Religion & Livsfrågor PDF

UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP
REPRESENTERA ELLER
BLI REPRESENTERAD
TEMA:
NR 3 • 2015
Representera eller
bli representerad
Religion & Livsfrågor
– elever med religiös positionering i
religionskunskapsundervisningen
» Att tala trovärdigt om religion i klassrummet

» Vems religion? Vilken religionsundervisning?
» Det sker i mötet – interreligiös dialog som metod
» Att representera endast sig själv
TANK AR FRÅN ST YRELSEN
Vikten av en relevant
religionsdidaktisk forskning
Inte sällan ifrågasätts i dessa dagar såväl kvaliteten i svensk skola som lärarutbildning.
Att båda uppmärksammas är knappast märkligt. Verksamheten i skolan kan antas på-
verkas av lärarutbildningens inriktning, en utbildning som precis som skolans ska vila
på vetenskaplig grund. Utbildningen ska vara forskningsförankrad.
För att öka kvaliteten i akademisk ning ökad relevans. I mötet mellan knappast sägas att det är beklagligt.
verksamhet lyfts allt oftare vikten av ett upplevda kunskapsbehov och ett pågå Samtal med tidigare forskarstuderande
tätt samarbete mellan grundutbildning ende samtal om aktuella forsknings som återgått i skoltjänst har ibland
och forskning fram men också med de resultat har utveckling av stort värde också fått mig att fundera över hur
praktiker där denna kunskap prövas, för såväl skola som universitet kunnat deras nyvunna forskningskompetens
har potential att förändra och där nya ske. Delvis omedvetna eller ännu inte egentligen har tagits tillvara i kom
kunskapsbehov uppstår. Inte sällan formulerade kunskapsbehov har kun munerna. Men jag tror också att man
förstås relationen mellan forsknings nat igenkännas och uttalas tack vare bör ställa frågan hur dessa före detta
institutioner och skolpraktiker handla dessa möten. Sådana möten har haft forskarstuderande såsom verksamma
om spridning av ny forskning medan betydelsen för framväxten av den forsk lärare i skolans vardag med en unik
jag tror att den omvända riktningen ning som bedrivits av detta nummers kompetens har tagits till vara av oss
på denna relation är minst lika viktigt. temaredaktörer inom ramen för forskar som är verksamma som lärarutbildare
Det är i skolvardagen som behovet av skolan vid Centrum för de Samhällsve och forskare. Vi behöver inte tillfälliga
ny kunskap, av vetenskapligt grundad tenskapliga ämnenas Didaktik (CSD), samverkansarenor universitet och skolor
kunskap, uppstår. För att utveckla den Karlstads universitet. Att öka kunska emellan för kontinuerlig utveckling
didaktiska forskningens kvalitet så pen om hur elever som själva är religiöst av ny, efterfrågad och vetenskapligt
måste kopplingen till skolvardagen vara aktiva upplever den objektiva och prövad kunskap. Vi behöver finna
levande. Den didaktiska forskningen neutrala svenska religionskunskapsun former för långsiktigt och systematiskt
måste ha praktikförankring. dervisningen – som bara genom denna samarbete, något som det också med
De statliga satsningar på forskarsko konstruktion riskerar att misslyckas all sannolikhet finns goda exempel på.
lor för lärare som har gjorts har därför med att representera själva undervis För utveckling av en forskningsför
varit av stor betydelse. Den forskning ningsobjektet ”religion” – är alldeles ankrad religionslärarutbildning och en
som har bedrivits har inte varit på uppenbart av hög relevans. Mötet med praktikförankrad – relevant – religions
lärare, inte enbart med lärare utan också Dan Moulins brittiska forskning bidrog didaktisk forskning är vi många som
av lärare själva. Skolvardagens kun till att göra detta tydligt. upplever ett behov av ny kunskap om
skapsbehov har förkroppsligats i aktiva Några nya satsningar från statens sådana mötesplatser.
forskningsmiljöer vilket bidragit på sida på forskarskolor av detta slag CHRISTINA OSBECK
många sätt till att ge didaktisk forsk förefaller inte aktuellt och det behöver
2| R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
Skribenterna i detta nummer INNEHÅLL
2 Tankar från styrelsen Christina Osbeck

Jon Magne Vestøl är universitetslektor vid Institutt for lærerutdanning og skole 3 Skribentpresentationer
forskning på Universitetet i Oslo. Jon Magnes avhandling handlar om den relationella 5 Representera och bli representerad
etikens plats i religionskunskapsundervisningen. Vidare har han i sin forskning bland Thérèse Halvarson Britton
& Carina Holmqvist Lidh
annat undersökt hur religiöst aktiva elever uppfattar läromedel om den egna traditio
8 Att tala trovärdigt om religion
nen och vilket religionsbegrepp som syns i läromedlen. i klassrummet
Jon Magne Vestøl
Lovisa Bergdahl är fd gymnasielärare (i religion och engelska), filosofie doktor i 12 Vems religion?
pedagogik och arbetar som lektor och forskare i pedagogik vid Södertörns högskola. Vilken religionsundervisning?
Lovisa Bergdahl
Hennes avhandling har en utbildningsfilosofisk inriktning och behandlar relationen
18 Det sker i mötet
mellan utbildning, demokrati och religion. Lovisa är en av tre forskare i det pågå – interreligiös dialog som metod
ende projektet ”Föreställningar om femininitet och maskulinitet i klassrummet: En Thérèse Halvarson Britton
feministisk-filosofisk undersökning av ämnena religion, naturkunskap och svenska”. & Carina Holmqvist Lidh
Det är från det här projektet hon hämtar sin empiri för artikeln i detta nummer. 21 Att representera endast sig själv
Yasmine Moslih Launing
22 Recension: Det gudlösa folket
Thérèse Halvarson Britton är gymnasielärare (i religionskunskap och svenska), lektor Ola Björlin
och licentiat i pedagogiskt arbete med religionsdidaktisk inriktning. Hennes licen
tiatuppsats handlar om didaktiska utmaningar och möjligheter i samband med ett
studiebesök i religionskunskapsundervisning. medverkande
Christina Osbeck
Carina Holmqvist Lidh är högstadielärare (i SO-ämnen) och licentiand i pedagogiskt Institutionen för didaktik och pedagogisk
arbete med religionsdidaktisk inriktning. Hennes kommande licentiatuppsats behand profession, Göteborgs universitet
christina.osbeck@gu.se
lar temat för detta nummer, dvs hur elever med religiös positionering talar om skolans
religionskunskapsundervisning. Thérèse Halvarson Britton
Globala gymnasiet, Stockholm
therese.britton@globala.se
Yasmine Moslih Launing läser religionsvetenskap vid Göteborgs
universitet, sitter i styrgruppen för Interreligiösa centret i Carina Holmqvist Lidh
Frölundaskolan, Göteborg, licentiand vid
Göteborg och är engagerad i nätverket Unga som Karlstads universitet, CSD
tror. Hon arbetar också som ledare för carinalidh@spray.se
workshops inom projektet Till Jon Magne Vestøl
sammans för Sverige. Institutt for lærerutdanning og skoleforskning,
Universitetet i Oslo
j.m.vestol@ils.uio.no
Lovisa Bergdahl
Södertörns högskola
lovisa.bergdahl@sh.se
Yasmine Moslih Launing

Student vid Göteborgs universitet
yasmine.moslih.launing@hotmail.com
Ola Björlin
Rudbeckianska gymnasiet, Västerås
ola.bjorlin@skola.vasteras.se
Religion & Livsfrågor Föreningen lärare Ledamöter Årsbok

