HQ Stora Domen

Sid 1 (2604)
STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Mål nr

Avdelning 3 2017-12-14 T 9311-11, T 9306-11,
Meddelad i T 17512-11 och T 17809-11
Stockholm
PARTER
Kärande
HQ AB (publ), 556573-5650
Box 7738
103 95 Stockholm
Ställföreträdare: Christer Sandberg och Peter Zonabend

Adress som parten
Ombud: Advokaterna Helena Dandenell, Marcus Axelryd och Elin Awerstedt samt
biträdande juristerna Caroline Wennerstein och Oskar Foborg
Frank Advokatbyrå AB
Box 7099, 103 87 Stockholm
Svarande
1. Mats Qviberg, 530825-0132
Kyrkallén 5, 181 42 Lidingö
Ombud: Advokaten Ulf Stigare

Advokatfirman Ulf Stigare AB
Ombud: Advokaten Olle Kullinger

Advokatfirman NORDIA KB
Ombud: Christen Ager-Hanssen

Aktiebolaget Custos
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 8307 Scheelegatan 7 08-561 652 70 08-561 650 03 måndag–fredag
104 20 E-post 08:00–16:00
Stockholm stockholms.tingsratt.avdelning3@dom.se
www.stockholmstingsratt.se
Sid 2
STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM T 9311-11
Avdelning 3 2017-12-14
2. Stefan Dahlbo, 590430-3970

Sveavägen 11, 182 60 Djursholm
Ombud: Advokaterna Hans Forssell och Jonas Löttiger

Eversheds Advokatbyrå AB
P.O. Box 14055, 104 40 Stockholm
3. Investment AB Öresund, 556063-9147 (svarande endast såvitt avser återbäring och

bristtäckningsansvar)
Ställföreträdare: Laila Freivalds och Gustav Lindner

Adress som parten
Ombud: Advokaterna Mikael Broomé och Jonas Eklund

Advokatfirman Vinge KB
4. Mikael König, 630103-0158, medborgare i Österrike

Karlsuddsvägen 42, 185 93 Vaxholm
Ombud: Advokaten Lars Zacharoff, samt biträdande juristerna Anna Marthins och
Andreas Wallmer
Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå AB
5. Thomas Erséus, 631218-5553

Bratteråsbacken 39 Lgh 1701, 417 62 Göteborg
6. Curt Lönnström, 430814-0856

Gavelvägen 14, 181 61 Lidingö
Ombud för 5 och 6: Advokaten Peter Danowsky samt biträdande juristen Åsa
Johansson
Danowsky & Partners Advokatbyrå KB
Sid 3
7. Johan Piehl, 550202-0034

Villagatan 13 B Lgh 1501, 114 32 Stockholm
Ombud: Advokaterna Andreas Rönnheden och Harry Bergman

Wistrand Advokatbyrå
8. Carolina Dybeck Happe, 720726-0204

7 The Helix, 20 Queensmere Rd, Sw19 5pb, London, Storbritannien
9. Pernilla Ström, 620128-4087

Tygelsjögården 291, 247 91 Södra Sandby
Ombud för 8 och 9: Advokaterna Jonas Benedictsson och Carl Svernlöv samt
biträdande juristerna Christofer Isaksson och Karolin Karlsson
Baker & McKenzie Advokatbyrå KB
10. Anne-Marie Pålsson, 510423-3647

Merkuriusgatan 26, 224 57 Lund
Ombud: Advokaterna Bo Sääf och Emma Didrikson

Celsus Advokatbyrå HB
11. KPMG AB, 556043-4465 (svarande endast såvitt avser bristtäckningsansvar och
skadeståndsskyldighet)
Ombud: Advokaterna Torgny Wetterberg och Thomas Tendorf, samt biträdande

juristen Madeleine Varnäs
A1 Advokater KB
Riddargatan 13 A, 114 51 Stockholm
12. Johan Dyrefors, 690314-1619

c/o KPMG AB, Box 16106, 103 23 Stockholm
Ombud: Advokaten Olof Nilsson

Hamilton Advokatbyrå KB
Sid 4
DOMSLUT
1. Mats Qvibergs, Stefan Dahlbos, Mikael Königs, Curt Lönnströms, Thomas
Erséus, Johan Piehls, Carolina Dybeck Happes, Pernilla Ströms och Anne-
Marie Pålssons yrkanden om avvisning av HQ AB:s skadeståndstalan pga.
beviljad ansvarsfrihet avslås. (T 9311-11)
2. Curt Lönnströms och Thomas Erséus yrkande om avvisning av HQ AB:s fast-

ställelsetalan om bristtäckning avslås. (T 9306-11, T 17512-11 och
T 17809-11)
3. Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström, Thomas Erséus,
Johan Dyrefors och KPMG AB förpliktas att solidariskt till HQ AB utge
skadestånd med 480 000 kr, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från
a) den 23 augusti 2011 vad gäller Mats Qviberg,
b) den 17 augusti 2011 vad gäller Stefan Dahlbo,
c) den 12 augusti 2011 vad gäller Mikael König,
d) den 13 augusti 2011 vad gäller Curt Lönnström,
e) den 15 augusti 2011 vad gäller Thomas Erséus,
f) den 20 juli 2011 vad gäller Johan Dyrefors, och
g) den 6 juli 2011 vad gäller KPMG AB,
till dess betalning sker. (T 9311-11)
4. Käromålet såvitt avser HQ AB:s skadeståndstalan i övrigt mot Mats Qviberg,

Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl,
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson, KPMG AB och
Johan Dyrefors ogillas. (T 9311-11)
Sid 5
5. Käromålet såvitt avser HQ AB:s talan om återbäring mot Mats Qviberg, Stefan
Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina
Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson och Investment AB
Öresund avseende år 2007, 2008 och 2009 ogillas. (T 9306-11, T 17512-11 och
T 17809-11)
6. Käromålet såvitt avser HQ AB:s talan om bristtäckning mot Mats Qviberg,

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson, Investment AB
Öresund, KPMG AB och Johan Dyrefors avseende år 2007, 2008 och 2009
ogillas. (T 9306-11, T 17512-11 och T 17809-11)
7. Käromålet såvitt avser HQ AB:s fastställelsetalan om bristtäckning mot Mats

Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström, Thomas Erséus,
Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson,
Investment AB Öresund, KPMG AB och Johan Dyrefors ogillas. (T 9306-11,
T 17512-11 och T 17809-11)
8. HQ AB ska utge ersättning till Mats Qviberg för hans rättegångskostnad med
51 204 107 kr, varav 48 436 000 kr avser ombudsarvode. På hela beloppet
utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.
9. HQ AB ska utge ersättning till Stefan Dahlbo för hans rättegångskostnad med
10. HQ AB ska utge ersättning till Mikael König för hans rättegångskostnad med
Sid 6
11. HQ AB ska utge ersättning till Curt Lönnström för hans rättegångskostnad med
8 387 500 kr, varav 7 937 500 kr avser ombudsarvode. På hela beloppet utgår
ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.
12. HQ AB ska utge ersättning till Thomas Erséus för hans rättegångskostnad med
7 762 500 kr, varav 7 312 500 kr avser ombudsarvode. På hela beloppet utgår
ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.
13. HQ AB ska utge ersättning till Johan Piehl för hans rättegångskostnad med
14. HQ AB ska utge ersättning till Carolina Dybeck Happe för hennes rättegångs-
kostnad med 8 219 450 kr, varav 7 472 500 kr avser ombudsarvode. På hela
beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills
betalning sker.
15. HQ AB ska utge ersättning till Pernilla Ström för hennes rättegångskostnad
med 8 650 450 kr, varav 7 472 500 kr avser ombudsarvode. På hela beloppet
16. HQ AB ska utge ersättning till Anne-Marie Pålsson för hennes rättegångs-
betalning sker.
17. HQ AB ska utge ersättning till Investment AB Öresund för dess rättegångs-
betalning sker.
Sid 7
18. HQ AB ska utge ersättning till KPMG AB för dess rättegångskostnad med
67 071 837 kr, 392 727 Euro och 30 000 danska kr, varav 60 638 100 kr avser
ombudsarvode. På hela beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för
denna dom tills betalning sker.
19. HQ AB ska utge ersättning till Johan Dyrefors för hans rättegångskostnad med
20. Mats Qvibergs, Stefan Dahlbos, Mikael Königs, Curt Lönnströms, Thomas
Erséus, Johan Piehls, Carolina Dybeck Happes, Pernilla Ströms, Anne-Marie
Pålssons, Investment AB Öresunds, KPMG AB:s och Johan Dyrefors yrkanden
om personligt ansvar för rättegångskostnader avslås.
_____________________
Sid 8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PARTER ........................................................................................................... 1
DOMSLUT ....................................................................................................... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 8
1 SAMMANFATTNING ............................................................................... 76
1.1 Domslut – utgången i målet ......................................................................... 76
1.2 Bakgrund ....................................................................................................... 76
1.3 Sammanfattning brister ............................................................................... 81
1.3.1 Inledning ................................................................................................ 81
1.3.2 Verksamhetsbrister ................................................................................. 81
1.3.2.1 En bristande riskhantering ....................................................................... 81
1.3.2.1.1 Osund riskkultur ................................................................................. 81
1.3.2.1.2 Brister hänförliga till Risk ................................................................... 81
1.3.2.2 En bristande värderingsmetod................................................................. 82
1.3.2.2.1 Bankens värderingsmetod ................................................................. 82
Utgångspunkter för värderingen .......................................................................... 82
Bankens värdering................................................................................................. 83
Ansvaret för att värderingen gav rättvisande värden ........................................... 84
Instruktioner för värderingen ............................................................................... 85
Sammantaget ........................................................................................................ 85
1.3.2.2.2 Bankens värderingsrutiner ................................................................. 85
1.3.2.3 En bristande resultatuppföljning ............................................................. 87
1.3.2.4 En bristfällig riskmätning.......................................................................... 89
1.3.3 Kapitalbrister .......................................................................................... 90
1.3.3.1 Övervärdering av Tradingportföljen ........................................................ 90
1.3.3.2 Kapitalkrav för marknadsrisker/kapitalbrist ............................................ 91
1.3.4 Informationsbrister ................................................................................ 92
1.3.4.1 Centrala informationsbrister.................................................................... 92
1.3.4.2 Övriga informationsbrister....................................................................... 92
1.4 Sammanfattning – vinstutdelning ............................................................... 93
1.5 Sammanfattning – ond tro ........................................................................... 95
1.5.1 2007 ......................................................................................................... 95
1.5.2 2008 ......................................................................................................... 95
Sid 9
1.5.3 2009 ......................................................................................................... 96

1.6 Sammanfattning – skadeståndsansvar ....................................................... 98
1.6.1 Ansvar för styrelse/VD för skada genom förlorat värde i Banken ....... 98
1.6.1.1 Inledning .................................................................................................. 98
1.6.1.2 Vårdslöshet .............................................................................................. 98
1.6.1.3 Det oaktsamma agerandet i förhållande till skadan .............................. 100
1.6.2 Ansvar för styrelse/VD för skada genom förlorat värde i HQ AB ..... 101
1.6.2.1 Inledning ................................................................................................ 101
1.6.2.2 Vårdslöshet ............................................................................................ 102
1.6.2.3 Konstaterad vårdslöshet i förhållande till skadan.................................. 103
1.6.3 Ansvar för revisor ................................................................................. 104
1.6.3.1 Vårdslöshet ............................................................................................ 104
1.6.3.2 Konstaterad vårdslöshet i förhållande till skadan.................................. 105
1.6.4 Ansvar utifrån kärandens alternativa skadeberäkning ...................... 106
1.6.5 Slutsats avseende skadestånd ............................................................... 107
1.7 Övrigt ........................................................................................................... 107
1.7.1 Viten ...................................................................................................... 107
1.7.1.1 Vite genom beslut den 9 december 2010 .............................................. 107
1.7.1.2 Vite genom beslut den 19 maj 2011 ...................................................... 108
1.7.2 Rättegångskostnader ............................................................................ 109
1.7.2.1 Fördelning samt ersättning .................................................................... 109
1.7.2.2 Personligt betalningsansvar ................................................................... 110
2 BAKGRUND .......................................................................................... 111

2.1 Allmän bakgrund........................................................................................ 111
2.1.1 HQ-koncernen – allmänt ..................................................................... 111
2.1.2 HQ-koncernen – organisation ............................................................. 111
2.1.2.1 Affärsområden och omfattning ............................................................. 111
2.1.2.2 Styrelsen i HQ AB ................................................................................... 112
2.1.2.3 Styrelsen i Banken .................................................................................. 112
2.1.2.4 Revisionskommittén............................................................................... 112
2.1.2.5 Trading ................................................................................................... 113
2.1.2.6 Risk ......................................................................................................... 113
2.1.2.7 Ekonomi ................................................................................................. 113
2.1.2.8 Övriga delar ............................................................................................ 113
2.1.2.9 Måndagsgruppen ................................................................................... 114
2.1.2.10 Revisorer ................................................................................................ 114
2.2 Kort om målets handläggning ................................................................... 115
2.2.1 Tvistens inledning ................................................................................ 115
2.2.2 HQ-tvistemålet vid Stockholms tingsrätt ............................................. 115
Sid 10
2.2.3 Ytterligare om HQ-tvistemålets handläggning vid tingsrätten ........... 117

2.3 Allmänt om optioner .................................................................................. 119
2.3.1 Grundläggande begrepp och förhållanden ......................................... 119
2.3.2 Derivatmarknaden, OMXS30- och DAX-index .................................. 122
2.3.3 Realiserande av innehav ...................................................................... 126
2.3.4 Prissättning av optioner ....................................................................... 128
2.4 Vissa begrepp och definitioner .................................................................. 131
3 YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR ......................................................... 132

3.1 HQ AB – yrkanden ..................................................................................... 132
3.1.1 Återbäring ............................................................................................. 132
3.1.2 Bristtäckning ........................................................................................ 136
3.1.2.1 Bristtäckning avseende vinstutdelning till andra än svarandena i målet
................................................................................................................ 136
3.1.2.2 Bristtäckning avseende vinstutdelning till svaranden i målen............... 137
3.1.3 Skadestånd ............................................................................................ 140
3.2 Mats Qviberg .............................................................................................. 142
3.2.1 Återbäring ............................................................................................. 142
3.2.2 Bristtäckning ........................................................................................ 142
3.2.3 Skadestånd ............................................................................................ 144
3.3 Stefan Dahlbo .............................................................................................. 146
3.3.1 Återbäring och bristtäckning ............................................................... 146
3.3.2 Skadestånd ............................................................................................ 147
3.4 Öresund ....................................................................................................... 148
3.4.1 Återbäring ............................................................................................. 148
3.4.2 Bristtäckning ........................................................................................ 149
3.5 Mikael König ............................................................................................... 150
3.5.1 Återbäring ............................................................................................. 150
3.5.2 Bristtäckning ........................................................................................ 151
3.5.3 Skadestånd ............................................................................................ 151
3.6 Curt Lönnström och Thomas Erséus ....................................................... 152
3.6.1 Återbäring ............................................................................................. 152
3.6.2 Bristtäckning ........................................................................................ 153
Sid 11
3.6.3 Skadestånd ............................................................................................ 155

3.7 Johan Piehl .................................................................................................. 157
3.7.2 Skadestånd ............................................................................................ 157
3.8 Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström............................................ 158
3.8.1 Återbäring ............................................................................................. 158
3.8.2 Bristtäckning ........................................................................................ 159
3.8.3 Skadestånd ............................................................................................ 159
3.9 Anne-Marie Pålsson ................................................................................... 160
3.9.2 Skadestånd ............................................................................................ 160
3.10 KPMG och Johan Dyrefors ....................................................................... 161
3.10.1 Bristtäckning ........................................................................................ 161
3.10.2 Skadestånd ............................................................................................ 162
3.11 HQ AB – inställning ................................................................................... 164
4 GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN ............................................... 165

4.1 Käranden – grunder för käromålen ......................................................... 165
4.1.1 Skadestånd på grund av HQ AB:s skada ............................................ 165
4.1.1.1 Inledning ................................................................................................ 165
4.1.1.2 Brister ..................................................................................................... 166
4.1.1.2.1 Verksamhetsbrister .......................................................................... 166
4.1.1.2.2 Kapitalbrister.................................................................................... 167
Inledning ............................................................................................................. 167
Kapitalbasen ........................................................................................................ 169
Kapitalkraven ...................................................................................................... 170
Kapitalbrist år 2007 ............................................................................................. 170
Kapitalbrist år 2008 ............................................................................................. 171
Kapitalbrist år 2009 ............................................................................................. 171
4.1.1.2.3 Informationsbrister .......................................................................... 172
4.1.1.2.4 Värdeöverföringar............................................................................ 173
4.1.1.3 HQ AB:s skadevållare ............................................................................. 173
4.1.1.3.1 Allmänt ............................................................................................. 173
4.1.1.3.2 Vållande av styrelse och VD ............................................................. 174
Sid 12
4.1.1.3.3 Vållande av revisorn......................................................................... 176

4.1.2 Orsakssamband, aktsamt agerande och skadeberäkning ................... 178
4.1.2.1 Inledning ................................................................................................ 178
4.1.2.2 Oaktsamhet hos styrelser och VD .......................................................... 178
4.1.2.3 Oaktsamhet hos revisor ......................................................................... 178
4.1.2.4 Introduktion till skadeberäkningen ........................................................ 179
4.1.2.4.1 Aktsamt agerande av styrelse och VD – verksamhetsbrister........... 179
Osund riskkultur och Risks kompetens, oberoende och ställning ...................... 179
Värderingsmetod och resultatuppföljning .......................................................... 179
Riskmätning och limitbrott ................................................................................. 180
Felaktig rapportering till FI .................................................................................. 181
4.1.2.4.2 Aktsamt agerande av styrelse och VD – kapitalbrister .................... 182
4.1.2.4.3 Aktsamt agerande av styrelse och VD – informationsbrister .......... 182
4.1.2.4.4 Aktsamt agerande av styrelse och VD – värdeöverföringar ............ 183
4.1.2.4.5 Aktsamt agerande av revisor ........................................................... 183
4.1.2.4.6 Utgångspunkter för skadeberäkningen ........................................... 183
Det hypotetiska förloppet – styrelse och VD ...................................................... 184
Det hypotetiska förloppet – revisor .................................................................... 184
Ytterligare om utgångspunkter ........................................................................... 185
4.1.3 Skadeberäkning för HQ AB................................................................. 185
4.1.3.1 HQ-koncernens faktiska värde per den 28 augusti 2010 ....................... 185
4.1.3.2 Det hypotetiska värdet vid avveckling den 31 december 2007 ............. 186
4.1.3.3 Skada vid avveckling år 2007 ................................................................. 187
4.1.4 Alternativ skadeberäkning för HQ AB ................................................ 188
4.1.5 Skadestånd på grund av Bankens skada ............................................. 190
4.1.5.1 Inledning ................................................................................................ 190
4.1.5.2 Brister ..................................................................................................... 191
4.1.5.3 Bankens skadevållare ............................................................................. 191
4.1.5.3.1 Vållande av styrelse, VD och de facto-styrelseledamöter ................ 191
4.1.5.3.2 Vållande av revisor........................................................................... 191
4.1.6 Utgångspunkter för skadeberäkningen ............................................... 192
4.1.7 Skadeberäkning för Banken ................................................................ 193
4.1.7.1 Bankens faktiska värde per den 28 augusti 2010 .................................. 193
Sid 13
4.1.8 Alternativ skadeberäkning för Banken ............................................... 195
4.1.9 Vinstutdelningsmålen .......................................................................... 196
4.1.9.1 Utgångspunkt ......................................................................................... 196
4.1.9.2 Bristerna ................................................................................................. 197
4.1.9.2.1 Inledning .......................................................................................... 197
4.1.9.2.2 Något om Bankens betydelse .......................................................... 198
Allmänt ................................................................................................................ 198
Verksamhetens art, omfattning och risker ......................................................... 198
Konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt ......................................... 198
4.1.9.2.3 Något om informationsbristerna i vinstutdelningsmålen ................ 199
4.1.9.2.4 Stora exponeringar .......................................................................... 200
4.1.9.2.5 Marknadsförutsättningar ................................................................ 200
4.1.9.2.6 Ansträngd likviditet år 2009............................................................. 201
4.1.9.3 Återbäringsskyldighet ............................................................................ 201
4.1.9.4 Bristtäckningsansvar .............................................................................. 202
4.1.9.4.1 Allmänt ............................................................................................. 202
4.1.9.4.2 Styrelse och VD................................................................................. 202
4.1.9.4.3 Revisor.............................................................................................. 203
4.1.9.4.4 Öresund ............................................................................................ 203
4.1.10 Särskilda omständigheter till grund för ond tro ................................. 204
4.1.10.1 Ställföreträdare ...................................................................................... 204
4.1.10.2 Revisor.................................................................................................... 205
4.1.11 Händelseförloppet till stöd för ond tro ................................................ 205
4.2 Kärandens utveckling av talan (brister)................................................... 206
4.2.1 Närmare om den bristande värderingsmetoden (binder 6) ................ 206
4.2.1.1 Övergripande om tillämpliga redovisningsregler................................... 206
4.2.1.2 Särskilt om regleringen av värdering dag 1............................................ 209
4.2.1.3 Den efterföljande värderingen (dag 2, 3, 4 osv.) ................................... 210
4.2.1.4 Särskilt om indata i värderingstekniker ................................................. 212
4.2.1.5 Tradinginstruktionen.............................................................................. 213
4.2.1.6 Tradings värdering ................................................................................. 214
4.2.1.7 Värdering i finansiell rapportering ......................................................... 216
4.2.1.8 Bankens värderingsmetod medförde en väsentlig övervärdering......... 216
4.2.2 Närmare om brister i Bankens värderingsrutiner (binder 7) ............. 216
4.2.2.1 Grundläggande krav för värderingsrutiner ............................................ 216
4.2.2.2 Krav på styrdokumentation – värderings- och kontrollprocessen......... 217
4.2.2.3 Krav på oberoende kontroll och värdering ............................................ 219
4.2.2.4 Krav avseende marknadsvärdering och modellvärdering ..................... 220
4.2.2.5 Krav på prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv.................. 222
Sid 14
4.2.2.6 Sammanfattning avseende brister i Bankens värderingsrutiner ........... 223

4.2.3 Närmare om otillåtna Dag 1-resultat (binder 8) ................................. 223
4.2.3.1 Vad avses med Dag 1-resultat? .............................................................. 223
4.2.3.2 Otillåtna Dag 1-resultat .......................................................................... 223
4.2.3.3 Bankens otillåtna Dag 1-resultat ............................................................ 224
4.2.3.4 Uttalanden från Revisorsnämnden ........................................................ 225
4.2.3.5 Otillåtna Dag 1-resultat; resultatpåverkan ............................................ 226
4.2.3.5.1 Allmänt ............................................................................................. 226
4.2.3.5.2 EBM:s sammanställningar av Dag 1-resultat sista kvartalet 2009.. 227
4.2.3.5.3 Otillåtna Dag 1-resultat i den finansiella rapporteringen................ 229
4.2.3.5.4 Sammanfattande kommentarer – otillåtna Dag 1-resultat............. 233
4.2.4 Närmare om resultatuppföljningar, rullningar av tradingförluster och
avvecklingen av Tradingportföljen (binder 9) .................................... 234
4.2.4.1 Balans- och resultaträkningar ................................................................ 234
4.2.4.2 Bankens ställning och resultat enligt huvudboken ................................ 234
4.2.4.3 Bankens interna resultatuppföljning ..................................................... 235
4.2.4.4 Banken följde inte upp Dag 1-resultatet ................................................ 237
4.2.4.5 Banken följde inte upp realiserat/orealiserat resultat .......................... 238
4.2.4.6 Banken rullade tradingförluster framför sig .......................................... 239
4.2.4.7 De påstått ”for erade” avve kli ge ................................................... 240
4.2.4.8 Avve kli g i ett påstått ”e tre t” ark adsläge .................................. 241
4.2.4.9 Sammanfattning avseende resultatuppföljningar, rullningar av
tradingförluster och avvecklingen av Tradingportföljen........................ 242
4.2.5 Närmare om bristerna i Bankens riskmätning (binder 11) ................ 242
4.2.5.1 Inledning ................................................................................................ 242
4.2.5.2 Marknadsrisker – introduktion och relevant reglering .......................... 242
4.2.5.3 Styrelsens ansvar för riskhantering ........................................................ 243
4.2.5.4 Vanliga metoder för att mäta marknadsrisk i en derivatportfölj........... 245
4.2.5.5 Krav på mätmetoder .............................................................................. 245
4.2.5.6 Riskerna i Tradingportföljen................................................................... 246
4.2.5.7 Grekerna – känslighetsmått för optioner .............................................. 247
4.2.5.8 Bankens limiter och mätmetod.............................................................. 249
4.2.5.9 Bristerna i Bankens mätmetod .............................................................. 250
4.2.5.10 Styrelserna i HQ AB och Banken uppfyllde inte regelverkskraven ........ 251
4.2.5.11 Kapitalkrav enligt pelare 1 och 2 ............................................................ 253
4.2.5.12 Sammanfattning avseende bristerna i Bankens riskmätning ................ 256
4.2.6 Närmare om kapitalkrav för marknadsriskerna i Banken (binder 12)
............................................................................................................... 256
4.2.6.1 Inledning ................................................................................................ 256
4.2.6.2 Allmänt om säkerhetskraven ................................................................. 256
4.2.6.3 Allmänt om beräkning av säkerhetskrav................................................ 257
4.2.6.4 Nasdaq OMX beräkning av tilläggssäkerhet .......................................... 258
Sid 15
4.2.6.5 Eurex Clearings beräkning av tilläggssäkerhet ....................................... 259

4.2.6.6 Säkerhetskravens storlek ....................................................................... 259
4.2.6.7 Kapitalkravet för marknadsrisker motsvarade i vart fall säkerhetskraven
................................................................................................................ 260
4.2.6.8 Sammanfattning avseende kapitalkrav för marknadsriskerna i Banken 261
4.2.7 Närmare om informationsbristerna (binder 13) ................................. 262
4.2.7.1 Övergripande om lagkrav ....................................................................... 262
4.2.7.2 Felaktigt påstående om att aktivt handlade optioner värderades till
noterade priser ...................................................................................... 263
4.2.7.3 Utebliven information om otillåtna Dag 1-resultat ............................... 263
4.2.7.4 HQ AB:s klassificering av sina värderingar enligt en hierarki för verkligt
värde ...................................................................................................... 266
4.2.7.5 HQ AB upplyste inte om fördelning av realiserat och orealiserat resultat
avs. nivå 3 ............................................................................................... 267
4.2.7.6 HQ AB upplyste inte om effekten av andra rimliga värderingar
(osäkerheten i värderingen) ................................................................... 269
4.2.7.7 HQ AB upplyste inte om de enorma marknadsriskerna ........................ 270
4.3 Kärandens replik ........................................................................................ 273
4.3.1 IAS 39 m.m. (replikhäfte 1) ................................................................. 273
4.3.1.1 Inledning ................................................................................................ 273
4.3.1.2 Aktiv marknad ........................................................................................ 273
4.3.1.3 Icke aktivt handlade optioner ................................................................ 274
4.3.1.4 IAS 39 punkterna 48 och 48A m.m......................................................... 275
4.3.1.5 IAS 39 VT76 ............................................................................................ 275
4.3.1.6 IAS 39 VT76A .......................................................................................... 277
4.3.1.7 IAS 39 VT82 ............................................................................................ 278
4.3.2 Revisorsnämnden (replikhäfte 2)......................................................... 280
4.3.2.1 Inledning ................................................................................................ 280
4.3.2.2 Fråga 3 (hade grunderna för värdering ändrats över tid?) .................... 280
4.3.2.3 Fråga 4 (acceptabel tillämpning – trots avsteg från IAS 39?) ................ 282
4.3.2.4 Fråga 5 (Edgen – en indikation på övervärdering?) ............................... 292
4.3.2.5 Fråga 6 (substansgranskningsåtgärder – avseende Edgen?) ................. 292
4.3.2.6 Fråga 7 (substansgranskningsåtgärder – risken för felaktig
resultatredovisning?) ............................................................................. 297
4.3.2.7 Oenighet med Anders Torgander .......................................................... 304
4.3.2.8 Sammanfattning om Revisorsnämnden ................................................. 306
4.3.3 IFRS 7 och IFRS 13 (replikhäfte 3) .................................................... 306
4.3.3.1 Inledning ................................................................................................ 306
4.3.3.2 IFRS 7 ...................................................................................................... 307
4.3.3.3 IFRS 13 .................................................................................................... 308
4.3.4 Otillåtna Dag 1-resultat m.m. (replikhäfte 4) ..................................... 309
4.3.4.1 ODAX F5600 (förfall juni 2010) .............................................................. 309
Sid 16
4.3.4.2 ODAX-positionen med förfall i december 2010 ..................................... 312

4.3.5 Prisjustering och värderingsreserv (replikhäfte 7) ............................. 313
4.3.6 Schablonmetoden (replikhäfte 8)......................................................... 315
4.3.6.1 Inledning ................................................................................................ 315
4.3.6.2 Beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker under pelare 1
(schablonmetoden) ................................................................................ 316
4.3.6.3 FI:s PM - Hantering av marknadsrisker (basisrisker m.m.) .................... 320
4.3.6.4 FI:s beslut den 27 september 2007 avseende Carnegie Investment Bank
AB ........................................................................................................... 322
4.4 Kärandens händelseförlopp ....................................................................... 324
4.4.1 Allmän inledning .................................................................................. 324
4.4.1.1 Inledning ................................................................................................ 324
4.4.1.2 Summering inför händelseförloppet...................................................... 324
4.4.2 Omständigheter före år 2007 ............................................................... 326
4.4.2.1 Inledning ................................................................................................ 326
4.4.2.2 KPMG:s rapportering från revisionen 2004 (inte åberopat som rättsfakta)
................................................................................................................ 326
4.4.2.3 Mailkorrespondens mellan KPMG och Patrik Enblad m.fl. den 28
november och den 2 december 2005 .................................................... 326
4.4.2.4 KPMG Trading Processgranskning, rapport den 2 december 2005. ...... 327
4.4.2.5 Mail från Patrik Enblad till Anders Bäckström den 11 januari 2006 ...... 331
4.4.2.6 Mail från Johan Dyrefors till Mattias Arnelund den 30 juli 2010 ........... 332
4.4.2.7 KPMG Trading Processgranskning uppföljning, Rapport den 17 november
2006 ....................................................................................................... 333
4.4.3 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007 334
4.4.3.1 Inledning ................................................................................................ 334
4.4.3.2 Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007 (inte åberopat som rättsfakta)
................................................................................................................ 334
4.4.3.3 Styrelsemöte i Banken den 1 februari 2007 .......................................... 335
4.4.3.4 Styrelsemöte i HQ AB den 30 mars 2007 ............................................... 336
4.4.3.5 Styrelsemöte i Banken den 2 april 2007 ................................................ 337
4.4.3.6 Styrelsemöte i Banken den 21 maj 2007 ............................................... 337
4.4.3.7 Carnegie-skandalen offentliggörs den 24 maj 2007 .............................. 338
4.4.3.8 Volatilitetsavstämning 28 maj 2007....................................................... 338
4.4.3.9 Sammanfattande rapport avseende Risks volatilitetsavstämning den 28
maj 2007................................................................................................. 340
4.4.3.10 Styrelsemöte i HQ AB den 29 maj 2007 ................................................. 341
4.4.3.11 Volatilitetsavstämning den 25 juni 2007 ............................................... 342
juni 2007................................................................................................. 343
4.4.3.13 Delårsrapport 1 januari 2007 – 30 juni 2007 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 343
Sid 17
4.4.3.14 Volatilitetsavstämning den 25 juli 2007 ................................................. 344

juli 2007 .................................................................................................. 345
4.4.3.16 Marknadssituationen 2007 .................................................................... 345
4.4.3.17 Styrelsemöte i Banken den 13 augusti 2007 .......................................... 346
4.4.3.18 Styrelsemöte i HQ AB den 13 augusti 2007 ........................................... 346
4.4.3.19 Volatilitetsavstämning den 22 augusti 2007 .......................................... 347
4.4.3.20 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg, Patrik Enblad och Fredrik
Crafoord m.fl. den 3 september 2007.................................................... 348
4.4.3.21 Volatilitetsavstämning den 24 september 2007 .................................... 348
september 2007 ..................................................................................... 349
4.4.3.23 FI meddelar sitt beslut rörande Carnegie den 27 september 2007 ....... 351
4.4.3.24 Styrelsemöte i Banken den 8 oktober 2007 ........................................... 353
4.4.3.25 Styrelsemöte i HQ AB den 17 oktober 2007 .......................................... 354
Övrigt (inte åberopat som rättsfakta) ................................................................. 354
4.4.3.26 Pressmeddelande från Banken angående att tradingverksamheten
ombildas till en Hedgefond, den 18 oktober 2007 ................................ 355
4.4.3.27 Volatilitetsavstämning den 25 oktober 2007 ......................................... 355
4.4.3.28 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 13 november 2007 .............. 356
4.4.3.29 FI:s besök på Banken den 20 november 2007 ....................................... 357
4.4.3.30 Volatilitetsavstämning den 26 november 2007 ..................................... 359
november 2007 ...................................................................................... 360
4.4.3.32 Styrelsemöte i Banken den 5 december 2007 ....................................... 361
4.4.3.33 Styrelsemöte i HQ AB den 5 december 2007......................................... 362
4.4.3.34 Mail från Agneta Norgren till bl.a. Fredrik Crafoord – den 7 december
2007 ....................................................................................................... 362
4.4.3.35 IKU jämte följemail från Agneta Norgren den 11 december 2007 ........ 364
4.4.3.36 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 18 december 2007 .............. 364
4.4.3.37 Volatilitetsavstämning den 18 december 2007 ..................................... 365
4.4.3.38 Mail från Nina Hernberg till Mikael König m.fl. den 21 december 2007 366
4.4.3.39 Revisionskommitténs möte den 8 januari 2008 .................................... 366
4.4.3.40 Volatilitetsavstämning den 25 januari 2008 .......................................... 366
januari 2008 ........................................................................................... 367
4.4.3.42 Mail från Nina Hernberg till Mikael König den 31 januari 2008 ............ 368
4.4.3.43 Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2008 ............................................ 369
4.4.3.44 Styrelsemöte i Banken den 31 januari 2008 .......................................... 370
4.4.3.45 FI:s brev rörande komplexa produkter den 4 februari 2008 ................. 370
4.4.3.46 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord, Nina Hernberg och Agneta
Norgren m.fl. den 8 februari 2008 ......................................................... 372
Sid 18
4.4.3.47 Volatilitetsavstämning den 15 februari 2008......................................... 373

4.4.3.48 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord, Risk och Mikael König den
20 februari 2008..................................................................................... 374
4.4.3.49 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 26 februari 2008 ................... 374
4.4.3.50 Bankens svar till FI rörande komplexa produkter den 29 februari 2008 375
4.4.3.51 Volatilitetsavstämning den 26 mars 2008 ............................................. 376
mars 2008............................................................................................... 377
4.4.3.53 Årsstämma i HQ AB den 4 april 2008 ..................................................... 377
4.4.3.54 Styrelsemöte i HQ AB den 4 april 2008 .................................................. 378
4.4.3.55 Styrelsemöte i Banken den 7 april 2008 ................................................ 379
4.4.3.56 Vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2007 verkställdes den 14 april
2008 ....................................................................................................... 381
4.4.3.57 Kvartalsrapport Q1 2008 (inte åberopat som rättsfakta) ...................... 381
4.4.3.58 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007
(revisionsarbetet m.m.).......................................................................... 382
4.4.3.59 KPMG:s planering av revisionsuppdraget för räkenskapsåret 2007 (inte
åberopat som rättsfakta) ....................................................................... 382
4.4.3.60 KPMG:s prese tatio ”HQ Ba k – uppstartsmöte 2007-06- ”............ 383
4.4.3.61 KPMG:s ötesa te k i gar ”Ge o gå g KPMG ” ................... 384
4.4.3.62 KPMG:s rapport från översiktlig granskning av delårsbokslut den 30 juni
2007 ....................................................................................................... 385
4.4.3.63 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQB Delår Q ” – den 16 juli 2007 .......... 386
4.4.3.64 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQB Delår Q ” – den 16 oktober 2007 .. 386
4.4.3.65 KPMG:s doku e t ”Che klista i för revisio av i ter ko troll ”–
den 31 oktober 2007 .............................................................................. 387
4.4.3.66 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ Ba k - Planering inför IK, samtal med
A ders Bä kströ ” – den 1 november 2007 ......................................... 387
4.4.3.67 Mail från Anneli Eklund till Johan Dyrefors m.fl samt mail från Johan
Dyrefors till Peter Svensson den 9 och 10 november 2007 .................. 388
4.4.3.68 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken (Peter Svensson,
Johan Dyrefors, Mattias Arnelund m.fl.) den 14 november 2007 ......... 391
4.4.3.69 KPMG:s prese tatio ”HQ AB-koncernen – Uppstartsmöte 2007-11- ”
................................................................................................................ 391
4.4.3.70 Mail från Leif Waller till Agneta Norgren den 11 december 2007 ......... 392
4.4.3.71 KPMG:s rapport ”HQ Ba k AB – Uppföljning av utvecklingen inom
oberoende risk kontroll av Tradings verksamhet samt uppföljning MiFID
och Basel 2 – de e er ”............................................................... 392
4.4.3.72 Mail från Peter Svensson till Leif Waller den 15 januari 2008 ............... 394
4.4.3.73 KPMG:s rapport ”HQ Ba k – Värderi g Tradi glagret Q ” de
januari 2008 ........................................................................................... 395
4.4.3.74 KPMG:s rapportering vid styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2008 ... 397
Sid 19
4.4.3.75 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken den 19 februari 2008
................................................................................................................ 398
4.4.3.76 Mail från Mattias Arnelund till Johan Dyrefors den 20 februari 2008 (inte
4.4.3.77 Mail från Anders Torgander till Mattias Arnelund m.fl. den 21 februari
2008 ....................................................................................................... 399
4.4.3.78 Revisionsmöte den 21 februari 2008 ..................................................... 401
4.4.3.79 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken den 21 maj 2008... 402
4.4.3.80 HQ AB:s årsredovisning för år 2007 (inte åberopat som rättsfakta) ..... 402
4.4.3.81 Villkor för Hagströmer & Qviberg ABs konvertibler 2006/2008 (inte
4.4.3.82 Generellt borgensåtagande av HQ AB för Banken mot SEB – den 28
januari 2004 (inte åberopat som rättsfakta).......................................... 410
4.4.3.83 Bankens årsredovisning för år räkenskapsåret 2007 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 410
4.4.4.1 Delårsrapport 1 januari 2008 – 31 mars 2008 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 412
4.4.4.2 Mail från Magnus Löfgren till Mattias Arnelund och Agneta Norgren den
16 april 2008 (inte åberopat som rättsfakta) ........................................ 412
4.4.4.3 Volatilitetsavstämning den 23 april 2008 .............................................. 413
april 2008 ............................................................................................... 415
4.4.4.5 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Göran Nirdén den 21-22
maj 2008................................................................................................. 415
4.4.4.6 Volatilitetsavstämning den 27 maj 2008 ............................................... 416
maj 2008................................................................................................. 417
4.4.4.8 Bankens IKU reviderad den 30 maj 2008 ............................................... 418
4.4.4.9 Styrelsemöte i Banken den 16 juni 2008 ............................................... 419
4.4.4.10 Styrelsemöte i HQ AB den 16 juni 2008 ................................................. 421
juni 2008................................................................................................. 422
4.4.4.13 Mailkorrespondens mellan Agneat Norgren och Göran Nirdén m.fl. den
24 och 27 juni 2008 ................................................................................ 423
rättsfakta)............................................................................................... 424
4.4.4.15 Brev den 11 juli 2008 från Mikael König till FI angående hantering och
värdering av komplexa produkter i Banken ........................................... 425
4.4.4.16 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 16 juli 2008 ........................... 425
Sid 20

juli 2008 .................................................................................................. 426
augusti 2008 ........................................................................................... 428
4.4.4.21 FI:s interna PM Bedömning av HQ Banks svar på FI:s yttrandeskrivelse om
värdering och hantering av komplexa produkter den 28 augusti 2008. 428
4.4.4.22 Styrelsemöte i HQ AB den 12 september 2008 ..................................... 430
4.4.4.23 Styrelsemöte i HQ AB den 12 september 2008 ..................................... 431
4.4.4.24 FI:s brev avseende äre det ”U dersök i g av ha teri g o h värderi g av
ko ple a produkter i HQ Ba k” de septe er ..................... 432
4.4.4.25 Bankens brevsvar avsee de äre det ”U dersök i g o h ha teri g o h
värderi g av ko ple a produkter i HQ Ba k”de septe er . 434
september 2008 ..................................................................................... 437
4.4.4.28 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 22 oktober 2008 .................. 437
4.4.4.29 Extra bolagsstämma i Banken den 22 oktober 2008 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 438
oktober 2008 .......................................................................................... 439
4.4.4.32 Styrelsemöte i HQ AB den 10 november 2008 ...................................... 440
4.4.4.33 Styrelsemöte i Banken den 17 november 2008 ..................................... 441
november 2008 ...................................................................................... 445
4.4.4.36 Styrelsemöte i Banken den 16 december 2008 ..................................... 446
4.4.4.37 Styrelsemöte i HQ AB den 19 december 2008....................................... 448
december 2008 ...................................................................................... 449
4.4.4.40 Kursmanipulationer den 22 december 2008 ......................................... 450
4.4.4.41 Mail korrespondens inom Trading och mellan Risk och Trading den 29
december 2008 ...................................................................................... 450
4.4.4.42 FI:s slutskrift avseende Bankens IKU för år 2007/08 den 2 januari 2009
................................................................................................................ 451
januari 2009 ........................................................................................... 455
Sid 21

4.4.4.47 Mailkorrespondens mellan Mikael König och Agneta Norgren den 10 och
12 februari 2009..................................................................................... 459
februari 2009.......................................................................................... 460
4.4.4.50 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 2 mars 2009 .......................... 461
4.4.4.51 Styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009 ............................................. 461
mars 2009............................................................................................... 465
4.4.4.54 Årsstämma i HQ AB den 3 april 2009 – beslut om vinstutdelning (inte
4.4.4.55 Styrelsemöte i HQ AB den 3 april 2009 .................................................. 467
4.4.4.56 Vinstutdelning avseende räkenskapsåret 2008 verkställdes den 20 april
2009 ....................................................................................................... 467
4.4.5 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret 2008
(revisionsarbetet m.m.) ......................................................................... 468
4.4.5.2 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ AB – Planeringsmöte, möte med Mattias
Ar elu d” de 25 september 2008 ....................................................... 469
4.4.5.3 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ – Möte ed Risk” de ove er
2008 ....................................................................................................... 469
4.4.5.4 Mail från Anders Torgander till Christer Gedda m.fl. den 25 november
2008 ....................................................................................................... 470
4.4.5.5 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström den 1 december 2008 .... 472
4.4.5.6 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ AB – Redovisningsfrågor inför
okslutet” de de e er .......................................................... 473
4.4.5.7 KPMG:s ötesprotokoll ”Möte ed HQ AB gällande IFRS i bokföringen,
3/12- ” ............................................................................................. 475
4.4.5.8 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström m.fl. den 4 december 2008
................................................................................................................ 477
4.4.5.9 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström m.fl. den 5 december 2008
................................................................................................................ 477
4.4.5.10 Mail mellan Nina Hernberg och Erick Thunström m.fl. den 8 december
2008 ....................................................................................................... 477
Sid 22
4.4.5.11 Mailkorrespondens mellan Erick Thunström och Anders Torgander den 8

och 9 december 2008 ............................................................................ 478
4.4.5.12 Mail från Peter Svensson till Christer Gedda m.fl. den 12 december 2008
................................................................................................................ 478
4.4.5.13 Mailkorrespondens mellan Erick Thunström och Nina Hernberg den 15
december 2008 ...................................................................................... 479
4.4.5.14 Mail från Erick Thunström till Peter Svensson m.fl. den 15 december 2008
................................................................................................................ 480
4.4.5.15 Mail från Anders Torgander till Peter Svensson m.fl. den 16 december
2008 ....................................................................................................... 481
4.4.5.16 Mail från Peter Svensson till Anders Torgander m.fl. den 16 december
2008 ....................................................................................................... 482
4.4.5.17 Mail från Anders Torgander till Colin Martin m.fl. den 16 december 2008
................................................................................................................ 483
4.4.5.18 Mail mellan Nina Hernberg och Erick Thunström den 16-17 december
2008 ....................................................................................................... 483
4.4.5.19 Mail från Erick Thunström till Christer Gedda m.fl. den 17 december 2008
................................................................................................................ 484
4.4.5.20 Mail från Peter Svensson till Anders Torgander m.fl. den 17 december
2008 ....................................................................................................... 485
4.4.5.21 Mail från Erick Thunström till Johan Tyrén m.fl. den 18 december 2008
................................................................................................................ 486
4.4.5.22 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg och Erick Thunström den 19
december 2008 ...................................................................................... 486
4.4.5.23 Möte mellan Agneta Norgren och Peter Svensson m.fl. den 19 december
2008 (inte åberopat som rättsfakta) ...................................................... 487
4.4.5.24 Mail från Anders Torgander till Peter Svensson m.fl. den 29 december
2008 ....................................................................................................... 489
4.4.5.25 Mailkorrespondens mellan KPMG och Colin Martin den 23 december
2008 till den 7 januari 2009 ................................................................... 489
4.4.5.26 Mail från Anders Torgander till Colin Martin m.fl. den 12 januari 2009 491
4.4.5.27 Mail från Frank Richter till Erick Thunström den 7 januari 2009 ........... 495
4.4.5.28 Mail från Erick Thunström till Peter Svensson m.fl. den 22 januari 2009
................................................................................................................ 497
4.4.5.29 KPMG:s rapport ”HQ AB-koncernen – Granskning av årsbokslut 2008
Revisionsmöte 2009-01- ” ................................................................... 502
4.4.5.30 Mail från Christer Gedda till Anders Torgander m.fl. den 28 januari 2009
................................................................................................................ 504
4.4.5.31 KPMG:s PM ”S pu kter i för årsredovis i g ”, urspru glige
daterad den 27 januari 2009, med uppdateringar t.o.m. mars 2009 .... 504
Sid 23
4.4.5.33 HQ AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2008 (inte åberopat som

rättsfakta)............................................................................................... 506
4.4.5.34 Bankens årsredovisning för räkenskapsåret 2008 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 514
4.4.6.1 Mailkorrespondens mellan Risk och Trading samt internt inom Trading
den 21 april 2009 ................................................................................... 517
4.4.6.2 Volatilitetsavstämning den 27 april 2009 .............................................. 517
april 2009 ............................................................................................... 519
4.4.6.4 ATOS fick uppdrag att granska Risk den 12 maj 2009 ............................ 520
4.4.6.5 Styrelsemöte i Banken den 19 maj 2009 ............................................... 520
maj 2009................................................................................................. 523
4.4.6.8 Mail från Fredrik Crafoord till Mikael König m.fl. den 2 juni 2009 ........ 524
4.4.6.9 Styrelsemöte i HQ AB den 5 juni 2009 ................................................... 524
4.4.6.11 Kursmanipulationer den 29 juni 2009.................................................... 526
4.4.6.12 Mail från Agneta Norgren till Fredrik Crafoord den 14 juli 2009 ........... 526
4.4.6.13 Delårsrapport 1 januari – 30 juni 2009 (inte åberopat som rättsfakta) 526
4.4.6.14 Mail från Fredrik Crafoord till Agneta Norgren m.fl. den 22 juli 2009 ... 527
4.4.6.15 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord och Agneta Norgren den 27
juli 2009 .................................................................................................. 528
4.4.6.16 Mailkorrespondens mellan Per Börgesson och Thomas Erséus den 27 juli
2009 ....................................................................................................... 528
4.4.6.18 Mailkorrespondens Agneta Norgren och Fredrik Crafoord m.fl. den 12
augusti 2009 ........................................................................................... 529
4.4.6.19 Styrelsemöte i Banken den 18 augusti 2009 .......................................... 530
4.4.6.20 Styrelsemöte i HQ AB den 18 augusti 2009 ........................................... 533
augusti 2009 ........................................................................................... 534
4.4.6.23 ATOS riskrapport den 28 augusti 2009 .................................................. 535
4.4.6.24 Mailkorrespondens mellan Risk och Mikael König den 16 och 17
september 2009 jämte underlag inför mötet i Revisionsutskottet den 18
september 2009 ..................................................................................... 536
4.4.6.25 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Mikael König den 17
september 2009 ..................................................................................... 539
Sid 24
4.4.6.26 Möte mellan Risk och Curt Lönnström m.fl. den 18 september 2009 samt
Curt Lönnströms PM till Mats Qviberg den 19 september 2009 ........... 540
september 2009 ..................................................................................... 542
4.4.6.29 Mail mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord den 29 september 2009
................................................................................................................ 543
4.4.6.30 Revisionsutskottets möte den 5 oktober 2009 ...................................... 544
4.4.6.31 Mail från Fredrik Crafoord till Agneta Norgren den 11 oktober 2009 ... 544
4.4.6.32 Mail från Agneta Norgren till sig själv den 12 oktober 2009 ................. 545
4.4.6.33 Styrelsemöte i HQ AB den 12 oktober 2009 .......................................... 546
4.4.6.34 Styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009 ......................................... 547
4.4.6.35 Mail från Peter Svensson till Johan Dyrefors m.fl den 5 och 6 november
2009 ....................................................................................................... 550
4.4.6.36 Mail från Agneta Norgren till Stefan Dahlbo den 7 juli 2010 ................. 553
4.4.6.37 IKU oktober 2009 (13 oktober) .............................................................. 554
4.4.6.38 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Mats Qviberg m.fl. den
15 oktober 2009 ..................................................................................... 555
oktober 2009 .......................................................................................... 556
4.4.6.41 Möte mellan Banken och FI den 3 november 2009 ............................... 557
4.4.6.42 Mail från Fredrik Crafoord till Tamer Torun den 16 november 2016 (inte
4.4.6.43 Styrelsemöte i Banken den 25 november 2009 ..................................... 558
november 2009 ...................................................................................... 561
4.4.6.46 Styrelsemöte i HQ AB den 1 december 2009......................................... 562
4.4.6.47 Möte med Måndagsgruppen den 14 december 2009 ........................... 563
4.4.6.48 Mail från Nina Hernberg till Mikael König och Stefan Dahlbo den 21
december 2009 ...................................................................................... 564
4.4.6.49 Sammanfattande dokument från EBM ang. Risks Vega-analys ............. 565
4.4.6.50 Mail från Mikael König till Agneta Norgren den 21 december 2009 ..... 565
4.4.6.51 Genomgång av Tradingportföljen med Stefan Dahlbo den 22 december
2009 ....................................................................................................... 565
4.4.6.52 Mail från Agneta Norgren till Stefan Dahlbo den 11 januari 2010 ........ 566
Sid 25
4.4.6.53 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord den 28

december 2009 ...................................................................................... 566
4.4.6.54 Kursmanipulationer den 30 december 2009 ......................................... 567
4.4.6.56 Mail från Nina Hernberg och Agneta Norgren till Fredrik Crafoord den 7
januari 2010 ........................................................................................... 568
4.4.6.57 Mail från Agneta Norgren till bl.a. Nina Hernberg den 8 januari 2010 .. 568
4.4.6.58 Mail från Per Börgesson den 11 januari 2010 ........................................ 568
4.4.6.59 Risks kontrollvärdering per den 30 december 2009 .............................. 571
januari 2010 ........................................................................................... 573
4.4.6.62 Mail från Per Börgesson till Mikael König den 28 januari 2010 ............. 574
4.4.6.63 Mail från Nina Hernberg till Mikael König den 28 januari 2010 ............ 574
4.4.6.66 Banken gav in en reviderad IKU den 1 februari 2010 ............................ 579
4.4.6.67 Mailkorrespondens mellan SEB Futures och Banken samt internt inom
Banken den 12, 15 och 16 februari 2010 ............................................... 579
4.4.6.68 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Fredrik Crafoord m.fl.
den 17 februari 2010.............................................................................. 583
4.4.6.69 Mail från Mattias Arnelund till SEB Futures den 19 februari 2010 ........ 583
4.4.6.70 Mail från Steven Martin på SEB Futures till Banken m.fl. den 23 februari
2010 ....................................................................................................... 584
4.4.6.71 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Fredrik Crafoord m.fl.
den 17 och 18 februari 2010 .................................................................. 585
4.4.6.72 Mail från Nina Hernberg till Agneta Norgren den 12 februari 2010 ...... 587
4.4.6.73 FI:s brev rörande IKU den 22 februari 2010 ........................................... 587
4.4.6.74 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Fredrik Crafoord den 22
februari 2010.......................................................................................... 588
4.4.6.75 Mailkorrespondens mellan Risk och Trading samt Ekonomi den 22-23
februari 2010.......................................................................................... 589
februari 2010.......................................................................................... 590
4.4.6.78 Mail från Tamer Torun till sig själv den 2 mars 2010 ............................. 591
4.4.6.79 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 8 mars 2010 .......................... 592
4.4.6.80 Mail från Nina Hernberg till Tamer Torun den 16 mars 2010................ 592
Sid 26

mars 2010............................................................................................... 594
4.4.6.83 Komplettering till FI avseende IKU den 24 mars 2010 ........................... 595
4.4.6.84 FI - PM Samlad kapitalbedömning den 12 april 2010 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 597
4.4.6.85 Styrelsemöte i Banken den 13 april 2010 .............................................. 599
4.4.6.86 Marknadsförutsättningar under våren 2010 ......................................... 601
åberopat som rättsfakta med undantag av sista stycket) ..................... 601
4.4.6.88 Styrelsemöte i HQ AB den 15 april 2010 ................................................ 602
4.4.6.89 Vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2009 verkställdes den 23 april
2010 ....................................................................................................... 602
4.4.7 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret 2009
(revisionsarbetet m.m.) ......................................................................... 603
4.4.7.2 Möte KPMG den 13 juli 2009 ................................................................. 603
4.4.7.3 Planeringsmöte mellan KPMG och Banken den 15 september 2009 .... 605
4.4.7.4 Möte mellan KPMG och Banken den 22 oktober 2009 ......................... 605
4.4.7.5 Möte mellan KPMG och Banken den 4 november 2009 ........................ 608
4.4.7.6 Möte mellan KPMG och Banken den 9 november 2009 ........................ 608
4.4.7.7 Mail från Peter Svensson till Agneta Norgren m.fl. den 5 november 2009
................................................................................................................ 609
4.4.7.8 Mailkorrespondens mellan Erik Thunström och Anders Torgander m.fl.
den 5-6 november 2009 ......................................................................... 609
4.4.7.9 Mail från Anders Torgander till Mattias Arnelund m.fl. den 9 november
2009 ....................................................................................................... 609
4.4.7.10 Möte mellan KPMG och Banken den 12 november 2009 ...................... 610
4.4.7.11 Mail – internt inom KPMG den 16 november 2009 ............................... 611
4.4.7.12 Revisionsmöte den 17 november 2009 ................................................. 612
4.4.7.13 Möte mellan KPMG och HQ den 15 januari 2010 .................................. 613
4.4.7.14 Mail från Agneta Norgren till KPMG den 14 januari 2010 ..................... 614
4.4.7.15 Mail från KPMG till Banken samt svar från Agneta Norgren den 15 januari
2010 ....................................................................................................... 615
4.4.7.16 Mailkorrespondens mellan Risk och KPMG den 21 januari 2010 .......... 616
4.4.7.17 Mail mellan Erick Thunström och KPMG:s IFRS-experter i London den 20
januari 2010 ........................................................................................... 616
4.4.7.18 Noteringar från internt möte per telefon med KPMG i London den 21
januari 2010 ........................................................................................... 617
4.4.7.19 Mail från Erick Thunström till Andreas Wolsiffer den 21 januari 2010 . 619
4.4.7.20 Mail från Anders Torgander till Johan Dyrefors den 25 januari 2010.... 620
Sid 27
4.4.7.21 Mail från Anders Torgander till Johan Dyrefors m.fl. den 22 januari 2010
................................................................................................................ 623
4.4.7.22 Mailkorrespondens mellan Johan Dyrefors till Anders Torgander den 22
januari 2010 ........................................................................................... 623
4.4.7.23 Johan Dyrefors möten den 25 januari 2010........................................... 624
4.4.7.24 Mail från Agneta Norgren till Anders Malm den 3 augusti 2010 ........... 624
4.4.7.25 Kontakt mellan Johan Dyrefors och Curt Lönnström den 25 januari 2010
................................................................................................................ 625
4.4.7.26 Utkast till rapport – presentation vid revisionsmöte den 27 januari 2017
................................................................................................................ 625
4.4.7.28 KPMG:s interna synpunkter på utkast till årsredovisning (2 mars 2010)
................................................................................................................ 628
4.4.7.29 KPMG:s riktlinjer för kvalitetskontroll – KAM 2009 ............................... 630
4.4.7.30 Mail från Göran Arnell till Johan Dyrefors den 9 mars 2010 ................. 630
4.4.7.31 KPMG:s PM ”Sa a fatt i g gra sk i g” de ars ............. 630
4.4.7.32 KPMG:s ”Ar etspapper revisio s erättelse HQ ” de ars
................................................................................................................ 635
rättsfakta)............................................................................................... 636
rättsfakta)............................................................................................... 645
4.4.8 Omständigheter efter vinstutdelningen för räkenskapsåret 2009 ...... 648
4.4.8.1 Volatilitetsavstämningar den 27 och 28 april 2010 ............................... 648
april 2010 ............................................................................................... 649
4.4.8.3 FI:s samlade kapitalbedömning 2009 för Banken den 30 april 2010 ..... 650
4.4.8.4 Flashkrasch på New York-börsen den 6 maj 2010 (inte åberopat som
rättsfakta)............................................................................................... 651
4.4.8.5 Mail från Catharina Lagerstam till Stefan Dahlbo, Mikael König m.fl den
13 maj 2010 med bifogad PPT-prese tatio ”Bakgru dsku skap” ....... 651
4.4.8.6 Catharina Lagerstams PPT med kommentarer till bilderna ................... 652
4.4.8.7 Mailkorrespondens mellan Per Börjesson och Fredrik Crafoord m.fl. den
16 maj 2010............................................................................................ 653
4.4.8.8 Extra styrelsemöte i HQ AB den 17 maj 2010 ........................................ 653
4.4.8.9 Möte med FI den 18 maj 2010 – FI begärde att få se Tradingportföljen 654
4.4.8.10 Mailkorrespondens mellan Mats Qviberg och Tamer Torun den 21 maj
2010 ....................................................................................................... 655
4.4.8.11 FI besökte Banken den 21 maj 2010 ...................................................... 656
Sid 28
4.4.8.12 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 maj 2010 .......................... 656

4.4.8.13 Fredrik Crafoord lämnade HQ ................................................................ 656
4.4.8.14 Extra styrelsemöte i HQ AB den 25 maj 2010 ........................................ 656
4.4.8.15 Pressmeddelande från HQ AB angående förluster i avvecklingen av
tradingverksamheten och nyemission, den 26 maj 2010 ...................... 657
4.4.8.16 Mats Qviberg – kontakter med pressen den 26 maj 2010..................... 658
4.4.8.17 Styrelsemöten per capsulam i HQ AB och Banken den 30 maj 2010..... 659
maj april 2010 ........................................................................................ 660
4.4.8.20 Styrelsemöten per capsulam i Banken den 31 maj 2010 ....................... 662
4.4.8.21 Brev från SEB Futures angående säkerhetskraven den 31 maj 2010 .... 663
4.4.8.22 Styrelsemöte i Banken den 1 juni 2010 ................................................. 663
4.4.8.23 Styrelsemöte i Banken och extra styrelsemöte i HQ AB den 4 juni 2010
................................................................................................................ 664
4.4.8.24 Styrelsemöte i Banken den 6 juni 2010 ................................................. 665
4.4.8.25 Styrelsemöten i HQ AB den 6 och 7 juni 2010 (gemensamt protokoll) . 668
4.4.8.26 Pressmeddelande från HQ AB angående försäljning av HQ Fonder, den 8
juni 2010................................................................................................. 669
4.4.8.27 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB och extra styrelsemöte Banken den 8
juni 2010................................................................................................. 670
4.4.8.28 Styrelsemöte i Banken den 10 juni 2010 ............................................... 670
4.4.8.30 Styrelsemöte i Banken och styrelsemöte per capsulam HQ AB den 14 juni
2010 ....................................................................................................... 673
4.4.8.31 Extra styrelsemöte i Banken den 16 juni 2010 ...................................... 674
4.4.8.33 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 juni 2010 .......................... 676
4.4.8.35 Extra styrelsemöten i HQ AB och Banken den 24 juni 2010 .................. 677
4.4.8.36 Extra styrelsemöte i HQ AB den 28 juni 2010 ........................................ 678
4.4.8.38 Pressmeddelande från HQ AB angående avvecklingen av
tradingverksamheten, den 29 juni 2010 ................................................ 680
Sid 29
4.4.8.39 Mailkorrespondens mellan Johan Dyrefors och Mattias Arnelund m.fl.

den 30 juli 2010 ...................................................................................... 681
4.4.8.40 Närmare om FI:s undersökning sommaren 2010 .................................. 681
4.4.8.40.1 FI:s intervjuer och möten med Banken (1-16 juni 2010) .................. 681
FI:s intervju med Tamer Torun den 1 juni 20102010.......................................... 681
Övrigt (inte åberopat som rättsfakta)............................................................. 682
FI:s intervju med Nina Hernberg den 7 juni 2010 ............................................... 682
FI:s intervju med Agneta Norgren den 9 juni 2010 ............................................. 684
FI:s intervju med Fredrik Crafoord den 9 juni 2010 ............................................ 687
FI:s intervju med Mattias Arnelund den 10 juni 2010 ........................................ 688
FI:s intervju med Stefan Dahlbo den 11 juni 2010 .............................................. 689
FI:s intervju med Mikael König den 11 juni 2010 ................................................ 691
FI:s intervju med Per Börgesson den 14 juni 2010 ............................................. 693
FI:s intervju med Curt Lönnström den 15 juni 2010 ........................................... 694
FI:s intervju med Catharina Lagerstam den 15 juni 2010 ................................... 696
FI:s intervju med Johan Dyrefors den 16 juni 2010 ............................................ 697
4.4.8.40.2 FI:s iakttagelseskrift den 6 juli 2010 ................................................ 701
Inledning ............................................................................................................. 701
Bankens värderingsmetodik................................................................................ 703
Värdering och redovisning av Tradingportföljen ................................................ 703
Bankens IKU ........................................................................................................ 703
Intern styrning och kontroll ................................................................................ 703
FI:s möjligheter till ingripande ............................................................................ 706
4.4.8.40.3 Bankens arbete med svar på FI:s iakttagelseskrift .......................... 707
4.4.8.40.4 Bankens svar den 27 juli 2010 på FI:s iakttagelseskrift ................... 711
Värderingen och redovisningen av Tradingportföljen ........................................ 711
Bankens IKU ........................................................................................................ 713
Vidtagna åtgärder ............................................................................................... 716
Bankens syn på ingripande av FI ......................................................................... 716
Dag 1-resultat...................................................................................................... 716
4.4.8.40.5 FI:s beslut den 28 augusti 2010 att återkalla Bankens tillstånd ...... 717
FI:s beslut ............................................................................................................ 717
Sid 30
Inledande om FI:s bedömning ............................................................................ 718

Värdering och redovisning .................................................................................. 718
Kapitaltäckning .................................................................................................... 719
Styrelse och VD ................................................................................................... 722
Ingripande ........................................................................................................... 724
4.5 Inledning till svarandenas grunder och utveckling av talan .................. 726
4.6 Mats Qviberg .............................................................................................. 727
4.6.1 Grunder för bestridande ...................................................................... 727
4.6.1.1 Tingsrättens inledande kommentar ....................................................... 727
4.6.1.2 Allmän hänvisning till andra svarandes bestridandegrunder m.m. ....... 727
4.6.1.3 Skadeståndsmålet (och även utdelningsmålen i tillämpliga delar) ....... 727
4.6.1.3.1 Inledning .......................................................................................... 727
4.6.1.3.2 Yrkande om avvisning ...................................................................... 728
4.6.1.3.3 Grundläggande invändningar .......................................................... 728
4.6.1.3.4 a) Felvärderingen och övriga brister m.m. ....................................... 729
4.6.1.3.5 b) Resultateffekt/likviditetseffekt m.m. ........................................... 731
4.6.1.3.6 c) Senare tagna positioner m.m. ...................................................... 732
4.6.1.3.7 d) Ansvar för styrelseledamot endast i moderbolaget m.m. ........... 733
4.6.1.3.8 e) Ond tro m.m. ................................................................................ 735
4.6.1.3.9 f) Begränsad och ospecificerad information, som Banken kunde
hantera m.m. ................................................................................... 736
4.6.1.3.10 g) Eventuell brist endast momentan och ingen slutlig skada m.m. . 736
4.6.1.3.11 h) Individuellt ansvar m.m. .............................................................. 737
4.6.1.3.12 i) IKU och kapitalbrist m.m............................................................... 738
4.6.1.3.13 j) Informationsbrister m.m. .............................................................. 739
4.6.1.3.14 k) Bankens riskhantering m.m. ........................................................ 740
4.6.1.3.15 l) Vinstöverföringar m.m. ................................................................. 741
4.6.1.3.16 m) Aktivitetsplikt sent i händelseförloppet m.m. ............................. 741
4.6.1.3.17 n) Jämkning av skadeståndsansvar m.m. ........................................ 742
4.6.1.3.18 o) Skadetidpunkt m.m. ..................................................................... 744
4.6.1.3.19 p) Skadeberäkningen saknar relevans m.m. .................................... 744
4.6.1.3.20 q) Hanteringen av årsstämma och årsredovisningar i Banken m.m.745
4.6.1.3.21 r) Koncernbidrag och moderbolagets ansvar m.m. ......................... 745
4.6.1.3.22 s) Utdelning från Banken m.m. ........................................................ 746
4.6.1.3.23 t) Skadestånd för medverkan till olagliga vinstutdelningar är uteslutet
m.m. ................................................................................................. 747
4.6.1.3.24 u) Nasdaq OMX vitesbeslut m.m...................................................... 747
4.6.1.3.25 v) Preskription/preklusion ................................................................ 748
4.6.1.3.26 w) Skadeberäkningar och hypotetiskt händelseförlopp m.m. ......... 748
4.6.1.3.27 x) Indirekt skada för moderbolaget ................................................. 749
Sid 31
4.6.1.3.28 y) Bristtäckningsansvar kan inte utdömas ....................................... 749

4.6.1.3.29 z) Solidariskt ansvar m.m. ................................................................ 750
4.6.1.3.30 å) Skadeberäkningen med hänsyn till befintlig skada redan den 31
december 2007 m.m. ....................................................................... 751
4.6.1.3.31 ä) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m. ........... 752
4.6.1.3.32 ö) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m. ........... 752
4.6.1.3.33 aa) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m. ......... 753
4.6.1.3.34 bb) Senare tagna positioner m.m. ................................................... 753
4.6.1.4 Vinstutdelningsmålen (och även skadeståndsmålet i tillämpliga delar) 754
4.6.1.4.1 a) Felvärderingen, kapitalbrist och vinstutdelningarna m.m. .......... 754
4.6.1.4.2 b) Resultat-/likviditetseffekt och övriga brister m.m. ...................... 755
4.6.1.4.3 c) Senare tagna positioner m.m. ...................................................... 756
4.6.1.4.4 d) Försiktighetsregeln m.m. ............................................................. 757
4.6.1.4.5 e) Utdelningsmöjlighet har inte helt saknats m.m........................... 758
4.6.1.4.6 f) Moderbolagets ansvar för Bankens värdering m.m. .................... 759
4.6.1.4.7 g) Ond tro m.m................................................................................. 760
4.6.1.4.8 h) Begränsad och ospecificerad information m.m. .......................... 761
4.6.1.4.9 i) Eventuell brist endast momentan m.m. ........................................ 761
4.6.1.4.10 j) God tro om laglighet m.m. ............................................................ 762
4.6.1.4.11 k) Obehörig vinst m.m. ..................................................................... 762
4.6.1.4.12 l) Förutsättningarna för återbäring och bristtäckning m.m. ........... 763
4.6.1.4.13 m) Jämkning av bristtäckningsansvar m.m. .................................... 764
4.6.2 Utveckling av talan ............................................................................... 765
4.6.2.1 Allmän inledning (gällande för alla svaranden) ..................................... 765
4.6.2.1.1 Brister ............................................................................................... 765
Brist 1: Kapitalfrågor ........................................................................................... 765
Brist 2: Bristande upplysningar ........................................................................... 766
Brist 3: Riskhanteringen ...................................................................................... 767
Brist 4: Stora exponeringar ................................................................................. 768
Brist 5: Marknadsförutsättningarna.................................................................... 768
Brist 6: Ansträngd likviditet 2009 och 2010 ........................................................ 769
4.6.2.1.2 Yrkandet om återbäring av vinstutdelningar och bristtäckning. ..... 769
4.6.2.1.3 Om felvärdering kan styrkas ............................................................ 770
4.6.2.1.4 Yrkandet om skadeståndsskyldighet................................................ 770
4.6.2.1.5 Påstådd skada .................................................................................. 771
4.6.2.2 Inledning avseende Mats Qviberg personligen...................................... 771
4.6.2.3 Instruktioner m.m. ................................................................................. 771
4.6.2.3.1 FI:s beslut om tillstånd att bedriva bankrörelse den 25 januari 2006
......................................................................................................... 771
4.6.2.3.2 HQ-Instruktionen.............................................................................. 772
4.6.2.3.3 B3. Arbetsordning för styrelsen i HQ AB .......................................... 774
Sid 32
4.6.2.3.4 B4. Arbetsordningen för verkställande direktör i HQ AB och dennes

ställföreträdare ................................................................................ 775
4.6.2.3.5 B7. Arbetsordning för HQ:s Revisionsutskott ................................... 777
4.6.2.3.6 B1. Arbetsordning för styrelsen i HQ Bank AB ................................. 779
4.6.2.3.7 B2. Arbetsordning för verkställande direktör i HQ Bank AB och dennes
ställföreträdare ................................................................................ 781
4.6.2.3.8 F1. HQ Investment Banking/Verksamhet och ledning ..................... 783
4.6.2.3.9 B6. Arbetsordning för Risk ............................................................... 784
4.6.2.3.10 CD 1. Risk- och säkerhetspolicy ........................................................ 787
4.6.2.3.11 CD 1. Bilaga 1. Regler och befogenheter för HQ Bank AB:s
Tradingavdelning ............................................................................. 789
4.6.2.3.12 F10. HQ Trading ............................................................................... 792
4.6.2.3.13 IJ3. HQ Ekonomiavdelningen ........................................................... 793
4.6.2.3.14 Årsredovisningsprocess .................................................................... 795
4.6.2.3.15 B5. Arbetsordning för Balansräkningskommittén............................ 796
4.6.2.3.16 B8. Instruktion för Compliance i HQ Bank ........................................ 797
4.6.2.3.17 IJ5. Juridik, Arbetsordning för juristavdelningen.............................. 800
4.6.2.3.18 B13. Arbetsordning för Bankens Internrevision ............................... 800
4.6.2.3.19 CD2. Finanspolicy och instruktion. ................................................... 801
4.6.2.3.20 K2A. Kreditinstruktion ...................................................................... 802
4.6.2.3.21 Övergripande reflexioner ................................................................. 803
4.6.2.4 HQ:s organisation i relation till påstådda brister ................................... 803
4.6.2.4.1 Brist 1a – Felvärdering ..................................................................... 803
4.6.2.4.2 Brist 1b, 1c, 1f – Kapitalkrav, Kapitalbrist, Efterställd skuld ............ 804
4.6.2.4.3 Brist 1d, 1e – Koncernbidrag, vinstutdelning ................................... 805
4.6.2.4.4 Brist 2 – Bristande upplysningar ...................................................... 805
4.6.2.4.5 Brist 3 – Riskhanteringen ................................................................. 805
4.6.2.4.6 Brist 4 – Stora exponeringar ............................................................ 806
4.6.2.4.7 Brist 6 – Ansträngd likviditet ............................................................ 806
4.6.2.5 Påståendet om ond tro .......................................................................... 806
4.6.2.5.1 Inledning .......................................................................................... 806
4.6.2.5.2 Den s.k. Edgen .................................................................................. 807
4.6.2.5.3 Rapport från KPMG, Hagströmer & Qviberg – revision 2004 .......... 807
4.6.2.5.4 H&Q Fondkommission AB, Uppföljning av processgranskning för
trading December 2006 ................................................................... 807
4.6.2.5.5 Mail den 11 januari 2006 från Patrik Enblad till Anders Bäckström
m.fl. .................................................................................................. 808
4.6.2.5.6 Mailkorrespondens mellan bl.a. Anders Bäckström, Patrik Enblad och
Stefan Dahlbo, 28 november – 2 december 2005 ............................ 808
4.6.2.5.7 KPMG, Trading Processgranskning, 2 december 2005 .................... 809
4.6.2.5.8 KPMG, Trading Processgranskning – uppföljning, 17 november 2006
......................................................................................................... 809
Sid 33
4.6.2.5.9 Mötesa te k i gar Peter Sve sso ”HQ Ba k – Planering inför IK,
samtal med Anders Bä kströ ”, ove er 7 ........................ 809
4.6.2.5.10 KPMG:s prese tatio ”HQ Ba k – Uppstartsmöte 2007-06- ” ..... 809
4.6.2.5.11 FI:s intervju med Mattias Arnelund.................................................. 809
4.6.2.5.12 Styrelseprotokoll m.m. ..................................................................... 810
Protokoll nr 1-12 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2007 och
protokoll från årsstämman ................................................................................. 810
Protokoll nr 1-11 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2008 och från
årsstämman ........................................................................................................ 816
(1) Oberoende riskkontrollfunktionen ............................................................. 820
(2) Policys och instruktioner som omfattar komplexa produkter.................... 820
(3) Riskmått och tillhörande limiter som används i mätningar av risken i
komplexa produkter ........................................................................................ 820
(4) Värdering av komplexa produkter ............................................................. 820
(5) Rapportering till ledning och styrelse ........................................................ 820
Protokoll nr 1-7 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2009 och protokoll
från årsstämman samt PM, mail m.m................................................................. 827
Protokoll nr 1-5 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2010 och vissa
handlingar ur revisionsakten m.m. ..................................................................... 843
Sammanfattning av den information som nått Mats Qviberg ............................ 854
4.6.2.5.13 Bemötande av påståenden om ond tro i relation till IFRS ............... 857
4.6.2.5.14 Informationsvägarna ....................................................................... 857
4.6.2.5.15 Händelseutvecklingen från och med den 17 maj 2010 och framåt . 858
Styrelsesammanträden m.m. .............................................................................. 858
Styrelsemail från Nina Hernberg avseende affärsdagarna den 14 maj, den 7 juni
och den 28 juni 2010 ........................................................................................... 887
Sammanfattning av den forcerade avvecklingen................................................ 888
4.6.2.5.16 HQ AB:s årsredovisningar ................................................................ 890
4.6.2.6 Skadeberäkning och jämkning ............................................................... 890
4.6.2.7 Övrigt...................................................................................................... 894
4.6.2.7.1 Oriktiga och återtagna påståenden mot Mats Qviberg .................. 894
4.6.2.7.2 Fredrik Crafoord ............................................................................... 896
4.6.2.7.3 Sammanfattning .............................................................................. 903
4.7 Stefan Dahlbo .............................................................................................. 905
4.7.1 Grunder för yrkande om avvisning ..................................................... 905
4.7.2 Grunder för bestridande ...................................................................... 905
4.7.2.1 Översikt över Stefan Dahlbos bestridandegrunder ............................... 905
4.7.2.1.1 Inledning .......................................................................................... 905
4.7.2.1.2 Kära de s påståe de o ” rister”................................................ 906
Inledning ............................................................................................................. 906
Värderingen av Tradingportföljen....................................................................... 907
Värderingsproceduren..................................................................................... 907
Sid 34
Värderingsmetoden......................................................................................... 907
Påstådd kapitalbrist ............................................................................................ 908
Inledning.......................................................................................................... 908
Bankens kapitalsituation ................................................................................. 908
FI:s granskning av Bankens kapitalsituation ................................................... 908
Bristande upplysningar ....................................................................................... 910
Riskhanteringen .................................................................................................. 911
Allmänt om riskhanteringen ........................................................................... 911
Limiterna ......................................................................................................... 912
4.7.2.1.3 Stefan Dahlbos subjektiva förhållanden .......................................... 914
Styrelsens befattning med Tradingportföljen ..................................................... 914
Avvecklingen av Tradingportföljen ..................................................................... 916
4.7.2.2 Utveckling av Stefan Dahlbos bestridandegrunder ............................... 919
4.7.2.2.1 Brister ............................................................................................... 919
Verksamhetsbrister ............................................................................................. 919
Allmänt ............................................................................................................ 919
Osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning ............................................... 920
Felaktig värderingsmetod med dramatisk risk för felvärdering...................... 920
Bristfällig riskmätning och kontroll ................................................................. 921
Osund inställning till limiter och limitbrott ..................................................... 923
Felaktig rapportering ...................................................................................... 923
Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning (för Risk)................ 923
Kapitalbrister ....................................................................................................... 923
Övervärdering av Tradingportföljen ............................................................... 923
Kapitalkraven för marknadsrikser i tradingverksamheten ............................. 923
Kapitalbrist i HQ AB och Banken ..................................................................... 924
Felaktigt supplementärt kapital under år 2007 .............................................. 924
Informationsbrister ............................................................................................. 924
Värdeöverföringar ............................................................................................... 925
Stora exponeringar ............................................................................................. 926
Marknadsförutsättningar .................................................................................... 926
Ansträngd likviditet ............................................................................................. 926
4.7.2.2.2 HQ AB:s skadevållare ....................................................................... 926
Organisatoriska skillnader ................................................................................... 926
Delegationer........................................................................................................ 927
Ansvarsfrihet ....................................................................................................... 928
Käranden har förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva ansvar.................... 928
Styrelsens ansvar................................................................................................. 928
4.7.2.2.3 Bankens skadevållare....................................................................... 928
Överlåtelsen av Bankens fordran är ogiltig eller overksam ................................ 928
Ansvarsfrihet ....................................................................................................... 929
Sid 35
De facto-ansvar ................................................................................................... 929

