ÖVNINGSUPPGIFTER till FYSIK 1

FYSIKLÄRARNA

Januari 2019, ver 1.19

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKVETENSKAP

OCH MATEMATIK
Förord
Detta kompendium med övningsuppgifter är tänkt att komplettera övningsuppgifterna i
Young-Freedman: ”University Physics” till kursen Fysik 1. Det finns inspelade lösningar till
flertalet av uppgifterna (se lärplattformen och L-tube). Flera av uppgifterna har funnits på
tidigare tentamen i fysik. Därför är det många fysiklärare på LTU som bidragit till
uppgifterna.
Detta är första upplagan av kompendiet. Vi är tacksamma för att få veta eventuella
typografiska fel som fortfarande kan finnas i texten och figurer.

Luleå, aug 2014

Nils Almqvist

© 2002, 2014, 2019 Fysiklärarna, Nils Almqvist

Mångfaldigandet av innehållet i detta material helt eller delvis är enligt lagen om upphovsrätt
av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av författaren. Förbudet gäller varje
form av mång-faldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc.
INNEHÅLL

Experimentell metodik ........................................................................................................... 3

Rörelse i ett plan, projektilrörelse .......................................................................................... 4
Cirkelrörelse ........................................................................................................................... 5
Krafter, kraftgeometri, Newtons rörelselagar......................................................................... 5
Friläggning ............................................................................................................................. 6
Tillämpning av Newtons lagar ............................................................................................... 8
Friktion ................................................................................................................................... 8
Tillämpning av Newtons lagar (forts) .................................................................................... 9
Arbete och kinetisk energi .................................................................................................... 13
Potentiell energi, bevaring av energi .................................................................................... 13
Rörelsemängd, impuls och kollisioner ................................................................................. 16
Moment ................................................................................................................................ 20
Moment och jämvikt ............................................................................................................ 21
Jämvikt, sammansatta strukturer .......................................................................................... 23
Termodynamiska definitioner .............................................................................................. 27
Värmetransport ..................................................................................................................... 29
Medieegenskaper .................................................................................................................. 32
Första huvudsatsen, volymändringsarbete ........................................................................... 33
Ideala gaser ........................................................................................................................... 34
Kretsprocesser och Värmemaskiner ..................................................................................... 37
Andra huvudsatsen ............................................................................................................... 41
ÖVNINGSUPPGIFTER
EXPERIMENTELL METODIK

0A

I ett vindkraftverk omvandlas rörelseenergi hos vinden till elektricitet via rotor och generator.
Du ska använda metoder från experimentell metodik för att bestämma ett utryck för effekten
som ett vindkraftverks rotor kan utvinna ur vinden. Låt P beteckna den effekt som utvinns och

gör ansatsen P = C ⋅ ρ a ⋅ r b ⋅ vc ,

där C är en dimensionslös konstant, ρ är luftens densitet, r är rotorbladens radie och v är

vindhastigheten.

Ställ upp variabellista/variabeltabell samt använd dimensionsanalys (grunddimensioner) för

att bestämma exponenterna a, b och c i formeln/ansatsen ovan.

Svar: P = C ⋅ ρ ⋅ r 2 ⋅ v3

0B
En partikel med massan m är fäst i ett snöre och rör sig i en cirkulär bana på ett glatt bord.
Partikelns fart är v och banans radie är r. Radien är konstant.

Gör en lämplig ansats för hur kraften, F, varmed snöret påverkar partikeln beror av dessa
variabler. Använd denna ansats samt dimensionsanalys för att få fram ett uttryck för den kraft
F varmed snöret påverkar partikeln så när som på en dimensionslös konstant framför
uttrycket.

v2
Svar: F = konstant ⋅ m
r

0C
Ett flygplan rör sig med farten v genom luften. Luften har densitet ρ (kg/m3). Flygplanets
vingar har längden L och bredden B.
Du ska bestämma ett uttryck för lyftkraften F i förhållande till vinglängden (dvs F/L).
F
= konst ⋅ B a ⋅ ρ b ⋅ v c
Ansätt: L ,
Bestäm exponenterna a, b och c genom att använda dimensionsanalys.

𝐹𝐹
Svar: = konst ∙ 𝐵𝐵 ∙ 𝜌𝜌 ∙ 𝑣𝑣 2
𝐿𝐿
RÖRELSE I ETT PLAN, PROJEKTILRÖRELSE
2A
En metod för att kvalitetstesta stålkulor finns illustrerad i figuren till höger. En godkänd kula
måste efter studsen passera ett hål i en skärm. Hålets diameter och position är anpassade så att
kulor som passerar hålet (dvs i kulbanans högsta läge) har rätt stålkvalité.

Beräkna vinkeln θ mellan kulans studsriktning och golvet samt farten som kulan har
omedelbart efter studsen om kulan är av god kvalitet och passerar genom hålets centrum i
banans högsta läge. Stötförloppet behöver inte analyseras.

Svar: Omedelbart efter studsen har kulan farten 3.37 m/s och vinkeln θ är 68.2°

2B
En stuntman kör snöskoter med farten 9,0 m/s då han kommer fram till ett stup. Precis på
stupkanten är hans hastighet horisontell.
Bestäm var snöskoter befinner sig och vilken total fart den har 0,50 sekunder efter den lämnat
stupkanten.
Svar: Den befinner sig 4,5 m bortanför och 1,2 m under stupkanten. Den totala farten är 1,0·101 m/s
y

x
α v
v

4
 2C
En projektil skjuts iväg under elevationsvinkeln 60° från
kanten av ett 36 m djupt stup. Bortse från luftmotståndet.
Vilken fart vo skall projektilen ges om den ska ta mark 50 m
från stupet?

Svar: Projektilen ska ha farten 20 m/s

2D
En stuntkvinna försöker hoppa över en 120 meter bred ravin med motorcykel. Hon kör längs
en ramp som ger henne en vertikal hastighet på 25 m/s och en horisontell hastighet på 30 m/s
precis när hon lämnar den och flyger ut över ravinen. Start och landning är planerade att ske
på samma höjd.
a) Hur fort, uttryckt i km/h, färdas hon längs rampen just innan take-off?
b) Beräkna om hon klarar av att hoppa över ravinen. (Luftmotståndet försummas.)

Svar: a) 140 km/h; b) Hoppet lyckas, förutsatt att hon kan landa säkert!

2E
Vid bekämpning av skogsbränder används flygplan för att släppa vatten på elden. Vid ett
tillfälle flyger en pilot på höjden 90,0 m över marken med farten 64,0 m/s rakt mot eldhärden.
På vilket horisontellt avstånd från målet (elden) ska han släppa en kapsel med vatten för att den
ska träffa?
Svar: 274 m

CIRKELRÖRELSE

3A
En bil har farten 90 km/h när den går in i en kurva vid en punkt A. Bilen bromsas likformigt
genom kurvan så att farten är 72 km/h i en punkt B, 100 m från A.

Beräkna bilens acceleration i B till belopp och riktning i förhållande till bilens färdriktning.
Vägkurvan har krökningsradien 150 m.

Svar: 2,9 m/s2, 113°

KRAFTER, KRAFTGEOMETRI, NEWTONS RÖRELSELAGAR

5A 5,0 N
På en liten låda med massa 1,00 kg verkar de tre krafterna 11,0 N
enligt figuren. Krafterna har gemensam angreppspunkt och
inga andra krafter verkar på lådan. Beräkna storleken hos 60º 30º
resultanten till de tre krafterna i figuren.

Svar: 7,03 N

9,8 N

5
 5B
Två hundar, Aiki och Bagge, drar i var sitt horisontellt rep som båda är fästa i en stolpe.
Vinkeln mellan repen är 60,0°. Aiki drar med kraften 319 N och Bagge drar med kraften
261 N.

a) Vad är storleken på den resulterande kraften?

b) Vad är vinkeln mellan den resulterande kraften och hunden Aikis rep?

Svar: a) 503 N; b) 26,7°

FRILÄGGNING
7A
En planka och en låda är i jämvikt enligt figur. Plankans massa är m. Lådans massa är M.
Kontaktytan mellan lådan och plankan är friktionsfri (glatt). Mellan lådan och golvet, liksom
mellan plankan och golvet, finns friktion. Rita ut de krafter som verkar på lådan respektive de
krafter som verkar på plankan!

Planka Låda

Svar: Se lösning
7B
Tre identiska böcker A, B och C är staplade ovanpå varandra på ett bord. Vardera bokens
massa är m. På den översta boken verkar en kraft P enligt figur. Böckerna ligger stilla i
jämvikt på bordet.

