AD 2013 6§ M arbetade 70 i varannan vecka och
nr 59 sjuklöne var ledig varannan. Under den
lagen tjänstgöringsfria veckan blev hon
sjuk och frågan var huruvida
karensdag skulle tillämpas eller ej?
HFD 7-8§§ GB var medlem i a-kassan Alfa
2012 ref AFL t.o.m. 31 augusti, men utträdde pga
14 bristande betalning. Hon beviljades
inträde i Handelsanställdas a-kassa
1 september. Hon fick sedan bara
rätt till grundförsäkring, eftersom hon
inte kunde anses ha ett obrutet
sammanhängande medlemskap i en
a-kassa om tolv månader pga den
bristande betalningen.
HFD 7§ ALF Vid inträdet av arbetslösheten
2018 ref 12§ ALF uppfyllde kvinnan ej arbetsvillkoret,
12 15-15A vilket krävs för inkomstrelaterad
§§ ALF enligt 7§. Har en sökande rätt till
dagpenning enligt
inkomstbortfallsförsäkringen när
medlemsvillkoret uppfylls först under
en pågående period av arbetslöshet.
RÅ 2002 12§, K erhöll föräldrapenning en period
ref 47 16-17a§ samtidigt som hon arbetade
§ och tillräckligt mycket för att möta
23b§ arbetsvillkoret i 12§, ska tiden vara
ALF överhoppningsbar?
RÅ 2010 35§ ALF En person drev ett handelsbolag och
ref 23 hävdade att hon hade upphört med
verksamheten. Bolaget hade kvar en
hemsida, där det inte framgick att
bolaget hade upphört. Indikerade
det på att det fortfarande bedrevs
verksamhet?
HFD 43b§ En deltidsarbetslös kvinna närmade
2012 ref AFL sig gränsen i 7§ FALF och hade
25 7§ FALF därför valet att antingen avsluta sin
anställning och bli arbetslös på heltid
eller att förlora hela ersättningen.
Fanns giltig anledning att avsluta
anställningen?
FÖD 44§ ALF X hade lämnat sin tidigare
1991 nr arbetsplats på grund av konflikt med
35 arbetsledningen. Nu sökte hon
arbete via AF.
Eftersom M inte behövt avhålla sig från
arbete den dag hon insjuknade, skulle
arbetsgivaren tillämpa karensdag först när
sjuklönen började utgå. Karensdagen
förläggs alltså den första dag då M skulle ha
arbetat enligt schemat.
Som regelverket är utformat saknar det
betydelse vilket skäl som föranlett utträde ur
den tidigare arbetslöshetskassan. Eftersom
hon omedelbart före inträdet i Handels hade
varit medlem i en annan a-kassa får hon för
att uppfylla medlemsvillkoret tillgodoräkna sig
tid i den kassan.
12§ föreskriver att prövningen för
inkomstrelaterad ska göras vid
arbetslöshetens inträde. 15§ reglerar endast
vilka perioder av förvärvsarbete som får
räknas med för att uppfylla villkoret för
inkomstrelaterad ersättning. Avsteg från
regleringen av vid vilken tidpunkt prövningen
ska ske föreskrivs ej. Tillämpningsområdet är
begränsat till fall av ny arbetslöshet inom
ramen för en och samma ersättningsperiod.
Månader där förvärvsarbete utförts i sådan
omfattning att arbetsvillkoret i 12§ uppfylls är
inte överhoppningsbara vid beräkning av
ramtiden, även om föräldrapenningförmån
erhållits under samma tid.
Att information om företaget har funnits
tillgänglig på dess hemsida medför inte att
företaget kan anses ha bedrivit någon
verksamhet i den mening som avses i 35 §
andra stycket ALF.
Frågan ska bedömas mot bakgrund av vad
som allmänt anses vara godtagbara skäl efter
sammanvägning av förhållandena i hennes
fall. Att tidsgränsen enligt 7§ närmar sig är en
giltig anledning att avluta sin
deltidsanställning om inkomsten för arbetet
hade understigit dagpenningen för
heltidsarbetslöshet. Faktumet att hon var två
dagar ifrån gränsen gjorde det oskäligt att
anse hennes frånträdande som ogiltig
anledning.
En anvisning att söka återanställning på en
arbetsplats där den arbetssökande tidigare
hade arbetat och självmant lämnat pga
konflikt med arbetsledning ansågs inte vara
ett lämpligt arbete.
