Enskild Firma

Enskild firma
Böcker i Björn Lundéns sortiment

AKTIEBOLAG KULTURARBETARBOKEN
ANSTÄLLDA LÖNEHANDBOKEN
ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING MARKNADSFÖR DIG SJÄLV
BLI RIK LÅNGSAMT MARKNADSFÖRING
BOKFÖRING MOMS
BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD MOMS FÖR EVENT- OCH RESEFÖRETAG
FIRMA OBESTÅND
BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING OMTYCKT
I MINDRE AKTIEBOLAG – K2
PENSIONSPLANERING FÖR FÖRETAGARE
BOKSLUTSANALYS
PRESENTATIONSTEKNIK
BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR
PRISSÄTTNING
BOUPPTECKNING OCH ARVSKIFTE
REDOVISA RÄTT
BUDGET
REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS
BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA FÖRENINGAR
TILL AKTIEBOLAG
REPRESENTATION
CAMP-B
REVISION I FÖRENINGAR
EGET AKTIEBOLAG
RÄTT ARBETSRÄTT
EKONOMISKA FÖRENINGAR
RÄTT BOLAGSRÄTT
ENSKILD FIRMA
RÄTT LÖN
FAMILJEJURIDIK
RÄTT MOMS
FASTIGHETSBESKATTNING
RÄTT SKATT
FASTIGHETSMOMS
SAMBOBOKEN
FRAMGÅNGSRIKA ÄGARSKIFTEN
SAMFÄLLIGHETER
FRÅN REDOVISNINGSKONSULT TILL
SEMESTER & SJUKFRÅNVARO
RÅDGIVARE
SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA
FÅMANSFÖRETAG & SKATTEPLANERING
STARTA & DRIVA FÖRETAG
FÖRETAGETS EKONOMI
START UP & RUN A BUSINESS IN SWEDEN
FÖRETAGSKALKYLER
STIFTELSER
FÖRSÄKRINGAR
STIPENDIER OCH BIDRAG
GOD MAN & FÖRVALTARE
STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTS
GOD MAN & FÖRVALTARE
FÖRENINGAR
– PROBLEM OCH LÖSNINGAR
STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR
HAPPY HAPPY
TESTAMENTSHANDBOKEN
HJÄLP – SKATTEVERKET KOMMER!
VD-BOKEN
IDEELLA FÖRENINGAR
VÄRDEPAPPER – PRIVATPERSONER
JORD- & SKOGSBRUK
ÅGARSKIFTE OCH GENERATIONSSKIFTE
KONCERNREDOVISNING I PRAKTIKEN
www.bjornlunden.se
Enskild firma
skatt
deklaration
ekonomi
juridik
av
Björn Lundén
och
Ulf Bokelund Svensson
30:e upplagan
Björn Lundén AB
Box 84, 824 65 Näsviken.
Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01
info@bjornlunden.se | www.bjornlunden.se | facebook.com/bjornlunden
Copyright Björn Lundén AB.
30:e upplagan
ISBN, tryckt utgåva: 978-91-7695-256-6, januari 2022
ISBN, e-bok: 978-91-7695-263-4 januari 2022
Innehåll
Om boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Företagsformer, registrering, mm
Vad är en enskild firma?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Jämförelse med andra företagsformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Enkelt bolag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Starta enskild näringsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Sjuk- och föräldrapenning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Skatt och redovisning

Redovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53
Egenavgifter och löneskatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
F-skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Skattekontot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
Egna uttag och förmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Avdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
Pensionssparavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110
Resor och traktamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Bilen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
Lokaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Lager. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134
Inventarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139
Inkomstskatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151
Kvittning av underskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
Utlandsverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Periodiseringsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163
Räntefördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167
Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180
Inkomstuppdelning i familjen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
Anställda
Anlita eller anställa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196
Deklaration och skatteplanering
Inkomstdeklarationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208
Förenklat årsbokslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212
Bilaga NE – förenklat årsbokslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216
Bilaga NE – vanligt årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250
Bilaga 2196 – Räntefördelning och expansionsfond. . . . . . . . . . . . . . . 254
INK1 – Inkomstdeklaration 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263
Skatteplanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268
Ackumulerad inkomst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272
Avveckling
Avveckling av företaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276
Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283
Om boken
Målgrupp
Den här boken är skriven för dig som har eller funderar på att
starta en enskild firma och vill lära dig hur den fungerar för att
själv kunna sköta administrationen, eller för att kunna föra ett
vettigt samtal med den som hjälper dig med detta.
Boken används också flitigt på redovisnings- och revisionsbyråer
samt i kursverksamhet.
Begrepp
Egentligen heter företagsformen enskild näringsverksamhet, men i
dagligt tal används ofta enskild firma. Vi använder begreppen
omväxlande i texten. Med enskild näringsidkare eller näringsidkare
menas den person som driver den enskilda näringsverksamheten.
Hyreshus, lantbruk och kultur

Om du är intresserad av lantbruk eller hyreshus rekommenderas
våra böcker JORD- & SKOGSBRUK och FASTIGHETBESKATTNING.
För konstnärer, författare och andra kulturarbetare finns en
specialversion av denna bok: KULTURA RBETARBOKEN.
Aktuella fakta på bjornlunden.se

Under Företagskunskap på bjornlunden.se finns uppgifter om stats-
låneränta, basbelopp, traktamente, milavdrag, mm.
Tyck till om boken

Tyck gärna till om boken på vår hemsida bjornlunden.se. Gå till
bokens sida under fliken Böcker och välj titeln i sökfältet.
Tack
Ett stort tack till alla läsare som har hört av sig med synpunkter
under åren. Vi är tacksamma för synpunkter även på denna upp-
laga; hör av dig till info@bjornlunden.se.
Näsviken i januari 2022
Björn Lundén och Ulf Bokelund Svensson
| 7
Företagsformer,
registrering, mm
Företagsformer, registrering, mm | 9
Vad är en enskild firma?
I det här kapitlet får du grundläggande fakta om enskild firma.

I nästa kapitel kan du läsa om de viktigaste skillnaderna mellan
enskild firma och övriga företagsformer.
Först några begrepp

I boken används omväxlande begreppen enskild firma och enskild
näringsverksamhet. Formellt är det mest korrekt att skriva enskild
näringsverksamhet men i vardagligt tal är enskild firma den
vanligaste benämningen på denna företagsform.
Med firma menades tidigare det registrerade namnet på en närings-
verksamhet, men beteckningen används ofta i betydelsen företag.
Från 2019 gäller Lag (2018:1653) om företagsnamn och ordet firma
är ersatt med företagsnamn. Läs mer om företagsnamn och firma
registrering i kapitlet Starta enskild näringsverksamhet.
Personen som driver en enskild näringsverksamhet kallas enskild
näringsidkare.
700 000 näringsidkare, de flesta med jobb vid sidan av
Enskild näringsverksamhet var länge den vanligaste formen för att

driva företag i Sverige, men i och med det sänkta aktiekapitalkravet och
slopad revisionsplikt har aktiebolag blivit allt populärare och i dagsläget
finns ungefär lika många aktiebolag som enskilda firmor.
60–70 procent av dem som deklarerar för enskild näringsverksamhet har
anställningsinkomster vid sidan av näringsverksamheten. Många tar ut
allmän pension, vilket är förmånligt vid sidan av näringsverksamhet.
Fysisk person = obegränsat personligt ansvar

En enskild firma är en fysisk person – dvs du som människa, privat
person. Detta innebär att du som enskild näringsidkare själv är
obegränsat ansvarig för verksamhetens skulder. Det finns alltså
ingen skiljelinje mellan din egen och företagets e konomi.
10 | Företagsformer, registrering, mm
OBS!
Vid avtal med en enskild firma är det inte ”företaget” som är bundet av
avtalet, utan näringsidkaren personligen.
En enskild näringsverksamhet ägs med andra ord av dig som

privatperson. Du kan skattemässigt driva verksamheten tillsam-
mans med din make eller (om ni har barn gemensamt) sambo.
Läs om hur inkomsten från en gemensam verksamhet delas upp i
kapitlet Inkomstuppdelning i familjen.
Skulle företaget gå i konkurs är det du själv som försätts i personlig
konkurs.
Registrering
En enskild näringsverksamhet kan registreras hos Bolagsverket.
En tredjedel av landets enskilda firmor är registrerade. Vid regist
reringen ska du välja ett företagsnamn på näringsverksamheten.
Företagsnamnet är namnskyddat i det län där företaget är regist
rerat. Ett oregistrerat företagsnamn kan få ett visst namnskydd
genom i narbetning men det är inte lika starkt som ett registrerings-
skydd.
Läs mer om företagsnamn och namnskydd i kapitlet Starta enskild
näringsverksamhet.
Ordnad bokföring
En enskild näringsidkare är bokföringsskyldig. Alla enskilda
näringsidkare ska upprätta årsbokslut. Enskilda näringsidkare som
har en omsättning (total försäljning) på högst 3 milj kr får upprätta
ett förenklat årsbokslut. Enskilda näringsidkare med högre omsätt-
ning ska upprätta ett fullständigt årsbokslut och väldigt stora
enskilda näringsidkare (ytterst ovanligt) ska upprätta årsredovis-
ning. Verksamheten ska redovisas per kalenderår.
Läs mer om bokföring och årsbokslut i kapitlet Redovisning.
Deklaration
En enskild firma är inte något eget skattesubjekt och lämnar därför
inte någon egen inkomstdeklaration. Det är istället ägaren som
redovisar verksamhetens resultat i en bilaga (blankett NE) till sin
egna inkomstdeklaration.
Läs om inkomstdeklarationen i bokens deklarationshandledning
som inleds med kapitlet Inkomstdeklarationen.
Skatt
Överskott (nettointäkten) från verksamheten beskattas som inkomst
av näringsverksamhet med kommunal och (eventuell) statlig
inkomstskatt. På överskottet från verksamheten betalar du social
avgifter i form av egenavgifter om du är aktiv näringsidkare eller
särskild löneskatt om du är passiv näringsidkare.
Läs om beskattning i kapitlen Inkomstskatt samt Egenavgifter och
löneskatt.
Prissättning – enkel kalkyl

I och med att en enskild näringsidkare själv ska betala sina social-
avgifter, ha pengar över till semestern och eventuellt pensions
sparande samt avsätta tid för administration, bör ersättningen per
timme eller månad vara högre än för en som är anställd, där arbets-
givaren står för allt.
Här är ett enkelt exempel som visar hur mycket du bör debitera per
timme för dina tjänster om du vill ha en viss månadslön så som för
en anställd.
Stina räknar med att hon kan få ihop 1 000 timmar i fakturerad tid under
ett år. Resterande 800 timmar av en normal årsarbetstid går åt till
telefonsamtal, bokföring, försäljning, städning, marknadsföring, inköp,
planering, mm. Hennes effektivitetskvot blir 1 000/1 800 = 0,56.
Stina vill kunna ta ut 24 000 kr i månaden före inkomstskatt. Hon
dividerar med 167 (genomsnittligt antal arbetstimmar under en månad)
och får fram en timlön på 144 kr/tim. Hon multiplicerar med procent
satsen för socialavgifter och semester samt dividerar med effektivitets-
kvoten och får fram 144 x 1,2897 x 1,12/0,56 = 374 kr. Detta är den
timpeng hon ska räkna med för den effektiva tiden.
Stina vet att hennes totala övriga kostnader är 72 000 kr. Hon dividerar
med de effektiva arbetstimmarna och får fram att övriga kostnader för en
fakturerad timme är 72 000/1 000 = 72 kr.
För att få verksamheten att gå runt och ha motsvarande en lön på
24 000 kr i månaden bör hon fakturera 374 + 72 = 446 kr/tim.
Jämförelse med andra
företagsformer
I det här kapitlet tittar vi översiktligt på de viktigaste skillnaderna

mellan enskild firma och övriga företagsformer.
Aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening

De vanligaste företagsformerna i Sverige vid sidan av enskild
näringsverksamhet är:
• aktiebolag
• handelsbolag (och kommanditbolag)
• ekonomisk förening (kooperativ).
Dessutom förekommer så kallade enkla bolag, men det är ingen
egentlig företagsform utan en samarbetsform som ibland används av
enskilda näringsidkare. Läs om detta i kapitlet Enkelt bolag.
Man kan också bedriva näringsverksamhet i en stiftelse eller i en
ideell förening.
Hobby
Tidigare fanns det vissa skattemässiga fördelar med att driva vissa
verksamheter som hobby, men numera är det ur alla synvinklar
bättre att driva verksamheten som enskild näringsverksamhet,
varför vi inte går in på hobbyverksamhet. Det förekom tidigare inom
konsthantverk och biodling och liknande.
Juridisk person
Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är till skillnad
från enskild näringsverksamhet juridiska personer. Det betyder att
själva företaget kan ingå och bli bundet av avtal. Företaget kan,
precis som en människa, äga egendom (fastigheter och annat), låna
pengar, bli stämt inför domstol och ha anställda.
Ägaren till en juridisk person, främst aktiebolagsägare, är alltså
bättre skyddad mot borgenärer (fordringsägare) än en enskild
näringsidkare är. Läs mer om personligt ansvar nedan.
Jämförelse med andra företagsformer
Eget skattesubjekt
Ett aktiebolag är liksom exempelvis en ekonomisk förening ett eget
skattesubjekt. Det innebär att det är företaget som deklarerar och
skattar för verksamheten, inte ägaren, vilket är fallet i enskild
näringsverksamhet.
Ett handelsbolag är inte något skattesubjekt helt och hållet, trots att
det är en juridisk person. Detta gör det ganska rörigt med handels
bolag. Handelsbolaget lämnar en egen inkomstdeklaration (INK4),
men det är delägarna som beskattas för resultatet från handels
bolaget. Varje delägare redovisar sin andel av resultatet (vinsten
eller f örlusten) på en bilaga (N3A eller N3B) till sin egen inkomst
deklaration.
Ur skattesynpunkt är företagsformerna nästan jämställda. Systemet
med räntefördelning och expansionsfond gör att vinsten som stannar
kvar i enskild firma och handelsbolag beskattas med samma låga
skatt som i aktiebolag. Vissa skillnader gäller dock när det gäller
förmånsbeskattning, främst friskvårdsförmåner, som bara kan
lämnas skattefritt till anställda.
Personligt ansvar
Som enskild näringsidkare är du själv helt och hållet ansvarig för
verksamhetens skulder.
I aktiebolag har ägaren eller ägarna formellt inget personligt ansvar
för bolagets skulder eller andra förpliktelser. I vissa lägen, t ex vid
insufficiens, obetalda skatter eller borgensförbindelser, kan det dock
bli fråga om ett personligt ansvar, så kallat ansvarsgenombrott.
Ett handelsbolag är visserligen en juridisk person, men bolags
männen (delägarna) har solidariskt och personligt ansvar för
bolagets skulder. En fordringsägare kan kräva vilken som helst av
bolagsmännen på hela skuldbeloppet. Sedan är det upp till den
krävda att i sin tur kräva sina (före detta) kompanjoner på deras del
av skulden. Detta kallas regressrätt.
Kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där endast
minst en av delägarna – komplementären – är obegränsat ansvarig
för bolagets förpliktelser. De övriga – kommanditdelägarna – ansva-
rar enbart för sina insatser (registrerade ansvarsbelopp).
Det förekommer att man låter ett aktiebolag vara komplementär i
kommanditbolaget och därmed finns det ingen människa som är
obegränsat ansvarig för skulderna.
Insatskapital
Det är endast i aktiebolag som det krävs ett insatskapital. I ett
privat aktiebolag krävs att du har ett registrerat aktiekapital på
minst 25 000 kr. I ett publikt bolag är det lägsta aktiekapitalet

500 000 kr.
Stora risker = aktiebolag

Om företaget sysslar med ekonomiskt riskfyllda projekt är aktie
bolagsformen att föredra, på grund av det begränsade personliga
ansvaret i aktiebolag. Visserligen klarar du dig oftast inte helt utan
ansvar vid en konkurs (bankerna brukar kräva personlig b orgen),
men du är i alla fall bättre skyddad än om du har handelsbolag eller
enskild näringsverksamhet.
Förluster i början = enskild näringsverksamhet

Räknar du med förluster de första åren, ska du inte välja a
ktiebolag.
Så snart de sammanlagda förlusterna är större än halva det regist-
rerade aktiekapitalet har du 8 månader på dig att återställa det
egna kapitalet. Annars är du tvungen att likvidera b
olaget för att
slippa personligt betalningsansvar.
I en sådan situation är handelsbolag eller enskild näringsverksam-
het bättre. Du får dessutom kvitta underskott av aktiv nystartad
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Detta gäller delägare i
handelsbolag (begränsning för kommanditdelägare och andra
delägare med begränsat ansvar) och enskilda näringsidkare. Någon
motsvarighet till detta finns inte i aktiebolag och ekonomiska
föreningar.
Om du vill får du i stället rulla underskottet framåt för att kvitta
det mot framtida överskott i näringsverksamheten. Det finns ingen
begränsning för hur lång tid du kan rulla underskottet framför dig,
man talar om evig rullning. Läs mer om det här i kapitlet Kvittning
av underskott.
Inflytandet
I enskild näringsverksamhet har du som ägare det fulla inflytandet
över verksamheten.
I ett handelsbolag bestämmer delägarna gemensamt över bolagets
tillgångar och skulder.
I ett aktiebolag har aktieägarna ekonomiskt ägande motsvarande
aktierna de har. Men även inflytandet är kopplat till aktieinnehavet.
Den som har många aktier har mer att säga till om, och den som har
tillräckligt många kan bestämma allt i bolaget.
I en ekonomisk förening gäller principen en medlem – en röst. Nya
medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar.
Sjukförmånerna mindre fördelaktiga i aktiebolag

Har du enskild firma väljer du hur många karensdagar du vill ha
i sjukförsäkringen och betalar egenavgifter därefter. Du kan välja
mellan 1, 7, 14, 30, 60 och 90 karensdagar. Efter karenstiden får du
sjukpenning från Försäkringskassan. Ett eventuellt bilförmåns-
värde ingår i underlaget för sjukpenning.
Om du har aktiebolag får du ingen ersättning från Försäkrings
kassan de första 14 dagarna av sjukperioden (den så kallade sjuk
löneperioden). Värdet av bilf örmån är inte sjukpenninggrundande.
Uppbyggnadsskede
När du startar företag kan du få en fiktiv sjukpenninggrundande
inkomst de första 36 månaderna, det så kallade uppbyggnadsskedet.
Denna kan vara högre än din verkliga inkomst. Uppbyggnadsskedet
gäller enskild firma, handelsbolag och aktiebolag.
Endast kalenderår som räkenskapsår i enskild firma

Den som har enskild firma eller handelsbolag ska redovisa verksam-
heten per kalenderår, dvs 1 januari–31 december. Vid nedläggning
kan räkenskapsåret förkortas och vid starten kan det förkortas eller
förlängas.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar får ha brutet räkenskapsår
(gäller även handelsbolag med enbart juridiska delägare). Det ska
omfatta tolv hela månader och får börja och sluta vilken kalender-
månad som helst.
Tyngre administration i aktiebolag

Bestämmelserna för aktiebolag är krångliga. Om du driver bolaget
själv, dvs du är enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och själv är
anställd framstår det närmast som löjligt att ha bolagsstämma och
styrelsemöten som ska protokollföras. Men så ska det göras. Du kan
läsa om detta i vår bok EGET AKTIEBOLAG.
Krav på bokslut och årsredovisning

Alla aktiebolag samt de handelsbolag som har minst en juridisk
person som delägare, ska för varje räkenskapsår upprätta en offent-
lig årsredovisning och skicka in den till Bolagsverket.
Handelsbolag med enbart människor som delägare samt enskilda
f irmor ska upprätta ett årsbokslut (förenklat å
rsbokslut om netto
omsättningen är högst 3 miljoner kr). Större enskilda firmor och
handelsbolag med enbart människor som delägare ska upprätta
årsredovisning om de uppfyller kraven på att r äknas som större
företag.
Större företag (så kallade 50–40–80-företag) är företag som uppfyller

minst två av följande kriterier under två år i följd:
• Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren varit mer än 50.
• Värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna har
för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än
40 milj kr.
• Nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de två
senaste räkenskapsåren varit mer än 80 milj kr.
Övriga företag räknas som mindre företag.
Det torde vara ytterst få enskilda firmor som är så stora att de
räknas som större företag.
Aktiebolag ska upprätta årsredovisning o avsett omsättning, till-
gångsvärde och antal anställda.
Krav på revision
I enskild näringsverksamhet och handelsbolag med enbart männ-
iskor som delägare behövs ingen revisor som granskar räkenskap
erna och förvaltningen, såvida inte företaget är klassat som ett
större företag (se ovan).
Privata aktiebolag som uppfyller minst två av följande kriterier ska
ha kvalificerad revisor:
• fler än 3 anställda (i medeltal)
• mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning (summa tillgångar i
balansräkningen).
• mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning
Ett och samma kriterium ska ha varit uppfyllt under två år i sträck.
Mindre ekonomiska föreningar behöver inte ha kvalificerad revisor,
utan det räcker med någon som har tillräckliga ekonomiska kunska-
per för att kunna utföra revisionen. Större ekonomiska föreningar
ska ha kvalificerad revisor.
Med kvalificerad revisor menas en revisor som är auktoriserad.
Låneförbud i aktiebolag
Ägaren får inte låna pengar från sitt eget aktiebolag. Något motsva-
rande låneförbud finns inte i de andra företagsformerna.
I praktiken kan du dock inte ta lån från din enskilda firma, efter-
som du inte kan låna av dig själv. Eventuella ”lån” räknas som egna
uttag. Sådana uttag från enskild firma eller handelsbolag påverkar
underlaget för räntefördelning och takbeloppet för expansionsfond.
Läs mer i kapitlen Räntefördelning respektive Expansionsfond.
Du kan läsa mer om aktiebolag i vår bok EGET AKTIEBOLAG

och mer om ekonomiska föreningar i vår bok EKONOMISKA
F ÖRENINGAR .
Enkelt bolag
I det här kapitlet beskrivs hur ett enkelt bolag fungerar och hur du
bäst ordnar med fakturering och redovisning i ett enkelt bolag.
Vad är ett enkelt bolag?

Ett enkelt bolag är en samarbetsform där flera människor och/eller
juridiska personer gemensamt driver en verksamhet. I ett enkelt
bolag ansvarar varje delägare för sin del av skulderna och äger sin
del av tillgångarna.
Registrering
Ett enkelt bolag kan inte registreras. Däremot kan delägarna i ett
enkelt bolag registreras hos Bolagsverket. Det visar vilka som ingår
i det enkla bolaget men ger inget namnskydd. För att få namnskydd
måste någon av delägarna registrera företagsnamnet som enskild
firma och låta det enkla bolaget använda företagsnamnet.
Exempel på enkla bolag

Exempel på enkla bolag är konsortier, dvs när flera företag sam
verkar i exempelvis ett större byggprojekt. Ett annat exempel är när
en lantbruksfastighet ägs av ett antal syskon som driver lantbruket
gemensamt. Du kan läsa om detta i vår bok JORD- & SKOGSBRUK .
Fakturering
Metod 1 – en delägare syns utåt
Vid faktureringen kan man välja att en av delägarna syns utåt med
sitt godkännande för F-skatt och sitt momsregistreringsnummer och
därmed står som ansvarig gentemot kunden. Sedan fakturerar de
övriga delägarna i det enkla bolaget i sin tur den som fakturerat till
kunden. Som ett slags underleverantörer alltså.
Metod 2 – delägarna turas om

En annan variant är att delägarna turas om att fakturera kunderna
så att var och en under räkenskapsåret redovisar de intäkter som
han eller hon ska skatta för. Det gäller då att de sammanlagda
Enkelt bolag
fakturabeloppen stämmer när året är slut. Annars får man utjämna

genom internfakturering enligt metod 1. Nackdelen med denna
metod är att kunderna kan bli förvirrade av att få fakturor från det
som upplevs som samma leverantör, men från olika personer.
Metod 3 – gemensamma fakturor

Ett tredje sätt är att göra gemensamma fakturor där alla bolagsmän
står som avsändare. Man kan då ha ett gemensamt konto dit
fakturabeloppet inbetalas. Detta är förmodligen ovanligt, och väcker
vissa juridiskt intressanta frågor. Står fakturautställarna solida-
riskt ansvariga för produkterna som faktureras, eller har var och en
ansvar i förhållande till den andel de har i det enkla bolaget?
Inköp
När det enkla bolaget gör inköp är det inte lika komplicerat som vid
fakturering till kunder. Vid köpet kan samtliga delägare stå som
betalare och fakturamottagare. De äger då var sin andel i det köpta.
Om en enda person står som ansvarig är det också den personen som
är ansvarig mot säljaren för betalningen.
Inkomstdeklarationen
Ett enkelt bolag deklarerar inte självt. Varje person som är delägare
tar upp sin andel av näringsverksamhetens resultat i sin inkomst
deklaration. Varje fysisk person som är delägare är alltså enskild
näringsidkare trots att verksamheten bedrivs gemensamt. För de
bolagsmän som är aktiebolag tas andelen av det enkla bolagets
resultat in i aktiebolagets inkomstdeklaration.
I fortsättningen utgår vi från att delägarna är fysiska personer
(människor) som redovisar sina andelar av verksamheten som
enskild näringsverksamhet.
Gemensam redovisning
I vissa fall kan det vara praktiskt med en gemensam redovisning av
det enkla bolagets verksamhet, så kallad representantredovisning.
Någon av delägarna utses att redovisa:
• Samtliga inkomster.
• Samtliga utgifter.
• Skattemässiga avskrivningar.
Representanten får fram det enkla bolagets resultat på blankett NE.
Därefter fortsätter representanten genom att ta upp sin andel av
resultatet på deklarationsblankett NE. Sedan fyller representanten
i resten av blanketten enligt egna förhållanden.
Enkelt bolag
De övriga delägarna redovisar endast sin del av resultatet på sina

egna deklarationsblanketter (NE) och därefter resten av blanketten
enligt sina egna förhållanden. Personnumret på den som lämnat
redovisningen för det enkla bolaget lämnas på NE-bilagan.
Tillgångarna
Det enkla bolaget äger inte tillgångarna, utan varje delägare äger
sin andel av tillgångarna och gör avskrivningar på sin andel.
Delägarna gör varsin beräkning av räntefördelning och expansions-
fond och tar där upp sin andel av tillgångarna och skulderna.
Skattedeklarationen
Representantredovisning
Om delägarna vill redovisa moms samt arbetsgivaravgifter och
preliminärskatteavdrag gemensamt, kan de registrera en represen-
tant för det enkla bolaget, som får ett speciellt registreringsnummer
från Skatteverket. Detta registreringsnummer används vid redovis-
ning av moms och arbetsgivaravgifter för det enkla bolaget, och
kopplas till ett särskilt skattekonto.
För att registrera en representant ska bolagets samtliga delägare
underteckna en gemensam anmälan till Skatteverket.
Momsen redovisas var tredje månad (eller månatligen) via skatte
deklarationen. Övriga delägare redovisar inte någon moms om det
finns en utsedd representant.
Representantnumret används även när det enkla bolagets kontroll-
uppgifter lämnas.
Om representanten har någon annan verksamhet vid sidan av det
enkla bolaget, t ex en enskild firma, görs redovisningen för denna
verksamhet på dennes vanliga skattekonto, kopplat till dennes
personnummer.
Att en representant registreras innebär inte att denne ensam blir
ansvarig för moms och arbetsgivaravgifter. Alla delägare är fort
farande ansvariga för sina andelar av bolagets moms och arbets
givaravgifter.
Om representanten inte sköter redovisningen kan Skatteverket
kräva att var och en av delägarna i fortsättningen ska redovisa och
betala sin andel av bolagets moms och arbetsgivaravgifter.
Varje delägare, inklusive representanten, ska göra var sin företags-
registrering hos Skatteverket.se eller Verksamt.se. Detta beror på
att det enkla bolaget inte är n
ågot skattesubjekt. Varje delägare står
därför för sin egen F-skatt.
Enkelt bolag
Individuell redovisning
Om bolaget inte registrerar någon representant redovisar var och en
av delägarna sin andel av bolagets moms och arbetsgivaravgifter.
Har delägaren dessutom en (annan) enskild näringsverksamhet slås
denna ihop med andelen i det enkla bolaget.
Starta enskild
näringsverksamhet
Det här kapitlet tar upp viktiga frågor för dig som tänker starta
enskild näringsverksamhet. Det handlar om din ekonomi, registre-
ringar, försäkringar, a-kassa, tillstånd, mm.
Minimal administration
De flesta som startar företag börjar med enskild näringsverksam-
het. Det är enkelt att komma igång och administrationen är mini-
mal. Du kan dra igång i liten skala, och när företaget har vuxit sig
större kan du eventuellt välja att gå över till aktiebolag.
Skulle företaget inte bära sig eller om du tröttnar, är det enkelt att
lägga ner en enskild firma. Läs om detta i kapitlet Avveckling av
företaget.
Även tillsammans med någon annan

Även när du driver företaget tillsammans med någon annan kan du
välja företagsformen enskild firma. Två makar kan dela på det
skattemässiga resultatet i en enskild firma. Två kompanjoner kan
ha var sin enskild firma och visa ansiktet utåt i form av ett enkelt
bolag. Läs om detta i kapitlen Inkomstuppdelning i familjen respek-
tive Enkelt bolag.
Omräkning av lön till vinst

Skillnaden ekonomiskt mellan att vara anställd och ha enskild
firma är att vinsten i den enskilda firman ska täcka sådant som
arbetsgivaren står för om du är anställd. Det är främst:
• Sociala avgifter.
• Semesterersättning inklusive sociala avgifter på semester
ersättningen.
• Pensionsavsättningar.
• Försäkringar, inklusive ansvarsförsäkringar.
• Administration, redovisning och deklaration.
• Friskvård, fika mm.
• Marknadsföring.
Starta enskild näringsverksamhet
Allt detta sammantaget gör att din vinst i företaget måste vara
större än motsvarande lön. Dessutom bör du se till att du tar betalt
så att du täcker den interna administrationen inklusive marknads-
föringsarbetet samt de röda dagarna i almanackan. Du hittar en
enkel kalkyl i kapitlet Vad är en enskild firma?
Registrera företagsnamnet?
För de flesta enskilda näringsidkare är det frivilligt att registrera
företaget i Bolagsverkets handelsregister. Det finns många enskilda
näringsidkare som enbart finns med i Skatteverkets företagar
register. Du anses ha enskild näringsverksamhet, både skatte- och
momsmässigt, även om du inte har registrerat dig hos Bolagsverket
eller Skatteverket.
Bedriver du en momspliktig verksamhet ska du göra en anmälan till
Skatteverket så att ditt företag blir registrerat. Vill du ha ett god-
kännande för F-skatt ska du också ansöka om detta hos Skatte
verket. Ett godkännande för F-skatt är nödvändigt för att uppdrags
givaren inte ska vara skyldig att dra preliminärskatt och betala
arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet (om du säljer tjäns-
ter). Anmälan för registrering och ansökan om godkännande för
F-skatt gör du på blanketten Företagsregistrering eller på verksamt.se.
Läs mer om det längre fram i detta kapitel.
Stora enskilda näringsverksamheter ska registreras hos Bolagsverket

Enskilda näringsverksamheter som räknas som stora företag är
skyldiga att registrera sig i Bolagsverkets handelsregister. Som
stora företag räknas enskilda firmor som uppfyller minst två av
följande kriterier:
• Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren varit mer än 50.
• Värdet av företagets tillgångar har för vart och ett av de två
• Nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de två
Tips!
Alla enskilda näringsidkare får frivilligt registrera sig. Det kan ge ett seriöst
intryck för den som söker information om ditt företag i Bolagsverkets
handelsregister.
Registrering av företagsnamn hos Bolagsverket

Namnskydd
Om du vill ha ett skydd för företagsnamnet, bör du registrera
företagsnamnet i handelsregistret hos Bolagsverket. Visserligen kan
du så småningom få ett visst skydd genom inarbetning, men detta är
inte lika starkt som ett registreringsskydd.
Företagsnamnet får bara registreras om det är tillräckligt ovanligt
för att särskiljas från andra som är registrerade för samma eller
liknande verksamhet i samma län.
Ett företagsnamn som bara består av ett ortsnamn eller en allmän
benämning på vad företaget gör är inte tillräckligt särskiljande,
t ex Hudiksvall eller Lack. Däremot kan ett företagsnamn som
Hudiksvallslack registreras.
Ett företagsnamn som består av enbart siffror eller av bokstäver
som inte uppfattas som ord kan inte heller registreras. Orden
behöver inte vara svenska, även utländska ord kan registreras,
t ex Handcraft, Streaplers eller Midnight Fashion.
Ditt eget namn får du alltid använda som företagsnamn, t ex Kalle
Karlsson, såvida inte någon annan i samma län registrerat samma
företagsnamn för samma eller liknande verksamhet.
För att spara tid kan du gå in på verksamt.se/sok-foretagsnamn för
att preliminärt få veta om det företagsnamn du vill ha kan förväxlas
med namnet på något annat företag.
För enskilda firmor gäller namnskyddet enbart i det egna länet.
Vill du ha skydd inom ett större område, måste du skyddsregistrera
företagsnamnet i flera län, vilket kostar pengar.
Ansökan till Bolagsverket

Du kan registrera företagsnamnet på verksamt.se. I anmälan till
Bolagsverket försäkrar du att du inte är försatt i k onkurs eller har
förvaltare enligt 11 kap 7 § i föräldrabalken. Den som är underårig,
dvs under 18 år, ska ha tillstånd från f örälder och överförmyndare
för att få driva en rörelse som medför bokföringsskyldighet. Den
nedre åldersgränsen är 16 år.
Om en underårig ärvt tillgångar som innebär näringsverksamhet,
t ex en lantbruksenhet eller hyreshusenhet betraktas den under-
åriga som näringsidkare. Varken civilrätten eller skatterätten
reglerar när den underåriga ska företrädas av förmyndare.
I ansökan fyller du i namn, personnummer och adress samt före

tagets företagsnamn, adress och verksamhet. Försök att beskriva
företagets verksamhet så noga som möjligt, t ex:
• Tillverkning och försäljning av ull- och skinnprodukter samt
kursverksamhet.
• Livsmedelsbutik.
• Sågning och hyvling av virke.
• Webbdesign och översättningar.
Anledningen till att du ska beskriva verksamheten är att Bolags
verket ska kunna bedöma om ditt företagsnamn kolliderar med
någon annans som bedriver samma eller liknande verksamhet. Från
Skatteverkets sida är det inget som hindrar att du sedan gör andra
saker än vad du angett i din ansökan och som står i registrerings
beviset. För avdragsrätten för en utgift krävs bara att utgiften hör
till verksamheten.
Om du är bosatt utomlands och vill driva verksamhet i Sverige ska
du utse en person som är bosatt i Sverige och som ansvarar för
verksamheten. Denna person kallas föreståndare och ska anmälas
till Bolagsverket.
En prokurist har behörighet att företräda den enskilde näringsidka-
ren och teckna f irman i det mesta som rör näringsverksamheten.
Det kan vara praktiskt att registrera prokuristen hos Bolagsverket,
både för dig som företagare och för dem som du gör affärer med.
Registreringsavgiften ska betalas samtidigt som du skickar in
ansökan.
Hinder mot registrering
• Ett företagsnamn kan inte registreras om namnet anses anstötligt.

Dit hör namn som t ex innehåller svordomar eller sexuellt relaterade
uttryck.
• Företagsnamnet får inte ge sken av att vara en webbadress.
• Företagsnamnet får inte vara förväxlingsbart med namnet på någon
offentlig myndighet eller internationell organisation.
• Företagsnamnet får inte på något annat sätt vilseleda allmänheten.
• Att t ex kalla en bokföringsbyrå för Skatteverket går inte. Företags
namnet USA går inte heller (men däremot t ex USA-importen.)
• Företagsnamnet får inte innehålla något som är titel på någons upphovs
rättsligt skyddade litterära eller konstnärliga verk, exempelvis Musse
Pigg e ller Mumintrollet.
Överlåtelse av företagsnamn
Normalt ingår företagsnamnet (såvida det inte är ditt eget namn)
när du s äljer ditt företag. Du får bara överlåta företagsnamnet om
du samtidigt överlåter det företag där företagsnamnet används.
Registreringsbevis
På registreringsbeviset som du får från Bolagsverket (om du har
registrerat företagsnamn) finns ett registreringsnummer som är ditt
personnummer. Ibland kallas det organisationsnummer. Det motsva-
rar organisationsnumret för handelsbolag, aktiebolag och andra
juridiska personer.
Företagsregistrering
När du startar din enskilda firma ska du göra en företagsregistre
ring hos Skatteverket. Via den kan du:
• ansöka om godkännande för F-skatt,
• registrera dig som arbetsgivare,
• anmäla dig för moms.
Registreringen gör du antingen via internet på verksamt.se eller på
blanketten Företagsregistrering (4620) som finns att hämta på
skatteverket.se.
Om du registrerar företaget via internet finns där instruktioner för
hur det går till. Använder du blanketten får du här en kortfattad
genomgång.
F-skatt
Överst på blanketten kryssar du i vad din anmälan gäller. Räknar
du med att arbeta enbart i din enskilda näringsverksamhet kan du
ansöka om godkännande för F-skatt. Kommer du att driva företaget
parallellt med en anställning, får du ett godkännande för F-skatt
med villkor (det som på blanketten kallas FA-skatt). Läs mer om det
i kapitlet F-skatt.
På blanketten kryssar du också för om du vill registrera dig som
arbetsgivare samt om du ska momsregistrera dig.
Datum för första bokslut

För enskild näringsverksamhet finns bara ett tillåtet räkenskapsår,
nämligen januari–december (kalenderår). Brutet räkenskapsår får
inte användas av enskilda näringsidkare.
När du startar företaget får du förlänga eller förkorta ditt f örsta
räkenskapsår så att det slutar den 31 december. Du får dock inte
förlänga räkenskapsåret så att det blir längre än 18 månader.

Startar du verksamheten under andra halvåret kan du alltså välja
mellan ett förlängt och förkortat första räkenskapsår. En fördel med
förkortat räkenskapsår är att du så snart som möjligt tvingas ta tag
i bokslut och inkomstdeklaration. Å andra sidan kan det vara
lämpligt med ett första förlängt räkenskapsår som ger dig tid att
sätta dig in i alla bestämmelser.
Momsregistrering
Om du räknar med att ha en momspliktig omsättning inom Sverige
på mer än 1 milj kr per år, ska du redovisa moms varje eller var
tredje månad (kvartalsvis). Väljer du att redovisa momsen varje
månad ska du även välja redovisningstidpunkt. Normalt väljer man
att redovisa och betala in momsen den 12:e i den andra månaden
efter redovisningsmånaden. Då får du längre tid på dig att göra
momsredovisningen och en längre betalningsfrist.
Har du en momspliktig omsättning som är högst 1 milj kr får du
redovisa moms en gång per år, men du kan också välja att registrera
dig för momsredovisning varje eller var tredje månad om du vill.
Räknar du med att ha en momspliktig omsättning på mindre än
30 000 kr behöver du i vissa fall inte momsregistrera dig (förslag
finns om höjd gräns till 80 000 kr från 1 juli 2022). Det kan du läsa
om i kapitlet Moms.
När företaget momsregistrerats får du ett momsregistrerings
nummer (VAT-nummer) som består av ditt personnummer med
bokstäverna SE före och siffrorna 01 efter.
Ditt personnummer är 670703-7718. Ditt momsregistrerings-/VAT-nummer

blir därmed SE670703771801.
Du kan läsa mer i kapitlet Moms.
Preliminär skatt
Du ska beräkna verksamhetens överskott, dvs intäkter minus
kostnader.
Dessutom ska du ange hur mycket du drar av i eget pensions
sparande i näringsverksamheten och underlaget för särskild löne-
skatt på pensionskostnader. Detta kan du läsa om i kapitlet
Pensionssparavdrag.
Räknar du med att vid sidan av företaget under året ha inkomst av
tjänst ska du ange lön och skatt hittills under året och under resten
av året samt dina avdragsgilla kostnader i anställningen, exempel-
vis resor till och från arbetet.
Du ska också ange dina allmänna avdrag i deklarationen,

nämligen pensionssparande som du drar av privat (ovanligt),
samt skuldräntor mm.
Anmälan till registret mot penningtvätt

Företag och personer som bedriver vissa typer av näringsverksam-
het är skyldiga att anmäla sig till registret mot penningtvätt hos
Bolagsverket. Registret har kommit till för att förhindra att pengar
som kommer från brottslig verksamhet förvandlas till tillgångar
som kan redovisas öppet.
Vilka ska anmäla sig till registret?

Du ska anmäla dig till registret om du
• driver verksamhet som avser bokföring och redovisning (gäller
inte auktoriserade revisorer)
• ger skatterådgivning
• ger juridisk rådgivning vid köp och försäljning av fastigheter och
företag, styrelseuppdrag mm (gäller ej advokater eller biträdande
jurister vid advokatbyråer)
• bildar, säljer och förmedlar företag
• tillhandahåller kontorshotell och postboxar
• bedriver auktionsverksamhet
• bedriver verksamhet som avser försäljning av varor mot kontant
betalning till stora belopp (minst 5 000 euro per affärstransak-
tion). Exempel är handel med skrot och metall, bilar, båtar och
övriga fordon, juveler, guld, klockor, konst och antikviteter.
Gränsvärdet på 5 000 euro (ca 50 000 kr) kan gälla flera olika
affärsuppgörelser som hör ihop. Betalningen kan ske vid olika
tidpunkter.
Anmäl till Bolagsverket

Använd blanketten Anmälan till registret mot penningtvätt, nr 705
när du anmäler dig till registret. Anmälan ska göras när verksam-
heten startar, och ska sedan bestå tills verksamheten upphör.
Tre länsstyrelser är tillsynsmyndigheter

Länsstyrelserna i de tre storstadslänen, dvs länsstyrelserna i
Stockholm, Västra Götaland och Skåne är tillsynsmyndigheter för
de företag och personer som ska registreras hos Bolagsverket. Vilken
tillsynsmyndighet som är aktuell bestäms av din folkbokförings
adress.
Verklig huvudman
Enskilda näringsidkare ska inte anmäla verklig huvudman så som
exempelvis aktiebolag ska.
Försäkringar
När du startar en enskild firma bör du se över dina försäkringar.
Det kan gälla inventarier, lokaler, dig själv och din familj.
De här frågorna får du bäst hjälp med genom att ta kontakt med ett
försäkringsbolag. Jämför priser och villkor mellan flera bolag innan
du bestämmer dig.
Företag i bostaden
Många småföretagare bedriver sin verksamhet i någon del av
bostaden. En konsult som har inrett ett kontor i ett sovrum eller en
slöjdare som har gjort verkstad av gillestugan. Många litar på att
hemförsäkringen och den vanliga villaf örsäkringen gäller. Men så
är det inte i alla lägen.
OBS!
Hemförsäkringen gäller bara för sådant lösöre som finns i ett n ormalt hem
och som enbart används för privat bruk. Försäkringsbolagen undantar
sådant som används i förvärvsverksamhet. Lösöre i förvärvsverksamhet
kan exempelvis vara verktyg, inventarier samt lager av r åvaror och färdiga
produkter. Se därför till att komplettera med en företagsförsäkring som
täcker företagstillgångarna.
Den vanliga villaförsäkringen täcker normalt skador på byggnaden

även om du bedriver en mindre förvärvsverksamhet där. Ett villkor
är att du uppfyller normala säkerhetsföreskrifter när det gäller
exempelvis installationer och hantering av kemikalier. Skulle det
vid en skada visa sig att du inte varit tillräckligt aktsam kan
försäkringsbolaget minska skadeersättningen.
Om du har en riskabel verksamhet bör du komplettera din villa
försäkring med en företagsdel. Annars riskerar du att inte få full
ersättning vid en skada.
Företagsförsäkring
Om du tecknar en företagsförsäkring omfattar försäkringens
grundskydd förutom brand och stöld oftast en ansvars- och rätts-
skyddsförsäkring samt en avbrottsförsäkring.
Ansvarsförsäkringen ersätter vad du kan bli skyldig att betala

i skadestånd, t ex om någon skadar sig i din lokal eller om dina
produkter orsakar skada. Rättsskyddsförsäkringen ersätter advo-
katkostnader mm om du blir indragen i en rättslig tvist. Avbrotts
försäkringen ger dig ersättning vid driftstopp och täcker då uteblivna
intäkter. Tilläggsförsäkringar kan tecknas utifrån behov.
Arbetsskadeförsäkring
Den som skadas på arbetsplatsen kan få ersättning från företagets
arbetsskadef örsäkring. Detta gäller både för dig själv och eventuella
anställda. Trygghetsf örsäkring vid arbetsskada (TFA) kompletterar
arbetsskadeförsäkringen och kan ge olika former av ersättning för
personligt lidande. Det kan vara ersättning under den akuta
sjukdomstiden och för bestående invaliditet.
Företag utan anställda kan teckna en så kallad beredskapsförsäk-
ring hos FORA. Försäkringen gör att alla nyanställda arbetare
automatiskt omfattas av försäkringsavtalet från första anställnings
dagen. Dessutom omfattas företagets ägare samt dennes make/maka
(om hon eller han är verksam i företaget) av arbetsskadeförsäk-
ringen TFA.
OBS!
Har du anställda i verksamheten och är ansluten till ett kollektivavtal är du
skyldig att teckna de försäkringar som är bestämda i kollektivavtalet.
A-kassa
Det går alldeles utmärkt att vara med i arbetslöshetskassan
(a-kassan) även om du inte är medlem i någon fackförening.
A-kassor för företagare

Om du som anställd tidigare var ansluten till en a-kassa bör du
undersöka om du som egen företagare får stå kvar där som medlem.
En del a-kassor tillåter detta. Måste du byta a-kassa har du rätt att
tillgodoräkna dig tidigare medlemstid.
A-kassor för småföretagare
Det finns speciella a

-kassor för småföretagare. Du kan höra av dig till
någon av dem för mer information om vad som gäller för att få rätt till
ersättning. Följande a-kassor är till för eller öppna för företagare utan
alltför många anställda:
• Akademikernas erkända arbetslöshetskassa AEA, 08-412 33 00,
akademikernasakassa.se
• Alfa-kassan, 0771-55 00 99, alfakassan.se
• Ledarnas A-kassa, 08-509 319 19, ledarnasakassa.se
• Unionens A-kassa, 0770-77 77 88, unionensakassa.se
• Småföretagarnas A-kassa, 08-723 44 00, smakassa.se
• Säljarnas A-kassa, 08-617 02 60, saljarnas-akassa.se
Vilande företag
Det är i vissa fall inte nödvändigt att lägga ner verksamheten för att
få ersättning från a-kassan. I stället har du möjlighet att låta
företaget vara vilande (dvs att du inte vidtar några åtgärder för
verksamheten). Det får dock inte vara fråga om säsongsvariationer,
och det går bara att låta företaget vara vilande ett begränsat antal
gånger.
A-kassa men ändå bedriva näringsverksamhet

Det finns några olika möjligheter att bedriva din enskilda närings-
verksamhet men ändå få a-kassa. Det gäller dig som:
• har haft en anställning (som du blivit arbetslös från) och drivit
f irman vid sidan av (parallellt)
• haft en så kallad bisyssla.
Bisyssla
Bisyssla är ett arbete eller en verksamhet som du utför vid sidan av
ett heltidsarbete utan att det påverkar rätten till arbetslöshets
ersättning. För att ett arbete ska godkännas som en bisyssla ska du,
före arbetslösheten, ha utfört det vid sidan av ett heltidsarbete
under minst tolv månader.
Kontakta din a-kassa för information om vad som för tillfället gäller
angående bisyssla. Nya regler är på gång om detta i samband med
att hela a-kassesystemet stöps om till att bli inkomstbaserat.
■■ SOU 2020:37 Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen
Tillstånd
För vissa typer av verksamheter kan du behöva tillstånd från
länsstyrelsen eller från den kommun där verksamheten bedrivs.
Det är viktigt att du innan du börjar med verksamheten har klart
för dig vilken typ av tillstånd du kan behöva.
Vårdverksamhet
Du behöver i vissa tillstånd om du yrkesmässigt vill bedriva vård-
verksamhet. Detta kan du läsa om på IVO:s hemsida (Inspektionen
för vård och omsorg).
Serveringstillstånd
Om du vill öppna en restaurang och ha möjlighet att servera sprit-
drycker, vin och starköl måste du söka serveringstillstånd (kallades
tidigare utskänkningstillstånd) hos den kommun där serverings
stället är beläget.
Trafiktillstånd
För att driva en näringsverksamhet inom person- eller godstrafik
måste du ha yrkestrafiktillstånd som du söker hos Transport
styrelsen.
Hästverksamhet
För hästverksamhet kan det behövas tillstånd som du söker hos
Länsstyrelsen.
Livsmedel
För många verksamheter med livsmedel krävs tillstånd från
kommunen eller från livsmedelsverket. Detta kan du läsa om på
livsmedelsverket.se.
Hjälp
För att få reda på vad som gäller för just din verksamhet och få råd
inför företagsstarten kan du få hjälp på flera sätt.
Kommunens näringslivskontor
De flesta kommuner har en näringslivssekreterare och i många
fall ett särskilt näringslivsbolag som har till uppgift att stimulera
företagandet i kommunen. Hit kan du vända dig för att få vägled-
ning och information.
Nyföretagarcentrum och ALMI

På flera håll i landet finns det nyföretagarcentra som hjälper
nystartade företag genom framförallt rådgivning. Mer information
hittar du på nyforetagarcentrum.se.
ALMI Företagspartner finns i alla län. De kan hjälpa till med
utvärdering av din företagsidé och företagsutveckling. Läs mer på
almi.se.
Sjuk- och föräldrapenning
Du som driver en aktiv näringsverksamhet har normalt rätt till sjukpenning,

föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan.
Här kan du läsa om vilka förutsättningar som gäller.
Sjukpenninggrundande och föräldrapenninggrundande inkomst

Din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) baseras på din års
inkomst av arbete och används för att räkna ut vad du får i sjuk
penning och föräldrapenning.
Du som är egen företagare ska uppge din beräknade inkomst av
näringsverksamhet till Försäkringskassan.
Maximal sjukpenninggrundande och föräldrapenninggrundande
inkomst är 10 prisbasbelopp (motsvarar 483 000 kr under 2022).
Periodiseringsfond och expansionsfond

Som egenföretagare kan du inom vissa ramar styra den beskatt-
ningsbara inkomsten av näringsverksamheten. Det är främst genom
periodiseringsfond och expansionsfond.
Tidigare kunde man styra den sjukpenninggrundande inkomsten
genom dessa dispositioner, men numera går det inte att inför en
sjukdomsperiod eller föräldraledighet öka den sjukpenninggrun-
dande inkomsten genom att lösa upp periodiseringsfonder och
expansionsfonder.
Försäkringskassan bortser alltså från avsättningar till och upp
lösningar av periodiseringsfond och expansionsfond. Inte heller
påverkar uttag från och insättning på skogs- eller upphovsmanna-
konto sjuk- och föräldrapenningen. Inrullat underskott från före
gående år ska inte heller påverka.
Det finns en viss logik i detta, eftersom SGI ska bygga på ersättning
för arbete och vara framåtriktat.
Gäller inte pensionsgrundande inkomst

Någon motsvarande bestämmelse när det gäller inrullat underskott,
periodiseringsfonder och expansionsfond finns inte vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst (PGI). Där stämmer beräkningen
överens med den skattemässiga.
När företaget är nystartat

När du startar ett företag får du under 36 månader en sjukpenning-
grundande inkomst som minst motsvarar vad en anställd med
samma arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet skulle ha haft.
Detta är den så kallade jämförelseinkomsten.
De 36 månaderna räknas från det att du gjort (eller borde ha gjort)
en Företagsregistrering till Skatteverket. Detta kallas uppbyggnads-
skede.
När företaget är etablerat?

När ditt företag är etablerat och har funnits längre än 36 månader
beräknas din sjukpenninggrundande inkomst utifrån din beräknade
inkomst av näringsverksamheten. Om du under flera år har haft
lägre inkomst än jämförelseinkomsten kan din sjukpenning
grundande inkomst komma att beräknas utifrån de tre senaste
åren och alltså sänkas.
Välj antal karensdagar

I sjukförsäkringen har egna företagare en grundläggande karenstid
på 7 dagar. Det innebär att du inte får någon sjukpenning för de
första 7 dagarna. Du har möjlighet att välja att ha ett annat antal
karensdagar (1, 14, 30, 60 eller 90 dagar). Ju fler karensdagar du
väljer, desto lägre blir din sjukförsäkringsavgift (som ingår i egen
avgifterna), men skillnaden är minimal. Läs mer om detta i kapitlet
Egenavgifter och löneskatt.
Vill du ändra antalet karensdagar ska du kontakta Försäkrings
kassan. Hittills har du inte kunnat ändra till en kortare karenstid
efter att du har fyllt 55 år, men denna begränsning föreslås nu slopad.
Sjukanmälan
Om du är sjuk och därför inte kan arbeta ska du sjukanmäla dig
till Försäkringskassan redan den första sjukdagen. Gå in på
forsakringskassan.se. Du kan också anmäla dig per brev. Då räknas
poststämpelns datum som anmälningsdag. Skriv alltid namn,
personnummer och adress i brevet.
Ett problem är att numera stämplar inte alltid PostNord frankerade
brev som läggs i brevlåda.
Läkarintyg
Senast den åttonde dagen i sjukperioden ska du lämna ett läkar
intyg till Försäkringskassan. I vissa fall kan Försäkringskassan
begära ett läkarintyg redan från första dagen i sjukperioden.
Skatteavdrag på sjukpenning
Har du godkännande för F-skatt drar Försäkringskassan 30 procent
skatt på ersättningar som betalas ut. Har du godkännande för
F-skatt med villkor drar Försäkringskassan skatt enligt tabell om
du inte skriftligen åberopar godkännandet för F-skatt. Du kan alltid
begära att Försäkringskassan drar mer skatt. Vill du att de ska dra
mindre skatt måste du visa ett beslut från Skatteverket om ändrad
beräkning av A-skatt (jämkningsbesked).
Återinsjuknanderegeln
Har du 7 karensdagar (standardtiden om du inte valt något annat
hos Försäkringskassan) gäller den allmänna återinsjuknanderegeln.
Den innebär att om du börjar arbeta och därefter insjuknar på nytt
inom 5 dagar, räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på
den tidigare. Ingen ny karensperiod räknas. Om du har valt längre
(eller kortare) karenstid på din försäkring får du räkna av karens
tiden från föregående sjukperiod om du blir sjuk igen inom 20 dagar.
Sjukpenningen i inkomstdeklarationen
Sjukpenning som grundas på näringsinkomster ska tas upp som
inkomst av näringsverksamhet på blankett NE. På Försäkrings
kassans årsbesked specificeras den delen av sjukpenningen.
Beloppet är också förifyllt i specifikationen som bifogas din inkomst-
deklaration.
Ersättningen under tjänst deklareras på huvudblanketten INK1.
Förutom sjukpenningen kan rehabiliteringspenning och smittbärar-
penning tas upp som inkomst av näringsverksamhet om de grundas
på sådan inkomst. Föräldrapenning ska däremot av någon anled-
ning alltid tas upp som inkomst av tjänst även om den grundar sig
på inkomst av näringsverksamhet.
På ersättningar från Försäkringskassan betalar du inga egen
avgifter, även om ersättningen deklareras i näringsverksamheten.
Fortfarande aktiv näringsverksamhet

Blir du som näringsidkare sjuk och inte kan arbeta i samma omfatt-
ning som tidigare och inkomsterna till stor del består av sjuk
penning, betraktas inkomsten normalt ändå som inkomst av aktiv
näringsverksamhet.
■■ Skatteverkets ställningstagande Dnr 131.141234-06/111
Även ålderspensionärer
Trots att du som ålderspensionär inte betalar någon sjukförsäk-
ringsavgift får du stå sjukpenningplacerad under förutsättning att
du har inkomst av aktiv näringsverksamhet. Med ålderspensionär
räknas i det här sammanhanget en person som fyllt 65 år vid årets
början.
Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan
Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjuk-
penning. Så kan det vara om Försäkringskassan bedömer att det är
fråga om en sjukdom som gör att du knappast kommer tillbaka till
arbetslivet (inte vanliga förkylningar alltså).
När du sedan fyllt 70 år börjar en nedräkning av sjukpenning
dagarna, oavsett sjukdomens art. Då ersättning betalats ut för
180 dagar, från och med den månad du fyllde 70 år, ska rätten till
sjukpenning upphöra.
En 62–65-åring som tar ut hel allmän ålderspension (alltså både
inkomst- och premiepension) har inte någon begränsning i sjuk
dagarna, trots att han eller hon inte betalar någon sjukförsäkrings
avgift.
Anmälan av sjukpenninggrundande inkomst

Normalt behöver du bara anmäla ändrade inkomstförhållanden till
Försäkringskassan när du har ett pågående försäkringsärende, t ex
om du är sjuk och begär sjukpenning eller om du är föräldraledig
och begär föräldrapenning. I vissa fall kan det dock ligga i ditt eget
intresse att göra ändringen trots att du inte har ett pågående
försäkringsärende. Det gäller t ex om du vill ändra antalet karens-
dagar. Läs mer om detta i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
Skatt och redovisning
Skatt och redovisning | 39

Redovisning
I det här kapitlet får du en introduktion till den löpande redovisningen

(bokföringen). Du kan även läsa om kraven på årsbokslut och om hur
du arbetar med budgetar.
Vad innebär redovisning?

Redovisning innebär bland annat att registrera, bearbeta och
rapportera information som underlättar beslut i ekonomiska frågor.
Hit hör:
• Löpande bokföring
• Analys
• Budgetering
• Upprättande av årsbokslut.
Bokföringsskyldighet
Alla näringsidkare är bokföringsskyldiga för näringsverksamheten
som de bedriver. Med näringsidkare menas människor och juridiska
personer som yrkesmässigt bedriver ekonomisk verksamhet, även
om den har liten omfattning.
■■ Bokföringslag (1999:1078) 2 kap 6 §
Redovisningen i praktiken
Alla dokument som berör ekonomin ska sparas och ordnas så att du
lätt kan hitta allt. Det är t ex
• Verifikationer
• Kontrakt
• Saldobesked
• Mejl och brev.
Du ska också lägga upp en samlingsplan. Det är en enkel beskriv
ning av hur bokföringen är organiserad och uppbyggd i ditt företag.
När du bokför ska alla transaktioner (affärshändelser) samlas på de
konton de hör till. På så sätt kan du ta ut rapporter och få en över-
blick över företagets ekonomiska ställning.
40 | Skatt och redovisning

Redovisning
Räkenskapsåret
För enskild näringsverksamhet finns endast ett tillåtet räken-
skapsår, nämligen januari–december (kalenderår). Brutet räken-
skapsår får inte användas av enskilda näringsidkare.
När du startar företaget får du förlänga eller förkorta ditt f örsta
räkenskapsår så att det slutar den 31 december. Du får dock aldrig
förlänga räkenskapsåret så att det blir längre än 18 månader. En
fördel med förkortat räkenskapsår är att du så snart som möjligt
efter att verksamheten kommit igång tvingas ta tag i årsbokslut och
deklaration. Med förlängt räkenskapsår får du en längre skatte
kredit.
Arkivering
Du ska arkivera allt räkenskapsmaterial under minst sju år efter
slutet av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Arkiverings
skyldigheten gäller även det år du håller på med.
Ett företag har räkenskapsår 1 jan 2022–31 dec 2022. Räkenskaps

materialet för detta räkenskapsår ska sparas i sju år från 2022-12-31,
dvs t o m 2029-12-31.

Redovisning
Digital arkivering
Enligt bokföringslagen ska räkenskapsinformation arkiveras i den
form den hade när den kom till företaget. Får exempelvis ett företag
in material på papper ska det också arkiveras på papper och har det
kommit in digitalt ska det arkiveras digitalt. Det går inte att skanna
in pappersfakturor och sedan slänga fakturorna när allt är inskan-
nat. Man får inte heller skriva ut digitala fakturor och sedan bara
arkivera dem på papper, de ska även arkiveras digitalt.
Väljer du att skanna in en pappersfaktura säger dock bokförings
lagen att du bara behöver arkivera pappersfakturan (originalet)
i tre år och den inskannade kopian i sju år.
■■ Bokföringslag (1999:1078) 7 kap
Löpande redovisning (bokföring)

Grundbokföring
Grundbokföring innebär att redovisningen presenteras i registre-
ringsordning (datumordning), så att man kan kontrollera varje
transaktion mot en underliggande verifikation. Detta kallas också
dagbok.
Huvudbokföring
Huvudbokföring innebär att redovisningen presenteras i systema-
tisk ordning, dvs på olika konton, så att läsaren får en översikt över
företagets ställning och resultat. På så sätt kan man följa verksam-
hetens utveckling löpande.
Bokföring av kassan
Kontanta in- och utbetalningar, dvs transaktioner som rör kassan
(alltså sedlar och mynt), ska bokföras senast påföljande arbetsdag.
Denna kassabokföring kan göras separat i en särskild bok (sido
ordnad bokföring) eller på särskilda blanketter om du inte sköter
den vanliga bokföringen varje dag.
Med kontanta in- och utbetalningar menas transaktioner som rör
kassan, dvs betalning med sedlar och mynt samt postväxlar och
andra betalningsanvisningar som omedelbart kan omsättas i
pengar. I vissa fall jämställs t ex måltidskuponger, rabattkuponger
och presentkort i pappersform med kontanta betalningar.
Påföljande arbetsdag
Med påföljande arbetsdag menas den första dagen efter dagen då
affärshändelsen inträffade, som arbete utförs i verksamheten.
Är det mer än några dagar mellan den dag affärshändelsen

Redovisning
inträffade och påföljande arbetsdag ska kontanta in- och utbetal-

ningar bokföras senast dagen efter den dag affärshändelsen
inträffade. Så kan det exempelvis vara för företag som uteslutande
är med på mässor med ett stort tidsspann mellan mässorna.
Bokföring övriga affärshändelser

Presentationen i systematisk ordning kan senareläggas.
För andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar samt
för kontanta in- och utbetalningar som registreras i ett certifierat
kassaregister kan presentationen både i registreringsordning och i
systematisk ordning senareläggas.
Senareläggning tills så snart det kan ske

För att t ex kunna använda en redovisningsbyrås tjänster måste
man arbeta med en viss fördröjning.
Bokföringen får senareläggas till 50 dagar efter utgången av den
månad då affärshändelsen inträffade. Detta gäller dock inte bok
föring av kontanta in- och utbetalningar för presentation i registre-
ringsordning (alltså endast för presentation i systematisk ordning).
Ännu senare om företaget har låg omsättning

Om företaget har låg omsättning gäller mer generösa tidsgränser,
men observera att detta inte gäller för bokföring av kontanta in- och
utbetalningar för presentation i registreringsordning.
Om årsomsättningen normalt är högst 3 milj kr, får bokföringen
senareläggas till 50 dagar efter utgången av det kvartal då affärs-
händelsen inträffade.
Bokföringen får senareläggas till 60 dagar efter utgången av det
räkenskapsår då affärshändelsen inträffade om
• det normalt förekommer högst 50 verifikationer som avser sam-
manlagt högst 250 affärshändelser per räkenskapsår, och
• årsomsättningen normalt är högst 1 milj kr.
Om den enskilda näringsverksamheten förutom ovanstående två
krav dessutom uppfyller kravet att inte ha EU-handel (unions
interna förvärv) får bokföringen senareläggas till den dag som
inkomstdeklaration för det räkenskapsår då affärshändelsen inträf-
fade ska lämnas (dvs normalt 2 maj, senare om du har anstånd).
Certifierat kassaregister
För kontanta in- och utbetalningar som registreras i ett certifierat
kassaregister får även bokföringen för presentation i registrerings
ordning senareläggas till 50 dagar efter den månad det gäller.

