Rapport - Soja Som Foder Och Ivsmedel I Sverige - Konsekvenser Lokalt Och Globalt

Rapport Soja som foder och livsmedel i Sverige
konsekvenser lokalt och globalt
Innehll
1. Frord 2. Anvndning av soja i Sverige 2.1 Soja som livsmedel 2.2 Soja som foder 2.3 Aktrer inom import och frdling 3. Sojaproduktion 3.1 Odling av soja 3.2 Ekologisk soja 3.3 Genmodifierad soja 3.4 Genmodifierad soja och lagstiftning 3.5 Round Table on Responsible Soy 4. Miljeffekter av sojaproduktion 4.1 Klimatpverkan 4.2 Gdsling, kvvefixering och tungmetaller 4.3 Jordbearbetning och markerosion 4.4 Bekmpningsmedel, ogrs och skadegrare 4.5 Sojaodling och biologisk mngfald 4.6 Mnniskorna och sojaodlingen hlsa och levnadsvillkor 4.7 Sojaimporten och de svenska miljmlen 5. Alternativ till importerad soja 5.1 Mer svenska baljvxter till svenska djur 5.2 Vinster fr miljn och ekonomiska frutsttningar 5.3 Mer svenska baljvxter och mindre ktt 6. Slutsatser och rekommendationer 6.1 Rekommendationer och aktrssamverkan 7. Referenser
1 2 2 4 5 6 7 7 8 9 10 12 12 12 12 13 13 14 14 17 18 21 24 28 28 30
Text: Anders Heimer Projektledare: Jan Wrnbck, Naturskyddsfreningen Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsfreningen Tryck: tta.45 Omslagsfoto: sxc.hu Varunummer: 9915 ISBN: 978-91-558-0142-7 Naturskyddsfreningen 2010 Andra upplagan Producerad med ekonomiskt std frn Sida. Sida har ej medverkat i utformningen av publikationen och tar ej stllning till de sikter som framfrs
1. Frord
Protein finns i nstan alla fdomnen. Ktt och fisk r mycket proteinrika produkter. Baljvxter som rtor och bnor r de mest proteinrika vxterna ven om protein ocks finns i spannml och oljevxter. Fr att producera animaliskt protein med hjlp av djur krvs vegetabiliskt protein till foder. Tidigare utfodrades djuren med vall och svenskproducerade proteinfodermedel som spannml, rtor och bnor. Idag utfodras svenska djur ocks med stora mngder soja som importeras frn framfrallt Sydamerika. Denna rapport ger en bild av sojans anvndning i Sverige i form av djurfoder och livsmedel och vilka konsekvenser anvndningen och importen fr fr miljn i bde Sverige och i produktionsomrdena i Syd problemen r stora.
Rapporten visar att en miljmssigt och socialt hllbar utveckling inom omrdet gynnas av en minskad anvndning av soja och av att den svenska produktionen av proteingrdor kar. I en avslutande diskussion lyfter rapporten fram en rad rekommendationer, frmst riktade till ett antal svenska aktrer.
Mikael Karlsson, Ordfrande, Naturskyddsfreningen
SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE
2. Anvndning av soja i Sverige
Soja anvnds till en mngd olika ndaml. Det viktigaste anvndningsomrdet r som proteinrik foderrvara med hgt energivrde. Den r lmplig som fda fr mnniskan och enkelmagade djur som grisar och kycklingar. Sojabnans protein r srskilt vrdefullt eftersom det till viss del bestr av aminosyran lysin. Lysin r en livsndvndig aminosyra som bde mnniskor och djur behver f i sig via mat respektive foder. r 2007 importerades totalt 41 miljoner ton soja till Europa (mjl, bnor och sojaolja) .1 Den svenska importen utgjorde cirka en procent . I nulget anvnds omkring 90 procent av sojan till foder. Den resterande delen blir ofta livsmedel. Dessutom anvnds sojaprotein i lkemedelsindustrin och fr olika tekniska ndaml t.ex. i blck, bekmpningsmedel, fibrer, lim och tvttmedel.2 Sojabnan kan ven anvndas fr produktion av biodiesel men detta anvndningsomrde r inte aktuellt i Sverige idag.
2.1 Soja som livsmedel

Soja r ett mycket bra livsmedel. Sojabnan anvnds som ingrediens i olika matrtter samt i form av sojamjl vid tillredning av livsmedel. Soja anvnds ocks i form av matolja och konsistensgivare (sojalecitin). De hela bnorna kan vara en ingrediens i matrtter eller som bearbetade utgra vegetariska alternativ till biffar, korvar och charkprodukter. Bageriprodukter med soja som ingrediens i t.ex. brd, kex och kakor r vanliga3 . Det finns ocks andra sojaprodukter som sojamjlk, sojaglass, tofu, miso, tempeh och sojass. Under senare r har anvndningen av soja i de svenska hushllen kat markant som en fljd av kande intresse fr andra matkulturer och vegetarisk kosthllning. Tillfrsel av protein r ndvndigt fr att bygga upp och underhlla mnniskans nringsfrsrjning. Enligt Livsmedelsverket ska proteiner svara fr 10-15 procent av mnniskans energiintag. Med ett intag p upp till 20 procent kan inga negativa hlsoeffekter visas. Svenskar ter i
1 van Gelder, J. W. et. al. (2008). Soy consumption for feed and fuel in the European Union. A research paper prepared for the Milieudefensie (Friends of the Earth Netherlands) 2 Rehm, S. and Espig, G. (1991). The cultivated plants of tropics and subtropics, Verlag Josef Margraf, Scientific books, Tyskland, Weikersheim
Box 1 Sojabnan Sojabnan hr till rtfamiljen och r en ettrig sjlvbefruktande buskartad rt med upprtt, rikt frgrenad och klngande stjlk som normalt blir 50-100 cm hg. I bladvecken utvecklas sm vita till lila rtblommor i knippen. Frukten r en brun, hrig bjd balja med 2-5 rum med ett fr i varje. Frna r bnlika och blir 4-10 mm lnga. Bnans frg kan beroende p sort variera mellan gul, grn, brun, rd och svart. Det kan finnas upp till 150 baljor p en planta. Soja hrstammar ursprungligen frn stra Asien. Den vilda rten, som lg ned p marken, brjade anvndas fr mer n 5000 r sedan och tusen r senare brjade den odlas. Vid 1100 fre Kristus kunde man genom urval f grdan stende. I slutet av 1600-talet blev vxten knd i Europa och brjade odlas i strre omfattning under slutet av 1800-talet i bde Europa och USA. Soja anvndes d bde som livsmedel och som djurfoder. Den storskaliga odlingen av sojabna, som utvecklades efter det andra vrldskriget, inriktades nstan helt mot djurfoder.
3 Livsmedelsverket. (2000). Frekomst av genmodifierad soja och majs i livsmedelsprodukter, kartlggningsprojekt r 2000, Uppsala
genomsnitt betydligt mer ktt och kttprodukter n vad Livsmedelsverket bedmer vara tillrckligt ur nringssynpunkt. Det dagliga intaget ligger p ungefr 180 gram i stllet fr rekommenderade 140 gram4. Konsumtionen av protein r i vstvrlden generellt sett hgre. Soja och andra baljvxter kan p ett utmrkt stt komplettera ktt och fisk som proteinklla. En kost med bde animaliskt och vegetabiliskt protein motsvarar de nringsbehov som mnniskans kropp har. Baljvxter innehller, frutom protein, bde strkelse och fibrer. Fetthalten r lg och fettet r huvudsakligen omttat. Dessutom innehller baljvxter vissa viktiga mineraler (jrn, zink, kalcium, magnesium och selen), samt
folsyra, dvs. vitamin B9. Baljvxter snker kolesterolvrdet, vilket minskar risken fr hjrt-krlsjukdomar. Hjrtkrlsjukdomar r den enskilt vanligaste ddsorsaken i de flesta lnder i vstvrlden. Baljvxternas innehll av antioxidanter med flera mnen bedms vara en viktig faktor fr att minska risken fr dessa sjukdomar. ven nr det gller diabetes kan baljvxter ha en positiv effekt5. Importen av soja fr direkt konsumtion som livsmedel sker via ett stort antal mindre fretag som ofta r specialiserade p handel med sojaprodukter av srskilda varumrken. Det importeras bde frdiga produkter och rvaror baserade p soja till Sverige. Figur 1 Foderarealer fr svensk djurproduktion. Foderarealer som illustrerar behov av areal fr svensk djurproduktion. En tredjedel r inkpt foder. Av det inkpta fodret r omkring 80 procent importerat och beroende av ekosystem i andra lnder. Efter uppgifter frn Deutsch, L. (2006), Hur svensk r en svensk ko?
Foderarealer fr svensk djurproduktion
inkpt svenskt foder 7% inkpt och importerad soja 7%
inkpt och importerat foder 20%
vall och bete 50%
foder frn den egna grden 16%

4 Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets slutsatser frn underlagsrapporten P vg mot miljanpassade kostrd . Siffrorna r frn 2005, och avser direktkonsumtionen. Det innebr att rvarutgngen fr frdlade kttprodukter inte r medrknad. 5 Anderson, J. W. & Major, A. W. (2002). Pulses and lipaemia, short- and long term effect: Potential in the prevention of cardiovascular disease, British Journal of Nutrition, 88, suppl. 3, pp 263-271, London
2.2 Soja som foder

Under de senaste decennierna och i dagslget har soja varit och r det vanligaste proteinfodret i Sverige. Soja anvnds frmst som proteinfodermedel i mjlkproduktion och i kttproduktion med enkelmagade djurslag som gris och kyckling. Sojafret innehller cirka 40 procent protein, 20 procent fett och 35 procent kolhydrater medan sojamjl innehller 50 procent protein och endast ett par procent
fett6. Oljekaka, en restprodukt vid pressning av olja, innehller mer fett n mjlet och r ett energirikt proteinfodermedel med cirka 40 procent protein. I jmfrelse innehller spannml normalt mellan 10 och 13 procent protein. Figur 2 visar att soja r en viktig del av foderimporten till Sverige och utgr tillsammans med palmkrnkaka omkring 40 procent av den totala importen av fodermedel. Dessa proteinfoder hller en mycket hg kvalitet utifrn husdju-
Import av sojaprodukter till Sverige Figur 2. Import av sojaprodukter till Sverige enligt SCB i ton M ngd r Mngd ton/r ton/ per r (enligt FAO fr r 1986 och 1990) 400000
300000
200000
100000
r 1986 1990 1995 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 200 r r r r r r r r R r r r r
Foder
Livsmedel Sojaolja tekniskt bruk
6 SLU: s fodertabeller fr idisslare 1999, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
rens behov. Med kunskap om att sojamjl fungerar bra i djurens foderstater (dvs. sammansttning av olika foderslag och berknade mngder till en grupp djur) och ger hg tillvxt eller mjlkproduktion r det ltt att frst dess vrde och starka position i vrldshandeln. Betydelsen av kraftfoder har kat under senare r. Av den areal som totalt krvs fr att frsrja den svenska djurproduktionen r ungefr en fjrdedel mark fr produktion av foder som sker i andra lnder (se figur 1). Av denna fjrdedel kom 20 procent frn odling av soja i Sydamerika, frmst i Brasilien. Ungefr hlften av de arealer som behvs totalt fr svensk djurproduktion anvnds fr produktion av grovfoder (vallfoder och bete bestende av grs och klver). Resterande sjttedel anvnds fr produktion av andra fodergrdor p den egna grden7. Redan p 1960-talet anvndes relativt mycket oljekraftfoder men det har inte gtt att hrleda hur stor andel av det som kommer frn soja respektive frn rapsprodukter och andra oljevxter. Vid genomgng av importstatistik kan konstateras att anvndningen av soja i kraftfoder kade successivt frn 1970-talet fram till brjan av 2000-talet. Under 2000-talet har anvndningen frst minskar och sedan kat (medan importen av soja till livsmedel och industrirvara varit relativt konstant, se figur 2). Frndringarna beror sannolikt p en kombination av frndrade foderstater och frndrade produktionsvolymer. Under 2007 registrerade jordbruksverket att 36 691 ton soja anvndes i foder till gris, 82 538 ton till kycklingar och 110 481 ton till kor8. Fr nrvarande anvnds rligen omkring 350 000 ton soja i den svenska fodertillverkningen9.
2.3 Aktrer inom import och frdling

