Energieffektiva byggarbetsplatser, Resurshantering och Hållbar arkitektur

Det finns undersökningar som visar att bygg och fastighetssektorn står för en betydande del av
Sveriges totala miljöpåverkan. Den totala mängd växthusgaser som varje år släpps ut från olika
byggprojekt är i samma storlek som från totala mängden personbilar som finns i Sverige
Studier visar att upp till 70 % av all energi som man använder under byggproduktionen av
flerbostadshus går åt till att värma upp byggbodar samt till belysning på arbetsplatsen.
Med ny teknik skulle man kunna minska energiförbrukningen med minst 40 %. Det finns
företag som arbetar med att utveckla nya effektiva byggbodar som kräver betydligt mindre
energi
Det finns många olika åtgärder som man kan göra för att minska energiåtgången under
byggskedet och därigenom spara både pengar och resurser
Länk Boverket utsläpp i Byggbranschen:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-
status/vaxthusgaser/
Länk till bra rapport om energieffektivisering på arbetsplatsen:
www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/Energieffektiv_byggarbetsplats_slutrapport.pdf
Fakta Byggsektorns Energianvändning www.boverket.se/sv/byggande
/hallbart-byggande-och-
De största energislagen som används ute på en byggarbetsplats är: forvaltning/miljoindikatorer---
• Dieselbränsle 55% - Används till maskiner, fordon, byggvärme, uttorkning aktuell-
status/energianvandning/
• El 34% - Används till byggbodar, byggvärme, uttorkning, avfuktare
• Fjärrvärme 7% - Används som uppvärmning av bodar och vatten

Undersökningar gjorda visar att Byggherren betalar för byggprojektets energifaktura i 1/3 av
projekten, vilket leder till att entreprenören inte alltid tar hänsyn till energianvändningen i
Byggprojektet. Byggherren ställer sällan krav på energianvändningen under produktionen
Det som kräver mest energi ute vid en byggproduktion är:
• Personalutrymmen – Byggbodar (värme, vatten, utrustning)
• Förvaring av byggmaterial, verktyg och utrustning – Containrar (värmning av container)
• Maskiner för byggproduktionen – Kranar, hissar, fordon, handmaskiner
• Uppvärmning och uttorkning av byggfukt – Torkning av trä, betong, byggfukt, läckage
• Belysningen på arbetsplatsen
Några metoder som kan minska energiåtgången under byggtiden
• Man bör använda lågenergibelysning i samtliga bodar, containrar samt förrådsbodar. Man bör
även använda lågenergibelysning vid olika arbetsmoment ute på arbetsplatsen
• Använda behovsstyrd belysning (som tänds automatiskt vid rörelse och släcks automatiskt)
• Man bör utse en person som är ansvarig för att hålla koll på energiförbrukningen under byggtiden
• Använda så kallad ”grön el”, fjärrvärme, solenergi eller vattenburen el
• Använda ny teknik för att reglera och mäta energiförbrukningen på arbetsplatsen
• Bättre planering av energibehovet och energiförbrukningen innan byggstart
• Använda bättre arbetsbodar och containers som är välisolerade och ventilerade och har smart
uppvärmningssystem (solpaneler, fjärrvärme)
• Använda maskiner med låg energiförbrukning och har rätt kapacitet för det arbete som skall
utföras (ej överkapacitet - reglera detta i maskinplanen)
Energirenovera gamla byggbodar (om man har egna bodar inom företaget)
• Byta ut gamla 2-glasfönster till mer energieffektiva 3-glasfönster, se över drevning
• Byta ut dörrarna till bodarna till bättre isolerade dörrar med bättre U-värde
• Placera bodarna i rätt läge så att solenergi kan användas genom solpaneler och
solinstrålning genom fönster.
• Förbättra ventilationen i bodarna, ofta är det självdrag. Man kan byta ut till ett mekaniskt
ventilationssystem som ger bättre luft och mer jämn temperatur (FT system-från/tilluft)
• Identifiera alla köldbryggor (upptäcka värmeläckage med en värmekamera) och täta
springor
• Byta ut torkskåp, duschar, tvättmaskiner, micro m.m. mot lågenergialternativ
Intressant rapport om hur byggföretagen ställer sig till Energibodar:
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/12/Energiklassning-byggbodar_HelenaE.pdf
Information om byggbodar
Det finns idag mellan 50 000 till 60 000 byggbodar runt om i Sverige på olika arbetsplatser. Ungefär
hälften av dessa bodar ägas av fem stora uthyrningsfirmor. Varav Cramo är störst med cirka 10 000
bodar
Bodarna klassificeras normalt in i tre olika kategorier, personalbod, kontorsbod och hygienbod. Det
finns en helt ny energiklassning för byggbodar som PEAB har tagit fram (kom 2022), tidigare hade
varje uthyrningsföretag sin egen klassning, (se länk). Bodarna hade namn som ”energibod”,
”Miljöbod”, ”lågenergibod”
http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/LAGAN_Byggbodar_Jan2019.pdf (Länk om åtgärder för byggbodar)

