Livscykelanalys av plast

Geografi

Av: Zackarias Faarienen

Bild av: welovepandas

Av Dolphin plastics and packaging, PLASTIC MANUFACTURING BY COUNTRY – FUN
FACTS.
Hämtat från sidan:
Plastic Manufacturing by Country | Fun Facts | Dolphin Plastics & Packaging 15-Jan 2021

Den är skriven med viss inriktning på att plastproduktion är positivt eftersom de är producenter av plast.

Index mundi, Oljeproduktion – Världen. 1 Jan 2020

Hämtat från sidan:
Oljeproduktion per land - Tematisk karta - Världen (indexmundi.com) 15-dec 2020 använd igen 15-jan 2021

Det finns egentligen bara fakta om hur mycket länderna producerar.

Johann forsberg, Chalmers studie avslöjar råoljans totala klimatavtryck. 2018-10-03

Hämtat från sidan:
Chalmers studie avslöjar råoljans totala klimatavtryck (nyteknik.se) 15-dec 2020

Den har ingen egentlig tendens, men den pekar ut att råolja branschen har större miljöpåverkan än vad råolja branschens
egna undersökningar har visat.

Den skriver ganska tydligt att det finns information ifrån studien “Global carbon intensity of crude oil production”

The wilderness society, 7 ways oil and gas drilling is bad for the environment. August 9, 2019
Hämtat från sidan:
7 ways oil and gas drilling is bad for the environment | The Wilderness Society 15-dec 2020

Den har en viss tendens att bara peka ut oljans negativa delar, men inte de positiva. Den har dock de 7 sätten som de
påverkar och de framförs på ett faktabaserat sätt.

Sweden natural assets AB, Råolja och dess användningsområde

Hämtat från sidan:
Råolja och dess användningsområde – Sweden Natural Assets AB 15-dec 2020

Sidan har ingen märkbar tendens utan ger bara fakta var och hur oljan används.

Christian Lövhagen, Ny studie avslöjar råoljans totala klimatavtryck. 28 sep 2018

Hämtat från sidan:
Ny studie avslöjar råoljans totala klimatavtryck | Chalmers 15-dec 2020

Sidan har inte en större tendens, men det finns en liten med att olja är något dåligt.

Även den här bygger på studien “Global carbon intensity of crude oil production” samt andra källor som tydligt visas upp.

Göteborgs hamn, Så funkar det: 5 steg från oljefält till bensinpump. 29 okt 2013
Hämtat från sidan:
Så funkar det: 5 steg från oljefält till bensinpump (goteborgshamn.se) 15-dec 2020

Det finns knappt någon tendens, den berättar fakta om hur oljan destilleras, det pytte lila som finns är att de använder sig
själva som producenten vilket dom är.
Stockholmsregionens avfallsråd, Plast. 2007-07-02
Hämtat från sidan:
Återvinningscentralen.se (atervinningscentralen.se) 15-dec 2020

Den har tendensen att det är dåligt att så mycket plast inte går att återvinna.

Natur skydds föreningen, Plastens många ingredienser

Hämtat från sidan:
Plastens många ingredienser | Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se) 15-dec 2020

Sidan har en tendens att plast hanteras dåligt när det kommer till miljön.

Havet.nu, Oljeutsläpp. 2020-09-17

Hämtat från sidan
Havet - Oljeutsläpp 12-jan 2021

Sidan har tendensen att ha råolja transporter som något dåligt eftersom de hanteras dåligt.

Beroende sidan använder flera andra källor men dessa visas upp på ett tydligt sätt.

Drivkraft sverige, Transport av råolja. 23 september, 2010

Hämtat från sidan:
Transport av råolja – Drivkraft Sverige 12-jan 2021

Har ingen tendens, visar upp den fakta som finns på ett tydligt sätt.

Transport styrelsen, Olja. 2013-05-31

Hämtat från sidan:
Olja - Transportstyrelsen 12-jan 2021

Sidan visar upp att det finns lagar för att förhindra olja läckage.

Natur Värds Verket, Förbränning av fossilbaserad plast behöver minska för att Sverige ska nå
sina klimatmål. 4 september 2020
Hämtat från sidan:
Förbränning av fossilbaserad plast behöver minska för att Sverige ska nå sina klimatmål - Naturvårdsverket
(naturvardsverket.se) 12 jan 2021

Sidan har ingen större tendens, men handlar om att vi inte behandlar plast på rätt sätt för att uppnå våra miljömål.

Petra Selander, Nedskräpning av plast. 12 juni 2020

Hämtat från sidan:
Nedskräpning av plast - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 22 jan 2021

Sidan har tendensen att de visar upp de problem som kommer med plast som hamnar i naturen och sedan skriver att de
kämpar emot liknande utsläpp

Plast produceras utav råolja vilket pumpas upp ifrån marken eller havsbotten. Det finns flera olika
länder som pumpar väldigt stora mängder olja varje dag, bland annat Ryssland och USA, men även
Norge. När råoljan har pumpats upp ur marken så behöver den också transporteras till en annan
plats för att kunna raffineras. När oljan ska transporteras över land så används till stor del pipelines,
alltså stora rör där oljan pumpas fram. Men den största transporten av olja sker över haven, med
hjälp av stora oljetanker. Oljetanker är stora fartyg med lastutrymme för olja. Det har också
förekommit stora miljöproblem när det har uppstått läckage på dessa fartyg eftersom oljan är giftig
för många djur, samt ifall fåglar och kommer i kontakt med oljan så klibbas deras fjädrar ihop och de
förlorar sin flygförmåga och om fiskar kommer i kontakt med den så klibbas deras gälar igen och de
kvävs till döds.

När man pumpar upp oljan så behövs det också mycket energi och om man pumpar till havs så måste
man använda generatorer som kan vara kompakta och relativt lättskapade eftersom det inte finns
många andra energikällor, vilket betyder att man använder fossila bränslen och skapar utsläpp.

Om man istället pumpar olja på land så skapar man stora fält med öppenmark för att kunna bygga
pumparna. Och med det skada det lokala vild livet, men eftersom man pumpar upp oljan och borra
sig ner till den så skapar man också en massa ljud och ljus som kan störa djuren som fortfarande lever
i närheten.

Nästa steg är för oljan att förfinas, alltså Raffineras, det finns flera olika metoder som används för att
raffinera råolja, men en av de vanligaste är att man värmer upp oljan till 500⁰ C vilket får oljan att
skifta sig. De olika ”lagren” kan sedan användas till olika produkter, ett av dessa lager används till
produktionen av plast och gummi.

När oljan har raffinerats så används olika tilläggsämnen för att ge plasten specifika egenskaper, till
exempel att den blir flamsäker. När plasterna innehåller dessa tilläggsämnen så används de till en hel
rad av olika produkter, allt ifrån kläder till elektronik. Väldigt många utav de produkter vi köper idag
har plast i sig på ett eller annat sätt.

En stor del av plasten som produceras används i paketering av mat och när man har använt klart
förpackningen så slänger vi den nästan alltid i ”brännbart”. Det beror på att det bara är ca 8% av all
den plast som produceras som faktiskt går att återvinna. Resten av plasten går till energiåtervinning
eller bränsle inom industrin. Den plast som går till energiåtervinning används för fjärrvärme och el
produktion vilket betyder att man eldar upp plasterna och släpper ut stora mängder koldioxid i
atmosfären. Men det är inte det ända avfallet ifrån plast utan det hamnar även stora mängder plast i
naturen ifrån bland annat borttappade plastförpackningar och fiskeredskap.

Det finns alltså miljöutsläpp under varje steg av produktionen av plast, när råoljan pumpas upp så
behöver man elektricitet för att driva pumparna och om man pumpar oljan på en avlägsen plats så är
ett utav de lättaste sätten att driva pumparna med generatorer som då släpper ut koldioxid som en
biprodukt. Men det går även att bygga andra energikällor för pumpandet. När man sedan ska
transportera oljan för att raffinera den så behöver oljetanker bensin för att kunna driva sina motorer
vilket ger utsläpp, man kan dock använda grön energi för att driva pipelines. När oljan sedan kommer
fram så används förbränning för att få upp oljan till tillräckligt hög temperatur. Och till sist när man
inte längre behöver plasten så förbränner vi den i energiåtervinning vilket ger utsläpp.

Samtidigt så har vår konsumtion av plast öka drastiskt och vi använder allt mer plast än någonsin
eftersom det är ett starkt och lätt material som går att använda till det mesta.
Karta ifrån:

Free World Behrmann Projection Map | Behrmann Projection World Map open source |
Mapsopensource.com 15-jan 2021 jag har redigerat bilden

Begrepp lista:

Råolja: Oljan som pumpas upp ur marken, råoljan kan raffineras för att göras om till olika produkter.

raffinera: ”Förfinad” version av råolja, för att framställa olika produkter som plast och bensin, det
görs genom destillering.

oljetanker: stora fartyg med en stor tank som lastutrymme, de används för att transportera råolja.

Pipeline: Stora rör som används för att transportera olja och naturgas relativt korta sträckor.

Energikälla: Någonting man får energi ifrån, kan vara allt ifrån generatorer till solcellspaneler.

Grön energi: Energi som genereras med förnybara energikällor, alltså källor som inte kommer ta slut,
till exempel solljus. Istället för icke förnybara energikällor som kol och olja.

Fjärrvärme: Värme som produceras på en annan plats än den används, kan till exempel vara rest
värme ifrån industrin, värmen används för att värma upp vatten som sedan pumpas ut till hus för att
användas.

Energiåtervinning: nästan allt som vi slänger i brännbart går till energiåtervinning, det betyder att
man eldar upp soporna för att få värme som kan användas för industri eller fjärrvärme.

Tilläggsämnen: ämnen som man stoppar i plast för att ge den specifika egenskaper, det är dessa
tilläggsämnen som skiljer olika plasttyper ifrån varandra.
Biprodukt: Något man får vid produktionen av något annat, till exempel är sågspån en biprodukt av
träindustrin som kan användas för att göra plywood.