På gymnasienivå kan man höja nivån i att undersöka och förstå olika religioner med hjälp av

verktyg som inte användes i grundskolan. Verktygen är det tema som Stefan Arvidsson i sin
bok "Varför religionsvetenskap?” kallar för lådor (2012, s. 36). De fyra lådorna som
diskuteras är religiösa ord, religiösa handlingar, religiösa gemenskaper och religiösa
institutioner. Enligt Arvidsson är religiösa ord det materialet som teologer och
religionsforskare har kunnat använda mest eftersom det är det bästa sättet att lära känna en ny
och främmande religion och dess kultur (2012, s.32). I den lådan som skribenten kallar för
religiösa ord finner vi myter, legender, teologiska utläggningar och föreskrifter för ritualer
vilka ger forskare en fin möjlighet att lära känna en främmande föreställningsvärld.
Arvidsson menar att med hjälp av ord, texter och religiösa böcker kan vi förstå och närma oss
en religion. Skribenten skriver “kunskaper om ord, begrepp och berättelser kan också
indikera vad som inte kan tänkas inom en viss kultur. Genom studier i språk och text lär man
känna tankens möjligheter likaväl som dess begränsningar (2012, s. 35).

Religiösa handlingar – religion är inte enbart teologi och mytologi utan inom ramen av olika
religioner finns det handlingar också. Den allmänt kända handlingen inom religion kallas för
ritual och vi nöjer oss med att säga att ritualer är formaliserade handlingar med referenser till
religiösa föreställningar (2012, s. 52). Ritualer kan se ut på flera olika sätt. Ritualer kan vara
spontana handlingar men också minutiöst regisserade. Några exempel på ritualer är
kalendariska riter som följer växlingen mellan årstiderna, solen och månens olika faser eller
andra utvecklingsfaser i naturen. Arvidsson hävdar att en måltid kan ritualiseras och därmed
fungera både som socialt klister, skapa känslor av gemenskap, rangordna samhällets
medlemmar och överföra samhällets värderingar till individen (2012, s.66). Den fjärde och
sista lådan kallas för religiös institution och är den lådan som reglerar de övriga. Ett exempel
på det är att institutionen bestämmer vilka riter som ska utföras inom en viss religion och på
vilket sätt. En kyrka, moske eller tempel är exempel på sådana institutioner som tilldelar
information om bland annat tillbedjan, fastan, yoga och annat.

För att förstå de fyra lådorna måste eleverna ha kännedom för begrepp som kan komma i
samband med dem. Om vi tar den första lådan som Arvidsson kallar för religiösa ord är det
väsentligt att elever har kännedom om begrepp som mytologi, apokalyptik, symboli och
teologi för att nämna få (2012, s.32). Min målgrupp är gymnasieelever, vilket sätter
religionsvetenskap undervisningen på en högre nivå än grundskolans. Ett exempel på hur
dessa begrepp kan användas i undervisningen är att diskutera korrelationen mellan
apokalyptik, judendomen och kristendomen. Bibeln är en så kallad apokalyptisk urkund, det
vill säga att den diskuterar människans sista tid på jorden. Ytterligare en urkund som har en
apokalyptisk aspekt är koranen vilket gör det ännu viktigare att känna till begreppet eftersom
det inte enbart berör en världsreligion utan tre.

Till skillnad från den andra lådan, religiösa handlingar, som associeras med begrepp som
ritualer, renhetsregler och divination, är det viktigt att se till att eleverna förstår innebörden av
dessa begrepp eftersom det gör det enklare att förstå vad som kan tyckas vara främmande. Ett
exempel på det är den heliga floden Ganges i Indien och dess samband till renhet och ritual.
Flera hinduer söker sig till floden som anses vara helig för dem, men för en icke hindu kan
floden anses vara förorenad. För att förstå varför flera miljoner människor söker sig till
floden behöver eleven ha kännedom om vad renhet innebär ur ett religiöst perspektiv.

Religiösa gemenskaper som är den tredje lådan introducerar begrepp som konvertering och
sekularisering. För att förstå varför människor söker sig till olika gemenskaper är det viktigt
att nämna till elever att det handlar om en social aspekt lika mycket som en privat religiös
känsla. För att förstå temat religiösa egenskaper diskuteras begrepp som kön, klass och
ekonomi och med hjälp av dessa begrepp som eleverna redan har koll på kan man starta
intressanta och djupa diskussioner i klassrummet. Ett exempel på en intressant diskussion kan
vara kring varför folk konverterar till olika religioner och hur gemenskap har med det att
göra.

Den fjärde och sista lådan, religiösa institutioner, tycker jag är den viktigaste att lägga tid på
dess begrepp. Denna lådan är den som knyter ihop säcken på flera perspektiv inom temat
religion. Å ena sidan har vi den historiska aspekten som kommer lyfta begrepp som
auktoritet, häxtro och klassystem, å andra sidan dyker det upp begrepp som mystik,
profetism, shamanism och präster. För att förstå hur religioner fortsatt att överleva och
praktiseras till idag är den lådans begrepp viktig att lägga tid på. Med hjälp av begrepp som
klassystem kan man förstå den svenska kyrkan och dess styrelse samt auktoriteten i Sverige
men också andra kristna länder.

Avslutningsvis tänker jag att det är av stor nytta att använda Arvidssons fyra lådor för att
förstå främmande samt välkända religioner. De olika lådorna ger mig möjligheten som lärare
att dimensionera ämnet religion oberoende av nivå då svårighetsgraden är justerbar.
Referenslista
Arvidsson, S. (2012) Varför religionsvetenskap (uppl 1:1). Studentlitteratur AB, Lund.