Freskrifter och rekommendationer utgivna av branschrdet YBG

Detta r YBG
Ytbehandling av gipsskivor, YBG, r ett branschrd med fljande medlemmar: Akzo-Nobel Decorative Coatings Sverige (Nordsj) www.nordsjo.se Alcro Frg www.alcro.se Beckers Frg www.beckers.se Flgger AB Gyproc AB Knauf Danogips GmbH Mlaremstarnas Riksfrening Norgips Svenska AB Scanspac & Co KB Sveriges Mlerifretagares Samorganisation www.flugger.se www.gyproc.se www.danogips.se www.maleri.se www.norgips.se www.scanspac.com www.sms-service.se

Sedan mnga r r gipsskivor det dominerande materialet fr stomkomplettering. Eftersom material, arbetsmetoder och krav frndras har YBG ansett det angelget att fra ut kunskap p omrdet ytbehandling av gipsskivor. Medlemmarna som r representerande r de dominerande fretagen p fljande omrden: gipsskivor spackel frg och mleri Detta r andra reviderade upplagan av den hr skriften. Mottagandet har vertrffat vra frvntningar. Syftet r att fra ut information om vilka ytbehandlingar som r lmpliga att freskriva, vilket resultat som kan frvntas, samt hur ytbehandlingen ska utfras. En frutsttning fr att uppn freskriven yta r att flja de rekommendationer och materialangivelser som anges i denna skrift. Denna skrift vnder sig framfrallt till freskrivande led och berrda entreprenrer. Undertecknande fretag stller sig bakom publikationen som beskriver hur man uppnr rtt kvalitet.

1. Arbetsflde
4

2. Produkter
2.1 Gipsskiva
2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Regel Skruv Spackel Skarvremsa Frg

5
6 6 7 7 8

3. Projektering
Stomme och gipsskiva Spackling och mlning 10 13

4. Arbetsutfrande
4.1 Stomme och gipsskiva 4.2 Spackling och mlning 16 19

5. Kontroll
26

6. Definitioner
28

Skordsregister

34

1. Arbetsflde
Fr att uppn ett bra resultat r det viktigt att samtliga inblandade entreprenrer genom kontroller skerstller att material och arbetsutfrande verensstmmer med stllda krav enligt beskrivningar, HUS AMA 98 och anvisningar frn leverantren. Innan ytan lmnas vidare till ny entreprenr skall dokumenterad kvalitetsrond utfras, dr det klart framgr att eventuella avvikelser r tgrdade och att ytan r frdig till 100%. Nsta entreprenr som utfr arbeten p ytan skerstller genom dokumenterad avsyning innan start att hans frutsttningar verensstmmer med handlingar och kontrakt. Genom dessa kontroller undviks att i efterhand konstatera om ett bristflligt resultat beror p gipsskivemontaget eller mlningsfrfarandet. Du kan lsa mer om detta i kapitlet Kontroll, s 26 i denna skrift.

Byggentreprenad
Montering stomme och gipsskivor

Mlare
Spackling

Mlare
Mlning

Frdig vgg

Kvalitetsrond Byggentreprenrs kontroll

Avsyning innan start Mlare kontrollerar vggar enligt anvisningar s. 26

Kvalitetsrond Slutbesiktning av mlningsarbete enligt anvisningar s. 26

Tips! Vid strre projekt rekommenderar vi att referensytor utfres eller provrum med freskriven behandling fr att klargra att bestllaren fr det resultat som nskas.

2. Produkter
Det r viktigt att anvnda rtt material vid arbete med gipsskivor. Vi ger hr en kortfattad information om detta. Vlj alltid produkter av knda fabrikat som motsvarar de kvalitetskrav som finns angivna bl a i dessa anvisningar.

2:1 GIPSSKIVA
Gipsskivan bestr, i sitt vanligaste utfrande, av en kartongomsluten gipskrna. Lngkanterna r frsnkta och kartongkldda. Kortkanterna r raka och sgade. Kantutfrande: Frsnkt lngkant Frsnkning enligt fabrikantens anvisningar Rak kortkant En rak/skuren kortkant som ska spacklas mste fasas med faskniv. Fasning ska vara 2-3 mm djup och 2-3 mm bred. Mtt Gipsskivorna finns i bredder frn 600 mm till 1200 mm och i lngder frn 1200 mm till 3600 mm. Gipskrnan Gipskrnan bestr till strsta delen av kalcinerad gips, som blandats med vatten till en slurry, som fr stelna mellan kartongskikten. Skivorna tillverkas p ett lpande band och grovkapas fre ingngen till torken, dr verskottsvatten kokas bort. Tillsatsmedel r strkelse (fr att limma kartongen mot gipskrnan), medel fr att minska ytspnningen i slurryn (fr att slurryn ska flyta ut bttre), luftporbildande medel (fr att gra skivan lttare), bindetidsreglerande medel. Kartongen Kartongen tillverkas av 100% returpapper. Framsideskartongen har sin huvudsakliga styrka i skivans lngdriktning, medan baksideskartongens styrka ligger tvrs skivans lngdriktning. Detta stadkommer man genom att orientera cellulosafibrerna i respektive riktning.
5

Eftersom kartongen innehller enbart returpappersfibrer, kan man inte garantera en enhetlig frg p ytskiktet (beror p rvarans beskaffenhet). Det gr heller inte frutstta att kartongen har en yta, som r helt jmt sugande. Frdelningen mellan korta och lnga fibrer kan ocks ge varierande fiberresning p ytan, som ej heller upptrder jmt frdelat ver skivan.

