gras med gldje och frsts med hg moral, sger hon.

CarinSelldn
023-935 00 carin.sellden@dt.se

FAK TA

sveriges strsta kampanj

Vrldens Barn r sveriges strsta kampanj fr insamling av bistnd till utsatta barn runt om i vrlden. Kampanjen startades av radiohjlpen 1997 och omfattar en riksinsamling dr tolv humanitra hjlporganisationer gr en gemensam kraftsamling fr att uppmana alla att ge bidrag. 2010 samlades 83 miljoner kronor in. Inom Vrldens Barns kampanjapparat gr hgst 15 procent till administration, fr vriga organisationer som fr del av medlen 7 procent fr varje projektinsats vilket krvs fr att tcka ndvndig ekonomisk hantering och revision.

dock frndras fr att hnga med i utvecklingen, sger Marianne OmnePontn. Rdda Barnen hller p att utvecklas, frn en tid som prglades av ett visst synstt p vlgrenhet till att bli en barnrttighetsorganisation som frsker arbeta med att pverka samhllets olika

ordnar bland annat vuxen nrvaro p skolgrden, sam talsgrupper fr hgstadiet, lxhjlpsgrupper och stttar asyl och flyktingkommittn samt jobbar med pverkans arbete. Folk vill inte binda upp sig fr mycket och jag tror att det gller fr alla organisationer s vi mste hitta ppnare for mer, och att man i olika pro jekt kan bidra med sin kom

sknk bara till 90-konton

Svensk insamlingskontroll stller krav p de organisationer som ansker om att bli godknda som innehavare av 90-konto. Organisationen mste ha sitt ste i sverige. ndamlet med insamlingen mste vara s bestmt att det gr att kontrollera. organisationen mste ha en auktoriserad eller godknd revisor. Fr att f ha ett 90-konto fr en ideell organisation anvnda hgst 25 procent av medlen fr att finansiera sin egen verksamhet.

bistndet via skatteintkter

Via staten sknker sverige varje r pengar till behvande omrden i vrlden. Sveriges samlade humanitra bistnd uppgick 2008 till ca 4,4 miljarder kronor, varav cirka 2,5 miljarder kronor kanaliserades via sida. Regeringen prioriterar under mandatperioden srskilt tre omrden i bistndet: demokrati och mnskliga rttigheter, jmstlldhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och milj.

Barndravsvlt pAfrikashorn.Den hrtv rigepojken frbehandlingmot undernringavLkare utangrnser.

Foto: sCAnPiX

Just nu r katastrofen p Afrikas horn i fokus. Det mnskliga minnet r lite kort. Jag tycker det finns en bra in stllning till att stdja och en vilja att hjlpa till men med vetenheten tycks vara mindre nr det gller brister inom ba sala behov av vatten, nring och hlsovrd. Det skrivs mindre om den lngsiktiga problematiken, det som slr igenom i media r det spektakulra.
Det finns ven ett annat pro

der dr de fr bttre ln och villkor och frn vstlnder sker en aktiv rekrytering av exempelvis lkare och barn morskor frn lginkomstln der, ett s kallat braindrain, dr utbildad arbetskraft mig rerar till rikare lnder. Jag tycker att hginkomstln der kan bekosta utbildning av sin egen hlsovrdsper sonal, sger han.
Mattias Wahlborg rekom menderar fler att ka utom lands och gra en insats Det behvs fler som gr detta och som har intresse fr de hr frgorna. Det r roligt att arbeta i en organisation med andra som har liknande drivkrafter och vrderingar, sger han. Och det r inte omjligt att han beger sig ut i vrlden igen, om tillflle ges. Mattias Wahlborg fick en

plan. Han fick ven lite fick pengar, fri mat och logi. Dess utom betalade Lkare utan grnser fr resa, hlsovrd och vaccinationer.
CarinSelldn
FAK TA

lkare utan grnser

Lkare utan grnser har egna projekt i ver 60 lnder runt om i vrlden. Under ett r skickar lkare utan grnser ut cirka 2 500 internationella fltarbetare p sammanlagt 6 500 uppdrag. tillsammans med cirka 25 000 lokalt anstllda bedriver dessa verksamheten i flt. Lkare utan grnser finansieras till ver tre fjrdedelar av gvor frn privatpersoner. resten r bidrag frn regeringar och deras bistndsorgan, till exempel sida, samt andra internationella samfund, som till exempel eu.

blem inom hlsovrden enligt Mattias Wahlborg. Mnga vlutbildade s ker sig till hginkomstln

ersttning p cirka 4 000 kro nor i mnaden efter skatt till fasta kostnader p hemma