Protetikens mål: På bästa möjliga sätt ge patienten optimala artikulatoriska, mastikatoriska,

fonetiska och estetiska förutsättningar.

I det försvagade bettet- Annika Torbjörner

Kilens princip
Människans bett fungerar enligt kilens princip. Det är de horisontella krafterna som är de riskfyllda.
Ju spetsigare kil, desto större är de horisontella krafterna. De horisontella krafterna är generellt
störst i överkäksfronten. Om det saknas tänder posteriort blir krafterna mot fronten större. Är
framtänderna i det djupa bettet “sönderborrade” ökar risken för utmattningsfraktur ytterligare. Kilen
är bra i det intakta bettet, men i det försvagade bettet är det stor risk att effekten blir att något går
sönder. Därför måste man göra tvärtom för att det ska hålla dvs yta mot yta.

Målet med den naturliga ocklusionen

- Att utgöra ett effektivt avbitnings- och tuggverktyg.

Terapeutisk ocklusion- Henry Beyron

- Att skydda försvagade tänder
- Att minimera påfrestningarna på dentala cement och konstruktioner
- Att uppnå och bibehålla en avslappning av muskulatur
I en god terapeutrisk ocklusion ska det finnas
- Axiell kraftriktning
- Stabil ocklusion
- En funktion som ger minsta anledningen till muskulär hyperaktivitet.
- Störningsfria glidrörelser.

Stabil ocklusion
- Att det finns stödzoner bilateralt
- Att tänder fungerar som stödzoner även kommer att finnas kvar i framtiden.
- Att stödzonerna är tillräckligt nötningsresistenta ocklusalt.

Mekanisk utmattning påverkas av

- Kraftens storlek, tid, frekvens och riktning
- Godsets dimensionering, form och materialegenskaper

Hörntandslyft
- När hörntanden är i princip intakt.
- När hörntanden står som singel-tand.

Gruppfunktion
- Vid kraftigt avvikande intermaxillära relationer.
- Ibland när det är många hängande led i fronten.
Vid sidorörelser/ LTR bör det finnas hörntandslyft vid LTR-sidan (glidkontakt vid 3an) och/eller
gruppkontakt. Om det inte finns något hörntandslyft ska gruppkontakt finnas på LTR-sidan med
minst 1 tandskontakt per tand (kontakt på minst 2 tandpar). Ska ej finnas någon interferens/kontakt
på MTR sidan.

Anterior guidance- frontlyft

- Kan rekommenderas som förstahandsval vid protetiska behandlingar.

Krafter i djupa bett

* Över 4 mm vertikal överbitning = djupt bett.
* Djupa bett delas in i skelettala och dentoalveolära.
Protetisk rehabilitering i djupa bett
Inför den protetiska behandlingen vill man se till att “golvet” dvs ocklusionsplanet i UK är rak. Man
vill ej ha vassa tänder som sticker upp och interfererar. Man vill “bygga bort kilen” för att minska på
dragspänningar och de horisontella krafterna. Målet är att ändra kraftriktningen så att denna blir
axiellt riktad och pat får en terapeutisk ocklusion. För att ändra kraftriktningen kan man:
- Korta UK- incisiverna genom en preprotetisk bettslipning
- Göra kortare tänder i ÖK
- Göra en modifierad ocklusal anatomi så denna blir mer flack
- Betthöjning

Kant-i-kant bitning
Kant-i-kant bitning har rakare och flackare ocklusionsplan vilket är nyckeln till en gynnsam ocklusion
och ger mindre krafter att hantera i det försvagade bettet. Detta ger en axiell kraftriktning vilket är
att jämföra med “släggan” → “plattkraft” och detta är mer gynnsamt än solfjäderformad-ocklusion
eller djupt bett där krafterna är horisontellt riktade och genererar dragspänning.

Störningsfria rörelser i framtida konstruktioner

- Börja med att kontrollera hur man vill att ocklusionsplanet ser ut och hur det blir mest
gynnsamt vid en framtida konstruktion.
Detta görs genom att kontrollera ocklusion/ artikulation och kolla om det finns interferenser
i de olika leden = LTR, MTR, PTR.
- Ska även vara fri glidrörelse mellan RP/IP, annars låses bettet och orsakar besvär.
- Om det behöver åtgärdas ska man göra en preprotetisk inslipning. Man kan behöva göra en
terapeutrisk ocklusion med flackare anatomi för att få mer axial kraftriktning.
- Viktigt att provköra konstruktionen innan cementering.

Provköra bro
Viktigt att “provköra” konstruktionen- innan cementering innan den nya konstruktionen bör man
prova den på plats i munnen utan cement → hålls med tumme och pekfinger. Om man känner
mycket rörelse när patienten ockluderar eller artikulerar kan man ana att det kommer bli tufft för
cementet. Konstruktionen bör då slipas in tills rörelsen minskats. Man vill ej bygga in interferenser
då det ger ogynnsamma förhållanden.

Bettfunktionsundersökning
- Är bettet djupt?
- Finns stabila stödzoner bilateralt?
 - Vilka tänder får ta upp de horisontella krafterna?
- Klarar tänderna den belastningen?

Protetisk riskbedömning: Djupt bett, bristfälliga stödzoner, artikulationslyft på försvagade tänder.

Juvenil protetik- Ann Lindunger

Juvenil protetik = Profylaktiskt protetik

Luckslutning: Med extraktionsterapi av primära tänder eller ortodonti

Lucköppna: Bevara eller skapa lucka
Bettöppna: Om djupt bett
Bettbevarande åtgärder: Spara primära tänder eller permanent rot
Omformning av primära tänder: Med komposit för att bevara luckbredder eller förhindra
elongationer i motstående käke.
Kontroll ankylos: Kan hämma käktillväxten
Ortodontibehandling

Remisser- ca 800 remisser/ år

Agenesi: ca 60%
Trauma: ca 20%
Mineralisationsstörningar: ca 10%
Syndrom tex LKG, ektodermal dysplasi
Erosioner

Avtagbara tandersättningar: Under uppväxten

Långtidstemporära ersättningar: I ca 13-14 årsåldern
Permanenta ersättningar: Efter avslutad tillväxt
- Fasad/kron/broterapi: När tänderna är fullt erupterade, gärna adhesiv porslinsterapi
- Implantatterapi: Helst minst 19-20 år.

