sex

Den lilla boken om och problemen som kan lsas

Frfattare

Docent Stefan Arver, verlkare Andrologiskt Centrum, Karolinska Sjukhuset

Medfrfattare

Medicine Dr Lotti Helstrm, verlkare SESAM, Kvinnokliniken, Karolinska Sjukhuset Kvinnors Erektion och Orgasm Kvinnors sexuella problem Katarina Lindahl och Stefan Lack bda vid RFSU Sexualitet som en klla till lust och gldje
Illustratr

sex
Den lilla boken om och problemen som kan lsas
Tack fr viktiga insatser Pfizer AB har genom sitt helt obundna ekonomiska std redan p id-stadiet av projektet mjliggjort skapandet av denna bok. Den svenska sexualupplysningens pionjrorganisation RFSU har givit ett stort kontinuerligt std och deltagit aktivt, bl a med vrdefulla synpunkter p innehllet. Vr gemensamma frhoppning r att hjlpa enskilda och par att bttre frst sambandet mellan hlsa och sexuell funktion. Med den kunskapen kan man bttre ta tillvara mjligheter att frebygga uppkomsten av sexuella samlevnadsproblem och om inte det rcker, finna vgar att verkomma problem som fr mnga skapar missmod och skamknslor. Ett varmt tack till teamet p Erik Sparre Medical AB som bjudit p stimulerande samarbete och tagit ansvar fr projektledning, grafisk formgivning och produktion. Stefan Arver

Dr Ville Strt
Foto

Marcus E Johansson
Skulpturer

Ulrika Sparre
Grafisk form

Joakim W Eriksson
Redaktion

Sparre Health Care Communications

Produktion

Sparre Health Care Communications

All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any other form or by any means, electronic or mechanical, including information storage and retrieval systems, without the prior written permission of the copyright owner, except by a reviewer who may quote brief passages in a review. Docent Stefan Arver & Erik Sparre Medical AB Box 1552, SE-111 85 Stockholm, Sverige Tel +46 8 21 41 00 Fax +46 8 24 20 20 www.sparre.com First published in 2001 ISBN 91-631-0665-5

Ett tack till Pfizer AB fr bidraget till denna bok

Innehll

Sexualiteten som en klla till lust och gldje En normal sexuell funktion kropp och sjl i harmoni Kvinnnans erektion och orgasm Kvinnors sexuella problem Mannens erektion och orgasm Erektionsproblem eller impotens S hr behandlas erektionsproblem idag Vart kan jag vnda mig?

11 29 36 51 57 73 87

Sexualiteten som en klla till lust och gldje

Sexualiteten har i alla tider funnits som en klla till lust och gldje i mnniskors liv, men sexualiteten har ocks varit belastad med skuld och skam. Synen p sexualiteten och hur den uttrycks har alltid varit och r fortfarande hrt kopplad till synen p knen. Mns och kvinnors sexualitet vrderas och accepteras utifrn de vrderingar som rder i samhllet. I varje samhlle finns det normer om vad som r rtt och fel nr det gller sex. Men reglerna utmanas hela tiden och d skapas en intensiv debatt om moral och sexualitet. Vi diskuterar vad som r rtt och fel och hur knens sexuella roller ser ut. Med vem ska man ha sex? Kan mannen vara yngre, kortare och ha lgre inkomst n kvinnan, men sex- och krlekslivet nd vara bra? Hur ser vi p sexuella relationer mellan mnniskor av samma kn? Sexualiteten fljer mnniskan hela livet. ven om den ser olika ut i olika perioder s finns den hela tiden nrvarande som en mjlighet och ibland som ett problem. Sexualiteten strker de sociala banden mellan mnniskor eftersom sex r en av
6

de absoluta bekrftelserna p en relation. Sexualiteten ger ocks mnniskor en identitet, dr nrheten till andra sger ngot om mig sjlv. Fr jag vara nra andra mnniskor blir det ocks en bekrftelse p att jag r mjlig att lska. Den bekrftande innebrden avtar kanske med ldern, men finns alltid med som en del av sexualiteten. Drfr blir vi berrda i vrt allra innersta och hela vr sjlvbild kan komma i gungning om sexuallivet inte fungerar. Sexualiteten spelar en viktig roll fr kvinnors och mns identitet. Om den sexuella samvaron av ngon anledning inte fungerar blir det drfr ocks ltt ett hot mot hela identiteten, ett hot om att frlora mjligheten till nrhet och att inte kunna ge och f njutning. Det kan ven innebra att man drar sig undan nrhet av rdsla fr att misslyckas sexuellt. I sexuella relationer r det mycket vanligt att man fokuserar p partnerns njutning. I flera underskningar framkommer det att mnniskor anser det viktigt att veta att partnern njuter av den gemensamma sexualiteten. Om den andra njuter blir bekrftelsen starkare. Men det kan ocks bli ett gissel. En vanlig orsak till erektionsproblem r just rdslan fr att inte vara tillrckligt bra och att man genom sin ofrmga att tillfredsstlla partnern blir lmnad. Det finns mnga perioder i livet d sexualiteten av olika anledningar inte r lika intensiv. Trtta
7

smbarnsr, oroliga arbetslshetstider, dlig ekonomi eller hlsa, bde fysisk och psykisk trtthet allt pverkar vr ork och lust. Lusten till en och samma partner varierar ocks. Den partner som man ville ha sex med s ofta som mjligt den frsta tiden kan i perioder knnas mindre attraktiv, men det behver inte betyda att man inte kan hitta tillbaka till en spnnande och tillfredsstllande sexuell kontakt. Men man mste lra sig att acceptera att livet gr upp och ned eller att frhllanden tar slut. I de bilder av sexualitet som vi mter dagligen i samhllet, i tidningar och TV och i reklamens vrld, skildras oftast de ungas och de friskas sexualitet, lust och attraktionskraft. Men sexualiteten och gldjen och lusten att vara nra en annan mnniska har inte med lder att gra. Sexuell tillfredsstllelse kan ta sig olika uttryck i olika ldrar, men lngtan och lusten fljer oss till livets slut ocks genom sjukdom och sorg. Sex i livets senare skede kan vara minst lika himlastormande som i den frsta hlften av livet. En del mnniskor knner i perioder av livet att de hellre lever utan sex med en annan person. Av olika skl vljer man bort denna del av livet till frmn fr annat, men det betyder inte att man lever utan sexualitet. Sexualitet r inte summan av vra handlingar, utan snarare en energi som driver oss att ska krlek, kontakt, vrme och nrhet. Oavsett hur man lever och p vilket stt man
8

uttrycker sin sexualitet s r det viktigt att veta ngot om vad som hnder med lusten och sexualiteten i samband med olika sjukdomar eller medicinering och var man kan f hjlp om man fr problem. Lusten kan man tappa ven utan hlsoproblem och ven d kan man behva sexualrdgivning. I dag finns stora mjligheter att f hjlp med sexuellt relaterade problem, vare sig de har medicinska eller psykologiska orsaker. Begrnsningen ligger i att frgorna allt fr sllan uppmrksammas inom hlsovrden och drfr hamnar ansvaret fr den sexuella hlsan hos den hjlpskande sjlv. Det blir viktigt att vara tydlig och krva sin rtt till std och eventuell behandling och det uppmanar vi alla som knner att de behver det att gra!

En normal sexuell funktion kropp och sjl i harmoni

Den mogna mnniskan r stabil i sin knsidentitet, sin sexuella lggning och sina avsikter. Men det r normalt att lusten att ha sex varierar frn tid till annan och ven om lusten finns dr s varierar intensiteten av olika orsaker. Hur snabbt man tnder, hur ltt man nr orgasm och hur intensivt den knns pverkas bl a av frvntningar, fantasier och signaler frn partnern. Nr allt stmmer upplever man tillsammans lust, upphetsning, orgasm och tillfredsstllelse. Tankar p och lngtan efter sex medfr att vi bde ger och ser sexuella signaler tydligare. Alla vra sinnen tar emot signaler som kan uppfattas sexuellt. Intrycken blandas sedan med minnen och fantasier i hjrnan som ger signaler s att kroppen stlls om till upphetsning. Man kan dela in det sexuella skeendet i olika faser, dr den ena r en frutsttning fr nsta.

Upphetsning
Den frsta fasen, upphetsning och tndning, leder till aktivering av en serie kroppsliga reaktioner. Mest ptagligt r mannens erektion och svullnad
11

En normal sexuell funktion

Masters & Johnsons klassiska uppdelning av den sexuella akten i fyra faser
Excitationsfas: erektion lubrikation
Svllkroppar fylls med blod, svullnar och blir styva, motsvarande hos kvinnan i klitoris och blygdlppar. Lubrikation med transsudat, slidan frlngs. Slidvggen blodfylls och frtjockas, slidan frlngs och utsndrar lubrikation.

Platfas
Ovanstende bibehlls. Rodnad, ytterligare kad puls. Pungen dras ihop och testiklarna lyfts. Slidvggen i nedre delen av slidan svullnar nnu mer och bildar en vaginal kuff, livmodern hjs, slidan bildar ett tlt.

Orgasmfas
Rytmiska sammandragningar, 110180 i puls, hyperventilering. Max blodtryck.

Avslappningsfas
terhmtning.

Orgasm

Orgasm

10

15

20

25

Plat fas

Plat fas

10

15

20

25

10

15

20

25

och fuktning av slidan hos kvinnan. Impulser inifrn och utifrn med sexuell laddning samlas i hjrnans s k lustcentrum. Lustcentrum aktiverar nerver som, oberoende av viljans kontroll, signalerar till blodkrl, hjrta och ven kroppsmuskulaturen. Man kan knna hur muskler i kroppen spnns, man kan till och med mrka att hnderna och fingrarna skakar en aning som en fljd av den kade muskelspnningen. Hjrtat slr fortare, pulsen kar, blodtrycket stiger en aning samtidigt som vissa blodkrl vidgas. Blodfldet kar i huden, kinder rodnar. Hjrtklappning under upphetsning r ingen negativ stressreaktion utan en aktivering av cirkulationen som behvs fr det sexuella gensvaret; erektionen behver kraftig blodfldeskning liksom svullnad och fyllnad av kvinnans knsorgan. Centra i hjrnan och hjrnstammen (frbindelsen mellan hjrnan och ryggmrgen) som i andra sammanhang frknippas med stressreaktioner fr i den sexuella situationen andra effekter. I underlivet sker dramatiska frndringar av blodfldet, krlen till mannens svllkroppar slappnar pltsligt av och vidgas, och blod forsar in i penis. Hos kvinnan kar blodfldet i vagina och andra organ och vtska pressas ut genom slemhinnan av det kade blodfldet. Samtidigt kar nervaktiviteten till krtlar i kvinnans underliv liksom krtlar i mannens urinrr. Slemhinnorna smrjs med mjukgrande vtska som en frbere13

