Professional Documents
Culture Documents
Vision Campus Ultuna - 080612
Vision Campus Ultuna - 080612
Juni 2008
Frord
Sknare, grnare och vackrare campus
SLU Ultuna kommer under nrmaste halvdussinet r genomg ett tillbyggnads- och nybyggnadsprogram som r det mest omfattande sedan universitetets senaste stora utbyggnad p 1970-talet. I tre stora projekt r planlggningen redan igng; det s kallade VH-projektet som omfattar veterinrmedicin och husdjursvetenskap samt djursjukhus, ett nytt Biocentrum och det s kallade MVM-huset med inriktning p mark, vatten och milj. Dessa projekt innebr att verksamheterna fr attraktiva och ndamlsenliga lokaler i nya lgen inom campusomrdet. Ytterligare verksamheter kommer s smningom att erbjudas motsvarande mjligheter, nmligen universitetsadministration och institutionerna Stad och Land samt Ekonomi. I entusiasmen ver detta r det viktigt att ta tillvara den stora vinst som ligger i att kunna sammanfoga projekten i en fruktbar helhet och p s stt frse SLU med ett frbttrat campus. Rektors vision fr arbetet r ett sknare, grnare och vackrare campus. I detta kan vi lsa in nskan om en intressant, levande milj med mjligheter till svl mten som rekreation, ett campus byggt p en ekologisk grundsyn och ett campus som reflekterar den forskning och utbildning som SLU bedriver. Ett sdant campus stimulerar svl intellektuella samtal som vistelse och samvaro i vlformade rum, bde ute och inne. Ett sdant campus erbjuder ro och vila likvl som en rik vv av aktiviteter och hndelser. Ett sdant campus attraherar nya studenter, skapar en god arbetsmilj fr lrare, forskare och andra anstllda och r en stark konkurrensfaktor fr universitetet och dess verksamhet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Campusbegreppet hrstammar frn de romerska hrlgren men har under de senaste hundra ren kommit att knytas till lromiljer. De brittiska universitetens campusmiljer utvecklades vidare i det nya landet Amerika till sammanhllna helheter dr universitetets innehll av vistelse, studier och samtal kombinerades med den fysiska form som platser, byggnader, gator, vgar och park kan ge. En intellektuell milj befordrades. En attraktiv arbetsmilj tillskapades. En studiesocial samvaro fick ett vlfunnet sammanhang. S blir helheten mer n summan av delarna. Rafaels fresk Skolan i Aten (15091511) visar Platon med sin elev Aristoteles i intensivt samtal gende i en skuggande loggia. Mlningen har ibland anvnts fr att visa att akademiska samtal befordras av en ppen milj och inte alltid i en katedersituation. Torsten Hgerstrand har i sin tur beskrivit Lundagrd i Lund, den park som frbinder bland annat Universitetsbyggnaden med Akademiska Freningen och Palaestra; en kreativ milj fr idutbyte och tankar vilken betydde mycket fr Hgerstrand som student svl som professor. De stora frndringar som SLU Ultuna kommer att genomg erbjuder allts enastende mjligheter fr ett nytt, samlat campus att vxa fram. Samtidigt finns mnga bestndiga kvaliteter i det befintliga Ultuna att ta vara p och frdla. Det r denna balans mellan gammalt och nytt som freliggande samrdsdokument frsker finna. Ledord i arbetet har varit att stadkomma ett ttare, mer levande campus med mjligheter till samverkan och dialog ver mnesgrnserna. Samtidigt ska nyckelbegrepp vilka utgr SLU:s mnesmssiga sjl, som ekologisk medvetenhet, lngsiktig uthllighet och klokt resursutnyttjande, vara tydligt avlsbara i det kommande campus. Visionen fr Campus Ultuna handlar om hur en sdan milj ska kunna utvecklas. Mnga goda krafter har deltagit i arbetet; frvaltare, fastighetsgare, verksamhetsansvariga, arkitekter, trafikplanerare, landskapsarkitekter och studenter. Arbetet initierades med en vlbeskt workshop i februari dr vissa grundvrden slogs fast och har sedan utvecklats under vrvintern i flera olika konstellationer. Thorbjrn Andersson
Skolan i Aten, fresk i Vatikanen, ett av Rafaels mest betydande verk bestllt av den konstintresserade och krigiske pven Julius II. Avbildar en klassisk akademisk milj med grekiska filosofer och framstende tnkare, omgivna av elever. I bildens mitt vandrar Platon och Aristoteles, av allt att dma inbegripna i ett vittert samtal.
N SLU:s byggnadsbestnd r idag utspritt ver ett stort omrde mellan Fyrisn i ster och skogspartierna i Bcklsa i vster. Ultuna prglas av det ppna odlingslandskapet. Flygbild frn brjan av 2000-talet.
