Facit till instuderingsfrgorna frn kapitel 1

1) Sigmund Freud och andra tnkare inom det psykodynamiska perspektivet menar att det r framfr allt omedvetna krafter som styr oss. Det undermedvetna r enligt Freud en plats inom oss som vi inte kan n. Det bara finns dr och det pverkar oss p mnga stt. Idag ifrgastts detta frn mnga hll. 2) Enligt Freud s ska vr personlighet best av tre delar: Detet Jaget verjaget 3) Detet r monstret inom oss. Detet r den mrka kraften som r fylld av sexlust och aggression. Vi r inte medvetna om att Detet finns inom oss, enligt Freud. Den finns dr bland det undermedvetna 4) P rak svenska betyder det att nr Detet ser ngonting det vill ha, det ska NU! Vart och hur spelar absolut ingen roll. Man kan drfr sga att Detet r lite som ett litet barn som kan gallskrika nr den vill ha ngot. En mycket elak baby, kanske ska tillggas. 5) Jaget r lnken/medlaren mellan Detet och verjaget. Jaget r mer realistiskt, den frstr att det finns grnser fr vad man kan och fr gra. Dr kommer realitetsprincipen i i bilden. Jag r allts lngt ifrn lika barnsligt som Detet. Samtidigt r Jaget inte det mest frnuftiga 6) verjaget r vrt samvete. Detta samvete kommer frn vra frldrar eller andra vuxna som har haft en stor betydelse fr oss. verjaget frdmer allt som har med sex och aggressioner att gra. S fort Detet vill gra ngot elakt s sger verjaget: Usch! Fy fy! S fr du inte gra! Allts raka motsatsen till Detet. 7) Freud menade att vi mnniskor bestr av en del som r medveten och en som r undermedveten. Medvetet betyder att man vet vad som sker/vad man gr. Omedvetet betyder att ngot djupt, djupt inom oss sker som vi inte kan knna av. P bilden ser vi hur personlighetens tre olika delar verkar bland det medvetna och omedvetna. verjaget (Super-ego), allts vrt samvete, arbetar bland det undermedvetna, men d och d kan vi hra vrt samvete tala till oss: Usch Fy fy! D verkar den bland det medvetna. Detet (Id), allts monstret arbetar helt och hllet bland det undermedvetna. Jaget (Ego) arbetar bde bland det medvetna och undermedvetna. 8) Orala fasen (0-1 r). Eftersom barnet r s outvecklat kan det endast lra knna vrlden genom att suga p allt. Superviktigt att barnet knner sig extra tryggt d det r s frsvarslst.

Anala fasen (1-3 r). Barnet har brjat bli mer sjlvstndigt och gillar att kladda. Framfr allt med snt som borde hamna i pottan. Detta gillar frsts inte frldrar. Maktkampen r igng! Oidipala fasen (3-5 r). Freuds teori om denna fas r grovt kritiserad. Han menade att barnen frlskar sig i frldern av motsatt kn (delvis sant) och att frldern av det motsatta knet blir en rival. Latensfasen (5-11 r) Superviktigt att man fr en stabil period med kompisar och att man har en positiv roll i sitt kompisgng. Barn som har svrt att etablera kontakt i den hr ldern fr lite svrigheter med snt ven som vuxen. Adolescensen (12-20 r) Den fas som ni befinner er i nu. I den hr fasen letar ni efter er sjlva, er identitet, vem ni r, vad ni ska bli. Framfr allt gr ni er sjlvstndiga frn era frldrar. 9) Psykodynamiker och framfr allt Freud sg egentligen risker med allt. Ngra av dessa risker kunde leda till problem. En del stmmer, men ngra r rent nonsens. Ngra aexempel: I den orala fasen fanns det risk fr missbruk av mat och risk fr att bli rkare om barnet inte fick den trygghet den behvde I den anala fasen fanns det risk fr att man skulle bli pedant och f bacillskrck om frldrarna var fr hrda vid pottrningen I den oidipala fasen kan pojkar som inte fr en faderlig frebild, f problem med kvinnor. Flickor som inte fr kontakt med sin mor riskerar att inte utveckla kvinnliga egenskaper. Givetvis galet fr vad r typiskt maligt och kvinnligt? 10) Borttrngning Man undviker t.ex pinsamma minnen frn den senaste festen. S fort de dyker upp i det medvetna, s sls de bort av verjaget Frnekande vldigt lik borttrngning men med skillnaden att man kommer ihg hndelsen, men man inte till sig. T.ex frnekade mnga kvinnor att deras mn hade gtt bort i attackerna frn 9/11 Reaktionsbildning - En knsla omvandlas till dess motsats. T.ex att hata sin brutala pappa, kan av verjaget bestaraffas s hrt att man omedvetet pltsligt lskar sitt svin till far Rationalisering - Vldigt vanligt r det att man skriver om en hndelse s det passar ens egna bild av sig sjlv. T.ex har man inte gjort lxan, vilket skapar dligt samvete. Fr att tackla den ngesten s skyller man p andra faktorer. Projektion Man tillskriver andra de knslor som man sjlv har. T.ex en vuxen mnniska som frdmer hur ungdomar festar loss som galningar, kan istllet bero p att man sjlv nskade att man hade levt det livet som ung. Identifikation Hrifrn kommer Stockhomssyndromet som kommer ifrn ett knt bankrn p 70-talet. Enligt Freud skulle d de offer som togs som gisslan, identifierat sig med bankrnarna fr att tackla ngesten. De knde sympati. Frskjutning Blir man utsklld av chefen kan detta ltt skapa ngest. Men istllet fr att ta ut sin ngest p chefen (som frmodligen skulle leda till avskedande) tar man det istllet ut p sin familj. Sjlvbestraffning Man straffar sig sjlv efter t.ex en utskllning. Man jobbar hrdare och hrdare fr att kunna hantera ngesten.

