Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar

patientens värdighet

How the perioperative nurse maintains the patient's dignity

Lisa Hansson
Jannie Lemieszewski

Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Examensarbete i omvårdnad, Specialistsjuksköterskeprogram inriktning operation
Avancerad nivå, 15 hp
Handledare: Lotti Orwelius
Examinator: Lillemor Lindwall
2015 - 06 – 18

 
 
SAMMANFATTNING

Titel: Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet.

How the perioperative nurse maintains the patient's dignity.

Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Författare: Lisa Hansson, Jannie Lemieszewski
Handledare: Lotti Orwelius
Examinerande lärare: Johan Söderquist
Examinator: Lillemor Lindwall
Sidor: 23
Datum för examination: 2015 - 06 - 18

Svenska nyckelord: Värdighet, perioperativ sjuksköterska, professionellt förhållningssätt.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa

miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten
som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som
blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den
perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi
har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan
bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön.
Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar
värdigheten hos patienten i den perioperativa vården.
Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes
enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige.
Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och
När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta
subkategorier synliga. Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och
professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i
den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och
förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk
handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för
sin patient och vågar konfrontera.
Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa
sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården
samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i
fokus.

 
 
ABSTRACT

Title: How the perioperative nurse maintains the patient's dignity.

Faculty: Health, Science and Technology

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS
Authors: Lisa Hansson, Jannie Lemieszewski
Supervisor: Lotti Orwelius
Examiner: Johan Söderquist
Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 23
Date for the examination: 2015- 06 - 18

Key words: Human dignity, perioperative nurse, professional approach.

Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative

environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the
patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As
future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care
is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we
found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's
dignity in the high technology environment.
Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the
dignity of the patient in the perioperative care.
Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were
asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in
Sweden.
Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in
the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and
When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories
became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative
nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment.
By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The
team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act
occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient
and dares to take the confrontation.
Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse
keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her
professional approach when the focus is not on the patient.
 

 
 
Innehållsförteckning
1 Introduktion 5
1.1 Inledning 5
1.2 Problemformulering 5
1.3 Operations- och anestesisjuksköterskans historiska bakgrund 6
1.4 Perioperativ vård 6
1.5 Värdighet 7
1.6 Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten för patienten 7
1.7 Etik 7
2 Syfte 8
3 Metod 8
3.1 Metodval 8
3.2 Studiens design 8
3.3 Undersökningsgrupp 8
3.4 Datainsamling 8
3.5 Dataanalys 9
3.6 Forskningsetiska överväganden 10
4 Resultat 10
4.1 Perioperativa sjuksköterskans professionella handlande 10
för att bevara värdigheten för patienten
4.1.1 Perioperativa sjuksköterskans egenskaper 10
4.1.2 Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt 11
4.1.3 Perioperativa sjuksköterskans strävan att upprätthålla patientens 12
värdighet
4.1.4 Dialogens betydelse 12
4.1.5 Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten 13
4.2 När patienten inte sätts i fokus 13
4.2.1 Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk handling 13
4.2.2 Kräkning 14
4.2.3 Ha mod att konfrontera 14
5 Diskussion 15
5.1 Resultatdiskussion 15
5.2 Metoddiskussion 17
 

6 Konklusion 19
7 Referenser 20

Bilaga 1 - Intervjuguide
Bilaga 2 - Brev till verksamhetschef
Bilaga 3 - Brev till informant
Bilaga 4 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 1
Bilaga 5 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 2
Bilaga 6 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 3

 
 
1 Introduktion
1.1 Inledning
I denna studie har vi valt att intervjua perioperativa sjuksköterskor för att få en ökad förståelse
för hur de bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa miljön. En perioperativ
sjuksköterska är specialistutbildad inom operations- eller anestesisjukvård. Genomgående i
detta arbete benämns den perioperativa sjuksköterskan som hon och patienten som han.
På en operationsavdelning samarbetar professionerna i team vilket ger en effektiv och
patientsäker vård (Shabnam, Sevdalis, Healey, Darzi & Vincent, 2005). I teamet finns olika
professioner som kompletterar varandra och varje yrkeskategori har ett specifikt
yrkeskunnande och ansvar (Gillespie, Chaboyer, Longbottom & Wallis, 2010).
Operationsteamet ansvarar gemensamt för att främja och bevara patientens autonomi,
integritet och värdighet genom att bemöta individen på ett respektfullt sätt. Vården utgår från
att vara personcentrerad och den perioperativa sjuksköterskan ska tillsammans med övrigt
team inleda en relation med patienten (International Council of Nurses, 2014; Riksföreningen
för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008). Den
perioperativa sjuksköterskans arbete styrs bland annat av hälso- och sjukvårdslagen (SFS
1982:763) samt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) vilket innefattar att adekvata åtgärder
vidtas för att förhindra att skada och lidande uppkommer hos patienten.

.
1.2 Operations- och anestesisjuksköterskans historiska bakgrund
År 1861 grundade Florence Nightingale en skola för sjuksköterskor vid S:t Tomas hospital i
London. Där undervisade hon blivande sjuksköterskor i att vårda sjuka samt assistera vid
operationer. 1876 vid Massachusetts General Hospital i USA startades den första utbildningen
för operationssjuksköterskor där utbildningen gav både praktiska och teoretiska kunskaper
(Bankert, 1989). Emmy Rappe (1835-1896) var en pionjär inom operationssjukvård i Sverige.
Arbetsuppgifterna för operationssjuksköterskan var många och varierande och innebar bland
annat att utföra assistering och instrumentering samt att ge eternarkoser vid det operativa
ingreppet. Operationssjuksköterskan ansågs som en betydelsefull och ansedd person. 1919
infördes utbildningen till Sverige och utbildningslängden varierade.
Operationssjuksköterskestudenterna fördjupade sig framförallt i operationsmetodik,
sjukdomslära, anatomi och hygienens betydelse. Operationssjuksköterskan ansåg att aseptiken
(renligheten) var av stor vikt vid det operativa ingreppet och hon fick därmed ett avgränsat
ansvarsområde (Emanuelsson, 1991).
Anestesiologins historia tog sin början i USA i mitten på 1800-talet och handlar om konsten
att ge anestesi. På den tiden vårdades patienter av nunnor som hade kunskap om att ge narkos
under det operativa ingreppet. I Pennsylvania, USA beskriver Bankert (1989) hur den första
anestesisjuksköterskan experimenterade sig fram till den bästa anestesimetoden då hon sövde
patienten med eter och kloroform. Innan anestesiologin blev erkänd fick operations-
sjuksköterskor under 1930-talet ge patienten narkos vid det operativa ingreppet.
Anestesiologin fick en egen specialitet på 1940-talet och utbildningen kom till Sverige i slutet
av 1950-talet (Halldin & Lindahl, 2005).
Utbildningarna är nu akademiska och fokuserar på vårdvetenskap och omvårdnad. Respektive
profession får genom utbildningen ett eget yrkesansvar och kan arbeta självständigt
(Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård,
2008; Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor - SOSFS 1995:5).

5  
 
  
1.3 Perioperativ vård
”Perioperativ vård innefattar anestesi- och operationssjuksköterskans perioperativa vårdande, den
perioperativa dialogen, dvs. en anestesi- eller en operationssjuksköterskas pre-, intra-, och postoperativa samtal
med sin patient samt behandlingar och tekniker dvs. det praktiska tillvägagångssätt som patienten utsätts för”
(Lindwall & von Post, 2009).