RÅ 2008 44§ ALF En man fick erbjudande om arbete i
ref 45 Norge.
RÅ 2004 43-44§ SM uppbar arbetslöshetsförsäkring
ref 73 ALF från sin a-kassa. När han fick
erbjudande från en gammal
arbetsplats avvisade han denna av
anledningen att det var en
förlängning av en provanställning
som redan varat i 6 månader, SM
menade att erbjudandet stred mot
LAS. Lämpligt arbete?
RÅ 2001 5:2 SFB En mor och hennes tre barn vistades
ref. 21 i Egypten under 8 månader av året
och återvände över sommar och jul
till Sverige till pappan som bodde i
familjens bostad. Skulle de anses
vara bosatta i Sverige?
HFD 5:12 vs H hade tidsbegränsat
2016 5:2 SFB uppehållstillstånd som löpte ut i aug
ref. 23 2012, hade varit folkbokförd i Swe
sedan 2010. Ansökte om förlängning
av uppehållstillstånd direkt som
beviljades jan 2015. Jan 2013
beslutade FK att sluta betala
barnbidrag och underhållsstöd
(bosättningsbaserade)
RÅ 2008 5:7-8 J hade bott och studerat flera år i
ref. 9 SFB tredje land, träffat en kvinna och fått
två barn. Ansökte nu om barnbidrag
för barnen, skulle barnen anses vara
medföljande och därmed bosatta i
Sverige?
RÅ 2001 25:2 En person arbetade heltid men blev
ref. 75 SFB, sjukskriven på halvtid, under tiden
SGI han arbetade halvtid ökade hans lön
mer än den generella
löneutvecklingen. FK menade att vid
sjukskrivning borde den försäkrade
bara få tillgodoräkna sig en
löneutveckling som motsvarade den
allmänna löneutvecklingen.
Att hävda att man inte fått tillräckligt med tid
för att sätta sig in i konsekvenserna av att
arbeta i ett annat land är inte godtagbart skäl
att avvisa detta lämpliga arbete.
Enligt SM överensstämmer erbjudandet inte
med LAS föreskrifter om rätt till
tillsvidareanställning, men blotta förekomsten
av denna fråga kan inte medföra att arbetet
som dittills iofs inte varit olämpligt nu inte
skulle vara det. Att erbjudandet inte
överensstämmer med arbetsrättslig
lagstiftning eller KA kan vara godtagbart skäl
att avvisa det, men då krävs det att
avvikelsen är uppenbar och att de faktiska
förhållandena är klarlagda. Därför har SM
avvisat ett erbjudet lämpligt arbete.
Regeringsrätten lyfte fram att
bosättningsbegreppet knyts an till
folkbokföringsrätten, som uttryckt att
begreppet ska utformas så att ”en familj i
största möjliga utsträckning hålls samman i
folkbokföringen, även om en familjemedlem
av något skäl tillbringar sin dygnsvila på
annan plats”.
Eftersom H:s rätt till vistelse och boende i
Swe var beroende av att hon hade
uppehållstillstånd, ansågs hon inte vara
bosatt i Swe i socialförsäkringsrättslig mening
och hade därför inte rätt till förmånerna.
Därför skulle 5:12 tillämpas och inte 5:2.
Studier, som kunde Ants vara under flera års
tid, borde kunna ge rätt till
bosättningsbaserade förmåner på samma
sätt som för statsanställda enligt 5:4.
Angående dessa hade föredragande statsråd
uttryckt att barn som föds under vistelsen
utomlands skulle anses vara bosatta i
Sverige. Detsamma skulle därför gälla J:s
barn.
Sjukpenninggrundande inkomst ska grunda
sig på en beräkning av den försäkrades
faktiska inkomst under den närmaste tiden.
Förevarande omständigheter ska ej leda till
undansteg från den förstnämnda principen
att det är den faktiska inkomsten som ligger
till grund.
RÅ 2010 25:2 Sjuklön hade utgått från AG till AT Eftersom sjuklönen avser att täcka samma
ref. 37 SFB, pga KA som stadgade att så skulle sociala risk som sjukpenningen, kan
SGI ske när FK inte ansåg att den sjuklönen inte betraktas som
försäkrade hade nedsatt sjukpenninggrundande inkomst.
arbetsförmåga i ett på
arbetsmarknaden normalt
förekommande arbete. Är sjuklönen
SGI?

