Lösningsmallar - Socialförsäkringsrätt

Innehåll
Svensk socialförsäkring - allmänt 2

Sjukförsäkring 4

Föräldraförsäkring 7

Arbetslöshetsförsäkring 9

Socialförsäkringar för AT inom EU 13

Socialförsäkringar för EU-medborgare 15

Fri rörlighet och sjukförmåner 19

 Svensk socialförsäkring - allmänt

1. Vilken typ av förmån? → 3:1 SFB

● Bosättningsbaserade förmåner (5 kap SFB)
○ = Förmåner som man har rätt till som bosatt i landet.
○ Bosatt?
■ Dygnsviloprincip = Har sin regelbundna dygnsvila (egentliga hemvist) i landet.
■ HR → Avsikt att stanna i landet längre än 1 år/ att komma tillbaka inom 1 år.
UT: Särskilda skäl

● Arbetsbaserade förmåner (6 kap SFB)

○ = Förmåner som man har rätt till om man arbetar i Sverige.

● Övriga förmåner (7 kap SFB)

○ = Förmåner som andra än svenska medborgare kan vara berättigade till genom att befinna sig i
Sverige, ex. smittbärarersättning.
OBS:
● EU-rätten → Undantag förekommer pga. F. 883/2004

2. Förmånsnivåer:
● Inkomstnivå
○ Gäller sjukpenning, arbetslöshetsersättning, livränta (arbetsskada), föräldrapenning &
inkomstpension.
2 olika beräkningar:
■ Intjänande princip (ramtid) → Tidigare inkomster
● Gäller ex. arbetslöshet, sjukersättning m.m.
● Ex. knyter belopp till inkomst som X hade, ex. månaden innan X blev sjuk

■ SGI → Framtida inkomster (prognos)

● Gäller ex. sjukpenning, föräldrapenning m.m.

Förutsättningar (25:3 SFB):

● Inkomst från anställning/eget företag i Sverige (ej kapital) (25:2 SFB)
○ OBS: Minst 24% BB (11 400 kr/år) (25:3 SFB)
○ Sjuklön inkluderas inte!
● Minst 6 mån i följd/ årligen återkommande
○ AT:s avsikt är avgörande = Avsikt att arbeta längre än 6 månader
ger rätt till SGI trots endast arbetat i 3 mån.
● Försäkrad för arbetsbaserade förmåner → Se 4:2 + 6:6 SFB

SGI-skyddad tid (26 kap SFB)

= UT från HR att man måste arbeta för rätt till SGI. Uttömmande lista:
● Studier med studiemedel (26:11-12 SFB)
○ SGI-skydd = SGI blir vilande = Kan ej användas.
○ Skydd gäller mellan terminer (sommar) om studiestöd utges
under terminer innan och efter ferieuppehållet.
● Arbetslös + Står till arbetsmarknadens förfogande (26:13 SFB)
○ För att skydda tidigare SGI måste anmälan göras direkt.
○ Semester? → 5v/år är ok om inskriv. + anmält sem. till AFM.
● Graviditet (26:14 SFB)
● Vård av barn under 1 år/adoption (26:15 SFB)
● Plikttjänstgöring (26:16 SFB)
● Sjukskrivning (26:17 SFB)

2
 SGI-skydd = Tidigare lön läggs till grund, (om två arbeten läggs båda till).

Förutsättning för SGI-skydd:

● HR → Situationerna ovan ska gå i oavbruten följd, om uppehåll mellan
förloras SGI-skyddet.
● UT: 3 månadersregel (26:18 SFB)
○ OBS: Heltid, sen studier → 3 mån in på studierna har regeln
förbrukats.

HFD 2015:67 → Strikt bokstavstolkning vad gäller undantagen! Ex. om

studiestöd återkrävs är rekvisiten i 26:11 inte uppfyllda = Ej SGI-skydd.

Specialsituation:
● Föräldraledighet (12:27-30 SFB) → Sydd fram till ett år

● Grundnivå
○ Gäller barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning m.m.

● Schematisk behovsprövning
○ Gäller bostadsbidrag, assistansersättning, bilstöd, omvårdsbidrag, merkostnadsersättning

Sjukförsäkring
Sjukförsäkringens två delar
Sjuklön

3
 ● Betalas av AG:
○ Från 2:a sjukdagen (pga. 1 karensdag 6§ 2 st SL)
■ Två AG = Två karensdagar pga. sjukperioden följer inte AT utan AG.
○ I totalt 13 kalenderdagar (ej arbetsdagar)
● Ersättningens storlek → 80% av lönen (6§ SL) utges endast på arbetsdagar.
● Kvalifikationsregler (3-4§§ SL)
○ Sjukperiod räknas från 1:a anställningsdag (om minst 1 mån. anställning).
○ Krävs nedsatt arbetsförmåga (Bedöms utifrån SFB men OBS 4§ 2 st SL)

Sjukpenning
● Betalas av försäkringskassan (FK)
○ Om sjuklön → Från dag 15 i sjukperiod (27:9 SFB), eller
○ Om ej sjuklön → Från dag 2 (pga. karensdag (27:27 SFB)
● Kvalifikationskrav
○ Nedsatt arbetsförmåga (27:2 SFB)

1. Vem?
● HR → Den som arbetar i Sverige (6:6 3p. SFB), baseras endast på inkomst (max 8 BB 25:5 SFB).
UT:
○ EU!

2. När?
● Vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst ¼ (27:2 SFB)
○ Sjukdom?
■ HR → “[...] onormalt kropps-/själstillstånd vilket inte sammanhänger med den
normala livsprocessen. [...] Ej naturligt åldrande, graviditet och födsel.”
(SOU 1944:15 s.162, se s.119 Ryberg)
UT:
● Störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthet.
■ Graden av besvär och funktionsnedsättning avgör, inte orsaken (RÅ 2009:101 I)

