Handledning Plan Och Bygglagen - en Vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vgledning
Innehll
1. Inledning 1.1 Introduktion 1.2 Var finns reglerna och vilka r myndigheterna 1.3 Vilka rttsliga instrument som finns i planoch bygglagen 1.4 Mlsttning och koppling till nationella miljml 1.5 Allmnna och enskilda intressen som ska beaktas 2. Planer 2.1 Introduktion 2.2 versiktsplan 2.3 Detaljplan 2.4 Omrdesbestmmelser 3. Lov 3.1 Introduktion 3.2 Bygglov och rivningslov 3.3 Marklov 4. verklagande 4.1 Introduktion 4.2 verklagande genom laglighetsprvning 4.3 verklagande genom frvaltningsbesvr 4.4 Beslut som inte kan verklagas 25 5. Plan och bygglagens frhllande till miljbalken 5.1 Introduktion 5.2 Hnvisningar i miljbalken till planoch bygglagen 5.3 Hnvisningar i planoch bygglagen till miljbalken 6. Betydelsen av hllbar utveckling 7. Ord p vgen 7.1 Introduktion 7.2 Utg frn lagtexten 7.3 Praktiska rd Bilaga. Exempel p verklagande
1 1 1 2 3 5 7 7 8 11 18 20 20 20 21 22 22 22 23 25 26 26 26 26 28 29 29 29 29 32
Text: Jonas Christensen, Ekolagen miljjuridik AB1 Projektsamordning och textgranskning: Joanna Cornelius, Naturskyddsfreningen Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsfreningen Omslag: Montage Oscar Alarik ISBN: 978-91-558-0056-7
1. Inledning
1.1 Introduktion
Att samhllet har god framfrhllning nr det gller hur de fysiska resurserna (marken och vattnet) ska utnyttjas r viktigt. Det r ett resultat av dlig planering om bostder placeras nra en strande industri, eller en vg byggs genom en vrdefull biotop nr det finns fullgoda lokaliseringsalternativ. Ett samhlle helt utan strande verksamheter r nog inte mjligt, men det gller dels att minska strningarna dels att hlla strande verksamhet och de som riskerar att stras tskilda. Det handlar om att med ett lngt tidsperspektiv utnyttja de fysiska resurserna p bsta stt fr alla samhllsintressen. Plan- och bygglagen (PBL) r fortsttningen p en mycket lng rttstradition, dr samhllet genom olika instrument frsker ange vad olika markeller vattenomrden bst kan eller br anvndas till. Marken och vatten kallas ofta i dessa sammanhang allts fr fysiska resurser. Ur den svenska rttshistorien finns belgg fr ngon form bebyggelseplanering redan i den s.k. Bjrkartten (1200-talets senare hlft)2 och i Magnus Erikssons allmnna stadslag (cirka 1350). Fregngare till den planoch bygglag som trdde i kraft den 2 maj 2011, r planoch bygglagen frn 1987 som i sin tur fljde efter 1947 rs byggnadslag. Fortfarande finns gamla stadsplaner i kraft som antagits med std av byggnadslagen. Den mer moderna byggnadslagstiftningen har sin grund bland annat i ett behov av att bygga p ett sdant stt att inte brand skulle sprida sig. Idag handlar det om en mngd olika intressen som konkurrerar om utrymmet: allt frn stora kpcentra till industrietableringar i landskapet till kommunens behov av nya bostadsomrden, energianlggningar och hgskolor. Milj- och naturvrdsintressen r ett intresse bland flera. Plan- och bygglagen r inte en miljlag i ordets rtta bemrkelse, men eftersom den grundas p mlet om en hllbar utveckling, ska sdana aspekter spela stor roll. En frsta indelningsgrund fr olika intressen som idag
1.Juristen Joanna Cornelius, Naturskyddsfreningen, har givit vrdefulla synpunkter p texten. Naturskyddsfreningen har upphovsrtten. 2. Bjrkartten fr frutsttas vara vr ldsta stadslag.
ska vgas mot varandra r allmnna respektive enskilda intressen. Tv intressen som under senare tid flutit in i planoch byggnadslagstiftningen r dels s.k. tillgnglighetsaspekter d.v.s. att gra samhllet tillgngligt ven fr personer med nedsatt funktionsfrmga, dels behovet av att bygga s att inte versvmningar till fljd av klimatfrndringarna frstr det som byggts. Bda dessa r exempel p allmnna intressen, liksom hlsoskydd och naturvrd. Denna introducerande handledning om kommunal planering och om planoch bygglagen (SFS 2010:900) r skriven fr och av Naturskyddsfreningen. Detta betyder att texten avsiktligt fokuserar p aspekter i planoch bygglagen som r av intresse ur ett milj- och naturvrdsperspektiv, och fr en lsare som vill engagera sig i processer och driva renden. Det kan t.ex. handla om att delta i samrd eller att verklaga en detaljplan. Under respektive avsnitt ges frslag p vad som kan vara viktigt att fokusera p, och sist ges lite mer handfasta rd. Detta hfte r inte en fulltckande text. I stor utstrckning kan fortfarande litteratur och rttspraxis frn den ldre versionen av planoch bygglag tillmpas, men fr att man ska vara sker p att inte missa ngot kan det vara bra att ha tillgng till den regeringsproposition som lg bakom 2011 rs frndringar, Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare planoch bygglag.
1.2 Var finns reglerna och vilka r myndigheterna

Huvudfrfattningen nr det gller plan och byggfrgor r plan-och bygglagen (2010:900) samt planoch byggfrordningen (2011:338). Den tidigare lagen om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk upphvdes i samband med reformen 2011. Hrtill kommer Boverkets Byggregler (BBR). Boverket, som r den centrala myndigheten p omrdet ger ocks ut en mngd vgledande dokument som Allmnna rd och Handbcker i olika mnen. Allt detta kan ltt laddas ner frn Boverkets webbplats: www.boverket.se. Viktig in-
P lan- och bygglagen en vgledning
formation om hur planoch bygglagen ska tolkas finns i regeringens proposition 2009/10:170 En enklare planoch bygglag, samt i de mnga statliga utredningar som fregick denna lagndring. Referenser till alla dessa finns i propositionen. (Propositionen hittas lttast genom en enkel skning p Internet.) Det statliga verk som har ansvar fr planering och byggande r som redan nmnts Boverket, med ste i Karlskrona. Boverkets uppgifter r frmst av stdjande och rdgivande karaktr. Boverket skriver ven freskrifter under planoch bygglagen. Med ngra f, men viktiga, undantag r planoch byggfrgor en kommunal angelgenhet. Redan i 1 kap. 2 uttrycks det kommunala planmonopolet: Det r en kommunal angelgenhet att planlgga anvndningen av mark och vatten. I kommunerna r det frmst kommunfullmktige och dess nmnd fr planoch byggfrgor (i denna text fr enkelhets skull kallad Byggnadsnmnden, ven om dess namn kan skifta) som fattar beslut enligt planoch bygglagen. I vissa fall kan det ven vara kommunstyrelsen, och nr det gller nmndbeslut kan dessa ofta delegeras ner till enskilda tjnstemn som fattar besluten. Kommunallagen (1991:900) frbjuder dock att renden av strre vikt eller principiell betydelse delegeras ner till tjnstemn.3 Kommunallagen ger mjlighet till vissa samarbetsformer mellan kommuner, t.ex. att inrtta kommunalfrbund eller att kommuner har gemensamma nmnder och eller frvaltningar fr vissa renden. Det r ocks mycket vanligt att kommunerna har en gemensam nmnd fr plan-, bygg-, samt miljfrgor, vanligen kallad Bygg- och miljnmnd. Myndighetsstrukturen inom planoch byggomrdet r inte helt ltt att f grepp om. Lngre fram i hftet beskrivs mer detaljerat reglerna om verklagade, men redan hr ska alla de myndigheter som kan vara aktuella lyftas fram lite mer schematiskt. Hr ges ven exempel p frgor som hanteras av respektive instans.
3. 6 kap. 34 kommunallagen.
1.3 Vilka rttsliga instrument som finns i planoch bygglagen

Plan- och bygglagen r en lagstiftning som ska vga en mngd olika intressen, bde enskilda och allmnna, mot varandra. Om den kommunala planlggningen tidigare varit ett instrument fr den lokala kommunens behov och frutsttningar, s r man i propositionen till den planoch bygglagen som trdde i kraft under 2011, tydlig med att betona vikten av att stta in den kommunala planeringen i ett strre sammanhang, bde nationellt och globalt. Mot bakgrund av det vergripande mlet om en hllbar utveckling skriver man: Det grundlggande politiska mlet om en hllbar utveckling innebr att allt fler aktuella samhllsfrgor och utmaningar krver en bredare tvrsektoriell samverkan inom och mellan olika niver, som rr de sociala, ekonomiska och miljmssiga perspektiven och inte minst klimatfrgan. Det r angelget att juridiskt skerstlla att den kommunala planeringen stts in i ett strre sammanhang s att sambanden med frhllandena i omvrlden blir tydligare. Som exempel p vad det kan betyda kan nmnas planeringens betydelse fr att minska klimatpverkan. De instrument som regleras i planoch bygglagen kan enkelt delas in i Planer respektive Lov. Medan en plan enklast kan beskrivas som en mer allmn reglering av ett visst markeller vattenomrde, utgr lov ett beslut i enskilda fall. versiktsplan (p), detaljplan (Dp), omrdesbestmmelser (Omb) samt regionplan r de planinstrument som finns i planoch bygglagen. Vill man vara riktigt korrekt, brukar man sga att omrdesbestmmelser inte r ngon plan i egentlig mening, men den diskussionen kan vi bortse frn hr. Som rester frn tidigare regleringar kan man fortfarande stta p byggnadsplaner, stadsplaner och fastighetsplaner. Dessa gller s lnge de inte har upphvts, men da4. Regeringens proposition 2009/10:170 s 176.
Instans
Kommunfullmktige Kommunstyrelse Byggnadsnmnd Enskilda tjnstemn p kommunen Lnsstyrelse Mark- och miljdomstol
Exempel p frgor som hanteras

Antar versiktsplaner och detaljplaner. Kan ha delegation att fatta beslut om detaljplaner Antar vissa detaljplaner, beslutar i frgor om bygglov mm, utvar tillsyn ver planoch bygglagen. Fr fatta vissa beslut p delegation av t.ex. byggnadsnmnden. Ska p eget initiativ granska alla detaljplaner, omrdesbestmmelser och versiktsplaner. Ska/kan i vissa fall p eget initiativ upphva detaljplaner och omrdesbestmmelser. Hit verklagas genom s.k. frvaltningsbesvr de kommunala beslut som inte verklagas till den domstol som heter frvaltningsrtten genom s.k. laglighetsprvning (benmndes tidigare miljdomstol, alla dessa begrepp frklaras lngre fram i detta hfte). Huvudregeln r att Mark- och miljverdomstolens avgranden (domar och beslut) i ml som har verklagats dit inte fr verklagas ytterligare en gng. Det finns dock en mjlighet fr Mark- och miljverdomstolen att, nr domstolen anser att det r viktigt fr rttstillmpningen i andra ml att tillta verklagande till Hgsta domstolen. Till frvaltningsrtten verklagas vissa beslut av lnsstyrelsen genom s.k. laglighetsprvning, t.ex. beslut om antagande av versiktsplan (benmndes tidigare lnsrtt). Hit verklagas domar och beslut av frvaltningsrtterna. Hit verklagas domar och beslut frn kammarrtterna (benmndes tidigare Regeringsrtten). Nr regeringen r hgsta instans kan man under vissa frutsttningar begra s kallad rttsprvning hos Hgsta frvaltningsdomstolen. Hit verklagas vissa beslut av lnsstyrelsen. Regeringen kan ven under vissa frutsttningar upphva kommunala detaljplaner och erstta dem med nya planer.
Mark- och miljverdomstol Hit verklagas domar och beslut av markoch miljdomstol (benmndes tidigare Miljverdomstolen). Hgsta domstolen
Frvaltningsrtt Kammarrtt Hgsta Frvaltningsdomstolen Regeringen
gens planoch bygglag tillter inte att nya sdana antas. Det r i vergngsbestmmelser lagstiftaren reglerar hur en ny frfattning ska frhlla sig t.ex. till tidigare meddelade domar och beslut. vergngsbestmmelserna till planoch bygglagen ligger sist, efter lagtexten. I de olika planinstrumenten regleras olika aspekter p hur de fysiska resurserna fr utnyttjas, och de olika planerna har skiftande rttslig betydelse, ngot som kommer att beskrivas lngre fram. Bygglov, rivningslov och marklov r de typer av lov som regleras i planoch bygglagen. Lite slarvigt kan man verstta uttrycket lov med tillstnd, t.ex. till att f uppfra eller riva en byggnad.
1.4 Mlsttning och koppling till nationella miljml

Syftet med planoch bygglagen anges i dess inledande portalparagraf, dr bl.a. str att: Bestmmelserna syftar till att, med hnsyn till den enskilda mnniskans frihet, frmja en samhllsutveckling med jmlika och goda sociala levnadsfrhllanden och en god och lngsiktigt hllbar livsmilj fr mnniskorna i dagens samhlle och fr kommande generationer. En viktig fljd av att man skriver in mlet om en hllbar utveckling, r att planlggningen enligt planoch bygglagen inte bara ska ta hnsyn till ansprk frn oss som lever nu
utan ocks behoven hos kommande generationer. Lngsiktiga behov br allts vga tyngre n kortsiktiga intressen. Den fysiska planlggningen mste ocks innebra hushllning med ndliga resurser.5 I planoch bygglagens 2 kap. 3 sgs sedan att: Planlggning enligt plan-och bygglagen med hnsyn till naturoch kulturvrden, milj- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala frhllanden ska frmja: 1. en ndamlsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grnomrden och kommunikationsleder, 2. en frn social synpunkt god livsmilj som r tillgnglig och anvndbar fr alla samhllsgrupper, 3. en lngsiktigt god hushllning med mark, vatten, energi och rvaror samt goda miljfrhllanden i vrigt, och 4. en god ekonomisk tillvxt och en effektiv konkurrens. I propositionen kommenteras detta med att dessa aspekter kan sgas spegla den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen av begreppet hllbar utveckling. Syftet r att man ska redovisa olika intressen och de avvgningar som grs inom ramen fr en helhetssyn.6 Det r viktigt att granska att kommunen verkligen tar hnsyn t.ex. till dessa aspekter i deras planering. I motiven till 2011 rs lagndring betonas kopplingen till hllbar utveckling och till de nationella miljmlen ytterligare, till exempel ska det framg av versiktsplanen, enligt 3 kap. 5 planoch bygglagen, hur kommunen i den fysiska planeringen kommer att ta hnsyn till och samordna versiktsplanen med relevanta nationella och regionala ml. I propositionen understryker regeringen att:
Kravet p hllbar utveckling gr behovet av en samlad hantering tydligare. Det gr inte att hantera kollektivtrafik, infrastruktur, energifrsrjning och markanvndning utan att se till sociala, ekonomiska och miljmssiga aspekter, om mlet r att stadkomma en uthllig och robust utveckling.
7
P annat stlle i propositionen understryker regeringen att sambanden, t.ex. mellan versiktsplanen och de nationella miljmlen br redovisas i planen. Ocks detta kan vara viktigt att underska i planrenden. Fr att precisera begreppet hllbar utveckling nr begreppet sattes som mlsttning fr den d nya miljbalken (1998:808), antog riksdagen de frsta miljkvalitetsmlen (eller miljmlen) r 1999. Frn brjan var de 15 miljkvalitetsml, men genom beslut 2005 utkades de till 16. Mlen har reviderats genom ren. Kommunerna ska i sitt versiktplanearbete utg bland annat frn miljkvalitetsmlen: 1. Begrnsad klimatpverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig frsurning 4. Giftfri milj 5. Skyddande ozonskikt 6. Sker strlmilj 7. Ingen vergdning 8. Levande sjar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skrgrd 11. Myllrande vtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjllmilj 15 God bebyggd milj 16 Ett rikt vxt och djurliv
5. Didon m.fl. Plan- och bygglagen. Norstedts laghandbcker s. 1:3. 6. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 414.
7. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 174.
Den kommunala planeringen handlar inte endast om bebyggelse och bebyggelseutvecklingen, utan om att ha en helhetssyn p hur de samlade fysiska resurserna i kommunen utnyttjas eller ska utnyttjas. ven om vissa av miljkvalitetsmlen har strre bring p den bebyggda miljn, s r alla av relevans fr den samlade planeringen under planoch bygglagen. En kritik som kan riktas mot dem, r att det inte finns ngot specifikt miljkvalitetsml som riktar in sig p resurshushllning. Motiveringen r att det r ett synstt som ska terfinnas i samtliga miljkvalitetsml. Boverket r den samordnande myndigheten fr mlet God bebyggd milj. Under vart och ett av dessa miljkvalitetsml har man tagit fram delml, och inom varje ln har lnsstyrelserna haft ansvar fr att ta fram regional miljml. Mnga kommuner har ocks tagit fram lokala miljml. ven om dessa ml formellt sett inte r rttsligt bindande, r de viktiga att hnvisa till i olika renden och de berrs ofta i rttspraxis. De har trots allt rttslig betydelse. Nr det gller miljmlet God bebyggd milj har det formulerats: Ml fr god bebyggd milj som ska ns till 2020 Stder, ttorter och annan bebyggd milj ska utgra en god och hlsosam livsmilj samt medverka till en god regional och global milj. Natur- och kulturvrden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anlggningar ska lokaliseras och utformas p ett miljanpassat stt och s att en lngsiktigt god hushllning med mark, vatten och andra resurser frmjas. Det r en angelgen uppgift fr Naturskyddsfreningen att se till att dessa ml arbetas in i den fysiska planeringen och att kommunerna tar den hnsyn som krvs fr att de ska kunna uppns. Bde de regionala som de lokala miljmlen kan vara av samma betydelse i ett rende som de nationella mlen, under frutsttning att de kan hrledas ur de nationella miljkvalitetsmlen.
1.5 Allmnna och enskilda intressen som ska beaktas

