Hugo Skantze & Hugo Engström

Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan EK23a

03.12.2020 Stockholm
 

Afghansk-sovjetiska kriget
Afghansk-sovjetiska kriget är i grund och botten en ideologisk friktion mellan Kommunism
och kapitalism, mellan Sovjetunionen och USA, precis som hela det Kalla kriget också är.
Afghansk-sovjetiska kriget gav både negativa och positiva resultat, dels för USA men också för
Afghanistan och Sovjetunionen. Men för att förstå det hela kan det vara bra att börja med att förklara
vad det egentligen var som hände under Afghansk-sovjetiska kriget.
Det hela började med att det kommunistiska folkdemokratiska partiet av Afghanistan tog makten år
1978 genom en statskupp kallad Aprilrevolutionen. Därefter så delades Folkdemokratiska partiet upp i
två partier och det skapades en koalitionsregering. I regeringen fanns två ledare Hafizullah Amin för
Folkpartiet Khalq och Babrak Karmal för socialdemokratiska Parcham. Babrak Karmal fann inget
politiskt stöd hos afghanerna vilket ledde till att Hafizullah Amin och hans Khalq fick makten i
Afghanistan. Den dåvarande sovjetiska generalsekreteraren, Leonid Brezhnev, var negativt inställd till
Hafizullah Amins mindre kommunistiska regim men var positiv till Babrak Karmals mer
kommunistiska regim eftersom deras politik var mer lika. Därför så bestämde Leonid Brezhnev att
sovjet skulle invadera Afghanistan. Sovjet såg till att Babrak Karmal och hans regim tillsattes makten
och att Afghanistan fick ett kommunistiskt styre. Detta blir då ett tydligt aktörsperspektiv där både de
Afghanska ledarna samt Brezhnev bidrog till händelsens utveckling. Detta skapade uppror hos det
afghanska folket, däribland den muslimska gerillan Mujahedin som satt en jihad och svurit på Gud att
krossa den kommunistiska sittande regimen. Mujahedin valde att ta till våld för att motsätta sig den
kommunistiska regeringen. Detta var då framförallt en ideologisk orsak eftersom konflikten grundar
sig i ideologisk oenighet. Usa som fortfarande ledde en utrikespolitik baserad på Trumandoktrinen,
att motverka världens kommunism för att främja mänsklighetens frihet, valde därför att stötta
talibanerna både militärt och ekonomiskt. USA skickade, genom Pakistan, vapen av högre kvalitet,
samt hjälp med krigsorganisation vilket gjorde det lättare att bekämpa Sovjets trupper. Detta var både
en orsak utifrån aktörsperspektivet från USA som nation men även utifrån ett ideologiskt och
strukturellt perspektiv eftersom USA:s aktioner grundar sig i de ideologiska och strukturella
situationer och syner som präglar landet.

Vilka effekter och konsekvenser har USAs stöd till Mujahedin fått?

Detta blodiga långvariga krig varade i 10 år tills Mikhail Gorbatjov kom till makten i
Sovjetunionen. Han var nämligen mer liberal än tidigare ryska ledare och tyckte att Sovjet skulle dra
sig ur det afghansk-sovjetiska kriget främst av två anledningar. Sovjetunionen hade lidit stora
förluster. Cirka 15 000 sovjetiska soldater hade mist livet i strid och ett betydligt större antal skadade.
Dessutom hade Sovjetunionen misslyckats med att implementera en sovjet-stödjande regim i
Afghanistan så Gorbatjov ansåg att det inte var lönsamt att driva kriget längre. Därför valde Gorbatjov
att tillsammans med USA, Pakistan och Afghanistan år 1988 att komma överens om ett fredsavtal. Ett
år senare var Afghanistan ett fritt land som nu återgick till en alliansfri stat. Varför Sovjetunionen helt
plötsligt fick en mer liberal regering berodde på vad Gorbatjov kallade Brezhnev-stagnationen. Han
menade att Sovjetunionen blivit alltför omodernt, ineffektivt och oflexibelt, kort och gott att
kommunismens prägel på sovjetunionen gått för långt. Gorbatjov valde därför att införa liberala
reformer för att dämpa kommunismen. Gorbatjovs initiativ till ett fredsavtal ledde till att han senare
 Hugo Skantze & Hugo Engström
Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan EK23a
03.12.2020 Stockholm
 
