Principles of Macroeconomics 6th Edition Frank Test Bank 1

You might also like

Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 36

Test Bank for Principles of Macroeconomics 6th Edition

Frank Bernanke Antonovics Heffetz 0073518999


9780073518992

Download full test bank at:


https://testbankpack.com/p/test-bank-for-principles-of-macroeconomics-
6th-edition-frank-bernanke-antonovics-heffetz-0073518999-
9780073518992/

Download full solution manual at:


https://testbankpack.com/p/solution-manual-for-principles-of-
macroeconomics-6th-edition-frank-bernanke-antonovics-heffetz-
0073518999-9780073518992/

Chapter 05 TestBank - new


Student: ___________________________________________________________________________

1. The measure of the cost of a standard basket of goods and services in any period relative to the cost of the same
basket of goods and services in the base year is called the:
A. consumption cost calculator.
B. consumption production index.
C. consumer production index.
D. consumer price index.

2. The consumer price index for the current year measures the cost of a standard basket in the ______ year relative
to the cost of the same basket in the ______ year.
A. current; base
B. current; current
C. base; index
D. base; current

3. The CPI is a measure of the:


A. real wage.
B. price of a specific good or service.
C. rate of inflation.
D. average level of prices relative to prices in the base year.

4. Suppose that the total expenditures for a typical household in 2010equaled $2,500 per month, while the cost of
purchasing exactly the same items in 2015 was $3,000. If 2010 is the base year, the CPI for 2010 equals:
A. 0.83
B. 1.00
C. 1.20
D. 1.25

5. Suppose that the total expenditures for a typical household in 2010 equaled $5,500 per month, while the cost
of purchasing exactly the same items in 2015 was $6,875. If 2010 is the base year, the CPI for the year 2015
equals:
A. 0.80
B. 1.00
C. 1.20
D. 1.25

6. If the total expenditures of a typical family equaled $35,000 per year in 2010 and the exact same basket of goods
and services cost $40,000 in the year 2015, the family's cost of living:
A. increased by 14 percent.
B. decreased by 12.5 percent.
C. decreased by 14 percent.
D. increased by 12.5 percent.

7. The consumer price index for Planet Econ consists of only two items: books and hamburgers. In 2010, the base
year, the typical consumer purchased 10 books for $25 each and 25 hamburgers for $2 each. In 2015, the typical
consumer purchased 15 books for $30 each and 30 hamburgers for $3 each. The consumer price index for 2015
on Planet Econ equals:
A. 1.00
B. 1.15
C. 1.25
D. 1.45

8. The typical family on the Planet Econ consumes 10 pizzas, 7 pairs of jeans, and 20 gallons of milk. In 2008, pizzas
cost $10 each, jeans cost $40 per pair, and milk cost $3 per gallon. In 2009, the price of pizzas went down to $8
each, while the prices of jeans and milk remained the same. Between 2008 and 2009, a typical family's cost of
living:
A. increased by 4.5 percent.
B. decreased by 4.5 percent.
C. remained the same.
D. decreased by 20 percent.
9. The typical family on the Planet Econ consumes 10 pizzas, 7 pairs of jeans, and 20 gallons of milk. In 2008, pizzas
cost $10 each, jeans cost $40 per pair, and milk cost $3 per gallon. In 2009, the price of pizzas increased to $14
each, while the price of jeans and milk remained the same. Between 2008 and 2009, a typical family's cost of
living:
A. increased by 9 percent.
B. decreased by 9 percent.
C. remained the same.
D. increased by 40 percent.

10. If the consumer price index increased from 1.52 to 1.65, then it must be the case that ______ relative to prices in
the base year.
A. all prices rose
B. the weighted average level of prices rose
C. all prices fell
D. some prices rose and some prices fell

11. The consumer price index measures the cost of:


A. a fixed basket of goods and services.
B. a changing basket of goods and services.
C. all goods and services purchased by consumers.
D. goods and services required to live above the poverty level.

12.

A consumer expenditure survey reports the following information on consumer protein spending:

Using 2005 as the base year, by how much does a "cost of protein" index increase between 2005 and 2006?

A. 5.2 percent
B. 8.6 percent
C. 13.4 percent
D. 14.3 percent
13.

A consumer expenditure survey reports the following information on entertainment spending:

2008 2009
Price Quantity Price Quantity
Movies $7 5 $8 7
Concerts $30 2 $35 2
CDs $16 7 $15 10

Using 2008 as the base year, by how much does a "cost of entertainment" index increase between 2008
and 2009?

A. 3.9 percent
B. 8.6 percent
C. 13.4 percent
D. 29.4 percent

14. A CPI that equals 1.34 in 2008 (when 2000 is the base year) means that:
A. prices in 2008 are 34 percent higher than in 2007.
B. the CPI equals $1.34 in 2008.
C. the inflation rate in 2008 is 134 percent.
D. the average level of prices is 34 percent higher in 2008 than in the base year.

15. A measure of the average price of a given class of goods or services relative to the price of the same goods and
services in a base year is called a:
A. real price.
B. real quantity.
C. rate of inflation.
D. price index.

16. A price index measures:


A. the price of specific good or service.
B. the change in the price of a specific good or service.
C. only the prices that change.
D. the average price of a given class of goods or services relative to the price of the same goods and services in a
base year.

17. The annual percentage rate of change in the price level is the:
A. relative price.
B. Fisher effect.
C. cost of living.
D. inflation rate.

18. The inflation rate can be calculated as the percentage change in:
A. real GDP.
B. nominal GDP.
C. the CPI.
D. the exchange rate.

19. The CPI in year one equaled 1.45. The CPI in year two equaled 1.51. The rate of inflation between years one and
two was ______ percent.
A. 4.0
B. 4.1
C. 4.5
D. 6.0
20. The CPI in 1974 equaled 0.49. The CPI in 1975 equaled 0.54. The rate of inflation between 1974 and 1975 was
______ percent.
A. 5.0
B. 5.4
C. 9.3
D. 10.2

21. Inflation is a measure of the ______ of prices; the CPI is a measure of the ______ of prices.
A. current level; rate of change in the level
B. rate of change in the level; current level
C. index; base year’s level
D. base year’s level; index

22. The ______ is the rate of change of the _______.


A. base year price index; current year price index
B. current year price index; base year price index
C. CPI; rate of inflation
D. rate of inflation; CPI

23. In 1929, the CPI equaled 0.171 and in 1930, the CPI equaled 0.167. These data provide evidence of a period
of:
A. inflation.
B. deflation.
C. trade deficit.
D. expansion.

24. If the CPI equaled 1.43 in 2008and 1.56 in 2009, then between 2008 and 2009 there was:
A. inflation.
B. deflation
C. a recession
D. an expansion

25. The CPI in 1930 equaled 0.17. The CPI in 1931 equaled 0.15. The rate of inflation between 1930 and 1931 was
______ percent.
A. -13.3
B. -11.8
C. 1.5
D. 11.8

26. The CPI in 1931 equaled 0.15. The CPI in 1932 equaled 0.14. The rate of inflation between 1931 and 1932 was
______ percent.
A. -7.1
B. -6.7
C. 1.4
D. 6.7

27. Deflation is a situation in which the:


A. quantity of goods and services produced is increasing over time.
B. quantity of goods and services produced is decreasing over time.
C. prices of most goods and services are falling over time.
D. prices of most goods and services are rising over time.

28. The situation when the price of most goods and services are falling over time is called:
A. inflation.
B. disinflation.
C. a boom.
D. deflation.