Redovisning
Läs om certifierat kassaregister i avsnittet Kontantförsäljning

längre fram i det här kapitlet.
Bokföringsprogram
I ett bokföringsprogram kan du ta ut rapporter, t ex:
• Balansrapporter (tillgångar, skulder och eget kapital).
• Resultatrapporter (intäkter, kostnader och resultat).
• Huvudbok (samtliga poster som bokförts på ett visst konto,
t ex årets inköp av förbrukningsinventarier).
• Grundbok (dagbok, verifikationslista, dvs samtliga poster som har
bokförts under en viss period).
Faktureringsmetoden och kontantmetoden

Det finns två metoder för den löpande bokföringen:
• Kontantmetoden.
• Faktureringsmetoden.
Kontantmetoden får användas av företag som har en omsättning på
högst 3 milj kr. Kontantmetoden innebär att du löpande under året
endast bokför de affärshändelser som avser inbetalningar och
utbetalningar, samt insättningar och uttag. Det innebär att du inte
bokför kundfordringar och leverantörsskulder när de uppstår, utan
först i samband med att du får betalt från kunden respektive betalar
leverantören. Först i samband med årsbokslutet bokförs övriga
affärshändelser som är nödvändiga för att fastställa företagets
resultat och ställning, t ex obetalda fordringar och skulder.
Faktureringsmetoden innebär att du löpande bokför alla affärs
händelser, t ex kundfordringar och leverantörsskulder, när fakturan
skickas respektive mottas. Och dessutom när du får betalt eller
betalar. Varje faktura bokförs alltså två gånger.
Kontoplan
I kontoplanen finns företagets samtliga konton samlade.
När du bokför ska alla transaktioner (affärshändelser) samlas på de
konton de hör till. För varje slag av tillgång, skuld, eget kapital,
kostnad och intäkt, finns ett konto, t ex för kassa, företagskonto
(bank), varuinköp eller försäljning. På så sätt kan du lätt ta ut
rapporter och få en överblick över företagets ekonomiska ställning.
Dessutom har du glädje av kontosammanställningarna när du gör
årsbokslutet och inkomstdeklarationen.
Ordet konto betyder sammanställning, och det är just vad det är.
Det är en sammanställning av en viss typ av affärshändelser, t ex
insättningar och uttag från plusgirot, hyror eller telefonkostnader.

Redovisning
För enskilda firmor som väljer att göra ett förenklat årsbokslut
(läs mer om detta i avsnittet Bokslut och årsredovisning) finns en
särskild kontoplan som heter BAS Förenklat årsbokslut. Denna
kontoplan är anpassad till det förenklade årsbokslutet.
Huvudkonton och underkonton

Kontoplanen består av huvudkonton och underkonton. Huvudkontot
slutar oftast med en nolla, medan underkontona har andra slut
siffror.
[5830] Kost och logi (huvudkonto)
[5831] Kost och logi i Sverige (underkonto)
[5832] Kost och logi i utlandet (underkonto)
För den som sällan har kostnader för kost och logi, räcker det att
använda huvudkontot [5830], och likaså för den som inte har något
intresse av att veta årets kostnader i Sverige [5831] respektive i
utlandet [5832]. Den som enbart har kostnader för kost och logi i
Sverige kan antingen välja underkontot [5831] eller använda huvud-
kontot [5830]. Den som inte har intresse av en detaljerad redovis-
ning kan använda konto [5800], Resekostnader, för alla resekost
nader, alltså även kostnader för hotell och tågbiljetter, mm.
Kontering – debet och kredit

DEBET KREDIT
Konto Belopp Konto Belopp
[5010] 10 000 [1920] 10 000
En lokalhyra [5010] har betalats från plusgirot [1920] med 10 000 kr.
Att fördela affärshändelser på olika konton kallas kontering. Ett

konto har två sidor. De kallas debet och kredit. Debetsidan är den
vänstra och kreditsidan är den högra sidan. När något bokförs på
debetsidan av ett konto kallas det att debitera kontot. Bokförs en
transaktion på kreditsidan kallas det att kreditera kontot.
Flera poster
En kontering behöver inte bara innehålla en post på debetsidan och
en post på kreditsidan, utan kan bestå av flera poster, i princip hur
många som helst.

Redovisning
DEBET KREDIT
[4010] 8 000 [1910] 9 000
[2641] 2 000 [1930] 1 000
Varor [4010] köps för 8 000 kr plus moms [2641] 2 000 kr. Betalningen
görs från kassan [1910] med 9 000 kr och från företagskontot [1930] med
1 000 kr eftersom pengarna i kassan inte räckte.
Ökar eller minskar

För att förstå hur en kontering i debet respektive kredit påverkar ett
konto av ett visst slag kan du utgå från följande regel:
• En tillgång ökar i debet och minskar i kredit.
• En skuld minskar i debet och ökar i kredit.
• En intäkt minskar i debet och ökar i kredit.
• En kostnad ökar i debet och minskar i kredit.
Tillgångar och skulder

Ökar en tillgång, t ex genom en insättning på plusgirot eller genom
ett inventarieköp, debiteras ett tillgångskonto. Minskar tillgången
så krediteras kontot. Tillgångarna ökar i debet och minskar i kredit.
Om en skuld ökar, t ex genom ett banklån, så krediteras ett skuld
konto. Minskar skulden så debiteras kontot. Skulderna ökar i kredit
och minskar i debet.
DEBET KREDIT
[1930] 200 000 [2350] 200 000
Ett nystartat företag tar ett banklån [2350] på 200 000 kr och sätter in
pengarna på bankens transaktionskonto [1930]. Tillgångskontot på banken
[1930] ökar från 0 kr till 200 000 kr när det debiteras. Samtidigt ökar
skuldkontot banklån [2350] från 0 kr till 200 000 kr när det krediteras.

Redovisning
DEBET KREDIT
[2350] 10 000 [1930] 10 000
Företaget amorterar 10 000 kr från företagskontot [1930]. Företagskontot

krediteras och tillgångarna minskar med 10 000 kr. Skuldkontot banklån
[2350] debiteras och skulden minskar med 10 000 kr.
Intäkter
DEBET KREDIT
[1510] 10 000 [3010] 8 000
[2610] 2 000
Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden skickar en faktura på

10 000 kr inklusive moms för sålda varor.Intäktskontot försäljning [3010]
krediteras med 8 000 kr, vilket innebär att intäkterna ökar. Samtidigt
krediteras kontot utgående moms [2610] med 2 000 kr och kontot för
kundfordringar [1510] debiteras med hela beloppet, 10 000 kr.
Om företaget istället hade bokfört enligt kontantmetoden hade intäkten
bokförts först när kunden hade betalat fakturan, dvs varken intäkt eller
kundfordran hade bokförts i samband med att fakturan skickades.
Kreditfaktura till kund

DEBET KREDIT
[3010] 2 400 [1510] 3 000
[2610] 600
En del av varorna som såldes visade sig vara defekta. Därför ska inte hela
fakturan betalas, utan säljaren skickar en kreditfaktura (kreditnota) till
kunden. Kundfordringarna [1510] krediteras med 3 000 kr. Intäktskontot
försäljning [3010] debiteras med 2 400 kr, vilket innebär att intäkterna
minskar. Samtidigt debiteras skuldkontot utgående moms [2610] med
600 kr.

Redovisning
Kostnader
DEBET KREDIT
[4010] 5 000 [2440] 6 250
[2641] 1 250
Ett företag som bokför enligt faktureringsmetoden köper in material för

5 000 kr plus moms 1 250 kr. Kostnadskontot för inköp [4010] debiteras,
vilket är detsamma som att kostnaderna ökar. Kontot för ingående moms
[2641] debiteras samtidigt. Hela beloppet, 6 250 kr, bokas upp som en
leverantörsskuld [2440] genom en kreditering.
Om företaget istället hade bokfört enligt kontantmetoden hade kostna-
den bokförts först när leverantörsfakturan hade betalats, dvs varken
kostnad eller leverantörsskuld hade bokats upp i samband med att
fakturan mottogs.
Kreditfaktura från leverantör

DEBET KREDIT
[2440] 1 000 [4010] 800
[2641] 200
Fakturan på materialinköpet visade sig vara felaktig. Företaget får därför

en kreditfaktura (kreditnota) på det felande beloppet. Leverantörsskulder
[2440] debiteras med 1 000 kr. Kostnadskontot för inköp [4010] kredite-
ras med 800 kr. Samtidigt krediteras kontot för ingående moms [2641]
med 200 kr.
Bokföring på ”fel” sida

Kostnader bokförs på debetsidan, t ex materialinköp och löner. Det
är mer sällsynt att ett kostnadskonto bokförs i kredit. Men ibland
kan det bli så, t ex om du rättar till något som du råkat bokföra två
gånger eller rättar till en dubbelbetalning. Om en leverantör skickar
en kreditnota blir det också en kreditering på ett kostnadskonto.
Erhållna p rovisioner och rabatter kan också leda till bokföring på
”fel” sida.
Intäkter bokförs på kreditsidan, t ex försäljning av varor eller
erhållna bidrag. Debetsidan används inte så ofta, men kan använ-
das om du t ex fått betalt två gånger och ska rätta till det, eller om
du skickar en kreditnota. Lämnade provisioner och rabatter leder
också till bokföring på ”fel” sida.

Redovisning
Plus och minus

I bokföringsprogram ser det ut som om debet betyder plus och kredit
betyder minus, men så är det egentligen inte. Att det ser ut så beror
på att bokföringsprogrammen arbetar matematiskt, dvs har en
minussida och en plussida för att få det hela att gå ihop så att det
blir noll på slutet.
Avstämning
När du har bokfört en period, t ex en månad, tar du ut en balans
rapport och en resultatrapport för perioden. Innan du använder en
rapport som beslutsunderlag ska du kontrollera att den stämmer.
Det kallas att stämma av eller att göra en avstämning.
När du stämmer av börjar du med balansrapporten. Om saldona
stämmer blir resultatet i de allra flesta fall riktigt. Glöm inte bort
att åtminstone några gånger under räkenskapsåret även stämma av
resultaträkningen. Det gör du normalt genom att titta igenom din
huvudbok, där du ser respektive konto för sig. Du kan ha råkat
bokföra någon transaktion på fel resultatkonto.
Om du bokför enligt kontantmetoden och ska ha balans- och resul
tatrapporterna som beslutsunderlag måste du komma ihåg att
även ta hänsyn till obetalda kund- och leverantörsfakturor när du
bedömer företagets tillgångar, skulder och resultat. Det beror på att
balans- och resultatrapporten under löpande år inte inkluderar
obetalda kund- och leverantörsfakturor.
Du kan läsa mer om löpande redovisning och få praktisk konterings-
hjälp i våra böcker BOKFÖRING och BOKFÖRING & B OKSLUT I
ENSKILD FIRMA .
Budget
En budget kan beskrivas som ett mer eller mindre kvalificerat
antagande om hur företaget kommer att utvecklas ekonomiskt.
Två sorters budgetar som kan vara användbara är:
• Resultatbudget
• Likviditetsbudget
Resultatbudget
En resultatbudget kan du göra före årets början och registrera i
bokföringsprogrammet. Det bästa är att fördela årsbudgeten på
månadsnivå. Då kan du varje månad ta ut resultatrapporter med
budgetjämförelse. Det är alltid intressant att titta på avvikelserna,
dvs varför företaget inte går som du trott.

Redovisning
Likviditetsbudget
En likviditetsbudget visar företagets beräknade in- och utbetal
ningar månad för månad. Banken brukar begära in både resultat-
budget och likviditetsbudget om du har banklån i företaget.
I vår bok BUDGET kan du läsa mer om hur du arbetar med olika
budgetar.
Kontantförsäljning
Certifierat kassaregister
Om du har en kontantförsäljning på minst 4 prisbasbelopp (motsva-
rar drygt 190 000 kr) ska du normalt ha ett certifierat kassaregister.
Förutom betalning med sedlar och mynt räknas även betalning med
kontokort (t ex betalkort och kreditkort) som kontant betalning.
Även betalningar via Swish räknas som kontantbetalning.
Företag som har försäljning bara en del av året behöver inte räkna
om försäljningen till årsförsäljning.
Kontantfakturor i stället
Om ett företag upprättar en faktura och samtidigt tar kontant betalt
(en så kallad kontantfaktura) räknas detta inte som kontant försälj-
ning i det här sammanhanget om fakturan uppfyller vissa krav.
Förutsättningen för att det ska räknas som fakturerad försäljning
(och inte som kontant försäljning) är att fakturan innehåller följande
uppgifter:
• När verifikationen har sammanställts.
• När affärshändelsen har inträffat.
• Vad den avser.
• Vilket belopp den gäller.
• Vilken motpart den berör (namn och adress).
• Verifikationsnummer.
Skatteverket anser att det ska finnas löpnummer på kontantfaktu-
ran.
En kontantfaktura är en fullständig enskild verifikation – den kan
inte ingå i en gemensam verifikation. Det är dock tillåtet att kompri-
mera uppgifter från fakturorna i listor och använda dessa listor
(fakturajournaler) i bokföringen. Även denna lista räknas då som en
verifikation. Varje faktura ska vara försedd med fakturanummer
och listan får bara avse en dags fakturering.
Observera att den kontanta betalningen av kontantfakturan ska
bokföras senast påföljande arbetsdag.

Redovisning
Obemannad försäljning
För försäljning som sker i en försäljningslokal som är anpassad för
obemannad försäljning gäller inte kravet på kassaregister.
Obemannad försäljning är när ett företag säljer varor eller tjänster
mot kontant betalning där köparen själv sköter betalningen genom
att betala med kort eller Swish eller lägga betalningen i ett fack, en
låda eller liknande. Ingen person från företaget övervakar betal-
ningen. Denna typ av försäljning förekommer bland annat i lant-
bruk (försäljning av ägg och andra livsmedel).
Vid obemannad försäljning ska det säljande företagets namn och
adress tydligt framgå av skyltning.
Bokslut och årsredovisning

Alla enskilda firmor ska varje år upprätta ett årsbokslut. Årsbok
slutet ska färdigställas senast 6 månader efter räkenskapsårets
utgång.
Enskilda näringsidkare med en nettoomsättning på högst 3 milj kr
får upprätta ett förenklat årsbokslut. Andra ska upprätta ett vanligt
årsbokslut.
Det finns knappast så stora enskilda firmor att de måste upprätta
en årsredovisning och därmed ha revisor.
Förenklat årsbokslut
Det förenklade årsbokslutet består av en balans- och en resultat
räkning. Tanken är att det förenklade årsbokslutet utan några
ytterligare justeringar ska kunna ligga till grund för inkomstdekla-
rationen.
Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd med tillhörande väg-
ledning som visar hur enskilda f irmor ska upprätta ett förenklat
årsbokslut, dvs hur tillgångar och skulder ska värderas i bokslutet.
Det allmänna rådet innehåller även instruktioner för vad som ska
bokföras i företaget.
Ett exempel på ett förenklat årsbokslut finns i kapitlet Förenklat
årsbokslut. Detaljerna om hur det förenklade årsbokslutet ska
upprättas kan du läsa om i vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I
ENSKILD FIRMA.
■■ Bokföringslag (1999:1078) 6 kap 3 §
Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1

Redovisning
Vanligt årsbokslut
Ett vanligt årsbokslut består av följande delar:
• En balansräkning som visar företagets ställning med tillgångar,
skulder och eget kapital på räkenskapsårets sista dag.
• En resultaträkning som visar det gångna räkenskapsårets intäk-
ter, kostnader och resultat.
• Tilläggsupplysningar till balans- och resultaträkningen.
Bokföringsnämnden har kommit med ett allmänt råd om årsbokslut
som ska användas för räkenskapsår som inleds från 2018-01-01.
Du kan läsa om detta i kapitlet Bilaga NE – vanligt årsbokslut.
■■ Bokföringslag (1999:1078) 6 kap 4–5 §§
K-regelverket Årsbokslut (BFNAR 2017:3)

Moms
I det här kapitlet tittar vi på hur momsen fungerar, redovisas och

betalas. Du kan också läsa om vilka momssatser som gäller och hur
du momsregistrerar din verksamhet.
Vill du veta mer om momsen rekommenderar vi vår bok MOMS.
Vad är moms?
Moms är en kortform för mervärdesskatt och är en omsättnings-
skatt. När en momsbelagd vara eller tjänst omsätts, dvs säljs eller
på något annat sätt tas ut ur en näringsverksamhet, ska moms
läggas på.
Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade
värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in
moms på.

Moms
Omsättningsgräns 30 000 kr
Beskattningsbara personer (företagare) vars omsättning (totala
försäljning) beräknas vara högst 30 000 kr per år kan välja om man
vill redovisa moms eller inte. När detta skrivs finns ett förslag om
höjd gräns till 80 000 kr från 1 juli 2022.
Den som väljer att bli momsbefriad behöver inte lämna några
momsdeklarationer eller periodiska sammanställningar.
Någon utgående moms får då inte anges i fakturorna, dvs köparen
får inte lyfta någon ingående moms även om köparen är ett företag.
För att uppfylla villkoren om momsfrihet får omsättningen (exklu-
sive moms) inte beräknas överstiga 30 000 kr under det innevarande
beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha överstigit
30 000 kr under något av de två senaste beskattningsåren.
Omsättningsgränsen ska justeras om beskattningsåret är längre
eller kortare än 12 månader. För ett första räkenskapsår som är
förlängt till 18 månader blir omsättningsgränsen alltså
18/12 x 30 000 = 45 000 kr.
Utgående och ingående moms

På de flesta inkomster företag har är det moms, så kallad utgående
moms. På de flesta utgifter företag har är det moms, ingående moms.
Betala eller få tillbaka

Är den sammanlagda momsen på inkomsterna större än den
sammanlagda momsen på utgifterna ska du betala in mellan
skillnaden till Skatteverket. Är den sammanlagda momsen på
utgifterna större än den sammanlagda momsen på inkomsterna,
t ex vid ett större inventarieköp eller om företaget går med förlust,
får du tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket.
En del företagare tycker att det är bra om de får mycket moms
tillbaka vid varje redovisningstillfälle. Men att ständigt få moms
tillbaka tyder oftast på att företaget går med förlust.
Längre fram i det här kapitlet kan du läsa om registrering och
betalning av moms.
Procentsatser
Det finns tre momsnivåer: 25%, 12% och 6%.
Det är 12% moms på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster
(dock inte på vin, sprit och starköl), hotell och camping, i vissa fall på
bildkonst samt på mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror,
kläder och hemtextilier.

Moms
Det är 6% moms på tidningar och tidskrifter (även e-böcker och

ljudböcker), resor, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
böcker, personbefordran (taxi, tåg mm), kultur samt idrott.
Allt annat som är momsbelagt är det 25% moms på.
Ofta vet man bara priset inklusive moms. Vill du veta hur stor del av
totalpriset som är moms, använder du följande procentsatser: 25%
moms blir baklänges 20%, 12% blir 10,71% och 6% blir 5,66%.
Du köper en vara för 1 000 kr. Av detta är 20%, dvs 200 kr, (baklänges)
moms. Beloppet exklusive moms är alltså 800 kr.
Om du vill lägga på momsen på dessa 800 kr blir procentsatsen 25%
(framlänges)moms. 25% på 800 kr blir just 200 kr.
Unionsinterna förvärv
Handel med varor (och i de flesta fall även tjänster) inom EU räknas
inte som export och import, utan som unionsinterna förvärv.
Då lägger säljaren inte på någon moms vid försäljning till före
tagare. Det är istället köparen som redovisar momsen i sitt hemland
i samband med sin momsdeklaration. Köper du en vara från ett
annat EU-land deklarerar du en ”förvärvsmoms” på köpet.
Har du enbart momspliktig verksamhet blir det ingen moms att
betala, eftersom du samtidigt lyfter momsen på utgifterna. Ett
nollsummespel alltså. Har du däremot blandad verksamhet (mer om
det längre fram) kommer du att betala en del av momsen, eftersom
du bara får lyfta den del av momsen som hör till den momspliktiga
verksamheten. Har du momsfri verksamhet ska du betala hela
förvärvsmomsen eftersom du inte får lyfta någon ingående moms.
VAT-nummer
För att du som säljare inte ska behöva lägga på någon moms på din
faktura vid försäljning till en näringsidkare i ett annat EU-land,
ska du skriva köparens momsregistreringsnummer (VAT-nummer)
på fakturan. Annars ska du lägga på svensk moms och då blir det
dyrare för köparen. Om du själv köper något från ett annat EU-land
är det alltså viktigt att du meddelar ditt momsregistreringsnummer.
Har du ett registreringsnummer (organisations-/personnummer) som ser ut

så här: 670703-7717, blir ditt momsregistreringsnummer/VAT-nummer:
SE670703771701.
Säljer du varor till andra EU-länder ska du lämna en periodisk

sammanställning över denna försäljning en gång i kvartalet
Moms
(kvartalsrapport). I undantagsfall behöver du bara lämna samman-

ställningen en gång per år. I rapporten ska du fylla i samtliga
köpares momsregistreringsnummer samt värdet av försäljningarna.
Export och import

Export och import är (i momssammanhang) begrepp som a nvänds
när du handlar med varor i andra länder än EU-länder. Om du
exporterar lägger du inte på någon moms på p riset, export är alltså
momsfri. Du får ändå lyfta all moms på de utgifter du haft i Sverige
och få momsen återbetalad. Därför är det normalt att exportf öretag
får moms tillbaka.
Importmoms
När du importerar varor (och vissa tjänster) lägger Skatteverket på
moms (importmoms). Den här momsen på importerade varor får du
lyfta, precis som all annan moms på utgifter.
Byte
Om du gör en bytesaffär, dvs du säljer en vara eller tjänst och tar
något annat i inbyte, betraktas detta som två skilda transaktioner.
Det blir utgående moms på hela försäljningssumman och ingående
moms på vad du betalar för bytesobjektet.
Tjänster
Du som gör tjänstetransaktioner med andra länder (både inköp och
försäljning) bör för varje typ av affär undersöka vad som gäller för
momsen. I vår bok MOMS finns en utförlig genomgång av dessa
regler.
Moms på hela summan

När du säljer något ska du lägga moms på hela beloppet. I detta
inräknas förutom själva varans eller tjänstens pris även statliga
skatter eller avgifter såsom tull, accis och reklamskatt. På så sätt
kan det bli skatt på skatten.
Du ska också lägga moms på andra tillägg på fakturan, vilka i sig
annars kan vara momsfria eller belagda med låg moms, t ex
• faktureringsavgift, expeditionsavgift, hanteringskostnad, osv
• reseersättning, reskostnader, restidsersättning osv för dig själv
eller dina anställda
• traktamenten för dig själv eller dina anställda
• porton, fraktkostnader, postförskottsavgifter osv.
Du ska alltså i princip lägga på moms på det totala belopp som
företaget fakturerar ut. Den momssats som företaget ska använda
på totalen är den momssats som gäller för den huvudsakliga varan

Moms
eller tjänsten (huvudprestationen), dvs normalt 25% moms, även om

företaget kanske betalat låg moms (t ex 12% moms på hotell) eller
ingen moms alls (t ex på utlandsresor) på kostnaderna som finns
specificerade på fakturan.
Om tilläggskostnaden, t ex frakt, avser flera varor som omfattas
av olika momssatser ska beskattningsunderlaget för tillägget då
f ördelas på de olika varorna i förhållande till deras värde.
Ett företag säljer böcker (6% moms) och cd-skivor med musik (25% moms)
och tar ut frakt med 100 kr per beställning. En beställning från en kund ser
ut på följande sätt (belopp exklusive moms):
Böcker 650 kr
cd-skivor 350 kr
Varutotal 1 000 kr
Frakt 100 kr
Beställningen består av böcker till 65% (650/1 000) och av c d-skivor till
35% (350/1 000). Efter fördelning av frakten blir momsen för böckerna:
6% x (650 + 65% x 100) = 42,90 kr.
Momsen för cd-skivorna blir: 25% x (350 + 35% x 100) = 96,25 kr
Det är inte moms på dröjsmålsränta, påminnelseavgifter eller

inkassoavgifter och inte heller på utlägg som vidarefaktureras.
Utlägg är betalningar som företaget gör för sin kunds räkning och
som alltså inte är något förvärv till den egna verksamheten. Betal-
ning för dessa utlägg är ingen omsättning för företaget.
Det är inte heller moms på frivillig dricks.
Vinstmarginalmoms
För dig som yrkesmässigt handlar med vissa varor gäller vinst
marginalmoms. Det berör dig som är momspliktig återf örsäljare av
• begagnade varor, som exempelvis bilar, båtar och hästar
• konstverk
• samlarföremål
• antikviteter.
Speciella vinstmarginalregler gäller för resebyråer och rese
arrangörer.
Vinstmarginalreglerna innebär att du redovisar moms endast på
vinstmarginalen, dvs skillnaden mellan försäljningspris och inköps-
pris.
Du kan läsa om vinstmarginalreglerna i vår bok MOMS.

Moms
Egna uttag (uttagsmoms)

Om du tar ut varor eller tjänster för egen del ur företaget ska
företaget redovisa moms även på detta. Momsen beräknas på
inköpsvärdet eller självkostnadspriset vid tidpunkten för uttaget,
eller kostnaden för att utföra tjänsten. Detta kallas uttagsmoms.
Observera att i inkomstdeklarationen ska uttagen värderas till
marknadspris.
Du ska också redovisa uttagsmoms om du utför tjänster eller över
låter v
aror till bekanta, släkt och vänner utan vederlag (gratis).
Tar du ut en ersättning som understiger marknadsvärdet ska du
redovisa moms på varans/tjänstens marknadsvärde.
Byggtjänster
För byggbranschen gäller omvänd momsskyldighet. Med omvänd
momsskyldighet menas att du som säljare inte lägger på någon
moms på fakturan. Det är istället köparen som ska redovisa den
utgående momsen på det fakturerade beloppet. Har köparen rätt att
lyfta momsen, redovisar han eller hon samma belopp som avlyftbar
ingående moms. Det är i princip samma system som vid unions
interna förvärv.

Moms
Kurtans Bygg har utfört byggtjänster åt Bengans Bygg AB. När Kurt skickar
fakturan för de utförda byggtjänsterna lägger han inte på någon moms på
fakturan som är på 40 000 kr. I sin momsdeklaration ska han dock
redovisa det fakturerade beloppet, 40 000 kr, på rad [41] som försäljning
av tjänster.
Bengan ska sedan som köpare av byggtjänsterna redovisa fakturabelop-
pet, 40 000 kr, som inköp av tjänster på rad [24] och den beräknade
utgående momsen, 10 000 kr (25% x 40 000), på rad [30]. Eftersom
Bengan har r ätt att lyfta momsen ingår den ingående momsen, 10 000 kr,
dessutom i beloppet på rad [48].
Observera att omvänd momsskyldighet enbart gäller när byggtjäns-

ter tillhandahålls ett byggföretag. Med byggföretag menas företag
som tillhandahåller byggtjänster.
Företag som bara tillfälligtvis tillhandahåller byggtjänster omfattas
inte av reglerna.
Exempel på byggtjänster
Med byggtjänster menas följande:
• Mark- och grundarbeten (t ex rivning av hus, provborrning).
• Bygg- och anläggningsarbeten (t ex uppförande av hus, byggnader
och broar, anläggning av motorvägar och vägar).
• Bygginstallationer (t ex elinstallationer, isoleringsarbeten, VVS).
• Slutbehandling av byggnader (t ex putsarbeten, byggnadssnickeri,
golv- och väggbeläggning, glasmästeri).
• Byggstädning.
• Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare.
• Uthyrning av personal till byggtjänster.
Om ett byggföretag har tillhandahållits både arbetskraft och mate
rial, ska omvänd momsskyldighet tillämpas på både material och
arbete.
Observera att även indirekta tillhandahållanden omfattas av
omvänd momsskyldighet, t ex när byggtjänster tillhandahålls av och
till mellanmän och förmedlare inom byggbranschen.
Kurtans bygg anlitar Sunes allservice som i sin tur anlitar Bengans bygg.
Sunes allservice har ingen egen personal som utför byggtjänster utan
agerar enbart som mellanhand. Samtliga transaktioner mellan alla tre
företagen omfattas ändå av reglerna om omvänd momsskyldighet.

Moms
Omvänd skattskyldighet ska inte användas vid fakturering till

fastighetsägare och fastighetsförvaltare som inte själva tillhanda-
håller eller vidarefakturerar byggtjänster mer än vid enstaka
tillfällen. Inte heller företag som levererar och ansluter vitvaror på
sådant sätt att det i huvudsak är fråga om en varuförsäljning
omfattas av omvänd momsskyldighet.
Du kan läsa mer om byggtjänster i vår bok MOMS.
Helt momsfritt
Vissa områden är helt momsfria. Om du är verksam inom ett sådant
område ska du inte lägga någon moms på priset. Men du får h eller
inte lyfta någon moms på det du köper in till den momsfria verksam-
heten.
Exempel på sådant som är momsfritt:
• sjukvård, tandvård och social omsorg (dock inte uthyrning av sjukvårds-

personal)
• grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning samt studieförbundens
studiecirkelverksamhet
• bank- och finansieringstjänster samt försäkringar
• konstverk som köps direkt från upphovsmannen i vissa fall (ej momsreg)
• periodiska medlems- och personaltidningar
• annonsering i periodiska publikationer samt i program och kataloger
• framställning av periodiska publikationer, t ex medlemsblad och
organisationstidskrifter
• lotterier mm
• gravöppning eller gravskötsel på allmänna begravningsplatser
• vin, sprit, öl och tobak i mindre mängder som tas in vid utlandsresor
• läkemedel
• bostadsuthyrning.
Momsregistrering
Momsregistrering
Anmälan om momsregistrering gör du på blanketten Företagsregist-
rering (4620). Blanketten finns på skatteverket.se. Du kan även göra
en digital anmälan på verksamt.se. För detta använder du din
e-legitimation.
Redovisningsperioder
Normalt redovisas momsen var tredje eller varje månad i moms
deklarationer.

Moms
Har du ett beskattningsunderlag på högst 1 milj kr per år får du (om

du vill) redovisa moms en gång per år.
Den som har helårsmoms och inte har haft någon EU-handel under
beskattningsåret lämnar momsdeklarationen senast 12 maj året
efter beskattningsåret. Har du haft EU-handel, dvs köpt eller sålt
något från eller till något företag i ett annat EU-land, ska du lämna
momsdeklarationen senast 26 februari året efter beskattningsåret.
Du kan frivilligt välja att redovisa moms var tredje eller varje
månad (trots en låg omsättning) om du tycker det är bättre. Det kan
vara vettigt om du t ex gör stora investeringar eller exporterar och
därför ska få tillbaka moms.
Om din försäljning varierar under året är det också bra att redovisa
momsen oftare än en gång per år. Då redovisar och betalar du
momsen i samma takt som pengarna kommer in till företaget.
Byte av redovisningsperiod
Om du har registrerat dig för helårsmoms och under räkenskapsåret
upptäcker att du borde gå över till tremånadersmoms (eller månads-
moms) redovisar du den hittillsvarande momsen under året i den
första skattedeklarationen du lämnar. Därefter redovisar du redo-
visningsperiodens moms i den aktuella skattedeklarationen.
Linda trodde, när hon gjorde sin företagsregistrering i november 2021,

att hennes årsomsättning under 2022 kommer att bli 600 000 kr, och
därför registrerade hon sig för helårsmoms. Men redan i april 2022 har
hon kommit över gränsen på 1 milj kr, och anmäler till Skatteverket att hon
vill gå över till tremånadersredovisning av momsen.
I den skattedeklaration hon lämnar i maj 2022 redovisar hon momsen för
perioden jan–mars 2022, och därefter redovisar hon momsen var tredje
månad.
Momsregistreringsnummer/VAT-nummer
När du blir momsregistrerad skickar Skatteverket ett registrerings-
bevis till dig. I registreringsbeviset finns ditt momsregistrerings-/
VAT-nummer.
Människor (enskilda näringsidkare) registreras på sitt person
nummer och juridiska personer på sitt organisationsnummer med
tillägg för landskoden SE före och siffrorna 01 efter. Exempel:
SE570703771101.
Vid handel med varor inom EU (unionsintern handel) ska moms
registrerings-/VAT-nummer anges.

Moms
Att lyfta moms

Redovisar du moms får du (med vissa undantag) lyfta den moms som
du betalar, dvs du får tillbaka dessa pengar i samband med moms
redovisningen.
Vi använder uttrycket lyfta moms i stället för dra av moms för att
skilja denna rutin från avdragen i inkomstdeklarationen. Observera
att du bara får lyfta moms på sådant som hör till din momsbelagda
verksamhet.
Momsen ska vara specificerad i kronor på kvittot eller fakturan.
Säljarens momsregistreringsnummer ska finnas med.
Undantag från rätten att lyfta moms

På vissa utgifter får du inte lyfta momsen, även om utgiften hör till
din momspliktiga verksamhet i företaget. Här är de viktigaste
undantagen:
• Du får inte lyfta någon moms på utgifter för byggnader och delar
av byggnader som används för stadigvarande bostad, även om de
är näringsfastigheter.
• Du får inte lyfta moms på inköp av personbil, oavsett om den
används och bokförs i näringsverksamheten. Detta gäller även
om bilen är registrerad i fordonsregistret som lätt lastbil. Du
behöver inte redovisa någon moms när denna personbil säljs.
Köper du in en lätt lastbil med skåp som är en särskild karosseri-
enhet, eller med flak eller godslåda får du dock lyfta momsen.
Läs mer om detta i vår bok MOMS. Biluthyrningsföretag, bilförsälj
ningsföretag, körskolor, begravningsbyråer och taxiföretag får
lyfta moms på inköp av bilar som används direkt i den moms
pliktiga verksamheten, oavsett vilken typ av bil det är fråga om.
• Du får inte lyfta moms på ingångsinventarier och ingångslager,
dvs sådant som du för in i den enskilda firman vid starten och som
du tidigare haft privat. Ändå ska du redovisa moms om du senare
säljer tillgångarna.
• Du får inte lyfta moms när du köper något av en privatperson, en
ideell förening eller någon annan, som inte redovisar moms. Ändå
ska du redovisa moms om du senare säljer tillgången.
• Du får inte lyfta moms på utgifter som inte är inkomstskatte
mässigt avdragsgilla.

Moms
Blandad verksamhet
Du har blandad verksamhet om du har både momsbelagd och
momsfri verksamhet i samma företag.
Du får lyfta all moms på sådana inköp som helt och hållet hör till
den momsbelagda delen av verksamheten. När du köper något som
hör till den momsfria delen får du inte lyfta någon moms alls.
Så långt är det ganska enkelt, men om du köper något för att
använda både i den momsfria och den momsbelagda delen blir det
svårare. Då ska du dela upp momsen på något lämpligt sätt och lyfta
endast en del av den. Det är vanligt att man gör uppdelningen efter
hur stor den momsfria respektive den momsbelagda försäljningen
(årsomsättningen) är.
Om du köper något som till mer än 95% hör till den momsbelagda
verksamheten får du lyfta hela momsen, dvs du behöver inte göra
någon uppdelning.
Att lyfta moms under ett uppbyggnadsskede

Normalt har ett företag rätt att lyfta moms på sina utgifter först
från och med att företaget har sin första momspliktiga omsättning,
dvs sin första försäljning, och är momsregistrerat.

Moms
Du kan dock ansöka om att få återbetalning av moms innan verk-

samheten gett några intäkter. Det ska vara fråga om nödvändiga
utgifter för att dra igång verksamheten, exempelvis köp av en
maskin.
Momslyft trots hobbyverksamhet

En man som sysslade med grävning som extraarbete, utan vinstsyfte,
köpte in en ny traktor. Kammarrätten gjorde bedömningen att det hand-
lade om ekonomisk verksamhet eftersom mannen haft (begränsade)
intäkter. Han fick därmed lyfta den ingående momsen på traktorn.
(KR i Jönköping, 2575-2578-08)
För att kunna lyfta momsen på utgifterna när företaget är i upp

byggnadsskede ska företaget vara momsregistrerat. Missa därför
inte att så snabbt som möjligt göra företagsregistrering till Skatte
verket för att få företaget momsregistrerat.
Att företaget är i ett uppbyggnadsskede är ett särskilt skäl för att en
momsregistrering ska beviljas, även om företaget inte har haft eller
kommer att ha någon omsättning inom den närmaste tiden.
Verksamheter under uppbyggnad

En uppfödare startade sin verksamhet med två kor och vissa investeringar,
som efter något år ökat till fyra djur och kalvar på väg. Skatteverket ansåg
dock inte att näringsverksamhet bedrivits det första året. Kammarrätten
fastslog att en näringsverksamhet under uppbyggnad inte kan generera
stora intäkter på en gång. Uppfödaren fick därmed lyfta den ingående
momsen och för underskotten i verksamheten från och med år 1.
(KR i Jönköping, 1115-08)
Fotoläraren byggde på sidan av sin anställning upp en bildbank och hade

en viss försäljning av alster. När verksamheten gått med förlust i fyra år
ansåg Skatteverket att vinstsyftet inte var uppfyllt. Kammarrätten gjorde
dock bedömningen att mannen bedrev näringsverksamhet och att verk-
samheten fortfarande var under uppbyggnad.
(KR i Jönköping, 1170-08)
Lyfta del av momsen

Om du köper in ett inventarium som delvis används i näringsverk-
samheten och delvis privat, kan du välja att lyfta hela momsen på
inköpet och därefter löpande redovisa utgående moms (uttagsmoms)
på (förmåns)värdet av den privata användningen. Om inventariet
säljs ska utgående moms redovisas på hela köpeskillingen.

Moms
Du kan också välja att lyfta enbart den del av momsen som hör till
användningen i näringsverksamheten, och bokföra resterande
belopp som en privatutgift. Om inventariet säljs ska utgående moms
endast redovisas för den del av inventariet som har bokförts i
näringsverksamheten och där momsen har lyfts.
Redovisningen och momsen

Du ska bokföra momsen samtidigt som du bokför utgifterna eller
inkomsterna. Frågan blir då när utgifterna eller inkomsterna ska
bokföras.
För kontanta köp och försäljningar, dvs när affärshändelsen och
betalningen inträffar samtidigt, är det inga problem. Inte heller
för a conto-betalningar, förskott, leasing eller avverkningsrätter är
det några problem, eftersom det finns speciella regler för dessa
områden.
Vid försäljning och köp mot faktura är det lite problematiskt.
Det finns två metoder för bokföringen av fakturor:
• Bokslutsmetoden (kontantmetoden)
• Faktureringsmetoden.
Bokslutsmetoden får användas av enskilda firmor som har en
årsomsättning på högst 3 milj kr. Faktureringsmetoden är huvud-
metoden för momsredovisning och får användas av alla företag
oavsett storlek.
Den som redovisar moms enligt bokslutsmetoden får alltid byta till
faktureringsmetoden. Den som redovisar moms enligt fakturerings-
metoden får endast byta till bokslutsmetoden efter ansökan och
godkännande hos Skatteverket.
Bokslutsmetoden/kontantmetoden
Förväxla inte bokslutsmetoden för momsredovisning med kontant-
metoden i redovisningen. De båda metoderna bygger dock på samma
princip, dvs betalningstidpunkten styr löpande under året både när
momsen ska redovisas och när en affärstransaktion ska bokf öras.
Därför är det praktiskt att använda kontantmetoden för redovis-
ningen om du redovisar moms enligt bokslutsmetoden.
Använder du bokslutsmetoden redovisas momsen löpande under året
i den period som betalningen av t ex en faktura sker. Momsredovis-
ningen skjuts d ärför fram i jämförelse med faktureringsmetoden.
En fördel är att du hinner få betalt för dina kundfakturor innan du
ska redovisa in momsen som hör till försäljningen.

Moms
Å andra sidan får du inte lyfta momsen på dina leverantörsfakturor

förrän du betalar dem.
Det är bara löpande under året som du redovisar momsen i den
period som fakturorna betalas. Vid räkenskapsårets slut, dvs i
samband med årsbokslutet, ska du även ta med obetalda fakturor i
momsredovisningen.
Faktureringsmetoden
Alla företag som vill får använda sig av faktureringsmetoden även
om företagets omsättning är låg.
Faktureringsmetoden innebär att du bokför fakturorna när de
skickas och leverantörsfakturorna när du får dem. Samtidigt redovi-
sas också momsen. Även sådana fakturor som enligt god redovis-
ningssed borde ha bokförts en viss period ska momsredovisas i den
period de egentligen hör till.
Om du noterar fakturorna i en förteckning som förs löpande ska den
innehålla uppgifter om
• fakturadatum
• fakturanummer
• fakturabelopp med momsen särskilt noterad
• vilken typ av transaktion det är, t ex materialinköp eller bok
försäljning.
Momsredovisning i bokföringsprogram
Använder du ett bokföringsprogram gör programmet automatiskt ett
underlag för momsredovisningen som du lämnar i momsdekla
rationen. Denna kan du läsa om i kapitlet Momsdeklaration och
arbetsgivardeklaration.

Egenavgifter och löneskatt
Som enskild näringsidkare betalar du själv socialavgifter i form av

egenavgifter på din n
ettoinkomst. I detta kapitel beskrivs hur
egenavgifterna och den särskilda löneskatten fungerar.
Vad är socialavgifter?
Socialavgifter är en gemensam benämning för arbetsgivaravgifter
och egenavgifter. Avgifterna finansierar bland annat allmän sjuk-
och föräldraförsäkring samt ålderspension.
Vem betalar vad?
Egenföretagare som har aktiv näringsverksamhet (se nedan) betalar

egenavgifter på nettoinkomsten om den är minst 1 000 kr under kalender-
året.
Egenföretagare som har passiv näringsverksamhet (se nedan) betalar
särskild löneskatt på nettoinkomsten om den är minst 1 000 kr under
kalenderåret.
Arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter på löner till anställda som fått
minst 1 000 kr i lön och förmåner under kalenderåret.
För pensionärer gäller särskilda regler, mer om detta längre fram.
Rita driver sitt taxiföretag med två anställda som enskild näringsverk
samhet. På lönerna till de anställda betalar hon arbetsgivaravgifter.
På överskottet från näringsverksamheten betalar hon egenavgifter.
Läs mer om arbetsgivaravgifter i kapitlet Anlita eller anställa.

Aktiv eller passiv verksamhet

Aktiv = egenavgifter, passiv = löneskatt
Enskilda näringsidkare anses ha antingen aktiv eller passiv verk-
samhet. Aktiva näringsidkare betalar egenavgifter medan p assiva
betalar löneskatt (som inte ger några förmåner i form av sjuk
penning och pension och inte heller ger jobbskatteavdrag). Endast
i aktiv näringsverksamhet får du kvitta underskott mot andra
förvärvsinkomster.
Skatteverket anser att ett överskott av näringsverksamhet som helt
eller delvis består av sjukpenning normalt ändå bör betraktas som
aktiv näringsverksamhet.
■■ Skatteverket dnr 131 141234-06/111
Tredjedelsregeln
Du anses ha en aktiv näringsverksamhet om du utför minst en
tredjedels årsarbetstid i ditt företag, dvs 500–600 timmar per år.
Även administration mm räknas in i arbetstiden.
Aktivitetsregeln
Om din verksamhet baseras på din egen arbetskraft och kräver ett
mindre antal timmar eget arbete för att skötas, b etraktas du nor-
malt ändå som aktiv. Detta g äller t ex om du d
river en konsultverk
samhet vid sidan av en anställning. Eftersom konsultverksamheten
i huvudsak baseras på ditt eget arbete oavsett om du arbetar
100 eller 1 000 timmar betraktas verksamheten normalt som aktiv.
Förvaltande verksamheter
I rent förvaltande verksamheter (t ex hyreshus) räknas du som
passiv om du inte lägger ned minst en tredjedels årsarbetstid i
verksamheten. I den här typen av verksamhet anses inte arbets
insatsen i första hand generera inkomsterna, utan kapitalet.
Huvudsaklighetsregeln
Om du både driver en konsultverksamhet och förvaltar ett hyreshus
och sammanlagt lägger ned mindre än en tredjedels årsarbetstid
i eget arbete i verksamheterna ska du göra en sammantagen bedöm-
ning. Om balansomslutningen (kapitalet) i den förvaltande verksam-
heten är betydande räknas verksamheten som passiv. I annat fall
räknas verksamheten som aktiv.

Vid sidan av sin anställning driver en person en konsultrörelse. Han

äger också en hyresfastighet. Inkomsten från konsultrörelsen kommer
från 250 timmars eget arbete. I fastighetsförvaltningen arbetar han
100 timmar. Resonemanget förs i fyra steg:
✓✓ Båda verksamheterna är tillsammans en enda näringsverksamhet.
En klassificering i aktiv eller passiv ska göras för hela näringsverk
samheten.
✓✓ Summan av arbetstiden är 350 timmar. Tredjedelskravet uppfylls inte.
Man måste gå vidare till huvudsaklighetsregeln.
✓✓ Är balansomslutningen (värdet på tillgångarna) betydande är inkomsten
passiv näringsverksamhet.
✓✓ Om balansomslutningen inte är betydande är frågan om näringsverksam-
heten i huvudsak baseras på egen a rbetskraft. Saknas anställda eller är
lönekostnaderna små, a nses verksamheten som regel baserad på egen
arbetskraft och betraktas därmed som aktiv näringsverksamhet.
Egenavgifter för aktiva näringsidkare

Aktiva näringsidkare betalar egenavgifter på vinsten i verksam
heten. Egenavgifterna är olika, beroende på din ålder och på hur
många karensdagar du har valt.
Karensdagar
Som enskild näringsidkare väljer du om du vill ha 1, 7, 14, 30, 60
eller 90 karensdagar i sjukförsäkringen och du betalar egenavgifter
därefter. Nedsättningen är inte särskilt stor, även om du väljer
många karensdagar, så det är tveksamt om det är värt det.
Du registreras automatiskt för 7 karensdagar om du inte begär
något annat hos Försäkringskassan. Egenavgifterna är 28,97% vid
7 karensdagar.
Läs om hur du väljer och ändrar karensdagar längre fram i det här
kapitlet.
Ålderspensionärer
De som är födda 1937 och tidigare betalar inga egenavgifter alls.
För enskilda näringsidkare som vid årets ingång har fyllt 65 år är
egenavgifterna 10,21%. De låga egenavgifterna gäller även om du
inte har fyllt 65 år men tar ut hel allmän pension (både inkomst
pension och premiepension) under hela året. Även du som under hela
eller en del av året har fått hel sjuk- eller aktivitetsersättning har
lägre egenavgifter om du har aktiv näringsverksamhet.

Tidigare har man kunnat ta ut sin allmänna pension från och med
den månad man har fyllt 61 år. Nu har den gränsen höjts till 62 år.
Regional nedsättning av egenavgifter

Är du verksam inom stödområdet får du regional nedsättning.
Stödområdet består av områden framför allt i Norrlands inland.
Nedsättningen innebär att ett avdrag får göras med 10% av ett
avgiftsunderlag på högst 180 000 kr. Det innebär en sammanlagd
minskning av egenavgifterna på högst 18 000 kr per år. Egenavgif-
terna kan dock aldrig bli lägre än 10,21% (ålderspensionsavgiften).
Därför får de som fyllt 65 år vid årets ingång eller som tar ut hel
allmän pension under hela året inte nedsättningen.
Du fyller i nedsättningsbeloppet i ruta 13.1 på sid 2 på inkomst
deklarationens blankett INK1 (huvudblanketten).
Läs i kapitlet Anlita eller anställa om regional nedsättning av
socialavgifter för anställda (arbetsgivaravgifter).
Generell nedsättning med 7,5 procentenheter

Näringsidkare får i vissa fall nedsättning av egenavgifterna.
Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att du ska få ned-
sättning:
• Du ska ha överskott av aktiv näringsverksamhet (ingen nedsätt-
ning i inkomstslagen tjänst eller i passiv verksamhet).
• Ditt avgiftsunderlag (överskottet beräknat på särskilt sätt) ska
vara mer än 40 000 kr.
Nedsättningen är 7,5% av avgiftsunderlaget. Du kan få nedsättning
med högst 15 000 kr per år, dvs på ett överskott på högst 200 000 kr.
Den lägsta gränsen på 40 001 kr för nedsättningen får en märklig
effekt med negativ marginalskatt, något som aldrig annars inträf-
far. Den som har 39 900 kr i överskott av näringsverksamheten har
alltså högre egenavgifter än den som tjänar 40 100 kr.
Rita har inkomst av tjänst med 280 000 kr. Hon är också enskild närings-
idkare och har ett överskott från näringsverksamheten på 39 950 kr.
Hennes totala skatt och egenavgifter blir 84 215 kr. Om hon höjer sin
inkomst av näringsverksamheten med 100 kr så att hon får den generella
nedsättningen av egenavgifterna, sjunker skatt och egenavgifter till
81 786 kr. Hon får alltså en skattesänkning på 2 429 kr på grund av
inkomstökningen på 100 kr.

Personer fyllda 65 år vid årets ingång omfattas inte av reglerna om

nedsättning. Detsamma gäller personer som under hela året tagit ut
hel allmän pension. De betalar ju ändå bara 10,21 procent i egen
avgifter.
Karensdagar för sjukpenningen

Normalt har du 7 karensdagar vid sjukdom, dvs du får normalt
sjukpenning först från och med den åttonde dagen i sjukperioden.
Har du återkommande eller långvariga sjukdomstillfällen kan du
hos Försäkringskassan ansöka om att få så kallat högriskskydd
vilket innebär att du får sjukpenning även under karensdagarna.
Som enskild näringsidkare kan du välja att ha fler karensdagar och
får då betala lägre egenavgifter på inkomster upp till 10 prisbas
belopp (motsvarar 483 000 kr år 2022). Du kan också välja färre
karensdagar, vilket medför högre egenavgifter. Du väljer du om du
vill ha 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar i sjukförsäkringen och du
betalar egenavgifter därefter.
Du bör inte välja att ha fler än 1 karensdagar även om du nästan aldrig är

sjukskriven. Minskningen av avgiften är alldeles för liten. De enda som bör
välja detta alternativ är näringsidkare som dessutom har inkomst av tjänst
på mer än 8 prisbasbelopp, då näringsinkomsten i dessa fall inte ger
någon ökning av sjukpenningen, eftersom denna ändå är maximal.
Om du vill ha fler eller färre än 7 karensdagar ska du anmäla detta

till Försäkringskassan. Det gör du digitalt genom att med e-legiti-
mation logga in på Mina Sidor och där ändra antalet karensdagar.
Uppsägningstid
Den som begär kortare karenstid har en ”uppsägningstid” motsva-
rande det antal dagar som karenstiden kortas med. Denna uppsäg-
ningstid gäller även vid byte till 1 karensdag.
Vid en förkortning av karenstiden från 14 dagar till 1 dag gäller en uppsäg-

ningstid på 13 dagar innan den nya karenstiden träder i kraft.
Den sänkta karenstiden gäller inte för en sjukdom som du redan har
när du anmäler ändringen till Försäkringskassan.
Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är 10 prisbas
belopp, dvs 483 000 kr under 2022. Sjukpenningen är 77,6%
(80 % x 0,97) av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Efter 55 års ålder

Du kan endast minska antalet karensdagar fram till det att du
fyller 55 år. När du har fyllt 55 år upphör möjligheten att minska
antalet karensdagar. Däremot kan du öka antalet. Det finns ett
förslag från regeringen att den här begränsningen ska tas bort.
■■ SOU 2020:65, 55 år och karensval
Schablonavdrag för egenavgifter

Egenavgifterna är avdragsgilla och du får i deklarationen
(NE-blanketten) göra avdrag med högst 25% för årets beräknade
egenavgifter. Det kallas schablonavdrag för beräknade egenavgifter.
För den som är ålderspensionär och bara betalar 10,21% i egen
avgifter är schablonavdraget 10%.
Det beräknade avdraget för egenavgifter (schablonavdraget)
stämmer sällan exakt med vad du sedan kommer att få betala på
slutskattebeskedet.
Denna differens rättas till i nästföljande års inkomstdeklaration, då
du lägger till föregående års schablonavdrag och i stället drar av de
egenavgifter som du verkligen blev påförd på slutskattebeskedet.
Om du ska lägga ner eller sälja företaget bör du göra ett mer exakt
schablonavdrag med baklängesberäkning för att slippa en differens
som ska r ättas till nästf öljande år då detta kanske annars blir den
enda posten i deklarationen.
Skatteverket anser att man inte får avstå från att göra schablon
avdrag för att öka sin inkomst.
Särskild löneskatt för passiva näringsidkare

Passiva näringsidkare
Inkomster av passiv näringsverksamhet är inte förmånsgrundande
(pension och sjukpenning). Sådana inkomster beläggs med s ärskild
löneskatt som är 24,26%. Det gäller oavsett vilket år du är född.
Aktiva näringsidkare har tack vare jobbskatteavdraget och sänkta
egenavgifter alltid lägre skatt inklusive socialavgifter än passiva.
Det gäller särskilt den som ur socialavgiftssynpunkt räknas som
ålderspensionärer.
Därför är det en stor fördel att betraktas som aktiv. Det är också då
som det är möjligt att kvitta underskott i näringsverksamheten mot
inkomst av tjänst.

Dödsbon
Ett dödsbo betalar särskild löneskatt i stället för egenavgifter på
näringsinkomster. Detta gäller även för de inkomster som den
avlidne enskilda näringsidkaren har tjänat in under dödsfallsåret,
även om näringsidkaren under livstiden var aktiv näringsidkare.
Avdrag i förväg
Du får redan under inkomståret göra ett avdrag för beräknad
särskild löneskatt på motsvarande sätt som för egenavgifterna.
Schablonavdraget för löneskatten är 20% (läs om schablonavdrag
tidigare i detta kapitel).
Bokföring av egenavgifter och särskild löneskatt

Egenavgifter och särskild löneskatt ska inte bokföras som kostnader
i näringsverksamheten. Om du bokför dem, blir det som egna uttag
under eget kapital i balansräkningen.

F-skatt
I detta kapitel tittar vi på hur F-skatten fungerar samt hur den b

eräknas.
Vad är F-skatt?
F-skatt är en preliminär ”företagarskatt” som betalas av den som
har överskott av näringsverksamhet. Anställda betalar preliminär
A-skatt.
Den som har F-skatt betalar själv sin preliminära skatt samt
socialavgifter. Hur stor F-skatt du ska betala räknas ut av Skatte-
verket med ledning av preliminära inkomstuppgifter som du lämnar
i samband med din företagsregistrering eller i en preliminär
inkomstdeklaration.
Godkännande för F-skatt

Godkännande för F-skatt får fysiska och juridiska personer som
bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet.
Godkännandet är inte begränsat till ett visst beskattningsår, utan
gäller tills det återkallas. Om du vill ha ett dokument som visar
godkännandet kan du logga in på mina sidor på Skatteverket och
själv skriva ut ett registerutdrag.
Näringsverksamhet
För att du som enskild näringsidkare ska anses driva näringsverk-
samhet och därmed kunna få ett godkännande för F-skatt ska
verksamheten bedrivas
• yrkesmässigt och
• självständigt.
Med yrkesmässig verksamhet menas att verksamheten bedrivs
varaktigt och med vinstsyfte.
Vissa typer av verksamheter räknas som näringsverksamhet oavsett
om kriterierna varaktighet, vinstsyfte och självständighet uppfyllts.

F-skatt
Det gäller innehav av följande:

• Näringsfastighet, t ex en lantbruksenhet, ett hyreshus eller en
industrifastighet.
• Näringsbostadsrätt.
• Avverkningsrätt till skog.
Yrkesmässighet
Att bedöma om verksamheten bedrivs yrkesmässigt (varaktigt och
med vinstsyfte) är normalt inget problem.
Varaktigheten kan vara svår att bedöma i förväg. Har du gjort stora
investeringar, hyrt lokal osv talar det för att du har för avsikt att
driva verksamheten varaktigt.
Vinstsyftet har i första hand betydelse vid en avgränsning mot
hobbyverksamhet (där överskottet beskattas i tjänst) och skapar
normalt inga problem förutom när det gäller verksamheter som är
av hobbykaraktär, t ex hemslöjd, trav, idrott och motorsport.
Syftet med verksamheten ska vara att den ska gå med vinst. Det
krävs inte att verksamheten omedelbart ger ett överskott vilket vore
orimligt eftersom det tar tid att få ett kundunderlag osv. Det viktiga
är att du kan bevisa att det finns förutsättningar för att verksam
heten ska ge överskott på sikt.
Självständighet – ett svårbedömt begrepp

Eftersom självständighetskriteriet syftar till att avgränsa närings-
verksamhet mot en anställning (tjänst) är antalet uppdragsg ivare
eller kunder en viktig faktor. Det finns ingen fast gräns för hur
många uppdragsg ivare du ska ha för att anses vara självständig.
Du kan i princip ha ett fåtal kunder men då ska andra faktorer visa
att din verksamhet verkligen är självständig. När Skatteverket
avgör om verksamheten är självständig görs en helhetsbedömning.
Även om uppdragsgivaren har ett bestämmande inflytande över var
och när ett uppdrag ska utföras innebär det inte automatiskt att
uppdragstagaren står under uppdragsgivarens kontroll och arbets-
ledning på ett sådant sätt att det inte kan vara fråga om närings-
verksamhet.
Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag till olika uppdrags
givare vid tillfälliga behov av arbetskraft kan också anses bedriva
näringsverksamhet.
Omständigheter som talar för att arbetet bedrivs självständigt är:
• Valfrihet beträffande arbetstider.
• Du kan låta någon annan utföra uppdraget i ditt ställe.

F-skatt
• Uppdraget utförs under en begränsad tid och avser en bestämd

arbetsuppgift.
• Ett fast pris har avtalats som avser både arbete och material.
De olika faktorerna har olika vikt vid bedömningen. Att använda
egna verktyg och redskap kanske inte ens är möjligt om du har en
konsultverksamhet där uppdragen alltid utförs hos kunderna.
Något som kan tala för att verksamheten inte är självständig är t ex
om konsultverksamhet bedrivs mot tidigare arbetsgivare. Det kan
dock vara naturligt att en uppdragstagare startar sin verksamhet
med sin tidigare arbetsgivare som första uppdragsgivare.
Avsikt att bedriva näringsverksamhet räcker – men kan omprövas

För att Skatteverket ska ge ett godkännande för F-skatt räcker det
med att du har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige
inom tre månader från ansökningstillfället. Skatteverket gör bedöm-
ningen utifrån hur du har tänkt att verksamheten ska fungera.
Under sådana omständigheter är bedömningen preliminär och
Skatteverket kan göra en annan bedömning utifrån de verkliga
omständigheterna vid ett senare tillfälle (t ex vid inkomstdeklara
tionen) om det visar sig att den bedrivna verksamheten inte upp
fyller kraven på näringsverksamhet.
Ansökan om godkännande för F-skatt

Ansökningsblanketten heter Företagsregistrering (4620) och kan
hämtas på skatteverket.se. Blanketten innehåller en preliminär
inkomstdeklaration där du tar upp alla inkomster (även anställnings
inkomster) och avdrag som du räknar med att ha under året. Du kan
också ansöka om godkännande för F-skatt på verksamt.se.
Vad innebär ett godkännande för F-skatt?

Har betalningsmottagaren ett godkännande för F-skatt har utbeta-
laren av ersättningen för ett tjänsteuppdrag ingen skyldighet att
betala socialavgifter och dra preliminärskatt på den utbetalda
ersättningen. Uppdragsgivaren ska kunna lita på att du gör detta
själv.
För varuförsäljning behövs inte F-skatt

Observera att godkännandet för F-skatt endast har betydelse vid
köp av tjänster. En köpare av en vara kan aldrig bli skyldig att
betala socialavgifter eller dra preliminärskatt på ersättningen även
om säljaren saknar godkännande för F-skatt.

F-skatt
Uppdragstagare utan godkännande för F-skatt

Om en uppdragstagare inte har godkännande för F-skatt är upp-
dragsgivaren skyldig att dra preliminärskatt på ersättningen för
arbetet och betala in den till Skatteverket samt lämna kontroll
uppgift.
Skatteavdrag görs med 30% om uppdragstagaren är en juridisk
person, t ex ett aktiebolag. Är uppdragstagaren en enskild närings
idkare ska skatteavdrag göras enligt tabell om ersättningen är
uppdragstagarens huvudinkomst och med 30% om ersättningen är
en sidoinkomst. Observera att ersättningen för material samt moms
inte ska ingå i underlaget för skatteavdraget.
Är uppdragstagaren en enskild näringsidkare är uppdragsgivaren
även skyldig att betala socialavgifter på ersättningen för arbetet.
En enskild näringsidkare utan godkännande för F-skatt har ställt ut följande

faktura:
Material 2 000 kr
Arbetskostnad 6 000 kr
Moms 2 000 kr
Totalt 10 000 kr
Utbetalaren ska göra skatteavdrag med 30% x 6 000 = 1 800 kr. Arbets
givaravgifterna blir 31,42% x 6 000 = 1 885 kr. Kvar att betala ut blir
10 000 – 1 800 – 1 885 = 6 315 kr.
Från 2021 gäller kravet på godkännande för F-skatt även utländska

företag som utför tjänster i Sverige.
Uppdragstagare med godkännande för F-skatt

Om uppdragstagaren har anlitat en person med godkännande för
F-skatt att utföra en tjänst ska uppdragsgivaren inte betala social
avgifter eller dra preliminärskatt på ersättningen för arbetet.
Om uppdragstagaren åberopar ett godkännande för F-skatt i ett
uppdrag som uppenbart är ett anställningsförhållande är uppdrags-
givaren skyldig att skriftligen anmäla detta till Skatteverket,
annars kan denne bli solidariskt betalningsansvarig för uppdrags
tagarens skatter och avgifter.
När ska godkännandet åberopas?

För att uppdragsgivaren inte ska behöva dra preliminärskatt på
ersättningen för arbetet krävs det att uppdragstagaren har ett
godkännande för F-skatt när ersättningen för arbetet bestäms eller
senast när ersättningen för arbetet betalas ut.

F-skatt
F-skatt med villkor

Enskilda näringsidkare kan få ett godkännande för F-skatt med
villkoret att det bara får åberopas i hans eller hennes näringsverk-
samhet. Detta kallades tidigare FA-skattsedel. För den som vid
sidan av näringsverksamheten har en anställning innebär villkoret
att godkännandet inte får åberopas i anställningen. Från anställ-
ningsinkomsten ska utbetalaren göra skatteavdrag.
På vilket sätt kan godkännandet åberopas?

För att uppdragsgivaren inte ska dra skatt och betala arbetsgivar
avgifter ska uppdragstagaren skriftligen åberopa sitt godkännande
för F-skatt. Det kan lämpligen göras genom att på fakturan skriva
I detta uppdrag åberopar jag mitt godkännande för F-skatt.
En uppdragstagare kan bevisa sitt godkännande för F-skatt genom
att
• visa ett registerutdrag från Skatteverket för uppdragsgivaren
• i en anbudshandling, faktura eller liknande ange att uppdrags
tagaren har godkännande för F-skatt
• i ett avtal som båda parter undertecknar ange att uppdrags
tagaren har godkännande för F-skatt.
Det dokument (faktura, avtal osv) där uppdragstagaren har angett
att han eller hon har ett godkännande för F-skatt ska innehålla
uppdragsg ivarens och uppdragstagarens namn och adress och
uppdragstagarens personnummer.
Observera att utbetalaren inte får godta en uppgift om godkännande
för F-skatt om utbetalaren känner till att uppgiften är felaktig.
Gäller endast det aktuella uppdraget

En uppdragsgivare ska vid varje nytt uppdrag försäkra sig om att
uppdragstagaren har ett godkännande för F-skatt, dvs ett åberopat
godkännande gäller bara för det aktuella uppdraget. Det beror på
att uppdragstagaren kan ha fått sitt godkännande återkallat och
i så fall är ju uppdragsgivaren skyldig att dra preliminärskatt och
betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet.
Återkallat godkännande
Ett godkännande för F-skatt kan återkallas om uppdragstagaren
• inte sköter deklaration och skattebetalning
• missbrukar godkännandet för F-skatt
• har näringsförbud eller är försatt i konkurs.
Om uppdragstagaren får sitt godkännande för F-skatt återkallat
under uppdragets gång gäller ett åberopat godkännande för det

F-skatt
aktuella uppdraget trots återkallelsen, dvs det är tillräckligt att

uppdragstagaren hade ett godkännande vid avtalstillfället.
Du bör vara rädd om ditt godkännande för F-skatt. Kreditupplys-
ningsföretagen registrerar återkallat godkännande för F-skatt,
vilket kan medföra svårigheter att få lån.
Slutlig skatt
Det viktiga är hur mycket slutlig skatt du ska betala. Det är sum-
man av de skatter och avgifter som står på det slutskattebesked du
får efter att din inkomstdeklaration har blivit granskad, vanligtvis
i september eller december.
Slutskattebeskedet grundar sig på den inkomstdeklaration du har
lämnat och den grundar sig i sin tur på de inkomster och utgifter du
har haft under året.
Har det kommit in mindre preliminär F-skatt än den slutliga
skatten, ska du betala in mellanskillnaden (fyllnadsbetalning).
Har det kommit in mera pengar än den slutliga skatten får du
tillbaka mellanskillnaden (skatteåterbäring).
Preliminär deklaration
Har du haft F-skatt förut och inte lämnar in en ny preliminär
deklaration beräknas nästa års preliminär F-skatt med en schablon
mässig höjning. Vill du ha en annan preliminär F-skatt än vad
Skatteverket påfört dig, ska du lämna en preliminär deklaration.
Detsamma gäller om du tidigare inte haft någon F-skatt.
Nystartad rörelse
Är rörelsen nystartad beräknar Skatteverket F-skatten med ledning
av uppgifterna i den företagsregistrering som du gjort. Om du inte
räknar med att företaget kommer att ge ett överskott i början kan
du få ett godkännande för F-skatt utan debitering, dvs du behöver
inte betala in någon preliminärskatt (nollad F-skatt).
Makar
Har båda makarna en likvärdig ställning i företaget kan båda
makarna anses vara företagsledare och därmed få godkännande för
F-skatt.
En medhjälpande make kan inte få godkännande för F-skatt,
eftersom den maken inte anses bedriva näringsverksamhet.
Läs mer i kapitlet Inkomstuppdelning i familjen.