○ Bedömning av arbetsförmåga? (27:46-49 SFB) + (4§ SL)

■ Dag 1-90 → Nedsatt arbetsförmåga i det vanliga arbetet/annat lämpligt arbete som
AG tillfälligt erbjuder?
■ Dag 91-180 → Beakta omplacering hos AG (OBS: Flera jobb → max 1
heltidsarbete 40h får beaktas! = Om 2 jobb (20h + 40h) får sjukp endast utgå från
heltidsarbetet.
■ Dag 181-365 → Beakta förvärvsarbete som är normalt förekommande på
arbetsmarknaden/annat lämpligt tillgängligt arbete (ej om särskilda skäl
emot/oskäligt, isf skjuts bedömningen upp).
■ Efter dag 365 → Beakta normalt förekommande på arbetsmarknaden (ej om
oskäligt).
Förvärvsarbete? = Fiktivt begrepp. FK måste inte förklara utan kan uttrycka att X klarar av
arbete med lättare belastning.

Särskilda skäl? = Klar diagnos visar att X kommer kunna återvända till arbete, ex. planerad
höftoperation. Gäller ej utmattning där X påbörjar ny terapi pga. vet inte när X återvänder.

Oskäligt? = Sjukdom där X gradvis blir sämre trots enstaka bra perioder, ex. MS.

● Sjukskriven som arbetslös? → Bedömning utifrån dag 181 direkt.

3. Hur?

4
 ● 1 karensdag (27:27 SFB jfr. 6§ 1p. SL)
● Ersättningsnivåer:
○ Normalnivå → Ca 80% för dag 1-365 (28:7 + 27:21-22 SFB)
OBS:
■ Fler dagar om allvarlig sjukdom (27:23 SFB).
○ Fortsättningsnivå → Ca 75% från dag 365 (28:7 + 27:24 SFB)
● Ersättningsperioden upphör när man blir frisk.

4. Beräkning
Sjukpenning baseras på inkomstförlust under sjukperioden!
● HR → Kalenderdagsmetoden (28:4 SFB)
○ Sjukpeng per dag = (77,6% * SGI)/ 365 dagar
UT:
○ Timdagsmetoden (28:5 SFB)
Sjukpeng per dag = 77,6% * genomsnittlig timlön (SGI/ timmar X skulle arbetat under året)

Gäller för:
■ 1p. Anställd som ej har rätt till sjuklön de första 14 dagarna
● RÅ 2004:103 → X fick inte sjuklön pga. inte anställning minst 1
månad.
■ 2p. Studerande
● Förutsätter en vilande SGI, dvs. har arbetat tidigare.
■ 3-6p. Deltagande i AMS, behandling, plikttjänstgöring m.m.

● För studerande:
○ Utan studiestöd - HR gäller pga. Ej SGI-skyddad tid, ex. studieuppehåll/avslut
■ Jobb (vanligt SGI) → HR gäller.
SGI beräknas (25:3 SFB), endast de tim som X skulle arbetat ersätts
■ Tidigare arbete (vilande SGI väcks) → HR gäller.

○ Med studiestöd
■ Extrajobb (studie-SGI)→ HR gäller (pga. ej vil. SGI)
■ Tid. arbete (vil. SGI) → Tillämpas ej pga. vilande (UT: nedan)
■ Både tidigare + extrajobb → Valmöjlighet (26:22 2 st SFB)
● Extrajobb → UT gäller
OBS: 26:19 SFB
● Tidigare jobb (vilande SGI) → HR gäller

OBS 1: Vilande SGI vs. studie-SGI

- Vil. SGI → Väcks i studieuppehåll/avslut (när utan studiestöd), ex. sommarlov/examen.
- Studie-SGI → Inkomst under studieperioden (ex. extrajobb) ligger till grund för ersättning
om sjuk under studieperioden, dvs. då studiestöd ges
OBS 2:
- Sjukpenning är också SGI-skyddad tid (26:17 SFB) = Inkomst innan studietid behålls trots
endast sjukpenning och ej arbete under studieuppehåll (sommarlov).
- SGI-skydd för studier gäller vid uppehåll mellan terminer (sommarlov) om studiemedel utges
under terminerna före och efter ferieuppehållet (FK:s vägledning).

5. Graviditet?
● Graviditetspenning → Förutsättningar (10:2 SFB)
○ Nedsatt arbetsförmåga pga. graviditet
○ Omplacering till mindre ansträngande arbete är inte möjlig

5
 Ersättningsperiod:
○ 60-11 dagarsregel
= Ersättning ges
■ Tidigast 60 dagar innan beräknad förlossning (10:6 SFB)
■ Längst 11 dagar före beräknad förlossning (10:8 SFB)

● Andra alternativ?
○ Föräldrapenning
■ Gravida kan ta ut föräldrapenning redan 60 dagar innan beräknad födsel (12:5 SFB)
Dessa dras dock av från de 480 dagarna som utgör den maximala förmånstiden.
○ Sjukpenning
■ Allvarliga komplikationer/följder m.m. anses uppfylla sjukdomsrekvisitet, ex.
foglossning (HFD 2013:14, s.132 Ryberg), smärta efter kejsarsnitt (FÖD 1981:21).
■ = Om ex. ryggbesvär, inte graviditet utgör den dominanta orsaken till nedsatt
arbetsförmåga kan det anses vara en sjukpenninggrundande sjukdomstillstånd.
OBS:
○ Dubbel ersättning → Inte möjligt!! (10:5 SFB)

Föräldraförsäkring
1. Vem?
● HR → Till förälder som vårdar barn och är försäkrad pga.:
○ Arbete i Sverige (6:6 2p. SFB), FP ges på grundnivå/inkomstnivå
○ Bosättning i Sverige (5:9 1p. SFB), FP ges på grundnivå/lägsta nivå
UT:
○ EU!

