November 2023

E le v e r s lö s a r b o r t s in t id ?
EU-Låtar
M R :s k o m p e t e n s u t v e c k li n g
S v a r f r å n S k o lv e r k e t .. ..
Estetkongress
M a k e M u s ic M a t t e r

www.mrmusik.se
Tidningen Musikläraren november 2023
1
2
Tidningen Musikläraren november 2023
Från redaktionen
Klockan är strax över 23.00, i elfte tim-
men, när detta skrivs. Vi har slagit oss till
ro efter en textrik eftermiddag med tid-
ningen Musikläraren.
Vi kollar in Änglagård, som sänds på
SVT-play, en film från 1992. Det var då vi
hade halvklass i musik och det mesta gick
bra….. Läroplanen LGR80 var tydlig. Någ-
ra år därefter kom en ny läroplan, LGR94,
och vi miste halvklasserna och lärartid
för instrumentalundervisning; en instru-
mentaltimma per var 45:e elev. Det var ”a
big loss”; vi förlorade möjligheten att un-
dervisa på skoltid de elever som ville lära
sig ett instrument, de elever som vi hade i
klassmusikundervisningen på skolan.
Änglagård inleds med att en av huvud-
rollsinnehavarna, Helena Bergström,
Fanny i filmen, sitter ”uppflugen” på en
barstol sjungandes på tyska (!); ”Sag es
in Tonen”. På svenska fortsätter texten …
”och inte i ord”. Säg det i toner och inte
i ord....
Det råder lite av kulturskymning i Sverige.
Tidningars kulturredaktioner försvinner,
statsbidragen till bildningsförbunden
och kulturskolan minskar. Elevens val i
grundskolan tas bort och det finns inga
planer, enligt besked från regeringskans-
liet, att återinföra estetisk verksamhet i
gymnasieskolan. En mörkare framtid?
Från regeringskansliet hör vi skolminis-
ter Lotta Edholm basunera ut:
– Alla barn och ungdomar ska få en ut-
bildning som ger dem möjlighet att nå sin
fulla potential. Det är viktigt för indivi-
den, men också för samhället. Regeringen
föreslår stora satsningar för en stark kun-
skapsskola, ökad studiero i klassrummen,
höjda kunskapsresultat och likvärdighet i
hela landet”
Det är ord och inga visor… Det låter bra,
men går ambitionen att förverkliga i de
vinstbaserade friskolorna? Hur stor blir
medelsökningen till den kommunala
skolan?
Skolminister Lotta Edholms ord om lik-
värdighet klingar falskt när Musiklärar-
nas Riksförening i ett svar från Utbild-
ningsutskottet får besked om att frågan
om digitala verktyg och GDPR lämnas
utan åtgärd. Samtidigt hänvisar Skolver-
ket till regeringen och utbildningsutskot-
tet med svaret att Skolverket inte fått
något ”uppdrag” i lämna förslag i frågan.
Det måhända vara naivt att tro att de es-
tetiska ämnena, musik, konst, dans och
bild skulle vara ett medel, ett verktyg för
ungdomar att må bättre, att se framtiden
ljusare. Livssituationer är komplexa. Vi
tror dock att det är kultur och estetik som
ger livet meningen, värt att leva, Det bor-
de vara varje medborgares rättighet att
under professionell ledning få uttrycka
sig estetiskt. Nu stängs dörrar till denna
möjlighet, att upptäcka sig själv och sina
medmänniskor.
Ungdomsbarometern 2023 konstaterar
Tidningen Musikläraren november 2023
Mu s i k l ä ra re n n ove m b e r 2 0 2 3
– Alla barn och ungdomar preludium 3
ska få en utbildning som redaktionen formulerar sig
ger dem möjlighet att nå det går bra nu 4
sin fulla potential. Det verksamhetsplan
är viktigt för individen, politikerbävrar 5
men också för samhäl- avverkning
let. Regeringen föreslår kompetensutveckling 6
stora satsningar för en mr
stark kunskapsskola, ökad estetkongress 8
studiero i klassrummen, växjö
höjda kunskapsresultat gästkrönika 12
och likvärdighet i hela Dimaria
landet” skrivelser 14
svar
att varannan tillfrågad ungdom ser sam-
hällets framtid som mörk. Dagens ungdo-
mar tror att de kommer att få en sämre sjungande barn 17
livssituation än tidigare generationer. buller och bång
Många ungdomar mellan 15 och 24 år
mår dessutom dåligt. musik för kropp och själ 18
en interaktiv modell
Om det ovan beskrivna och annat hand-
lar novembernumret av tidningen Musik-
läraren; musik 20
MR redovisar efter bästa förmåga vad för- medicin
eningen för närvarande har för handen.
Lotta Liljered, Kapareskolan i Onsala, har
fått nytt förtroende att leda föreningen.
replik 25
Det gör hon bl.a genom att replikera på slöseri
”urdumma” uttalande i svensk press om
att ”elever slösar bort sin tid genom este- make music matter 30
tiska ämnen”. munspel
Projektet Make Music Matter! fortsätter
med sitt engagemang för ungdomars väl-
befinnande genom musik. Estetkongres-
sen med den outtröttelige Sverker Zadig
i ledningen, låter lärare mötas, diskutera
och utvecklas. Musiklärarnas Riksfören-
ing ger till våren sin tredje nätverksba- Musikläraren
serade kompetensutveckling, ett initiativ
som applåderas av många. Ansvarig utgivare:
Det sjungs för sällan i den svenska sko- Kristina Stenborg
lan. Projektet ”Sjungande Barn” har fått Månsagårdsvägen 28
miljoner i bidrag och uppmuntrar ”Sve- 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
riges barn” att sjunga sången Buller och
Bång, en sånggåva från Benny Andersson
och Björn Ulvéus. Musikläraren utkommer två gånger/år.
Carolina DiMaria välkomnas som gäst- Medlemsavgift: 100:-/år.
krönikör. I hennes text som bl.a. innehål- Pensionärer: 50:-/år.
ler citatet: ”Wherever there are human Studerande: Gratis under hela studietiden.
beings, there is music, and wherever
Omslagets första sida: Pablo Melara
there is music, there is emotion”, hittar vi
många ”visa” ord.
Tills sist tänkte vi påminna ”oss” om, Redaktör: Rune Fredriksson
utan att på något sätt förringa ordens (design, osign. foto och text)
betydelse, att bland de lyckligaste stun-
tel. 0733 70 40 16
derna vi har i vårt nuvarande liv, är de
tillfällen då vi uttrycker oss i toner. e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.com
Med förhoppning om en klangfull och
ljusare framtid!
3
 Verksamhetsplan
Musiklärarnas Riksförening skall:

- fortsätta att bevaka implementeringen

av den nya kursplanen i musik för grund-
skolan inklusive kommentarmaterial
- följa upp hur Skolverkets timplan med
stadieindelning genomförs i olika kom-
muner samt konsekvenser för musiklä-
rares tjänster, musikprofiler samt lärares
förutsättningar att genomföra sitt arbete
- fortsätta att driva frågan om återinfö-
rande av obligatorisk estetisk kurs, este-
tisk verksamhet, på gymnasiet

”Det går bra nu.....”

- bevaka frågor som rör musiklärares ar-
betsmiljö
- informera om aktuell forskning
- verka för att öka och bibehålla musik-
ämnets status och behålla våra musiktra-
ditioner
Vi pratar med MR:s ordförande Lotta Liljered... - samarbeta med andra organisationer
som verkar för musikämnet
- Det går bra nu … eller? Du blev vald av MR:s årsmöte i mars 2023 att ytterli- - samarbeta med andra ämneslärarfören-
gare ett år leda föreningens verksamhet? ingar i syfte att gå samman i det frågor
- Ja, det stämmer. som vi kan driva tillsammans
- Du gör det med kraft och styrka? - arbeta för att främja arbete/arbetsme-
- Jag har stor ambition och tror att om man kämpar och ligger i, så kan man åstad- toder i syfte att stödja elever med neuro-
komma det mesta men framförallt är det ett lagarbete. Alla i styrelsen bidrar med sina psykiska funktionsnedsättningar, NPF
erfarenheter och kunskaper, jag håller i trådarna och försöker sprida glädje och lust i - arbeta för att utveckla levande digitala
det vi arbetar med. Sen ser jag det som en självklarhet att jag som ordförande tar ett medlemssidor
stort ansvar för arbetet vi gör, det förväntar jag mig av mig själv. - arbeta för att nå fler musiklärare bl.a.
- Vad är det du vill åstadkomma? genom föreningens tidning Musikläraren
- Jag vill bidra med det jag kan genom att samla, samarbeta och ta vara på all den kun- som är tillgänglig även för icke-medlem-
skap och erfarenhet som finns. Klyschigt eller hur? Men jag tror att vi måste bli bättre mar, fortbildning, samarbeten mm
på att stötta, prata med och se varandra. Det finns så många som känner sig ensamma
i sitt arbete. Inom musikämnet är ämnets status och förutsättningar alltid viktiga frå- genom att
gor. Där hoppas jag Musiklärarnas riksförening kan bidra både gentemot beslutande - formulera skrivelser, samt aktivt upp-
organ samt för våra medlemmar och kollegor. Sverige och världen behöver musiken vakta beslutsfattande instanser och me-
och konsten men för det krävs skälig undervisningstid, anpassade lokaler och mate- dia
rial och inte minst välutbildade lärare. Detta behöver vi påminna beslutsfattare och - erbjuda fortbildning/kompetensutveck-
även medborgarna om kontinuerligt. Morgonen den 13 december är en av stunderna ling för musiklärare i MRs regi
då alla förväntar sig kultur, men aulan kommer att gapa tom om inte förutsättning- - under året utkomma med föreningens
arna för detsamma finns under hela året. tidning, ”Musikläraren”, i digital form på
- Du arbetar som lärare i musik - heltid? föreningens hemsida samt delning på so-
- Nej, jag är idrottslärare också. Dessutom har jag just i år gått ner i tjänst för att ciala medier. Dessutom ge ut ett nummer
studera. i pappersform till medlemmar samt till
- Vad har du för yrkesambitioner? utvalda bibliotek
- Jag trivs väldigt bra som högstadielärare i mina två ämnen plus de kringuppdrag jag - uppdatera föreningens hemsida med
har på min arbetsplats men vill inte stänga några dörrar. Suget efter lite ny input i aktuell information
form av studier i kombination med att det fanns förutsättningar både privat och på - använda MR:s Facebookgrupp, med-
jobbet just detta år gjorde att jag tog steget till skolbänken igen. lemsmail samt information via Face-
- MR har börjat med fortbildning och kompetensutveckling? bookgruppen “Musiklärarna” för att del-
- Ja! Visst är det inspirerande och vi menar att vi är på rätt väg, och ännu roligare är ge information från föreningen
det att vi har fått ett så härligt mottagande av vårt initiativ. - använda vår Facebookgrupp och med-
- Den första handlade om betyg och bedömning. Föreläsare var Annika Falthin. lemsmail för att samla in data vid under-
Var det lyckat? sökningar, synpunkter och önskemål av
- Mycket! Om det vittnar verkligen den utvärdering som vi gjorde. Den stimulerade våra medlemmar
oss att genomföra ytterligare en kompetensutveckling, om NPF och musikundervis- - informera om musikpedagogiska frågor
ning, det var verkligen intressant, om hur metoder som används i undervisning med som angår musiklärares arbetsmiljö
barn och ungdomar med funktionsvariationer kan tillämpas för all undervisning. Här - fortsätta samarbeta med Samfundet för
finns så mycket kunskap att dela och sprida. Unison sång inför nyutgåvan av “Sverige
Fler tillfällen planeras även i detta nu efter de önskemål vi fått in vilket känns så kul! sjunger” (“Sjung Svenska Folk”)
- Vad bekymrar dig? - aktivt medverka vid större musikpeda-
- Det mörka molnet är väl alla ekonomiska neddragningar som drabbar det kulturella gogiska konferenser
området och den svenska skolan; det kommer att bli bekymmersamt för studieför- - i samarbetet med andra ämnesfören-
bund, kommunal musikskola och inte minst för eleverna i grundskola och gymnasie- ingar göra rösten för de estetiska ämnena
skola. Sen är jag orolig för lärarkåren och rekryteringen av nya lärare. Allt pekar på starkare
att stressen ökar och arbetsuppgifterna blir fler. Jag önskar mig en välmående lärarkår - ta kontakt med de nya fackförbundet
och en skola för alla som ger både elever och lärare de förutsättningar som krävs. Om Sveriges Lärare för att samarbete och dia-
lusten försvinner är vi farligt ute, om musiken i våra liv tystnar, vad finns kvar då? log ska kunna utveckla och utvidga vårt
Men hoppet är det sista som överger och än finns glöden hos så många att bidra till kontaktnät och arbete
förändring, utbildning och kultur – tillsammans gör vi skillnad och finner kraft!

Vi avslutar samtalet med Lotta Liljered, ordförande i Musiklärarnas Riksförening med Se hela verksamhetsplanen på
en stark tro att det kommer att gå bra..... www.mrmusik.se
4
Tidningen Musikläraren november 2023
 Politikerbävrarna är i färd att
avverka kulturen i skola och
samhälle!
Just stop it!
“ Det är naturvetenskapen som gör livet möjligt att leva. ”

“Det är humaniora som gör livet värt att leva.”

• Bildningsförbunden får mins- Vem ropar:

kade anslag - Bildningsförbundet
Kulturens lägger ner. Just stop it?
• Kulturskolans statsbidrag halv-
eras Är det Sveriges Lä-
• Kommuner minskar bidrag till rare?
kulturskoloran

• Elevens val försvinner i grund- Är det ledamöterna

skolan
i utbildningsutskot-
• Eleverna sjunger mer sällan i
den svenska skolan
tet?
• Utbildningsutskottet avfärdar
viktiga frågor om GDPR och Är det Skolverket?
digitala verktyg

• Skolverket svarar undvikande Är det Du?

på frågor om GDPR och digitala
vektyg

• Estetisk verksamhet har tagits

bort i gymnasieskolan

5
Tidningen Musikläraren november 2023
Fortbildning/kompetensutveckling Betala med Swish
Fortbildning – ett nytt fokusområde inom MR
Under 2023 har Musiklärarnas Riksförening initierat en ny verksam-
het - fortbildning. Detta efter att vi i styrelsen känt, och fått till oss av
medlemmar, att det under de senaste åren, framförallt efter covid-19,
saknats relevant fortbildning för musiklärare. Fortbildning tillgänglig
för alla.
123-121 95 83
Efter en enkätundersökning med Sveriges musiklärare på ämnet har vi nu genomfört
två digitala fortbildningsträffar i två av de ämnen som efterfrågades allra mest. Betyg
och bedömning med föreläsare Annika Falthin samt NPF, med inriktning mot just mu- Medlemskap MR
sikundervisningen med föreläsare Andreas Svensson samt författaren och pedagogen
Helena Berggren.