Av 2 kap. 1 planoch bygglagen framgr att det vid prvningen av frgor enligt planoch bygglagen ska hnsyn tas till bde allmnna och enskilda intressen. Mark- och vattenomrden ska anvndas till det eller de ndaml som de r mest lmpade fr (2 kap. 2), och hnsyn bl.a. ska tas till hushllningsbestmmelserna i 3-4 kap. miljbalken. Lngre fram i detta hfte beskrivs hur det finns flera stllen i planoch bygglagen med hnvisningar till miljbalken. De utpekade bestmmelserna i miljbalken ska lyftas in in planoch bygglagen och tillmpas dr. Ett sdant exempel r 3 och 4 kap. miljbalken, som gr under rubriken hushllningsbestmmelser och som hrstammar frn den ldre Lag om hushllning med naturresurser mm. Kapitel 3 i miljbalken anger att markoch vattenomrden som r vrdefulla fr vissa utpekade samhllsintressen, som naturoch kulturvrd, kommunikationer och industriutveckling m.m. s lngt som mjligt ska skyddas till frmn fr dessa ndaml. Sdana omrden som anses vara av riksintresse ska, s lngt mjligt skyddas mot pverkan som ptagligt frsvrar mjligheterna att utnyttja dem. Vilka dessa riksintresseomrden r bestms av olika myndigheter, som Naturvrdsverket, Riksantikvariembetet, Skogsstyrelsen och Trafikverket. I 4 kap. miljbalken har lagstiftaren sjlv pekat ut omrden av riksintresse med hnsyn till deras naturoch kulturvrden. Bestmmelserna r ganska svaga bland annat d det finns mnga olika undantag i 4 kap 1 . Men om ett markomrde av ngot skl r klassat som riksintresse, utan att det finns ngot annat riksintresse som konkurrerar, s ska omrdet i princip skyddas frn ptaglig pverkan. Alla riksintresseomrden ska pekas ut i kommunernas versiktsplaner. Hela planoch bygglagen kan sgas g ut p att vga behovet av att frverkliga olika allmnna intressen, mot de intressen och behov som den enskilde (enskilda) fastighetsgaren kan tnkas ha. I lagen anges vilka intressen som det ska tas hnsyn till vid olika slags prvningar (planlgg-
ning, lokaliseringsprvning, bygglovsprvning respektive prvning i andra renden). Ofta handlar det ocks om situationer dr olika, konkurrerande, allmnna intressen stlls mot varandra, t.ex. kan intresset av att uppfra nya bostder stllas mot intresset att bevara vrdefull jordbruksmark eller omrden med hga naturvrden. Med allmnna intressen menas sdana intressen som ska vara gemensamma fr samhllet, som milj- och klimataspekter, frhllanden som r viktiga fr flera kommuner eller hela regionen, samhllsservice som vattenfrsrjning, avlopp, avfallshantering och elektronisk kommunikation, skydd fr vrdefulla bebyggelseomrden samt behovet av vgar, gator och torg i sammanhllen bebyggelse.8 Den goda livsmilj som ska frmjas ska vara tillgnglig och anvndbar fr alla samhllsgrupper. Det betonas att de inledande bestmmelserna i 2 kap. om allmnna och enskilda intressen i den nya planoch bygglagen har kompletteras s att det grs tydligt att planlggning utver naturoch kulturvrden, ven ska ta hnsyn till milj- och klimataspekter.9 Enskilda intressen r intressen som enskilda individer anfr. Det kan vara den egna utsikten, att vrdet p den egna fastigheten sjunker eller hjs till fljd av vissa tgrder i grannskapet. Avvgningar mellan dessa olika intressen grs t.ex. i versiktsplanearbetet eller i varje beslut om detaljplan eller bygglov. Nr ideella freningar verklagar r det ofta fr att det finns ett allmnt intresse som anses vara vrt att skydda. I realiteten kan ideella freningar ofta vara en mycket viktig kraft nr det gller att skapa opinion kring, och frutsttningar fr, att allmnna intressen verkligen hanteras p ett rttsligt korrekt stt. I mnga fall finns inte ngon annan som kan, har rtt att eller vgar verklaga. I Plan- och bygglagens 2 kap. beskrivs vilka de enskilda och allmnna intressen som man ska ta hnsyn till l vid planbeslut och / eller beslut om lov. Till exempel anges i 2 kap. 5: Att vid planlggning och i renden om bygglov eller fr8. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 156. 9. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 162.
handsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som r lmpad fr ndamlet med hnsyn till: 1. mnniskors hlsa och skerhet, 2. jord, berg- och vattenfrhllandena, 3. mjligheterna att ordna trafik, vattenfrsrjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhllsservice i vrigt, 4. mjligheterna att frebygga vatten- och luftfroreningar samt bullerstrningar, och 5. risken fr olyckor, versvmning och erosion. 6. Bebyggelse och byggnadsverk som fr sin funktion krver tillfrsel av energi ska lokaliseras p ett stt som r lmpligt med hnsyn till energifrsrjningen och energihushllningen. I propositionen betonas10 att, bland annat mot bakgrund i de krav som uppstlls i Europakonventionen om de mnskliga fri- och rttigheterna, det i varje enskilt fall ska gras en proportionalitetsbedmning s att det uppstr en rimlig balans mellan enskilda och allmnna intressen. Man br vara observant p vilka enskilda respektive allmnna intressen som ska vgas in vid de olika plan- eller lovbesluten. Dessa omstndigheter har naturligtvis betydelse fr hur man utformar ett verklagande och vad man lgger tyngden p i sin argumentation. Det r ingen mening med att anfra ett intresse som inte r rttsligt relevant i det aktuella mlet.
10. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 160. 11. 2 kap. 10 planoch bygglagen.
2. Planer
2.1 Introduktion
Hur ska de fysiska resurserna i kommunen utnyttjas p bsta stt? Vilka behov finns, och vilka r de allmnna och enskilda intressen som man ska ta hnsyn till? Regleringen i planoch bygglagen kan liknas vid en tratt, som r vid i toppen och smal i bottenrret. Det r stora penseldrag och visioner i den vida delen, och11 exakt beskrivning av markanvndningen och bebyggelseutformningen i den smala delen. Vidast r planoch bygglagen i dess inledande bestmmelse (1 kap. 1) Bestmmelserna syftar till att, med hnsyn till den enskilda mnniskans frihet, frmja en samhllsutveckling med jmlika och goda sociala levnadsfrhllanden och en god och lngsiktigt hllbar livsmilj fr mnniskorna i dagens samhlle och fr kommande generationer. Detta preciseras (snvas av) redan i 2 kap. 1 dr det anges att vid prvningen av frgor enligt denna lag ska hnsyn tas till bde allmnna och enskilda intressen. Hur kommunen sedan anser att dess fysiska resurser ska utnyttjas, preciseras p ett mer vergripande (versiktligt) stt genom den till innehllet mycket vida versiktsplanen som inte r rttsligt bindande, utan kan sgas vara kommunens vision om hur de fysiska resurserna ska utnyttjas. ena sidan styr planoch bygglagen i vissa fall med bestmd hand vad som ska finnas i en versiktsplan, men andra sidan har kommunen mycket fria tyglar fr hur dess mark och vatten ska utnyttjas. Vilka (enskilda och allmnna) intressen som planeringen ska utg frn anges frmst i 2 kap. planoch bygglagen. versiktsplanen r med andra ord ett dokument som genomsyras av de politiska vrderingar som gller nr planen antags och som speglar sik-
terna d hos en majoritet i kommunfullmktige. Detta r ocks tanken. Man kan sga att kommunerna i sina versiktsplaner frsker verstta planoch bygglagens vergripande mlsttning till de frutsttningar som rder i den egna kommunen. En vision. En versiktsplan r ocks en kunskapsbank, och resultatet av kommunens frsta vervganden om hur marken och vattnet ska utnyttjas. Medan versiktsplanen redovisar all typ av markanvndning, oavsett om det r fr bebyggelse, industrindaml, kommunikationer eller naturvrd och friluftsliv, s r det endast bebyggelse och bebyggelsens utformning som regleras genom detaljplaner och omrdesbestmmelser. versiktsplanen tcker hela kommunens yta, men detaljplaner och omrdesbestmmelser berr endast vissa bebyggda delar. Nr kommunen ska reglera den nrmare bebyggelseutvecklingen r versiktsplanen vanligtvis den naturliga utgngspunkten, och kommunen fortstter med detaljplaneringen genom detaljplan och omrdesbestmmelser. En versiktsplan r dock inte bindande fr det fortsatta planarbetet, endast rdgivande. Strre avsteg frn versiktsplanen kan dock resultera i politiska diskussioner. Detta betyder att ven om ett omrde i versiktsplanen avsatts fr friluftsliv eller naturvrd, s r det ingen garanti fr att omrdet kommer att frbli oexploaterat. Hr kan det arbete som en lokalkrets inom Naturskyddsfreningen lgger ner handla om att skapa uppmrksamhet p att kommunen r p gng att frng ett tidigare stllningstagande i versiktsplanen, och kanske skapa opinion fr att med hjlp av miljbalken f till ett skydd av omrdet genom t.ex. ett (kommunalt) naturreservat som har en helt annan rttslig status n en versiktsplan. Det vanliga r dock att detaljplanearbetet fljer versiktsplanen, som p s vis kan sgas vara ytterligare ett stt att avgrnsa tnkbara anvndningsstt fr omrdet.
Bygglov r trattens smalaste del. Bygglov innebr att den som ansker ftt rtt att anvnda den aktuella marken till exakt den byggnad han ftt lov fr. Finns det en detaljplan, r det dock i realiteten genom planbeslutet som frgan en gng avgjordes. Att detaljplanen r ett rttsligt bindande dokument, mrks genom att den som (inom genomfrandetiden) ansker om bygglov fr en sdan byggnad som anges i detaljplanen r garanterad bygglov. Finns det en antagen detaljplan kan man p mnga stt sga att loppet redan r krt. andra sidan visar det vilket viktigt dokument en detaljplan r och hur viktigt det kan vara att aktivt delta under processen innan den beslutas. I vissa fall r det allts vldigt viktigt att verklaga ett beslut om en detaljplan. Ett bygglovsbeslut som gller en byggnad utanfr omrde med detaljplan eller omrdesbestmmelser, ska istllet grundas direkt p 2 kap. planoch bygglagen och p versiktsplanen. Man sger ibland att planoch bygglagen inte r tillstyrande, men vl frnstyrande. Med detta menas att bara fr att kommunen i en plan angivit vad marken och vattnet fr anvndas till, s r det ingen garanti fr att marken kommer att anvndas s. Vill ingen anlgga en industri inom ett planlagt industriomrde, s blir det heller ingen industri. Att den r frnstyrande innebr dock att den som sker bygglov fr en bostadsfastighet inom ett omrde detaljplanelagt fr industrier, kommer att f avslag p sin anskan. Bostderna styrs bort frn omrdet. I de nst fljande avsnitten kommer de olika planinstrumenten att beskrivas nrmare. Mest tyngd lggs p versiktsplaner och detaljplaner.
planeras fr framtiden. versiktsplanen r inte rttsligt bindande,13 men den r nd ett viktigt instrument och har ofta betydelse t.ex. vid lokaliseringsbedmningar enligt miljbalken. Att den inte r rttsligt bindande innebr att den inte mste fljas av kommunen t.ex. vid detaljplanelggning eller att en privatperson inte kan utg frn att grannomrdet kommer att frbli obebyggt, bara fr att detta anges i versiktsplanen. En versiktsplan skapar heller ingen byggrtt. ven om versiktsplanen inte r rttsligt bindande, anger den trots allt kommunens intentioner, och spelar i praktiken stor roll. Fr vissa geografiska omrden kan kommunen ta fram en s.k. frdjupad versiktsplan som kan ses som att kommunen fr detta omrde arbetar med en annan skala dr man mer ingende beskriver hur omrdet ska utnyttjas. Ett tematiskt tillgg r beteckningen p ett avsnitt i versiktsplanen dr kommunen utifrn ett srskilt intresse, som vindkraft, och analyserar frutsttningarna i hela kommunen. Bda dessa varianter har samma rttsliga innebrd som den vanliga versiktsplanen. 2.2.2 Vad som ska redovisas i planen versiktsplanen ska ange inriktningen fr den lngsiktiga utvecklingen av den fysiska miljn i kommunen, och av denna plan ska framg inte bara hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras, utan ocks hur den ska anvndas.14 versiktsplanens strategiska funktion strks genom att det av planen ska framg hur kommunen i den fysiska planeringen tnker ta hnsyn till och samordna versiktsplanen med nationella och regionala ml, planer och program av betydelse fr en hllbar utveckling inom kommunen.15 versiktsplanen kan t.ex. vara det dokument dr kommunen tar fram en kommunal plan fr vatten och avlopp (vaplan) som det inte annars finns ngot lagkrav p. Genom att fra in va-planen, mjligen som ett s.k. tematiskt tillgg, ges den en mer tydlig struktur. Alla vet d ocks vilken
2.2 versiktsplan
2.2.1 Vad r en versiktsplan Varje kommun mste ha en aktuell versiktsplan, som ska tcka hela kommunen.12 I versiktsplanen redovisas de olika markoch vattenutnyttjanden som gller nu och de som
12. 3 kap. 1 planoch bygglagen. 13. 3 kap. 3 planoch bygglagen.
14. 3 kap. 5 planoch bygglagen. 15. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 173.
rttslig betydelse den planen har, nmligen att ven om den inte har ngon bindande verkan anger den nd de kommunala intentionerna. I versiktsplanen ska kommunen redovisa hur de allmnna intressen ska tillgodoses som anges i lagens 2 kap.16 ven kommunens stllningstagande till markoch vattenanvndningen, den byggda miljn, riksintressen enligt 3-4 kap miljbalken, miljkvalitetsnormer enligt 5 kap. miljbalken samt strandskydd enligt 7 kap. miljbalken br tydligt framg av versiktsplanen. Regeringen sger tydligt i propositionen att det i versiktsplanen tydligt br framg hur kommunen bedmer att de allmnna intressena ska kunna tillgodoses. Detta r viktigt att underska nr man granskar planfrslag. I motiven till 2011 rs planoch bygglagen betonar regeringen att versiktsplanen, fr att kunna ge vgledning fr olika typer av beslut, mste grundas p omvrldsanalyser och ml fr utvecklingen i ett nationellt, regionalt och mellankommunalt perspektiv.17 Det betonas vidare att sambanden mellan versiktsplanen och t.ex. lnsplaner fr transportinfrastruktur, de transportpolitiska mlen, de nationella miljkvalitetsmlen och regionala klimat- och energistrategier br tydliggras. Det kan ocks finnas andra ml och planer fr kommunernas arbete fr en hllbar utveckling som br lyftas in i versiktsplanearbetet. Av kommunens versiktsplan ska ocks framg sdana omrden fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen, s.k. LIS-omrden.18 Inom dessa omrden gller vissa lttnader i strandskyddet nr man gr prvningar i det enskilda fallet som gller att upphva strandskyddet eller beslut om strandskyddsdispens. Avsikten r att redovisningen i versiktsplanen br gras efter en bred kartlggning och inventering av kommunens strandomrden och en samlad bedmning av vilka omrden som bedms vara lmpliga fr att frmja en utveckling av landsbygden genom lttnader i strandskyddet.19
16. 3 kap. 5 planoch bygglagen. 17. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 177. 18. Dessa regleras i 7 kap. 18 e frsta stycket miljbalken.
Regeringen skriver att det r angelget att kommunen tidigt involverar medborgare, fretag och andra intressenter, t.ex. friluftsorganisationer och andra ideella organisationer, i arbetet med att redovisa dessa LIS-omrden, dr allts vissa lttnader fr strandskyddet kommer att glla. Med hnsyn till att reglerna r till fr att frmja utvecklingen av landsbygden, br ocks lokala utvecklingsgrupper delta i versiktsplaneringen och bidra med kunskap och erfarenheter i lokala utvecklingsfrgor.20 Redovisningen i versiktsplanen av omrden fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen br enligt propositionen gras enligt de kriterier som anges i 7 kap. 18 e miljbalken; Med omrde fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen avses vid tillmpningen av 18d ett omrde som 1. r lmpligt fr utvecklingen av landsbygden, 2. r av ett sdant slag och har en s begrnsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses lngsiktigt, 3. endast har en liten betydelse fr att tillgodose strandskyddets syften a) i eller i nrheten av ttorter, b) i ett kust- eller kustskrgrdsomrde frn Forsmark till Veda vid Storfjrden i ngermanland eller frn Skataudden vid Nskefjrden till grnsen mot Finland, c) p Gotland, eller d) vid Vnern, Vttern, Mlaren, Siljan, Orsasjn, Skattungen, Oresjn eller Orelven mellan Orsasjn och Skattungen, om det rder stor efterfrgan p mark fr bebyggelse i omrdet, och 4. inte r ett kust- eller kustskrgrdsomrde frn grnsen mot Norge till Forsmark, utmed lands kust eller i ngermanland frn Veda vid Storfjrden till Skataudden vid Nskefjrden.
19. Regeringens proposition 2008/09:119 s. 56 f. 20. Regeringens proposition 2008/09:119 s. 57.
Det r viktigt fr Naturskyddsfreningen att dels se till att freningen involveras enligt vad som sgs i lagens frarbeten, dels se till att kommunen frses med det faktaunderlag som freningen bedmer vara av intresse och betydelse fr de bedmningar som ska gras. Det r ocks angelget att bevaka att inte vrdefulla omrden vljs ut till landsbygdsutvecklingsomrden och att frska att f de freslagna omrdena inventerade. Det r ven bra att hlla gonen p att LIS-omrdena inte blir fr stora eller kommer fr nra ttorter. Slutligen r det viktigt att kritiskt granska att det enskilda beslutet verkligen grundas p det som anges i bestmmelsen ovan, och inget annat. 2.2.3 Planprocessen och statligt inflytande Innan kommunen antar en versiktsplan eller en ndring i den, ska kommunen upprtta ett frslag till versiktsplan,21 och samrda med myndigheter, andra kommuner och andra som r berrda, t.ex. intresseorganisationer.22 Syftet r att skapa insyn fr att olika intressenter ska kunna pverka planarbetet. Den sedvanliga utstllningen och remissfrfarandet vid samrden kan kompletteras med t.ex. dialoger via internet och hearings av olika slag. Statens inflytande ver det kommunala versiktsplanearbetet r begrnsat, men vl definierat.23 Kommunen ska samrda med lnsstyrelsen som ska tillvarata och samordna statens intressen och verka fr att riksintressen enligt 3 och 4 kap miljbalken tillgodoses, att miljkvalitetsnormer enligt 5 kap. miljbalken fljs och att redovisningen av omrden fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen r frenlig med 7 kap 18e 1st miljbalken. Lnsstyrelsen ska dessutom verka fr att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olmpliga med hnsyn till mnniskors hlsa eller skerhet, eller till risken fr olyckor, versvmning eller erosion. Kommunen mste redovisa resultatet av samrdet i en skriftlig samrdsredogrelse som ocks ska innehlla de frslag som framfrda synpunkter har gett anledning till.
21. 3 kap. 7 planoch bygglagen. 22. 3 kap. 9 planoch bygglagen. 23. Detta framgr bl.a. av 3 kap. 10 planoch bygglagen.
Samrdsredogrelsen ska finnas tillsammans med planfrslaget. I denna samrdsredogrelse ska dessutom lnsstyrelsens synpunkter finnas redovisade. Eftersom versiktsplanen inte r rttsligt bindande, kan inte heller lnsstyrelsen tvinga kommunen att flja dess synpunkter. Kommunen ska drefter stlla ut planfrslaget under minst tv mnader.24 Vanligen ger utstllningen rum p stadshuset och p ngot bibliotek, men det kan ven ske p internet. Av den kungrelse som ska freg utstllningen ska det framg var utstllningen ger rum, samt inom vilken tid, p vilket stt och till vem synpunkter p frslaget ska lmnas. Planfrslaget ska ven sndas till bland andra lnsstyrelsen, som ska tillvarata statens intressen under i planprocessen. Lnsstyrelsen ska under utstllningstiden avge ett granskningsyttrande ver planfrslaget.25 I yttrandet ska framg om frslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap miljbalken, om frslaget kan medverka till att en miljkvalitetsnorm enligt 5 kap. miljbalken inte fljs, om redovisningen av omrden fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen inte r frenliga med bestmmelserna i 7 kap. miljbalken. Det r mycket viktigt att lnsstyrelsen kritiserar dliga frslag i sitt granskningsyttrande eftersom det kan f betydelse i senare prvningar av exempelvis upphvande av strandskydd. Det kan drfr vara en bra id att ta kontakt med lnsstyrelsen fr att gra dem uppmrksamma p sdana frgestllningar som freningen anser angelgna. Vidare ska lnsstyrelsen granska om frgor rrande anvndningen av markoch vattenomrden som angr tv eller flera kommuner inte samordnas p ett lmpligt stt, och slutligen om en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olmpligt med hnsyn till mnniskors hlsa eller skerhet eller till risken fr olyckor, versvmning eller erosion. Alla som har synpunkter att lmna ver det utstllda planfrslaget ska skriftligen gra det under utstllningsti24. 3 kap. 12 planoch bygglagen. 25. 3 kap. 16 planoch bygglagen.
10
den. Alla inkomna synpunkter ska redovisas av kommunen, och om synpunkterna innebr att det grs vsentliga frndringar i planfrslaget kan det behva stllas ut p nytt. Om kommunen vljer att inte flja lnsstyrelsens synpunkter ska detta kommenteras skriftligen. 2.2.4 Miljkonsekvensbeskrivning i versiktsplanen Om ett frslag till versiktsplan kan antas medfra betydande miljpverkan s som detta definieras i 6 kap. 11 miljbalken, ska kommunen lta frslaget bli freml fr samrd och granskning p ett stt som uppfyller ocks kraven i miljbalken.26 Detta innebr att vissa formkrav mste vara uppfyllda, och det finns all anledning att kontrollera att dessa krav verkligen har uppfyllts i det enskilda fallet. Om kommunen tar fram en miljkonsekvensbeskrivning fr versiktsplanen ska den finnas med i planfrslaget. Bestmmelserna om miljkonsekvensbeskrivningar (MKB) hrstammar frn tv direktiv frn EU.27 I svensk rtt finns de grundlggande bestmmelserna i 6 kap. miljbalken samt i frordningen om miljkonsekvensbeskrivningar (1998:905). Plan- och bygglagens bestmmelser om MKB hnvisar i stor utstrckning till dessa bestmmelser. Man brukar sga att MKB dels bestr av en process, dels av ett dokument. Syftet med att ta fram en miljkonsekvensbeskrivning r att alla tnkbara effekter p bland annat milj, hlsa och hushllningen med naturresurser ska redovisas och vrderas. En MKB r sledes ett beslutsunderlag, inte ett beslut i sig. Men en MKB r ocks den procedur, d.v.s. formalia som den omges av, nmligen att det ska ske ordnade samrd med berrda under tiden som MKB:n arbetas fram. Under dessa samrd ska nrboende och berrda myndigheter och organisationer bjudas in fr att delta och fr att kunna granska det som arbetas in i dokumentet. En viktig aspekt med MKB-processen r att den som vill f till stnd en viss markanvndning nr det gller planfrgor kommunen sjlv tvingas bli medveten om vilka effekter
26. 6 kap. 1118 och 22 miljbalken. 27. Rdets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedmning av inverkan p miljn av vissa offentliga och privata projekt, samt Europaparlamentets och rdets direktiv 2001/42/EG av den 27
den bebyggelse eller infrastruktur som ska slppas fram genom planen kan komma att medfra. En versiktsplan antas medfra betydande miljpverkan om planfrslaget eller ndringsfrslaget anger frutsttningarna fr kommande tillstnd fr vissa verksamheter.28 Dessa verksamheter som rknas upp i 3 1st MKB frordningen, eller i bilaga 3 till samma frordning kan exempelvis vara gruvor, vissa anlggningar fr framstllning av pappersmassa, men ocks vissa vattenverksamheter som minikraftverk. Listan r ganska lng, s det bsta r att sjlv studera om planen banar vg fr sdana verksamheter. 2.2.5 Antagande och verklagande Det r kommunfullmktige som fattar beslut om att anta eller ndra versiktsplaner, och fullmktige ska sedan minst en gng under varje mandatperiod prva om planen fortfarande kan anses vara aktuell.29 Beslut om versiktsplan kan verklagas genom kommunallagens regler om laglighetsprvning, vilket beskrivs mer ingende lngre fram i detta hfte. Ngra grunder fr ett sdant verklagande kan t.ex. vara att det finns brister i samrdsprocessen, att utstllningen pgtt under fr kort tid eller att utstllningen inte har kungjorts p korrekt stt. Men det kan ocks finnas anledning att lsa lnsstyrelsens granskningsyttrande fr att se om det dr finns ppekade brister som kan lggas till grund fr ett verklagande. Avsaknaden av en miljkonsekvensbeskrivning eller att denna r bristfllig, kan vara andra grunder fr att kunna angripa planbeslutet genom laglighetsprvning.