Ny energiklassning av byggbodar:
https://byggforetagen.se/energiklassningssystem-for-byggbodar-och-bodetableringar/ (Klass 1 till klass 3)
I klassningen tittar man på olika delar som u-värde, ventilation, belysning samt vatten (värmning m.m.)
Man uppskattar att det finns omkring:
35000 st (60 %) gamla bodar som förbrukar 8000 kWh/år
5000 st (20 %) bodar som är mitt emellan ny och gammal som förbrukar 6000 kWh/år
5000 st (20 %) nya bodar som förbrukar 4000 kWh/år
Tabeller från: Energibod_1.0_Kriterier_211217.pdf (laganbygg.se)
Några viktiga begrepp att ha koll
på när det gäller arbetsbodar
Källa:
https://laganbygg.se/UserFiles/Proje
kt/Energibod_1.0_Kriterier_211217.
pdf
Fakta byggbodar
• En bod är 24 kvm, men använder nästan lika mycket energi som en halv villa och bidrar
med mer koldioxid än en genomsnittlig bil
• De bodar som används i Sverige gör av med lika mycket energi som uppvärmning och el i
15 000 eluppvärmda villor
• Bodarna släpper ut cirka 122 000 ton koldioxid per år, lika mycket som 42000 svenska bilar
• Det finns nya ”Energibodar” att hyra, men det är nästan endast de större byggbolagen som
använder dem.
Länk Fakta:
https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/hallbarhet/energisnala-byggbodar-skulle-spara-halv-smastad/

Länk till rapport: ”Energianvändning i byggbodar”

http://kth.divaportal.org/smash/get/diva2:735250/FULLTEXT01.pdf

Exempel på Energibod: https://kaper.se/wp-content/uploads/2019/05/STANDARDPLUSOMT6DW.pdf

En gammal byggbod Sveriges mest energieffektiva byggbod:
innebär ofta problem både https://branschaktuellt.se/moduler/2957-hardare-krav-oekar-efterfragan-
ur energisynpunkt och pa-energieffektiva-bodar-och-moduler/
komfortsynpunkt.
Platt tak
Det förekommer både bodar
på hjul utan fasta Bristfällig
anslutningar samt mer ventilation
permanent placerade bodar Oisolerad dörr
med bristfällig
Denna bod har en oisolerad tätning Bristfälligt
Otillräcklig tvåglasfönster
dörr i plåt, vilket innebär att isolering i väggen
hela dörren blir en
köldbrygga. Bristfällig isolering i
golvet

Länk: Energieffektiva Byggbodar – Hur se marknaden ut idag?

https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/12/Energiklassning-byggbodar_HelenaE.pdf
Information om byggbodar fortsättning
Krav på en byggbod
Arbetsmiljöverket ställer vissa krav på en byggbod som skall användas yrkesmässigt, det är:
• Bra ventilation
• Dusch skall finnas
• Lämplig belysning
• Rätt utrustning (klädskåp, bänkar, handfat, bor, stolar)
• Torkmöjligheter för kläder (torkskåp)
• Öppningsbart fönster
• Lättstädat
Allmänna krav
• Minst 3,4 m2 per person
Läs om vilka krav som finns på en byggbod
• Minst 2,4 m i takhöjd
• Anslagstavla för information
https://www.byggnads.se/siteassets/broschyrer/arbetsmiljo-och-sakerhet/personalutrymmen-tillfalliga-
arbetsplatser.pdf
Containers
Man använder containers på arbetsplatsen för förvaring av material,
verktyg och utrustning. Dessa containers är ofta oisolerade och byggda i
plåt. Detta innebär att de oftast blir väldigt kalla vintertid vilket kan ställa
till med en del problem.
Problem kan vara att vissa verktyg och utrustning är fryskänslig (tål inte
låg temperatur)
För att undvika dessa problem kan man:
• Isolera containern utvändigt genom isolerade väggar (även botten)
(sandwichpaneler-se länk)
• Använda effektiva värmesystem eller solpaneler för uppvärmning
• Byta ut containern mot en inredd bod (inbrottsrisken kan öka)