Min

Min

En normal sexuell funktion

Lustcentrum

Stresscentrum

Knselbana

Hjrta, krl mm

Knselnerv + Knsorgan Ryggmrg +

Bckenbotten-muskler

Nr aktiviteten i lustcentrum kar skickas signaler till andra delar av hjrnan som skter andning, cirkulation, muskelspnning, smrta mm. Dessutom stimuleras svllkroppsvvnad, underlivets krtlar, blodfldet i knsdelarna och knsligheten. Balansen mellan erektionsnerver och antierektionsnerver kan snabbt skifta, s en strning kan ge en snabb erektionsfrlust.
18

delse fr samlag. Upphetsningen och kroppens reaktioner frstrker knslan av upphetsning, vllust strmmar genom kroppen och berring som i andra situationer kan knnas obehaglig blir pltsligt lustfylld. Lust och knslan av upphetsning har sitt ursprung i hjrnan. Huden r vrt strsta njutningsorgan den fysiska sinnlighetens tangentbord. Hudkontakt r ett vanligt stt att vcka lust, men huden r ett mer komplicerat organ n de flesta r medvetna om. Berring, massage och kramar ger stimulerande signaler till hjrnan. Vid hudstimulering fristts ocks ett hormon som heter oxytocin. Det verkar direkt p lustcentrum och stimulerar den sexuella upphetsningen och kan skert ha en sammanlnkande funktion i ett parfrhllande. Det r fr vrigt samma hormon som fristts vid amning och som anses frdjupa bindningen mellan mor och barn. Signaler frn erektionscentrum tar sig via nerver ned till penis svllkroppar och till kvinnans underliv. Erektion kan ocks utlsas, eller frstrkas genom en lokal reflex. Berring av knsorganen ger knselimpulser som gr till nedre delen av ryggmrgen. Dr sker en omkoppling till nerver som gr till hjrnan och gr att vi frnimmer berringen. Samtidigt sker en omkoppling till nerver som gr frn ryggmrgen tillbaka ut till svllkropparna. Dessa erektionsnerver fungerar p samma stt som de erektionsnerver som kommer frn
15

En normal sexuell funktion

hjrnan och stimulerar erektionen. Den lokala reflexen gr att den som ftt en ryggmrgsskada med frlamning nd kan f erektion och blodfyllnad i underlivet. Berring av knsorganen ger dubbelverkan, dels som positiv upplevelse i hjrnan som engagerar lustcentrum under upphetsningsfasen, dels den mer direkta erektionsstimuleringen. Hos ldre kan den lokala reflexen vara viktig fr att f en normal erektion. Hos yngre r reflexerektion vanligt utan att det finns ngon direkt sexuell stimulering. Nr t ex penis gnids mot byxorna eller nr man sitter p ngot som rr sig eller skakar, utlses ltt en reflexerektion. Hos en del unga mn r reflexen s aktiv att det blir strande.

Mellan upphetsning och orgasm

Under den andra fasen fram till orgasmen r knsorganen och huden njutningsorgan. Variation av stllningar, rrelser och rrelsernas intensitet kan frlnga och frhja njutningen. Det man ser, hr och fantiserar om kompletterar njutningen och ger den dr rtta knslan. Pltsligt passeras en grns och njutningen exploderar i en eller flera orgasmer.

Orgasm
Den tredje fasen i den sexuella hndelsekedjan r orgasmen. Under orgasm pverkas andning och cirkulation och man kan uppleva andfddhet och
16

Samlagsbild i genomskrning.

17

En normal sexuell funktion

hjrtklappning. Blodtrycket pverkas en aning men det blir inga kraftiga blodtryckstoppar. Knskrtlar tms och den sexuella vllustknslan kulminerar i rytmiska sammandragningar i bckenbottens muskulatur. Muskelsammandragningarna i underlivet hjlper till att stta ut sdesvtskan hos mannen. Hos kvinnan ger de en sammandragning av slidan samtidigt som livmodern p egen hand utlser sammandragningar, livmodern dras ocks in och skapar ett undertryck som hller penis kvar under orgasmen. Samtidigt med alla sammandragningar i kroppen upplevs en knsla av maximal vllust. Det kan knnas som en kort stunds medvetslshet med en frnvaro frn tid och rum som nstan kan liknas vid hallucination. Den sexuella tillfredsstllelsen kommer i medvetna och knslomssiga efterdyningar d orgasmupplevelsens olika delar tolkas i hjrnan. Efter orgasmen minskar blodfldet i underlivet, krlen till svllkropparna drar ihop sig, svllkropparna tms p blod, erektionen frsvinner. Hos kvinnan minskar blodansamlingen i slidans slemhinna och utfyllnaden minskar. Fr mannen fljer en period av avslappning och trtthet, han kanske till och med somnar.

Orgasm med ejakulation hos mannen och bl a frndringar i livmodern hos kvinnan.
19

Lustens nring: lngtan, sinnlighet, fantasier och minnen

Lustknslor skapas i hjrnan som en fljd av att positiva minnen, fantasier och sinnesintryck blandas till medvetna knslor av lust. Allt detta r tolkningar som sker i hjrnan. Hela lustprocessen kan faktiskt utspelas i hjrnan till och med s lngt att man passerar igenom alla stadier nda fram till orgasm utan att ngra andra sinnesintryck varit inblandade. I samspelet med en partner byggs en sexuell aura som ger allt man ser, hr och knner en sexuell innebrd. Egna tidigare erfarenheter spelar en stor roll fr frmgan att uppleva lust. Positiva sexuella erfarenheter ger positiva minnen, impulser till sexuella fantasier och gr lusten lttillgnglig. Negativa erfarenheter, som kan vara allt frn besvikelser till allvarligare trauman som incest, utnyttjande eller vldtkt, gr det svrare att uppleva lust och kan skapa hinder fr en fungerande sexualitet. Lust kommer ocks av gldje och tillfredsstllelse ver den egna kroppen. Den som r njd med sig sjlv och trygg i sin sexualitet har det lttare att ta emot en annan kropp och ge av sin egen.

T+
Knsel Sexuella fantasier

T+

Omedvetna tankar Minnen Sexuellt beteende Syn Hrsel Social kontroll

Lust T

Hjrnan r det viktigaste sexuella organet. I nedre delen av hjrnan finns ett lustcentrum som fr nervsignaler frn mnga olika delar. Testosteron (T) stimulerar sexuella tankar, fantasier och beteenden samt lustcentrum direkt.

20

Knshormoner ger tillgng till sexualitet men skapar inte lust

Hos bde mn och kvinnor tycks det manliga knshormonet testosteron ha betydelse fr den sexuella lusten. Dessutom behvs hormonet fr att pbrja hela den sexuella hndelsekedjan. Det finns en stor skillnad i hur mycket testosteron som kvinnor behver jmfrt med mn fr att skapa den hormonella plattformen fr sex. Mn behver 1015 gnger hgre niver n kvinnor fr en normal sexuell funktion Effekten av testosteron r mycket tydlig nr det gller sexuella tankar och fantasier, men ven kroppsliga reaktioner pverkas. Hos mn med testosteronbrist ger behandling kad erektionsfrmga och kvalitet samtidigt som fantasier och sexuell aktivitet ocks kar, liksom frmgan till orgasm och ven upplevelsen av orgasmen. Behovet av manligt knshormon r begrnsat och har man normala niver ger kad tillfrsel av hormonet inte ngon ytterligare pspdning p vare sig lust eller frmga att ha sex. Detta r srkilt vl kartlagt hos mn. En man med sexuella problem, som impotens eller svag lust, men som har normala mngder testosteron i kroppen, blir inte bttre av testosteronbehandling. Dremot sker ofta dramatiska frndringar vid behandling av mn som har fr lite testosteron. Potensen, lusten och gldjen kommer tillbaka.

Bra sex

positiva minnen

+ sexuell funktion sexuella fantasier

+ sexuell lust

Grundniv testosteron
En viss grundniv av testosteron ger en plattform fr sexualitet.

22

En normal sexuell funktion

Artr som fr blod till penis

Penis och klitoris har samma ursprung och likartad uppbyggnad

Man brukar kalla penis och klitoris fr erektil vvnad, vilket betyder att de kan blodfyllas, frstoras och styvna. Tittar vi in i penis (se bild t v) ser man tydligt att hela organet r uppbyggt av ngot som liknar tvttsvamp de tre svllkropparna. Tv av svllkropparna lper bredvid varandra p var sida genom hela penis frn basen inuti kroppen och nda ut i ollonet. Den tredje svllkroppen ligger i den undre delen av penis och strcker sig frn basen och omger urinrret hela vgen nda fram till mynningen. Den bidrar inte till styvnaden men skyddar urinrret frn att bli helt sammanpressat vid erektion. I den yttre delen bildar sedan denna svllkropp ollonet. Klitoris r uppbyggd p liknande stt som penis, svllkropparna ligger hos kvinnan frn klitoris och djupt ut i de inre blygdlpparna. Inuti svllkropparna finns ett rikligt och mycket sinnrikt blodkrlssystem likt det i penis. Blod frs till svllkropparna genom penisartrerna eller klitorisartrerna som slutar i sm tunna artrgrenar som tmmer sig i svllkropparnas hlrum. Bde hlrummens och krlens vggar bestr av glatt muskulatur och elastiska trdar. Frn hlrummen leds blodet vidare till vener som fr blodet ut ur svllkropparna tillbaks till kroppen.

Svllkroppsvvnad Urinrr

Klitoris och delar av svllkropparna.

24

Nr lusten inte finns

25

En normal sexuell funktion

Hos kvinnor har man sedan lnge knt till att bristande lust r den vanligaste orsaken till sexuella samlevnadsproblem. Hos mn r erektionsproblem det vanligaste. Lustproblem r inte lika uppenbara som erektionsproblem. Men bristande lust gr sex ointressant och detta kan ge knslor av frustration. I samvaron med en partner som har lust kan det dessutom skapa konflikter. ven om det inte spelar ngon strre roll vad som hindrar ett normalt sexuellt samliv, tycks erektionsproblem ha en stark pverkan p mannens sjlvbild. Mnga mn beskriver sig som ofullstndiga, eller som halva mnniskor nr de drabbas av sexuell ofrmga. Oftast har erektionsproblem en kroppslig orsak eller i alla fall en kroppslig strning som frsvrar erektionen. Ibland finns invvt i erektionsproblemet en lustproblematik som frst blir uppenbar nr man behandlar erektionsproblemet med erektionsgivande lkemedel. Den fysiskt lyckade behandlingen som terstllt erektionsfrmgan faller d platt till marken och blir ointressant om lusten saknas. Mannen kanske har nskat behandling mer fr att prestera n fr att tillfredsstlla en sexuell lust. Det r viktigt att upptcka detta p ett tidigt stadium fr att ge mjlighet att behandla rtt problem och inte bara dlja ett symtom p den bristande lusten. Det r tilltet att inte ha lust och det r tilltet att inte vilja ha ett sexuellt liv. Det kan vara vl26

grande fr en man att f legitimitet fr sitt bristande intresse fr sex, liksom det kan vara fr en kvinna. Livet kan vara fyllt av annat som man stter strre vrde p. I den vrld vi lever i dominerar en bild av sex som fr mnga kan vara verdriven och inte alls i verensstmmelse med den egna uppfattningen. Samtidigt skall man naturligtvis ge dem som vill mjligheten att f tillbaka ett sexuellt samliv med effektiv behandling. Hos mn avtar den sexuella lustens intensitet tydligt med stigande lder och verkar vara en del av en naturlig livscykel. Frutom hormonbehandling, som endast hjlper vid hormonbrist, finns inte ngra lkemedel som kar lusten.

