Download as pdf
2 Substantiv — singular bestamd form
Obestend form _ Best form
en flicka. flickan:
enarm armen
etthjarta Wart
ett hus: huset:
Bestamd form
«© En-ord siutar | bestdimd form pa -n eller en.
« Ett-ord slutar i bestiimd form pa -t eller et.
Bestamd form anvanids:
‘1 om nagot som man redan har bersttat om eller som ar bekant for alla:
Jag har en penna och ett block, Pennan ar gul och blocket ar grént-
Kaj arbetar pa.posten.
2 om nagot som det bara finns en eller ett av: Ser du mAnen? Var kéleet?
[ASkriv substantivet i bestmd form. B Skriv substantivet / obestémd form.
‘Obestéimd form Bestdimd form Obestéimd form Bestdimd form
1ettbam 9 1. ——— bordet
2 enkvinna — __— liraren
3 ett fimiirke — = 3. _
4 enmiddag 4 pianot
5 enpojke ee ___ applet
6 entval == 6 —_ tartan
C Obestiimd, bestimd eller artikellds form? (Se ocksé sid. 8.)
1 Jag har (en pojke) och (en flicke) ————-
(En pojke) 421 r och (en flicka) ar 23 ar
(En pojke) eter Lars och gir i (en skola)
(Gn flicka) som heter Karin, arbetar p (en post)
2 Anton képte (en handduk) ech (en tvdl) —— _.
(En handduky ____—kostadle 100 kr och (en tval) —— 18 kr.
3 Jag aker (en buss) till arbetet.
4 Idag skiner (en sol) —— _
5. Ska (en kung) komma?
6 Det star (en cykel) _______— dar borta.
7 Vihar (en hund) och (en katt) (En kat)
_ ___ ar svart och (en hund) —______—arvit. OVA SVENSK GRAMMATIK
3 Substantiv — plural obestamd form
Obestimd form
‘A Regelbunden bijning
Svenskan har fem olika satt att bilda plural
cen‘ficka, flera flickor (en-ord som slutar pa -a)
en ing, flera singar; en pojke, flera pojkar; en tidning, flera tidningar (de flesta
en-ord; alla en-ord som slutar p& -e och ~ing)
‘en gardin,flera gardiner, ett bageri,flera bagerier (en-ord och ett-ord med
1 -or
2 ar
betoning pA sista stavelsen)
ett frimarke, flera frimarken (ett-ord som slutar pa obetonad vokai)
ett hus, flera hus; en larare, flera larare (ett-ord som slutar pa Konsonant; personer
som slutar p& -are)
Observera!
1 For en del substantiv finns ingen regel: en stol,flera stolar; en dam, flera damer. Lar dig
pluralformen samtidigt som du lar dig det nya ordet i singular!
2 Om substantivet slutar pa obetonat -er, -el, -eni singular, frsvinner det obetonade -e-
framfér -ar och -er i plural: en faster, flera fastrar; en cyke, flera cykdar, en dken, flera
knar.
B Oregelbunden béjning
Singulor__ Plural_
en stad (era) stider
en strand stander
en hand hinder
ett land inder
en tand ‘ander
en far fader
en natt nitter
en man ‘man
A Skriv i plural.
Singular Plural
1 en manniska
2 ett bord a
3 en restaurang
4 enregel ese
5 ettfonster = —___—
6 ett ga —
7 ett hjarta =
8 enmoster =
9 en klénning —
10
Sin
en mor
en dotter
en bok
en fot
en son
en bror
ett 6ga
ett Gra
Singular
— 10 enmilare
11 enkyrka
12 ett piano
13 enaffar
14 enhand
__ 15 ett apple
16 ensida
17 ett kontor
18 en nyckel
Plural _
(flera) médrar
dettrar
bicker
fitter
séner
bréder
égon
ron OVA SVENSK GRAMMATIK
B Saitt in pluralformen av de substantiv som star inom parentes.
