os Brukar, brukede Bruker ar ett orc sor visar alt man har fér vena att bra ngot Brukade fr ordetspreterituform dtd och visa att man forr hade fér vana att gbra nat. slid ia N&got som man inte gr léngre. Ex Jag brokar se nyhetema klocka siu varje kval [Nar jag var liten brukad jag se bernprogrammen. 34, Las texten om hur livet brukade vara! FOr hundra &r sedan brukade svenskarna ga eller Nar jag var liten bodde jag pa landet och jag bru- kéra hast til stan, Nu kér ndstan alla bil eller Sker Kade ga tre kiometer fOr att komma til skotan, buss, t€g eller tunnelbana til stan. Nastan ing- Det tog trettio minuter. Nar jag inte var i skolan fn gar langre. Frin bérjan av 1900-talet fram til brukade jag leka med min lllebror. Jag brukade 1921 brukade kvinnoforeningar kéimpa for Kvinnlig rita, mala och lisa mycket. Férr brukade jag spela strat (evenska kvinnor fick rstratt 1921). Pol folboll och rida. Nu bor jag i stan och det tar tv tikerna brukade aiskutera frgor om réstratt och minuter att gA til stadens centrum. Jag har inte nya lagar om straffsystem, skatter och fOretags- langre tid att rita och lisa. Nu méste jag arbeta regler. Kvinnoma brukade fortfarande Kia sig lng ach skéta hem och fami. Jag spelar inte langre iol och hatt eller sjal, Mannen brukade kid sig i fotbollheler men jag brukar gé pa aerobics ibland, bbyxor, skjorta ooh rock. rr jag har tid. 35. Svara pa fragornal ‘Vad brukar du gora p& veckorna och helgerna?_—_ Vad brukar politkerna diskutera pa sina méten? ‘Vad brukade du gra nar du var liter? Hur brukade man kia sig for tjugo ar sedan? Vad brukade du géra nar du gick i grundskolan? Vad brukade manniskor i ditt land g6ra fér femtio Vad brukade du gora nar du gick pa gymnasiet? sedan? Hur brukade livet varai ditt land for femtio &r sedan?36. Para ihop antonymerna — ord med motsatt betydelse! a> tevig ay) tel D> studer =o | ob _o op o) > ledig 3)» cum n) > vekna 3) va g) > stark 4) > ten 0) > képa 4) > loka o> kok 5) > svag p) > alka 5) > sia ) > smal 6) > bilig @) > bia 6) > hata g) > stor 7) > fattig A > titta 7) > shuta n> or 8) > krafig 8)» Kora 8) > soma i) > rat 9) > ovikig 0 sita 9) > komma ) > fin 10)» otrevig W) > 98 10) blunda > tk 11)» upptagen vi > ge 11)» parkera 37. Beskriv bilden! Vad hander? Vad finns pa bilden? - saker, kldder, farger * 38. Svara pA fragorna! Man stger att hunden ar manniskans basta van. Ar det 8, tyoker du? Har du ett djur som van eller hade du ett djur som vin nair du var barn? Ar vanner viktiga? Vartor? Vartér inte? \Vem ar din van? Berdtta om honom/henne! Hur ofta traffar ni varandra? Vad g6r ni da? Hur och var trffades ni? ‘Vem var din van | skolan? Beréittal 7939, Las kortet! Py kara wan! Det nar at Lange sedan Ifa gs int ar ion tn in whe ag allt magonting & Zedgers dag mar dt finns internet shaven aman ji ste Brow ling, men gfewom jg dv om ans de fc somn inte ban dato och aipl-adva st iver jg et by satalle, Jag happas att a han det ba ach ate din family mae bra. Fao amig valle pracy com weanlig, men det tnivs fag anapche Ara med. Sbrio yarn, till aig och berate om, Arar de har det, in adres forms pt Sabuidar ave havertts Jog Boppan att i rar Kiln Aantahten Bitre « framtidon och att a smart ln ger Manga drama, ! in wa Christine i Borde 24. 8.2010 40. Skriv ett brev till en van i din klass! Byt brev och lds brevet du fick! ‘Hem, hemma, hemifran ] Jag ar: Jag gar (ill; Jag gar (ran): hemma hem hemitén borta bor" (bortifran) ime in iién te ut tran har hit dn dar dit a borta Fredik_______hela férra veckan. b> of oir Viken tid du 2 > kommer —hemma Igir mycket sent. d> tr hair ongér jag bes6k av en vin som kom = > bir inne vi snart vara nr vi Kom ivamen. > faler rare ‘Ta.upp pennan som pp gob. @) > stter ——_uppe \gér katten ie tri tr ti hy) > ater ute Nar vi horde vi ett skrik = ay Sane43. Vissa fakta i texten om vikingatiden ar fel. Lyssna och ratta felent ‘vwingarna & Kanda fr att vara fornnordiska krig- are och sjémén med mycket bra, linga och sikra skepp med bié-vitrandiga segel. De reste over hela verkien och i Asian. Men vikingama var inte bara grymma krigare. De var aven handeleméin, ‘goda ciplomater och uppticktsresande, De upp- tckte och kolonalserade Island, Grénland och Sydamerika, Leif Eriksson seglade til Newfound- land utantr Kanada omkring &r 1000 och var den {orste europé att gf iland i Nordamerka. Under vikingatiden fanns det ménga ledare och smakungar. Det fanns friaman som afta var bonder ch ven tralar (nordiska slavar). Det hande ofta ait rka bénder med ekonomiska problem for ut a ‘Viingatég" for att stjala mat och annat de be- houde. Under den har tiden fanns tre slags folk i Sverige, Sveamna bodde kring Stockholm och Uppsala, gotarna bodde fran Géteborg i vast til Aland i dst och gutarna bodde pa Gotland. Un- der den forsta delen av vikingatiden trodde mann: ‘skorna pa asagudar, bland annat &skans gud Tor, krigets gud Oden och vaxtemas gud Fré. Under borjan av vikingatiden blev svenskama kaistne. ‘Vikingatidens viktigaste stad hette Birka och det var gétamas huvudstad. Den lag pA Bjérké, i sion Mlaren, néra Stockholm. Birka var en stor handelspiats car handolsmiin frén hela Europa ‘méttes. Under 900- och 1000-talen férstrde forst danska vikingar och sedan Norges kung staden helt. Darefter blev stadon Sigtuna, som ligger 50 mil fran Stockholm, den nya stora handelestaden Norden. 