Den kroppsliga plattformen fr ett vl fungerande sexliv

normal hormonbalans blodkrl som kan vidgas och slppa igenom mer blod fungerande nerver till och frn underlivet svllkroppar som r elastiska och kan fyllas med blod ett fungerande signalsystem i svllkropparnas glatta muskler en fungerande och grna trnad bckenbotten

27

Kvinnans erektion och orgasm

ven kvinnor har erektion. Under upphetsningsfasen kar blodfldet kraftigt i kvinnans knsorgan. Kvinnan har svllkroppsvvnad frutom i klitoris ven vid sidan om slidmynningen, vid urinrrsmynningen och mellan slida och urinrr (framfr slidans framvgg). Erektionen av kvinnans svllkroppar r inte lika uppenbar som hos mannen men svllkropparna kan tydligt knnas inne i de inre blygdlpparna ven nr man inte r sexuellt upphetsad. Vid erektionen gr svllkropparna slidmynningen mjukt trngre, skyddar urinrrsmynningen fr ntning under samlaget och gr att vibrationerna av penetrationen fortleds till klitoris. Svllkropparna fungerar ocks som sttdmpande kuddar mellan slidmynningen och bckenbenet. Slidan r skapad med veck som ett dragspel som gr att den r tjbar och smidigt kan flja med kroppens rrelser. Vid upphetsning fylls slidvggarna med blod s att vecken rtas ut, slidvggarna blir stadigare och slidan blir lngre. Lubrikationen (fuktningen i slidvggarna) beror p att blodfyllnaden gr att vtska pressas ut. Svullnaden av slidvggarna blir vid maximal upp-

29

Kvinnans erektion och orgasm

Relation mellan vagina, urinblsan, ndtarm och livmoder. Vggarna i vagina liksom blygdlppar och klitoris svullnar upp vid sexuell upphetsning.

hetsning strre i nedre delen av slidmynningen. Detta omrde, den vaginala kuffen, kramar och styr penis under samlaget. Styvnaden i slidan gr ocks att knsliga organ inne i bckenet skyddas frn sttar. Slemkrtlar i slidmynningen i slidans frgrd, vestibulum, ger ett halt sekret som underlttar infrandet av penis i slidan. ven muskulaturen i bckenet blodfylls. Det ger ocks en strre stabilitet av slidan och styrning av penis under samlaget. Svllkroppsvvnaden fylls p motsvarande stt som mannens svllkroppar. Precis som hos mannen behvs bra krlfrsrjning, fungerande erektionsnerver och knshormon fr att lustupplevelsen i hjrnan skall versttas till ett kroppsligt svar och en frberedelse fr samlag. Behovet av kat blodflde r mindre n hos mannen och det r ovanligare att krlskador leder till utebliven fuktning, n det r att mn drabbas av erektionsproblem. Kvinnligt knshormon r viktigt framfr allt fr slemhinnornas uppbyggnad. Vid brist p strogen blir slemhinnorna i vagina tunna och skra. Kvinnor kan efter klimakteriet behva hormonersttning fr att inte f problem med irritation och smrta vid samlag. Kvinnor har ocks nattliga erektioner, dvs knsorganens sexuella gensvar vas under natten. Frsiktig berring av klitoris, blygdlppar och vagina ger en lokal reflex som kan stimulera blodfldet ytterligare. Blodfyllnaden anses liksom
31

30

Kvinnans erektion och orgasm

dmpning av smrtknslighet stimuleras kraftigt vid berring av G-punkten, en region som ligger i slidans framvgg. Med stegrad upphetsning minskar smrtknsligheten gradvis fram till orgasmen har passerats. Bara smrtsinnet bedvas, knsligheten fr berring och behagfulla impulser tycks dremot ka under den hr tiden. Den minskade smrtknsligheten kan vara betydelsefull fr en renodlad lustknsla i samband med samlag. Den utspnning som penis orsakar vid infrandet i vagina ger normalt lustsignaler till hjrnan. Samtidiga sammandragningar av smmuskler och bckenbotten hjlper till att ka trycket mot slemhinnorna och medger en anpassning till det manliga knsorganets storlek. Den senare anpassningen finjusteras med tiden i en stabil relation och kar knsligheten. Kvinnor har svrare n mn att f ett kroppsligt facit p att de blivit upphetsade, eftersom det inte syns lika tydligt. Man har sett stora skillnader mellan den upphetsning kvinnan tycker sig knna och blodfldet i slidvggen. Fr hon veta att blodfldet kar, kar ocks hennes subjektiva upplevelse av upphetsning.

Detaljer av yttre knsorgan med klitoris, yttre och inre blygdlppar som visar den erektila vvnaden, dvs de yttre delar som blodfylls vid sexuell stimulering. Stora bilden fre, uppe t v efter blodfyllnad (erektion).
33

32

Kvinnans erektion och orgasm

Kvinnans orgasm
Syn Huden /knsel Hrsel Lukt
I samband med kvinnans orgasm sker omstllningar i slidan och livmodern som underlttar spermiernas vandring mot gget. Livmodermunnen ppnas ngot, livmoderns inre tryck kar och faller sedan snabbt efter orgasmen, vilket ger en sugeffekt. Hormonet oxytocin, medverkar till livmodersammandragningar under orgasmen. I samband med orgasmen uppstr ocks snabba rytmiska kontraktioner i slidan, bckenbotten och smmuskler i lilla bckenet. Dessa varar en kort tid, hgst en minut. Tryckstegringen fortplantas ven till klitoris som blir spnd och mycket knslig fr berring. Upplevelsen av orgasmen varierar fr de flesta kvinnor frn gng till annan, vilket bland annat har att gra med graden av intensitet under upphetsningsfasen. Vissa kvinnor upplever intensivt vlbehag och upphetsning vid stimulering inne i slidan. G-punkten, r uppkallad efter dr Grafenberg, som ansg att det fanns ett bestmt anatomiskt omrde som motsvarade en slags inre klitoris. Ngot tydligt sdant omrde har man inte kunnat faststlla, men i omrdet i slidans framvgg finns mer nerver n i vriga delar av slidvggen.

Hjrnorgasm

Knsorgan

Sammandragningar i bckenbotten och livmoder

35

Kvinnors sexuella problem

Kvinnors sexuella problem

Bristande lust hos kvinnan
Mannen och kvinnan i ett heterosexuellt parfrhllande har inte alltid lika stor lust till sex. Man kanske inte saknar sexlusten lika mycket som den kroppsliga nrhet och intimitet som sexlivet innebr. Ibland beror den bristande lusten hos kvinnan p stress. Kvinnor r ofta mer stressade ver problem i parrelationen och familjelivet n mn. Inte sllan finns olsta konflikter kring vardagens praktiska problem i bakgrunden till strd sexuell relation. Dold depression r en annan vanlig orsak till bristande lust. Hos kvinnor finner man inte samma starka relation mellan lder och minskad lust som hos mn. Dremot ser man tydligt att faktorer som pverkar tillgngen p manligt knshormon sammanhnger med lustproblem. Detta gller svl unga som ldre kvinnor. Kunskapen kommer i huvudsak frn underskningar av kvinnor som har genomgtt operation dr ggstockarna tagits bort. Eftersom ggstockarna svarar fr hlften av testosteronproduktionen hos kvinnor halveras d halten testosteron. Resten av testosteronet kommer direkt eller indirekt frn binjurarna.

Fr kvinnor ger testosteron kad sexuell aktivitet och en mer intensiv orgasmupplevelse. Underskningar har visat att nr kvinnor med lga niver av hormonet gavs ett tillskott av testosteron frdubblades frekomsten av sexuella fantasier, masturbation och samlag. Lust till sex r naturligtvis inte enbart styrt av testosteron. Mngder av andra viktiga faktorer finns med. Har man en dlig relation till sin partner eller en stressfylld vardag verbryggs inte detta av hormoner. Den komplicerade regleringen av lust gr det ndvndigt att ha en helhetssyn nr man frsker bena ut vad som r orsaken till att vi tappar lusten. Fr hga testosteronniver hos kvinnor ger biverkningar som skggvxt och rstfrdjupning.

Strningar i upphetsningsfasen
Liksom impotens kan vara ett hinder fr mn att genomfra samlag, kan smrta vid samlag, dyspareuni vara det fr kvinnor. Bristande upphetsning leder till att de mekanismer av svullnad och smrjning som skall gra samlag sknt uteblir, med pfljden att samlaget blir smrtsamt. Det finns flera medicinska och kroppsliga orsaker till smrta vid samlag, men ytterst finns alltid ocks en utebliven erektion drfr att smrta, exempelvis vid en infektion, oftast slcker ut den kroppsliga tndningen. Kvinnan kan, till skillnad mot mannen, genomfra samlag utan erektion,
37

36

Kvinnors sexuella problem

och drigenom frstrks ofta en negativ spiral av smrta avtndning smrta. Till slut finns ett kroppsminne av smrta vid samlag eller samlagsfrsk som leder till att blotta tanken p samlag r avtndande, oftast till frtvivlan fr bda parter. Mnga kvinnor har drfr, till sin och partnerns besvikelse, funnit att svrigheterna i samlivet finns kvar ven sedan hon ftt bot fr sin infektion, sitt fellkta frlossningsrr eller sina torra slemhinnor. Eftersom erektionsproblem hos kvinnan inte r lika synliga som hos mannen upptcks inte alltid problemet. Det r flera mekanismer vid sexuell upphetsning som skyddar mot smrta vid samlag, trots den ganska intensiva kontakt med mycket smrtknsliga ytor som ett samlag innebr. Frutom erektionen i svllkropparna som tjnstgr som sttdmpare ger slidvggens svullnad ocks en sttdmpning och en styrning av penis. Fuktningen, lubrikationen bestr dels av ett smrjande slem frn krtlar i slidmynningen, och dels av en lite tunnare, men ibland ocks ganska riklig vtska frn slidvggarna. Fuktningen har till uppgift att smrja slidan s det inte blir ngon ntning under samlaget. Drtill kommer att nervsystemet frndras under upphetsning. Upplevelsen av berring och vibration frndras bde p upplevande-niv i hjrnan och i huden dr svullnaden leder till att nervsignalerna frndras. De psykologiska mekanismerna r tyd38

liga. Behagliga och tillfredstllande upplevelser leder till mera lust och lngtan medan en besvikelse eller smrtsam upplevelse minskar tndningen och gr den mera lttstrd. Inte sllan kan kvinnan bertta att hon knner sig lustfylld bde kroppsligt och mentalt av smekningar och tanken p sex, men att allt pltsligt frndras d hon tnker p samlag eller nr penetrationen pbrjas. Hon kan uppleva en direkt avtndning, och trots att fuktningen finns kvar en liten stund finns ingen svullnad, och drigenom gr det ont om hon har samlag.

