AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20

ordningen

F6 Ex1: Andra ordningens beräkning av inspänd pelare med

VKR-tvärsnitt, ej fullständig bärförmågekontroll
Användardefinierade enheter

En vid foten fast inspänd pelare har en fri topp. Pelaren är tillverkad av VKR
200 200 6.3 i stål S 355 J2H.

Pelaren belastas av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med pelarens centrumlinje,

dess värde är NEd 280kN. Dessutom påverkas pelaren av en jämnt fördelad last verkande i
kN
z-axelns riktning. Dess verkningslinje sammanfaller med z-axeln och värdet är q z.Ed 9.00 .
m

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i transversalriktningarna. Vid foten är den
fast inspänd, men toppen är fri.

(a) Beräkna andra ordningens elastiska utböjning

vid pelarens topp, wmax = ?.

(b) Beräkna andra ordningens böjmoment vid

inspänningssnittet, My,Ed = ?.

(c) Kontrollera om materialet forfarande är linjärt

elastiskt (ingen plasticering) för den angivna
belastningen.

Måtten i figuren är:

¤ Pelarlängd L 4.00m
¤ Rörväggens tjocklek t 6.3mm
¤ Rörets tvärsnittsbredd b 200mm
¤ Rörets tvärsnittshöjd h 200mm

Lösning
I detta fall har vi S 355 J2H
fy 355 MPa och E-modulen E 210 GPa
med sträckgränsen

Tvärsnittsklassning enligt Tabell 5.2 (blad 3) i SS-EN 1993-1-1

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
jämför med
Rörtvärsnittets fysiska h 3t TK 2
28.7 slankhets-
slankhet t G 2-3 38 ε 30.9
gränserna
TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
TK 4

Röret tillhör TK 2, och därmed är det långt till TK4.

F6, Exempel 1 1
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

(a) Andra ordningens elastiska utböjning hos pelartoppen

Approximativt kan andra
1 Approximationen är mycket bra så länge
ordningens utböjning beräknas w2 = w1
NEd som NEd 0.3Ncr, rimliga värden kan ofta
som
1 erhållas ända upp till NEd 0.8Ncr och för
Ncr
NEd = Ncr blir nämnaren noll och
Bruttotvärsnittets tröghets- beräkningen spårar ur totalt.
4 4
moment för böjning kring y- och Iy 3011 10 mm
z-axeln, från balktabell

Från lämplig balktabell finner vi att första ordningens utböjning vid pelartoppen orsakad av enbart
transversallasten kan beräknas som
4
q z.Ed L
w1 45.5 mm
8 E Iy

Eftersom upplagsförhållandena är lika i både y- och z-riktningen och tröghetsmomentet lika kring
både y- och z-axel kommer pelaren att snällt böja sig i transversallastens riktning (z-rikningen)
med tvärsnittsrotation kring y-axeln.

Pelarens knäckningslängd, OBS, praktiskt användbart värde för fast inspänd

Lcr 2.1 L 8.40 m
Eulers första käckningsfall pelare, något större än teoretiskt värde, 2,0 L.

2
π E Iy
Kritisk knäckningslast Ncr 884 kN
2
Lcr

Jämför med NEd 280 kN

1
Förstoringsfaktorn blir f 1.46
NEd
1
Ncr

Andra ordningens utböjning vid

wmax w1 f 66.6 mm <----SVAR (a)
pelartoppen blir

(b) Andra ordningens böjmoment vid inspänningssnittet

Momentjämvikt kring pelarens

L
fot ger My.Ed NEd wmax q z.Ed L 90.7 kNm <----SVAR (b)
2

Varav första ordningens L

q z.Ed L 72.0 kNm
böjmoment är 2

Och normalkraftens tillskott är NEd wmax 18.7 kNm

F6, Exempel 1 2
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

(c) Kontrollera om materialet forfarande är linjärt elastiskt

2
Tvärsnitts bruttoarea från balktabell A 4840mm

Naviers fomel ger maximal NEd My.Ed h

kantspänning under linjärt
elastiska förhållanden
σmax 359 MPa <----SVAR (c) jämför med
A Iy 2 fy 355MPa, gränsfall, vi har
begynnande plasticering och
då kommer pelarens utböjning
att öka mycket kraftigare om
lasten ökas utöver de angivna
värdena.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F6, Exempel 1 3
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

F6 Ex2: Knäckning av pendelpelare med cirkulärt tvärsnitt

Användardefinierade enheter

OBSERVERA att detta är exakt samma problemställning som i F5 Ex1, men nu ska rörets
bärförmåga kontrolleras genom en andra ordningens beräkning med antagande om en rimligt
stor initialkrokighet e0, vilken ska beakta plasticering, den fysiska krokighten samt inverkan av
egenspänningar från tillverkningen.