Att fortbildningarna varit just digitala har varit ett aktivt val för att öka tillgängligheten
och nå fler ute i landet. Över hundra musiklärare har deltagit vid varje tillfälle hittills!
Varje tillfälle har börjat med föreläsning för att sedan övergå till en frågestund där del-
tagarna bjuds in i samtalet.

Utvärderingarna har varit mycket positiva och vi känner att vi hittat ett
arbetsområde vi måste förvalta och utveckla mer. Fortbildnings- och samverkansbeho-
vet är stort och många musiklärare arbetar ensamma på en eller flera skolor vilket gör
dessa mötesplatser värdefulla för många. Bästa musiklärarkollega!
Vi är just nu i planeringsstadiet för nästa digitala träff.
Var med i Musiklärarnas Riksförening!
Vårt tredje tillfälle ska vi ägna åt Anpassad grundskola, fd grundsärskola. I o m den Musiklärarnas Riksförening tror på musi-
ökade integreringen av elever som tillhör anpassad skola samt att de lärare som arbetar kens betydelse och kraft i skola och sam-
just i anpassad skola om möjligt kan uppleva sig än mer ensamma så hoppas vi att detta hälle. Som medlem bidrar du till musik-
tillfälle ska ge alla dessa lärare ny input, kunskap och energi! ämnets framtid och stöder MR:s fortsatta
Vi ser fram emot att fortsätta arbeta för Sveriges musiklärare och musiklärarstudenter arbete.
– även inom fortbildningsområdet! Som förening har vi tillsammans större
möjlighet att påverka och bilda opinion
Lotta Liljered än du själv som ”ensam musiklärare”.

MR:
• påverkar beslutsfattare och politiker
genom intervjuer, upprop, skrivelser och
debattartiklar i dagstidningar, tidskrifter,
radio och övrig media
• ger musiklärare påtryckningsmedel och
stöd gentemot sina skolledare avseende
arbetsförhållanden såsom gruppstorlek,
arbetsmiljö, basutrustning i musiksal
m.m.
• publicerar tidningen Musikläraren di-
gitalt
• informerar om aktuell kompetensut-
veckling, forskning, musikpedagogiska
frågor m.m. på hemsidan:www.mrmusik.
se
• samarbetar med andra organisationer
och musikutbildningar
Betyg och bedömning
Genom att vara med i MR får du alltså
NPF - elever med funktionsvariationer hjälp och stöd i ditt arbete som musik-
lärare och argument för ämnets plats i
Anpassad skola skolan.

På MR:s hemsida: www.mrmusik.se finns

användbara texter.

Vi vill ha ditt fortsatta stöd 2024!

www.mrmusik.se MR:s styrelse

6
Tidningen Musikläraren november 2023
 kulturfyren.se/kurs/
korledarkurser
Läs mer och anmäl dig på: kulturfyren.se/kurs/korledarkurser

Mitt ledarskap Barn och ungdomar Sjunga med unga

Självkännedom, ledarskap, projektledning & Utvecklingspsykologi, gruppdynamik, didaktik & den Repertoar, metodik,
entreprenörskap växande rösten didaktik & dirigering

Jag som ledare Medvetet ledarskap Gruppdynamik och Vem är det jag leder? Sjunga med barn
27 jan, 3 & 24 feb, 13-14 januari 2024 professionellt 13-14 januari 2024 7–12 år
9 mar 2024 Stockholm medberoende Stockholm 16-17 mars 2024
Digitalt 16-17 mars 2024 Stockholm
Vilka och vems behov styr Stockholm Lär dig förstå vem du leder
Reflektera och få kunskap gruppen? för att bättre anpassa din Sånger, metodik, ledarskap
om hur du är och kan bli Hur skapar du en positiv metodik och inspiration för dig som
som ledare gruppdynamik och hur leder barn i sång
påverkas du av andras
mående?

Ansök om stipendium från MR!

Möjlighet att ansöka om stipendium har du som är musiklärare och är MR-medlem

Ansökningsperiod för 2023 är: 7 januari till 15 april och 20 augusti till 15 oktober

Stipendiesumma: 1.000 kronor - 10.000 kronor

Kriterier

Du kan söka stipendium inom följande områden:

· Du bedriver undervisning som ger synbara resultat för dina elever i din kommun och dess invånare i t ex form av konserter.

· Du planerar att bedriva musikprojekt på din skola, eventuellt i samarbete med annat ämne

Ansökan måste innehålla en beskrivning av ett konkret arbete eller projekt med en tydlig målsättning, tidplan och budget.
Projektet ska ha anknytning till ditt arbete som musiklärare.

Urvalsprocess
När ansökningstiden gått ut vidtar urvalsprocessen. I urvalsprocessen involveras då, MR:s styrelse och eventuellt andra musiklärare
med kompetens inom stipendieområdet. Styrelsens uppgift är att bedöma ansökningarna för att avgöra vilka ansökningar som bäst
svarar mot de uppsatta kriterierna. Föreningen kommer inte att motivera sina beslut när besked ges om vilka projekt som beviljats
stipendier. Du som inte fått din ansökan beviljad kommer att få besked via mail. MR:s beslut kan inte överklagas.

Stipendieutdelning
Stipendierna utdelas årligen i maj och november eller tidigare. Stipendiaterna kommer att publiceras på MR:s hemsida.

Redovisning av projekt
Senast ett år efter att stipendiet tilldelats dig förväntas du redovisa hur det har gått med ditt projekt.

7
Tidningen Musikläraren november 2023
Estetkongress i Växjö
20 - 22 oktober 2023

Maria Sjögren BAM Carolina Fredriksson, Skolforskningsinstitutet

Lars Strannegård, Handelshögskolan

Nationell Estetisk Kongress är ett nätverk för alla som arbetar på framförallt gymnasiets
estetiska program men också för grundskolor, alla gymnasieskolor som erbjuder este-
tiska kurser. NEK erbjuder också ett nätverk för de konstnärliga högskolorna och har
intresse även för kultur- och folkhögskolor. I år hölls tjugosjätte kongressen på Katedral-
skolan i Växjö 20 – 22 oktober
Som alltid bjöds på ett spännande program med intressanta och tankeväckande föreläs-
ningar, samtal och ett stort antal spännande workshops att välja mellan.
Fredag

”Den som
Efter en mycket god lunch i Katedralsko- matematik på universitet och examine-
lans trevliga matsal hälsade konferens- ras som en halv individ. Det är enbart det
ledaren Sverker Zadig de 130 deltagarna mätbara som räknas. De flesta av våra

är bäst för-
välkomna till en som han hoppades inne- högskolor ägnar merparten av studieti-
hållsrik och givande kongress, varefter den åt fakta och därmed konkurrerar vi
han lämnade över ordet till Lars Stran- med AI – en tävling som vi riskerar att

beredd är den
negård, rektor på Handelshögskolan i förlora.
Stockholm
Att kunna vara empatisk däremot, att

som är fri och

Att just Strannegård fått uppdraget att förstå hur andra människor känner och
hålla inledningsanförandet grundar sig kunna ta andras perspektiv är kanske den
i Strannegårds intresse för de estetiska allra viktigaste egenskapen i framtiden

levande i en
ämnena som del av högskolans bild- och något som maskiner aldrig kommer
ningsuppdrag. Strannegård har gjort flera att kunna lära sig. Han valde att citera
filosofen Ingemar Hedenius: ”Den som

spännande uttalanden kring kulturens
betydelse för samhället och är en enga-
gerad förespråkare för estetikens plats i
utbildningen. Han menar att industrifö-
retag i dag efterfrågar medarbetare med
kulturell bildning vilket många lärosäten
i andra länder redan förstått. Vid dessa
skolor har man en mer holistisk syn på
undervisning och ett bildningsideal som
gagnar både kropp och själ.
Han är tveksam till den specialisering
som den svenska skolan ensidigt erbjuder
redan från tidig ålder. Eleven är redan i
grundskolan intresserad av matematik,
läser naturvetenskapligt program på
gymnasiet, går vidare med att studera
är bäst förberedd är den som är fri och
levande i en okänd värld.” En frihet som
Strannegård menar man bäst uppnår ge-
nom kulturell bildning.
Efter Lars Strannegårds magnifika fö-
reläsning vidtog en mycket intressant
presentation av den senaste mätning av
ungdomars ”tillstånd” i Sverige; Ung-
domsbarometern - Hur resonerar ungdo-
mar inför sina gymnasieval? Föreläsare
var Jacob Borssén från Ungdomsbarome-
tern AB. Svaren grundar sig på frågor
till 16 000 unga mellan 15 – 24 år. Sam-
manfattningsvis var budskapet att näs-
tan varannan ung person (45 procent)
okänd värld.”
ser samhällets framtid som mörk och 53
procent tror att deras generation kommer
att få det sämre än tidigare generationer.
Tre av fyra ljust på sin egen framtid. En
majoritet (55 procent) av unga anser att
samhället är på väg åt fel håll och färre
anser att de har möjlighet att påverka sitt
liv. Oron får som konsekvens att bland
annat familj och vänner blivit viktigare.
Att hitta den rätte och skaffa barn har

8
Tidningen Musikläraren november 2023
minskat i betydelse. Vad gäller mer spe-
cifikt hur ungdomar resonerar inför sina
gymnasieval hänvisar jag till www.ung-
domsbarometern.se
Senare på fredag eftermiddag informe-
rade undervisningsråden Andreas Bhatti
och Anette Levin från Skolverket om det
senaste kring GY -25 och övergången från
kursbetyg till ämnesbetyg.
På kvällen underhölls vi av Katedralsko-
lans duktiga musikelever som bjöd på pu-
bunderhållning i Katedralskolans matsal.
Lördag
Lördagen ägnades åt workshops av olika
slag. Ett brett utbud, eller vad sägs om
titlar som;
• Krig och väpnade konflikter i kulturut-
tryck,
• Hur lever våra elever musik? – En nu-
och framtidsspaning,
• Anpassad gymnasieskola – Vilken bety-
delse har Estetisk verksamhet för eleven?,
• Likabedömning i kursen Ensemble med
körsång
...och mycket, mycket mer. Svårt att välja,
helst ville man gå på allt.
Ett inslag som kollegor vittnar om och
som gav stark behållning var worksho-
par om kroppen och kroppens betydelse
för det musikaliska utövandet. Kunskap
om den egna kroppens optimala sam-
verkan med instrumentet är ovärderlig
för det musikaliska välbefinnandet, och
borde läras ut till samtliga utövande mu-
sikanter, unga som gamla. Body Art Mind
(BAM) är ett hälsofrämjande projekt som
drivs av Sveriges Orkesterförbund med
stöd av Arvsfonden.
Ett lärorikt inslag i kongressen var Skol-
institutes närvaro och presentation av en
forskningssammanstlällning i musik; Att
stödja elevslärande i musik. Skolforsk-
ningsinstutet hade också en monter med
forskningsmaterial i flera estetiska ämne.
Ett välkommet inslag på en estetisk kon-
gress. Vi estetlärare behöver kunskap om
aktuell forskning.
Till sist vill jag citera vad som står i pro-
grammet för årets kongress:
”Viktigast under kongressen är mötena,
möten i samtal och möten i upplevelser
som inspirerar oss att skapa ännu fler
estetiska upplevelser och konstnärliga
möten”.
Just så är det, så många fantastiska kul-
turbärare samlade på samma ställe, un- Sverker Zadig, konferensledare
derbart stimulerande! Om du inte redan
varit på någon av NEK:s kongresser så se
till att anmäla dig nästa gång tillfälle ges.
Nästa kongress äger rum i Malmö 11-13
oktober 2024.
Ps. Ett tips vi fick var att prenumerera på
Skolverkets nyhetsbrev. Gå in på skolver-
ket och registrera dig idag så får du se-
naste nytt.
Kia Skog, Högstadium Centrum, Falköping

Denna härligt inspirerande dag avsluta-

des med festmiddag där vi underhölls av Rune Fredriksson och Kia Skog, MR
skolans fina musikelever som spelade en
blandad repertoar som lockade alla till
dans, både oss sextiotalister och yngre
generationer.

Söndag
Under söndagen bjöds vi på en rundtur
i Katedralskolan lokaler som ligger för-
delade på ett antal platser i staden. Här
samlades vi också till inriktningsmöten
och aktuella diskussioner kring framtida
”Viktigast under kongressen
estetutbildning.
är mötena; möten i samtal och
möten i upplevelser som inspir-
Kongressen avslutades med ett tänkvärt
föredrag av Göran Lundborg, professor i
handkirurgi som skrivit ett flertal böcker

erar oss att skapa ännu fler este-

om handens betydelse för hjärnans ut-
veckling.
Han menar att det är handen som gjort

tiska upplevelser och konstnär-

vår hjärna till vad den är idag; det var
handen som satte fart på hjärnans ut-
veckling. Han resonerade kring hur

liga möten.”
handen i dagens datoriserade värld inte
längre får utnyttja sin fulla potential när
den mest bara svajpar och klickar. Hans
böcker – Handen i den digitala världen
och Tre punkt noll: handen, hjärnan, ti-
den fanns att köpa till rabatterat pris för
oss deltagare.

9
Tidningen Musikläraren november 2023
 e n?
r sol
nde
Ny tt
u
Kurt Vonnegut skrev...
En gymasielärare i England ombad sina
elever att skriva till en känd författare
och be om råd i livsfrågor. Av Kurt Von-
negut fick de nedanstående svar:
“Kära Xavier High School, och fröken Lock-
wood, och herrarna Perin, McFeely, Batten,
Maurer och Congiusta:
Tack för era vänliga brev. Du vet verkligen
hur man piggar upp en riktigt gammal gub-
be (84) i sina solnedgångsår. Jag gör inte
offentligt framträdanden längre eftersom
jag nu inte liknar något så mycket som en
leguan.
Vad jag hade att säga till dig skulle dess-
utom inte ta lång tid, för att säga: Öva
all konst, musik, sång, dans, skådespeleri,
teckning, målning, skulptering, poesi, fik-
tion, essäer, reportage, oavsett hur bra el-
ler dåligt, inte för att få pengar och beröm-
melse, utan för att uppleva att bli, för att ta
reda på vad som finns inuti dig, för att få
din själ att växa.
Sablar va´ det kostar
Sablar vad mycket pengar!
Livgardet skall köpa nya sablar. Sablarna
är tänkta att användas vid ceremonier,
parader och högvakten. De som används
idag, måste enligt Livgardets ceremoni-
officer Hans Augustin bytas ut.
– De sablar som vi har i dag är ganska
gamla. Det är rent ut sagt skrot i många
fall, säger Hans Augustin, ceremonioffi-
cer vid Livgardet.
Kulturskolan fick minskade statsanslag
med 100 miljoner. Livgardet planerar att
köpa in sablar för 50 miljoner….
Fatta sablarna och strid för kulturen!
Källa: TT
Sveriges Musikhistoria
Det är mycket Sverige nu för tiden i pu-
blic service.... av förklarliga skäl !). TV-
serien Sveriges musikhistoria är full av
benflöjter, trandans och mytiska bronslu-
rar. I serien får vi bekanta oss med har-
pospelande vikingahövdingar, guldp-
läterade medeltidsnoter och tiggande
sångarstudenter. Men också musikspio-
ner och förbjudna instrument, liksom
rytmiska arbetssånger och ursprunget till
den svenska snapsvisan. Kanske något att
tipsa eleverna om (?)
Källa: SVT
10
Tidningen Musikläraren november 2023
Lars Winnerbäck skrev om kulturnedskärningar i Linköping
”Moderata ungdomsförbundet skriver i en debattartikel att styret i Linköping behöver banta
kulturbudgeten. Pengarna som ska frigöras vid denna kulturella bantningskur ska hellre gå
till ”välbehövliga skattesänkningar”. Ja, man slänger in skola och omsorg också, så vi verkli-
gen ska förstå hur dum och överflödig den subventionerade kulturen är. Bidrag till Scenkonst
Öst vill man strypa helt. Och det är märkligt nog ungdomar som skriver det här.
Man tar mig som exempel på ”bra” kultur, som ekonomiskt bär sig själv. Man kanske tänker
att jag, efter mina studier, en morgon startade aktiebolaget Winnerbäck, plitade ihop några
trudelutter och så var framgångssagan ett faktum? Bra kultur. Men jag hade inte varit där
jag är i dag utan den kommunala musikskolan, Skylten, Arbis, fritidsgårdarna, Rockkaru-
sellen, Studiefrämjandet, föreningen Rock D’amour, en rad eldsjälar och en ännu längre
rad tillgängliga scener. Verksamheter, föreningar och entusiaster som aldrig blev rika, som
ständigt sökte anslag för att göra stan mer levande. Folk som enträget bokade band till stan,
för en långtifrån köpstark målgrupp. Folk som skapade plats åt en helt olönsam, men ändå
rik lokalbandskultur. Jag vet många som det här var helt livsviktigt för. Många som hade
halkat utanför helt om den alternativa musiken och scenen inte funnits där.
Jag är säker på, att varje ”problemunge” som plockar upp en pensel eller gitarr och ges
tillgång till en ateljé eller replokal, är en stor vinst för samhället. Samma med idrotten. Och
kultur för barn, ungdomar och nybörjare kommer inte kunna vara självförsörjande. Subven-
tionerad kultur är viktig. Men den är kul också, glöm inte det MUF. Den får oss att tänka,
känna oss mindre ensamma, den utmanar oss och sträcker oss längre.
Ibland är kultur dyrt. Teatrar, symfoniorkestrar, balett och viss offentlig konst till exempel.
Men det är som att Norrköpings Sophia Jarl och nu MUF Östergötland/Linköping tänker att
den TÄR på samhället. Man sätter kulturen MOT samhället. Mot skola och omsorg. Och så
den klassiska skatterädslan. Varför ska JAG betala för att några tomtar ska få spela oboe?
Klart att du ska! Vi gör det tillsammans för att samhället ska kännas attraktivt nog att
delta i. För att vi ska känna samhörighet och tillhörighet. För att vi vet att dom som halkar
utanför och inte känner den samhörigheten söker sig till mörkare utkanter. Och dom blir
inte lönsamma, MUF.
Och, när ni nu tog mig som exempel, det är inte bara jag som kommer till Saab arena i
oktober. Vi är ett stort gäng av fritidsledare, musiklärare, scenarbetare, scenbyggare, ljus-
tekniker, ljudtekniker och så vidare som alla har startat nånstans och som bara för några
veckor jobbar med just den här turnén. Vi är alla del i en kedja av både bred och smal kul-
turverksamhet. Den kultur MUF tycker är önskvärd kan inte ryckas ur sitt sammanhang. Vi
behöver varandra. ”
Lars Winnerbäck
er! drar
0 gitarr nsföräl
Källa: TT
r u t 1 0 m å b a r
IM dela jublar!? Och
s ags. De
d e S T d l ä g g d
an r vi
jubiler mmune ttingar
100-års tvåhundrako r för sina små till årets låt!
la is
s
Sverige nger eller spe gsång! Gratt
s j u v a g
varken r Babblarnas
n e
laddar
Stim delar ut 100 gitarrer Årets låt 2022
Stim, Svenska tonsättares internationella Årets mest spelade svenska låt under
musikbyrå, startade den 6 oktober 1923. 2022 var ”Babblarnas vaggvisa” av Anneli
När Stim nu fyller 100 år vill man fira det Tisell, Johan Rask och Hans Sjölander.
med att donera 100 gitarrer till folkbib- Priset delas ut av Stim som ställer sam-
liotek runt om i Sverige, gitarrer som vem man antalet spelningar i radio och på di-
som helst kan låna hem. Stim ser det som gitala plattformar.
en investering i ett fortsatt svenskt mu- Låten som framförs av Sofia Alm släpptes
sikliv och som en satsning på nästa gene- 2017 och har i dag nästan 200 miljoner
rations musikskapare. spelningar på Spotify.
Målet med de 100 gitarrerna till biblio- På andra plats kom ”X” med Miss Li, på
tek runt om i landet är att man oavsett tredje ”Hold me closer” med Cornelia Ja-
ekonomiska förutsättningar ska kunna ta kobs och på fjärde ”Enemy” med Imagine
hem och prova på ett musikinstrument, Dragons featuring JID.
som en ingång till ett liv fyllt av musik.
Stim kommer under hösten att öppna för Källa: STIM
bibliotek att ansöka om att delta i sats-
ningen.
Källa:TT
 Dess

Diss
och

Dass
Tänkvärt...
Jag vet att du trodde
Att du förstod vad jag tyckte

Till alla musiklärare:

och vad jag sa
Men jag är inte säker på att du fattade

En riktigt väl betald

Att vad du hörde, inte var vad jag menade

skolavslutning!
Okänd

När är det tyst i en musiksal?

När eleverna lämnat salen, kan-
ske....

Om samtal
”Det minst intressanta i ett bra samtal är
Snart är det inte mycket kvar av det som sägs. Det intressanta är alla de
musiklärarna....! tankar och känslor som under samtalets
gång rör sig i huvudet och i kroppen på
de samtalande.”

”Det som skapar all den mening och

skönhet och sanning som finns i varda-
gens samtal är inte alls det vi säger till
varande.
Det är allt vi tänker innan vi talar.”

Klavén
Tor Nørretranders

Copyright: Johan Wettergren

11
Tidningen Musikläraren november 2023
Gästkrönikör Carolina DiMaria
Musiklärarnas Riksförening ”proudly presents” Carolina DiMa-
ria som gästkrönikör. Carolinas texter förekommer i många sam-
manhang däribland i tidningen Ämnesläraren.
”Varför har vi musik i skolan, jag ska ändå inte jobba med det när jag
blir stor är en fråga vi musiklärare möter ibland. Frågan engagerar och
i kollegiala facebookgrupper och på instagramkonton skapas långa
trådar med fantastiska svar, det ena svaret än bättre och tydligare än
det andra. Svaren sammanställs till en presentation och delas med
gruppen och trots att man aldrig mötts i verkligheten skapas en stark
gruppanda där ämnets egenvärde såväl som vikten av musik som ett
hjälpämne prisas. Optimisten i mig läser vetgirigt alla svar och nickar
instämmande medan pessimisten i mig tänker att vi redan predikar
för en övertygad publik; oss själva. Rustade med en presentation fylld
av klokheter ger vi oss sedan ut i våra klassrum runt om i landet, redo
att bemöta frågan med stort F om den skulle komma att ställas i just
vårt klassrum. Jag kan inte sluta undra om det inte är så att svaret
dock behöver komma från någon annan än oss för att verkligen över-
Foto: Johan Strindberg/Ämnesläraren
tyga?
Trots att jag läst många av de kloka svaren i de fina presentationerna undrar jag vad ett behov av snabba utdelningar där musi-
jag själv ska svara när jag får frågan. Jag kan nämligen inte skaka av mig känslan att ett kens tragglande inte ryms?
svar på frågan är som att försöka sätta ord på det som inte alltid går att sätta ord på. Gi-
vetvis skulle jag kunna berätta om de positiva effekterna musik har på hjärna och kropp Samuel Barber ska ha sagt ”As to what
och hur musiken stärker gemenskapen. Jag kan tala om att musik minsann är det univer- happens when I compose, I really haven’t
sella språket eller att musikindustrin fick den svenska ekonomin att blomstra i årtionden. the faintest idea”, och visst är det ofta så.
Jag kan lyfta att musiken stärker vår förmåga att kommunicera, samarbeta och hitta lös- Vi kan lista hundratals anledningar till
ningar, förmågor som behövs inom de allra flesta yrken. Listan kan göras lång men för varför musikundervisningen är viktig men
mig personligen kommer alla de sakerna på andra plats. Överst på min lista för varför vi vi kan inte sätta ord på precis allt. Givet-
bör ha musik i skolan är det enkla svaret att musiken förändrar oss. Så enkelt och samti- vis riskerar vi då en krock i mötet med
digt så komplicerat. Det är en förändring som kanske inte alltid kan kläs i ord men som elever som kräver snabba svar. Är det så
vi musikälskare upplevt och som vi är övertygade om att alla upplever, medvetet eller ej. att vi känner ett behov av att i punktform
Hur övertygad jag än må vara förstår jag dock att det resonemanget inte alltid håller i en lista ämnets fördelar i mötet med en ge-
diskussion med en skoltrött tonåring som hellre vill gå hem en måndag eftermiddag, så neration där ifrågasättandet tar allt större
då använder jag de där kloka argumenten en okänd men vänlig kollega sammanställt i en plats och där nyfikenheten många gånger
presentation, tack! ersatts med nyttotänket?

Patrik Juslin skriver i inledningen
till boken Musical Emotions Explained
”wherever there are human beings, there
is music, and wherever there is music,
there is emotion” Justin, P.N. (2019). Mu-
sical emotions explained: Unlocking the
secrets of musical affect. Oxford Univer-
sity Press.
Jag minns än i dag när jag hörde Rach-
maninovs preludium i g-moll för första
gången. Kassettbandet spolades tillbaka
fler gånger än jag kan räkna. Stycket grep
onekligen tag i mig men om du frågat mig
just då om musiken förändrade mig skulle
jag antagligen svarat nej. Om du frågar
mig nu kan jag utan tvekan säga att det
stycket spelade en avgörande roll i att
jag ville ägna så mycket tid åt musiken de
kommande åren. Stycket förändrade mig,
precis som mycket annan musik föränd-
rat mig under resans gång. Jag minns så
väl Ebba Gröns låt we´re only in it for the
drugs som gick på repeat i tonårsrummet.
Jag minns att jag kände att Thåström verk-
ligen förstod hur det var att vara tonåring.
Som tonåring hade jag antagligen nekat
till att varken Thåström eller hans sång-
texter förändrat mig. Kalla det naivt men
jag ville tro att jag själv styrde min egen
utveckling, alldeles på egen hand. Jag ville
tro att jag inte lät mig påverkas av någon
annan eller något annat, trots att det så-
klart var precis raka motsatsen. Kanske är
det samma för våra elever?
12
Tidningen Musikläraren november 2023
Jag kan inte riktigt bestämma mig om
frågan varför har vi musik i skolan? provo-
cerar mig eller inte. Givetvis ska barn alltid
ges möjlighet att ställa frågor, men det är
en hårfin gräns mellan att fråga och ifråga-
sätta och jag tycker mig skönja en dialog i
samhället där ifrågasättandet tar mer och
mer utrymme. Jag tänker mig att frågan
styrs av nyfikenhet och ifrågasättandet av
tvivel och jag tycker mig tyvärr höra ett
tvivel från en del elever om ämnet verkli-
gen kan göra dem någon nytta. Som om de
har en föreställning av att ämnet endast är
en rekreation inte nödvändig att förkovra
sig i, något som de endast ska konsumera
och inte producera, för, som de själva sä-
ger, de ska ju ändå inte jobba med musik
när de är vuxna.
Hur vore livet utan musik är ett av alla
kloka svar i de där fina presentationerna.
Vad händer om vi bara ger det som svar till
eleverna? Finns roten till frågan där? Är
det kanske så att det är så otänkbart med
ett liv utan musik att man tar det för givet
och att man därför behöver fundera över
vad livet utan musik skulle vara? Eller är
det den kulturslakt vi ser i samhället där
elevens val plockas bort, El Sistema ho-
tas av nedläggning och studieförbundens
statsanslag som nu ska minskas med 500
miljoner kronor som är anledningen? Kan
det vara så att de många vardagsrum som
bytt ut sina pianon mot hemmabiosalong-
er är boven i dramat? Är det drömmen om
snabba cash och många likes som skapat
Listor och presentationer i all ära men
jag vill få möjlighet att skapa en situation
där de får känna det där som inte går att
sätta ord på. Kanske de behöver få besöka
konserthuset, skapa något som någon an-
nan får ta del, uppleva glädjen att sjunga
med andra och därigenom inse att nytta
inte behöver innebära ett jobb, en lön eller
en bokstav på ett papper. Kanske vi behö-
ver chocka dem, överraska dem, utmana
dem och viktigast av allt, stå kvar när det
stormar. De behöver få möta sin Rachma-
ninov och sin Thåström. De tvivlande ung-
domarna behöver musiken och kulturen
mer än någonsin och jag hoppas att dessa
ungdomar får möjlighet att göra precis det
som Eminem rappar om, att loose them-
selves in the music. Jag hoppas på fler
skolledare som prioriterar ämnet i form
av ordentliga salar, schyssta arbetsförhål-
landen och rimliga ämnesbudgetar. Jag
hoppas mina kollegor väver in musiken i
sina ämnen där det passar, inte bara som
en skränande brainbreak från youtube när
myrorna i kroppen tagit över klassrum-
met utan att det i stället införlivas i deras
undervisning på nyttigt sätt, på ett viktigt
sätt eller på ett utmanande sätt.
När vi ställer frågan Vad vore livet utan
musik till dessa barn och ungdomar vill vi
att det rungande svaret, precis som i den
berömda barnsången, blir Ingenting!
Carolina DiMaria
 Läs smakprov och se innehåll! www.notpoolen.com
MUSIKBÖCKER På notpoolen.com kan du provläsa
många av våra böcker och även info@notpoolen.com
se vilka sånger de innehåller.

