Rapport Med ny energi

Om behovet av att stlla om Vrldsbankens energipolitik fr en framgngsrik fattigdomsbekmpning

Innehll

Frord Inledning Energifattigdomen Investeringsbehovet Vrldsbankens energiportflj Mer frnybar energi... ... men nnu mer a fossil Vem gynnas? Vrldsbankens energipolicy En ny energistrategi Fattigdomsbekmpning som bieffekt eller ml? Utvinning fr utveckling? Vrldsbankens roll i en grn energirevolution Rekommendationer till svenska beslutsfattare Fotnoter Referenser

1 2 4 6 7 8 10 12 14 16 17 20 22 24 25 26

Stockholm 2011 Text: Gran Eklf Projektsamordning och textgranskning: Gran Ek, Sara Svensson, Naturskyddsfreningen Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsfreningen Omslagsfoto: Istockphoto ISBN: 978-91-558-0053-6 Producerad med ekonomiskt std frn Sida. Sida har ej medverkat i utformningen av publikationen och tar ej stllning till de sikter som framfrs.

Frord

Mer n var femte mnniska p jorden saknar fortfarande tillgng till elektricitet.1 2,7 miljarder mnniskor mer n halva befolkningen i utvecklingslnderna mste fortfarande frlita sig p ved, jordbruksavfall, kodynga och andra lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat.2 Det r bde ineffektivt och hlsofarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn. En kad tillgng till energi r ett mste fr att vrldens fattiga ska kunna f sin rttmtiga del av utveckling och vlstnd. En trygg och sker energifrsrjning ger fler och bttre inkomstmjligheter, och frutsttningar fr en hgre produktivitet. Energifrsrjningen har ven avgrande betydelse fr hlsa, utbildning och jmstlldhet. En analys av Vrldsbankens investeringar i fossil respektive frnybar energi visar att valet av energikllor och energibrare spelar en stor roll fr i vilken mn produktionen bidrar till att gra mera energi tillgnglig fr fattiga mnniskor. Samt att den enskilt viktigaste faktorn fr att ge flera mnniskor tillgng till elektricitet r att det finns ett lngsiktigt tagande frn regeringar och myndigheter om att elektrifieringen r en prioriterad utvecklingsfrga. Srskilt viktigt r det att stdja staten som den centrala aktren fr att planera och frankra en elektrifiering genom ppna processer och med brett folkligt deltagande.3 Siffror frn Bank Information Center (BIC)4 visar att Vrldsbankens ln till fossila projekt kat med 400 procent mellan 2006 och 2010 (frn 1.5 miljarder till 6.6 miljarder USD) och att 2010 var ett rekordr vad gller utlning till kolkraftprojekt som uppgick till hela 4.4 miljarder USD. Sverige har ett omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Vrldsbanken och betraktar institutionen som en ledare i den globala kampen mot fattigdomen. Sveriges positiva syn p Vrldsbanken tog sig bl.a uttryck i det strsta svenska bidraget ngonsin i den senaste pfyllnaden av bankens fond fr utlning till de fattigaste lnderna, IDA, under 2010. Sverige har tagit sig att bidra med 7,4 miljarder kronor fr kommande tresperiod, vilket gr Sverige till det nionde strsta givarlandet . Naturskyddsfreningen granskar i denna rapport vilket

genomslag utvecklingen av Vrldsbankens energipolicies och -riktlinjer har haft p investeringarna under det senaste rtiondet. Den vergripande slutsatsen r att den finansiering som gr till fossila energislag, och som fortfarande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte alls bidrar till frverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa fattigdomen. Bankens kommande energistrategi mste istllet prioritera investeringar som bidrar till att fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi, och fokusera p kostnadseffektiva och miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala effekter. Naturskyddsfreningen anser att Vrldsbanken i sin nya energistrategi mste lgga fast principer och prioriteringar som mycket tydligare n tidigare kombinerar de vergripande utvecklingsmlen med en glasklar inriktning p fattigdomsbekmpning med hjlp av investeringar i fattiga mnniskors tillgng till energi frn hllbara energikllor. Strategin mste bygga p att maximera de effekter som just Vrldsbanken kan uppn, p ett stt som kompletterar investeringar och initiativ frn andra institutioner, av stater och i de privata och ideella sektorerna. Detta kan Banken bl.a bidra till genom att stlla sig i spetsen fr En grn energirevolutionsom med hjlp av en global fond fr feed-in tariffer inriktar sig direkt p att ka fattiga mnniskors tillgng p frnybar energi frn sol, vind och effektivare anvndning av biobrnslen utifrn ett frslag frn UN-DESA som Naturskyddsfreningen helhjrtat stder, denna id beskrivs utfrligt p sida 22. Att Sverige fr nrvarande innehar den nordisk/baltiska stolen i Vrldsbankens styrelse ger oss srskilt goda frutsttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att de rekommendationer som terfinns p sida 24 kommer att beaktas i policydiskussionerna i den nordisk/baltiska valkresten!

Svante Axelsson, Generalsekreterare, Svenska Naturskyddsfreningen

M ed ny energi

Inledning

Vrt uppdrag r att bekmpa fattigdomen, med passion och professionalism fr bestende resultat, och att hjlpa mnniskor hjlpa sig sjlva och sin milj... Om oss p Vrldsbankens hemsida5 Vrldsbanken r vrldens enskilt strsta frmedlare av utvecklingsbistnd. Att bekmpa fattigdomen str i centrum fr Vrldsbankens uppdrag. Banken anvnder, enligt egen utsago, FN:s Millennieml fr utveckling6 som ml och mttstock fr att mta sina resultat.7 En frutsttning fr att miljarder mnniskor ska kunna ta sig ur fattigdomen r att de fr tillgng till ndamlsenliga och trygga energitjnster som de har rd med. Men inte minst beroende av klimatkrisen str Vrldsbanken nu ven infr utmaningen att skerstlla att deras insatser fr att ka fattiga mnniskors tillgng till energi i strsta mjliga mn bygger p energikllor med en minimal klimat- och miljpverkan. Den globala energianvndningen uppskattas komma att ka med 45 procent mellan 2006 och 2030. Industrilnderna inom OECD vntas svara fr bara 13 procent av den kningen, medan 87 procent antas ga rum i fattigare lnder. Enligt samma scenario kommer de fattigare lnderna, utanfr OECD, att svara fr 97 procent av de kade koldioxidutslppen.8 FN:s klimatkonvention erknner tydligt utvecklingslndernas rtt att ka sina utslpp om det r ndvndigt fr att tillgodose deras utvecklingsbehov.9 Men att tillhandahlla elektricitet fr att tillgodose de grundlggande behoven hos alla mnniskor som idag saknar tillgng till el skulle nd bara ka vrldens elfrbrukning med 2 procent, medan de globala koldioxidutslppen skulle ka med en enda procentenhet.10 Det r likvl angelget att utvecklingslnderna i strsta mjliga mn kan tillgodose sina energibehov frn kllor som orsakar minsta mjliga utslpp och andra miljskador.

Vrldsbanksgruppen (se Faktaruta 1) spelar en stor och vxande roll som finansir av investeringar utvecklingslndernas energiproduktion och frsrjning. Frn att ha investerat i storleksordningen 2 miljarder USD om ret i brjan av 2000-talet har nivn de senaste ren stigit till ca 8 miljarder ren 2008-2009, och hela 13 miljarder 2010. Men resultaten av investeringarna r otillfredsstllande, ur ett fattigdomsperspektiv svl som fr miljn. Trots att banken under mer n ett rtionde lovat kade satsningar p ren och frnybar energi och att tillhandahlla energitjnster till fattiga mnniskor s grs merparten av investeringarna fortfarande i fossila energikllor, och med kommersiella och betalningsstarka kunder som frmsta mlgrupp. 2009 inledde Vrldsbanken en revidering av strategin fr sina insatser inom energisektorn, och en ny energistrategi kommer att presenteras under 2011. versynen innebr en viktig mjlighet fr banken att styra om sina investeringar till frnybar energi med en tydlig inriktning p att tillgodose fattiga mnniskors behov.
Solpanel p taket till Kyainya frskola i Kenya. Foto: Solaraid

M ed ny energi

Denna rapport granskar vilket genomslag utvecklingen av Vrldsbankens energirelaterade policies och riktlinjer har haft p investeringarna under det senaste rtiondet. Den vergripande slutsatsen r att den finansieringen som gr till fossila energislag, och som fortfarande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte alls bidrar till frverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa fattigdomen. Den nya strategin mste istllet prioritera investeringar som bidrar till att fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi, och fokusera p kostnadseffektiva och miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala effekter.
Barn p en skola i Malawi hlsar koordinatorn fr ett solenergiprojekt vlkommen. Projektet har bidragit till att skolan fr frsta gngen har tillgng till elektriskt ljus. Med det extra ljuset de fr p kvllarna frbttras utbildningsmjligheterna. Foto: Solaraid.

Faktaruta 1: Vrldsbanksgruppen
Vrldsbanken bildades, liksom Internationella Valutafonden (IMF), som resultat av frhandlingar i Bretton Woods i USA 1944. Syftet var att de nya institutionerna skulle bidra till ekonomisk stabilitet och teruppbyggnad efter andra vrldskrigets slut. Vrldsbanken r idag egentligen samlingsnamnet fr tv institutioner: The International Bank for Reconstruction and Development, IBRD, som ger ln p marknadsvillkor till medel- och lginkomstlnder, och The International Development Association, IDA, som ger ln till lginkomstlnder p mjuka eller koncessionella villkor.