RÅ 2004 25:2 SGI Avgångsvederlag är inte en SGI.

ref. 145 SFB,

FÖD 25:3 2st En person ska ha ansetts ha dokumenterat

1981:6 2p att han inträtt i arbetslivet om han efter
grund- eller gymnasieskola söker och erhåller
anställning samt uppger att han ska fortsätta
förvärvsarbeta och inte ämnar att studera
vidare.

HFD 25:26 En man arbetade tidigare natt 34h/ En bedömning om omfattningen av det
2015 ref SFB veckan, hur skulle hans årsarbetstid arbete som SGI:n är baserad på kan inte
74 bestämma? grundas enbart på det faktiska antalet
arbetstimmar. Hänsyn måste även tas till att
det inom delar av arbetsmarknaden har
träffats avtal som innebär att antalet
arbetstimmar reducerats för att kompensera
för t.ex. obekväm arbetstid. Han ansågs ha
arbetat 40h/veckan.
HFD 10:2 Kvinna arbetade i barnomsorg, Det är de individuella omständigheterna i
2011 ref SFB naturdagis. varje enskilt fall som avgör huruvida man har
25 I Gravidit rätt till graviditetspenning. Man bör inte
etspenn utesluta en hel yrkeskategori från rätt till
ing förmån utan att pröva det individuella fallet.
HFD 10:2 A ansökte om ersättning pga inte Tunga lyft, mycket stående, svåra rörelser
2011 ref SFB kunde utföra sitt arbete i eller ensidiga belastningar samt kvinnans
25 II Gravidit blomsteraffär. FK nekade pga att egen bedömning ska vara avgörande i det
etspenn varje enskilt lyft inte var för tungt. enskilda fallet. A arbetade många lyft upp till
ing 15kg i trångt utrymmet och beviljades
ersättning.