29. The ______ is the rate of increase of all prices except ______.
A. real rate of inflation; energy and food
B. core rate of inflation; energy and food
C. nominal rate of inflation; labor
D. core rate of inflation; interest rates
Another document from Scribd.com that is
random and unrelated content:
Aleve. = Daútan, bodhion.
Alevosamente. = Sa pagcabódhi.
Alfanje. = Campílang.
Alfarería. = Pagabohátan sa mg̃a colon.
Alfarero. = Magbobóhat sa colon.
Alfiler. = Dagom ng̃a may olo.
Alfilerazo. = Pagtólpoc, pagtósloc sa alfiler.
Alfombra. = Baníg ng̃a panápton.
Algalia. = Tinggalóng.
Algarabía. = Banha, sabá, hagóngbong.
Algazara. = Idem.
Algo. = Onsa onsa, manggad pa dihá, bisan onsa.
Algodon. = Gapas. * Hilado. = Tingcal, bonang. * Hilado negro. =
Tinágom. * Carmenado, en copos. = Boyo, binóyo.
Alguacil. = Bantay sa bilanggóan, aguacil.
Algun, alguno. = Bisan quinsa, bisan onsa, manggad pa.
Alguna vez. = Talágsa da, osáhay.
Algun dia. = Sa oláhing adlao, manggad pang adlao.
Alhaja. = Hyas, bahándi, casangcápan.
Alhajar. = Pagdáyan dáyan, pagtáod sa mg̃a hyas ug mg̃a casangcápan.
Alhamar. = Habol ng̃a poláhon.
Alhamel. = Mananáp ng̃a pagabalsáhan.
Aliado. = Sandogó, obán, dapig.
Alicates. = Sipit, compít.
Aliciente. = Pahagálam, icahagálam.
Aliento. = Pagguinháoa, guinháoa, guininháoa.
Aligar. = Baat, gapos, tacgos, hocot, hicot, hogot.
Aligerar. = Paggáan, haoas.
Alijar. = Idem.
Alimentar. = Caon, pagpacáon, toto. * Á algun enfermo. = Pagtílog.
Alimento. = Calán-on, itílog, itilil-og.
Alindar. = Pagtimáan sa hingtúngdan ng̃a yota, olot.
Alinear. = Paglátid, pagtaláy, pagláctod.
Aliñar. = Pagdáyan dayan, hosay, sohay, hipos.
Alisar. = Hinlo, hanglas.
Alistar. = Pagsólat sa padron.
Aliviar. V. Aligerar.
Aliviarse el enfermo. = Maáyo ayo, arang adang na, pagguinháoa,
pagpahamódlay.
Aljaba. = Pagasódlan sa paná.
Aljibe. = Pagatigóman, pagasódlan sa tubig.
Aljofaina. = Panghonáoan.
Aljófar. = Mótia.
Alma. = Calág. [8]
Almacen. = Pagatíngban, pagatigóman, pagasódlan sa mg̃a mánggad,
ug mg̃a calán-on.
Almacenar. = Pagtípig, pating̃ób, pagtígom, sa mg̃a mánggad, ug mg̃a
calán-on.
Almáciga. = Tagoc sa cahoy.
Almacigar. = Pagpalína.
Almadana, mazo. = Paló, bacbac.
Almagre. = Polog.
Almanaque. = Ilisípan, tuígan.
Almeja. = Litob, dolásay, caláycay, cagóco bogátan, tagnípis, tóoay.
Almena. = Ilíhan, lantáoan.
Almendra. = Talísay, pili.
Almendral. = Yotang guinatódcan sa mg̃a cáhoy ng̃a talísay.
Almendro. = Talísay ng̃a cáhoy pili.
Almibar. = Tami, asúcar, calámay ng̃a tinónao, sabáo ng̃a matám-is.
Almidon. = Almidol, tilog.
Almidonar. = Pagalmiról, pagtílog.
Almilla. = Sinínang haíctin.
Almirez. = Docdócan, so-sóan.
Almizcle. = Catsóli.
Almohada. = Olónlan, onlánan, onlan, olnan, olagnan.
Almoneda. = Pagbalígya sa mg̃a nanagpaláin láin ng̃a mg̃a mánggad.
Almorranas. = Booa, boa, botbot.
Almorzar. = Pagpamáhao.
Almuerza. = Halop.
Almuerzo. = Pamahao.
Alocado. = Bo-ang bo-ang, magáan ug bóot.
Alocucion. = Pagoáli, pagsáyod, pagásoy, pagsámbag, pagtódlo,
pagtóon.
Alojamiento. = Halapítan, honóng̃an, pinoyánan.
Alojar, alojarse. = Paghápit, paghónong, pagsáca, pagpoyó.
Alquilador. = Magpaábang, magaábang.
Alquilar. = Abang.
Alquiler. = Iábang, icaábang, ialábang.
Alquitara. = Alácan.
Alquitran. = Bolit, salong ng̃a sináctan sa lana, lipa.
Alrededor. = Sa libót, sa libod.
Altamente. = Sa hingpit, sa toman, sa guilabíhan, sa hatáas caáyo, sa
pagcaósoag oyámot.
Altanería. = Pagpalábilabi.
Altanero. = Palabilabíhon.
Altar. = Altal.
Alteracion. = Pagcaláin, pagcabálhin, pagcadaot.
Alterar. = Pagláin, pagbálhin, pagdáot.
Altercador. = Sopíhan, masinopíhon, manalíson matanibágon,
masinocuáhi.
Altercar. = Lális, soqui, tobag tobag soay paglantugui, pagsocuahi.
Alternar. = Ilis ilis, sobli, poli.
Alteroso. V. Altivo.
Alteza. = Dagcong táuo, ng̃alan ng̃a nahatong̃ód sa mg̃a anac sa mg̃a
hari.
Altísimo. = Hatáas oyamot, guilabíhan pagcatáas.
Altivez. = Pagpalábilabi, pagcasíngca.
Altivo. = Palabilabíhon.
Alto, grande. = Hatáas, hatágas, taas. * Hacer. = Honong, poyó. * De
casa. = Salácan itáas.
Altura. = Cahitáson, catáason, cahitásan, guitáson, pagcataas.
Alúbia. = Prijoles, balátong.
Alucinar, alucinarse. = Toyo, boloc, sacót, sayóp, pagbinó-ang,
balíng̃ag.
Aludir. = Labot, paghing̃álan, hisgot.
Alumbrar. = Ioag, soló, balábad, dan-ay, sanag, siga.
Alumbre. = Taoas. [9]
Alunado. = Alabóton sa cabóang, boang boang, colidó, colang colang,
miní.
Alusion. = Pagcahisgot, paghing̃ánlan.
Alustrar. = Paglígis, pagsínao, pagpasínao.
Alzaprima. = Bang̃il, ligoat.
Alzar, tomar, coger del suelo. = Polot sacoat, bosoat. * Manteles, ropa
tendida, &c. = Tocas, boclas, lolho, bolcas, quimon. * Brazo. = Bayao,
baquiao. * De obra, &c. = Honong, ondang, adang. * Ojos ó cabeza. =
Hang̃ad, yang̃od, tocháyao, tochao, toyhácao, toyhad, yahat.

[Índice]

ALL
Allá. = Dito, did-on, didto, ng̃adto, dihá.
Allanar. = Tambac, patag, datag, tapan, tambon.
Allegado. = Caobánan, sandogó, caíla, ábian, higála.
Allegar, juntarse. = Tigom, ting̃ób, dagóso, ipon, tapon, dool, idog,
hapit, dapit. * Arrimarse. = Dool dapit tong̃ód.
Allende. = Sa dapit didto, dapit ng̃adto, sa tapón, sa taboc.
Allí. V. Allá.

