Professional Documents
Culture Documents
Kinetoterapie Și
Kinetoterapie Și
Kinetoterapie
Informații document
Data încărcării
Salvare
Aug 17, 2021
Titlu original
Teste functionale in kinetoterapie
Drepturi de autor
0.<.Rasta iucdŤkhcena spadkikda dhnhecak varta`rena
© © All0.<.5.
Rights Reserved
Rasta iucdŤkhcena spadkikda dhnhecak darvkdena
Rastun tredŤkuckk — Axemkcethrun epnkdĄ h prkzĄ su` `Ąr`ka, ker daenentĄ ne ckvanun
Partajați acest
hddkputunuk document
Řk trefa depun su`kadtunuk ãc sus, tredŤkhcàcb dhnhece darvkdenĄ e edastuke.
Baherada tastun asta ihnhskt pactru pedkacŤkk dera prazkctĄ burark bkc deuze
dhmprkmĄrkk rĄbĄdkcknhr carvhesa, tastun asta dhcskbaret phzktkv bedĄ edaestĄ
mecavrĄ sdeba seu ieda de burarae sĄ bksperĄ.
Rastun Tpurnkcf - Tu`kadtun ãcdnkcĄ Řk rhtaŘta depun mek kctàk ãctr-h perta ephk ãc
Facebook Twitter
daenentĄ. Ãc edast tkmp, axemkcethrun epnkdĄ h praskuca uŘherĄ ãc exun nhcfktubkcen en
fàtunuk. BedĄ epera burara ãc `reŤun ãcspra dera s-e ãcdnkcet depun, evam ba-e ieda du
h dhmpraskuca ne ckvanun trucdlkun `relken ba edae perta.
Rastun e`budŤkak umĄrunuk Tu`kadtun e`buda umĄrun seu axemkcethrun ãn e`buda
peskv, ãc eŘe ian ãcdàt penme seu ecta`reŤun su`kadtun sĄ ãk stae pa dep. Baherada
tastun asta ihnhskt pactru pedkacŤkk dera prazkctĄ burark ba deuzĄ carvhesĄ, bedĄ
edaestĄ mkŘdera sdeba burarae, ãcsaemcĄ dĄ tastun asta phzktkv Řk evam ba e ieda du
E-mail
h prh`namĄ ne ckvanun dhnhecak darvkdena, dum er ik: larckara e bksdunuk kctarvarta`ren,
dhmpraske vacanhr apkburena, dhmpraske ucak rĄbĄdkck carvhesa.
Rastun sdenacknhr BedĄ sa suspadtaezĄ h dhctredturĄ ne ckvanun edasthr musdlk,
Vi se pare
pactruutil acest
e ik skfurk dĄdocument?
ak suct dak ãc deuzĄ pucam su`kadtun sĄ raenkzaza h rhteŤka e
depunuk ãcspra pertae eiadtetĄ Řk sĄ ãŘk budĄ `Ąr`ke baesupre dnevkdunak. Rastun asta
phzktkv bedĄ epera burara ba pertae ãcspra dera s-e aiadtuet mkŘderae depunuk.
Tkcbrhmun ba baiknau thredh-`relken - Tu`kadtun ieda h kcspkreŤka prhiucbĄ, buda
depun ãc axtacska, ker axemkcethrun ãk buda kctraf mam`run suparkhr ba pertae eiadtetĄ
ãc axtacska mexkmĄ. Ta dhmperĄ punsun rebken bkc edaestĄ phzkŤka du dan bkc phzkŤke
ecethmkdĄ. BedĄ asta bkmkcuet kcsaemcĄ dĄ tastun asta phzktkv.
Rastun nuk Leutect Asta ihnhskt pactru e bkiaracŤke emaŤaene/vartkfh -un ba deuzĄ
Este necorespunzător acest
ertkdunerĄ ba dan ba deuzĄ conținut?
vesdunerĄ. Raportați
Tu`kadtun acest
buda `reŤana, du document
dhetana axtkcsa, ãc
inaxka ba ;7 ba freba. Asta rufet sĄ macŤkce edaestĄ phzkŤka, evàcb hdlkk ãcdlkŘk.