Den perioperativa vården består av pre-, intra- och postoperativ fas. Den preoperativa fasen är
tiden innan operationen från det att patienten fått besked om operation, till dess att han ligger
på operationsbädden. I den preoperativa fasen inhämtas data från patientens
omvårdnadsjournal för att den perioperativa sjuksköterskan ska få en inblick i patientens
hälsohistoria. Ett preoperativt samtal med patienten är av vikt för att lyssna till patientens
berättelse och därigenom kunna planera och förbereda för den kommande operationen. Den
intraoperativa fasen innefattar tiden på operationsavdelningen. Under denna fas är det viktigt
att patienten känner sig trygg, säker och respekterad. Den perioperativa sjuksköterskan för en
dialog med patienten så att han ska känna sig delaktig i sin vård. Miljön på
operationsavdelningen ska vara välkomnande och den perioperativa sjuksköterskan ska lyssna
och stödja patienten i den utsatta situationen. Den postoperativa fasen tar vid då operationen
är avslutad och patienten lämnar operationsavdelningen. Den perioperativa sjuksköterskan
utvärderar vården genom ett samtal med patienten där hon får ta del av patientens upplevelse
av vårdprocessen (Lindwall & von Post, 2000; Lindwall & von Post, 2008).
Den perioperativa vården delas in i tre vårdnivåer: professionell naturlig vård, grundvård och
specialvård. Dessa nivåer är i relation till vårdandets kärna och utgår från caritas,
barmhärtighet och kärlek. Genom den professionella naturliga vården kan patientens
grundläggande behov tillgodoses så som att förmedla närhet, gemenskap och kärlek till
patienten. Med grundvården menas att den perioperativa sjuksköterskan ser till patientens
fysiologiska behov. När patienten får anestesi och förlorar kontrollen över sin kropp har den
perioperativa sjuksköterskan en viktig roll att skydda patienten mot skada i samband med det
operativa ingreppet. Patienten ska positioneras på ett korrekt sätt på operationsbordet och inte
blottas mer än nödvändigt. Han ska känna sig trygg och säker med bevarad värdighet under
hela operationsprocessen. Målet med specialvården är att de kirurgiska och anestesiologiska
behandlingarna utförs på ett säkert sätt efter patientens behov (Wiklund & Lindwall, 2012;
Lindwall & von Post, 2008).

1.4 Värdighet
 

Enligt Nordenfelt (2010) anses värdighet vara grundläggande för människan och bör
respekteras av individen själv och av andra människor. Värdighet definieras som att vara
värdefull, att vara stolt och respekteras som en unik individ (Nordenfelt, 2010). Värdigheten
kan delas in i absolut värdighet och relativ värdighet. Den absoluta värdigheten är
oföränderlig och innefattar människovärde, ansvar, plikt och frihet. Den relativa värdigheten
är en inre etisk hållning vilket ger en medvetenhet om värdigheten hos individen själv och
andra. Den formas av den enskilda människan och förändras under livets gång av samhälle
och kultur. Värdigheten är kopplad till vår mänsklighet och det ansvar som vi tar för andra
människor (Levinas, 1990). Med hjälp av våra handlingar visar vi våra medmänniskor
värdighet samt respekt (Miller, 1997). Patienter och sjuksköterskor benämner värdigheten
som att vara värdefull, självständig, kunna ta ansvar för och ha koll på situationen. Den egna
värdigheten bekräftas genom att vara någon och känna sig betydelsefull, bli tagen på allvar,
bli sedd, bli trodd och lyssnad på. Värdigheten finns bevarad då individen upplever sig betyda
något och att livet erbjuder ett sätt att leva där känsla av välbefinnande infinner sig (Edlund,
2002). Enligt Eriksson (Nåden & Eriksson, 2004) innebär den mänskliga värdigheten en inre

6  
 
frihet och ett ansvar för sitt eget och andras liv. Vidare menar hon på att människan ska ses
som en enhet bestående av kropp, själ och ande, där kroppen är ett kärl för lidande och hälsa
samt en boning för utsatthet och mänsklig värdighet (Nåden & Eriksson, 2004). När en
människa drabbas av lidande och sjukdom är det av vikt att vården bedrivs med caritas för
bevarandet av värdigheten, detta innebär att patienten ska få en kärleksfull och barmhärtig
vård (Nåden & Eriksson, 2004; Edlund, 2002).

1.5 Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten för patienten

Genom att handha specifika omvårdnadskunskaper bidrar den perioperativa sjuksköterskan
till vårdens resultat. Hon ska ansvara för en patientsäker och god omvårdnad genom att
kommunicera, undervisa och informera patienten och närstående. Att ge stöd, vägledning och
möta patientens behov bidrar till ett välbefinnande och en delaktighet i vården (Sundqvist
& Anderzén-Carlsson, 2014; Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen
för anestesi- och intensivvård, 2008). Patientens värdighet bevaras genom att den
perioperativa sjuksköterskan ger sig till känna, finns närvarande och tar patientens känslor på
allvar. Patienten får då möjlighet att uttrycka sin rädsla och oro (Blomberg, Willassen, von
Post & Lindwall, 2014). Förtroende skapas både via verbal och icke verbal kommunikation
där den icke verbala kommunikationen sker i mötet via ögon- och kroppskontakt (Sundqvist
& Anderzén-Carlsson, 2014). Värdigheten bevaras genom att möta patientens blick och
beröra med mjuka händer samt förmedla en känsla av närvaro (Blomberg et al, 2014). Den
perioperativa sjuksköterskan ser sitt yrke som en advokatsroll då hon håller patientens liv i
sina händer och ligger steget före för att hindra att skada uppkommer (Blomberg, Bisholt,
Nilsson & Lindwall, 2014; Sundqvist & Anderzén-Carlsson, 2014). Patientens integritet
bevaras genom respekt med utgångspunkt att föreställa sig hur man själv skulle vilja bli
behandlad i en liknande situation, alla har rätt till lika vård och ska behandlas därefter (Hälso-
och sjukvårdslagen SFS 1982:763). Att vara äkta i sitt bemötande innebär att handla utifrån
sitt hjärta (Blomberg et al, 2014).

1.6 Etik  
När sjuksköterskan står inför svåra etiska frågor och situationer ställer det krav på hennes
moraliska lyhördhet för att ge henne en förståelse om patientens sårbarhet och utsatthet. För
att kunna fatta beslut och handla korrekt måste sjuksköterskan analysera den uppkomna
situationen så de berörda känner sig tillfreds (Arlebrink, 2006). Datorisering och
informationsteknologi förändrar arbetssituationen och nya etiska utmaningar blir synliga. Det
är av vikt att sjuksköterskan fortsätter att ansvara för och reflektera över vad som är rätt och
fel (Collste, 2010). Sjuksköterskans etiska ansvar och yrkesetiska koder presenteras i
International Council of Nurses (2014), Riksföreningen för operationssjukvård (2008) och
Riksföreningen för anestesi- och intensivvård (2008). Omsorg utövas genom att
sjuksköterskan uppmärksammar patienten genom samtal och därigenom ges en inblick i hans
livshistoria och livssammanhang (Stryhn, 2007).

