OPTIONER (HB 8)

Option är ett derivatinstrument, som det handlas med på derivatmarknaden.

Optionskontrakt: ger köparen rätten att köpa (sälja) en tillgång till ett
förutbestämt pris inom en förutbestämd tid.
Säljaren av optionen är skyldig att sälja (köpa) till det förutbestämda priset
Förutbestämt pris är samma som lösenpris.

8.2 Optioner och Forwards

Liknar terminskontrakt. Skillnaden är att köparen (säljaren) har rätten och
skyldigheten att köpa (sälja) vid terminskontrakt.
En option kan betraktas som en försäkring. Det enda köparen (säljaren) kan
förlora är premien.
Premie: priset, avgiften eller kostnaden för att köpa optionen.

8.3 Begrepp och termer för optioner

Finns en underliggande tillgång vilken man har möjligheten (option) att köpa
eller sälja.
Aktie-, index-, valuta-, ränte-, väder- och råvaruoptioner är exempel på
underliggande tillgångar.
Man handlar med rättigheter.

Den som köper en aktie betalar med en gång och blir därmed ägare till aktien.
Den som köper en köpoption betalar för möjligheten att köpa en underliggande
tillgång, t.ex en aktie, i framtiden till ett förutbestämt pris.

1
Lösenpris (Exercise price): det framtida pris köparen och säljaren har kommit
överens om för den underliggande tillgången.
Lösendagen (Maturity date): den framtida tidpunkt då det faktiska bytet av den
underliggande tillgången äger rum.
Europeisk option: kan endast lösas in på lösendagen.
Amerikanska optionen: kan lösas in när som helst.

Det finns två slags optioner: Köp-och säljoption (call or put).

För en option finns det fyra tänkbara positioner.

1) Innehavaren/ägaren av en köpoption: ger innehavaren rätten att köpa

underliggande tillgång till lösenpriset (call option).
Ägaren intar en lång position.
Innehavaren betalar en premie för denna rättighet.
2) Utfärdaren av köpoption: medför skyldigheten för utfärdaren att sälja till
lösenpriset.
Utfärdaren intar en kort position.
3) Innehavaren/ägaren av säljoption: ger innehavaren rätten att sälja
underliggande tillgång till lösenpriset (put option).
Ägaren intar en lång position.
Innehavaren betalar en premie för denna rättighet.
4) Utfärdande av säljoption: medför skyldigheten att köpa till lösenpriset.
Utfärdaren intar en kort position.

Den som äger (köper) är ”lång” och den som säljer (utfärdar) är ”kort”

2
Option är ett nollsummespel. Den ena parten vinner och den andra parten
förlorar.

In-the-money (ITM): inlösen av optionen är lönsam om

Marknadspris > lösenpris för köpoption
Lösenpris > marknadpris för säljoption

Out-of-the-money (OTM): lönar sig inte att lösa in optionen om

Marknadspris < lösenpris för köpoption
Lösenpris < marknadspris för säljoption

At-the-money (ATM): lönar sig inte att lösa in optionen

Lösenpris och marknadspris är lika

8.4 Payoff diagram

Värde och avkastning vid lösendagen:
ST är den underliggande tillgångens marknadspris på lösendagen.

X är lösenpris. X = 100 kr
C och P är optionspremien för köp-respektive säljoption, dvs den premie som
innehavaren betalar till den som utfärdar optionen. Antag premien är 10 kr.

Köpoption
Avkastning för innehavare av köpoption
( ST −X )=( ST −100 ) om S T > X
0 om S T ≤ X

3
Avkastning för utställare av köpoption
−( ST −X )=( 100−S T ) om S T > X
0 om S T ≤ X

Figur. Streckad linje är innehavarens avkastning och heldragen linje är

utställarens avkastning.

Innehavare: ST > X (optionen ITM).

Linjen lutar uppåt. När aktiepriset ökar så ökar optionens värde i samma takt.
Avkastningen är positiv och är skillnaden mellan ST och X, 120 – 100 = 20 kr.
ST ≤ X (optionen OTM).

Horisontell linje. Avkastningen är lika med 0 kr.

Utställare: ST > X (ITM)

Linjen lutar nedåt. När aktiepriset ökar så faller optionens värde i samma takt.
Avkastningen är negativ och skillnaden mellan ST och X, 100 – 120 = -20 kr
ST ≤ X (OTM)

Horisontell linje. Avkastningen är lika med 0 kr.