2.3 Detaljplan
2.3.1 Introduktion Detaljplaner skiljer sig mycket frn versiktsplanerna; de kan endast reglera bebyggelse och bebyggelseutvecklingen, de r mer detaljerade och dessutom r de rttsligt bindande.
juni 2001 om bedmning av vissa planers och programs miljpverkan. 28. 4 1st 2p. Frordningen om miljkonsekvensbeskrivningar. 29. 3 kap. 27 planoch bygglagen.
11
Att de r rttsligt bindande betyder t.ex. att bygglov som sks ska beviljas om de fljer planen och genomfrandetiden inte gtt ut. Detta innebr att det r genom detaljplanen som de viktiga frgorna hanteras och beslutas, nmligen om omrdet ska bebyggas eller inte och vad som ska byggas. Att det finns en detaljplan som medger industribebyggelse innebr ena sidan inte att denna industri automatiskt tilllts ven enligt t.ex. miljbalken, men andra sidan talar mycket fr att det kan vara en lmplig lokalisering, om planen accepterar den typen av industri. Ett tillstnd enligt miljbalken fr dock inte meddelas i strid mot en detaljplan.30 Kommunen ska med en detaljplan prva om ett markeller vattenomrde r lmpligt fr bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljns utformning. Dessa planer r bebyggelserelaterade, och kan drfr inte utnyttjas fr att skydda ett omrde frn bebyggelse, med undantag av parker och mindre grnomrden inom bebyggda omrden. Vissa frgor ska prvas genom detaljplan, nmligen ny sammanhllen bebyggelse och bebyggelse som ska frndras eller bevaras.31 Ocks ett markeller vattenomrdes lmplighet fr vindkraftverk ska prvas genom detaljplan under de frutsttningar som anges i 4 kap. 3 planoch bygglagen. Drtill fr vissa frgor prvas genom detaljplan, nmligen till exempel markreservat och hur allmnna platser ska utnyttjas, vegetation och markytans utformning och hjdlge, bebyggelsens omfattning och anvndning, samt om det freligger srskilda skl kan kommunen i detaljplanen ange de hgsta tilltna strningarna inom planomrdet orsakade av luftfrorening, buller, skakning ljus eller andra olgenheter.32 Kommunerna kan ocks genom s.k. exploateringsavtal, d.v.s. civilrttsliga avtal, styra ven sdant som inte kan regleras genom en detaljplan.33 Det kan till exempel hand30. 2 kap. 6 miljbalken. 31. Beskrivningen hr r medvetet frenklad och frkortad, fr de precisa kraven hnvisas till 4 kap. planoch bygglagen. 32. 4 kap. 12 planoch bygglagen. 33. Dessa avtal kallas ibland ven fr markanvisningsavtal eller genomfrandeavtal. 34. Om kommunen ger marken kan allts miljkrav stllas i avtal med exploatren, som gr lngre
la om att det ska byggas s.k. passivhus, vilket uppvrmningssystem som ska installeras i fastigheterna eller andra miljaspekter. Dessa avtal ligger utanfr planoch bygglagen, och grundas p att kommunen som markgare kan skriva avtal med exploatrer.34 2.3.2 Upphvande av strandskydd genom detaljplan I detaljplaneprocessen fr kommunen ocks upphva strandskydd fr ett visst omrde,35 om det finns srskilda skl fr det och om intresset av att ta omrdet i ansprk p det stt som avses med planen vger tyngre n strandskyddsintresset. Ett sdant upphvande kan inte ske genom omrdesbestmmelser. Vad som ska anses vara srskilda skl anges i 7 kap. 18c miljbalken, nmligen om det omrde som upphvandet eller dispensen avser (1) redan har tagits i ansprk p ett stt som gr att det saknar betydelse fr strandskyddets syften, (2) genom en vg, jrnvg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering r vl avskilt frn omrdet nrmast strandlinjen, (3) behvs fr en anlggning som fr sin funktion mste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanfr omrdet, (4) behvs fr att utvidga en pgende verksamhet och utvidgningen inte kan genomfras utanfr omrdet, (5) behver tas i ansprk fr att tillgodose ett angelget allmnt intresse som inte kan tillgodoses utanfr omrdet, eller (6) behver tas i ansprk fr att tillgodose ett annat mycket angelget intresse. Drutver fr ocks beaktas som srskilda skl, inom ett omrde fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen (s.k. LIS-omrde), om ett strandnra lge fr en byggnad, verksamhet, anlggning eller tgrd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prvningen gller en dispens fr ett uppfra enstaka en- eller tvfamiljshus med tillhrande komplementbyggnader och andra tgrder, fr man i stllet beakta om huset eller husen ska uppfras i anslutning till ett befintligt bostadshus.
n vad man fr skriva in i en detaljplan (som inte fr vara alltfr detaljerade). Ett problem r emellertid att det r svrt att avtala p ett stt som binder nsta gare, om den frsta sljer mark eller anlggningar. 35. 4 kap. 17 planoch bygglagen. Ls grna Naturvrdsverkets handledning om strandskydd, som finns att ladda ner gratis frn www.naturvardsverket.se.
12
En planbestmmelse om upphvande av strandskydd fr inte avse ett sdant omrde dr det r lnsstyrelsens som har beslutandertten. 2.3.3 Detaljplanen r rttsligt bindande Till skillnad mot andra planinstrument i planoch bygglagen sgs detaljplaner ha rttsligt bindande verkan. Detta betyder att en detaljplan binder myndigheter och enskilda under dess genomfrandetid. Den som kper en fastighet, dr det finns en detaljplan som anger att det inom planomrdet fr uppfras fristende bostadshus maximalt 2 vningar, kan knna sig sker p att ett bygglov med detta innehll beviljas. Bedmningen av markens anvndning har redan gjorts i planrendet. Genomfrandetiden r minst 5 r och maximalt 15 r frn det att planen vunnit laga kraft.36 ven om genomfrandetiden har lpt ut gller planen tills den har upphvts eller ndrats, men den garanterade byggrtten gller endast under genomfrandetiden.37 Kommunen kan under vissa frutsttningar ndra planen ven under genomfrandetiden, men d kan den som lider skada ha rtt till ekonomisk kompensation av kommunen. En detaljplan binder tillstndsprvningen enligt miljbalken ven efter det att genomfrandetiden har lpt ut, p s vis att ett tillstnd enligt miljbalken inte fr strida mot detaljplanen. Men som ppekats ovan kan en plan aldrig framtvinga att viss verksamhet verkligen kommer att etableras inom planomrdet. En viktig slutsats av detta r att inom omrde med detaljplan grs i princip alla de viktiga bedmningarna i detaljplaneprocessen, och det gller drfr att vara aktiv under denna process. Nr planbeslutet vl r fattat kan det i mnga fall vara fr sent. 2.3.4 De olika planhandlingarnas betydelse En detaljplan bestr av ett antal olika handlingar dr vissa r obligatoriska och andra inte r det. De obligatoriska plan36. 4 kap. 21 planoch bygglagen. 37. 4 kap. 39 planoch bygglagen.
handlingarna r plankarta, planbeskrivning, genomfrandebeskrivning samt en behovsbedmning. De handlingar som drutver kan finnas r utredningar av olika slag som allts r ett sorts beslutsunderlag, t.ex. om naturvrdsfrgor, kulturvrdsfrgor, bullerberkningar, uppgifter om frorenad mark, trafikpverkan etc. Drtill finns ofta illustrationer med bland planhandlingarna som frklarande exempel och det kan finnas krav p att en miljkonsekvensbeskrivning ska tas fram. Det r plankartan inklusive teckenfrklaringarna som utgr den rttsligt bindande planen. Det r detta som r det viktigaste dokumentet, och det som anges p plankartan styr hur planomrdet fr utnyttjas. Eventuella illustrationer och s kallade gestaltningar, dr man lite mer konstnrligt frsker ge en bild av hur planomrdet kan komma att se ut, r endast exempel och det gller att inte frblindas av dessa. Om det r exploatren som tagit fram planen eller planunderlaget har naturligtvis denna ett intresse av att exploateringen ser s smaklig ut som mjligt. I planbeskrivningen, som r en mer lpande text anges frutsttningar och syftet med planen och dr ges ven vissa frklaringar. Genomfrandebeskrivningen ska ses som ett handlingsprogram som rr hur och nr planen ska genomfras och behovsbedmningen r en redogrelse fr eventuell betydande miljpverkan. 2.3.5 Planprocessen Planprocessen kan i princip delas in i ett antal olika skeden, nmligen planbesked, (planprogram som r frivilligt) planfrslag, miljkonsekvensbeskrivning (eventuellt), samrd, granskning, antagande samt laga kraft. Planbesked Initiativet till att dra igng planarbetet kan komma internt frn kommunen (tjnstemn eller frtroendevalda), men ven utifrn ett uppfattat behov av att detaljplanelgga om-
13
Initiativ
Byggherre Markgare
Behandling frslag
Beslut
Tjnstemannafrslag Tjnstemn Beslut om uppdrag
Politiker
Politikerbeslut
rdet. Mycket vanligt r att initiativet kommer frn byggherrar eller markexploatrer, som kontaktar kommunen om sina behov och nskeml om att f bebygga ett visst omrde. Den som har fr avsikt att vidta en tgrd som fordrar att en detaljplan antas, ndras eller upphvs eller att omrdesbestmmelser behver ndras eller upphvas kan (skriftligt) begra att kommunen i ett planbesked redovisar sin avsikt i frgan om att pbrja ett sdant planlggningsarbete.38 Detta r en ny regel som infrdes genom reformen r 2011. Kommunen mste sedan fatta beslut om planbesked inom fyra mnader frn det att begran kommit in, om inte annat verenskommits i rendet.39 I planbeskedet ska kom-
munen ange nr arbetet med planen berknas vara klart, och ett uppdrag formuleras d om planarbetet. Om kommunen inte har fr avsikt att dra igng planlggningsprocessen, ska sklen fr det anges i beslutet. Planbesked lmnas enbart nr det kommer en extern frfrgan om detaljplanelggning, inte om det r ett rent internt kommunalt initiativ. Beroende p kommunens organisation och p vad som ska regleras i planen, kan planbesked ges av svl kommunfullmktige, kommunstyrelsen, en kommunal nmnd eller en tjnsteman p delegation. Planbeskedet ska vara mycket allmnt hllet till sin karaktr, och ska inte p djupet fregripa den senare prvningen i det enskilda rendet. Planbeskedet r endast ett
38. Bestmmelserna om planbesked finns i 5 kap. 2 5 planoch bygglagen. 39. 5 kap. 4 planoch bygglagen.
14
besked om att planarbetet inleds, inte hur planen ska se ut i detalj. Bedmningen ska dock ta avstamp i de enskilda och allmnna intressen som anges i 2 kap. planoch bygglagen, liksom utifrn omrdets naturoch kulturvrden, om omrdet anses vara olmpligt att bebygga p.g.a. strningar frn trafikbuller eller nrhet till andra strande anlggningar. Det r viktigt att pongtera att ett planbesked bde kan innebra att planarbetet inleds, liksom att kommunen av olika skl inte anser sig vilja eller kunna g vidare i planprocessen. Ett planbesked kan inte verklagas. Upprttande av planhandlingar Om kommunen ger ett positivt planbesked, eller om kommunens interna nskeml om detaljplanelggning vinner gehr ska planhandlingarna tas fram. Tidigare fanns ett obligatoriskt krav p ett s.k. planprogram, men ett sdant behver numera endast tas fram om kommunen bedmer att det behvs fr att underltta detaljplanearbetet. En frdel med planprogram r att kommunen p ett s tidigt stadium som mjligt redovisar syftet med planen och eventuella miljeffekter, att det d inte kan uppfattas som lika svrt att revidera frslaget eller kanske helt skriva om det, som nr det redan finns ett frdigt planfrslag. Risken kan ocks vara mindre att det har gtt prestige i projektet. Frn Naturskyddsfreningens perspektiv r det bra om kommunerna ven i fortsttningen tar fram planprogram, eftersom det ger kade mjligheter att p ett tidigt stadium
ha synpunkter p planarbetet och planen. Det kan drfr finnas anledning fr lokalkretsar eller enskilda medlemmar att frska pverka kommunerna i denna riktning. Om planen kommer att medfra betydande miljpverkan ska en miljbedmning tas fram, se vidare nedan om detta. I syfte att f fram ett s bra beslutsunderlag som mjligt och fr att ge mjlighet till insyn och pverkan, ska kommunen i arbetet med att ta fram ett planprogram (om man vljer att gra det) eller ett frslag till en detaljplan ha samrd. De handlingar som gr ut infr samrdet kallas samrdshandlingar. Samrd Under samrdet ska kommunen presentera planfrslaget, sklen fr detta frslag samt det planeringsunderlag som har betydelse. Under samrdet ska kommunen samrda med lnsstyrelsen, lantmterimyndigheten och de kommuner som berrs av programmet eller planfrslaget. Sakgare och de bostadsrttshavare, hyresgster och boende som berrs av programmet eller frslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i vrigt som har ett vsentligt intresse av programmet eller frslaget ska ges tillflle till samrd. I de fall ett program upprttas br dock samrd om detta ske ocks fortsttningsvis, varfr samrd br ske bde i arbetet med att ta fram ett program och ett frslag till en
Detaljplaneprocessen. Granskningstiden, eller utstllningstiden som den ibland fortfarande kallas, r viktig. Om man inte lmnar skriftliga synpunkter senast under granskningstiden, blir man av med mjligheten att verklaga.
Granskning
Planbesked
Antagande
Laga Kraft
15
Uppdrag
Planprogram
Initiativ
Samrd
Frslag
detaljplan. Efter avslutat samrd vervger kommunen om och hur planfrslaget ska revideras utifrn de synpunkter som inkommit, och utifrn detta tar man fram utstllningshandlingar som ligger till grund fr granskningen. Nr samrdet berr mnga personer br det ordnas ett offentligt mte eller en samrdsutstllning. Om endast f personer r berrda kan ett utskick av frslaget och telefonkontakt eller personligt mte p platsen vara en lmplig form fr samrdet. Antalet samrdstillfllen varierar beroende p hur komplicerad planeringsuppgiften r. Granskning Varje planfrslag mste finnas ute till granskning, s att alla som vill ska kunna ta del av frslaget under minst tre veckor.40 Kungrelsen om detta ska ansls p kommunens anslagstavla och fras in i en ortstidning. Eftersom mjligheten att verklaga frsvinner om man inte senast under granskningstiden, skriftligen har framfrt sina synpunkter p planen, r detta ett mycket viktigt moment under planprocessen. Detta kan inte nog betonas! Under detaljplaneprocessen, r det lnsstyrelsen som ska tillvarata statens intressen. Detta grs genom att lnsstyrelsen, under granskningstiden, ska yttra sig ver planfrslaget, om frslaget enligt dess bedmning innebr att (1) ett riksintresse enligt 3 eller 4 kapitlet miljbalken inte tillgodoses, (2) en miljkvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljbalken inte fljs, (3) strandskydd enligt 7 kap. miljbalken upphvs i strid med gllande bestmmelser, (4) regleringen av sdana frgor om anvndningen av markoch vattenomrden som angr flera kommuner inte har samordnats p ett lmpligt stt, eller (5) en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olmplig med hnsyn till mnniskors hlsa eller skerhet eller till risken fr olyckor, versvmning eller erosion. I tidigare byggnadslagstiftning skulle planer faststllas av lnsstyrelsen, men s r inte lngre fallet.
Antagande Nr granskningstiden gtt ut vervger kommunen hur de olika synpunkterna ska tillvaratas, och om det blir vsentliga ndringar i frhllande till det frslag som stlldes ut fr granskning, ska kommunen kungra och lta granska det ndrade frslaget igen.41 Det r kommunfullmktige som antar detaljplaner, om inte uppdrag om detta har givits till kommunstyrelsen eller byggnadsnmnden.42 Alla detaljplaner som anses vara av stor vikt eller har principiell betydelse mste dock antas av fullmktige. Om ingen verklagar detaljplanebeslutet, vinner det laga kraft tre veckor frn det att planen antogs. Krav p miljkonsekvensbeskrivningar i detaljplaner Under vissa frutsttningar ska en detaljplan ocks innehlla en miljkonsekvensbeskrivning. Bestmmelserna i planoch bygglagen hnvisar hr i stor utstrckning till 6 kap. miljbalken samt till frordningen om MKB. Denna regleringsmetod, som i mycket bygger p korshnvisningar mellan dessa olika frfattningar, blir ofta rrig och svrverskdlig. Nedan grs ett frsk att i klartext, och genom mer eller mindre direkta citat frn frfattningstexten, redogra fr denna del av regelsystemet. Ytterst bygger dessa krav p tv EU direktiv. 43 Som ovan nmnts ska en detaljplan best dels av en plankarta, d.v.s. en karta ver det omrde som planen omfattar, dels av de vriga bestmmelser som behvs. Ovan konstaterades ven att det r plankartan som utgr den rttsligt bindande planen. Tillsammans med planen ska det finnas en planbeskrivning, som r en beskrivning av hur detaljplanen ska frsts och genomfras. I 4 kap. 33 planoch bygglagen anges vad planbeskrivningen ska innehlla. Enligt bestmmelsens punkt 4 ska den bl.a. innehlla de vervganden som har legat till grund fr planens utformning med hnsyn till motstende intres43. Rdets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedmning av inverkan p miljn av vissa offentliga och privata projekt, med de ndringar som fljer av Rdets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 och Rdets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedmning av vissa planers och programs miljpverkan.
40. 5 kap. 18 planoch bygglagen. 41. 5 kap. 25 planoch bygglagen. 42. 5 kap. 27 planoch bygglagen.
16
sen och planens konsekvenser. Om genomfrandet av detaljplanen kan antas f en betydande miljpverkan, s som detta definieras i 6 kap. 11 miljbalken, ska denna beskrivning som gller miljkonsekvenserna ocks ha det innehll som fljer av 6 kap 12 och 13 1 st miljbalken. Av denna bestmmelse framgr att fljande information ska redovisas: 1. en sammanfattning av planens eller programmets innehll, dess huvudsakliga syfte och frhllande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljfrhllandena och miljns sannolika utveckling om planen, programmet eller ndringen inte genomfrs, 3. en beskrivning av miljfrhllandena i de omrden som kan antas komma att pverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljproblem som har samband med ett sdant naturomrde som avses i 7kap. eller ett annat omrde av srskild betydelse fr miljn, 5. en beskrivning av hur relevanta miljkvalitetsml och andra miljhnsyn beaktas i planen eller programmet, 6. en beskrivning av den betydande miljpverkan som kan antas uppkomma med avseende p biologisk mngfald, befolkning, mnniskors hlsa, djurliv, vxtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgngar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlmningar och annat kulturarv samt det inbrdes frhllandet mellan dessa miljaspekter, 7. en beskrivning av de tgrder som planeras fr att frebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljpverkan, 8. en sammanfattande redogrelse fr hur bedmningen gjorts, vilka skl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanstlldes,
44. 6 kap. 13 miljbalken.
en redogrelse fr de tgrder som planeras fr uppfljning och vervakning av den betydande miljpverkan som genomfrandet av planen eller programmet medfr, och 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. En miljkonsekvensbeskrivning ska endast innehlla de uppgifter som r rimliga med hnsyn till: 1. bedmningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehll och detaljeringsgrad, 3. allmnhetens intresse, och 4. att vissa frgor kan bedmas bttre i samband med prvningen av andra planer och program eller i tillstndsprvningen av verksamheter eller tgrder.44 Om detaljplanen medger att omrdet fr utnyttjas fr (1) industrindaml, (2) ett kpcentrum, en parkeringsanlggning eller ngot annat projekt fr sammanhllen bebyggelse, (3) en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhrande anlggningar, (4) en hamn fr fritidsbtar, (5) ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhrande anlggningar, utanfr sammanhllen bebyggelse, (6) en permanent campingplats, (7) en njespark, eller (8) en djurpark ska miljkonsekvensbeskrivningen dessutom innehlla: 1. en beskrivning av verksamheten eller tgrden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de tgrder som planeras fr att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjlpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller tgrden medverkar till att en miljkvalitetsnorm enligt 5 kap. miljbalken inte fljs, 3. de uppgifter som krvs fr att pvisa och bedma den huvudsakliga inverkan p mnniskors hlsa, miljn och hushllningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller tgrden kan antas medfra,
9.
17
4.
5.
en redovisning av alternativa platser, om sdana r mjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varfr ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller tgrden inte kommer till stnd, och en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 14.
Om detaljplanen har tagits fram i syfte att bereda plats fr en s kallad miljfarlig verksamhet som har eller ska tillstndsprvats med std av 9 kap, 6 miljbalken, behver ingen srskild MKB tas fram fr planfrfarandet om den tidigare redovisade MKB:n fortfarande r aktuell och bedms vara tillrcklig fr detaljplanerandet.45 Detsamma gller fr detaljplaner som ska upprttas i samband med att arbetsplaner enligt vglagen eller jrnvgslagen har eller ska antas. 2.3.6 Frenklat planfrfarande Under vissa frutsttningar kan en detaljplan tas med s.k. frenklat planfrfarande.46 Det innebr i praktiken att allmnhetens mjlighet att pverka beslutsprocessen r kraftigt beskuren eftersom frslaget inte skickas ut p remiss och inte heller stlls inte ut fr granskning. Fr att en detaljplan ska kunna hanteras med det frenklade planfrfarandet mste vissa krav vara uppfyllda, nmligen att planfrslaget r frenligt med versiktsplanen och lnsstyrelsens granskningsyttrande, att planen inte kan anses vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och inte heller kan antas medfra en betydande miljpverkan, samt saknar intresse fr allmnheten. Sdant frfarande kan ocks accepteras om planen enbart gller en verksamhet som har tillstndsprvats eller ska tillstndsprvas enligt de bestmmelser i miljbalkens kap. 9 som avser s.k. miljfarlig verksamhet eller enbart gller tgrder som har pr45. 4 kap. 35 jmfrt med 7 kap. 3 2 och 3p plan och bygglagen. 46. Frenklat planfrfarande regleras i 5 kap. 7 planoch bygglagen.
vats eller ska prvas genom upprttande och faststllande av en arbetsplan enligt vglagen eller en jrnvgsplan enligt lagen om byggande av jrnvg. Dock mste man alltid gra en miljbedmning samt samrda om denna och redovisa kommunens stllningstagande. Om frutsttningar verkligen finns fr att hantera en detaljplan med enkelt planfrfarande, ska det vara osannolikt att genomfrandet kan medfra betydande miljpverkan. Det kan finnas anledning att granska om ngon av dessa frutsttningar verkligen freligger nr kommunen vill tillmpa det frenklade planfrfarandet. Det hnder att kommuner tillmpar det frenklade frfarandet fr att vinna tid, ven i situationer dr det inte r avsett. 2.3.7 verklagande av detaljplaner Som framgr nedan, verklagas detaljplaner p lite olika stt beroende p vad beslutet handlat om. Ett beslut av kommunfullmktige eller byggnadsnmnden att inte anta, ndra eller upphva en detaljplan (eller omrdesbestmmelser) verklagas till frvaltningsrtten genom laglighetsprvning medan ett beslut att anta, ndra eller upphva sdana planer verklagas till lnsstyrelsen genom frvaltningsbesvr. (Dessa begrepp frklaras lngre fram.) Menar man t.ex. att kommunen inte i tillrcklig grad tagit hnsyn till en riksintresseklassning enligt 3-4 kap. miljbalken vid ett beslut att anta en detaljplan, eller att planen kommer att medfra verskridande av en miljkvalitetsnorm enligt balkens 5 kapitel fr t.ex. luft eller vatten, s r det allts frvaltningsbesvr som ska tillmpas. Detsamma gller om ett sdant beslut saknar en miljkonsekvensbeskrivning eller har en fr dlig sdan, eller tar fr lite hnsyn till ngot annat allmnt eller enskilt intresse.
2.4 Omrdesbestmmelser
Istllet fr att reglera markanvndningen med detaljplan,
18
kan kommunen istllet utnyttja omrdesbestmmelser.47 Dessa skiljer sig dock frn detaljplanerna bland annat genom att de dels inte kan reglera lika mnga frgor som detaljplanerna, dels genom att de inte skapar byggrtt p samma stt, eftersom de inte har ngon rttligt bindande verkan. Genom omrdesbestmmelser kan kommunen endast
Vad utgr detaljplanen?