I Vrldsbanksgruppen ingr ven den alltmer betydande International Finance Corporation, IFC, som finansierar privata fretags investeringar i utvecklingslnder. IBRD, IDA och IFC leds av en gemensam styrelse. De nordiska och baltiska lnderna delar p en styrelsepost, som fr nrvarande (feb 2011) innehas av svenska Anna Brandt. De mindre medlemmarna i gruppen r Multilateral Investment Guarantee Agency, MIGA , som tillhandahller riskfrskringar, och tvistlsningsmekanismen International Center for Settlement of Investment Disputes.

M ed ny energi

Energifattigdomen

Mellan ren 1800 och 2000 trettiodubblades energifrbrukningen i vrlden. Under samma period kade den samlade BNP fr alla vrldens lnder hundrafalt. Men trots all denna tillvxt lever fortfarande halva befolkningen i utvecklingslnderna 2,5 miljarder mnniskor under den globala fattigdomsgrnsen p 2 dollar per person och dag.11 Tillgngen till energi r lika ojmlikt frdelad: en genomsnittlig svensk frbrukar mer energi n 30 personer i Bangladesh, eller 12 personer i Tanzania.12 Fr elfrbrukningen r det nnu vrre: en svensk motsvarar dr ver 100 innevnare i Bangladesh, och nstan 200 tanzanier. 1,4 miljarder mnniskor - mer n var femte mnniska p jorden - saknar fortfarande tillgng till elektricitet.14

I Afrika sder om Sahara har bara 30 procent av hushllen tillgng till elektricitet. Fr Sydasien r andelen 60-65 procent. Vrldsbanken konstaterar att om den nuvarande trenden bestr s kommer hlften av lnderna i Afrika sder om Sahara nnu r 2050 inte att ha ntt mlet att ge alla tillgng till elektricitet, och antalet mnniskor som inte har elektricitet kommer att fortstta ka nda till 2030.15 2,7 miljarder mnniskor mer n halva befolkningen i utvecklingslnderna mste fortfarande frlita sig p ved, jordbruksavfall, kodynga och andra lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat.16 Det r bde ineffektivt och hlsofarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn.

2,7 miljarder mnniskor mste fortfarande frlita sig p ved, jordbruksavfall, kodynga och andra lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat. Det r bde ineffektivt och hlsofarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn. Hesna Hana p bilden har i ett projekt, stttat av Vrldsbanken i Bangladesh, kunnat infrskaffa en biogasspis.

M ed ny energi

Grafen visar hur FN:s index fr mnsklig utveckling (HDI, Human Development index) kar med tillgngen p energi. Klla: World economic and social survey 2009, FN.

Tillgng till energi r en avgrande faktor fr mnniskors vlbefinnande. En trygg och sker energifrsrjning ger fler och bttre inkomstmjligheter, och frutsttningar fr en hgre produktivitet. Energifrsrjningen har ven avgrande betydelse fr hlsa, utbildning och jmstlldhet. Mnga kvinnor och flickor anvnder flera timmar per dag fr att samla brnsle till matlagning, tid som de istllet skulle kunna anvnda till exempelvis skolgng eller arbete i jordbruk och andra produktiva sysselsttningar. Kvinnor och flickor r ocks srskilt utsatta fr de luftfroreningar som orsakas av frbrnningen, srskilt nr matlagningen sker inomhus. Enligt WHO orsakar luftfroreningar inomhus 1,6 miljoner frtida ddsfall rligen. Det r lika mnga ddsfall som i tuberkulos, och fler n i malaria. Av dessa r 59 procent kvinnor, och 900 000 barn under fem r.17

Effekterna av den ojmlika energitillgngen kan tydligt avlsas i statistiken. Lnder med en lg frbrukning har mycket lga vrden p FN:s index fr mnsklig utveckling (HDI). Men fr dessa lnder leder en ngot hgre energifrbrukning till mycket betydande kningar i HDI. kad tillgng till energi r ett mste fr att vrldens fattiga ska kunna f sin rttmtiga del av utveckling och vlstnd. Om fattiga mnniskors energibehov inte tas p allvar s minskar frutsttningarna fr att bekmpa fattigdomen, liksom ven att n flera andra utvecklingsml. Fr att kunna uppn FN:s millennieml att mellan 1990 och 2015 halvera andelen mnniskor som lever i extrem fattigdom p mindre n en dollar om dagen mste ytterligare 395 miljoner mnniskor f tillgng till elektricitet och en miljard till bttre energialternativ fr matlagning, skriver OECD:s energiorgan IEA i sin senaste rsrapport.18

M ed ny energi

Investeringsbehovet

Den rdgivande gruppen om energi och klimatfrndringar, som FN:s generalsekreterare tillsatte fr att belysa frgorna infr FN-konferensen om Millenniemlen 2010, kom i sin slutrapport19 fram till att omkring 35-40 miljarder USD behver investeras rligen fram till 2030 fr att uppn mlet om moderna energitjnster fr att mta alla mnniskors grundlggande energibehov.20 Cirka 15 av dessa miljarder antogs behva ges som gvobistnd fr investeringar och kapacitetsuppbyggnad i de minst utvecklade lnderna. Resterande ca 20-25 miljarder behver tillhandahllas som ln fr offentliga och privata investeringar, utver den finansiering som nd kommer att finnas tillgnglig utan srskilda insatser. Investeringar p sammanlagt 700 miljarder dollar kan lta mycket, men som generalsekreteraren noterat utgr det bara 3 procent av de frvntade globala energiinvesteringarna under samma 20-rsperiod.21

S lt oss investera frnuftigt. Vi mste prioritera rtt, konstaterar Ban Ki-Moon. FN:s generalfrsamling har fr vrigt utlyst 2012 som det Internationella ret fr hllbar energi t alla.22 Investeringar i en effektivare energianvndning r ocks angelgna fr att f den tillgngliga energin att rcka lngre, minska energikostnaderna och minimera energianvndningens miljpverkan. Enligt FN-rapporten behver lginkomstlnderna investera 30-35 miljarder USD om ret i effektivisering, och medelinkomstlnderna hela 140-170 miljarder. ven dessa siffror gller investeringar utver business as usual. Att effektivisera energianvndningen r vanligen lnsamt, konstaterar rapportfrfattarna, men de kan krva stora kapitalinsatser som betalar av sig frst efter ngra r. Fr fattiga lnder r problemet att kapitalkostnaderna ofta r hga, och de behver drfr tillgng till finansiering p frmnligare villkor.

Montering av solceller p tak i Bangladesh. P lokalkontoret fr fretaget Grameen Shakti (sv. byenergi) strmmar bestllningarna p nya sm solcellssystem fr hemmet in efter skrdarna d smbrukarna har lite extra pengar att spendera. Foto: Anders Fristrm

M ed ny energi

Vrldsbankens energiportflj

Vrldsbankens utlning till energisektorn lg under de frsta fem ren p 2000-talet omkring 2,4 miljarder USD per r, vilket var en tredjedel lgre n genomsnittet p 1990talet. P direkt initiativ frn bankens styrelse lanserades 2003 en plan fr kade investeringar i infrastruktur. Planen bidrog till att bankens energifinansiering drefter kat kraftigt.23 Budgetren 2008 och 2009 investerades 8,2 respektive 8,3 miljarder USD mer n en tredubbling jmfrt med i brjan av decenniet. 2010 kade investeringarna kraftigt, till 13 miljarder.24 I de senaste rens siffror ingr ven en kande del av finansiering via Vrldsbanken till mnga nya klimatfonder. I mars 2010 hade 13 givare utlovat 6,1 miljarder USD i anslag

till bankens Climate Investment Funds, CIF.25 Vrldsbanken administrerar dessutom 13 olika fonder fr utslppshandel, till ett sammanlagt vrde av 2,3 miljarder USD.26 Men de kade investeringarna frklaras inte bara av att banken satsat p energi och klimat. De r ven en spegling av Vrldsbanksgruppens kraftigt stigande omsttning. Mellan 2006 och 2009 nstan frdubblades den samlade utlningen frn de tre strsta institutionerna IBRD, IDA och IFC frn 30 till 57,5 miljarder USD, fr att 2010 hamna p ver 70 miljarder. Energiinvesteringarnas andel av omsttningen har under perioden pendlat mellan 11 och 21 procent.

M ed ny energi

Mer frnybar energi...