Utges av Föreningen i religionskunskap (FLR) Ola Björlin, Narvavägen 9, Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson,
Lärare i Religionskunskap Ordförande Annika Lindskog 724 68 Västerås, tel 021-13 15 38 Nils-Åke Tidman.
Årgång 48. ISSN: 0347-2159 Nyebrostigen 58, 443 30 Lerum Olof Franck, Karl Johansgatan 47 G, ISSN: 0348-8918
Redaktör Olof Franck tel 0701-474 446 414 55 Göteborg, tel 076-295 88 76 Medlemskap
0302-122 24 Medlem blir man enklast genom att
Temaredaktörer Thérèse Halvarson Britton Ulf Jämterud, Bragevägen 26,
och Carina Holmqvist Lidh Vice ordförande Christina Osbeck 194 63 Upplands Väsby, tel 08-760 77 65 anmäla till skattmästaren. Adress ovan.
Haga Östergata 21, 413 01 Göteborg För medlemsavgiften (250 kr) erhåller
Ansvarig utgivare Annika Lindskog Bodil Liljefors-Persson
tel 070-388 11 38 man årsbok och tidsskriften (4 nr/år).
Redaktionens adress Ö. Bernadottesgatan 82
Sekreterare Anna Lindstam 216 17 Limhamn, tel 040-16 28 86 För pensionärer är avgiften 200 kr.
Olof Franck
Renvägen 1, 187 35 Täby För studerande är avgiften 100 kr.
Karl Johansgatan 47 G, 414 55 Göteborg Ingemar Lundström
tel 08-75 87 983
Olof.Franck@gu.se Leires väg 84, 443 51 Lerum FLR PlusGiro 15 69 53-2
Skattmästare Nils-Åke Tidman tel 0302-157 52
Annonser Hemsida www.flr.se
Timotejgången 3, 416 76 Göteborg
Gunnar Iselau, Karlskronavägen 6D, Tobias Johansson Formgivning
tel 031-26 56 96
121 52 Johanneshov, tel 08-644 17 21 Thorburnsgatan 1, 412 64 Göteborg, Daniel Karlsson, PCG Malmö
annonsred@flr.se Registrator Ingemar Lundström 0709-92 16 19
Leires väg 84, 443 51 Lerum Tryck
Prenumeration & distribution Zaid Lundberg, Föreningsgatan 18B, ÅkessonBerg, Emmaboda
tel 0302-157 52
Nils-Åke Tidman 211 44 Malmö, 070-418 59 16
Timotejgången 3, 417 76 Göteborg Omslag: Colourbox
tel 031-26 56 96
nils-ake.tidman@educ.goteborg.se
RE P RE S E N T E R A E L L E R B L I RE P RE S E N T E R AD 3 : 2 0 1 5 |3
THÉRÈSE HALVARSON BRIT TON & C ARINA HOLMQVIST LIDH
REDAK TÖRERNA HÄLSAR
Representera
och bli representerad
”Det är torsdag morgon och snart börjar lektionen i religionskunskap. Idag kommer
det handla om sådana som mig. Hur kommer jag att bli beskriven? Kommer jag att
känna igen mig? Kommer jag att lära mig något nytt? Hur kommer mina klasskam-
rater att reagera? Kommer de förstå eller kommer de tycka att jag är helkonstig?
Kommer jag att få några frågor och vill jag, kan jag, vågar jag svara? ”
Många elever
vittnar om att
det är svårt att
känna igen sin
egen tradition i
klassrummet.
Det här numret av Religion och Livsfrågor har rubriken är Yasmine Moslih Launing som i sin text beskriver hur hon
”Representera och bli representerad” och handlar om religi använder sin egen bakgrund för att belysa hur komplexa våra
onskunskapsundervisningen såsom den kan upplevas av en identiteter är.
specifik elevgrupp. På senare tid har den religionsdidaktiska I och med att religion har fått en alltmer framträdande
forskningen börjat intressera sig för hur den grupp elever som roll i samhället har också intresset för religiös socialisation och
Moulin (2011) talar om som ”the silent minority” upplever religiösa identitetsprocesser ökat. Här har religionsdidaktiker
religionskunskapsundervisningen. “The silent minority” syftar även börjat undersöka vilken roll religionskunskapsunder
i det här fallet på elever som positionerar sig inom en religiös visningen kan ha i dessa processer, något som uppmärksam
tradition (dvs. elever som identifierar sig själva som musli mas av Bergdahl och i artikeln om Tillsammans för Sverige.
mer, judar, kristna, buddhister osv.). I Sverige liksom i andra Hur hanterar elever med en religiös positionering det som
sekulariserade länder utgör dessa elever ofta en minoritet i sker i religionsklassrummet? Forskningen pekar framförallt
klassrummen. Resultaten från den här forskningen visar att på de ungas aktiva val och agentskap. Nicolaisen myntar, i
flertalet elever med religiös positionering tycker att religions sin avhandling, termen “egengöring” för att beskriva hur de
kunskapsundervisningens presentationer av den egna religiösa hinduiska eleverna i hennes studie gör motstånd i klassrum
traditionen ligger långt ifrån den egna erfarenheten. Nyanser, met mot en dominerande västerländsk syn på religioner som
mångfald och inre variation osynliggörs och det verkar sna avgränsade system av lärosatser. I Moulins (2014) nyligen
rare som att eleverna upplever att stereotypa bilder förstärks. publicerade studie beskrivs hur elever dels väljer att visa sin
Undervisningen upplevs som faktaorienterad och religioner religionstillhörighet, dels väljer att dölja den. Moulin menar
framställs som företeelser som hör hemma i en avlägsen tid, att det i tider där religion har blivit politiskt laddat och ifråga
långt ifrån det moderna, rationella, vetenskapsinriktade sam satt kan vara förståeligt att de ibland väljer att avstå från att
hället. Många elever vittnar om att det är svårt att känna igen öppet avslöja sin religiösa positionering.
sin egen tradition i klassrummet. Trots de svårigheter och utmaningar som vi ser att elever
Resultaten synliggör några centrala utmaningar som med religiös positionering upplever i den icke-konfessionella
vi religionskunskapslärare, men också lärarutbildare och religionskunskapsundervisningen kan man samtidigt se att
läromedelsförfattare står inför i det dagliga arbetet. Hur kan det är just den här gruppen elever som visar ett större intresse
vi i undervisningen ge de religiösa traditionerna en rättvis för undervisningen än gruppen elever som själva positionerar
och riktig framställning som de som det talas om också kan sig som icketroende (Sjöborg 2013, Thanissaro 2012, Skeie
acceptera och relatera till? Samtliga artiklar i föreliggande & von der Lippe 2009). Elever som positionerar sig religiöst
nummer behandlar ämnet men utifrån något olika perspektiv. ser fler fördelar med undervisningen. Undervisningen hjälper
I Jon Magne Vestøls text uppmärksammas en transcendent dem exempelvis att förstå samhället och andra bättre. De ger
och icke-språklig dimension i representationen av religiösa även uttryck för en tilltro till att undervisningen ska bidra till
traditioner vilken tenderar att försvinna i undervisningen ömsesidig förståelse och respekt.
samt vilka konsekvenser det kan tänkas få, inte minst för
elever med religiösa positioneringar. Lovisa Bergdahl visar i HUR MÖTER VI UTMANINGARNA I UNDERVISNINGEN?
sin klassrumsforskning hur språket i religionsklassrummet är Skribenterna i detta nummer diskuterar och presenterar olika
manligt kodat. Hon diskuterar i sin artikel språkets könsliga förslag för att möta de utmaningar som hittills berörts. Det
kodning och vilken betydelse det har för elevers förståelse av gör även elever i en kommande svensk studie som har fokus
religion i undervisningen och för möjligheten för elever med på “the silent minority” (Holmqvist Lidh). Där presenterar
religiös positionering att känna igen sin religion. I beskriv elever som själva positionerar sig religiöst en rad exempel på
ningen av projektet Tillsammans för Sverige kan vi läsa om hur de menar att vi kan skapa en undervisning som ger en
hur ”de som det talas om” ges en egen röst. Här möter vi mer rättvis och trovärdig representation. De nämner bland
unga människor som själva har upplevt brister i religionskun annat hur filmer som speglar den levda religionen i nutida
skapsundervisningen men som nu har tagit chansen att bli sin sammanhang kan bidra till en bättre förståelse hos klasskam
egen religionsrepresentant. En röst från en av dessa ungdomar rater och samtidigt ge möjlighet till självidentifikation. Elever
Moskén kanske
inte var den finaste
platsen men det
är ett ställe där
folk kan känna
gemenskap precis
som i kyrkan.
lyfter också fram att lärare med religiös positionering, med ger istället uttryck för en motsatt upplevelse av represen
sitt inifrånperspektiv, kan öka trovärdigheten i undervis tantens tal: “Det jag då blev mest glad över är att klassen
ningen. Vidare betonar eleverna värdet av att klasskamrater nu inser att islam är lik kristendomen och att båda är fina
presenterar sin egen tradition i klassrummet. Men långt religioner utan våld.” Dessa elevröster illusterar hur elevens
ifrån alla uppskattar att själva uppmärksammas på det här egen livstolkning är en viktig faktor i elevers förståelse och
sättet. Förväntningar på att de ska vara experter upplevs som tolkning av en religiös tradition. Religonsdidaktikern Robert
besvärande. Det gör även de krav eleverna upplever finns på Jackson (2002) betonar också det faktum att vi, vare sig vi
att tvingas försvara omdiskuterade delar/aspekter av sin egen vill det eller ej, relaterar till vår egen livstolkning som en
tradition. Det finns också forskning som visar skrämmande del av tolkningsarbetet i att förstå ett religiöst uttryck. Han
exempel på hur undervisningen har fått allvarliga negativa menar att vi medvetet eller omedvetet pendlar mellan vår
konsekvenser för enskilda elever. En brittisk studie uppmärk egen utgångspunkt och det nya. Vidare förklarar Jackson att
sammar fall av utsatthet och öppen fientlighet från klasskom denna pendling kan leda till någon typ av omvärdering, i
pisar i samband med att elevers religiösa positionering har form av förstärkning, nyansering och/eller förändrad livstolk
blivit offentlig (Moulin 2011, 2014). ning. Jackson menar att ett mål med religonskunskapsun
Eleverna i Holmqvist Lidhs studie nämner också studie dervisning är att skapa möjligtheter till sådan omvärdering.
besök som en värdefull metod för att få ta del av personliga Detta i sin tur skulle kunna upplevas både som ett hot och
berättelser som kan förmedla ett brett spektrum av vad det en möjlighet i identitesskapandet.
kan innebära att vara religiös i Sverige idag. Bland annat Röster från elever som deltagit i projektet Tillsammans
önskar de att klasskamraterna ska få ta del av den sociala för Sveriges Story telling-workshop ger fler exempel på hur
gemenskap som de själva upplever i samfundet/församling elevers egen livstolkning finns med i tolkningsarbetet. Det
ens aktiviteter. Gemenskapens betydelse är något som även framkommer att elever med andra religiösa bakgrunder än
synliggörs i Halvarson Brittons (2014) klassrumsstudie av ett workshopens ledare kan känna igen sig själva och sin egen
moskébesök. En gymnasieelev förklarar efter besöket: “Mos religiositet i ungdomarnas berättelser och därigenom nå en
kén kanske inte var den finaste platsen men det är ett ställe ökad förståelse för andra. En elev förklarar: “Jag fick lära mig
där folk kan känna gemenskap precis som i kyrkan.” Vidare om er tro, som min tro upplevs för mig. Att det inte är ord
framkommer det i studien att elever efter besöket reflekterar ur en bok utan samma kärlek som i min familj. Skitsvårt
runt fenomen som gudstro och religiöst engagemang, vilket att förklara men bara positivt”. I artikeln om projektet ges
de inte gjort före besöket. Dessa transcendenta och upple exempel på olika metoder som uppmuntrar elever till reflek
velsebaserade dimensioner av religion är något som eleverna tion kring sin egen livstolkning.
i Holmqvist Lidhs studie också efterlyser och som Vestøl Även Vestøl lyfter fram värdet av att möta etnografiska
diskuterar i sin artikel. berättelser av religiöst praktiserande jämnåriga i religions
Elevcitatet ovan visar också hur den egna livstolkningen, kunskapsundervisningen. Han ger i sin artikel några exempel
i det här fallet en elev med kristen positionering, aktiveras på hur elever, genom arbete med uppgifter i samband med
i mötet med den nya miljön då hen jämför upplevelsen i textläsning, både närmar sig olika religiösa praktiker och
moskén med gemenskapen i kyrkan. Det finns i Halvarson utmanas att göra egna reflektioner.
Brittons studie ytterligare exempel på hur moskébesöket akti Trots att möten med olika etnografiska berättelser,
verar elevernas egen livstolkning och erfarenheter, t ex hur religiösa representanter och studiebesök är metoder som flera
den egna uppfattningen om islam påverkar i vilken grad elev elever som positionerar sig religiöst förespråkar, så menar
erna upplever representanten som trovärdig eller ej. Elever de inte att dessa är helt oproblematiska. Eleverna uttrycker
som har negativa erfarenheter av islam, exempelvis genom att ibland oro inför vilken bild av deras religion som kommer
släktingar haft anledning att fly från ett muslimskt land, ger att presenteras. I Nicolaisens (2013) avhandling beskriver en
uttryck för att representanten som de möter i moskén inte är norsk hinduisk mellanstadielev hur hon inför ett tempelbe
trovärdig då hans representation inte stämmer med den egna sök är orolig att klasskamraterna ska tycka att det de möter
erfarenheten. En elev som själv positionerar sig som muslim är “konstigt” och främmande. Elever ger också uttryck för
att det är viktigt vem som tar emot på besöket så att det inte inom samma tradition för att visa på den inre variationen.
är någon som ger en för omodern och “mossig” bild av den Det kan vara nog så värdefullt för elever som positionerar sig
egna traditionen (Holmqvist Lidh). Detta aktualiserar en inom en religiös tradition att få möta olika alternativa tolk
balansgång som vi lärare har att förhålla oss till när det gäller ningar. Det kanske inte alltid är ett mål att känna igen sig,
vem eller vilka som ska representera en tradition i en strävan vilket aktualiserar ytterligare en balansgång för oss lärare att
att ge inifrånperspektiv. Å ena sidan uppmanas vi i undervis förhålla oss till, dvs den mellan igenkänning och att utmanas
ningen att lyfta fram olika representationer för att komma genom nya perspektiv.
närmare verkligheten som den kan se ut och göra undervis Genom att lyssna på hur elever med religiösa positio
ningen trovärdig. I det perspektivet kan vi vara öppna för att neringar uppfattar och upplever religionskunskapsunder
även möta en representant med mer konservativa och kanske visningen identifieras några viktiga utmaningar. Med den
extrema åsikter. Å andra sidan vill vi kanske genom religions kunskapen går skribenterna i detta nummer vidare och
kunskapsundervisningen ge en motbild till den dominerande diskuterar olika förslag på hur vi i religionskunskapsunder
bilden av religion i media genom att visa att religion inte visningen kan ge de religiösa traditionerna en framställning
endast är våld och konflikter eller något som hör hemma i som elever med religiös positionering också kan acceptera
det förflutna. Vidare finns en strävan att alla våra elever, även och relatera till. Skribenterna visar på olika vägar att göra
de som positionerar sig i den religiösa traditionen vi besöker, religionskunskapsundervisningen mer nyanserad, aktuell och
ska känna sig trygga och respekterade. mångfacetterad.
Jenny Berglund lyfter i ett tidigare nummer av Religion THÉRÈSE HALVARSON BRIT TON
och livsfrågor (2015:1) fram värdet av att göra flera besök & C ARINA HOLMQVIST LIDH
REFERENSER:
Berglund, Jenny (2015). Studiebesök. Religion Moulin, Daniel (2011). Giving voice to ‘the attitudes towards RE, British Journal of
och livsfrågor 2015:1, s 10-11 silent minority’: The experience of religious Religious Education, 35:1, 36-54
Halvarson Britton, Thérèse (2014). Studiebe students in secondary school religious educa- Skeie Geir & von der Lippe Marie (2009).
sök i religionskunskapsundervisningen tion lessons. British Journal of Religious Does religion matter to young people
[Elektronisk resurs] : elevers tal om islam Education, 33(3), 313-326. in Norwegian schools? I: Valk, Pille;
före, under och efter ett moskébesök. Moulin, Daniel (2014). Religious identity Bertram-Troost, Gerdien; Friederici,
Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads choices in English secondary schools. British Markus;Béraud, Céline (red). Teenagers
universitet, 2014. Karlstad. Educational Research Journal, Vol. , No. , Perspectives on the Role of Religion in
Holmqvist Lidh, Carina (kommande). 2014, pp. – DOI: 10.1002/berj.3151 their Lives, Schools and Societies. A Euro
Representera och bli representerad – Elever Nicolaisen, Tove (2013). Hindubarn i grunns- pean Quantitative Study. Waxmann Verlag
med religiös positionering talar om skolans kolens religion- og livssynsundervisning. Thanissaro, Phra Nicolas (2012). Measur-
religionskunskapsundervisning. Karlstads Egengjøring, andregjøring og normalitet. ing attitude towards RE: Factoring pupil
universitet. Oslo experience and home faith background into
Jackson, Robert (2002). Religious education: an Sjöborg, Anders (2013). Religious education and assessment. British Journal of Religious
interpretive approach. London: Hodder & intercultural understanding: examining the Education, 34(2), 195-212.
Stoughton role of religiosity for upper secondary students’
JON MAGNE VESTØL
Att tala trovärdigt

