Laboration 2 – Natriumvätekarbonat

Kurs: Kemi 1
Laborant: Anna Skogö
Datum: 231214
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2
Syfte ........................................................................................................................................... 2
Teori ........................................................................................................................................... 2
Hypotes....................................................................................................................................... 3
Materiel ...................................................................................................................................... 3
Metod ......................................................................................................................................... 4
Beräkningar ................................................................................................................................ 4
Resultat ....................................................................................................................................... 6
Diskussion och slutsats............................................................................................................... 6
Källförteckning........................................................................................................................... 7
Källkritik .................................................................................................................................... 7

Sammanfattning
Laborationen behandlar reaktanten natriumvätekarbonat och förändringen av dess molmassa
vid upphettning. Produkten som bildas efter värmebehandlingen kan bli en av tre alternativ
och avgörs genom att väga den fysiska massan före samt efter utförandet. Laborationen
visade att produkten som skapades var natriumkarbonat (s), vatten (s) och koldioxid (g):
2 NaHCO3  Na2CO3 + H2O + CO2.

Syfte
Syfte med laborationen är att få förståelse för hur 2 NaHCO3 – natriumvätekarbonat (s)
sönderdelas vid upphettning samt beräkna dess produkt genom formeln för molmassa.

Teori
Då rektanten natriumvätekarbonat avger gaser vid upphettning bör en del av dess massa
dunsta under uppvärmning. Genom detta kan uträkning av molmassan (M) utföras då
substansmängder jämförs mot varandra och på så vis få fram produkten då reaktantens vikt
(g/mol) mäts upp på en våg före och efter värmebehandlingen.

Eftersom att det finns 3 sätt för reaktanten natriumvätekarbonat NaHCO3(s) att sönderfalla
under upphettning ska det gå att beräkna exakt sönderfall (och produkt) om startvikt samt
slutvikt är korrekt uppmätta. Genom att väga natriumvätekarbonat, hetta upp och därefter
väga reaktionsprodukterna, kan man räkna ut vilken av reaktionsformlerna som beskriver
sönderdelningen. Detta görs bland annat med formeln nsubstansmänd = mmassa/Mmolmassa
(Kemiboken 1, 2018, s. 156) samt periodiska systemet (Ptable, 2022).

Laborationen ska visa om reaktionsprodukten vid sönderfallet är NaHCO3(s) -

natriumhydroxid, 2 NaHCO3(s) - natriumoxid eller 2 NaHCO3(s) – natriumkarbonat
(Kemiboken 1, 2018, s. 379).

Hypotes
Det kan vara komplicerat att förutse utkomst av laborationen då det finns tre alternativa
lösningar vid sönderfall av natriumvätekarbonat NaHCO3(s). I Kemiboken 1 (2018, s. 171)
står det om hur kemiska reaktioner kan beräknas genom att visa på vilka ämnen som reagerar
(reaktanterna) och vilka ämnen som bildas (produkterna) genom stökiometri. Med den
bakgrunden kan det möjligtvis gå att räkna ut vilken produkt av de tre alternativen som bildas
genom balanserade reaktionsformler.

Det står även i litteraturen (Kemiboken 1, 2018, s. 75) att när en alkalimetall reagerar med
vatten bildas vätgas, vilket innebär att natrium som blandas med vatten bildar en
natriumhydroxidlösning samt vätgas. Produkten agerar frätande och är en basisk vattenlösning
vilket låter osannolikt för utkomsten vid den aktuella laborationen då det både är farligt och
giftigt. Därför går det potentiellt att stryka natriumhydroxid 2 NaHCO3(s).

Samma situation råder för natriumoxid 2 NaHCO3(s) som också är en frätande basisk lösning
och reagerar med syret i luften enligt litteraturen (Kemiboken 1, 2018, s. 75).

Sker en stark frätande reaktion under laborationen kan det möjligtvis röra sig om någon av
dessa produkter men det mest troliga är att produkten bildar natriumkarbonat - 2 NaHCO3(s).