Innehll
Frord Bakgrund Det historiska arvet 3 5 7
Bakgrund
Den omfattande omdaning och frnyelse av Campus Ultuna som frestr har sin grund i den genomgripande omorganisation av fakulteter, institutioner och universitetsadministration som SLU genomfrt under den senaste femrsperioden och som syftar till vetenskaplig frnyelse inom strategiskt viktiga omrden och att skapa frutsttningar fr starka forskningsmiljer. Universitets nuvarande byggnader ligger glest och splittrat i ett extensivt jordbrukslandskap och r i stor utstrckning omoderna och inte lngre ndamlsenliga fr en utvecklad verksamhet. En total genomgng av lokalbestndet p Ultuna har drfr blivit ndvndig. Genom en rad successiva inriktningsbeslut har universitetet stakat ut huvuddragen fr ett nytt och mer koncentrerat campus dr nrstende institutioner placeras tillsammans fr att mjliggra samverkan inom forskning och utbildning inom de berrda verksamhetsomrdena och dr gemensamma lokaler fr utbildning och service kan utnyttjas mer effektivt. Nrheten i frhllande till nuvarande Undervisningshuset med stora aulan och det centrala biblioteket har drvid varit en viktig frutsttning. Byggprojekten Biocentrum, MVM och UDS/VH som nu pgr, bildar tillsammans med det nyligen genomfrda Ekologiklustret stommen i detta nya campus. Visionsgruppen har uppfattat att uppdraget r att med utgngspunkt frn de inriktningsbeslut som fattats fr de pgende projekten anlgga ett helhetsperspektiv p det nya universitetsomrdet med syftet att f ett vlfungerande och karaktrsfullt campus dr samtidigt kulturlandskapets vrden tas tillvara. Det har ocks ingtt i gruppens uppdrag att studera alternativa placeringar fr de av universitetets verksamheter som sitter i splittrade och perifera lokaler och nnu inte ftt sin lokalfrga lst. Det gller frmst universitetetsadministrationen och institutionen fr Stad och Land och institutionen fr Ekonomi. Uppsala kommun har fr nrvarande ingen detaljplan fr Ultuna. Tillsammans med SLU och Akademiska Hus har kommunen under flera r arbetat med planlggningen och under hsten 2007 presenterades ett frslag till detaljplan fr centrala delen av Ultuna, det omrde som nu r aktuellt fr universitetets campus. Den vision som gruppen hr redovisar ligger i linje med detaljplanefrslagets intentioner och kan ses som en illustration till planen. Detaljplanefrslaget kommer i bearbetat skick att stllas ut under sommaren 2008 fr antagande i augusti-september. I nsta fas kommer detaljplaner att utarbetas fr omrdena som omger den centrala delen vilka SLU successivt kommer att lmna.
Campus huvudstruktur och kvadranterna 9 Campus karaktr och gestaltning Det grna Ultuna Studentliv p campus Ulls vg - gestaltningsprinciper Corson - gestaltningsprinciper Trafik Parkering Belysning Miljprofil SLU Pgende projekt Uppdraget Sammanfattning och fortsatt arbete 11 13 15 17 19 21 23 25 27 28 30 31
Entr nord
n Veter i
r v g e
Kronsen
Ulls vg
MVM
Lge fr byggnation
VH
Ultunaalln Illustrationsplan
Entr syd
Herrgrden N
Nordvstra kvadranten
Hr finns det tidigare ombyggda och moderniserade klustret fr Ekologi med utbildningslokaler, laboratorier, planteringshallar och vxthus. Mitt i kvarteret ligger en nyligen iordningstlld friskvrdsanlggning (Friskis&Svettis) som nyttjas av universitetets studenter, personal och av allmnheten. Nrmast Ulls vg och den blivande Corson ligger en enklare hallbyggnad som nu anvnds tillflligt. Den kan i framtiden rivas fr att ge plats t en ny byggnad fr ndaml fr vilka det centrala lget r betydelsefullt. Vster om friskvrdsanlggningen behver mark tas i ansprk fr en kompletterande bilparkering. I den nordvstra delen mot Veterinrvgen behver ytterligare en frdrjningsdamm fr dagvattnet anordnas. Dammen kan alternativt placeras norr om Veterinrvgen.
Nordstra kvadranten
Kvarteret kommer att domineras av nybyggnaderna fr Biocentrum och MVM. I kvadrantens stra del finns en kunskapstrdgrd som ligger fint placerad mellan den bebyygda delen och den skogskldda sen. Under rubriken Det grna Ultuna finns ett frslag till utveckling och komplettering av trdgrden till ett strre omrde, till en kunskapspark som ocks kan ge en naturlig avgrnsning mot villaomrdet vid Herman Flodkvists vg. Den fria delen av torget framfr MVM mot Ulls vg kan utnyttjas fr att illustrera och levandegra de berrda institutionernas verksamhet. Det framtida utnyttjandet av den nuvarande markvetenskapsbyggnaden (C:18) nr byggnaden tomstlls i samband med inflyttningen r en ppen frga.
med Campusparken, det glest bebyggda omrdet ner mot Fyrisn som mnga frknippar med platsens sjl och som drigenom r en viktig del av universitetets samlade omrde.
NV
SV
Sydstra kvadranten
Utnyttjandet av HVC-byggnaden r inte bestmt nr nuvarande verksamhet flyttar till nya lokaler. De delar mot Ulls vg som har anvnts fr djurhllning r svra att sanera och mste troligen drfr rivas. Den vstra delen av HVC kan d byggas till och anlggningen kan f en mer samlad avslutning mot Ulls vg n fr nrvarande. Tre tillbyggnadslgen kan urskiljas - nord, mitt och syd - fr att passa varierande behov. Tillbyggnader upp till tre vningar br vara mjliga. Entrer kan orienteras mot Ulls vg och Undervisningsplan/ Corson. HVC:s stra tvvningslnga ger en effektfull avgrnsning mot det stora och ppna landskapsrummet mot ster/sder och r viktig att behlla intakt. En lnk med inomhusfrbindelse mellan Undervisningshuset och stra delen av HVC har skisserats. Trappan frn Undervisningsplan ned mot grssluttningen med krhuset och Syltan skulle samtidigt kunna f en genersare utformning n i dag fr att frbttra kontakterna
Sydvstra kvadranten
Den fr bebyggelse tillgngliga marken upptas i allt vsentligt av UDS/VH-projektet. Jordbruksmarken mot Dag Hammarskjlds vg kommer att nyttjas fr rastgrdar och beteshagar. I omrdets sdra del kommer en frdrjningsdamm fr dagvattenhanteringen att behva anordnas. UDS/VH-projektet frutstter rivning av den befintliga laboratoriebyggnaden (C:72) utmed Ulls vg som i dag anvnds av institutionen fr Skoglig mykologi och patologi. Delar av institutionen fr Stad och Land finns nu i fre detta Mikrobiologibyggnaden (C:8) men kommer inom en verskdlig framtid att flytta till nya, samlade lokaler. Inget r bestmt om vad den befintliga byggnaden ska nyttjas till. En mindre del av byggnadens flygel mste rivas fr att ge plats t en ny gng- och cykelbana utmed Ulls vg.