Se s.
132 bok

RÅ 2009 26:18 S blev sjukskriven. Hennes SGI-
ref 76 eller 6:8 grundande anställning hade
SFB. avslutats 9 månader tidigare och
därefter (inom tre månader) hade
hon påbörjat en kortare
tidsbegränsad anställning
annanstans. När den avslutades
anmälde hos sig inte till
Arbetsförmedlingen förrän tre veckor
efteråt. Kassan menade att
efterskyddstiden borde räknas från
slutet på den första anställningen
och sänkte hennes SGI till 0 kr.
Kortare och enstaka perioder av arbetslöshet
ska inte leda till en sänkning av SGI. Man ska
fästa avseende vid den försäkrades avsikt.
Den senare anställningen borde vara en
sådan som ger rätt till SGI och därmed till
tremånaders efterskydd, för det talade att S
hade en fast förankring på arbetsmarknaden
sedan 30 år. Tremånadersskyddet innehåller
inte något uttryckligt krav på att det
förvärvsarbete som avbryts ska vara av viss
karaktär eller varaktighet, men skyddet anses
förutsätta att avbrottet sker i sådant
förvärvsarbete som kan ligga till grund för
beslut om SGI-grundad inkomst.
HFD 26:11 A börjades studera och fick
2015 ref SFB studiestöd från CSN. Det visade sig
67 senare att A haft inkomster i en
omfattning som gjort att han inte var
berättigad till studiestöd enligt
CSN:s regler. De begärde
återbetalning. FK sänkte därför hans
SGI.
RÅ 1998 26:11 Kvinnlig doktorand studerade med
ref 36 SFB studiestöd från ett stipendium från
näringslivet. Var studietiden SGI-
skyddad?
HFD 26:11 K avslutade sina stuider i början av
2014 ref SFB oktober. Hon tog därefter semsester
11 i två veckor och anmälde sig därefter
som arbetssökande på AF. FK satte
ner SGI till noll kronor.
RÅ 2003 SGI- En arbetslös kvinna vistades åtta
ref. 93 skydd veckor på semester i Grekland och
ansåg inte ha rätt att behålla sin
tidigare fastställda SGI. Hon blev
sjuk ett tag efter hemkomst när hon
sökte jobb igen och fick avslag från
FK, trots att hon när hon åkte till
Grekland kontaktade AF och
förvissade sig om att hon följde
gällande föreskrifter.
RÅ 2010 26:13 En försäkrad som under pågående
ref 107 SFB arbetslöshet tog semester direkt
SGI- efter en sjukskrivningsperiod. Hon
skydd var alltså inte anmäld som aktivt
arbetssökande från sjukperioden tills
dess att semestern var slut. Är
hennes SGI skyddad under denna
tid?
HFD 26:13 S var arbetslös och arbetssökande.
2012 och Avbröt arbetssökandet för att vara
ref. 3 26:15 föräldraledig. Därefter tog han ledigt
SFB från arbetssökandet, som en form av
SGI- semester. FK satte ner SGI till noll
skydd kronor.
RÅ 2006 SGI- Kvinnlig student tog studieuppehåll
ref 54 skydd och blev under uppehållet sjuk.
Ansökte om sjukpenning. Hon hade
ringt till AF, men de tog inte emot en
anmälan om att hon var
arbetssökande. Var hennes SGI
skyddad?
Studiestödet utformades utifrån hur stödet
finansieras, inte utifrån vilken typ av studier
som bedrivs. Eftersom A inte varit CSN-
berättigad ansåg domstolen att han inte
uppburit CSN i den mening som avses i
sjukförsäkringens regelsystem. FK fick rätt.
Domen säger något om hur sträng
bokstavstolkning av alla SGI-skyddsregler i
26 Kap. SFB som HFD gör.
Gör inte en teleologisk tolkning utifrån
ändamålet med bestämmelsen utan bara
utifrån ordalydelse.
Uppräkningen av studiestöd i 26:11 är
fullständig och uttömmande. Det saknas stöd
för att utsträcka tillämpningen av vilande SGI
i strid med lagrummets direkta ordalydelse.
Visserligen kan SGI-skydd godtas under
kortare semesterperioder, men det gäller
personer som varit arbetssökande. Här var K
inte arbetssökande förrän hon anmälde sig
två veckor senare.
Hon har uppfyllt sina förpliktelser i förhållande
till den myndighet, med vilken hon hade
kontakt med och någon skyldighet att
kontakta FK kan inte ha förelegat, eftersom
hon inte kunde veta att hon flera månader
senare skulle bli sjuk. Det är stötande att
hennes ekonomiska trygghet spolierats på
den grund att FK:s och AF:s regler ej är
samordnade.
Det författningsreglerade SGI-skyddet vid
arbetslöshet har utvidgats i praxis.
Utvidgningen måste enligt Regeringsrättens
uppfattning även anses omfatta den situation
som här föreligger. aT har rätt att behålla sin
SGI.
Fem veckors semester var godtagbart för att
få behålla sin SGI.
För att under studieuppehåll få sjukpenning
grundad på en SGI krävs att man anmält sig
till AF som arbetssökande. Kravet var här inte
uppfyllt, eftersom samtalet inte ledde till att
en anmälan upprättades.
RÅ 2009 27:2 A var gravid och drabbades av
ref 102 I SFB foglossning med svår smärta.
Sjukdo Använde kryckor och hade
msbegr sömnproblem samt problem att
epp både stå och sitta, Arbetade halvtid
och sjukskrevs av läkare på 50%.
Ansökan om 50% sjukpenning
avslogs av FK pga att det inte var en
sjukdom med hänvisning till SOU
1944.
Det är graden av besvär och
funktionsnedsättning som ska avgöra rätten
till sjukpenning, inte orsaken. Sammantaget
hade A en funktionsnedsättning som övergått
i en arbetsförmågenedsättning som borde
betraktas som en sjukdom. Hon fick rätt till
50% sjukpenning.

RÅ 2009 27:2-3 N avskedades från sitt arbete och Trots att N satt sig själv i situationen genom
ref 102 SFB drabbades pga det av psykisk att orsaka avskedandet, kunde det styrkas att
II Sjukdo ohälsa i form av han befunnit sig i ett tillstånd som
msbegr koncentrationssvårigheter, motsvarande sjukdom. Orsaken spelade
eppet sömnproblem, svår ångest och ingen roll, utan konsekvenserna.
handlingsoförmåga. Fick ej rätt till
sjukpenning pga att hans reaktion
var kopplad till hans sociala
situation.

RÅ 2002 27:2 L arbetade heltid som planerare och
ref 48 SFB deltid som brandman, den tjänsten
Nedsatt omfattade jourtjänstgöring,
arbetsfö utbildning och aktiv tjänstgöring,
rmåga men L hade inte utfört några
arbetsuppgifter - endast jour. Pga
knäbesvär kunde han inte arbeta
som brandman, men fortsatte som
planerare.
Enligt prop kan arbetstid hos olika AG läggas
samman för att den normala arbetstiden ska
framgå. Jourtid ska dock inte räknas med
även om jourtid kan räknas med i SGI:n enligt
prop. Eftersom arbetet främst utgjordes av
jourtid kunde inte L:s arbetsförmåga anses
nersatt. L ansågs inte ha nedsatt
arbetsförmåga med minst en fjärdedel.

