7.1.

Grund-definitionerna

530117 Materialfysik vt 2010 Elasticitet: icke-bestående, reversibel

deformation av material
7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper
Minnesregel: elastiskt gummiband
7.1 Elasticitet

Plasticitet: bestående, ickereversibel

deformation av material
[Callister; elasticitet även från Kittel och bilder från Ashcroft-
Minnesregel: modelllera
Mermin]

2
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

7.1.1 Makroskopisk elasticitet Dragprov

Olika sätt att mäta Ett mycket allmänt använt sätt att mäta elasticitet är med så
elasticitet illustreras kallade dragprov, även kallat sträckprov (eng. ”tensile test”)
i bilden till höger Provena ser ut på följande sätt:
a) töjning
b) kompression
c) skjuvning
d) torsion/vridning

där det är viktigt att förstå att detta är alltså formen före
utdragning!
Dessa har vissa vanliga standardmått: det kanske vanligaste
är 2 tum för mätlängden (”gauge length”) och diametern
ungefär 0.5 tum
3 4
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Dragprov Dragprov

Att dra ut ett dylikt prov görs med maskiner som till sin Ur mätningen kan man bestämma två storheter direkt:
grundprincip är mycket enkla ingenjörstryck och ingenjörsspänning (det senare
Uttöjning koncentreras till begreppet även känt som linjär normaltöjning på svenska),
mittdelen av provet ”engineering stress and strain”
Provet dras ut med en konstant Ingenjörstrycket fås med
takt F
Samtidigt mäts: A0
Kraften som används där F är den uppmätta kraften och A0 den ursprungliga arean
Den resulterande Ingenjörsspänningen fås med
uttöjningen med en
extensometer
där extensometern används till att mäta töjningen
Givetvis kan man även göra motsvarande kompressionsprov
5 6
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Tryck-spännings-kurvor Elasticitet i kurvorna

Resultaten av en uttöjningsmätning presenteras s.g.s. alltid i Den första delen av tryck-spänningskurvor är ofta linjär
ett så kallad tryck-spännings-diagram som visar trycket som Då kan sambandet mellan tryck och spänning uttryckas i
funktion av spänningen formen
Engelska: ”stress-strain plot”, ”stress-strain curves” Y
Schematiskt ser dessa alltså ut på följande sätt där Y är en konstant i det linjära
området. Konstanten är
Youngs modul och själva lagen är
Stress (tryck)

Hookes lag!
- I makroskopisk elasticitet kallas
den ofta också helt enkelt
den elastiska modulen

Strain (spänning/uttöjning)
7 8
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Poissons kvot Skjuvmodulen

Om man å andra sidan också mäter hur mycket materialet Skjuvtrycket definieras makroskopiskt
komprimeras i längdled, får man Poissons kvot som F
A0
i en mätning som illustreras
i bilden till höger.
Skjuvspänningen definieras som
tan , där är vinkeln i bilden
Skjuvmodulen G definieras av
G

9 10
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Torsion Samband mellan modulerna

Torsion är en variant av skjuvning För isotropiska material är skjuv- och elastiska modulen inte
Skjuvtrycket var som helst i staven oberoende
vid radien r kan skrivas som Isotropiskt material: en där den interna kristallstrukturen inte
Tr påverkar elastiska egenskaper
J Ekvivalent sagt: om man har ett block av material, är elastiska
där T är vridmomentet och J är egenskaperna samma i alla riktningar som har samma geometri
polära tröghetsmomentet, som Amorfa och polykristallina material är uppenbart isotropa på alla
för cylindrar är skalor >> den atomära och kornstorleken
För isotropiska material gäller sambandet

Y 2G (1 )
Torsionskoefficienten K definieras som vridmomentet som
krävs för att vrida materialet med vridvinkeln (”twist”) . Dvs. där är Poissons kvot
T
K
11 12
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Exempelvärden Icke-linjära elastiska material

Nedan är makroskopiska värden på Y, och G för vanliga Det finns många ämnen som inte följer linjär elasticitet i något
metaller område, t.ex. betong, vissa gjutjärn och polymerer
För dessa kan man istället definiera tangent- eller sekant-
moduler för någon bestämd punkt på tryck-spänningskurvan