Lundagrd, Lund.
Campusreferenser
10 VISION FR CAMPUS ULTUNA
Utvndig belysning spelar en stor roll fr upplevelsen av campus under den mrka tiden. Ett genomtnkt och samordnat belysningsprogram br drfr utarbetas. Viktiga aspekter r ljusfrdelningen mellan gng- och cykelbanor respektive krytor fr biltrafik, belysning fr att skapa stmning och atmosfr, skerhetsfrgor samt gestaltning.
Det vita, gula och rda Ultuna, illustrationer frn boken Ultunas arkitektur av Jonas Oscarsson.
11
Kronsen Kunskapspark
Veter
gen inrv
Fgelbacken rummet
Grnstrukturkarta som visar de landskapliga sammanhang som omger Ultuna samt campus ingende delar. Kvartersmarken (vitt i kartan) kommer ocks att vara en vervgande grn milj. Ultunallns, Veterinrvgens och Ulls vgs trdplanteringar utgr karakteristiska och identitetsskapande element i landskapet.
Centrala campus/Corson
Vy frn Herrgrdsparken.
Ulls vg
Campuspark
Ultunaalln Odlingslandskap
Nya ngbtsbryggan.
Vy ver Kunskapstrdgrden.
12
1
Tennisbana
Roddaktiviteter
Grsflt fr spontanidrott
Samlingsplats / torg
Glen - kmparlektradition
Studentbostder
Amfiteater
Studentliv p campus
Det finns tv studentkrer p Ultuna, Veterinrmedicinska Freningen, VMF, och Ultuna Studentkr, ULS. Veterinrstudenterna r organiserade i VMF och studenterna inom NL-fakulteten och husdjursagronomerna inom VH-fakulteten hr till ULS. VMF har sitt krhus i anslutning till nuvarande KC p Norra Grdet. ULS hller till i en flygel till nuvarande huvudrestaurangen, Syltan. En minoritet av studenterna bor i anslutning till campus, i studentbostderna vid Glbo. Viktiga anlggningar fr studenternas liv och uppehlle p campus r restauranger och matstllen. De alternativ som finns r Syltan och Gallan norr om KC. Thaikiosken vid Undervisningsplan erbjuder mat fr vavhmtning och utnyttjas av mnga. Restaurangerna hyrs in av studentkrerna fr olika terkommande baler, strre middagar och andra arrangemang. En annan populr byggnad r motionshallen, inrymd i det gamla hst- och oxstallet som anvnds av studenter och personal fr inomhusidrott. Utomhusanlggningar fr idrott i campusparken r tennisbanor och en fotbollsplan med lparbana. ULS hller ocks kanoter som kan hyras fr paddling i Fyrisn. Mnga studenter utnyttjar ocks Friskis & Svettis. Mnga av ULS-studenternas sociala aktiviteter r av tradition knutna till campusparken. Dr frekommer en lng rad fantasifulla och skmtsamma upptg ssom dop fr smttingarna (de nya frstarsstudenterna) i Fyrisn och andra spektakel, kanotpaddling i Kkfjrden (den stora dammen vst om Arrheniusplan som anlades 199 fr att ge en vision av den gamla vikingahamnen), dragkamp tvrs ver Glen (den lilla dammen i stjrnans mitt), klkkning p Kronsvgen i ssluttningen, Irlndsk julafton runt Glen. Vart fjrde r hlls i Campusparken en skandinavisk landskamp med inbjudna lag frn motsvarande studentkrer i Norge, Finland och Danmark. Veterinrstudenterna har inte p samma stt traditioner som r knutna till campusparken. VMF:s krhus som ligger i en helt annan del av Ultuna utgr idag centrum fr de sociala aktiviteterna. En viktig aspekt p campus r studiemiljn. Arbetet bedrivs alltmer i grupp och tillgngen p grupparbetsrum och mtesplatser blir avgrande fr att campus ska fungera vl fr studenterna, liksom att det finns gott om vlutrustade studieplatser p eller i anslutning till biblioteket. Skra cykelbanor och bra utomhusbelysning prioriteras ocks av studenterna. Den frestende koncentrationen till det centrala omrdet kommer att pverka studenterna p campus. De olika studentgrupperna med olika studieinriktning kommer nrmare varandra och kontakterna mellan de bda studentkrerna kan bli mer intensiva. VMF:s krhus kommer att ligga smre till i frhllande till de platser dr veterinrstudenterna normalt kommer att vistas under sin utbildning. Samma sak gller restaurangen Gallan som av allt att dma kommer att frlora en del av sina kunder bland studenter och SLU-personal. Studenter och personal torde komma att efterfrga ett restaurangalternativ till Syltan i centralt lge och kanske ett separat caf. En vlbelgen nrbutik br ocks vervgas, som ersttning fr den nuvarande Ultunabutiken som kommer att ligga avsides i det nya campus. Fr VMF r mjligheten till en bra och ekonomiskt verkomlig frvaring av studenternas hundar en viktig frga. Frgan om restauranger och andra matstllen, cafer, butik och VMF:s krhus br utredas.
