Katten och fågeln

Jag hade allt som behövdes för att vara lycklig. Det var bra och jag
mådde riktigt bra. Jag hade en skön korg att ligga i, jag fick kall mjölk
och hade gott om leksaker. Men mitt perfekta hus var alltid låst. När
de låste vred dom nyckeln två varv. Så från morgon till kväll och från
kväll till morgon satt jag i fönstret oh drömde mig bort.
Trädgården utanför var så underbart vacker. När jag blundade kunde
jag höra vacker fågelsång och när jag tittade såg jag dig högt uppe i
ett fågelbo.
Jag slickade mina läppar, jag ville fånga dej. Jag kunde redan känna
hur gott det skulle vara att äta upp dig.
Men någonting inom mig kände något helt annat. Djupt inom mig
kände jag en avundsjuka. Du var ju fri… Fri att flyga vart du vill,
komma och gå precis som du vill, du var fri och jag var fången.
Jag tittade ut och ropade på dig… du svarade och sa att du tyckte det
var lustigt att se en katt inlåst i en bur.
-Om du vill att jag ska hjälpa dig, hur ska jag då vara säker på att du
inte kommer äta upp mig sa fågeln. Jag tittade fågeln rakt i ansiktet
och sa att jag ger dig mitt ord på att inte göra dig något elakt.
-Har man lovat så har man lovat och det man säger måste man stå
för. Hoppas det är gott nog för att du ska kunna lita på mig.
Fågeln började hacka på låset och tillslut var katten var fri. Katten
hoppade upp på det blå taket. Från taket till bron och från bron till en
skorsten. På taket började han dansa av lycka. Det var ett underbart
ögonblick.
Tack snälla fågel, det här ska jag aldrig glömma…i mitt minne kommer
du alltid vara den modiga lilla fågeln. För alltid! 😊