Klassrumsanalys

Beskrivning av situationen från filmklippet

En lärare och ett antal elever befinner sig i ett klassrum. Längst fram finns en tavla och på den
finns två planscher. En på Anne Frank och en på Zlatan. Läraren står framför eleverna som sitter
i sina bänkar, som står i grupper om fem.

Läraren inleder med att sammanfatta det som gruppen har arbetat med tidigare.
Sammanfattningen leder över till att läraren läser högt för eleverna om judarnas moderna
historia. Läraren sätter sedan armarna i kors och ställer en rad frågor till gruppen.

“Vad har vi lärt oss?”, “Har vi lärt oss något bra eller har vi bara lärt oss dåliga saker, att det dog
sex miljoner judar?”. Ingen elev svarar. “Ingenting?”, “Är det ingen som har lärt sig någonting?”.
Fortfarande tyst bland eleverna och knäpptyst i klassrummet. “Ingenting har man lärt sig av att
det dog små barn för att de hade fel religion och fel färg på ögonen eller stor näsa?”, “Menar ni
att ni är alldeles tysta och inte lärt er någonting av det?”.

Sedan frågar hon: ”Finns den idag?” och klargör sin fråga med “Finns förföljelsen idag?”.
Läraren väntar korta stunder men går snabbt vidare till nästa fråga då ingen av ingen av eleverna
svarar. Till slut får läraren något svar från en elev som tar upp skinheads. Läraren ställer då
följdfrågor som bland annat leder fram till begreppet rasister.

Efter ovanstående moment får eleverna en individuell uppgift. De ska skriva svaret på en av två
frågor som läraren ställer. Uppgiften handlar om att överföra det som hände t ex Anne Frank till
vår tid. Varför skulle någon behöva gömma sig idag?

Eleverna får sedan presentera sin svar högt. Läraren fördelar ordet och nickar och hummar när
eleverna presenterar sina tankar. Läraren kopplar an till vissa svar men ger endast kort respons
och skapar inga diskussioner kring svaren. Flera elever tänker på den situation som råder i
Jugoslavien (tiden då filmklippet spelades in).

Läraren frågar igen om detta skulle kunna hända i Sverige. Väntar inte på något svar utan jämför
sedan Sverige kort med Jugoslavien så som det var innan kriget bröt ut där.

Detta blir en övergång till ännu en uppgift. Läraren har förberett ett antal frågor på whiteboarden
som hon sedan har täckt över med en bit papper. Hon tar bort pappret och börjar gå igenom
frågorna. När hon gör detta så slappnar hon av lite i kroppspråket och tar armarna ur kors för att
kunna gestikulera lite mer. Uppgiften som hon presenterar är att eleverna, i grupper, ska svara på
frågor och sedan dramatisera en situation där de är gömda.

Det sista klippet visar kort hur eleverna har satt igång att arbeta tillsammans.

Behavioristiskt perspektiv

Möjligheter för lärande

Läraren i filmen försöker skapa en plattform för eleverna att komma vidare i sitt lärande genom
en presentation, samt högläsning ur en bok, där hon anknyter till fakta och kunskap som de redan
tagit del av. Detta för att hjälpa eleverna att komma vidare i sitt lärande genom att ge dem basen i
form av byggklossar som skapar en kunskapsgrund som de kan bygga vidare på. Sådana
byggstenar, som lärarens presentationer etcetera, skapar möjligheter för lärande enligt
behaviorismen då eleverna förändrar sitt beteende bit för bit. Skinner skriver att “by learning the
laws of science a person is able to behave effectivelly under the contingencies of an
extraordinary complex world”.1

Enligt behaviorismen kan man även skapa ett önskvärt beteende genom positiv förstärkning,
vilket kan vara att ett stimuli tillförs efter en utförd handling.2 Efter genomgången i början av
lektionen vill läraren att eleverna ska svara på hennes fråga “vad har vi lärt oss”. När en elev
äntligen säger någonting minskar läraren sin arga ton och uppmuntrar istället eleven att berätta
mer, t.ex. “ja nazist vet du ju vad det är, berätta!”. Detta kan ses som ett exempel på att läraren
använder sig av positiv förstärkning då hon uppvisar ett gladare humör för att förbättra
stämningen när eleverna svarar på hennes frågor. Istället för att läraren uppvisar en negativ
attityd så uppmuntrar hon eleverna att svara, vilket de nu blir lite mer manade att göra än innan.
Det kan tolkas som att eleverna till sist visar det beteende hon ville se genom att hon använt en
positiv förstärkning.3 Vi kan se negativ förstärkning då hon vid önskat beteende, som när
eleverna svarar på hennes frågor och deltar i lektionen, tar bort sitt “tråkiga” beteende (stimulit).4