Frilägg, dvs rita samtliga krafter som verkar på

a) boken A P
A
b) boken B B
c) boken C C

d) alla tre böckerna som ett system

Svar: Se lösning
7C
En låda med massa M glider utför ytan på en sträv kil, med massa m, Låda
enligt figuren. M
Kilen befinner sig på ett plant underlag. Det finns friktion mellan alla
kontaktytor.
a) Frilägg lådan m
b) Frilägg kilen Kil
Svar: Se lösning
Underlag

6
 7D
En liten kloss är fäst vid en vertikal stång med två linor.
Anordningen roterar kring en vertikal axel, så att båda linorna är
spända. Frilägg klossen och rita in koordinatriktningar på Lina
lämpligaste sätt.
Kloss
Svar: Se lösning

Lina

7E

En bil kör runt en cirkulär bana med doserade kurvor. Bilens fart är den högsta möjliga utan
att den börjar glida (sladda). Banan har krökningsradie r och är doserad i vinkeln θ enligt
figur. Det finns friktion mellan bilens däck och vägen.

Frilägg bilen sedd framifrån (som i vänster figur nedan) och rita in lämpligaste
koordinatsystem.
Sett framifrån

Svar: -

7
TILLÄMPNING AV NEWTONS LAGAR
8A
En last hänger i jämvikt i linor enligt figur. Lastens massa m är
A B
100 kg.
45º 30º
a) Beräkna dragkrafterna i lindelarna CA och CB p.g.a. C
enbart lasten.
b) Nu anbringas en horisontell kraft F i C (åt vänster eller åt
höger). Hur stor ska kraften F vara för att en lindel (CA
eller CB) ska bli helt spänningsfri (Det finns två
möjligheter)? m

Svar: a) CA=0,88 kN; CB=0,72 kN

b) 0,98 kN respective 1,7 kN

FRIKTION
9A
Friktionstalen vid alla ytor är µs = 0,30 och µk = 0,25. Beräkna resulterande friktionskraften
(summan av friktionskrafterna) på låda D om P = 900 N. Låda C hålls på plats av linan AB

Lina C
A B 100 kg
D
150 kg P

Svar: 900 N
9B
Två homogena rätblock, med massorna m1 = 10 kg och m2 = 20 kg ligger i jämvikt på
varandra på ett horisontalplan enligt figur. Friktionstalen (friktionskoefficienterna) vid
kontaktytorna ges i figuren.
a) Frilägg respektive rätblock var för sig.
b) Beräkna den maximala dragkraft P som kan ansättas utan att jämvikten störs?

Svar: a) Se lösning; b) 20N

8
 9C
En homogen planka AB med längden 6,0 m och massan
10,0 kg stöder mot ett horisontellt golv och en lättrörlig [m]
trissa med försumbar massa, 1,2 m från ände A, se figur.
Lutningsvinkeln θ = 36,9º. Den statiska
friktionskoefficienten mellan planka och golv är μs = 0,65.

Hur stor horisontell dragkraft P, anbringad i B, erfordras för

att man skall få plankan att börja glida?

Svar: Kraften P ska vara 8,8 N för att plankan ska börja glida.

9D

Klossen A som har massan mA glider med konstant fart nedför ett plan som lutar
vinkeln θ mot horisontalplanet. Ovanpå A ligger en skiva B vars massa är mB. Skivan B hålls
kvar av en lina, som i sin andra ände är fäst vid en vägg, se figur. Den kinematiska (kinetiska)
friktionskoefficienten är µk mellan skivan B och lådan A, liksom mellan A och det lutande
planet.
Frilägg låda A och skiva B var för sig, samt bestäm uttrycket för µk i de givna storheterna mA,
mB och θ.

B
A

mA
Svar: tan θ
(2m B + m A )

TILLÄMPNING AV NEWTONS LAGAR (FORTS)

10A
Två kroppar, A och B, med massorna mA = 5,0 kg och mB = 8,0 kg hänger i en trissa,
enligt figuren, med en lätt och oelastisk lina. Trissan är lätt och lättrörlig (friktionsfri).

a) Bestäm acceleration kroppen A får då massorna släpps enligt figuren.

b) Hur stor är kraften i linan?

Svar: a) accelerationen är 2,3 m/s2; b) Kraften i linan är 60 N

A
5,0 kg

B
8,0 kg

9
 10B

På Liseberg finns ett pariserhjul som har hjuldiametern 25 m och som roterar 2,4 varv/min.

a) Hur stor är hjulets omloppstid.

b) Vilken fart har en passagerare i en korg fästad vid hjulets periferi?
c) Med vilken kraft påverkar passageraren sätet i översta respektive nedersta läget?
Passageraren har massan 65 kg.
d) Vilken skulle hjulets omloppstid behöva vara om förhållandet mellan denna kraft i
översta respektive nedersta läget är 1:2?

Svar: a) 25 s; b) 3,1 m/s; c) 0,59 kN; d) 0,69 kN

10C
Två klossar med massorna m1 8,0 kg och m2 = 1,0 kg respektive hålls fast på ett strävt lutande
plan. Klossarna är sammanbundna med ett lätt snöre som löper över en lätt och friktionsfri
trissa, se figur. Friktionstalet (både statiska och kinematiska) mellan klossar och plan är 0,30.
Visa att när klossarna släpps så kommer de att börja röra på sig, samt beräkna deras
acceleration.

Svar: Kloss 1: 1,3 m/s2 nedåt; kloss 2: 1,3 m/s2 uppåt

10D
En låda med massan 200 kg ligger på ett lastbilsflak. De statiska och kinematiska
friktionstalen mellan låda och flak är 0,70 respektive 0,60. Lastbilen håller farten 100 km/h i
en kurva med krökningsradien ρ = 300 m och doseringen 10° (se figur).
Bestäm friktionskraften F på lådan.

Svar: 1,7·102 N

10
 10E
Den lilla kulan med massa m är upphängd i ett snöre och anordningen hålls ursprungligen i en
vinkel θ i förhållande till vertikalplanet medelst en horisontell tråd, se figur. Denna tråd klipps
sedan av. Bestäm kvoten mellan kraften i snöret före tråden klippts av och kraften i snöret
omedelbart efter att tråden klippts av.

Svar: 1/cos2 θ

10F
En person svänger runt en hink med vatten så att hinken går i en vertikal A
cirkelbana. Avståndet från axeln (cirkelns centrum) till vattnets tyngdpunkt
(mitt) är 95 cm.
Vid vilken fart hos hinken i översta läget A, enligt figuren, är vattnet på
gränsen att börja trilla ur hinken?

Du ska betrakta vattnet som en partikel (eller stel liten klump) i dina
beräkningar.

Svar: 3,1 m/s

10G
En kula med massan m = 5,0 kg går med konstant fart, v, i en horisontell cirkelbana runt en
stolpe (konisk pendel). Linan har längden L = 0,90 m och har en konstant vinkel θ = 60 i
0

förhållande till stolpen.

Beräkna kulans fart v samt kraften i linan.

θ
L

Svar: 98,1 N resp. 3,6 m/s

11
 10H
Två lådor med massorna m = 1,0 kg respektive M = 2,0 kg är
μ m
placerade på ett golv med den lättare lådan ovanpå den
tyngre, enligt figur. Friktionstalet (både det kinetiska och P
statiska) är μ = 0,45 vid båda ytorna. Man drar med en M
konstant kraft P i den undre lådan så att båda lådorna rör sig
tillsammans som en kropp utan att den övre lådan glider på μ
den undre.

Frilägg respektive låda och beräkna den största kraft P man kan dra med om man vill att
lådorna ska röra sig som en kropp?

Svar: 26 N

10I

En liten kropp K (kan behandlas som en partikel) med

massan m kan glida utan friktion på utsidan av en
cirkulär kon med öppningsvinkel 2α (se figur).

I kroppen är fäst en lina som löper genom en glatt

(friktionsfri) ögla A vid konens spets. Kroppen K rör sig i
en horisontell cirkelbana med radien R och farten v0
(konstant fart).

Hur stor är dragkraften i linan (F i figuren)?

Svar

10J

Två vikter, A och B, med massorna mA = 5,0 kg och mB = 7,0 kg

hänger i trissor enligt figuren via en lätt och oelastisk lina. Trissorna är
lätta och lättrörliga (friktionsfria).

B
a) Frilägg vikten A och B var för sig.
7,0 kg

b) Bestäm accelerationen kroppen A får då massorna släpps.

c) Hur stor är kraften i linan vid B?

A
5,0 kg

Svar: a) -; b) 2,7 m/s2 uppåt; c) 31 N

12
ARBETE OCH KINETISK ENERGI

11A
Accelerationen för en fritt fallande kropp mäts inuti en hiss som rör sig rakt uppåt med
konstant fart 9,81 m/s. Vad blir resultatet?
Är totala arbetet som görs på hissen i uppgift a) positivt, negativt, eller noll?

