Kompendium i ekologisk odling av trdgrdsblbr

Sammanstlld av Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen Vstra Gtaland, november 2006. Kompendiet r finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljstdsprogrammet och fr fritt anvndas i utbildningssyfte. Dremot fr kompendiet inte sljas kommersiellt.

Innehll: Vad r trdgrdsblbr? Std Plantor Planteringsavstnd Sorter Pollinering Jord Gdselbehov Bevattning Klimat Beskrning Ogrsbekmpning Vxtskydd Skrd Marknaden Anvndning Nringsinnehll

Sidan: 2 2 2 3 4 9 9 10 11 12 12 13 14 20 21 22 23

Vad r trdgrdsblbr?
Trdgrdsblbr r egentligen ett samlingsnamn fr odlade blbr, men har hittills nstan uteslutande omfattat amerikanska blbr (frmst den nordvstliga arten, Vaccinium cyrombosum, i mindre grad den sydstliga Vaccinium australe) eller korsningar mellan dessa och vilda blbr (Vaccinium myrtilis), ev. med inslag av odon. De amerikanska blbren kallas ven fr storfruktiga blbr. De har blsvart eller bldaggigt skal och vitt fruktktt och r 2-5 gngar strre n vanliga skogsblbr. Amerikanska blbr kallas ven highbush blueberries pga. av buskarnas storlek. Ofta blir korsningar mellan dessa och vilda blbr lgre och kallas drfr semi-highbush eller lowbush blueberries. Korsningarna har oftast mindre br n de hgbuskade blbren, men har i regel rvt det vita fruktkttet. I de sydliga staterna av USA odlas en annan art av blbr, s.k. rabbit-eye blueberry (Vaccinium ashei), dessa r anpassade till varma omrden dr frost r sllsynt, och br t.v. endast planteras fr test i Sverige. Det r inte troligt, att dessa sorter kommer att klara sig hr. Intresset fr att odla vilda, genomfrgade blbr fr industri har kad under de senaste ren, i takt med att skogsblbren minskat. I Sverige, dr mnga konsumenter haft svrt att vnja sig vid de visserligen stare, men ocks mindre smak- och frgrika amerikanska blbren, kommer storfruktiga vilda kloner i odlad form skert ocks att kunna gra sig gllande p frskvarumarknaden.

Std
Blbr hr till de brslag, som man kan f grdsstd fr att odla om man har stdrttigheter med srskilt tillstnd fr grnsaker, br och matpotatis. Fr att f det hga miljstdet fr ekologiskt odling av frukt och br p 7500 kr under skrderen (gller f.n. t.o.m. 2006 men enligt frslaget p Landsbygdsprogram ser stdet ut att fortstta ven 2006-2013, under tminstone 2007 med ofrndrad stdniv) mste man skrda p minst 1500 buskar per ha p minst 1000-1334 kvadratmeter, beroende av om man har annat eko-std p grden eller inte. Blbr ingr i stdgruppen br, och kan drfr kombineras med t.ex. hallon eller vinbr p samma flt. F.n. finns inget krav p hgre planteringstthet fr vilda blbrskloner eller lgbuskade blbr.

Plantor
Fr att vara sker p vilka egenskaper en blbrsplanta har mste den vara vegetativt frkad. Vid frkning av blbr sker det med sticklingar, antingen sommar- eller vintersticklingar. Vid frkning med sommarsticklingar anvnder man de versta 5 cm av rsskotten varav allt utom de tv versta bladen sticks ner i okalkad torv eller sand. Fr att inte sticklingarna skall torka mste de rotas under dimbevattning eller tminstone under fibervv. Rotningen tar 3-5 veckor och br ske vid en temperatur mellan ca. 20 och 25C. Vintersticklingar: Man tar frra rets delvis frvedade skott i februari och styckar upp i 15 cm lnga bitar varav 2/3 sticks ner i jorden (okalkad torv eller sand). De versta, omogna 2-5 cm kasseras.

Blbrsfrkning r dock betydligt svrare n t.ex. frkning av vinbr, och det krver mycket vning att lyckas med en acceptabel andel av sticklingarna, srskilt vintersticklingarna som ven de professionella plantproducenterna bara lyckas rota till 7580%. Drtill kommer, att nstan alla i dag knda sorter r licensbelagda, dvs. att man dels mste ha tillstnd frn sortsgaren att frka sorten, dels betala en avgift fr varje planta. Svrigheterna att frka blbrsplantor har lett till, att de flesta nyetablerare vljer att kpa frdigrotade plantor. Man kan kpa antingen barrotsplantor eller krukade plantor. Barrotsplantor mste planteras utanfr odlingsssongen, dvs. antingen tidig vr eller sen hst. Man lper dessutom risk att rtterna torkar under transporten. De flesta vljer drfr att kpa krukade plantor. Krukade plantor fs i olika sorteringar, antingen som 1-, 2- eller 3-rsplantor eller i fraktionerna 20-30 cm, 30-40 cm eller 40-60 cm hga buskar. Ofta svarar de tv klassificeringssystemer rtt bra mot varandra, men vissa sorter r s kraftigtvxande att de uppnr den hgsta kategorin redan efter 2 r. Det r ocks ibland mjligt att f tag p nnu strre/ldre plantor. Dessa kommer snabbare i full bring men r ocks betydligt dyrare i inkp. Mnga odlare utnyttjar mjligheten att kombinerar de olika ldrarna/storlekarna genom att kpa ett antal stora plantor, som snabbt kommer i bring samt ett antal sm/unga plantor, som stts p tillvxt mellan de stora till dess att det blir fr trngt i raden. D flyttas de sm plantorna till ny odlingsplats. P det viset utnyttjar man sitt investeringskapital i t.ex. droppbevattning maximalt och sparar samtidigt pengar eftersom sm plantor r billigare n stora. I dag finns det inga ekologiska blbrsplantor p den svenska marknaden och det krvs inte heller eko-plantor fr att f eko-std. Dock mste plantorna i en KRAV-odling odlas enligt de ekologiska reglerna minst 12 mnader p ett flt som tminstone varit igenom 2 rs omlggningstid innan skrden kan KRAV-godknnas.

Planteringsavstnd
Highbush-sorter: Oftast 1-1,5 m x 3-4,5 m Lowbush-sorter: Vanligtvis 0, 5-1,00 m x 3-4,5 m. Vildkloner: Troligtvis blir 30 cm plantavstnd och plantering i enkel, dubbel eller ev. trippelrader med krspr p varje sida det vanligaste, dvs. som vid lingonodling. Eller man kan vlja heltckande odling med 30-40 cm mellan plantorna och krspr i ett avstnd som regleras efter redskapernas bredd. Man kan stta lowbush-sorter mellan rader av highbush-sorter och grnsla lowbush-raderna med traktorn. En annan mjlighet r att plantera ttare, och sedan flytta var annan planta efter 4-6 r nr det brjar bli trngt i raderna, blbrsbuskar klarar omplantering ganska bra, ven ldre buskar. Naturligtvis kan man ven odla andra surjordsbr som lingon, tranbr eller hjortron mellan raderna. Fr att f hgt eko-std mste man skrda p minst 1500 buskar per ha se avsnittet om std.

Sorter
Sorterna i listan r frskt placerat i trolig mognadsfljd inom varje grupp. Vildklon Kajsa: Vild klon med ovanligt stora, men genomfrgade br (1 cm i diameter), och en skrd p upp till 0,250 kg/planta p 3-rsbuskar i zon IV. Tillgnglig frn hsten 2006/vren 2007. Fler vildkloner frvntas komma p marknaden de nrmaste ren.

Lowbush och semihighbush-sorter St. Cloud: Semihighbushsort med tidig mognad och mycket god hrdighet, kan ven testas i hela Norrland. Buskarna blir frhllandevis stora, upp till 1,2 m. Bren r medelstora till sm, 2,5-4 gngar s stora som vilda blbr, med god smak och mycket bra hllbarhet. Och skrdarna uppges vara hga. Polaris: En av de mest hrdiga low-bushsorterna och en av de tidigaste. Brstorleken r 2-3 gngar s stor som vilda blbr och skrdarna medelhga till hga. Smaken pminner starkt om vilda blbr. Relativt hga buskar fr en lowbushsort, upp till 1 m. Gr verallt, ven i Norrland. Putte: Frsta moderna svenska blbrssorten. Putte r en s.k. semilowbush-art, d.v.s. en korsning mellan en low-bush och en high-bushtype. Buskarna blir ca 0,6-0,7 m hga och upp till 1 m breda. Bren r medelstora (ca 3 gngar strre n vilda blbr) och av bra kvalitet. Skrden r oftast ganska hg, 5-8 ton/ha, ibland upp till 10 ton/ha. Putte r frisk och frosttlig och kan odlas i zon I-V. Putte r i motsats till high-bush-typerna sjlvpollinerande. Emil: Nsta generation svenska semi-highbush-arter. Emil pminner i vxtstt om Putte, men blir hgre (upp till 80 cm). Tyvrr r bren ngot mindre, bara ca dubbla storlek av vildblbr och skrden ofta lite lgre n Putte (max. 2 liter per planta mot max 3 p Putte). Smaken pminner om vilda blbr. Tyvrr verkar Emil vara lite knsligare vad angr hgt pH och blt jord n Putte, men r lika hrdig, zon I-V. Emil krver en annan pollineringssort, t.ex. Putte. Oscar: Ny svensk sort med strre br n Emil och ven hgre skrd. Smaken pminner om Emil och drmed om vilda blbr. Oscar ser ut att vara mycket hrdig, och kan testas i zon VI. Northblue: Kanadensisk, hrdig sort av semihighbushtype. Northblue r sjlvpollinerande men har relativt sm br: 2,5-3,5 gngar s stora som vildblbr. Buskarna kan bli ca 0,5-0,7 m hga och ca 1 m i diameter. Skrden r oftast hg (5-10 ton/ha) och buskarna mycket hrdiga och motstndskraftiga mot sjukdomar. Kartfall strax fre skrd r vanligt och sker redan vid bara ltt torkstress. Huvudsort i Finland och hrdig i zon I-V i Sverige. Northcountry: Systersort till Northblue, som den pminner mycket om. Ocks mycket anvnd i Finland. Tyvrr mycket sm br, 1,5-2,5 gngar s stora som vildblbr. Kartfall strax fre skrd r vanligt och sker redan vid bara torkstress. Aino: Finsk lowbush-typ med mycket sm br fr en odlad sort (1,5-2 gngar strre n vildblbr), men hrdig (ven blommorna tl -3C utan problem). Med tanke p testerna i Finland br sorten vara hrdig i zon I-VI i Sverige. Krver tt plantering (5000 buskar per ha) fr att n upp i samma skrdar som highbushsorterna. Bren mognar p en gng och kan

