Gravitationsmodellen

- Handel är större mellan två länder:

1. Som är stora ekonomier
2. Som ligger nära varandra

Hur väl förklaras varuhandeln av gravitationsmodellen?

- Stora ekonomier handlar mer för de spenderar mer på import då de har högre inkomster
+ de exporterar mer för de producerar flera olika varor

Tjänstehandel i gravitationsmodellen?
- Stämmer inte lika bra överens. Gravititationsmodellen stämmer inte så bra i
tjänstehandel.
- Distans har mindre betydelse, därför förklarar inte modellen tjänstehandel så bra.

Andra faktorer som ökar handeln mellan två länder:

1. Om länderna har en hög inkomst per capita
2. Om länderna har ett gemensamt språk
3. Om transportkostnaderna är låga, tex för länder som ligger vid kusten
4. Om länderna är medlemmar i samma frihandelsområde eller tullunion (dvs inga tullar)
5. Om länderna har gemensam valuta. Minskar risk för valutakurs ändringar
6. Om länderna har gemensam (kolonial) histora

Allt ovan så har man tittat på länders absoluta storlek och hur mycket de handlar i absoluta
termer.

Hur mycket man handlar som andel av BNP

- Handel (export + import) som andel av BNP
- Många handlar mycket som andel av BNP
- Men USA ex handlar inte mycket som andel, tillskillnad från absoluta termer, en
andledning är att stora ekonomier har stor egen produktion. Då behöver man inte köpa
lika mycket, mer självförsörjande. Tillskillnad från små länder som inte har möjlighet att
producera alla varor själva, gynnas mer på att specialisera sig på de som de är bra på
och sedan exportera det.

Hur handeln har förändrats över tiden

Globalisering
- Första globaliseringfasen började på mitten av 1800-talet
● Tre faser 1860-talet-WWI, WWI-WWII och WWII - 1990-talet
● Teknologiska förändringar var drivande. Ex ångmaskinen, gjorde transporten
billigare och effektiviserade produktionen inom många insustrier. Utveckling av
järnvägar, hade tro betydelse för transporten, kostnaderna gick ner.
● “Unbundling” av produktion och konsumtion
Globalisering i modern tid
- Andra globaliseringen tog fart på 1990-talet
● Utveckling av kommunikationsteknologin drivande
● Transportkostnader sjönk (containerization)
● Integration av kina och östeuropa med världsekonom - låg produktionskostnader
● “Unbundling” av produktionsfaser. Man producerade insatsvaror och sedan satte
man ihop delarna till slutvaran.

Globalisering i framtiden?
● Nya teknologiska förändringar: AI, blockchain
● Tjänstehandeln ökar snabbare än varuhandeln
● Protektionismen ökar, men nya handelshinder gäller främst varor
● Tjänstehandeln ökar snabbare än varuhandeln
● Oklart vilket håll varuhandeln kommer gå