6
 Förälder?
○ Barnets biologiska föräldrar (12:2 SFB),
○ Adoptivföräldrar (12:8 + 11:4 4p. SFB),
○ Förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern (11:4 1p. SFB),
○ Förälderns sambo (11:4 2p. SFB), eller
○ Särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet (11:4 3p. SFB)

2. När?
● HR → FP för vård av barn med anledning av barns födelse eller adoption (11:2 1p. SFB)
UT:
○ Tillfällig FP i särskilda situationer pga. vård av barn/barn har avlidit (11:2 2p. SFB)

● Barnet måste vara bosatt i Sverige (11:8 SFB)

3. Hur?
● Ersättningsperioden
Högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna, OBS: flerbarnsbörd +180 d/barn (12:12 SFB)

○ HR → Vid gemensam vårdnad delas dagarna mellan föräldrarna (12:15 SFB)

UT:
■ Möjlighet att avstå till förmån för andre föräldern (12:17 SFB), utom 90 d som alltid
är förbehållna den enskilde föräldern.

○ Start:
■ Från 60:e dagen före beräknad förlossning, gäller bara mamman (12:5 SFB)
■ I samband med föräldrautbildning före/efter födelse (12:6 SFB)
■ I samband med besök hos förskola, skola m.m. (12:7-7a SFB)
○ Slut:
■ Barnet fyller 12 år/ senare (längst: avslut av 5:e skolår i grundskolan) 12:13 SFB.

● Ersättningsnivåer (se 12:18 SFB)

○ Dag 1-180 → Sjukpenningnivå/grundnivå (12:19 1 st SFB) → 12:35-37 SFB
○ Dag 181 - 480 → Sjukpenningnivå/grundnivå och lägstanivå (12:19 2 st SFB) → 12:39
SFB:
■ 210 dagar → Sjukpenningnivå dock lägst grundnivå
■ 90 dagar → Lägstanivå

4. Beräkning
● Sjukpenningnivå
○ Förutsättningar:
■ Fastställd SGI enligt 25:3 SFB (12:21 SFB)
■ Föräldrapenningen överstiger 250 kr (12:22 SFB)
■ 240 dagarsvillkor = kvalifikationstid: Arbetat minst 240 d i Sverige (12:35 SFB).
UT:
● EU!
○ Beräkning
■ Föräldrapeng = (77,6% * SGI)/ 365 dagar (28:7 1p. SFB)
OBS:
○ Maxtak (8 BB) gäller inte (12:25 SFB), däremot får inkomst inte överstiga 10 BB (12:26 SFB)
● Grundnivå → 250 kr/dag (12:23 SFB)
● Lägsta nivå → 180 kr/dag (12:24 SFB)

7
5. SGI-skydd?
● Föräldrapenning → Anses vara en SGI-skyddad period (26:17 1p. SFB).
● Byte till deltid?
○ Sjukförsäkring → SGI-skydd från 6 sista mån graviditet (26:14 SFB) till barnets 1-årsdag
(26:15 SFB).
○ Föräldraförsäkring → SGI-skydd från 6 sista mån graviditet (26:14 SFB) till barnets 2-
årsdag eller om gravid igen innan barnet är 1 år 9 mån(12:27-30 SFB).

Arbetslöshetsförsäkring
1. Villkor för ersättning
● Grundläggande villkor (9§ ALF)
○ Är arbetsför minst 3h/dag eller 17h/vecka
○ Anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (AFM)
○ Till arbetsmarknadens förfogande = Ska kunna ta arbete direkt om erbjudande

● Arbetsvillkor (12§ ALF)

○ Under ramtid av 12 mån ska man ha förvärvsarbetat:
■ Minst 6 mån, minst 80h/mån, eller
■ Minst 480h under en sammanhängande tid av 6 mån +minst 50h/månad

8
 ● Medlemsvillkor (7§ ALF)
○ Medlem i A-kassa under minst 12 sammanhängande mån (Byte av AK är ok om ej avbrott).
○ Avgörande tidpunkt → Arbetslöshetens inträdande, då ska AT ha varit medlem i 12 mån.
■ Praxis → Sökande som inte varit medlem i 12 mån då hen blev arbetslös kunde
inte tillgodogöra sig tid efter och på så sätt byta till en inkomstbaserad ersättning.

2. Vilken arbetsförsäkring tillämpas?

● Inkomstbortfallsförsäkring (7§ ALF)
○ Baseras på inkomst som AT har haft.
○ Krav: Alla tre villkor ska vara uppfyllda!

● Grundförsäkring (6§ ALF)

○ Ges ut med ett grundbelopp som är lika för alla
○ Krav → De två första villkoren ska vara uppfyllda.
OBS:
● Ej möjligt med ersättning ur båda försäkringarna.

3. Ersättningsperioden
● HR → 300 dagar ersätts (22§ ALF), därefter är man utförsäkrad och måste ansöka på nytt (23 § ALF).
OBS: 6 karensdagar (21§ ALF), därefter utges ersättning = Om X är berättigad ersättning 1
d/v får X vänta 6v innan ersättning.
UT:
○ + 150 dagar för föräldrar med barn under 18 år.
○ Deltidsarbete (endast 60v 7§ FALF)

4. Beräkning av ersättningen
OBS: Särskilj regler för: (1) Har X rätt till ersättning? & (2) Hur stor ska den vara?
1. Fastställ ramtid
● HR → 12 mån närmast före den månad AT är anmäld arbetslös (15a ALF)
UT:
○ Överhoppningsbar tid (16-17a §§ ALF)
■ HR → Bestäms av dominerar den månaden, ex. arbetar 60h och sjuk 70h av
månaden = sjukdom dominerar och månaden ska hoppas över enl. 16§ ALF
UT: Lika (50/50) räknas in/ej in beroende av vad är “förmånligast AS”.

■ Om flera överhopp.tider samma månad, läggs dessa ihop, ex. arbete 50h,
sjuk 40h, föräldraledig 30 h → 70 h överh.t. = överhopp. mån.

■ Max 5 års överhopp (17a§ ALF), ex. 4,5 år studier + föräl.ledig = ej ersätt.
OBS:
○ Tidigare fått a-kassa?
■ HR → Förvärvsarbete som ingått för tidigare ramtid räknas ej(15§
ALF).
UT:
● Får räknas med, i syfte att uppfylla medlemsvillkoret i 7§ ALF.

2. Fastställ normalarbetstid
● = Genomsnittlig tid som AT förvärvsarbetat under ramtid (23b § ALF).
Förvärvsarbete?
○ Inkl. Semester, tjänstledighet med bibehållen lön (13§ ALF).
○ Ej inkl. arbetad tid för subventionerade anställningar (14§ ALF).

9
 ○ Sjuklön, graviditet-/föräldrapenning m.m. räknas också.

OBS:
○ ALL arbetad tid räknas, oavsett om den uppfyllt arbetsvillkoret eller ej.
○ Arb + sjuk/föräl. → Båda tider räknas om de uppfyller arb.villkoret (23b 2-3st
ALF) ex. 2 mån 90h arb + 2 mån 60h med 30h sjuk + 2 mån 90h arb → 60h sjuk ingår
normarbtid
○ Räkna ut normalarbetstid per vecka: (Normalarbetstid/52 veckor)

3. Hel- eller deltidsarbetslös?

● HR → ALF:s bestämmelser utgår från att X är heltidsarbetslös.
UT:
○ Deltidsarbetslös? → Omräkningstabell (38§ ALF) → Se kompendium
OBS:
■ Ersättning i max 60V (7§ FALF).
Alternativ när ersättningsperioden är slut:
● Fortsätta utan ersättning
● Säga upp sig och bli heltidsarbetslös
○ Ersättning kräver giltig grund för uppsägning
○ Grund: övergå till heltidsersättning = Ok.
■ Om arbetslös i 10h/v räknas detta ändå som en hel vecka.
■ Dagar för deltidsersättning räknas av från de 300 dagarna för
heltidsersättning. OBS: Då räknas inte hela veckor utan endast de dagar
man varit arbetslös.
Ex. Arbetslös 1d/v = Ingen ersättning efter 60v därför byte till
heltidsarbetslös = 60 dagar räknas av.
● Företagare?
○ Viktigt rekvisit → “Väsentligt inflytande” (34§ ALF)
○ HR → Anses arbetslös när inga åtgärder vidtas i näringsverksamheten (35§ ALF)
UT:
■ Åtgärder som rör avvecklandet av verksamheten (betala in restskatt, sälja
av inventarier). Dock inte aktiva åtgärder för att driva verksamheten vidare
(5a-b §§ FALF).
■ Nödvändiga åtgärder pga. oförutsedda händelser (35§ 2 st ALF)
RÅ 2010:23 → Hemsidan gav intrycket att verksamheten var i full gång men
domstolen fann att andra omständigheter talade för att företagaren inte hade
vidtagit åtgärder.

○ Återupptagning? (35§ 3 st ALF)

■ Av företagaren → Arbetslösbed. görs tidigast efter 5 år (karens)
■ Av närstående → Anses det vara ett nytt bolag/återupptagning?
● Nytt bolag → 35§ 3 st ALF inte tillämpligt
● Åter.. → Närst. drabbas av karenstiden om konkurs inom 5 år
från upptagandet. Föret. drabbas endast om denne är
involverad i verksamheten, ex. anställd.

4. Beräkna dagsförtjänsten
● = ⅕ av veckoinkomsten alt. 1/22 av månadsinkomsten (25a§ ALF).
○ Flera inkomster?
■ Summan av alla årets inkomster (“ramtidsåret”)
Inkl. sjukp/föräld.p. m.m. OM detta ingått i normalarbetstiden
○ Summan av inkomst delas på 260 d (5 arbd/v på 1 år (52 v))
○ Deltid? → Se dagpenning.

5. Dagpenning

10
 = Ersättningsbeloppet
● Grundförsäkring (24§ ALF)
○ Dag 1-300
■ Arbetat heltid → 365 kr/dag, ca 8 000 kr/mån (3§ FALF)
■ Arbetat deltid → Beloppet minskas proportionellt
○ Efter dag 300 → Utförsäkrad, ny ansökan krävs (se ovan 22§ ALF)
● Deltid?
○ (X h(deltid)/40h (heltid)) * 365 = Dagpenning
Ex. deltid på 20h: (20/40)* 365 = ca 183 kr/dag för halvtidsarbete
Ex.2. deltid på 30h: (30/40)* 365 = ca 274 kr/dag för 75% arbete

● Inkomstbortfallsförsäkring (25§ ALF)

○ Dag 1-200 → 80% dagsförtjänst (ersättning 5 d/v)
■ Dag 1-100 → Max 910 kr/dag (4§ FALF)
■ Dag 101-200 → Max 760 kr/dag (4§ FALF)
○ Dag 201-300 → 70% dagsförtjänst
○ Efter dag 300 → Se ovan 22§ ALF

5. Varning och avstängning

● Varning (43§ ALF)
○ Misskötsel, ex. arbetssökande (AS) medverkar inte på godtagbart sätt, hör inte av sig till sin
arbetsförmedlare osv.