skrdas med maskin eller brplockare fr industri. I motsats till vilda blbr r fruktkttet dock vitt, bara skalet r bldaggigt p Aino. Pollineringssort lr vara en frdel. Alvar: Systersort till Aino, som den pminner mycket om, verkar dock vara knsligare fr vrfrost. Arne: Korsning mellan lowbush- och highbush-blbr, ven olvon ingr. Har gett relativ hg skrd i Finland, dr den frdlats fram. Bren r relativt sm fr en s hgbuskad sort, bara 2,5-3 gngar strre n vilda blbr. Som alla odlade sorter r fruktkttet vitt. Arne br vara fullt hrdig i zon III-IV (Norrlandskusten), men r mer frostknslig n lowbushtyperna, s att den mjligen inte gr att odla i inlandet. Pollineringssort r en frdel. Chippewa: En ny, semi-lowbushsort fr mittssongen, och en av de senare inom sin grupp. Chippewa pminner en del om Northblue till utseende och skrdeniv, men bren r lite strre, och ljusare bldaggiga. Smaken r god och st och hllbarheten bra. ven buskarna r lite kraftigare n Northblue och lr vara mer tliga fr barfrost. En rad svenska lowbush och semilowbush-sorter frn frdlingsprogrammet p Balsgrd kommer troligtvis att marknadsfras under de nrmaste ren. Sorterna har nnu inte ftt namn.

Highbushsorter Earliblue: Mycket tidig sort, bren brjar mogna i senare hlften av juli. Bren r dock varken srskilt smakrika eller srskilt stora, 11-13 mm i diameter, ven om de r vackert ljusbla, och hllbarheten r dlig. Sorten r inte vidare hrdig (fryser ofta redan i zon III), ven skrden r rtt lg, 5-8 kg/buske. Busken r lg, bara 1-1,5 m. Bluetta: Ocks tidig mognad, ngra dagar efter Earliblue. Bren r sm, 9-11 mm i diameter, de blir mindre, ju lngre fram p ssongen man kommer, skrden r ganska god, men enbart om man rknar med alla sm br, upp till 8-9 kg/buske. Rknar man bara med de rimligt stora br halveras skrden. Frgen r mrkbl, och Bluetta kan drmed pminna om vilda blbr, bren r dock vita inuti. Smaken r kraftigare n Earliblue ven buskarna r lga, ofta bara strax ver 1 m hga. Sorten r hrdigare n Earliblue, och brukar g bra i zon III. Reka: Ny sort frn Nya Zeeland med stora br (15-17 mm i diameter som hller storleken rtt bra) och mycket hg skrd, 7-10 kg/buske. Smak och utseende r bra och hllbarheten mycket god. Har hittills visat sig bde hrdig och motstndskraftig, och har ven tlt spindel- och vissnesjukeproblemen frvnansvrd bra. Enda nackdelen med sorten verkar vara beskrningsbehovet: Reka br beskras varje r och ganska kraftigt, annars gr skrden ner. Har klarat sig fint i zon III och skyddad IV, men hrdigheten i mer utsatta lgen r hittills oknd. Bra fr sjlvplock eftersom bren syns vl och mognar relativt enhetligt i klasarna. Spartan: Gammal, halvtidig sort med stora br och ovanligt fin smak, men inte heller srskilt hg skrd, oftast 4-6 kg/buske, under goda r dock upp till 8 kg/buske i Norge. Hllbarheten r dlig, och bren spricker ofta vid regn. Hrdigheten brukar inte heller vara s bra, redan i zon III-IV kan buskarna frysa p vintern. L minskar dock frostknsligheten.

Patriot: Har visat sig vara en av de bsta sorterna i Norge och Sverige. Bren r stora (upp till 19 mm i diameter) men tappar tyvrr i storlek under ssongen. Skrden r hg, 7-9 kg/buske om alla br plockas. Hllbarheten kunde vara bttre, s snabb frsljning r att fredra. Sorten r halvtidig. Buskarna r hrdiga och motstndskraftiga och har ven klarat sig ganska bra mot spindel- och vissnesjukaproblemen i Vstsverige. Kan odlas i zon III-IV, dvs. lngs Norrlandskusten, men hrdigheten r osker i inlandet. P mnga hll har det ocks varit vissa problem med vrfrost vxten stter i gng tidigt, s att skotten blir knsliga fr sena frostntter. Patriot r den sort som klarar verskott p vatten i jorden bst. Northland: En ovanligt hrdig och lgvxt (1,2 m) highbushsort med halvtidig mognad. Northland br kunna odlas ven i det mesta av Norrland. Bren r medelstora och skrdarna hga och stabila, ibland ver 10 kg/buske! Smaken r relativt kraftigt och pminner lite om vilda blbr. Bluejay: En halvtidig, mycket kraftigtvxande sort med buskar upp till 1,8 m. Hrdigheten verkar vara god och sorten kan testas ven i Norrland. Skrdarna r hga, bren medelstora med mild smak, och drsar ovanligt lite. Blueray: Pminner om systersorten Bluejay och mognar ungefr samtidigt. BlueRay lr vara hrdig i tminstone zon I-IV. Den har stora br, som dock tappar i storlek, uppgifterna om skrdens storlek varierar frn relativt lg till hg. Anvnds ibland i vxthus och tunnlar. ven Blueray ger kraftiga buskar ven om den r lite med svagtvxande n Bluejay. Puru: Pminner om Reka men har lite senare skrd, lite strre br och ngot lgre skrd, 5-7 kg/buske. Smaken r mycket god, nstan lika kraftig som vildblbr, frgen r lysande bl. Hllbarheten r mycket god, och frsmras inte nmnvrd av dligt vder eller extremtemperaturer. Verkar vara ungefr lika hrdig som Reka. Nui: Vrldens strsta blbr hittills (?), 21 mm i diameter, som pga. de tta klasarna har tendens att bli femkantiga i stllet fr plattrunda. I Tyskland rekommenderas sorten mest till vxthusodling eftersom den inte rknas som helt hrdig. Hittills har buskar av Nui dock verlevt p friland i Vstsverige (zon III). r nd knappast aktuell p friland i zon IV-VII. Smak och hllbarhet r mycket god. Mste plockas av vana plockare eftersom bren sitter mycket tt och inte mognar samtidigt i klasen. Duke: Svagvxande sort fr mittssongen, men har frdelen att blomma ovanligt sent fr sin mognadstid (senare hlften av juli). Bren r stora (1,4-1,7 cm) och mognar rtt enhetligt, ofta rcker 2-3 plockningar. Smaken r god, men bren br inte plockas fre full mognad, annars frsvagas smaken. Duke behver kraftig beskrning fr att stta tillrckligt med skott, och reagerar mycket negativt p fr hgt pH i jorden. Duke svarar vl p vrme och r en av de vanligaste sorterna i vxthus. Toro: Rknas som Bluecrops eftertrdare eftersom sorterna pminner om varandra. Toro har dock strre br (20 mm i diameter) och oftast lite lgre skrd, 6-8 kg/buske. Mste plockas frsiktigt, annars rivs lite skal av i stjlkndan. I gengld mognar bren i klasarna rtt enhetligt, s att man klarar sig med att plocka sorten 2-3 gngar. Intressant r sortens tlighet fr svngande vintertemperaturer. Under milda perioder under vintern lockas mnga sorter att brja vxa och fryser d lttare nr kylan kommer tillbaka. Sorten gr fint i zon III, hrdigheten i kallare zoner r oknd, men mjlig, eftersom sorten klarar sig fint i Kanada. Sorten krver mycket ljus fr att f god smak, i trakterna sder om Hannover r smaken fadd