44, Riitta felen i texten med en nekande och en jakande sats! Ex. Vikingaskeppens segel var inte bié-vivandiga. De var réd-vitrandliga 45. Finn ord fran texten! a) > Enstorbat b) > Képa och saiia ©) > Farlig och hemek 9) > Drottningens man @) > Enchot f) > Tor, Oden och Fré var sana @) > Trad, blommor, buskar fh) > En person fran Europa 8146. Las texten om Sveriges historia och fyll i verben i preteritum ~ datig, \Vikingatiden ar en intressant tid svensk och nor disk historia, Den __bérja)_ ungetir [sluta) cirka 1050 e.Kr, &r 800 och Vikingarna. 0. (ara) duktiga batbyg- gare och de a (ha) stora batar. Det ¢___Ivara) mojtigt fr dem att resa till Eng land pa tre dagar och til Island pa tre ach en hal. Manga vikingar (fiyta til Island, andra a. (resa) bara mellan olka lander for att hhangla med varor. Vikingarna n___(vara) cfta grymma och farliga. Det finns fortfarande kvar runstenar dar man kan lasa berdtelser om viking- farnas resor och om olka personer och deras lv Vikingatiden i (sluta) nar kristencdomen 1_(komma) tl Sverige. P& 1900-talet i (vara) Magnus Eriksson kung dver Europas stérsta rike, Delar av Rysslend, Estisnd, Lettland, Litaven, Finland, Sverige och Norge 1 (tlhéra) hans rike, | mitten av 1300-tlet mi (komma) esten och cirka 30 % av Sveriges befolkning rn (29). Den 6juni 1528. (bi) Gustav Vasa (troligen 1496-1560) Sveriges fOrste” kung | det ‘Sverige som det ser utidag. Han, (ka) ‘kidor mellan Salen och Mora och via. (fa) Vasaloppet, som i dag r en popular och kana skiatéving, ‘Andra kinda monarker ar: Gustav Il Adotf (1994-1632), som 1628 _(byaga) Vasaskeppet, som 3, {sjunka) pa sin forsta resa, 1 S00 meter fn stranden, | dag finns skeppet pa Vasamuseet, Man (ytta) upp béten ur havet 1961. Gustav II Adolf rr (@ppna) aver skolor, (ta) Liviand (sddra Estland och nora Lettand), a (isiga) och vi, (08) i stid i et 80-driga kriget, i dimman i Litzen Hans dotter Drottning Kristina (1626 = 1689), som 2___{tycka} om politik, vetenskap och Kultur, Hon a. bjuda) flera kinda ullindska vetenskapsmein til Sverige. Hon a (bi) senare katolk och o (lémna) bade Sverige och tronen. 82 Kar XII (1682-1718), krigarkungen, som sai__iriga) | ster och som f6rst oo (vinna) slag | Danmark, Ryssland ‘och Polen, men som sedan ve (fertora) allt - sina main, sin héisa och sit land i slaget vid Poltava, 1709, Han oa. (fly) d& til Turket Gustav Il (1746-1792), uppiysningens (alska) teater, Konst och literatur. Hana (vara viktig fOr Sveriges utr, Han ao {skapal den Kungiga teatem, den Svenska akademien och den Musika- liska akademien och han an. (tforma) den Svenska orakten. En adelsman skjuta honom pa en maskeradbal och kungen {avlida) senare av skacioma, Jean Baptiste Bernadotte (1763-1844), ssenare Karl XIV Johan, Napoleons marskalk, som svenskarna a4, (bedja) att bli Sveriges nye kung, Han ap, (vara) den ferste" av dagens kungafamij Carl XVI Gustaf. Dagens konung, som kung, som ae), am) (fdas) 1946, or,__(i kung 1973, ao, (gifta) sig 1976 med Silvia Sommerlath och senare so, (ate barn ‘rdringsalet utr pt -c, ir subjltt 6047. Berdtta vad du vet om ditt lands historia! 4g. Manga siffror och Artal i texten om runstenar och ratta felen! pet finns nistan 300 runstenar i Sverige och det petyder 8,6 % av alla runstenar i variden. Halften ay runstenarna finns i omrédet runt Uppsala och rmnga andra finns i Stockholmsomradet. De fles- ta de crka 800 ar gamia och 9 % av dem ar min resstenar 6ver dda makar eller soner. Nagra ste- nar betttar om utlandsresor, ndgra f@ reste man som mrinne fr en bro man byggde, nagra man reste stenar til minne ver sig java. Enr@sa som man kan lisa om pa ett total runste- rar ar resan och vikingatéget som man kalar tr Ingvarstiget. Ar 946 lémnade upp til 1000 man na ar felaktigal Lyssna ‘Sverige och de reste Gver hav och land in i Ryss~ land. Pé land bar vikingarna sitt skepp och pa s&. ‘att tog de sig tl Kaspiska havet dir vikingatagets ledare och niistan alla hans min dog i stid. Ménga stenar anvande man senare som bygg- nadsmaterial i kyrkor. Det vet man eftersom man senare hittade dem nar man renoverade kyrkorna P8 1800- och 1900-talen. | Uppsala domkyrka kan ‘man fortfarande se ménga runor och runstenar | vaggarna, golven och taket. Det finns aven bild- stenar. De har bara bilder och ingen text. De ar ‘mycket gamia, 1500 ér, ach vaniiga p& Gotland. 49, Ratta felen i texten med en nekande och en jakande sats! x Det finns inte 300 runstenar i Sverige. Det finns néstan 3000 runstenar, 50. Finn ord fran texten! a) Den best av fem kontinenter 'b)_> Den gr man pi nar man gar Gver en & eler si 6) Stlla upp en runsten G) > Ett stort sat vatten @)) Femtio procent 4). > Enstor byggrad mod torn, Kocka och Kors g) > Det stir men pi ettrum fh) Den foger 8 husets top 51. Se pa runalfabetet och skriv ditt namn irunor! PNDERE hth TRYTA ae pig eta wats e eet wie) 52. Skriv namnen och orden i runor! a) Sten ))) Ostman 4) Asbiom DD ever 5) > Tyn eo) > Harald > Sign K) > gor > Gudtast > Toe i) > fistar >be 83. Las Fréséstenens (bild sidan 82) text och forsék att forsta runorna! Ni kan dela upp texten i klassen och dversatta en bit var! Ni har lite hjalp av évning 52. ANGSTY EPR PNDETHTAA HNE TIT Ral... DIFF ENV IRNA BRN bInANY ¥RE PIT PRINTER RTHTRET FRBINRE FIRPI BRN PRIDE RAUNT 4NY THHlk ROBE PLHd ADEL SEX STORST, BAST OCH VACKRAsy 4. Hur kan man rakna alla veckans sju dagar utan att séiga vare sig mandag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lérdag eller sndag? 