Svenska Lantmnnen och Svenska Foder r de mest betydelsefulla importrerna av soja fr foderndaml. De strsta kvantiteterna utgrs av sojamjl och i viss mn sojaexpel ler10 som transporteras med bt frn Brasilien till hamnar i Rotterdam och Hamburg fr omlastning till mindre btar11. Den andra stora infrselvgen r via Norge. Sojabnor importeras till fretaget Denofa i Fredrikstad. Denofa extraherar oljan och sljer de delar som blir foder till bland annat de svenska kparna. Svenska Lantmnnen och Svenska Foder har en betydande produktion av kraftfoder. Soja r en viktig rvara i en del av dessa foder. Svenska Lantmnnen importerar och anvnder rligen cirka 180 000 ton sojamjl och cirka 6 000 ton ekologiska sojabnor12. Lantmnnen r angelgna om att de sojaprodukter som anvnds har producerats p ett ansvarsfullt stt. Lantmnnen har engagerat sig i Roundtable on Responsible Soy Association (RTRS), en organisation som aktrer i vrdekedjan har skapat fr att ta fram normer fr hllbar produktion av soja (se sid 11). Svenska Foder anvnder rligen drygt 50 000 ton sojamjl och cirka 13 000 ton Soypass, som r ett specialbehandlat sojamjl. Det som styr Svenska Foders inkp av sojaprodukter r priset i frhllande till andra proteinrvaror, nringsmssig och hygienisk kvalitet samt olika beslut som fattas av lantbrukets branschfreningar13.
7 Deutsch, L., (2006). Hur svensk r en svensk ko? Hur vr konsumtion och produktion av livsmedel r beroende av och pverkar ekosystem i Sverige och andra lnder, Centrum fr tvrvetenskaplig miljforskning, Stockholms universitet, Stockholm 8 Dahlstrm, J. (2008). Jordbruksverkets foderkontroll 2007, Jordbruksverket Rapport 2008:6 9 Statistiska centralbyrn. (2007). http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/VisavarSelLoop.asp
10 Nr sojaolja utvinns ur fret genom mekanisk pressning fr man sojaexpeller eller sojakaka, vilket r en proteinrik restprodukt med ngot hgre oljehalt n i sojamjl. Expeller kallas den metod som anvnds fr att pressa olja ur t.ex. sojafrn, men metoden har ocks ftt ge namn t restprodukten i processen.11 Widell, S. (2007). Statens Jordbruksverk. Personligt meddelande 12 Larsson, K, (2007). Svenska Lantmnnen. Personligt meddelande 13 Hermansson, L, (2007). Svenska Foder AB. Personligt meddelande
3. Sojaproduktion
De strsta sojaproducenterna i vrlden r USA (35 procent), Brasilien (27 procent), Argentina (17 procent), Kina (9 procent) samt Indien och Paraguay (2 procent). Det uppskattas att ytan fr sojaodling kommer att ka p grund av den vxande marknaden fr biobrnsle14 . Sojaodlingen tog fart i USA under 1930-talet och kade under 60-talet i Brasilien, Argentina och Paraguay. Tidigare odlades inte soja p Cerradon som i mnga r undgick exploatering p grund av att jorden r nringsfattig. P 1970-talet kom nya sorters soja och billig konstgdsel vilket gjorde det mjligt fr odling ven dr. I Argentina expanderade odlingen av soja kraftigt under 80-talet. Frn och med 90-talet odlas soja ret runt p samma mark r efter r i monokulturer. Brasilien r nu den strsta sojaproducenten i Sydamerika med drygt 20 miljoner hektar (se tabell 1). rligen avverkas cirka 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasomrdet fr odling av soja. I Argentina odlades ssongen 2006/2007 16 miljoner hektar soja, vilket representerar mer n 50 procent av Argentinas jordbruksareal. Under de senaste fyra ren har
en miljon hektar skog avverkats. Det uppskattas att landet frlorar i genomsnitt 821 hektar skog per dag som huvudsakligen anvnds till sojaodling. Samma ssong odlades i Paraguay drygt 2,4 miljoner hektar med soja, i Uruguay drygt 0,3 miljoner hektar samt i Bolivia knappt 1 miljon hektar15. USA som var den traditionella leverantren av foder till Europa har ersatts av Sydamerika. Efterfrgan frn Kina
Box 2 Monokulturer Monokultur r ett begrepp fr odling av samma grda p ett relativt stort omrde ssong efter ssong eller r efter r utan avbrott av ngon annan grda. Ett odlingssystem med monokulturer fordrar ofta successivt kande anvndning av kemiska bekmpningsmedel och konstgdselkvve och lttlslig fosfor fr att fortstta ge god avkastning.
Ohlander, L. (1984). Samodling av vxtarter, lite terminologi, Institutionen fr vxtodling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Tabell 1. Areal, produktion och medelskrd i fem Sydamerikanska lnder ssongen 2006/2007. Land Brasilien* Argentina Paraguay Uruguay Areal (miljoner ha) 22,01 16,00 2,43 0,31 Produktion (miljoner ton) 52,36 47,50 6,50 0,63 Medelskrd (ton per ha) 2,38 2,97 2,68 2,04
Bolivia* 0,84 1,35 1,61 Fr att kunna ange bde areal och produktion samma r har uppgifter ven hmtats i FAO: s statistik samt Rulli, J. et. al. (2007)
14 Bravo, E. (2005). Soja instrumento de control de la agricultura y la alimentacion, Accion Ecologica, Ecuador 15 Rulli, J. et. al. (2007) Repblicas unidas de la soja, Realidades sobre la produccion de soja en Amrica del Sur, Grupo de Reflexin Rural, Paraguay, Asuncin
har kat p grund av minskad areal fr foderproduktion d stder och industrier tar allt mer mark i ansprk samt en kad animalieproduktion. Sydamerika r vrldsledande vad gller export av soja med cirka 105 miljoner ton. Soja exporteras av ett ftal transnationella fretag som Cargill, ADM och Bunge (spannmlsfretag frn USA och Holland). Dessa fretag kontrollerar handeln med soja i och frn Latinamerika. Sojan sljs till Kina och Europa som utgr de strsta marknaderna16.
modifierad soja som en vxtfljdsgrda. Denna soja r resistent mot bekmpningsmedel med den aktiva substansen Glyfosat (se kapitel 4) vilket leder till anvndning av stora mngder bekmpningsmedel fr att f bort ogrs. Tillfljd av det pressade odlingsschemat frstts hela flten i samma mognadstillstnd innan skrd genom att man avddar sojaplantorna. Ett av medlen som anvnds rutinmssigt r Parakvat. Detta medel anvnds bde i icke genetisk modifierad och genetiskt modifierad sojaodling.
3.1 Odling av soja

Soja krver relativt lng vegetationsperiod med korta dagar, mycket ljus och vrme. Vxtperioden r 4-5 mnader i de mest betydelsefulla odlingsomrdena. De bsta frutsttningarna fr soja finns i subtropiska omrden med relativt hg nederbrd. Soja r dessutom mycket frostknslig. Det svenska klimatet gr att det inte r lmpligt att odla soja i Sverige. Inom vxtfrdlingen arbetar man dock sedan lnge med att frska ta fram sorter som r anpassade till det svenska klimatet och mindre frsksodlingar finns i Skne och p land. Den hgsta avkastningen i sojaodling uppns i Italien med 3500 kg per hektar, medan medelavkastningen varierar mellan 2500 kg per hektar i Syd- och Nordamerika och cirka 1000 kg per hektar i sdra och sydstra Asien17. Avkastningen har hjts snabbt under de senaste decennierna i takt med infrande av nya genmodifierade sorter och kad konstgdselanvndning. I vissa omrden i Sydamerika dr klimatet tillter, t.ex. Mato Grosso, gr det att odla tv skrdar soja per r. Under den fuktigare perioden odlas bl.a. majs. Den dominerande odlingsformen r pljningsfritt jordbruk. Detta innebr att man kontrollerar ogrs och skadeinsekter kemiskt. Ett exempel p odlingssystem r tre rs odling med icke genetiskmodifierad soja ngot som leder till stort sjukdomstryck i marken. Fr att kontrollera ogrs odlas drfr genetiskt
16 Rulli. J. et. al (2007) Republicas unidas de la soja. Relidades sobre la produccion de soja en Amrica del Sur Grupo de Reflexin Rural, Paraguay, Asuncin. 17 Rosn Nilsson, B. och Tengns, B. (2002). Sojan Var kommer den frn och vart tar den vgen? WWF Vra ekologiska fotavtryck Soja, WWF/FAO statistik internet, Stockholm
3.2 Ekologisk soja

I ekologisk odling anvnds inte kemiska bekmpningsmedel eller konstgdsel. Vxtfljden r den viktigaste och centrala tgrden (vxtfljden r den ordning i vilken olika grdor odlas efter varandra p samma flt) fr att reglera grs och andra skadegrare. Mnga omvxlingsgrdor som vall bestende av grs och klver, baljvxter som rter och bnor samt oljevxter ger goda frutsttningar fr den grda som odlas ret drp. Det beror bl.a. p att marken gdslas av de kvvefixerande vxterna (som rtvxter) och att artspecifika skadeinsekter och sjukdomar inte kan frkas lika ltt som om samma grda odlas r efter r. Mnga grdor t.ex. vallblandningar med klver eller lusern, och baljvxter som bnor och rter ger ocks bra efterverkan till nsta grda dels genom att rotsystemen luckrar jorden dels genom att vxtrester som brukas in i jorden fungerar som jordfrbttringsmedel. En bra vxtfljd fr ekologisk odling av soja innehller till exempel lusernvall, majs, soja och spannml30. Under ssongen mellan ordinarie grdor odlas med frdel tckgrdor och grngdsling. Tck- och grngdslingsgrdor odlas fr att minska erosion, fr att tillfra organiskt material och nringsmnen till matjorden. Gdsel frn djur och stenmjl baserat p lttvittrade mineraler tillfrs jorden och kompletterar nringsbehovet fr soja och andra grdor.
18 Joensen, L. et. al. (2005). Argentina: A Case Study on the Impact of Genetic Engineered Soya 19 www.lrf.se (2007)
Ogrs r ofta ett stort problem i ekologisk odling av soja och bekmpning utfrs bde genom vxtfljden och med direkta mekaniska metoder. Sojagrdan kan skyddas mot vissa skadeinsekter genom anvndning av biologisk bekmpning med naturliga fiender som ddar skadegraren. I allmnhet r vxtfljden, friskt utsde och en balanserad gdsling bra metoder som medfr att angrepp av sjukdomar och skadeinsekter kan hllas p en lg niv. I vissa situationer frekommer dock omfattande angrepp som medfr kraftig pverkan p skrdens storlek. Enligt EU:s regler fr miljersttning fr ekologisk produktion och de regler som gller fr certifierad produktion enligt KRAV m.fl. r det inte tilltet att anvnda genmodifierad soja. Foder och foderrvaror inom ekologisk produktion fr inte ha framstllts med anvndning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som har hrletts ur sdana. Den soja som i begrnsad omfattning anvnds inom ekologisk husdjursproduktion idag importeras huvudsakligen frn Brasilien. Ekologisk odling av soja sker i begrnsad omfattning i bland annat Brasilien, Kanada och USA. Utver detta sker ocks infrsel av ekologisk soja frn Italien31. I mnga delar av de sojaproducerande lnderna r det mycket svrt att f tag p utsde som inte r genmodifierat och mjligheterna att skydda odlingen och srbehandla skrdeprodukten under fortsatt hantering r begrnsade.
3.3 Genmodifierad soja