F-skatt
Bokföring
I den beräknade F-skatten ingår företagarens inkomstskatt och
egenavgifter, särskild löneskatt på anställdas pensioner och fastig-
hetsskatt (fastighetsavgift på bostäder) på näringsfastigheter.
Företagarens inkomstskatt och egenavgifter samt särskild löneskatt
på en egen pensionsförsäkring är privata utgifter och ska inte
bokföras som kostnad i företaget. De bokförs som egna uttag.
Betalning av F-skatten
Den preliminära F-skatten betalar du in till Skatteverket senast den
12:e i varje månad (den 17:e i januari och augusti). Man tar alltså
normalt inte hänsyn till när under året som du får dina inkomster.
Om skatten beräknas bli mindre än 2 400 kr under året, debiteras
ingen F-skatt alls.
Har du säsongvarierande inkomster kan det bli så att du betalar
F-skatt i förskott eller efterskott. Om du mot slutet av året upp-
täcker att du inte kommer att få så stor inkomst av näringsverksam-
heten som F-skatten motsvarar, kan du göra en ny preliminär
inkomstdeklaration för att få nedsättning av månadsbeloppen under
resten av året. Är skillnaden mycket stor, kan det till och med bli så
att resterande månader nollas, dvs du behöver inte betala mer
F-skatt om de hittills inbetalda beloppen bedöms räcka till.
Uppskov med betalning

Du som startar en näringsverksamhet kan få uppskov i tre månader
med att betala din debiterade preliminära F-skatt. Detta innebär
att den totala debiteringen för året i stället betalas vid tre färre
tillfällen under beskattningsåret, men med högre belopp per gång.
Driver du näringsverksamhet som pågår endast under en del av
året, till exempel en campingplats som har öppet bara under som-
marmånaderna, kan du begära att få betala den debiterade prelimi-
närskatten bara under den period verksamheten pågår. Betalning
av F-skatten kommer då att knytas till perioder då du har inkomster
i näringsverksamheten.

F-skatt
Exempel som visar hur den preliminära F-skatten fungerar
Anna har en enskild firma och när hon har gjort sin inkomstdeklaration
med bilaga NE visar det sig att hon har haft ett vinst under året på
400 000 kr.
När hon får slutskattebeskedet ser hon att skatt och egenavgifter som hon
ska betala är 140 000 kr.
För inkomståret har hon betalat 14 000 kr i månaden i preliminär F-skatt.
För hela året blir det 12 x 14 000 = 168 000 kr. Detta innebär att hon får
tillbaka 168 000 – 140 000 = 28 000 kr i överskjutande skatt.
Anta att hon i mitten av inkomståret hade kommit underfund med att den
påförda preliminära F-skatten var för hög, och lämnat en ny preliminär
inkomstdeklaration med lägre angiven inkomst, som ledde till att hon
under resten av året bara betalade 6 000 kr per månad. Den totala
preliminära F-skatten blev då 6 x 14 000 + 6 x 6000 = 84 000 + 36 000
= 120 000 kr.
Detta innebär att hon bli påförd kvarskatt med 140 000 – 120 000 =
20 000 kr.
Det är klart att det är roligare att får 28 000 kr i överskjutande skatt än att
behöva betala 20 000 kr i kvarskatt. Men allt är bara ren matematik.
I båda fallen betalar hon 140 000 kr totalt i skatt och egenavgifter.

Momsdeklaration och
arbetsgivardeklaration
I momsdeklarationen ska du redovisa moms och i arbetsgivardekla-

rationen ska du redovisa preliminärskatt och socialavgifter för
anställda. Observera att dina egna socialavgifter (egenavgifter eller
särskild löneskatt) redovisas i inkomstdeklarationen på NE-bilagan.
Dessa ska täckas av den preliminära F-skatten som du betalar.
Redovisningsperioder och inlämning av deklarationer

Socialavgifter och preliminärskatteavdrag för a
nställda (kallas
uppbörd) redovisas varje månad. Moms redovisas varje eller var
tredje månad (såvida du inte har helårsmoms, se kapitlet Moms).
Arbetsgivaravgifter och avdragen preliminärskatt för anställda
samt moms ska du redovisa enligt nedanstående tabell:
Deklarationer Anställda Tremånadersmoms Månadsmoms

ska lämnas Arbetsgivaravgifter mm Moms för redovis Moms för redo-
senast för redovisningsperioden ningsperioden visningsperioden
12 februari januari oktober–december december
12 mars februari januari
12 april mars februari
12 maj april januari–mars mars
12 juni maj april
12 juli juni maj
17 augusti juli april–juni juni
12 september augusti juli
12 oktober september augusti
12 november oktober juli–september september
12 december november oktober
17 januari december november
Av ovanstående tabell ser du att uppbörden redovisas i månaden

efter löneutbetalningsmånaden och att momsen redovisas i den andra
månaden efter momsperioden (oavsett om du har tremånadersmoms
eller månadsmoms). Ovanstående tabell gäller den som har en

Momsdeklaration och arbetsgivardeklaration
momspliktig omsättning på högst 40 miljoner kr (exklusive unions

interna förvärv och import).
Enskilda näringsidkare som redovisar momsen helårsvis lämnar
momsdeklarationen senast 12 maj (26 februari om det har förekom-
mit EU-handel under året).
Förseningsavgift vid för sent inlämnad deklaration

Om moms- eller arbetsgivardeklarationen inte har kommit fram till
Skatteverket i rätt tid tas en (inte avdragsgill) förseningsavgift ut.
Förseningsavgiften är normalt 625 kr.
I vissa fall är förseningsavgiften 1 250 kr. Det gäller i följande
tre fall:
• När man inte har följt ett föreläggande om att deklarera.När man
har lämnat deklarationen för sent någon av de tre närmast
föregående redovisningsperioderna.
• När man har lämnat en periodisk sammanställning för
EU-transaktioner för sent.
Det blir ingen förseningsavgift om du gör inbetalningen för sent.
Då ska du istället betala kostnadsränta för de dagar som betal-
ningen är försenad. Det här betyder att du, för att undvika förse-
ningsavgifter, alltid ska lämna in deklarationen, även om du för
tillfället skulle sakna pengar till att betala.
Öppen begäran
Om du är osäker på om en uppgift du lämnat i moms- eller arbets
givardeklarationen är korrekt, kan du göra ett öppet yrkande i
samband med deklarationen.
Den öppna begäran gör du i form av ett separat brev till Skatte
verket, alltså inte i samma kuvert som moms- och/eller arbetsgivar-
deklarationen (om du har lämnat den på papper). I brevet förklarar
du hur du bedömt frågan. Om Skatteverket inte delar din uppfatt-
ning får du ett meddelande. Du kan inte bli påförd skattetillägg om
du gör ett öppet yrkande.
Rättelse
Om du kommer på att du har gjort fel i moms- eller arbetsgivar
deklarationer, kan du göra en rättelse i efterhand. Du gör enklast
rättelsen genom att göra en ny deklaration där du fyller i de korrekta
uppgifterna.

Arbetsgivardeklaration (AGI) på individnivå

Avsnitten för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt är skilda från
varandra med egna huvudrubriker där varje deklarationsperiod
anges för varje del. Inga öresbelopp ska med på deklarationen.
Om det finns sådana faller de bort, dvs avrundning nedåt.
Arbetsgivaravgifter och avdragen preliminärskatt ska redovisas
enligt följande indelning:
• bruttolön, förmåner och kostnadsavdrag
• underlag för arbetsgivaravgifter
• underlag för avdrag från arbetsgivaravgifter (regionalt stöd)
• underlag för skatteavdrag.
Arbetsgivardeklarationen innehåller individuella uppgifter, dvs
varje anställds uppgifter redovisas separat. Detta medför att arbets-
givaren inte ska skicka årliga kontrolluppgifter. Uppgifterna har ju
redovisats löpande under året.
Redovisningen gör du på Mina sidor på skatteverket.se.
Momsdeklarationen
Uppdelad i nio avsnitt
Momsdeklarationen är uppdelad i nio avsnitt:
A. Momspliktig försäljning eller uttag exklusive moms – ruta

05–08
B. Utgående moms (moms på inkomster) på försäljning eller uttag
(i ruta 05–08) – ruta 10–12
C. Momspliktiga inköp där köparen är momsskyldig (omvänd
skattskyldighet) – ruta 20–24
D. Utgående moms (moms på utgifter) på inköp (i ruta 20–24)
– ruta 30–32
E. Försäljning mm som är undantagen från moms – ruta 35–42
F. Ingående moms – ruta 48
G. Moms att betala eller få tillbaka – ruta 49
H Beskattningsunderlag vid import
I Utgående moms på import (i ruta 50) – ruta 60–62
Om du redovisar momsen på Skatteverkets hemsida finns hjälp

texter som visar hur du ska fylla i varje ruta. Vi rekommenderar
också vår bok MOMS.

Inbetalning till skattekonto

När du har gjort klart moms- och arbetsgivardeklarationerna är det
dags att r äkna ut hur mycket pengar som ska sättas in på skatte-
kontot.
De poster som du ska räkna med är:
• Moms att betala
• Arbetsgivaravgifter
• Personalens preliminärskatter
• Din preliminära F-skatt (som dock inte finns med i skattedeklara-
tionen).
Skatteverket debiterar ditt skattekonto summan av ovanstående
belopp. Om du har överskjutande moms kan det bli så att skatte
kontot krediteras. Kom ihåg att räkna med eventuellt anställnings
stöd, vilket sätts in på skattekontot. Kontrollera också saldot på
skattekontot innan du avgör hur mycket pengar som ska betalas.
Under Företagskunskap på bjornlunden.se kan du se aktuella nivåer.

Skattekontot
Alla som ska redovisa någon skatt eller avgift till Skatteverket har ett
skattekonto. Du kan följa kontoställningen på ditt skattekonto genom
kontoutdrag. Uppbyggnaden av kontot påminner om ett vanligt bank-
konto där kontohavaren gör insättningar och uttag, och det beräknas
ränta på underskott.
Skatter och avgifter

De vanligaste och mest betydande skatterna och avgifterna ingår
i skattekontosystemet. Det gäller:
• F-skatt och särskild A-skatt
• avdragen preliminär A-skatt samt preliminär skatt på räntor och
utdelningar
• allmän pensionsavgift
• egenavgifter, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
• moms
• fastighetsavgift och fastighetsskatt
• särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)
• punktskatter
• slutlig skatt
• skattetillägg och förseningsavgifter
• ränta på underskott på skattekontot.
Alla transaktioner registreras

På skattekontot registreras alla transaktioner som rör dina skatter
och avgifter. Det gäller dels när Skatteverket debiterar en skatt eller
avgift, dels när du betalar en skatt eller avgift till Skatteverket.
Inbetalningen av skatter och avgifter görs till skattekontot via
plusgiro eller bankgiro. Betalningsdagen sammanfaller normalt
med inlämningsdagen för skattedeklarationen. Särskilda regler
finns dock för företag som har ett beskattningsunderlag för moms på
mer än 40 milj kr.

Skattekontot
Överskott eller underskott

Om skattekontot visar överskott vid avstämningen så återbetalas
överskottet automatiskt i vissa fall. Det gäller t ex om överskottet
har uppkommit på grund av
• överskjutande ingående moms eller överskjutande skatt
• nedsättning av tidigare påförd skatt i omprövning eller domstols-
beslut.
En automatisk återbetalning görs dock bara om beloppet är minst
2 000 kronor och om återbetalningen kan göras till ett bankkonto
som du har anmält. Redovisar du överskjutande moms kan du
kvitta momsen mot preliminärskatt och socialavgifter för perioden.
Du betalar då bara in nettobeloppet till skattekontot.
Har du då gjort en fyllnadsinbetalning finns det vid avstämningen
ett överskott på kontot. Om du inte vill att din fyllnadsinbetalning
helt eller delvis återbetalas med automatik kan du begära en
utbetalningsspärr via e-tjänsten på Skatteverkets hemsida.
Visar avstämningen att det är ett underskott på kontot utformas en
del av kontoutdraget som en påminnelse. Betalar du inte inom en
rimlig tid in pengar för att täcka underskottet lämnas ärendet till
Kronofogden för indrivning. Mindre underskott under en viss tid
accepteras.
För kontohavare som ska lämna skattedeklaration eller är godkänd
för F-skatt lämnas som huvudregel ett underskott för indrivning
först om det är minst 10 000 kr, eller minst 2 000 kr om under
skottet funnits en längre tid. För övriga kontohavare går gränsen
vid 2 000 kr.
Kostnadsränta på skattekontot
Om du gör inbetalningen för sent och det därmed blir ett underskott
på skattekontot, ska du betala kostnadsränta till och med den dag
då underskottet är täckt.
Kostnadsräntan på kvarskatt motsvarar basräntan oavsett skattens
storlek. Räntan beräknas från och med den 13:e i den andra måna-
den efter beskattningsårets utgång. För belopp upp till 30 000 kr
beräknas räntan dock först från och med den 4:e i den femte måna-
den efter beskattningsåret. Vill du undvika kostnadsränta ska du
alltså göra en inbetalning senast 12 februari för underskott till den
del det överstiger 30 000 kr och senast 3 maj för underskott upp till
högst 30 000 kr.
Vid för sen betalning och vid skönsbeskattning är kostnadsräntan
basräntan plus 15 procentenheter.

Skattekontot
Basräntan har varit oförändrad, 1,25%, sedan 1 januari 2013. Det

innebär att kostnadsräntan blir 16,25%. Du hittar aktuell basränta
under Företagskunskap i sidfoten på bjornlunden.se
Kostnadsräntan är inte avdragsgill. Har du tagit med räntan i
bokföringen (vilket inte är korrekt), måste du korrigera i inkomst
deklarationen.
Intäktsränta på skattekontot (för närvarande noll procent)

Om du gör inbetalningen tidigare än du behöver eller om du betalar
in för mycket pengar på skattekontot får du en skattefri intäkts-
ränta för de dagar det har varit överskott på skattekontot. Intäkts-
räntan är 45% av basräntan.
Det har dock införts ett golv för intäktsräntan som innebär att om
basräntan är högst 1,25% (som den är nu) så är intäktsräntan på
skattekontot 0%. Så har det varit i flera år nu.

Egna uttag och förmåner
I det här kapitlet beskrivs hur en enskild näringsidkares egna uttag

av k
ontanter, varor och tjänster hanteras skattemässigt.
Vad är ett eget uttag?

Med eget uttag menas en enskild näringsidkares uttag av kontanter,
varor eller tjänster ur näringsverksamheten.
Som enskild näringsidkare är du inte anställd i din egen näringsverk

samhet och kan därför inte ta ut någon lön i vanlig mening. Därför ska
kontanta uttag för ”lön”, pensionssparande och liknande inte redovisas
som kostnader, utan som egna uttag.
Egna uttag av varor och (i vissa fall) tjänster från verksamheten ska
redovisas som om en försäljning gjorts till marknadsvärdet.
Uttag av kontanter och andra likvida medel

Ett av de svåraste pedagogiska problemen när det gäller enskild
firma är att förklara vad som händer när företagaren tar ut pengar
från företaget.
Ingen lön
Du som driver enskild firma kan inte ta ut någon lön i vanlig
mening. För det första kan du aldrig anses som anställd i din
enskilda firma, eftersom du inte kan vara anställd av dig själv. För
det andra beskattas du för verksamhetens resultat och inte för hur
mycket pengar du tar ut.
Ur skattesynpunkt är det alltså den skattepliktiga inkomsten som
är din ”lön”, oavsett hur mycket eller litet pengar du har tagit ut.
Skattemässigt har dina uttag av kontanter inte något direkt sam-
band med din skattepliktiga inkomst. Däremot finns vissa indirekta
samband, som vi kommer närmare in på längre fram. Det gäller
kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond.

Uttag = icke resultatpåverkande post

Uttag av kontanter ska naturligtvis bokföras, men transaktionen
påverkar inte verksamhetens resultat. Det enda som händer är att
företagets likvida medel minskar, samtidigt som kontot för dina
egna uttag ökar. Det egna kapitalet (tillgångar minus skulder)
minskar.
Varken intäkter, kostnader eller resultat påverkas alltså av uttaget,
dvs din skattepliktiga inkomst berörs inte av uttaget.
Reservera pengar för årets skatt

Du får alltså inte avdrag för de kontantuttag du gör. Du bör se till
att du har kvar tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
skatt. Detta gäller särskilt dig som betalar för låg preliminär
F-skatt. Vi rekommenderar att du gör en skattekalkyl om du är
osäker på hur du ligger till. Läs mer om detta nedan.
Indirekta skatteeffekter
Dina egna uttag får dock vissa indirekta effekter, nämligen att
företagets eget kapital (förmögenhet) minskar. När det egna
kapitalet i företaget minskar får detta två (ibland negativa) skatte-
mässiga effekter:
• Kapitalunderlaget för räntefördelning minskar.
• Kapitalunderlaget för expansionsfond minskar.
Läs om detta i kapitlen Räntefördelning och Expansionsfond.
Kalkyl över kontantuttag

Nedanstående exempel visar hur du kan göra ett grovt överslag för
att beräkna utrymmet för dina egna kontantuttag. Du bör t änka på
följande innan du gör din beräkning:
• Resultatet ska grunda sig på en komplett och avstämd redovis-
ning, dvs resultatrapporten ska vara korrekt.
• Tillkommande poster i inkomstdeklarationen bokförs inte i
enskild firma, t ex återförda inte avdragsgilla utgifter, pensions-
sparande och löneskatt, räntefördelning, periodiseringsfond,
expansionsfond osv.
• Ingen hänsyn tas till oväntade inkomster eller utgifter, som kan
förrycka resultatet.
• Din preliminära skatt bör även täcka in fastighetsskatt och
fastighetsavgift om du har en näringsfastighet.

Thomas arbetar som IT-konsult. Han har haft sin enskilda firma ett par år
och verksamheten har stabiliserat sig. Han vet därför att bokslutet
kommer att visa en vinst på ca 480 000 kr. Det innebär att han ligger
under gränsen för statlig skatt. Skatt och egenavgifter blir sammanlagt
ca 36%.
Vinsten per månad blir 480 000/12 = 40 000 kr
Skatt och egenavgifter blir 36% x 40 000 = 14 400 kr.
Därmed kan Thomas ta ut 40 000 – 14 400 = 25 600 kr per månad.
Han ordnar så att banken för över 25 000 kr till hans privata konto varje
månad.
Uttag av varor och tjänster (naturauttag)

Det är inte bara sådant som du får betalt för som ska tas upp som
inkomst i inkomstdeklarationen. Som inkomst ska du även r edovisa
vad du som företagare har tagit ut som förmån ur näringsverksam-
heten för din, din familjs eller bekantas personliga del. Värdet av de
uttagen tar du upp som inkomst, under förutsättning att du skulle
ha skattat för inkomsten om du i stället hade sålt det du tagit ut.
Bilförmån kan du läsa om i kapitlet Bilen.
Bostadsförmån kan du läsa om i kapitlet Lokaler.
Gåvor och bytesaffärer

Även sådant som du tar ut som gåvor till släktingar, vänner, väl
görande ändamål mm räknas som egna uttag. Likaså sådant som du
använder som bytesvaluta vid byte av varor och tjänster. Om du
byter till dig något som är avdragsgillt som driftskostnad i närings-
verksamheten ska du redovisa transaktionen som två separata
affärer – en försäljning och ett köp.
Metod för beskattning

Om du får förmåner från ett eget aktiebolag eller från ett företag
där du är anställd, tar du upp förmånsvärdet i inkomstslaget tjänst.
Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på värdet.
I enskild näringsverksamhet är tekniken en annan. Värdet av
förmånen redovisas som en intäkt (eller alternativt en kostnads-
minskning) direkt i näringsverksamheten. Förmånen ökar vinsten
eller minskar förlusten i näringsverksamheten.
Om företaget går med förlust blir det varken skatt eller socialavgif-
ter på förmånsvärdet, men underskottet minskar på grund av
förmånsvärdet vilket gör att du får ett lägre underskott att kvitta

mot framtida överskott. Om företaget ständigt går med förlust, kan

det löna sig att ha ”tjänstebil”, eftersom bilförmånen blir ”skattefri”.
Uttag av egna tjänster

Som företagare kan du bli beskattad för tjänster som företaget
utfört åt dig personligen. I första hand gäller detta om du har
anställda som du låter göra privata tjänster åt dig.
Om du däremot själv för egen räkning använder samma yrkes
kunnande som du använder i företaget, blir det normalt ingen
beskattning.
En redovisningskonsult som gör sin egen inkomstdeklaration, en frisör

som klipper sig själv eller en målare som målar sin egen bostad beskattas
inte för dessa tjänster som uttag. Material som tas ut ur företaget
i samband med sådant arbete, ska dock uttagsbeskattas.
Du behöver heller inte skatta för någon förmån om du gratis gör

likadana arbeten åt andra. Om du däremot byter till dig någon vara
eller tjänst (som inte är avdragsgill) mot ditt eget arbete blir det
beskattning. Då gjorde du ju inte tjänsten gratis.
Privat nyttjande
Om du i stor omfattning använder företagets maskiner eller annan
utrustning för privata ändamål blir du beskattad för detta som
uttag. Värdet blir då marknadsvärdet, dvs vad det skulle kosta att
hyra motsvarande utrustning på annat håll. För bilar finns speciella
regler, se kapitlet Bilen.
Bostadsförmån
Om du bor i din näringsfastighet ska du ta upp värdet av bostads
förmånen som en intäkt i näringsverksamheten. Värderingen görs
till marknadspris efter kvadratmeter bostadsy ta, dvs hyran för en
motsvarande bostad. Se kapitlet Lokaler.
Kostförmån
Om du drar av kostnader för egna måltider, t ex om du har restau
rang eller om en måltid ingår i en kursavgift, ska du ta upp en
intäkt i form av kostförmån. Kostförmånsvärdet är ett schablon-
värde (se under Företagskunskap på bjornlunden.se) för normala
måltider typ dagens lunch, medan hela marknadsvärdet blir
förmånsvärde vid dyrare måltider.
Schablonbeloppet för kostförmån är 100 kr för lunch respektive
middag, 50 kr för frukost och 250 kr för helt fri kost (minst tre
måltider). Du skattar inte för någon kostförmån vid extern eller

intern representation. Frukost på hotell liksom måltider på all-

männa färdmedel, t ex på flyget, som obligatoriskt ingår i priset
beskattas inte heller som förmån.
Moms på egna uttag

Momsen på de egna uttagen räknas på anskaffningsvärdet, alltså
inte på marknadsvärdet, vilket är utgångspunkten för inkomst
beskattningen. Skulle dock anskaffningsvärdet vara högre än
marknadsvärdet, får du gå efter marknadsvärdet.
Vid inköp av varor och tjänster som inte hör till verksamheten utan
som helt och hållet är avsedda för de anställdas eller din egen
privata konsumtion får momsen inte lyftas och det blir då inte heller
aktuellt att redovisa moms vid uttaget/försäljningen.
Om du köper något från någon som inte redovisar moms, får före
taget inte lyfta någon moms. Det kan vara från
• en privatperson
• en ideell förening som har begränsad skattskyldighet (”skatte
befriad”)
• ett företag som bedriver momsfri verksamhet, exempelvis vård.
Ändå ska du lägga på moms när en sådan tillgång säljs. Likaså vid
uttag.

Avdrag
Den allmänna regeln är att alla kostnader för att förvärva och bibehålla
inkomster är avdragsgilla. I princip alla kostnader i näringsverksamheten
är avdragsgilla, såvida de inte är dina personliga levnadskostnader. I det
här kapitlet får du en genomgång (i bokstavsordning) av vad som är
avdragsgillt och vad som inte är avdragsgillt i inkomstdeklarationen.
Öppet yrkande
Om du är osäker på om en viss utgift är avdragsgill eller inte kan du
göra ett öppet yrkande i inkomstdeklarationen. Det innebär att du
inte smusslar med beloppet som en del i ett anonymt totalbelopp,
utan att du förklarar avdraget under rubriken Övriga upplysningar
eller på en särskild bilaga till deklarationen. Då riskerar du inte att
påföras skattetillägg om avdraget skulle underkännas.
Bland kostnaderna för resor, 28 866 kr, finns en resa till en mässa
i Milano för 16 200 kr. Det är kostnaden för en paketresa till Rom plus
tågbiljetter Rom–Milano.
Advokatkostnader
Advokat-, rättegångs- och liknande kostnader är avdragsgilla om de
är kostnader för att öka de skattepliktiga intäkterna eller minska de
avdragsgilla kostnaderna. De ska alltså höra till näringsverksam
heten. Se också Bokföring och Skatterådgivning.
Arbetskläder
Kostnader för skyddskläder är avdragsgilla. Det är kläder som
skyddar mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot regn, kyla
eller värme. Overaller, stövlar med stålhätta, byxor med knäskydd
är exempel på avdragsgilla arbetskläder.
Men även kostnader för andra kläder som används i verksamheten
– men som inte är lämpliga för privat bruk – är avdragsgilla. Detta
gäller t ex uniformer och andra kläder som är tydligt avsedda för
verksamheten, t ex genom ett tydligt och väl fastsatt märke med
företagsnamn eller logotyp.

Avdrag
A-kasseavgift
A-kasseavgiften är inte avdragsgill.
Bilutgifter
Se kapitlet Bilen.
Bokföring
Kostnader för bokföring, årsbokslut, momsredovisning samt ekono-
misk rådgivning är avdragsg illa. Däremot får du inte dra av kostna-
der för arbete med inkomstdeklarationen.
Bredband
Bredbandsinstallation i privatbostaden är inte en avdragsgill
kostnad. Däremot är den del av den löpande abonnemangskostnaden
som hör till företaget avdragsgill (och på den delen får momsen
lyftas).
Byggnader
Utgifter för reparationer och underhåll av näringsbyggnader är
avdragsgilla direkt. Utgifter för förbättringar (t ex ny-, till- och
ombyggnad) läggs upp på avskrivningsplan och dras av genom
värdeminskningsavdrag varje år.
Läs mer om byggnader i kapitlet Lokaler.
Båtar
Det är bara i speciella fall som Skatteverket accepterar avdrag för
en båt i näringsverksamheten, även om du hävdar att du behöver
den för transporter i näringsverksamheten. Motsvarande gäller för
motorcyklar.
Dator
Om du som enskild näringsidkare köper en dator som ska användas
både privat och i näringsverksamheten kan du välja om tillgången
ska bokföras i verksamheten eller inte.
Om du väljer att bokföra datorn i verksamheten är hela utgiften
avdragsgill. Om en dator bokförs i näringsverksamheten ska även
avgifter för abonnemang som hör till datorn bokföras. Används
datorn privat så ska den privata användningen uttagsbeskattas
varje år om värdet av tjänsten är mer än ringa.
Om du väljer att inte bokföra datorn i verksamheten medges istället
avdrag för en skälig del av utgiften fördelat på nyttjandeperioden.
Har t ex datorn eller internetabonnemang skaffats för att till
väsentlig del användas i näringsverksamheten bör alltså en propor-
tionering av utgiften göras.

Avdrag
Dröjsmålsränta
Dröjsmålsränta är avdragsgill som andra räntor.
Expeditionsavgift/Faktureringsavgift
Expeditionsavgifter och faktureringsavgifter räknas in i kostnaden
för det som anskaffats och blir därmed avdragsgilla på samma sätt.
Facklitteratur
Facklitteratur och tidskrifter som behövs för företagets verksamhet
är avdragsgilla. En vanlig dagstidning är däremot inte avdragsgill.
Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Fastighetsskatt och fastighetsavgift för en näringsfastighet är
avdragsgill. Fastighetsavgiften för en privatbostadsfastighet är inte
avdragsgill, inte ens om du delvis använder privatbostaden i
näringsverksamheten.
Felparkeringsavgifter
Felparkeringsavgifter (parkeringsböter) är aldrig avdragsgilla.
Detta gäller även om kostnaden avser företagets bil eller om före
taget fått ökad vinst till följd av felparkeringen.
Felparkeringsavgifter på privata parkeringsplatser brukar kallas
kontrollavgifter. De behandlas på samma sätt skattemässigt.
Flyttkostnader
Utgifter för flyttning av företagets verksamhet från en plats till en
annan på grund av t ex ökat lokalbehov eller för att få bättre till-
gång till arbetskraft är avdragsgilla.
Utgifter för flyttning av maskiner, omdisponering av lokaler och
ändring av driften från en verksamhet till en annan är också
avdragsgilla.
Friskvård
För anställda gäller särskilda regler om skattefria personalvårds
förmåner, t ex motion och fika. För enskilda näringsidkare finns
inga motsvarande möjligheter till avdrag. Se dock Motion och
Massage.
Förebyggande behandling
Se Rehabilitering och Massage.
Företagsbildning
Kostnader för att bilda det egna företaget är inte avdragsgilla.
Registreringsavgiften till Bolagsverket är alltså inte avdragsgill.

Avdrag
Föreningsavgifter
Se Medlemsavgifter.
Förnödenheter
Förnödenheter är förbruknings- och förrådsartiklar som används i
företagets tillverkning eller administration.
Hit hör:
• bränsle
• drivmedel
• rengöringsmedel
• städmaterial
• kontorsmaterial.
Egentligen uppstår kostnaden för förnödenheterna först när varan
förbrukas. Därmed skulle man göra en lagerredovisning. Men oftast
är det fråga om mindre mängder, och därför kan man dra av utgiften
det år man skaffar förnödenheten.
Förseningsavgifter
Förseningsavgifter för inkomstdeklarationer och skattedeklaratio-
ner, är inte avdragsgilla. Däremot är förseningsavgifter som betalas
på grund av försenad betalning till fordringsägare i affärsverksam
heten, t ex leverantörer, avdragsgilla kostnader.
Försäkringspremier
Premier för försäkringar som har med företagets verksamhet att göra
är avdragsgilla. Det kan vara företagsförsäkringar, sakförsäkringar,
grupplivförsäkringar (även premie för egen grupplivförsäkring),
gruppolycksfallsförsäkring för anställda (TFA) och för företagaren
själv (om försäkringen gäller arbetstid) ansvarsförsäkringar, osv.
Kapitalf örsäkringar är inte avdragsgilla.
Läs om pensionsförsäkringar i kapitlet Pensionssparavdrag.
Garantirisker
Om du sysslar med en verksamhet där du lämnar garanti på sålda
varor eller utförda tjänster, har du normalt varje år kostnader för
att infria garantier. Dessa kostnader är avdragsgilla. Garanti
åtagandena inträffar alltid efter försäljningen eller arbetet. Därför
får du göra en avsättning för framtida garantiåtaganden om du
upprättar ett vanligt årsbokslut. Genom avsättningen hamnar
intäkten och kostnaden på samma år även om utbetalningen upp-
står senare. Den som gör ett förenklat årsbokslut får inte göra några
avsättningar för garantier och liknande v ilket innebär att kostnaden
för garantierna dras av först det år garantin utnyttjas av kunden.

Avdrag
I inkomstdeklarationen får du inte dra av hur stora kostnader för

framtida garantiåtaganden (avsättningar) som helst. Huvudregeln
är att företaget får dra av högst den verkliga kostnaden för garanti
utgifter som företaget haft under året (omräknat till en 12-måna-
dersperiod), om garantitiden är minst två år. Är garantitiden längre
än två år blir avdraget ändå inte högre. Är garantitiden mindre än
två år proportioneras avdraget. Är den t ex bara ett år får halva
beloppet dras av.
Garantiutgifterna för företaget är 60 000 kr under ett räkenskapsår.

Garantitiden är 18 månader.
Hade garantitiden varit minst 24 månader hade företaget fått dra av
60 000 kr. Men nu var garantitiden 18 månader och det högsta tillåtna
avdraget blir därför 18/24 x 60 000 = 45 000 kr.
En förutsättning för att få göra ett sådant här avdrag är att bok
föringen är upplagd så att man tydligt kan se hur stora utgifter du
har för garantiåtaganden varje år. I praktiken innebär det att du
knappast kan göra ett sådant här avdrag för ditt första verksam-
hetsår, eftersom du då inte har någon historik att använda som
beräkningsunderlag.
Glasögon
För enskilda näringsidkare är kostnaden för skyddsglasögon
avdragsg ill. Detta gäller bara speciella glasögon som är nödvändiga
för arbetet och som inte används privat. Kostnaden för andra typer
av glasögon (eller kontaktlinser) är inte avdragsg ill.
För enskilda näringsidkare torde även kostnaden för terminal
glasögon (för datorjobb) vara avdragsg ill.
Gymkort
Se Motion.
Gåvor och bidrag

Gåvor och bidrag till ideella organisationer och liknande är normalt
inte avdragsgilla. Endast om man tydligt kan se ett tillräckligt högt
PR-värde eller om företaget får en motprestation som står i rimlig
proportion till gåvan, kan gåvan vara avdragsgill som sponsring.
Läs om detta i avsnittet Sponsring.
Gåvor till anställda

Gåvor till anställda betraktas oftast som löneförmåner som den
anställde ska skatta för. Företaget ska betala arbetsgivaravgifter på
värdet. Företaget får dra av kostnaden för sådana gåvor på samma

Avdrag
sätt som om företaget betalar ut lön. En enskild näringsidkare kan

inte ”ge” sig själv sådana skattefria gåvor.
Ibland hör man tipset att låta bli att dra av kostnaden för gåvan i
företagets inkomstdeklaration. På så sätt skulle den anställde slippa
skatta för gåvan. Någon sådan valmöjlighet finns inte. Den anställde
ska skatta för gåvan oavsett om företaget gör avdrag eller inte.
Det finns dock tre typer av gåvor som är skattefria för den anställde
samtidigt som de är avdragsgilla för företaget:
• Minnesgåvor
• Julgåvor
• Jubileumsgåvor
På dessa skattefria gåvor behöver företaget inte betala några social-
avgifter. En enskild näringsidkare kan inte dra av gåvor till sig
själv, utan enbart till anställda.
Skatteverket har fastställt beloppsgränser för dessa typer av gåvor.
Gränserna är absoluta, dvs om gåvans värde överstiger gränsen med
bara en enda krona, blir hela gåvans värde skattepliktigt för motta-
garen och företaget ska betala socialavgifter på hela värdet.
Gåvorna får inte vara kontanter eller något som lätt kan omvandlas
till pengar, t ex presentkort. Gåvorna får aldrig vara en ersättning
för utfört arbete, utan ska vara helt fristående från den anställdes
arbetsinsats.
Skattefria minnesgåvor får företaget ge bara vid speciella tillfällen,
t ex när den anställde fyller 50 eller 60 år. Högst en minnesgåva
under anställningstiden plus en minnesgåva när den anställde
slutar sitt arbete är skattefri. För att gåvan ska vara skattefri krävs
att den anställde är varaktigt anställd i företaget. Skatteverket
tolkar detta som en anställning på minst 6 år. Gåvan får kosta högst
15 000 kr inklusive moms för att vara skattefri.
Julgåvor ska lämnas i samband med julen och värdet får vara högst
500 kr inklusive moms för att de ska vara skattefria.
Jubileumsgåvor är gåvor som lämnas till de anställda vid företags
jubileum, dvs när företaget firar 25, 50, 75 år osv. En sådan gåva får
vara värd högst 1 500 kr inklusive moms för att vara skattefri.
Arbetsgivaren får lyfta momsen på skattefria gåvor enligt ovan. Om
gåvan överstiger gränsbeloppet och därmed räknas som skatte
pliktig får företaget inte lyfta någon del av momsen.
Hyrda lokaler
Om du har en lokal som används enbart som arbetslokal och som
ligger på annan plats än i bostaden, får du dra av hela utgiften för

Avdrag
den. För en hyreslokal blir det hyra, el, värme, städning, brand
försäkring, reparationer, mm. Se även kapitlet Lokaler.
Hälsovård
Kostnader för egen hälso- och sjukvård är inte avdragsgilla. Det är
bara om kostnaden uppstår vid en tjänsteresa utomlands som de är
avdragsgilla.
Däremot är förebyggande hälsovård och rehabilitering avdragsgill
så som för anställda.
Intern representation
Till intern representation räknas bland annat personalfester och
informationsmöten med de anställda. Måltidsrepresentation är inte
avdragsgill. Momsen får dock lyftas på utgifter för representations-
måltider upp till 300 kr/person.
För kringkostnader som hör till en personalfest t ex lokalhyra eller
kostnader för musikunderhållning, får 180 kr plus moms dras av per
deltagare. Antalet anställda i företaget har ingen betydelse.
Ett rimligt högsta antal personalfester är två per år. Även kostnader
för de anställdas familjemedlemmar och för pensionerade anställda
är avdragsgilla, likaså kostnaderna för näringsidkaren och hans
eller hennes familj om de deltar tillsammans med de anställda.
I en enskild näringsverksamhet utan anställda, går det knappast att
få avdrag för personalfester och annan intern representation.
Inventarier
Se kapitlet Inventarier.
Inventariereparationer
Normala reparationskostnader får dras av direkt som driftskostna-
der. Om reparationen är så omfattande att det egentligen är fråga
om nyanskaffning ska du sätta upp utgiften bland inventarierna och
dra av utgiften genom avskrivning (värdeminskningsavdrag).
Se kapitlet Inventarier.
Kassadifferenser
Kassadifferenser som uppstår på grund av felslagningar, felräk-
ningar, osv är avdragsgilla och korrigeras i allmänhet mot den
bokförda försäljningen så att både försäljning och moms överens-
stämmer med vad som faktiskt finns i kassan. Den här justeringen
ska göras av någon annan person än den som suttit i kassan. Du bör
dokumentera sådana ombokningar ordentligt.

Avdrag
Kapitalförlust – näringsbetingad andel i ekonomisk förening

Kapitalförluster, dvs förluster på aktier, andelar och andra värde-
papper är normalt inte avdragsgilla i inkomstslaget näringsverk-
samhet. Undantaget är näringsbetingade andelar i ekonomiska
föreningar, t ex en taxiägares andel i den lokala taxiföreningen eller
en slöjdares andel i slöjdarkooperativet. Förluster på sådana andelar
är avdragsgilla i företaget.
Konst
Konstföremål av större värde får inte dras av alls, varken direkt
eller genom avskrivning (värdeminskningsavdrag).
Enklare bilder, textilier och andra utsmyckningsföremål får du dra
av som lokalkostnader.
Kundförluster
Förluster på kundfordringar får dras av, dvs en försäljning eller ett
utfört arbete som det senare visar sig att du inte kan få betalt för
behöver du inte heller skatta för.
Om kunden har försatts i konkurs, fått ackord eller saknat tillgångar
i samband med en utmätning, är fordran förlorad. Men redan när
det står helt klart att kunden inte kommer att betala (du ska kunna
dokumentera att du vänt dig till Kronofogden) får kundförlusten
dras av. Skulle kunden sedan trots allt betala, tas beloppet upp som
en skattepliktig intäkt.
Du behöver bara redovisa utgående moms på den del av kundfordran
som du får betalt för.
Kurser, studieresor och konferenser

Kostnader för studieresor och konferensresor och kurser är avdrags-
gilla. I regel finns även inslag av rekreation i resorna. Om detta
inslag är för stort får du inte dra av kostnaden eller bara dra av en
del av den. För säkerhets skull bör du spara kursprogram och
reseprogram. En tumregel är att en kurs ska omfatta ca 75%
lektionstimmar eller motsvarande för att vara avdragsgill. Det
betyder 6 timmar för en endagskurs och 30 timmar för en vecko-
kurs.
Kursförluster
Kursförluster i utländsk valuta får dras av om förlusten hör till en
fordran eller skuld som har med näringsverksamheten att göra.
Leasing
Du kan välja att finansiera en inventarieanskaffning genom leasing
i stället för genom köp. Leasing är en hyra där leasegivaren äger

Avdrag
inventariet och gör avskrivning på det. Leasetagaren hyr objektet

och drar löpande av hyresbeloppen (leasingavgifterna) i takt med att
de betalas.
Det förekommer att leasetagaren betalar en första förhöjd leasing
avgift eller en depositionsavgift när kontraktet tecknas. Skilj mellan
dessa båda förskottsbetalningar. Depositionsavgiften betraktas som
en fordran och sätts upp som en sådan i balansräkningen. Den
första förhöjda leasingavgiften dras av men avdraget ska fördelas
över hela leasingperioden.
Du som gör förenklat årsbokslut får dra av den förutbetalda leasing-
avgiften på en gång om den kvarstående delen är högst 5 000 kr vid
räkenskapsårets slut.
Lokalhyra
Lokalhyra till andra än närstående får dras av. Du kan däremot inte
ta ut hyra för lokaler som du själv äger. Se kapitlet Lokaler.
Lånekostnader
Lånekostnader som hör till näringsverksamheten är avdragsgilla.
Det gäller inte enbart ränta utan också uppläggnings-, expeditions-
och aviseringskostnader. Kostnader för pantbrev och företagsinteck-
ningar är också avdragsgilla. Har du lånen p
rivat är dessa kostna-
der däremot inte avdragsgilla.
Räntekostnader ska dras av i det inkomstslag där kapitalet används.
Om du tar ett banklån med din villa som säkerhet för att t ex köpa
en tryckpress eller en dator ska du dra av räntan i inkomstslaget
näringsverksamhet och inte i inkomstslaget kapital.
Löner
Löner, ersättningar och förmåner till anställd personal är normalt
avdragsgilla. Det finns dock begränsningar för avdragsrätten för lön
som utbetalas till dina barn. Lön till dina egna barn under 16 år är
inte avdragsgill, däremot lön till andras barn. Till egna barn som
fyllt 16 år får du dra av högst marknadsmässig lön.
Det finns inget som hindrar att ett barn drar av lön till en förälder.
Till din make får du inte dra av någon lön. Istället kan nettoinkom-
sten från företaget delas upp mellan er. Dock får en medhjälpande
makes del inte vara högre än marknadsmässig lön. Läs mer om det
i kapitlet Inkomstuppdelning i familjen.
Mark
Utgifter för anskaffning av mark är inte avdragsgilla, varken på en
gång eller som värdeminskningsavdrag.

Avdrag
Massage
Massage som är individuellt anpassad för att förebygga eller
behandla skador räknas som förebyggande behandling eller rehabili-
tering och är därmed avdragsgill, även för enskilda näringsidkare.
Medlemsavgifter
Trots att det för många företag är nödvändigt att vara medlem i
någon förening för att kunna vara verksam i en bransch är
medlemsavgifterna i dessa branschföreningar inte avdragsgilla.
Om serviceverksamheten däremot är utbruten ur föreningens
verksamhet och medlemmarna debiteras särskilt för denna (med
moms) får serviceavgiften dras av.
Motion
Kostnader för skattefri motion och friskvård för anställda får
företaget dra av som personalkostnad. Företaget behöver inte betala
några socialavgifter.
Eftersom personalvårdsförmåner enbart gäller anställda, får
enskilda näringsidkare inte dra av kostnader för egen motion och
friskvård.
Förutsättningar för skattefri motion och friskvård till anställda är
att samtliga följande förutsättningar är uppfyllda:
• Erbjudandet ska rikta sig till hela personalen
• Motionen/friskvården ska vara av enklare slag
• Motionen/friskvården ska vara av mindre värde.
Pensionssparavdrag
Se kapitlet Pensionssparavdrag.
Påminnelseavgift
Påminnelseavgift som du betalar exempelvis till en leverantör på
grund av försenad betalning, är avdragsgill.
Registreringskostnader
Registreringskostnader för att bilda ett företag är inte avdragsgilla
utan räknas som kostnader för att förvärva verksamheten.
Registreringsavgifter för att ändra företagets namn (firma) är
avdragsgilla eftersom de är kostnader för företagets verksamhet.
Rehabilitering
Enskilda näringsidkare får dra av kostnader för de anställdas och
egen rehabilitering. Avdrag får också göras för förebyggande åtgärder
om du kan bevisa att behandlingen har ett sådant syfte. Det kan
gälla t ex naprapatbehandlingar.

Avdrag
Reklamgåvor
Reklamgåvor är gåvor som är försedda med företagets namn eller
logotyp. Vanliga reklamgåvor är isskrapor, kepsar, sittunderlag och
pennor. Gåvorna bör ha ett lågt värde och lämnas till ett större
antal kunder för att vara avdragsgilla. Maxbeloppet är 300 kr plus
moms.
■■ Skatteverkets allmänna råd SKV A 2017:26
Representation
Representation är när du i affärssyfte bjuder någon på t ex mat eller
en golfrunda.
Representationsmåltider är inte avdragsgilla. Momsen får dock
lyftas på utgifter för representationsmåltider upp till 300 kr/person.
Avdragstaket för förfriskningar, exempelvis fika, är 60 kr + moms.
Enligt Skatteverket är ingen del avdragsgill om beloppet per person
överstiger gränsbeloppet.
En rimlig avdragsgill utgift för exempelvis en teaterbiljett eller
g reenfee (golf) anser Skatteverket vara 180 kr + moms per person.
Läs mer om detta i vår bok REPRESENTATION.
Reseförsäkring
Reseförsäkringar som hör till resor i verksamheten är avdragsgilla.
Resekostnadsersättning
Resekostnadsersättningar till anställda som kör med sin egen bil för
företagets räkning är avdragsgilla oavsett om de är skattepliktiga
eller skattefria för mottagaren. Företaget ska betala arbetsgivar
avgifter på den del som är skattepliktig för mottagaren. Den skatte-
fria bilersättningen är 18,50 kr/mil.
Om du använder din privata bil för tjänsteresor i näringsverksam-
heten kan du göra avdrag med 18,50 kr per mil. Läs mer om detta i
kapitlet Resor och traktamenten.
Resor till och från arbetet (arbetsresor)

Du som är enskild näringsidkare kan under vissa villkor dra av
kostnader för resor till och från arbetet (ditt företag) i närings
bilagan i din inkomstdeklaration. Läs mer om detta i kapitlet Resor
och traktamenten.
Ränteutgifter
Räntor som hör till företaget är avdragsgilla. Du får också dra av
inteckningskostnader, uppläggningsavgifter, avbetalningstillägg,
aviavgifter, expeditionsavgifter och liknande finansiella kostnader
som hör till företagskrediterna.
Avdrag
Sjukvård
Se Hälsovård.
Skatter
Allmänna skatter som inkomstskatt är inte avdragsgilla. Däremot
får du dra av speciella skatter som
• fastighetsskatt (för näringsfastigheter)
• särskild löneskatt
• fordonsskatt, t ex bilskatt för bilar som bokförs i näringsverk
samheten
• reklamskatt
• trängselskatt (som avser tjänstekörning)
• dryckesskatt.
Skatterådgivning
Kostnader för skatterådgivning är inte avdragsgilla. Du får inte
heller dra av kostnader för hjälp med inkomstdeklarationen.
När det gäller deklarationsbiträde och biträde vid inkomstskatte
processer medges inte avdrag för dessa utgifter. Avdrag medges inte
heller för utgifter i samband med svar på Skatteverkets frågor i
samband med en revision, omprövningar, överklaganden eller en
efterföljande process.
Om ärendet gäller moms, gäller dock avdragsrätt.
Sponsring
Vanligast är sponsring till idrottsverksamhet men också till kultur-
evenemang, museer mm. För att sponsring ska vara avdragsgill får
det inte vara fråga om rena gåvor. Företaget ska ha ekonomisk nytta
av sponsringen.
För ett litet företag är det vanligen en nytta i form av reklam eller
PR, t ex uppgift om matchboll i ett matchprogram eller en skylt vid
en idrottsplats. Reklamvärdet får inte vara alltför litet i förhållande
till sponsorbidraget.
Startkostnader
Du får dra av vissa utgifter som du har haft före verksamhetens
start. Avdragsrätten gäller bara sådana utgifter som hade varit
direkt avdragsgilla om de hade uppkommit efter företagsstarten.
Som exempel kan nämnas
• förbrukningsartiklar och förbrukningsinventarier
• konsultarvoden
• telefonkostnader
• kontorskostnader.

Avdrag
Du får inte dra av utgifter som ligger längre tillbaka i tiden än

kalenderåret innan verksamheten påbörjades. Någon moms får inte
lyftas på dessa kostnader. Läs dock i kapitlet Moms om möjligheten
att lyfta moms under tiden innan företaget har intäkter. Du ska
kunna bevisa utgifterna genom kvitton.
OBS!
Om du börjar verksamheten 30 mars 2022 får du dra av kostnader från
den 1 januari 2021.
Stöld
Förlust av kontanter på grund av felväxling är avdragsgill. Likaså
förlust på grund av någon anställds förskingring. Förluster på
grund av stöld av varor eller inventarier är avdragsgilla.
En förlust av kontanter kan vara avdragsgill under vissa förutsätt-
ningar. Näringsidkaren ska kunna bevisa hur mycket som har
stulits, och dessutom ha gjort polisanmälan. Högst vad som är ett
sedvanligt innehav av kontanter är avdragsgillt. Normalt innebär
detta en enda dagskassa eller det belopp som behövs för dagens
löpande utgifter.
Någon möjlighet att korrigera momsen finns inte. Företaget ska
alltså redovisa hela momsen på försäljningsintäkten trots att
pengarna förlorats.
Tandvård
Kostnader för tandvård är inte avdragsgilla.
Telefon
Om du som enskild näringsidkare köper en telefon som ska använ-
das både privat och i näringsverksamheten kan du välja om till-
gången ska bokföras i verksamheten eller inte.
Om du väljer att bokföra telefonen i verksamheten är hela utgiften
avdragsgill. Om en telefon bokförs i näringsverksamheten ska även
avgifter för abonnemang som hör till telefonen bokföras. Används
telefonen dessutom privat så ska den privata användningen uttags-
beskattas varje år om värdet av förmånen är mer än ringa.
Om du väljer att inte bokföra telefonen i verksamheten medges
istället avdrag för en rimlig del av utgiften fördelat på nyttjande
perioden. Har t ex mobiltelefon eller mobilabonnemang skaffats för
att till väsentlig del användas i näringsverksamheten bör alltså en
proportionering av utgiften göras.

Avdrag
Enligt Skatteverket räknas abonnemangskostnaden för fast telefoni

som är kopplad till bostaden alltid som en privat levnadskostnad
som inte är avdragsgill.
Tidningar och tidskrifter

Se Facklitteratur.
Traktamenten
Traktamenten till anställda är avdragsgilla för företaget, oavsett om
de är skattepliktiga eller skattefria för mottagaren. Företaget ska
betala arbetsgivaravgifter på den del av traktamentet som är
skattepliktigt för mottagaren.
Enskilda näringsidkare kan göra schablonavdrag för ökade levnads-
kostnader vid tjänsteresa. Du får dra av ökade levnadskostnader
bara i samband med resor som har medfört övernattning. För
endagsresor får du alltså inget avdrag. Läs om traktamenten i
kapitlet Resor och traktamenten.
Trängselskatt
Trängselskatt vid tjänsteresor är en avdragsgill kostnad. Expedi-
tions- och tilläggsavgifter (vid för sen betalning av trängselskatt)
anses vara en myndighets sanktionsavgifter och är därmed inte
avdragsgilla.
Upplupna lönekostnader
Företag som upprättar ett vanligt årsbokslut får dra av alla löne-
kostnader som hör till beskattningsåret. Förutom de löne
utbetalningar som gjorts under året får företaget dra av:
• Upplupen lön, dvs lön som tjänats in av den anställde under
räkenskapsåret men som inte betalats ut förrän en bit in på nästa
räkenskapsår.
• Upplupna semesterlöner för anställda på den lön som kostnads-
förts under räkenskapsåret och som den anställde får semesterlön
på först nästa år. Även upplupen lön får räknas in i det semester
lönegrundande beloppet.
• Upplupna arbetsgivaravgifter, AFA-avgifter, Alecta-avgifter och
liknande. Även upplupna avgifter på upplupen semesterlön får
dras av.
Företag som upprättar ett förenklat årsbokslut ska inte dra av några
upplupna lönekostnader, såsom upplupen semesterlön, utan kostna-
den dras av i samband med att lönen eller avgifterna sedan betalas.

Avdrag
Utbildning
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) får en enskild närings-
idkare göra avdrag för utbildning som har samband med den bedrivna
verksamheten om utbildningen är till nytta i verksamheten.
Enligt Skatteverkets tolkning innebär detta att om en närings
idkare bedriver en viss verksamhet och verksamheten utökas genom
utbildning, så är utbildningskostnaderna inte avdragsgilla. Detta
torde innebära att man måste skilja mellan grundutbildning (som
ger utökad kompetens) och fortbildning (som syftar till att bevara
redan förvärvad kompetens).
■■ Högsta förvaltningsdomstolen 6517-10
Ökade levnadskostnader
Läs om detta i kapitlet Resor och traktamenten.
Avdragstips
På skatteverket.se finns ett utförligt avdragslexikon för f öretagare.
Utgifter som ska balanseras

Vissa utgifter får företaget inte dra av direkt, utan de sätts upp som
en tillgång i balansräkningen och avdrag görs sedan genom värde-
minskning (avskrivning) varje år. Hit hör bland annat följande:
• Inköp av inventarier. Se kapitlet Inventarier.
• Utgifter för forskning och utveckling.
• Inköp av och ny-, till- eller ombyggnad av fastigheter. Se kapitlet
Lokaler.
• Inköp av varor (lager) som är avsedda för förädling, förbrukning
eller försäljning i näringsverksamheten är avdragsgilla först när
varorna är sålda eller utrangerade eller när förbrukningsartik-
larna är använda. I den löpande bokföringen brukar man dra av
inköpen löpande och justera kostnaden genom att varje år ta
hänsyn till värdeskillnaden på det ingående och utgående lagret.
Se kapitlet Lager.

Avdrag
Icke avdragsgilla kostnader

En hel del kostnader i näringsverksamheten är inte avdragsgilla.
Hit hör:
• utgifter för registrering av företaget
• böter och viten
• inkomstskatter
• skattetillägg, förseningsavgifter och kontrollavgifter
• ränta på skattekonto
• avgifter för svartbygge
• överlastavgifter
• medlemsavgifter
• måltidsrepresentation.

Pensionssparavdrag
I det här kapitlet beskrivs möjligheterna för enskilda näringsidkare

att göra avdrag för privat pensionssparande.
Gäller aktiva näringsidkare

Näringsidkare med inkomst av aktiv näringsverksamhet kan i
företaget inom vissa gränser dra av premier för egna pensions
försäkringar och insättningar på pensionssparkonton (IPS). Detta
kallas pensionssparavdrag.
Läs om aktiv/passiv näringsverksamhet i kapitlet Egenavgifter och
löneskatt.
Pensionsförsäkringar tveksamt sparande

Innan du bestämmer dig för att betala premier för en pensions
försäkring bör du räkna på om det verkligen är en bra sparform för
dig, trots att premierna (inom vissa gränser) är avdragsgilla. Den
här sparformen har i de flesta fall höga avgifter, både öppna och
dolda. Det kan därför vara bättre att satsa på ett annat sparande
med lägre avgifter, där du sparar av beskattade pengar. När du tar
ut pengar från ett sådant sparande blir det ingen skatt på uttaget,
såsom det blir när du tar ut pengar från en pensionsförsäkring. Det
blir bara skatt på kapitalavkastningen.
Du kan när som helst upphöra med premiebetalningarna på en
pensionsförsäkring. Då får du ett så kallat fribrev, som innebär att
försäkringskapitalet står kvar, men inga ytterligare pengar tillförs.
Kapitalet kan du sedan ta ut från och med 55 års ålder (som tidi-
gast). Det beskattas då i inkomstslaget tjänst, även om du har gjort
avdraget i näringsverksamheten.
Underlaget för avdrag

Underlaget för pensionssparavdraget är det aktuella årets inkomst
eller föregående års inkomst (om den var högre). Om du väljer att
göra avsättningar till räntefördelning, periodiseringsfond och
expansionsfond kommer underlaget för pensionssparavdraget att
minska, och det ökar om du avstår från eller minskar dessa avsätt-
ningar.

Pensionssparavdrag
Du utgår från inkomsten före pensionssparavdraget när du räknar

ut inkomstunderlagen för räntefördelning, periodiseringsfond och
expansionsfond. Du kan läsa mer om dessa system i olika kapitel
längre fram i boken.
Uppställningsordning i inkomstdeklarationen:
Överskott(+)/Underskott(-) före räntefördelning

Positiv eller negativ räntefördelning
Återföring av periodiseringsfond
Överskott(+)/Underskott(-) före avsättning till periodiseringsfond
Avsättning till periodiseringsfond
Överskott(+)/Underskott(-) före ökning av expansionsfond
Ökning eller minskning av expansionsfond
Pensionssparavdrag
Egenavgifter mm
Redovisad inkomst
Storleken på avdraget
Som aktiv enskild näringsidkare får du avdrag för pensions
sparande med 35% av årets eller föregående års inkomst, dock högst
10 prisbasbelopp (motsvarar 483 000 kr år 2022).
När verksamheten läggs ned kan du under vissa omständigheter
ha rätt till ett högre pensionsavdrag. Detta kallas att köpa ikapp
pension.
Nisses inkomstunderlag efter räntefördelning, periodiseringsfond och

expansionsfond (enligt näringsbilagan i hans inkomstdeklaration) är
100 000 kr.
Nisses maximala pensionssparavdrag blir (100 000 x 35%) = 35 000 kr.
Bara om pensionsavdraget grundar sig på förra inkomstårets

inkomst, kan avdraget ge underskott i det aktuella inkomstårets
deklaration. Avdraget får (förstås) inte överstiga dina verkliga
pensionsutgifter.
Sparat avdrag
Om du har betalat mer i pensionssparande än vad som ryms inom
årets avdragsutrymme kan återstående belopp sparas till året efter.
Beloppet får sparas i högst ett år. I första hand får du avdrag för

Pensionssparavdrag
årets pensionsutgifter. Bara om avdragsutrymmet räcker till

y tterligare avdrag får du dra av det återstående beloppet från
föregående år.
Antag att Anette föregående år hade betalat in mer i pensionssparande än

vad hon hade avdragsutrymme för. Det återstående beloppet, 13 000 kr,
fick hon då spara till detta år.
Avdragsutrymmet detta beskattningsår är 51 000 kr. Anette kommer då
att kunna utnyttja föregående års pensionssparande. Men formellt gäller
att hon i första hand drar av de 19 000 kr hon har betalat in under detta
år. Då återstår 51 000 kr – 19 000 kr = 14 000 kr av avdragsutrymmet.
Hon kan alltså detta år få avdrag för de 13 000 kr i pensionssparavdrag
hon betalade in under föregående år.
Det ytterligare avdragsutrymmet på 1 000 kr (14 000 – 13 000) går inte
att spara.
Om ett sparat pensionssparavdrag inte kan utnyttjas påföljande år,

går det förlorat.
Betalningstidpunkt
För individuellt pensionssparande (IPS) gäller att insättningen ska
vara gjord före årsskiftet för att insättningen ska vara avdragsgill
för det aktuella beskattningsåret.
För en pensionsförsäkring gäller att ansökan om pensionsförsäkring
ska ha kommit in till försäkringsbolaget under beskattningsåret och
försäkringspremien ska ha betalats senast vid deklarationstidpunk-
ten. Om anstånd med deklaration har lämnats förskjuts betalnings-
tidpunkten, dock längst tills deklarationen lämnas in.
Ingen periodisering
Observera att även om försäkringsbolaget skriver på inbetalnings-
avin att premien avser en viss period, vanligtvis den kommande
månaden, är det inte så. Premien hör inte till någon viss period,
utan är en form av sparande som görs den dag inbetalningen görs.
Bokföring
Eget pensionssparande bokförs som privata uttag för den enskilde
näringsidkaren. Avdraget blir alltså en ren deklarationspost.
Särskild löneskatt
På pensionskostnader som dras av i inkomstslaget näringsverksam-
het ska du betala (avdragsgill) särskild löneskatt med 24,26%.

Pensionssparavdrag
Dispens
I undantagsfall kan Skatteverket ge dispens så du kan göra avdrag
i inkomstslaget kapital eller göra ett avdrag med högre belopp än
vad som gäller enligt ovanstående.
Om du saknar betryggande pensionsskydd och har drivit en närings-
verksamhet som har upphört kan du efter dispens få göra avdrag
mot den del av inkomst av kapital som är hänförlig till försäljning av
Om särskilda omständigheter finns kan du – efter dispens – få
beräkna underlaget utifrån inkomst av passiv näringsverksamhet.

Resor och traktamenten
I det här kapitlet tittar vi på vad som gäller för resor till och från arbetet,
resor i tjänsten och traktamenten. En tjänsteresa är en resa från bostaden
eller arbetsplatsen till en plats utanför dessa båda. Aktuella belopps
uppgifter hittar du under Företagskunskap på bjornlunden.se
Resor till och från arbetet

Du får bara avdrag för den del av kostnaderna för resor mellan
bostad och arbetsplats som överstiger 11 000 kr.
Resor med egen bil

Du får dra av kostnader för resor med privat bil mellan bostaden och
arbetsplatsen med ett schablonbelopp. Schablonbeloppet är 18,50 kr
per mil.
Resor med förmånsbil

Har du förmånsbil får du dra av 6,50 kr/mil för diesel och 9,50 kr/
mil för övriga drivmedel för resor mellan bostad och arbetsplats om
du betalar drivmedlet själv.
Villkor för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats med bil
• Avståndet ska vara minst 5 km mellan bostaden och arbetsplatsen.

Du ska regelmässigt göra en tidsvinst på minst 2 timmar per dag för
resorna till och från arbetet jämfört med allmänna kommunikationer.
• Använder du bilen i verksamheten under minst 160 dagar per år får du
avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bosta-
den och arbetsplatsen (oavsett avstånd och tidsvinst). Det krävs en
minsta körsträcka i tjänsten på 300 mil.
• Använder du bilen i verksamheten under 60–159 dagar per år får du
avdrag för kostnader för resor med bil mellan bostad och arbetsplats
under de dagar som bilen används i tjänsten (oavsett avstånd och
tidsvinst). Det krävs en minsta körsträcka i tjänsten på 300 mil.