2. Fyili tabellen med de svara verben! infirtiv presens—rutid pretertum— did infitvpresens - nutid _pretertum ~ cig Dh eeees, hinna béra. halla fata fama eo Dee re te pete fa liogga ee ee TT Hh Qiagen een et 3. Fyll i passande verb i preteritum (datid)! 'g@rq_____det en helt vanlig dag. P& morgonen »__jag klockan sju och a upp. Jag mig, tnderna och 9, pA mig. Jag ot mig ett par bla eans och en vittro. Seden ag ti Koket och __ en kop kato, Min men redan dir, Hania och, tidningen, Nar barnen m__n_vifrukostiisammans, Eher ukosten o bamen til skolan och min man ___ til arbetet. Jag al_ en ledig dag sjagn___...___hemmach«)__. Pa eftermidda-' geny___jag en bok. Nar barnen y_____ hem »____ jag dem med deras léxor. PA eftermiddagen , vitill affaren och y___ matt och pa kvéillen _ vi pen flim pa teve. Nar flmeng a _iocha}___ss, 4, Beratta vad du gjorde férra veckan! 84L 5, Las texten om midsommaren! Midsommar ar en mycket speciell helg I Sverige. Svenskarna aiskar sommaren mycket och mid- sommarhelgen symboliserar sommar, jusa nétter, \nner och kérlek. Manga manniskor vantar lange pa helgen och de blir mycket besvikna om vadret &r dig. Ibland kanns det som om det alld reg- er mycket p& midsommar, men sa ar det forstas int. Varlor ar det da 8 viktigt att solen skiner Coch att det ar £8 moin pa himien, eller att det til ‘och med ar molnfrit? Jo, darfor att man firar hel gen ute, Vid lunchtid traiffas m&nga manniskor, ‘Sirskit familjr, och de plockar manga blommor Coch biorkdév. De anvéinder dem til att gbra blom- sterkransar att sétta pa sina huvuden och til att dekorera_majstingen, eller mid: sommarsténgen, som man ocks& kallar den, Den air flera meter hog lite musik, gérna levande svensk folkmusik med fiol, dragspel och YJ syteare. ios tam och one Y{—dansar hand i hand i en stor ring 4 ia Coch ser ut som ett stort Kors med 1a ringar som hanger i det. Nar runt st&ngen. De siunger om sma grodor stingen ar férdig, spelar ngon ‘som hoppar, om krékor som kor i diket, om fickor som dansar i ring, om pojkar Som gréter och kallas for grin-Ollar (pojknamnet Olle i plural) och om raketer som startar med fn explosion. Visst ar svenskarna Ite konstiga pa ‘midsommar? Efter dansen ar dansamna lite hung- ‘iga och de satter sig ner pa ett ticks i graset och har picknick. De ater kanske lite inlagd sil med ‘arsk potatis och térta med mycket gréidde och ménga jordgubbar pa til efter. Sent p& kvallen, eller pa natien, som inorra Sverige ér lka jus som p& dagen, g&r fickorna ut pa angarna. Dar plockar de sly olka sorters blom- ‘mor sor de lagger under kudden i sangen. Den de drommer om pa natten & deras framtida man. En bukett innehdiler kanske en smérolomma’, en bidkdocka?, en pristkrage®, ett midsommarblom- ster‘, en bldkint’, en iten forgatmige? och en maskros ‘Men det finns ndgra f& problem. Fér det forsta &r manga fickor s& trétta efter den langa, aktiva dagen att de inte drémmer ndgot alls pa rratten. For det andra tinker nigra s& mycket pa de manga séngerna de sjéng under dagen att de bara drommer om grodor som hoppar, kr8kor ‘som kér i diket och grin-Olir.it \i géra? Vad Ar lika som; 6. Firar ni midsommar i ditt land? Vad brukar ni g mi Sverige? Vad ar olika? Har ni ngot liknande firande nagon annan gang pa aret? 7. Itexten finns orden manga, mycket, fé och lite. Vad betyder de och hur anvander man dem? Hur skiljer de sig fran varandra? Se vilka ora man anvander dem tillsammans med och skriv ner fraserna i tabellen! manga mycket. fa. ite ‘manga ménniskor 8. Finn ord fran texten och skriv dem i ratt tabell! Fyll i tabellerna med fler viktiga ord! smusikinstrument vaxter fur HTT LITT I TTT TTI Uti var hage TTolgtvis fol én Gotland Us vir ha ge die vin~a Bld bir, Kom hjdr-tans frbjat Vill dumig mage, sh trif-fas vi di, Kom tl - jor och a-kvl-e - je, komt roctorach sa-W-vl-& hom juve hrwt-myacta, kom jde-tans fed! 86Ut var hage dar va bi bar Kom hilrtans fra \va du mig nBgot, 8 trates vi cr, Kom llor och aivileja, Kom rosor och salve, Kom juva krusmynta’, Kom hgrtans fei 22)" Fagra sma blommor dar bjuda tl dans, Kom hisrtans frat Vil du, 8 binder jag &t ig en krans, Kom ljor ch akviloja, kom rasor ach saliva, Kom juve krusmynta, kom hans fej! Deponensverb - verb som slutar pa -s 8) Kransen den sitter jag sen it ha Kom hits tej SSolen den daar, men hoppet uppgér. om lijor och aks, Kom rasor och saliva, Kom juva krusmynta, kom hiéetans tj 4.) Uitivar hage fins blommor och ber. Kom hjartanstroja! Men utav alla du kérast mig ft om lijor och akulja, kom roser och saliva, Kom juva krusmynta, kom hiartans fej ‘aquloga wigars maa ranha sat crepe DDet finns verb som slutar pa -s. Nagra av dom kan siula pa bde -r och -s. -ripresens ~s /presens/futurum -sipreteritum Jag tratfar/méter dig Vi trtfas/mots sedan! vi tréfades/méttes [ag hor dig bra Vi hérs imorgon! vihérdes av jag ser honom i ses i kvl visdgs Jag Kanner henne val det kann inte bra, det kindes. jag pussar och kramar dig de pussas och krames de pussades och kramades verb + ole verb ngs