2:2 REGEL
Reglar kan vara av stl eller tr i varierande dimension frn 45 mm och uppt. Stlreglar tillverkas i rullformningsverktyg, och med en minimitjocklek av 0,5 mm 10%. Stlreglarna kan ge en mer fjdrande vggkonstruktion n vad trreglarna gr, srskilt vid tunna konstruktioner eller vid en enkelsidig bekldnad. Trreglar som har fr hg fuktighet fr ej monteras d dessa kan vrida sig vid uttorkning. Detta fr till fljd att man kan f tandning i skarven mellan gipsskivorna, sk fogsprng, eller buktiga vggar. Nya produkter med mera formstabila lsningar har dock brjat anvndas under senare tid.

2:3 SKRUV
P marknaden idag finns ett antal olika skruvleverantrer med olika kvalitet p sina skruvar. Dr finns ocks bandad skruv (fr skruvautomater) eller styckskruv (fr vanliga skruvdragare). De vanligaste rostskydden r fosfatering (svart), frzinkad (blank) och kromaterad (gul). Skruvens stamtjocklek och rostskydd kan variera mellan olika fabrikat. Rostskyddet kontrolleras genom att lgga in skruven i saltdimkammare och mter tiden till dess att det frsta rostangreppet visar sig. Skruven br klara minst 48 tim. HUS AMA 98 anger 96 tim fr den enda infstning de beskriver rostskydd fr. Detta kan man uppn med frzinkad eller kromaterad skruv. En mycket bra fosfatering kan ge ett godknt vrde. Oftast r det dock hr, som kvalitetsskillnaderna r som strst mellan olika fabrikat. En skruv, som bara klarar tim i salt-dim test, kommer sannolikt att ge rostgenomslag redan vid spacklingen och skall anvndas, AMA:s anvisningar skall glla.
6

24 ej

2:4 SPACKEL
Lmpliga skarvspackel finns bde som frdigblandade produkter och pulver. Frdigblandade spackel Av dessa finns fin-, medium- och grovgraderade produkter. De r alltid frdiga att anvndas direkt ur frpackningen. Skarvspackel anpassat fr skarvspackling p gipsskivor r fingraderat, ofta tonat, och har en med avseende p inklistring av pappersremsa lmplig konsistens. Konsistensen r ofta anpassad till maskinapplicering. Mediumspackel alternativt finspackel rekommenderas fr skarvspackling, inklusive ilggning av skarvremsa. Samma typ av spackel anvndes i samtliga spacklingar. Finspackel anvndes frmst till sista spacklingen eftersom den spacklade ytan fr hgre finish. Skarvremsa kan lggas i finspackel. Grovspackel fr endast anvndas fr lagningar av strre hl och sprickor och skall alltid verspacklas med medium-, fin- eller skarvspackel. Ls tillverkarens produktdatablad betrffande spacklets anvndningsomrde. Pulverprodukter Dessa typer av produkter r snabbhrdande. Pulverspackel r gips- och/eller cementbaserade och levereras alltid i form av pulver som blandas med vatten strax fre anvndandet. Anvndningsomrdet r reparation av skador, utfyllnad av hl och sprickor samt skarvspackling, men den br inte anvndas fr den avslutande finspacklingen. Gipsbruk fr endast anvndas fr lagningar av strre hl och sprickor.

2:5 SKARVREMSA
Det finns skarvremsor fr olika anvndning. Se figurer nsta sida.

Pappersremsor Till skarvspackling p gipsskivor skall pappersremsa anvndas. Pappersremsa skall vara perforerad, eventuellt med fasad kant och ha en bredd av ca 50 mm. Perforeringsgrad och hldiameter skall vara anpassad fr genompressning av luft vid ilggning av remsan. Se AMA LCS Skarvremsor. Vvremsor skall vara utfrda av vvda glasfiberremsor och ha en bredd av 50 mm.
7

Stark

Stark

Star k

Stark

Sva g

Spackelremsa av papper r stark och formstabil i alla riktningar

Glasfiberremsa r stark parallellt med fibrerna men har mindre skjuvstabilitet.

Pappersremsa

Glasfiberremsa

2:6 FRG
Val av frgkvalitet Val av frgkvalitet avgr vggens skydd. Olika frgkvaliteter har olika tlighet mot t ex vatten, rengringsmedel och ntning. Generellt ger frger med hgre glans en tligare yta. Men ven frgens sammansttning och d i frsta hand val av bindemedel avgr frgfilmens slutegenskaper. Val av frgkvalitet medfr en viss glans och struktur p den mlade vggen som frsknar. Val av kulr Val av kulr frsknar. Idag finns det ett oerhrt stort kulrutbud. Det flesta frgkvaliteterna kan brytas till 1000-tals olika kulrer i butiken. Val av kulr r i frsta hand ett uttryck fr tycke och smak ven om vissa kulrer medfr froch nackdelar. Detta knner vi till frn andra omrden som att damm syns ltt p rda mattor och smuts syns mer p svarta bilar. Olika kulrer krver olika antal strykningar fr att n full tckning. Det r inte alltid att 2 strykningar rcker fr full tckning. Det ligger beskrivaren att beskriva erforderligt antal strykningar enligt frgfabrikantens rekommendationer. Tnk p! Vid mlning med mrkare kulr t ex mrkbl uppstr ltt problemet med synliga skarvar.