Fritt drivmedel
Om du har förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel beskattas du
för 120% av marknadsvärdet på drivmedlet. Läs mer i kapitlet Bilen.
Tvåhjulingar mm
Avdraget för motorcykel och mopedbil är 9 kr/mil, för moped
4,50 kr/mil och för cykel 250 kr/år.
Milavdrag vid tjänsteresor

För att du ska få avdrag för tjänsteresor med din privata bil eller
med din förmånsbil ska du föra en körjournal så att du kan visa att
det faktiskt har handlat om tjänsteresor. I körjournalen ska du
anteckna datum för resan, antal kilometer, vart resan har gjorts och
syftet med resan.
Om du åker på tjänsteresa med din privata bil får du göra avdrag
med 18,50 per mil. Du får även dra av utgifter för trängselskatt som
hör till tjänsteresorna.
Om du har förmånsbil från någon arbetsgivare är avdraget 9,50 kr
per mil (6,50 kr för dieselbilar) för tjänsteresor. Detta gäller dock
enbart om du står för allt drivmedel privat.
Läs mer om schablonavdraget och bilförmån i kapitlet Bilen. Där
kan du också läsa om hur du ska bokföra schablonavdraget.
Traktamente = ökade levnadskostnader

För att du ska få avdrag för ökade levnadskostnader (mat och
småutgifter) i näringsverksamheten ska tjänsteresan gå till en plats
som ligger utanför din vanliga verksamhetsort. Tjänsteresan ska
medföra att du övernattar utanför din vanliga verksamhetsort. Med
natt menas tiden kl 00.00–06.00.
Verksamhetsort
Den vanliga verksamhetsorten definieras som ett område på 50 km
(närmaste färdväg) från din arbetsplats/tjänsteställe och din bostad.
Det blir alltså två cirkulära områden som tillsammans bildar den
vanliga verksamhetsorten.
Om bostaden och tjänstestället ligger på samma plats sammanfaller
områdena till ett enda cirkelformat område med en radie på 50 km
från bostaden och tjänstestället. Så är det t ex om du har ditt kontor

i bostaden. Ligger bostaden och tjänstestället på olika platser men

inom 100 km från v arandra, sammanfaller områdena delvis.
Schablonbelopp
Schablonavdraget för ökade levnadskostnader för tjänsteresor inom
Sverige är 240 kr per hel dag under 2022.
Avresedagen, dvs den dag tjänsteresan påbörjas, räknas som en hel
dag om du påbörjar resan hemifrån före kl 12.00.
Hemresedagen, dvs den dag tjänsteresan avslutas, räknas som en
hel dag om du kommer hem efter kl 19.00.
I annat fall, dvs om avresan påbörjas kl 12.00 eller senare eller om
hemresan avslutas kl 19.00 eller tidigare, räknas resdagarna som
halva dagar. För halva dagar är schablonavdraget 240/2 = 120 kr
under 2022.
Exempel på tjänsteresa
En tjänsteresa börjar på tisdag kl 13.30 och slutar på fredag kl 17.00.
Högsta schablonberäknade avdrag blir då
Helt schablonavdrag
onsdag och torsdag, 2 x 240 kr 480 kr
Halvt schablonavdrag:
tisdag och fredag, 2 x 120 kr: 240 kr
Summa schablonavdrag 720 kr
Du kan välja att istället för schablonavdrag göra avdrag för den
verkliga fördyringen om du kan visa att denna är högre (sällsynt) än
schablonen. Observera att du då ska använda samma avdragsprincip
hela året för alla resor inom Sverige.
Logikostnader
För logikostnaderna kan du antingen dra av den verkliga logikostna-
den eller enligt schablon (nattraktamente). Schablonavdraget för

logikostnader i Sverige är 50% av maximibeloppet för hel dag, dvs

120 kr under 2022. I utlandet är det 50% av normalbeloppet för
landet.
För att du ska få avdrag enligt schablon behöver du inte visa att du
haft kostnader för övernattningen. Däremot ska du kunna bevisa att
du verkligen gjort en resa och övernattat.
Utlandstraktamente
För tjänsteresor till utlandet motsvaras schablonavdraget av
normalbeloppet för det aktuella landet. Normalbeloppen hittar du
under Företagskunskap på bjornlunden.se. För halv dag är schablon
avdraget 50% av normalbeloppet för det aktuella landet.
För dagar då du har varit i flera olika länder, gäller normalbeloppet
för det land där du har tillbringat den största delen av dagen från
kl 06.00–24.00 under tjänsteresan. Om du påbörjar tjänsteresan
efter kl 06.00 eller avbryter den före kl 24.00 räknas endast den tid
som hör till tjänsteresan.
Viktor lämnar hemmet (påbörjar tjänsteresan) kl 07.30 för att åka till
Arlanda och därifrån flyga till Dubai, Förenade Arabemiraten. Flyget lyfter
kl 10.00 och landar kl 19.00. Väl framme i Dubai tar Viktor in på hotell för
en god natts sömn inför ett väntande kundbesök.
Vid beräkningen av schablonavdraget anses Viktor ha varit i Sverige mellan
07.30 och 10.00, dvs i 2,5 timmar, och i Förenade Arabemiraten mellan
19.00 och 24.00, dvs i 5 timmar. Schablonavdraget för avresedagen
motsvaras därmed av normalbeloppet för Förenade Arabemiraten.
Restid med flyg eller båt mellan länderna ska inte räknas med. Tid
för mellanlandning, tankning eller byte till eller från inrikes flyg
ska inte heller räknas med.
Observera att annan restid, t ex vid resa med tåg, bil eller buss, ska
räknas med. Det är ju oftast lätt att fastställa när gränsen till ett
annat land passeras i dessa fall (något som är svårt när man åker
med flyg eller båt).
Om du tillbringar hela dagen mellan kl 06.00 och 24.00 på kommu-
nikationsmedel i internationell trafik gäller det högsta beloppet för
svenskt traktamente, dvs 240 kr under 2022.
OBS!
Vid tidsberäkningen gäller lokal tid för respektive land, dvs vistelsetiden
beräknas med utgångspunkt i den lokala tiden för r espektive ort. Detta
gäller även om du passerar datumzoner under resan.

Redovisning
Schablonavdragen (traktamentena) ska bokföras löpande. Dock
behöver det knappast bokföras dag för dag, utan det räcker att göra
det en gång i månaden, ungefär som en reseräkning. Då hamnar
beloppet automatiskt i årsbokslutet i ruta R6 på deklarationsbilaga
NE.
Skulle du inte ha bokfört schablonavdragen löpande, kan du ta in
beloppet som en bokslutspost i årsbokslutet. Då hamnar beloppet
också automatiskt i deklarationen.
Skulle du inte ha tagit med avdraget alls i redovisningen kan du dra
av beloppet i ruta R22 på deklarationsbilaga NE.
Verkliga merkostnader i utlandet

Ett alternativ till schablonmetoden vid tjänsteresor till utlandet är
att dra av de faktiska merkostnaderna om dessa är högre. Du ska
alltså själv göra någon sorts beräkning där du visar vad mat och
småutgifter kostat under resan och jämföra med vad detta skulle ha
kostat hemma.
När det gäller tjänsteresor utomlands får du välja den metod som är
fördelaktigast för varje tjänsteresa, dvs du behöver inte välja samma
metod för alla resor under året.
Tremånadersgräns
Du får fullt avdrag enligt schablon bara för tjänsteresor som varar
högst tre månader. Tremånadersperioden bryts om arbetet förläggs
till en annan ort under en fyraveckorsperiod, dvs då anses en ny
tremånadersperiod påbörjas. Efter tre månader är avdraget 70% av
schablonbeloppet respektive normalbeloppet.

Bilen
I detta kapitel beskrivs bilavdrag vid resor i tjänsten, förmånsbil samt

momslyft vid inköp av en företagsbil.
Som enskild näringsidkare kan du ha antingen förmånsbil (”före-

tagsbil”) eller privat bil för resor i tjänsten. Att det heter förmånsbil
beror på att det blir förmånsbeskattning om bilen används p rivat
i viss omfattning (läs under Förmånsbil nedan).
Tips!
Du bör räkna på utfallet för att se vad som är bäst för dig – att ha bilen
privat eller att ha förmånsbil. I och med att förmånsvärdena är rätt höga,
lönar det sig för de flesta att ha bilen privat och göra milavdrag.
Läs om resor till och från arbetet i kapitlet Resor och traktamenten.
Privat bil
Schablonavdrag (milavdrag)
Använder du din privata bil för resor i tjänsten drar du inte av
några bilkostnader i näringsverksamheten. Istället får du i närings-
verksamheten dra av 18,50 kr per mil som du har kört för företagets
räkning.
Detta gäller även om du använder en bil som du har lånat eller hyrt
av någon annan.
Körjournal
Du ska kunna bevisa tjänstekörningen genom en noggrant förd
körjournal eller reseräkning. Läs mer i avsnittet Körjournal.
Redovisning
Milavdraget ska bokföras löpande. Dock behöver det knappast
bokföras dag för dag, utan det räcker att göra det en gång i måna-
den, ungefär som en reseräkning. Då hamnar beloppet automatiskt
i årsbokslutet som en kostnad i ruta R6 på deklarationsbilaga NE.

Bilen
Skulle du inte ha bokfört milavdraget löpande, kan du ta in beloppet

som en bokslutspost i årsbokslutet. Då hamnar beloppet också
automatiskt i deklarationen.
Skulle du inte ha tagit med milavdraget alls i redovisningen kan du
dra av beloppet i ruta R16 eller R22 på deklarationsbilaga NE.
Läs mer i deklarationskapitlen i slutet av boken.
Förmånsbil
Bokförs i näringsverksamheten
En förmånsbil bokförs som en tillgång i näringsverksamheten. Det
innebär att du gör avskrivningar på bilen (se kapitlet Inventarier)
och gör avdrag för löpande driftskostnader, t ex reparationer, service
och drivmedel. För en leasingbil blir det leasingavgifterna.
Ringa omfattning = förmånsvärde 0 kr

Om företagsbilen används privat i endast ringa omfattning, dvs bara
ett fåtal gånger (högst tio) och högst 100 mil under ett kalenderår,
behöver du inte skatta för bilförmån. Observera att denna gräns är
absolut. Konsekvenserna av att överskrida den blir kostsamma,
eftersom du då måste skatta för den schablonberäknade bilförmånen
fullt ut.
Begreppet ringa omfattning kan väcka kreativa tankar hos en del.
Är det t ex i praktiken skattefritt att låta sig hållas med fri bil på en
årlig semesterresa där körsträckan råkar bli 99 mil? Svaret är nej.
Sådana resor förmånsbeskattas till marknadsvärdet, dvs vad det
skulle kosta att hyra en bil motsvarande tid.
Fast och rörlig del

Bilförmånsvärdet består av två delar, en fast del samt en rörlig del
som påverkas av den privata drivmedelsförbrukningen.
Beräkning av förmånsvärdet
Den fasta delen av förmånsvärdet grundas dels på prisbasbeloppet
och dels på nybilspriset. Den del av förmånsvärdet som grundar sig
på nybilspriset består av en räntedel och en prisdel. En fullständig
lista över nybilspriserna och en beräkningshjälp hittar du på skatte-
verket.se.
Intäkt i näringsverksamheten
Bilförmånsvärdet tas upp som en intäkt i näringsverksamheten.
Det betyder att det blir skatt och egenavgifter på förmånsvärdet.
Ett undantag är om näringsverksamheten ger ett underskott som är

Bilen
så stort att det fortfarande är ett underskott även när bilförmåns-

värdet är tillagt. För den som har ett ”ständigt” underskott lönar det
sig alltså att ha förmånsbil – det blir ju ändå ingen skatt.
Miljöbilar – lägre förmånsvärde

Förmånsvärdet på en miljöbil (utrustad med teknik för drift helt
eller delvis med el eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än
bensin och diesel) ska sättas ner till motsvarande förmånsvärdet för
en motsvarande traditionell bil. Detta gäller då nybilspriset för bilen
är högre på grund av att bilen drivs med alternativa d rivmedel.
Det nedsatta förmånsvärdet ska även användas vid beräkning av
socialavgifter och preliminärskatteavdrag.
Sexårsbilar
Förmånsvärdet för bilar som är äldre än fem år beräknas på samma
sätt som för nyare bilar. Bilens nybilspris får dock inte användas om
det understiger ett visst schablonmässigt nybilspris som motsvarar
4 prisbasbelopp (drygt 190 000 kr).
Observera att du ska ta hänsyn till extrautrustning även vid beräk-
ningen av förmånsvärdet för sexårsbilar. Är bilen 10 år eller äldre
behöver man dock inte ta hänsyn till extrautrustning som skaffades
när bilen var ny.
En bil med ett nybilspris på 160 000 kr får alltså ändå ett schablon
beräknat nybilspris på 4 prisbasbelopp. Om bilen dessutom utrustas med
extrautrustning för 30 000 kr, hamnar man över schablonen och då
används det verkliga nybilspriset plus värdet på extrautrustningen, dvs
190 000 kr.
Extrautrustning
Värdet på extrautrustning läggs till nybilspriset för bilen när
förmånsvärdet ska räknas ut.
Företaget köper en tjänstebil som har ett nybilspris enligt Skatteverkets

lista på 240 000 kr. Bilen utrustas dessutom med en ny stereo för
12 000 kr och dubbla airbags för 15 000 kr. Underlaget för förmånsvärdet
blir därför 240 000 + 12 000 + 15 000 = 267 000 kr.
Fristående utrustning
Viss utrustning räknas som fristående utrustning. Värdet på denna
typ av utrustning påverkar inte förmånsvärdet. Det är dels
mobiltelefon eller kommunikationsradio, dels vinschar, kranar och
liknande.

Bilen
Företaget betalar drivmedel

Om drivmedlet för den privata k
örningen bokförs som en kostnad i
företaget, ska denna förmån värderas till 120% av priset för driv-
medlet för den privata körningen.
Olle har valt att bokföra drivmedlet (i hans fall bensin) till tjänstebilen som
en avdragsgill kostnad i den enskilda näringsverksamheten. Totalt har
drivmedlet kostat 29 686 kr + moms 7 422 kr, dvs 37 108 kr inkl moms,
vilket motsvarar 3 012 liter drivmedel. Det blir ett genomsnittligt driv
medelspris på 37 108/3 012 = 12,32 kr/liter.
Olle har kört 1 430 mil privat. Bilen drar 0,8 liter/mil. Det innebär att hans
privata drivmedel har kostat firman 0,8 x 1 430 x 12,32 = 14 094 kr.
Olles drivmedelsförmån blir då 120% x 14 094 = 16 913 kr. Detta
belopp ska öka hans skattemässiga resultat av den enskilda närings
verksamheten.
Avdraget i firman blir 29 686 kr. Dessutom får Olle lyfta hela momsen på
7 422 kr.
Om du inte kan visa hur mycket av drivmedlet som hör till privat
körning respektive tjänstekörning beskattas du för 120% av priset
för hela drivmedelsutgiften för bilen.
Elbil
En intressant fråga är hur man rent praktiskt hanterar förmåns
värdet på elström för att ladda en elbil. Har du inte en särskild
elmätare får du värdera utifrån dels uppskattad åtgång av el per
mil, dels marknadsvärdet för elen (priset per kilowattimme).
Momslyft på drivmedel
Om företaget drar av allt drivmedel, får företaget lyfta moms på
hela drivmedelsutgiften, alltså även den del av utgiften som hör till
privatkörningen.
Avdrag för tjänstekörning

Om du betalar allt drivmedel privat kan du dra av 9,50 kr per körd
tjänstemil (6,50 kr per mil för dieselbilar) i din näringsbilaga i
deklarationen. Du måste kunna bevisa tjänstekörningen med en
körjournal som innehåller uppgifter om resornas ändamål och antal
mil.
Observera att beloppen gäller tjänsteresor med förmånsbilar. Vid
tjänsteresa med privat bil får du som enskild näringsidkare avdrag
med 18,50 kr.

Bilen
Nedsättning vid omfattande tjänstekörning

Kör du minst 3 000 mil i företaget per år får du sätta ned förmåns
värdet med 25%. Någon ansökan behöver inte göras utan du gör
nedsättningen direkt i deklarationen. Nedsättningen får göras
endast om de 3 000 milen har körts under ett och samma kalenderår.
Har du ett annat räkenskapsår än kalenderår (vid ett första förlängt
räkenskapsår) krävs det inte att 3 000 mil körs under ett visst
kalenderår, utan bilförmånen kan reduceras även om milantalet
uppnås under en annan tolvmånadersperiod.
Justering
Om det går att visa att arbetsuppgifterna förutsätter en viss typ av
bil med en viss typ av utrustning kan förmånsvärdet efter ansökan
justeras (minskas). Det kan vara en lätt lastbil, en personbil av
kombimodell eller liknande. Bilen kan vara utrustad med fast
utrustning eller vara byggd med sådan inredning att ditt privata
utnyttjande avsevärt begränsas. Ofta är det en pickup med bara två
sittplatser.
Du behöver skatta för högst 75% av förmånsvärdet om bilen är ett
arbetsredskap.
Taxi
För bilar som används i taxiverksamhet finns en särskild justerings-
regel som innebär att förmånsvärdet efter ansökan kan justeras
(utöver nedsättningen) om bilen körs mer än 6 000 mil i närings
verksamheten, och den privata nyttan är begränsad. Storleken på
justeringen ska bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje
enskilt fall. Det är vanligt att förmånsvärdet justeras ned till 40%
av normalt förmånsvärde.
Körjournal
Det är viktigt att kunna bevisa hur bilen används. Antingen för att
bevisa tjänstekörningen för att få avdrag i deklarationen eller för att
få rätt förmånsvärde för fritt drivmedel.
För att bevisa tjänstekörningen bör det räcka med reseräkningar
som innehåller uppgifter om resornas ändamål och antal mil. När
det gäller förmån av fritt drivmedel är det troligt att det ställs högre
krav på bevis för att bilen inte körts mer privat än vad du påstår.
Det bästa är att föra en noggrann körjournal över alla resor.
Även om du endast använder bilen i tjänsten som arbetsredskap
krävs en körjournal annars kan du bli förmånsbeskattad. Om
Skatteverket kan visa dispositionsrätt till en bil kan de också

Bilen
beskatta dispositionsrätten, och det är då upp till näringsidkaren att

bevisa att ingen (eller ringa) privat användning av bilen har skett.
En mall för körjournal hittar du på nästa sida.
■■ Kammarrätten i Jönköping, avd 1, 2068-2070-05
Momsen
Om du har en momspliktig verksamhet får du lyfta momsen om du
köper en bil som ur momssynpunkt räknas som lastbil.
I tabellen ser du hur bilar betraktas ur momssynpunkt:
Totalvikt högst Totalvikt högre än

Karosseri
3 500 kg 3 500 kg
Personbil Personbil Personbil
Buss Personbil Lastbil
Flak eller godslåda Lastbil Lastbil
Skåp Personbil Lastbil
Skåp med separat förarhytt Lastbil Lastbil
Med separat förarhytt menas att det ska finnas en luftspalt mellan
förarhytten och skåpet.
Vid köp av en bil som ur momssynpunkt betraktas som personbil får
du normalt inte lyfta momsen. Momslyft är tillåtet endast om
personbilen används för yrkesmässig personbefordran (däremot inte
godsbefordran), bilskoleverksamhet, försäljning eller uthyrning.
För ett företag kan leasing av en personbil vara ett alternativ. Den
ibland något högre kostnaden vid leasing än vid lån i bank, kompen-
seras av att hälften av momsen på leasingkostnaderna får lyftas om
personbilen används minst 100 mil per år i företaget.

Bilen
Körjournal

Lokaler
Här beskrivs avdrag för hyrda lokaler, för näringsfastigheter och för
lokaler i den egna bostaden.
Hyrd lokal
Om du hyr lokal av någon utomstående får du dra av kostnaderna i
verksamheten. Hyra, el, värme, vatten osv som du får räkningar på
från hyresvärden, eldistributören m fl är också avdragsgillt i den
enskilda näringsverksamheten.
Betalar du reparationer av lokalen är även dessa kostnader direkt
avdragsgilla i näringsverksamheten.
Utgifter för ny-, till- eller ombyggnad

Har du utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av lokalen får inte hela
utgiften dras av direkt. Utgiften dras då istället av genom ett
femprocentigt värdeminskningsavdrag varje år. Om du slutar att
hyra lokalen innan utgiften är helt avskriven får den del av utgiften
som du ännu inte hunnit skriva av dras av direkt som en kostnad,
såvida du inte får ersättning från hyresvärden i samband med
avflyttningen.
Privatbostad eller näringsfastighet

Småhusfastigheter delas in i privatbostäder och näringsfastigheter.
Andra fastigheter än småhus, t ex hyreshus, ekonomibyggnader på
lantbruk eller industrifastigheter, räknas alltid som näringsfastig
heter.
Olika skatteregler gäller för de olika typerna och har du verksamhet
i ditt eget småhus måste du avgöra om det handlar om en privat
bostad eller näringsfastighet. Gränsen dras efter användningen:
Om ett småhus till mer än hälften används eller är tänkt att använ-
das för ditt eget eller närståendes boende r äknas den som privat

Lokaler
bostad. Fastigheter som inte är privatbostadsfastigheter räknas som

näringsfastigheter.
Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som
privatbostad om det till väsentlig del (minst 40%) används eller är
tänkt att användas för ditt eget eller någon närståendes boende.
Varje byggnad för sig

Du bedömer varje byggnad för sig, alltså inte hela fastigheten
sammantaget. Det betyder att du kan betrakta huset du bor i som
privatbostad och samtidigt betrakta ett fristående annat hus på
samma tomt som näringsfastighet.
Dock räknas inte ett komplementhus till ett småhus som t ex garage,
förråd eller annan mindre byggnad som en särskild byggnad om den
finns på samma tomt som huvudbyggnaden.
Olika skatteregler
Om du både har en privatbostad och en näringsbyggnad på din
fastighet ska du använda olika skatteregler för de två byggnaderna.
Det här kan bli besvärligt, s peciellt vid försäljning av fastigheten.
Då kommer kapitalvinsten att beräknas på de två byggnaderna var
för sig – dels enligt reglerna för privatbostäder, dels enligt reglerna
för näringsfastigheter.
Kapitalvinstreglerna vid en försäljning är mindre fördelaktiga för
näringsfastigheter än för privatbostäder. Läs om detta i vår bok
FASTIGHETSBESKATTNING.
Bostadsrätt
För bostadsrätter gäller motsvarande regler som för småhusfastig
heter. Det innebär att om du bedriver näringsverksamhet i din
bostadsrätt måste du avgöra om det handlar om en privatbostad
eller en näringsbostadsrätt. Gränsen dras efter användningen:
• Om bostadsrätten till mer än hälften används eller är tänkt att
användas för ditt eget eller närståendes boende r äknas den som
privatbostad.
• Om bostadsrätten till minst hälften används i näringsverksam
heten räknas hela bostadsrätten som näringsbostadsrätt.
Kapitalvinstreglerna vid en försäljning är mindre fördelaktiga för
näringsbostadsrätter än för privatbostäder.

Lokaler
Hyresrätt
Om du använder en hyreslägenhet (bostadslägenhet) enbart för
näringsverksamheten, gäller samma regler som för hyrda lokaler,
se avsnittet Hyrd lokal.
Om du använder din hyreslägenhet delvis för näringsverksamheten
och delvis för boende, gäller samma regler som för bostadsrätter som
är privatbostäder. Se avsnittet Privatbostad nedan.
Privatbostad
Om fastigheten eller bostadsrätten är klassad som privatbostad
finns det två metoder för att dra av kostnader för egna lokaler i
bostaden:
• Schablonavdrag
• Verkliga kostnader (ger oftast större avdrag).
Schablonavdrag för lokal i privatbostad

För att få göra schablonavdrag ska du ha arbetat i bostaden minst
800 timmar under året. Då får du göra ett schablonavdrag med
• 2 000 kronor per år om du arbetar i din eller makens ägda fastig-
het.
• 4 000 kronor per år om du arbetar i en hyreslägenhet eller i en
bostadsrätt.
Avdraget ändras proportionellt om räkenskapsåret är kortare eller
längre än 12 månader.
OBS!
Observera den absoluta gränsen på 800 timmar. Arbetar du 799 timmar
i bostaden får du inte dra av något alls med den här metoden.
För att få göra det här avdraget behöver du inte ha någon avskild
del av bostaden som arbetslokal. Du kan arbeta i vardagsrummet
eller vid köksbordet och ändå få göra avdraget. Men tänk på att
800 timmar är ganska mycket, så detta avdrag brukar vara vanligt
bara i vissa typer av verksamheter, t ex för kulturarbetare eller
konsulter. Du bör göra anteckningar om arbetstiden i bostaden.
Upprättar du ett förenklat årsbokslut bör schablonavdraget
bokföras. Annars drar du av beloppet i ruta R22 på deklarations
bilaga NE.

Lokaler
Verkliga kostnader
Om du har lokal i egen bostad (lägenhet eller egen fastighet) och inte
kan eller vill göra avdrag enligt schablonmetoden kan du i stället
göra avdrag för verkliga kostnader. För att göra detta avdrag finns
det inget krav på en viss minsta arbetstid under ett år.
Däremot krävs det att du bedriver näringsverksamheten i en särskilt
inrättad del av bostaden. Med särskilt inrättad del menas att d enna
del med hänsyn till läge, utrustning, inredning osv inte alls eller
bara obetydligt kan användas som bostad i vanlig mening. Du kan
alltså inte ha din tv, säng eller soffa där, utan denna del av bostaden
ska verkligen vara inrättad för näringsverksamheten. Då kan du
dra av en del av utgifterna för:
• hyra till hyresvärden eller – för bostadsrätt – årsavgift till fören-
ingen.
• el
• värme
• vatten och avlopp
• sophämtning.
Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de
direkt orsakas av näringsverksamheten.
Med en bostad menas i det här avseendet även garage, förråd eller annan
mindre byggnad (komplementbyggnad) som på grund av sin funktion lika
gärna skulle kunna finnas i huvudbyggnaden.
Hur stor del av utgifterna som du får dra av beror på hur stor del av
de totala utgifterna som hör till verksamheten. Vanligast är att man
proportionerar efter ytan.
Sven är naprapat och har mottagningen hemma i villan. Av den totala

bostadsy tan på 180 kvadratmeter används 45 kvadratmeter i verksam
heten. Det betyder att Sven får dra av 45/180 = 25% av de totala utgif-
terna enligt ovan i näringsverksamheten.
Verkliga kostnader för hyresrätt eller bostadsrätt

Om du bor i bostadsrätt som är privatbostad eller i en hyreslägenhet
och inte gör avdrag enligt schablonmetoden, utan bedriver verksam-
heten i en särskilt inrättad del, drar du av en del av årsavgiften till
föreningen respektive en del av hyran.
Du får inte dra av någon del av räntan på bostadsrättslånet. Denna
drar du av i inkomstslaget kapital.

Lokaler
Räntor får du bara dra av om de är direkt knutna till näringsverk-

samheten. Du kan alltså bara dra av räntan på lån som använts till
direkt näringsbetingade åtgärder.
Driver du näringsverksamhet i hälften eller mer av en bostadsrätt
räknas bostadsrätten som näringsbostadsrätt och följer reglerna för
näringsfastighet. Du får då dra av alla kostnader i näringsverksam-
heten (även räntan) men ska samtidigt ta upp ett bostadsförmåns
värde, se avsnittet Bostadsförmån. Någon avskrivning görs inte på
en bostadsrätt. Den betraktas som ett värdepapper.
Makens fastighet
En enskild näringsidkare som hyr en del av makens privatbostads-
fastighet får inte dra av betald hyra till maken. Istället medges
avdrag för löpande utgifter på samma sätt som om det hade varit din
egen fastighet. Som makar räknas i det här sammanhanget även
sambor som har eller har haft gemensamma barn.
Ny-, till- eller ombyggnad

Det är bara utgifter som helt saknar samband med byggnadens
funktion som privatbostad som du kan få avdrag för. Om närings-
verksamheten kräver särskilda installationer av el, vatten, ventila-
tion mm som saknas i bostaden (och därmed kan antas inte behövs
för boendet) kan du alltså få avdrag för dessa utgifter.
Du kan inte få avdrag för några utgifter för ny-, till- eller ombygg
nader som i sig kan användas för bostadsändamål. Detta gäller även
om utrymmet kan anses vara särskilt inrättat för näringsverksam-
heten. Utgifter för bottenplatta, grund, väggar, tak, fasadbeklädnad,
fönster, dörrar, trappor och liknande är därför inte avdragsgilla
utgifter, såvida inte åtgärderna är speciellt anpassade för närings-
verksamheten (såsom t ex ett skyltfönster).
De utgifter som du kan få avdrag för ska periodiseras över den
tidsperiod som tillgången ska användas i näringsverksamheten.
Lisa ska anpassa ett rum i källaren till frisersalong. Det finns redan vatten
och avlopp installerat i källaren men inte just i det rum där salongen ska
ligga (eftersom det inte skulle fylla någon funktion för själva boendet).
Samtliga utgifter Lisa har för att dra in vatten och avlopp till detta rum får
hon göra avdrag för eftersom det handlar om särskilda installationer för
friseringsverksamheten.

Lokaler
Reparation och underhåll

Utgifter för reparationer och underhåll i samband med att man ska
börja bedriva näringsverksamhet i bostaden (t ex målning, tapet
sering och ny golvbeläggning) får inte dras av. Sådana anpassningar
beror ju på att utrymmet tidigare använts för boende och inte på att
det bedrivits någon annan typ av verksamhet där. Vid en renovering
av hela husfasaden får man inte heller något avdrag, inte ens för den
del av byggnaden som verksamheten bedrivs i.
Om särskilda installationer gjorts för verksamheten (för vilka man
fått avdrag enligt ovan) är utgifter för att reparera och underhålla
dessa installationer avdragsgilla. Även utgifter för andra reparatio-
ner får dras av under förutsättning att reparationen har förorsakats
av den bedrivna näringsverksamheten. Sådana utgifter ska dras av
direkt.
Fastighetsavgift, försäkringar och räntor

Du får inte dra av någon del av den kommunala fastighetsavgiften
(fastighetsskatt) eller fastighetsf örsäkringen i näringsverksam
heten.
Räntor får du bara dra av om de är direkt knutna till näringsverk-
samheten. Du kan alltså bara dra av räntan på lån som använts till
direkt näringsbetingade åtgärder. Övriga räntor drar du av i den
privata inkomstdeklarationen.
Näringsfastighet/näringsbostadsrätt
Om fastigheten eller bostadsrätten är en näringsfastighet/närings-
bostadsrätt drar du av alla kostnader i näringsverksamheten. Det är
kostnader för el, vatten, värme, avlopp, reparationer, räntor, försäk-
ringar, fastighetsskatt (kommunal fastighetsavgift på bostäder) mm.
För fastigheter gör du även årliga värdeminskningsavdrag för
byggnader och markanläggningar.
Avskrivningar på byggnader görs normalt enligt de procentsatser
som finns angivna i Skatteverkets allmänna råd. Läs mer om detta
i vår bok FASTIGH ETSBESKATTNING.
En bostadsrätt skrivs inte av, eftersom den betraktas som en andel
i en förening (ett värdepapper).

Lokaler
Den skattemässiga avskrivningen för olika typer av byggnader:

Typ av byggnad: Procentsats
Småhus 2,00
Hyreshus
Parkeringshus, varuhus, hotell- och restaurangbyggnader 3,00
Kiosker 5,00
Övriga 2,00
Ekonomibyggnader
Växthus, silor, kylhus 5,00
Övriga ekonomibyggnader 4,00
Kraftverksbyggnader
Värmekraftsbyggnader 4,00
Vattenkraftsbyggnader 2,00
Industribyggnader
Industribyggnader som inte är inrättade för speciell 4,00
användning
Övriga industribyggnader som endast har en begränsad 5,00
användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas,
t ex bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus,
sågverk och tegelbruk
Specialbyggnader 3,00
Övriga byggnader
Behandlas som industribyggnader
Bostadsförmån
Samtidigt ska du ta upp ett bostadsförmånsvärde om du bor i
näringsfastigheten. Ett belopp som motsvarar marknadsmässig
hyra tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Det kan vara svårt
att uppskatta vad som är marknadsmässig hyra, särskilt om lik-
nande uthyrning är ovanlig på den ort där du bor. Skatteverket ger
ut anvisningar som kan vara till hjälp.
Moms på lokaler
Om du bedriver momspliktig verksamhet kan du få lyfta moms på
utgifterna för lokalerna. Du får dock aldrig lyfta moms på den del av
utgifterna som hör till stadigvarande bostad. Är huset eller lägen
heten i sin helhet inrättad som bostad har principen tidigare varit
att du inte kunnat lyfta någon moms alls, inte ens för den del som
används som kontor eller liknande.

Lokaler
Av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen kan man utläsa att man

under vissa förutsättningar ska kunna lyfta moms på utgifter som
hör till en verksamhetslokal i en privatbostad. Lokalen ska då vara
klart avskild från bostadsdelen och utrymmena som hör till verk-
samheten ska på något sätt vara anpassade för näringsverksam
heten.
Detta kan vara svårt att avgöra – är lokalen tillräckligt avskild från
bostaden och har det gjorts tillräckliga anpassningar för verksam
heten. Om du funderar på att lyfta momsen på utgifter för en sådan
lokal bör du göra ett öppet yrkande. Yrkandet lämnar du till ditt
Skatteverket i samband med att du lämnar den skattedeklaration
där du lyfter momsen.
■■ RÅ 2003 ref 100 II
Läs mer om detta i vår bok MOMS.
Frivilligt momsinträde
Om du har en näringsfastighet som består av lokaler (kan du
frivilligt redovisa moms för uthyrningen. Hyresgästen ska då
bedriva momspliktig verksamhet där.
Har du frivilligt momsinträde får du lyfta ingående moms på de
utgifter som hör till fastighetsdelen där du har frivilligt moms
inträde.
Frivilligt momsinträde fungerar inte för bostäder, eftersom dessa
alltid är momsfria.

Lager
Här beskrivs reglerna för lagervärdering och för så kallat ingångs

lager, dvs lagertillgångar som du tidigare ägt som privatperson och
lyfter in i näringsverksamheten.
Vanligt eller förenklat årsbokslut?

Alla enskilda firmor ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbok
slut. Enskilda firmor som har en nettoomsättning på högst 3 milj kr
får upprätta ett förenklat årsbokslut.
I ett förenklat årsbokslut behöver inte lager med ett sammanlagt
värde av högst 5 000 kr tas upp som tillgång utan får påverka
kostnaderna redan under innevarande år (direktavdrag).
I detta kapitel går vi först igenom de bestämmelser som är gemen-
samma för det vanliga och det förenklade årsbokslutet. Sedan tar vi
i separata avsnitt upp de bestämmelser som är specifika för ett
vanligt respektive ett förenklat årsbokslut.
Vad räknas som lager?

Med lager menas tillgångar som är avsedda för tillverkning, för-
brukning eller försäljning.
Det kan ingå flera slags tillgångar i lagret:
• Råmaterial – material som finns med som en väsentlig bestånds-
del i den färdiga produkten.
• Förbrukningsmaterial – material med ingen eller underordnad
betydelse i den färdiga produkten.
• Halvfabrikat eller produkter i arbete – påbörjade men inte färdiga
produkter.
• Färdiga varor – klara för försäljning.
• Inköpta handelsvaror – inköpta för att säljas vidare i mer eller
mindre oförändrat skick.
Kommission
Vid kommissionsförsäljning har du som kommissionär inte köpt in
varorna. Även om de fysiskt finns hos dig ingår de inte i ditt lager
utan i kommittentens (inlämnarens) lager.

Lager
Inte inventarier
Det är viktigt att du skiljer mellan lager (som är omsättnings
tillgångar) och inventarier (som är anläggningstillgångar).
När en rörmokare köper en skåpbil är den en anläggningstillgång i

rörmokarens företag och skåpbilen skrivs av bland inventarierna.
När en bilfirma k öper en likadan skåpbil avsedd att säljas är den en
omsättningstillgång och ingår i lagret.
Lager – förenklat årsbokslut

Värderingen av lagret är betydligt enklare för den som upprättar ett
förenklat årsbokslut. Inköpta lagertillgångar värderas normalt
enligt priset på den senaste fakturan. Nedan är en kortfattad
genomgång av bestämmelserna. Vill du läsa mer hänvisar vi till vår
bok BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA .
Värdering post för post

Inför bokslutet ska varulagret inventeras och anskaffningsvärdet
beräknas för samtliga lagerposter. När du gjort detta ska du värdera
varulagret som en helhet.
Anskaffningsvärde
Varulagrets anskaffningsvärde är normalt det pris som finns på den
senast mottagna fakturan för den vara som ska värderas. Priset kan
användas för samtliga varor av samma sort.
Om företaget har andra utgifter som inte framgår av inköpsfakturan
och som är högst 5 000 kr per leverans för en sorts vara, ska de inte
räknas med i anskaffningsvärdet. Dessa kostnader får då dras av
direkt som allmänna utgifter. Om kostnaderna överstiger 5 000 kr
ska de läggas till varans anskaffningsvärde.
Med andra utgifter som direkt kan hänföras till varan menas t ex
tull, transporter och andra hanteringskostnader som fakturerats
separat.
För egentillverkade varor är anskaffningsvärdet lika med inköps
priset för råmaterial och halvfabrikat. Om det finns andra externa
utgifter för varorna som inte framgår av fakturorna för materialet,
ska dessa utgifter räknas med i anskaffningsvärdet om de är på mer
än 5 000 kr per leverans. Det kan exempelvis vara tull-, import- och
transportutgifter som fakturerats separat.
Observera att du inte ska ta med utgifter för eget eller anställdas
arbete vid beräkningen av varornas anskaffningsvärde.
Lager
Handelsföretag
I detaljhandels- och handelsföretag kan man använda en schablon-
mässig värdering där man utgår från försäljningspriset. Varulagrets
anskaffningsvärde beräknas då på varans försäljningspris (exklu-
sive moms) med avdrag för det pålägg som används i priskalkylen
för den aktuella varan eller med avdrag för aktuell bruttovinst
marginal (vilket är samma sak).
Varulager med oväsentligt värde

Om ditt varulager har ett sammanlagt värde på högst 5 000 kr
behöver lagret inte tas upp som en tillgång, utan kostnaden för
varorna får dras av direkt.
Lisa har en plåtverkstad som hon startat under året och vid bokslutet
finns det lagervaror som är värda 4 700 kr. Lisa gör förenklat årsbokslut.
Eftersom varornas värde inte överstiger 5 000 kr behöver Lisa inte boka
upp något varulager utan utgiften för varorna får dras av innevarande
räkenskapsår.
Schablonmässigt avdrag
Varor som ligger i lager brukar förlora något i värde på grund av att
de blir omoderna eller defekta. För att företagaren inte ska behöva
göra en bedömning av hur mycket varje enskild vara i lagret har
tappat i värde, får man göra ett schablonmässigt avdrag för värde-
nedgång (inkuransavdrag). Avdraget är 3% av lagrets sammanlagda
anskaffningsvärde. Detta innebär att lagret får tas upp till 97% av
lagrets sammanlagda anskaffningsvärde.
Detta gäller dock inte för lagertillgångar som består av byggnader
och mark.
Stora värdenedgångar
Om det på balansdagen klart framgår att värdenedgången har varit
så stor att det verkliga värdet på lagret är betydligt lägre än
anskaffningsvärdet minskat med det schablonmässiga inkurans
avdraget på 3%, ska man beräkna den verkliga värdenedgången och
minska anskaffningsvärdet med denna.
Vid beräkning av verklig värdenedgång ska lagret värderas post för
post. Du ska dels bestämma anskaffningsvärdet, dels hur mycket
lägre värdet egentligen är. Det är tillåtet att värdera lagret kollek-
tivt för vissa homogena varor eller då en individuell värdering
kostnadsmässigt är svår att motivera. Exempel på homogena varu-
grupper är stapelvaror som virke och spannmål.

Lager
Lager – vanligt årsbokslut

För den som upprättar ett vanligt årsbokslut är beräkningen av
lagrets värde mer avancerad än för den som upprättar ett förenklat
årsbokslut. Du kan läsa mer om lagervärderingen i Bokförings-
nämndens allmänna råd med vägledning.
■■ BFN Allmänna råd 2017:3 Årsbokslut (med tillhörande vägledning)
Lagervärdering
För att få rätt värde på lagret ska du göra en inventering inför
bokslutet varje år. Du använder då den så kallade FIFU-metoden
(Först In Först Ut). Den betyder att den först inköpta eller t illverkade
varan anses ha lämnat lagret först även om företaget i verkligheten
har de äldsta varorna kvar i lager.
Det finns flera metoder för värdering av lagret. Lagret värderas
enligt en försiktighetsprincip som kallas det lägsta värdets princip
(LVP). Lagret ska värderas till det lägsta av följande tre värden:
• Anskaffningsvärdet – vad företaget betalat för varan inklusive
hanterings- och hemtagningskostnader (t ex frakt och tull).
• Återanskaffningsvärdet – vad varan skulle kosta att återanskaffa
på räkenskapsårets sista dag.
• Nettoförsäljningsvärdet – det pris som företaget skulle få vid
en normal försäljning, minskat med beräknade försäljningskost-
nader.
Använd samma metod år efter år så att beloppen är jämförbara.
Egentillverkade varor
För egentillverkade hel- och halvfabrikat är anskaffningsvärdet:
• Kostnader för råmaterial och halvfabrikat
• Andra direkta kostnader
• Ett rimligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader.
Med andra direkta kostnader menas sådana kostnader som direkt
hör till produkterna, t ex kostnader för arbetskraft och för lego
arbeten mm.
Post för post

Lagret ska värderas post för post. Homogena varug rupper som är
naturliga att betrakta som en enhet, t ex stapelvaror som virke och
spannmål, får du värdera efter genomsnittspriser eller efter någon
annan kollektiv princip.

Lager
Inkurans
En minskning av en varas värde på grund av tekniska eller ekono-
miska orsaker kallas inkurans. I årsbokslutet ska du i vissa fall ta
hänsyn till detta.
Varor kan bli inkuranta genom att de blir
• defekta (skadade)
• omoderna, t ex modekläder eller reservdelar till utgångna bil
modeller
• övertaliga, dvs när lagret är större än vad som är möjligt att sälja
inom normal lagringstid.
Värderar du lagret till anskaffningsvärdet gör du inget verkligt
inkuransavdrag. Du får istället göra ett schablonmässigt avdrag
(se nedan). Använder du nettoförsäljningsvärdet, ingår inkuransen i
den värdering du gör. Bara när du använder återanskaffningsvärdet
ska du dra av den verkliga inkuransen.
Skattemässigt inkuransavdrag
Om du värderar hela lagret till anskaffningsvärdet får du göra ett
schablonmässigt inkuransavdrag på 3%.
Ingångslager
När du startar näringsverksamheten kan det hända att du haft
samma verksamhet som hobby tidigare. Om du under denna tid haft
utgifter för varor och material som du inte har dragit av någonstans
får du sätta upp värdet av vad du har kvar som ingångslager när du
startar företaget. Lagret ska då värderas på samma sätt som vid
den vanliga inventeringen.
Detta innebär att du får avdrag även för det material du skaffat före
starten.
Du får inte lyfta någon moms på ingångslagret eftersom anskaff-
ningarna gjordes före verksamhetens påbörjande.

Inventarier
I det här kapitlet går vi igenom vad som räknas som inventarier
samt direktavdrag respektive avskrivning av inventarier.
Alla enskilda näringsidkare ska avsluta sina räkenskaper med ett
årsbokslut. Enskilda firmor som har en nettoomsättning på högst
3 milj kr får upprätta ett förenklat årsbokslut.
I detta kapitel går vi först igenom de bestämmelser som är gemen-
samma för det vanliga och det förenklade årsbokslutet. Sedan tar vi
i separata avsnitt upp de bestämmelser som är specifika för dem
som gör ett vanligt respektive ett förenklat årsbokslut.
Vad är inventarier?
Med inventarier menas tillgångar som är avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten. Eftersom du har ekonomisk n ytta av inventa-
rierna under flera år, bokför du inte utgiften som kostnad direkt vid
inköpet. Istället bokför du inventarier som anläggningstillgångar.
Kostnaden tas sedan genom årliga värdeminskningsavdrag.
Så kallade förbrukningsinventarier (se nästa sida) är avdragsgilla
samma år som du köper dem.
Soraya driver en arkitektverksamhet som enskild firma. Hon köper en

laserskrivare för storformat för 30 000 kr. Hon beräknar att utrustningen
har en nyttjandeperiod på 5 år.
Eftersom skrivaren är avsedd att användas i verksamheten under längre
tid är den ett inventarium. Soraya bokför den som en anläggningstillgång.
Kostnaden drar hon av genom årliga avskrivningar på 6 000 kr/år.
Olika sorters inventarier

Det finns olika slags inventarier, t ex
• Maskiner
• Byggnadsinventarier
• Bilar och andra transportmedel
• Konst och andra inte avskrivningsbara tillgångar.

Inventarier
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar skrivs av på samma sätt som inventarier.
Hit hör t ex
• Goodwill
• Patenträtt
• Hyresrätt.
Förbrukningsinventarier
Förbrukningsinventarier kan vara av två slag:
• Korttidsinventarier, dvs inventarier som har en beräknad
nyttjandeperiod på högst tre år.
• Inventarier av mindre värde.
Dessa kostnadsförs direkt vid inköpet.
Du tar inte med förbrukningsinventarier i ditt anläggningsregister
(vanligt årsbokslut) eller din förteckning över anläggningstillgångar
(förenklat årsbokslut).
Inventarier av mindre värde

Inventarier med ett anskaffningsvärde som understiger ett halvt
prisbasbelopp räknas som inventarier av mindre värde. Ett halvt
prisbasbelopp motsvarar ca 24 000 kr.
För inventarier som ägs gemensamt av flera näringsidkare (enkelt
bolag) gäller beloppsgränsen för inventariet i sin helhet, inte del
ägarens andel.
Inventarier som har naturligt samband med varandra räknas som
en enda anskaffning. Med naturligt samband mellan flera inventa-
rier menar man inventarier som har funktionellt samband och som
anskaffats för att användas tillsammans som en enhet.
Exempel på inventarier med naturligt samband:

• Ett konferensbord med tillhörande stolar.
• En maskin med tillhörande kringutrustning som behövs för att maskinen
ska fungera, exempelvis en grävmaskin med tillhörande skopor.
Likaså anses inventarier som kan anses ingå som ett led i en större
inventarieanskaffning som en enda anskaffning. Med ett led i en
större inventarieanskaffning menar man inventarier som används
för liknande ändamål och som förvärvats gemensamt eller i ett
sammanhang.

Inventarier
Exempel på större inventarieanskaffning:

• Utbyte av samtliga datorer på kontoret.
• Delleveranser av inventarier som får anses höra till en och samma
större anskaffning.
• En initial investering i en ny näringsverksamhet, t ex en verkstadsrörelse
där verkstadsutrustning inklusive verktyg bör bedömas för sig, kontors
inventarier för sig, inventarier till personalutrymmen för sig, osv.
Ingångsinventarier
Om du har privata inventarier (exempelvis från hobbyverksamhet)
som du använder när du startar din enskilda firma får du föra över
dessa till näringsverksamheten och göra avskrivningar på tillgång-
arnas marknadsvärde. Dessa kallas ingångsinventarier. Värderingen
bör göras av en opartisk värderingsman om du vill vara säker på att
värdet godtas av Skatteverket. Gör gärna också ett öppet yrkande i
din inkomstdeklaration där du förklarar hur du räknat.
Ingångsinventarierna får inte ha dragits av i någon näringsverk-
samhet du haft förut.
Vid värderingen ska beloppen vara inklusive moms. Du har inte fått
lyfta någon moms på dessa saker och får inte heller göra det i
samband med övergången till företaget.
En hantverkare som håller på med möbelsnickeri går över från hobby till
näringsverksamhet. Hans lista över ingångsinventarier kan innehålla
följande:
Arbetsstol, arbetsbelysning, stämjärn, släpkärra till personbilen, motorsåg,
handsågar, dator, räknemaskin, skrivbord, dammsugare, kamerautrust-
ning, borrmaskin, övriga handverktyg, färgspruta.
Inventariernas anskaffningsvärde
Inventariernas anskaffningsvärde beräknas olika, beroende på om
du gör ett förenklat eller vanligt årsbokslut.
Inventariets anskaffningsvärde motsvaras normalt av dess pris plus
andra utgifter (frakt, faktureringsavgifter mm) som ingår i faktura-
beloppet, dvs normalt beloppet enligt inköpsfakturan.
Andra externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet, men
som hör till tillgången, ska räknas in i anskaffningsvärdet om de

Inventarier
sammanlagt är mer än 5 000 kr per inventarium. I inventariets

anskaffningsvärde får du inte ta med värdet av eget eller anställdas
arbete för t ex installation och liknande. Anskaffningsvärdet ska
minskas med erhållna stöd, t ex näringsbidrag. Du kan läsa mer i
vår bok BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA .
Vanligt årsbokslut
Den som upprättar ett vanligt årsbokslut ska vid beräkningen av
inventariets anskaffningsvärde till inköpspriset även lägga t ex
hemtagningskostnader såsom frakt och montering. Även värdet av
anställdas arbete för montering och anpassningar ska läggas till
inventariets anskaffningsvärde.
Ett inventarium som kostar under ett halvt prisbasbelopp, och som
normalt skulle ha varit direkt avdragsgillt som förbrukningsinven-
tarium, kan inklusive fraktkostnader komma över gränsen. Därmed
ska hela utgiften i stället dras av genom avskrivningar.
Avskrivning – förenklat årsbokslut

Inventarier ska värderas tillsammans i det förenklade årsbokslutet,
dvs du gör ingen individuell värdering av varje inventarium så som
man gör i ett vanligt årsbokslut (se längre fram). Värderingen av
inventarierna görs enligt skattereglerna, dvs det värde inventari-
erna tas upp till vid beskattningen ska motsvara inventariernas
värde i det förenklade årsbokslutet.
Avskrivningsunderlag
Avskrivningsunderlaget motsvaras av det bokförda värdet på
tillgångarna vid årets början (IB) plus de inköp som gjorts under
året minskat med årets försäljning (försäljningssumman).
Tillgångarnas värde vid årets början (IB)

+ årets inköp
– årets försäljning (även värdet av egna uttag av inventarier)
– försäkringsersättning för förlorade inventarier
= avskrivningsunderlag
(Tillgångar som köpts och sålts samma år ska inte tas med i avskrivningsunderlaget.)

Inventarier
Årets avskrivning
När du har fått fram avskrivningsunderlaget ska årets avskrivning
beräknas. Årets avskrivning motsvaras av skillnaden mellan
avskrivningsunderlaget och tillgångarnas värde vid beskattningen.
Årets avskrivning =
avskrivningsunderlaget – tillgångarnas värde vid beskattningen
Det lägsta värdet som du får ta upp tillgångarna till vid beskatt
ningen får du fram genom att värdera tillgångarna enligt metoden
för räkenskapsenlig avskrivning. Den andra metoden kallas restvärde
metoden men är inte aktuell för dig som gör ett förenklat årsbokslut
då den ger lägre avskrivning på inventarierna. Vid räkenskapsenlig
avskrivning får du välja mellan två regler:
• 30-procentsregeln (huvudregeln), och
• 20-procentsregeln (kompletteringsregeln).
Vid årets början var värdet på företagets maskiner och inventarier

400 000 kr. Under året har kontorsutrustning köpts för 70 000 kr.
Företaget har även köpt datautrustning för 60 000 kr och sålt en maskin
för 40 000 kr. Avskrivningsunderlaget blir därmed 400 000 + 70 000 +
60 000 – 40 000 = 490 000 kr.
Enligt 30-procentsregeln får tillgångarna värderas till 70% av avskrivnings
underlaget, dvs du får göra en avskrivning med 30% av avskrivningsunder
laget.
Lägsta värdet enligt 30-procentsregeln blir (70% x 490 000 = 343 000 kr.
Avskrivningen blir då 490 000 – 343 000 = 147 000 kr. Avskrivningen kan
även beräknas som 30% av avskrivningsunderlaget, dvs 0,30 x 490 000 =
147 000 kr.
Observera att om 20-procentsregeln innebär att tillgångarna får tas upp till
ett lägre värde, är det tillåtet att använda den regeln istället. I det här
fallet är det dock förmånligast att använda huvudregeln.
Läs mer om räkenskapsenlig avskrivning i ett separat avsnitt längre

fram i detta kapitel.
Om avskrivningsunderlaget är högst 5 000 kr får du skriva av hela
beloppet. Inventarierna tas då upp till 0 kr i årsbokslutet. Årets
avskrivning motsvaras av avskrivningsunderlaget.

Inventarier
Vid årets början (IB) var värdet på inventarierna 14 000 kr. Under året
såldes en maskin för 10 000 kr. Värdet före årets avskrivning blir då
14 000 – 10 000 = 4 000 kr. Detta utgör även årets avskrivningsunderlag.
Eftersom avskrivningsunderlaget inte överstiger 5 000 kr får hela beloppet
skrivas av. I det förenklade årsbokslutet tas tillgångarna upp till 0 kr. Årets
avskrivning blir 4 000 kr.
Skattereglerna anger det lägsta värde som maskinerna/inventari-

erna får värderas till. Det finns alltså ingen gräns för hur liten
skattemässig avskrivning du kan göra ett visst år.
Avskrivningar – vanligt årsbokslut

Avskrivning enligt plan
Eftersom ett inventarium har en nyttjandeperiod på flera år får du
inte kostnadsföra inköpet direkt. Istället bokför du inventarier som
anläggningstillgångar i verksamheten. I takt med att inventarierna
minskar i värde görs avskrivningar. Det innebär att anskaffnings
utgiften (minus eventuellt beräknat restvärde) delas upp på så
många år som motsvarar den beräknade ekonomiska livslängden
(nyttjandeperioden). Detta kallas att göra avskrivningar enligt plan
(planenliga avskrivningar).
Företaget köper in en skåpbil för 120 000 kr. Du bedömer att den ekono-
miska nyttjandeperioden är fem år och att du efter dessa fem år kommer
att k unna sälja bilen för åtminstone 50 000 kr. Bilen beräknas alltså
minska i värde med 120 000 – 50 000 = 70 000 kr. Den planenliga
avskrivningen på bilen blir 70 000/5 = 14 000 kr per år (dvs 20% per år).
Vanligast är dock att man skriver av utan att beräkna något slutligt
restvärde. Med fem års ekonomisk livslängd blir den planenliga avskriv-
ningen 120 000/5 = 24 000 kr per år.
Med nyttjandeperiod menas hur länge du beräknar kunna a

nvända
inventariet i verksamheten.
Skattemässiga avskrivningar
Den skattemässiga avskrivningen kan sägas leva ett eget liv vid
sidan av den planenliga och den är inte kopplad till ett visst inventa-
rium. Även om inventarierna har lång nyttjandeperiod får de skatte
mässigt skrivas av snabbare, åtminstone i början.

Inventarier
I årsbokslutet kan du välja m

ellan två metoder för de skattemässiga
avskrivningarna:
• Räkenskapsenlig avskrivning
• Restvärdeavskrivning
Hur du beräknar de skattemässiga avskrivningarna kan du läsa om
i separata avsnitt längre fram i kapitlet.
Överavskrivning
Om de skattemässiga avskrivningarna är större än de planmässiga
avskrivningarna bokförs mellanskillnaden som överavskrivning
(även kallad anläggningsreserv) bland de obeskattade reserverna i
balansräkningen och som bokslutsdisposition i resultaträkningen.
Underavskrivning
Om de sammanlagda planmässiga avskrivningarna är större än de
skattemässigt högst tillåtna avskrivningarna får räkenskapsenlig
avskrivning normalt inte användas. Då får du istället använda
restvärdeavskrivning (se avsnittet Restvärdeavskrivning).
Räkenskapsenlig avskrivning
Villkoren för att få göra räkenskapsenlig avskrivning är att de
skattemässiga avskrivningarna bokförs, dvs att det går att utläsa
inventariernas skattemässiga restvärde av bokföringen.
Två metoder
Vid räkenskapsenlig avskrivning får du välja mellan två regler:
• 30-procentsregeln
• 20-procentsregeln.
Du får byta metod mellan olika år om du vill. Taket för de skatte-
mässiga avskrivningarna bestäms av den regel som ger störst
avskrivning.
Avskrivningen proportioneras om räkenskapsåret är kortare eller
längre än 12 månader.
OBS!
Ett nystartat företag har ett förkortat första räkenskapsår på nio månader.
Inventarierna får skrivas av med 9/12 av helårsavskrivningen.

Inventarier
30-procentsregeln
Enligt 30-procentsregeln får du skattemässigt ta upp inventarierna
till lägst 70% av förra årets utgående skattemässiga restvärde ökat
med årets inköpsutgifter och minskat med årets försäljningsinkoms-
ter (köpeskillingen för de sålda inventarierna).

Inventarier
Försäkringsersättningar för skadade eller förlorade inventarier och

bidrag minskar också underlaget. Inventarier som köpts in och
sedan sålts samma år räknas inte med överhuvudtaget.
20-procentsregeln
20-procentsregeln innebär att du får ta upp kvarvarande inventarier
till lägst det restvärde som blir kvar om du gör en 20-procentig årlig
avskrivning på inventariernas anskaffningsvärde.
Restvärdeavskrivning
Gör du ett förenklat årsbokslut får du alltid ett lägre restvärde
(en högre avskrivning) på inventarierna om du använder dig av
räkenskapsenlig avskrivning än om du använder restvärdemetoden.
Du kan läsa mer om räkenskapsenlig avskrivning i avsnittet Räken-
skapsenlig avskrivning tidigare i detta kapitel.
För den som gör ett vanligt årsbokslut kan det vara aktuellt att
använda restvärdemetoden om man väljer att inte bokföra över
avskrivningar eller om man har förlorat rätten att använda räken-
skapsenlig metod (se tidigare i kapitlet avsnittet Avskrivningar –
vanligt årsbokslut).
25% av restvärdet
Restvärdemetoden innebär att du varje år gör avskrivning med 25%
av avskrivningsunderlaget. När du beräknar avskrivningsunder
laget utgår du från det skattemässiga värdet vid utgången av
föregående beskattningsår. Till detta värde lägger du till inköp av
inventarier. Har du sålt inventarier under året minskar du värdet
med försäljningspriset.
Tillgångarnas skattemässiga restvärde (utgående värde i föregående års

deklaration)
+ årets inköp
– årets försäljning
= avskrivningsunderlag
När du gör ett vanligt årsbokslut bokför du inte den skattemässiga

avskrivningen som du får fram enligt restvärdemetoden. Istället gör
du en korrigering i deklarationen så att det är den skattemässiga
avskrivningen som påverkar det resultat du beskattas för, dvs
nettointäkten. Det innebär att om du har gjort planenliga avskriv-
ningar på 10 000 kr, och du får göra skattemässiga avskrivningar
med 15 000 kr, ska du korrigera så att ytterligare 5 000 kr påverkar
det skattemässiga resultatet av verksamheten.
Inventarier
Vi antar att du vid årets början har inventarier till ett oavskrivet restvärde
på 220 000 kr. Sedan köper du inventarier under året för 80 000 kr. Det
ger ett sammanlagt avskrivningsunderlag på 220 000 + 80 000 =
300 000 kr.
Du får göra (och gör) avskrivning med högst 25% x 300 000 = 75 000 kr.
Återstående restvärde till nästa år är 300 000 – 75 000 = 225 000 kr.
År 2 köper du nya inventarier för 65 000 kr, och säljer ett gammalt för
30 000 kr. Återstår: 225 000 + 65 000 – 30 000 = 260 000 kr.
Du får dra av högst 25% x 260 000 = 65 000 kr, men du väljer att bara
dra av 20 000 kr. Ditt restvärde till nästa år blir då 260 000 – 20 000 =
240 000 kr.
Och så vidare …
Negativt avskrivningsunderlag
Ibland kan det hända att avskrivningsunderlaget blir minus. Då ska
detta belopp tas upp som en intäkt. Det förekommer vid nedläggning
av en verksamhet eller om man i något annat sammanhang säljer
samtliga eller huvuddelen av sina inventarier.
Lisa har inventarier till ett skattemässigt restvärde på sina inventarier på

440 000 kr. Under året övergår hon till att leasa den dyraste maskinen.
Leasingföretaget köper in den för 500 000 kr, och den nya maskinen
leasas, och blir därmed inte redovisad som ett inventarium i hennes
redovisning.
Lisas skattemässiga restvärde blir 440 000 – 500 000 = –60 000 kr.
Eftersom detta är negativt, tas det upp som en inkomst i hennes enskilda
firma.
Förteckning över anläggningstillgångar

– förenklat årsbokslut
Du som gör ett förenklat årsbokslut ska ha en förteckning (ett
anläggningsregister) över alla anläggningstillgångar som tas upp i
företagets balansräkning, dvs en förteckning över vilka maskiner
och inventarier, immateriella anläggningstillgångar samt byggnader
och mark som finns i företaget.
Du behöver inte ha någon förteckning om företaget endast har ett
fåtal tillgångar och den löpande redovisningen är upplagd så att det
går att få en överblick över tillgångarna. Det ska dock gå att få fram

Inventarier
uppgifter om anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt och använd-

ningstid.
Syfte
Syftet med förteckningen är att du ska kunna se vilka anläggnings-
tillgångar som finns i företaget och vilket värde de kan beräknas ha.
Den uppgiften är viktig för att du och utomstående (t ex långivare)
ska kunna bedöma om tillgångarna är övervärderade.
Behöver inte vara avancerat

Förteckningen behöver inte vara avancerad. Du kan exempelvis ta
kopior av fakturorna och samla dessa i en pärm. På kopiorna anteck-
nar du hur lång tid tillgången beräknas vara till nytta i företaget.
Du kan även föra registret på ett papper där du antecknar anskaff-
ningsvärde, anskaffningstidpunkt och beräknad användningstid.
Säljs eller utrangeras en tillgång ska den strykas ur förteckningen.
Normalt ska tillgången vara helt avskriven när den beräknade
användningstiden enligt förteckningen har löpt ut. I skattereglerna
finns det ingen begränsning för hur små avskrivningar du får göra.
Reglerna anger endast till vilket värde inventarierna lägst får tas
upp. Tillgångarna kan därför bli övervärderade. Det finns därför
särskilda bestämmelser som innebär att en nedskrivning ska göras
om tillgångarnas v ärde är för högt. För att göra den bedömningen
behöver du alltså uppgifterna från förteckningen.
Förteckning över anläggningstillgångar

Datum Tillgång Anskaffningsvärde Livslängd
XX0313 Kontorsstol 7 000 kr 5 år
XX0313 Skrivbord 5 000 kr 5 år
XX0830 Bil Volvo V60 190 000 kr 7 år
XX1018 Släpvagn m kåpa 31 000 k 4 år
Förbrukningsinventarier
Förbrukningsinventarier, dvs korttidsinventarier och inventarier av
mindre värde ska inte föras in i anläggningsregistret. De finns inte
med i balansräkningen, utan kostnadsförs direkt.
Men man kan också frivilligt ha lagt upp billigare inventarier på
avskrivningsplan i stället för att kostnadsföra/dra av dem direkt.

Inventarier
Anläggningsregister – vanligt årsbokslut

Eftersom varje inventarium värderas för sig i det vanliga bokslutet
ställs det högre krav på ett anläggningsregister än på en förteck-
ning över anläggningstillgångar (se tidigare i kapitlet).
I anläggningsregistret ska du föra in uppg ifter varje gång företaget
köper, säljer eller utrangerar inventarier. I vårt bokföringsprogram
BL BOKFÖR ING PLUS finns ett praktiskt anläggningsregister.
Vid försäljning och utrangering bokar du bort anskaffningsutgiften
och de sammanlagda planenliga avskrivningarna, helst löpande
under året men senast i samband med bokslutet. Med utrangering
menas att inventariet blivit oanvändbart eller i praktiken oanvänt,
fastän det fortfarande fysiskt finns kvar i företaget.
Inventarier som är helt avskrivna ska ändå finnas kvar i registret
så länge de är kvar i företaget. Först när de säljs eller utrangeras
f örsvinner de ur registret. I registret bör du ha med följande
uppgifter:
• Vad det är för slags inventarier samt uppgifter som gör det möjligt
att identifiera dem, t ex registreringsnummer, fabrikat och modell,
färg eller annan lämplig beskrivning.
• Tidpunkt för anskaffningen.
• Anskaffningsvärdet.
• Avskrivningar.
• Sammanlagda avskrivningar.
• Planenligt restvärde.
Några skattemässiga avskrivningar ska inte finnas med i anlägg
ningsregistret eftersom dessa lever ett eget liv och inte är kopplade
till vissa specificerade inventarier.
Läs om förbrukningsinventarier i avsnittet Avskrivning – förenklat
årsbokslut.

Inkomstskatt
I det här kapitlet beskrivs beskattning av enskild näringsverksamhet.
Hela din enskilda näringsverksamhet betraktas som en och samma

verksamhet. Detta betyder att överskott och underskott från olika
delverksamheter automatiskt kvittas mot varandra både när det
gäller skatt och socialavgifter. Läs mer om detta i kapitlet Kvittning
av underskott.
Förutom inkomstskatt betalar enskilda näringsidkare även social
avgifter (egenavgifter och/eller löneskatt) på den skattemässiga
vinsten. Läs om detta i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
Inte skatt på vad du tar ut

Det är den skattemässiga vinsten som inkomstbeskattas när du har
en enskild firma. Du betalar alltså inte skatt på de pengar du tar ut
ur företaget, så som i ett aktiebolag.
Kommunal och statlig inkomstskatt

På den skattemässiga vinsten betalar du kommunal och eventuellt
statlig inkomstskatt.
På inkomster upp till brytpunkten (554 900 kr inkomståret 2022)
betalar du enbart kommunal inkomstskatt. För den som har fyllt
65 år vid årets ingång är brytpunkten 618 700 kr. Den kommunala
inkomstskatten är proportionell, dvs det är samma procentsats
oavsett inkomstens storlek. Skattesatsen varierar mellan kommu-
nerna. Genomsnittet i landet är ca 33%.
Statlig inkomstskatt
På den del av inkomsten som överstiger brytpunkten betalar du
dessutom statlig inkomstskatt med 20%.
Schablonavdraget påverkar
I och med att egenavgifterna får dras av redan under inkomståret
genom ett schablonavdrag är vinstnivåerna i enskild firma högre än
ovanstående belopp. Läs om schablonavdraget i kapitlet Egenavgif-
ter och löneskatt.