Payoff
100
80
60
40
20
0 Aktiepris
-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

-40
-60
-80
-100

4
Vinst för innehavare av köpoption: Avkastning – premien
( ST −X )−C=( ST −100 ) −10 om S T > X
0−C om S T ≤ X

Vinst för utställare av köpoption: Avkastning + premien

( X −ST )+ C=( 100−S T ) +10 om S T > X
0+C=10 om S T ≤ X

Figur nedan.
Innehavare: ST > X (ITM) motsvarar streckad uppåtlutande linje.
Vinst = (120 – 100) - 10 = 10 kr. Stora vinstmöjligheter.
ST ≤ X (OTM) streckad linje som ligger under x-axeln.

Vinsten negativ = - 10 kr. Begränsad risk, förlorar endast premien.

Utställare: ST > X (ITM) motsvarar heldragen nedåtlutande linje.

Avkastningen är negativ. Förlust = (100 – 120) + 10 = -10 kr. Obegränsad risk.
ST ≤ X (OTM) motsvarar svart heldragen linje över x-axeln.

Vinsten högst 10 kr.

Payoff
100
80
60
40
20
0 Aktiepris
-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

-40
-60
-80
-100

5
Köpoption är urtypen för att spekulera på optionsmarknaden. Den kan ge stora
vinster och förlusten kan minimeras. Förlusten är premien som måste betalas
om optionen inte löses in.

Säljoption
Avkastning för innehavare av säljoption
0 om S T ≥ X
( X −ST )=( 100−S T ) om S T < X

Avkastning för utställare av säljoption

0 om S T ≥ X
( ST −X )=( ST −100 ) om S T < X

Figur nedan.
Innehavaren: ST ≥ X (optionen OTM)
Streckad linje längs x-axeln. Avkastningen är lika med 0 kr.
ST < X (optionen ITM)

Uppåtlutande streckade linjen.

Avkastningen är skillnaden mellan X och ST. Vinst = 100 – 80 = 20 kr.

Utsällaren: ST ≥ X (OTM) motsvarar svart linje längs x-axeln.

Avkastningen är lika med 0 kr.
ST < X (ITM) motsvarar den heldragna nedåtlutande linjen.

Avkastningen är skillnaden mellan ST och X. Förlust = 80 – 100 = -20 kr

Payoff
6
 100
80
60
40
20
0 Aktiepris
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
-20
-40
-60
-80
-100

Vinst för innehavare av säljoption: Avkastning – premien

0−P=−10 om S T ≥ X
( X −ST )−P=( 100−ST )−10 om S T < X

Vinst för utställare av säljoption: Avkastning + premien

0 + P=10 om ST ≥ X
( ST −X )+ P=( ST −100 ) + 10 om ST < X

Figuren nedan.
Innehavare: ST ≥ X (OTM) motsvarar streckad linje under x-axeln.

7
Avkastningen är lika med 0 kr. Negativ vinst = premien måste betalas = -10 kr.
ST < X (ITM) motsvarar streckad uppåtlutande linje.

Vinst = (100 – 80) -10 = 10 kr

När aktiepriset minskar så ökar optionens värde i motsvarande takt.
Begränsad risk.

Utställare: ST ≥ X (OTM) motsvarar svart linje över x-axeln.

Avkastningen är lika med 0 kr. Vinst från premien = 10 kr.
ST < X (ITM) motsvarar heldragen nedåtlutande linje.

Vinst = (80 – 100) + 10 = -10 kr. Begränsad risk

Payoff
100
80
60
40
20
0 Aktiepris
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
-20
-40
-60
-80
-100

Säljoption är urtypen för hedging. Man intar en lång position i säljoption och en
lång position i aktien.

Exempel: Lösenpriset på aktien är 100 kr

Protective put: S + P = köper aktien och hedgar med att köpa en säljoption.

8
Om S > 100 kr: säljoptionen utnyttjas inte, jag säljer aktien och får minst 100 kr
Om S < 100 kr: jag utnyttjar säljoptionen och får 100 kr betalt
I vilket fall som helst har jag 100 kr

8.5 Put – Call parity

Samband mellan priset på köpoption och säljoption på en marknad utan
arbitragemöjligheter. Gäller bara europeisk option.