15
krbana
Ulls vg, planskiss. Dubbla trdrader och hckar p var sin sida om krbanan ger en grn gatumilj som bde r karaktrsskapande och ger Campus Ultuna en tydlig identitet.
Ledningsstrk frlggs under de hrdgjorda ytorna fr att skapa bde god tkomst till ledningarna och bra vxtbetingelser fr trden.
Norra porten annonserar Campus Ultuna p ett tydligt stt med hjlp av en cirkulationsplats omgrdad av klippta hckar och en frndrad gatusektion och karaktr.
1
Ulls vg - gestaltningsprinciper
Ulls vg r ett av de bda huvudstrken p campus. Korsningen med Veterinrvgen bildar en nordlig entr till universitetsomrdet och korsningen med Allvgen en motsvarande sydlig. Dessa bda entrlgen br p lmpligt stt markeras, genom planteringar, frtrngning av krbanan eller p annat stt, s att den som passerar blir uppmrksammad p att man nu kommer in p universitetets omrde. Den befintliga treradiga lnnalln r i dligt skick och har bedmts sakna frutsttningar att utvecklas p ett normalt stt. Vrt frslag till utformning av vgsektionen bygger drfr p att alln erstts med nya trd, som planteras vid sidan av krbanan och erforderliga ledningsgravar. Krbanans bredd begrnsas till ,5 m fr att inte locka till hga hastigheter. P mse sidor om krbanan finns genersa planteringsytor med dubbla trdrader och gng- och cykelbana (GC-bana). Vgrummet avslutas med en tt hck, vars hjd kan variera beroende p vilka omgivningar som mter. Utformningen av vgen syftar till en parklik karaktr snarare n en traditionell gatumilj och kommer att bidra till intrycket av en sammanhngande helhetsmilj inom campus. Vgen ges en jmnbred sektion i hela sin strckning med obrutna trdrader. I sin centrala del, vid mtet med Corson, byts markbelggningen p krbana och GC-bana till betongsten utan kantstd fr att markera vergngstllet och att gngtrafiken hr har prioritet. Biocentrums vstra fasad ansluter ttt till Ulls vg. Den hck som avslutar vgrummet fr dr frmedla vergngen frn gaturum till byggnad. En nybyggnad p andra sidan av Ulls vg skulle kunna placeras p motsvarande stt fr att ge en visuell frtrngning som ytterligare markerar en mittpunkt p campus.
17
Biocentrum
Entrplats
Entrplats
Corso (ital.), eg. rnnarbana, ofta namnet p promenadgatan, strget, i italienska stder, dr i karnevalstiden festtget drar fram
Illustrationsplanskiss Corson
18
Corson - gestaltningsprinciper
Corson utgr det andra huvudstrket p campus. Fr biltrafikens behov frses Corson med en enkelriktad krslinga med kantstensparkering med parkeringsplatser fr rrelsehindrade i anslutning till entrerna. Fr att ge hg tillgnglighet br de centralt belgna parkeringsplatserna i anslutning till Corson vara avgiftsbelagda. Hrigenom begrnsas ocks sktrafiken (bilister som letar efter den parkeringsplats som ligger bekvmast till). De nuvarande trdraderna utmed parkeringen p undervisningsplan, Corsons stra del, lider av samma problem som den befintliga alln p Ulls vg och br ersttas. Corsons mittdel, mellan de enkelriktade krflten, br utformas med grs- och planteringsytor. Nya trdrader enligt den freslagna sektionen br gras obrutna i Corsons hela utstrckning. I den vstligaste delen kan utformningen pverkas av att marken i anslutning till UDS/VH-projektets norra fasad behver anvndas fr rastgrdar och paddockar. Det innebr att Corsons form och avslutning i den vstra delen behver utredas. Genomfrandet av denna del av Corson frutstter fr vrigt att tv befintliga byggnader, fre detta panncentralen (C:17) och servicehuset (C:211) mste rivas. Det r fr nrvarande oklart nr detta kan ske. Entrplatsen som ligger framfr Undervisningshusets entr och som strcker sig upp mot gamla lantbruksskolans sydvnda fasad mste behandlas med srskild uppmrksamhet. Dess betydelse kommer ytterligare att understrykas av den amfiteater som r planerad i sluttningen sder om Undervisningshuset. Entrplatsen framfr Undervisningshuset grnsar till en ppen del av Corson, ett campustorg, och norr drom entrplatsen vid Biocentrum och gamla lantbruksskolan. Campustorget bildar en av centrumpunkterna p campus och br utformas med beaktande av sambandet med de bda angrnsande entrplatserna. I Corsons fond mot ster ligger stora logen. Den anlggning fr central frsrjning med vrme och kyla som Akademiska Hus planerar ska placeras i logens stra del. Anlggningen blir tekniskt avancerad och kan bli intressant fr demonstration av modern energiteknik. Solvrme genom solfngare och kyla via grundvattnet i Uppsalasen kommer att utnyttjas. En visningslokal r inplanerad i anlggningen. Logens vstra del skulle kunna nyttjas fr publik verksamhet som passar in i detta centrala lge, till exempel lokaler i anslutning till den nrliggande undervisningsparken.
Utredningsskiss ver centrala Campus med Ulls vg, Corson, VH samt Biocentrum.
19
Huvudgata Ultunaalln.