FÖD 27:2 Utgör kejsarsnitt en sjukdom? Ja, se s. 130

1981:21 SFB
Sjukdo
msbegr
epp
HFD 27:45 S arbetade som lärare och var HR är att sjukpenning är en dagersättning
2011 ref SFB sjukskriven på 25% genom att vara och bedömningen ska ske per dag. Men om
30 ledig en dag mitt i veckan. FK arbetstiden totalt sett över en vecka inte
menade att hon inte hade nedsatt överstiger den grad av arbetsförmåga som S
arbetsförmåga eftersom hon anses ha och om arbetstiden främjar den S:s
arbetade full tid fyra dagar i veckan. rehabilitering och är medicinskt motiverad,
ska det räcka för att deltidssjukskrivning ska
godtas. Rätt till 25%.
RÅ 2008 27:48 Se s. 145 socialförsäkringsrätt Normalt förekommande arbete handlar om
ref 15 SFB vanliga arbeten på arbetsmarknaden där den
men försäkrades arbetsförmåga kan användas i
handlar full eller närmast full omfattning, med normala
om prestationskrav och med inga eller bara små
sjukersä krav på anpassning till den försäkrades
ttning medicinska problem.
och
normalt
förekom
mande
arbete
HFD 27:48 En arbetstagare bedöms efter
2012 ref SFB medicinsk bedömning kunna klara
22 I ett stillasittande arbete utan
ansträngande förflyttningar i en
omfattning. Rätt till fjärdedels
sjukpenning?
HFD 27:48 Arbetstagare lider av artros i flera av
2012 ref SFB kroppens leder och sjukdomen är
22 II kronisk och förvärras hela tiden.
Utlåtande från AF säger att hennes
arbetsförmåga uppgår till 50% i ett
maximalt anpassat arbete. Ett
sådant hade hon på Kvinnojouren.
RÅ 2004 28:5 T hade en dag-till-dag-anställning. T
ref 103 SFB och kommunen ansågs ingå nytt
anställningsavtal varje dag som T
arbetade. T skulle opereras och
därefter var inget arbete inbokat.
Därför gick det inte att fastställa hur
han skulle ha arbetat och vilken
inkomst han gick miste om.
C-35/77 Art 9,
, 883/200
Bereens 4
Mål Socialfö Är belgiska minimex socialförsäkring
249/8, rsäkring eller socialt stöd? Avgörande är
Hoeckx vs. förmånens grundläggande syfte och
Socialt villkor för beviljande. Minimex ger
stöd mottagaren en lagstadgad rätt
beviljas till personer som behöver
ekonomiskt stöd.
HFD 4:5 SFB IL flyttade till Sverige från Lettland
2014 ref vs art. med sin son och hennes första tid i
64 45 & 48 landet var hon föräldraledig från sin
FEUF lettiska anställning. Anställningen
och art. avslutades ett år senare och då
68 F883 upphörde de lettiska utbetalningarna
av barnbidrag. FK avslog IL:s
ansökan om kompletterande
barnbidrag av skälet att hon
omfattades av lettisk
socialförsäkring, 4:5 SFB.
Det finns ett flertal arbeten på den reguljära
arbetsmarknaden (normalt förekommande
arbeten) som är stillasittande och som inte
innefattar konditionskrävande förflyttningar.
Har ej rätt till sjukpenning.
Vid en samlad bedömning av vad som
framkommit anser HFD att hennes
arbetsförmåga är nedsatt med 1/4 men inte
med hälften, i förhållande till den reguljära
arbetsmarknaden.
T hade arbetat regelbundet hos kommunen
innan sjukfallet och Regeringsrätten ansåg att
det skulle utges en sjukpenning som kunde
anses som skälig jämfört med den
arbetsinsats han gjort innan operationen.
Har en förmån anmälts till kommissionen och
tagits upp i bilagan till förordningen kan
medlemsstaten inte längre ångra sig.
Att nationell rätt inte anser förmånen som
socialförsäkring påverkar inte den EU-
rättsliga bedömningen. Eftersom den
sökande måste vara beredd att ta arbete,
ansöka om tillgängliga socialförsäkringar och
att det inte krävs någon motprestation eller
försäkringsperiod talar för att det är ett socialt
stöd.
Eftersom IL under den tid hon kvarstod i sin
anställning i Lettland uppburit barnbidrag
därifrån har hon enligt 4:5 SFB inte varit
försäkrad för svenskt barnbidrag och därför
kan inte art 68 F883 tillämpas, det föreligger
inget sammanträffande av förmåner som där
avses. IL bor i Sverige med sin son och har
därmed starkare anknytning till den icke-
behöriga MS än vad personerna i C-611/10
hade. Det kan inte anses förenligt med EUD:s
praxis att barnets rätt till barnbidrag helt ska
falla bort av den anledningen att IL har
omfattats av ett annat lands lagstiftning på
området. Därför ska barnbidrag utgå
motsvarande skillnaden mellan det svenska
och det lettiska från att de flyttade hit till att
hon slutade sitt jobb.
C-611/1 Den icke-behöriga staten kan inte bara ha en
0 möjlighet att utge förmåner utan också en
Hudzins skyldighet att bortse från nationella
ki och bestämmelser som begränsar rätten till
C-612/1 förmåner. En tysk bestämmelse om förbud
0 mot sammanläggning som innebar att en
Wawrzy familjeförmån helt föll bort – istället för att
niak förmånens storlek sattes ner med belopp
som uppbars från annan MS – ansågs
oförenlig med den fria rörligheten för AT.

