INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

HEMTENTAMEN HT 2022

SQ4248 KRIMINALITET

ANTAL ORD: 2 291

Rättande lärare: Annelie De Cabo Y Moreda

Strain/sociala påfrestningar
På 1930-talet utvecklade Robert Merton teorin om sociala påfrestningar/strainteorin. Teorins
grundtanke är att det finns vissa ekonomiska framgångsmål som pressar människor att begå
brott. Andra anledningar till brott kan vara sociala påfrestningar som kan handla om
konflikter inom familjen, bråk och diskrimineringar i gatumiljö eller mobbning på
arbetsplats. Den grundläggande tanken i teorin är att människor begår brott till följd av
negativa relationer och situationer. Begreppet strain används i dessa sammanhang och
definieras enkelt som “händelser eller förhållanden som individer ogillar” (Engdahl &
Lindgren, 2022: 46). Liljeholm Hansson (2014: 29) menar på att strain enbart påverkar de
människor som inte har tillräckligt med resurser att lyckas medan de som har tillräckliga
resurser inte påverkas av strain. Engdahl och Lindgren (2022, 47–49) skriver om att man
brukar särskilja tre olika typer av sociala påfrestningar eller strain. Det första är att en person
kan uppleva ett misslyckande med de mål den har satt upp, exempelvis att man misslyckas i
skolan, får ett negativt beslut mm. Den andra är att en person kan inse att den håller på att
förlora något den håller kärt om, exempelvis kan det vara pengar, egendom, omtyckt arbete,
en vän eller en partner. Den sista anledningen är att personen behandlas på ett negativt sätt av
andra och utsätts för exempelvis mobbing, hot, trakasserier eller fysisk misshandel. Alla
dessa tre är sammankopplade men som man däremot kan analysera åtskiljbart. Det som
Agnew är noga med att understryka att vad människor tycker är påfrestande skiljer sig åt och
ger olika effekter på individer (ibid).
Engdahl och Lingsgren (2022: 47–49) skriver om de följder som kan uppkomma av att
uppleva strain som exempelvis att man på grund av negativa upplevelser känner depression,
hopplöshet, frustation, nervositet eller ilska. Som ett sätt att hantera och lösa de känslor man
känner menar Sutherland att människor pressas att agera vilket i vissa fall kan leda till
kriminalitet. Man har särskilt vissa specifika sociala påfrestningar och strain som kan kopplas
samman till brott. Bland annat att vänner kränker en, föräldrar som försummar eller kränker
en, negativa skolresultat, diskriminering, hemlöshet, att man blivit utsatt för brott eller
misslyckande med att må sina mål (Ibid).

Kritikern Dahrendorf påpekar att man i strainteorin tenderar att sammankoppla socialpolitik
med lag och ordning. Att man anser att man istället för att fokusera på rättsliga åtgärder anser
att man bör fokusera på socialpolitiken. Dahrendorf framhåller vikten av att lägga vikten vid
båda dessa (Lindgren, 1998: 29). Jag tycker att det är en styrka att kolla på de bakomliggande
faktorerna till brott, det vill säga, socialpolitiken som kan vara en del i det förebyggande
arbetet emot kriminalitet. Att däremot straffa brottslingar är såklart nödvändigt då det är
viktigt för att vi ska ha ett fungerande samhälle där konsekvenser följer lagbrott.

Ytterligare kritik är att strainteorin enbart fokuserar på de underprivilegierades

bakomliggande faktorer till brott och bortser från de priviligierades, vilket gör att man missar
helheten (Broidy & Angew, 1997: 275). Detta tänker jag är en nackdel då man missar
helheten och kan enbart förklara de underprivilegierades förklaringar. Samtidigt är det inte
sällan underprivilegierade förknippas med brottslighet, i dessa fall är det bra att teorin visar
på att det finns ett samband mellan att ha otillräckliga resurser och kriminalitet, därmed kan
man få bort tanken om att det rör sig om personliga egenskaper vilket kan leda till stigma i
vissa grupper.

