Kvalitativa metoder

Datainsamlingsfasen: intervjuer
 Kvalitativ metod (ansats, strategi)
• ”Kvalitativa metoder handlar om att
karaktärisera. Själva ordet ”kvalitativ” står ju
för kvaliteter, det vill säga egenskaper eller
framträdande drag hos ett fenomen”
(Repstad, s 13)

• Karaterisera, beskriva egenskaper hos ett

fenomen som man undersöker
 Kvantitativ vs Kvalitativ
• Vi gör en grov åtskillnad mellan olika typer av metodologiskt studium av
empirin:

• Kvantitativ eller kvalitativ ansats/strategi

• Vår frågeställning och våra kunskapsanspråk avgör om det handlar om

kvantifiering eller kvalitativa aspekter:

– Kvantifiering: naturvetenskaplig kartläggning och sökande efter

förklaringar som hanteras som statistik
– Kvalitativ ansats: tolkande ansats som söker en djupare förståelse för
en specifik grupp eller ett specifikt fenomen
 Kvantitativ Kvalitativ
Vilken roll har teori i Deduktion, teorier Induktion, teorier ska
relation till forskning ska prövas genereras
Kunskapsteoretisk Naturvetenskaplig Ett tolkande synsätt
inriktning modell, positivism
Ontologisk inriktning Objektivism Konstruktionism
 Skillnader och likheter mellan kvantitativ
och kvalitativ forskning
Kvantitativ Kvalitativ
Siffror Ord
• Skillnader : Forskarens uppfattning Deltagarnas uppfattning
Distans Närhet
Teoriprövning Teorigenerering
Statisk Processinriktad
Strukturerad Ostrukturerad
Generalisering Kontextuell förståelse
Hårda data Fylliga data
Makroinriktad Mikroinriktning
Beteende Mening
Konstlade miljöer Naturliga miljöer
Den kvalitativa forskningsprocessen
Problemet (syfte, frågeställningar)

Undersökningsstrategi (+urval)

Datainsamling

Tolkning av data

Begreppsligt och teoretiskt arbete

Ytterligare data?

Skrivprocessen - forskningsrapporten
• Det övergripande syftet med avhandlingen är att försöka förstå hur måltider är
• en central praktik för hur familj görs och för hur hierarkier återskapas i vardagen.
• Med utgångspunkt i måltiden som såväl en samlande som separerande praktik
• vill jag närmare studera hur familjelivet konstitueras genom barns närvaro. Det
• handlar om förhållningssätt till diskurser om vad barn bör äta och bilden av hur
• familjemåltiden bör se ut. Det handlar även om det arbete som familjemåltiden
• och bortser från faktorer som inte synliggörs i tidsstudier. Till exempel
argumenterar de för att
• kvinnors mindre tid åt hemarbete i sig inte är något som betyder ökad
jämställdhet. Om inte
• män ändrar på sitt beteende så är det fortsatt kvinnor som tar det huvudsakliga
ansvaret på olika vis ger upphov till och om hur föräldrar förhåller sig till
omgivande
• måltidsideal. Sammantaget ställer jag mig frågan, hur kan vi förstå måltiden som
• bärare av på samma gång inkluderande och exkluderande ideal och praktiker?
• Mer
• precist utgår avhandlingen från frågorna:
• 1) Hur kan vi förstå måltiden som en del av hur (barn)familj görs i Sverige idag?
• 2) Vad innebär måltidsarbetet i relation till föreställningar om det jämställda
• Sverige?
• 3) Hur förhåller sig de intervjuade till normer om måltider och föräldraskap och
• vilken betydelse har förhållningssätten för hur klass återskapas i vardagens praktiker?
• Avhandlingen är en studie av vardagens måltid och familjeliv i dagens Sverige och
• i den vill jag förstå hur måltiden på olika plan genomsyras av gemenskap men
• också av skillnader. Genom att kombinera en materiell förståelse av människors
• livsvillkor med en mer fenomenologiskt inspirerad analys vill jag belysa vardagens
• förutsättningar och hur de intervjuade förhåller sig till dessa.
• Kvalitativ forskning Kvantitativ forskning
• Mål: att bättre förstå världen och
• sociala processerna, att utforska på
• djupet
• Mål: att bättre förstå världen och
• sociala processerna, bekräfta
• hypotes, upptäcka en kausalitet
• Frågeställningar: open - ended,
• relationerna mellan kategorier kan
• Det är alltid forskningsfrågan och den typ av
kunskap man söker som avgör vilken metod
som är att föredra !
• Kvalitativ forskning: kritik (Bryman, 2018)
– För subjektiv (forskarens roll)
– Svårt att replikera (reliabilitet)
– Svårt att generalisera (säger vi mer än om enstaka
fallen?)
– Bristande transparens (vad har du gjort?!)
 • Tack!