1.7 Problemformulering
Värdigheten är grundläggande för människan och innebär att vara värdefull, stolt och
respekterad som en unik individ. I den perioperativa vården är det viktigt att patientens
värdighet bevaras då han befinner sig i en utsatt situation. Den perioperativa sjuksköterskan
ska ansvara för en patientsäker vård och god omvårdnad samt bemöta patienten på ett
respektfullt sätt. Operationsteamet har ett gemensamt ansvar för att främja patientens
autonomi, integritet och värdighet under hela operationsprocessen. Om en medarbetare
frångår sitt professionella förhållningssätt har den perioperativa sjuksköterskan skyldighet att
7  
 
stå upp för sin patient. Tidigare forskning belyser att det förekommer omedvetna oetiska
handlingar då vården bedrivs i en effektiv och högteknologisk miljö som många gånger kan
vara stressande för den perioperativa sjuksköterskan (Willassen, Blomberg, von Post &
Lindwall, 2014; Heijkensköld, Ekstedt & Lindwall (2010). Genom detta examensarbete vill vi
belysa vikten av den perioperativa sjuksköterskans ansvar att bevara patientens värdighet i
den perioperativa vården. Vi vill även ge en påminnelse om att patienten ska vara i fokus även
om stress och produktivitet råder.

2 Syfte    
Syftet med studien var att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan
bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården.

3 Metod
3.1 Metodval  
 

Utifrån studiens syfte valdes att använda en kvalitativ, induktiv och empirisk forsknings-
metod. En kvalitativ metod innebär att undersöka upplevelsen hos informanten inom studerat
område. Detta kan bland annat göras via intervjuer där informantens sagda ord och
beskrivningar analyseras och tolkas, erfarenhet och förförståelse tas i beaktning. Utifrån
empirin kan information om verkligheten inhämtas och med induktiv analys kan insamlat
material analyseras och slutsatser dras (Olsson & Sörensen, 2011). I den förberedande fasen
innan datainsamlingen genomfördes lästes relevant kurslitteratur samt vetenskapliga artiklar
inom området värdighet i den perioperativa vården. För att finna kunskap om hur studien
skulle utformas och arbetet fortlöpa studerades kurslitteratur på avancerad nivå (Polit & Beck,
2012; Danielson, 2012a). Utifrån vedertagen litteratur har en intervjuguide (Bilaga 1)
framtagits specifikt för denna studie (Danielson, 2012a).

3.2 Studiens design  

I studien användes en kvalitativ, induktiv och empirisk forskningsmetod.

3.3 Undersökningsgrupp
För att få en ökad bredd och förståelse i hur de perioperativa sjuksköterskorna bevarar
patientens värdighet intervjuades fjorton frivilliga informanter med varierad längd av
arbetslivserfarenhet inom perioperativ vård. Inklusionskriterier för urvalsgruppen var
legitimerad perioperativ sjuksköterska med god förståelse i det svenska språket.

3.4 Datainsamling
Verksamhetscheferna (Bilaga 2) samt personalen (Bilaga 3) fick ta del av ett informationsbrev
för att få vetskap om studiens existens. Tillstånd att få genomföra intervjuerna på respektive
operationsavdelning bekräftades med verksamhetschefens underskrift (Bilaga 4, 5, 6).
Frivilliga informanter kontaktade författarna för att bekräfta sin medverkan och tid samt plats
för intervju bestämdes. En intervjuguide utformades av författarna för att få struktur på
intervjuerna (Bilaga 1). Data samlades in under en tre veckors period mellan december 2014 –
januari 2015. En provintervju utfördes för att se om svaren på frågorna överensstämde med
studiens syfte och denna intervju inkluderades i resultatet. Under intervjun hade informanten
möjlighet att svara öppet och framföra sin åsikt. Intervjuerna ägde rum enskilt och deras längd
varierade mellan 15-20 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant samt
hanterades konfidentiellt (Källström, 2012). Datainsamlingen genomfördes på tre olika
8  
 
operationsklinker för att få ett varierat svarsinnehåll från olika arbetsplatser och avslutades då
insamlat material upplevdes tillräckligt och ingen ny data blev synlig.

3. 5 Dataanalys  
Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys arbetar man utifrån principen helhet - delar -
helhet (Friberg & Öhlén, 2012) och analysprocessen sker i en rörelse mellan textens helhet
och delar (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativ data transkriberades ordagrant samma
dag som intervjun genomfördes av respektive intervjuare. För att förstå textens helhet läste
författarna det transkriberade materialet ett flertal gånger för att kunna se skillnader och
likheter samt finna nyckelord. Vid innehållsanalysens första skede låg fokus på manifest
innehåll vilket menas den text som sägs (Graneheim & Lundman, 2004). I en kvalitativ
innehållsanalys kan forskaren även använda sig av ett latent innehåll vilket används då texten
ska tolkas på ett mer djupgående sätt. I denna studie har en manifest analys genomförts utan
djupgående tolkning (Danielsson, 2012a). En konstellation av uttalade ord med ett gemensamt
budskap hittades, vilket innebar att meningsbärande enheterna blev synliga. Dessa
kondenserades för att reducera textmassan samt för att underlätta analysprocessen utan att
textens innehåll förändrades. En kodning utfördes för att få fram budskapets kärna och för att
kunna beskriva dess innehåll. Koderna grupperades i subkategorier efter liknande innehåll och
sedan i kategorier för att kunna beskriva dessa i ett större sammanhang (Graneheim &
Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012; Danielsson, 2012a). Under analysprocessen återgick
författarna till ursprungsmaterialet och diskuterade med varandra för att få ett bekräftande att
materialet överensstämde. I tabell 1 visas exempel på analysprocessen. Analysprocessen har
utarbetats i enlighet med Graneheim & Lundman (2004), Polit & Beck (2012) samt
Danielsson (2012a). Resultatets två kategorier och åtta subkategorier presenteras i löpande
text med efterföljande citat. Intervjupersonerna har kodats enligt 1-7 respektive A-G
(Danielsson, 2012b).

Tabell 1. Exempel från analysprocessen

Meningsbärande enhet Kondenserad Kod Subkategori Kategori
meningsenhet
Fast att patienten sover Bevara värdigheten Bevara Perioperativa Perioperativa
så ska man bevara trots att patienten värdigheten sjuksköterskans sjuksköterskans
värdigheten.. många sover strävan att handlande för
tänker såhär, ja men upprätthålla att bevara
patienten sover ändå.. så patientens värdigheten för
man liksom pratar om värdighet patienten
patienten

Man får lyssna till Patienten ska Trygg och

patienten, vad det är för känna sig trygg och medbestämmande
person, personlighet.. medbestämmande
Det märker man ju
ganska snart, vem det är
man möter. De ska
känna sig trygga och
medbestämmande i den
mån det går

9  
 
3.6 Forskningsetiska överväganden
I studien har författarna tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2014) fyra etiska huvudkrav som
ska uppfyllas vid forskning inom human- och samhällsvetenskap. Informationskravet: Efter
ett godkännande av verksamhetscheferna på operationsavdelningarna kunde intervjuerna
genomföras. Informanterna erhöll i god tid ett informationsbrev om studiens syfte och hur
studien skulle gå tillväga (Bilaga 3). Samtyckeskravet: Deltagandet i studien var frivilligt och
informanternas deltagande kunde när som helst avbrytas utan konsekvens.
Konfidentialitetskravet: Materialet behandlades konfidentiellt och under studiens
genomförande tog författarna hänsyn till sekretess. Textmaterialet har kodats för att
avidentifieras och endast författarna samt handledaren för den aktuella studien har tagit del av
insamlat datamaterial som sedan raderades efter studiens genomförande. Nyttjandekravet:
Informanterna samt respektive arbetsplats kommer att få ta del av den godkända studien.

4 Resultat
I resultatet framkom två kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som blev synliga var:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten samt När
patienten inte sätts i fokus. Resultatet presenteras i löpande text med efterföljande citat. I
tabell 2 presenteras en översikt över kategorier och subkategorier.