En vid foten och toppen ledat ansluten pelare påverkas

av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med
pelarens centrumlinje. Pelaren är tillverkad av ett
varmformat rör av stål S 275.

Kontrollera i brottgränstillståndet i fall pelaren kan bära

lasten med dimensioneringsvärdet NEd 149kN, vilket
är samma som normalkraftsbärförmåga Nb.Rd beräknad
i F5 Ex1.

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i transversalriktningarna. Vid foten och
toppen är dock pelaren ledat anluten till omkring-
liggande byggnadsdelar (en s.k. pendelpelare).

Måtten i figuren är:

¤ Pelarlängd L 6.00m
¤ Rörväggens tjocklek t 5.0mm
¤ Rörets ytterdiameter d 120mm

Lösning
I detta fall har vi S 275 med
fy 275 MPa och E-modulen E 210 GPa
sträckgränsen

I F5 Ex1 konstaterades att röret tillhör TK 1 och att dess fulla plastiska bärförmåga kan utnyttjas.

Eftersom TK 1 gäller kan brottkriteriet (25) i F6 användas, vilket är samma som formel (6.2) i SS-EN
1993-1-1, vilket normalt är ett kriterium något på säkra sidan om normalkraften och de verklliga
böjmomenten påverkande brottsnittet är kända och tvärsnittets plastiska bärförmåga kan utnyttjas.

NEd MEd A fy Wpl fy

Brottkriteriet lyder 1.00 där Npl.Rd = Mpl.Rd =
Npl.Rd Mpl.Rd γM0 γM0

Där MEd är andra ordningens böjmoment vid stångens mitt, där dess utböjning blir som störst vid
knäckningen. Dessutom ser vi att rörets tvärsnittsyta A och dess plastiska böjmotstånd Wpl måste
beräknas. Ja, vi kommer även att behöva tröghetsmomentet I för att beräkna MEd p.g.a. andra
ordningens effekter.

F6, Exempel 2 4
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

Beräkna tvärsnittsdata

Rörets innerdiameter di d 2t 110 mm

di
Rörets inre radie r 55.0 mm
2

d
Rörets yttre radie R 60.0 mm
2

π 2 2 2
Tvärsnittsarea, brutto A d di 1806 mm
4
Tröghetsmoment, brutto. Knäck-
ningen kan ske i vilken transversal- π 4 4 6 4
I d di 2.99 10 mm
riktning som helst för ett cirkulärt rör. 64

Vi behöver nu veta centrumpunkten för en halvcirkelyta mätt vinkelrät från diametern.

4 radien
Från lämplig tabell finner vi att detta mått är
3π

2 2
πR 4R πr 4r
Därför kan centrumpunkten
2 3π 2 3π
för en halva av rörets yta zc 36.6 mm
beräknas som A 2

I någon annan tabell kanske 2 2

4 R Rr r
denna variant finns 36.6 mm
3 π (R r)

Nu kan plastiskt böjmotstånd för hela rörtvärsnittet enkelt beräknas

Wy.pl = z dA
om man kommer ihåg integralen till höger, eller tänker i termer av
momentjämvikt.

Plastiskt böjmotstånd för 2 A 4 3

Wpl 2 zc 6.62 10 mm
likadana rörhavor 2

Jämför med elastiskt I 4 3 Wpl

Wel 4.99 10 mm 1.33
böjmotstånd R Wel

Partialkoefficienten γM0 1.0

Tvärsnittets plastiska normal- A fy

kraftsbärförmåga då det enbart Npl.Rd 497 kN
påverkas av centrisk normalkraft γM0

F6, Exempel 2 5
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

Tvärsnittets plastiska Wpl fy

momentbärförmåga då det Mpl.Rd 18.2 kNm
enbart påverkas av böjmoment γM0

Bestäm andra ordningens böjmoment av yttre last MEd

Pelarens knäckningslängd,
Lcr 1.0 L 6000 mm
Eulers andra käckningsfall

2
Den imperfektionsfria pelarens π EI
Ncr 172 kN jämför med NEd 149 kN
knäckningslast 2
Lcr

Vi ser att kritisk last är obhagligt nära den faktiska lasten, innebärande att
den approximativa förstoringsfaktorn inte kan förväntas ge ett perfekt resultat NEd
för vilken som helst transversallast. Men i F6 visades att förstoringsfaktorn 86.5 %
inte är approximativ om initialkrokigheten är en halv sinusvåg, utan är den Ncr
exakta lösningen till differentialekvation (3) i F6 om transversallast saknas.

Enligt Tabell 6.2 i SS-EN 1993-1-1 ska för cirkulära varmformade rör
knäckningskurva a användas. Då måste också en initialkrokighet e0
motsvarande kurva a användas vid andra ordningens beräkning. Värden för
e0 ges i Tabell 5.1 i SS-EN 1993-1-1 eller Tabell 2 i F6. För varje kurva ges
två värden, ett för elastisk analys och ett större värde för plastisk analys. I
denna uppgift baseras bärförmågan på den plastiska, alltså ska värdet för
plastisk analys användas.