Vgg- och Takfrg

Fabrikat
Grund Alcro Beckers Milltex Allgrund, Intensiv Grundfrg, Akvalin Grundfrg, Lim & Grund, Isolergrund, VIP Scotte Grund, Scotte Isolergrund, Scotte Patentfrg, Scotte Lim och Grund, Resistent Sprrgrund, Decor Lasyrgrund

Produktnamn

Stark

Flgger

Nordsj Helmatt Alcro

Flgger frankringsgrund, Flgger patentgrund V, Flgger brandgrund, Flgger brgrund, Flgger stoppgrund, Flgger strukturfrg, Flgger vtrumsgrund, Flgger Iso Grund Stoppgrund, Hftgrund V, Sprrvit V, NS Binder, Robust Vtrumsgrund Milltex 2 Helmatt, Milltex 2 Plus, B-Milltex, Lttex Takfrg, Proffs 2, Akvalin Temperafrg, Akvalin Accent, kta Emulsionsfrg, Bell I-tak, Bell Sober, I-tak Alkyd Scotte 3, Scotte Ltt Tak, Scotte Takfrg, Elegant Takfrg, Webetonex, Decor Classic Matt, Decor Latextempera Matt, Scotte Emulsionsfrg, Nondrop, Elegant Vggfrg Helmatt Flutex 3, Flutex 4, Flutex 5, Flgger takfrg 03, Takltt 3, Flgger takalkyd, Flgger Iso Finish Bindoplast 3, Innetak 2, Tckplast 2, Lttvitt 2, Limfrg, Inova Xtra Matt Milltex 7 Matt, Bell Sidenmatt, Bell Strukturfrg, Proffs 7 Scotte 7, Elegant Vggfrg Matt, Strukturfrg Flutex 10, Flgger vggfrg 07 Bindoplast 7 Milltex 20, Bett 20

Beckers

Flgger Nordsj Matt Alcro Beckers Flgger Nordsj Halvmatt Alcro Flgger Beckers Nordsj Halvblank Alcro Beckers Flgger Nordsj Dekorfrg Alcro Beckers Flgger Nordsj Klarlack (Skyddslack) Alcro Beckers Flgger Nordsj

Flutex 20, Flgger vggfrg 20, Dekso-plast MS 15,

Scotte20, Scotte GT 20 Bindoplast 20 Intensiv Tckfrg, Bett 35 Elegant Vggfrg Halvblank, Resistent Tckfrg Flgger vtrumstck Robust Vtrum, Akvalin Vgglasyr, Akvalin Marmorerings- och dringsbas, Brokettlsning, Kaskad Decor Brokett, Decor Vgglasyr, Dimensions Decor Sortiment Flgger effektlasyr, Dekorationslasyr, Ding-dong lack med flingor Effekt, Vgglasur, Som Sand, Som Kalk, Som Marmor Trlack Natur, Akvalin Fernissa 15, Akvalin Fernissa 40, Kaskad Lack 15 Decor Klarlack 15, Decor Klarlack 40, Panellack 20 Flgger interirlack 20, Flgger akrylatlack 20/50/90 Binderlack, Celco V Panellack 10, Celco V Panellack 70

Fr aktuell information se hemsida: Alcro www.alcro.se Beckers www.beckers.se Flgger www.flugger.se Nordsj www.nordsjo.se
9

3. Projektering
Detta kapitel vnder sig i frsta hand till dig som jobbar med arbetsbeskrivningar. Hr ges klara och entydiga frslag p lmpliga beskrivningstexter som rekommenderas fr att uppn rtt kvalitetsniv. I vissa fall innebr beskrivningarna en skrpning jmfrt med HUS AMA 98.

3.1 STOMME och GIPSSKIVA

Toleranser HUS AMA 98 rekommenderar fljande montage: Fog med max 3 mm springa. HUS AMA 98 sidan 479. Fogsprng max 2 mm. HUS AMA 98 sidan 479. Fr att minimera fogsprng skall gipsskivorna monteras i rtt riktning enligt fabrikanternas anvisningar. Frslag till beskrivningstexter fr olika ytor markeras med tonplatta. A Vggar Mlad slpljusyta vid extra hga krav p ytjmnhet HUS AMA 98 HSB.1121 vggstommar av stlpltsreglar fr bekldnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trstommar till vgg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla trregelstommar till vgg Innervgg med 45 mm regel och en gipsskiva p varje sida skall undvikas. Denna vggtyp r slank och br ersttas av antingen 70 mm regel eller alternativt tv lager gipsskivor p varje sida. Strre hl ska ha avvxlingar och i dessa fstes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rtt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid ppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen fr fogsprng skrps till hgst 0,6 mm fr 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm fr 15 mm gipsskivor. Springor strre n 3 mm mellan skivor skall ttspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med frsnkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring hltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk.
10

Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak dr hjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. B Vggar Mlad standardyta HUS AMA 98 HSB.1121 vggstommar av stlpltsreglar fr bekldnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trstommar till vgg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla trregelstommar till vgg Strre hl ska ha avvxlingar och i dessa fstes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rtt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid ppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen fr fogsprng skrps till hgst 0,6 mm fr 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm fr 15 mm gipsskivor. Springor strre n 3 mm mellan skivor skall ttspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med frsnkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring hltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak dr hjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. C Vggar Mlad sekundryta HUS AMA 98 HSB.1121 vggstommar av stlpltsreglar fr bekldnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trstommar till vgg HUS AMA 98 HSD.114 dubbla trregelstommar till vgg Strre hl ska ha avvxlingar och i dessa fstes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rtt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen fr fogsprng skrps till hgst 0,6 mm fr 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm fr 15 mm gipsskivor. Springor strre n 3 mm mellan skivor skall ttspacklas.
11

Gipsskivekanter som skadats kring hltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. D vggar Glasfiber och tapet HUS AMA 98 HSB.1121 vggstommar av stlpltsreglar fr bekldnad alternativt HUS AMA 98 HSD.113 enkla trstommar till vgg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla trregelstommar till vgg Strre hl ska ha avvxlingar och i dessa fstes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rtt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid ppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen fr fogsprng skrps till hgst 0,6 mm fr 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm fr 15 mm gipsskivor. Springor strre n 3 mm mellan skivor skall ttspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med frsnkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring hltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak dr hjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. E Innertak Mlad standardyta RA 98 HSB.1666 Stommar av stlpltsreglar till innertak HUS AMA 98 HSD.152 stommar till undertak Strre hl ska ha avvxlingar och i dessa fstes skivans kanter HUS AMA 98 KBC.22 Skikt av gipsskivor i innertakskonstruktion Gipsskivor skall monteras i rtt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen fr fogsprng skrps till hgst 0,6 mm fr 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm fr 15 mm gipsskivor. Springor strre n 3 mm mellan skivor skall ttspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med frsnkt kant.
12

Gipsskivekanter som skadats kring hltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg.