OPG på 9-åringar: För att se om alla anlag finns, om det föreligger agenesier, retinerade tänder eller
andra avvikelser, speciellt viktigt vid denna ålder att veta läget på hörntänderna då dessa ska gå att
palpera buccalt. Missar man att lägesbestämma hörntänderna riskerar dessa att möjligen växa an
lateralerna eller centrala incisiverna, vilket kan resultera i resoprtionsskador och extraktion.
Vid agenesier: Vilken stadie i tandutvecklingen/eruptionen befinner sig patienten? Ska man använda
luckhållare eller luckslutare?

Käkprotetik- Kicki Dahlin

Huvud Hals cancer: 2.6% av samtliga cancerfall. Antalet nydiagnostiserade 1500st år 2016.

Etiologi:
- Röktobak.
- Hög konsumtion av alkohol ffa i samband med rökning.
- Kost, betel.
 - Yrkesexposition, t.ex trädamm vid näs-bihålecancer.
- Dålig munhälsa.
- Premaligna förändringar.
- Virus EB, HPV.

Prognos: Efter 5 år lever 30-40% av patienterna.

Biverkningar av strålbehandling: Xerostomi, smakförändringar, risk för osteoradionekros, fibrös

omvandling mjukvävnad, gapsvårigheter.

Obturator: Tillfällig protes för att täppa igen förbindelsen mellan mun och näshåla. Används för pat
som har en medfödd missbildning i gommen tex LKG.
Resektionsprotes: För patienter som har fått vävnad opererad tex till följd av tumör.
Extraoral protes = Epites.
Anaplastolog: Gör ansiktsproteser av silikon.

Protetisk potpurri- Robert Nedelcu

Biologisk vidd: 2- 2.25mm

Biologisk vidd
Viktigt när man ska preppa subgingivalt. Kan vara indicerat med benplastik om high crest för att man
ska kunna frilägga preppgränser optimalt

Bindvävsfäste: 1.07mm
Epitelfäste: 0.97mm
Fickan: 0.5-1mm

Biokompatibilitet = Vävnadsvänligt material, ett mått på kroppens reaktion

Bioaktivt = Växer in. All interaktion av material till levande vävnader inkl effekter av läkemedel.
Syftar till ett material som kan ersätta hårdvävnad.
Biotolerant = Kapslar in
Bioinert = Växer intill

Gjutteknik
Nackdelar:
- Spänning
 - Passform: Svårt att kontrollera krympning av inbäddningsmassan så att gjutformen får exakt
samma dimension som vaxet. Dessutom är vaxet skört och stora konstruktioner är svåra att
lyfta och bädda in.
- Porositeter
- Porslinsfrakturer
- Lödfogdfrakturer: Löt kan slå sig vilket kan leda till att man behöver kapa och löda → sämre
hållfasthet.
- Svetsfogsfraktur
- Korrosion

CAD: Computer aided design, datorstödd design, optimal dimensionering, matematisk precision
CAM: Computer aided manufacturing, industriell produktion
Varför:
- Homogent material
- Passform
- Biokompatibla material
- Estetik
- Garanti

Avtryck-materialkrav
- Styvt
- Tixotropt
- Heavy-body
- Hög slitstyrka
- Ingen plastisk deformation

Böjhållfasthet högt till lågt: Zirkonia, alumina, emax press, emax cad, ytporslin.
Hållfastheten bestäms av: Material, processteknik, belastning, formgivning

Helkeram - kontraindikationer
- Parafunktioner
- Minimidimensionering
- Separationsbegränsning
- Lutande och mobila stöd

Adekvat torrläggning
- Förhindra kontamination med = saliv, gingivalt läckage, utandningsluft.
- Förhindra spill = ets, primer och adhesiv cement.
- Kompositcement fästs med adhesiver som är hydrofoba. Är det blött kommer cementet inte
mekaniskt binda till tanden. Konstruktionen kommer att lossna.

Friläggning
Görs för att:
- Underlätta avtryckstagning → extra viktigt vid subgingival preppgräns.
 - Underlätta för tandteknikern att skapa en korrekt utformad krona med bra passform och god
estetik.
- Blodstillning som förhindrar att gingivalt exsudat eller blod interfererar med
avtryckstagningen.
- Vid pacemaker ska man inte använda elektrotom.

1. Friläggningstråd = kan ha en tråd eller köra dubbeltrådsteknik dvs med en tunn och sedan en
tjockare över (den övre tas bort innan avtryck).
2. Friläggninspasta = Är expanderande, trycker undan tandköttet, sköljs bort under vattentryck innan
avtryck.
3. Gingettage = Lätt kirurgisk friläggning med diamant i samband med prepp.
4. Elektrotom = Bränner bort tandköttet. OBS! ej i estetiska zonen då tandköttet ej växer tillbaka i
samma nivå.
5. Gingivektomi
6. Lambåkirurgi med benplastik

Artikulatorn
Man överför en käkes relation till artikulatorn genom att göra en ordentlig käkregistrering med tex
vaxindex, bluemouse eller vaxbitschablon. Tandteknikern använder vaxet efter att ha slagit ut
gipsmodellerna som hjälpmedel när hen ställer in modellerna i artikulatorn för att återskapa deras
placering i förhållande till varandra.

Protetisk implantatteori- Johan Mårtensson

Implantat placering: En horisontell, vertikal och sagittal rätt position.

Skruvade: Används vid helkäkar.

Fördelar: Enkelt kliniskt, lätt att åtgärda eventuella frakturer, kan lämnas ut temporärt.
Nackdelar: Estetiskt tveksamt hål, svårt med approximala kontakter, kräver optimal fixturriktning.

Cementerad: Används vid singel/delfront.

Fördelar: Estetiskt optimalt, passiv fit, mindre känsligt för riktningen.
Nackdelar: Risk för cementöverskott (stör mukosan runt implantatet), måste borras bort, måste
definitivt utlämnas.

Implantat tjocklek (Horisontella)

ÖK: Smala → 2or Mellan → 1or, 3or, 4or, 5or Stora → 6or och 7 or
UK: Smala → 1or, 2or, 4or Mellan →3or, 5or Stora → 6or, 7or

Implantatet ska kunna ta emot kronans storlek och belastning som tillförs. Alltså ej lämpligt med
smalt implantat i molarområdet. Man bör tänka på “emergence profile”, anpassa implantatet till det
så att man kan sätta en lämplig läkdistans och forma gingivan.

Implantat djup (Vertikala)

- Bone level, tissue level, subcrestal level?
 - Fixturnivå eller distansnivå?
- Vilken typ av konstruktion planeras?
- Var i munnen ska implantatet sitta?

Emergence profile
= Konturen på implantatdelen som utgår från gingivan. Man vill anpassa implantatet till det så man
kan sätta lämplig läkdistans och forma gingivan. Tex posteriort i bettet möjliggör ett implantat med
bred diameter för en ideal emergence profile, då det efterliknar den naturliga tandens profil.