NYHET! NYHET!

179:- 279:- 169:- 279:-

TRESTÄMT ADVENT SAB
av Mårten Jansson
Tjugo körsatser i olika stilar
och varierande svårighets-
grad i arrangemang för
blandad kör (SAB) av Mårten
Jansson, både a capella och
med komp. Här finns de tra-
ditionella adventssångerna,
psalmer och nyare låtar. För
både ungdomar och vuxna.
SVENSKA VISOR
– den gröna samlingen
I den här vackra visboken
möts vår tids visor med
visklassiker av Marie Fredriks-
son, Olle Adolphson, Ted
Gärdestad, Cornelis Vreeswijk
och många andra. Ett knippe
äldre visor finns också med.
Samtliga visor presenteras
med melodi, text och ackord.
KOM IGÅNG MED STÄMMOR!
– arrangemang för unga röster
av Maria Brisvall
Kom igång med stämsången!
Här finns sjutton arrange-
mang av välkända sånger i
olika stilar och stigande svå-
righetsgrad – från växelsång
och sånger med diskant-
stämma till flerstämmiga
satser med solist.
DIRIGERING & ENSEMBLE-
LEDNING av Örjan Fahlström
Praktisk handbok som bl. a
tar upp dirigering med eller
utan taktpinne, att starta
musiken, förberedelseslag,
inräkning, fermat och avslag.
Slagmönster visas i form av
tydliga figurer och här finns
även många exempel och
takteringsövningar.

Här hittar du böckerna och direktnoterna för din musikundervisning!

Minus för studieförbunden AIi-enhet på departementet Många mår dåligt...

Regeringens budget för studieförbun-
den innebär ett rent dråpslag då man
minskar anslagen med 500 miljoner
kronor till 2026.
Det innebär en neddragning med cirka
30 procent, från nuvarande 1,8 miljarder
till 1,3 miljarder. I dag finns tio studieför-
bund som bedriver folkbildning för cirka
1 miljon deltagare i landets alla kommu-
ner där man samlar stora delar av civil-
samhället.
Detta är ett historiskt beslut vars konse-
kvenser i nuläget är svåra att överblicka.
Det innebär en ren nedmontering av
stora mått i studieförbundens verksam-
het över hela landet. Dessutom ges inte
längre några pengar till folkbildningens
insatser till asylsökande - ”Svenska från
dag ett” som funnits sedan 2015 och som
nått ut till flera hundra tusen deltagare.
Konsekvenserna kommer att drabba
främst de deltagare som står långt från
arbetsmarknaden.
Källa: TT
”Ai innebär enorma möjligheter, men
det finns också risker som vi behöver
hantera”, säger ministern.
Speciellt på kulturdepartementets områ-
de kommer konsekvenserna av artificiell
intelligens vara genomgripande, säger
Parisa Liljestrand till Sveriges Radio Kul-
turnytt.
Ai kan skapa till exempel ny musik och ny
litteratur genom att bearbeta och analy-
sera redan befintliga verk. Detta har väckt
frågor om upphovsrätt och det är bland
annat därför Parisa Liljestrand väljer att
bilda en sektorsövergripande AI-enhet på
kulturdepartementet.
Från kulturskapare har det höjts rös-
ter mot användandet av AI på flera håll.
Det är en av frågorna som diskuteras i
de pågående strejkerna i Hollywood, och
senast gick över 9 000 författare ut med
att de vill kompenseras om deras verk an-
vänds för att ”mata” AI.
Källa: TT
• Det finns vuxna som inte mår bra
• Det unga som inte mår bra.
• Den psykiska ohälsan ökar bland
ungdomar
År 2022 svarade, enligt Folkhälsomyndig-
het, 73 procent av tjejerna och 46 procent
av killarna att de har besvär av ängslan,
oro eller ångest. Av denna andel var det
23 procent av tjejerna och 9 procent av
killarna som uppgav svåra besvär, resten
beskrev besvären som lätta.
Den psykiska ohälsan hos barn och unga i
Sverige har under de senaste 30 åren för-
dubblats, menar Folkhälsomyndigheten
(2018), som också menar att en grund till
detta är en brist i skolans funktion.

Ledsen kulturtomte?

13
Tidningen Musikläraren november 2023
Skrivelser och svar
Till Utbildningsutskottet, Skolverket och till
Sveriges Lärare
Tillgången av digitala verktyg
måste stärkas
Att skapa musik digitalt är en del av
kursplanens i musik centrala innehåll
och kunskapskrav. För detta krävs digita-
la dataprogram anpassade för skolan, en-
heter som kan användas och en gemen-
sam syn på vilka program/verktyg som vi
musiklärare och den svenska skolan ska
ha tillgång till.
I MR:s enkätundersökning under januari
månad 2022 bland musiklärare runt om
i Sverige svarar 25% att dom helt saknar
digitala verktyg för att kunna bedriva den
undervisning som styrdokumenten krä-
ver. 25% av de resterande musiklärarna
är oroliga inför framtiden då avtal löper
ut, pengar ska sparas eller de enheter som
finns på skolan inte passar med program-
utbudet som skolan kan använda.
50% av lärarna är mycket nöjda. Dessa
50% använder de program/digitala verk-
tyg som resterande lärare inte har och får
tillgång till.
Det framgår av enkätsvaren att jurister
inom kommuner och privata skolkoncer-
ner tolkar GDPR olika. Det framgår också
tydligt att skolor satsar olika mycket
pengar på att köpa in licenser för data-
program.
Musiklärarnas Riksförening vill med
denna skrivelse visa på den ojämlikhet
som råder i svensk skola och som i för-
längningen påverkar kvalité, förutsätt-
ningar och resultat för eleverna i ämnet
musik.
Vi behöver snarast ett beslut och besked
om vilket/vilka digitala programvaror
som ”håller” såväl kvalitetsmässigt och
som säkerhetsmässigt inom den svenska
skolan.
Musiklärare har just nu en situation där
jurister i vissa kommuner godkänner pro-
gramvaror som i andra delar av landet
inte accepteras. Detta skapar en orättvis
men framförallt en ojämlik situation.
Ska vi musiklärare kunna bedriva en kva-
litetssäkrad och rättssäker undervisning
i digitalt skapande behöver vi tydliga
Svar:
Skolverket 231031
Tack fråga om digitala verktyg i musikun-
dervisningen och GDPR.
Jag har läst ditt mejl om de utmaningar som
många musiklärare står inför där man an-
tingen helt saknar digitala verktyg eller är
orolig för framtiden pga avtal som löper ut.
Enligt skollagen ska alla skolor ha de loka-
ler och den utrustning som behövs för att
syftet med utbildningen ska kunna uppfyl-
las. Syftet kan t.ex. vara kopplat till skrivel-
ser i kurs- och ämnesplanerna. Vilka läro-
medel eller lärverktyg som ska användas i
skolan regleras däremot inte i skolförfatt-
ningarna, utan är något som får avgöras
lokalt på varje skola. Skolverket arbetar på
uppdrag av regeringen via det årliga reg-
leringsbrevet. Vi har inte fått i uppdrag
att ta fram rekommendationer till sko-
lor vilka läromedel eller digitala verktyg
som ska användas. Jag föreslår att du
kontaktar utbildningsdepartementet om
du vill påverka de uppdrag som Skolver-
ket får.
Du nämner att jurister inom kommuner och
privata skolkoncerner tolkar GDPR olika.
För frågor om GDPR kan du vända dig till
Integritetsskyddsmyndigheten, se länk ned-
an. Integritetsskyddsmyndigheten ansvarar
för att reglerna på dataskyddsområdet följs
och kan ge vägledning i hur skolor ska ar-
beta med persondataskydd.
Källor:
Lokaler och utrustning: 2 kap. 35 § skol-
lagen
Lagar och förordningar: www.skolverket.
se/regelverk
Integritetsskyddsmyndigheten: www.
imy.se
Utbildningsutskottet
Hur ska den svenska skolan se ut?
Vilka regler ska gälla för lärarle-
gitimation? Hur ska pengar till
forskning fördelas? Utbildnings-
utskottet behandlar forsknings-
frågor och alla utbildningsfrågor,
från förskola till universitet och
högskolor samt kommunal vuxen-
utbildning och yrkeshögskola. Där
ingår även frågor om studiestöd.
Även rymdfrågor ligger på utskot-
tets bord.
Svar:
Vid utskottssammanträdet den
13 oktober 2022 informerades
utskottets ledamöter om den
inkomna skrivelsen om digitala
verktyg och GDPR.
Utskottet vidtar inte någon
åtgärd med anledning av skrivel-
sen till utskottet.
Lotta Lann
Utbildningsutskottet
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholmtel:
08-786 51 29, mobil: 070-516 51 29
charlotta.lann@riksdagen.se

a r. . .
riktlinjer som gör det möjlighet för mu- Med vänlig hälsning

beva k
siklärare att få tillgång till programvaror Jessica Lind

MR
anpassade till kursplanens innehåll samt Skolverkets upplysningstjänst
till de operativsystem som förekommer
på marknaden, detta oberoende hur juris-
ter och huvudmän tolkar GDPR. Just nu
är det många enskilda musiklärare som
själva driver frågan mot huvudmän och
jurister, här behövs en nationell samsyn
för att vi musiklärare ska kunna utföra
vårt uppdrag.

Musiklärarnas Riksförening
Lotta Liljered

14
Tidningen Musikläraren november 2023
 svarar på det upprop som genomfördes under mars 2023. Uppropet som
undertecknades av fler än fem hundra lärare, avslutades med följande text

”Vi vill kunna orka arbeta med det vi utbildat oss till. Vi har
lagt flera år av våra liv på att studera till musiklärare. Vi
vill och kommer att fortsätta utvecklas i vår profession när
vi får möjligheterna till det. Försumma oss inte och försätt
oss inte i ohälsa. Ta oss, vårt yrke och vårt ämne på allvar.
Följ arbetsmiljölagen! Sveriges elever har rätt till god mu-
sikutbildning.
Vi musiklärare förväntar oss att fackförbundet Sveriges
Lärare bildar en intresseförening för just oss musiklärare för
Svar: att aktivt bevaka och kräva hållbar arbetsmiljö och rimliga
lönevillkor för vår yrkeskår. ”

Tack för er skrivelse . Vi instämmer i att det du skriver att musiklärare , men även andra praktisktestetiska och andra lärare har en allt mer
ohälsosam arbetsmiljö. I dagarna har vi skickat ut en enkät till ombud för att distribuera till lärare med specialsalar där även frågor om tid
för uppdraget skall finnas. Har ni fått den?
Vidare har rektor en skyldighet att nu samverka tjänstefördelningen där alla lärares olika förutsättningar skall påverka schemat så att det är
hållbart och hälsosamt. De punkterna ni tar upp i skrivelsen är precis de punkter som man skall titta på i tjänstefördelningen inför varje läs-
år. Om så inte sker behöver våra centralfackliga i era skolområden få veta det för att göra något och det gäller ju även ombud/en på skolan.

Eftersom ni har lyckats med ett så stort engagemang så tycker vi att en intresseförening eller nätverk är en mycket bra idé. Vi är ju alla
Sveriges lärare och villkoren måste jobbas med för alla då inga lärargrupper idag har de rätta förutsättningar för säkerställd hälsosam
arbetssituation. För att kräva det är det viktigt att alla lärargrupper håller ihop. Däremot kan professionsfrågor arbetas med i ett nätverk.