Överdriven initialkrokighet som

implicit beaktar inverkan av
L
plasticering, egenspänningar e0 24.0 mm
och den rent fysiska 250
initialkrokigheten

Förstoringsfaktor, i detta fall 1

f 7.41
exakt om små deformationer NEd
och linjärt elastiskt material 1
gäller Ncr

I detta fall är första ordningens maximala utböjning e0 eftersom transversallast saknas.

Andra ordningens maximala

w2 e0 f 178 mm
utböjning blir

Andra ordningens
MEd NEd w2 26.5 kNm
böjmoment blir

F6, Exempel 2 6
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

Kontrollera brottkriteriet, vanlig snittkontroll

NEd MEd
Brottkriteriet lyder 1.00
Npl.Rd Mpl.Rd

NEd MEd
Så utnyttjandegraden är u 1.76 <----SVAR: Inte alls bra.
Npl.Rd Mpl.Rd

Vi har upptäckt en avvikelse på hela 76 % mellan de två modellerna. En del av skillnaden är

skenbar för det använda brottkriteriet (grönmarkerad formel) är i sig självt en hel del på säkra
sidan. Skillnaden blir mindre om vi studerar tvärsnittets faktiska bärförmåga via den metod som
beskrivs på sidan 18 i F3. Men det stora problemet är att de initialkrokigheter som anges i Tabell
5.1 i SS-EN 1993-1-1 eller Tabell 2 i F6 är dåligt kallibrerade mot verklighten. I nästa version av
Eurokoden kommer värdena i Tabell 5.1 att beräknas via en bättre modell. I nuläget anses
knäckningsberäkning med reduktionsfaktor χ såsom i F5 Ex1 vara i bättre överensstämmelse
med fysiska försök och avanserade numeriska simuleringar. Ovan hade vi behövt minska
initialkrokigheten e0 till 11,5 mm för att nå utnyttjandegraden 1,0.

I praktiken har inte den stora skillnaden så stor betydelse. För om vi skulle basera
dimensioneringen på andra ordningens beräkning med grön snittkontroll enligt ovan skulle vi
tvingas sänka lasten NEd 149kN till 131,6 kN för att uppnå utnyttjandegraden 1,0 och det
värdet skulle förmodligen vara på säkra sidan. Nedan testar vi detta:

Prova med nytt värde tills

Nb.Ed 131.6 kN <----SVAR: Bärförmåga enligt
utnttjandegraden blir 1,0
metoden i F6.
1
Förstoringsfaktor fb 4.24
Nb.Ed
1
Ncr

Andra ordningens maximala

wb.2 e0 f b 102 mm
utböjning blir

Andra ordningens
Mb.Ed Nb.Ed wb.2 13.4 kNm
böjmoment blir

Nb.Ed Mb.Ed
Utnyttjandegraden är ub 1.000 <----SVAR: Perfekt!
Npl.Rd Mpl.Rd

NEd Alltså ger metoden i F5 bara 13 % högre

Jämför 1.13
Nb.Ed bärförmåga än metoden i F6, för just detta fall.

Genom att bara stirra på utnyttjandegraden kan skillnaden i bärförmåga synas vara mycket större
än vad den i själva verket är.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F6, Exempel 2 7
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

F6 Ex3: Böjknäckning av VKR-pelare rektangulärt tvärsnitt och

jämnt fördelad transversallast
Användardefinierade enheter

En vid foten och toppen ledat ansluten pelare påverkas

av en normalkraft vars verkningslinje sammanfaller med
pelarens centrumlinje. Pelaren är tillverkad av ett
VKR-rör av stål S 355 J2H. Profil VKR 220 120 6.3.

Kontrollera i brottgränstillståndet i fall pelaren kan bära

lasterna med dimensioneringsvärdena NEd 210kN
kN
och q y.Ed 11.0 . Använd andra ordningens
m
beräkning med snittkontroll.

Pelaren är utmed hela sin längd helt ostagad mot

utböjning i transversalriktningarna. Vid foten och
toppen är dock pelaren ledat anluten till omkring-
liggande byggnadsdelar (en s.k. pendelpelare).