Svar: Hissen rör sig likformigt (dvs är ett inertialsystem) så a = g , samma som om hissen stod still.
Eftersom hissens hastighet är konstant måste Ftot = 0, vilket betyder att Wtot = 0

POTENTIELL ENERGI, BEVARING AV ENERGI

12B
Ett bungy jump skall ske enligt figuren från höjden h = 100 m. Ett gummiband är fäst runt
hopparens (massa m) ben. Tanken är att huvudet precis skall nå vattenytan.
Bestämma gummibandets osträckta längd (L) för att uppfylla detta villkor.

Hopparens masscentrum befinner sig lika högt ovanför uthopps-plattformen när hoppet
påbörjas, som det befinner sig ovanför vattenytan då huvudet berör vattnet. Gummibandet kan
anses vara en linjär fjäder och tillordnas en ”fjäderkonstant” k=100 N/m. Vi bortser från
luftmotståndet.

m=70 kg
k=100 N/m
h=100 m

Svar: 63 m

13
 12C
En hylsa med massan m = 1,0 kg kan glida lätt
(friktionsfritt) på en stång i vertikalplanet. Stången består
av en rak del och en cirkulär del med krökningsradien
A
r = 0,30 m. Hylsan är med en fjäder, med fjäderkonstant
k = 20,0 N/m och naturlig längd r, förenad med den fixa
centrumpunkten O. Den släpps från vila i det läge A som
markerats i figuren. r k
Bestäm den normalkraft som verkar på stången från
hylsan när hylsan passerar B. O r

Svar: 46 N

30°

12D
En skidåkare med längden l åker nedför en snötäckt
backe i form av en halvsfär med radien R. Skidorna
är välvallade så att friktionen mot snön kan
försummas. Skidåkaren startar sin nedfärd från vila
högst upp på backen.

Vid vilken vinkel θ tappar skidåkaren kontakten med backen?

Skidåkaren får behandlas som en partikel, hela tiden på höjd l/2 ovan snön/marken.

Svar: θ = 48,2
12E
En liten vagn ska skjutas iväg med hjälp av en fjäder så att vagnen går in i en loopingbana
enligt figuren. Vagnens massa är m = 60 gram, fjäderkonstanten är k = 540 N/m och
banradien är R = 0,48 m.
Vad är den minsta hoptryckning av fjädern som krävs för att ge vagnen sådan
begynnelsehastighet att den klarar loopen utan att släppa kontakten med banan?
Vagnen kan behandlas som en partikel och friktionsförlusterna, liksom luftmotstånd, är
försumbara.

Svar: 5,1 cm

14
 12F
En liten kula med massa m är upphängd i en lätt tråd med längden l. Kulan släpps från vila i
punkten A då tråden bildar vinkeln θ med lodlinjen. När tråden är vertikal träffar den ett fast,
glatt, horisontellt stift i B på avståndet 3 l/4 till upphängningspunkten, se figuren nedan.
Man vill att kulan ska kunna fullborda en cirkelbana (cirkeln i figuren) runt B.

a) Vilken fart har kulan i översta punkten (C) i cirkelbanan runt B?

Uttryck ditt svar i givna storheter (tex m, l, g, θ etc.)

b) Hur stor måste vinkeln θ minst vara för att få till stånd en cirkelbana?

Kulan i läge A

stift
Kulan i cirkelbanan

Svar: a) vc = 2gl(½ - cosθ ) ; b) 68º

12G
En lätt fjäder med fjäderkonstanten k = 300 N/m
används för att bromsa lådor (behandlas som partiklar)
som glider nedför ett strävt plan med lutning 30º mot
horisontalplanet enligt figur. Lådorna befinner sig i
vila och släpps från avståndet L = 2,0 m. Kinetiska
friktionskoefficienten, μk, mellan låda och plan är
0,30. Det är inte tillåtet att fjädern trycks ihop mer än
0,40 m när den bromsar en låda, sedan bottnar
nämligen fjädern.

Försumma eventuella stöteffekter (det kan man göra då fjäderns massa är försumbar) när en
låda träffar fjädern och beräkna härigenom den maximalt tillåtna massan m hos en låda.

Svar: 4,2 kg

15
 12H

En låda med massan m = 150 kg glider utför en ramp, som lutar α = 22˚ enligt figuren. Lådans
utgångsfart är v0 = 1,8 m/s
och friktionskoefficienten
(både den statiska μs och v0 = 1,8 m/s 5,4 m
den kinetiska μk) mellan
låda och ramp är 0,40. Efter v 0,6 m
att ha glidit 5,4 m träffar
lådan ett anhåll, som hålls Anhåll
på plats av en fjäder med Låda i utgångsläget
fjäderkonstanten k. Lådan Låda längs sin väg k Ospänd fjäder
bromsas mjukt av fjädern nerför rampen α
(ej stöt) så att fjäderns
maximala hoptryckning blir
0,60 m. Anhållets och fjäderns massa kan försummas. Använd värdet g = 9,8 m/s2 på
tyngdaccelerationen.

a) Beräkna fjäderkonstanten k.
b) Åker lådan upp igen eller stannar den där fjädern är hoptryckt 0,60 m?
Motivera ditt svar med beräkningar.

Svar: a) 1,5 kN/m; b) Se lösning

RÖRELSEMÄNGD, IMPULS OCH KOLLISIONER

14A
En järnvägsvagn med massan m börjar från vila rulla utför en backe. Vagnens förflyttning i
vertikalled är h. På den horisontella delen av banan kolliderar den med och kopplas
automatiskt ihop med en stillastående vagn, också den med massan m.

Bestäm systemets (de två vagnarna) kinetiska energi just före och just efter kollisionen, om
båda vagnarna kan rulla fritt dvs friktionsförlusterna under vagnarnas rörelse är försumbara.

Svar: före mgh, efter ½ mgh

16
 14B
En 5,00 g:s kula med den horisontella v = 0 m/s v = 0 m/s
hastigheten 500 m/s träffar ett träblock med vk1 = 500 m/s vk2 = 100 m/s
massan m = 0,600 kg, ursprungligen i vila på
ett horisontellt underlag. Kulan går igenom
träblocket och har hastigheten 100 m/s efter s
passagen. Kinetiska friktionstalet
(friktionskoefficienten) mellan träblock och underlag är 0,22.

Bestäm hur långt, s, träblocket glider från viloläget innan det stannar

Svar: 2,6m
14C
En trälåda med massa M = 20,0 kg är upphängd i en lätt lina
enligt figur. Avståndet från upphängningspunkten till lådans
tyngdpunkt är l = 5,00 m och lådan hänger från början i
jämvikt (läge 1). En kula med massa m = 28,0 gram skjuts
θ
med horisontell fart v0 mot lådan. Kulan träffar lådan och
l = 5,00 m
fastnar i den. Trälådan kommer därefter att svänga upp till
läge 2 (vändläget) innan det vänder. I vändläget är vinkeln
mellan linan och den ursprungliga vertikala riktningen
θ = 7,0°. Läge 2
Luftmotstånd och liknande kan försummas. v0
Läge 1
Beräkna farten v0 som kulan hade innan den träffade m = 28,0 g
blocket. M = 20,0 kg

Svar: 6,8·102 m/s

14D
En kula med massan 5,00 gram skjuts horisontellt in i ett träblock med massan 1,20 kg.
Träblocket befinner sig på ett horisontellt underlag med kinetiska friktionskoefficienten
k = 0,200 mellan underlag och träblock. Kulan stannar i träblocket som glider 0,230 m innan
det stannar.

Bestäm initial hastighet för kulan (innan den träffar träblocket).

Svar: 229 m/s

14E
En kula (A) med massan 8,0 kg hänger ned från taket i en lina (försumbar massa) med
längden 1,35 m. En annan kula (B) med massan 2,0 kg kommer infarande horisontellt med
hastigheten v mot kula A och stöter ihop med denna i en fullkomligt elastisk stöt.

Om linan, i vilken kula A hänger, tål att belastas av en kraft på maximalt 100 N utan att brista,
hur stor får då hastigheten v högst vara?

Svar: 4,8 m/s

17
 14F

Två cylindrar glider med försumbar friktion mot varandra längs en stång med de hastigheter
som anges i figuren. Stöttalet e = 0,60. Beräkna respektive cylinders hastighet efter stöten.

Svar: Cylinder 1: 4,5 m/s åt vänster; cylinder 2: 2,7 m/s åt höger.

14G
Bil B står stilla och blir påkörd av bil A som har hastigheten v. Bil A har massan m och bil B
har massan km. Stöttalet mellan bilarna är 0,20. Bestäm hastigheterna för bilarna efter
kollisionen uttryckt i storheterna k och v.

m
km
v

A B

1 − 0, 2k 1, 2
=
Svar: v A 2 = v; vB 2 v
1+ k 1+ k

14H
[mm]

För att testa tennisbollars studsförmåga, släpps de från

axelhöjd, och för att duga skall de studsa upp till den höjd
som anges i figuren.
Beräkna stöttalet mellan boll och golv samt hur stor
1600

procentuell del (n) av den mekaniska energin (med detta

avses kinetisk och potentiell energi) som går förlorad
1100

(övergår i andra energiformer, vilka?) vid stöten.

