Det argument jag har valt att fokusera på är det ontologiska argumentet av den kristne

teologen och filosofen Anselm av Canterbury (1033-1133) som Beverley Clack skriver om i
sin bok The Philosophy of Religion (2008). Anselm definierar Gud i sin bok Proslogion
(1077) på följande sätt: "that, than which nothing greater can be thought” och menar att det
enbart är dårar som nekar Guds existens. Anselm påstår att man måste tro på Guds existens
för att i sin tur neka den vilket gör åsikten motsägelsefull. I boken The philosophy of religion
av Beverley Clack (2008) skriver författaren på följande sätt “a fool accepts the thought of
god but refuses to accept that god exists". Anselm menar att Gud finns åtminstone i våra
tankar, Clack citerar på följande sätt – “god exist at least in the understanding or in the mind”
– det vill säga de som Anselm i sin bok kallar för dårar tror på definitionen av Gud – “that,
than which nothing greater can be thought” – men accepterar inte att Gud existerar utanför
tankarna vilket leder till att det blir ett motsägelsefullt argument.

Anselm förtydligar tanken om Guds existens i våra sinnen med hjälp av en konstnär som ska
måla en tavla. Konstnären har en bild i huvudet om hur tavlan ska se ut och inte förrän tavlan
är färdigmålad i fysisk form kan man säga att den existerar både i konstnärens tankar och i
verkligheten. I vår kontext existerar Gud i tankarna även om Gud inte existerar i verkligheten.

Dock är det som enbart existerar i tankarna inte lika bra som det som existerar i tankarna och
i verkligheten. Clack skriver i sin bok “if god only exists in the mind he is not that which
nothing greater can be thought, thus as in that which nothing greater can be thought god must
exist in reality as well in the mind” (2008, s. 14). Om det enbart skulle existera som en tanke i
våra sinnen skulle man kunna tänka sig att Gud kanske existerar i verkligheten och då faller
man i “that which is greater” aspekten av definitionen. För att definitionen “that, than which
nothing greater can be thought” måste tyda på att Gud existerar både i tankarna och i
verkligheten.

En känd kritiker till Anselms ontologiska argument var den samtida filosofen och teologen
Gaunilo av Marmoutiers som skrev “Om ett förlorat land” (s.a.) som var en direkt respons på
Anselms bok Proslogion (1077). Gaunilo var inte övertygad och menade att Anselms
argument skulle leda till absurda slutsatser om man skulle placera dem i andra kontexter.
Gaunilo ger ett exempel om en perfekt ö som enbart existerar i våra tankar skulle inte betyda
att den faktiskt existerar i verkligheten. Han menar att man skulle behöva resa runt jordens
hav för att hitta empiriska bevis om att den perfekta ön faktiskt existerar. Anselm besvarar
kritiken och påpekar dess motsägelsefulla aspekt då det inte finns en tydlig struktur om hur
en perfekt ö ser ut på grund av att vi människor har olika uppfattningar kring vad en perfekt ö
faktiskt är. Han menar att tankar som kommer med en uppfattning av något felfritt eller
perfekt inte är universal. Våra uppfattningar av den perfekta ön ser inte likadana ut men när
det kommer till en “being” är våra uppfattningar ense. Clack menar att rationellt sätt är vi
överens om attributen som en perfekt Gud ska ha, det vill säga att Gud ska vara allvetare
istället för att vara begränsad i sin kunskap och mäktig istället för maktlös (2008, s.15).
Clack skriver “the existence of a greatest possible being is necessary and he is god” (2008,
s.17) vilket jag tycker är ett rättvist uttryck eftersom den tar hänsyn till troendes uppfattning
av Guds existens. Den gestaltar en positiv aspekt till människor om att det faktiskt är
nödvändigt med ett väsen som är nära eller helt och hållet perfekt. Anselms definition av Gud
är inte anpassad till icke troende vilket ger självförtroende till den som faktiskt tror på Gud.
Många argument om gud tenderar att vara svaga och endimensionella men Anselms
ontologiska argument känns bestämd och övertygande. För religiösa utövare kan existentiella
frågor vara väsentliga i dagens samhälle då det är allt mer teologer, filosofer och tänkare som
försöker motbevisa Guds existens. I många år har religionskritiker och ateister dominerat
ämnet och jag känner att det ontologiska argumentet ger över den dominansen till de troende.

Anselms ontologiska argument skulle ha stor betydelse för svenska unga muslimer som läser
om islamofobi i media som i sin del utvecklar tvivel om Guds existens. Anselms argument är
konkreta och tydliga för att eliminera någon typ av tvivel hos en troende eller helt enkelt
stärka tanken om Guds existens. Jag utgår från muslimer då de anser att deras Gud – Allah –
är störst (greatest) som kan göra det enklare att hänga med Anselms argument – “that, than
which nothing greater can be thought”. För religiösa utövare är det viktigt att det finns ett
verk som de kan luta sig mot och stärka sina argument med. Med hjälp av detta verk kan de
också stärka sin tro och hamna i ett bekvämare stadie i sin religiositet. Har man tvivel kring
en så central del av religionen skulle det eliminera bekvämligheten och positivitet som
religion kan tillbringa.
Referenslista
Clack, B. Clack, B, (2008) The Philosophy of Religion, a critical introduction (andra
upplagan) Cambridge