Vestibulit
En speciell variant p samlagssmrta r det tillstnd som har ftt namnet vestibulit. Det yttrar sig som smrta i ytan kring de slembildande krtlarna i slidppningens bakre del, vestibulariskrtlarna. Ofta ser man ocks lite mer rodnad n vanligt runt krtelmynningarna. Sedan tillstndet uppmrksammades fr ett antal r sedan har man skt efter olika yttre frklaringar. Man har inte kunnat pvisa varken virus, bakterier, eller ngon form av kroppslig defekt som orsak. Nerverna i omrdet har konstaterats vara extremt knsliga och mikroskopisk underskning visar ett utseende av ett slag som man kan se vid andra smrttillstnd.

39

Kvinnors sexuella problem

Vaginism
En variant av samlagsmrta r den som r en fljd av spnning i slidans muskler, vaginism. Tillstndet kan uppst av flera olika skl, exempelvis efter ngot tillflle av smrtsamt samlag, vid en infektion, ofrsiktig gynekologisk underskning eller genom att kvinnan r spnd i muskulaturen i kroppen verhuvudtaget. Spnningen kan vara olika stark. Den kan exempelvis uppst i samband med frsk till samlag och orsaka smrta eller gra slidmynningen s trng att samlag r omjligt. Tillstndet kan vara s svrt att blotta tanken p samlag leder till ofrivillig spnning av muskulaturen och smrta i underlivet utan att man har vidrrt omrdet. Muskulaturen i bckenet och slidan har till uppgift att hlla slidmynningen och ndtarmsppningen stngd. Det finns drfr alltid en viss spnning i dessa muskler. Nr man trycker p musklerna reagerar de ltt med kad spnning vilket r ndamlsenligt i andra situationer r den sexuella. Vid sex skall musklerna dremot slappna av och ppna slidan. Det r den mekanismen som hakat upp sig vid vaginism, ofta drfr att det finns omedveten oro eller erfarenhet av smrtsam penetration. Reflexen att spnna muskulaturen sker utan viljans kontroll, och den som har vaginism kan inte genom att intala sig sjlv att slappna av f spnningen att slppa.
40

Man kan jmfra med vrk i ryggen, som ju oftast uppstr som spnning i ryggmuskulaturen. Smrtan leder till mera spnning och till att man undviker vissa rrelser. Fr att bli kvitt besvren hjlper det inte att operera bort ngonting, utan man mste frska f musklerna att slappna av samtidigt som man genom trning kar muskelstyrkan och drmed minskar risken fr kramp. Liksom vid andra tillstnd av strd upphetsning kan kvinnan knna lust till sex och ven knna att kroppen blir instlld p sex men att sjlva genomfrandet av samlag utlser avtndning och spnning i muskulaturen. I mild form kan kvinnan identifiera spnningen och aktivt slappna av. Vid svrare form av ofrivillig slidkramp kan man anvnda ett slags trningsprogram som innebr en gradvis och mycket lngsam tillvnjning av berring och penetration. Vid svr vaginism behver man oftast hjlp av srskilt trnad terapeut som kan anvisas t ex av en gynekolog. Medicinska tillstnd som kan ge smrta i slidan vid samlag r infektioner av exempelvis jstsvamp, klamydia, herpes eller kondylomvirus. Eksem i huden kan ocks ge smrta, och vid vissa sllsynta medicinska tillstnd kan man f torra slemhinnor.

Barnafdande
Den sexuella lusten under graviditeten fljer ibland ett vxlande frlopp. Bde gldjen ver
41

Kvinnors sexuella problem

Kvinnans lust och kropp kan pverkas av omstllningar vid graviditet och klimakterium.

kroppens frmga och hormonerna kan gra att lusten kar. I slutet av graviditeten kommer ofta en period d sex knns mindre angelget. Efter frlossningen upplever mnga kvinnor minskad lust. Den stora omstllning i livet som frsta barnet innebr stller stora krav p anpassning. Amning och nattvak str smnen och de kvllsritualer i vilka det sexuella spelet tidigare
42

fanns. Rollerna i parrelationen r frndrade och kvinnan kanske upptcker att gldjen ver barnet frdunklas av ganska mycket ensamhet. I och med familjebildningen blir nackdelarna med samhllets knsrollsmnster och frdomar ofta tydligare. Nr bda jobbar och de inte delar p hemarbetet utstts kvinnan fr en hgre stress. Mannens sexuella behov kan bli ytterligare en stressfaktor som gr att den egna lusten inte kommer fram. Kroppen r frndrad efter frlossningen. Slidans knns kanske strre och det r inte ovanligt med rr och mma omrden i slidmynningen. Det kan ta ngot r innan nerverna hittat tillbaka och knseln r normal. Amningen styrs av ett hormon frn hypofysen, prolaktin, som ocks motverkar strogen. Slemhinnorna blir tunna och skra, vilket frsenar lkningen. Prolaktin snker ocks den sexuella lusten. I naturen r det en bra mekanism, eftersom det gr att kvinnan inte blir gravid fr snabbt igen, men i vrt samhlle kan det leda till problem i samlivet. Mannen fr ju tyvrr ingen prolaktintopp, utan r kanske lika intresserad som frut. Hans plats i kvinnans famn har dessutom intagits av en ny person, det lilla barnet. Hennes behov av kroppslig nrhet kanske mer n vl tillgodoses av barnets nrhet, och hon kan ha ett behov av att f vara ifred med sin kropp ibland.

43

Kvinnors sexuella problem

Klimakteriet
Nr ggstockarna upphr med gglossningar och hormonproduktion minskar gradvis kroppens strogen, och frndringen kan g ganska hastigt. strogenbristen kan stra nattsmnen och ge frlngsammad upphetsningsfas. Slemhinnorna reagerar inte lika snabbt som frut. Kvinnans bristande frmga att bli svullen och fuktig kanske sammanfaller med att hennes, ofta lite ldre, manlige partners erektion inte blir lika kraftig som tidigare. Hormonbristen kan avhjlpas med strogen i tablettform, slidpiller eller salva. I klimakteriet minskar ocks ggstockarnas produktion av manligt knshormon, testosteron, vilket kan leda till minskat sexuellt intresse.

hotande kan fljas av en tids depression och psykologisk anpassning innan tilliten och gldjen ver den egna kroppen tervnder.

Kroniska sjukdomar kan pverka sexlivet

Vid kronisk sjukdom kan sjlvknslan och tilliten till den egna kroppen bli strd, vilket kan pverka lusten. Lusten och behovet av kroppslig nrhet och bekrftelse kan andra sidan bli strre vid en sjukdom och resultera i kad lust och lngtan! Gynekologiska tillstnd som medfr smrta i slidan eller livmodern kan givetvis frsmra mjligheten att njuta sexuellt, men behver inte alltid gra det. Vissa neurologiska tillstnd kan pverka den sexuella frmgan. Vid MS kan knseln vara pverkad. Hudytor som tidigare varit erogena zoner och dr det knts sknt att bli berrd kan bli oknsliga, eller obehagligt verknsliga. Vid diabetes kan man dels f frlngsammad lubrikation och slemhinnesvullnad och dels rka ut fr besvrande och smrtsamma svampinfektioner.

Operationer i underlivet
En operation som kvinnan genomgr fr svra besvr av bldningar, smrtor eller framfall och som leder till att man blir frisk leder ocks i allmnhet till att det sexuella samlivet frbttras. Men frndringar i anatomin kan i vissa fall leda till svrigheter, i synnerhet om slidans rrlighet frndrats vid operationen. Det kan hnda efter operationer av ndtarmen, framfallsoperation eller operationer som grs fr sjukdomar i livmodern eller ggledarna. Slidans blod- och nervfrsrjning kan ocks skadas efter omfattande operationer i bckenet. Operationer som grs fr tillstnd som r livs44

Hjlp fr kvinnor med problem i sexlivet

Slidan och slidmynningen r en del av kroppen som faktiskt r mycket tlig! Samtidigt r huden och slemhinnorna tunna och knsliga. En del kvinnor vill helst vara helt torra i underlivet, vilket
45

Kvinnors sexuella problem

oftast inte r bra. Den naturliga smrjningen av flytning frn slidan, slem frn slidmynningen och fett frn de mnga talgkrtlarna p och mellan blygdlpparna behvs fr att man inte skall f irritation och sveda. Tvl behvs inte fr att det skall bli rent, vatten rcker. Har man besvr av irritation frn sktet kan man ocks avst frn vatten och bara tvtta sig med olja. Det borde vara lika naturligt att smrja omrdet runt slidmynningen med ngon krm efter dusch och bad som det r att anvnda en krm i ansiktet. Har man tvttat bort det naturliga fettet mste man erstta det! En god kunskap om slidans knsel och funktion r en frdel nr man skall ha sex och samlag. Med spegel och lite hudcreme eller glidmedel kan man underska sig sjlv och utforska blygdlpparna, slidmyninngen och stjrten. Den kvinna som sjlv vet vad som knns obehagligt och vad som knns sknt kan vgleda sin partner. Klitoris r exempelvis ofta alldeles fr knslig fr direkt berring i brjan av sexakten men mottaglig fr stimulering nr upphetsningen vl kommit igng. Sex p egen hand, onani, har varit tabu fr kvinnor, men r ett bra stt att lra knna sig sjlv och sina reaktioner, till frdel fr ett sexuellt samliv med en annan person. Kvinnor som aldrig haft samlag eller som inte haft det p lnge, t ex p grund av sjukdom eller av andra skl, kan knna ngslan infr ett frsta
46

frsk. Man kan d frbereda sig genom att sjlv underska slidans storlek och tja lite p slemhinnorna om det knns trngt. Ett normalt hushll erbjuder bra hjlpmedel: ett stearinljus, en morot i passande storlek eller en slanggurka, kanske frpackad i en kondom och smord med glidmedel eller olja fungerar bra! Det finns ocks s kallade dildos, avlnga stavar i olika tjocklek och lngd, med eller utan vibration att kpa frn t ex RFSU. Den del av lubrikationen som bestr av utsndring frn slidans vggar stannar kvar inne i slidan, i synnerhet om kvinnan ligger ner. I brjan av samlaget kan det drfr knnas torrt om slemkrtlarna i slidmynningen inte producerat tillrckligt med slem. Glidmedel, som kan kpas p apotek, via internet, eller p postorder hjlper till i brjan av samlag. Glidmedel r fr det mesta bara en starthjlp, om erektion och lubrikation inte fungerar och kommer igng av stimuleringen under samlaget kan det blir torrt och irriterat efter en stund. Olja och fet krm fungerar ocks bra i slidmynningen, men man skall d tnka p att fett och oljor kan gra kondomer skra s att de spricker. Vid smrta i slidmynningen brukar sjlva intrngandet vara det som r obehagligt. Om man undviker ytterligare ntning i slidmynningen kan lusten komma tillbaka och samlag bli sknt. Om man tillmpar tekniken att inte rra penis ut och
47

Kvinnors sexuella problem

Det finns en mngd dildos och vibratorer i olika utfranden att vlja p. (Den lngst till h med en s k klitoris stimulator). De kan ge en bra hjlp i sexlivet fr bde mn och kvinnor.

in s mycket utan istllet rr hfterna i takt och samtidigt sker en stimulering inne i slidan fr bda. Dessutom blir kvinnan klitoris mer stimulerad med den hr tekniken. Nr det gller lkemedel fr kvinnor med bristande upphetsning ligger forskningen lngt efter jmfrt med hjlpmedel fr mn. Sannolikt kommer det att komma mediciner som kan hjlpa kvinnor inom ngra r.