skulle bli belönad med Nobels fredspris eftersom denna händelse anses vara en av de avgörande
händelse för kalla krigets slut.
Detta krig kom även att ge förödande konsekvenser för den afghanska befolkningen. Kriget
hade resulterat i totalt 1 och en halv miljon döda afghaner. Detta skapade inte bara sorg utan även
ekonomiska svårigheter. Flera miljoner människor valde därför att ge sig ut på flykt från Afghanistan
till grannländer som Iran och Pakistan.
Ännu större konsekvenser fick det kanske för USA. Kriget resulterade i Sovjetisk förlust och
minskat politiskt inflytande på omvärlden, vilket var en tydlig framgång för USA då de fortfarande
stod fast vid Trumandoktrinen. Inte nog med att Sovjet förlorade Afghanistan, utan det var även detta
krig som lade grunden till Sovjetunionens splittring. Hemma i Sovjet hade detta krig väckt stark
opinion mot den kommunistiska regimen på grund av dess militära handlingar. Folket hade nu insett
att kriget i Afghanistan inte ledde någon vart utan att det enbart resulterade i sovjetiska förluster.
Detta blev som en varningssignal för de sovjetiska medborgarna vilket gjorde att den sittande regimen
tappade sitt opinionsstöd. Detta i samspel med andra politiska händelser resulterade slutligen i
Sovjetunionens splittring. 05.45
Den sista, men kanske mest förödande konsekvensen, kanske till och med för hela världen,
var Talibanernas terror mot USA och västvärlden. En terror som existerar än idag vilket vi ska titta
närmare på strax. Denna terror hade det inte funnits samma förutsättningar för om inte USA hjälpt
talibanerna att inta makten i Afghanistan. Utan denna makt hade inte Talibanerna haft möjlighet att få
så stor utbredelse och inflytande över Afghanistan och mellanöstern. Man kan alltså säga att USA
indirekt skapade terror mot sin egen nation.
Å andra sidan, vad skulle hänt om USA bara låtit Afghanistan vara ifred. Det kommer vi
aldrig att få veta men man kan alltid spekulera. Terrorismen hade troligen fått fäste i Afghanistan även
om USA skulle låtit dem vara. Al-Qaida och Osama Bin Ladens intentioner tror vi skulle kvarstått och
därmed så skulle utfallet blivit snarlikt. En skillnad skulle kunna vara att friktionen mellan USA och
Al-Qaida skulle vara något mindre.
Utifrån USAs perspektiv lyckades de faktiskt med att motarbeta Kommunismens spridning i
och med Sovjet nederlag i Afghanistan.
Sammanfattningsvis.
● Kommunismen i sovjet blev mer liberal.
● Kalla kriget led mot sitt slut
● Dödsfall och flyktingströmmar i Afghanistan
● En utbredd terrorism frodas och USA råkar värst ut. Och det ska vi prata om nu!

Okej, så nu till terrorn:

Till och börja med så kan man fråga sig varför det ens blev terror från första början?
Jo det hela har sitt ursprung i den tidigare nämnda mujahedin. Bland dess medlemmar fanns
många saudier, och bland dem Osama Bin Laden. Han och många andra kom från mellanöstern för att
kriga med mujahedin mot den sittande afghanska regeringen då de kände samtycke med mujahedin.
Detta kom därför att bli en ideologisk orsak där gemensam ideologi kom att ge Mujahedin ett utökat
stöd. De islamistiska ledarna sade att kriget mot den ryska ockupationen var heligt och att de satt en
jihad. Ledarna för Mujahedin hamnade i konflikt med varandra. Den vinnande sidan var eniga om att
den globala kampen för islam måste fortsätta. Talibanrörelsen hade skapats och de fortsatte att kriga
mot den sittande kommunistiska regeringen som inte längre hade något stöd från sovjetunionen. I
talibanrörelsen skapade Osama Bin Laden terrororganisationen Al-Qaida. Med hjälp av ett stort
 Hugo Skantze & Hugo Engström
Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan EK23a
03.12.2020 Stockholm
 