Materiel
Vid utförandet av denna laboration användes följande materiel;

- Ett laborationsbord
- Personlig skyddsutrustning
- Ett stativ
- En degel
- En våg
- Ett mått i metall
- En gasbrännare
- En tång
- Kemikalier: Natriumvätekarbonat (s) - (NaHCO3)
Metod

Efter att personlig skyddsutrustning tagits på hälls kemikalien natriumvätekarbonat (s) -

(NaHCO3) upp i en degel med hjälp av ett mått. Kemikalien och degelns vikter mäts upp
separat på en våg. Resultatet antecknas och degeln med innehållande kemikalie placeras i ett
stativ för att bli upphettat underifrån utav en manuell gasbrännare under 5 minuters tid.

En tång används för att lyfta av degeln efter värmebehandlingen och får avsvalna på
laborationsbordet under omrörning. Då degeln blivit sval mäts dess vikt på nytt och vågens
resultat antecknas.

För att kontrollera om produkten är i sin slutfas repeteras proceduren ännu en gång och degeln
får åter igen avsvalna helt innan den vägs på vågen, vars resultat antecknas.

Beräkningar

Massa (m), mätt i gram

30
26,51 25,73 25,73
24,38 24,38 24,38
25

20

15

10

5
2,13 1,35 1,35
0
Före upphettning Efter 1:a upphettningen Efter 2:a upphettningen

Degel NaHCO3 + Degel NaHCO3

Massan består oförändrad efter den första och den andra upphettningen. Skillnad i NaHCO3
massa (m) före/ efter upphettning; 2,13gföre – 1,35gefter = 0,78g.

NaHCO3 har enligt periodiska systemet (Ptable, 2022) atommassa

Na(23)+H(1,01)+C(12)+O(16(x3)) vilket ger massan (M) 84,01g/mol.

Alternativ 1; Natriumvätekarbonat NaHCO3(s)  natriumhydroxid NaOH(s) + CO2(g)

NaHCO3(s): nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 2,13g / 84,01g = 0,0253mol

Om reaktanten NaHCO3(s) hettas upp återstår massan (M);

Na (23) + O(16)+ H(1,01) =40,01g/mol

nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 2,13g / 84,01g = 0,0253mol

mmassa = Mmolmassa x nsubstansmängd = 40,01g/mol x 0,0253mol= 1,0123g
mmassaföre – mmassaefter = 2,13g – 1,0123g = 1,118g

Alternativ 2; Natriumhydroxid 2 NaHCO3(s)  Na2O (s) + H2O (g) + 2CO2 (g)

NaHCO3(s): nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 2,13g / 84,01g = 0,0253mol

Om reaktanten 2 NaHCO3(s) hettas upp återstår massan (M);

Na (23) + Na (23) + H(1.01) + H(1.01) + C (12) + C (12) + O(6x16) = 168,02 g/mol 
Na2O; Na (23 x 2) + O (16) = 62 g/mol
H2O; H (1,01 x 2) + O (16) = 18,02 g/mol
CO2; C(12) + O (16 x 2) = 44 g/mol

Mmolmassa = 62 g/mol + 18,01 g/mol + 44 g/mol = 124,02 g/mol

nsubstansmängdefter / Mmolmassa = Mmassa

nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 1,35g / 124,02g = 0,10 mol

nsubstansmängd = 0,10 mol / 2 = 0,5 mol
nsubstansmängd = 0,5 mol x 0,0253mol = 0,01265mol

Na2O Mmolmassa = 62g/mol

mmassa = Mmolmassa x nsubstansmängd = 0,01265mol x 62g/mol = 0,78g

mmassaföre – mmassaefter = 2,13g – 0,78g = 1,35g

Alternativ 3: Natriumoxid 2 NaHCO3(s)  Na2CO3 (s) + H2O (g) + CO2 (g)

NaHCO3(s): nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 2,13g / 84,01g = 0,0253mol

Om reaktanten 2 NaHCO3(s) hettas upp återstår massan (M);

Na (23) + Na (23) + H(1.01) + H(1.01) + C (12) + C (12) + O(6x16) = 168,02 g/mol 
Na2O; Na (23 x 2) + O (16) = 62 g/mol
H2O; H (1,01 x 2) + O (16) = 18,02 g/mol
CO2; C(12) + O (16 x 2) = 44 g/mol