4.7.2.2.4 Orsakssamband och skada .............................................................. 929
FI:s återkallande av Bankens tillstånd ................................................................. 930
Nasdaq OMX vitesbeslut den 9 december 2010 ................................................. 931
Nasdaq OMX vitesbeslut den 19 maj 2011 ......................................................... 931
HQ AB:s friskrivning av Fredrik Crafoord ............................................................ 931
4.7.2.2.5 Skadeberäkning för HQ AB............................................................... 931
4.7.2.2.6 Skadeberäkning för Banken ............................................................. 932
4.7.2.2.7 Alternativ skadeberäkning ............................................................... 932
4.7.2.2.8 Jämkning .......................................................................................... 932
4.7.2.2.9 Återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar ............................. 933
Allmänt ................................................................................................................ 933
Reglerna om återbäring och bristtäckning är inte tillämplig .............................. 934
Kärandens syfte med talan är otillbörligt ........................................................... 934
Ett eventuellt fel har läkts ................................................................................... 934
Käranden har förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva ansvar.................... 934
Bristerna och ond tro bestrids ............................................................................ 935
Försvarliga utdelningar ....................................................................................... 935
Jämkning av bristtäckningsansvaret ................................................................... 936
4.7.2.2.10 Särskilda omständigheter till grund för ond tro............................... 936
4.7.3 Utveckling av talan ............................................................................... 938
4.7.3.1 Stefan Dahlbos professionella bakgrund och Bankens organisation ..... 938
4.7.3.1.1 Stefan Dahlbos professionella bakgrund och positioner i HQ AB och
Banken ............................................................................................. 938
4.7.3.1.2 Bankens organisation i stort och personalsituation ........................ 939
4.7.3.2 Närmare angående verksamhetsbrister ................................................ 941
4.7.3.2.1 Osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning ................................ 941
4.7.3.2.2 Felaktig värderingsmetod med dramatisk risk för felvärdering ...... 941
”Teoretisk värderi g” tillä pades i te på positio er so ha dlades på e aktiv
marknad .............................................................................................................. 941
Rak volatilitet ...................................................................................................... 942
Mean reversion ................................................................................................... 943
Dag 1-resultat...................................................................................................... 943
Validering av värderingsmodellen ...................................................................... 944
Hantering av värderingen m.m. .......................................................................... 944
Allmänt ............................................................................................................ 944
Ansvarsfördelningen framgick av Bankens instruktioner ............................... 945
Fredrik Crafoords var ytterst ansvarig för värderingen .................................. 945
Risks kontroller och bedömningar av Bankens tradingportfölj ....................... 946
Övrigt .............................................................................................................. 947
4.7.3.2.3 Bristfällig riskmätning och kontroll .................................................. 947
Sid 36
Stresstester ......................................................................................................... 947

”HQ Ba k Edge” .................................................................................................. 949
4.7.3.2.4 Osund inställning till limiter och limitbrott ...................................... 951
Förslag på nya riskmandat och risklimiter granskades av Risk ........................... 951
Risk skulle försäkra sig om att rättsställande åtgärder vidtogs snarast möjligt . 951
Stefan Dahlbo har alltid agerat föredömligt i styrelsen ...................................... 951
Tradingportföljen delades upp i Trading och FC när Tamer Torun blev CT ........ 952
Rapportering vid styrelsemöten ......................................................................... 952
SEB Futures:s ytterligare säkerhetskrav.............................................................. 954
Övrigt................................................................................................................... 955
4.7.3.2.5 Felaktig rapportering ....................................................................... 956
4.7.3.2.6 Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning (för Risk) 956
4.7.3.3 Närmare angående kapitalbrister .......................................................... 959
4.7.3.3.1 Övervärdering av Tradingportföljen ................................................ 959
Bankens värderingsmetod och rutiner för värderingen ..................................... 959
”Må dags ötet de de e er ” .......................................................... 960
Mötet den 22 december 2009 ............................................................................ 960
Stefan Dahlbo har inte haft någon anledning att ifrågasätta Bankens
värderingsmetod eller värderingen .................................................................... 961
Stefan Dahlbo har vidtagit kraftfulla åtgärder efter den 13 april 2010 .............. 962
4.7.3.3.2 Kapitalkraven för marknadsrisker i tradingverksamheten .............. 964
FI:s bedömning vid beviljande av bankrörelsetillstånd....................................... 964
Banken har utan avbrott fullgjort sin rapporteringsskyldighet .......................... 964
Vid styrelsemöten i Banken lämnades rapportering med avseende på beräkning
av marknadsrisken enligt kapitaltäckningsreglerna............................................ 965
FI har i januari 2009 bedömt Banken som tillräckligt kapitaliserad.................... 966
ATOS har granskat Risks kontroller avseende marknadsrisken .......................... 966
Nasdaq OMX och SEB Futures säkerhetskrav ..................................................... 967
FI:s frågor om beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk i IKU ärende som
inleddes 2009 ...................................................................................................... 967
4.7.3.3.3 Kapitalbrist i HQ AB och Banken ...................................................... 968
Värderingsreserv ................................................................................................. 968
Stefan Dahlbo uppfattade Banken och HQ AB som överkapitaliserade ............. 968
Banken och HQ AB har utan avbrott fullgjort sin rapporteringsskyldighet ........ 969
Vid styrelsemöten i Banken lämnades rapportering i kapitaltäckningsfrågor enligt
kapitaltäckningsreglerna ..................................................................................... 969
FI bedömde att Banken var tillräckligt kapitaliserad .......................................... 969
4.7.3.3.4 Felaktigt supplementärt kapital under år 2007 ............................... 970
4.7.3.4 Närmare om delegationer...................................................................... 971
4.7.3.4.1 Inledning .......................................................................................... 971
4.7.3.4.2 Delegation beträffande kapitalfrågor.............................................. 971
4.7.3.4.3 Delegation beträffande årsredovisningar och styrelsens yttranden 972
Sid 37
4.7.3.4.4 Delegation beträffande riskhantering ............................................. 973

4.7.3.4.5 Ytterligare rutiner på avdelningsnivå .............................................. 974
4.7.3.5 Närmare angående särskilda omständigheter till grund för ond tro ..... 975
4.7.3.5.1 FI godkände Tradings egenhandel med de förutsättningar som
angavs i samband med beviljandet av bankrörelsetillstånd ............ 975
4.7.3.5.2 Styrelsen har ägnat stor uppmärksamhet åt Tradingportföljen ...... 975
4.7.3.5.3 Styrelsens roll med avseende på Trading var att säkerställa att det
fanns en lämplig organisation, och att verksamheten bedrevs under
betryggande former ......................................................................... 975
4.7.3.5.4 Ansvaret för tradingverksamhetens teknikaliteter, inklusive
värderingen, åvilade andra än styrelsen enligt de instruktioner som
meddelats i Banken .......................................................................... 976
4.7.3.5.5 Styrelsen var beroende av de kontroller och den redovisning som
gjordes av andra .............................................................................. 976
4.7.3.5.6 Genom de kontroller och den redovisning som lämnades av andra fick
styrelsen – och Stefan Dahlbo – bekräftat att det fanns en lämplig
organisation, och att verksamheten bedrevs under betryggande
former .............................................................................................. 977
4.7.3.5.7 Styrelsens administration av Tradingportföljen var en serie
affärsbeslut ...................................................................................... 977
4.7.3.5.8 Om HQ AB:s påståenden skulle vara korrekta har Stefan Dahlbo – och
styrelsen – vilseletts av den av HQ AB från ansvar friskrivne Fredrik
Crafoord ........................................................................................... 978
4.7.3.6 Närmare om FI:s tillsyn .......................................................................... 979
4.7.3.6.1 Bankens ansökan om bankrörelsetillstånd ...................................... 979
4.7.3.6.2 Bankens incidentrapportering (FI:s ärende nr 07-8526) ................. 979
4.7.3.6.3 FI:s undersökning avseende komplexa produkter (FI:s ärende nr 07-
9289) ................................................................................................ 980
Inledning ............................................................................................................. 980
FI:s undersökningsPM den 7 januari 2008 .......................................................... 981
FI:s skrivelse den 4 februari 2008 ....................................................................... 983
FI:s pressmeddelande den 6 februari 2008 ........................................................ 984
Mikael Königs brev den 29 februari 2008 ........................................................... 984
Richard Berlins redogörelse den 4 april 2008 ..................................................... 985
Bankens uppföljning av FI:s synpunkter ............................................................. 985
FI:s PM den 28 augusti 2008 ............................................................................... 986
FI:s skrivelse den 16 september 2008 ................................................................. 986
Mikael Königs skrivelse till FI den 21 september 2008 ....................................... 987
4.7.3.6.4 FI:s samlade kapitalbedömning (FI:s ärenden nr 07-12340, 08-5689
och 08-11069) .................................................................................. 987
Banken gav in omfattande material som kunde läggas till grund för en samlad
kapitalbedömning ............................................................................................... 987
FI:s PM den 5 december 2007 i ärende nr 08-317.............................................. 989
Sid 38
Agneta Norgrens kontakter med Magnus Löfgren ............................................. 990

Banken gav in IKU................................................................................................ 991
FI:s SKB fortsatte i ärende nr 08-5689 ................................................................ 992
Banken gav åter in omfattande material ............................................................ 992
FI:s uppföljning av synpunkter i ärendet avseende komplexa ........................... 992
FI:s SKB fortsatte i ärende nr 08-11069 .............................................................. 992
Platsbesök den 15 och 16 december 2008 samt FI:s underlag ........................... 993
FI:s beslut den 2 januari 2009 (i ärende nr 07-12340, SKB) ................................ 993
FI:s PM den 14 januari 2009 (i ärende nr 08-5689, MiFID och SKB) ................... 994
FI:s beslut den 14 januari 2009 (i ärende nr 08-5689, MiFID och SKB)............... 994
FI:s PM den 30 januari 2009 (i ärende nr 08-11069, SKB) .................................. 995
FI:s beslut den 5 februari 2009 i FI:s ärende nr 08-11069 (SKB) ......................... 995
FI:s PM den 18 mars 2009 i ärende nr 07-12340 ................................................ 995
4.7.3.6.5 FI:s uppföljning av påpekanden gjorda i SKB och ny IKU (FI:s ärende nr
09-6306) ........................................................................................... 996
Banken missade ingen frist ................................................................................. 996
Bankens IKU ........................................................................................................ 997
FI:s beslut den 30 april 2010 i ärende nr 09-6306 (SKB) ..................................... 998
4.7.3.7 Ytterligare om vissa delegationer m.m. ................................................. 998
4.7.3.7.1 Inledning .......................................................................................... 998
4.7.3.7.2 Arbetsordning för Balansräkningskommittén.................................. 999
4.7.3.7.3 Arbetsordning för Risk ..................................................................... 999
4.7.3.7.4 Instruktionerna för Trading och Investment Banking .................... 1000
4.7.3.7.5 Ekonomi ......................................................................................... 1002
4.7.3.7.6 Rutinbeskrivning för volatilitetsavstämning .................................. 1003
4.7.3.7.7 Närmare om ATOS granskning ...................................................... 1004
4.7.3.7.8 Hantering av mandat ..................................................................... 1005
4.7.3.7.9 Risks kontrollvärdering per den 31 mars 2010 .............................. 1007
4.8 Investment AB Öresund........................................................................... 1009
4.8.1 Grunder för bestridandet ................................................................... 1009
4.8.1.1 Öresunds tillskott ................................................................................. 1009
4.8.1.2 Kärandens talan förtjänar inte rättsordningens stöd .......................... 1010
4.8.1.3 Eventuell olaglig vinstutdelning har läkts genom att årsredovisningarna
för HQ AB och Banken därefter fastställts ........................................... 1012
4.8.1.4 HQ AB kan inte erhålla både skadestånd och återbäring på grund av
olovlig vinstutdelning ........................................................................... 1013
4.8.1.5 Förlusterna i HQ AB och Banken har orsakats av FI:s beslut ............... 1013
4.8.1.6 Vid en bedömning enligt försiktighetsregeln ska även dolda övervärden
beaktas ................................................................................................. 1014
4.8.1.7 Mats Qviberg och Stefan Dahlbo har inte varit i ond tro och det föreligger
i alla hä delser i ge ”s itta” ............................................................. 1014
Sid 39
4.8.1.8 Om ond och subjektiv täckning ............................................................ 1016

4.8.1.9 Det föreligger inget bristtäckningsansvar ............................................ 1017
4.8.1.10 Övriga grunder ..................................................................................... 1018
4.8.2 Utveckling av talan ............................................................................. 1018
4.8.2.1 Inledande kommentarer ...................................................................... 1018
4.8.2.2 Om Öresund ......................................................................................... 1019
4.8.2.3 Årsredovisningar m.m. ......................................................................... 1020
4.8.2.4 HQ-koncernens likviditet ..................................................................... 1022
4.8.2.5 Försiktig utdelningspolicy .................................................................... 1023
4.8.2.6 Tradingens bidrag över tiden ............................................................... 1023
4.8.2.7 Avvecklingen av tradingverksamheten ................................................ 1024
4.8.2.8 FI:s beslut ............................................................................................. 1025
4.8.2.9 Revisorsnämndens beslut .................................................................... 1026
4.8.2.10 Domen i brottmålet ............................................................................. 1029
4.9 Mikael König ............................................................................................. 1031
4.9.1 Grunder för bestridandet ................................................................... 1031
4.9.1.1 Inledning .............................................................................................. 1031
4.9.1.2 Påstådda brister ................................................................................... 1031
4.9.1.2.1 Kapitalbrister.................................................................................. 1031
Värderingen av Tradingportföljen..................................................................... 1031
Väsentliga kapitalkrav hänförliga till marknadsrisker i tradingverksamheten . 1032
Kapitalbristen .................................................................................................... 1033
Värdeöverföringar ............................................................................................. 1033
Felaktigt supplementärt kapital ........................................................................ 1033
4.9.1.2.2 Informationsbrister ........................................................................ 1033
4.9.1.2.3 Verksamhetsbrister ........................................................................ 1034
Allmänt .............................................................................................................. 1034
Osu d ”riskkultur” o h avsak ad av ”riskst r i g” .......................................... 1034
Påstådd felaktig värderingsmetod etc. ............................................................. 1035
Bristfällig riskmätning och kontroll ................................................................... 1035
Osund inställning till limiter och limitbrott ....................................................... 1035
Felaktig rapportering ........................................................................................ 1036
Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning för Risk ................... 1037
4.9.1.2.4 Stora exponeringar ........................................................................ 1037
4.9.1.2.5 Marknadsförutsättningar .............................................................. 1037
4.9.1.2.6 Ansträngd likviditet ........................................................................ 1037
4.9.1.3 FI:s beslut den 28 augusti 2010............................................................ 1037
4.9.1.4 Påstådd ond tro .................................................................................... 1039
4.9.1.5 Återbäring av vinstutdelning ................................................................ 1039
4.9.1.5.1 Påståendet att vinsutdelningarna inte var försvarliga .................. 1039
4.9.1.5.2 Påstådda brister i beslutsunderlagen ............................................ 1040
Sid 40
4.9.1.5.3 Ond tro, skyldighet att återbära och reglernas tillämplighet ........ 1040
4.9.1.5.4 Motfakta ........................................................................................ 1041
4.9.1.6 Bristtäckning ........................................................................................ 1041
4.9.1.6.1 Reglernas tillämplighet .................................................................. 1041
4.9.1.6.2 Bristtäckningsansvarets subsidiaritet ............................................ 1041
4.9.1.6.3 Läkning ........................................................................................... 1041
4.9.1.7 HQ AB:s påstådda skada ...................................................................... 1042
4.9.1.7.1 Allmänt ........................................................................................... 1042
4.9.1.7.2 Styrelse och VD............................................................................... 1042
Ansvarsfrihet ..................................................................................................... 1042
Inte åtgärdat brister .......................................................................................... 1042
Framställt årsredovisningar .............................................................................. 1043
Fastställt årsredovisningar för HQ Bank ........................................................... 1043
Koncernbidrag ................................................................................................... 1043
Vinstutdelningar ................................................................................................ 1043
Vite till Nasdaq med 288 tkr ............................................................................. 1043
Vite till Nasdaq med 480 tkr ............................................................................. 1043
Individuellt ansvar och skärpt ansvar för vissa ................................................. 1044
Påstådd oaktsamhet ......................................................................................... 1044
HQ-koncernen ................................................................................................... 1044
Omvärldsförutsättningar .................................................................................. 1045
Verksamhetsförändringar ................................................................................. 1045
Regelförändringar ............................................................................................. 1045
Organisationen – delegering ............................................................................. 1045
Extern expertis .................................................................................................. 1046
4.9.1.8 Bankens påstådda skada ...................................................................... 1047
4.9.1.8.1 Allmänt ........................................................................................... 1047
4.9.1.8.2 Styrelse och VD............................................................................... 1047
Ansvarsfrihet ..................................................................................................... 1047
Inte åtgärdat brister .......................................................................................... 1047
Framställt årsredovisningar .............................................................................. 1048
Individuellt ansvar och skärpt ansvar för vissa ................................................. 1048
4.9.1.9 Skadestånd – orsakssamband och skadeberäkning ............................. 1048
4.9.1.10 Övrigt.................................................................................................... 1048
4.9.1.10.1 Jämkning ........................................................................................ 1048
4.9.1.10.2 Preskription .................................................................................... 1049
4.9.2.1 Mikael Königs uppdrag i HQ AB och Banken........................................ 1050
4.9.2.2 Organisationen i verksamheten då Mikael König tillträdde som VD år
2007 ..................................................................................................... 1051
Sid 41
4.9.2.3 Omvärlds- och verksamhetsförutsättningar; hur såg det ut och vad hände
under den tid som Mikael König var VD. ............................................. 1060
4.9.2.3.1 Beskrivning av HQ-koncernen ........................................................ 1060
4.9.2.3.2 Omvärldsförutsättningar ............................................................... 1061
4.9.2.3.3 Ledande befattningshavare och kompetens .................................. 1062
4.9.2.3.4 VD-uppdraget................................................................................. 1062
4.9.2.3.5 Översiktligt om instruktioner och delegationer ............................. 1063
4.9.2.3.6 Sammanfattningsvis ...................................................................... 1066
4.9.2.4 Rapporteringsvägar .............................................................................. 1067
4.9.2.4.1 Styrelsemöten ................................................................................ 1067
4.9.2.4.2 Mikael Königs möten med organisationen .................................... 1067
Ledningsgruppsmöten ...................................................................................... 1067
Måndagsmöten ................................................................................................. 1068
Stabsmöte ......................................................................................................... 1068
Möte med Affärsstöd ........................................................................................ 1068
Övrigt................................................................................................................. 1069
4.9.2.4.3 Sammanfattning av rapporteringsvägar och det sätt som Mikael
König arbetade på.......................................................................... 1069
4.9.2.5 IKU-arbetet ........................................................................................... 1070
4.9.2.6 Årsredovisningsprocessen i HQ-koncernen ......................................... 1073
4.9.2.6.1 Mattias Arnelunds beskrivning ...................................................... 1073
4.9.2.6.2 Kvartalsrapporter ........................................................................... 1075
4.9.2.7 Risk ....................................................................................................... 1075
4.9.2.8 Ond tro; kontroll, upplysningar och information som kommit Mikael
König till del.......................................................................................... 1088
4.10 Curt Lönnström och Thomas Erséus ..................................................... 1092
4.10.1 Grunder för Curt Lönnströms och Thomas Erséus yrkanden om
avvisning ............................................................................................. 1092
4.10.1.1 Vinstutdelningsmålen .......................................................................... 1092
4.10.1.2 Skadeståndsmålet ................................................................................ 1093
4.10.1.2.1 Banken ........................................................................................... 1093
4.10.1.2.2 HQ AB ............................................................................................. 1093
4.10.2 Grunder för Curt Lönnströms och Thomas Erséus bestridande ..... 1093
4.10.2.3 Åberopanden av vad övriga svarande anfört....................................... 1096
4.10.3 Den närmare utvecklingen av Curt Lönnströms och Thomas Erséus
grunder ............................................................................................... 1096
4.10.3.1.1 Särskilt med anledning av bestämmelsernas syfte ........................ 1096
Bristtäckningens subsidiaritet ........................................................................... 1096
Sid 42
Läkning med hänsyn till efterföljande omständigheter .................................... 1096

4.10.3.1.2 Utvecklande av grunder för bestridandet – objektiva förutsättningar
....................................................................................................... 1097
Kapitalfrågor ..................................................................................................... 1097
Bristande upplysningar ..................................................................................... 1098
Riskhantering .................................................................................................... 1098
Stora exponeringar ........................................................................................... 1098
Allmänna marknadsförutsättningar .................................................................. 1099
Likviditet ............................................................................................................ 1099
Efterföljande omständigheter........................................................................... 1099
Övrigt................................................................................................................. 1099
4.10.3.2.1 Utvecklande av grunder för bestridandet – objektiva förutsättningar
....................................................................................................... 1100
Kapitalfrågor ..................................................................................................... 1100
Bristande upplysningar ..................................................................................... 1100
Riskhanteringen ................................................................................................ 1101
Övrigt................................................................................................................. 1101
4.10.3.3 Utvecklande av grunder för bestridandet – subjektiva förutsättningar
(gemensamt för samtliga mål) ............................................................. 1102
4.10.3.3.1 Allmänt ........................................................................................... 1102
4.10.3.3.2 Kapitalfrågor .................................................................................. 1103
4.10.3.3.3 Riskhantering ................................................................................. 1106
4.10.3.3.4 Stora exponeringar ........................................................................ 1110
4.10.3.3.5 Likviditet ......................................................................................... 1110
4.10.3.3.6 Övrigt ............................................................................................. 1110
4.10.3.4 Särskilt om Revisionskommittén (endast Curt Lönnström) ................. 1111
4.10.3.5 Skada .................................................................................................... 1112
4.10.3.6 Jämkning .............................................................................................. 1112
4.10.3.7 Översiktligt om HQ-koncernen, kontakter med FI och revisorer......... 1113
4.10.3.7.1 Revisionskommittén ....................................................................... 1113
4.10.3.7.2 Styrelsemöten ................................................................................ 1114
4.10.3.7.3 Arbetsordningar och instruktioner ................................................. 1116
Trading .............................................................................................................. 1116
Risk .................................................................................................................... 1117
Compliance........................................................................................................ 1118
4.10.3.8 Händelseförloppet år 2007 – 2010 med avseende på Curt Lönnströms
och Thomas Erséus styrelseuppdrag.................................................... 1119
4.10.3.8.1 Räkenskapsår 2007 ........................................................................ 1119
Styrelsemöte per capsulam i såväl Banken som HQ AB den 12 januari 2007 .. 1119
Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007 ....................................................... 1119
Styrelsemöte i Banken den 1 februari 2007 ..................................................... 1120
Sid 43
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 19 februari 2007 .............................. 1121

Styrelsen i HQ AB undertecknade årsredovisningen för år 2006 den 27 februari
2007 .................................................................................................................. 1121
Årsstämma i HQ AB den 30 mars 2007 ............................................................. 1121
Styrelsemöte i HQ AB den 30 mars 2007 .......................................................... 1121
Årsstämma i Banken den 2 april 2007 .............................................................. 1122
Styrelsemöten i Banken den 2 april 2007 ......................................................... 1122
Styrelsemöte i HQ AB den 4 maj 2007 .............................................................. 1122
Styrelsemöte i Banken den 21 maj 2007 .......................................................... 1123
Styrelsemöte i HQ AB den 29 maj 2007 ............................................................ 1123
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 13 augusti 2007 .................................. 1124
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB och Banken den 5 respektive 10 september
2007 .................................................................................................................. 1125
Styrelsemöte i Banken den 8 oktober 2007...................................................... 1125
Styrelsemöte i HQ AB den 17 oktober 2007 ..................................................... 1126
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 13 november 2007 ......................... 1126
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 5 december 2007 ................................ 1127
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 18 december 2007 ......................... 1127
4.10.3.8.2 Räkenskapsår 2008 ........................................................................ 1127
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 31 januari 2008 ................................... 1127
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 26 februari 2008 .............................. 1129
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen den 27 februari 2008 ........ 1129
Årsstämma i HQ AB den 4 april 2008 ................................................................ 1129
Styrelsemöte i HQ AB den 4 april 2008 ............................................................. 1129
Styrelsemöte i Banken den 7 april 2008 ........................................................... 1130
Årsstämma i Banken den 13 juni 2008 ............................................................. 1131
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 16 juni 2008 ........................................ 1131
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 16 juli 2008 ...................................... 1133
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 12 september 2008............................. 1133
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 17 oktober 2008............................... 1134
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 22 oktober 2008 ............................. 1134
Styrelsemöte i HQ AB den 6 november 2008 ................................................... 1134
Styrelsemöte i HQ AB den 10 november 2008 ................................................. 1134
Styrelsemöte i Banken den 17 november 2008 ................................................ 1135
Styrelsemöte i Banken den 16 december 2008 ................................................ 1136
Styrelsemöte i HQ AB den 19 december 2008.................................................. 1138
4.10.3.8.3 Räkenskapsår 2009 ........................................................................ 1138
Styrelsemöte i Banken den 22 januari 2009 ..................................................... 1138
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen för år 2008 den 27 februari
2009 .................................................................................................................. 1142
Sid 44
Styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009 ........................................................ 1142

Årsstämma i HQ AB den 3 april 2009 ................................................................ 1144
Styrelsemöte i HQ AB den 3 april 2009 ............................................................. 1144
Styrelsen i Banken undertecknar årsredovisningen för 2008 den 19 maj 2009 1144
Årsstämma i Banken den 19 maj 2009 ............................................................. 1145
Styrelsemöte i Banken den 19 maj 2009 .......................................................... 1145
Styrelsemöte i HQ AB den 5 juni 2009 .............................................................. 1146
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 18 augusti 2009 .................................. 1147
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 8 september 2009 .......................... 1149
Informellt möte i Revisionskommittén den 18 september 2009 ...................... 1149
Möte i Revisionskommittén den 5 oktober 2009 ............................................. 1150
Styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009.................................................... 1151
Styrelsemöte i Banken den 25 november 2009 ................................................ 1153
Styrelsemöte i HQ AB den 1 december 2009.................................................... 1156
4.10.3.8.4 Räkenskapsår 2010 t.o.m. vinstutdelningen för år 2009 ............... 1157
Styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010 ..................................................... 1157
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 26 februari 2010 ............................. 1163
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 8 mars 2010 ..................................... 1163
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen den 11 mars 2010 ............. 1163
Styrelsemöte i Banken den 13 april 2010 ......................................................... 1163
Årsstämma i HQ AB den 15 april 2010 .............................................................. 1165
Styrelsemöte i HQ AB den 15 april 2010 ........................................................... 1165
4.10.3.8.5 Efterföljande händelser .................................................................. 1166
Extrainsatt styrelsemöte i HQ AB den 17 maj 2010 .......................................... 1166
4.10.3.8.6 Särskilt om Revisionskommittén .................................................... 1168
Möte i Revisionskommittén den 24 januari 2007 ............................................. 1168
Möte i Revisionskommittén den 27 mars 2007 ................................................ 1168
Möte med Revisionskommittén den 29 maj 2007 ............................................ 1169
Möte med Revisionskommittén den 13 augusti 2007 ...................................... 1169
Möte med Revisionskommittén den 8 oktober 2007 ....................................... 1170
Möte med Revisionskommittén den 8 januari 2008 ........................................ 1171
Möte med Revisionskommittén den 9 april 2008............................................. 1172
Möte med Revisionskommittén den 11 juni 2008 ............................................ 1172
Möte med Revisionskommittén den 10 september 2008 ................................ 1173
Möte i Revisionskommittén den 3 november 2008 ......................................... 1174
Möte i Revisionskommittén den 16 december 2008 ........................................ 1174
Möte i Revisionskommittén den 27 januari 2009 ............................................. 1174
Möte i Revisionskommittén den 23 mars 2009 ................................................ 1175
Möte i Revisionskommittén den 2 juni 2009 .................................................... 1175
Sid 45
Informellt möte i Revisionskommittén den 18 september 2009 och möte i

Revisionskommittén den 5 oktober 2009 ......................................................... 1176
Möte i Revisionskommittén den 18 november 2009 ....................................... 1176
KPMG:s rapport avseende Revisionskommittén .............................................. 1177
Curt Lönnströms noteringar efter samtal med Johan Dyrefors den 25 januari 2010
........................................................................................................................... 1177
Möte Revisionskommittén den 27 januari 2010............................................... 1177
Möte i Revisionskommittén den 12 april 2010 ................................................. 1178
4.11 Johan Piehl ................................................................................................ 1179
4.11.1 Grunder .............................................................................................. 1179
4.11.1.1 Invändningar mot det sätt käranden har lagt upp sin talan ................ 1179
4.11.1.2 Grunder för bestridandet ..................................................................... 1179
4.11.1.2.1 Inledning ........................................................................................ 1179
4.11.1.2.2 Påstådda brister ............................................................................. 1180
4.11.1.2.3 Påstådd ond tro.............................................................................. 1181
4.11.1.2.4 Återbäring av vinstutdelning ......................................................... 1181
4.11.1.2.5 Bristtäckningsansvar ...................................................................... 1182
4.11.1.2.6 Skadestånd – HQ AB ...................................................................... 1183
4.11.1.2.7 Skadestånd – Banken ..................................................................... 1185
4.11.1.2.8 Skadestånd – orsakssamband och skadeberäkning ...................... 1185
4.11.2.1 Allmän del ............................................................................................ 1187
4.11.2.2 Styrelsearbetet i HQ AB ....................................................................... 1189
4.11.2.3 Revisionskommittén............................................................................. 1190
4.11.2.4 Styrelserna har inte varit operativa ..................................................... 1191
4.11.2.5 Instruktioner m.m. ............................................................................... 1192
4.11.2.6 Bankens tradingverksamhet ................................................................ 1193
4.11.2.7 Redovisningsfrågan ur Johan Piehls perspektiv ................................... 1194
4.11.2.8 Johan Piehl och händelseförloppet ...................................................... 1196
4.11.2.8.1 Inledning ........................................................................................ 1196
4.11.2.8.2 12 januari 2007: Styrelsemöte HQ AB............................................ 1197
4.11.2.8.4 19 februari 2007: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB .................. 1200
4.11.2.8.6 27 februari 2007: Årsredovisning 2006; Revisionsberättelsen....... 1200
4.11.2.8.7 30 mars 2007: Årsstämma ............................................................. 1200
4.11.2.8.8 30 mars 2007: Styrelsemöte HQ AB ............................................... 1200
4.11.2.8.9 4 maj 2007: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB........................... 1201
4.11.2.8.10 29 maj 2007: Styrelsemöte HQ AB ................................................. 1201
4.11.2.8.11 13 juli 2007: KPMG:s promemoria avseende Q2-rapporten .......... 1202
4.11.2.8.12 Delårsrapport HQ AB den 17 juli 2007 ........................................... 1203
Sid 46
4.11.2.8.13 13 augusti 2007: Styrelsemöte HQ AB ........................................... 1203

4.11.2.8.14 5 och 25 september 2007: Styrelsemöten per capsulam i HQ AB .. 1204
4.11.2.8.15 FI:s beslut rörande Carnegie den 27 september 2007 ................... 1204
4.11.2.8.16 17 oktober 2007: Styrelsemöte HQ AB........................................... 1204
4.11.2.8.17 5 december 2007: Styrelsemöte HQ AB ......................................... 1205
4.11.2.8.20 27 februari 2008: Årsredovisning 2007 .......................................... 1209
4.11.2.8.21 4 april 2008: Årsstämma ................................................................ 1209
4.11.2.8.22 4 april 2008: Styrelsemöte HQ AB .................................................. 1209
4.11.2.8.23 16 juni 2008: Styrelsemöte HQ AB ................................................. 1210
4.11.2.8.24 16 juli 2008: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB .......................... 1212
4.11.2.8.25 17 juli 2008: Delårsrapport HQ AB ................................................. 1212
4.11.2.8.26 10 september 2008: Revisionsutskottsmöte .................................. 1212
4.11.2.8.27 12 september 2008: Styrelsemöte HQ AB ...................................... 1212
4.11.2.8.28 16 och 17 oktober 2008: Styrelsemöten HQ AB ............................. 1213
4.11.2.8.29 3 november 2008: Revisionsutskottsmöte ..................................... 1213
4.11.2.8.30 6 november 2008: Styrelsemöte HQ AB ......................................... 1213
4.11.2.8.31 10 november 2008: Styrelsemöte HQ AB ....................................... 1214
4.11.2.8.32 16 december 2008: Revisionsutskottsmöte ................................... 1215
4.11.2.8.33 19 december 2008: Styrelsemöte HQ AB ....................................... 1216
4.11.2.8.34 27 januari 2009: Revisionsutskottsmöte ........................................ 1217
4.11.2.8.36 27 februari 2009: årsredovisning år 2008 ...................................... 1219
4.11.2.8.37 2 mars 2009: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB......................... 1220
4.11.2.8.38 23 mars 2009: Revisionsutskottsmöte ........................................... 1220
4.11.2.8.39 3 april 2009: årsstämma i HQ AB ................................................... 1220
4.11.2.8.40 3 april 2009: Styrelsemöte HQ AB .................................................. 1220
4.11.2.8.41 2 juni 2009: Revisionsutskottsmöte ............................................... 1222
4.11.2.8.42 5 juni 2009: Styrelsemöte HQ AB ................................................... 1222
4.11.2.8.43 17 juli 2009: Delårsrapport HQ AB ................................................. 1223
4.11.2.8.44 18 augusti 2009: Styrelsemöte HQ AB ........................................... 1223
4.11.2.8.45 Möte den 18 september 2009 ........................................................ 1224
4.11.2.8.46 5 oktober 2009: Revisionsutskottsmöte ......................................... 1224
4.11.2.8.47 12 oktober 2009: Styrelsemöte HQ AB........................................... 1225
4.11.2.8.48 12 oktober 2009: Revisionsutskottsmöte ....................................... 1226
4.11.2.8.49 18 november 2009: Revisionsutskottsmöte ................................... 1226
4.11.2.8.50 1 december 2009: Styrelsemöte HQ AB ......................................... 1227
4.11.2.8.51 1 december 2009: Revisionsutskottsmöte ..................................... 1228
4.11.2.8.52 27 januari 2010: Revisionsutskottsmöte ........................................ 1229
Sid 47
4.11.2.8.54 8 mars 2010: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB......................... 1231

4.11.2.8.55 11 mars 2010: Årsredovisning ÅR 2008 ......................................... 1232
4.11.2.8.56 12 april 2010: Revisionsutskottsmöte ............................................ 1232
4.11.2.8.57 15 april 2010: Årsstämma I HQ AB ................................................ 1233
4.11.2.8.58 15 april 2010: Styrelsemöte HQ AB ................................................ 1233
4.11.2.8.59 17 maj 2010: Styrelsemöte HQ AB ................................................. 1234
4.11.2.9 Händelseförloppet efter 17 maj 2010 .................................................. 1234
4.11.2.10 Om överlåtelse av eventuella skadeanspråk m.m. .............................. 1234
4.11.2.11 Orsakssamband och skada ................................................................... 1236
4.12 Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson ..... 1237
4.12.1 Vinstutdelning .................................................................................... 1237
4.12.1.1 Grunder för bestridande ...................................................................... 1237
4.12.2 Skadestånd .......................................................................................... 1239
4.12.2.1 Grund för avvisningsyrkande ............................................................... 1239
4.12.2.2 Grunder för bestridandet ..................................................................... 1240
4.12.2.2.1 Påstådd oaktsamhet m.m. ............................................................. 1240
4.12.2.2.2 När det gäller påstådd skada ......................................................... 1241
4.12.3.1 Presentation av Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie
Pålsson ................................................................................................. 1243
4.12.3.2 Styrelsearbetet fram till 2007 .............................................................. 1244
4.12.3.3 Översiktligt om styrelsearbetet i HQ AB 2007-2010 ............................ 1246
4.12.3.4 Kort om vad det innebär att sitta i en moderbolagsstyrelse ............... 1248
4.12.3.5 God tro – inledning .............................................................................. 1252
4.12.3.6 Information till styrelsen i HQ AB - vilken information har lämnats? .. 1255
4.12.3.6.1 Inledning ........................................................................................ 1255
4.12.3.6.2 2007 – relevant information som lämnats..................................... 1256
4.12.3.6.5 2010 – relevant information t.o.m. april........................................ 1270
4.12.3.7 Kort om betydelsen av FI:s tillsyn ........................................................ 1280
4.12.3.8 Kort om betydelsen av revisorernas arbete......................................... 1281
4.12.3.9 Styrelsemöte den 17 maj 2010 ............................................................ 1282
4.12.3.10 Sammanfattning och hänvisning till vad övriga svaranden har anfört 1283
4.13 KPMG:s och Johan Dyrefors grunder ................................................... 1284
4.13.1 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande HQ AB:s
påstådda skada ................................................................................... 1284
4.13.2 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande Bankens
påstådda skada ................................................................................... 1286
4.13.3 KPMG:s grunder för bestridandet avseende HQ AB:s påstådda skada
kopplad till det nya skadeståndsyrkandet .......................................... 1288
Sid 48
4.13.4 KPMG:s grunder för bestridandet avseende Bankens påstådda skada

kopplad till det nya skadeståndsyrkandet .......................................... 1289
4.13.5 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande påstådd olovlig
vinstutdelning (bristtäckningsansvar) ............................................... 1289
4.13.6 KPMG:s övergripande inställning till kärandens påståenden om
förekomsten av brister ........................................................................ 1290
4.13.6.1 Påstådd brist 1: Kapitalbrister och värderöverföringar ....................... 1291
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c och f) 2007 ............ 1291
KPMG:s inställning till påstådda värderöverföringsbrister (brist 1 d-e) 2007 .. 1291
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c) 2008 ..................... 1291
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c) 2009 ..................... 1292
4.13.6.2 Påstådd brist 2: Informationsbrister .................................................... 1292
Informationsbrister 2007 .................................................................................. 1292
Ytterligare övergripande inställning ................................................................. 1294
4.13.6.3 Påstådd brist 3: Verksamhetsbrister .................................................... 1294
Allmänna påståenden om verksamhetsbrister ................................................. 1294
Påstådd osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning ................................... 1294
Påstådd felaktig värderingsmetod av Tradingportföljen .................................. 1295
Påstådd bristfällig riskmätning och kontroll ..................................................... 1297
Påstådd osund inställning till limiter och limitbrott ......................................... 1297
Påstådd felaktig rapportering till FI................................................................... 1298
Påstått bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning för Risk....... 1298
Ytterligare övergripande inställning ................................................................. 1299
4.13.6.4 Påstådd brist 4: Stora exponeringar .................................................... 1299
4.13.6.5 Påstådd brist 5: Marknadsförutsättningar ........................................... 1299
4.13.6.6 Påstådd brist 6: Ansträngd likviditet 2009 ........................................... 1300
4.13.7 Johan Dyrefors ................................................................................... 1300
4.14 KPMG:s och Johan Dyrefors utveckling av talan ................................. 1301
4.14.1 Inledning ............................................................................................ 1301
4.14.1.1 Gränssnittet mellan styrelseledamöters och revisors agerande ......... 1301
4.14.1.2 Processuella brister .............................................................................. 1301
4.14.1.3 Något om redovisningen av KPMG:s avsnitt ........................................ 1302
4.14.2 KPMG:s avsnitt 2: HQ-koncernen vid ingången av 2007 – Revisorns
horisont ............................................................................................... 1303
4.14.3 KPMG:s avsnitt 3: Optioner .............................................................. 1304
4.14.3.1 Inledning – om Black & Scholes ........................................................... 1304
4.14.3.2 Indexoption .......................................................................................... 1304
Sid 49
4.14.3.3 Aktieoption........................................................................................... 1306

4.14.3.4 Säkerhetsbelopp .................................................................................. 1306
4.14.3.5 Riskmått – de s.k. grekerna .................................................................. 1310
4.14.4 KPMG:s avsnitt 4: Bankens egenhandel i Tradingportföljen – till den
30 april 2010 ....................................................................................... 1311
4.14.4.1 Bakgrund .............................................................................................. 1311
4.14.4.2 Bankens tradingstrategi ....................................................................... 1312
4.14.4.3 Tradingportföljen ................................................................................. 1313
4.14.4.4 Tradingportföljen per den 31 december 2009..................................... 1315
4.14.4.5 Tradingportföljen efter den 31 december 2009 .................................. 1316
4.14.4.6 Indexterminer (futures) ....................................................................... 1318
4.14.4.7 Förändring av risken i Tradingportföljen ............................................. 1321
4.14.5 KPMG:s avsnitt 5: IAS 39.................................................................. 1324
4.14.5.1 Inledning .............................................................................................. 1324
4.14.5.2 Allmänt om IAS 39 ................................................................................ 1324
4.14.5.2.1 Grundläggande begrepp ................................................................ 1324
4.14.5.2.2 IAS 39 – ett resultat av ett EU beslut ............................................. 1325
4.14.5.2.3 Den skrivna texten ska tillämpas ................................................... 1325
4.14.5.2.4 Skyldighet att följa IAS 39 – i princip noterade bolag och, senare,
banker ............................................................................................ 1326
4.14.5.2.5 IAS 39 gällde för upprättande av extern finansiell rapportering ... 1326
4.14.5.2.6 IAS 39 började gälla för upprättande av årsredovisning per den 31
december 2005 .............................................................................. 1326
4.14.5.3 Införandet av IAS 39 – vad det innebar ............................................... 1327
4.14.5.4 Kritik mot IAS 39................................................................................... 1328
4.14.5.5 Regelverket för värdering av finansiella instrument............................ 1330
4.14.5.5.1 Allmänna utgångspunkter ............................................................. 1330
4.14.5.5.2 Värdering enligt antagande om going concern ............................. 1332
4.14.5.5.3 Aktiv respektive inaktiv marknad................................................... 1333
4.14.5.6 Värderingsteknik .................................................................................. 1334
4.14.5.6.1 Val av värderingsteknik.................................................................. 1334
4.14.5.6.2 Indata i värderingsteknik – historisk volatilitet.............................. 1336
4.14.5.6.3 Konsekvens ..................................................................................... 1339
4.14.5.6.4 Företagsspecifika bedömningar..................................................... 1340
4.14.5.6.5 Rak volatilitet ................................................................................. 1342
4.14.5.6.6 Värdeskillnader uppkomna pga. att en värderingsteknik använts –
Dag 1-resultat ................................................................................ 1344
4.14.5.6.7 Sammanfattning av det viktigaste rörande IAS 39 ........................ 1348
4.14.6 KPMG:s avsnitt 6: Aktiviteten på optionsmarknaden ...................... 1350
4.14.6.1 Inledning .............................................................................................. 1350
4.14.6.2 Allmänt om aktivitet – indexoptioner (OMX/ODAX) ........................... 1351
4.14.6.3 Aktivitet – optioner i Tradingportföljen ............................................... 1352
Sid 50
4.14.6.4 Aktivitet – kompletterande analys efter Navigant Värdering IV och

Värdering/Skada................................................................................... 1353
4.14.6.5 Aktivitet – kompletterande analys efter utlåtande av Walter Schuster och
Lars Östman ......................................................................................... 1354
4.14.6.6 Marknadsaktivitet – sammanfattning .................................................. 1355
4.14.7 KPMG:s avsnitt 7: Information om resultat och finansiell ställning i
HQ AB och HQ Bank AB .................................................................. 1356
4.14.7.1 Översikt över regelverk och instruktioner avseende information om
resultat och finansiell ställning i HQ AB och Banken ........................... 1356
4.14.7.1.1 Regelverk........................................................................................ 1356
4.14.7.1.2 Interna instruktioner och rutinbeskrivningar för HQ Bank ............ 1357
4.14.7.2 Översikt över intern redovisning och extern finansiell rapportering i
Banken.................................................................................................. 1357
4.14.7.2.1 Intern rapportering och redovisning .............................................. 1357
4.14.7.2.2 Intern redovisning - löpande bokföring.......................................... 1358
4.14.7.2.3 Intern redovisning - månadsbokslut .............................................. 1359
4.14.7.2.4 Extern finansiell rapportering – för HQ AB och för Banken ........... 1359
4.14.7.3 Parternas tillgång till uppgifter om värderingen av positioner i
Tradingportföljen ................................................................................. 1359
4.14.8 KPMG:s avsnitt 8: Bankens värderingsteknik .................................. 1360
4.14.8.1 Inledning .............................................................................................. 1360
4.14.8.2 Värderingen av optionerna i Tradingportföljen skedde i ORC via Black &
Scholes ................................................................................................. 1361
4.14.8.3 Bank behövde använda en värderingsteknik för värderingen av optioner
.............................................................................................................. 1362
4.14.8.4 Bankens värderingsteknik – sammanfattning ...................................... 1363
4.14.8.5 Bankens värderingsteknik mer i detalj – sju punkter........................... 1364
4.14.8.6 Särskilt o a vä da de av egreppe ”teoretiskt värde” o h
” ark adspris” .................................................................................... 1369
4.14.8.7 Edgen.................................................................................................... 1370
4.14.8.8 Aktiv marknad ...................................................................................... 1377
4.14.9 KPMG:s avsnitt 9: Risks kontroll – Bankens värdering av
Tradingportföljen 2007, 2008 och 2009 ............................................ 1379
4.14.9.1 Inledning .............................................................................................. 1379
4.14.9.2 Instruktioner ........................................................................................ 1379
4.14.9.3 Översikt av Risks arbete ....................................................................... 1383
4.14.9.3.1 Inledning ........................................................................................ 1383
4.14.9.3.2 Risks dokumentering och rapportering .......................................... 1384
4.14.9.4 Risks arbete år 2007 ............................................................................. 1385
4.14.9.4.1 Allmänt ........................................................................................... 1385
4.14.9.4.2 Tradingavstämning vid årsskiftet 2007/2008 ................................ 1387
4.14.9.4.3 Volatilitetsavstämning vid årsskiftet 2007/2008 ........................... 1388
Sid 51
4.14.9.4.4 Särskilda kommentarer från Risk ................................................... 1389

4.14.9.5 Risks arbete år 2008 ............................................................................. 1389
4.14.9.5.1 Allmänt ........................................................................................... 1389
4.14.9.5.3 Volatilitetsavstämning vid årsskiftet 2008/2009 ........................... 1390
4.14.9.6 Risks arbete år 2009 ............................................................................. 1391
4.14.9.6.1 Allmänt ........................................................................................... 1391
4.14.9.6.3 Aktivitetskontroll 2009 ................................................................... 1392
4.14.9.6.4 Volatilitetsavstämning ................................................................... 1394
4.14.9.7 Juha-Pekka Kallunkis bedömning av Risks arbete ................................ 1399
4.14.9.8 Sammanfattning och slutsatser ........................................................... 1400
4.14.10 KPMG:s avsnitt 10: Årsredovisningar .............................................. 1400
4.14.10.1 Inledning .............................................................................................. 1400
4.14.10.2 Relevant innehåll i årsredovisningarna ................................................ 1400
4.14.10.3 HQ AB – Årsredovisning 2009 .............................................................. 1400
4.14.10.4 Revisorsnämndens bedömning – utformning av årsredovisningar och
revision ................................................................................................. 1403
4.14.11 KPMG:s avsnitt 11: Påståenden om fel i Bankens värderingsteknik av
Tradingportföljen ............................................................................... 1405
4.14.11.1 Inledning .............................................................................................. 1405
4.14.11.2 Kort genomgång av kärandens påståenden – fel i Bankens
värderingsteknik................................................................................... 1407
”Ba ke a vä de odellvärderi g – trots att det fanns stängningspriser som
öjliggjorde e ark adsvärderi g.” .............................................................. 1407
”Ba ke s odellvärderi g härleddes i te frå ark adspriser eller andra
ark adspara etrar.” ..................................................................................... 1407
”Ba ke sak ade ruti er o h edö i gskriterier i si a i struktio er för
värderingen som säkerställde att värderingen blev likvärdig över tid oavsett vem
so utförde de .” ............................................................................................. 1407
”Ba ke gjorde i ge självstä dig ko trollvärderi g.” .................................... 1407
4.14.11.3 Kort bemötande samtliga påståenden (HQ-översikten 2.3.2 med
hänvisningar) ........................................................................................ 1407
4.14.11.3.1 Inledning ........................................................................................ 1407
4.14.11.3.2 Banken tillämpade en teoretisk värdering även för positioner i
Tradingportföljen som handlades på en aktiv marknad. ............... 1408
4.14.11.3.3 Banken tillämpade rak volatilitet vid värderingen av Tradingportföljen
....................................................................................................... 1408
4.14.11.3.4 Banken tillämpade ett antagande om mean reversion ................. 1409
4.14.11.3.5 Banken redovisade Dag 1-resultat som har haft en väsentlig positiv
resultatpåverkan ............................................................................ 1410
4.14.11.3.6 Banken kalibrerade inte värderingstekniken ................................. 1410
Sid 52
4.14.11.3.7Trading fastställde skönsmässigt Tradingportföljens marknadsvärde

....................................................................................................... 1411
4.14.11.3.8 Risk gjorde rimlighetsbedömningar (utan instruktioner) – inte
oberoende värdering...................................................................... 1412
4.14.11.3.9 Oklar ansvarsfördelning ................................................................. 1413
4.14.11.3.10 Mätning och rapportering av Edgen – kontinuerlig indikation om
värderingsfel .................................................................................. 1413
4.14.11.3.11 Värderingar av Nasdaq OMX och SEB Futures – indikationer på
felvärdering .................................................................................... 1413
4.14.11.3.12 Banken gjorde ingen oberoende värdering av Tradingportföljen.. 1414
4.14.11.3.13 Bristande resultatuppföljning – Dag 1-resultat och
realiserat/orealiserat ..................................................................... 1414
4.14.11.3.14 Banken bortsåg från om optionerna handlades på en aktiv marknad
eller inte ......................................................................................... 1414
4.14.11.3.15 Fel avseende Bankens val av volatilitet ......................................... 1415
4.14.11.4 Sammanfattande synpunkter .............................................................. 1415
4.14.12 KPMG:s avsnitt 12: Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen
............................................................................................................. 1416
4.14.12.1 Inledning .............................................................................................. 1416
4.14.12.2 Juha-Pekka Kallunki .............................................................................. 1417
4.14.12.2.1 Om Juha-Pekka Kallunki ................................................................. 1417
4.14.12.2.2 Utvärdering av Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen . 1417
4.14.12.3 Jan Marton ........................................................................................... 1421
4.14.12.4 Frank Thinggaard.................................................................................. 1423
4.14.13 KPMG:s avsnitt 13: Navigants värderingsteknik.............................. 1424
4.14.13.1 Allmänna synpunkter ........................................................................... 1424
4.14.13.2 Kärandens och Navigants olika värderingsresultat .............................. 1425
4.14.13.3 Viktigaste skillnaderna mellan Navigant och Bankens värderingsteknik
.............................................................................................................. 1427
4.14.13.3.1 Aktivitet på marknaden ................................................................. 1427
4.14.13.3.2 Inaktiv marknad – historisk volatilitet ........................................... 1428
4.14.13.3.3 Rak volatilitet ................................................................................. 1429
4.14.13.3.4 Bortsortering av uppgifter ............................................................. 1429
4.14.13.4 Viktigaste orsakerna till att Navigants och Bankens värderingsteknik ger
olika värderingsresultat ....................................................................... 1430
4.14.13.5 Navigants värderingsteknik och IAS 39 ................................................ 1430
4.14.13.6 FI:s inställning....................................................................................... 1432
4.14.14 KPMG:s avsnitt 14: FI:s beslut om banktillstånd för Banken och FI:s
tillsynsverksamhet .............................................................................. 1433
4.14.14.1 Inledning .............................................................................................. 1433
4.14.14.2 Vilken betydelse har FI:s tillsyn för KPMG i målet? ............................. 1434
4.14.14.3 FI:s kunskapskällor samt dess inhämtning av information .................. 1434
Sid 53
4.14.14.4 FI:s granskning...................................................................................... 1435

4.14.14.4.1 Meddelade tillstånd – HQ-koncernen ............................................ 1435
4.14.14.4.2 Löpande tillsynsverksamhet ........................................................... 1436
4.14.14.4.3 Särskild undersökning – incidentrapport från Banken ................... 1436
4.14.14.4.4 Särskilda granskningsinsatser – initierade av FI ............................ 1436
4.14.14.4.5 Hantering och värdering av komplexa produkter .......................... 1437
4.14.14.4.6 Tillståndsverifiering (MiFID) (FI Dnr 08-5689-316) ........................ 1444
4.14.14.4.7 Kreditrisker och finansiering (FI Dnr 08-11069-316) ...................... 1445
4.14.14.5 Invändningar i målet – kommentarer .................................................. 1446
4.14.15 KPMG:s avsnitt 15: Påstådd vårdslöshet – revisionen ..................... 1448
4.14.15.1 Inledning .............................................................................................. 1448
4.14.15.2 Revisionerna av Banken – skadestånd ................................................. 1448
Ond tro .............................................................................................................. 1450
Åtgärder för att få mer kunskap ....................................................................... 1451
4.14.15.3 Revisionerna av HQ AB – skadestånd .................................................. 1453
Ond tro .............................................................................................................. 1454
Åtgärder för att få mer kunskap ....................................................................... 1454
4.14.15.4 Revisionerna – vinstutdelning .............................................................. 1454
4.14.15.5 Påstådd vårdslöshet – faktisk kunskap ................................................ 1454
4.14.16 KPMG:s avsnitt 16: Allmänt om revision ......................................... 1456
4.14.16.1 Allmänt om regelverket för revision .................................................... 1456
4.14.16.2 Revisionens förhållande till det reviderade bolaget ............................ 1457
4.14.16.3 Omfattningen av en revision ................................................................ 1458
4.14.16.4 Anmärkningar i en revisionsberättelse ................................................ 1460
4.14.16.5 Revisionens förhållningssätt till lagar, föreskrifter och FI:s tillsyn m.m.
.............................................................................................................. 1462
4.14.16.6 Om möjligheterna att upptäcka fel vid en revision ............................. 1464
Förutsättningar för ett korrekt förfarande ....................................................... 1464
Allmänt om ansvaret för att upptäcka oegentligheter/fel ............................... 1465
Revisors ansvar för att upptäcka oegentligheter/fel ........................................ 1466
Revisorsnämndens bedömning ......................................................................... 1469
Förhållandet mellan styrelse/VD och revisor.................................................... 1470
4.14.17 KPMG:s avsnitt 17: KPMG:s revisionsprocess ................................. 1472
4.14.17.1 KPMG i Sverige ..................................................................................... 1472
4.14.17.2 KPMG:s revisionsprocess ..................................................................... 1473
4.14.17.3 Planering .............................................................................................. 1473
4.14.17.4 Utvärdering av intern kontroll ............................................................. 1473
4.14.17.5 Bokslutsgranskning .............................................................................. 1474
4.14.17.6 Avrapportering ..................................................................................... 1477
4.14.18 KPMG:s avsnitt 18: Revisionens avgränsningar .............................. 1478
Sid 54
4.14.18.1 Bakgrund .............................................................................................. 1478

4.14.18.2 Ansvar – revisor respektive styrelse/VD .............................................. 1478
4.14.18.3 Vilka granskningsåtgärder krävs?......................................................... 1479
4.14.18.4 Relevant tidpunkt/tidsperiod för revisionen? ..................................... 1480
4.14.18.5 Revisionens avgränsning – kärandens talan i målet ............................ 1481
4.14.18.5.1 Exempel på sakområden som inte omfattas av revisionen ........... 1481
4.14.18.5.2 Avgränsning i tid ............................................................................ 1482
4.14.19 KPMG:s avsnitt 19: Revisionen av HQ AB och Banken .................. 1484
4.14.19.1 Inledning .............................................................................................. 1484
4.14.19.2 Revisionerna av HQ AB......................................................................... 1484
4.14.19.3 Revisionerna av Banken – 2005 och 2006 ........................................... 1485
4.14.19.3.1 Verksamhetsåret 2005 – Fund Radar ............................................ 1485
4.14.19.3.2 Verksamhetsåret 2005 – Trading Processgranskning.................... 1488
4.14.19.3.3 Revisionen av Banken 2006 - Uppföljning av Trading
Processgranskning ......................................................................... 1490
4.14.19.3.4 Revisionen av Banken 2006 – FI:s revisor Tommy Mårtensson ..... 1491
4.14.19.4 Revisionen 2007 – HQ AB och Banken ................................................. 1491
4.14.19.5 Revisionerna 2008 och 2009 – HQ AB och Banken .............................. 1495
Revisorsnämnden.............................................................................................. 1496
4.14.20 KPMG:s avsnitt 20: Olika uppfattningar inom KPMG rörande
Bankens värderingsteknik ................................................................. 1497
4.14.20.1 Uppfattningen inom KPMG om Bankens värderingsteknik 2005-2007 1497
4.14.20.1.1 Allmänt – bakgrund ....................................................................... 1497
4.14.20.1.2 KPMG:s syn på Bankens värderingsteknik ..................................... 1499
4.14.20.2 Anders Torgander och utvecklingen av regelverket (IAS 39, IFRS 7 och
IFRS 13)................................................................................................. 1504
4.14.20.2.1 Anders Torgander .......................................................................... 1504
4.14.20.2.2 IAS 39/IFRS om värdering/upplysningar – nya regler .................... 1505
Exempel 1 – arbetspapper från IASB ................................................................ 1506
Exempel 2 – Exposure draft ED/2009/15 Fair Value Measurement ................. 1508
4.14.20.2.3 Särskild fråga – reglerna för tilläggsupplysningar i IFRS 7 ............ 1509
4.14.20.2.4 Tre problem de nya reglerna om tilläggsupplysningar .................. 1510
4.14.20.2.5 Hur KPMG England uppfattade förslaget ...................................... 1512
4.14.20.2.6 Införandet av IFRS 13 ..................................................................... 1517
4.14.20.3 Förhållandet mellan Johan Dyrefors och Anders Torgander ............... 1518
4.14.20.4 Uppfattningen inom KPMG om Bankens värderingsteknik
verksamhetsåret 2008 ......................................................................... 1519
verksamhetsåret 2009 ......................................................................... 1520
4.14.20.6 Kontakterna mellan Johan Dyrefors och Göran Arnell ........................ 1527
4.14.20.7 Curt Lönnström – Revisionsutskottet .................................................. 1528
4.14.21 KPMG:s avsnitt 21: Bankens tilläggsupplysningar enligt IFRS 7 .. 1530
Sid 55
4.14.22 KPMG:s avsnitt 22: Revisorsnämndens beslut ................................. 1536

4.14.22.1 Revisorsnämnden................................................................................. 1536
4.14.22.2 Beslutet den 18 oktober 2011 – åren 2008 och 2009.......................... 1536
4.14.22.2.1 Bakgrund till tillsynsärendet .......................................................... 1536
4.14.22.2.2 Johan Dyrefors revisionsstrategi och genomförandet av revisionen
....................................................................................................... 1538
4.14.22.2.3 Frågan om värderingen av Tradingportföljen och Dag 1-resultat . 1539
4.14.22.2.4 Bedömning - särskilt om frågan om Dag 1-resultat....................... 1540
4.14.22.2.5 Utformningen av årsredovisningarna i HQ AB och Banken för 2009
....................................................................................................... 1541
4.14.22.2.6 Frågan om rapportering till FI ........................................................ 1543
4.14.22.3 Beslutet den 14 februari 2014 – för 2007 ............................................ 1543
4.14.22.3.1 Bakgrund till tillsynsärendet .......................................................... 1543
4.14.22.3.2 Kort om beslutet............................................................................. 1545
4.14.22.3.3 Frågan om revisionsstrategi och genomförandet av revisionen.... 1545
4.14.22.3.4 Värderingen av tradinglagret och frågan om Dag 1-resultat ........ 1545
4.14.22.3.5 Utformningen av årsredovisningen ............................................... 1546
4.14.22.4 Kärandens kritik mot Revisorsnämnden .............................................. 1547
4.14.23 KPMG:s avsnitt 23: Händelser under 2010 samt avvecklingen av
Tradingportföljen ............................................................................... 1549
4.14.23.1 Förlusterna vid den forcerade avvecklingen ........................................ 1550
4.14.23.2 Kärandens påståenden rörande utvecklingen 2010 ............................ 1552
4.14.23.3 KPMG:s uppfattning rörande utvecklingen i Tradingportföljen under 2010
.............................................................................................................. 1554
4.14.23.4 Varför hände det som hände? ............................................................. 1560
4.14.23.4.1 Utgångspunkt ................................................................................ 1560
4.14.23.4.2 Krav från SEB .................................................................................. 1560
4.14.23.4.3 Särskilt om tiden mellan den 16 mars och den 12 april 2010 ........ 1564
4.14.23.4.4 Situationen den 5 maj 2010 och därefter ...................................... 1566
4.14.23.5 Sammanfattning ................................................................................... 1575
4.14.23.6 Avslutning............................................................................................. 1575
4.14.23.7 Möjlig avveckling av portföljen våren 2010 – utan negativ
resultatpåverkan .................................................................................. 1576
Exempel 1 .......................................................................................................... 1576
Exempel 2 .......................................................................................................... 1577
Exempel 3 .......................................................................................................... 1577
Exempel 4 .......................................................................................................... 1578
Sammanfattning exempel ................................................................................. 1578
4.14.24 KPMG:s avsnitt 24: Från avveckling av Tradingportföljen under 2010
till processande bolag ......................................................................... 1579
4.14.24.1 Perioden 17 maj 2010 – 28 juni 2010 .................................................. 1579
Sid 56
4.14.24.2 Perioden 28 juni 2010 – 27 augusti 2010............................................. 1579

4.14.24.3 Perioden 28 augusti – 2 september 2010 ............................................ 1580
4.14.24.4 Perioden efter den 2 september 2010 ................................................. 1580
4.14.24.5 HQ AB blir ett processande bolag ........................................................ 1581
4.14.24.6 HQ AB:s börskurs – särskilt år 2010 ..................................................... 1581
4.14.25 KPMG:s avsnitt 25: Kapitalsituationen i HQ-koncernen ................. 1582
4.14.25.1 Situationen t.o.m. år 2006 ................................................................... 1583
4.14.25.2 2007 ..................................................................................................... 1583
Styrelsens förslag till vinstutdelning ................................................................. 1584
Kapitaltäckningsanalys per den 31 december 2007 ......................................... 1584
4.14.25.3 2008 ..................................................................................................... 1585
4.14.25.4 2009 ..................................................................................................... 1586
4.14.25.5 Särskilt om likviditeten i HQ AB under våren 2010 .............................. 1587
4.14.25.6 Pelare 1 och pelare 2............................................................................ 1588
4.14.25.7 Värderingsreserv .................................................................................. 1589
4.14.26 KPMG:s avsnitt 26: FI:s beslut om återkallelse av HQ Banks tillstånd
............................................................................................................. 1589
4.14.26.1 Centrala frågeställningar ...................................................................... 1589
4.14.26.2 FI:s beslut den 28 augusti 2010 om återkallelse av Bankens tillstånd . 1590
4.14.26.2.1 Värdering och redovisning ............................................................. 1590
4.14.26.2.2 Kapitaltäckning .............................................................................. 1591
Påstådd underkapitalisering ............................................................................. 1591
Kapitalkrav för marknadsrisker ......................................................................... 1592
4.14.26.2.3 Intern styrning och kontroll............................................................ 1593
Särskilt om Risk ................................................................................................. 1593
Riskhanteringen ................................................................................................ 1593
4.14.26.2.4 Styrelse och VD............................................................................... 1595
Första varningssignalen..................................................................................... 1596
Andra varningssignalen ..................................................................................... 1597
4.14.26.2.5 Sammanfattning KPMG:s inställning ............................................. 1598
4.14.26.3 Förfarandet hos FI ................................................................................ 1599
4.14.26.4 Förhållanden som utesluter ansvar för KPMG ..................................... 1603
4.14.26.5 Bristande orsakssamband .................................................................... 1604
För det första .................................................................................................... 1604
För det andra..................................................................................................... 1604
För det tredje .................................................................................................... 1604
4.14.26.6 Ingen skada .......................................................................................... 1605
Sid 57
4.14.27 KPMG:s avsnitt 27: Vite till Nasdaq OMX enligt beslut den 19 maj
2011 ..................................................................................................... 1605
4.14.27.1 Skriftväxling mellan Nasdaq OMX och HQ AB och disciplinnämndens
beslut.................................................................................................... 1605
4.14.27.2 Sammanfattning ................................................................................... 1609
4.14.28 KPMG:s avsnitt 29: Orsakssamband och påstådd skada ................. 1610
4.14.28.1 Orsakssamband mellan påstådd vårdslöshet och påstådd skada........ 1610
4.14.28.1.1 Indirekt skada................................................................................. 1610
4.14.28.1.2 Återkallelse av Bankens tillstånd – om KPMG agerat aktsamt? .... 1610
4.14.28.2 Det hypotetiska händelseförloppet ..................................................... 1611
4.14.28.3 Skadeberäkningarna – rörelsevärde .................................................... 1614
4.14.28.4 Avkastningsvärdering ........................................................................... 1615
4.14.28.4.1 Inledning ........................................................................................ 1615
4.14.28.4.2 Fiktiva kapitaltillskott..................................................................... 1615
4.14.28.4.3 Problem med avkastningsvärdering .............................................. 1616
4.14.28.4.4 Brister i Navigants värdering – ”steady state” .............................. 1617
4.14.28.4.5 Brister i Navigants värdering – HQ Fonder .................................... 1617
4.14.28.4.6 Brister i Navigants värdering – övrigt ............................................ 1618
4.14.28.5 Relativvärdering – jämförbara börsbolag ............................................ 1618
4.14.28.6 Relativvärdering – jämförbara företagsköp ......................................... 1619
4.14.28.7 Subjektiv sammanvägning av de tre värderingarna............................. 1620
4.14.28.8 HQ AB:s börskurs ................................................................................. 1621
4.14.28.9 Alternativ skadeberäkning – Bankens påstådda skada ........................ 1621
Sammanfattning................................................................................................ 1624
4.14.28.10 Alternativ skadeberäkning – kärandens påstådda skada..................... 1624
4.14.29 KPMG:s sammanfattande slutsatser ................................................. 1624
4.15 KPMG:s replik.......................................................................................... 1629
4.15.1 Två övergripande synpunkter på kärandens genmäle ...................... 1629
4.15.2 IAS 39 (kärandens replik – häfte 1) .................................................. 1629
4.15.3 Skriftväxlingen i Revisorsnämnden (kärandens replik – häfte 2) ... 1631
4.15.4 IFRS 7/IFRS 13 (kärandens replik – häfte 3) .................................. 1632
4.15.5 Dag 1-resultat (kärandens replik – häfte 4) ...................................... 1634
4.15.6 FI:s tillsyn – särskilt ärendet om komplexa produkter (kärandens
replik – häfte 5) .................................................................................. 1634
4.15.6.1 Vad FI fick kunskap om......................................................................... 1634
4.15.6.2 Varningssignaler ................................................................................... 1635
4.15.7 Revisorsnämnden – underlaget för nämndens bedömningar .......... 1637
4.15.7.1 Revisorsnämndens granskning av 2007 års revision............................ 1637
4.15.7.2 Revisorsnämndens granskning av 2008-2009 års revisioner ............... 1637
4.15.8 FI:s beslut avseende Carnegie – (kärandens replik) ........................ 1638
Sid 58
5 BEVISNING ..........................................................................................1640
5.1 Partsförhör och vittnesförhör ................................................................. 1640
5.2 Partssakkunniga ....................................................................................... 1640
5.3 Skriftlig bevisning..................................................................................... 1641
6 DOMSKÄL ...........................................................................................1642
6.1 Disposition av domskälen......................................................................... 1642
6.2 Vissa inledande frågor ............................................................................. 1644
6.2.1 Överlåtelsen av Bankens skadeståndsanspråk och andra
förutsättningar för talan .................................................................... 1644
6.2.2 Fastställelsetalan om bristtäckning ................................................... 1644
6.2.3 Uppgörelse med Fredrik Crafoord .................................................... 1645
6.2.4 Allmänt om processuella förutsättningar .......................................... 1645
6.2.5 Bevisbördan ........................................................................................ 1646
6.2.6 Den fortsatta framställningen ............................................................ 1646
6.3 Värdering – regelverket ........................................................................... 1647
6.3.1 Inledning ............................................................................................ 1647
6.3.2 Den svenska redovisningslagstiftningen ........................................... 1647
6.3.3 Det gemenskapsrättsliga normsystemet för redovisning................... 1650
6.3.3.1 Bakgrund .............................................................................................. 1650
6.3.3.2 Ändringsdirektivet (även fair value-direktivet) .................................... 1650
6.3.3.3 IAS-förordningen .................................................................................. 1652
6.3.3.4 Antagningsprocessen enligt IAS-förordningen .................................... 1653
6.3.3.5 IASB ...................................................................................................... 1654
6.3.3.6 Ytterligare ändringar ............................................................................ 1655
6.3.3.6.1 Moderniseringsdirektivet ............................................................... 1655
6.3.3.6.2 Det andra ändringsdirektivet ......................................................... 1656
6.3.4 Redovisning av finansiella instrument .............................................. 1657
6.3.4.1 Bakgrund .............................................................................................. 1657
6.3.4.2 Införande av IAS 39 .............................................................................. 1657
6.3.5 Allmänt om genomförandet i svensk rätt .......................................... 1659
6.3.5.1 Ändringsdirektivet ................................................................................ 1659
6.3.5.3 Det andra ändringsdirektivet ............................................................... 1660
6.3.6 Svensk rätt – särskilt om verkligt värde ............................................. 1662
6.3.6.1 Ändringsdirektivet ................................................................................ 1662
6.3.7 IAS/IFRS ............................................................................................ 1666
6.3.7.1 IAS/IFRS – standarderna....................................................................... 1666
Sid 59
6.3.8 IAS 39 – relevanta bestämmelser ...................................................... 1671

6.3.8.1 IAS 39.9 – definitioner.......................................................................... 1671
6.3.8.2 IAS 39.43 och 45-47 – värderingen ...................................................... 1672
6.3.8.3 IAS 39.48 och 48A – fastställande av verkligt värde ............................ 1673
6.3.8.4 Vissa allmänna överväganden vid värdering till verkligt värde – VT69-
VT70 ..................................................................................................... 1674
6.3.8.5 Värdering på en aktiv marknad – VT71-73........................................... 1675
6.3.8.6 Värdering på en inaktiv marknad – VT74-79 ....................................... 1676
6.3.8.7 Värdering vid det första redovisningstillfället samt efterföljande
värderingar ........................................................................................... 1679
6.3.8.8 Indata i värderingstekniker – VT82 f) ................................................... 1681
6.3.9 IAS 39 – centrala frågeställningar .................................................... 1682
6.3.9.1 Inledning .............................................................................................. 1682
6.3.9.2 Vissa allmänna utgångspunkter för värderingen ................................. 1682
6.3.9.3 Värdering till verkligt värde enligt IAS 39 ............................................. 1683
6.3.9.4 Begränsningar avseende resultatföring av värdeförändringar ............ 1686
6.3.9.5 Aktiv respektive inaktiv marknad – vattendelare? .............................. 1687
6.3.10 Värderingsteknik ................................................................................ 1689
6.3.10.1 Inledning .............................................................................................. 1689
6.3.10.2 Optionsvärderingsmodell – Black & Scholes........................................ 1690
6.3.10.3 Historiska marknadsuppgifter .............................................................. 1691
6.3.10.4 Observerbara marknadsuppgifter........................................................ 1692
6.3.10.5 Kalibrering ............................................................................................ 1695
6.3.10.6 Hierarkier?............................................................................................ 1696
6.3.11 Värderingshierarkier.......................................................................... 1696
6.3.11.1 Bakgrund .............................................................................................. 1696
6.3.11.2 IFRS 7 – ändringarna år 2009 ............................................................... 1697
6.3.11.3 Värderingshierarki i IAS 39 – parternas inställning i korthet ............... 1700
6.3.11.4 Värderingshierarki – IAS 39 och IFRS 7 ................................................ 1701
6.3.11.5 Skillnad mellan värderingshierarkin i IAS 39 och den i SFAS 157......... 1702
6.3.11.5.1 Lagstiftningsprocessen – IASB:s arbete ......................................... 1702
6.3.11.5.2 IAS 39 och SFAS 157 – skillnader i fråga om värderingshierarki .... 1703
6.3.11.5.3 Parternas inställning ...................................................................... 1704
6.3.11.5.4 Kommentarer från KPMG och Ernst & Young – IASB:s Exposure Draft
från oktober 2008 rörande ändringar i IFRS 7 ............................... 1705
6.3.11.5.5 Sammanfattning ............................................................................ 1710
6.3.11.6 Andra fall där frågan om verkligt värde-hierarkin enligt IAS 39 diskuterats
.............................................................................................................. 1711
6.3.11.6.1 IAS 39 – innan FVM-projektet ........................................................ 1711
6.3.11.6.2 FVM-projektet ................................................................................ 1713
6.3.11.6.3 IFRS 7 – innan 2009 års ändringar ................................................. 1714
6.3.11.6.4 EAP ................................................................................................. 1714
Sid 60
6.3.11.6.5 KPMG – IFRS Practice Issues: Fair Value Hierarchy ........................ 1715
6.3.11.6.6 Johan Dyrefors i Revisorsnämnden ................................................ 1715
6.3.11.7 Slutsats ................................................................................................. 1717
6.3.12 Distinktionen aktiv/inaktiv marknad ................................................. 1717
6.3.13 Val av indata vid användande av en värderingsteknik ..................... 1719
6.3.13.1 Inledning .............................................................................................. 1719
6.3.13.2 Uppgifter om pris ................................................................................. 1720
6.3.13.3 Samspel mellan värdering och rapportering........................................ 1725
6.3.13.4 Endast baserad på uppgifter från observerbara marknader ............... 1726
6.3.13.5 Företräde för aktuella uppgifter .......................................................... 1731
6.3.13.6 Indata i värderingstekniker – särskilt uppgift om volatilitet ................ 1732
6.3.13.7 Särskilt om företagsspecifik information ............................................. 1733
6.3.13.8 Volatilitet som variabel i Black & Scholes – antaganden vid bestämmande
.............................................................................................................. 1736
6.3.13.9 Sammanfattande bedömning .............................................................. 1738
6.3.14 Resultatet av FVM-projektet – IFRS 13 ............................................ 1739
6.4 Bankens värdering – allmänt .................................................................. 1741
6.4.1 Parternas inställning .......................................................................... 1741
6.4.1.1 Käranden .............................................................................................. 1741
6.4.1.2 Svarandena........................................................................................... 1742
6.4.2 HQ-instruktionen – styrdokument m.m. ........................................... 1745
6.4.2.1 Ekonomiavdelningen............................................................................ 1745
6.4.2.2 Risk – arbetsordning och instruktioner ................................................ 1746
6.4.2.3 Tradinginstruktionen............................................................................ 1750
6.4.2.4 Tillkommande kontrollvärdering av Tradingportföljen........................ 1752
6.4.2.5 Definition av aktiv marknad ................................................................. 1752
6.4.3 Uppgifter lämnade av medarbetarna på Ekonomi, Risk och Trading
............................................................................................................. 1753
6.4.3.1 Ekonomi ............................................................................................... 1753
6.4.3.1.1 Mattias Arnelund ........................................................................... 1753
6.4.3.2 Risk ....................................................................................................... 1757
6.4.3.2.1 Per Börgesson ................................................................................ 1757
6.4.3.2.2 Nina Hernberg ................................................................................ 1760
6.4.3.2.3 Agneta Norgren ............................................................................. 1766
6.4.3.3 Trading ................................................................................................. 1773
6.4.3.3.1 Johan Tyrén .................................................................................... 1773
6.4.3.3.2 Tamer Torun................................................................................... 1776
6.4.3.3.3 Fredrik Crafoord ............................................................................. 1784
6.4.4 Tingsrättens bedömning..................................................................... 1798
6.4.4.1 Inriktningen av Bankens egenhandel ................................................... 1798
6.4.4.2 Värdering i den finansiella rapporteringen .......................................... 1801
Sid 61
6.4.4.2.1 Käranden ........................................................................................ 1802

6.4.4.2.2 Svarandena .................................................................................... 1803
6.4.4.2.3 Tingsrättens bedömning ................................................................ 1804
6.4.4.3 Värderingen.......................................................................................... 1806
6.4.4.4 Ansvarsfördelning ................................................................................ 1807
6.4.4.4.1 Inledning ........................................................................................ 1807
6.4.4.4.2 Trading ........................................................................................... 1809
6.4.4.4.3 Risk ................................................................................................. 1810
6.4.4.5 Bankens tradingstrategi ....................................................................... 1814
6.4.4.5.1 Käranden ........................................................................................ 1814
Bankens uppgivna tradingstrategi .................................................................... 1814
I e örde av ” ea reversio ” so tradi gstrategi ..................................... 1815
Oklarheter ......................................................................................................... 1815
Den tradingstrategi som går att utläsa av Tradingportföljen ........................... 1816
6.4.4.5.2 Svarandena .................................................................................... 1818
6.4.4.5.3 Mean reversion – en officiell strategi ............................................ 1820
6.4.4.5.4 Bankens teoretiska modell – going concern .................................. 1821
6.4.4.5.5 Sammanfattning ............................................................................ 1824
6.4.4.6 Skew ..................................................................................................... 1826
6.4.4.7 Historisk volatilitet ............................................................................... 1830
6.4.4.7.1 Inledning ........................................................................................ 1830
6.4.4.7.2 Faktisk tillämpning ......................................................................... 1832
6.4.4.7.3 Uppfattningen på Trading ............................................................. 1832
6.4.4.7.4 Uppfattningen på Risk ................................................................... 1833
6.4.4.7.5 Skillnad mellan aktie- respektive indexoptioner ............................ 1834
6.4.4.7.6 Sammanfattning ............................................................................ 1837
6.4.4.8 Prisuppgifter......................................................................................... 1842
6.4.4.8.1 Inledning ........................................................................................ 1842
6.4.4.8.2 KPMG:s processgranskning 2005 – Fund Radar ............................ 1843
6.4.4.8.3 Trading ........................................................................................... 1847
6.4.4.8.4 Risk ................................................................................................. 1848
6.4.4.8.5 Aktivitet eller likviditet ................................................................... 1849
6.4.4.8.6 Bedömning av marknadsaktivitet .................................................. 1850
6.4.4.8.7 Införande av en definition av aktiv marknad ................................. 1854
6.4.4.8.8 Sammanfattning ............................................................................ 1856
6.4.5 Bankens värdering – sammanfattning av tingsrättens slutsatser .... 1857
6.4.6 En konsekvent/konsistent tillämpning .............................................. 1861
6.4.7 Edgen – avvikelse från marknadspris ............................................... 1864
6.4.8 Volatilitetstäcke – marknadspraxis?.................................................. 1866
6.4.9 Kalibrering.......................................................................................... 1869
6.4.10 Tradinginstruktionen ......................................................................... 1871
Sid 62
6.5 Dag 1-resultat ............................................................................................ 1877