Vid svrighet att f orgasm under samlag rekommenderas vningar p egen hand. Klitoris r oftast det mest knsliga omrdet och massage av klitoris brukar vara den bsta metoden fr att f orgasm. Ibland behvs mera stimuli n vad den egna handen nr eller orkar. Handduschen eller en massagestav kan d ge mera stimulans. Vid samlag stimuleras inte alltid klitoris, beroende p anatomiska variationer hos mannen eller kvinnan. Om kvinnan lrt att sig att utlsa orgasm genom stimulering av klitoris med handen eller vibrator kan hon eller mannen gra likadant under samlaget. Tekniker som innebr mindre ut-och-in och mera av rotation och samordnade rrelser med penis kvar inne i slidan ger ocks mera stimulering av klitoris genom att mannens blygdben kom-mer i kontakt med och masserar klitoris. Mn och kvinnor nr ofta inte orgasm samtidigt under samlag. I allmnhet kan mannen stimulera kvinnan till orgasm med handen eller munnen fre eller efter samlaget, beroende p vad kvinnan fredrar. Det r heller inte fel att kvinnan stimulerar sig sjlv under samlaget, i synnerhet vid stllningar som ger mindre klitorisstimulering, exempelvis samlag bakifrn. Vissa kvinnor med slidsmrta fredrar samlag efter orgasmen medan det fortfarande r fuktigt och d det knns avslappnat och sknt efter orgasmen.

48

49

Mannens erektion och orgasm

Nr man inte har erektion r blodfldet till penis och svllkropparna strypt, blodkrlen och svllkropparnas glatta muskler sammandragna och organet slappt. Detta r en aktiv process som styrs av nerver som tillhr stressnervsystemet. Dessa antierektionsnerver skickar impulser till de glatta musklerna s att de drar ihop sig. Antierektionsnerverna r mycket kraftfulla och kan effektivt hindra erektion. Vid rtt tillflle leder upphetsning till aktivering av erektionsnerverna som skickar avslappande signaler till svllkroppar och blodkrl samtidigt som signalerna i antierektionsnerverna minskar och upphr. D blir det fritt fram fr blodfldet som snabbt fyller svllkroppsvvnaden med blod. Blodfldet kar 4060 gnger under loppet av ngra sekunder. Om man r stressad eller spnd kan antierektionsnerverna pltsligt aktiveras och avbryta erektionen. Detta r en vanlig reaktion och en viktig del i orsaker till erektionsproblem.

51

Mannens erektion och orgasm

Morgonstnd den sista i en serie av nattliga trningserektioner

Under smnen har mn normalt 46 perioder med erektion. Dessa intrffar under drmsmnen och har inget med sexuella drmmar att gra. Det r ett nattligt program som nervsystemet stter igng. Ett flertal funktioner aktiveras under drmsmnstadiet, tarmarnas rrlighet kar, hjrta och krl ndrar sin aktivitet och vi har ocks intensiva gonrrelser i smnen. De nattliga erektionerna kan vara frn ngra minuter till mer n en timme. Man kan se de nattliga erektionerna som ett trningsprogram som underlttar erektioner i vaket tillstnd. Under dessa erektionsperioder fylls svllkropparna med syrerikt blod vilket gr att hela vvnaden fr en ordentlig syresttning. Detta underlttar nya erektioner genom kad tillgng p syre. Syret behvs fr att bilda den viktigaste krlavslappande faktorn, kvveoxid (NO). En annan viktig funktion som den hga syresttningen fyller r att frhindra bildning av strama bindvvstrdar som frstr elastiska egenskaperna och frmgan att svlla i samband med erektionsstarten. ldre mn som av olika orsaker gjort lngre uppehll i sitt sexliv, kan uppleva problem att komma igng igen. Erektionen sviktar, kanske fr frsta gngen i livet, nr sexlivet skall terupptas. Orsaken till detta kan vara en begyn53

Styvnaden och frlngningen vid erektion beror p att blod pumpats in och fyllt svllkropparna.
52

Mannens erektion och orgasm

Syn Huden /knsel

Hrsel Lukt

Hjrnorgasm

nande skrumpning av den elastiska svllkroppsvvnaden. Efter en tids behandling med erektionsstimulerande lkemedel kan funktionen terg och bli normal igen. Den frnyade erektionsaktiviteten ger ordentliga syrepfyllnader i svllkropparna och de strama bindvvstrdarna tillbakabildas. Svllkropparna blir fryngrade och elastiska igen. Eftersom de nattliga erektionerna sker under drmsmn kan lugnande medel och vissa smnmedel som hindrar drmsmn ha en negativ effekt p erektionsfrmgan, vilket bidrar till de biverkningar som rapporteras vid anvndning av dessa lkemedel.

Mannens orgasm
Fortsatt sexuell stimulering av mannen leder efter kortare eller lngre tid normalt till orgasm eller utlsning. Liksom hos kvinnan r orgasmupplevelsen kopplad till en serie kroppsliga reaktioner. Mest ptagligt r ejakulationen utsttningen av sdesvtska. De njutningsfyllda impulserna under upphetsningen och platfasen stimulerar en speciell del av hjrnan dr sjlva orgasmupplevelsen och de kroppsliga reaktionerna har sitt ursprung. Under orgasmen kar farten p blodcirkulationen liksom andfddheten. Men orgasmen innebr inte ngon strre belastning p vare sig hjrtat eller blodkrlen och utgr inte ngot hinder fr
55

Knsorgan
1. Tmning av knskrtlar till urinrr. 2. Sammandragningar i bckenbotten och sdesledare ger ejakulation.

mn med sviktande hjrtfunktion. Sjlva ejakulationen r en vlkontrollerad process som gr att sperman tms i fyra till sex portioner. Spermier och prostatavtska tms ut frst och drefter tms vtskan frn sdesblsorna. Vid ejakulationen tms omkring en halv centiliter vtska varav ca 1/3 kommer frn prostata och 2/3 frn sdesblsorna. Spermierna utgr bara en brkdel av hela spermavolymen. Efter utlsningen avklingar erektionen raskt och kan inte lockas att terkomma frrn efter en tids vila. Det r vanligt att tiden innan man kan f en ny erektion kar med stigande lder. Ibland, srskilt hos yngre sexuellt mindre erfarna mn och hos mn som haft en lng avhllsamhetsperiod, kommer utlsningen mycket tidigt. Ofta redan innan samlaget har brjat eller precis vid infrandet av penis i slidan. Detta kallas snabb utlsning eller ejaculatio preacox (latin fr frtidig utlsning). I de flesta situationer blir detta normalt efter en tids vning. Blir problemet mer lngvarigt kan sexologisk behandling vara till stor hjlp.

Erektionsproblem eller impotens

Erektionsproblem r vanligt, ungefr hlften av alla mn mellan 40 och 70 r upplever ngon grad av erektionsproblem. Av dessa har nra en tredjedel svra problem och fr aldrig eller nstan aldrig tillrcklig erektion fr att kunna genomfra samlag. S mnga drabbas av erektionsproblem:
Ca Ca Ca Ca 40% 50% 60% 70% av av av av fyrtioringarna femtioringarna sextioringarna sjuttioringarna

Problem med erektion blir allts vanligare med stigande lder, men r inte ngot som ndvndigtvis hr till stigande lder. Ser vi siffrorna frn ett annat hll visar det sig att nra 2/3 av svenska mn i 70 rs ldern har en regelbunden sexuell aktivitet, dvs samlag eller annan form av sexuell aktivitet, minst en gng i mnaden. Oftast yttrar sig problemet i en ofrmga att bibehlla erektionen tillrckligt lnge. Erektionen kan svikta mitt under en brinnande krleksakt p ett stt som r ofrklarligt mannen. Inte sllan fder detta en oskerhet infr nsta samlagsfrsk. Impotensens onda cirkel startar och det slutar ltt
57

56

Erektionsproblem eller impotens

Nr penis r slak syns ungefr hlften av svllkropparna, resten finns inuti kroppen och kan knnas mellan pung och ndtarmsppning.

verst: Vrmekamerabild av erigerad penis. De undre bilderna visar slappt respektive halverigerat tillstnd. Det rda visar vrmekningen genom det kade blodfldet.

i en total ofrmga genom den psykologiska hmningen. Nr sexuella problem uppstr i medelldern eller senare beror det oftast inte p missbildningar och medfdda eller genetiska skador. Det r sllan en frga om allvarliga och grundlggande psykiska problem eftersom ocks de i allmnhet ger sig tillknna tidigt i vuxenlivet. Dremot r psykiska reaktioner p erektionssvikt ngot som ofta gr problemet vrre och som nstan alltid finns med i bakgrunden. Traditionellt brukar man skilja mellan erektionsproblem som har kroppsliga eller organiska orsaker och de som har psykiska orsaker. Kroppsliga orsaker r vanligast och finns hos 8 av 10 mn med impotens.

59

Erektionsproblem eller impotens

Fyra olika huvudorsaker till erektionsproblem med stigande lder: 1

Blodkrlen blir mindre elastiska och har inte lika ltt att slappna. Ateroskleros (derfrkalkning) drabbar svllkropparnas artrer likavl som hjrtats kranskrl och andra krl i kroppen. Eftersom erektionen behver kraftigt blodflde ger krlfrndringar i svllkroppsartrerna symtom tidigt i sjukdomsfrloppet, oftast innan man fr problem med andra cirkulationsfrndringar. Erektionsproblem kan allts vara en tidig signal p krlfrndringar. Detta r en viktig anledning till att man br gra en allmn hlsounderskning som en del i lkarunderskningen nr erektionsproblem utreds. Krlskador r den dominerande orsaken till den kande frekomsten av erektionsproblem.

cancersjukdomar i tarm eller prostata kan ge nervskador som str erektionsnerverna. Nervskador finns med som orsak hos en tiondel av mn med potensrubbningar.

3
Hormonbrist, vanligtvis brist p manligt knshormon, r mindre vanligt som ensam orsak till potensbesvr. Dremot kan det vara en del av problemet och man hittar brist p manligt knshormon hos nstan var tionde man som sker fr impotens. Eftersom hormonbrist r vanligt hos mn med kroniska sjukdomar finns ofta krl- eller nervproblem med i bilden och endast hormonbehandling rcker d inte fr att rtta till det sexuella problemet. Vid svrare hormonbrist fr man pverkan p lust och sexuell drift vilket kan vara viktiga signaler fr att komma hormonfrndringar p spren. Behandling med testosteron till ldre mn r ett otillrckligt utforskat omrde och ngra enkla rutiner fr behandling finns nnu inte.