Den globala kningen av odling av genmodifierad soja gr mycket snabbt. Anvndningen r omfattande i sojaproducerande lnder framfrallt Argentina, Uruguay, Paraguay och delar av Brasilien. I t.ex. Argentina odlades ssongen 2003/04 genmodifierad soja p 14 av totalt 16 miljoner hektar18. I EU dominerar anvndningen av genetiskt modifierad
20 Eksvrd, J. (2008). LRF. Personligt meddelande 21 Statens Jordbruksverk. (2007). Veterinra och fytosanitra handelshinder ett svenskt perspektiv, Rapport 2007:19, Jnkping 22 www.atl.nu . (2009-02-16) 23 Livsmedelsverket, Jordbruksverket m.fl. (2008). Sveriges flerriga kontrollplan fr livsmedelskedjan 2009-2012, Uppsala
soja i djurfodret och det r bara ett ftal lnder, dribland Sverige, dr denna soja endast utgr en liten del. Anledningen till detta beror p ett motstnd frn mnga grupper. I Sverige sger branschorganisationerna Svensk Mjlk, Svensk Fgel och Svenska gg nej till GMO och eftersom organisationerna r helt dominerande inom sina respektive produktionsgrenar begrnsas efterfrgan kraftigt. Det finns drmed en stor efterfrgan p icke genmodifierad soja i Sverige. Lantbrukarnas Riksfrbund (LRF) har dock nyligen ndrat sin policy fr GMO och accepterar att svenska djurgare anvnder genmodifierat foder i kttproduktionen. LRF arbetar fr att sojaproduktionen inte ska medfra orimliga arbetsvillkor fr arbetskraften, skada biologisk mngfald eller p annat stt negativt pverka miljn19 . Det innebr att om produktion av genmodifierad soja leder till en strre miljbelastning som helhet s anser LRF att den inte ska anvndas. Om det r tvrtom s fr frdelen vgas mot uppfattningarna hos konsumenter och lantbrukare, vilka ofta r kritiska till GMO20. I den svenska fodertillverkningen anvnds fr nrvarande inte genetiskt modifierade produkter. Genetiskt modifierat sojamjl importeras i mycket begrnsad omfattning till Sverige fr distribution till enstaka lantbrukare. I den mn import sker ska det framg tydligt om fodret r genetiskt modifierat. Enligt Jordbruksverket kper ett par procent av landets grisproducenter genetiskt modifierat foder frn svenska leverantrer21. I enlighet med EU:s mrkningsfrordning om GMO klassas inte djur som genmodifierade p grund av att de ter genmodifierat foder. GMO friheten r inte gratis. 2009 kostade GMO-fri soja 150 procent mer n ret innan och ju mer GMO soja som odlas desto svrare kommer det bli att hlla isr rvarorna. Lantmnnen rknar med att bl.a. fler grisbnder kommer
24 Statens Jordbruksverk. (2007). Marknadsversikt Genetiskt modifierade organismer GMO, Rapport 2007:18, Jnkping 25 Statens Jordbruksverk. (2007). GMO i Sverige, EU och vrlden, Jnkping 26 Webbportal Genvgen. (2008). Utslppande p marknaden, Lagstiftning frn genteknikmyndigheterna, Jnkping
att g ver till genmodifierad soja och fljaktligen att denna import kommer ka till Sverige.22 Box 3 Vad r GMO? EG-direktivet 2001/18/EG definierar en genmodifierad organism (GMO) som En organism, med undantag fr mnniskor, i vilken det genetiska materialet har ndrats p ett sdant stt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. Vid genmodifiering finns mjligheter att dels fra in helt nya egenskaper i en vxt samt att mer precist vlja ut en egenskap man vill ge det nya vxtmaterialet. Genmodifiering kan ske fr att t.ex. ka vxters tlighet mot bekmpningsmedel och insekter.
3.4 Genmodifierad soja och lagstiftning

Sverige har formulerat en frsta flerrig plan fr nationell kontroll i livsmedelskedjan, uppdaterad att glla 2009201223. Planen omfattar kontroll i hela livsmedelskedjan av allt frn vxt- och djurskydd samt djurhlsa till frdiga
livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 882/2004. Syftet r att skerstlla en hg skyddsniv fr hlsa och konsumenternas intressen genom trygga livsmedel och goda valmjligheter. Konsumenter ska veta att de kper skra livsmedel som r producerade p ett acceptabelt stt, och informationen om produkt och produktionsstt ska vara enkla att frst. Anvndningen av GMO i Sverige regleras framfr allt i miljbalkens kapitel 13, vilket utgr ifrn EU-direktiv om exempelvis innesluten anvndning av genetiskt modifierade mikroorganismer, samt om avsiktlig utsttning av GMO i miljn. Andra regler i miljbalken som har betydelse fr anvndningen av GMO r t.ex. de allmnna hnsynsreglerna. Syftet med reglerna r att skydda mnniskors hlsa och miljn samt att skerstlla att srskild etisk hnsyn tas vid genteknisk verksamhet24. Fr att genmodifierad soja ska f anvndas p marknaden mste tillstnd ges. Uttrycket slppa ut p marknaden innebr enligt miljbalken att tillhandahlla eller gra en
Sojaodlingen tar allt strre arealer i ansprk, hr i Brasilien. Foto: Anders Fristrm
27 Statens Jordbruksverk http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra07_18. pdf, Jnkping 28 Rulli, J. (2007). Grupo de Reflexin Rural, Personligt meddelande
29 Kurowska, S. 2007. Underskning av tillmpning av lagstiftningen rrande genetiskt modifierade livsmedel, Livsmedelsverket, Uppsala
produkt tillgnglig fr ngon annan, t.ex. genom frsljning. Fr att en produkt ska f slppas ut p marknaden krvs att den har ett marknadsgodknnande, ett beslut som fattas gemensamt av EU: s medlemsstater25. Tillstndet gller sedan inom hela EU. Ett tillstnd fr att slppa ut GMO p marknaden lmnas om organismen bedms tillrckligt skra fr mnniskors hlsa eller miljn. Krav stlls p att det finns en vervakningsplan och att produkterna ska mrkas som genetiskt modifierade. Sverige har alltid rtt att delta i bedmningen av varje anskan om utslppande p marknaden som lmnas in i EU. Flera myndigheter har tillsynsansvar fr utslppande av GMO p marknaden och de som frmst har ansvar som kan kopplas till soja r 26 : Livsmedelsverket fr livsmedel som innehller eller bestr av genetiskt modifierade organismer. Jordbruksverket fr foder som innehller eller be str av genetiskt modifierade organismer, samt vriga produkter som innehller eller bestr av genetiskt modifierade organismer.
Livsmedelsverket drar i en underskning slutsatsen att spr av genetiskt modifierade livsmedel r svra att undvika idag och att det sannolikt blir s ven i framtiden. Resultaten visar antalet produkter med inblandning av GMO ver 0,9 procent r f och att den inblandning som frekommer gller spr som r oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. Underskningen visar dock att det finns ett relativt stort antal fretag som inte sjlva stller krav p sina leverantrer och inte heller kontrollerar levererade livsmedel29. Sammantaget kan det konstateras att det i dagslget anvnds nstan enbart icke-genmodifierad soja i Sverige, men att anvndningen kar.
3.5 Round Table on Responsible Soy

Den dominerande produktionsmodell som anvnds idag har mnga nackdelar fr bde milj och mnniskor. Fr att minska dessa arbetar producenter, industrin och delar av det civila samhllet i aktrssamverkan Round Table on Responsible Soy Association (RTRS) fr att forma nya riktlinjer for kat ansvarstagande (se Box 4). Den frsta RTRS certifierade sojan berknas finnas p marknaden inom de nrmaste ren, men till en brjan endast i mindre volymer. Det har framfrts tvivel om producenterna som deltar i arbetet runt Round Table on Responsible Soy verkligen kommer kunna leva upp till mlsttningarna och flja de riktlinjer som hller p att utformas och som ska faststllas under 2010. Erfarenheter frn mnga ideella organisationer r att de miljanpassade metoder som fresls inte fungerar i de mycket omfattande monokulturer som anvnds.
Jordbruksverket kontrollerar allts om importerad soja r genmodifierad. Kontrollerna visar att det finns spr av GMO i en relativt stor andel av proverna men att det inte i ngot fall versteg trskelvrdet som ligger p 0,9 procent27. Detta beror p att sm mngder genmodifierad soja kan hamna i den icke-genmodifierade sojan vid transport och bearbetning. Forskare i Latinamerika gr bedmningen att det kommer att vara mycket svrt att producera icke-genmodifierad soja i framtiden beroende p utbredningen av genmodifierad soja och spridningen av pollen i nromrdet28.
30 Kuepper, G. 2003. Organic Soybean Production, http://attra.ncat.org/attra-pub/PDF/organicsoy.pdf
31 Widell, S. (2007) och Lannek, J. (2009). Statens Jordbruksverk. Personligt meddelande
10
Box 4 Principer fr Round Table on Responsible Soy (RTRS) Transparens och tillit r viktiga begrepp fr det initiativ till aktrssamverkan som har tagits fr att skapa frtroende fr en ansvarsfull produktion av soja. Principerna hller p att formas till ett slags minimiregler som aktrerna i sojans vrdekedja frvntas flja. Dessa r: Ekologiskt ansvarstagande Se vatten och jordbruksmark som nyckelresurser vars kvaliteter ska bevaras Skydda den biologiska mngfalden Ansvarsfull anvndning av kemiska bekmpningsmedel Socialt ansvarstagande Efterlevnad av arbetsrttsliga lagar och krav Respekt fr markgande och smskalig markanvndning Lngsiktigt strka de sociala och ekonomiska frutsttningarna p lokal niv Ekonomiskt ansvarstagande Infrastruktursatsningar som beaktar lokala behov och pverkar ekosystemen s lite som mjligt
Medlemmar i RTRS r producenter och producentorganisationer, fretag inom frdling och handel, banker och finansinstitut och ideella organisationer. Fretag som r aktrer i produktionsoch handelsleden dominerar bland medlemmarna. Cargill, Bunge, Carrefour Brazil och Unilever r knda fretag men ett flertal yngre fretag med verksamhet inom bioenergi r ocks medlemmar. I Sverige knner vi igen Svenska lantmnnen och Vrldsnaturfonden (WWF) som medlemmar. Ls mer p: www.responsiblesoy.org.
11
4. Miljeffekter av sojaproduktion
Produktion av mat innebr miljpverkan i bde positiv och negativ riktning. Detsamma gller inverkan p de s.k. ekosystemtjnsterna, dvs. alla de tjnster som naturen utfr till nytta fr mnniskan ssom kvvefixering, pollinering, produktion av mat, fibrer och energi, vattenrening, klimatreglering, jordbildning, erosionskontroll och reglering av versvmningar. Fr att bedma miljeffekterna av matproduktionen r det viktigt med en helhetssyn utifrn bde nationella och internationella miljkonsekvenser av produktionen. Sverige har idag en relativt hg sjlvfrsrjningsgrad fr mejeri- och spannmlsprodukter, ktt frn gris och fjderf samt gg, men det gller enbart om man betraktar primrproduktion i lantbruket, utan hnsyn till varifrn olika insatsmedel kps. Beroende p vilka rvaror som anvnds som exempelvis foder r den svenska konsumtionen av jordbruksprodukter olika beroende av naturresurser och ekosystem utanfr Sverige. Ett stt att mta beroendet av ekosystem i andra lnder r att berkna hur mycket jordbruksmark som behvs fr matproduktionen. Ungefr en tredjedel av den mark som anvnds fr att producera livsmedel och foder till den svenska matkonsumtionen ligger idag i andra lnder32. Sojaproduktionen tillhr denna areal och medfr en rad miljeffekter.
4.2 Gdsling, kvvefixering och tungmetaller

Sojans effektiva kvvefixering medfr sm eller inga behov av kvvetillfrsel. Dock r en frutsttning fr att vxtens kvvefixering ska vara effektiv att jorden inte r fr sur. Vid odling i Sydamerika inokuleras utsdet drfr med bakterier fr att vxten ska kunna fixera kvve. Men detta r inte tillrckligt och de monokulturer som r dominerande i sojaproduktionen idag anvnder drfr ven stora mngder kvvegdsel. Flten gdslas ven med konstgdsel som fosfor och kalium, samt med kalk. Den omfattande anvndningen av konstgdsel och kalk inom sojaodling leder till frorening av vattendrag33 . I Sydamerika anvnds konstgdsel med betydligt hgre halter av tungmetallen kadmium n vad som r tilltet i Sverige34. Frutom de problem som detta leder till i Sydamerika drabbas ven Sverige. Vid import av stora mngder soja kommer den del av den svenska kermarken som fr ta emot stallgdsel frn djur som utfordras med mycket soja frn Sydamerika att riskera frhjda halter av kadmium. Det finns risk att kermarken i bde Syd och Sverige p sikt fr frhjda halter av kadmium, vilket leder till hga halter i de produkter som odlas och konsumeras.
4.3 Jordbearbetning och markerosion