och trkig, medan den i Sverige och p land har haft mycket fin, st smak. Hllbarheten r god. Buskarna hller sig relativt sm, upp till 1,4 m. Bluecrop: Hittills vrldens mest odlade sort. Stora br (16 mm i diameter) som hller storleken ganska bra ven vid de sista plocktillfllen. Skrden r hg, 7-9,5 kg/buske och lngt utdragen och lagringsdugligheten p bren r god. Buskarna har hittills varit rtt hrdiga (men krver l), och har inte ftt allvarligare sjukdomar - utom vissnesjuka, som sorten inte klarar av. Sorten gr bra i zon III, dvs. ven i milda lgen lngs Norrlandskusten, men r knappast fullt hrdig i kallare zoner. Goldtraube: Gammal tysk sort, med fina, stora, mycket goda br, fast lg skrd. Har klarat sig i zon III (i l), men rknas i Tyskland som mindre hrdig. En sort fr finsmakare, men inte fr odlare, som nskar hg skrd. Sierra: Ny sort fr mittssongen med stora, goda br, fast bara medelhg skrd. I USA anvnds sorten ofta i lplanteringar, ven i Sverige kan buskarna bli upp emot 2 meter hga. ven om buskarna r stora r tillvxten bara medel, s sorten r populr bland odlare, som helst vill beskra s lite som mjligt. Sorten verkar vara hrdig och kan ven testas i Norrland. Sierra verkar stlla ovanligt lite krav p jordtypen fr att vara en blbrssort och kan testas ven p lttlera. Olympia: Ny sort fr mittssongen med mycket god smak och medelstora br, skrden uppges vara hg om buskarna skyddas mot vrfrost! Olympia uppges frn USA vara relativt hrdig, men br som nmnd inte planteras i lgen med vrfrost. I Sverige rekommenderas sorten enbart i zon I-II. Buskarna blir hga och vxer kraftigt, dvs. krver ganska kraftig beskrning. Bonus: Ocks denna sort mognar i mittssongen, och ger mycket stora br och hg skrd. ven smaken lr vara mycket fin. Hrdigheten lr vara bra, och sorten kan testas ven i bttre lgen i Norrland. Kraftig vxt, med buskar i moderat storlek, runt 1,5 m. Nelson: Stora, sta br och mycket hg skrd, i samma klass som Reka. I gengld r lagringsdugligheten betydligt smre. Mognadstiden r ungefr som Bluecrop, dvs. i mittssongen. Verkar ven vara hrdig och kan testas ven i zon IV och V. Bluehaven: nnu en sort fr mittssongen. Bren r medelstora och vackert himmelsbl med god smak. Skrden r medel till god och vxten medelkraftig. Sorten verkar rtt hrdig och kan ven testas i bttre lgen i Norrland. Hardiblue/Hardyblue: En sort fr den senare delen av mittssongen, och en av de senaste sorterna p friland i Norge. Har i Norge gett hg och stabil skrd. Bren r vackert klarbl, men bland de mindre frn de hgbuskade sorterna, 10-15 mm i diameter. Buskarna blir i gengld bde stora och hga! Vxer fint i Vrmland (zon IV), ven lngs Norrlandskusten borde sorten klara sig bra, eventuellt ven i milda lgen i inlandet, det tyder tminstone erfarenheter frn Norge p. Rubel: Gammal, halvsen, naturlig klon som till smak och utseende pminner en del om vilda blbr, ven om fruktkttet r vitt innehller sorten nstan dubbelt s mycket rda frgmnen (antioxidanter) som andra amerikanska sorter. Tyvrr pminner storleken p bren ocks en del om vilda blbr, dvs. sm br, som i gengld mognar ovanligt enhetligt fr en amerikansk

sort. Buskarna blir stora, upp till 160-170 cm och ser ut att vara mycket hrdiga, s att sorten kan testas ven i Norrland. Blue-Gold: Amerikansk sort fr mittssongen med ovanlig fin smak och mycket hg skrd. Lr vara hrdig och kan frsksvis testas till tminstone zon IV, ev. klarar den sig ven i kallare zoner. Buskarna frblir sm och kompakta, ca. 1,20 cm hga Denise Blue: Halvsen sort (brjan av augusti) med medelstora br (upp till 17 mm i diameter), och medelhg skrd (5-7 kg/buske) som tidsmssigt r rtt koncentrerad (2-3 plockningar). Smaken r mycket god, men hllbarheten medelmttig. Relativt sm, kompakta buskar. Legacy: Halvsen till sen sort med goda br och mycket hga skrdar. Bren r dock bara av medelstorlek, i gengld r det mnga av dem! Buskarna r ovanligt stora (upp mot 2 m) och vxer kraftigt. Lven hnger lnge p buskarna p hsten, under milda vintrar i zon I kan de frbli grna. Legacy br inte odlas dr det r risk fr sen nattfrost p vren och rekommenderas i Sverige enbart i zon I och II. Jersey: En sen, gammal sort, som i USA mest anvnds i hemtrdgrdar eftersom den r lttodlad och frisk. Bren r sm till medelstora och bra fr sylt och bakning. Ge ganska hga och framfrallt stabila skrdar. Buskarna blir mycket stora, upp emot 2 meter. Sorten r hrdig och kan testas ven i Norrland. Berkeley: Sen sort fr svenska frhllanden, anvnds ofta i vxthus. Stora br (15-18 mm i diameter), och mycket stora buskar, upp till 1,8 m. Smaken r mild och st och hllbarheten medelmttig. Br hllas i zon I-II om den skall odlas p friland. Bttre sorter i samma ssong finns. Coville: Sen sort med stora br med god, syrlig smak och bra hllbarhet. Hrdigheten r oknt, men man kan testa sorten i zon I-III. Coville br planteras i blandning med andra sorter, eftersom blommorna r sm och har lite nektar, och drfr inte r srskilt intressanta fr bina. Skulle skert fungera bra i vxthus och ev. i tunnel med kontrollerad pollinering. Birgitta Blue: Ljusbla medelstora br (15 mm i diameter) med god smak och hllbarhet som brjar mogna tidigast i mitten av augusti och ver en relativt kort period (2-3 plockningar). Skrden r medelhg 5-7 kg/buske, men ser ut att vara stabil frn r till r. Hrdigheten r oknd, kan frsksvis testas i zon I-III eller i vxthus eller ev. tunnel. Chandler: Hg skrd av stora, vlsmakande br om buskarna trivs! Det gr de bara p de bsta vxtplatserna och lyckliga omstndigheter. n s lnge br Chandler drfr testas med frsiktighet, och kanske bst i vxthus eller tunnel. Mognar mycket sen, dvs. frn mitten av augusti. Darrow: Sen sort (sista veckan i augusti) med stora 20 mm i diameter br med mycket god smak. Hllbarheten r dremot rtt dlig och bren spricker ltt i regn. Skrden svnger en del frn r till r, 3,5-7 kg/buske. Hrdigheten i Sverige r osker och den sena mognaden och vrmekravet gr nd sorten mest gnad fr odling i vxthus. Elisabeth: Sen sort (skrd i slutet av augusti) som r en av de vanligaste i vxthus i Tyskland. Medelstora, fasta, vlsmakande br (16 mm i diameter) och medel-lg skrd, 3,5-5,5

kg/buske, men med god hllbarhet. Knappast intressant p friland i Sverige, men kan mycket vl vara intressant fr tunnel- eller vxthusodling Elliot: Mycket sent mognande sort, anvnds ibland i vxthus och tunnlar. Skrden r hgre n p Elisabeth, fast bren r sm (1,1 cm). Mste skrdas fullmogna fr att smaka bra, dvs. dlig hllbarhet. Inte heller intressant p friland, men ev. som sista sort i vxthus eller tunnel.

Pollinering
Pollinering av blbr sker uteslutande med insekter, det vill sga att nstan helt l och inte fr mycket skugga r att fredra. Flera sorter mste planteras p samma flt, bara enstaka sorter (frmst bland lgbush-typerna och vildklonerna) r sjlvpollinerande. Frsk har dock antydd att bren ven vid dessa sorter kan bli strre vid korspollinering, oftast 10-25% strre! Stt flera sorter i varje rad med max 10-12 m mellan varje pollinerare, det ger bttre pollinering n rena pollineringsrader. Vilda blbrskloner kan inte pollinera de amerikanska typerna. Det r en frdel att ha bin eller humlor i fltet, tminstone om vdret under blomningen r kallt. Minst 2-5 bikupor/ha rekommenderas, vilket motsvarar 1-2 trippelbon med humlor/ha. I vxthus och tunnlar r det ndvndigt med humlor fr att f tillrcklig bra pollinering.

Jord
Genomslpplig, vldrnerad jord, grna torvjord eller gammal barrskogsmark, men ven sandjord gr bra fr blbrsodling. Lerjord r olmplig, om man inte byter ut jorden i en grop p minst 50 cm djup och 0,8-1 m bredd med en blandning av naturtorv och barrtrdsbark dr plantorna skall vxa. Jorden mste ha lgt pH-vrde (4,0-5,5, bst 4,8-5,5). Vid mycket hgt innehll av organisk material kan man dock ofta odla blbr upp till pH 6,0 utan problem. pH-vrdet kan snkas med inblandning av okalkad torv, flis/bark (frn barrtrd), vissna barr, mossa och/eller svavel (OBS! ej i KRAV-odling, och krver prvning i EU-ekologisk odling), men mer n 0,5-0,8 enhet r knappast lnsamt att snka p konstgjord vg. Om man skaffar sig tillstnd fr att anvnda svavel br man inte ge fr mycket i taget. I USA rekommenderar man max 450 kg svavel per ha och r, delat s att hlften ges p vren, hlften p hsten. Detta fr att inte stra jordens mikroliv allvarligt. Den risk finns inte vid anvndning av organisk material fr att snka pH-vrdet. Riktvrden, erstter ej jordanalys Jordtyp Sandjord Lerblandad sand, sandblandad lera Lerjord Fr att ndra pH-vrdet med 1 enhet behvs Kg svavel/ha Kg kalk/ha 500-750 1150 1000-1500 3200 1500-2000 5000

Eftersom pH-vrdet varierar med den biologiska aktiviteten i marken, r det viktigt att ta sina jordprov nr aktiviteten r som lgst, dvs. vintertid. Fr att f reda p, hur det r stllt med bufferkapaciteten i marken (markens frmga att fasthlla ett bestmt pH-vrde) mste man

ven ta analys fr kalkbehov. pH-vrdet varierar ocks ver tiden, s minst vart 5:e r br man ta en ny analys. Hur mycket organiskt material som behvs fr att snka pH-vrdet r mindre vl underskt. 3 ton barrtrdsflis/ha i raderna har p land snkt pH-vrdet i lerblandad sandjord med 1 enhet. Frutom jordens pH-vrde br man vara uppmrksam p pH-vrdet i det bevattningsvatten man tnker anvnda. Om det r hgt blir det strre problem att bevara det lga pH-vrdet i jorden och man kan f utfllningar av t.ex. jrn eller mangan runt droppstllena. ven anvndandet av organiska gdselmedel kar pH-vrdet i jorden. Om pH-vrdet r mycket lgt i bevattningsvattnet kan man p sikt f olmpligt lgt pH ven i marken, och kan drfr behva kalka. Jorden fr inte ha allt fr hgt innehll av fosfor (pga. mykorrhizasvamparna p buskarnas rtter). Jorden kan behva ympas med jord dr det vxt blbr frut (hr duger det bra med jord dr det vxt vilda blbr, ven till de amerikanska typerna).

Gdselbehov
Gdselrekommendationerna fr blbr varierar frn underskning till underskning. Skert r dock, att de amerikanska blbren krver betydligt mer gdsel srskilt kvve n vildkloner: 25-65 kg/ha kvve, ca 10-20 kg/ha fosfor och ca 30-70 kg/ha kalium per r, rekommenderas i Tyskland och USA, minst p lowbush-sorterna. Svenska jordar r oftast rika p fosfor (AL-klass 4-5) och fattiga p kalium, oftast ven p magnesium (AL-klass 3 och drunder). Troligtvis br svenska odlare hlla sig i den lga ndan av skalan vad angr kvve och fosfor kanske rent av under vad angr fosfor, plantornas mykorrhizasvampar missgynnas av hga halter av fosfor, och hgre givor vad angr kalium, 40-50 kg/ha och r r skert klokt p kaliumfattig mark eftersom kalium bde ger bttre smak och strre vinterhrdighet. Vildkloner behver nnu mindre kvve n lowbush-sorterna, troligtvis kan man helt lta bli att gdsla vildklonerna, utom i form av grundgdsling fre plantering. Mer erfarenheter behvs vad angr odling av vilda blbr! Frdelen med naturgdsel: Att det kar pH-vrdet i marken blir i blbrsodlingen till en nackdel. Regelbunden tillfrsel av frsurande material som barrtrdsflis och bark eller efter tillstnd - svavel r ofta ndvndigt i en ekologisk odling, se under avsnittet om jord. Magnesiumbrist kan tgrdas med kieserit (magnesiumsulfat). Alternativet - dolomitkalk - r i regel direkt olmpligt i en blbrsodling eftersom det hjder pH-vrdet i jorden. I EUekologisk odling kan man vid behov ven f tillstnd att tillfra magnesium i form av magnesiumberikad kaliumsulfat. Blbr r knsliga fr hga haltar av kalcium i jorden, srskilt om det frekommer tillsammans med hgt pH-vrde, vilket det oftast gr. Buskarna r dessutom mycket knsliga fr mikronringsmnesbrist, srskilt jrnbrist. Undvik drfr kalkning om inte pH-vrdet i jorden r extremt lgt. Det r ocks olmpligt att anvnda hnsgdsel med hg relativ halt av fosfor i odlingen om inte fosforhalten r mycket lg (dvs. lgre n AL-klass 3). Blbr r helt

10

beroende av sina mykorrhizasvampar och dessa dr ifall fosforvrdet i jorden kar fr mycket. Frn och med 2010 frbjuds anvndandet av hnsgdsel frn icke-ekologisk produktion i KRAV-odling. Frbudet gller ven de pelleterade kycklinggdselmedel som i dag accepteras av KRAV, t.ex. Biodan och Biofer. Vid brist srskilt p mikronringsmnen - kan man tillfra en rad KRAV-godknda flytande gdselmedel eller extrakter frn icke-genmodifierade vxter som t.ex. Allgrow, Aminosol, BioRika, Biofit, BycoBact, Maxicrop antingen genom droppbevattningen eller som bladgdsel. Anvnd hgst 0,5% vid bevattning och 1% vid bladgdsling (ej i full sol). I USA anvnder mnga ekologiska blbrsodlare bladgdsling med algextrakt rutinmssigt, vid knoppsprickning, strax fre skrd och strax efter skrd. Det minskar enligt dessa stressen p plantorna. I konventionell odling delas gdselgivan oftast i 2-3 portioner. Det r knappast vara sig ndvndigt eller mjligt i ekologisk odling, om man jobbar med lngsamt nerbrytbara gdselmedel. Tyvrr r frigivningen av nring frn organisk gdsel strst nr det r som varmast, dvs. p sensommaren, d man inte nskar att buskarna skall ta upp fr mycket kvve fr inte att frsena invintringen. Det talar fr att ge tminstone en del av gdseln som relativt snabbt omsttbara gdselmedel (t.ex. urin eller grngdsling) tidigt p ssongen se nedan eller i form av mycket lngsamt omsttbar gdsel som brnd stallgdsel eller kompost p senhsten. Vid gdsling med lttomsttligt kvve t.ex. urin, vinass eller hnsgdsel br man dela gdseln i minst 2 portioner, en p vrvintern och en vid blomningens brjan. Senare n midsommar br blbr inte gdslas med kvve, det kan ge frsenad avmognad p hsten och drmed strre vinterskador. Kom ihg att all organisk gdsel br antingen myllas eller vattnas ner fr inte att frorena luften med ammoniak. Flytande nring som urin kan ges direkt i droppslangarna efter filtrering, t.ex. genom ett mjlkfilter. P grund av blbrens svaga rotsystem (rtterna rcker bara en obetydlighet lngre ut n buskens grenar) mste alla gdsel tillfras som radgdsling, annars fr enbart grset i gngarna nytta av den gdseln som ges dr. Skraste sttet att ta reda p om man gdslar fr mycket eller lite r att ta bladanalyser. Det skall gras i senare hlften av augusti mitt p dagen och best av blad mitt p rsskotten. I Norden br innehllet i bladen hlla sig inom fljande grnser: Optimal procentinnehll i torrsubstansen Art Kvve Fosfor Kalium Kalcium Magnesium Blbr 1,7-2,0* 0,1-0,2 0,6-1,0 0,2-0,3 0,2-0,3 I USA, som ju i regel har lngre vxtssong n Sverige rknas 1,6-2,2% kvve i bladen som optimalt.

Bevattning
Bevattningsmjligheter fr blbrsbuskarna r stort sett alltid ndvndigt p.g.a. blbrens dliga rotsystem. Det r dock viktigt inte att vattna fr mycket p en gng, blbr r om mjligt nnu knsligare fr syrebrist i jorden n fr torka.

11

Droppbevattning r optimalt pga. blbrens svaga rotsystem. Tyvrr r en anlggning fr frostskyddsbevattning i regel ocks ndvndigt att installera, eftersom blbr blommor tidigt (maj) och blommorna r mycket knsliga fr frost. Minispridare brukar vara det bsta, de ger bra frostskydd med lite mngd vatten. Avrkningspriset fr blbr till frskvarumarknaden r dock s hgt att bde frostskyddsbevattning och droppbevattning stort sett alltid lnar sig. Dremot r det tveksamt om industriodling av blbr klarar av investering i bde dropp- och frostskyddsbevattning.

Klimat
Frost Blbr r mycket knsliga fr frost, bde i blomningen och p vren och hsten, d de nya skotten ltt fryser. Plantering i svackor eller dalgngar, dr kalluften samlar sig r drfr olmpligt. Frostskyddsbevattning r endast mjligt p mycket genomslpplig mark, blbr tl inte stende vatten i jorden. Plantering p slutning, s att kalluften kan kana bort kan vara ett alternativ till frostskyddsbevattning.

L Fltet br ligga nstan helt i l bde av hnsyn till pollineringen och p grund av risken fr frystorkning av skotten. Lite vind p sommaren r dock nskvrd fr snabbare att torka upp bladverk och kart s att svampinfektioner motverkas.

Beskrning
Efter plantering p vren r det klokt att toppa plantorna till 20-30 cm. Det ger bttre grening, ven om det kostar ett rs skrd, srskilt om plantorna r dligt grenade eller frgreningarna sitter s hgt att grenarna blir vertunga. Plantor som r yngre n 3 r br inte f lov att bra skrd utver kanske ett par br fr att kunna kontrollera att det r rtt sort. ven om det gr ont br man drfr ta bort blomskotten det frsta/de frsta ren vid plantering av 1-2rsplantor. De flesta amerikanska sorter krver inte s mycket beskrning under skrderen. Kontinuerlig bortskrning av de ldsta grenar efter 3-4 r brukar rcka. En del av de nyare sorterna (t.ex. Reka och Puru) verkar dremot ha svrare att stta blommor p gammal ved, s att grenarna inte br bli ldre n hgst 3-4 r p dessa sorter. Dessa br beskras varje r, s att de ldsta grenarna tas bort varje r. Samma sak gller sorter som har tendens att stta fr sm br, frre blomknoppar=2-rsskott ger strre br. Kraftig beskrning (33% av grenmassan eller mer bort per r) ger strre, fast frre br och tidigare mognad, samt kraftigare och lngre rsskott. Ltt beskrning (20% av grenmassan eller mindre) ger betydligt mindre effekt p brstorlek och mngd, och samtidigt en mer utdragen skrd. rsskotten blir frre och tunnare.

12

I USA r tendensen att unga buskar (3-12 r) beskrs ganska kraftigt, och att man drefter brjar skra mindre bort per r, eftersom rotmassan d blivit s stor, att den kan frse fler grenar med nring. Ofta behvs dock en extra kraftig beskrning nr plantorna blivit runt 1012 r, eftersom buskarna d ntt mogenhet och behver stimuleras extra fr att stta nya grenar i tillrcklig mngd. Total nerklippning till 40-50 cm brukar ga rum d, om man inte enbart vljer en kraftig beskrning av ldre grenar ner till frsta, kraftiga knoppen. Sdan terfdelse av busken kan i teorin gras vart 10-12:e r tills buskarna blivit 40-60 r gamla, men i regel har det kommit nya och bttre sorter efter 20 r, s att den totala nerklippningen bara sker en gng per plantering. Beskrning br aldrig gras medan buskarna har blad. Fr inte att ge vissnesjukasvamparna mjlighet att sprida sig r det dessutom viktigt att luften r torr vid beskrningstillfllet. Annars gller samma regel som vid frukttrd: Beskrning p hsten ger lugn tillvxt, beskrning p vrvintern kraftig tillvxt. Nerklippning av hela buskar blir skert ocks det vanligaste sttet att fryngra vildkloner p. Mer forskning behvs p detta omrde!

Ogrsbekmpning
Sjlvklart mste allt flerrigt ogrs utrotas innan plantering i en s lngvarig kultur som blbr, lmpligen i form av frst en 2-3-rig tt slttervall, och drefter om ndvndigt 1-2 ssong med halvtrda och efterfljande insdd av klvergrs p sensommaren. Detta fr st kvar mellan raderna i blbrsodlingen, och det r d viktigt att vlja en grsblandning, som inte bildar fr stor grnmassa, eller som r tuvbildande, vilket frsvrar traktorkrning i fltet. En golfgreenblandning r ofta en lmplig grstyp, kom ihg att be om en blandning framtagen fr jord med lgt pH-vrde. Blanda grna in 15-30% klver fr att frse grset med kvve, lmpligen gul klver, som r den klverart, som vxer bst vid lgt pH-vrde. Vid plantering den fljande vren frses raderna upp. Ogrs i raden konkurrerar mycket kraftigt med blbrsbuskarna och andra plantor br inte f vxa in under buskarna. En vxtfri zon p 30-60 cm frn buskarna yttre delar rekommenderas i USA. Odling p plastlist r mjlig, men sorkar och mss mste d bekmpas. Plantering i sorknt r det skraste sttet, men ocks det dyraste. Plantering i snckskal, som anvnds mot sorkar och mss i fruktodlingar r inte att rekommendera i blbr eftersom det hjder pH-vrdet. Dremot verkar plantering i nytt stenkross som fortfarande har skarpa kanter ha ungefr samma effekt. Det r naturligtvis viktigt att vlja en sur eller neutral stenart som t.ex. granit eller grafit. nd r sorkskrmmare eller etablering av rovdjur i fltet troligtvis en mycket bra id om sorkar finns nra fltet. Vid plastlistodling r droppbevattning en ndvndighet, ven vid odling p genomslpplig plast, eftersom 10-20% av regnvattnet rinner av plasten i stllet fr att g igenom. andra sidan skyddar plast och andra marktckningsmaterial mot avdunstning frn marken. Pga. blbrens lnga kulturtid br man anvnda plast av mypextyp om plasten r avsedd att ligga lngre n i etableringsfasen. Fr att hindra att ogrs efterhand vxer in ver plasten r det klokt att montera en kantborsta p grsklipparen s att plastkanten borstas ren frn ogrs, jord och grsklipp varje gng man klipper gngarna. Man kan anvnda ringar med borstar frn en vgborste eller en vanlig sopkvast som monteras p sidan av grsklipparen.

13

Vid odling p plastlist r det lmpligt att lgga upp lga bddar redan innan insdd av grs. Det r dessutom klokt att vnta med att lgga p plasten tills bddarna ftt tid att stta sig. Bddarna br inte vara srskilt hga, 5-10 cm, om inte man vill odla p lerhaltig jord, som behver extra drnering. D mste man dessutom blanda in t.ex. okalkad torv och barrtrdsbark, se under avsnittet om jord. Marktckning med flis, bark eller kutterspn r ocks en mjlighet, som till p kpet snker pH-vrdet (om det kommer frn barrtrd). Det kar dock ocks frostrisken under blomningen vsentligt, s ven kvvebehovet. Sorkar och mss trivs ocks fint i bark och flis. Tckningen mste frnyas nr den brutits ner s mycket att nya ogrsfrn kan brja gro i det, vanligtvis var 5-6:e r. Det r naturligtvis ocks mjligt att till stor del att hlla ogrset borta frn raderna mekaniskt, men det r viktigt att vlja redskap som enbart bearbetar jorden mycket grunt. T.ex. skadar sidostllda frukttrdsfrs i regel de ytligt liggande rtter fr mycket. Billigare och mindre desdigra fr rtterna r fingerhjul. Pga. blbrens knslighet fr konkurrens frn ogrs br man vlja den strsta typen, och dessutom komplettera med grunt stllda gsfotskrr lngre frn buskarna. En annan fast dyrare mjlighet r en sidostlld borstmaskin av samma typ som anvnds fr frukttrd. Sensorn mste d vara mycket knslig fr inte att skada grenarna. Om man absolut vill anvnda frs mste det gras redan frn planteringen, s att buskarna frn brjan vnjs till att stta rtterna djupare. Frsningen mste vara grund, maximalt 5 cm djup. En rullhacka anvnds i vissa amerikanska odlingar, ven den br sttas in redan under planteringsret. Fr att undvika att ogrs rotar sig inuti buskarna kan man anvnda bark eller flis just dr. Eftersom det d r barmark runt buskarna lockar barken just runt grenarna inte sorkar i samma grad som tckning med bark i hela raden. Fjderf i odlingen kan minska ogrsproblemen kraftigt, men djuren br tas bort nr bren brjar mogna, dels av hygieniska skl, dels drfr att de grna ter upp br och kart. Om fglarna har trkigt (dvs. fr lite ogrs) kan de ven ge sig p de grna omogna karten. Srskilt gss kan ven ge sig p rsskotten och skada dessa alvarligt, s tillsyn r ndvndigt. 100-200 st. kalkoner eller gss, 120-150 ankor eller 200-400 hnor per ha rekommenderas. Djuren mste ha tillgng till vatten och ett skyddat utrymme p natten. Huset kan lmpligen vara p hjul, s att det kan flyttas runt i odlingen efter behov, eller man kan locka fglarna till rader med mycket ogrs genom att str ut deras foder i just de raderna. Mobila el-trdar kan ven anvndas fr att f fglarna dit de behvs.

Vxtskydd
De medel som nmns i avsnittet r sdana som 2006 finns p marknaden och fr anvndas i ekologisk blbrsodling. Reglerna och sortiment ndras dock frn r till r, s kontrollera alltid vad som r tilltet innan behandling sker.

14

Vilt Blbrsris r mycket begrligt fr vilt, ven harar ter det grna. Vitstngsel med tta maskor nertill (eller extra hnsnt lngst ner) r ett mste i en blbrsodling. ven sorkar och mss kan vara ett problem, srskilt i odlingar med marktckning av plast eller organisk material. Plantering i lttkrossat snckskall och samma material runt rothalsen fungerar bra i andra kulturer, men kar markens pH-vrde, vilket i regel inte r nskvrd i blbrsodlingar. I stllet ser det ut som att man kan anvnda bergskross med skarpa kanter. Naturligtvis br bergkrossen vara av granit eller flinta, inte av kalk- eller sandsten fr inte att pverka pH-vrdet uppt. Fllor fr sorkar finns, de mste kontrolleras dagligen s att djuren inte lider i ondan. Ovsen och starka lukter kan ocks f tminstone sorkar att trivas s dligt att de flyttar. Flaskor eller jrnrr, nergrvda i gngarna och frsedda med t.ex. vindsnurror eller visselpipor som piper i vinden eller fr den del runt odlingen som avskrckande tgrd brukar med visst tlamod ha effekt. I mindre odlingar kan man ha nytta av de ultraljudskrmmare, som egentligen r utvecklade till villatrdgrdar. ven starka lukter som t.ex. surstrmming eller dyl. i gngarna kan f sorkarna att flytta. Om man redan ftt in djuren r det viktigt att brja behandlingen mitt i odlingen och sedan mota djuren utt mot kanterna. Biologisk bekmpning kan ske genom att locka rovdjur till gnagarkolonierna, t.ex. genom att lgga kattmat i nrheten av hlen. En bekvm sittpinne fr rovfglar i odlingen (minst 4 m hg och inte allt fr ostadig i vinden, med en ca. 2,5-3,5 cm rund naturpinne p tvren lngst upp) verkar ocks avskrckande, och reducerar dessutom aktivt bestndet av gnagare. ven medlet Revira som bestr leca indrnkt med eteriska oljor frn olika ickegenmodifierade vxter accepteras i ekologisk odling och har hittills uppvisat lovande resultat. Det sprids i ett 2 m brett band runt odlingen och vid behov ven i raden, srskilt senhst och vinter d sorkarna brjar invadera odlingarna.

Fglar Fglar r oftast ett stort problem fr blbrsodlarna. Bde trastar, msar, trutar och krkfglar ter grna blbr, och ven innan de r riktigt mogna. Tckning med fgelnt r vanligt i utlandet, det skall i s fall vara nt av stickad typ, dr maskorna r elastiska, inte av stpt typ, som fglarna fastnar i. Det r dyrt, men nd billigare n att frlora skrden. Krkfglar, msar och trutar brukar ha viss respekt fr en dd fgel av egen art upphngd i odlingen (jaktlagen medger skyddsjakt hela ret p de flesta aktuella arterna, nr inte fglarnas bon frstrs bryter man inte heller emot tvrvillkoren). Trastar dremot pverkas inte av dda artfllor. Det finns en rad olika fgelskrmmare, drakar i form av rovfglar, gaskanoner, sirener, flaggor, silvergirlander m.m. som ibland har effekt, ibland inte. Mest effektiv verkar en elektrisk fgelskrmma med varningslten frn olika fgelarter vara dock inte i alla tillfllen. Fr alla skrmselmetoder gller att r viktigt att de frst stts in nr fglarna blir ett problem och tas bort igen strax efter skrd, annars vnjer sig fglarna vid skrmmaren. Tyvrr vnjer sig fglarna ofta snabbare n plockningen sker! S fr man byta metod. Som kuriosum kan nmnas att vissa amerikanska odlare sprutar bren med socker mot krkfglar. Socker kan inte brytas ner i fgelmagarna, s fglarna fr dlig mage, vilket de 15

sedan kopplar ihop med blbren och drfr lter bli dem. Det duger bara p intelligenta fglar som krkor, kajor och skator, inte p trastar. Dessutom behvs en 2% lsning och upprepning 3 gngar under skrd, s det r en dyr metod, som i vrigt kar risken fr grmgelangrepp. Mindre tester i svenska jordgubbsodlingar med metoden har inte fungerat.

Bladflcksjuka Det finns flera bladflcksvampar som kan angripa bladen p blbr och minska fotosyntesen och drmed skrden. I regel stller dock inte bladflcksjukor till strre bekymmer i svenska odlingar utom mjligen i mycket blta somrar. Viktigaste tgrderna mot dessa svampar r: 1) Snabb nerbrytning av gamla blad: Ltt gdsling och snderdelning p hsten eller flamning p vintern (ej i plastlistodling). 2) Gles, vlbeskuren odling dr bladen snabbt torkar upp efter regn. 3) Droppbevattning som inte blter ner bladen i stllet fr spridare/vattenkanon. Det r ven mjligt att frebyggande behandling med vattenglas eller kurativ behandling med spa/olja kan ha effekt vid allvarliga angrepp.

Vissnesjuka P blbr orsakas vissnesjuka av svampen Botryosphaeria dothidea, som tpper igen ledningsbanorna i skotten, s att dessa vissnar dock oftast utan att bladen ramlar av, de blir enbart vissna och bruna. Vid genomskrrning kan man se de igentppta ledningbanor som bruna strimmor. Ofta infekterar svampen genom frostskadade skott p vren eller genom sr, men kan ocks komma in i plantorna via spindelbon p grenarna, se nedan. Drfr r det viktigt att beskra utanfr vxtssongen och nr luften r torr, d finns inte svampsporer i luften. Sjukdomen kan dda hela plantan p 1-2 ssonger, det r drfr viktigt att ta alla dda eller frostskadade grenar bort frn fltet s tidigt p ssongen som mjligt (runt infektionsstllet bildas en avlng, missfrgad zon, som r grbrun p ldre skott, mrkt svartviolett p nya skott. Ungefr samma symptom som Botryosphaeria dothidea ger svampar av slktet Fusiococcum, det r dock sllan av dessa svampar ddar hela busken. Angripna skott mste klippas av minst 30 cm under synbart angrepp fr inte att riskera att infektion finns kvar. Allvarligast brukar angreppen vara p extrem ltt eller extrem tung eller vattensjuk mark att vara. Klverfrolja har i USA hindrad svampen att vxa och bilda sporer, och skulle skert vara bra att skydda avklippta grenar med, men kan vara svr att f tag p i Sverige. ven olika insektspor testades under frsken, men hade smre effekt mot vissnesjukasvampen n klverfroljan. I Sverige har srskilt sorten Reka, men till viss del ven Patriot visat sig motstndkraftiga mot vissnesjuka.

Spindlar Vissa korsspindelarter har i samband med deras gglggning gett upphov till grendd i flera svenska odlingar. Det r inte spindlarna direkt som orsaker grendden, utan

16

vissnesjukasvampen Botryosphaeria dothidea (se ovan), vars sporer fastnar i spindlarnas kokong och som tack vara den fuktiga luften dr klarar av att infektera annars friska skott. Problemet verkar inte ha visat sig i andra odlingar i Nordeuropa, men vl i USA och Kanada. Inga ekologiska bekmpningsmetoder finns, ev. kan olja/spa ha viss effekt mot spindlarna. Torr luft dvs. vlbeskuren odling verkar vara bsta, frebyggande tgrden. Under buskarnas uppvxttid r det troligtvis klokt att plocka bort spindelbona frn grenarna, nr man ser dem.

Skottdd Dda fjolrsskott p vren kan vara orsakat av ren frystorkning, men ocks av svampar av slktet Phomopsis. Vid frystorkning torkar barken bara in, vid angrepp av phomopsis bildas infallna, mrka partier i barken, upp till 10 cm lnga. Skott med sdana lsioner br man ta bort tidigt p vren, de r vanligast efter vintrar med stora temperatursvngningar. Srskilt kraftigt frkar sig svampen vid temperaturer mellan 20-25C och regelbundet regn eller bevattning med spridare. I motsatts till vissnesjuka tar skottdden inte dd p hela busken, enbart p fjolrs- och rsskott. Huruvida BINAB-TF har effekt mot sjukdomen r oknt. I USA bekmpas den med svavel och svavelkalkvtska efter regn p vr och sommar, men inga av dessa medel fr tyvrr anvndas p blbr i Sverige. Hr r noggrann beskrning, s snart ett angrepp syns enda medlet. I USA har sorterna Bluetta och Elliott visat god motstndkraft mot Phomopsisangrepp.

Colletotrichum Svampen angriper bren som skrumpnar och drefter brja utsndra orangefrgade slemdroppar. En luftig odling som snabbt torkar upp efter regn och att f bort gamla grenar och intorkade fruktmumier frn odlingen r viktigaste frebyggande tgrderna. Som direktbekmpning kan fljande tgrder testas, det har i alla fall haft god effekt mot samma svamp p andra brslag: Binab-TF och Binab-Vector har i jordgubbsodling visat bra effekt mot Colletotricumarter, s det vore vrd att testa, dosen r i s fall 0,5 kg/ha + 1 kg socker per ha per gng. OBS! Medlet har inte testats mot Colletotrichum p bjrnbr, s om det har effekt och hur ofta man skall spruta r nnu oknt. En allkerbrsodlare i Vsterbotten har under tv r haft mycket fint resultat med upprepade behandlingar med medlet Citrox/Croplife (0,25%= 2,5 dl per 100 l, 1-2 gngar i veckan och varje gng det varit regn) efter 7-8 r med totalfrlust pga. delfrukttorka. Den vanliga rekommendationen fr frebyggande bekmpning r dock s lg som 350-750 ppm, dvs. 3575 ml per 100 l, s lga koncentrationer har dock inte testats ordentligt i kerbr). Citrox bestr av vxtkoncentrat frn citrusfrukter, kokosolja och diverse bioflavenoider, allt frn icke-genmodifierade vxter, dvs. medlet uppfyller bde EU-ekologisk odlings och KRAV:s regler fr anvndning i ekologisk odling. Medlet fungerar genom att strka plantan och stimulera immunfrsvaret, s det r att rkna som ett s.k. vxtvrdmedel och krver som sdan inte godknnande av kemikalieinspektionen. Som alla andra kontaktmedel mste Citrox sprutas till avrinning.

17

Grmgel Det r i regel blommorna som angrips av svampen. Besprutning med BINAB-TF under regniga vrar minskar problemet, som dock inte brukar vara srskilt stort. Noggrann beskrning, s att bladverkat snabbt torkar upp efter regn r bsta frebyggande tgrden.

Rotrta En rad rotsvampar (bl.a. av slktet Phytophthora) kan angripa rtter och rothals p blbrsbuskar, vilket i vrsta fall kan leda till plantornas dd. Det sker stort sett enbart om marken r dligt drnerad. Mycket organiskt material i jorden minskar riskerna. Mjligen kan ven inblandning av BioBalans eller BINAB-TF minska problemen, som dock hittills varit obefintliga i svenska odlingar.

Rotnematoder Blbr har ett svagt rotsystem, och r drfr ganska knsliga fr angrepp av rotnematoder. Man br inte plantera p jord som innehller hga halter av sdana nematoder. Mer n 8 st. Longidorus elongatus eller 50 st. Pratylenchus penetrans per 250 g jord br inte tolereras. Skicka in jordprov till Nematodlaboratoriet, Box 44, 230 53 Alnarp innan plantering. Mot Pratylenchus hjlper ett par rs odling av rg p fltet. ven en kultur av tagetes hjlper, men kan vara svr att etablera p jord med s lgt pH-vrde.

Mindre frostmtare Den mindre frosmtarens larv gnager sig p vren in i knoppar och blommor och ter upp mrken, fruktknut och stndare. Det r sllan ngot stort problem i Sverige, om man ser mnga larver p vren r det mjligt att dda dem med Turex 0,75-1 kg/ha. Om vdret r kallt kar 1-2% socker larvernas tlust och drmed effekten. Turex r knsligt fr solljus och br drfr sprutas p natten eller tminstone i molnigt vder. ven en rad andra fjrilslarver kan ta p bladen p blbrsbuskarna. Det r extremt sllsynt, att de upptrder i skadliga mngder. Om det nd skulle vara fallet kan ven de ddas med antingen Turex eller spa/fettsyror, se under bladlss.

Bladlss Bladlss r sllan ngot problem p friland, dremot kan de stlla till stor skada i vxthus, frmst genom att smutsa ner bren med honungsdagg som angrips av sotdaggsvampar. Om det skulle bli s mnga att plantorna stressas: Hindra torkstress och var terhllsam med kvvegdsling. Besprutning med insektspor innan lssen hinner rulla in sig i bladen brukar ocks ha bra effekt. Av insektspor finns fljande att kpa i Sverige: Zense 40, Biodux och Reniderm (alla 2,5% eller 10 l/ha), Zense 100 (1% eller 4 liter per ha), Tri-Emulka (0,1% eller 1 l/ha), av dessa fr enbart Reniderm anvndas i KRAV-odling, t.o.m. 2006, frn 2007 fr alla ovannmnda medel anvndas ven i KRAV-odling. OBS! Inga av dessa medel br sprutas i sol, det kan ge brnnskador p bladen!

18

Blbrsgallmygga Brukar aldrig vara ett problem p friland i Sverige, men kan stlla till en del problem i vxthus och tunnelodling. Larverna suger p skottspetsarna som frst rullar ihop sig, svartfrgas och dr. Knopparna under angreppet bryter och grenen grenar sig onaturligt. Missbildade blad, som inte ftt s kraftiga sugskador att de dr finns kvar hela sommaren och visar att gallmyggan finns i odlingen. 3-5 generationer hinns med i vxthusodling. Gallmyggans larver kan bekmpas med pyretrum, dvs. krysantemumextrakt. I KRAV-odling accepteras enbart medlet Raptol, i EUekologisk odling ven medlet Pyretrum NA Extrakt. Bda medel r bigiftiga och fr inte anvndas under blomningen, tidig insats i knoppstadiet r allts viktigt, angrepp ret innan kan tas som indikation p problem med gallmygga. Om humlorna redan kpts in mste de stngas in i minst ett dygn efter behandlingen. Spruta nattetid eller i molnigt vder, pyretrum bryts ner av solljus, srskilt formen Raptol, som inte innehller stabilisator.

Blbrsflugan Har nnu inte visat sig i Skandinavien men r ett stort problem i USA och kan komma in med importerade plantor. Blbrsflugan r en typisk fruktfluga som lgger sina gg i de omogna karten, dr larven sedan utvecklas som en fet, vit mask. Inga ekologisk bekmpningsmedel finns, men fjderf i odlingen br kunna ta upp en del nerfallna larver och puppor. I USA verkar ven krsbrsflugan kunna ge sig p blbr, om dess larver s kan fullfra sin livscykel i blbr r dremot oknt, skada gr den i vilket fall som helst bara genom att finnas i bren. I Europa har man dock inte sett angrepp av krsbrsflugan p blbr, men det kan kanske nd vara klokt inte att plantera blbr och krsbr sida vid sida. Detta gr s mycket lttare som krsbr fredrar jord med relativt hga pH-vrden och drfr sllan passar intill blbr. Det kan dock vara vrt att tnka p vid krukodling i vxthus och tunnel.

Virus Olika virus ger olika symptom, oftast ofrklarliga mnster eller frgndringar p bladen, andra kan dock ge dvrgvxt eller gren- eller blomdd. Virusangrepp startar i regel i en eller ngra f plantor, och sprider sig sedan med insekter frn planta till planta. Sjukdomarna gr inte att bota, men spridningen kan hindras genom att snabbt grva upp och brnna angripna buskar. Genom att kpa frn en seris leverantr kan problemet undvikas.

Vanliga, icke-parasitra skador Frostskada Om skottspetsarna torkar in p vren behver det inte rra sig om vissnesjuka eller gallmygga, det kan ven ske efter frost precis i knoppsprickningen. D ses skadan i regel ver strre flckar i odlingen (srskilt lgtliggande delar) och redan ett par dagar efter frosten slagit till.

Jrnbrist Vid odling p jord med hgt pH-vrde r jrnbrist vanligt: De nya bladen blir ljusa men har fortfarande mrka huvudnerver. Frsk snka pH-vrdet, och bladgdsla eventuellt. Fr att f

19

lov att anvnda rena jrnmedel mste man ska tillstnd hos sitt kontrollorgan, antingen KRAV eller Lnsstyrelsen.

Manganbrist Upptrder ocks p jord med hgt pH-vrde, samt efter torra vintrar. Hr r det de aktiva bladen som frmst drabbas, dvs. att de ldsta och nyaste bladen som oftast frblir grna. Vid manganbrist r alla nerver grna medan vvnaden emellan dem r ljus, dvs. bladen fr ett nttlikt utseende.

Magnesiumbrist De ldre bladen fr frst gula, sedan vissna flckar mellan nerverna medan de nya bladen frblir grna. Kan uppkomma p jord med fr lgt pH-vrde, eller vid kraftig gdsling med kalium. tgrdas enklast vid gdsling med kieserit (krver anmlan).

Skrd
Storfruktiga blbr fr frskvarumarknaden: Handskrd r enda anvnda metoden, varje sort plockas igenom 2-5 gngar. Tyvrr mognar bren i varje klase inte samtidigt, s att man mste plocka ut de mogna bren utan att de omogna ramlar av. Viss vning r ndvndigt, srskilt fr sorter med tta klasar. Rkna med en plockprestation motsvarande hallon, dvs. 2-8 kg i timmen, minst frst p ssongen d plockarna mste leta efter bren. I Tyskland d man inte bryr sig om att ta vara p de allra frsta bren - rknar man med 4-8 kg/timme. Trdgrdsblbr plockas oftast i 250-300 g trg. I trdgrdsblbr jobbar man med olika mognadgrader: Mognadsgrad Stjlknda Blomflikar IG = Immature Green = Grn Sticker rakt fram Omoget grn MG = Mature Green = Moget Ljusgrn Sticker rakt fram grn GP = Green Pink = Grn rosa Vit till ljusgrn Sticker rakt fram BP = Blue Pink = Bl rosa B = Blue = Bl R = Ripe = Mogen Br Grnt och hrt

Ljusgrnt till vitt, lite mjukare Bret blir rosa i blomndan Brjar bli rosa Sticker rakt fram Brjar skifta frn rosa/violett till bltt, brjar bli mjuka. Rosa ring runt Brjar bja sig bakt Bltt stjlken Bl Flikarna baktbjda Bldaggigt eller svartdaggigt beroende av sort

Smakmnena i bren utvecklas frmst i slutet av i mognaden. Br som r avsedda att sljas direkt till slutkonsumenten vinner p att bli skrdade fullmogna. Det ger ocks de strsta och tyngsta bren. T.ex. vger bren i vergngen mellan stadium BP och B bara ca 70% av vad de vger i stadium R! Vid infrysning r det mycket viktigt att plocka bren helmogna, dels fr

20

smakens, dels fr frgens skuld annars blir den rosa stjlkndan mycket tydlig p de frysta bren! Fullmogna br hller dock max ngon vecka i kyl. Om bren skall frvaras eller transporteras lngre tid br de plockas i stadium B, men inte tidigare fr smakens skuld. Nog eftermognar bren till viss grad, men frmst vad angr frgen. Nr frbindelsen till busken r kapad bildas inte mycket nytt socker, dvs. att br plockade fr tidigt alltid kommer att smaka dligt, ven om de till frgen eftermognar. Vid handskrd i stadium BP hller bren ltt 2-3 veckor i kyl. Vid lagring i ULO-lager eller inplastade i lgsyreatmosfr helt upp till 6-8 veckor. Detta kan vara eventuellt vara intressant om man bor nra ett fruktlager och har kunder som nskar blbr lngt fram p ssongen. I regel behvs ULO-lagren frst fr vintersorterna av pple. Det finns inget frbud mot ULOlagring av ekologiskt frukt- och br i vara sig EU:s eko-regler eller KRAV-reglerna. Det kan dock diskuteras, hur ekologiskt metoden egentligen r. Maskinskrd praktiseras i enstaka sorter av amerikanska blbr i utlandet, men r knappast aktuellt i de jmfrelsevis sm svenska odlingarna och ger dessutom dlig kvalitet (saft trnger ut s att bren snabbt mglar, relativt stor andel omogna eller vermogna br). Br som skall anvndas som industri och frn sorter dr huvudparten av bren mognar samtidigt kan skrdas med vanlig brplockare vanligtvis vildkloner eller lowbush-typer med relativ jmn mognad. De mste tas om hand (beredas, frysas) inom 1 dygn eller kylas direkt efter skrd fr inte att frstras. Man kan rkna med att brja skrda nr plantorna r ca 4 r gamla (dvs. efter 1 r vid plantering av 3-rs buskar), i Tyskland brukar man d f 1-1,5 kg br per buske. I Sverige ligger skrden nrmare 200-500 g/buske. Full skrd uppns nr plantorna r 6-8 r gamla. Beroende av sort fs mellan 4 och 10 kg per buske p amerikanska blbr (i genomsnitt 3-5 kg/buske, vissa sorter dock mer), och mellan 1 och 8 kg/buske p korsningarna med vilda blbr. Highbush-sorterna kan ge skrd i 30-60 r vid bra sktsel. Mngden br p vildklonerna r mindre vl underskt, men br ligga p 150-300 g/buske.

Marknaden
Amerikanska blbr r en relativ ny kultur i Sverige, men det finns import, och svenska grossister r intresserade av att kpa de svenska bren. Det krvs dock relativt stora mngder fr att det skall vara intressant, och man br frska anpassa sortvalet s att man kan leverera under en lng period. En mjlighet att slja mindre mngder br r att slja direkt till enskilda affrer, p marknader eller i smbodar lngs vgar och i stderna p samma vis som man sljer jordgubbar. Ofta r en lokal jordgubbsodlare intresserad av att frlnga ssongen och drmed bttre utnyttja sin investering i bodar och personal genom att fortstta frsljningen med andra br efter jordgubbsssongen. En annan marknad r t.ex. frskolor, skolor och dagis, som ofta fredrar de mindre frgande amerikanska typerna framfr de frgrika vildblbren. P sikt kan det finnas mjligheter fr export sderut: Deras blbr r slut nr blbren mognar i Sverige och tunnelodling dr gr deras br dyrare n svenska frilandsbr.