2
Nervskador som kan bero p strningar i nervernas funktion som en del av en annan sjukdom. Hit hr diabetes, neurologiska sjukdomar som Alzheimer, MS och Parkinsons sjukdom. Traumatiska nervskador kan uppst vid trafikolyckor med benbrott i bckenet eller ryggraden eller som komplikation av kirurgiska ingrepp i prostata eller ndtarm. ven strlbehandling mot
60

4
Psykogena eller psykiska orsaker som enda orsak till impotens r vanligare hos yngre mn (under 50 r). Hr kommer mycket av livsstilsfaktorer in. Antierektionsnerverna tillhr stressnervsystemet. Inre spnningar och negativ stress drar ihop blodkrlen till svllkropparna s mycket att impulser i erektionsnerverna har svrt att gra sig hrda.
61

Erektionsproblem eller impotens

Man blir inte bara kall om fingrar och tr nr man r pressad, man blir kall och skrumpen i svllkropparna ocks. Man fr nog betrakta det som helt naturligt att svra problem i tillvaron drar bort intresset fr sex. Potensproblem i samband med konflikter i ktenskapet, skilsmssa, konkurs, nra anhrigs svra sjukdom eller dd r vanligt och lker i allmnhet ut av sig sjlv nr sorgen eller ilskan bearbetats. Fr en del mn kan det vara svrt att komma igen och ytterligare en tung brda att ha frlorat sin sexuella frmga. Tillfllig hjlp med psykologisk eller sexologisk behandling med eller utan medicinsk erektionsbehandling kan vara till hjlp. Om impotensen domineras av psykiska orsaker brukar de nattliga erektionerna vara normala. Morgonerektion som r den sista nattliga erektionen r ett tecken p att blodkrl, nerver och hormoner r normala och kan vara en ledtrd vid utredning av impotens. Fr att gra en fullstndig bedmning av nattliga erektioner behver man gra nattliga registreringar med en srskild erektionsmtare. Sdan utrustning anvnds p en del lkarmottagningar som specialiserat sig p impotensbehandling. Fr den impotente mannen som oroar sig kan synen av prktiga ibland timslnga nattliga erektioner ha en positiv inverkan. Psykologiska reaktioner p upplevelsen av att ha misslyckats i den sexuella samvaron genom
62

ofrmga att f erektion drabbar nstan alla mn. Den psykologiska plagringen gr inte sllan att problemet frvrras och erektionsproblemet blir vrre n vad det egentligen borde vara. Lttare krlskada eller frsmrad nervfunktion gr att marginalerna fr att klara negativ psykologisk pverkan blir mindre. Vid depression r impotens ett vanligt problem. Mnga mn blir dessutom nedstmda av att ha drabbats av erektionssvrigheter. Ibland kan det vara svrt att skilja ut vad som r hnan och vad som r gget och det finns mnga beskrivningar om hur mn kommit ut ur sin depression genom framgngsrik behandling av erektionssvikt.

Kropp och sjl hnger intimt ihop och samspelar i pverkan p den sexuella funktionen.
63

Sjukdomar i blodkrlen en viktig riskfaktor

Den vanligaste orsaken till nedsatt erektionsfrmga r bristande frmga hos blodkrlen i svllkropparna att ka tillfrseln av blod. Sjukdomar som kar risken fr ateroskleros eller derfrkalkning ger kad risk fr potensproblem. De frsta stegen i den sjukdomsprocess som leder till ateroskleros r strningar i krlens frmga att slappna av. Knsliga processer i krlvggarna str regleringen av blodkrlen. Det r allmnt knt att frhjda blodfetter r en risk fr utveckling av ateroskleros. De hga blodfettniverna leder till ansamling av fett p krlens insida. Fettupplagringen i sin tur str cellfunktionen i krlvggen, samtidigt som lokala hrdar med inflammation driver processen vidare. Det finns mnga faktorer som kan pskynda dessa processer, t ex rkning, hgt blodtryck och hgt blodsocker. Alla r frenade med en kad risk fr ateroskleros och i samverkan blir de nnu farligare. I penis svllkroppar finns vvnad som pminner om blodkrlens uppbyggnad och pverkas p samma negativa stt som blodkrlen. Eftersom erektionen r ett verkligt test av krlens frmga att anpassa blodfldet mrks ven tidiga krlfrndringar som en strning i erektionen. Om det dessutom finns andra negativa faktorer inblanda64

Att hlla sina blodkrl friska r bra ocks fr potensen. Bilden visar blodkrl med brjan till derfrkalkning (ateroskleros). Foto: Carl O Lfman.

de, stress, dlig lust etc, kan en liten krlskada ven tidigt i sjukdomsfrloppet stta stopp fr frmgan till erektion.

Andra sjukdomar, rkning och missbruk

Erektionsproblem r ofta frenat med ngon bakomliggande sjukdom som diabetes, hgt blodtryck, krlkramp, genomgngen stroke (blodpropp i hjrnan). Kontroll av blodfetter och blodsocker ingr ofta i utredningen av potensproblem. Ocks vissa lkemedel kan ge erektionsproblem, liksom rkning och missbruk av alkohol och droger.
65

Erektionsproblem eller impotens

Diabetes
Diabetes har en srstllning eftersom denna sjukdom r frenad med flera frndringar som ger krlskador. Vid framfr allt typ II diabetes (ldersdiabetes) har man ofta, utver blodsockerfrhjning, ven hgt blodtryck och hga blodfetter. Otillrckligt behandlad diabetes ger en kraftig kning av risken fr krlskador. Utver detta har diabetes ocks en tendens att pverka enskilda nervers funktion. Mest drabbade r knselnerverna i ftterna, de r kroppens lngsta nerver och r srskilt knsliga vid rubbningar i mnesomsttningen. ven nerver som skter tarmar, urinblsa och erektioner kan vara pverkade vid diabetes. Tidig diagnos av typ II diabetes r viktig. Bra behandling och normalisering av blodsockerniverna minskar riskerna fr krl och nervpverkan.

specifik erektionspverkande effekt. Byte av lkemedel ger sllan ngon frbttring av erektionsproblemen det r den underliggande sjukdomen som r boven i dramat. Annat gller fr lugnande lkemedel, smnmedel och andra starkare mediciner fr behandling av ngest, depression och orostillstnd. Bde mn och kvinnor som behandlas med lkemedel mot depression upplever att lusten minskar eller frsvinner helt. Dessa lkemedel har en direkt inverkan bde p den centrala lusten och lokalt i svllkropparna genom pverkan p nervernas signalsubstanser. Reaktionen varierar dock och nr medicinen brjar ge verkan p depressionen kan man mycket vl uppleva att lusten kar som ett resultat av minskad depression. Om depressionsbehandling ger verskuggande problem med sexlivet kan det vara av vrde att prova ett annat preparat.

Depression
Depression r ofta frknippad med minskad lust och erektionsproblem. Depression r en vanlig sjukdom men inte alltid ltt att identifiera, utan kan ta sig mnga olika uttryck. Numera finns utvecklade diagnosmetoder och allmnlkare r vl utbildade i diagnos och behandling av depressioner. Lkemedel har sllan ngon avgrande betydelse fr uppkomsten av erektionsproblem och moderna hjrtkrl-lkemedel har inte ngon
66

Rkning r en egen riskfaktor

Rkning och ven andra stt att tillfra nikotin har en direkt effekt p blodkrl. Det r vlknt att man blir kall om fingrarna efter en cigarett. Samma sak hnder om man snusar eller tuggar nikotintuggummi. Skador p blodkrlen, som man framfrallt fr av rkning, r inte direkt orsakade av nikotin utan av andra mnen i tobaken som ger kvarstende skador. Risken fr dessa kar med tiden och effekten av varje cigarett
67

Erektionsproblem eller impotens

ackumuleras, dvs ju lngre tid man rkt desto strre risk. Hos 40-ringar r erektionsproblem tre gnger vanligare hos rkare och hos 70-ringar sju gnger vanligare jmfrt med ickerkare. Troligen beror detta p att rkning skyndar p processen vid ateroskleros. Gldjande nog kan dessa frndringar g tillbaka och det finns rapporter som visar att rkstopp efter en tid frbttrar erektionsfrmgan.

Lkemedel, alkohol och droger

Behandling av depression innebr ofta medicinering. De vanligaste medicinerna kallas SSRI och bland de mer knda kan nmnas Prozac (Fontex i Sverige) Zoloft och Cipramil. Alla SSRI-preparat pverkar den sexuella funktionen, inte minst lusten. Mn som anvnder depressionslkemedel mrker ofta att det tar lng tid att uppn orgasm. Alkohol pverkar sexualiteten p flera stt. En lttare berusning kan hjlpa till med en viss avslappning, men hgre doser frsmrar den sexuella frmgan. Shakespeare beskrev detta redan i MacBeth: It provokes the desire, but it takes away the performance. Alkohol tycks bryta kontakten mellan lust och drift och knsorganen. Vid fortgende verkonsumtion av alkohol pverkas det hormonella systemet, bildningen av manligt knshormon minskar, vilket ger mer permanenta strningar. Vid alkoholmissbruk finns ofta en djupare knslomssig problematik och ngest som
68

ytterligare frsvrar en normal sexuell funktion och impotens r vanligt vid kronisk verkonsumtion av alkohol. Droger anvnds ofta i syfte att ka den sexuell frmgan. Vanliga droger som i drogkulturen hvdas ha stimulerande verkan p lust eller upplevelse r centralstimulerande medel (amfetamin, kokain) och hallucinogener (hasch, marijuana, magic mushroom). Centralstimulantia r centralt uppiggande och krlsammandragande ute i kroppen. I brjan av bruket dominerar den stimulerande effekten, men efter en tid slr krleffekterna igenom och mn blir impotenta, mnga fr livet. De centralstimulerande medlen minskar frmgan att f orgasm och gr samlag till utdragna och orgasmlsa vningar. Detta misstolkas ofta som en positiv effekt att man kan hlla p i timmar, i sjlva verket blir det oftast smrtsamt av rent mekaniska skl. Den krlsammandragande effekten gr kvinnans slemhinnor torra vilket ytterligare kar risken fr
69

Erektionsproblem eller impotens

mekaniska skador. Marijuana och hasch har effekter p vr varseblivning och tidsuppfattning. Den sexuella effekten hnfrs till intensivare upplevelse av sinnesintryck. Fr mn har dessa droger en direkt negativ effekt p testiklarnas hormonproduktion, och ger en kastrerande effekt hos vanebrukaren. Kvinnor upplever oftast att de blir torra i slidan, anfuktningen fungerar inte eftersom medlen blockerar vtskeutsndringen i vagina.