BedĄ mam`rana suparkhera sa mkŘdĄ, prh`name asta chcvesdunerĄ. Ephk sa rapatĄ
tastun, cumek dĄ etucdk, depun asta bus ãc rhteŤka Řk axtacska. BedĄ epera `enecserae
mam`ranhr suparkhera, deuze asta vesdunerĄ (drakarun cu prkmaŘta bastun sàcfa
hxkfacet). WhzkŤkkna er tra`uk macŤkcuta ãctra 57 Řk 47 saducba
Rastun @erra Tu`kadtun asta rufet sĄ macŤkcĄ phzkŤke ba ne tastun tradut. BedĄ epera h
dĄbara e `reŤanhr, dhcdhmktact du h prhceŤka e ecta`reŤunuk, tastun asta phzktkv, deuze
ikkcb prh`e`kn h kcsuikdkacŤĄ dkrdunethrka ne ckvanun acdaienunuk.
Rastun Qcbar`urf Tu`kadtun inadtaezĄ `reŤana ne ;7 ba freba, ãcdlkba hdlkk Řk asta
pus sĄ maerfĄ pa nhd du depun rhtet ãctr-h perta, ephk ãc daenentĄ. BedĄ epera h
dĄbara e `reŤanhr, h prhceŤka e ecta`reŤunuk seu h pkarbara e adlknk`runuk, tastun asta
phzktkv, deuze ikkcb prh`e`kn h kcsuikdkacŤĄ dkrdunethrka ne ckvanun acdaienunuk.
Rastun Ceiizkfar Tu`kadtun stĄ pa mesĄ, axemkcethrun ãc spetana nuk ãk puca h
praskuca mabka pa vacana jufunera, tkmp ba 47 ba saducba. Ephk rhefĄ su`kadtun sĄ
Řhnbun su`kadtunuk, peskv, ãc axtacska, ebbudtka, rhteŤka kctarcĄ. Rastun asta phzktkv
bedĄ epera burara ne ckvanun Řhnbunuk tastet, du seu iĄrĄ eperkŤke ucuk dnkd.
Rastun Ttkcdlikanb Tu`kadtun ãc badu`kt bhrsen, inadtaezĄ Řhnbun du facucdlkun axtkcs
pàcĄ ne 47 ba freba, ãmphtrkve ucak razkstacŤa hpusa ba axemkcethr. Burarae
epĄrutĄ ãc zhce kcflkcenĄ seu ne ckvanun Řhnbunuk, samcenaezĄ prh`nama ne ckvan
nhm`er, en ertkduneŤkak sedrhknkeda seu ne ckvanun Řhnbunuk.
Nkcke nuk Canethc Asta h nkcka kmefkcerĄ, dera ucaŘta tu`arhzktetae ksdlkebkdĄ Řk TKET
ba edaeŘk perta. BedĄ merana trhlectar a penpet du munt baesupre edastak nkckk, ieptun
asta kcbkdetkv pactru dhxevere seu h bksnhdera e Řhnbunuk.
Rasterae dhctredturkk iaskarknhr Tu`kadtun ãc badu`kt bhrsen, axemkcethrun ieda a
inaxka e mam`runuk kciarkhr du facucdlkun axtkcs (de Řk ne samcun Nasafua). Dàcb
mkŘderae cu mek asta phsk`knĄ, sa inadtaezĄ facucdlkun Řk sa h`sarvĄ bedĄ mkŘderae
sa pheta dhctkcue. BedĄ ckdk eŘe mkŘderae cu sa mek pheta aiadtue ãcsaemcĄ dĄ
prh`name asta ne ckvanun iaskarknhr seu e Řhnbunuk, cu ne ckvanun ksdlkhfem`karknhr seu e
carvunuk sdketkd. Deuza phsk`kna ena ucak dhctredturk e iaskarknhr: `urskte ksdlkebkdĄ,
cahpnesm, pethnhfka dhxh-iamurenĄ.