http://www.nordfarbo.se/wp-content/uploads/2018/09/enisolerandetanke.pdf

http://www.nordfarbo.se/wp-content/uploads/2018/09/Containerisolering_Sandwichpaneler2.pdf
Belysningen på arbetsplatsen
Man skall inte använda belysning med glödljus utan man skall använda
lågenergibelysning som LED lampor.
Detta gäller både i:
• Arbetsbodar för personalen, platskontor och materialcontainrar
• På alla ställen i byggnaden som man arbetar med, det gäller trapphus,
öppna ytor m.m. Att ha rätt belysning på
• Belysning på olika arbetsstationer som sågstation, armeringsstation arbetsplatsen sparar energi
och kan öka produktiviteten
• Belysning för arbetsplatsen generellt (gångvägar, parkering m.m.) med 5 -10 %

Man skall använda rörelsestyrd belysning som tänds och släcks när personal Bild från:
är närvarande. Denna typ av belysning skall främst användas i http://www.garo.se/en/custo
mised/read-more/about-
personalutrymmen, i trappor på arbetsplatsen kan man ha LED belysning som building-site-lighting
lyser dygnet runt.
Personalen måste tänka på att släcka belysningen efter arbetsdagens slut (om
det inte krävs säkerhetsbelysning av arbetsplatsen)
Det är viktigt att belysningen på en byggarbetsplats är tillräcklig, arbetsmiljöverket har en
föreskrift om arbetsplatsens utformning där det finns ett stycke om belysning:
136 § Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till:
1. belysningsstyrka, 2. färgåtergivning anpassad till verksamheten, 3. besvärande flimmer, 4. bländfrihet,
5. ljusfördelning, och 6. kontraster
Länk till www.av.se:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs-
20201-foreskrifter/
Arbetsbodar för personalen
Många av de arbetsbodar man använder på byggarbetsplatser idag är inte energieffektiva, det finns
mycket man kan göra för att förbättra den energi som de förbrukar.
Isoleringen är något som man skulle kunna förbättra. Man skulle kunna tilläggsisolera dem på utsidan
(vilket skulle göra dem större och lite svårare att frakta) eller så kan man isolera på insidan (vilket
innebär att det finns risk för att de blir för små enligt kraven).
Det finns krav på att varje arbetare skall ha 3,4 m2 per person och takhöjd på 2,4 meter . Om flera bodar
står ovanpå varandra kan man isolera taken på de översta bodarna samt isolera marken under bodarna.
Man kan även täta utrymmet mellan de olika bodarna
Uppvärmning av boden kan ske på mer energieffektivt sätt, till exempel genom att använda
luftvärmepump och eventuellt solceller som ett komplement.
Man kan även:
• Använda självreglerande element som automatiskt sänker temperaturen på natten
• Montera dörrstängare på alla dörrar, dörrstängaren skall ha kort stängningscykel
• Montera en energimätare på varje bod så man kan kontrollera energiförbrukningen
Ventilationen av bodarna kan ske med ett installerat från/tilluftssystem, detta ökar
luftkvalitén samt bättre möjlighet att reglera temperaturen. Detta används mest på större
arbeten som pågår under längre tid eftersom det är dyrare och kräver mer arbete vid
installation. Värmepumpar kan användas för uppvärmning (Sjukhusbygge i Kalmar)
Maskiner som används på arbetsplatsen
Man bör välja maskiner med en så låg energiförbrukning som möjligt. Man bör även tänka på
att använda maskiner som är anpassade efter det behov man har (ej överkapacitet, det betyder
onödig energiåtgång)
Man bör redan i planeringen av bygget noga utforma en maskinplan/resursplan som tar
hänsyn till energiförbrukningen på alla maskiner samt användningstid, kapacitetsbehov m.m.
Alla utrustning i bodarna som torkskåp, tvättmaskiner, mikrougnar bör vara energiklassade och
användas så effektivt som möjligt.
Torkning och värme i byggnaden
Ofta behöver man torka ut fukt i en byggnad för att kunna påbörja målningsarbeten,
golvläggning m.m.. För att spara energi kan man:

• Få ett tätt klimatskal så tidigt som möjligt i byggprocessen (yttertak, fönster, dörrar)
• Gjuta in värmeslingor i betongstommar för att påskynda uttorkningsprocessen
• Klä in byggnaden i väderskydd/presenning för att minska värmeläckage och förhindra inläckande fukt
Att klä in byggnaden i ett väderskydd är ett effektivt sätt att behålla en
del av värmen och förbättra klimatet. Man kan även montera ett tält på
bygget för att minska inkommande fukt
Detta ger både en snabbare och effektivare byggprocess samt sänkta
byggkostnader
Nackdelen är att det blir en stor belastning på ställningen vid hård vind
Andra bra åtgärder för att minska energiförbrukningen under byggskedet
• Man bör utse en energiansvarig person på arbetsplatsen som håller koll på
energiförbrukningen i byggets olika delar
• Man bör ha en mätare på arbetsplatsen som kan redovisa energiförbrukningen på
arbetsplatsen. Detta är bra både för entreprenör och för byggherren (som ibland betalar för
elkostnaden i priset).
• Man bör använda så kallad ”grön el” som kommer från vindkraft, vatten m.m.
• Tidigt i planeringen beräkna förväntad elförbrukning och energianvändning och välja
energieffektiva metoder (bodar, container, maskiner m.m.)
• Jämföra byggmetoder som Prefab (förtillverkat) eller platsbyggt
Bra länkar att titta på: https://byggai.se/ai/0152-97AFJ.pdf
https://www.ramirent.se/tjanster/hallbara-losningar
Materialhantering på arbetsplatsen
Ett sätt att spara på energi och resurser under ett
byggprojekt är att se till så att allt material som skall
användas är skyddat mot nederbörd och andra skador.
Man skall till exempel fuktskydda allt organiskt material
som trä genom att förvara det under tak eller en
presenning.
Virke för inbyggnad i en konstruktion skall ligga på en
fukthalt som är 16 % till 18 %. Om virke blir för blött på
grund av regn så måste det torkas, vilket ofta innebär att Isolering som ligger utan skydd riskerar att få
fuktskador som sedan byggs in i
onödig energi går åt konstruktionen. Slarvig ”täckning” av
Isolering skall förvaras i den plastförpackning som den materialet är vanligt förekommande
ofta levereras i, en skadad förpackning innebär risk för
fukt inne i materialet vilket kan leda till mögelskador
 Dålig täckning av virke kan leda
till deformationer av virket
(torkskador av stark sol),
fuktskador samt så ökar
stöldrisken.

Materialhantering på arbetsplatsen
https://byggipedia.se/byggprocessen/logistik/materialhantering-och-transporter/
Resurs och avfallshantering i byggbranschen
Sveriges byggindustrier har tagit fram riktlinjer för branschen gällande hur man skall arbeta med
byggmaterial och avfallshanteringen. Syftet är att minska belastningen på miljön
Man har en strategi som kallas ”Cirkulär ekonomi” som innebär att inget avfall skall uppstå vid
en byggproduktion utan alla resurser kan återvinnas eller återanvändas, Man vill:
• Vara snål med resurser både när man projekterar och producerar en byggnad
• Använda material som kräver lite energi vid tillverkning
• Använda material som håller länge och som kan demonteras på ett enkelt sätt samt som kan
återvinnas
• Skapa byggnader som kan användas för olika områden, till exempel en kontorsbyggnad som
kan användas till andra syften (flexibla byggnader)
• Jobba resurseffektivt genom hela byggprocessen – projektering, inköp av material, transport av
material, lagring av material på arbetsplatsen www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-
skador/stod-forandring/forandra-
• Undvika fel och brister samt slöseri av material projektkulturen/projektkultur/ (Mycket bra)
Sweden Green Building Council – CEN Standard
Sweden green building council (SGBC) är en organisation som arbetar med att underlätta för
byggherrar som vill bygga klimatneutrala byggnader, alltså byggnader som inte har någon negativ
påverkan på miljön.
Denna organisation utfärdar en certifiering som kallas ”NollCO2”. Detta är en standard som anger hur
man skall bygga byggnader som är klimatneutrala.
En byggnad som skall uppfylla denna standard måste vara:
• Mycket energieffektiv
• Ha mycket låga utsläpp av växthusgaser när byggnaden används
• Byggnaden skall producera energi som är förnybar (ägaren av byggnaden skall medverka till
produktion av förnybar energi när byggnaden är i bruk)