Social inlärning

Edwin Sutherland publicerade år 1934 sin teori om social inlärning. Huvudtanken är att
kriminella beteenden inte enbart kan förklaras med individers egenskaper utan av den sociala
kontexten individen befinner sig i (Sarnecki, 2011: 50). Sutherland menar på att sociala
förhållanden kan utgöra en grund för framtida brottslighet. Förhållandena kan exempelvis
vara fattigdom, trångboddhet, uppväxt i segregerade områden, uppväxt i dysfunktionella
familjer, brist på fritidsaktiviteter, inte trivas i skolan mm. Teorin fokuserar på anledningen
till varför man begår brott och att det föreligger en anledning eller föreligger en situation som
får en person att begå brott. Sutherland beskriver att varför vissa människor tänker att en
sådan situation ska lösas genom brottslighet är genom en inlärningsprocess där en person
utvecklar en villighet för kriminellt beteende. Detta kallar man också att man har en
särskiljande anknytning. Det vill alltså säga att denna teori fokuserar på omgivningen som en
faktor till människors benägenhet att begå kriminella gärningar (Engdahl & Lindgren, 2022:
64). Ett kriminellt beteende beskriver Lindgren (1998: 69) är en följd av en inlärningsprocess
med de som definierar ett kriminellt beteende som gynnsamt och isolerar sig från de som
anser att det är ogynnsamt beteende.

Kritiken som riktats mot denna teori är att den är alldeles för översiktlig och inte
konkretiserad, någon som resulterar i att teorin är svår att testa. Angående
inlärningsprocessen anser också kritiker att den är enkel och outvecklat beskriven. Dessutom
menar kritiker att teorin inte behandlar den primära socialisationsprocesserna av inlärning av
tidigare år innan brott som också kan spela en stor roll i hur en person agerar (Lindgren,
1998: 70). Precis som kritikerna anser jag att det som är en svaghet i teorin är att det inte
fokuserar på de primära socialisationsprocesserna tidigare i livet utan fokuserar på de som
ligger närmast brotten i tid. Detta gör att man anser att det som hänt tidigare i livet är av
mindre vikt då man genom interaktion kan ändra sitt agerande, inställning och attityd till
lagen. Vidare kan jag även hålla med att det som gör teorin vag är att det inte beskrivs
tydligare vad det är för inlärningsprocesser som man menar på gör att man hamnar i
brottslighet.

Genom att förflytta de betydelsefulla faktorerna från individen till situationen kan det
resultera i att personer slipper undan problemet att stämplas som avvikande och där
avvikande beteende inte blir något med direkta orsaker (Andersson & Nilsson, 2017: 148).
Jag anser att detta är en styrka, då ett stämplande av människor som avvikande och kriminella
kan leda till att man mer socialiserar sig med kriminella och blir fast i kriminaliteten då man
känner sig utstött av resterande samhället.

Fallbeskrivning

Teorierna ska jag använda för att analysera ett fall. Fallet som jag ska använda till denna
uppsats analys är fallet om Annika Östberg. Jag kommer använda mig av podden Helt ärligt
av Sebastian Stakset (podden finns bland annat på Spotify) där Annika Östberg medverkat
och berättat sin livsberättelse.
Annika Östberg är idag 69 år och har i drygt 30 år suttit i fängelse varav 27 av de åren var i
USA och resterande hemma i Sverige. Annika satt inne för två mord, varav en av de var
mordet på en polis, som hennes dåvarande pojkvän Joe begick och Annika var medhjälplig
till.

Frågeställningar
- Hur går det att teoretiskt förstå/förklara de kriminella handlingarna som görs av
den/de individer som ditt fall handlar om?
- Hur är det möjligt att förstå varför individen/individerna i ditt fall fortsätter med
kriminalitet, alltså vilka faktorer främjar eller upprätthåller beteendet?