om religion i klassrummet
– Några religionsdidaktiska utmaningar
När ickespråkliga dimensioner osynliggörs i religionskunskapsundervisningen finns en risk
att elever som positionerar sig religiöst får svårt att känna igen sig. Jon Magne Vestøl me-
nar att det är viktigt att utveckla lämpliga sätt att arbeta med religionens emotionella och
transcendenta sidor i undervisningen. Även om Vestøl refererar till norsk undervisning och
läroplaner så finns det tydliga paralleller med svenska förhållanden.
I flera internationella och skandinaviska publikationer från nerna framställer religion. Detta sker på ett dubbelt sätt. Å
senare år har man visat hur religion blir framställd i skolans ena sidan finns det målformuleringar som lägger vikt vid
undervisning på sätt som religiöst praktiserande elever upple religiös mångfald genom att poängtera olika aspekter av
ver som problematiska. Från Storbritannien rapporterar Dan religion såsom ”lära, myter och sagor, ritualer, erfarenheter,
Moulin om kristna elever som upplever att religionskun etik, social organisering, konst och materiella uttryck”. I en
skapsundervisningen ger stereotypa framställningar av deras sådan mångfald är också den personliga erfarenhetsdimensio
religion. Detta i sin tur leder till att deras religion framstår nen inkluderad och det ges en öppning för att religion kan
som intellektuellt oförsvarbar och omodern (Moulin, 2011). ha olika och individuella sätt att komma till uttryck. Å andra
På motsvarande sätt upplever judiska elever att deras religion sidan finns det målformuleringar som framställer religio
blir framställd som mycket ortodox medan mera liberala och nerna som definierade enheter med «centrala drag», «centrala
moderna former av judendom inte blir uppmärksammade. texter», «konfessionella utformingar», religionens syn på
I norska undersökningar har man pekat på hur elever med «kön och könsroller» och på «andra religioner och livssyn».
bakgrund i hinduism upplever att deras inkluderande religi Här signalerar man ett essensialistiskt sätt att närma sig
onsförståelse blir missuppfattad och att detta har sin grund religion där varje religion tillskrivs en kärna som definierar
i att undervisningen utgår från en västerländsk uppfattning centrala premisser för att förstå religionen. I dessa målfor
av religioner som avskilda storheter (Gundersen, Kristiansen, muleringar nedtonas både erfarenhetsdimensionen och den
Samdal, & Vestøl, 2014; Nicolaisen, 2009, 2013). individuella variationen.
Religionsdidaktiken verkar alltså vara medveten om Utmaningen kan också förstås i ljuset av lärandeteore
några utmaningar som gäller frågan hur man presenterar tiska perspektiv som bidrar till att forma undervisningsprak
religion på ett sätt som elever upplever som relevant och tik i skolan. Mitt fokus i det här sammanhanget riktas mot
trovärdigt. Forskning har visat att både elever som är religiöst hur dessa lärandeteoretiska perspektiv bidrar till att forma
praktiserande och elever som har en en icke-religiös utgångs förståelse av religion i den multireligiösa, sekulärt baserade
punkt har svårigheter att förstå och känna igen religion religionskunskapsundervisningen. I undervisning inom en
(Freathy & Aylward, 2010; Zaver, 2013). praktiserande religiös kontext kan detta te sig annorlunda
Utmaningen att tala om religion i klassrummet verkar eftersom erfarenhets- och praktikdimensionen av religion
ha flera nivåer. På en konkret nivå handlar det om urval och utgör en tydligare resonans i sådana sammanhang. Om vi
perspektiv, vilket betyder att undervisningen måste få fram vänder oss till en sekulär undervisningskontext, läggs det i
de nyanser och de synvinklar som är nödvändiga för att ett traditionellt perspektiv på lärande vikt vid religion som
eleven skall kunna känna igen sin egen eller klasskamraters överförande av kunskapselement, medan ett mer konstruk
faktiska religiösa praktik och övertygelse. Men utmaningen tivistiskt perspektiv på lärande lägger vikt på konstruktion
berör också mer djupliggande och kunskapsfilosofiska frågor. av religion genom analytisk reflektion och komparation. I
Det handlar bland annat om religionens upplevelse- och mer socialt orienterade former av konstruktivism, som man
erfarenhetsdimensioner som dels är utmanande att kom finner i till exempel sociokulturella lärandeperspektiv (Vygot
municera och dels kan avvisas som rent subjektiva element sky, 1978), framstår religion som ett kulturellt förmedlat
som inte tillfredsställer kraven på faktisk, objektiv kunskap. (medierat) fenomen som konstrueras i gemenskap genom
Utmaningen återspeglas i det sätt varpå de norska läropla språkliga redskap och en rad andra kulturella redskap (Afdal,
...judiska elever upplever att
deras religion blir framställd
som mycket ortodox medan
mera liberala och moderna
former av judendom inte blir
uppmärksammade.
2013). Det är väsentliga skillnader mellan dessa lärandeper kursen har handlat om de osägbara aspekterna av Gud, har
spektiv, men de har alla tre ett fokus på förmedlande och andra delar fokuserat på osägbara aspekter av mänsklig exis
konstruktion av religion genom kulturellt skapade medel tens eller av den innersta kärnan i språket som sådant. För
såsom språk, och eventuellt bilder och musik. religionskunskapsundervisning och religionsdidaktik är det
Fokus på språkligt förmedlande innebär att icke-språk emellertid betydelsefullt att kända tänkare både förr och nu
liga aspekter kan komma att bli nedtonade eller negligerade. har inkluderat religiösa och andliga aspekter i sina reflektio
Dessa icke-språkliga aspekter finns på åtminstone två plan. ner. Samtidigt är det anmärkningsvärt att denna apofatiska
Det handlar för det första om intuitiva, emotionella, käns tradition verkar vara så svagt representerad i den religionsdi
lostyrda aspekter på en nivå som inte är specifikt påverkad daktiska traditionen i Norge – och kanske också i Norden?
av kultur och språk (Cole, 1996), eller om emotionella reak Att det är ett svagt fokus på de aspekter av religion som inte
tionsmönster som är skapade på ett så tidigt stadium i den har språkliga uttryck är, enligt min uppfattning, med och
personliga utvecklingsprocessen att de är oåtkomliga utan bidrar till problemet med att religiöst praktiserande elever
terapeutisk hjälp (Rizzuto, 1981). I didaktik för en sekulär inte känner igen sig i religionskunskapsundervisningen.
religionskunskapsundervisning blir emotionella aspekter av Om undervisningen framställer religion väsentligen som en
religion ofta undanträngda som ett icke-kognitivt fält som kognitiv, fakta-fokuserad storhet, riskerar man att inskränka
måste ge vika för de mera kognitiva, rationella och instru religionen som fenomen och att landa i ett reduktionistisk
mentella aspekterna. religions- och gudsbegrepp. Detta bidrar till att förstärka den
För det andra handlar det icke-språkliga om aspekter av “främmandekänsla” som religiöst praktiserande och troende
religion som framträder som transcendenta i den betydelsen elever visar sig kunna uppleva i klassrummet. Det är därför
att de undandrar sig språklig beskrivning (Franke, 2007a, en utmaning för religionsdidaktiken att utveckla lämpliga
2007b). Det är lite anmärkningsvärt hur svagt fokuset på sätt att närma sig religionens språköverskridande aspekter,
transcendens är inom religionsdidaktiken, både på lärarut sätt som är ämnesteoretiskt grundade och acceptabla inom
bildningsnivå och i skolans läroböcker. Inom västerländsk ramen för en sekulär religionskunskapsundervisning.
teologi, filosofi, litteratur, musik och konst är utforskandet Hur ska då religionsdidaktiken möta dessa utmaningar?
av transcendens en stark och tydlig tradition ända från Inledningsvis kan man peka på att det redan har gjorts
antiken till vår tid. William Franke har synliggjort denna tra försök i denna riktning, till exempel i projektet Bridges
dition i en textsamling i två band som omfattar ett tidsspann to Religion med bas i University of Warwick. Här har det
från Platon till Derrida (Franke, 2007a, 2007b). Franke utvecklats undervisningsmaterial som låter elever möta
visar hur europeisk intellektuell historia är genomsyrad av en etnografiska berättelser om jämnåriga som aktivt praktiserar
diskurs – ett sätt att tala – som handlar om språkets gränser en religion. Genom arbete med uppgifter närmar sig eleverna
eller «apophasis». Apophasis är ett grekiskt ord som ursprung olika religiösa praktiker och utmanas att göra egna reflektio
ligen betyder att neka att något bestämt finns, men som efter ner, så som det illustreras i följande utdrag från en lärobok
hand även innefattar betydelsen att reflektera över språkets för åldersgruppen 11–14 år (Robson, 1995). De första två
gränser och huruvida det finns dimensioner av tillvaron som utdragen kommer från uppgifter som tar sin utgångspunkt
inte kan fångas eller beskrivas genom ord. Genom sin fram i eleven Stacey och hans mamma, som tillhör den ortodoxa
ställning ger Franke en övertygande bild av hur detta sätt att kyrkan, och som uttalar att: «God is a mystery». Det tredje
betrakta tillvaron utmanar de mera materiellt orienterade sätt utdraget tar sin utgångspunkt i Abigail och hennes delta
att förhålla sig till verkligheten som till synes dominerar delar gande i en gudstjänst i en pingstkyrka:
av den västerländska traditionen inom vetskap och kultur. “In pairs, note down three familiar things which were once
Som Franke gör tydligt, är det en betydande variation i mysteries to you but are less mysterious now (for example,
hur apophasis – det osägbara, det som inte kan språkligt för how rainbows or snowflakes are formed). Then note down
klaras – har blivit förstått och framställt. Medan delar av dis three familiar things which are still mysterious (for example,
dreaming, growing up).” (Robson, 1995, s. 11) är aspekter av religion som i någon mån är oåtkomliga för
“Using the idea of a human mind trying to take in huge and elever som inte själva är personligt involverade i en trostradi
mysterious ideas draw a picture, cartoon or diagram to illustrate tion. Det borde trots detta vara en uppgift för religionsdidak
one of the things which is a mystery to you.” (Robson, 1995, tiken att utveckla så ämnesteoretiskt kvalificerade sätt som
s. 11) möjligt att arbeta också med dessa aspekter av religion. En
«List three feelings which this worship tries particularly to uppgift kan vara att utveckla begrepp och beskrivningar som
encourage. With a partner, decide which activities mentioned tydliggör emotionella och transcendenta aspekter av religion.
in this unit would be most likely to help a worshipper feel this En annan uppgift kan vara att utveckla goda analogier som
way.” (Robson, 1995, s. 29) kan hjälpa elever att skapa föreställningar om dessa aspekter
av religion. Det kan handla om att hitta ord för känslomäs
Det är självklart möjligt att problematisera den ämnesteore siga erfarenheter relaterade till religiös praktik, eller att
tiska och pedagogiska kvalitén i sättet på vilket dessa uppgif tydligöra och hitta sätt att beskriva aspekter av filosofi och
ter är formulerade, men de illustrerar hur man kan använda religion som överskrider språket. Möjliga analogier kan vara
ett etnografiskt material för att närma sig de aspekter av reli att exemplifiera emotionella erfarenheter inom olika livs
gion som jag har omtalat som didaktiska utmaningar. Medan arenor och reflektera över möjliga likheter mellan religiösa
uppgifter för åldersgruppen 11–14 är präglade av element av erfarenheter och andra erfarenheter. Det kan också inneböra
kreativ lek, kan högre åldersgrupper ha behov av en tydligare att peka på erfarenheter som inte ryms i språket men som är
ämnesteoretisk bas för reflektionen, en bas som kan hämtas väl kända inom fält som musik och konst. En reflektion över
från olika vetenskapstraditioner. detta kan ses som en möjlig ingång till ett erkännande av vad
Genom att arbeta med liknande exempel som de ovan språköverskridande religiösa erfarenheter kan rymma.
citerade skulle man kunna kvalificera religionskunskaps Religionskunskapsundervisning i en sekulär och plura
undervisningens arbete med emotionella och existentiella listisk kontext riskerar att reduceras till en reflektion över
aspekter av religion (och i någon mån även sekulära livså materiella och sociopolitiska aspekter av religion. I dagens
skådningar) genom att utveckla en anpassad begreppsapparat värld är det ett ökat fokus på religionens samhälleliga och
med utgångspunkt i religionspsykologi (Danbolt, Engedal, etiska aspekter samt på religionskritik, vilket i sig medför
Stifoss-Hanssen, Hestad, & Lien, 2014; Rizzuto, 1981) och utmaningar för religionsdidaktiken. För att säkra en tillräck
existentiell psykologi (Yalom, 1998). lig bredd i presentationen av religion i undervisningen är det
Arbetet med religionens transcendentala aspekter kan i dock viktigt att de samhällsanalytiska och kritiska aspekterna
sin tur baseras på begrepp utvecklade i den traditionen som inte blir stående ensamma. Att utveckla sätt att ge utrymme
är beskriven hos Franke (2007a, 2007b). för även de tysta och icke-verbaliserade sidorna av religion
Ansatser att beskriva religion från insidan i religionskun kan ge religionskunskapsundervisning större bredd. En sådan
skapsundervisningen, ett emicperspektiv, är utvecklade i en bredd är enligt min uppfattning nödvändig för att kunna tala
artikel som kommer publiceras i tidskriften Religious Educa trovärdigt om religion i klassrummet.
tion (Vestøl, 2016). Det emotionella och det transcendentala JON MAGNE VESTØL
REFERENSER:
Afdal, G. (2013). Religion som bevegelse. Læring, Education: The official journal of the Religi- (PhD), Universitetet i Oslo/University of
kunnskap, mediering. Oslo: Universitets ous Education Association, 105(1), 86-102. Oslo, Oslo.
forlaget. doi: 10.1080/00344080903472758 Rizzuto, A.-M. (1981). The Birth of the Living
Cole, M. (1996). Cultural Psychology. A Once Gundersen, K., Kristiansen, H. H., Samdal, God: A Psychoanalytical Study. Chicago:
and Future Discipline. Cambridge MA: A. G., & Vestøl, J. M. (2014). Religion in University of Chicago Press.
Harvard University Press. Textbooks and among Young Buddhists, Robson, G. (1995). Christians. Oxford: Heine
Danbolt, L. J., Engedal, L. G., Stifoss-Hans Hindus and Muslims: Comparative Study. mann Educational Publishers.
sen, H., Hestad, K., & Lien, L. (2014). Acta Didactica Norge, 8(1). Vestøl, J. M. (2016). Textbook Religion and
Religionspsykologi. Oslo: Gyldendal. Moulin, D. (2011). Giving voice to ’the silent Lived Religion. A Comparison of Chris
Franke, W. (2007a). On What Cannot Be Said: minority’: the experience of religious tian Faith as expressed in Textbooks and
Apophatic Discourses in Philosophy, Religion, students in secondary school religious among Young Church Members. Religious
Literature, and the Arts: Volume 1: Classic education lessons. British Journal of Education (accepted for publication).
Formulations. Notre Dame: University of Religious Education, 33(3), 313-326. doi: Vygotsky, L. S. (1978). Mind in Society. The
Notre Dame Press. 10.1080/01416200.2011.595916 Development of Higher Psychological Proces-
Franke, W. (2007b). On What Cannot Be Said: Nicolaisen, T. (2009). Hindu Children’s Attitu ses. Ed. by Michael Cole et. al. Cambridge:
Apophatic Discourses in Philosophy, Religion, des to Identity Constructs and Diversity: Harvard University Press.
Literature, and the Arts: Volume 2: Modern A Challenge for Norwegian Religious Yalom, I. D. (1998). Eksistentiel psykoterapi.
and Contemporary Transformations. Notre Education (RE)? I G. Skeie (Red.), Religi- København: Hans Reitzel Forlag.
Dame: University of Notre Dame Press. ous Diversity and Education (s. 181-195). Zaver, A. (2013). Third Spaces of Dialogue for
Freathy, R., & Aylward, K. (2010). ”Everyth Münster: Waxmann. Multi-Faith Realities. Religious Education:
ing is in Parables”: An Exploration of Stu Nicolaisen, T. (2013). Hindubarn i grunns- The official journal of the Religious Educa-
dents’ Difficulties in Understanding Chris kolens religions- og livssynsundervisning. tion Association, 108(1), 88-100. doi:
tian Beliefs Concerning Jesus. Religious Egengjøring, andregjøring og normalitet. 10.1080/00344087.2013.747880
10 | R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
Religion 1
för gymnasiet
Ger verktygen
Religion 1 är en lättöverskådlig och innehållsrik
bok som utifrån ämnesplanens krav ger
verktyg för att bredda, fördjupa och utveckla
kunskaper om religioner och livsåskådningar i
ett livsfrågeperspektiv.
I tre delar
Religion 1 är indelad i tre delar. Den första
delen handlar om livsåskådningar och om
frågor om rätt och fel, gott och ont. Den andra
delen presenterar religioner och livsåskådningar
utifrån grundläggande begrepp och konkreta
exempel på olika tolkningar och perspektiv.
Den avslutade delen innehåller fördjupningar
som Vetenskap och religion, Politik och religion
och Film, spel och livet.
Klar och tydlig