Rastun Rlhmes (tasterae dhctredturkk knkhpshesunuk) Tu`kadtun ãc badu`kt bhrsen.
Axemkcethrun h`sarvĄ bedĄ asta prazactĄ h lkparnhrbhzĄ nhm`erĄ, dhmucĄ ãc
dezurkna ba dhctredture e knkhpshesunuk. Axemkcethrun inadtaezĄ facucdlkun hpus pĄrŤkk
dhctredtureta Řk su`kadtun ãn macŤkca ne pkapt, prkc epuderae du màkckna. Rastun asta
phzktkv bedĄ ne ckvanun mam`runuk tastet (dan dera e rĄmes axtkcs pa mesĄ) epera h
inaxka e Řhnbunuk.
Rasterae dhctredturkk braptunuk ectarkhr Tu`kadtun ãc badu`kt vactren. Axemkcethrun
inadtaezĄ facucdlkun ba pertae eiadtetĄ. Rastun asta phzktkv bedĄ pa untkmana freba
ba inaxka `ezkcun sa rkbkdĄ ba pa mesĄ, prkc inaxke Řhnbunuk.
asta kcdhmpnatĄ seu bedĄ epera uc acb-iaan mhena, axkstĄ dave dera h `nhdlaezĄ.
Dae mek dhmucĄ deuze h raprazkctĄ uc macksd rupt.
Rastun Laniat Ne uc facucdlk chrmen tu`arhzktetae tk`kenĄ asta pa edaeŘk nkcka du nkcke
mabkecĄ e petanak (facucdlkun ãc inaxka ba ;7 ba freba). Dàcb facucdlkun sa axtkcba
tu`arhzktetae tk`kenĄ asta enkcketĄ du merfkcae netarenĄ e petanak. BedĄ edaeste
mkŘdera ba rhteŤka e tk`kak cu sa ãctãmpnĄ evam ba e ieda ika du h nazkuca macksdenĄ,
ika du h nazkuca ne ckvanun nkfemactanhr ãcdrudkŘeta.
Rastun pnkdkk mabkhpetanera Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen. Axemkcethrun ãk inadtaezĄ
facucdlkun ne 47 ba freba Řk kmprkmĄ petanak h mkŘdera mabkenĄ. BedĄ su`kadtun
raskmta burara ne epnkderae edastak mecavra, asta phsk`kn de pnkde sĄ ika prkcsĄ ãctra
petanĄ Řk dhcbknun iamuren mabken.
Rastun Luflsthc Tu`kadtun ãc badu`kt bhrsen. Axemkcethrun ãk inadtaezĄ facucdlkun Řk
kcbuda h rhteŤka kctarcĄ tk`kak du h màce, ãc tkmp da du daenentĄ ãmpkcfa mabken petane
Řk penpaezĄ dhcbknun iamuren kctarc.
Rastun uminĄturkk Axemkcethrun ieda mkŘdĄrk du ejuthrun bafatanhr Řk e penmak, pa
pertae mabkenĄ e petanak, hrkacteta ãcspra Řhnbun su`kadtunuk (0-4 mkŘdĄrk). Ephk pa
pertae netarenĄ axadutĄ mkŘdĄrk ãc sacs kcvars (ãcspra pkdkhrun su`kadtunuk). ErtkduneŤke
facucdlkunuk dhcŤkca 5-6 mn ba nkdlkb skchvken. Ãc urme edasthr mecavra, axdasun ba
nkdlkb skchvken (2-< mn) sa ve stràcfa ãc pertae mabkenĄ e ertkduneŤkak facucdlkunuk su`
ihrme ucak uminĄturk.
Rastun bapraskuckk Tu`kadtun asta ãc badu`kt bhrsen. Axemkcethrun inadtaezĄ peskv
facucdlkun sĄcĄths h`sarvàcb pa pertae netarenĄ e tacbhcunuk rhtunkec h mkdĄ
bapraskuca dera rĄmàca dlker Řk dàcb facucdlkunuk ejucfa ãc inaxka mexkmĄ.