3.2 SPACKLING OCH MLNING

Nedan fljer tv olika beskrivningssystem fr spackling och mlning. Systemen bygger p Referensytor Mleri, utgva 1997 respektive HUS AMA 98. 3.2.1 Beskrivning enligt Referensytor Mleri, utgva 1997 Referensytor Mleri r ett resultatinriktat beskrivningssystem som anvnds vid beskrivning och upphandling av mlade ytor. Det r ett hjlpmedel som visar hur den frdiga ytan, slutresultatet, kommer att se ut. Referensytor r framtagna fr invndig ny- och ommlning av vggar, tak, snickerier och radiatorer och visar exempel p platsbehandlade ytor. Systemet och bildlikarna har tagits fram av Mlaremstarnas Riksfrening fr att underltta kommunikation mellan berrda parter i ett mlningsuppdrag. Systemet bestr av ett antal bildlikare referensytor i form av fotografier, som visar representativa exempel p olika slutytor. De r indelade efter olika mlningsbehandlingar som stppling, sltmlning, tapetsering och grng samt frekommer i tre olika mlningsklasser. I referensytkoden kan man utlsa hur den frdiga ytan kommer att se ut eftersom den hnvisar till en bildlikare. Det r ven mjligt att beskriva vilken typ av underlag som frekommer p den aktuella ytan. Referensytekoden beskriver den aktuella ytan med underlaget ( obehandlad yta, tapetserad yta etc ), slutyta ( stppling, tapet, etc ), mlningsklass samt hnvisar till en bildlikare som visar slutresultatet. Vid anvndning av systemet med referensytor verlmnas ansvaret fr utfrandet till mlerientreprenren, och det innebr att det r entreprenren som ska avgra vilka behandlingar som behvs fr att uppn den bestllda ytan. Exempel p bildlikare fr olika ytor: Mlade standardytor Vvsatta standardytor Tapetserade standardytor Mlade sekundrytor Referensyta A 11:01 Glasfibervv referensyta A 21:01 Tapet referensyta A 31:01 Referensyta A 12:17 alt A 13:14
13

3.2.2 Beskrivning enligt HUS AMA 98 Frslag till beskrivningstexter fr olika ytor markeras med tonplatta A Vggar Mlad slpljusyta vid extra hga krav p ytjmnhet HUS AMA Kod 56-05913 LCS.2212 Frlimning med tonad binder - 2 ggr spackling av spik och skruvhl - Ilggning av remsa i spackelmassa - 2 ggr skarvspackling - 1 ggr bredspackling - Avslipning 3 ggr strykning dr frsta strykningen skall vara av frgtillverkaren rekommenderad latexgrund. Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt.

B Vggar Mlad standardyta HUS AMA Kod 56-03510 LCS 2212 Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt.

C Vggar Mlad sekundryta Utan underbehandling HUS AMA Kod 56-00010 Med underbehandling HUS AMA Kod 56-03210 Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt.

14

D Vggar Glasfibervv och tapet HUS AMA Kod 56-03524 LCS.2212 Glasfibervv HUS AMA Kod 51-03504 LCS.2212 Tapet Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt. Vid tunnare och/eller mrkare tapet skall grundmlning utfras.

E Innertak Mlad slpljusyta vid extra hga krav p ytjmnhet HUS AMA Kod 56-05913 LCS.2212 Frlimning med tonad binder - 2 ggr spackling av spik och skruvhl - Ilggning av remsa i spackelmassa - 2 ggr skarvspackling - 1 ggr bredspackling - Avslipning 3 ggr strykning dr frsta strykningen skall vara av frgtillverkaren rekommenderad latexgrund. Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt.

F Innertak Mlad standardyta HUS AMA Kod 56-03510 Innertak av standardgipsskiva HUS AMA Kod 56-00510 Innertak av plank Fogar med skurna fasade kanter skall grundas fre spackling med vattenburen alkyd grundfrg fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt. Avslipning utfres mellan mlningsbehandlingarna. HUS AMA Kod 56-04010 Innertak av kortplank (fasade p alla sidor). Avslipning utfres mellan mlningsbehandlingarna.

15

4. Arbetsutfrande
Dessa anvisningar r avsedda fr mlningsentreprenrer. Fr byggnadsentreprenren har gipsskiveleverantrerna gett ut noggranna anvisningar om hur man bygger vggar med gipsskivor. Vi har hr koncentrerat oss p att ge en allmn kunskap som kan vara till hjlp fr att mlningsentreprenren skall kunna bedma om arbetet r rtt utfrt.

4:1 STOMME OCH GIPSSKIVA

Toleranser HUS AMA 98 har fljande toleranser: Vggar, buktighet: +/- 2 mm p 0,25 m. +/- 5 mm p 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 25, 26, 35, 36, 61, 64 och 69 Innertak, buktighet: +/- 5 mm p 0,25 m, +/- 12 mm p 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 74 Ytskikt p vggar, buktighet: +/- 2 mm p 0,25 m, +/- 5 mm p 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 76 Lagring och montage Lagring och montage av gipsskivorna skall ske under sdana frhllanden att de r torra fre spackling och mlning. Inomhus Gipsskivorna skall frvaras liggande p strreglar, c-avstnd max 600 mm, p plant underlag. Alla gipsskivor ska skyddas frn vta. r gipsskivorna fuktiga vid intransport mste ttare c-avstnd p strreglar anvndas samt lagringsutrymmet ventileras grundligt s att gipsskivorna torkas ut snarast.