Tabell 2.

Subkategorier Kategorier
Perioperativa sjuksköterskans egenskaper

Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt

Perioperativa sjuksköterskans handlande för att

Perioperativa sjuksköterskan strävan att upprätthålla
bevara värdigheten för patienten
patientens värdighet

Dialogens betydelse

Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten

Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk

handling
När patienten inte sätts i fokus
Kränkning

Ha mod att konfrontera

4. 1 Perioperativa sjuksköterskans professionella handlande för att bevara

värdigheten för patienten

4.1.1 Perioperativa sjuksköterskans egenskaper

Det framkom i studien att den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den operativa
miljön. Hennes förhållningssätt spelar stor roll för att upprätthålla patientens känsla av
trygghet genom att se patienten som en individ i det korta vårdmötet. Det framkom även att
den perioperativa sjuksköterskan ska handha teoretiska och praktiska yrkeskunskaper och ha

10  
 
god förmåga att arbeta i team för att främja en trygg och säker vård till patienten. Den
perioperativa sjuksköterskan ska ha den rätta fingertoppskänslan och kunna utföra vården på
ett strukturerat och noggrant sätt. Hon ska se individen, vara ödmjuk, omhändertagande och
beskyddande så patienten upplever ett välbefinnande i den högteknologiska miljön. Vidare
menade informanterna att en viktig grund i den perioperativa vården är ett intresse för att
arbeta med människor och att ge en vård på lika villkor, patienten ska sättas i fokus och
nämnas vid namn.

Följande citat belyser detta:

"Man träffar patienten en kort stund, så man måste få patienten att känna sig trygg och sedd
under den tid man har kontakt" (A)

"Att behandla alla människor lika, att man är omhändertagande, beskyddande och noggrann"
(C)

"Man måste tycka om att jobba med människor och vara ödmjuk" (D)

4.1.2 Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt

Det framkom i intervjuerna att ett professionellt förhållningssätt är att förhålla sig empatisk
och se patienten som en individ. Patienten ska känna sig trygg och väl omhändertagen då han
överlämnar sin kropp i professionernas händer. Informanterna menade på att patienten ska
sättas i fokus och att den perioperativa sjuksköterskan ska läsa av och bekräfta behov så att
patienten känner ett välbefinnande. Vårdhandlingar ska anpassas efter patientens förmåga och
frågor ska ställas så att de inte upplevs kränkande. Den perioperativa sjuksköterskan har till
uppgift att skydda patienten som befinner sig i ett utsatt läge i den operativa miljön. I
intervjuerna tog informanterna upp att professionen har riktlinjer att följa så som hälso- och
sjukvårdslagen samt att personuppgifter ska hanteras enligt sekretess. Flertalet informanter
belyste att vården ska planeras och utföras efter den gyllene regeln. Ett professionellt
förhållningssätt upprätthålls genom god kommunikation och att alla professioner strävar mot
att främja patientens hälsa.

Följande citat belyser detta:

"Man ska förhålla sig empatisk och försöka se patientens som en individ och anpassa sina
vårdhandlingar efter patienten och att man tänker sig för hur man ställer frågor så att de inte
upplevs som kränkande" (A)

"Jag vill kunna stå för mitt sätt att vara. Den gyllene regeln, att behandla andra så som jag
själv önskar att bli behandlad" (C)

"Vi ser patienten. Patienten är i fokus" (E)

11  
 
4.1.3 Perioperativa sjuksköterskans strävan att upprätthålla patientens värdighet
I intervjuerna framkom att den perioperativa sjuksköterskan arbetar för att främja värdighet
och integritet och försöker i alla lägen att sätta patienten i fokus. Genom att presentera sig och
berätta vilken funktion hon har etableras en kontakt med patienten. Perioperativa
sjuksköterskan förklarar för patienten vad som ska hända i den förberedande fasen så han
känner sig delaktig i sin vård. Hon har även till uppgift att omhänderta och upprätthålla
patientens vitala funktioner under den intraoperativa processen där patienten själv är
oförmögen till detta. Det framkom vidare i intervjuerna att den perioperativa sjuksköterskan
ser sig som patientens advokat då hon skyddar och står upp för sin patient. Arbetet kring
patienten utförs lugnt, på ett inkännande sätt för att patienten ska uppleva trygghet och
omhändertagande och få sina önskemål bekräftade i möjligaste mån. Att främja patientens
trygghet och medbestämmande under vistelsen på operationsavdelningen är viktigt för att
bekräfta och respektera individen. Vidare menade informanterna på att patienten kan
behandlas både i vaket tillstånd med lokalbedövning eller i anestesi, det är då viktigt att
bemötandet fortsätter att ske på ett professionellt sätt och information som inte rör patienten
bör reduceras. En viktig aspekt som framkom i intervjuerna är att patienten inte ska blottas
mer än nödvändigt, främst för att bevara värdighet men också för att minska förlust av
kroppstemperatur. I den mån det är möjligt låter man patienten vara täckt så länge han är
vaken och sedan utförs steriltvätt och drapering.

Följande citat belyser detta:

"Den perioperativa sjuksköterskan ska vara patientens advokat" (A)

"Att jag presenterar mig vem jag är, vad jag har för roll och vad jag ska hjälpa till med och
varför jag visar mig där" (2)

"Att de känner sig trygga och medbestämmande i den mån det går" (3)

4.1.4 Dialogens betydelse    

Informanterna menade på att dialogen är viktig då den perioperativa sjuksköterskan kan knyta
en kontakt med patienten och utbyta viktig information om hans aktuella tillstånd samt
uppmärksamma behov. Den perioperativa sjuksköterskan kan även få bekräftande om
planerat ingrepp, sidomarkering och eventuellt tidigare inopererat implantat. Det framkom
även att patienter har olika behov av att prata, hos en orolig och stressad patient kan teamet
känna in och reducera intrycken, de backar då och låter en kollega fortsätta på en redan
etablerad kontakt. På så sätt visas respekt gentemot patienten och nödvändig information kan
inhämtas från kollega samt via journalsystem. Det framkom i intervjuerna att ögonkontakt
med patienten är av betydelse för att förmedla tillit och trygghet.

Följande citat belyser detta:

"Man får ju lyssna till patienten, vad det är för person och personlighet... det märker man
ganska snart…" (3)

"Trots lite patientkontakt får man ta tillvara på de tillfällen som ges" (7)

”Ögonen spelar en stor roll…” (F)

12  
 
4.1.5 Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten
Det framkom i intervjuerna att perioperativa sjuksköterskors gemensamma ansvar är att
upprätthålla en säker vård kring patienten. För att främja patientens vistelse på
operationssalen genomförs omvårdnadshandlingar så som att patienten ska ligga bekvämt,
stabilt och säkert på operationsbordet och inte blottas. De håller ett vakande öga under
pågående operation för att förhindra att skada uppstår. Informanterna menade på att en god
kommunikation och ett gott samarbete gynnar arbetsflödet och operationens genomförande.
Samarbete mellan professionerna är av vikt för att patienten ska uppleva trygghet och närhet
till operationspersonalen. Informanterna betonade att teamet ska vara lyhörda genom att
lyssna till patienten, känna in sinnesstämning och bemötta patientens efter hans
förutsättningar. Arbetsgruppens dynamik är viktig och främjar patientens upplevelse och
välbefinnande.