Fonetik- Jan Ekenbäck

S-ljud bildas genom:

1. Genom att placera tungspetsen mot främre delen av gommen i ÖK.
2. Genom att placera tungspetsen mot UK-incisiverna.

Överkäkskonstruktioner utformning för gott tal:

1. Det ska finnas utrymme för tungan i pre- och molarområdet.
2. Tandbågen ska ej sluta tvärt, utan ska ansluta sig till tungans form. Förläng med “bulb”.

Läspa
Att läspa efter utlämning av protes är normalt, bra om pat kan öva mer på högläsning dvs
rekommenderar jag pat att dagligen öva på högläsning till en början och därefter kalla patienten igen
om 2-3v för ytterligare kontroll.

- Kontrollera ocklusionen och artikulationen på protesen för att säkerställa att det ej orsakar större
risker för läspande ljud vid ogynnsamma rörelser → den kan vara för hög.
- Kan vara orsakat pga för tjockt akrylmaterial (särskilt om i främre delen av gommen). Kontrollera
tjocklek, dock ska man ej avverka för mycket pga risk för fraktur.

Lite om betthöjning- Ali Salehi

Betthöjd: Det finns 2 vertikala dimensioner:

1. Relationen mellan maxillan och mandibeln när tänderna befinner sig i maximum
interkuspidationsposition.
2. Ansiktets längd när tänderna är separerade och mandibeln befinner sig i ett fysiologiskt eller
habituellt viloläge.

Tänderna blir mindre då de slits med tiden. Betthöjden kan dock förbli densamma. Det som händer
är att man får kompensatorisk tillväxt i alveolarbenet. Finns ej ett exakt mått för betthöjden för en
indivit.

Mäta betthöjden:
● Studiemodeller från orginalbettet → pre-extraktionsdata
● Gamla foton där man kan jämföra avståndet mellan olika konstanta referenspunkter och
räkna ut betthöjden.
 ● Kefalometri och mätning av avståndet mellan anatomiska punkter.
● Bedömning av fonetik och estetik.

- Mäts i RP.
- Börja med ÖK (tandlängd, ocklusionsplan, läpp- och kindutfyllnad)
- Vertikala käkregistreringen: MESK
- Horisontella käkregistrering. Frivägsmellanrum på ca 2-4 mm hos äldre patienter. 1-2 mm hos
vanliga. Man kan ställa in den genom att lägga på eller ta bort vax när man har fått på sina
bitschabloner.
- Camperska planet, ocklusionsplanet, mimiklinjer, hörntandslinjen, mittlinjen och pupillinjen.

- M: Mätmetod (mellan haka och nästipp). Pat får ljuda på “M” och då ska det vara 2-4 mm lägre
mellan hopbitning till kontakt.
- E: Estetiken
- S: S-metoden. När patienten uttalar S-ljud ska det vara 1-3mm mellan bitschablonerna i fronten.
- K: Komforten. Om det finns tandkontakter i båda käkarna är betthöjden oftast given. Sedan är det
viktigt att patientens läppar har kontakt med varandra i avslappnat läge utan ansträngning.

Frivägsmellanrum
RVD (resting vertical dimension) - OVD (occlusion vertical dimension) = FWS (freeway space)
Detta är ett mått där man är i ett viloläge och det finns distans mellan ÖK och UK-tänderna, ca 2-4
mm. Om man interfererar med FWS tex om man gör för långa tänder så måste patienten försöka få
ihop tänderna när de pratar vilket kan vara fonetiskt störande.

Hur mycket man kan betthöja: 2-3 mm märks inte för patienter som har käkledsbesvär förutsatt att
en ocklusal stabilitet kan återskapas. Käkledsmusklerna kommer att adaptera till betthöjningen och
tänderna kan intruderas för att anpassa sig. Betthöjning med 5mm kan ta ett par veckor.

Metoder för betthöjning: Dahls princip → med avtagbar apparatur eller fast protetik
(metall/komposit/keramik). Undvik vid historia av parodontit, käkledsbesvär, ortodontiskt
behandlade tänder, endodontiskt behandlade tänder eller pat som behandlas med bisfosfonater.
Dahlskena: Direktframställs i komposit för att möjliggöra en frontal bettöppning och därmed ge plats
för kronterapier. Principen för en Dahlskena är att de korta, slitna incisiverna som ska kronförses
först byggs upp temporärt i komposit till önskad betthöjd. Då uppstår en posterior betthöjning. Efter
6-12 månader brukar det finnas posteriora kontakter och då knackas kompositen bort och
permanent kronterapi kan göras.
Vid attrision: Betthöjning med Dahlskena eller kirurgisk friläggning med benplastik för att förlänga de
kliniska kronorna.

En orientering i estetikens värld- Michael Karlsten

Estetisk = Återskapa det naturliga genom att ersätta.

Kosmetisk = Innebär att man strävar efter att förbättra, tex genom att räta till tandbågen.

Imaging
När ett digitalt wax-up (på pat riktiga tänder i digitalt avtryck) mha photoshop, synkas ihop med pat
leende fotografi så pat kan se hur framtida resultatet är planerat. Detta ger pat, tandläkare och
tandtekniker chans till åsikter av tänkta tandanatomin på färdigt resultat.

Avtrycksmaterial
Två-fas material: Man har två olika material, ett i skeden och ett i sprutan. Tex vid def.avtryck när
man har heavy body i skeden och light body i sprutan.
Tex Putty, heavy body, medium body, light body.

Färguppbyggnad hos den naturliga tanden

- Ljushet (value): Gråskala dvs hur mycket vitt/svart det finns i färgen.
- Färgton (hue): Gul, röd, brun.
- Färgmättnad (chroma): Svagare eller starkare färg av samma färgton.
- Ytstruktur: En råare yta uppfattas som mörkare i färgen medan en slätare ger ljusare färg.
- Ytglans
- Genomskinlighet/ translucens: Särskilt precis ovanför incisala skäret i fronten.
- Karakterisering: Missfärgningar, sprickor.

Stumpfärger
Stumpfärg = dentinfärg

EMAX- Viktigt att ta dentinfärg efter preparation och att nämna detta för tandteknikern om man ska
göra en EMAX-krona eftersom EMAX släpper igenom ljus. Bäst är att ange stumpfärgen dvs
dentinfärgen på preparationen men även färg på granntänderna för att få så korrekt färg som
möjligt.

Zirkonia- ej lika viktigt med stumpfärg, släpper ej igenom ljus på samma sätt som EMAX.

MK- Släpper ej igenom ljus.

