AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Knutby

En sekt

Mikaela Gradin

2022

Religionspsykologi

HRP00A 33201
 2

Filadelfiaförsamlingen i Knutby har sina rötter i pingstkyrkan och år 2004 när mord och
mordförsök utspelade sig i församlingen så uppdagades sektliknande förhållanden i
församlingen. Knutbyförsamlingen själva har hävdat att de har blivit bättre efter 2004,
men SVT:s granskning av församlingen tyder på annat. Ett flertal medlemmar har
vittnat om systematiskt våld, slavliknande arbetsförhållanden, bestraffningar och en
fortsatt hierarkisk församling, där de som befann sig högre i upp i hierarkin
tillrättavisade och ”uppfostrade” de som befann sig lägre i hierarkin. Det var vanligt att
våld förekom, både innan 2004 och efter.
Knutby hade en inre cirkel där ”toppskiktet” var, tolv lärjungar. (Sekter, 2020). Anna
Lindman menar att det alltid finns en slags inre cirkel eller kärna i dessa typer av
grupper. En hemlighet som bara de ”viktigaste” har vetskap om och bygger på att de
som befinner sig utanför ska försöka kämpa sig inåt, eller högre upp i hierarkin och få ta
del i detta. James, som är före detta medlem i Jehovas vittnen kan vittna om liknande
upplevelse, en tydlig hierarkisk struktur. James förklarar att de som var högst i hierarkin
enklare kunde komma undan med saker. De bestraffades inte på samma sätt som de som
befann sig lägre ner i hierarkin om regler bröts (Röda Rummet 3). Mikaelsson
(2016:122) menar att den religiösa makten som ibland går att se i organisationer med
stark hierarki kan vara systematisk eller karismatisk och personberoende. Bengtsson
(2016:91) diskuterar religionspsykologi från ett nationalekonomiskt perspektiv och
anser att sekter delvis kan förklaras med ”klubbteorin”. Att det i ur en religiös synvinkel
är en strävan efter att tillhöra en klubb, och detta blir starkare genom andra medlemmars
engagemang. Det handlar om en strävan efter samhörighet.
De pastorer som har befunnit sig i toppskiktet i Knutby har definitivt har makt över
sina medlemmar, framför allt Åsa Waldau som hävdade tillsammans med Helge Fossmo
att hon var Kristi brud. Tillsammans med Jesus så skulle Åsa välja ut vilka personer
som får komma till himmelen och vilka som ska till helvetet, vilket medförde en rädsla
bland församlingen. Dessutom så hanterades de medlemmar som var skeptiska mot
detta genom utfrysning eller manipulation i form av ”Vi alla andra har hört att Gud har
sagt detta, vad konstigt att du inte hör det”. Lindman menar att det delvis handlar om en
inre och yttre manipulation, och där den inre manipulationen handlar om att man
faktiskt manipulerar sig själv till att tro att det faktiskt är sant (Sekter, 2020). Även
James vittnar om en rädsla under och efter sin tid i Jehovas vittnen. James var rätt att
göra fel och synda, antingen eftersom Gud kommer straffa dig, eller eftersom du
riskerar att bli utfryst av församlingen och förlora alla dina vänner över en natt. I
 3