[Índice]
AM
Ama. = Ang babáye ng̃a magahópot sa baláy, agálon, tagya. * De leche.
= Ioa, mapasóso sa báta, magbaláton sa bátang diótay.
Amabilísimo. = Hiligogmáon óyamot.
Amable. = Hiligogmáon, tácus ng̃a higogmáon, palalanggáon.
Amablemente. = Sa malómong polong, sa mahómoc ng̃a gaoi.
Amadísimo. = Hinigógma oyámot.
Amador. = Ang mahagúgma, magapalángga, magbóot.
Amadrigarse. = Pagpuyó sa hilít, halayó sa mang̃a tauo, pagsolód sa
pinoy-ánan. * Pagtágo, paghóbong.
Amaestrar. = Tóon, todlo, asoy, sayod.
Amagar. = Holót, homot.
Amago. = Pagholót, pagcaholót, pagcahómot.
Amainar velas. = Hipos, lolos. * Viento. = Hinay, paglínao. * Ceder
en algun empeño ó deseo. = Ondang, adang, bya.
Amalgamar. = Tigom, ipon, ting̃ób, sacót.
Amamantar. = Pagpasóso, pagtóto, pagmatóto.
Amancebamiento. = Pagpoyó, pagcaípon sa duhá ca tauo ng̃a díli
miño, babáye ug laláqui, pagcahónay, pagcacamaáyo.
Amancebarse. = Paghónay, pagpacamaáyo.
Amanecer. = Pagbóntag, pagaláman dáman, pagdáman dáman,
paglámdag, pagcacaadláuon.
Amansar. = Pagpaánad, pagtanód.
Amantar. = Paháclap, pagtábon sa habol, paghábol.
Amante. V. Amador.
Amantísimo. = Ang mahagúgma, magapalángga, magabóot uyámot.
Amanuense. = Manonólat, magsosólat, somosólat.
Amañar, componer alguna cosa. = Pagáyo, pagpatigáyon, paghípos,
payáng̃ay, paghúsay, pagsúhay.
Amaño. = Pagpatigáyon sa pagbóhat sa bisan onsa. * Capandáyan ng̃a
icabóhat sa onsa onsa.
Amapola. = Bolac ng̃a mapóla, antoláng̃a.
Amar. = Gogma, palángga, boot.
Amargamente. = Sa mapáit caáyo.
Amargar. = Pait.
Amargo. = Mapáit.
Amargor. = Capáit, capaítan. * Angustia, pena, trabajos, congojas,
desgracias. = Calisdánan, calisód, cagóol, [9]cagolánan, casáquit,
casaquítan, cayógot, cayogtánan.
Amargoso, especie de pepinos amargos y muy estomacales, balsamina.
= Palía.
Amarillento. = Dalag dalag, molomalálag.
Amarillez. = Cadálag, calálag.
Amarillo. = Dalag lalag.
Amarra y amarrar. = Hícot, hocot, hogot, baat, tacgos, gaid, higot,
gacod, gacot.
Amarradero. = Gaílan, pagahóctan, pagahógtan, pagahíctan,
pagagacótan.
Amartillar. = Pagándam sa posil sa pagbúhi, sa paglóthang.
Amasar. = Comos, lamas, tapay, comót.
Ambar. = Tandáyag, samála.
Ambicion. = Pagcahícao, pagcadagínot, pagcatípig sa salapí,
pagcacáguis, pagcasináco.
Ambicioso. = Hicáoan, daginótan, maibógon, sinacúan, caguísan.
Ambidextro. = Ang magabóhat ug masáyon sa dorohá ca camót.
Ambiente. = Holoyóhoy.
Ambiguamente. = Pagcabóloc, pagcaliníco lico, sa pagcadúha duha.
Ambigüedad. = Duha duha, cabóloc.
Ámbito. = Caólang sa talioála sa Lang̃it ug sa yota. * Luang.
Ambos á dos. = Silang dohá, quita ng̃a dohá, canméng dohá.
Ambulante. = Ang magalacát, maglalacáo.
Amedrentador. = Macahádloc, mahahádloc, macalísang.
Amedrentar. = Pagpahádloc, pagpalisáng.
Amen. = Amen, agád pa onta, onta.
Amenazado. = Hinolótan, hinomótan, hinolgáan.
Amenazador. = Macahólot, maghohómot, maholgáon.
Amenazar. = Holot, holga, homot.
Amenidad. = Caang̃áyan, pagcalángbo sa mg̃a tánom ug mg̃a
cacahóyan, pagcalónhao. * Pagdáyan dáyan sa mg̃a sogílon, pagsólti
ng̃a ang̃áyan ug magacaláin láin.
Ameno. = Lugar ng̃a guinatobóan sa daghánan ng̃a mg̃a tánom ug mg̃a
cáhoy ng̃a malángbo, malónhao ug matahóm.
Á mí. = Canáco.
Amigo. = Abian, higála, amóma. * Amiga, mancebo, manceba. =
Honay, camaáyo.
Amiguísimo. = Abian higála ng̃a dagcó.
Amilanar. = Pagoalá sa hona hona sa táuo ng̃a mahádloc, pagcalisáng
ng̃a dagcóay.
Amistad. = Caíla, pagcaábian, pagcahigála, maáyong bóot, maáyong
pagáng̃ay, pag yon.
Amíto. = Paño ng̃a itábon con isáblay sa abága sa Padre ng̃a magamisa,
sa ilálom sa alba.
Amnistía. = Pagpasáylo sa mg̃a sayóp ng̃a dáan, ng̃a itógot sa mg̃a
hádi.
Amo. = Pang̃ólo sa baláy, agálon tagía.
Amodorrarse. = Alipólong, pagbáti sa cabóg-at sa olo.
Amohinarse. = Aquig, pong̃ot, ming̃ao, sucó, sobó, ligdong.
Amojamado. = Maníoang, mamála, tináp-an.
Amojonar. = Pagtimáan sa mg̃a caotlánan sa caogalíng̃on ug
hingtóngdan ng̃a yota, pagólot.
Amoladera. = Baídan, balítan, sam-ilan.
Amolador. = Ang magabáid, ang magasám-id.
Amolar. = Baid, balit, sam-id.
Amoldar. = Paghórma.
Amonestar, aconsejar. = Tambag sambag, oali. * Para casar. = Taoag.
Amontarse. = Paglóog, pagláguen sa buquid, pagihálas.
Amontonar. = Tapoc, pondoc, daólong, ogdo, hapnig.
Amor. = Gogma, maáyong boot. [10]
Amoratado. = Bonol, molomaítom, malágom.
Amorosísimo. = Hiligogmáon uyámot.
Amoroso. = Mahigogmáon, hiligugmáon.
Amorrar. = Docó, dong̃ao.
Amortajar. = Sapot.
Amortecer. = Pógdao, pagoalá sa boot ug sa mg̃a balatían, gotas,
ogtas.
Amortiguar. V. Amortecer.
Amortiguarse pasiones. = Paghínay, paglímot, pagóndang.
Amoscar, ahuyentar moscas. = Tapdas, yabyab, pagpáypay, pagpáspas,
pagbógao.
Amotinar. = Alsa, gobot, paglápas sa pagtáhor ug pagsógot, pagsúqui,
pagsocuáhi.
Amover. = Pagcóha sa gahóm con sa oficio ng̃a hinátag ng̃a dáan.
Amparar. = Tabang, laban, laba, hopót.
Amparo. = Pagtábang, paglában, dalángpan.
Ampliar. = Pagtáas sa soguílon, pagdógang, pagsómpay.
Ampo de la nieve. = Capóti.
Ampolla. = Labtog, lotob, bítlig.
Amputacion. = Pagcapótol.
Amputar. = Pagpótol.
Amueblar. = Pagdáyan dayan sa mg̃a pinoy-ánan, pagbótang,
paghósay sa mg̃a casangcápan.
Amujerado. = Babayénon, binabáye.
Amuleto. = Tambal ng̃a bacácon ug linihí ng̃a itagána sa mg̃a saquét.
Amura. = Pisi ng̃a binútang sa mg̃a tomóy sa mg̃a layág ng̃a timbang sa
escota.

[Índice]