En uppodling av grssltt, Cerrados, som utgr huvuddelen av inre Brasiliens savannomrde, till odling av soja medfr minskad mngfald, erosion och frorening av vattendrag. Mark som tidigare varit permanent betesmark och tckt med ett permanent vxttcke bryts upp och brjar bearbetas fr att bereda plats fr sojaodlingarna. Detta medfr att jorden inte lngre binds lika bra och markerosionen kar. Det har berknats att vid sojaodling r erosionen av versta jordlagret i medeltal 25 ton per hektar och r, men kan vid god brukning i vissa fall minskas till 3 ton per hektar och r. Den eroderade jorden frorenar ofta vattendrag 35.
33 Klink, C. A. och Machado, R. B. (2005). Conservation of the Brazilian Cerrado, Conservation Biology 19 (3), pp 707-713 34 Deutsch, L. (2006). Hur svensk r en svensk ko? Hur vr konsumtion och produktion av livsmedel r beroende av och pverkar ekosystem i Sverige och andra lnder. Centrum fr tvrvetenskaplig miljforskning, Stockholms universitet. 35 Klink, C. A. och Machado, R. B. (2005). Se ref. 33
4.1 Klimatpverkan
Avverkningar av skog samt uppodling och pljning av grsmarker i syfte att odla soja frigr kol och kar koldioxidhalten i atmosfren och bidrar drmed till den pgende klimatfrndringen. De produktionssystem som anvnds i Brasilien och mnga andra sojaexporterande lnder innebr ofta omfattande anvndning av konstgdsel som r mycket energikrvande att framstlla. Till detta kommer att stora volymer foder fraktas ver stora avstnd, vilket krver mycket fossil energi.
32 Deutsch, L. (2006). Hur svensk r en svensk ko? Hur vr konsumtion och produktion av livsmedel r beroende av och pverkar ekosystem i Sverige och andra lnder, Centrum fr tvrvetenskaplig miljforskning, Stockholms universitet, Stockholm
12
4.4 Bekmpningsmedel, ogrs och skadegrare

Ogrs, skadeinsekter och sjukdomar bekmpas med kemiska medel i en stor del av den odling som producerar soja till den svenska foderindustrin. Det r frmst ogrsmedel med den aktiva substansen glyfosat och vissa insektsmedel som anvnds i stor skala. Anvndningen pverkar jordbruksekosystemen lokalt och markens frmga att bryta ned medlen varierar. Riskerna med kemiska bekmpningsmedel i sojaodling bedms vara strst fr lokalbefolkningen och det vxt- och djurliv som kommer i direkt kontakt med medlen vid flygbesprutning i stor skala. Bde lantbrukare och arbetare som hanterar medlen och den del av befolkningen som bor mitt i jordbruksomrdena riskerar att komma i direkt kontakt med bekmpningsmedlen. Det finns ven risk att lga resthalter terfinns i produkterna. Mnga av dessa bekmpningsinsatser kan regleras och minskas genom att planera odlingen med bra frfrukter och en vl genomtnkt vxtfljd, kontrollerat utsde och att
vidta sanitra tgrder. I den ekologiska odlingen anvnds inte kemiska bekmpningsmedel och risken fr resthalter i produkten r i de fallen minimal. Under 1990-talet introducerades den herbicidtoleranta genmodifierade sojan som kunde kombineras med ogrsmedlet glyfosat utan att ta stor skada. Frn Argentina introducerades genmodifierad soja illegalt i flera lnder i Latinamerika, frmst Brasilien, Paraguay och Bolivia. Anvndningen av glyfosat i Argentina har sedan 90-talet kat frn 1 liter/hektar till cirka 20 liter/hektar. P grund av att vissa ogrsarter har utvecklat resistens mot glyfosat anvnds nu andra kemiska bekmpningsmedel som 2,4-D, atrazin och parakvat, vilka r skadliga fr bde mnniskor och miljn. Insekticider som klorfyrifos, cypermetrin och endosulfan samt fungicider anvnds ocks systematiskt mot skadeinsekter och svampsjukdomar.36
4.5 Sojaodling och biologisk mngfald
Produktionen av soja i bland annat Brasilien har lett till att mnga vxt- och djurarter idag r utrotningshotade. Det finns mycket tillgnglig kunskap fr beslutsfattare att f i frgan om den biologiska mngfaldens behov av sammanhngande skyddade omrden fr mnga vxt- och djurarters verlevnad. Trots detta har endast sm omrden avsatts som reservat. Idag r endast 2,2 procent av Cerrados yta skyddad som reservat33 . Delar av den soja som anvnds i Sverige kommer frn regionen Mato Grosso och Parana i Brasilien. I Mato Grosso sker en expansion av sojaodlingar p bekostnad av Cerrados stora savanner och Amazonas regnskog och kampen om mark r hrd (se figur 3). Cerrados r ett av de ekosystem i vrlden som har strst biologisk mngfald och r den savanntyp som har den rikaste floran. Under de senaste 35 ren har ver hlften, cirka 880 000 km2 , av Brasiliens grssAnvndning av bekmpningsmedel r omfattande i sojaodling. sltter uppodlats, vilket motsvarar tre gnger den yta av Amazonas regnskogar som har skvlats37 . Foto: Grupo Reflexion Rural
36 Rulli, J. et. al. (2007). Repblicas unidas de la soja, Realidades sobre la produccion de soja en Amrica del Sur, Grupo de Reflexin Rural, Paraguay, Asuncin 37 Rosn Nilsson, B. och Tengns, B. (2002). Sojan Var kommer den frn och vart tar den vgen? WWF Vra ekologiska fotavtryck Soja, WWF/FAO statistik internet, Stockholm
13
Figur 3. Kampen om mark r hrd vilket driver bde avskogning och uppodling samt leder till konflikter. Kartan visar hur sojan brett ut sig i delstaten Mato Grosso, Brasilien och hur mycket skog som avverkats mellan 2001-2006, men ocks konflikter relaterade till markanvndning.
Klla: Trumper, K. et al. (2009). The Natural Fix? The Role of Ecosystems in Climate Change Mitigation. A UNEP Rapid Response Assessment. UNEP-WCMC, Cambridge, UK
14
4.6 Mnniskorna och sojaodlingen hlsa och levnadsvillkor

Anvndningen av kemiska bekmpningsmedel leder till problem fr bde milj och mnniskor. Sojaodlingar som ligger i anslutning till sjar eller andra vattendrag pverkar ofta mnniskor som ter fisk frn vattendragen, eftersom denna i sin tur ftt i sig bekmpningsmedlen frn odlingarna38. Idag sker den strsta delen av sojaodlingen p mark som varit savann, men indirekt pverkar sojaodlingarna ven skogarna i Amazonas. Eftersom de flesta sojaodlare kper mark av smbnder, leder det till att bnderna i sin tur fortstter att avverka ny skog. Mnga av de bnder som idag driver sina odlingar i Amazonas r dr p grund av expansionen av soja. Expansionen av sojan leder ven till att mnga nya vgar byggs, vilket gr platser tillgngliga som tidigare var svra att ta sig till. En utbyggnad av infrastrukturen underlttar export vilket kar mjligheterna fr ytterligare expansion av odling med konsekvenser fr miljn som fljd39. Det odlingssystem som anvnds och den storskaliga struktur som har utvecklats krver mycket kapital fr att kunna finansiera maskiner och insatsmedel. Detta begrnsar i sin tur antalet lantbrukare som kan bedriva odlingen och fljden blir att mnga smbrukare antingen flyttar sin odling eller bryter upp och flyttar till storstderna fr att ska lnearbete. Resultatet kan i mnga fall bli ett frndrat liv med mycket sm ekonomiska resurser, risk fr arbetslshet och brist p social trygghet.
Begrnsad klimatpverkan
Transporter av stora volymer foder ver stora avstnd inom landet krver idag anvndning av fossil energi.
Giftfri milj
Anvndning av soja som foder kan leda till ett hgre innehll av kadmium i djurgdseln genom att soja ofta gdslas med kadmiumrik konstgdsel. Mer import av soja innebr mindre areal vall och bete vilket kan leda till mer spannmlsproduktion med insatser av bekmpningsmedel.
Ingen vergdning
Anvndning av stora mngder proteinkraftfoder vid intensiv kttproduktion, som bedrivs med svag koppling till areal fr spridning av gdsel, ger problem. verutfodring av proteinfodermedel kan ka djurgdselns kvveinnehll och dr med risken fr kvveurlakning efter gdselspridning.
Ett rikt odlingslandskap

Ensidiga odlingssystem med ett ftal grdor minskar variationen i landskapet och den biologiska mngfalden. kat inslag av proteinfoder produktion kan ge kad variation i odlingslandskapet. Intensiv djuruppfdning, med stora inslag av proteinfoder som soja, gr att naturbetesmarker inte anvnds i den utstrckning som skulle kunna ske. Uppfdning av svin och fjderf de djurslag som krver mest proteinfoder sker utan bete. Betande djur r avgrande fr att bevara och utveckla ett rikt och ppet odlingslandskap.
4.7 Sojaimporten och de svenska miljmlen

Riksdagen har som ml att de stora miljproblemen i vrt land ska vara lsta till nsta generation. Fr att uppn detta har riksdagen antagit 16 miljkvalitetsml. Flera av miljmlen utgr riktlinjer fr hur de areella nringarna ska bedriva sin verksamhet utifrn de nmnda miljpolitiska ambitionerna. Stora volymer importerad soja frn Syd motverkar flera av dessa ml. Strsta pverkan finns p:
38 Fearnside, P.M. (2001). Soybean Cultivation as a Threat to the Environment in Brazil, Environment conservation, 28 pp. 23-38, Cambridge University Press, Manaus, Amazonas 39 Ibid
15
Ett rikt vxt- och djurliv

kad djuruppfdning med soja som foder istllet fr bete, framfr allt p naturbetesmarker, leder till en utarmning av den biologiska mngfalden.
Ingen vergdning
En lgre produktion kan innebra minskade utslpp av vxtnring till vattendragen genom att en mindre areal anvnds fr odling av ettriga grdor med ppen jord mellan ssongerna.
Samtidigt gynnas vissa miljml vid sojaimport om lantbruksproduktionen drmed minskar i Sverige:
Begrnsad klimatpverkan
En minskad jordbruksaktivitet med nuvarande teknologi innebr en mindre anvndning av fossila brnslen och en minskad djurhllning minskar utslppen av metangas.
Giftfri milj
En minskad odlingsareal i Sverige av grdor som oljevxter och rter, i vilka lantbrukarna generellt anvnder bekmpningsmedel, gynnar mlet om en giftfri milj.
Nr det gller kttproduktion br man ha i tanke att ett hllbart svenskt lantbruk frutstter djur som betar och att deras gdsel terfrs till krarna fr att nsta grda ska f nring. Med stallgdsel tillfrs jordarna ocks organiskt material som r viktigt fr att kermarken ska fungera vl. Att variera spannmlsdominerade vxtfljder med vall i form av grs och klver, baljvxter som rtor och kerbnor eller oljevxter som raps ger frdelar ssom minskad miljpverkan och lgre behov av insatsmedel som konstgdsel och bekmpningsmedel. I sammanfattning kan man konstatera att den stora importen av soja motverkar miljmlen.
16
5. Alternativ till importerad soja
Det svenska jordbruket har det senaste rhundradet utvecklats frn ett nstan sjlvfrsrjande jordbruk med bde vxtodling och djur till grdar som idag ofta r specialiserade p antingen vxtodling eller djurhllning. Under den lnga period fram till 1945, d jordbruket var mer sjlvfrsrjande, odlades protein lokalt i form av olika baljvxter. I Sverige odlades rter och bnor som bidrog till proteinfrsrjningen. Baljvxterna binder kvve frn luften och bygger upp vxtmassa med hg halt av rprotein, vilket omvandlas till proteinrika frer som kan konsumeras av mnniskor och djur. Odling av baljvxter, liksom vallvxter, bidrar till kermarkens brdighet genom att de kvverika skrderester som lmnas kvar efter skrden brukas in i jorden och ombildas till betydelsefulla mullmnen. Baljvxterna kan drigenom bidra till bra skrdar av andra grdor som spannml om de odlas efter baljvxterna. Denna s kallade frfruktseffekt spelar stor roll i mindre intensiva odlingssystem med liten eller ingen tillfrsel av konstgdsel.
Nr lttillgnglig vxtnring i form av kvve och fosfor blev tillgnglig p 1950-talet minskade behovet av frfrukter och balanserade vxtfljder. Kvve brjade fixeras industriellt i energikrvande processer. Fossil energi anvndes till produktion av konstgdsel, drivmedel till maskiner fr jordbearbetning och fr transporter av livsmedel som kade till fljd av kande handel med livsmedel och livsmedelsrvaror. Sammantaget innebar dessa frndringar att lantbrukarna inte lngre behvde odla sitt eget proteinfoder. Protein kunde kpas in till djuren och vxtnringsmnet kvve kunde kpas i form av konstgdsel. Detta mjliggjorde en specialisering av jordbruket s att vissa grdar satsade p djurhllning och andra p vxtodling. Vissa foderslag blev en handelsvara, vilket var ekonomiskt rationellt. Proteinfoder frn andra lnder, frmst soja, var billigare n svenska fodermedel och mycket bra ur fodersynpunkt. Det r dock mjligt idag att stlla om till mer odling av svenska proteingrdor.
Raps en bra och mjlig ersttare fr soja till svenska djur. Foto: Anette Fasth
17
5.1 Mer svenska baljvxter till svenska djur