Axemkcethrun inadtaezĄ peskv Řk facucdlkun `hncev. Ãc dezun axkstacŤak ucak kcinemeŤkk
ne edast ckvan, bupĄ uc ecumkt cumĄr ba freba ba inaxka bapraskucae bkspera. Du dàt
kcinemeŤke asta mek putarckdĄ, du etàt bapraskucae ve bkspĄrae mek rapaba.
Rastun inudtueŤkak Axemkcethrun eŘaezĄ h màce ne ckvanun `ursak suprepetanera, ker
daenentĄ babasu`tun rhtunak, estian ãcdàt sĄ ãcdebraza petane du merfkckna rebkena ena
màkcknhr. Facucdlkun asta axtkcs Řk inadtet ãc edast mhb, ãc tkmp da axemkcethrun
„deutĄ” zfhmhta ne ckvanun pnkdkk. EpĄsàcb entarcetkv, dàcb du h màcĄ dàcb du
daenentĄ, ãc dezun ucuk, axdas ba nkdlkb skchvken, axemkcethrun ãn ve skmŤk mkfràcb bkctr-
h perta ãc ente.
Rastun petanak `enhte`kna Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen du facucdlkun axtkcs seu
inadtet pàcĄ ne nkmkte suphrte`knĄ. Axemkcethrun pardutaezĄ sdurt petane seu epnkdĄ h
praskuca uŘherĄ esupre ak, skmŤkcb h pnutkra e edastake (tastun asta phzktkv).
Tamcun nuk Dneroa Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen du facucdlkun axtkcs. Axemkcethrun
epnkdĄ h praskuca uŘherĄ esupre phnunuk kciarkhr en petanak. Ephk k sa dara su`kadtunuk
sĄ ãŘk dhctredta dvebrkdapsun, ãc tkmp da praskucae asta macŤkcutĄ. Rastun asta
dhcskbaret phzktkv bedĄ su`kadtun cu rauŘaŘta sĄ macŤkcĄ dhctredŤke dvebrkdapsunuk
iĄrĄ sĄ eperĄ h burara ratrhpetanerĄ.
Rastun nuk Venbrhc Ãc tkmp da su`kadtun aiadtuaezĄ inaxkk nacta ena facucdlkunuk,
axemkcethrun penpaezĄ petane. BedĄ su`kadtun eduzĄ burara, ker ne ckvanun ertkduneŤkak
eper drapkteŤkk, tastun asta dhcskbaret phzktkv.
Tamcun nuk Zhlnar Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen du facucdlkun ãc axtacska.
Axemkcethrun trefa petane ãc sacs deuben, macŤkcàcb-h ãc edae phzkŤka Řk ãk spuca
su`kadtunuk sĄ ãŘk dhctredta dvebrkdapsun. BedĄ epera burara tastun asta dhcskbaret
phzktkv. RhtuŘk edast tast asta phzktkv (iens phzktkv) ne h mera perta e phpuneŤkak.
Tamcun nuk Irucb Tu`kadtun stĄ ãc phzkŤka Řazàcb ne merfkcae masak. Wa perdurusun
mek munthr mkŘdĄrk ba inaxka-axtacska, axemkcethrun pardutaezĄ uŘhr petane. BedĄ
epera burara, edaeste pheta ik deuzetĄ ba dhcbrhmenedke petanerĄ.
Rastun epralacskuckk HiarĄ kcihrmeŤkk du prkvkra ne ste`knktetae petanak. Tu`kadtun ãc
badu`kt bhrsen, du mam`run kciarkhr ba tastet ranexet? axemkcethrun ãcdaerdĄ sĄ nuxaza
netaren petane. BedĄ epera taeme ba h avactuenĄ su`nuxeŤka bkc pertae su`kadtunuk,
tastun asta dhcskbaret phzktkv.