obt jag hoppas att hon ringer jag hoppades. jag trvs bra har jag trvdes. det finns en bank hae det fanns Las texten om ett lakarbesék! Det finns inget s& hemskt som att vara siuk. En rmorgon nér jag vaknade kainde jag mig inte bra. Huvudet vate jattemycket, Det gjorde ont i halsen och Gronen och det gjorde ont att svi. ag hostade ocksé. Hela kroppen andes ttt ‘0ch giorcie ont. Armama, ryagen, magen, benen. media ee BO ea D> manga d) > mek oe cm oa —_ 1) > ngt borta ) > lengeam a OR ae 1) > glad 8845. Para ihop bérjan och slutet av uttrycken! a) b) o) ad @) i} @ i} arg lyst dum gad lok sna add piga 1) 2) 3) 4 5) 8) 7 8) som en hare ‘som en firka, som en mus som en mért som en uggla som en sna, som ett bi som ett lamm i d Kh ) m) n) °} P). stark listig snabb fattig trogen hungrig smutsig Jangsam 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16) ‘som en bjén som en gris ‘som en hund som en kyrkrétta ‘som en ray ‘som en snigel som en varg som en vessia 46, Titta pa personerna pa bilden! Vailj nagra och beskriv deras utseende och klader! Ta hjalp av orden nedan eller anvand en ordlista! substantiv ansikte" glaségon hralsband* har ‘mustasch ‘skégg” rhainge” Rut balte* Kipp hratt jeans keps slips vast Ingemar Dennis Bengt Lotta blus Kol Kénning kortbyxor linne* toffla tHrbja -ettord vaniig allvartig Mats ppersonlighet arg ledsen bg Iyektig duktig ren lak rolig emis rédd glad stark ket trot Susanne arbetsam framgéngsrik hidlpsam intoligent negativ positiv sportig 17. Se pa bilden i uppgift 16 och skriv fler meningar som innehaller adjektiv! €) > Jag ser en blond ficka. Det finns tv’ mérka man, En fick har langt ha }) > Den blonda kevinnan har en jus Kénning, Pojken med den vita trojan ér kort. (estar) (peti a) 89Aajektiv, komparativ och superiativ égeloundna adjektiv: Légg til ndelse -are och -ast! supertativ, bestamd form positiv komparatv —_superlativ lat latare letast den letaste (poken) le bilig biligare biligast a Diigaste (olen atl haa ‘a sre est xm [Adjektiv som slutar pA obetonat -e, -en, er Ta bort -¢ och ldga til ancelsen enkel enklare enkiast den enkaste (Ovningen) vacker veckrare vackrast den vackraste (lickan) (Om ajektivet 2 fr Winat eller Kumpiat med andelsen, anvénder man orden mer och mest / mindre och minst: fantastisk mer fantastisk mest fantastisk_ den mest fantastiska (resan) ledsen mindre ledsen minstledsen _ den minst ledsna (eleven) ‘nel som krona och patti har ‘eres i eda besarafr Det fins flera orogelouncina adjektv: $é abel pd sidan 178! f= bralgod batire bast dion basta (dagen) {eegebunee ages arab osu Stet dt sar rodeo nara narare nfrmast den nérmaste (grennen) {regen aps arab o2 ai ‘Setter med st ur ede rm oe SR so cso RR vert eb cbed fg Demin Jog ir ia Salta SOM ven 8°30 naan tn es 48. VAlj korrekt mening! | en uppgift ar bada varianterna riktiga. a) [Stockholm a storare &n Sundisval 4g) > Han ar tingre sin bror. Ci stockholm ar stérre an Sundsvall. (C1 Han a kéngre som sin bror. bb) [sag har et mer trkigtarbete har 1) Tim ar ka gammal som Tom, Jag har ett trékigare arbete har. (Tim ar s& gammal som Tom, [De gar i samma klass som jag, ) CI viarungare an ni. (be g&ri sama Klass med mig. Clwaryngre an ri, 4)» Den har uppgiten ar enklare an den forra. _) "> ] Min syster ar roigare én jag C1 den har uppattten ar enkelare én den férra, (1 Min syster ar roligare an mig, €))) Flmen var den daligaste av alla fer 1) [vag &r mer Kok &n hon. CO Filmen var den séimsta av alla filmer. C Jag air klokare in hon. ) [Den hr teatern ar en av de aldsta i Sverige, I) [7] De har férre bam an vi 1 Den har teatern ar en av de aldst i Sverige. (1De har fare barn &n vi.a e us brevet on el i orden, lika, som, &n och ratt komparation av Hy Pah! ba, det han de mitt andra dv é Crckland. Trats att jag sabnan Suoripe ptomychel, trove pp bea an Mite ankle bir dn lke intranant ») mitt gama erkee och min Uigrhit cn 8)____ madevn sar nin gums lienbet tl ban ds mich mer apdnmande «) wad det wae 4 Aueriga Klimatet dn 4) (ra) an « uorge Dessutam regna dete) (tite) + Cubland. Someanna tn 0—_{“4rg] oh jog bare mig y)___(onangah) ban Ton jog sabran 4 fpse sommarnattorna. Kualcona har tn mph) ____( minh) an é buen Om gg tron er, Clad ach England, der yy bade, ben og ae bucige tv) (bemtruly) och snore tn) (tt. England tn ___(‘ntvassant). Din ferns )_______{ ng) seven och engl sha a det spat sam tm) (nti) att lea sip Ton Egle oct 2 (dy) av dorm. Guhland tre) ( billy) och p) (ache) ar de tre linderna, men grbiska dry) — (ds) ans de tne spnther. S Gubland her de») ____(trulg) masnsherna ¢ wilder, tychor jag, ch ‘mater dn on ans de») (ped) 4 Eurapan Hin Jonna des) (nacher) tana oh det) (‘ntrasant) sprthee Mon gag undiar am det dv n) autrt fon grcorna att lara sip anensha ») det an fon mig att lana. mig guehiska Kam anant och hala pa mig! mig. Kaman 20. Jamfér nagra platser eller Kinder som du kanner till! Anvand kom - Parativ och superlativ! 21. Arbeta i par! Jamfér lanen! Ett par ar A och B. A tittar pa sidan 160 och B tittar pA sidan 161. Ett annat par ar C och D pa sidan 161 respektive 162. Byt information om era lan! Anvand positiv och komparativ! 