När eleverna väl börjar att svara så märker de att läraren inte längre låter arg, och då blir fler
manade att svara. I ett senare skede av lektionen ger läraren två frågor till eleverna av vilka de
ska välja en att skriva ner ett svar på. Här fortsätter läraren ge positiv respons då hon får ett svar
och eleverna berättar vad de har skrivit. Då Skinner ser lärande som att ett beteende förändras, så
kan situationen här tolkas som att eleverna till slut lär sig när de gång på gång ser att deras svar
får läraren att ge dem positiv förstärkning.

Hinder för lärande

Om behaviorismen går ut på att förändra beteenden i en önskad riktning5 så måste läraren veta
vad målet är med lektionen. Vad ska de lära sig? Vad är målet med lektionen och vilka stimuli
ska läraren använda sig av? Läraren verkar inte ha tänkt igenom dessa frågor och kan därför inte
använda sig av någon programmerad undervisning (en struktur som beskriver vilka
förstärkningar som ska användas, när de ska användas och vilka responser man vill få fram).6
Denna brist på planering utgör ett hinder för lärandet.

Enligt behaviorismen ska läraren stå för kunskapen och här försöker läraren lotsa eleverna med
sina frågor. I det här fallet ser vi detta som ett hinder eftersom hon inte går vidare och använder

1 About behaviorism , Skinner s 81

2 Eva Edman Stålbrandts presentation om Behaviorism, hämtad från: https://mondo.su.se/access/content/group/7a2ae95b-58ef-4243-aa87-
13001c1dd29c/kursdokument/kursmaterial/Behaviorism_1_.pdf, 2015-10-15
3 http://www.edpsycinteractive.org/topics/cognition/piaget.html
4 Säljö, 2013 Lärande och kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva minnet
5 Säljö, 2013 Lärande och kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva minnet
6 Säljö,2013 Lärande och kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva minnet
inte frågeställningar för att utveckla elevernas svar. Vi upplever detta som ett dåligt arrangerat
tillfälle för lärande (contingency) i ett tufft ämne.

Skinner beskriver prompter som ett hjälpmedel för att återkalla ett önskat beteende. En lärare kan
använda sig av prompter som en hjälp på vägen för elever i situationer där de ska svara på frågor
men är osäkra på det rätta svaret. Under denna lektion så misslyckas läraren med att ge eleverna
prompter.7 Detta innebär även att läraren missar att hjälpa eleverna med de grundläggande
byggstenar som kunskap, enligt Skinner, består av.8 När läraren ställer frågor så tycks eleverna
obekväma och osäkra på vad läraren faktiskt vill höra och verkar få intrycket av att läraren
kommer bli arg på dem om de svarar fel. Ingen vågar prata, eleverna sitter passiva och endast på
lärarens uppmaning ger de svar på frågor. Skinner pratar om aversiva stimulin, som uppkommer
i samband med att ett tidigare neutralt stimuli följs av ett skadligt stimuli.9 Lärarens sätt att möta
eleverna när de inte svarar kan ses som aversiv kontroll och kan i detta fall leda till att eleverna i
fortsättningen kommer att vilja undvika lärsituationer som dessa.

Kognitivistiskt perspektiv
Möjligheter för lärande

Enligt Piaget så lär sig människan genom att assimilering eller ackommodering. Dessa två
fenomen är del av en adaptationsprocess och sker samtidigt när någon utsätts för nya intryck,
även kallade konflikter, som sedan antingen assimileras in i en redan existerande tankestruktur,
eller tvingar till en förändring i en redan existerande struktur för att informationen ska passa in
(ackommodering).10
7 http://www.pedagogstockholm.se/Pedagog/1%20Nya%20sajten/SITS/Nr%2000290.pdf
8 About behaviorism , Skinner s 138
9 Piaget (1947). The Psychology of Intelligence, s. 8
10 Joiner, Richard and Littleton, Karen (2013). Paper and computers: gender differences in children's conversations in collaborative activities.
In: Baker, Michael; Andrissen, Jerry and Järvelä, Sanna eds. Affective Learning Together: Social and Emotional Dimensions of Collaborative
Lärarens roll är att presentera uppgifter som stämmer överens med elevernas tankenivå. En
förutsättning för lärande är att eleven befinner sig på rätt stadium för uppgiften i fråga, och att
informationen som presenteras för eleven inte är för komplicerad (dvs. tillhörande ett högre
stadium). Vi ser dessa elever som tillhörande det formella-operationella stadiet som uppkommer
runt 12 års ålder och i detta stadium så ska de kunna relatera till, empatisera med och fundera
över det som läraren lär ut. Denna lektion verkar även bygga på tidigare kunskaper som läraren
har gått igenom och det är ett tecken på att läraren försöker att anpassa informationen till
elevernas stadium.