1
10
"
2
B
14
15
16
Ww
18
19
20
a
22
23
24
25
26
7
28
29
30
31
32
(ete eas)
(En mor, en son)
(en dotter)
(enfot)
(en tesa)
(ett land)
{ett kondivor)
(en arbetare)
(en bro)
(ett mae)
(en stad)
(en matte)
(en person)
(ett &r0)
(en natty
(en mon)
(en stikting)
(en bule)
(en tand)
(en bok)
(en blomma)
(ett pass)
(en kaka)
(en strond)
(en filmrulte)
(ett jus)
(en klénning)
(en Idikare)
(en banar)
(ett arbete)
(ett brev)
(ett hafte)
(en telefon)
PA kyrkogarden finns det manga stora _
roar sig fér sina _
och
Kalle har stora :
Blin kopte tv gt
| skolan finns det elever frén olika__ oo .
Langs Kungsgatan finns det flera _
Féretaget ska anstalla 20 ivr.
Elsa har fem
1 idrottsforeningen har vifyra___vare &r.
Asa har besokt Europas alla stora _ -
Var har du képt dina persiska
| den stora salen finns det plats f6r 200
Kaniner har langa
Jag tycker om Nordens usa sommar —___
__dr inte alls battre bilforare &n kvinnor.
De har verkligen manga
Hur manga har du tit?
Barn farsina férsta_____fre ett rs alder.
| sommar har jag lst tre
Lisbeth plockade vackra rida —_ .
Tullen kontrollerade alla
va ska baka S0________tillfesten.
Kreta har lera vackra .
Jag har koptflera______tillsemestern.
Vid advent tands manga
‘Alla______var inte billiga pa rean.
Det arbetar tio — pa sjukhuset.
Var snail och kop tv
Peter har sbkt olka —__ 7
Hurmanga ___ har du skrivit till din fastman?
Vihar fatt tv8 nya
Perssons har tre
att skriva i.
________ isin légenhet.
n VENSK CRAMMATIE
4 Substantiv — plural bestamd form
‘Obestimd form Bestama form
Aflickor, bilar flickoma, bilama
Bhus husen
yrken yrkena
Bestimd form
‘A. Ord som i obestiimd form plural star pa -r fr i bestdimd form plural -na.
B_ Ord som i obestimd form plural inte far ngon andelse far | bestdmd form plural en.
© Ord som i obestimd form plural slutar pa -m far | bestdimd form plural -a.
Bestimd form anvnds om ndgot som man redan har berittat om eller som ar bekant.
Skriv ratt form av substantiven i plural.
‘A. Obestdimd form —Besttimd form B_ Obestiimd form Bestamd form
1 frégor == i _______métena
2 bullar _ 2 oben
3 problem == 3 hiértana
4 barn 4 __ singarna
5 citroner aa 5 sagorma
6 tankar ee 6 olsen
7 knin miter
8 aventyr 8 stolama
9 bécker —_ 9 shorn
10 djur oe wo keorten
11 tondringar —_— ON ___Klockorna
Skriv ratt pluralform - obestamd eller bestamd - av orden inom parentes.
1. Pa torget képte Lena tvd (en apelsin) ——____ och tva (ett pple)
a _____. Hon gay (en apelsin)
sin kamrat, men (ett apple)
2. Nair Karl och Eva gifte sig, fick de bl.a. sex fina (ett glas) _
_____ till
__at hon upp sjalv.
coch tva (en kudde) __. (€ttglos) — var
fran Karls syster och (en hudlde) __ fran en moster.
3. Var har du lagt (en bilnyckef) —__________?
4 Till omeletten behéver du tre (ett dag) ______,vatten och nigra (en
kryddgy (Ett gg) —— _____ finns i kylskapet.
2 OVA SVENSK GRAMMATIK
Substantiv - blandade évningar
A Fyll ide former som saknas.
Singular
Obestdimd form __Bestdmd form
1
2 ettarbete =
3
4 atten
5 __biblioteket
6
Fee
8 en bok
9
10 en cykel
Ww
haftet
12
13 blomman
14 ——
Plural
Qbesttimd form
dockor
koppar
dagar
B Skriv substantiven inom parentes j ratt form.
Besttimd form _
kamraterna
Applena
bageriema
1 Nar Hasse stiidade sitt rum, hittade han manga (en sak) som,
han hade glémt bort. Dai fanns tre (ett kassettband)
och tva (ett tuggummi) — ——.