Rastun „pkvht slkit” Edast tast parmkta bapksterae kcste`knktĄŤkk ectarhnetarena rhtethrkk
e facucdlkunuk. Tu`kadtun asta ãc badu`kt bhrsen. Axemkcethrun ãk rkbkdĄ mam`run
kciarkhr du facucdlkun ãctkcs Řk ãcdaerdĄ sĄ su`nuxaza ectarkhr pnethun tk`ken netaren,
prkc rhterae kctarcĄ e tk`kak (du ejuthrun prkzak ba ne ckvanun pkdkhrunuk). Du ejuthrun prkzak
ba pa pertae netarenĄ e facucdlkunuk, axemkcethrun epnkdĄ h tacskuca ãc venf, hrkactetĄ
ectarkhr, esupre fem`ak. Ãc tkmp da axemkcethrun inadtaezĄ ãcdat facucdlkun, ãc jurun e
eprhxkmetkv 51 freba ba inaxka, sa pheta penpe uc dnkd da samckikdĄ ranhdenkzerae,
bethretĄ ba kcste`knktetae ectarhnetarenĄ rhtethrka e facudlkunuk, razuntetĄ bkc deuze
ucak rupturk seu nexktĄŤk e nkfemactunuk ãcdrudkŘet ectarkhr Řk e strudturknhr
phstarhneterena ena ertkduneŤkak.
Rasterae pactru kcste`knktetae ectarh-mabkenĄ rhtethrka Edast tast prasupuca de
su`kadtun sĄ stae ãc badu`kt bhrsen, ãc tkmp da axemkcethrun ãk rkbkdĄ mam`run kciarkhr
ba tastet ba bafatun mera ba ne ne pkdkhr, macŤkcàcb facucdlkun ãc axtacska. BedĄ
tk`ke sa rhtaŘta ãc netaren, tastun asta phzktkv, deuze ikkcb skstamun erduet, depsune
phstarkherĄ, nkfemactun ãcdrudkŘet ectarkhr seu dan phstarkhr.
Rasterae kcste`knktĄŤkk ãc phzkŤka du kcdĄrdera e facucdlkunuk bafacaretkv
Tu`kadtun stĄ ãc sprkjkc uckphben, ne ãcdaput pa mam`run dera cu era facucdlkun
eiadtet Řk aiadtuaezĄ inaxkk Řk axtacskk. Ephk sa axadutĄ edasta mkŘdĄrk Řk pa pertae
mam`runuk du facucdlkun eiadtet. Axemkcethrun chtaezĄ bedĄ mkŘderae e ihst
phsk`knĄ Řk du da empnktubkca.
Facucdlk ste`kn Ne 51 freba Chte 1
Facucdlk kcste`kn Ne 51freba Chte 4 sk Ãctra 1-51freba Chte 0
Facucdlk ste`kn Bher ãctra 7-1freba Chte 5
Rasterae nuxeŤkak petanak (Rastun nuk Iekr`eco) Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen,
facucdlkun inadtet ne 47 ba freba. Axemkcethrun mkŘdĄ petane, uŘhr, ãcspra netaren
Îmbunătățiți-vă experiența
Evaluarea ne va ajuta să le sugerăm
documente și mai potrivite tuturor
cititorilor noștri!
Util
Nu este util
stàcfe - braepte. Rastun asta phzktkv etucdk dàcb su`kadtun skmta dĄ petane k sa ve
bksnhde Řk ãŘk dhctredte kmabket dvebrkdapsun „de sĄ h ebudĄ ne nhd”.
Rasterae pactru skcbrhmun ba irkdŤkuca e `ecbak knkhtk`kena (tastun nuk Ch`an)
Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt bhrsen du facucdlkun axtkcs. Axemkcethrun ãk buda facucdlkun
ãc inaxka ba ;7 ba freba, dhcdhmktact du inaxke shnbunuk (tenpe sa sprkjkcĄ pa mesĄ).
Ta epnkdĄ h praskuca esupre dhcbknunuk netaren en iamurunuk ãc tkmp da sa axadutĄ h
axtacska peskvĄ e facucdlkunuk. BedĄ ne 47 ba freba ba inaxka su`kadtun eduzĄ h
burara vka ne ckvanun dhcbknunuk netaren, tastun asta dhcskbaret phzktkv.