16

Utomhus Gipsskivorna tar normalt inte skada av kortvarig vattenbegjutning. Fr att undvika mgelpvxt mste emellertid gipsskivor som blivit blta ges mjlighet att torka ut snarast mjligt. Detta uppnr man genom god luftvxling omkring gipsskivefrpackningen. Strreglar lggs under frpackningen fr att frhindra att gipsskivorna kommer i kontakt med fuktig mark (eller vxtlighet) samt medger god ventilation. Strreglar lggs ocks p frpackningens topp, under presenning eller plasthuv, fr att medge god ventilation. Presenning eller plast skall n ner till ovankant av de nedre strreglarna.

Montageanvisningar Enligt HUS AMA 98 (stomme sidan 137, 139, 141, 142, skivor sidan 478, 479, 483, 484, 485, 487) och gipsskiveleverantrens anvisningar. Vid montering av gipsskivor p vggens frsta sida kan tandning (sprng) uppst i skarven. Detta rttas till genom att regeln drages tillbaka nr gipsskivor p vggens andra sida monteras. Monteras regeln med livet i montageriktningen minskar risken fr tandning. Placering av skivskarvar ett lag gipsskiva Montageriktning

Placering av skivskarvar tv lag gipsskiva Montageriktning Skivskarvarna br frskjutas ett regelfack (450 mm) vid 900 skivor och regelavstnd 450 mm och 600 mm vid 1200 skivor Efterstrva att montera gipsskivor utan mellanrum. Ifyllning skall ske om mellanrummet verskrider 3 mm.
17

Montering av gipsskivor vid ppning 1 alt 2 lag gipsskivor Vid ppningar i vggar br gipsskivorna skarvas ver ppningen och inte lngs dess kanter. Fr att minska spill lgger man dock ofta skarven lngs kanterna vid drrppningar. Risken kar dock fr sprickbildning speciellt i de fall dr man mlar vggen eller tapetserar med tunna tapeter. Vid 2 lag gipsskivor monteras verstycket utan pltband (se fig B) i frsta laget. Andra laget skruvas enl fig A. Vid skarvning lngs kanten kan med frdel 100 mm pltband anvndas. Genom att skruva bda gipsskivorna till pltbandet med minst fyra skruvar (c 200 vid stora drrverstycken) skapas en kontinuitet och risken fr sprickbildning minimeras. Monteras drregeln noggrant kan en 900-skiva anvndas som verstycke till drrar med karmyttermtten 890 mm. P detta sttet kan spillet av gipsskivor minimeras. Alternativt finns det drrverstycke med frsnkt kant som r 910 mm breda.

B
C C

C-C

Vljer man att skarva lngs kanten skall skarven utfras enligt fljande (se fig C). Innan skivorna p mse sidor om ppningen r frdigskruvade sticks pltbandet in mellan regel och gipsskivor. Nr sedan verstycket monteras s fstes det i plten med minst fyra skruvar, se fig B.

Kvalitetsskring Fr en god kvalitetsskring mste avsyning innan start ske. Dokumentera mttavvikelser liksom skador som ls kartong, kantsttning mm. Se kapitel 5 - Kontroll. Skivans kvalitet Se upp fr s kallad gulning och missfrgning av kartongen. Sdana skador mste alltid isoleras med lmplig primer.

18

Monteringsfel och skador Fogsprng, mellanrum som verskrider 3 mm, vinda reglar, fr djupt, grunt eller snett dragna skruvar mste observeras och erforderliga tgrder vidtagas. Se sid 27.

Lagning av skador Kant-, slagskador och ls kartong mste skras bort. Ls gips borttages och kanter grundas.

2-3 mm 2-3 mm

Fogar med avskurna kanter Skurna kanter skall vara fasade. Fasen grundas fr att frhindra kantresning och intrngning av fukt.

4:2 SPACKLING OCH MLNING

Frutsttningar och krav p underlag En aldrig s perfekt och skickligt utfrd ytbehandling kan inte till fullo kompensera ett bristflligt utfrt montage av gipsskivor. Fr ett gott slutresultat mste allts hga krav stllas p underlaget. Tidigare rekommenderade toleranser fr ej verskridas.

19

Klimatfrhllanden Fukt och temperaturfrhllandena p arbetsplatsen r av strsta vikt fr torktiderna och drmed resultatet. Krav mste stllas p tidsplaneringen s att den medger torktider med hnsyn till p arbetsplatsen rdande klimat. Dock br alltid kravet vara att fullgod torkning sker till nstfljande dag. Fukt och kyla r ofta upphov till glansskillnader och bristande hllfasthet i ytbehandlingssystem. Idealiskt rumsklimat fr spackling r 15-20C, luftfuktighet 40-60% och normal luftvxling. Tabellen nedan vill i frsta hand visa sambandet mellan temperatur och luftfuktighet, och den tid d spackelskicket fortfarande innehller betydande mngder fuktighet. Lngt tidigare r den dock hrd och slipbar. Torktid fr spackelmassa Relativ Fuktighet 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 85% 90% 95% Temperatur 10 C 15 C 21 tim 23 tim 26 tim 29 tim 36 tim 42 tim 54 tim 78 tim 4 dygn 6 dygn 12 dygn 14 tim 16 tim 18 tim 20 tim 24 tim 29 tim 38 tim 54 tim 72 tim 4,5 dygn 8 dygn 20 C 10 tim 11 tim 12 tim 14 tim 17 tim 20 tim 26 tim 38 tim 48 tim 72 tim 6 dygn 25 C 7 tim 8 tim 9 tim 10 tim 12 tim 14 tim 19 tim 27 tim 34 tim 39 tim 4 dygn

Tiderna i de ljusa flten ger bst resultat.

