Detta är friläggningsuppgifter att träna på inför duggan på räkneövningen/lektion (se

lektionsplanering). På lektion Mek 10 tränar vi /går vi igenom friläggningar.

Friläggningsuppgifter

Endast friläggning av det aktuella föremålet skall utföras. Inga uträkningar skall göras.
Ange vad för slag av kraft det är fråga om genom att beteckna krafterna med gängse symboler
som mg för tyngd, N för normalkraft, f för friktionskraft, F för övriga krafter. Använd index
för att åtskilja olika krafter av samma slag. T.ex. två olika normalkrafter betecknas N 1
respektive N 2 . Två krafter som är lika stora och motriktade pga Newtons tredje lag ska ha
samma beteckning. Sätt ut koordinatsystem på lämpligaste sätt i dina friläggningar.
OBS, glöm inte koordinatsystemet.

1. En låda glider utför ett strävt lutande plan. Frilägg lådan och sätt ut koordinatsystem på
lämpligaste sätt.

2. En puck glider på is med viss friktion. Frilägg pucken och sätt ut koordinatsystem.

3. En bil med massa m kör med konstant fart i en horisontell cirkelbana enligt figur. Frilägg
bilen sedd bakifrån och rita in koordinatriktningar på lämpligaste sätt.
4. En liten kloss är fäst vid en vertikal stång med två linor. Anordningen roterar kring en
vertikal axel, så att båda linorna är spända. Frilägg klossen och rita in koordinatriktningar
(lämpligaste sätt).

5. En lastbil med en låda på flaket accelererar. Lådan glider inte relativt flaket.
Frilägg lådan och rita in koordinatsystem.

6. Låda A står på låda B, som står på ett horisontellt golv. En horisontell kraft F anbringas på
låda A, så att låda A glider relativt låda B, som i sin tur glider relativt golvet. Friktion finns
vid alla kontaktytor. Frilägg de två lådorna som ett sammanhängande system, och rita in
koordinatriktningar.

F
A

7. Som uppgift 6 ovan, men frilägg nu låda A för sig och låda B för sig.

8. En bil går i en cirkulär loop. Bilen är hela tiden i kontakt med banan. Frilägg bilen i översta
läget, läge B samt rita in koordinatriktningar på lämpligaste sätt. Försumma friktion mellan
bilens hjul och banan.
9. En låda dras uppför ett lutande plan på det sätt som visas i figuren.
Frilägg låda+trissa som en enhet och rita in lämpligt koordinatsystem.

10. Två lådor, A och B som är förbundna med ett rep, står på ett horisontellt golv. En person
drar i låda B med en kraft F. Friktion finns mellan lådor och golv. Frilägg låda A och B för
sig och rita in koordinatsystem.

F
A B

11. Ände B av stången AB, med massa m, kan endast röra sig i ett vertikalt spår. Det lätta hjulet
gör att ände B:s rörelse sker med försumbar friktion. I mitten av stången verkar en horisontell
kraft P. Det är friktion mellan ände A och golvet. Frilägg stången AB.
12. En puck med massan m glider i en cirkelbana med radien r på ett horisontellt bord med
försumbar friktion (”luftbord”). Pucken är med en lina, som löper genom ett hål i bordet,
förenad med en cylinder med massan M, som hänger ned under bordet, se figur.
Frilägg puck och cylinder var för sig. Gör friläggningarna i ett vertikalplan.

13. En stege med massan m s och längden l står lutad mot en vägg. Stegen bildar 30º vinkel
med väggen. Stegen har ett hjul längst upp (i B) så att friktion mellan väggen och stegen kan
försummas. Kontakten mellan stegen och marken (i A) är sträv dvs det finns friktion. En
person med massa M ställer sig på stegen enligt figuren nedan (utan att den börjar glida).
Frilägg stegen+person som en enhet.

30º l

60º
A
µ

14. Den homogena stången med massan m stöder mot hörnet A och påverkas i B av en
horisontell kraft P. Det finns friktion vid båda kontaktytorna. Stången befinner sig i jämvikt
men kraften P är så stor att stången är på gränsen att börja glida uppåt (åt vänster i figuren).
Frilägg stången.
15. Kalle, som har massa m, sitter på den ”masslösa” brädan och bärs
upp av trissanordningen enligt figur. Han drar med kraften P i linan så
att jämvikt upprätthålls. Trissorna är alla lätta och friktionsfria. Linan
är lätt.
Frilägg Kalle+bräda som en enhet samt och respektive trissa var för
sig!
(Krafterna kan antas verka i vertikal led).

16. En stång AB med massa m är upphängd i ett friktionsfritt gångjärn i B enligt figur nedan.
Gångjärnet är på höjden 4,00 m över underlaget. Stången vilar på ett friktionsfritt underlag i
A. En horisontell kraft F verkar på stången i A.
Frilägg stången!

5,00 m
4,00 m

F
friktionsfritt