Följande citat belyser detta:

”Genom att samtala och göra upp en plan om vem som gör och frågar vad, främjar ett gott
samarbete i teamet, detta tror jag även ska förhindra kränkning och bevara integriteten” (1)

”Det är viktigt att man pratar ihop sig så att man slipper diskussion runtomkring när
patienten hör på, att man samarbetar i ett team och att det blir inte blir en massa onödigt
prat.. alla vet vad som ska göras, vad som förväntad, det tycker jag är att främja” (5)

"Man har ju ett väldigt nära samarbete… gruppdynamiken är jätteviktig för att man ska
kunna jobba bra ihop och med patienten… om det fungerar bra mellan oss i teamet på salen
så tror jag också att man fungerar bättre gentemot patienten…" (7)

4.2 När patienten inte sätts i fokus

4.2.1 Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk handling

En viktig aspekt som framkom i intervjuerna och som ligger till grund för den perioperativa
sjuksköterskans arbete är att möta patienten utifrån ett professionellt förhållningssätt. Oetiska
handlingar är sällsynta i den operativa miljön, men om de uppstår menade informanterna att
de vill rätta till händelsen med hjälp av handling framför ord. Sättet att hantera en oetisk
handling beror på situationen och hur man uppfattar den, även arbetslivserfarenhet spelar in.
Informanterna belyste även att det finns en jargong inne på operationssalen för att uppmuntra
till ett gott arbetsklimat, men ibland upplevs stämningen och språket opassande då patienten
ska vara i fokus. Det framkom att vissa yrkeskategorier känner att det är okej att små
händelser passerar medan andra visar missnöje med sitt kroppsspråk. Att ställa upp för och
försvara patienten om oetisk handling uppkommer är en självklarhet för många informanter
och problemet tas då upp till diskussion efter operationens slut.

Följande citat belyser detta:

"Jag tycker att vi arbetar väldigt bra, men om en oetisk handling förekommer skulle jag ta
patientens parti så att inte patienten känner sig ledsen och utelämnad" (E)

"Om patienten skulle uppleva en oetisk handling får man ta sig tid att prata med patienten
efteråt" (F)

13  
 
4.2.2 Kränkning  
Vissa informanter menade på att en kränkning är att gå emot patientens vilja, förlöjliga samt
att få patienten att känna sig dum. Den kränkande handlingen är oftast omedveten och kan
vara en känsla, en upplevelse, ett minspel eller att någon talar förnedrande då patienten är
avklädd. Informanterna påpekade att en kränkning även kan vara att ignorera patientens rädsla
och oro samt icke verbala signaler. Det kan förekomma kommentarer om patientens utseende
när han erhållits anestesi, han är då utsatt och utlämnad i den operativa miljön. Att prata över
huvudet på patienten samt att uttala sig nedvärderande kan få patienten att känna en
otillfredsställelse.

Följande citat belyser detta:

"Gå emot patientens vilja och förlöjliga. Att få patienten att känna sig dum" (A)

"Jag skulle aldrig ställa mig och hålla med någon som kränker patienten, jag skulle ändå
markera att jag inte tycker det är okej med kroppsspråk" (C)

"Kränkning är för mig att prata över huvudet på patienten. Att uttala sig nedvärderande, att
anta olika saker om en person som man egentligen inte har en aning om" (E)

4.2.3 Ha mod att konfrontera

Det framkom i intervjuerna att vissa av informanterna har mod att säga till om en oetisk
handling uppkommer men de vill inte ta upp problemet direkt med kollegor utan väntar tills
operationen är klar.

Följande citat belyser detta:

"Om patienten är vaken får man konfrontera kollegan efter operationen. Inte börja
argumentera över huvudet på patienten, det skulle jag aldrig göra" (B)
"Jag tror det, men det är ingen lätt situation... Jag har det om det krävs" (D)

"Jag har mod att säga till... men alltid går det inte att ta saker precis här och nu. Det är inte
så att jag kan stoppa en pågående operation, men jag kan absolut prata med kollegor efteråt"
(F)

Vissa av informanterna menade på att de inte har mod att konfrontera sina kollegor om en
oetisk handling uppkommer. Det framkom att vissa informanter inte tycker att de kan vara
tillräckligt sakliga och deras konfrontering skulle bli ogenomtänkt. De påtalade även att deras
agerande påverkas av vem de arbetade med inne på operationssalen.

Följande citat belyser detta:

"Jag är en jättemesig och feg skit som inte konfronterar i första taget" (A)

"Jag vet inte om jag har mod att konfrontera om patienten är vaken. Jag vet inte det... jag vet
inte om jag kan vara så saklig... är det något riktigt allvarligt skulle jag troligtvis göra det.
Risken är då att konfronteringen blir ganska ogenomtänkt… Jag önskar att jag kunde säga att
jag hade mod, det beror helt på vem man arbetar med" (E)
 

14  
 
5 Diskussion
Denna studie belyser hur den perioperativa sjuksköterskans bevarar patientens värdighet i den
perioperativa vården. Utifrån intervjuernas texter har följande kategorier sammanställts:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När
patienten inte sätts i fokus. Subkategorierna presenteras i löpande text med efterföljande citat.

5.1 Resultatdiskussion    
Resultatet i den aktuella studien visade på att den perioperativa sjuksköterskan med hjälp av
sina egenskaper och sin fingertoppskänsla skapar en ödmjuk och omhändertagande
omvårdnad som planeras i samråd med patienten. De teoretiska och praktiska
yrkeskunskaperna kombineras och leder till en vård med kontinuitet, trygghet och säkerhet.
Informanterna menar på att den perioperativa sjuksköterskan är beskyddande mot patienten,
arbetar för att förhindra att skada och lidande uppstår samt värnar om att patienten ska
uppleva välbefinnande i den högteknologiska miljön.
Informanterna menade på att de arbetar utifrån ett professionellt förhållningssätt och utför
vården enligt den gyllene regeln, att de behandlar patienten så som de själv önskar att bli
behandlade i en liknande situation. Vidare menade informanterna på att det professionella
förhållningssättet innefattar att vara empatiskt, att möta och se individen. Sundqvist &
Anderzén-Carlsson (2014) bekräftar att patienten måste känna tillit och trygghet i vården som
ges då han överlämnar sin kropp i professionens trygga händer. I den aktuella studiens
resultat framkom att den perioperativa sjuksköterskan bör tänka utifrån att det som är vardag
för mig är en stor livshändelse för patienten. Sundqvist & Anderzén Carlsson (2014) och
Heijkensköld och medförfattarna (2010) skriver i sin studie att respekt gentemot individen ges
då den perioperativa sjuksköterskan föreställer sig patientens upplevelser i och med att sätta
sig in i patientens situation. Lindwall och von Post (2008) beskriver att den perioperativa
sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt och ansvara för att ge en
kärleksfull och barmhärtig vård enligt caritas, vilket bevarar patientens värdighet och främjar
trygghet i vården. Detta är i linje med den aktuella studien där det framkom att informanterna
har ett intresse av att arbeta med människor och vill ge en vård på lika villkor. Detta styrks
också av hälso- och sjukvårdslagen där målet är att uppnå en god hälsa och ge en vård med
kvalité som bygger på respekt för individen och dennes behov samt främja delaktighet och
självbestämmande (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). Informanterna i den aktuella
studien menade även på att den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i det korta
mötet, då hon ska se individen, läsa av dennes behov och upprätta en trygghet. Enligt
Heijkenskjöld och medförfattare (2010) skapas en ömsesidig förståelse mellan profession och
patient då hänsyn visas till patientens önskemål.
Informanterna i den aktuella studien belyste att värdigheten är ett centralt begrepp i den
perioperativa vården och att den perioperativa sjuksköterskan strävar efter att upprätthålla
värdigheten genom att sätta patienten i fokus och agera som patientens advokat. Sundqvist &
Anderzén-Carlsson (2014) bekräftar advokatsrollen i sin artikel i och med att den
perioperativa sjuksköterskan håller patientens liv i sina händer, tar ansvar för och skyddar
patienten samt upprätthåller livsviktiga funktioner då patienten själv är oförmögen till detta.
Blomberg och medförfattarna (2014) menar på vikten av att skyla patienten både i vaket och
sovande tillstånd, genom att finnas till för patienten, vara närvarande och känna in
sinnesstämningen bekräftas värdigheten. Blomberg och medförfattarna (2014) skriver även att
professionen ska handla utifrån sitt hjärta och vara äkta i sitt bemötande för att vården ska
vara värdig.

