En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-01 17:29Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.

se/insidan/arv-eller-miljo-sa-formas-var-personlighet/

Arv eller miljö? Så formas vår personlighet

UPPDATERAD 2021-01-23 PUBLICERAD 2021-01-21

Vad påverkar egentligen en människas personlighet? Enligt forskare spelar uppväxten mindre roll än många tror.
Foto: Alamy

Ungefär hälften av vår personlighet beror på de gener

vi ärvt från våra föräldrar. Men ärftlighetensbetydelse
får sällan något genomslag i samhällsdebatten säger
personlighetsforskarna Anna Dåderman och Petri Personlighetsgåtan
Kajonius.

– Uppväxtmiljön i familjen har mindre betydelse ände

flesta tror. Detta är ett paradigmskifte inom
personlighetsforskningen, säger Petri Kajonius.

Personlighet brukar beskrivas som de återkommande känslor, tankar och beteenden som vi har. Under 1960- och
70-talen dominerades samhället av tankarna att en nyfödd människa varett som ett oskrivet blad. Det var
omständigheterna och miljön under uppväxten som avgjorde hur barnet blev som vuxen.

Efter 50 år av tvillingstudier med många miljoner deltagande tvillingpar började detta omvärderas allt mer. Det stora
genombrottet för att förstå genernas betydelse för personlighetenkom med dna-tekniken. I dag
visar en samstämmig forskning att det genetiska arvet har en stor betydelse för vad vi blir för
människor och vilken personlighet vi utvecklar.

Det hävdar psykologiforskaren Petri Kajonius som även undervisar i personlighetspsykologi på Högskolan Väst.
Men insikten om ärftlighetens betydelse för personligheten får knapptnågot utrymme i samhällsdebatten, menar
han. I stället talas det fortfarande om uppväxtens och den omgivande miljöns betydelse.

– Jag vill påstå att så gott som alla kurser inom akademin har en eftersläpning på tio, tjugo år trots att empirin är
enhällig. Vissa undervisar fortfarande studenter med felaktigheter och använderinaktuell litteratur om gamla
farbröder som Freud och Skinner. Nästan ingen lärobok tar upp vad som hänt efter år 2000.
Framför allt inte på svenska. Det finns en grov eftersläpning isamhället på det här området, säger han.

Petri Kajonius har tillsammans med sin kollega psykologiprofessorn Anna Dåderman skrivit boken ”Vem är du?”(Fri
tanke). Där går de igenom den senaste forskningen inom personlighetspsykologin.
Ungefär hälften av vår personlighet har vi ärvt genetiskt från våra föräldrar och ungefär hälften utvecklas genom
våra livserfarenheter, menar författarna. Endast fem procent av personligheten beräknas härröra specifikt från vår
uppväxt i dennärmaste familjen. Tidigare har just familjemiljön under uppväxten lyfts fram som en avgörande
förklaring till vilka personer vi blir.
– Uppväxtmiljön i familjen har mindre betydelse än de flesta tror. Detta är ett paradigmskifte inom
personlighetsforskningen,även om det pågått under flera decennier, säger Petri Kajonius.

Som förälder vill man ju så gärna tro på atten bra uppfostran är viktigt
Arv och miljö interagerar med varandra på flera plan. Men det ärsnarare personligheten som skapar livet än
tvärtom, menar författarna. Som yngre påverkas barnen starkt av hur det är i hemmet men sedan avtar det ganska
snabbt. Ju äldre de blir desto viktigare blir skola, fritidsgårdar och kompisar för vad de utvecklar för personlighet,
menar Anna Dåderman.

– Att hänga med morsan och farsan i 18 år har ingen effekt påvilka vi blir som vuxna. Det är ju bara att jämföra
syskon.
Spridningen av personligheter inom en familj kan vara kolossal,säger Petri Kajonius.

Anna Dåderman säger att en del av personlighetens utveckling i den tidiga barndomen fram till
skolstarten kan påverkas av föräldrarna och syskonen. Men att man inte skaöverdriva det.

Vi kan särskilt minnas vissa uppfostringsmetoder och orättvisor mellan syskonen väl. Men frågan är om dessa haft
ensådan enorm påverkan i utvecklingen av vår personlighet som många tror, säger hon.

Anna Dåderman har själv tre barn och flera barnbarn. Hon kan förstå att många föräldrar har svårt att förlika sig
med den tanken på att all möda de lägger ned på sina barn skulle betyda sålite för vilka personer de blir.

– Jag vet ju att 50 procent styrs av generna och att det betyder väldigt lite hur man har det där hemma, men som
förälder vill man ju så gärna tro på att en bra uppfostran är viktigt. Tanken att vi måste göra vårt bästa sitter ju så
djupt i oss. Så var det förmig också.

Anna Dåderman växte upp i Polen och var hårt kontrollerad som barn. Hon fick inte ta hem sina manliga vänner
och utsattesofta för bestraffningar. Som vuxen har hon varit mycket kritisk mot sina föräldrars uppfostran.