Måtten i figuren är:

¤ Pelarlängd L 5.00m
¤ Rörväggens tjocklek t 6.3mm
¤ Rörets tvärsnittsbredd b 120mm
¤ Rörets tvärsnittshöjd h 220mm

Lösning
I detta fall har vi S 355 J2H med
fy 355 MPa och E-modulen E 210 GPa
sträckgränsen

Tvärsnittsklassning enligt Tabell 5.2 (blad 1) i SS-EN 1993-1-1

235 MPa
Parametern ε är definierad som ε 0.814
fy

TK 1
G 1-2 33 ε 26.8
Rörtvärsnittets fysiska jämför med
h 3t TK 2
slankhet för böjning kring 31.9 slankhets-
t G 2-3 38 ε 30.9
z-axeln gränserna
TK 3
G 3-4 42 ε 34.2
TK 4

Röret tillhör TK 3 ,men inte så långt från gränsen mot TK 2. Dock indikerar detta att vi bör basera
bärförmågan på tvärsnittets elastiska bärförmåga.

F6, Exempel 3 8
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

Eftersom TK 3 gäller kan brottkriteriet (24) i F6 användas, vilket är samma som formel (6.2) i SS-EN
1993-1-1. För TK 3 är detta exakt samma sak som att med Naviers formel undvika begynnande
plasticering, formel (23) i F6 eller (6.42) i SS-EN 1993-1-1.

NEd Mz.Ed A fy Wz.el fy

Brottkriteriet lyder 1.00 där Npl.Rd = Mz.el.Rd =
Npl.Rd Mz.el.Rd γM0 γM0

Där Mz.Ed är andra ordningens böjmoment vid stångens mitt, där dess utböjning blir som störst vid
knäckningen. Självklart böjknäcker stången med tvärsnittsrotation kring z-axeln, eftersom
tröghetesmomentet är mycket lägre kring z-axeln än y-axeln. Dessutom skulle tvärsnittet höra till
TK 1 om knäckning med rotation kring y-axeln framtvingas genom att stagning i veka riktningen
förhindrar rotation kring z-axeln.

Pelarens tvärsnittsdata

Tvärsnittets bruttoarea från 2

balktabell A 4080mm

Bruttotvärsnittets tröghets-
4 4
moment för böjning kring Iz 1010 10 mm
z-axeln, från balktabell

Tvärsnittets elastiska 3 3
Wz.el 168 10 mm
böjmotstånd

Partialkoefficienten γM0 1.0

Tvärsnittets plastiska normal- A fy

kraftsbärförmåga då det enbart Npl.Rd 1448 kN
påverkas av centrisk normalkraft γM0

Tvärsnittets elastiska moment-

bärförmåga då det enbart Wz.el fy
Mz.el.Rd 59.6 kNm
påverkas av böjmoment γM0
verkande kring z-axeln

Bestäm andra ordningens böjmoment av yttre last Mz.Ed

Pelarens knäckningslängd,
Lcr 1.0 L 5000 mm
Eulers andra käckningsfall

2
Den imperfektionsfria pelares π E Iz
Ncr 837 kN jämför med NEd 210 kN
knäckningslast 2
Lcr

Vi ser att kritisk last har ett betryggande avstånd till den yttre lasten. NEd
25.1 %
Varför den approximativa förstoringsfaktorn bör ge ett gott resultat. Ncr

F6, Exempel 3 9
AF1746, F6 Böjknäckning 2:a av Bert Norlin Senaste ändringsdatum 2021-09-20
ordningen

Enligt Tabell 6.2 i SS-EN 1993-1-1 ska för rektangulära varmformade rör
knäckningskurva a användas. Då måste också en initialkrokighet e0
motsvarande kurva a användas vid andra ordningens beräkning. Värden för
e0 ges i Tabell 5.1 i SS-EN 1993-1-1 eller Tabell 2 i F6. För varje kurva ges
två värden, ett för elastisk analys och ett större värde för plastisk analys. I
denna uppgift baseras bärförmågan på den elastiska, alltså ska värdet för
elastisk analys användas.

Överdriven initialkrokighet som

implicit beaktar inverkan av
L
plasticering, egenspänningar e0 16.7 mm
och den rent fysiska 300
initialkrokigheten

1
Förstoringsfaktor f 1.33
NEd
1
Ncr

4
Första ordningens utböjning av 5 q y.Ed L
w1 42.2 mm
enbart transversallasten q y.Ed 384 E Iz

Andra ordningens maximala

w2 w1 e0 f 78.6 mm
utböjning blir

2
Första ordningens böjmoment av q y.Ed L
M1.z.Ed 34.4 kNm
enbart transversallasten q y.Ed 8

Andra ordningens
Mz.Ed M1.z.Ed NEd w2 50.9 kNm
böjmoment blir

Kontrollera brottkriteriet, vanlig snittkontroll

NEd Mz.Ed
Brottkriteriet lyder 1.00
Npl.Rd Mz.el.Rd

NEd Mz.Ed
Utnyttjandegraden är u 0.998 <---- SVAR: Utmärkt! Något
Npl.Rd Mz.el.Rd mindre än 1,00

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Nytt exempel på nästa sida kan komma , just nu är detta

sista sidan ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

F6, Exempel 3 10