Piaget menar även att våra känsloliv och kognitiva liv är tätt sammanvävda och att vi inte kan
resonera utan att uppleva vissa känslor.11 Läraren måste alltså konfrontera eleverna med ny
information som väcker känslor för att de ska kunna tillgodogöra sig kunskap, och detta försöker
hon till stor del att göra genom att ställa frågor till eleverna som ska få dem att fundera över sin
egen tillvaro i relation till andras. Dessa frågor har ofta en känslomässig dimension där hon även
ofta jämför elevernas egna situationer med de utsattas för att rubba deras jämvikt och möjliggöra
adaptation. Det tycks finnas en tanke hos läraren att det är hennes uppgift att muntligt presentera
information för eleverna och att det är deras uppgift att på egen hand förstå hur och vad de ska
lära sig. I slutet introducerar läraren ett grupparbete där elevernas tankar utmanas genom att de
tillsammans får fundera över olika frågeställningar som läraren har skrivit på tavlan. I denna
gruppuppgift så kan eleverna välja att svara på frågor som överensstämmer med deras
individuella nivåer så att alla kan vara delaktiga. Här har läraren lyckats skapa en uppgift som
aktiverar eleverna då det även är en interaktiv och lekfull uppgift som bjuder in till dialog och
kreativitet, och därmed möjliggör adaptation av ny kunskap.

Hinder för lärande

Enligt Piaget så ska elever vara aktiva och utforska på egen hand för att lära sig, och de lär sig
även av att kollaborera med varandra.12 Grupparbete och diskussioner är därför en viktig del av
lärandeprocessen. Denna lektion utgörs till största delen av katederundervisning där läraren inte
ger eleverna mycket utrymme för diskussioner. Under delar av lektionen så låter hon eleverna
dela med sig av sina egna synpunkter till klassen men skapar inte någon vidare diskussion kring
svaren. Angående frågorna i den sista uppgiften, som faktiskt är en uppgift att lösa i grupp så kan
det finnas en risk för att eleverna inte befinner sig på rätt stadium för dessa frågor. Om så är
fallet så kommer de inte att kunna lära sig någonting av uppgiften. Läraren verkar märka
elevernas reaktion och antar då en auktoritär lärarroll där hon försöker att styra elevernas tankar
med sina frågor, istället för att bjuda in till diskussion eller egna upptäckter.

En annan aspekt av lärandet som Piaget talar om är asymmetriska och symmetriska relationer.
Asymmetriska relationer är de mellan vuxna och barn som baseras på makt, och symmetriska
relationer är mellan barn. Piaget menade att det är genom att lösa interindividuella konflikter i
symmetriska relationer som barn utvecklas, medans asymmetriska relationer försvårar

Learning. New Perspectives on Learning and Instruction. Abingdon and New York: Routledge, s. 120–136
11 Piaget (1947). The Psychology of Intelligence, s. 6
12 Kursmaterial Eva Edman Stålbrandt, https://mondo.su.se/access/content/group/7a2ae95b-58ef-4243-aa87-13001c1dd29c/
kursdokument/kursmaterial/Behaviorism_1_.pdf
problemlösning.13 Eleverna är inaktiva större delen av lärsituationen, pratar inte med varandra
och har inga större möjligheter att själva leta efter information eller pröva olika tankeställningar.
Även om de tycks vara kapabla till att empatisera och fundera över de hemskheter som läraren
berättar om, så är de osäkra på hur hon vill att de ska reagera och vågar inte diskutera ämnena.
Detta kan knytas an till det asymmetriska förhållande som eleverna har till läraren. Hennes
bemötande av dem ger dem ingen möjlighet att på egen hand lösa de konflikter som
lektionsinnehållet framkallar.

Sociokulturellt perspektiv
Möjligheter för lärande

I slutet av filmen får eleverna en instruktion till ett grupparbete, där de ska leva sig in i en
föreställd situation där läraren kräver att eleverna ska känna empati. Grundtanken i ett
sociokulturellt perspektiv är samspelet mellan en grupp människor och individen. Men, i skolan
finns det inte alltid ett tydligt och klart samband mellan undervisning och elevernas verkliga liv.