Antag lösenpris och lösendag är samma.

X är nominellt värde för en nollkupongare eller banklån och rf är riskfri ränta.
X kan också betraktas som nuvärdet av lösenpriset.
S är spot pris på samma underliggande aktie.
Följande samband måste gälla idag:
X
S+ P=
¿¿

Betrakta vänster och höger sida som två investeringar.

Vänster sida är en aktie plus en säljoption på aktien.
Höger sida är nuvärdet av lösenpriset (kan betraktas som investering i en
nollkupongare) plus en köpoption på samma aktie.
Utan möjligheter till arbitrage måste båda investeringarna ha samma värde
oavsett priset på den underliggande aktien.

Se figur. Antag du köper en aktie för 100 kr.

Heldragen uppåtlutande linje visar aktiens avkastning.
Streckad linje visar avkastning för säljoptionen med lösenpriset 100 kr.

9
Portföljens totala värde är summan av dessa avkastningar, vilket visas som en
heldragen horisontell linje vid 100 kr avkastning.
Om aktiens pris på lösendagen är högre än lösenpriset så är optionen värdelös
men jag har mina 100 kr som jag köpte aktien för.

Om aktiens pris är mindre än lösenpriset så utnyttjar jag optionen.

Jag säljer den för 100 kr. I båda fallen har jag minst mina 100 kr.

Exempel: Antag ST = 50 kr  avkastningen är 100 – 50 = 50 kr.

Portföljens payoff är 50 + 50 = 100 kr
Så länge som ST < X kan jag alltid sälja optionen och garanteras lösenpriset
100 kr

Payoff
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0 Aktiepris
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Se figur. Heldragen horisontell linje visar nollkupongarens avkastning (eller att

du placerar nuvärdet av 100 kr på banken).
Streckad linje är köpoptionens avkastning.

10
Portföljens totala värde är åter summan av de båda avkastningarna. Totalt
värde är 100 kr.
Om aktiens pris är mindre än lösenpriset är optionen värdelös men jag har
mina 100 kr på banken.
Om aktiens pris är högre än lösenpriset utnyttjar jag optionen och köper aktien
för 100 kr och deltar i aktiens uppgång, grön uppåtlutande linje
I båda fallen har jag minst mina 100 kr

Payoff
250

200

150

100

50

0
Aktiepris
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240

Vid lösendagen har portföljerna samma värde

Alternativ
Payoff för säljoption + aktie

11
 ST < X = 100 kr (ITM) ST > X = 100 kr (OTM)
Aktie ST ST
Säljoption 100 – ST 0
Aktie + säljoption 100 kr ST

Exempel:
ST < X = 100 kr ST > X = 100 kr
Aktie 75 kr 120 kr
Säljoption 100 – 75 = 25 0
Aktie + säljoption 100 kr 120 kr

Du är garanterad 100 kr. Om ST > X deltar du i kursstegringen

Payoff för köpoption + riskfri tillgång (nollkupongare)

ST < X = 100 kr (OTM) ST > X = 100 kr (ITM)
Nollkupongare 100 kr 100 kr
Köpoption 0 ST - 100
Nollkupongare + köpoption 100 kr ST

Exempel:
ST < X = 100 kr ST > X = 100 kr
Nollkupongare 100 kr 100 kr
Köpoption 0 120 - 100
Nollkupongare + köpoption 100 kr 120 kr

Du är garanterad 100 kr. Om ST > X deltar du i kursstegringen.

Båda portföljerna har ett minsta värde på 100 kr plus eventuell kursstegring

Put-Call parity kan användas för att prissätta optioner eller skapa syntetiska
optioner.

12
Exempel: Antag det inte finns någon köpoption på ett företags aktie. Vi kan
skapa en syntetisk köpoption genom att kombinera en lång position i en aktie
och en lång position i en säljoption samt en kort position i en obligation

C=S+ P−PV ( X )

Exempel: Aktiens pris är 100 kr och lösenpriset är 100 kr. En säljoption på

aktien kostar 10 kr. Den riskfria räntan är 8%. Beräkna köpoptionens pris.
100
C=100+10− =17 , 41 kr
1 , 08

Detta pris måste gälla om det inte finns arbitragemöjligheter.

Antag att priset på köpoptionen är 18 kr. Arbitragemöjlighet.
Sälj dyrt – köp billigt.
Säljer köpoptionen för 18 kr och köper den syntetiska optionen för 17,41 kr.