22. Arbeta sedan fyra personer tillsammans, en fran varje grupp (A+B+ C+D)! Byt information och jamfér era lan! Anvand positiv, komparativ och superlativ! Qt23. Las texterna och fyll i passande bindeord! Ni kan anvanda samma bindeord flera ginger. Aa dar eftersom fr att men pom Kraftsdsongen startar den forsta onsdagen i augusti och «___ Koper manga svenskar kréft \__ de ter tl vitt rd och en gron sallad. Man sitter ute | tradgércen, o|____ dt hanger dokorationer ppaopersmanar och papperslampor olka férger. Pé huvudet har man farglada partyhattar av papper a {Q6r festen énnu gladare. Ibland tar man en paus sjunga fen snapsséng och skéla tilsarmmans innan man ater vidare. | borjan kan det vara svart att ata kraft, a___deras skal ar harda hy ‘man lar sig ganska snart hur man ater dem. B darter tesom fon osh om som Surstromming, fr mest populr i norra Sverige, bérjar man ata den tredje torsdagen i 2ugusti. Surstromming &r precis det narmnet sAgor. Ett slags sur fisk. Man kOper den i en konservburk »____nér man éppnar burken,luktar det mycket ila. Manga, ven svenskar, ville smiaka p& den ____ den luktar $8 ita, kan det vara bra att sitta ute i den friska luften «| __man ‘er den. Dot ar alts inte ngon bra idé att &ta surstrémming inomhus. Sérkiltinte 0 man bor in igenhet, d st6r luton grannama, Det r sant! Men n man ater fiskentilsam- mans med elt tunt norriéndskt bro, potatis och lok smakar den inte 6& hemekt den luster. Manga tyckertvartom att surstromming ar en detikatess. © dtr eter etersom alert men och sedan som Marten gs &r en hogtid man bara frar | Skdne, | sodra Sverige. PA mértensafton den 10 november ater man a svartsoppa,b, ‘ren soppa av géisblod, tl frat och a. fs som hhuvudratt. ____maten ater man en skénsk appekaka med vanilsds (gradde som efter rt. Marten gas kommer frén legenden om den romerska soldaten Martin av Tours. Den 11 november 7371 ville manniskorna i staden 1 han bodde att han skulle bi biskop, 3 sialy tyelte tran att det var ett alt fr stort ansvar och forsékte gémma sig hos gassen, Men n, de lat 8 ‘mycket fann manniskorna honom han blev trots allt biskop. Som straff fér avslojandet ater rman i dag gassen. Adjektiv, supertativ bestamad form [Nar man beslaiver ett konkrel substantiv med ett superlativ anvnder man adjektivets | superlativa form. Superitiv i bestémd form slutar med -a eller 2, = & [= Sveriges storsta stad Den ‘stérstastaden_ i Sverige = Sveriges fuaste stad Den {ul geri’ + adel + substanty denidet/ ee cen {oats (ie spo ee, pee a, 924. Las texten om lucia! Fyll i ratt form av adjektiven! i uciadagen dr en av de a (oopulan) da- agama i Sverige. Den fas den 13 december, pa dn a ———fng) och a_i ratten under aret. DA passar det bra att négon kommer med fs och sang. Luciafrandet bérjar ttigt A morgonen. Detra___(varlig) at Lucia kommer rmelan kockan sex och &tta pa morgonen. En ficka iiuiatiget &r Lucia. Kanske ar hon den o, es. (ng) och a (vacker) fickan i skolan aller | stan, Om hon ar tirckigt (gammal) bar hon levande lus i sitt fs, Men om hon &r (ung) har hon en céektriskluskrona. Lucia barn (18ng) kt (ut) Kénning. Runt migjan har hon ett 1_{(réd) band. Flickorna, som inte ar Lucia kallar nan for tarnor, De har glitter i haret och runt migjan och de haller ett stearinjus i handen Pojkarna brukar vara stiémgossar, tomte- rissar eller pepparkaksgubbar. Stjarngossarna {hdg) pappersstrut med guld- ‘imor p& huvudet och i handen héller de en stav ‘med en guidstjérna. Férutom tomtenissarna, som har en 4 rédkiéidda och popparkaksgubberna som ar brunkladda, bar hela Luciatdget a (lang) vita Luciaklanningar Nar de gr in til dem som sover hemma, llr tl publiken, sjunger de en speciell sng som hhandlar om Lucia som kommer med tanda jus under den 0 {mer} natten. Luciatagen Upplirider pA skolor, i kyrkor, pa arbetsplatser, pA stan och i varuhus. Etter upptréidandet ater man pepparkakor ‘och en saffransbulle som ser ut p& ott spacielt sat. Den &r (gu) an ‘andra bull, eftersom den innehailer saffran* och den ra. (sot) an an- ra vetebular, eftersom det &r russin i den. 05 satan lon vetedop mad mk och 1.3 veto 25. Arbeta i par! A laser texten har och B laser texten pa sidan 161. Fraga varandra och byt information sa att ni kan fylla i informationen som ‘saknas i luckorna! Lucia var en ung kvinna, fédd &r 283 som bodde bad om Legenden om Lucia kommer fran a tisammans med o. Hennes pappa dog nar hon var lite. Nér o cias hand svarade hennes mamma fOrst a 1 men nr Lucia berattade att hon vile Di nunna andrade mamman sig och sade i Den unge mannen blev s& arg att han gick toch berattade att Lucia var kristen och eftersom det var forbludet i mi Stratfade kejsaren henne. Man pinade och dédade henne ar oj__. Den vita klanningen ‘Som dagens Lucia bar symiboliserar Luclas oskuld och tro, det réda bandet symboliserar hennes "\—____cch liusen hennes varme ach godhet. 