ekonomiskt arv från sin far lyckades Osama Bin Laden att skapa en skicklig terrorgrupp med goda
resurser och ett stort arsenal. Efter en statskupp i Sudan som sympatiserade med Al-Qaida valde
Osama Bin Laden och Al-Qaida att flytta dit. När Talibanerna lyckats ta makten i Afghanistan flyttade
Al-Qaida tillbaka till Afghanistan där Al-Qaida blev som en slags elitpolis till talibanerna. Al-Qaida
kunde nu etablera sig och de växte till en stark grupp. För folket i Afghanistan innebar detta
sharialagar men även andra saker som inskränkte på människans rättigheter som till exempel att
flickor inte fick gå i skolan.
Osama Bin Laden satte jihad på USA dem och deras allierade eftersom han ansåg att de
behandlat muslimska länder orättvist och att många oskyldiga muslimer dött på grund av dem.
Terrorgruppen började utföra terrorattentat i USA på grund av två huvudsakliga anledningar. Kampen
för ett islamiskt kalifat och ett erkännande från omvärlden samt deras vilja att sprida deras tolkning av
islam.
Den 9 september 2001 så åkte två ockuperade flygplan in i World trade center. Mer än 2600
amerikaner som befann sig i The twin towers dog, inkluderat passagerarna på planen. Ett annat plan
kraschade in i Pentagon, USAs militärbas och ytterligare ett kraschade på en åker. Attentatet som
helhet blev det dödligaste terrorattentatet i modern tid med 2977 dödsfall och ytterligare 6000
skadade. Det hela var en stor avancerad komplott skapad av Osama Bin Laden och Al-Qaida. Osama
Bin Laden kan alltså ses som en välkänd aktör till Al-Qaida framfart och händelsen kallad 9/11.
George W. Bush gick ut och sade att USA startat ett globalt krig mot terror kort efter attentatet. Han
krävde att Afghanistan och talibanerna skulle överlämna Osama Bin Ladin till USA men ledaren för
talibanerna, ​Mullah Omar vägrade och skyddade Osama Bin Laden. Vid detta skede bestämde sig
USA för att invadera Afghanistan. USA lyckades få ut Al-Qaida ur Afghanistan men detta har visats
sig vara en händelse som lett till en hel del andra upptrappade konsekvenser i USAs krig mot
Al-Qaida och terrorn. Än idag så hör vi då och då om att amerikansk underrättelsetjänst lyckas
bekämpa Al-Qaida.

Hur kan vi ta lärdom av USA och förbättra vårt sätt att bemöta terror i framtiden?

Att hitta det bästa sättet för att bekämpa terror är väldigt svårt eftersom det sker på en så
utspridd grad över världen men samtidigt lyckas hålla sig väldigt isolerade och avlägsnade från
polisiära styrkor. Det är väldigt svårt att kartlägga och utplåna hela terrorgrupper eftersom de är så
pass stora. Något som vi vet säkert är iallafall att inte göra som USA gjorde med Talibanerna. Om
man låter Ideologiska krig gå före bekämpningen av terror är det svårt att i efterhand börja försöka
bekämpa terrorismen. Vi måste alltså alltid ha terrorbekämpning som högsta prioritet ifall detta ska
leda någonstans. Egentligen handlar allt om vad vi prioriterar. Vi kan införa jättestränga
gränskontroller där människor med talibansk bakgrund inte får passera under några omständigheter.
På så sätt skulle man kunna kontrollera terrorismen på ett mycket bättre sätt. När problemet är
koncentrerat på ett ställe är det mycket lättare att bekämpa. Man skulle även kunna förbjuda t.ex
passagerarplan för att motverka attentat som t.ex 9/11. Det går i teorin att förbjuda religion eller
tillverkning av vapen. Som ni märker handlar det bara om hur mycket man är villig att uppoffra. Om
man är redo att ge upp sin frihet är det mycket lättare att bekämpa dessa problem. Det är näst intill
omöjligt att bekämpa terror utan att göra några som helst andra uppoffringar. Därför anser vi att ett
möjligt och ganska bra sätt att bekämpa terror att öka begränsningar och minska frihet. Några sådana
åtgärder har faktiskt redan vidtagits. T.ex har man infört förbud mot vassa föremål ombord på
 Hugo Skantze & Hugo Engström
Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan EK23a
03.12.2020 Stockholm
 
flygplan. Det har blivit skärpta gränskontroller mellan många länder. På många ställen i världen införs
strängare bevakning. Alla dessa åtgärder bygger på begränsningar och ökad kontroll. USAs sätt att
hantera konflikten med Al-Qaida har bara lett till attentat mot varandra och en upptrappning av
konflikten. Vi vill påstå att USAs sätt att bekämpa terrorn inte hjälpt särskilt mycket.
En annan sak som vi tycker är väldigt viktigt som Sveriges regering också arbetar mycket
med är att försöka ta tag i ungdomarna och hindra dem att involveras i dessa religiösa kriminella
nätverk. I ungdomsåldern är vi lättast att påverka övertala, framförallt om det kommer ifrån någon
äldre som vi ser upp till. Om man därför ser till att rekryteringen av ungdomar till dessa nätverk
minskar eller i bästa fall försvinner så kommer antalet medlemmar i terrorgrupperna att minska
drastiskt eftersom de inte får in alls lika många nya medlemmar.

Det här är alltså våran förklaring av hur det afghansk sovjetiska kriget gick till och vår tolkning av hur
kriget påverkat omvärlden.