Fr att f en bild av anvndningen av soja i foder kartlades mngden soja som utfodras till husdjuren i Vstra Gtaland under 200540. Den strsta mngden av sojan, 49 procent, gavs till mjlkkor. Konventionell produktion av grisktt och slaktkycklingar frbrukade tillsammans 46 procent. Den resterande mngden soja anvndes till konventionell produktion av gg och ntktt (3 procent), samt ekologisk produktion av mjlk och gg (~1 procent). Resultaten styrks av jmfrelser med nationell statistik p import av soja och berknad anvndning till varje husdjursslag som har gjorts med hjlp av rdgivningsprogram41 42. Berkningar och bedmningar av foderstater fr olika husdjur fr Vstra Gtalandsregionen visar att det r fullt mjligt att erstta importerat sojamjl med raps, rter och kerbnor som odlas i vstra Sverige (se Box 5). Frsrjningstryggheten i livsmedelssystemet frbttras dessutom om mer foder produceras regionalt. Lantbruksnringen och livsmedelsfrdlingen blir d inte lika beroende av tillgng och pris p rvaror p vrldsmarknaden. De strsta miljvinsterna kan gras om fodret till uppfdning av grisar och kycklingar frndras, men med tanke p de totala mngder soja som mjlkkor ter r det ocks viktigt med frndringar fr mjlkkor. Utbyte av importerad soja till en kad inhemsk odling av rtor, kerbnor och raps till foder fr Vstra Gtalands produktion av mjlk, griskktt och slaktkycklingar skulle innebra frdelar fr miljn bde regionalt och globalt43. Den strsta mngden soja som anvnds i Sverige ges till mjlkkor .
40 Florn, B., Davis, J. och Cederberg, C. (2005). Kartlggning av produktion och konsumtion av livsmedel i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 733, Gteborg 41 Emanuelsson, M., Cederberg C., Bertilsson. J & Rietz, H. (2006). Nrodlat foder till mjlkkor en kunskapsuppdatering, Rapport nr 7059-P, Svensk Mjlk, Lund
42 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg 43 Ibid
18
Box 5 Det gr att utfodra svenska djur med svenskt protein Svensk nt- och frkttsproduktion baseras till den strsta delen p grovfoder (h och ensilage som bereds av grs och klver) och spannml som produceras i Sverige. Kycklingktt och gg produceras av fjderf som r enkelmagade liksom grisar. Enkelmagade djur saknar frmga att omvandla enkla kvvefreningar till livsndvndiga aminosyror och behver drfr fodermedel som innehller aminosyror. Baljvxter som rter, soja och kerbnor r exempel p fodermedel med sdana egenskaper. Det anvnds ven syntetiskt framstllda aminosyror i vissa foder. I djurens foderstater r idag ofta ven importerade proteinrika fodermedel betydelsefulla komponenter. Framfrallt r det raps- och sockerbetsprodukter (frmst frn europeiska lnder), palmkrnkaka och sojamjl som importeras. En slutsats frn en studie utfrd av Svensk Mjlk visar att det r viktigare att foderstaten r ekonomiskt optimerad n om soja ingr i foderstaten eller inte. En hg mjlkavkastningen var viktigare fr vinsten n en lg kostnad fr fodret. Det r relativt ltt att komponera en bra foderstat till kor, eftersom proteinhalten i fodret r relativt lg medan mngden de ter r mycket stor. En foderstat med lg proteinhalt gr det mjligt att ha strre flexibilitet med olika foderrvaror n en foderstat med hg proteinhalt. Fr korna kan man exempelvis hja kvaliteten p vallfodret och drigenom snka proteinbehovet i andra fodermedel44. I foderstater fr grisar och fjderf r det svrare att byta ut rvaror eftersom de enkelmagade djuren har ett nringsbehov som krver att fodret genomgende har en hg proteinhalt. Det finns inte s mnga olika rvaror med lmplig sammansttning att vlja bland. Detta innebr att det finns strre ekonomiska risker med att anvnda nrproducerat foder fr svin och slaktkycklingar om det finns oskerheter runt fodrets pris och tillgng. I tabell 2, 3, 4 och 5 p sid. 20 redovisas ngra vanliga foderstater fr mjlkkor, grisar och slaktkycklingar. Fr att ge en bild av vilka frndringar som r mjliga utan stora skillnader i avkastning redovisas alternativa foderstater utan soja eller med mycket sm mngder soja. Foderstaterna r utformade av utfodringsexperter45. Sammantaget visar materialet att soja anvnds i relativt stor omfattning i den svenska animalieproduktionen. Den analys som har gjorts i refererade rapporter visar samtidigt att sojan kan bytas ut mot svenska rapsprodukter samt andra baljvxter som rter och kerbnor.
44 Bertilsson et. al. (2003). Nrproducerat foder, Mjligheter och konsekvenser av en kad anvndning av nrproducerat foder till mjlkkor, Rapport 7017-P, Svensk Mjlk Forskning, Lund 45 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg
19
Tabell 2. Foderfrbrukning till mjlkkor i Vstra Gtaland (inkl. rekryteringskviga och r) efter Davis et.al. (2006) .
Dagens foderstat Foderrvara Vallfoder kg ts (bete inkluderat) Foderspannml Behandlat rapsmjl (Expro och tyskt) Sojamjl rtor/kerbnor Betfiber och melass Palmkrneexpeller vrigt Summa 572 102 282 9 531 6,0% 1,1% 3,0% 100,0% kg/mjlkko 5 450 2 300 486 339 Procent 57,2% 24,1% 5,1% 3,6% 5 450 2 356 684 26 400 407 7 421 9 751 Foderstat med lgt sojainnehll kg/mjlkko Procent 55,9% 24,2% 7,0% 0,3% 4,1% 4,2% 0,1% 4,3% 100,0%
Sojamjl ingr i proteinkoncentrat till rekryteringskvigan i foderstaten med lgt sojainnehll medan den alternativa foderstaten till mjlkkorna innehller mer rapsmjl samt rtor och kerbnor som ersttning fr soja. Tabell 1 visar ven att palmkrnexpeller r en vanlig ingrediens i en foderstat till mjlkkor idag.
Tabell 3. Foderfrbrukning fr konventionell svinproduktion i Vstra Gtaland r 2004 efter Florn et. al. (2005).
Foderrvara Korn Havre Vete Rapsmjl (tyskt) och rapsfr Sojamjl CaCO3 och salt Syntetiska aminosyror Summa 114,4 122,2 38,8 3,6 1396 8,2% 8,8% 2,8% 0,3% 100,0% Sugga 893,6 223,4 Procent 64,0% 16,0% Slaktsvin 76,0 19,0 95,0 21,1 18,3 6,0 1,6 237 Procent 32,1% 8,0% 40,1% 8,9% 7,7% 2,5% 0,7% 100,0%
Tabell 4. Fodersammansttning med lgt sojainnehll till slaktsvin, inkluderande suggans behov efter Cederberg och Flysj (2004).
Foderrvara Korn, vete rgvete Havre rtor kerbna Rapsmjl Sojamjl Syntetiska aminosyror Vetekli vrigt 0,1 11,5 4,0 0,1% 9,3% 3,2% 12,1 9,8% Sugga totalt, kg 60,9 18,6 16,8 Procent 49,1% 15,0% 13,5% 24,6 5,2 3,9 0,7 30,8 6,2 10,6% 2,3% 1,7% 0,3% 13,3% 2,7% Slaktsvin totalt, kg 136,3 23,3 Procent 59,0% 10,1%
Summa 124 100,0% 231 100,0% Soja r ett viktigt fodermedel och anvnds bde i foderstater fr suggor och fr slaktsvin, se tabell 2. Tabell 3 redovisar en alternativ foderstat fr slaktsvin inklusive den del av det foderbehov som suggan har och som kan kopplas till ett slaktsvin. Tabellerna kan drfr inte jmfras helt och hllet men det r tydligt att det gr att minska anvndningen av soja. Grisarna har olika tillvxtfaser, dr djuret har olika nringsbehov. Principiellt s ndras nringsbehovet kontinuerligt under djurets tillvxt. I tabell 3 har flera utfodringsfaser summerats. kerbnor kan utfodras till slaktsvin men inte till suggor. rter fungerar dremot bra som foder till suggor.
Tabell 5. Foderbehov i dagens medelfoderstat till slaktkycklingar i Vstra Gtaland resp. i alternativ foderstat Davis et.al. (2006).
Foderrvara Vete rtor Soja Rapsfr Rapskaka Rapsmjl Syntetiska aminosyror Vegetabiliska och animaliska fetter vrigt Summa 0,11 0,01 0,11 0,05 2,82 3,9% 0,4% 3,9% 1,8% 100,0% kg/slaktkyckling 1,86 0,03 0,59 0,06 Procent 66,0% 1,1% 20,9% 2,1% 0,29 0,38 0,01 0,12 0,07 2,91 10,0% 13,1% 0,3% 4,1% 2,4% 100,0% kg/slaktkyckling 1,31 0,73 Procent 45,0% 25,1%
I foderstater fr uppfdning av slaktkycklingar r soja en mycket viktig foderrvara med drygt en femtedel av fodermngden. Den alternativa foderstaten togs fram i dialog med en foderexpert, som visade att det r mjligt att byta ut soja mot rter och rapsprodukter. Foderbehovet kade ngot med ndrade rvaror, se vidare tabell 4 ovan.
20
5.2 Vinster fr miljn och ekonomiska frutsttningar