6.5.1 Värdering vid det första redovisningstillfället och efterföljande
värderingar ......................................................................................... 1877
6.5.1.1 Käranden .............................................................................................. 1877
6.5.1.1.1 Bankens otillåtna Dag 1-resultat ................................................... 1877
6.5.1.1.2 Uttalanden från Revisorsnämnden ................................................ 1878
6.5.1.2 Svarandena har anfört ......................................................................... 1879
6.5.1.3 Tingsrättens bedömning ...................................................................... 1881
6.5.2 Dag 1-resultat – väsentlig resultatpåverkan?.................................... 1886
6.5.2.1 Käranden har anfört ............................................................................. 1886
6.5.2.1.1 Allmänt ........................................................................................... 1886
6.5.2.1.2 EBM:s sammanställningar av Dag 1-resultat sista kvartalet 2009 1888
6.5.2.1.3 Otillåtna Dag 1-resultat i den finansiella rapporteringen.............. 1889
6.5.2.1.4 Sammanfattande kommentarer .................................................... 1893
6.5.2.3.1 Utgångspunkter för bedömningen................................................. 1894
6.5.2.3.2 Väsentlig resultatpåverkan? .......................................................... 1897
6.6 Bankens värdering – rutiner ................................................................... 1903
6.6.1 Relevant reglering – värderingsrutiner ............................................. 1903
6.6.1.1 FFFS 2007:1 – kapitaltäckningsföreskrifterna ...................................... 1903
6.6.1.2 12 kap. 4 § kapitaltäckningsföreskrifterna – grundläggande krav ....... 1905
6.6.1.3 12 kap. 5 § kapitaltäckningsföreskrifterna – krav på styrdokumentation
.............................................................................................................. 1906
6.6.1.4 12 kap. 6 § kapitaltäckningsföreskrifterna – krav på oberoende kontroll
och värdering ....................................................................................... 1908
6.6.1.5 12 kap. 8-9 §§ kapitaltäckningsföreskrifterna – krav avseende
marknadsvärdering och modellvärdering ............................................ 1910
6.6.1.6 12 kap. 10-12 §§ kapitaltäckningsföreskrifterna m.m. – krav på
prisjusteringar och värderingsreserv ................................................... 1911
6.6.2 Vad innebar regleringen? .................................................................. 1912
6.6.2.1 Parterna har anfört .............................................................................. 1912
6.6.3 Innebörden av kraven på justering av kapitalbasen ......................... 1919
6.6.3.1 Parterna har anfört .............................................................................. 1919
6.6.4 Sammanfattning avseende brister i Bankens värderingsrutiner ...... 1921
6.7 Bankens resultatuppföljning ................................................................... 1924
Sid 63
6.7.2 Allmänt om resultatuppföljningen i Banken .................................... 1926

6.7.2.1 Utredningen ......................................................................................... 1926
6.8 Värdering av Tradingportföljen ............................................................. 1935
6.8.1 Allmänt om värdering av Tradingportföljen ..................................... 1935
6.8.1.1 Inledning och kärandens ståndpunkter i korthet................................. 1935
6.8.1.2 Naviga ts värderi g o h ”Top Positio s”............................................. 1937
Navigant Top Positions för 2007 ....................................................................... 1937
6.8.1.3 KPMG har i korthet anfört.................................................................... 1940
6.8.1.4 Tingsrättens tidigare redovisade slutsatser rörande IAS 39 m.m. ....... 1940
6.8.1.5 Allmänt om Bankens volatilitetsavstämningar .................................... 1943
6.8.2 Tradingportföljen årsslutet 2007 ....................................................... 1946
6.8.2.1 Värderi g av Naviga ts ”Top Five” , optio för optio ................ 1946
6.8.2.1.1 Utgångspunkter för värderingen 2007 .......................................... 1946
6.8.2.1.2 OMXS30 A1300 (09) ....................................................................... 1946
6.8.2.1.3 OMXS30 A1120 (10) ....................................................................... 1951
6.8.2.1.4 OMXS30 A1180 (09) ....................................................................... 1953
6.8.2.1.5 OMXS30 O1100 .............................................................................. 1954
6.8.2.1.6 OMXS30 M1100 (09) ...................................................................... 1957
6.8.2.2 Värdering av Navigants övriga Top Positions 2007 .............................. 1957
6.8.2.3 Värdering av resterande del av Tradingportföljen 2007...................... 1960
6.8.2.4 Slutsats beträffande värderingen år 2007 ........................................... 1960
6.8.3.1 Värderi g av Naviga ts ”Top Five” , optio för optio ................ 1961
6.8.3.1.2 ODAX L5000 (09) ............................................................................ 1961
6.8.3.1.3 OMXS30 M900 (11) ........................................................................ 1967
6.8.3.1.4 OMXS30 M980 (10) ........................................................................ 1969
6.8.3.1.5 OMXS30 M800 (11) ........................................................................ 1973
6.8.3.1.6 OMXS30 M900 (10) ........................................................................ 1973
6.8.3.2 Värdering av Navigants övriga Top Positions 2008 .............................. 1973
6.8.3.2.1 Övriga OMX-optioner ..................................................................... 1973
6.8.3.2.2 OMXS30 A720 ................................................................................ 1974
6.8.3.2.3 Övriga ODAX-optioner ................................................................... 1978
6.8.3.2.4 Innehavda Ericsson-optioner.......................................................... 1979
6.8.3.3 Bedömning av Bankens åsatta volatiliteter ......................................... 1980
6.8.3.4 Värdering av resterande del av Tradingportföljen 2008...................... 1984
Sid 64
6.8.4.1 Värderi g av alla Naviga ts ”Top Positio s” , optio för optio . 1985
6.8.4.1.2 Utredningen om marknadsaktiviteten för ODAX-optionerna 2009 1986
6.8.4.1.3 ODAX R4800 ................................................................................... 1988
6.8.4.1.4 ODAX F6200 ................................................................................... 1998
6.8.4.1.5 ODAX F5600 ................................................................................... 2003
6.8.4.1.6 ODAX R4850 ................................................................................... 2011
6.8.4.1.7 ODAX C6200 ................................................................................... 2017
6.8.4.1.8 ODAX F7000 ................................................................................... 2023
6.8.4.1.9 ODAX L6000 (10) ............................................................................ 2025
6.8.4.1.10 ODAX C5800 ................................................................................... 2027
6.8.4.1.11 ODAX O4700 .................................................................................. 2029
6.8.4.1.12 OMXS30 M900 (11) ........................................................................ 2032
6.8.4.1.13 ODAX L8200 (10) ............................................................................ 2034
6.8.4.1.14 OMXS30 A1000 (11) ....................................................................... 2034
6.8.4.2 Värdering av resterande del av tradingportföljen 2009 ...................... 2034
6.8.5 Fråga om eventuella undervärden .................................................... 2036
6.8.6 Prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv ......................... 2037
6.8.6.1 Inledning .............................................................................................. 2037
6.8.7 Tradingportföljens värde vid andra tidpunkter ................................. 2040
6.8.7.1 Inledning .............................................................................................. 2040
6.8.7.2 Tradingportföljen vid andra tidpunkter 2007 ...................................... 2042
6.8.8 Sammanfattning ................................................................................. 2059
6.9 Risker i Bankens rörelse .......................................................................... 2062
6.9.1 Den fortsatta redogörelsen ................................................................. 2062
6.9.2 Närmare om de grunder som HQ AB har åberopat i denna del ...... 2063
6.9.3 Allmänt om den rättsliga regleringen ................................................ 2064
6.9.3.1 Inledning .............................................................................................. 2064
6.9.3.2 Övergripande om regleringen av banker och om
kapitaltäckningsbestämmelser ............................................................ 2064
6.9.3.3 LBF ........................................................................................................ 2065
6.9.3.3.1 LBF:s övergripande rörelseregler och syfte .................................... 2065
De övergripande rörelsereglerna ...................................................................... 2065
Regleringens bakomliggande syfte ................................................................... 2065
6.9.3.3.2 Närmare om de övergripande rörelsereglerna (6 kap. LBF) .......... 2068
6 kap. 1 § LBF .................................................................................................... 2068
Sid 65
6 kap. 2 § LBF .................................................................................................... 2069

6 kap. 3 LBF ....................................................................................................... 2071
6 kap. 4–4 b §§ LBF ........................................................................................... 2072
6 kap. 5 § LBF .................................................................................................... 2073
6.9.3.3.3 Vissa andra regler i LBF .................................................................. 2074
6.9.3.3.4 Särskilt om vissa bestämmelsers koppling till det övergripande
soliditetskravet i 6 kap. 1 § LBF ...................................................... 2075
6.9.3.4 FI:s allmänna råd om bl.a. hantering av marknadsrisker och intern
kontroll ................................................................................................. 2076
6.9.3.4.1 FI:s allmänna råd (2000:10) om hantering av marknads- och
likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag................. 2076
6.9.3.4.2 FI:s allmänna råd (2005:1) om styrning och kontroll av finansiella
företag ........................................................................................... 2078
6.9.3.5 Närmare om kapitaltäckningslagen ..................................................... 2079
6.9.3.5.1 Allmänt om kapitaltäckningsreglerna och deras syften ................ 2079
6.9.3.5.2 Bakgrunden till 2006 års kapitaltäckningslag................................ 2080
6.9.3.5.3 Närmare om bestämmelserna i kapitaltäckningslagen ................. 2081
6.9.3.6 FI:s föreskrifter och allmänna råd (2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar ........................................................................................ 2084
6.9.3.6.1 Schablonmetoden för beräkning av aktiekursrisker ...................... 2084
6.9.3.6.2 Egna riskberäkningsmodeller ......................................................... 2085
6.9.3.7 FI:s tillsyn och ingripandebefogenheter .............................................. 2086
6.9.4 Kapitalkrav enligt LBF (s.k. pelare 2-krav) ...................................... 2089
6.9.4.1 Allmänt om kapitalkraven och frågan i denna del ............................... 2089
6.9.4.2 Vad käranden har anfört ...................................................................... 2089
6.9.4.3 Vad Stefan Dahlbo har anfört .............................................................. 2091
6.9.4.4 Närmare om kapitalkravsregleringen .................................................. 2093
6.9.4.5 Tingsrättens bedömning av frågor om kapitalkrav enligt LBF ............. 2098
6.9.4.5.1 LBF ställde krav med avseende på institutens interna kapital....... 2098
6.9.4.5.2 Kapitalkravets närmare innebörd .................................................. 2098
6.9.4.5.3 Kapitalkravet förutsatte inte något föregående beslut ................. 2102
6.9.4.5.4 Kapitalkravet utesluter ingen enskild risktyp ................................. 2104
6.9.4.5.5 Sammanfattning ............................................................................ 2104
6.9.5 Kapitalkrav för marknadsrisker ........................................................ 2105
6.9.5.2 Vad svarandena har anfört .................................................................. 2109
6.9.5.3 Utredningen ......................................................................................... 2109
6.9.5.4.1 Inledning ........................................................................................ 2114
6.9.5.4.2 Kapitalkrav enligt pelare 1 ............................................................. 2115
6.9.5.4.3 Beskaffenheten av de marknadsrisker som Tradingportföljen
medförde ........................................................................................ 2117
Sid 66
6.9.5.4.4 Marknadsriskernas omfattning utifrån schablonmetoden för

aktiekursrisker ................................................................................ 2120
6.9.5.4.5 Marknadsriskernas omfattning utifrån Bankens O/N-matris ........ 2120
6.9.5.4.6 Marknadsriskernas omfattning utifrån clearingshusens
tilläggssäkerheter .......................................................................... 2122
6.9.5.4.7 Något om FI:s uppskattningar och om Ram Ones kalkyler ............ 2124
6.9.5.4.8 Sammantagen bedömning av marknadsriskernas omfattning ..... 2125
6.9.5.4.9 Risknivån i relation till det interna kapitalet .................................. 2130
Övervärderingen ............................................................................................... 2130
Bedömning utifrån rapporteringen för räkenskapsåret 2007 .......................... 2131
6.9.6 Bankens riskmätning ......................................................................... 2135
6.9.6.3 Utredningen ......................................................................................... 2141
6.9.6.4.1 Kort om regleringen ....................................................................... 2146
6.9.6.4.2 O/N-matrisens nytta utifrån Tradingportföljens beskaffenhet...... 2147
6.9.6.4.3 Vissa andra mätningar ................................................................... 2148
6.9.6.4.4 FI:s granskningar ............................................................................ 2152
6.9.6.4.5 Några styrelsebeslut ...................................................................... 2158
6.9.6.4.6 ATOS granskning av Risk ................................................................ 2159
6.9.6.4.7 FI:s intervjuer och Bankens svar på iakttagelseskriften ................. 2159
6.9.6.4.8 Tingsrättens slutsatser ................................................................... 2160
6.9.7 Bankens limiter .................................................................................. 2161
6.9.7.3.2 Riktlinjer ......................................................................................... 2163
6.9.7.3.3 Handläggningen av vissa frågor i anledning av Bankens risklimiter
....................................................................................................... 2163
6.9.8 Risks oberoende och kompetens ........................................................ 2168
6.9.8.3 Utredningen ......................................................................................... 2170
6.9.8.4.2 Allmänt om organisationen av Risk ............................................... 2172
6.9.8.4.3 Allmänt om medarbetarna på Risk ................................................ 2172
Sid 67
6.9.8.4.4 FI:s granskningar ............................................................................ 2173

6.10 Information i den externa redovisningen ............................................... 2178
6.10.1 Parternas inställning i korthet ........................................................... 2178
6.10.1.1 Käranden .............................................................................................. 2178
6.10.1.2 Svarandena........................................................................................... 2179
6.10.2 Uppgifter redovisade i rapporter ........................................................ 2179
6.10.2.1 Årsredovisningar för 2007.................................................................... 2179
6.10.2.1.1 Resultat, eget kapital och kapitaltäckningsanalys ........................ 2179
6.10.2.1.2 Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper .......................... 2180
6.10.2.1.3 Marknadsrisk ................................................................................. 2181
6.10.2.2 Årsredovisningar för 2008.................................................................... 2181
6.10.2.2.3 Nivåindelning och känslighetsanalys ............................................. 2182
6.10.2.2.4 Marknadsrisker .............................................................................. 2183
6.10.2.3 Årsredovisningen för 2009 ................................................................... 2183
6.10.2.3.3 Nivåindelning och känslighetsanalys ............................................. 2186
6.10.2.3.4 Marknadsrisker .............................................................................. 2186
6.10.2.3.5 Händelser efter balansdagen ......................................................... 2186
6.10.3.1 Allmänt ................................................................................................. 2187
6.10.3.2 Resultat, eget kapital och kapitaltäckningsanalys ............................... 2187
6.10.3.2.1 HQ AB ............................................................................................. 2187
6.10.3.2.2 Banken och koncernen 2007 .......................................................... 2187
6.10.3.3 Övriga informationsbrister................................................................... 2189
6.10.3.3.1 Inledning ........................................................................................ 2189
6.10.3.3.2 Aktivt handlade optioner ............................................................... 2191
6.10.3.3.3 Dag 1-resultat ................................................................................ 2192
6.10.3.3.4 Nivåindelning, realiserat/orealiserat resultat och andra rimliga
värderingar .................................................................................... 2194
6.10.3.3.5 Marknadsrisker .............................................................................. 2196
6.10.4 Sammanfattning ................................................................................. 2197
6.11 Värdeöverföringar .................................................................................... 2200
Sid 68
6.12 Sammanfattning brister ........................................................................... 2202

6.12.1 Verksamhetsbrister ............................................................................. 2202
6.12.1.1 En bristande riskhantering ................................................................... 2202
6.12.1.1.1 Osund riskkultur ............................................................................. 2202
6.12.1.1.2 Brister hänförliga till Risk ............................................................... 2202
6.12.1.2 En bristande värderingsmetod............................................................. 2203
6.12.1.2.1 Bankens värderingsmetod ............................................................. 2203
Utgångspunkter för värderingen ...................................................................... 2203
Bankens värdering............................................................................................. 2203
Ansvaret för att värderingen gav rättvisande värden ....................................... 2205
Instruktioner för värderingen ........................................................................... 2205
Sammantaget .................................................................................................... 2206
6.12.1.2.2 Bankens värderingsrutiner ............................................................. 2206
6.12.1.3 En bristande resultatuppföljning ......................................................... 2208
6.12.1.4 En bristfällig riskmätning...................................................................... 2210
6.12.2 Kapitalbrister ...................................................................................... 2211
6.12.2.1 Övervärdering av Tradingportföljen .................................................... 2211
6.12.2.2 Kapitalkrav för marknadsrisker/kapitalbrist ........................................ 2212
6.12.3 Informationsbrister ............................................................................ 2213
6.12.3.1 Centrala informationsbrister................................................................ 2213
6.12.3.2 Övriga informationsbrister................................................................... 2213
6.13 Vissa rättsliga utgångspunkter beträffande HQ AB och dess styrelse –
bl.a. i förhållande till Banken .................................................................. 2215
6.13.2 Aktiebolagsrättsliga utgångspunkter ................................................. 2215
6.13.3 Ansvar för styrelsen i ett finansiellt holdingföretag ......................... 2218
6.13.3.1 Allmänt om regleringens krav på andra än institutet .......................... 2218
6.13.3.2 Ansvar för styrelsen i moderbolag ....................................................... 2219
6.13.3.4 Närmare om regleringens krav på andra företag än institutet............ 2221
6.13.3.4.1 Smittobestämmelsen i 1 kap. 8 § LBF ............................................ 2221
6.13.3.4.2 9 kap. 5 § andra stycket kapitaltäckningslagen............................. 2222
6.13.3.5 Närmare om krav på ledningen för ett finansiellt holdingföretag ....... 2225
6.13.3.6.1 Bestämmelserna i 9 kap. 5 § kapitaltäckningslagen och deras
lagmotiv ......................................................................................... 2226
6.13.3.6.2 Bedömning utifrån grupptillsynens syfte och inriktning ................ 2227
6.13.3.6.3 Bedömning utifrån reglerna om ledningsprövning ........................ 2230
6.13.3.6.4 Bedömning utifrån reglerna om ägarprövning .............................. 2231
6.13.3.6.5 HFD 2013 ref. 74 ............................................................................ 2233
6.13.3.6.6 Smittobestämmelsen i 1 kap. 8 § LBF ............................................ 2235
Sid 69
6.13.3.6.7 Sammanfattning ............................................................................ 2235

6.14 Vinstutdelningsmålen ............................................................................... 2236
6.14.2 Närmare om de grunder som käranden har åberopat i denna del och
om det som käranden i övrigt har anfört........................................... 2237
6.14.3 Allmänt om den rättsliga regleringen................................................ 2241
6.14.3.1 Övergripande om försiktighetsregel och viss anslutande reglering .... 2241
6.14.3.2 Närmare om försiktighetsregeln .......................................................... 2243
6.14.3.2.1 Allmänt ........................................................................................... 2243
6.14.3.2.2 Närmare om de kriterier som konkretiserar regeln ....................... 2244
6.14.3.2.3 Något om regelns förhållande till bolagets redovisning ................ 2245
6.14.3.2.4 Sammanfattning ............................................................................ 2246
6.14.3.3 Särskilt om koncernregeln ................................................................... 2246
6.14.3.4 Närmare om förutsättningarna för återbäring .................................... 2248
6.14.3.5 Närmare om förutsättningarna för bristtäckning ................................ 2249
6.14.3.6 Närmare om betydelsen av brister i stämmans beslutsunderlag ........ 2250
6.14.3.7 Särskilt angående försiktighetsregelns skyddsintressen...................... 2254
Tingsrättens bedömning ................................................................................... 2255
6.14.4 HQ AB:s vinstutdelning för räkenskapsåret 2007 ............................ 2259
6.14.4.1 Övergripande om HQ AB:s och koncernens årsredovisning m.m. ....... 2259
6.14.4.2 Övergripande om Bankens årsredovisning .......................................... 2261
6.14.4.3 Rapportering om resultat, eget kapital och kapitaltäckning ............... 2261
6.14.4.4 HQ AB:s ekonomiska situation ............................................................. 2262
6.14.4.5 Beslutsunderlaget ................................................................................ 2263
6.14.4.6 Sammantagen bedömning ................................................................... 2265
6.14.5.1 Övergripande om HQ AB:s och koncernens årsredovisning m.m. ....... 2266
6.14.5.2 Övergripande om Bankens årsredovisning .......................................... 2268
6.14.6.1 HQ AB:s och koncernens årsredovisning m.m. .................................... 2271
6.14.6.2 Bankens årsredovisning ....................................................................... 2273
6.14.6.3 Särskilt om likviditeten ......................................................................... 2273
6.14.6.4 Några ytterligare händelser år 2010 .................................................... 2274
Sid 70
6.15 Allmänt om förutsättningarna för skadestånd ...................................... 2279

6.15.2 Allmänt om den rättsliga regleringen ................................................ 2279
6.15.2.1 Övergripande om regleringen .............................................................. 2279
6.15.2.2 Närmare om styrelsens uppdrag.......................................................... 2280
6.15.2.3 Närmare om VD:s uppdrag .................................................................. 2281
6.15.2.4 Närmare om revisorns uppdrag ........................................................... 2282
6.15.3 Närmare om skadeståndsskyldighet enligt ABL ............................... 2283
6.15.3.1 Styrelse och VD .................................................................................... 2283
6.15.3.2 Revisor.................................................................................................. 2288
6.15.3.3 Jämkning .............................................................................................. 2291
6.15.3.4 Solidariskt ansvar ................................................................................. 2293
6.15.3.5 Ansvarsfrihet ........................................................................................ 2293
6.15.4 Närmare om allmänna skadeståndsrättsliga principer .................... 2293
6.15.4.1 Inledning .............................................................................................. 2293
6.15.4.2 Oaktsamhetsbedömningen .................................................................. 2294
6.15.4.2.1 Sedvana som aktsamhetsstandard ................................................ 2294
6.15.4.2.2 Regelöverträdelser ......................................................................... 2294
6.15.4.2.3 Avvägningen .................................................................................. 2295
6.15.4.2.4 Närmare om ond tro ...................................................................... 2297
6.15.4.3 Sambandsbedömningen ...................................................................... 2298
6.15.4.3.1 Inledning ........................................................................................ 2298
6.15.4.3.2 Det faktiska kausalsambandet....................................................... 2299
6.15.4.3.3 Adekvans ........................................................................................ 2300
6.15.5 Särskilt om ansvaret för förhållanden i ett dotterbolag .................... 2302
6.15.6 Särskilt om s.k. faktiskt ställföreträdarskap ...................................... 2304
6.15.6.1 Allmänt ................................................................................................. 2304
6.15.6.2 Praxis .................................................................................................... 2304
6.15.6.3 Förarbeten ........................................................................................... 2306
6.15.6.4 De närmare kriterierna enligt doktrinen.............................................. 2306
6.15.6.5 Särskilt beträffande aktieägare och om ansvarsgenombrott .............. 2307
6.15.6.6 Tingsrättens slutsatser ......................................................................... 2308
6.16 Ansvarsfrihet............................................................................................. 2311
6.16.1 Inledning ............................................................................................ 2311
6.17 Ond tro – vad svarandena insett eller borde ha insett .......................... 2313
6.17.1 Parterna .............................................................................................. 2313
6.17.1.1.1 Skadestånd på grund av HQ AB:s skada ........................................ 2313
Vållande – inledning.......................................................................................... 2313
Sid 71
Vållande av styrelse och VD .............................................................................. 2313

Vållande av revisor ............................................................................................ 2314
6.17.1.1.2 Skadestånd på grund av Bankens skada ........................................ 2314
Vållande – inledning.......................................................................................... 2314
Vållande av styrelse, VD och de facto-styrelseledamöter ................................ 2315
Vållande av revisor ............................................................................................ 2315
6.17.1.1.3 Gemensamt .................................................................................... 2316
6.17.1.2 Svarandena........................................................................................... 2316
6.17.2 Genomgång 2007 – HQ AB och Banken .......................................... 2318
6.17.2.1 KPMG – granskning Trading Processgranskning .................................. 2318
6.17.2.2 Mottagandet av KPMG:s rapport ......................................................... 2320
6.17.2.3 Uppföljning av KPMG:s rapport Trading Processgranskning ............... 2321
6.17.2.3.1 Uppföljning med frågeformulär – den 17 november 2006 ............ 2321
6.17.2.3.2 KPMG:s utförande av revisionsuppdraget för år 2007 .................. 2322
6.17.2.3.3 KPMG:s rapport ”HQ Ba k AB – Uppföljning av utvecklingen inom
oberoende risk kontroll av Tradings verksamhet samt uppföljning
MiFID och Basel 2 – de e er 7” ............................................ 2323
6.17.2.4 Carnegie ............................................................................................... 2323
6.17.2.5 Allmänt om utvecklingen – verksamhetsåret 2007 ............................. 2326
6.17.2.5.1 Inledning ........................................................................................ 2326
6.17.2.5.2 Avveckling av Tradingportföljen .................................................... 2326
6.17.2.5.3 Utvecklingen för verksamheten över året...................................... 2330
6.17.2.5.4 Löpande om Tradingportföljen ...................................................... 2332
6.17.2.5.5 Tradingportföljen – Edge ............................................................... 2337
6.17.2.5.6 Kontakter med FI ............................................................................ 2337
6.17.3 Genomgång 2007 – KPMG och Johan Dyrefors .............................. 2342
6.17.3.1 Allmänt om uppdraget ......................................................................... 2342
6.17.3.2 Uppföljning av KPMG:s rapport Trading Processgranskning ............... 2343
6.17.3.3 Carnegie ............................................................................................... 2343
6.17.3.4.4 Kontakter med FI ............................................................................ 2352
6.17.4 Sammanfattning – verksamhetsåret 2007 ......................................... 2353
6.17.4.2 HQ AB och Banken ............................................................................... 2356
6.17.4.2.1 Vissa utgångspunkter .................................................................... 2356
6.17.4.2.2 Värdering av Tradingportföljen ..................................................... 2358
6.17.4.2.3 Carnegie ......................................................................................... 2362
6.17.4.2.4 Avvecklingen av Tradingportföljen ................................................ 2363
Sid 72
6.17.4.3 KPMG och Johan Dyrefors.................................................................... 2364

6.17.4.3.3 Carnegie ......................................................................................... 2367
6.17.5 Situationen inför 2008 ....................................................................... 2367
6.17.6.1.5 Löpande om limithantering............................................................ 2379
6.17.6.1.6 Kontakter med FI ............................................................................ 2382
6.17.7.2.1 Utgångspunkter för granskningen ................................................. 2386
6.17.7.2.4 Kontakter med FI ............................................................................ 2403
6.17.8.2 HQ AB och Banken ............................................................................... 2406
6.17.9 Ond tro – samlad bedömning 2008 .................................................... 2414
6.17.10 Situationen inför 2009 ....................................................................... 2423
6.17.11.1 Allmänt om utvecklingen – verksamhetsåret 2009 ............................ 2426
Allmänt om Tradingportföljen .......................................................................... 2427
Diskussion om stängning på ett måndagsmöte ................................................ 2444
Eskalering – volatilitetssänkning och dess effekter (ODAX med förfall i mars 2010)
........................................................................................................................... 2446
Sid 73
Tradingportföljen – fortsättning ....................................................................... 2450

6.17.11.1.3 Säkerhetskrav – kontakter med SEB Futures ................................. 2456
6.17.11.1.4 Särskilt om Risk .............................................................................. 2460
6.17.11.1.7 Löpande om limithantering............................................................ 2463
6.17.11.1.8 Kontakter med FI ............................................................................ 2466
6.17.12.2.1 Utgångspunkter ............................................................................. 2469
6.17.13.2 HQ AB och Banken ............................................................................... 2492
6.17.14 Ond tro – samlad bedömning 2009 .................................................... 2507
6.18 Skadeståndsansvar ................................................................................... 2513
6.18.1 Inledning ............................................................................................ 2513
6.18.1.2 Allmänt – vissa utgångspunkter ........................................................... 2513
6.18.2 De olika ansvarssubjekten ................................................................. 2515
6.18.2.1 Inledning .............................................................................................. 2515
6.18.2.1.1 Mikael König .................................................................................. 2515
6.18.2.1.2 Stefan Dahlbo................................................................................. 2519
6.18.2.1.3 Curt Lönnström .............................................................................. 2521
6.18.2.1.4 Thomas Erséus ............................................................................... 2525
6.18.2.1.5 Mats Qviberg ................................................................................. 2527
6.18.2.1.6 Sammanfattning HQ AB/Banken ................................................... 2529
6.18.2.1.7 KPMG/Johan Dyrefors .................................................................... 2530
6.18.3 Vållande – förlorat rörelsevärde ........................................................ 2530
6.18.3.1 Inledning .............................................................................................. 2530
6.18.3.2 Medvetna fel/otillbörligt agerande ..................................................... 2531
6.18.3.3 Banken.................................................................................................. 2533
6.18.3.3.1 Käranden har anfört ...................................................................... 2533
6.18.3.3.2 Vårdslöshet .................................................................................... 2533
6.18.3.3.3 Utgångspunkter enligt kärandens hypotetiska förlopp ................. 2539
Sid 74
6.18.3.3.4 Konstaterad vårdslöshet – i förhållande till skadan ...................... 2540

6.18.3.3.5 Tillkommande omständigheter ...................................................... 2544
6.18.3.3.6 Ansvar som s.k. faktiska ställföreträdare ...................................... 2549
6.18.3.4 HQ AB ................................................................................................... 2552
6.18.3.4.2 Styrelsen i HQ AB – bestämmande för Banken .............................. 2553
6.18.3.4.3 Ansvar som finansiellt holdingföretag ........................................... 2554
6.18.3.4.4 Vårdslöshet .................................................................................... 2554
Allmänt .............................................................................................................. 2554
Koncernbidrag ................................................................................................... 2556
Vårdslöst agerande? ......................................................................................... 2558
Konstaterad vårdslöshet – i förhållande till skadan.......................................... 2561
6.18.3.5 Revisor.................................................................................................. 2562
6.18.3.5.2 Allmänt ........................................................................................... 2563
6.18.3.5.3 Vårdslöshet .................................................................................... 2565
6.18.3.5.4 Konstaterad vårdslöshet – i förhållande till skadan ...................... 2573
6.18.4 Vållande – alternativ skadeberäkning ............................................... 2575
6.18.4.1.1 HQ AB ............................................................................................. 2575
6.18.4.1.2 Banken ........................................................................................... 2577
6.18.4.1.3 Svarandena .................................................................................... 2577
6.18.4.1.4 Tingsrättens bedömning ................................................................ 2580
6.18.5 Notering om skadeberäkning ............................................................. 2583
6.19 Ansvar för viten ........................................................................................ 2584
6.19.1 Inledning ............................................................................................ 2584
6.19.2 Vite genom beslut den 9 december 2010 ........................................... 2584
6.19.2.1 Käranden .............................................................................................. 2584
6.19.2.2 Svarandena........................................................................................... 2584
6.19.2.3 Disciplinnämndens beslut .................................................................... 2585
6.19.2.3.1 Inledning ........................................................................................ 2585
6.19.2.3.2 Dröjsmål med information om avvecklingen av Tradingportföljen 2585
6.19.2.3.3 Informationsgivning om överlåtelsen av HQ Fonder ..................... 2586
6.19.3 Vite genom beslut den 19 maj 2011 ................................................... 2588
6.19.3.1 Käranden .............................................................................................. 2588
6.19.3.2 Svarandena........................................................................................... 2588
6.19.3.3 Disciplinnämndens beslut .................................................................... 2589
Sid 75
6.20 Rättegångskostnader ................................................................................ 2592

6.20.1 Fördelning samt ersättning................................................................ 2592
6.20.1.1 Inledning och parternas yrkanden om ersättning................................ 2592
6.20.2 Personligt betalningsansvar ............................................................... 2598
6.20.2.1 Yrkanden och inställningar................................................................... 2598
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE ..............................................................2604

Sid 76
1 SAMMANFATTNING
Nedan följer en sammanfattning av domen i det s.k. HQ-tvistemålet (Stockholms
tingsrätts mål T 9306-11, T 9311-11, T 17512-11 och T 17809-11).
1.1 Domslut – utgången i målet

Tingsrätten har kommit fram till följande domslut:
 HQ AB:s huvudsakliga skadeståndstalan har ogillats.
 HQ AB:s skadeståndstalan såvitt avser ett vite till Nasdaq OMX om 480 000 kr
har bifallits mot vissa av svarandena. Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael
König, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Dyrefors och KPMG AB ska
solidariskt betala skadestånd med 480 000 kr. På beloppet utgår viss ränta från
olika datum sommaren 2011.
 HQ AB:s talan om återbäring av vinstutdelningar från räkenskapsåren 2007,
2008 och 2009, samt bristtäckning av samma vinstutdelningar, har ogillats.
 Vissa avvisningsyrkanden framställda av svarandena har avslagits.
 HQ AB har förpliktats att ersätta samtliga svaranden för deras rättegångs-
kostnader med sammanlagt ca 262 mkr, jämte viss ränta från dagen för domen.
 Svarandenas yrkanden om att tre av HQ AB:s ombud i rättegången samt en
ställföreträdare ska ersätta deras rättegångskostnader har avslagits.
1.2 Bakgrund
HQ AB var fram till 2010 ett finansiellt holdingföretag och moderbolag till HQ Bank
AB (Banken). I koncernen ingick även ytterligare företag. HQ-koncernen hade verk-
samhet inom Private Banking, Investment Banking och Asset Management.
HQ AB:s styrelse leddes av ordföranden Mats Qviberg. Övriga styrelseledamöter var

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson.
Sid 77
Bankens styrelse leddes av Stefan Dahlbo som ordförande. Övriga styrelseledamöter

var bl.a. Mikael König, Curt Lönnström och Thomas Erséus.
Mikael König var därutöver även VD för HQ AB och Banken.
Revisor för såväl HQ AB som Banken var KPMG AB, med Johan Dyrefors som
huvudansvarig revisor.
Det kan även nämnas att Investment AB Öresund (Öresund) var en större ägare i
HQ AB.
Banken bedrev som en del av sin verksamhet viss egenhandel med bl.a. optioner
(värdepapper vars värde är kopplat till en underliggande tillgång). Av intresse för
målet är främst Bankens handel i optioner med OMXS30-index (ett index med
Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier) eller DAX-index (ett index med de 30
mest omsatta aktier på Frankfurt Stock Exchange) som underliggande tillgång. Banken
värderade sin Tradingportfölj (Bankens samtliga innehavda och utställda aktie- och
valutarelaterade optioner för handelsändamål) med en optionsvärderingsmodell kallad
Black & Scholes. En viktig del i värderingen är skattningen av s.k. volatilitet, som kan
baseras på noterade prisuppgifter eller andra överväganden. Bankens anslag för
värderingen kan i korthet och förenklat beskrivas som att Banken i många fall
värderade optioner utifrån sådana andra överväganden. I vilken omfattning en sådan
värdering var förenlig med regelverket är en central fråga i målet. Differensen mellan
Bankens värdering och de värden som kunde erhållas från marknaden kallades Edge.
Bankens handel med bl.a. optioner bedrevs av tradingavdelningen (Trading), ledd av

Fredrik Crafoord till februari 2009 då Tamer Torun tog över. Fredrik Crafoord blev
under den aktuella perioden även vice VD i såväl HQ AB som Banken.
Banken hade även ett flertal andra särskilda funktioner och avdelningar, varav
Revisionskommittén, Risk Management (Risk), ekonomiavdelningen (Ekonomi) är av
Sid 78
störst betydelse i målet. Revisionskommittén var ett för HQ AB och Banken gemen-
samt organ, lett av styrelseledamoten Curt Lönnström som ordförande; vidare med-
verkade Stefan Dahlbo och Johan Piehl, och Mikael König deltog även i egenskap av
VD. Risk, ledd av Agneta Norgren, skulle bevaka risker rörande bl.a. Bankens rörelse.
Ekonomi, ledd av CFO Mattias Arnelund, ansvarade bl.a. för delårsrapporter och
årsredovisningar.
Den för målet mest relevanta perioden avser år 2007 t.o.m. sommaren 2010. I korthet
hade frågan om Bankens Tradingportfölj diskuterats en tid, och målsättningen var att
avveckla den omdiskuterade delen av portföljen. Avvecklingen kom dock att dra ut på
tiden. I maj-juni 2010 avvecklades slutligen den relevanta delen av Tradingportföljen,
med en förlust på ca 1,2 mdkr som följd. Mikael König och Anna-Marie Pålsson hade
då redan lämnat sina uppdrag.
Efter en utredning under sommaren beslutade Finansinspektionen (FI) den 28 augusti

2010 att återkalla Bankens tillstånd att driva bankrörelse m.fl. tillstånd. Banken över-
läts kort därefter till Carnegie Investment Bank AB. I samband med försäljningen av
Banken överlät Banken dess eventuella skadeståndskrav till HQ AB. Därefter inleddes
dessa mål vid Stockholms tingsrätt. Talan har alltså väckts av HQ AB (hädanefter
oftast kallad käranden i dess egenskap av kärande i målet) mot hela dess f.d. styrelse,
Bankens styrelse, revisor, samt mot Öresund som mottagare av vissa vinstutdelningar.
HQ-tvistemålet utgörs av fyra mål som handläggs gemensamt. Enkelt uttryckt består
kärandens talan av följande delar:
 En skadeståndstalan, innefattande kärandens (HQ AB:s) egna krav och det
krav som härrör från Banken. Det totala yrkandet uppgår som högst till
3 165 900 000 kr med tillägg för ränta; vid tiden för domens meddelande
uppgår det totala kravet inklusive ränta till ca 5 mdkr. I kärandens krav ingår
även yrkanden om ersättning för två viten till Nasdaq OMX som HQ AB
förpliktats att betala, på 288 000 kr respektive 480 000 kr.
Sid 79
o Det huvudsakliga skadeståndskravet riktas mot samtliga svarande utom

Öresund. Det ena kravet avseende vite riktas inte mot Mikael König och
Anne-Marie Pålsson.
 En talan om återbäring av olagliga vinstutdelningar från HQ AB för räken-
skapsåren 2007, 2008 och 2009. Det sammanlagda yrkandet om återbäring
uppgår till ca 181 mkr.
o Kravet om återbäring riktas mot samtliga svarande som mottagit vinst-
utdelningar, dvs. alla utom KPMG och Johan Dyrefors.
 En talan om bristtäckning, dvs. täckning av den brist som kan uppstå om åter-
bäringen inte återställer de olagliga vinstutdelningarna från HQ AB, för räken-
skapsåren 2007, 2008 och 2009. Det sammanlagda yrkandet om bristtäckning,
avseende samtliga olagliga vinstutdelningar, uppgår till ca 601 mkr.
o Kravet om bristtäckning riktas mot samtliga svarande, som med-
verkande till vinstutdelningarna, dvs. även KPMG och Johan Dyrefors.
Grunden för kärandens talan i samtliga mål är – i korthet och förenklat – att
styrelserna i HQ AB och Banken, samt revisorn och i relevant del även Öresund, har
känt till, eller borde ha känt till, de omfattande brister som förelåg i verksamheten
under den aktuella perioden. Trots detta har de enligt käranden agerat på ett sätt som
vållat HQ AB och Banken skada, samt lett till olagliga vinstutdelningar avseende
räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009.
De brister som görs gällande är följande (varav de tre sista endast görs gällande såvitt
avser återbäring och bristtäckning av vinstutdelningar):
 Kapitalbrister, innefattande en felvärdering av Tradingportföljen överstigande
flera hundra miljoner kronor samt en bristande kapitaltäckning i Banken som
äventyrade dess bestånd.
 Informationsbrister i bl.a. årsredovisningar.
 Verksamhetsbrister rörande bl.a. brister i Bankens värderingsmetod, risk-
hantering och värderingsrutiner.
 Värdeöverföringar som skadade Banken.
Sid 80
 Otillåtna stora exponeringar.

 Underlåtenhet att beakta särskilda marknadsförutsättningar.
 Bristande likviditet avseende år 2009.
Kärandens skadeståndstalan baseras på en skadeberäkning med utgångspunkt från att

FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd var ett resultat av kapitalbristerna och verk-
samhetsbristerna. Bristerna var en följd av svarandenas oaktsamhet. FI:s beslut
orsakade såväl HQ AB som Banken en skada eftersom rörelserna förlorade i värde
(motsvarande det yrkade beloppet på närmare 3,2 mdkr). Skadan orsakades således av
styrelserna, VD och revisorn som hade agerat oaktsamt och på sätt som innebar att
bristerna kunde bestå. HQ AB har även framfört alternativa skadeberäkningar som
endast blir aktuella i vissa situationer.
Svarandena har bestritt ansvar. Sammanfattningsvis har de bestritt att påstådda brister
förelegat, och under alla förhållanden har svarandena inte känt till bristerna eller varit
skyldiga att agera på det sätt som käranden gjort gällande. Invändningar har även
framförts bl.a. rörande kopplingen mellan påstådda brister, påstådd oaktsamhet och de
följder som käranden nu yrkar skadestånd för. I fråga om vinstutdelningarna har
svarandena förklarat att HQ AB hade stark ekonomi. De har även anfört att några
nödlidande fordringsägare inte förekommit.
Huvudförhandling i målet pågick i 82 dagar med början den 8 november 2016 och
avslutades den 20 juni 2017. Under förhandlingen presenterades omfattande bevisning
av parterna, bl.a. ett händelseförlopp som i detalj redogör för relevanta händelser i
HQ AB och Banken under 2007 t.o.m. sommaren 2010. Målet aktualiserar även ett
flertal rättsfrågor.
I det följande redovisas tingsrättens bedömningar i de centrala frågorna i målet.

Sid 81
1.3 Sammanfattning brister
1.3.1 Inledning
Tingsrätten redovisar nedan en sammanfattning av de brister som tingsrätten
konstaterat vid genomgången av kärandens påståenden.
1.3.2 Verksamhetsbrister
1.3.2.1 En bristande riskhantering
1.3.2.1.1 Osund riskkultur

Det kan på ett allmänt plan anses ha funnits en alltför tillåtande inställning till Tradings
risktagande. Trading har bedrivit tradingverksamheten med en betydande frihetsgrad
och har tillåtits att närmast konsekvent underlåta att följa uppställda limiter.
1.3.2.1.2 Brister hänförliga till Risk

Banken uppfyllde inte de krav på oberoende vid sin kontroll av marknadspriser och
andra marknadsparametrar eftersom Risk var underställt Fredrik Crafoord sedan denne
utsetts till vice VD. Risk var inte organiserad med säkerställande av en tillräcklig grad
av oberoende. Det har även konstaterats att medarbetarna på Risk saknade tillräckliga
kunskaper om marknadsrisker och såtillvida inte var tillräckligt kompetent.
Någon särskild kompetens rörande redovisningsregelverket har inte funnits i Banken

utan man har i praktiken förlitat sig på KPMG samt dess redovisningsexperter.
Bankens riskmätning var bristfällig såtillvida att den inte inkluderade någon fast
etablerad ordning för en bredare genomlysning av riskerna i Tradingportföljen
inbegripet särskilt de volatilitetsrisker som kunde förverkligas om Banken – på grund
av ändrade marknadsförhållanden eller förändrade förutsättningar i övrigt – inte skulle
ha förmåga att med sina hedgningar (säkringar) upprätthålla de riskbegränsningar som
den avsåg att hålla. I detta avseende har Banken alltså haft en kringskuren förmåga att
anpassa risknivån i verksamheten till sin kapitalstyrka. Mot denna bakgrund och med
beaktande av att nämnda risker får anses ha varit beaktansvärda har Banken åsidosatt
Sid 82
sin skyldighet enligt 6 kap. 2 § LBF att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och
ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med.
Medarbetarna på Risk har fungerat under delvis oklara förhållanden där det ansvar som
förutsattes åvila Risk enligt Bankens organisation inte fullt ut återspeglades av hur de
själva såg på sitt uppdrag, särskilt med avseende på ansvaret för att kontrollera
Tradings värderingar.
1.3.2.2 En bristande värderingsmetod
1.3.2.2.1 Bankens värderingsmetod
Utgångspunkter för värderingen

En värdering av optioner till verkligt värde enligt redovisningsstandarden IAS 39
skulle göras till noterade priser på en aktiv marknad. Även på en marknad som inte är
aktiv gällde att regelverket gav uttryck för en tydlig preferens för prisuppgifter. Om
aktiviteten var på en sådan nivå att den bedömdes tillräcklig för att ge företräde åt
tillgängliga prisuppgifter, så utgjorde förekommande transaktionspriser i princip det
bästa uttrycket för hur marknaden skulle förväntas prissätta instrumentet. Var pris-
bilden tillräckligt stark skulle den således tillmätas avgörande betydelse vid
värderingen.
Omvänt gäller att, om marknaden för en option inte bedömdes vara aktiv och
prisbilden var svårbedömd, så påverkade det vilken betydelse som måste tillmätas
prisuppgifterna. Transaktionspriser från en sådan marknad kunde inte på samma sätt
tillmätas avgörande betydelse eftersom sådana inte alls eller endast i begränsad
utsträckning kan anses rimligt återspegla hur marknaden skulle förväntas prissätta
instrumentet. När tillgänglig prisinformation inte kunde tillmätas avgörande betydelse
tillät IAS 39 att värdera med andra utgångspunkter. Inom ramen för den värdering som
regelverket anvisade var huvudsyftet att uppnå ett rättvisande värde och när prisbilden
inte kunde anses bestämmande gällde att regelverket tillät även en värdering med
inslag av egna antaganden.
Sid 83
Bankens värdering
Enligt den syn på prisinformation som gällde vid Bankens värdering betraktades pris-
uppgifter i marknaden bl.a. med utgångspunkten att de endast var relevanta om det
fanns uppgifter av viss omfattning samt om det fanns tillräcklig likviditet i handeln.
Det har inte framgått att det har förelegat någon samsyn rörande vilken nivå i fråga om
likviditet som krävdes. Det saknades tydliga instruktioner för hur tillgänglig pris-
information skulle bedömas.
Det gjordes ingen strukturerad prövning av marknadsaktivitet under år 2007. Den

prövning som gjordes enligt Bankens definition av aktiv marknad för upprättande av
årsredovisningen för åren 2008 och 2009 var snävt utformad jämfört med de utgångs-
punkter som gällde enligt IAS 39.
Banken tillämpade en värderingsmodell som utgick från antaganden om mean

reversion, dvs. att optioners volatilitet kommer att söka sig mot ett historiskt snitt, samt
en egen tolkning av innebörden av principen om going concern enligt vilken värdet
kunde bestämmas utifrån att avveckling kunde ske vid ett senare tillfälle, när
marknadspriset bättre återspeglade den prisnivå som Banken enligt antagandet om
mean reversion ansåg vara rättvisande. Optionspriser som indikerade en volatilitet som
avvek från det av Banken fastställda historiska snittet kunde betraktas som felprissatta.
Banken tillämpade teoretisk värdering. All värdering gjordes med användning av

skattningar av volatilitet, i samtliga fall med hjälp av optionsvärderingsmodellen
Black & Scholes. Värderingen styrdes av den historiska, teoretiska volatilitet som
Banken bestämde utifrån de allmänna utgångspunkter som gällde för värderingen
vilket gav utrymme för att avvika från marknadens uppfattning om värdet på
instrumenten vid värderingstidpunkten. Någon vägledning för hur den historiska,
teoretiska volatiliteten skulle bestämmas fanns inte. Det har inte framgått att Risk hade
någon djupare förståelse för hur det gick till. Volatiliteterna bestämdes med inslag av
egna antaganden som delvis förhöll sig fritt till den information som framgick av
tillgänglig prisinformation. Volatiliteterna, och därmed värderingarna har sammantaget
Sid 84
kunnat bestämmas med viss frihet och med inslag av subjektiva bedömningar, i syfte
att hitta den nivå som man uppfattade att det teoretiska värdet enligt de allmänna
utgångspunkterna borde ligga på, och utan en tydlig koppling till de värden som
prisuppgifter i optionsmarknaden indikerade vid värderingstidpunkten.
Utan avseende för hur volatiliteten bestämdes tillämpades rak volatilitet, dvs. samma
volatilitet användes för samtliga optioner med samma underliggande tillgång och
lösenmånad. Antagandet om rak volatilitet var inte förenligt med IAS 39 eftersom det
bortsåg från att värderingen skulle göras option för option.
Enligt tingsrätten har utredningen visat att det inte skedde någon strukturerad och
systematiserad utvärdering, dvs. kalibrering, av Bankens modellvärderingar. I den
utsträckning vägledande priser har funnits tillgängliga har Banken underlåtit att
uppfylla kravet på kalibrering.
Ansvaret för att värderingen gav rättvisande värden

Ansvarsfördelningen innebar att det var handlarna på Trading som löpande fastställde
optionernas värde. Medarbetarna på Trading uppfattade det inte som sitt ansvar att
säkerställa de i redovisningen intagna värdenas överensstämmelse med regelverket för
finansiell rapportering. De uppfattade att det var Risk som hade det ansvaret.
Medarbetarna på Risk har enligt tingsrätten gett uttryck för att deras ansvar för
värderingen var mer begränsat än vad avsikten synes ha varit enligt instruktionerna
samt även jämfört med vad handlarna på Trading utgick från.
De instruktioner som gavs var inriktade på hur Risk skulle förfara vid genomförande
av vissa angivna kontroller men gav inte någon närmare vägledning för Risk rörande
flera centrala aspekter av hur värderingen skulle göras, som t.ex. när priser skulle
användas och hur volatiliteten skulle bestämmas. Det är oklart om Risk gjorde några
självständiga kontroller avseende Tradings val av historisk volatilitet och i så fall hur.
Sid 85
Instruktioner för värderingen

Tradinginstruktionen var bristfällig i flera avseenden. Värdering av den typen av
finansiella instrument som Tradingportföljen innehöll var en grannlaga uppgift och det
gäller i synnerhet instrument som inte handlas på en aktiv marknad. Regelverket
(IAS/IFRS) var komplext och svårtillämpat. Instruktionen framstår i kontrast till detta
som kortfattad, den innehåller knapphändig information och ger endast begränsad
vägledning rörande hur de berörda skulle gå tillväga vid värderingen. Den innehöll i
flera avseenden anvisningar som lämnade utrymme för värderingar som inte
överensstämde med IAS 39.
De instruktioner som gavs för Risks genomförande av kontroller såvitt avsåg

värderingen återfanns primärt i Tradinginstruktionen.
Sammantaget
Den värderingsmetod som Banken tillämpade lämnade utrymme för avvikelser från
den aktuella prisbilden i marknaden under vissa antaganden som inte alltid stod i
överensstämmelse med de utgångspunkter som IAS 39 vilade på. Det är visat att
Banken, vid värderingen av optionerna, inte alltid utgick från vad instrumenten kunde
omsättas till vid värderingstidpunkten. Det har framgått att Banken, i enlighet med
grunderna för den egna tradingstrategin, kunde göra värderingen i syfte att fastställa ett
mer rättvisande värde än de värden som prisuppgifter i optionsmarknaden indikerade
och som – om prisbilden var tillräckligt tydlig – var bestämmande för värderingen.
Metoden för fastställande av Tradings teoretiska värden hade inslag av skönsmässighet
såtillvida att den lämnade utrymme för en värdering som förhållandevis fritt förhöll sig
till tillgänglig prisinformation.
1.3.2.2.2 Bankens värderingsrutiner

Banken har brustit i sin efterlevnad av FI:s föreskrifter och allmänna råd om kapital-
täckning och stora exponeringar (FFFS 2007:1) (nedan kapitaltäckningsföreskrifterna).
Bestämmelsen i 12 kap. 4 § har inte iakttagits i den utsträckning Banken värderade

teoretiskt trots att det fanns relevant prisinformation. Tradingportföljen var över-
Sid 86
värderad med 131 mkr per årsslutet 2008 och med 492 mkr per årsslutet 2009 (se
nedan). Tradingportföljen har även vid andra tillfällen varit väsentligt övervärderad,
periodvis med betydande värden. I den utsträckning som tingsrätten har funnit att det
förelegat en övervärdering har Banken inte uppfyllt kravet på att använda tillgängliga
priser på det sätt som enligt kapitaltäckningsföreskrifterna förutsattes för att
åstadkomma en marknadsvärdering.
Tillgängliga styrdokument gav Trading frihet att med tydliga inslag av skönsmässighet
bestämma volatiliteten och mötte såtillvida inte kraven enligt 12 kap. 5 § p. 2.
Styrdokumenten gav inte heller tillräcklig vägledning för Trading eller Risk rörande
viktiga aspekter av värderingen och formerna för justeringar av marknadspriser,
samtidigt som de innefattade en instruktion att göra justeringar av marknadspriser (rak
volatilitet). Inte heller kravet enligt 12 kap. 5 § p. 4 iakttogs således. En följd av detta
var att styrdokumenten inte säkerställde en likvärdig tillämpning över tid.
Det förhållandet att ansvaret för värderingen enligt Tradinginstruktionen åvilade

chefen för Trading samt att Risk organisatoriskt var underställt chefen för Trading
under perioder var inte förenligt med kravet på oberoende (12 kap. 6 §).
Banken följde inte 9 § i FI:s allmänna råd om marknadsriskhantering (FFFS 2000:10)

såvitt avsåg att en från Trading oberoende marknadsvärdering av Tradingportföljen
”bör ske på daglig basis”.
Tradings värderingar (se ovan).
Banken kan inte anses ha uppfyllt kraven på kännedom om värderingsmodellens

svagheter och justeringar som borde ha vidtagits till följd av detta, t.ex. enligt vad
KPMG rekommenderade. Därutöver gäller att Banken inte har uppfyllt kravet på att
Sid 87
utvärdera modellen regelbundet i meningen att validera dess grundläggande funktion,

dvs. att kalibrera de erhållna värdena för att säkerställa att modellen ger tillräckligt
rättvisande värden. (Se 12 kap. 8-9 §§.)
Det ålåg Banken att ha rutiner för att utvärdera behovet av prisjusteringar och av-
sättningar. Banken var även skyldig att dokumentera vilka faktorer som utvärderades.
Banken skulle vidare utvärdera om det fanns behov av värderingsreserver eller pris-
justeringar till följd av brister i modellen. I fråga om positioner som var illikvida skulle
Banken även ta hänsyn till vissa specifika faktorer. Kapitaltäckningsföreskrifterna
uppställde således i dessa delar vissa krav på Banken att ha rutiner för att utvärdera
behovet av att göra prisjusteringar och avsättningar till en värderingsreserv. Eftersom
Banken använde en värderingsmodell gällde tillkommande krav. Banken saknade
erforderliga rutiner och uppfyllde såtillvida inte kraven. Därutöver har utfallet av en
sådan utvärdering inte närmare kunnat bedömas. (Se 12 kap. 10-12 §§.)
1.3.2.3 En bristande resultatuppföljning

Banken resultatförde alla värdeförändringar utan avseende för om värderingen
baserades på observerbara marknadsdata eller inte. Någon periodisering gjordes inte.
Frågan om Dag 1-resultat (dvs. det resultat som kan uppstå när en tillgång eller skuld
som värderas till verkligt värde redovisas vid det första redovisningstillfället) följdes
varken av Trading, Risk eller Ekonomi. Banken saknade systemstöd för att hantera
Dag 1-resultaten.
Banken redovisade i stor utsträckning Dag 1-resultat som var följden av värdeför-
ändringar vilka hade fastställts enligt Bankens teoretiska värderingsmodell. Det
framstår inte som osannolikt att det däri ingick resultat av värderingar som innefattat
betydande justeringar i enlighet med de antaganden som utgjorde en del av Bankens
modellvärdering, dvs. där sådana antaganden hade föranlett betydande justeringar av
indata baserat på icke observerbara uppgifter. Utöver de felvärderingar som tingsrätten
konstaterat förelåg (se nedan) har det dock saknats tillräckliga förutsättningar att
fastställa eventuell förekomst av påstått otillåtna Dag 1-resultat.
Sid 88
Den löpande information som togs fram och rapporterades internt beaktade inte
huruvida resultatet vid enskilda transaktioner avsåg ett realiserat eller ett orealiserat
resultat. Det noterades inte, och beaktades inte heller, om det var fråga om Dag 1-
resultat. Någon notering om förutsättningarna för värderingen när det gäller om värdet
erhållits med användning av en värderingsteknik vars variabler endast innefattade
uppgifter från observerbara marknader gjordes inte. Av det anförda följer att det inte
heller rörande redovisningen för den externa finansiella rapporteringen fanns
förutsättningar att beakta eller följa dessa frågor.
Sammantaget innebar den tillämpade ordningen att det saknades tillräckliga förut-
sättningar för att bedöma vissa förhållanden. Det förhållandet att den tillämpade
ordningen begränsade Bankens möjligheter att följa vad som föranlett de förändringar
som noterades månatligen i bokföringen, däribland Tradings värderingar av
instrumenten i Tradingportföljen, begränsade Bankens möjligheter att följa resultat-
utvecklingen och kontrollera att verksamheten hanterades i enlighet med regelverket.
Utformningen av Bankens rapportering och uppföljning innebar att det inte följdes upp
om och i vilken utsträckning rapporterade värdeförändringar var ett resultat av
värderingar som skett med användning av en värderingsteknik vars variabler endast
innefattade uppgifter från observerbara marknader (VT76).
Genom att realiserat och orealiserat resultat inte följdes upp dagligen fanns ett ut-
rymme att använda orealiserade vinster för att dölja realiserade förluster utan att det
uppmärksammades. Såtillvida innebar det en möjlighet att föra förluster vidare till nya
innehav utan att detta framgick av risk- och resultatrapporterna. Bankens rutiner och
resultatuppföljning innebar att det saknades möjlighet att bedöma hur stor del av resul-
tatet som var hänförligt till Tradings teoretiska värdering respektive en värdering enligt
t.ex. noterade priser på en aktiv marknad. Det innebar att Banken saknade möjlighet att
bedöma och följa upp om det fanns förutsättningar att resultatföra Dag 1-resultat och i
så fall i vilken utsträckning.
Sid 89
Av det anförda följer att det förelåg en brist eftersom en sådan uppföljning krävdes för
att styrelsen i Banken skulle kunna kontrollera en parameter av väsentlig betydelse för
bedömning av Tradingportföljens påverkan på Bankens ekonomiska ställning. Det
innebar också att Banken saknade möjlighet att uppfylla upplysningskraven enligt
IFRS 7, punkt 27 (för åren 2007 och 2008) och IFRS 7, punkt 27B (för år 2009) (såvitt
avsåg realiserat/orealiserat resultat) samt punkt 28 (såvitt avsåg Dag 1-resultat).
Tingsrätten noterar även att det förelåg en rekommendation enligt FI:s allmänna råd
om marknadsriskhantering (FFFS 2000:10), att följa upp realiserat/orealiserat resultat.
Att så inte skedde innebar försämrade förutsättningar för Banken att bedöma
marknadsrisker i handelslagret.
1.3.2.4 En bristfällig riskmätning

Den s.k. O/N-matrisen, som var ett riskmått som visade utfallet om vissa parametrar
förändrades, hade brister särskilt såtillvida att den inte på ett effektivt sätt mätte
volatilitetsrisker. Den kan inte antas ha tjänat som verktyg för att uppskatta de faror
som var förenade med att Bankens strategi för att hedga innehavet kunde falla mindre
väl ut och i stället leda till ökade risker. Vissa andra skattningar av marknadsrisken
förekom än de som gjordes med hjälp av riskmatrisen, vilka dock inte var motiverade
av andra riskdimensioner än de som matrisen beaktade eller var begränsade till vissa
positioner. Bedömningarna följde inte heller någon fastlagd ordning, vare sig med
avseende på tillvägagångssätt eller på rapportering. Övriga skattningar har inte i annat
än en mycket begränsad omfattning möjliggjort för Bankens styrelse att kontinuerligt
styra nivån på de risker i tradingverksamheten som O/N-limiten inte beaktade.
FI har ansett att Bankens handel med komplexa och svårvärderade instrument har ställt
särskilda krav på riskmätningen, inte minst utifrån behovet av att göra tester som på en
mera övergripande nivå kunde möjliggöra skattningar av marknadsriskerna i Trading-
portföljen. Dessa tester borde ha inbegripit fler parametrar och tänkbara utfall än de
som O/N-matrisen förutsatte.
Sid 90
Det saknades en mer sammansatt strategi för analys av de marknadsrisker som

Tradingportföljen var utsatt för.
Bankens riskmätning var således bristfällig såtillvida att den inte inkluderade någon
fast och etablerad ordning för en bredare genomlysning av riskerna i Tradingportföljen
inbegripet särskilt de volatilitetsrisker som kunde förverkligas om Banken – på grund
av ändrade marknadsförhållanden eller förändrade förutsättningar i övrigt – inte skulle
ha förmåga att med sina hedgningar upprätthålla de riskbegränsningar som den avsåg
att hålla. I detta avseende har Banken alltså haft en kringskuren förmåga att anpassa
risknivån i verksamheten till sin kapitalstyrka. Mot denna bakgrund och med
beaktande av att nämnda risker får anses ha varit beaktansvärda har Banken åsidosatt
sin skyldighet enligt 6 kap. 2 § LBF att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och
ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med.
1.3.3 Kapitalbrister
1.3.3.1 Övervärdering av Tradingportföljen

Tingsrätten har konstaterat att Tradingportföljen var övervärderad med ca 131 mkr vid
årsslutet 2008.
Tingsrätten har konstaterat att Tradingportföljen var övervärderad med ca 492 mkr vid
årsslutet 2009.
Tingsrätten har vid genomgången av utredningen om vissa optioner under 2009 funnit
att Tradingportföljen var övervärderad med belopp som bedöms ha överstigit 100 mkr
under januari–februari 2009, och med belopp som bedöms ha överstigit 200 mkr under
oktober–december 2009. Under resterande del av år 2009 har tingsrätten konstaterat att
Tradingportföljen var övervärderad men att det inte har kunnat närmare bestämmas till
vilket värde.
Sid 91
Tingsrätten har funnit att den övervärdering som konstaterats föreligga per årsslutet
2009 inte var tillfällig. Underlaget har visat att Tradingportföljen var övervärderad
löpande även under första halvåret 2010 samt att övervärderingen avsåg betydande
belopp om flera hundra miljoner kronor.
1.3.3.2 Kapitalkrav för marknadsrisker/kapitalbrist

Banken var skyldig att driva rörelsen på ett sådant sätt att dess förmåga att fullgöra
sina förpliktelser inte äventyrades. Detta innebar krav med avseende såväl på Bankens
kapital som på rörelsens risknivå. Bankens kapitalsituation fick inte vara sådan att
täckning saknades för de risker som den var, eller kunde komma att bli, exponerad för.
Omvänt gällde att risknivån skulle vara rimlig i förhållande till Bankens kapital.
Bankens egenhandel i Tradingportföljen inkluderade olika underliggande tillgångar,

lösenpriser och löptider. Riskbilden präglades av viss komplexitet och inkluderade
vissa beaktansvärda volatilitetsrisker. Dessa beaktades inte fullt ut av Bankens
beräkningar av marknadsrisker (bl.a. Bankens O/N-matris). Underlaget i målet när det
gäller de marknadsrisker som Bankens rörelse förde med sig har inte möjliggjort någon
grundligare genomlysning av marknadsriskerna i Tradingportföljen. Det har därför inte
varit möjligt att på grundval av detta göra en vederhäftig bedömning av Tradingport-
följens totala riskexponering. Utredningen har ändå gett vissa indikationer.
Till följd av den övervärdering som tingsrätten har konstaterat vid årslutet 2009 gäller
att Bankens kapitalbas inte motsvarade summan av kapitalkraven för kreditrisker,
marknadsrisker och operativa risker. Beaktansvärda marknadsrisker i Tradingport-
följen uppgick till åtminstone 100 mkr vid samma tidpunkt. Detta innebär att Banken
per den 31 december 2009 underlät att beakta ett kapitalkrav om ca 290 mkr. Banken
borde således ha haft ytterligare ca 290 mkr i sin kapitalbas för att inte äventyra sin
förmåga att fullgöra sina förpliktelser. Dessa förhållanden var inte av endast tillfällig
beskaffenhet.
Sid 92
Bankens totala riskexponering har, förutom kring detta tillfälle, legat inom godtagbara
gränser. Banken har således inte dessförinnan äventyrat sin förmåga att fullgöra sina
förpliktelser och har därvid inte varit skyldig att hålla ytterligare kapital.
1.3.4 Informationsbrister
1.3.4.1 Centrala informationsbrister

Till följd av felvärderingen har såväl HQ AB:s koncernredovisningar som Bankens
årsredovisningar avseende räkenskapsåren 2008 och 2009 innehållit fel. Konstaterad
övervärdering har haft inverkan på Bankens resultat och eget kapital vilket haft följd-
verkningar på koncernens resultat och dess egna kapital. Detta har även haft inverkan
på Bankens och koncernens kapitaltäckningsanalyser. För år 2008 fick övervärdering-
en om 131 mkr en mer begränsad effekt. För räkenskapsåret 2009 gäller att Bankens
resultat rätteligen skulle ha varit negativt med ca 357 mkr. Bankens eget kapital per
den 31 december 2009 uppgick därvid rätteligen till ca 104 mkr vilket kan jämföras
med redovisad uppgift om 561 mkr. Bankens kapitalbas, som per den 31 december
2009 angavs uppgå till ca 524 mkr, uppgick rätteligen till ca 67 mkr. Till följd av dessa
förhållanden skulle koncernens resultat- och balansräkning ha visat ett negativt resultat
om ca 315 mkr och ett eget kapital om ca 762 mkr. Kapitalbasen på koncernnivå skulle
ha uppgått till ca 162 mkr. Vid dessa förhållanden skulle Banken sakna täckning för
riskerna i verksamheten både på koncernnivå och på individuell nivå.
1.3.4.2 Övriga informationsbrister

I de delar som tingsrätten har konstaterat att det förelåg en felvärdering gäller att
Banken uppenbarligen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat tillgänglig pris-
information. Tingsrätten har dock inte tagit ställning till om marknaden varit aktiv eller
inte, eftersom någon fast definition inte låter sig fastställas vid prövningen. Såväl
Bankens som HQ AB:s finansiella rapporter förmedlade en felaktig bild av
användningen av noterade priser såtillvida att Banken i själva verket översatte pris-
uppgifter från en aktiv marknad till ett volatilitetsvärde. För samtliga år fanns
information om att värderingstekniker användes till övervägande del. För år 2008
angavs övergripande att bedömningen av om marknaden var aktiv eller inte påverkades
Sid 93
av att Banken stod för en betydande del av handeln. För år 2009 angavs de principer
som tillämpades för att avgöra om marknaden för ett instrument var aktiv eller inte.
Av de finansiella rapporterna framgick för samtliga år att derivatinstrument redo-

visades till verkligt värde via resultaträkningen. För räkenskapsåren 2008 och 2009
framgick dessutom att Dag 1-resultat hänförliga till derivatinstrument redovisades
direkt i resultatet. Med de utgångspunkter som Banken tillämpade noterades ingen
sådan skillnad som avsågs i IFRS 7 p. 28. Tingsrätten har inte kunnat fastställa i vilken
närmare omfattning som Bankens konsekventa resultatföring av samtliga värde-
förändringar har medfört en positiv resultatpåverkan.
Tingsrätten har inte kunnat fastställa i vilken utsträckning som innehavet i Trading-
portföljen baserades på en värdering till verkligt värde i nivå 3, dvs. värdering baserad
på icke observerbara marknadsdata. Det saknas därmed förutsättningar för att närmare
bedöma om IFRS 7 p. 27, 27A samt 27B c), d) och e) liksom dessa sist nämnda
bestämmelsers motsvarigheter under åren 2007 och 2008 i p. 27 c) och d) har
efterkommits. Tingsrätten har dock noterat att de finansiella rapporterna innehöll
otillräcklig information om de metoder och antaganden som Banken tillämpade vid
värdering.
Tingsrätten har ansett att uppgifterna i den externa redovisningen om risker i

finansiella instrument inte i tillräcklig utsträckning har gjort det möjligt att bedöma
karaktären och omfattningen av de risker som Banken var exponerad för på balans-
dagen.
1.4 Sammanfattning – vinstutdelning

En fråga i målet är om utdelningarna från HQ AB för räkenskapsåren 2007, 2008 och
2009 var tillåtna. Tingsrätten har ansett att försiktighetsregeln avser bolagets eget
värdeöverföringsutrymme. Koncernregeln i 17 kap. 3 § tredje stycket ABL innebär att
koncernens samlade ställning ska ges betydelse endast i den utsträckning som den kan
anses påverka de kriterier som ska beaktas inom ramen för en allsidig bedömning av
Sid 94
moderbolagets egen ekonomiska ställning. Vid en sådan bedömning förutsätts således

inte att hänsyn härutöver tas till andra koncernföretags ekonomiska ställning.
Kapitalbristen i Banken avseende år 2009 har inte förhindrat utdelningarna från
moderbolaget HQ AB.
Tingsrätten har konstaterat att försiktighetsregeln är uppställd till skydd för såväl
aktieägare som borgenärer.
Utgångspunkten i fall när det föreligger en brist i stämmans beslutsunderlag bör vara
att återbäringsskyldighet gäller endast om det kan anses att stämman skulle ha beslutat
på ett annat sätt om bristen i underlaget inte hade förelegat. Om bristen i underlaget
inte är av väsentlig betydelse för stämmans överväganden rörande vinstutdelning bör
normalt en sådan överträdelse som motiverar att en återbäring ska ske inte anses vara
för handen med mer än vad 17 kap. 3 § ABL motiverar. Vid bedömning av bristens
betydelse ska hänsyn tas till dess relevans för vinstutdelningsbeslutet med beaktande
av vilket inflytande den har haft över den bild som förmedlas av bolagets ekonomiska
ställning och resultat härvidlag. Om bristen i detta avseende anses vara av väsentlig
betydelse bör det normalt kunna antas att den också har haft en beaktansvärd inverkan
på utdelningsbeslutet.
Tingsrätten har ansett att HQ AB:s ekonomiska situation får anses ha varit betryggande
för dess borgenärer och tillräcklig för att möta försämringar i lönsamheten, även efter
de vinstutdelningar som gjordes avseende räkenskapsåren 2007–2009. HQ AB:s
förmåga att fullgöra sina förpliktelser kan enligt tingsrätten inte i något nämnvärt
avseende anses ha varit hotad genom dessa utdelningar.
Tingsrätten har beaktat att Bankens ekonomiska ställning – i anslutning till HQ AB:s
vinstutdelning avseende räkenskapsåret 2009 – var sådan att det fanns en beaktansvärd
risk för att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser skulle gå om intet. HQ AB:s
vinstutdelning hade dock inte någon beaktansvärd inverkan på kapitaltäckningen i
Banken, som även om utdelningen inte hade gjorts hade en kapitalbrist. Tingsrätten
Sid 95
noterar därvid bl.a. att ett moderbolag inte har någon skyldighet att lämna kapital-
tillskott till ett dotterbolag. HQ AB:s förmåga att fullgöra sina förpliktelser var även
under dessa förhållanden tillräcklig.
De beslutsunderlag som fanns inför besluten om vinstutdelning hade vissa brister.