Mmolmassa = 62 g/mol + 18,01 g/mol + 44 g/mol = 124,02 g/mol

nsubstansmängdefter / Mmolmassa = Mmassa

nsubstansmängd = mmassa / Mmolmassa = 1,35g / 124,02g = 0,10 mol

nsubstansmängd = 0,10 mol / 2 = 0,5 mol
nsubstansmängd = 0,5 mol x 0,0253mol = 0,01265mol
Na2CO3 Mmolmassa = (23 x 2) + (12) + (16 x 3) = 106 g/mol

mmassa = Mmolmassa x nsubstansmängd = 0,01265mol x 106g/mol = 1,34

mmassaföre – mmassaefter = 2,13g – 1,34g = 0,79g

Resultat
Alternativ 1; Natriumvätekarbonat NaHCO3(s)  natriumhydroxid NaOH(s) + CO2(g) visar
på en mmassa på 1,118g vilket inte stämmer överens med substansmängden före/efter
upphettning.

Alternativ 2; Natriumhydroxid 2 NaHCO3(s)  Na2O (s) + H2O (g) + 2CO2 (g) resulterade i en
en mmassa på 1,35g, vilket inte heller stämmer överens med substansmängden före/efter
upphettning.

Alternativ 3; 2 NaHCO3(s) Natriumoxid  Na2CO3 (s) + H2O (g) + CO2 (g)

kommer närmast som resultat och reaktionsprodukt med en mmassa på 0,78g, vilket korrelerar
med substansmängden före/efter upphettning.

Diskussion och slutsats

Enligt de beräkningar som har utförts visar resultatet på att ingen av alternativen stämmer till
fullo in på alternativen som förutspåtts enligt hypotesen.

Den initiala massan (m) beräknades genom att jämföra NaHCO3 massa före/ efter
upphettning; 2,13gföre – 1,35gefter = 0,78g.

Jämförs det resultatet sedan med alternativ 3; 2 NaHCO3(s)  Na2CO3 (s) + H2O (g) + CO2 (g)
med den beräknade massan stämmer resultatet överens med 0,01g felmarginal.

Natriumoxidens massa korrelerar således med den massa som tidigare beräknats och kan
därför användas som bevis eller facit.

Däremot kan det vara så att beräkningarna som utförts inte är helt korrekta eller felaktigt
avrundande vilket möjligtvis hade gett ett ännu säkrare resultat med mindre felmarginal.

Enligt hypotesen torde det enbart vara natriumoxid som är det enda rimliga alternativet då de
andra två är frätande och farliga att hantera, samtidigt är det inte garanterat att det inte var
dessa reaktanter som hanterades i laborationen då så små mängder möjligtvis inte hade gett ett
frätande utslag.

Noggrannheten vid uppmätning av reaktanten i laborationen kan anses vara skäl till felkälla
då vågen möjligtvis redovisat otillräckligt vikt i decimaler eller helt fel vikt.

Resultatet är dock trovärdigt då beräkningarna kom alldeles för nära sanningen enligt
substansmängden före/efter upphettning, med en möjlig felkälla i kalkylationerna på 0,01g.

Källförteckning

Borén, H,, Bröner, M., Ragnarsson, M., Sundkvist, S-Å., Johansson, A. (2018). Kemiboken 1.
Förlag: Liber AB.

Ptable, 2022. URL hämtad 2023-12-12:

https://ptable.com/?lang=sv#Egenskaper

Källkritik
Litteraturen Kemiboken 1 (2018) som använts som referens bör kunna ses som en säker källa
då det är en vedertagen vetenskaplig skrift som utbildningssamordnaren Hermods AB själva
refererar till i sin egen litteraturlista. Boken har ett flertal publicerade författare som bidragit
med material och är utöver detta publicerat av ett erkänt förlag; Liber AB. På grund av dessa
kan det anses att detta är en säker källa.

Hemsidan Ptable är en sida som visar hur periodiska systemet är uppbyggt samt hur atomer
förändras under temperatursdifferenser. Denna sida finns med som tips på säkra källor i
studieguiden för studiekursen Kemi 1 av utbildningsanordnaren Hermods AB och ser ut att
stämma överens med det periodiska system som presenteras i litteraturen Kemiboken 1
(2018). På grund av följande anledningar kan hemsidan anses vara en säker källa.