Studier har visat att alternativa foderstater (se box 5) fr produktion av grisktt ger de strsta vinsterna fr miljn. Produktionens bidrag till klimatfrndringen minskar med 13 procent, bidraget till vergdning minskar med 11 procent och anvndningen av fossil primrenergi med 14 procent. Foderstaten utan soja fr produktion av slaktkycklingar innebr minskningar p liknande stt men med ngot mindre frbttringar. Fr mjlkkor innebr den alternativa foderstaten ingen strre skillnad i miljpverkan. En effekt av en omstllning till lokal produktion av baljoch oljevxter Sverige skulle enligt berkningarna minska den anvnda mngden bekmpningsmedel med hela 20 procent jmfrt med anvndningen av bekmpningsmedel vid odling av foder till dagens foderstater. Om konsumtionen av svenska proteingrdor ska ka mste det vara lnsamt fr lantbrukaren att odla och anvnda svenska proteingrdor (se box 6). Ekonomiska analyser av svensk proteinodling visar att vrraps i dagslget r mer lnsam n exempelvis korn (en annan vrsdd grda), medan hstraps visar smre lnsamhet n bde korn och hstvete. rter visar smre lnsamhet, men ett ngot kande pris under 2005 pekar p att ven sm prisskillnader kan gra stor skillnad. Om man inkluderar de positiva vxtfljdseffekterna med hgre skrd ret efter, minskat behov av jordbearbetning och bekmpningsmedel r vrraps den
lnsammaste grdan. ven hstraps och rtor ger ett bttre resultat nr man tar hnsyn till de positiva vxtfljdseffekterna, vilka dock r svra att bedma.46 Under de senaste ren har en trend varit att priset p soja kar p vrldsmarknaden. Detta pverkar i sin tur priset p svenska proteingrdor uppt. I en situation dr efterfrgan p animalieprodukter som r producerade enbart med inhemska fodermedel eller kraftfoder utan soja och palmoljeprodukter kar kommer prisnivn p svenska baljoch oljevxter att pressas uppt ven av denna anledning. Sammanfattningsvis har ekonomin fr odling av baljvxter varit svag under brjan av 2000-talet dock med en successiv frbttring av priset under 2005 och 2006 47. Priset p raps har varit relativt hgt och stabilt med fljd att lnsamheten har varit god och det har funnits incitament fr att odla s mycket oljevxter som vxtfljden tillter. Den kraftiga marknadsutvecklingen fr ekologiska livsmedel under det senaste ren har hjt priset fr ekologiskt odlade rter och kerbnor med mellan 60 och 80 %. Exakta analyser av lnsamheten finns nnu inte tillgngliga men det har skett en tydlig frbttring av lnsamheten. Drivkraften r bl.a. att det blir svrare att klara det nya kravet p 100 procent ekologiskt foder utan dessa baljvxter. Det kommer ven att bli svrare att tillgodose foderbehoven med soja med tanke p att det krvs garantier fr icke-genmodifierat foder.
46 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg
47 Ekologiska Lantbrukarna. (2007). Vxande marknad, Frsljning volymer och trender fr ekologisk mat, Uppsala
21
Box 6 Det gr att odla protein i Sverige Det finns en del praktiska svrigheter med att odla baljvxter. Odlingsskerheten, dvs. risken fr att skrden slr fel och frstrs, fr rter och kerbnor r strre n fr spannml och det behvs drfr forskning, vxtfrdling och teknisk utveckling. Tekniken fr att odla oljevxter i Sverige r vl beprvad och odlingsskerheten mindre. rter och kerbna Dokumenterad kunskap om resultatet av rtfoderstater till dagens hgavkastande kor saknas. Ett antal ldre svenska frsk tyder p att avkastningen blir ngot lgre med rtutfodring (30 procent rtor i kraftfodret) jmfrt med de sojakompletterande kontrollfoderstaterna. De praktiska erfarenheter som finns i samband med rtfoderstater r dock positiva48. rtor har en ngot lgre rproteinhalt, 239 gram per kg torrsubstans (ts), jmfrt med kerbna, 292 gram per kg ts och sojabna med 400 gram per kg ts49. Skrdeniverna r i storleksordningen 3-5 ton/hektar fr rter och 3-4 ton/hektar fr kerbna. Skrdarna kan variera mycket mellan ren beroende p nederbrdsmngd, jordart och drneringsfrhllanden. Grdorna r knsliga fr lnga perioder med vattenmttnad i jorden. Odlingen av rter har minskat ngot men minskningen uppvgs till viss del av en kande odling av kerbna. Vxtfljdssjukdomar som rtrotrta begrnsar odlingens omfattning. rter br inte odlas oftare n vart sjtte r i vxtfljden. Med hnsyn tagen till vxtfljdssjukdomar, drneringsfrhllanden och miljeffekter av en omvxlingsgrda kan kad odling av rter i frsta hand rekommenderas p vxtodlingsgrdar. Raps Svenska frsk har visat att raps r en utmrkt ersttare till andra importerade proteinfoder, som till exempel soja, och efterfrgan p raps som foder kar. Frn och med 2005 har Karlshamn AB, Sveriges strsta producent av rapsmjl, kat sin produktion av rapsmjl med 25 procent. De vanligast frekommande rapsbaserade fodren r Expromjl, rapsmjl och rapskaka. 2004 var cirka 100 000120 000 ton rapsmjl svenskodlat. Fr att producera 1 kg rapsmjl gr det t cirka 1,7 kg rapsfr. P ett hektar produceras cirka 2 500 kg rapsfr vilket ger cirka 1 500 kg rapsmjl per hektar. I Sverige odlades 2007 raps p cirka 90 000 hektar. 50
48 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg 49 Elwinger, K. (2007). Fodermedel och foder till vrphns och slaktkycklingar, LivsmedelsSverige, Inst. fr husdjurens utfodring och vrd, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 50 Knutson, H. (2007). Introduktion till smskalig produktion och anvndning av rapskaka
22
Rproteinhalten fr rapsmjl (behandlad) r 384 gram per torrsubstans (ts) och rapskaka (behandlad) 339 gram per kg ts51. Marknadsfrutsttningarna har frbttrats under 2000-talets frsta r, vilket har pverkat omfattningen av odlingen. Under de senaste ren har odlingen av oljevxter i Sverige kat p nytt. Med hnsyn tagen till vxtfljdens begrnsningar kan odlingen ka ytterligare, men det finns vxtfljdssjukdomar och skadeinsekter som mste beaktas p olika stt. En kad konventionell rapsodling krver kemisk bekmpning mot rapsbaggarna och kommer att gra det svrare att n miljmlet en giftfri milj. I ekologisk odling kan angreppen av rapsbaggen begrnsas genom att i frsta hand odla hstformerna, som blommar innan insektspopulationerna har hunnit vxa sig stora. Rapsbaggen r en besvrlig skadegrare bde i vrrybs och vrraps. Lupin P grund av den relativt lnga vxtssongen, som r omkring 5 mnader, har lupinfr till foder traditionellt importerats. Nyare sorter har dock visat sig mogna i september under danska frhllanden och ven givit skrdeniver p 3-3,5 ton per hektar, vilket r samma niv som rter. Studier som har gjorts p foderstater, dr foder med soja har bytts ut med upp till 10 procent lupinfr, visade att mjlkavkastningen fr kor inte frndrades, men dremot blev proteinhalten ngot lgre. Rproteinhalten fr gul lupin r 453 gram per kg ts52. Det anvnds fyra gnger mer lupin n soja i mjlkproduktionen i Australien. Utfodringsfrsk till mjlkkor i Australien, USA och Storbritannien visar att lupiner kan erstta soja till stor del och man rekommenderar att byta ut soja mot lupin fr kor som avkastar 9 000 kg ECM (kg energikorrigerad mjlk per r) och att erstta 75 procent av sojan till kor som producerar mer53. Vall med baljvxter Det mesta tyder p att vallfoder i kornas foderstat under det senaste decenniet har minskat54. Forskning pgr som frhoppningsvis kan leda till bttre vrdering och rekommendationer kring konserveringsmetoder, fr att kunna ge ett kat proteinutbyte frn vallfoder. Genom ett kat proteinutbyte frn vallfoder kan mngden kraftfoder minska med bibehllen mjlkavkastning55. Tekniken fr att skrda och lagra ett vallfoder av hg kvalitet har frbttrats successivt under de senaste decennierna. Idag finns det bra frutsttningar fr att skrda ett vallfoder av blandvallar med rd- och vitklver kombinerat med olika grs av nskad kvalitet. Undantaget r att extrema vdersituationer kan gra att skrdetidpunkten frskjuts till nackdel fr kvaliteten
51 Bertilsson et. al. (2003). Nrproducerat foder, Mjligheter och konsekvenser av en kad anvndning av nrproducerat foder till mjlkkor, Rapport 7017-P, Svensk Mjlk Forskning, Lund 52 Ibid 53 Mc Naughton, D. (2004). UK Lupins, prospect for 2004 and beyond, Nottingham 54 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg 55 Bertilsson et. al. (2003). Nrproducerat foder, Mjligheter och konsekvenser av en kad anvndning av nrproducerat foder till mjlkkor, Rapport 7017-P, Svensk Mjlk Forskning, Lund
23
5.3 Mer svenska baljvxter och mindre ktt

Matvanorna har frndrats mycket under 1900-talet. I brjan av seklet var det i Sverige vanligt att ta ktt en gng i veckan. Under seklets andra halva kade konsumtionen av ktt kraftigt. Svenska konsumenter ter betydligt mer ktt idag n tidigare. Konsumtionen har kat med 40 procent under de senaste 20 ren. Svenskarna ter mycket mer ktt av gris och fjderf n tidigare. Svenska konsumenter ter 50 procent mer ktt frn gris och fem gnger s mycket kyckling som p 1960-talet. Konsumtionen av ntktt har kat med 25 procent under de senaste tio ren samtidigt som den svenska produktionen av ntktt har minskat56. Totalt kper vi idag i Sverige i genomsnitt 85 kilo ktt per person p ett r. Dagens konsumtionsmnster pverkar efterfrgan samtidigt som handeln genom sitt utbud och sin marknadsfring ocks pverkar konsumtionen. Med kunskap om hur efterfrgan i butiken bidrar till en minskad miljpverkan kan enskilda konsumenter eller inkpare i fretag f motivation till att gra aktiva val. En ndrad utformning av mltider och nya menyer med inhemskt odlade baljvxter som rvaror inom offentlig verksamhet, p restauranger svl som i enskilda familjer kan leda till en positiv frndring ur miljoch resurssynpunkt. Genom att ta mer baljvxter och mindre ktt bidrar konsumenten till en hllbar utveckling. Livsmedelsverket rekommenderar i dag en halv deciliter kokta rtor, bnor eller linser per dag, men idag konsumerar svensken i genomsnitt endast en tredjedel av den mngden. I Livsmedelsverkets arbete med att miljanpassa sina kostrd beskrivs konsumtionen av baljvxter ha en lg miljbelastning och det finns starka skl till att ytterligare ka konsumtionen. En kad konsumtion skulle ha stora miljoch hlsofrdelar oavsett om baljvxterna r importerade eller om de r processade i andra lnder och transporterade till Sverige. Produktion av ett kilo baljvxter ger cirka 5-10
56 Naturskyddsfreningen. (2007/08). Ktt vergdning och klimat
procent av mngden vxthusgaser som produktion av motsvarande mngd ntktt ger. Det rekommenderade intaget av ktt som Livsmedelsverket har r idag betydligt lgre n dagens konsumtion. Rekommenderat intag r 140g ktt vilket r 20-25 procent mindre jmfrt med nuvarande kttkonsumtion. Dessutom anser Livsmedelsverket att mn och kvinnor som passerat fertil lder kan halvera sin konsumtion av ktt57.
kad human konsumtion av svenska baljvxter livsmedelsprodukter baserade p rtor

rtor liksom olika typer av bnor gr att producera i Sverige och skulle kunna utgra basen fr olika spnnande produkter. I handeln finns idag bara ett ftal vegetariska livsmedelsprodukter som r baserade p rtor. I en tidigare refererad studie58 redovisas ven samtal med fretrdare fr fretag inom livsmedelsbranschen om vilka mjliga anledningar till varfr bnor och rtor eller andra proteingrdor inte anvnds som proteinrvara i vegetariska produkter. Synpunkter som frdes fram var: Mycket begrnsad utveckling av vegetariska produkter har skett inom Sverige. Denna har istllet skett i t.ex. USA, dr soja r det naturliga valet d det odlas lokalt. Produktionen av de vegetariska produkter som sljs i Sverige idag sker fortfarande huvudsakligen utomlands. Smakupplevelsen av rtor r annorlunda. Det finns en liten andel mnniskor som p grund av allergi inte kan ta rtor. Nr det gller de tv sistnmnda argumenten kan man samtidigt framfra att dessa tv aspekter ven skulle kunna vndas mot soja. Inga produktionstekniska hinder verkar freligga fr att kunna producera vegetariska livsmedelsprodukter av baljvxter.
57 Livsmedelsverket. (2008). Livsmedelsverkets slutsatser frn underlagsrapporten P vg mot miljanpassade kostrd, Uppsala 58 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg
24
Olika matrtters miljpverkan - livscykelanalys