● Avstängning (43a-b§§ ALF)

○ 5 ersättningsdagar (43a§ ALF)
■ Avvisat lämpligt arbete eller uppenbart vållat att anställning inte kom till stånd.
■ RÅ 2010:65 → AS uttryckte motvilja till tjänsten i brev till AG, men HFD ansåg
inte att detta uppfyllde det höga beviskravet “uppenbarligen” = Ingen avstängning.

○ 45 ersättningsdagar (43b§ ALF)

■ Ex. Utan giltig anledning lämnat sitt arbete (1p.).
OBS: Deltidsarbetslös uppsägning för att bli heltidsarbetslös är giltig anledning!

OBS: Avstängning innebär inte rätten till dagarna försvinner men ersättningen hålls inne under den
tiden.

● Lämpligt arbete? (44§ ALF)

○ 1p. → Skäligt hänsyn till AS förutsättningar för arbetet + andra personliga förhållanden
○ 2p. → Skäliga arbetsförmåner
○ 3p. → Ej arbetsplats där arbetskonflikt råder
○ 4p. → Arbetsplatsen följer föreskrifter för förebyggande av ohälsa/olycksfall (AML).

IAF:s tillämpningsföreskrifter (om def. av lämpligt arbete)

○ Lönen ska ej understiga 90% av ersättningen från a-kassan (IAF 2015:3 12 §).
○ Under skäligt övergångsperiod får AS av familjeskäl ha ett geografiskt begränsat sökområde
■ Geografiskt begränsat → Dagpendlingsavstånd = Tidsavstånd mellan bostad och
arbete som innebär högst 12 h frånvaro från bostaden/dag (jobbar 8h av dessa).
■ Familjeskäl → Ex. ensamstående förälder som inte kan få hjälp med avlastning.
OBS:
○ I vanliga fall finns det ingen begränsning till att endast söka jobb inom den ort man befinner
sig i utan man ska söka jobb i hela landet för att ha rätt till A-kassa. Detta är dock en
diskussion man kan ta med arbetsförmedlaren, som ska ta hänsyn till bl.a. personliga
förhållanden (44§ 1p. ALF)

11
 RÅ 2004:73 → Krävs att avvikelsen är uppenbar samt att de faktiska förhållandena är klarlagda för att
arbete ska betraktas som olämpligt

6. Arbetsmarknadspolitiskt program
● För vem?
○ De som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, ex. långtidsarbetslösa, utländska m.m.
● Vad?
○ AFM:s program är ex. praktik, arbetsmarknadsutbildning, anställningsstöd, nystartsjobb, m.m.
○ I samband med deltagande i program kan man ansöka om aktivitetsstöd hos FK, därigenom
blir många av ALF:s regler tillämpliga.
● När?
○ Kan erbjudas innan arbetslöshetsersättning gått ut eller efter ersättningstiden gått ut.
● Hur mycket?
○ >25 år
■ Uppfyllt villkor för a-kassa → Samma belopp som dagpenning från a-kassan
■ Ej uppfyllt villkor för a-kassa → 223 kr/dag
○ 18-24 år
■ Uppfyllt villkor för a-kassa
● Dag 1-100 → 80% av dagsförtjänst
● Dag 101-200 → 70% av dagsförtjänst
● Dag 201 + → 65% av dagsförtjänst
■ Ej uppfyllt villkor för a-kassa → 165 kr/dag (student) annars 57 kr/dag

Socialförsäkringar för AT inom EU

1. Fri rörlighet
● AT:s fria rörlighet → Art 45 FEUF + F.492/2011
● EU-medborgares fria rörlighet → Art 21 FEUF + Dir. 2004/38/EG
OBS:
● Den fria rörligheten är starkare för AT (=ekonomiskt aktiv) än för andra icke-ekonomiskt aktiva.

2. Förordning 492/2011
● Tillämpningsområde?
○ Endast AT (= Liten ekonomisk aktivitet räcker, se arbetsrättens mall)
○ Stadgar flertalet rättigheter bl.a. AT:s rätt till sociala förmåner.

● Rätten till sociala förmåner (art 7.2)

12
 ○ Sociala förmåner?
■ Vidsträckt begrepp = Innefattar inte endast förmåner kopplade till anställningen utan
också ex. familjeförmåner (barnbidrag) m.m.
○ Likabehandlingsprincipen (Central!)
■ = AT ska enligt F.492/2011 ha lika stor rätt till sociala förmåner som en nationell
AT.

● Andra EU-medborgare (Ej AT)?

○ EUD gav sociala rättigheter till EU-medborgare trots att de inte var AT pga. solidaritet mellan
medlemsländerna:
■ C-85/96 Martinez Sala → EU-medborgare, oavsett ekonomisk aktivitet, som är
lagligen bosatta i ett land har rätt till likabehandling vad gäller ex. sociala
förmåner.