(Ett kassettband) lade han i en lida,
och (ett tuggummi ___ stoppade han ini
(en mun) —_______. Under (en séing) ag
(en hérborste) ‘och tv8 (bok) —
(En hdrborste) —__ _—gick han till (ett badrum)
= med och (en bok)
lade han pa (ett skrivbord)
2 Linda plockade fem liter (en jordgubbe) —
Sedan kokade hon syit av (ett ba) <=:
B OVA SVENSK GRAMMATIK.
3 I den lla (en butik) ___vid Gamla Torget finns allt fran
iranska (ett bro) ____till kryddstarka (en korv)
4 Peter har fyra (ett syskon) tv (en bron)
a loch tvd (en syster)
5 Min fru har lirt sig flera intressanta (ett yrke) —____________.
6 Parkera (en bi) _________framfr (en ingdng) —________—
7 Hur manga (en dottef) ___har du?
8 Daniel spelar bade (ett piano) __ och (en gitarr)
9 Britta arbetar pa (en bank) i centrala Stockholm. Férra veckan
var det (ett rén) ______p (en bank)
Plétsligt kom det in tre (en man) ____isvarta kldder.
(En man) _____hade pistol, men de andra hade inga vapen.
Utan att siga ett ord riktade (en man) ______ (en pistol)
a mot Britta,
+10 Varfr aker du inte (en buss) ______—till(en skola) —____—
11 Kerstin och Jamal satt och pratade I (ett vardagstum)
lange igér kvall.
12 Varje ar dér tre miljoner (en ménniska) _______i TBC.
5 Substantiv — genitiv
Genitiv talar om ver som dger nagot.
A Till substantivets olika former lager man -s fér att bilda genitiv:flickas,flickans, flickors,
flickornas. Jag har hittat din flickas halsband.
B Substantiv som slutar pa -s far inget extra -s i genitiv: Anders bok.
Observera! Efter genitiv star substantivet i obestéimd form: Peters bil.
‘Skriv om féljande meningar. Anvand geniti
jet r Karins rum.
Exempel: Karin har ett rum. =
Sara ar kusin till Johan. = Hon ar
Paris ar huvudstad i Frankrike. = Paris ér
rik
1
2
3. Lars har en bror som heter Erik.
4 Idag ar det sista dagen pa terminen. = Idag ar det
5
6
7
Barnen har fina leksaker. = ——————___________arfina.
Eleverna har bra resultat, = —————____________ar bra.
Jag kan inte namnen pa pojkarna. = Jag kan inte
“ OVA SVENSK GRAMMATIK
6 Rakneord
Grundtal Ordningstal
Tenet 17 sjutton 1 férsta 17 sjuttonde
2a 18 arton andra 18 artonde
3 tre 19 nitton 3 tredje 19 nittonde
Atyra 20 tjugo 4 ffarde 20 tjugonde
Sfem 21 tlugoen/ett Sfemte 21 ugoférsta
6 sex 22 tjugowa 6 sjatte 30 trettionde
7 su 23 tjugotre 7 sunde 40 fyrtionde
8 atta 30 trettio B attonde 50 femtionde
9nio A fyrtio 9 nionde 60 sextionde
10 tio 50 femtio 10 tionde 70 sjuttionde
Teva 60 sextio Netfte 80 Attionde
12tolw 70 sjuttio T2tolfte 90 nittionde
13 tretton 80 dttio 13 trettonde 100 hundrade
14fjorton 90 nittio 4 fjortonde
15 femton 100 (ethundra 15 femtonde
16 sexton 1000 (ett)tusen 16 sextonde
‘A Grundtalen béjs inte (utom en och ett).
De anvands bl.a. vid értal: 1521 (femtonhundratjugoett).
B_Ordningstalen visar ordningsféljden: Hans férsta bil var en Volvo.
De anvainds ven vid datum: Jag ar fdd den 19/5 (den nittonde rnaj eller den
nittonde i femte).
A Skriv med bokstdver.
v4 658
217 _ 796
321 8 107 —__ =
4340 9a
$4510 1966 oe
B Skriv datum med siffror.
1 den attonde i férsta oe
2 dentrettondeitolfte =
3 dentrettiondeisjunde
4 den tredje i tredje —
5 den fiirde ielfte = _
6 den tjugonde i
€ Skriv datum med bokstaver.
1 den 22/10 _
2 den 17/6
3 den Vos a OVA SVENSK GRAMMATIK.