Institutet fr livsmedel och bioteknik, SIK, har gjort en studie p matrtters miljpverkan med hjlp av livscykelanalys. Den typ av analys som har utfrts syftar till att gra en helhetsbedmning av miljeffekterna vid produktion och konsumtion av jmfrbara mltider. Analysen r komplex och mnga aspekter mste vgas samman. Energifrbrukning vid produktion av bde foder och ktt har berknats, liksom utslpp av ammoniak som kan pverka frsurning och vergdning i den omgivande miljn. Det spelar roll vilken uppfdningsmodell som anvnds. Huvudingrediensen i de fem mltiderna var: 1) flskkotlett med konventionellt ktt, 2) flskkotlett med baljvxtbaserat foder, 3) en korv dr en del av kttproteinet byts ut mot rtprotein, 4) en sojakorv samt 5) en rtbiff som ts som en hamburgare. Samtliga mltider kompletteras med potatis, brd, sallad och vatten s att nringsinnehllet uppfyller kraven. Resultaten visar att de vegetariska mltiderna ger lgre miljpverkan n de animaliska. Det r liten skillnad mellan mltiderna med flskkotlett och korv dr en del av det animaliska proteinet bytts ut mot rtprotein. Korven r ngot smre med avseende p frsurning till fljd av ammoniakutslpp frn gdsel vid ntuppfdningen. Mltiden med flskkotlett baserat p nrproducerat foder uppvisar en ngot bttre miljprofil jmfrt med den mltid som lagades med ktt frn konventionellt uppfdda grisar59. Generellt visar studien att vegetariska mltider r bttre ur miljsynpunkt. Vegetariska mltider har lgre utslpp av vergdande och frsurande mnen liksom klimatgaser.
Markanvndningen r ocks lgre fr de vegetariska mltiderna, eftersom det krvs mycket vegetabiliskt protein fr att producera ett kilo animaliskt protein. Det r effektivare att ta rt- eller bnproteinet direkt n att frst utfodra djur och drefter ta upp kttet. Konkurrensen om odlingsbar mark kommer troligen att ka med tanke p att jordens befolkning kar samtidigt som det ekonomiska vlstndet i vrlden kar. Trenden r att konsumtionen av ktt stiger med kat ekonomiskt vlstnd60.
SMART mat ett tydligt koncept61

Miljproblem som orsakas inom livsmedelsproduktionen beror till stor del p systemfel i bde produktion, frdling, distribution och konsumtion. Det anvnds och frbrukas mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjans alla led. Ett svenskt koncept har arbetats fram vid Stockholms lns landsting fr att ge std i arbetet med att frndra livsmedelskonsumtionen till att bli mer hllbar med avseende p bde hlsa och milj. SMART-konceptet bygger p svenska nringsrekommendationer och de svenska miljmlen. S str fr Strre andel vegetabilier, M str fr Mindre andel tomma kalorier, A str fr Andelen ekologiskt utkas, R str fr Rtt ktt och grnsaker och T str fr Transportsnlt. Konceptet fljer tre huvudprinciper: bra proportioner i maten, miljanpassad produktion och frbttrade transportmnster. Nr principerna omvandlas till konkreta mltidsfrslag innebr de en hg andel grnsaker och andra vegetabilier samt ktt frn alla detaljer p djurkroppen som har producerats i nromrdet med miljanpassade metoder, om mjligt ekologiskt certifierat. Slutsatserna frn studien ovan om miljpverkan av fem olika mltider leder till rekommendationer i samma riktning som SMART-konceptet visar.
59 Ibid
60 Ibid 61 http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068
25
SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE Framtidens svenska mat
Klla: Matpyramiderna r hmtade frn boken Mat och klimat, Bjrklund, J., Holmgren, P. och Johansson, S. (2008). Medstrms Bokfrlag .
Den nya matpyramiden

Ris
sllan En del mat kan vi ta ofta, annan br vi ta mer sllan, om vi Rkor Sommartid kan vi frossa i vill minska vr klimatpverkan. Principen fr den nya klimatImporterad det nyskrdade och spda. pyramiden r samma som fr den klassiska matpyramiden. frukt och grnt Frskpotatis och jordgubbar I basen nns det vi kan ta varje dag, som svenska bnor, Vxthusgrnsaker: kommer frn vra lokala tomat, gurka rotfrukter och sdesslag. Svenskt ktt och andra animaliegrdar. Ost, mjlk, gg produkter samt importerade livsmedel kompletterar Olivolja, smr Viltktt, nt- och vi med ett par tre gnger i veckan. I toppen nns ibland lammktt, kyckling, varor vi inte br ta alls men kan komplettera med Importerade grisktt (helst naturbetesktt spannmlsprodukter: vldigt sllan, d de har stor klimatpverkan. och djur uppfdda p couscous, bulgur, svenskt foder) Skilda frutsttningar att producera mat ver pasta Fisk (ekologisk ret gr att vra matvanor br variera med och annan hllbart skad) Kikrter och soja de svenska odlingsssongerna; primrRapsolja ssongen, hstskrden, vinterfrrdet Frukter och br: rabarber, jordgubbar, krsbr, hallon, vinbr, krusbr och ndmnaderna och det r i basen som det varierar mest. Frilandsodlade grnsaker: sallat, salladskl, mangold, spenat, sparris,
Fr samtliga varor gller att de om mjligt br vara svensktillverkade och nrproducerade
bnor, broccoli, blomkl, sockerrter, squash, rdisa, lk, purjolk, salladslk, grslk, persilja, dill och andra rter Brd Frskpotatis Spannml: matvete, korngryn, nakenhavre Bnor och rter Primrrotfrukter (spda): morot, rdbeta, palsternacka
Primrssongen, majaugusti
ofta
Hstskrden, augustinovember
Ris Rkor Importerad frukt och grnt
sllan
Under hstmnaderna r det skrdetid och utbudet av svenska frukter och grnsaker r som strst. Det Olivolja, r ven tid att skrda br och svamp i skogen smr fr den som nskar, och svenska krftor och Ost, gg, mjlk musslor nns i butikerna. Nu br vi klara Viltktt, nt- och oss helt p det som produceras i Sverige.
Vxthusgrnsaker: tomater, gurka, paprika Fisk (ekologisk eller annan hllbart odlad sk) Musslor, stvattenskrftor Kikrter och soja
lammktt, kyckling, grisktt (helst naturbetesktt och djur uppfdda p svenskt foder)
ibland
Importerade spannmlsprodukter: couscous, bulgur, pasta
Frukt: pplen, pron, plommon Rapsolja Svamp Br: blbr, lingon, tranbr, Br: blbr, lingon, tranbr, havFrilandsodlade grnsaker: sallat, mangold, havtorn, hjortron torn, hjortron broccoli, salladskl, blomkl, vitkl och annan Bnor och rter kl, bladselleri, fnkl, rter, brytbnor, bondbnor, majs, squash, purjolk, lk Brd Potatis Spannml: matvete, korngryn, nakenhavre
ofta
Rotfrukter: morot, rdbeta, palsternacka, jordrtskocka, klrabbi, klrot, rotselleri
178
Den nya matpyramiden koncept fr klimatsmart mat

kap 08_174-207.indd 178-179
I boken Mat och klimat lanseras de nya matpyramiderna. De fyra pyramiderna visar riktlinjer fr hur vi ska ta under de fyra rstiderna om vi vill minska vr klimatpverkan. De tydliggr att en del mat kan vi ta ofta, annan br vi ta sllan. I pyramiderna ser vi att svenskproducerat protein i form av bnor och rtor br tillhra vr ta ofta mat och att vilt- och
26
SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE Framtidens svenska mat
gusti
i pda. rdgubbar a lokala
sllan
Vinterfrrdet, novembermars
Ris Rkor
Olivolja, smr
Ost, gg och mjlk frukt och grnt (ekologisk) Viltktt, nt- och ibland lammktt, kyckling, Fisk (ekologisk och grisktt (helst naturbetesktt annan hllbart odlad och djur uppfdda p svenskt foder) Importerade spannmlsprodukter: couscous, bulgur, pasta Kikrter och soja
P vintern ter vi det som tl att lagras frn hstskrden. Vi kan komplettera med en liten del importerade Importerad frukter och grnsaker.
ofta
ofta
Rapsolja Frukt och br: pplen, frysta jordgubbar, hallon, vinbr och hjortron samt havtornsprodukter Frilandsodlade grnsaker: vinteroch annan brsylt, torkad frukt och br hrdiga bladgrnsaker som grnkl Bnor och rter och asiatiska bladgrnsaker, brysselkl, Brd Groddar, skott, krasse vitkl, purjolk och lk Potatis Rotfrukter: morot, rdbeta, palsternacka, klrot, rotselleri, svartrot, havrerot, persiljerot
Spannml: matvete, korngryn, nakenhavre
sllan
Ris Rkor
Ndmnaderna, marsmaj
Nu r fjolrets svenska frukter och grnsaker nstan slut. Men det r ocks tid fr den frsta skrden av mllor och syror. Svenska bngroddar och solrosskott r ocks Ost, gg, mjlk Importerad grnt som kan komplettera grnsaksfrukt och grnt (ekologisk) tallriken. Ngra gnger i veckan ibland Viltktt, nt- och lammktt, kan man ocks komplettera kyckling, grisktt (helst Importerade naturbetesktt och djur med importerade frukter och spannmlsprodukter: couscous, bulgur, pasta uppfdda p svenskt foder) grnsaker.
Olivolja, smr Kikrter och soja Fisk (ekologisk och annan hllbart odlad) Rapsolja
ofta
Frukt och br: frysta jordgubbar, hallon, vinbr och hjortron samt havtornsprodukter och annan brsylt, torkad frukt och br Bnor och rter Brd Potatis Spannml: matvete, korngryn, nakenhavre
Groddar, skott, krasse
Frilandsodlade grnsaker: odlade mllor och syror, groddar och skott, brnnsslor, (lk) Rotfrukter: morot, rdbeta, palsternacka, klrot, rotselleri
179
naturbetesktt och ktt frn djur uppfdda p svenskt foder tillhr ibland maten. Ktt producerat med importerat foder och ktt frn djur som r uppfdda p foder som vi sjlva skulle kunna ta direkt utan omvgen via djuren br vi ta s sllan som mjligt.
2009-04-06 10:06:45
27
6. Slutsatser och rekommendationer
Konsumenter, lantbrukare, handlare, aktrer i livsmedelskedjan och myndigheter kan gra val och ta beslut som spelar roll fr den hllbara utvecklingen. Bilden r dock komplex med system fr produktion, handel och konsumtion som sllan r anpassade till de ekologiska systemen. De vgval som leder till en hllbar utveckling i ett globalt perspektiv bygger p helhetskunskap och medvetenhet om allt frn odling och transporter av foderrvaror, produktionsoch frdlingsmetoder fr livsmedel till sammansttning av kost och vilka mngder som konsumeras. Hur och med vilken intensitet ktt och mejeriprodukter produceras pverkar den omgivande miljn lokalt svl som dr eventuellt importerat foder produceras. Fr att kunna pverka odling och konsumtionsvanor r det viktigt att ha kunskap om sambanden mellan dessa system och de ekosystem som r frutsttningen fr vlfrden. De priser och handelsregler som stter ramarna fr produktion och anvndning av soja inkluderar inte de fulla miljoch sociala kostnader som odling, frdling och transporter skapar. Med nuvarande utveckling finns det en uppenbar risk att stora vrden i naturliga svl som av mnniskan pverkade ekosystem frsvinner. Om pverkan p ekosystemen vgdes in i priser och hanterades med regler skulle hllbarheten i olika produktionssystem ka. Det r d viktigt att ta hnsyn till hur och var produktionen sker. Nr regelverk utformas fr den internationella handeln r det angelget att ha en stor transparens och ppenhet fr att uppn livsmedelstrygghet. Det innebr att indikatorer som r relevanta fr ekosystemen och som tar hnsyn till ekologiska kostnader och miljeffekter p alla niver br tas fram och anvndas. Som det ser ut idag driver den svenska importen av soja degraderingen av naturresurser p odlingsplatsen i Sydamerika. I exemplet med soja betyder detta att importerad soja br ersttas med foder och proteinfodermedel som har produ-
cerats i Sverige. P sikt finns det behov av nya styrmedel fr djurhllningen. Bde i EU som helhet och n mer i Sverige r djurhllningen den ekonomiskt mest betydelsefulla produktionen inom lantbruket. Hur den utvecklas r drfr helt avgrande fr jordbrukets samlade positiva och negativa miljpverkan.
6.1 Rekommendationer och aktrssamverkan

Med den komplexitet som rder inom livsmedelsproduktion, handel och konsumtion kar mjligheten att pverka utvecklingen om flera aktrer samverkar. En lyckosam aktrssamverkan stller krav p parterna nr det gller inriktning mot gemensamma ml, vgval i det praktiska arbetet, kritisk uppfljning och att satsa ekonomiska resurser. I rapporten redovisas exempel p samverkan i livsmedelskedjan med goda ambitioner att minska miljpverkan. Samtidigt visar verkligheten att de produktionssystem som anvnds idag inte p ngot stt lever upp till ambitionerna. Fr att gra det tydligt vad konsumenter och olika aktrer i livsmedelskedjan kan och br gra fr att bidra till en hllbar utveckling ger Naturskyddsfreningen fljande rekommendationer fr att steg fr steg men skyndsamt pverka utvecklingen.
Vilka val kan konsumenterna gra?