• Nästa föreläsning om datainsamling (intervju)

 Datainsamlingsfasen
• Problemformuleringen – syfte –
frågeställningar – metod och material
• ”Vilket datamaterial kan svara på
forskningsfrågan?
• Vårt mål, problemformulering, frågeställningar
avgör vilken data kan svara på våra frågor och
därmed vilken metod/ vilka metoder för
datainsamling vi ska använda:
• Vill vi veta hur makten upplevs i en
organisation- intervju
• Vilka makttekniker används i en organisation-
observation, intervju
• Vilka policys tas fram i en organisation och vad
de säger om ansvarsfördelningen -
innehållsanalys
Olika kvalitativa insamlingsmetoder
• Intervjuer
• Observationer
• Innehållsanalys
• Enkät med öppna frågor
• Definitioner: Observation
• Deltagande observation / etnografi
– ”den deltagande observatören som etnografen
engagerar sig i en grupp under en förhållandevis
lång tidsrymd, iakttar gruppens beteende, lyssnar
på vad som sägs i samtal både mellan individerna
själva och med fältarbetaren”
• Definitioner: Kvalitativ Innehållsanalys – ”en
metod för studium av dokument som lägger
tonvikten på forskarens roll när det gäller
konstruktion av mening i och av texter”
• Man analyserar texter: media, policys, lagar,
facebookinlägg, bloggar osv
• Det är material som skapas i något syfte som
man måste vara medveten om
 Definitioner: Intervju

• ”Forskningsintervjuer är en metod för

datainsamling som använder människors svar
på forskarens frågor som datakälla.[…] Detta
kontrasterar mot observationsmetoder (som
titta på vad människor gör) och användning av
dokument (där uppmärksamheten riktas mot
det som har skrivits och dokumenterats).
Forskningsintervjuer fokuserar å sin sida på
självrapportering- vad människor säger att de
gör, vad de säger att de tror, de åsikter som de
säger att de har” (Denscombe, 2018, s.267)
 Intervjun som vetenskaplig metod
• Intervjuer är en del av vår kultur, ett
”intervjuarsamhälle”
• Jmf den journalistiska intervjun, det terapeutiska
samtalet, den rättsliga utfrågningen, läxförhör etc
• Intervjun som vetenskaplig metod, bygger på
hantverksskicklighet = kunskapsfält, kompetens
• Intervjuarens förmåga är avgörande, kräver
kunskap om mänsklig interaktion och
engagemang, intresse samt respekt
• Tolkning
Olika sätt att genomföra intervjuer
• Intervjuer med en person – frågor ställs till 1
person
• Gruppintervjuer – frågor ställs till flera
personer
• Fokusgrupper – diskussion mellan delatagare