7 Adjektiv — obestamd form
Adjektiv siger hur nagon efler nAgot ar. Adjektivet bijs efter substantivet,
Seger Sm
Det ar en storbil. “De har tvA stora bilar.
Hon bor iett storthus. Hon ger tv stora hus.
Bilen ar stor. Bilarna ar stora.
‘Huset ar stort. ‘Husen 4 stora.
Adjektivet har tre former: stor, stort, stora,
‘AFormén stor anivinds vid en-ord i singutar.
8 Formen stort anvands vid ett-ord i singular.
‘C Formen stora anvands i plural.
Fyil iratt form.
1 (kal) Det aren ___-dag.
2 (illg) Margareta kopte ett ___— schampo.
3 (rolig) Gustav berdttade manga _____ historier.
4 (fin) De har tre —__— bam.
5 (snygg) Vilken kappa!
6 (snail) Varfér ar alla barn sa_______—p& julafton?
7 (trdkig) David tittade pa ett _____—TV--program igar.
8 (lang) Karin spelade ett ____ mussikstycke utantill.
9 (rmusikalisk) Ar du ocksd — 2
10 (fu) Jag tycker att den har tavian &r ganska
11 (dum) Det var ett ___ __firslag.
12 @u) Jag bor i ett hus.
13 Glad) Aisa aren
14 (hog) 1 Osterrike finns det manga — berg.
15 (svar) Jag kan aldrig svara pa _____—fragor.
16 (modern) Stig har képt en — _____ lgenhet.
17 (iycklig) Barnen blev __nir de fick sommariov.
18 (randig) Zebran ar ett —_____—djur.
19 (klok) Det var ett mycket —_________svar.
20 (duktig) Erik ar ________imatte.
21 (sjuk) Niklas och Oskar var igar.
22 (svensk) ‘Manga tycker att ___lieker ar vackra,
23 (brun) Jag har bara en — ____ strumpa.
16 OVA SVENSK GRAMMATIK
8 Adjektiv med oregelbunden béjning - obestamd form
| foljande fall béjs adjektiven oregelbundet:
En att
Aennyjacka ett nytt jobb(wokalvtt) va
B en rid bil ett rot hus (dst)
C envitbit ett vitt hus (tse)
D en svart bil ett svart bord (rt=rt)
E en hird sing ett hart paket (rd—srt)
F en rund boll ett runt bord (nd-ont)
G enmogen tomat ett moget pple (en-ret)
H enenkelfraga _—_ett enkelt mattetal (eV/er+t)
envacker dag ett vackert tyg
Fylliratt form,
1 (hard) Brédet var alideles -
2 (god) Applet var mycket _
3 (fi) De bor i ett__
4 (vacker) Visig manga
5 (svart) Karin spelar pa ett
6 (vat) G8 inte ut med
7 (ledser) Vi forskte trésta de
8 (ble, Golvet var
9 (bred) Bordet var alldeles fr _—_____
10 (kort) Karin har
11 (imager) De ager bara tva_—
12 (b16) Havet ar alldeles
13 (sned) Julgranen ar ganska
14 (glad) Pojken gav flickan ett____
15 (rd) Johan bor i ett —
16 (upptagen) Ar numret —
17 (6) Jag tycker inte om
18 (saker) Eleverna var inte helt —
19 (dod) Det lag ett _
20 (vaken) Arbarnen redan __
21 (kénd) Volvo ar ett _
era
tv nya jackor Gobb)
tv4 rida hus (bilar)
tva vita ilar (hus)
tv svarta bilar (bord)
‘va hirda sngar (paket)
tvé runda bollar (bord)
tvA mogna bananer (Spplen)
tvé enkla frdgor (mattetal)
‘va vackra dagar (tyget)
__land.
blommor.
piano.
___ har!
__bamen.
____efter stiidningen.
har.
__ kor.
_____ leende.
__— hus.
2
___eftertter.
__ pa svaret.
djur p& vagen.
___bilmarke i Sverige.
v7 OVA SVENSK GRAMMATIK
9 Adjektiv - bestamd form
Singutar__ Plural _ a
den gréna bilen ‘de gréna bilama
det gréna jpplet_—_ de grdna applena
‘Adjektivets bestimda form slutar alitid p -a.
Den bestamda artikeln - den, det, de — méste alltid finnas med nar adjektivet stir fore
ett substantiv i bestémd form.