Vrldsbanken har lnge ftt utst skarp kritik fr att deras finansiering p energiomrdet alltfr ensidigt gtt till utvinning, transport och anvndning av fossila brnslen. Frnybar energi och energieffektivisering stod i brjan av 2000-talet bara fr omkring 5 procent av investeringarna Sedan FN:s toppmte om hllbar utveckling, i Johannesburg 2002, inte lyckats enas om ngon meningsfull strategi eller taganden fr att ka tillgngen p ren energi tog en mindre grupp lnder ett initiativ som ledde fram till en internationell konferens om frnybar energi i Bonn 2004. Vrldsbanken deltog p konferensen, och lovade d att ka sina investeringar i ny frnybar energi (se frklaring i Faktaruta 2) och energieffektivisering med i genomsnitt 20 procent per r under ren 2005-2009. Som utgngsvrde
Naturgastankning i Bangladesh. Foto: Anders Fristrm

valde dock banken ret 2001, vilket hndelsevis var det bland de fregende tio ren d banken investerat allra minst i frnybar energi och effektivisering. Lftet innebar drfr bara att investeringarna skulle ka till 520 miljoner USD 2009 ett belopp som faktiskt lg under vad banken hade investerat r 2000.27 Utlningen till nya frnybara energikllor och energieffektiviseringen har lyckligtvis kat betydligt mer n s, frn i genomsnitt 750 miljoner per r 2005-07 till drygt 2,7 miljarder per r under perioden 2008-2010. Investeringarna i storskalig vattenkraft ligger under samma perioder kring 500 miljoner per r, dock med stora variationer mellan de enskilda ren.28

M ed ny energi

2006
Energiutlning Fossil energi* % av energiutlningen Effektivisering Nya frnybara % av energiutlningen Storskalig vattenkraft Andel investerad i tillgng 4653 1505 32 761 344 23 250 22

2007
3604 1551 43 262 421 19 751 34

2008
7545 3137 42 1192 473 22 1007 25

2009
8328 3042 36 1711 1571 39 177 26

2010
13013 6577 51 1771 1584 26 284 8

Tabell: Vrldsbankens investeringar i fossil energi, frnybart och effektivisering, miljoner USD. Siffrorna inkluderar samfinansiering med Globala miljfonden (GEF) och Vrldsbankens klimatfonder. Klla: Energy Data p http://go.worldbank.org/ERF9QNT660 den 11 mars 2011. * Sammanrkning av investeringar i fossil energi frn Mainhardt-Gibbs (2010).

Faktaruta 2: Nya frnybara energikllor

Termen nya frnybara energikllor avser i frsta hand: modern, effektiv och uthllig anvndning av biomassa vattenkraftverk som r mindre n 10 MW och som uppfyller WCDs riktlinjer geotermisk energi vindkraft solkraft och solvrme energi som utvinns ur tidvatten och havsvgor Till de energikllor som kallas fr frnybara, men som inte ingr i den nya definitionen, hr frmst: storskalig vattenkraft mindre vattenkraftverk som inte uppfyller WCD-kraven ineffektiv, icke-uthllig anvndning av biomassa De nya frnybara energikllorna kan ha flera frdelar n att vara just frnybara. Det gller kanske srskilt i utvecklingslnder dr de kan bidra till att minska belastningen p kvinnor, som ofta fr slita hrt fr att samla ved och andra lokalt tillgnliga brnslen frbttra inomhusmiljn genom effektivare frbrnning och mindre rk ka sjlvfrsrjningen fr mnniskor som idag betalar en stor del av sin inkomst fr fotogen, batterier och stearin- eller vaxljus ka antalet arbetstillfllen i energisektorn minska den ofrutsgbarhet som fljer av kraftiga prissvngningar p fossila brnslen, och srbarheten hos centraliserade system fr energidistribution Klla: The Future is Renewable Declaration for Renewables 2004. Citizens United for Renewable Energy and Sustainability (CURES)

M ed ny energi

... men nnu mera fossil

Bankens hgsta rsnotering fr ny frnybar energi och effektivisering 3,355 miljarder USD r 2010 r bara marginellt hgre n investeringen i ett enda av bankens senaste kolprojekt. Mellan 2006 och 2010 mer n fyrdubblades Vrldsbanksgruppens utlning till projekt baserade p fossila brnslen frn 1,5 miljarder till 6,6 miljarder USD. En del av den dramatiska kningen har sin frklaring i Bankens ln 2010 p 3 miljarder dollar till Eskoms gigantiska kolkraftverk i Sydafrika, men ven utan detta projekt har utlningen till fossilprojekt frdubblats de senaste fem ren. En annan tydlig trend r den kade utlningen till just kolsektorn. r 2006 och 2007 svarade kolet fr mindre n

10 procent av finansieringen till fossilbaserade projekt. 2008 och 2009 hade andelen kat till 33 respektive 32 procent. Till fljd av Eskom-lnet frdubblades denna andel, som fr 2010 landade p 67 procent.29 Vrldsbankens std till kolbrytning har dock varit mycket litet under det senaste decenniet. Nr banken 2001 initierade sin Extractive Industries Review EIR en oberoende versyn av bankens engagemang i olje-, gas- och gruvsektorerna; se Faktaruta 3 rdde i praktiken ett informellt stopp fr all sdan finansiering. Sedan EIR presenterade sin rapport, med frslag p att stoppet permanentades, har nd en viss utlning fortsatt. Enligt Vrldsbanken motsvarar den dock bara 0,2 procent av energifinansieringen.30

10

M ed ny energi

Faktaruta 3: Extractive Industries Review

Fr att bemta en omfattande kritik utifrn tillsatte Vrldsbanken 2001 en oberoende granskning av bankens engagemang i olje- kol och gruvindustrierna. Utvrderingen, Extractive Industries Review (EIR), leddes av Indonesiens tidigare miljminister Emil Salim. Den grundlggande frgan att besvara var om Vrldsbankens std till dessa sektorer kan vara frenlig med bankens vergripande ml om en hllbar utveckling och fattigdomsbekmpning. Efter tv rs arbete kom EIR fram till att Vrldsbanken br fortstta stdja projekt inom dessa sektorer bara om ett antal strikta villkor r uppfyllda.31 Ngra av de viktigaste r: Staten i det berrda landet eller lnderna mste ha tillrcklig kapacitet och vilja att hantera de sociala, miljmssiga och administrativa risker som projekten medfr. Banken skall endast stdja projekt som gynnar alla berrda lokala grupper, inklusive urbefolkningar, kvinnor och omrdets fattigaste, och dessa ska ha gett sitt uttryckliga medgivande fr projekten. Reglerna fr social utveckling och miljskydd mste bli starkare n vad Banken krver idag. Vissa av Bankens policies behver revideras, andra kompletteras med nya krav och riktlinjer. Banken mste infra ett absolut stopp fr std till projekt som pverkar knslig natur, och ingen tvngsfrflyttning av mnniskor skall f frekomma. Banken mste integrera respekten fr mnskliga rttigheter i alla sina policyomrden, och anlita oberoende bedmare fr att verifiera att mnskliga rttigheter respekteras i alla projekt. Banken skall inte engagera sig i projekt om ursprungsfolkens rtt att ga och kontrollera sina resurser inte r skerstllda. Slutligen mste Bankens utlning fokuseras p en vergng till frnyelsebar energi, och till fossilgas som ett vergngsbrnsle. Konkret rekommenderas banken: att avveckla all utlning till oljeutvinning senast r 2008, och inte gra ngra ytterligare investeringar alls i kolbrytning att prioritera ln fr utveckling av frnybara energikllor, projekt som minskar utslpp, ren energiteknik, energieffektivisering och sparande att ka investeringarna i frnybar energi med 20 procent per r I sitt formella svar p utredningen skrev Vrldsbankens ledning att bankens fortsatta engagemang i utvinningsindustrierna skulle bli mer selektivt och lgga strre vikt vid fattiga mnniskors behov, och vid att frmja en ekonomiskt och miljmssigt hllbar utveckling. Banken skulle dock fortstta att finansiera investeringar i bde olje- och kolindustrierna, med argumentet att banken d kan verka fr att dessa industrier blir bttre p att ta miljhnsyn och bidra till att minska fattigdomen. Men ven om Banken stllde sig allmnt positiv till en bttre kontroll av utvecklingseffekter och miljpverkan, s avvisades de flesta av utvrderingens frslag p bindande regler exempelvis om att berrda grupper frst skall ge sitt medgivande till projekten och frbud.32

11

M ed ny energi

Vem gynnas?

Hur terspeglas d Vrldsbankens uppdrag att bidra till att bekmpa fattigdomen i energiinvesteringarna? I hur stor utstrckning bidrar de till att ge fattiga mnniskor tillgng till de energitjnster de behver fr sitt vlbefinnande och utveckling? Och har valet av energislag ngon betydelse fr utfallet? Budgetren 2000-2008 investerade Vrldsbanken, enligt egna uppgifter, sammanlagt 3,949 miljarder USD i projekt som syftade till att ka tillgngen p energi fr fattiga mnniskor.33 Baserat p bankens egna berkningsgrunder motsvarar det ca 20 procent av energiutlningen. Nstan hlften 1,866 miljarder avsg att ka fattiga mnniskors tillgng till elektricitet. Denna siffra fr dock antas vara verdriven, eftersom banken rknar med att alla investeringar i kad elproduktion i lginkomstlnderna bidrar till att fattiga fr kad tillgng p el (fr medelinkomstlnder rknas dremot enbart projekt som har kad tillgng som direkt syfte).34 Men fr att avgra om och nr investeringar bidrar till kad tillgng krvs en betydligt bttre analys. Ngra allmnt accepterade kriterier finns inte, men organisationen OilChange International har utifrn en rad olika kllor (dribland Vrldsbanken) sammanstllt och anvnt ett antal indikatorer: Projekt som har som ml att ge ett antal lginkomsthushll tillgng till nya energitjnster Projekt som kar tillgngen p energi fr verksamheter som r viktiga fr de fattiga, t ex skolor, hlsokliniker och telekommunikation Projekt som kar tillfrlitligheten i energifrsrjningen i lginkomstomrden eller till verksamheter som r viktiga fr de fattiga Projekt som syftar till att gra energitjnster ekonomiskt tillgngliga fr fattiga mnniskor, till exempel genom riktade subventioner

Ytterligare faktorer som indirekt kan indikera att fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi r nr elntet byggs ut till frstder och landsbygdsomrden, eller utbyggnad av energifrsrjningen i omrden som inte r anslutna till elntet.35

Fossil energi till industrin...