41/84, Art 4 Nivån på de familjeförmåner som Nästan uteslutande migrerande arbetstagare

Pinna F883/20 exporterades till en annan
04 medlemsstat var lägre än de
utbetalda familjeförmånerna som
betalades inom landet. Fanns ingen
hänvisning till medborgarskap.
drabbades av regeln då det egna landets
medborgare ytterst sällan hade sin familj
bosatt i någon annan medlemsstat och därför
utgjorde regeln indirekt diskriminering.

HFD 6:8 SFB Polack arbetade i Swe tills 15
2017 Art. 11 december 2014. Flyttade hem och
ref. 44 F883 fick barnbidrag tre månader därefter
Art. 1a pga efterskyddstiden. Frågan var om
F883 det var korrekt. Innebär enbart det
förhållandet att en person kvarstår i
den arbetsbaserade försäkringen till
följd av regeln om efterskyddstid i
6:8 SFB att svensk lagstiftning är
tillämplig enligt art 11 i 883?
För att omfattas av lagvalsbestämmelsen i art
11.3a förutsätts att man är anställd eller
erhåller en förmån som avses i 11.2. Mannen
erhöll efter anställningen ingen sådan förmån.
Enbart det förhållandet att mannen kvarstår i
den arbetsbaserade försäkringen enligt 6:8
kan inte anses innebära att han omfattas av
svensk rätt enligt art 11.3a. Det anses
oförenligt med art 48 FEUF.

Bl.a. Art 12 Irländskt företag som anställde Så länge intyget inte återkallas, förklarats
C-202/9 F883/20 personer som sedan skickades till ogiltigt eller löpt ut av den utsändande
7 04 Nederländerna för att utföra arbete. statens myndigheter kan inte vistelselandet
Fitzwilli På grund av de låga ifrågasätta intyget om utsändning.
am socialförsäkringsavgifterna i Irland
jämfört med Nederländerna fick
företaget därmed en
priskonkurrensfördel.

C-245/9 Kap 8, Huruvida den tyska Förmånen var en familjeförmån, då den

4, F883/20 uppfostransförmånen var att anse utbetalades endast i de fall familjen hade
Hoever 04 som en familjeförmån eller inte. Den barn. Vidare var utbetalningen beroende på
& utgick till personer bosatta i Tyskland antal barn, deras ålder samt föräldrarnas
Zachow som stannade hemma med sitt barn inkomster (inkomstförlust pga barn, se art 1z)
istället för att arbeta heltid. Definition
av familjeförmåner.