Svar: e=0,83; n=31%

18
 14I

En fallhammare används för att slå ned pålar i marken. Den

skall vara utformad så att den vid stöten förlorar hela sin
kinetiska energi. Vid pålningen släpps hammaren 4,0 m 4,0 m
ovanför pålen. Stöttalet mellan hammaren och pålen, som
har massan 300 kg, är 0,30.
a) Vilken massa skall fallhammaren ha?
b) Vilken hastighet får pålen omedelbart efter stöten?
c) Hur stor blir procentuella förlusten av mekanisk
energi?

Svar: a) 90 kg; b) 2,7 m/s; c) 70%

14J
Två kulor A och B är upphängda som figuren visar. Kula A förs åt sidan så att linan den är
upphängd i bildar vinkeln 60° med vertikallinjen, varefter den släpps. Beräkna utslagsvinkeln
θ för kula B efter stöten. Det aktuella stöttalet är e = 0,85
0m

60° θ
0 ,6

0,20kg 0,15kg
Svar: 64º

14K

Två cylindrar, A och B med massorna 1,5 respektive 4,0

kg, kan glida med försumbar friktion längs en stång. B är i
4,0 kg
kontakt med en ospänd fjäder med fjäderkonstanten 1,5 kg

k = 6,0 kN/m , då cylinder A stöter emot med hastigheten A B

v = 5,0 m/s. Stöttalet e = 0,50. Beräkna fjäderns maximala
hoptryckning efter stöten. v
Svar: 0,053 m

19
MOMENT
15A

F5
Storleken på alla krafter F1-F6 i figuren nedan är F6 F3
F1
10 N.
a) Beräkna momentet som kraften F1 i figuren nedan F4 60º 45º
ger kring punkten A. F2
b) Beräkna momentet som kraften F2 i figuren nedan
ger kring punkten A.

2,0 m
c) Beräkna momentet som kraften F3 i figuren nedan
ger kring punkten A.
d) Beräkna momentet som kraften F4 i figuren nedan
ger kring punkten A.
e) Beräkna momentet som kraften F5 i figuren nedan
ger kring punkten A. A
f) Beräkna momentet som kraften F6 i figuren nedan
ger kring punkten A. 2,0 m

Svar: a) 0; b) 20 Nm; c) 20 Nm; d) 20 Nm; e) 0 Nm; f) 10 Nm

15B
Beräkna momentet som krafterna på den 2,0 m långa balken i nedanstående figur ger kring
axeln genom punkten A. Kraften 54,9 N angriper i balkens mitt.

10,0 N

20º 2,0 m

54,9 N
A
10,0 N
54,9 N
Svar: 0,017 Nm

20
MOMENT OCH JÄMVIKT
16A
En stav med massan 3,1 kg och längden 1,5 m är i jämvikt enligt figuren nedan.

a) Frilägg staven
b) Vad visar dynamometern?
c) Vilken kraft verkar på staven i P (storlek och riktning)?

Dynamometer

Stav

48º
P Friktionsfri led

Svar: a) Se lösning; b) 10 N; c) 25 N
16B

En tunn homogen, horisontell, stång är vridbar i ena F

änden. Stången väger 52,5 kg och är 8,0 m lång. På
slutet av stången hänger en vikt med massan 30,0 kg.
Lina
På ¾ :s avstånd från vridningspunkten hålls stången i
jämvikt av en lina i vertikalled.
Stång
a) Frilägg stången
b) Beräkna kraften F i linan.
30 kg
Svar: 0,74 kN
16C

Då Siv skulle väga en tung låda fanns ingen våg som klarade av
hela vikten. Hon gjorde då en uppställning enligt figuren. Då
hon drog i repet med viss kraft (benämd P i figuren) visade
dynamometern (D) 63 N och vågen (V) 84 kg. Hjälp Siv att
räkna ut vad lådan vägde (dvs beräkna lådans massa m). Repet
löper friktionsfritt över trissorna och massorna för rep och
trissor är försumbara i sammanhanget.

Svar: 1,1·102 kg

21
 16D

En tunn vågrät balk med massa m = 15,0 kg och längd

4,00 m är
upphängd via en friktionsfri led A och en lina enligt
figuren.
Balken belastas med massan M = 30,0 kg enligt figuren.
Bestäm kraften i linan samt reaktionskraften som verkar
på balken i A.

Svar: I linan 612 N och reaktionskraften 494 N

16E

Stången enligt figuren har massan m = 20 kg. En kraft med storlek 150 N anbringas
horisontellt i A. Leden i O är friktionsfri. Bestäm vinkeln θ (<180°) vid jämvikt.

150 N

Svar: 57°

16F
Den tunna stången, med massa m och längd l, vilar mot marken och mot väggen. Båda dessa
kontakter är glatta (friktionsfria). Bestäm storleken på kraften P för jämvikt (formel).

θ P

mg
Svar: P =
2 tan θ

22
 16G

Bestäm den horisontella kraften i C vid jämvikt. Alla leder är friktionsfria.

0,6 m 0,7 m

45° C
A
200 N

Svar: 114 N

JÄMVIKT, SAMMANSATTA STRUKTURER

17A
Beräkna momentet med avseende på O från enligt figur anbringad kraft och moment på
skruvnyckeln.
200N
0,30m
O

τ = 30N. m
0,16m

Svar: 90 Nm

17B

Beräkna beloppet av kraften vid leden A för D

den belastade ramen i figuren.

Svar: 2,0 kN 900N

L
A B C

2L

23
 17C

Beräkna beloppet av kraften vid leden C.

0,6 0,6

B 200Nm C
1,2

45°
A
[m]

Svar: 0,24 kN
17D
a) Hur stor blir kraften på stången i tångens käft då man nyper åt tångens skänklar med
kraften 80 N enligt figur.
b) Beräkna kraften från leden vid A.

[mm]

35 95 80N

80N

Svar: a) 0,22 kN; b) 0,30 kN

F
17E
20 60 30 180
En tång för att klippa av t.ex. ståltråd och bultar
visas i figuren.
För en handkraft F=120 N, hur stor blir kraften
på bulten?
Tångens massa kan försummas.

Svar: 2,2 kN
[mm]
F

24
 17F
340 P 340
[mm] A En lyftanordning för att transportera
B
tunnor med massan 135 kg visas i
G 250
figuren. Beräkna beloppet av kraften som
350
verkar på tunnan vid E (och även F).
D
C
120
F E
Svar: 5,2 kN

500

150N [mm] 17G

Plåtsaxen som visas i figuren kan även

användas för att klippa av ståltråd. Om
A 150 N anbringas på tångens handtag,
vad blir då klippkraften på ståltråden?

Svar: 1,5 kN
80 30 50 30
150N

17H
(mm)
Ramstrukturen enligt figur används för att bära upp laster.
Lederna i A, B, C och D är alla friktionsfria. Tyngdkrafter D
pga ramens massa är försumbara i förhållande till de krafter 300
som verkar på den. Vid ett tillfälle belastas strukturen med
kraften P = 3,0 kN enligt figur.

A B C
Bestäm resulterande reaktionskraft (storlek och riktning) i
leden A, då vinkeln θ = 30°.
θ
Svar: 11 kN, 29° 300 600 P

25
 17I

En traktor med massan 3,0 ton (skopans massa ej medräknad) används i snöröjningen.

a) Hur stor massa måste en

betongklump placerad
längst bak på traktorn (se
figur) minst ha för att inte
traktorn ska välta, när den
ska lyfta skopan fylld med
(blöt) snö?

b) Hur stor är då kraften som

utvecklas av var och en av
de två hydraulcylindrarna
(en på vardera sidan)?

Massan för dessa kan försummas liksom de två ”skoparmarna”.

Svar: a) 2,5·102 kg; b) 40 kN

17J

Stängerna AB och CD är friktionsfritt ledade i A respektive D.

AB har längden 2,0 m och massan 4,0 kg, CD har längden 1,6 m
och massan 3,2 kg. Friktionstalen mellan AB och CD är µs = 0,33
och µk = 0,31. Stängerna arrangeras enligt figur.
Friktionen är tillräckligt stor för att systemet ska vara i jämvikt

Beräkna friktionskraften på CD i C.

Svar: 14N

26
TERMODYNAMISKA DEFINITIONER

18A
Med hjälp av en vattenmanometer bestäms trycket inne i en behållare. Man finner att
differensen mellan nivåerna i de båda rören är 295 mm, lufttrycket är 758 mm Hg.

Bestäm det absoluta trycket i behållaren.