Andra sexuella funktionsproblem hos mn

Orgasmproblem kan yttra sig som fr tidig utlsning, frdrjd utlsning eller ofrmga att f utlsning. Alla dessa problem har ingen given definition. Vad som r fr snabb ejakulation i ett frhllande kan vara frdrjd i ett annat, det r unikt fr samspelet mellan tv individer i ett parfrhllande. Utver detta finns ngot som kallas orgasm utan njutningsupplevelse (anhedonisk orgasm). Detta innebr att mannen fr ejakulation men utan upplevelse av orgasmens kvaliteter. Fr tidig utlsning eller snabb ejakulation har nmnts tidigare och beror inte sllan p otrning. Efter ett lngre uppehll i sexuellt samliv

eller vid starten av det sexuella livet kan frvntningarna och upphetsningen bli fr stark. Mannen fr orgasm direkt vid samlagets brjan eller nnu tidigare. Hos enstaka mn r den snabba utlsningen ett mer permanent problem. Det blir inte bttre med tiden och enklare terapifrsk misslyckas. Det kan d rra sig om en mer grundlggande rubbning av ejakulationsreflexen. Frdrjd ejakulation och dess ytterlighet utebliven ejakulation, r mer komplicerat. Det betraktas av sexologer som ett psykologiskt problem i grunden. Sambandet mellan grundlggande tillgng till sin sexualitet, viljan att ge sig hn och undermedvetna hmningar har betydelse. Sexologisk behandling med frsk att ltta upp de inre sprrar som finns r ndvndig fr att komma tillrtta med detta problem. Frdrjd ejakulation kan vara svrbehandlat och ta lng tid att komma tillrtta med. Hos mn som anvnder erektionsstimulerande lkemedel frekommer frdrjd ejakulation. I den situationen har behovet av upphetsning fr att f erektion hoppats ver och trskeln fr erektion minskas eller tas bort nr man anvnder erektionsgivande eller underlttande lkemedel. Medvetenhet om detta lser oftast problemet.

70

71

Retrograd eller tillbakagende ejakulation

Vid retrograd eller tillbakagende ejakulation upplever mannen orgasm men det kommer ingen eller mycket litet sdesvtska. Detta r inget orgasmproblem i sig utan beror p nervskador i lilla bckenet. Den vanligaste bakgrunden till retrograd ejakulation r diabetes eftersom sjukdomen pverkar nervfunktionen. Psykologiskt kan retrograd ejakulation vara strande trots att den inte pverkar orgasmupplevelsen. Medicinskt har retrograd ejakulation betydelse endast vid barnnskan, eftersom spermierna hamnar i urinblsan och inte nr kvinnan. Om man vill f barn kan spermier hmtas frn urinblsan efter ejakulation och anvndas fr insemination eller provrrsbefruktning. Vissa lkemedel ger pverkan p ejakulationen och kan bde minska och ka ejakulationsfrmgan. Denna pverkan gr tillbaka nr behandlingen upphr. Medicinsk behandling kan ibland hjlpa mn med retrograd ejakulation. Den typ av lkemedel som anvnds stimulerar sammandragning av blsans ringmuskel. Preparatet ges ett par timmar fre utlsning och kan vara srskilt vrdefullt fr mn med barnnskan. Det kan ven anvndas av mn som lider knslomssigt av att inte f en normal utlsning.

S hr behandlas erektionsproblem idag

Skande efter ett elixir som terfr eller strker mannens sexuella frmga har fljt mnskligheten sedan rtusenden och mngder av potensmedel har frn tid till annan vunnit uppskattning i olika kulturer. Den sanna krleksdrogen som bde kar viljan, frmgan och helst ven pverkar partnerns knslor frblir tillsvidare en mytisk freteelse. Impotenslkemedlet Viagra har stundtals frvxlats med ett undermedel som tar hand om alla mannens sexuella problem. Men efter en tid har lkemedlens roll i behandling av manlig sexuell dysfunktion (erektil dysfunktion, ED) brjat finna sin plats och givit upphov till nya stt att mta mn med dessa problem. De nya mjligheterna har kat intresset fr behandling av bde manlig och kvinnlig sexuell problematik.

Medicinsk utredning vid potensproblem

Om man drabbats av erektionsproblem till en grad som r strande fr samlivet och utgr ett bekymmer skall man inte dra sig fr att kontakta

72

73

S hr behandlas erektionsproblem idag

sin lkare. Oftast blir det till distriktslkaren man vnder sig. Utredningen r enkel och baseras i frst hand p intervju dr man frgar om sjukhistoria, nr det brjade, om det har kommit snabbt och om det har frsmrats under en lngre tid. Man frgar ocks om sjukdomar och om man tar ngra lkemedel. Den mer specifika sexologiska sjukhistorien handlar frsts ocks om partnern och frhllandet med partnern. T ex om det finns konflikter kring sexualitet eller andra mer djupgende problem. Det r av stort vrde om partnern r med i den delen av utredningen och mnga oklarheter mellan parterna kan kanske redas ut med detta. Det r inte alltid ltt att tala om sin sexualitet, inte ens med sin partner. r frhllandet nytt eller i gungning kan det vara nnu svrare. Den medicinska utredningen skall utesluta att det finns ngon av de sjukdomar och riskfaktorer som nmnts tidigare. Det r vanligt att man kontrollerar blodsocker och blodfetter, mter blodtryck och ven tar prov p manligt knshormon. Kroppsunderskningen omfattar underskning av penis fr att utesluta lokala sjukdomsprocesser. Till dessa hr rrbildning i svllkropparna och lokala infektioner. Det r ocks vanligt att man undersker prostata (lkaren knner p prostata via ndtarmen). Fr lkaren blir det viktigt att ta reda p om det finns ngon bakomliggande sjukdom som skall behandlas, om det r ett psykologiskt problem,
74

dr man br ordna med sexologisk behandling och slutligen partnerns instllning. Om partnern r en ldre kvinna och man inte haft sexuellt samliv p lnge kan hon behva genomg en underskning och kanske f behandling med kvinnligt knshormon, tminstone lokalt i slidan som frberedelse. Mannen med erektionsproblem kan idag erbjudas flera alternativ. Frstahandsbehandling r sexologisk behandling eller tabletter med erektionsunderlttande verkan eller de bda i kombination. Tillgngen p sexologisk behandling r starkt begrnsad i de flesta lnder. Den behandlande lkaren fr ta p sig rollen som rdgivare i den utstrckning som r mjlig. I den medicinska arsenalen finns utver tabletter, ven krlvidgande medel som injiceras i penis eller tillfrs via urinrret.

Lkemedel som anvnds idag

Viagra (sildenafil)
Lkemedlet tas som tablett minst en timme fre sexuell aktivitet eller nr man nskar f effekt. Den aktiva substansen i Viagra frstrker effekten av signaler i erektionsnerverna. Den kemiska blockering som Viagra stadkommer r mycket specifik fr penis. Andra glatta muskelceller i kroppen pverkas i mindre grad eller inte alls. Detta gr att den dominerande effekten av Viagra koncentraras till svllkropparna. Viagra finns
75

S hr behandlas erektionsproblem idag

kvar i kroppen under flera timmar vilket gr att man under en lngre tid har lttare att f erektion. Det r vanligt att effekten sitter i 46 timmar. I motsats till medel som sprutas direkt in i penis s ger Viagra endast effekt om man stimulerar erektionen, dvs ngon typ av sexuell stimulering r ndvndig fr att ngot ska hnda. Sildenafil utvecklades egentligen fr behandling av krlkramp i hjrtat, angina pectoris. Vid de tidiga frsken upptckte frskspersonerna den ovntade effekten att de pltsligt kunde f erektion, ngot som mnga inte hade haft p lnge. Viagra har viss effekt p andra krl, bl a kan det ge en ltt ansiktsrodnad. Denna effekt kan ocks ge huvudvrk som r en ovanlig och vergende biverkan. Risken att f hjrtinfarkt eller avlida i samband med samlag finns men tycks inte ka fr att man anvnder Viagra. Dremot r samlag i sig en fysisk anstrngning och ger en viss, om n mttlig belastning p hjrtat.

Mn med hjrtproblem kan vlja samlagstllningar som inte krver s mycket fysisk anstrngning. Allmnt rekommenderas frsiktighet med fysisk belastning efter nyligen genomgngen hjrtinfarkt och samma frsiktighet som rekommenderas i vrigt gller ocks samlag. Viagra fr inte anvndas av mn som samtidigt behandlas med nitroglycerinpreparat. Rapporter om risker fr hjrtat har vid senare uppfljningar inte visat ngot samband. Det finns dremot observationer som snarare talar fr en mjlig positiv effekt av Viagra.

Lokala behandlingsmetoder
Den frsta behandling med erektionsgivande injektioner gjordes av en fransk krlkirurg, Dr Virag, som noterat att patienter under krloperation fick erektion nr man sprutade in det krlavslappande medlet papaverin. Virag inledde behandlingsfrsk med papaverininjektioner direkt i penis svllkroppar 1980. Det drjde till 1994 innan det frsta lkemedlet registrerades fr behandling av erektionsproblem. Lkemedlet, Caverject innehller prostaglandin E1, ett kroppseget mne med kraftigt krlvidgande egenskaper. Medlet registrerades frst i Sverige och spred sig sedan ver vrlden och r fortfarande ett viktigt lkemedel fr erektionsbehandling nr frsta linjens behandling inte ger nskad effekt. Frdelen med lokalbehandling r framfrallt att man inte fr ngon pverkan p kroppen i
77

76

S hr behandlas erektionsproblem idag

vrigt och inte behver riskera korsreaktioner med andra lkemedel. Nackdelen r det ngot omstndliga frfarandet att ge sig sjlv en injektion i penis strax innan man nskar f erektion. Om man rekommenderas Caverject fr man lra sig injektionsteknik, vilket de flesta mn klarar utan problem. Sprutan som r mycket tunn, stts vid penisroten, dr knseln r lg.

till att hlla kvar erektionen genom att strypa avfldet av blod frn penis. Den finns i olika modeller, mjuka gummiringar eller gummiband som dras t runt penisroten. Metoden r ofarlig (om man inte lter bandet sitta p mer n en timme) och kan anvndas enskilt eller tillsammans med andra metoder.

Vakuumpump
Genom att fra en plastcylinder ver penis och sedan pumpa ut luften ur cylindern kan man genom sugverkan f svllkropparna blodfyllda. Nr tillrcklig styvnad stadkommits fster man ett gummiband runt penisbasen. Blodet blir lst i svllkropparna och erektionen kvarstr tills gummibandet avlgsnas. Metoden r enkel och fungerar nstan alltid, ven vid svra krlfrndringar. Eftersom metoden r helt ofarlig kan den vara ett alternativ nr lkemedel inte kan anvndas eller inte fungerar.

MUSE (i Sverige Bondil)

Muse har samma aktiva substans som Caverject men frs in i urinrret. Bgge medlen ger verkan inom 10 till 15 min. MUSE r betydligt mindre effektivt och har inte kommit till ngon strre anvndning.

Mekaniska hjlpmedel
Pubesring eller penisslinga
Ett vanligt problem r att erektionen sviktar i frtid. Pubesringen som funnits sedan lnge hjlper
78

Vakuumpump r en ofarlig metod att f erektion.