OilChange International publicerade i slutet av 2010 en granskning av Vrldsbankens finansiering av projekt baserad p fossil energi, utifrn perspektivet att tillgodose fattiga mnniskors behov av energi.36 Granskningen omfattar 26 projekt inom utvinning av olja och gas (men ej kol), kraftproduktion och verfring samt sektorstd. OilChange har hr anvnt de ovan beskrivna indikatorerna, men ven bett Vrldsbanken att redovisa sin egen bedmning projekt fr projekt. Fr energiportfljen i sin helhet anger Banken att 15 procent av investeringarna under ren 2009 och 2010 syftar till att ka tillgngen till energi fr fattiga mnniskor. Delvis p grund av det stora Eskom-projektet, som inte har ngot sdant syfte, sjnk dock andelen frn ver 25 procent 2009 till endast 7,7 procent 2010.
Oljeutslpp, Rukpokwu, Nigeria. Enligt miljorganisationer och Nigerias regering har mer n 9 miljoner fat rolja spridits via utslpp i Nigerdeltat och drabbat miljontals mnniskors uppehlle. Foto: Oilwatch

12

M ed ny energi

Vrldsbanken gr dremot sjlv bedmningen att inget av de kol- eller oljebaserade projekt man finansierat under dessa tv r bidrar till att ka fattiga mnniskors energitillgng. I samtliga fall dr anvndarna av den producerade energin identifieras s rr det sig om industriella och kommersiella anvndare. Vad gller fossilgas anger Vrldsbanken att tv projekt (i Bangladesh respektive Nigeria)bidrar till kad energitillgng fr fattiga mnniskor. Bedmningen ifrgastts dock av OilChanges utredare som pekar p att projekten syftar till att producera ytterligare elektricitet till befintliga stadsnt, men att fattiga omrden inte r anslutna till dessa nt och det inte ingr ngra tgrder fr att vidga kretsen av anvndare.

... och frnybart till de fattiga

Endast inom den frnybara sektorn vatten- och solkraft finns projekt som svl Banken som OilWatchs utredare menar kommer att ka fattiga mnniskors tillgng till energi. ven om underlaget r begrnsat till endast tv r r trenden nd tydlig: valet av energikllor och teknik har betydelse fr vem som gynnas av investeringarna. En kad satsning p frnybar energi har bttre frutsttningar att gynna fattiga mnniskor, medan en avveckling av stden till fossila energislag inte skulle medfra att fattiga grupper inte fr tillgng till energi.

13

M ed ny energi

Vrldsbankens energipolicy

Vrldsbanken saknar idag en sammanhllen energistrategi. Bankens engagemang i energisektorn styrs istllet av ett flertal dokument av olika karaktr och varierande aktualitet. Redan 1999 antog banken en specifik miljstrategi fr energisektorn, Fuel for Thought (FFT), som fortfarande gller. Tv r senare inarbetades huvudelementen frn denna strategi dels i bankens bredare miljstrategi Making Sustainable Commitments: An Environment Strategy for the World Bank, dels i programdokumentet The World Bank Groups energy program: poverty alleviation, sustainability, and selectivity, ett som utgr en informell energistrategi.37 Fuel for Thought slog fast att Vrldsbanken skulle driva p fr en mer hllbar energianvndning, och tillsammans med lntagarlnderna prioritera insatser vars bidrag till fattigdomsbekmpning och andra utvecklingsml var tydliga och omedelbara. Den satte dremot inte upp ngra kvantitativa ml eller tidtabeller fr att omorientera bankens energiinvesteringar, som d nstan uteslutande gick till fossil energi. Tyngdpunkten i dokumentet ligger sna-

rare p behovet av struktur- och policyreformer inom energisektorn, och inte minst fr att ka utrymmet fr aktrer inom den privata sektorn. Under samma period var Vrldsbanken freml fr skarp kritik fr sin roll som finansir och pdrivare dels fr bygget av stora dammar (frmst fr vattenkraft och bevattning), dels inom gruvindustrin (inklusive utvinningen av kol, olja och gas). Tillsammans med Internationella naturvrdsunionen (IUCN) tog banken initiativ till den oberoende Vrldskommissionen om dammar (WCD), som lmnade sin rapport i november 2001.38 Ngra mnader dessfrinnan utsg Vrldsbanken ven en oberoende kommission med uppdrag att lmna rekommendationer om bankens fortsatta engagemang i olje-, kol- och gruvindustrierna. Denna Extractive Industries Review (EIR) lmnade sin rapport i november 2003 (se faktaruta 3).39 Vrldsbankens svar p de bda rapporterna har det gemensamt att banken, samtidigt som den stller sig bakom en del

Cana Brava-dammen r en av sju dammar i Rio Tocantins i Brasilien. Dammen byggdes 2002 . Fortfarande vntar fler n 1 300 mnniskor p ersttning fr sin mark och p mjligheter till ett nytt liv. I Brasilien har fler n 1 miljon mnniskor frlorat sin mark i samband med dammbyggen, ca 70 % av dem har aldrig ftt ngon kompensation fr deras frlust. Foto: Anders Fristrm

14

M ed ny energi

generella principer och slutsatser, avvisar ngra av de rekommendationer som skulle ha strst betydelse fr framtida projekt och prioriteringar exempelvis kravet p att lokalbefolkningar ska ges mjlighet att ge sitt medgivande innan nya projekt startas.40 Rekommendationerna har ocks bara delvis integrerats i bankens policies inom respektive sektor.

Ineffektiva strategier
G8-mtet i skotska Gleneagles 2005 gav Vrldsbanken i uppdrag att, tillsammans med andra utvecklingsbanker, utarbeta ramverk fr investeringar i renare och effektivare energiteknik och kade investeringar i frnybar energi. Resultatet blev ett Investment Framework for Clean Energy and Development (CEIF); 41 som presenterades 2006. Vrldsbankens tolkning av begreppet ren energi innefattar dock alltifrn nya kol- och gaskraftverk till krnkraft och storskalig vattenkraft, och hgsta prioritet lggs vid investeringar som r finansiellt attraktiva. Ramverket betonar ter behovet av reformer inklusive en utkad handel med utslppsrtter som syftar till att stimulera privata investeringar inom energisektorn. Naturskyddsfreningen har dock, liksom mnga andra bedmare, pekat p att sdana strategier av sig sjlva inte r effektiva verktyg fr att kanalisera resurser till fattiga lnder eller att tillhandahlla energi till resurssvaga grupper.42 Ngra mnader efter lanseringen kompletterades Vrldsbankens dokument med en frdjupad analys av instrument och strategier fr att ka fattiga mnniskors tillgng till energi. Samtidigt som banken gr bedmningen att dess befintliga instrument r tillrckliga s fresls att en handlingsplan behver utarbetas, med srskilt fokus p Afrika sder om Sahara.43 2008 antog Vrldsbanken ven ett strategiskt ramverk fr utveckling och klimatfrndringar Development and Climate Change: A Strategic Framework for the World Bank Group (DCCSF),44 och en Sustainable Infrastructure Action Plan (SIAP).45 Fokus fr DCCSF ligger p tgrder fr att minska kli-

matpverkan, och p anpassning till klimatfrndringar. Ramverket ska, med garlndernas ord, hjlpa Vrldsbanken att fullflja sitt centrala uppdrag att frmja ekonomisk tillvxt och minska fattigdomen.46 Genom DCCSF tar sig banken nu att ka finansieringen av nya frnybara energikllor och effektivisering med i genomsnitt 30 procent per r. Samtidigt aviseras kad finansiering fr vattenkraft, utan hnvisning till WCD eller ngra andra nya riktlinjer annat n att klimatriskerna med dammarna ska analyseras. Med detta avses dock inte risken fr att dammarna bidrar till klimatproblemen47 tvrtom klassas vattenkraft som lowcarbon projects utan bara de risker som klimatfrndringarna medfr fr dammarnas skerhet och lnsamhet. Banken hller ven ppet fr fortsatt std till kolkraft, frutsatt: att projekten har pvisbara utvecklingseffekter, ssom kad energiskerhet, minskad elbrist eller kad eltillgng fr fattiga mnniskor att std ven ges fr att utveckla projekt med mindre klimatpverkan, och fr att utreda mjligheter att tillgodose elbehov genom effektivisering och sparande att alla realistiska alternativ till den billigaste lsningen underskts, och det saknas finansiering frn givare fr att tcka merkostnaden fr dyrare alternativ att den mest klimatvnliga tillgngliga tekniken anvnds, och att metoder utvecklas fr att rkna in externaliteter (t ex de ekonomiska konsekvenserna av miljpverkan) i analysen av projekt.48 Kolprojekt kan till och med f std genom bankens Clean Technology Fund (CTF) en uttalad klimatfond som ven den lanserades 2008 om investeringarna anses bidra till minskade utslpp av vxthusgaser (jmfrt med konventionella kolkraftverk) och kraftverken har beredskap fr koldioxidlagring.49

15

M ed ny energi

En ny energistrategi

Trots de 10 senaste rens strida strm av policydokument r Vrldsbanksgruppen nu i frd med att utarbeta en ny samlad strategi fr sitt arbete inom energisektorn. I oktober 2009 publicerades ett Energy Strategy Approach Paper (ESAP) som underlag fr en rad regionala konsultationer, som hlls under frsta halvret 2010.50 Ett utkast till energistrategin skulle ha offentliggjorts i oktober 2010, men i februari 2011 skriver banken att det kommer att presenteras frst till senvren.51 Parallellt med energistrategin revideras ven bankens miljstrategi frn 2001.52 I augusti 2009 publicerades ett underlag till en frsta runda av konsultationer.53 Ett utkast till miljstrategin ska presenteras i mitten av 2011. Den strategi som fresls i ESAP har tv huvudsakliga ml: att ka tillgngen och plitligheten i energifrsrjningen att bidra till en omstllning mot miljmssigt mer hllbara energisystem
Huset i en by i Uganda r resultatet av ett solenergiprojekt som drivits av elever frn Chalmers i samarbete med Rda korset. Byn har haft problem med frekventa och ibland lngvariga strningar p deras tidigare enda elklla, i form av en enda elkabel som kapas. Solpaneler har placerats p taket som producerar el till byborna s att de kan ladda sina mobiler fr en liten slant. Energin som genereras driver ven ett par datorer som finns i huset. Foto: Johan Persson

Elen som genereras av solpanelen p taket anvnds till att driva ett par datorer som installerats i huset och fr att byborna mot en liten summa ska kunna ladda sina mobiltelefoner. Foto: Holger Jonasson

I dessa tv mlsttningar koncentreras, enligt dokumentet, de centrala aspekterna av 1999 och 2001 rs strategier. Banken konstaterar att universell tillgng till energi r en ouppndd utmaning, men utfster sig bara att bemda sig om (strive to) att bidra till att vrldens fattiga fr tillgng till moderna energitjnster. Det r ett milt uttryckt fga utvrderingsbart ml. ESAP hvdar i frbigende att mlen i 2001 rs energistrategi om kad tillgng till el, minskad koldioxidintensitet och minskad energiintensitet har uppntts. Men inte minst med tanke p att dokumentet slr fast att tillgngen till moderna och plitliga energitjnster kommer att fortstta vara frsta prioritet s r resonemangen anmrkningsvrt fritt frn reflektioner kring effekterna av de senaste tio rens investeringar fr fattiga mnniskors energitillgng i stort, och inte minst fr sjlva fattigdomen. Dokumentet identifierar dessutom kade inkomster som den frmsta strategin fr att ka fattiga mnniskors tillgng till energi. Detta stmmer illa med de erfarenheter som dragits tidigare, svl av andra internationella institutioner som i bankens egna utvrderingar.

16

M ed ny energi

Fattigdomsbekmpning som bieffekt eller ml?

Som den tidigare redovisade analysen av hur Vrldsbankens investeringar i fossil respektive frnybar energi visat, s spelar valet av energikllor och energibrare stor roll fr i vilken mn produktionen bidrar till att gra mera energi tillgnglig fr fattiga mnniskor. Satsningar p fossileldad kondenskraft och storskalig vattenkraft tenderar att i frsta hand leverera strm till nringslivet srskilt elintensiv industri och strre fretag och till en urban medel- och verklass. Utvinning av fossila brnslen r liksom ven vissa vattenkraftsprojekt ofta inriktad p export snarare n p lokala behov. Vrldsbankens fortsatta investeringar i fossil energi och storskalig vattenkraft frsvaras i huvudsak med tv argument. Bda argumenten har hittills ven ftt std i den officiella svenska hllningen se faktaruta 4. Det frsta argumentet r att det r mottagarlndernas prioriteringar som ska styra bankens utlning. Och det r frvisso sant att utvecklingslndernas representanter i Vrldsbankens styrelse hittills har motsatt sig inskrnkningar i bankens mjligheter att finansiera fossilbaserade energiprojekt. ven delar av civilsamhllet i utvecklingslnderna argumenterar mot sdana bindande regler, d de uppfattas som att den rika vrlden inskrnker fattiga lnders valmjligheter p ett stt som inte har std i FN:s klimatkonvention. De senares invndningar r dock snarast av formell art, eftersom dessa organisationer nd vill se en snabb omstyrning av bankens investeringar till frnybar energi som bttre tillgodoser fattiga mnniskors behov. Det andra argumentet som ven anges som frmsta skl till utvecklingslndernas motstnd handlar om att kad energiproduktion och/eller energiexport r ndvndiga fr att mjliggra en ekonomisk tillvxt. Bakom detta ligger den s kallade trickle down-tanken: att delar av ett vxande vlstnd i samhllet i stort sipprar ner till samhllets lgre skikt. Fattiga mnniskor antas gynnas genom att efterfrgan p varor och arbete kar, och att staten fr strre resurser fr att tillhandahlla utbildning, vrd och andra tjnster.

Men ven i de fall sdana investeringar faktiskt bidrar till en tillvxt som ven kommer de fattiga tillgodo (i avsnittet utvinning fr utveckling diskuteras varfr export av energirvaror snarare hmmar tillvxt och utveckling), s r det inget som per automatik lserproblemen med tillgng till energi. Att fattiga mnniskor fr kade inkomster r bara en bland flera frutsttningar fr att de ska kunna ka sin energianvndning. ven om energi ofta r betydligt billigare n i industrilnderna en kWh el kostar i de flesta utvecklingslnder 20-30 re s rcker en inkomst strax ver fattigdomsstrecket nd inte lngt. Mnniskor som bara har tillgng till el frn generatorer och batterier betalar dessutom ofta mngdubbelt mer per kWh n de som r anslutna till elntet. En kad betalningsfrmga r heller ingen universallsning om man bor dr utbudet av tillgngliga energitjnster r begrnsat. kad tillgng till decentraliserade och smskaliga energilsningar r en viktig del i fattigdomsbekmpningen, menar FN:s utvecklingsprogram UNDP.54 International Energy Agency, IEA, menar att det behvs nya och riktade insatser fr att fattiga mnniskor ska kunna f sina energibehov tillgodosedda. Utan sdana insatser menar IEA att antalet mnniskor som mste frlita sig p traditionella brnslen fr sin matlagning kommer att ka, frn 2,7 till 2,8 miljarder r 2030. Antalet mnniskor utan tillgng till el kommer bara att minska frn 1,4 till 1,2 miljarder.55

Effektivare strategier
ven frn Vrldsbanken sjlv finns behovet av medvetna satsningar och strategier fr att ka mnniskors tillgng till energi dokumenterat. En frsk analys av bankens investeringar inom detta omrde beskriver satsningar p att analysera fattiga mnniskor energibehov, och att utveckla ramverk, institutioner och metoder fr riktade insatser. Elektrifiering av landsbygden, policyreformer fr att ge st-

17

M ed ny energi

dernas fattiga tillgng till energi, och ett frnyat fokus p brnslen fr matlagning pekas srskilt ut. Behovet av att i allmnhet ka energiproduktionen noteras, men str inte i centrum. Samtidigt noterar rapporten att det finns stora brister i uppfljningen och utvrderingen av mnga energiprojekt, vilket gr det svrt att bedma i vilken grad de frmjar utveckling och bidrar till uppfyllelsen av millenniemlen.56 En analys som Vrldsbanken ltit gra infr versynen av energistrategin kommer fram till att den enskilt viktigaste faktorn fr att ge flera mnniskor tillgng till elektricitet r att det finns ett lngsiktigt tagande frn regeringar och myndigheter om att elektrifieringen r en prioriterad utvecklingsfrga. Rapporten pekar kanske ngot frvnande srskilt p vikten av att stdja staten som den centrala aktren fr att planera och frankra en elektrifiering genom ppna processer och med brett folkligt deltagande.57 Det r drfr angelget att de resurser som Vrldsbanken frfogar ver koncentreras p att finansiera insatser med ett tydligt fokus p utveckling och fattigdomsbekmpning. Att
Installering av solpanel p en klinik p n Chole utanfr Tanzanias kust. Foto: Solaraid

Ett nyinstallerat solenergisystem i en klinik p n Chole utanfr Tanzanias kust. Foto: Solaraid

bygga ut elnten till omrden dr f har mjlighet att konsumera srskilt mycket el kan vara lnsamt p lngre sikt, men ter sig knappast optimalt fr en vinstdriven investerare. Decentraliserade energilsningar, inklusive fristende elproduktion, r i mnga lgen det mer realistiska alternativet fr landsbygden, men kan behva std fr att vidareutvecklas och anpassas till lokala frutsttningar. Riktade och tidsbegrnsade subventioner kan skapa en kritisk massa som gr det mjligt att fortstta utbyggnaden p mer marknadsmssig bas. Nr fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi kan de ocks behva std fr att anvnda den produktivt, och drmed f rd att betala fr mer energitjnster.58 Det r ocks angelget att Vrldsbankens pengar anvnds strategiskt, i betydelsen dr de gr mest skillnad. Behovet av stora initiala investeringar r en faktor som bromsar utbyggnaden av frnybar energi, ven om driftkostnaderna r lga och investeringarna lnsamma p lngre sikt. Detsamma gller fr mnga lnsamma investeringar i effektivisering. Problemet r strre i utvecklingslnder n hos oss, eftersom kostnaderna fr att f tillgng till kapital generellt r hgre. Vrldsbanken, som kan erbjuda finansiering p jmfrelsevis frmnliga villkor, kan gra betydligt strre skillnad hr n genom att som nu investera merparten av sina medel i olja, kol och gas.