– Men det blev ju inget större fel på mig i alla fall. Så är det för deallra flesta barn som växer upp.

Varje människa har olika grader av dessaegenskaper vilket skapar deras personlighet

Den dominerande modellen för att bedöma människors personlighet brukar kallas för Big five eller
femfaktorsmodellen. Den baseras på omfattande enkätundersökningar som började göras på 1950-talet där
deltagarna själva skattade sina personligaegenskaper med olika adjektiv.
Ur detta underlag vaskade forskare fram fem personlighetsdrag som anses som särskilt betydelsefulla för vilken
personlighet man har: extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet.
Personlighetsdragenkan ibland ges andra översättningar på svenska.

Extraversion handlar grovt sammanfattat om att vara utåtriktad,neuroticism om graden av oro

och känslomässighet, välvillighet om omtanke, empati och vänlighet, samvetsgrannhet om
ansvarstagande, klokhet och kontroll, öppenhet om intresse och nyfikenhet för omvärlden.

– Varje människa har olika grader av dessa egenskaper vilketskapar deras personlighet. Det sker i ett mycket
komplext samspel mellan dessa personlighetsdrag och livserfarenheter,säger Petri Kajonius.

Personligheten förändras över tid. Graden av neuroticism,det vill säga oro och instabilitet, är som högst mot slutet
av tonåren när många stora livsfrågor ställs, som vad ska jag bli? Kommer jag att hitta någon att älska?

Efter tonårstiden stabiliseras dessa drag allt mer med stigande ålder och efter 30 års ålder förändras de knappt.
Personlighetenmognar, helt enkelt.

Generellt så stärks personlighetsdragen samvetsgrannhet och välvillighet kraftigt mellan 30 och 50 års ålder, menar
forskarna.Samtidigt stillas neuroticismen vilket gör att oro och ångestminskar med åren.

Personligheten har en stark motståndskraft mot det som händer underlivet

Varför dominerar Big five vidpersonlighetsbedömningar?

– Det är den enda personlighetsteorin som bygger på omfattandevetenskapliga data och vars tester bäst kan
förutsäga hur man kommer att bete sig, både privat och på jobbet. På 95 procent av alla presentationer som hålls på
psykologiforskningskonferenser jag besöker så förhåller man sig till Big five, säger Petri Kajonius.

– Personligheten har en stark motståndskraft mot det som händer under livet. De förändringar som ändå sker
under livet beror oftast på slumpmässiga faktorer, till exempel att råka träffaen viss person, säger Petri Kajonius.

Varje människa ärver hälften av sina gener från sin pappa och hälften från sin mamma. Dessa
gener bär man sedan med siggenom livet. De har en stor betydelse för vilka personer vi blir.
Yttre faktorer har alltså en lika stor inverkan, men dennainverkan beror också på vilka gener vi är
bärare av.
Kan man inte förändra sin personlighet genom tillexempel terapi?

– Det är klart att det finns behandlingar för att få bukt med till exempel depression och ångest. Men de flesta
terapier går ut påatt lära sig att leva med sina problem och mildra negativa
symtom, inte att förändra sin personlighet. För det går nästaninte, säger Anna Dåderman.

Författarna menar att de allra flesta lär sig att hantera sina personligheter med eller utan terapi. För att inte visa
mindre smickrande sidor lägger man band på sig och spelar roller för attframstå i bättre dager.

– Man kan till exempel lära sig att hantera sin ilska, men innerst inne är man samma person och säger dumma saker
ibland, säger Anna Dåderman.

Dagens polarisering blir ju inte så förvånande om vi inser att vi är olika som

personer i grunden helt enkelt Fakta. Big five
Är det viktigt att vara medveten om sin personlighet?
●

– Ja, det är superviktigt för ditt liv. Hela världen visar sig genomditt
samvetsgrannhet.
psyke, säger Petri Kajonius.
●

Personlighetsforskningen kan bidra med förklaringar tillmycket av

det som sker runt omkring oss, menar författarna. Som den ●

polarisering som skett i samhällsdebatten. Petri

Kajonius hänvisar till tysk forskning som visar att det till exempelkan
finnas en genetisk inverkan på om man till exempel är för eller mot
invandring.
●

Sverige har i forskning utmärkt sig som ett land med en mycket hög
grad av öppenhet och välvillighet. Det skulle kunna yttra siggenom
att vi haft en generös flyktingpolitik, menar Petri
Kajonius. Men även motståndet till invandring skulle kunna hadelvis genetiska orsaker, som en lägre grad av
öppenhet och välvillighet, säger han.

– Dagens polarisering blir ju inte så förvånande om vi inser att viär olika som personer i grunden helt enkelt.
Kanske hade debatten mått bra av att flera kände till den kopplingen, säger Petri Kajonius.
Är det viktigt att vara medveten om sin personlighet?

– Ja, det är superviktigt för ditt liv. Hela världen visar sig genomditt psyke, säger Petri Kajonius.

