MrEp 3/91 Moror CIEL da och nu MOTORCYKELNISTORISKA KLUBGENMotorcyKethiscoriskKaA kLusben Box 8055, 104 20 Stockholm Telefon 08-26 07 84 (Mandagar 18.30—20.30) Ur innehéllet: Sndsvéingen oo. 0.0.0.0 Ariel — lugnare tin Rumi JAPANER, JAPANER Rally i bara miissingen Skéne Rundt pé tyska 31 Omslagsbilder Framsidan visar Willy Pettersson, segrare i drets Sndsviingen i Norr- Koping tillsammans med tvéan Greger Martenson och dennes Nimbus. Pi forsta insidesbilden ser man Louis Enecrona frin Spanga som Just antant till en av kontrollerna i ‘Snosvaingen-rallyt pd en Rex Solo- max TT 150 ce frin 1954. (foton Hans Johnsson). Omslagets baksidesbilder _visar svenska deltagare i négot danskt rally pa 1930-talet. Manuskript och bilder sndes till redaktoren, Olle Ridelius Skolgatan 20. A 777 31 Smedjebacken PRESS-STOP Stort tack till ar. av Valbo-rundan 91, Jag sprider geografiskt, mitt rallydel- tagande och detta blev en utomordentligt stimulerande upplevelse. Einar Z., start- avgiften, “mat”, funktionarerna och banstréickningen — vem slar den kombi- nationen i ar? Splendid!!! Av taktiska skal Ist jag DODGE-kupén vinna 2:a strtckan och det visade sig vara ett bra drag. Nagon fight i prslistor for jag inte, ‘men tackar for alla givande kontakter. Liten rd (HIVA) som det ryker om. ‘Trek: SMEDJEBACKENS TRYCKERI AB 1991, Motorcyleihistoriska Klubben (MCHK) 4 en ideel sammanslutning av garamel- ‘motoreykel-entusiaster som tilivaratar, renoverar och bevararAlire motorcyk- lar. Klubben har f n 3300 medlemmar fOrdelade Gver hela lander, och dt upp bbyzgd pa lokala sektioner, som har egen styrelse och arbetar helt sjalvstan digt. Klubben har sin centrala orga- nisation i Stockholm som skoter det administrative t ex utgivande av klub- bens publikationer samt handhar den speciella forsakringen genom Motor- historiska Riksforbundet och Folksam. Klubben ar anshuten till Motorhistori- ska Riksforbundet_ (MHRF). Fran MHERF utges ett annonsblad varje host och en evenemangskalender som kom- zmet ut pa varen varje ar, Det finns ven ‘en speciellracingsektion inom MCHK, som anordnar bantraffar och tillvara~ tar aldre racercyklar. MCHK anordnar ‘genom sina lokalavdelningar en mang- fald klubbtraffar och rallyn, Redaktoren har ordet. Till och fran hamnar er varderade redaktor i diskussion med styrelsen eller en- skilda medlemmar i MCHK om innehillet var tidning antingen det galler sidant som redan publicerats eller det som kan tankas "platsa” i framtida utgavor. Styrel- sens ambition ar en tidning som speglar klubbens verksamhet och att tidningen skall innehalla markeshistorik, teknisk information som den enskilde medlem- men har nytta av i sin verksamhet. Och mycket annat... Medlemmen i sin tur on- skar sig ofta en tidning som liknar den som fackpressen "ger" oss, Men, avgoran- de ari slutandan det ekonomiska — fackpressen bygger sina produkter pa annons- intakter medan MCHK anvander en del av medlemmarnas arsavgift for att finansera utgivningen. Som redaktOr far jag dé lita tll olika medlemmars bidraz samtidigt som jag erbjuder plock fran aldre tiders publikationer. Ibland kallar ‘man detta "utfylinad” men jag vill hr en gang for alla klara ut att det aldrig varit frgan om annan an atergiviing av sadant material som ge historiska Aterblickar vare sig det gallt tekniska detaljer eller beskrivningar, tavlingsreferat (som kan ge uuppslag till ett rally eller traff tex.) eller minnesberattelser. Vad tycker du kare ‘mediem, hdr av dig med synpunkter. I detta nummer publicerar vi den sista av de FN-annonser som en gang ritades av sedemera MCHK-medlemmen Hans Ren- nerfelt och som vi tackar Bengt Weberg i Bjarred for att vi fatt anvanda, En trevlig sommar med manga me-upplevelser dnskar ‘Olle Ridelius och Smedjebackens Tryckeri Gustavsvik 1989, Knarret Fast den lilla staden ingen agde, blott krigets bilder fanns att se, sf var den den ene av de tva, som tande gossens léngtan, Dé — langt fran dknens hetta gch steppens lera dromde han, SA gor han dn och hoppet finns, ‘men nar blir drommen sann? CeepelleStockholmsavdelningen meddetar att man triffas pa ROda Caféet 1 Fittja pa tors- dagskvallar. Ia torsdageni varje manad stiller nd- gon vanlig medlem med god lokalkannedom upp och leder en kvallsutflykt pa sisédar S mil. Nagon hamntratt Motorcykelsalongen i Jakobstad i rin- land haller numera Oppet dagligen (utom méndagar) mellan 12-17 och man har fin. 120 me, 65 me-motorer, 103 bat- ‘motorer samt fotodokumentation och mycket annat. Val- komna halsar MCHK-medlemmen Pelle Lillkvist och med- delar att han hjalper till att ordna med logi for grupper. »RETRO-SIX-DAYS”” heter ett evenemangi ‘Tjeckostovakien 14—21 september i Tjeckoslovakien, nar- mare bestamt i staden Olomouc i norra Moravien. Man kommer att kora ca. 15 mil per dag och kostnaden ar cirka, 500 tyska mark fr kost och logi under rallyts 8 dagar. Upp- lysningar kan erhallas om du skickar ett frankerat kuvert med namn och adress till redaktoren, Svenska Velocetteregistret registrerar sven: ska Velocettedgare och deras maskiner. Genom Sven Karl- sson i Linghem har man hjalp att skaffa reservdelar och ibland tréffas man och aker en svang till nigon intressant plats. Kontaktman tr Bo Eklund och Lennart West, bagge medlemmar i MCHK. 4 Hort och gang under sommaren bar det av till Nykopings I a Racingsektionen har intressant informa- tion i sing utskick som sakert kan vara tll ekidje for dvriga medlemmar. Nar du laser detta har man redan haft tva bantraffar, i Sviestad respektive Gellerasen. Den 17/8 ar det Falkenberg och 28/8 Sviestad igen, Lennart Olander ar kontaktman st ‘med telefon 018-38 7075, Det ar forenat med om- fattande kostnader att arrangera norra Europas storsta arrangemang, d. v. s. 26-Arsracet pa Svie~ stad den 3—4 augusti. Si om du kanner négon som vill vara ‘med och sponsra pa nigot sitt, hoppas man att du hor av dig! Racingsektionen i MCHK har en mediemsavgift om 150:—/4r som inkluderar kollektiv olycksfallsforsakring vid av MCHK Racingsektionen anordnade trffar. Var dar. {fr uppmarksam nar du deltar vid andra tillstallningar hur man dar ordnat bade det ena och andra!!! For ovrigt kan. namnas att tavlingar anordnas Pa Ring Knutstorp 6—7 juli samt Anderstorp 14—15 sept. fOr me och bilar. Pa Irlands gréna 6 kor mani ar det 25:¢ rallyt for veteranmotorcyklar och redan i samband med det forra rallyt, var det sd att siga fullbokat dé klart sé manga som ‘midjligt som varit med under éren, grna vill vara med, Frin Sverige har under sex ir Kommit eit troget ging frin vastsve- tige och fOrra éret hade man sallskap med bl. a. Sven Olof Persson frin Bromolla (redaktor for MC-Veteranen, sitt. ‘anm,) och i nr 1 av Club MCNeteranernas medlemstidning i ar finns ett fylligt och innehallsrikt reportage. SATERS BIL & MC MUSEUM drivs nu av eit ging entusi aster, vilket innebar vss nyordning. BI. a. inreder man den for att kunna visa ett femtiotal me.'26-ARSRACET LINKOPINGS MOTORSTADION' 3-4: FOLKSAM Frain 1990 har vi Irene Sjédahls