18

M ed ny energi

Faktaruta 4: Sveriges hllning

Sveriges regeringar har i huvudsak uttryckt sitt std till Vrldsbankens energiarbete under de senaste tio ren, och ven frsvarat beslut som inneburit grnt ljus fr fortsatta storskaliga satsningar p fossil energi. Den socialdemokratiska regeringen gav sitt std till att Vrldsbanken 2004 avvisade EIR:s rekommendationer om att fasa ut finansieringen av olja och kol, Alliansregeringen opponerade sig heller inte mot lnet p ver 3 miljarder USD, som banken beviljade 2010 till sydafrikanska Eskoms gigantiska kolkraftverk. Bistndsminister Gunilla Carlsson hnvisade i en riksdagsdebatt till att en expertpanel givit sitt std till investeringen, p grundval av Vrldsbankens kriterier fr nr investeringar i kolkraft kan godtas. Ministern konstaterade samtidigt att det finns anledning att se ver dessa kriterier i takt med att klimatvnliga alternativ effektiviseras och tillgngliggrs i strre skala ven fr utvecklingslnder. 59 Alliansregeringen skriver, i 2010 rs policy fr milj- och klimatfrgor i utvecklingssamarbetet, att god och sker tillgng till hllbara energilsningar spelar en viktig roll fr att uppn flera av Millenniemlen. Policyn slr fast: Sverige ska verka fr kad tillgng till energi fr mnniskor i fattigdom och strva efter kad andel frnybar energi i utvecklingslndernas energisystem, kad energieffektivisering och anvndning av teknik som minskar koldioxidutslppen.60 Policyn medger nd att Sverige kan fortstta stdja investeringar i icke frnybar energi i de fall frnybar energi eller teknik som minskar koldioxidutslppen inte r ett mjligt alternativ fr att tcka behoven p kort sikt. I sdana fall br investeringen dock ske med den mest miljvnliga tekniken som r tillgnglig samt ha en tydlig mlsttning att minska fattigdom. Detta ligger i vl i linje med Vrldsbankens gllande policy om n inte med dess praktik. I mars 2011 antog regeringen en strategi fr sitt std till Vrldsbanksgruppen. Energifrgorna behandlas hr i avsnittet om milj och klimat. Regeringen vill verka fr att Vrldsbanken i hgre grad integrerar milj- och klimathnsyn i sitt arbete inom olika sektorer exempelvis energisektorn. Konkret nmns att finansieringen till frnybar energi och effektiviseringen br ka, dremot sgs inget om att minska stdet till fossil energi eller att satsa mer p fattiga mnniskors energibehov.61 EU-parlamentet ppekade dremot i en resolution i brjan av 2011 att Vrldsbankens strategi srskilt br uppmrksamma frgan om hur tillgng till energi kan hjlpa mnniskor att ta sig ur fattigdomen, samtidigt som man underlttar vergngen till ett miljmssigt hllbart utvecklingsmnster p energiomrdet.62

19

M ed ny energi

Utvinning fr utveckling?

Vrldsbanken motiverar sitt fortsatta std till utvinning av olja och gas med att det bidrar till att minska fattigdomen genom att generera ekonomisk tillvxt och exportinkomster. Det hr r ett antagande som har mycket svagt std i den historiska erfarenheten. Lnder med mycket naturresurser uppvisar tvrtom en genomsnittlig lgre tillvxt, och ven smre resultat p ett antal andra utvecklingsindikatorer, n lnder med mindre naturrikedomar. I de oljeproducerande lnderna inom OPEC minskade exempelvis BNP per capita med ver en procent per r under de sista 35 ren av 1900-talet, medan den i andra utvecklingslnder kade med 2,2 procent.63 Fenomenet gr under mnga namn: resursernas frbannelse (the resource curse), rikedomsparadoxen (the paradox of plenty). Problemet r inte bara ett u-landsproblem: det r ven knt som hollndska sjukan efter de svrigheter Nederlnderna erfor sedan gas hittades i Nordsjn. Valutan strktes av de nyfunna rikedomarna, med fljden att exporten frn andra sektorer hmmades. Men srskilt i stater med redan svaga demokratiska institutioner bidrar stora intkter frn rvaruexport ven till att gra den inhemska eliten oberoende av den ekonomiska och sociala utvecklingen inom andra sektorer. Rvarumarknader knnetecknas dessutom av stora prisfluktuationer, vilket gr exportinkomsterna oskra. Resultatet har i flertalet oljeproducerande lnder blivit starkt segregerade samhllen prglade av despoti och korruption, dr ett ftal frodas medan majoriteten hlls kvar i fattigdom. Den senaste tidens protestrrelser i mnga oljerika stater r delvis en reaktion mot detta. Utvinningen av olja och gas kan ven leda till miljproblem och sociala effekter som har en direkt negativ pverkan p fattiga mnniskors levnadsvillkor. Den miljfrstring som orsakats av oljeindustrins hrjningar i Nigerdeltat, och de konflikter som fljt i dess spr, hr till de mer knda exemplen. Men runt om i vrlden drabbas lokal- och ursprungsbefolkningar av en industri som sker sig till allt

De strsta frbrnningsaktiviteterna av restolja sker i Nigeria. Foto: Oilwatch

mer knsliga miljer och avlgsna trakter fr att erstta produktionen frn sinande kllor.64 Drmed inte sagt att utvinning av olja, gas eller andra naturresurser inte kan ge vervgande positiva utvecklingseffekter. Extractive Industries Review, EIR, understrk dock vikten av att de frutsttningar som krvs fr att skerstlla sdana resultat mste finnas p plats innan Vrldsbanken och andra internationella finansinstitutioner investerar i utvinning. Det handlar om allt ifrn fulldiga konsekvensbeskrivningar och ekonomiska analyser som tar med kostnaderna fr alla negativa effekter i berkningarna,

20

M ed ny energi

till fungerande regelverk fr miljskydd, reellt inflytande frn berrda befolkningar och mekanismer som gr att intkterna verkligen kommer fattiga mnniskor tillgodo. Hur svrt det kan vara att skra positiva utvecklingseffekter av investeringar i oljeutvinning har Vrldsbanken sjlv erfarenhet av frn den oljepipeline genom Tchad och Kamerun som man var med och finansierade. Trots starka varningar frn civilsamhllets organisationer skrev banken r 2000 ett avtal med Tchads regering om att en del av intkterna skulle investeras i utbildning, hlsovrd med mera. verenskommelsen, som banken beskrev som ett fredme, innebar ven lpande samrd och vervakning. Men 2008 kunde banken konstatera att oljeintkterna frmst tjnade till att strka presidentens grepp ver landet. Vrldsbanken drog sig ut projektet, och Tchad betalade tillbaka sina ln.65

EIR argumenterade fr att Vrldsbanken helt skulle fasa ut utlningen till oljeutvinning, till frmn fr energiinvesteringar som har bttre mjligheter att frbttra villkoren fr fattiga mnniskor. Men sedan EIR presenterade sina slutsatser har Vrldsbanksgruppens investeringar i utvinningsindustrierna nstan frdubblats, frn 500-600 miljoner USD ren 2002-2003 till en miljard USD 2010. r 2010 gick tre fjrdedelar (731,5 miljoner USD) av dessa investeringar till olje- och gassektorn, och mindre n en femtedel till gruvindustrin. Knappt 90 miljoner investerades i att ka kapaciteten fr att hantera policy, milj och sociala frgor.66 Av nstan en halv miljard som investerades i oljesektorn 2009 gick drygt hlften till ett amerikanskt och ett brittiskt fretag som bedriver offshore-utvinning av olja och gas i Ghana en verksamhet med hgst marginella, om ens ngra, lokala utvecklingseffekter.67

21

M ed ny energi

Vrldsbankens roll i en grn energirevolution

En grn energirevolution kallas en strategi som istllet inriktar sig direkt p att ka fattiga mnniskors tillgng p frnybar energi frn sol, vind och effektivare anvndning av biobrnslen (se Faktaruta 5). Grundidn i frslaget, som lanserades i en FN-rapport 2009, r kraftiga satsningar fr att snka priset p el och drigenom skapa en efterfrgeboom frn fattiga mnniskor. Det frmsta verktyget r att infra garantipriser, eller feedin tariffs, fr hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds redan i ett femtiotal lnder och har bidragit till att kraftigt hja andelen frnybar el i bland annat Tyskland och Spanien. Frslaget frutstter att det skapas kanaler fr pengar frn rika lnder som kan subventionera mellanskillnaden mellan vad fattiga mnniskor har rd att betala fr el och vad nya elproducenter behver f betalt fr att vga investera. Frgan r vilken roll Vrldsbanken skulle kunna spela i frhllande till ett sdant system? Genom FN:s klimatkonvention har alla industrilnder gjort ett bindande tagande om att hjlpa fattigare lnder med finansiering bde fr att stlla om till en klimatsmartare utveckling, och fr att anpassa sig till de klimatfrndringar som nd pgr. tagandet innebr ven att industrilnderna mste bidra med nya pengar fr dessa ndaml, s att de inte urholkar lndernas tidigare taganden om utvecklingsbistnd och annan finansiering. Vrldsbankens finansiering hrrr dock till strsta delen frn anslag frn de industrialiserade medlemslndernas bistndsbudgetar. Finansieringen sker dessutom nstan uteslutande i form av ln, vilket r en ytterst tvivelaktig form fr att finansiera subventioner. Utver den lnefinansiering som Vrldsbanken tillhandahller, s spelar banken ven en betydande roll i kapacitetsutveckling, i policydialoger med regeringar och andra institutioner, och som initiativtagare och pdrivare p en rad omrden. Dessa roller r ibland vlkomna, men ofta ven ifrgasatta. Det gller inte minst p klimatomrdet,

dr svl regeringar i Syd som strre delen av det civila samhllet menar att Vrldsbanken ibland ges, men ocks sjlvmant tar p sig, roller som rtteligen br ligga under klimatkonventionens kontroll. Likvl r Vrldsbankens inflytande p alla dessa omrden de facto betydande. Det r drfr angelget att det kanaliseras mot att understdja policies och initiativ som bidrar till att minska bde energifattigdomen och den klimatpverkan som orsakas av energianvndningen. Naturskyddsfreningen har mot den bakgrunden uppmanat Vrldsbanken att medverka till att en fond upprttas som kan frmedla std till program fr utbyggnad av ny frnybar elproduktion baserat p garantipriser.68
Solpanelsmodell som tagits fram i Zambia frmst utvecklad fr att anvndas av mindre fretag. Foto: Solaraid

22

M ed ny energi

Faktaruta 5: En energirevolution mot fattigdomen...?