○ Dock ska proportionalitetsprincipen iakttas (= Fri rörlighet vägs mot syftet bakom statens
krav)
■ C-138/02 Collins → EU medborgare vistades i annat land, sökte bidrag för arbetssökande
– fick avslag pga. krävdes att man varit bosatt i landet en viss tid. Ansågs inte vara
diskriminerande pga. syftet med tidsbestämmelsen (om viss förankring till den
arbetsmarknaden, man söker jobb inom), var legitimt.
■ C-209/03 Bidar → Gällde students rätt till studiebidrag och studielån. Domstolen ansåg
att man inte kategoriskt kan utesluta, utan proportionalitetsbedömning måste göras.
EU-domarna möttes av kritik pga. gav icke-ekonomiskt aktiva för stora rättigheter →
Rörlighetsdirektiv

3. Rörlighetsdirektiv 2004/38
● Tillämpningsområde?
○ Unionsmedborgare (art 3.1)
○ Deras familjemedlemmar (art 3.2), inkl. tredjelandsmedborgare

● Uppehållsrätt
○ 3 månader (art 6)
■ Villkorslöst, behöver bara giltigt ID för att styrka medborgarskap.
○ > 3 månader (art 7)
Krav:
■ AT, eller
■ Självförsörjande + heltäckande sjukförsäkring, eller
■ Studier/yrkesutbildning + heltäckande sjukförsäkring

Specialregler
○ Arbetssökande (art 7.3 (c))
■ > 1 års anställning → Obegränsad tid om reg hos arbetsförmedling (art 7.3 (b))
■ < 1 års anställning → Minst 6 mån om reg hos arbetsförmedling (art 7.3 (c))
○ Vistelse > 5 år (art 16)
■ Efter 5 års laglig uppehållsrätt ges permanent uppehållstillstånd = Kan ej utvisas.
OBS:
○ Uppehållsrätten upphör om villkoren inte längre uppfylls
■ Ex. så länge AS aktivt söker arbete förlängs uppehållsrätten. Om X vistats 3 mån
utan krav, därefter 3 mån aktivt jobbsökande har 6 mån passerat och X måste vara
självförsörjande för att få stanna (annars ek. belastning).

● Rätten till sociala förmåner

○ Likabehandling gäller så länge det inte belastar det sociala biståndssystemet!
Belastning?
■ Ex. icke-självförsörjande

13
 ■ Proportionalitetsprincipen beaktas = Ansökan om bistånd efter 4 år har större rätt än
ansökan om bistånd efter 4 månader.
■ AT = Självförsörjande = Får ej utvisas (inkl. AS de 6 första månaderna)
■ Rättsfall i mall nedan 8p.

Socialförsäkringar för EU-medborgare

Förordning 883/2004
1. Vem omfattas? → Art 2
● Alla EU-medborgare som omfattas/har omfattats av lagstiftningen i ett medlemsland.
● Deras familjemedlemmar och efterlevande
○ Endast härledda rättigheter omfattas!
● 3:e landsmedborgare i gränsöverskridande situation inom EU/EES
○ Kan endast åberopa F 883/2004, när de tjänat in rättigheter i ett EU-land, sen förflyttar sig till
annat EU-land.

2. Vad omfattas? → Art 3

● Socialförsäkringsförmåner (art 3.1)
○ = Lagstadgade rättigheter, ges på obj. villkor utan ind. behovsprövning.
Uttömmande lista:
■ Sjukdom & moderskap/faderskap → 1 kap

14
 ■ Arbetslöshet → 6 kap
■ Familjeförmåner → 8 kap
■ m.m. (se art 3 F. 883/2004)
○ HR → Arbetslandets lagstiftning

● Hybridförmåner (art 3.3)

○ = Blandning mellan socialförsäkringsförmåner och social hjälp (lagstadgad rätt med visst mått
av behovsprövning).
○ Är inte exportabla = Om X flyttar, har X inte rätt att ta med sig förmånen (UT till art 7)
○ Sv har anmält 2 förmåner → Se art 70 + bilaga X i F. 883/2004
○ HR → Bosättningslandets lagstiftning

Omfattas INTE:
● Social hjälp (art 3.5)
○ = Förutsätter ind. behovsprövning, ex. försörjningsstöd och bostadsbidrag.
OBS
■ Social hjälp omfattas istället av F 492/2011 + dir. 2004/38

3. Grundläggande principer
= Innebär att svensk lag måste åsidosättas om förordningen är tillämplig (2:5 SFB).
● Single state rule → Art. 11.1
○ Endast ett lands lagstiftning kan vara tillämplig i gränsöverskridande situationer.

● Arbetslandets lagstiftning (lex loci laboris) → Art. 11.3a

○ HR → Det land där man arbetar, är det socialförsäkringssystem man tillhör.
UT:
■ Bosättningslandets lagstiftning (lex loci domicilii), art. 11.3e

● Likabehandling → Art. 4
○ All diskriminering (direkt/indirekt) pga. nationalitet är förbjuden, ska inte hamna i sämre läge
pga. utnyttjar rätten till fri rörlighet

● Sammanläggning → Art. 6
○ Möjlighet att lägga ihop arbetad tid i annat land (ex. i syfte att uppfylla kvalifikationskravet
240 dagar).
○ OBS: Möjligt att ha kvalifikationskrav (ex. arbete minst 1 år), men EJ ok att inte tillåta
tillgodoräknande (om den grundläggande principen gäller).

● Likställande av omständigheter och händelser → Art. 5

○ = Om X är berättigad förmån pga. ex. arbetsolycka i annat EU-land ska Sv tillämpa reglerna
som om olyckan skett här.

● Exportabilitet → Art. 7
○ = Rätt att får förmånen utbetald när man flyttar utomlands utan att staterna ställer krav på
bosättning/vistelse i landet för utbetalning (gäller för oändlig tid)
○ OBS: Finns inskränkningar/utvidgningar i kapitlen, ex. 6 kap & 8 kap.