Religion 1 har ett klart och tydligt språk, där
viktiga begrepp är markerade i texten.
Varje större avsnitt avslutas med förståelsefrågor.
Det ger eleverna möjlighet att enkelt repetera
och reflektera över innehållet.
Mediepedagogisk lärarhandledning Författare: Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter,Veronica Wirström

Till boken finns en fyllig lärarhandledning. Den
har en mediepedagogisk inriktning. Att arbeta
med medier är ett sätt att både ta tillvara och
föra in elevernas erfarenheter i skolan.
Natur & Kultur, tel 08-453 86 00, www.nok.se, info@nok.se

LOVISA BERGDAHL
Vems religion?
Vilken religions
undervisning?
Forskningsstudien som ligger till grund för denna artikel visar att elever som själva är
religiöst praktiserande, inte känner igen sig i den religionskunskapsundervisning som
bedrivs i skolan – inte ens när den egna religiösa traditionen presenteras.
Med utgångspunkt i feministisk filosofi och konkreta klassrumsexempel visar artikeln
att en undervisning som ensidigt fokuserar på ett systematiserande av begrepp och
läror riskerar att alienera elever som inte i första hand förstår religion på det sättet.
En sådan rationaliserad och implicit protestantisk religionsyn Underlaget till studien består av klassrumsobserva
riskerar dessutom att inte bara gynna ett maskulint subjekts tioner utförda under två terminer inom ramen för det av
skapande och tränga undan ett feminint, den tycks också Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Föreställningar om
misslyckas med att leva upp till läroplanens krav på allsidig femininitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk
het och neutralitet. Artikeln vill väcka diskussion kring hur filosofisk undersökning av ämnena religion, naturkunskap
religionsämnet presenteras och medvetandegöra om vikten och svenska” (2010-2015). Tre forskare har följt undervis
av ett språkbruk som beaktar även levd, praktiserad och ningen i tre ämnen på dessa skolor och det övergripande
materialiserad religiositet. syftet med projektet har varit att analysera de sätt på vilka
föreställningar om maskulinitet och femininitet konstrueras
STUDIEN I KORTHET i interaktionen mellan läraren, eleverna och innehållet i
Det som jämförs i studien är hur ungdomar i en förortsskola undervisningen i de tre ämnena religion, naturkunskap och
och en innerstadsskola relaterar till innehållet i religionskun svenska.1
skapsundervisningen. Medan ca. 90 % av ungdomarna i En del genusvetenskaplig forskning har redan utforskat
förortsskolan anser sig tillhöra en religiös tradition (ortodoxa, det sociala samspelet mellan elever och lärare i klassrum
katoliker och muslimer) råder det omvända förhållandet i met. Det nya med vårt projekt, vårt bidrag, är en analys av
innerstaden (här anser sig ca. 90 % inte tillhöra en religiösa tra hur innehållet i undervisningen påverkar konstruerandet av
dition). I materialet framkommer att eleverna i förorten, som femininitet och maskulinitet. Det som är nytt med studien
själva anser sig vara religiösa och förväntar sig ”kunna” ämnet, är alltså att den bidrar till att bättre förstå hur pojkars och
inte känner igen sig i den undervisning som bedrivs – inte ens flickors subjektskapande formas av, och i relation till, inne
då den egna religionen presenteras. Eleverna i innerstadsskolan hållet i olika ämnen och kurser.
känner inte igen sig heller, men detta eftersom de själva inte En teoretisk utgångpunkt för studien är att all kunskap
anser sig vara religiösa. Dock tycker dessa innerstadselever att alltid är könsligt kodad. Detta betyder, mer konkret, att det
det är viktigt att studera religion ”för att förstå andra” (främst språk som används för att undervisa om/i ett ämne aldrig är
muslimer) och ”för att förstå det egna kulturarvet” (främst neutralt utan att de metaforer, symboler och föreställningar
judendom och kristendom). Att samhället är religiöst färgat – som används har en konkret inverkan på det sociala sam
historiskt och kulturellt – tycks vara självklart för dessa elever
men till skillnad från eleverna i förorten verkar de inte anse att 1 Vetenskaplig ledare för projektet är Professor Sharon Todd, Stockholms
Universitet. Övriga medverkande är Dr. Gunilla Granath, Mälardalens
religion har särskilt mycket med deras egna liv att göra. högskola och Dr. Auli Arvola Orlander, Stockholms Universitet.
spelet i ett klassrum, en utgångspunkt här företrädd främst (alla har börjat prata i mun på varann och ingen lyssnar.
av den franska filosofen Luce Irigaray. Språkets könsliga Gabriel som sitter längst bak säger lite halvhögt till de som
kodning är inte lika påtaglig i svenskan och engelskan men sitter runt honom:
blir tydligare om vi beaktar hur substantiven i exempelvis Dom fucking vandrade i fyrtio år! Men vet ni hur nära det är?!
franska och spanska föregås av antingen feminin eller masku Monica fortsätter framifrån tavlan: Ja. Men vad tror dom på då?
lin artikel. Att språket har feminina och maskulina kon Jalda: Judarna?
notationer – tillsammans med idén att symboler, metaforer, Monica: Ja.
föreställningar och begrepp möjliggör olika sätt att relatera Jalda: Att Messias ska komma.
till en fysisk verklighet – får som konsekvens att vissa språk Monica: Ja, dom tror på en Gud va? Och vad kallas det för?
liga uttryck gynnar maskulina subjektspositioner och vissa … Monoteism, va. Vad heter det om man tror på flera gudar?
gynnar feminina. Detta får i sin tur konkreta återverkningar … Polyteism, eller hur. Och hur ser dom på Gud? (Hon går
på hur flickors och pojkars subjektsskapande eller identitets till tavlan och skriver, ”Evig. Utan början och utan slut”. Hon
skapande kan ta form, menar våra teoretiker. Detta behöver fortsätter, vänd mot tavlan, och skriver, ”Helig”.
dock inte betyda att ett maskulint kodat språkbruk gynnar Hon säger: Hur är man om man är helig? Ingen svarar. Hon
biologiska pojkar och att en feminint gynnar biologiska skriver
flickor, något vi återkommer till nedan. ”Allsmäktig” på tavlan och säger: Förlåtande, va? Hon skriver,
”Ej avbildas” och ”JHV (Jahve)”. Gud är personlig, känner ni
GLIMTAR FRÅN KLASSRUMMET igen det, ni som är katoliker och ortodoxa här?
Några glimtar från klassrummet får illustrera de resonemang Flera: Jaaaa….
som sedan följer. Dialogerna utspelar sig i förortsskolan mel Monica: Och så en sak till, dom tror att dom är ett utvalt folk.
lan religionsläraren, Monica, och hennes Jalda: Ett utvalt?!
elever2: Gabriel: Nej, dom tror att dom är bättre än alla andra.
Monica: Varför brukar man säga att judendomen är en av Monica: Inte att dom är förmer än andra men att dom
världsreligionerna? kommer prövas tuffare än andra. Dom missionerar inte
Gabriel: Dom var först med att tro på en Gud. men de ändå vill föra religionen vidare.
Monica: Abraham…. De tre patriarkerna, känner ni till dom? Hur är vi då som människor?
Abbe: Vi är idioter.
2 Samtliga namn på lärare och elever är fingerade.
Monica: Nej, vi är Guds avbild.
RE P RE S E N T E R A E LL E R B L I RE P RE S E N T E R AD 3 : 2 0 1 5 | 13
Spänningsförhållandet mellan lärarens fokus på tro och ernas försök att konkretisera svaren och skapa mening, ofta
begrepp (vi är Guds avbild) och elevernas kommentarer från baserad på egna erfarenheter. Vid flera tillfällen gör de försök
det levda livet (vi är idioter) återkommer under en lektion i att bidra till den begreppsmässiga diskussionen (de definierar
kristendom: ”missionär” och använder sig av ordet ”evangelium”) men
Monica: Vad är det kristna tror på egentligen? vid lärarens fråga om vad ”det glada budskapet” innebär blir
Sarah: Liv efter döden. de tysta och svaret, att ”Gud sänt sin son för det där med
Monica: Livet efter döden. Vart kan man hamna? (ingen svarar) synd” tycks inte ligga nära deras värld. De svar som följer
Himmel eller helvete, va? Vad tror man mer på då? Treenig i de övriga dialogerna: ”vi är idioter”, ”vi är ett bortglömt
heten va? Mer då? (skriver ”synd”, ”förlåtelse”, ”frälsning” på folk” och ”dom fucking vandrade i fyrtio år” (trots att
tavlan). Är det någon som skulle vilja gå fram och beskriva den avståndet var kort) handlar om konkreta och erfarenhetsba
kristna tron med de här orden? Ingen av eleverna anmäler sig serade saker som, menar vi, också skulle ha kunnat plockas
så hon fortsätter: Gudssynen inom kristendomen är i princip upp i undervisningen och som, kan man förmoda, kommer
likadan som judendomens syn. Och människosyn då… Kristna av att ha levt nära människor från andra religiösa traditioner.
ser sig inte som ett utvalt folk va… är ni med på det? Inte minst Rakels kommentar i slutet pekar i den riktningen
Gabriel: Nej, som ett bortglömt folk. när hon säger att hennes sätt att tänka är mer influerat av att
(Monica verkar inte höra) ha levt nära muslimerna i Turkiet än den undervisning om
den egna religionen hon möter i klassrummet.
Och lite senare under samma lektion fortsätter lärarens Av utrymmesskäl har jag här endast gett exempel från
systematisering, något som mynnar ut i en elevs uppgivna undervisningen i förortsskolan men även i innerstadsskolan
kommentar om att inte förstå någonting: är trosuppfattningar, begrepp och läror – systematiserade
under rubriker som ”människosyn”, ”gudsbild” och ”livet
Monica: Är det någon som känner till Paulus? efter detta” – det som utmärker undervisningens upplägg
Abbe: Var det inte han som var emot kristna först men han blev ning och innehåll. Samma rubriker och systematik används
kristen själv sedan. alltså oavsett klassrum och oavsett vilken religion som
Monica: Kristendomens förste missionär. undervisas. Frågornas karaktär är i båda klassrummen av
Josef: Vad är en missionär? lärokaraktär: ”Vad tror kristna på?”; ”Vilket är kristendo
Monica: En person som försöker sprida budskapet. Paulus ska mens huvudbudskap?” och ”Hur är vi som människor, enligt
ni ha pejl på i alla fall, det tycker jag. Och ni ska ha koll på den judendomen?”
kristna läran. Men vad ska ni läsa då?
Rakel: De här – Matteus och Markus (pekar på Bibeln). MARGINALISERINGEN AV DET FEMININA
Sara: Evangelierna. Om vi med exemplen i åtanke återvänder till den teore
Monica: De kristna har ju gamla och nya men det är det nya tiska utgångspunkten i studien finns det sedan länge, inom
som är viktigast. feministisk teoribildning, en kritik av det fokus på begrepp,
Det glada budskapet är vad enligt kristen tro? tro, text och lära som har präglat västerländskt tänkande allt
Sara: Vaddå? sedan filosofins början. Detta fokus har kommit att struktu
Monica: Att Gud har sänt sin son för det här med synd, ni vet rera inte bara den västerländska kulturens symboliska ord
va? ning och språkliga diskurser utan också de möjligheter att bli
(Ingen säger något. Monica börjar dela ut Biblar). till som människa som denna kultur har kunnat erbjuda män
och kvinnor. Den västerländska kulturens fokus på förnuft,
När lektionen är slut dröjer sig Rakel kvar för att fråga läraren idéer och tankar (traditionellt förknippat med maskulinitet
några saker inför det stundande provet i judendom, kristendom och män) och dess bortprioriterande av kropp, materia
och islam. När hon kommer tillbaka till sin plats slänger hon litet och känsla (traditionellt förknippat med femininitet