Idag Imorgon Imorgon

Kassaflöde ST < 100 ST > 100
Säljer köpoption +18 (inflöde) 0 -(ST -100)
Köper aktien (spot) -100 (utflöde) ST ST
Köper säljoption (spot) -10 (utflöde) 100 - ST 0
Lånar PV(X) +92,59 (inflöde) -100 -100
Netto +0,59 0 0

Exempel: Syntetisk put option P=C + PV ( X )−S

13
Intar lång position i en köpoption och intar en kort position i aktien (säljer
aktien) och placerar resten av pengarna på banken för att kunna köpa tillbaka
aktien.

Put-call paritet:
plustecken = köper/investerar  lånar ut pengar
minustecken = säljer  lånar pengar

Kassaflödesanalys:
plustecken = inflöde av pengar och minustecken = utflöde av pengar.

8.6 Prissätta optioner

14
Intrinsic value: den vinst som skulle vara resultatet om optionen löstes in
omedelbart.
Time value: skillnaden mellan optionens pris och intrinsic value.

Annorlunda uttryckt: optionens möjlighet att ge vinst över tiden.

Investerare är villiga att betala för den möjligheten.

Köpoption: Intrinsic value = max[S – X, 0] (pay-off funktionen)

Säljoption: Intrinsic value = max[X – S, 0] (pay-off funktionen)

Exempel köpoption: Differensen S – X = 10  intrinsic value (större än 0).

Differensen S – X = -10  intrinsic value är 0 (0 är större än -10).

Ju mer “In the money” desto högre intrinsic value.

”Out of the money” har inget intrinsic value (= 0).

En option som inte har mognat har alltid ett tidsvärde.

Den underliggande tillgångens pris kan förändras så att optionen går från OTM
till ITM eller tvärtom.
Ju längre löptid, desto högre tidsvärde. Möjligheten att omedelbart sälja till ett
bra pris ökar ju längre löptiden är.

Priset på optionen förändras alltså om priset på den underliggande tillgången

ändras. Men effekten är asymmetrisk.

Antag lösenpriset är 100 kr och att aktiens pris är 105 kr (in the money).

15
Om priset sjunker med 6 kr eller 60 kr har ingen betydelse  optionen out of
the money i vilket fall som helst.
Pay-off funktionen är då den horisontella linjen oavsett pris.

Om priset ökar med 6 kr eller 60 kr har betydelse.

Ju mer aktiens pris ökar desto högre blir optionens pris.
Pay-off funktionen får en uppåtlutande linje.
Den här asymmetrin skapar tidsvärdet.

Figur. Kurvan visar sambandet mellan aktiepriset och optionens pris. Skillnaden
mellan kurvan och pay-off funktionen är optionens time value.
I punkt A är optionen ITM, aktiens pris > lösenpriset. I punkt B har priset fallit så
att optionen är OTM, aktiens pris < lösenpriset. Pay-off funktionen är lika med
0. Men priset faller inte till 0. Det beror på att optionen fortfarande har ett
tidsvärde. Aktiepriset kan förändras så att optionen blir ITM.

Optionens pris
120

100

80

60
A
40 B

20

0 Aktiens pris
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220

Faktorer som påverkar optionens pris

16
 Faktor, som ökar Pris köpoption Pris säljoption
Underliggande tillgångens pris ökar minskar
Lösenpriset faller ökar
Volatiliteten ökar ökar
Tid till inlösen ökar ökar
Riskfri ränta ökar minskar

Black-Scholes formel för prissättning av en option

Formeln är en förbättring av Put-Call paritet för att beräkna priset på optioner.
Det går att beräkna priset på den ena optionen, t.e.x en köpoption, utan att
känna till priset på den andra optionen, t.ex. en säljoption.

−rf (T −t )
C=N (d1 )⋅ S−X ⋅ N (d 2)e

C = köpoptionens pris idag, tidpunkten t

S ¿ underliggande tillgångens pris idag, tidpunkten t
N ( d)=¿ sannolikheten att ett tal från normalfördelningen är mindre än d
T = lösendag
X = lösenpris
e = basen till ln, 2,71828
rf = riskfri ränta

Optionens elasticitet: Procentuell förändring i optionens värde vid en en-

procentig förändring i aktiens pris.

17