79

S hr behandlas erektionsproblem idag

Kirurgiska metoder
Inoperation av proteser eller stavar i penis svllkroppar utvecklades p 1970-talet och kom under en period till stor anvndning. Stavarna r av tv olika typer. Dels finns sdana som r fasta i sin form hela tiden men bjliga, dels sdana som fylls med vtska eller aktiveras av en fjder nr man vill ha erektion. Inoperation av stavar r en tekniskt sett enkel operation. Riskerna r framfrallt infektion eller att det blir ngot mekaniskt fel s att de inte fungerar och mste ersttas eller tas bort. Efter introduktion av verksamma mediciner fr behandling av erektionsproblem rekommenderas stavar endast som en sista utvg nr annan behandling inte fungerar. Att behandla erektionsproblem genom att kirurgiskt frbttra blodfrsrjningen till penis r svrt och lmpligt endast i speciella situationer. Medfdda krlmissbildningar i penis ger sig tillknna tidigt och r sllsynta. Mn som aldrig kunnat f ordentlig erektion, inte ens i tonren, kan misstnkas ha en bakomliggande krlmissbildning. Dessa mn skall omhndertas och utredas av specialist. Medellders och ldre mn som drabbas av erektionsproblem har mycket sllan en krlmissbildning som kan tgrdas. De aterosklerotiska krlfrndringar som ger erektionsstrningar sitter i allmnhet i de minsta grenarna av artrerna (de blodkrl som fr blod till svll80

kropparna). I sllsynta fall frekommer missbildningar p de avfrande krlen dvs venerna. Det kan d finnas vener som drnerar svllkropparna frn blod och frhindrar den fina avstngningsfunktionen som tidigare beskrivits. Dessa vener skapar punktering av svllkropparna och d orkar inte artrerna fylla p med blod ngon lngre stund. I denna situation kan kirurgen helt enkelt knyta en trd rund det drnerande krlet och laga punkteringen med gott resultat.

Kan man frebygga potensproblem?

Grunden fr ett tillfredstllande samliv r relationen till partnern. Sexuella problem och potensproblematik uppkommer inte sllan i samband med relationskriser och separationer. Den psykiska belastning som blir fljden av krisen stter ofta spr under en lngre eller kortare tid och symtomet potensproblem kanske inte visar sig frrn man brjar etablera en ny relation Om det frutom den psykiska belastningen ocks finns en begynnande krlsjukdom, kan erektionsproblematiken bli mer n tillfllig. Andra psykologiska faktorer som stress, ekonomiska problem och otrygghet i arbetslivet kar ocks problemet. Att vrda sin psykiska hlsa, sin relation och sitt stt att leva r av betydelse fr att undvika att drabbas av erektionsproblem.
81

S hr behandlas erektionsproblem idag

Effekt av olika lkemedel som underlttar erektion

Nr man blir sexuellt stimulerad kar aktiviteten i erektionsnerverna. Nerverna skickar signaler till de glatta musklerna i blodkrlen och svllkropparna genom att bilda kvveoxid (NO). Kvveoxid fster p en mottagare p de glatta muskelcellerna, knackar p cellen och utlser en signal inuti cellen. NO-signalen leder till kad bildning av en intern signalsubstans som kallas cGMP. I och med att halten cGMP kar i den glatta muskelcellen slappnar cellen av, muskelfibrerna mjuknar och fldet som fr blod genom krlen kar, samtidigt som svllkroppsvvnaden ppnas och kan fyllas med blod. Det r nivn av cGMP som avgr muskelns grad av avslappning. Viagra hindrar nedbrytning av cGMP, ju fler nervsignaler dest strre kning av cGMP och dest strre avslappning uppns. Normalt bryts cGMP ned mycket snabbt, med Viagra gr det lngsammare.

Den dominerande orsaken till permanenta erektionsproblem r krlfrndringar. Alla de faktorer som vi uppfattar som riskfaktorer fr utveckling av hjrt-krlsjukdomar r ocks riskfaktorer fr utveckling av impotens. Med dagens kunskap vet vi ocks att psykosociala frhllanden inklusive relationsproblem r bidragande riskfaktorer fr hjrt-krlsjukdomar. Att undvika saker som ger hjrt-krlsjukdom minskar p kpet risken att drabbas av impotens. Rkning r den mest vldokumenterade riskfaktorn fr utveckling av krlsjukdomar och det r en mycket starkt bidragande orsak till tidig utveckling av impotens. Rkstopp ger ingen omedelbar frbttring men en terhmtning av en normal krlfunktion som kan mrkas inom ngra mnader. n viktigare r att sjukdomsutvecklingen stannar upp och brjar g tillbaka! Att leva ett hlsosamt liv innebr oftast inte ngra strre uppoffringar. Man behver inte springa maraton och leva p rkost. Fysisk aktivitet i form av halvtimmes-lnga promenader i ngorlunda tempo tre gnger i veckan har visat sig ha en markant effekt p hjrtat och blodkrlen. Vardagens motionstillfllen skall inte underskattas; g i trappor i stllet fr att ta hissen, g i rulltrappan i stllet fr att passivt glida med. Dessutom skall man inte glmma att sexuell aktivitet ocks ger bra bidrag till att hlla kropp och samvaro igng. Regelbundna erektioner
83

S hr behandlas erektionsproblem idag

r ocks bra fr att hlla svllkroppar och blodkrl i trim. Den hormonella apparaten aktiveras av fysisk aktivitet och de uppbyggande hormonerna (tillvxthormon och testosteron) kar i mngd och verkan. Att rra p sig hjlper till att hlla blodtrycket och blodfettniverna lga och minskar risken fr ondig vervikt. Om man har tendens till vervikt, stegrade blodfettniver och kanske en rftlighet som talar fr kad risk fr krlsjuklighet eller typ II diabetes (ldersdiabetes) r det srskilt viktigt att tidigt anpassa sina vanor och sin kost. Ju tidigare man frebygger, desto bttre blir resultatet och desto lngre kan man skjuta upp utvecklingen av krlproblem. Kost och dietrd finns allmnt tillgngliga och handlar mest om att reducera intaget av fett och anpassa mngden till behovet. Inom dessa ramar finns gott om utrymme fr gastronomiska utflykter. Alkohol r ett tveeggat svrd. Alkoholberoende utvecklas ofta utan att man r medveten om situationen. Ett mttligt intag av alkohol, srskilt vin, har i mnga underskningar visats ha en hlsobefrmjande effekt hos vuxna. Men vad r mttligt drickande? Vra definitioner av detta r mycket personliga och inte konstanta, och med kat drickande ndras definitionen successivt uppt. En tumregel fr skert drickande brukar vara ett veckogenomsnitt p tv glas vin om dagen (gller dock inte alla storlekar p vinglas). Mn har
84

hgre tolerans n kvinnor, som br dricka 1/3 mindre n mn. Den positiva effekten av vin hnfrs till bde innehllet av antioxidanter (flavonoider) och alkohol som har en krlskyddande effekt. Vita veckor av och till kan fylla en bra funktion fr att motverka ett smygande alkoholberoende. Hur mycket den sociala och avslappande effekten av mttligt vindrickande betyder fr hlsan vet man inte. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att prevention av hjrt-krlsjukdom och ldersdiabetes samtidigt r prevention mot erektionsproblem. Som en viktig del av detta ingr ocks vrd och underhll av ett sunt partnerskap och ett liv med balans mellan arbete och vila.

Nya behandlingsmetoder under utveckling

Behandling av erektionsproblem har ftt en skjuts efter den lyckosamma introduktionen av Viagra. De nya behandlingsformer som r under utveckling och kan berknas komma ut p apoteken under 2001 och 2002 r dels substanser som liknar Viagra i verkningsstt, dels lkemedel med en helt annan verkningsmekanism.

85

Apomorfin
I motsats till alla andra erektionslkemedel har detta sin effekt i hjrnan. Apomorfin som vid hga doser anvnds fr att framkalla krkningar (krksirap) kan i lgre doser anvndas fr att skapa erektion. Vid tillfrsel av apomorfin utlses en komplex reflex. Man strcker p sig, gspar och fr erektion. Lkemedlet tas som en tablett som lser upp sig i munnen. Efter ngon minut brjar en serie erektionssignaler. Efter flera tester har man funnit en dos som ger erektion men inte krkningar. Den vanligaste biverkan r illamende av mttlig grad. Apomorfin antas verka genom aktivering av erektionscentrum i hjrnan. Mjligen kan apomorfin ha en viss lusthjande verkan men detta r inte helt klarlagt. Frutom nmnda biverkningar s kan apomorfin inte anvndas i samband med alkoholintag.

Lkemedel som liknar Viagra

Ett par varianter p Viagra finns under utveckling. Dessa lkemedel har samma verkningsmekanism som Viagra men r utvecklade fr att ge mindre biverkningar och ge effekt lngre tid. Effekten sitter i upp till ett dygn vilket kanske r en frdel fr mn som vill komma ifrn tidsberoende mellan tablettintag och sexuell aktivitet.

Vart kan jag vnda mig?

Det r svrt fr de flesta mn att ta upp impotensproblem till diskussion med sin lkare. Skamknslorna tycks ondliga och man kommer sig inte fr att ta steget ver trskeln och ska hjlp. Men att ska hjlp r det frsta steget till att bli hjlpt. Distriktslkaren r ofta den frsta kontakten fr utredning och behandling av erektionsproblem. Har du redan en lkarkontakt p vrdcentralen r det den naturliga vgen att f hjlp. Specialister p mns sexuella funktionsproblem finns spridda ver landet. P en del orter finns androloger som r mannens motsvarighet till kvinnans gynekolog. En hel del urologer har intresserat sig fr erektionsproblem och fungerar ofta som specialister som distriktslkaren kan remittera till vid problem. Sexologer r ofta psykologer eller kuratorer som skaffat sig utbildning
87

Fentolamin
Detta r ett gammalt blodtryckssnkande lkemedel som blockerar stressnerver. Om man tar en mindre dos av detta som tablett fr man en minskning av anti-erektionsnervernas effekt. Man tippar balansen ver t erektionshllet och vid samtidig sexuell stimulering underlttas utveckling av erektion. Rent teoretiskt skulle preparatet fungera bst vid psykiskt betingad erektionssvikt, d denna beror p veraktivitet i anti-erektionsnerverna.
86

i omhndertagande av mn och kvinnor med sexuella problem. Sexologisk behandling r en typ av fokuserad psykoterapi inriktad endast p behandling av de sexuella problemen. Kvinnor kan alltid ska hjlp och vgledning hos en gynekolog och det finns gynekologer som specialiserat sig p sexuella problem. Mnga av de problem som pverkar kvinnors sexualitet r ocks knutna till besvr frn underlivet.

Hit kan Du vnda dig:

Sexologiska mottagningen
Lunds Lasarett 221 41 LUND tel 046-17 10 00

Sexologiskt Centrum
Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UME tel 090-785 00 00

Sexologi
Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA tel 018-611 00 00

RFSU
Drottningholmsvgen 39A 112 42 STOCKHOLM tel 08-692 07 00 Rdgivning tel 08-692 07 70 M 11-12, ti-to 9-10 www.rfsu.se

Ordfrklaringar
Erektion = styvnad, blodfyllnad Penetration = trnga in i Kontraktion = sammandragning Fertilitet = fruktsamhet Lubrikation = fuktning, smrjning Retrograd = tillbakariktad Elixir = styrkande preparat

Andrologiskt Centrum
Karolinska Sjukhuset 171 76 STOCKHOLM tel 08-517 700 00

Junoenheten
Karolinska Sjukhuset 171 76 STOCKHOLM tel 08-517 700 00

Det finns ocks en hel del privatmottagningar som kan hjlpa till.

88

89