bilder. Th, Ame Lind far rad av “professor”. Kalle Oscarsson forbereder start med kompisen i BSA:ns sidvagn (1919).Snésvangen 1990 borde egentligen hetat Blotsvangen! Vadrets makter bjéd inte pa kyla och snd utan mildvader ‘och regn, vilket gjorde att vissa vagar pa Vikbolandet blev rena isgator, Av tradition gick starten fran Ringborgs Bil- varuhus i Norrképing dar man ocksé i samband med mal- ging serverade varma itor och kaffe. Nagra omkullakningar noterades ute pa banan, dock utan allvarliga foljder. De fem basta i Sndsvangen 1990 blev: I. Willy Pettersson, Norsborg, BMW R 25 2. Greger Mértensson, Haninge, Nimbus 3. Esko Rautanen, Mantorp, Matchless 4, Bertil Persson, Gubbangen, BMW 5. Stig Landin, Alvsjo, BMW Text 0 foto: Hans Johnsson Har statar nr 5 Willy Pettersson frin Norsborg med sin BMW R 25 fran 1956, rallytsblivande segerherre och vid sidan om gor sig Borie Eriksson (10) med sin engelska tramp-forsedda 98 kubikare med trampor Klar 6Mekarhornan Sprut med tryck *For att ndgot skall bli rent, maste nigot annat bli smut- sigt. Men for att nigot blir smutsigt, maste inte nigot annat bli rent” Sa lyder ett inte si gammalt ordsprik och filosof- ‘en bakom har helt sikert tinkt pa hogtryckstvittar. Den smuts som vattenstrlen slar loss hamnar namligen ‘med osviklig precision pa operatdren eller pa de ytor som re- dan tidigare tvattats, vilket kan vara nog sa retfullt. En an- nan retfullhet ar att det r nara nog omOjligt att gora ndgot helt rent med hégtryck, men det finns andra sidan mycket som bara behdver vara niistan rent, Vad kan man di anvinda en hdgtryckstvatt till? For att kunna svara pA det, har vi provkort tre apparater: en 80 bars hobby-tvatt, en 100 bars hobby-tvatt och en 150 bars halv- profis maskin. Det ar nog s@ att husigare ar de som har stOrst nytta av en hogtryekstvatt, med sAdana omréden som fasader, stenplattor, skarmtak och fargborttagning, men ven Linspumpning, avloppsrening och bevattning. Bilen, motorcykeln, grasklipparen och mycket annat kan givetvis ‘ocksa tvattas, men hogtryckstvatten ar som sagt mastare pi att ta bort grov smuts. Hink, slang och svamp ar minst lika bra pa bilens ovansida, medan ett underspolningsmunstycke pa hogtryckstvitten kan producera oanade mangder dynga som rosten gama bott i. Forsiktighet En kraftig hogtrycksstrle kan faktiskt blisa av en dalig lackering, fr att inte tala om vad den kan g6ra med de nya plastnummerskyltarna. Vidare har manga motorcyklar och jordbruksredskap fat sina lager fyllda med vatten och rengoringsmedelistai- Jet fr fet, s& det finns all anledning att tinka sig for. Gran- nens barn har ocksa en viss formaga att komma springande rrunt horn, vid fel tillfall, Daremot har vi inte med 150 bar Iyckats trycka bucklor, ens i tunn bilplat. ‘Vatsandblastern ar ett tillbehor som ar mycket anvand- bart, for att avlagsna firg, rost och annat. Emellertid arbe- tar den med en mycket koncentrerad strle och det tar lang tid att gora rent stora ytor. Det gar ocks® &t oanade mangder sand, sA lita inte pa broschyrbilderna dar en glad gubbe agjort rent en hel trappa eller husfasad. Dessutom flyter san- den ivg med vattnet och blir pa s4 vis svar att dteranvanda, Ett annat bra hjdlpmedel ar avloppsrensaren, men den blaser hela tiden ner mer och mer vatien s4 helt stopp far det inte vara. Sjalv lyckades jag stalla till ett rejalt stopp med KEW’s rensare. En forvariad rormokare lyckades sedermera, operera fram en plastpase(!), medan han forklarade att hOgtrycksrensarna egentligen ir mycket effektiva. MC-Ivatt For att tvatta bilar och motorcyklar, finns en hel rad tll- bbehor. Med en kemejektor — som brukar folja med appara- ten — kan ett lager rengdringsmedel snabbt laggas pa ytan. som skall tvattas, och sedan gar det bra att flja efter med den roterande borsten. Det gar & andra sidan precis lika bra ‘med den gamia hinken och svampen som hiinger pa en'ros- tig spik i garaget. Avslutningsvis kan man snabbvaxa med ‘samma typer av vax som biltvatten pa macken anvinder — inte s& tokig som det later, men kanske mera lmpat fr mo- derna bilar. Glom inte ‘bort underspolningsmunstycket, som definitivt ar en vettig pryl. ‘Turbomunstycke ‘Turbomunstyckena ar en annan vettig pryl. Principen ar mycket enkel: En koncentrerad strale ar mycket kraftfullare an en bred och flat dito. Med ett vanligt justerbart munstyc- ke, kan du valja mellan en bred och svagare strle, som taic- ker en storre yta eller en punktstrale som gor rent batre, men som tr oerhort tidsddande att arbeta med. Turbo- ‘munstycke ger en punktstrale som snabbt pendlar frdn sida till sda, Det gor inte rent battre an punktstrélen, men mye- ket fortare, Sluga affarsman har dessutom infort begreppet ETP (Equivalent Turbo Pressure, det vill séga motsvarande tur- boiryek) for att kunna kranga en svagaretvatt utrustad med turbomunstycke. Det ar kanske inget fel i det, men tink pa att for en haly tusenlapp kan du fa ett turbormunstyeke till vilken apparat som helst, och s4 fort du tar av ditt fina ‘munstycke for att gOra négot annat, ja d@ har du bara din lagtryekstvatt” kvar. Ett annat lurigt satt att marknadsfora sina produkter, ar att enbart tala om trycket. 100 bar later ju mycket battre an £80>bar, eller hur? Tank bara pA att det enklaste sattet att hd= ja trycket ar att minska vattenflodet och det pverkar inte tvatteffekten ett dugg. Las broschyren noga. 80 Bar Frin KEW fick vi lana en Hobby 80, komplett med en ngd tllbehosr. Vi blev mycket imponerade av minstingen i gainget, som vi fran borjan inte vantat oss s4 mycket av. KEW levererades komplett med justerbart hog/lagtrycks- munstycke, tvattmedel och kemejektor som monteras yt- terst pa lansen, Darmed gar kemikalierna inte igenom pumpen och vanligt diskmedel gar att anvainda. A andra s- dan ar kemikaliemangden inte justerbar, Trycket pa KEW ‘gr inte att justera, men det spelar ingen roll da munstycket i stallet ar justerbart. KEW Hobby 80 kostar 2.790:— inklu- sive momis och siljs av KEW Industri AB i Mélndal (031-27 1600). 100 Bar Karcher 595 ar en relativt ny produkt pa marknaden och den ger ett gediget intryck. Det hogre trycket kompenseras cemellertid av ett mindre vattenfl6de och som framgar av ta- bellen, ar det ingen stOrre skillnad pa tvatteffekten. Karcher levereras med last hdg/lagtryeksmunstycke, viggkonsol, tvattborste, tvattmedel och justerbar kemejektor.Ett icke justerbart munstycke vager tyvarr upp det lla fBrsprang $95 hade fore 80 bars apparaten, men sidan finns sivetvis som tillbehdr. Det faktum att Karcher anvainder mindre vatten uppskattades emellertid av min egen Alder- stigna hydroforanlaggning, som annars hade svart att eve- rera tillrickligt med vatten. Med vatsandbldsterna monte- rad, var Karcher, inte helt Overraskande, klart battre &n KEW. Ett extra plus till Karcher, som skickar med ett par skyddsglasogon, det borde vara en sjalvklarhet. Vilinade ut Karcher till "Harry pa macken"* och vi har ime fatt tillbaka den annu. Tvartom, fragade han nyligen ‘om han inte pa ndgot sétt kunde fa behalla den och det mas- te ju vara ett bra betyg. Karcher AB i HisingsKarra (031-7003 80) vill ha cirka 3.400:— inklusive moms for 595. 