Redovisningen innehöll fel och styrelsens motiverade yttrande var knapphändigt.
Bristerna har dock inte varit av sådan beskaffenhet som krävs för att vinstutdelning-
arna ska återbäras eller bristtäckas. Det har inte framkommit omständigheter som leder
till slutsatsen att vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2009 inte, eller till ett
begränsat belopp, skulle ha beslutats och genomförts om Bankens situation hade blivit
belyst i koncernredovisningen eller styrelsen yttrande.
Kärandens talan avseende dessa vinstutdelningar – dvs. återbäring och bristtäckning

avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 – har därför ogillats.
1.5 Sammanfattning – ond tro
1.5.1 2007
Den information som styrelserna erhöll talade för att det fanns vissa brister som
huvudsakligen var hänförliga till Bankens värderingsmetod och rutiner för uppföljning
av erhållna värden och resultat.
1.5.2 2008
Underlaget talar för att Johan Dyrefors och KPMG borde ha insett att Tradingport-
följen var övervärderad eller att det förelåg andra väsentliga brister.
Underlaget talar även för att styrelsen i Banken borde ha insett att Tradingportföljen
var övervärderad eller att det förelåg andra väsentliga brister. Utredningen talar i viss
mån för att även styrelsen i HQ AB borde ha insett att så var fallet.
Sid 96
Det kan dock – vid en samlad bedömning – inte slås fast att förhållandena var sådana
att KPMG och Johan Dyrefors borde ha insett att de brister som förelåg var allvarliga
och väsentliga. Med utgångspunkt från situationen i Banken och de brister som konsta-
terats föreligga vid undertecknande av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2008,
kan det sammantaget inte anses ha framgått att förhållandena i Banken var sådana att
det kan slås fast att styrelseledamöter och VD i Banken, eller i HQ AB, borde ha insett
att det förelåg allvarliga och väsentliga brister.
1.5.3 2009
Vid ingången av år 2009 var samtliga svarande medvetna om att Banken inte hanterade
värderingen av Tradingportföljen och resultatföringen på ett sätt som var fullt förenligt
med IAS/IFRS.
Frågetecken kring värderingsmetoden klarades successivt ut under sommaren och

under hösten 2009. Styrelsen i Banken beaktade inte i tillräcklig utsträckning
marknadens uppfattning om värdet på innehavet och Tradingportföljen var sannolikt
övervärderad. Styrelsen i Banken vidtog åtgärder för att fastställa hur stor en förlust
kunde förväntas bli. Utfallet utvisade entydigt att det kunde vara fråga om en
betydande övervärdering. Det fortsatta granskningsarbete som utfördes såväl i Bankens
organisation – framför allt av Risk – som av KPMG gav löpande ytterligare underlag
som entydigt utvisade att Tradingportföljen var övervärderad och att det handlade om
flera hundra miljoner kr.
Styrelsen i Banken – dvs. Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström och Thomas
Erséus – har åtminstone i samband med styrelsemötet den 13 oktober 2009 haft skäl att
förstå att det förelåg påtagliga verksamhetsbrister, främst rörande Bankens värdering
och uppföljning, att innehavet var övervärderat samt att det fanns en överhängande risk
för att en sådan övervärdering avsåg betydande värden.
Även Mats Qviberg har haft skäl att förstå att innehavet i Tradingportföljen, i
anledning av brister hänförliga till Bankens värdering och uppföljning, sannolikt var
Sid 97
övervärderat samt att det fanns en påtaglig risk för att en sådan övervärdering avsåg
betydande värden. Han har vidare under november månad eller i början av december
2009 fått information om att kostnaden för att avveckla de problematiska delarna av
Tradingportföljen uppgick till uppskattningsvis 150 mkr.
Styrelseledamöterna i Banken och Mats Qviberg hade härefter skäl att beakta risken
för att en felaktig värdering och ofullständigheterna i Bankens riskmätning kunde få en
sådan effekt på Bankens kapitalsituation att dess bestånd kunde äventyras.
KPMG kunde – vid den tidpunkt då det stod klart att Tradingportföljen inte hade
avvecklats enligt plan – inom ramen för granskningsprocessen under hösten 2009
konstatera att inga åtgärder hade vidtagits i anledning av KPMG:s rekommendationer
och krav från inledningen av år 2009. Då det samtidigt stod klart att tillgängliga
analyser och bedömningar alltjämt talade i samma riktning, dvs. för att Tradingport-
följen var övervärderad med betydande belopp, borde KPMG ha insett att det förelåg
en övervärdering.
Av det underlag som KPMG hade tillgång till, såväl genom den egna organisationen
som genom Bankens organisation, inte minst genom utfallet av de tillkommande
analyser och bedömningar som Risk hade gjort, borde KPMG även ha insett att över-
värderingen var betydande. Åtminstone i början av november 2009 har KPMG haft
skäl att förstå det förelåg påtagliga verksamhetsbrister, främst rörande Bankens
värdering och uppföljning, att innehavet var övervärderat samt att det fanns en
överhängande risk för att en sådan övervärdering avsåg betydande värden. Johan
Dyrefors får under alla förhållanden anses fullt införstådd med kunskapsläget inom
KPMG vid revisionsmötet den 17 november 2009.
Även om det underlag som fanns tillgängligt för övriga styrelseledamöter i HQ AB

talade för att det fanns betydande problem i tradingverksamheten fanns även
information som talade i annan riktning. Det kan därför inte konstateras att övriga
styrelseledamöter i HQ AB, dvs. Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström
Sid 98
eller Anne-Marie Pålsson, hade insett – eller borde ha insett – förevaron av de brister
som tingsrätten har konstaterat.
1.6 Sammanfattning – skadeståndsansvar
1.6.1 Ansvar för styrelse/VD för skada genom förlorat värde i Banken
1.6.1.1 Inledning
Enligt käranden resulterade kapitalbristerna och verksamhetsbristerna i FI:s beslut att
återkalla Bankens tillstånd. Beslutet orsakade Banken skada. Skadan orsakades enligt
käranden av att svarandena inte åtgärdade bristerna och ett aktsamt agerande skulle – i
huvudsak – ha inneburit att bristerna hade åtgärdats och de problematiska delarna av
tradingverksamheten hade avvecklats utan materiell resultatpåverkan. Käranden har
således gjort gällande att styrelseledamöterna och VD i Banken har vållat Banken
skada.
Käranden har även påstått att styrelseledamöterna och VD i HQ AB har vållat Banken
skada i egenskap av faktiska företrädare i Banken. Påståendet har inte godtagits.
1.6.1.2 Vårdslöshet
Med hänsyn till vikten av att Bankens kapitalsituation kunde överblickas får det anses
ha varit oaktsamt att inte med större kraft söka komma till rätta med angivna förhåll-
anden. Styrelsen i Banken kan dock enligt tingsrättens uppfattning inte i tiden före
ingången av hösten 2009 anses ha haft skäl att känna till eller förstå att det fanns någon
risk för att Bankens bestånd skulle äventyras till följd av dess kapitalsituation eller för
att FI skulle komma att återkalla dess tillstånd. De missförhållanden som förelåg kan
inte heller anses ha varit sådana att någon beaktansvärd fara för detta var för handen.
Det saknas således grund för att utifrån omständigheterna vid den tiden utkräva något
ansvar av styrelsen för den skada som FI:s beslut kan anses ha orsakat Banken.
Förhållandena förändrades dock från slutet av sommaren och särskilt under hösten
2009. Såvitt avser utvecklingen under den perioden gäller att styrelseledamöter och
Sid 99
VD i Banken inte kan anses fullt ut ha iakttagit den omsorg som kan krävas vid
utförandet av deras respektive uppdrag.
Sammanfattningsvis gäller sålunda att det har förelegat brister och att Banken har
åsidosatt ett flertal skyldigheter. Banken brast i slutet av år 2009 i sin skyldighet att ha
en kapitalsituation som inte äventyrade dess bestånd. Detta var en följd bl.a. av att
Banken i strid med IAS 39 värderade vissa innehav felaktigt samt av att Banken inte i
tillräcklig utsträckning analyserade och hanterade de risker som innehavet i Trading-
portföljen var förenat med. Dessa förhållanden kan till stor del hänföras till att
styrelsen i Banken inte hade fullgjort vad som ankom på den. Styrelseledamöterna och
VD i Banken hade kännedom om den bristfälliga värderingen och bristerna rörande
resultatföringen. De hade även anledning att uppfatta att riskerna i Tradingportföljen
hanterades på ett ofullständigt och delvis bristfälligt sätt.
Sammantaget gäller att styrelseledamöternas agerande, framför allt genom deras

underlåtenhet att vidta tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med bristerna har
agerat på ett sätt som inte kan anses ha motsvarat de krav på omsorg som aktiebolags-
lagen uppställer. Det har ålegat styrelseledamöterna och VD att vidta mer kraftfulla
åtgärder för att åstadkomma en bättre hantering av tänkbara konsekvenser av bristerna,
dvs. en bättre riskkontroll. I detta ingick att vidta åtgärder för att tillse att värderingen
av Tradingportföljen bättre återspeglade regelverket, att erhållna värden kunde
valideras och resultatet följas upp på ett bättre sätt. Den nu beskrivna oaktsamheten får
anses ha förelegat för tiden intill slutet av år 2009 eller åtminstone efter årsskiftet. Det
nu sagda gäller samtliga styrelseledamöter i Banken. Ett särskilt ansvar vilar på Stefan
Dahlbo i egenskap av ordförande samt på Mikael König i egenskap av VD.
Den kapitalsituation som äventyrade Bankens bestånd uppkom i slutet av 2009. Såvitt
avser förhållandena vid den tidpunkt kring årsskiftet då styrelseledamöterna och VD i
Banken i enlighet med vad tingsrätten konstaterat får anses ha agerat i strid med
aktiebolagslagens aktsamhetskrav noteras följande.
Sid 100
Olika alternativa ageranden för styrelsen i Banken, som att ta kontakt med FI och/eller
att besluta om en omedelbar avveckling av Tradingportföljen, hade i sig inneburit
risker från Bankens perspektiv. Utfallet av ett sådant hypotetiskt agerande framstår inte
som självklart. Vid bedömningen av styrelseledamöternas och VD:s agerande måste
beaktas att det sålunda inte kan antas att bristerna hade kunnat åtgärdas utan
ekonomiska konsekvenser för Banken eller utan risk för sanktioner från FI. Ett
åtgärdande av brister hänförliga till värderingen och riskhanteringen skulle inte i sig ha
medfört att Bankens kapitalsituation förbättrades.
1.6.1.3 Det oaktsamma agerandet i förhållande till skadan

Vid ansvarsprövningen måste särskilt beaktas vilka intressen som styrelseledamöterna
hade att iaktta samt hur det oaktsamma agerandet med en sådan utgångspunkt förhåller
sig till den påstådda skadan. Grunden för anspråket är att styrelseledamöterna genom
sitt agerande har skadat Banken.
Det saknas anledning att uppfatta att styrelsens oaktsamma agerande i och med den
uppkomna situationen präglades av andra hänsyn än ett lojalt tillvaratagande av
Bankens intressen. Styrelsens agerande kan fram till inledningen av år 2010
sammantaget inte anses ha varit annat än ägnat att främja dessa intressen, inbegripet
Bankens intresse att inte mista tillståndet att bedriva bankrörelse. Det saknas därför
förutsättningar att med hänvisning till den oaktsamhet som konstaterats ålägga
styrelseledamöterna i Banken ansvar för konsekvenserna av att FI återkallade Bankens
tillstånd.
De tillkommande omständigheter som följde av händelseutvecklingen under den

inledande delen av år 2010 innebar att de insikter som erhölls under hösten 2009 enligt
vad som framkommit har delvis bekräftats och delvis förstärkts. Styrelseledamöterna
och VD i Banken förhöll sig alltjämt förhållandevis passiva. I den situationen gäller att
styrelseledamöternas underlåtenhet att vidta tillräckliga åtgärder för att hantera
bristerna, särskilt kapitalsituationen, i sig framstår som svårförenlig med de krav på
omsorg om det egna bolaget som aktiebolagslagen uppställer.
Sid 101
Det är dock osannolikt att följderna även av ett hypotetiskt aktsamt agerande i det
skedet inte skulle ha medfört att FI återkallade Bankens tillstånd. Det kan inte
konstateras att någon alternativ lösning på situationen som – med utgångspunkt från
styrelseledamöternas skyldighet att bevaka Bankens intressen – kan ha framstått som
självklar för dem. Med hänsyn bl.a. till de åtgärder som vidtogs i moderbolaget
HQ AB gäller att styrelseledamöterna i Banken, inte heller med beaktande av till-
kommande omständigheter och utvecklingen under det första kvartalet år 2010, kan
anses ha agerat på ett sätt som var oförenligt med de krav som uppställs enligt aktie-
bolagslagen. Oaktat konstaterad oaktsamhet gäller att deras agerande sammantaget inte
kan anses ha inneburit ett sådant åsidosättande av Bankens intressen som motiverar att
de åläggs skadeståndsansvar gentemot Banken i anledning av att FI återkallade
Bankens tillstånd. Käromålet såvitt avser Bankens skada ska således ogillas.
1.6.2 Ansvar för styrelse/VD för skada genom förlorat värde i HQ AB
1.6.2.1 Inledning
På samma sätt som beträffande ansvaret för skada genom förlorat värde i Banken, se
ovan, har käranden förklarat att kapitalbristerna och verksamhetsbristerna resulterade i
FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd. Beslutet orsakade HQ AB skada. Skadan
orsakades enligt käranden av att svarandena inte åtgärdade bristerna och ett aktsamt
agerande skulle – i huvudsak – ha inneburit att bristerna hade åtgärdats och de
problematiska delarna av tradingverksamheten hade avvecklats utan materiell resultat-
påverkan. Käranden har således gjort gällande att styrelseledamöterna och VD i HQ
AB har vållat HQ AB skada.
Prövningen har avsett om det förelegat ett självständigt ansvar för styrelseledamöterna
i HQ AB med avseende på förhållandena i Banken, dvs. utifrån deras ansvar vid
utförandet av uppdrag som ledamot eller VD i HQ AB för förhållanden i Banken.
Käranden har anfört att ett särskilt ansvar föreligger bl.a. eftersom HQ AB var
Bankens moderbolag och ett s.k. finansiellt holdingföretag. Det var enligt käranden
Sid 102
styrelsen i HQ AB som var övergripande ansvarig för koncernens ekonomiska

ställning, inbegripet Bankens ekonomiska situation.
Tingsrättens uppfattning är att detta ansvar är mer begränsat än vad käranden gjort
gällande. Utgångspunkten är att varje aktiebolag inom en koncern utgör ett eget
rättssubjekt samt att en koncern inte utgör något eget rättssubjekt. Styrelsen i Banken
agerade med ett självständigt ansvar för Bankens angelägenheter.
Styrelsen i ett moderbolag har inte till uppgift att bedöma ett dotterbolags ekonomiska
ställning i vidare mån än vad som är motiverat utifrån syftet att kunna bedöma det egna
bolagets ställning. Styrelsen i ett moderbolag ansvarar inte för förvaltningen av ett
dotterbolags angelägenheter och den har i princip inte något ansvar för ett dotterbolags
ekonomiska ställning. HQ AB:s ansvar som finansiellt holdingföretag gällde inte i
förhållande till andra företag inom gruppen. Det ålåg institutet i gruppen, dvs. Banken,
att uppfylla de skyldigheter som gällde, även på gruppnivå.
De styrelseledamöter i Banken som även satt i styrelsen för HQ AB – dvs. Mikael
König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström och Thomas Erséus – hade kännedom om
Bankens verksamhet och bristerna enligt vad som redovisats ovan. Även Mats Qviberg
var i ond tro på sätt som framgår ovan. Han har således ställd inför uppgifterna om att
Tradingportföljen var övervärderad gett uttryck för sin uppfattning att någon av-
veckling inte skulle ske utan att handeln skulle fortsätta med förhoppningen att en
avveckling kunde ske till en lägre förlust eller ingen förlust alls.
Mats Qviberg borde ha vidtagit erforderliga åtgärder för att informera sig avseende de
rätta förhållandena rörande värderingen av Tradingportföljen. Det har ålegat honom att
informera styrelsen i HQ AB om detta samt tillse att styrelsen fick ta ställning till
behovet av eventuella åtgärder i anledning av detta. Så har inte skett. Det får även
anses ha ålegat Mikael König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström och Thomas Erséus att
Sid 103
tillse att tillgänglig information fick erforderlig behandling i styrelsen i HQ AB.

Utgångspunkten är att Banken utgjorde en tillgång av stor betydelse för HQ AB.
Ansvaret har ålegat framför allt Mats Qviberg och Mikael König. Såtillvida har
berörda styrelseledamöter och VD åsidosatt sina skyldigheter gentemot HQ AB.
Samtidigt gäller att vissa åtgärder vidtogs i anledning av situationen i Banken. Mats
Qviberg tog i slutet av februari 2010 kontakt med Catharina Lagerstam som erbjöds en
styrelseplats i HQ AB i avsikt att hon skulle fördjupa sig i problemen i tradingverk-
samheten. När Catharina Lagerstam tillträdde den 15 april 2010 tillsattes en särskild
arbetsgrupp avseende frågor rörande Tradingportföljen.
Styrelsen undertecknade HQ AB:s års- och koncernredovisning den 11 mars 2010 och
den lades fram för stämman den 15 april 2010. Det fanns allvarliga brister i den
information som denna redovisning innehöll.
Det är oförenligt med HQ AB:s intressen – oavsett vilka utgångspunkter som beaktas –
att i den externa finansiella rapporteringen tillåta felaktig information. Med hänsyn till
det vilseledande av ägarkollektivet som utformningen av innehållet i års- och koncern-
redovisningen innefattade har de styrelseledamöter som var i ond tro om bristerna varit
oaktsamma på ett sätt som stod i strid med de intressen som de hade att bevaka
gentemot HQ AB. Det vårdslösa agerandet bestod i framläggandet av den bristfälliga
års- och koncernredovisningen för bolagsstämman den 15 april 2010.
1.6.2.3 Konstaterad vårdslöshet i förhållande till skadan

De angivna personerna har agerat oaktsamt på ett sätt som stod i strid med HQ AB:s
bästa genom att lägga fram 2009 års års- och koncernredovisning för bolagsstämman
den 15 april 2010. Det oaktsamma agerandet måste bedömas i förhållande till den
skada som käranden har gjort gällande. Skadan avser ett minskat koncernrörelsevärde i
HQ AB – motsvarande värdet av Banken – till följd av att FI återkallade Bankens
tillstånd.
Sid 104
I likhet med vad som gäller rörande Banken (se ovan) framstår den förenklade beskriv-
ning av ett tänkt aktsamt agerande i ett hypotetiskt förlopp som käranden anfört inte
som sannolik. De handlingsalternativ som stod styrelsen i HQ AB till buds vid den
relevanta tidpunkten – när års- och koncernredovisningen undertecknades – var
desamma som en månad senare, vid tiden för styrelsemötet i HQ AB den 17 maj 2010
då beslut om avveckling av Tradingportföljen fattades och FI informerades.
Det framstår närmast som osannolikt att FI i ett sådant hypotetiskt skeende hade agerat
på något annat sätt. Med utgångspunkt från de brister som FI beskrev i beslutet om
återkallelse av Bankens tillstånd att bedriva bankrörelse och med hänsyn till den
motivering som låg till grund för FI:s beslut saknas skäl att anta att utfallet i ett sådant
hypotetiskt förlopp skulle ha utfallit på något annat sätt. Då de berörda i övrigt får
anses ha agerat i HQ AB:s intresse framstår det inte som rimligt att ålägga dem
ersättningsskyldighet gentemot bolaget.
Även andra skäl talar mot ett utkrävande av ansvar. Det kan inte anses föreligga ett
tillräckligt samband mellan det oaktsamma framläggandet av HQ AB:s års- och
koncernredovisning och FI:s återkallelse av Bankens tillstånd. Det oaktsamma
agerandet står inte i rimlig proportion till den i och för sig kausala effekten att FI
återkallade Bankens tillstånd. Det måste vid denna bedömning beaktas att FI:s beslut
grundades på brister som styrelseledamöterna i HQ AB – med de bolagsrättsliga
utgångspunkter som gällde – endast i begränsad utsträckning bar ansvaret för.
Käromålet även såvitt avser HQ AB:s skada ska således ogillas.
1.6.3 Ansvar för revisor
Johan Dyrefors undertecknade den 11 mars 2010 en ren revisionsberättelse för
HQ AB:s bristfälliga års- och koncernredovisningen för år 2009. Det skedde med
vetskap om att Tradingportföljen var värderad med en felaktig värderingsmetod samt
att all tillgänglig information indikerade att det förelåg en övervärdering med flera
hundra miljoner kr. Detta stod inte i överensstämmelse med god revisionssed och var
Sid 105
förenat med viss fara för bolaget. Johan Dyrefors har således i detta avseende agerat
oaktsamt.
1.6.3.2 Konstaterad vårdslöshet i förhållande till skadan

Den vårdslöshet som konstaterats och som delvis innebär ett åsidosättande även av
HQ AB:s respektive Bankens intressen och därför i och för sig är relevant för skadan
måste bedömas i förhållande till den skada som käranden har gjort gällande. Vid
bedömningen måste beaktas vilka förutsättningar Johan Dyrefors hade att bedöma
tänkbara effekter av sitt handlande och hur detta stod i förhållande till bolagens
intressen, såväl kortsiktigt som i ett längre perspektiv.
Frågan om KPMG och Johan Dyrefors ska bära ansvaret för skada som orsakades
HQ AB/Banken genom FI:s beslut prövas utifrån den påstådda effekten, dvs. att FI
återkallade Bankens tillstånd.
Enligt tingsrätten har käranden gjort en förenklad beskrivning av förutsättningarna för

ansvar. Kärandens beskrivning av ett tänkt aktsamt agerande och dess konsekvenser i
ett hypotetiskt förlopp framstår inte som rimlig. Det framstår närmast som osannolikt
att FI skulle ha agerat på något annat sätt om KPMG och Johan Dyrefors hade agerat
aktsamt enligt vad käranden anfört och inspektionen sålunda hade blivit varse missför-
hållandena i Banken redan i mars 2010. Med utgångspunkt från de brister och med den
motivering som FI grundade beslutet om återkallelse av Bankens tillstånd att bedriva
bankrörelse på saknas skäl att anta att utfallet i ett sådant hypotetiskt förlopp skulle ha
blivit ett annat än att FI ändå hade återkallat Bankens tillstånd. Skadan skulle sålunda
ha uppkommit även om Johan Dyrefors inte hade agerat oaktsamt genom att under-
teckna revisionsberättelsen. Förhållandena var sådana att Johan Dyrefors agerande inte
i någon beaktansvärd utsträckning torde ha bidragit till att FI återkallade Bankens
tillstånd. Risken för återkallelse hade bestått även om Johan Dyrefors hade förmått
styrelsen i HQ AB att lämna en riktig redovisning.
Sid 106
Det måste även beaktas att revisionsuppdraget i sig innefattade granskning av

redovisningen. Frågor rörande riskhantering och bolagens kapitalsituation var endast
indirekt föremål för revisionen. Revisorns oaktsamhet träffade således endast delar av
de omständigheter som låg till grund för FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd.
Vid en samlad bedömning av sambandet mellan Johan Dyrefors agerande och FI:s
återkallelse av Bankens tillstånd finner tingsrätten därför att konstaterad vårdslöshet
inte kan anses motivera att KPMG och Johan Dyrefors åläggs ersättningsskyldighet för
följderna av FI:s beslut.
1.6.4 Ansvar utifrån kärandens alternativa skadeberäkning

Käranden har presenterat en skadeberäkning för den skada som HQ AB drabbats av för
den händelse att det inte skulle anses föreligga adekvat kausalitet mellan svarandens
oaktsamhet/ansvar för bristerna och FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd.
HQ AB:s skada enligt denna alternativa skadeberäkning utgörs av en minskad förmög-
enhetsmassa i HQ AB hänförlig till de förluster om 1 220 mkr som avvecklingen av
Tradingportföljen medförde.
På samma sätt som för HQ AB:s skada och med samma utgångspunkter har käranden
även rörande Bankens skada presenterat en alternativ skadeberäkning. Bankens skada
motsvaras enligt denna beräkning av skillnaden mellan tradingförlusterna och de
eventuella tradingförluster som skulle ha drabbat Banken i ett hypotetiskt scenario,
dvs. vid ett aktsamt agerande där bl.a. Tradingportföljen skulle ha avvecklats.
Det är enligt tingsrätten inte klarlagt vad som orsakade att den slutliga förlusten blev så
omfattande som den blev. Det har inte kunnat uteslutas att marknadsutvecklingen
under april och maj 2010 försämrade förutsättningarna för tradingverksamheten.
Vidare gäller att åtgärder som SEB Futures tvingade fram synes ha påverkat förut-
sättningarna för tradingverksamheten. Det har dessutom framgått att företrädare för
Öresund i tiden efter den 17 maj 2010 drev på avvecklingen av Tradingportföljen i
syfte att säkra Bankens framtid, vilket bidrog till att avvecklingen av Tradingportföljen
Sid 107
i allt större utsträckning kom att ske forcerat och inför öppen ridå. Även detta torde ha
inneburit försämrade förutsättningar för det resultatmässiga utfallet av avvecklingen.
Av utredningen har framgått att detta kan ha haft en betydande inverkan på
omfattningen av förlusterna.
Sammanfattningsvis gäller att det är oklart vad som föranledde att den slutliga
förlusten kom att uppgå till 1 220 mkr.
Det har inte framkommit omständigheter som – givet de förhållanden som förelåg i
början av år 2010 och den händelseutveckling som följde därefter – ger tingsrätten
anledning att anse att ledamöterna, VD och revisor borde ha agerat annorlunda för att
förlusterna skulle uppgå till ett lägre belopp än vad som faktiskt blev resultatet av
avvecklingen. Det saknas därför skäl att ålägga någon av svarandena ansvar för den
påverkan som angivna förhållanden hade för utfallet av avvecklingen av Trading-
portföljen.
1.6.5 Slutsats avseende skadestånd

Kärandens talan avseende skada som orsakats HQ AB och Banken har därför ogillats.
1.7 Övrigt
1.7.1 Viten
1.7.1.1 Vite genom beslut den 9 december 2010

Disciplinnämnden vid Nasdaq OMX beslutade den 9 december 2010 att ålägga
HQ AB ett vite om 288 000 kr pga. försenad och bristfällig information om
avvecklingen av Tradingportföljen och försäljningen av HQ Fonder i juni 2010.
Käranden har gjort gällande att den dåvarande styrelsen och VD (dvs. samtliga utom
Mikael König och Anne-Marie Pålsson) i HQ AB, vars aktie handlades på börsen, inte
har fullgjort sin skyldighet med avseende på den information som skulle lämnas och
att de därigenom av oaktsamhet skadat bolaget.
Sid 108
Vid styrelsemöte den 17 maj 2010 beslutades att forcera avvecklingen av Bankens
Tradingportfölj. Mikael König och Stefan Dahlbo fick i uppdrag att ta fram en plan för
kommunikation. Övriga ledamöter får tillgodoräknas en bifogad tilltro till att de skulle
verkställa det uppdraget. Detta anspråk har dock inte riktats mot Mikael König. Det
saknas underlag för att bedöma om och i vilken utsträckning Mikael König och/eller
Stefan Dahlbo har agerat i anledning av de ålagda uppgifterna. Det är inte visat att
Stefan Dahlbo överträtt aktsamhetskravet som styrelseledamot när informationen om
Tradingportföljen dröjde till den 26 maj 2010. Inte heller avseende överlåtelsen av
HQ Fonder har det visats att någon av styrelseledamöterna har agerat oaktsamt på ett
sådant sätt att skadeståndsskyldighet föreligger. Käromålet i denna del har därför
ogillats.
1.7.1.2 Vite genom beslut den 19 maj 2011

Disciplinnämnden beslutade även, den 19 maj 2011, att ålägga HQ AB ett vite om
480 000 kr till följd av överträdelser av regler i IAS 39 och IFRS 7. Käranden har gjort
gällande att styrelseledamöterna och VD i HQ AB orsakat bolaget skada genom att
avge en årsredovisning som inte var riktig i enlighet med gällande lagstiftning och
redovisningsprinciper. KPMG och Johan Dyrefors har orsakat bolaget skada genom att
man tillstyrkt en årsredovisning som inte var riktig i enlighet med gällande lagstiftning
och redovisningsprinciper. Samtliga svaranden har anfört att beslutet är felaktigt, och
att de inte varit oaktsamma. Vidare har anförts att HQ AB får bära konsekvenserna av
vitesbeslutet eftersom man inte överklagat det.
Beslutet, som avser brister i HQ AB:s årsredovisning för år 2009, hänger samman med
frågan om informationsbrister, som tingsrätten ovan tagit ställning till. I den delen
gäller att Mats Qviberg, Mikael König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström och Thomas
Erséus i egenskap av styrelseledamöter och VD i HQ AB agerade oaktsamt på ett sätt
som stod i strid med bolagets bästa genom att lägga fram 2009 års redovisning för
bolagsstämman den 15 april 2010. Även Johan Dyrefors undertecknade en ren
revisionsberättelse trots tydliga indikationer på att det förelåg en övervärdering med
flera hundra miljoner kr. Detta stod inte i överensstämmelse med god revisionssed och
Sid 109
var förenat med viss fara för bolaget. Johan Dyrefors agerade således oaktsamt. Till
skillnad från bedömningarna om sambandet mellan oaktsamheten och FI:s beslut om
återkallelse av Bankens tillstånd finns det däremot – avseende vitet – ett tydligt och
tillräckligt samband mellan den oaktsamhet som sålunda har förekommit och den
skada som är följden av Disciplinnämndens beslut den 19 maj 2011. Det saknas
anledning att ifrågasätta beloppets skälighet, och ersättningsskyldigheten ska inte
heller jämkas.
Mats Qviberg, Mikael König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan
Dyrefors och KPMG har därför förpliktats att solidariskt betala 480 000 kr till HQ AB,
jämte viss ränta. Mot övriga svaranden har käromålet i denna del ogillats.
1.7.2 Rättegångskostnader
1.7.2.1 Fördelning samt ersättning
Käranden har förlorat sin talan mot svarandena vad avser återbäring av vinstutdelning
samt bristtäckningsansvar. Käranden har också förlorat sin talan mot svarandena vad
avser skadestånd, förutom ersättning från vissa av svaranden för vitesbelopp till
Nasdaq OMX. Vid denna utgång i målet som helhet ska käranden förpliktas att ersätta
svarandenas rättegångskostnader.
Enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken ersätts bl.a. kostnad för ombud och eget arbete, om
den varit skälig. Svarandena har yrkat ersättning (för ombudsarvode, eget arbete, kost-
nader för sakkunniga m.m.) enligt följande:
- Mats Qviberg: 51 204 107 kr
- Stefan Dahlbo: 20 804 040 kr
- Mikael König: 14 799 250 kr
- Curt Lönnström: 8 387 500 kr
- Thomas Erséus: 7 762 500 kr
- Johan Piehl: 16 794 875 kr
- Pernilla Ström: 8 650 450 kr
- Carolina Dybeck Happe: 8 219 450 kr
Sid 110
- Anne-Marie Pålsson: 11 917 070 kr

- Öresund: 15 797 027 kr
- KPMG: 67 071 837 kr, 392 727 Euro och 30 000 danska kr
- Johan Dyrefors: 35 492 688 kr
Sammanlagt har alltså svarandena yrkat ersättning med drygt 270 mkr.
Tvisten har varit av komplicerad art och pågått sedan år 2011. Tvisteföremålets värde
har varit mycket högt och betydelsen av målets utgång har varit väsentlig för svaran-
dena, inte minst för de fysiska personerna. Utredningen och förberedelsen har varit
mycket omfattande och huvudförhandlingen har tagit 82 dagar i anspråk. Den
ersättning som käranden begärt uppgår jämförelsevis till drygt 181 mkr.
Begärda ersättningar har varit skäligen påkallade för att tillvarata svarandenas rätt.
Endast såvitt avser en del av Johan Dyrefors eget arbete har en nedsättning av yrkat
belopp skett. HQ AB har därför förpliktats att ersätta samtliga svaranden för deras
rättegångskostnader, med sammanlagt 258 083 106 kr, 392 727 Euro och 30 000
danska kr, jämte viss ränta från dagen för domen.
1.7.2.2 Personligt betalningsansvar

Svarandena har vidare yrkat att HQ AB:s ställföreträdare samt huvudombud ska
åläggas att, enligt 18 kap. 7 § rättegångsbalken, jämte käranden ersätta svarandenas
rättegångskostnader helt eller delvis. Till grund för yrkandet har sammanfattningsvis
anfört att processföringen har varit vidlyftig och oklar samt innehållit påståenden som
saknat fog. Svarandenas yrkanden har avslagits.
Sid 111
2 BAKGRUND
2.1 Allmän bakgrund
2.1.1 HQ-koncernen – allmänt

HQ-koncernen har sitt ursprung i bolaget Sven Hagströmer Fondkommission AB som
grundades av Sven Hagströmer på 1980-talet. När Mats Qviberg anslöt sig år 1990
ändrades firman till Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB. Moderbolaget
Hagströmer & Qviberg AB namnändrades till HQ AB och introducerades på Stock-
holmsbörsen år 2000.
År 2006 fick Hagström & Qviberg Fondkommission AB tillstånd att bedriva bank-
rörelse och ändrade firma till HQ Bank AB (Banken). Tradingverksamheten, egen-
handeln, bedrevs i Banken.
Koncernen bestod av mellan sju till nio bolag. HQ AB:s verksamhet bestod av att äga
och förvalta aktier i bolag som i sin tur bedrev finansiell verksamhet t.ex. värde-
pappersrörelse, bankrörelse och fondverksamhet. HQ AB var ett s.k. finansiellt
holdingbolag och moderbolag i koncernen. De två viktigaste dotterbolagen var Banken
och HQ Fonder Sverige AB (HQ Fonder).
HQ-koncernen bedrev en omfattande finansiell verksamhet. Under åren 2007 till 2009
förvaltade koncernen mellan 54 till 85 miljarder kr (mdkr). HQ-koncernen hade också
ett stort ansvar för förvaltningen av anförtrodda medel, däribland belopp som inlånats
från allmänheten. Under aktuell tid uppgick inlåningen från allmänheten till belopp
runt 3,5 mdkr.
2.1.2 HQ-koncernen – organisation
2.1.2.1 Affärsområden och omfattning

HQ-koncernen var till en början indelad i först två huvudsakliga affärsområden,
Private Banking och Investment Banking, för att senare utökas med ett tredje, Asset
Sid 112
Management. Private Banking arbetade med kapitalförvaltning, finansiell planering

och förmögenhetsförvaltning. HQ Fonder låg under Private Banking. Delar av
Bankens verksamhet sorterades in under Private Banking och andra delar under
Investment Banking. Tradingverksamheten låg under Investment Banking.
Under åren 2007-2010 hade HQ-koncernen 250-300 anställda. De flesta arbetade på

Stab & Administration (ca 115) och på Private Banking (ca 90 anställda). Antalet
anställda på Trading uppgick till mellan 8 och 11, av ca 60 på Investment Banking.
Koncernen arbetade från flera egna kontor i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö
och Norrköping.
I HQ-koncernen fanns ett regelverk, den s.k. HQ-instruktionen, som bestod av ca 92

arbetsordningar, policies, instruktioner m.m. Dessa reglerade de olika avdelningarna
och funktionerna inom koncernen och även frågor om ansvarsfördelning och delega-
tion.
2.1.2.2 Styrelsen i HQ AB
Styrelsen i HQ AB bestod av nio styrelseledamöter inklusive VD. Mats Qviberg var
styrelseordförande från 1999 till 2010. Mikael König var VD i HQ AB sedan oktober
2007, då han ersatte Patrik Enblad. Därutöver ingick Stefan Dahlbo, Curt Lönnström,
Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck-Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie
Pålsson.
2.1.2.3 Styrelsen i Banken

Bankens styrelse bestod av fem styrelseledamöter. Det var Stefan Dahlbo, som var
ordförande, Mikael König, som också var VD i Banken sedan 2007, Curt Lönnström,
Thomas Erséus och ytterligare en femte ledamot.
2.1.2.4 Revisionskommittén
Revisionskommittén (senare Revisionsutskottet; tingsrätten använder dock genom-
gående benämningen Revisionskommittén) var ett för HQ AB och Banken gemensamt
Sid 113
organ. Revisionsutskottet bestod av Curt Lönnström, som var ordförande, Stefan

Dahlbo och från halvårsskiftet 2008 även av Johan Piehl. Mikael König deltog också i
egenskap av VD i Revisionskommitténs arbete.
2.1.2.5 Trading
Fredrik Crafoord var chef för Tradingavdelningen (Trading) mellan åren 2003 till
februari 2009. Fr.o.m. december 2007 blev Fredrik Crafoord vice VD i HQ AB och
fr.o.m. juni 2008 även i Banken. Fredrik Crafoord var samtidigt chef för Investment
Banking. Tamer Torun ersatte Fredrik Crafoord som chef för Trading från februari
2009. Johan Tyrén arbetade på Trading. Trading handlade bl.a. i optioner; grund-
läggande information om optioner ges i ett följande avsnitt.
2.1.2.6 Risk
Under åren 2007 till 2008 var riskfunktionen Risk Management (Risk) en del av en
samlad avdelning där även kredit- och finansfunktionen ingick. Under denna tid hade
Risk Management sex medarbetare. Agneta Norgren var chef för avdelningen. År 2009
separerade man funktionerna inom avdelningen och bildade en särskild avdelning.
Agneta Norgren var chef för Risk och där fanns ytterligare tre medarbetare, bl.a. Nina
Hernberg och Per Börgesson. Risk skulle bevaka risker rörande Bankens och HQ
Fonders rörelse.
2.1.2.7 Ekonomi
Ekonomiavdelningen (Ekonomi) leddes av ekonomichefen (CFO) Mattias Arnelund.
Ekonomi skulle bl.a. se till att information om bolagens finansiella ställning lämnades
vid fastställda tidpunkter och ansvarade för delårsrapport, bokslutskommuniké och
årsredovisning. Finansfunktionen kom att sorteras under Ekonomi från att de separe-
rades från Risk 2009.
2.1.2.8 Övriga delar

Juristavdelningen (Juridik) leddes av chefsjuristen Richard Berlin.
Kreditavdelningen bildade en egen avdelning 2009. Kreditchefen blev Jan Filppa.

Sid 114
Compliance Officer (Compliance) bildade i början av år 2009 egen enhet, efter att
tidigare ha varit en del av Risk och Juridik. Compliance leddes av Erik Kjellberg.
2.1.2.9 Måndagsgruppen
Den s.k. måndagsgruppen bestod av Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König och
Fredrik Crafoord. De träffades på informella möten på måndagar, s.k. måndagsmöten.
2.1.2.10 Revisorer
KPMG var revisionsbolag åt HQ AB och Banken. Huvudansvarig revisor fram till
april 2007 var Caj Nackstad. Anders Bäckström var revisionsansvarig i det teamet.
Därefter från och med april 2007 till 2010 var Johan Dyrefors ansvarig revisor. I hans
revisionsteam ingick bl.a. Peter Svensson som revisionsansvarig samt Anders
Torgander som redovisningsspecialist.
Sid 115
2.2 Kort om målets handläggning
2.2.1 Tvistens inledning

Den för målet mest relevanta perioden avser år 2007 t.o.m. sommaren 2010. Här kan
kort nämnas att Banken i maj-juni 2010 avvecklade sin Tradingportfölj med en förlust
på ca 1,2 mdkr som följd. Mikael König och Anna-Marie Pålsson hade då redan
lämnat sina uppdrag.
Efter en utredning under sommaren beslutade Finansinspektionen (FI) den 28 augusti

2010 att återkalla Bankens tillstånd att driva bankrörelse m.fl. tillstånd. Banken över-
läts kort därefter till Carnegie Investment Bank AB, och fusionerades senare in i det
bolaget. HQ AB överklagade FI:s beslut, men befanns sakna klagorätt i frågan.
I samband med försäljningen av Banken överlät Banken till HQ AB samtliga dess

eventuella skadeståndskrav enligt aktiebolagslagen och/eller annan lag eller författ-
ning, mot Bankens styrelseledamöter, VD, revisorer m.fl. Vidare fattades stämmo-
beslut om att neka den avgående styrelsen ansvarsfrihet samt väcka skadeståndstalan
mot den f.d. styrelsen, VD samt revisor. Därefter inleddes dessa mål.
2.2.2 HQ-tvistemålet vid Stockholms tingsrätt

Den 22 juni 2011 lämnade käranden in de första två stämningsansökningarna till
Stockholms tingsrätt, avseende vinstutdelning samt skadestånd. I vinstutdelningsmålet
ingick dels krav på återbäring av olagliga vinstutdelningar, dels krav för att täcka den
brist som uppstått pga. medverkan till de olagliga vinstutdelningarna. I december 2011
ingavs två ytterligare stämningsansökningar avseende vinstutdelning. Målen fördelar
sig översiktligt som följer:
 T 9306-11: Det första vinstutdelningsmålet, innefattande krav på återbäring
och bristtäckning för räkenskapsåren 2008 och 2009. Återbäringskravet avser
samtliga svarande som mottagit vinstutdelningar, dvs. alla utom KPMG och
Johan Dyrefors. Kravet på bristtäckning riktas mot samtliga svarande.
Sid 116
 T 9311-11: Skadeståndsmålet, innefattande kärandens (HQ AB:s) egna krav

och det krav som förvärvats från Banken. I kärandens krav ingår även yrkanden
om ersättning för två viten till Nasdaq OMX som HQ AB förpliktats att betala.
Skadeståndskravet riktas mot samtliga svarande utom Öresund; det ena kravet
avseende vite riktas inte mot Mikael König och Anne-Marie Pålsson.
 T 17512-11: Det andra vinstutdelningsmålet, innefattande krav på återbäring
och bristtäckning för räkenskapsåret 2007. Återbäringskravet avser samtliga
svarande utom Öresund, KPMG och Johan Dyrefors. Kravet på bristtäckning
riktas mot samtliga svarande utom KPMG. Öresund och KPMG omfattas i
stället av det tredje vinstutdelningsmålet.
 T 17809-11: Det tredje och sista vinstutdelningsmålet, innefattande krav på
återbäring och bristtäckning för räkenskapsåret 2007 mot Öresund (båda
kraven) och KPMG (endast bristtäckning).
Målen kom att handläggas tillsammans. Tingsrätten har även fattat formellt beslut om
gemensam handläggning och aktföring (i mål T 9311-11). När hänvisning görs till
målet och annat inte anges avses de fyra kumulerade målen som tagits till gemensamt
avgörande i en rättegång, med T 9311-11 som huvudmål.
Det kan även nämnas att parallellt med handläggningen av HQ-tvistemålet väcktes
även åtal mot vissa av svarandena för grovt bokföringsbrott (Stefan Dahlbo, Mikael
König och Curt Lönnström) och grovt svindleri (Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael
König och Curt Lönnström, samt mot Johan Dyrefors för medhjälp men endast
avseende en av två åtalade gärningar). Åtal väcktes av Ekobrottsmyndigheten i Stock-
holms tingsrätts mål B 15982-11 i januari 2015, och huvudförhandling hölls under
våren 2016. Samtliga åtalade frikändes på samtliga punkter genom dom den 21 juni
2016. Domen överklagades inte och vann därigenom laga kraft.
Nedan visas en översiktsbild över svarandena i målet och deras ställning i relation till
HQ AB och Banken under den aktuella perioden (se föregående avsnitt).
Sid 117
2.2.3 Ytterligare om HQ-tvistemålets handläggning vid tingsrätten

Sedan stämning utfärdats gick svarandena i svaromål i respektive mål.
I skadeståndsmålet yrkade samtliga svarande (dvs. samtliga svarande utom Öresund

som inte omfattas av skadeståndstalan) att talan helt eller delvis skulle avvisas pga. en
bristande processförutsättning. I korthet påstods att nödvändigt beslut i Banken enligt
29 kap. 7 § om att väcka talan mot styrelsen m.fl. inte fanns. Tingsrätten avslog efter
särskild huvudförhandling i beslut den 16 januari 2014 yrkandet om avvisning.
Beslutet fastställdes av Svea hovrätt den 13 mars 2015 i mål Ö 1217-14, och Högsta
domstolen beslutade den 11 juni 2015 att inte meddela prövningstillstånd.
Sid 118
Käranden framställde även att antal yrkanden om edition, dvs. utfående av handlingar
som kan ha bevisvärde i målet, mot bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Carnegie. Tings-
rätten biföll i hög utsträckning kärandens yrkanden, och i allt väsentligt fastställdes
tingsrättens beslut av hovrätten.
Kärandens talan har successivt preciserats i vissa avseenden och svarandena inkom
med fullständiga svaromål våren 2015. Därefter fortsatte förberedelsen och har bl.a.
innefattat tre sammanträden för muntlig förberedelse – den 14 december 2015, 14 mars
2016 och 5 september 2016 – samt en omfattande skriftväxling. Det kan även noteras
att käranden har begärt svar på ett antal frågor från svarandena, och svarandena har
upprepade gånger påtalat att de har uppfattat att kärandens talan är oprecis. Tingsrätten
beslutade hösten 2015 att huvudförhandling skulle inledas i november 2016. Tings-
rätten har avslagit flera yrkanden från svarandena om att ställa in huvudförhandlingen.
Huvudförhandling i målet pågick under 82 dagar med början den 8 november 2016 och
avslutades den 20 juni 2017. Under förhandlingen meddelades ett antal beslut i
processuella frågor; bl.a. avslogs flera yrkanden om avvisning av omständigheter som
käranden påstods ha framfört först under huvudförhandlingen. Den 20 februari 2017
avvisades vissa nya omständigheter och bevis som käranden då framfört.
Sid 119
2.3 Allmänt om optioner
2.3.1 Grundläggande begrepp och förhållanden

En väsentlig del av målet rör Bankens innehav av optioner för handelsändamål.
Tingsrätten inleder därför med en allmän genomgång av derivat samt om handeln och
värderingen av derivat. Denna genomgång är baserad på vad parterna har anfört i
frågan.
Med derivat avses ett finansiellt instrument vars värde är kopplat till värdet på en
underliggande tillgång. Exempel på derivat är optioner och terminer. En option kan
som underliggande tillgång t.ex. ha en viss aktie eller ett aktieindex. Det finns både
köpoptioner och säljoptioner, vilket beskriver den rättighet köparen av optionen får
genom innehavet. Såväl köp- som säljoptioner kan köpas eller ställas ut. En option är
enkelt uttryckt inget annat än ett avtal mellan två parter.
En option ger den som köpt optionen, innehavaren en rätt – men inte en skyldighet –
att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss kvantitet av den angivna under-
liggande tillgången (t.ex. en aktie) till ett bestämt pris (lösenpris, även strike) vid en
bestämd framtida tidpunkt (lösendatum). På motsvarande sätt har den som ställer ut,
utfärdaren eller utställaren, en option en skyldighet att – om innehavaren påkallar det
– sälja (om innehavaren äger en köpoption) eller köpa (om innehavaren äger en
säljoption) den underliggande tillgången, till angivet pris på angivet datum.
Det finns en skillnad mellan s.k. europeiska och amerikanska optioner. Beskrivningen
ovan gäller europeiska optioner, vilka är de enda som är relevanta i målet. Amerikan-
ska optioner ger i stället innehavaren en rätt att påkalla köp eller försäljning när som
helst i tiden fram till lösendagen, och alltså inte endast på lösendagen. Detta påverkar
även optionens värde.
Den som köper en option betalar en premie till den som ställer ut optionen. Premien
motsvarar i princip optionens dåvarande marknadsvärde; mer om prissättningen nedan.
Sid 120
Ett vanligt uttryck är att den som köper eller ställer ut en viss option ”tar en position”.
Det finns fyra grundläggande positioner vid handel med optioner, vilka illustreras
enligt nedanstående tabell.
Köparen/innehavaren … Utställaren/utfärdaren …
Köpoption har en rätt att köpa. har en skyldighet att sälja.
Säljoption har en rätt att sälja. har en skyldighet att köpa.
Käranden har presenterat följande bild som illustrerar dessa grunder avseende handel
med aktieoptioner:
Handel i derivat kan ske i flera olika syften, t.ex. för att säkra (hedga) vissa risker eller
att spekulera. Spekulation kan ske antingen i värdet på den underliggande tillgången, i
volatilitet (ett begrepp tingsrätten återkommer nedan i frågan om prissättningen av
optioner) eller i både och. Spekulation i värdet på den underliggande tillgången innebär
alltså att aktören tar en position i förhoppningen att t.ex. den underliggande aktien ska
Sid 121
gå upp eller ner i pris, vilket gör optionen mer eller mindre värd beroende på vilken
position som tagits. Handel i optioner kan dock säkras med en sådan strategi att
spekulation sker antingen i värdet på den underliggande tillgången eller i volatilitet;
det är alltså möjligt att säkra bort t.ex. risken av värdeförändringar i underliggande
tillgång (kursrisken). Bankens egenhandel var främst inriktad på spekulation i
volatilitet.
En innehavd option är en tillgång hos innehavaren, medan en utställd option är en

skuld hos utställaren. En innehavd option, en tillgång, kan ha ett högt eller lågt värde,
men värdet kan aldrig bli negativt. Innehavarens enda risk kan sägas vara kostnaden
för den premie som redan har erlagts. En utställd option är dock potentiellt en skuld
som måste infrias på lösendagen. Hur stor tillgång eller skuld en option utgör vid varje
given tidpunkt beror på dess pris – dess värde – vilket avhandlas i ett särskilt avsnitt
nedan.
Käranden har beskrivit utfärdarens risk genom följande illustration:
Skillnaden mellan en option och en termin (t.ex. en future) är att både utställaren och
innehavaren av en termin är skyldiga att köpa eller sälja den underliggande tillgången.
Även en termin har ett avtalat lösendatum och lösenpris. Således sker handel även i
terminer i syfte att t.ex. spekulera eller säkra andra risker eller innehav.
Sid 122
2.3.2 Derivatmarknaden, OMXS30- och DAX-index

Derivatinstrument kan handlas på ett flertal finansiella marknadsplatser. Den handel
som sker över en börs sker via standardiserade processer och via mellanhänder.
Bankens Tradingportfölj innefattade optioner med såväl aktier och index som under-
liggande tillgång, inledningsvis främst i OMXS30 som är ett index innefattande de 30
mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX). Med början 2008 tog
Banken även positioner i optioner med DAX som underliggande tillgång, dvs. det
tyska aktieindexet Deutscher Aktienindex som innefattar de 30 största och mest
omsatta aktierna på Frankfurt Stock Exchange. Vilka aktier som från tid till annan
ingår i angivna index varierar.
Till skillnad från aktieoptioner har indexoptioner ingen underliggande tillgång som kan
levereras; index motsvarar endast ett beräknat värde och utgör således inte i sig ett
instrument. Därför sker vid handel med indexoptioner i stället en avräkning i kontanter
på lösendagen. Indexterminer kontantavräknas i regel dagligen fram till lösendagen.
Bankens handel i OMXS30-optioner skedde på Nasdaq OMX, medan handeln i DAX-

optioner (även kallade ODAX) skedde på Eurex, en europeisk marknadsplats med säte i
Frankfurt, via SEB Futures som mellanman. Käranden har presenterat följande
illustration över derivatmarknadens uppbyggnad:
Sid 123
S.k. market makers är aktörer som har förbundit sig att på anfordran ställa köp-
respektive säljkurser i de options- och terminserier de ansvarar för. Skillnaden mellan
köp- och säljkurs får endast ha en viss bestämd storlek, s.k. spread.
Vidare sker handel via en central motpartsclearing. I korthet innebär detta att aktören
som tillhandahåller central motpartsclearing inträder som part mellan köparen och
säljaren och garanterar att affären fullgörs. Käranden har presenterat följande material
från Nasdaq OMX:
Sid 124
Vid derivathandel mot en börs krävs att den som handlar ställer säkerhet för infriandet
av sina åtaganden. Vid handel i OMX-derivat ställs säkerhet direkt mot Nasdaq OMX
börsen. Vid handel i DAX-derivat ställs i stället säkerheterna till Eurex Clearing,
genom SEB Futures.
Käranden har presenterat följande material från Nasdaq OMX rörande clearing-
processen:
Optioner som handlas på en börs är standardiserade. Käranden har presenterat följande

illustration från Nasdaq OMX:
Sid 125
De i målet aktuella optionerna följde ett standardiserad format för att beskriva dem.
Exempelvis hade Banken vid en viss tidpunkt ett innehav om ”-10 000” i ”ODAX
L5000 (09)”. Detta innehav och denna benämning ska förstås som följer:
- Innehavet om ”-10 000” visar att Banken hade ställt ut 10 000 kontrakt i den
aktuella optionen; innehavet utgjorde alltså en skuld för Banken, som Banken
erhållit en premie för.
- ”ODAX” visar att det var en option i DAX-index.
- ”L” visar att optionen var en köpoption med förfall i december. Standardiserade
optioner av samma slag hade alltid lösen samma datum i den angivna månaden,
varför exakt lösendatum utöver månad ofta inte behövde anges. Se mer om
bokstaven i benämningen nedan.
- ”5000” visar lösenpriset för den aktuella optionen.
- ”(09)” är ett tillägg som endast anges när optionens lösendag inte infaller inom
de kommande 12 månaderna; i detta fall visar den att lösenmånaden (december,
se ovan) infaller år 2009.
Beträffande bokstaven i benämningen, ”L” i exemplet ovan, används alfabetets första

tolv bokstäver för att ange en köpoption med förfall i respektive månad, och de
Sid 126
därefter följande tolv bokstäverna för att ange en säljoption med förfall i respektive
månad. Således som följer:
Förfall i: Köpoption Säljoption

Januari A M
Februari B N
Mars C O
April D P
Maj E Q
Juni F R
Juli G S
Augusti H T
September I U
Oktober J V
November K W
December L X
2.3.3 Realiserande av innehav

En vinst eller förlust genom innehav av derivat realiseras på lösendagen (såvitt avser
de i målet aktuella europeiska optioner).
En aktör kan även välja att ”netta” ett innehav, vilket i korthet innebär att denne tar en
motsatt position jämfört med sitt befintliga innehav. När lösendagen nås kommer
avräkningarna (i ett underliggande index) eller transaktionerna (om aktier är under-
liggande tillgång) i praktiken då ta ut varandra. Om ett helt innehav har nettats bort har
aktören i praktiken avvecklat den positionen, även om denne rent faktiskt alltjämt
innehar två motstående poster som tar ut varandra.
Käranden har illustrerat realiserandet med följande bilder:

Sid 127
Käranden har vidare presenterat följande illustrerande exempel för automatiskt lösen
eller förfall för en köpoption:
Sid 128
2.3.4 Prissättning av optioner

Optioner kan köpas och säljas, ofta över en börs, och åsätts då ett pris. Då en option
ställs ut är premien optionens pris. Priset består av två komponenter: Realvärdet och
tidsvärdet.
Realvärdet för en option är skillnaden mellan optionens lösenpris och aktuell aktie-
kurs eller indexvärde, förutsatt att optionen är in the money, annars är värdet noll kr; se
mer om det nedan.
Käranden har presenterat följande två grundläggande illustrationer av realvärdet, för en

köp- respektive säljoption:
Tidsvärdet för en option är skillnaden mellan premien (eller marknadspriset) och real-
värdet. Annorlunda uttryckt är tidsvärdet värdet av den värdeförändring som kan för-
väntas för den underliggande tillgången från värderingstidpunkten och fram till lösen-
dagen. Tidsvärdet bestäms i huvudsak av hur lång tid som återstår till optionens lösen-
dag samt hur rörlig kursen i den underliggande tillgången kan förväntas vara. Den
förväntade rörligheten benämns volatilitet. Det är viktigt att notera att volatilitet inte är
Sid 129
ett mått på rörligheten i priset på själva optionen, utan är ett mått på rörligheten i
värdet på den underliggande tillgången.
Käranden har presenterat följande citat från Nasdaq OMX om tidsvärdet: ”Tidsvärdet
speglar den marknadstro aktörerna har om förändringar av kursen. Ju längre tid som
återstår till slutdagen desto större är chansen till ett positivt utfall och därmed
tidsvärdet. Tidsvärdet minskar successivt, snabbare de sista veckorna, och är alltid
noll när den förfaller på slutdagen.” Käranden har presenterat följande illustration från
Nasdaq OMX utvisande att tidsvärdet minskar över tid:
Den bedömda volatiliteten har stor betydelse för tidsvärdet för en option. En hög
bedömd volatilitet i den underliggande tillgången medför att innehavda optioner får ett
högre värde, och utställda optioner utgör en större skuld. På motsvarande sätt medför
en lägre volatilitet i den underliggande tillgången att en innehavd option blir mindre
värd respektive att skulden av en utställd option minskar i storlek.
För bedömningen av realvärdet måste även beaktas att en option kan vara in the
money (ITM), at the money (ATM) eller out of the money (OTM). En köpoption är
ITM om den aktuella kursen i den underliggande tillgången är högre än optionens
lösenpris (och optionen har då ett realvärde), medan köpoptionen i stället är OTM om
den aktuella kursen i den underliggande tillgången är lägre än optionens lösenpris. Det
omvända gäller för en säljoption. En option som är OTM har ett realvärde på noll kr,
eftersom innehavaren i stället kan köpa den underliggande tillgången billigare på
marknaden. En OTM-option har endast ett tidsvärde. Om kursen som gör optionen
Sid 130
OTM gäller även på lösendagen kommer optionen då sakna realvärde (samt tidsvärde).
En option är ATM om den aktuella kursen och dess lösenpris sammanfaller.
Om den aktuella underliggande kursen stiger kommer realvärdet på en innehavd köp-

option därmed att öka och värdet på en innehavd säljoption att sjunka. På motsvarande
sätt ökar realvärdet av skulden hos utställaren av en köpoption om den aktuella kursen
stiger, medan skuldvärdet av en utställd säljoption sjunker då kursen stiger.
En central fråga i målet är hur värdet av en option sålunda kan beräknas. För värde-
ringen av i målet relevanta optioner har Banken använt en optionsvärderingsmodell
kallad Black & Scholes. Modellen kommer att behandlas i domen av såväl parterna
som tingsrätten, men i korthet möjliggör modellen att värdet på en option räknas fram
utifrån ett antal kända parametrar (det aktuella priset på den underliggande tillgången,
optionens kvarvarande löptid, optionens lösenpris, information om framtida utdel-
ningar, samt den riskfria räntan) och ett antagande om den framtida förväntade
volatiliteten. Frågan hur volatilitet bestämdes av Banken är en central fråga i målet.
Värderingsmodellen kan även användas omvänt; om ett marknadspris finns för en

option (till skillnad från aktuellt pris i den underliggande tillgången) kan modellen i
stället användas för att räkna fram en volatilitet. Denna volatilitet kallas implicit
volatilitet, eftersom den är implicit i det tillgängliga priset för optionen.
Några ytterligare begrepp som är relevanta för prissättningen av optioner är de s.k.

grekerna, varav följande är av viss betydelse i målet. Vega representerar det belopp
varmed en options värde ändras om volatiliteten för den underliggande tillgången
ändras med en procentenhet. Theta är ett mått på en options värdenedgång pga. att
tiden går, och uttrycks vanligtvis som värdeminskning i kr per dag. Delta återfinns i
intervallet -1 till +1 och anger hur mycket en options värde påverkas om värdet på den
underliggande tillgången går upp med en enhet.
Sid 131
2.4 Vissa begrepp och definitioner

Följande begrepp och definitioner kommer att användas i denna dom. Därutöver
kommer vedertagna förkortningar av bl.a. välkända lagar att användas, samt de
särskilda begrepp som hör till handel med och värdering av optioner; se föregående
avsnitt.
Begrepp Definition
Käranden HQ AB som part och kärande i detta mål.
HQ AB HQ AB som moderbolag under den för målet aktuella
perioden.
Banken HQ Bank AB.
HQ Fonder HQ Fonder Sverige AB.
IAS/IFRS Det internationella regelverket rörande redovisning m.m.,
tidigare kallat IAS, numera IFRS.
LBF Lagen om bank och finansieringsrörelse.
IKU Intern kapitalutvärdering (enligt LBF)
Ekonomi Bankens och HQ-koncernens ekonomiavdelning.
Trading Bankens tradingavdelning.
Risk Bankens och HQ-koncernens riskavdelning.
Revisionskommittén HQ AB:s och HQ-koncernens revisionskommitté, som
senare formellt bytte namn till revisionsutskottet.
Tradingportföljen Bankens samtliga innehavda och utställda aktie- och
valutarelaterade optioner för handelsändamål.
Edge Skillnaden mellan ett värde på en option beräknat från de
prisuppgifter som finns i systemet jämfört med ett värde
som erhålls från en optionsvärderingsteknik på visst sätt.
Dag 1-resultat Det resultat som kan uppstå när en tillgång eller skuld,
som värderas till verkligt värde, redovisas vid det första
redovisningstillfället under tid då den fortfarande innehas.
MiFID Markets in Financial Instruments Directive, direktiv
2004/39/EC, rörande harmonisering av värdepappers-
marknaderna inom EU.
ORC Ett datoriserat tradingsystem, användes för optionshandel.
Sid 132
3 YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR
3.1 HQ AB – yrkanden
3.1.1 Återbäring
HQ AB har yrkat att tingsrätten förpliktar
1 Mats Qviberg att till HQ AB utge 6 470 616 kr jämte

(i) ränta motsvarande Riksbankens referensränta med tillägg av två
procentenheter
- på 2 600 280 kr från den 14 april 2008 t.o.m. den 20 april 2009,
- på 6 470 616 kr från den 23 april 2010 t.o.m. den 30 mars 2011 och
- på 2 600 280 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. 31 december 2011,
samt
(ii) ränta motsvarande Riksbankens referensränta med tillägg av åtta
procentenheter
- på 2 709 236 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011,
- på 5 309 516 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj 2016,
och
- på 6 470 616 kr från den 11 maj 2016 till dess betalning sker.
2 Mikael König att till HQ AB utge 491 620 kr jämte

procentenheter
- på 133 900 kr från den 14 april 2008 t.o.m. den 20 april 2009,
- på 491 620 från den 23 april 2010 t.o.m. den 30 mars 2011 och
- på 133 900 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. 31 december 2011, samt
procentenheter
- på 357 720 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011,
- på 491 620 kr från den 31 december 2011 till dess betalning sker.
Sid 133
3 Stefan Dahlbo att till HQ AB utge 1 937 880 kr jämte

procentenheter
samt
procentenheter
- på 436 045 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011
och
- på 1 281 005 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj 2016,
och
4 Thomas Erséus att till HQ AB utge 429 200 kr jämte

procentenheter
- på 429 200 kr från den 23 april 2010 t.o.m. den 30 mars 2011 och
procentenheter
och
- på 362 240 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj 2016,
och
- på 429 200 kr från den 11 maj 2016 till dess betalning sker.
5 Curt Lönnström att till HQ AB utge 198 000 kr jämte

procentenheter
Sid 134

procentenheter
och
- på 184 000 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj 2016,
och
6 Johan Piehl att till HQ AB utge 2 288 000 kr jämte

procentenheter
samt
procentenheter
- på 1 248 000 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011
och
- på 2 288 000 kr från den 31 december 2011 till dess betalning sker.
7 Anne-Marie Pålsson att till HQ AB utge 17 600 kr jämte

procentenheter
- på 17 600 kr från den 23 april 2010 t.o.m. den 30 mars 2011, och
procentenheter
- på 6 720 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011 och
- på 14 720 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj 2016, och
8 Carolina Dybeck Happe att till HQ AB utge 2 314 752 kr jämte

procentenheter
Sid 135
samt
procentenheter
- på 1 262 592 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011
och
- på 2 314 752 kr från den 31 december 2011 till dess betalning sker.
9 Pernilla Ström att till HQ AB utge 44 000 kr jämte

procentenheter
procentenheter
- på 24 000 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december 2011 och
- på 44 000 kr från den 31 december 2011 till dess betalning sker.
10 Investment AB Öresund att till HQ AB utge 142 358 140 kr jämte

procentenheter
- på 142 358 140 kr från den 23 april 2010 t.o.m. den 30 mars 2011
och
- på 60 233 440 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. 4 januari 2012, samt
procentenheter
- på 82 124 700 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 4 januari 2012
och
- på 142 358 140 kr från den 4 januari 2012 till dess betalning sker.
Sid 136
3.1.2 Bristtäckning
3.1.2.1 Bristtäckning avseende vinstutdelning till andra än svarandena i

målet
11 HQ AB har yrkat att tingsrätten solidariskt förpliktar svarandena att till HQ

AB utge 444 833 552 kr, jämte ränta enligt följande.
12 I förhållande till Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas

Erséus, Mikael König, Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe, Anne-Marie
Pålsson, Pernilla Ström och Johan Dyrefors har yrkats
procentenheter
och
- på 204 566 060 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december
2011, samt
procentenheter
- på 227 653 995 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. den 31 december
2011,
- på 420 235 295 kr från den 31 december 2011 t.o.m. den 11 maj
2016, och
13 I förhållande till KPMG har yrkats

procentenheter
och
- på 204 566 060 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. dagen för delgivning
av stämning i mål T 17809-11, dvs. den 2 juli 2012, samt
procentenheter
- på 227 653 995 kr från den 30 mars 2011 t.o.m. dagen för delgivning
av stämning i mål T 17809-11, dvs. den 2 juli 2012,
Sid 137
- för tiden därefter på 420 235 295 kr t.o.m. den 11 maj 2016, och
14 I förhållande till Öresund har yrkats

procentenheter
- på 444 833 552 kr från den 23 april 2010 t.o.m. den 6 augusti 2012
(det senare datumet av dagen för delgivning av stämning i mål
T 17809-11 samt mottagande av aktbilaga 125 i mål T 9306-11),
samt
procentenheter
- på 420 235 295 kr från den 6 augusti 2012 (det senare datumet av
dagen för delgivning av stämning i mål T 17809-11 samt mottagande
av aktbilaga 125 i mål T 9306-11) t.o.m. den 11 maj 2016, och
3.1.2.2 Bristtäckning avseende vinstutdelning till svaranden i målen
15 Om tingsrätten skulle finna att någon eller några av de svarande som HQ AB

har yrkat återbäring från – dvs. Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König,
Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe,
Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson och Öresund – på grund av god tro vid
mottagandet av utdelningen eller på annan grund inte är skyldig(a) att
återbetala från HQ AB mottagen vinstutdelning avseende 2007, har HQ AB
yrkat att tingsrätten solidariskt förpliktar övriga svaranden att till HQ AB utge
ett belopp motsvarande skillnaden mellan (i) 66 578 740 kr och (ii) summan
av de belopp som avseende vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007
sammanlagt utdömts på grund av återbäringsyrkandena avseende 2007,
jämte ränta på detta belopp motsvarande Riksbankens referensränta med
tillägg av två procentenheter från den 14 april 2008 t.o.m. dagen för
delgivning av stämning i mål T 17512-11, dvs.
- den 9 januari 2012 vad gäller Mats Qviberg,
- den 8 januari 2012 vad gäller Stefan Dahlbo,
- den 16 januari 2012 vad gäller Mikael König,
- den 20 december 2011 vad gäller Curt Lönnström,
- den 4 januari 2012 vad gäller Thomas Erséus,
Sid 138
- den 20 december 2011 vad gäller Johan Piehl,

- den 19 december 2011 vad gäller Carolina Dybeck Happe,
- den 28 december 2011 vad gäller Pernilla Ström
- den 22 december 2011 vad gäller Anne-Marie Pålsson,
- den 16 december 2011 vad gäller Johan Dyrefors, samt
- vad gäller KPMG t.o.m. dagen för delgivning av stämning i mål
T 17809-11, dvs. den 2 juli 2012, och
- vad gäller Öresund t.o.m. dagen för delgivning av stämning i mål
T 17809-11, dvs. den 6 augusti 2012,
samt med ränta motsvarande Riksbankens referensränta med tillägg av åtta
procentenheter för respektive period därefter till dess betalning sker.

yrkat att tingsrätten solidariskt förpliktas övriga svaranden att till HQ AB utge
- den 23 augusti 2011 vad gäller Mats Qviberg,
- den 17 augusti 2011 vad gäller Stefan Dahlbo,
- den 12 augusti 2011 vad gäller Mikael König,
- den 13 augusti 2011 vad gäller Curt Lönnström,
- den 15 augusti 2011 vad gäller Thomas Erséus,
- den 19 juli 2011 vad gäller Johan Piehl och Carolina Dybeck Happe,
- den 1 augusti 2011 vad gäller Anne-Marie Pålsson,
- den 20 juli 2011 vad gäller Pernilla Ström och Johan Dyrefors,
- den 6 juli 2011 vad gäller KPMG samt
- vad gäller Öresund t.o.m. dagen för delgivning av aktbilaga 125 i
mål T 9306-11, dvs. den 28 juni 2012,
Sid 139

yrkat att tingsrätten solidariskt förpliktas övriga svaranden att till HQ AB utge
- den 1 augusti 2011 vad gäller Anne-Marie Pålsson,
- den 20 juli 2011 vad gäller Pernilla Ström och Johan Dyrefors
- den 6 juli 2011 vad gäller KPMG, samt
- vad gäller Öresund t.o.m. dagen för delgivning av aktbilaga 125 i
mål T 9306-11, dvs. den 28 juni 2012,
18 HQ AB har yrkat att tingsrätten fastställer att om någon eller några av de

svaranden som HQ AB yrkat återbäring från – dvs. Mats Qviberg, Stefan
Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl,
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson och Öresund –
skulle visa sig sakna förmåga att återbetala den vinstutdelning de uppburit
från HQ AB för 2007, 2008 eller 2009 är övriga svaranden solidariskt ansva-
riga att täcka den brist som kan uppkomma på grund av sådan betalnings-
oförmåga.
Sid 140
3.1.3 Skadestånd
19 HQ AB har yrkat att tingsrätten solidariskt förpliktar Mats Qviberg, Stefan
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson, KPMG och
Johan Dyrefors att till HQ AB utge 3 165 900 000 kr, jämte ränta mot-
svarande Riksbankens referensränta med tillägg av åtta procentenheter
(i) på 2 377 000 000 kr från delgivning av stämning i mål T 9311-11, dvs.
- från den 1 augusti 2011 vad gäller Anne-Marie Pålsson, och
- den 6 juli 2011 vad gäller KPMG,
till dess betalning sker och
(ii) på 61 000 000 kr från den dag då svaranden tog del av HQ AB:s
yttranden av den 2 april 2012, dvs. den 11 april 2012 till dess betalning
sker och
(iii) på 707 000 000 kr från den dag då svaranden tog del av HQ AB:s
yttranden av den 20 oktober 2014, dvs. den 22 oktober 2014 till dess
betalning sker, samt
(iv) på 20 900 000 kr från den dag då svaranden tog del av HQ AB:s
yttranden av den 19 augusti 2016, dvs. den 22 augusti 2016 till dess att
betalning sker.

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström, Anne-Marie Pålsson, KPMG och
Johan Dyrefors att till HQ AB utge 480 000 kr, jämte ränta motsvarande
Riksbankens referensränta med tillägg av åtta procentenheter från delgivning
av stämning i mål T 9311-11, dvs.
Sid 141
- den 1 augusti 2011 vad gäller Anne-Marie Pålsson, och

- den 6 juli 2011 vad gäller KPMG,
till dess betalning sker.

Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck
Happe och Pernilla Ström att till HQ AB utge 288 000 kr, jämte ränta
motsvarande Riksbankens referensränta med tillägg av åtta procentenheter
från delgivning av stämning i mål T 9311-11, dvs.
och
- den 20 juli 2011 vad gäller Pernilla Ström
till dess betalning sker.
22 HQ AB har yrkat att tingsrätten ska förpliktiga svarandena att solidariskt utge
ersättning för HQ AB:s rättegångskostnader i vinstutdelningsmålen.

Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck
Happe, Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström, Mikael König, KPMG och Johan
Dyrefors att ersätta HQ AB:s rättegångskostnader i skadeståndsmålet.
Sid 142
3.2 Mats Qviberg
3.2.1 Återbäring
Mats Qviberg har bestritt samtliga yrkanden.
Mats Qviberg har vitsordat att han har mottagit vinstutdelning motsvarande av HQ AB
angivna belopp i yrkandet avseende åren 2007, 2008 och 2009).
Mats Qviberg har bestritt ränteyrkandena.
Mats Qviberg har vitsordat som skäligt i och för sig, såvitt avser HQ AB:s yrkande om
avkastningsränta, beräkning av ränta enligt 5 § räntelagen från respektive utbetalnings-
dag till 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende återbäring av vinstutdelning
för åren 2008 och 2009, dvs. den 1 april 2011, och från utbetalning till delgivning av
stämning, dvs. den 9 januari 2012 avseende år 2007.
Mats Qviberg har vitsordat som skäligt i och för sig dröjsmålsränta enligt 6 § ränte-
lagen från 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende räkenskapsåren 2008 och
2009, dvs. den 1 april 2011, och såvitt avser räkenskapsår 2007 från den 9 januari
2012.
Till den del HQ AB:s återbäringsyrkande ökat genom HQ AB:s justerade yrkande i
aktbil 1223 i mål T 9311-11, har Mats Qviberg vitsordat som skäligt i och för sig
beräkning av dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mottagandet av
nämnda yttrande, dvs. den 16 maj 2016.
Mats Qviberg har bestritt samtliga yrkanden.
Mats Qviberg har bestritt att han har ett med övriga svaranden solidariskt ansvar.
Sid 143
Det har inte i och för sig ifrågasatts att vinstutdelning har gjorts med det sammanlagda
belopp som framgår av respektive årsredovisning. Inget belopp har vitsordats som
skäligt i och för sig.
Mats Qviberg har inte vitsordat belopp som övriga svaranden påstås ha mottagit.
För det fall Mats Qviberg skulle anses vara brisstäckningsskyldig ska bristtäcknings-
beloppet jämkas, i första hand till noll kronor och i andra hand till det belopp rätten
finner skäligt.
Mats Qviberg har bestritt ränteyrkandena. Inget belopp har vitsordats som skäligt i och
för sig (se dock nedan).
Såvitt avser HQ AB:s bristtäckningsyrkande har Mats Qviberg som skäligt i och för
sig vitsordat ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av respektive
stämning, dvs. den 9 januari 2012 såvitt avser räkenskapsår 2007 och den 23 augusti
2011 såvitt avser räkenskapsåren 2008 och 2009.
Till den del HQ AB:s bristtäckningsyrkande har ökat genom HQ AB:s justerade
yrkande i aktbilaga 1223 i mål T 9306-11 har Mats Qviberg vitsordat som skäligt i och
för sig beräkning av dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mottagandet av
nämnda yttrande, dvs. den 16 maj 2016.
Såvitt avser HQ AB:s alternativa bristtäckningsyrkande, för det fall någon svarande
inte befinns vara återbäringspliktig, har som skäligt i och för sig vitsordats dröjsmåls-
ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i respektive mål, dvs.
den 9 januari 2012 såvitt avser räkenskapsår 2007 och den 23 augusti 2011 såvitt avser
räkenskapsåren 2008 och 2009.
Ovan angivna vitsordanden har gjorts med den begränsning som följer av Mats
Qvibergs jämkningsyrkande och innebär inte att Mats Qviberg har frånfallit att
Sid 144
jämkning av eventuell bristtäckning också ska innefatta jämkning av skyldighet att

erlägga ränta.
Mats Qviberg har inte vitsordat någon avkastningsränta som skälig i och för sig vad
gäller HQ AB:s bristtäckningsyrkanden.
3.2.3 Skadestånd
Mats Qviberg har yrkat att HQ AB:s talan mot honom ska avvisas i de delar den
grundar sig på hans uppdrag som påstådd de facto-styrelseledamot i Banken.
Mats Qviberg har yrkat att HQ AB:s talan mot honom ska avvisas i de delar den
grundar sig på hans uppdrag som styrelseledamot i HQ AB räkenskapsåren 2007, 2008
och 2009.
Mats Qviberg har bestritt samtliga yrkanden. Inget belopp har vitsordats som skäligt i
och för sig.
Det har inte i och för sig ifrågasatts att HQ AB till Nasdaq OMX utgivit viten om
480 000 kr, respektive 288 000 kr.
Mats Qviberg har bestritt att han har ett med övriga svaranden solidariskt ansvar.
För det fall Mats Qviberg skulle anses vara skadeståndsskyldig ska ersättningsbeloppet
jämkas, i första hand till noll kronor och i andra hand till det belopp som rätten finner
skäligt.
Mats Qviberg har bestritt HQ AB:s ränteyrkanden. Inget belopp har vitsordats som
skäligt i och för sig (se dock nedan).
Sid 145
Mats Qviberg har som skäligt i och för sig vitsordat dröjsmålsränta enligt 6 § ränte-
lagen från dagen för mottagande av HQ AB:s yttrande aktbil 719 i mål T 9311-11, dvs.
den 22 oktober 2014.
Till den del HQ AB:s skadeståndsyrkande ökat genom HQ AB:s justerade yrkande i
aktbilaga 1389 i mål T 9311-11, har Mats Qviberg som skäligt i och för sig vitsordat
dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mottagande av nämnda yttrande,
dvs. den 22 augusti 2016.
Såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande avseende det alternativa skadeståndsyrkandet har

som skäligt i och för sig vitsordats ränta enligt 6 § räntelagen från 3 oktober 2016.
Eftersom HQ AB inte har framställt något yrkande om dröjsmålsränta på Bankens

skadeståndsfordran, som är ett separat krav från HQ AB:s eget krav, har Mats Qviberg
inte heller kunnat vitsorda någon dröjsmålsränta såsom skälig i och för sig.
Ovan angivna vitsordanden har gjorts med den begränsningen som följer av Mats
Qvibergs jämkningsyrkande och innebär inte att Mats Qviberg frånfaller att jämkning
av eventuell ersättningsskyldighet också ska innefatta jämkning av skyldighet att
erlägga ränta.
Mats Qviberg har bestritt HQ AB:s yrkande om ersättning för HQ AB:s rättegångs-
kostnader och att detta skulle vara solidariskt med övriga svaranden.
Mats Qviberg har yrkat att HQ AB ska förpliktigas att utge ersättning för Mats
Qvibergs rättegångskostnader.
Sid 146
3.3 Stefan Dahlbo
3.3.1 Återbäring och bristtäckning

Stefan Dahlbo har bestritt kärandebolagets yrkanden om återbäring och bristtäckning,
jämte ränta. Inget belopp har vitsordats i fråga om kapital eller ränta. I fråga om tid-
punkten för ränta har Stefan Dahlbo anslutit sig till KPMG enligt vad som redovisas
nedan. (Detta innebär att Stefan Dahlbo inte lämnat några vitsordanden vad gäller ränta
på återbäring.)
Stefan Dahlbo har, såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande för år 2007, såsom skäligt i och
för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning
av stämning i mål T 17512-11, dvs. den 8 januari 2012.
Stefan Dahlbo har, såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande för år 2008 och 2009, såsom
skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från 30 dagar
efter det att HQ AB den 28 februari 2011 framställde krav mot Stefan Dahlbo, dvs. den
30 mars 2011.
Stefan Dahlbo har, såvitt avser HQ AB:s alternativa ränteyrkande, för det fall någon
svarande inte är återbäringspliktig, vitsordat, såsom skäligt i och för sig, dröjsmåls-
ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av respektive stämning i
målen, dvs. avseende räkenskapsåret 2007 den 8 januari 2012 samt för räkenskapsåret
2008 och 2009 den 17 augusti 2011.
Till den del yrkandet om bristtäckningsansvar har ökat i anledning av HQ AB:s

justerade yrkande i aktbilaga 1223, har Stefan Dahlbo såsom skäligt i och för sig vits-
ordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen på det förhöjda beloppet från den 11
maj 2016.
Sid 147
Stefan Dahlbo har yrkat att hans ansvar för bristtäckning i förekommande fall ska
jämkas, i första hand så att det helt bortfaller, i andra hand till ett väsentligt lägre
belopp än som yrkats.
3.3.2 Skadestånd
Stefan Dahlbo har yrkat att kärandebolagets skadeståndstalan ska avvisas till den del
den avser åtgärd eller underlåtenhet i HQ AB under år 2009 eller tidigare.
Stefan Dahlbo har yrkat att kärandebolagets skadeståndstalan ska avvisas till den del
den avser åtgärd eller underlåtenhet i Banken under år 2008 eller tidigare.
Stefan Dahlbo har bestritt kärandebolagets yrkanden i skadeståndsmålet, jämte ränta.