Notera att Poissons kvot är ganska exakt 0.3 för alla metaller

13 14
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Temperaturberoendet av de elastiska
Anelasticitet konstanterna

Hittills har vi antagit att de elastiska modulerna är Temperaturberoendet av de elastiska konstanterna är i

tidsoberoende, dvs. värdet beror inte på takten med vilken allmänhet svagt förutom nära smältpunkten
experimentet görs Orsaken är det att konstanterna beror på potentialgropens form,
I verkligheten är så inte exakt fallet, utan elasticiteten kan ha som ju inte ändrar i sig med T. Vid höga temperaturer blir dock
ett tidsberoende: om man drar ut materialet, fortsätter det att anharmoniska (icke-paraboliska) termer i gropen betydelsefulla
utvidgas en stund, och när man lättar på trycket tar det en och sänker något på
ändlig tid för materialet att återvända till ursprungsläget de elastiska modulerna
Tidsberoendet kallas anelasticitet, och material där effekten
är märkbar, viskoelastiska
T.ex. i vanliga metaller existerar nog effekten, men är i de
flesta sammanhang negligerbar, medan den i vissa polymerer
kan vara mycket betydande.

15 16
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 7.1.2. Elastiska egenskaper i kristaller Uttöjningskoefficienter

I kristaller kommer elasticitet att bero på gitterriktningarna. Transformationen kan skrivas

För att behandla detta kan man generalisera spänning och matematiskt:
uttöjning att bero på gitterriktning
En detaljerad härledning har getts på kurserna i Fasta
tillståndets fysik och Materialfysik 2007. Här sammanfattas de
centrala resultaten utan härledning
Man betraktar en godtycklig elastisk förskjutning som en eller alternativt en förskjutning av en godtycklig
omvandlig av koordinatsystem, som också kan bli punkt med
ickerätvinkligt

Diagonalelementen är uttänjning och icke-

diagonala skjuv

17 18
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Uttöjningskoefficienter Spänningskoefficienter

Generaliserade uttöjningskoefficienter exx, eyy, ezz, exy, eyz, På liknande sätt kan man definiera 6 spännings (stress)-
ezx kan nu definieras med hjälp av: koefficienter
Kompressions- samt skjuvtryck kan definieras på följande sätt

Notera att epsilon och e-koefficienterna är alltså olika! T.ex. Xx är en kraft/area i x-riktningen som verkar på x-sidan, Xy en
6 koefficienter räcker för att beskriva alla uttänjnings- och kraft/area i x-riktningen som verkar på y-sidan, osv.
skjuvoperationer - Lika index kompression, olika skjuv
19 20
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Den centrala elasticitetsekvationen Reduktion av antalet elastiska moduler

Kristallers elastiska egenskaper bestäms nu fullständigt av Till all tur visar det sig att tack vare symmetrier i kristallen
reduceras antalet oberoende elastiska moduler drastiskt för
enkla kristallstruktur
För de olika Bravais-gittren är antalet oberoende konstanter:

Detta är alltså en matrisekvation som sammanbinder tryck på

material (stress) med uttöjning (strain) e för en godtycklig
kristall
Detta kallas ”ingenjörsnotation” för elasticitet. Det finns en
mer fundamental tensornotation, som inte gås igenom på
denna kurs
21 22
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Elastiska moduler för kubiska gitter Elastiska moduler för kubiska gitter

För det (mycket viktiga) kubiska systemet är de oberoende Värden för några vanliga grundämnen
elastiska konstaterna C11, C12 och C44 och det gäller

23 24
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Exempel (möjligast enkel) Elastiska moduler för kubiska gitter

Anta att en kub av koppar på (1 m)3 pressas ihop med en

kraft i X-riktning på 1 MN (meganewton), så att alla andra Med liknande operationer på matrisen kan man visa att de
sidor är fixerade så att materialet inte kan pressas ihop eller tidigare definierade makroskopiska storheterna bulkmodul,
skjuvas i y- eller z-led. Hur förändras kubens form? Youngs modul och Poissons kvot blir för en kubisk kristall
Lösning: enligt kompression eller töjning i 100-riktningar:
Nu är uppenbart eyy = ezz = exy= eyz= ezx=0, men exx är olika noll och
1
bör lösas. B C11 2C12
Matrisekvationens första rad ger Xx = C11 exx varur fås 3
Xx 1 MPa 6
exx 5.94 10
C11 168.4 GPa
Alltså pressas blocket ihop med exx x 1 m = 5.9 µm
Notera att matrisekvationen också ger att Yy och Zz 0. Det
krävs sidledes krafter för att hålla eyy = ezz = 0 !
25 26
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Ytterligare reduktion av antalet elastiska