Svar: 9,82·104 Pa

18B
1
En vikt med massan 1,00 kg läggs på kolven, varvid kolven åker ner i
cylindern. Lufttrycket är 1,00 atm och kolvens area är 1,00 dm2. Kolvens
massa kan försummas.

Bestäm trycket i cylindern när kolven stannat.

Svar: 1,02·105 Pa

18C

En mindre och en större kolv i en hydraulisk press har

diametrarna 5,0 respektive 60,0 cm
a) Vilken kraft måste appliceras på den mindre
kolven för att den större kolven ska kunna utöva en
kraft på 9,0 kN?
b) Hur långt måste man trycka ner den mindre kolven
för att den större ska åka upp 2,0 cm.

Svar: a) 62,5 N; b) 288 cm

27
 18D
I 300g vatten med temperaturen 20 °C häller du ned 100 g nollgradig is.
Vad blir resultatet?

Svar: 75 gram snö smälter

18E
Du har ett gammalt kylskåp som är hermetiskt tillslutet. Torr luft med atmosfärstryck och
temperaturen 17,0 °C avkyls i kylskåpet till -3 °C. Kylskåpsdörren är 1,0 m hög och 0,5 m
bred. Handtag och gångjärn sitter på dörrens långsidor.

Med vilken kraft måste man dra för att öppna dörren?

Svar: 1,75 kN

18F
Vattenånga med temperaturen 100 ºC leds ner i ett kärl med nollgradig is. Vattenångan har
massan 600,0 gram och isen väger 3,00 kg. Hela systemet är väl isolerat från omgivningen.
Vilken blandningstemperatur erhålls om kärlets värmekapacitet är försumbar?

Svar: T = 40,33 °C
18G
Ett litet badkar som har volym V = 100 liter skall fyllas med vatten. Den önskade
sluttemperaturen för vattnet 30 ºC åstadkoms genom att tillsätta is av temperaturen –20 ºC till
vatten med temperatur 80 °C. Bestäm massan m för den is som måste tillsättas för att
åstadkomma detta. (Den slutliga volymen vatten skall vara 100 l). Badkarens värmekapacitet
samt värmeförluster är försumbara. Vid beräkningarna tas värdet för vattnets och för isens
specifika värmekapacitet från tabell.

Svar: 29 kg
18H
Glasbägarens massa är 0,466 kg och vattnets massa är 0,785 kg. Temperaturen hos vattnet
mäts till 25,3 ºC.

Det tillsätts 72,9 g is med temperaturen -21,8 ºC i bägaren varpå temperaturen sjunker (från
25,3 ºC) men stabiliserar sig så småningom, när all isen smält, på 16,4 ºC
Det gäller att:
Vattnets specifika värmekapacitet cpv = 4,19·103 J/(kg·K).
Glasets specifika värmekapacitet cpg = 840 J/(kg·K).
Vattnets/isens smältvärme är Lf = 333 kJ/kg.

Glasbägarens temperatur kan antas vara lika stor som vattnets hela tiden.
Du kan också anta att systemet är isolerat så att det inte sker något värmeutbyte med
omgivningen.

Använd ovanstående data för att beräkna isens specifika värmekapacitet.

Svar: Isens specifika värmekapacitet är 2,2 kJ/(kgK)

28
 18I
En termos innehåller 100 gram vatten (vätska) med temperaturen +15,0 °C. Man tillför nu
4,00 gram is med temperaturen -24,0 °C.
Du kan anta att specifika värmekapaciteten för vatten och is är konstant cp,v = 4,19 kJ/kg⋅K,
cp,is = 2,01 kJ/kg⋅K. Smältvärme är 333,7 kJ/kg.

Antag att det inte sker något värmeutbyte med omgivningen och bortse från eventuell
temperaturförändring hos termosen.
Visa att temperaturen blir 10,9 ºC efter lång tid!

Svar: -
18J
En jultomte har kvar glögg sedan lucia. Det blir elavbrott och endast värmeljus finns att tillgå.
Han har fem minuter på sig att värma 37 cl glögg från +20°C till +45°C och han gör det
naturligtvis med värmeljus.
Han hade tidigare undersökt värmeljus och kommit fram till att stearinet i ett värmeljus väger
13,5 gram och har en brinntid på 4,0 tim. Han hade dessutom i formelsamlingen hittat en
uppgift om att stearinets energiinnehåll (dvs den värmemängd som frigörs när stearinet
brinner) är 41,6 MJ/kg.
Specifika värmekapaciteten för glöggen antas till c = 3,5 kJ/kg⋅K och densiteten för glöggen
till ρ = 900 kg/m3.
Glöggrytan som är gjord av koppar väger 600 g, koppar har specifika värmekapaciteten
c = 385 J/kg⋅K . Han utgår från förlustfri uppvärmning.

Bestäm vilken medeleffekt ger ett värmeljus när det brinner och hur många ljus måste han
samtidigt minst ha brinnande under glöggrytan för hinna med att värma glöggen under
tidsramen (fem minuter)?

Svar: Medeleffekten är 39 W och det krävs 3 värmeljus

VÄRMETRANSPORT
19A
Två stänger tillverkade av olika material, koppar respektive aluminium, är lika långa och har
samma tvärsnittsarea. Varje stångs längd är l = 20,0 cm och dess tvärsnittsarea är 4,00 cm2.
Stängerna är placerade på rad så att kopparstången är i direkt kontakt med aluminiumstången.
Den fria änden av kopparstången är i kontakt med en stor volym is-vatten-blandning i
behållaren A, som har den konstanta temperaturen 0,00 ºC. Den fria änden av
aluminiumstången är i kontakt med vattenånga i behållaren B som håller konstant temperatur
100 º C.
Stängernas sidoytor är termiskt isolerade, så att värmeflödet ut från dessa är försumbart.
Behållarna A och B är också termiskt isolerade från omgivningen. Övriga data hämtas från
tabell.
Beräkna temperaturen i gränsen koppar-aluminium.

0 ºC 100 ºC
is-vatten Koppar Aluminium vattenånga
blandning
A B
Svar: 38,6 °C (37,3 °C med värmeledningsförmåga 400 W/mK för koppar)

29
 19B
En husvägg består av fyra skikt, som inifrån räknade, har följande tjocklekar och
värmeledningsförmågor:

Skikt Tjocklek (mm) Värmeledningsförmåga (W/mK)

Träpanel 18 0,14
Isolering 70 0,045
Träfiberplatta 13 0,12
Tegel 120 0,70

Väggens area är 30,0 m2. Väggyttemperaturen har under en längre tid varit +20,0 °C på
insidan väggen och -10,0 °C på utsidan.
a) Beräkna värmeflödet H (”heat current”) genom husväggen.
b) Beräkna temperaturen i kontaktytan mellan isoleringen och träfiberplattan.

Svar: a) 4,6·102 W; b) -5,7 °C

19C
Väggen i ett kulturmärkt gammalt hus består utifrån och in av:
30 cm tjock betongvägg
2,0 cm tjock/bred luftspringa med stillastående luft
2,0 cm tjock spånskiva

Man vill tilläggsisolera väggen med ett lager mineralull följt av en spånplatta med tjockleken
2,0 cm på insidan av väggen. Hur tjockt ska mineralullslagret minst vara om man vill att
värmeförlusterna genom väggen ska minska med 75 % (dvs värmeförlusterna efter
tilläggsisolering är 25 % av vad de var ursprungligen) ?

Värmeledningsförmåga hos byggnadsmaterialen är

Betong: 1,7 W/m,K

Luft: 0,024 W/m,K
Spånskiva: 0,14 W/m,K
Mineralull: 0,040 W/m,K

Behandla problemet med endimensionell stationär värmeledning.

Svar: Man behöver isolera minst 13 cm.

19D
Slabs (rektangulära stålplattor) kyls utomhus vid stålverket SSAB. Slabsen har en
ursprungstemperatur på 800°C och omgivningen har temperaturen 20°C.

a) Beräkna det ursprungliga nettovärmeflödet pga strålning från en slab. Emissitiviteten

för stål kan antas vara e = 0,60.
b) Beräkna totala värmemängden Q som avgetts från en slab med dimensionerna
1000x200x5000 mm tills den kommit i termisk jämvikt med omgivningen.
Materialdata hämtas från Physics Handbook.

Svar: a) Det initiala värmeflödet blir 0,56 MW; b) Den avgivna värmen blir 2,8 GJ.

30
 19E

En fysikstudent förvarar flytande helium vid temperaturen

4,22 K i en metallburk. Burken är en cylinder med höjden
l = 0,250 m och diametern d = 0,090 m.
Ångbildningsvärmet (heat of vaporization) för helium är l
vägg
2,09⋅104 J/kg vid denna temperatur. Metallburken med
helium är helt innesluten i ett stort utrymme vars väggar d
hålls vid temperaturen 77,3 K. vakuum
Det är vakuum mellan de omgivande väggarna och
metallcylindern. All värmeöverföring mellan
metallcylindern och de omgivande väggarna sker genom värmestrålning. Emmissionstalet hos
metallburken är e = 0,150.

Bestäm nettovärmeflödet dvs hur stort värmeflöde (heat current) burken upptar samt hur
mycket helium som förångas under en timme.

Svar: Värmeflödet är 0,025 W och då förångas det 4,4 g/h

19F

En damm har blivit belagd med ett islager. Temperaturförhållandena har inte ändrats under
lång tid så att det uppnåtts stationära förhållanden. Det har varit vindstilla och luften
omedelbart ovanför isen (och islagrets övre
yta) har temperaturen -5,0 ºC. Islagrets - 5,0 ºC
undre yta har temperaturen 0,0 ºC medan Islager
marken (botten) omedelbart under dammen 2,00 m
0,0 ºC
har temperaturen + 4,0 ºC. Dammens totala Vatten
+ 4,0 ºC
djup, dvs isen plus vattnet, är 2,00 m.
Bestäm (uppskatta) islagrets tjocklek.

Ledning: Värmeledningsförmågan är för vatten 0,60 W/m∙K och för is 2,1 W/m∙K.

Svar: Islagrets tjocklek är 1,6 m

31
 19G
En sommarstugeägare vill räkna ut hur stor effekt som behövs för underhållsvärme med en
inomhustemperatur av +5 °C under en kall vinterdag. Stugans golv respektive takarea är
50 m2. Väggarean är totalt 62 m2 varav 12 m2 utgörs av dörrar och fönster. Väggar, golv och
tak är uppbyggda på samma sätt och består av 10 mm spånskiva (k = 0,12 W/mK), 15 cm
mineralull (k = 0,040 W/mK) och 19 mm trä (k = 0,14 W/mK). Fönster och dörrar har ett ”k-
värde” (U-värde) på 2,5 W/m2·K. Inverkan av reglar, dörr- och fönsterkarmar kan försummas.
Det antas också att all värmeöverföring sker via värmeledning (försumma konvektion och
strålning). Vi kan också bortse från eventuell ventilation.

Hur stort är värmebehovet för underhållsvärmen en vinterdag med utetemperaturen -40 °C?

Ledning: Räkna ut värmeflödet genom väggar, golv och tak respektive fönster var för sig och
summera bidragen.

Svar: 3,1 kW

MEDIEEGENSKAPER

20A
Man vill fördubbla volymen av 3,00 liter luft av trycket p = 1,013 bar och temperaturen
T = +20,00 °C vid konstant tryck. Luft kan betraktas som en ideal gas.

Bestäm sluttemperaturen

Svar: 313,2°C

20B
I en verkstadslokal finns ett cylindriskt tryckkärl med volymen 10,0 m3 för lagring av
tryckluft. Vid ett tillfälle precis före en helg är övertrycket i tryckkärlet 12,3 bar och
temperaturen +25,4 °C. Efter helgen har övertrycket sjunkit till 10,2 bar och temperaturen
sjunkit till +18,2 °C (utan att någon tryckluft har använts).

Hur många kilogram luft har läckt ur tryckkärlet under helgen?

Du kan förutsätta att tryckkärlets volym inte förändrats trots att temperaturen i
verkstadslokalen har sjunkigt några grader. Lufttrycket inne i verkstadslokalen är 1,00 bar.
Luft kan antas vara en ideal gas. Tag övriga nödvändiga data från formelsamling.

Svar: 21,3 kg

32
 20C

Ett bildäck är fyllt med kvävgas (N2). En dag då temperaturen är 10,0 °C och lufttrycket
1,02 atm är kvävgasens volym i däcket 0,0152 m3. Övertrycket i däcket mäts då till 1,70 atm.
Övriga nödvändiga data tas från tabell/formelsamling.

a) Antag att kvävgasen kan betraktas som en ideal gas vid detta tillstånd och beräkna
kvadratiska medelvärdeshastigheten (”root-mean-square speed”) hos
kvävgasmolekylerna.
b) Bilen körs från LTU i Luleå till LTU i Skellefteå. Framme i Skellefteå har temperaturen
hos kvävgasen stigit till 45,0 °C och dess volym har ökat till 0,0159 m3. Hur stort är nu
övertrycket i däcket?

Svar: a) 500 m/s; b) 1,90 atm

20D

En vertikal cylinder med en kolv, som löper friktionsfritt,

enligt figur innesluter luft. Kolvens (och cylinderns) Kolv
tvärsnittsarea är 0,20 m2 och luften har initialt trycket
200 kPa och temperaturen 500 °C. Det sker
värmeöverföring till omgivningen så att luften hela tiden
kyls. 0,9 m
Luft
Vad är temperaturen hos luften när kolven når
stoppklackarna? Stoppklack
Kylningen av luften fortsätter tills den är 20,0 °C. Vad är 0,9 m
då trycket i cylindern?

Svar: 152 kPa

20E
Atmosfären på planet Mars består av 95,3% koldioxid (CO2) och ca 0,03% vattenånga.
Atmosfärstrycket är endast ca 600 Pa och yttemperaturen på mars varierar från -30 ºC
till -100 ºC. Polarisarna består av både CO2 och vatten i fast fas/is. Kan det finnas flytande CO2
i vätskefas på Mars? Kan det finnas vatten i vätskefas? Varför eller varför inte?
Svar: Nej, nej

FÖRSTA HUVUDSATSEN, VOLYMÄNDRINGSARBETE

22A
En mol (1,00 mol) heliumgas har trycket 1,12 bar och temperaturen +26,0°C. Gasen får först
expandera utan värmeutbyte med omgivningen till trycket 1,00 bar. Därefter vid konstant
volym återgå till sin ursprungliga temperatur.
Tag nödvändiga gasdata för helium från tabell.

33
 a) Rita ett schematiskt pV-diagram över förloppet.
b) Bestäm slutligt tryck.
c) Beräkna hur mycket arbete gasen uträttar under hela förloppet.

Svar: a) -; b) Sluttrycket blir 1,05 bar, c) Arbetet som uträttas är 165 J.

22B
Några korta frågor:

a) Vilket tecken har värme, Q, som tillförs ett system (plus/positivt eller minus/negativt)?
b) Vilket tecken har arbete, W, som uträttas på ett system?
c) Ökar, minskar eller är temperaturen konstant om en ideal monoatomär (enatomig) gas
expanderar adiabatiskt?
Motivera ditt svar med samband och/eller figur.

Svar: a) plus; b) minus; c) temperaturen minskar

IDEALA GASER
23A
Betrakta en isoterm kompression av 1,00 kg kvävgas (Nitrogen) vid temperaturen +27,0°C.
Det ursprungliga trycket är 1,00 bar och den slutliga volymen är 20,0% av den ursprungliga.
Tag övriga nödvändiga data från tabell.

Bestäm det av kvävgasen uträttade arbetet, värmeutbytet med omgivningen samt ändringen av
kvävets inre energi under denna process.

Svar: -143 kJ, ΔU=0

23B
En cylinder innehåller 0,100 mol av en enatomig (monoatomär) ideal gas. Initialt, i
ursprungstillståndet, har gasen trycket p1 = 1,20·105 Pa och volym V1 = 2,20·10-3 m3
(ursprungsvolymen).

a) Bestäm ursprungstemperaturen T1 hos gasen.

b) Om gasen expanderar isotermt (och långsamt) till dubbla ursprungsvolymen.

i. Bestäm sluttemperaturen T2 och trycket p2 efter den isoterma expansionen.
ii. Hur stor är ändringen i inre energi hos gasen under expansionen?
iii. Bestäm arbetet som uträttas av (eller på) gasen under expansionen.
iv. Bestäm värmemängden Q12 som tillförs eller avges under expansionen.

c) Om gasen expanderar adiabatiskt (istället för isotermt) till dubbla ursprungsvolymen.

i. Bestäm sluttemperaturen T2 och trycket p2 efter den adiabatiska
expansionen.

Svar: a) 3,2·102 K; b) i, T2=3,2·102 K, P2=0,6·105 Pa; ii, 0; iii, 1,8·102 J; iv, 1,8·102 J; c) T2=2,0·102 K,
P2=3,8·104 Pa

34
 23C

På en cylinder (sluten i ena ändan) ansluts en tätslutande Kolv

kolv, längden av cylindern är h1 = 15.0 cm, dess
diameter är d = 2.00 cm. Kolven trycks hastighet ner och
komprimerar den instängda luften, när kolven är på
höjden h2 = 8.00 mm stoppar processen. Luften antas
vara en ideal gas och processen adiabatisk. Luften i
rummet har temperaturen +20.0°C samt trycket 1.00 bar.

h1
Bestäm:
a) Temperaturen för den innestängda luften när
kolven är i nedre läge.
b) Trycket för den innestängda luften när kolven är
i nedre läge.

h2
c) Ändringen av inre energin för den innestängda
luften när kolven vandrat från övre till nedre
läge. Övre läge Nedre läge
d) Arbetet som uträttas när kolven vandrat från övre l
till nedre läge (vi bortser från friktion mellan
kolv/cylindervägg).