Adjektivet slutar pa -a ocksé efter:
‘Aalla possessiva pronomen (min, din, hans etc.)
min gréna bil ‘mina gréna bilar
mitt gula apple mina gula applen
B genitivform
Eriks fina bil Perssons fina bilar
Pojkens gula apple Flickornas réda rosor
Observera!
‘Adjektiven liten och gammal bijs p& fojande satt:
Obestimd form —__Bestimd form __Obestmd form _ Best form,
enliten flicka den lilla flickan “en gammal bil den gamia bilen
ett litet hus det lila huset ett gammait hus det gamla huset
tvd sma bam de sma barnen tvé gamla bilar de gamla bilarna
Fyll i ratt form av adjektivet. (Glém inte den bestmda artkeln!)
1 (bun) _____skorna ar for sma.
2 (fin) Det dar ar Gunillas Bil.
3 (lang) Den dir —_— ___killen ar min bror.
4 (sit) Han vill gifta sig med grannens _____- dotter.
5 (bred, sma) ick du _________eller
— _____vgen?
6 (grin) Farjag lana din _ trija.
7 ub De aker med —______— skolbussen varje morgon.
8 (risk) Jag stiger av taget och andas in _____—Iuften.
9 (bist) Var snail och hang upp — ____tvatten.
10 (liter) Vad heter flickan?
11 Gamma Deras __bil gar bra.
12 (liter) a _____ pojkarna leker i sandlédan.
13 (stark) _____karlarna drog upp baten.
14 (ull ________koppen valte och kaffet rann ur.
15 (gamma) — vannerna skall trffas igen.
18 OVA SVENSK GRAMMAriN
‘Adjektiv - blandade exempel
Fylli ritt form av adjektivet inom parentes.
1 Cliten)
2 (bred)
3. (brun)
4 (Gusig)
5 yn
6 (snyg9)
7 (hég)
8 (liten)
9 (svart)
10 (avligsen)
11 gammal)
12 (vacker)
13 (bun)
14 (fransk)
15 (orén)
16 (ledig)
17 (trasig)
18 (svar)
19 (mogen)
20 (ny, fin)
21 (rod)
22 (vit)
23 (tuft)
24 (stark)
25 (kal)
26 (nervis)
27 (vild)
28 (sniill)
29 (hailig)
(jock)
30 (enkel)
Rogers ___ syster ar bara tre ar,
Rummet ar 2,5 meter
______byxoma har jag sytt sjalv.
Deras______________ hus ligger vid havet.
= _____klockan har jag kopti Paris.
Karins — pojkvan hamtade henne vid skolan.
—_— ____huset har tio vaningar.
Britta har tv — ___katter och en hund.
_ ______stolarna passade bra i mitt kok.
De beskte ______byar i bergen.
____kwvinnan fick aka ambulans tll sjukhuset.
Vilket __ vader det ar idag!
Kan jag fa lana er —__— __ resviska?
Ulla lagar ofta —__ __matritter.
Det behdivs tva____—paprikor.
Finns det nagra —___— platser?
satt inte pa dig ____-strumpornal
__ aivniingarna Klarar jag inte.
Arbananema ______—?
Deras —_____—badrum ar mycket —___
Mina féraldrar bor i ett ___— ___ hws.
Den sjuka flickans ansikte var alldeles
Jag traffade tva _killar p& bussen.
Motor i min nya bi oe _.
Usch, 88 ____det dr idag!
1 bérjan var alla i Klassen valdigt
Det finns manga ________— djur I skogen.
Henrik alskar sin ___mamma.
Vihade —____— _ dagar pé landet och &t jordgubbar
red _____—-gridde.
Lararen kom inte med nagra______—— férklaringar.
9 OVA SVENSK GRAMMATIK
10 Adjektivets komparation
Positiv __Komporativ _ St
A glad
B enkel
vacker
€ ling
stor
ung
tung
obegriplig
gladare —gladast
enklare —_ enkast
vackrare —vackrast
Vangre langst
stérre storst
yngre —_-yngst.
tyngre ‘tyngst
farre =
tagre fagst.
ogre hdgst
____Komparativ__Superlatiy___
mer intresserad ‘mest intresserad
mer obegripig _—_mest obegriplig
|A. Adjektivet kompareras vanligen med -are och -ast.