AN
Anacoreta. = Ang nagapoyó sa caming̃áoan, penitenciáhon.
Anade. = Gaquít, itic.
Anadear. = Paglacát ing̃on sa paglacáo sa gaquít.
Analogía. = Pagcaíng̃on, pagcaáng̃ay, cailíngnan, pagcasáma.
Análogo. = Idem.
Anaranjado. = Ang may color ing̃on sa color sa ocban.
Anatema. = Pagbólag sa táuong cristianos sa pagcaambítan sa obán
ng̃a isicacristianos, ug sa mg̃a santos. * Paghimadáot.
Anatomía. = Pagbólag bólag sa mg̃a báhin sa laoas.
Anciano. = Tigúlang, cadáan ng̃a táuo.
Ancla. = Sinípit. * De la esperanza. = Sinípit ng̃a dacóan.
Anclaje. = Bayad sa pinondóhan.
Anclar. = Pagpóndo, paghólog sa sinípit.
Anclote. = Sinípit ng̃a diótay.
Ancho. = Bolang, halagpád, yapad yapad, halóag.
Anchura. = Calápdon, guilápdon, calapád. * De ropa. = Sangcad, son-
ot, son-od.
Andadero. = Dalan ng̃a masáyon pagaláctan.
Andado. = Dalan ng̃a guiaguían sa nacadághan ug sa daghánan ng̃a
mg̃a táuo.
Andador. = Hilacáo, tiglacát, maglalacáo. * Bisan onsa ng̃a igatóon sa
paglacát sa mg̃a bátang diótay.
Andamio. = Dalámba, pala pála.
Andana. = Cataláyan.
Andanada. = Ang pagbóhi ng̃a dong̃an sa mang̃a lóthang ng̃atanán sa
luyo sa sacayán, sa usá ca quílid.
Andante. V. Andador.
Andar. = Lacát, lacáo, panao, lacang. * Con otros. = Cuyog, obán,
buylog. * Delante. = Ona. * Alrededor. = Toyoc, libod, libot. *
Vagabundeando. = Libod libod, sodoy, laag láag. * Estraviado. =
Saláag. [10]* Los niños gateando, cangrejos y otros animales. =
Coyámag, camang. * Hormigas y reptiles. = Coyámang. * Cojeando. =
Quíang quiang, piáng. * Arrastando los pies. = Sagóyod. * Cuando
hace mucho sol. = Song̃ásong. * Yendo y viniendo. = Sombálic, balic
balic, sibog sibog. * Por maroma, palo, caña, &c. = Latay látay. * Los
perros alrededor para hacer cariños á sus amos ó para coger la presa. =
Ibid ibid. * De aquí para allí, de una á otra parte. = Lahay láhay, boyan
bóyan. * En puntillas. = Tihin. * En un pié. = Quingquing,
taquíngquing. * Hácia atrás. = Isol, sibog. * Entre yerba ó malezas. =
Docao. * En convoy. = Abay. * Despacio. = Anánay, ticsio, agínid. *
Las culebras y demás reptíles. = Hioal hioal, goyod, dahic. * De
noche. = Sodsod. * Con las nalgas. = Agínod, ilíod.
Andariego. V. Andador. * Ang díli mahamótang, ang díli mopoyó.
Andarin. V. Andador.
Andas. = Bolotáng̃an sa pagyáyong sa mang̃a santos con sa táuo ba,
buhi con patáy.
Andrajo. = Noog, tinábas sa panápton ng̃a guibísti sa táuo.
Andrajoso. = Ang nagabísti sa guising panápton, sa bisti ng̃a guisi, sa
mang̃a noog.
Anécdota. = Suguílon, balíta ng̃a oalá pa hingbalóan, ng̃a oalá pa
mabántog.
Anegadizo lugar. = Danáoan, lonópan, sinapóhan, pagasapólan,
tobígan caáyo.
Anegar avenida. = Sopo, sapol. * Diluvio. = Lonóp.
Aneurisma. = Pagcahóbag guícan sa pagcabógto sa caogátan.
Anfibio. = Mananáp ng̃a mobóhi sa yota ug sa tobig.
Anfion, ópio. = Bolígod, bodígot, bolíng̃ot.
Ángel. = Ángeles. * Malo. = Yaoa.
Angélica. = Tanóm.
Angelical. = Ang nahatong̃ód con may panigíngnan sa Ángeles.
Angelico. = Ang bátang diótay.
Angostísimo. = Hagóot caáyo, masígpit, haíctin uyámot.
Angosto. = Haíctin, hagóot, masígpit, quipot, quipiong.
Anguila. = Catsíli, bais.
Angustia. = Sobó, aoa, yogot, hayhay, hopao.
Angustioso. = Masolób-on, guicayógtan, nasobó, guicagólan,
guimíng̃ao, guilísdan.
Anhelar. = Ibog, pagpanghináot, pagsingcámot.
Anidar. = Pagsálag.
Anillo. = Singsing, bangquíao. * De bejuco. = Bacólong.
Ánima. = Calág sa purgatorio. * Ang bohó sa mang̃a lóthang.
Animacion. = Ang pagpasolód sa Dios sa mang̃a calág sa ílang mang̃a
láoas. * Pagcadalí sa pagbóhat ug sa pagpamólong.
Animal. = Mananáp.
Animalazo. = Mananáp ng̃a dagcó. * Ang tauo ng̃a oaláy quinaádman
bisan diriót.
Animar. V. Animacion. * Para hacer ó decir algo. = Agda.
Animarse. = Bisog bisog, paglógos logos.
Ánimo. = Calág, huna huna. * Isod, oaláy cahádloc ug catálao, caísog.
Animosidad. = Pagcaoaláy catáhap, cahádloc ug catálao. * Caísog,
caísod.
Animoso. = Idem.
Aniñarse. = Pagíng̃on sa mang̃a báta, pagáng̃o ang̃o.
Aniquilarse. = Oalá, gobá.
Anís. = Lamódyo.
Anisado. = Vino ng̃a sináctan sa anís.
Anisar. = Yotang guitámnan sa lamódyo. [11]
Ano. = Lobót, ang aguían sa tá-i.
Anoche. = Gabíy, gáb-i.
Anochecer. = Cagabihíon, cahapónon, hadóol sa pagcabíy.
Anona. = Pagcadághan sa mang̃a calán-on.
Anonadarse. V. Aniquilarse. * Pagpaóbos, boloc, lisang, hadloc.
Á nosotros, excluyendo á algunos de aquellos con quienes se habla. =
Canámo. * Incluyendo á todos. = Canáto.
Ánsia, deseo. = Ibog, pagpanghináot. * Congoja, fatiga, afliccion. =
Casáquit, camíng̃ao, cayógot, calisód, cagóol. * Basca. = Calóod sa
guinháoa.
Ansiedad. = Idem.
Ansioso. = Ang maíbog, maibógon.
Antagonista. = Ang magabátoc, ang molális, ang magaílog sa
pagailógan sa lain.
Antaño. = Sa usa ca túig ng̃a miági, sa canhi.
Anteanoche. = Sa usáng gabíy, sa usá ca gabíy.
Anteantaño. = Caron icatoló ca túig, toló ca túig ng̃a dáan.
Anteanteanoche. = Carón icatoló ca gabíy, toló ca gabíy ng̃a dáan.
Anteayer. = Sa usáng adlao, sa usá ca adlao.
Antecama. = Panápton ng̃a ibítay sa atubáng̃an sa catre, sa pagtábon ug
pagsalípod sa anáa sa ilálom.
Antecámara. = Ang solód ona sa lasalas.
Antecedente. = Nagaóna, nanghióna.
Antecedentemente. = Ona pa, daan pa.
Antecesor. = Ang guiilísan, guinsóndan.
Antecoger. = Pagpaóna, padala sa ona, sa onáhan.
Antecristo. = Tauo ng̃a daótan oyámot ug yaoa yaoáan, ng̃a magadáot
sa dagcong pagdomót sa santa Iglesia ug sa mg̃a cristianos.
Antediluviano. = Ng̃atanán ng̃a mióna sa paglonóp sa Dios sa
calibútan.
Anteiglesia. = Saoang sa Singbahán.
Antelacion. = Daan, ona.
Anteojo. = Salamín ng̃a itáod sa atubáng̃an sa mg̃a matá, sa maáyong
pagtán-ao.
Antepagar. = Pagbáyad ng̃a ona, inónang bayad.
Antepasado tiempo. = Túig ng̃a daan, túig ng̃a miági. * Ascendiente.
= Guinicánan, guilioátan, guisóndan ng̃a mg̃a tigúlang.
Antepecho. = Hambóyan.
Antepenúltimo. = Guisóndan sa catapúsan.
Anterior. V. Antelacion.
Anteriormente. = Idem; sa canhing tiempo, niádto.
Antes. = Caníha, dáan, canhi, caganíha. * El primero. = Ang nahaóna. *
Bien. = Hinóo, hinóa, hinonóa. * Que. = Sa oalá pa, ang oalá pa.
Antesala. V. Antecámara.
Antetemplo. V. Anteiglesia.
Antevíspera. = Guisóndan sa víspera. V. Anteayer.
Anticiparse. = Sayó, ona.
Anticipadamente. = Daan pa, ona pa.
Antídoto. = Tambal sa hiló.
Antigualla. = Botang ng̃a cadáan caáyo ng̃a dili na magámit. * Batásan
ng̃a cadáan.
Antigüedad. = Pagcadáan, pagcacánhi, canhing tiempo.
Antiguo. = Daan, cadáan, tigúlang, dugay na.
Antipapa. = Ang moágao sa pagcapápa.
Antiparras. V. Anteojo.
Antípoda. = Ang nagapoyó sa loyó sa calibótan ug nagaatúbang ang
íang tiil sa tiil ta.
Antojadizo. = Mailíbgon, maibógon, maíbog.
Antojarse. = Ibog.
Antojo. = Caíbog.
Antorcha. = Soló.
Antropófago. = Ang mocáon sa isigcatáuo. [11]
Antruejo. = Ang toló ca adlao ng̃a guisóndan sa badlis, sa miércoles sa
abó.
Anualmente. = Sa túig túig ng̃atanán, sa matagtúig, sa tápan ng̃a túig.
Anublar. = Dag-om, gabon, ng̃itng̃it, dampag, landong.
Anudar. = Balígtos, dogtong, tog-ot, sipong, balíghot, sumpay.
Anuente. = Ang moángdo, motángdo, mobóot.
Anular. = Pagsógod sa pagcaoaláy bali sa may bali ng̃a dáan.
Anunciacion. = Pagpahibaló, pagbalíta. * Pagcónsad sa Ángeles ng̃a si
S. Gabriel cang María Santísima.
Anunciar. = Habaló, balíta, sayod.
Anuncio. V. Anunciacion.
Ánuo. V. Anualmente.
Anverso. = Ang licód sa nauong.
Anzuelo. = Taga, bíng-uit, quioal, Lambo, biloig, bilicógcog, bonit,
cao-it.

[Índice]


Añadidura. = Sinompáyan, dinogtóng̃an.
Añadir. = Sompay, dogtong, atip, dogang, songca, libádib, damit,
dolpa, soib, sogay, togbong, sagnib.
Añagaza. = Cati.
Añal. V. Anualmente.
Añalejo. = Tuígan, isípan, ilisípan.
Añascar. = Pagtígom tígom, maghínay hínay, sa inánam ánam.
Añejarse algo. = Lihing, laon, daan.
Añejo. = Idem.
Añicos. = Tinábas.
Añil. = Tagom.
Año. = Túig. * Pasado. = Ang usáng túig, túig ng̃a miági, túig ng̃a
guisóndan niíni. * Que viene. = Túig ng̃a omalábot, túig ng̃a mosonód
niíni.
Añudar. V. Anudar.