Inkomstskatt
För den som inte är pensionär, är schablonavdraget 25%. Det inne-

bär att den högsta vinsten du kan ha utan att betala statlig inkomst
skatt under inkomståret 2022 är 554 900/0,75 = 739 900 kr. För
pensionärer är schablonavdraget 10% och högsta vinsten utan statlig
skatt blir 618 700/0,90 = 687 400 kr.
Beskattningsbar vinst
Hur stor din skattemässiga vinst blir påverkas av räntefördelning,
Positiv räntefördelning
När du räknar ut vinsten från din enskilda näringsverksamhet får
du dra av en schablonmässigt beräknad ränta på ett underlag som
i princip är det egna kapitalet i verksamheten, dvs tillgångarna
minus skulderna.
Detta minskar både din inkomstskatt och dina egenavgifter. I stället
skattar du för samma belopp i kapital med 30% kapitalskatt. Detta
kallas positiv räntefördelning.
Läs om detta i kapitlet Räntefördelning.
Negativ räntefördelning
Om kapitalunderlaget i verksamheten är negativt ska du ta upp ett
räntefördelningsbelopp som inkomst i näringsverksamheten med
inkomstskatt och socialavgifter om firman ger överskott. Samma
belopp ska du dra av i kapital vilket ger en skattereduktion på 30%.
Detta kallas negativ räntefördelning. Systemet har införts för att du
inte ska kunna dra av räntor på privata lån i näringsverksamheten
och på så sätt få en större avdragseffekt.
Periodiseringsfonder
Varje år får du dra av 30% av inkomsten från din enskilda firma.
Avdraget ska återföras till beskattning senast efter sex år.
Varje beskattningsårs avsättning till periodiseringsfond bildar en
egen fond. Du kan ha högst sex års fonder en viss tidpunkt.
Juridiska personer (t ex aktiebolag) beskattas för en schablonränta
beräknad på gjorda avsättningar till periodiseringsfonder. Detta
gäller inte för enskilda näringsidkare.
Läs om detta i kapitlet Periodiseringsfond.

Inkomstskatt
Expansionsfond
Genom systemet med expansionsfond får du som är enskild närings-
idkare möjlighet att f ondera (spara) vinster i näringsverksamheten.
De fonderade v
insterna enkelbeskattas med 20,6% expansions
fondskatt och kan återinvesteras i verksamheten utan ytterligare
beskattning.
Läs om detta i kapitlet Expansionsfond.

Kvittning av underskott
I det här kapitlet beskrivs metoder att kvitta förluster (underskott)

och vinster (överskott) mot varandra. I kapitlet Utlandsverksamhet
kan du läsa om kvittning när en del av verksamheten bedrivs
utanför Sverige.
Vad innebär kvittning?

Med kvittning av underskott menas att man utjämnar resultat från
flera inkomstslag eller flera år och på så vis får ner beskattnings
underlaget, dvs den summa du betalar skatt på. Kvittning får dock
inte göras hur som helst mellan olika inkomstslag eller beskatt-
ningsår.
Följande kvittningsmöjligheter finns för dig som har enskild firma:
• Kvittning mellan olika delverksamheter inom den enskilda f irman.
• Rullning till kommande år av förluster mot kommande överskott
från näringsverksamheten.
• Kvittning av underskott från näringsverksamheten mot inkomster
av tjänst (dvs anställning, pension mm) eller andra förvärvs
inkomster (inkomster från handelsbolag).
Kvittning mellan delverksamheter

En enda näringsverksamhet
All enskild näringsverksamhet som du bedriver inom EU/EES-
området betraktas som en och samma näringsverksamhet. Det
betyder att överskott och underskott från olika delverksamheter
automatiskt kvittas mot varandra både när det gäller skatten och
egenavgifterna.
För verksamhet utanför EU/EES-området gäller att dessa slås ihop
till en egen separat näringsverksamhet.
Övergång till enskild firma kan vara fördelaktigt

Genom att slå ihop flera verksamheter i en enda företagsform kan
du låta överskott från en vinstgivande verksamhet slussas in i en

verksamhet som ger underskott eller tvärtom. Därmed blir det lägre
(eller ingen) skatt och lägre (eller inga) egenavgifter på vinsten.
En arkitekt har en arkitektbyrå som han bedriver i aktiebolagsform. Han är

ensam anställd i bolaget. Vinsten är 520 000 kr och han tar ut hela
vinsten i lön. Lönen blir 400 000 kr och bolaget ska betala sociala avgifter
med ca 120 000 kr. På de 400 000 kronorna i lön blir skatten ungefär
97 000 kr. Återstår 303 000 kr efter skatt.
Han har också en enskild firma (ett hyreshus) som ger en förlust på
100 000 kr varje år. Han tar detta av sina beskattade pengar och har
därefter slutligen 303 000 – 100 000 = 203 000 kr kvar av lönen från
bolaget.
Arkitekten bestämmer sig för att skrota aktiebolaget och i stället driva
arkitektkontoret som enskild näringsverksamhet. Han slår ihop arkitekt-
verksamheten med hyreshusverksamheten. Efter sammanslagen blir
vinsten i verksamheten 520 000 – 100 000 = 420 000 kr (före avdrag för
beräknade egenavgifter).
Skatt och sociala avgifter blir ca 150 000 kr. Han har 270 000 kr kvar
efter skatt och sociala avgifter i stället för 203 000 kr.
Rullning
Avräkning även mot socialavgifter
För de näringsidkare som har underskott men som så småningom
får överskott, är rullning ett bra alternativ. Underskottet räknas av
även mot egenavgifterna, vilket ger en högre avdragseffekt än mot
inkomst av tjänst (se längre fram i kapitlet). Denna ”kvittning”
brukar kallas rullning, eftersom du så att säga rullar in under
skottet i nästa års näringsbilaga och minskar nästa års resultat.
Du kvittar inte mot något annat.
Olles näringsverksamhet gick med en rejäl förlust under året. Det skatte-
mässiga underskottet blev 70 000 kr. Familjeekonomin tvingade Olle att
arbeta extra som taxichaufför på kvällar och helger. Inkomsten från detta
extraknäck blev 150 000 kr.
Eftersom verksamheten bedrivs aktivt och är nystartad hade Olle möjlighet
att kvitta underskottet mot inkomst av tjänst. Men eftersom detta alter
nativ bara får effekt mot kommunalskatten tyckte inte Olle att det var en
rimlig åtgärd. Kvittningen hade i detta alternativ gett en skatteinbesparing
på ca 15 900 kr (vid 32% kommunalskatt). Detta tyckte Olle var alldeles
för dåligt och valde då att istället rulla hela underskottet vidare i närings-
verksamheten.

Verksamhetsåret efter förluståret blev bättre. Verksamheten gav en vinst

på 250 000 kr, dvs ett överskott på 200 000 kr efter avdrag för egenavgif-
ter. Om Olle inte hade haft det inrullade underskottet hade skatten blivit
ca 90 000 kr. När Olle utnyttjar det inrullade underskottet blir skatten
ca 60 000 kr. Detta innebär att rullningen får en avdragseffekt på
90 000 – 60 000 = 30 000 kr, istället för 15 900 kr som kvittnings
alternativet skulle ha gett.
Ingen tidsbegränsning
Rullningen framåt mot framtida vinster får du göra under ett
obegränsat antal år. Eventuellt kan Skatteverket ifrågasätta om du
verkligen har vinstsyfte om du har stora underskott under mycket
lång tid, men du får då försöka bevisa att du har vinstsyfte.
Slutligt underskott
21% skattereduktion
Om det finns en förlust kvar när företaget avvecklas, får du dra av
70% av det sammanlagda kvarvarande underskottet. Detta slutliga
underskott dras av som kapitalförlust i inkomstslaget kapital och
ger 30% skattereduktion. Den totala skatteminskningen blir därmed
70% x 30% = 21%.
Året efter slutåret

Det här avdraget får du göra först inkomståret efter att du helt har
avslutat verksamheten, dvs i inkomstdeklarationen efter den s ista
inkomstdeklaration du lämnat för företaget. Om du inte har betalat
in tillräckligt mycket skatt för att kunna utnyttja hela den här
skattereduktionen under ett enda år, får du dela upp avdraget på
högst tre år.
En näringsidkare har sammanlagda (inrullade) underskott när hon i februari

bestämmer sig för att avsluta sin näringsverksamhet och sälja ut alla
tillgångar.
I inkomstdeklarationen för nedläggningsåret fastställs det sammanlagda
slutliga underskottet till 80 000 kr.
I inkomstdeklarationen för inkomståret efter nedläggningsåret får hon i
inkomstslaget kapital dra av 70% av 80 000 = 56 000 kr. Det ger henne
en skatteminskning på 30% av 56 000 = 16 800 kr.
Om hon inte har tillräckligt med skatt att betala för att utnyttja avdraget,
kan hon begära att avdraget delas upp i inkomstdeklarationerna för de tre
inkomståren som följer efter nedläggningsåret.

Gåva, arv, bodelning mm

Underskott kan inte övertas vid t ex gåva eller arv av verksamheten,
och inte heller vid bodelning. Istället får överlåtaren respektive
dödsboet yrka avdrag för slutligt underskott. Avdraget ska göras
året efter dödsfallet om dödsboet upphört då. Det gäller då att
dödsboet betalar skatt som avdraget kan utnyttjas mot. Efter att
dödsboet har skiftats kan ett kvarstående underskott inte längre
utnyttjas.
Ett alternativ är att dödsboet försöker få inkomster i den enskilda
firman, och kvittar det inrullade underskottet mot detta överskott
inom den enskilda firman.
Kvittning mot andra förvärvsinkomster

Nystartad aktiv näringsverksamhet
Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet får kvittas mot
andra förvärvsinkomster, dvs inkomst av tjänst och inkomst av
andra näringsverksamheter (inkomst av handelsbolag).
Kvittningsrätten gäller endast om samtliga följande villkor är
uppfyllda:
• Nystartad verksamhet (under de första fem åren).
• Aktiv näringsverksamhet (se kapitlet Egenavgifter och löneskatt).
• Om du inte direkt eller indirekt bedrivit en likartad verksamhet
under de senaste fem åren innan du startade detta företag.
• De första 100 000 kronorna i underskott för vart och ett av de fem
åren.
Observera att samtliga ovanstående villkor ska vara uppfyllda.
Du startar ett företag under 2022. Du kan kvitta underskott från verksam
heten i inkomstdeklarationerna som lämnas 2023–2027, dvs för beskatt-
ningsåren 2022–2026.
Högst 100 000 kr

Du får bara kvitta högst 100 000 kronor per år i underskott för vart
och ett av de fem åren. Har du större underskott ett visst år måste
du rulla det överskjutande underskottet vidare och antingen kvitta
det mot framtida överskott i näringsverksamheten eller också kan
du kvitta det överskjutande beloppet ett kommande år under förut-
sättning att det året visar ett underskott.

En annan situation då du kan utnyttja möjligheten att skjuta

kvittningen framåt är om du inte har tillräckligt stor inkomst av
annan förvärvsverksamhet (tjänst eller handelsbolag) för att kunna
utnyttja hela underskottet. Det lönar sig ju inte att kvitta ett större
belopp än att skatten blir noll.
Allmänt avdrag
Rent tekniskt görs kvittningen så att underskottet dras av som ett
allmänt avdrag i inkomstdeklarationen.
Du har sammanlagda tjänsteinkomster på 180 000 kr. På det betalar du

ca 37 800 kr i skatt. Men du har också en nystartad aktiv verksamhet
som gett ett underskott på 30 000 kr.
Du väljer att kvitta det underskottet mot dina tjänsteinkomster genom ett
allmänt avdrag. Effekten blir att du skattar på endast 180 000 – 30 000 =
150 000 kr. Det ger en skatt på ca 27 300 kr, dvs en minskad skatt med
37 800 – 27 300 = 10 500 kr.
Slutligt underskott i nystartad verksamhet

Huvudregeln vid slutligt underskott (kvarvarande underskott när
företaget upphör) är att detta dras av som kapitalförlust enligt ovan.
Om företaget upphör inom 5 år från starten kan dock det slutliga
underskottet kvittas mot andra förvärvsinkomster.
Om du har stora förvärvsinkomster bör du utnyttja denna möjlighet,
eftersom kvittningen mot förvärvsinkomster då ger bättre skatte
effekt än skattereduktionen i inkomstslaget kapital.
Från närstående
Om du tar över verksamheten från din make eller någon annan
närstående inom 5 år från att företaget startat får du göra kvitt-
ningen bara om den närstående hade fått kvitta om han eller hon
själv hade fortsatt att driva verksamheten.
Om du däremot tar över en verksamhet från en förälder eller far-
eller morförälder och övertagandet görs helt och hållet genom köp,
(inte gåva eller testamente) räknas verksamheten som nystartad.
Komplettering med ny verksamhet

Alla verksamheter som en enskild näringsidkare eller ett handels
bolag bedriver är en enda näringsverksamhet. Om du redan har en
näringsverksamhet och parallellt med denna drar igång en ny
delverksamhet, kommer den nya verksamheten att ingå i samma
näringsverksamhet som den gamla. Din nya (del)verksamhet kan då
inte räknas som nystartad.

För att få göra en kvittning måste du i ett sådant här fall starta den
nya verksamheten i ett handelsbolag. Om den gamla verksamheten
redan ligger i ett handelsbolag måste du starta ett nytt handelsbolag
eller en enskild firma om du vill komma åt kvittningsrätten. Detta
kan vara lönsamt om även den tidigare verksamheten ger under-
skott även efter de första fem åren.
Nekades avdrag för nystartad verksamhet

Tommy gjorde avdrag för underskott av nystartad aktivt bedriven närings-
verksamhet (VVS-firma) med 100 000 kr.
Skatteverket nekade dock Tommy avdrag med motiveringen att han sedan
1990 genom arv var delägare i en jordbruksfastighet med en tjugondel,
och således, sedan dess, bedrivit enskild näringsverksamhet. Jordbruks-
fastigheten och VVS-verksamheten räknas som en enda näringsverksam-
het, och kunde därför inte räknas som nystartad.
Tommy överklagade till Kammarrätten, som dock höll med Skatteverket.
(Kammarrätten i Sundsvall, 1529-13)
I valet och kvalet

För dig som är nystartad näringsidkare finns det tre sätt att
behandla ett underskott i näringsverksamheten:
• Kvitta mot inkomst av tjänst
• Kvitta mot annan näringsverksamhet
• Rulla underskottet framåt mot framtida överskott i samma
näringsverksamhet.
Rullning bättre än kvittning

För de näringsidkare som har underskott men som så småningom
går med vinst, är rullningen mer gynnsam än kvittning mot tjänst.
För det första får du spara underskottet hur länge som helst. För det
andra räknas underskottet av inte bara mot skatten, utan även mot
egenavgifterna, vilket ger en högre avdragseffekt.
Kvittning mot tjänst ger upp till 60% i skatteeffekt (beroende på hur
hög inkomst du har). Rullning mot framtida vinster i näringsverk-
samheten ger upp till 70% skatteeffekt i och med att kvittningen
görs även mot egenavgifter. Det är givetvis bättre, åtminstone om de
framtida intäkterna inte ligger allt för långt fram i tiden.
Problemet är att du inte alltid i förväg vet om du kommer att få
några framtida vinster i näringsverksamheten.
Du får ompröva dina inkomstdeklarationer hos Skatteverket under
sex år efter beskattningsåret. Det betyder att du kan ändra dig i

efterhand om du har gjort en felbedömning. Observera dock att det

kan uppstå en oönskad effekt. Om du ändrar ett tidigare års
inkomstdeklaration så att det skulle blivit högre skatt det året
kommer Skatteverket att debitera en upplupen kostnadsränta på ditt
skattekonto.
Du har en nystartad konsultrörelse. Första året ger den ett underskott

på 40 000 kr på grund av stora investeringar i inventarier och marknads
föring. Du har dessutom inkomst av tjänst med 250 000 kr. Du kvittar
underskottet mot din tjänsteinkomst och minskar din skatt med
ca 11 800 kr.
Nästa år ger konsultverksamheten en vinst på 187 500, dvs ett överskott
på 150 000 kr efter avdrag för egenavgifter. Skatten på detta överskott
blir ca 63 200 kr.
Skulle du ha rullat in underskottet av näringsverksamheten förra året
i stället för att kvitta mot tjänsteinkomsten skulle nu din inkomst av
näringsverksamheten bli 187 500 – 40 000 = 147 500 kr. Då hade
skatten på näringsinkomsten blivit ca 46 000 kr. Detta innebär att
rullningen får en avdragseffekt på 63 200 – 46 000 = 17 200 kr, istället
för 15 900 kr som kvittningsalternativet gav.
Du skickar in en ny inkomstdeklaration för det första året, men den här
gången utan kvittning. Därmed får du i stället utnyttja underskottet mot
det andra årets överskott.
Speciellt för kulturarbetare

Kulturarbetare, dvs personer som uteslutande eller så gott som
uteslutande sysslar med konstnärlig, litterär eller liknande verk-
samhet, får kvitta underskott av aktiv sådan näringsverksamhet
mot inkomst av tjänst utan krav på att verksamheten ska vara
nystartad, dvs utan tidsgränsen på fem år. Avdraget får vara hur
stort som helst, men avdrag får bara göras för det aktuella årets
underskott.
Finns det ett kvarstående underskott från tidigare år får detta inte
dras av som allmänt avdrag. Ytterligare en förutsättning för avdrag
är att delägarens intäkter av verksamheten inte har varit obetyd-
liga, under en period som omfattar beskattningsåret och de tre
föregående beskattningsåren.
Läs mer om detta i vår bok KULTURARBETARBOKEN.

Utlandsverksamhet
Här går vi igenom vad som gäller när du bedriver enskild närings-
verksamhet helt eller delvis utanför Sverige. Det gäller olika bestäm-
melser för utlandsverksamhet inom EES-området och utanför detta.
EES-området
Det gäller olika bestämmelser beroende på om den utländska verk-
samheten bedrivs i ett EES-land eller inte.
EES-länderna är EU-länderna plus Norge, Island och Liechtenstein.
Näringsverksamhet inom EU/EES

Enskild näringsverksamhet som bedrivs i ett annat EU-/EES-land
ska bedömas som om näringsverksamheten bedrivs i Sverige. Det
innebär att alla (del)verksamheter, både utländska och svenska, ska
betraktas som en enda verksamhet med full kvittning. Kvittningen
kan du läsa om i kapitlet Kvittning av underskott.
Om underskottet i den utländska verksamheten är större än över-
skottet i Sverige får den överskjutande delen av underskottet rullas
vidare.
Näringsverksamhet utanför EES

Osjälvständig näringsverksamhet
Om du har enskild näringsverksamhet i Sverige och bedriver en del
av verksamheten i ett land utanför EES, räknas den verksamheten
som en del av den svenska verksamheten och beskattas i Sverige.
Kostnader i den utländska delen av den svenska enskilda närings-
verksamheten är avdragsgilla.
Det förekommer att du av olika skäl är tvungen att registrera
företaget i det andra landet. Detta är dock inget hinder mot att du
betraktar hela verksamheten som svensk.

Utlandsverksamhet
Självständig näringsverksamhet
Skilda självständiga verksamheter utanför EES räknas som en och
samma näringsverksamhet, även om de bedrivs i olika länder
utanför Sverige. Det innebär att underskott i ett land kan kvittas
mot överskott i ett annat land. Däremot kan du inte kvitta mot
svensk verksamhet.
En självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför EU/EES
betraktas som en egen passiv näringsverksamhet. Den är därmed
inte underlag för pensionssparavdrag och grundavdrag.
Det blir endast egenavgifter på den svenska delen av näringsverk-
samheten. Om du enbart arbetar i den utländska verksamheten och
du omfattas av det andra landets socialförsäkring ska du inte betala
egenavgifter i Sverige.

Periodiseringsfond
Systemet med periodiseringsfonder kan ge enskilda näringsidkare

en rejäl skattekredit. Det går att ha sex års periodiseringsfonder
samtidigt och avsättningen är 30% av inkomsten för respektive år.
I aktiebolag räntebeläggs periodiseringsfonderna, men så är det inte
i enskilda firmor.
Resultatutjämning
Vid vinstår kan du göra en avsättning (avdrag) till periodiserings-
fond. Vid sämre resultat kan du göra en återf öring (intäkt) från
periodiseringsfond. De flesta använder inte periodiseringsfonderna i
resultatutjämnande syfte, utan enbart för att (slentrianmässigt)
skjuta upp skatten så länge som m öjligt.
Avsättningen till och återföringen av periodiseringsfond gör du
i näringsbilagan NE till din inkomstdeklaration. Periodiserings
fonderna bokförs inte, men du måste hålla reda på dem för att veta
när de ska återföras och för att kunna räkna ut kapitalunderlaget
för räntefördelning och expansionsfond.
Påverkar pensionen men inte sjukpenningen

Avsättning till och upplösning av periodiseringsfond påverkar din
pensionsgrundande inkomst.
Däremot påverkar periodiseringsfonden och expansionsfonden inte
din sjukpenninggrundande inkomst (se kapitlet Sjuk- och föräldra-
penning). Det går alltså exempelvis inte att få en hög föräldrapen-
ning vid ett barns födelse genom att först avsätta till periodiserings-
fond för att sedan lösa upp den i samband med föräldraledigheten
■■ RÅ 2010 ref 64 Återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond har inte
lagts till grund för sjukpenninggrundande inkomst.
Lätt eller tung ryggsäck

En avsättning till periodiseringsfond gör att skatten skjuts på
framtiden. Man kan säga att du får med dig en ryggsäck av obeskat-
tade vinstmedel som ska skattas fram så småningom, en uppskjuten
skatteskuld.

Periodiseringsfond
Ryggsäcken är lättare att bära om du är medveten om den upp-

skjutna skatteskulden och vet att du kommer att kunna betala
skatten när det väl är dags, t ex genom att ha pengar motsvarande
den uppskjutna skatteskulden på ett bankkonto.
Särskilt vanskligt är det vid en oplanerad nedläggning av verksam-
heten, t ex vid dödsfall eller sjukdom, eftersom samtliga periodise-
ringsfonder då ska återföras till beskattning på en gång.
Högst 30%
Du får göra avsättning med högst 30% av vinsten i en enskild firma.
Det finns inget som hindrar att du sätter av mindre, t ex om du vill
pricka in brytpunkten för statlig skatt eller en viss pensionsgrun-
dande inkomst.
Obligatorisk återföring efter sex år

När en fond återförs till beskattning ökar den skattepliktiga intäk-
ten (eller minskar förlusten) med det återförda beloppet. Avdraget
ska återföras till beskattning senast sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår då avsättningen gjordes.
Du kan alltså ha högst sex periodiseringsfonder samtidigt.
Återföringen av periodiseringsfonderna ska göras i ordning som
innebär att den äldsta periodiseringsfonden återförs först.
Frivillig återföring
Du får återföra en periodiseringsfond tidigare än efter sex år om du
vill. Det går även bra att återföra bara en del av en fond. Det finns
inga minimibelopp. Det är inte dumt att göra en återf öring när en
enskilda firman går med underskott, eftersom det då inte blir någon

Periodiseringsfond
skatt på återföringen upp till ett nollresultat. Du kan även göra en

återf öring om du vill uppnå en viss pensionsgrundande inkomst.
Du kan också passa på att lösa upp en hel eller delar av en periodise-
ringsfond under år då du har lägre marginalskatt (dvs när du har
lägre inkomster än normalt).
Däremot går det inte att få högre sjukpenninggrundande inkomst
genom att lösa upp periodiseringsfonder.
Ingen avsättning i årsbokslutet

Enskilda näringsidkare ska inte bokföra avsättningen till periodise-
ringsfond i årsbokslutet. Det gäller oavsett om du upprättar ett
vanligt årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut. Avsättningen gör
du alltså enbart i inkomstdeklarationen.
Du ska i det förenklade årsbokslutet lämna en upplysning om hur
mycket som finns avsatt till periodiseringsfond.
Deklarationsbilagan bra hjälp

På deklarationsbilagan NE framgår det tydligt på vilket underlag
du beräknar avsättningen till periodiseringsfond (ruta R33).
Skillnad mellan företagsformerna

I aktiebolag och ekonomiska föreningar sätter du av till periodise
ringsfond på företagets vinst efter det att du dragit av löner och
socialavgifter. Det betyder att du som ägare minskar möjligheten till
avsättning genom att ta ut lön ur f öretaget. Avsättningen i dessa
företagsformer är 25% av vinsten. Dessutom beräknas en intäkts-
ränta på de avsatta periodiseringsfonderna vilket gör att det för ett
företag med god likviditet knappast lönar sig att ha periodiserings-
fonder.
I enskild firma dras inte den egna ”lönen” av innan periodiserings-
fonden beräknas, eftersom ”lönen” i princip är det skattemässiga
resultatet. Det innebär att periodiseringsfonden kan bli betydligt
större i enskild firma än i exempelvis aktiebolag, även om ”vinsten”
är lika hög.
Överföring vid arv och gåva mm av enskild firma

Den som övertar en enskild näringsverksamhet genom bodelning,
arv, gåva eller testamente kan överta periodiseringsfonderna.
Förutsättningarna för att fonderna ska få tas över är att:
• mottagaren tar över hela verksamheten, en verksamhetsgren eller
en andel av en verksamhet eller verksamhetsgren.
• mottagaren övertar realtillgångar (t ex inventarier och lager).
• mottagaren övertar nettotillgångar (tillgångar minus skulder) som
minst motsvarar periodiseringsfondernas belopp.

Periodiseringsfond
• parterna skriftligen avtalar om övertagandet (gäller vid gåva eller

bodelning).
• mottagaren skriftligen förklarar att han eller hon tar över fonderna
(gäller vid arv eller testamente).
Om mottagaren övertar bara en del av realtillgångarna får endast
motsvarande andel av periodiseringsfonderna tas över. Observera
att kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar inte
räknas som realtillgångar.
De övertagna periodiseringsfonderna behandlas på samma sätt som
vid övertagande i samband med försäljning eller ombildning. Detta
innebär t ex att de övertagna fonderna ska återföras i samma takt
som de skulle ha återförts hos överlåtaren.
Överföring vid byte av företagsform

En enskild näringsidkare kan föra över näringsverksamheten till
ett aktiebolag som han eller hon äger och ta med periodiserings
fonderna in i aktiebolaget. En delägare i ett handelsbolag kan föra
över sina periodiseringsfonder till sin enskilda firma. Det är dock
inte möjligt att föra över periodiseringsfonder från en enskild firma
till ett handelsbolag eller från ett aktiebolag till en enskild f irma
eller ett handelsbolag.
Läs mer om dessa frågor i vår bok BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA
TILL AKTIEBOLAG.
Skatteplanering med sparad räntefördelning

Sparad räntefördelning får användas vid återföring av periodise-
ringsfonder och expansionsfond när en näringsverksamhet upphör
(läggs ner) eller förs över till någon annan. Läs mer om detta i
kapitlet Räntefördelning.
Tillfällig regel för 2019

På grund av coronapandemin infördes en tillfällig regel innebärande
att 100% av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till
periodiseringsfond (upp till ett tak på 1 miljon kr).
Om detta skulle ha varit fördelaktigt för dig är det inget som hin-
drar att du nu begär en omprövning av din inkomstdeklaration för
2019. En sådan omprövning kan du göra under de sex följande åren
efter beskattningsåret så ända fram till 2025-12-31.

Räntefördelning
Detta kapitel beskriver hur positiv och negativ räntefördelning

fungerar. Du kan läsa om hur du beräknar underlaget för ränte
fördelning samt räntefördelningsbeloppet. Sist i kapitlet kan du
jämföra vad som är bäst – att utnyttja räntefördelning eller att låta
bli och istället utnyttja jobbskatteavdrag och låga socialavgifter
samt få pensionsgrundande inkomst.
Görs i inkomstdeklarationen
Räntefördelning gör du i näringsbilagorna till din inkomstdeklara-
tion. Läs mer om detta i deklarationshandledningen i slutet av
boken.
I deklarationshandledningen i kapitlet Bilaga NE – förenklat
årsbokslut kan du se ett exempel på hur räntef ördelning beräknas.
Tanken med systemet

I ett aktiebolag kan ägaren låna in pengar och få ut en ränta på de
inlånade pengarna. Marknadsmässig ränta beskattas i inkomst
slaget kapital med 30% skatt. Väljer ägaren att satsa pengar i form
av aktiekapital i bolaget kan han eller hon ta ut kapitalbeskattad
utdelning.
Systemet med räntefördelning jämställer i stort sett företags
formerna när det gäller beskattningen av inlånade eller satsade
medel i företaget. Räntefördelningen gör nämligen att den del av
företagets vinst som beror på de inlånade eller satsade medlen, och
som alltså inte beror på delägarens arbetsinsats, beskattas i inkomst
slaget kapital med 30% kapitalskatt i stället för som förvärvsverk-
samhet.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning fungerar så att du gör ett avdrag från din
näringsinkomst, samtidigt som du beskattas för motsvarande
inkomst i inkomstslaget kapital. Avdraget beräknas, enkelt uttryckt,
på det kapitalunderlag verksamheten visar vid årets början.
På kapitalunderlaget beräknar du en schablonränta som blir ditt
fördelningsbelopp. Positiv räntefördelning är frivillig.

Räntefördelning
Annika driver konsultverksamhet i sin enskilda firma. Hon har varit

framgångsrik under många år och har ett rejält kapitalunderlag. Vid
inkomstårets b örjan är kapitalunderlaget 950 000 kr. S
chablonräntan för
positiv räntefördelning inkomståret är 6,49%.
Annika ser till att hålla sitt resultat precis under gränsen för den statliga
skatten, vilket innebär att hennes skatt inklusive egenavgifter på närings
inkomsten blir ca 40%. Marginalskatten är ca 48%.
Annikas räntefördelningsbelopp blir 950 000 x 6,49% = 61 655 kr. Hon
drar av hela beloppet och tar upp samma belopp som intäkt i inkomst
slaget kapital.
Genom räntefördelningsavdraget minskar hon skatten på närings
inkomsten med 48% x 61 655 = 29 594 kr. Samtidigt ska hon betala
30% x 61 655 = 18 497 kr i kapitalskatt.
Räntefördelningsavdraget, som är ett rent pappersavdrag, har alltså
minskat Annikas skatt med 29 594 – 18 497 = 11 097 kr. Nackdelen är
att hennes pensions- och sjukpenninggrundande inkomst minskar med
61 655 kr.
Negativ räntefördelning
Negativ räntefördelning fungerar på samma sätt som positiv ränte-
fördelning, fast tvärtom. Negativ räntefördelning uppstår om du har
negativt kapitalunderlag över en viss gräns och innebär enkelt
uttryckt att du beskattas för en fiktiv ränta som om du lånat pengar
från ditt företag så att det egna kapitalet blir negativt. Denna ränta
får du avdrag för i inkomstslaget kapital samtidigt som du beskattas
för motsvarande belopp i inkomstslaget näringsverksamhet. Det
negativa räntefördelningsbeloppet tas alltså upp som intäkt i din
enskilda firma.
Negativ räntefördelning är obligatorisk.
Annikas något slarvigare syster Anna-Britta driver ett lantbruk. Så snart

företaget får in en slant tar Anna-Britta ut pengarna för privat konsumtion.
Vid inkomstårets ingång har Anna-Britta ett negativt kapitalunderlag på
950 000 kr. Schablonräntan för negativ räntefördelning ör 1,50%.
Det negativa räntefördelningsbeloppet blir alltså 950 000 kr x 1,50% =
14 250 kr. Detta ska Anna-Britta ta upp som inkomst i företaget. Inkomst
skatt plus socialavgifter på detta blir ca 48% x 14 250 = 6 840 kr.
Samtidigt drar hon av beloppet i inkomstslaget kapital. A
vdragseffekten på
detta blir 30% x 14 250 = 4 275 kr.
Den negativa räntefördelningen höjer Anna-Brittas skatt med 6 840
– 4 275 = 2 565 kr, samt höjer den pensionsgrundande inkomsten.

Räntefördelning
Allmänna bestämmelser
Positiv räntefördelning frivillig
Räntefördelning ska alltid beräknas. Däremot behöver du inte göra
positiv räntefördelning. Du kan spara hela eller en viss del av den
positiva räntefördelningen till ett senare år. En orsak till detta kan
vara att du vill skjuta upp avdraget för att t ex få en högre pensions-
eller sjukpenninggrundande inkomst.
■■ IL 33 kap 6 §
Negativ räntefördelning obligatorisk

Den negativa räntefördelningen är obligatorisk och får inte sparas.
Det betyder att du måste göra negativ räntefördelning om under-
skottet i ditt kapitalunderlag är större än nedanstående gränsbelopp.
Gränsbelopp på 50 000 kr
För att du inte ska behöva hantera små belopp finns det en nedre
gräns för räntefördelningen. Är det negativa eller positiva kapital
underlaget högst 50 000 kr ska du inte göra någon räntefördelning
alls. Observera att gränsen är absolut. Hamnar du över gränsen
räntef ördelar du hela beloppet, inte bara den del som överstiger plus
eller minus 50 000 kr.
Lisas positiva kapitalunderlag är 50 000 kr. Hon får inte göra någon
räntefördelning alls.
Olles positiva kapitalunderlag är 50 001 kr. Han får göra räntefördelning
på 50 001 kr.
Stinas kapitalunderlag är minus 50 000 kr. Hon ska inte göra negativ
räntefördelning.
Johans kapitalunderlag är minus 50 001 kr. Han måste göra negativ
räntefördelning på – 50 001 kr.
■■ IL 33 kap 3 §
Dödsbon
Bestämmelserna om räntefördelning gäller även svenska dödsbon
som driver näringsverksamhet.
■■ IL 33 kap 2 §
Ingen räntefördelning första året

Räntefördelningen ska beräknas utifrån tillgångar och skulder vid
föregående beskattningsårs utgång. Och eftersom ett nystartat

Räntefördelning
företag inte har något föregående beskattningsår så kan inte heller

någon räntefördelning beräknas för startåret.
Skatteverket anser att ett övertaget sparat räntefördelningsbelopp
(vid ett benefikt fång, t ex gåva eller arv) inte får medräknas i
kapitalunderlaget för övertagandeåret, oavsett om näringsverksam-
heten hos övertagaren är nystartad eller inte.
■■ Skatteverket Dnr 131 315797-06/111, 2006-05-19, Räntefördelning första
räkenskapsåret?
Flera verksamheter
För dig som har flera verksamheter i inkomstslaget näringsverk-
samhet, t ex en enskild firma och ett handelsbolag, gäller det att
vara extra uppmärksam på gränsbeloppet för räntefördelning.
Du ska nämligen räkna ihop dina kapitalunderlag från de olika
verksamheterna när du avgör om du kommer över gränsbeloppet
+/– 50 000 kr.
Anette har en enskild firma och ett handelsbolag. I den enskilda firman är
kapitalunderlaget för räntefördelning 25 000 kr. I handelsbolaget är det
26 000 kr. Då hon kommer över gränsbeloppet får hon göra positiv
räntefördelning i båda företagen.
Antag att den enskilda firman i stället har ett kapitalunderlag på 70 000 kr.
Samtidigt har handelsbolaget ett negativt kapitalunderlag på –30 000 kr.
I detta läge kommer hon under gränsbeloppet och ska därför inte göra
räntefördelning i något av företagen.
Antag vidare att kapitalunderlaget i den enskilda firman är –40 000 kr.
I handelsbolaget är det 100 000 kr. Då det sammanlagda kapital
underlaget för räntefördelning överstiger gränsbeloppet ska hon ränte
fördela i båda företagen, dvs även göra negativ räntefördelning i den
enskilda firman trots att underlaget där inte kommer upp till –50 000 kr.
Makar
Om två makar driver en enskild näringsverksamhet gemensamt,
ska var och en beräkna räntefördelning efter hur mycket tillgångar
och skulder de har i verksamheten. Det finns utrymme för skatte-
planering genom att fördela tillgångar och skulder på ett sådant sätt
att en positiv räntefördelning kan utnyttjas eller en negativ ränte-
fördelning kan undvikas. Eller tvärtom.

Räntefördelning
Två makar äger en liten verkstad som enskild firma tillsammans.

Fastighetens värde vid räntefördelningen är 1 000 000 kr. Skulderna är
920 000 kr. Mannen äger maskinerna som har ett skattemässigt värde på
100 000 kr.
Mannens kapitalunderlag är alltså 0,5 x (1 000 000 – 920 000) +
100 000 = 140 000 kr. Det är större än 50 000 kr, så han kan utnyttja
positiv räntefördelning.
Kvinnans kapitalunderlag är 0,5 x (1 000 000 – 920 000) = 40 000 kr.
Det är mindre än 50 000 kr, så hon kan inte utnyttja positiv räntefördelning.
Nu ska de köpa en maskin för 15 000 kr. Om de låter kvinnan köpa den,
får hon ett kapitalunderlag på 40 000 + 15 000 = 55 000 kr och hon kan
utnyttja hela kapitalunderlaget, alltså även de 40 000 kronorna som
annars hade gått förlorade.
Två makar driver en verkstad som enskild firma tillsammans. De äger

fastigheten tillsammans, men mannen står för alla skulder. Fastighetens
värde vid räntefördelningen är 1 000 000 kr. Skulderna är 560 000 kr.
Mannens kapitalunderlag är 0,5 x 1 000 000 – 560 000 = –60 000 kr.
Det är mindre än –50 000 kr, så han måste göra negativ räntefördelning.
Kvinnans kapitalunderlag är 0,5 x 1 000 000 = 500 000 kr.
Om de gör om lånen så att båda står för dem, får de båda ett kapital
underlag på 0,5 x (1 000 000 – 560 000) = 220 000 kr, och båda kan
utnyttja positiv räntefördelning.
Beräkningen
Räntesats
För att få fram det positiva räntefördelningsbeloppet multiplicerar
du kapitalunderlaget med statslåneräntan (SLR) den 30 november
året före beskattningsåret plus 6 procentenheter. För att inte positiv
räntefördelning ska kunna bli negativ så får dock SLR som lägst
anses vara 0%. För 2022 är räntesatsen 6,23%.
Räntesatsen för negativ räntefördelning är statslåneräntan plus
en procentenhet. Statslåneräntan anses i det här fallet som lägst
vara 0,50%, vilket innebär att procentsatsen för negativ räntefördel-
ning kan bli lägst 1,50%. För 2022 är den 1,50%.
Kapitalunderlaget
För att kunna göra räntefördelningen behöver du förutom ränte
satsen veta vilket kapitalunderlag som fördelningsbeloppet beräk-

Räntefördelning
nas på. Man kan säga att det är det kapital som du själv har lagt
ned i din enskilda näringsverksamhet.
Kapitalunderlaget är skillnaden mellan tillgångar och skulder i
näringsverksamheten vid slutet av föregående räkenskapsår. Man
kunde lika gärna säga att du tittar på ställningen vid det aktuella
räkenskapsårets början.
Tillgångarna
När det gäller tillgångarna ska du tänka på följande när du beräk-
nar kapitalunderlaget för räntefördelning:
• Aktier och liknande räknas inte som tillgångar i en enskild
näringsverksamhet utan räknas alltid som privata tillgångar.
• Näringsbetingade andelar i kooperativa föreningar får räknas in
i kapitalunderlaget. Andelar du fått i insatsemission får dock inte
räknas med.
• Medlemsinlåning till producentföreningar får räknas in i kapital-
underlaget.
• Andelar i handelsbolag räknas inte som tillgångar.

Räntefördelning
• Inventarier och immateriella tillgångar tar du upp till skatte

mässiga restvärden, (dvs efter både planenlig avskrivning och
överavskrivningar om du gör ett vanligt årsbokslut).
• Lager och kundfordringar tar du upp till de värden som gäller vid
inkomstbeskattningen. Detta gäller även fordringar och skulder
i utländsk valuta.
• Bara bankmedel som behövs och är avsedda att användas i den
enskilda näringsverksamheten får räknas in i kapitalunderlaget.
• Momsfordran tas med.
• Bara näringsfastigheter räknas som tillgångar, inte privat
bostadsfastigheter.
• Näringsfastigheter som är anläggningstillgångar tar du enligt
huvudregeln upp till hela det bokförda värdet, dvs anskaffnings
utgiften minus avskrivningar och liknande. Med avskrivningar
(värdeminskningsavdrag) jämställs t ex skogsavdrag, substans-
minskningsavdrag, avskrivning mot ersättningsfond samt
avskrivning mot avskrivningslån. Även ny-, till- och ombyggnad
på fastigheten ska du räkna med i anskaffningsutgiften. Det
gäller både om du använder huvud- och alternativregeln. Använ-
der du alternativregeln får du bara ta med tillbyggnaden om den
är gjord 1993 eller senare.
• Om du vill får du i stället värdera fastigheter som är anläggnings-
tillgångar enligt en alternativregel, se längre fram.
• Bostadsrätter som ingår i näringsverksamheten och är anlägg-
ningstillgångar (näringsbostadsrätter) tar du upp till anskaff-
ningsvärdet.
Skulder och obeskattade reserver

De flesta skulder och obeskattade reserver som hör till näringsverk-
samheten ska minska kapitalunderlaget för räntefördelning:
• Vanliga skulder som t ex banklån och leverantörsskulder.
• Momsskuld.
• Avdragsgilla skuldreserveringar, t ex upplupna räntekostnader,
pensions- och garantiavsättningar, upplupna löner, arbetsgivar
avgifter och förskottserhållna hyresintäkter.
• Avsättningar till ersättningsfond.
• Avsättningar till periodiseringsfond.
Expansionsfondsskatten räknas inte som en skuld.
Varken tillgång eller skuld

Skatter och egenavgifter (eller löneskatt om du är passiv) som du
betalar genom preliminär F-skatt räknas varken som tillgång eller
skuld när du beräknar kapitalunderlaget för räntefördelning.

Räntefördelning
Följande poster räknas alltså varken som tillgång eller skuld vid
beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning:
• Inkomstskatt
• Egenavgifter
• Särskild löneskatt
• Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift
• Särskild löneskatt på (företagarens egna) pensionskostnader
• Skattetillägg och förseningsavgift.
Justeringar
När du gjort beräkningen av tillgångar minus skulder enligt
bestämmelserna om räntefördelning, ska du göra ytterligare några
justeringar innan du får fram kapitalunderlaget för räntefördelning.
Sparade inrullade underskott

Du lägger till sparade underskott i näringsverksamheten (som du
inte har kvittat mot tjänst eller mot kapitalvinst på näringsfastig
heter). Det gäller det underskott du hade i inkomstdeklarationen för
föregående beskattningsår.
Sparat fördelningsbelopp
Du ska också lägga till sparade fördelningsbelopp från tidigare år.
Detta ger en gynnsam ränta-på-ränta-effekt.
Tillfälliga kapitaltillskott
Du ska minska kapitalunderlaget med vissa kapitaltillskott som du
gjort under närmast föregående beskattningsår. Du behöver endast
minska kapitalunderlaget med sådana kapitaltillskott som inte har
gjorts för att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.
Du gör i december en egen insättning på 600 000 kr till bankkontot för din
enskilda firma. I januari tar du ut pengarna igen.
Detta tillskott ska inte ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning, eftersom
tillskottet inte gjordes för att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.
Alternativ värderingsregel för fastigheter

Vid äldre fastighetsinnehav är anskaffningsvärdet lågt. Det kan
också vara svårt att räkna ut fastighetens skattemässiga restvärde.
För fastigheter som du skaffat före 1991 får du som alternativ räkna
ut anskaffningsvärdet som en viss del (se nedan) av taxeringsvärdet
för 1993:
• För småhusenheter 54% av taxeringsvärdet
• För hyreshusenheter 48% av taxeringsvärdet

Räntefördelning
• För industrienheter 64% av taxeringsvärdet

• För lantbruksenheter 39% av den del av taxeringsvärdet som inte
är småhusenhet eller tomt till småhusenhet.
Värdeminskningsavdrag och liknande avdrag (t ex skogsavdrag,
substansminskningsavdrag, avskrivning mot ersättningsfond och
investeringsfond) som har gjorts i deklarationen år 1982–1993
(för inkomståren 1981–1992) ska dras av från det framräknade
anskaffningsvärdet, men bara för de år som de har varit minst 10%
av den framräknade delen av taxeringsvärdet.
Värdeminskningsavdrag och liknande som gjorts i deklarationen år
1994 och senare ska minska anskaffningsvärdet, o avsett belopp.
Har du olika anskaffningstidpunkter för olika delar av fastigheten,
t ex en del från tiden före 1991, och en del från 1991 eller senare, får
du använda olika regler för de olika delarna. Det kan alltså bli så att
du beräknar värdet för en delanskaffning enligt huvudregeln och
värdet för en annan delanskaffning enligt alternativregeln. Detta
gäller både ideella andelar och områden av en fastighet.
Jämkningsregel
Det värde du får fram när du använder taxeringsvärdet som beräk-
ningsgrund ska jämkas om marknadsvärdet på byggnader, mark
och markanläggningar är högst 75% av detta värde. Det är bara i
undantagsfall, vid stora värdenedgångar, som jämkningsregeln blir
aktuell.
Förmånlig övergångspost
Om du hade ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning
31 december 1993 fastställdes en övergångspost som var lika stor
som det negativa kapitalet. Övergångsposten kunde vara hur liten
som helst, dvs här finns det inget gränsbelopp på 50 000 kr.
Varje år får du sedan lägga till övergångsposten (dvs i princip räkna
den som en tillgång) när du fastställer kapitalunderlaget för ränte-
fördelning.
Om du fått en enskild näringsverksamhet genom bodelning, arv,
gåva eller testamente får du överta övergångsposten om hela närings-
verksamheten överlåtits. Detta gäller även då flera personer är
övertagare. När näringsverksamheten säljs samt vid byte av före-
tagsform följer dock inte övergångsposten med.

Räntefördelning
Särskild post
Det kan uppstå negativa effekter vid benefika förvärv (gåva, arv,
testamente, bodelning) av fastigheter. För att undvika dessa nega
tiva effekter ska en särskild post beräknas, dels för kapitalunder
laget för räntefördelning och dels för kapitalunderlaget för expan-
sionsfond.
Den särskilda posten ska upphöra att läggas till när kapitalunder
laget inte längre är negativt.
Annat beskattningsår än 12 månader

Om företagets räkenskapsår är längre eller kortare än 12 månader
ska fördelningsbeloppet för räntefördelning proportioneras (dvs ökas
eller minskas).
Om du lägger ned verksamheten den 31 augusti blir ditt sista räkenskaps-

år 1 januari till 31 augusti. Du har beräknat ditt räntefördelningsbelopp till
20 000 kr. Eftersom du har ett förkortat räkenskapsår ska fördelnings
beloppet sättas ned till (8/12 x 20 000) 13 333 kr.
Sparad positiv räntefördelning

Negativ räntefördelning får du aldrig spara, då den är obligatorisk
varje år.
Positiva räntefördelningsbelopp får du däremot spara om du vill.
Ett exempel kan vara att du vill avstå från räntefördelning ett år för
att nå upp till en viss pensionsgrundande inkomst. Dessutom måste
du spara fördelningsbeloppet (eller en del av fördelningsbeloppet) om
inkomsten före fördelning (det justerade resultatet) inte är tillräck-
ligt hög. Du får nämligen inte räntefördela (positiv räntef ördelning)
med s törre belopp än att ditt resultat i näringsverksamheten efter
räntefördelningen blir noll.
Kommande år ska du i första hand kvitta det sparade fördelnings
beloppet mot negativa fördelningsbelopp om det blir sådana.
När du räknar ut kapitalunderlaget för räntefördelning ska du öka
kapitalunderlaget med de ackumulerade sparade beloppen, dvs de
räknas som en tillgång.

Räntefördelning
Här är ett exempel som visar hur det fungerar:
Ville har ett stort skogsinnehav, men inga skulder. I inkomstdeklarationen

räknar han fram ett kapitalunderlag för räntefördelning på 800 000 kr.
Räntesatsen för räntefördelning antar vi är 7,15%. Det betyder att ränte
fördelningsbeloppet blev 800 000 x 7,15% = 57 200 kr.
Detta belopp kan Ville dra av i näringsverksamheten och beskatta samma
belopp som kapitalinkomst. Men detta år har han inga intäkter alls i
näringsverksamheten, dvs hans justerade resultat är noll. Att betala 30%
skatt på 57 200 kr, dvs 17 160 kr i skatt samtidigt som han inte får någon
skatteeffekt på avdraget i näringsverksamheten (han har ju inget att dra av
från) vore dumt. Avdraget i näringsverksamheten ger ju ingen skatte
minskning förrän det utnyttjas mot kommande överskott.
Ville kan i stället spara utrymmet för p
ositiv räntefördelning. Kapitalunder-
laget för efterföljande år är 880 000 kr. Fördelningsbeloppet blir då (om vi
antar att räntesatsen för räntefördelning det året är 6,99%) 6,99% av
880 000 kr = 61 512 kr. Han sparar även detta fördelningsbelopp och har
totalt 57 200 + 61 512 = 118 712 kr i s parat fördelningsbelopp vid årets
utgång.
Året därefter säljer han skog för 200 000 kr netto. Då har han alltså två
års sparat utrymme på sammanlagt 118 712 kr och dessutom det
aktuella årets räntefördelningsbelopp som beräknas till 96 800 kr. Det blir
sammanlagt 215 512 kr som han får dra av i näringsverksamheten som
positiv räntefördelning.
Årets resultat tillåter dock endast räntefördelning på 200 000 kr eftersom
resultatet efter detta räntefördelningsbelopp blir 0. Hela skogsinkomsten
på 200 000 kr blir därmed kapitalbeskattad med 30% skatt. Dessutom
har Ville 215 512 – 200 000 = 15 512 kr kvar i sparad positiv räntefördel-
ning till senare år.
Överföring av sparad räntefördelning

Sparad räntefördelning i enskild näringsverksamhet får övertas av
en annan enskild näringsidkare vid bodelning, arv, gåva och andra
benefika fång (benefikt fång = mottagaren betalar ingenting eller
litet i förhållande till egendomens värde). Förutsättningen är att
mottagaren övertar realtillgångar i näringsverksamheten. Om
mottagaren övertar bara en del av realtillgångarna får motsvarande
andel av den sparade räntefördelningen tas över.
Pia och hennes bror ärver sin fars enskilda firma. Pias andel av real
tillgångarna är 50% och hon får överta 50% av faderns sparade ränte
fördelning.

Räntefördelning
Det är inte möjligt att utnyttja det övertagna beloppet samma år

som det tas över eftersom räntefördelning bara får göras om kapital
underlaget överstiger 50 000 kr. Detta gäller dock inte om övertaga-
ren redan har en näringsverksamhet med ett tillräckligt stort
kapitalunderlag (eller justerad anskaffningsutgift om det är ett
handelsbolag) sedan tidigare beskattningsår.
För räntefördelning justerat resultat

Med hjälp av kapitalunderlaget och schablonräntan beräknar du
det maximala fördelningsbeloppet. Observera att du inte får ränte-
fördela så att du får ett underskott.
Nedläggning
Om verksamheten upphör eller förs över till någon annan, ska
resultatet inte minskas med återfört avdrag för avsättning till
Sparad räntefördelning kan därmed utnyttjas mot återföring av
periodiseringsfonder och expansionsfond när en näringsverksamhet
upphör.
Lennart har sålt sin enskilda firma, som det senaste året har gjort ett
nollresultat. Eftersom hans näringsverksamhet därmed upphör ska han
återföra sina periodiseringsfonder på 300 000 kr. Han har också ett
sparat räntefördelningsbelopp på 300 000 kr.
Lennart kan utnyttja det sparade räntefördelningsbeloppet och får ta upp
hela summan i inkomstslaget kapital. Tack vare räntefördelningen betalar
han endast 30% x 300 000 = 90 000 kr i skatt på hela återföringen av
periodiseringsfonderna.
Räntefördelning eller jobbskatteavdrag?

Utnyttja räntefördelningen eller låta bli
Egenavgifterna är låga för vissa åldersgrupper. Detta kan du läsa
om i kapitlet Egenavgifter och löneskatt. Dessutom är jobbskatte
avdraget betydande, särskilt för pensionärer. Frågan är då om det
lönar sig att utnyttja räntefördelning, eller om det är bättre att låta
bli.
Med skatt menar vi både inkomstskatt och egenavgifter.
Observera dock att även om det inte lönar sig att utnyttja ränte
fördelningen just det aktuella året så bör man räkna fram ränte
fördelningsbeloppet. Beloppet kan sparas och eventuellt användas
kommande år.

Räntefördelning
Slutsatser
Man kan dra följande slutsatser:
• För den som är född 1937 och tidigare är det bättre att låta bli den
positiva räntefördelningen.
• Den som är +65 har förutom lägre egenavgifter också ett förstärkt
jobbskatteavdrag som innebär att skatten inklusive egenavgifter
blir lägre än 30% på jobbinkomster upp till 300 000 kr.
• Det är bättre att låta bli att räntefördela (upp till brytpunkten för
statlig skatt) så att man får en hög sjukpenning- och pensions-
grundande inkomst.
• För dig som ligger över brytpunkten för statlig skatt lönar det sig
att använda positiv räntefördelning.

Expansionsfond
Expansionsfonden ger enskilda näringsidkare möjlighet att lågbeskatta

vinster som man väljer att behålla i verksamheten istället för att plocka
ut för privat konsumtion.
Görs i inkomstdeklarationen
Avsättning till expansionsfond är frivillig.
Du ska inte göra avsättningen till expansionsfond i årsbokslutet.
Avsättningen till expansionsfond gör du enbart i deklarationen, på
blankett NE.
I det förenklade årsbokslutet ska du lämna en upplysning över hur
mycket som finns avsatt till expansionsfond.
Påverkar pension men inte sjukpenning

Du bör vid avsättning till expansionsfond tänka på vilket resultat
(överskott) du vill skatta för. Avsättningar till och upplösning av
expansionsfond påverkar din pensionsgrundande inkomst, men inte
din sjukpenningg rundande inkomst. Läs mer i kapitlet Sjuk- och
f öräldrapenning.
Expansion med lägre skatt

Genom metoden med expansionsfond kan du som näringsidkare
fondera vinster i näringsverksamheten på samma sätt som i ett
aktiebolag. De fonderade vinsterna beskattas med 20,6% expan-
sionsfondsskatt och kan återinvesteras i verksamheten utan ytter
ligare beskattning.
Tvåstegsbeskattning
Genom expansionsfonden kan man säga att vinsten i en enskild
firma beskattas i två steg. Dels när vinsten tjänas in, dels när den
tas ut ur företaget.
För aktiva näringsidkare som ligger under brytpunkten för statlig
skatt (se kapitlet Inkomstskatt) är marginalskatten upp till ca 45%
(skatt och egenavgifter). Skatten blir dock bara 20,6% om du inte tar
ut vinsten utan kapitalet behålls i verksamheten. På den del av

Expansionsfond
vinsten som sätts av till expansionsfond, blir det enbart expansions-

fondsskatt på 20,6%.
När du sedan tar ut pengarna blir det ytterligare 45 – 20,6 = 24,4%
skatt, eftersom du då får tillbaka expansionsfondsskatten samtidigt
som den återförda expansionsfonden tas upp som intäkt i företaget
och beläggs med inkomstskatt och socialavgifter.
Om du ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (se kapitlet
Inkomstskatt) är marginalskatten upp till ca 70% och när du gör
återföringen blir det ytterligare ca (70 – 20,6) = 49,4% skatt när
kapitalet tas ut ur företaget och expansionsfonden därmed återförs
till beskattning.
Kapitalunderlaget begränsar avsättningen

För enskilda näringsidkare och dödsbon får expansionsfonden vara
högst 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. .
Du har ett kapitalunderlag på 200 000 kr. Din maximala avsättning till
expansionsfond blir då 200 000 x 125,94 = 251 880 kr.
Se mer om kapitalunderlaget längre fram.

Om kapitalunderlaget minskar, t ex på grund privata uttag, ska
expansionsfonden minskas (helt eller delvis återföras) om din
expansionsfond inte ryms inom det minskade kapitalunderlaget.
För inkomståret kan du maximalt sätta av 140 000 kr till expansionsfond.

Din inkomst av näringsverksamheten före din avsättning till expansions-
fond är 180 000 kr.
Din expansionsfond var förra året 110 000 kr, så nu kan du högst öka den
med 140 000 – 110 000 = 30 000 kr. Du betalar skatt och egenavgifter
i näringsverksamheten på 180 000 – 30 000 = 150 000 kr och betalar
expansionsfondsskatt med 20,6% på 30 000 kr.
Inkomståret därefter sjunker ditt kapitalunderlag och du kan maximalt ha
en avsättning till expansionsfond på 90 000 kr på grund av stora egna
uttag. Din inkomst av näringsverksamheten före expansionsfond är även
i år 180 000 kr. Du blir tvungen att m
inska din expansionsfond från
140 000 kr till 90 000 kr, dvs med 50 000 kr.
Detta belopp läggs på din inkomst av näringsverksamhet som då blir
180 000 + 50 000 = 230 000 kr. På detta belopp betalar du skatt och
egenavgifter. Du får samtidigt tillbaka expansionsfondsskatten på minsk-
ningen av expansionsfonden.

Expansionsfond
Får inte ge underskott

Avsättningen till expansionsfond får inte vara så stor att du på
grund av avsättningen deklarerar ett underskott. Avsättningen får
därför högst vara lika stor som inkomsten av näringsverksamheten
före avdrag för ökning av expansionsfond (detta framgår tydligt av
deklarationsblanketten NE).
När du beräknar hur stor ökning av expansionsfond du får göra,
utgår du från resultatet efter räntefördelning och efter avsättning
till och återföring av periodiseringsfonder.
Du har en vinst på 30 000 kr från ditt företag innan du har gjort avdrag för
ökning av expansionsfond. Du har sedan föregående år satt av 20 000 kr
till expansionsfond.
När du räknar ut ditt kapitalunderlag för expansionsfond detta år ser du att
du kan öka expansionsfonden från 20 000 kr till 70 000 kr, dvs med
50 000 kr.
Expansionsfonden kan dock ökas med högst 30 000 kr, dvs från
20 000 kr till 50 000 kr eftersom vinsten bara är 30 000 kr. Du ökar
expansionsfonden med maximala 30 000 kr och betalar expansionsfonds-
skatt med 20,6% på 30 000 kr, dvs 6 180 kr.
Det blir inte någon inkomstskatt eller några egenavgifter eftersom ditt
resultat efter avsättningen till expansionsfond blir noll kr.
Kapitalunderlaget för expansionsfond

Det högsta tillåtna expansionsfondsbeloppet kopplas till det egna
kapitalet i näringsverksamheten. Expansionsfonden (takbeloppet)
får vara högst 125,94% av kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget
består av följande poster:
• Det egna kapitalet, beräknat på samma sätt som vid räntefördel-
ning, men vid beskattningsårets slut.
• Plus underskott under beskattningsåret, som inte har kvittats mot
andra inkomster.
• Minus tillfälliga kapitaltillskott under beskattningsåret.
Utifrån kapitalunderlaget beräknas ditt maximala utrymme (tak
beloppet) för expansionsfond. Därefter tar du ställning till om
du kan göra en avsättning till expansionsfonden, eller om du är
tvungen att återföra hela eller delar av en tidigare avsatt expan-
sionsfond.
Vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond utgår man
från tillgångarna och skulderna vid årets slut, till skillnad från

Expansionsfond
beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning som ju grundas

på tillgångarna och skulderna vid årets början.
I kapitlet Räntefördelning kan du läsa om hur kapitalunderlaget
räknas ut och vad som menas med kapitaltillskott.
Övergångsposten
Underlaget för expansionsfond ska justeras på samma sätt som vid
räntefördelning, så att man inte tar hänsyn till övergångsposten
(dvs negativa belopp vid övergången till systemet med räntefördel-
ning och expansionsfond). Det innebär att en övergångspost ökar ditt
underlag för expansionsfonden.
Varje år får du sedan lägga till övergångsposten (dvs i princip räkna
den som en tillgång) när du fastställer underlaget för beräkning av
expansionsfond.
Om du fått en enskild näringsverksamhet genom bodelning, arv, gåva
eller testamente får du överta övergångsposten om hela näringsverk
samheten överlåts. Detta gäller även då flera personer är över
tagare. När näringsverksamheten säljs samt vid byte av företagsform
följer dock inte övergångsposten med.
Läs om övergångsposten i kapitlet Räntefördelning.
Särskild post vid expansionsfondsberäkningen

Det kan uppstå negativa effekter vid benefika förvärv (gåva, arv,
testamente, bodelning) av fastigheter som överlåts tillsammans med
en skuld. För att undvika dessa negativa effekter ska en särskild
post beräknas, dels för kapitalunderlaget för räntefördelning och
dels för kapitalunderlaget för expansionsfond.
Beräkningen av en särskild post gäller enbart om förvärvaren
övertar eller redan har expansionsfonder i samband med övertagan-
det av fastigheten.
Om förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond då visar sig bli
lägre än 79,6 procent av den övertagna expansionsfonden ska den
särskilda posten läggas till. D
ärmed behöver den övertagna
expansionsfonden inte lösas upp till beskattning på grund av att
fastigheten byter ä
gare.
Den särskilda posten är skillnaden mellan 79,6 procent av den
övertagna expansionsfonden och kapitalunderlaget för expansions-
fond (före det att den särskilda posten lagts till).
Den särskilda posten ska upphöra att läggas till när kapitalunder
laget inte längre är negativt.

Expansionsfond
Svante förvärvar en lantbruksenhet från sin pappa. Taxeringsvärdet är

2 milj kr. Vederlaget är 1,4 milj kr vilket finansieras genom att Svante
ställer ut en vederlagsrevers. Svante övertar dessutom expansionsfonden
på 200 000 kr.
Fastighetens värde enligt alternativregeln för värdering av fastigheter är
39% av 2 milj = 780 000 kr. 79,4% av den övertagna expansionsfonden
blir 158 800 kr.
Kapitalunderlaget för räntefördelning blir 780 000 kr – 1 400 000 –
158 800 = –778 800 kr.
Eftersom kapitalunderlaget är negativt får en särskild post läggas till.
Denna särskilda post blir 1 400 000 – 778 800 + 156 000 = 777 200 kr.
Detta belopp får läggas till kapitalunderlaget för räntefördelning, vilket
därmed blir – 777 200 + 777 200 = 0 kr.
Observera att den särskilda posten endast får läggas till om förvär-
varen redan har en expansionsfond eller övertar en expansionsfond.
Det räcker med en enda krona i expansionsfond. Men om
• övertagaren inte har någon egen expansionsfond, eller
• om överlåtaren inte hade någon expansionsfond, eller
• om man väljer att inte ta över någon expansionsfond,
får den särskilda posten inte läggas till.
Det här kan omöjliggöra framtida avsättningar till expansionsfond
eftersom kapitalunderlaget blir negativt på grund av fastighets
överlåtelsen.
Vi beräknar Svantes kapitalunderlag för expansionsfond:

När fastigheten tas över blir kapitalunderlaget för expansionsfond
780 000 – 1 400 000 = –620 000 kr. Eftersom kapitalunderlaget för
expansionsfond understiger 79,4% av den övertagna expansionsfonden
ska en särskild tilläggspost beräknas så att den övertagna expansions
fonden inte ska behöva lösas upp.
Den särskilda posten blir (79,4% x 200 000) + (1 400 000 – 780 000) =
778 800 kr. Kapitalunderlaget för expansionsfond får ökas med detta
belopp och blir därmed –620 000 + 778 800 = 158 800 kr, vilket motsva-
rar 79,4% av expansionsfonden. Någon upplösning av den övertagna
expansionsfonden behöver alltså inte göras.

