Medlem 2010

Jonas Bromander Sammanstllning av Miriam Hollmer Mejl: order@verbum.se Telefon: 08-743 65 10 www.verbumforlag.se

Sammanfattning av Svenska kyrkans medlemmar

n har sin egen berttelse kan kanske alltfr sllan

Religion

Gudstjnst

Irrelevant

Vrderingar Begravning

Gammalmodig

jonas bromander Svenska kyrkans medlemmar

Gud

kyrkans medlemmar. ett slumpmssigt urval av

e beskrivs kyrkans roll och

Samhlle Relation Viktig Kyrka Jesus

Lugn

Hjlper

ppen
Barn
Modern

Sverige Trygghet

Behvs

Gamla Plats

Std

Solidaritet

Bibeln

yn p kyrkans uppgift och

Engagemang

Skuld

Prster

ationen till kyrkan. Det visar

tersom ganska f upplever

Meningsskapande
Samhlle
Bild Kristen
Kontakt

erfrgar en kyrka som tar

m och som aktivt tar stllning

en kyrka som ser mnniskors

vet.

Konfirmation Trst
Tradition
Ser

Ensamma
Unga
Gemenskap
Relevant

Musik

Frsamling

Positiv

Bra

ch chef fr analysenheten vid

med sina medarbetare genomfr

Hopp
God
Gldje Vrlden

Mnniskor
Dop Brllop

Livet

ningar om Svenska kyrkans

Tro

Religion

Organisation

Utsatthet

jonas bromander

Svenska kyrkans medlemmar

ISBN 978-91-526-3350-2

789152 633502

verbum

Vilken kyrka vill du se om 10, 20, 30 r?

ven om det fortfarande finns ett stort frtroende fr Svenska kyrkan, rder ingen tvekan om att kyrkan, p gott och ont, har ett betydligt mindre inflytande n vad den en gng har haft. Inte heller spelar kyrkan numera ngon avgrande roll fr den breda allmnhetens vardagsliv. Fr att mta den hr typen av utmaningar r det viktigt att fr sig sjlv och fr andra formulera vad det r att vara kyrka och hur den ska levas. Att lyssna till medlemmarnas berttelser om kyrkan, borde vara en bra brjan i detta arbete. Det har skett genom projektet medlem 2010. ver tio tusen av Svenska kyrkans medlemmar svarade under vren 2010 p en enkt som sammanstllts av Analysenheten p Kyrkokansliet i Uppsala. Syftet med studien var att beskriva den stora grupp som r medlemmar i Svenska kyrkan. Avsikten r att dels belysa olika bilder av Svenska kyrkan och vilka frvntningar som finns, dels skapa ny kunskap om hur Svenska kyrkan kan vara relevant i samtidsmnniskans liv. Resultatet av den stora underskningen presenteras hr i kortform fr den som vill f en verblick ver de viktigaste slutsatserna.

Frutsttningarna blir allt mer olika

P ett annat stt n frr bde kan och frvntas mnniskor utforma sina liv efter egen frmga. Valmjligheterna r mnga och mnniskors rrlighet har blivit allt strre. Levnadsfrhllanden och levnadsvanor varierar mellan olika delar av landet. Vissa omrden inte minst i och runt storstderna expanderar, andra delar avfolkas. De senaste tio rens minskande medlemsantal i Svenska kyrkan och den regionala omfrdelningen av unga och gamla medlemmar har redan inneburit stora utmaningar fr kyrkan och dess verksamhet. Mot bakgrund av den utvecklingen kommer allt fler frsamlingar i delar av landet att domineras av medlemmar i pensionsldern, medan stora delar av tillvxtregionernas befolkning r i 2030-rsldern. Den geografiskt ojmna utvecklingen kommer sannolikt att innebra n strre utmaningar fr enskilda frsamlingar under de nrmaste ren. I stora delar av landet, utanfr de strre tillvxtregionerna, ligger utmaningen framfr allt i en ldrande medlemskr med allt frre barn och ungdomar. I mnga storstadsfrsamlingar medfr den pgende segregationsprocessen istllet att vissa frsamlingar vxer befolkningsmssigt men minskar snabbt i antal medlemmar. Fljden blir minskade intkter i form av kyrkoavgifter. Dessutom innebr snabbare och billigare kommunikationer och utvecklingen av digitala media att de vardagliga relationerna inte alltid r knutna till grannar, lokala institutioner och andra sammanhang dr man bor. Utvecklingen gr
2

snabbt och kyrkans frutsttningar att vara kyrka frndras i takt med samhllsomvandlingarna.

Att fundera ver:

1. r de som r aktiva i din frsamling lika varandra vad gller lder, socioekonomisk status eller liknande? 2. Hur kommer sammansttningen av de aktiva att pverka frsamlingen framver, tror du?

Livstillfredsstllelse
I enkten stlldes ett antal frgor som handlar om hur bra man mr. Resultatet speglar en medlemskr som generellt sett trivs bra med livet. Men det har ocks varit mjligt att identifiera grupper med mindre stark livstillfredsstllelse. Yngre mr till exempel smre n ldre. Precis som annan forskning har visat, har det ven i denna studie framkommit att mnniskor som str utanfr arbetsmarknaden mr smst. Etablering p arbetsmarknaden, egen familj samt relativt hg utbildning verkar ge strre mjlighet att trivas med livet- men ocks med Svenska kyrkan.

Medlemskapet r ofta lst frankrat

Svaren visar att en stor majoritet av medlemmarna inte har ngon srskild relation till Svenska kyrkan. De flesta verkar tnka att de str kvar som medlemmar fr att de r tminstone lite troende, fr att kyrkan gr ett bra arbete i samhllet och str fr viktiga traditioner- samtidigt som de inte tycker att kyrkan r srskilt viktig fr dem personligen. Endast 10 procent sger sig ha en ganska eller mycket stark relation till kyrkan i stort eller till sin egen frsamling. Medlemskapets frankring skiljer sig dessutom t mellan generationerna. Lite frenklat kan man konstatera att yngre har svaga band till kyrkan medan de ldre har starkare. Inget tyder heller p att de unga kommer att bli mer religisa nr de blir ldre. Nittio procent har allts en relativt svag relation till kyrkan. Detta aktualiserar en fr Svenska kyrkan lng rad av intressanta och viktiga frgor. r kyrkan relevant fr mnniskor i allmnhet, ven om de inte har frsttt det? Eller har medlemmarna rtt- r kyrkan inte lngre srskilt relevant? Svaren p dessa tv frgor br vara vgledande nr man planerar infr framtiden. Vill man att kyrkan ska vara relevant fr de breda befolkningsgrupperna, br man antingen upplysa dem som nnu inte frsttt att kyrkan faktiskt r viktig, eller frndra kyrkan s att den blir relevant. Det innebr inte att man ska gra om religionen som sdan, utan snarare fundera ver varfr man lever den som man gr.
3

Konfirmationen avgrande
medlem 2010 har visat att det finns en tydlig skillnad mellan dem som r konfirmerade och dem som inte r det. Om man inte r konfirmerad tycks det vara svrare att se relevansen i sitt medlemskap. Man kan helt enkelt utg frn att de som konfirmerats haft strre mjlighet n andra att skapa en relation till kyrkan under tidiga r. Hr r det ocks viktigt att vara uppmrksam p att tidigare studier har visat att mnga konfirmander valde att konfirmera sig fr att kompisar gjorde det. En vikande konfirmandfrekvens frstrker allts sig sjlv. Om d konfirmationen i sig r avgrande fr om man stannar som medlem i kyrkan eller inte s kan man ltt se att frre som konfirmeras kommer innebra frre medlemmar i framtiden. Drfr finns det anledning att ta de fortsatt vikande konfirmandtalen p strsta allvar. Det finns en verhngande risk fr ett framtida scenario dr allt frre unga, och frre av dem som mr dligt, kommer att ska sig till kyrkan. Kanske inte fr att man har ngot emot kyrkan, utan fr att man inte vet p vilket stt den skulle kunna vara relevant.

Medlemmarnas bild av kyrkan

Det r viktigt att frst hur olika grupper av medlemskren uppfattar kyrkan. Oavsett om dessa bilder r sanna beskrivningar av kyrkan och oavsett om de r vlgrundade eller inte, finns det skl att ta dem p allvar. Ju fler som har en viss bild av kyrkan, desto strre r sannolikheten att den sprids och fortplantas som om den vore sann. Det visar sig att de vrden som associerats starkast med Svenska kyrkan ligger till sitt innehll vldigt nra de kommunikativa krnvrden som formulerats nationellt och som antogs av Kyrkostyrelsen 2004. Krnvrdena r tnkta att genomsyra den kommunikation som sker mellan kyrkan och dess medlemmar. Dessa vrden r nrvaro, ppenhet och hopp. P det stora hela r medlemmarnas associationer till kyrkan allts mer positiva n negativa. Men samtidigt som kyrkan upplevs som bde ppen och nrvarande s visar svaren ocks att den i viss mn ocks uppfattas som konservativ och gammaldags. Det r ocks viktigt att uppmrksamma att den positiva synen p kyrkan minskar ju lgre livstillfredsstllelse den svarande har. De mnniskor som r i strst behov av hopp, trst och ppna drrar verkar inte uppleva att kyrkan kan ge detta p samma stt som de som r mer njda med livet. Det finns ett tydligt samband mellan de erfarenheter mnniskor har av kyrkan och den bild man har av densamma. Ju mer positiva erfarenheter, desto mer positiv bild. En frga man drfr br stlla sig r om kyrkan och dess fretrdare bemter alla p samma stt. Ett stort ansvar har visat sig vila p enskilda individers axlar, eftersom dessa i sina mten bde kan hjlpa och stjlpa ett stort frtroendekapital.

Det som i hgst grad pverkar bilden av kyrkan r emellertid lder. Generellt kan man sga att hur man ser p Svenska kyrkan beror p hur gammal man r. Visserligen finns ett vntat samband dr de ldsta r mer positiva n de yngsta, men de yngsta (1625 r) r ocks de minst ensidigt negativa. Dremot har de yngsta en mer otydlig bild av kyrkan, vilket kanske r naturligt d de inte har kommit i kontakt med kyrkan p samma stt som de ldre. En frdjupad analys visar att gruppen med otydlig bild av kyrkan r srskilt hg bland dem mellan 1625 som inte r konfirmerade. Den direkt negativa bilden r istllet mest ovanlig bland unga 1625 som konfirmerats. ven detta resultat bekrftar tesen om att konfirmandtiden har avgrande betydelse fr en framtida kyrklig relation. Dremot tycks bilden av kyrkan inte pverkas nmnvrt av var man bor, eller om man r man eller kvinna. Mest anmrkningsvrt r kanske att hlften av Svenska kyrkans medlemmar inte upplever att kyrkan ens ngon gng haft en speciell betydelse i deras liv.

Att fundera ver:

1. Vilka bilder av kyrkan mter du? 2. Vilka konsekvenser drar din frsamling av dessa bilder? 3. Vad gr ni fr att ka andelen ungdomar som konfirmerar sig?

Kyrkligt engagemang
De kyrkliga handlingarna har en fortsatt srstllning nr det gller medlemmarnas kontakt med kyrkan. Omkring 65 procent uppger att de har haft sdana kontakter. Nr det gller ritualiseringen av livets strsta hndelser, det vill sga att vlkomna ett nyftt barn eller ta avsked frn en nra anhrig som avlidit, har kyrkan ett stort frtroendekapital att frvalta. Musikevenemang och gudstjnster nr ungefr en fjrdedel av medlemmarna. Ungefr 10 procent sger sig ha skt upp kyrkan nr det inte har frekommit ngon speciell verksamhet. Detta svar rymmer sannolikt svl turistbesk som besk fr att mta stillhet och tystnad. ven en stor andel av dem som inte r medlemmar har kontakt med Svenska kyrkan. Nrmare 50 procent av icke-medlemmarna mter till exempel kyrkan i anslutning till de kyrkliga handlingarna. Drmed kan man konstatera att de kyrkliga handlingarna r den strsta kontaktytan kyrkan har svl med sina medlemmar som med dem som inte r medlemmar. Gudstjnsten (vid sidan om dem vid de kyrkliga handlingarna) visar sig samla ungefr en fjrdedel av medlemmarna per r. De flitiga gudstjnstdeltagarna utgr allts bara en liten del av det totala antalet medlemmar, men visar
5

nd hur stor den gudstjnstfirande krnan r. Det rr sig om cirka 300 000 personer. Man kan utifrn det resultatet fundera ver gudstjnstens stllning inom svl Svenska kyrkan som det svenska samhllet som sdant. r detta mnga beskare eller f? I enkten frgades efter om och p vilket stt medlemmen hade kommit i kontakt med kyrkan under det senaste ret. Det kunde vara genom allt frn media till att man hade deltagit i gudstjnst. Svaren visar att de som aldrig deltar i gudstjnst i allmnhet har vldigt f typer av kontakter med Svenska kyrkan. Den enda kontakten sker oftast i samband med de kyrkliga handlingarna. Ungefr 60 procent av de flitiga gudstjnstbeskarna har mtt Svenska kyrkan p fem eller fler olika stt. terigen kan man se att de flitiga gudstjnstdeltagarna p fler n ett stt utgr en viktig krna fr frsamlingslivet. De upprtthller inte enbart gudstjnstlivet, utan ven mnga andra kyrkliga verksamheter. Dremot ska man inte underskatta de sporadiska beskarna. Eftersom de utgr 30 procent av hela medlemskren blir antalet sporadiska medlemmar som har fem eller fler besk relativt mnga. Ungefr 60 procent av medlemmarna mter aldrig Svenska kyrkan vid en gudstjnst (utver dem som deltar vid en kyrklig handling). Drmed bekrftar medlem 2010 att Svenska kyrkan nr en minoritet av sina medlemmar via en av sina krnuppgifter. En nyhet i nuvarande studie r att ven icke-medlemmar fick mjlighet att besvara frgan om vilka kontakter man har haft med Svenska kyrkan det senaste ret. Det visar sig att knappt 70 procent av dem som inte r medlemmar faktiskt finns inom direkt rckhll fr kyrkan, genom besk vid kyrkliga handlingar, konserter eller annat. I kyrkoordningens Frsta avdelning str det i slutet av Inledningen: Kyrkans uppgift r att fr alla klargra vad dess tro, beknnelse och lra innebr. Svenska kyrkan har allts ett uppdrag att vara till fr alla mnniskor oavsett om man r medlem eller inte. Stora delar av medlemskren r relativt distanserade till kyrkan. Frgan r vad skillnaden egentligen r och vad den borde vara. Det kan vara viktigt att fra en sdan diskussion, eftersom kyrkan i framtiden kan komma att vnda sig till allt fler icke-medlemmar (eftersom dessa blir fler) och att medlemmarna i sin tur kommer att fortstta fundera ver varfr man egentligen ska vara medlem nr kyrkan nd r tillgnglig och ppen fr alla.

Att fundera ver:

1. Hur ser det kyrkliga engagemanget ut i din frsamling? 2. Hur mnga av era engagerade r inte medlemmar i Svenska kyrkan? 3. kar eller minskar antalet gudstjnstdeltagare ver tid? 4. Hur mter ni den utvecklingen?

Livsskdning och religion

En majoritet av medlemmarna r troende om n p olika stt. P det hela taget kan man konstatera, att oberoende av lder, har de med personlig gudstro en betydligt starkare knsla av att livet har en mening. Samtidigt br man fundera ver vad det innebr fr kyrkan att 15 procent av kyrkomedlemmarna r ateister och att hela 20 procent r agnostiker, det vill sga de som inte vet vad de ska tro. Endast femton procent av kyrkans medlemmar tror dessutom p Jesus. ven hr r ldersvariationen hgst mrkbar. F faktorer om ens ngon pverkar trosskdning p samma stt som lder. Ju yngre, desto fler ateister eller agnostiker. Eftersom de yngre generationerna inte bygger samma relation till de religisa organisationerna som tidigare generationer, finns det goda skl att anta att deras trosskdning kommer bli allt mer dominerande i framtiden. Det finns tydliga skillnader i livsskdning mellan dem som ofta deltar i kyrkans gudstjnstliv och andra. Ju oftare man firar gudstjnst, desto strre r sannolikheten att man anser att livet har en mening och att mnniskan i grunden r god. De mnniskor som finns i den kyrkliga sfren tycks allts ha en strre tillit till svl livet som andra mnniskor. Svaren antyder att tron i sig sjlv inte r tillrcklig fr att skapa mening i en mnniskas liv, men i kombination med ett socialt sammanhang tycks den bra ganska lngt. Att frgorna om religis tro och engagemang hnger samman med uppfattningen att livet har en mening, strker tesen om att religiositet bidrar som en resurs d mnniskor mste hantera livets svrigheter. Detta har i analysen visat sig vara en rimlig frklaring ocks till varfr unga mr smre n de ldre. Mjligen handlar det om att unga inte p samma stt har tillgng till ett lika effektivt meningssystem som ldre. I takt med att sekulariseringen fortgtt har ngot viktigt fr mnniskors vlbefinnande gtt frlorat som inte har ersatts av ngot annat. Naturligtvis behver inte detta andra vara ett religist eller kristet meningssystem, men religion tycks nd ha fungerat p det sttet. ven andra meningsskapande system borde kunna ha denna funktion.
7

Avslutningsvis kan man konstatera att den individuella och personliga tron har betydelse fr mnniskor p ett vidare plan n att bara vara en tro. Den fr konsekvenser fr hur man ser p livet och p andra mnniskor. En frndring av gudsuppfattningarna i framtiden kommer sannolikt drfr ytterligare att inverka p hur vi som mnniskor betraktar livet och varandra.

Att fundera ver

1. Finns det anledning fr kyrkan att hjlpa mnniskor att strka deras meningsbrande system? 2. Hur br detta i s fall g till? 3. Vilken r kyrkans uppgift fr de mnniskor som inte finns med i trosgemenskapen, medlemmar svl som icke-medlemmar?

Prioriterade omrden
Svenska kyrkan kommer att tvingas mta stora frndringar i organisationen. Eftersom prioriteringar inte bara innebr att vlja vad man ska satsa p, utan ven vad man mste vlja bort, kommer processen skerligen att mnga gnger vara smrtsam. Fr att f en bild av hur vl olika strategiska val kan tnkas falla ut r det viktigt att ta reda p vad medlemsgruppen i stort anser att Svenska kyrkan ska gna sig t. Att skaffa kunskap om medlemmarnas uppfattning betyder inte att man mste gra som medlemmarna sger. Vljer man som kyrka att satsa p sdant som medlemmarna inte ser som kyrkans uppgift, kanske man mste frankra det p ett annat stt n om det vore ngot som medlemmarna tycker r sjlvklart. medlem 2010 visar att medlemmarna verkar vilja att kyrkan i frsta hand ska satsa p nationell diakoni: att finnas till fr svaga och utsatta i Sverige. Arbete bland barn och unga fr ocks en framskjuten placering, likas att skapa gemenskap fr ensamma. Ungefr hlften har placerat dessa omrden p sin topp-tre lista. Att arbeta med ldre mnniskor och att vrda kyrkobyggnader och bevara traditioner kan sgas vara en grupp som i fallande skala fljer ttgruppen. Dremot r de mer uttalat kyrkliga angelgenheten, att fira gudstjnst, av mindre betydelse, srskilt fr dem som inte sjlva deltar i den kyrkliga krnverksamheten. De unga, som mer sllan hr till de flitiga gudstjnstdeltagarna, tycks i n hgre grad n andra betrakta kyrkan som en social aktr, svl inom som utanfr landets grnser. Denna bild kan naturligtvis jmfras med vad kyrkoordningen i sin inledning anger som kyrkans uppgift:

Kyrkans uppgift r att fr alla klargra vad dess tro, beknnelse och lra innebr. Svenska kyrkan inbjuder alla att tillhra trons folk och dela dess liv. I kristen tro intar barnen en srstllning och de behver drfr srskilt uppmrksammas i Svenska kyrkans verksamhet. (Kyrkoordningen) Att barnen intar en srstllning stmmer vl med medlemmarnas uppfattning om kyrkans uppgift. Men att kyrkan srskilt ska prioritera att klargra sin tro, beknnelse och lra verkar medlemmarna inte se som dess viktigaste uppgift.

Att fundera ver

1. Hur vill du se att kyrkan frvaltar sin uppgift om 20 r? 2. Vad kan din frsamling gra fr att n dit?

Kyrkouttrden
Jmfrt med 2004 rs medlemsstudie verkar bengenheten att g ur kyrkan ha kat. Ett av de allra viktigaste resultaten i hela studien r att det finns en klar koppling mellan konfirmationen och viljan att st kvar som medlem. I alla ldrar kar bengenheten att g ur kyrkan bland dem som inte har konfirmerat sig. Av konfirmationsfrekvensen att dma kommer de hga uttrdesniverna sannolikt att hlla i sig under den nrmaste framtiden eftersom mnga unga i dag vljer att inte konfirmera sig. Detta r utmanande. Under de senaste fem ren har de stora befolkningskullar som fddes under 1990-talets brjan uppntt konfirmandlder. Bland dessa finns ett hgt kyrkomedlemstal, men relativt f av dem har konfirmerat sig. Att dma av ovanstende resultat br kyrkan drfr de nrmaste ren ha ett stort antal uttrden att vnta bland just dessa, och d alldeles srskilt bland dem som har nrstende som redan har gtt ur. Eftersom detta tycks vara sjlvfrstrkande fr man rkna med att kyrkomedlemstalet kommer att sjunka allt snabbare. Dessutom indikerar studien en eventuellt kad risk fr att kvinnor skulle bli mer bengna n hittills att lmna kyrkan. Det r viktigt att vara medveten om, att medlemmarna inte kan tas fr givna.

Att fundera ver

1. P vilket stt rknar du med att uttrdestendensen utvecklas i din frsamling? 2. Hur mter ni den utvecklingen?

Slutsatser
Svenska kyrkan nr cirka 85 procent av sina medlemmar under ett r och en stor majoritet tnker fortstta att vara medlemmar ven i framtiden. En del skulle sga att studien bekrftar att kyrkan har ett stort frtroendekapital att frvalta och konstatera att den upplevs som ppen, nrvarande och hoppingivande. Andra skulle sga att studien bekrftar bilden av att Svenska kyrkan saknar relevans fr sina medlemmar, som sllan engagerar sig i gudstjnster och r ointresserade av kristen tro. Oavsett hur man ser p resultaten mste man ta stllning till vilken kyrka man vill se om tio, tjugo eller trettio r. Vems behov ska man d tillgodose som kyrka? Ska man lyssna mer till de engagerade n till ungdomarna eller ska man vara mer lyhrd infr allmnhetens nskeml? Det beror till stor del p vad man anser att kyrkan ska vara. Det r egentligen frst nr den frgan har diskuterats som man frmr att mta och frhlla sig till medlemmarnas mnga gnger disparata frvntningar, krav och nskeml. De strategiska valen mste helt enkelt utg frn den syn man har p kyrkans uppgift och de frutsttningar som finns i vr egen samtid. Kyrkan kommer aldrig att kunna tillgodose allas behov, men det r mjligt att gra medvetna val. Det kommer frmodligen bli smrtsamt att vlja ibland, men det skapar ocks nya mjligheter. Smre ekonomi kan tvinga kyrkan att bli tydligare i svl sin sjlvbild som i sin kommunikation. Det nya kommunikationslandskapet kan gra det mjligt fr organisationen att mta breda grupper av mnniskor p ett nytt stt. Samhllsomvandlingen leder ocks till att nya mtesplatser etableras, vilka kyrkan kan anvnda fr att ta plats i samhllet och i mnniskors liv. Frmodligen finns en nyckel fr kyrkans framtida strategiarbete i diskussionen kring hur viktig den upplevs vara fr enskilda individer. Det rcker inte att vara angelgen i sig sjlv. Kyrkan kan naturligtvis alltid hvda att de kollektiva vrdena och den solidaritet som ett medlemskap innebr mste f st i fokus. Frgan r dock om detta r tillrckligt fr att den enskilda medlemmen ska uppleva kyrkan som vrd att tillhra. Resultaten frn medlem 2010 tyder p att det inte kommer att vara tillrckligt. En fortsatt vikande konfirmationssed i kombination med en kad mngfald i samhllet kommer sannolikt att ytterligare frsvaga befolkningens relation till Svenska kyrkan. Det kommer inte att g att vara kyrka p samma stt verallt. Resultaten frn medlem 2010 visar vilka mlgrupper som medlemmarna verlag ser som viktiga. Socialt utslagna, barn/unga, ensamma och ldre r de mlgrupper som medlemmarna anser att kyrkan ska prioritera. Klarar kyrkan som organisation av detta och dessutom att visa upp resultat av det arbetet kan man/vi rkna med att medlemskapet kommer att upplevas som
10