böckerna på bänken och börjar rafsa ihop sina saker. Med en och kvinnor) kan alltså ses som exempel på det som en del
ljudlig suck och med ett ögonkast på mig säger hon: feministiska filosofer gör gällande, nämligen att västerländskt
”Det här med kristendomen, det är svårt. Alltså, det är ju tänkande är byggt på dikotomier och hierarkier där det teo
min religion, jag har varit kristen i hela mitt liv, men jag kan retiska har skiljts från (och överordnats) det praktiska, läran
ingenting. från livet, förnuftet från känslan.
Jag tittar på henne. Hon fortsätter: ”Alltså, vi är ortodoxa men Denna dikotomisering har sin grund i både filosofi och i
vi kan inte så mycket om Bibeln och så. Jag känner inte igen teologi och är djupt förbunden med frågan om kön eftersom
mig i den kristendom som vi pratar om här. Jag frågar mamma privilegierandet av det rationella och konceptuella har kom
men hon kan inte heller. Hon säger: ’Gud vet allt’, lite som mit att tränga bort och marginalisera det feminina.
Muslimerna. Vi är ju från Turkiet. Jag fattar ingenting. Det finns en risk, visar vår studie, att en marginalisering
av det feminina (förstått i ovanstående filosofiska bemär
Förutom den antisemitism som kan utläsas här (något som kelse och inte som biologiskt eller socialt kön) fortfarande
skulle kunna ges en egen artikel) är det mest framträdande dominerar undervisningen i religionskunskap – i alla fall i
i exemplen hur lärarens fokus på terminologi, begrepp och den mån den bedrivs enligt det mönster som redovisas ovan.
trosuppfattningar tycks stå i spänningsförhållande till elev I Luce Irigarays efterföljd kan man således, menar vi, tala
om en maskulint kodad religionsundervisning som privi du försöka förklara?
legierar manliga subjektspositioner medan den missgynnar Chima: (avbryter) Jag kan! Det är som en sol. Solen ger både
och nedprioriterar feminina. Detta betyder inte, vilket redan värme och ljus men den är samma sol...
antytts ovan, att pojkar skulle ha lättare för att ta till sig Melissa (avbryter Chima): Det är som att ha en kanna med vat
undervisningen än flickor. Som vi ser i exemplen opponerar ten i tre glas. Samma vatten men… eller, ja….
sig både pojkarna och flickorna mot undanträngandet av det Chima: Eller om man tänker vatten i tre olika former – is, snö
kroppsliga och det levda i undervisningen, något som alltså och regn! Du måste tro på alla tre. Förstår du? (till Monica).
förstås som att både flickorna och pojkarna blir ”feminini Monica står framme vid tavlan och under tiden Chima talar
serade” i relation till en maskulint kodad religionskunskaps vänder hon sig mot tavlan och skriver: ”Sann Gud”. ”Sann
undervisning. Spänningsförhållandet mellan vad vi i studien människa” och säger: ”Känner ni igen det här?”
tolkar som en dragkamp mellan den lära/tro som undervisas
om och eleverna respons som fokuserar det konkreta, levda Eleverna tycks angelägna om att försöka förklara det kom
och erfarna blir, för Rakel, så påtagligt att hon, trots att hon plexa och paradoxala begreppet ”treenigheten” – för hur kan
sett sig som kristen i hela sitt liv, inte känner igen sig i hur något vara en och flera samtidigt? Eleverna gör detta såväl på
den egna religionen framställs. ett schematiskt sätt (dvs. med hjälp av orden Fadern, Sonen
Under en lektion där treenigheten kommer upp till och Anden som läraren gjort dem uppmärksamma på under
diskussion blir det extra tydligt att läraren tycks vara ute efter en tidigare lektion) som med hjälp av metaforiska resone
något annat än eleverna. Deras metaforiska förklaringssätt mang och bilder. Monica tycks dock ha mer teologiska och
tycks inte duga, trots att svaren är komplexa till sin karaktär abstrakta begrepp i åtanke och fångar inte upp elevernas för
och återigen börjar sekvensen med en fråga om vad kristna sök. Stället introducerar hon nya begrepp. Eleverna däremot
’tror på’: försöker öppna upp för mer komplexa resonemang och ett
Monica: Vad tror en kristen på då? annat slags språk än det läraren tänker sig.
Amanda: Treenigheten.
Monica: Och det är något som skiljer den från judendomen EN RATIONALISERAD OCH PROTESTANTISK
och islam, eller hur? Kan någon förklara? RELIGIONSFÖRSTÅELSE
Chima: (räcker ivrigt upp handen) Fadern, Sonen och Den Den rationalisering av undervisningen i religionskunskap
Helige Anden. som följer av ovanstående feministfilosofiska analys kan
Josef: (nästan samtidigt) Det är svårt att förklara. såklart även förses med andra tolkningsramar. Alltså, en
Monica (som lägger märke till Josefs fundersamma min): Kan undervisning fokuserad på lära och tro kan tolkas som en
bortprioritering av det feminina men det kan också ges en förstå den undervisning som bedrivs ovan inte bara som
religionshistorisk analys. Jag tänker här främst på att det för maskulint kodad utan också som företrädandes en modern,
oss som undervisar i ämnet kan vara värt att fundera över protestantisk religionsförståelse. Elevernas respons som till
vilken förståelse av själva begreppet ”religion” som ligger till största delen tycks vara baserad på erfarenheter och praktik,
grund för vår undervisning i ämnet. För att ge perspektiv på kan ses som en slags protest mot detta och en sak de kan
detta kan en kort historisk redogörelse vara till hjälp. få oss att fundera över är vilka konsekvenserna skulle bli
Begreppet ”religion” användes för första gången under av en undervisning som avlägsnas från kroppen, materien,
tidig medeltid. Syftet var att särskilja ordenspräster från kvinnligheten och livet. Den kristna ortodoxa traditionen är,
stiftspräster. Den moderna användningen av begreppet tog till skillnad från den protestantiska, mer sakramental (rituell
form senare och har sin upprinnelse i ett försök att skapa och liturgisk) än läromässig till sin karaktär. Det är därför
en universell kategori, skild från ”det sekulära” (det vill inte uteslutet att en anledning till att Rana i exemplet ovan,
säga från politik och ekonomi) ur viken de olika ”religio inte känner igen sig i den kristendom som beskrivs är att den
nerna” kunde ses som olika ’arter’. Mer specifikt har den är alltför protestantiskt präglad. Hon förstår helt enkelt inte
moderna förståelsen av begreppet ”religion” sin upprinnelse sin religion som en uppsättning trossatser utan, vilket hon
hos två kristna platoniker, Nicholas av Cusa (1401-1464) också ger uttryck för, som liturgi, sakrament, handlingar och
och Marsilio Ficino (1433-1499). Cusa och Ficino började symboler.
använda uttrycket ”den kristna religionen” för att urskilja
en universell, inre förmåga med hjälp av vilken Gud kunde ETT RELIGIONSÄMNE FÖR DET METAFORISKA, DET
tillbedjas bortom olika praktiska uttryckssätt. Riter och MATERIELLA, DET LEVDA?
praktiker ansågs ointressanta och det som var viktig var alltså Det språk vi använder i undervisningen är av avgörande
den inre, bakomliggande (s.k. ’religiösa’) fromhet som varje betydelse eftersom det är med hjälp av detta språk vi både
rit, liturgi och estetiskt uttryck var en konsekvens av. På så formar elevernas uppfattningar om världen och deras
sätt skapades under 1400-talet en tydlig uppdelning mellan föreställningar om vilka möjligheter de har att ta plats i
det inre (fromheten) och det yttre (riterna och praktikerna). densamma. Men, eftersom identiteter inte är determinerade
Under 1600 och 1700-talen förstärktes dikotomin mellan av rådande språkliga diskurser och symboliska ordningar
det inre och det yttre genom att den inre kategorin samman finns möjligheten att skapa nya föreställningar – både om
länkades med tron och läran och överordnas praktiken (den oss själva och om den världen vi lever i. Viktigt att fundera
yttre kategorin). Begreppet ”religion” kom då att likställas vidare på är således hur det språk som används i religions
med ett system av lärosatser och intellektuella utsagor och kunskapsundervisningen kan möjliggöra en syn på religion
det uppstod en idé om att vissa lärosatser och dogmer är och religiositet där både lära och liv, texter och praktiker, tan
gemensamma för alla världens ”religioner”. Som en konse kar och materialitet, maskulinitet och femininitet tillsammans
kvens av detta binära sätt att tänka separerades således ”den gestaltar ämnet. En undervisning som ensidigt fokuserar på
sanna religionen” (tron, läran) från den fysiska världen och tro, begrepp och läror – insorterade under samma system
liturgiska ceremonier, riter och sakrament kom att ses som – misslyckas inte bara med att göra de olika religiösa traditio
”utanpåverk” eller ”bländverk” (jfr. Luther). nerna rättvisa eftersom den implicit bygger på en partikulär
Mycket skulle kunna sägas om Reformationens betydelse (protestantisk) religionsförståelse. Den tenderar också, som
för den språkliga, rituella och symboliska värld som växte vi har sett, att exkludera de elever som inte förstår ’det reli
fram i norra Europa vid den här tiden. Viktigast för diskus giösa’ utifrån detta system och positionera både flickor och
sionen här är emellertid att den sakramentala synen på livet pojkar som feminina i relation till ett maskulint kodat ämne.
(dvs. synen att materiella ting och kroppsliga handlingar är Detta betyder självklart inte att en systematiserad undervis
bärare av helighet) kom att förändras, något som reducerade ning utifrån läror och begrepp är ”fel” eller ska förkastas.
sju sakrament till två och det materiella och kvinnliga till Poängen är bara att undervisningen också behöver inkludera
något problematiskt, smutsigt och ”oandligt”. Som tecken på en mer existentiell förståelse av begreppen med hjälp av,
denna förändrade syn på kvinnan och det materiella plocka förslagsvis, det som nu bortprioriteras – det metaforiska,
des statyer av Maria och helgon bort eller förstördes i många det materiella, det levda – i alla fall om vi vill uppnå en
svenska kyrkor och mariabilder och helgonbilder målades rikare och mer nyanserad undervisning. Om det feminint
över (även om reformationen, kulturellt sett, var mildare i kodade språket inte ges utrymme berövas både pojkarna och
Sverige än i många andra nordeuropeiska länder). Kort sagt flickorna något centralt i undervisningen och de perspektiv
kom den fysiska och materiella världen att anses suspekt och genom vilka de förstår världen begränsas. En undervisning
inte längre bärare av mening. Om kroppen tidigare hade som är både maskulint och feminint kodad – och som har
ansetts vara Guds tempel kunde detta tempel nu endast ses gjort upp med tron på språkets förmenta neutralitet och
’med trons ögon’, det vill säga med hjälp av kyrkans doktri reflekterar över de egna utgångspunkterna – skulle dessutom,
ner. På detta sätt kan man säga att Reformationen reducerade menar vi, bättre leva upp till läroplanens krav på både allsi
betydelsen av begreppet ”religion” till intellektuella tros dighet och saklighet.
satser och bekännelser medan riter, handlingar och liturgier
tillskrevs ett lågt och underordnat värde. LOVISA BERGDAHL
Om vi återvänder till klassrummet skulle vi alltså kunna
Heltäckande inom religionskunskap!
PRIO Religion
har allt och
lite till!
Utkommer till
vårterminen
2016
Jobba med: Religion PRIO Religion för högstadiet är ett