Pelare + EMAX- Viktigt att ange stumpfärg på pelaren! Beställer man A2 och går enbart utefter
granntändernas färg finns risk att man får en alldeles för mörk krona. Detta eftersom pelaren eller
mörka dentinet lyser rakt igenom EMAX-kronan.

Infärgning av dentala keramer: Görs med metalloxider. Förutom färggivning så förhindrar

metalloxiden den från att bli reaktiv och från att reagera med andra keramiska substanser i
omgivningen.

Fotografering av patienter- viktigt pga:

- Dokumentation
- Färgtagning
- Stump-färger
- Patientkommunikation
- Labbkommunikation
- Att-lära-bilder och egen koll
- Kommunikation med FK och försäkringsbolag

Hur man tar färg i en patientsituation

1. Inga färger som stör, tex stark färg på kläderna (täcker dessa med neutral färg), rött läppstift etc.
2. Välja färg innan man börjar göra något i bettet dvs innan man blästrar, torrlägger i munnen osv.
Om man gör det riskerar man att se vitare tänder.
3. Ta hänsyn till karakteristisk ytstruktur. Är tanden glansig eller ej? Förkalkningar, sprickor,
translucenta utsträckningar?
4. Välj färg i dagsljus, helst framför fönstret mellan 11-14 tiden eller använda dagsljuslampa.
5. Ta färg med en armlängdsavstånd och kisa, att vara för långt bort eller för nära kan påverka
färgtagningen. Ögonen ser annorlunda på färgen.
6. Man tittar 2 sek på tanden och vilar en stund, annars kan man börja se fel färger.
7. Låter pat vara delaktig i val av färg.
8. Håll färgprover bredvid, skär mot skär, kolla mitt på tanden.
Färgskiftningar: Polychromatiska och monochromatiska

Kompositer
Microhybrid & Nanofill: mörknar vid härdning Microfill: Ljusnar vid härdning

Preppar

Typer av preparationer
Slice: Flamformig diamant på smala tänder eller tänder där man redan har en omfattande
tandsubstansförlust. Fullkronor (helt i metall), fasadfullkronor (helt i metall + akrylat buckalt)
Skuldra: Topprundad diamant, ger gott utrymme. Porslinskronor (EMAX, Empress) Detta för att en
empress krona är en helkeram krona som är sprödare än t.ex. en som är kärn förstärkt eller en av
metall, därav behöver kronan som en “hylla” att vila på för att ej frakturera.
Chamfer: Chamferdiamant. Fullkronor, fasadfullkronor, MK-kronor, monolitisk zirkonia med cutback.
EMAX.

Faktorer på preppen som påverkar kronans retention: Konvergensvinkel, höjden, ytråhet,

preparationens diameter.

Underskär: Åtgärdas genom att inte hålla borren med “fel” vinkel inför justering. Underskäret
prepareras bort genom att man vinklar in de axiala väggarna mer koronalt ifrån. När man kollar
preppen ocklusalt ifrån med ett öga ska preppgränsen vara synlig + preppytan / väggarna.

Hoppbacke: Prepareras bort genom att man placerar borren på yttre delen av preppgränsen. Man
ska alltså inte förhålla sig på inre delen av gränsen, centralt mot då man inte vill fördjupa
hoppbacken.

Invinkling
Man bör vinkla in ocklusala ⅓ eller ¼ av buckalytan vid en prepp för att man ska efterlikna den
huvudsakliga anatomin på tänderna med kronflykt. Det medför att det kommer bli mer utrymme för
material om man vinklar den ocklusala ⅓ eller ¼ delen som möjliggör plats för kronflyktsanatomi.
Utan kronflykten skulle ÖK-tänderna bita ner på UK-tänderna kusp mot kusp. Tänderna i UK lutar
som helhet lingualt åt.

Preparationsprinciperna
I. UNDERSKÄRSFRIHET
Rätt insättningsriktning utan konkavitet/konvexitet, vid blockering → dentalt cement, men helst
sänka preppgränsen.

II. PREPPGRÄNS: DISTINKT OCH JÄMN:

Viktigt för retentionen/passformen/estetiken. Ojämn/otydlig preppgräns kan leda till svårigheter
med tillverkning av temp/permanent krona. Plackansamling/gingivit/karies.

III. STABILITET
Konstruktionen ska motstå krafter som styr bettet tex tunga, kinder, granntänder, ocklusion,
artikulation.

IV. AVRUNDNING AV VASSA KANTER/ HÖRN

För att öka retention/stabilitet. För att ej få komplikationer med gipsmodellen (vassa kanter “chippas
av”).

V. OPTIMALA RETENTIONSEGENSKAPER
För att konstruktionen ska hålla i längd. Ha 10-15 graders konvergensvinkel, tydlig preppgräns utan
hoppbackar etc.

VI. TILLRÄCKLIGT MED PLATS FÖR REKONSTRUKTIONSMATERIALET

Viktigt för estetiken, social funktion, ocklusion, hållbarhet. Optimalt utrymme → hållbar
konstruktion.

Fast protetik- från tentan

Keramer: Estetiska, biokompatibla, ibland vävnadsbevarande behandling. Färgstabila, kemiskt
interta, plackavvisande egenskaper.
- Är starka under tryckkrafter
- Svaga under dragkrafter

Keramer: Porslin, glaskeram, oxidkeram. (Broar helst bara oxidkeram eller glaskeram)
Bearbetning av keramer: Intermittent, välcentrerade borr, finkorninga diamantinstrument, kylning.

Indikationer för fullkronor

- Omfattande tandsubstansförlust till följd av tex fraktur, karies, trauma.
- Tänder med stora anomalier eller avvikande morfologi.
- Efter rotbehandling då tanden är försvagad.
- Om pat har luckor och tillståndet är täckt åtgärdas med brokonstruktion.
- Vid betthöjning där man behöver korrigera ocklusalplanet.
- Urtagskronor
När man provar krona på pat: Passform, stabilitet, anatomisk utformning, approximala kontakter,
kantanslutning, ocklusion.

Ivanssons: Ivansson instrument = För att mäta tjockleken på konstruktionen tex götet. Kan även
användas för att mäta avståndet till antagonisten genom att mäta tjockleken på vaxindex.

Indikationer för subgingival preppgräns

- Av estetiska skäl tex i fronten
- Karies eller gamla fyllningar som sträcker sig subgingivalt.
- Av retentionsmässiga skäl tex kort klinisk krona.
- Har man blottade rotytor kan det vara mer lämpligt med en preppgräns som ligger mer
subgingivalt, dock ska man vara försiktig då avståndet till pulparummet är litet.