Inget belopp har vitsordats i fråga om kapital eller ränta. I fråga om tidpunkten för
ränta har Stefan Dahlbo anslutit sig till KPMG.
Stefan Dahlbo har, såsom skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och
6 §§ räntelagen på yrkat kapitalbelopp om 3 145 000 000 kr från den 22 oktober 2014.
Ränta har inte, såsom skäligt i och för sig, kunnat vitsordas till någon del för tiden
dessförinnan.
Till den del skadeståndsyrkandet har ökat med 20 900 000 kr i anledning av HQ AB:s
justerade yrkanden har Stefan Dahlbo, såsom skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmåls-
ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen på det förhöjda beloppet från den 22 augusti 2016.

skadeståndsfordran, som är ett separat krav från HQ AB:s eget krav, har Stefan Dahlbo
inte heller kunnat vitsorda någon dröjsmålsränta såsom skälig i och för sig.
Stefan Dahlbo har på båda de alternativt framställda skadeståndsyrkandena, såsom

skäligt i och för sig, vitsordat ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med den 3
oktober 2016.
Sid 148
Stefan Dahlbo har på det framställda yrkandet om vite, såsom skäligt i och för sig,
vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med delgivning av
stämning, dvs. den 17 augusti 2011.
Stefan Dahlbo har yrkat att hans skadeståndsansvar i förekommande fall ska jämkas, i
första hand så att det helt bortfaller, i andra hand till ett väsentligt lägre belopp än det
som yrkats.
Stefan Dahlbo har bestritt kärandebolagets yrkande om ersättning för kostnader i
rättegången. Stefan Dahlbo har bestritt i samtliga fall solidariskt ansvar med övriga
svaranden.
Stefan Dahlbo har för egen del yrkat ersättning för sina kostnader i rättegången.
3.4 Öresund
3.4.1 Återbäring
Öresund har bestritt samtliga yrkanden.
Öresund har vitsordat att Öresund har mottagit vinstutdelning motsvarande av HQ AB

angivna bruttobelopp avseende åren 2007, 2008 och 2009.
Öresund har bestritt ränteyrkandena.
Öresund har vitsordat som skäligt i och för sig, såvitt avser HQ AB:s yrkanden om
avkastningsränta, beräkning av ränta enligt 5 § räntelagen från respektive utbetalnings-
dag till 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende återbäring av vinstutdelning
för åren 2008 och 2009, dvs. den 28 februari 2011, och från utbetalning till delgivning
Sid 149
av stämning avseende år 2007, dvs. den 6 augusti 2012 (delgivning av aktbilaga 38 i

mål T 17809-11).
Öresund har vitsordat som skäligt i och för sig dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen
från 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende räkenskapsåren 2008 och 2009,
dvs. den 28 februari 2011, och såvitt avser räkenskapsåret 2007 från den 6 augusti
2012.
Öresund har bestritt samtliga yrkanden.
Öresund har bestritt att Öresund har ett med övriga svaranden solidariskt ansvar.
Att vinstutdelning har gjorts med det sammanlagda belopp som framgår av respektive
årsredovisning har inte i och för sig ifrågasatts. Inget belopp har vitsordats som skäligt
i och för sig. Öresund har inte kunnat vitsorda belopp som övriga svaranden påstås ha
mottagit.
För det fall Öresund skulle anses vara bristtäckningsskyldigt har yrkats att brist-
täckningsbeloppet ska jämkas, i första hand till noll kronor.
Öresund har bestritt ränteyrkandena.
Såvitt avser HQ AB:s bristtäckningsyrkande har Öresund, som skäligt i och för sig,
vitsordat ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i respektive
mål, dvs. den 6 augusti 2012 såvitt avser räkenskapsår 2007 och den 28 juni 2012
såvitt avser räkenskapsåren 2008 och 2009.
inte befinns vara återbäringspliktig, har Öresund, som skäligt i och för sig, vitsordat
dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i respektive
Sid 150
mål, dvs. den 6 augusti 2012 såvitt avser räkenskapsår 2007 och den 28 juni 2012
såvitt avser räkenskapsåren 2008 och 2009.
Ovan angivna vitsordanden har gjorts med den begränsning som följer av Öresunds
jämkningsyrkande och innebär inte att Öresund har frånfallit att jämkning av eventuell
bristtäckning också ska innefatta jämkning av skyldighet att erlägga ränta.
Ingen avkastningsränta har vitsordats som skälig i och för sig vad som gäller HQ AB:s
endera bristtäckningsyrkande.
Öresund har bestritt HQ AB:s yrkande om ersättning för HQ AB:s rättegångskostnader
och att detta skulle vara solidariskt.
Öresund har yrkat att HQ AB ska förpliktas att utge ersättning för Öresunds rätte-
gångskostnader.
3.5 Mikael König
3.5.1 Återbäring
Mikael König har bestritt yrkandena om återbäring och ränta.
Mikael König har vitsordat att han erhållit utdelning med 491 620 kr (brutto) under
åren 2008, 2009 och 2010.
Som skäligt i och för sig har vitsordats avkastningsränta (referensränta med tillägg av
två procentenheter) på till Mikael König utdelade belopp från dagen för respektive
utbetalning till dagen för delgivning av respektive stämning, dvs. den 12 augusti 2011
i mål T 9306-11 (avser räkenskapsåren 2008 och 2009) och den 16 januari 2012 i mål
T 17512-11 (avser räkenskapsår 2007), samt därefter enligt 6 § räntelagen.
Sid 151
Mikael König har bestritt yrkandena om bristtäckning och ränta.
Inget kapitalbelopp har vitsordats som skäligt i och för sig.
Som skäligt i och för sig har vitsordats ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för del-
givning av respektive stämning, dvs. den 12 augusti 2011 i mål T 9306-11 (avser
räkenskapsåren 2008 och 2009) och den 16 januari 2012 i mål T 17512-11 (avser
räkenskapsår 2007), samt från den 11 maj 2016 på tillkommande belopp som yrkats i
HQ AB:s justering i yttrande den 10 maj 2016 (aktbil 1223 i mål T 9311-11). Till
ränteyrkandena i det alternativa bristtäckningsyrkandet, som avser fallet att någon av
svarandeparterna inte är skyldig(a) att återbära mottagen utdelning, har Mikael König
angett motsvarande inställning.
Eventuell bristtäckningsskyldighet ska jämkas till noll kr eller annat belopp som rätten
finner skäligt med hänsyn till omständigheterna. Jämkningsinvändning har gjorts
gällande även med avseende på ränteyrkandena.
3.5.3 Skadestånd
Mikael König har yrkat att talan om skadestånd ska avvisas i de delar den grundar sig
på hans uppdrag i HQ Bank 2007 och 2008 samt i de delar som grundar sig på hans
uppdrag i HQ AB åren 2007, 2008 och 2009. Mikael König har alternativt yrkat att
talan ogillas på samma grund.
Mikael König har bestritt yrkandena om skadestånd.
Mikael König har inte vitsordat några kapitalbelopp som skäliga i och för sig.
Mikael König har inte ifrågasatt att HQ AB har utgivit vite till Nasdaq OMX om
480 000 kr.
Sid 152
Mikael König har som skäligt i och för sig vitsordat ränta enligt 6 § räntelagen från
mottagande av HQ AB:s yttrande den 20 oktober 2014 i mål 9311-11, dvs. den 22
oktober 2014.
Till den del yrkandet har ökat genom HQ AB:s justering den 19 augusti 2016 har som
skäligt i och för sig vitsordats ränta enligt 6 § räntelagen från mottagandet av
kärandens yttrande aktbil. 1389, dvs. den 22 augusti 2016.
Med avseende på det alternativa skadeståndsyrkandet har Mikael König, som skäligt i
och för sig, vitsordat ränta enligt 6 § räntelagen från den 3 oktober 2016.
Skulle tingsrätten finna att skada uppkommit, för vilken Mikael König är ersättnings-
skyldig, ska jämkning under alla förhållanden ske till noll kr eller till annat belopp som
tingsrätten finner skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och
omständigheterna i övrigt. Jämkningsyrkandet har även gjorts gällande med avseende
på ränteyrkandena.
Mikael König har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
3.6 Curt Lönnström och Thomas Erséus
3.6.1 Återbäring
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt samtliga yrkanden.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har vitsordat att de har mottagit vinstutdelning
motsvarande av HQ AB angivna bruttobelopp avseende åren 2007, 2008 och 2009.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt ränteyrkandena.

Sid 153
Curt Lönnström har som skäligt i och för sig, såvitt avser HQ AB:s yrkande om
avkastningsränta, vitsordat beräkning av ränta enligt 5 § räntelagen från respektive
utbetalningsdag till 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende återbäring av
vinstutdelning för åren 2008 och 2009, dvs. den 1 april 2011, och från utbetalning till
delgivning av stämning avseende år 2007, dvs. den 20 december 2011.
Thomas Erséus har som skäligt i och för sig, såvitt avser HQ AB:s yrkande om
avkastningsränta, vitsordat beräkning av ränta enligt 5 § räntelagen från respektive
utbetalningsdag till 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende återbäring av
vinstutdelning för åren 2008 och 2009, dvs. den 1 april 2011, och från utbetalning till
delgivning av stämning avseende år 2007, dvs. den 4 januari 2012.
Curt Lönnström har vitsordat som skäligt i och för sig dröjsmålsränta enligt 6 §
räntelagen från 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende räkenskapsåren 2008
och 2009, dvs. den 1 april 2011, och såvitt avser räkenskapsår 2007 från delgivning av
stämning, dvs. den 20 december 2011.
Thomas Erséus har vitsordat som skäligt i och för sig dröjsmålsränta enligt 6 §
räntelagen från 30 dagar efter mottagande av kravbrev avseende räkenskapsåren 2008
och 2009, dvs. den 1 april 2011, och såvitt avser räkenskapsår 2007 från delgivning av
stämning, dvs. den 4 januari 2012.
Till den del HQ AB:s återbäringsyrkande har ökat genom HQ AB:s justerade yrkande i
aktbilaga 1223 i mål T 9311-11, har Curt Lönnström och Thomas Erséus som skäligt i
och för sig vitsordat beräkning av dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från och med
mottagandet av nämnda yttrande, dvs. den 16 maj 2016.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har yrkat att HQ AB:s fastställelsetalan om brist-
täckning i visst fall (se avsnitt 3.1.2.2, yrkande nr 18) ska avvisas.
Sid 154
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt samtliga yrkanden.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt ett med varandra och med övriga
svaranden solidariskt ansvar.
Att vinstutdelning har gjorts med det sammanlagda belopp som framgår av respektive
årsredovisning har inte ifrågasatts i och för sig. Inget belopp har vitsordats som skäligt
i och för sig. Curt Lönnström och Thomas Erséus har inte kunnat vitsorda belopp som
den andra eller övriga svaranden påstås ha mottagit.
För det fall Curt Lönnström och Thomas Erséus skulle anses vara bristtäcknings-
skyldiga ska bristtäckningsbeloppet jämkas, i första hand till noll kronor.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt ränteyrkandena.
Ingen avkastningsränta har som skälig i och för sig vitsordats vad gäller HQ AB:s
bristtäckningsyrkande.
Såvitt avser HQ AB:s bristtäckningsyrkande har Curt Lönnström, som skäligt i och för
sig, vitsordat ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av respektive
stämning, dvs. den 13 augusti 2011 avseende åren 2008 och 2009 (mål T 9306-11)
samt från den 20 december 2011 avseende året 2007.
Såvitt avser HQ AB:s bristtäckningsyrkande har Thomas Erséus, som skäligt i och för
sig, vitsordat ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av respektive
stämning, dvs. den 15 augusti 2011 avseende åren 2008 och 2009 (mål T 9306-11)
samt från den 4 januari 2012 avseende året 2007.
Till den del HQ AB:s bristtäckningsyrkande ökat genom HQ AB:s justerade yrkande i
aktbilaga 1223 i mål T 9311-11, har Curt Lönnström och Thomas Erséus som skäligt i
Sid 155
och för sig vitsordat beräkning av dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från och med
mottagandet av nämnda yttrande, dvs. den 16 maj 2016.
inte befinns vara återbäringspliktig, har Curt Lönnström som skäligt i och för sig
vitsordats dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i
respektive mål, dvs. den 13 augusti 2011 avseende åren 2008 och 2009 (mål T 9306-
11) samt från den 20 december 2011 avseende året 2007.
inte befinns vara återbäringspliktig, har Thomas Erséus som skäligt i och för sig
vitsordats dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i
respektive mål, dvs. den 15 augusti 2011 avseende åren 2008 och 2009 (mål T 9306-
11) samt från den 4 januari 2012 avseende året 2007.
Ovan angivna vitsordanden görs med den begränsning som följer av Curt Lönnströms
och Thomas Erséus jämkningsyrkande och innebär inte att Curt Lönnström och
Thomas Erséus frånfaller att jämkning av eventuell bristtäckning också ska innefatta
jämkning av skyldighet att erlägga ränta.
3.6.3 Skadestånd
Curt Lönnström och Thomas Erséus har yrkat att HQ AB:s talan mot dem ska avvisas i
de delar den grundar sig på deras uppdrag som styrelseledamöter i Banken räkenskaps-
åren 2007 och 2008.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har yrkat att HQ AB:s talan mot dem ska avvisas i
de delar den grundar sig på deras uppdrag som styrelseledamöter i HQ AB räkenskaps-
åren 2007, 2008 och 2009.
Sid 156
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt samtliga yrkanden. Inget belopp har
vitsordats som skäligt i och för sig. Det har inte i och för sig ifrågasatts att HQ AB till
Nasdaq OMX utgivit viten om 480 000 kr, respektive 288 000 kr.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt att de har ett med varandra och med
övriga svaranden solidariskt ansvar.
För det fall Curt Lönnström och Thomas Erséus skulle anses vara skadeståndsskyldiga
ska ersättningsbeloppet jämkas, i första hand till noll kronor.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt HQ AB:s ränteyrkande i skadestånds-
målet. Inga belopp har vitsordats.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har, som skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmåls-
ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mottagande av HQ AB:s yttrande av den 20
oktober 2014 (aktbil 719 i mål T 9311-11), vilken Curt Lönnström och Thomas Erséus
mottog den 22 oktober 2014.
Till den del HQ AB:s skadeståndsyrkande ökat genom HQ AB:s justerade yrkande i
aktbil 1389 i mål T 9311-11, har Curt Lönnström och Thomas Erséus, som skäligt i
och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mottagande av
nämnda yttrande, dvs. 22 augusti 2016.
Såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande avseende det alternativa skadeståndsyrkandet har,

som skäligt i och för sig, vitsordats ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 3
oktober 2016.
Ovan angivna vitsordanden har gjorts med den begränsning som följer av Curt Lönn-
ströms och Thomas Erséus jämkningsyrkanden och innebär inte att Curt Lönnström
och Thomas Erséus har frånfallit att jämkning av eventuell ersättningsskyldighet också
ska innefatta jämkning av skyldighet att erlägga ränta.
Sid 157
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt HQ AB:s yrkande om ersättning för
HQ AB:s rättegångskostnader och att detta skulle vara solidariskt.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
3.7 Johan Piehl

Johan Piehl har bestritt käromålet. Inga belopp har vitsordats som skäliga. Räntan och
sättet för beräkning av räntan har bestritts i samtliga mål.
Beträffande erhållen vinstutdelning har Johan Piehl vidgått att han erhållit totalt
2 288 000 kr i vinstutdelning från HQ AB under aktuella år.
Johan Piehls bristtäckningsansvar ska, i förekommande fall, jämkas till noll kr och i
andra hand till det belopp som tingsrätten skäligen bestämmer.
3.7.2 Skadestånd
Johan Piehl har yrkat att kärandens talan mot honom i första hand ska avvisas och i
andra hand ogillas såvitt den avser hans uppdrag i HQ AB under räkenskapsåren 2007-
2009.
Johan Piehl har bestritt käromålet. Ingen skada har vitsordats. Räntan och sättet för
beräkning av ränta har bestritts.
För det fall det skulle anses att Johan Piehl på ett eller annat sätt medverkat till att
Banken eller HQ AB lidit skada ska hans skadeståndsansvar jämkas, i första hand till
noll kr och i andra hand till det belopp som tingsrätten skäligen bestämmer. Jämkning
ska under alla förhållanden ske till det belopp som motsvarar ersättningsbeloppet
Sid 158
enligt den styrelseansvarsförsäkring som tecknats för ledamöterna i HQ AB och som

gäller med ett för verksamheten adekvat belopp (75 mkr).
Johan Piehl har bestritt att han har ett med övriga svaranden solidariskt ansvar.
Johan Piehl har bestritt solidariskt ansvar för HQ AB:s rättegångskostnader.
Johan Piehl har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
3.8 Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström
3.8.1 Återbäring
Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström har var och en för sitt vidkommande
bestritt käromålet i dess helhet.
Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström har vitsordat innehav av aktier de aktuella
åren med 105 216 respektive 2 000 aktier.
Ränteyrkandena har bestritts, men har, som skäliga i och för sig, vitsordats såvitt avser
dröjsmålsränta från och med dag för delgivning av stämning, dvs. avseende Carolina
Dybeck Happe den 19 juli 2011 för räkenskapsåren 2008 och 2009 (mål T 9306-11)
samt den 19 december 2011 för räkenskapsåret 2007 (mål T 17512-11).
Ränteyrkandena har bestritts, men har, som skäliga i och för sig, vitsordats såvitt avser
dröjsmålsränta från och med dag för delgivning av stämning, dvs. avseende Pernilla
Ström den 20 juli 2011 för räkenskapsåren 2008 och 2009 (mål T 9306-11) samt den
28 december 2011 för räkenskapsåret 2007 (mål T 17512-11).
Sid 159
bestritt käromålet i dess helhet.
Inget belopp och ingen ränta har vitsordats.
Solidariskt ansvar med varandra och med övriga svaranden har bestritts.
Eventuell återbäringsskyldighet och eventuellt bristtäckningsansvar för Carolina

Dybeck Happe och Pernilla Ström ska under alla förhållanden jämkas i första hand till
noll kronor.
3.8.3 Skadestånd
Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström har i första hand yrkat att käromålet mot
dem avvisas och i andra hand att det ogillas.
bestritt käromålet i dess helhet. Inga belopp och ingen ränta har vitsordats som skäliga
i och för sig.
Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström har bestritt solidariskt ansvar med varandra
och med övriga svaranden.
Ett skadeståndsansvar för Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström ska under alla
förhållanden jämkas, i första hand till noll kronor.
Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström har bestritt HQ AB:s yrkande om rätte-
gångskostnader och solidariskt ansvar för dessa samt för egen del yrkat ersättning för
sina rättegångskostnader.
Sid 160
3.9 Anne-Marie Pålsson

Anne-Marie Pålsson har bestritt käromålen i dess helhet.
Kapitalbelopp och yrkad ränta såvitt avser återbäring har vitsordats som skäliga i och
för sig.
Vad avser yrkandet om bristtäckningsansvar har inget belopp eller ingen ränta kunnat
vitsordas.
Solidariskt ansvar med övriga svarandena har bestritts.
Eventuell återbäringsskyldighet och eventuellt bristtäckningsansvar för Anne-Marie

Pålsson ska under alla förhållanden jämkas, i första hand till noll kronor.
3.9.2 Skadestånd
Anne-Marie Pålsson har bestritt käromålet i dess helhet. Inget belopp och ingen ränta
har vitsordats såsom skäliga i och för sig.
Anne-Marie Pålsson har yrkat i första hand att käromålet mot henne avvisas och i
andra hand att det ogillas.
Anne-Marie Pålsson har bestritt solidariskt ansvar med övriga svaranden.
Ett skadeståndsansvar för henne ska under alla förhållanden jämkas, i första hand till
noll kronor.
Anne-Marie Pålsson har bestritt HQ AB:s yrkande om rättegångskostnader och har för
egen del yrkat ersättning för rättegångskostnader.
Sid 161
3.10 KPMG och Johan Dyrefors
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s yrkanden om bristtäckningsansvar för
samtliga år. KPMG och Johan Dyrefors har inte vitsordat något kapitalbelopp som
skäligt i och för sig.
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s ränteyrkanden.
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s yrkande om solidariskt betalnings-
ansvar.
KPMG och Johan Dyrefors har inte vitsordat yrkad avkastningsränta såsom skälig i
och för sig.
KPMG och Johan Dyrefors har, såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande för år 2007, såsom
skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen
för delgivning av stämning, dvs. den 2 juli 2012 för KPMG och den 16 december 2011
för Johan Dyrefors (mål T 17512-11 och 17809-11).
KPMG och Johan Dyrefors har, såvitt avser HQ AB:s ränteyrkande för år 2008 och
2009, såsom skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen
från 30 dagar efter det att HQ AB den 28 februari 2011 framställde krav mot KPMG
och Johan Dyrefors, dvs. den 30 mars 2011.
KPMG och Johan Dyrefors har, såvitt avser HQ AB:s alternativa ränteyrkande, för det
fall någon svarande inte är återbäringspliktig, vitsordat, såsom skäligt i och för sig,
dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av respektive
stämning i målen, dvs. avseende räkenskapsåret 2007 den 2 juli 2012 för KPMG och
den 16 december 2011 för Johan Dyrefors samt för räkenskapsåret 2008 och 2009 den
6 juli 2011 för KPMG och den 20 juli 2011 för Johan Dyrefors.
Sid 162
Till den del yrkandet om bristtäckningsansvar har ökat i anledning av HQ AB:s

justerade yrkande i aktbilaga 1223, har KPMG och Johan Dyrefors såsom skäligt i och
för sig vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen på det förhöjda beloppet
från den 11 maj 2016.
KPMG:s och Johan Dyrefors vitsordanden enligt ovan har gjorts med den begränsning
som följer av KPMG:s och Johan Dyrefors jämkningsyrkanden i målet.
KPMG och Johan Dyrefors har yrkat att jämkning ska ske såvitt avser både yrkat
kapitalbelopp och ränta.
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s fastställelseyrkande.
3.10.2 Skadestånd
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s skadeståndsyrkanden:
- HQ AB:s i första hand framställda skadeståndsyrkande för egen del.
- HQ AB:s i första hand framställda skadeståndsyrkande såsom förvärvare av
Bankens skadeståndsfordran.
- HQ AB:s i andra hand framställda skadeståndsyrkande för egen del.
- HQ AB:s i andra hand framställda skadeståndsyrkande såsom förvärvare av
Bankens skadeståndsfordran.
- HQ AB:s skadeståndsyrkande om 480 000 kr avseende vite.
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s ränteyrkanden.
ansvar.
KPMG och Johan Dyrefors har inte vitsordat något kapitalbelopp såsom skäligt i och
för sig, med undantag av vitesbeloppet 480 000 kr.
Sid 163
KPMG och Johan Dyrefors har, såsom skäligt i och för sig, vitsordat dröjsmålsränta
enligt 4 och 6 §§ räntelagen på yrkat kapitalbelopp om 3 145 000 000 kr från den 22
oktober 2014. Ränta har inte, såsom skäligt i och för sig, kunnat vitsordas till någon
del för tiden dessförinnan.
Till den del skadeståndsyrkandet har ökat med 20 900 000 kr i anledning av HQ AB:s
justerade yrkanden har KPMG och Johan Dyrefors, såsom skäligt i och för sig,
vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen på det förhöjda beloppet från den
22 augusti 2016.

skadeståndsfordran, som är ett separat krav från HQ AB:s eget krav, har KPMG och
Johan Dyrefors inte heller kunnat vitsorda någon dröjsmålsränta såsom skälig i och för
sig.
KPMG och Johan Dyrefors har på båda de alternativt framställda skadestånds-

yrkandena, såsom skäligt i och för sig, vitsordat ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från
och med den 3 oktober 2016.
KPMG och Johan Dyrefors har på det framställda yrkandet om vite, såsom skäligt i
och för sig, vitsordat dröjsmålsränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med
delgivning av stämning, dvs. den 6 juli 2011 för KPMG och den 20 juli 2011 för Johan
Dyrefors.
KPMG:s och Johan Dyrefors vitsordanden enligt ovan har gjorts med den begränsning
som följer av KPMG:s och Johan Dyrefors jämkningsyrkanden i målet.
KPMG och Johan Dyrefors har yrkat att jämkning ska ske såvitt avser både yrkat
kapitalbelopp och ränta.
Sid 164
KPMG och Johan Dyrefors har bestritt HQ AB:s yrkande om rättegångskostnader.
ansvar för rättegångskostnader.
KPMG och Johan Dyrefors har var för sig för egen del yrkat ersättning för rättegångs-
kostnader.
3.11 HQ AB – inställning
HQ AB har bestritt yrkandena om avvisning och jämkning.
Sid 165
4 GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN
4.1 Käranden – grunder för käromålen

Käranden har åberopat följande omständigheter till grund för sin talan.
4.1.1 Skadestånd på grund av HQ AB:s skada
4.1.1.1 Inledning
Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina
Dybeck Happe, Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström och Mikael König har vid fullgör-
andet av sina uppdrag som styrelseledamöter i HQ AB av oaktsamhet skadat bolaget.
Mikael König har vid fullgörandet av sitt uppdrag som VD i HQ AB av oaktsamhet

skadat bolaget.
KPMG och Johan Dyrefors har vid fullgörandet av uppdrag som revisorer i HQ AB av
oaktsamhet skadat bolaget.
Den skada som orsakats HQ AB av samtliga svaranden består i första hand av ett
minskat koncernrörelsevärde om 3 166 mkr, som fixerades när Banken förlorade sina
tillstånd. I andra hand består skadan i minskad förmögenhetsmassa i HQ AB om 1 220
mkr till följd av a) kapitaltillskott till Banken om 950 mkr, för att täcka upp tradingför-
lusten i Banken, och b) minskning av värdet på Banken om 270 mkr, då tradingförlust-
en i Banken översteg kapitaltillskottet (se vidare nedan avsnitt 4.1.3 Skadeberäkning
för HQ AB och 4.1.4 Alternativ skadeberäkning). Därutöver har HQ AB orsakats
skada i form av två vitesbelopp som betalats till Nasdaq OMX om sammanlagt 768
000 kr.
Svarandena är solidariskt ansvariga för den skada de orsakat. Samtliga svaranden har
orsakat hela HQ AB:s skada med undantag för ett vitesbelopp om 288 000 kr som
Sid 166
orsakats av Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan
Piehl, Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström.
4.1.1.2 Brister
Skadan orsakades på grund av ett antal brister som kan sammanfattas i fyra kategorier:
- Verksamhetsbrister (brist 3; se vidare avsnitt 4.1.1.2.1 Verksamhetsbrister)
- Kapitalbrister (brist 1 a-c och f; se vidare avsnitt 4.1.1.2.2 Kapitalbrister)
- Informationsbrister (brist 2; se vidare avsnitt 4.1.1.2.3 Informationsbrister)
- Värdeöverföringar (brist 1 d-e; se vidare avsnitt 4.1.1.2.4 Värdeöverföringar)
4.1.1.2.1 Verksamhetsbrister
Verksamhetsbristerna förelåg under tiden 2007 – juni 2010 och tog sin början i att det
fanns en osund riskkultur i HQ-koncernen. Den osunda riskkulturen medförde att risk-
hanteringsavdelningen (Risk) inte hade tillräcklig kompetens, inte var tillräckligt
oberoende och inte hade en tillräckligt stark ställning. Dessa brister avseende Risk i
kombination med den osunda riskkulturen medförde en bristande riskhantering. Den
bristande riskhanteringen innebar
- att en värderingsmetod för optionerna i tradingportföljen (med Tradingport-
följen avses härefter Bankens samtliga innehavda och utställda aktie- och
valutarelaterade optioner för handelsändamål) tillämpades som var oförenlig
med gällande regelverk (den bristande värderingsmetoden),
- att man hade en resultatuppföljning av tradingverksamheten som inte var
adekvat eftersom varken Dag 1-resultat eller realiserade/orealiserade resultat
följdes upp (den bristande resultatuppföljningen),
- att man hade en bristfällig riskmätning, som innebar att man inte identifierade,
mätte eller hade kontroll på riskerna i tradingverksamheten (den bristfälliga
riskmätningen), och
- att de limiter som fanns i verksamheten löpande överskreds utan att det
föranledde annan åtgärd än att limiterna i fråga höjdes (den bristande
limithanteringen), vilket pågick i tre års tid.
Sid 167
Dessa brister medförde en felaktig rapportering till FI angående kapitaltäckning och

risker i verksamheten. Verksamhetsbristerna medförde sammantaget kapitalbrister.
Verksamhetsbristerna kan översiktligt illustreras som följer:
4.1.1.2.2 Kapitalbrister
Inledning
Den bristande värderingsmetoden medförde att Tradingportföljen var övervärderad.
Till följd av den bristande resultatuppföljningen och den bristande limithanteringen
kunde övervärderingen rullas framåt.
Övervärderingen uppgick till flera hundra miljoner kr under tiden maj 2007 – juni
2010. Övervärderingen uppgick till 377 mkr per den 31 december 2007, 655 mkr per
den 31 december 2008 och 693 mkr per den 31 december 2009.
Den bristfälliga riskmätningen gjorde att man inte hade kontroll på riskerna i verksam-
heten. Marknadsrisker uppkom som äventyrade verksamheten. Det förelåg dessutom
en allvarlig kapitalbrist.
Sid 168
HQ-koncernen, som var en finansiell företagsgrupp, och Banken var skyldiga att ha en
viss kapitaltäckning enligt den tidigare lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF). Enligt
kapitaltäckningslagen skulle kapitalbasen vara minst lika stor som kapitalkraven för
verksamheten (kapitalkravet enligt pelare 1). Om det fanns ett tillkommande kapital-
krav enligt 6 kap. 2 § LBF, som avser de verkliga riskerna, skulle kapitalbasen täcka
också dessa tillkommande krav (enligt pelare 2).
Pelare 1-kraven baserades ofta på schablonmetoder och var inte anpassade efter en
specifik verksamhet med dess specifika risker. Pelare 2-kravet avsåg att fånga upp de
verkliga riskerna i en verksamhet. Om kravet enligt pelare 1 fullt ut täckte dessa risker
tillkom inget ytterligare krav enligt pelare 2.
Banken beräknade t.ex. pelare 1-kravet för marknadsrisker enligt en schablonmetod

som utgick från prisrörelser i de underliggande tillgångarna. För Banken, som hedgade
sig mot den typen av risk och i stället spekulerade i volatilitet, gällde att volatilitets-
risken inte fångades upp av kapitalkravet för marknadsrisker enligt pelare 1 så som
Banken beräknade det. Det fanns dock tillkommande kapitalkrav enligt pelare 2 som
skulle beräknas bl.a. genom stresstester och scenarioanalyser.
HQ AB och Banken uppgav att det förelåg en fullgod kapitaltäckning under perioden
maj 2007 – juni 2010 men i själva verket förelåg en allvarlig kapitalbrist.
Kapitalbristerna kan översiktligt illustreras som följer:

Sid 169
Kapitalbasen
Övervärderingen av Tradingportföljen, justerat för viss resultateffekt, påverkade det
egna kapitalet i verksamheten, som är en del av kapitalbasen.
Vidare gäller, utöver övervärderingen, att om det fanns en osäkerhet i värderingen

förelåg – oaktat fel i värderingen – en skyldighet att tillämpa en värderingsreserv. En
sådan skyldighet gällde om det fanns en osäkerhet i den värderingsmetod som tillämp-
ades, om det fanns bristande likviditet i marknaden eller om det fanns ont om mark-
nadsdata. Syftet med en reserv var just att fånga en eventuell osäkerhet i värderingen.
Värderingsreservens storlek skulle justera kapitalbasen nedåt. En värderingsreserv har
alltså samma effekt som en regelrätt övervärdering.
HQ-koncernen uppgav vidare ett felaktigt supplementärt kapital beträffande år 2007

genom att inkludera ett konvertibelt förlagslån om 170 mkr i kapitalbasen, trots att
förlagslånet hade en ursprunglig löptid som understeg fem år.
Sid 170
Kapitalkraven
Banken hade angett ett för lågt kapitalkrav för marknadsriskerna i verksamheten.
Dessa kapitalkrav beaktades – såvitt det har kunnat utrönas i efterhand – överhuvud-
taget inte. I den utsträckning de beräknats så har det endast skett inom ramen för en
beräkning av kapitalkraven enligt pelare 1 enligt en schablonmetod som inte har
beaktat de verkliga riskerna, främst volatilitetsrisker.
Dessa kapitalkrav uppgick till flera hundra mkr under perioden maj 2007 – juni 2010.
De uppgick till ca 800 mkr under år 2007, ca 500 mkr under år 2008 och ca 500 mkr
under år 2009. Kapitalkrav i denna storleksordning förelåg till dess att Tradingport-
följen avvecklades i juni 2010.
Uppskattningar av kapitalkravens storlek har gjorts med utgångspunkt från de säker-

hetskrav som clearinginstituten Nasdaq OMX och SEB Futures ställde på Banken för
att överta dess marknadsrisker i förhållande till Bankens motparter. Dessa säkerhets-
krav baserades på stresstester utifrån ofördelaktiga men inte extrema marknads-
situationer. Den värdeminskning som en sålunda ofördelaktig marknadssituation med-
förde reflekterar säkerhetskravet. Redan vid en sådan uppskattning – som utgick från
ofördelaktiga, men inte extrema, marknadsrörelser – gick kapitalbasen ner till noll kr.
Kapitalbrist år 2007
För HQ-koncernen rapporterades år 2007 en kapitalbas om 611 mkr, varav 170 mkr
avsåg supplementärt kapital hänförligt till ett konvertibelt förlagslån. Kapitalkraven
angavs till 232 mkr, varav 62 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med reduk-
tion för resultateffekten av övervärderingen (271 mkr) och det felaktiga supplementära
kapitalet (170 mkr) uppgick HQ-koncernens kapitalbas till 170 mkr (611-[271+170]).
Redan med beaktande av fel hänförliga endast till kapitalbasen översteg kapitalkraven
denna bas med 62 mkr (170-232 mkr). Med tillägg för kapitalkrav för marknadsrisker
om 800 mkr uppgick kapitalbristen i HQ-koncernen till 862 mkr (170-[232+800] mkr).
Sid 171
För Banken rapporterades en kapitalbas om 527 mkr och kapitalkraven angavs till
211 mkr, varav 62 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med reduktion av
kapitalbasen för resultateffekten av övervärderingen (281 mkr) och tillägg för kapital-
kraven för marknadsrisker (800 mkr) uppgick kapitalbristen i Banken till 765 mkr
([527-281]-[211+800]).
För HQ-koncernen rapporterades år 2008 en kapitalbas om 576 mkr och kapitalkraven
angavs till 315 mkr, varav 26 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med redukt-
ion för resultateffekten av övervärderingen (623 mkr) var HQ-koncernens kapitalbas
utplånad och uppgick till -47 mkr. Med tillägg därtill av kapitalkrav för marknads-
risker om 500 mkr uppgick kapitalbristen i HQ-koncernen till 862 mkr ([576-623]-
[315+500]).
236 mkr, varav 23 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med reduktion för
resultateffekten av övervärderingen (615 mkr) var Bankens kapitalbas utplånad och
uppgick till -174 mkr. Med tillägg därtill av kapitalkrav för marknadsrisker om
500 mkr uppgick kapitalbristen i Banken till 910 mkr ([441-615]-[236+500]).
För HQ-koncernen rapporterades år 2009 en kapitalbas om 611 mkr och kapitalkraven
angavs till 308 mkr, varav 24 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med redukt-
ion för resultateffekten av övervärderingen (650 mkr) var HQ-koncernens kapitalbas
utplånad och uppgick till -39 mkr. Med tillägg därtill av kapitalkrav för marknads-
risker om 500 mkr uppgick kapitalbristen i HQ-koncernen till 847 mkr ([611-650]-
[308+500]).
281 mkr, varav 24 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Med reduktion av för
resultateffekten av övervärderingen (658 mkr) var Bankens kapitalbas utplånad och
Sid 172
uppgick till -134 mkr. Med tillägg därtill av kapitalkrav för marknadsrisker om
500 mkr uppgick kapitalbristen i Banken till 915 mkr ([524-658]-[281+500]).
4.1.1.2.3 Informationsbrister
Kapitalbristerna medförde informationsbrister i HQ AB:s och Bankens årsredovis-
ningar. Eftersom Tradingportföljen var felvärderad rapporterades ett felaktigt resultat,
ett felaktigt eget kapital och en felaktig kapitaltäckningsanalys.
Härutöver fanns andra informationsbrister. I årsredovisningarna angavs att optioner

handlade på en aktiv marknad värderades till noterade priser (i enlighet med vad som
följde av gällande regelverk). Dessa värderades emellertid till ett teoretiskt värde (i
strid med gällande regelverk).
I årsredovisningarna lämnades otillräcklig information om Dag 1-resultat och på det

sättet doldes att otillåtna Dag 1-resultat togs med en väsentlig positiv resultatpåverkan.
I årsredovisningarna informerades inte, avseende en majoritet av optionerna i Trading-

portföljen, hur resultatet var fördelat på orealiserat och realiserat resultat. På det sättet
doldes att enorma realiserade förluster doldes av orealiserade vinster.
I årsredovisningarna informerades inte om andra rimliga antaganden vid värderingen

av optionerna som skulle ge väsentligt annorlunda utfall, trots att Banken hade tillgång
till andra aktörers värderingar och volatilitetsantaganden, dels genom de rimliga
värden som importerades till Bankens datoriserade tradingsystem ORC, dels genom de
rimliga värden som clearinghusen dagligen skickade till Banken vid beräkning av de
säkerhetskrav som clearinghusen ställde.
I årsredovisningarna informerades inte om rimliga möjliga värdeförändringar med

utgångspunkt från tänkbara rimliga förändringar i de parametrar som låg till grund för
värderingen av Tradingportföljen. Även i detta avseende fanns information tillgänglig i
Sid 173
form av de säkerhetskrav som clearinghusen begärde avseende marknadsrisker och

som reflekterade tänkbara rimliga förändringar av värdena.
Dessa informationsbrister dolde kapitalbristerna.
Informationsbristerna kan illustreras som följer:
4.1.1.2.4 Värdeöverföringar
Med angivna informationsbrister beslutade aktieägarna om värdeöverföringar. Värde-
överföringarna förvärrade kapitalbristen i HQ-koncernen och Banken.
Alla värdeöverföringarna har sitt ursprung i Banken. År 2007 lämnade Banken ett
koncernbidrag om 300 mkr till HQ AB, som delade ut 271 mkr. År 2008 delade
Banken ut 51 mkr till HQ AB och lämnade ett koncernbidrag om 170 mkr HQ AB.
HQ AB delade år 2008 ut 163 mkr till sina aktieägare. År 2009 lämnade Banken ett
koncernbidrag om 130 mkr till HQ AB, som delade ut 168 mkr.
4.1.1.3 HQ AB:s skadevållare
4.1.1.3.1 Allmänt
HQ AB var under den aktuella perioden (2007 – juni 2010) ett finansiellt holdingbolag
och moderbolag till Banken och ingick därmed i Bankens finansiella företagsgrupp.
Ansvaret för riskhanteringen och den finansiella ställningen i HQ-koncernen och
Sid 174
Banken åvilade inte enbart ställföreträdarna för Banken utan även ställföreträdarna i
moderbolaget HQ AB. Därutöver var verksamheten i koncernen organiserad på ett
sådant sätt att styrelsen i HQ AB var den som i själva verket var bestämmande för
Banken och dess verksamhet. Styrelsen i HQ AB har tagit ett specifikt ansvar för och
beslutat om Bankens tradingverksamhet. Därtill har styrelsen i HQ AB haft ett ansvar
att hålla sig informerad om verksamheten i Banken. Styrelsen i HQ AB har i
avgörande avseenden fått information om verksamheten, men trots detta underlåtit att
åtgärda bristerna. Styrelseledamöterna i HQ AB är ansvariga för sitt agerande och för
sin underlåtenhet att agera i egenskap av styrelseledamöter i HQ AB.
4.1.1.3.2 Vållande av styrelse och VD

Styrelseledamöterna och VD i HQ AB har insett att bristerna förelåg. De borde i vart
fall ha insett att bristerna förelåg, om de hade iakttagit den omsorg och lojalitet som
krävs vid fullgörande av sina respektive uppdrag. Styrelseledamöterna och VD i
HQ AB var alltså i ond tro om bristerna (se vidare nedan avsnitt 4.1.10 Särskilda
omständigheter till grund för ond tro).
Styrelseledamöterna har löpande fått muntlig eller skriftlig information. De löpande

informationsflödena bestod översiktligt av följande:
1. Dagliga risk- och resultatrapporter.
2. Månadsvisa PM med information om Edgen.
3. Månatliga volatilitetsavstämningar och tradingavstämningar.
4. Vegaanalyser på vecko- respektive daglig basis.
5. Daglig information om riskexponering och limitöverträdelser.
6. Löpande information om behov av samt beslut om limithöjningar.
7. SMS eller mail med information om Tradingens dagsresultat.
8. Löpande muntlig information till Bankens ledamöter från Risk.
9. Måndagsmöten.
10. Information om säkerhetskrav från Nasdaq OMX och SEB Futures.
Sid 175
Till grund för sin talan har käranden härutöver åberopat en stor mängd omständigheter,
som medför att svarandena har insett eller att de borde ha insett att bristerna förelåg.
Käranden har redogjort för dessa omständigheter på sätt som bildar ett kronologiskt
händelseförlopp. Dessa omständigheter kommer att presenteras i särskilda avsnitt (se
Fel! Hittar inte referenskälla.). Dessförinnan ges en mera övergripande redogörelse
för den betydelse som käranden tillmäter de upplysningar och indikationer som
ställföreträdare, liksom revisor, fick (se nedan avsnitt 4.1.9 Särskilda omständigheter
till grund för ond tro).
Styrelse och VD i HQ AB har varit skyldiga att tillse att bristerna i Banken åtgärdades.
Detta hade övergripande kunnat ske på tre sätt: (1) egna beslut om åtgärder, (2)
instruktioner till styrelsen i Banken och/eller (3) genom att tillsätta en annan styrelse i
Banken som vidtog adekvata åtgärder.
Styrelseledamöterna och VD har av oaktsamhet orsakat skadan genom att de i ond tro
om bristerna under 2007 – juni 2010 har underlåtit att åtgärda bristerna och genom att
de vidtog de åtgärder som anges nedan enligt a) – e). Ställföreträdarna borde ha
åtgärdat bristerna alternativt tillsett att bristerna aldrig uppstått.
a) Undertecknade och la fram årsredovisningar i HQ AB för årsstämmorna samt
avgav yttranden över vinstutdelningarna avseende räkenskapsåren 2007, 2008
och 2009.
b) Beslutade att fastställa Bankens årsredovisningar för räkenskapsåren 2007 och
2008.
c) Beslutade om överförande av koncernbidrag från Banken till HQ AB med 300
mkr, 170 mkr och 130 mkr vid utgången av räkenskapsåren 2007, 2008 och
2009.
d) Beslutade om extra utdelning med 51 mkr från Banken till HQ AB i oktober
2008.
e) Medverkade till de olagliga vinstutdelningarna från HQ AB 2007, 2008 och
2009.
Sid 176
I skadeståndsyrkandet ingår även begäran om ersättning för den skada som HQ AB

drabbades av i form av två viten till Nasdaq OMX.
Ett vite om 288 tkr till Nasdaq OMX (genom beslut den 9 december 2010) uppstod till
följd av att a) styrelsen i maj 2010 inte tillsåg att HQ AB, utan dröjsmål, informerade
om avvecklingen av Tradingportföljen och b) genom att HQ AB lämnade bristfällig
information om försäljningen av HQ Fonder i juni 2010, genom att underlåta att off-
entliggöra att försäljningen av HQ Fonder inte var villkorad av bolagsstämmans god-
kännande. Eftersom HQ AB:s aktie var upptagen till handel på Nasdaq OMX förelåg
sådan skyldighet och det var vårdslöst av styrelsen att inte följa denna skyldighet.
Denna skada har orsakats av styrelseledamöterna Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt
Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe och Pernilla Ström.
Det andra vitet, om 480 tkr till Nasdaq OMX (genom beslut den 19 maj 2011) har
styrelseledamöterna och VD i HQ AB orsakat HQ AB genom att avge en årsredo-
visning som inte var riktig i enlighet med gällande lagstiftning och redovisnings-
principer.
4.1.1.3.3 Vållande av revisorn

KPMG och Johan Dyrefors har varit oaktsamma och inte utfört sitt revisorsuppdrag
avseende HQ AB under perioden 2007 – juni 2010 (vilket omfattar räkenskapsåren
2007, 2008 och 2009 i dess helhet) i enlighet med god revisionssed. Under perioden
förelåg bristerna, men det medförde inte:
a) anmärkning i HQ AB:s revisionsberättelse för räkenskapsåren 2007, 2008 och
2009;
b) skriftlig erinran till styrelsen i HQ AB enligt 9 kap. 39 § aktiebolagslagen; eller
c) någon rapportering till FI enligt 13 kap. 10 § LBF, trots att KPMG och
Dyrefors insett eller – om de hade utfört sitt revisorsuppdrag i enlighet med
god revisionssed – i vart fall borde ha insett att bristerna förelåg (se vidare
nedan avsnitt 4.1.9 Särskilda omständigheter till grund för ond tro).
Sid 177
En detaljerad redogörelse för ytterligare omständigheter som HQ AB åberopar redo-

visas nedan i form av ett kronologiskt händelseförlopp (se avsnitt 4.4). Dessförinnan
ges en mera övergripande redogörelse (se nedan avsnitt 4.1.9 Särskilda omständigheter
till grund för ond tro).
KPMG och Dyrefors hade att bedöma frågan om felaktigheterna i HQ AB:s och
Bankens årsredovisningar var väsentliga, dvs. om det var sannolikt att en användare av
dessa skulle ha kunnat bli missledd av beskrivningarna, utifrån de brister som förelåg.
Mot bakgrund av bristernas karaktär och omfattning är det uppenbart att det rör sig om
väsentliga fel.
De brister käranden lägger till grund för sin talan omfattades av revisionsuppdraget.
För det första ingår det i revisorns uppgift att skaffa sig en förståelse för väsentliga
lagar och föreskrifter som gäller för det reviderade bolagets verksamhet, liksom för hur
bolaget efterlever dessa. För det andra måste revisorn granska innehållet i interna
instruktioner och policys för den interna kontrollen. Det har även ingått i revisorns
ställningstagande att ta del av styrelsens 18:4-yttrande.
KPMG och Dyrefors har oaktsamt medverkat till de olagliga vinstutdelningarna från
HQ AB under den i målet aktuella perioden, se vidare nedan om grunderna i vinst-
utdelningsmålen.
KPMG och Johan Dyrefors har orsakat HQ AB en skada genom det vite om 480 tkr
som Nasdaq OMX genom beslut av den 19 maj 2011 påförde bolaget. KPMG:s och
Johan Dyrefors ansvar består i att man tillstyrkt en årsredovisning som inte var riktig i
enlighet med gällande lagstiftning och redovisningsprinciper. KPMG och Johan
Dyrefors har känt till, eller borde i vart fall ha känt till, att uppgifterna i årsredovis-
ningen inte var korrekta.
Sid 178
4.1.2 Orsakssamband, aktsamt agerande och skadeberäkning
4.1.2.1 Inledning
I detta avsnitt behandlas frågor rörande orsakssamband, vad som skulle ha utgjort ett
aktsamt agerande för svarandena samt beräkning av skada. Det som anges här gäller
för kärandens talan om skadestånd på grund av såväl HQ AB:s som Bankens skada.
4.1.2.2 Oaktsamhet hos styrelser och VD

Styrelse och VD har oaktsamt underlåtit att åtgärda verksamhets- och kapitalbristerna.
De har inte heller åtgärdat informationsbristerna utan trots dessa undertecknat,
framlagt och fastställt årsredovisningar i HQ AB och Banken och oaktsamt medverkat
till värdeöverföringarna.
Informationsbristerna har dolt kapitalbristerna och värdeöverföringarna har förvärrat

kapitalbristerna.
På grund av verksamhetsbristerna och kapitalbristerna återkallade FI Bankens tillstånd.

Genom återkallelsen förlorade såväl Banken som HQ-koncernen sin vinstgenererings-
förmåga och orsakades skada. Styrelsens och VD:s handlingar och underlåtenhet att
agera har därmed orsakat skada för HQ AB och Banken.
4.1.2.3 Oaktsamhet hos revisor

KPMG:s och Johan Dyrefors underlåtenhet att göra anmärkning i revisionsberättelser-
na, lämna skriftlig erinran till styrelserna och rapportera till FI har lett till att verksam-
hets-, kapital- och informationsbristerna kunnat bestå.
Informationsbristerna har dolt kapitalbristerna. KPMG:s och Johan Dyrefors med-

verkan till vinstutdelningarna i HQ AB har inneburit att kapitalbristerna förvärrats.
På grund av verksamhetsbristerna och kapitalbristerna återkallade FI Bankens tillstånd.

Genom återkallelsen förlorade såväl Banken som HQ-koncernen sin vinstgenererings-
Sid 179
förmåga och orsakades skada. KPMG:s och Johan Dyrefors handlingar och underlåten-
het att agera har därmed orsakat skada för HQ AB och Banken.
4.1.2.4 Introduktion till skadeberäkningen
4.1.2.4.1 Aktsamt agerande av styrelse och VD – verksamhetsbrister
Osund riskkultur och Risks kompetens, oberoende och ställning

Verksamhetsbristerna har sin början i den osunda riskkulturen. Den osunda risk-
kulturen har också medfört att Risk har haft en bristande kompetens, ett bristande
oberoende, en ställning som inte har varit tillräckligt stark och bristande resurser.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken borde ha tillsett att det fanns en sund
riskkultur. Om det hade funnits så hade övriga brister i riskhanteringen inte uppstått.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken borde ha tillsett att Risk hade en
stark och oberoende ställning i organisationen samt tillräckliga resurser och kompetens
att utföra sina uppgifter. Med sådana åtgärder hade övriga brister i riskhanteringen inte
uppstått.
Värderingsmetod och resultatuppföljning

Den bristande riskhanteringen fick till följd att värderingsmetoden var felaktig samt att
det inte fanns någon adekvat resultatuppföljning.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken borde ha tillsett att följande fast-
ställdes och dokumenterades i Tradinginstruktionen eller på annat sätt:
- En värderingsmetod med utgångspunkt i IAS 39 som inte hade av käranden
angivna brister; med en värderingsmetod utifrån IAS 39 som beaktade
marknadens prisbild, aktiv marknad, transaktionspriset, observerbara belägg,
kalibrering och skew (volatilitets-smile), så hade optionerna inte övervärderats.
- En tydlig instruktion för hur volatiliteten skulle fastställas med användande av
marknadsinformation i så hög grad som möjligt och fasta kriterier för fast-
ställande för det fall marknadsinformation saknades; med en sådan ordning
Sid 180
hade en skönsmässig värdering förhindrats och optionerna hade inte övervärd-

erats med väsentliga belopp.
- En tydlig instruktion och rutin som inneburit att Risk på daglig basis skulle
göra en oberoende värdering av Tradingportföljen att ligga till grund för resul-
tatuppföljning och bokföring (detta hade förutsatt utbildning i tillämpliga redo-
visningsregelverk); om detta funnits så hade det stått klart vem som ansvarade
för värderingen i bokföringen, optionerna hade värderats av en oberoende enhet
som inte fick bonus på resultatet, de som värderade optionerna för redo-
visningsändamål hade haft kunskap om gällande redovisningsregler, optionerna
hade inte övervärderats och resultatuppföljningen hade varit relevant.
- Uppföljning och limitering av Edgen till ett icke väsentligt belopp skulle ske; i
så fall skulle ingen väsentlig övervärdering ha uppstått.
- Uppföljning av värdering som låg till grund för säkerhetskraven relativt
Bankens egen värdering skulle ske med rapportering av väsentliga avvikelser
till styrelse och VD i Banken och HQ AB; om detta funnits så skulle styrelse
och VD haft fått faktisk kännedom om hur andra aktörer värderade Bankens
optioner, varvid en aktsam styrelse och VD inte skulle ha accepterat en
väsentlig skillnad utan att tillse att en oberoende extern värdering gjordes.
- Rutiner för en relevant resultatuppföljning där realiserat respektive orealiserat
resultat följdes upp, liksom effekterna av Dag 1-resultaten; styrelsen hade på ett
adekvat sätt kunnat följa resultatutvecklingen i tradingverksamheten och även
kunna uppfylla kraven för årsredovisningar i HQ AB och Banken.
Riskmätning och limitbrott

Den bristande riskhanteringen fick även till följd att HQ AB och Banken inte
identifierade, mätte eller hade kontroll över marknadsriskerna och att limitbrott
accepterades utan annan åtgärd än att limiterna höjdes.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken borde ha tillsett att följande

fastställdes och dokumenterades i Tradinginstruktionen eller på annat sätt:
Sid 181
- En riskstrategi och nivå för den totala riskexponeringen utifrån vilken risk-
hanteringen skulle fastställas.
- Ett riskmått som innefattade verksamhetens alla väsentliga risker (såsom t.ex.
Value-at-Risk [VaR]), inklusive limit.
- Mätning och limitering av Theta och Vega, särskilt med hänsyn till att Bankens
tradingstrategi exponerade Banken mot stora tidsvärdes- och Vega-risker.
- Kompletterande scenarioanalyser och stresstester för marknadsriskerna för att
fånga upp eventuella risker som inte beaktades i övriga riskmått.
- Uppföljning av tilläggssäkerheter från Nasdaq OMX och SEB Futures relativt
Bankens egna bedömningar av marknadsriskerna.
- Att rapportering av limitbrott samt indikationer på stora marknadsrisker enligt
ovan förmedlats till styrelse/VD i HQ AB och i Banken.
Dessa åtgärder hade inneburit att styrelse och VD hade haft kännedom om och kunnat
styra och kontrollera marknadsriskerna i tradingverksamheten till en nivå där de inte
äventyrade HQ AB:s och Bankens fortlevnad.
En aktsam styrelseledamot och VD i HQ AB och Banken borde inte ha accepterat upp-

repade limitbrott och att dessa endast resulterade i tillfälligt höjda limiter. Ett sådant
förhållningssätt hade medfört att marknadsriskerna i tradingverksamheten hade
begränsats, liksom att optioner hade behövt stängas och förluster hade då inte kunnat
rullas framåt.
Felaktig rapportering till FI

Den bristande riskhanteringen ledde också till en felaktig rapportering till FI.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken hade genom att vidta de beskrivna
åtgärderna vad gäller riskhantering fått faktisk kännedom om kapitalbrister (dvs. över-
värderingen, kapitalkraven för marknadsrisker och det felaktiga supplementära kapital-
et om 170 mkr som förelåg år 2007). Med sådan faktisk kännedom om kapitalbristerna
Sid 182
så skulle eventuella kvarstående kapitalbrister ha åtgärdats och korrekta uppgifter ha

rapporterats till FI om kapitalbas och kapitalkrav för marknadsrisker.
4.1.2.4.2 Aktsamt agerande av styrelse och VD – kapitalbrister

Verksamhetsbristerna resulterade i de nämnda kapitalbristerna (dvs. övervärderingen,
kapitalkraven för marknadsrisker och det felaktiga supplementära kapitalet om 170
mkr som förelåg år 2007).
Eftersom styrelse och VD var i ond tro om övervärderingen så borde de – oaktat

bristerna i riskhanteringen – ha tillsett att ett korrekt värde på Tradingportföljen, och
därmed på kapitalbasen, redovisades. Med hänsyn till osäkerheten i värderingen borde
en aktsam styrelse och VD – övervärderingen oaktad – ha justerat kapitalbasen genom
en värderingsreserv. Kapitalbristen hade i sådant fall varit densamma som om över-
värderingen hade förelegat.
Eftersom styrelse och VD var i ond tro om de verkliga kapitalkraven för marknads-
risker så borde de – oaktat brister i riskhanteringen – ha tillsett att korrekta kapitalkrav
för marknadsrisker redovisades. Även oaktat kapitaltäckningsreglerna borde styrelse
och VD ha tillsett att marknadsriskerna begränsades till en nivå som inte äventyrade
HQ AB:s och Bankens fortlevnad.
4.1.2.4.3 Aktsamt agerande av styrelse och VD – informationsbrister

Kapitalbristerna medförde informationsbrister, som i sin tur dolde kapitalbristerna.
En aktsam styrelse och VD i HQ AB och Banken borde ha tillsett att det av års-
redovisningarna i HQ AB och Banken framgick:
- Korrekt information även vad avser värderingen av optioner på aktiv marknad;
då hade aktieägare och övriga intressenter informerats om att Banken inte
följde gällande regelverk.
- Komponenterna realiserat respektive orealiserat resultat (för nivå 3-instrument
och motsvarande) liksom effekterna av Dag 1-resultaten; då hade aktieägare
Sid 183
och övriga intressenter förstått att stora realiserade förluster doldes av stora
orealiserade vinster som till stor del bestod av otillåtna Dag 1-resultat.
- Vilka effekter som andra rimliga volatilitetsantaganden skulle haft på HQ-
koncernens och Bankens resultat samt kapital, liksom en korrekt känslighets-
analys av marknadsriskerna; då hade aktieägare och övriga intressenter förstått
att det fanns ett stort hål i balansräkningen och att tradingverksamheten
medförde enorma marknadsrisker.
4.1.2.4.4 Aktsamt agerande av styrelse och VD – värdeöverföringar

Aktieägarna beslutade om värdeöverföringar (utdelningar och koncernbidrag) baserat
på den bristfälliga informationen. Värdeöverföringarna förvärrade kapitalbristerna.
Med hänsyn till verksamhetsbristerna, kapitalbristerna och informationsbristerna så
borde en aktsam styrelse och VD inte ha medverkat till värdeöverföringarna.
4.1.2.4.5 Aktsamt agerande av revisor

En aktsam revisor i HQ AB och Banken borde ha inhämtat ytterligare revisionsbevis
avseende t.ex. dels värderingen av Tradingportföljen (genom att begära en oberoende
värdering), dels kapitalbehovet (genom att begära en oberoende bedömning av kapital-
kravet för marknadsriskerna) – i synnerhet i ljuset av säkerhetskraven och FI:s syn-
punkter, dels effekterna av Dag 1-resultaten och komponenterna realiserat respektive
orealiserat resultat.
Eftersom KPMG och Johan Dyrefors var i ond tro om bristerna så borde de även ha
krävt att bristerna åtgärdades och, om bristerna inte åtgärdades, borde de ha lämnat en
skriftlig erinran till styrelserna, rapporterat till FI och avgett en oren revisions-
berättelse.
4.1.2.4.6 Utgångspunkter för skadeberäkningen

Käranden har som utgångspunkt för skadeberäkningen angett vad som skulle ha varit
ett rimligt hypotetisk scenario utifrån att svarandena inte hade agerat oaktsamt.
Sid 184
Det hypotetiska förloppet – styrelse och VD

För styrelse och VD:s vidkommande gäller att bristerna hade åtgärdats och trading-
verksamheten hade avvecklats eller drivits vidare under ordnade former utan materiell
resultatpåverkan. Det skulle inte ha förekommit några vinstutdelningar innan trading-
verksamheten hade avvecklats eller förändrats på angivet sätt. Vinstutdelning hade
därefter kunnat ske med belopp som inte varit större än att HQ-koncernen och Banken
haft fullgod kapitaltäckning.
Om kapitaltillskott skulle ha varit nödvändigt efter avveckling/förändring av trading-

verksamheten för att undvika kapitalbrist så skulle aktieägare eller annan ha tillskjutit
kapital. Banken skulle inte ha förlorat sitt tillstånd och HQ AB skulle fortfarande ha
ägt HQ Fonder.
Det hypotetiska förloppet – revisor

För KPMG:s och Johan Dyrefors vidkommande har käranden angett följande
premisser för det hypotetiska förloppet. Eftersom utgångspunkten är att ett bolag rättar
sig efter anmärkningar från revisor, så ska kausalitetsprövningen vid bristfällig
revision göras på basis av vad som skulle ha hänt om årsredovisningen hade varit riktig
i de avseende som revisionen varit oaktsam (och alltså inte på basis av anmärkning i
revisionsberättelsen givet utgångspunkten att ett bolag rättar sig efter revisors
anmärkningar). Årsredovisningarna skulle således ha gett en rättvisande bild av
bolaget och koncernen, om KPMG och Johan Dyrefors hade lämnat anmärkningar till
styrelsen beträffande de aktuella bristerna vid äventyr av oren revisionsberättelse,
skriftlig erinran eller rapportering till FI.
Det enda rimliga hypotetiska förloppet i en sådan situation hade varit att Tradingport-
följen omedelbart avvecklades under ordnade former och att tradingverksamheten där-
efter avvecklades eller drevs vidare utan materiell resultatpåverkan. Om KPMG och
Johan Dyrefors inte hade medverkat till vinstutdelningarna så skulle ingen vinstut-
delning ha skett och det hypotetiska förloppet hade varit densamma, dvs. Trading-
Sid 185
portföljen hade avvecklats under ordnade former och tradingverksamheten hade

antingen avvecklades eller drivits vidare utan materiell resultatpåverkan.
Ytterligare om utgångspunkter
Skadeberäkningen bygger på en jämförelse mellan ett hypotetiskt scenario där
svarandena har agerat aktsamt och det som faktiskt har hänt. Vid den jämförelsen är
utgångspunkten att tradingverksamheten, vid aktsamt beteende, inte skulle ha bedrivits
på det sätt som Banken bedrev den. Tradingverksamheten hade i stället avvecklats
under ordnade former betydligt tidigare.
Tidpunkten för avvecklingen är när svarandena anses vara i ond tro om bristerna; det
är först då som agerandet enligt käranden blir oaktsamt. Kärandens skadeberäkning
utgår från en avveckling vid tre tidpunkter: Den 31 december 2007, den 31 december
2008 och den 31 december 2009. Käranden har emellertid förklarat att de angivna
tidpunkterna inte utesluter att annan tidpunkt läggs till grund för att fastställa skadans
storlek, om ond tro anses ha uppkommit vid sådan annan tidpunkt.
Kostnaden för att avveckla tradingverksamheten motsvarar felvärderingens storlek vid

den tänkta avvecklingstidpunkten beräknad på sätt som käranden presenterat (Navigant
Edge). En ytterligare utgångspunkt för beräkningen är att någon investment banking-
verksamhet inte skulle ha bedrivits efter avvecklingen av tradingverksamheten.
4.1.3 Skadeberäkning för HQ AB
4.1.3.1 HQ-koncernens faktiska värde per den 28 augusti 2010

HQ-koncernens rörelsevärde per den 28 augusti 2010 var 60 mkr. Koncernen saknade
vinstgenereringsförmåga vid den tidpunkten. Värdet per den 28 augusti 2010 av vinst-
utdelningarna för räkenskapsåren 2007 – 2009 uppgår till 677 mkr. Värdet av vinstut-
delningarna för räkenskapsåren 2008 – 2009 uppgår till 352 mkr. Och värdet av
vinstutdelningen för räkenskapsåret 2009 uppgår till 171 mkr.
Sid 186
4.1.3.2 Det hypotetiska värdet vid avveckling den 31 december 2007

Som del i skadeberäkningen vid en hypotetisk avveckling av tradingverksamheten den
31 december 2007 har käranden gjort en beräkning av den vinst som hade kunnat delas
ut. Vid denna beräkning har käranden justerat balans- och resultaträkningen för räken-
skapsåret 2007 med kostnaden för att stänga portföljen (motsvarande felvärderingen)
och på grundval därav beräknat en ny kapitaltäckningsgrad. Käranden har dessutom
justerat kapitalbasen för det felaktiga supplementära kapitalet om 170 mkr som förelåg
år 2007. Käranden har också tagit hänsyn till de legala kapitaltäckningskrav som
förelåg vid vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007.
Käranden har även beräknat vad vinstutdelningarna för räkenskapsåren 2008 och 2009
skulle ha varit värda vid en hypotetisk avveckling den 31 december 2007. Vid den
beräkningen har käranden gjort följande antaganden. HQ-koncernens Private Banking-
verksamhet (dvs. den verksamhet som inte var tradingverksamhet) skulle ha utvecklats
som den faktiskt utvecklades. HQ-koncernen skulle göra varken vinst eller förlust i den
kvarvarande Investment Banking-verksamheten (dvs. den del av verksamheten som
inte inkluderade tradingverksamheten) innan denna avvecklades. HQ-koncernen skulle
ha betalat motsvarande ett års avgångsvederlag till anställda i Investment Banking-
verksamheten. Tillgångar, skulder och kostnader som inte var hänförliga till specifik
del av verksamheten skulle ha utvecklats på samma sätt som i det faktiska
händelseförloppet. Konvertibla förlagslån utgivna till HQ-koncernens anställda skulle
inte ha lösts in; HQ-koncernen skulle ha fortsatt att betala ränta på förlagslånen.
HQ-koncernens hypotetiska vinstutdelningar för räkenskapsåren 2007 – 2009 uppgår

till 422 mkr.
HQ-koncernens hypotetiska rörelsevärde per den 28 augusti 2010 har beräknats genom
dels relativa värderingar (utifrån genomförda transaktioner avseende jämförbara bolag
samt värdet på jämförbara noterade bolag), dels en kassaflödesvärdering (dvs. utifrån
en förväntad vinstgenereringsförmåga). Utifrån en viktning av resultaten från dessa
värderingar har det hypotetiskt rörelsevärdet beräknats.
Sid 187
Det hypotetiska rörelsevärdet per den 28 augusti 2010 uppgår till 3 481 mkr.
Den 26 maj 2010 offentliggjorde HQ AB att tradingverksamheten skulle avvecklas

med vissa förluster som följd och informerade att en nyemission var planerad. Dess-
förinnan hade marknaden hade fått information om att Banken skulle fokusera på
traditionell market making. Trading hade redovisat en förlust om 118 mkr under tiden
från år 2007 till och med det första kvartalet 2010. Marknadsvärdet vid denna tidpunkt
återspeglade information om en bank fokuserad på private banking och kapitalförvalt-
ning. HQ AB:s genomsnittliga börsvärde under tiden den 1 januari 2010 – den 26 maj
2010 uppgick till 3 476 mkr, vilket ligger i linje med det hypotetiska rörelsevärdet.
4.1.3.3 Skada vid avveckling år 2007

HQ AB:s skada uppgår till skillnaden mellan HQ-koncernens samlade rörelsevärde per
den 28 augusti 2010 (60+677 mkr) och dess hypotetiska samlade rörelsevärde per
samma tidpunkt (3 481+422 mkr). HQ AB:s skada uppgår sålunda till 3 166 mkr, om
en hypotetisk avveckling den 31 december 2007 läggs till grund för beräkningen.

Vid en hypotetisk avveckling den 31 december 2008 förutsätts ett kapitaltillskott om
111 mkr i stället för vinstutdelningar. Det beror på att felvärderingens storlek per den
31 december 2008 medför att ett tillskott skulle ha krävts för att uppfylla de kapital-
täckningsregler som gällde. I övrigt följer beräkningen av skada vid en hypotetisk
avveckling år 2008 samma principer som den beräkning som utgår från en avveckling
år 2007.
Värdet av HQ-koncernens hypotetiska vinstutdelningar för räkenskapsåren 2007 –

2009 uppgår per den 28 augusti 2010 till -111 mkr (dvs. ett kapitaltillskott). Och det
hypotetiska rörelsevärdet per den 28 augusti 2010 uppgår, liksom vid en avveckling
per den 31 december 2007, till 3 481 mkr.
Sid 188

samma tidpunkt (3 481-111 mkr). HQ AB:s skada uppgår sålunda till 2 958 mkr, om

Även vid en hypotetisk avveckling per den 31 december 2009 förutsätts ett kapitaltill-
skott i stället för vinstutdelningar. Ett sådant kapitaltillskott har beräknats uppgå till
327 mkr. Liksom beträffande de tidigare redovisade hypotetiska scenarierna har HQ-
koncernens rörelsevärde per den 28 augusti 2010 beräknats till 3 481 mkr. Även i
övrigt följer beräkningen av skada vid en hypotetisk avveckling år 2009 samma
principer som de beräkningar som har redovisats i det föregående.

samma tidpunkt (3 473-327 mkr). HQ AB:s skada uppgår sålunda till 2 915 mkr, om
4.1.4 Alternativ skadeberäkning för HQ AB

Käranden har presenterat en skadeberäkning för HQ AB för den händelse att det skulle
anses inte föreligga adekvat kausalitet mellan svarandens oaktsamhet eller ansvar för
bristerna och FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd. Det händelseförlopp och de
brister som läggs till grund för talan i denna del är desamma som för den huvudsakliga
skadeberäkningen.
Utgångspunkten vid ett hypotetiskt händelseförlopp under angivna förhållande (dvs.

vid ett aktsamt agerande) är att verksamhetsbristerna, kapitalbristerna, informations-
bristerna och värdeöverföringarna skulle ha åtgärdats. Tradingverksamheten skulle vid
sådana förhållanden ha avvecklats eller drivits vidare under ordnade former utan
materiell resultatpåverkan. (Jfr ovan avsnitt 4.1.2.4 Introduktion till
Sid 189
skadeberäkningen.) Belopp som bolaget kan komma att erhålla inom ramen för vinst-
utdelningsmålen ska inte avräknas vid denna alternativa skadeberäkning.
HQ AB:s skada enligt denna alternativa skadeberäkning utgörs av en minskad förmög-

enhetsmassa i HQ AB. HQ AB gav ett kapitaltillskott om 950 mkr till Banken för att
rädda Banken från konkurs med anledning av tradingförlusterna. HQ AB sålde HQ
Fonder för att möjliggöra kapitaltillskottet.
För den händelse att FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd skulle anses inte vara en
kausal följd av bristerna, skulle Banken ha förlorat tillståndet även vid ett hypotetiskt
aktsamt agerande. Vid en sådan bedömning uppgår HQ AB:s skada till tradingförlust-
erna i dess helhet (dvs. 1 220 mkr), eftersom HQ AB i det scenariot inte skulle ha
behövt tillskjuta kapital och Banken skulle ha renderat en högre köpeskilling vid
försäljning till Carnegie. Om oaktsamhet i stället skulle anses föreligga vid senare
tidpunkt så skulle tradingverksamheten vid ett aktsamt agerande ha avvecklats vid den
tidpunkten. Vid en sådan bedömning uppgår HQ AB:s skada till tradingförlusterna
med avdrag för felvärderingen av Tradingportföljen vid tidpunkten för oaktsamhet
(dvs. 843 mkr [1 220-377 mkr] vid oaktsamhet per den 31 december 2007).
För den händelse att FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd inte skulle anses vara en
adekvat följd av bristerna, skulle Banken inte ha förlorat tillståndet vid ett hypotetiskt
aktsamt agerande. I detta scenario skulle HQ AB inte ha sålt Banken till Carnegie. Vid
en sådan bedömning uppgår Bankens skada till tradingförlusterna i dess helhet (dvs.
1 220 mkr) eftersom HQ AB i det scenariot varken skulle ha behövt tillskjuta kapital
eller sälja Banken. Om oaktsamhet i stället skulle anses föreligga vid senare tidpunkt
så skulle tradingverksamheten vid ett aktsamt agerande ha avvecklats vid den tidpunkt-
en. Vid en sådan bedömning uppgår Bankens skada till tradingförlusterna med avdrag
för felvärderingen av Tradingportföljen vid tidpunkten för oaktsamhet (dvs. 843 mkr
[1 220-377 mkr] vid oaktsamhet per den 31 december 2007).
Sid 190
Käranden har inte åberopat något kvantifierat belopp för felvärdering vid några andra
tidpunkter än den 31 december 2007, den 31 december 2008 och den 31 december
2009 (jfr ovan avsnitt 4.1.1.2.2 Kapitalbrister). Om avveckling skulle anses ha skett
vid någon annan tidpunkt kan Navigant Edge användas för att uppskatta skadan.
4.1.5 Skadestånd på grund av Bankens skada
4.1.5.1 Inledning
Den 2 september 2010 överlät Banken till HQ AB samtliga eventuella skadeståndskrav
mot bolagets styrelse, VD och revisorer. Överlåtelsen omfattar anspråk mot alla de
personer vars ansvar kan aktualiseras, även om dessa inte haft någon formell ställning i
Banken.
Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina
Dybeck Happe, Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström och Mikael König har varit de
som i själva verket varit bestämmande i Banken. För det fall de inte i egenskap av
styrelseledamöter i HQ AB skulle anses ansvara för skadan, ansvarar de i egenskap av
de facto-styrelseledamöter i Banken och har i denna egenskap av oaktsamhet skadat
bolaget.
Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus och Mikael König har vid fullgöran-
det av sina uppdrag som styrelseledamöter i Banken av oaktsamhet skadat bolaget.
Mikael König har vid fullgörandet av sitt uppdrag som VD i Banken av oaktsamhet
skadat bolaget.
KPMG och Johan Dyrefors (huvudansvarig för revisionen) har vid fullgörande av
uppdrag som revisor i Banken av oaktsamhet skadat bolaget.
Den skada som orsakats Banken består i första hand av ett minskat rörelsevärde om
2 024 mkr, vilken fixerades när bolaget förlorade sina tillstånd, eller i andra hand av
Sid 191
tradingförlusten som uppgår till 1 220 mkr. (Se vidare nedan avsnitt 4.1.7
Skadeberäkning för Banken och 4.1.8 Alternativ skadeberäkning.)
Svarandena är solidariskt ansvariga för den skada de orsakat Banken. Samtliga

svaranden har orsakat hela skadan.
4.1.5.2 Brister
Skadan orsakades på grund av de skadeståndsgrundande bristerna som kan samman-
fattas i samma fyra bristkategorier som avseende HQ AB (se ovan avsnitt 4.1.1.2
Brister).
4.1.5.3 Bankens skadevållare
4.1.5.3.1 Vållande av styrelse, VD och de facto-styrelseledamöter

Styrelseledamöterna, VD:n och de facto-styrelseledamöterna har insett att bristerna
förelåg, eller borde i vart fall ha insett att bristerna förelåg om de hade iakttagit den
omsorg och lojalitet som krävdes vid fullgörandet av uppdraget. Styrelseledamöterna
och VD i HQ AB var alltså i ond tro om bristerna (se vidare nedan avsnitt 4.1.10
Särskilda omständigheter till grund för ond tro).
Styrelseledamöterna, VD och de facto-ledamöterna har av oaktsamhet orsakat skadan

genom att de i ond tro om bristerna under 2007 – juni 2010 har underlåtit att åtgärda
bristerna. Ställföreträdarna borde ha åtgärdat bristerna alternativt tillsett att bristerna
aldrig uppstått.
Styrelseledamöterna och VD i Banken har dessutom orsakat skadan av oaktsamhet

genom att de i ond tro om bristerna undertecknat och lagt fram årsredovisningarna i
Banken för årsstämmorna avseende räkenskapsåren 2007 och 2008.
4.1.5.3.2 Vållande av revisor

KPMG och Johan Dyrefors har varit oaktsamma och inte utfört sitt revisorsuppdrag
avseende Banken under perioden 2007 – juni 2010, vilket omfattar räkenskapsåren
Sid 192
2007, 2008 och 2009 i dess helhet, i enlighet med god revisionssed. Under perioden
förelåg bristerna, men det medförde inte:
a) anmärkning i Bankens revisionsberättelse för räkenskapsåren 2007, 2008 och
2009;
b) skriftlig erinran till styrelsen i Banken enligt 9 kap. 39 § aktiebolagslagen; eller
c) någon rapportering till FI enligt 13 kap. 10 § LBF, trots att KPMG och
Dyrefors insett eller – om de hade utfört sitt revisorsuppdrag i enlighet med
god revisionssed – i vart fall borde ha insett att bristerna förelåg (se nedan
avsnitt 4.1.10 Särskilda omständigheter till grund för ond tro).
En detaljerad redogörelse för ytterligare omständigheter som käranden åberopar redo-

visas nedan i form av ett kronologiskt händelseförlopp (se Fel! Hittar inte
referenskälla.). Dessförinnan ges en mera övergripande redogörelse (se nedan avsnitt
4.1.9 Särskilda omständigheter till grund för ond tro).
KPMG och Dyrefors hade att bedöma frågan om felaktigheterna i Bankens årsredo-
visningar varit väsentliga, dvs. om det var sannolikt att en användare av dessa skulle
kunnat bli missledd av beskrivningarna, utifrån de brister som förelåg. Mot bakgrund
av bristernas karaktär och omfattning är det uppenbart att det rör sig om väsentliga fel.
Bristerna omfattades av revisionsuppdraget. Det ingår i revisorns uppgift att skaffa sig
förståelse för de lagar och föreskrifter som gäller för det reviderade bolagets verksam-
het och granska hur bolaget efterlever dessa. Revisorn ska vidare inom ramen för den
interna kontrollen granska bolagets instruktioner och policys. Det har även ingått i
revisorns ställningstagande att ta del av styrelsens 18:4-yttrande.
4.1.6 Utgångspunkter för skadeberäkningen

För fastställande av Bankens skada har käranden tillämpat samma utgångspunkter som
beträffande HQ AB:s skada (se ovan avsnitt 4.1.2.4.6 Utgångspunkter för
skadeberäkningen; det som där sagts om vinstutdelning gäller emellertid även för
Bankens koncernbidrag i förekommande fall).
Sid 193
4.1.7 Skadeberäkning för Banken
4.1.7.1 Bankens faktiska värde per den 28 augusti 2010

Banken faktiska rörelsevärde per den 28 augusti 2010 har vid beräkningen fastställts
till 268 mkr, vilket motsvarar den köpeskilling som Carnegie betalade för Banken den
3 september 2010. Värdet per den 28 augusti 2010 av utdelningarna för räkenskapsåren
2007 – 2009 uppgår till 748 mkr. Värdet av utdelningarna för räkenskapsåren 2008 –
2009 uppgår till 325 mkr. Och värdet av utdelningen för räkenskapsåret 2009 uppgår
till 134 mkr.

Vid beräkning av Bankens hypotetiska rörelsevärde per den 28 augusti 2010 har
käranden utgått från det som ovan har sagts om HQ-koncernens hypotetiska rörelse-
värde per samma tidpunkt och gjort avdrag för värdet om 850 mkr på HQ Fonder (som
förutom Banken var det enda rörelsedrivande bolaget i koncernen). Bankens hypote-
tiska rörelsevärde uppgår alltså till 2 631 mkr (3 481-850 mkr)
Vid beräkningen av utdelningars värden vid en hypotetisk avveckling har käranden

gjort samma antaganden som beträffande HQ AB:s skada (se ovan avsnitt 4.1.3.2 Det
hypotetiska värdet vid avveckling den 31 december 2007). Käranden har alltså haft
följande utgångspunkter vid sin beräkning. Bankens Private Banking-verksamhet (dvs.
den verksamhet som inte var tradingverksamhet) skulle ha utvecklats som den faktiskt
utvecklades. Banken skulle göra varken vinst eller förlust i den kvarvarande
Investment Banking-verksamheten (dvs. verksamhet som inte inkluderade tradingverk-
samheten) innan denna avvecklades. Banken skulle ha betalat motsvarande ett års
avgångsvederlag till anställda i Investment Banking-verksamheten. Tillgångar, skulder
och kostnader som inte var hänförliga till specifik del av verksamheten skulle ha
utvecklats på samma sätt som i det faktiska händelseförloppet. Konvertibla förlagslån
utgivna till Bankens anställda skulle inte ha lösts in; Banken skulle ha fortsatt att betala
ränta på förlagslånen.
Sid 194
Bankens hypotetiska utdelningar för räkenskapsåren 2007 – 2009 uppgår till 409 mkr.

Bankens skada vid en hypotetisk avveckling av tradingsverksamheten per den
31 december 2007 uppgår till skillnaden mellan Bankens samlade rörelsevärde per den
28 augusti 2010 (268+748 mkr) och dess hypotetiska samlade rörelsevärde per samma
tidpunkt (2 631+409 mkr). Bankens skada uppgår sålunda till 2 024 mkr, om en
hypotetisk avveckling per den 31 december 2007 läggs till grund för beräkningen.

Vid en hypotetisk avveckling per den 31 december 2008 förutsätts ett kapitaltillskott
om 214 mkr. Liksom vid en hypotetisk avveckling år 2007 förutsätts vid en avveckling
den 31 december 2008 att Bankens rörelsevärde uppgår till 2 620 mkr.