Expansionsfond
Beräkningen
När du gjort alla justeringar och fått fram kapitalunderlaget för
expansionsfond är det ren matematik att beräkna takbeloppet, dvs
det högsta belopp du totalt får ha i expansionsfond.
Ditt kapitalunderlag för expansionsfond är 100 000 kr. Det högsta belopp
du får ha i expansionsfond blir då 125,94% x 100 000 kr = 125 940 kr.
Samma underlag två gånger

Kapitalunderlaget för expansionsfond beräknas på utgående värden,
dvs hur det ser ut i slutet av beskattningsåret. Ett visst års kapital-
underlag för expansionsfond på sid 2 på blankett 2196 blir därför
ungefär samma belopp som kapitalunderlaget för räntefördelning på
sid 1 på blankett 2196 nästa år. Du behöver alltså bara göra en
beräkning per inkomstdeklaration, förutom några justeringar, om
du utgår från beloppen i föregående års deklaration.
Återföring
Expansionsfonden får fritt återföras när du själv vill, även om du
faktiskt inte tagit ut pengar för privat konsumtion utan egentligen
skulle kunna ha kvar expansionsfonden.
Återföringen görs i inkomstdeklarationen på näringsbilagan,
blankett NE.
Obligatorisk återföring
Det finns också situationer när hela expansionsfonden måste åter
föras till beskattning omedelbart.
Hela expansionsfonden ska återföras omedelbart i följande fall:
• Näringsverksamheten upphör (det är just den enskilda firman som
åsyftas, återföringen får inte vänta tills näringsidkaren upphör
med andra näringsverksamheter, t ex såsom delägare i ett
handelsbolag).
• Skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör (t ex vid
utflyttning ur landet).
• Näringsverksamheten inte längre beskattas i Sverige på grund av
ett skatteavtal.
• Näringsidkaren är begränsat skattskyldig och avlider under året.
• Näringsidkaren försätts i konkurs.

Expansionsfond
Skattefri återföring i vissa fall

Återförs expansionsfonden ett förlustår och det inte uppkommer
någon inkomst, är återföringen ”skattefri” och du får tillbaka
expansionsfondsskatten. Det kan alltså vara en god idé att minska
expansionsfonden vid förlustår (eller när inkomsten tillfälligt
hamnar under brytpunkten för statlig inkomstskatt).
Skatteplanering med sparad räntefördelning

Sparad räntefördelning får användas vid återföring av periodise-
ringsfonder och expansionsfond när en näringsverksamhet upphör
(läggs ner) eller förs över till någon annan. Läs mer om detta i
Expansionsfond lönar sig inte alltid

Som du kan läsa om i kapitlet Räntefördelning lönar det sig inte
alltid att utnyttja den positiva räntefördelningen, tack vare de låga
egenavgifterna för äldre samt jobbskatteavdraget.
Det är likadant med expansionsfonden. Är skatt och egenavgifter
lägre än 20,6% lönar det sig inte att sätta av. Däremot kan det löna
sig att sätta av till expansionsfonden inför tiden då du skattemässigt
räknas som ålderspensionär och får lägre skatt och egenavgifter.
När du kalkylerar ska du ta hänsyn till pensionsgrundande
inkomst, jobbskatteavdrag och låga socialavgifter (i vissa ålders
segment). Läs om detta i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
Överföring av enskild näringsverksamhet

Arv, gåva mm
Den som övertar en enskild näringsverksamhet genom bodelning,
arv, gåva eller testamente får överta expansionsfonden. Mottagaren
ska vara en fysisk person (människa) bosatt i Sverige.
Förutsättningarna för att expansionsfonden ska få tas över är:
• Mottagaren tar över hela verksamheten, en verksamhetsgren eller
en andel av en verksamhet eller verksamhetsgren.
• Mottagaren tar över realtillgångar (t ex inventarier och lager).
• Mottagaren övertar nettotillgångar (tillgångar minus skulder) som
minst motsvarar 79,4% av den övertagna fonden.
• Parterna avtalar skriftligen om övertagandet (gäller vid gåva och
bodelning).
• Mottagaren förklarar skriftligen att han eller hon tar över
fonderna (gäller vid arv och testamente).

Expansionsfond
De båda sista villkoren är för att Skatteverket ska veta vem som ska
skatta för expansionsfonden när den minskas.
Begränsningar
Mottagaren får överta högst en så stor del av fonden som motsvarar
185% av realtillgångarnas värde vid slutet av det tredje beskatt-
ningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet).
Om mottagaren övertar bara en del av realtillgångarna får endast
motsvarande andel av expansionsfonden tas över. I detta fall ska
även jämförelsebeloppet proportioneras.
Eva vill ge bort 30% av sin enskilda firma till dottern Maja. Evas expan-
sionsfond är 150 000 kr. Det utgående värdet på realtillgångarna året före
var 100 000 kr. Jämförelsebeloppet blir då 185% x 100 000 = 185 000 kr.
Det proportionerade jämförelsebeloppet blir 30% x 185 000 = 55 500 kr.
Maja får alltså överta högst 55 500 kr av expansionsfonden. Förutsätt-
ningen är att hon övertar minst 78% x 55 500 kr = 43 290 kr i netto
tillgångar.
Försäljning av näringsverksamheten
Om du säljer näringsverksamheten, får expansionsfonden inte
övertas av köparen, utan du måste själv återföra expansionsfonden
till beskattning.
Ackumulerad inkomst
Om du upphör med verksamheten minskar din expansionsfond till
noll. Den inkomst av näringsverksamhet som detta ger får du räkna
som ackumulerad inkomst, förutsatt att expansionsfonden hör till
minst två beskattningsår.
Läs om ackumulerad inkomst i kapitlet Ackumulerad inkomst.
Överföring till en annan företagsform

Det går i vissa fall att föra över expansionsfond vid byte av företags-
form. De relativt komplicerade bestämmelserna kring detta finns
utförligt beskrivna i vår bok BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL
AKTIEBOLAG.

Inkomstuppdelning i familjen
I familjeföretag kan det vara intressant att dela upp inkomsterna

från företaget inom familjen för att den totala skatten ska bli lägre.
Dessutom kan inkomstuppdelningen vara ett sätt att fördela
pensions- och sjukpenninggrundande inkomst.
Marginalskatteplanering
Inkomstuppdelning lönar sig om det finns någon familjemedlem
som ligger under brytpunkten för statlig inkomstskatt och därmed
enbart betalar kommunal skatt, medan någon annan ligger över
brytpunkten.
Pension, sjukpenning, föräldrapenning

Den deklarerade inkomsten i verksamheten ligger till grund inte
bara för inkomstskatten utan även för sociala förmåner.
Det kan därför vara intressant att styra pensionsgrundande
inkomst till den av makarna som mest behöver den. Inkomstfördel-
ningen påverkar även den sjukpenninggrundande inkomsten. Hur
den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas kan du läsa om i
kapitlet Sjuk- och föräldrapenning.
OBS!
Särskilt viktigt blir inkomstuppdelningen om en av makarna ligger över
taken för pensionsgrundande inkomst. Då betalar den maken egenavgifter
”i onödan”, dvs utan att få h ögre allmän pension.
Inkomsten påverkar även annat än inkomstskatt och egenavgifter,

t ex möjligheten att få studiestöd från CSN (Centrala Studiestöds-
nämnden) och nivån på dagsböter, men det sistnämnda är det väl
knappast någon som planerar för.
Inte hur som helst

Resultatet får inte fördelas hur som helst bara för att ge maximal
skattefördel, utan fördelningen ska ha en koppling till respektive
familjemedlems arbetsinsats eller annan betydelse i företaget.

Definition av make
Det finns ett flertal bestämmelser i skattesystemet som gäller
beskattningen av makar. Därför är det viktigt att veta vad som
menas med begreppet make.
Den skattemässiga definitionen av begreppet make omfattar
f öljande fall:
• Två personer som är gifta med varandra.
• Två personer med registrerat partnerskap med varandra.
• Sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller har varit
registrerade partner.
• Sambor som har eller har haft gemensamma barn.
Sambor utan barn

Sambor utan gemensamma barn räknas inte som makar i detta
sammanhang. Det innebär att det går bra att avlöna en sådan
sambo och att det betraktas som en avdragsgill utgift i den enskilda
firman. En skattemässig make kan man inte avlöna, utan då gäller
fördelning av överskott eller underskott i stället.
Samma sak gäller för före detta sambor, även om de har gemen-
samma barn.
Uppdelning mellan makar

Driver du och din make företaget tillsammans, ska det skatte
mässiga resultatet fördelas mellan er om ni båda arbetat i verksam
heten. Observera att du inte får dra av någon lön till din make, utan
att det är n
ettoinkomsten från verksamheten som delas upp.
Två huvudmetoder
Resultatfördelningen görs enligt en av två huvudmetoder:
• Medhjälparfallet.
• Gemensam verksamhet.
Skillnaderna i beskattningen är inte så stora och brukar bara
märkas om verksamheten har gett stor vinst.
Det är inget som hindrar att man i enskild firma anställer andra
närstående än makar och barn under 16 år, exempelvis föräldrar,
kusiner eller morföräldrar.
■■ IL 60 kap
Skatteverkets allmänna råd om inkomstuppdelning mellan makar och avdrag för
ersättning till barn vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet fr.o.m. 2005 års
taxering SKV A 2004:23.

Medhjälparfallet
Ledande ställning
Om den ena av makarna med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter
och andra omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verk-
samheten, och den andra maken inte har en sådan ställning, räknas
den andra maken som medhjälpande make.
Rent praktiskt tittar man på om verksamheten kräver en viss
utbildning eller en speciell kompetens. Har bara den ena maken de
speciella kunskaper som krävs för att leda företaget kan den andra
maken inte betraktas som något annat än medhjälpare.
Ett medhjälparfall är det också om det i och för sig inte krävs några
speciella kunskaper för att leda verksamheten, men den ena maken
sköter själva företaget och den andra maken endast sköter t ex
bokföringen och har ett heltidsjobb utanför företaget.
Marknadsmässig ersättning
Den del av vinsten som förs över till den medhjälpande maken får
inte vara högre än marknadsmässig ersättning, dvs motsvara det
som betalas för ett likvärdigt arbete. Du kan utgå från gällande
kollektivavtal och justera för branscherfarenhet eller utbildning.
90 kr + egenavgifter per timme (dvs ca 118 kr per timme inklusive
egenavgifter för en person som inte är pensionär) kan utan motive-
ring räknas som en godtagbar marknadsmässig lön. Observera att
eventuella förmåner som den medhjälpande maken har också ska
rymmas inom den marknadsmässiga ersättningen. Beloppsgränsen
har varit oförändrad sedan 2004, så man gissar att den borde kunna
justeras upp rejält nu.
Observera att Skatteverket inte alls påstår att 90 kr per timme plus
socialavgifter skulle vara någon sorts högsta marknadsmässiga
ersättning. Det är bara den gräns som gäller för när makarna ska
motivera den ersättning som beräknats. Ofta brukar en sådan
beräkning godkännas.
Den här begränsningen till marknadsmässig ersättning har bara
betydelse om företaget går väldigt bra. Om man skulle vilja lägga en
stor del av inkomsten på den medhjälpande maken kanske detta inte
går till följd av begränsningen.
Oavsett om det är fråga om medhjälparfall eller gemensam verk
samhet är utgångspunkten för inkomstfördelningen i stort sett
densamma. Uppdelningen görs före pensionssparavdrag, ränte
fördelning, periodiseringsfond, expansionsfond, schablonavdrag för
egenavgifter, avdrag för löneskatt på pensionssparavdrag och före
sjukpenning eftersom alla dessa poster är personliga.

I medhjälparfallet räknar du antalet arbetade timmar och multipli-

cerar det med timersättningen för att få rätt inkomstuppdelning.
Fördelning efter kapitalinsats

Förutom marknadsmässig ersättning för sin arbetsinsats, kan den
medhjälpande maken ta upp en inkomst som motsvarar en rimlig
ersättning på den kapitalinsats som maken har gjort.
Detta gäller även om den medhjälpande maken enbart deltar med
äganderätt till hela eller en del av näringsverksamheten (och alltså
inte arbetar i verksamheten alls). På så sätt kan även en sådan
medhjälpande make utnyttja räntefördelning under förutsättning
att dennes kapitalunderlag för räntefördelning är mer än 50 000 kr.
I annat fall skulle den del av kapitalunderlaget inte kunna utnytt-
jas, eftersom vardera maken ska ta upp sina tillgångar och skulder
vid beräkningen av räntefördelningen.
Ingen fördelning av underskott

I medhjälparfallet kan den medhjälpande maken inte redovisa ett
underskott i verksamheten. Den medhjälpande maken ska ju ta upp
en marknadsmässig inkomst för det arbete som utförts. En förut-
sättning för att den medhjälpande maken ska kunna få någon
ersättning är att det finns ett överskott i verksamheten.
Däremot är ett inrullat underskott sedan tidigare år inget hinder för
inkomstuppdelning av det aktuella årets överskott.
Inget F-skattegodkännande för medhjälpande make

När två makar bedriver näringsverksamhet i enskild firma kan
endast den som anses vara företagsledare beviljas godkännande för
F-skatt. En medhjälpande make kan inte beviljas detta, eftersom
han eller hon inte anses bedriva näringsverksamhet.
■■ IL 60 kap 6 §
Gemensam verksamhet
Om båda makarna kan anses ha likvärdig ställning i verksamheten,
är det en gemensam verksamhet. Det betyder inte att båda makarna
nödvändigtvis måste ha någon slags företagsledande ställning utan
det man tittar på är arbetsuppgifter, utbildning, kunskaper osv.
Kravet är att de arbetar ungefär lika mycket i verksamheten. Äger
de dessutom lika stor del av företaget och har samma ekonomiska
ansvar, tyder även detta på att det är en gemensam verksamhet.
Det är dock inte nödvändigt med gemensamt ägande.

Fördelning efter arbetsinsatsen

Oavsett om det är fråga om medhjälparfall eller gemensam verk
samhet är utgångspunkten för inkomstfördelningen i stort sett
densamma. Uppdelningen görs före pensionssparavdrag, ränte
fördelning, periodiseringsfond, expansionsfond, schablonavdrag för
egenavgifter, avdrag för löneskatt på pensionssparavdrag och före
sjukpenning eftersom dessa poster är personliga.
För en gemensamt bedriven verksamhet ska inkomsten fördelas
efter vars och ens arbetsinsats. Därmed kan inkomsten i det här
fallet fördelas ganska fritt mellan makarna. Det är svårt att i efter-
hand kontrollera hur mycket tid varje make lagt ner i verksamheten.
Även ett underskott kan fördelas mellan makarna i en gemensamt
bedriven verksamhet. Vardera maken ska alltså ta upp så stor andel
av resultatet i verksamheten som, med hänsyn till arbete och övriga
insatser, kan anses höra till honom eller henne.
Aktiv och passiv

Den ena maken kan vara aktiv i verksamheten medan den andra är
passiv. Det beror på vilken arbetsinsats som lagts ner i verksam
heten. I kapitlet Egenavgifter och löneskatt kan du läsa om uppdel-
ningen i aktiv och passiv verksamhet.
Det är inte ovanligt att en medhjälpande make är passiv medan den
företagsledande maken är aktiv. Drivs företaget gemensamt brukar
båda vara antingen aktiva eller passiva.
F-skattegodkännande i gemensam verksamhet

Har båda makarna en likvärdig ställning i företaget (gemensam
verksamhet) kan båda makarna anses vara företagsledare och
därmed få godkännande för F-skatt.
Bara den ena av makarna behöver lämna en komplett inkomst
deklaration med alla näringsbilagor, dvs bilagor som rör närings-
verksamheten. Den andra maken behöver bara fylla i grunduppgif-
terna på blankett NE och den sista delen av NE-blanketten för att
visa sin del av inkomsten från näringsverksamheten.

Fakturering från maken

Det är tveksamt om en uppdelning av inkomsten mellan makar kan
uppnås genom att den ena maken fakturerar den andre från sitt
företag. I så fall måste den make som fakturerar vara självständig,
t ex även ha andra k under, och det ska vara uppenbart att faktu
reringen inte endast är ett sätt att dela upp inkomsten.
Faktura från makens AB var inte avdragsgill

En enskild näringsidkare (advokat) anlitade ett av hans h ustru helägt
aktiebolag för skrivarbete. Arbetet utfördes av hustrun, som var den enda
anställda i sitt bolag. Bolaget hade ingen annan inkomst än den för
skrivarbetet utbetalade ersättningen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg
att hustruns arbete var utfört i mannens rörelse och avdrag för ersättning-
en till hustruns bolag godkändes inte.
(RÅ 80 1:26)
Lön till barn

Som barn menas i det här sammanhanget företagarens eller dennes
makes barn, även styvbarn och fosterbarn. Sambor med gemen-
samma barn jämställs här med makar.
Barn under 16 år
Ersättningar och förmåner till egna barn under 16 år beskattas helt
och hållet hos den av makarna som har den högsta inkomsten från
näringsverksamheten. Om makarna har lika stor inkomst, beskat-
tas ersättningen till barnet hos den äldste maken. Sådana ersätt-
ningar till barn bokförs som egna uttag (för föräldern).
Barn som fyllt 16 år

Barn som har fyllt 16 år kan avlönas och själva beskattas för lönen.
För barn som har fyllt 16 år gäller samma övre gräns för marknads-
mässig ersättning som för medhjälpande make, alltså 90 kr/timme
+ socialavgifter (se avsnittet Medhjälparfallet) eller högre enligt
särskild motivering. Den del av lönen som överstiger marknads
mässig lön är inte avdragsgill (utan blir ett eget uttag), och det är
inte heller arbetsgivaravgifterna på denna lönedel.
Det finns ingen övre åldersgräns, utan den här begränsningen i
avdragsrätten gäller även vuxna barn. Det spelar ingen roll om
barnet bor hemma eller inte.
Om barnet självt är företagsledare finns det ingen begränsning vid
inkomstuppdelningen.
Anställda
Anställda | 195
Anlita eller anställa
I det här kapitlet beskrivs översiktligt vad du bör tänka på om du

anlitar någon med godkännande för F-skatt respektive anställer
någon. I vår bok ANSTÄLLDA kan du läsa mer om att ha anställda.
Inkomstuppdelning inom familjen

Det finns särskilda skattebestämmelser för när du anställer eller
anlitar din make eller dina barn. Detta kan du läsa om i kapitlet
Inkomstuppdelning i familjen.
Anlita någon med godkännande för F-skatt

Skatt och socialavgifter
Att anlita någon med godkännande för F-skatt är oproblematiskt.
Uppdragstagaren ansvarar själv för sin skatt och sina socialavgifter.
Detta gäller oavsett om personen har enskild firma, aktiebolag eller
någon annan företagsform. Du ska alltså inte göra skatteavdrag
eller betala socialavgifter, utan det gör uppdragstagaren själv. Den
ersättning du betalar är ingen lön, utan ett arvode.
Arvode kontra lön

I och med att ett arvode, till skillnad från en lön, även ska täcka
skatt, socialavgifter, semester- och andra sociala förmåner blir
arvodet högre än lönen du skulle ha betalat till en anställd för att
utföra samma arbete. Man brukar komma ganska rätt om man
multiplicerar lönen med 1,5–2,0. En timlön på 150 kr motsvarar
alltså ett timarvode på 225–300 kr. Till det kommer kostnader för
egen utrustning, egna resor, mm.
Uppdragsavtal
Ett uppdragsavtal behöver inte vara skriftligt, även om det ur
bevissynpunkt är att föredra. Det kan ju uppstå oklarheter kring
uppdragets omfattning, arvodets storlek osv.
196 | Anställda
Uppdragsavtalet bör innehålla åtminstone följande uppgifter:

• Uppdragsgivarens och uppdragstagarens namn, adress och
organisationsnummer.
• Uppdragets omfattning.
• Leveranstidpunkt/uppdragstid.
• Arvode och betalningsvillkor.
• Uppgift om att uppdragstagaren har godkännande för F-skatt och
använder det i u
ppdraget.
• Ort och datum samt uppdragsgivarens och uppdragstagarens
underskrifter.
Att anställa
Arbetsgivarregistrering
När du anställer någon ska detta anmälas till Skatteverket. Den
preliminära skatt du dragit av från de anställdas löner plus de
arbetsgivaravgifter som du ska betala för den anställde, redovisas
varje månad i den individuella arbetsgivardeklarationen.
Är du arbetsgivare endast tillfälligt kan du avregistrera dig när
sista lönen betalats ut eller redan från början begära en tillfällig
arbetsgivarregistering.
Din egen skatt och egenavgifter har ingenting med arbetsgivar
deklarationerna att göra. Dessa preliminära skatter betalar du varje
månad in via ditt skattekonto och grundar sig på den preliminära
deklaration du lämnat. Läs mer om detta i kapitlet F-skatt.
Särskild löneskatt på de anställdas pensionskostnader kommer med
på ditt slutskattebesked.
Kontrolluppgifter månadsvis
Månaden efter löneutbetalningen redovisar du avdragen skatt samt
arbetsgivaravgifter i en skattedeklaration (arbetsgivardeklaration).
Uppgifterna är kopplade till respektive arbetstagare, så någon årlig
kontrolluppgift ska inte skickas, såsom man gjorde tidigare.
Det är smidigt att sköta löneadministration med hjälp av ett löne
program, t ex BL LÖN.
Anställda | 197
Anställningsformer
Om du bestämmer dig för att anställa en person finns det två
anställningsformer att erbjuda:
• Tillsvidareanställning
• Tidsbegränsad anställning
Tillsvidareanställning
En tillsvidareanställd person ska säga upp sig minst en månad
i förväg om inte anställningsavtalet säger något annat. För arbets
givaren gäller ofta längre uppsägningstider.
Som arbetsgivare ska du ha saklig grund för en uppsägning. Arbets-
brist är en saklig grund, som arbetsgivaren ensidigt kan avgöra,
men turordningsreglerna ska följas. Uppsägningen ska göras skrift-
ligt.
Tidsbegränsad anställning
Arbetsgivaren och den anställde kan avtala om tidsbegränsade
anställningar i följande fall:
• Allmän visstidsanställning
• Provanställning
• Vikariat
• Säsongsanställning
• Anställning av personer som har fyllt 68 år. Från 2023 höjs
gränsen till 69 år.
För att en anställning ska vara tidsbegränsad krävs att anställ
ningen uppfyller vissa krav och att det klart och tydligt står i
anställningsavtalet. Om du har kollektivavtal ska du kontrollera att
kollektivavtalet inte innehåller några begränsningar för tidsbegrän
sade anställningar.
En tidsbegränsad anställning upphör normalt när avtalstiden har
gått ut (t ex vikariat), eller när det speciella arbetet är slutfört (t ex
allmän visstidsanställning).
Allmän visstidsanställning
En arbetsgivare kan utan några särskilda skäl anställa personal för
viss tid. Det finns ingen begränsning för hur många anställda en
arbetsgivare kan ha med denna anställningsform.
Ett avtal om allmän visstidsanställning kan träffas för sammanlagt
högst två år under en femårsperiod. Om en anställd har haft en eller
flera allmänna visstidsanställningar hos en och samma arbetsgivare
och dessa har pågått under en l ängre tid än sammanlagt 24 måna-
der övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.
198 | Anställda
En allmän visstidsanställning övergår också automatiskt till en

tillsvidareanställning om den sammanlagda anställningstiden av
den allmänna visstidsanställningen överstiger två år och dessa
anställningar ingår i en kedja av tidsbegränsade anställningar.
Alltså då tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan
uppehåll eller med högst 6 månaders mellanrum. I en sådan kedja
av tidsbegränsade anställningar kan allmän visstidsanställning,
vikariat och säsongsanställning ingå som länkar, men endast
sammanlagd tid i allmän visstidsanställning har betydelse för om
en anställning övergår till en tillsvidareanställning.
Säsongsanställning
För arbeten som på grund av årstidernas växlingar endast kan
utföras under en viss tid av året (t ex snöskottning, turistnäring och
bärplockning) kan du säsongsanställa personal.
Säsongen ska vara under en viss kortare del av året. En säsong på
t ex 11 månader kan inte accepteras.
Vikariat
En vikarie får anställas under en viss begränsad tid. Vikarien ska
ersätta en viss person som är ledig på grund av t ex sjukdom, föräld-
raledighet eller studier. Det ska framgå för vem vikarien vikarierar.
Vikariatet ska också vara tidsbestämt på något sätt. Det bästa
sättet är att använda sig av en relativt bestämd tidsperiod, exempel-
vis Stina vikarierar för Maja så länge Maja är f öräldraledig, dock
längst till 20XX-09-17.
En anställd som har haft vikariat hos samma arbetsgivare i sam-
manlagt mer än två år inom en femårsperiod blir automatiskt
tillsvidareanställd.
Anställning av pensionärer
En person som har fyllt 68 år (69 år från 2023) kan du alltid anställa
för en viss tid. Den tiden kan förlängas undan för undan hur många
gånger som helst utan att anställningen går över i en tillsvidare
anställning. Huvudsaken är att du och den anställda är överens.
Provanställning
Den längsta tiden för en provanställning är 6 månader. Om du inte
vill att anställningen ska fortsätta efter provanställningstidens slut,
ska du lämna besked om detta till den anställde senast vid prövo
tidens utgång. Annars övergår provanställningen automatiskt till en
tillsvidareanställning.
Om du som arbetsgivare vill avbryta provanställningen i förtid ska
du minst två veckor i förväg underrätta den anställde om att det inte
Anställda | 199
blir något fortsatt arbete. Detsamma gäller om du inte vill att

provanställningen ska övergå i en visstidsanställning efter prövo
tidens slut.
Är den anställde medlem i facket ska du även varsla den anställdes
fackliga organisation. Varslet ska lämnas minst två veckor innan
provanställningen avslutas.
Den anställde ska lämna besked senast vid provanställningstidens
slut om han eller hon vill avbryta anställningen. Det innebär att den
anställde inte behöver säga till en viss tid i förväg, utan i princip
kan lämna arbetet direkt när som helst under provanställnings
perioden.
Nystartsjobb mm
Om du anställer någon som har varit långtidssjukskriven eller
långtidsarbetslös eller är nyanländ invandrare kan du få ett statligt
stöd för nystartsjobb. Nystartsjobb ansöker du om hos Arbetsförmed-
lingen.
Det finns även möjlighet att få anställningsstöd om du anställer en
långtidsarbetslös.
Socialavgifter
Företag som har anställda ska betala arbetsgivaravgifter på
lönerna. Arbetsgivaravgifterna är för närvarande 31,42%. För
anställda som vid årets ingång har fyllt 65 år är arbetsgivaravgif-
terna 10,21%. För den som är född 1937 eller tidigare betalas inga
arbetsgivaravgifter alls.
OBS!
Om den sammanlagda lönen till en anställd understiger 1 000 kr under
året, ska företaget inte betala några socialavgifter på d
ennes lön.
Regional nedsättning (företagsstöd)

Vissa företag med fast driftställe inom det så kallade stödområdet
(i princip Norrlands inland) kan få ett regionalt företagsstöd med
10 procentenheter. Ett företag kan maximalt få en nedsättning av
arbetsgivaravgifterna med 7 100 kr per månad. Detta motsvarar
10% nedsättning på ett avgiftsunderlag på 71 000 kr.
Jordbruk, vattenbruk, fiske samt transporter är undantagna från
regional nedsättning, men däremot får skogsbruk detta stöd.
200 | Anställda
Lägre socialavgifter för den först anställde

Enskilda näringsidkare som bedriver aktiv näringsverksamhet och
som nyanställer kan få rabatt (”växa-stöd”) för den först anställde.
Istället för att betala fulla arbetsgivaravgifter och/eller särskild
löneskatt betalas enbart ålderspensionsavgiften på 10,21% under
24 månader. För personer som är födda 1937 och tidigare betalas
inga avgifter över huvud taget.
Skatterabatten gäller ersättning upp till 25 000 kr i månaden. Om
den anställdes lön är högre ska fulla avgifter betalas på den del av
ersättningen som överstiger 25 000 kr.
Ersättning som omfattas av nedsättningen ger inte rätt till regional
nedsättning av arbetsgivaravgifter i stödområdet.
Dessa regler trädde i kraft 1 januari 2017. Under 1 april 2021–
31 mars 2023 gäller växa-stödet för två personer – en tillfällig
lagstiftning på grund av coronapandemin.
Semester och semesterlön

Anställda har rätt till 25 semesterdagar. De har rätt att ta ut fyra
veckor sammanhängande under juni–augusti. Semesterledigheten
räknas i hela arbetsdagar.
Man skiljer mellan betald och obetald semester. Betald semester har
den anställda om han eller hon har tjänat in sina semesterdagar.
Semesteråret löper mellan den 1 april och 31 mars, såvida man inte
har avtalat om något annat semesterår.
Om den anställda blir sjuk på semestern har han eller hon rätt att
ta ut sin semester vid ett annat tillfälle, under förutsättning att den
anställda har meddelat sjukdom. Det är vanligt att sjukdom styrks
med läkarintyg då den inträffar under semestern.
Lena börjar arbeta på Norrhoga Skog & Jord. Hon anställs och b
örjar
arbeta 1 september 20XX. Sommaren därefter vill Lena ta ut sin första
semester, hur många betalda semesterdagar har hon då rätt att ta ut?
Om inget annat är tecknat i kollektivavtal gäller följande: Lena började sitt
arbete den 1 september. Med hjälp av följande formel kan du räkna ut hur
många dagar betald semester Lena har tjänat in.
25 x antalet anställningsdagar under intjänandeåret/365 dagar
(366 när det är skottår). I Lenas fall blir det: 25 x (213 anställningsdagar
(1/9–31/3)/366) = 14,55. Lena har alltså rätt till 1 4,55 dagar, vilket
avrundas uppåt till 15 dagar b etald semester.
Anställda | 201
Semesterlön och semestertillägg

De anställda har rätt att få betalt under sin semesterledighet under
förutsättning att semestern är intjänad. Enligt lag har alla rätt till
12 procent av den intjänade lönen under intjänandeåret, antingen
enligt sammalöneregeln (bibehållen månadslön plus semestertillägg)
eller enligt procentregeln (12% x intjänad lön).
Klara har arbetat litet extra hos en lantbrukare. Totalt har hon under
intjänandeåret (1/4–31/3) tjänat 47 250 kr. Det är första året hon arbetar,
så det ligger ingen semesterlön från tidigare år i beloppet. Klaras semes-
terlön blir 12% på 47 250 = 5 670 kr.
Har du tecknat kollektivavtal eller hängavtal gäller olika regler

beroende på vilka avtal som gäller.
Semesterlönen för personal med månadslön brukar betalas ut genom
ett semestertillägg i samband med semestern, utöver den vanliga
månadslönen.
Semesterlönen för tillfälligt anställda betalas ut efter att anställ-
ningen avslutats. Dvs med 12 procent på den intjänade lönen under
månaden, eller i samband med semestern och då på hela intjänande-
årets lön.
Om en anställd slutar sin anställning har han eller hon rätt att få ut
sin innestående semesterersättning så snart det går att ordna.
När du anställer någon extra några dagar är det v iktigt att ni gör
helt klart (skriftligen) om timersättningen är inklusive semester
ersättning eller inte. Vid anställningar på högst tre m ånader får
man låta semesterersättningen i ngå i lönen och den bör då specifice-
ras. Detta är viktigt så att den anställda sedan i efterhand inte kan
kräva att dessutom få ut semesterersättning.
Semesterlönegrundande frånvaro
Även dagar då den anställde inte arbetat och haft lön kan vara
semesterlönegrundande. För att kunna göra en riktig beräkning av
semesterlönen läggs en fiktiv lön till löneunderlaget. Denna lön
beräknas som den lön som den anställde skulle ha haft om han eller
hon hade arbetat.
Frånvaro som är semesterlönegrundande är
• sjukfrånvaro, högst 180 dagar per intjänandeår.
• frånvaro på grund av arbetsskada. Ingen begränsning av d agar
per intjänandeår. De första 180 dagarna räknas som sjukdom.
• föräldraledighet med föräldrapenning i samband med barns
födelse eller adoption, högst 120 dagar. För ensamstående för
202 | Anställda
äldrar gäller högst 180 dagar. 10 dagar för fader i samband med
barns födelse eller adoption. Högst 60 dagar per barn och kalen-
derår om ledigheten beror på den ordinarie vårdnadshavarens
sjukdom.
• ledighet vid havandeskap, högst 50 dagar (samtliga dagar vid
avstängning från arbetet på grund av risk för skador på fostret)
• ledighet med tillfällig föräldrapenning
• ledighet vid risk för överföring av smitta, högst 180 dagar per
intjänandeår
• utbildningsledighet om arbetstagaren får korttidsstudiestöd,
vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode (enligt studiestöds
lagen), högst 180 dagar per intjänandeår
• facklig utbildning, högst 180 dagar per intjänandeår
• frånvaro på grund av närståendevård om arbetstagaren får
ersättning för vården, högst 45 dagar per intjänandeår
• ledighet på grund av grundutbildning eller repetitionsövning,
högst 60 dagar per intjänandeår
• ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare
(sfi)
• ledighet på grund av fackliga förtroendeuppdrag
• ledighet på grund av uppdrag som skyddsombud.
Med dagar menas kalenderdagar.
Om arbetstagaren har oavbruten frånvaro i två hela intjänandeår är
tiden därefter inte semesterlönegrundande. För att frånvaron ska
räknas som avbruten ska arbetsperioden ha varat längre än
14 dagar.
Kostnaden för en anställd

Hur mycket kostar det att ha en anställd? Förutom månadslönen
tillkommer t ex semesterlön, a
rbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar
och särskild löneskatt på dessa.
Avtalsförsäkringar
Premierna för avtalsförsäkringar beräknas på de anställdas brutto
lön, alltså även på semesterlönen. Arbetsgivare som har tecknat
kollektivavtal måste normalt teckna avtalsförsäkringar via Fora
eller A lecta. Företag som inte har tecknat kollektivavtal eller
hängavtal kan (och bör) frivilligt teckna motsvarande försäkringar
för sina anställda.
Anställda | 203
Kalkyl
När du beräknar lönekostnaden för en anställd ska du ta hänsyn till
följande kostnader:
• Lön.
• Semesterlön 12%.
• Arbetsgivaravgifter 31,42% (10,21% för pensionärer).
• Premier för avtalsförsäkringar, ca 6% för arbetare.
• Särskild löneskatt på pensionskostnader 24,26% (t ex avtals
pension SAF-LO, premiebefrielseförsäkring, ITP).
• Andra förmåner som den anställde har, t ex bostads- och
bilförmån.
I exemplet har vi antagit att premien för avtalsförsäkringen är 6% och att

4% av premien avser pensionsförsäkring. Vi har inte tagit hänsyn till
eventuell nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
För en anställd med 25 000 kr i månadslön kan företaget beräkna den
totala lönekostnaden till:
Månadslön 25 000 kr
Semesterlön (12% x 25 000) 3 000 kr
Avtalsförsäkringar [6% x (25 000 + 3 000)] 1 680 kr
Arbetsgivaravgifter [31,42% x (25 000 + 3 000)] 8 798 kr
Särskild löneskatt på pensionskostnader
[24,26% x ((25 000+ 3 000) x 4%)] 272 kr
Summa 38 750 kr
Det totala påslaget blir 13 750/25 000 = ca 55%.
Förutom de ovan nämnda kostnaderna tillkommer kostnader för

eventuell utbildning samt sjukfrånvaro, arbetskläder, fika mm.
Anställningsavtal
Ett anställningsförhållande uppkommer så snart ett avtal om arbete
har träffats. Den anställde åtar sig att utföra ett visst arbete under
vissa förutsättningar. Arbetsgivaren åtar sig att för det utförda
arbetet betala ut en viss lön och vissa förmåner.
Skriftligt
Ett anställningsavtal kan vara muntligt men arbetsgivaren ska
inom en månad efter anställningens påbörjande lämna skriftlig
information om anställningsvillkoren (se nedan). Därför är det
givetvis lämpligt att upprätta ett skriftligt anställningsavtal så
snart en person anställs och där reglera allt som rör anställningen.
På så sätt uppfylls kravet på skriftlig information. Om en anställ
204 | Anställda
ning är kortare än en månad behöver arbetsgivaren inte lämna

någon information.
Informationen till den anställde ska innehålla följande uppgifter:
• Arbetsgivarens och den anställdes namn och adress.

• Tillträdesdag.
• Var den anställde ska utföra arbetet. Om den anställde inte ska ha
någon speciell arbetsplats bör detta förklaras.
• Arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel.
• Vilken anställningsform det gäller, dvs om anställningen gäller tills vidare
eller för en begränsad tid eller om det är en provanställning.
• Om det är en tillsvidareanställning ska de uppsägningstider som gäller
finnas med, eller också hänvisar du till LAS eller kollektivavtalet.
Läs mer om detta i avsnittet Anställningsformer.
• Om det är en anställning för begränsad tid ska anställningens slutdag,
eller andra villkor för att anställningen ska upphöra, framgå.
• Om det är en provanställning ska prövotiden framgå.
• Begynnelselön och andra förmåner.
• Hur ofta lönen ska betalas ut.
• Vilka löneperioder (avstämningsdagar) som gäller.
• Normal arbetstid.
• Villkor för semester och eventuell förskottssemester.
• Om arbetsgivaren är ansluten till något kollektivavtal och om några av
avtalets bestämmelser gäller även anställda som inte är fackligt
anslutna.
• Villkor för utlandsjobb om stationeringen avses vara längre än en
månad. Informationen ska lämnas före avresan.
Om förutsättningarna ändras (genom ett beslut av arbetsgivaren

eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den
anställde) ska arbetsgivaren meddela den anställde skriftligt om de
nya förutsättningarna inom en månad.
Anställda | 205
Deklaration och skatteplanering
Deklaration och skatteplanering | 207

Detta kapitel är en introduktion till den deklarationshandledning

som fortsätter i de nästföljande kapitlen. Handledningen o mfattar
blanketterna NE och INK1. Det är inte bara med tanke på inkomst
deklarationen som du bör läsa den här handledningen. Den innehåller
fakta och tips som du kan ha nytta av under hela året.
Alla enskilda näringsidkare ska göra ett årsbokslut.
Den som har en nettoomsättning på normalt högst 3 milj kr får göra
ett förenklat årsbokslut. Om du gör ett förenklat årsbokslut gäller
särskilda skatteregler, t ex får du göra avskrivning på inventarier
med ett belopp motsvarande avskrivningsunderlaget om detta för
samtliga inventarier är högst 5 000 kr. Lager med ett värde på högst
5 000 kr får dras direkt som kostnad. Räntor på sammanlagt högst
5 000 kr får intäkts-/kostnadsföras det år som betalningen görs
alternativt tas emot.
Deklaration på internet
Som alternativ till att lämna inkomstdeklarationen på pappers
blanketter kan du lämpligen lämna den digitalt med hjälp av
e-legitimation.
Så här gör du
Logga in med hjälp av din e-legitimation. Kontrollera att dina
uppgifter på huvudblanketten INK1 är korrekta. Ändra felaktiga
uppgifter. Komplettera med uppgifter om nettoresultat för närings
verksamheten på blankett INK1, näringsuppgifter på bilaga NE och
övriga uppgifter som saknas.
Underteckna med din e-legitimation och lämna på så sätt deklara-
tionen digitalt.
208 | Deklaration och skatteplanering

Deklarationsblanketterna
Blankett INK1
Huvudblanketten INK1 (Inkomstdeklaration 1) ska du få hemskickad
senast i mitten av april. En del uppgifter (exempelvis dina person-
uppgifter samt inkomster och utgifter) är förifyllda. Läs mer om de
förifyllda uppgifterna och om ändringar av dessa i kapitlet INK1
– Inkomstdeklaration 1.
Tillsammans med den förifyllda blanketten får du ett antal uppgif-
ter inför deklarationen.
OBS!
Om du deklarerar på papper ska du använda den förifyllda blanketten.
Om den kommer bort, kan du beställa en ny från ditt skattekontor.
Blankett INK1 (Inkomstdeklaration 1) är den egentliga deklara-

tionsblanketten, alla de andra är bilagor. INK1 är den enda som
undertecknas (längst ner på sid 2). Uppgifterna från närings
bilagorna förs in på sid 2 i det gröna fältet.
Deklarerar du på internet hittar du allt på Skatteverkets hemsida.
Läs mer i kapitlet INK1 – Inkomstdeklaration 1.
Blankett NE
NE är bilagan för näringsverksamheten där du lämnar uppgifter om
verksamheten. Här redovisas alla intäkter och kostnader samt
avskrivningar och skattedispositioner.
För dig som gör ett förenklat årsbokslut motsvarar första sidan av
NE-blanketten i princip blanketten för det förenklade årsbokslutet.
En skillnad mellan blanketterna är att rutorna för obeskattade
reserver inte är grå på NE-blanketten. En annan skillnad är att
upplysningsrutorna om obeskattade reserver som finns på blanketten
för det förenklade årsbokslutet inte finns med på NE-blanketten.
Läs mer i kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut.
Blankett NEA
Blankett NEA kan du använda om du har flera verksamheter i din
enskilda firma och vill särredovisa dem. Detta gäller exempelvis om
du har separat bokföring för de olika verksamheterna.
Sedan du fått fram ett slutresultat på NEA-blanketten för du över
detta till ruta R19 eller R20 på sid 2 på blankett NE.

Deklarationsprogram
Ett deklarationsprogram underlättar arbetet med inkomstdeklara-
tionen. Exemplen i denna deklarationshandledning är gjorda i vårt
deklarationsprogram BL SKATT.
Öppet yrkande
Skattetillägg
Om du lämnar en oriktig uppgift i inkomstdeklarationen kan du,
förutom att skatten höjs, bli påförd skattetillägg. Skattetillägget är
40% av den inkomstskatt som undanhållits. Skattetillägget kan bli
lägre om den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat
rättats med ledning av det kontrollmaterial som Skatteverket har
tillgång till.
Öppet yrkande
För att undvika skattetillägg kan du göra ett öppet yrkande (särskilt
meddelande) som beskriver något som du är tveksam till i deklara-
tionen. Om Skatteverket anser att uppgiften i deklarationen ändå är
felaktig höjs skatten och/eller momsen, men du slipper skattetillägg.
Du kan läsa mer om detta i kapitlet Avdrag.
Fakta kring inkomstdeklarationen

Senast 2 maj
2 maj är den dag deklarationen ska vara inlämnad.
Anstånd
Om du inte kan få deklarationen gjord i rätt tid, kan du begära
anstånd skriftligen hos Skatteverket senast 10 dagar innan deklara
tionen skulle ha lämnats. Du kan få anstånd om du är sjuk, bortrest
en längre tid eller inte kan få hjälp med deklarationen i tid.
Förseningsavgift
Förseningsavgiften är 1 250 kr om du lämnar deklarationen senare
än den dag den ska lämnas. Om deklarationen inte kommit in inom
tre månader från att den skulle ha lämnats, påförs du ytterligare
1 250 kr. Efter ytterligare två månader påförs en tredje försenings
avgift på 1 250 kr. Förseningsavgiften kan alltså bli upp till
3 750 kr. Har du fått anstånd anses anståndsdagen vara den dag
deklarationen ska lämnas.

Förseningsavgifter är inte avdragsgilla, utan betalas med beskat-

tade pengar.
Momsdeklarationen
Om du har ett beskattningsunderlag (de totala momsbelagda inkom-
sterna exklusive moms) på mer än 1 milj kr under ett år, ska du
redovisa momsen i en skattedeklaration varje eller var tredje
månad.
Har du högst 1 milj kr i årsomsättning får du lämna momsdeklara-
tionen en gång per år. Den ska lämnas senast 12 maj året efter
inkomståret.
Om företaget eller dödsboet har deklarationshjälp kan du dock få
anstånd med att deklarera och betala momsen, så kallat byrå
anstånd, längst till den 26 juni.
Har du haft handel med något annat EU-land (unionsinternt förvärv)
ska helårsmomsen redovisas redan senast 26 februari året efter
inkomståret.
Momsen hanteras alltså inte tillsammans med inkomstskatten utan
betalas separat och ingår inte i den debiterade preliminära F-skatten.
Läs mer om detta i kapitlet Moms.

Detta kapitel innehåller en balansräkning och en resultaträkning för

Bo Ek, samt en beskrivning av hur rapporterna sammanställs till ett
förenklat årsbokslut. I kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut ser
du hur det förenklade årsbokslutet läggs in i deklarationen. Där
finns också en närmare beskrivning av de olika posterna.
I vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA kan du läsa

detaljerat om hur den löpande bokföring avslutas med en balans
rapport och en resultatrapport och därefter till ett förenklat årsbok
slut.
Skillnaden mellan det förenklade årsbokslutet och sid 1 på blankett
NE är följande:
• Det förenklade årsbokslutet ska inte lämnas in till Skatteverket.
• Det förenklade årsbokslutet ska undertecknas av den enskilde
näringsidkaren.
• Det förenklade årsbokslutet ska arkiveras tillsammans med det
andra bokföringsmaterialet och sparas i minst sju år.
• I det förenklade årsbokslutet ska det finnas med upplysningar om
obeskattade reserver i rutorna U1–U4.
Om du har gjort avsättning till periodiseringsfond, expansionsfond
och ersättningsfond i deklarationen ska du lämna upplysningar om
detta i rutorna U1–U3 i det förenklade årsbokslutet. Genom dessa
avsättningar skjuter du upp beskattningen. Det är viktig informa-
tion om din enskilda firma som tydligt bör framgå när banken eller
någon annan tittar på det förenklade årsbokslutet.
I ruta U4 ska du lämna upplysning om bokförda intäkter som till
viss del är obeskattade. Upplysning lämnas om du har upphovs
mannakonto, skogskonto, insatsemission och avbetalningsplan på
skog. Upphovsmannakonto kan du läsa om i vår bok KULTUR
ARBETARBOKEN och de övriga posterna i vår bok JORD- & SKOGS-
BRUK .
Krontalsutjämning
Även om du har belopp med kronor och ören i din redovisning ska du
föra in beloppen i hela kronor på årsbokslutsblanketten.

Förenklat årsbokslut blankett 2150

Bo Ek har gjort sin löpande bokföring enligt kontantprincipen. Han redovi-

sar momsen en gång om året.
B2 Byggnader och markanläggningar
Här läggs konto 1110 Byggnader 500 000 kr. Bo bokför avskrivningarna
på samma konto som byggnaden.
B3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av
Här läggs konto 1130 Mark 100 000 kr.
B4 Maskiner och inventarier
Här läggs konto 1220 Maskiner och inventarier 107 711 kr.
B6 Varulager
Här läggs konto 1450 Varulager 32 335 kr.
B7 Kundfordringar
Här läggs konto 1510 Kundfordringar med 28 100 kr.
B9 Kassa och bank
Här läggs konto 1910 Kassa 7 000 kr samt konto 1930 Bank 20 000 kr.
Det blir sammanlagt 27 000 kr.
B10 Eget kapital
Konto 2010 Eget kapital (vid årets början) var 347 975 kr. Det står med
ett minustecken i balansrapporten, vilket innebär att det egna kapitalet är
positivt (tillgångarna är större än skulderna). Bo har tagit ut 472 738 kr,
konto 2013 Egna uttag. Det ska räcka även till skatt och egenavgifter,
som ju betraktas som privata poster. Han har en bilförmån på 55 400 kr.
Det beräknade resultatet är en vinst på 394 749 kr. Summa eget kapital vid
årets slut blir – 347 975 + 472 738 + 55 400 – 394 749 = – 214 586 kr.
Du kan sedan också kontrollera att summa tillgångar 795 146 kr är lika
med summa skulder och eget kapital.
B13 Låneskulder
Här läggs konto 2390 Övriga låneskulder 524 000 kr.
B14 Skatteskulder
Här läggs konto 2650 Redovisningskonto för moms, dvs Bo Ek hade en
momsskuld på 10 780 kr.
B15 Leverantörsskulder
Här läggs konto 2440 Leverantörsskulder 45 780 kr.
R1 Försäljning och utfört arbete samt övriga momspliktiga intäkter
Här läggs konto 3000 Försäljning 780 000 kr.
R2 Momsfria intäkter
Här läggs konto 3100 Momsfria intäkter 3 000 kr, som är en del av ett
redovisat eget uttag av varor.
R3 Bil- och bostadsförmån mm
Här läggs konto 3200 Bil- och bostadsförmån mm 55 400 kr. Det är hans
bilförmånsvärde.
R4 Ränteintäkter mm
Här läggs konto 8310 Ränteintäkter och utdelningar 900 kr.

R5 Varor, material och tjänster

Här läggs konto 4000 Varor 217 765 kr. Det är både varor han sålt och
material han använt i måleriet.
R6 Övriga externa kostnader
Här läggs ett stort antal konton 5100–6980. Det blir sammanlagt
139 624 kr.
R8 Räntekostnader mm
Här läggs konto 8410 Räntekostnader för skulder 16 000 kr.
R9 Av- och nedskrivningar av byggnader och markanläggningar
Här läggs konto 7820 Avskrivningar på byggnader och markanläggningar
25 000 kr.
R10 Av- och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella
tillgångar
Här läggs konto 7830 Avskrivningar på inventarier 46 162 kr.
R11 Bokfört resultat
Här läggs årets resultat som framkommer längst ner i resultatrapporten
394 749 kr.
U1 Periodiseringsfonder
Bo Ek har sammanlagt 92 450 kr i periodiseringsfonder vid årets slut.
Du ser beräkningen på blankett 2196 i exemplet i kapitlet Bilaga NE –
förenklat årsbokslut.
U2 Expansionsfond
Bo Ek har ingen expansionsfond.
U3 Ersättningsfond
Bo Ek har ingen avsättning till ersättningsfond.
U4 Insatsemission, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalningsplan
på skog o dyl
Bo Ek har ingen av dessa poster.
I kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut beskrivs de olika

osterna i det förenklade årsbokslutet, eftersom det i princip är
p
samma uppgifter på sid 1 av blankett NE som i det förenklade
årsbokslutet.

Bilaga NE – förenklat årsbokslut
Här är en genomgång av hur du fyller i bilaga NE, som är en bilaga

till huvudblanketten INK1. Vi utgår från att du har gjort ett förenklat
årsbokslut. I slutet av kapitlet finns ett deklarationsexempel för
Bo Ek med bilagorna NE, 2196 och INK1. I nästföljande kapitel
beskriver vi kortfattat inkomstdeklarationen för ”vanligt” bokslut.
Inkomståret 2021
Beloppen och andra uppgifter i detta kapitel avser inkomståret
(beskattningsåret) 2021, dvs den inkomstdeklaration som ska
lämnas senast 2 maj 2022.
Enskilda näringsidkare ska senast 6 månader efter räkenskapsårets
slut upprätta ett årsbokslut. Har ditt företag en nettoomsättning
som normalt är högst 3 milj kr får du göra ett förenklat årsbokslut.
Den första sidan på bilagar NE motsvarar i stort sett uppgifterna i
det förenklade årsbokslutet. Hur det förenklade årsbokslutet upp
rättas i detalj kan du läsa om i vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I
ENSKILD FIRMA . Läs också i kapitlet Förenklat årsbokslut.
Det är ingen stor skillnad mellan ett förenklat årsbokslut och ett
vanligt årsbokslut. Detta kan du läsa om i kapitlet Bilaga NE –
vanligt årsbokslut.
Bilaga NE
NE-bilagan består av två sidor. På sid 1 för du över uppgifterna från
det förenklade årsbokslutet, dvs den första sidan består av balans-
räkning och resultaträkning. Nederst på sidan syns verksamhetens
bokförda resultat (vinst, förlust eller nollresultat) i ruta R11.
På sid 2 gör du skattemässiga justeringar. Läs om dessa längre fram
i det här kapitlet. Det överskott eller underskott som du får fram på
sid 2 för du över till Inkomstdeklaration 1 (INK1) sid 2.
Nederst på sid 2 ska du lämna uppgifter om kapitalunderlag för
räntefördelning, ersättningsfonder osv. Läs om detta i avsnittet
Övriga uppgifter – sid 2.

Moms
Momsen redovisas i en särskild momsdeklaration och det enda som
påverkar bilaga NE är en momsskuld eller en momsfordran i balans-
räkningen i det förenklade årsbokslutet.
Grunduppgifter sid 1 NE
På övre delen av NE-bilagans framsida fyller du i uppgifter om dig
själv och företaget. Där skriver du ditt namn och personnummer.
Räkenskapsår
Ovanför namnuppgifterna fyller du i rutorna för räkenskapsår, dvs
när räkenskapsåret började och slutade. Enskilda näringsidkare
kan bara ha kalenderår som räkenskapsår.
För en nystartad verksamhet kan det första räkenskapsåret vara
f örkortat eller förlängt. Ett förlängt räkenskapsår får vara högst
18 månader. Om verksamheten har avslutats kan du ha ett sista
f örkortat (men inte förlängt) räkenskapsår.
Datum då bilagan fylls i

Om du upptäcker att du har gjort något fel i en inlämnad deklara-
tion kan du lämna en rättad deklaration innan Skatteverket har
hunnit fastställa inkomstdeklarationen och skicka ut slutskatte
beskedet. Då ska du skriva datum då deklarationen fylls i så att
Skatteverket kan se vilken inkomstdeklaration som är nyast.
Annars skrivs ingenting i den rutan.
Du kan när som helst inom sex år efter utgången av beskattnings-
året begära omprövning av din inkomstdeklaration hos Skatte
verket.
OBS!
Du upptäcker att du har missat ett stort avdrag i inkomstdeklarationen för
beskattningsåret 2017. Begäran om omprövning ska skickas in senast
31 december 2023.
Du ska då göra en helt ny inkomstdeklaration eller åtminstone en

helt ny version av den felaktiga bilagan. Bilagor för tidigare år kan
du hämta från skatteverket.se. Det går inte att lämna nya versioner
av gamla inkomstdeklarationer digitalt.

Verksamhetens art
I rutan anger du vilken typ av verksamhet som företaget bedriver.
En kort beskrivning räcker, t ex klädbutik eller byggverksamhet.
Vill du precisera kan du exempelvis skriva att du säljer herrkläder
eller fritidskläder.
Om verksamheten bedrivs passivt

Här sätter du ett kryss om du har bedrivit näringsverksamheten
passivt. Detta kan du läsa om i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
I princip kan man säga att det alltid är mer fördelaktigt att klassas
som aktiv.
Verksamhet utanför EES

En självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför EU/EES
betraktas som en egen näringsverksamhet som inte ska läggas
samman med den näringsverksamhet som bedrivs här i landet.
Skilda självständiga verksamheter utanför EES räknas som en och
samma näringsverksamhet, även om de bedrivs i olika länder
utanför Sverige. Det innebär att underskott i ett land kan kvittas
mot överskott i ett annat land. Däremot kan du inte kvitta mot
svensk verksamhet.
Om NE-bilagan gäller sådan utomlands bedriven verksamhet sätter
du ett kryss i den här rutan.
Inte tillämpat reglerna om förenklat årsbokslut

I den här rutan ska den som gör ett vanligt årsbokslut sätta ett
kryss. Detta för att Skatteverket ska veta vilka bestämmelser som
har använts vid värdering av tillgångar, vid periodisering av intäk-
ter och kostnader, mm. Gör du (i likhet med de allra flesta enskilda
näringsidkare) förenklat årsbokslut gör du inget kryss.
Redovisningsansvarigs personnummer och gemensam redovisning

av enkelt bolag
Om delägarna i ett enkelt bolag gör en gemensam redovisning av
räkenskaperna ska personnumret på den delägare som redovisar
hela verksamheten skrivas in i rutan Personnummer redovisnings
ansvarig på sid 1 på bilagan. Om det är du som är redovisnings
ansvarig ska du fylla i ditt eget personnummer.
Övriga delägare behöver då enbart ta upp sina andelar av resultatet
i ruta R18 eller R19 på sid 2, beroende på om det är ett överskott
eller underskott som ska redovisas. Därefter fortsätter de att fylla
i sina egna belopp i resterande rutor.
Har du inget enkelt bolag skriver du ingenting i rutan.

Inkomstuppdelning mellan makar

Om du driver företaget tillsammans med din make skiljer man
mellan gemensamt bedriven verksamhet och medhjälparfallet.
Vid gemensam verksamhet ska den make som är momsregistrerad
fylla i en fullständig NE-bilaga. För den andre maken räcker det att
ta upp sin andel av resultatet i ruta R18 eller R19 på sid 2, beroende
på om det är ett överskott eller underskott, och därifrån göra resten
av inkomstdeklarationen. Dessutom ska denne ange makens person-
nummer i rutan Personnummer redovisningsansvarig på sid 1.
I en verksamhet med medhjälpande make ska den make som ansva-
rar för verksamheten lämna samtliga näringsuppgifter. Inkomst
fördelning mellan makarna i medhjälpandefallet görs i ruta R20.
Den som redovisar inkomst som medhjälpande make, ska lämna
uppgift om den andra makens personnummer i rutan Personnummer
redovisningsansvarig på sid 1 på bilagan.
Läs om inkomstfördelning mellan makar i kapitlet Inkomstuppdel-
ning i familjen.
Räkenskapsschema – NE sid 1
Räkenskapsschemat på NE-bilagan motsvaras av schemat i det
förenklade årsbokslutet (med undantag för att upplysningsrutorna
saknas på NE-bilagan och att rutorna för obeskattade reserver och
avsättningar inte är grå).
Till räkenskapsschemat ska du alltså helt enkelt föra över beloppen
från det förenklade årsbokslutet. Det gäller alla belopp förutom
beloppen i rutorna för upplysningar (U1–U4).
Här är en kort genomgång av vad som ska ingå i rutorna på NE sid 1.
B1 Immateriella anläggningstillgångar
Med immateriella anläggningstillgångar menas t ex rättigheter
(exempelvis hyresrätter), patent och licenser. I ruta B1 fyller du i de
immateriella anläggningstillgångarnas skattemässiga värde vid
årets utgång, dvs det skattemässiga värdet efter årets avskrivning.
Skattemässigt värderar du normalt tillgångarna enligt reglerna om
räkenskapsenlig avskrivning. Observera att värdet av egna upp
arbetade immateriella anläggningstillgångar inte får tas upp.
Avskrivningarna på de immateriella anläggningstillgångarna ska
ingå i ruta R10, se längre fram.

B2 Byggnader och markanläggningar

Byggnader (endast näringsbyggnader) tas upp till anskaffnings
värdet minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Avskrivningarna görs enligt skattereglerna, dvs med en viss procent
per år på byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningen på byggna-
der och markanläggningar ska ingå i ruta R10.
Du hittar procenttalen i kapitlet Lokaler samt på sidan Avskrivning
på byggnader i sökfunktionen på bjornlunden.se.
B3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av

Här tar du upp anskaffningsvärdet på mark som ingår i företagets
verksamhet, dvs mark som är klassad som näringsfastighet. Mark
anses ha ett bestående värde. Det innebär att du inte ska göra några
värdeminskningsavdrag på mark.
Har företaget en näringsbostadsrätt ska den tas upp i ruta B3.
Det är en tillgång som inte heller skrivs av. Likaså konst, som dock
är ovanligt i en vanlig enskild firma.
B4 Maskiner och inventarier

Här tar du upp maskinernas och inventariernas värde efter avskriv-
ningar, dvs det utgående skattemässiga värdet.
Skattemässigt värderar du tillgångarna enligt räkenskapsenlig
avskrivning. Avskrivningen på maskiner och inventarier ska ingå
i ruta R10. Hur du beräknar avskrivningarna kan du läsa om
i kapitlet Inventarier.
B5 Övriga anläggningstillgångar
Här tar du upp andelar i kooperativa föreningar. Andelarna tas upp
till anskaffningsvärdet. Du ska inte göra några avskrivningar på
sådana andelar.
Observera att du inte ska ta upp värdepapper som aktier, fond
andelar, obligationer och liknande som tillgång i en enskild firma.
Sådana tillgångar räknas som privata.
B6 Varulager
Här tar du upp lagret. Om ett varulager har ett sammanlagt värde
på högst 5 000 kr behöver lagret inte tas upp som en tillgång, utan
kostnaden för varorna får dras av direkt. Då blir det inget värde
på lagret i ruta B6, utan kostnaden för även de osålda varorna ingår
i ruta R5, Varor, material och tjänster.
Läs mer i kapitlet Lager.

B7 Kundfordringar
Här ska du ta upp värdet av de fakturor som du har skickat men
ännu inte fått betalt för vid årets slut.
Kundfordringar ska normalt tas upp till det belopp inklusive moms
som anges på fakturan. Kundfordringarna ska värderas till det
belopp som du kan räkna med att få in. De obetalda kundfordring-
arna (exklusive moms om du bedriver momspliktig verksamhet) ska
även tas upp som intäkt i ruta R1, dvs du ska ta upp inkomster som
du har skickat faktura på även om du inte har fått betalt innan
årsskiftet.
B8 Övriga fordringar
Om du har betalat ut pengar eller blivit fakturerad i förskott av en
leverantör för en leverans eller delleverans av en vara eller en tjänst
som inte har påbörjats före bokslutsdagen, ska förskottet tas upp
bland omsättningstillgångarna som övriga fordringar i ruta B8.
I den här posten ingår också de så kallade förutbetalda kostnaderna.
Förutbetalda kostnader är sådana som du betalat eller fått faktura
på under räkenskapsåret, men där kostnaderna helt eller delvis hör
till kommande räkenskapsår. Exempel på förutbetalda kostnader är
förutbetalda hyror.
Det är enbart förskott och förutbetalda kostnader som är på mer än
5 000 kr exklusive moms som ska tas upp i ruta B8. Prövningen görs
normalt post för post, dvs man tittar på varje betalning eller faktura
för sig (en sammanläggning ska göras om förskotten avser flera
betalningar till eller flera fakturor från samma leverantör eller om
förskotten avser samma tjänst eller varuleverans).
I posten övriga fordringar ska du också ta med ränteinkomster
i rörelsen som hör till året men som du inte har fått utbetalda före
årsskiftet, samt ränteutgifter i rörelsen som du har betalat under
året men som hör till nästa år (ovanligt).
Upplupna och förutbetalda räntor ska bara tas med om de samman-
lagt överstiger 5 000 kr.
Bland övriga fordringar hamnar också offentliga stöd, försäkrings
ersättningar, skadeståndsersättningar mm som inte är utbetalda till
företaget före årets slut.
En momsfordran tas upp bland övriga fordringar (ruta B8) och en
momsskuld bland skatteskulder (ruta B14).
B9 Kassa och bank

Här tar du upp likvida medel i form av kontanter, bank och plusgiro,
som du anser hör till företaget och har bokfört i detta. Beloppen

framgår av kontoutdrag vid räkenskapsårets slut, dvs normalt per

den 31 december.
B10 Eget kapital

Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångarna och skulderna,
dvs skillnaden mellan B1–B9 och B13–B16. Vill du kontrollräkna det
egna kapitalet kan du använda följande uppställning:
Bokfört värde vid årets ingång (hämtas från öppningsbalansräkningen eller

förra årets förenklade årsbokslut)
+ egna insättningar
– egna uttag (även uttag av förmåner och F-skatteinbetalningar)
+/– årets resultat (intäkter – kostnader)
B11 Obeskattade reserver

Enskilda näringsidkare ska inte bokföra avsättning till periodise-
ringsfonder mm som obeskattad reserv. Det är en ren deklarations-
post I det förenklade årsbokslutet ska du endast lämna upplysningar
om obeskattade reserver. I B11 skriver du ingenting.
Årets avsättning till periodiseringsfond gör du på bilaga NE sid 2 i
ruta R34. Återföring av periodiseringsfond görs i ruta R32.
B12 Avsättningar
Du som gör ett förenklat årsbokslut får inte göra några avsätt-
ningar, t ex för garantiåtagande. Du ska därför inte fylla i några
belopp i denna ruta.
B13 Låneskulder
Här tar du upp summan av företagets låneskulder på vid årets slut.
Skulder som du betraktar som privata ska inte vara med. Skuld
beloppet ska korrespondera med räntekostnaderna i ruta R8.
B14 Skatteskulder
Här tar du upp skuld för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för
anställda samt företagets momsskuld. Momsfordran tas upp i B8.
Dina egna skatteskulder och skattefordringar räknas som privata
och finns inte med i balansräkningen.
B15 Leverantörsskulder
Leverantörsskulder som ska tas med är fakturor du fått men som på
räkenskapsårets sista dag ännu inte var betalda.
Leverantörsskulderna ska tas upp till de belopp inklusive moms som
anges på fakturan. Motsvarande kostnader exklusive moms finns

med i R5 och/eller R6. Du får alltså göra avdrag för kostnader som
du har haft under året även om fakturan inte är betalad före års-
skiftet.
B16 Övriga skulder

De poster som ska ingå i Övriga skulder är:
• Förskott från kunder
• Räntor
• Skadeståndsersättningar mm.
Om du fått betalt från en kund eller skickat faktura för en leverans
eller delleverans av en vara eller tjänst som inte har påbörjats före
bokslutsdagen, ska förskottet tas upp som Övrig skuld i ruta B16.
Det är dock bara förskott på mer än 5 000 kr som ska tas upp som
förskott. Prövningen görs normalt post för post, dvs man tittar på
varje inbetalning eller faktura för sig.
En delleverans av en tjänst är det när tjänsten uppenbarligen utförs
i lika delar under en längre period. Ett exempel på detta kan vara en
hyra som betalas in i förskott. Om en del av hyresinkomsten hör till
nästa räkenskapsår ska du ta med den som ett förskott från kund
om den delen överstiger 5 000 kr.
Under posten övriga skulder ska du ta med företagets ränteutgifter
som hör till räkenskapsåret men som betalas först nästa år (upp
lupen ränta).
Det är bara om dessa räntor sammanlagt överstiger 5 000 kr som de
ska tas upp som övrig skuld. Räntor på lägre belopp ska inte tas upp
som en skuld, utan som en kostnad respektive intäkt när de betalas.
Räkenskapsschema – NE sid 1 – Resultaträkning

R1 Momspliktig försäljning
I ruta R1 ska du ange årets momspliktiga intäkter inklusive bygg-
tjänster och utlandsförsäljning. Observera att även obetalda kund-
fordringar på balansdagen ska ingå i årets intäkter. Upplupna
intäkter ska inte tas med. Både varor och tjänster tas med här.
Egna uttag (R1 och R2)

Företagarens uttag av varor och tjänster som företaget normalt
säljer till kunder ska tas upp som intäkt med samma belopp som om
varan eller tjänsten hade sålts för ett marknadsmässigt pris. Avdrag
ska dock göras för den uttagsmoms som ska redovisas på uttaget.
Intäkten från uttag av varor och tjänster är ofta delvis momspliktig
och delvis momsfri. Det beror på att uttagsmomsen redovisas enbart

på v arans inköpsvärde eller om det är en tjänst, företagets kostnad

för att tillhandahålla tjänsten. Den momspliktiga intäkten ska ingå
i ruta R1 och den momsfria delen i ruta R2.
När det gäller el, pellets och telefon används nettoredovisning. Då
drar du bland kostnaderna bara av den del som hör till näringsverk-
samheten. På så sätt blir det inga förmånsvärden på dessa poster.
Observera att du inte redovisar dina uttag av pengar, utan endast
uttag av varor eller tjänster. Kontanta uttag och insättningar finns
inte med alls i resultaträkningen, däremot påverkar de kassa och
bank samt det egna kapitalet.
Läs mer om uttag i kapitlen Egna uttag och förmåner samt Moms.
R2 Momsfria intäkter
I rutan för momsfria intäkter ska du bland annat ta upp momsfria
försäljningsinkomster samt försäkringsersättningar, bidrag och
skadestånd. Samt även den del av intäkten som är momsfri vid uttag
av varor av tjänster (se föregående avsnitt).
I vilka situationer du ska ta upp offentliga stöd, försäkringsersätt-
ning, skadeståndsersättning mm som intäkt kan du läsa under
ruta B8 Övriga fordringar.
Om det bokförda värdet på maskiner, inventarier och immateriella
anläggningstillgångar före årets avskrivning är lägre än det lägsta
värde dessa tillgångar får ha vid beskattningen, ska du ta upp en
intäkt. Intäkten motsvaras av skillnaden mellan värdet vid beskatt-
ningen och det bokförda värdet före årets avskrivning. Intäkten ska
ingå i ruta R2. Det är ovanligt. Läs om detta i kapitlet Inventarier.
Vid försäljning av byggnad, mark och markanläggning med vinst
ska du ta upp vinsten som en momsfri intäkt. Observera att vinsten
ska återläggas på sidan två i ruta R14, Bokförda intäkter som inte
ska tas upp i näringsverksamheten. Dessa vinster beskattas normalt
i inkomstslaget kapital (deklareras på bilaga K7) och inte i närings-
verksamheten.