Pelare i CoCr
Fördelar:
- Billigt
- Stiftdimension i tunna tänder kan hållas nere
- Tål högre belastning.

Nackdelar:
- Svårt att slipa i (överdimensionera ej pelaren)
- Svårt att borra bort
- Vid allt för koniska rotkanalspreparationer ökar risken för att pelaren lätt lossnar, även ökad risk för
rotfraktur.

Pelare- parapost
Fördelar:
- Man behöver ej preppa så djupt ned i kanalen.
- Bättre retention då de är parallella genom att det bara är 1 insättningsriktning.

Nackdelar:
- Kan inte användas vid svaga tänder.
- Placeras ej i ovala rötter då de lättare frakturerar.
- Svårt att placera i krökta rötter pga perforationsrisken.

CoCr-legeringar
Förenklat uttryckt bidrar kobolt med egenskaper som ökar legeringens hårdhet och styrka, medan
krom gör legeringen motståndskraftig mot korrosion. Korrosionmotståndet hos kobolt-
kromlegeringen beror på den oxid som direkt bildas i närvaro av syre. Kromoxiden (Cr2O3) är stabil i
den orala miljön. En skada i oxidskiktet läker av sig själv, vilket gör legeringen lämpad för protetiska
arbeten. Materialet är mycket korrosionsresistent (elektrokemiskt passivt) samt är ett
biokompatibelt material.
1. Hög styvhet
2. Hög E-modul (fördel vid långa brospann + möjliggör minskad dimensionering dvs mindre
avverkning av tandsubstans)
3. Korrosionsmotståndigt
4. Billigt

Nackdel: Svårt att slipa i, om tjockt oxidskikt finns det risk att keramen spricker.

- Använts sedan 1928

- 30% hårdare än guldlegeringar
- Större termisk kontraktion än guldlegering
- Möjligt med svetsning och lödning
- Kan bära samma porslin som högädla guldlegeringar

Pelare på divergerande rötter

Om en tand har divergerande rötter kommer man inte kunna sätta in en rotstiftsförankrad pelare i
en hel bit då insättningsriktningen kommer att vara fel. I sådana fall kan man använda sig utav en
delad pelare. Viktigt att den delade pelaren förses med någon form av lås, som förhindrar en
vridning av båda segmenten i sidled. Ett önskvärt förhållande är att stiftdelen är minst lika lång som
den kliniska kronan- om kortare än den kliniska kronan, kan sneda/horisontella krafter orsaka att
pelaren lossnar. Det är även viktigt att pelaren hamnar under den marginala bennivån, då benet
medför mer stabilitet och bättre hållfasthet. Efter utförd rotkanalspreparation ska minst 4mm av
rotfyllningsmaterialet kvarstå, detta för att försäkra en fortsatt apikal förslutning av rotkanalen.

Pelare komplikationer
- Perforationsrisk: Man bör beakta rotens anatomi (därför det ej rekommenderas
rotkanalspreparation under kofferdam- man tappar orientation)
- Felaktig vidgning av kanalen som resulterar i djupa oönskade underskär (kommer vara svårt att få
ned en pelare alt om man korrigerar risk för att man vidgar för mycket och därigenom försvagar
tanden).
- Allt för koniska rotkanalspreparationer ökar risken för att pelare lossnar.
- Se till att man preppar lika långt ner som höjden på den kliniska kronan (för kort pelarprepp
riskerar att pelaren lossnar).
- Kan vara svårt att ta avtryck med medium-body i kanalen. Risk att det bildas luftbubblor som
raderar en del av avtrycket. Viktigt att stanna till på en plats utan att lyfta spetsen vid
avtryckstagningen.
- Kräver längre cementeringstid som medför ökad väntetid i jämförelse med en vanlig cementering
av krona. Man ska vänta 60 min innan man kan finpreppa annars riskerar cementet att lossna.
- Vid tex hörntandslyft kan det vara smart att hellre ha gruppkontakt än att enbart ha kontakten på
3an (dvs om 3an ska stiftförses), detta eftersom att tanden är försvagad och man ej vill försvaga den
ytterligare med en för hård kontakt.

Lossad akrylfasad på guldbro

Kontrollerar status på bron. Är den OK eller behöver hela göras om? Guldakrylbroar brukar ha bra
passform och vara funktionsdugliga så antagligen behöver bara bron lappas och lagas på plats, vilket
inte är så lätt. Info till patienten angående detta, att fasaden kan lossna igen. Borrar mikroretention
för fästa och försöker fästa komposit mha silanisering först. Om fasaden är med och den ser ok ut,
kan jag testa att cementera fast den med något kompositcement tex Multilink.

Lossad porslinsonlay med karies

1. Exkavera tanden rent från karies.

2. Titta på hur mycket som är kvar av tanden och om konstruktionen går på plats.
* Om liten kariesskada + god passform = recementera permanent.
1) Rengör tanden med tubulicid och konstruktionen med etanol.
2) Cementering med fosfatcement, RelyX eller kompositcement vid keram.
* Om stor kariesskada + dålig passform = Man kan behöva lappa/laga vid behov med tex GPA sedan
recementering av konstruktionen temporärt.
1) Rengör tanden med tubulicid och konstruktionen med etanol.
2) Recementering med temp.bond eller IRM. Kan vara svårt att temporärcementera keramiska
ersättningar. Bättre då att lägga en provisorisk fyllning tex med fosfatcement/GPA alt göra en
temp.krona.

Innan permanent protetik görs måste kariessituationen kontrolleras och stabiliseras.

Helbro- betthöjning
1. TDL: Definitivavtryck i standardsked + silikon. Vaxindex i RP. Informerar tt om att betthöjning
är planerad. Beställer bitschablon. Gör temp.ersättning i befintlig betthöjd.
2. TT: Framställer def.modell samt bitschablon på denna med buckalt fönster för de
preparerade tänderna.
3. TDL: Provning bitschablon. Tandläkaren bestämmer slutgiltiga betthöjden genom att ta bort
eller lägga till vax. Gör käkregistrering med Bluemouse i RP.
4. TT: Framställer göt om MK eller try-in om zirkonia i nivå med betthöjningen.
5. TDL: Provning göt (kontrollröntgen) eller try-in. Tar ett nytt index med Bluemouse.
6. TT: Framställning av färdiga konstruktionen.
7. TDL: Utlämning av den färdiga konstruktionen TEMPORÄRT. Extremt viktigt då
temp.ersättningen var gjort i befintlig betthöjd. Pat får provköra konstruktionen innan
permanent cementering.