Rasterae dhctredturkk ba axtacska ne ckvanun facucdlkunuk Tu`kadtun stĄ ãc badu`kt
vactren, du fem`ana ãceiere masak. Axemkcethrun mĄsherĄ bkiaracŤe ba ckvan bkctra
dana bhuĄ dĄndàka. Qc dactkmatru raprazkctĄ eprhxkmetkv 57 freba. Rastun pheta kaŘk
phzktkv ãc dezun ucak dhctredturk ne ckvanun ksdlkhfem`karknhr seu ãc dezun ucak
kcinemeŤkk.
Rastun „sarterunuk ectarkhr” Edast tast mĄsherĄ frebun ba bapnesera e tk`kak ieŤĄ ba
iamur, ectarkhr. Tu`kadtun asta ãc badu`kt bhrsen, du facucdlkun Řk Řhnbun inadteta,
estian ãcdàt tenpe sĄ ika pa mesĄ. Axemkcethrun ste`knkzaezĄ pkdkhrun su`kadtunuk
eŘazàcbu-sa pa an, du màkckna duprkcba ertkduneŤke facucdlkunuk, dana bhuĄ bafata
merk ikkcb ba h perta Řk ba ente e tu`arhzktĄŤkk tk`kena. Bkc edaestĄ phzkŤka axemkcethrun
trefa ãcspra an tk`ke su`kadtunuk. Nexktetae caãcshŤktĄ ba rhteŤke tk`ak kmpnkdĄ nazkuck ne
ckvanun nkfemactunuk ãcdrudkŘet ectarkhr Řk phsk`kn ne ckvanun nkfemactanhr dhnetarena.
Nexktetae du rhteŤka axtarcĄ e tk`kak kmpnkdĄ nazkuck ne ckvanun nkfemactunuk dhnetaren
mabken, nkfemactana depsunera Řk phsk`kn nkfemactun ãcdrudkŘet ectarkhr. Nexktetae du
rhteŤka kctarcĄ e tk`kak, kmpnkdĄ nazkuck ne ckvanun nkfemactunuk ãcdrudkŘet ectarkhr Řk
strudturkna ertkdunera phstarh-netarena.
Rastun „sarterunuk phstarkhr” Edast tast mĄsherĄ frebun ba bapnesera e tk`kak ieŤĄ
ba iamur, phstarkhr. Tu`kadtun asta ãc badu`kt bhrsen, du facucdlkun Řk Řhnbun inadteta,
estian ãcdàt tenpe sĄ ika pa mesĄ. Axemkcethrun ste`knkzaezĄ pkdkhrun su`kadtunuk
eŘazàcbu-sa pa an, du màkckna duprkcba ertkduneŤke facucdlkunuk, dana bhuĄ bafata
merk ikkcb ba h perta Řk ba ente e tu`arhzktĄŤkk tk`kena. Axemkcethrun ãmpkcfa ãc speta
tk`ke. Nexktetae edutĄ kmpnkdĄ eiadterae nkfemactunuk ãcdrudkŘet phstarkhr Řk strudturkna
ertkdunera phstarkhera. Nexktetae drhckdĄ kmpnkdĄ rupture nkfemactunuk ãcdrudkŘet
phstarkhr Řk h phsk`knĄ ãctkcbara e anamactanhr depsunera phstarkhera.
Îmbunătățiți-vă experiența
Evaluarea ne va ajuta să le sugerăm
documente și mai potrivite tuturor
cititorilor noștri!
Util
Nu este util
Document 13 pagini
Teste Functionale
Ionela-Nicoleta Lupu
100% (1)
Document 17 pagini
Evaluarea-coloanei-vertebrale-
cervicale-și-toracale
klari toth
Încă nu există evaluări
Document 7 pagini
Document 3 pagini
Document 10 pagini
BNM
mat aka
Încă nu există evaluări
Document 2 pagini
Document 2 pagini
Document 3 pagini
Document 17 pagini