[Índice]

AP
Apacentar. = Pagpacáon sa mg̃a mananáp, pagdáng̃ot, pagcúmpay.
Apacible. = Manáya náya, táuo sa maáyong boot.
Apaciguar. = Pagdáit, paghúsay sa mg̃a cabobót-on ng̃a
nanagsigbínquil bínquil.
Apadrinar. = Pagsonód sa mg̃a caláslon: pagcódcod, pagcógos sa mg̃a
boñágan con firmáhan. * Laban, tabang.
Apagador. = Ipalálong.
Apagar, apagarse. = Palong, sobo, salíbo.
Apalabrar. = Pagsáad sa pagbóhat sa bisan onsa, pagpólong, pagsábot.
Apalancar. = Liguat, bang̃íl.
Apalear. = Bonal, paglatós, paglámbos.
Apandillar. = Pagtígom sa mg̃a tauo, pagmándo.
Apantanar. = Pagpóno sa tobig, pagdánao sa yota.
Apañar. = Coha, cobot, capot, capiot.
Apañuscar. = Domit, lom-it, lomi.
Aparador. = Paradol, sang̃atán, alsáhan.
Aparar. = Salod.
Aparato. = Catilíngban sa mg̃a quinahánglan sa pagbúhat sa bisan
onsa.
Aparear. = Topad, topóng, timbang, tobag.
Aparecer, aparecerse. = Tongha, tohao, quita.
Aparejar, preparar. = Andam, tagána.
Aparejo, preparacion. = Pagcaándam, pagcatagána. * Cordel para
pescar. = Talónton. [12]
Aparentar lo que no hay. = Pagsalincápao, pagmáo máo.
Apartadijo. = Tapoc ng̃a diótay ng̃a quinóha ug guibólag sa tapoc ng̃a
dagcó.
Apartadizo en las casas. = Sibay.
Apartado. = Ang nabólag sa ubán, binócot, ang nagapoyó halayó sa
obán ng̃a mg̃a táuo. * V. Apartadijo. * Ang nagapahílit.
Apartar. = Bolag, pinig, haoa, idog, haon.
Aparte. = Sa luyó, pinig, sa daplin, sa sogot.
Apasionarse. = Padáog sa onsa ónsang húna húna. * Saquít, yogot,
lisód, hing̃alóoy.
Apearse. = Pagcanáog sa cabayo, sa calabao con sa coche, losad.
Apechugar. = Tolod, doso, sangga.
Apedrear. = Bonó, bató.
Apego. = Caíbog, pagbóot, pagpalángga, paghigógma.
Apelar. = Pagpahócom, pagháng̃yo, pagsáca, pagámpo, pagdáng̃op sa
dágcong ponóan, arón pogóad-on nía ang nahaónang sentencia con
paghócom.
Apelmazar. = Dasoc.
Apellido. = Icadúhang ng̃álan, bansag, banságon.
Apenas. = Hapit, didiót da.
Apéndice. = Dinógang, sinómpay.
Apeo. = Otlánan, caotlánan sa dálan.
Apercibir. = Andam, tagána, pagpahabaló, pagsáyod, pagásoy.
Apero. = Catilíngban, cadaghánan sa mg̃a capandáyan sa pagbóhat sa
yota.
Apersonarse. = Pagatóbang, pagtóngha, pagpaquíta.
Apesadumbrarse. = Sobó, saquít, lisód, ming̃ao.
Apestar. = Bahó, anghit.
Apetecer. = Ibog, gogma.
Apetitoso. = Malalím.
Apiadar. = Poáng̃od, calóoy hinóclog.
Apilar. = Tapoc. * V. Amontonar.
Apiñado. = Ang may dagoay sa piña, ang maíng̃on sa piña.
Apiñar. = Dool, sigpit.
Apisonar. = Dasoc.
Aplacar. = Paghínay hínay, pagálam álam, pagoáli, pagsámbag, togpay.
Aplacarse dolor ó enfermedad. = Lonay, hompay, hinay hínay,
arang árang.
Aplanar. V. Allanar.
Aplanchado. = Inotáo.
Aplanchar. = Otáo.
Aplastar, aplastarse. = Lompag, tompag, pigsang, pigsa, gobá, holog,
pocan, pugday.
Aplauso. = Pagdáyeg, pagcadáyeg.
Aplayar, salir el rio de madre. = Bahá, bon-og.
Aplazar. = Pagbálod pagpatígom, taoag, sabot, pagtagád.
Aplicar, arrimar una cosa á otra. = Tong̃ód. * Un tabaco para encender
otro. = Dongca, sobong. * Fuego. = Sognib, silab, daob, dabdab.
Aplicarse, aprender. = Cogi, singcámot.
Aplomar, oprimir con el mucho peso. = Daog. * Nivelar. = Tonton.
Aplomarse, derribarse algo. V. Aplastar, aplastarse. * Laglag.
Apocar, disminuir. = Coha, copos, hinóbig.
Apodar. = Pagdángga.
Apodo. = Dangga.
Apolillar. = Cotcot, anay.
Apomazar. = Hinlo, quias.
Aporrear. = Bonal, paló, docdoc, bonol.
Aportar. = Pagpóndo, donggo, abot, laoig.
Aportillar. = Locab, longcab.
Aposentar. = Pagpasáca, pagdáoat sa baláy, pagtógot ug halapítan. [12]
Aposento. = Solód, sonogán, calanghólo, bocot.
Apostar. = Paspósta, tahan, topo.
Apostasía. = Pagbía sa Pagtóo, sa pagcacristianos.
Apostema. = Hobág, nangnang.
Apóstol. = Tinón-an ni Jesucristo.
Apostolado. = Pagtúman sa pagcatinón-an ni Jesucristo, catilíngban sa
mang̃a tinón-an ni Jesucristo.
Apostólico. = Ang mahatong̃ód sa mang̃a Apóstoles.
Apoyar, favorecer, patrocinar. = Tabang, laban, sacal. * La barba en el
pecho, ó la cabeza sobre el codo. = Docó, sampilíng.
Apoyo. = Tinindógan, honóng̃an, lingcodánan, odadáyan, sandígan.
Apreciable. = Hiligogmáon, tacós ng̃a higogmáon.
Apreciar, poner precio. = Pagbíli, pagbíng̃at. * Estimar. = Gogma,
palángga, boot.
Aprecio, tasa, valor de algo. = Bili. * Estimacion. = maáyong boot,
hináng̃op, pagmahál.
Aprehender, coger, prender. = Coha, dacop, gonit, cobót, capot.
Aprehensor. = Mananácop.
Apremiar. = Logos, pogos. * Hogot, baat, hocot, hicot.
Aprender. = Toon, basbas.
Aprendiz. = Ang nagatóon, tinón-an, basbáson.
Aprensar. = Pigos, pogós, ipit, pagbádyet.
Aprensivo. = Matahápon, mahadlócon.
Apresador. V. Aprehensor.
Apresar. = Paac, tang̃ag, dagit. * Coha, bangga.
Aprestar. = Andam, tagána.
Apresto. = Pagcatagána, pagcaándam.
Apresuradamente. = Sa madalí, sa malágmit, sa madágmit, sa
masócag.
Apresurar, dar ó darse prisa. = Dalí, socag, lagmit, dagmit, dalícyat,
daclas, dosol.
Apretadera. = Bagcos, bisan onsa ng̃a igabáat, igatacgos, icahógot,
icahícot.
Apretado. = Hicaóon, daginotan. * Táuo ng̃a taláoan, ng̃a may
cahádloc, sa diótay ng̃a casing casing. * Ang nahamótang sa dágcong
calisdánan, ang guidólgan sa saquét, ang guidólman sa cagóol.
Apretador. V. Apretadera.
Apretadura. V. Apreton.
Apretar. = Hoot, balícog, baclag, hogot, logpit, lopit, ipit, labag, gamat,
omól, dasoc, gosmo, gomoc, amban. * Con las manos. = Doon, gomo.
* Con manos ó pies. = Yocyoc. * Lo que se teje, con el peine. = Sodó
sodó. * Cañizo ú otra cosa semejante, estera que se hace, &c. =
Sansan. * El cuerpo con faja, cinta, &c. = Poyot, bagcos, bogcos. *
Dientes, rechinarlos. = Lagot.
Apreton. = Ang pagcadásoc, pagcasígpit, pagcahagóot sa daghánan ng̃a
mg̃a tauo.
Aprieto. = Idem.
Aprisa. V. Apresurar. * Cascas, tulin.
Apriscar. = Abog, isolód sa bilanggóan ang mg̃a mananáp, isolód sa
alad.
Aprisco. = Toril, alad, pagasódlan sa mg̃a mananáp.
Aprisionar. = Bilánggo, isolód sa presóhan, pagpreso, pandog,
pandong.
Aproar. = Pagpólos, pagatóbang ang dolong sa sacayán sa luyó ug sa
luyó, dolong, tomod.
Aprobacion. = Pagcaángdo, pagcatángdo, pagcabóot.
Aprobar. = Pagpacaáyo, angdo, ando, tangdo, boot.
Aprontar. = Andam, tagána, paghátag sa oaláy láng̃an, sa madalí.
Apropiar, apropiarse. = Angcon, coha, áco. * Pagbótang sa tágsa tágsa
sa caogalíng̃on ng̃a bolotáng̃an.
Aprovechar. = Pagpólos, sílbi, haágom.
Aproximar. = Dool, topad, hapit, dapat.
Aptitud. = Ang quinaádman sa bisan ónsang boboháton. [13]
Apto. = Ang maálam, ang mahibaló, quinaadmánon, mang̃ialáman,
batid.
Apuesta. = Posta, topo.
Apuntado. = Ang may tomóy, con tonoc.
Apuntar. = Todlo, toon, atóbang, solong, tomod.
Apuñear. = Sombag, soldo, suntoc, pacog.
Apuñetear. = Idem.
Apuntalar. = Toco, sangga, salagúnting, sulay.
Apurar. = Olay. * Pagquisáyod, pagquiásoy, sosi. * Á uno. = Pagtúyo,
pagpasocó, pagsóod sóod, pagsólog sólog.
Apuro. = Pagcaualá. * Cayógot, calisód, cagóol.