podcasten ”Sekter” så beskrivs Åsa Waldau som en väldigt karismatisk person som är
väldigt omtyckt till en början. Svensson (2016:65) menar att begreppet karisma är
vanligt inom religionsvetenskap för att beskriva orsaken till att en del människor
”upphöjs” av andra medlemmar. Anledningen till att människor som Åsa kan upphöjas
av andra kan bero på ett flertal faktorer. Det kan handla om att den upphöjda personen
besitter mer kunskap eller att de har kontakt med något övermänskligt och därför står
det övermänskliga närmre än resten av gruppen. Ur en kognitionsvetenskaplig
religionsforskning så kan det ses som att människor accepterar och överlåter makt och
tillskriver prestige till andra människor (Svensson, 2016:62). Svensson (2016:63)
beskriver hur prestigefulla människor ofta får gåvor, möts av respekt och beundran och
som alla andra lyssnar på, vilket överensstämmer med hur det var i Knutby. Sthåle
(2016:167) som redogör för psykoanalys, menar att begreppet narcissism inte sällan
används när det gäller karismatiska ledare. De är duktig på att övertyga och argumentera
för sin sak. Vidare refererar Sthåle (2016:168) till religionspsykologen James W Jones,
och menar att narcissism är en av många förklaringar till att individer ibland använder
religiöst våld. ”Man kan förstå deras beteenden om man antar att den som begår
terrorhandlingar behöver någon annan att projicera sina egna starkt förbjudna känslor av
underlägsenhet på. Dessa andra kan sedan kopplas till det ”onda”, felaktiga. Samtidigt
kan det egna självet associeras med storslagna idéer om en bättre värld” (Sthåle,
2016:168).
Det beskrivs också att Knutby som församling blir väldigt omtyckta på bygden
eftersom de anordnade aktiviteter och hjälpa människorna i byn på olika sätt. James
menar att han lockades in i Jehovas vittnen genom deras trevlighet och charm, men
deras trevlighet var bara det första året, när han väl var inne i församlingen så upphörde
”snällheten”. James menar att manipulationen när det gäller sekter kan delas in i två
steg, dels genom att locka medlemmar genom att vara extremt karismatisk och trevlig,
dels genom rädsla. När personen väl är inne i församlingen så blir den fast där på grund
av rädsla för konsekvenserna av att lämna församlingen. Detta överensstämmer med
Lindman (Sekter, 2020) som menar att det ofta finns en stark rädsla av att lämna, men
det behöver inte endast bero på rädsla för straff från Gud, utan det kan också handla om
en rädsla att förlora allt man byggt upp i församlingen. Till Knutby hade till exempel
många flyttat, köpt hus, satt sina barn i skola, byggt upp ett socialt nätverk och kanske
till och med sagt upp bekantskapen med anhöriga och vänner. Det är mycket som står på
spel om en person lämnar med andra ord.
 4

Lindman (Sekter, 2020) menar också att det ofta finns en bild att människor som
ansluter sig till sekter är fanatiska och lättmanipulerade, men att detta inte behöver
stämma utan det är snarare människor som besitter stor kapacitet till att göra saker.
Människor som kanske har en inre längtan efter att göra något viktigt.
Geels och Wikström (2017:397-398) menar att det i DSM (Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders) görs kopplingar mellan religiösa grupper och psykiska
störningar. Terapeuten bör ta reda på om religionen är orsaken till en patients problem
eller om problemen är ett resultat av den religiösa grupperingen. Det kan vara svårt att
studera sektmedlemmars psykiska mående eftersom de som fortfarande är medlem inte
kan vara helt öppen och ärlig på grund av indoktrinering. Studier har dock visat att
avhoppare från nyreligiösa grupperingar oftare drabbas av psykologiska problem (Geel
& Wikström, 2017:398).

Referenslista
Bengtsson, N. (2016). Nationalekonomiska svar. I Thurfjell, D (Red) Varför finns
religion? Molin & Sorgenfrei.

Geels, A. & Wikström, O. (2017). Den religiösa människan: en introduktion till

religionspsykologin. Stockholm: Natur och Kultur.

Mikaelsson, L. (2016). Maktteoretiska svar. I Thurfjell, D (Red) Varför finns religion?

Molin & Sorgenfrei.

Ståhle, G. (2016). Psykoanalytiska svar. I Thurfjell, D (Red) Varför finns religion?

Molin & Sorgenfrei.

Svensson, J. (2016). Kognitionsvetenskapliga svar. I Thurfjell, D (Red) Varför finns

religion? Molin & Sorgenfrei.
 5

[Sammanfattning och innehållsförteckning brukar placeras här.

Innehållsförteckning skapas via menyn Referenser om du använder Word. Se till att du

har använt dig av rubriknivåer.]
 1

[Infoga uppsatstexten här]