93Tak 1 ~ sin minga sorters sa Janssonsfrestlse 2) tas var Katrina ivintrstuga och inte unde tit pi Kalle Ankas io 8teve, Tap D° arse 26. Rita foljande meningar som kan innehilla flera fel! nga sorters ib) > Hon akade slalom fr fom timmar. Hon ver vare dag ute pas sect ) > Peter resto | Stocktokn titsammans med hans systr. eae. Gd) > PB julovetgick Lisa il land, Dar sndadevare dag tale! @) > Vidt manga ijules. Vi drickade julmust ocks8. Det gr min favortaryck. pana 4) > Jag trade med min vanner. Jag lskar dom mycket lesa 4g) Elsabeth vari filon och alte skidor fr tio dagar. er chesuss 1) > Naturen var s vacker. Hon fotografrade ala fll och stuga Tat 4~ falar i) Jacob tanker att julen var for kort och att han fick for lite glégg och pepparkakor. ero |) > Virned min fami te | Oso ula, Vi ocks vari Trondheim. Tarik 5 — jlshinka K)_ > Tage giorde inget sarskit, Han var hem néstan alti, Sr Sap 1) > dulottan pa kyrkan bérjar klookan fem eller sex pa juldagemorgon. rodkal, oe = smavarmt In) Marianne hade ba len Det var 8 revi. Hon mycket glade den, Tk 9 ~smtvarm 1) > ors varnisten inte hema asp lal prnskors revbensspall |rummet aren jlgran och gra uklappar o, iMgran och nigra jin ae Talk 7~lutisk 27. Las texten om det traditionella svenska julbordet! Fe iver! | Siege tren mca urn aot one manuodPh boast THRE eS tee oni nytt aa och mlrge cla et, Dt kan rave vetat man rset cad ‘ka &ta av det. Om man vil smaka av alt maste man anvanda minst tio talk. Det bor Talk 9~ efterrtt fale rata ta immer eer mer at ia et bord. ran tt her kan en dela al mat som eke rman serverar och vad men kan gga p8 va talk ei Tank 10 kate 28. Svara pA fragorna diskutera och beratta! i eae Vibe evens light Kner ur? Vac Sverige Kanto? Vad toler hom de aka fatighena? Karr ct nr Kinda svenskar? Har nga ria esther ct hea? Ved rar do etarenet a Stge? Vien Br dn event? Vari? Vas tyckar du om Senge? vat roo vat ear man hen? Hur cher ou at svenska ar? “Tycker alla om héghiden? Varon/Vertér inte? Vika platseri Sverige Kanner cy ti Kanner du til nigra ennoriunda festigheter ividen? Vad tyke du om Sveriges stider och natu’? 29. Dela upp klassen i fyra grupper! Gru i 160, grupp B ser pa sidan 161! Grup C, ser pa sidan 161 och gruppD ser pa sidan 162! Arbeta farst r (A+B) ji a Anvaind adjektiven i positiv shee seh nit tie Ex Viken stad figger nérmare Stockhoim? 9430. Arbeta sedan fyra tillsammans, en fran varje gru ‘Anvand adjektiven i positiv, komparativ ah peated icone fb. Viken stad ligerlangstfrin Stockholm? 31. Fylliratt form av adjektiven! Skriv den eller det vid behov! ip (wane) -Arx2000 {an hlondetaiger? ~~ Ja, X2000 fir Sveriges allra tag. Bi) Wacker) —ArVasthusten in Osttston? ~ Ja, jag tyoker att Vasthusten @r_ ala, lorrdidet som fins, @ us) ~Arsommarnattema i nora Sverige {n | sora Sverige? ~ Ja, det 8 sant, och nétterna rar vid midsommar. GD toll) —-Arkranvaton kale? ~ da, krarwatien ar ale deyckon pi kalo. @ (opus) -Arfotbol___ an ishockey? = da, fotboll &r__ alla sportan i Sverige, A) ro) - Ar Kebnekaise an Aroskatan? = da, Kebnekaise fr Sveriges ala beg. Gp Weng) = -ArE45:an tn Edn? ~ Ja, E45:an ar_ alla. agen. Fi (ston ~ Ar Vanoen ‘an Vater? ~ Ja, Vanarn ar Sveriges alra__s. D (gemma) — Ar Uppsala universitet 4n Lunds universitet?” Ja, Uppsala universitet ar Nordens ala_universtt. DD tangsam) ~Arnigon fn Shiso Kanagu? = Ne, Shiso Kaneguriar___alra_l6paren i vriden. Han sprang maratonet i de olympiska sommarspeloni Stockholm 1912 pa 54 ay, 8 manader, 6 dagar, 8 tinmar, 2 minuter och 20,3 sekunder,32. Fyll i rat form av orden inom parentes i texten! Skriv artikel och demonstrativa pronomenet den vid behov! Japanen Shiso Kanaguris sprang maratonloppet i de ‘olympiske sommarspeleni Sverige 1912, menhan var inte framgdngsrik. Resan til Stockholm tog te veckor med a (t&q), och Stackholm hade han ‘svért att sova pa grund avo, (spérvagn) ‘som gick utanfr hans hotelum. Dessutom var han inte van vid o, (svensk mat). Trots alt dick a, (tning) innan e, (tavling) bra och pa 4, (morgon) fore téviingen var japanens hopp (stor) 4n tidigare. Tyare kom inte hi, (bi som skulle ta honom tly, (start) och han var tvungen att springa ait Det vary (mycket varm dag) och hatten ava, (Cettagare) avorot (svar tavling). Det vara (fobbig) ‘ven for Kanaguris och nan (vanig famil) bid in honom io), (tracig&ra) Pa pu (all saft) och a, (férsk bull) tackade 1____ (spon rman) ja. Dagen gick och Kanaguris blev kar fog a__ (snl fami tls han tog t&gettioakg tile (hotel) senare py (vail, Maratonloparen skamdes for att han avatuis dev, (vig tavling) pa detta satt och han reste tlbaka hem utan att sga nBgot til ngon, Manga (ménniska)fr8gade sig under fra. (@rtionde) varfér Shiso Kanagui ‘alcig kom i mal, Vat forsvann japanen? 82 &r senare ley 2__ (svensk spor journalist) Oscar Sdderlund intresserad ay a ("Shiso Kanaguris-mysterium’), Han ‘sdkte och fann maratonképaren hemma i Japan. Ett par &r senare bjéd man in den dA 76-Arige sports- rmannen for att ge honam a (méjighet) alt aveluta sit (berémd top). Han ick i mal efter 54 ar, 8 m&nader, 6 dager, 8 timmar, 82 minuter och 20,3 sekunder, 33. Svara pa fragorna diskutera och beriitta! Vika sporter dr Sverige mest Kana £672 Kanner du til nagra svenska irottsearvkvinnor? Vika sporter tr it herland kat fr? “ycker du om sport? Vika sportertycker du ony? Vartor? ‘Vika sporter tycker du inte om? Varfer inte? 34, eller anvanda fler ord. a) BAY bi/ tka stor / som / vit / bl b) > sang / minde / an / sofa 6} > lejon /farigast / dur / pa savannen d) > Sveriges / inst / aget @) > ditt bast / resutat f) > jag /kortare/ in / du ) > ag /eortast /i Klassen fh) > ag /kort/ person /i Kass 3) > grOn / paron /hérdare / an / gul/ paron D> ten / bi snabbare / an / stor / bit ‘Vika sporter ar du bra p8? “Tanar du ngon sport? Téa du oll taviace du fr | nagon