Källor:

https://www.britannica.com/event/Soviet-invasion-of-Afghanistan​ 2020-11-26

https://www.so-rummet.se/kategorier/afghansk-sovjetiska-kriget​ 2020-11-26

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_leaders_of_the_Soviet_Union#List_of_leaders​ 2020-11-26

Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström (2017) ​Perspektiv på historien Plus​ Malmö: Gleerups
Utbildning AB (främst sid. 528-529, 570)

https://apnews.com/article/7011b5086a21f7f57c3cb218947742b2​ 2020-12-02

https://www.globalis.se/Konflikter/al-qaida​ 2020-12-02

https://www.theatlantic.com/international/archive/2016/08/twenty-years-war/496736/​ 2020-12-02

https://en.wikipedia.org/wiki/Casualties_of_the_September_11_attacks​ 2020-12-02

Ifrågasätta de andras källor:

- Hur är eran källa tillförlitlig vad gäller beroendekriteriet?
- Hur gör källans syfte er källa mer trovärdig?
-

Ni träffar en annan grupp (totalt 15 min) och diskuterar era källor (5-6 min/grupp) samt ställer 2 frågor till den
andra gruppens källor
Redogör följande för var och en av ​två​ av källorna:
● Vilka står bakom källan?
● Syftet med källan?
 Hugo Skantze & Hugo Engström
Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan EK23a
03.12.2020 Stockholm
 
● Tillförlitlighet (tendens / tid / beroende) ?
● Varför är just denna källa relevant för undersökningen?

Källseminarium:

Britannica:​https://www.britannica.com/event/Soviet-invasion-of-Afghanistan
Ur ett tidskriterium är källan bra. Källan uppdaterades senast den 11 maj 2020 vilket är relativt
nyligen i detta kontext.
De som står bakom källan är också trovärdig. Den är skriven av olika skribenter som har en god
överseende kunskap om området genom flera år av erfarenhet och/eller avancerade studier. All fakta
som presenteras i Britannica är källgranskad och källan kan jämföras med den svenska sidan ne.se.
Denna källa är inte tendensiös. Orsaken till att den skrivits är att ge en trovärdig bild och berättelse
om vad som verkligen hände. Självklart så är källan skriven av personer som inte sympatiserar med
terrorgrupper så ur ett sådant tendens öga så kan källan tolkas som att den sympatiserar med USA och
västvärlden. Men Britannica som källa utger sig för att vara en neutral källa som inte tar ställning i
frågor och åsikter.
Ur ett beroendekriterium så är källan beroende av många källor men det ser vi som en styrka. Texten
är som sagt baserad på olika skribenter som har en god överseende kunskap om området genom flera
år av erfarenhet och/eller avancerade studier vilket gör att den granskats flera gånger också. Att källan
är skriven av 6 olika experter inom området vid olika tillfällen gör att vi kan vara säkra på att det är en
mix av trovärdig fakta. Vi anser att alla möjliga beroenderisker inte existerar på grund av att det med
stor sannolikhet tagits bort vid regeringarna.
Källan är relevant för oss eftersom den berör de huvudsakliga händelser som förekommer under det
afghansk-sovjetiska kriget. Med raka och koncisa meningar beskriver källan korta enkla fakta som
gjort det möjligt för oss att få en överblick på hur det hela kriget gått till. Källan är relevant och
nödvändig för oss för att vi skulle kunna få en förståelse för hur olika makthavare agerat i olika
personer och vad deras beslut lett till.
Globalis ​Al-Qaida
Källan är inte tendensiös: Att ge en verklighetstrogen bild av världens konflikter. Står tydligt högst
upp på källan, vill inte dölja sin tendens, vilket skulle vara negativt eftersom källor oftast vill
undanhålla sina negativa sidor och lyfta fram sina positiva.
Källan är relevant för oss eftersom den berör just den konflikt som vi har valt att skriva en utredande
text kring. källan tar upp viktiga skeenden och gestalter som ökar vår förståelse för kring hur terror
uppkom och hur situationen ser ut idag.
Vår källa uppdaterades senast den 15 december 2015. Källans upphov är inte särskilt väsentlig när
det gäller just detta ämne. Det som hänt sen källan skrivits anser vi inte påverkat den del av texten vi
har använt i vårt manus då terror alltid är terror. Olika sätt att bemöta terror påverkas inte beroende på
om det skett ytterligare terrordåd under senare tid eller inte.

Källan är baserad på Norges och Sveriges FN-samfund och organisationer. Det gör den trovärdig
eftersom FN är skapat i världen för att ge en övergripande tydlig sanningsenlig bild av verkligheten

/Hugo Skantze & Hugo Engström EK23a