• Telefonintervjuer/ Skype
 Intervju

Fokusgruppsintervjuer
• Fokusgrupp/gruppintervju
• Fördelar: Tar hjälp av de andra deltagare, bra för att få fatt i
outtalade aspekter, möjlighet att utmana åsikter, hur skapas
samförstånd resp. hanteras konflikter?, stor mängd data.
• Nackdelar: Gruppdynamiken kan vara svår att kontrollera,
vissa blir tysta i grupp andra blir dominerande, stor mängd
data.
 Intervjuer
• Livshistoria eller livsberättelse eller narrativa
intervjuer
 Intervjuer
Typer av intervjuer:
• Strukturerad: Nästan en enkät. Standardiserade frågor, inga
avvikelser från guiden.
• Semi-strukturerad: Guiden har frågor/ kategorier men dessa
kan vara mer eller mindre specifika och intervjuaren är fri att
anpassa ordningen till hur intervjun utvecklar sig.
• Ostrukturerad: Inga specifika frågor, endast teman som
minneshjälp. Intervjun är snarare ett samtal, med ett visst
fokus (livsberättelser)
 Intervjun som process
• Från forskningsfråga till intervjuguide
• Forskningsfrågan är inte densamma som
intervjufrågorna!
• Exempel
 Måltidens paradoxer
”Den här avhandlingen bygger främst på intervjuer med
måltidsansvariga i småbarnsfamiljer vilket betyder att det är de
intervjuades utsagor om sin vardag och min tolkning av hur de
berättat om sina vardagspraktiker som framträder.
Utgångspunkten för avhandlingen är att förstå relationer mellan
familj, kön och klass. Intervjuerna har handlat om att lyfta fram
de intervjuades syn på och förhållningssätt till måltiden och de
olika aktiviteter som såväl omger som ingår i måltiden. I dessa
beskrivningar har barns plats i familjelivet varit central.”
• Intervjuguide
• Om projektet
• Introduktion om projektet samt information om etik och anonymitet
• Bakgrundsfrågor
• Vilka ingår i hushållet
• Ålder
• Yrke och arbetstid
• Måltiden
• Berätta om hur en typisk ”mat- och måltidsdag” ser ut.
• Berätta om hur du eller ni kommer på vad ni ska äta.
• Hur ser du på att förhålla sig till olika familjemedlemmars smaker och önskemål?
• Hur ser du på förändring, hur skiljer sig måltiden åt från till exempel innan du
• fick barn?
• Mat och ätande
• Berätta om vad ni vanligtvis brukar äta för typ av mat och vad det är som styr
• valet av mat.
• Vad brukar stå på bordet och vilken betydelse har vanor och inspiration?
• Beskriv hur olika mat- och måltidssituationer brukar lösas, till exempel om det
• ska gå snabbt eller vara billigt.
• Berätta om en bra matdag.
• Och tvärtom, hur kan en dålig matdag se ut?
• Berätta om hur du ser på barns matvanor och föräldrars betydelse för dessa.
• Beskriv hur du ser på ideal och eftersträvansvärda matvanor.
• Berätta om hur du hanterar dem.
• Inköp
• Förklara hur det går till när matinköpen ska göras, hur organiseras inköpen?
• Finns det några rutiner och hur ser de i så fall ut?
• Berätta om olika tidpunkter när man besöker affären.
• Berätta om olika inköpssituationer, till exempel om man har bråttom eller gott
• om tid.
•
• Hur funderar man när man väljer affär, vad är det som har betydelse?
• Hur ser du på olika typer av affärer, fyller de till exempel olika behov?
• Arbete
• Kan du berätta om hur hushållsarbetet är organiserat hemma hos er?
• Berätta om du ser någon skillnad över tid?
• Är det positivt eller negativt, varför/varför inte?
• Vill du beskriva hur du upplever uppdelningen av arbetet?
• Hur ser du på barnen respektive de vuxnas roll i hushållet?
• Hur känner du inför att lägga ner tid på mat och måltidsarbete?
• Om man måste göra andra saker samtidigt som man lagar mat, hur får man då
• ihop det?
• Finns det något mer som du vill tillägga, något som du tycker att vi har missat
• och som borde få komma fram
 Planering
• Urval: Vilka ska intervjuas? Vilka kan intervjuas?
• Intervjuguide (korta och enkla frågor)
• Öppna frågor vs standardiserade frågor
• Hur många? Kvantitet vs kvalitet
• Forskningsetik, t ex beakta vad det kan innebära
för deltagarna att medverka i studien, och för din
egen del
• Bandupptagning? Anteckningar?
• Överenskommelser
• Plats
• En eller två intervjuare
• En eller flera intervjuade
• ”Känsliga” frågor
• Tack!