Spackelbehandlingar Olika kvalitetskrav och efterbehandlingar gr att spacklingsarbetet och toleransnivn mste anpassas fr att erhlla frvntat resultat. Skarvremsa r obligatorisk vid spackling av skarvar. Vid uppsttning av glasfibervv och armeringsduk r skarvremsor ej obligatoriska men rekommenderas. Spacklingens utfrande Frsta spacklingen Skarvspacklingen utfrs s att frsnkningen utfylls i sin helhet. Fr god vidhftning mellan remsan och spackelskiktet r det ndvndigt att detta r minst 0,5 1
20

mm tjockt. Omedelbart drefter lggs skarvremsan i det vta spacklet och trycks fast genom att spackelverktyget dras lngs med skarven s att remsan verspacklas tunt. Observera att pappersremsor normalt har fram och baksida. Pappersremsan skall ej fuktas eller p annat stt prepareras fre monteringen. Efter fullstndig torkning, vanligtvis nstfljande dag, utfrs andra spacklingen.

Fogar p gipsskivor med avskurna kanter skall vara preparerade genom fasning. Fasningen grundas fre spackling fr att frhindra fuktintrngning. Frsta spacklingen utfrs s att fasen utfylls. Efter tork och avslipning lggs pappersremsan i vvlim (vvlimmet skall ha en torrhalt p minst 20% enligt STB). Undvik att f lim p remsans ovansida. Efter tork spacklas skarven erforderligt antal gnger.

Efterfljande spacklingar Frst grs en ltt avslipning, vanligtvis med stlspackel. Drefter pfrs andra skiktet spackel s tjockt att frsta skiktets insjunkning utfylls. Spacklingens bredd kas hr till 250 mm. Den tredje spacklingen utfrs p samma stt, varvid skarvspacklingens bredd kas med ytterligare ca 100 mm.

21

Spackling av innerhrn Dessa ttspacklas och fr torka. Efter en ltt avslipning monteras pappersremsan med vvlim. Remsan r frberedd fr att kunna vikas och anpassas till hrn. Efter tork verspacklas fogen erforderligt antal gnger. Alternativt anvnds latexfog. Vid anslutning mot betong skall remsan monteras stumt mot betongen.

Spackling av ytterhrn Ytterhrnen frstrks och riktas bst med en hrnskyddslist av metall eller plast. Ett alternativ r metallbandsfrstrkt pappersremsa. Fr denna spackling, ofta i tjocka skikt, rekommenderas mediumgraderat spackel.

Efterbehandling av spacklad yta Fre slipning och filtning skall spacklet vara genomtorrt enligt leverantrens anvisning. Slipning Slipning r arbetsamt och dammet frsmrar arbetsmiljn. Fr att nedbringa slipningen till ett minimum mste stor vikt lggas vid noggrannhet i spacklingen. Vid slipning ver ansiktshjd rekommenderas gon- och ansiktsskydd. Slipklossen br ha s stor anliggningsyta som mjligt och ha ledat handtag fr frlngningsskaft. Frlngningsskaft med handstopper rekommenderas alltid av ergonomiska skl
22

d strre ytor skall avslipas. Belastningen sprids drvid till bgge armarna samt att avstndet till den dammalstrande kllan kas. Slippapprets kornstorlek br inte vara grvre n 100-120 fr att inte rugga upp kartongytan intill skarven eller repa den spacklade ytan. Bgge dessa typer av slipskador kan ge upphov till glansskillnader i den frdigmlade ytan. Fr att inte slipa bort spackel ur frsnkningen br slipklossen fras tvrstlld lngs med spackelskarven. Maskinell slipning med dammsugning rekommenderas ur bde arbetsmilj- och produktivitetssynpunkt

Filtning Filtning r en alternativ slipmetod som sllan anvndes. Frdelen med denna arbetsmetod r att inget damm frigrs . Filtning utfrs genom att den spacklade ytan vattenslipas med stl-, tr- eller filtbrtte, vanligtvis innan den har torkat. Avdamning Det r mycket viktigt att den slipade ytan dammas av noggrant innan tapetsering eller mlning sker. Frsummelse med att damma av leder till betydligt smre vidhftning mellan spackel och tapet/frg och kan leda till slppor och delaminering. Underlag fr mlning och tapetsering Fre mlning och tapetsering skall spacklet vara genomtorrt, annars kan missfrgningar, glansskck och tapetslpp upptrda. Se tabell sidan 20. Underlagets temperatur skall inte understiga 5-8C fr att frgen skall kunna bilda film. Frgen mste bilda film fr att erhlla vidhftning, vattentlighet, jmn glans mm. Att underlaget r genomtorrt r viktigt av tv skl. Dels fr att frgen ska trnga in likvrdigt ver hela ytan. Dels fr att innestngd fukt som i ett senare skede skall avdunsta genom frgfilmen kan ta med sig vattenlsliga mnen frn gipsskivekartongen, spacklet eller frgen och orsaka utfllningar som upptrder som missfrgningar eller glansskck.
23