– Religionskunskap 50 poäng heltäckande läromedel enligt Lgr 11
Jobba med: Religion är ett nytt läromedel PRIO Religion täcker olika behov genom att det till samma
för kursen Religionskunskap 1, särskilt med stoff finns flera olika ingångar: text, bild och inte minst spe-
tanke på yrkesprogramen. Det är en komplett cialritad grafik. En tydlig struktur löper genom alla kapitel
bok med både fakta och övningar och tydlig och stöder, förtydligar och fördjupar det centrala innehållet.
anknytning till Gy 2011. I PRIO har vi dessutom inkluderat fördjupningsstoff – sådant
som du traditionellt hittar i bredvidmaterial.
En helt nyskriven religionsbok för gymnasieskolan

Under samma himmel är en lärobok som tar avstamp i människors
gemensamma livsvillkor och visar på mångfalden av uttryck för mening
och tillhörighet. Boken spänner över kurs 1 och 2 i Religionskunskap och
kan även användas inom ämnesfördjupning.
Boken är uppdelad i följande block:
¡ Människan och tron På bokens webbsida finns
¡ Människan och moralen uppgifter, länkar och annat
¡ Religioner och sekulär livssyn användbart material.
¡ Tematiska kapitel www.undersammahimmel.se
Om författarna:
Ola Björlin och Ulf Jämterud är båda gymnasielärare i religionskunskap.
De har på olika sätt arbetat med religionsämnets utveckling och båda
har varit verksamma som lärarutbildare.
tel. 08-587 642 10

info@sanomautbildning.se
www.sanomautbildning.se
THÉRÈSE HALVARSON BRIT TON & C ARINA HOLMQVIST LIDH
Det sker i mötet