[Índice]

AQ
Aquejar. = Yogot, gool, lisód. * Agda, sambag. * Logos, pogos.
Aquel, aquella, aquello. = Caná, cadto, cadtot, quito, quitot.
Aquerenciarse, tomarse afecto. = Boot, gogma, pagpalángga.
Aqueste, aquesta, aquesto. = Quiní.
Aquí. = Dinhi, didi, anhi.
Aquiescencia. = Pagóyon, pagáng̃ay, pagbóot, angdo, tangdo.
Aquietar, sosegar. = Pagpaádang, pagpaóndang. * Sondag, tambag,
pagpahílom.
Aquilatar. = Paghíling sa pagcamahál sa boláoan. * Pagsosi sa
camatoódan, sa matúod.
Aquilon. = Háng̃in ng̃a guícan sa amihánan.
Aquillado. = Ang may dagoay sa quilla, ang maíng̃on sa onáyan.
[Índice]

AR
Ara. = Batong ara, altar ng̃a pagahalálan sa mang̃a paghálad, bató ng̃a
pagabotáng̃an sa calis ug sa hostia sa pagmisa sa mang̃a Padre.
Arada. = Mang̃a yota ng̃a guiradóhan, ng̃a guiaguían sa daro.
Arado. = Daro, capandáyan sa pagdáro sa yota.
Arador. = Ang magadáro. * Darol, mananáp ng̃a diótay oyámat, cágao.
* Dadóhan.
Arancel. = Tolománon sa mg̃a pagbíli sa ng̃atanán ng̃a ibalalígya, ug sa
mg̃a derechos ng̃a ipang̃áyo.
Arandela. = Pinggan ng̃a ibótang sa ilálom sa mang̃a candelero ng̃a
sanggáan sa ágeu ug sa tálo ng̃a natólo, sángga. * Bítay bitay ng̃a
salamín con sa tombága ba, ng̃a ibítay sa mang̃a Singbahán ug sa
mang̃a solód. * Piña ng̃a guinalibótan sa mg̃a sahá.
Araña. = Laoa laoa, banayáo, damang. * V. Arandela, desde bitay bitay.
Arañar. = Gomit, quías, coscos, camas, camlas, caldis, galas, cascas.
Arar. = Pagdáro.
Arbitrariamente. = Pagbóot ng̃a caogalíng̃on, pagtómotómo.
Arbitrio. = Idem.
Árbitro. = Ang magabóot ng̃a sía usá da sa dili pagasogúon sa láin.
Árbol. = Cahoy. * De embarcacion. = Taládoc, toládoc.
Arbolado. = Cacahóyan, cagoláng̃an, cadaghánan sa mg̃a cahoy, solóp,
buquid.
Arboladura. = Ng̃atanán ng̃a mg̃a taládoc sa mg̃a sacayán.
Arbolar. = Pagtáod ca mg̃a taládoc sa mg̃a sacayán. * Tindog, bang̃on.
Arbolario. = Tauong boang boang, sa magáan ug bóot.
Arbolazo. = Cahoy ng̃a dagcóan. [13]
Arbolcico, llo, to. = Cahoy ng̃a diótay.
Arboleda. V. Arbolado.
Arbolista. = Ang magabántay, magabáton ug magahópot sa mg̃a cahoy.
Arbollon. = Ang guibaháan sa tobig, sandayóng.
Arbóreo. = Ang nahatong̃ód sa mg̃a cahoy.
Arbusto. = Tanóm ng̃a maíng̃on sa cáhoy, cáhoy ng̃a diótay caáyo.
Arca. = Caban, panonódlan sa bisti, ug sa bisan onsa.
Arcabucear. = Paglóthang.
Arcada. = Lood sa guinháoa, doyá doyá.
Arcaduz. = Sandayóng.
Arcángel. = Ángeles ng̃a pagasogóon sa Dios.
Arcano. = Tinágo sa húna húna, ang díli matóquib, pagbóot ng̃a
diosnon.
Arco. = Bosog. * Iris. = Balang̃ao. * De cuba, &c. = Piquit.
Archipiélago. = Dagat ng̃a himotáng̃an sa daghánan ng̃a mg̃a polo.
Archivar. = Pagtípig ug pagbáton sa mg̃a solat ng̃a mahál ug mg̃a
camatoódan ng̃a adang maquinahánglan sa oláhing adlao.
Archivo. = Lugar ng̃a pagatipígan sa mg̃a sulat ug mg̃a camatoódan.
Ardentía. = Siga ng̃a guícan sa pagsigdámag dámag sa mg̃a bálod sa
dágat.
Arder. = Siga, silab, dabdab, daob.
Ardero. = Ayam, idó.
Ardid. = Laláng, húna húna ng̃a halálom sa pagtóman sa cabobót-on.
Ardido, paláy, trigo, &c., recalentado. = Boto, baháy.
Ardiente. = Ang masíga. * Ang magabóhat sa bisan onsa sa
masingcámot, sa madalí, sa minatúod, sa maíni, ng̃a húna húna ug
cásing cásing.
Ardilla. = Mananáp ng̃a diótay ng̃a malágsic caáyot ug tiglógso
oyámot.
Ardor. = Caínit, dagáang, alang̃áan, aling̃íi, aling̃ása.
Ardoroso. = Ang maínit oyámot.
Árduamente. = Pagcalisód, sa macóli caáyo, sa masíoat.
Árduo. = Malisód, macóli.
Área. = Ang lugar ng̃a guibotáng̃an, ug guitindógan sa mang̃a baláy.
Arel. = Nigo ng̃a dagcó.
Arena. = Balás, cabalásan.
Arenal. = Cabalásan, balás, baybay, baybáyon, bactas.
Arenga. = Pagoáli, pagsámbag, pagtámbag.
Arengar. = Idem.
Arenilla. = Margaja ng̃a ibútang sa mang̃a sólat arón mamála ang tinta.
Arenisco. = Yota ng̃a balásan, ng̃a may daghan ng̃a balás.
Arenoso. = Ang sináctan sa daghan ng̃a balás.
Arenque. = Isda.
Arestin. = Saquét ng̃a guibáti sa mang̃a cabayo sa ílang mang̃a téel ug
hadóol sa cocó.
Arfar. = Toang, tóoang tóoang, quiling quiling, toas, toóas, tóoad toóad,
toad.
Argadillo. = Badbadán, balbalán.
Argamasa. = Lichara, lisada.
Argamasar. = Pagsacót sa balás ug sa ápog sa túbig.
Argolla. = Baclao, bacólong, singsing, galong.
Argüir. = Sodya soáy, lalis, indig.
Argumentacion. = Pagcaíndig, pagcalális, pagcasódya, pagcasoáy.
Argumento. = Idem.
Aridez. = Pagcamála sa yota.
Árido. = Yota ng̃a mámala. * Bisan onsa ng̃a ualáy duga. * Pagsogilon,
sólti ng̃a oaláy lamí, caang̃áyan. * Humáy, maís ug bisan onsa ng̃a
tatácson sa baquílan, sa gántang, &c., ng̃a dili tobig, vino, &c. [14]
Arisco. = Bodong, ihaláson.
Arista. = Song̃ó.
Aristoso. = Ang may song̃ó con tonoc.
Arma. = Hing̃aníban.
Armada. = Cadaghánan sa mg̃a táuo ng̃a nanagsacáy sa pagsócol sa
mang̃a caáoay, ug bisan ng̃ani ang nanaglacát sa pagbólong sa mg̃a
caoatán, sa mang̃a ihaláson ug mg̃a lóog.
Armadijo. = Lít-ag sa pagdácop sa mg̃a lánggam ug ubán pang mg̃a
mananáp.
Armadilla. V. Armada.
Armadillo. = Mananáp.
Armador. = Ang magaándam ug magapatigáyon sa ng̃atanán ng̃a mg̃a
quinahánglan ug casangcápan sa mg̃a sacayán.
Armadura. = Catilíngban, cadaghánan sa mg̃a hing̃aníban.
Armamento. = Ng̃atanán ng̃a quinahánglan sa pagpang̃óbat, sa
pagáoay.
Armar. = Pagsáncap sa mg̃a hing̃aníban, pagáng̃ay, pagóyon,
pagháncob.
Armario. = Bolotáng̃an sa mg̃a panápton ug sa bisan onsa.
Armatoste. = Balátic, lit-ag.
Armazon. = Ang cadaghánan sa mg̃a bocóg sa láoas sa mananáp.
Armella. V. Argolla.
Armería. = Baláy ng̃a pagabotáng̃an sa nagacaláin láin ng̃a mg̃a
hing̃aníban.
Armero. = Ang nagabóhat sa mg̃a hing̃aníban ug mg̃a pusil.
Armígero. = Ang mahagógma ug magadála sa mg̃a hing̃aníban.
Armiño. = Mananáp.
Armonía. = Pagcaáng̃ay, pagcahigála, pagcaábian, pagcaóyon.
Armonioso. = Ang may pagcaáng̃ay, pagcamíng̃ao, maming̃ao, ang̃ay.
Armuelle. = Tanóm.
Aro. V. Arco.
Aroma. = Bólac sa cáhoy ng̃a guing̃álan aromo.
Aromaticidad. = Pacahomót.
Aromático. = Ang mahomót, cahomót.
Aromatizar. = Pagpalína sa mahomót.
Arpa. = Adpa.
Arpar. = Pagtábas, pagbóhat sa mg̃a tinábas.
Arpella. = Langgam.
Arpeo. = Cao-it ng̃a igagónit sa mg̃a sacayán, igadácop.
Arpon. = Salapáng, isi, sumbilíng.
Arquear. = Bosog, loay, boyoc.
Arquitecto. = Ang maálam, ang mahibaló paggáma, paghímo, sa mg̃a
cabaláyan.
Arquitectura. = Caálam, paghibaló sa pagbóhat sa mg̃a cabaláyan.
Arquitrabe. = Ang báhin dápit sa óbus sa mg̃a cornisa, ng̃a molíngcod
sa mg̃a sapitel sa mg̃a columna, sa mg̃a halígue.
Arrabal. = Longsod ng̃a diótay, barrio ng̃a hadóol sa mg̃a longsod ng̃a
dagcó, mg̃a dáplin, cadaplínan sa mg̃a calongsódan.
Arrabalero. = Ang mopoyó sa mg̃a daplin sa mg̃a calongsódan.
Arracada. = Ariyo, bitay bitay, aretes.
Arracimarse. = Pagbúlig.
Arraez. = Capitan, ang magahópot ug magabóot sa mg̃a sacayán.
Arraigadamente. = Sa pagcalíg-on, sa pagcagamót.