vrdefullare. Dremot kommer frsts frutsttningarna att arbeta med dessa grupper att se olika ut p olika platser. ven om frvntningarna p och bilden av kyrkan i stort r lika ver hela landet har man olika frutsttningar att tilltala mnniskor i olika miljer, eftersom livsbetingelserna r s olika. Behoven ser ocks olika ut p olika platser. Detta gr att man p ett tydligare stt n tidigare kan komma att behva anpassa svl kommunikation som innehll till den plats man befinner sig p. Detta kan tyckas sjlvklart, men det stller krav p att kyrkans anstllda i olika miljer har olika kompetenser och att de som beslutar om verksamhetens inriktning och de som leder arbetet ser vilka kompetenser som behvs. Sett ur detta perspektiv str kyrkan infr tv utmaningar. Den ena handlar om att strka de kyrkliga kontakterna bland dagens unga, den andra handlar om att man mste frbereda sig p att kyrkan kommer att ha en svagare relation till kommande generationer. Ett annat resultat av studien r att de mest utsatta grupperna inte uppfattar kyrkan som lika ppen som andra grupper uppfattar den. Resultatet stmmer vl verens med att kyrkan inte heller finns i deras direkta blickfng. Men det kan ocks vara ett resultat av att man p grund av sin speciella livssituation kanske inte knt sig vlkommen. Kan det vara s, att de mest utsatta ibland upplevts och knt sig som strande element i en sorts finkultur av godhet? Det faktum att utsatta individer ltt knner sig utanfr kan kyrkan i sig sjlv inte pverka. Dremot visar studiens resultat att om kyrkan vill bredda sin kontaktyta bland svl medlemmar som befolkningen i stort kan man behva fundera ver hur den interna kulturen utvecklas, och hur man bemter och sammanfr mnniskor med olika livssyn, livserfarenhet och framtoning. Antalet trygghetsarenor i samhllet har minskat. De resultat som framkommer i medlem 2010 visar att Svenska kyrkan mycket vl kan fungera som sdan fr dem som vljer att engagera sig. Drfr gller det att fundera ver om och hur man skulle kunna vara en strre och viktigare trygghetsarena fr fler. Att p ett frimodigt stt brja diskutera och kommunicera hur kyrklig tillhrighet och nrhet gr skillnad kanske r en av de strre utmaningarna fr kyrkan framver. Resultatet har visat att mnga anser att kyrkan br satsa p gemenskap fr dem som knner sig ensamma. Frgan r om inte ganska mnga r ensamma ven om det p ytan inte verkar s. ven om kyrkan i dag str infr stora utmaningar, kan man inte bortse frn att vgen fram till dagens situation skett parallellt med att det svenska samhllet frndrats. Kyrkan mste hitta en delvis annan vg fr att bli relevant. Relevant i en samtid dr det fortfarande finns stora sociala problem och inte minst dr det tycks finnas en lngtan efter att finna mening med livet. medlem 2010 har visat att kyrkligt engagemang, tron och religiositeten kan fungera som ett meningsbrande system ven i vr egen samtid. Den insikten r vrd att bygga vidare p.
11