Personlighetsforskningen kan bidra med förklaringar tillmycket av det som sker runt omkring oss, menar
författarna. Som den polarisering som skett i samhällsdebatten. Petri
Kajonius hänvisar till tysk forskning som visar att det till exempelkan finnas en genetisk inverkan på om man till
exempel är för
eller mot invandring.

Sverige har i forskning utmärkt sig som ett land med en mycket hög grad av öppenhet och välvillighet. Det skulle
kunna yttra siggenom att vi haft en generös flyktingpolitik, menar Petri
Kajonius. Men även motståndet till invandring skulle kunna hadelvis genetiska orsaker, som en lägre grad av
öppenhet och välvillighet, säger han.

– Dagens polarisering blir ju inte så förvånande om vi inser att viär olika som personer i grunden helt enkelt.
Kanske hade debatten mått bra av att flera kände till den kopplingen, säger Petri Kajonius.

Fakta. Big five

samvetsgrannhet.
●

●
Personlighetsforskarna Petri Kajonius och Anna Dåderman menar att terapi handlar om att
lära sig att leva med sin personlighet – inte att förändra den. Foto: Andreas Olsson

Personligheten förändras över tid. Graden av neuroticism,det

vill säga oro och instabilitet, är som högst mot slutet av tonåren
när många stora livsfrågor ställs, som vad ska jag bli? Kommer
jag att hitta någon att älska?

Efter tonårstiden stabiliseras dessa drag allt mer med stigande

ålder och efter 30 års ålder förändras de knappt. Personligheten
mognar, helt enkelt.

Generellt så stärks personlighetsdragen samvetsgrannhet och

välvillighet kraftigt mellan 30 och 50 års ålder, menar forskarna.
Samtidigt stillas neuroticismen vilket gör att oro och ångest
minskar med åren.

Personligheten har en stark motståndskraft

mot det som händer underlivet

Varför dominerar Big five vidpersonlighetsbedömningar?

– Det är den enda personlighetsteorin som bygger på omfattande

vetenskapliga data och vars tester bäst kan förutsäga hur man
kommer att bete sig, både privat och på jobbet. På 95 procent av
alla presentationer som hålls på psykologiforskningskonferenser
jag besöker så förhåller man sig till Big five, säger Petri Kajonius.

– Personligheten har en stark motståndskraft mot det som händer

under livet. De förändringar som ändå sker under livet beror oftast
på slumpmässiga faktorer, till exempel att råka träffaen viss person,
säger Petri Kajonius.

Varje människa ärver hälften av sina gener från sin pappa och
hälften från sin mamma. Dessa gener bär man sedan med siggenom
livet. De har en stor betydelse för vilka personer vi blir.
Yttre faktorer har alltså en lika stor inverkan, men denna
inverkan beror också på vilka gener vi är bärare av.
Petri Kajonius och Anna Dåderman skrivit boken ”Vem är du?”. (Fri tanke förlag)

Kan man inte förändra sin personlighet genom tillexempel

terapi?

– Det är klart att det finns behandlingar för att få bukt med till
exempel depression och ångest. Men de flesta terapier går ut på
att lära sig att leva med sina problem och mildra negativa
symtom, inte att förändra sin personlighet. För det går nästan
inte, säger Anna Dåderman.

Författarna menar att de allra flesta lär sig att hantera sina
personligheter med eller utan terapi. För att inte visa mindre
smickrande sidor lägger man band på sig och spelar roller för att
framstå i bättre dager.

– Man kan till exempel lära sig att hantera sin ilska, men innerst
inne är man samma person och säger dumma saker ibland, säger
Anna Dåderman.

Dagens polarisering blir ju inte så förvånande

om vi inser att vi är olika sompersoner i
grunden helt enkelt
Är det viktigt att vara medveten om sin personlighet?

– Ja, det är superviktigt för ditt liv. Hela världen visar sig genom
ditt psyke, säger Petri Kajonius.

Personlighetsforskningen kan bidra med förklaringar till

mycket av det som sker runt omkring oss, menar författarna. Som
den polarisering som skett i samhällsdebatten. Petri
Kajonius hänvisar till tysk forskning som visar att det till exempel
kan finnas en genetisk inverkan på om man till exempel är för
eller mot invandring.

Sverige har i forskning utmärkt sig som ett land med en mycket hög
grad av öppenhet och välvillighet. Det skulle kunna yttra siggenom
att vi haft en generös flyktingpolitik, menar Petri
Kajonius. Men även motståndet till invandring skulle kunna ha
delvis genetiska orsaker, som en lägre grad av öppenhet och
välvillighet, säger han.

– Dagens polarisering blir ju inte så förvånande om vi inser att viär

olika som personer i grunden helt enkelt. Kanske hade debatten
mått bra av att flera kände till den kopplingen, säger Petri Kajonius.

Fakta. Big five

samvetsgrannhet.
●

Läs mer: Blir man lyckligare av att tänka positivt?

TEXT

Hans Arbman
hans.arbman@dn.se

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt