DET NORMALA ÅLDRANDET

GERONTOLOGI
DET NORMALA ÅLDRANDET -
GERONTOLOGI
Gerontologi – Läran om åldrandet

Gerontologi kan översättas med läran om det normala åldrandet, alltså

en äldre människas hela livssituation.

Att se till hela livssituationen innebär en helhetssyn, där man

intresserar sig för de fysiska förändringarna, de psykologiska och de
sociala förändringarna.

• Gerontologin kan delas in i geriatrik och socialgerontologi.

• Inom geriatriken studerar man framförallt sjukdomar bland
äldre.
• Inom socialgerontologin studerar man psykologiska,
socialpsykologiska och sociala aspekter.

Gerontologins indelning av åldrandet

Åldern kan delas in i:

• Kronologisk ålder – från den dagen vi föds börjar vi räkna våra
levnadsdagar och det bildar vår ålder.

Biologisk ålder

• Till skillnad från din kronologiska ålder, består biologisk ålder

av många olika faktorer. En viktig faktor är naturligtvis de
genetiska anlagen, över vilka vi inte har någon kontroll. Men nu
kommer de goda nyheterna: Endast omkring 30% av åldrandet
bestäms av generna - 70% kan vi aktivt påverka!
Fortsättning biologisk ålder:
Väsentliga faktorer för din biologiska ålder är:
• Sport och motion
• Näring
• Sömnkvalitet
• Användning av tobak, alkohol och andra droger
• Mental hälsa
• Arbetsrelaterad stress
• Ett lyckligt partnerskap och sociala kontakter
• Psykiskt välbefinnande

Psykologisk ålder:
• ”Man är inte äldre än man känner sig”, är ett vanligt uttryck. Då
menar man den psykologiska åldern. Det handlar om oss som
individer och om våra känslor och beteenden.

Social ålder:

• Människan är en social varelse – en gruppvarelse. Med den

sociala åldern menar man helt enkelt umgänget med vänner,
släkt eller att man är aktiv i någon förening eller i en annan
grupp.
 • Ofta hänger det psykologiska ihop med det sociala och det kallas
då för socialpsykologi. Det handlar helt enkelt om hur vi
påverkar varandra när vi är tillsammans.

Funktionell ålder:

• Den funktionella åldern är hur vi fungerar fysiskt och med en

helhetssyn på sociala och psykologiska faktorer.
• Den funktionella åldern kan variera med 20 år hos olika
individer – alltså, en person som har en kronologisk ålder på 70
år kan ha en funktionell ålder på 50 eller 90 år. Därför är det
viktigt att inte stirra sig blind på vad en person klarar av utifrån
den kronologiska åldern.

Det normala åldrandet

För att man säkert ska kunna säga att en förändring beror på ålder och
inte på något annat, exempelvis miljön, så ställer man vissa krav. För
en ”äkta” åldersförändring gäller att:
• Förändringen utvecklas långsamt.
• Förändringen kommer inifrån kroppen, den beror inte på yttre
orsaker.
• Förändringen sker hos alla äldre vid ungefär samma ålder.
 • Förändringen ska inte vara botbar.
• Förändringen ska påverka förmågan negativt.

Förändringar i hjärta och blodkärl

• Hos äldre personer pumpar hjärtat ut mindre blod med varje

hjärtslag. Det beror på att väggarna i hjärtat är stelare och att
hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig lika effektivt som tidigare.
Det här påverkar bland annat vår kondition. När vi anstränger
oss så slår hjärtat fortare men hos en äldre person så kan inte
hjärtat komma upp i det antal hjärtslag som skulle behövas
ibland vid fysisk ansträngning (det kan räcka med en trappa).

• Blodtrycket ökar något med åldern, det hör också till det
normala åldrandet. Blodkärlen blir stelare därför att elasticiteten
i kärlväggarna minskar. Högre blodtryck beror helt enkelt på att
det blir större motstånd för blodet som ska passera i kärlen.
• Ibland så får personen medicin för att sänka sitt blodtryck och
det är då viktigt att vara observant på att blodtrycket inte sjunker
för snabbt och gör personen yr (märks framförallt när personen
reser sig upp hastigt).
•
 • Åderförkalkning (ateroskleros).

Kalk lagras i blodkärlens väggar och det kan medföra sjukliga

förändringar och försämrat blodflöde som orsakar till exempel
kärlkramp i hjärtats kranskärl. Kärlkramp tillhör inte det normala
åldrandet.

Lungorna

Äldre blir lättare andfådda, vilket beror på nedsatt andningsfunktion.

Andningsrörelserna minskar därför att broskförbindelserna mellan
bröstben och revben blir stelare och andningsmuskulaturen försvagas.
Att andningen förändras kan leda till att äldre personer inte orkar göra
lika mycket fysiskt. En vanlig förkylning kan innebära att den äldre
drabbas av lunginflammation.

Njurarna

Njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter och skadliga

ämnen försämras när vi blir äldre. Det innebär till exempel att det tar
längre tid för läkemedel försvinner ut ur kroppen. Äldre personer kan
därför lättare drabbas av läkemedelsförgiftning.

När någon börjar använda ett nytt läkemedel är det viktigt att följa upp
det väl. Det innebär att man är observant på eventuella
läkemedelsbiverkningar och att man meddelar ansvarig sjuksköterska
om man misstänker något fel.

Musklerna
 • Man blir oftast fysiskt svagare när man blir äldre. Om man inte
heller använder sina muskler i träning eller andra aktiviteter så
minskar muskelstyrkan ännu mer. Genom träning så kan äldre
personer öka sin muskelstyrka mycket.

• Skelettet:
• När vi blir äldre så ökar risken för att vi ska drabbas utav
benbrott – frakturer.
• Framför allt så gäller det frakturer på lårbenshalsen och på över-
och underarmarna. Orsaken är att skelettet blir lättare och
skörare. Det kallas för benskörhet (osteoporos) och beror på att
kalken i skelettets ben minskar.

• Man vet inte varför en sådan förändring sker men man vet att
hormonförändringar och rökning påverkar.
• Det är också viktigt att vi belastar vårt skelett – det mår vi bra
av!

• Åldrandet och minnet:

• De flesta minnesförmågor påverkas inte av åldrandet.

Men, det kan ta längre tid för äldre att lära sig nya saker.