15  
 
Enligt informanterna i studien framkom det att dialogen har en viktig betydelse för att
patientens värdighet ska bevaras. Ett gemensamt ansvar finns i teamet för att ställa relevanta
frågor vilket främjar en god och säker vård. Informanterna framhöll att genom dialogen kan
hon sätta sig in i patientens historia, upplevelser och få kännedom om patientens behov.
Informanterna nämnde att i mötet med patienten knyts en kontakt, ett förtroende skapas och
patienten visas respekt. Denna kontakt beskrivs av Lindwall & von Post (2008) och Lindwall,
von Post & Bergbom (2003) som menar på att den perioperativa sjuksköterskan skapar en
förståelse och en gemenskap där hon tillåts att lära känna patienten. De menar vidare på att
den perioperativa sjuksköterskan då delges information direkt från patienten som hon behöver
för att kunna förbereda sig i sin uppgift. Rudolfsson, Ringsberg & von Post (2003) menar på
att dialogen ger den perioperativa sjuksköterskan möjlighet att planera vården tillsammans
med patienten och göra honom delaktig i sin vård. Informanterna i vår studie berättar att den
första kontakten etableras med patienten i samband med att patienten hämtas på den
preoperativa avdelningen. Det framkom också i studien att det faller sig naturligt att personen
som påbörjar denna kontakt fortsätter dialogen och delger kollegorna relevant information.
Informanterna lyfte även fram att samspelet mellan professionerna är viktigt för att inhämta
den aktuella informationen. Vissa informanter påtalade att operationssjuksköterskan ibland
måste göra en avvägning att kliva fram eller inte om patienten ter sig orolig och stressad. Hon
fattar detta beslut med tanken på att reducera intrycken för patienten och därmed också
respekterar individen. Ansvaret överlämnas då till anestesisjuksköterskan att fortsätta
dialogen, då hon redan etablerat en god kontakt med patienten.
Denna studies informanter belyste att teamet har betydelse för att upprätthålla värdigheten.
De arbetar gemensamt i teamet för att främja värdighet och integritet hos individen vilket
resulterar i att en vård av god kvalité erhålls. Det gemensamma ansvaret innebär att
omhänderta patienten på ett säkert och korrekt vis bland annat när det gäller att positionera
patienten för att förhindra att skada uppstår samt att minimera blottning vilket också styrks av
Hansen & Brekken (2012) och Wiklund & Lindwall (2012). Resultatet i den aktuella studien
visade att god kommunikation professionerna emellan samt lyhördhet till patienten är viktigt
för att främja trygghet.
Informanterna i vår studie påtalade att oetiska handlingar sällan förekommer i den
perioperativa vården, men när de sker varierar det hur man bemöter detta och om man har
mod att konfrontera. I studiens resultat framkom att en oetisk handling oftast sker omedvetet.
Några av de perioperativa sjuksköterskorna uppgav att de hellre rättar till situationen med
handling än med ord. Vidare menade informanterna att de hellre skulle ta upp detta med
personen efter operationen än att argumentera om det i den aktuella situationen. Enligt Baillie
& Gallagher (2012) är det viktigt att reflektera över sina vårdhandlingar för att kunna bli
bättre på att främja värdigheten. Den perioperativa vårdaren är professionell och ska kunna
reflektera över sitt beteende samt ha mod att ingripa i situation då förnedring eller kränkning
sker (Baillie & Gallagher, 2012; Heijkenskjöld, 2010). Då en kollega frångår sitt etiska ansvar
har observerande vårdare etisk skyldighet att ingripa (Vendlegård, Hübner & Lindwall, 2010).
Vissa av informanterna i den aktuella studien menade på att en kränkning kan vara ord,
handling eller minspel från en vårdande person, andra informanter upplevde att kränkning är
att någon talar förnedrande om patienten när han är avklädd eller nämna kommentarer om
patientens utseende när han sover. Informanterna menade på att en kränkning är att få
patienten att känna sig utsatt, utlämnad och att inte ta patienten på allvar när han är rädd och
orolig samt att vårdpersonalen inte bevarar patientens värdighet inne på operationssalen.
Willassen och medförfattarna (2014) menar på att en kränkning är att se patienten som ett
objekt, ignorera patientens rädsla och oro samt icke verbala signaler. De menar vidare på att
oprofessionellt beteende kan kännetecknas som en bristande vilja att bevara patientens

16  
 
värdighet och se den unika individen. Resultatet i vår studie visade på att vissa informanter
har mod att konfrontera om en oetisk handling uppkommer medan andra upplever sig som
fega eller att de inte kan vara tillräckligt sakliga. Författarna i den aktuella studien hävdar att
oprofessionella handlingar förnedrar och kränker patientens värdighet och att det är varje
persons skyldighet att reflektera över sitt beteende och handlande samt våga stå upp för sin
patient. Detta styrks av även av von Post (1999), Baillie (2009), Sundqvist & Anderzén-
Carlsson (2014), Heijkensköld et al (2010) och Vendlegård et al (2010). Författarna i den
aktuella studien menar även på att det kan vara svårt att konfrontera en kollega som beter sig
på ett felaktigt sätt då de kanske känner varandra privat eller att det råder en hierarki inne på
operationssalen. I resultatet framkom det att det kan förekomma en viss jargong inne på
operationssalen för att uppmuntra till ett gott arbetsklimat vilket författarna i den aktuella
studien upplever som positivt så länge patienten är i fokus. Vidare menar författarna på att när
jargongen påverkar stämningen negativt och då spydiga kommentarer förekommer förvandlas
vårdmiljön till en kall och otrevlig plats för både patient och medarbetare. Detta styrks även
av Gillespie, Wallis & Chaboyer (2008) som skriver i sin studie hur samarbetet påverkas av
operationssalens kultur. Författarna i den aktuella studien påpekar även att spydiga
kommentarer troligtvis beror på att professionerna känner sig stressade för att hinna med
dagens planering. Olofsson, Bengtsson & Brink (2003) och Arekelian, Gunningberg &
Larsson (2008) menar på att stress är vanligt förekommande i perioperativa vården då arbetet
präglas av produktivitet och effektivitet. De menar vidare på att när den perioperativa
sjuksköterskan känner sig stressad i sin arbetssituation finns risk för att patienten upplever sig
ensam och utelämnad vilket resulterar i ett hot mot värdigheten. Bailey & Clarke (1992)
beskriver att om patienten utsätts för stor stress i situationen kan detta få negativ inverkan
postoperativt och förlänga tillfrisknandet.
Sammanfattningsvis kan vi med detta examensarbete belysa vikten av att bevara patientens
värdighet i den perioperativa vården då han befinner sig i en utsatt situation. Den
perioperativa sjuksköterskan har som utgångspunkt i sitt yrke att främja en god och säker vård
för den unika individen (Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för
anestesi- och intensivvård, 2008; Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763). De yrkesetiska
koderna och kompetensbeskrivningen ligger till grund för specialistsjuksköterskans
ansvarsområden och arbete. De är levande dokument och syftar till att beskriva
professionernas unika yrkeskunnande för att kunna säkra en trygg och god vård (International
Council of Nurses, 2014: Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för
anestesi- och intensivvård, 2008).