B Adjektiv pa -el, -en, -erférlorar e i komparativ och superativ.
Nagra adjektv far andelserna -re och -st. Observera att vokalen dndras!
D Nagra adjektiv kompareras oregelbundet.
Langa adjektiv kompareras med mer och mest.
A Fyll iratt form av adjektivet inom parentes.
1 (snabb)
2 (tung)
3 (liten)
4 (ung)
5 (fin)
6 (intresserad)
7 (lang)
8 (gamma)
9 (svn)
10 (mogen)
11 (tock)
12 (snabb)
13. (amma)
14 (jus)
20
Min bilar_——— indi.
Min portfélj ar tung men min resvaska ar anu — -
Klas ar ____ifamiljen.
Ardu an jag?
Vilken kjol ar ________, den rida eller den bia?
Jag ar avengelska an av franska.
Karin har har an Ulla,
Olle ar _______avalla syskon.
Vilket ar , engelska eller franska?
De gula applena ar ______4n de gréna.
Henrik har blivit annu ______ sedan jag sg
honom sist.
Vem ar, Fredrik eller Mats?
Uppsala ar en mycket ___stad an Karlskoga.
PA sommaren ar det ____—iStockholm ani
Géteborg, men det ar allra —___— i Kiruna. 15
16
7
18
19
20
eNaunawna
"
12
3
14
15
16
7
18
19
20
2
22
23
24
25
26
OVA SVENSK GRAMMATIK
(bra) Vad tycker du ___om, choklad eller te?
(h69) Vihdr inte. Kan du inte tala litet 2
(bya) Evade in Kari
(tung) Vilken av de har viskorna ar 7
(daitig) Mikaelkinnersig dag in ig.
(duktig) ‘Ahmed ar 4n Johan i engelska.
B Ova alla former av adjektivet. (Se 7-10!)
(varm) Robert haren jaca,
(kort) Hans byxor ar for — a.
(bred) Sivképteett_________skarp p marknaden.
~ Skolans ____parkering ar férdig nu.
(laa) Lllasyster ar avalla syskonen.
(iten) Stinas paket var ______8n Martins.
(kort) Akear ain ei
(gammal) Jag brukar lana mammas_____— eye
Gintresserad) Anita ar mycket av historia,
(enkel) Vila frig
uh Har du sett pennan?
(Spainnande) —_Vilken av de bida filmerna var
(spansk) Ar Carmen ett __flleknamn?
(6) Det var ett vin
(ung) Vem ar —___ifamiljen?
(arg) Varfér ar ni si______________ flicker?
(olycklig) Filmen hade ett —____siut.
ten) Vika ftter du hart
(bra) Min allra van ar fran Somalia,
(dalig) Idag mar patienten ____ ainigar.
(ag) las hade _resultat av alla p& provet.
(rund) Det passar bra med ett___ bord i koket.
(iten, stor) ——Villdulna___ ler
vaskan?
(vacker) Deras __utsikt férstérdes av héghuset.
(oy) Johan har fatt ett __jobb.
(ménga) Vilken av skoloma har__________elever?
2 (OVA SVENSK GRAMMATIK
11 Verb — grundform (= impera ) och presens
Verb talar om vad som héinder eller vad ndgon gir: Jag skriver ibland. Det regnar nu.
De dansar varje fredag.
‘A.Grundiorm (= imperativ) _® Presens.
Titta pa tavian! Han tittar.
‘Sting fEnstret! Affiren stinger ki 18.
Las hégre! De taser.
Sy ordentiigt! Hon syr.
Gal Vigar.
‘A Verbets grundform ar samma som imperativ. Denna form dr grunden fer Gvriga verbformer.
Impefativen anvinds fr instruktioner (nt man sAger til ellec ber ngon gra négot): Tita
pa tavian! Lis hdgre!
B Presens ar lika med grundform + r (efter konsonant + er). Presens anvands nar nagot
hander:
1 inutid: Han tittar nu. 2 i fromtic
gir i morgon. 3 ofta eller altd: Jag laser tidningen
{A Skriv ratt imperativform. (Anvand foljande verb: borstar, Iyssnar, stanger, duschar, get,
hjalper, skyndar, &ter.)