Svar: a) 674 °C; b) 60,6 bar; c) 26,3 J; d) -26,3 J

23D
För att höja temperaturen hos en gas mycket snabbt kan följande metod användas:
En projektil skjuts in i ena änden av en mycket kraftig stålcylinder vars andra ände är sluten.
Projektilen antas verka som en tättslutande kolv Under det att den bromsas upp i cylindern
pressar den samman luften i cylindern. Låt projektilens hastighet just utanför
cylinderöppningen vara v1 = 500 m/s och dess massa m = 200 gram. Vi bortser från friktionen
med cylinderväggarna. Cylindern vars volym är V1, innehåller vid försökets början 1 mol luft
vid trycket p1 = 1.0 atm och temperaturen T1 = 300 K. Räkna med luft som en ideal gas med
konstant värmekapacitet.
a) Vilken blir temperaturen på luften i cylindern efter det att projektilen bromsats ned?
b) Hur stor blir luftens procentuella volymsändring i cylindern?

Ledningar:
- När projektilen bromsas upp så uträttar den ett arbete på gasen som är lika stort som
projektilens förändring i rörelseenergi.
- Gör lämpligt antagande om hur processen sker.

Svar: a) 1,5·103 K; b) 98 %

35
 23E
En sluten cylinder innehåller 2,0 mol CO2 (koldioxid) av temperatur 30 ºC . En friktionsfritt
rörlig kolv i cylindern upprätthåller ett konstant tryck av 1,0∙105 Pa i gasen, medan denna
värms tills temperaturen är 140 ºC. Sedan får gasen expandera adiabatiskt till dess att
temperaturen är 40 ºC. Vi antar att CO2 under hela förloppet uppför sig som en ideal gas.

För CO2 gäller: Molära värmekapaciteten Cv = 28,91 kJ/kmol,K

Molekylvikt M = 44,01 kg/kmol
Värmekapacitetskvoten γ = 1,289

a) Den första delen av förloppet sker alltså vid konstant tryck (isobart). Beräkna för detta
delförlopp hur mycket arbete gasen uträttar samt hur mycket värme gasen upptar; rita
schematiskt pV-diagram.
b) Beräkna hur mycket arbete gasen uträttar under sin följande adiabatiska expansion från
140 ºC till temperaturen 40ºC samt vilken volym och vilket tryck gasen får efter hela
förloppet; rita i pV-diagrammet.
Svar: a) Arbete som gasen uträttar är 1,8 kJ; Gasen upptar 8,2 kJ värme. b) Gasen uträttar arbetet 5,8 kJ under
den adiabatiska expansionen; Volymen är 0,18 m3 och trycket 0,29∙105 Pa efter den adiabatiska expansionen.

23F
Ett kylskåp med 110 liters luftvolym har varit avstängt under en längre tid och stått med
dörren öppen. Temperaturen i rummet där kylskåpet står är 20,0 °C och trycket 1,00 bar när
dörren försiktigt stängs och kylskåpet slås på igen. Efter en kort tid uppnås temperaturen
12,0 °C i kylskåpet.

Beräkna luftens tryck i kylskåpet vid denna tidpunkt samt den värmemängd som bortförts från
luften i kylskåpet.

Svar: 0,973 bar; 0,750 kJ

23G

En cylinder med kolv innehåller 0,150 mol kvävgas vid trycket 1,80·105 Pa och temperaturen
300 K. Kvävgasen kan betraktas som en ideal gas. Gasen komprimeras isobart till halva sin
ursprungliga volym. Sedan expanderar den adiabatiskt tillbaka till ursprungsvolymen.
Slutligen sker isokor uppvärmning av gasen tillbaka till ursprungstrycket.
a) Rita pV-diagram över processerna.
b) Bestäm temperaturen i början och slutet av den adiabatiska expansionen.
c) Bestäm det minsta trycket under processerna.

Beräkna luftens tryck i kylskåpet vid denna tidpunkt samt den värmemängd som bortförts från
luften i kylskåpet.

Svar: a) - ; b) 114 K; c) 6,82⋅104 Pa

36
 23H

Använd tillstånden och processerna i uppgift 23G för att beräkna:

a) Arbetet som gasen uträttar, värmemängd som tillförs och förändring i inre energi för
den isobara kompressionen.
b) Arbetet som gasen uträttar, värmemängd som tillförs och förändring i inre energi för
den adiabatiska expansionen.
c) Arbetet som gasen uträttar, värmemängd som tillförs och förändring i inre energi för
den slutliga uppvärmningen

Svar: a) W = -187 J, Q = -654 J, ΔU = -467 J; b) W = -113 J, Q = -0, ΔU = -113 J; b) W = 0, Q = 580 J, ΔU = 580 J;

KRETSPROCESSER OCH VÄRMEMASKINER

24A
Figuren visar en kretsprocess som genomgås av en ideal monoatomär gas. I processerna ab
och bc tillförs värme medan det bortförs värme i processerna cd och da. Beräkna
verkningsgraden för kretsprocessen då trycket i a är p0, trycket i c är p = 2p0, volymen i a är
V0 och volymen i c är V = 2V0.

b c
Tryck

a d

Volym
Svar: Verkningsgraden är ca 15 %

24B
En värmemaskin arbetar enligt Carnot-cykeln (två isotermer och två
adiabater enligt figuren nedan) med 5,00 mol luft som arbetsmedium
mellan temperaturerna 21°C och 260°C. Trycket i början och slutet
Isoterm
av den isoterma expansionen är 30 kPa respektive 15 kPa. Du kan
anta att luften uppför sig som en ideal gas. Övriga värden som
behövs tas från formelsamlingen. Adiabat
Adiabat
Beräkna:

a) den minsta volymen under kretsprocessen. Isoterm

b) volymen i slutet av den isoterma kompressionen
c) tillförd värmemängd under den isoterma expansionen.
d) nettoarbetet under en cykel.

Svar: a) Vmin = 0.74 m3; b) V4 = 3.3 m3 c) Q = 15 kJ d) Wnet = 6.9 kJ

37
 24C
En mol (1,0 mol) ideal två-atomig (diatomär) gas (fem frihetsgrader) genomgår följande
kretsprocess mellan tillstånden 1, 2 och 3:
1→2 Isokor uppvärming från tryck p1 =1,0 atm och temperatur T1 =300 K till trycket
p2 = 3,0 atm.
2→3 Adiabatisk expansion till p3 =1,0 atm.
3→1 Isobar avkylning tillbaka till begynnelsetillståndet.

a) Rita schematiskt processen i ett PV-diagram

b) Beräkna för varje delprocess tillförd eller avgiven värmemängd (värmeenergi).
c) Beräkna kretsprocessens termiska verkningsgrad.

Svar: a) se figur; b) Q1-2 = 12,5kJ; Q2-3 = 0 kJ ; Q3-1 = -10,4kJ (avges); c) Termiska verkningsgraden är 16,6 %

24D
Antag att en nykonstruerad förbränningsmotors arbetscykel (kretsprocess) fungerar med de
olika takterna enligt:

Tillstånd a→b: isoterm kompression vid temperaturen TC = 300 K, kompressionsförhållandet

är r = 8 (dvs kvoten mellan volymerna i a och b är 8,0).

Tillstånd b→c: isokor uppvärmning vid volymen V = Vmin till temperaturen TH = 1200 K.
Tillstånd c→d: isoterm expansion vid temperaturen TH = 1200 K.
Tillstånd d→a: isokor avsvalning vid volymen V = Vmax .

Motorns arbetsmedium är n = 1,0 mol av en ideal tvåatomig (diatomär) gas.

a) Beräkna nettoarbetet som gasen uträttar under en cykel.
b) Beräkna kretsprocessens verkningsgrad.

Svar: a) Nettoarbetet är Wnetto = nR(TH − TC ) ln r ≈ 16 kJ; b) Verkningsgraden 39 %

38
 24E

Antag att en nykonstruerad förbränningsmotors arbetscykel (kretsprocess) fungerar med de

olika takterna enligt:
Tillstånd a→b: isoterm kompression vid temperaturen TC = 300 K, kompressionsförhållandet
är r = 10 (dvs kvoten mellan volymerna i a och b är 10).
Tillstånd b→c: isokor uppvärmning vid volymen V = Vmin till temperaturen TH = 1200 K.
Tillstånd c→d: isoterm expansion vid temperaturen TH = 1200 K.
Tillstånd d→a: isokor avsvalning vid volymen V = Vmax .