Priset r den helt avgrande faktorn fr vem som fr tillgng till energi, och hur mycket. I ett utvecklingsland dr stora delar av befolkningen tjnar mindre n 15 kronor per dag r ven ett typiskt energipris p 30 re per kWh en stor begrnsning. ven om 10 procent av inkomsten lggs p energi, s rcker det inte till mer n 5 kWh per dag. Det jmfrelsevis lga priset har lnge varit en viktig drivkraft fr investeringar i fossila energikllor. Industrilnder anvnder numera koldioxidskatter och andra styrmedel som syftar till att utjmna prisskillnaden och gra de frnyelsebara alternativ mer konkurrenskraftiga. Men fr fattiga mnniskor r problemet att alls ha rd med den energi de behver. Att hja priset p fossil energi skulle bara leda till att nnu fler mnniskor blir helt utan. Fr utvecklingslnderna r det istllet avgrande att den klimatvnliga energin kan bli billigare. A Global Green New Deal kallas ett FN-frslag om kraftiga satsningar fr att snka priset och ka tillgngen p frnybar energi frn sol, vind och effektivare anvndning av biobrnslen. Grundidn frslaget, som lanserades 2009 i FN-rapporten Promoting Development, Saving the Planet, r att skapa en efterfrgeboom p hllbar el till fattiga mnniskor.69 Det frmsta verktyget r att infra garantipriser, eller feed-in tariffs, fr hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds redan i ett femtiotal lnder och har bidragit till att kraftigt hja andelen frnybar el i bland annat Tyskland och Spanien. Principen r att den som investerar i frnybar el garanteras att f slja elen till verenskomna priser som gr att de kan rkna hem en vinst. Konsumentpriset stts sedan p en niv som gr att ocks fattiga mnniskor har rd att betala. Skillnaden i pris subventioneras av industrilnderna genom en srskild fond. Enligt FN:s uppskattning skulle det krvas ca 100 miljarder dollar rligen under 10-20 r fr att pressa ner priserna till en niv d subventionerna inte lngre behvs. FN-frslaget har flera egenskaper som borde gra det till en attraktiv strategi fr de givarlnder som mste bidra till att finansiera subventionerna: Betalning sker frst d ny, frnybar energi faktiskt levereras. Det finns ingen risk fr att pengar spenderas till ingen nytta. Stdet fr subventionerna r tidsbegrnsat. Ju snabbare kostnaderna fr nya investeringar sjunker, desto snabbare frsvinner ocks behovet av subventionerna. Sjunkande priser och kad efterfrgan kommer ocks att skapa jobb och underltta den ndvndiga energiomstllningen i industrilnderna.

23

M ed ny energi

Rekommendationer till svenska beslutsfattare

Vrldsbanken mste i sin nya energistrategi lgga fast principer och prioriteringar som mycket tydligare n tidigare kombinerar de vergripande utvecklingsmlen med en glasklar inriktning p fattigdomsbekmpning med hjlp av investeringar i fattiga mnniskors tillgng till energi frn hllbara energikllor. Strategin mste bygga p att maximera de effekter som just Vrldsbanken kan uppn, p ett stt som kompletterar investeringar och initiativ frn andra institutioner, av stater och i de privata och ideella sektorerna. Att Sverige fr nrvarande innehar den nordisk/baltiska stolen i Vrldsbankens exekutivstyrelse ger landet srskilt goda frutsttningar att pverka den nya strategin. Naturskyddsfreningen har redan, tillsammans med andra svenska organisationer, tagit initiativ till en dialog om energistrategin med den svenske exekutivdirektren.70 Sverige br frst och frmst, med utgngspunkt i de teman som diskuterats i denna rapport, driva p fr att Vrldsbanken ska: Prioritera investeringar som bidrar till att fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi, med fokus p kostnadseffektiva och miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala effekter. Att n 700 miljoner mnniskor med rena, plitliga och hllbara energitjnster anges som ett mjligt ml till r 2021 i det strategifrslag som presenterats av en grupp internationella utvecklings- och miljorganisationer.71 Infra krav p att alla energiprojekt ska analysera, flja upp och rapportera hur projekten pverkar fat-

tiga mnniskors tillgng till energi. Projektplanerna br ange de tnkta mlgrupperna fr den energi som ska produceras, och stta upp ml fr andelen fattiga i mlgruppen. Utvrdera tillsammans med lntagarlnder och i ppna och trovrdiga processer olika energislag och teknologier, srskilt med avseende p hur teknikvalen pverkar de mest fattiga och srbara grupperna i samhllet. Utveckla rutiner och metoder fr att systematiskt flja upp hur fattigdomen pverkas av bankens energiinvesteringar. Avbryta alla finansiering till projekt baserade p fossila brnslen, svida dessa inte har som sitt enda syfte att ka fattiga mnniskors tillgng till energi. ka utlningen till frnybar energi med minst 40 procent per r, och mainstreama energieffektivisering inom Vrldsbankens utlning i alla sektorer. Lgga strre vikt vid att utveckla smskaliga och decentraliserade energilsningar, inklusive effektiv och miljvnlig elproduktion fr omrden som inte r anslutna till elntet. Finansiera strre vattenkraftsprojekt endast om de uppfyller de riktlinjer och kriterier som utarbetats av World Commission on Dams, WCD. Medverka till att det skapas en fond eller mekanism fr att finansiera investeringar i utbyggnad av frnybar el med hjlp av subventionerade garantipriser till producenterna.

24

M ed ny energi

Fotnoter

International Energy Agency (2010b). International Energy Agency (2010b). World Bank Group (2010a). Mainhardt-Gibbs, Heike, World Bank Group Energy Sector Financing Update, November 2010. http://www.bicusa.org/en/ Issue.Resources.48.aspx 5. http://go.worldbank.org/3QT2P1GNH0 den 10 mars 2011. 6. http://www.un.org/millenniumgoals/ 7. http://go.worldbank.org/DM4A38OWJ0 den 10 mars 2011. 8. International Energy Agency (2010b). 9. United Nations (1992). 10. World Bank Group (2009a). 11. http://go.worldbank.org/45FS30HBF0 12. Energy use (kg of oil equivalent per capita), 2007: http://data.worldbank.org/indicator/EG.USE.PCAP.KG.OE/ 13. Electric power consumption (kWh per capita), 2007: http://data. worldbank.org/indicator/EG.USE.ELEC.KH.PC 14. International Energy Agency (2010b). 15. World Bank Group (2009a). 16. International Energy Agency (2010b). 17. World Health Organisation (2011). 18. International Energy Agency (2010a). 19. United Nations (2010). 20. Med detta avses minimibehov av energi fr matlagning, uppvrmning, belysning, kommunikation, hlsa och utbildning. Ibid, s 10. 21. Secretary-Generals remarks at Fourth World Future Energy Summit, Abu Dhabi, United Arab Emirates, 17 January 2011. http:// www.un.org/apps/sg/sgstats.asp?nid=5036 22. http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/65/436 23. World Bank Group (2009a). 24. Ibid och Mainhardt-Gibbs, Heike (2010). 25. Detta var den senaste officiella uppgiften som fanns tillgnglig den 22 februari 2011. http://www.climateinvestmentfunds.org/cif/funding-basics 26. www.carbonfinace.org den 22 februari 2011. 27. World Bank Group (2006b). 28. http://go.worldbank.org/ERF9QNT660 29. Bank Information Center(2010b). 30. World Bank Group (2009a). 31. Extractive Industries Review (2003). 32. World Bank Group (2004). 33. World Bank Group (2010c). 34. World Bank Group (odaterad). 35. Mainhardt-Gibbs, Heike (2010). 36. Ibid. 37. World Bank Group (1999), World Bank Group (2001a) respektive World Bank Group (2001b). 38. http://www.dams.org/ 39. Extractive Industries Review (2003). 40. World Bank Group (2001c) respektive World Bank Group (2004). 41. World Bank Group (2006a)

1. 2. 3. 4.

42. 43. 44. 45. 46. 47.

48. 49.

50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58.

59. 60. 61. 62. 63. 64.

65. 66. 67. 68.

69. 70.

71.

Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008), Bank Information Center, m fl (2006). World Bank Group och IMF: (2005) http://climatechange.worldbank.org/climatechange/overview/strategic-framework-documents World Bank Group (2008d). World Bank Group (2008a). Vattenkraftsdammar kan i visssa tropiska miljer slppa ut mer vxthusgaser per producerad kWh el n samma mngd el frn ett kolkraftverk. Eklf, Gran (2006). World Bank Group (2008b). World Bank Group (2008c). Se ven http://siteresources.worldbank.org/INTCC/Resources/CTFcriteriafinancingcoalandgas-Jan16. pdf World Bank Group (2009a). http://go.worldbank.org/U5WIWMPUV0 den 21 februari 2011. A New Environment Strategy for the World Bank Group. http://go. worldbank.org/K0BH79OE50 World Bank Group (2009b). UNDP (2004). International Energy Agency (2010a). World Bank Group (2010c). World Bank Group (2010a). Enligt amerikanska kongressens utrikesutskott har utvecklingsbankerna hittills fokuserat fr mycket p utbudet av energitjnster, men inte tillrckligt p att skapa frutsttningar fr en hllbar efterfrgan frn fattiga grupper. The International Financial Institutions: A Call for Change. A Report to the Committee on Foreign Relations United States Senate. 111th Congress 2nd Session. March, 2010. Tillgnglig via http://www. gpoaccess.gov/congress/index.html Sveriges Riksdag (2010). Utrikesdepartementet (2010). Utrikesdepartementet (2011). Europaparlamentet (2011). Gylfason, Thorvaldur (2000). Samma trend beskrivs och analyseras i Sachs, Jeffery och Andrew Warner (1995). Fr mnga exempel p hoten, och p det motstnd som mobiliseras bland lokala grupper, se www.oilwatch.org och www.oilwatchafrica.org The Guardian (2008). World Bank Group (2010d). World Bank Group (2010b). Brev har snts bde till Vrldsbankens ansvariga fr energi- och klimatfrgor (2010-10-08) och till den nordisk/baltiska representanten i bankens exekutivstyrelse (2010-05-03). United Nations (2009). Brev till Anna Brandt, Exekutivdirektr vid den nordisk-baltiska valkretsen i Vrldsbanken, 28 februari 2011. Diakonia, Forum Syd, Naturskyddsfreningen, Svenska Kyrkan. Bank Information Center (2010a).

25

M ed ny energi

Referenser

Bank Information Center, m fl (2006): How the World Banks Energy Framework Sells the Climate and Poor People Short. A Civil Society Response to the World Banks Investment Framework for Clean Energy and Development. http://www.bicusa.org/proxy/Document.9515.aspx Bank Information Center (2010a):Sustainable Energy for Equitable Development. Contribution to the World Bank Groups Energy Strategy Rewiew and Development. Bank Information Center(2010b): World Bank Group Energy Sector Financing Update. Extractive Industries Review (2003): Striking a Better Balance. The Final Report of the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/ T1VB5JCV61 Eklf, Gran (2006): Ulv i fraklder? Vattenkraft och vxthusgaser. Svenska Naturskyddsfreningen. Europaparlamentet (2011): EU-parlamentets resolution av den 17 februari 2011 om Vrldsbankens energistrategi fr utvecklingslnderna. http:// www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7TA-2011-0067+0+DOC+XML+V0//SV The Guardian (2008): Bank pulls out of pioneering oil deal with Chad., 11 september. http://www.guardian.co.uk/world/2008/sep/11/chad Gylfason, Thorvaldur (2000): Natural Resoources, Education and Economic Growth. Centre for Economic Policy Research. http://www.hi. is/~gylfason/pdf/dp2594.pdf International Energy Agency (2010a): Energy Poverty. How to make modern energy access universal? Special early excerpt of the World Energy Outlook 2010 for the UN General Assembly on the Millennium Development Goals. http://www.worldenergyoutlook.org/docs/weo2010/ weo2010_poverty.pdf International Energy Agency (2010b): World Energy Outlook 2010. http:// www.worldenergyoutlook.org Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008): An Assessement of the World Banks Clean Energy for Development Investment Framework. Naturskyddsfreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Rapporter/engelska/Report_Assessement_World_ Bank.pdf Mainhardt-Gibbs, Heike (2010): World Bank Group Energy Financing: Energy for the Poor? OilWatch International.

Sachs, Jeffery och Andrew Warner (1995): Natural Resource Abundance and Economic Growth. National Bureau of Econmomic Research. http:// www.nber.org/papers/w5398.pdf Sveriges regering (2011): Organisationsstrategi fr Vrldsbanksgruppen r 2011-2014. Antagen 2 mars 2011. Sveriges Riksdag (2010): Svar p interpellation 2010/11:42 om Sveriges std till kolkraftverk i Sydafrika. Riksdagens protokoll 2010/11:19, tisdagen den 23 november 2010. http://www.riksdagen.se/webbnav/index. aspx?nid=101&bet=2010/11:19 UNDP (2004): World Energy Assessment. http://www.undp.org/energy/ weaover2004.htm United Nations (1992): United Nations Framework Convention on Climate Change, 1992. www.unfccc.int United Nations (2009): World Economic and Social Survey 2009 Promoting Development, Saving the Planet. Department of Economic and Social Affairs. http://www.un.org/en/development/desa/policy/wess/ wess_archive/2009wess.pdf United Nations (2010): Energy for a Sustainable Future. Summary Report and Recommendations. The Secretary-Generals Advisory Group on Energy and Climate Change (AGECC). http://www.un.org/millenniumgoals/pdf/AGECCsummaryreport[1].pdf Utrikesdepartementet (2010): Policy fr milj- och klimatfrgor inom svenskt utvecklingssamarbete 2010- 2014. http://www.regeringen.se/sb/ d/5347/a/153708 Utrikesdepartementet (2011). Organisationsstrategi fr Vrldsbanksgruppen r 2011-2014. Antagen av Sveriges regering 2 mars 2011. World Bank Group (1999): Fuel for Thought: An Environmental Strategy for the Energy Sector. http://go.worldbank.org/92RT0XPT30 World Bank Group (2001a): Making Sustainable Commitments: An Environment Strategy for the World Bank. http://go.worldbank.org/ WE4YP61N70 World Bank Group (2001b): The World Bank Groups Energy Program Poverty Reduction, Sustainability and Selectivity. http://siteresources. worldbank.org/INTENERGY/Publications/20269216/energybrochure.pdf. World Bank Group (2001c): The World Bank Position on the Report of the World Commission on Dams. http://www.adb.org/water/topics/dams/pdf/ TheWBPositionontheReportoftheWCD.pdf

26

M ed ny energi

World Bank Group (2004): World Bank Group Management Response to the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070 World Bank Group (2006a): Clean Energy and Development: Towards an Investment Framework. http://siteresources.worldbank.org/ DEVCOMMINT/Documentation/20890696/DC2006-0002(E)CleanEnergy.pdf World Bank Group (2006b): World Bank Group Progress on Renewable Energy and Energy Efficiency Fiscal Year 2005. http://siteresources. worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/41141991270246260417/2005Full.pdf World Bank Group (2008a): Development Committee Communiqu, 12 oktober. http://siteresources.worldbank.org/DEVCOMMINT/ NewsAndEvents/21937474/FinalCommunique101208.pdf World Bank Group (2008b): Strategic Framework on Development and Climate Change. Technical Report. Vrldsbanken 2008. http://siteresources.worldbank.org/EXTCC/Resources/407863-1219339233881/ DCCSFTechnicalReport.pdf World Bank Group (2008c): The Clean Technology Fund. Design document antaget 8 maj 2008. http://www.climateinvestmentfunds.org/cif/node/78 World Bank Group (2008d): World Bank Group Sustainable Infrastructure Action Plan FY20092011. http://siteresources.worldbank.org/ INTSDNETWORK/Resources/SIAPfinal.pdf. World Bank Group (2009a): Energy Strategy Approach Paper. http://siteresources.worldbank.org/EXTESC/Resources/Approach-paper.pdf World Bank Group (2009b): The World Bank Group Environment Policy Concept Note. August 5, 2009. World Bank Group (2010a): Addressing the Electricity Gap. Background Paper for the World Bank Group Energy Strategy. Vrldsbanken 2010. http://go.worldbank.org/1CT2D4GSO0 World Bank Group (2010b): Fifth Implementation Report of the Management Response to the Extractive Industries Review. http:// go.worldbank.org/PMSHHP27M0 World Bank Group (2010c): Modernizing Energy Services for the Poor: A World Bank Investment Review Fiscal 200008. Barnes, Singh och Shi, World Bank Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP). http://siteresources.worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/ EnergyForThePoor.pdf World Bank Group (2010d): The World Bank Group in Extractive Industries

2010 Annual Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070 World Bank Group (odaterad): Classifications Used in World Bank Group Energy Lending Reporting. http://siteresources.worldbank.org/ INTENERGY2/Resources/WBGDefinitions.pdf World Bank Group och IMF: (2005): An Investment Framework for Clean Energy and Development: A Progress Report. http://siteresources.worldbank.org/DEVCOMMINT/Documentation/21046509/DC2006-0012(E)CleanEnergy.pdf World Health Organisation: Indoor air pollution and health. http://www. who.int/mediacentre/factsheets/fs292/en/index.html den 18 februari 2011.

27

Naturskyddsfreningen granskar i denna rapport vilket genomslag utvecklingen av Vrldsbankens energipolicies och -riktlinjer har haft p investeringarna under det senaste rtiondet. Den vergripande slutsatsen r att den finansiering som gr till fossila energislag, och som fortfarande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte alls bidrar till frverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa fattigdomen. Bankens kommande energistrategi mste istllet prioritera investeringar som bidrar till att fattiga mnniskor fr kad tillgng till energi, och fokusera p kostnadseffektiva och miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala effekter. Att Sverige fr nrvarande innehar den nordisk/baltiska stolen i Vrldsbankens styrelse ger oss srskilt goda frutsttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att de rekommendationer som Naturskyddsfreningen lmnar i rapporten kommer att beaktas i policydiskussionerna i den nordisk/baltiska valkresten!

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se