Analys

Som tidigare nämnt skriver Engdahl och Lindgren (2022: 46) att strainteorin menar på att
människor begår brott till följd av negativa relationer och situationer. De negativa
situationerna och relationerna kan innebära påfrestande, ansträngda eller spända relationer
men kan även innehålla känslor som bland annat besvikelse som att ställas inför risken att
förlora något kärt. Det som gör det ännu mer påfrestande är när man inser att man inte har de
medel man behöver för att uppnå sina mål (Engdahl & Lindgren, 2022: 28). Strainteorin var
användbar i förklarandet av att sociala missförhållanden och sociala påfrestningar har en
påverkan på varför personer begår brott. Annika uppger att hon flyttade från Sverige till USA
då mamman gifte sig vilket gjorde att Annika behövde lämna alla bakom sig vilket enligt
henne var jobbigt. Vidare beskriver Annika att hon inte hade kontakt med sin pappa under
uppväxten vilket också var jobbigt, men även många andra incidenter som inträffade i USA
som fick henne att känna sig annorlunda och avvikande. Bland annat på grund av brister i
språket och en kulturkrock. Annika anför att hon till följd av prostitutionen som hon utförde
kände stor skam och ångest vilket resulterade i att hon nyttjade droger för att döva bort de
känslorna. Det som teorin däremot saknar förklaringsvärde i är hur Annika påverkas av den
umgängeskrets hon har. Detta då hon inte begår brott förens hon träffar ett antisocialt
umgänge vilket kan tyda på att umgängeskretsen kan ha en viss betydelse. Vidare är det
antisociala umgänget dem som introducerar Annika för narkotika samt prostitution.

Då det är den ojämlika resursfördelningen som enligt teorin ligger till grund för
kriminaliteten anser teorin att man kan arbeta brottspreventivt genom att ha institutionella
åtgärder och reformer som minskar social utsatthet. Genom ett gott välmående i samhället,
minskar brotten och detta bör uppnås genom förbättrad socialpolitik. Att arbeta med
strukturella reformer i syfte att minska klasskillnader och upplevelser av ett marginaliserat
samhälle är enligt strainteorin brottsförebyggande (Sahlin, 2000: 89–91). Sahlin (2000: 151)
menar även att det är viktigt att insatser och åtgärder sätts in vid rätt tillfälle för att motverka
ett avvikande beteende. Jönsson och Nilsson (2019: 26–27) skriver om en studie om
kriminalitet där det framkom att intervjupersonernas upplevde att polisens och samhällets
agerande kan ses som en förklaringsmodell till personers kriminella gärningar (ibid). I
Annikas fall skulle man därmed genom sociala insatser kunna arbeta med integrationen i
USA. Insatserna skulle kunna vara att Annika som nyinflyttad har chansen att träffa andra
ungdomar samt språkkurser för att hjälpa Annika med språket och att hitta fritidsaktiviteter
och prosociala umgängeskretsar som skulle generera i känslor av tillhörighet och eventuellt
förhindra utanförskap och därtill eventuella brottsgärningar.

Vidare berättar Annika i podden att hon av Mamman och styvpappan skickas till styvpappans
syster som bor i en mindre stad i USA i hopp om att lättare passa in. Istället, leder det Annika
till känslor av övergivenhet och en känsla av att hon är ett problem. Därtill upplevde Annika
att mamman efter flytten till USA hade tagit avstånd samt alltid tagit styvpappans parti i alla
beslut, detta resulterade till en ännu större känsla av övergivenhet. Engdahl och Lindgren
(2022: 47–49) berättar att man har identifierat vissa specifika sociala påfrestningar och strain
som kan kopplas samman till brott. Bland annat handlar det om föräldrar som är
avståndstagande, stränga och oberäkneliga bestraffningar eller föräldrar som kan försumma
eller kränker en. Barn som växt upp med föräldrar som inte tillfredsställt de behov ett barn
har med exempelvis omvårdnad och skydd riskerar i högre utsträckning, enligt en studie, att
få ett våldsamt beteende. I Socialstyrelsens handbok “Barn och unga som begår brott” (2020:
25) skriver de att det är vårdnadshavarens skyldighet att förhindra att barnet utför skada på
någon annan genom tillsyn och tillämpliga åtgärder.

Engdahl och Lindgren (2022: 65–66) skriver att det enligt teorin om social inlärning är så att
kriminellt beteende är inlärt och lärs in i interaktioner med andra genom relationer inom
antisociala grupper. Inlärningen kan omfatta exempelvis brottstekniker, pådrivande motiv och
attityder. Om man för sig själv anser lagbrott vara gynnsamt så drivs man till kriminella
gärningar (Ibid). Teorin är användbar i förklarandet hur Annika påverkas av sitt nya
antisociala umgänge. Annika uppger att det var i San Francisco hon träffade umgänget och att
det blev starten på hennes kriminella bana. Hon beskriver att hon blev introducerad för
narkotika som hon eventuellt började nyttja samt prostitution som hon blev introducerad till
som en brottsteknik för att försörja narkotikabruket. Vidare berättar Annika att det var en
gemenskap mellan det prokriminella umgänget där värderingar och attityder som
rättfärdigade brott förekom och spreds bland umgänget. Eftersom Annika blir introducerad
för bland annat narkotika av vänner tycker jag att det blir tydligt att umgänge och inlärning
blir en betydande faktor till kriminaliteten. Det som teorin däremot missar att förklara är
anledningen till att Annika sökte sig till ett antisocialt umgänge och varför det var där hon
kände en gemenskap och acceptans och inte i tidigare umgänget hon befunnit sig i.