Rumsklimat - torktid Idealiskt rumsklimat fr mlning r 15-25C, luftfuktighet 40-60% (RF) och normal luftvxling. Hg temperatur, lg luftfuktighet och hg luftvxling r parametrar som gr att frgen torkar fortare. Detta gller ven i appliceringsskedet vilket ger kortare bearbetningstid. Risken fr synliga verlapp och rullgator kar. Lg temperatur, hg luftfuktighet och dlig luftvxling gr att frgen torkar lngsammare och har drmed lngre bearbetningstid. Risken kar fr att fregende mlningsskikt inte har torkat, utan vid en andra strykning fljer med och orsakar mattering eller glansskck. Risken kar ven fr att frgens struktur (mnster eller grng) flyter ut. Frgens slutliga torktid frlngs ocks vilket, speciellt p frg med lite hgre glans, kan ge en mjukare och lite mindre tlig yta fram till att frgen r genomtorr. ven frgskiktets tjocklek pverkar torkfrloppet. I tjocka frgskikt, t ex vid sprutmlning i takvinklar, kan det under torkfrloppet uppst spnningar i frgskiktet vilket kan orsaka krackelering. Den totala torktiden frlngs naturligtvis ocks och det tar lngre tid innan frgfilmen r torr. Frlimning och grundning Spacklade ytor betraktas som sugande underlag och mste drfr behandlas. Frlimning rekommenderas fre tapetsering. Detta fr att minska risken att tapetklistret helt eller delvis sugs upp. Denna behandling kan ven anvndas fr att strka spackelskiktets ythrdhet och frmga att ge bttre vidhftning. Grundning utfrs som frsta mlningsbehandling fr att utjmna skillnader i underlagets sugning, struktur och kulrskillnader samt fr att ge bsta vidhftning mellan spackel och mlning. Grundning utfrs med drfr avsedd grundfrg. Behandlingen ger allts en yta utan glansskillnader och med god vidhftning. Grundmlning Grundning skall ske enligt frgleverantrens rekommendationer. En grundfrg r formulerad fr att ge bsta underlag fr tckfrgen utan kompromiss fr andra egenskaper som glans, ntningsbestndighet etc.

24

Frdigbehandling Frdigstrykning av toppfrgen sker i 1-2 skikt beroende p krav p ytan. 2 strykningar ger ett jmnare slutresultat d olikheter i plggningsmngd jmnas ut. Frgen kan som regel rullas eller sprutas. Vanligast r att frst sparmla, dvs. att stryka en 5-10 cm bred kant runt drrar, fnster, eldosor och element. Observera att olika appliceringsverktyg ger olika struktur p den torra frgytan vilket kan resultera i glans eller kulrskillnader. Detta kan dock anvndas medvetet fr att uppn nskvrda dekorativa effekter. Dekorationsmlning Med olika mlningstekniker och mlningsverktyg i kombination med olika frgkvaliteter kan man erhlla en mngd olika dekorativa mlningsresultat. Tapetsering Man kan tapetsera direkt p gipsskivan men nr det gller tunna tapeter r en grundmlning att rekommendera. Grundfrgen motverkar att tapetklister sugs in i porsa underlag ssom spackel vilket kan resultera i att tapeten slpper. Grundmlningen gr det ven lttare att ta bort tapeterna nr man skall tapetsera nsta gng. En jmn grundmlning med latex frg ger ett bttre tapetseringsresultat. Fr ytterligare information I vrigt hnvisas till frg- och tapetleverantrens rekommendationer i STB. Information om produkter och mlningsbeskrivningar finns i produktfaktablad, arbetsrd, inspirationsbroschyrer, sktselrd etc. samt ven p respektive leverantrs hemsida.

25

5. Kontroll
I brjan av denna skrift presenterades ett arbetsflde i vilket begreppen Kvalitetsrond och Avsyning innan start anvndes. I detta kapitel skall vi frska frklara begreppen lite nrmare.

Kvalitetsrond Kvalitetsskringen av ett byggprojekt bygger p att samtliga entreprenrer genom dokumenterade kvalitetsronder skerstller kvaliteten p sitt utfrda arbete genom egenkontroll. Dokumentet verlmnas drefter till nsta entreprenr i kedjan, fr att denna skall f en klar bild av vilka fel som tgrdats och att samtliga ytor r frdiga. Syfte: Att lpande kontrollera och dokumentera att det utfrda arbetet uppfyller stllda krav. Ansvar: Den som ansvarar fr det aktuella objektet skall genomfra och dokumentera kvalitetsrond enligt nedanstende krav. Omfattning: Besiktning av referenser, avsyning under arbetet, avsyning frdigt arbete, besiktning med kund, garantibesiktning samt besiktning i samband med reklamation. Genomfrande: All kontroll skall vara noggrant planerad i en kontrollplan. ( Exempel p kontrollplan kan fs genom Mleribranschens organisationer). Om kunden s nskar, skall besiktning gras tillsammans med kunden, oavsett om det ingr i kontrollplanen eller ej. Om referensytor eller referensrum utfrts skall besiktning av dessa ske tillsammans med kunden eller dennes ombud. Under arbetets gng kontrolleras de olika arbetsmomenten som r angivna i kontrollplanen var fr sig under arbetets gng. Kontrollera att resultatet motsvarar stllda krav och frvntningar samt att inga ytor smutsats ned fre verlmnandet av det frdigstllda arbetsomrdet. Avsyning innan start Nr ett arbetsomrde vertages tar mlningsentreprenren frst del av dokumentet frn den kvalitetsrond som byggentreprenren som verlmnar arbetsomrdet upprttat. Drefter gres en Avsyning innan start fr att skerstlla att allt r i enlighet
26

