Molekylgeometri och kemiska

bindningsmodeller

◼ Molekyl- och jongeometrier (VSEPR)

◼ Valensbindningsteorin (hybridorbitaler)

◼ De två huvudtyperna av kovalent bindning

◼ Delokalisation - Konjugerade system

Geometrin hos joner och molekyler ur

lewisstrukturer: VSEPR: *
◼ VSEPR: ”Valenselektronparens repulsionsteori”:

1. Elektronerna befinner sig i ”elektrontäta områden”

2. Elektrontäta områden i lewisstrukturer är:

❑ Enkel-, dubbel- och trippelbindningar samt Fria elektronpar
❑ Var och ett av dessa utgör ett elektrontätt område!

3. De elektrontäta områden repellerar varandra, så att avståndet

mellan dem blir så stort som möjligt

◼ Med hjälp av lewisstrukturen kan man därför resonera sig fram till
en molekyls eller en fleratomig jons ungefärliga geometri!
2

1
 Geometrin hos molekyler
◼ Ex. SO2:

❑ Runt svavelatomen i SO2

finns tre elektrontäta områden
(orbitaler) : Ett fritt elektronpar
+ två dubbelbindningar

❑ För att befinna sig så långt ..

..

120 grader
från varandra som möjligt, : :
: :
borde de tre elektrontäta
områdena arrangera sig med
 120º vinkel mellan varandra
:
=

Repulsionens styrka beror av typen av

elektrontätt område
◼ Repulsionsstyrkan ökar i ordningen:
enkelbindning < dubbelbindning < trippelbindning < fritt elektronpar

◼ Ett fritt elektronpar tar alltså mer plats än en enkelbindning

◼ Vinkeln i SO2 blir därför något mindre än 120º

(119), eftersom den ”kläms ihop” genom repulsion från det
fria elektronparet på svavelatomen:

:
=

119 grader
4

2
 Repulsion och geometri: Två till fyra
elektrontäta områden per centralatom*

Sv: Trigonal plan

Sv: Tetraeder
Vattenmolekylen blir
vinklad på grund av
de två fria
elektronparen!
5

Repulsion och
geometri:
5 till 6
elektrontäta Sv: Trigonal

områden* bipyramid

Sv: Oktaeder

3
 Xenons elektronkonfiguration*
Period/grupp
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Väte Helium
1 2
1 H He
1.00794(7) 4.0022602(2)
Litium Beryllium namn på grundämnet Bor Kol Kväve Syre Fluor Neon
3 4 atomnummer 5 6 7 8 9 10
2 Li Be symbol B C N O F Ne
6.941(2) 9.012182(3) atommassa (1995) 10.811(7) 12.0107(8) 14.00674(7) 15.9994(3) 18.9984032(5) 20.1797(6)
Natrium Magnesium Aluminium Kisel Fosfor Svavel Klor Argon
11 12 13 14 15 16 17 18
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
22.989770(2) 24.3050(6) 26.981538(2) 28.0855(3) 30.973761(2) 32.066(6) 35.4527(9) 39.948(1)
Kalium Kalcium Scandium Titan Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Gallium Germanium Arsenik Selen Brom Krypton
19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
39.0983(1) 40.078(4) 44.955910(8) 47.867(1) 50.9415(1) 51.9961(6) 54.938049(9) 55.845(2) 58.933200(9) 58.6934(2) 63.546(3) 65.39(2) 69.723(1) 72.61(2) 74.92160(2) 78.96(3) 79.904(1) 83.80(1)
Rubidium Strontium Yttrium Zirkonium Niob Molybden Technetium Rutenium Rodium Palladium Silver Kadmium Indium Tenn Antimon Tellur Jod Xenon
37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
85.4678(3) 87.62(1) 88.90585(2) 91.224(2) 92.90638(2) 95.94(1) [98.9063] 101.07(2) 102.90550(2) 106.42(1) 107.8682(2) 112.411(8) 114.818(3) 118.710(7) 121.760(1) 127.60(3) 126.90447(3) 131.29(2)
Cesium Barium Lantan Hafnium Tantal Wolfram Rhenium Osmium Iridium Platina Guld Kvicksilver Tallium Bly Vismut Polonium Astat Radon
55 56 57 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
6 Cs Ba La * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
132.90545(2) 137.327(7) 138.9055(2) 178.49(2) 180.9479(1) 183.84(1) 186.207(1) 190.23(3) 192.217(3) 195.078(2) 196.96655(2) 200.59(2) 204.3833(2) 207.2(1) 208.98038(2) [208.9824] [209.987(1)] [222.0176]
Francium Radium Aktinium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Röntgenium Ununbium
87 88 89 104 105 106 107 108 109 110 111 112
7 Fr Ra Ac ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Uub
[223.0197] [226.0254] [227.0277] [261.1089] [262.1144] [263.1186] [264.12] [265.1306] [268] [269] [272] [277)

* Lantanider Cerium Praseodym Neodym Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Tulium Ytterbium Lutetium
58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71
Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
140.116(1) 140.90765(2) 144.24(3) [144.9127] 150.36(3) 151.964(1) 157.25(3) 158.92534(2) 162.50(3) 164.93032(2) 167.26(3) 168.93421(2) 173.04(3) 174.967(1)
** Aktinider Torium Protactinium Uran Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Califormium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103
Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
232.0381(1) 231.03588(2) 238.0289(1) [237.0482] [244.0642] [243.0614] [247.0703] [247.0703] [251.0796] [252.0830] [257.0951] [258.0984] [259.1011] [262.110]

[Kr]5s24d105p6

Molekylgeometri när fler än 8 elektroner

omger centralatomen
◼ XeF4
Xe [Kr]5s24d105p6  8 valenselektroner
XeF4: 8+47 = 36 val. e-  18 par att fördela

◼ 6 elektrontäta områden runt Xe-atomen:

90 graders vinkel mellan dessa ger största
möjliga avstånd, dvs. ett oktaedriskt
arrangemang av de elektrontäta områdena
90

◼ Fyra av områdena är bindningar och två fria

elektronpar runt centralatomen.
Molekylens geometri blir därför plan och
kvadratisk, en ”plankvadratisk” geometri

4
 HUR BILDAR ATOMORBITALERNA
BINDNINGAR?
Valensbindningsteorin:

◼ Kovalenta bindningar bildas genom ”överlapp”

av orbitaler
◼ De yttersta orbitalerna på en atom överlappar
då en annan atoms yttre orbital:

Hur förklarar modellen molekylernas

bindningsvinklar?*
◼ Kol har sina valenselektroner i s- och p-orbitaler. s-orbitalen
är sfärisk och p-orbitalerna i 90 vinkel mot varandra

◼ I CH4 (metan) borde bindningsvinkeln till väteatomerna

därför vara 90, men är  109

◼ Hur kan orbitalerna överlappa varandra och ändå ge

bindningsvinkeln 109?
Metan:

109,45o 10

10

5
 Lösningen på problemet med molekylers
vinkelförhållanden: Hybridorbitaler
◼ Atomorbitalerna utgår från helt isolerade atomer. Det är inte en
realistisk modell för tillstånden i molekyler och fleratomiga joner,
eftersom atomerna då binder till varandra

◼ När atomerna kommer nära varandra, påverkas deras yttre

orbitaler. De ombildas då (genom interferens)

◼ I valensbindningsteorin kombineras därför (matematiskt) de

yttersta atomorbitalerna i centralatomen till hybridorbitaler:
❑ Hybridorbitalerna får då rätt geometri för att kunna överlappa till andra
atomers yttersta orbitaler och bilda en kovalent bindning

❑ Antalet bildade hybridorbitaler = antalet atomorbitaler som kombinerats

11

11

Hybridorbitaler: sp3 –hybridisering i CH4

- En s-orbital + tre p-orbitaler kombineras och bildar då fyra
sp3 hybridorbitaler

2p

2s

2s- och de tre 2p- 4 sp3-hybridorbitaler sp3-hybridorbitalerna binder till

atomorbitalerna (+1s atomorbital) 1s atomorbitaler hos väte (blå pilar)
(+ 1s atomorbital) (1s opåverkad hos kol) 12

12

6
 CH4: Ett exempel med sp3-hybridisering

A: En sp3 -orbital B: Fyra sp3-orbitaler

C: Fyra sp3-orbitaler överlappar med fyra 1s orbitaler hos

väteatomer, dvs. bildar bindningar
13

13

sp2 –hybridisering i C2H4 (eten)*

En p – orbital
en s-orbital + två p-orbitaler = Tre sp2-hybridorbitaler blir ”över”

3 sp2-
hybridorbitaler

▪ Tre orbitaler kombineras: En s- och två p- orbitaler bildar

tre sp2 -orbitaler
▪Den p-orbital som blir ”över” deltar i bildandet av ytterligare en bindning
tillsammans med den andra kolatomen ( en dubbelbindning) 14

14

7
 De två huvudtyperna av kovalent
bindning: sigma- och pi-bindning
-bindning: Tillåter fri
rotation runt förbindelseaxeln

-bindning: Ej fri rotation,

”stel”

Enkelbindning:
Alltid en -bindning

Dubbelbindning:
en - + en - bindning

Trippelbindning:
en - + två - bindningar.

15

15

Eten, C2H4: - och -bindningar

: :

-bindningar
Mellan C och C, samt mellan C och H
-bindning
• Bildas mellan mellan C och C
• De ”överblivna” p- orbitalerna från
hybridiseringen på kolatomerna,
kombineras till en  -bindning)
• Bindningen förhindrar att fri rotation sker,
då den annars skulle brytas.
16

16

8
 Jämförelse, rotationsmöjlighet

 +

Etan – fri rotation Eten – ej roterbar

17

17

Eten, C2H4: Alla bindande orbitaler

samtidigt

H  H
 C  C 
H H

: Violett område Dubbelbindningar och

: Gult område trippelbindningar är stela,
pga. att -bindningar ingår
18

18

9
 sp -hybridisering i C2H2 (etyn=acetylen)
en s-orbital + en p-orbital = Två sp-hybridorbitaler Två p-orbitaler
”över”

2 sp-
hybridorbitaler

▪ Två orbitaler kombineras: En s- och en p- orbital bildar två sp -

orbitaler

▪ Två p -orbitaler per kolatom hybridiseras inte. De kan då delta i

bildandet av ytterligare två bindningar ( trippelbindning) 19

19

Acetylen (etyn), C2H2: Trippelbindning

 
H C C H
 + 2

20

20

10
 Hur får man fram typen av hybridisering?
1. Räkna antalet elektrontäta områden runt centralatomen i lewisstrukturen
2. Antalet elektrontäta områden = Antalet hybridorbitaler
 Hybridiseringen (s- och p-orbitalerna används först, sedan d-
orbitalerna)

Antal e- -täta Geometri Antal hybrid- Hybridisering Exempel

områden runt enligt orbitaler
centralatomen VSEPR
2 Linjär 2 sp Be i BeF2
3 Trigonal plan 3 sp2 Bi BF3
4 Tetraedisk 4 sp3 C i CH4
5 Trigonal 5 sp3d P i PF5
bipyramid
6 Oktaedrisk 6 sp3d2 S i SF6

Hybridorbitaler:

21

21

Ringformade molekyler:
Resonansstrukturer i aromatiska kolväten
Aromatiska kolväten: Ringformade kolväten med omväxlande enkel- och
dubbelbindningar, så kallade konjugerade kol-kol bindningar

Ex. Bensen (C6H6):

= (Kol och väten sätts inte ut)

 Resonans

Vanligt skrivsätt som visar den jämna

elektronfördelningen
(”1,5 C-C bindning”) 22

22

11
 Bindningsförhållanden i aromatiska
kolväten
Bensen, C6H6

3 e--täta områden runt varje kolatom En p-orbital ”över” per

 sp2-hybridisering.
Bensenmolekylen är därför platt och
med 120 bindningsvinklar!
kolatom. De orbitalerna bildar
en gemensam -bindning
23

23

Bindningsförhållanden i aromatiska
kolväten: -bindningarna

-bindningen är delokaliserad
över hela molekylringen  Hög
stabilitet

24

24

12
 Ledande polymerer

◼ Polymerer: Mycket långa kolkedjor som uppstått genom reaktion mellan likadana mindre
molekyler

◼ ”n” i figuren innebär att avsnittet upprepas genom hela polymeren, dvs. extremt långa molekyler

◼ Konjugerade system: Varannan bindning enkel/dubbel

◼ Detta ger en -bindning spridd över hela molekylen och elektrisk konduktivitet genom hela
molekylen

◼ Ledande polymerer används bland annat vid framställningen av OLED:s (Organic Light-Emitting
Diodes), i böjbara bildskärmar
25

25

Ringformade molekyler: Geometri och

stabilitet
◼ Två instabila
ringformade kolväten Cyklopropan, C3H6
(60 C-C vinklar)
(Inga väten utsatta,
kolatomer i vinklarna) Cyklobutan, C4H8
(90 C-C vinklar)

◼ Hybridisering?
HH
C
◼ Varför har de här =H
CC
H

molekylerna låg H H
stabilitet?
26

26

13
 Lärandemål: Molekylgeometri och
kemisk bindningsteori
Kunna
◼ använda VSEPR för att få fram geometrin för en molekyl eller komplex
jon
◼ koppla antalet elektrontäta områden runt en centralatom till en viss
hybridisering
◼ förklara skillnaden i de två huvudtyperna av kovalent bindning,  och -
bindning, samt ange dessa i en given Lewisstruktur
◼ förklara den höga stabiliteten i aromatiska ämnen, utifrån deras
bindningsförhållanden
◼ förklara huvudkravet för att en organisk polymer ska kunna vara
elektriskt ledande
◼ förklara instabilitet hos molekyler, utgående från avvikelse i
bindningsvinklar från ideala förhållanden
27

27

14