C-275/9 Kap 1 Huruvida den svenska Föräldrapenningen kategoriseras som

6 vs kap 8 föräldrapenningen ska ses som en familjeförmån, eftersom syftet med
Kuusijär F883/20 moder-faderskapsförmån eller som föräldrapenningen dels är att ge föräldrarna
vi 04 familjeförmån. möjlighet att växelvis ägna sig åt barnets
vårdnad fram till dess at det börjar skolan,
dels är att till viss del kompensera för det
inkomstbortfall som det innebär för en
förälder som ägnar sig åt vårdnaden om
barnet att tillfälligt avstå från
förvärvsverksamhet. Kap 8 ska alltså
tillämpas. Dock menar Sverige att det är en
moderskapsförmån. Tillämpa kap 8 dock.
C-257/9 Kap 8, Definition av familjeförmåner ang Även om modern har rätt till föräldrapenning
6 F883/20 svenska föräldrapenningen fr.o.m. 60 dagar innan förlossning är det inte
Kuusijär 04 desto mindre så att rätten under den största
vi delen av utbetalningsperioden tillfaller den
förälder som till huvudsaklig del vårdar
barnet, alltså ibland fadern. Dessutom är
beloppet direkt kopplat till förälderns
förvärvsinkomst (inkomstförlust pga barn).

C-406/0 Arbetslö I bestämmandet av om något är en

4, De shetsför arbetslöshetsförmån är det av vikt att en
Cuyper mån förmån ingår i ett arbetslöshetsregelverk samt
att den ansvariga myndigheten tar ett aktivt
ansvar för att bekämpa arbetslösheten ifråga
medelst uppföljningar och kontroller.

Mål Kapitel Beräkning av pensioner. En samordning av pensioner får inte leda till
24/75 5 en sämre situation gör en migrerande
Petroni F883/20 arbetstagare än om denne inte hade rört sig
04 mellan medlemsstaterna.

C-85/96 Artikel En spanjor var bosatt i tyskland med Kravet på intyg om uppehållstillstånd gällde
Martine 24.1 uppehållstillstånd. Ansökte om nytt inte tyska medborgare och därför skulle det
z Sala direktiv tillstånd och under handläggningen inte heller gälla för andra, Förmåner som
2004/38 gick det förra ut. Sala ansökte om omfattas av förordningarna 883 och
vårdnadsbidrag för sitt barn som hon 492/2011 faller in under EU-fördragens
uppburit tidigare, men blev nu nekad sakområde och eftersom art. 24.1 fastslår att
det pga att hon inte hade ett giltigt likabehandling gäller i alla sakområden som
uppehållstillstånd. omfattas av fördraget så fick Tyskland ej
upprätthålla kravet. EU-medborgare, oavsett
ekonomisk aktivitet, som är lagligen bosatta i
ett land har rätt till likabehandling vad gäller
t.ex. sociala förmåner.
C-333/1 Rörlighe Rumänsk kvinna reste in i Tyskland I rörlighetsdirektivet gör man skillnad mellan
3 Dano tsdirekti och gjorde det klart att hon inte ekonomiskt aktiva och icke ekonomiskt
vet tänkte arbeta eller söka arbete. I aktiva. Dano hade inte tillräckliga tillgångar
2004/38 Tyskland ansökte hon om en sorts för att beviljas uppehållsrätt enligt art 7.1b
arbetsstödförmån, vilken var en 2004/32 och kunde därför ej åberopa art
sådan särskild icke- 24.1. Generell uteslutning av icke ekonomiskt
avgiftsfinansierad kontantförmån aktiva är tillåten, behövs ingen individuell
som avses i art 70.2 F883. Hon hade prövning.
varit där längre än tre månader men
mindre än fem år.
C-67/14 Art 4, Den svenska Alimanovich hade Likabehandlingskravet i art 4 883 och
Alimano art uppehållsrätt i Tyskland pga att hon undantaget till likabehandling i 24.2 2004/38
vich 14.4b var arbetssökande. Fick en rad tillåter en MS att neka en EU-medborgare rätt
och art sociala förmåner, men de nekades till likabehandling i fråga om socialt bistånd–
24.2 senare. behövs inte en individuell prövning.
direktive
t
2004/38

Samt
art 4
883/200
4
C— Art 4, Art 24 direktiv 2004/38 och art 4 F883 hindrar
299/14 art 6.1 inte en medlemsstat att neka
Garcia- och art unionsmedborgare socialt bistånd (som
Nieto 24 avses i art 24) under de första tre månaderna.
direktive Man omfattas alltså inte av den mottagande
t MS de första tre månaderna om man inte är
2004/38 arbetstagare/arbetssökande. Icke ekonomiskt
aktiva som rör sig över gränserna i syfte att
Samt söka sociala förmåner har ingen rätt till
art 4 likabehandling.
883/200
4