Det r plankartan som utgr detaljplanen
reglera vissa begrnsade markanvndningsformer. Ngra exempel r att skerstlla syftet med kommunens versiktsplan, att tillgodose ett riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljbalken eller att ge skydd fr trd som t.ex. gamla ekar. I det senare fallet kan kommunen frbjuda markgaren att hugga ner trd ver en viss dimension om garen inte frst ftt marklov. Fr den fulla lydelsen hnvisas till lagen.48
Plankartan r detaljplanen!
47. Dessa regleras genom 4 kap. 41-43 planoch bygglagen. 48. 4 kap. 42 planoch bygglagen.
19
3. Lov
3.1 Introduktion
Plan- och bygglagen innehller ven bestmmelser om vissa typer av lov, nmligen bygglov, marklov och rivningslov. Dr finns ven bestmmelser om viss anmlningsplikt.
3.2 Bygglov och rivningslov

Bygglov krvs fr nybyggnad, tillbyggnad, och annan ndring av en byggnad n tillbyggnad om ndringen innebr att byggnaden bland annat helt eller delvis tas i ansprk eller inreds fr ett vsentligen annat ndaml n det som byggnaden senast har anvnts fr eller anpassats till enligt senast beviljade bygglov, utan att den avsedda anvndningen kommit till stnd.49 P begran frn skanden ska byggnadsnmnden ge frhandsbesked till bygglov, ett sdant besked r bindande fr kommunen och det gller i 2 r frn det att det vinner laga kraft.50 Undantag frn bygglovsplikten grs bland annat fr uppfrande av ekonomibyggnader fr jordbruk, skogsbruk eller annan liknande nring, om tgrden vidtas i ett omrde som inte omfattas av en detaljplan.51 En lantbrukare som behver en ny bostadsfastighet mste ha bygglov fr det nya huset, men inte fr den nya maskinhallen eller ladugrden. Undantag gller ven fr vissa komplementbyggnader, i dagligt tal kallade Friggebodar.52 Kommunerna har ven vissa mjligheter att genom detaljplan ta bort bygglovsplikten fr vissa byggnader, och fr andra kan kommunen infra bygglovsplikt.53 En kommun kan t.ex. infra bygglovsplikt fr anordnande eller ndring av en grundvattentkt. Om bygglovsanskan avser byggnader inom ett omrde med detaljplan, ska anskan bedmas utifrn detaljplanen. Om anskan avser byggnation utanfr detaljplanelagt omrde, ska anskan bedmas direkt utifrn de allmnna och enskilda intressena som anges i planoch bygglagens 2 kap. samt utifrn versiktsplanen. Eftersom versiktsplanen inte r rttsligt bindande mste inte bygglovet flja versiktsplanen.
49. 9 kap. 2 planoch bygglagen. 50. 9 kap. 17, 18 planoch bygglagen. 51. 9 kap. 3 planoch bygglagen. 52. 9 kap. 4 planoch bygglagen. 53. 9 kap. 8 planoch bygglagen. 54. 7 kap. 13 miljbalken.
Bestmmelserna om strandskydd, som finns i 7 kap. miljbalken, styr mjligheterna att ge bygglov. Strandskydd gller vid havet och vid insjar och vid vattendrag, ven mycket sm sdana. Syftet med strandskyddet r att lngsiktigt trygga frutsttningarna fr allemansrttslig tillgng till strandomrden, och att bevara goda livsvillkor fr djur- och vxtlivet p land och i vatten. Strandskyddet omfattar ett omrde p land och ut i vattenomrdet ut till 100 meter frn strandlinjen vid normalt medelvattenstnd,55 men kan av lnsstyrelsen, i enskilda fall utvidgas till hgst 300 meter frn strandlinjen om det behvs fr att skerstlla ngot av strandskyddets syften. Strandskyddet frhindrar att vissa tgrder kommer till stnd, t.ex. fr inte inom sdana omrden nya byggnader uppfras, byggnader eller byggnaders anvndning ndras eller andra anlggningar eller anordningar utfras, om det hindrar eller avhller allmnheten frn att betrda ett omrde dr den annars skulle ha ftt frdas fritt.56 Det hindrar ocks att sdana tgrder utfrs som kanske inte verkar hindrande fr den allemansrttsliga tillgngen till stranden, men som riskerar att skada vxt och djurlivet i strandzonen. Under vissa frutsttningar kan strandskyddet upphvas,57 och det finns mjligheter till dispens.58 Drutver freligger vissa generella undantag frn strandskyddet, t.ex. fr uppfrande av byggnader, anlggningar, anordningar eller tgrder som inte avser att tillgodose bostadsndaml, om de behvs fr jordbruket, fisket, skogsbruket eller rensktseln och de fr sin funktion mste finnas eller vidtas inom strandskyddsomrdet. En lantbrukare kan sledes, utan bygglovskrav och utan hnsyn till strandskyddet i vissa fall uppfra ekonomibyggnader. Inom detaljplanelagt omrde krvs rivningslov fr att f riva byggnader. Undantag kan gras i planen, och utanfr detaljplanelagt omrde kan rivningslov infras genom omrdesbestmmelser.59
55. 7 kap. 14 miljbalken. 56. 7 kap. 15 miljbalken. 57. 7 kap. 18 miljbalken. 58. 7 kap. 18a miljbalken ger lnsstyrelsen viss dispensrtt och 7 kap. 18b miljbalken ger kommunen viss dispensrtt. 59. 9 kap. 10 planoch bygglagen.
20
Tidigare fanns en lag om tekniska krav p byggnadsverk, men i och med 2011 rs lagreform upphvdes den lagen och vissa av bestmmelserna flyttades in i planoch bygglagen. I 8 kap. planoch bygglagen finns vissa grundlggande tekniska egenskapskrav som stlls p byggnadsverken, t.ex. skydd med hnsyn till hygien, hlsa och miljn, skydd mot buller, energihushllning och vrmeisolering tillgnglighet och anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmgas samt hushllning med vatten och avfall.60 Mer detaljerade tekniska krav finns numera ocks i planoch byggfrordningen.
3.3 Marklov
Marklov krvs, inom detaljplanelagt omrde, fr schaktningsarbeten eller fyllning som avsevrt ndrar hjdlget inom en tomt eller fr mark inom en allmn plats.61 Detta krav kan tas bort genom detaljplan. I detaljplan kan kommunen ocks freskriva marklovsplikt fr trdfllning och skogsplantering. Nr det gller omrden utanfr detaljplanelagt omrde krvs marklov fr schaktning, fyllning, trdfllning och skogsplantering om tgrden ska genomfras i ett omrde som r avsett fr bebyggelse eller i nrheten av en befintlig eller planerad anlggning fr totalfrsvaret, statlig flygplats, annan flygplats fr allmnt bruk, krnreaktor, annan krnenergianlggning eller annan anlggning som krver ett skydds- eller skerhetsomrde, samt om kommunen i omrdesbestmmelser har bestmt att det krvs sdant marklov i omrdet.62 Nr det gller avverkning av trd eller schaktning och liknande aktiviteter kan det allts finnas anledning att underska om det krvs marklov, eller att man under detaljplaneprocessen ska bevaka denna frga.
60. 8 kap. 4 planoch bygglagen. 61. 9 kap. 11 planoch bygglagen.
62. 9 kap. 13 planoch bygglagen.
21
4. verklagande
4.1 Introduktion
Att ha grepp om verklagandeprocessen r viktigt. Det tjnar inget till att verklaga ett beslut som inte kan verklagas, eller dr man sjlv inte har rtt att verklaga. Det r ocks helt avgrande att man verklagar inom tidsfristen. Bestmmelserna om verklagande i planoch bygglagen finns samlade i dess 13 kapitel, men fr att f ett helhetsgrepp om systemet mste man ocks ha knnedom om vissa bestmmelser i svl kommunallagen, KL (1991:900), i frvaltningslagen, FL (1986:223) som i 16 kapitlet miljbalken.63 Medan vissa beslut enligt planoch bygglagen ska verklagas genom frvaltningslagens bestmmelser om frvaltningsbesvr, ska andra verklagas genom kommunallagens bestmmelser om laglighetsprvning. Ytterligare ett rttsmedel som kan st till buds r att med std av lag (2006:304) om rttsprvning av vissa regeringsbeslut (rttsprvningslagen), hos Hgsta frvaltningsdomstolen begra rttsprvning. Detta r dock inget verklagande, utan utgr en egen juridisk figur.
4.
5.
6. 7.
ighetsgare att betala kostnader fr gator och andra allmnna platser eller att fatta beslut om villkoren fr sdan betalning, Kommunfullmktiges eller byggnadsnmndens beslut att inte anta, ndra eller upphva en detaljplan eller omrdesbestmmelser, Kommunfullmktiges eller byggnadsnmndens beslut om grunderna fr skyldighet att betala kostnader fr gator och andra allmnna platser och om generella villkor fr sdan betalning, Kommunfullmktiges beslut om taxa i renden hos byggnadsnmnden, och Ett kommunalfrbunds eller regionplanefrbunds fullmktiges beslut om regionplan.
4.2 verklagande genom laglighetsprvning

Laglighetsprvning r den term som anvnds fr de verklaganden som regleras genom 10 kap. kommunallagen. Tidigare anvndes termen kommunalbesvr. De beslut som verklagas genom denna ordning verklagas till den domstol som heter frvaltningsrtten (tidigare kallad lnsrtt). Enligt 13 kap. 1 planoch bygglagen ska fljande beslut enligt planoch bygglagen verklagas genom laglighetsprvning: 1. Kommunfullmktiges beslut om versiktsplan, 2. Kommunfullmktiges beslut om uppdrag t byggnadsnmnden att anta, ndra eller upphva detaljplaner eller omrdesbestmmelser, 3. Kommunfullmktiges beslut om uppdrag t byggnadsnmnden att fatta beslut om skyldighet fr fast63. Nr detta skrivs, vren 2011, frbereder regeringen en ny frvaltningslag. 64. 13 kap. 1 kommunallagen. 65. 10 kap. 8 kommunallagen.
Alla medlemmar i kommunen har rtt att verklaga genom laglighetsprvning,64 vilket inbegriper alla som r skrivna i kommunen, ger mark och alla som betalar skatt till kommunen. Detta betyder t.ex. att den som bor permanent i en kommun och samtidigt ger en fastighet i en annan kommun, har rtt att verklaga beslut genom laglighetsprvning i bda kommunerna. Det r endast detta som krvs fr att f verklaga. Man behver inte visa att man berrs av det aktuella beslutet p det stt som gller fr frvaltningsbesvr (se mer om detta nedan). Eftersom det inte finns ngra speciella regler som ger ideella freningar rtt att verklaga genom laglighetsprvning, r det viktigt att freningen istllet finner en medborgare i den aktuella kommunen som r beredd att stlla upp som klaganden och med en underskrift. Nr domstolen hanterar en laglighetsprvning, har den endast tv alternativ; Om verklagandet avsls, str sig beslutet, om det inte verklagas till nsta instans. Om domstolen bifaller verklagandet ska beslutet upphvas i sin helhet, vilket betyder att frvaltningsrtten inte kan ndra eller skriva om beslutet.65 Detta kallas fr att processen r
22
kassatorisk. Som visas nedan r detta en vsentlig skillnad mot hanteringen av frvaltningsbesvr, dr den verprvande instansen fr erstta det verklagade beslutet med ett nytt i de delar det inte hller. Vid en laglighetsprvning kan man som klaganden inte anfra (grunda sitt verklagande p) vilka grunder som helst, utan det r uteslutande sdana grunder som r av mer formell karaktr som kan anfras. Vilka dessa grunder r preciseras genom 10 kap. 8 KL: Ett verklagat beslut skall upphvas, om: 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hnfr sig till ngot som inte r en angelgenhet fr kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har verskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan frfattning. Ett verklagande genom laglighetsprvning ska vara skriftligt, och det ska sndas direkt till frvaltningsrtten dit det mste ha inkommit inom tre veckor frn den dag d det tillknnagavs p kommunens anslagstavla att protokollet ver beslutet r justerat.66 Det r brukligt att den klagande, fr att vinna tid, inom tre-veckors fristen skriver samman ett kortfattat verklagande (ett blankt verklagande) och att man i skriften ber om mer tid fr att f utveckla sina grunder. Detta kallas att be om anstnd. Viktigt r dock att man redan i det frsta verklagandet, eller i vart fall inom tre-veckors fristen, fr med alla de omstndigheter som man vill lgga till grund fr verklagandet. Omstndigheter som inkommer till domstolen frst efter denna tid kommer fr sent, och fr inte tas med i domstolens bedmning av mlet.67
men fr verklagande. De grundlggande bestmmelserna om detta finns frmst i 22-25 frvaltningslagen.68 Eftersom frvaltningslagen r vad som kallas subsidir, gller den endast i de fall det inte finns specialbestmmelser i andra frfattningar som i planoch bygglagen. Vilka beslut i planoch bygglagen som ska verklagas genom frvaltningsbesvr r negativt bestmt, d.v.s. lagstiftaren anger i 13 kap. 1 planoch bygglagen vilka beslut som verklagas genom laglighetsprvning och i 13 kap. 2 anger man vilka beslut enligt planoch bygglagen som inte alls kan verklagas. I kapitlets 3 anges sedan att: Andra kommunala beslut enligt denna lag n de som avses i 1 och 2 fr verklagas hos lnsstyrelsen. Det r dessa som verklagas genom frvaltningsbesvr. Huvudregeln nr det gller frvaltningsbesvr, r att den verprvande myndigheten inte endast ska upphva underinstansens beslut, utan ven stta ett nytt beslut istllet fr det upphvda. Denna huvudregel frngs dock nr det gller beslut om att anta detaljplaner och omrdesbestmmelser, d ven dessa beslut r kassatoriska (detta begrepp har frklarats ovan). Lnsstyrelsen kan allts endast faststlla eller upphva det verklagade detaljplanebeslutet, inte ndra dem. Fr att f verklaga genom frvaltningsbesvr, stller frvaltningslagen upp fljande kriterier: 69 Ett beslut fr verklagas av den som beslutet angr, om det har gtt honom emot och beslutet kan verklagas. Beslutet ska sledes berra den klagande, det fr inte vara ett alltigenom gynnande beslut och det ska kunna verklagas. Den frsta frgan r om beslutet berr vederbrande. Nr det gller beslut enligt miljbalken anses i princip alla som trffas av en strning (t.ex. buller med viss intensitet) ha rtt att verklaga, vilket betyder att personer som bor
68. Observera att det med stor sannolikhet kommer en ny frvaltningslag under r 2012. 69. 22 frvaltningslagen.
4.3 verklagande genom frvaltningsbesvr