Enligt det sociokulturella perspektivet så kan man styra lärandet med hjälp av så kallade
kommunikativa stöttor, eller scaffolding. Läraren i filmen ger eleverna möjlighet att sätta sig
själva i en situation samt försöker få de att koppla kunskaper till deras egen verklighet genom
uppgiftens innehåll och stödfrågor på tavlan som fungerar som stöttor. Med hjälp av dessa frågor

13 Skinner, About behaviorism, s 138

bryter läraren ned problemet i mindre delar samt visar start och mål. 14 Enligt Vygotskij kommer
lärande före utveckling och om en elev inte har utvecklat förmågan att känna empati och tänka
abstrakt kan uppgiften upplevas svår att lösa, men eftersom det är ett grupparbete så kan den
eleven med hjälp av andra gruppmedlemmar eller en kunnigare kamrat nå en ny utvecklingszon
(ZPD). Den närmaste utvecklingszonen förklarar det område där lärande är möjligt, dock ligger
den lite över barnets egen förmåga15 Grupparbetet, som vi i filmen ser sättas igång, kräver
interaktion och ger utrymme för diskussioner där olika perspektiv kan mötas för att eleverna ska
bilda sin egen uppfattning utifrån sin förförståelse och ny information. I filmen ser vi kort att
eleverna snabbt och engagerat startar igång med gruppuppgiften vilket vi tolkar som att den
ligger inom deras proximala utvecklinglingszon vilket är en möjlighet för lärande. Fysiska
artefakter används i begränsad utsträckning och omfattar endast textutdrag ur en bok och bilder
som hänger på tavlan. Läraren gör en koppling med det eleverna har läst tidigare, det vill säga
andra historiska böcker (Anne Franks dagbok).

Hinder för lärande

Enligt Vygotskij är språket ett kollektivt redskap för kommunikation och tänkande.16 Lektionen
bygger på att eleverna behärskar språket och att de har en liknande social kontext. Läraren
förklarar inte begrepp utan utgår från att eleverna förstår, förutom när ordet rasism dyker upp.
De muntliga inslagen i lektionen är dominerande dock i den största delen av filmen sker det en
envägskommunikation där det är läraren som besitter kunskapen. Elevernas svar tycks inte vara
avgörande för lektionens gång och läraren väljer att inte arbeta vidare eller ställa följdfrågor.
Läraren ställer ledande frågor och tycks förvänta sig önskat resultat och hon överger eleverna om
de inte kan ge konkreta svar.

Genom att elever vistas i en specifik grupp där lärande och kunskaper är situerade finns det risk
för att hamna i ett och samma tankemönster där utveckling av enskilde elevens lärande hindras.
Lärarens förhållningssätt till eleverna visar på att hon utgår från att eleverna befinner sig i
samma aktuella utvecklingszon och hennes inledande frågor kan upplevas vara utanför elevernas
proximala utvecklingszon. Eleverna tycks inte heller ha fått reda på vad målet med lektionen är.
”Handlingar uppstår inte i ett vakuum utan uppstår när det finns mål som eleven vill uppnå.”17

14 Föreläsning av Skinner http://www.youtube.com/watch?v=7VZUjncC_SY&feature=related

15 Skinner, About behaviorism, s 64
16 Skinner, About behaviorism, s 68
17 Skinner, About behaviorism, s 68
Referenslista
Artiklar
Joiner, Richard and Littleton, Karen (2013). Paper and computers: gender differences in
children's conversations in collaborative activities. In: Baker, Michael; Andrissen, Jerry and
Järvelä, Sanna eds. Affective Learning Together: Social and Emotional Dimensions of
Collaborative Learning. New Perspectives on Learning and Instruction. Abingdon and New
York: Routledge.

Böcker

Piaget, J. (2001). The Psychology of Intelligence. London: Routledge.

Skinner, B.F. (1988). About Behaviorism. New york: Randome House.

Säljö, R. (2011). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Lund: Studentlitteratur.

Föreläsning
Eva Edman Stålbrandts presentation om Behaviorism, hämtad från:
https://mondo.su.se/access/content/group/7a2ae95b-58ef-4243-aa87-13001c1dd29c/
kursdokument/kursmaterial/Behaviorism_1_.pdf, 2015-10-15
Webbsidor
Piaget's Theory of Cognitive Development
http://www.edpsycinteractive.org/topics/cognition/piaget.html, 2015-10-15