Skjuvmodulen för kubiska enhetskristaller konstanter

För skjuvmodulen är läget lite komplicerat, för den För isotropa material (amorfa, mångkristallina, ...) finns enligt
makroskopiska definitionen kan ge olika samband beroende 1
G C44 (C11 C12 )
på kristallriktning. Men för isotropiska kubiska enhetskristaller 2
gäller alltså bara 2 oberoende elastiska konstanter!!
1 Dessa är oftast enklast att ge med bulkmodulen B och
G C44 (C11 C12 )
2 Youngs modul Y
Tyvärr är extremt få kubiska kristaller isotropiska – av
grundämnen bara W Den yttersta reduktionen får man i ett material där alla
För icke-isotropiska ges graden av anisotropi av: skjuvmoduler är noll
Då återstår bara bulkmodulen B, bara 1 elastisk konstant
Detta är vätskor, som ju definierades som material utan märkbar
skjuvmodul!

27 28
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Dilemma

Vi räknar nu Youngs modul för koppar med värdena som 530117 Materialfysik vt 2010
givits ovan
Insättning i:
7. Fasta ämnens mekaniska
egenskaper
7.2 Plasticitet
ger direkt Y = 66.7 GPa
Men tabellen i stycke 7.1.1 gav Y = 110 GPa ?!?
Förklaringen är att mångkristallina metallers elastiska
egenskaper påverkas starkt av dislokationer, och de
mikroskopiska elastiska konstanterna kan inte användas
[Callister]
direkt på makronivå (utom för enhetskristaller av hög
kvalitet)!!
Dislokationer kommer lite senare
29
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

7.2 Plasticitet Plasticitetsdefinitioner: flytgräns

Ovanom det linjära området i Punkten P i diagrammet kallas

spännings-tryck-diagram gäller proportionalitetsgränsen
Men ofta är det svårt att bestämma denna
Hookes lag inte mera och materialet
punkt noggrannt
anses modifieras plastiskt
Därmed har man definierat ett annat mått på
Notera att denna definition inte är bredden av det elastiska området:
helt definitiv, för den kan uppenbart materialets flytgräns/spänning, även känd
inte gälla för icke-linjära elastiska som sträckgräns/spänning y (”yield
material eller material med en strength/stress”)
Den kan definieras på många olika sätt, men
betydande område av andra
det vanligaste är den som illustreras i bilden:
ordningens elasticitet
spänningen vid vilken en permanent
För dessa måste man definiera deformation på 0.2 % har åstadkommits om
någon godtycklig man ritar en linje neråt med det linjära
övergångsspänning, t.ex. = 0.005 områdets vinkelkoefficient
31 32
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Flytgräns Draghållfasthet

En del material har ett mycket Om man ser på ett helt tryck-spänningsdiagram ser de oftast ut på
klart definierat slut på det följande sätt
Trycket TS vid maximet
linjära området, som illustreras
i kurvan M kallas
i bilden till höger
draghållfasthet
För material med detta (eng. tensile strength)
beteende kan man mycket Vid punkten M börjar
entydigt definiera flytgränsen provet smalna, vilket
som nivån för den ungefär kallas midjebildning
y
(Eng. ”necking”)
konstanta platån i bilden
Därför krävs mindre
(”yield point” = flytgräns el.
kraft för att åstadkomma ytterligare uttöjning, så kurvan börjar sjunka
sträckgräns) Vid punkten F bryts provet slutgiltigt, vilket kallas bristning eller
fraktur (”fracture”). Trycket vid vilka detta sker kan kallas
frakturhållfasthet och motsvarande spänning frakturspänning f
33 34
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Sanntryck, sanntöjning och sannspänning Sanntryck, sanntöjning och sannspänning