4. Vilket lands lagstiftning är tillämplig?

● HR → Arbetslandet (Art. 11.3a)
UT:
○ Utsändning → Art. 12
■ Tillhör utsändarlandets lag i max 24 mån. (OBS: Benämns utstationering i arbetsrätt)

15
 ○ Arbete i flera stater → Art. 13
■ Bosättningslandets lag tillämpas, om man till väsentlig del (25%) arbetar där, annars
landet där företaget har sitt säte.
OBS: “väsentlig del” = 25% (art 14.8 i F 987/2009)

○ Bosättningslandet → Art. 11.3e

■ Om ingen annan situation är tillämplig gäller bosättningslandets lag.
■ Arbetslös med bosättning i annat land än arbetslandet (art 11.3c)

5. Förmåner för sjukdom/föräldraskap (1 kap)

● Kontantförmåner → Lätt exportabla
= Ex. sjukpenning och graviditetspenning (OBS: EJ föräldrapenning, se nedan!)
○ Förmåner som knyter an till individen och dennes inkomstnivå (SGI)
○ Kom ihåg rätten till sammanläggning (art 6)

● Vårdförmåner → Svår exportabla

= Ex. det allmänna sjukvårdssystemet, inkl. tandvård.
○ Akut vård (Art 19)
■ Rekvisit: X är försäkrad i annan medlemsstat (omfattas av deras system)
● Bevis = Europeiskt sjukförsäkringskort
● OBS: Vissa kräver att sociala avgifter har betalats för rätt att omfattas.
■ Vårdkostnaden? → Betalas av behörig stat (Se ovan: 4).

○ Planerad vård (Art 20)

■ Rekvisit: Meddelat förhandstillstånd av hemlandet
● Tillstånd får ej vägras om:
○ Vården är en förmån som utges enligt lag i bosättningslandet
○ Vården kan ej utges inom en medicinskt försvarbar tid
■ Vårdkostnaden → Bekostas av behörig stat (se ovan: 4)

○ Utvidgning: Planerad vård (dir. 2011/24/EU → Ersättningslagen (EL))

■ = Ersättning i efterhand, för planerad vård, utan meddelat tillstånd
Rekvisit (5§ EL):
● Behörig personkrets
● Vården gavs av hälso- & sjukvårdspersonal
● Vården skulle bekostats av det allmänna om den getts i Sv.
OBS:
■ Privat vård omfattas, så länge vården tillhandahålls av allmän. sjukvårdssystemet
■ Möjlighet till förhandsbesked (11§ EL)
■ Mall för bedömning? → Se nedan

6. Förmåner för arbetslösa (6 kap)

● HR → Den stat där personen hade sin senaste anställning ska betala arbetslöshetsersättning.
UT:
○ Helt arbetslösa som under anställningen behållit bosättning i annat EU-land, blir
bosättningslandets ansvar (inkl. alla förmåner, ex. sjuk-familjeförmåner).

● Inskränkt exportabilitet (Art 64)

○ 3 månadersregel → Rätt att få ut ersättning i minst 3 mån (max 6 mån) om den arbetslöse
bestämmer sig för att åka och söka arbete i annat land.
Villkor:
■ Registrerad arbetssökande minst 4 veckor före avresa
■ Anmält sig på arbetsförmedlingen i värdlandet inom 7 dagar.

16
 Kom ihåg!
○ Efter 3 alt. 6 mån kan staten sluta betala ut förmånen och ställa legitima krav på bosättning
eller arbete i landet för rätten att ta del av förmånen.

○ Så länge ex. sv a-kassa utgår fortsätter Sv anses arbetsland (= behörig stat (art 11.2))
Innebär:
■ Exportabilitet även vad gäller andra förmåner, ex. barnbidrag (behörig stat bet.)
■ Arb.lös. som stannar i Sv har samma rätt till bidrag som en sv. AT(art 7
F.492/2011).

● Arbetslösa som är inte är bosatta i sin behöriga stat (Art 65)

HR
○ Gränsarbete + deltidsarbetslös → Reg. hos arbetsförmedling i arbetsland (art 65.1)
○ Gränsarbete + heltidsarbetslös → Reg hos arbetsförmedling i bosättningsland (art 65.2).
UT:
○ EJ gränsarbete + arbetslös → Reg hos arbetsförmedlingen i senast behörig stat (art 65.2 2 st)

● Arbetslös flyttar
○ Förmån kan exporteras i max 6 mån (art 64) = Självförsörjande, därav rätt till uppehåll
(Art 7 Dir. 2004/38)
○ Efter 6 mån → Ej uppehållsrätt (art 7.3 (c) Dir. 2004/38), därför krävs:
■ Blivit AT/självförsörjande + heltäckande sjukförsäkring (art 7 Dir. 2004/38) m.m.
■ Åka tillbaka till hemland (behörig stat)
○ Så länge förmånen exporteras är den staten (=arbetsland) behörig = Samma stat blir skyldig
att betala ut andra exportabla förmåner, ex. barnbidrag.
■ Arbetsland går före bosättningsland = Ev. tilläggsutbetalning (se fråga 5)

7. Förmåner för familjen (8 kap)

Ex. Barnbidrag, studiebidrag och föräldrapenning (HFD 2019:5 + C-275/96)

Viktiga effekter av koordineringen:

● Utökad exportabilitet (Art 67)
○ = Kan exportera förmånen till familj som inte är försäkrad i systemet

● Sammanläggning (Art 6)
○ = Möjligt att tillgodogöra sig tid för arbete i annat EU-land.
○ HFD 2012:44 → Utländsk arbetstid får läggas till grund för 240-dagarsvillkoret. Dock
används ett fiktivt belopp (baserat på motsvarande inkomst i Sverige) till grund för
beräkningen av SGI = Svårigheter om yrket är svårt att likställa med svenska yrken/löner.