Modellens idé om brottsprevention är att det är viktigt med inlärningen av “rätt” och “fel”
beteende i tidig ålder samt inlärning av samhällets förväntningar. Detta innebär att ungdomen
genom tydliga förväntningar och ökat inflytande grundar en positiv attityd och prosocialt
umgänge och blir därmed mindre benägen att begå brott (Sahlin 2000: 94–96).

Efter ett kort tag blir Annika gravid och slutar med knarket och prostitutionen däremot faller
hon tillbaka i det bara 6 månader efter sin son Svens födsel. Annika blir efter ett tag igen ren
och gifter sig med en respektabel och välbärgad man. Efter 6 års giftermål är maken otrogen
och dem skiljs åt. Detta blir jobbigt för Annika och en social påfrestning vilket genererar i att
Annika återigen tar ett återfall i heroinmissbruk och prostitution. Engdahl och Lindgren
(2022: 47–49) skriver att förlora någon som man håller kärt om kan göra att man upplever en
social påfrestning vilket i sin tur kan leda till kriminella gärningar.

Vidare är strainteorin användbar i det när Annika beskriver att hon för att dämpa sin ångest
och frustation kring livssituationen med att bland annat behövt flytta till USA och senare det
faktum att hon prostituerade sig nyttjade droger i syfte att självmedicinera. Engdahl och
Lindgren (2022: 47–49) skriver att Merton menar att ett sätt att hantera och lösa de känslor
man känner är att människor pressas att agera vilket i vissa fall kan leda till kriminalitet.
Exempelvis kan känslor som frustation leda till egendomsbrott såsom psykisk ohälsa och
drogbrott.

Inte långt därefter blev Annika tillsamman med langaren Joe som hade möjlighet att erbjuda
henne heroin vilket hon var i behov av. Vidare var Annika i sitt umgänge med Joe med och
medverkade i två mord, vilket blev slutet på Annikas tid som fri kvinna då hon fängslades i
27 år i USA och fortsättningsvis några år till i Sverige.
Referenslista:

- Andersson, Robert & Nilsson, Roddy (2009): Svensk kriminalpolitik. Malmö: Liber.
- Barn och unga som begår brott: handbok för socialtjänsten. (2009). Stockholm:
Socialstyrelsen
- Broidy, Lisa & Agnew, Robert (1997): Gender and Crime: a General Strain Theory
Perspective i Journal of Research in Crime and Delinquency.
- Engdahl, O., & Lindgren, S. (2017): Varför begår människor brott? Samhälls- och
beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur.
- Liljeholm Hansson, Susanne (2014): Berättelser om ungdomsgäng i förorten: genus,
makt och moral. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
- Pettersson, Tove (2021) Kriminologiska perspektiv på GENUS & BROTT. Stockholm:
Liber 111 s.
- Sarnecki, Jerzey (2011): Brottsligheten och samhället. Lund: Studentlitteratur.
- Spotify- Helt ärligt med Sebastian Stakset. Poddavsnitt “Annika Östberg”
- Sven-Åke Lindgren (1998): Om brott och straff. Från sociologins klassiker till
modern kriminologi. Lund: Studentlitteratur.
- Olsson, N. (2021): Brott och skam-stigmas betydelse vid rättsfall om köp av
sexuellatjänster. I: Cabo Y Moreda, A. Holmström, C & Kuosmanen, J. (red). Sex mot
ersättning. Lund: Studentlitteratur. Ss. 91–115.
- Sahlin, Ingrid. (2000): Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund:
Arkiv.
- Jönsson & Nilsson (2019): Skjutningar i kriminella miljöer, En intervjustudie.
Rapport 2019:3. Brottsförebyggande rådet. Stockholm