med det upprttade kvalitetsrondsdokumentet. I kommentarer nedan samt kapitlet Arbetsutfrande anges ett antal punkter som br ing i en generell kontroll av monterade gipsskivor. Syfte: Att kontrollera och dokumentera grundfrutsttningarna, s att arbetet kan utfras enligt stllda krav. Ansvar: Den som ansvarar fr det aktuella objektet skall genomfra och dokumentera avsyning innan start enligt nedanstende krav. Genomfrande: Syn av verenskommet arbetsomrde i enlighet med tidplan fr att klarlgga att omrdet r frdigbyggt i sin helhet och att golvytorna r vl avstdade och klara fr skyddstckning. Syn av gipsskivor fr klarlggande av att kvaliteten verensstmmer med normer som HUS-AMA, fabrikantens anvisningar samt kommentarer nedan. Kommentarer: Generell kontroll av gipsskivemontage: Toleranser enligt Kapitel Projektering och Arbetsutfrande skall hllas. Kanter kring strre hltagningar skall vara fastskruvade och lagade. Kanter kring eldosor skall vara avslipade. Fogar med avskurna kanter skall vara fasade. Slagskador och krosskador skall vara tgrdade. Skruvar skall vara 0,5-1,0 mm under kartongytan. Rostiga skruvskallar och missfrgade ytor fr ej frekomma. Passning av gipsskivor fr enbart ske i vgg- och takvinkel. Fogsprng fr vara hgst 0,6 mm (0.8 mm vid 15 mm gipsskiva). Lngsidor p gipsskivorna skall ha frsnkt kant. Gipsskivan skall ges mjlighet att torka ut. Utver ovanstende gller fr innertak fljande: E. Innertak Mlad standardyta Tvrfogar skall vara parallella med infallande ljus, dr det r tekniskt mjligt.

27

6. Definitioner
Definitioner
Bredspackling till fr att ge en jmn struktur inte fr att jmna ut ojmnheter Buktighet

Fogsprng

Nivskillnad mellan kanterna p fogens bda sidor. ojmn glans ligninutfllning i gipsskivans kartong p g a solljus fogar mellan 2 kortkanter p gipsskivor, dessa kanter r ej frsnkta

Glansskck Gulning Kortkantsfog

Kraft

Skjuvning

Mothll

FNSTER Ljusriktning

Slpljusyta

yta utsatt fr ljus som faller parallellt med en yta

STB

Sveriges Tapetfabrikanters Branschrd

Ttspackling utfyllnad av spricka/springa/mellanrum mellan tv skivor eller ytor (i hrn eller takvinkel). Springor > 3 mm fylles ut (ttspacklas) med hgfyllande spackel eller lagningsmassa.

28

29

30

31

32

33

Index
Arbetsflde, 4 Arbetsutfrande, 16 Stomme och gipsskiva,16 Toleranser, 16 Spackling och mlning, 19 Avsyning innan start, 4 Bredspackling, 28 Buktighet, 28 Definitioner, 28 Bredspackling, 28 Buktighet, 28 Fogsprng, 28 Glansskck, 28 Gulning, 28 Kortkantsfog, 28 Skjuvning, 28 Skrapspackling, 28 Slpljusyta, 28 Ttspackling, 28 Kortkantsfog, 28 Kvalitetsrond, 4, 26 Kvalitetsskring, 18 Gulning, 18 Monteringsfel, 19 Skador, 19 Skivans kvalitet, 18 Lagning av skador, 19 B Vggar Mlad standardyta, 14 Beskrivning enl HUS AMA 98, 14 C Vggar Mlad sekundryta, 14 D Vggar Glasfiber och tapet, 15 E Innertak Mlad standardyta, 15 Beskrivning enl Referensytor Mleri, utgva 1997, 13 Provrum, 4

Montageanvisningar, 17 Montageriktning, 17 Vid ppning, 18 Mlning, 23 Dekorationsmlning, 25 Referensytor, 4, 13 Frdigbehandling, 25 Regel, 7 Frliming och grundning, 24 Stlregel, 7 Grundmlning, 24 Trregel, 7 Tapetsering, 25 Skarvremsa, 7 Torktider, 24 Glasfiberremsa, 7 Underlag, 23 Pappersrema, 7 Fasning, 21 Pappersremsa, 7 Skjuvning, 28 Filtning, 20 Produkter, 5 Skruv, 7 Fogar med avskurna kanter, 21 Frg, 8 Slpljusyta, 28 Fogsprng, 28 Gipsskiva, 5 Spackel, 7 Frg, 8 Regel, 6 Frdigblandad spackel Val av frgkvalitet, 8 Skarvremsa, 7 Pulverspackel Val av kulr, 8 Skruv, 6 Spackling, 19 Spackel, 7 Gipsskiva, 5 Efterbehandling, 20 Projektering, 10 Frsnkt lngkant, 5 Avdamming, 20 Stomme och gipsskiva, 10 Gipskrnan,5 Filtning, 20 A Vggar Mlad Gulning, 18 Slipning, 20 slpljusyta, 10 Kartongen, 5 Frutsttning, 19 B Vggar Mlad Lagring och montage, 16 Hrn, 22 standardyta, 11 Montageanvisningar, 16 Krav p underlag, 19 C Vggar Mlad Mtt, 5 Torktider, 20 sekundryta, 11 Rak kortkant, 5 Utfrande, 20 D Vggar Glasfiber och Glansskck, 28 Stlregel, 7 tapet, 12 Glasfiberremsa, 7 E Innertak Mlad Takfrg, 8 Gulning, 18 standardyta, 12 Trregel, 7 Gulning, 28 Toleranser, 10 Ttspackling, 28 Kontroll, 26 Spackling och mlning, 13 Vggfrg, 8 A Vggar Mlad Kontroll, 26 slpljusyta, 14 Avsyning innan start, 26 YBG, 2 Kvalitetsrond, 26
34

35

36
www.bildgarden.se Tryck: W&D