Tanken är att byggnaden skall återbetala den klimatskuld som uppstod i samband med byggprocessen
(vid tillverkning av materialet och byggandet av huset)
Om man vill få denna certifiering så skall man ansöka till SGBC och visa att alla krav som finns är
uppfyllda. Man skall även visa hur man kan kontrollera de olika kraven.
Skanskas Hyllie Terrass i Malmö
klarar branschens tuffaste
hållbarhetscertifiering: nya NollCO2 -
Sweden Green Building Council -
Sweden Green Building Council
(sgbc.se)

Hyllie Terrass | skanska.se

Rekommenderad länk
”Klimatberäkning av byggprojekt
med mål att nå klimatneutralitet”
https://vpp.sbuf.se/ Bild från: hyllie-terrass-onepager.png (1250×937) (skanska.se)
CEN standard för byggprocessen
Det finns även en speciell standard som kallas CEN standard (Europastandard) som vill visa den
miljöpåverkan som varje aktivitet i en byggprocess har. Standarden är indelad i olika moduler som
redovisar olika delar i byggprocessen och dess påverkan på miljön
Modul A 1 – 3
Utvinning, bearbetning av råmaterial. Transport av material, tillverkning av material
Modul A 4
Transport av material och maskiner till byggarbetsplatsen
Modul A5
Byggproduktionen – Här ingår markarbeten, lagring av material, transporter av material inom bygget,
produkter, avfall, utrustning, tillfälliga anläggningar, tillförsel av värme och kyla samt ventilation och
avfallshantering
Se länk om LCA och CEN standard: Byggandets klimatpåverkan (ivl.se) -
https://www.ivl.se/download/18.34244ba71728fcb3f3f8c2/1591705068406/B2260.pdf

Länk till olika standards man använder inom bygg och anläggning
tillgangliga-eurokoder-och-andra-standarder-inom-byggsektorn.pdf (boverket.se)
CEN standard för byggprocessen
Det finns även andra moduler som tar hänsyn till:
• Hur byggnaden används
• Underhållet av byggnaden
• Reparation och utbyte av delar på byggnaden (mindre arbeten)
• Renovering av byggnaden (större arbeten)
• Energiförbrukning för att värm och kyla byggnaden samt belysning
• Vattenanvändning i byggnaden
• Demontering och rivning av byggnaden
• Bortförsel av rivningsmaterial
• Hantering av restprodukter (vilka material som kan återvinnas eller förbrännas)
• Hantering av övrigt avfall från byggande
Andra Miljö och Energicertifieringar för byggnader
Dessa certifieringar kan användas för att bedöma en byggnads prestanda när det gäller energi
och miljöpåverkan, den kan användas av beställare och av hyresgäster som vill bygga och bo i
en energieffektiv byggnad