Vi hoppas att ni själva har engagerat er och är ombud då vi ofta saknar musiklärare som ombud. Det är vi medlem, ombud, centralfackliga
som vi gemensamt når politiken med budgetpåsen och cheferna med arbetsmiljöansvar. Sedan hoppas vi på ett framtida avtal som ger fler
ramar och regleringar som man måste utgå från. Det avtalet får vi kanske om vi jobbar ihop.
Tack för engagemang
Hälsningar

Cecilia Warnholtz och Andrea Meiling, Ordföranden Sveriges Lärare Göteborg

15
Tidningen Musikläraren november 2023
 MR:s första stipendiat....

Ny styrelseledamot i MR
Musiklunch i Stenhagen
Maria Weejs är sedan mars 2023 lyssna och stötta sina kompisar. Eleverna
ny suppleant i styrelsen för Mu- Jag arbetar som musiklärare på Västra i publiken var otroligt positiva och upp-
Stenhagenskolan i Uppsala och tilldela- muntrande till de som spelade, vilket på
siklärarnas Riksförening. Maria des Musiklärarnas Riksförenings stipen- ett fint sätt bidrog till gemenskapen på
är 58 år och bor i Mölndal med dium för att genomföra en elevkonsert. skolan. Skolans personal var flexibla med
man och barn. Sedan 2012 jobbar Skolan delar lokaler med Kulturcentrum att låta de medverkande eleverna få för-
som några gånger per termin erbjuder bereda sig och delta i musiklunchen. Fle-
hon som klasslärare i musik. ra i personalen uttryckte också sin upp-
musikluncher för seniorer i det som också
är skolans matsal. De som framför kon- skattning över initiativet med konserten.
Maria skriver:
serter brukar vara inbjudna musiker men Många elever visade intresse för att vara
Musik har alltid varit en självklar del i
jag ville ge skolans elever en möjlighet med om det blir fler tillfällen.
mitt liv. Pianist ville jag bli. Men gärna
sångerska och skådespelare också. Detta att få visa framfötterna.
Jag är väldigt nöjd med konserten och hur
intresse tog fart på Hvitfeldtska Gymna-
I slutet av maj genomförde vi en musik- bra samarbetet fungerade med Kultur-
siets musiklinje i Göteborg; det var en
lunch där de elever som ville sjunga och centrum i Stenhagen. Nu när vi genom-
fantastisk tid.
spela på scen fick möjlighet. Ett antal fört denna konsert finns en bra grund att
elever nappade på idén och de ägnade bygga på för kommande möjliga projekt
1991 gick jag ut Musikhögskolan i Göte-
mycket extra tid åt att förbereda sig in- i samma och liknande stil. Musik är ett
borg. I/E-Musiklärarprogrammet. Sedan
för konserten. Det var glädjande att se litet ämne i skolan men kan ha stor be-
studerade jag två år piano på Sibeliusa-
att eleverna stöttade och uppmuntrade tydelse såväl för elevernas utveckling
kademien i Helsingfors, vilket gav mig
varandra och knöt nya vänskapsband via som för skolans och närsamhällets. Jag
otroligt bra verktyg i pianospelet. Jag
musiken. Den här terminen har det varit vill rikta ett stort tack till Musiklärarnas
är också sångerska och där har jag gått
fler elever än tidigare som kommer till Riksförening som gjorde denna konsert
flertalet kurser i AA-sång, eftersom min
musiksalen och tillhörande övningsrum möjlig.
utbildning är klassisk. Har även fortbildat
på raster och efter skoltid för att spela. Nedan ser vi Kaisa, Jasmin och Ludvig
mig i sångmetodik på Högskolan för Scen
som spelar och sjunger på seniorkonser-
och Musik i Göteborg.
Förutom konsertens huvudsakliga mål- ten i Stenhagen.
Medlemskapet i MR är en möjlighet att grupp, seniorer, var det väldigt roligt att
kliva utanför sin egen vardag och se på så många elever valde att komma och
Miranda de Verdier
musikläraryrket i ett större perspektiv.
Jag vill engagera mig för alla musiklä-
rare för elevernas skull. Jag vill bidra till
att minska kriminalitet och psykologisk
ohälsa genom god musikundervisning i
skolorna och genom att få befattnings-
havare att förstå hur viktig musiken är i
skolan!

Läraruppdraget är mångfacetterat. Det

kräver en god och bred ämneskunskap,
en trygg, varm och strukturerad under-
visningsteknik, god kommunikationsför-
måga med både elever, föräldrar, kollegor
och ett tålamod utöver det vanliga samt
mycket mer. Detta uppdrag är fantastiskt,
utmanande och krävande.

En utmaning vi har i vårt ämne och som

står som en kontrast till dagens alla ”gen-
vägar”. Allt hantverk kräver övning, tåla-
mod och tid!

Detta tycker jag mig se att dagens elever

har svårt att ta in. Jag älskar de möjlig-
heter tekniken ger oss och allt den gör
möjligt, men det är en utmaning att få
eleverna att på riktigt förstå att hantver-
ket och kunskapen även måste finnas där.

Maria Weejs Foto: Miranda de Verdier

16
Tidningen Musikläraren november 2023
www.sjungandebarn.se
Projektet Sjungande barn bevil-
jas miljonstöd av Arvsfonden för
en treårig nationell satsning på
en sjungande skola.
Sjungande barn är en landsom-
fattande rörelse initierad av
Kungl. Musikaliska Akademien.
Här kan alla som arbetar med
barns sång hämta inspiration
och synliggöra värdet av sångens
plats i förskola och skola. Mu-
sik är välgörande och bildande.
Sjungande barns ambition är
att alla barn ska växa upp med
rösten som en självklar resurs för
stärkt självförtroende, psykisk
hälsa, inkludering och lärande.
Målet är ett nationellt program för alla
barns rätt till sin röst, med sången som
klingande redskap för att minska utan-
förskap samt att öka respekten för mu-
sikämnet i skolan.
En sjungande skola
Sången har länge haft stor betydelse i
Sverige, men bland barn sjungs det allt
mindre och sången nedprioriteras i både
skola och lärosäten. Därför utvecklar
Sjungande barn en webbaserad guide till
sång i skolan som ger kunskap till peda-
goger och ökar barnens inflytande över
musikundervisningen.
Guiden ska inspirera till att sjunga mer
i klassrummet och bidra till förbättrad
sångundervisning för barn mellan 6—12
år.
På Sjungande barns hemsida finns fort-
bildningsfilmer, anmälningsblankett för
medverkan i Sjungande barn.
www.sjungandebarn.se
Tidningen Musikläraren november 2023
“Sång främjar
språklig och so-
cial utveckling,
den är en kraft
Buller och bång
för inkludering Barnen brukade sitta som tysta
och minskat
möss i skolan en gång. Så var det
då, men nu är det annat. Nu är
utanförskap.”
det Buller och Bång
Stillhet rådde i salen och höjdes
Fem argument för mer sång i skolan
1. Ökar välmående
2. Minskar utanförskap
3. Främjar likabehandling
4. Förenklar språkinlärning
5. Förbättrar studieresultat
På www.utbudet.se finns en dubbelsidig
affisch med de fem argumenten. Den ena
sidan riktar sig till lärarna. Här presen-
teras fakta om sångens välgörande kraft,
grundat i forskning, som kan bidra till att
skapa givande samtal i lärarrummet. Den
andra sidan har ett barnperspektiv och
visar vad som händer när vi sjunger till-
sammans. Beställ kostnadsfritt!
Ny barnsång
Svenska barn sjunger allt min-
dre och riskerar därmed att
gå miste om en viktig resurs i
livet. Som en gåva till Sveriges
alla barn har Benny Andersson
och Björn Ulveaus skrivit låten
Buller och bång. Låten tillägnas
Kungl. Musikaliska Akade-
miens verksamhet Sjungande
barn, för att uppmärksamma
barns rätt till sina röster genom
sång. Den 15 september fram-
förde barnkörer från Linköping
och Västerås låten för första
gången vid en direktsänd sång-
arhyllning med anledning av
H.M. Konungens 50 år på tro-
nen.
röster var det i sång.
Så var det då, men nu är det an-
nat. Nu är det Buller och Bång.
Ordning och reda, hur kul är det?
Man har ju ofta hört att det var
bättre förr.
Men det som räknas är väl att
skolan öppnar en dörr.
Lära gör man för livet och det
fungerar sällan med tvång.
Men det är bra, att leka och lära
med lite lagom Buller och Bång.
Ordning och reda, hur kul är det?
Man har ju ofta hört att det var
bättre förr.
Men det som räknas är väl att
skolan öppnar en dörr.
För var nyfiken unge som gör sig
redo att ta ett språng.
Ut i ett liv med mål och
mening och väldigt mycket Bul-
ler och bång.
Sången med noter finns att ladda ner på
https://www.sverigeskorforbund.se/
17
Musik för kropp och själ en interaktiv modell
”Det är en helt vanlig torsdag för de
flesta människor, men för mig inne-
bär denna torsdag ett möte med en
helt ny verklighet. En verklighet där
man får ta en dag i taget, där livet
inte är självklart och bara något som
man tar för givet. Hur förbereder
man sig för möten med så små, rik-
tigt sjuka barn och deras föräldrar?
Den lilla flickan jag möter heter Sa-
mira, är fem år och kommer från ett
afrikanskt land. Hon blir helt fångad
av synthen och snabbt hittar hon
knapparna för de olika förprogram-
merade rytmerna. Det går att dansa
även om man får cytostaticabehand-
ling och sitter fast med den ena ar-
men. Allt går om man vill.
Lite vila, lite ont, jag väntar för hon
säger ”vi är inte klara än. Hon blir
befriad från apparaten och vill pröva
de olika instrumenten med bägge
armarna fria och ”inget ont alls”
längre.
Vi spelar på klockspelen och chimes
(hängande stavar som klingar), till-
sammans låter det som ”stjärnor på
himlen”. Fyrtio intensiva minuter
har gått, hon blir trött - och jag är
mera förberedd ………”

I en text, som i sin helhet finns på Musiklärarnas Riksförenings (Text hämtad ur studien Blinka lilla
hemsida, www.mrmusik.se, delar musikterapeuten Anci Sandell stjärna, Sandell, 2013)
med sig av en modell hon utvecklat utifrån sin långa erfarenhet
som lärare för barn och ungdomar. Anci Sandell, är Dr. PH (Public
Health), musiklärare, musikterapeut fil.mag. och handledare.
Efter avslutad musiklärarutbildning arbetade Anci i många år som
musiklärare i anpassad skola. Ganska tidigt upptäckte hon att ”van-
lig” musikundervisning inte fungerade, men att musiken hade en
kommunicerande möjlighet att nå dessa barn och ungdomar. beskriven på MR:s hemsida). Nedan be-
Människor påverkas av musik och många som väljer att ägna sina skriver Eleanor undervisningen utifrån
liv åt musik, drivs av ett inre behov att uttrycka sig. Musik påverkar att använda rösten som utgångspunkt för
det vidare arbetet med eleverna.
både fysiskt och känslomässigt och vi kan ofta härleda minnen och
upplevelser till viss musik vid speciella tillfällen. Anci skriver att Musikskolan i Vårgårda
”sättet på vilket vi människor tolkar det konstnärliga uttrycket går Musik för elever med kognitiva funk-
tionsvariationer
tillbaka i historien men sträcker sig också fram emot den tid vi lever ”Hon gick till pianot och hämtade en ton.
i nu och mot framtiden. Oavsett uttryck och utförande försöker vi När orden för upplevelsen inte finns, finns
skapa en mening i musiken, var och en med sin egen upplevelse och ändå känslan och behovet av att uttrycka
den. När vår dotter en gång i småbarnsål-
tolkning efter förmåga. I arbete med barn som har begränsade ut- dern kände på pianotangenternas klingade
trycksmöjligheter blir musiken en möjlighet att kommunicera med toner, gick hon till mig, öppnade min hand
omgivningen”. och gav mig en ton i handen. Hon gjorde det
flera gånger”.
För att kunna möta deras behov börja- ett gynnsamt stämningsläge för kommu-
de Anci Sandell att leta efter fungerande nikation och interaktion, och kan bli en Målgrupper
arbetsmetoder och närmade sig ett mera länk mellan den inre och den yttre värl- Autism och många andra tyngre soma-
terapeutiskt tänkande. Något hände i den, ett uttryck för de outtalade orden tiska syndrom kan ofta diagnostiseras
kontakten med musiken, särskilt med de och känslorna. innan tre års ålder. Gemensamt för dessa
barn som saknade ett verbalt språk och tillstånd är, att svåra beteendeavvikelser
som var känslomässigt avskärmade. Mu- Sedan några år handleder Anci Sandell uppkommer i tidig ålder vad gäller öm-
siken väckte något hos dem som gjorde regelbundet Eleanor Tessin i hennes ar- sesidig social interaktion, stereotypier,
att de blev mer kommunikativa. Nyfi- bete på Musikskolan i Vårgårda. Musik- allmän psykisk stelhet och sen taldebut.
kenheten växte att förfina redskapen och skolan här har legat i framkant och sett Därtill är motstånd till förändring ofta
hitta nya kunskaper i dessa komplexa musiken som en tillgång för de barn och det första tecknet på autism. Ofta förelig-
processer. I musikterapi är musiken inte ungdomar som har särskilda behov i den ger omfattande kognitiva funktionsvaria-
målet i sig, utan en möjlighet att nå an- anpassade skolan. tioner och sällan utvecklas ett eget språk
dra positiva effekter gällande hälsa och Det är en fin verksamhet under en utma- – ofta förekommer flera funktionsvaria-
livskvalitet. Musiken får en annan roll nande utveckling. Eleanor har, där det tioner samtidigt.
än den rent estetiska, genom att skapa är möjligt, använt den modell (som är