1 efter matchen! 2______ upp din mat nu! 3 Snalla du,
pi vad jag sger! 4 Var snail och ______ mig med det har
problemet! 5 _____—tnderna, innan du gar och lager dig! 6
hunden mat varje dag! 7 er, s& att ni inte missar bussen!
8 _____ darren, s att katten inte springer ut!
B Skriv ratt presensform (grundformen ges inom parentes).
1 Vad (titte) ____du pa? 6 Eva (arbeta)______p posten.
2 Du(rk) fer mycket. 7. Ove (bygg) ______batar pi fritiden.
3 Jens (spela)__gitarr. 8 Varfor (res) ___Siv till Schweiz?
4 (Tio) ______duatt filmen ar bra?_ 9 Cajsa (sy) _____—alla klider sjalv.
5 Bert (Gt)_______—alltid fort. 10 Anna (sluta) ____— kl. fem.
Skriv ratt form — imperativ eller presens.
1 (rata) inte s4 hogt, for barnen (sor)!
2 Nar (bérja) __filmen? 3 Det (regna) ___— mycket i november.
4Nu (skin) ____solen. 5 Skéningara (6k) ____— ofa till Danmark.
6 (parkerd) ___ har 7 Det (ligg) ___—en katt i soffan.
8 (1a) ______avdig skornat OVA SVENSK GRAMMATIK
12 Infinitiv
Jag vill titta p& TV i kvall.
Hasse mdste stainga fénstret eftersom det blev s kallt,
Karin och Maria ska lasa spanska i hist.
Lisa brukar sy alla klader sl
De téinker ga hem redan klockan tio.
A Infinitiv ar lika med grundform + a: Hasse maste stéinga fonstret.
Om grundformen slutar pa vokal, liggs inget -a till: Lisa brukar sy alla kldder sjalv.
B Infiniti star tilsammans med ett annat verb:
1 kan, vill, ska, méste (De kallas hjillpverb): Kan du tala engelska?
2 birjar, stutar, tanker, far, brukar, behover (De liknar hjaipverb): Otle brukar cykla till
skolan.
A Fyll i de verbformer som saknas.
Inperativ Presens Infinitiv
(Egrundform) —(+-r/ en) (4-a/ ingen dndelse)
Viggo
2ge — a
3 spring aa Bs ee
4 tyck ee a
B Skriv verben | ratt form — presens eller infinitiv.
smiperativ
1 @& Vi_____alltid middag klockan sex.
2 (baka) Helena ska______kakor pa onsdag,
3 (res) Kajsa vill oo till Madrid i hést.
4 (6K Jagbrukar__________skidor pa vintern,
5 (tro) —______ dupa Gua?
6 (bids) Det _____ mycket idag,
7 (skriv) Tanker Peter tit Eva
8 (ring) Du méste _ ———_innan du aker.
9 (rok) Det ar bra om man aldrig bérjar
10 (simma) Hubertkan__________25 meter.
11 (b6rja) Nar —________niskolan?
12 (site) Farman har?
13 (ena) Jag behéver inte______merpengar.
14 (bréka) Birgitta och Gunilla a alitg.
23 OVA SVENSK GRAMMATIK. _
13 Perfekt ‘foreno—nu—efternu
‘A Man anvinder perfekt om nigot som har hint fre nu:
1m man inte vet tidpunkt: Leif har tittat p& TV.
2.0m tidsperioden inte dr slut, tex. idag, den har ménaden, i dr osv: Jag har tittat
mycket pa TV idag.
B Perfekt bestir av har + grundform + thar tittat (formen ttta + tkalla supinum)
Jag har tittat (titto-t) mycket pa TV.
Harald har stangt (stding-f) fonstret.
Lena har list (Ids-t) boken.
Vihar sytt(sy-t0 f&tdigt. (Lang vokal bir kort och konsonanten blir dub: *)
Klas har gat (gé-16) ut. (Se ocksé sid. 271)
A Skriv verben i supinum.
Grundfomm ——_Supinum —_____Gnundiform_____Supiaum —_————
1 dansa dansat 4 res pa
‘5 trana -
2 ting
3 ma 6 bo
B Fyll i de verbformer som sakn:
Grundform Presens Pertekt
1 mila ——— a
2
3. tror
4 bjalp _
€ Skriv ratt verbform — presens eller perfekt.