• BREEM – Detta är ett brittiskt system som bedömer byggnaden enligt olika kriterier
• LEED – Detta är ett amerikanskt system som i första hand används för kommersiella
fastigheter
• Miljöbyggnad – Detta system kommer från Sverige och sätter betyg på 16 olika punkter
inom olika områden (Miljöbyggnad - Sweden Green Building Council - Sweden Green Building Council - sgbc.se)
• Green Building – Detta system fokuserar på hur mycket energi byggnaden använder
• Svanen – Detta system är ett nordiskt system för nybyggnationer som småhus,
flerbostadshus och förskolebyggnader
Hållbar arkitektur
Begreppet hållbar arkitektur har en stark koppling till energieffektivitet och byggnader som håller länge
och som människor vill bo i. Hållbar arkitektur innebär att skapa byggnader som:
• Är hållfasta och har lång livslängd. Man skall inte behöva renovera dem efter kort tid
• Byggnaderna skall vara vackra och tilltalande för människor att bo i under lång tid
• Byggnader som är flexibla och lätta att bygga om
• Bestå av material som kan återanvändas eller återvinnas på ett effektivt sätt.
Byggnader som människor gillar
Detta är viktigt för att människor skall vilja bo i byggnaden och trivas. Tomma byggnader är inte
energieffektivt.
En byggnad uppfattas ofta som vacker om:
• Den varierar i sin utformning och har olika partier eller olika nivåer. Inte platta fasader som många
av husen byggda på 60 talets miljonprogram.
• Byggnaden har material av bra kvalitet som är enkla att underhålla
• Byggnaden är välplanerad så folk kan trivas och känna sig trygga (även området utanför byggnaden)
Vad är en vacker byggnad? Hållbara byggnader är ofta asymmetriska för att kunna utnyttja
solen på mesta möjliga sätt. (Bild höger: SUMMARHUS ARKITEKT: OBIE J. BOWMAN PLATS: OREGON CAOST)
Bra länk med nyttig information: NYHETER | Kaminsky Arkitektur
Vad är egentligen hållbar arkitektur? | Sustend Byggkonsult
Rekommenderad länk – Nr 11. av de 30 globala mål man har kommit överens om. Hållbara städer och samhällen
Mål 11: Hållbara städer och samhällen - Globala målen (globalamalen.se) (mycket läsvärd information)
Välplanerade områden är viktigt
Området runt byggnaden måste vara välplanerat, det är viktigt för att området skall kännas
tryggt och säkert och att miljön fungerar bra för människor från olika kulturer
Människor har olika levnadsvanor och olika intressen och man tycker att olika saker är viktigt.
Området skall passa för människor med olika ålder och med olika förutsättningar. Detta är
viktigt för att uppnå god social hållbarhet och för att uppnå trivsel i området

Flexibla byggnader för en modern tid

Ett sätt att spara energi och minska resursslöseri är att man skapar en byggnad som man kan bygga
om efter olika behov. Det kan handla om att man bygger om ett fängelse till bostäder, hotell.
Vattentorn som inte används blir lägenheter och fabriker kan byggas om till idrottshallar. Även stora
lägenheter skall kunna delas av till mindre lägenheter på ett enkelt sätt
Detta är viktigt att tänka på vid planeringen av byggnaden. Man skall kunna bygga om de olika
delarna i byggnaden utan att konstruktionen påverkas.
https://worldinproperty.se/article/flexibla-byggnader-gr-stder-mer-haallbara-27654
https://www.linkedin.com/pulse/d%C3%A4rf%C3%B6r-%C3%A4r-den-flexibla-staden-b%C3%A5de-h%C3%A5llbar-och-
hanna-wennberg/?originalSubdomain=se (kolla in Hanna Wennberg på LinkedIn)
Byggmaterialet skall väljas noggrant
Materialet man väljer till sin byggnad skall hålla så länge som möjligt utan att behöva lagas eller bytas
ut. Det skall även vara minimal miljöpåverkan och så lite energiåtgång som möjligt när man
tillverkar materialet. Materialet skall även användas på rätt ställe i byggnaden.
Material man använder i en byggnad har olika för och nackdelar, några exempel är:
• Sten är mycket hållbart, men har brister i energisynpunkt. Kan i vissa fall återanvändas eller
återvinnas som utfyllnadsmaterial
• Trä har lägre hållbarhet, men är ett material som kan återanvändas eller återvinnas
• Stål är ett hårt och segt material som i vissa fall kan återanvändas (balkar, pelare) eller återvinnas för
att bli nytt material. Kräver mycket energi vid tillverkning
• Betong är ett hårt och hållbart material som kan återvinnas genom krossning till bullervallar eller
utfyllnad. Begränsad möjlighet att återanvända betongkonstruktioner
• Fönster/dörrar/glaspartier kan i hög grad återanvändas. De har dock en mycket begränsad
återvinningsgrad
Låg energiförbrukning
Byggnader som man planerar och bygger måste ha låg energianvändning, detta är ett mål man har inom
EU. Man vill att alla byggnader skall vara ”näranollenergibyggnader”
”Senast den 31 december 2020 ska EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-
nollenergibyggnader, enligt det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. Medlemsländerna
ska även vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära-
nollenergibyggnader. (www.energimyndigheten.se)”
Detta kan åstadkommas genom flera olika metoder såsom:
• Utnyttjar dagsljuset genom korrekt placering av fönster och solavskärmning (ej överskottsvärme)
• Smarta uppvärmningssystem för byggnaden med komplement av solvärme
• Värmeåtervinning av frånluft och avloppsvatten
• Använda rätt material med god värmetröghet och av god kvalitet
• Rätt tjocklek på isolering i väggar, golv, bjälklag (anpassat till korrekt klimatzon)
• Använda rätt byggteknik och vara noggrann i utförandet (inget slarv)
• Använda energisnål teknisk utrustning i byggnaden som spar energi (kylskåp, frys, dusch m.m.)
 Placeringen av nya byggnader
När man planerar för nya bostadsområden så bör man fundera på faktorer som: närhet till skola, affärer
och köpcentrum. Man bör även tänka på möjlighet att åka kollektivtrafik till sitt arbete. Detta kräver
mycket samarbete mellan stadsplanerare, arkitekter, byggherrar och övriga entreprenörer och
intressenter
Mest välplanerade staden
https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/affarer-i-
byggsektorn/lund-den-mest-valplanerade-staden/
Även Örebro och Norrköping ligger högt på denna lista…