Nr det gller beslut som innebr myndighetsutvning mot enskilda r det frvaltningsbesvr som r den korrekta for66. 10 kap. 6 kommunallagen. 67. 10 kap. 10 kommunallagen.
23
lngt bort frn strningskllan kan ha rtt att verklaga. Beslut enligt planoch bygglagen har dock en mycket snvare krets sakgare n vad som gller enligt miljbalken. Nr det gller detaljplanebeslut ska man fr att f verklaga, i princip bo i planomrdet eller ga en fastighet som direkt grnsar till planomrdet, och nr det gller bygglov ska man bo med omedelbar grns till den fastighet det berr. Dessutom mste man berras av beslutet, vilket betyder att den klagande ska kunna anfra ett enskilt intresse som kommer att pverkas. Har man endast allmnna intressen som grund fr verklagandet, som att kommunen vill ta i ansprk ett omrde som man brukar utnyttja med std av allemansrtten, s ger inte detta ngon rtt att verklaga. Den som har ett eller flera enskilda intressen som grund fr sitt verklagande, kan dock ven koppla p allmnna intressen som blir berrda. Om man vnder p det, kan det istllet beskrivas som att den som vill verklaga drfr att ett allmnt intresse (som man vill vrna) kommer att pverkas av ett planfrslag, mste finna ngon som har minst ett enskilt intresse som berrs och som drmed ppnar vgen fr att ven fra fram det allmnna intresset. Enligt dessa grundbestmmelser kan inte en ideell frening verklaga beslut enligt planoch bygglagen, om inte den aktuella freningen skulle vara sakgare enligt ovan (freningen kanske ger en fastighet, granne med det strda omrdet, som kommer att pverkas negativt). I planoch bygglagen finns dock specialbestmmelser som medfr att vissa freningar under srskilda omstndigheter kan verklaga70 Dessa bestmmelser i planoch bygglagen hnvisar till bestmmelser i 16 kap. miljbalken. I 13 kap. 12 planoch bygglagen str att: En sdan ideell frening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 miljbalken fr verklaga ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som kan antas medfra en betydande miljpverkan p grund av att planomrdet fr tas i ansprk fr
70. 13 kap. 12 och 13 planoch bygglagen.
verksamheter eller tgrder som anges i 4 kap. 34 denna lag. I miljbalkens 16 kap. 13 str att de freningar som fr verklaga r ideella freningar eller en annan juridisk person som: har till huvudsakligt ndaml att tillvarata naturskydds- eller miljskyddsintressen, inte r vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre r, och har minst 100 medlemmar eller p annat stt visar att verksamheten har allmnhetens std. Svl Naturskyddsfreningen riks omfattas av dessa bestmmelser, som lnsfrbund och lokala kretsar. Detta r en ndring mot vad som ursprungligen gllde nr miljbalken trdde i kraft, d bl.a. medlemskravet var 2000 personer. Freningar har emellertid inte rtt att verklaga alla tnkbara beslut enligt planoch bygglagen, utan endast en kommuns beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan om detta beslut kan antas medfra en betydande miljpverkan och omrdet ska tas i ansprk fr: 1. industrindaml, 2. ett kpcentrum, en parkeringsanlggning eller ngot annat projekt fr sammanhllen bebyggelse, 3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhrande anlggningar, 4. en hamn fr fritidsbtar, 5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhrande anlggningar, utanfr sammanhllen bebyggelse, 6. en permanent campingplats, 7. en njespark, eller 8. en djurpark.
24
Hr gller det att studera dokumenten noga, fr att sjlv kunna bilda sig en uppfattning av om planen i frga faller in under dessa bestmmelser. Det r inte skert att den bedmning kommunen gjort stmmer med verkligheten. Drutver omfattar klagortten fr miljorganisationer enligt 13 kap. 13 planoch bygglagen ven ett kommunalt beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som innebr att ett omrde inte lngre ska omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljbalken. De freningar som har rtt att verklaga, kan klaga bde med enskilda och med allmnna intressen som grund. Det behver sledes inte finnas ngot enskilt intresse som ppnar drren fr att klaga med hnsyn till ett allmnt intresse. Nr det gller mjligheten att verklaga beslut som avser
antagande, ndring eller upphvande av detaljplan eller omrdesbestmmelser, s fr dessa verklagas endast av den som fre utgngen av granskningstiden skriftligen har framfrt synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Bestmmelsen finns i 13 kap.11 planoch bygglagen. Detta r mycket viktigt att komma ihg, om man har missat att skriftligen senast under granskningstiden att framfra sina synpunkter p planen frlorar man nmligen mjlighet att verklaga.
4.4 Beslut som inte kan verklagas

Inte alla beslut som fattas med std av planoch bygglagen kan verklagas. I 13 kap. 2 rknas de icke verklagningsbara besluten upp, hr hnvisas direkt till frfattningstexten.
25
5. Plan- och bygglagens frhllande till miljbalken
5.1 Introduktion
Den ursprungliga planoch bygglagen trdde i kraft i slutet av 1980-talet, och nr miljbalken sedan togs fram, framfrdes under remisstiden frn mnga hll starka nskeml om att planoch bygglagen skulle inarbetas som en del i en ny (plan-) och miljbalk. S blev nu inte fallet, men dessa bda frfattningar har nd ett mycket nra frhllande med varandra. Detta har sedan strkts, inte minst genom 2011 rs reform d bland annat markoch miljdomstolarna blev en gemensam domstolslinje fr renden enligt bde planoch bygglag och miljbalk. Utgngspunkten fr miljbalkens frhllande till andra lagar r att denna gller parallellt med andra lagar,71 vilket i praktiken innebr att det r den frfattning som stller de strngaste kraven som kommer att avgra om en viss verksamhet fr etableras eller bedrivas. Ett exempel r att en verksamhet som krver bygglov enligt planoch bygglagen och som samtidigt ska flja miljbalken (med eller utan ett tillstndskrav i miljbalken), mste klara bda dessa prvningar fr att f etableras. I bda dessa lagar finns dock vissa bestmmelser som mer tydligt anger frhllandet mellan dessa frfattningar, och det r dessa som hr kommer att lyftas fram.
vilja tillstnd till en industriell verksamhet. Samma frhllande gller vid beslut i frgor om bildande eller ndring av naturreservat.72 En annan hnvisning i planoch bygglagen till miljbalken, innebr att lnsstyrelsen under vissa frutsttningar kan upphva strandskydd inom ett detaljplanelagt omrde,73 och enligt samma kapitel i miljbalken ska kommunens versiktsplan utnyttjas som vgledning vid bedmningen av om ett omrde ska anses utgra ett omrde fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen (LIS-omrde) och dr strandskyddet allts d kan upphvas fr vissa ndaml.74
5.3 Hnvisningar i planoch bygglagen till miljbalken

Hnvisningarna frn planoch bygglagen till miljbalken r desto fler, och de hnvisningar som finns innebr att vissa bestmmelser i miljbalken ska lyftas in i planoch bygglagen. Delar av miljbalken ska sledes tillmpas av myndigheter och domstolar under planoch bygglagen. Drtill ska t.ex. detaljplanefrslag eller bygglovsrenden remitteras till den kommunala miljnmnden. Nr miljnmnden besvarar dessa remisser som grundas p en tillmpning av planoch bygglagen, ska dock miljnmnden svara utifrn sitt myndighetsansvar under miljbalken. Vid planlggning och vid beslut om lov eller frhandsbesked ska hushllningsbestmmelserna i 3-4 kap. miljbalken tillmpas,75 och riksintressen enligt dessa kapitel ska redovisas i versiktsplanen.76 Ett av syftena med omrdesbestmmelserna r att tillgodose 3-4 kapitlens riksintressen. Lnsstyrelsen kan enligt 10 kap. 11 planoch bygglagen ingripa mot en kommuns beslut om detaljplan eller omrdesbestmmelser, som inte tillgodoser riksintressen enligt 3-4 kap. Vid planlggning och i andra renden enligt planoch bygglagen ska miljkvalitetsnormerna enligt miljbalkens
74. 7 kap. 18e miljbalken. 75. 2 kap. 2 planoch bygglagen. 76. 3 kap. 4 planoch bygglagen.
5.2 Hnvisningar i miljbalken till planoch bygglagen

I miljbalken finns ngra f hnvisningar till planoch bygglagen, och den kanske viktigaste i det hr sammanhanget, finns i 2 kap. 6 3st miljbalken. Innebrden av denna bestmmelse r att ett tillstnd enligt miljbalken inte fr ges i strid mot vad som regleras i en detaljplan eller en omrdesbestmmelse enligt planoch bygglagen. Vissa mindre avvikelser, som inte kommer att strida mot planens syfte kan dock godtas. Ett exempel: i ett omrde som har detaljplanelagts fr bostadsbebyggelse fr, mot bakgrund av denna bestmmelse, mark-och miljdomstol inte be71. Detta framgr av 1 kap. 3 1st miljbalken. 72. Se 7 kap. 8 miljbalken. 73. 7 kap. 18 miljbalken.
26
regelsystem fljas. Detta gller svl vid detaljplanearbetet, omrdesbestmmelserna och versiktsplanen. En detaljplan som skapar mjligheter att hja befintliga hus vid en hrt trafikerad gata, eller som ger mjlighet till nya byggnader kan leda till att gaturummet blir trngre vilket kan leda till att trafikrelaterade luftfroreningar stannar kvar lngre i luftmassan. Utan att biltrafiken kar kan drfr nd en luftkvalitetsnorm komma att verskridas om planen frverkligas. En sdan plan fr i princip inte
antas, och gr kommunen det nd kan lnsstyrelsen komma att ingripa mot kommunens planbeslut med std av 10 kap. 11 planoch bygglagen. Drutver ska i vissa fall miljbalkens bestmmelser om miljkonsekvensbeskrivningar tillmpas i planml, och genom detaljplaneprocessen kan strandskyddet under vissa frutsttningar upphvas. Dessa frgor behandlas p annat stlle i denna skrift.
27
6. Betydelsen av hllbar utveckling
Ytterligare en frga som kan vara intressant att lyfta, r vilken betydelse miljbalkens portalparagraf (1 kap. 1) ska ha vid tillmpningen av de bestmmelser i miljbalken som lyfts in i planoch bygglagen. Bakgrunden r fljande: i bde miljbalkens och planoch bygglagens respektive portalparagrafer (i bda fallen 1 kap. 1) anges att hllbar utveckling r utgngspunkt fr dessa lagar. Tydligast framgr detta av miljbalken. Fr miljbalkens del finns dessutom de nationella miljmlen, som en sorts tolkning och precisering av balkens mlsttning. Att s r fallet framgr av propositionen till miljbalken. Samma tydliga koppling mellan miljmlen och portalparagrafen i planoch bygglagen finns inte. Dessutom finns i miljbalkens portalparagraf en formulering; Denna balk ska tillmpas s att.. som innebr att bestmmelsen klart och tydligt ska pverka all tillmpning av miljbalken. Drtill finns rttsfall dr Markoch miljverdomstolen klart och tydligt utgtt frn mlet om en hllbar utveckling och frn svl nationella miljml
som lokala (kommunala) miljml som direkt kan hrledas till ett verordnat nationellt miljml. Frgan r d, om miljbalkens portalparagraf ska pverka tolkningen av de bestmmelser i miljbalken, ven nr dessa lyfts in planoch bygglagen. Problemet r att det i planoch bygglagen inte finns ngon hnvisning till 1 kap. 1 miljbalken, vilket skulle kunna tala emot en sdan ordning. andra sidan kan det anses orimligt att vissa bestmmelser i miljbalken kan komma att ges ett i vart fall delvis, annat innehll beroende p i vilket sammanhang de tolkas. Mot bakgrund av detta br miljbalkens bestmmelser, oavsett var de finns, alltid tolkas mot bakgrund av miljbalkens 1 kap. 1, och drmed ha en klar koppling till de nationella miljmlen. Som nmnts ovan, kan betydelsen av mlet om en hllbar utveckling ven sgas ha strkts genom 2011 rs planoch bygglagsreform dr kopplingen till hllbar utveckling och de nationella miljmlen ytterligare betonas.
28
7. Ord p vgen
7.1 Introduktion
Att aktivt delta i en planprocess enligt planoch bygglagen r ocks ett stt att delta i det demokratiska spelet. Att knna till spelreglerna r d centralt. Frmodligen har man strre chans att lyckas i sin argumentation om denna framstr som vlgrundad och vederhftig, samt att man har frmga att lyfta fram argument som r rttsligt relevanta. Man ska inte heller frringa betydelsen av att kunna stlla upp skrivelser som r pedagogiska och som i ngon mn fljer den accepterade mallen. Den s kallade hagelsvrmsmetoden, d.v.s. att skjuta av massor med argument samtidigt i hopp om att ngot skott ska trffa, kan dessvrre f motsatt verkan. Samtidigt ska man inte dra sig fr att delta i detta spel drfr att man anser sig sakna utbildning eller tidigare erfarenheter. Ofta r det bttre att arbeta i grupp eftersom det ger strre mjligheter att f sina argument och texter granskade och kritiserade av likasinnade. Det r bttre att f kritik av vnner n att motparten avfrdar texten p grund av att den r rrig.
Kommentaren till Plan- och bygglagen, utgiven p Norstedts frlag. ven Naturvrdsverket har handbcker som kan vara av nytta, bland annat Strandskydd en vgledning fr planering och prvning som gr att finna p www.naturvardsverket.se Viss rttspraxis, d.v.s. viktiga avgranden frn domstolar och myndigheter, kan ni finna p www.rattsinfosok.dom. se/lagrummet/index.jsp. P den webbplatsen ska alla viktiga avgranden frn de hgsta instanserna lggas ut.
7.3 Praktiska rd
Det r alltid bra att vara med s tidigt som mjligt i rttsprocessen. Hll utkik i dagstidningar efter kungrelser och information om t.ex. planndringar. De flesta kommuner lgger ut mycket dokumentation p sina webbplatser, och dra er inte fr att kontakta kommunen via telefon eller epost. Om inte freningen har mjlighet att sjlv verklaga ett beslut, frsk d s tidigt som mjligt att finna ngon sakgare som ni kan bist. Undersk om ni via medlemsregistret kan finna ngon som r villig att stlla upp. Se till att f skriftliga fullmakter, och se till att er huvudman r och knner sig delaktig. Nr man agerar ombud, gr man det fr dennes rkning, och det r viktigt att inte Naturskyddsfreningen utnyttjar personer utan att dessa vet om vad som gller samt vilka frgor freningen vill driva. Omvnt gller naturligtvis att Naturskyddsfreningen inte ska driva ml som inte r frenliga med freningens ndaml. Det kan vara bra att veta att det inte r frenligt med ngra kostnader att driva ml enligt plan-och bygglagen. Inte i ngot fall riskerar den som frlorar ett ml att f betala motpartens eventuella domstolskostnader. Allt man riskerar r den egna tiden eller pengar man eventuellt betalar till sitt juridiska ombud. Se till att komma med p kommunens lista ver de som ska ha utskick som gller samrd.
7.2 Utg frn lagtexten

Vad r d viktigt att tnka p? Ett frsta rd kan vara att utg frn frfattningstexten, eftersom det ju r den som avgr t.ex. vad en plan ska innehlla, vilka allmnna och enskilda intressen som anses viktiga och hur planprocessen gr till. Brja drfr med att leta upp de relevanta bestmmelserna, och ta er tid att verkligen lsa igenom dem. Glm inte att alltid arbeta med senaste upplagan av frfattningstexten. P www.notisum.se finns alla lagar och frordningar samlade p ett pedagogiskt stt och med en bra layout. r ni oskra p hur lagtexten ska tolkas, leta d upp de frarbeten som legat till grund fr lagen. Det viktigaste frarbetet r regeringens proposition (propen). Frarbeten hittar ni p www.lagrummet.se. Frsk hitta litteratur, brja med att kika p Boverkets hemsida, www.boverket.se. Ett klassiskt verk r den s.k.
29
Var aktiva under granskningsfasen nr det gller detaljplaner. Missar ni att snda in skriftliga synpunkter under utstllningstiden frlorar ni rtten att verklaga. Hll tider. Snder man in handlingar efter utsatt datum beaktas inte era synpunkter. Det r alltid avsndaren som ansvarar fr att handlingen kommer in i rtt tid, oavsett om det r posten som krnglat eller er e-post server som legat nere. Ring grna ett kontrollerande samtal till registratorn dagen efter fr att frskra er om att er handling verkligen har registrerats in p myndigheten.
Har ni ont om tid, skriv ett s.k. blankt verklagande. Det innebr att man inom tidsfristen snder in ett verklagande dr man visserligen fr med alla sina yrkanden, men dr man begr mer tid (anstnd) med att utveckla grunderna. Detta r ett vanligt frfarande ven bland yrkesfolk. Lycka till med ert arbete! Jonas Christensen Denna text r i huvudsak skriven p SJ:s X2000-tg under vrvintern 2011. k tg, d fr du mycket gjort!
Vad ska finnas med i ett verklagande?

verklaganden ska vara skriftliga och signerade, men det gr bra att verklaga bde via fax och via e-post om man har ont om tid. Om man anvnder fax eller e-post kan man nmna att man samma dag skickar en underskriven utskrift per post. De verklagandes namn och adress, grna fastighetsbeteckning. (Detta r inte ett obligatoriskt krav, men kan rekommenderas eftersom det kan ha betydelse fr om man har rtt att verklaga eller inte.) Har ni ombud eller r ni ombud? I s fall ska dennes namn och adressuppgifter med. Om man fretrder ngon person eller frening: en fullmakt, i original, egenhndigt underskriven av den person man fretrder eller den som har rtt att teckna freningens firma. Vilket beslut gller det, diarienummer, datum d beslutet fattades och vilken myndighet eller domstol som har fattat beslutet. Kort vad beslutet handlar om (exempelvis Beslut om antagande av detaljplan). Yrkande: Vad ni vill med ert verklagande? (exempelvis Att detaljplanen ska upphvas). S kort som mjligt. Grunder: Vilka lagrum, rttsfall etc. ni stdjer ert verklagande p. S kort som mjligt. Om det krvs prvningstillstnd mste ni begra att Mark- och miljverdomstolen ska meddela prvningstillstnd. Utveckling av er talan, det r under detta avsnitt som ni breder ut er och s tydligt som mjligt frklarar varfr ni anser att er uppfattning r den riktiga. verklagande enligt frvaltningslagen (frvaltningsbesvr) ska lmnas in till den myndighet som fattade beslutet. verklagande enligt kommunallagen (laglighetsprvning) ska lmnas in till frvaltningsrtten. Kontrollera med registrator pfljande dag att ert verklagande har registrerats som en inkommen handling. Ta grna en uppgift om vem som r handlggare och hur denna person kan ns.
30
31
Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156
(Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland) Till: Sektorn fr samhllsbyggnad Hrryda kommun
VERKLAGANDE Klagande: Naturskyddsfreningen i Bohusln, c/o Boel Lanne, Rangelvgen 8, 475 35 cker Saken: verklagande av kommunfullmktige i Hrrydas beslut 2008-10-20, 156 att anta detaljplan fr del av Landvetter 9:1 m.fl., Landvetter Park i Hrryda kommun. Yrkande: Naturskyddsfreningen i Bohusln yrkar att lnsstyrelsen upphver kommunfullmktiges i Hrrydas beslut 2008-10-20, 156 att anta detaljplan fr del av Landvetter 9:1 m.fl., Landvetter Park i Hrryda kommun. Anstnd m.m.: Med hnvisning till rendets omfattning och komplexitet hemstller Naturskyddsfreningen i Bohusln om att senast 15 december nrmare f utveckla sklen till verklagandet samt vidta eventuella justeringar av framlagda yrkanden. Naturskyddsfreningen i Bohusln nskar ocks f tillflle att kommentera ev. yttranden frn kommunen och inlagor frn andra parter och gra pminnelser i rendet, nr s bedms pkallat. Bilagor och referenser: Bilaga: 1. Nilsson.M.Landvetter Park hot mot unik natur i Gteborgsregionen. MN Naturdokumenta.Naturskyddsfreningen i Hrryda, Gteborgs Ornitologiska Frening. 2008. 2. Naturskyddsfreningen i Hrryda: Yttrande ver detaljplaneutstllning 2008-08-27. 3. Gteborgs Ornitologiska Frening: Yttrande ver detaljplaneutstllning 2008-08-27. 4. Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland: Yttrande ver detaljplaneutstllning 2008-09-15. 5. Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland: Yttrande ver detaljplanefrslag 2008-02-28. 6. Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland: Yttrande ver program fr detaljplan 2007-02-27. 7. Riksantikvariembetet: Arkeologisk frunderskning, Landvetter Park, Vstergtland, Landvetter socken. Rosn.C. UV Vst rapport 2008:26
1 (19)
8. Sammanstllning av konsulten Naturbyrns uppdrag. 9. Miljkontoret, Hrryda kommun. Landvetter Park, yttrande ver program fr detaljplan, 2007-03-12.
Referenser: Planunderlag fr detaljplanen: 1. Nolbrant.P. 2008. Landskapsekologisk analys av skogsomrdet runt Yxsjn samt konsekvensbeskrivning fr naturvrden vid genomfrande av Landvetter Park. Biodiverse Naturvrdskonsult 2008. 2. Flygfltsbyrn FB 2008. Miljkonsekvensbeskrivning, Underlag till detaljplan fr Landvetter Park. Hrryda kommun Vstra Gtalands ln 2008-06-30. 3. Hrryda kommun. Planbeskrivning fr detaljplan Landvetter 9:1 m fl Landvetter Park i Landvetter, Hrryda kommun, juni 2008 4. Hrryda kommun. Detaljplankarta fr Landvetter 9:1 m fl Landvetter Park i Landvetter, Hrryda kommun, juni 2008 5. Golf Engineers AB, Detaljplan fr Landvetter 9:1 Landvetter Park i Landvetter, Hrryda kommun Landskapsbeskrivning . Nyetablering av golfbana. 2008-06-30 6. Golf Engineers AB, Landvetter Park Resort Living, programunderlag januari 2007. 7. Flygfltsbyrn. versiktlig va- dagvattenutredning. Reviderad 2008-06-30 Frkortningar som anvnds EU= Arter frtecknade i EU:s art-habitatdirektiv eller fgelskyddsdirektivet VU/NT = Arter uppsatta p nationella listan ver rdlistade arter AF = Arter som omfattas av Artskyddsfrordningen MKB = Miljkonsekvensbeskrivning Sammanfattning Vi verklagar kommunfullmktige i Hrryda beslut att anta detaljplan fr Landvetter Park d planen inte utgr en lmplig markanvndning, innebr en misshushllning med naturresurser, motverkar miljmlen och en hllbar utveckling, bryter mot frsiktighetsprincipen och str i strid med nationell lagstiftning, EU:s direktiv och internationella konventioner. Beslutet skall drfr upphvas. Vi anser att hantering och beslut som berr fljande punkter br prvas gentemot svensk lagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner: rendets formella handlggning Jvsfrgor Lmplig markanvndning God hushllning med naturresurser Hllbar samhllsplanering Bevisbrdsregeln Kunskapskravet Frsiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushllningsprincipen Miljmlen
2 (19)
Naturvrden Friluftsvrden Kulturvrden Stort opverkat omrde Planens pverkan, effekter och konsekvenser Utarmning av biologisk mngfald Vattenfroreningar Luftfroreningar Klimatpverkan versvmningar - avrinning Barrireffekter - fragmentering Hlsa - rekreationseffekter Behovet av bevarande av skyddsvrd natur EU:s naturoch miljdirektiv Rdlistade arter Arter omfattade av Artskyddsfrordningen Miljkonsekvensbeskrivning Strandskyddsomrden Markavvattningsfrgor Landskapsbild byggnadshjd Otillrckliga redovisningar i plandokumentet Felaktig planbeteckning Frgorna utvecklas och grunderna till att planbeslutet br upphvas motiveras enligt fljande. Vi har ven en del bilagor som medfljer varav bilaga 1, rapporten Landvetter Park hot unik natur i Gteborgsregionen, utgr en av de viktigaste. Vi refererar ven till en del av planhandlingarna som medfljer rendet varav referens 1, Landskapsekologisk analys av skogsomrdet runt Yxsjn samt konsekvensbeskrivning fr naturvrden vid genomfrande av Landvetter Park utgr en av de viktigaste. vriga grunder och sakomstndigheter: Allmnt Naturskyddsfreningen i Bohusln beropar till std fr vrt verklagande samtliga grunder som freningen anfrt i sitt yttrande angende detaljplaneutstllningen liksom de vriga yttrande frn Naturskyddsfreningen i Hrryda och Gteborgs Ornitologiska Frening till vilka vi i samband med detta har hnvisat. rendets formella handlggning 1. Fr att man skall kunna g vidare frn samrdsskedet med planarbetet och stlla ut planen krvs det ett formellt riktigt politiskt beslut. I den instans, kommunstyrelsen, som handlgger frgan har inget sdant beslut fattats efter det att samrdsyttrandena fr plansamrdet kom in till kommunen vren 2008. Avsaknaden av sdant beslut r en felaktig hantering av planprocessen och ej i enlighet med kraven i lagstiftningen varfr beslutet skall upphvas. 2. I samband med plansamrdet bedmde lnsstyrelsen att en arkeologisk frunderskning skulle utfras (bil.5/s.3). Ngon arkeologisk frunderskning fanns dock ej med som underlagsmaterial i samband med planutstllningen och har ej redovisats inom planarbetet. Ett faktum som har frsvrat granskningen av planfrslaget och ej r frenlig med lagstiftningen och tillsynsmyndighetens krav p underlagsmaterial. Detta framstr ven tydligt i
3 (19)
lnsstyrelsen yttrande angende planutstllningen dr man skriver att: D resultatet frn frunderskningen ej r frdiganalyserat och sammanstllt, har Lnsstyrelsen ej haft mjlighet att fullt ut bedma det antikvariska vrdet av berrda fornlmningar. (bil.4./s.3). 3. Fretaget, Golf Of Course Landvetter AB (dotterbolag till Golf Engineers) och som ger marken och som avser exploatera omrdet har enligt vr mening givits ett fr starkt inflytande i planarbetet. Fretaget har deltagit aktivt i planarbetet med framtagande av planhandlingar. Samma sak gller ven fr dess gare Golf Engineers. Fretagen har p detta stt kunnat utva otillbrlig pverkan vilket ej r i enlighet med lagstiftningen. Jvsfrgor kravet p opartiskhet 1. Enligt PBL r det en kommunal uppgift att upprtta programhandlingar . I samband med detta skall vid anlitande av externa fretag frgan om jv srskilt uppmrksammas (prop 1985/86:1 s. 309 310 och 1990/91:146 s.21). I detta fall frekommer flera omstndigheter som gr att man srskilt br utreda om jvsfrgan d detta kan ha haft betydelse fr utgngen i rendet. 2. Fretaget Golf Engineers har designat Landvetter Park-anlggningen och deltagit aktivt i planarbetet och anlitats fr att ta fram underlagsmaterial fr detaljplanen och planprogrammet (ref.5, 6). Fretagets roll som oberoende konsult kan ifrgasttas d det har en direkt knytning till Golf Of Course (som ger marken och som driver frgan om byggnationen) eftersom Golf of Course r ett dotterbolag till Golf Engineeers. Detta gr att fretagets roll som opartisk och oberoende konsult i detta rende br ifrgasttas d jv kan anses freligga. 3. Den i planarbetet anlitade konsulten Naturbyrn synes vara starkt ekonomiskt beroende av fretaget Golf Engineers d en stor del av dess intkter verkar komma frn detta fretag (bil. 8). Srskilt gllde detta under r 2006 nr fretaget startades. D gjorde Naturbyrn p Golf Engineers uppdrag en preliminr MKB fr detaljplanen (Naturbyrn 2007-01-08. Preliminr MKB Landvetter Park, golf och resortanlggning p fastigheterna Landvetter 9:1 och Bjrrd 1:179). Denna planhandling utgjorde ett viktigt beslutsunderlag fr miljkonsekvensbedmningen i det tidiga planeringsskedet. Ett skede dr det r srskilt viktigt att miljkonsekvenserna finns bedmda (prop. 1990/91 s.167) och r adekvata, riktiga och gjorda av en opartisk konsult. Detta plandokument har ven utgjort en viktig grund fr den slutliga MKB:n. Ngot som tydligt framgr i den slutliga MKB:n dr man skriver I samband med planprogrammet togs en preliminr MKB fram av Naturbyrn i Gteborg (Naturbyrn 2007-01-08). Nu framtagen MKB har nyttjat den information samt delar av den text som togs fram i den preliminra MKB:n och kompletterat informationen med nya uppgifter, utredningar och bedmningar. D Naturbyrn, srskilt vid framtagandet av den preliminra MKB:n, synes st i starkt ekonomiskt beroende av Golf Engineers (som ger Golf of Course som avser exploatera omrdet) s kan Naturbyrns roll som oberoende konsult ifrgasttas. Ett av de viktigaste plandokumenten som utgjort grunden fr den slutliga MKB:n kan allts inte anses ha tagits fram p det opartiskt stt som lagstiftningen krver vilket gr att jv br anses ha frekommit. Lmplig markanvndning Vi anser att det r tydligt att planerad markanvndning enligt detaljplanen inte kan anses vara frenlig med kraven p en frn allmn synpunkt lmplig hushllning med markoch vattenresurserna enligt 3 kap 1 MB. Beslutet strider drfr mot en av planlagstiftningens viktigaste grunder och principer - att marken skall anvndas fr det som den r mest lmpad fr. I detta fall utgrs marken av naturmark som bedms som unik fr regionen och som r av
4 (19)
nationellt bevarandevrde och av hgsta naturvrde klass 1 (bil.1/s.14, ref 1/s.29-30). Inom och i anslutning till omrdet finns ett stort antal skyddsvrda arter och miljer varav flera rdlistade arter, arter omfattade av artskyddsfrordningen och arter och miljer som omfattas av EU:s direktiv (bil.1/s.18, ref.1). Omrdet r ven vrdefullt fr det rrliga friluftslivet och hr finns hga kulturvrden genom frekomst av en stor mngd fornlmningar (bil.1/s.22-23 & ref.7). God hushllning med naturresurser Enligt 1 kap 1 MB s skall all samhllsplanering styras utifrn principen om en god hushllning med naturresurser vilket regleras i lagstiftningen. Att som i detta fall frstra unik natur, en rik biologisk mngfald, nationellt och internationellt viktig natur och viktig rekreationsnatur (bil.1 & ref.1, ref 2 ) utgr misshushllning med naturresurser och ej enlighet med lagstiftningens krav. Hllbar samhllsplanering Fr att vi skall kunna n mlen om en lngsiktigt hllbar utveckling krvs att samhllsplanering grs utifrn ett hllbart perspektiv. I detta fall r det uppenbart att s ej har skett d detaljplanen str i konflikt med mnga hga bevarandevrden och har placerats i ett ur flera aspekter mycket olmpligt lge. Enligt Hrryda kommuns miljkontor yttrande angende programsamrdet (bil.9) s r principerna fr planlggningen att den, med beaktande av naturoch kulturvrden, skall frmja en ndamlsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grnomrden, kommunikationsleder och andra anlggningar. ven en frn social synpunkt god livsmilj, goda miljfrhllanden i vrigt samt en lngsiktigt god hushllning med mark och vatten och med energi och rvaror skall frmjas. Miljkontoret konstaterar vidare att: I versiktsplanen behandlas planoch bygglagen (PBL) bestmmelser om lmplig markanvndning och ndamlsenlig struktur. En avvgning mellan olika hnsyn och intressen skall alltid gras s att den sammanlagt bsta samhllsutvecklingen uppns. I huvuddrag grs denna avvgning redan i versiktsplanen och lokalisering skall huvudsakligen flja markanvndningskartan i versiktsplanen. Och att i Hrryda kommun gller: Enligt versiktsplanen skall nya bostder och verksamheter placeras inom och i nra anslutning till samhllena. Alla bostder i Hrryda kommun bedms kunna bli intressanta som helrsbostder, varfr srskilda regler fr fritidsboende inte lngre tillmpas. Vid etablering av nya enskilda bostder p landsbygden och utanfr detaljplan skall alltid en lmplighetsprvning ske varvid bostadens lge och utformning r avgrande om den r lmplig, inte vem som bygger den. Nya enskilda bostder skall enligt versiktsplanen placeras i anslutning till befintliga bostder och relativt nra strk med kollektivtrafik. Fr ny sammanhllen bebyggelse skall prvning av lmplig markanvndning och ndamlsenlig struktur ske genom detaljplan. Vid en bedmning av lmpligheten i anvndande av markeller vattenomrden skall fretrde ges en sdan anvndning som medfr en frn allmn synpunkt god hushllning. (MB 3:1, PBL 2:1).
5 (19)
Med begreppet frn allmn synpunkt avses ngot som r gemensamt fr lokalbefolkningen eller fr kommunens eller hela landets invnare och som sledes inte r knutet till ett visst fastighetsinnehav eller annan enskild rtt. Det r tydligt att man vid detaljplanebeslutet ej har fljt versiktsplanens principer eller principerna fr en hllbar planering d detaljplanen ligger i ett mycket perifert lge. Detta innebr att bostderna och verksamheten ligger lngt frn befintliga bostder, strk med kollektivtrafik och alla former av service, ssom skolor, frskolor och dagligvaruhandel. Kollektivtrafiken i omrdet r idag mycket sparsam. Detta innebr att transporterna till och frn omrdet frmst kommer att ske med bil vilket ger bl.a kade utslpp av klimatpverkande gaser och luftfroreningar. Vgntet r inte heller dimensionerat fr denna ytterligare belastning och det finns idag inte medel fr att bygga om eller till vgarna i omrdet. Planlggningen har inte heller beaktat kraven p lmplig markanvndning och valet av placeringen innebr att anlggningen inte frmjar en ndamlsenlig struktur och ej r i frenlig med kraven p en frn allmn synpunkt god hushllning. Detaljplanebeslutet r drfr ej i enlighet med planlagstiftningen och miljbalkens krav och mste drfr upphvas. Allmnna hnsynsregler enligt Miljbalken I Miljbalkens 2 kap redovisas de allmnna hnsynsregler som skall vara grundlggande fr projektet och dess beslut. - Bevisbrdsregeln Vi anser att man inte har uppfyllt Bevisbrdsregeln enligt 2 kap 1 MB d projektet bryter mot Miljbalken, Artskyddsfrordningen, planoch bygglagstiftningen och flera av EU:s direkt om skydd fr natur och milj. - Kunskapskravet Kunskapskravet har ej uppfyllts i enlighet med 2 kap 2 MB d det finns stora brister i inventeringar och dokumentation av skyddsvrda arter (bil.1, ref.1, 2). Utredningar saknas ven nr det gller utslpp av miljgifter och nringsmnen tillvatten (ref. 2). Den arkeologisk frunderskning som lnsstyrelsen under vren 2008 bestmde skulle gras har ej redovisats inom planarbetet och har ej anvnts som underlag fr MKB:n. - Frsiktighetsprincipen Projektets storskalighet och val av placering i ett naturomrde med hgsta naturvrde klass 1 med stor frekomst av skyddsvrda arter gr att det inte r i enlighet med Frsiktighetsprincipen enligt 2 kap 3 MB. De tgrder som fresls fr att minska pverkan ej heller tillrckliga fr att man skall ha uppfyllt frsiktighetsprincipen. - Lokaliseringsprincipen Enligt miljbalken skall sdan plats vljas som r lmplig med hnsyn till miljbalkens ml och till bestmmelser om hushllning av markoch vattenomrden. Platsen skall ven vljas s att ndamlet kan uppns med minsta intrng och olgenhet fr mnniskors hlsa och miljn. S har ej skett och valet av lokaliseringen av verksamheten r drfr ej i enlighet med miljbalkens krav och ml om hllbar utveckling, god milj, naturens skyddsvrde och ansvaret att frvalta naturen vl samt bestmmelser om hushllning av markoch vattenomrden. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas.
6 (19)
Det saknas ven redovisning av alternativa lgen fr projektet. Inte heller framgr frkastade placeringar, planer eller ider. Detta gr att detaljplanen och MKB:n ej r i enlighet med gllande miljlagstiftning. Enligt miljbalken skall dess redovisningar finnas med. Detta fr att bsta lge skall kunna vljas fr en lokalisering och mark skall anvndas fr det den r mest lmpad fr. Lokaliseringsprincipen enligt 2 kap 4 MB har drfr ej uppfyllts. I EU:s MKB-direktiv (85/337/EEG) artikel 5 sgs ven att exploatren skall redovisa en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning och att en MKB skall innehlla en versiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatren har vervgt och de viktigaste orsakerna till den valda lsningen med beaktande av miljeffekterna (i enlighet med den ndring som gjordes av direktivet 1997). Ngon redovisning enligt det sista stycket har ej skett varfr MKB:n ven bryter mot EU-direktivet. - Hushllningsprincipen Vi anser inte planen r i enlighet med hushllningsprincipen i miljbalken d den innebr att vrdefulla naturmiljer, skyddsvrda artfrekomster, vrdefulla frilufts- och kulturomrden och vrdefulla naturresurser frstrs och pverkas negativt. Enligt miljbalken skall markoch vattenomrden anvndas fr det eller de ndaml fr vilka omrdena r mest lmpade med hnsyn till beskaffenhet och lge samt freliggande behov. Fretrde skall ges sdan anvndning som medfr en frn allmn synpunkt god hushllning. Mark- och vattenomrden som r srskilt knsliga frn ekologisk synpunkt skall ven s lngt mjligt skyddas mot tgrder som kan skada naturmiljn. Miljmlen En exploatering av omrdet motverkar ett stort antal av de nationella och regionala miljmlen. Enligt vr bedmning r planen negativ fr miljmlen; Begrnsad klimatpverkan, Frisk luft, Levande sjar och vattendrag, Myllrande vtmarker, Levande skogar och ett Ett rikt vxt- och djurliv, Giftfri milj ochIngen vergdning. ven planens egen MKB kommer till samma slutsats frutom fr de tv sistnmnda mlen dr man inte gr ngon bedmning pga brist p underlagsmaterial nr det gller utslpp till vatten (ref.2./s.41-43). Fr att de av riksdagen faststllda miljmlen skall kunna uppns krvs det att denna typ av naturmiljer som finns i Skrsjomrdet bevaras och frstrks vilket innebr att planen br upphvas. Naturvrden Stora delar av omrdet som ligger inom detaljplanen ingr i ett strre naturomrde som r av hgsta naturvrde - klass 1 och anges som unikt fr regionen(bil.1/s.6,14). Bedmningen motiveras av en kombination av en stor areal med efter brand sjlvfryngrad skog (bil.1/s.15) och mycket gammal barrskog med historisk kontinuitet (bil.1/s.20). dr stora delar undgtt modernt skogsbruk (ref.1). S stora omrden med naturskog r ovanliga fr sdra Sverige och det r av nationellt intresse att det kan bevaras (ref.1). Inom det stora skyddsvrda klass 1-omrdet finns ver 20 rdlistade arter och ett stort antal indikatorarter noterade (bil.1/s.18). Mnga arter skyddas av artskyddsfrordningen och omfattas ven av EU:s skyddsdirektiv fr srskilt skyddsvrda arter och miljer. Ur fgelskyddssynpunkt r frekomsten av en rik tjderstam, en tt population av nattskrra, smlom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, mindre hackspett och ntkrka srskilt intressanta. tta av fgelarterna r nationellt rdlistade 14 av arterna omfattas av EU:s fgelskyddsdirektiv (direktiv 79/409/EEG). Det finns ven ett stort antal skyddsvrda vxtarter som klotgrs, strandlummer, klockgentiana, knrot, spindelblomster och grnpyrola. I flera skogsomrden finns knsliga och ovanliga arter som hl-lav/atlantisk hl-lav,
7 (19)
dvrgbgarlav, skugglobmossa, grn skldmossa, skuggmossa, skogstrappmossa, grantaggsvamp, lindskl, gransotdyna, rvticka och grovticka. Totalt frekommer 13 rdlistade vxter och svampar. Tv vxtarter omfattas av EU.s artoch habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG). Det finns ven intressanta fynd av olika smdjur som skalbaggarna bromshjon och bred paljettdykare. Vid Mlndalsn i norr frekommer flodprlmussla och smal dammsncka. Det finns ven en notering av hasselsnok i omrdets norra del och flera frekomster av kergroda. Flera vattendrag/sjar har ven frekomst av ring och l. Av dessa arter r fyra rdlistade och fyra omfattas av EU.s artoch habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG). ven inom sjlva planomrdet och i direkt anslutning till detta r ett stort antal av de skyddsvrda arterna noterade(bil.1./s.7, ref.1). Totalt r sex rdlistade arter noterade och tta arter som omfattas av EU:s naturvrdsdirektiv (direktiv 79/409/EEG, direktiv 92/43/EEG). Sammantaget utgr artfrekomsterna en fr regionen unik artsammansttning och biologisk mngfald. Vi anser att detaljplanens konsekvenser r s omfattande fr naturmiljn och den biologiska mngfalden att den bryter mot svensk lagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner. Friluftsvrden Naturomrdet har ven hga friluftsvrden vilka r knutna till frekomsten av strvvnliga skogar och det varierande landskapet med rikligt med sjar, tjrnar och vtmarker. Mjligheterna till rika naturupplevelser r stora vilket r ett viktigt kriterium fr vrdefull friluftsnatur. Ur kommunal synpunkt r det viktigt att denna typ av omrden ses som resurser och en tillgng d de ger strv- och rekreationsmjligheter fr mnga invnare. Det centrala lget i Gteborgsregionen med ett avstnd av bara en mil frn Gteborg gr omrdet srskilt viktigt ur regional synpunkt. Omrdet har av lnsstyrelsen pekats ut som ett av regionens vrdefullaste naturoch friluftsomrde (Den ttortsnra naturen i Gteborgsregionen. Frslag till program fr skydd av ttortsnra naturomrden. Remisshandling juni 2003. Lnsstyrelsen i Gteborgs- och Bohusln.). Konsekvenserna av detaljplanen r att mjligheterna att uppleva ett fritt strvande i en unik milj med srskilt hga naturvrden i Gteborgsregionen minskar drastiskt. ven allemansrtten pverkas mycket negativt d tillgngligheten i omrdet starkt begrnsas. Detaljplanen r drfr inte i enlighet med miljbalkens och planlagstiftningens krav p att natur vrdefull fr rekreation och friluftsliv skall vrnas. Kulturvrden Omrdet har frekomst av ett mycket stort antal fornlmningar frmst i form av kolningsgropar (bil.1/s.22-23, bil. 7, ref.2). Enligt den arkeologiska frunderskningen (ref.7) har fornlmningar i omrdet ett stort pedagogiskt vrde d de utgr spr av en omfattande, och ganska oknd, ekonomisk aktivitet i skogen. Detaljplanen innebr dock att en stor del av fornlmningar kommer att frstras (ref.2) vilket bryter mot gllande lagstiftningen som skyddar alla fasta fornlmningar. Frstrelse av fornlmningar r ej i linje med nationella mlsttningar kring bevarande av kulturmiljer. Strre opverkat omrde Detaljplanen ligger inom ett omrde som i Hrryda kommuns versiktsplan 2002 pekas ut som strre opverkat omrde. Enligt miljbalken skall stora markoch vattenomrden som inte alls eller endast obetydligt r pverkade av exploateringsfretag eller andra ingrepp i miljn s lngt mjligt skyddas mot tgrder som kan ptagligt pverka omrdenas karaktr.
8 (19)
Bestmmelsen gller sdana strre anlggningar som medfr begrnsningar i handlingsfriheten fr framtiden och som ger upphov till vsentliga strningar eller kan ha betydelse fr landskapsbilden. Nr frga uppstr om en eventuell exploatering av sdana markoch vattenomrde br det noga vervgas om inte verksamheten hellre br frlggas till ett sdant omrde som redan r pverkat av exploatering. S har ej skett i detta fallet och detaljplanen r drfr ej i enlighet med miljbalken och detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Planens pverkan, effekter och konsekvenser D detaljplanen berr ett mycket stort omrde p 2.3 kvadratkilometer varav stora delar utgrs av hgsta naturvrde med en rik biologisk mngfald blir pverkan och skadorna av planen mycket betydande. Skador kommer att ske p bl.a. vrdefull biologisk mngfald, vattenkvalitet, rekreationsmjligheter och fornlmningar. Beslutet att anta detaljplanen r drfr ej i enlighet med svensk milj- och planlagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner. Nedan fljer en kort sammanfattning av pverkan, effekter och konsekvenser. A - Utarmning av biologisk mngfald Planen innebr mycket stora negativa konsekvenser fr den vrdefulla biologiska mngfalden i omrdet. Detta framgr av planunderlaget i form av landskapsanalysen (ref.1)och MKB:n (ref.2). I rapporten som Naturskyddsfreningen och GOF tagit fram (bil.1) redovisas bedmningar av pverkan p ett stort antal arter och naturmiljer. Enligt dessa r pverkan mycket stark betydande fr minst tta srskilt vrdefulla naturmiljer som; storomrdet, brandskogar, sjar och rinnande vatten. Fr srskilt skyddsvrda arter bedms pverkan vara mycket stark betydande fr 19 arter; nattskrra, tjder, sparvuggla, storlom, smlom, klockgentiana, klotgrs, gransotdyna, mindre hackspett, fiskgjuse, fisktrna, bred paljettdykare, bred gulbrmad dykare, strandlummer, bivrk, kergroda och hasselsnok. Effekterna av denna utarmning blir en minskning av regionens vrdefulla biologiska mngfald vilket ven bidrar till en kad nationell och globala utarmning. En utveckling som kar srbarheten, minskar naturresurserna och motverkar en hllbar utveckling. B - Vattenfroreningar Bde i samband med verksamheten och vid byggnationen kommer det att uppst stora mngder froreningar som riskerar att komma ut i omgivande vatten. Detta i form av olika miljgifter, tungmetaller, nringsmnen, partiklar m.m. som riskerar att pverka vattenkvalitet och den biologiska mngfalden negativt. Detta r srskilt allvarligt med tanke p att de nrliggande vrdefulla sjarna, tjrnarna och vattendragen utgrs av nringsfattiga vattenmiljer som r srskilt knsliga fr bl.a. kad nringstillfrsel. Detaljplanen utgr drfr ett direkt hot mot vrdefulla vatten som Skrsjn, Yxsjn, Survesjn, Bjrrdsbcken och Mlndalsn. ven nedstrms liggande Kungsbackan (riksintresse sportfisket) och Rdasjn (dricksvattentkt fr Mlndal och Gteborg) riskerar att pverkas. D - Luftfroreningar D planomrdet r belget lngt frn kollektivtrafikfrbindelser kommer transporter till och frn omrdet att ske med bilar. Detta kommer att generera stora mngder luftfroreningar. ven under byggnationen kommer stora mngder luftfroreningar att slppas ut frn transporter och arbetsfordon. E - Klimatpverkan De kade luftfroreningarna och utslppen av klimatgaser bidrar till vxthuseffekten. Detta gr emot samhllets strvan om betydande minskningar av klimatgaser. ven borttagandet av
9 (19)
skogen, utdikning och utgrvningar av vtmarker och vrig markexploateringen innebr kade utslpp av klimatgaser. F - versvmningar - avrinning Borttagandet av skog, utdikning och utgrvningar av vtmarker och vrig markexploateringen kommer att leda till en stor kning av avrinningen frn detaljplaneomrdet. En kad vattenmngd som nr till Mlndalsns - och Kungsbackans vattensystem. Bda dessa r vattensystem dr man har och har haft stora problem med versvmningar. Srskilt knsligt r det fr Mlndalsn som fr ta emot huvuddelen av avrinningen frn omrdet. kade vattenmngder kommer att innebra kade kostnader fr samhllet. G - Barrireffekter - fragmentering Detaljplanen kommer att innebr att det skapas en barrir mellan de mycket vrdefulla kvarvarande naturomrdena vid Yxsjn och naturen lngre sterut. Detta r mycket negativt fr mnga arter som riskerar att genetiskt utarmas genom att de blir isolerade. Genom detaljplanen kommer ven fragmenteringen av naturen att ka vilket ven de riskerar leda till isolering och risk fr kad utarmning av den biologiska mngfalden. H - Hlsa - rekreationseffekter Forskning har under senare r allt mer kunnat visa p hur viktig mnniskors kontakt med naturen r fr hlsan. Nyligen publicerades exempelvis en underskning i den engelska medicintidskriften Lancet som visar att ju kortare avstnd man har till natur och grnomrden desto lngre livslngd har man. Svenska underskningar visar ven att skogen r den typ av natur som anvnts mest fr bostadsnra rekreation. Det r ven viktigt att naturomrdena fr rekreation har en rik mngfald och variation och att de r strvvnliga s som naturomrdet vid Yxsjn-Skrsjn. Omrdet har ju ven pekats ut av lnsstyrelsen som srskilt viktigt omrde fr naturnra rekreation och friluftsliv (Den ttortsnra naturen i Gteborgsregionen. Frslag till program fr skydd av ttortsnra naturomrden. Remisshandling juni 2003. Lnsstyrelsen i Gteborgs- och Bohusln.). D detaljplanen utgr ett hot mot det vrdefulla rekreationsomrdet s utgr planen ven ett hot mot den regionala hlsan. Behovet av bevarande av skyddsvrd natur Behovet av bevarande av skyddsvrd natur liknande den som finns kring Skrsjn r idag stor. Att bevara naturens mngfald r en av nycklarna till en hllbar utveckling. Lyckas vi inte med detta kan vi och kommande generationer komma att drabbas hrt. ven med tanke p situationen med vxthuseffekten r det viktigt att bevara vrdefull natur d mer intakta ekosystem bedms ha lttare att klara klimatfrndringar (Sjgren-Gulve 2007. Naturvrd motverkar negativa klimateffekter. Society for Conservation Biology European Section) EU:s naturoch miljdirektiv Detaljplanen och kommunfullmktiges beslut att anta planen r ej i enlighet med flera av EU:s naturoch miljdirektiv som fgelskyddsdirektivet (direktiv 79/409/EEG), artoch habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) och vattenskyddsdirektivet. Beslutet br drfr upphvas. - Art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) 1. Sverige har ansvar fr att genomfra EU:s artoch habitatdirektiv. Ett direktiv som innebr att de arter och naturtyper som omfattas av direktivet skall bevaras inom vrt land och uppn en gynnsam bevarandestatus. Fr att en arts bevarandestatus skall anses gynnsam gller att:
10 (19)
uppgifter om den berrda artens populationsutveckling visar att arten p lng sikt kommer att frbli en livskraftig del av sin livsmilj, och - artens naturliga utbredningsomrde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en verskdlig framtid, och - det finns, och sannolikt kommer att fortstta att finnas, en tillrcklig stor livsmilj fr att artens populationer skall bibehllas p sikt. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam nr: - dess naturliga utbredningsomrde och de ytor den tcker inom detta omrde r stabila eller kande, och - den srskilda struktur och de srskilda funktioner som r ndvndiga fr att den skall kunna bibehllas p lng sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en verskdlig framtid, och - bevarandestatusen hos dess typiska arter r gynnsam enligt definitionen fr en arts bevarandestatus. 2. Totalt frekommer inom planomrdet minst fem naturtyper som omfattas av EU.s artoch habitatdirektiv bilaga 1; Vstlig taiga (9010, de flesta undertyperna finns representerade), Oligo-mesotrofa sjar med strandpryl, braxengrs eller annuell vegetation p exponerade strnder (3130), skogsbevuxen myr (91D0), ppna svagt vlvda mossar, fattiga och intermedira krr och gungflyn (7140) och dystrofi sjar och smvatten (3160) (ref.1). Inom planomrdet finns ven ett flertal arter som tas omfattas av artoch habitatdirektivet som; bred paljettdykare, kergroda, blmossa, skogshare, mrd, lumrar och renlavar. I det vrdefulla storomrdet dr detaljplaneomrdet ingr och i angrnsande vattendrag finns fynd av fler arter som omfattas av detta direktiv som; hasselsnok, grn skldmossa och flodprlmussla (Bil.1, ref.1). 3. I detaljplanens MKB finns ingen srskild sammanstllning ver de naturtyper och arter som omfattas av artoch habitatdirektivet och som frekommer i eller i enslutning till omrdet. Det finns inte heller ngon direkt beskrivning av hur detaljplanen pverkar dessa miljer/arter och vad man gjort fr att minska negativ pverkan p dessa. Det framkommer ej heller om det frekommer ngra enligt direktivet prioriterade arter eller naturtyper. Detta r ej i enlighet med lagstiftningen och direktivets krav p redovisning, projekts konsekvensbeskrivning och tgrder i form av skydd och hnsyn. 4. Enligt vra och planunderlagets bedmningar (bil.1, ref.1,2) framkommer det att de arter och miljerna som berrs av direktivet och som frekommer inom och i anslutning till omrdet kommer att drabbas starkt negativt av detaljplanen. Konsekvensen av detaljplanen blir att den drfr direkt motverkar direktivet och minskar mjligheterna att leva upp till dess krav om gynnsam bevarandestatus. Sverige har r 2007 (ref.??) gjort en redovisning av tillstndet i landet fr de naturtyper och arter som omfattas av direktivet. Enligt redovisningen r tillstndet fr ett stort antal av dessa otillfredsstllande eller dligt. Trender fr flera arter och naturtyper r ven att de minskar. Med tanke p detta r det srskilt viktigt att direktivet beaktas vid olika typer av rendet. Finns en MKB skall direktivet och dess naturtyper och arter srskilt lyftas fram i MKB:n, beskrivas, konsekvensbedmas och ges det skydd och hnsyn som krvs fr att de skall kunna upprtthlla/f en gynnsam bevarandestatus. S har ej skett i detta rende. 5. Ngra av frekommande arter omfattas ven av bilaga 4 i direktivet vilket ger dem ett mycket strikt skydd och det krvs ven srskild dispens fr att exploatera deras miljer. Med det strikta skyddet fljer ven ett krav att srskilt inventera och dokumentera artens frekomst
11 (19)
och utbredning vilket r en frutsttning fr att kunna bedma konsekvenser och behov av dispens (regeringsrtten R 2005 ref.44). Ngot som ven lnsstyrelsen krvt i sitt samrdsyttrande (bil.5.). De arter som r knda och som omfattas av bilaga 4 i direktivet r kergroda, bred paljettdykare och hasselsnok. Bde kergroda och bred paljettdykare frekommer inom planomrdet. Hasselsnok r noterad i landskapet norr om omrdet men flera lmpliga miljer fr arten bedms ven finnas inom planomrdet (bil.1, ref.1) och det r troligt att arten frekommer ven hr. Det finns dock mycket stora brister i inventeringen av kergroda och hasselsnok. kergroda inventerades sent i maj efter att grodleken var avslutad och hasselsnoken inventerades enbart extensivt och av en konsult utan tidigare erfarenhet av inventering av hasselsnok. Kraven p inventering och dokumentation av dessa arter r drfr inte uppfyllda vilket gr att beslutet mste upphvas. 6. Enligt artoch habitatdirektivet skall Sverige utse ett ntverk med skyddade omrden (Special Areas of Conservation SAC) som bildar krnomrden fr bevarandearbetet och arbetet med att uppn direktivets krav. Dessa omrden kallas fr Natura 2000-omrden och urvalet sker genom att man skall vlja ut de omrden som r srskilt skyddsvrda med vrdefulla frekomster av naturtyper och arter i enlighet med direktivet. Enligt vr bedmning utgr det stora klass 1-omrdet (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjn-Skrsjn (dr planomrdet ingr) ett sdant omrde som br utses till ett Natura 2000-omrde. Detta br ha beaktas vid beslutet om detaljplanen vilket ej har gjorts. Detta innebr att detaljplanebeslutet mste upphvas. -EU.s fgelskyddsdirektiv (direktiv 79/409/EEG) 1. EU:s fgeldirektiv omfattar vissa bofasta eller regelbundet frekommande fgelarter i Sverige och som finns frtecknade enligt direktivets bilaga 1. Dessa arter omfattas ven av Sveriges tagande fr artoch habitatdirektivet och skall uppn en gynnsam bevarandestatus (se tidigare). ven fr dessa arter skall ett tillrckligt antal av deras lokaler skyddas i srskilda omrden (Special Protection Areas SPA). 2.Inom det stora srskilt skyddsvrda klass 1-omrdet (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjn-Skrsjn (dr planomrdet ingr) s finns noteringar av totalt 15 fgelarter som omfattas av fgeldirektivet. Dessa r tjder, nattskrra, smlom, storlom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, orre, tretig hackspett, trnskata, spillkrka, fisktrna, prluggla, bivrk och trana. Mycket stora populationer frekommer srskilt fr tjder, nattskrra och spillkrka. 3. Fr att man skall kunna uppn en gynnsam bevarandestatus fr de fglar som omfattas av direktivet mste skydd ges och hnsyn tas ven nr de frekommer utanfr SPA-omrden. Detta framkommer bl.a av artikel 4.4 i direktivet. Med tanke p detaljplanens omfattande konsekvenser fr flera fglar som omfattas av fgeldirektivet som tjder, nattskrra, smlom, storlom, sparvuggla, orre, spillkrka och fisktrna anser vi att planen ej r i enlighet med direktivets krav p skydd och hnsyn vilket gr att detaljplanen ej kan tilltas och beslutet mste upphvas. 4. Det krvs att man i samband med olika renden och som i detta fall, en detaljplan med MKB, srskilt i MKB:n lyfter fram de arter som omfattas av fgeldirektivet dr de beskrivs, konsekvenser bedms och man anger det skydd och hnsyn som krvs fr att de skall kunna upprtthlla/f en gynnsam bevarandestatus. S har ej skett i detta rende vilket gr att beslutet strider mot gllande lagstiftning och fgeldirektivet. 5. Fr att man i MKB:n skall kunna gra riktiga beskrivningar och konsekvensbedmningar av planens inverkan p de fgelarter som omfattas av direktivet krvs det att dessa inventeras i
12 (19)
samband emed att underlagsmaterialet fr MKB.n tas fram. Fr flera arter har dock genomfrda inventeringar varit bristflliga som fr ugglor, bivrk, orre, smlom och trnskata. Kraven p inventering och dokumentation av dessa arter r drfr inte uppfyllda vilket gr att MKB:n ej r i enlighet med lagstiftningen och EU:s krav. Beslutet mste drfr upphvas. 6. Fr de arter som omfattas av EU:s fgeldirektiv skall ett tillrckligt antal av deras lokaler skyddas i srskilda omrden (Special Protection Areas SPA). Urvalet sker genom att man vljas ut de omrden som r srskilt skyddsvrda med vrdefulla frekomster av fgelarter i enlighet med direktivet. Enligt vr bedmning utgr det stora klass 1-omrdet (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjn-Skrsjn (dr planomrdet ingr) ett sdant omrde som br utses till ett SPAomrde. Detta br beaktas vid beslut om detaljplan vilket gr att detaljplanen ej kan tilltas och beslutet mste upphvas. -EU:s vattendirektiv (direktiv 2000/60/EG) 1. EU har upprttat ett srskilt vattendirektiv som gller lndernas frvaltning av vatten. Syftet med direktivet r att hindra och minska froreningar, frmja hllbar anvndning, skydda miljn, frbttra tillstndet fr akvatiska ekosystem och mildra effekterna av versvmningar och torka. Utgngspunkterna fr direktivet r att lnderna skall frhindra en frsmring, frbttra och terstlla statusen i ytvattenfrekomster, uppn en god kemisk och ekologisk status fr dessa och minska frorening som orsakas av utslpp och av farliga mnen. Man skall ven skydda, frbttra och terstlla grundvatten, frebygga frorening och frsmring samt skra en balans mellan uttag och frnyelse och bevara de skyddade omrdena. 2. Det framkommer tydligt att detaljplanen inte r i enlighet med EU: vattendirektiv (direktiv 2000/60/EG). Orsaken r de negativa effekter som kan bedms uppkomma p vattenkvalitet, vattenekosystemens ekologiska status, skyddsvrda arter och versvmningsrisker (bil.1, ref.1, 2.). Nedstrms detaljplanen vid Rdasjn finns ven en regionalt viktig ytvattentkt; Rdasjn, som riskerar att pverkas negativt. ven Kungsbackan som r riksintresse riskerar berras. 3. Detaljplanen strider mot kraven och mlen i EU:s vattendirektiv. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Rdlistade arter 1. Inom det stora skyddsvrda klass 1-omrdet finns ver 20 nationellt rdlistade arter noterade (bil.1/s.18). Dessa arter r nattskrra, smlom, mindre hackspett, ntkrka, trnskata, bivrk, tretig hackspett, gktyta, hasselsnok, klotgrs, strandlummer, klockgentiana, hllav/atlantisk hl-lav, dvrgbgarlav, skugglobmossa, skogstrappmossa, stubbtrdmossa, vedtrappmossa, grantaggsvamp, svart taggsvamp, lindskl, rutskinn och gransotdyna. I och i anslutning till planomrdet frekommer minst tta av dessa; nattskrra, smlom, mindre hackspett, ntkrka, trnskata, klotgrs, klockgentiana och gransotdyna (se bil.1/s.7.). Troligen frekommer ven hasselsnok inom planomrdet d lmpliga miljer finns hr. 2. Fr att man skall kunna n miljbalkens krav p hushllning med naturresurser, bevarande av vrdefull natur och skyddsvrda arter och de nationella miljmlen krvs det att miljer med rdlistade arter bevaras och att hnsyn tas till dessa. Med tanke p de omfattande konsekvenser fr naturmiljn som detaljplanen innebr (Bil.1, ref.1, ref.2) kan det ej anses som om man fljt miljbalkens krav p skydd och hnsyn till lokaler med rdlistade arter.
13 (19)
Arter omfattade av Artskyddsfrordningen 1.Ett mycket stort antal av arterna som frekommer vid planomrdet och i det stora naturklassade klass 1-omrdet och i planens avrinningsomrde omfattas av Artskyddsfrordningens bestmmelser. Dessa arter r: tjder, nattskrra, smlom, storlom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, orre, tretig hackspett, trnskata, spillkrka, fisktrna, prluggla, bivrk, trana, skogshare, mrd, bred paljettdykare, kergroda, hasselsnok, flodprlmussla, flodkrfta, knrot, grn skldmossa, blmossa, lumrar och renlavar. 2. I MKB:n finns ingen redovisning fr vilka arter som omfattas av Artskyddsfrordningen eller vad frordningen innebr fr arternas skydd. Det saknas ven redovisning fr vilken hnsyn som tagits i detaljpalnen till arterna som omfattas av frordningen. Dessa brister i hanteringen av arter omfattade av Artskyddsfrordningen r s allvarliga att beslutet om detaljplanen mste upphvas. 3. Ngra av arterna i Artskyddsfrordningen r ven strikt skyddade d de finns med i bilaga 4 till artoch habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Denna frga har utvecklats under rubriken EU:s naturoch miljdirektiv och vi hnvisar till dessa skrivningar. Miljkonsekvensbeskrivning Vi anser att Miljkonsekvensbeskrivningen (MKB:n) ej r i enlighet med kraven p en MKB i planoch miljlagstiftningen och som finns i EU:s direktiv. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Orsaken r omfattande brister som att: 1. - det saknas redovisning av alternativa lokaliseringar 2. - nollalternativet-fri utveckling ej redovisas (ett alternativ som lyfts fram i landskapsanalysen) 3. - ett flertal av de skyddsvrda arterna i omrdet har ej inventerats 4. - fr flera av de skyddsvrda arterna som underskts r inventeringarna bristflliga 5. - fr flera av de skyddsvrda arterna har inventeringar utfrts vid fel tid p ret 6. - fr flera skyddsvrda arter saknas det konsekvensbedmningar 7. - fr flera arter och naturmiljer r konsekvensbedmningarna underskattade 8. - redovisningen av arter och konsekvenser fr arter som omfattas av EU:s art och habitatdirektiv och fgelskyddsdirektiv r mycket bristfllig 9. - redovisningen av naturtyper och konsekvenser fr naturtyper som omfattas av EU:s artoch habitatdirektiv och fgelskyddsdirektiv r mycket bristfllig 10. -redovisningen av arter och konsekvenser fr arter som omfattas av artskyddsfrordningen r mycket bristfllig 11. - det saknas redovisning av pverkan och konsekvenser av sjlva byggskedet 12. - det saknas redovisning av pverkan och konsekvenser av det stora vattenuttaget 13. - det saknas underlag fr att bedma froreningspverkan p vattendrag och sjar 14. - stora brister i dagvattenutredningen (underlagsmaterial till MKB) 15. - det arkeologiska underlagsmaterialet r bristflligt och felaktigt d den arkeologiska frunderskningen ej var frdigstlld nr MKB:n faststlldes som utstllningshandling. - Alternativ lokalisering (p.1) Frgan om alternativ lokalisering har tagits upp tidigare i detta verklagandet under Allmnna hnsynsregler enligt Miljbalken; - Lokaliseringsprincipen. Vi hnvisar till dessa skrivningar ven nr det gller MKB:n. - Nollalternativet Fri utveckling (p.2)
14 (19)
I landskapsanalysen (ref.1) finns fri utveckling med som ett mjligt framtida nollalternativ och som ett fortsatt scenarie. I MKB:n har dock detta tagits bort d det ej anses vara ett mjligt framtida nollalternativ. Detta frfarande r mycket mrkligt och felaktigt och bryter mot miljbalkens krav p redovisning av de mjliga nollalternativen. Alternativet fri utveckling r inte orealistiskt som nollalternativ. Srskilt inte med tanke p att stora delar av planomrdet i juli 2008 klassades upp i planunderlaget och gavs hgsta naturvrdesklass 1 (ref.1). Som skl till att ta bort alternativet hnvisas i MKB:n till telefonsamtal i juni 2008 med skogsstyrelsen och lnsstyrelsen som anger att det d ej fanns ngra planer p att skydda omrdet i syfte att skerstlla fortsatt fri utveckling av den vrdefulla naturen i omrdet. Drfr menar man i MKB:n att fri utveckling inte r ett framtida alternativ som behver beskrivas. Istllet lyfter man i MKB:n fram ett nollalternativ som bygger p att det stora skyddsvrda klass 1-omrdet i framtiden skulle bli freml fr ett intensivt och hrt skogsbruk. Som grund fr detta hnvisar man till en nyligen av exploateringsfretaget upprttad skogsbruksplan (Andreasson.B 2008-05-20) vilken man utgr frn kommer att bli det framtida scenariet. Man kan dock ej som i MKB:n utesluta att omrdet i framtiden kan bli freml fr skydd som skerstller en fortsatt fri utveckling och bevarande av de hga naturvrdena. Nr skogsstyrelsen och lnsstyrelsen i juni 2008 tillfrgades om omrdet planerades att skyddas s var ej landskapsanalysens resultat och uppklassning av omrdets naturvrden knt fr myndigheterna. Efter att landskapsanalysen publicerades i juli 2008 har Naturskyddsfreningen i Hrryda begrt att skogsstyrelsen och lnsstyrelsen skall utreda hur omrdets naturvrden skall kunna skerstllas lngsiktigt. Denna frga utreds just nu p lnsstyrelsen och skogsstyrelsen. MKB:ns frfaringsstt med nollalternativet innebr att man lyfter fram ett framtida nollalternativ med stora miljkonsekvenser. P s stt fr man, vid en jmfrelse, planfrslaget att framst i bttre dager n om det jmfrts med ex. nollalternativet fri utveckling som skulle bevara och gynna naturvrdena. Boverket har ven tagit upp denna frga och skriver att Det underliggande och viktigaste syftet r att se till att miljpverkan verkligen beaktas nr planfrslaget tas fram. Drfr hr alternativ som avsiktligt valts drfr att de skulle medfra en mycket strre negativ miljpverkan och som bara syftar till att f ett visst planfrlag att framst i bttre dager, inte hemma i en seris miljbedmning (Miljbedmningar fr planer enligt planoch bygglagen, Boverket 2006). Att som i MKB:n enbart utg frn den i maj, av exploatren upprttade skogsbruksplanen, som det enda framtida alternativet r dessutom att ge exploatren fr stort inflytande p MKB:ns nollalternativ och dess slutsatser. Skogsbruksplanen br drfr underknnas som ett underlagsmaterial d den mer r en partsinlaga och ett stt fr exploatren att pverka MKB:n n ett sakunderlag. -Brister i inventering av skyddsvrda arter (p.3-5) Lnsstyrelsen har i samrdsyttrande 080228 begrt att kompletterande inventeringar skulle gras av skyddsvrda arter i omrdet. Man hnvisar bl.a till frekomst av fridlysta arter och hnvisar ven till yttrande frn Naturskyddsfreningen i Hrryda och Gteborgs Ornitologiska Frening. I maj 2008 genomfrdes inventeringar av en konsult p uppdrag av exploatren. Flera av de skyddsvrda arterna som frekommer eller troligen frekommer inom omrdet blev dock bristflligt inventerade. Dessa arter r: bivrk (VU/EU/AF), sparvuggla (EU), orre(EU), nattskrra (VU/EU), klockgentiana(VU/AF), hasselsnok (VU/EU/AF), bred gulbrmad dykare (EU/AF), strandlummer (NT/AF), kergroda(EU/AF), citronflckad krrtrollslnda(EU/AF), blmossa (EU), skogshare (EU) och mrd (EU). Det har heller inte utfrts ngon inventering av vriga ugglor, marksvampar, insekter och fladdermss vilket r en brist.
15 (19)
Orsakerna till bristerna i artinventeringen beror p r att: -inventeringen inriktades ej p planomrdet utan gjordes ver ett stort omrde p 2000 ha. - tillrcklig tid har ej avsatts fr inventeringen -inventeringen skedde i maj d inte alla arter var mjliga att inventera. Att det r viktigt att frekomster av skyddsvrda arter utreds i samband med en MKB framgr t.ex. av frarbetena till miljbalken. ven i en dom i regeringsrtten framgr detta tydligt (regeringsrtten R 2005 ref.44). D det frekommer uppenbara brister i dokumentationen av skyddsvrda arter s har man ej fljt miljbalkens krav p underlagsmateriel fr en MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. - Bedmning av miljkonsekvenser (p. 6-7) Av MKB:n framkommer att detaljplanen kommer innebra betydande negativa konsekvenserna fr det stora naturomrdet av hgsta vrde klass 1. Detta innebr att ett omrde av nationellt bevarandeintresse skadas allvarligt. MKB:n bedmer ven att det stora brandomrdet med mycket vrdefull natur och ett flertal rdlistade och EU-listade arter som tjder (EU/AF), sparvuggla (EU/AF), nattskrra (VU/EU/AF), storlom (EU/AF), fisktrna (EU/AF) och klotgrs (VU/AF) kommer att drabbas av negativa konsekvenser. Vi anser dock att MKB:n har underskattat de verkliga konsekvenserna och skadorna p vrdefull natur och artfrekomster blir antagligen strre n vad som framkommer av MKB:n. Som grund fr denna bedmning vill vi hnvisa till rapporten Landvetter Park hot mot unik natur i Gteborgsregionen (bil.1). Miljkonsekvensbedmningarna fr ett flertal skyddsvrda arter r underskattade som fr: tjder (EU/AF), mindre hackspett (NT), sparvuggla (EU/AF), fiskgjuse (EU/AF), bred paljettdykare (EU/AF), kergroda (EU/AF), klockgentiana (VU/AF), flodprlmussla (VU/EU/AF) och spillkrka (EU/AF). Som grund fr denna bedmning vill vi hnvisa till rapporten Landvetter Park hot mot unik natur i Gteborgsregionen (bil.1). Fr flera skyddsvrda arter som frekommer saknas konsekvensbedmningar helt vilket givetvis r mycket allvarligt. Dessa arter r: orre (EU/AF), gransotdyna (NT), ntkrka (NT), strandlummer (NT/AF), smlom (NT/EU/AF), bivrk (VU/EU/AF), skogshare (EU), mrd (EU) och blmossa (EU). Bristerna i miljkonsekvensbedmningen fr ett stort antal arter gr att MKB:n r mycket bristfllig och ej i enlighet med kraven p en miljkonsekvensbeskrivning enligt Miljbalken eller med EU.s direktiv angende MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. - Brister i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv (p. 8-9) Det finns omfattande brister i MKB:n i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv. Dessa frgor har tagits upp tidigare i detta verklagandet under EU:s naturoch miljdirektiv. Vi hnvisar till dessa skrivningar ven nr det gller MKB:n. - Brister i hanteringen av arter som omfattas av Artskyddsfrordningen (p. 10) Det finns omfattande brister i MKB:n i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv. Dessa frgor har tagits upp tidigare i detta verklagandet under Arter omfattade av artskyddsfrordningen. Vi hnvisar till dessa skrivningar ven nr det gller MKB:n.
16 (19)
- Brister i beskrivningen av konsekvenser av sjlva byggskedet (p.11) Den redovisning som grs i MKB:n av konsekvenser av sjlva byggnationen r mycket kortfattad och bristfllig. Av en MKB mste det tydligare framg vilka konsekvenser och risker som finns. Srskilt med tanke p att det som i detta fall finns flera knsliga och mycket vrdefulla vattensystem med skyddsvrda arter som riskerar att pverkas negativt. Dessa brister gr att MKB:n ej r i enlighet med kraven p en miljkonsekvensbeskrivning enligt Miljbalken eller med EU.s direktiv angende MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. - Brister i beskrivningen av konsekvenser av det stora vattenuttaget (p.12) Enligt planhandlingarna kommer det ven krvas att stora mngder vatten tas frn omgivande naturmilj. Detta fr att bl.a kunna bevattna den mycket stora arealen med golfbaneytor och fr att gra konstsn till skidtunneln. I MKB:n redovisas dock ingen bedmning av hur detta pverkar naturmiljn eller de vrdefulla vattenekosystemen. Detta r srskilt allvarligt med tanke p att det som i detta fall finns flera knsliga och mycket vrdefulla vattensystem med skyddsvrda arter som riskerar att pverkas negativt. Dessa brister gr att MKB:n ej r i enlighet med kraven p en miljkonsekvensbeskrivning enligt Miljbalken eller med EU.s direktiv angende MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. - Brist p underlag fr att bedma froreningspverkan p vattendrag och sjar (p13) Av MKB:n framgr att inget underlagsmaterial tagits fram som gr att man kan bedma frgan om kad belastning av miljgifter och nringsmnen i vattenmiljerna och miljkonsekvenser av detta. I MKB:n sgs bl a angende risken fr kad nringsbelastning att det r inte mjligt att uttala sig exakt hur stora tillskotten kommer att bli eller vad det kommer att f fr konsekvenser fr de nraliggande sjarna. Orsaken anges vara brister i befintligt underlagsmaterial dr det saknas redovisning av framtida belastning. Detta r en allvarlig brist med tanke p att det som i detta fall finns flera knsliga och mycket vrdefulla vattensystem med skyddsvrda arter som riskerar att pverkas negativt. Dagvatten frn en detaljplan r att jmfra med utslpp av avloppsvatten och av dagvattenutredningarna i rendet framgr att kade utslpp kommer att ske av miljgifter som ex. kadmium, koppar, bly, krom och zink, vilket kan pverka omgivande knsliga vattenmiljer. Jmfr man de angivna vrdena med Naturvrdsverkets grnsvrden (Bedmningsgrunder fr miljkvalitet, sjar och vattendrag. Rapport 4913) s verstiger halterna av miljgifter i hg grad grnsvrdena fr knsliga vattenmiljer. Enligt MKB:n r sjarna i omrdet mycket knsliga fr tillfrsel av froreningar och nringstillskott. Arter som klotgrs (VU), klockgentiana (VU), bred paljettdykare (EU), kergroda (EU), strandlummer (NT), brunag, kransalger, storlom (EU), fisktrna (EU) och fiskgjuse (EU), ring och flodprlmussla (VU/EU) kan komma att pverkas negativt av kad belastning av miljgifter och nringsmnen. Bristen p underlagsmaterial och bedmningar av effekter p sjar och vattendrag r allvarliga vilket gr att MKB:n ej r i enlighet med kraven p en miljkonsekvensbeskrivning enligt Miljbalken eller med EU.s direktiv angende MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. - Stora brister i dagvattenutredningen (p.14) Det freligger stora brister och felaktigheter i den dagvattenutredning (ref.7) som anvnts som underlag fr MKB:n. Detta gr att ven MKB:n blir felaktig och ej r i enlighet med kraven p en miljkonsekvensbeskrivning enligt Miljbalken eller med EU:s direktiv angende MKB. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Bristerna kan sammanfattas enligt fljande: 1. Avrinningen som sker vsterut mot Survesjn och Yxsjn och vidare till Kungsbackan redovisas ej p utredningskartan ver omrdets avrinning.
17 (19)
2. I utredningen och MKB:n hvdas att det totala dagvattenfldet frn de ytor som planeras fr bostder inte kommer att ka jmfrt med dagens situation. Detta r felaktigt d dessa omrden idag r tckta av skog. Vid en exploatering frsvinner denna skog och erstts med byggnader och hrdgjorda ytor. Avrinningen mste d givetvis ka d vxande skog och skogsmark avger stora mngder vatten till luften och drmed har ganska lg avrinning. I detta fallet berknas 450 mm av rsnederbrden p 975 mm frsvinna genom avdunstning (enligt dagvattenutredningen). Tas skogen bort och marken bebyggs minskar avdunstningen drastiskt. Enbart infiltration kan d knappast kompensera den stora avdunstning som annars hade skett frn skogsmarken. 3. I utredningens hvdas att det inte finns risk fr stora vattenflden efter en exploatering. Orsaken som anges r att vattnet kommer att anvndas fr olika bevattningsndaml. Vi vill dock ppeka att bevattning ej sker i ngon strre omfattning under vinterhalvret vilket innebr att denna slutsats r felaktig. Det r ven under vinterhalvret som de strsta nederbrdsmngderna faller vilket gr att risken fr stora vattenflden r srskilt stor under vinterhalvret. 4. Det anges ven att medelnederbrden i omrdet r 975 mm/r vilket r en hg rsnederbrd. Med tanke p att nederbrden vissa r r hgre och att det finns risk fr kande nederbrd vid klimatfrndringar s anser vi att utredningen underskattar de problem som en exploatering kan innebra fr kande dagvattenflden och versvmningar. 5. De grnsvrden som anges fr froreningar i dagvatten i dagvattenutredningen utgrs av s.k. Storm Tec-grnsvrden vilka r vrden som tagits fram av Thomas Larm. Dessa vrden anger betydligt hgre grnsvrden n vad som anges som grnsvrden fr dagvatten av Naturvrdsverket (Bedmningsgrunder fr miljkvalitet, sjar och vattendrag. Rapport 4913). Det r felaktigt att anvnda Storm Tec-grnsvrden som utgngspunkter fr dagvatten fr en detaljplan som avvattnas till skyddsvrda sjar och vattendrag. Vid berkningar av dagvattenfroreningarna och deras pverkan p de knsliga vattenmiljerna i omgivningen br Naturvrdsverkets grnsvrden anvndas. - Brister i arkeologiska underlagsmaterialet (p.16) Den arkeologiska frunderskningen som lnsstyrelsen begrt saknas som underlag till MKB:n. Denna frga har tagits upp tidigare i detta verklagandet under rendets formella handlggning. Vi hnvisar till dessa skrivningar ven nr det gller MKB:n. Strandskyddsomrden Enligt detaljplanen planeras byggnation inom tv strandskyddsomrden i omrdet, St ntetjrn och Skrsjn. Bda dessa sjar och strandomrden har hga vrden fr naturrekreation och naturvrd (bil.1, ref,1,ref.2). Vid exempelvis St ntetjrn frekommer bred paljettdykare (EU) som omfattas av artskyddsfrordningens strikta N-skydd. Troligen finns ven kergroda hr (ej underskt). Naturskyddsfreningen har ven i sommar gjort ett fynd av en ny rdlistad art, gransotdyna (NT), i strandomrdet. ven vid Skrsjn finns hga naturvrden bde p land och i vatten inom strandskyddsomrdet med bl.a frekomst av klotgrs (VU), klockgentiana (VU/AF), brunag, kransalger, storlom (EU) och fisktrna (EU). klockgentianaoch en golfbana inom detta omrde skulle minska tillgngligheten och pverka naturvrdena negativt. Frutom att skogs- och vtmarksmiljer frsvinner inom strandskyddsomrdet innebr byggnationerna att skydds- och uppfngningszonerna mot sjarna minskar vilket kan leda till kade utslpp av miljgifter och nringsmnen till de knsliga och vrdefulla strand- och vattenmiljerna. Enligt detaljplanen avser man att ska dispens fr att bygga golfbanor inom strandskyddsomrdet vid Skrsjn och St.ntetjrn. Ngon dispens kan dock ej ges d en
18 (19)
byggnation skulle pverka strandskyddsomrdena negativt och det ven saknas srskilda skl. Detta framgr av lnsstyrelsens utstllningsyttrande (bil.3). Den planerade markanvndningen kan inte anses vara frenlig med kraven p en frn allmn synpunkt lmplig hushllning med mark och vattenresurserna enligt Miljbalken. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Markavvattningsfrgor I ett flertal av de mossar, sumpskogar och vriga vtmarker i omrdet planeras ingrepp som medfr markavvattning vilket krver dispens frn frbudet om markavvattning enligt MB 11 kap. 13&14. Enligt lnsstyrelsens utstllningsyttrande (bil.3) r lnsstyrelsen mycket restriktiv med att ge sdana dispenser. Flera sjar och vtmarker anvnds ven fr kalkning i omrdet. Med hnsyn till vtmarkernas stora vrde fr det ekologiska systemet och fr begrnsning av versvmningar s kan den planerade markanvndningen inte anses vara frenlig med kraven p en frn allmn synpunkt lmplig hushllning med mark och vattenresurserna enligt Miljbalken. Detaljplanebeslutet mste drfr upphvas. Landskapsbild byggnadshjd Hgsta tilltna byggnadshjd med upp till 20 meter hga byggnader uppe p bergsarna kan ej vara frenligt med planlagstiftningen d det ptagligt stt pverkar landskapsbilden mycket negativt. Otillrckliga redovisningar i plandokumentet Den sista naturvrdesbedmningen/landskapsanalysen som gjordes fre planutstllningen innebar en frndring och hjning av naturvrdet jmfrt med tidigare bedmningar vilket innebr att omrdet bedms vara av nationellt intresse att bevara. Denna viktiga frndring framkommer dock inte tillrckligt tydligt i MKB eller i planbeskrivningen. Enligt versiktsplan 2002 ligger planomrdet inom ett strre opverkat omrde vilket ej redovisas i planbeskrivningen (ref.3). Omrde borde ha redovisas p karta. Enligt detaljplanen (ref.3, 4) skall 30% av naturmarken inom golfbaneomrdet Y1 bevaras som naturmark. Denna mark har dock ej pekas ut, avgrnsas och markerats i planen vilket vi anser r felaktigt. Marken mste ven markeras med beteckningen Natur i planen. Att s ej skett r ej r frenlig med gllande lagstiftning. Felaktig planbeteckning De omrden som avses ligga inom eller i anslutning till golfbanorna kallas fr natur (ref.4). D de sgs skall sktas genom terkommande gallringar r Park en mer riktig planbeteckning p dessa omrden.
Boel Lanne Naturskyddsfreningen i Bohusln*, ordfrande * Freningen bildades 1974 och har drygt 16000 medlemmar.
2008 -11 -16
19 (19)
Det hr r en vgledning fr den nya planoch bygglagen som trdde i kraft den 2 maj 2011. Fokus ligger p kommunernas arbete med att utforma detaljplaner och versiktsplaner och de krav som stlls p miljkonsekvensbeskrivningar. Skriften riktar sig frmst till de av Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som har intresse av att delta och pverka vid den kommunala planeringen. Syftet r att g igenom rttsreglerna p omrdet, ge vgledning infr deltagande vid planprocesser och ge tips fr skning av information.
Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

Handledning Plan Och Bygglagen - en Vägledning

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Handledning Plan Och Bygglagen - en Vägledning

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Handledning Plan Och Bygglagen - en Vägledning

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Handledning Plan- och bygglagen en vgledning

1.2 Var finns reglerna och vilka r myndigheterna

P lan- och bygglagen en vgledning

1.3 Vilka rttsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

P lan- och bygglagen en vgledning

Exempel p frgor som hanteras

Frvaltningsrtt Kammarrtt Hgsta Frvaltningsdomstolen Regeringen

1.4 Mlsttning och koppling till nationella miljml

P lan- och bygglagen en vgledning

7. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 174.

P lan- och bygglagen en vgledning

1.5 Allmnna och enskilda intressen som ska beaktas

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

Tjnstemannafrslag Tjnstemn Beslut om uppdrag

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

Vad utgr detaljplanen?

P lan- och bygglagen en vgledning

3.2 Bygglov och rivningslov

P lan- och bygglagen en vgledning

62. 9 kap. 13 plan- och bygglagen.

P lan- och bygglagen en vgledning

4.2 verklagande genom laglighetsprvning

P lan- och bygglagen en vgledning

4.3 verklagande genom frvaltningsbesvr

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

4.4 Beslut som inte kan verklagas

P lan- och bygglagen en vgledning

5. Plan- och bygglagens frhllande till miljbalken

5.3 Hnvisningar i plan- och bygglagen till miljbalken

5.2 Hnvisningar i miljbalken till plan- och bygglagen

P lan- och bygglagen en vgledning

P lan- och bygglagen en vgledning

6. Betydelsen av hllbar utveckling

P lan- och bygglagen en vgledning

7.2 Utg frn lagtexten

P lan- och bygglagen en vgledning

Vad ska finnas med i ett verklagande?

P lan- och bygglagen en vgledning

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156

(Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland) Till: Sektorn fr samhllsbyggnad Hrryda kommun

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156

Naturskyddsfreningen i Bohusln -verklagande detaljplanebeslut Hrryda kommun 2008-10-20 156