Du ska ta upp värdet av förmåner, t ex bilförmån och bostads
förmån, som intäkt. Som intäkt tar du upp det värde du ska beskat-
tas för, dvs när det gäller en bil anger du det schablonberäknade
bilförmånsvärdet som inkomst. De flesta bokför dock inte sådana
intäkter löpande, utan låter dem vara rena deklarationsposter, som
tas upp i ruta R15 på sid 2 på NE.
Läs om bilförmån i kapitlet Bilen.

R4 Ränteintäkter mm
Inkomsträntor och utdelningar får normalt redovisas som intäkt det
år de betalas ut eller finns tillgängliga. Upplupna räntor (ovanligt)
som sammanlagt överstiger 5 000 kr ska tas upp som intäkt. Dessa
tas upp som intäkt i ruta R4 och som övrig fordran i ruta B8.
Det kan vara lämpligt att bland övriga upplysningar på huvud
blanketten INK1 specificera vilka ränteinkomster du tagit upp på
bilaga NE. Annars kommer Skatteverket att undra varför du har
ändrat de förifyllda uppgifterna på INK1. När blanketten förifylls
utgår man från att alla räntor, både inkomsträntor och utgifts
räntor, hör till inkomstslaget kapital. Du ska själv ändra på INK1
om du tar upp räntor på NE så att posterna inte tas upp två gånger.
Likadant är det med avdrag för pensionssparande.
R5 Varor, material och tjänster

I ruta R5 ska du skriva kostnaderna för varor, material samt lego
arbeten och underentreprenader. Observera att utgifter som du har
mottagit faktura på senast på balansdagen ska tas med bland årets
kostnader för varor, material mm, även om du inte har betalat dem
före årsskiftet. Inga upplupna kostnader ska tas med vid beräk-
ningen av årets kostnader.
R6 Övriga externa kostnader

Här tar du upp kostnader för t ex lokaler, fastigheter, hyra av
anläggningstillgångar, bilkostnader, bokföring, reklam och PR,
telefon, skadestånd (se även under r ubriken B16 Övriga skulder),
elkostnader, mm. Inga upplupna kostnader ska tas med.
Observera att här bör även ingå kostnader för lokal i egen bostad,
milkostnader för tjänstekörning med privat bil, ökade levnadskost-
nader vid tjänsteresor, mm. I annat fall drar du av dessa kostnader
på sid 2. Läs om det längre fram
Om du säljer en fastighet med förlust ska du ta upp förlusten som
kostnad i ruta R6. Observera att förlusten ska återläggas på sid 2
i ruta R13, Bokförda kostnader som inte ska dras av, eftersom
förlusten istället ska dras av i inkomstslaget kapital.
R7 Anställd personal
I denna ruta anger du löner, socialavgifter, försäkringar, pensions
kostnader för anställda, löneskatt på anställdas pensionskostnader,
kostnader för förmåner, dvs alla kostnader för anställd personal.
Observera att du som gör ett förenklat årsbokslut inte ska ta med
upplupna kostnader såsom upplupen semesterlöneskuld mm bland
årets kostnader. Läs även under rubriken B14 Skatteskulder.

Din egen ”lön” ska inte tas upp här. Den blir istället slutresultatet av
hela bilagan i ruta R47.
R8 Räntekostnader mm
Utgifter för räntor får normalt redovisas som kostnad det år de
betalas. Om de sammanlagda upplupna ränteutgifterna överstiger
5 000 kr, ska räntorna tas upp som kostnad det år de hör till.
Räntekostnaderna ska relatera till de skulder du tagit upp i B13,
B15 och B16. Du får inte dra av räntor på de lån eller delar av lån
som hör till dig privat.
Skatteverket förifyller ränteutgifter på blankett INK1 (huvud
blanketten). Om du drar av någon del av dessa på bilaga NE, m åste
du ändra på INK1, så att det inte blir dubbelt.
R9–R10 Avskrivningar
I ruta R9 skriver du årets avskrivning på byggnader och mark
anläggningar. I ruta R10 skriver du årets avskrivning på maskiner
och inventarier. Läs om avskrivningar i kapitlen Lokaler och Inven-
tarier.

Här anger du årets bokförda resultat, dvs skillnaden mellan intäk-
ter och kostnader (inklusive avskrivningar). Resultatet kan vara en
vinst eller en förlust (eller ett nollresultat).
Kontrollräkna
Innan du går över till sid 2 bör du kontrollräkna balansräkningen.
Summan av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar ska
bli lika stor som summan av eget kapital och skulder. I deklarations-
programmet BL SKATT görs denna kontroll automatiskt.
Upplysningar om årsbokslutet
Du ska sätta ett kryss i Ja- eller Nej-rutan längst ned till höger på
sid 1 på bilaga NE. Du sätter kryss i Ja-rutan om du tagit hjälp av
någon uppdragstagare, t ex en redovisningskonsult, för att upprätta
årsbokslutet. Om du själv (eller någon av dina anställda) har gjort
årsbokslutet, sätter du krysset i Nej-rutan.
Namnet på den som har biträtt ska inte anges.

Skattemässiga justeringar – sid 2

Tanken med det förenklade årsbokslutet är att resultatet från
bokföringen ska ligga så nära det skattemässiga resultatet som
möjligt, men vissa justeringar ska fortfarande göras.
På sid 2 ska du exempelvis göra följande:
• Justera resultatet med hänsyn till icke skattepliktiga inkomster
från bokföringen.
• Justera resultatet med hänsyn till icke avdragsgilla utgifter från
bokföringen.
• Dra av inrullade underskott.
• Göra skattemässiga avsättningar, t ex avsättning till periodise-
ringsfond och expansionsfond.
• Göra avdrag för eget pensionssparande.
Vi går här igenom vad som ska anges i de olika rutorna på sid 2.

Du börjar med att föra över det bokförda resultatet från sid 1 ruta
R11 till sid 2 ruta R12. En vinst skrivs med plustecken och en förlust
skrivs med minustecken.
R13 Bokförda kostnader som inte ska dras av

Utgifter som du kostnadsfört i bokföringen men som inte är avdrags-
gilla ska återföras till beskattning. Det gör du genom att lägga
tillbaka summan av sådana utgifter i ruta R13. Det kan t ex vara
utgifter för måltidspresentation, gåvor, böter och medlemsavgifter.
Om du har bokfört pensionsförsäkringspremier eller insättning på
pensionssparkonto ska beloppet skrivas in här. Har du betalat
sådant, drar du av det belopp som får dras av i R38.
Ett annat bättre sätt att hantera sådana poster är att redan i
bokföringen betrakta den del som inte är avdragsgill som ett eget
uttag. Då hamnar den delen över huvud taget inte i resultaträk-
ningen och någon korrigering ska inte göras i ruta R13. Du gör
avdraget i R38
R14 Bokförda intäkter som inte ska tas upp

Här eliminerar du intäkter som inte är skattepliktiga men som du
ändå har med i bokföringen. Det kan exempelvis vara att du av
misstag har bokfört ett skattefritt stipendium.
R15–R16 Icke bokförda poster

I ruta R15 ökar du resultatet med skattepliktiga intäkter som du
inte har bokfört.

Har du utgifter som inte bokförts men som är avdragsgilla, drar du

av dem i ruta R16. Hit hör exempelvis milavdrag och traktamenten
som du inte har tagit med i den löpande redovisningen, och därför
inte finns med bland kostnaderna på sid 1.
R17 Sammanlagt resultat av verksamheten

Här summerar du (eller deklarationsprogrammet) det sammanlagda
resultatet av verksamheten.
R18 Gemensam verksamhet – överskott redovisad av annan eller

min andel av underskott
Ruta R18 används i flera situationer.
Vid gemensam verksamhet (makar, se kapitlet Inkomstuppdelning
mellan makar) eller enkelt bolag drar du som är redovisningsansva-
rig i ruta R18 av den del av verksamhetens överskott som andra
personer tar upp.
Om du inte är redovisningsansvarig, men är delägare i ett enkelt
bolag eller en av makarna vid gemensam verksamhet, tar du upp
din andel av verksamhetens underskott i ruta R18.
Om du själv bedriver flera verksamheter med separata bokföringar
kan dessa samordnas i deklarationen via en NE-bilaga för huvud-
verksamheten och NEA-bilagor för övriga verksamheter. Om du har
ett underskott på en bilaga NEA för du in detta i ruta R18.
R19 Gemensam verksamhet – underskott redovisad av annan eller

min andel av överskott
Ruta R19 används i flera situationer.
Om du är redovisningsansvarig i ett enkelt bolag eller vid gemen-
sam verksamhet (makar, se kapitlet Inkomstuppdelning mellan
makar) lägger du i ruta R19 till den del av verksamhetens under-
skott som andra personer tar upp.
Om du inte är redovisningsansvarig, men är delägare i ett enkelt
bolag eller en av makarna vid gemensam verksamhet, tar du upp
din andel av verksamhetens överskott i ruta R19.
Det resultat som tilldelas delägaren i ett enkelt bolag respektive
maken vid gemensam verksamhet kan vara positivt eller negativt.
När den ena maken är medhjälpande görs inkomstuppdelningen
i ruta R20, se nedan.
Om du själv bedriver flera verksamheter med separata bokföringar
kan dessa samordnas i deklarationen via en NE-bilaga för huvud-
verksamheten och NEA-bilagor för övriga verksamheter. Om du har
ett överskott på bilaga NEA för du in detta i ruta R19.

R20 Min andel som medhjälpande make (+) och andel till
medhjälpande make (–)
När en av makarna skattemässigt räknas som medhjälpande make,
dvs när bara en av makarna räknas som företagsledare, ska den
medhjälpande maken börja fylla i sin NE-bilaga i ruta R20. Det
resultat en medhjälpande make tar upp kan bara vara positivt,
eftersom denna inkomstfördelning ska motsvara en marknads
mässig lön för nedlagt arbete i företaget. Inget hindrar dock att
företagsledaren redovisar underskott av näringsverksamheten.
Företagsledaren (som fyller i en komplett NE-bilaga) drar i ruta R20
av den del av resultatet som den medhjälpande maken tar upp på sin
NE-bilaga.
Sedan gör varje make sina separata beräkningar i rutorna som
följer efter R21. Den medhjälpande maken gör t ex en egen beräk-
ning av kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond
förutsatt att han eller hon har tillgångar och/eller skulder som hör
till näringsverksamheten.
R21 Min andel av resultatet

Om NE-bilagan omfattar ett enkelt bolag eller om du bedriver din
verksamhet med din make, visar ruta R21 din andel av resultatet
från verksamheten.
De rutor som följer efter R21 är personliga för respektive person.
Exempelvis ska var och en av delägarna i det enkla bolaget respek
tive var och en av makarna, beräkna egna underlag för periodise-
ringsfond, räntefördelning och expansionsfond.
R22–R23 Övriga skattemässiga justeringar min andel

I ruta R22 drar du av de kostnader du haft för resor mellan bostaden
och företaget. Här får du bara dra av den del av kostnaden som
överstiger 11 000 kr. För detta avdrag krävs att du uppfyller kraven
på tidsvinst om du åkt bil.
OBS!
För resor i näringsverksamheten (tjänsteresor) får du dra av utgifterna från
första kronan. Det gör du också i ruta R22.
När du gör ett förenklat årsbokslut ska du normalt ha bokfört

utgifter för företagets utnyttjande av privata tillgångar såsom
avdrag för lokal i egen bostad och milavdrag vid tjänstekörning med
privat bil. Även avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
(traktamenten) ska normalt vara bokförda i företaget och ingå i

ruta R6 på sid 1 på denna bilaga. Har du missat att bokföra någon

av dessa utgifter kan du ange dessa i ruta R22.
Har du missat att bokföra egna uttag av varor och tjänster ska du ta
upp dessa uttag till beskattning i ruta R23.
R24 Outnyttjat underskott

Här skriver du in underskott från tidigare år. Beloppet hämtar du
från ruta R48 i förra årets bilaga NE. Undantag gäller om Skatte-
verket har gjort en omprövning av deklarationen. Då ser du beloppet
i omprövningsbeslutet.
Outnyttjat underskott är underskott i näringsverksamheten som du
inte har utnyttjat som allmänt avdrag vid nystartad verksamhet
eller konstnärlig verksamhet. Underskottet får inte heller ha utnytt-
jats i inkomstslaget kapital, exempelvis vid försäljning av närings-
fastighet (ovanligt).
R25 Skogsavdrag/substansminskningsavdrag
Här gör du skogsavdrag. Du använder bilaga N8 för detta.
I ruta R25 gör du även avdrag för substansminskning. Du använder
bilaga N8 för detta. Avdrag för substansminskning får göras på
grund av utvinning av naturtillgångar, t ex grustäkter.
Bestämmelserna om skogsavdrag och substansminskningsavdrag
kan du läsa om i vår bok JORD- OCH SKOGSBRUK .
R26 Återföring av värdeminskningsavdrag mm

Här återförs kostnader vid så kallad avskattning (näringsfastighet
blir privatbostadsfastighet) och när du säljer en näringsfastighet.
Det handlar t ex om gjorda värdeminskningsavdrag för byggnad
eller markanläggning, skogsavdrag samt avdrag för substansminsk
ning som här ska återföras. Även kostnader för f örbättrande repara-
tioner och underhåll som du dragit av under räkenskapsåret och de
fem föregående åren ska återläggas.
Om du har en fastighet som inte är lagerfastighet ska vinst eller
förlust beskattas i inkomstslaget kapital. Därför ska du eliminera
den bokföringsmässiga vinsten eller förlusten som ingår i ruta R2
och R6 i räkenskapsschemat på sid 1. Bokförd vinst drar du av i
ruta R14 och bokförd förlust återlägger du i ruta R13. Vinsten eller
förlusten deklareras på bilaga K7.
Om din fastighet exproprierats eller liknande får du istället ta upp
vinsten från fastighetsförsäljningen i näringsverksamheten. Det
kan vara lönsamt för att möta ett underskott i näringsverksamheten
eller för avsättning till ersättningsfond eller för att du hör till det

ålderssegment som betalar låga egenavgifter och har förstärkt

jobbskatteavdrag.
Du kan läsa om detta i vår bok FASTIGHETSBESKATTNING.
R27 Uttag från skogs- eller upphovsmannakonto

Du som har tagit ut pengar från skogskonto, skogsskadekonto eller
upphovsmannakonto redovisar inkomsten i ruta R27.
R28 Inbetalning till skogs- eller upphovsmannakonto

Om du har satt in pengar på skogskonto, skogsskadekonto eller
upphovsmannakonto redovisar du summan av insättningarna här.
Läs om skogskonto och skogsskadekonto i vår bok JORD- & SKOGS-
BRUK och om upphovsmannakonto i vår bok KULTURARBETAR
BOKEN.
R29 Resultat före räntefördelning

I ruta R29 summerar du resultatet efter de inledande justeringarna.
Här får du fram resultatet före räntefördelning.
R30 Positiv räntefördelning

Räntefördelning får inte göras med större belopp än vad du har i
överskott i summeringsrutan R29. Räntefördelningen får alltså inte
medföra underskott. Observera att du får göra positiv räntefördel-
ning bara om kapitalunderlaget för räntefördelning överstiger
50 000 kr.
Samma belopp som du drar av i ruta R30 ska du ta upp till beskatt-
ning i inkomstslaget kapital på sid 2 på huvudblanketten INK1 i
ruta 11.1. På så sätt betalar du enbart 30 procent kapitalskatt på
denna del av vinsten från näringsverksamheten.
Läs om bestämmelserna i kapitlet Räntefördelning. I kapitlet Bilaga
2196 – R
äntefördelning och expansionsfond visar vi hur Skatte
verkets hjälpbilaga ska fyllas i.
R31 Negativ räntefördelning

Om du fått fram ett negativt fördelningsbelopp ska du föra in detta
belopp i ruta R31. Detta belopp ökar det skattepliktiga resultatet av
verksamheten. Samma belopp drar du av i inkomstslaget kapital på
sid 2 på huvudblanketten INK1 i ruta 11.2.
Till skillnad från den positiva räntefördelningen är den negativa
räntefördelningen tvingande. Du ska dock inte göra negativ ränte
fördelning om det negativa kapitalunderlaget för räntefördelning är
mindre än 50 000 kr. (Rent matematiskt: större än –50 000 kr.)

R32 Återföring från periodiseringsfond

Här fyller du i om du i år återför någon del av periodiserings
fonderna. En återföring gör du antingen för att du är tvungen
(eftersom det har gått sex år sedan avsättningen) eller frivilligt
(t ex för att du vill nå upp till en viss inkomstnivå med tanke på
pension eller något annat, dock påverkas inte din sjukpenning
grundande inkomst). Det kan också vara lämpligt att återföra
periodiseringsfond ”skattefritt” om du har ett underskott.
Inkomståret 2021 är det obligatorisk återföring av periodiserings
fonden som gjordes för 2015 års inkomst. Du hittar den alla avsätt-
ningar i sammanställningen som följer med din förifyllda inkomst-
deklaration eller i specifikationen på mina sidor om du deklarerar
digitalt på skatteverket.se.
Har du under året slutat att driva näringsverksamhet (lagt ned
företaget), ska alla tidigare periodiseringsfonder återf öras.
R34 Avsättning till periodiseringsfond

I ruta R34 får du dra av högst 30% av det överskott som finns i
summeringsrutan R33. Detta kallas att göra avsättning till periodi-
seringsfond.
Läs om bestämmelserna i kapitlet Periodiseringsfond.
R36–R37 Expansionsfond
Systemet med expansionsfond är frivilligt. I ruta R36 får du dra av
årets ökning av expansionsfond. Avdraget får inte vara större än det
överskott du har i summeringsrutan R35. Ökningen av (avsätt-
ningen till) expansionsfond skriver du även i ruta 12.1 på sid 2 av
INK1 (huvudblanketten).
Expansionsfonden får inte vara större än takbeloppet för expan
sionsfonden. I vissa fall kan detta leda till att du måste minska
expansionsfonden. Minskar du din expansionsfond jämfört med
föregående år, tar du upp minskningen som en intäkt i verksam
heten i ruta R37. Minskningen av expansionsfonden skriver du även
i ruta 12.2 på sid 2 av INK1 (huvudblanketten).
Du kan frivilligt välja att minska din expansionsfond och därmed
öka inkomsten, t ex för att få högre pensionsgrundande inkomst.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortser man från
ökning och minskning av expansionsfonden.
Läs om bestämmelserna i kapitlet Expansionsfond. I kapitlet Bilaga
2196 – R
äntefördelning och expansionsfond finns ett exempel på hur
Skatteverkets hjälpbilaga ska fyllas i.

R38 Pensionssparavdrag
I näringsverksamheten får du under vissa förutsättningar göra
pensionssparavdrag, dvs avdrag för premier för pensionsförsäkring
eller insättning på pensionssparkonto (IPS). Egenavgifterna blir då
lägre, men å andra sidan ska du betala särskild löneskatt på
avdragsbeloppet.
Observera att du bara får göra pensionssparavdrag om näringsverk-
samheten är aktiv och har nettovinst på en viss nivå.
Har du inkomst av näringsverksamhet får du göra pensionsspar
avdrag med högst 35% av inkomsten. Med inkomsten menas här
inkomsten av verksamheten före avdraget för egna pensionspremier
och inbetalning på pensionssparkonto i ruta R38. Avdraget får
inte överstiga 10 prisbasbelopp (476 000 kr inkomståret 2021 och
483 000 kr inkomståret 2022).
Läs om bestämmelserna i kapitlet Pensionssparavdrag. Där behand-
lar vi också frågan om pensionsförsäkringar verkligen är en bra
sparform.
R39 Löneskatt på pensionssparavdrag

En särskild löneskatt på 24,26 procent tas ut på det pensionsspar
avdrag du gör i näringsverksamheten.
OBS!
Du ska själv räkna ut löneskatten i ruta R39. Den blir alltså avdragsgill
som en kostnad i företaget redan under utgiftsåret och inte först när du
har betalat den.
På sid 2 av huvudblanketten INK1 skriver du underlaget för löne-

skatten i näringsverksamheten i ruta 10.6, i vänstra spalten. Löne-
skatten kommer på ditt slutskattebesked som en del av den slutliga
skatten på samma sätt som inkomstskatt, fastighetsskatt och
liknande. Kontrollera så småningom att den påförda löneskatten
stämmer med vad du har dragit av i ruta R39.
Underskott efter pensionssparavdraget

Avdraget för egna pensionsutgifter får alltså inte överstiga årets
eller förra årets inkomst före avdraget för pensionskostnader. I vissa
fall kan det ändå bli underskott efter pensionskostnaderna och den
särskilda löneskatten.
Det gäller främst när du vid årets deklaration redovisar ett betydligt
lägre resultat än du gjorde det föregående året. I dessa fall kan
underskottet uppkomma redan vid pensionssparavdraget.

Det kan också vara så att du redovisar ett lågt resultat för året,
men att den särskilda löneskatten på det förvisso låga pensions
sparavdraget gör att ett underskott uppkommer.
Sådana här underskott behöver alltså inte betyda att du gjort för
högt pensionssparavdrag. Underskottet får rullas vidare mot kom-
mande år eller – om du har nystartad verksamhet – kvittas mot
andra förvärvsinkomster.
R40–R41 Avstämning av egenavgifter

Du ska göra en avstämning av egenavgifterna om du hade en vinst
i förra årets inkomstdeklaration och därmed blev påförd egen
avgifter. I ruta R40 för du in förra årets avdrag för beräknade
egenavgifter. Beloppet h ittar du på förra årets NE-bilaga i ruta R43
eller på informationen från Skatteverket. Observera dock att
beloppet kan ha blivit ändrat om du begärt (och fått) omprövning
av inkomstdeklarationen eller om Skatteverket har gjort en efter
beskattning.
Sedan tittar du efter på slutskattebeskedet som avser föregående års
inkomst hur mycket egenavgifterna verkligen blev och drar av
beloppet i ruta R41. Även här kan beloppet ha ändrats om din
inkomstdeklaration har ändrats.
Var du passiv förra året gör du på precis samma sätt, fast nu med
den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster. Observera att
löneskatt på pensionskostnader inte tas med i detta sammanhang.
R43 Årets beräknade egenavgifter

I deklarationen ska du göra ett schablonavdrag för de egenavgifter
som du kommer att bli påförd. Schablonavdraget beror på din ålder
och därmed på hur höga socialavgifterna är för din åldersgrupp.
Årets avdrag för beräknade egenavgifter är en viss procentsats på
beloppet som återstår i summeringsrutan R42.
• Är du passiv näringsidkare betalar du särskild löneskatt med
24,26%, oavsett din ålder, vilket ger ett schablonavdrag med 20%.
• Är du aktiv och född 1937 eller tidigare betalar du inga social
avgifter alls och då blir det inte heller något schablonavdrag.
• För aktiva ålderspensionärer födda 1938 och senare samt de som
tagit ut full allmän pension (alltså både inkomst- och premie
pension) under hela inkomståret är egenavgifterna 10,21% och
schablonavdraget 10%.
• Den som har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning
någon del av beskattningsåret, är egenavgifterna 10,21% och
schablonavdraget är då 10%.
• För övriga (de normalåldriga) aktiva är schablonavdraget 25%.

Ovanstående procentsatser ger ett något för stort schablonavdrag

jämfört med vad egenavgifterna sedan i verkligen blir. I och med de
olika nivåerna på egenavgifterna på grund av karensdagar samt den
”generella” nedsättningen av egenavgifterna är det i praktiken
omöjligt att göra en exakt beräkning. Du får inte avstå från schablon
avdrag för att öka din sjukpenninggrundande inkomst.
Det alltför stora schablonavdraget justeras kommande år då diffe-
rensen beskattas.
Nedsättning av egenavgifter
Näringsidkare kan i vissa fall få en generell nedsättning med 7,5%
av egenavgifterna. I vissa regioner i Sverige gäller också en regional
nedsättning av egenavgifterna på 10%. Läs om detta i kapitlet
Egenavgifter och löneskatt.
OBS!
Glöm inte att fylla i nedsättningsbeloppet i ruta 13.1 på baksidan av
huvudblanketten INK1 om det behövs.
R44 Sjukpenning
Här skriver du den sjukpenning du fått som hör till näringsverk-
samheten. På Försäkringskassans kontrolluppgift kallas det ersätt-
ning för annat arbete. Kontrolluppgiftens belopp som hör till anställ-
ning tar du upp som inkomst av tjänst på huvudblanketten INK1.
Föräldrapenning tas alltid upp som inkomst av tjänst på huvud
blanketten INK1, även om den grundar sig på inkomst av närings-
verksamhet.
Du betalar inga egenavgifter på sjukpenningen. Därför ska du inte
ta hänsyn till sjukpenningen när du beräknar egenavgifterna eller
löneskatten i ruta R43. Det framgår av bilagans konstruktion med
sjukpenningen som ligger efter avdraget för beräknade egenavgifter
eller särskild löneskatt.
R45 Kvittning av underskott vid nystartad verksamhet mm

Om du använder kvittning för underskott i nystartad aktiv närings-
verksamhet eller för underskott i konstnärlig verksamhet ska du
ange det belopp som du vill kvitta i ruta R45.
Avdrag får göras under de första fem åren och med högst 100 000 kr
per år. Att det i underskottet även ingår ett inrullat underskott från
föregående år saknar betydelse. Det har inte heller någon betydelse
om föregående års underskott översteg 100 000 kr.
I konstnärlig verksamhet finns det ingen tidsgräns.

Eventuellt kvarvarande underskott efter kvittningen rullar du

vidare till nästa år. Läs om detta i kapitlet Kvittning av underskott.
Underskottet som du kvittar förs in i ruta 14.1 på sid 2 på huvud-
blanketten INK1, och inte i ruta 10.2. Där fyller du i underskott som
du rullar framåt.
R46 Underskott som utnyttjas i kapital

Underskottet kan också utnyttjas som kapitalförlust, om det ingår
andelshus i näringsverksamheten (torde vara ovanligt). Kapital
förlusten dras av på INK1.
Underskottet kan också utnyttjas som kvittning mot vinst vid
avyttring av näringsfastighet som tillhör näringsverksamheten.
Kvittningen görs på bilaga K7. Läs om detta i vår bok FASTIGHETS-
BESKATTNING.
R47 Överskott
Här skriver du in resultatet av verksamheten om det är en vinst
(överskott). Detta belopp för du över till sid 2 på INK1 i ruta 10.1
(om du är aktiv) och i ruta 10.3 (om du är passiv).
Vad som menas med aktiv och passiv näringsverksamhet kan du
läsa om i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
R48 Kvarvarande underskott

Om resultatet är en förlust (underskott), dvs om beloppet i summe-
ringsrutan R42 är negativt blir det inga egenavgifter och därmed
heller inget avdrag för beräknade egenavgifter i ruta R43.
Då lägger du bara till sjukpenning i ruta R44 samt underskott som
du kvittat mot andra inkomster i rutorna R44 och R45. Eventuellt
kvarvarande underskott för du in i ruta R48. Detta belopp för du
över till sid 2 på INK1 i ruta 10.2 om du har aktiv näringsverksam-
het och i ruta 10.4 om du har passiv näringsverksamhet.
Blir det en vinst efter att du har lagt till sjukpenningen skriver du
överskottet i ruta R47.
Rullning av underskott
En förlust i ruta R48 får du spara till nästa år, då beloppet förs in i
ruta R24 på NE-bilagan. Du ska också fylla i underskottet på
huvudblanketten INK1 på sid 2 i ruta 10.2 om du har aktiv närings-
verksamhet eller i ruta 10.4 om du har passiv näringsverksamhet.
Slutligt underskott
Underskott som finns kvar när verksamheten upphör får dras av till
70% som en kapitalförlust. Avdraget får göras tidigast året efter det
år då näringsverksamheten deklarerades sista gången. Om det

behövs för att kunna utnyttja avdraget får det fördelas på de därpå
följande två åren. Om du har betalat tillräckligt mycket skatt så att
du kan utnyttja hela förlusten redan första året, finns det ingen
anledning att fördela avdraget på flera år.
Avdraget görs på sid 1 på huvudblanketten INK1 i ruta 8.4. Obser-
vera att du ska ange hela beloppet. Skatteverket gör reduceringen
till 70%.
Övriga uppgifter – sid 2

Företagsbil [punkt 1]
Har du dragit av bilkostnader för en bil som företaget har leasat
eller som är bokförd som tillgång i verksamheten ska du sätta ett
kryss i ja-rutan. Har du inte dragit av några sådana kostnader fyller
du inte i någonting.
Genom denna ruta uppmärksammar Skatteverket att det finns en
företagsbil och att näringsidkaren förmodligen ska ta upp bilförmån
som inkomst. Läs mer i kapitlet Bilen.
Resor med egen bil i tjänsten [punkt 2]

Har du använt din privata bil vid resor i tjänsten och gjort avdrag
enligt schablon (18,50 kr/mil), ska du ange det avdragna beloppet vid
punkten 2. Utgifter för utnyttjande av privat bil i tjänsten ska
egentligen bokföras som kostnad i verksamheten. Det avdragna
beloppet bör alltså ingå i ruta R6 på sid 1. Skulle du ha missat att
bokföra dessa kostnader, ska du dra av dem i ruta R16. Uppgiften
du lämnar här vid punkt 2 är enbart för Skatteverkets kontroll.
Läs mer i kapitlet Bilen.
Avdrag för ränteutgifter [punkt 3]

Här ska du ange med vilket belopp du har gjort avdrag för ränte
utgifter, dvs räntor på lån som hör till näringsverksamheten och
som finns med på kontrolluppgifter. Utgiftsräntor på lån som hör till
näringsverksamheten ska bokföras i näringsverksamheten och
kostnaden ingår alltså i ruta R8 på sid 1. Du får inte dra av ränte
utgifter för privata lån. Dessa drar du av i inkomstslaget kapital på
huvudblanketten INK1.
Restvärdeavskrivning [punkt 4]
Här ska du ange återförda belopp för av- och nedskrivning på
maskiner och inventarier. För dig som gör ett förenklat årsbokslut
är detta ovanligt.

Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag för

byggnader och m
arkanläggningar [punkt 5, 6]
Vid punkten 5 ska du ange summan av gjorda värdeminsknings
avdrag för byggnader.
Vid punkt 6 anger du summan av gjorda värdeminskningsavdrag
för markanläggningar.
Ersättningsfonder vid beskattningsårets utgång [punkt 7]

Får företaget en försäkringsersättning för skadad eller förstörd
egendom eller liknande ersättning (exempelvis vid expropriation)
ska den tas upp till beskattning samma år som du får den. Det finns
möjlighet att i vissa fall sätta av ett belopp motsvarande ersätt-
ningen till ersättningsfond. Avsättningen ska göras i årsbokslutet
för att vara avdragsgill (gäller inte ersättningsfond för mark). Har
du gjort avsättning till ersättningsfond ska du ange hur stor ersätt-
ningsfond du har kvar vid beskattningsårets utgång.
Du kan läsa om ersättningsfonder i vår bok JORD- & SKOGSBRUK.
Kapitalunderlag för räntefördelning (positivt) [punkt 8]

Positiv räntefördelning är frivillig. Om du gör positiv räntefördel-
ning ska du ange ditt positiva kapitalunderlag för räntefördelning.
Kapitalunderlag för räntefördelning (negativt) [punkt 9]

Om ditt kapitalunderlag är negativt, – 50 001 eller lägre, måste du
göra negativ räntefördelning. Negativ räntefördelning är obligato-
risk. Du ska då ange ditt negativa kapitalunderlag på denna rad.
Det kan alltså inte bli någon uppgift både vid punkt 8 och punkt 9.
Positivt fördelningsbelopp som sparas till nästa år [punkt 10]

Du kan spara positiva fördelningsbelopp till ett kommande år.
Skäl till att inte vilja utnyttja hela beloppet kan vara att du vill ha
en hög pensionsgrundande inkomst eller för att du inte kan utnyttja
fördelningsbeloppet på grund av att inkomsten före räntefördel-
ning inte är tillräckligt hög. Sparat fördelningsbelopp skriver du vid
punkten 10.
Kapitalunderlag för expansionsfond [punkt 11]

Bestämmelserna om expansionsfond är frivilliga. Om du gör avsätt-
ning till expansionsfond ska du ange ditt positiva kapitalunderlag
för expansionsfond vid punkten 11, dvs om du har expansionsfond
från tidigare år eller om du i år har gjort avsättning till expansions-
fond. Kapitalunderlaget styr hur stor expansionsfond du får ha.

NE sid 1 – Bo Ek

Bilaga NE sid 1 – Bo Ek
Exemplet handlar om Bo Ek, som har ett måleriföretag. Som alla andra
enskilda näringsidkare har han kalenderår som räkenskapsår. Han arbetar
ca 1 800 timmar i den egna verksamheten och är aktiv. Bo gör förenklat
årsbokslut. Bilaga 2196 ingår i exemplet. En beskrivning av hur du fyller i
den hittar du i kapitlet Bilaga 2196 – Räntefördelning och expansionsfond
Bo för över beloppen från det förenklade årsbokslutet till första sidan på
NE-bilagan.
Anläggningstillgångar
Bo börjar med att föra över byggnadsvärdet på den industrifastighet han
köpte för fyra år sedan. Anskaffningsvärdet för fastigheten är 725 000 kr
(varav mark 100 000 kr och byggnad 625 000 kr). Byggnaden skrivs av
med 4% per år på anskaffningsvärdet 625 000 kr, vilket ger en avskrivning
på 25 000 kr som han anger i ruta R9. Tidigare år har han gjort avskriv-
ningar med 100 000 kr, så byggnadens bokförda värde före årets avskriv-
ning är 525 000 kr. Byggnadens värde efter årets avskrivning blir
500 000 kr (525 000 – 25 000) vilket han skriver i ruta B2.
Värdet på marken, 100 000 kr, vilket är markens ursprungliga anskaff-
ningsvärde anger han i ruta B3. Ingen avskrivning görs på mark.
Vid årets ingång hade maskinerna och inventarierna ett värde på
180 873 kr. Under året har Bo sålt en skylift för 27 000 kr. Hans avskriv-
ningsunderlag blir därmed 180 873 – 27 000 = 153 873 kr. Han gör
avskrivning med 30% på 153 873 enligt räkenskapsenlig avskrivning
(huvudregeln). Avskrivningen blir då 46 162 som han skriver i ruta R10.
Inventariernas värde vid årets utgång blir 153 873 – 46 162 = 107 711 kr,
vilket han skriver i ruta B4.
Omsättningstillgångar
Bo har ett lager av färg vid årets slut. Detta värderar han till 33 335 kr
enligt prisnivån på senaste fakturan. Han tar upp lagret till 97% av
anskaffningsvärdet vilket är 0,97 x 33 335 = 32 335 kr. Beloppet skriver
han i ruta B6.
På balansdagen 31/12 hade Bo obetalda kundfordringar på 28 100 kr
inklusive moms. Han bedömer att han kommer att få betalt för samtliga
kundfakturor och skriver därför hela beloppet i ruta B7.
Bo har inga övriga fordringar.
Bo inventerade kontantkassan på balansdagen så att han vet att den
stämmer med bokföringen. Han hade på balansdagen 7 000 kr i kassan
och 20 000 kr på företagets bankkonto (enligt bokföring och kontoutdrag
från banken). Han skriver därför 7 000 + 20 000 = 27 000 kr i ruta B9.

Skulder
Bo har på balansdagen en låneskuld till banken på 524 000 kr vilket han
skriver i ruta B13. Han har kontrollerat att skulden i bokföringen stämmer
med specifikationen över skulden från banken per 31/12. Han har inte
amorterat på skulden under året.
Bo har en momsskuld på 10 780 kr. Han skriver beloppet i ruta B 14. Han
har inga andra skatteskulder, eftersom han inte har några anställda.
Bo har på balansdagen obetalda leverantörsfakturor på 45 780 kr inklu
sive moms, vilket han anger i ruta B15.
Eget kapital
Balansräkningen avslutas med att Bo fyller i det egna kapitalet i ruta B10.
Det är samma sak som tillgångar minus skulder, dvs 214 586 kr.
Intäkter
Bo har under året löpande bokfört alla inbetalningar och egna uttag av
varor som gjorts under året (kontantmetoden). Enligt huvudboken har han
sålt färg och annat material för 381 728 kr och måleritjänster för
391 674 kr, dvs sammanlagt 773 402 kr. För att få fram årets intäkter ska
han även ta hänsyn till ingående och utgående kundfordringar. Han har
i det förenklade årsbokslutet beräknat intäkterna enligt följande:
+ Bokförd försäljning 773 402 kr
+ obetalda kundfordringar vid årets slut (exkl moms) 22 480 kr
– obetalda kundfordringar vid årets början (exkl moms) 15 882 kr
Summa intäkter = 780 000 kr
Summa momspliktiga intäkter, 780 000 kr, skriver han i ruta R1.
Bo har tagit ut färg för privat användning till ett marknadsvärde inkl moms
av 9 250 kr under året. Uttagsmomsen beräknas på inköpsvärdet (5 000 kr)
till 1 250 kr vilket han drar av från marknadsvärdet. I de momspliktiga
intäkterna ovan ingår den momspliktiga delen av uttaget, dvs 5 000 kr.
Som momsfri intäkt tar han upp resterande 3 000 kr (9 250 – 1 250 –
5 000 ). Han har inga andra momsfria intäkter och skriver därmed
3 000 kr i ruta R2.
Företaget har en bil som Bo använder i sin verksamhet, men även för privat
körning. Förmånsvärdet för denna bil är 40 400 kr. Företaget betalar allt
drivmedel för bilen, varför han också tar upp en drivmedelsförmån på
15 000 kr (120% x 12 500 kr). Totalt ger detta ett förmånsvärde på
55 400 kr vilket tas upp i ruta R3. Bo har hämtat uppgifterna från bok
föringen eftersom han löpande bokför uttaget av förmånerna som
inkomster i verksamheten.
Han har under året haft ränteintäkter på 900 kr vilket han anger i ruta R4.
Räntan tillgodofördes bankkontot den 31/12.

Kostnader
Bo har under året löpande bokfört alla utbetalningar till leverantörer som
gjorts under året (kontantmetoden). Enligt huvudboken har han köpt varor
och material för 200 100 kr. Övriga externa utgifter (bilkostnader, repara
tion och underhåll på fastigheten, telefon, porto, kontorsmaterial, r eklam,
utgifter för traktamenten, medlemsavgift i måleriföreningen mm) har varit
140 000 kr.
För att få fram årets kostnader för varor och material ska han ta hänsyn till
förändringen i leverantörsskulder, förskott och lager (gäller endast kostna-
den för varor och material). Av leverantörsskulden i ruta B15 avser
30 000 kr varor och material samt 6 624 kr övriga externa kostnader.
Han har i det förenklade årsbokslutet beräknat årets kostnader enligt
följande:
Varor och Externa
material kostnader
+ Bokförda utbetalningar 200 100 kr 140 000 kr
+ Obetalda lev. skulder vid årets slut 30 000 kr 6 624 kr
– Obetalda lev. skulder vid årets början 25 000 kr 7 000 kr
– Betalda förskott vid årets slut 0 kr 0 kr
+ Betalda förskott vid årets början 5 000 kr 0 kr
– Varulager vid årets slut 32 335 kr
+ Varulager vid årets början 40 000 kr
Summa kostnader = 217 765 kr 139 624 kr
I ruta R5 skriver Bo 217 765 kr och i ruta R6 skriver han 139 624 kr.
Bo har inte haft några anställda.
Bo har betalat räntor på lånen med 16 000 kr. Vid årets slut har han en
obetald utgiftsränta avseende december månad som är 2 000 kr och som
ska betalas i mitten av januari. Eftersom beloppet inte överstiger 5 000 kr
tar han inte med denna utgift i det förenklade
årsbokslutet. Han tog inte heller upp någon upplupen räntekostnad för
föregående år. Han skriver därför sin räntekostnad, 16 000 kr, i ruta R8.
Avskrivning på byggnader är 25 000 kr, vilket Bo skriver i ruta R9.
Beräkningen hittar du i avsnittet om balansräkningen.
Avskrivning på inventarier är 46 162 kr, vilket Bo skriver i ruta R10.
Beräkningen hittar du i avsnittet om balansräkningen.
Därmed blir det bokförda resultatet 394 749 kr i ruta R11.
Bo lämnar en upplysning om att han gjort årsbokslutet själv, dvs utan
hjälp av någon redovisningskonsult eller liknande, genom att kryssa i
nej-rutan.

NE sid 2 – Bo Ek

Bilaga NE sid 2 – Bo Ek
Bo för över det bokförda resultatet 394 749 kr i ruta R11 till ruta R12 på
sid 2. I ruta R13 återlägger han medlemsavgiften till måleriföreningen
300 kr, som inte är avdragsgill, samt en icke avdragsgill parkeringsavgift
476 kr. Sammanlagt anger han 300 + 476 = 776 kr i ruta R13.
Han har inga bokförda intäkter som inte ska tas upp och inga intäkter eller
kostnader som inte har bokförts som ska tas upp alternativt dras av.
I summeringsrutan R17 skriver han därför 395 525 kr.
Han bedriver ingen annan verksamhet och ingen gemensam verksamhet.
Han skriver därför samma resultat i summeringsrutan R21 Min andel av
resultatet.
Bo har kört med sin förmånsbil mellan bostaden och arbetet (257 dagar x
5,2 mil x 9,50 kr) – 11 000 kr = 1 695 kr. Han skriver beloppet i ruta R22.
Dessa kostnader har han inte bokfört, utan gör avdraget som en ren
deklarationspost.
Bo har inget att fylla i rutorna R23–R28. Han skriver därför resultatet före
räntefördelning, 393 830 kr, i ruta R29.
På den hjälpbilaga 2196 (se hur den fylls i längre fram i detta exempel
under rubriken Räntefördelning och expansionsfond) som Bo har använt för
att beräkna räntefördelning hämtar han sitt positiva räntefördelnings
belopp på 34 082 kr. Han drar av det i ruta R30. På INK1 sid 2 tar han upp
samma belopp i ruta 11.1.
I årets deklaration ska periodiseringsfonden från beskattningsåret 2015
återföras, 16 725 kr i ruta R32. Han hittar beloppet i sammanställningen
som följer med hans förifyllda huvudblankett.
Hans inkomst före avsättning till periodiseringsfond är därmed 376 473 kr
i ruta R33. Bo hade kunnat sätta av maximala 30% x 376 473 =
112 942 kr till periodiseringsfond, men han väljer i år att sätta av endast
50 000 kr i ruta R34 för att inte få en alltför låg pensionsgrundande
inkomst.
Därmed är hans inkomst före avsättning till expansionsfond 326 473 kr
i ruta R35. Han gör ingen avsättning till expansionsfond. Han vill hålla
uppe sin pensionsgrundande inkomst.
Bo har under året betalat in 25 000 kr till pensionssparkonto, vilket han
skriver i ruta R38. Han skriver samma belopp i ruta 10.6 på sid 2 på
blankett INK1. Han beräknar särskild löneskatt för pensionssparandet
med 24,26%. Det blir ett avdrag på 6 065 kr i ruta R39.
Han gör nu en avstämning för egenavgifterna i deklarationen. I förra årets
deklaration fick han avdrag för 72 130 kr, vilket han skriver i ruta R40 och
enligt slutskattebeskedet blev de påförda egenavgifterna 70 560 kr, vilket
han skriver i ruta R41.
Efter denna avstämning blir Bo Eks avgiftsunderlag för egenavgifter
296 978 kr i ruta R42. Årets beräknade avdrag för egenavgifter blir 25% x
196 978 = 74 494 kr, vilket han skriver i ruta R43.

Bo har fått sjukpenning, som ska tas upp som inkomst av näringsverksam-
het. Han anger sjukpenningen på 7 130 kr i ruta R44 och därmed blir hans
resultat av näringsverksamhet 230 614 kr i ruta R47. Detta belopp för han
in i ruta 10.1 på sid 2 av huvudblanketten INK1.
Övriga uppgifter
Bo har dragit av bilutgifter och sätter därför ett kryss vid punkten 1 under
Övriga uppgifter. Han har inte dragit av några bilkostnader enligt schablon
för resor med privat bil, utan endast resor mellan bostaden och arbets
platsen.
Han har dragit av ränteutgifter enligt kontrolluppgifter med 16 000 kr i
näringsverksamheten, vilket han anger vid punkt 3. Han har 125 000 kr i
ackumulerade värdeminskningsavdrag på byggnaden som han anger vid
punkten 5.
Han har ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning på 304 606 kr
vilket han skriver vid punkten 8. Vid punkten 10 skriver han ingenting,
eftersom han utnyttjar hela räntefördelningen i år. Vid punkten 11 skriver
han ingenting, eftersom han inte utnyttjar expansionsfonden.

2196 – Beräkning räntefördelning och expansionsfond, sid 1

2196 – Beräkning räntefördelning och expansionsfond, sid 4

Bilaga 2196 sid 1

I A.1. skriver Bo Ek det egna kapitalet 347 975 kr från förra årets bilaga
NE ruta B10.
Det kvarstående sparade fördelningsbeloppet från föregående år i A.5. är
15 806 kr.
Summa periodiseringsfonder vid föregående beskattningsårs utgång är
59 175 kr och skrivs i A.7.
Delsumman blir då 304 606 kr.
Bilaga 2196 sid 4
Här skriver Bo Ek in beloppen som rör näringsfastigheten. Eftersom han
använder huvudregeln blir underlaget för räntefördelning 625 000 kr, vilket
är samma som det bokförda värdet vid årets ingång.
Bilaga 2196 sid 1 forts
Det blir samma belopp, 625 000 kr i ruta 9a och i ruta 9b, så kapital
underlaget i 12a blir 304 606 kr.
I ruta 13a multiplicerar han kapitalunderlaget med 6,00% och det positiva
fördelningsbeloppet blir då 18 276 kr.
Det sparade fördelningsbeloppet från A.5. 15 806 kr skrivs även i ruta 14.
Det positiva fördelningsbeloppet i 15a blir då 34 082 kr.
Han utnyttjar hela beloppet genom att skriva samma belopp i ruta 16.
Återstående belopp i ruta 17 blir noll.

Huvudblanketten INK1
Slutligen för Bo Ek in beloppen på sid 2 på blankett INK1. Du kan läsa om
den i kapitlet INK1 – Inkomstdeklaration 1.
Han hämtar årets överskott av aktiv näringsverksamhet från ruta R47 på
bilaga NE sid 2. Han skriver beloppet 230 614 kr i ruta 10.1 på huvud
blanketten INK1.
Underlaget för särskild löneskatt på hans pensionssparavdrag finns i ruta
R38 på bilaga NE. Detta belopp på 25 000 kr tar han upp i ruta 10.6.
Räntefördelningsbeloppet 34 082 kr hittar han på bilaga NE sid 2 i ruta
R30. Det för han in i ruta 11.1 på sid 2 på bilaga INK1.

Bilaga NE – vanligt årsbokslut
I det här kapitlet visar vi vad du som gör ett vanligt årsbokslut särskilt
bör tänka på när du fyller i bilaga NE. Bilagan är ju i första hand
anpassad till förenklat årsbokslut men ska användas av alla enskilda
näringsidkare. I kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut kan du läsa
utförligt om hur NE-bilagan ska fyllas i.
Alla ska göra årsbokslut

Alla, även de allra minsta, enskilda näringsidkare ska upprätta ett
årsbokslut senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
Har företaget en nettoomsättning som normalt är högst 3 milj kr får
du göra ett förenklat årsbokslut. Detta kan du läsa om i kapitlet
Bilaga NE – förenklat årsbokslut.
Bokföringsnämndens allmänna råd

Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd med tillhörande väg-
ledning för de enskilda firmor som inte gör förenklat årsbokslut.
Detta allmänna råd gäller även andra företagsformer som avslutar
räkenskaperna med ett årsbokslut, exempelvis stiftelser, samfällig-
hetsföreningar och ideella föreningar.
Informationen hittar du på bfn.se och den heter BFNAR 2017:3.
Bilaga NE
NE-bilagan består av två sidor (bilagan hittar du i slutet av före
gående kapitel). På sid 1 för du över uppgifterna från årsbokslutet,
dvs sid 1 består av balansräkning och resultaträkning. Nederst på
sidan anger du verksamhetens bokförda resultat. Observera att
intäkt av bil- och bostadsförmån ingår i räkenskapsschemat. Det är
därför praktiskt att bokföra även uttag av förmåner löpande. Du bör
även bokföra utgifter för företagets utnyttjande av privata tillgångar
såsom milersättning vid tjänstekörning med privat bil, lokal
i egen bostad mm. På detta sätt minskas antalet justeringar
i inkomstdeklarationen.
På sid 2 gör du de skattemässiga justeringar som återstår att göra.
Det kan vara fråga om att återlägga icke avdragsgilla kostnader
(t ex icke avdragsgill måltidsrepresentation), dra av inrullat under-

skott, skogsavdrag, räntefördelning, pensionssparavdrag, resultat

från en annan verksamhet mm.
Det överskott eller underskott som du får fram på sid 2 för du över
till sid 2 på Inkomstdeklaration 1 (INK1).
Nederst på sid 2 på bilaga NE ska du lämna ett antal upplysningar
bland annat om kapitalunderlag för räntefördelning och expansions-
fond, under året avyttrade inventarier och om ersättningsfonder.
Du ska även ange de periodiseringsfonder som finns kvar vid årets
utgång.
NEA-bilagan
Bilaga NEA kan du använda när du i din näringsverksamhet
bedriver flera olika verksamheter som har skilda bokföringar
t ex detaljhandel, lantbruk och fastighetsförvaltning. Observera
att du ska slå ihop det sammanlagda resultatet av dessa på en enda
NE-bilaga, dvs du lyfter in resultat från NEA-bilagor till NE-bilagan
i ruta R19 eller R20.
Observera att du ska använda samma bestämmelser för årsbokslut
för samtliga (del)verksamheter, dvs antingen bestämmelserna för
vanligt eller förenklat årsbokslut.
Krontalsutjämning
Även om du har belopp med kronor och ören i ditt årsbokslut ska du
föra in beloppen i hela kronor på bilagan, lämpligen avrundat nedåt.
Saldon från bokföringen förs över till NE

När du har bokfört alla bokslutstransaktioner för du över saldona
från balans- och resultaträkningen till räkenskapsschemat på
deklarationsbilagan NE.
Från ett bokföringsprogram, t ex BL Bokföring, kan du skriva ut ett
räkenskapsschema som du kan använda som förlaga för att föra över
beloppen manuellt till räkenskapsschemat på NE-bilagan. Du kan
också använda bilagan för att kontrollera att alla belopp hamnat
rätt innan du exporterar uppgifterna till ett deklarationsprogram
via SIE-export.
I nedanstående tabell ser du vilka kontosaldon som ska ingå i
respektive ruta i räkenskapsschemat.
I kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut finns exempel på ifyllda
bilagor.

Kopplingstabell mellan räkenskapsschemat (NE-bilagan) och

BAS-planen
Ruta på NE Kontonummer
Anläggningstillgångar
B1 Immateriella anläggningstillgångar 10xx
B2 Byggnader och markanläggningar 11xx (exkl 1130, 1140, 1180)
B3 Mark mm 1130, 1140, 1180, 1291
B4 Maskiner och inventarier 12xx (exkl 1291)
B5 Övriga anläggningstillgångar 13xx
Omsättningstillgångar
B6 Varulager 14xx
B7 Kundfordringar 15xx
B8 Övriga fordringar 16xx, 17xx, 18xx
B9 Kassa och bank 19xx
Eget kapital
B10 Eget kapital 201x, 205x
Obeskattade reserver
B11 Obeskattade reserver 21xx
Avsättningar
B12 Avsättningar 22xx
Skulder
B13 Låneskulder 23xx, 241x, 248x
B14 Skatteskulder 25xx, 26xx, 271x, 273x
B15 Leverantörsskulder 244x–247x (exkl 245x)
242x–243x, 245x, 249x, 27xx (exkl 271x,
B16 Övriga skulder
273x), 28xx, 29xx
Intäkter
R1 Försäljning, momspliktig 30xx–37xx, 39xx
R2 Momsfria intäkter 30xx–37xx, 39xx
R4 Ränteintäkter mm 38xx, 801x, 802x(+), 803x(+), 811x,
812x(+), 813x(+), 820x, 821x, 822x(+),
823x(+), 824x(+), 825x, 826x, 829x(+),
830x, 831x, 832x(+), 833x(+), 834x,
835x(+), 836x, 839x, 843x(+), 844x,
845x(+), 849x(+), 871x, 881x(+), 886x(+),
888x(+), 889x(+)

Ruta på NE Kontonummer
Kostnader
R5 Varor, material och tjänster 40xx–49xx
R6 Övriga externa kostnader 50xx–69xx
R7 Anställd personal 70xx–76xx
R8 Räntekostnader mm 774x, 779x, 79xx, 802x(–), 803x(–), 807x,
808x, 812x(–), 813x(–), 817x, 818x,
822x(–), 823x, 824x(–), 827x, 828x,
829x(–), 832x(–), 833x(–), 835x(–), 837x,
838x, 840x, 841x, 842x, 843x(–), 845x(–),
846x, 848x, 849x(–), 875x, 881x(–),
886x(–), 888x, 889x(–), 89xx (exkl. 899x)
Avskrivningar
R9 Av- och nedskrivningar på
772x, 777x, 782x, 784x, 885x
byggnader och markanläggningar
R10 Av- och nedskrivningar på maski-
771x, 773x, 776x, 778x, 781x, 783x, 885x
ner/inv samt immateriella tillgångar
Årets resultat
R11 Bokfört resultat 899x
■■ Källa: BAS-gruppen
Skattemässiga justeringar
På sid 2 på bilaga NE fyller du i uppgifter som påverkar ditt skatte-
mässiga resultat. Du gör ett antal skattemässiga justeringar av det
redovisade resultatet från räkenskapsschemat.
De skattemässiga justeringarna handlar i praktiken om åtgärder
som att:
• lyfta in poster som inte är med i bokföringen
• boka bort bokförda poster som är privata inkomster eller utgifter
• justera resultatet med hänsyn till icke skattepliktiga inkomster,
t ex intäktsränta på skattekontot
• justera resultatet med hänsyn till icke avdragsgilla utgifter,
t ex kostnadsförda skatter eller måltidsrepresentation.
Har du i bokslutet kostnadsfört ett högre avskrivningsbelopp på
byggnader än vad som är tillåtet skattemässigt, ska du återföra den
del av avskrivningen som inte är avdragsgill i ruta R13.
Använder du restvärdeavskrivning och har gjort planenliga avskriv-
ningar som är högre än den avskrivning som restvärdemetoden ger,
ska du återföra den del av avskrivningen som inte är avdragsgill.
Detta gör du i ruta R13. Har du gjort planenliga avskrivningar med
ett lägre belopp än maximal avskrivning enligt restvärdemetoden
drar du av mellanskillnaden i ruta R16.

Bilaga 2196 – Räntefördelning
och expansionsfond
Här visar vi hur du fyller i hjälpbilagan för räntefördelning och

expansionsfond. Observera att du inte ska lämna in den till Skatte-
verket. Det är bara en hjälpbilaga, som du ska spara så att du vid en
eventuell förfrågan från Skatteverket kan förklara hur du har
beräknat kapitalunderlag samt räntefördelning och expansionsfond.
I kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut hittar du ett exempel med
bilaga 2196 ifylld.
Räntefördelning och expansionsfond

I kapitlen Räntefördelning och Expansionsfond kan du läsa om hur
du beräknar kapitalunderlagen för dessa. Här går vi bara igenom
hur du fyller i bilaga 2196.
Bilagan har tre sidor. Sid 1 används för att beräkna kapitalunder
laget för räntefördelning. Sid 2 används för beräkning av kapital
underlaget för expansionsfond. Sid 3 används för att beräkna
fastighetens eller fastigheternas värde. Du börjar lämpligen med att
fylla i sid 3 om du har någon fastighet i näringsverksamheten.
A. Räntefördelning – kapitalunderlag (sid 1)

A1. Tillgångar minus skulder
Du börjar med att fylla i värdet av tillgångar minus skulder (eget
kapital) vid årets början. Beloppet finns i förra årets bilaga NE sid 1
i ruta B10. Beloppet kan bli positivt eller negativt (eller i sällsynta
fall noll), beroende på om tillgångarna var större, mindre eller lika
stora som skulderna.
Det är endast dina egna tillgångar och skulder som ska användas
för beräkningen av kapitalunderlaget. Är du redovisningsansvarig
och redovisar fler personers tillgångar och skulder i din NE-bilaga
i ruta B10 ska du alltså för räntefördelningen enbart ta upp dina
egna tillgångar och skulder.

Bilaga 2196 – R
äntefördelning och expansionsfond
A2. Outnyttjat underskott vid föregående beskattningsårs utgång

Outnyttjat underskott hittar du i årets bilaga NE i ruta R24.
A3. Övergångspost
Om du hade ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning vid
inf örandet 1993-12-31 fastställdes en övergångspost som var lika
stor som det negativa kapitalet. Läs om detta i kapitlet Räntefördel-
ning.
A4. Särskild post

Du kan ha en särskild post om du under 1996 eller senare har
förvärvat en näringsfastighet genom arv, gåva eller testamente och
samtidigt tagit över lån eller lämnat en vederlagsrevers. Posten får
bara räknas med till så stort belopp att kapitalunderlaget inte är
negativt och så länge fastigheten finns kvar i näringsverksamheten.
A5. Kvarstående sparat fördelningsbelopp från föregående år

Om du fick fram ett positivt räntefördelningsbelopp i förra årets
inkomstdeklaration och inte drog av hela fördelningsbeloppet då,
utan sparade det till kommande år, ska det sparade beloppet öka
kapitalunderlaget i år. På så sätt blir det en ränta på ränta-effekt.
Kvarstående sparat fördelningsbelopp finner du i förra årets bilaga
NE under Övriga uppgifter i 10. Beloppet finns också på förra årets
bilaga 2196 sid 1 punkt 17.
A6. Icke varaktiga kapitaltillskott

Du ska minska kapitalunderlaget med tillfälliga kapitaltillskott
(egna insättningar) som du gjort till näringsverksamheten under
beskattningsåret. Det går alltså inte att öka kapitalunderlaget för
räntef ördelning genom att sätta in pengar bara över ett årsskifte.
A7. Summa periodiseringsfonder vid föregående b eskattningsårs

utgång
Här drar du av summan av periodiseringsfonderna som du hade
vid årets början. Du hittar beloppet i Skatteverkets specifikation
som du fick tillsammans med deklarationsblanketten. Uppgiften
finns också på mina sidor när du loggar in på skatteverket.se för att
göra din inkomstdeklaration digitalt. Periodiseringsfonden som dras
av i ruta R34 på det här årets bilaga NE ska inte vara med här.
A8. 78% av expansionsfonden vid föregående beskattningsårs utgång

Kapitalunderlaget för räntefördelning minskas med 78% av den
expansionsfond du hade vid årets början. Du hittar beloppet längst

Bilaga 2196 – R
ner på sid 2 i förra årets bilaga 2196 samt vid punkt 11 bland övriga
uppgifter på sid 2 på förra årets bilaga NE.
A9. Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter

Vid A9a för du in det bokförda värdet på näringsfastigheten. Den
hittar du på sid 1 i förra årets bilaga NE, summan av beloppen
i rutorna B2 och B3.
Vid A9b för du in det skattemässiga värdet av fastigheten från sid 3
på årets bilaga 2196. Du tar det högsta av värdet i ruta 3 och 14.
Om du gör förenklat årsbokslut och använder huvudregeln på sid 3
på bilaga 2196 blir det samma belopp i båda rutorna. Men om
alternativregeln ger ett högre värde, är det detta som ska in vid A9b,
och då höjer detta kapitalunderlaget för räntefördelning.
A10. Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto

Eftersom medel på skogs- och upphovsmannakonto bara får tas upp
till 50% vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning och
expansionsfond, ska en justering göras. Vid A10a tar du upp det
bokförda värdet på kontot vid årets början. Det ska ingå i beloppet i
ruta B9 i förra årets bilaga NE, under förutsättning att du har
bokfört medlen.
Vid A10b skriver du hälften av medlen vid årets början.
Du kan läsa om skogskonto i vår bok JORD- & SKOGSBRUK och om
upphovsmannakonto i vår bok KULTURARBETARBOKEN.
A11. Övriga justeringar där bokfört värde avviker från skattemässigt

värde
Om du har bokfört dina skatteskulder riktigt ska du inte göra någon
justering här. Skatter som redovisas i inkomstdeklarationen ingår i
F-skattedebiteringen och ska inte tas upp som skatteskuld i bok
föringen (beloppet ingår i eget kapital). Skatt som redovisas i skatte
deklarationen (moms- och arbetsgivardeklarationen) ska däremot
tas upp som skuld.
Vanligtvis bokförs inte periodiseringsfonderna, utan avdrag och
återföring görs enbart i NE-bilagan. Beloppet dras då av i A7 och
B1.6 (sid 2) utan någon efterföljande justering. Har du bokfört
periodiseringsfonderna som obeskattad reserv ska du justera för
detta i A11/B9 för att beloppet inte ska påverkas dubbelt. Har du
bokfört fonderna mot eget kapital påverkas inte värdet av skulderna
(beloppet i B1.10) och någon justering ska inte göras i A11/B1.9.