C-158/9 Art Hälso- och sjukvård (medicinska

6 Kohll 56-57 behandlingar) omfattas av fördragets regler
FEUF om fri rörlighet för tjänster.

C-257/1 Art 5-6 Elisabeth Bergström hade arbetat i
0 F883/20 Schweiz (anslutet till 883) under ett
Bergstr 04 par år. Återvände till Swe och födde
öm en dotter. Beviljades
bosättningsbaserad föräldrapenning,
eftersom hon inte arbetet i Swe
innan nedkomsten. FK sa att hon
inte hade inkomst från bägge länder
som kunde sammanläggas. Räckte
det med arbetsperioderna från
Schweiz för att få rätt till den
svenska försäkringen?
Förordningen kräver inte sammanläggning i
ordets egentliga bemärkelse. Den talar enbart
om att man ska beakta likvärdiga perioder
från en annan medlemsstat. Följaktligen
räckte det med enbart schweiziska
arbetsperioder för att Bergström skulle
kvalificera sig för den svenska
arbetsbaserade föräldrapenningen. När det
gäller sjukpenning eller närståendepenning
tillämpas FK dock inte detta prejudikat.

HFD Ersättni Ett villkor för att en patient ska få ersättning

2017 ngslage
ref. 63 n inom EES är att vården ges även i Sverige.
Kamma Ersättni Pierre fick vård för hyperhidros i
rrättsfal ngslage Danmark och ansökte om ersättning
l n för sina kostnader, vilka uppgick till
7889-17 20 000 DKK för läkarkonsultation
och botoxinjektioner i armhålor och
ansikte/nacke. Han beviljades bara
ersättning för häften, eftersom att
behandling av ansikte/nacke enligt
FK inte ges i Sverige och var inte
heller i överensstämmelse med
internationell vetenskap och
beprövad erfarenhet.
för sina kostnader för vård i ett annat land
Detta fall dock aningen förlegad pga nästa
fall!
FK kunde ej uppvisa några exakta och
uttömmande förteckningar över den vård
som ges i Sverige och därför ansågs de
sakna stöd för påståendet att vården ej ges i
Sverige. Därför skulle bedömningen istället
göras om den aktuella vården anses
motsvara den vård som skulle ha bekostats
av det allmänna i Sverige. En förutsättning för
det är att vården ska utföras i
överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet. Pierre visade även att
ett antal landsting utfört injektioner i ansikte/
nacke, vilket visar att det i betydande
omfattning rent faktiskt getts motsvarande
vård som den som Pierre fått.
HFD 27 Kap. Fråga i mål om sjukpenning hur det Högsta förvaltningsdomstolen finner
2018 2 § 1st. ska avgöras om en försäkrad har en sammanfattningsvis att lagstiftningens
ref.51 SFB sådan förmåga att han eller hon kan nuvarande utformning och tidigare praxis
27:46 försörja sig själv genom sådant innebär att det inte kan krävas att
samt förvärvsarbete som är normalt Försäkringskassan, för att avslå en ansökan
27:48-4 förekommande på arbetsmarknaden. om sjukpenning, måste hänvisa till konkreta
9 typer av arbeten som den försäkrade kan
anses ha förmåga att utföra. Den försäkrade
ska bedömas kunna tillgodose alla sådana
krav som ett arbete på den öppna
arbetsmarknaden ställer. Hans eller hennes
kvarvarande arbetsförmåga måste således
kunna anses vara tillräcklig för att leva upp till
de krav och förväntningar som arbetsgivare
på den öppna arbetsmarknaden allmänt sett
har när det gäller t.ex. arbetsprestationer och
arbetstakt.

RÅ 20 § I ett folkbokföringsärende har en
2008:13 1st. person som veckopendlat till arbete
Folkbok utomlands och haft dubbel
föringsl bosättning, dels på arbetsorten, dels
agen i Sverige, inte ansetts ha sitt
egentliga hemvist utom landet.
Avregistrering från folkbokföringen
hade därför inte bort ske.
J.F. har behållit en så stark anknytning till sitt
hemvist i Sverige att han inte borde ansetts
ha haft sitt egentliga hemvist i Bryssel.
Skatteverket borde således inte ha registrerat
honom som avflyttad.

Mål nr. Förordni Fråga om föräldrapenning ska Konstaterades att föräldrapenning är en

6869-17 ng klassificeras som en moderskaps- familjeförmån, Kap. 8 ska tillämpas av
(HFD 883/200 och likvärdig faderskapsförmån eller Försäkringskassan i sådana ärenden (inte
2019 4 som en familjeförmån enligt Kap. 1!)
ref. 5) förordning 883/2004.