Den uppmärksamma läsaren Om man använder sanntryck

märker senast i detta skede att och sannspänning, ändrar
tryck-spänningskurvan ovan
tryck-spänningskurvan form
inte egentligen motsvarar
på följande sätt
materialegenskaper ovanom
punkten M för att den effektiva Nu ökar sanntrycket alltså
arean A ju minskar vid töjning hela tiden, vilket beror
Genom att mäta den verkliga tvärsnittsarean under deformationen Ai på att material i allmänhet
och provets längd li kan man korrigera för detta och kan de uttrycka blir hårdare vid uttöjning
istället sanntryck T (”true stress”) resp. sannspänning T (”true
(deformationshårdnande, ”strain hardening”)
strain”):
F li Kurvan ”corrected” tar ytterligare i beaktande det att efter att
T T ln
Ai l0 en midja formats, är spänningen i midjeområdet inte mera
Orsaken till logaritmen: ingenjörsspänning innehåller antagandet om små rent axiellt utan mer komplicerat.
förändringar (jfr. 7.1); sannspänningen korrigerar för detta
35 36
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Deformationshårdnande Elastisk återhämtning

Deformationshårdnande kan ofta beskrivas mellan flytgränsen Ifall man i det plastiska
och midjebildningspunkten med en funktion av formen området avbryter
påfrestning, återvänder
materialet i allmänhet till en
permanent deformation med
där K och n är konstanter en vinkelkoefficient som är
n kallas deformations- ungefär den ursprungliga
hårdningsexponenten Youngs modulen.
som har värden mindre Om tryck sätts på igen,
återvänder man till den
än 1. I tabellen intill finns
plastiska kurvan med en
exempelvärden på den
högre flytgräns y,i än den
ursprungliga!
Detta hänger ihop med
deformationshårdningen
37 38
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Smidighet/duktilitet Smidighet och skörhet

Ett ytterligare viktigt begrepp är materialets smidighet, även Begreppet smidighet är också
känd som duktilitet (”ductility”). Det avser hur mycket mycket viktigt därför att det
materialet kan töjas ut före det brister används för att definiera
Smidighet kan ges ett värde som töjningsprocent (”percent sköra material!
elongation”) som Sköra material (”brittle”) är
sådana som går sönder vid
mycket liten eller ingen plastisk
där lf är frakturlängden och l0 den ursprungliga längden deformation
Denna storhet kan bero på längden av provet, för att desto Motsatsen kallas formbara el. plastiska el. smidiga material
mindre prov, desto större andel kommer från midjeområdet Gränsen för vad som är ett skört material är inte helt
som ju kan antas vara av samma längd vid fraktur, oberoende väldefinierat, men kan ges t.ex. som att material med en
av l0. Därmed borde man alltid då man ger en töjningsprocent frakturspänning < 5% är sköra
också ange provets längd!
39 40
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Smidig-till-skör-transitionen Exempelvärden

De flesta metallerna är åtminstone någorlunda smidiga vid Här är några exempelvärden på storheterna som behandlats
rumstemperatur, men en del blir sköra då temperaturen hittills
sänks!
Temperaturen där detta sker kallas smidig-till-skör-
transitionstemperaturen, förkortning DBTT från engelska
Detta är viktigt att beakta för de flesta metalltillämpningar
baserar sig på antagandet att metallen inte är skör!
Många FCC-metaller (t.ex. koppar- och aluminium-baserade)
har ingen DBTT utan är smidiga ner till mycket låga
temperaturer, medan BCC och HCP-metaller i allmänhet har
en

41 42
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Temperaturberoende Elastiskt deformationsarbete

Det som är viktigt att inse är att det plastiska området är inte Tills vidare har alla storheter som beskrivits varit mått på spänning
en allmän materialkonstant, utan kan bero starkt på hur eller tryck/kraft
Det finns också mått på hur mycket energi ett material kan
materialet tillverkats (som påverkar kornstorlek,
absorbera
dislokationstäthet mm.) samt temperaturen
Ett sådant är det elastiska deformations-
Här är exempel på tryck-spänningskurvor för järn vid tre olika arbetet Ur ("modulus of resilience"), som
temperaturer: definieras som integralen under
Notera hur tryck-spänningskurvan upp till flytgränsen
materialet är
de facto skört
Hög flytgräns och/eller låg elasticitetsmodul
vid -200 C, och
leder till hög Ur. Sådana material är lämpliga
blir sedan smidigt som fjädrar: hög reversibel töjning
vid rumstemperatur med mycket sparad energi möjlig