1 Jag (bo) i Umed nu, men jag (bo) —____— i Tokyo iflera ar.
2 Henrik (flytted) —— ___ manga ganger i sit
3 Vad fin du ari héret! Vern (Kipp) dig den hr gangen?
4. SA sként det ar, nar det ar varmt och solen (skin) .
5 Vad (spela) _— du fr instrument nu?
6 Vilken god kaka! Vern (baka) ______—den?
7 Vem (vinn) loppet pa séndag, tror du?
8 Uff behdver inte lina boken, for han (és) __den,
9 Den har boken (handi) ____om Karlek.
10 Tomas ar vat i haret for han (duscha)
24 OVA SVENSK GRAMMATIK
14 Futurum (= framtid) fore nu —nu—efter ne
Det finns ingen sérskitd verbform fér futurum (= framtid). Svenskan uttrycker framtid pa
olika sat:
A presens + ett tidsuttryck for framtid: jag ringer i morgon.
B ‘kommer att + infinitiv (Anviinds om nagot man tror om framtiden): Kanske det
kommer att regna i morgon.
c tinker + infiniti (Anvinds om nagot man planerar): Bosse tanker ttta p& TV | kvl,
D ska + infiniti (Anviinds nastan atid nat négon har bestémt eller planerat ndgot):
Johan och Cecilia ska 94 pi bio ikval.
A Fyll i ratt former. (Det gar att skriva pa flera sat i ndgra av exemplen.)
1 (Kipp) Yngve____________grasmattan i eftermiddag.
2G) Sista bussen trax,
3 (regna) Tor duattdet____ i kate
4 Go Vetnivadni_______p& semestem?
5 (70) Hubert _______dver an, nar det slutar regna,
6 (segia) Imorgon viivagl
7 (ais) fag —___________boken i sommar.
8 (bi) Jag tror att det
9 (flytta) Susanne
10 (bi) Stinas dotter
11 (se) Jag —____ en film om vargar pa TV ikvai
(tyck om) Jagtrorattjag_—_ den,
12 (res) ~Vetduvartdu pa tovet?
ah) ~lag tll alien som jag brukar.
13 (69 ~Pelle undrar, vad du tarlag?
(stéida) -lag som vanligt,
14 (stang) Restaurangen fom en kvart.
15 (bi) Ulla____ledsen, nar hon far hora det,
B Stryk under alla verbformer som avser framtid och ange om det ar regel A, B, C eller D
som galler.
Kalle reser till Pars i morgon bitt. Han ska halsa pé sin syster som bor dr. Det kommer nog
att bi svdrt att fOrsta spraket, tror Kalle. Hans syster ska mata honom pa flygplatsen, och Kalle
tanker ge henne en stor kram nar de traffas.
25 OVA SVENSK GRAMMATIK
15 Preteritum (= dat perfekt) fore di —da — (efter da)
Preteritumm (= dt) anvander man om:
‘A. nagot som hande i dtid, vid en vss tidpunkt ( gr, i fredags, i morse, frra veckan,
| somras, 1980, fdr tre ar sedan, osv); Jan képte en ny bil /fredags.
B
You might also like
- VVBBNMMKKHFDXCCBNMÇÇDocument1 pageVVBBNMMKKHFDXCCBNMÇÇTurkan SvenssonNo ratings yet
- Sfvnööçççordklasser Och Satsdelar - en Övning Med SubstantivDocument10 pagesSfvnööçççordklasser Och Satsdelar - en Övning Med SubstantivTurkan SvenssonNo ratings yet
- Sdfjktehn Arbetsblad - HH - Avsnitt - 5Document7 pagesSdfjktehn Arbetsblad - HH - Avsnitt - 5Turkan SvenssonNo ratings yet
- AdjööçExempelprovedhjmöifewgmDocument6 pagesAdjööçExempelprovedhjmöifewgmTurkan SvenssonNo ratings yet
- Zxcnjkö 2 - 2013 FacitxcvbnmööDocument6 pagesZxcnjkö 2 - 2013 FacitxcvbnmööTurkan SvenssonNo ratings yet
- SdfvvnmöProv 2-2013 Läsa BDocument10 pagesSdfvvnmöProv 2-2013 Läsa BTurkan SvenssonNo ratings yet
- Jag Vill Tacka DigDocument2 pagesJag Vill Tacka DigTurkan SvenssonNo ratings yet