sport? Har du négon sportdol? Vem? Vartortycker du om honorrvyennevdern? Kanner du tl nSgra sportlegender? Anvand orden och gér korrekta meningar! Du kan behéva dndra orden k)_> Hon / Sveriges / populérast / person 1) > snabbast /thg / heter x2000 ‘m) > Uppsela universitet / Nordons/ ald / univers 1n) > 16d / gas / ica / ten / som / rosa / ois O} Lenas /vicigast/ dag D> Hen /Kassens /cicigast/ elev @) > 6 / bol / store / an / gu / bol n kungsfiskaren / ar / minst ffigel / i landet §) > tcigast sportsman i vat iag / eter Pa 1) > sOndag / tr&kigast / dagen i veckan ee gece eeeFyll i rétt form av adjektiven och substantiven! Anvaind det eller de vid behov! ans enietticen, ay Sveriges {hg berg) heter Kebnekaise och ar 2-104 m {heg). b) > Gotland heter {stor 6). > Det finns manga. {liten) dar, s€rskilt | Stockholms skéirgard. | d) » Sveriges. {Stor stad) heter Stockholm, Géteborg, Malmé och. Uppsala. 3 (kand landskap) i Sverige & Skéne, Gottand, Oand och Lappland ) > Landes {sydlig stad) heter Treleborg och {nordlig stac)heter Kiruna a (dup si) i Sverige heter Hornavan och don a 221m (dup). fh) > Vane ar andets {stor 9), med yan 5 648 kr och volymen 153 kr? ) > Vanem ar Europas trede______(str sj) eter Ladoga ach Onegai Karelska repubtken, 36. Se pa bilden i uppgift 16 pa sidan 89! Jamfor personerna med varand- ra och skriv fler meningar som innehaller adjektiv ~ positiv, kompara- tiv och superlativ form! & 2) Kvinnan i den fuse Klinningen a linge dn pojten i don vita réjan (komparaty, best. form) 1b) Den kéngsta personen stér bakom de yngsta personema. (Superiativ, best. form) 37. b) q Tror, tycker, tanker, tycker om ‘tor = Man vet inte sakert men man kan ténka sig alt det ars. tycker Det ar min ast ‘ankor “Anvander hyaran fér at sa ett problem ello fundera pa en sak, = ‘yckerom = Kanna positv for ndgon elir nigot gia Vilket verb passar bast: tycker, tror, tanker eller tycker om? Janne under. Han har fyra stycken, kristin fortfarande pa tornten Lennart ofta p8 sin fickvan, Han saknar henne mycket. Mats att mandagar dr trakiga. Nils att de talar engetska i Mexico. Karoline alt aka slalom. Hon abr det ota Ingrid att man ska lasa esperanto i skolan, Helge sitter och Vad heter féljande modala verb i presens och preteritum? infintiv presens preteritum infnitiv presens preteritum kunna GD ba fa a> - —méste_ Bae Oe Rartin® pa saQ0t TONOt A eS39. Svara kort pa fragornal a) > Tyokor du om att spela voleybol?? )) > Vile du bil stiéma nar du var iter? Db) Toker du att gront ar fint? Ko Kunde du lisa nr du var fem ar? ©)» Tror du att du har en robot om to ar? 1) > Var du tvungen att std i gr? G) > Ken du kira bit? rm) > Trodde du pa trol nér du var ten? @) > Vil du bi tanctakare? 1) > Tyekte du att troll var fula nar du var iter 4) > Ska du g8 tl karen i morgon? (0) > Tyokte du om trolsagor som lten? @) > B6r man ata mycket socker? p) > Fick du en presenti gr? fH) > Maste man borsta tanderna? aq) Skulle du ringa banken i gr? i) > Fr du skolka fn svenskiektionen? 11) Borde du dricka mindre Kaffe? 40. Fyll i ratt modala hjlpverb vilja, kunna, méste, f4, skola eller béra i rt tempus (tidsform) i luckorna! ‘Jag undervisade i en Klass om modala hiSloverb och sat och planeradle néista fektion. Jag undrade: = Vad a jag gora néista lektion? Jag y__attlaktionen 9__vara ite mer prakisk, ‘Naista dag pa lektionen bad jag mina elever: =| dag ni skrva ned ett problem pd ett papper. Det o. inte vara ett riktigt problem, Nin____ gna anvnda er fantasi leverna boriade skrva, men en pojke ténkte och tankte, $& bad han om hidip: ~ Jag a inte hitta p& nagot problem. Jag har inget problem. Jag paminde honom: = Det n, inte vara pa ritigt: Forsdk att hitta p ndgot. Han bérjade skriva och jag gick. Senare samlade jag in papperen for att blanda dem och dela ut dem i Klassen igen. Jag ferklarade: Nua. 1 ge 8 til problernent Jag kastade en biick pé poikens problem. Si har stod det: "Min lrare at jag ska juga, mon det inte jag. Vad ag gore” 98 ————— 41. Barn sdger och skriver s& mycket som ar roligt och intressant. Har kommer nagra historier fran barn och unga sAval i hem- . Las texten! Det inte lta ara sig ett sprak, varken for bam ler vuxna. Det ar lat att det bir missférstand, Henrik, @ 89, ramlar och mamma sger att sédant hander. Henrk tttar p& sina hander och undrar "Vad menar hon?” Le Henrik (3) sa aven annat roigt nr han var iten En sommardag graver han i jorden och kliver p en mask: “Oj, f6rlat!” s’iger han til masken. Lite senare grver han upp en annan mask och ropar: “Tita mamma, masken féds!" Bams logik ar harig. Henrik och hans mamma titar p foton. Mamma forklarar: "Férsta julen forsta steget .. férsta tanden.” Henrik tttar vidare foch ser en bild dar han star bredvid en katt som han var radd for och sager: "Forsta modet'” Sedan ar barn (yar?!) mycket éitiga. Henrik pratar med granntanten och frigar varfér hennes hund dog. Hon berdttar att den blev s& gammal cch Ken. "Jaha", sger Henrik, "som du ar nu da!” Eler nar Eric, som gr p forskolan, inte kan f6rsta wana. “Under veckan maste jag kiva upp tidigt ch pa helgen maste jag sova lange! Vuxna vet inte sjalva vad de vill” Henrik (6) lyssnar med intresse pai sin pappa som berattar om sin barndom. Piétsligt bir han allvarig ch stiger med besviken rést: "Dat ar