18
Tidningen Musikläraren november 2023
Dessa elever har anpassad skolgång och
behöver stora pedagogiska insatser.
Många elever med mindre kognitiva
funktionsvariationer, diagnosticeras ef-
ter småbarnsåldern
I musikskolan i Vårgårda arbetar jag med
barn som har flera olika funktionsvaria-
tioner många inom autismspektrat.
Mötet med eleven
I Vårgårda musikskola finns det möjlig-
heter för elever med anpassad undervis-
ning, att under skoltid gå i musikterapi.
En viktig del i mötet med de elever som
inte har ett verbalt språk är att vi får kon-
takt och att ingången på lektionen blir
harmonisk. I de första mötena med en
elev är det mycket viktigt att iaktta dess
tal- och rörelseförmåga. Var står eleven i
sin utveckling av tal och språk? Elevens
röstläge, röststyrka, vilka vokal- respek-
tive konsonant ljud som eleven har? Man
behöver få en uppfattning om elevens
allmänna psykomotoriska utveckling.
Namnsång med en tydlig melodi med el-
ler utan ackompanjemang. Det skapar
trygghet.
Det kan också vara så att namnsången
förs in i instrumentalt inspelad musik,
eventuellt med bubbelblås, ballong, scha-
lar eller något annat som är ett mjukt
föremål, om det finns mycket oro hos
eleven.
När namnsången sjungs och vi får kon-
takt (ögonkontakt, ljud eller stavelser)
kan man härma de vokalljud eller sta-
velser som eleven gör och därmed föra
in härmningen i sången. Att härma en
elevs ljud är att knyta en kontakt så att
eleven fysiskt kan känna igen sitt eget
ljud. Därefter förs vokalljud och stavelser
som eleven sjunger på vidare i den sång
som är aktuell. Vi fortsätter sedan med
de sånger (årstidssånger, abc sånger, jul-
sånger) som är förberedda. Vid behov ad-
deras bilder och tecken. Man arbetar då
med elevens tonspråk. Kontraster i mu-
siken i rörelse eller spel (stampa, smyga,
starkt, svagt, snabbt, långsamt) är något
som vi gör tillsammans med olika röst-
ljud eller instrument.
För elever som har ett språk, fungerar
det bra att exempelvis sjunga i början på
lektionen en ”hejsång” med trumma el-
ler annat instrument och sen fortsätta på
utvald sång för eleven, ofta med bildstöd
eller tecken. Improvisation blir en viktig
del i arbetet med sång, musik och rörelse.
Lektionsexempel
Här är några exempel på hur en lektion
kan se ut. (Namnen är fingerade).
Det är härligt att få se Kalles glädje när
vi sjunger. Han går fram till mig direkt
när han kommer in i rummet och vill
säga på sitt sätt ”Jag vill sjunga Blinka
lilla stjärna”. Vi börjar alltid med den. Se-
dan använder jag den melodin med text
”Kalle välkommen hit”. Han blir glad och
vaggar fram och tillbaka vid pianot och
försöker säga sitt namn. Jag följer hans
rörelser med sång och komp från pianot.
Vi sjunger andra sånger som han tycker
om. Jag sjunger också om det jag ser och
tar upp de stavelser och vokaler han säger
in i tonspråket.
Tidningen Musikläraren november 2023
”Hon gick till pianot och hämtade en ton.
När orden för upplevelsen inte finns, finns
ändå känslan och behovet av att uttrycka
den. När vår dotter en gång i småbarnsål-
dern kände på pianotangenternas klingade
toner, gick hon till mig, öppnade min hand
och gav mig en ton i handen. Hon gjorde det
flera gånger. ”
Ju längre terminen går, desto fler nya ljud
och stavelser använder han.
Idag har jag träffat Pelle och vi har
sjungit sången ”Nu kommer hösten”.
Texten ändras beroende på vad han vill
sjunga om, men melodin är kvar med
hans ord. Det han kommer att tänka på
i stunden förs in i tonspråket, som blir
viktig för kontakt med sången. Vi för en
sorts dialog. Jag har också med en white-
board, som han kan rita på. I slutet spe-
lar jag ”bibbidi bobbidi bo” ur Askungen,
som han gillar. Han blåste lite bubblor
till. Han börjar nu sjunga sången som den
är.
En förutsättning är att läraren förstår
elevens röst- och talsvårigheter och där-
med vet hur man kan leda och utveckla
elevens ton- och talspråk vidare.. Kom-
munikation och ömsesidig förståelse är
en stor del av målsättningen för dessa
elever.
Det jag beskriver här får anses som ett
komplement till läroplanen för elever i
anpassad grundskola.
Eleanor Tessin, Logonom (SMI, Stockholm),
vidareutbildad inom musik och hälsa (KMH,
Stockholm), Musikskolan, Vårgårda kommun
Läs hela artikeln på:
www.mrmusik.se
Lärares kompetensutveckling
får elever att prestera sämre i
skolan
Nästan nio av tio lärare är kritiska till
den fortbildning de får genom sin arbets­
givare – drygt en fjärdedel får ingen alls.
Det visar Ämneslärarens enkätundersök-
ning som har besvarats av närmare 4 000
lärare. Endast 12 procent anser att de får
fortbildning som tillfredsställer deras be-
hov. Den mycket dystra bilden bekräftas
på flera håll. Bland annat i den internatio-
nella undersökningen Talis (The teaching
and learning international survey) där 48
länder ingår och som visar att svenska lä-
rares deltagande i kompetensutveckling
är tre till fyra dagar per år. Det interna-
tionella snittet ligger på sex till nio dagar.
Svenska lärare har enligt det centrala av-
talet mellan Sveriges Lärare och Sveriges
kommuner och regioner rätt till 13 dagars
kompetensutveckling per år.
Lärare använder hårda ord när de
beskriver situationen som råder i sko-
lorna: ”Meningslöst”, ”icke-existeran-
de”, ”totalt irrelevant”, ”trams och lek”,
”flummigt”, ”politiskt beslutade skräp­
uppgifter”, ”mycket låg nivå”, ”massa
floskler”, ”värdelöst slöseri med tid, en-
ergi och pengar”. Så låter det när ­lärarna i
vår enkät ­totalsågar fortbildningen de får.
”Helt värdelöst. Inhyrda pep-föreläs-
ningar. Pinsamt låg kvalitet. Ledningen
lyssnar inte på våra behov …”
Flera svarar att arbetsgivare bemöter
önskemål om kompetensutveckling med
kommentarer som ”ni lärare kan ju lära
varandra”.
Att fortbildning lyser med sin frånvaro
och att kvaliteten många gånger är låg
styrks även av ett pågående forskning-
projekt vid Högskolan i Borås. Där har
en forskargrupp undersökt vilken typ av
utbildningsinnehåll rektorer i tre olika
kommuner har valt att lägga pengarna på.
Ytterst är det kommunen eller den en-
skilda huvudmannen som ansvarar för
lärarnas fortbildningsmöjligheter. Att
budgeten är pressad för den här sortens
ändamål, eller ligger långt ner på agen-
dan, blir också påtagligt i vår undersök-
ning.
När forskarna på Högskolan i Borås bad
rektorer svara på frågan om vem som
bestämmer över tema och innehåll blev
svaret oftast ”jag”.
Många upplever sin fortbildning som
en återkommande upprepning av samma
innehåll.
– Vi har hållit på och tuggat samma sak
i åratal – bemötande av elever – sådant
man redan kan. Alla lärare behöver på-
fyllning med nytt innehåll, det kan skapa
motivation och kickar, men ingenting
händer, säger en lärare.
Källa: Ämnesläraren
19
Musik som medicin – en väg
till existentiell hälsa
Sång och musik har en unik
förmåga att beröra och engagera,
skapa delaktighet och engage-
mang.
Onsdagen den 22 mars arrangerade
Sveriges Kommuner och Regioner web-
binariet ”Musik som medicin - en väg till
existentiell hälsa” med över 1250 läkare,
lärare, folkhälsostrateger, diakoner, kör-
ledare, psykologer och terapeuter anmäl-
da. Från Kiruna i norr till Trelleborg i sö-
der. Många var på plats under dagen och
andra såg föreläsningen i efterhand. Att
webbinariet var ett av SKR:s mest välbe-
sökta säger något om musikens betydelse
i våra liv. Samtidigt vet vi att resurserna
ofta läggs på andra håll, både i skolan och
samhället i stort.
Målet var bland annat att lyfta och för-
ankra musikens betydelse. Om vi utgår
från Maslows behovstrappa möter kul-
turen kanske inte i första hand självför-
verkligande behov på toppen, som en kul
hobby, utan betydligt mer grundläggande
behovs som trygghet och gemenskap.
Dagen ville visa på all den erfarenhet och
de kliniska studier som finns kring mu-
sik, hälsa och kognition. Vi önskade även
att utmana begreppet medicin något då
många av oss nog reflexmässigt tänker
på läkemedel. Men om vi köper Wikipe-
dias definition ”MEDICIN är vetenskap
och praktik som ägnar sig åt att förhindra
och behandla sjukdom samt upprätthålla
mänsklig hälsa” är musik verkligen medi-
cin i många fall.
Gunnar Bjursell, professor em. vid Cen-
trum för kultur, kognition och hälsa vid
Karolinska Institutet redogjorde för vad
som händer i hjärnan när vi musicerar
och Eva Bojner Horwitz professor i Musik
och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan
delade viktig och spännande forskning
om musikens betydelse genom hela livet.
Från tidig utveckling, via motståndskraft
mot utmattning till kommunikationska-
nal vid demens och begravningsmusikens
betydelse för efterlevandes sorgearbete.
Göran Nikolausson initiativtagare till
Make Music Matter! vid Linnéuniversite-
tet och Klas Bergling, ordf. Tim Bergling
Foundation visade genom projekt som
T.E.A.C.H. och #forabetterday att alla har
en historia att berätta och hur musiken
kan verka för kreativitet och välmående
bland unga.
Ulrika Lind, projektledare för Sjung-
ande barn, Kungliga Musikaliska Aka-
demien stora nationella satsning för att
”Alla barn ska få tillgång sin röst som en
livslång resurs” lyfte ett par av de sats-
ningar som görs för att fler unga ska få
sjunga. Bl.a. konkreta insatser som ut-
bildning, fortbildningar för lärare och
körledare samt nya sånger för unga rös-
ter.
20
Tidningen Musikläraren november 2023
Jag tror inte att körsång är lösning på alla
problem, men personligen tror jag inte
heller att vi helt har insett betydelsen
och potentialen. Få upplevelser kan mäta
sig med känslan av enhet och närhet i
den gemensamma sången. I kören är du
både avsändare och mottagare. Hela du,
hela livet, hela rummet möts i just detta
nu. Delaktigheten är central och alla har
något att ge. Musikens universella språk
kan hjälpa oss att för en stund öppna upp Dialog ger bättre musikunder-
och lägga bort våra masker i skolprojekt
visning
som ”Break The Silence” eller verka för Skolforskningsinstitutet presenterar en
att riva murar och bygga broar i projekt sammanställning av forskning avseende
som Helsingborgs Världskör där över 100 vad som sker i klassrummet med fokus
sångare med 20 språk möts. Sång är inte
på dialogen mellan lärare och elever; Att
i första hand underhållning på ett sjun- stödja eleverns lärande i musik.
kande skepp, utan en verklig kraft till för-
Utgångspunkten sammanställningnen
ändring. var 4000 forskningsstudier som kokats
ned till en syntes av 14 studier.
I det stora perspektivet kan du fråga de Fokus är om interaktionen i undervis-
som kämparna för rättvisa i Sydafrika
ningen. Avgörande för elevers lärande
eller våra grannar i Baltikum under den i musik är betydelsen av inramning, att
sjungande revolutionen i början av 90-ta-
läraren tar elevens perspektiv, stöttar
let. Även i Sverige var och är den gemen- elevernas lärande och och att hen har för-
samma sången en kraft i samhället. I
mågan att översätta mellan musiken och
början 1900-talet växte körrörelsen fram olika representationsformer. Boken inne-
tillsammans med övriga folkrörelse. 1925
håller konkreta exempel på hur lärare
bildades Sveriges Körförbund och på det kan använda olika representationsformer
konstituerande mötet valdes statsminis-
i undervisningen.
tern Rickard Sandler till ordförande. Sammanställningen kan hämtas på
www.skolfi.se
I det mindre, mer personliga perspektivet
vet vi att den psykiska och existentiella
ohälsan ökar på många platser i vårt land.
Inte minst bland de unga. Enligt Aaron
Antonovsky, professor i medicinsk socio-
logi, är KASAM – Känsla Av Sammanhang
en av de allra viktigaste friskfaktorerna
för att kunna hantera stress och trauman.
En känsla av meningsfullhet, begriplig-
Betala med Swish
het och hanterbarhet. Att vara en del av
något större, förstå min plats i det hela
och att få de redskap jag behöver för att
utföra min del.
Kören och musiken kan vara en sådan
plats och du som musiklärare har en
fantastisk möjlighet att få ge kartor och
nycklar till detta rum. Nu fortsätter arbe-
tet. Tillsammans.
123-121 95 83
Länkar till föreläsarnas presentationer
hittar du på:
Medlemskap MR
www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/
musik-som-medicin-en-vag-till-existen-
tiell-halsa
Hör gärna av dig till info@soulfulmusic.
se om du vill veta mer.
Jonas Engström
kör- och kursledare
Soulful Music
Lergravsv. 37
263 52 Lerberget
 Musiklärarens kontakt i regeringskansliet har mailat oss den
lista över de 59 låtar som EU-delegaterna förväntades ha i öro-
nen under den period som Sverige höll i ordförandeklubban 2022
Håll till godo och fram med hörlurarna!

1. Dancing Queen ABBA 31. Till slutet av Augusti – Benjamin Ingrosso ...
2. Dancing on My Own Robbyn 32. Emmylou – First Aid Kit
3. Det löser sig Timbuktu 33. Sound of Snowy WindLars-nate Kuhmunen
4. Some die Young Laleh 34. Balladen om briggen Blue Nord av Hull, Imperiet
5. Younger – Kyog Remix Seinabo Seh 35. Hope is a heartache – Leon
6. Känn ingen sorg för mig Göteborg Håkan H 36. Mary on a Cross – Ghost
7. Hooked on feeling Blue Swede 37. 14 at 41 Frida Hyvönen
8. I love Europé Christer Sjögren 38. Can´t stop the Feeling Justin Timberlake
9. Strövtåg i hembygnd Mando Diao 39. Tralala lilla molntuss Bob Hund
10. Sverige Kent 40. Sommarkort Cornelius Vreeswijk
11. Euphoria Loreen 41. Dance Again Kite
12. New Day Coming Sarah Klang 42. True Disaste Tove Lo
13. The Final Countdown Europé 43. All that she wants Ace of Base
14. Visa från Utanmyra Jan Johansson 44. Meänfestivaali Höstorkestern
15. Calleth You, Cometh I The Ark 45. Wakanda Forevever Ludwig Göransson
16. Sergels Torg Veronica Maggio 46. Erase/Rewind The Cardigans
17. Where We Used to Live Esbjörn Svensson Trio 47. I Love It Icona pop
18. Don´t You Worry Child – Radio Edit 48. Young Folks Peter Bjorn och John
19. Swedish House Mafia, John Martin 49. Hate to Say I told You So The Hives
20. I Follow Rives Lykke Li 50. My Universe Coldplay
21. Änglamark Sven-Bertil Taube 51. Only for the Week In Flames
22. Wake Me Up Avicii 52. Red Bottom Sky Yung Lean
23. Lush Life Sarah Larsson 53. När Glasen Toppas Modo Banja
24. Sakta vi gå genm staden Monica Zetterlund 54. Romanifolkets Visa Ralf Novak-Rosengren
25. Mir Lebn Eyblik Louisa Lye & di 55. Av Längtan till Dig Åsa Jinder Kajsa Stina Å
26. Stad i Ljus Tommy Körberg 56. It Must Have Been Love – Roxette
27. Stockholmsvy Hannes, Watterbagy 57. Dimma Maxida Märak, Melissa Horn
28. Sol, Vind och Vatten Tedgärdestd 58. Hades Bathory
29. Haaveunta Vaan Anna Järvinen 59. Drottningholmsmusiken nr 1 Allegro
30. Heartbeats Jose Gonzalez