Bilaga 2196 – R
A12. Kapitalunderlag
Kapitalunderlaget för räntefördelning summeras till ruta 12a om
det är ett överskott (positivt) och till ruta 12b om det är ett under-
skott (negativt).
Om kapitalunderlaget inte överstiger +/– 50 000 kr ska du inte
göra någon räntefördelning. Det innebär att ett sparat fördelnings-
belopp från föregående år inte kan utnyttjas i år och ska skrivas i
A14 och A17.
Kapitalunderlag som överstiger 50 000 kr redovisas i NE-bilagan
under Övriga uppgifter p 8 (positiv) eller 9 (negativ).
A13–17. Beräkning av fördelningsbelopp

Har du ett positivt kapitalunderlag på mer än 50 000 kr ska du
multiplicera det med 6,00% vid 13a.
Har du ett negativt kapitalunderlag på mer än – 50 000 kr ska du
multiplicera det med 1,50% vid 13b.
Om beskattningsåret är längre eller kortade än 12 månader ska
fördelningsbeloppet justeras.
Är fördelningsbeloppet 120 000 kr och beskattningsåret sex månader

skriver du 60 000 kr.
B. Expansionsfond – kapitalunderlag (sid 2)

Frivilligt
På sid 2 beräknar du kapitalunderlaget för expansionsfond. Detta är
frivilligt, eftersom du inte behöver sätta av till expansionsfond om
du inte vill. Men vi rekommenderar att du ändå fyller i detta, efter-
som dessa belopp ska in på sid 1 på bilaga 2196 nästa år. Deklara-
tionsarbetet går då smidigare.
B1.1. Tillgångar minus skulder

Du börjar med att fylla i värdet av tillgångar minus skulder (eget
kapital) vid årets slut. Beloppet finns i årets bilaga NE sid 1
i ruta B10. Beloppet kan bli positivt eller negativt (eller i sällsynta
fall noll), beroende på om tillgångarna var större eller mindre än
skulderna.
Du tar bara upp din andel av det egna kapitalet här, läs om det i
avsnittet om räntefördelningen.

Bilaga 2196 – R
B1.2. Outnyttjat underskott vid beskattningsårets utgång

Outnyttjat underskott hittar du i i ruta R48 på årets bilaga NE.
Det torde vara ytterst ovanligt att ha underskott där och samtidigt
kunna öka expansionsfonden, eftersom det i så fall borde vara ett
underskott redan i ruta R35.
B1.3. Övergångspost, beräknades vid 1995 års taxering

Se A3 tidigare i det här kapitlet.
B1.4. Särskild post

Se A4 tidigare i det här kapitlet.
B1.5. Icke varaktiga kapitaltillskott till näringsverksamheten under

beskattningsåret
Se A6, men nu handlar det om kapitaltillskott gjorda under räken-
skapsåret.
B1.6. Summa periodiseringsfonder vid beskattningsårets u tgång

Här drar du av summan av periodiseringsfonderna som du hade vid
årets slut. Du tar beloppet vid punkten A7 på sid 1 och drar av den
periodiseringsfond du har återfört i årets deklaration och lägger till
årets avsättning till periodiseringsfond.
B1.7. Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter

Vid B1.7a för du in det bokförda värdet på näringsfastigheten. Den
hittar du på sid 1 i årets bilaga NE, summan av beloppen i rutorna
B2 och B3.
Vid B1.7b för du in det skattemässiga värdet av fastigheten från
sid 4 på årets bilaga 2196. Du tar det högsta av värdet vid punkt 7
och 18.
Om du gör förenklat årsbokslut och använder huvudregeln på sid 3
på bilaga 2196 blir det samma belopp i båda rutorna. Men om
alternativregeln ger ett högre värde, är det detta som ska in vid
B1.7b, och då höjer detta kapitalunderlaget för expansionsfond.
B1.8. Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto

Se under motsvarande rubrik i avsnitt A tidigare i detta kapitel.
Dock handlar det här om medel vid årets slut.
B1.9. Övriga justeringar där bokfört värde avviker från skattemässigt

värde
Se under motsvarande rubrik i avsnitt A tidigare i detta kapitel.

Bilaga 2196 – R
B1.10a. Kapitalunderlag
Vid punkten B1.10a för du in det totala kapitalunderlaget. Vid nega-
tivt underlag skriver du 0 kr. Om kapitalunderlaget är positivt förs
det in i NE-bilagan sid 2 Övriga uppgifter, punkt 11.
B1.10b. Ditt maximala expansionsfondsfondsbelopp

Hit hämtar du beloppet enligt avsnitt B2 sid 3.
Beräkning av högsta ökning och minsta minskning för året

Först hämtar du beloppet vid B1.10b, den maximala expansions
fonden. Därefter drar du av expansionsfonden vid årets början (förra
årets deklaration).
Om återstoden blir ett positivt belopp, innebär det den högsta ökning
du kan göra. Det finns en begränsning. Årets ökning av expansions-
fonden får inte vara större än överskott i ruta R35 på bilaga NE,
eftersom ökning av expansionsfond inte får leda till underskott i
Om återstoden blir ett negativt belopp, innebär det den minsta
minskning du ska göra. Begärd minskning skrivs i ruta R37 på
bilaga NE. Är kapitalunderlaget negativt ska hela expansionsfonden
återföras till beskattning i ruta R37 på bilaga NE.
Expansionsfond vid årets utgång

Först skriver du expansionsfonden vid årets ingång. Du hittar
beloppet vid punkt 11 bland övriga uppgifter på förra årets
bilaga NE.
På nästa rad skriver du ökningen av expansionsfond. Beloppet förs
till ruta R36 på bilaga NE och ruta 12.1 på huvudblanketten INK1.
På nästa rad skriver du minskningen av expansionsfond. Beloppet
förs till R37 på NE-bilagan och ruta 12.2 på huvudblanketten INK1.
Slutligen skriver du expansionsfonden vid årets utgång. Beloppet får
inte vara högre än beloppet vid B1.10b.
B2. Maximal expansionsfond – särskild beräkning

2021 (sid 3)
Eftersom expansionsfondsskatten sänkts från 2021 från 22% till
20,6% så behövs en särskild beräkning av maximal expansionsfond
om man haft en avsättning från tidigare år. Denna beräkning görs
på sid 3 på blankett 2196.

Bilaga 2196 – R
C. Värde fastighet – mark, byggnader och

markanläggningar (sid 4)
Har du fler fastigheter ska du beräkna värdet för varje fastighet.
Det finns utrymme för tre fastigheter eller fastighetsandelar på
bilagan, men äger du flera kan du använda ytterligare exemplar av
sid 4 på bilaga 2196 för dessa.
Om flera fastigheter är samtaxerade och du har ägt samtliga hela
tiden, ska du redovisa dem sammanslagna i en enda kolumn.
Äger du en andel av fastigheten tar du bara upp din del.
Du väljer det högsta värdet enligt huvudregeln eller alternativregeln
för varje separat fastighet. För räntefördelning det högsta värdet i
C3 och C14. För expansionsfond det högsta av värdet i C7 och C18.
Summera beloppen för alla fastigheter och för värdet till A9.b för
räntefördelning och B1.7b för expansionsfond.
C1. Anskaffningsvärde vid det föregående beskattningsårets utgång

Beloppet hämtar du från C1 på förra årets bilaga 2196. Du lägger till
köp från förra årets C4 och drar ifrån anskaffningsvärden för
de fastigheter eller fastighetsdelar du avyttrat i förra årets C6.
Var fastigheten anskaffad under föregående beskattningsår kan du
hämta uppgifter från förra årets bilaga NE. Du tar du anskaffnings-
värdet för näringsdelen av fastigheten i ruta B2 och B3 och drar
ifrån värdeminskningen i ruta R9 samt gjorda skogsavdrag i ruta
R25.
Är fastigheten anskaffad under beskattningsåret får du inte räkna
med den vid räntefördelningen, eftersom den inte ägdes av dig vid
det föregående beskattningsårets utgång.
C2. Värdeminskningsavdrag t o m beskattningsåret 2019

Här skriver du de sammanlagda värdeminskningsavdragen du gjort
till och med förra årets deklaration. Beloppet är summan av C2 och
C5 i förra årets bilaga 2196.
Observera att skogsavdrag och substansminskningsavdrag ska ingå
i värdeminskningsavdragen. Dessa bokförs inte, så du måste hålla
reda på dem på något annat sätt. Sammanlagda skogsavdrag
framgår inte av någon deklarationsbilaga.
C3. Underlag för räntefördelning

Underlaget för räntefördelning för du in i ruta A9b på sid 1.

Bilaga 2196 – R
C4. Anskaffningar under beskattningsåret

Här skriver du anskaffningsvärdet för näringsfastigheter som du
förvärvat under beskattningsåret.
C5. Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret

Här skriver du värdeminskningsavdragen som du gjort i den här
deklarationen. Du hämtar beloppet från årets bilaga NE, ruta R9
plus ruta R25.
C6. Korrigering, exempelvis på grund av delavyttring

Har du sålt fastigheten beräknas inget underlag. Är det bara en del
som är såld minskas värdet med denna del.
Observera att om du har gjort värdeminskningsavdrag på den sålda
delen måste du justera det i C5 (huvudregeln) och C16 (alternativ
regeln). Endast värdeminskningsavdrag för fastigheter som finns
kvar ska minska underlaget i C5 och C16.
C7. Underlag för expansionsfond

Underlaget för expansionsfond för du in i ruta B1.7b på sid 2.
Alternativregeln
Nu övergår bilagan till beräkning av underlaget för räntefördelning
och expansionsfond enligt alternativregeln. När detta är klart ska
du använda de högsta av värdena enligt huvud- och alternativregeln.
Alternativregeln får användas för fastigheter eller fastighetsdelar
som du har förvärvat före den 1 januari 1991.
C8. Taxeringsvärde 1993

Skriv taxeringsvärdet för näringsdelarna av fastighetsinnehavet för
1993. För fastigheter eller fastighetsdelar som är anskaffade från
1 januari 1991 och senare ska underlaget endast beräknas enligt
huvudregeln.
C9. Procentsats för omräkning

Du tar en viss procentsats av taxeringsvärdet på raden ovanför.
Procentsatserna som du ska använda för omräkning är 39% för
lantbruk, 54% för småhus, 48% för hyreshus och 64% för industri
enheter. Procentsatsen är likadan år efter år.
C10. Del av taxeringsvärde

Här skriver du taxeringsvärdet multiplicerat med procentsatsen.

Bilaga 2196 – R
C11. Värdeminskningsavdrag m.m. vid 1982–1993 års taxering för de

år avdraget överstiger 10% av belopp i C10
För varje år värdeminskningsavdraget överstiger 10% av beloppet i
C10 ska du föra in hela det årets värdeminskningsavdrag. Det är
rätt ovanligt.
C12. Anskaffningsvärde ny-, till- eller ombyggnad som utförts från och
med 1 januari 1993 till beskattningsårets ingång
Här skriver du in anskaffningsvärden från 1993 till och med förra
årets deklaration.
C13. Värdeminskningsavdrag på fastigheten för beskattningsåren

1994 till och med 2018
Här gäller ingen nedre gräns som i ruta C11. Det är värdeminsk-
ningsavdragen fram till förra årets deklaration.
C14. Underlag räntefördelning

Underlaget för räntefördelning för du över till A9b om det är högre
än beloppet i C3.
C15. Anskaffningar under beskattningsåret

Här skriver du anskaffningsvärdet för näringsfastigheter som du
förvärvat under beskattningsåret.
C16. Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret

Här skriver du värdeminskningsavdragen som du gjort i den här
deklarationen. Du hämtar beloppet från årets bilaga NE, ruta R9
plus ruta R25.
C17. Korrigering, exempelvis på grund av delavyttring

Se C6.
C18. Underlag, expansionsfond

Underlaget för expansionsfond för du över till B1.7b om det är högre
än beloppet i C7.

INK1 – Inkomstdeklaration 1
Här går vi enbart igenom de delar av huvudblanketten INK1 som du

som näringsidkare ska fylla i. Du hittar en ifylld blankettbaksida i
kapitlet Bilaga NE – förenklat årsbokslut.
Tvåsidig blankett
Huvudblanketten INK1 består av två sidor. På sid 1 deklarerar du
inkomst av tjänst, inkomst av kapital, allmänna avdrag och fastig-
hetsskatt. Det gröna fältet på sid 2 ska användas av dig som dekla-
rerar näringsverksamhet.
En enda verksamhet
All verksamhet som en enskild näringsidkare bedriver betraktas
som en och samma näringsverksamhet. Detta medför att överskott
och underskott från olika verksamheter automatiskt kvittas mot
varandra. Indelningen i aktiv och passiv verksamhet görs på hela
verksamheten.
Detta gäller även enkelt bolag. Din andel i det enkla bolaget slås
ihop med din övriga näringsverksamhet. Har du däremot handels
bolag, beskattas din andel där separat och slås inte ihop med den
enskilda näringsverksamheten.
Förifyllda uppgifter
På blankett INK1 har Skatteverket fyllt i en del uppgifter som
bygger på kontrolluppgifter som lämnats. Skatteverket utgår från
att uppgifterna berör dig som privatperson och lägger in dem helt
och hållet i inkomstslagen tjänst och kapital samt som allmänna
avdrag.
Om du deklarerar någon av dessa poster helt eller delvis i närings-
verksamheten, måste du ändra de förifyllda uppgifterna. Följande
kan behöva justeras:
• Ränteutgifter som hör till lån i näringsverksamheten.
• Ränteinkomster som hör till tillgångar i näringsverksamheten.
• Ersättningar som du har fått kontrolluppgift på men du tar upp i
näringsverksamheten (likställighetsinkomster).

Överskott i näringsverksamheten [10.1 och 10.3]

Är du aktiv i den enskilda näringsverksamheten tar du upp resul
tatet från NE ruta R47 i ruta 10.1 på INK1 sid 2. Är du passiv fyller
du istället i ruta 10.3.
Underskott i näringsverksamheten [10.2 och 10.4]

Om du sammantaget har ett underskott i näringsverksamheten ska
du fylla i ruta 10.2 (underskott i aktiv näringsverksamhet) eller
ruta 10.4 (underskott i passiv näringsverksamhet).
Uppdragsgivaren betalar sociala avgifter [10.5]

Har du inkomster där uppdragsgivaren betalar sociala avgifter,
så kallade likställighetsinkomster, ska bruttoinkomsten in i
ruta 10.5, vänstra rutan, och kostnaderna som hör till den inkom-
sten i ruta 10.5, högra spalten. På nettot behöver du inte betala
några egenavgifter, eftersom uppdragsgivaren redan har betalat
arbetsgivaravgifter.
Likställighetsinkomster är numera ovanligt.
Egna pensionskostnader [10.6]

Du som gör pensionssparavdrag i enskild näringsverksamhet ska
betala löneskatt på pensionskostnader.
Underlaget är avgifterna för pensionsförsäkring och insättning på
pensionssparkonto (IPS). Löneskatten är 24,26% på underlaget.
Fyll i underlaget (premierna) i ruta 10.6, vänstra spalten.
Pensionskostnader för anställda [10.6]

Du som har kostnader för tjänstepension för anställda ska betala
särskild löneskatt på pensionskostnader. Löneskatten är 24,26% av
de betalda premierna och hamnar på ditt slutskattebesked. Fyll i
underlaget (premierna) i ruta 10.6, högra spalten.
Avkastningsskatt [10.7]
Avkastningsskatt (ruta 10.7) betalas bara av större företag som
själva förvaltar pensionsmedlen och reserverar dem i bokf öringen.
Räntefördelning [11.1 och 11.2]

Om du gjort avdrag i ruta R30 på bilaga NE för positiv ränte
fördelning, tar du upp fördelningsbeloppet som kapitalinkomst i
ruta 11.1 på blankett INK1.
Om du gjort tillägg på bilaga NE för negativ räntefördelning, drar
du av motsvarande belopp som kapitalavdrag i ruta 11.2 på bilaga
INK1.

Ökning av expansionsfond [12.1]

I enskild näringsverksamhet får du dra av ökningen av expansions-
fond i näringsverksamheten. På detta belopp ska du betala 20,6%
expansionsfondsskatt och du fyller i beloppet (underlaget) i ruta 12.1.
Expansionsfondsskatten påförs på ditt slutskattebesked.
Minskning av expansionsfond [12.2]

Om du minskar din expansionsfond ska beloppet tas upp till beskatt-
ning i näringsverksamheten. Fyll i beloppet (underlaget) i ruta 12.2.
Du kommer då att få tillbaka expansionsfondsskatt med 20,6% på
minskningen. Detta gäller oavsett om den återförda expansions
fonden ingår i en vinst eller kvittas mot en förlust. Expansionsfonds
skatten som du får tillbaka minskar din slutliga skatt på slut
skattebeskedet.
Regional nedsättning av egenavgifter [13.1]

Inom stödområdet (områden främst i Norrlands inland) får man
göra en nedsättning av egenavgifterna med 10%, dock maximalt
18 000 kr per år.
Den regionala nedsättningen registrerar du i ruta 13.1. Avgifterna
efter nedsättning får aldrig understiga ålderspensionsavgiften
(10,21 %).
En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som har anställda
och därmed redovisar både egenavgifter och arbetsgivaravgifter kan
totalt få ett regionalt företagsstöd med 85 200 kr (12 x 7 100 kr).
Arbetsgivaravgifterna sätts ned i första hand.
Kvittning nystartad verksamhet [14.1]

Du får normalt inget allmänt avdrag för ett underskott i en närings-
verksamhet. Det underskottet får du istället rulla framför dig till
nästa år och utnyttja mot kommande överskott.
För nystartade aktiva verksamheter finns dock en möjlighet till
allmänt avdrag (med högst 100 000 kr per år) för underskott under
den första femårsperioden. Du för in underskottet i ruta 14.1.
Observera att sådana underskott som du kvittar i ruta 14.1 inte ska
tas upp i ruta 10.2.
Konstnärlig verksamhet [14.1]

Underskott av konstnärlig och liknande verksamhet får under
vissa förutsättningar kvittas som allmänt avdrag. Detta gäller även
om verksamheten inte är nystartad. Läs mer om detta i vår bok
KULTURA RBETARBOKEN.
Observera att sådana underskott som du kvittar i ruta 14.1 inte ska
tas upp i ruta 10.2.
Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt (näringsfastighet)

I rutorna längst ner till höger ska du ange taxeringsvärden för
näringsfastigheter. Det kan vara t ex hyreshus, lokaler eller
industrienheter.
Verksamheten upphört
Om den enskilda firman lagts ned under beskattningsåret sätter du
i ett kryss rutan om upphörd verksamhet. Det ger Skatteverket en
signal om att detta är sista deklarationen med näringsuppgifter på
bilaga NE.
Övriga upplysningar
Här lämnar du alla de uppgifter som inte fått plats i inkomstdekla-
rationen eller som du särskilt vill att Skatteverket ska känna till.
Här kan du göra ett öppet yrkande om det är så kortfattad att det
får plats, annars får du lämna en särskild bilaga som skickas eller
lämnas till något skattekontor eller servicekontor.
Underskrift
Längst ner på sid 2 ska du genom din underskrift intyga att
inkomstdeklarationen är korrekt och att alla kontrolluppgifter
stämmer. Lämna också ditt telefonnummer.
Lämnar du inkomstdeklarationen digitalt undertecknar du med
e-legitimation.

Blankett INK1, sid 2

Skatteplanering
I det här kapitlet kan du läsa om de möjligheter till seriös

skatteplanering som finns i en enskild näringsverksamhet.
Vad är skatteplanering?
Skatteplanering kan definieras som en eller en serie åtgärder inom
lagens råmärken. Åtgärderna minskar inkomstskatten och/eller
socialavgifterna, tillfälligt eller definitivt.
Fem typer av skatteplanering

Det finns olika sätt att minska inkomstskatt och socialavgifter:
• Minska marginalskatten genom o mfördelning mellan åren.
• Skjuta skattebetalningen framåt i t iden så att nuvärdet av betal-
ningen blir lägre. Med den superlåga räntenivå som råder nu, är
detta inte särskilt effektivt, så vi hoppar över den varianten.
• Förvandla förvärvsinkomster till k apitalinkomster.
• Förvandla högre egenavgifter till lägre egenavgifter eller särskild
löneskatt.
• Förvandla kapitalinkomster till förvärvsinkomster (lönar sig
framför allt för +65-åringar).
• Förvandla särskild löneskatt till låga egenavgifter. Det innebär ett
enkelt råd. Som +65-åring ska du om möjligt inte deklarera passiv
näringsverksamhet, eftersom den totala skatten faktiskt blir
högre då.
Ibland används en kombination av två eller flera olika typer.
Marginalskatteplanering
Den del av arbetsinkomsten som ligger över den så kallade bryt-
punkten (554 900 kr år 2022) beskattas högre än den del som ligger
under. Det beror på att statlig skatt bara tas ut på den överskju-
tande delen. På den del av inkomsten som ligger under brytpunkten
är det bara kommunal skatt. För den som har fyllt 65 år vid beskatt-
ningsårets ingång är brytpunkten 618 700 kr.

Skatteplanering
Denna form av skatteplanering bygger på att du genom olika åtgär-

der minskar din deklarerade inkomst under år när du annars skulle
ligga över brytpunkten, och istället skattar för pengarna när du
senare (eller tidigare) år ligger under brytpunkten. Detta ger en
skatteminskning på 20–22 procentenheter på den delen.
Att skatta för en inkomst som +65-åring ger betydligt lägre skatt än
att skatta för den tidigare, detta tack vara det utökade jobbskatte
avdraget och de lägre egenavgifterna.
Pensionssparande
Pensionssparandet är avdragsgillt inom vissa ramar, och sedan
skattar du för pengarna när de betalas ut. Om du har hög marginal-
skatt när du betalar premien och låg marginalskatt när du får ut
pengarna är det en skattefördel.
Men en del har lika hög marginalskatt när de blir pensionärer, och
då blir fördelen bara att skatten blir uppskjuten (se avsnittet Skjuta
på inkomster tills pensionsåldern?). Pensionssparandet är ett bundet
sparande som inte får tas ut förrän vid en viss ålder. Läs om det
i kapitlet Pensionssparavdrag.
De flesta pensionsförsäkringar har höga avgifter, vilket gör att vi
avråder från sådana.
Observera också att om du drar av pensionssparande i näringsverk-
samheten så minskas din pensionsgrundande inkomst. Dessutom
betalar du allmän löneskatt på avdraget.
Periodiseringsfond
30% av vinsten får avsättas till en obeskattad periodiseringsfond.
Beloppet ska återföras till beskattning senast efter 6 år. Om margi-
nalskatten är lägre vid återföringen än vid avsättningen, blir
skatten lägre. I annat fall blir fördelen bara att skatten blir upp
skjuten (se avsnittet Förvandla förvärvsinkomster till kapital
inkomster). Om återföringen görs för att täcka en förlust blir det
ingen skatt alls. Läs mer i kapitlet Periodiseringsfond.
Expansionsfond
Outtagna vinstmedel får i vissa fall avsättas till en lågbeskattad
expansionsfond. Jämfört med periodiseringsfonden får återföringen
skjutas upp utan tidsgräns, så länge du behåller pengarna i före
taget. Å andra sidan kan du inte skjuta upp hela skatten med
expansionsfonden.
Observera att i och med jobbskatteavdraget samt sänkta egenavgif-
ter lönar det sig knappast att använda expansionsfond. Framför allt
gäller detta för +65-åringar som har låga egenavgifter. Likaså för
den som får regional nedsättning i glesbygd. För övriga blir det en
Skatteplanering
liten skattesänkning med expansionsfond, men å andra sidan är

kapitalinkomsten inte pensionsgrundande. Läs mer i kapitlet
Expansionsfond.
Skogskonto och upphovsmannakonto

Om du har skogsinkomster eller upphovsmannainkomster kan du
sätta in en del av inkomsten på ett särskilt konto. Insättningen är
avdragsgill och uttag är skattepliktiga.
Skogskonto och upphovsmannakonto kan du läsa om i våra böcker
JORD- & SKOGSBRUK respektive KULTURARBETARBOKEN.
Överavskrivning av inventarier
Du kan göra skattemässiga avskrivningar som överstiger den
verkliga värdeminskningen på inventarier. Extremfallet är om du
köper exempelvis en traktor 31/12. Då får du göra 30% skattemässig
avskrivning trots att knappast blir någon verklig värdeminskning.
Överavskrivningen (anläggningsreserven) kan återföras under år
när du ligger under brytpunkten. Låg du över brytpunkten vid
avsättningen, uppkommer en skatteminskning. När inventarierna
säljs eller den verkliga värdeminskningen kommer ifatt, måste
anläggningsreserven skattas fram. Läs mer om detta i kapitlet
Inventarier.
Ackumulerad inkomst
Utnyttjande av ackumulerad inkomst är en marginalskatteåtgärd.
Reglerna gäller inkomster som betalas ut under ett år, men som hör
till flera år, exempelvis engångsutbetalning av pension eller en
försäljning av konstnärliga eller litterära alster som skapats under
en följd av år. Det kan också vara en stor försäkringsersättning.
Om denna extrainkomst gör att du just detta år hamnar över bryt-
punkten kan du ansöka om särskild skatteberäkning och i vissa fall
slippa betala statlig skatt.
Läs om hur du gör i kapitlet Ackumulerad inkomst.
Förvandla förvärvsinkomster till k

apitalinkomster
Inte alltid bra
Det kan löna sig att omvandla förvärvsinkomster (arbetsinkomster)
till kapitalinkomster, eftersom det inte är några socialavgifter på
kapitalinkomster. Men låga egenavgifter i vissa åldersgrupper och
jobbskatteavdrag gör att det inte alltid blir lägre skatt på förvärvs-
inkomsterna än på kapitalinkomsterna. Detta kan du läsa om i

Skatteplanering
Definitiv skattelättnad
Om dessa skatteplaneringsåtgärder ger effekt, har de fördelen att de
inte innebär någon ryggsäck, såsom exempelvis periodiseringsfon-
der. Skattelättnaden är definitiv, och det kommer inte surt efter.
En sak är dock negativ: kapitalinkomster är varken pensions- eller
sjukpenninggrundande.
Räntefördelning
Genom räntefördelning får du skatta i inkomstslaget kapital för den
del av vinsten i företaget som kan ses som avkastning på det insatta
kapitalet. Det finns utrymme för skatteplanering genom att fördela
tillgångar och skulder på ett sätt att en positiv räntefördelning kan
utnyttjas eller en negativ räntefördelning kan undvikas.
Observera att i och med jobbskatteavdraget samt sänkta egenavgifter
lönar det sig inte att använda räntefördelning. Framför allt gäller
detta för +65-åringar som har låga egenavgifter. Likaså för den som
får regional nedsättning i glesbygd. För övriga blir det hugget som
stucket med räntefördelning, men å andra sidan är kapitalinkom-
sten inte pensions- och sjukpenninggrundande. Läs om detta i
Skjuta på inkomster tills pensionsåldern?

Har du en aktiv näringsverksamhet är det lönsamt att skjuta
skatten framåt tills du blir ålderspensionär (om du fortfarande är
aktiv då). Är du född 1938 eller senare betalar du 10,21% i egen
avgifter och är du född tidigare betalar du ingenting.
På passiva näringsinkomster betalas särskild löneskatt med
24,26 %. Den betalas på alla passiva näringsinkomster oavsett om
du som näringsidkare är ålderspensionär eller inte. Därför lönar det
sig att vara aktiv näringsidkare om du är pensionär. Faktiskt är det
så att alla, oavsett ålder och inkomst, får lägre skatt och social
avgifter om de betraktar sig som aktiva. Detta tack vare jobbskatte
avdraget.
Läs om detta i kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
Det är inte bara på grund av egenavgifterna som du har en mer
fördelaktig skattesituation från pensionsåldern. Även inkomst
stkatten sänks tack vare det utökade jobbskatteavdraget samt den
högre brytpunkten.

Ackumulerad inkomst
Ackumulerad inkomst är ett sätt att lindra den progressiva beskattningen

av inkomster som betalas ut ett visst år men som hör till minst två år.
Genom den särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst

blir skatten inte högre än om inkomsten skulle ha delats upp på de
år den hör till.
Reglerna gäller endast för människor (fysiska personer), inte för
juridiska personer. Bara människor betalar ju progressiv skatt. Det
finns ingen s ärskild deklarationsblankett för ackumulerad inkomst.
Du begär särskild skatteberäkning i en bilaga eller i utrymmet för
övriga upplysningar i inkomstdeklarationen (på baksidan av blan-
kett INK1). Där anger du
• vad det är för sorts inkomst
• beloppet
• hur många år inkomsten hör till.
Skatteverket gör en beräkning och minskar skatten om det visar sig
att den särskilda skatteberäkningen ger en lägre skatt.
Före eller efter

Bestämmelserna gäller både för inkomster som du har fått i efter-
skott och för inkomster du fått i förskott, t ex ett engångsbelopp för
en pensionsförmån.
Spärregler
Följande krav ska samtidigt vara uppfyllda för att reglerna ska få
användas:
• Du ska åtminstone något år som den särskilda skatteberäkningen
avser ha haft en beskattningsbar inkomst under brytpunkten för
statlig skatt. År 2022 är brytpunkten 554 900 kr (618 700 kr för
den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år), se under
Företagskunskap i sidfoten på bjornlunden.se.
• Den beskattningsbara inkomsten inklusive den ackumulerade
inkomsten ska överstiga brytpunkten med minst 50 000 kr.
• Den ackumulerade inkomsten ska vara minst 50 000 kr.

Ackumulerad inkomst
Fördelningstiden
Fördelningstiden är högst tio år. Om det inte kan utredas hur
många år som den ackumulerade i nkomsten hör till, anses man att
inkomsten hör till tre år.
Skatteberäkningen
Den ackumulerade inkomsten delas med antalet fördelningsår och
läggs på den genomsnittliga förvärvsinkomsten för alla fördelnings
år. Om den ackumulerade inkomsten hör till fler än två år bakåt
i tiden justeras skatteberäkningen efter brytpunktens förändringar.
Beskattningsårets skatteskala används.
Underlaget för beräkningen

Vid den särskilda skatteberäkningen beräknas skatten dels på
nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskatt
ningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med
nettobeloppen. Summan av skattebeloppen är beskattningsårets
statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad
inkomst, delas nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp
som motsvarar det antal år som inkomsten hör till (årsbelopp), dock
högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som
uppkommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar
förvärvsinkomst (se nedan hur den beräknas). Det på så sätt fram-
räknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och är
skatten på nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten.
Den genomsnittliga förvärvsinkomsten

Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas
fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara för
värvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med nettobeloppen
av de ackumulerade inkomsterna och de beskattningsbara förvärvs
inkomsterna för så många av de närmast föregående beskattnings-
åren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp.
Justering görs med skiktgränsens förändring mellan åren.
Skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas enligt skatte
skalan som gäller det beskattningsår då den tas upp till beskattning.
Skatteverket gör beräkningen

Beräkningen är rätt komplicerad, men du behöver inte göra den
själv. Skatteverket gör beräkningen med utgångspunkt i de uppgif-
ter du lämnar. Skatteverket meddelar vilken skatteminskning du
får. Skulle Skatteverket komma fram till att skatten inte minskar,
får du ett meddelande om det.

Ackumulerad inkomst
Vad ackumulerad inkomst kan vara

Särskild skatteberäkning enligt bestämmelserna om ackumulerad
inkomst får användas för inkomster av flera olika slag.
Inventarieförsäljning
Du får använda reglerna när du säljer inventarier i samband med
att näringsverksamheten eller en del av den överlåts, läggs ned
eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling. Försäkrings
ersättning jämställs med försäljningsintäkt om ersättningen inte
leder till avdrag för avsättning till ersättningsfond.
Periodiseringsfond och ersättningsfond

Intäkt av näringsverksamhet som kommer från återföring av
periodiseringsfonder på grund av att näringsverksamheten upphört,
får räknas som ackumulerad inkomst om de återförda periodise-
ringsfonderna hör till minst två år.
På motsvarande sätt är det med avdrag för avsättning till ersätt-
ningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten
överlåtits eller lagts ned.
Expansionsfond
Om du upphör med verksamheten minskar din expansionsfond till
noll. Den inkomst av näringsverksamhet som detta ger får du räkna
som ackumulerad inkomst förutsatt att expansionsfonden hör till
minst två beskattningsår.
Kulturarbetare
För kulturarbetare finns en hel del inkomster som kan räknas som
ackumulerad inkomst. Det kan vara royalty till en författare som
arbetat många år med en bok som ger stora inkomster när den ges
ut, och motsvarande för en musiker. En bildkonstnär kan arbeta
flera år för en konstutställning som blir en succé. Du kan läsa mer
om detta i vår bok KULTURARBETARBOKEN.

Avveckling
Avveckling | 275
Avveckling av företaget
Det finns en del saker att tänka på när du avvecklar din enskilda
näringsverksamhet. Här beskrivs de viktigaste. Kapitlet avslutas
med ett enkelt praktikfall.
Så småningom kanske det blir aktuellt för dig att avsluta din
enskilda firma och helt upphöra med verksamheten och då är det
viktigt att detta görs på rätt sätt.
En sak du ska göra är att avregistrera företagsnamnet hos Bolags
verket. Detta kan du göra på blanketten 910 eller på www.verksamt.se.
Avregistreringen kostar ingenting. Du bör också avregistrera dig för
moms och arbetsgivaravgifter hos Skatteverket.
Övertag av tillgångar
När en verksamhet upphör, och du som ägare tar över verksamhe-
tens tillgångar privat, räknas det som ett eget uttag ur näringsverk-
samheten. Ett sådant uttag ska tas upp till beskattning i närings-
verksamheten. Uttaget redovisas till marknadsvärdet på samma
sätt som löpande uttag ur verksamheten.
Med marknadsvärde vid uttag från den egna näringsverksamheten
menas det pris som du kan antas få för tillgången vid en vanlig
försäljning.
Det bokförda värdet på de tillgångar som tas ut, dras av vid uttaget.
Den intäkt som ska beskattas är alltså skillnaden mellan mark-
nadsvärdet och det bokförda värdet.
Uttaget ska bokföras och verifieras med vilka tillgångar och skulder
som berörs samt vilket värde de har. Denna uttagsredovisning ska
göras senast i slutet av månaden efter att verksamheten upphörde.
Bokföringsskyldigheten upphör
Enligt Bokföringsnämnden upphör skyldigheten att bokföra när den
enskilda näringsidkaren inte längre bedriver näringsverksamhet.
I princip bedriver man inte längre näringsverksamhet när man har
slutat med den aktivitet som utgjorde verksamheten och inte heller
har några konkreta planer på att fortsätta. Det sista som händer
276 | Avveckling
i verksamheten är att tillgångar och skulder överförs från närings-

verksamheten till privatpersonen.
Enligt Skatteverket anses en enskild näringsverksamhet avslutad
om tillgångar och skulder finns kvar oförändrade under ett helt
räkenskapsår utan att någon aktivitet förekommit i näringsverk-
samheten. Detta gäller inte näringsverksamhet där det finns
skogskontomedel eller där den enskilde näringsidkaren fått sjuk
penning som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.
Man anses inte bedriva näringsverksamhet om det enda som ska
göras är avstämning av egenavgifter.
Skyldigheten att upprätta årsbokslut för det sista räkenskapsåret
gäller även efter att verksamheten har upphört. Eftersom det kan
vara svårt att fastställa vilket datum detta sker, får det sista räken-
skapsåret utsträckas till 31 december. Om du vill kan du välja ett
sista förkortat räkenskapsår om du känner till vilket datum verk-
samheten upphört.
Årsbokslutet ska göras senast sex månader efter räkenskapsårets
sista dag.
Ett sista årsbokslut

I det sista årsbokslutet visar resultaträkningen resultatet för det
räkenskapsåret inklusive effekterna av det sista uttaget.
Balansräkningen visar att det inte längre finns några tillgångar och
skulder i näringsverksamheten eftersom dessa har förts över till dig
som privatperson. Efter uttagsredovisningen är balansräkningen
helt tömd på tillgångar och skulder och visar bara utgående balan-
ser på eget kapital.
Tänk på att det sista räkenskapsåret kan förkortas men inte
f örlängas vid nedläggning.
Expansionsfond och periodiseringsfonder

När du upphör med näringsverksamheten ska expansionsfonden
återföras till beskattning i näringsverksamheten. Blir det då ett
överskott i näringsverksamheten beläggs detta med inkomstskatt
och socialavgifter samtidigt som expansionsfondsskatten återbeta-
las. Detsamma gäller om du inte är skattskyldig i Sverige.
Även periodiseringsfonderna ska återföras till beskattning på en
gång vid nedläggningen. Om du har stora belopp i periodiserings
fonder kan detta bli kännbart. Många företagare försöker därför
hålla liv i den enskilda näringsverksamheten i några år. Det enda
sättet som Skatteverket godtar som bevis för att näringsverksam
heten inte har upphört är att du har inkomster som inte är helt
obetydliga under året.
Avveckling | 277
Räntefördelning
Du ska beräkna räntefördelning för den enskilda firman för det
sista räkenskapsåret. Läs om detta i kapitlet Räntefördelning.
Det är möjligt att utnyttja sparad räntefördelning även mot åter
föring av periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med
att näringsverksamheten upphör.
Slutligt underskott
Om resultatet efter näringsverksamhetens avveckling visar en
förlust, får du året efter det att verksamheten upphörde dra av 70% av
det slutliga underskottet. Detta dras av som en kapitalförlust
i inkomstslaget kapital och ger 30% skattereduktion. Den totala
skattereduktionen blir därmed 70% x 30% = 21%.
Om verksamheten upphör 2022 får slutligt underskott dras av först
i inkomstdeklarationen för 2023 (som lämnas 2024). Om du inte har
påförts tillräckligt mycket skatt för att kunna utnyttja hela skatte-
reduktionen det första året får du fördela avdraget på det året och de
följande två åren. Läs mer om slutligt underskott i kapitlet Kvittning
av underskott.
Ackumulerad inkomst
Reglerna för ackumulerad inkomst gäller inkomster som betalas ut
under ett år, men som hör till flera år, exempelvis engångsutbetal-
ning av pension eller försäljning av konstnärliga eller litterära alster
som skapats under en följd av år. Det kan också vara en stor försäk-
ringsersättning.
Om denna extrainkomst gör att du just detta år hamnar över bryt-
punkten kan du ansöka om särskild skatteberäkning. För att få
använda den särskilda skatteberäkningen gäller att den ackumule-
rade inkomsten för den särskilda skatteberäkningen ska vara minst
50 000 kronor. Dessutom ska den beskattningsbara inkomsten
(inklusive den ackumulerade inkomsten) överstiga skiktgränsen för
statlig inkomstskatt med minst 50 000 kronor. En viktig förutsätt-
ning är också att den ackumulerade inkomsten skall höra till minst
två beskattningsår.
Exempel på ”vanliga” inkomster som du kan använda reglerna om
ackumulerad inkomst för kan vara retroaktiv pension, avgångs
vederlag och utbetalningar från vinstandelsstiftelse.
Trots att den ackumulerade inkomsten i sin helhet ingår i den
fastställda inkomsten, ska den vid beräkning av den statliga
inkomstskatten antas ha tjänats in med lika belopp under de år som
278 | Avveckling
den hör till. Den ackumulerade inkomsten delas därför upp på det
antal år som den hör till, dock högst tio år.
Läs mer om detta i kapitlet Ackumulerad inkomst.
Byte av företagsform
I vår bok BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG kan du
läsa om hur du gör när du lägger ner den enskilda firman för att gå
över till aktiebolag.
Praktikfall
Britta är 62 år och har de senaste 6 åren drivit en liten hemslöjds
affär med inriktning på vävning där hon dels sålt egna alster och
dels material och tillbehör till vävstolar. Verksamheten har inte gett
någon större vinst de senaste åren och nu när hennes man Kurt
blivit ålderspensionär vill Britta också ta det lugnt och har beslutat
sig för att avveckla verksamheten.
För fyra år sedan köpte Britta fyra vävstolar och dessutom hade hon
två vävstolar redan innan hon startade verksamheten. Under våren
säljer Britta de nyare vävstolarna och det mesta av det hon har i
lager.
I slutet av året har Britta det kvarvarande lagret som har ett
bokfört värde på 20 000 kr och de två gamla vävstolarna som hon
hade från början. Allt detta kommer Britta nu att ta över och
använda privat.
Verksamhetens enda skuld är ett banklån på 10 000 kr som Britta
behåller. Britta har gjort avsättning till periodiseringsfonder med
sammanlagt 7 000 kr. Hon har varken gjort någon räntefördelning
eller avsatt något till expansionsfond.
Inventarier
Britta tog upp de två ”gamla” vävstolarna som ingångsinventarier
när hon för sex år sen gick över från hobby till näringsverksamhet.
Hon tog upp vävstolarna till det marknadsvärde de hade då. Dessa
ska nu lyftas ut ur företagets redovisning till det marknadsvärde
som gäller nu, alltså till samma värde som om hon sålt dem.
Vinst eller inte?

Vi antar att hon tog upp de två gamla vävstolarna till ett värde på
10 000 kr när hon gick över från hobby till näringsverksamhet och
att de fyra nya vävstolarna kostade tillsammans 60 000 kr plus
moms när Britta köpte dem.
Avveckling | 279
Om vi nu säger att hon gjort avskrivningar på dessa inventarier

under årens lopp med sammanlagt 27 000 kr, så har hon ett
inventarievärde på 10 000 + 60 000 – 27 000 = 43 000 kr vid början
av nedläggningsåret.
Om hon nu säljer de nya vävstolarna för 40 000 kr, återstår ett
oavskrivet inventarievärde i bokföringen på 3 000 kr för de gamla
vävstolarna. Dessa vävstolar vill hon ta ut för att använda privat i
framtiden. Är då marknadsvärdet på de gamla vävstolarna exakt
3 000 kr blir det varken vinst eller förlust. Om marknadsvärdet är
2 000 kr får hon en avdragsgill förlust på 1 000 kr.
Men nu visar det sig att marknadsvärdet är 6 000 kr på de gamla
vävstolarna och då får Britta en skattepliktig vinst på 3 000 kr.
Stora avskrivningar straffar sig

Det kan vara bra med tanke på kommande avveckling av verksam-
heten att hålla ett öga på inventarievärdet i årsbokslutet och
inkomstdeklarationen så att det inte kommer alltför långt från det
verkliga värdet. Åtminstone bör du ha det i bakhuvudet att här kan
det ligga en latent dold skatteskuld.
Om Britta tidigare år hade gjort maximala avskrivningar så att det
ingående inventarievärdet för försäljningsåret bara skulle vara
30 000 kr, får hon en skattepliktig vinst när hon säljer de nya
vävstolarna för 40 000 kr. Vinsten skulle då ha blivit 10 000 kr.
Dessutom skulle hela värdet på 6 000 kr på de gamla vävstolarna
också bli en vinst när de tas ut privat.
Lagret
Det är likadant med lagret som med inventarierna. Hon får en
skattemässig vinst om marknadsvärdet på de varor hon tar ut för
eget bruk överstiger det bokförda värdet.
Lagrets bokförda värde är 20 000 kr. Det marknadsvärde som Britta
kan få ut för lagret med hänsyn till hennes affärsmässiga situation
är 15 000 kr. Om detta värde är högre än det bokförda värdet blir
mellanskillnaden en vinst.
I det här fallet är lagrets bokförda värde 20 000 kr vilket betyder att
det blir en avdragsgill förlust på 5 000 kr.
Moms
Om en tillgång tas ut ur en verksamhet ska företaget redovisa
moms på uttaget. Momsen ska normalt beräknas på inköpsvärdet.
Om marknadsvärdet på den uttagna tillgången är lägre än inköps
värdet, vilket inte är så ovanligt när det gäller inventarier, ska
momsen redovisas på marknadsvärdet.
280 | Avveckling
Om tillgången säljs till en utomstående ska momsen alltid beräknas

på marknadsvärdet, det vill säga köpeskillingen.
Om hela näringsverksamheten överlåts till någon annan som också
sysslar med momspliktig verksamhet blir det ingen moms på försälj-
ningen av näringsverksamhetens inventarier och lager. I Brittas fall
är det dock inte så, eftersom hon bara säljer de fyra vävstolarna.
När Britta tog in de två äldre vävstolarna i verksamheten som
ingångsinventarier fick hon inte lyfta någon moms på dem. Trots
detta ska hon redovisa moms på värdet när hon nu tar ut dem privat.
Britta ska också redovisa moms på försäljningen av de nyare väv
stolarna. Likaså ska hon redovisa moms på uttaget av varor från
lagret. Momsen beräknar hon på det lägsta av lagrets anskaffnings-
värde och marknadsvärde.
Periodiseringsfonder
Periodiseringsfonder ska återföras till beskattning när ett företag
läggs ner. Detta gäller alla periodiseringsfonder oavsett om tiden för
återföringen har gått ut. Britta har sammanlagt 7 000 kr avsatt till
periodiseringsfonder som nu ska återföras till beskattning.
Resultatet
Det resultat som Britta ska deklarera för är uttaget av de gamla
vävstolarna 3 000 kr och återföring av periodiseringsfonder
7 000 kr. Uttaget av lagret resulterade i en förlust på 5 000 kr. Den
övertagna skulden (banklånet) på 10 000 kr påverkar inte resultatet
eftersom skuldens marknadsvärde är lika med det bokförda värdet
(så är det i princip alltid med skulder).
Verksamhetens resultat i övrigt för beskattningsåret visade en
blygsam vinst på 6 000 kr. Resultatet före avsättning till egen
avgifter är därmed 6 000 + 3 000 + 7 000 – 5 000 = 11 000 kr.
Egenavgifter sista året

Tidigare år har Britta gjort ett schablonavdrag för de beräknade
egenavgifterna med 25%. Differensen som uppkommit när de exakta
egenavgifterna påförts på slutskattebeskedet har rättats till i
nästföljande års deklaration. Läs om detta i kapitlet Egenavgifter
och löneskatt.
I samband med avveckling av verksamheten kan det vara lämpligt
att försöka beräkna schablonavdraget så exakt som möjligt i den
sista NE-bilagan. För att få schablonavdraget och de påförda egen-
avgifterna att gå jämt ut kan man göra en baklängesberäkning.
Förutsatt att man har 7 karensdagar och inte är +65-åring blir
egenavgifterna 28,97%. Detta ger baklängesberäknat ett schablon-
Avveckling | 281
avdrag på 28,97/128,97 = 22,46%. Men dessutom gäller nedsatta

egenavgifter med 7,5 procentenheter på överskott upp till 200 000 kr
så på den delen av överskottet är det endast 21,47/121,47 = 17,68%
schablonavdrag.
Brittas resultat före schablonavdrag = 11 000 kr

Schablonavdrag 17,68% x 11 000 = 1 945 kr
Resultat efter schablonavdrag 11 000 – 1 945 = 9 055 kr
Påförda egenavgifter blir 21,47% x 9 055 = 1 944 kr
Det skiljer bara 1 kr mellan schablonavdraget och de påförda avgifterna
och någon justering behöver knappast göras i den kommande inkomst
deklarationen.
Tänk på att du ska justera beräkningarna om du har fler karens

dagar i din sjukförsäkring samt om du har rätt till generell eller
regional nedsättning av egenavgifterna. Är du ålderspensionär
behöver du också justera beräkningen. Likaså om det gäller till
fällig nedsättning av egenavgifterna på grund av coronaviruset.
Se kapitlet Egenavgifter och löneskatt.
282 | Avveckling
Sökordsregister
20-procentsregeln 147 Avstämning 49
30-procentsregeln 146 Avsättningar 222
Avveckling 276
A
B
Ackumulerad inkomst 270, 272
Advokatkostnader 94 Barn 11, 25, 102, 193
Affärshändelser 40, 44 Begagnade varor 57
AGI 84 Beredskapsförsäkring 31
A-kasseavgift 95 Bidrag 98
Aktier 172 Bilaga NE 250
Aktivitetsregeln 68 Bildkonst 54
Aktiv näringsverksamhet 68, 192, Bilen 119
264 Bilförmån 119, 224
Allmänna avdrag 158, 265 Bilresor 114
Allmän visstidsanställning 198 Blandad verksamhet 63
Alternativregeln 261 Bodelning 157
Anläggningsregister 148, 150 Bokföring 11, 40
Anläggningsreserv 145, 270 Bokföringsprogram 44
Anskaffningsvärde 137 Bokföringsskyldighet 40
Anstånd 210 Bokfört resultat 226
Anställda 197, 225 Bokslut 52
Anställningsavtal 204 Bokslutsmetoden 65
Anställningsformer 198 Bolagsverket 25
Anställningsstöd 200 Bostadsförmån 92, 132, 224
Ansvar 14 Bostadsrätt 127
Ansvarsförsäkring 31 Bredband 95
Arbetsgivardeklaration 82, 84 Brytpunkt 151
Arbetsgivarregistrering 197 Budget 49
Arbetskläder 94 Byggnader 95, 220
Arbetsresor 104, 114 Byggnadsinventarier 139
Arbetsskadeförsäkring 31 Byggtjänster 58
Arkivering 41 Byte 56
Arv 157 Bytesaffärer 91
Arvode 196 Båtar 95
Avdrag 94 Böcker 55
Avkastningsskatt 264 Böter 109
Avskrivningar 226
byggnader 131
inventarier förenklat årsbokslut
142
inventarier vanligt årsbokslut
144
| 283
Sökordsregister
C Fristående utrustning bil 121

Frivilligt momsinträde 133
Camping 54 F-skatt 27, 74
Certifierat kassaregister 43, 50 F-skatt med villkor 78
Cykel 115 Förbrukningsinventarier 140
Förebyggande behandling 96, 103
Föreningsavgifter 97
D Förenklat årsbokslut 51, 208
Föreståndare 26
Debet 45 Företagsbil 237
Deklaration 11 Företagsformer 13
Deklarationshandledning 216 Företagsinteckning 102
Deklarationsprogram 210 Företagsnamn 25
Depositionsavgift 102 Företagsstöd 200
Dricks 57 Förifyllda uppgifter 263
Drivmedel 115 Förmåner 91
Drivmedelsförmån 122 Förmånsbil 120
Dröjsmålsränta 96 Förnödenheter 97
Dödsbo 73, 157, 169 Förseningsavgift 97, 210
Förseningsavgift skattedeklaration
83
E Försäkringar 30
Försäkringskassan 35
EES-området 161 Försäkringspremier 97
Egenavgifter 67, 69, 71, 234
Egentillverkade varor 137
Eget kapital 222
Egna uttag 58, 89
G
Ekonomisk livslängd 144 Garantirisker 97
Elbil 122 Gemensam verksamhet 191
E-legitimation 208 Glasögon 98
Enkelt bolag 19 Godkännande för F-skatt 74, 196
Ersättningsfonder 238 Goodwill 140
EU-handel 55, 61 Grundbokföring 42
Expansionsfond 153, 180, 232, 265, Gränsbelopp räntefördelning 169
269 Gåvor 91, 98, 157
Expeditionsavgift 96
Export 56
Extrautrustning 121 H
Handelsbolag 14
F Handelsföretag 136
Hobby 13
Facklitteratur 96 Hotell 54
Faktureringsavgift 96 Huvudbokföring 42
Faktureringsmetoden 44, 66 Huvudkonton 45
Fastighetsavgift 96, 131 Hyra 100
Fastighetsskatt 96 Hyreslokal 126
Felparkeringsavgifter 96 Hyresrätt 128, 140
Finansiella kostnader 104 Hälsovård 100
Flyttkostnader 96
Fordonsskatt 105
Fribrev 110
Friskvård 96, 103
284 |
Sökordsregister
I Kontantmetoden 44, 65
Kontering 45
Icke avdragsgilla kostnader 109 Kontoplan 44
Idrott 55 Kontor 126
Immateriella anläggningstillgång- Kontrolluppgift 197
ar 219 Kooperativa andelar 220
Immateriella tillgångar 140 Korttidsinventarier 140
Import 56 Kostförmån 92
Importmoms 56 Kostnader 48
Ingående moms 54 Kredit 45
Ingångsinventarier 141 Kreditfaktura 47, 48
Ingångslager 138 Krontalsutjämning 212, 251
INK1-blanketten 209, 263 Kultur 55
Inkomstdeklarationen 208 Kulturarbetare 160
Inkomstskatt 151 Kundfordringar 221
Inkomstuppdelning 188, 219 Kundförluster 101
Inkurans 138 Kurser 101
Inkuransavdrag 136 Kursförluster 101
Insatskapital 14 Kvartalsrapport 56
Intern representation 100 Kvarvarande underskott 158
Inventarier 139, 220 Kvittning 154, 235, 265
Inventariereparationer 100 Körjournal 119, 123
Inventering 137
L
J
Lager 134
Jobbskatteavdrag 178 Lagervärdering 137
Jubileumsgåvor 99 Leasing 101, 124
Julgåvor 99 Leverantörsskulder 222
Juridisk person 13 Likställighetsinkomster 264
Justering, bilen 123 Likviditetsbudget 50
Livsmedel 54
Logikostnader 116
K Lokaler 126
Lokalhyra 102
Kapitalförluster 101 Lokal i egen bostad 128
Kapitaltillskott 174, 182, 255 Lokalkostnader 99
Kapitalunderlag Lyftning av moms 62
räntefördelning 171 Låneförbud 17
Karensdagar 36, 69, 71 Lånekostnader 102
Kassa 221 Låneskulder 222
Kassabokföring 42 Läkarintyg 37
Kassadifferenser 100 Länsstyrelsen 29
Kassaregister 50 Löner 102
Kommanditbolag 14 Löneskatt 67, 72, 233, 264
Kommissionsförsäljning 134 Löpande redovisning 42
Konferenser 101
Konsortium 19
Konst 101, 220
Konstnärlig verksamhet 265
Kontanter 221
Kontantfakturor 50
Kontantförsäljning 50
| 285
Sökordsregister
M O
Makar 11, 79, 102, 189 Obemannad försäljning 51
Marginalskatteplanering 188, 268 Omprövning 159, 217
Mark 102, 220 Omvänd momsskyldighet 58
Markanläggningar 220 Organisationsnummer 27
Marknadsmässig ersättning 190 Outnyttjat underskott 230
Maskiner 139, 220
Massage 103
Medhjälpande make 102, 190, 229 P
Medhjälparfall 190
Medlemsavgifter 103 Pantbrev 102
Mervärdesskatt 53 Passiv näringsverksamhet 192, 264
Milavdrag 119 Passiv verksamhet 68
Miljöbilar 121 Patenträtt 140
Minnesgåvor 99 Penningtvätt 29
Moms 53 Pensionsförsäkring 110
Momsdeklaration 82, 84, 211 Pensionskostnader, anställda 264
Momsfritt 60 Pensionssparande 269
Momslyft på drivmedel 122 Pensionssparavdrag 110, 233
Moms personbil 125 Periodiseringsfond 152, 163, 232,
Moms på lokaler 132 269
Momsregistrering 60 Periodisk sammanställning 55
Momsregistreringsnummer 61 Personalfest 100
Moped 115 Personbefordran 55
Motion 103 Personbil 62
Motorcykel 115 Positiv räntefördelning 167, 170, 231
Preliminär deklaration 79
Prissättning 12
N Privatbostad 126
Privatbostadsfastighet 128
Namnskydd 25 Privat nyttjande 92
Nattraktamente 116 Prokurist 26
Naturauttag 91 Provanställning 199
NEA-blanketten 209 Påminnelseavgift 103
NE-blanketten 209, 216
Nedläggning 178
Nedsättning egenavgifter 70 R
Negativ marginalskatt 70
Negativ räntefördelning 167, 231, Redovisning 40
264 Redovisningsansvarig 218
Negativt avskrivningsunderlag 148 Redovisningsperioder 60
Nettoförsäljningsvärde 137 Regional nedsättning 200
Normalbelopp 117 Regional nedsättning av egenavgif-
Nyföretagarcentrum 34 ter 70, 265
Nystartad näringsverksamhet 157 Registerutdrag F-skatt 74
Nystartsjobb 200 Registrerat partnerskap 189
Ny-, till- eller ombyggnad 130 Registreringsavgift 96
Nyttjandeperiod 144 Registreringsbevis 27
Näringsbostadsrätt 127, 220 Registreringskostnader 103
Näringsfastighet 126, 131 Registreringsskyldighet 24
Närstående 189 Registret mot penningtvätt 29
Rehabilitering 103
Reklamgåvor 104
286 |
Sökordsregister
Reparation och underhåll 131 Skattesubjekt 14

Representantredovisning 21 Skattetillägg 210
Representation 104 Skogsavdrag 230
Reseförsäkring 104 Skogskonto 231, 256, 270
Resekostnadsersättning 104 Skogsskadekonto 231
Resor 55, 114 Skuldkonto 46
Restvärdeavskrivning 147 Skyddskläder 94
Resultatbudget 49 Slutlig skatt 79
Resultatutjämning 163 Slutligt underskott 156, 158, 236
Revision 17 Socialavgifter 67, 200
Rullning 155, 236 Sparad räntefördelning 176
Räkenskapsenlig avskrivning 145 Sparat fördelningsbelopp 255
Räkenskapsschema 219 Sponsring 105
Räkenskapsår 16, 27, 41, 217 Startkostnader 105
Räntefördelning 167, 238, 254, 264 Statlig inkomstskatt 151
negativ 168 Studieresor 101
positiv 167 Stöld 106
Ränteintäkter 225 Större företag 17
Räntekostnader 102, 226 Substansminskningsavdrag 230
Ränteutgifter 104 Swish 50
Räntor 131 Särskild löneskatt 72
Rättegångskostnader 94 Särskild post 183, 255
Säsongsanställning 199
S
T
Sambor 11, 189
Samlingsplan 40 Tandvård 106
Schablonavdrag för egenavgifter 72 Taxi 123
Semester 201 Telefon 106
Semesterdagar 201 Tidningar 55
Semesterlön 202 Tidsbegränsad anställning 198
Semesterlönegrundande frånvaro Tidskrifter 55
202 Tillgångskonto 46
Semestertillägg 202 Tillsvidareanställning 198
Serveringstillstånd 33 Tillsynsmyndigheter 29
Serviceavgift 103 Tjänsteresor 115
Sidoordnad bokföring 42 Traktamente 107, 115
Sjukanmälan 36 Transaktioner 40, 44
Sjukförmåner 16 Tredjedelsregeln 68
Sjukpenning 235 Trängselskatt 105
Sjukpenninggrundande inkomst
35
Sjukpenning pensionär 38 U
Sjukvård 100
Självständig verksamhet 75 Underkonton 45
Skatt 12 Underskott 156, 264
Skattekonto 85, 86 Underårig 25
Skattemässiga avskrivningar 144 Unionsinterna förvärv 55
Skatteplanering 268 Uppbyggnadsskede 36, 63
Skatter 105 Uppdragsavtal 196
Skatteregler 151 Upphovsmannakonto 231, 256, 270
Skatterådgivning 105 Upphovsrätt 55
Skatteskulder 222 Upplupna lönekostnader 107
| 287
Sökordsregister
Utbildning 108 Y
Utgående moms 54
Utlandstraktamente 117 Yrkesmässighet 75
Utlandsverksamhet 161 Yrkesmässig verksamhet 74
Utrangering 150 Yrkestrafiktillstånd 33
Uttag av egna tjänster 92
Uttag av tjänster 91
Uttag av varor 91 Å
Uttagsmoms 58
Ålderspensionärer 38
Årsbokslut 52
V Återanskaffningsvärde 137
Återinsjuknanderegeln 37
Varaktighet 75
Varor 225
Varulager 135, 220 Ö
VAT-nummer 55, 61
Verifikationer 40 Ökade levnadskostnader 107, 115
Verklig huvudman 30 Öppen begäran 83
Verksamhet 218 Öppet yrkande 94, 210
Verksamhetsort 115 Överavskrivning 145, 270
Vidarefakturering 57 Övergångspost 175, 183, 255
Vikariat 199 Övriga fordringar 221
Vilande företag 32 Övriga skulder 223
Vinstmarginalmoms 57 Övriga upplysningar 266
Vinstsyfte 74, 75
Värdepapper 220
Växa-stöd 201
288 |

Enskild Firma - Bjorn Lunden

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Enskild Firma - Bjorn Lunden

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Böcker i Björn Lundéns sortiment

Skatt och redovisning

Hyreshus, lantbruk och kultur

Aktuella fakta på bjornlunden.se

Tyck till om boken

I det här kapitlet får du grundläggande fakta om enskild firma.

Först några begrepp

700 000 näringsidkare, de flesta med jobb vid sidan av

Enskild näringsverksamhet var länge den vanligaste formen för att

Fysisk person = obegränsat personligt ansvar

En enskild näringsverksamhet ägs med andra ord av dig som

Prissättning – enkel kalkyl

I det här kapitlet tittar vi översiktligt på de viktigaste skillnaderna

Aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening

minst 25 000 kr. I ett publikt bolag är det lägsta aktiekapitalet

Stora risker = aktiebolag

Förluster i början = enskild näringsverksamhet

Sjukförmånerna mindre fördelaktiga i aktiebolag

Endast kalenderår som räkenskapsår i enskild firma

Tyngre administration i aktiebolag

Krav på bokslut och årsredovisning

Större företag (så kallade 50–40–80-företag) är företag som uppfyller

Du kan läsa mer om aktiebolag i vår bok EGET AKTIEBOLAG

Vad är ett enkelt bolag?

Exempel på enkla bolag

Metod 2 – delägarna turas om

fakturabeloppen stämmer när året är slut. Annars får man utjämna

Metod 3 – gemensamma fakturor

De övriga delägarna redovisar endast sin del av resultatet på sina

Även tillsammans med någon annan

Omräkning av lön till vinst

Stora enskilda näringsverksamheter ska registreras hos Bolagsverket

Registrering av företagsnamn hos Bolagsverket

Ansökan till Bolagsverket

I ansökan fyller du i namn, personnummer och adress samt före­

Hinder mot registrering

• Ett företagsnamn kan inte registreras om namnet anses anstötligt.

Datum för första bokslut

förlänga räkenskapsåret så att det blir längre än 18 månader.

Ditt personnummer är 670703-7718. Ditt momsregistrerings-/VAT-nummer

Du kan läsa mer i kapitlet Moms.

Du ska också ange dina allmänna avdrag i deklarationen,

Anmälan till registret mot penningtvätt

Vilka ska anmäla sig till registret?

Anmäl till Bolagsverket

Tre länsstyrelser är tillsynsmyndigheter

Den vanliga villaförsäkringen täcker normalt skador på bygg­naden

Ansvarsförsäkringen ersätter vad du kan bli skyldig att betala

A-kassor för företagare

A-kassor för småföretagare

Det finns speciella a

A-kassa men ändå bedriva näringsverksamhet

Nyföretagarcentrum och ALMI

Du som driver en aktiv näringsverksamhet har normalt rätt till sjuk­penning,

Sjukpenninggrundande och föräldrapenninggrundande inkomst

Periodiseringsfond och expansionsfond

Gäller inte pensionsgrundande inkomst

När företaget är nystartat

När företaget är etablerat?

Välj antal karensdagar

Fortfarande aktiv näringsverksamhet

Anmälan av sjukpenninggrundande inkomst

Skatt och redovisning | 39

I ansökan fyller du i namn, personnummer och adress samt före

Den vanliga villaförsäkringen täcker normalt skador på byggnaden

Du som driver en aktiv näringsverksamhet har normalt rätt till sjukpenning,

Ett företag har räkenskapsår 1 jan 2022–31 dec 2022. Räkenskaps

inträffade och påföljande arbetsdag ska kontanta in- och utbetal-

Företaget amorterar 10 000 kr från företagskontot [1930]. Företagskontot

(kvartalsrapport). I undantagsfall behöver du bara lämna samman-

eller tjänsten (huvudprestationen), dvs normalt 25% moms, även om