inte rétvist. Du och mamma har en barndom, men det har inte jag” Nagra veckor senare stir Henrik huvudet i sng anten nar han sover och vaknar med ett batt Og ch et itet sr. Nar hans férddrar undrar vad som hande sager han: "Jag stred mot Kapten Krok!” ‘som i skol- Henrik (6) och tilasyster Heidi (3) sitter och dis- kuterar. Henrik vil ha en iillebror och s8ger “Jag vet hur barn blir til, Nar Heidi blir stor fr hon en. bbabis i magen’ ... Han bérjar hoppa av gladie: “Och s& far jag en llebrorl!" D& sger Heid! med bbestéimd rést: "Jag vill inte ha Lillebror ~ Jag vill tha Karlsson?” En sommar frigar sig Henriks papa: *Vantran kommer alla mygg? Hur kan de ta sig in i huset nr alla dorrar och fonster &r stangda?” Henrik (7) vet svaret och berattar: “De kommer in genom amma stélle som jultomten — genom skorstenen!” En bekant ska fé lina Henriks rum ver helgen och Henrik (7) ar lite orolg: "Att hon fOr guds skull inte tittar i mina lador - de ar i en sdan cording.” ft od) moa aa) > agen ok eo Porat 42. Kan du komma pa nagot roligt som har med barn och ungdomar att géra? Eller kanske kan du beratta en rolig historia? 9943. Las texterna och ge personerna rad! Anvand modala hjailpverb! a) b) ¢ qj C) a ‘Jag &r en helt vanlig och normal 16-8rigtjej som tycker om sport och musik. Jag tis bra skolan, men nda ar det Ite svért att g& it, Ingen dar &r dun mot mig, men jag har inga vannee {ch Kanner mig mycket ensam. Vad kan jag gbra for at 18 vanner? Méste jag foréndra mig p nagot satt? Hur? ‘Jag har en man och tv pojkar, en pa fem och en pa tre ar. Alt r egentigen jattebra och anda ork jag inte mer. Min man tycker att jag, som bara ar hema hela dagarna, kan gOra en massa ‘saker, Men jag hinner inte, pokama brékar och sléss med varandra och min man férstér mig inte. Vad ska jag gra? Jag star inte ut Vad ska jag gira med mit vansterhénta bam? Han ar tro &r och anvénder bara sin vanstra hand. Ar det fartigt? Mast jg lara honom att anvndsa sin hgra hand istilet? Kan det bi pro- bier i ramtiden att lara honom vissa saker? Finns det ngot han inte kommer att kunna géea? ‘Ar det ngot jag maste tnka p&? Jag ar en 36-2rig man med en bra karria, fru, tv8 bam, ett och tre r, och ett hus. Det ar bara ‘0n Sak som jag blir arg pa. Nar jag kommer hem efter en lang och jobbig arbetsdag mAste jag Sv laga mat och diska. Min fru ar hemma med bamen hela dagara. Varfér kan inte hon laga ‘maten? Jag &r béide trétt och hungrig nar jag kommer hem. Det dr inte normalt att jag kommer hem och maste gora alt sv hemma ocksé, Vihar en 22-érig son som forttarande bor hemma hos oss. Han har inget arbete och han betalar {ngenting for att han bor hema. Han har ingen ln och and& har han altid pengar att handla ‘fr, dag fers inte vantrén han fr pengar. Han igger hemma fram teven hela dagama och Pa kvallarma dr han ute med sina vanner. Min man tycker att vi ska kasta ut honom, men hur ‘ska han Klara sig? Jagr en 33-drig kook. Jag tycker om mit arbete, men min stora dem ar att f& mala Konstverk ‘Bratt stlla ut och sala. Jag &r begdvad ooh har vil jan som behOvs, men jag vet inte om jag ‘agar Stiga upp mig pa arbetet fer att bil Konstnar, Vad ska jag géra? ag arn kile som snart ska bide gyrmnasit. Jag spear trummor i ett skobband och far ofa hora at jag &r duktig. Jag vil bora p ett muskgymnasium och bi muse, men mina fetar ‘yoke att Jag ska bl ingen etersom jag har bra betyg och dr dulti i matematik och tek Vad bor jag obra’? 10044, Diskutera och ge rad till fdljande problem! Anvand modala hjalpverb! poksen sbker en ranare. ‘Jag har ont ien tan. omen sta fotbolshuliganer i tangelse? Hon har 84 takig. Hon har ett sv8rt test nsta vecka, Der alt testa, Han kan inte sova pa natterna, Min basta van har snert fédolsedag, 45, Las hur en gymnasieeley liste de tva férsta problemen! Engymnasieelev hade fOljande idéer nér hen var tvungen att skriva om négra mer eller mindre krimi- reli fantasipersoner: "Mannen, som réjade banken &r bevpnad, rk och fig. Om du finner honom fr dulinte skjuta honom sjalv ~ for det vil staton gbra." Han fortsdtter med ndsta person: "Jag tycker att man ine bor sittafotbolshuliganer | fEngelse eftersom fotbolshuiganism &rvaleigt venti det har landet, Och jag tror inte att de vill sta halva landet i fangelse." 46. 4s dialogen! Herma hos Karin. Karin bjuder sin basta vn Petra pa middag, K>He), kom in, Vad trevigt ett du Kunde komma, P®Varsagod, en bukett blommor och en flaska K Ah, tack. Det behovdes ju inte. P2 Jag vet. Men jag ville ta med mig not. K>Men kom in, Maten &r klar och star redan p& bordet. PB Tack! Kill du ha tva eller tre potatisar? PS Det raicker med tva. K>Har ar kéttet, varsdgod! PS Tack s& mycket, K= Ska jag skicka dig brédet? Poa tack, Kan jag f8 ite sm ocks&? K2Ja visst, varsgod. Ta ite salad ocks&, K= Far jag bude pd ett olas vin? PB va tack, gérma, K> idl och smaktig mati! P>Skall P® Kan du vara snall och ge mig saltet. K® Vill du ha peppar ocksa? P=Nej tack, det behévs inte, K=Vil du ha ite mer kot? P= Nei tack, jag orkar inte mer. Jag ar jattemat. K Det blir snart kalfe ooksd. Pack Vad bral Det var mycket gott. Du gér altid s8 god mat, Kan jag f8 receptet? K da, givetvs. Vad bra att du tyokte om det ‘Men, lat oss nu prata om din nye pojlevan 47. Arbeta i par och gér en liknande dialog! 101