Arraigar. = Pagamót, paglíg-on.
Arramblar. = Pagbílin sa balás sa lugar ng̃a guibaháan.
Arrancar. = Ibot. * Paglóa sa mg̃a mahágcot ng̃a laoay, [14]coghad. *
Gabot, gabnot, labni, gona, bonglay, laca.
Arranque. = Ang pagíbot. * Pagcadalí, pagcalágmit. * Pagcasocó,
pagcaligótgot.
Arrapiezo. = Tinábas, pedazo sa bisti ng̃a dáan ug gisi ng̃a nagabítay.
Arrapo. = Idem.
Arras. = Aras, ang salapí ng̃a ihátag sa laláqui sa íang asáoa sa timáan
sa ílang pagcamíño.
Arrasar. = Payas, gobá, pocan. * V. Aplastar.
Arrastrada. = Babáyeng dáutan, sa dáutan batásan, honay.
Arrastrar. = Goyod, saog, dahic, ganoy, oóay oóay, oay oay, sáng̃iad,
cayat, daddal, sahid, hisíhis, tadal.
Arrear. = Pagbónal, pagágda sa mg̃a mananáp adón managlacát síla.
Arrebañar. = Hipos, hodót, popho, daguínot.
Arrebatado, precipitado. = Guipóngtan, nayac, guihanáycan.
Arrebatamiento. = Pagcapong̃ót, pagcahanáyac, pagcaoalá sa bóot, sa
mg̃a balatían, pagcasucó ng̃a dagcó.
Arrebatar. = Agao, oaoat, coha, cahas, taban, ticas.
Arrebatiña. = Pagsigágao agao.
Arrebol. = Alang̃áag.
Arrebolar. = Pagalang̃áag sa mg̃a pang̃ánod, sa mg̃a dág-om.
Arrebollarse. = Paghólog, pagámbac sa hatáas caáyo, sa mg̃a
capangpáng̃an.
Arrebujar. = Comó, yocot, cosó, gobot, comot, comos.
Arreciar. = Solog solog, dalog, dogang, bascog, samot.
Arredrar. = Pagbólag, pagbáhin bahin, pagbálhin, pagsíbog.
Arregazar. = Lolho, bocas, loslos, oalis, oas oas.
Arregladamente. = Sa pagcahípos, sa pagcahósay, sa pagcaáng̃ay, sa
pagcaóyon, sa pagcasóhay.
Arregladísimo. = Mahósay caáyo, mahípos oyámot, masóhay.
Arreglar. = Hosay, hipos, ang̃ay, oyon, pagbótang ug maáyo, sohay.
Arrellanarse. = Paglíngcod sa maáyo.
Arremeter. = Damag, hamlag, damhag, toclos, dolod, dasmag.
Arrendador. = Magpaábang.
Arrendamiento. = Pagábang, pagcaábang.
Arrendar. = Abang.
Arrendatario. = Omalábang.
Arreo, atavio. = Dayan dáyan.
Arrepentida. = Ang babáye ng̃a mibásol ug ng̃a nagahinólsol sa íang
mg̃a dáotan bóhat, ug sa íang batásan ng̃a mang̃íl-ad.
Arrepentimiento. = Paghinólsol, pagbásol, pagtápat, pagsáquit.
Arrepentirse. = Hisólsol, tapat saquít, basol.
Arrequesonarse. = Pagtibóoc sa gatas.
Arrestado. = Táuo ng̃a casing casíng̃an, ng̃a oláy tálao ug cahádloc. *
Ang guipreso.
Arrestar. = Pagpreso, pagbilánggo.
Arresto. = Pagángcon sa mg̃a bóhat ng̃a malisód ug macóli ng̃a
pagatománon, paghanáyac.
Arrezafe. = Calibónan, yóta con lugar ng̃a sagbótan caáyo, ug ng̃a
guitódcan sa mg̃a sang̃á ng̃a tóncan.
Arriar. = Paglólos, paghípos sa mg̃a layág ug sa mg̃a bandera sa mg̃a
sacayán.
Arriba. = Sa ibábao, sa itáas.
Arribada. = Pagábot, pagláoig, pagpondo, pagsíbog sa mg̃a sacayán,
tong̃ód sa pagcahodós sa háng̃in con sa láin ng̃a hingtóngdan.
Arribar. = Idem: donggo, sombálic, balic.
Arriero. = Ang magbabalígya sa mg̃a calongsódan, ug magadála sa
ibalalígya nia ng̃a binálsa sa mg̃a mananáp. [15]
Arriesgado. V. Arrestado.
Arriesgar. = Pagbótang, pagpahamótang sa lugar ng̃a catahápan, ng̃a
may catáhap.
Arrimadero. = Pagasandígan, pagatongtóng̃an, pagasalígan, sal-ígan.
Arrimar, arimarse. = Doól, idog, sal-ig, odáday, idag, sandig, said.
Arrimarse á tierra el que navega. = Pagpílio, pagsapígad,
pagsaplígad, pagsáphid.
Arrimo. = Pagdóol, pagídog, pagídag, dalángpan, sogcod, songcod.
Arrinconar. = Pagsóoc.
Arriscado. V. Arrestado.
Arriscar. V. Arriesgar.
Arrizar. = Paghípos, paglólos ang usá ca báhin sa mg̃a layág sa mg̃a
sacayán, ng̃a itagána sa pagcahodós sa háng̃in.
Arrobamiento. = Pagcaoalá sa boot ug sa mg̃a balatían.
Arrobarse. = Pagolá sa mg̃a balatían ug sa bóot.
Arrodelarse. = Paggámit sa tamíng, pagcalípod sa láoas sa tamíng.
Arrodillar, arrodillarse. = Lohod.
Arrogacion. = Pagcaángcon, pagánac anac.
Arrogar. = Pagáncon sa díli ia.
Arrojadísimo. V. Arrestado.
Arrojadizo. = Ang masáyon isalibáy, ibalíbag.
Arrojar. = Salibáy, balíbag, togpo. * Algo ó arrojarse alguno de arriba
á abajo. = Ambac, layat. * Á alguno ó á cosa pesada de golpe. =
Pogsac, posdac. * Hácia arriba. = Salibóngbong.
Arrojo. = Pagcaoaláy cahádloc, pagcaísog.
Arrollar. = Liquit, locot, balímbin. * El viento. = Anod, dagsa.
Arromadizarse. = Pogsíp-on.
Arromar, poner roma alguna cosa. = Dongpol, sompo, sangsang,
dompol.
Arropar. = Tabon, taclap, habol, bolócot, coob.
Arropea. = Singsing ng̃a póthao ng̃a ibútang sa tíil sa mg̃a preso.
Arroscar. V. Arrollar.
Arrostrar. = Socol, atóbang sa oálay catáhap catálao ug cahádloc,
pagáoay ng̃a inatobáng̃ay.
Arroyada. = Oálog, sapá ng̃a pagabaháan sa tóbig, balaháan.
Arroyadero. = Idem.
Arroyar. = Pagbahá sa tóbig.
Arroyo. = Pagbahá sa tóbig, túbig ng̃a nagabahá.
Arroyuela. = Tanóm.
Arroz. = Bogas. * Cáscara. = Tipasí. * Cocido, envuelto en hojas de
plátano. = Bódbod, bolóbod, binódbod. * Fresco, tierno, machacado y
tostado. = Pilípig. * Negro. = Tapól. * Pegajoso. = Pilít. * Cocido,
morisqueta. = Can-on, loto.
Arrozal. = Homayán.
Arrocero. = Ang magatanóm ug magabalígya sa humáy con sa bogas.
Arruga. = Gonót, colod, yomyom, quibícob.
Arrugar, arrugarse algo. = Idem.
Arruinarse algo, arruinar. = Pocan, holog, goba, lompag, tompag,
pigsang, pigsa, laglag, boncag, pogday.
Arrullar, arrullarse las palomas. = Agómod. * Á niños. = Boa, doyan,
tabiog, oyog, oyog oyog, hi-a.
Arrumar. = Paghípos ug maáyo sa lólan sa mg̃a sacayán.
Arrumbar. = Pagbótang sa mg̃a bótang ug mg̃a casangcápan ng̃a dáan,
ug ng̃a oaláy pólos, sa lugar ng̃a díli masámoc, pagsóoc, pagsócsoc,
paghípos.
Arsenal. = Lugar ng̃a hadóol sa dágat, ng̃a pagatocólan ug pagabohátan
sa mg̃a sacayán. [15]
Arte. = Cadaghánan sa mg̃a tolománon ng̃a sinólat sa pagbóhat ug
maáyo sa bisan onsa, ng̃atanán ng̃a mg̃a bóhat ng̃a guican sa
quinaádman, sa pagcaálam sa táuo, laláng.
Artejos de los dedos. = Bocó.
Arteria. = Ogat ng̃a pagaaguían sa dogó ng̃a guican sa casing casing,
ug ng̃a magadála sa obán ng̃a mg̃a caogátan sa láoas.
Artería. = Laláng.
Artero. = Ang maálam, malaláng̃on.
Artesa. = Pasóng̃an.
Artesilla. = Pasóng̃an ng̃a diótay.
Arteson. = Pasóng̃an ng̃a malíng̃in, ng̃a pagahogásan sa mg̃a pínggan.
Artesonado. = Alcoba, láng̃it láng̃it sa mg̃a baláy, quísame.
Articulacion. = Popólan, loha loha.
Artículo. = Bahin, bolos. * Camatoódan ng̃a tacós pagatoóhan, tohóan,
toloóhan sa atong Pagtóo.
Artífice. = Maestro, magtotóon sa bisan onsa ng̃a quinaádman.
Artificial. = Ng̃atanán ng̃a nahímo guícan sa quinaádman sa táuo.
Artificio. = Laláng quinaádman.
Artillería. = Pagbóhat ug paggámit sa mg̃a lothang, ug ng̃atanán ng̃a
nahatong̃ód sa mg̃a lóthang, badil.
Artista. V. Artífice.
Arzobispado. = Ang pagcabótang sa Arzobispo, ug ang yota ng̃a
hingsácpan sa íang gahóm.
Arzobispo. = Ang obispo ng̃a ponóan ug labing gahóman sa ubán ng̃a
mg̃a Obispo sa tágsa ca provincia.
Arzon. = Ang mg̃a tomóy con mg̃a daplin sa atobáng̃an ug sa licód sa
mg̃a siya sa mg̃a cabayo.