– interreligiös dialog som metod
Ett tillfälle då ungdomar som positionerar sig religiöst både vill och får berätta om sin tro,
tradition och egna upplevelser är genom projektet Tillsammans för Sverige. Här får vi möta
en gymnasielärare och koordinators tankar om projektet. Vi får även stifta bekantskap
med olika metoder som arbetats fram och används i projektets skolverksamhet. Dessa me-
toder visar sig verksamma för elever att spegla sig själva i det de möter under en workshop.
Tillsammans för Sverige är ett interreligiöst projekt som Vidare berättar Sudhagar om egna erfarenheter av att
bland annat har som syfte att avlägsna missuppfattningar och elever från dharmiska traditioner inte alltid kan se de felak
fördomar mellan människor, åstadkomma en djupare förstå tigheter som finns i läromedlen eftersom det inte nödvän
else för “den andra” samt skapa fördjupad kunskap, debatt digtvis har den “teologiska bildningen” hemifrån. Där ligger
och nyansering kring religioner. fokus istället på den religiösa praktiken, enligt Sudhagar:
En del av projektet är ett antal skolprogram där ung “Men de dharmiska ungdomarna, både mina egna vänner
domar från olika religiösa traditioner besöker klasser, håller och de jag har undervisat som oftast är födda och uppväxta i
workshops och berättar om sina personliga erfarenheter. I Sverige, eller kom till Sverige när de var unga, kan oftast inte
dessa berättelser berörs sådant som de själva har mött på märka eller känna av faktafelen om deras egen religion. Det
grund av sin religiösa positionering såsom fördomar, rasism, kan bero på att de dharmiska religionernas teologiska kun
främlingsfientlighet och kulturkrockar. Men berättelserna skap oftast inte varit närvarande eller så viktig i hemmet utan
innehåller också andra erfarenheter då ungdomarna får till endast de dharmiska traditionerna och högtiderna.” Sudha
fälle att lyfta fram det som de tycker är fint och positivt med gar menar att elever med kristen och muslimsk positionering
att leva inom en religiös tradition och gemenskap. Under generellt har större teologisk skolning hemifrån och därmed
en workshop genomförs också olika övningar där eleverna i har lättare att identifiera eventuella felaktigheter i läroböck
klassen får möta sina egna fördomar. erna. Elever som positionerar sig inom dharmisk tradition
Sudhagar Raghupaty, som har en egen bakgrund som ger uttryck för att känna sig utanför religionskunskapsun
gymnasielärare, arbetar sedan 3,5 år tillbaka som undgdoms dervisningen då de inte känner igen det de läser i böckerna i
koordinator inom projektet på Fryshuset i Stockholm. För relation till den egna religiösa praktiken.
10 år sedan startade han, tillsammans med en kristen vän, en Sudhagar betonar att det som är specifikt för en
förening för ungdomar som har sin bakgrund i de dharmiska workshop inom ramen för Tillsammans för Sverige är att
indiska religionerna såsom hinduism,buddhism, sikhism, ungdomarna som håller i workshopen berättar om sina
jainism men också zoroastrism. Detta var en ingång för Sud religiösa bakgrunder utifrån egna livserfarenheter, tolkningar
hagar till det nuvarande uppdraget inom projektet. Sudgahar och åsikter. Sudhagar menar att detta är ett perspektiv som
hänvisar också tillbaka till sin egen erfarenhet som lärare i ofta saknas i undervisningen. Han förklarar vidare att de
en mångkulturell skola. Den fick honom att inse att elever personliga berättelserna ger eleverna möjlighet att se både sin
med religiös positionering ofta hade mer och annorlunda egen och andras religion utövas på ett annat sätt än det som
kunskaper än sina lärare. Sudhagar riktar även kritik mot beskrivs i läroboken. Det kan även ge elever med religiös
läromedel då han menar att de ofta framställer en föråldrad positionering en ny bild av sin egen tradition. Sudhagar säger
och onyanserad bild av religiösa traditioner. Störst luckor ser att ungdomarna som håller i workshopen själva saknade den
han i beskrivningen av de dharmiska religionerna. Dessa bär här typen av besök under sin egen skolgång. En förtjänst i
fortfarande tydliga spår av ett postkolonialt perspektiv med projektet är att ungdomarna som medverkar får representera
orientalistiska och exotiserande inslag, säger Sudhagar och sig själva. Det kan i sin tur leda till att elever i klassen med
drar paralleller till hur islam har framställts i svenska lärome religiös positionering blir bekräftade i sin egen identitet.
del fram till 2000-talet. Sedan den skeva bilden har upp Detta synliggörs i en högstadielevs reflektioner efter en work
märksammats i forskning (t ex Härenstam 1993, Otterbeck shop: “Det fanns absolut likheter med deras berättelser och
2006 ) har framställningarna om islam dock modifierats, mitt liv, men det jag tänkte på mest var att dessa personer
vilket är något som Sudhagar menar inte har skett på samma vågar verkligen stå upp för sin religion, vilket inte jag alltid
sätt när det gäller de dharmiska traditionerna. gör! Om jag träffar nya människor så säger inte jag direkt att
jag är kristen, på grund av att jag vill inte ha fördomar på upplevs kränkande eller riskerar att leda till konflikt.
mig. Vilket leder till att jag oftast inte säger det rätt ut, det Ett exempel på en sådan konkret övning som används i
är i så fall om man pratar om det och man får frågan, då kan samband med workshopen är en dialogmetod som kal�
jag säga att jag är kristen, men jag hade aldrig sagt: Hej jag las KLICK. Utifrån den ska eleverna, efter att ha tagit del
heter Robin och jag är kristen utan jag hade istället sagt: Hej av ungdomarnas berättelser, reflektera utifrån Kunskap,
jag heter Robin och jag är uppvuxen i en kristen familj, om Likheter, Intressant, Chans och Komplicera/Komplex.
dom hade frågat mig då.1” Elevcitat från en högstadieklass visar hur eleverna med hjälp
Metoderna som används i projektet har arbetats fram av KLICK-metoden har fått hjälp att reflektera. Den första
tillsammans med unga ledare med olika religiösa och icke- punkten för reflektion (och första bokstaven i KLICK) berör
religiösa bakgrunder. De har skrivit dagbok och tillsammans Kunskap, dvs om deltagarna lärde sig något nytt. En elev
reflekterat runt tillfällen “när man upplever att den egna beskriver både hur hen fick en större förståelse för religiös
religionen/livsåskådningen skaver mot samhällets värderingar praktik och levd religion samt förståelse för religionens inre
eller när andra människors värderingar skaver mot de egna” variation: “Kunskapen jag har fått av dessa berättelser är att
(Kjellsdotter Rydinger & Al Tawalbeh 2014, s 21). Utifrån religionerna inte alltid är en ”tro” utan också en livsstil, att
dessa exempel har metoder för workshopen utvecklats. Man inte just gud är det viktigaste utan just handlingarna som
har även inom projektet, med hjälp av den brittiska organisa ex. den judiska tjejen berättade, att tron inte var viktigast för
tionen 3FF (http://www.3ff.org.uk/ ), arbetat fram metoder henne utan just handlingarna. Det tyckte jag var intressant
för att stärka ungdomar att berätta sin egen livsberättelse, då jag själv inte har tänkt på religionen utifrån den vinkeln.
och genom detta få hjälp att bearbeta sina religiösa erfaren Något jag också tyckte att jag fick bättre uppfattning om är
heter och de eventuella fördomar som de själva och andra att religionen är olika från person till person men att man
har blivit utsatta för. även kan blanda olika religioner och tro lite från varje som
Ett begrepp som används är transversalitet vilket handlar en av dom andra personerna berättade om.”
om gränsöverskridande och att överbrygga skillnader och Nästa reflektionspunkt berör Likheter, det vill säga om
konfliktfyllda positioner i en grupp. Målet med transversala det var något i berättelserna som eleven kände igen. En elev
dialoger är att inte bara försvara sin egen position utan att lyfter fram hur hen känner igen sig i representantens förhål
även försöka sätta sig in i andras berättarpositioner. Sudha lande till bibeln och hur detta väcker frågor kring den egna
gar förklarar att workshopen kan vara ett bra exempel på religiösa identiteten: “En av tjejerna som berättade om sin
när transversala dialoger fungerar då “en ungdom med en historia hette Yasmin och hon var kristen precis som jag. Jag
livsåskådning kanske finner vissa saker mer gemensamt med har tänkt lite på det som Yasmin pratade om när hon sa att
en ungdom från en annan livsåskådning än med en från hon var kristen men inte tror på allt som står i bibeln. Jag är
samma bakgrund och livsåskådning som en själv.” I boken ganska lik Yasmin i det. Jag tror på gud men jag tycker inte
Tro, hopp och fördom (2014), som givits ut inom ramen för att allt som bibeln säger stämmer. Om vi låtsas att jag säger
projektet, ges bland annat förslag på konkreta övningar som att jag är kristen men jag tror varken på gud eller de som står
uppmuntrar till transversalitet och normkritik. Här finns i bibeln, är jag kristen då? Var går gränsen till kristen? Jag vill
också övningar runt identitet, intersektionaliet och konsten inte gå runt och säga till folk om de är kristna eller inte. Det
att vända en dåligt formulerad fråga till en fråga som inte är inte första gången jag får tanken men jag har tänkt på det
extra det senaste. Jag har inte mycket till och tillägga bara att
1 Samtliga elevcitat i artiken är hämtade dels från utvärderingar genomförda dessa tankar vaknat till liv igen:)”
av projektet, dels från relflektionsuppgifter från klasser som deltagit i work Den tredje bokstaven i KLICK står för Intresse och här
shopen. Eventuella elevnamn är fingerade.
får eleverna lyfta fram det de tyckte var mest intressant, vad de menade och sedan tänka igenom det igen för att se det i
som väckte nyfikenhet samt vad de skulle vilja veta mer om. en annan vinkel.” Detta citat belyser också frågan om vikten
En elev hänvisar i sin reflektion till en övning från worksho av efterarbete i samband med workshop eller studiebesök (se
pen som hjälpte till att få syn på de egna och klasskamraters Halvarson Britton 2014).
fördomar: “En mycket intressant grej vi gjorde var det om Den här artikeln har haft som syfte att presentera
fördomar. Vi alla fick tre lappar där vi bara genom att se på projektet Tillsammans för Sverige genom att låta såväl en
en person skulle skriva vad vi tänkte om henne. Ett tydligare lärrarröst och en koordinators röst som röster från elever som
exempel går ju inte att få, hur 10 av 35 elever skrev att hon deltagit i projektet höras. Yasmin, som bidrar med nästa text
var från Indien. Utan att veta och utan att det var sant tror får vara ett exempel på en röst från de ungdomar som leder
folk det. Det säger ju mycket om att dagens samhälle har workshopen och som representerar sin egen livstolkning. Alla
väldigt lätt att döma personer: ’’ Den tror på gud’‘, ’‘Hon är dessa röster lyfter fram många positiva aspekter av projektet.
invandrare’‘, ’‘Han har dåligt jobb’’ osv.” I elevernas reflektio Sannolikt kan även dessa möten problematiseras och rymma
ner finns flera exempel på frågor som väckts under besöket, t didaktiska utmaningar i relation till religionskunskapsunder
ex “Varför ska man kritiseras för sin religion? Behöver man visning, representationer och möten/studiebesök, vilket dis
tillhöra en gemenskap för att vara lycklig? Varför ska man kuteras i den inledande redaktörstexten. Forskning bedrivs
trycka ner någon för det som är viktigt för den personen? också i samband med projektet där Lenita Törnings studie
Bokstaven C i KLICK står för Chans och här får elev kring interreligiöst ungdomsengagemang är ett exempel.
erna reflektera över vad som skulle ha hänt om de inte tog Hon är doktorand vid Birkbeck University i London och har
chansen att delta i workshopen. Vidare uppmuntras eleverna följt projektet i två år. Inga resultat är dock i skrivande stund
att fundera över vad som kan hindra oss från att utmana oss klara att presentera.
själva i mötet med det nya. En elev förklarar att workshopen THÉRÈSE HALVARSON BRIT TON
hjälpte till att synliggöra de egna fördomarna: “Om jag inte & C ARINA HOLMQVIST LIDH
tog chansen att gå och lyssna på Tillsammans för Sverige
hade jag antagligen fortfarande haft lika starka förutfattade
meningar. Jag tror fortfarande att jag har många förutfattade
meningar kring olika saker inom olika religioner, men dom
är omedvetna och jag skulle gärna tagit en liknande chans
igen för att få motarbeta dessa förutfattade meningar.”
Slutligen står den sista bokstaven i KLICK för Kompli-
cera/Komplex och här vill man att eleverna ska fundera över
om det var något i berättelserna som fick dem att tänka i
nya banor, om fördomar utmanades och om det var något
som gjorde att förståelsen för någon annan eller för sig själv
blev mer komplex. En elev visar hur bilden av religion som
något stereotypt har utmanats: “Jag känner inte att mötet
har gjort min förståelse mer komplicerad, då mycket av det
de sa kändes naturligt. Däremot har den blivit aningen mer
komplex, men på ett bra sätt, då jag fått en mer nyanserad
och mindre stel bild av religion och att interreligiös verksam
het faktiskt fungerar.” KLICK-metoden förefaller, i alla fall
för somliga elever, vara en användbar metod som hjälper
dem att ta med upplevelsen av mötet in i den egna vardagen
och att då relatera till sin egen livssituation och livstolkning.
Ett avslutande elevcitat får exemplifiera: “Det var intres För mer information om projektet se hemsidan
sant att gå på den här föreläsningen, men utan denna läxan http://tillsammansforsverige.fryshuset.se
skulle det inte varit samma sak. Föreläsningen tillsammans
med läxan gör att man måste tänka igenom vad de sa, vad
REFERENSER:
Halvarson Britton, Thérèse (2014). Studiebesök Härenstam, Kjell (1993). Skolboks-islam: analys Otterbeck, Jonas (2006). ”Vad kan man egent-
i religionskunskapsundervisningen [Elektro- av bilden av islam i läroböcker i religions- ligen begära? – Läromedelstexter om islam.”
nisk resurs] : elevers tal om islam före, under kunskap. Diss. Göteborg : Univ. I: Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt,
och efter ett moskébesök. Licentiatavhand Kjellsdotter Rydinger, Maria & Al Tawalbeh, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas
ling Karlstad : Karlstads universitet, 2014. Othman (2014). Tro, hopp och fördom: (red.) (2006). Religion, skole og kulturel
Karlstad. religion som resurs i mötet med den andra. integration i Danmark og Sverige. Køben
Stockholm: Proprius havn: Museum Tusculanums Forlag/
Københavns universitet
YASMINE MOSLIH LAUNING
Att representera endast sig själv