21
Tidningen Musikläraren november 2023
 NYHETER FRÅN GEHRMANS

ATLAS
ANATOMICUS
sånger om delar i kroppen
du inte visste fanns

Rebecka Ryd
Pär Olofsson
Hanna Sandman
Magnus Bäcklund
Fredrik Malmberg
Annika Viklund

be
r på YouTu
Inspelninga och Spotify!
e!
er på YouTub
Rörelsefilm
ATLAS ANATOMICUS UT I GALAXEN
– sånger om delar i kroppen – åtta rymdsånger med sväng
du inte visste fanns och fakta
Rebecka Ryd / Pär Olofsson / Maria Wallinder
Hanna Sandman m fl.
En musikalisk upptäcktsfärd Åtta roliga, fina sånger som
i kroppens spännande värld! svänger och som utmanar
Du lär känna några kanske barnen musikaliskt, fakta­
okända, men ändå så viktiga, mässigt och språkligt. Inne­
kroppsdelar. Här finns härliga håller pedagogiska uppgifter,
melodier i oliga genrer i bra samtalsfrågor, rörelseförslag
lägen för barnröster. och sceniska övergångar.

www.gehrmans.se
order@gehrmans.se

“Vore det mer ändamålsenligt att

Halvklassundervisning
Halv-klasser i musik - färre antal elever
i undervisningsgrupper i musik - det har
varit ett återkommande krav från musik-
lärare sedan länge. För 12 år sedan, 2011,
demonstrerade musiklärare efter initiativ
av Musiklärarnas Riksförening .
MR förespråkade att musikundervisning-
en skulle ställas under en eftermiddag
och att tiden skulle ägnas åt att diskutera
med elever och skolledare om den redan
då ohållbara arbetssituation för många
musiklärare.
12 år senare har det blivit än värre, vå-
gar vi påstå. Många lärare har vittnat om
betydelsen av halvklass i musikundervis-
ningen medan andra hävdar att det går
utmärkt att undervisa i helklass. Dock
finns inga systematiska studier av vilka
konsekvenser olika gruppstorlekar får,
vilket forskarna Annette Mars och Ketil
Thorgersen nu ska ändra på.
Ketil Thorgersen och Annette Mars sjö-
sätter nu en forskningsstudie som äntli-
gen ska ta reda på vad storleken på un-
använda de två hundra miljon-
erna till halvklasser i musik?”
dervisningsgrupperna har för betydelse i
musikundervisningen.
Annette Mars och Ketil Thorgersen är
forskare vid Malmö universitet respek-
tive Stockholms universitet. De har båda
lång erfarenhet av att arbeta som musik-
lärare i alla stadier i skola och arbetar nu
som lärarutbildare och forskare.
Genom studien hoppas de generera ett
gediget underlag som kan användas av
musiklärare, rektorer och beslutsfattare
när det läggs tillrätta för musikundervis-
ning.
Enligt uppgift har 600 musiklärare besva-
rat den enkät som forskarna distribuerat
genom olika kanaler.
Musiklärarnas Riksförening ser med
spänning fram emot att ta del av resul-
tatet och inbjuder redan nu Annette och
Ketil till ett kompetensutvecklingstill-
fälle med halvklassundervisning i fokus.
Källa: Ämnesläraren
Skapande skola
Kulturrådet delade ut 196 903 012 inför
lå 2023/24. Antal ärenden som beretts i
år är 425. Det sökta beloppet var 323 233
846 kr.
För femtonde året fördelas bidrag till lan-
dets kommunala och fristående skolor via
deras skolhuvudmän. Pengarna är sprid-
da geografiskt i samtliga län över landet.
Projekten i ansökningarna omfattar 845
540 elever.
Utifrån tillgängliga medel har Kulturrå-
det i fördelningsmodellen prioriterat:
• ansökningar som har elever i anpassad
grundskola och särskilda utbildningsfor-
mer
• huvudmän i glesa och mycket glesa
landsbygdskommuner
Källa: Kulturrådet

22
Tidningen Musikläraren november 2023
 BODY ART MIND
- FÖR DIN OCH ELEVERNAS HÄLSA

Band-in-a-Box förvånar! Det låter grymt bra

med, riktiga studiomusiker som spelar de låtar
- workshops som optimerar, du skriver in ackorden på. Välj tonart, tempo,
motiverar och inspirerar! stil och vilket musiker du ska ha.
Uppge Spela in sång eller egna instrument
"Musikläraren" vid Från 1595kr
• Hörsel bokning så bjuder
• Mental hälsa vi på 1 ex av boken
Huvud, axlar, knä
• Fysisk hälsa och tårar!

Läs mer på
www.bodyartmind.se/workshop-bam

För PC Handla hos din lokala musikaffär eller här:

c& www.swedenmidimusic.se
Ma Mail: info@swedenmidimusic.se

23
Tidningen Musikläraren november 2023

Marknadsskolan står i vägen för sången
Debatten om svenskars oförmåga
att sjunga bygger på en förenklad
bild av dagens skola. Forskning
visar att det snarare är mark-
nadsanpassningen av skolan som
bidragit till att sångfrågan är be-
tydligt mer komplex i dag än för
ett antal decennier sedan, skriver
Cecilia Wallerstedt och Monica
Lindgren, forskare vid Göteborgs
universitet i en artkel i Göte-
borgsPosten, december 2022
Musikläraren citerar:
Debatten om svenskars oförmåga att
sjunga har återigen blossat upp, inte helt
ovanligt i tider av jul- och luciafirande i
kyrkor och på torg. I radion och i dags-
pressen diskuteras problemet i ljuset av
bland annat psalmernas tonarter (GP
17/11) eller människors allt längre stäm-
band och otränade sångröster (P1 Kul-
turnytt 22/11). Carl Petersson Moberg
(GP 10/12) undrar om det inte är skolan
och dess musiklärare som bär ansvar för
detta.
Vi menar att detta antagande bygger på
en förenklad bild av dagens skola. Med
stöd i forskning kan vi konstatera att det
snarare är marknadsanpassningen av
skolan, politiska beslut och medias ut-
veckling som har bidragit till att frågan
om sång i skolan är betydligt mer kom-
plex i dag än för ett antal decennier se-
dan.
För någon vecka sedan kunde vi i SVT:s
luciamorgon lyssna till sång av elever
från Brunnsbos musikklasser. I denna typ
av profilerade klasser erbjuds extra mu-
sikundervisning inom ramen för grund-
skolan. Musikklasser fanns som försöks-
verksamhet redan på 40-talet men tilläts
att verka permanent i samband med av-
regleringen av skolan och inflytandet av
neoliberala idéer om värdet av ökad fri-
het och profilering. Kulturskolan erbju-
der också extra undervisning i sång och
kör för barn och unga. Många deltar men
långt ifrån alla. Genom senare tids forsk-
ning känner vi till en rad hinder och pro-
blem som står i vägen för allas möjlighet
att utvecklas inom sång.Avgörande för
barn och ungas deltagande i musikklas-
ser eller kulturskolor har visat sig vara
föräldrars stöd, liksom deras sociala och
kulturella bakgrund.
Musikundervisning i den vanliga skolan
har minskat på grund av stoffträngsel och
ämnets låga timtilldelning, vilket gjort
det näst intill omöjligt för musiklärare att
lägga den tid som krävs för att arbeta med
utveckling av barns och ungas sångröster.
Marknadsanpassningen av skolan slår i
många fall undan benen för sång i sko-
lan. Estetisk verksamhet försvann 2011
som obligatoriskt ämne på gymnasiesko-
lans alla nationella program. Och från
och med nästa år ska arbetsmarknadens
24
Tidningen Musikläraren november 2023
”Musikundervisning
i den vanliga skolan
har minskat på grund
av stoffträngsel och
ämnets låga timtilldel-
ning, vilket gjort det
näst intill omöjligt för
musiklärare att lägga
den tid som krävs för
att arbeta med utveck-
ling av barns och ungas
sångröster.”
behov vägas in vid planering och dimen-
sionering av utbildningar på gymnasial
nivå. Samhällets framtida behov av mu-
siker ska alltså ligga till grund för gymna-
sielevers möjlighet att ägna sig åt musik i
gymnasieskolan.
Den utbredda tron på att förmågan att
sjunga har med talang snarare än lärande
och övning att göra, tillsammans med
mediabilden av hur en sångare ska se ut
och vara, skapar en hämmande självkri-
tik hos barn och unga och gör att många
kommer att identifiera sig som ”icke-
sångare”.
Att som lärare arbeta med sång i förskola
och skola är en utmaning. Repertoar och
sammanhang måste noga övervägas. Alla
barn och unga som växer upp i vårt seku-
lariserade och mångkulturella samhälle
känner sig inte bekväma med att delta i
psalmsång eller luciasånger. Det är en de-
mokratisk rättighet för alla barn och unga
att få möjlighet utveckla sin sångröst så
att de kan sjunga tillsammans med andra.
Inte främst för att bli en professionell
sångare i framtiden eller för att kunna
sjunga psalmer och luciasånger i kyrkan
vid jul, utan för att sång är ett mänskligt
uttryck.
Monica Lindgren, professor i musikpedagogik,
Göteborgs universitet
Cecilia Wallerstedt, professor i pedagogik, Göte-
borgs universitet
. ..
a k a r
R be v
M
Musik, konst och dans får stu-
denter och lärare att må bättre
Genom ett tiostegsprogram med olika
konstnärliga inslag kan utmattade elever
och lärare minska stress och öka sitt väl-
befinnande, visar en ny forskningsrap-
port från KMH.
Ett konstbaserat tiostegsprogram har
utvecklats och kliniskt testats tack vare
ett europeiskt samarbete. Forskare från
KMH, har använt programmet för att
hjälpa utmattade studenter och lärare att
hantera stress. I programmet går kropps-
medvetenhet och stresshantering hand i
hand.
Studenter fick under ett antal sessioner
göra övningar för att skapa större medve-
tenhet kring deras egna kroppar, rörelser
och känslor. Vi såg att det skapade bättre
medvetenhet om det egna välbefinnande
och förbättrade avläsningen av tidiga
varningssignaler på stress, säger Eva Boj-
ner Horwitz, professor i musik och hälsa
på KMH, programmets upphovsman.
”Vi gjorde även våra undersökningar på
lärare, och programmet är utvecklat så
att det enkelt ska kunna inkluderas i lä-
roplanen. Vi hoppas på att fler skolor ska
ha möjlighet att väva in program av det
här slaget i undervisningen och på så vis
öka långsiktigt välmående”, fortsätter
Eva Bojner Horwitz.
Forskarna har även gjort en historisk lit-
teraturgenomgång för att lära av histo-
riska perspektiv.
”Det är meningsfullt att granska histo-
rien eftersom stress inte är något nytt
fenomen. Våra förfäder tolkade in andra
sorts signaler på stress men då inte bara
som ohälsa. Genom att titta med mo-
derna glasögon på historien kan vi idag
bättre stödja och förstå personers menta-
la och fysiska hälsa”, säger David Thyrén,
lektor i musik och samhälle på KMH.
Källa: KMH

Susanne Nyströms natt-
svarta svar på repliker:
Både och....
Det är övertydligt i all forsk-
ning om inlärning att man lär
sig bättre inom teoretiska ämnen
om man samtidigt odlar den
andra hjärnhalvan tex idrottar du
stimuleras hela hjärnan, även de
delar du använder för teori. Om
du utvecklar din kreativitet ge-
nom tex musik eller annat hjälper
det också den teoretiska delen av
hjärnan.
Ergo: Att bara driva teoretisk
undervisning gör oss till sämre
utvecklade människor mentalt,
sämre på att vara kreativa och
problemlösare.
Samhäller behöver självständiga
kreativa människor.
Tidningen Musikläraren november 2023
Replik från MR m.fl. på ledar-
texten av Susanne Nyström i
Dagens Nyheter 24 oktober 2023.
Reaktionerna på Susanne Nyströms ledare i DN lät inte vänta på sig utan kom snabbt
och i stor omfattning. Mycket klokt har redan förts fram i tidskrifter och i kommen-
tarsfält kopplat till artikeln. Vi kan bara understryka den av oss upplevda bristen på
kunskap som ledarskribenten i fråga uppvisat inom området. Vi förundras över hur man
utan vetenskapligt stöd eller kunskap i ämnet kan ta sig friheten att skjuta så skarpt
mot det som på så många sätt bidrar såväl till den svenska kulturen, ekonomin och
folkhälsan. Att se våra ämnen som något som varken har ett egenvärde eller en stor
påverkan på utveckling och förmågor visar på en kunskapsbrist vi inte bara kan låta
passera. En internetsökning bort så kommer alla som vill att kunna hitta gedigen forsk-
ning om vikten av de praktisk-estetiska ämnena eleverna möter i den svenska skolan.
”Redan svårt att hinna med”
I samhället, kulturen och livet spelar våra ämnen en mycket central roll. De samlar, en-
gagerar och skapar mening. Värdet i att kreativt skapa, utforska ensam och tillsammans
med andra genererar inte bara kunskap i det enskilda ämnet utan har en direkt påver-
kan på både inlärningsförmåga, psykisk hälsa, kreativitet, innovation och inte minst
förståelse för omvärld, kultur, miljö samt historiska och samhällsmässiga fenomen.
De praktisk-estetiska ämnena har under lång tid arbetat för mer tid i fördelningen i
timplanen. Vi har precis som många andra ämnen en gedigen kursplan med ett omfat-
tande centralt innehåll framtaget och beslutat av Skolverket och regeringen. De prak-
tisk-estetiska lärarna har redan svårt att hinna med som det är idag, mindre tid är det
sista vi behöver.
Sveriges elever förtjänar en utbildning i våra ämnen och Sverige som land är beroende
av att vi utbildar nästa generation i våra ämnen.
Vi ber skribenten i fråga att återkomma när hon har tagit del av den forskning som finns
om de estetiska ämnenas betydelse för barn och unga och ser fram emot en nyanserad
diskussion baserad på vetenskapliga teorier och forskning.
Lotta Liljered, Ordförande Musiklärarnas Riksförening
Janet Ericsson, Ordförande Bildlärarnas Riksförening
Marielle Fahlén, Stf. Ordförande Slöjdlärarna
Kicki Liljedahl, Programledare för Musiklärarprogrammet Musikhögskolan Ingesund
Karina Ericsson Wärn, Rektor vid Beckmans Designhögskola
Nils Claesson, Lektor Stockholms Konstnärliga Högskola
Lars Andersson, Utbildningschef, Ämneslärarutbildningen i Musik vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds
universitet
Sara Ilstedt, Professor i produkt och tjänstedesign vid Kungliga Tekniska Högskolan
Johannes Landgren, T f Rektor vid Kungliga Musikhögskolan
Göran Nikolausson, Universitetslärare och verksamhetsansvarig Make Music Matter!, Linnéuniversitetet
25