Bankens skada vid en hypotetisk avveckling av tradingsverksamheten per den
31 december 2008 uppgår till skillnaden mellan Bankens samlade rörelsevärde per den
28 augusti 2010 (268+325 mkr) och dess hypotetiska samlade rörelsevärde per samma
tidpunkt (2 620-214 mkr). Bankens skada uppgår sålunda till 1 813 mkr, om en

Även vid en hypotetisk avveckling per den 31 december 2009 förutsätts ett kapital-
tillskott. Kapitaltillskottet har beräknats till 327 mkr. Liksom beträffande de tidigare
redovisade hypotetiska scenarierna har käranden beräknat Bankens rörelsevärde per
den 28 augusti 2010 till 2 623 mkr. Även i övrigt följer beräkningen av skada vid en
hypotetisk avveckling år 2009 samma principer som de beräkningar som har redovisats
i det föregående.
Sid 195

Bankens skada vid en hypotetisk avveckling av tradingsverksamheten per den 31
december 2009 uppgår till skillnaden mellan Bankens samlade rörelsevärde per den 28
augusti 2010 (268+134 mkr) och dess hypotetiska samlade rörelsevärde per samma
tidpunkt (2 623-327 mkr). Bankens skada uppgår sålunda till 1 894 mkr, om en
4.1.8 Alternativ skadeberäkning för Banken

Käranden har – liksom beträffande HQ AB:s skada – för Bankens skada presenterat en
skadeberäkning för den händelse att det skulle anses inte föreligga adekvat kausalitet
mellan svarandens oaktsamhet eller ansvar för bristerna och FI:s beslut att återkalla
Bankens tillstånd. Det händelseförlopp och de brister som läggs till grund för talan i
denna del är desamma som för den huvudsakliga skadeberäkningen.
Utgångspunkten vid ett hypotetiskt händelseförlopp under angivna förhållande (dvs.

vid ett aktsamt agerande) är att verksamhetsbristerna, kapitalbristerna, informations-
bristerna och värdeöverföringarna skulle ha åtgärdats. Tradingverksamheten skulle vid
sådana förhållanden ha avvecklats eller drivits vidare under ordnade former utan
materiell resultatpåverkan. (Jfr ovan avsnitt 4.1.2.4 Introduktion till
skadeberäkningen.) Käranden har förklarat att belopp som bolaget kan komma att
erhålla inom ramen för vinstutdelningsmålen inte ska avräknas vid denna alternativa
skadeberäkning.
Bankens förluster till följd av Tradingportföljens avveckling uppgick till 1 220 mkr.
Banken saknade rätt att boka upp eller tillgodogöra sig en eventuell uppskjuten skatte-
fordran. Bankens skada enligt denna alternativa skadeberäkning motsvaras av skillnad-
en mellan tradingförlusterna och de eventuella tradingförluster som skulle ha drabbat
Banken i ett hypotetiskt scenario, dvs. vid ett aktsamt agerande där bl.a. Tradingport-
följen skulle ha avvecklats. Om det skulle anses oaktsamt att överhuvudtaget bedriva
tradingverksamhet på det sätt som Banken gjorde, så skulle ingen tradingverksamhet
Sid 196
alls ha bedrivits vid ett aktsamt agerande. Vid en sådan bedömning uppgår Bankens
skada till tradingförlusterna i dess helhet (dvs. 1 220 mkr).
Om oaktsamhet i stället skulle anses föreligga vid senare tidpunkt så skulle trading-
verksamheten vid ett aktsamt agerande ha avvecklats vid den tidpunkten. Vid en sådan
bedömning uppgår Bankens skada till tradingförlusterna med avdrag för felvärderingen
av Tradingportföljen vid tidpunkten för oaktsamhet (dvs. 843 mkr [1 220-377 mkr] vid
oaktsamhet per den 31 december 2007).
Käranden har förklarat att det inte åberopas något kvantifierat belopp för felvärdering
vid några andra tidpunkter än den 31 december 2007, den 31 december 2008 och den
31 december 2009 (jfr ovan avsnitt 4.1.1.2.2 Kapitalbrister). Om avveckling skulle
anses ha skett vid någon annan tidpunkt kan Navigant Edge användas för att uppskatta
skadan.
4.1.9 Vinstutdelningsmålen
4.1.9.1 Utgångspunkt
Vinstutdelningarna från HQ AB för åren 2007, 2008 och 2009 har skett i strid med
aktiebolagslagen.
Olagligheten har bestått i att vinstutdelningarna inte var försvarliga med hänsyn till de
krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställde på det egna kapitalet i
HQ AB och HQ-koncernen och med hänsyn till HQ AB:s och HQ-koncernens
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vinstutdelningarna stred därmed
mot försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § i andra och tredje styckena i aktiebolagslagen.
Vinstutdelningarna skedde i strid med 17 och 18 kap. aktiebolagslagen, eftersom det

förelåg väsentliga brister i beslutsunderlaget.
De perioder som talan avser löper för respektive år fr.o.m. januari t.o.m. verkställande
av vinstutdelningen. Väsentlig kapitalbrist och bristande efterlevnad av kapitalkrav
Sid 197
enligt pelare 1 och/eller pelare 2 förelåg under angivna perioder för respektive år.
Tidpunkterna för vinstutdelningarna är: Den 14 april 2008 verkställdes utbetalningen
av vinstutdelningen för 2007, den 20 april 2009 verkställdes utbetalningen av vinst-
utdelningen för 2008 och den 23 april 2010 verkställdes utbetalningen av vinstut-
delningen för 2009. Vinstutdelningarna uppgick till 271 144 800 kr för år 2007,
162 686 880 kr för år 2008 och 167 551 680 kr för år 2009.
4.1.9.2 Bristerna
4.1.9.2.1 Inledning
De omständigheter som gör att vinstutdelningarna stod i strid med försiktighetsregeln
sammanfattas i målet genom ett antal brister. På sätt som angetts ovan avseende skade-
stånd förelåg verksamhetsbrister, kapitalbrister, informationsbrister och värde-
överföringar (se ovan avsnitt 4.1.1.2 Brister). I vinstutdelningsmålen görs därtill även
följande brister gällande:
- Stora exponeringar (brist 4; se vidare nedan avsnitt 4.1.9.2.4 Stora
exponeringar)
- Marknadsförutsättningar (brist 5; se vidare nedan avsnitt 4.1.9.2.5
Marknadsförutsättningar)
- Ansträngd likviditet (gäller endast år 2009) (brist 6; se vidare nedan avsnitt
4.1.9.2.6 Ansträngd likviditet år 2009)
Marknadsförutsättningarna för sig medför inte att vinstutdelningarna stred mot

försiktighetsregeln, utan denna brist görs endast gällande i kombination med någon
annan brist.
De omständigheter som gjorde att det förelåg väsentliga brister i beslutsunderlaget är

informationsbristerna (se ovan avsnitt 4.1.1.2.3 Informationsbrister).
Sid 198
4.1.9.2.2 Något om Bankens betydelse
Allmänt
HQ AB bedrev ingen egen verksamhet. Omständigheterna i Banken var av avgörande
betydelse för om utdelningar från HQ AB var tillåtna enligt 17 kap. 3 § tredje stycket i
aktiebolagslagen. Omfattningen av verksamheten i Banken ska tillmätas särskild
betydelse. Vidare gäller att särskild försiktighet ska iakttas när det gäller bolag som
bedriver särskilt riskfylld verksamhet.
HQ AB hade tecknat ett generellt borgensåtagande för Bankens förpliktelser. Banken

svarade för 85 procent av omsättningen och resultatet i HQ-koncernen år 2007. År
2008 svarade Banken för 65 procent av omsättningen och 40 procent av resultatet i
HQ-koncernen. År 2009 svarade Banken för drygt 80 procent av omsättningen och ca
75 procent av resultatet i HQ-koncernen.
Bankens ekonomiska betydelse för koncernen i kombination med HQ AB:s borgens-

åtagande innebär att förekomsten av allvarliga brister i Banken ska beaktas vid
bedömning av HQ AB:s möjligheter att dela ut vinst.
Verksamhetens art, omfattning och risker

För Banken gällde särskilda krav på hur verksamheten skulle bedrivas, bl.a. avseende
riskhantering samt på hur den skulle kapitaltäckas (pelare 1 och 2). Av 9 kap. 5 §
kapitaltäckningslagen följde att kapitaltäckningskraven gällde för hela koncernen. Se
vidare om kapitalbrist ovan under avsnitt 4.1.1.2.2.
Verksamhetsbristerna och kapitalbristerna har särskild betydelse i fråga om arten av

HQ AB:s verksamhet samt dess omfattning och risker.
Konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt

Försiktighetsregeln förutsatte även att bolagets konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt beaktades.
Sid 199
HQ-koncernens rörelseresultat år 2007 var 19 mkr efter avdrag för felvärderingen.

Koncernens eget kapital var vid sådant förhållande 911 mkr. Bankens resultat år 2007
var -39 mkr efter avdrag för felvärderingen och Bankens eget kapital var 249 mkr.
HQ-koncernens rörelseresultat år 2008 var -377 mkr efter avdrag för felvärderingen.
var -517 mkr efter avdrag för felvärderingen och Bankens eget kapital var -160 mkr.
HQ-koncernens rörelseresultat år 2009 var -516 mkr efter avdrag för felvärderingen.
var -558 mkr efter avdrag för felvärderingen och Bankens eget kapital var -97 mkr.
Det är dessa förhållanden som ska läggas till grund för bedömningen av HQ AB:s
förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser på längre sikt. Något kapitaltillskott
gjordes inte mellan aktuella balansdagar och de ifrågavarande utdelningstillfällena som
haft någon inverkan på kapitalbasen eller det egna kapitalet.
4.1.9.2.3 Något om informationsbristerna i vinstutdelningsmålen

Samtliga år saknades i beslutsunderlaget för stämman i HQ AB väsentliga upplysning-
ar om kapitalbristerna, om att optionerna i Tradingportföljen inte värderades enligt
noterade priser samt om att stora realiserade förluster doldes av orealiserade vinster.
Kännedom om dessa omständigheter är av avgörande betydelse för aktieägarnas
möjligheter att fatta korrekta beslut.
Styrelsen i HQ AB har lagt fram felaktiga resultat- och balansräkningar för stämman.
Där har det funnits felaktiga upplysningar om det egna kapitalets storlek, om värdet på
tillgångar och skulder samt om resultatet. Vinstutdelningsbesluten har således fattats
på väsentligt felaktiga resultat- och balansräkningar, dels på grund av felvärderingen
av Tradingportföljen, dels på grund av de felaktigt angivna kapitalkraven. Konsekven-
sen är att vinstutdelningen i dess helhet ska återbäras.
Sid 200
De yttranden enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen som styrelsen i HQ AB har avgett

innehöll inte något år uppgifter om hur stor del av det fria egna kapitalet som var
hänförligt till den teoretiska värderingen.
4.1.9.2.4 Stora exponeringar

Enligt 7 kap. 3 § kapitaltäckningslagen fick Bankens exponering mot en kund eller
grupp av kunder med inbördes anknytning inte överstiga 25 procent av Bankens
kapitalbas. Enligt 9 kap. 12 § kapitaltäckningslagen gällde motsvarande även för
HQ-koncernen såsom finansiell företagsgrupp.
Som tidigare har redovisats uppgick HQ-koncernens kapitalbas rätteligen till 170 mkr
år 2007, -47 mkr år 2008 och -39 mkr år 2009. Bankens kapitalbas uppgick rätteligen
till 246 mkr år 2007, -174 mkr år 2008 och -134 mkr år 2009. (Se ovan avsnitt
4.1.1.2.2 Kapitalbrister.) Vid sådant förhållande motsvarade 25 procent av HQ-
koncernens kapitalbas 42,5 mkr år 2007. HQ-koncernen saknade kapitalbas åren 2008
och 2009. 25 procent av Bankens kapitalbas motsvarade 61,5 mkr år 2007 och liksom
koncernen saknade Banken kapitalbas åren 2008 och 2009.
Det fanns 5 otillåtna exponeringar i HQ-koncernen och Banken år 2007. År 2008 fanns
9 exponeringar, som översteg 5 mkr, mot enskild kund eller kundgrupp. År 2009 fanns
17 sådana exponeringar. År 2009 fanns dessutom exponeringar som i sig översteg 25
procent av kapitalbasen även med utgångspunkt från de förhållanden som redovisades.
Genom dessa exponeringar äventyrades hela verksamheten. Exponeringarna medförde

också olämpliga risker.
4.1.9.2.5 Marknadsförutsättningar
Under den aktuella perioden inträffade en rad omvärldshändelser som påverkade bank-
och finansmarknaden i grunden. Härmed avses även omständigheter som kunde
påverka företagets förmåga att överleva på lång sikt. Utgångspunkten är att marknads-
förutsättningarna utgjorde skäl för att stärka kapitalbasen och mot att dela ut vinst.
Sid 201
Under sommaren 2007 briserade den amerikanska bolånebubblan, den s.k. subprime-
lånekrisen. I mars 2008 hamnade en av de stora investmentbankerna i svår likviditets-
kris. Den europeiska marknaden påverkades. Aktiekurserna på Stockholmsbörsen gick
generellt nedåt. Sommaren 2008 kom finanskrisen till Europa. Den amerikanska
investmentbanken Lehman Brothers gick omkull i september 2008. En av de kon-
sekvenser som detta fick var att riskaversionen påverkades och att stora, globala börs-
fall inträffade. Under hösten 2008 drabbades också isländska banker och den isländska
staten tvingades att överta finansieringen. Stockholmsbörsen gick ned 42 procent
under kalenderåret 2008. HQ AB beslutade detta år att dela ut 163 mkr till sina aktie-
ägare, medan de flesta storbankerna (t.ex. Nordea, SEB och Swedbank) tog in tiotals
mdkr för att stärka sina kapitalbaser. Stockholmsbörsen var väldigt skakig och inledde
år 2010 uppåt men sjönk inför HQ AB beslut om vinstutdelning för år 2009. Under
senvintern år 2010 blev det känt att Irland, Italien, Spanien och Portugal hade
allvarliga och grundläggande problem. Värst var situationen i Grekland och krisen där
intensifierades under senvåren 2010.
4.1.9.2.6 Ansträngd likviditet år 2009

I början av år 2010 var likviditeten ansträngd i HQ-koncernen. Ett tröskelvärde för
lägsta tillgängliga likviditet hade fastställts. Tröskelvärdet utgick från tillgänglig
likviditet som ställdes i relation till ett stresstestat utflöde av inlåningsmedel.
Under första kvartalet 2010 var tröskelvärdet ca 800 mkr. Likviditeten påverkades
negativt av att Trading tvingades använda en betydande del av den för att ställa säker-
heter till SEB och Nasdaq OMX. I nära anslutning till beslutet om vinstutdelning i
stämman för år 2009 understeg likviditeten tröskelvärdet med mer än 200 mkr. I slutet
av april, dvs. i nära anslutning till att vinstutdelningen verkställdes, var likviditen
ytterligare ansträngd och understeg tröskelvärdet med 300 – 500 mkr.
4.1.9.3 Återbäringsskyldighet
De av svarandena som mottagit del av vinstutdelningen är enligt 17 kap. 6 § aktie-
bolagslagen skyldiga att till HQ AB återbära vad de mottagit då de vid tidpunkten för
Sid 202
besluten om och mottagandet av vinstutdelningarna insett eller i vart fall borde insett
att vinstutdelningarna stod i strid med aktiebolagslagen.
Den onda tron följer av att svarandena vid angivna tidpunkter känt till eller, om de
iakttagit den omsorg och lojalitet som krävdes vid fullgörandet av deras uppdrag i
HQ AB och Banken i vart fall borde känna till, de omständigheter som gjorde att
vinstutdelningen stod i strid med aktiebolagslagen. Öresunds onda tro är hänförlig till
vad Mats Qviberg och Stefan Dahlbo insett eller borde insett.
Vad käranden åberopar till grund för ond tro anges i ett senare avsnitt (se nedan).
Återbäringsyrkandena avser utdelad vinst före skatt. Den omständigheten att vinst-
utdelningarna i vissa fall har skett till kapitalförsäkringar som innehades av svarandena
påverkar inte reglerna om återbäring.
4.1.9.4 Bristtäckningsansvar
4.1.9.4.1 Allmänt
Svarandena är bristtäckningsansvariga för den brist som uppkommer vid återbäring då
de grovt oaktsamt, eller i vart fall oaktsamt, medverkat till de olagliga vinstutdelning-
arna avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009.
Bristtäckningsansvaret är solidariskt.
4.1.9.4.2 Styrelse och VD

Styrelseledamöter och VD i HQ AB har medverkat till respektive vinstutdelning
genom att:
a) föreslå för årsstämman att fatta beslut om vinstutdelningen;
b) upprätta motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen utan att upp-
märksamma bristerna som gjorde att utdelningarna stod i strid med
aktiebolagslagen; och
c) underteckna årsredovisningen.
Sid 203
Medverkan har varit oaktsam, då styrelse och VD vid tidpunkten för sin medverkan
känt till eller, om de iakttagit den omsorg och lojalitet som krävdes vid fullgörandet av
sina uppdrag, i vart fall borde ha känt till att bristerna förelåg och därmed att utdeln-
ingarna stod i strid med aktiebolagslagen.
4.1.9.4.3 Revisor
KPMG och Johan Dyrefors har medverkat till respektive vinstutdelning genom att:
a) lämna en ren revisionsberättelse för HQ AB;
b) tillstyrka oriktiga balans- och resultaträkningar för HQ AB och HQ-koncernen;
och
c) tillstyrka vinstutdelningen.
Medverkan har varit oaktsam då KPMG och Johan Dyrefors vid tidpunkten för sin
medverkan känt till eller, om revisionen utförts i enlighet med god revisionssed, i vart
fall borde ha känt till att bristerna förelåg och därmed att utdelningarna stod i strid med
aktiebolagslagen.
Bristerna omfattades av revisionsuppdraget. Det ingår i revisorns uppgift att skaffa sig
förståelse för de lagar och föreskrifter som gäller för det reviderade bolagets verksam-
het och att granska hur bolaget efterlevde dessa. Revisorn ska inom ramen för den
interna kontrollen granska bolagets instruktioner och policys. Det ingår även i
revisorns ställningstagande att ta del av styrelsens 18:4-yttrande.
4.1.9.4.4 Öresund
Öresund har medverkat till vinstutdelningarna genom att rösta för dem på årsstämmor i
HQ AB den 4 april 2008, den 3 april 2009 respektive den 15 april 2010.
Sid 204
Medverkan har varit grovt oaktsam då Öresund känt till eller i vart fall haft påtaglig
anledning att misstänka att bristerna förelåg och därmed att utdelningarna stod i strid
med aktiebolagslagen. Mats Qvibergs och Stefan Dahlbos onda tro ska tillräknas
Öresund.
Mats Qviberg och Stefan Dahlbo var styrelseledamöter i Öresund och de ägde gemen-
samt teckna Öresunds firma. Stefan Dahlbo var verkställande direktör i Öresund.
Stefan Dahlbo har utfärdat fullmakterna med stöd av vilka Öresund röstade för vinst-
utdelningarna 2007 och 2009.
Mats Qviberg har utfärdat fullmakterna med stöd av vilka Öresund röstade för vinst-
utdelningarna 2008 och 2009.
Fullmaktshavarens rättshandlande ska jämställas med att Mats Qviberg respektive

Stefan Dahlbo själva rättshandlat för Öresund på årsstämmorna. Enligt vad Öresund
självt uppgett i målet har det saknats styrelsebeslut avseende hur Öresund skulle rösta
på stämmorna. Mats Qviberg och Stefan Dahlbo har emellertid inte avhållit sig ifrån
att underteckna fullmakter eller delta i beslut för att rösta om utdelning.
Befogenhet att rösta på stämman får anses direkt hänförlig till Stefan Dahlbos
befogenhet i hans egenskap av verkställande direktör i Öresund.
4.1.10 Särskilda omständigheter till grund för ond tro
4.1.10.1 Ställföreträdare
Var och en av ställföreträdarna har fått upplysningar och indikationer på att problem
förelåg i tradingverksamheten. Dessa upplysningar och indikationer i sig borde ha
föranlett ställföreträdaren att tillse att det gjordes en extern oberoende värdering och
riskanalys av tradingverksamheten, varvid ställföreträdaren hade fått faktisk kännedom
om övervärderingen och marknadsriskerna i tradingverksamheten. Upplysningarna och
indikationerna borde under alla omständigheter i vart fall ha föranlett att ställföre-
Sid 205
trädaren satte sig närmare in i frågorna kring värderingen och riskerna i tradingverk-
samheten. Om ställföreträdaren hade satt sig in i frågorna hade denne fått tillgång till
den information om värderingen och riskerna som fanns tillgänglig i organisationen (i
den mån ställföreträdaren inte redan hade sådan information). Om inte upplysningarna
och indikationerna i sig borde föranlett en extern oberoende värdering och riskanalys
borde en sådan värdering och analys i vart fall ha gjorts med kunskap om för-
hållandena som ställföreträdaren borde ha inhämtat i organisationen. Käranden gör
gällande att de upplysningar och indikationer – var och en för sig eller tillsammans –
som respektive ställföreträdare erhållit medfört att var och en av dem hamnat i ond tro.
Käranden gör gällande att ond tro förelåg från och med årsskiftet 2007 (riskhantering-
en) respektive halvårsskiftet 2007 (övervärderingen, marknadsriskerna och kapital-
bristen) och framåt.
4.1.10.2 Revisor
Att revisorerna KPMG och Johan Dyrefors var i ond tro om bristerna framgår av den
information som KPMG och Johan Dyrefors tagit del av och vilken redovisas i på sätt
som bildar ett kronologiskt händelseförlopp (se Fel! Hittar inte referenskälla.).
Utöver vad som framgår av händelseförloppet att KPMG och Johan Dyrefors tagit del av,
framgår det av revisionsakten att KPMG löpande tagit del av samtliga styrelseprotokoll i
HQ AB och Banken, vilka efter genomläsning förvarats i separat akt hos KPMG. Vidare
har KPMG varit inkopierad på den korrespondens som förevarit mellan Banken och FI.
Den information som framkommit på dessa styrelsemöten, liksom korrespondensen mellan
FI och Banken, och som redovisats i händelseförloppet har således KPMG och Johan
Dyrefors fått information om.
4.1.11 Händelseförloppet till stöd för ond tro

Käranden har åberopat ett kronologiskt händelseförlopp till stöd för vad varje svarande
har insett eller borde ha insett angående varje påstådd brist. Händelseförloppet redo-
visas nedan i avsnitt 4.4.
Sid 206
4.2 Kärandens utveckling av talan (brister)
4.2.1 Närmare om den bristande värderingsmetoden (binder 6)
4.2.1.1 Övergripande om tillämpliga redovisningsregler

HQ AB och Banken tillämpade IFRS. Värderingen av optionerna reglerades av IAS
39. Optioner som innehas för handel ska enligt IAS 39 värderas till fair value (verkligt
– eller snarare rättvisande – värde). De aktuella bestämmelserna var likalydande under
hela den aktuella perioden (2007 – juni 2010). Av IAS 39 punkt 48 framgår att VT69–
82 skulle tillämpas (VT, som står för Vägledning vid Tillämpning, utgör en del av
standarden IAS 39).
I portalstadgandet avseende värdering av optioner som innehas för handel – IAS 39

punkt 48A – angavs att ”[d]et bästa uttrycket för verkligt värde är noterade priser på
en aktiv marknad”. Här framgår ett vägval i IAS 39: Ett instrument ska värderas till
vad aktörer är beredda att betala – det ska värderas till vad det kan omstättas till och
det gäller oavsett den egna uppfattningen om värdet. Vidare angavs: ”Om marknaden
för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram det verkliga värdet genom
att använda en värderingsteknik.” Bestämmelsen avser ett finansiellt instrument, vilket
innebär att aktiviteten ska bedömas option för option. Inom en och samma optionsserie
(t.ex. flera optioner med samma lösendag och underliggande tillgång) kan optioner
med olika lösenpris vara antingen aktivt eller inte aktivt handlade.
Punkt 48A: ”Syftet med att använda en värderingsteknik är att fastställa vad trans-
aktionspriset skulle ha varit vid värderingtidpunkten för en transaktion mellan kunniga
parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen
genomförs, och som är motiverad av sedvanliga affärsvillkor.” Vägvalet gäller alltså
även i fall när en värderingsteknik tillämpas. Frågan är vad instrumentet kan omsättas
till för värde. Den relevanta tidpunkten är värderingstidpunkten. Detta gäller alltså
även vid tillämpning av en värderingsteknik.
Sid 207
Punkt 48A. ”Värderingstekniker innefattar att använda nyligen genomförda trans-

aktioner mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av
att transaktionen genomförs, om sådana finns tillgängliga, hänvisning till aktuellt
verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likadant, analys av
diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller.” En värderingsteknik kan
innefatta bl.a. genomförda transaktioner i det relevanta instrumentet, verkligt värde för
liknande instrument och optionsvärderingsmodeller.
Punkt 48A. ”Om det finns en värderingsteknik som är vanligt förekommande bland
marknadsaktörer för att prissätta instrument och denna teknik har visat sig ge till-
förlitliga uppskattningar av priser som kan erhållas i faktiska marknadstransaktioner
använder företaget den tekniken.” Härmed avses en optionsvärderingsformel och för
att generera ett värde krävs att data matas in. Det är en del av tekniken. Av bestäm-
melsen framgår att de priser som kan erhållas i faktiska transaktioner är vägledande.
Punkt 48A: ”Den valda värderingstekniken använder marknadsinformation i så hög

grad som möjligt och företagsspecifik information i så låg grad som möjligt.” De
variabler som ska användas ska utgöras av marknadsinformation i så hög grad som
möjligt och subjektiva uppfattningar om värdet i så låg grad som möjligt. Detta innebär
att aktuell data är mer relevant än inaktuell. Specifika data för en viss option är mer
relevant än data som avser andra optioner. Även av denna bestämmelse framgår att det
är marknadens pris som ska erhållas.
Punkt 48A: ”Den införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta när ett
pris fastställs och överensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för pris-
sättning av finansiella instrument.” Av bestämmelsen framgår att det inte är möjligt att
bortse från någon faktor som marknadsaktörer skulle beakta. Om marknaden prissätter
med skew (eller volatilitetssmile), dvs. att optioner med olika lösenpris prissätts olika
av marknaden, måste det beaktas.
Sid 208
Punkt 48A.”Med regelbundna intervall kalibrerar ett företag värderingstekniken och

prövar dess giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella marknads-
transaktioner i samma instrument (det vill säga utan förändring, uppdelning eller
sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.”
Bestämmelsen innebär att värderingen löpande ska följas upp mot faktiska transak-
tioner. Syftet är att säkerställa att värderingstekniken reflekterar vad instrumentet
faktiskt kan omsättas till. Detta ska göras genom att transaktioner följs upp, inte bara i
samma instrument, utan också i liknande instrument.
En röd tråd i regleringen är att – oavsett om en värderingsteknik tillämpas eller en

aktiv marknad föreligger – det är prisbilden i marknaden som är avgörande för vad
som utgör ett verkligt värde.
I VT71 definieras vad som utgör en aktiv marknad. Av bestämmelsen framgår att ett
finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en aktiv marknad om noterade
priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare,
mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller
tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet före-
kommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Definitionen är allmänt hållen. Det krävs operationaliseringar, handfasta kriterier, för

den praktiska tillämpningen. Det kan finnas gränsdragningsproblem: Aktörer kan t.ex.
ha olika uppfattning om en option är aktivt handlad eller inte. Men detta är inget
egentligt problem eftersom det är prisbilden i marknaden som ska vara avgörande för
värdet och det gäller oavsett om aktiv handel förekommer eller inte. Någon större
skillnad uppkommer således inte om ett instrument betraktas som att det noteras på en
aktiv marknad eller som att det inte noteras på en aktiv marknad. Även vid tillämpning
av en värderingsteknik ska marknadsinformation användas i så hög grad som möjligt.
Sid 209
4.2.1.2 Särskilt om regleringen av värdering dag 1

Av VT76 framgår att det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument
vid första redovisningstillfället är transaktionspriset (dvs. det verkliga värdet för den
ersättning som har erlagts eller erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta
instrument erhålls genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknads-
transaktioner avseende samma instrument (dvs. utan förändring, uppdelning eller
sammanslagning) eller baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar
uppgifter från observerbara marknader.
Bestämmelsen anger ”det bästa belägget”. Innebörden är att värdering ska ske till
transaktionspriset, om inte de två undantag som anges är tillämpliga. Detta framgår av
BC 104 till IAS 39, som anger: “[..] an entity may recognize a gain or loss at inception
only if fair value is evidenced by comparison with other observable current market
transactions in the same instrument [..] or is based on a valuation technique incorpor-
ating only observable data [..]” Detta gäller alltså bara om (“only if”) undantagen är
tillämpliga.
Om man ställer ut en option och erhåller en viss premie, så är utgångspunkten att

optionen värderas till premiebeloppet. Det första undantaget från denna utgångspunkt
avser ”andra observerbara aktuella marknadstransaktioner avseende samma
instrument”. Efter en transaktion kan det förekomma att andra transaktioner sker i
samma instrument under dagen och att dessa andra transaktioner motiverar en
omvärdering. Om dessa andra transaktioner sker till ett annat pris så kan man göra en
omvärdering, dag 1, av den egna optionen. I så fall sker en resultatföring av skillnaden
mellan det egna transaktionspriset och det omvärderade beloppet.
Det andra undantaget gäller vid användning av ”en värderingsteknik vars variabler
endast innefattar uppgifter från observerbara marknader”. Bestämmelse anger
”observerbara marknader” och inte ”observerbara marknadsdata”. Om optionens
underliggande tillgång (t.ex. en aktie) handlas på en observerbar marknad (t.ex. på
Nasdaq OMX) där prisförändringar sker genom observerbar handel, så kan prisför-
Sid 210
ändringen användas vid tillämpning av värderingstekniken. En prisuppgång i den

underliggande tillgången kommer att få till följd att optionen blir mer värd om den
utgör en köpoption och mindre värd om den utgör en säljoption. Också sådana
omvärderingar är möjliga att resultatföra.
4.2.1.3 Den efterföljande värderingen (dag 2, 3, 4 osv.)

I VT76A anges vad som gäller efter det första redovisningstillfället. Bestämmelsen an-
ger att den efterföljande värderingen av den finansiella tillgången eller den finansiella
skulden och den efterföljande redovisningen av vinster och förluster ska vara konsek-
vent med kraven i standarden. Vidare konstateras att tillämpningen av punkt VT76 kan
leda till att ingen vinst eller förlust redovisas vid det första redovisningstillfället för en
finansiell tillgång eller skuld. Det anges att IAS 39 i sådant fall kräver att en vinst eller
förlust ska redovisas efter det första redovisningstillfället endast till den del en vinst/
förlust uppkommer pga. en förändrad faktor (inklusive tid) som marknadsaktörer
skulle beakta vid fastställande av ett pris.
Ett företag som redovisar med en annan utgångspunkt än eget transaktionspris måste
ha observerbara belägg för aktuella förändrade omständigheter. De potentiella för-
ändrade omständigheter på marknaden som uppstått efter avslutet kan för index-
optioner vara kopplade till värdet på index, räntan, aktuell syn på volatilitet för framt-
iden och återstående löptid. Vid en efterföljande redovisning måste därför fastställas
om påvisade förändringar har skett med avseende på någon eller några av dessa
faktorer. Endast då kan vinst redovisas.
Det finns alltså en tydlig systematik i regelverket som tar sin utgångspunkt i trans-
aktionspriset och som förutsätter observerbara belägg för värdering till annat värde.
Om en option är ”out-of-the-money” så utgörs hela dess värde av tidsvärdet, som är

avtagande. Tidens värdepåverkan på optionen kan med värderingsmodellerna beräknas
med exakthet och resultatet får föranleda värdejusteringar. Vid slutdagen är tidsvärdet
noll och volatiliteten saknar betydelse. Om sådana och andra observerbara faktorer
Sid 211
finns, vilkas värdepåverkan kan isoleras, t.ex. ett förändrat pris på den underliggande
tillgången, så får värdet justeras till ett värde som avviker från transaktionspriset.
Olika löptid ger regelmässigt olika implicit volatilitet. Det finns även avvikelser i
volatilitet, en skew, beroende på lösenpris. Utgångspunkten för värderingen är den
implicita volatilitet till vilken man har gjorde transaktionen. Den historiska volatilitet
som då kan utläsas för den underliggande tillgången avseende tiden före transaktionen
är således irrelevant. Det krävs observerbara belägg som ligger i tiden efter trans-
aktionstidpunkten.
En historisk volatilitet som noteras mellan transaktionstidpunkten och värderingstid-

punkten kan visserligen beräknas. Vilken relevans som kan tillmätas sådan historisk
volatilitet är avhängig olika faktorer – som t.ex. om det är förestående sommar- eller
julledighet, om ett val är förestående osv. – och beror på marknadens syn på den
framtida volatiliteten.
Utgångspunkten är att den aktuella prisbilden i marknaden som måste avläsas. Värde-
ring ska göras efter den implicita volatilitet som reflekteras i transaktioner som har ägt
rum eller priser som har ställts. Det finns inte alltid ett pris för den aktuella dagen och
därför har det utvecklats tekniker för att hantera detta som utgjorde marknadspraxis.
Enligt marknadspraxis användes i första hand marknadspriser, dvs. transaktionspriser
eller ställda priser för det aktuella instrumentet.
Enligt marknadspraxis togs också ett volatilitetstäcke fram för att interpolera
marknadspriser när sådana saknades. Genom ett sådant volatilitetstäcke var det möjligt
att bedöma rimligheten av prisbilden för enskilda instrument eftersom den gav en så
heltäckande prisbild som det var möjligt att få. Med hjälp av implicita volatiliteter ger
volatilitetstäcket ett böljande täcke som ger prisbilden i marknaden. Om det saknas ett
pris i någon av de optioner som volatilitetstäcket avser så kan en algoritm som tar
hänsyn till skew visa var priset för den optionen rimligen bör ligga utifrån marknadens
prisbild. På detta sätt använde marknadsaktörer marknadsinformation i så hög grad
Sid 212
som möjligt. Möjligheten att ta fram ett volatilitetstäcke fanns också i Bankens
datoriserade tradingsystem ORC.
Illustration av ett volatilitetstäcke:
4.2.1.4 Särskilt om indata i värderingstekniker

I VT82 angavs att en lämplig teknik för att uppskatta det verkliga värdet för ett visst
finansiellt instrument införlivar observerbara marknadsuppgifter om marknads-
villkoren och andra faktorer som kan förväntas påverka instrumentets verkliga värde.
Vidare angavs att det verkliga värdet för ett finansiellt instrument baseras på en eller
flera faktorer (och kanske andra), däribland [VT82 f.)]: ”Volatilitet (det vill säga
storleken på framtida prisförändringar för finansiella instrument eller annan post).
Mått på volatiliteten för aktivt handlade poster kan vanligen uppskattas på ett rimligt
sätt utifrån historiska marknadsuppgifter eller genom att använda volatiliteter som är
implicita i aktuella marknadspriser.”
Sid 213
Bestämmelsen gäller indata i värderingstekniker. Den avser alla typer av finansiella

instrument och inte bara noterade optioner. Den anger inte bara observerbara
marknadsdata utan också andra faktorer. Bestämmelsen anger inte en uttömmande
uppräkning av de faktorer som kan beaktas.
I VT82 f), som gäller volatilitetsfaktorn, angavs ”historiska marknadsuppgifter”

respektive ”volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser”. Bestämmelsen
gäller indata och har ingen relevans för regelverkets systematik. Att historiska
marknadsuppgifter kunde användas saknar betydelse för hur värderingen skulle göras.
Om – vid en given värderingstidpunkt – ingen ny transaktion har ägt rum efter den ur-
sprungliga transaktionstidpunkten, ska värderingen ske med utgångspunkt från trans-
aktionspriset. Om det har skett transaktioner i optioner med närliggande lösenpris vid
transaktions- och värderingstidpunkten kan ett rimligt pris interpoleras fram för den
aktuella optionen. Detta förfarande kan liknas vid ett förenklat volatilitetstäcke och
inkluderar historiska marknadsuppgifter, dvs. de transaktioner som har skett vid trans-
aktionstidpunkten, samt volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser.
4.2.1.5 Tradinginstruktionen
Utgångspunkten för Bankens värdering av derivat enligt Tradinginstruktionen var inte
marknadspriset utan Bankens eget teoretiska värde, vilket skulle ligga till grund för
både bokföring och resultatberäkning. Det var enligt instruktionen Trading som satte
detta värde. Chefen för Trading var ansvarig för ”förväntad volatilitet”.
Trading var enligt Tradinginstruktionen skyldig att tillämpa rak volatilitet och bortse
från den skew som fanns på marknaden. Den enda vägledning som gavs i instruktionen
för hur Trading skulle sätta volatiliteten var att volatilitetsestimaten skulle bygga på
”implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt under-
liggande”. Detta innebar att Trading hade i princip fria tyglar avseende hur
volatiliteten bestämdes.
Sid 214
Den Tradinginstruktion som styrelsen i Banken hade fastställt var således inte förenlig
med IAS 39. Den utgick inte från marknadens prisbild utan från ett teoretiskt värde.
Den angav inte att det skulle fastställas om marknaden var aktiv eller inte. Den angav
inte att transaktionspriset skulle utgöra utgångspunkten för värderingen eller att det
krävdes observerbara belägg för att värdera till något annat. Den angav inte att värder-
ingen skulle kalibreras för att säkerställa att den reflekterade vad man kunde erhålla i
olika transaktioner. Den angav dessutom en direkt instruktion om att bortse från skew i
marknaden.
4.2.1.6 Tradings värdering

Trading värderade optionerna till ett teoretiskt värde i enlighet med Bankens Trading-
instruktion. Tradings teoretiska värdering av optionerna ägde rum i ORC. Den
volatilitet som Banken använde vid värderingen betecknades ”Act.vol” i ORC. Med
beteckningen ”ImpVol” angavs de volatiliteter som ORC hade räknat fram genom de
priser som systemet hade importerat från marknaden. I de fall då det inte fanns några
priser att importera för en viss option angavs ”ImpVol” till noll i ORC.
Den teknik som Banken tillämpade innebar att Trading, när en option ställdes ut eller
köptes, omvärderade den samma dag till ett teoretiskt värde. KPMG uppmärksammade
detta i samband med revisionen år 2008 (Rapport HQ Granskning av värdering till
verkligt värde av finansiella instrument Confidential): KPMG noterade att Trading
ändrade i den underliggande volatiliteten utifrån en strategi som byggde på att
volatiliteten på lång sikt skulle komma att vara konstant. Enligt vad KPMG angav var
Bankens raka volatiliteter i överensstämmelse med den genomsnittliga historiska
volatiliteten, oavsett vilken volatilitet som legat till grund för transaktionen. Detta trots
att regleringen byggde på att värderingen skulle ske vid värderingstidpunkten.
I mitten av år 2007 hade Banken gjort förluster. Dessa förluster doldes genom att
Banken gjorde transaktioner på en viss volatilitet för att omedelbart värdera om till-
gången enligt en annan volatilitet och på så sätt erhålla orealiserade vinster. Tiden gick
och de hoppades kunna vinna tillbaka förlusterna, men det gjorde de inte. I stället
Sid 215
gjordes nya transaktioner som omedelbart omvärderades. Banken hoppades kunna

tjäna igen pengarna på detta sätt. Men det skedde aldrig.
Den 30 december 2009 hade Banken en position med ODAX som underliggande och
lösen i juni 2010. Positionen innehöll fyra av de mest felvärderade optionerna vid
utgången av år 2009. I den positionen ingick en säljoption med lösenpriset 4 800 som
Banken hade ställt ut. Optionens implicita volatilitet var 30,42 procent medan Banken
värderade den efter en egen volatilitet om 20 procent. Genom denna justering åstad-
kom Banken ett mervärde om ca 103 mkr. I positionen ingick även en köpoption med
lösenpriset 6 200 som Banken hade ställt ut. Banken åsatte optionen en egen volatilitet
om 20 procent medan den implicita volatiliteten var 22,5 procent. Optionens
marknadsvärde var ca 816 mkr. Genom den teoretiska volatiliteten skapades ett fiktivt
mervärde om ca 110 mkr. Volatilitetsjusteringarna hade alltså en enorm effekt på
Bankens resultat- och balansräkning.
Bankens teoretiska värdering fastställdes utan något skönjbart mönster. De teoretiska,

historiska, volatiliteterna var subjektivt valda och det går inte att utläsa någon system-
atik i hur de har bestämts. Klart är dock att det var relativt få positioner som stod för
den löpande felvärderingen, troligen för att möjliggöra någon form av kontroll av port-
följen. De flesta optionspositioner värderades i linje med marknaden. Felvärderingen
var huvudsakligen hänförlig till skuldpositioner, dvs. utställda optionskontrakt. De
felvärderade positionerna började värderas mer i linje med marknaden den sista mån-
aden innan lösendagen (den s.k. frontmånaden). Detta förklaras av att det är menings-
löst att övervärdera en option under frontmånaden eftersom tidsvärdet är lågt och när-
mar sig noll vid lösen. Volatiliteten har vid den tidpunkten ingen större inverkan på
värdet. Felvärderingen rullades löpande över i nya optioner med hjälp av Bankens
värderingsmetod som innebar att en omvärdering gjordes omedelbart efter en trans-
aktion.
Sid 216
4.2.1.7 Värdering i finansiell rapportering

Enligt Tradinginstruktionen skulle framräknat teoretiskt värde för optionerna ligga till
grund för bokföring och resultatberäkning. Det teoretiska värdet beräknades i ORC. I
slutet av varje månad fördes Tradings värderingar i ORC in i huvudboken. Det var
alltså Tradings värdering av Tradingportföljen den sista dagen i varje kvartal och år
som flöt in i den finansiella rapporteringen (dock med en viss avvikelse avseende års-
redovisningarna för år 2007, se vidare Händelseförloppet fram till vinstutdelningen för
år 2007). HQ AB och Banken gjorde inga reserveringar, utan den teoretiska värder-
ingen resultatfördes direkt.
Sammanfattningsvis var Tradings värderingsmetod oförenlig med regelverket. Trading

utgick inte från marknadens prisbild, beaktade inte om det marknaden var aktiv eller
inte och tog inte sin utgångspunkt i transaktionspriser. Trading gjorde omvärderingar
utan observerbara belägg och någon kalibrering ägde inte rum. Trading ignorerade den
skew som fanns i marknaden.
4.2.1.8 Bankens värderingsmetod medförde en väsentlig övervärdering

Med tillämpning av en värderingsmetod som använder marknadsinformation i så hög
grad som möjligt så var Tradingportföljen övervärderad med 377 mkr vid utgången av
år 2007, 655 mkr vid utgången av år 2008 och 693 mkr vid utgången av år 2009.
Tradingportföljen var väsentligt övervärderad i den finansiella rapporteringen under
hela perioden, maj 2007 – juni 2010.
4.2.2 Närmare om brister i Bankens värderingsrutiner (binder 7)
4.2.2.1 Grundläggande krav för värderingsrutiner

Utöver regelverket avseende värdering fanns även krav på rutiner i samband med värd-
eringen. Dessa regler innefattade krav på dokumentation, på kontroller för att säker-
ställa att värderingen är korrekt samt på vad som skulle göras om det förelåg osäkerhet
i värderingen (12 kap. FI:s föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora
exponeringar [FFFS 2007:1] – som byggde på kapitaltäckningslagen och senare kom
att ersättas i samband med implementering av Basel 3 – samt FI:s allmänna råd om
Sid 217
hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag

[FFFS 2000:10]). FI:s föreskrifter ska följas och dess allmänna råd bör följas.
Enligt 12 kap. 4 § kapitaltäckningsföreskrifterna, som syftade till att säkerställa att

kapitalbasen inte skulle överskattas, skulle ett institut ha rutiner och kontrollsystem
som säkerställde att värdena på positionerna i handelslagret motsvarade de aktuella
marknadsvärdena. Stängningspriser skulle användas vid marknadsvärderingen, om de
fanns lättillgängliga på marknaden och var från institutet oberoende. Först om en sådan
marknadsvärdering inte var möjlig fick modellvärdering användas. Med modellvärd-
ering avsågs en värdering som på ett eller annat sätt härleds från marknadspriser eller
andra marknadsparamentrar. Även vid en sådan värdering var alltså marknadspriser
och andra marknadsparametrar utgångspunkten.
Modellvärdering kunde exempelvis ske med hjälp av ett s.k. volatilitetstäcke baserat på
marknadsparametrarna implicit volatilitet i vissa lösenpriser och löptider genom vilket
ett marknadspris kunde interpoleras för optioner som saknade marknadspris. Detta var
marknadspraxis i fall där optioner saknade marknadspris. Det var fråga om standard-
funktionalitet i ORC.
I Banken modellvärderades alla derivat i enlighet med vad som angavs i Trading-
instruktionen, dvs. enligt teoretisk värdering, oberoende av om det fanns stängnings-
priser eller inte. Banken bortsåg från stängningspriser i de fall när sådana fanns och
avvek alltså från regelverket.
4.2.2.2 Krav på styrdokumentation – värderings- och kontrollprocessen

Syftet med kraven på styrdokumentation är att undvika godtycke. Enligt 12 kap. 5 § 1
kapitaltäckningsföreskrifterna skulle styrdokument ange vilka värderingsprinciper som
skulle tillämpas. Bankens instruktioner var felaktiga och oprecisa. De gav en stor frihet
åt Trading att själva bestämma volatiliteten och säkerställde inte likvärdighet över tid.
Sid 218
Enligt punkt 2 skulle det anges varifrån marknadspriser och andra marknadsparametrar
skulle hämtas och vid vilken tidpunkt detta skulle ske. Detta visar vilken vikt regel-
verket lade vid marknadspriser och andra marknadsparametrar.
Enligt punkt 3 skulle det anges vilka kontroller som skulle utföras för att verifiera
marknadspriser och andra marknadsparametrar som användes i värderingen var
korrekta. Det som avses är en priskontroll, dvs. att säkerställa att det är korrekta upp-
gifter som tankas ned, i detta fall till ORC, och att priserna inte manipulerats. Det
fanns viss handledning angående detta i Tradinginstruktionen (se vidare under Krav på
kontroll och värdering av oberoende enhet).
Enligt punkt 4 skulle det anges hur eventuella justeringar av marknadspriser och
marknadsparametrar fick utföras. I Tradinginstruktionen angavs att den implicita
volatiliteten skulle vara rak. Eftersom marknadens prissättning av optioner varierade
beroende på optionernas lösenpris innebar användningen av rak volatilitet en justering
av marknadspriser. Såtillvida angav Tradinginstruktionen hur justeringar fick utföras
men i övrigt saknades handledning beträffande hur justeringar fick göras.
Enligt punkt 5 skulle det anges hur ansvaret för de olika momenten i värderingsproc-
essen var uppdelat inom institutet. I Tradingsinstruktionen angavs i och för sig att det
var framräknat teoretiskt värde som skulle ligga till grund för bokföringen, att det var
Trading som satte det teoretiska värdet samt att Risk skulle utföra vissa kontroller.
Det har dock framgått att varken Trading, Risk eller ekonomiavdelningen ansåg sig
ansvariga för värderingen. Tradinginstruktionen var alltså otydlig avseende ansvars-
fördelningen.
Banken uppfyllde inte de krav på styrdokumentation som kapitaltäckningsföre-

skrifterna ställde.
Sid 219
4.2.2.3 Krav på oberoende kontroll och värdering

Enligt 12 kap. 6 § kapitaltäckningsföreskrifterna skulle den enhet som ansvarade för att
kontrollera marknadspriserna och andra marknadsparametrar vara oberoende från de
positionstagande enheterna. Vidare angavs att kontroll av marknadspriser och
marknadsparametrar skulle ske regelbundet och åtminstone varje månad.
I 9 § i de allmänna råden om marknadsriskhantering angavs bl.a. att en från positions-

tagande enheter oberoende marknadsvärdering av finansiella instrument ”bör ske på
daglig basis”. Banken saknade skäl att göra avsteg från rådet med hänsyn till Trading-
portföljens storlek och komplexa riskexponering. I tradingintensiva verksamheter var
det marknadspraxis att göra kontrollvärdering dagligen. Med en ”oberoende”
marknadsvärdering avsågs att den oberoende enheten kunde fastställa slutliga
marknadsvärden oberoende och självständigt.
Risk gjorde ingen egen värdering av Tradingportföljen. I Tradinginstruktionen angavs

att Risk, förutom stickprover och stresstester, skulle kontrollera ”att den teoretiska
volatiliteten är konsistent, dvs rak och linjär över tiden”. Tradinginstruktionen
lämnade inga besked om kontroll av volatilitetsnivåerna. Att volatiliteten skulle vara
”rak” innebar att volatiliten skulle vara densamma för instrument med samma under-
liggande och lösendag, oavsett lösenpris. Att den skulle vara ”linjär” innebar att
positioner med samma underliggande men olika lösendag skulle ha en linjär volatilitet
genom de olika lösendagarna. Vidare angavs enligt instruktionen att Risk, vid varje
månadsslut eller vid annat valt tillfälle, skulle göra ”en kontrollvärdering av samtliga
instrument i tradingportföljen genom att jämföra priser i ORC mot externa källor och
kontrollera och särskilt kommentera konsistens i valda parametrar i den teoretiska
värderingen”. Av Tradinginstruktionen följde således endast att en pris- och en
konsistenskontroll skulle göras.
Risk gjorde emellertid mer än så. Risk tittade på Tradings värdering vid varje månads-
skifte och markerade optionerna med olika färger beroende på hur väl Tradings
värdering överensstämde med marknadens värdering vid värderingstidpunkten. Detta
Sid 220
kallades för volatilitetsavstämning och innehöll bl.a. uppgift om Vega för positionerna.
Med kommentarer såsom ”låg vol” respektive ”hög vol” angav Risk att Banken
värderade positionen till en lägre respektive högre volatilitet än den som fanns i
marknaden. Med ”lång vega” respektive ”kort vega” angavs om Vega var positiv eller
negativ, varvid en positiv Vega innebar att det var fråga om en tillgångsposition och en
negativ att det var en skuldposition. ”Hög teo vol till lång vega” innebar således att
Banken hade övervärderat en tillgångsposition. ”Låg vol till kort vega” innebar på
motsvarande sätt att Banken hade undervärderat en skuldposition.
Risks volatilitetsavstämningar utgick från en rak volatilitet och avsåg inte de enskilda
optionerna var för sig inom en position. Avstämningen utgick från den implicita
volatiliteten för den option som var mest ”at-the-money” (ATM) vilken jämfördes med
Tradings teoretiska volatilitet. Positioner som enligt Risk avvek från marknadens
värdering markerades med orange och positioner med större avvikelse markerades med
rött. Risk och Trading förde varje månad efter volatilitetsavstämningen en diskussion
som ibland medförde att Trading ändrade vissa värderingar, men det var i samman-
hanget fråga om marginella ändringar.
I stället för att på daglig basis göra en självständig marknadsvärdering av Trading-

portföljen jämförde Risk på månadsbasis Tradings värdering med marknadens och
påpekade när skillnaden var stor, dock utan att ändra Tradings värdering. Risk förhöll
sig osjälvständigt till Trading och hade heller inget mandat att ändra värderingen.
Risks påpekanden ledde sällan till att Trading valde att göra någon justering.
Banken uppfyllde alltså inte de krav som följde regelverk och marknadspraxis.
4.2.2.4 Krav avseende marknadsvärdering och modellvärdering

Som nämnt var det ett regelverkskrav att de priser som fanns i marknaden skulle
användas, om det fanns lättillgängliga och oberoende stängningspriser. Först om
sådana priser inte fanns fick en modellvärdering användas. (Se ovan Grundläggande
Sid 221
om värderingsrutiner.) Därutöver fanns specifika krav avseende marknads- respektive

modellvärdering.
Av 12 kap. 8 § kapitaltäckningsföreskrifterna framgick att antingen köp- eller

säljpriser skulle användas vid marknadsvärdering, beroende på vilka priser som gav
den försiktigaste värderingen. Detta innebar att för tillgångspositioner skulle köppriser
användas. För utställda optioner, dvs. skuldpositioner, skulle säljpriser användas.
De krav som gällde för modellvärdering upptogs i 12 kap. 9 § 1 kapitaltäckningsföre-

skrifterna där det angavs bl.a. att institutets ledning skulle ”känna till vilka finansiella
instrument som är föremål för modellvärdering och vara medveten om vilken osäker-
het” detta innebar för värdet på de finansiella instrumenten. Bankens ledning kände till
att alla optioner modellvärderades och att modellparametrar avvek från marknads-
parametrar till följd av kravet på användning av rak volatilitet. Dessutom hade Trading
frihet att avvika från den implicita volatiliteten.
Av punkt 5 i samma bestämmelse framgick att institutet skulle känna till ”modellens
svagheter” och om det blev nödvändigt att justera värderingen och i så fall på vilket
sätt detta skulle ske. Edgen, som var stor och växande, indikerade en felvärdering.
Trots detta skedde ingen justering.
I punkt 6 angavs också att modellen skulle utvärderas regelbundet. Banken fick löpa-
nde, varje år, tydliga råd från KPMG att ändra värderingsprinciperna. Så skedde inte.
Styrelsen i Banken kände alltså till att alla optioner modellvärderades och måste med
hänsyn till värderingsprincipernas utformning ha känt till att det fanns en osäkerhet i
värderingen. Men trots detta skedde ingen justering av värderingen och inte heller
någon ändring av värderingsprinciperna.
Banken uppfyllde alltså inte kraven enligt regelverket.

Sid 222
4.2.2.5 Krav på prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv

I 12 kap. 10 § kapitaltäckningsföreskrifterna angavs att institutet skulle ha rutiner för
att utvärdera behovet av prisjusteringar och avsättningar. Institutet var skyldigt att
dokumentera vilka faktorer som utvärderats. Institutet skulle vidare – för de positioner
som institutet använde modellvärdering – utvärdera om det fanns behov av värderings-
reserver eller prisjusteringar ”till följd av brister i modellen”. Detta krav gällde för
samtliga modellvärderade optioner.
För illikvida positioner skulle institutet enligt 11 § samma kapitel även utvärdera
behovet av värderingsreserver eller prisjusteringar till följd av vissa specifika faktorer.
En var hur lång tid det skulle ta att stänga positionen: Om det tar lång tid att stänga
positionen ökar behovet av justering eller avsättning. En annan faktor var marginalen
mellan köp- och säljpriser samt marginalens volatilitet: En stor marginal (spread) och
en hög volatilitet i marginalen indikerar en mindre stabil marknad och sålunda ett
större behov av avsättning eller justering. En tredje faktor var tillgången på marknads-
priser: Ju sämre tillgång desto större behov av avsättning eller prisjustering. En fjärde
faktor var hur omfattande handeln var i den typen av finansiella instrument: Vid
begränsad handel var avsättningsbehovet större. Även marknads koncentrationer skulle
beaktas såtillvida att om det endast fanns få aktörer fanns ett större avsättningsbehov
eller behov av prisjustering. Samtliga angivna faktorer tar sikte på hur väl marknaden
fungerar.
Banken använde modellvärdering med hänvisning bl.a. till att det inte fanns tillgäng-
liga och rättvisande marknadspriser. Vidare gäller att storleken av de positioner som
fanns i Tradingsportföljen i kombination med likviditeten i marknaden kunde medföra
en prispress. Dessa förhållanden talar för att Banken borde ha avsatt en värderings-
reserv eller genomfört en prisjustering.
I 12 kap. 12 § kapitaltäckningsföreskrifterna angavs att kapitalbasen skulle justeras

med hänsyn till de vinster eller förluster som uppstår till följd av prisjusteringar eller
avsättning till värderingsreserv.
Sid 223
Tradingsportföljen var övervärderad. Under alla omständigheter borde en prisjustering

eller avsättning till värderingsreserv ha skett. Detta hade i sin tur påverkat kapitalbasen
på precis samma sätt som om en korrekt värdering i stället hade gjorts.
4.2.2.6 Sammanfattning avseende brister i Bankens värderingsrutiner

Banken använde modellvärdering trots att det fanns stängningspriser som möjliggjorde
en marknadsvärdering. Bankens modellvärdering härleddes inte från marknadspriser
eller andra marknadsparametrar. Banken saknade rutiner och bedömningskriterier i
sina instruktioner för värderingen som säkerställde att värderingen blev likvärdig över
tid oavsett vem som utförde den. Banken gjorde ingen självständig kontrollvärdering.
Banken gjorde ingen prisjustering eller avsättning till värderingsreserv, trots svagheter
i modellen och osäkerhet i värderingen, trots stora positioner och trots att modellvärde-
ringen skedde bl.a. med hänvisning till att det inte fanns tillgängliga och rättvisande
priser.
4.2.3 Närmare om otillåtna Dag 1-resultat (binder 8)
4.2.3.1 Vad avses med Dag 1-resultat?

Ett Dag 1-resultat utgörs av ett resultat som uppkommer samma dag som en tillgångs-
position förvärvas eller en skuldposition ställs ut, till följd av att optionen värderas till
ett annat värde än transaktionspriset. Som exempel kan nämnas en utställare av en
skuldoption som erhåller en premie (transaktionspriset) om 100 kr. Om utställaren
samma dag som transaktionen sker omvärderar skulden till 80 kr ger det upphov till ett
positivt Dag 1-resultat hos utställaren om 20 kr, motsvarande minskningen av skulden.
Dag 1-resultat kan vara både negativa och positiva, liksom tillåtna och otillåtna.
4.2.3.2 Otillåtna Dag 1-resultat

Med otillåtna Dag 1-resultat avses Dag 1-resultat som, helt eller delvis, resultatförs i
den finansiella rapporteringen i strid med IAS 39.
Sid 224
IAS 39 ger uttryck för en systematik som måste följas avseende de värderingar som
ska resultatföras i den finansiella rapporteringen. Optionsvärderingar som ligger till
grund för den finansiella rapporteringen ska dag 1 utgöras av transaktionspriset, om det
inte finns observerbara belägg för att marknadsaktörerna värderar optionerna till ett
annat pris (VT76). Optionsvärderingar som ligger till grund för den finansiella
rapporteringen ska därefter inte ändras, om det inte finns observerbara belägg för att
marknadsaktörerna värderade optionerna till ett annat pris (VT76A). Det går inte att
kringgå regleringen som gällde dag 1 genom att dag 2 tillämpa ett subjektivt teoretiskt
värde.
4.2.3.3 Bankens otillåtna Dag 1-resultat

Bankens värderingsmetod, som låg till grund för den finansiella rapporteringen, stred
mot IAS 39. Banken värderade optionerna dag 1 till ett subjektivt teoretiskt värde som
avvek från transaktionspriset, utan att det fanns observerbara belägg för en sådan
avvikelse. Avvikelsen mellan transaktionspriset och det teoretiska värdet var många
gånger enorm. Banken följde inte upp dessa Dag 1-resultat för att säkerställa att inga
otillåtna Dag 1-resultat resultatredovisades, dvs. det bokades inte upp någon motpost i
balansräkningen avseende Dag 1-resultat som inte fick resultatföras (det gjordes ingen
reservering) utan hela den teoretiska värderingen resultatredovisades. Detta medförde
att Dag 1-resultat resultatfördes i den finansiella rapporteringen i strid med regelverket,
dvs. att det uppkom otillåtna Dag 1-resultat.
Det finns ett nära samband mellan värderingen och Dag 1-regleringen, men sambandet
mellan värderingen och otillåtna Dag 1-resultat är inte absolut. Det kan finnas en fel-
värdering utan att det förekommer ett otillåtet Dag 1-resultat. Vidare kan ett företag
värdera sina positioner till ett teoretiskt värde och boka upp en motpost (göra en
reservering) för att säkerställa att Dag 1-resultat inte resultatredovisas i den finansiella
rapporteringen. Men i sådant fall har företaget en informationsskyldighet att i den
finansiella rapporteringen ange hur stor del av det teoretiska värdet som inte har
resultatredovisats.
Sid 225
Det nära sambandet mellan värderingen och Dag 1-regleringen har att göra med den
systematik som regelverket ger uttryck för, nämligen att transaktionspriset ska utgöra
utgångspunkten och att det därefter krävs observerbara belägg för att värderingen ska
kunna ingå i den finansiella rapporteringen och resultatredovisas.
Ett Dag 1-resultat minskar med tiden. Om en option utan annat värde än tidsvärdet om-
värderas uppstå ett Dag 1-resultat. Om det sker den sista dagen under en rapportperiod
så utgör hela Dag 1-resultatet ett otillåtet resultat när det flyter in i den finansiella
rapporteringen. Men om dag 1 inte är den sista dagen under en rapportperiod, så
kommer Dag 1-resultatet att förändras i och med att tiden går och tidsvärdets
minskande betydelse. I sådant fall utgörs det kvarvarande Dag 1-resultatet vid rapport-
periodens slut av skillnaden mellan transaktionspriset med justering för tiden och det
omvärderade värdet med justering för tiden. Om det saknas observerbara belägg för
omvärderingen så är även det kvarvarande Dag 1-resultatet otillåtet. Vid löptidens slut
saknar optioner tidsvärde och därmed kan det inte finnas något Dag 1-resultat.
4.2.3.4 Uttalanden från Revisorsnämnden

Revisorsnämnden underströk det nära sambandet – mellan resultatföring av Dag 1-
resultat å ena sidan och redovisningen av värdet på optionerna å den andra – eftersom
beräkningen av ett Dag 1-resultat avseende förvärvet av en viss position utgår från det
värde med vilket den aktuella positionen redovisas första gången.
Revisorsnämnden har bedömt att Bankens värderingsmetod stred mot IAS 39. I sitt
beslut den 18 november 2011 i ärendet avseende Johan Dyrefors uttalade nämnden att
den redovisning av Dag 1-resultat som Banken hade tillämpat inte var ”förenlig med
IAS 39 vad gäller sådana finansiella instrument som inte värderades endast utifrån
observerbara marknadsdata”. Nämnden konstaterade att Johan Dyrefors inte kunde
erhålla revisionsbevis som direkt utvisade konsekvenserna av den felaktiga redo-
görelsen av Dag 1-resultat. I beslutet framhölls betydelsen av att Banken saknade
systemstöd för att periodisera Dag 1-resultaten och enligt Revisorsnämnden innebar
detta att Johan Dyrefors inte kunde erhålla några revisionsbevis utan att han därför var
Sid 226
”hänvisad till att basera sin granskning på en helhetsbedömning av bankens hantering

av tradingportföljen”.
Revisorsnämnden kände inte till omfattningen av de Dag 1-resultat som Bankens

värdering hade lett till och godtog Johan Dyrefors uppgift att de inte hade gett någon
väsentlig resultatpåverkan. Revisorsnämnden konstaterade dock, trots det, ”att Johan
Dyrefors överväganden och slutsatser avseende väsentligheten av eventuella fel i
dag 1-redovisningen inte kan utläsas av dokumentationen”. De överväganden som
Johan Dyrefors redovisat inom ramen för målets handläggning framgår inte av
revisionsdokumentationen.
4.2.3.5 Otillåtna Dag 1-resultat; resultatpåverkan
4.2.3.5.1 Allmänt
Ett konkret exempel är en transaktion den 21 oktober 2009 i ODAX R4800 med förfall
i juni 2010. Dessa hörde till en av de mer felvärderade positionerna vid årsskiftet
2009/2010. Banken ställde ut 33 000 optionskontrakt i denna option. Det motsvarar
165 000 optioner eftersom varje kontrakt avsåg fem optioner. Banken fick 30 meur i
premie, vilket innebär att varje option hade ett värde om 179 euro. Den implicita
volatiliteten i priset 179 euro var 32,7 procent. Banken använde dock sin värderings-
metod och tillämpade sin teoretiska volatilitet, som angavs till 19 procent. Värdet av
varje option i Bankens böcker blev på det sättet 40 euro. Dag 1-resultatet per option
blev då 139 euro (179-40 euro) och för samtliga optioner i transaktionen 238 mkr
enligt gällande växelkurs (noterades till 235 mkr i Bankens system).
Banken värderade alltså inte optionerna till transaktionspriset utan till ett subjektivt
teoretiskt värde från dag 1. Det var en skuld som undervärderades. Bankens förmögen-
het ökade med 235 mkr genom denna justering från marknadens implicita volatilitet
enligt transaktionspriset till Bankens egna, teoretiska volatilitet.
Bankens värderingsteknik, med tillämpning av rak volatilitet, innebar att såväl till-
gångspositioner som skuldpositioner gav Dag 1-resultat. Tillämpningen av rak
Sid 227
volatilitet innebar ju att samma volatilitet tillämpades för alla optioner i samma
position. Och inom en och samma position hade Banken regelmässigt både tillgångs-
och skuldoptioner. Banken felvärderade framförallt positioner med en nettoexponering
i skuldoptioner. Avseende dessa positioner var det förmånligt för Banken att tillämpa
en teoretisk volatilitet som var lägre än den implicita volatiliteten i marknaden (lägre
volatilitet ger ett lägre pris och för utställda optioner/skuldoptioner blir då skulden
mindre). Den låga teoretiska volatiliteten medförde att både tillgångsoptioner och
skuldoptioner i positionen värderades lägre än marknadspriset, om positionen hade en
nettoexponering i skuldoptioner. Avseende hela positionen var den teoretiska
värderingen väldigt förmånlig för Banken.
Ett annat exempel är Bankens värdering per den 30 december 2009 av ODAX-
positionen med förfall i juni 2010. Banken hade ställt ut 3 000 kontrakt i ODAX
R5200 (skuldposition) och köpt 3 000 kontrakt i ODAX R5300 (tillgångsposition).
Den teoretiska volatiliteten hade satts till 20 procent för båda. Den implicita volatilitet-
en låg vid tidpunkten på 27,47 respektive 27,03 procent. Banken hade alltså värderat
optionerna till en lägre volatilitet än den implicita i marknaden. Detta innebar att
skuldoptionerna (ODAX R5200) undervärderades vilket gav Banken ett positivt utfall
om ca 12 mkr. Även tillgångsoptionerna (ODAX R5300) undervärderades, vilket gav
ett negativ effekt om ca -12 mkr. För hela positionen (ODAX med förfall i juni 2010)
gav åtgärden ett positivt utfall om totalt ca 478 mkr. Vega för positionen var negativt
och uppgick till ca -40 miljoner eftersom positionen som helhet hade en kraftig tyngd-
punkt på skuldsidan. Effekten av Bankens värderingsteknik var att både tillgångs- och
skuldoptioner fick otillåtna Dag 1-resultat. Dessa verkade i motverkande riktning men
hade sammantaget en mycket positiv resultatpåverkan för Banken.
4.2.3.5.2 EBM:s sammanställningar av Dag 1-resultat sista kvartalet 2009

EBM har gjort sammanställningar av vissa positioner med ODAX som underliggande
tillgång som Banken tog under det sista kvartalet 2009. Skuldoptionerna i positionen
medförde positiva Dag 1-resultat om ca 780 mkr. Det största Dag 1-resultatet uppgick
till ca 235 mkr och avsåg ODAX R4800 med förfall i juni 2010 (jfr ovan om ODAX
Sid 228
R4800). Tillgångsoptionerna medförde negativa Dag 1-resultat om ca 427 mkr. Dessa

resultat utgörs av skillnaden mellan transaktionspriserna och Bankens teoretiska
värdering vilken gav ca 350 mkr netto i Dag 1-resultat, till Bankens fördel.
EBM:s sammanställningar, som låg till grund för åklagarens talan i brottmålet, säger
inget om hur positionerna i tradinglagret såg ut, eller om hur de värderades, den 31
december 2009. Det är en sammanställning av Dag 1-resultat, men inte för en specifik
dag. Den visar i och för sig hur enskilda optioner såg ut och hur de värderades i ORC
en viss dag samt vilket resultat Bankens omvärdering gav vid ett visst tillfälle (dvs.
Dag 1-resultatet för den transaktionen).
Sammanställningarna avser inte heller en samlad position för en viss dag. Det anges i
och för sig ”ODAX innehav 2009-12-31” men detta ska inte förstås som de optioner
som Banken innehade vid årsskiftet. I stället gäller att EBM – med utgångspunkt från
de optioner som Banken innehade vid årsskiftet – har tittat på transaktioner som
Banken har gjort avseende dessa optioner. Det behöver dock inte vara samma optioner
som innehades vid årsskiftet. EBM tog sålunda den första transaktionen för respektive
optioner under det sista kvartalet och angav Dag 1-resultatet för den dagen och för den
specifika optionen. De olika Dag 1-resultaten skedde olika dagar under det sista
kvartalet.
Sammanställningen visar de värden som Trading löpande lagt in i ORC. Det påverkar i
och för sig inte resultaträkningen direkt. De värden som fanns inlagda i ORC per den
sista dagen under en rapporteringsperiod, dvs. en sammanställning per den dagen, var
dock de som flöt in i den finansiella rapporteringen. Om det inte är den sista dagen
som avses krävs en närmare analys (se nedan).
IAS 39 är tillämplig på värderingar som tas in i den finansiella rapporteringen (års- och
kvartalsredovisning). Regelverket är, som KPMG invänt, inte direkt tillämpligt på
löpande bokföring. Men IAS 39 är tillämplig på den finansiella rapporteringen och
eftersom det var Tradings värderingar – och endast de – som styrde vad som flöt in i
Sid 229
den finansiella rapporteringen så är dessa värderingar högst relevanta. Några andra

värderingar, specifikt för den finansiella rapporteringen, gjordes inte.
Sammanställningar över Dag 1-resultat av detta slag är alltså sammantaget inte till-
räckliga för att konstatera att det finns väsentliga Dag 1-resultat som har flutit in i den
finansiella rapporteringen, men de ger en tydlig indikation.
Vid en jämförelse mellan transaktioner under det sista kvartalet 2009 och innehav av
samma optioner per årsskiftet den 31 december 2009 – hur dessa hade förändrats och
värderats vid årsskiftet – framgår beträffande skuldoptionerna att felvärderingen,
avseende de positioner som genererade Dag 1-resultat enligt EBM:s sammanställning,
var ca 341 mkr vid årsskiftet. För tillgångspositionerna gäller att hela det negativa
Dag 1-resultatet hade försvunnit och i stället ersatts av en felvärdering per årsskiftet till
Bankens fördel om 35 mkr. Bland dessa optioner fanns de ursprungliga 7 000 kontrakt
i ODAX C6200, avseende ett köp den 23 oktober 2009 som gav ett negativt Dag 1-
resultat om knappt 18 mkr, som vid årsskiftet i stället uppgick till 31 000 kontrakt, som
var felvärderade med totalt ca 81 mkr till Bankens fördel (se vidare nedan).
Vid årsskiftet var dessa tillgångs- och skuldpositioner felvärderade med sammanlagt ca
377 mkr till Bankens fördel (341+35).
4.2.3.5.3 Otillåtna Dag 1-resultat i den finansiella rapporteringen

Samtliga indata i de optionsvärderingsmodeller som Banken använde kan betraktas
som kända indata med undantag för volatiliteten. Dag 1-resultaten uppkom genom att
Banken värderade optioner utifrån kända indata och en teoretisk volatilitet i stället för
att använda kända indata och den implicita volatiliteten i transaktionspriset. Dag 1-
resultaten var en funktion av skillnaden mellan Bankens teoretiska volatilitet och den
implicita volatiliteten i transaktionspriset. Om det saknades observerbara belägg för att
avvika från den implicita volatiliteten i transaktionspriset, så kunde Dag 1-resultat inte
resultatredovisas enligt IAS 39. Om ett Dag 1-resultat togs utan observerbara belägg
Sid 230
den sista dagen på rapporteringsperioden och resultatredovisades, så utgjorde hela

resultatet ett otillåtet Dag 1-resultat.
Om ett Dag 1-resultat utan observerbara belägg i stället tas innan den sista dagen på
rapportperioden behöver man göra en analys för att bedöma om det är otillåtet. Det
förutsatte för det första att optionen alltjämt innehades vid rapportperiodens slut. För
det andra påverkades det otillåtna Dag 1-resulatatet av förändringar i kända indata
inklusive tiden. För det tredje kunde den teoretiska volatiliteten ha ändrats efter trans-
aktionstidpunkten; Dag 1-resultat försvinner t.ex. om den teoretiska volatiliteten
hamnar i nivå med den implicita volatiliten i marknaden vid rapportperiodens slut. För
det fjärde kunde det otillåtna Dag 1-resulatet påverkas om det efter transaktionstid-
punkten fanns observerbara belägg för en värdering till en annan implicit volatilitet än
den som reflekterades i transaktionspriset; marknadens syn på volatiliteten kunde ha
ändrats så att värderingen var korrekt vid rapportperiodens slut.
Om ett otillåtet Dag 1-resultat hade uppstått dag 1 och några förändringar därefter till
rapportperiodens slut inte hade inträffat – dvs. att såväl den teoretiska volatiliteten som
marknadens implicita volatilitet va oförändrad – så uppkom ett otillåtet Dag 1-resultat
som vid rapportperiodens slut var mindre än inledningsvis eftersom tid hade gått.
Förutom att tiden hade gått kunde storleken av ett Dag 1-resulat påverkas av pris-
rörelser i den underliggande tillgången, eftersom volatiliteten har störst effekt när en
option är ATM; t.ex. medför prisrörelser som innebär att optionen blir mer ATM att
volatiliteten kan få större eller mindre betydelse. Det otillåtna Dag 1-resultatet räknas
fram genom att vid rapportperiodens slut jämföra kända data och implicit volatilitet
med kända data och teoretisk volatilitet. Om skillnaden mellan den implicita och den
teoretiska volatiliteten har ökat (pga. att den implicita eller den teoretiska ändrats) vid
rapportperiodens slut så innebar det att felvärderingen hade ökat, men utan att påverka
det otillåtna Dag 1-resultatets storlek. Om den teoretiska och den implicita volatiliteten
i stället närmat sig varandra, så skulle felvärderingen och storleken av det otillåtna Dag
1-resulatet närma sig; såväl felvärderingen som Dag 1-resultatet minskar i detta fall.
Sid 231
De fem optioner som stod för den största felvärderingen vid utgången av år 2009
representerade 464 mkr av felvärderingen (R4800, F6200, F5600, R4850 med ODAX
som underliggande tillgång och förfall i juni 2010 samt C6200 med ODAX som
underliggande tillgång och förfall i mars 2010). Felvärderingen avseende dessa fem
optioner utgör även otillåtna Dag 1-resultat i den utsträckning som det kan konstateras:
- att Banken tog Dag 1-resultat när optionerna köptes/såldes (felvärderingen kan
även bero på senare ändringar av den teoretiska volatiliteten),
- att Banken inte därefter ändrade den teoretiska volatiliteten,
- att den implicita volatilitet som ligger till grund för beräkning av felvärd-
eringen motsvarar den implicita volatiliteten i transaktionspriset, samt
- att det saknades observerbara belägg för att avvika från den implicita
volatiliteten i transaktionspriset från transaktionstidpunkten till årsskiftet.
Detta beror på att Dag 1-resultaten är en funktion av att Banken värderade optionerna
till kända data och teoretisk volatilitet i stället för att värdera till kända data och den
implicita volatiliteten i transaktionspriset.
Om den implicita och den teoretiska volatiliteten avseende de fem mest felvärderade
optionerna per årsskiftet analyseras från respektive transaktionstidpunkt till rapport-
periodens slut kan det konstateras att felvärderingen om 464 mkr av dessa i allt
väsentligt även utgör otillåtna Dag 1-resultat. De ”settlement prices” som det hänvisas
till nedan avser inte endast Bankens transaktioner.
Bland de mest felvärderade optionerna fanns ODAX R4800, som var en skuldoption.
Banken ställde ut 33 000 kontrakt den 21 oktober 2009 och bestämde samma dag en
teoretisk volatilitet om 19 procent. Vid rapportperiodens slut var den teoretiska volatil-
iteten 20 procent, vilket var ett närmande till den implicita volatiliteten i marknaden.
Banken avvecklade 3 000 kontrakt i november 2009 och hade 30 000 kontrakt kvar vid
rapportperiodens slut. Den implicita volatiliteten i ”settlement price” vid rapport-
periodens slut var lägre än den implicita volatiliteten i transaktionspriset. Den teore-
tiska och den implicita volatiliteten hade närmat sig varandra. Felvärderingen och det
Sid 232
otillåtna Dag 1-resultatet sammanföll alltså vid rapportperiodens slut. Hela felvärder-
ingen var således en funktion av skillnaden mellan den implicita och den teoretiska
volatilitet som fanns redan vid transaktionstidpunkten. Dag 1-resultatet i denna option
uppgick till 109 mkr till Bankens fördel.
Banken ställde ut 6 000 kontrakt i ODAX F6200 (skuldposition) den 4 november 2009
och värderade den till en teoretisk volatilitet om 20 procent. Även vid rapportperiodens
slut värderades optionen till en volatilitet om 20 procent, då Banken hade 60 000
kontrakt utställda. Banken hade gjort ett antal transaktioner före rapportperiodens slut.
Banken gjorde dessa transaktioner till ”settlement price”. Även avseende denna option
hade den teoretiska och den implicita volatiliten närmat sig varandra vid
rapportperiodens slut. Även i detta fall sammanföll felvärderingen med de otillåtna
Dag 1-resultat som fanns kvar vid rapportperiodens slut. Dag 1-resultatet i denna
option uppgick till 94 mkr till Bankens fördel. Redan för de 10 000 kontrakt som
ställdes ut den sista dagen under perioden uppgick det otillåtna Dag 1-resultet pga.
felvärderingen till 16 mkr.
Banken ställde ut 11 000 kontrakt i ODAX F5600 (skuldposition) den 3 november

2009 och värderade optionen till en teoretisk volatilitet om 20 procent, såväl på
transaktionsdagen som vid årets slut. Banken gjorde därefter ytterligare en transaktion
avseende 10 750 kontrakt. Den transaktionen gjordes på en implicit volatilitet som
reflekteras i ”settlement price”. Även avseende denna option överensstämmer
felvärderingen med de kvarvarande otillåtna Dag 1-resultaten vid rapportperiodens
slut. I denna option fanns otillåtna Dag 1-resultat om 90 mkr.
Banken ställde ut 24 000 kontrakt i ODAX R4850 (skuldposition) den 10 november

2009 och värderade denna till en teoretisk volatilitet om 19 procent, trots att
transaktionen skedde till en implicit volatilitet om 30 procent. I slutet av året hade den
implicita volatiliteten rört sig en aning från den teoretiska volatiliten. En mindre del av
felvärderingen är alltså sådan att den inte utgörs av ett otillåtet Dag 1-resultat. Men den
största delen av felvärderingen överensstämmer med det otillåtna Dag 1-resultatet.
Sid 233
Banken köpte 7 000 kontrakt i ODAX C6200 (tillgångsposition) den 23 oktober 2009
till en volatilitet om 24 procent. Banken värderade denna till en teoretisk volatilitet om
23 procent. Banken undervärderade alltså en tillgång och ett Dag 1-resultat uppstod
som var negativt för Banken. Därefter ändrades emellertid den teoretiska volatiliteten
och Banken genomförde ett antal ytterligare transaktioner i optionen i linje med
”settlement price”. Vid dessa transaktioner uppstod Dag 1-resultat. Vid rapport-
periodens slut hade den teoretiska och den implicita volatiliteten rört sig från varandra.
Banken hade 31 000 kontrakt vid rapportperiodens slut. Felvärderingen avseende dessa
uppgick till 81 mkr, vilket var en funktion delvis av otillåtna Dag 1-resultat och delvis
av att teoretisk och implicit volatilitet hade rört sig från varandra efter transaktions-
tidpunkterna.
4.2.3.5.4 Sammanfattande kommentarer – otillåtna Dag 1-resultat