I projektet Tillsammans för Sverige lägger man vikt vid att plocka ner religionen till individ-
nivå och låta varje person endast representera sig själv. Yasmine Moslih Launing är en av
de unga vuxna som möter elever och som med hjälp av olika metoder vill få dem att förstå
att vi alla är unika, både lika och olika, med våra sammansatta identiteter.
Jag som individ är delad, gjord av olika ingredienser som ligger ansvaret hos den tillfrågade. Den tillfrågade får säga
gör att jag är som jag är. Detta tror jag att alla är. Men på ifrån att denne inte är okej med frågan eller påståendet som
mig syns det. Jag har lockigt hår och är ständigt solbränd. ställts genom att säga: AJ, varpå den som sade det får chans
Min pappa är från Marocko. Detta är inte det enda som att be om ursäkt: OJ och omformulera sig. Oftast är frågorna
är ”annorlunda” med mig. Min mamma är nämligen från välmenande men eftersom bara jag vet vad jag tycker och
Norge. Därför blev jag frukten av en religionsdialog. En tänker måste ju ansvaret ligga på mig att tillrättavisa miss
muslim och en kristen, från två helt olika kulturella kon förstånd. Det är ju bara jag som har exakt de ingredienserna
texter med olika tradition och religion möttes och skulle som jag har i min smoothie och därför bara jag som kan för
uppfostra ett barn tillsammans. Därför väljer jag att beskriva klara vad jag tänker. Sedan är det viktigt att som frågeställare
mig själv som en smoothie när jag talar med barn och unga, tänka på om frågan verkligen är nyfiken, eller om den ställs
där olika frukter tillsammans gör en dryck. Men talar jag för att sätta dit den man frågar. Nyfikna frågor är nästan
med vuxna kanske jag drar till med en drink. Jag känner mig alltid okej, gällande både min religion och vad som gör mig
ofta som en smoothie med lite annan färg än de andra och speciell. För hur många halvmarockanska, halvnorska kristna
ofta får jag förklara innehållet. agnostiker som talar fem språk och har bott utomlands på en
I Tillsammans För Sveriges verksamhet är vi duktiga på massa ställen finns det egentligen?
att ta ner religion och identitet till individnivå. Det är viktigt Att kunna möta unga och vuxna genom projektet Till
att förmedla att en människa bara kan stå till svars och stå sammans För Sverige gör att jag får en chans att visa att jag
för sin egen åsikt. Jag som kallar mig kristen agnostiker får är precis likadan som de är, och att jag bara är precis lika olik
ofta höra saker som radikala baptister i USA gör, eller får dem som de är varandra. Jag brukar tala om att alla har sin
frågor om jag håller med katolicismens tankar om preventiv egen penna, helt olik den andras. Om jag genom att möta
medel. Det gör det väldigt svårt eftersom att jag växte upp i människor och deras fördomar kan få dem att förstå att vi
ett protestantiskt land med min egen bild av vem Gud är och alla är unika, att ingen är lik den andra, trots att vi kan bo på
vad denne gör. Man bör ha med sig att jag bara står för mig samma gata, i samma land och tro på samma sak – då har jag
själv. Men ansvar ligger även på mig att tala om när någon lyckats och det är dit jag vill komma.
gått för långt. Min favoritmetod för detta är AJ och OJ. Där YASMINE MOSLIH LAUNING
FÖRFAT TARE: DAVID THURFJELL
TITEL: DET GUDLÖSA FOLKET : DE POSTKRISTNA SVENSKARNA OCH RELIGIONEN
FÖRL AG: MOLIN SORGENFREI FÖRL AG
Det gudlösa folket
Vad kännetecknar utvecklingen av förhållning samhälleliga förvecklingar är uppenbart. Som dolda) normer. Thurfjells försök att analysera
sättet till religioner i det svenska samhället? samhällsfenomen tilldrar sig religionerna ett de värderingar och hållningar som känneteck
Vad innebär det att säga att Sverige är ett allt större intresse. Däremot minskar religionen nar gruppen sammanfattar han med begreppet
av världens mest sekulariserade länder? Hur ska i bemärkelsen en levande praktiserad livssyn. ”den ödmjuke domaren”. Från ett kristet arv
man förstå att det för närvarande verkar vara Men den problematisering som Thurfjell har ”vi” ärvt en känsla av ödmjukhet och
så att religionens roll i människornas liv både gör här är att han skiljer mellan två typer av utvaldhet där vår plats i tillvaron har en sär
minskar och ökar? religionsdefinitioner där den gängse i den skild mening. Men vi har också en överlägsen
Det svenska samhället är kulturellt och grupp som författaren intresserar sig för är en berättelse om världen och verkligheten. Denna
religiöst pluralistiskt, åtminstone är det så som snäv definition: det handlar om mina ”inre” kristna avlagring märks i att vi ser den svenska
vi vanligtvis beskriver det. Mångfalden av tro trosföreställningar och mitt engagemang för demokratiska samhällsmodellen som överlägsen
och livssyner har ökat i takt med 1900-talets att aktivera mig i det religiösa sammanhanget, alla andras. Dagens svenska ”mission” handlar
demokratisering och i och med de senare regelbundet delta i gudstjänster osv. En vid om att sprida vår egen syn på människovärde,
decenniernas, relativt sett, stora immigration. definition handlar mindre om den personliga demokrati och rättvisa till resten av världen
Från myndigheter och politiskt ledande håll trosövertygelsen och mera om den kultur och (det omtalade ”världssamvetet”). De som är
uppmanas det svenska folket att vara tolerant de värden, traditioner, högtider och livsriter uttalat kristna i det svenska samhället ses på
och öppet i förhållande till trosuppfattningar som jag bejakar. Med hjälp av den senare defi med viss överseende skepsis.
och livsstilar som inte är majoritetssamhällets. nitionen blir det mera intressant att fråga sig
Samtidigt finns ett allt tydligare uttalat ideal hur mycket den postkristna sekulära hållningen KRISTEN KLUVENHET
som ofta benämns ”normkritiskt”; att avslöja trots allt innehåller av kristna ”avlagringar”. De som praktiserar sin kristendom dras, även
och frilägga de underliggande värderingarna i de, med känslor av att bryta mot den rationa
detta majoritetssamhälle, det vill säga, värde PÅ JAKT EFTER EN POSTKRISTEN listiska postkristna normen. En kristen känner
ringar som omhuldas av ”den vanliga svensken” HABITUS sig betraktad utifrån och påklistrad egenskaper
(vilka som omfattas av beteckningen kan vara Thurfjells bok blir extra intressant eftersom han som att vara harmlös på något sätt, lite dum
något oklart). När David Thurfjell skriver inte nöjer sig med att referera livsåskådnings och ointelligent och dessutom distanslös i sin
boken ”Det gudlösa folket. De postkristna statistik eller beskriva olika sekulariseringshy tro på en viss sanning om livet. Så här säger
svenskarna och religionen” (Molin&Sorgenfrei poteser (det har gjorts åtskilliga försök att hitta en präst i Svenska kyrkan som intervjuas av
AKADEMISKA) så måste det ses som ett för orsaker till folkets ”gudlöshet”!) utan går vidare författaren: ”Jag har alltid varit livrädd för att
sök att fånga in den livssyn, de grundläggande med en personlig och kreativ ansats att söka placeras i det kristna facket. För mig har det
värderingar och det förhållningssätt till de sig bortom det empiriska stoffet till alternativa alltid varit omedelbart kopplat till att vara den
religiösa frågorna som just denna (vagt avgrän berättelser och analyser. Han anger tre källom jag inte ville vara”.
sade) grupp bär på. I den meningen är boken råden till sina undersökningar: kristendomen Även om andra religioner än kristendomen
ett försök att vara ”normkritisk” – ingalunda och kristenhetens utveckling i Sverige, den inte varit i fokus i boken så berör författaren
i betydelsen ”avståndstagande” – i det att den sekulära religionskritikens historiska och i några intressanta kapitel hur opinionsbild
försöker frilägga och analysera vad det är för nutida utformning och det som författaren valt ningen kring islam bidragit till ”annangöran
grundvärderingar och livsåskådningsingredien att kalla ”esoterismens” former och historiska det” av religion i allmänhet och hur bilden av
ser som kännetecknar denna ”majoritetssven gestaltningar. Det senare begreppet kan ses som buddhismen skapat välvilja mot en viss typ
ska” livshållning. När författaren kallar denna ett samlingsbegrepp för det som vi kanske van av spiritualitet, en typ av öppenhet som inte
grupp för ”de postkristna sekulära svenskarna” ligtvis har talat om som nyandlighet, ockultism ses som stridande mot bilden av en upplyst
tar han fasta på grundsynen att man lämnat eller New Age. medborgare i det postkristna och sekulariserade
traditionell kristen tro och inte längre kallar sig Sverige.
”kristen”, samtidigt som de allra flesta ( 66%!) För alla som undervisar om religioner
DEN ÖDMJUKE DOMAREN
av svenskarna är medlemmar i Svenska kyrkan. och andra livsåskådningar i Sverige idag – och
När den postkristna sekulära majoriteten
”Belonging but not believing”, som det brukar andra med intresse för ämnet – är den här
svenskar utsätts för en ”normkritisk” gransk
heta. boken full av spännande uppslag, givande pro
ning så gäller det att så att säga komma under
ytan på de värderingar och förhållningssätt som blematiseringar och insiktsfulla kommentarer
OLIKA RELIGIONSDEFINITIONER utmärker gruppen. Författaren uttrycker det så om det samtida svenska samhällets livsåskåd
Religionens roll både ökar och minskar; hur här: ”Kultur är aldrig så fast rotad som när dess ningslandskap.
hänger detta samman? Att det ökande intresset normer tas för absolut självklara.” När denna OLA BJÖRLIN
för religion hänger samman med att religio samhällsmajoritet kritiserar ”den andre” så
nernas betydelse för att analysera samtidens sker det också förstås utifrån (mer eller mindre
ROMER UNDER FÖRINTELSEN
FÖR ÅK 9 & GYMNASIET
Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades

under Förintelsen. Men detta stora folkmord är till stora delar
fortfarande okänt. I det bildbaserade klassrumsmaterialet finns
en lärarhandledning, biografier och förslag på bild- och
diskussionsövningar.
KOMMUNISTISKA REGIMERS
BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN
Materialet tar upp de brott mot mänskligheten som regimerna i

Sovjet, Kina och Kambodja har gjort sig skyldiga till i historien.
Det pedagogiska materialet finns för flera fördjupningsnivåer
och är anpassat till olika lärstilar.
MÄNNISKORÄTTSKÄMPAR
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som

kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klass-
rumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och och ger
träning i källkritik. Genom att möta pristagarna i filmade
intervjuer får eleverna lära sig om situationen i landet de
kämpar i, vad deras drivkraft är och vad de åstadkommit.
FOTO: MARTIN STENMARK, BUNDESARCHIV & DAVID KING COLLECTION
E-post: Webbplats: Tel:

info@levandehistoria.se www.levandehistoria.se 08-723 87 68
En människa, tusen världar.
Nyhet! En människa, tusen världar är ett helt nyskrivet
läromedel i religionskunskap för högskoleförberedande
program. Ett läromedel som lyfter diskussionen,
livsfrågorna och samtiden. Som pekar på mångfalden,
ökar förståelsen och fördjupar kunskaperna. Ett
modernt läromedel, förankrat i omvärlden och nutiden.
Människan är en enda, men världarna är tusen.
Med En människa, tusen världar får du ett gediget

och genomarbetat material som du kan luta dig mot i
undervisningen.
De Waal har kunnat visa att dessa apor precis

som vi människor uppvisar en rättvisekänsla,
en god konfliktlösningsförmåga, medkänsla
och altruistiska beteenden. Det händer till
exempel att en schimpans som har förlorat
ett slagsmål blir tröstad av andra schimpanser
som lägger armen om den. De Waals forskning
har lett honom till teorin att moralen under
evolutionen har utvecklats från gruppegoism
till reciprocitet. Han menar att vi föds med en
moralkänsla, och att vi därför inte behöver
religioners och andra livsåskådningars etik för
att veta hur vi ska välja i etiska valsituationer.
En andra teori står den australiska moral

filosofen och professorn Peter Singer (1946–)
för. Han hävdar att vi människor till skillnad Bonoboer uppvisar medkänsla
från andra däggdjur har ett unikt förnuft. Med och altruistiska beteenden.
hjälp av det kan vi ställa upp etiska regler
Kan man lära sig etik och moral? och principer som gäller i alla sammanhang. Med dessa regler kan vi
komma fram till hur vi bör välja i etiska valsituationer. Detta unika
förnuft har gett oss överlevnadsfördelar enligt Singer och det är därför
vi har det.
Kanske har du någon gång frågat dig själv varför vi överhuvudtaget
har en moral. Föds vi med en stark moral eller är det något vi måste
En tredje teori står neurokirurgin för. Hjärnforskning visar att hjär
lära oss från vår omgivning? Här finns det en rad olika tankar vilka
nans belöningssystem reagerar när vi utför medmänskliga handlingar.
du kan läsa om i detta avsnitt.
Vi gör alltså saker för andra människor helt enkelt för att vi mår bra
av det. En tänkbar förklaring till att hjärnan belönar oss när vi gör gott
är att vi gör det vi har fått lära oss är det vi bör göra. I så fall är mora
En religiös person kanske säger att vi har en moral för att Gud har len inte medfödd utan baserad på normer som förs vidare från gene
gett oss den och att vi belönas när vi gör det goda och bestraffas när ration till generation. Detta är sociologens förklaring. Hen förklarar
vi gör det onda, både här i livet och efter döden. Här är det en fråga skillnader mellan individer, grupper och samhällen med utgångspunkt
om tro. Det finns också en rad vetenskapliga teorier om varför vi har i sociala förhållanden.
en moral. En sådan presenterar den nederländske forskaren Frans
de Waal (1948–) som genomför undersökningar på schimpanser och Oavsett orsaken till att vi har en moral är det viktigt att poängtera
bonoboer. Han har valt att studera just dessa aparter för att de till att den utan tvekan är möjlig att påverka. De två huvudfaktorer som
98,5 % har samma genuppsättning som vi människor. inverkar på vår moral är vår ålder och vår omgivning.
54 ETIK OCH MORAL ETIK OCH MORAL 55
Paketerbjudande!
Köp 25 elevböcker och få lärarmaterialet på köpet och 15 % rabatt.
Beställ ditt gratis

cirkulationsexemplar!
En människa, tusen världar finns både som tryckt och interaktiv bok.
Kontakta Gleerups kundservice, info@gleerups.se, 040-20 98 10, för
beställning av ett kostnadsfritt cirkulationsexemplar eller läromedelsutvecklare
Mattias Lygård, mattias.lygard@gleerups.se, 040-20 98 23, om du vill veta mer.
Digitala läromedel provar du enkelt på gleerups.se I SAMARBETE MED DIG

Religion & Livsfrågor PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Religion & Livsfrågor PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Religion & Livsfrågor PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP

» Att tala trovärdigt om religion i klassrummet

2 Tankar från styrelsen Christina Osbeck

Yasmine Moslih Launing

Religion & Livsfrågor Föreningen lärare Ledamöter Årsbok

Att tala trovärdigt

Klar och tydlig

Mediepedagogisk lärarhandledning Författare: Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter,Veronica Wirström

Natur & Kultur, tel 08-453 86 00, www.nok.se, info@nok.se

Jobba med: Religion PRIO Religion för högstadiet är ett

En helt nyskriven religionsbok för gymnasieskolan

tel. 08-587 642 10

Det sker i mötet

Att representera endast sig själv

Det gudlösa folket

Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades

Materialet tar upp de brott mot mänskligheten som regimerna i

Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som

FOTO: MARTIN STENMARK, BUNDESARCHIV & DAVID KING COLLECTION

E-post: Webbplats: Tel:

Med En människa, tusen världar får du ett gediget

De Waal har kunnat visa att dessa apor precis

En andra teori står den australiska moral­

54 ETIK OCH MORAL ETIK OCH MORAL 55

Beställ ditt gratis

You might also like

En andra teori står den australiska moral