150 Bar Det mairks att det finns en kvinna bakom Krinzle Profi- Jet 150, fOr den a mycket val genomtankt, Har finns behal- lare for slang, munstyeke, sladd och spolhandtag, det finns till och med nagra verktyg iett specielt fack! A andra sidan vvager harligheten 28 kg, eller mer an dubbelt s4 mycket som KEW. Kranzle drivs med tre-fas-strom och darfor snillare ‘mot natet, medan pumpen ar en marklig manick. Ovriga, har vanliga kolv-pumpar, men denna liknar mest SAABs bortglémda angmotor och jag méste plocka istir den négon gang. Krrinale levereras med justerbart hog/lagtrycksmunstycke, nagra verktyg och kemejektor. Turbomunstyeke torde vara Overflodigt for effekten ar sagolik, men instruktionsboken ‘ir torftig, ‘Med blistern monterad ar Kranzle helt overlagsen de an- dra men smakar det s4 kostar det. Jula postorder i Skara (0511-132 80) tycker att det kan vara vairt 4.495:— inklusive moms. Alternativ Det finns aven hdgtryckstvattar som drivs av bensinmo- torer och vi har haf tillfille att prova KEW’s variant, Med. en rengOringseffekt pa 0,9 KW, kan man inte vanta sig un- derverk, men anvand pa ratt sitt si ar den utmarkt. Elmoto- rer ar ailtid lattare att starta an bensindito med snorstart, ‘och enbart av den anledningen bor man dra éronen at sig. For maskinreparatorer i falt, lantbrukare och framfor allt, motocrossikare finns det emellertid ofta inget alternativ Glom alla tankar pé ett separat elverk till e-sprutan. Vad kostar ett elverk pa bortat 3 KW? KEW 0901 KB kostar 5.200:— plus moms. For den snikne finns en tryckluftsdriven "hégtrycksspru- ta”, En tryckluftkompressor och en tridgardsslang dr allt som behovs. Effekten ricker for en motortvatt och priset ar 249 kronor hos Jula, Slutsats ‘Hogtryckstvattarna ar mycket mera anvaindbara an man kan tro, och vi har kort vara provmaskiner betydligt mera an, vad vi hade trott att vi skulle g6ra. Vi har till och med kant= skurit rabatter. Villaigare, bil och me agare eller reparatorer ar givna malgrupper. Det ar emellertid inget for den prylgalne, utan hogtryckstvatten har en funktion att fylla. Kanske ndgot for villaigarforeningen eller me-klubben att investera i ‘Snabbképet har sAlt KEW Hobby for under 2,000 kronor under 1990 och det ar inte mycket pengar. Hall utkik efter cextrapris, men kop bara kvalitetsprodukter. Pa sa vis kan ni vara stra pé att kunna fa bade service och tllbehér, och det senare kommer ni att raka ut for ganska snart. Teknisk bakgrund Det ar viktigt att veta vad man kOper, och i detta fallet ar det en elektrisk motor kopplad till en hdg- tryckspump. Bade motor och pump har en verk- ningsgrad, det vill siga de har vissa mekaniska och elekiriska fOrluster. Den av motorn upptagna effekt- cn finns alltid angiven pa broschyren eller apparaten, siden kan vi utga ifran. Tank bara pa att en enfasm tor pa 2.2 KW drar 10 Ampere, har du tillgang till det? Rengoringseffekten raknas ut genom att multipli- cera ihop munstyckstrycket (bar) med vattenflédet (U/min) och sedan dividera med 600. Munstycks- trycket ar emellertid svart att bestdimma, varfor vihar uigatt fran maximalt arbetstryck, som brukar finnas angivet. Forluster i slang och munstycke kommer si- ledes inte med. Max pumptryck ar det trycket vid vil- ket pumpen slar ifrin, och det ar helt ointressant, ‘Nu kan vi rikna ut verkningsgraden, och vi ser att alla utom en hamnar mellan 0.56 och'0.66. Att FO- MA Big Bang skulle ha en verkningsgrad pa 118 pro- cent ar givetvis orimligt och beror pa att fabrikanten. angivit ett for hogt tryck i broschyren, Siffrorna inom parantes borde vara riktiga. Hakan BjelkengrenVi tittar in i The National Motorcycle Museum Ar du intresserad av ’’Klassiska’” motorcyklar och rikar komma i niirheten ay Birmingham, far du inte missa engels- minnens fina motorcykelmuseum. Det ligger bara nigra ki- Jometer frin den internationella flygplatsen och dess ut- stillningscenter. Karl Oskarsson tog med sig kameran och plitade nigra intressanta hojjar. Muséet som &r under utveckling, har idag fyra hallar ‘ppna men har ytterligare fyra som skall 6ppnas efterhand som man skaffar pengar — det finns redan motoreyklar for detta. Samtliga motorcyklar ar brittiska, dock i ndgra fall ‘med importerade motorer och da de riktigt gamla argangar- nna, Naturligtvis kan muséet betraktas som ett monument Over en industris uppgdng och fall, men valdigt spannande ‘och intressant. Man har delat upp muséet i standardme och taivlingsme och den som ar valdigt intresserad bor vika at- minstone en haly dag for besOket. Jag Onskar att alla lasare av denna publikation nigon gang far chansen att komma till The National Motoreycle Museum och i vantan pa detta visar vi har ngra smakproy, alla i utmarkt skick Text o foto Kalle Oskarsson. 1. EMC 2. WILKINSON 3. EXCELSIOR.Ariel — lugnare 4n Rumi Ake Svensson i Filipstad med bl.a. Rumi Formichino bor- Jar bli kiind i de hiir spalterna for sitt surr och rokridier i samband med rallydeltagandet. Men nu skall det bli annat, av. Folj med Kalle Klingsbo till hans garage. —2'Skall du sluta aka Rumi?” —Inte sluta, men jag behover omvaxling pa tvatakteriet. Jag maste ha ndgot storre och lugnare. —Beratta vad Du haller pa med —For att ta det fin bOrjan var det den Klassiska historien med skrotet bakom vedtraven. Det var en haly Ariel VB 600 -39, Sedan 1976 har jag haft den, Frén bOrjan var det full fart med renovering av motor, vixellAda, magnet och gene- rator. Sedan bley delarna stdende lador pa alla mojga stl- len, Helt bortglomd har den inte varit for jag har hallit pa attleta efter delar och fat hop en hel del. Inspirationen var inte s stor bla for att jag saknade alla papper. Men nar det blev hot om stringare regler tog jag mig i kragen och fixade dom detaljerna. Efter julen 1990 bérjade jag samla shop prylarna och satte iging. Det var lite motigt ett tag. Nar jag sAgatt ndgot borjade vasa fram har all blivt sa rolig atin- genting kan hejda mignu. Ulla, min hustru, vet var jag finns nar det dr dags fr dammsugning och andra nyttigheter, en- ligt hennes mening. I Ovrigt ar hon tolerant. —Beratta om silva renoveringen. —Jag plockade stir de lla som fanns. Sa gjorde jag en lista pa vad jag trodde saknades. Sedan blev det att ska prylar, bide stort och smatt, Avgassystem och ny kolv kopte jag | England tex. Annonser och marknader r ovarderliga i det har sammanhanget. —Har Du haft ndgra speciella problem? —Joda, men det ldser sig. Framskirmen tex. Jag fick tagi- en Triumphskrm som var nastan som Ariel original. Pro- blemet var att pressningen mitt pa skirmen var for bred. Jag fick dela skérmen pa lingden och minska bredden. Sedan svetsade jag ihop det hela. En annan jobbig gre) ar lamell- centrumet dr splinesen ar utsltna, Det blir att svesa och fil —Ar det ingenting som saknas for Dig? —Jo, tv saker kanske jag kan fa hjalp med av nagon