5.2 Metoddiskussion
I studien användes en kvalitativ, empirisk och induktiv metod för att ta del av hur
perioperativa sjuksköterskor bevarar värdighet hos patienten. Intervjuer genomfördes för att få
en djupare förståelse hos informanten inom studerat område. Öppna frågor ställdes där
informanterna fick möjligheten att tala fritt utan avbrott, inga följdfrågor ställdes då de
svarade på ett tydligt och informativt sätt. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som
sammanställts under förarbetet (Bilaga 1). Intervjuguiden användes som ett stöd för intervjun
och hjälpte författarna att formulera frågor som var väsentliga (Danielsson, 2012b). I
kurslitteratur på avancerad nivå beskrivs det att det är av vikt att utföra en provintervju för att
avgöra om aktuella frågor var relevanta för att svara på studiens syfte (Danielsson, 2012b;
Polit & Beck, 2012). Författarna genomförde en provintervju som inkluderades i resultatet då
väsentlig information kom fram i samband med den intervjun. En kvalitativ forskningsmetod
med intervjuer utförs ofta på en mindre grupp människor och mötet mellan intervjuaren och
informanten sätts i fokus (Danielson, 2012b). Intervjuerna utfördes på tre olika

17  
 
operationsavdelningar för att få ett varierat svarsinnehåll utifrån olika arbetsplatser. Då
studien hade ett frivilligt deltagande kunde informanter som var intresserade av ämnet tacka ja
till studien, kanske resultatet hade blivit annorlunda om studien hade utförts på en hel
arbetsgrupp. Det fanns dock en brist på manliga perioperativa sjuksköterskor samt
perioperativa sjuksköterskor med annan kulturell bakgrund vilket inte kunde påverkas då det
var ett frivilligt deltagande. Detta har tagits i beaktning och frågan är om deras deltagande
hade påverkat resultatet (Danielsson, 2012b). Fjorton frivilliga perioperativa sjuksköterskor
deltog, sju av dem var anestesisjuksköterskor och sju av dem var operationssjuksköterskor,
två män och tolv kvinnor. För att få en trovärdighet inom ämnet värdighet valdes att intervjua
båda professionerna då de arbetar utifrån ett gemensamt ansvar i vården kring patienten men
har olika synvinklar. Urvalsgruppen hade en yrkeserfarenhet mellan två till fyrtio år vilket gav
en varierad spridning av erfarenhet och materialet kunde besvara studiens syfte. Förberedelser
utfördes genom att läsa litteratur inom ämnet innan intervjuerna ägde rum. För att intervjun
ska bli så bra som möjligt har intervjuaren en viktig roll, ett gott samspel mellan intervjuaren
och informanten är av vikt för att etablera en god kontakt. Ansiktsuttryck och gester ska
observeras samt att lyssna in personens känslor så som tystnad, skratt och gråt (Danielsson,
2012b). Intervjuerna spelades in och transkriberingen utfördes samma dag av den intervjuade
författaren vilket bidrog till en ökad trovärdighet i resultatet då intervjun fortfarande fanns
färsk i minnet. Det transkriberade innehållet avkodades med 1-7 och A-G för att hållas
anonymt (Danielsson, 2012b). Det fanns en medvetenhet om att texten kunde ha flera
betydelser och förförståelsen togs i beaktning under analysens gång. Det som kan ha påverkat
resultatet är eventuellt en omedveten tolkning av texten då förkunskap om värdighet fanns
(Graneheim & Lundman, 2004). Författarna har tillsammans läst insamlat material ett flertal
gånger och diskuterat med varandra under analysprocessen vilket stärker trovärdigheten.
Lämpliga meningsbärande enheter valdes ut från datamaterialets innehåll och inga relevanta
uppgifter har uteslutits. Meningsbärande enhet menas att det finns ett antal ord i texten som
har ett gemensamt innehåll (Danielsson, 2012a). I analysprocessen har textmaterialet
kondenserats och kodning har utförts. Koder med liknande betydelser skapade subkategorier
och vidare till kategorier för att kunna beskriva dem i ett större sammanhang (Danielsson,
2012a; Polit & Beck, 2012). Enligt Graneheim & Lundman (2004) är kärnan i en kvalitativ
innehållsanalys att skapa kategorier. Citat från den transkriberade texten används i resultatet
för att styrka trovärdigheten i arbetet. För att ytterligare styrka resultatet jämfördes data med
tidigare forskning inom ämnet. Författarna upplever att det finns en tydlighet i hur data
inhämtades och hur den redovisas i analysprocessen. För att få en hög tillförlitlighet på
innehållsanalysens metod krävs att alla stegen i analysen redovisas tydligt (Polit & Beck,
2012). Analysprocessen underlättades genom att författarna studerat kvalitativ innehållsanalys
i kurslitteratur på avancerad nivå (Polit & Beck, 2012; Danielsson 2012a) samt tagit del av
artikeln Graneheim & Lundman, (2004). En brist i detta arbete är att författarna inte ställde
frågor om hur stress och produktivitet påverkar perioperativa sjuksköterskors bevarande av
värdigheten för patienten, vilket hade kunnat tillföra en ytterligare aspekt. Detta ingick dock
inte studiens syfte och valdes därför bort.

18  
 
6 Konklusion
Perioperativa sjuksköterskans egenskaper är av betydelse för att kunna se individen och
bemöta patientens behov och önskemål. Genom sitt handlande och professionella
förhållningssätt ska den perioperativa sjuksköterskan bemöta individen på ett värdigt sätt och
ha empatisk förmåga. Via dialogen knyts en kontakt och ett förtroende skapas där den
perioperativa sjuksköterskan kan sätta sig in i patientens upplevelser. Att upprätthålla
patientens värdighet är av stor betydelse då patienten ska känna sig trygg och omhändertagen.
Teamet främjar till en god och säker vård och bemöter patienten efter dennes förutsättningar.
Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står
bakom sin patient och våga konfrontera. En kränkning kan vara att patienten känner sig utsatt,
utelämnad och inte sätts i fokus. Att ha mod att konfrontera är inte alltid så lätt, vissa
perioperativa sjuksköterskor tycker att det är självklart medan andra upplever att de inte kan
vara tillräckligt sakliga.

19  
 
7 Referenser

Arekelian, E., Gunningberg, L., & Larsson, J. Job sadisfaction or production? How staff and
leadership understand operating room efficiency: a qualitative study. Journal compliation, 52,
1423-1428.

Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik: teori och praktik (2 uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Bailey, R. & Clarke, M. (1992). Att hantera stress i vården. (1. uppl.) Solna: Almqvist &
Wiksell

Baillie, L. (2009). Patient dignity in acute hospital setting: A case study. International
Journal of Nursing Studies, 46(1), 23-37.

Baillie, L., & Gallagher, A. (2012). Raising awareness of patient dignity. Nursing Standard,
27(5), 44-49.

Bankert, M. (1989). Watchful Care. A history of America´s Nurse Anesthetist. Continium:

New York.