21

Priset fr trdgrdsblbr till grossist har varierat mellan 60 och 120 kr/kg, oftast 80-110 kr/kg fr konventionellt odlade br. Minst det samma br man kunna f fr ekologiskt odlade br. Det finns en omttad marknad fr styckfrysta br till bageri- och konditoribranschen, troligtvis ven till hotell- och restauranger, som serverar halvt tinade blbr (rena eller i blandning med andra br) p sina frukostbuffer. En smlndsk odlare fr i dag ca. 75 kr/kg fr styckfrysta, ekologiska amerikanska blbr av blandade sorter. Marknaden fr odlade, vilda kloner r n s lnge oknd, motsvarande pris som fr vilda br kan naturligtvis prknas (15-16 kr fr icke-ekologiska, 22-25 kr/kg fr ekologiskt mrkta vildblbr), eventuellt mer vid srskilt bra kvalitet (frg, smak, socker- och syrehalt, eventuellt brstorlek). Troligtvis finns ocks intresse bland konsumenterna att kpa vilda kloner med srskilt stora br fr frskkonsumtion. Priset hamnar d troligtvis ngonstans emellan priset fr vilda br och de amerikanska typerna. Sjlvplock p amerikanska blbr r inte vanligt i Europa, frmst drfr att sjlvplockarna kan ta stora mngder br under plockningsarbetet, och kg-priset drfr mste bli ganska hgt, men ocks drfr att alla br i klasarna inte mognar samtidigt, men nd ltt ramlar av om de mogna bren plockas p ett hrdhnt stt. Det finns dock enstaka svenska odlare som har sjlvplock och r njda med detta. Priset ligger d p ca. 60 kr per kg fr konventionellt odlade br.

Anvndning
Frskkonsumtion och konditorier r de vanligaste avsttningsvgarna. I lnder utan vilda blbr anvnds de amerikanska blbren ven till industri (saft, sylt och vin). Det r knappast aktuellt i Sverige n p mnga r, srskilt inte om odling av vilda kloner blir vanligt. Frysta br frlorar endast obetydligt i smak, struktur och utseende i frhllande till frska br och kan drfr ven de anvndas till konditorier m.m. Redan frn gammal tid har blbr anvnts som naturlkemedel. En del av effekterna har ven moderna forskning visat faktiskt stmmer. Hr fljer en lista ver de goda effekter, som pvisats i blbr. Tyvrr r det ytterst sllan som man jmfrt effekterna av amerikanska och europeiska vilda blbr:
Strkande av immunfrsvaret: Blbr ser ut att skydda mot bl.a. cancer, slaganfall,

hjrt/krlsjukdomar. Det r speciellt den hga halten av antioxidanter som ger den skyddande effekten. Jmfrande studier har visat, att det vita kttet i de amerikanska blbren inte ndvndigtvis ger frre antioxidanter n i vilda, svenska kloner. Innehllet varierar mer mellan klonerna n mellan arterna. Frsenat ldrande av celler. Bl.a. ldersbaserade sjukdomar som Parkinssons. ven denna effekt tillskrivs innehllet av antioxidanter. ven bttre minne, motorik och frmga att lsa problem samt strre nybildning av nerver och hjrnceller har pvisats vid blbrsdiet, t.v. dock bara p rttor Frbttrad synfrmga och minskad nattblindhet och snabbare terhmtning av synen efter blndning. Bl.a. anvnds blbrsextrakt fr anstllda inom luftfart och rymdfart. Minskad knslighet och snabbare rehabilitering efter mage/tarmsjukdomar Blodsockersnkande effekt vid diabetes Det finns f.n. inga knda allergiska reaktioner mot blbr, vilket r tmligen unikt fr ett brslag.

22

Nringsinnehll
Nringsinnehll per 100 g frskvikt Energi Vatten pH-vrde Lst torrsustans Protein Fett Kolhydrat Fruktsyror (citronsyreekvivalenter) Totalsyra Cellulosa/fiber Kalium Kalcium Fosfor Magnesium Natrium Bor Jrn Mangan Zink Koppar Selen Polyfenoler Vitamin A Vitamin B1 Vitamin B2-mnen: Riboflavin Niacin Panthotensyra Folsyra Vitamin B6 Vitamin C/askorbinsyra Vitamin E (-tokoferolekvivalenter) Amerikanska blbr 250 kJ 83,0 g 2,7-3,9, medel 3,3 10-14 %, medel 12% 0,6 g 0,5 g 14,0 g 0,9 g 0,4-1,5 % medel 1 % 1,0 g 90 mg 13 mg 10 mg 7 mg 2 mg 0,15 mg 0,17 mg 0,28 mg 0,11 mg 0,06 mg 0,6 mg 0,25 g 100 I. E. 0,04 mg 0,04 mg 0,30 mg 0,09 mg 6,41 mg 0,036 mg 13,00 mg 1,00 mg Vilda blbr 192,8 kJ 86,0 g 0,7g 0,8 g 9,8 g 3,1 mg 86 mg 23 mg 20 mg 9 mg 3 mg 0,6 mg 0,2 mg

80 I. E. 0,07 mg 0,30 mg 6 mg 0,06 mg 5 mg 0,1 mg

Enligt uppgifter frn: G. Ebert: Anbau von Heidelbeeren und Cranberries, Verlag EugenUlmer, 2005, ISBN: 3-8001-4420-4 (amerikanska blbr) och Livsmedelverkets databas ver. 04.1.1, www.slv.se/ldb (vilda blbr).

23

Ogrs konkurrerar hrt med blbrsbuskarna om vatten och nring, och br drfr hllas borta frn raderna. Det kan gra t.ex. med marktckning med barrtrdsflis eller bark (bild ovan t.v.) eller genom odling p plastlist (bild ovan t.h.), bda lockar dock till sig sorkar, och tminstone tckning med bark kar ven riskerna fr frost i blomningen vsentligt. Ett alternativ kan vara grund bearbetning med sidostllt fingerhjul. Behandlingarna mste pbrjas redan kort efter planteringen s att buskarna vnjas stta rtterna djupt. Pltslig jordbearbetning i en etablerat odling skulle frstra allt fr mnga av blbrsplantornas ytliga rtter. Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Det r fullt mjligt att utnyttja sina investeringar i jord och droppbevattning fr att dra upp plantor i mellanrummen mellan plantorna i raden och sedan flytta dem nr det blir ont om plats. Genom att kpa bde 1-rs- och 3-rsplantor kan man utnyttja platsen mellan de senare fr att lta de frra vxa till kan man spara in bde arbete och investeringar i och med de sm plantorna frst behver eget flt och bevattning ngot r innan de brjar ge skrd. Man kan vlja att grva ner de plantor som skall flyttas i jorden, eller att ha dem i 57 l krukor. Ritning: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Vildkloner (ovan) med srkilt vrdefulla egenskaper brjar ocks komma in i plantskolornas sortiment, hr tv kloner med olika vxtstt. Amerikanska blbr av highbushtyp blir mellan 1,2 och 2 m hga (bild nedan) Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Det r f flt som motsvarar blbrens krav p ltt jord, lgt pH-vrde och helst ven hg mullhalt, s om man har idealjord gller det att utnyttja den mest mjligt. Det gr utmrkt att odla lowbush-sorter eller ha highbushplantor p tillvxt mellan traktorspren. Naturligtvis skulle det ocks g att odla lingon, tranbr eller mjligen allkerbr (fretrdelsevis i Norrland) eller hjortron mellan traktorspren. Om man vljer en permanent grda dr kan man utnyttja sin frostskyddsbevattning till bda grdor. Ritning: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Frkning av blbr kan gras med bde vinter- och sommarsticklingar. Om man vljer sommarsticklingar mste man frka antingen med dimmbevattning eller under plast fr att inte sticklingarna skall torka ut. P bilderna ovan ses storskalig frkning av blbrsplantor i Tyskland och en typisk sommarstickling. Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln ven amerikanska blbr kan frdlas till samma typ av produkter som vilda blbr: Sylt, marmelad, saft soppa. Brvin, likr och snaps r ocks vanliga produkter i alla fall utanfr Sveriges grnser.

Emil r en svensk lowbushsort med smak som pminner om vilda blbr.

Patriot r mycket hrdig och ger hg skrd.

Reka r en av de tidigaste sorterna och ger samtidigt mycket hg skrd av fin kvalitet.

Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Blbrsgallmyggan, vars larv frstr skottspetsarna, kan vara ett stort problem i vxthus och tunnelodling av blbr, vilket r vanligt i utlandet fr att frlnga ssongen och fr att ge kunderna strre leveransskerhet. Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln

Storleksfrdelning p olika vanliga amerikanska blbrssorter. P bilden t.h. r varje kvadrat 0,5 ggr 0,5 cm

Manganbrist (vvnaden p de aktiva bladen blir gul medan alla nerver ven de minsta frblir grna, se bild ovan) och jrnbrist (de nyaste bladen blir ljusa, men med grna huvudnerver, se bild nedan) r de vanligaste tecken p att pH-vrdet i jorden r fr hgt, eller att plantorna inte har tillrckligt jmn vattenfrsrjning. Alla foton: Kirsten Jensen, Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands Ln