Bankens värderingsmetod, som låg till grund för den finansiella rapporteringen, med-
förde en väsentlig risk för att otillåtna Dag 1-resultat skulle redovisas i den finansiella
rapporteringen. Detta kände svarandena till eller borde svarandena i vart fall ha känt
till.
Banken följde inte upp effekten av Dag 1-resultaten, vilket också utgjorde ett norm-
brott. Också detta kände svarandena till eller borde svarandena i vart fall ha känt till.
Svarandena är ansvariga för dessa normbrott.
Svarandena har också haft möjlighet att säkra bevisning om att dessa normbrott inte
har medfört otillåtna Dag 1-resultat med väsentlig positiv resultatpåverkan. Svaranden
bör därför åläggas bevisbördan för att otillåtna Dag 1-resultat inte har haft en väsentlig
positiv resultatpåverkan. Under alla omständigheter framgår det av bevisningen att det
har redovisats otillåtna Dag 1-resultat som har haft en väsentlig positiv resultat-
påverkan.
Sid 234
4.2.4 Närmare om resultatuppföljningar, rullningar av trading-

förluster och avvecklingen av Tradingportföljen (binder 9)
4.2.4.1 Balans- och resultaträkningar

Ett företags ställning framgår av balansräkningen och dess resultat av resultaträkning-
en. Av balansräkningen kan den redovisade förmögenheten, dvs. tillgångar minus
skulder, avläsas. Resultatet mäts alltid över en period. Den finansiella rapporteringen
sker normalt varje kvartal eller varje år. Men internt följs resultatet regelmässigt upp
med betydligt tätare intervaller. Detta är kopplat till hur stora resultatrörelser som kan
finnas i en verksamhet. I en tradingverksamhet kan det finnas en enorm rörlighet som
kräver daglig uppföljning. Resultatet avseende en period kan avläsas genom att man
jämför skillnaden i företagets förmögenhet enligt balansräkningen vid periodens
början, s.k. ingående balans, och vid dess slut, s.k. utgående balans.
4.2.4.2 Bankens ställning och resultat enligt huvudboken

Banken hade olika IT-system som var kopplade till tradingverksamheten. ORC var
Bankens handelssystem, Wizer var dess back office- och affärssystem medan Jeeves
var dess huvudbok. Genom Wizer betalade man för transaktionerna och fick in
instrumenten till de egna depåerna.
När en transaktion genomfördes under månaden fördes kassaförändringen och skulden

respektive tillgången (premien) omedelbart in i huvudboken till transaktionspriset.
Omvärderingar av optionerna fördes däremot inte in i huvudboken löpande under
månaden. I slutet av månaden fördes omvärderingarna in i huvudboken baserat på
Tradings teoretiska värdering i ORC och månadsresultatet framgick per månadsslut av
huvudboken.
Förutom teoretiska omvärderingar fördes andra värdeförändringar in i huvudboken per

månadsslut, t.ex. värdeförändringar på grund av tidsvärdets minskade betydelse eller
prisförändringar i underliggande tillgångar. Eftersom stora förändringar av optionernas
värden under månaden inte reflekterades i huvudboken så kunde den interna resultat-
uppföljningen inte baseras på huvudboken; det var alltför stora svängningar som inte
Sid 235
fångades upp. Den interna resultatuppföljningen baserades därför inte på huvudboken

utan på informationen i ORC.
4.2.4.3 Bankens interna resultatuppföljning

Enligt Tradinginstruktionen ansvarade tradingchefen för att det dagligen togs fram en
risk- och resultatrapport från ORC. Från den 17 november 2008 fick Bankens styrelse
även uppföljningar av det dagliga resultatet i tradingverksamheten på styrelsemöten.
Den 19 maj 2009 reviderades Tradinginstruktionen, oklart varför, varvid anvisningen
att en ”förkortad rapport” skulle lämnas till VD ströks.
Från oktober 2009 fick Bankens styrelse och Mats Qviberg löpande rapportering via
mail. Från den 2 september 2008 till den 14 maj 2010 fick Mats Qviberg även inform-
ation om resultatet i tradingverksamheten direkt från Trading via sms. Under en viss
period fick även Stefan Dahlbo sådan information.
I Tradinginstruktionen angavs att i resultatrapporteringen skulle ingå:

i) resultat (marknadsvärderat och teoretiskt),
ii) teoretisk edge (skillnad mellan teoretiskt resultat och marknadsvärderat/
teoretiskt resultat),
iii) upplupna räntor och aktielåneavgifter,
iv) upplupna avgifter,
v) investerat belopp,
vi) marknadsvärde och
vii) kommentar (eventuell).
Vidare angavs att resultatet beräknades i ORC-systemet genom att investerat belopp
jämfördes med aktuellt marknadsvärde/teoretiskt värde. Det angavs också att senast
betalt vid stängning var vad som normalt utgjorde aktuellt marknadsvärde och att till
detta skulle adderas/subtraheras finansieringskostnad och aktielånekostand/intäkt för
att erhålla det slutgiltiga resultatet före löner och omkostnader. Slutligen framgick att
Sid 236
framräknat teoretiskt värde skulle ligga till grund för bokföring och resultatberäkning
vid utvärdering av derivat.
Banken skulle alltså följa upp såväl marknadsvärderat som teoretiskt resultat. Den
teoretiska edgen utgjordes av skillnaden mellan teoretisk och marknadsvärderat/
teoretiskt resultat. När det inte fanns ett marknadsvärde i ORC jämfördes det teoretiska
resultatet med ett teoretiskt resultat och då uppkom ingen teoretisk Edge. Teoretisk
Edge uppkom alltså endast i fall där det fanns ett marknadsvärde importerat till ORC.
I risk- och resultatrapporterna angavs dagens marknadsvärderade resultat med beteckn-

ingen ”P/L [profit/loss] idag MV” och det teoretiska resultatet med beteckningen ”P/L
idag teoretiskt inkl allt”. Vidare framgick motsvarande beträffande året, liksom den
teoretiska Edgen. En positiv teoretisk Edge betyder att Bankens förmögenhet över-
skattades i förhållande till en marknadsvärdering av instrumenten. I rapporterna redo-
visades detta även för var och en av de portföljer som hanterades av olika traders.
Tradings resultat redovisades särskilt från Fredrik Crafoords portfölj, som benämndes
”FC” i rapporterna. Den portföljen har i andra sammanhang benämnts ”avvecklings-
portföljen” eller ”problemportföljen”. Den 28 oktober 2009 rapporterades exempelvis
att Tradings resultat uppgick till 1 512 152 kr och resultatet för ”FC” angavs till
- 451 412. Såsom ”Trading inkl FC” angavs 1 060 740 kr.
På styrelsemöten i Banken rapporterades från den 17 november 2008 det ackumulerade

teoretiska resultatet för varje handelsdag under en viss period. På styrelsemöte den 28
januari 2010 rapporterades exempelvis 51 826 454 kr för ”Trading + FC” per den 27
oktober 2009. Härmed avses aggregerat resultat vid den tidpunkten. Per den 28 oktober
2009 redovisades 52 887 194 kr, vilket innebär en skillnad om 1 060 740 kr mellan
dagarna. Detta belopp överensstämmer alltså med det rapporterade dagsresultatet per
den 28 oktober 2009, se ovan.
Från oktober 2009 skickades mail till Bankens styrelse och Mats Qviberg. Av mail den
28 oktober 2009 framgick bl.a. dagsresultatet 1 060 740 kr för ”Trading inkl FC”.
Sid 237
4.2.4.4 Banken följde inte upp Dag 1-resultatet

Det förhållandet att Dag 1-resultat inte följdes upp var en allvarlig brist i Bankens
interna resultatuppföljning.
Detta kan illusteras med hjälp av de transaktioner som Banken gjorde i ODAX-
positioner under det fjärde kvartalet 2009. Som framgått ovan tog Banken den 21
oktober 2009 ett Dag 1-resultat om 235 mkr genom att ställa ut optioner och omvärd-
era innehavet till ett fiktivt värde. Det Dag 1-resultatet utgör en del av det teoretiska
resultat som redovisades och följdes upp. Enorma resultatsvängningar kunde osynlig-
göras. Vid styrelsemötet den 28 januari 2010 redovisades ett ackumulerat dagsresultat
per den 20 oktober 2009 om 55 502 408 kr och per den 21 oktober om 55 444 011 kr,
vilket innebär en skillnad utvisande en förlust om -58 397 mellan dagarna. Samma
dag, dvs. den 21 oktober, hade Trading gjort ett Dag 1-resultat på en enda option om
235 mkr. Den resultatuppföljning som gjordes var således meningslös. Med den
värderingsmetod som Trading tillämpade, och tilläts att tillämpa, förfogade de helt
över det resultat som redovisades.
I detta sammanhang kan nämnas att Revisorsnämnden, i sitt beslut den 18 oktober
2011 i ärende angående Johan Dyrefors, fäste avseende vid att tradingverksamheten
under år 2009 inte hade utvisat några väsentliga resultatsvängningar. Det hade således
enligt Revisorsnämnden betydelse för dess bedömning att den slutsats som Johan
Dyrefors redovisade – att något väsentligt fel inte hade uppkommit – inte framstod
som orimlig. Härmed avsågs det teoretiska resultat som Trading förfogade över.
Att inte följa upp Dag 1-resultat utgjorde en allvarlig brist eftersom en sådan upp-
följning krävdes för att styrelsen i HQ AB och Banken skulle kunna bedöma och ha
kontroll över HQ-koncernens och Bankens ekonomiska situation och ställning (8 kap.
4 § ABL, 6 kap. 2-3 §§ bankrörelselagen och 9 kap. 5 § andra stycket kapitaltäcknings-
lagen). En sådan uppföljning krävdes också för att HQ AB och Banken skulle kunna
följa IAS 39, enligt vilken HQ AB och Banken inte ägde redovisa otillåtna Dag 1-
Sid 238
resultat i den finansiella rapporteringen. En sådan uppföljning krävdes dessutom för att
HQ AB och Banken skulle kunna uppfylla upplysningskraven enligt IFRS 7, punkt 28.
4.2.4.5 Banken följde inte upp realiserat/orealiserat resultat

Att det inte gjordes någon uppföljning av resultatet i tradingverksamheten utifrån vad
som var realiserat och orealiserat var en allvarlig brist i Bankens interna resultat-
uppföljning vilket har betydelse bl.a. för de upplysningskrav som fanns.
Resultat mäts alltid över en period och kan uppkomma vid fyra typsituationer under en
period. I en första typsituation förutsätts att ett instrument innehas vid periodens
början, liksom vid periodens slut. Den ingående balansen är då avgörande för resultatet
under perioden, dvs. värderingen av instrumentet per den förra periodens utgång. Om
instrumentet omvärderas efter den innevarande periodens slut så uppkommer ett
orealiserat resultat. Resultatet är orealiserat eftersom instrumentet innehas vid den
aktuella periodens slut, dvs. att den finns upptagen i balansräkningen. Också i en andra
typsituation förutsätts att ett instrument innehas vid periodens början. Men i denna
situation antas att innehavet avvecklas under periodens gång, vilket resulterar i ett
kassaflöde som påverkar resultatet. Resultatet är i detta fall realiserat. I en tredje
typsituation förutsätts att instrumentet förvärvas och avvecklas under periodens gång.
Även då realiseras resultatet; instrumentet finns inte upptagen i balansräkningen efter
avvecklingen. I en fjärde typsituation tas en option under perioden men den innehas
alltjämt vid periodens slut. Vid periodens slut sker en omvärdering av instrumentet
som ger ett orealiserat resultat i form av periodens värdeförändring. Summan av
realiserade och orealiserade resultat utgör det sammanlagda resultatet. En orealiserad
vinst kan täcka upp för realiserade förluster i det sammanlagda resultatet.
Genom att realiserat och orealiserat resultat följs upp dagligen kan det säkerställas att
det inte finns metodiska fel bestående i att orealiserade vinster täcker upp för
realiserade förluster. Bankens bristande resultatuppföljning innebar att det saknades
kontroll över hur stor del av resultatet som var hänförligt till Tradings subjektivt valda
teoretiska volatiliteter och Dag 1-resultat. Den bristande uppföljningen innebar att
Sid 239
tradingförluster kunde rullas framåt. Detta kunde ske exempelvis genom att Banken
fiktivt värderade om en option (dvs. utan observerbara belägg) så att en orealiserad
vinst uppstod och den orealiserade vinsten kunde dölja sådana förluster som realise-
rades vid avveckling av positioner.
Att inte följa upp realiserat/orealiserat resultat utgjorde en allvarlig brist eftersom en
sådan uppföljning krävdes för att styrelsen i HQ AB och Banken skulle kunna bedöma
och ha kontroll över HQ-koncernens och Bankens ekonomiska situation och ställning
(8 kap. 4 § ABL, 6 kap. 2-3 §§ bankrörelselagen och 9 kap. 5 § andra stycket kapital-
täckningslagen). Uppföljningen var ett föreskriftskrav enligt FI:s allmänna råd rörande
hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag,
FFFS 2000:10. En sådan uppföljning krävdes också för att HQ AB och Banken skulle
kunna uppfylla upplysningskraven enligt IFRS 7, punkt 27 (för åren 2007 och 2008)
och IFRS 7, punkt 27B (för år 2009).
4.2.4.6 Banken rullade tradingförluster framför sig

Banken rullade tradingförluster framför sig med hjälp av sin värderingsmetod. De
förluster i Tradingportföljen som realiserades år 2010 var ett resultat av att Banken
hade rullat förluster framför sig från år 2007 och framåt.
De förluster som drabbade Banken vid avvecklingen av Tradingportföljen i juni 2010

var en följd av felaktiga värderingar gjorda under åren 2007 och 2008 och särskilt
under år 2009. Av de slutliga förlusterna om 1 220 mkr var 644 mkr hänförliga till
övervärderade indexoptioner som ingick i Tradingportföljen vid utgången av år 2009.
Banken rullade felaktiga värderingar från en position till annan samt från år till år. Den
felaktiga värderingens storlek ökade över tid. Banken försökte att handla sig ur
orealiserade tradingförluster. Bankens felvärdering dolde realiserade tradingförluster
med orealiserade tradingvinster. Banken upphörde att separat rapportera sina
realiserade och sina orealiserade vinster från derivathandel år 2006. Om Banken hade
rapporterat dessa resultat separat under åren 2007, 2008 och 2009 så hade det varit
Sid 240
uppenbart att betydande orealiserade vinster kompenserade för realiserade förluster.

(Se Navigant Värdering I, punkten 162.)
4.2.4.7 Den påstått ”for erade” avve kli ge

Det realiserade resultatet avseende de indexoptioner som ingick i Tradingportföljen vid
årsslutet 2009 har beräknats genom att indexoptionernas värdering vid årsslutet 2009
har jämförts med det faktiska värde som realiserades när optionerna avvecklades år
2010. Avseende dessa optioner gjorde Banken alltså en realiserad förlust om 644 mkr.
Av de slutliga förlusterna om 1 220 mkr var som framgått 644 mkr hänförliga till
indexoptioner som ingick i Tradingportföljen vid utgången av år 2009.
De optioner som ingick i Tradingportföljen vid årsslutet 2009 omfattades inte av den
påstått forcerade avvecklingen i maj – juni 2010 (se Navigant Värdering III, punkten
133). Den realiserade förlusten om 644 mkr avseende de indexoptioner som ingick i
Tradingportföljen vid årsslutet 2009 är alltså väsentligen inte hänförlig till den påstått
forcerade avvecklingen.
De tradingförluster som uppkom under det första halvåret 2010 är inte hänförliga till
helt nya positioner som Banken tog efter årsslutet 2009. Ett sådant påstående är miss-
visande och ignorerar att Banken rullade tradingförluster framför sig. De indexoptioner
som ingick i Tradingportföljen vid årsslutet 2009 hade i huvudsak avvecklats innan
maj 2010 och avvecklingen hade realiserat en förlust om 644 mkr. Trots detta redo-
visade Banken endast 23 mkr i förluster under perioden januari – april 2010.
Förklaringen är att Banken dolde förlusterna genom orealiserade vinster till följd av
Dag 1-resultat och omvärderingar till fiktiva värden, dvs. Banken rullade förlusterna
framför sig. Påståendet är vidare missvisande eftersom det inte beaktar att Banken
felvärderade indexoptionerna även per den sista april 2010. De fiktiva värderingar som
förelåg vid utgången av april 2010 utgjorde således ingående balans i maj 2010. Den
ingående balansen var felaktig och tidigare felvärderingar hade sålunda betydelse för
de förluster som realiserades i maj 2010. En begränsning till perioden maj – juni 2010
avser inte heller en period som sammanfaller med den finansiella rapporteringen.
Sid 241
4.2.4.8 Avveckling i ett påstått ”e tre t” ark adsläge

Tradingportföljen avvecklades i huvudsak i juni 2010 och inte i april och maj 2010.
Marknaden i juni 2010 var inte lika volatil som i april och maj 2010. (Se Navigant
Värdering III, s. 67.) Endast en mindre del av Tradingportföljen avvecklades i april
2010, då volatiliteten på marknaden var högre än övriga månader.
Sett från ett vidare tidsperspektiv så var marknadssituationen i volatiliteten inte extrem
ens under april – maj 2010. Marknadssituationen var i stället relativt normal.
Följande tre diagram illustrerar ovanstående:

Sid 242
4.2.4.9 Sammanfattning avseende resultatuppföljningar, rullningar av

tradingförluster och avvecklingen av Tradingportföljen
Genom Dag 1-resultat eller omvärderingar kan realiserade förluster döljas av fiktiva
orealiserade vinster. På det sättet kan förluster rullas framåt period för period och
resultatsvängningar osynliggöras. Detta var vad Banken gjorde från halvårsskiftet 2007
till avvecklingen av Tradingportföljen år 2010.
Med en ändamålsenlig resultatuppföljning hade det inte varit möjligt utan att styrelsen
i HQ AB, styrelsen i Banken och revisorn haft faktisk vetskap om detta.
4.2.5 Närmare om bristerna i Bankens riskmätning (binder 11)
4.2.5.1 Inledning
Det förhållandet att Risk inte hade tillräcklig kompetens, att de inte var tillräckligt
oberoende samt saknade en tillräckligt stark ställning hade stor betydelse för Bankens
riskmätning. Den felaktiga riskmätningen var ett av de förhållanden som medförde
bl.a. en felaktig rapportering till FI.
4.2.5.2 Marknadsrisker – introduktion och relevant reglering

Det finns två utflöden av en bristfällig riskhantering; värderingsrisken och marknads-
risken. Värderingsrisken är nu-orienterad och avser risken för felvärdering vid
värderingsögonblicket. Marknadsrisken har bäring på vad som händer efter
värderingstidpunkten, dvs. vad som riskerar att hända med optionernas värde.
Sid 243
Den överskuggande risken i tradingverksamheten var marknadsrisken, dvs. risken för

att värdet på tillgångar och skulder förändrades.
Enligt 2 kap. 4 § i den tidigare lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora expo-
neringar angavs att kapitalkravet för marknadsrisker uppgick till summan av
kapitalkraven för motparts-, avvecklings- samt positionsrisk (ränte- och aktiekursrisk)
för verksamhet i handelslagret. Vidare ingick valutakursrisk och råvarurisk för hela
verksamheten. I tradingverksamheten fanns ränte- och aktiekursrisk, av vilka
aktiekursrisken var den framträdande.
Banker fyller en samhällskritisk funktion med sin in- och utlåningsverksamhet. När
institutioner av det slaget bedriver egenhandel får det bara ske under strikt kontrolle-
rade former och med en begränsning av marknadsriskerna. Om marknadsriskerna inte
begränsas kan den systemkritiska verksamheten äventyras. Det är skälet till att
marknadsriskerna är noggrant reglerade.
I kapitaltäckningslagen finns bestämmelser om kapitalkrav enligt pelare 1, som bl.a.

omfattar marknadsrisker. I lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF)
finns bestämmelser om riskhantering och kapitalkrav enligt pelare 2, som också
omfattar marknadsrisker. I FI:s allmänna råd rörande hantering av marknads- och
likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS 2000:10, finns bestäm-
melser om riskhantering och mätmetoder. Banken var skyldig att följa FI:s råd om
marknadsriskhantering (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål 1861-05). Den enda
möjligheten för ett institut att inte följa kraven är att det kan visa att de bakomliggande
reglerna ändå är uppfyllda.
4.2.5.3 Styrelsens ansvar för riskhantering

Enligt 6 kap. 2 § första stycket bankrörelselagen ska ett kreditinstitut identifiera, mäta,
styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad
Sid 244
med. Bestämmelsen anger också att institutet därvid ska se till att det har en tillfreds-
ställande intern kontroll.
Av 6 kap. 3 och 4 b §§ bankrörelselagen framgår att styrelsen ansvarar för att rörelsen
organiseras på ett sådant sätt att institutets struktur, förbindelser med andra företag och
ställning kan överblickas.
För skyldigheter enligt bankrörelselagen ansvarar, förutom styrelsen i kreditinstitutet,

även styrelsen i det finansiella holdingföretaget: Det gäller enligt 9 kap. 5 § andra st.
kapitaltäckningslagen (se även HFD 2013 ref. 74). Det framgår av lagmotiv att bankers
moderbolag har ett särskilt ansvar: ”Den som har ägarinflytande över en bank får för-
utsättas ikläda sig ett ansvar för att dessa skyldigheter uppfylls” (se prop. 1992/93:89
s. 196 f., angående ändringar i den äldre bankrörelselagen).
Styrelsen i HQ AB pekade i sin egen arbetsordning på sitt ansvar för hela koncernens
riskhantering. Där angavs att styrelsen ansvarade bl.a. för ”att HQ-koncernen hade
erforderliga riskhanterings- och riskrapporteringssystem”.
I FI:s allmänna råd om marknadsriskhantering (FFFS 2000:10) finns mer detaljerade

bestämmelser om styrelsens ansvar för riskhantering. I 4 § anges att styrelsen ansvarar
för att ”marknads- och likviditetsriskernas omfattning och art i olika delar av verksam-
heten identifieras”. Styrelsen ansvarar också för att ”fastställa riktlinjer för riskhant-
ering, limiter och mätmetoder som överensstämmer med institutets affärsstrategi”. Det
ska alltså finnas en koppling mellan å ena sidan riskhantering, limiter och mätmetoder
och å andra sidan affärsstrategin. Ansvaret omfattar även att ”se till att institutets risk-
hantering organiseras med väl definierade ansvars- och arbetsområden på ett sådant
sätt att intressekonflikter undviks eller minimeras, med särskild uppmärksamhet på
kontrollfunktionernas oberoende ställning samt belöningssystemens utformning”.
Styrelsen ska alltså ha särskild uppmärksamhet på kontrollfunktionens oberoende
ställning. Vidare ingår att ”aktivt och regelbundet utvärdera information om limit-
utnyttjande, exponering och resultat” liksom att ”utvärdera institutets hantering av
Sid 245
marknads- och likviditetsrisker”. Det är alltså inte tillräckligt att besluta om risk-
hantering, limiter och mätmetoder. Den faktiska exponering som följer måste
analyseras.
4.2.5.4 Vanliga metoder för att mäta marknadsrisk i en derivatportfölj

Känslighetsmått mäter värdepåverkan vid en viss förändring i en marknadsfaktor
givet att övriga faktorer är konstanta. För optioner användes s.k. greker, se 1.5.6.
Riskmatriser beaktar, till skillnad från känslighetsmått, värdeförändringar utifrån två

faktorer (t.ex. volatilitet och pris på underliggande).
Övergripande riskmått är sådana som innefattar alla väsentliga risker i en verk-

samhet och tillåter att förändringar i flera marknadsfaktorer beaktas samtidigt. Value-
at-Risk (VaR) samt scenarioanalys är vanligt förekommande övergripande riskmått.
En vanligt förekommande term för riskmätning är stresstest. Begreppet anger inte en

metod i sig utan nivån i en viss förändring. Ett stresstest kan innefatta många
konstruktioner och metoder. Det kan beakta ett varierande antal faktorer. Ett stresstest
mäter hur stora förluster som skulle uppstå vid en ofördelaktig förändring av en viss
individuell faktor eller flera faktorer. Ett stresstest kan läggas på olika nivåer, men
avser alltid ofördelaktiga förändringar.
4.2.5.5 Krav på mätmetoder

Av 8 § i FI:s allmänna råd om marknadsriskhantering framgår att mätmetoderna ska
anpassas efter verksamheten. Där anges att krav på ”specifika mätmetoder bör ställas
utifrån institutets affärsstrategi samt komplexiteten hos och volymer av finansiella
instrument/produkter”. Ju större komplexitet och/eller volymer desto större krav ställs
på mätmetoderna.
Generellt bör mätmetoderna, enligt bestämmelsen, ”omfatta alla marknadsrisker av

icke försumbar betydelse”, inklusive i tillämpliga fall inklusive bl.a. basis- och
optionsrisker. De bör spegla ”potentiell variation i värderat (realiserat och
Sid 246
orealiserat) resultat” och därmed kunna utgöra ”rättvisande underlag vid analys av
resultat i förhållande till risk”. De bör dessutom, i institut med omfattande och
komplex exponering, bestå av ”ett antal kompletterande mått; både övergripande, som
t.ex. Value-at-Risk, och detaljerade, som [t.ex.] känslighetsanalys”.
I 8 § anges därutöver att eventuella ”Value-at-Risk-modeller bör utvärderas mot såväl

realiserat som förväntat resultat, s.k. back-testing, samt kompletteras med stresstester
och scenarioanalyser för analys av extrema marknadsförändringar eller korrelations-
mönster m.fl. aspekter som inte beaktas i de grundläggande mätmetoderna”.
Sålunda följde det av reglerna att inte ens användning av VaR, vilket utgjorde
marknadspraxis för tradingverksamhet, ensamt var en tillräcklig metod.
4.2.5.6 Riskerna i Tradingportföljen

Tradingportföljen bestod av standardiserade optioner, som inte utgjorde komplicerade
instrument i sig. Optionerna var emellertid riskfyllda. Riskerna vid optionshandel är
större än riskerna vid handel med aktier. Riskerna är också svårare att överblicka.
Det finns många parametrar som påverkar optioners värde (t.ex. löptid, volatilitet,
lösenpris och värdet på den underliggande tillgången) och som gör att riskerna är svår-
överblickbara. Till detta kommer att parametrarna kan verka åt samma eller olika håll,
vilket innebär att många olika scenarios måste kunna beaktas för att överblicka
riskerna. Dessutom leder förändringar i parametrarna inte till linjära prisförändringar
för optionen (jfr aktiekursens linjära förhållande till dess värde). Även en begränsad
portfölj med optioner medför således en komplex riskmätning.
Därtill kommer att Tradingportföljen innehöll ca 1 000 optioner med olika under-
liggande, olika löptider och kontinuerliga förändringar i innehavet. Förhållandena
ställde mycket höga krav på riskmätningen och det krävdes sofistikerade metoder för
att mäta risken. Riskerna i Tradingportföljen var alltså komplexa och mycket stora.
Sid 247
4.2.5.7 Grekerna – känslighetsmått för optioner

De s.k. grekerna mäter optionsvärdets känslighet vid förändringar i vissa parametrar
och fångar icke-linjära risker i en optionsportfölj. De fyra vanligaste måtten är Delta,
Gamma, Vega och Theta.
Delta mäter optionens priskänslighet vid en enhets uppgång i pris på underliggande.

Delta för en standardoption (”instrumentdelta”) uttrycks som en siffra mellan -1 och 1.
Ett Delta på t.ex. 0,5 betyder att när den underliggande tillgångens pris rör sig upp en
enhet så ökar optionens pris med 0,5 enheter. Delta visar alltid optionens prispåverkan
vid en uppgång i det underliggande instrumentet, t.ex. innebär ett Delta på 0,5 att
optionens värde påverkas med hälften av den underliggande tillgångens prisuppgång.
Delta uttrycks också ofta i monetära termer, t.ex. en resultatförändring givet att under-
liggande tillgångs pris ökar med en procentenhet. Ett Delta på 50 000 kr betyder då att
optionens pris ökar med det beloppet om underliggande tillgångspris ökar med en
procentenhet. Delta för en specifik option är inte konstant utan påverkas av vilken pris-
nivå den underliggande tillgången har vid mättillfället, volatiliteten i den under-
liggande tillgången, räntenivå, eventuella aktieutdelningar från den underliggande till-
gången samt optionskontraktets kvarvarande löptid. För att upprätthålla en s.k. Delta-
neutral nettoposition i en portfölj, måste mängden optionskontrakt och antalet under-
liggande tillgångar därför kontinuerligt justeras genom köp- och säljtransaktioner. (Se
FCG Riskrapporten, s. 25.)
Banken var i stor utsträckning hedgad för Delta-risken och försökte inte främst tjäna
pengar på spekulation i underliggande tillgångar. Men eftersom Delta inte är konstant
förutsatte detta att transaktioner kontinuerligt gjordes.
Gamma mäter optionens känslighet för förändringar i Delta och uttrycks vanligen i
monetära termer. En options Gamma anger hur mycket optionens Delta förändras vid
en enhets förändring i den underliggande tillgångens pris. Gamma är alltså optionens
känslighet för förändringar i Delta, eller förändringstakten i Delta. Det är ett viktigt
Sid 248
riskmått för att förstå portföljens riskprofil och för att avgöra hur ofta optionsportföljen
behöver hedgas för att vara fortsatt Delta-neutral. (Se FCG Riskrapporten, s. 25 f.)
Vega anger hur mycket optionens värde/pris förändras när den implicita volatiliteten
ökar med en procentenhet. Vega visas ofta i monetära termer medan volatiliteten
uttrycks som ett mått i antal procent. Om volatiliteten i den underliggande tillgången
ökar från 25 till 26 procent och Vega för optionskontraktet är 10 000 kr, så ökar
optionskontraktets pris med 10 000 kr. Köpta optionskontrakt har ett positivt Vega och
utställda optionskontrakt har ett negativt Vega. Vega blir till beloppet mindre ju
kortare tid det är kvar till förfall. (Se FCG Riskrapporten, s. 26.)
En volatilitetsökning i den underliggande tillgången ger en värdepåverkan oberoende

av om det är en köp- eller säljoption. Volatilitetsökningen innebär nämligen att
chansen ökar för att optionen är in-the-money vid förfall. Både skuld- och tillgångs-
positioner ökar alltså i värde, dvs. en tillgång respektive en skuld ökar i värde, vid en
ökning i volatiliteten i den underliggande tillgången.
Theta anger hur mycket optionens värde förändras per dag om alla andra faktorer är
oförändrade. Theta avser optionens priskänslighet med avseende på tidsfaktorn och
anger hur mycket värdet på optionen teoretiskt ska minska per dag. Tidsvärdet för en
option är som högst i början av löptiden. Med Theta avses optionens priskänslighet
med avseende på kvarvarande tid till förfall. Theta uttrycks i monetära termer och
anger förändringen i optionskontraktets pris, givet att tiden till förfall minskar med en
dag. Alla andra parametrar antas vara konstanta. Ett Theta på -100 000 kr idag innebär
således att optionens pris minskar med det beloppet om datumet ändras från idag till
imorgon, allt annat lika. (Se FCG Riskrapporten, s. 26.)
Innehavet i Bankens Tradingportfölj hade ett mycket stort Theta till följd av Bankens
strategi att köpa tillgångspositioner med kort kvarvarande löptid som ett sätt att säkra –
hedga – de långa skuldpositionerna, dvs. innehavet innebar stora tidsvärdesrisker.
Sid 249
4.2.5.8 Bankens limiter och mätmetod

Bankens riskmått, limiter och mätmetoder framgick av Tradinginstruktionen där
”Bruttosäkerhetsbelopp”, ”Trading Account Balance”, ”O/N Risk” och ”Netto-
exponering” angavs.
Med Bruttosäkerhetsbelopp avsågs ”det säkerhetskrav som OM eller annat clearing-

hus riktar mot HQ samt säkerhetskrav från extern motpart för upptagna aktielån”. Det
var alltså inte en risklimit utan en finansiell limit. I den Tradinginstruktion som fast-
ställdes den 19 maj 2009 angavs limiten för Bruttosäkerhetsbelopp till 2 500 mkr med
tillägget att mandatet ”kan utnyttjas till maximalt det belopp tradingportföljen själv-
ständigt kan ställa av Motparten begärd säkerhet”.
Trading Account Balance var en finansiell limit avseende det kapital som Tradingen
utnyttjade, vilket angavs vara ”investerat belopp minskat med terminssaldot och inklu-
derar inte säkerhetskrav”, dvs. till det utnyttjade kapitalet räknades investerat kapital
minskat med terminssaldo exklusive skrav. Limiten togs bort i juni 2008.
Limiten för O/N-risk aktierelaterade instrument (stresstest), som uppgick till 40

mkr per den 19 maj 2009, beräknades som ”maximal förlustrisk över en dag vid en
förändring av vissa parametrar (i nuläget pris +/-10% samt volatilitet +/-30%”.
Härmed avsågs det belopp som man var beredd att förlora från en dag till en annan.
Med Nettoexponering avsågs ”Cash Delta, dvs deltat i alla aktier multiplicerat med
aktie/indexvärde”. Här avses mängden marknadsvärde som var utsatt för förändringar i
aktier eller index. Limiten för Nettoexponering var 400 mkr per den 19 maj 2009.
Endast limiterna för O/N-risk och Nettoexponering var risklimiter. Bruttosäkerhets-

belopp och Trading Account Balance var finansiella limiter.
Limiterna rapporterades dagligen i risk- och resultatrapporter som även inkluderade

uppgifter om bl.a. teoretisk edge (Edge).
Sid 250
4.2.5.9 Bristerna i Bankens mätmetod

I O/N-matrisen, som beräknade Bankens O/N-risk, antogs viss värdepåverkan på
positionerna i tradingverksamheten. O/N-matrisen förutsatte att priset på under-
liggande ändrades upp respektive ned 10 procent och att volatiliteten ändrades upp
respektive ned 30 procent. Här avsågs procent, inte procentenheter. O/N-risken
rapporterades löpande via mail och på styrelsemöten i Banken och i HQ AB. Från
oktober 2009 skedde daglig rapportering.
O/N-matrisen fångade inte basisrisker, dvs. risken för att olika underliggande tillgång-
ar och olika löptider rör sig olika. O/N-matrisen förutsatte i stället samma rörelse i pris
och volatilitet, i olika underliggande tillgångar och olika löptider. Olika underliggande
tillgångar kan vara exponerade för olika risker, t.ex. kan en tillgång vara exponerad för
förlustrisker vid en prisuppgång samtidigt som en annan tillgång är exponerad för
prisnedgångar (t.ex. en utställd köpoption i ABB respektive en innehavd köpoption i
Ericsson). Trots det beaktades samtliga rörelser – alla instrument hanterades inom
samma O/N-matris – och enligt Bankens mätmetod tilläts de olika riskerna ta ut
varandra, dvs. dessa risker nettades fullt ut.
Det sagda kan illustreras som följer:

Sid 251
O/N-matrisen var dessutom ett ineffektivt stresstest. Volatilitetsförändringar större än

30 procent är inte ovanliga.
O/N-matrisens mätmetod var därtill kopplad till Bankens egna teoretiska värderingar
och alltså inte baserad på marknadsvärderingar. För en undervärderad skuldoption
(dvs. en option värderad till en lägre volatilitet än marknadens implicita) innebar detta
att den stresstestade volatiliteten (dvs. efter en justering med 30 procent) gav ett
mindre utslag än om marknadens implicita volatilitet hade stresstestats (t.ex. 3,5
procent utifrån en teoretisk volatilitet om 16 procent, jämfört med 7,5 procent utifrån
en implicit volatilitet om 24-25 procent).
O/N-matrisen beaktade inte tidsfaktorn, dvs. den mätte inte Theta-risken, som var
betydande i Bankens portfölj. Tidsvärdesriskerna i i Tradingportföljen uppgick vid
utgången av år 2007 till -3,4 mkr, vid utgången av år 2008 till -5,4 mkr och vid
utgången av år 2009 till -6,4 mkr (se FCG replik II, s. 6 f.). Vid utgången av år 2009
förlorade Banken alltså 6,4 mkr varje handelsdag, givet att övriga faktorer var
konstanta.
4.2.5.10 Styrelserna i HQ AB och Banken uppfyllde inte regelverkskraven

Bankens riskmätning mätte inte alla marknadsrisker av icke försumbar betydelse;
varken basisrisker eller Theta-risk mättes. Riskmätningen speglade inte potentiell
variation i realiserat/orealiserat resultat. Dessa resultat följdes överhuvudtaget inte upp.
Trots en omfattande och komplex exponering saknade Banken såväl övergripande risk-
mått som detaljerade känslighetsanalyser, trots att det var marknadspraxis att använda
VaR-modeller i tradingverksamhet.
Detta innebar att Banken inte levde upp till kraven i FI:s allmänna råd om marknads-
riskhantering (8 §), som krävde att mätmetoderna skulle omfatta alla marknadsrisker
av icke försumbar betydelse, inklusive basis- och optionsrisker, liksom att mätmetod-
erna bör spegla potentiell variation i värderat (realiserat och orealiserat) resultat och
därmed kunna utgöra rättvisande underlag vid analys av resultat i förhållande till risk.
Sid 252
De kompletterande mått för institut med omfattande och komplex exponering som de
allmänna råden föreskrev uppfylldes inte heller av Banken.
O/N-matrisen var en ineffektiv mätmetod, som inte beaktade större förändringar av

volatiliteten. Mätmetoden utgick dessutom från Bankens egna värderingar och var,
som stresstest, otillräcklig.
Trots en omfattande och komplex exponering saknade Banken stresstester och

scenarioanalyser för mer extrema marknadsförändringar eller korrelationsmönster.
Detta innebar att Banken också underlät att uppfylla de krav som enligt 8 § i FI:s
allmänna råd om marknadsriskhantering gällde för komplettering med stresstester och
scenarioanalyser för analys av extrema marknadsförändringar eller korrelationsmönster
m.fl. aspekter som inte beaktas i de grundläggande mätmetoderna.
Mätmetodens (O/N-matrisen) brister, liksom det förhållandet att Banken saknade

limiter för Vega, Theta och teoretisk edge (Edge) innebar att Banken inte uppfyllde de
krav som följer av 6 kap. 2 § första stycket bankrörelselagen, som föreskrev att ett
kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra internt rapportera och ha kontroll över de
risker som dess rörelse är förknippad med.
Banken hade en bristfällig identifiering av marknadsrisker. Eftersom det inte fanns

någon affärsstrategi avseende tradingverksamheten så fanns inte heller några till affärs-
strategin kopplade riktlinje för riskhantering, limiter och mätmetoder.
Styrelserna uppfyllde således inte sitt ansvar enligt 4 § i de allmänna råden om mark-
nadsriskhantering att identifiera marknadsriskernas omfattning och art i olika delar av
verksamheten. Detsamma gäller ifråga om styrelsen ansvar för att fastställa riktlinjer
för riskhantering, limiter och mätmetoder som överensstämmer med institutets affärs-
strategi. Någon affärstrategi för Trading fanns inte utan de fick handla fritt.
Sid 253
Risk ingick länge i samma organisation som kredit- och finansfunktionerna. Först sent
år 2009 och efter FI:s påpekanden organiserades Risk som en fristående enhet. Dess-
utom var Tradings bonus resultatbaserad, vilket var särskilt olyckligt eftersom Trading
hade ett stort inflytande över resultatet och riskmätningen skedde utifrån Tradings
värdering. Till detta ska läggas att varken Trading, Risk eller Bankens ekonomi-
funktion ansåg sig ansvariga för värderingen i den externa rapporteringen.
Styrelserna brast således i sitt ansvar för att Bankens riskhantering skulle organiseras
med väl definierade ansvar- och arbetsområden på ett sådant sätt att intressekonflikter
undveks eller minimerades, med särskild uppmärksamhet på kontrollfunktionernas
oberoende ställning samt belöningssystemets utformning.
Den utvärdering av information om limitutnyttjande, exponering och resultat som

gjordes i Banken var mycket bristfällig. Styrelserna underlät alltså att ta sitt ansvar
enligt 4 § i de allmänna råden om marknadsriskhantering att aktivt och regelbundet
utvärdera sådan information.
Den analys som gjordes av Bankens hantering av marknadsrisker var också bristfällig.
Även detta innebar att styrelserna underlät sitt analys- och utvärderingsansvar enligt
4 § i de allmänna råden om marknadsriskhantering.
Den bristfälliga mätningen och avsaknaden av kontroll över marknadsriskerna med-

förde att styrelserna i HQ AB och Banken, i strid med 6 kap. 3 och 4 b §§ bankrörelse-
lagen, inte kunde överblicka Bankens ställning. Detta trots att marknadsriskerna var av
sådant slag att Banken riskerade att förlora sitt tillstånd och att HQ AB och Banken
riskerade sin fortlevnad. Styrelserna i HQ AB och Banken uppfyllde alltså inte sitt
legala ansvar.
4.2.5.11 Kapitalkrav enligt pelare 1 och 2

Kapitaltäckningskravet enligt den tidigare lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och
stora exponeringar innebar att kapitalbasen skulle vara minst lika stor som kapital-
Sid 254
kraven. Kraven avser summan av verksamhetens kreditrisker, marknadsrisker och

operativa risker. Det var alltså dessa som ska täckas av kapitalbasen (enligt pelare 1).
Kapitalkrav för positionsrisk (ränte- och aktiekursrisk) enligt pelare 1 beräknas enligt
en schablonmetod. Schablonmetoden innebar att exponering för samtliga optioner
skulle räknas om till att motsvara ett innehav i den underliggande tillgången (aktien
eller indexet). Den fångade varken Vega- eller Theta-riskerna, som var påtagliga i
Tradingportföljen. Banken tillämpade dessutom en strategi som gick ut på att så långt
möjligt neutralisera Delta-risk genom hedning. Metoden underskattade således riskerna
och det var därför särskilt olämpligt att bedöma Bankens kapitalbehov för marknads-
risker med hjälp av schablonmetoden [se FCG replik II, s. 6].
Kapitalkrav enligt pelare 1 omfattade även HQ-koncernen enligt 9 kap. 5 § första

stycket 1 kapitaltäckningslagen.
Det har framkommit att Banken inte beaktade Tradingportföljen när kapitalkrav enligt
pelare 1 beräknades. Det belopp om 33 mkr i kapitalkrav för marknadsrisker som
Banken rapporterade till FI, för år 2009 och 2010, beaktade inte portföljen. Det
kapitalkravet var i stället tänkt i ett framtida scenario där tradingverksamheten var
avvecklad. Eftersom beräkningen baserades på denna utgångspunkt var den felaktig.
Redan kapitaltäckning och rapportering av kapitalkrav för marknadsrisker enligt pelare
1 var felaktiga.
Därtill gällde kapitalkrav enligt pelare 2 som innebär att rörelsens samtliga risker ska
kapitaltäckas. Instituten har ett eget ansvar för att det interna kapitalet är tillräckligt för
dessa risker. Även om en schablonmetod tillämpas för kapitalkraven enligt pelare 1
och samtliga risker inte beaktas, ska dessa ändå beaktas av kapitalkrav enligt pelare 2.
Av lagmotiven framgår att instituten, för att täcka samtliga risker, skulle ”utvärdera
hur det interna kapitalet förhåller sig till samtliga de risker som institutet är, eller kan
bli, exponerade mot”. Utvärderingen angavs syfta till ”att både fånga de risker som
Sid 255
inte till fullo beaktas inom ramen för det lagstadgade minimikravet och de risker som
inte ingår i det lagstadgade minimikravet, såsom exempelvis strategiska och
konjunkturella risker” (prop. 2006/07:5 s. 138 f.).
Kapitalkravet enligt pelare 2 utgör inte i sig något tillkommande krav: Om institutet
kan visa att kapitalkraven enligt pelare 1 medför en tillräcklig buffet krävs inte att det
anger en uppgift om kapitalkrav enligt pelare 2.
Kapitalkraven enligt pelare 2 följer av Europaparlamentets och rådets direktiv

2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit-
institut, som implementerade genom 6 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 5 § bankrörelse-
lagen. I 1 § föreskivs att ett kreditinstituts rörelse ska drivas på ett sådant sätt att
institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Av 2 § andra stycket
framgår att ett kreditinstitut ska se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa
risker och andra risker sammantagna inte medför att institutets förmåga att fullgöra
sina förpliktelser äventyras. Det framgår vidare att institutet – för att uppfylla detta
krav – ska åtminstone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upp-
rätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten
och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Det anges
också att institutet ska utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.
I 5 § anges att styrelsen i ett kreditinstitut ska se till att det finns skriftliga interna rikt-
linjer och instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven i 1–3 och
4 a §§ och för att i övrigt styra rörelsen. Vidare anges att dessa riktlinjer och
instruktioner regelbundet ska utvärderas och ses över.
Kapitalkraven enligt pelare 2 omfattade även HQ-koncernen enligt 9 kap. 5 § första

stycket 5 kapitaltäckningslagen.
Banken hade ingen adekvat mätning av eller kontroll över sina marknadsrisker. Det
medförde att kapitaltäckningen, liksom rapportering av kapitalkraven till FI, blev
felaktig.
Sid 256
4.2.5.12 Sammanfattning avseende bristerna i Bankens riskmätning

Det fanns stora och komplexa marknadsrisker i Tradingportföljen. Många betydande
marknadsrisker varken identifierades eller mättes. Banken hade en otillräcklig mätning
av de marknadsrisker som identifierades, t.ex. till följd av de allvarliga brister som
Bankens O/N-matris var behäftad med. Få marknadsrisker limiterades. Tradings bonus
var resultatbaserad samtidigt som Trading hade stort inflytande över resultatet genom
sin värdering samt då riskmätningen gjordes utifrån Tradings värdering.
Riskmätningen påverkades på ett negativt sätt av Risks bristande kompetens,

oberoende och resurser. Den bristfälliga riskmätningen fick allvarliga konsekvenser för
kapitaltäckningen och innebar att Banken saknade mätning av och kontroll över
marknadsriskerna. Förutom att detta riskerade HQ-koncernens fortlevnad och Bankens
tillstånd av bedriva bankrörelse, så förde det med sig att stora kapitalkrav enligt pelare
1 och/eller pelare 2 inte beaktades.
Styrelserna i HQ AB och Banken uppfyllde sammantaget inte sitt legala ansvar.
4.2.6 Närmare om kapitalkrav för marknadsriskerna i Banken

(binder 12)
4.2.6.1 Inledning
Banken hade som nämnt ingen adekvat riskmätning och detta medförde att Banken
rapporterade felaktiga kapitalkrav till FI. Hur stora de verkliga marknadsriskerna var är
okänt men clearinghusen (Nasdaq OMX, Eurex Clearing och SEB Futures) gjorde
bedömningar av dessa. Clearinghusens bedömningar utgör de bästa uppskattningarna
av Bankens verkliga marknadsrisker.
4.2.6.2 Allmänt om säkerhetskraven

De säkerhetskrav som ställdes på Banken beräknades av Nasdaq OMX för handeln på
Nasdaq OMX och av Eurex Clearing och senare även SEB Futures för handeln på
Eurex. Clearinghusen tog på sig motpartsrisken och säkerhetskraven syftade till att
minimera denna risk för den händelse att den som var skyldig att leverera (utställaren
Sid 257
av en option) saknade möjlighet att fullgöra sin skyldighet. Banken ställde också de
krav som clearingshusen krävde, vilket var en förutsättning för att Banken skulle
kunna handla.
Det finns ett intresse av att säkerhetskrav blir så balanserade som möjligt. De är inte
avsedda att leda till onödigt betungande krav eller annars begränsa likviditeten på ett
omotiverat sätt (se vidare Navigant Säkerhetskrav s. 2).
4.2.6.3 Allmänt om beräkning av säkerhetskrav

Säkerhetskraven bestod av två delar. Den första delen avsåg ett eventuellt negativt
marknadsvärde totalt sett, baserat på en marknadsvärdering av positionerna. Även om
säkerhetskrav endast ställdes på utställda optioner låg nettovärdet av marknadsvärdet
av samtliga optioner till grund för beräkningen. Clearinghusen beräknade för detta
ändamål Tradingportföljens marknadsvärde vid varje handelsdag.
Nasdaq OMX beräknade marknadsvärdet med en förenklad modell som tillämpade rak
volatilitet för instrument med samma underliggande tillgång och löptid, under förut-
sättning att instrumenten var av samma typ (dvs. sälj- och köpoptioner för sig). Den
raka volatilitet som Nasdaq OMX använde utgjordes av snittet av den implicita
volatiliteten för de tre optioner som var närmast at-the-money (ATM). Eurex Clearing
fastställde marknadsvärdet med tillämpning av ”settlement price”, dvs. priset på den
sista transaktionen för instrumentet under de sista 15 minuterna före handelns
stängning. Eurex Clearing gjorde även beräkningar, om ingen transaktion hade ägt rum
under de sista 15 minuterna före stängning eller om ”settlement price” var avvikande.
För beräkning av ”settlement price” för optioner med samma lösendag och under-
liggande tillgång använde Eurex Clearing en tabell med implicit volatilitet baserad på
köp- och säljkurser under dagen, option för option, och värderade utifrån den tabellen.
Den andra delen av säkerhetskravet var en tilläggssäkerhet (”additional margin”) och

avsåg risken för värdeförändringar, dvs. marknadsriskerna, för portföljen. Clearing-
husen stresstestade positionernas nettomarknadsvärde för att få fram ett lägsta möjliga
Sid 258
marknadsvärde. Skillnaden mellan nettomarknadsvärdet och det stresstestade värdet

bestämde tilläggssäkerhetens storlek.
Tilläggssäkerheten avsåg risken för negativa värdeförändringar under den tid det tar att
stänga positionerna. Clearinghusen räknade således med en avvecklingshorisont och
säkerheten avser risken för negativa värdeförändringar hänförlig till en sådan tänkt
avvecklingshorisont.
4.2.6.4 Nasdaq OMX beräkning av tilläggssäkerhet

Nasdaq OMX beräknade säkerhetskraven för marknadsriskerna (tilläggssäkerheten)
genom att stresstesta samtliga optioner och terminer som handlades på Nasdaq OMX
och utgick då från sin egen beräkning av instrumentens marknadsvärden. Stresstestet
skedde per underliggande tillgång genom ändringar i pris på den underliggande till-
gången och i volatilitet. Detta innebar att riskerna tilläts ta ut varandra, dvs. de nettades
fullt ut, per underliggande tillgång. Men instrument med olika underliggande tillgång
stresstestades för sig, till skillnad från Bankens O/N-matris som inkluderade samtliga
instrument oavsett underliggande tillgång.
De prisrörelser på underliggande tillgång som Nasdaq OMX stresstest utgick från

baserades på den näst största prisrörelsen under det senaste året eller den fjärde största
rörelsen under de senaste två åren. Den prisrörelsen justerades till att avse två dagar,
som utgjorde en tänkt avvecklingshorisont (dagsrörelsen multiplicerades med en
multipel som inte förutsatte att prisrörelsen skulle bestå i två dagar, utan avsåg att
beräkna ett lägre värde). Eftersom den största förlustrisken kunde inträffa varsomhelst
inom prisrörelseintervallet valdes ett antal punkter där stresstestet gjordes (typiskt sett
31 punkter för derivat). Volatiliteten justerades i intervallet +/- 10 procentenheter (inte
procent). På tre punkter inom volatilitetsintervallet tillämpades var och en av de valda
punkterna i prisrörelseintervallet (dvs. att 93 punkter stresstestades typiskt sett).
Tilläggssäkerheten baserades på det lägsta värdet för samtliga positioner i de olika

scenarion som testades. Nasdaq OMX tog dock hänsyn till att prisrörelsen hos vissa
Sid 259
underliggande tillgångar är korrelerade och tillämpade en maximalt tillåten skillnad i

utfall mellan korrelerade instrument.
4.2.6.5 Eurex Clearings beräkning av tilläggssäkerhet

Även Eurex Clearing beräknade säkerhetskrav för marknadsriskerna genom att stress-
testa samtliga optioner och terminer som handlades på Eurex och utgick då från sin
beräkning av instrumentens marknadsvärden. Detta stresstest var inte utformat som
Nasdaq OMX. Banken ställde säkerhet till SEB Futures, som var ”global clearer” för
Bankens handel på Eurex och iklädde sig motpartsrisken. I februari 2010 förstod SEB
Futures att Eurex Clearings stresstest inte beaktade vissa betydande risker i optionerna;
tilläggssäkerheten blev för låg. Eurex Clearings stresstest beaktade varken portföljens
känslighet för förändringar i volatilitet (Vega-risker), risker till följd av hög koncen-
tration i viss strike (strikerisker) eller portföljens känslighet för förändringar i ”out of
the money”-optioner till följd av toppar i volatiliteten (vingrisker).
Till följd av insikten om dessa brister började SEB Futures att tillämpa egna stress-
tester liknande de som Nasdaq OMX tillämpade. SEB Futures justerade inte paramet-
rarna i stresstestet på samma sätt som Nasdaq OMX men justerade volatiliteten med
+/- 8 procentenheter och priser med +/- 8 procent.
4.2.6.6 Säkerhetskravens storlek

Beräkningar av säkerhetskravens storlek för den sista handelsdagen varje månad under
tiden den 29 juni 2007 till den 31 maj 2010 visar den sammanlagda storleken av de
tilläggssäkerheter som Banken ställde (se Navigant Säkerhetskrav, s. 21).
Varje handelsdag genom perioden fick Banken del av Nasdaq OMX och Eurex
Clearings beräkningar av marknadsvärdet. Detta redovisades inte aggregerat utan
option för option. Det fanns mycket stora skillnader mellan dessa och Bankens
värderingar.
Kapitaltäckningskraven avser hela räkenskapsår, vilket innebär att kapitalbasen måste

täcka rörelser under året.
Sid 260
Tilläggssäkerheterna per den 28 december 2007 uppgick sammanlagt till ca 743 mkr
och hade uppgått till ca 823 mkr per den 31 juli 2007. De uppskattade kapitalkrav för
marknadsrisker för år 2007, som görs gällande i målet, uppgår till 800 mkr.
och hade uppgått till ca 796 mkr per den 29 februari 2008. De uppskattade kapital-
kraven för marknadsrisker för år 2008 uppgår till 500 mkr. Tilläggsäkerheterna för år
2007 och 2008 omfattade inte SEB Futures beräkningar, som initierades först år 2010.
och hade uppgått till ca 658 mkr per den 30 juni 2009. De uppskattade kapitalkraven
för marknadsrisker för år 2009 uppgår till 500 mkr.
4.2.6.7 Kapitalkravet för marknadsrisker motsvarade i vart fall

säkerhetskraven
Nasdaq OMX var skyldigt att begära säkerheter från sina kunder. Säkerheterna skulle
vara så stora att det kunde antas att ”åtagandet kan avvecklas utan att ytterligare kap-
ital behöver skjutas till” (20 kap. 3 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden).
Denna skyldighet kan jämföras med bankrörelselagens strängare krav; att marknads-
risker och andra risker inte får medföra att institutet förmåga att fullgöra sina för-
pliktelser äventyras (6 kap. 2 § andra stycket). Vidare gällde att kapitaltäckningen
skulle vara fullgod under hela respektive räkenskapsår och HQ-koncernen och Banken
var därför skyldiga att i kapitaltäckningsanalyser beakta att marknadsrisker kunde
skifta under året.
Riksbanken och FI gjorde en utvärdering av Nasdaq OMX beräkning av säkerhets-

kraven under åren 2008 och 2009. Av utvärderingen framgick att Nasdaq OMX hade
tillräckliga säkerheter för att hantera motparts fallissemang ”under normala marknads-
förhållanden”. Vidare framgick att säkerheterna avsåg att skydda Nasdaq OMX mot
Sid 261
förluster när kunden fallerade vid ”ofördelaktiga, men inte extrema kursrörelser”. (Se
rapporten Utvärderingen av Nasdaq OMX Derivatives Market som central motpart.)
Nasdaq OMX beräkning av säkerhetskraven var således högst rimlig. Det kan inte
heller anses långtgående att basera en uppskattning av kapitalkrav för marknadsrisker
på tilläggssäkerheterna.
Institut kunde, som framgått, under vissa förhållanden ges tillstånd att använda en
VaR-modell för beräkning av kapitalkrav enligt pelare 1, i stället för att tillämpa
schablonmetoden. För ett sådant tillstånd krävs att vissa kvantitativa och kvalitativa
krav är uppfyllda 59 kap. 3, 4 och 15 §§ (FFFS 2007:1). Det krävs bl.a. att ett VaR-
värde beräknas dagligen och att det har en konfidensnivå på minst 99 procent (dvs. att
förlustrisker får vara större än den framräknade vid högst 1 av 100 dagar). Det krävs
vidare att VaR-värdet beräknas utifrån en avvecklingshorisont om minst 10 dagar.
Kapitalkravet ska uppgå till det som är högst av föregående dags VaR-värde eller ett
medelvärde utifrån den närmast föregående 60 bankdagarna.
Nasdaq OMX modell för att stresstesta marknadsvärdet vid beräkning av säkerhetskrav
för marknadsrisker hade många likheter med en sådan VaR-modell. Nasdaq OMX
modell tillämpade en konfidensnivå på 99,2 procent och en avvecklingshorisont om
två dagar. Vid en statistisk jämförelse mellan VaR-beräkningar som inkluderar olika
avvecklingshorisonter och konfidensnivåer, framgår att en konfidensnivå på 99,2
procent med en avvecklingshorisont om två dagar ger ett lägre värde än en konfidens-
nivå på 99 procent med en avvecklingshorisont om tio dagar. Nasdaq OMX beräkning
för tilläggssäkerhet utgjorde därför en försiktig uppskattning av kapitalbehovet i
Banken såvitt avsåg Tradingportföljen. (Se FCG-repliken II, s. 6.)
4.2.6.8 Sammanfattning avseende kapitalkrav för marknadsriskerna i

Banken
Nasdaq OMX, Eurex Clearing och SEB Futures beräknade säkerhetskrav för mark-
nadsriskerna (tilläggssäkerheter). Tilläggssäkerheterna beräknades för ofördelaktiga
Sid 262
men inte extrema omständigheter, vilket innebär att kapitalkrav baserade på tilläggs-
säkerheterna leder till en kapitaltäckning som är tillräcklig vid ofördelaktiga men inte
extrema omständigheter.
VaR-modellen för kapitalkravsberäkning liknar dessutom Nasdaq OMX modell för

beräkning av marknadsriskerna även om VaR-modellen visar ett högre kapitalkrav.
Kapitalkrav för marknadsrisker, som Banken inte beaktade, motsvarade i vart fall de
säkerhetskrav för marknadsrisker (tilläggsäkerheterna), som Banken kontinuerligt
ställde hos Nasdaq OMX, Eurex Clearing och SEB Futures.
4.2.7 Närmare om informationsbristerna (binder 13)

HQ AB:s och Bankens årsredovisningar hade bristfällig information.
4.2.7.1 Övergripande om lagkrav

I 2 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) anges att ”[b]alans-
räkningen, resultaträkningen och noterna ska upprättas som en helhet och ge en
rättvisande bild av företagets ställning och resultat”. Vidare anges att det ska lämnas
tilläggsupplysningar, om det behövs för att en rättvisande bild ska ges. Motsvarande
gäller för banker enligt vad som anges i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag.
IFRS-regleringen innehåller liknande men mer detaljerade krav. Av IAS 1 punkt 15

framgår att finansiella rapporter ska ge en rättvisande bild av ett företags finansiella
ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Vidare anges att en rättvisande bild
kräver ett korrekt återgivande av transaktioners effekter, andra händelser och för-
hållanden enligt de definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar, skulder,
intäkter och kostnader som framställs i föreställningsramen. Det anges att tillämp-
ningen av IFRS, med ytterligare upplysningar där så krävs, förutsätts leda till
finansiella rapporter som ger en rättvisande bild. Av punkten 16 framgår att ett företag
vars finansiella rapporter följer IFRS ska göra ett uttryckligt uttalande utan förbehåll
om sådant iakttagande i noterna. Vidare anges att ett företag inte ska beskriva
Sid 263
finansiella rapporter som att de följer IFRS såvida de inte följer samtliga krav i IFRS. I
punkten 17 anges att ett företag uppnår en rättvisande bild under praktiskt taget alla
omständigheter genom iakttagande av tillämpbara standarder. Det anges att en sådan
rättvisande bild kräver att ett företag också bl.a. ska redovisa information, inklusive
uppgifter om redovisningsprinciper, på ett sätt som ger relevant, tillförlitlig, jämförbar
och begriplig information och att ett företag ska lämna ytterligare upplysningar när
tillämpning av de särskilda kraven i IFRS inte är tillräcklig för att göra det möjligt för
användarna att förstå inverkan av vissa transaktioner, andra händelser och förhållanden
på företagets finansiella ställning och finansiella resultat. I punkten 18 anges att ett
företag inte kan korrigera olämpliga redovisningsprinciper genom vare sig upplysning
om de redovisningsprinciper som använts eller noter eller förklaringar.
IFRS tillåter alltså inte avvikelser ens om företaget upplyser om dessa. Om det anges
att IFRS följs, så måste samtliga krav följas. HQ AB och Banken uppgav att de följde
IFRS.
4.2.7.2 Felaktigt påstående om att aktivt handlade optioner värderades till

noterade priser
I HQ AB:s årsredovisning för år 2008 angavs att prisnoteringar från en aktiv marknad
alltid användes vid värdering av derivatinstrument när sådana fanns tillgängliga.
Motsvarande information lämnades i årsredovisningar för åren 2007 och 2009. Upp-
lysningen förmedlar att noterade priser tillämpades vid värdering av aktivt handlade
optioner. I själva verket värderades samtliga optioner i Tradingportföljen utifrån en
teoretisk värderingsmodell med teoretisk volatilitet. Det var information om att
gällande regelverk följdes i visst avseende trots att det inte följdes och därigenom
doldes att Banken tillämpade en värderingsteknik som var oförenligt med IFRS.
4.2.7.3 Utebliven information om otillåtna Dag 1-resultat

I IFRS 7 punkt 28 angavs att företaget fastställer det verkliga värdet genom att
använda en värderingsteknik (se punkterna VT74-79 i IAS 39), om marknaden för ett
finansiellt instrument inte är aktiv. Vidare angavs att den ”bästa bedömningen av
verkligt värde vid första redovisningstillfället är likväl transaktionspriset (det vill säga
Sid 264
det verkliga värdet för den ersättning som erlagts eller erhållits), såvida inte de villkor
som anges i punkt VT76 i IAS 39 uppfylls. Av detta följer att det skulle kunna upp-
komma en skillnad mellan det verkliga värdet vid första redovisningstillfället och det
värde som skulle fastställas vid den tidpunkten genom användning av värderings-
tekniken.” Om en sådan skillnad förelåg skulle företaget lämna vissa upplysningar.
Upplysningskravet gällde om en skillnad uppstod mellan det verkliga värdet och ”det
värde som skulle fastställas [..] genom användning av en värderingsteknik”, dvs. en
skillnad mellan det regelenliga värdet och det värde som inte fick resultatföras. Om en
värderingsteknik sålunda tillämpades som innebar en avvikelse från det verkliga värdet
vid transaktionstidpunkten gällde, för varje klass av finansiellt instrument, vissa upp-
lysningskrav.
Upplysningarna avsåg företagets ”redovisningsprinciper för att redovisa denna

skillnad i rapporten över totalresultatet i syfte att återspegla en förändring av faktorer
(inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris (se
punkt VT76A i IAS 39)”. Att upplysningar avseende redovisningsprinciper för redo-
visning av skillnaden skulle lämnas innebar att företaget i enlighet med regelverket
skulle förklara vilken princip som tillämpades, dvs. att företaget resultatförde alltefter-
som observerbara belägg fanns för ett förändrat värde som kunde resultatföras. Detta
innebar alltså att företaget skulle upplysa om hur man redovisade Dag 1-resultat.
Upplysningarna avsåg även den ”ackumulerade skillnaden som ännu inte redovisats i
rapporten över totalresultatet vid periodens början och slut samt en avstämning av
förändringar i saldot avseende denna skillnad”. Att upplysningar avseende den ännu
inte redovisade ackumulerade skillnaden skulle lämnas innebar att företaget skulle
informera om effekten av användningen av en värderingsteknik jämförd med en
värdering till verkligt värde. Att upplysning om en avstämning av förändringen i saldot
skulle lämnas innebar att företaget skulle ange storleken av det belopp som inte hade
resultatförts vid periodens slut, dvs. vilken värdepåverkan som värderingstekniken
hade haft på verkligt värde vid periodens slut. Denna upplysningsskyldighet gällde
således även i fall när Dag 1-resultat inte resultatfördes.
Sid 265
Frågan om Dag 1-resultat berördes inte i HQ AB:s och Bankens årsredovisningar för
räkenskapsåret 2007. I årsredovisningen för räkenskapsåret 2008 angavs i HQ AB:s
årsredovisning att ”[d]et eventuella resultat som kan komma att uppstå vid värdering
enligt teoretiska modeller när ett finansiellt instrument redovisas i balansräkningen för
första gången, så kallat ’dag-1 resultat’, har inte bedömts som materiellt och redo-
visas direkt i resultaträkningen”. Det resultat som uppstått var dock materiellt. Banken
uppgav även till FI att den saknade möjlighet att bedöma Dag 1-resultatens storlek.
Inför revisionen avseende år 2008 lämnade KPMG en kommentar, som gick ut på att
KPMG inte hade fått revisionsbevis som visade att Dag 1-resultaten inte var materiella.
Med anledning av KPMG:s påpekande fick årsredovisningen för år 2009 en annor-
lunda formulering genom att den upplysning som angav att resultaten inte hade
bedömts som materiella ströks och det angavs endast att eventuella Dag 1-resultat
redovisades direkt i resultatet.
HQ AB och Banken följde inte upplysningskraven i IFRS 7 punkt 28 något av åren.

För åren 2008 och 2009 uppgav HQ AB och Banken att Dag 1-resultaten togs direkt i
resultatet, men läsaren informerades varken om att detta var otillåtet eller om vilka
effekter det hade. För år 2008 uppgav HQ AB och Banken felaktigt att Dag 1-
resultaten inte var väsentliga. För år 2009 lämnade HQ AB och Banken ingen
information om väsentligheten, dvs. effekten av hanteringen. Genom dessa normbrott
doldes att stora realiserade förluster neutraliserades av otillåtna Dag 1-resultat.
Banken tillgodosåg inte gällande krav på att använda egna transaktionspriser som mått
på verkligt värde i det initiala skedet. Banken lämnade inte heller tilläggsupplysningar
som möjliggjorde för en användare av informationen att bilda sig en uppfattning om
vilka effekter på företagets rapporter som det hade, att Banken gjorde avsteg från
principen att värdera till transaktionspriset vid anskaffningstidpunkten, och i stället
använde en värderingsteknik som utnyttjade icke-observerbar marknadsinformation.
(Se Schuster och Östman, s. 44 f.)
Sid 266
4.2.7.4 HQ AB:s klassificering av sina värderingar enligt en hierarki för

verkligt värde
Från och med räkenskapsåret 2009 gällde IFRS 7 punkt 27A, som angav att ett företag
skulle klassificera värderingar till verkligt värde utifrån en hierarki. Regleringen
implementerades under hösten 2009 men gällde redan från den 1 januari 2009. Att
regleringen skulle implementeras var dock känt sedan långt tidigare och HQ AB
tillämpade den i regleringen anvisade hierarkin redan i årsredovisningen för år 2008.
Den hierarki som anvisades avsåg att återspegla betydelsen av de indata som hade
använts vid värderingen. Hierarkin utgick från tre nivåer. Till nivå 1 hänfördes
noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Till nivå 2 hörde andra indata, än de noterade priser som ingick i nivå 1, som var
observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (dvs. som priser) eller indirekt
(dvs. härledda från priser). Till nivå 3 hänfördes indata för tillgången eller skulden i
fråga, som inte byggde på observerbara marknadsdata (icke observerbara indata).
Av HQ AB:s årsredovisning för år 2008 framgick att inga instrument var hänförliga till
nivå 1 under år 2007 och 2008. Avseende år 2007 framgick att 63 procent tillgångarna
och 24 procent av skulderna var hänförliga till nivå 2. Till nivå 3 hänfördes 37 procent
av tillgångarna och 76 procent av skulderna. Avseende år 2008 framgick att endast 3
procent av tillgångarna och 5 procent av skulderna var hänförliga till nivå 2. För
samma år hänfördes 97 procent av tillgångarna och 5 procent av skulderna till nivå 3.
Av HQ AB:s årsredovisning för år 2009 framgick att 2 procent av såväl skulder som
tillgångar var hänförliga till nivå 1 det året. 21 procent tillgångarna och 34 procent av
skulderna hänfördes till nivå 2 och 77 procent av tillgångarna och 64 procent av
skulderna hänfördes till nivå 3.
Av de riktlinjer för nivåindelningen som Bankens styrelse hade fastställt framgick att
IAS 39 föreskrev att det i not i årsredovisning skulle framgå hur tillgångar och skulder
i tradingsportföljen hade värderats genom en klassificering i nivåer, nämligen nivå 1:
Sid 267
”värdering till marknadspris (spot)”, nivå 2: ”teoretisk värdering baseras på aktuella

marknadsdata (implicit vol)” samt nivå 3: ”teoretisk värdering enligt teoretisk
modell”. Det föreskrevs vidare att ”[s]pot positioner förväntas ligga i nivå 1, aktie-
terminer i nivå 2, aktie- och indexoptioner i nivå 2 eller 3. Indexterminer är inte med i
balansräkningen och ingår därmed inte i nivåindelningen.” Det framgick att det var
”avgörande” för nivåindelningen av optioner var ”hur väl den teoretiska värderingen
överensstämmer med värderingen i marknaden”. Jämförelse mellan den teoretiska
värderingen och värderingen i marknaden som skulle göras utifrån ”at the money”
(ATM) optionernas värdering. För ATM-optioner vars teoretiska volatilitet avviker
från implicit volatilitet med 10 procent eller mer skulle hela förfallomånaden anses
tillhöra nivå 3 medan mindre avvikelser skulle hänföra optionerna till nivå 2.
Det avgörande för nivåindelningen är dock vilken indata som används och inte – som
Bankens riktlinjer angav – värderingens överensstämmelse med marknadens värdering
(dvs. hur felprissatta optionerna var): Instruktionen utgick från att den teoretiska värde-
ringen avviker från marknadens. Vidare innebar instruktionen att stora avvikelser,
+/-10 procent, tilläts från marknadens värdering för instrument som placeras i nivå 2.
Sådana avvikelser kunde leda till enorma värdeskillnader pga. positionernas storlek
och typ.
Bankens klassificering ledde alltså till att vissa derivatinstrument redovisades som
instrument värderade med en värderingsteknik baserad på observerbara marknadsdata,
trots att värderingen baserats på icke observerbara marknadsdata (se Schuster och
Östman, s. 47). Den ledde således till att för många instrument angavs tillhöra nivå 2
och att inte tillräckligt många angavs tillhöra nivå 3.
4.2.7.5 HQ AB upplyste inte om fördelning av realiserat och orealiserat

resultat avs. nivå 3
Enligt IFRS 7 punkt 27B c) och d), som gällde värderingar till verkligt värde som hade
redovisats i rapporten över finansiell ställning, fanns en skyldighet att upplysa om hur
resultatet avseende nivå 3-instrument (eller motsvarande) fördelade sig på realiserat
Sid 268
och orealiserat resultat. Denna reglering gällde för räkenskapsåret 2009. Motsvarande
reglering gällde för åren 2007 och 2008 enligt IFRS 7 punkt 27 c) och d).
Av IFRS 7 punkt 27B c) framgick att ett företag, för varje klass av finansiella instru-
ment, skulle upplysa om en ”avstämning av ingående och utgående balanser av värde-
ringar till verkligt värde på Nivå 3 i hierarkin, med separat upplysning om periodens
förändringar hänförliga till följande:
i) Summa vinster eller förluster som redovisats i resultatet, och en
beskrivning av var de redovisas i rapporten över totalresultat eller den
separata resultaträkningen (om sådan lämnas).
ii) [..]
iii) Inköp, försäljningar, emissioner och regleringar samt [..]
iv) Överföringar till eller från Nivå 3 (dvs. överföringar hänförliga till föränd-
ringar i observerbarheten för marknadsdata) och anledningen till dessa
överföringar. Upplysning ska lämnas om betydande överföringar till Nivå3
och sådana överföringar ska diskuteras skilt från överföringar från Nivå3.”
I punkten d) angavs att upplysning skulle lämnas om det ”belopp för periodens totala
vinster eller förluster i (c) (i) ovan, som ingår i resultatet och som är hänförligt till
vinster eller förluster avseende de tillgångar och skulder som innehas per rapport-
periodens slut, och en beskrivning av var dessa vinster eller förluster redovisas i
rapporten över totalresultatet eller i den separata resultaträkningen (om sådan
lämnas)”.
En upplysning skulle alltså lämnas om det totala resultatet avseende nivå 3-instrument.
En upplysning skulle dessutom lämnas om det orealiserade resultatet; så länge
instrumentet innehas är värderingen avgörande för värdet liksom för resultatet.
I IFRS 27 c) och d), som gällde för år 2007 och 2009, angavs mera kortfattat att ett
företag skulle upplysa om huruvida verkliga värden som hade redovisats eller angetts i
de finansiella rapporterna har eller delvis hade bestämts genom användning av en
Sid 269
värderingsteknik som baserades på antaganden som inte var understödda av priser från
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (dvs. utan för-
ändring, uppdelning eller aggregering) och inte baserades på tillgängliga observerbara
marknadsuppgifter. I dessa fall skulle upplysning lämnas om det sammanlagda belopp-
et av förändringen i det verkliga värdet som hade uppskattats genom användning av en
sådan värderingsteknik, som redovisats i resultaträkningen under perioden.
Även av denna bestämmelse framgår således att nivå 3-instrumentens orealiserade

resultat skulle redovisas (”förändringen [..] som hade uppskattats”). Uppskattat värde
kan bara avse instrument som innehas per rapportperiodens slut.
HQ AB och Banken lämnade åren 2007 – 2009 ingen information i årsredovisningarna

om hur resultatet avseende optioner som värderades i nivå 3 (avseende år 2009) eller
motsvarande (avseende åren 2007 och 2008) fördelade sig på realiserat och orealiserat
resultat. HQ AB och Banken följde alltså inte upplysningskraven i IFRS 7 något av
åren. Genom dessa normbrott doldes att stora realiserade förluster neutraliserades av
orealiserade vinster (som till stor del bestod av otillåtna Dag 1-resultat).
4.2.7.6 HQ AB upplyste inte om effekten av andra rimliga värderingar

(osäkerheten i värderingen)
För år 2009 gällde IFRS 7 punkt 27B e), som för värderingar till verkligt värde på nivå
3 angav att företaget skulle ange ”om en ändring i dessa indata till rimligt möjliga
alternativa antaganden skulle innebära att det verkliga värdet ändras i betydande ut-
sträckning”. Företaget skulle då lämna upplysning om effekten av sådana ändringar
samt ”om hur effekten av en ändring till ett rimligt möjligt alternativt antagande
beräknats”. Bedömningen, av om en ändring var betydande eller inte, skulle göras
”med hänsyn till resultatet, och samtliga tillgångar och skulder, eller, när ändringar
av det verkliga värdet redovisas i övrigt totalresultat, totalt eget kapital”. För åren
2007 och 2008 gällde motsvarande reglering enligt IFRS 7 punkt 27 c).
Sid 270
Det fanns andra rimligt möjliga alternativa antaganden rörande volatiliteten avseende
instrumenten i Tradingportföljen. Detta framgick bl.a. av ORC, till vilket marknads-
data importerades dagligen. Av dessa marknadsdata framgick till vilka nivåer andra
aktörer gjorde faktiska transaktioner. Den implicita volatiliteten i de transaktionerna
var ett rimligt möjligt alternativt antagande. Det var uppenbart att dessa hade mycket
stora effekter på värdet av Tradingsportföljen. Men upplysningar lämnades inte om
effekten av sådana antaganden. Andra rimligt möjliga alternativa antaganden framgick
även av clearinghusens värderingar. Även i förhållande till dessa var det uppenbart att
värdet påverkades i betydande utsträckning, vilket framgår vid en jämförelse mellan
Bankens respektive clearingshusens värdering av Tradingportföljen. Skillnaden var ca
353 mkr per den 18 december 2007, ca 448 mkr per den 31 december 2007, ca 701
mkr per den 22 december 2008, ca 671 mkr per den 30 december 2008 och ca 747 mkr
per den 30 december 2009. (Se Navigant Värdering II, s. 36.) Alternativa antaganden
fanns också tillgängliga genom beräkningar av Edgen (se Schuster och Östman, s. 51).
HQ AB och Banken lämnade inte för något av åren 2007-2009 information i års-
redovisningarna rörande vilken värdepåverkan det hade haft på optionerna i Trading-
portföljen om dessa hade värderats till en annan rimlig volatilitet. Denna information
lämnades inte, trots att informationen fanns tillgänglig internt i ORC och via daglig
information från clearinghusen. HQ AB och Banken följde således inte upplysnings-
kraven i IFRS 7 något av åren. På grund av dessa normbrott doldes att Bankens
värdering av optionerna skilde sig kraftigt från rimliga värderingar på marknaden.
Utifrån andra aktörers synsätt fanns ett hål i balansräkningen.
4.2.7.7 HQ AB upplyste inte om de enorma marknadsriskerna

I IFRS 7 punkt 31 angavs att ett företag skulle ”lämna upplysningar som gör det
möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och om-
fattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är
exponerat för vid rapportperiodens slut”. I punkten 32 konstaterades att de upplys-
ningar som krävdes enligt regleringen ”fokuserar på risker som härrör från finansiella
Sid 271
instrument och på hur de har använts. Dessa risker innefattar normalt, men är inte
begränsade till, kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk.”
I bl.a. punkt 34 reglerades vissa kvantitativa upplysningar. För varje typ av risk som
härrörde från finansiella instrument skulle företaget lämna sammanfattande kvantita-
tiva uppgifter om företagets exponering för risken vid rapportperiodens slut: ”Dessa
uppgifter ska baseras på den information som internt rapporteras till nyckelpersoner i
ledande ställning inom företaget [..] exempelvis företagets styrelse eller verkställande
direktör”. Det innebär att aktieägare och marknaden skulle få samma information som
lämnas internt till ledningen. Om det fanns en brist i den information som lämnades till
ledande personer ska – under alla förhållanden – upplysningar enligt punkterna 36-42
lämnas. Om upplysningarna inte var ”representativa för företagets riskexponering
under rapportperioden” skulle enligt punkt 35 ytterligare upplysningar lämnas som är
representativa. Information från viss dag måste t.ex. kompletteras om den inte är
representativ för riskbilden för perioden.
Enligt punkten 40 gäller att ett företag (som inte tillämpade en VaR-modell) skulle
lämna en ”känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som företaget är exponerat
för vid rapportperiodens slut, utvisande hur resultatet och eget kapital hade påverkats
av rimligt möjliga förändringar i den relevanta riskvariabeln per rapportperiodens
slut”, redovisa de ”metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på” samt
”förändringar i metoder och antaganden sedan föregående period samt orsakerna till
sådana förändringar”. Om upplysningarna inte var representativa för en inneboende
risk i ett finansiellt instrument skulle företaget ange detta och skälen varför.
Information om marknadsrisker skulle lämnas utifrån rimligt möjliga förändringar i

den relevanta riskvariabeln. Priser på underliggande tillgång och volatiliteten är två
variabler som var högst relevanta i Bankens verksamhet. Av clearinghusens beräkning-
ar av säkerhetskraven framgick hur resultat och eget kapital i HQ-koncernen och
Banken hade påverkats av rimligt möjliga förändringar av relevanta riskvariabler.
Sid 272
Värdeförändringar vid ofördelaktiga men inte extrema marknadsförhållanden hade

testats av clearinghusen.
HQ AB och Banken lämnade inte för något av åren 2007-2009 information i årsredo-
visning rörande vilken påverkan det hade haft på resultat och eget kapital vid rimligt
möjliga förändringar av volatiliteten och priset på de underliggande tillgångarna.
Denna information lämnades inte, trots att informationen fanns tillgänglig via daglig
information från clearinghusen. HQ AB och Banken följde således inte upplysnings-
kraven i IFRS 7 något av åren. På grund av dessa normbrott doldes att marknads-
riskerna var enorma och äventyrade hela verksamheten.
Sid 273
4.3 Kärandens replik
4.3.1 IAS 39 m.m. (replikhäfte 1)
4.3.1.1 Inledning
KPMG:s nuvarande beskrivning av regelverket står i skarp kontrast till KPMG:s upp-
fattning om regelverket när det begav sig. Historisk volatilitet är inte ett observerbart
marknadsdata. Banken resultatförde mycket stora belopp endast med stöd av historisk
volatilitet och värderingen påverkades i väsentlig utsträckning av egna subjektiva
antaganden med hänvisning till historisk volatilitet.
4.3.1.2 Aktiv marknad

Banken värderade inte aktivt handlade optioner till noterade priser på instrumentnivå.
Banken värderade inte aktivt handlade optioner till rak volatilitet ens utifrån
volatiliteten i den option i samma position som var mest aktiv.
Av not 27 i årsredovisningen för år 2009 framgick Bankens indelning av optionerna i

nivå 1, 2 och 3. I underlag till noten anges de optioner som enligt Bankens egen
definition var aktivt handlade. I vissa fall sammanföll den teoretiska volatiliteten med
den implicita volatiliteten för aktivt handlade optioner. Andra gånger var skillnaden
stor. Detta framgår även av Risks volatilitetsavstämningar för februari och mars 2010,
vid vilka avstämningar framgick vilka optioner som Risk ansåg vara aktivt handlade.
Det saknades skäl för Banken att värdera aktivt handlade optioner på det sätt de gjorde.
Marknadspriset för varje option fanns tillgängligt, importerades i ORC för respektive
option och hade kunnat användas.
Banken värderade dock även aktivt handlade optioner enligt sin teoretiska värderings-
modell, som inte påverkades av att vissa var aktivt handlade. Banken hade inte ens
någon definition av aktiv marknad förrän i samband med att man tog fram årsredo-
visningen för år 2009. Innan detta identifierades alltså inte vilka optioner som var
aktivt handlade. Det kunde då inte göras någon kvantitativ bedömning av vilken
Sid 274
påverkan detta hade på de redovisade värdena i den externa redovisningen. Detta

innebar ett tydligt avsteg från IAS 39.
I samband med årsredovisningen för år 2009 togs en definition av aktiv marknad fram.
Denna påverkade dock inte värderingsmodellen eller värderingen. Även de optioner
som omfattades av definitionen värderades teoretiskt. Bankens teoretiska värdering av
aktivt handlade optioner medförde en väsentlig felvärdering av tradingportföljen vid
utgången av år 2009.
4.3.1.3 Icke aktivt handlade optioner

Kärandens övergripande invändningar i målet mot den värderingsteknik som Banken
tillämpade tar sikte på att tekniken utgick från historiska marknadsdata i stället för
aktuella marknadsdata.
Regelverket gick ut på att värderingen skulle ske utifrån den aktuella prisbilden.
Aktuell marknadsinformation skulle användas i största möjliga utsträckning och först i
andra hand skulle historiska marknadsdata användas. Detta gjorde inte Banken.
En värderingsteknik skulle dessutom kalibreras för att säkerställa att värderingen

reflekterade den aktuella prisbilden. Inte heller detta gjorde Banken.
Banken var skyldig att värdera optioner till transaktionspriset dag 1, om det inte fanns
stöd för en omvärdering till ett annat värde antingen genom transaktioner i samma
instrument eller genom att något av de indata som ingick i optionsvärderingsformeln
kunde identifieras på en observerbar marknad. Den variabel som ingår i options-
värderingsmodellerna beträffande volatilitet är den förväntade framtida volatiliteten i
den underliggande tillgången. Den kan observeras på observerbara marknader som
implicit volatilitet i ställda priser och genomförda transaktioner i samma och/eller
liknande instrument. Det är denna form av data som brukar betecknas som observer-
bara marknadsdata.
Sid 275
Den efterföljande värderingen skulle sedan vara konsekvent med regleringen i IAS 39,
vilket innebär att det inte skulle ske någon omvärdering dag 2, 3 osv. utan stöd av
observerbara belägg för att värdet hade ändrats. Vid denna omvärdering skulle markn-
adsinformation, dvs. observerbara marknadsdata, användas i största möjliga utsträck-
ning. Företagsspecifik information – t.ex. subjektivt valda volatiliteter baserade på
exempelvis historiska marknadsdata eller andra faktorer – skulle användas i så liten ut-
sträckning som möjligt. Det krävs sålunda att det fanns, dag 1, dag 2, dag 3 osv. obser-
verbara belägg, som visade att någon var beredd att göra en transaktion på den prisnivå
som företaget ville omvärdera till, för att en sådan omvärdering skulle kunna ske.
I sammanhanget gäller att Bankens motparter på intet sätt var omedvetna. Det handlar
om stora aktörer som Nordea, Deutsche Bank, SEB, Credit Suisse m.fl. som sökte få så
bra priser som möjligt i de transaktioner som genomfördes. Banken gjorde affärer med
dessa institut, till priser som de ansåg rimliga, för att därefter omedelbart värdera om
tillgången.
4.3.1.4 IAS 39 punkterna 48 och 48A m.m.