lasare. Forgasarhuset AMAL 276 AZ saknas. Till vidare skll jag forsoka losa det provisoriskt med en annan forgasare. Sd ar det bakersta biten pa bakskarmen I varsta fal fr jag fOrs6- a att tillverka den, men det blir knepigt. Ring girna (0590/13087 och tipsa mig. —Hor skall tanken se ut? —Den skall kromas och malas. Kromningen far eventuelit duga till nasta ar. Jag skal j alla fall mala det som skall malas. —Har Du nagot rd tll renoverare? —Ja, har Du satt igang, se till att Du haller pa. Det kraver mycket extra tid nar man gor avbrott. Forresten Kalle, hur sgar det med Din Indian? Den har ju legat och samilat damm fem ar mu. —Jag lovar att Du skall fa vara med nar Din Atiel blir Par dig. Det ar fOrargligt om Du skall ha flera ce an mig. Hittills har jag med nod och nappe havdat mig p& BMW 280 cc. —Nar tanker Du spar Purely bidet promis Valkomna alla asare til Filipstad i slutet av juli tll Filibjurrallyt dar vi altid har kul. ‘Karl-Edward Klingsbo 10 eye oes. Enligt lexikon ar ARIEL hebreiska och betyder "Gud le- jon’? Goethe och Shakespere anvande ordet for "luft-ande’, ‘Udag ar det ett tvattmedel! Sait. anmn.Kolven var total fastbeckad. Sista kartongen!!Mc-galleri ‘Sven Persson i Smedjebacken har bla. dessa tv me isitt igo. Det som ser ut som en Monark Blue Arrow ar egentligen en Centrum fran 1984, Ovriga tva bilder visar en AJS mod 18 fran 1951 med vissa modifikationer.arldsnytt 1952 hittade vi denna artikel I rings olycksfell intraffar inte just pi grund av att motoroykeln ae i diligt skick? Friska grabbar ygdomsmotorismen En orienterande artikel skriven for Varldenytt av INGE TORELL KORDE IHJAL S-ARIG POJKE. ‘Ar inte denna ung: den haglisa typen i gathormen och frek ? att motorcykelolyckorna toppar ste — Jasd det gill om skinnknuttarna, Ar det nigot fel pi dom da? jag vet inte, ovarade sig. niigon kontakt med dem. Punkt och slut | Adel tévlan Sen ir det en annan sak som all- minheten reagerar mot. Det finns Bey ne erg uapadxa10y iam uas[oysea aFquunyayfor0.0un usp 1B yp — Seppes PUNY ][PS Az] ye wo 1[[ wesy romney woddex up wo ‘ourspunyos yd eucy soups edugur wp wey wrensroy gang Bjje 298, auF UoM! We ag Wp ayy “NOB 3g cawopunso.our wysuass wp Av IayPANUISIOY|O, How ‘yplpey ag nu mos vyo ps PaNHOY a1gy aps0q yuayssyey_ wo ‘YRS apueyoyISAY Uy 1 Bayar ap woyeq 981] sos [mE Ho 4B !P UE waSquoU 22 wmyey "wuEq wUIUTES yd uoy roMEsOy FS We ag, slur wp HE wy—ANU Pony BP wioueg “Zummea ua WSEpud oysuey pp iq saaupH eBuyer yo “jjens pis agp aBppAys wp weuur ie we ypo maqae av pudoysoag 3p uastjog, say geyoo awpads sovyey ueuue (qu suaSejogsautsyess ‘na 1p8oq op Uaduys wipue yo wisigg yssuoyasjey visour ap Joy uadyyaryt 395 2F gI—S1 WOPIE y Jewop#uq “repyfosoiour yd ‘ostjproads Wos ap uasg 22|[28 peter aaa oan WORE ep wos sepfosoyour ,eupl, 118 pout 4 Yoo pa wuuap yd ur wes ugng ‘o1sKp 3p uawans 1g dds sroqow 19} SRA SOA expen pS wogyyua a Jaw osap 3p WP WO ‘purur ua ton ysepus apun seipueyaq wos olay us two yByanyeio ueyeeu ax0a yp HE uoxy pasq yoo Buy] ys ua pnio|yau9 ey * sssanuyorou — suowopsuy) sesoupuniojou poppL8eI, paar yg Suey vusnilys s8up| ey sae punyps sjapuon uo pd eBuey wey rq -uppysororour Jas 9p seu zoysuRA FI I2LLP 2920q gruasdjered yueq uy oy es ua AB 2p uopy ey URy vOdUpT wsIOy ae eq “wesps} oq ABs UO ZU ‘ugrerog zussva yd wn sess wag, ye wo “x9 9 op 4e8 ang Uap “oy 30%, wos dea Wy, Seyler ‘wap 3p Ae. SUPE Hone soureaneyvURye MIN pusospodyoypyfo4y, anny on onic mma we ty tw poe thas ae eee esujsBuysepur pout uaredarpppal {any Soy Suzan Wows 294 wos 9pJAPANER, JAPANER, JAPANER Lis och begrunda foljande inkigg av ledamoten i MCHK:s styrelse Hans-Ake Hansen. 1 Japan byggs inte bara bila, tv-apparater, kameror mm utan ocksé motoreyklar. Om nu det aren nyhet fOr nagon. Men manga vill kanske helst slippa paminnas om detta fak- tum. Man skulle kunna tro att tllverkningen av motoreyk- lar upphorde pa sextioxalet. Atminstone ar det lit att fa det intrycket ibland. Sag orden "Japansk motoreykel” nar Du ar bland "MCHK.are’" och dom far ett sorgset ansiktsut- tryck som om dom bevistade en begravning eller tandlakaren ar iftrd med att dra ut en visdomstand, Men verkligheten sr inte at fOrneka. Norton, Triumph, AJS m. f.tillverkas inte Lingre. Utkonkurrerade av japaner som Honda, Kawa. saki, Bridgestone, Suzuki och Yamaha. Och det hande for rat lange sen. Sa dar en {go ar sedan, Fast ndgra dods ryckningar har mérkts pa sistone. Nar det for sd dren tret- tio ar sedan borjade dyka upp japanska motoreyklar i euro- pa var det ingen som tog dem pa allvar. Utom pa taviingsba- norna, Det var ju bara ’smacyklar”, nastan mopeder. Vad var ar 1960 en Honda 125:a mot en Bonneville? Vad var 1966 cen Suzuki Super Six, som gjorde 100 mph mot en BSA Spit- fire som gjorde 115. Men air 1969 nar Honda presenterade sin CB 750 vackla- de imperiet. Nar sen Kawasaki kom med sin Z1 var det slut med dom engelska cyklarna. Det rickte intemed att "hanga pa” en cylinder till pa motorkonstruktioner som hade sitt Uursprung pa trettio-talet, fore andra varldskriget Vikan ycka vad vi villom den hr utvecklingen, Men inte Nu duger det att aka kring gardarna med japansk motoreykel och kapa ved. forneka den. Pa sextio- och sjuttiotalet Kom japanska mo- toreyklar som konkurrerade ut engelska, tyska, italienska, spanska, svenska m. fl. OK, nagra undantag finns, eller fanns, BMW och Harley Davidson. Men japaner segrade fr att dom var battre. Battre an dom cyklar som andra till- verkade vid samma tidpunkt. "'Segrarna”, de motoreyklar som pa sextio- och sjuttiotalet var vinnarna maste bevaras, DE cyKlarna ar faktiske fOr framtiden intressantare an Tri ‘umph Trident, BSA Spitfire m. f1. Om inte MCHK nu ar be- redda att acceptera att det finns ett intresse for "*klassiska japaner”” kommer ndgon annan att ta hand om den grup: pen. ”Liksom vi gamlingar’” har vara minnen fran fyrtio ‘och femtiotalet finns det manga som minns sextio- och sjut tiotalets japaner som sina "dromeyklar”” som garna vill be vara dessa, Forsdkringen kan bli ett problem. Ar motoreykeln tillver- kad fOre 1968 galler samma regler for japaner som for andra ‘motorcyklar. Vi maste naturligtvis ha samma krav pa alt det skall handla om "hobbyfordon’, inte bruksfordon, for ‘gamla japaner som vi har pa andra motorcyklar om de skall ha veteranforsikring, Men det ar val jalvklart, Kanske kan, efter sarskild provning, cyklar tillverkade efter 1967 god kannas, aven om de ar tiliverkade i Japan. (En del japaner framuill -75 ar nu godkainda for forsakring) ‘Ar det fler ain jag som tycker att MCHK nu maste Borja engagera sig i bevarandet av gamla ”japaner’”? Hor av dig till Hans-Ake Hansen, MCHK, Box 8055, 10420 Stockholm. Ar intresset tillrickligt stort kan vi bilda cen egen sektion IsO R DG U B ELLER VAD EN BAR J Herr Redaktsr! ‘Tack for brevet frin Karlsborg! Och det ar klart, att jag fgirna skriver ett par rader {de »Med Motorcykels, bara jag Fit" skriva om eaker, som intressera. mig, Vet Redaktiren vad virme ir? Och jordgubbar och glace? Naggotsnnat iter jag inte skriva om. Jordgubbarna sro jx bara kart in fSretds, och kon shall inte kalva forrim den 206 1921, sh forr far man ingen mjolk, och RedaltOren vet att mjollren slipper man {en sidan dir separator, di kal- lav't och st blir det gradde, som man dricker pi landet, och skunmjill, som de’ dricka {stan och Kalla fr sblmjolk, Gridden Kan man ju inte deicka ur all, om man ocksd tar barn och blomma till hjalp, alan det blir alltid litet over, och dot var just dit jag ville komme, Det ar just den det blir flace av. Na ja, man vispar | adgra Sggulor ocksd och litet focker med forresten, St nigra hons maste man skafla. Sa- ana finnas nu pa Gnestavik (min llla wig-wam, dit Redak- toren har sa svdel att hilla vigen), Kon dr allt ‘mirkvirdigt fedan skrivet om, men se honsa. De aro av ritta rason och ‘irpa bara gulor é Sggen, ock Kalla sedan! Bara man vispar dem i gradden och har litet is och salt. omkring, si fryser hela Kakan metamma. Na kanske Redakidren kan hitta vigen? — —dordgubbarna da? — — Ja so de héra tillsammans alldcles direkt med hojen, och det ir dartor Redaktiren besvirae med denna epistel, Sa har Redaktsren bara en hoj (till och med Wanderer duger fast Den extra remskivan och Hakten. Med Whtorybel Da MOTORHOJ oO C H KAN VARA GLA C BRA TILL. E Patentet beundras. Hsgvarns ae naturlgtvs bist) s& sole hara halla ut ooh lisa fortesttningen, e8 skall Redan i on blink kunna Sta cgaa jordgutharr Men jag maste ticks emellan sped elt tack, da jg dei farten sit siriva om Wanderer och Husqvarna. Tack for Redaktoron var aa hunsynefoll sit inte | orra numret shrivs att Redabtoren fete om mig ockss Jag vet forst, st Redatoren inte gjorde det (? ~~ Red. nm) — men lash I gengald sll jg tiga med, ate jag late om Redske- Gren ‘uppe’t ekonomiprovel, di Redaktren sag tedsam it ch satl och sparade bensin, Men det lay inte, (oe protoe Kole Sé ha vibild nio 1! Alte Husqvarna, pricktst { otalign lavlingar, "Prima talons, Mark all den tir fr sig sila? Bom sili, med motorn i full ging! Och vid fotografits ta donde har han stitt shi 4 inmate Redaktiren kan ev se, Stt'han varken,vinglar eller lular och alt motorn gar am Det ar motoreykel a “Tjdnar det ingonting till? Jo det gir det. 60 minuter ax det pa timmen, 160 [ier vatten pumpar hojen upp i muinaten Det or J8,4 hubiknieter pa. 4 Ginmar, ‘No kan Redaktoren firstly alt ir sell Bi jordgubbar | ork Se nists bild! Fér_st¢ ondanrodja all ssmmanblandaing ay ingeniir Gothes och mins upplinningar (mins aro mycket Tigard), sh pekar min yniste brodere hogea hand pa de se- snare, De testi av en remskiva, 2 ama rembjel tagna sr en Aedskrotad automebil, 1st. symaskinsrem och st. plat Yingart Dot ar flekt det! Ja, uppfinningen ae ju nistan tka rks som genialisk, ‘Och dh Jag nner pa mig, att nagra rd i den har ariksin med storats fGrdel kuna sparas, a8 Lar fila ta tor sig sj.” Ar dot inte Hint tank och fine skric wt? Forstabildl_ Har ser Redaletdren publiken beundra min upp finning. At publiten inte ir atirre beter pf, att varje man~ risks, som kommer pi kilometers avstind sommartid fda Gnestaviky hinges. "(Undantag tor motorcyllister). Men Reading Standard Lista Pris, lista Bris, usta Peis, Lista Peis, lista Bris, Arata Eris, Lista Peis, solomaskin, solomaskin, vid S. M. C. Ki vid S. M,C. Kis vid S. M,C. Kis sidvagnsmaskin, vid Dala-avdel solomaskin, Lule’—Boden—Lul sidvagnsmaskin, vid S. M. C. solomaskin, solomaskin, vid S. M,C. Kis Dala-avdelnings Har endast deltagit i fa tavlingar i Sverige och dirvid karts av pri- vata gare men lilvill Segrat i_alla slags tavlingar Arstider wander alla och vagiag- ntertivling 1s Giteborge-avdelnings virtaving GBteborgs-avdelnings backtivling Dala-avdelnings midsommartaviing iningens sommartavling 1920 eR. vintertivling 1921 Kis i Stockholm hastighetstivling 1920 1920 1920 1920 1921 16Mud Mtoryhel Da Redaktren med sin minniskokinnedom laser naturligtvis re- Gon vid feosta ogonblicket det Tulle gillandelsTortjusonde ingepel de age atten Nesta bili! ‘Biygsam som iag ar, sitler jag denna chor- ‘manta bild till shu, Den forestaler en ng. ayer man spru- unde vatten, pumpat av bans egta, agra flusqrarnaho} Sver fit fogert jordgubbsland pa et Tagert sommaratalle det iageas Ostergyllen. Mien tden gar och hir skall pumpas ett par timmar i kyéll Fast nagea od bara, ‘Upplinaingen a fu finti, och Rodak- tien bli ju varldsberomdtillika. med. >Med"Motorcykel> genom densamnmos bekantgorande, och dh tycker jag Redake {Sten kande ge mig nasta nummer gratis — men da shall det vera nagon seeiif artikel (stallet for den bar. Tyee Redak Uren jordgubbar och glace de bora helt njuias muntlgt och Inte shrfiligh, Kom x bora! Om det ockea onregnar { for ton dar i strick, skal jag pumpa vatten for Redaktoren, SS" Kedoktdeen shall inte ha sett a mycket vatlen hela mule Gubben P. S. Karlsson hor tara lita efter roga och sett silt ut i tee veckors nu baller han pa ate skratta iho si Red. hor vederbérligen inspektorat uppfinningen, Den ar verkliger genialisk ech rekommenderas pi det varmaste tll UMingskommittéerns landet rant, Nar mon vil ha wtavlings Vilage, skickar man bara efter sGubben» med sin lila komb evade motoreykel-lakt- ech pumpapparat, sea kan man Pumpoerket i ging —jordgubbarna vatinas! fst yatta vagaran som Helo ch fordtaen, Yo, dom Motorcyklar en: o. tvacylindriga. B.S. A. motoreyklar ro sedan gammalt kinda fér sin enorma styrka och linga livskingd. Endast ett mindre antal maskiner finnas. Begir vir katalog. Market B. S. A. fir borgen fér en hig kvalitét. Svenska Cykelz & Motor Aktiebolaget Enterprise Riddaregatan 12 B + Stockholm Rikstelefon 72918 Sthlms tel. ©. 955 Telegramadress: »Enterprise Automobilutensilier engros. (Med Motorcykel 1921) 7Fran Poul Joerss fotoalbum Ay Poul Jorss i Kopenhamn har vi fatt lana nagra bilder med HD-férare. Tre av bilderna visar ingen mindre tin Ed ward Kleine som var "stallforare” hos HD-representanten i Malmd. Maskinen ar en 1930-Ars 1200 ce sv och numret M 31 harsuttit pa minsttva olika HD-motorcyklar tidigare. Utdrag ur lanssiyrelsens arkiv visar forst en 350 ce rundba- neracer och sedan en 1000 cc halvtopp 1929 och det var val ganska vanligt att aterforsiljare anvinde sig av samma ‘nummer efter hand som aren gick och nya modeller regist- rerades, 18 Biden nedan visar en HD 1200 ce sv 1931 med skolléraren Alfred Hansen i sadeln, Alfred kérde fr den danske HD- importoren Br, Friis-Hansen och ersdtiningen fr detia var att man ersatte en del av hans utgifter i samband med tavlingar samt att han kunde rikna med reservdelar och reparationer nar sa erfordrades. Aren kring 1930 var han Danmarks baste fOrare i me-orientering med sidvagnsekipage vilket bla. framgar av fOrtjanstplaketterna pa sidvagnskorgen.Jawa Californian 1968 Bruno kér en klenod — original fran lack till dick (Om niser en man som smyger fram ilugn takt pa en Jawa Californian 250 kubik, si ta av hatten och stall er vid vi kanten. Det dr Bruno Hansson som taren tur pa sin klenod. '—Jag dr vil nigot av en pedant, siger han stillsamt, men ‘jag dammar allt-3 av och putsar motoreykeln nar jag kom- ser hem till Sunnansjé igen, Denna svarta skonhet frdn Tjeckoslovakien har dntligen fact upprattelse. Den illverkades 1968 och ir vad Bruno kal- laren bruksme. Och nog brukades den, Forst av ok&ind age re i Borlinge och sedan av Brunos bror Borje som anvande den for att kora tll jobbet och sommarstugan. fer fyra ir silde Borje me:n tll in bror 1975 fr 500 kr. Bruno fortsatte att bruka hojen ungefér som man kunde vnta si, {ur och sku, Men sé kom jag pt att den kanske kunde ha ett veteran- varde si smaningom. Nar jag skaffade bil 1981 sé stallde jag deni ett gammalt stall och dar blev den sttende och samlade refit med damm tll 1989, Det finns inte en grej som ar ny pa den har maskinen! Motor ar forstds undantaget, den renoverades i vintras med delar frin Tjeckoslovakien, Men annars ar allt origi nal, ¢ 0 m lacken och dacken. Bonpallen av konstlider har rnagon liten skrma, liksom stankskyddet bak, men det kan gott halla iio art, s& som Bruno skoter motoreykeln. —Den fir st hari grannens uthus. Och jag tar inte ut den annat an p& torra vagar. —Det skall vara absolut torra vilgar om jag skall ta ut Jawan, siger Bruno Hansson. Ock jag kor aldrig fort. 20 Sitter och ser (Om sanningen skall fram s& ser inte me-garaget ut som en verkstad direkt. Det star faktiskt en ft0lj snett framfor 250-kubikaren. —Det hander nog att jag sitter och bara tittar pa den, si- ser Bruno, med en betoning som later en forstA att han med ett annat sprakbruk skulle ha sagt "underverket”. ‘Nua inte Bruno en van av stora ord. Men det faktum att han har motoreykeIn registrerad aret runt, aven om han bara, tar ut den "mellan maj och algjakten”, och att han aldrig kor fort — bara ungefar 80 km/tim — later forsta att man gor ratt j att ta av hatten och buga vid vagkanten nar han kommer. Sprakar pa muséer —Det finns kanske 60 i landet av den har modellen, och ‘mojligen tio av dem kan vara i bruk. Jag brukar kora till ‘motormuséer som det i Sater, eller till Gyllene hjulet i Sura- hammar. Dar brukar jag sitta och spraka lite —Annats blir det dagsresor. Som till Kolmarden, Lacks, Mariefted och Furuvik. Den ar inte s& bekvam pa langturer, st jag stannar halvvags och fikar, “Det dr ndgot med sjlva kansian i det har med motorey- kel, Det blir som ett git, sager Bruno. Lukten av den, Iudet av motorn... Ingen rost har kommit at att tira dess metall. Och har den inte fat en chans pd de gdngna 22 dren, sd lar det vara strt omdjligt under de kommande. Boa Hellberg Foto Gunne Ramberg (Artikeln har vi lanat fran Ludvika Tidning) ‘Se pa den hr bilden och forestall er Brunos Ogon nair han ser pa-en motorcykel!‘Sian ar hans stil. Nar Bruno susar forbi ar det inte alls ur vdgen att visa vord- rnad for maskinen. Han vardar den som ett barn. Isbanetraff i Smedjebacken pa sjén Barken PA baksidan av nummer 2/91 av Med Motorcykel fanns en uppstallning av isbaneakare som deltog i rndbanesektionens traff i Smedjebacken den 20/1-91. Har ar namnen som p.gr.a. presskiggningstekniska skil inte Kom med den gangen. 1. Conny Karlsson, Fjrds,2. Nicklas Tenngren, Hyssna, 3. Ove Vennstrom, Grangesberg, 4. Hasse Larsson, Svanesund, 5, Bror Segerstrém, Karlskoga, 6, Sven Persson, Smedjebacken, 7. Jalle Hedbom, Smedjebacken, 8, Ronny Nysren, Borlénge, 9. Tony Ljung, Borlange, 10. Oile Granberg, Grangesberg, 11. Goran Nysren, Borlinge. aSurrac — Ravalas Honda 1 barjan av seklet byggdes det motorcyklar i Saxdalen ut- anfor Gringesberg. Byggaren hette Hjalmar Sjéstrand. Han hade mekanisk verkstad i byns nediagda skola. tiotalet motoreyklar hann Hjalmar géra innan han upphérde med produktionen, En ay cyklarna har urmakare och MCHK- ‘mediemmen Lars-Olov Fredriksson i sin figo, vars mamma var kusin med Hjalmar, Det ar en svart och gracil skOnhet Lars-Olov rullar ut pa ‘Oxbrovigen. Sa urmakare han ar har han sett till att halla, denna 300 kubik starka och dryet 70 ar gama lilla maskin, itrim. Sonen Anders som tll vardags sysslar med kraftigare motorer i folkracebilar, behdver bara trampa till med tra- skon ett par ganger pa kickstart-pedalen for att kolven in- nanfor den svartflansade cylindern ska skaka igang. Ett ettrigt smattrande fyller luften, och far det att lata som den blott 48 kilo tunga maskinen minst kan rassla ivag, ihundra kilometer i timmen. En kontroll i den medfoljande varuspecifikationen upplyser dock att maskinen hiner ‘max 5 eller 6 mil pi en timme. Dé har den encylindriga och. luftkylda tvataktsmotorn slurpat i sig cirka en haly liter bensin, Surrig maskin ‘Ovaisendet verkar dock inte helt ha gatt mekaniker Sost- rand forbiatt doma av narnnet han givit sit verk. HOgst upp i huvudet pa varuspecifikationen star stolt att motorcykelns namn ar "’Surrac’’. Om det nu verkligen ar motorsurret som inspierat Lars-Olov och Anders slakting att ge den det namnet, vill ga. Ingen av de bia vet riktigtvarfor motor cykeln itt namnet Surrac eller vad Hialmar Sjostrand fat det fran, Klart ar i vilket fall att den byggts av en person som var nigot av mekaniskt geni. Det intygar bade Lars-Olov och Anders. Hjalmar Sjéstrand som féddes i Saxdalen 1886 lar- de sig sjalv det han kunde om motorer, undantaget en som elev pa davarande Aseaskolan. 1910, 4ar gammal, overtog Hjalmar Sjostrand lokalerna i byns nedlagda skola. Skolbyggnaden lgger for Ovrigt fort farande kvar mittemot familjen Fredrikssons hus pd Oxbro- vagen. Dar startade han Sjostrands Mek, Verkstad, Ravala. Samma ar tillverkade han den forsta motorcykeln som kan sagas vara nagot av prototyp for den maskin Fredrikssons: hari sin go, Forsta mopeden Det var en remdriven modell som man fick starta genom att trampa igdng den. Motorcykeln var egentligen byggd pa en ombyggd cyKelram och enligt datida regler klassad som. ‘moped trots sin 300 kubik stora motor. Enligt Lars-Olov Fredriksson ir Surrac ocks4 den forsta mopeden som byzg- des i Sverige. Det var alltsdfritt fram att kora maskinen utan, att betala skatt eller korkort. I dag finns det en sidan ma- skin i behall hos en person i Saxdalen. Hialmar Sjdstrand forfinade modelien. Han konstruera- de sjlv ett eget baknav s4 att manskinen blev kedjedriven, ordnade med frambjulsfjédring s@ att farden skulle bli mer bbehaglig, och kanske det svaraste av allt, byggde en egen konstruktion av forgasare. Gjutning av jamet gjordes pa gjuteri i Nyhammar och Mora, resten ordnade Hjalmar sjalv. Exakt hur ménga ma- skiner han producerade ar det ingen som vet. Lars-Olov Fredriksson tippar att det kan ha vart et tiotal. Den maskin hhans familj har i sin ago képte Lars-Olovs fader Gustav Fredriksson for 575 kronor for tjugo ar sedan. 2 Kallad ’Beckoxen’ i folkmun 1 folkmun kom Surrae att f4 smeknamnet "Beckoxen’ ‘Trots sin fingerfirdighet hade Hjalmar Sjéstrand inte lyc- kats f& motorn helt felii. Agarna av Surrac hade svat att, stalla in ratt blandning av olja och bensin. Alltid blev det for mycket av det ena, och nar oljan rann dver sa blev det svart, som blick. Numera syns Surrac inte pa vagarna. Lars-Olov Fredriks- son brukar visserligen a sin maskin till aftren ngon ensta- ka ging for att den inte helt ska rosta igen. Och ntir det var dags for Saxdalens Dag for ndgra ar sedan visade de upp den for den Ovriga orisbefolkningen. Den dldre befolk- rningen som varit med en tid kande mycket val ingen motor. cykeln, berattar Lars-Olow. ‘Men i Ovrigt far den vila fred. Intresset hos Fredrikssons har dock varit stor genom dren att forséka spdra upp vart dderas avldgsne slaktings verk har tagit vagen. I sin urmaka- raffar har Lars-Olov haft uppe en skylt dar han bett kunder ‘meddela om de kande till vart det fanns Surrac-motoreyklar eller detaljer till dem. Det har givitresultat. I SkattlOsberg visade det sig finnas en motor, 1 Silverhojden hittades en pakethéllare. Efter- forskningarna har dock inte alltid givit resultat. T. ex ligeer formodligen tva Surrac-motoreyklar pa sjobotten, en isjon, Saxen i Saxdalen och en isjén vid YesjOberg. Agarna gjorde val sig helt enkelt av med maskinerna nar de slutade att fungera, Lars-Olov Fredriksson tinker dock inte géra sig av med sitt exemplar, Och da och da stampar han val kickstarten i botten for att om inte annat pAminna grannarna om den tid som varit. Text: Anders Gustafsson Foto: Anders Abrahamsson Anm. | Hant nr 3 (MCHK 1974) kan du lasa mer om SUR- RAC och iett kommande nummer skall vi beratta om ytter- ligare en, Artikeln har vi linat fran Bergslagsposten. Den kanske mest avancerade detaljen pd motorn, forgasaren, ‘konstruerade Hjalmar Sjéstrand sjay. Motorn kiarade dock inte ay att fordela olja och bensin jamnt varfor maskinen fick smeknarmnet ‘Beckoxen’Det r inte ofta den far se dagsljus, familjen Fredrikssons klenod motoreykeln Surrac. Lars-Olov vardar maskinen med 6m hand. a emer ve igs fabriksny ar den gracila och svarta mi ‘4 gott som jotoreykeln, De ft mil den har rullat pa landsvitgarna har den avverkat i Saxdalen, 2B”*Sommarlasning”’ Sesgrarens lon OSTA JOHANSSON var en ung man, fallen for Gverord, och det ver det ena skilel, varfér han ilskade att pista, alt hhaa brukade kira "som en brinnande i keel”, Det andra skalet var, att han verk- Tigen for som, Ja, It oss ga mycket fort. Han var fOrstadssambilets.skrick: nr modraraa fOr sina oskyldiga barn ville peka pi ndgot sorgligt, forfarligt, ont och forfatlet, ett verkligh varnande exempel til skam och varnagel, brulade de med dar inde dst och gallgrona_ gon nama fonduktérens Gista". Hade han kanske Inte Kéet svansen av pastorskans Katt — Inade han kanske inte en gang skramt ken sul Person, sf att denne fick virdas pa sJukstuga fdr nervehock —- ade ban inte. Gita Johansson var med andra ord i ‘de oskyidiga barnens dgon fOrstadens hnjite, Hans specialtrimmade, blankput. sade BSA var en ingest, som Kom dem att Iknippa hindera — och dgonen Iyste emot hhonom, nar han for forbi~- som en brin- nande jikel. Han var bara 19 ar, men (va feinger’redan ade. far ans (Git botala ‘agshater for honom — {Gr virdslos fram- fart stod det { papperen, som Gosta med foeakUull stolthet fayste At, och mista fing skulle kdrkortet rykn. DA skulle det bis revolution i Sveriges vike, dl skulle alla konsuler slippas Ten enda stor {2% fill nigonstans lingt ort i det eviga mavkret, di skulle alla gamin_kévingar "kiutas och rumpan buggas ay pt alla kat tor, som rinde Over v3garna, nie man Var tle och promenerade ph en modern, spe Caltrimmad amotoreykel... Svalor far fiygs sf fort dom vill — inga reumatiska polisonstaplar har kowlit lninderna mot blixten — jogen on-interventlonskommit 46 eller ndgon annan specialist pA lang mhet her forsdkt-bromsa upp. jorden, for att don roterar s4 raxgnde fort —~ men Gista Johansson maste kira sin nya kare si stkta, som om den var ph vag till sin fegen begravning Var det rittist? Nei, fet var det inte, sinade Gésta Johansson ‘och slog sig Pr sin Kraftiga bringa, inne i Vitken martyshjBrtat dunkade som en gam: Int Huskvarna.+ tomging En ging fll hade Gosta Dllsit uppsket- ven av konstapel Rosblom — fr vardsids framfart, ja, Gdsta erkinde att det gick Ii let fort vid det Hllllet, och det var ett Herrans “under, att de’ larade sig. den ingen, Konstapel Rosblom, den olyckan, fom gick mitt pA gatan i myaningen I Stortorget, (varfée “kan inte konstaplar hhlla slg p& frottoaren, vat), knarren, som kom { kurvan i Gver 80 kin, fart, Osta, som inte nindes ta tll bromsen och, — Js, bon som salt pA allen. Det kunde 4 Amor Aker motorcy- kel — och gér det fort — i denna som- marnovell av TOR GARDLUND. En historia. om vardslés framfart med kérlek och motoreyklar, inte fSmnekas, att det var_hon, som den ingen riddade Gosta fein. kirkortels Ihistande (och Sverige fran ty atfOljande evolution). Saken var ndmligen den, alt Konstapel Rosblom, som stod hégt { kurs hos saraillets évriga bevarande clement och till varje pris inte ville riskera alt falla i ondd hos de mest bevarande av alla tlementen, fSrstadens tanter, giorde den fasansfulla och chockerande_upptickten, it det ohangda.fMfckebarnet pa GBstas Diinpall var — Komminislerns och pastor skans adertoniriga dotter Judith Konstapel Rosblom var mAllds. Han Inade Anno skilvande bérjat anteckna i sin Ila bok, han skeey ivrigt, medan han fu erode vad ban skulle ta sig till. Han ‘igade inte anmala Gésta den har gdngen ONG skulle don stackars Illa {0ef6rda ‘och. vilsekomnatndith bil fullkemligt ‘kandaliserad 1 fOrstadens tantogon. Ju ‘ith fBrstod, hur Tandet lag. "Kor", sade hhon fldsende i Grat pa Gasta, Och’Gosta gay den hungriga rykande hete knarzen ny fEts, och bigge krde vidare. "Fort, fort, fort fort, fort” hade Rosblom skrivit i sin Hila bok, och Gud set. om han ite hade Fitt — ty det gick fort. En mil utenfor staden stanade de i varkvillen fr att se Solem gh mer, dv. 8 for att yssas, Gita sa, att det var anledningen iit ‘ati han haft sf brdttom, men's heir var hon dinaw inte, Men han skulle snart bi Judith var dotier till en Komominister, foch tit hennes herd skall det sages, a hhon — sikerligen. genom sjilvstudier — rhea ‘om amordsa, ting inhamtat.stOrre fc bittre vetande dn henaes fromm m2- der kunnat (eller velat) lire henne., How fick divfér inte til Gosta och sa till ho Rom: “Alskade Gésta, jag ar upp ver Sronen Kir 1 dig och jag tyeker du kor som ett par gudar, nie’ dy dundrar frbi ‘som en brinnande jakel”. Ne}, hon kite Inde i stallet hans ‘jal med sma ick, som henmes skarpégda moder skulle Dendmnt latfaediga, och giek direfter tll sin kasin Georg, som ockst bodde 1 for taden och var sckreterare i Motorklubben (dr Gista ara. var en sim: pel mediem), talade och sade: "Du kan firma ta mig med ut Ibland pa din BNW. Tar Skt ett par ginger med Gista p& hans BSA, men jag tyeker om att Aka fort, ser du, och han flr, aeigt tala, ingen vidare speed pa sin gama kare. Vi kan tratfas tere it parken, Manning trar, ait jug at hos Hilda och broderar om kvillarna’ ‘Lilla ohingda Judith forskatfade pl det 4m enka men geniala sitt