Motorns arbetsmedium är n = 1,0 mol av en ideal tvåatomig (diatomär) gas.

a) Rita schematiskt processen i ett pV-diagram.

b) Beräkna nettoarbetet som gasen uträttar under en cykel.
c) Beräkna totala värmet som gasen upptar under en cykel.
d) Beräkna kretsprocessens verkningsgrad samt jämför med verkningsgraden för en
Carnot-process som arbetar mellan samma temperaturer samt med en Otto-cykel som
arbetar mellan samma min och max volymer (och använder samma arbetsmedium).

Svar: a) Se ovan; b) Wnetto = nR(TH − TC ) ln r ≈ 17 kJ; c) Qin = nR  5 (TH − TC ) + TH ln r  ≈ 42 kJ

2 
d) Verkningsgraderna blir i tur och ordning: 41 %, 75 % och 60 %.

24F
En tvåatomig gas genomgår en kretsprocess ABCA (i medurs riktning) enligt figur. I tillstånd
A har gasen temperaturen 350 K.
a) Hur stort arbete utförs av gasen under en cykel av kretsprocessen.
b) Hur mycket värme tillförs eller bortförs från gasen i vart och ett av stegen AB, BC och
CA?
c) Bestäm kretsprocessens verkningsgrad.

A B

Svar: a) W=50 J; b) QAB=700 J, QBC=-500 J, QCA=-150 J; c) 7,1%

39
 24G
En cyklisk process (kretsprocess) använder 1,00 mol av en ideal monoatomär (en-atomig) gas.
Molära värmekapaciten för gasen kan antas vara Cv = (3/2)⋅R, där R är universella
gaskonstanten (allmänna gaskonstanten). Den cykliska processen består i tur och ordning av
följande delprocesser:
1-2: Isoterm expansion vid temperaturen 200 °C från volymen V1 = 5,00 liter till volymen
V2 = 15,0 liter.
2-3: Isobar kompression till volymen V3 = 10,0 liter.
3-4: Isoterm kompression till volymen V4 = 5,00 liter.
4-1: Isokor (konstant volym) upphettning från temperaturen T4 till tillståndet 1 med
temperatur T1 = 200 °C.

a) Rita pV-diagram för kretsprocessen samt ange tryck och temperatur för alla ”hörnen”
(1-4) i kretsprocessen.
b) Volymändringsarbetet som gasen uträttar under de fyra processerna är:
1-2: W12 = 4322 J
2-3: W23 = - 1311 J
3-4: W34 = - 1818 J
4-1: W41 = 0 J

Använd dessa data för att beräkna den värmemängd (Q) som tillförs eller bortförs i
respektive process.
c) Beräkna kretsprocessens termiska verkningsgrad.
Här definierar vi verkningsgraden som förhållandet mellan nettoarbetet för hela
kretsprocessen och den totalt tillförda värmemängden i kretsprocessen.

Svar: a-b) -; c) Verkningsgraden för kretsprocessen är 19,0 %

24H
En värmemaskin ombord på ett flytande havslaboratorium innehåller 600 g syrgas (O2), som
här betraktas som en ideal gas. I värmemaskinen genereras arbete under en
kretscykel (kretsprocess) 1-2-3-1. Process 1-2 är isokor uppvärmning från 200 K (tillstånd 1)
till 500 K (tillstånd 2). I tillstånd 2 är det ett övertryck i gasbehållaren som motsvarar
2,00 atm. Process 2-3 är adiabatisk expansion till volymen 0,40 m3. Process 3-1, slutligen, är
isobar kompression tillbaka till ursprungstillståndet.

a) Rita värmemaskinens kretsprocess i ett pV-diagram.

b) Bestäm absolut tryck, temperatur och volym i samtliga tre tillstånd.
c) Bestäm nettoarbetet som utvecklas under en processcykel (kretsprocessen) 1-2-3-1.
d) Beräkna värmemaskinens termiska verkningsgrad och jämför denna med
motsvarande verkningsgrad för en Carnotmaskin som arbetar mellan samma
extremtemperaturer.

Svar: a) ; b)1: 1,22 kPa 200 K, 0,26 m3; 2: 304 kPa, 500 K, 0,26 m3; 3: 1,22 kPa, 312 K,
0,4 m3 ;c) 56,7 kJ; d) e= 0,48; 0,6

40
 24I
En ideal två-atomig (diatomär) gas genomlöper en kretsprocess
mellan tillstånden 1-2-3-1 enligt vidstående figur. Det gäller att
temperaturerna i tillstånd 1 och 3 är T1 = 600 K och T3 = 300 K. Isoterm

a) Visa att förhållandet mellan volymen i tillstånd 2 och

V2
tillstånd 1 är ≈ 5,66 Adiabat
V1
b) Bestäm den termiska verkningsgraden för kretsprocessen
och visa att denna är mindre än verkningsgraden för en
Carnotprocess mellan samma extremtemperaturer.

nC v (T3 − T2 )
Svar: b) e = 1 −
V
nRT1 ln 2
V1

ANDRA HUVUDSATSEN
25A
Ett 20,0 kg kopparblock med begynnelsetemperaturen 80 °C sänks ned i en tank som
innehåller 150 kg vatten av temperaturen 25,0 °C. Specifika värmekapaciteter kan antas vara
konstanta under dessa temperaturförändringar. För vattnet kan specifika värmekapaciteten
antas vara cvatten = 4,18 kJ/kg·K. Övriga nödvändiga data tas från formelsamling.

Beräkna temperaturen och totala entropiändringen när temperaturjämvikt inträtt, om tanken är

perfekt isolerad och man kan bortse från dess värmekapacitet.

Svar: Temperaturen blir 26 ºC och totala entropiförändringen blir 0,12 kJ/K

25B
En iskub med massan 50,0 gram har temperaturen -15,0 °C. Iskuben placeras i en isolerad
behållare, med försumbar massa, som innehåller 0,600 kg vatten med temperaturen
T = 45,0 °C. Specifika värmekapaciteten för isen kan antas vara cis = 2,2 kJ/kg·K. Övriga
nödvändiga data tas från formelsamling.

a) Bestäm sluttemperaturen hos vattnet i behållaren när isen har smält.

b) Bestäm systemets ändring i entropi.

Svar: a) 35 ºC; b) +10 J/K

41
 25C
En termos innehåller 100 gram vatten (vätska) med temperaturen +15,0 °C. Man tillför nu
4,00 gram is med temperaturen -24,0 °C.
Specifika värmekapaciteten för vatten och is är konstant cp,v = 4,19 kJ/kg⋅K,
cp,is = 2,01 kJ/kg⋅K. Smältvärme är 333,7 kJ/kg.

Antag att det inte sker något värmeutbyte med omgivningen och bortse från eventuell
temperaturförändring hos termosen. Då blir temperaturen blir 10,9 ºC efter lång tid (jämför
tidigare tal).

Viken entropiändring har systemet (vatten och is) undergått pga istillförseln?
(Försumma termosens inverkan)

Svar: 0,277 J/K

25D
En cylinder innehåller 2,00 mol N2 (kvävgas/nitrogen) av temperatur 40,0°C. En friktionsfritt
rörlig kolv i cylindern upprätthåller ett konstant tryck av 1,00·105 Pa i gasen, medan denna
värms tills temperaturen är uppe i 120°C. Sedan får gasen expandera adiabatiskt till dess att
temperaturen åter är 40,0°C. Du kan anta att N2 under hela förloppet uppför sig som en ideal
gas. Du kan ta övriga nödvändiga data från formelsamling.
a) Rita ett schematiskt pV-diagram över förloppet. Rita även in schematiska isotermer med
temperaturerna 40,0°C respektive 120°C.
b) Beräkna för det första delförloppet (konstant tryck) hur mycket arbete gasen uträttar,
hur mycket gasens inre energi ändras samt hur mycket värme gasen upptar.
c) Beräkna hur mycket arbete gasen uträttar under sin följande adiabatiska expansion från
120°C tillbaka till utgångstemperaturen 40°C samt vilken volym och vilket tryck gasen
får efter hela förloppet.
d) En student som ej läst Fysik 1 gör påståenden om en arbetsgivande kretsprocess (ej
processerna ovan). Kretsprocessen påstås tillföras värmemängden 720 kJ per minut
samtidigt som den inte tillförs något arbete men ändå avger en arbetseffekt som är
12 kW. Är det möjligt? Motivera svaret (räcker ej med enbart rätt svar).

Svar: a) -; b) Gasen uträttar arbetet 1,33 kJ; inre energin ökar med 3,33 kJ och gasen upptar 4,66 kJ värme. c)
Arbetet som uträttas är 3,33 kJ; volymen blir 0,115 m3 och trycket 4,51·104 Pa.

42