Hållbar samhällsplanering tar hänsyn till många olika faktorer

gällande byggnation av hus, vägar och ytor i staden.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/publikationer/2015/uppfoljningsbara-mal-for-hallbar-
fysisk-samhallsplanering/

Boverkets länk om planering av bostadsområden

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-
atgarder/hur-har-andra-gjort/bostadsomraden/
Prefabricerade byggnader – Energieffektivisering
Det finns många fördelar med att tillverka en byggnad genom att använda prefabricerade delar till
byggnaden. Detta innebär att man förtillverkar de olika byggnadsdelarna under kontrollerade former i
en husfabrik.
Fördelarna med denna byggmetod är:
• Kortare byggtid tack vare mycket hjälpmedel nära till hands och kortare torktid för material på
grund av jämnt och varmt klimat
• Inte mycket fel eller anmärkningar på grund av att man bygger i en torr och kontrollerad miljö
• Säkrare för personalen ur arbetsmiljösynpunkt med mindre risk för olyckor.
• Inga problem med klimatet som kan innebära mycket fukt, låga/höga temperaturer, vindpåverkan,
snö. Allt detta påverkar konstruktionens olika delar på något sätt.
• Ingen störande påverkan från omgivningen som ofta förekommer på en byggarbetsplats ute i
samhället (trafik, hänsyn till tredje man m.m.)
Övriga fördelar med Prefabtillverkade byggmoduler
Studier har visat att arbetsplatsomkostnaderna sjunker vid prefabyggande, det är kostnader för:
• Arbetsledning
• Maskiner och utrustning Prefabricerade stomsystem - till betongbyggnader – Finja Prefab
• Bodar och containrar
• Tillfällig försörjning av el, vatten m.m.
• Personalbehovet minskar

Miljöfördelar med förtillverkat byggande

Man bygger de olika byggdelarna i en industriell miljö utan fuktpåverkan och med en noggrann
planering av de olika momenten. Detta leder ofta till:
• Mindre risk för mögel och fuktproblematik
• Mindre spill av material
• Mindre energiåtgång i byggprocessen vilket leder till mindre kostnader
• Högre kvalitet på de olika byggnadsdelarna
Prefabricerade byggdelar innebär många fördelar ur
hållbarhetssynpunkt.
Ofta är denna byggmetod inte lika klimatkänslig och
byggdelarna står emot fukt bättre tack vare färdiga
ytskikt och att man plastar in känsliga delar
(Bild nedan: prefabelement i betong, bild höger:
Sandwichelement i stenull och plåt)
Bra Youtubefilmer om Hållbart Byggande/Energieffektivisering

Bra film om hur man bygger år 2030

https://www.youtube.com/watch?v=PhRG1Q779lc&feature=youtu.be

Film om lågenergibyggnader

https://www.youtube.com/watch?v=_UUbAUreZmY&list=PLnj_EhLRReupSUC4CyvJN
RYNRel49Rva1&index=5

Smart City Sweden

https://www.youtube.com/watch?v=k0uRgOOS9fU&list=PLnj_EhLRReupSUC4CyvJNR
YNRel49Rva1&index=6