[Índice]

AS
As. = Ang dáhon sa baraja ng̃a sa pagísip bali ug usá da.
Asa. = Caláptan, galong galong, pacao.
Asador. = Taláp-an, tapánan.
Asadura. = Tináe.
Asaeteador. = Ang magapaná.
Asaetear. = Pagpaná.
Asalariar. = Pagsóhol, pagpamóo.
Asaltar. = Pagsáca sa linogsánay sa mang̃a cota ug mg̃a baluarte. *
Pagtábo, pagsodíl ng̃a áhat, tagcoláhao, calit, salácay.
Asalto. = Idem.
Asamblea. = Catilíngban sa mg̃a táuo sa pagpólong ug pagsábot sa
bisan onsa ng̃a cacabildóhon.
Asar en parrillas. = Pagtapá. * En rescoldo ó sobre las brasas. = Ihao,
lambon, ganggang.
Ascender. = Sacá, cayab, ang̃at.
Ascendiente. = Guinicánan, guilioátan, tigúlang, guisóndan. * Gahóm
sa usá ca tauo sa obán ng̃a mg̃a tauo, bináta.
Ascension. = Ang pagsacá, ang pagcáyab, pagsáca ni Jesucristo ng̃a
átong Guinóo sa Lang̃it.
Ascenso. = Ang pagábot sa pagcabótang ng̃a labí hatáas ug mahál sa
pagcabótang ng̃a dáan.
Asco. = Paglóod sa guinháoa, higcon, sigcon.
Ascua. = Baga, aguípo ng̃a may caláyo, ang nasíga.
Aseado, curioso. = Mabídbid.
Asear. = Pagdáyan dáyan, pagbídbid.
Asechanza. = Pagcalímbong, pagcalaláng sa pagdáot sa bisan cansa.
Asegurar. = Palíg-on, pagtóco, pagbáng̃il. * Dar algo por cierto. =
Pagmatúod.
Asemejar. = Pagíng̃on íng̃on, pagsáma, tondog, sobong. [16]
Asenso. = Pagbóot, pagóyon, pagtángdo.
Asentaderas. = Sampot, ililíngcod.
Asentadillas, (á) = Pagcabayo, paglíngcod sa cabayo, ing̃on sa
pagcabayo sa mg̃a babáye.
Asentado. = Boótan, mahináyon, maógdang.
Asentador. = Ang magapalíngcod ug magaáng̃ay sa mg̃a bató sa
pagbóhat sa mg̃a cota.
Asentar, asentarse. = Lingcod, losbág, tongtong, taoi. * La mano para
asegurar ó sostener algo. = Tapion, pogong, sagang. * Algo sobre tajo,
&c., para cortarlo. = Daítol. * Afirmar, dar por cierto algun hecho. =
Pagmatúod.
Asentarse en cuclillas. = Pióngco, catin. * Aves en alguna parte. =
Togdon, batog, holon, hogpa, taoi. * Heces. = Logdang, lalóg. * Algo,
estar firme. V. Asegurar.
Asentir. = Pagángdo, pagtángdo, pagbóot, pagóyon.
Asentista. = Omalábang, coime.
Aseo. = Pagcabídbid, mabantáyon sa bísti.
Asequible. = Dalang̃áton, masáyon boháton, dang̃áton.
Asercion. = Pagmatúod.
Aserradero. = Galábsan, pagagábsan.
Aserradizo. = Cohoy ng̃a galábson.
Aserradura. = Ang guiaguían sa gábas, ang quináon sa gábas.
Aserrar. = Paggábas.
Aserrin. V. Aserradura.
Aserto. V. Asercion.
Asesar. = Pagdáng̃at sa pagcaboótan.
Asesinar. = Pagpatáy, pagbonó.
Asesinato. = Pagcabonó.
Asesino. = Mamomonó.
Asesor. = Somalámbag ang mosámbag, motámbag.
Asesorarse. = Paquigsámbag, pagpaquigtámbag.
Asestar. = Pagtóon, pagpunta. * Pagtúyo sa pagdáot.
Aseverar. V. Asentar, afirmar, &c.
Asfixiado. = Hingpót-an.
Asfixiarse. = Poot.
Así. = Ing̃on niána, ing̃on niíni, maíng̃on.
Asidero. V. Asa.
Asíduamente. = Sa pagcacanónay, sa pagcasóbsob, pagcasócot.
Asíduo. = Canónay, masóbsob, masócot.
Asiento. = Lingcodánan, lantáoan: holocmánan, hocmánan: ang
guibotáng̃an sa mang̃a cabaláyan, mg̃a caboquílan ug ng̃atanán ng̃a
nahamótang sa calibótan: lalóg, calalógan sa tobig, vino, soca, &c. *
De remadores. = Haót.
Asignar, señalar. = Todlo, timáan.
Asilo. = Dalángpan, catagóan, cahóbng̃an.
Asimilar. = Ing̃on, maíng̃on, topóng, sama.
Asimismo. = Ing̃on man, maíng̃on.
Asimplado. = Hong̃og, bong̃og, colidó, miné.
Asir, tomar, coger. = Coha, cobot, capot, capiot, coyot, sigmít. * Con los
dientes. = Ong̃ot, tang̃ag, sigmít. * Con las puntas de los dedos. =
Puídot, bigquing, camlot, gonit. * Detener. = Haoid, tadal. * Prender. =

You might also like