Byt ut en del ktt mot vegetabilier, helst KRAV- mrkta baljvxter och rotfrukter Vlj i frsta hand nt- och lammktt frn betes- produktion Vlj KRAV-mrkt kyckling och gris Vlj ekologiskt certifierade ktt-, mjlk- och andra mejeriprodukter Efterfrga soja som kommer frn en KRAV- certifierad produktion Efterfrga svenska vegetariska alternativ till ktt
28
Vad kan detaljhandeln gra?

Marknadsfra alternativa livsmedelsprodukter frn certifierad ekologiskt och socialt hllbar produktion Brja arbeta med medveten prissttning, kron- pslag istllet fr procent, som gynnar dessa alternativ Delta aktivt i internationell aktrssamverkan om certifierad hllbar produktion
Vad kan lantbruket gra?

Odla proteingrdor till bde foder och livsmedel Arealbunden djurhllning anpassa djurhllningen till arealen Utfodra idisslare med i frsta hand vallfoder av hg kvalitet och bete
Vad kan myndigheterna gra?

Stimulera odling av nrodlade proteingrdor inom ramen fr Landsbygdsprogrammet ndra jordbrukspolitiken s att aktiv betes- och grovfoderbaserad produktion gynnas Stimulera forskning, utveckling och rdgivning om hllbara metoder fr bde odling och animalieproduktion med inhemska baljvxter Frhindra introduktion av soja som rvara fr produktion av biodiesel i Sverige
Vad kan uppkpare och frdlare av soja till foder och livsmedel gra?
Produktutveckla foder och livsmedel med inhemska baljvxter som rtor och bnor Delta aktivt i internationell aktrssamverkan om certifierad hllbar produktion med kritisk granskning Kp ekologisk soja
29
7. Referenser
Anderson, J. W. & Major, A. W. (2002). Pulses and lipaemia, shortand long term effect: Potential in the prevention of cardiovascular disease, British Journal of Nutrition, 88, suppl. 3, pp 263-271, London.
Fearnside, P.M. (2001). Soybean Cultivation as a Threat to the Environment in Brazil, Environment conservation, 28 pp. 23-38, Cambridge University Press, Manaus, Amazonas Florn, B., Davis, J. och Cederberg, C. (2005). Kartlggning av
Bertilsson et. al. (2003). Nrproducerat foder, Mjligheter och konsekvenser av en kad anvndning av nrproducerat foder till mjlkkor, Rapport 7017-P, Svensk Mjlk Forskning, Lund
produktion och konsumtion av livsmedel i Vstra Gtaland, SIKrapport Nr 733, Gteborg Joensen, L. et. al. (2005). Argentina: A Case Study on the Impact of
Bjrklund, J., Holmgren, P. och Johansson, S. (2008). Mat & klimat, Medstrms Bokfrlag
Genetic Engineered Soya Klink, C. A. och Machado, R. B. (2005). Conservation of the
Bravo, E. (2005). Soja instrumento de control de la agricultura y la alimentacion, Accion Ecologica, Ecuador
Brazilian Cerrado, Conservation Biology 19 (3), pp 707-713 Knutson, H. (2007). Introduktion till smskalig produktion och
Cederberg, C. and Flysj, A., (2004), Environmental Assessment of Future Pig Farming Systems Quantifications of Three Scenarios from the FOODS 21 Synthesis Work, SIK rapport 723, SIK Institutet fr livsmedel och bioteknik, Gteborg Dahlstrm, J. (2008). Jordbruksverkets foderkontroll 2007, Jordbruksverket Rapport 2008:6 Davis, J., Sonesson, U. och Flysj, A. (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljvxter i Vstra Gtaland, SIK-rapport Nr 756, Gteborg Deutsch, L., (2006). Hur svensk r en svensk ko? Hur vr konsumtion och produktion av livsmedel r beroende av och pverkar ekosystem i Sverige och andra lnder, Centrum fr tvrvetenskaplig miljforskning, Stockholms universitet, Stockholm
anvndning av rapskaka Kuepper, G. (2003). Organic Soybean Production, http://attra.ncat. org/attra-pub/PDF/organicsoy.pdf Kurowska, S. 2007. Underskning av tillmpning av lagstiftningen rrande genetiskt modifierade livsmedel, Livsmedelsverket, Uppsala Livsmedelsverket. (2000). Frekomst av genmodifierad soja och majs i livsmedelsprodukter, kartlggningsprojekt r 2000, Uppsala Livsmedelsverket. (2008). Livsmedelsverkets slutsatser frn underlagsrapporten P vg mot miljanpassade kostrd, Uppsala Livsmedelsverket, Jordbruksverket m.fl. (2008). Sveriges flerriga
Ekologiska Lantbrukarna. (2007). Vxande marknad, Frsljning volymer och trender fr ekologisk mat, Uppsala Emanuelsson, M., Cederberg C., Bertilsson. J & Rietz, H. (2006). Nrodlat foder till mjlkkor en kunskapsuppdatering, Rapport nr 7059-P Svensk Mjlk, Lund
kontrollplan fr livsmedelskedjan 2009-2012, Uppsala Naturskyddsfreningen. (2007/08) Ktt vergdning och klimat Rehm, S. and Espig, G. (1991). The cultivated plants of tropics and subtropics, Verlag Josef Margraf, Scientific books, Tyskland, Weikersheim
30
Rosn Nilsson, B. och Tengns, B. (2002). Sojan Var kommer den frn och vart tar den vgen? WWF Vra ekologiska fotavtryck Soja, WWF/FAO statistik internet, Stockholm Rulli, J. et. al. (2007) Repblicas unidas de la soja, Realidades sobre la produccion de soja en Amrica del Sur, Grupo de Reflexin Rural, Paraguay, Asuncin SLU: s fodertabeller fr idisslare 1999, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Statens Jordbruksverk. (2007). Veterinra och fytosanitra handelshinder ett svenskt perspektiv, Rapport 2007:19, Jnkping Statens Jordbruksverk. (2007). Marknadsversikt Genetiskt modifierade organismer GMO, Rapport 2007:18, Jnkping
Webbsidor
http://w w w.folk ha lsoguiden.se/Informationsmateria l. aspx?id=1068 www.atl.nu. (2009-02-16). http://www.atl.nu/Article.jsp?article=51703&a=Fritt%20 fr%E5n%20gmo%20kostar%20skjortan www.lrf.se (2007). Vad gr Lrf? http://194.22.7.75/data/internal/ data/10/65/1189763046062/faktakottoklimat.doc Personliga meddelanden Eksvrd, J. (2008). LRF. Hermansson, L, (2007). Svenska Foder AB. Lannek, J. (2009). Statens Jordbruksverk.
Statens Jordbruksverk. (2007). GMO i Sverige, EU och vrlden, Jnkping Statens Jordbruksverk http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra07_18.pdf, Jnkping Widell, S. (2007). Statens Jordbruksverk. Statistiska centralbyrn. (2007). http://www.ssd.scb.se/databaser/ makro/VisavarSelLoop.asp Trumper, K. et al. (2009). The Natural Fix? The Role of Ecosystems in Climate Change Mitigation. A UNEP Rapid Response Assessment. UNEP-WCMC, Cambridge, UK van Gelder, J. W., Kammeraat, K. and Kroes, H. (2008). Soy consumption for feed and fuel in the European Union. A research paper prepared for the Milieudefensie (Friends of the Earth Netherlands) Webbportal Genvgen. (2008). Utslppande p marknaden, Lagstiftning frn genteknikmyndigheterna, Jnkping Larsson, K, (2007). Svenska Lantmnnen. Rulli, J. (2007). Grupo de Reflexin Rural.
31
Vi ter allt mer ktt i Sverige. De svenska djuren utfodras bland annat med soja som vi importerar frn Sydamerika. Produktion av soja har stor miljpverkan p de platser dr den sker. Avverkning av Amazonas, uppodling av Cerradon (den Sydamerikanska savannen) och jorderosion r ngra exempel. Stora mngder bekmpningsmedel sprids med flygplan ver odlingarna, frorenar vattendrag och utstter mnniskor fr allvarliga hlsorisker. Importen av billig soja frn Sydamerika fr konsekvenser ocks fr det svenska landskapet. Det gr att vi odlar mindre proteinfoder i Sverige till exempel rter, kerbna, oljevxter och vall. Konsekvensen blir bland annat ett mer ensidigt odlingslandskap med mindre mngfald. Naturskyddsfreningen vill med den hr rapporten tydliggra hur produktionen sker och vilka konsekvenser produktionen fr lokalt bde miljmssigt och socialt, i Sydamerika och i Sverige. I rapporten presenteras rekommendationer fr vad konsumenter, detaljhandel, uppkpare, lantbruket och myndigheter kan gra fr att bidra till en mer hllbar utveckling dr produktion och konsumtion av ktt utan importerad soja r ett steg i rtt riktning.
Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

Rapport - Soja Som Foder Och Ivsmedel I Sverige - Konsekvenser Lokalt Och Globalt

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Rapport - Soja Som Foder Och Ivsmedel I Sverige - Konsekvenser Lokalt Och Globalt

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Rapport Soja som foder och livsmedel i Sverige

konsekvenser lokalt och globalt

Mikael Karlsson, Ordfrande, Naturskyddsfreningen

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

2. Anvndning av soja i Sverige

2.1 Soja som livsmedel

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

Foderarealer fr svensk djurproduktion

inkpt svenskt foder 7% inkpt och importerad soja 7%

inkpt och importerat foder 20%

vall och bete 50%

foder frn den egna grden 16%

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

2.2 Soja som foder

Livsmedel Sojaolja tekniskt bruk

6 SLU: s fodertabeller fr idisslare 1999, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

2.3 Aktrer inom import och frdling

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

3.1 Odling av soja

3.2 Ekologisk soja

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

3.3 Genmodifierad soja

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

3.4 Genmodifierad soja och lagstiftning

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

3.5 Round Table on Responsible Soy

30 Kuepper, G. 2003. Organic Soybean Production, http://attra.ncat.org/attra-pub/PDF/organicsoy.pdf

31 Widell, S. (2007) och Lannek, J. (2009). Statens Jordbruksverk. Personligt meddelande

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

4.2 Gdsling, kvvefixering och tungmetaller

4.3 Jordbearbetning och markerosion

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

4.4 Bekmpningsmedel, ogrs och skadegrare

4.5 Sojaodling och biologisk mngfald

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

4.6 Mnniskorna och sojaodlingen hlsa och levnadsvillkor

Ett rikt odlingslandskap

4.7 Sojaimporten och de svenska miljmlen

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

Ett rikt vxt- och djurliv

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

5. Alternativ till importerad soja

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

5.1 Mer svenska baljvxter till svenska djur

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

5.2 Vinster fr miljn och ekonomiska frutsttningar

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

5.3 Mer svenska baljvxter och mindre ktt

kad human konsumtion av svenska baljvxter livsmedelsprodukter baserade p rtor

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE

Olika matrtters miljpverkan - livscykelanalys

SMART mat ett tydligt koncept61

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE Framtidens svenska mat

Den nya matpyramiden

Ris Rkor Importerad frukt och grnt