Musiklärarnas Riksförening påminner om att Arbetsmiljöverket
har riktlinjer för hur musikundervisning skall organiseras.
Se www.av.se
Lärarens arbetsschema behöver
läggas upp med tanke på hörsel-
skaderisken. Helst bör man göra
mätning av typiska ekvivalenta
ljudnivåer i samband med lära-
rens olika aktiviteter så att expo-
neringen för planerade lektioner
och konserter kan beräknas. Från
det underlaget kan man sedan ut-
arbeta individuella scheman.
 Ta regelbundna och väl tilltagna raster
eller uppehåll i musikträningen för att ge
hörselvila.
 Spela inte med många klasser i rad un-
der samma dag.
 Dela på klasserna. Undvik att ha fler än
15 elever vid ett och samma tillfälle och i
samma lokal.
 Växla mellan inslag som ger högre och
lägre ljudnivåer.
 Undervisa även i annat ämne där man
inte utsätts för höga ljudnivåer.
 Anpassa spelplaner så att exponering-
en begränsas. Begränsa ljudnivån när ny
repertoar instuderas och vid tekniköv-
ning.
 Använd eventuellt ljudnivåmätare eller
nivåindikator i spellokalen.
 Samarbeta med andra lärare, till exem-
pel slöjd- och idrottslärare som också har
26
Tidningen Musikläraren november 2023
Även en liten triangel
Eh, förlåt, vad
sa du? Var rädd
intresse av att skapa en bättre ljudmiljö.
 Lär eleverna varför det är viktigt att
vara försiktig med sin hörsel och hur man
om din och
kan
jobba på ett ur hörselsynpunkt varsamt
sätt. Se också till att eleverna vid behov
dina elevers!
använder hörselskydd.
10.2.3 Rumsakustiska åtgärder
hörsel!
Rumsakustiken påverkas av rummets
storlek och form samt andelen och pla-
ceringen av
ljudabsorberande och ljudreflekterande
ytor. Beroende på typ av aktivitet och typ
av lokal
Absorberande och reflekterande ytor för
att få lämplig efterklang och ge bra möj-
ligheter till ljudmässig kommunikation
mellan musikerna.
 Se till att lektionssalarna har en väl av-
vägd ljudabsorption för att begränsa den
efterklang som skapar en otydlig ljud-
bild. Det kan göras genom att förse taket
i lokalen med ljudabsorbenter eventuellt
kombinerat med tåliga väggabsorbenter
eller tätt vävda textilier som hängs med textilier måste skötas så att de inte sam-
luftspalt till väggen bakom. lar damm och orsakar problem ur allergi-
 Lägg mattor på golv särskilt under synpunkt.
trummor och andra instrument.
 Tänk också på brandrisken och på att
Årets julklappar Ejeby Förlag
www.ejeby.se | info@ejeby.se

olle adolphson: Ett tomt vitt papper.
Prosatexter och lite annat
Redaktör jan malmborg
Foto per b. adolphson m.fl.
klas gustafson: Ett bluesliv.
Hela berättelsen om Cornelis Vreeswijk
Boken som ligger till grund för Magnus
Gerttens film om Cornelis, »Somliga går
med trasiga skor«. Biopremiär 17/11 2023.

27
Tidningen Musikläraren november 2023
Make Music Matter! – Gör skillnad med musik!
Musikens betydelse för individen och samhället är med jämna mellan-
rum uppe för diskussion. Som en konsekvens av ungas sämre psykiska
hälsa, brist på framtidstro och social trygghet, märks framförallt efter
pandemin ett allt större intresse bland beslutsfattare kring musik som
en viktig resurs i samhället. Låt oss ta vara på denna möjlighet och
visa att musik gör skillnad.

Ovanstående skriver Göran Nikolausson, initiativtagare och verk-

samhetsansvarig för Make Music Matter! samt adjunkt vid Linnéuni-
versitetet i Växjö. Musikläraren bad Göran att dela sina tankar om
musik och rapportera från olika projekt om vad som är ”på gång” den
Göran Nikolausson
närmaste framtiden.

Seminarium i riksdagen om seminariet var de alla närvarande över-

musik
Den 18 oktober var jag som representant
för Make Music Matter! Linnéuniversite-
tet inbjuden att medverka i riksdagssemi-
nariet ”Musik som räddar liv - en resurs
att räkna med”. På plats fanns ett 30-tal
personer från ledande institutioner, orga-
nisationer och föreningar och 200 digitala
deltagare från hela Sverige när ledamöter
från Socialutskottet bjöd in till samtal.
Det finns stora samhällsutmaningar, inte
minst när det gäller den psykiska ohälsan
som har blivit ett närmast oöverskådligt
problem för både individer och samhäl-
let. I början av september presenterade
Socialministern, Folkhälsomyndigheten
och Socialstyrelsen tillsammans med 24
andra myndigheter ett förslag som heter
Det handlar om livet – nationell strategi
för psykisk hälsa och suicidprevention.
Seminariet ville genom aktuell forskning
och konkreta exempel lyfta musiken som
en viktig resurs i detta arbete. Semina-
riet syftade till att försöka att hitta vägar
framåt med ledamöter från Socialutskot-
tet samt en rad experter på området. Efter
28
Tidningen Musikläraren november 2023
annat i Dagens fakta och i Ämnesläraren
Praktiska-Estetiska ämnen. Underteck-
ens om att det nu är tid för att samla kraft
nad var själv medförfattare i debattarti-
och agera tillsammans. Genom att sam-
keln ”Mer musik behövs i skolan för att
arbeta, ta initiativ och göra gemensamma
bekämpa psykisk ohälsa” som publicera-
insatser kopplade till musik kan vi vara
des i GP den 26 september. Dessa artik-
med och både bidra till ungas psykiska
lar och debattinlägg har stor betydelse
hälsa och till ett mer välmående sam-
för opinionsbildning, då det annars finns
hälle. Bland övriga medverkande märktes
en stor risk musikens värde i både i skola
Eva Bojner Horwitz, professor i Musik och
och samhälle. Risken är annars stor att
hälsa vid Kungl. Musikhögskolan & Karo-
bristande kunskap och fördomar om mu-
linska Institutet, Klas Bergling (Tim Berg-
sik och de estetiska ämnena får råda och
ling Foundation), Jonas Engström, (Årets
etablera sig i samhället och i maktens
Körledare 2022), Ulrika Lind, (Sjungande
korridorer. Detta kan i sin tur leda till ett
barn & Kungl. Musikaliska Akademien).
ifrågasättande kring dessa ämnens exis-
Moderator var Johanna Adami, läkare och
tensberättigande i framtida läroplaner.
rektor vid Sophiahemmet Högskola och
ordförande i Myndigheten för vård- och
Många företrädare inom musikens om-
omsorgsanalys.
råde vill gärna framhålla musikens egen-
värde. Det är helt sant att musik har ett
Musikämnets plats i läropla- värde i sig, men de generella värden som
nen musik och musikutövande aktiviteter kan
En livlig, men viktig debatt pågår i me- bidra med för både individ och samhälle
är ännu större. När musikämnets legiti-
dia om musiken och de övriga estetiska
ämnenas berättigande i timplanen och mitet ifrågasätts är det därför viktigt att
betona i större utsträckning betona olika
om skolans val. Många goda initiativ har
tagits av företrädare och representanter kvaliteter som finns i musik och som är
viktiga för samhällets utveckling och väl-
för musik genom debattartiklar, bland
mående. Att enbart hålla fram att musik
är bra i största allmänhet räcker inte för
att beslutsfattare och opinionsbildare
ska lyssna och förstå varför musik behö-
ver finnas i läroplanen. Musikskapande
aktiviteter främjar kreativitet, vilket är
till nytta inom många områden oavsett
framtida yrkesval. Detta framhölls också
i Skolinspektionens rapport om musik-
undervisningen i grundskolan från 2019.
Vidare efterfrågas förmågor som relate-
rar till både problemlösning och entre-
prenörskap, där stort fokus ligger på att
kunna se möjligheter och utveckla idéer
i en global och föränderlig värld. Dessut-
om behöver musikens meningsskapande
betydelse framhållas, då det både främ-
jar individens psykiska och existentiella
hälsa.

Skolprojekt
Sedan 2017 driver Make Music Matter!
olika skolprojekt t ex”Happy Nation Re-
born” i samarbete med Ace of Base och ”I
Have A Dream” med ABBA The Museum
och Unicef. mfl. En bakomliggande orsak
till detta är att med autentiska och verk-
lighetstrogna projekt bidra till att elever
i skolan får möjlighet att utveckla ett in-
tresse för sin musikaliska kreativitet och
samtidigt arbeta med frågor som främjar
mänskliga värden. STORIES #ForABet-
terDay är ett pågående skolprojekt med
stort fokus på musik, kreativitet, digital
teknik och ungas välmående, som om-
fattar drygt 500 skolor från hela landet.
Att låta eleverna få möjlighet att uttrycka
och kommunicera sina tankar, känslor
och idéer genom eget skapande kan ut-
veckla både deras kreativa förmåga och
främja deras psykiska välmående. Skol-
projektet STORIES #ForABetterDAy är ett
projekt där eleverna får arbeta med att
skapa remixer utifrån orginalstämmor av
Aviciis världshits i egna musikproduktio-
ner och samtidigt arbeta med frågor som
berör deras psykisk hälsa och välmående.
Vidare är projektet ett tematiskt och äm-
nesöverskridande projekt som alla äm-
nen kan delta i. En ny omgång av Stories-
projektet startar i januari 2024 Att delta i
skolprojektet är helt kostnadsfritt.
• Remixer – Elever får skapa musik med
originalstämmor och loopar av Avicii:s
världshits ”Wake Me Up”, ”Without you”
och Lonely Together” av Avicii i egna mu-
sikproduktioner
• Storytelling – Elever gör egna poddar
om musik, livsupplevelser och mental
hälsa.
• Fria licenser till digitala verktyg och lä-
romedel;
• Lärarhandledningmed möjligheter att
arbeta tematiskt/ämnesövergripande
med projektet. (kreativt skapande, men-
tal hälsa, barnets rättigheter, musikens
kraft etc -
• Exklusivt material om Avicii, bl a fil-
men ”True Stories” som handlar om Tim
Berglings artistkarriär och hans mentala
hälsa.
• Challenge ”STORIES – Skolor kan delta
i olika utmaningar genom att skicka in
bidrag inom olika kategorier, t ex; ”Bästa
remix av Avicii”, Bästa podcast om välmå-
ende och hälsa, ”Bästa ”tema” i skolan”.
Vinnare får en resa till Stockholm för ett
besök på Avicii Experience och exklusivt
möte med Avicii-producent.
”Datorn är det nya munspelet”
Sedan hösten 2022 pågår forsknings-
projektet Datorn är det nya munspelet
– Musikproduktion på landet” i samver-
kan med Make Music Matter! Forsknings-
projektet har sin hemvist inom området
entreprenörskap och genomförs med
medel från Kampradsstiftelsen. Det är
ett treårigt projekt som omfattar dels en
studie inom musikentreprenörskap med
professionella musikproducenter, dels
en studie med ett 20-tal musiklärare och
deras elever. I den senare används en ut-
vecklad vetenskaplig modell i sex steg,
som är uppbyggd kring olika kunskaps-
kvaliteter som är förekommande i krea-
tiva musikskapandeprocesser. Lärarnas
dokumentation av de olika stegen sker
i en applikation som heter LoopMe och
har utvecklats av forskare vid Chalmers
i Göteborg. Under våren 2024 kommer
musiklärare från hela landet att erbjudas
att arbeta med denna modell i sin musik-
undervisning som ett kompetens-utveck-
lingsprojekt.
Let´s Co-Net – interaktiva nät-
verksträffar för musiklärare
Det finns ett stort behov bland musik-
lärare att få träffa andra musiklärare, då
man som musiklärare ofta är ensam på sin
skola. Många musiklärare uttrycker också
behov av kompetensutveckling. Mot bak-
grund av detta har Make Music Matter!
initierat regelbundna interaktiva nät-
verksträffar för musiklärare. Nätverks-
träffarna har namnet ”Let´s Co-Net och
erbjuder ett varierat innehåll med inslag
från både akademi, skola, läromedelsföre-
tag, musik-, tech- och kulturbransch i oli-
ka former som föreläsningar, workshops,
presentationer, intervjuer, musikfram-
trädande mm. Make Music Matter! har
sedan starten i december 2020 arrangerat
ett femtontal interaktiva nätverksträffar.
Att delta i träffarna är helt utan kostnad.
Under hösten har två nätverksträffar hål-
lits. Bland programpunkterna kan näm-
nas ”Musikprojekt för elever som inte
kommer till skolan”, Språkutvecklande
musikundervisning, Gleerups och Libers
nya läromedel i musik, forskningsprojekt
om ”Hel- och halvklass i musik”, artisten
och Tik-tok-stjärnan ”BELL” och Denniz
Pop-Award vinnaren Hilda Stenmalm,
Det nya musikskapandet 2,0” med det se-
naste inom tekniken för musicerande och
musikskapande och den molnbaserade
musikstudion Soundation.
Meningsfull fritid och skapan-
de skola
Make Music Matter! tror starkt på mu-
sikens kraft och organiserar sedan 2022
musikaktiviteter för att bidra till en mer
meningsfull fritid för unga. Hittills har
aktiviteterna varit centrerade till stor-
stadsområdena t ex i Järvaveckan, Fri-
hamnsdagarna i Göteborg, Stockholms
Kulturfestival, jullovsaktiviteter i Annex-
et, Globen och höstlovsaktiviteter Avicii
Experience. Under 2024 planerar Make
Music Matter! att bredda sin verksam-
het genom att organisera aktiviteter runt
om i Sverige. Som en del i detta kommer
Make Music Matter! att erbjuda musikak-
tiviteter inom ramen för Skapande skola.
För mer info: goran.nikolausson@lnu.se

29
Tidningen Musikläraren november 2023
 Betala med Swish

123-121 95 83

Medlemskap MR

30
Tidningen Musikläraren november 2023