43 44
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Seghet Exempel: stål

Seghet ("toughness") är inte ett exakt definierat begrepp Stål uppvisar ofta ett tryck-
Med det avses i allmänhet ett materials förmåga att absorbera spänningsförhållande av den
energi före bristning
typen som illustreras intill
Värden för seghet beror dock starkt på hur ett material utsetts för
Karakteristikt är att trycket sjunker
påfrestning: takt, geometri, mm.
Med hackseghet avses ett materials förmåga att motstå något för att sedan börja igen öka
hackformation vid en snabb stöt De kvantitativa värdena mellan
Med bristningsseghet ("fracture toughness") avses förmåga att olika stål kan variera mycket:
motstå bristning då det finns en spricka i det
För låg påfrestningstakt kan segheten ges som
integralen över hela tryck-spännings-kurvan
Hög seghet kräver både hög hållfasthet och
hög frakturspänning
Sköra material har ofta högre flytgräns, men
mycket lägre seghet än smidiga [Wikipedia]
45 46
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Hårdhet Indenteringstest

Hårdhet har många definitioner Mohs skala är uppenbart inte speciellt

De elastiska konstanterna (t.ex. kvantitativ
De praktiskt mest använda sättet att mäta
bulkmodulen, elastiska modulen) kan
hårdhet är med indenteringstest
kallas elastisk hårdhet Kommentar om termen: indentering är inte listat i
En närmast historiskt betydelsefull svenska ordböcker, men förekommer i svenska google,
och tekniska ordlistan ger ingen vettig översättning på
definition är den så kallade Moh- ”indentration test”, så jag använder indentering
skalan, som uppbyggdes med att I dessa tvingas en liten indenter mot ett
definiera vilket material kan skrapa ett material med en kontrollerad kraft och takt, och
annat man mäter storleken (djup eller area) på
hacket som bildas i materialet
Den illustreras intill med både
Indentern kan vara i makro-, mikro- eller
definitionsmineralerna och några
nanoskala
andra material däremellan Mätningen kan kvantifieras som en kraft vs.
[Wikipedia] djupförskjutning-graf [http://www.fep.fraunhofer.de/enu/big
47 48
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund pic/Ch_elastisch-plastischen.asp]
 Varianter av indenteringstest (behöver ej kunnas Jämförelse av olika
utantill) hårdhetsskalor

Värden som ges av

de olika
hårdhetsskalorna
jämförs approximativt
i bilden intill
Det är viktigt att
förstå att ingen av
skalorna är absolut
så detta är bara
riktgivande

49 50
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Hårdhet vs. elasticitet Sammanfattning

Det är inte möjligt att ge ett entydigt samband mellan Materials seghet/hårdhet är alltså ett komplicerat kapitel med många
indenteringshårdhet och elastiska och plastiska egenskaper! olika aspekter att beakta
Här är en sammanfattning av några av de viktigaste begreppen, ur
I själva verket korrelerar de inte nödvändigtvis alls med
synvinkeln att starkare är bättre (vilket inte alltid är önskvärt i
varandra: t.ex. diamant är extremt hårt, men mycket skört och
tillämpningar, tänk bara på gummiband)
har låg seghet Bulkmodul: Förmåga att motstå volymförändring under tryck
Men för enskilda material kan man Youngs modul: Förmåga att motstå uttöjning
givetvis empiriskt bestämma samband Flytgräns: Gräns till permanent deformation
mellan plastisk och indenterings- Om man bara talar om materialets styrka ("strength") avses ofta, men inte alltid, detta
Draghållfasthet: maximal tryck som kan beläggas på materialet
hårdhet.
Hårdhet: förmåga att motstå hack och skrapor
Ett exempel visas intill för
Smidighet: förmåga att tåla stor utdragning före slutlig sönderfall
några vanliga metaller
Begreppen styrka ("strength") och seghet ("toughness") kan betyda
flera olika saker beroende på sammanhang
51 52
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund
 Sammanfattningsgraf: Youngs modul vs. densitet Sammanfattningsgraf: styrka vs. densitet

CNT = kolnanorör

53 54
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund Materialfysik 2010 – Kai Nordlund

Sammanfattningsgraf: Youngs modul vs. styrka

55
Materialfysik 2010 – Kai Nordlund