Marylandbro
Marylandbro= semipermanent/permanent bro. För pat i väntan på implantat, pat som inte vill sluta
röka och inte kan få implantat, är behandlingströtta eller av kostnadsmässiga skäl. Kräver mindre
avverkning av tandsubstans jämfört med en konventionell bro (ränna i emaljen på stödtänderna
approximalt). Man får en mikromekanisk retention genom etsning av understödsytorna på
broskelettet. Fördelen är att den har stor retentionsyta, skyddar cementet och har ett tunnare
skelett. Är dock tekniskt känsligt och recementering kräver förnyad laboratorieinsats.

Kontraindikationer:
- Ej lämplig för ersättning av tandluckor posteriort i bettet.
- Ej lämpligt för ersättning av fler än 1-2 tandluckor i fronten.
- Ej lämplig vid närvaro av parafunktioner.
- Ej lämplig för djupa bett.
- Diastema > 1 mm.
- Korta kliniska kronor → liten etsbar yta.

Rochettebro
Temporär/ långtidstemporärt bruk i väntan på implantat, samt för barnpatienter eftersom att ingen
avverkning av tandsubstans krävs. Cementeras på plats och hålls av mikromekanisk retention
(perforerad metallskelett). Fördelen är att den är enkel att framställa, lätt att cementera och kräver
ingen avverkning. Har dock liten retentionsyta, släpper ofta från stödtänderna, måste finnas
utrymme för broskelettet i ocklusionen.

Pontic: Den ska vara “äggformad”, för att följa gingivalkanten (som en vanlig tand) samt för att
gingivalkanten sänks vid saknade tänder → bennivån sänks.

Avtagbar protetik- från tentan

1. Hur många tänder ska protesen ersätta?
2. Har vi en protesbas i form av gomplatta/ sadel?
3. Vad har vi för förankringselement dvs horisontellt stödelement, stabiliserande, aktiva- och passiva
retentionselement? Här ingår tex ocklusala stöd, lingualskena, urtagskrona, reciprok klammer, aktiv
klammer.
4. Vilka förbindelseelement ska finnas med? Tex lingualskena, lingual bar, palatinal bar.
5. Finns det några anatomiska hinder för protesen? Tex resorberad crista, torus?

Konstruktionselement
Proteständer (akryl, porslin, metall), protesbas (sadlar, gomplatta), förbindelseelement (lingualbar,
sublingual bar, lingualskena, gomplatta), förankringselement (HASP)
- Horisontella stödelement: Motverkar krafter som i vertikal riktning trycker protesen mot
underlaget (ocklusala stöd, onlay, skelett i urtagskrona, protesbas)
- Aktiva element: Motverkar krafter som i vertikal riktning vill dra protesen från underlaget
(retinerande klammer, protesbas genom adhesion).
- Stabiliserande element: Motverkar krafter som i horisontell riktning vill skjuta protesen från
underlaget (reciprok klammer, lingual skena, skelett i urtagskrona, protesbas)
- Passiva retentionselement: Motverkar krafter som i ena änden vill lyfta protesen från underlaget →
tipphävning (ocklusala stöd, förlängd reciprok klammer, lingualskena, skelett i urtagskrona,
protesbas).

RP: Man bör alltid göra käkregistrering i RP-läge med bitschablon.

- Tänk på att ha pat liggande eller sittande
- Skapa en lugn miljö
- Pat ska vara passiv, medan tandläkare ska vara aktiv: Lägga ett lagom tryck på UK som ska gunga
loss. Kan annars be pat att lägga tungan upp i gommen och svälja.
Överextenderad vid A-linjen
Sväljsvårigheter (även överextenderad lingualt vid UK, lingualt placerade molarer)
Kväljningssvårigheter (även dålig anslutning vid A-linjen, adaptationsproblematik)
Dålig passform- protesen lossnar
Talsvårigheter
Skavsår/ stomatit

HÖK lossnar:
- Felaktigt utformad protesbas → åtgärdas genom mjukbasning med UfiGel
- Crista flaccida. Uppkommer vid resorption av käkben då slemhinnan ej resorberats helt. Underlaget
rör på sig → åtgärdas genom mjukbasning med UfiGel eller kirurgi.
- För liten crista → åtgärdas genom att överväga implantatbehandling
- Högvisköst saliv → åtgärdas med adstringerande vatten.

HUK lossnar:
- Ovanstående
- UK-molarer lingualt placerade. Tungan hakar i och lyfter protesen → åtgärdas genom att slipa
lingualt på molarer.

Gomplattan
- 6-8 mm från A-linjen (BARA VID PARTIALPROTES) → HP ska sträckas till A-linjen
- Dess främre begränsning ska ligga strax dorsalt om sista rugae för att ej störa tungspetsen samt för
att ej täcka papilla incisiva.
- Hållas från tänder och marginala parodontiet.
- 0.25 mm tjockt CoCr ( → vid allergi guldlegering)
- 3 mm från gingivala randen
- Torus palatinus eller hög gom kan påverka hur stor gomplatta det blir.

Cirkumferent klammer
- Löds mot metallskelettet

Ö-walls S-bar
- Gjuts in i protesbasen
- Klammern är starkare än en cirkumferent, ger bättre retention.
- Kan placeras mer cervikalt jämfört med cirkumferent = mer estetiskt
- Fungerar bra vid tänder med kraftig prominens och om det finns långa kliniska kronor.
- Fjädrar bättre, bra att använda vid stora underskär.
- Lättare att aktiveras (även för pat). Lättare att lokalisera och placera protesen på rätt plats
och mindre risk för deformation.
- Interfererar mindre med kind, tunga osv.

Klammerns fjädrande förmåga beror på:

1) Klammerns längd: Ju längre arm, desto mer fjädrande är klammern. Långa armar utnyttjas vid
stora underskär.
2) Klammerns diameter: Ju större diameter, desto mindre fjädrande är klammern. Det innebär att vid
stora underskär vill man ha mindre diameter för att lättare åstadkomma fjädring. Fjädringen behövs
för att prominenslinjen ska kunna passeras utan att praktisk deformation uppstår.
3) Formen i genomskärning: Beroende på tvärsnittets geometri och dimension kan klammern har
olika flexibilitet i olika riktningar.
4) Materialet: Material med en högre E-modul ger en mindre fjädrande förmåga dvs stor styvhet hos
klammern. CoCr-legeringar har hög E-modul och är därför lämpliga att använda till reciproka
klamrar. Den aktiva armen ska vara i draget material som i menzanium.

Retinerande arm: Den aktiva klammern (fjädrande) → Menzanium

Reciprok arm: Den passiva klammern (styv) → CoCr

Mycket underskär: Fjädrande klammer Lite underskär: Gjuten klammer

Korta kliniska kronor: Lingual bar Långa kliniska kronor: Lingual skena

Längsfrakturerad tand i PÖK- Akut

1. Ring tandtekniker och berätta om vad som hänt- informera om att man önskar tillsätta en
protestand i det frakturerade området samt att klammern ska flyttas till en annan stödtand. Fråga
teknikern om NÄR det går att få tillbaka det färdiga arbetet.

2. Ta ett motbitningsavtryck och ett vaxindex med protesen på plats i munnen.

3. Lyft ur protesen i ett alginatavtryck.

4. Eftersom att pat inte har värk i tanden kan man lämna kvar tanden. Extraktion sker i samband med
utlämning av protesen.
- OBS om pat hade haft värk gäller samma steg som ovan, skillnaden är dock att man extraherar
tanden i samband med akutbesöket dvs EFTER att man lyft ur protesen i alginat. Risken är att
området svullnar upp men detta kan åtgärdas med slipning i protesen.

5. Utlämning: extraktion. Protesen sätts på plats i munnen och ska ej tas ut på 24h (fungerar som
täckförband på såret- underlättar läkning och minskar risken för infektion).

6. Om egen pat → ta tillbaka på efterkontroll samt ev slipning.

Immediatprotes
Immediatprotes är en protes som lämnas ut vid samma tillfälle som extraktion, det kan vara en
färdig protes eller en temporär protes som kan fungera likt ett sårförband. Spelar ingen roll vilken
typ av protes det är dvs temporär eller en färdigbasad protes, immediat innebär att den lämnas ut
direkt.
1. TDL: Sanering av bettet. Avtryck med standardsked alginat ÖK och UK + vaxindex
2. TT: Framställning studiemodell. Radera restbettet bakom 3orna på modellen. Bitschablon.
3. TDL: Extraktion av samtliga tänder bakom 3orna. Prova bitschablonen. Käkreg. Val av färg
och form.
4. TT: TUPS över tandlösa partier.
5. TDL: Provning TUPS.
 6. TT: Radera samtliga tänder i restbettet på gipsmodellen. Uppsättning av alla proteständer.
Pressning av protes + ID-märkning.
7. TDL: Extraktion av restbettet. Utlämning av protes.
Efterkontroll schema:
- Efter 1 dygn: Sårrengöring, KHX-skölj, kontroll ocklusion/artikulation.
- Efter 3-5 dagar: Kontroll skavsår, mjukbasning
- Efter 1-2 veckor: Kontroll samt ev. inslipning.
- Efter 3 månader: Rebasering samt inslipning.
Viktig info vid utlämning av immediatprotes:
Protesen får EJ tas ut inom 24h.
- Svår läkning
- Blödning
- Svullnader
- Smärta

Indikationer:
- Samtliga kvarvarande tänder måste exas/ vissa ska exas.
- Pat ej vill gå tandlös under läkningstiden- viktigt för pat att bevara karakteristiskt utseende.

Kontraindikationer:
- Pat är inte införstådd om vad behandlingen innebär.
- Bristande kooperation eller mentala störningar.
- Strålbehandlade patienter, risk för osteonekros.
- Stora kirurgiska ingrepp tex avlägsnande av cystor samt komplicerade extraktioner

Fördelar:
- Betthöjden bevaras vilket förenklar framtida protesframställning som efterliknar patientens
normala betthöjd.
- Tuggförmågan bevaras
- Slipper psykiska och sociala besvär, behöver ej gå tandlös, protesen lämnas ut direkt vid samma
besök som extraktion genomförs.
- Hjälper till vid läkning, ska ej tas av på 24h efter extraktion, fungerar som ett sårförband.
- Pat får känna efter om färg på tänderna känns bra.

Nackdelar:
- Kan ej göra provningar innan utlämning.
- Om samma protes ska användas som den definitiva krävs ofta flera basningar/slipning.
- Passar ej på patienter som ej kan adaptera till denna, ej förstår sig på behandlingen och vid
mentala störningar.

Duplikatprotes
1. TDL: Avtryck med putty på slemhinnesidan på protesen. När materialet stelnat skär man 3
små skåror för att markera var den andra delen av avtrycket. Lägg vaselin på det inre
puttyavtrycket med protesen i. Ta nytt avtryck på tandsidan av protesen.
2. Lämna tillbaka protesen till patienten.
 3. TT: Framställning av kopia på protesen i vax.
4. TDL: Provning i vax + käkreg Bluemouse. Slemhinneavtryck med silikon. Skickar till
tandtekniker för framställning TUPS. Informera om val av färg.
5. TT: TUPS i va + käkreg Bluemouse.
6. TDL: Provning TUPS.
7. TT: Pressning + ID-märkning.
8. TDL: Utlämning + debitering.
Tenaxvax: Vid framställning av en duplikatprotes görs provning i Tenaxvax- man kontrollerar
ocklusionsplanet och den perifera utsträckningen. När man är nöjd görs en käkregistrering i
bluemouse. Skickas till tandtekniker för framställning av TUPS.

Decubitus
Orsak: Kan bero på hård belastning pga felaktig ocklusion eller artikulation. Kan även bero på
felaktigt formad protesbas. Ses oftast efter 3-5 dagar.
Behandling: Applicerar vaselin på såret och ZOE över. Sätter i protesen i munnen för att få markering
på var det tar i. Slipa ur ordentligt på patientens protes och informera om vad decubitus är och att
det kommer läka. Bokar pat för kontroll 1v och upprepar processen om det behövs.

Protesstomatit
Lokala faktorer: Dålig OH, tobak, låg salivsekretion, högt kolhydratintag, duration av användandet av
protesen.
Allmänna faktorer: Hög ålder, immunsvaghet, oftare antibiotikakurer.

Behandling: Noggrann OH, rengöring av protesen med KHX, kontroll att protesutformningen är
optimal (ska ej finnas gropar/ojämnheter där bakteriesporerna kan fastna), minska kolhydratintaget.
Förskriva antimykotika (Mykostatin → 1 ml, 4 ggr/dag tills rodnaden gått bort, sedan i 1v till. Gurgla
runt medlet i munnen och sedan svälja för att motverka sporer som fastnat i tonsillerna).

Angulär cheilit
- Låg betthöjd: pga hängande kinder → salivansamling → kliar → bra plats för bakterier och
svamp. Optimera protesens utformning. Låg betthöjd kan åtgärdas med komposit ocklusalt.
Antimykotika, antibiotika. Cortimyk.
- Järnbrist: Remiss till läkare
- Vitamin B12, B2 brist.
PPP- försämrad passform pga:
- Tandlöst käkben har en tendens att gradvis brytas ned med tiden. Resorption av kristan gör
att protesen belastar restbettet i lägre grad, och slemhinnan i högre grad → underlaget för
protesen förändras = sämre passform.
- Passformen försämras även om man inte har rätt utsträckning på protesen, dvs att man inte
sträckt ut den till trigonum/ tuber där underlaget är mer fast (görs för att få maximal
retention och stabilitet, annars kommer protesen att trycka mot cristan → protesen blir
sjunkbar).
- Passformen kan försämras av att klamrarna deformeras eller går sönder och därmed kan
protesen sitta dåligt.
 - Andra orsaker kan vara muntorrhet dvs mindre saliv gör det svårare att få bra sug från
protesen mot slemhinnan.

Partialprotes insättningsriktning
Insättningsriktningen bestäms huvudsakligen av tänder som inte ska kronförses (om det nu behövs
urtagskronor). Önskvärt att förningsplanet på tänderna i bettet ska ha slipats fram innan
definitivavtryck tas. Faktorer som bestämmer insättningsriktningen kan sammanfattas av “FRIE”-
regeln:

F= Förningsplan (Insättningsriktning tex lingualtippad)

R= Retention (Minimera dragkraften. Stabiliseringszon- prominens- retentionszon)
I= Interferens (Ex högt ocklusaltstöd → antagonisten inferfererar, måste slipas)
E= Estetik (Ex incisalhakar är bra för retention men ej snyggt)

a. Ocklusala stöd
b. Aktiv retinerad klammer
c. Reciprok klammer
f. Lödfog aktiv i guldclasp eller menzaniumclasp

Sektionssked
En sektionssked täcker endast en del/sektion av tandbågen. Kan tex användas när man ska ta ett
alginatavtryck inför en luxatempkrona för att använda som modell för framställning av en temporär
ersättning på tanden som ska preppas.

Fördelar: Kräver mindre material, behagligare för patienten.

Nackdel: Är ej styv, återbildar endast en sektion av tandbågen, tandtekniker kan ej slå in i
artikulatorn och gör det svårt för tandteknikern att hitta en stabil ocklusion.

Krav på avtrycksskedar: De ska vara styva, dimensionsstabila, tillåta utfyllnad med ett jämnt tjockt
lager avtrycksmaterial, rätt storlek.

Urtagskronor
En urtagskrona är en fullkrona med ett lingualt/palatinalt urtag i vilket PP-skelettet är avsett att
passa in i. Det är indicerat om man tänkt utföra kronterapi (lappad/lagad tand) i käke där PP är
inplanerad eller om en tand inte kommer kunna utgöra tillräcklig retention för en PP utan kronterapi
och inga andra alternativ för retention finns. Urtagskronor ger ett starkare/smidigare skelett som
fördelar krafterna, ger stabilitet och tipphävning. Fungerar samtidigt även som:
- Horisontellt stödelement (dvs ocklusalt stöd som tar upp kraft i vertikal riktning)
- Stabiliserande element (upptar skjuvkrafter)- vertikalt stöd.
- Reciprok klammer
- Givare av passiv retention
- Urtag för förbindelseelement (kan vara ihopsatt med en lingual skena i UK).

Urtagskronor är ett klokt val i detta fall då det inte finns någon optimal horisontell stödyta på det
som är kvar av tand 23- svårt att slipa fram en ocklusal avstödning (kräver kraftigt tuberculum).
Dessutom får man ett distinkt och bra förningsplan.

Cement

Zinkfosfatcement: Efter 60 min har cementet uppnått den mesta av det slutliga hållfastheten.
Maxstyrkan uppnådd efter 24h. Viktigt att tänka på stelningstiden då det påverkar den fortsatta
behandlingen: tex om man cementerat en gjuten pelare med fosfatcement kommer man att behöva
vänta innan man kan finjustera preparationen. Risken är annars att man vibrerar loss
fosfatcementet.

Zirkoniakrona: Zinkfosfatcement, glasjonomercement, resinbaserat cement (Rely-X i fronten).

Litiumdisilikatkrona: Kompositcement (Panavia/ Multilink)

Ljushärdande cement
Cementering med ljushärdande resinbaserade cement är kontraindicerat för zirkonia, detta eftersom
att zirkonia ej släpper igenom ljuset tillräckligt för att kunna uppnå en ordentlig
polymerisering/härdning. Vid cementering av zirkonia är det en fördel att använda sig av cement
med fosfatgrupper. Via fosfatgruppen får man en kemisk bindning mellan de oorganiska grupperna i
keramen och cementet.

Avtryck
Scanning
Fördelar:
- Tidsvinst
- Kan få direkt feedback på preparationen.
- Mindre omgörningar då tandläkare kan se misstag/ fel, får facit på vilka områden som behöver
justeras → mindre kostnader.
- Pat slipper ha avtrycksmaterial i munnen → lämplig för kväljare. Kan enkelt tas om.
- Slipper postgång- ingen formförändring under transport, ingen risk för felkällor som vid
framställning av den fysiska arbetsmodellen, inga modeller som går sönder.
- Kan visa patienten.

Nackdelar:
- Hög investeringskostnad.
- Sämre/ svårare tillgänglighet ju längre distalt i munnen man kommer.
- Fungerar inte fullt ut med implantat
- Systemen inte fria från buggar

Putty
- Snabbt och enkelt att framställa
- Kan användas direkt
- Kostsamt jämfört med erkopress
- Man kan ej sätta in en protestand för att ersätta en befintlig lucka som vid erkopress
- Porig yta
- Kan vara svårt att få avtrycket på plats
- Ersättningen kan bli hög.

Erkopresskena
- Ger bra avbildning
- Lätt att se hur mycket som är bortpreparerat
- Blank yta
- Kräver att man har en erkopressmaskin, annars skickas till tandtekniker
- Måste förberedas i förväg
- Kräver att man har en studiemodell i gips. Om modellen har en lucka där ponticen ska ligga kan
man tillsätta en plasttand.

Impregum = Polyeter.
Kan användas vid avtryckstagning av kronor, broar, implantat och avtagbara konstruktioner.

Fördelar:
- God detaljåtergivning, elasticitet, rivstyrka.
- Kort stelningstid.
- Kan förvaras länge.
- Hydrofilt och god vätbarhet (ska ej läggas i virkon)

Nackdelar:
- Kan bli väldigt styvt och svårt att avlägsna från områden med underskär (blockera ställen med
underskär).
- Ej dimensionsstabilt (lägg EJ i påse då den sväller upp pga vattenupptag).