pa mycket kort tid samballet dese Skrack mr 2.” Hon lar de Georg aka fort — hishu-sd-fort — tar stugan tittar bonden med undeaa och ‘med skrick! Och sjily sat Judith pa bin paellen och njét — med fladdrande kjolar Beer de silkestrumpesaekta knana, flygan: deviman och Urar i de BIA dgonen. Man Kor emellestid inte omkring vé rens tid med en s3¢ och frigjord ‘Gsabit pel pallen tan att lira sig dlske keamel i Kurvorna och wlan stt 1 Langdenkunna motstd Iusten att plosligh rlka ut for mysSegrarens lén. tiskn motorfel | idylliska trakter, Och sh Degav det sig, at lilla ohingda Judith ena Kvlllen beundrade solnedgingen tills mans med sin BMW-forare och den andra med BSi-knarrens Gverbefalbavare. Unga EMlnnor och virliga solnedgingar tro 3h dana T'veten det alla, Isom Slsken Medan Judith pA detta fOrtjusande sitt lekte med elden, rasade svartsjukans ‘so tiga smidjévlar i Gstas och Georges} Ines Mentudith.skrattade At dem, hetsa- de dem vidare, fordvade orimligheter och Sansinnighster av dem och de tydde. hea ne_som™ trogas, Turvigabundar.Gosta Slack svansen mellan henen och Georg sly tide morra, nit hon, vid solnedgangen tll Nar och en'av dem sirskilt broleade frdga: Ska"inte du och jog aka ner till Saxtorp. fF augusth —~ va? == men fer Guse.skull nyt inte ome't, fr di Gr det slut, gos se, och’ sen blir det ingenting “mer Snabbhet och styrka med Essolube MOTOR OIL Hade GBsta och Georg mtts en mérk skog far tre hundra ar Sedan skulle de ha forsokt dedpa varandra, men det satt att Tosa svartajukans problem ie-som ekant inte Tingre commerifaut_ I enlighet med Distammbnster best de ungn.valpar= halt inte helier singla stant ont Kvinnen, iinet ja inte helfer anses riktigt int ling Te. De beslot {stalet att tala sit med vate fhdra som (Al Min. Dirvid avsldjade de Smnsesidigt med. kvalda hjtetan,, at de Digee ti fAtt sama, ungefarlkadant formulerade halve lofte av Henne — ait fata henne med til Soxtorp..- Sutet pA den" tragiska men. med maniigt Iugh och finder stor sjilvbeheskning fOretagna Srerlaggningen de hada Mnnen emelian, Blow ‘att de gemensamt maste tala med Keinnan och fvinga henne att valja — dig flee mig. DAvdetta sittgick det helt ene elt inte langre = Jo, Judith forstod. Nistan Sverraskan. de ar" Visat gjorde hon det — det var fa Grikelt"och Kare som pl film! “Och fast Tudith mycket val kunte hn sntt sin egen titer ndgon annans.salighet ¢ pant pat fennes mor varken fet Ivel eller natn skulle tilita sin Sgonsten att ensam fara Ut Saatorp pA en aiskad anatings Donpal Sh stod det hennegenast klar att hon Betann sig. vid" ett av. Lively Viktigaste Vauskit Allra lst skulle hon. naturligtis, ba welt f4 dom att sldse om enn. Dat ski ie/ha varit spinnande, verligt raft. Past thon kande pa sig att Gosta. skulle seg ‘Gdata skulle segea! Ja, hon var alldeles siker pl den saken. Det belydde att hon {todde'p& honor! Ja, nkte hon efter = Soinedgingamna med Glsta, bade Anda inte Ge vant de tjusigaste? Georg var nog Bra men hans tandstiftskringel yar si fan {asildsa och oinapirerade, "hen Casta var Inieigt galen, ne anden fott pd. “Och han unde fita Di att kyssahenne pen hel Kvail’ en ging Made han ilo med Haftigt bett henne “hill snattean, medan orsOkte" nprinta i hennes *hrskat- ie" vad en Komprestor var Sh slger man endast 1 verkiig kittek — eh man, om endast talar om Rymden, Kameliadn: men ‘och Aftonstfamnan ar ingen karl... Tevigheter shale hon, vid. narmare efter. fanke, Slska Costa fOr att han bett Henne halla shattran, Och sf forstis, fOr en hel del annat ocksd, sidant som han hade sagt och sidant som han hade gjott:-. Men — "Ni fr ducers, sade Judith morkt, ”’En bages fundering”’” Sommar, vinter, host och var Aldrig man né’n vila far. ‘Hosten far man ej va" hel a ska agar’n hitta fel, vintern ska han felen laga ‘och mig ren fran lorten tvaga. ‘Varen ska man ren och fin visas med belatet grin. ‘Sommar'n ska man Agar’n bara ver bade grus och tjara. bland man Onskar att man sage slutet pd sitt iv som "bage’ ‘Med MC-halsningar fran Goran Sjévall, Ostergyllen — Vapen? frdgade Gosta mekaniskt och ryekte loss blleken frdn Judlthe sardoniekt Krusede, syndigt réde lippar. Hon hijde de diskret noppade gonbry- nen och sade: — Herrama, fir ju, sdvitt mig bekant, bigge motoreyklister ‘Himmel, jord och hav borjade gunge un- der Gosia’ “Kvinna, du dbdar mig. vis keede det i hans sjil. Grymma varelse — iu ‘vel, att Goorgs maskin ar exakt si sab som min.” Du tvingar “mig. att Spranga'min Kinser... Men alla’ far tins onda andar —~ nit skal det bit aka ava. Nu fatlas bara att-hon fOrlagger ‘lel inne stat — dd ryker mitt Korkort ‘ech kitingur ooh Kons. skall “dav Skricks Men sh ominsklig. akon vil Inte — Du Grymma Majestit Kvinnel MAlet dr — trappan till rddhuset inne | Stan, sade Judith kinsloldst som ett ora kel Georg log. segersikert, Svermodigt han hage trinat kurvor hela varen, ‘Agaren till den maskin, som kommer frst fram tll ridhustrappan, segrer allt sf sade han. Tadith hg en_sekund pA Gistas mick nande Ggons {vilka hon laste: Morituris te'saluto jag som skal 06, jog hilar aig ‘Da for pa nytt en iaé genom tilla Ju aiths Mickhjiena ‘och hon varade: — Vem har sagt det? Nej — Agaren till den. maskin, som kommer lst fram il Hldhustrappan.skall — ff segrarens Ton! George ansikto lev Ungt sem en Asno- tiles: “Gel GBsta gay Ull ett Kort, mit ist slat En grisligt 16jlig syn skulle med andra ord den tills staden f@ uppleva.Stadens Wi “Tartdirar, de. biggemotoreyklande Skrekbusara: skulle komma balanaerande pa sina glansende maskiner i suigelfart fein | sharor — tanterna skulle glana — Konstapel Rosblom ta sig fr pannan, Det skulle vara ‘en syn fOr gudar-~ (Géstas skratt [ystnade hastigt — Rasande fin idé, sade han idiotskt Overenskommet alltsh! sade Judith Georg tuggude Torédmjukelsen och svak ae den Jay sade han Ungsamt. Nar ska. vi starts?” Fiygaade start? banade ha Nu, sade Judith, Ni stiller upp er hie, femton meier frin cyklarna,” Nar jag Ger tecknet, far ni rusa vig. Maske inte fied Kickent Jag litar pier! Och. Kom 10 metor fre “i mal” — tikblek 4. syne, kndwwag. skakis., Men kommit 10nat ? mai hhade han TvA och en halv sekund senare var Ge org framme. Ham inledde samtalet med ctt rd, som inte, stir i akademicns.ordlista, Sch fragede dirpa, vad Gosia menade — Jo, sade Gosta, jag hade gett mig 17 pi att Jog och inte’ dur sk til Saxtorp § Er Gch ha adith med —"och di minns vad vi skulle kira for-nu — "den vars ia hin "Kom, ast fram. skulle {8 segearens Tint "pore. del va, _segrarens int Och infor tog jag din ‘maskin och Inte min egen och kérde som en brinnante 4ikel och a kom fist mod. min gama ikerm konare och pa det sittet tick vi bugae Kora som folk och inte som snigiar och Jag vann och min maskin forlorade! Till Saxtorp kommer jag nog Inte — fr au far de korkortet ifran mig, men man shall, Inte gldmima bovt att ga, fast man har on Dbraklg Khare "och ser’ du, jag struntar det nigra manader, dd jag ska Wdsla mig med" sograrens ion (fran Sv. Motor Journalen 1937) 25