● Dubbelförsäkring (Art 68)

○ HR → Förmåner baserade på arbete går före förmåner baserade på bosättning (Art 68.1.a)
UT
■ Om båda föräldrarna arbetar, varav en i bosättningslandet, gäller bosättningslandets
lag (Art 68.1.b).
OBS
○ Tidigare utgiven utländsk föräldrapenning?
■ Ska räknas av mot den svenska innan de sv. utbetalningarna börjar (12:33-34 SFB)

○ Tilläggsutbetalning (Art 68.2)

■ HR → Sekundärt ansvarigt land är skyldigt att göra en tilläggsutbetalning på
mellanskillnaden om förmånen blir mindre pga. prioriteringsreglerna
UT
● Sekundärt ansvarigt land behöver inte betala tillägg om rätten till
familjeförmån grundar sig på bosättning.

17
 Tilläggsutbetalning gäller endast familjeförmåner

● Särskilt om föräldrapenning
○ Sv blev pga. HFD 2019:5 + C-275/96 skyldiga att tillämpa 8 kap regler för föräldrapenning
istället för 1 kap, därav anges en begränsning ang exportabiliteten i förordningens bilaga XI;
FP utges endast på grundnivå när den exporteras (se även 12:33 SFB).

8. F 883/2004 påverkan för uppehållsrätten (jfr. rörlighetsdirektivet)?

Icke ekonomiskt aktiva måste uppfylla villkoret om tillräcklig tillgångar för uppehållsrätt. Anses detta vilkor
uppfyllt om:
● Förmån exporteras från annat EU-land?
○ JA. Ex. svenska pensionärer i Spanien kan exportera sina pensionsförmåner (art 7), därmed är
de självförsörjande och får uppehållsrätt.

● Förmån ansöks i värdlandet (mottagarlandet)?

○ NEJ. Detta innebär en för stor belastning för värdlandet (se rättsfall):
■ C-333/13 Dano – Generell uteslutning av icke ekonomisk aktiva utan avsikt att
arbeta (välfärdsturist) = Tillåtet att ställa upp krav på uppehållsrätt för rätt till sociala
förmåner.
■ C-67/14 Alimanovic – Även arbetssökande saknar rätt till likabehandling. Efter 6
månader är uppehållsrätten enligt rörlighetsdirektivet ute och rätten till sociala
förmåner förloras om man inte uppfyller statens krav.
■ C-299/14 Garcia-Nieto → Uppehållets första 3 mån ger inte rätt till sociala
förmåner, dvs. de 3 första mån har den mottagande staten inget ansvar.

Fri rörlighet och sjukförmåner

Ersättningslagen - Bedömning för om en behandling hade bekostats av det allmänna i Sverige

1. Gäller ansökan vård som är förbjuden/begränsad enligt lag i Sverige?

● Ja + förutsättningarna för att ge vården är inte uppfyllda → Ersätts inte
○ Ex. Lag om genetisk integritet m.m.
● Nej/förutsättningar för att ge vården är uppfyllda → Gå till nästa fråga.

2. Är vården medicinskt motiverad?

● Nej → Bekostas inte av det allmänna = Ersätts inte
○ Ex. Skönhetsoperationer, omskärelse anses inte med. motiverade.
○ Ex. gränsfall: Med. motiverad men behandlas inte i Sverige = Ersätts inte.
● Ja → Gå till nästa fråga.

3. Finns det en exakt och uttömmande förteckning över landstingets vårdutbud?

● Vilket landstings vårdutbud är aktuellt utifrån patientlagen?
○ Slutenvård → Hemlandstingets utbud (inkl. avtal med andra landsting)
○ Öppenvård → Alla landstings utbud
● Har det aktuella landstinget en förteckning över utbudet?
○ Nej → Gå vidare till fråga 5
○ Ja → Gå vidare till nästa fråga

18
 4. Omfattas vården som patienten har fått av förteckningen?
● Nej → Bekostas inte av det allmänna = Ersätts inte.
● Ja → Vården skulle bekostats av det allmänna = Ersätts under förutsättning att vården även är relevant i
det enskilda fallet.

5. Hade vården bekostats av det allmänna om patienten hade fått vården inom ramen för
sin rätt i Sverige?
● Nej → Bekostas inte av det allmänna = Ersätts inte.
● Ja → Vården skulle bekostats av det allmänna = Ersätts under förutsättning att vården är relevant i det
enskilda fallet.

HR → Om vården tillhandahålls i något av de svenska landstingen (hela landet räknas pga. lag om öppen vård), ska
den ersättas.
UT:
- Behandlingar som enligt svensk lag förutsätter att patienten uppfyllt vissa krav, kräver att behandlingen utomlands
getts på samma villkor, dvs. att patienten uppfyllt kraven, ex. lämplighetsprövning (IVF-fallet mål nr. 2772-14).

Bedömning av medicinskt försvarbar väntetid (C-372/04 Watts)

Obj. medicinsk bedömning av patientens vårdbehov utifrån:
1. Patientens hälsotillstånd,
2. Sjukdomshistoria,
3. Sjukdomens sannolika förlopp
4. Patientens ev. smärta/funktionsnedsättning pga. sjukdomen.

Angående ersättningen visar HFD 2016:27 på att patienten har rätt till ersättning för den kostnad som vården hade kostat i
Sverige och kan inte FK styrka sin uträkning eller visa att kostnaden är lägre i Sverige ska patienten erhålla full ersättning.

19