Blomberg, A. C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2014). Making the invisible visible
operating theatre nurses´perception of caring in perioperativa practice. Scandinavian Journal
of Caring Science, (ss. 1-8).
Doi: 10.111/scs.12172

Blomberg, A. C., Willassen, E., von Post, I & Lindwall, L. (2014). Student nurses´ experience
of preserved dignity in perioperativa practice - Part 1. Nursing Ethics, (ss.1-12)
doi: 10.1177/0969733014542675

Collste, G. (2010). Inledning till etiken (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Danielson, E. (2012a). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 329-343, 1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.

Danielson, E. (2012b). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 164-174, 1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.

Edlund, M. (2002). Människans värdighet, ett grundbegrepp inom vårdvetenskapen.

Akademisk avhandling. Åbo Akademi.

Emanuelsson, A. (1991). Pionjärer i vitt. Svensk sjuksköterskeförenings Förlag, Stockholm.

Friberg, F & Öhlén, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricsson (Red.),

Vetenskaplig metod - från idé till examination inom omvårdnad (ss. 346-370). Lund:
Studentlitteratur.

20  
 
Gillespie, B M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2010). The impact of
organizational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies, 47, 732-741.

Gillespie, B.M, Wallis, M & Chaboyer, W. (2008). Operating theatre culture, implications for
nurse retention. Western Journal of Nursing Research, 30 (2), 259-277.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-12.

Halldin, M. & Lindahl, S. (2005). Anestesi. Liber: Stockholm.

Hansen, I. & Brekken, R. S. (2012). Operationssjukvård Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad. I G. Myklestrul Dåvoy, P. Hege Eide, & I. Hansen (Red.),
Positionering av patienten på operationsbädden (ss. 201-233, 1:2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.

Heijkensköld, K. B., Ekstedt, M., & Lindwall. L. (2010). The patient´s dignity from the
nurse´s perspective. Nursing Ethics, 17(3), 313-24.

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2014 - 11 - 10
http://www.swenurse.se/
globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Källström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metod - från idé

till examination inom omvårdnad (ss. 70-92). Lund: Studentlitteratur.

Levinas, E. (1990). Etik och oändlighet. Samtal med Philippe Nemo. Stockholm: Symposion
Bokförlag & Tryckeri AB.

Lindwall, L., & von Post, I. (2000). Perioperativ vård: den perioperativa vårdprocessen.
Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård: att förena teori och praxis. Lund:
Studentlitteratur.

Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue
- a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395-401.

Lindwall, L., von Post, I., & Bergbom, I. (2003). Patients` and nurse`s experience of
perioperative dialogue. Journal of Advanced Nursing, 43(3), 246- 253.

Miller MF. (1997). Physically aggressive resident behaviour during hygienic care. Journal of
Gerontological Nursing. 25, 24-39.

Nordenfelt, L. (red.) (2010). Värdighet i vården av äldre personer. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB.

21  
 
Nåden, D., & Eriksson, K. (2004). Understanding the importance of values and moral
attitudes in nursing are in preserving human dignity. Nursing Science Quarterly, 17, 86-91.

Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003) Absence of response: a study of nurses´
experience of stress in workplace. Journal of Management, 11, 351-358.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Johanneshov: TPB.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (9. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams &
Wilkins.

Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. (2008). Hämtad 2015-02-24

http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf

Riksföreningen för operationssjukvård. (2008). Hämtad 2014 – 10 – 29

http://www.rfop.se/nationellt/kompetensbeskrivning/

Rudolfsson, G., Ringsberg, K., & von Post, I. (2003). A source of strength – nurses`
perspectives of the perioperativa dialogue. Journal of Nursing Management, 11, 250-257.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

hämtad 2014 – 11 – 06
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-
sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

hämtad 2014 - 10 - 29
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-
659/

Shabnam, U., Sevdalis, N., Healey, A., Darzi, A., Vincent, C-A. (2005). Teamwork in the
operating Theatre: cohesion or confusion. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 12, 182-
189.

SOSFS 1995:5. Socialstyrelsens allmänna råd. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och

barnmorskor. Socialstyrelsens författningssamling: Stockholm. Hämtad 2015-05-30
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf

Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Sundqvist, A. S., & Anderzén-Carlsson, A. (2014). Holding the patient´s life in my hands:
Swedish registered nurse anaesthetists´ perspective of advocacy. Scandinavian Journal of
Caring Science, 28, 281-288.

Vendlegård, C., Hübner, A., & Lindwall, L. (2010). Värdighet som det visar sig för vårdare i
en kirurgisk praxis. Vård i Norden, 30(3), 30–34.

22  
 
Vetenskapsrådet. (2014). Hämtad: 2015-03-15 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
 
von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors
perspektiv. (Doktorsavhandling). Åbo: Åbo Akademiska förlag.

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Lund:
Studentlitteratur.

Willassen, E., Blomberg, A-C., von Post, I., & Lindwall, L. (2014). Student nurses´
experience of undignified caring in perioperative practice – Part II. Nursing Ethics, 1-12.  

23  
 
Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor:

1 Kön: kvinna man 1.

2. Hur länge har du arbetat som perioperativ sjuksköterska?
3. Har du arbetat på fler arbetsplatser än denna?

Frågor:

1. Hur upprätthåller du det professionella förhållningssättet i den perioperativa

vården?
2. Förklara hur du arbetar för att bevara patientens värdighet i omvårdnaden?
3. Vad har den perioperativa dialogen för betydelse för dig som profession?
4. Hur främjar operationsteamet gemensamt patientens värdighet och integritet?
5. Vilka egenskaper anser du att operationssjuksköterskan behöver i sitt arbete?
6. Vad innebär en kränkning för dig?
7. Hur agerar du om en oetisk handling uppkommer, vilken resulterar i en
kränkning?
8. Har du mod att konfrontera i den kränkande situationen?

 
 
Bilaga 2

PM till verksamhetschef för godkännande av genomförandet av examensarbetet på klinik.

Vi är två studenter som läser vår vidareutbildning till operationssjuksköterska på distans via
Karlstad Universitet. Vi ska skriva ett examensarbete inom värdighet och har därför valt att
fördjupa oss i hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet utifrån ett
professionellt förhållningssätt i den perioperativa vården.

Vi kommer att genomföra datainsamlingen genom att utföra enskilda intervjuer med
frivilliga perioperativa sjuksköterskor. Intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt och
informanten deltar på frivillig basis.

Hoppas att ni har intresse av att hjälpa oss!

Med vänliga hälsningar

Lisa Hansson
lisa-hansson@live.se

Jannie Lemieszewski
jannielemi@gmail.com

 
 
Bilaga 3

Bäste perioperativa sjuksköterska!

Vi är två studenter som läser vår vidareutbildning till operationssjuksköterska på distans via
Karlstad Universitet. Vi ska skriva ett examensarbete inom värdighet och har därför valt att
fördjupa oss i hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet utifrån ett
professionellt förhållningssätt i den perioperativa vården.

Vi kommer att genomföra datainsamlingen under December 2014/ Januari 2015 genom att
utföra enskilda intervjuer med frivilliga perioperativa sjuksköterskor. Intervjuerna kommer
att hanteras konfidentiellt. Intervjutiden varar ca 15 minuter.

Som informant är deltagandet på frivillig basis och kan närsomhelst avsluta ditt deltagande
utan någon konsekvens.
Vi har förhoppningen att just du har intresse av att delta och delge oss av dina erfarenheter.

Vid eventuella frågor kontakta oss gärna!

Med vänliga hälsningar

Lisa Hansson
lisa-hansson@live.se

Jannie Lemieszewski
jannielemi@gmail.com

 
 
Bilaga 4

 
 
 
 
 

 
 
Bilaga 5
 
 

 
 
Bilaga 6