 Regression I tuffa situationer vill vissa g tillbaks till barndomen och bli liten igen. Detta kan uttrycka sig i dadda-sprk, ansvarslshet, etc. Freud menade att detta var bra om man gjorde s fr en kort stund fr d fyllde man p batterierna igen Splitting Vanligt hos seriemrdare. Man kan ena ena sidan vara den trevligaste killen, men i vissa lgen kan man snabbt sl om till att bli en riktigt hemsk mnniska. Det boken inte nmner r att detta sker nr personen pltsligt inser att man har just en hemsk och en bra sida inom sig. Detta skapar en sn ngest att man snabbt kan vxla mellan ond och god. 11) Freud var frn sterrike och det landet, ja hela Europa, befann sig i svlt och fattigdom under det tidiga 1900-talet. Mnniskor p den tiden var bengna att gra en hel del fr att verleva. Det r drfr inte konstigt att Freud fick just en syn p mnniskan som ond. 12) Libido = den sexuella kraften inom oss. Har man sett filmerna om Austin Powers s kallar han det fr Mojo. Libidon r allts livskraften som styr oss. Sublimering = All sexualitet och aggression som finns inom fr vi inte utlopp fr. Det finns en massa av snt hr som bara vntar p att f komma ut. Men enligt Freud har vi frmgan att omvandla (sublimera) denna kraft i form av aktiviteter. Ngra satsar p idrott. Ngra p politik. Ngra p studier, etc. 13) I den oidipala fasen (och det hr stmmer verkligen inte) skulle barnen kunna utveckla oidipuskomplex/elektrakomplex om krleken till frldrarna gick snett. Sonen (som var frlskad i mammam) skulle utveckla en risk fr att bli kastrerad av sin far (rivalen). Det kallas oidipuskomplex. Dottern skulle i sin tur f elektrakomplex, allts en avundsjuka fr att hon inte hade samma knsorgan som sin pappa. Detta r helt galet och alla psykologer har avfrdat detta. 14) Fr Freud handlade allt om barndomen. Alla problem vi har beror p att ngot hnde i barndomen. Psykoanalys innebr allts att psykologen och klienten (patienten) skulle tillsammans utforska barndomen fr att se vad som hade hnt. Problemet r bara att har vi upplevt ngot ngestskapande, s har vi frmodligen trngt bort det eller frnekat. Drfr kan psykoanalys ta flera r och det finns inga garantier att man klarar att hitta roten till problemet. En stark frdel r att klienten fr en stark sjlvknnedom. 15) Mycket av kritiken har redan nmnts. Hans syn p mnniskan som aggressiv och sexuell stmmer inte verens med dagens mnniska. Freud menade att barn ocks r aggressiva och sexuella. Oidipus- och elektrakomplex r nonsens. Mnga psykologer idag ifrgastter om det finns ngot undermedvetet, och d faller ocks Freuds personlighetsteori Psykoanalys ifrgastts p.g.a. dess lngsamhet och att inga garantier finns. Freuds strsta problem r att hur man n vrider och vnder fr han rtt. Man kan ju alltid skyllda p omedvetna processer (t.ex penisavund). Det r allts samma sak som nr folk undrar varfr Gud tillter att barn svlter. Svaret: Guds vgar ro outgrundliga. Det finns allts alltid ett stt. 16) Ja, framfr allt nr det gller psykiskt sjuka. Kolla p serien Criminal Minds, s kommer ni mrka att man anvnder freudianska begrepp.