20
Trafik
Trafikmtning
Vren 2007 gjordes en trafikmtning i centrala Ultuna med fljande resultat: mtpunkt fordonsrrelser/vardagsdygn Ulls vg 1 800 Veterinrvgen 500 Ultunaalln 2 000 De uppmtta vrdena p antalet fordonsrrelser r frhllandevis lga. Motsvarande vrde fr Dag Hammarskjlds vg r enligt tidigare mtningar 8 500. Friskvrdsanlggningen (Friskis&Svettis) inom nordvstra kvadranten har cirkaa 1 200 beskare per vardagsdygn med viss koncentration kvllstid. Mnga av beskarna frdas med bil. Kunskapstrdgrden inom nordstra kvadranten r ppen fr allmnheten och har vlbeskta visningar. Undervisningshuset i sydstra kvadranten anvnds ibland fr konferenser med mnga externa deltagare. Per r frekommer -5 strre konferenser med 00-500 deltagare. Hlften av deltagarna bedms komma med egen bil. I kommunens versiktsplan nmns en tvrfrbindelse genom Ultuna fr kollektivtrafik i st-vstlig riktning ver Fyrisn mot Nntuna och Bergsbrunna. Vgen och dess strckning r inte fastlagd. En sdan tvrfrbindelse kan drastiskt frsmra mjligheterna att nyttja universitetsomrdet om den placeras p ett ogynnsamt stt och ppnas fr allmn trafik. De viktigaste mlpunkterna fr trafik till och frn universitetsomrdet r parkeringsplatser, entrer och lastintag/motsvarande fr varutransporter. Trafik mellan mlpunkter inom campus frutstts frmst ske till fots eller med cykel med hnsyn till att avstnden blir korta. Tillfarterna till parkeringsplatserna r placerade s att biltrafiken tidigt leds bort frn eller inte alls berr Ulls vg. Vi rknar drfr med att biltrafiken p den centrala delen av Ulls vg ska bli mycket begrnsad. Hgsta tilltna hastighet p Ulls vg br vara 0 km/ tim p hela strckan inom campus. Korsningarna med Veterinrvgen och Ultunaalln br enligt kommunens gatukontor utformas som cirkulationsplatser.
Kollektivtrafik
Ulls vg trafikeras fr nrvarande med busslinjer med sammanlagt 1-15 bussar per timme i varje riktning under hgtrafiktid och 10 under lgtrafiktid. Fr att medverka till att hlla nere hastigheten p Ulls vg br hllplatserna placeras vid vgbanans kantsten utan fickor och ligga fre vergngsstlle/korsning, frskjutna s att inte hela krbanan blockeras av bussarna. Lmpliga lgen fr hllplatser p Ulls vg r vid Ekologi/Markvetenskap och i anslutning till Corson samt p Ultunaalln vid entrn till djursjukhuset och vid Arrheniusplan. Den freslagna utformningen av Ulls vg ger utrymme fr en eventuell framtida sprbunden kollektivtrafik.
Planeringsfrutsttningar 2010-2020
Antaget markutnyttjade fr SLU inom campus r cirka 125 000 m2 bruttoarea (BTA) ovan mark fr nybyggnader och befintliga byggnader som behlls. Frdelningen p de tre kvarter som ingr i den centrala delen r: Sydvstra kvadranten Nordvstra kvadranten Nordstra kvadranten Sydstra kvadranten 0 000 m2 BTA 20 000 m2 BTA 5 000 m2 BTA 0 000 m2 BTA
Biltrafik
Universitetsomrdet ns med bil frn Dag Hammarskjlds vg antingen via Veterinrvgen frn norr eller via Ultunaalln frn sder. Fr korsningen mellan Dag Hammarskjlds vg och Veterinrvgen planeras i framtiden en rondell i likhet med den som nyligen byggts vid Ultunaalln. Trafiken till norra Ultuna (Norra Grdet) och sdra Ultuna (Ultuna Park) belastar Veterinrvgen och Ultunaalln men frutstts i huvudsak inte berra Ulls vg som br uppfattas som en intern gata. Enligt detaljplanefrslaget ska Ulls vg ligga p kvartersmark och allts inte vara en kommunal gata.
Antalet anstllda inom SLU:s verksamhet p Ultuna r 1 900 personer och antalet studenter p Ultuna r cirka 500 personer. Inom sydvstra kvadranten placeras en nybyggnad fr Universitetsdjursjukhuset och lokaler fr Veterinrmedicin och Husdjursvetenskap. Entrn till djursjukhuset ns frn Ultunaalln. Antalet beskare med patienter bedms bli 5 000 per r med stordjur (hstar) och 18 000 per r med smdjur. Besken med stordjur har en viss koncentration till sommarhalvret.
21
Parkeringsstruktur
22 VISION FR CAMPUS ULTUNA
Parkering
Idag finns cirka 2 100 bilparkeringsplatser inom hela Ultuna. Drav disponerar SLU cirka 1 0 platser. Relaterat till SLU:s nuvarande lokalbestnd innebr detta knappt 10 platser per 1 000 m2 BTA ovan mark. Inga platser r avgiftsbelagda. Kommunen har parkeringsnormer fr olika lokaltyper och geografiska zoner. Riktvrdet fr kontor i zon 1 (innerstaden) r 10 platser per 1 000 m2 och fr industri i zon , som Ultuna ligger i, 11 platser per 1 000 m2. Ngot normtal som r direkt tillmpbart fr lokaler fr hgre utbildning och forskning finns inte. Vi har anvnt nuvarande tillgng p bilplatser, 10 bilplatser per 1 000 m2 BTA ovan mark, som norm fr att berkna bilplatsbehovet vid utbyggnaden i den centrala delen. Det innebr att 1 250 platser behver finnas. I det aktuella omrdet finns i dag knappt 800 platser. En del av de befintliga parkeringsytorna tas i ansprk fr nya byggnader och mste ersttas. Vi har efterstrvat att i huvudsak hlla parkeringsplatserna borta frn de omedelbara nromrdena till de nya anlggningarnas huvudentrer och att utnyttja de fria ytorna p ett stt som ger balans mellan grn frgrdsmark eller park och hrdgjorda bilplatser. Parkeringarna ska vara ltta att hitta och uppdelade p mindre enheter fr att inte dominera miljn. En avgiftsbelggning av de mest centrala och vlbelgna platserna br leda till att tillgngligheten kar. Fr att undvika stora, dsliga ytor br parkeringarna mjukas upp med hckar och trddungar. Som ytskikt br i frsta hand grus anvndas eller om detta inte r mjligt med hnsyn till risken fr att frorena grundvattnet, material med grusliknande karaktr. En enhetlig utformning av de nya parkeringsplatserna i de olika kvarteren br efterstrvas. Om behovet av parkeringsplatser kar i framtiden fr detta lsas genom parkering i flera plan. Fr att frmja cykeltrafiken br det finnas vlordnade cykelplatser i anslutning till entrerna. Platsbehovet kan variera beroende p verksamhet. En utgngspunkt kan vara 10-15 platser per 1 000m2 ovan mark.
Parkeringsprincip med dungar av trd, ytor med gruskaraktr och inslag av grs (grsarmering p krytor).
2
Entr nord
Ul
rvgen eterin V
ls v g no rd
Passage Entr
Pa rk
Grd Entr Centrala Ulls vg Corson Entr Ulls vg syd Passage
Entr
Belysning
Principer
Ljussttningen av Campus Ultuna skall utformas s att den stdjer visionens ml. En enhetlig och vl avvgd ljusmilj efterstrvas, dr svl armaturtyper som ljuskllor samordnas. Aspekter som rumslighet, trygghet, skerhet, stmning, atmosfr och upplevelser har inarbetats i denna skiss. Gng- och cykeltrafikanternas ljusmilj har prioriteras. Energifrgor br ocks beaktas i en fortsatt ljusplanering.
Ulls vg
Ulls vg kan delas in i tre kategorier/zoner: - Syd respektive nordzonen (vilka har samma karaktr) - En central del mellan Biocentrum och HVC-nord - Korsningen med Corson. Fr syd- och nordzonerna placeras belysningen vid gng- och cykelbanorna istllet fr vid krbanan. Drmed flyttas fokus frn bilar och bussar, som har ljuset med sig p ett naturligt stt och har sledes inte samma behov av att f sin vg upplyst, till gngare och cyklister. Krbanan belyses dock vid gng- och cykelpassager fr att ka trafikskerheten.
Corson
Corson r en relativt ljusintensiv milj med ljuset riktat mot gngbanorna. En annan armaturtyp n fr Ulls vg skulle kunna passa fr att understdja Corsons karaktr. Campustorget mellan aulan och Biocentrum har en hgre ljusintensitet, lika korsningen Ulls vg och Corson.
Corson
Gngvg i parkmilj
25
2
Energifrsrjning
Det kanske viktigaste miljmlet gller hushllning med energi. Akademiska Hus planerar en central anlggning fr att leverera vrme och kyla till byggnaderna inom campus som har stor besparingspotential. Komfortkyla produceras genom att utnyttja det kalla vattnet i sen och vrme genom tervinning frn processkylanlggningar i de nya byggnaderna, genom solfngare och vrme frn svattnet. Anlggningen bygger p avancerad teknik och en visningslokal planeras i stora logen, dr vrmevxlare och vrmepump kommer att finnas tillsammans med en central styrenhet.
Frdrjningsdammar fr dagvatten
Belastningen p ledningsntet fr dagvatten och kommunens recipienter kan minskas genom att anlgga ppna frdrjningsmagasin fr infiltration och avdunstning och som kan medverka till att rena vattnet.
Grna tak
Belggning av yttertak med sedumarter och/eller olika mossor kan ge en rad positiva effekter, ssom: Frdrjning av dagvatten, vilket ger mindre belastning p ledningsntet vid kraftiga regn. Minskad vrmeinstrlning sommartid, minskar behovet av klimatkyla. Lngre livslngd p ttskikt, genom att eliminera UV-strlningen mot ttskiktet. Vackrare att se p n papptak och plttak. Frbttrar miljn fr insekter och fglar.
Solceller
Fr nrvarande r produktion av elektricitet i stor skala genom solceller inte ngot ekonomiskt mjligt alternativ. Att bygga experimentanlggningar som ett led i utvecklingsarbetet fr frnyelsebara energikllor br kunna ligga inom ramen fr SLU:s verksamhetsomrde och ha ett eget symbolvrde.
Miljvnliga material
Naturmaterial ger mindre miljpverkan under hela livscykeln.
27
Pgende projekt
De projekt fr vilka projekteringen nu pgr har alla frberetts genom omfattande programarbete och frstudier dr olika lokaliseringsalternativ och alternativa lsningar med ombyggnad eller nybyggnad prvats. Efter beslut i vederbrlig ordning om lokalisering har i flera fall uppdrag lmnats till tre eller fyra arkitekter parallellt fr att f alternativa programskisser som ger en bred belysning av hur de nya lokalerna kan anordnas. Bedmningsgrupper med fretrdare fr berrda institutioner, studenter och fakultetskansli har d tillsatts fr att f en vl frankrad utvrdering av de olika frslag som lmnats. Utvrderingen har redovisats i ett utl-tande med frslag om hur arbetet med projektet ska g vidare. Sammanfattningar frn aktuella utltandena visas hr intill. Den projektering som nu pgr leds av en projektledare frn SLU lokaler. Projekteringen fljs upp successivt av en styrgrupp och en lokalgrupp som bevakar att lsningarna anpassas fr verksamheten. Srskilda grupper fr speciallokaler kan ocks frekomma.
VH-projektet
Sammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag Utvrderingsgruppen har som sin frmsta utgngspunkt fr bedmningen tagit det grundlggande syftet med projektet, att skapa en milj fr samverkan inom forskning och utbildning dr kontakterna mellan olika discipliner stimulerar kreativitet, utveckling och nya tnkestt och dr djursjukhuset med sin kliniska verksamhet spelar en viktig roll. Gruppens samstmda bedmning r att Frslag Nyrn ger de bsta frutsttningarna fr att skapa en anlggning som motsvarar det angivna syftet. Detta frslag har den mest koncentrerade formen med bra samband och mestadels korta avstnd mellan anlggningens olika delar. Institutionsbyggnadens runda planform tjnar som en symbol fr samverkan. Den blandade inplacering av institutionerna som torde bli ett resultat av de stora koncentrerade vningsplanen ligger i linje med frestllningen om grnsverskridande samverkan. En frutsttning fr att den runda planformen ska ge effektiva lsningar r att de programmerade forskningslaboratorierna med frdel placeras in i en kombination av slutna, mindre rum och ppna laboratorielandskap. Frslaget visar ocks vl genomarbetade planlsningar fr de olika delarna av anlggningen och svarar upp mot kraven p uppdelning i tilltrdeszoner. Den gestaltning som antyds med varierade uttryck fr olika delar kan bli ett fint tillskott p campus. Utvrderingsgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet med projektet sker med utgngspunkt frn Frslag Nyrn. Uppsala juni 2007
Biocentrum
Sammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag En viktig utgngspunkt fr utvrderingsgruppens bedmning r det grundlggande syftet med att bilda Biocentrum, att ka samverkan mellan berrda institutioner, initiera grnsverskridande forskning och frmja sambandet mellan undervisning och forskning inom berrda mnesomrden. Utvrderingsgruppen har med den bakgrunden studerat hur frslagen har placerat de olika lokalgrupperna i frhllande till varandra och prvat olika inplaceringar av den aktuella verksamheten. Nr det gller att stimulera kontakter mellan forskare inom de olika institutionerna och mellan studenter och forskare har gruppen funnit att Frslag Bjurstrm&Brodin ger de bsta frutsttningarna fr ett nytt Biocentrum. Avgrande r frslagets struktur i frga om placeringen av kurslab och undervisningslokaler, forskarlab och kontor/skrivrum. Hrtill kommer frslagets vertygande placering av entrn till Biocentrum och det ovanfrliggande lunchrummet fr personal. Frslaget r vl genomstuderat i funktionellt och tekniskt avseende.
Om SLU beslutar att g vidare med en nybyggnad fr Biocentrum i centralt lge rekommenderar utvrderingsgruppen att AHU och SLU arbetar vidare med projektet med utgngspunkt frn frslag Bjurstrm&Brodin. Frslaget behver bearbetas i flera avseenden, bland annat utformningen av kllarplanet, placeringen fytotron och NMR och utbrytning av teknikutrymmen till en friliggande frsrjningsbyggnad. Frslaget behver ocks bearbetas med utgngspunkt frn att en versyn av lokalprogrammet fr Biocentrum r ndvndig. En sdan versyn kommer till exempel att berra frgan om funktionsuppdelning av labarea, etablering av ett instrumentcentrum fr tung utrustning och samverkan med ett blivande Centrum fr Mark-Vatten-Milj, framfr allt nr det gller kurslab och undervisningslokaler. Uppsala december 2006
MVM
Sammanfattning och rekommendation i bedmningsutltande ver parallella skissuppdrag Steg 1 Efter att ha studerat de freliggande frslagen till nybyggnad fr MVM har bedmningsgruppen kommit fram till att stort avseende mste fstas vid anlggningens placering i kvarteret. Utgngspunkten drvidlag r det som anfrs i programmet under rubriken Viktiga aspekter om huvuddispositionen fr kvarteret med hnsyn till sambanden med centrala delar p campus. Det som talar till frmn fr det stra lget r nrheten till Undervisningsplan och de centrala campusfunktionerna samt att anlggningen fr ett fritt lge i relation till Biocentrum. De frslag som valt det vstra lget med entrn mot Ulls vg inger en knsla av att MVM orienteras bort frn centrum och hamnar bakom
Presentationsmodell av Nyrns.
28
Biocentrum. Lget mot Kunskapstrdgrden och den skogskldda sens slntfot ger ocks strre mjligheter att utnyttja landskapets kvaliteter nr det gller utblickar och byggnadens relation till sin omgivning. En viktig frutsttning fr gruppens stllningstagande r att den vstra delen av kvarteret inte i en framtid tas i ansprk fr exploatering i stor skala. Fr att bibehlla campus karaktr av landskapspark fr kvarteret i det lget inte belastas med ytterligare bebyggelse i flera vningar. Frslag A1 har skickligt utnyttjat det stra lgets mjligheter genom byggnadens lngstrckta och koncentrerade volym och placeringen av entrn. Frslaget har emellertid allvarliga brister i andra avseenden, frmst nr det gller dagsljus och orienterbarhet i de tv laboratorievningarna. En annan invndning r att det som r en av det stra lgets frdelar, utblickarna mot Kunskapstrdgrden, alltfr mycket strs av flktrum, ventilationsskorstenar och stora takytor. Frslaget ndvndiggr drfr en omfattande omarbetning, vars resultat inte skert kan frutses. Frslag Carlstedt r det som bst tillgodoser verksamhetens funktionella krav p lokalernas disposition, samband och utformning. Frslagets enkla kommunikationsstruktur med den centrala ljusgrden och dispo-
neringen av laboratorier och kontor r vertygande. Det finns detaljer som behver bearbetas men invndningarna gller frmst det valda lget enligt vad som anfrs ovan. En omplacering till det stra lget r inte mjlig utan en omfattande omarbetning. Gruppens slutsats r att inget frslag utan vidare kan lggas till grund fr det fortsatta arbetet med projektet och att det krvs en bearbetning av frslag A1 och frslag Carlstedt i enlighet med de synpunkter som redovisas i detta utltande fr ett slutligt stllningstagande. Bedmningsgruppen rekommenderar allts att SLU och Akademiska beslutar om att erbjuda A1 Arkitekter och Carlstedt Arkitekter att i en andra omgng av de parallella uppdragen bearbeta sina frslag. Fr att inte frlora tid i ondan br en sdan bearbetning startas redan fre semesterperioden. Uppsala juni 2007 Steg 2 Utvrderingsgruppen har efter moget vervgande funnit att Frslag Carlstedt r det som sammantaget ger de bsta frutsttningarna fr det fortsatta arbetet med projektet. Vid bedmning av frslagen har utvrderingsgruppens funnit anledning att g tillbaka till det som r det viktigaste syftet med att bilda ett Mark-VattenMiljcentrum, nmligen att genom samlokalisering underltta samverkan inom forskning och utbildning mellan berrda mnesomrden och inspirera till grnsverskridande. Gruppen har funnit att ljusgrden i Frslag Carlstedt ssom en central kommunikations-
lnk kan bli en levande milj som skapar kontakt och samhrighet mellan de olika verksamheterna och som inbjuder till spontana mten ver grnserna. Frslaget bygger ocks p en enkel uppdelning av kontorsrum och laboratorier med vllsta samband. Pausutrymmena p bottenvningen r trevligt lsta och har tillgng till goda uteplatser. Frslaget har som redovisas ovan en del svaga sidor. Arean mste minskas fr att projektet ska vara genomfrbart. Gruppen bedmer att detta kan ske utan att frslaget frlorar sina goda kvaliteter. Gestaltningen krver en skicklig bearbetning fr att f en karaktr som passar till platsens frutsttningar och byggnadens innehll. Utvrderingsgruppen rekommenderar allts att AHU och SLU arbetar vidare med projektet med utgngspunkt frn Frslag Carlstedt och drvid tar tillvara de synpunkter p fortsatt bearbetning som redovisas ovan. Uppsala september 2007
Lvsta
Lvstaprojektet, som innebr uppfrandet av en stor gemensam anlggning fr etablering av djur (nt, svin och fjderf) fr VH-fakulteten placeras vid den ldre ursprungliga delen av Funbo-Lvsta. Anlggningen berknas st klar i etapper med frsta inflyttning r 2010. Byggherre r SLU:s egendomsfrvaltning. Anlggningen planeras fr effektiv drift och forskning och ska samverka med de verksamheter som finns p Campus Ultuna och ven andra delar.
29
Uppdraget
Uppdrag till Campusvisionsgruppen: Att utarbeta en Campusvision, varvid hnsyn skall tas till helheten, d.v.s. svl den yttre miljns utformning som byggnadernas placering och utseende. Frslaget br innehlla ett ftal alternativa lsningar (med motiveringar och konsekvensbeskrivning).
Denna rapport r framarbetad p uppdrag av SLU:s ledning av en Visionsgrupp fr Ultuna campus. I gruppen har ingtt: Gran Johansson - (ordf.) arkitekt MSA, byggnadschef SLU Thorbjrn Andersson - landskapsarkitekt LAR/MSA SWECO/FFNS Rolf Johansson - arkitekt SAR/MSA, SLU Tomas Lagerstrm - landskapsarkitekt LAR/MSA, sakkunnig yttre milj, SLU Lisa Persdotter - student, Ultuna studentkr David Carlsson - fastighetschef, Akademiska Hus Ralf Wigenius - sakkunnig yttre milj, Akademiska Hus Gsta Ericson - (sekr.) arkitekt SAR/MSA, Akademiska Hus Gruppen har bitrtts av landskapsarkitekterna LAR/MSA Lars Strm och Jens Modin frn Bjerking AB som har utarbetat underlag fr stllningstaganden, svarat fr illustrationerna och redigerat gruppens rapport. Arkitekt Mikael Dunge har medverkat med lokalprogram och underlag fr alternativa placeringar av universitetets centrala administration och Klustret fr Landskap och Samhlle. Detta redovisas i en separat PM. Ett seminarium arrangerades av gruppen 2008-02-11 under rubriken Parklandskap och pedagogisk milj. Inbjudna var fretrdare fr SLU och Akademiska Hus samt arkitekter och landskazpsarkitekter som r engagerade i aktuella Ultunaprojekt. Ider och synpunkter frn seminariet har varit till stor nytta i gruppens arbete. Frgor om gemensamma gestaltningsprinciper fr pgende projekt har diskuterats vid mten med berrda arkitekter. Denna rapport avser att ge underlag fr SLU:s totala utvecklingsplan/lokalfrsrjningsplan och fr den fortsatta planeringen av Campus Ultuna.
SLU Lo
Gran Joha
0
1