I IAS 39 angavs att verkligt värde ”är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna
överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av
varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs”. Det värde som
skulle fastställas avsåg det som gällde vid värderingstidpunkten.
I IAS 39 punkt 48 angavs att VT69 – VT82 skulle tillämpas vid fastställande av verk-
ligt värde. Det innebär att bl.a. VT76 och VT76A skulle tillämpas. Portalstadgandet
var dock punkt 48A. Där framgick regleringens syfte, liksom den implicita hierarki
som fanns, dvs. att det var den aktuella prisbilden som hade företräde framför företag-
ets egna subjektiva antaganden om värdet. Det som angavs i punkt 48A återfanns i
VT69-VT82.
4.3.1.5 IAS 39 VT76

I VT76 angavs att ”det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument
vid första redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet
Sid 276
för den ersättning som har erlagts eller erhållits), såvida inte det verkliga värdet för
detta instrument erhålls genom jämförelse med andra observerbara aktuella
marknadstransaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan förändring,
uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på en värderingsteknik vars variabler
endast innefattar uppgifter från observerbara marknader”.
I sista meningen angavs två alternativ till transaktionspriset. Båda alternativen var
drivna av samma syfte, dvs. att det måste finnas ett aktuellt observerbart uttryck på
marknaden för ett annat pris än transaktionspriset för att det ska vara möjligt att
omvärdera instrumentet. I det första fallet är det observerbara uttrycket en aktuell
transaktion i samma option. I det andra fallet är det observerbara uttrycket en variabel i
värderingstekniken som kan observeras, här och nu, på en marknad. I det första fallet
finns ett aktuellt pris och i det andra fallet finns en komponent (en del av eller variabel
i priset) som kan observeras här och nu. I båda fallen handlar det om aktuell informat-
ion, dvs. något som här och nu ska kunna observeras. En relevant variabel kan exemp-
elvis vara den riskfria räntan eller priset på den underliggande tillgången. Men det kan
även vara den implicita volatiliteten i ställda priser i samma instrument eller ställda
priser och transaktioner i liknande instrument. Den variabel som användes i options-
värderingsmodellerna var den förväntade framtida volatiliteten; det relevanta var
marknadens aktuella förväntan. Modellerna skulle inte använda sig av några historiska
marknadsdata. Marknadens aktuella förväntan kunde avläsas på en observerbar
marknad, nämligen på optionsmarknaden i form av den implicita volatiliteten.
I IAS 39 angavs som nämnt två alternativ till transaktionspriset. Förutom andra
transaktioner i samma instrument, kunde man använda en värderingsteknik som endast
inkluderade variabler från observerbara marknader. Att detta senare alternativ fanns
beror bl.a. på att priset på den underliggande tillgången (t.ex. en aktie i Ericsson) kan
förändras efter transaktionstidpunkten och att detta kan påverka optionspriset i stor
utsträckning. Det blir då ett mer rättvisande värde att värdera optionen med beaktande
av denna prisförändring i aktien, som alltså kan observeras på en observerbar marknad.
Sid 277
4.3.1.6 IAS 39 VT76A

Bestämmelsen i IAS 39 VT76A tillkom för att företag inte – dag 2 – skulle kunna
kringgå IAS 39 VT76 och omvärdera instrumentet i strid med regelverket. I IAS 39
VT76A angavs att följande.
”Den efterföljande värderingen av den finansiella tillgången eller den finans-
iella skulden och den efterföljande redovisningen av vinster och förluster ska
vara konsekvent med kraven i denna standard. Tillämpningen av punkt VT 76
kan leda till att ingen vinst eller förlust redovisas vid det första redovisnings-
tillfället för en finansiell tillgång eller finansiell skuld. I ett sådant fall kräver
IAS 39 att en vinst eller förlust ska redovisas efter det första redovisnings-
tillfället endast till den del den uppkommer på grund av en förändrad faktor
(inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris.”
Första meningen anger att värderingen dag 2, 3 osv. skulle vara konsekvent med
regleringen i standarden. Det innebär alltså att om en omvärdering dag 1 inte fick göras
för att det saknades observerbara marknadsdata som visade på en förändrad prisbild, så
fick en omvärdering utan sådana belägg inte heller göras dag 2, 3 osv. Detta förtyd-
ligas i de följande två meningarna. Av den sista meningen framgår att, om en omvärd-
ering inte får göras dag 1, så får en omvärdering inte heller göras dag 2, 3 osv. om inte
observerbara belägg finns. Standarden skulle alltså tillämpas konsekvent. Observerbara
belägg krävdes alltså såväl dag 1 som dag 2, 3 osv. förlust för en förändrad värdering.
Det är uppenbart att historisk volatilitet inte kan vara ett observerbart uttryck för att
marknaden har en annan aktuell syn på den aktuella prisnivån än den som reflekteras i
transaktionspriset. Det beror på att historisk volatilitet inte är ett aktuellt marknadsdata
utan marknadsdata, som är just historiskt.
Om historisk volatilitet skulle anses vara ett observerbart marknadsdata, så skulle det
vara möjligt att uppnå i princip vilken volatilitet som helst. Därigenom skulle vilket
resultat som helst kunna tillskapas. Med KPMG:s utgångspunkter skulle, exempelvis
för en option med Ericsson – en aktie som ostridigt är aktivt handlad – som under-
Sid 278
liggande, alla typer av historisk volatilitet i Ericsson-aktien, 3 eller 6 veckor eller 5

månader tillbaka, kunna tillämpas för att omedelbart omvärdera optionen i stället för
transaktionspriset.
4.3.1.7 IAS 39 VT82

KPMG fäster mycket stort avseende vid VT82. Där angavs att ”[e]n lämplig teknik för
att uppskatta det verkliga värdet för ett visst finansiellt instrument införlivar observer-
bara marknadsuppgifter om marknadsvillkoren och andra faktorer som kan förväntas
påverka instrumentets verkliga värde. Det verkliga värdet baseras på en eller flera av
följande faktorer (och kanske andra)”; a) till och med h).
Bestämmelsen innehöll en icke uttömmande lista avseende indata vid en tillämpning

av en värderingsteknik. Stadgandet angav inget om hierarkin i IAS 39. Regleringen
avsåg dessutom alla typer av tillgångar, såväl börshandlade som icke börshandlade.
Stadgandet gällde indata i värderingstekniker och var alltså bara aktuellt i fall när
optioner, som inte var aktivt handlade, skulle värderas enligt en värderingsteknik.
Volatiliteten vid optionsvärdering avser prisrörligheten i den underliggande tillgången

och inte optionen som sådan. Om det är en aktieoption är det alltså aktiens volatilitet
som stadgandet hänför sig till.
I VT82 f) angavs angående volatilitet, att ”[m]ått på volatiliteten för aktivt handlade
poster kan vanligen uppskattas på ett rimligt sätt utifrån historiska marknadsuppgifter
eller genom att använda volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser.”
”Aktivt handlade poster” syftar på den underliggande tillgången och inte optionen.
Indata i en optionsvärderingsmodell är alltså volatiliteten i den underliggande till-
gången och inte i optionen. ”Mått på volatiliteten” kunde uppskattas på det sätt som
angavs i bestämmelsen. Formuleringen ”historiska marknadsuppgifter” innefattade
bl.a. historisk volatilitet. Men aktuell marknadsinformation har högre informations-
Sid 279
värde och skulle användas i första hand, dvs. hierarkiskt kom aktuella prisuppgifter
och den implicita volatiliteten i dessa, före historiska marknadsdata.
Historiska marknadsdata kunde i vissa fall användas, exempelvis vid värdering av

onoterade instrument i fall när någon implicit volatilitet inte fanns att tillgå.
Att Banken förstod distinktionen och valören av implicit volatilitet respektive historisk
volatilitet när det begav sig framgår av en rutinbeskrivning för att ta fram en
volatilitetsavstämningen. Av Risks rutinbeskrivning för volatilitetsavstämning framgår
att den teoretiska volatiliteten i första hand skulle jämföras med implicit volatilitet och
i andra hand med historisk volatilitet, sålunda enligt en tydlig hierarkisk ordning.
Dessutom ändrades rutinbeskrivningen någon gång efter hösten 2007 såvitt avser
historisk volatilitet. I oktober 2007 angavs att historisk volatilitet skulle vara ett
vägledande mått ”för icke-standardiserade optioner, eftersom implicit volatilitet inte
kan hittas i marknaden”. I en senare version, från maj 2009, angavs i stället att
historisk volatilitet skulle vara ett vägledande mått även för optioner som Banken
betraktade som ”illikvida”.
Ett skifte skedde sålunda under år 2007. I maj diskuterades värderingsfrågor i styrel-
sen. Revisionskommittén skulle diskutera värderingsfrågor med revisorn. Hedgefond-
planer diskuterades. Illikvida positioner kunde inte flyttas över till en fond, för i fond-
en var man tvungen att följa värderingsreglerna till punkt och pricka och i fonden
krävdes det fullständig öppenhet. Fredrik Crafoord lämnade över bollen till VD Patrik
Enblad, som avgick. Och Trading började hänvisa till historisk volatilitet avseende
även börshandlade optioner. Vid någon tidpunkt efter oktober 2007 ändrades sedan
rutinbeskrivningen för volatilitetsavstämningen så att historisk volatilitet angavs vara
ett vägledande mått även för börshandlade optioner som betecknades som illikvida.
Vid telefonmöte mellan bl.a. Agneta Norgren och KPMG den 19 december 2008 fram-
gick att Tradingen behandlade frontmånaden som likvid och aktivt handlad. Det var för
Sid 280
den månaden som Banken accepterade marknadens pris, men inte för övriga månader.
Det var alltså det stora flertalet av optionerna som behandlades som illikvida och där
historisk volatilitet skulle vara det vägledande måttet.
4.3.2 Revisorsnämnden (replikhäfte 2)
4.3.2.1 Inledning
Att historisk volatilitet skulle vara ett observerbart marknadsdata är så långsökt att
Johan Dyrefors inte ens försökte göra gällande att så var fallet inför Revisorsnämnden.
Johan Dyrefors gav in ett yttrande till Revisorsnämnden den 4 februari 2011. I det
yttrandet besvarade han ett antal frågor som Revisorsnämnden hade ställt.
4.3.2.2 Fråga 3 (hade grunderna för värdering ändrats över tid?)

Revisorsnämnden hade noterat att Johan Dyrefors vid 2008 års revision, men inte dess-
förinnan – hade avrapporterat grundläggande värderingsfrågor, t.ex. om att använda
implicit volatilitet där sådan fanns att tillgå i marknaden i stället för att konsekvent
bygga teoretisk värdering utifrån historisk och rak volatilitet. Nämnden hade gett
Johan Dyrefors tillfälle att om möjligt utveckla sin uppfattning att det hade skett en
förändring i tolkningen av IAS 39 över tid som förklarade varför de frågorna inte hade
väckt tidigare, redan vid 2006 och 2007 års revisioner.
Johan Dyrefors konstaterade inledningsvis att IAS 39 inte hade ändrats i något väsen-
tligt hänseende under de senaste åren men att den ”utvidgade tillämpningen av regel-
verket i både Sverige och övriga världen har dock över tiden genererat kompletterande
vägledning och konkretiserat tolkningar”. Johan Dyrefors angav bl.a. att han inte var
”bekant med grunderna till Revisorsnämndens påståenden i frågan om att HQ inte
hade använt ’implicit volatilitet där sådan finns att tillgå i marknaden’ och att HQ har
haft som metod att ’konsekvent bygga teoretisk värdering utifrån historisk och rak
volatilitet’”.
Sid 281
Revisorsnämnden tycks ha uppfattat att Johan Dyrefors till sitt försvar hade anfört att
reglerna ändrats och att han därför inte hade behövt anmärka på värderingstekniken
tidigare år. Johan Dyrefors tog också tydligt avstånd från den uppfattning som
Revisorsnämnden hade fått, dvs. att den implicita volatiliteten inte användes när den
fanns att tillgå i marknaden.
Johan Dyrefors angav att det var självklart att en utveckling av tillämpningen av IAS
39 hade ägt rum och antydde att nämnden missförstått honom. Det var, menade han,
självklart att IAS 39 hade, ”såväl 2006 liksom senare”, föreskrivit att ”aktuell köpkurs
ska användas för tillgångar och aktuell säljkurs för skulder när ett instrument handlas
på en aktiv marknad samt att observerbara marknadsdata i form av implicit volatilitet,
med eller utan justeringar, ska användas i värderingsmodeller när marknaden inte är
aktiv i den utsträckning sådan information finns”. Lika självklart var det enligt Johan
Dyrefors ”att observerbara marknadsdata från en inaktiv marknad inte får användas,
utan vidare utvärdering, för en värdering till fair value”: i den senare situationen
måste, skrev han, observerbara marknadsdata utvärderas och eventuellt justeras innan
de används.
Vid den här tidpunkten var det alltså även för Johan Dyrefors självklart att implicit
volatilitet skulle användas vid en värderingsteknik på en icke aktiv marknad. Det är
också tydligt att med observerbara marknadsdata Johan Dyrefors syftade på implicit
volatilitet.
I anslutning härtill redogjorde Johan Dyrefors vidare, till undvikande av missförstånd,

kort för ”den metod som HQ har tillämpat för att härleda volatilitet”. Han förklarade
att HQ hade tillämpat s.k. rak volatilitet vid värdering av optioner som inte handlades
på aktiva marknader. Vid fastställande av volatilitetsnivån hade HQ ”fäst störst vikt vid
observerbara marknadsdata i form av implicit volatilitet för optioner med lika lång
återstående löptid och samma underliggande instrument och som handlas på en aktiv
marknad”. Han förklarade vidare att sådana observerbara marknadsdata normalt hade
funnits för optioner ”som inte har en alltför lång återstående löptid, vanligtvis upp till
Sid 282
cirka 3-4 månader”. Han anförde att aktiviteten som regel var högst för optioner som
var ”at-the-money” varför dessa ansetts ge uttryck för de ”mest tillförlitliga marknads-
data och har därmed haft en stor betydelse vid fastställandet av de volatiliteter som
tillämpats för optioner som inte har handlats på aktiva marknader”. Dessa hade därför
haft stor betydelse vid fastställande av de volatiliteter som hade tillämpats för optioner
som inte hade handlats på aktiva marknader.
Beträffande optioner med längre återstående löptid angav Johan Dyrefors att det som
regel fanns ”knappt någon aktivitet överhuvudtaget på marknaden”. Det fanns ”där-
med begränsad eller ingen tillgång till observerbara marknadsdata och de som finns
är som regel av låg kvalitet och utan koppling till regelbundet genomförda trans-
aktioner”. Johan Dyrefors förklarade att Banken vid sådana förhållanden i större
utsträckning hade ”hämtat vägledning från historiska marknadsdata i form av obser-
verad genomsnittlig volatilitet i den underliggande aktien eller aktieindexinstrumentet
vid fastställande av de volatiliteter som tillämpats för optioner som inte handlas på
aktiva marknader.” Johan Dyrefors tillade att det ”bör dock för klarhetens skull på-
pekas att detta inte innebär samma sak som att ’konsekvent bygga teoretisk värdering
utifrån historisk och rak volatilitet’”.
Av Johan Dyrefors svar framgår en tydlig distinktion mellan historiska marknadsdata

och observerbara marknadsdata; först när observerbara marknadsdata saknas tillämpas
historiska marknadsdata.
4.3.2.3 Fråga 4 (acceptabel tillämpning – trots avsteg från IAS 39?)

Revisorsnämnden hänvisade i sin fråga till att Johan Dyrefors hade dokumenterat upp-
fattningen att Banken gjorde omotiverade avsteg från IAS 39 och att han till Bankens
ledning hade pekat på brister i värderingsmetodiken. Det gällde bl.a. att implicit vola-
tilitet inte användes som primära värderingsdata ens när inhämtade priser härrörde från
en aktiv marknad. Enligt Revisorsnämndens preliminära bedömning fanns i GPPC:s
dokument ”Determining Fair Value of Financial Instruments under IFRS in Current
Market Conditions” mycket som talade för att Bankens ”metod inte kunde leda till en
Sid 283
rättvisande bild enligt IAS 39 eftersom metoden utgick från modellvärdering baserad
på historisk volatilitet och därför inte i tillräcklig omfattning beaktade aktuella
marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten”. Revisorsnämnden framhöll att
Johan Dyrefors redovisningsspecialist – Anders Torgander – såväl för år 2008 som för
år 2009 hade pekat på detta som en brist i Bankens metodik och hänvisade här till
dennes arbetspapper den 25 januari 2010 där han angett bl.a. att 92 procent av
optionerna per balansdagen var ”värderingsbara med antingen (i) sista köpkurs, (ii)
mid-kurs, (iii) bid-kurs för tillgång och ask-kurs för skulder (korrekt värdering) och
(iv) ask för tillgång och bid för skulder (viss felvärdering)”.
Johan Dyrefors ombads motivera hur han mot bakgrund av de beskrivningar av IFRS-
regelverkets innebörd som Revisorsnämnden hade refererat och mot bakgrund av de
uppfattningar som hans egen specialist hade redovisat, hade kunnat komma fram till att
den valda metoden i allt väsentligt legat inom ramarna för IFRS-regelverket.
Det centrala i frågan var att Revisorsnämnden upplevde att Bankens värderingsmetod
utgick från en modellvärdering baserad på historisk volatilitet och att den därför inte i
tillräcklig utsträckning beaktade aktuella marknadsförhållanden vid värderings-
tidpunkten.
I sin sammanfattande kommentar inledde Johan Dyrefors med att framhålla att nämnd-
en angett ”ett antal felaktiga och/eller ofullständiga förutsättningar” i sin bakgrunds-
beskrivning. Vidare angav han bl.a. att ”[p]riser som härrörde från en aktiv marknad
användes i allra högsta grad vid värderingen”. Han förklarade att denna form av köp-
och säljkurser var ”de primära källorna vid härledning av den volatilitet som användes
vid värderingen av optioner”. Han förklarade att observerbara marknadsdata bedömdes
och bearbetades i allra högsta grad vid värderingen och att en ”sådan bearbetning var
grunden för härledning av den volatilitet som användes vid värderingen av optioner
med lika lång återstående löptid och samma underliggande instrument”. Vidare angav
han att ordet ”värderingsbara” i Anders Torganders arbetspapper inte skulle uppfattas
som en fråga om observerbara marknadsdata som kunde användas ojusterade. I stället
Sid 284
avsågs med ordet i det aktuella sammanhanget ”instrument med observerbara mark-
nadsdata, till skillnad från instrument som helt saknat observerbara marknadsdata”.
Johan Dyrefors betonade alltså användandet av observerbara marknadsdata, dvs.
implicita volatiliteter.
Johan Dyrefors förklarade att marknaden för flertalet av Bankens finansiella instru-
ment inte var att anse som aktiv vid värderingstillfället, vilket medförde att ”observer-
bara marknadsdata erfordrade en djupare utvärdering och eventuell justering innan
de kunde ligga till grund för värderingen”. Enligt Johan Dyrefors stod det förhållandet
att Banken alltid värderade enligt modell inte i motsats till en värdering till marknads-
värde: För redovisningsändamål hade, menade han, värdet för instrument som
handlades på en aktiv marknad kontrollerats mot instrumentets marknadsvärde.
Johan Dyrefors lyfte fram ett antal fördelar och egenskaper som han ansåg att Bankens
metod hade och anförde att den ”i första hand använde observerbara marknadsdata
som fanns att tillgå vid värderingstillfället” och att den ”uppdaterades kontinuerligt
baserat på nya observerbara marknadsdata”. Han angav även att Banken justerade
marknadsdata, enlig vad som föreskrevs i regelverket, när så bedömdes vara lämpligt.
Johan Dyrefors poängterade att han ”för HQ:s styrelse och ledning” hade framhållit ett
antal områden relaterat till tradingverksamheten, bl.a. avseende behovet av en tydligare
värderingsinstruktion, användningen av observerbara marknadsdata per värderings-
dagen samt behovet av bättre systemstöd.
Johan Dyrefors utvecklade sin uppfattning att priser som härrörde från en aktiv mark-
nad användes. Han upprepade att den formen av köp- och säljkurser var de primära
källorna vid härledning av den volatilitet som användes vid värdering av optioner och
förklarade att det gällde såväl optioner som handlades på en aktiv marknad ”som
liknande optioner som handlades på ej aktiva marknader men som hade lika lång
återstående löptid och samma underliggande instrument som de optioner som
Sid 285
handlades på aktiva marknader”. Detta överensstämmer förhållandevis väl med vad

Johan Dyrefors har gjort gällande i målet.
Angående frågan om bedömning och bearbetning av observerbara marknadsdata upp-

repade Johan Dyrefors att en sådan bearbetning var grunden för härledning av den
volatilitet som användes vid värderingen av optioner med lika lång återstående löptid
och samma underliggande instrument. Han tillade att ”HQ [valde] att hänföra samtliga
optioner som inte handlades på en aktiv marknad till nivå 3” och förklarade att
avsikten var ”att inte ge sken av en alltför stor säkerhet och precision i värderingen”.
Johan Dyrefors påstod alltså att observerbara marknadsdata, dvs. implicita volatiliteter,
användes i stor utsträckning för att värdera optioner som inte hade importerade priser.
Hans beskrivning är oriktig. Banken värderade i linje med observerbara marknadsdata
avseende frontmånaden, men beträffande övriga positioner gjordes en fri värdering
med en generell hänvisning till historisk volatilitet om värderingarna avvek för mycket
från den aktuella prisbilden.
Angående Bankens användning av historiska marknadsdata upprepade Johan Dyrefors

att man utgick från historisk volatilitet för optioner med längre löptider i fall ”när det
inte fanns tillräckligt med observerbara aktuella marknadsdata för den specifika
optionen eller liknande optioner per värderingsdagen”. Han vidgick att ”även om vissa
synpunkter kan framföras avseende HQs tillämpade metod, till den del den avser nyttj-
ande av historiska marknadsdata” var detta inte nödvändigtvis något som medförde att
metoden inte ledde till ett ”fair value” i den externa finansiella rapporteringen.
Johan Dyrefors försökte alltså betona användandet av implicita volatiliteter samt att
han var införstådd med den distinktion som innebär att historisk volatilitet inte utgjor-
de ett aktuellt uttryck utan endast ett historiskt och inte en observerbar marknadsdata.
I fråga om det arbetspapper med hänvisning till ”värderingsbara” optioner som

Anders Torgander hade upprättat anförde han att ”HQ i större utsträckning borde ha
Sid 286
tagit utgångspunkt i observerbara priser per värderingsdagen och baserat på dessa

utvärderat och bedömt vilka justeringar som var erforderliga för att informationen
skulle kunna ligga till grund för värderingen”. Johan Dyrefors påpekade att detta
också togs med i rapportering ”till HQ:s styrelse och ledning”.
Anders Torgander hade noterat att 92 procent av portföljen kunde värderas utifrån vad
han och redovisningsspecialisterna i London ansåg vara observerbara marknadsdata,
dvs. sista köpkurs och ställda priser. Johan Dyrefors höll med om att dessa var obser-
verbara marknadsdata samt att Banken borde ha använt ”observerbara priser per
värderingsdagen” i större utsträckning varvid han använde orden ”observerbara priser
per värderingsdagen” synonymt med observerbara marknadsdata.
När det gäller värderingsmetodens förenlighet med regelverket utvecklade Johan

Dyrefors först sin syn på observerbara marknadsdata. Han förklarade att med observer-
bara marknadsdata avsågs ”direkta marknadspriser eller information som kan härledas
från ett observerbart pris på marknaden”. Det var, enligt Johan Dyrefors, ”inte nöd-
vändigt att marknaden varifrån informationen hämtas är aktiv för att det ska anses
vara observerbara marknadsdata, d v s även på en inaktiv marknad kan det finnas
observerbara marknadsdata”. Han underströk emellertid att ”en användare av obser-
verbara marknadsdata från en marknad som inte är aktiv [alltid] måste utvärdera
informationen mer utförligt och bedöma om det erfordras justeringar innan den kan
ligga till grund för en värdering till fair value”.
Johan Dyrefors gjorde alltså inte gällande att historiska marknadsdata i form av
historisk volatilitet var ett observerbart marknadsdata. Han pekade på observerbara
priser eller information som kan härledas från ett observerbart pris. Implicit volatilitet
kan, till skillnad från historisk volatilitet, härledas från ett observerbart pris. Historisk
volatilitet är däremot en beräkning av prisrörligheten och beräknas från flera historiska
marknadsdata.
Sid 287
Johan Dyrefors gjorde även uttalanden om värderingshierarkin enligt IAS 39 och

IFRS 7. Han hänvisade här till punkt 48A och påminde om att ”som framgår av ovan-
stående citat från IAS 39 finns det ett krav vid värdering till fair value att använda
priser från en aktiv marknad i första hand, om sådana finns. Om priser från en aktiv
marknad inte finns att tillgå ska en värderingsteknik användas som i största möjliga
utsträckning använder marknadsdata och så lite som möjligt är beroende av egna
antaganden”. Han förklarade att när en option ska värderas med en värderingsteknik
”kan värderingen behöva göras utifrån förutsättningar som på en glidande skala
bygger på aktuell marknadsinformation och egna antaganden”.
Det stadgande som Johan Dyrefors hänvisar till är således portalstadgandet i punkt
48A. Såvitt avser VT82 f), som numera utgör en central del av KPMG:s talan, görs
endast en kort hänvisning i en bilaga, rörande ”Black&Scholes och volatilitet”. I
anledning av att det ”[a]v vissa påståenden i Revisorsnämndens fråga förefaller det
som att Revisorsnämnden har uppfattningen att det inte är förenligt med regelverket
att använda historiska marknadsdata i form av historiskt volatilitet”, ville Johan
Dyrefors ”framhålla vad som framgår i IAS 39” och citerade därvid bestämmelsen i
VT82 f). Frågan i Revisorsnämnden tycks således ha varit om historiska marknadsdata
överhuvudtaget skulle få användas vid värderingen av börshandlade optioner, definitivt
inte att det skulle utgöra ett observerbart marknadsdata såsom implicit volatilitet.
Den glidande skala som Johan Dyrefors hänvisade till var enligt honom själv följande.
”A. På ena änden av skalan finns en värdering av optionen utifrån en volatilitet
som observerats för en option med samma underliggande instrument, samma
lösenpris och samma tidpunkt för lösen (=samma instrument) och där aktivitet-
en på marknaden inte är tillräcklig för att kunna benämnas aktiv, men ändå
tillräcklig för att kunna användas utan justering.
B. Nästa del av skalan är en värdering utifrån pris enligt punkt A men där
prisuppgiften av något skäl ansetts behöva en mindre justering (pris från en
annan dag, pris på obetydlig volym etc.).
Sid 288
C. Därefter följer en värdering utifrån ett pris enligt punkt A men där
prisuppgiften av något skäl ansetts behöva en mer betydande justering (pris
från en annan dag, pris på obetydlig volym etc.).
D. Om inte förhållandena enligt punkterna A–C föreligger följer en värdering

utifrån ett pris på en option som har samma underliggande instrument, men
som har annan tidpunkt för lösen eller annat lösenpris (d v s värdering utifrån
pris för liknande instrument) vilket brukar benämnas interpolering (om priser
härleds mellan två punkter där priser kunnat observeras) eller extrapolering
(när priser härleds efter en prisobservation på ena sidan).
Inom ramen för värderingen enligt IAS 39 krävs visserligen ingen indelning av
de genomförda värderingarna enligt punkterna A–D ovan, men det krävs ändå
att en gräns etableras för när värdering enligt B, C eller D sker utifrån data
som kunnat observeras på marknaden eftersom det är bara i dessa fall som en
eventuell vinst eller förlust får redovisas vid förvärvstidpunkten enligt IAS 39.”
I fall enligt punkten A kunde alltså den implicita volatiliteten användas utan justering
även om marknaden inte var aktiv.
Även i fall enligt punkterna B och C utgör implicita volatiliteter utgångspunkten.

Volymen kan visserligen ha betydelse för värderingen. Men i HQ:s fall medför HQ:s
enorma positionsinnehav att en försiktigare värdering måste göras. Om man sitter på
en stor andel av de utfärdade optionerna på marknaden så kan nämligen en prispress
uppkomma när dessa ska avvecklas.
I fall enligt punkten D avsåg Johan Dyrefors ett s.k. volatilitetstäcke.
Genomgående för den skala som Johan Dyrefors förhöll sig till för att beskriva
regelverket, är att utgångspunkten för värderingen skulle vara aktuella priser, dvs.
implicita volatiliteter i aktuella priser, ställda priser eller transaktionspriser.
Sid 289
Det som Johan Dyrefors anförde om att en gräns måste etableras går ut på att – även
om man utgår från implicita volatiliteter – data kan kräva justeringar som medför att
omvärderingen inte kan resultatföras. Han hänvisade härvid till VT76. Det var alltså
tydligt för Johan Dyrefors att värderingen måste ske utifrån implicita volatiliteter för
att det skulle få ske en resultatföring vid en omvärdering.
Johan Dyrefors förklarade att den värderingshierarki som återfanns i IAS 39 till stora
delar matchade den hierarki som återfanns i IFRS 7. Till nivå 2 hänfördes, enligt vad
han angav, ”finansiella instrument som har värderats utifrån aktuella marknadsdata
som har observerats på marknader som antingen inte är aktiva men där informationen
ändå ansetts kunna användas eller från marknader som är aktiva men där priserna
justerats (t ex beroende på att det inte fanns något noterat pris just per värderings-
dagen), eller där det finns noterade priser på ej aktiva marknader för det aktuella
instrumentet direkt, eller indirekt genom att all erforderlig information för värdering-
en går att härleda från observerbara marknadsdata”. Den kategorin angavs inkludera
”också värderingar som baseras på noterade priser på liknande instrument” men
däremot inte instrument ”värderade med väsentliga egna antaganden eller annan ej
observerbar marknadsdata”. Johan Dyrefors angav alltså att en nivå 2-indelning
förutsatte att inga väsentliga egna antaganden hade gjorts samt att värderingen inte
skedde utifrån icke observerbara marknadsdata.
Johan Dyrefors erinrade, under Värderingsteknik, om syftet ”att komma fram till ett
värde som motsvarar ett transaktionspris per värderingsdagen i en transaktion på
armlängds avstånd och som genomförs under normala förhållanden” och påpekade att
det ”således inte [handlar] om en observerad köp- eller säljkurs på en inaktiv
marknad”. Han framhöll att ”ett observerat ställt pris normalt sett [bör] utgöra
utgångspunkt när transaktionspriset enligt ovan härleds”.
Vad Johan Dyrefors anförde innebär att även på en icke aktiv marknad skulle ställda
priser, dvs. ”market makers” ställda priser, utgöra utgångspunkten för värderingen.
Sid 290
Johan Dyrefors rekapitulerade Bankens sedan lång tid – innan han själv blev ansvarig
revisor där – använda värderingsmodell för derivat som inte handlades på en aktiv
marknad och angav därvid att den ”baseras på antagandet att instrument med lika lång
återstående löptid och samma underliggande instrument har samma implicita
volatilitet”. Därför fanns som input i modellen en volatilitet per löptid för samtliga
underliggande instrument. Han beskrev ansatsen vid härledning av vald volatiliteten
(för respektive löptid och underliggande instrument) på följande sätt.
” Som input i modellen användes observerbara marknadsdata från aktiva
marknader för liknande instrument, d v s instrument med lika lång återstående
löptid och samma underliggande instrument.
 I kombination med detta användes som input i modellen observerbara
marknadsdata från inaktiva marknader för instrumentet i sig och liknade
instrument, d v s instrument med lika lång återstående löptid och samma
underliggande instrument.
 I sista hand användes som input i modellen historiska marknadsdata i form av
historisk genomsnittlig volatilitet för det underliggande instrumentet.
När HQ fastställde volatilitetsnivån för optioner som inte handlades på aktiva

marknader fäste HQ således störst vikt vid observerbara marknadsdata för
instrument som handlades på en aktiv marknad och som hade lika lång åter-
stående löptid och samma underliggande instrument. Sådana observerbara
marknadsdata har normalt sett funnits för optioner som inte har haft en alltför
lång återstående löptid, vanligtvis upp till cirka 3–4 månader. Aktiviteten är
som regel högst för optioner som är at the money, d v s optioner som har ett
lösenpris motsvarande aktuellt pris för det underliggande instrumentet. Detta
innebär att sådana mer tillförlitliga och aktuella marknadsdata har haft stor
betydelse då HQ fastställt den volatilitet som användes för instrument som inte
handlades på en aktiv marknad och som hade lika lång återstående löptid och
samma underliggande instrument.
För optioner med längre återstående löptid fanns det som regel knappt
någon aktivitet överhuvudtaget på marknaden. Det fanns därmed begränsat
med observerbara marknadsdata och de som fanns var som regel av uppenbart
låg kvalitet utan koppling till regelbundet förekommande transaktioner. Vid
Sid 291
sådant förhållande har HQ i större utsträckning hämtat vägledning från

historiska marknadsdata i form av genomsnittlig volatilitet i det underliggande
instrumentet.”
Johan Dyrefors angav alltså att Banken utgick från observerbara marknadsdata och
endast i sista hand använde sig av historiska marknadsdata.
I sitt yttrande behandlade Johan Dyrefors även Tradings antagande om ”mean

reverting” – under rubriken Svar på Revisorsnämndens fråga om portföljstrategiska
dispositioner hade betydelse för bedömningen av de använda värderingsmetodernas
ändamålsenlighet – och påpekade att det ”givetvis inte [fick] ha en avgörande betyd-
else för vilken metod som skulle tillämpas för den externa finansiella rapporteringen”.
Johan Dyrefors kommenterade även den anmälan som FI hade gjort. Han vidgick att
de hänvisningar som FI hade gjort till priser eller implicit volatilitet visserligen var
korrekta men att ”Finansinspektionen inte förefaller ta hänsyn till att det i många fall
är fråga om observerbara marknadsdata från inaktiva marknader, d v s det har inte
förekommit regelbundna transaktioner på marknaden”. Han framhöll att marknaden
varit inaktiv för ett stort antal av de aktuella instrumenten och att sådana observerbara
marknadsdata ”måste utvärderas och eventuellt justeras innan de kan ligga till grund
för en rimlig värdering”. Enligt hans mening var det ”en sådan bearbetning och
justering av observerbara marknadsdata från inaktiva marknader som HQ gjorde
inom ramarna för sin metod och som ledde fram till de volatilitetsantaganden som HQ
sedan använde vid värderingen”. Johan Dyrefors påpekade att FI:s kritik sålunda
sannolikt var ”grundad på en missuppfattning eller okunskap om faktiska förhållanden
vilket i sin tur förefaller ha lett fram till felaktiga slutsatser”.
FI hade i själva verket förstått regelverket. Det som Johan Dyrefors anförde om
grunderna för FI:s kritik avsåg deras insikt om faktiska förhållanden.
Sid 292
4.3.2.4 Fråga 5 (Edgen – en indikation på övervärdering?)

Revisorsnämnden hade frågat Johan Dyrefors om han ansåg sig kunna utesluta att
”edgen – om än inte användbar som ett entydigt mått – var en indikation om en
systematisk och växande övervärdering av handelslagret i förhållande till värderings-
målet ’verkligt värde’”. Johan Dyrefors återgav i sitt svar ett antal positioner som
Banken hade den 31 december 2009, varav det för fyra instrument (OMXS30 A680,
A720, A760 och A780) saknades importerade marknadspriser. Han förklarade att av-
saknaden av importerade marknadspriser medförde att instrumenten inte hade bidragit
till edgen överhuvudtaget. Han förklarade också att ”redovisat värde för dessa fyra
instrument [är] ännu mera osäkert eftersom det inte finns några observerbara
marknadsdata för dessa instrument att relatera modellvärderingen till”.
De aktuella instrumenten var indexoptioner (OMX), avseende ett index som var aktivt
handlat. Till skillnad från vad KPMG/Johan Dyrefors har gjort gällande i målet, gjorde
Johan Dyrefors i Revisorsnämnden alltså gällande att i fall när det saknades ställda
priser och priser från genomförda priser så fanns det inte några ”observerbara
marknadsdata”.
4.3.2.5 Fråga 6 (substansgranskningsåtgärder – avseende Edgen?)

Revisorsnämnden hade hänvisat till att Johan Dyrefors uppgett att så gott som hela den
teoretiska edgen per den 31 december 2009 var att hänföra till ODAX-optioner.
Nämnden frågade om Johan Dyrefors med anledning av denna observation hade utfört
”några närmare substansgranskningsåtgärder för att undersöka om de volatiliteter
som HQ Bank använde i värderingen av dessa positioner (i synnerhet av dem med lång
återstående löptid) var rimliga i förhållande till observerbara marknadsdata, och vilka
var i så fall slutsatserna av en sådan granskning?”.
Frågeställningen utgick således från att substansgranskningsåtgärder skulle göras

utifrån observerbara marknadsdata.
Sid 293
I sina sammanfattande kommentarer angav Johan Dyrefors att revisionen hade haft en
kontrollbaserad granskningsansats vilket innebar att de i revisionen hade utgått från
Bankens värderingsprocess med tillhörande kontroller. Han framhöll särskilt de
genomgångar som ”HQs högsta ledning” hade gjort under fjärde kvartalet 2009 och att
de erhållit information från både chefen för Bankens riskfunktion och dess CFO.
Vidare anförde han att som komplement till utvärderingen av värderingsprocessen med
tillhörande kontroller hade ”substansgranskningsåtgärder [utförts] för instrument där
vi noterat större avvikelser mellan HQs värdering och edgens ojusterade observerbara
marknadsdata”. Han angav att de för dessa instrument hade ”utvärderat marknads-
aktiviteten samt huruvida modellvolatiliteten var rimlig och baserades på observer-
bara marknadsdata”.
Johan Dyrefors substansgranskning avsåg ODAX-positioner med förfall i mars, juni

och december 2010. Johan Dyrefors konstaterade att ODAX-positionen med förfall i
december 2010 hade en edge om ca 70 mkr per den 31 december 2009. Han förklarade
att det kunde fastställas att ”aktiviteten på marknaden var mycket begränsad under
december 2009 för dessa instrument, vilket var helt normalt då de nästan hade ett helt
års återstående löptid per 2009-12-31”. Han illustrerade en första avstämning av
instrumentet i ett diagram ”där positionerna i decemberinstrumentet har plottats med
den implicita volatiliteten från marknaden på Y-axeln och respektive lösenpris på
X-axeln” och tillade att Banken hade värderat optionerna baserat på ett volatilitets-
antagande om 20.
Sid 294
”Som framgår i diagramet kan en volatilitet om 20 grovt sett anses utgöra

genomsnittet för på marknaden observerbara implicita volatiliteter. En annan
avstämning var att jämföra detta volatilitetsantagande med historiska mark-
nadsdata. Per 2009-12-31 uppgick DAX-indexets volatilitet till 20,85 men det
fanns en nedåtgående trend som hade pågått sedan den höga volatilitetsnivån
under oroligheterna på de finansiella marknaderna under hösten 2008. HQs
volatilitetsantagande om 20 förefaller således inte orimligt vid jämförelse med
[Tabellerna är inte fullständigt återgivna.]
Johan Dyrefors förklarade att en tredje avstämning för decemberinstrumenten var att
”utvärdera deras sammansatta marknadsrisk”. Han konstaterade att positionerna hade
motverkande marknadsrisker eftersom samtliga tre instrument var köpoptioner ”men i
L6200 och L7200 hade HQ korta positioner och i L8200 hade HQ en lång position”.
Han pekade på totalbeloppen för Vega (-329 574), Theta (-24 685) och Delta (-604)
och förklarade att dessa var ”oväsentliga tack vare att positionerna hade ovannämnda
motverkande och riskeliminerande effekt”.
Johan Dyrefors angav att han, efter att ha tagit del av Bankens antaganden och bearbet-
ning, hade kommit till slutsatsen att den valda volatiliteten om 20 var rimlig. Detta
förklarade han med att ”en volatilitetsnivå om 20 var i linje med både genomsnittlig
implicit volatilitet på marknaden per 2009-12-31 och historiska marknadsdata”.
Utöver detta konstaterade han att ”den position som jag uttalade mig om per
2009-12-31 hade en begränsad risk så länge de ingående instrumenten hanterades i
samtidiga transaktioner”.
Sid 295
För decemberpositionen, där handeln påstods ha varit mycket begränsad, tog Johan
Dyrefors alltså sin utgångspunkt i implicita volatiliteter (dvs. observerbara marknads-
data) och sedan stämde han av rimligheten utifrån historiska marknadsdata. Han förde
sedan också ett resonemang kring motverkande marknadsrisker (se vidare nedan).
Beträffande ODAX-positionen med förfall i mars 2010 anförde Johan Dyrefors att
aktiviteten fick anses ha varit mycket låg, även om de optionerna hade haft högre
aktivitet än de med förfall i december 2010. Mot bakgrund av den begränsade
aktivitetet bedömde Johan Dyrefors att det hade varit ”korrekt av HQ att göra en
utvärdering och justering av observerbara marknadsdata”.
Johan Dyrefors presenterade en tabell med att antal kontrakt handlade under de sista
tre veckorna av år 2009. I tabellen hade han markerat ”handelsdagar med lite större
volym [..] i syfte att framhålla de instrument som hade haft relativt störst aktivitet och
som därmed som utgångspunkt bör uppvisa observerbara marknadsdata av högre
kvalitet vilket är i linje med vad jag konstaterar i mitt svar på fråga 4.” Han förklarade
att ”[f]ör instrument där mer aktiva dagar har identifierats” har den implicita volatil-
iteten markerats och legat till grund för ”en genomsnittlig implicit volatilitet för köp-
optioner respektive säljoptioner”. I nästa steg hade sedan ”en genomsnittlig implicit
volatilitet beräknats för köp- och säljoptioner gemensamt”. Han beskrev detta som ett
sätt att ”illustrera hur den raka volatiliteten för en viss förfallomånad kan stämmas av
mot observerbara marknadsdata och mot HQs tillämpade metod att fästa störst vikt
vid de instrument som har de mest aktiva marknaderna”.
Johan Dyrefors förklarade att han hade upprättat sammanställningen som en del i att
besvara Revisorsnämndens fråga och att den inte ingick i revisionsdokumentationen
för år 2009. Av tabellen framgick att köpoptionerna i positionen hade en implicit vola-
tilitet i spannet 20,63-30,92 och att den genomsnittliga volatiliteten beräknades till 22.
För säljoptionernas implicita volatilitet noterades ett intervall om 23,87-40,20 med en
beräknad genomsnittlig volatilitet om 28,55. Som genomsnitt av genomsnitten av köp-
och säljoptionernas implicita volatilitet angavs 25,28 och intill detta angavs Bankens
Sid 296
valda volatilitet till 25. Johan Dyrefors angav att sammanställningen syftade till att
”illustrera att även en mer ’matematisk’ metod leder till ett volatilitetsantagande i linje
med HQs antagande” och att det var den utifrån revisionen förväntade slutsatsen efter-
som ”både HQs metod och den matematiska metoden har haft samma utgångspunkt,
d v s de har fäst störst vikt vid observerbara marknadsdata för instrument som handlas
på de mest aktiva marknaderna”.
Även beträffande marspositionen uppgav Johan Dyrefors att handeln varit mycket låg.
Han redovisade sedan en utvärdering av marknadsdata utifrån implicita volatiliteter,
dvs. utifrån observerbara marknadsdata, och kom fram till att den valda volatiliteten
hade varit ok. Avseende marspositionen använde han endast observerbara marknads-
data vid utvärderingen och testade inte ens rimligheten mot historiska marknadsdata.
Enligt Johan Dyrefors hade ODAX-positionen med förfall i juni en extremt låg
aktivitet, vilket medförde att ”ytterligare utvärdering av tillgängliga observerbara
marknadsdata” krävdes innan han ”kunde komma till en slutsats om vad som var
rimliga volatilitetsantaganden och därmed indirekt vad som var rimliga fair value-
värderingar”. På samma sätt som beträffande ODAX-positionen med förfall i mars
presenterade han en tabell med beräkningar av genomsnittliga implicita volatiliteter.
Av tabellen framgick att Bankens valda volatilitet angetts till 20 och att genomsnittlig
implicit volatilitet för köp- och säljoptioner hade beräknats till 23,65 ”vilket är 3,65
högre än HQs valda modellvolatilitet”. Johan Dyrefors uppgav att även ”om analysen
är översiktlig” ansåg han att ”den visar att 20,00 inte var ett orimligt värde på
volatilitetsantagandet per 2009-12-31 för DAX-optioner med förfall i juni 2010”.
Vidare förklarade han att dessa optioner hade ett Vega-värde om totalt -40 mkr.
Avrundat innebar det, angav han, ”en skillnad mellan den härledda volatiliteten och
HQs metod om drygt -145 mkr. Det är givetvis ett stort belopp, men i % av värdet för
de aktuella optionerna är skillnaden endast cirka 12%”.
Beträffande juni-optionerna redovisade Johan Dyrefors samma sak som avseende

mars-optionerna men han kom fram till att det fanns en stor skillnad. Han motiverade
Sid 297
det dock inte med hänvisning till historiska marknadsdata/historisk volatilitet, eftersom
han förstod att Revisorsnämnden inte skulle godta en sådan förklaring.
4.3.2.6 Fråga 7 (substansgranskningsåtgärder – risken för felaktig

resultatredovisning?)
Revisorsnämnden inledde frågan med att erinra om att Banken ”[inte] tillämpade
löpande periodisering av den s.k. dag 1-effekt på resultatet som uppkom vid omvär-
dering av finansiella instrument till ’modellvald’ volatilitet”. Nämnden noterade också
att ”Banken saknade systemstöd för en mer korrekt hantering av dag 1-resultateten”
samt att Johan Dyrefors redan vid revisionen av 2008 hade rapporterat Bankens sätt att
redovisa Dag 1-resultat ”som en avvikelse från IAS 39”. Johan Dyrefors ombads mot
den bakgrunden att redogöra för hur han bedömde denna fråga samt om han vidtog
”några substansgranskningsåtgärder för att få revisionsbevis för att operiodiserade
dag 1-resultat inte på ett väsentligt sätt ledde till ett felaktigt redovisat resultat av
tradingverksamheten”.
I sina sammanfattande kommentarer angav Johan Dyrefors att hans ”sammanfattande

bedömning var att HQs valda metod inte ledde till en felaktig resultatredovisning givet
en materialitetsnivå i enlighet med god revisionssed”. Han förklarade att han till grund
för sin bedömning hade haft ett antal substansgranskningsåtgärder, ”i första hand
analytiska granskningsåtgärder”, relaterade till följande förhållanden.
”– Flertalet finansiella instrument i HQs tradingverksamhet hade en relativt
kort återstående löptid per 2009-12-31.
– Det skulle ha varit rimligt för HQ att tillämpa en metod där betydligt mer än
50% var resultatredovisat när 50% av tiden hade förlöpt, s k degressiv
avskrivningsmetod, eftersom eventuellt resultat var härförligt till optioners
tidsvärden.
– HQ hanterade både positiva och negativa resultat på samma sätt, d v s de
resultatredovisades direkt när de uppkom.
– HQ har kontinuerligt beaktat nya observerbara marknadsdata och korrigerat
sin värdering baserat på bästa tillgängliga observerbara marknadsdata och
Sid 298
därigenom successivt eliminerat eventuell resultateffekt som uppkom vid

förvärvstidpunkten.”
Han förklarade vidare: ”För HQ:s innehav av finansiella instrument har det funnits
observerbara marknadsdata under innehavstiden, även om de i stor utsträckning har
observerats på ej aktiva marknader. Dessa observerbara marknadsdata har legat till
grund för våra granskningsåtgärder hänförliga till redovisat fair value per årsbok-
slutsdagen. Därigenom har jag även indirekt erhållit revisionsbevis och bedömt
resultatredovisningen av eventuellt dag 1-resultat eftersom eventuellt resultatredovisat
dag 1-resultat ingår som en komponent i redovisat fair value”. Johan Dyrefors klar-
gjorde att han trots nämnda ”kompenserande omständigheter [..] inte varit helt nöjd
med HQs rutiner relaterade till resultat som uppkommer i samband med förvärvs-
tidpunkten. Jag har varit tydlig i min rapportering och rekommenderat HQ att se över
sina metoder inom detta område, t ex avseende tänkbar metod för att bedöma dag 1-
resultat och validering av använd värderingsmodell”.
Johan Dyrefors uppfattning var således att observerbara marknadsdata ”i stor ut-
sträckning har observerats på ej aktiva marknader”. Banken handlade med optioner
med dels index, dels de största aktierna som underliggande tillgång. Den handel som
avsåg dessa underliggande tillgångar ägde rum på en aktiv marknad; volatiliteten i den
underliggande tillgången kunde avläsas på en aktiv marknad. Vad Johan Dyrefors
syftade på var alltså de implicita volatiliteterna och inte de underliggande tillgångarna.
Även i de substansgranskningsåtgärder som han hänvisade till använde Johan Dyrefors
implicita volatiliteter. Ett skäl han anförde varför han inte ansåg att de otillåtna Dag 1-
resultaten hade någon större effekt var de substansgranskningsåtgärder han redovisade
under fråga 6, bl.a. rörande ODAX-optionerna med förfall i juni 2010 som även enligt
Johan Dyrefors uppfattning var felvärderade med 145 mkr.
Johan Dyrefors kommenterade det aktuella regelverket på följande sätt.

”Vid förvärv av ett finansiellt instrument som vid den första redovisningen
värderas med inslag av data som inte kunnat observeras på marknaden ska
Sid 299
enligt IAS 39 eventuell skillnad mellan förvärvspriset och det värde som
modellen ger vid förvärvstillfället identifieras och balanseras för att sedan
resultatföras antingen genom periodisering eller när data, som vid den första
redovisningen inte kunnat observeras på marknaden, blivit observerbara.”
Johan Dyrefors förklarade att den grundläggande tanken bakom regeln var att det – när
ett instrument ska värderas till ”fair value” och det saknas observerbara marknadsdata
– inte skulle vara möjligt att direkt resultatföra skillnaden mellan modellens ”fair
value” och det faktiska förvärvspriset (med hänvisning till BC 104).
KPMG synes vara av uppfattningen att värderingen påverkar balansräkningen, men

inte resultaträkningen. Resultaträkningen är dock en funktion av balansräkningen. Den
reglering som Johan Dyrefors redogjorde för innebär att, om företaget har en värder-
ingsteknik som innebär att man värderar om en option dag 1 trots att det inte är tillåtet,
företaget måste göra motsvarande reservering i balansräkningen för att omvärderingen
inte ska påverka resultaträkningen. Om företaget exempelvis ställer ut en option för
100 kr och omvärderar skulden till 60 kr utan stöd, så måste företaget boka upp en
reserveringspost om -40 kr i balansräkningen. Detta innebär att balansräkningen på
total nivå inte påverkas av omvärderingen. Optionen värderas till ett annat värde än
transaktionspriset men en reserveringspost bokas samtidigt upp som nettar ut om-
värderingen. Balansräkningen påverkas då inte på total nivå. Till följd därav påverkas
inte heller resultaträkningen.
Johan Dyrefors hänvisade till följande redogörelse i BC 104 (Basis for conclusion).
”The Board also considered constituents comments regarding whether an
instrument should always be recognised on initial recognition at the transaction
price or whether gains or losses may be recognised on initial recognition when
an entity uses a valuation technique to estimate fair value. The Board concluded
that an entity may recognize a gain or a loss at inception only if fair value is
evidenced by comparison with other observable current market transactions in
the same instrument (ie without modification or repackaging) or is based on a
valuation technique incorporating only observable market data. The board
Sid 300
concluded that those conditions were necessary and sufficient to provide

reasonable assurance that fair value was other than the transaction price for
the purpose of recognizing up-front gains or losses. The Board decided that in
other cases, the transaction price gave the best evidence of fair value. The
Board also noted that its decision achieved convergence with US GAAP.”
Johan Dyrefors hänvisade till den ”glidande skala” som han hade redogjort för som
svar på fråga 4 och framhöll att det inte fanns någon tydlig avgränsning mellan när
marknadsdata ska anses vara observerbara och när de inte ska anses vara det, ”en
uppenbar och objektiv brytpunkt finns inte”. I stället, förklarade han, är det ”upp till
den som tillämpar regelverket att bedöma de kompletterande egna antagandenas
betydelse och när informationen inte kan anses vara observerbar”. Vidare uppmärk-
sammade han att det kunde förekomma att förutsättningarna ändrade under innehavs-
tiden och att ”observerbara marknadsdata ökar i omfattning så att instrumentet under
innehavstiden byter kategori”. I sådana fall, angav han, ska det då kvarvarande balans-
erade resultatet resultatföras. Dessutom kan förändringar inträffa efter förvärvstid-
punkten i faktorer som en marknadsaktör skulle beakta vid prissättningen. Effekterna
av detta skulle enligt Johan Dyrefors också resultatföras.
Den glidande skala som Johan Dyrefors hänvisade till tar sin utgångspunkt endast i
implicita volatiliteter. Vid justeringar av den implicita volatiliteten, exempelvis för att
några dagar gått sedan transaktionen ägde rum, kan en punkt nås där den inte längre
anses utgöra ett observerbart marknadsdata.
Johan Dyrefors kommenterade Bankens tillämpning av regelverket. Han förklarade att

han ansåg att det fanns ”en ofullkomlighet i HQs metod och det var att den initiala
värderingen inte tog sin utgångspunkt i transaktionspriset”. Han förklarade vidare att
om det hade varit så att
”HQ:s förvärv av ett finansiellt instrument
- hade varit den enda transaktionen som genererade observerbara
marknadsdata
Sid 301
- hade haft en mycket lång löptid

- hade befunnit sig i en tydlig nivå 3-situation under hela löptiden hade
denna brist kunnat bli oförsvarlig och oacceptabel”.
I en sådan situation, menade Johan Dyrefors, hade varken han eller Banken ”i
tillräcklig utsträckning kunnat stämma av redovisat fair value, med tillhörande
resultatpåverkan, mot observerbara marknadsdata”.
Johan Dyrefors förstod alltså ofullkomligheten i metoden. Med hans och KPMG:s
nuvarande tolkning av regelverket i målet kunde den situation som Johan Dyrefors
exemplifierade aldrig uppstå, eftersom det med nuvarande tolkning alltid skulle finnas
observerbara marknadsdata avseende de standardiserade optioner som Banken
handlade med. Noterbart är också att Johan Dyrefors hänvisade till ”nivå 3” när han
uttalade sig om värderingar enligt IAS 39.
Johan Dyrefors illustrerade med hjälp av en tabell ”de skillnader som uppkom mellan
HQs utifrån marknadsdata härledda raka volatilitet (horisontella strecket; i detta
exempel volatiliteten 25) för optioner med samma underliggande instrument och lika
låg återstående löptid, och de implicita volatiliteter som kunde härledas utifrån de
priser som låg till grund för HQs transaktioner (cirklarna)”.
Sid 302
[Tabellen är inte fullständigt återgiven.]
Johan Dyrefors förklarade att det var en given konsekvens av ”HQs härledda raka
volatilitet” – som avvek från de implicita volatiliteterna – att det ”uppkom en större
eller mindre negativ eller positiv resultateffekt vid vare enskild transaktion”. Enligt
Johan Dyrefors hade Banken tillämpat denna metod för att härleda volatilitet ”för
optioner som inte handlades på en aktiv marknad” sedan lång tid. Han noterade att
metoden ”baserades på observerbara marknadsdata” och att ”HQ bedömde att den
hade gett en rättvisande bild av tradingverksamhetens resultat och ställning”.
Johan Dyrefors beskrev således en värdering utifrån rak volatilitet och med utgångs-
punkt från implicita volatiliteter. Tanken synes vara att om den raka volatiliteten fast-
ställs på rätt ställe i diagrammet så tar de implicita volatiliteterna ovanför respektive
under strecket ut varandra. Denna skrivning rörde Dag 1-resultaten. Johan Dyrefors
beskrev de ofullkomligheter som fanns i Bankens metod och ofullkomligheterna
beskrevs utifrån värdering av optioner som inte handlades på en aktiv marknad.
I sitt svar påpekade Johan Dyrefors att ”[e]n alternativ metod hade varit att identifiera
eventuella resultateffekter som uppkom vid förvärvstidpunkterna, periodisera dessa
eventuella resultateffekter enligt en fastställd metod, löpande beräkna en volatilitet för
Sid 303
varje enskilt instrument, bedöma till vilken del den resultateffekt som uppkommer för
varje enskilt förvärv kan/ska resultatföras samt bedöma om eller när det enskilda
instrumentet istället ska hänföras till nivå 2 eller 3 baserat på omfattningen och
kvaliteten på observerbara marknadsdata”. Han underströk att det ”skulle ha medfört
en mycket stor påverkan på den dagliga verksamheten och ställt krav på nya
funktioner i de finansiella systemen” att övergå till denna alternativa metod.
Om Banken hade ändrat sin metod och i stället utgått från implicita volatiliteter och
transaktionspriser, så hade några sådana systemstöd inte krävts. Den metod som Johan
Dyrefors beskrev motsvarar den som käranden har använt i målet för att kvantifiera de
otillåtna Dag 1-resultaten avseende ”top five-positions” vid utgången av år 2009.
Käranden har i målet dessutom tagit hänsyn till periodisering vid beräkningen av de
otillåtna Dag 1-resultatens storlek genom att kontrollera hur stora otillåtna Dag 1-
resultat som funnits kvar vid årsskiftet.
Johan Dyrefors jämförde HQ:s värderingsmetod med en metod baserad på volatilitets-

täcke. Han erinrade inledningsvis om att det per definition alltid uppkom ”en större
eller mindre skillnad mellan den av HQ utifrån marknadsdata härledda raka volatil-
iteten och den implicita volatilitet för ett enskilt instrument som eventuellt kan observe-
ras på marknaden”. Dessa avvikelser, förklarade han, ”har sina motsvarigheter även i
en mer sofistikerad modell med ett tredimensionellt volatilitetstäcke eftersom ett
sådant täcke genereras baserat på interpoleringar och extrapoleringar av observer-
bara marknadsdata”. Han påpekade att den som använder ett volatilitetstäcke givetvis
borde fråga sig ”om modellen kvalificerar som en metod som uteslutande baseras på
observerbara marknadsdata eller om de avvikelser som uppkommer är av sådan
karaktär och omfattning att instrumenten ska hänföras till nivå 3”. Johan Dyrefors
angav att det enligt hans erfarenhet var ”vanligt på marknaden att värderingsmodeller
som baseras på volatilitetstäcken definieras som värderingar som uteslutande baseras
på observerbara marknadsdata och eventuella resultat som uppkommer dag 1 resultat-
redovisas därmed”.
Sid 304
Johan Dyrefors angav alltså att implicita volatiliteter utifrån ett volatilitetstäcke enligt
hans erfarenhet betraktades som observerbara marknadsdata.
Under rubriken Rapportering till HQ angav Johan Dyrefors att han och teamets redo-
visningsspecialist ”inte varit nöjda med HQs rutiner relaterade till resultat som upp-
kommer i samband med förvärvstidpunkten” och att frågeställningar relaterade till
detta område därför hade ingått i hans rapportering till ledningen, Revisionsutskottet
och styrelsen. Han anförde att han i samband med sin rapportering hade framhållit bl.a.
”behovet av att validera och kalibrera värderingsmodeller genom avstämning mot
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (back testing)”.
Johan Dyrefors framhöll att han varit tydlig i sin rapportering och ”rekommenderat HQ
att se över sina metoder inom detta område”. Han berättade att revisorerna i samband
med hans presentation på HQ AB:s styrelsemöte i januari 2010 hade ”en ganska lång
diskussion avseende tänkbar metod för att bedöma dag 1-resultat och validering av
använd värderingsmodell” och att hans uppfattning var att ”HQ tog med sig frågan för
vidare överväganden och hantering under 2010”.
Johan Dyrefors underströk således att det var viktigt att säkerställa att Bankens värder-
ingsteknik inte gav felaktiga värden genom att kalibrera värderingsmodellerna mot
faktiskt genomförda transaktioner i samma option. Det handlar således om att på
inaktiva marknader säkerställa att värderingstekniken leder till ett resultat som ligger i
linje med faktiska transaktioner i samma option. Johan Dyrefors uppgav att han hade
varit tydlig i sin rapportering till styrelsen i denna fråga.
4.3.2.7 Oenighet med Anders Torgander

Johan Dyrefors har i målet gjort gällande att Anders Torgander hade en annan upp-
fattning än han om regelverket och att detta skulle vara hänförligt till att Anders
Torgander tittade på nya regler (IFRS 13) som inte kommit ännu. Detta påstod Johan
Dyrefors också med framgång i brottmålet. Johan Dyrefors förstod att han inför
Revisorsnämnden inte skulle ha framgång med inställningen att han kunnat bortse från
Sid 305
experters uttalanden. I slutet av handläggningen i Revisorsnämnden var Johan

Dyrefors därför mycket tydlig i ett yttrande den 24 augusti 2011.
I yttrandet konstaterade Johan Dyrefors att den grundläggande utgångspunkten för

Revisorsnämndens föreläggande föreföll ha varit att det förelegat meningsskiljaktig-
heter mellan honom och de medarbetare (redovisningsspecialister och IFRS Reviewing
Partner) som ”hade bedömt redovisningsfrågor avseende HQ:s tradingverksamhet”.
Han konstaterade att Revisorsnämnden med den utgångspunkten hade ställt frågor bl.a.
om ”rutiner för eskalering och skälen för att avge en revisionsberättelse utan
anmärkningar”. Johan Dyrefors uppgav följande:
”Revisorsnämndens utgångspunkt är dock inte korrekt. Mina bedömningar i nu
aktuella avseenden överensstämmer i allt väsentligt med de bedömningar som
medarbetare har gjort. Det har således inte förelegat några meningsskiljaktig-
heter mellan mig och de medarbetare som bedömt redovisningsfrågor avseende
HQ:s tradingverksamhet.
Mot bakgrund av att jag och dessa medarbetare har varit överens om dessa
synpunkter har jag också tagit med dem i min rapportering till HQ. Härav
följer att de synpunkter som medarbetarna framfört till mig i allt väsentligt
återspeglas i min rapportering till HQ”.
Av detta framgår att Johan Dyrefors upplevde att det fanns en grundläggande utgångs-
punkt hos Revisorsnämnden om att det funnits meningsskiljaktigheter mellan honom
och redovisningsexperterna, dvs. Anders Torgander och Göran Arnell. Det framgår
också att Johan Dyrefors var mycket angelägen om att förklara att de i allt väsentligt
hade haft samma uppfattning om regelverket.
Johan Dyrefors konstaterade att Revisorsnämnden uttryckt som sin uppfattning att ”de
IFRS-experter som var knutna till revisionsteamet hade allvarliga invändningar mot
redovisningen av tradinglagret och dag 1-resultaten”. Han tillbakavisade att några
sådana motsättningar hade funnits och förklarade att de ”väsentligen haft samma syn
på vad regelverket föreskiver och, i allt väsentligt, HQs tillämpning och metoder”.
Sid 306
I en not härtill förklarade han att han skrev ”i allt väsentligt” eftersom han bedömde
”att HQ fäst större vikt vid at the money-optioners observerade implicita volatiliteter
för optioner med löptider understigande sex månader än vad som framgår av mina
specialisters kommentarer”. Han uppgav: ”Enligt min uppfattning hänförde mina
specialister i alltför stor utsträckning även dessa optioner till de optioner som värder-
ades med utgångspunkt från historisk volatilitet. Denna skillnad i synsätt har dock
enligt min uppfattning inte haft någon väsentlig betydelse i revisionen och ej eller för
mina svar på RNs frågor.”
När det gällde tolkningen av regelverket nämnde Johan Dyrefors inte någon som helst
skillnad jämfört med experterna. Däremot gjorde han en viss distinktion avseende
tillämpningen, nämligen hur mycket den historiska volatiliteten faktiskt hade använts
vid värderingen, dvs. faktiska förhållanden. Han ville då tona ned användandet av
historisk volatilitet.
4.3.2.8 Sammanfattning om Revisorsnämnden

Vad KPMG och Johan Dyrefors i målet gjort gällande avseende regelverken och
meningsskiljaktigheterna är oförenligt med vad Johan Dyrefors anförde i
Revisorsnämnden år 2011.
4.3.3 IFRS 7 och IFRS 13 (replikhäfte 3)
4.3.3.1 Inledning
Det är inte riktigt att IAS 39 jämställde historisk volatilitet, dvs. historiska marknads-
data, med volatiliteten som reflekteras i aktuella priser, dvs. observerbara marknads-
data. Det är inte heller riktigt att IFRS 13 medförde ett skifte som innebar att historisk
volatilitet helt plötsligt skulle utgöra ett historiskt marknadsdata som inte gick att jäm-
ställa med observerbara marknadsdata. Av kärandens genomgång i målet av
regelverket skulle värderingen även enligt IAS 39 i största möjliga utsträckning göras
utifrån aktuella marknadsuppgifter, dvs. observerbara marknadsdata.
Sid 307
Däremot är det riktigt att införandet av IFRS 7 på inget sätt ändrade IAS 39. Det fanns
redan en implicit hierarki i IAS 39 som i princip var densamma som den som infördes i
IFRS 7.
4.3.3.2 IFRS 7
I samband med att IFRS 7 infördes skickades det ut en ”exposure draft” i oktober
2008. De stora revisionsbolagen ombads komma in med sina synpunkter senast den
15 december 2008. KPMG UK kom in med synpunkter i en skrivelse den 15 december
2008. En fråga gällde nivåindelningshierarkin enligt IFRS 7 punkt 27A. KPMG
svarade att de tillstyrkte förslaget och förklarade att den föreslagna hierarkin i tre
nivåer speglade den gällande hierarkin för fastställande av verkligt värde som var
underförstådd i IAS 39 (”reflects the existing hierarchy for determining fair values that
is implicit in IAS 39”).
KPMG UK ansåg således, när det begav sig, att hierarkin i IFRS 7 överensstämde med
den hierarki som följde av IAS 39. Detta visar att KPMG UK, liksom KPMG i Sverige
när det begav sig, ansåg att historisk volatilitet inte var ett observerbart marknadsdata
utan istället var hänförligt till den lägsta nivån i hierarkin.
Även Ernst & Young lämnade kommentarer. Ernst & Young utgick från att den före-
slagna hierarkin motsvarade ”the US GAAP FAS 157 hierarchy” och ansåg det vara
önskvärt om den utgångspunkten bekräftades av IASB. Enligt vad Ernst & Young
angav förutsåg de att framtida tillägg till IAS 39 skulle föra regelverket närmare SFAS
157 och fann därför att det skulle vara lämpligt att anta hierarkin i SFAS 157. Därför
var det enligt Ernst & Young viktigt att IASB uppfattade och medgav att den före-
slagna hierarkin inte var avsedd att vara överensstämmande med den gällande
värderingshierarkin i IAS 39 (”it is important that the Board appreciates and
acknowledges that the proposed hierarchy is not intended to be consistent with the
valuation hierarchy currently contained i IAS 39”). Som exempel angavs att många
finansiella instrument kunde finnas för vilka ett Dag 1-resultat inte kunde redovisas
därför att värderingsmodellen innehållit icke observerbara indata som varit väsentliga
Sid 308
för beräkningen av Dag 1-vinsten, men att sådana instrument ändå skulle anges tillhöra
nivå 2 i hierarkin om den icke observerbara komponenten inte varit väsentlig i
förhållande till instrumentets totala värde (”there may be many financial instruments
on which a day one profit cannot be recognised, because there are unobservable
inputs to the valuation model which are significant in relation to the calculation of the
day one profit, but will nevertheless be disclosed in level 2 of the hierarchy, if the
unobservable component is not significant in relation to the instrument’s overall
value”). Ernst & Young uttryckte oro inför att hierarkin enligt IFRS 7 felaktigt skulle
kunna användas för tolkning av värderingsvägledningen i IAS 39.
Av Ernst & Youngs svar framgår att hierarkin i IAS 39 inte var identisk med hierarkin
enligt IFRS 7, men avvikelserna avser mer detaljerade nivåer än de som är relevanta i
målet. Den oro som Ernst & Young gav uttryck för var hänförlig till att IAS 39 – såvitt
avsåg Dag 1 – innebar en mer restriktiv reglering än vad som skulle gälla om IAS 39
skulle tolkas i enlighet med IFRS 7. Ernst & Young ville tydliggöra att IFRS 7 inte
skulle möjliggöra en aggressivare resultatföring och att detta skulle framgå direkt av
standarden. Så blev det inte. Däremot gjordes ett uttalande i ”Basis for Conclusions”,
som i BC39E angav att IFRS 7 punkt 27A inte påverkade något värderings- eller
redovisningskrav i annan standard samt att redovisning av vinster eller förluster vid
transaktionstidpunkten (enligt VT76) inte skulle förändras till följd av hierarkin i
IFRS 7.
4.3.3.3 IFRS 13
I direktivtexten till IFRS 13 anges historisk volatilitet som exempel på indata i nivå 3
för treårigt optionsavtal på börshandlade aktier. Det angavs att historisk volatilitet ”ger
normalt ingen bild av nuvarande marknadsaktörers förväntningar om framtida
volatilitet, även om det är den enda tillgängliga informationen för prissättning av en
option”. IAS 39 gick ut på att det verkliga värdet skulle fastställas utifrån vad optionen
kunde omsättas till. IFRS 13 har samma syfte. Värderingen ska ske utifrån observer-
bara marknadsdata och dessa observerbara marknadsdata måste utgöra ett uttryck för
antingen själva priset eller en beståndsdel i priset, såsom den förväntade framtida
Sid 309
volatiliteten. Det förhållandet att det i IFRS 13 anges exempel på indata enligt nivå 3
är naturligtvis inte ett utslag av att detta återspeglar något nytt. Det avsåg ett känt
förhållande som gällde även avseende IAS 39 och var därför ett bra och oproblematiskt
exempel att inkludera direkt i direktivtexten.
Det finns ingen relevant distinktion mellan index- och aktieoptioner. Även options-
avtal avseende index utgör optionsavtal avseende börshandlade aktier. Indexoptioner
avser inte endast en enstaka aktie utan en aktiekorg. Det redovisade exemplet i IFRS 7
är direkt tillämpbart även på indexoptioner. Någon handel förekommer dock inte i
indexet i sig. Det finns därför i det avseendet inga priser som index handlas för. Det
finns inte heller någon observerbar volatilitet avseende ett index. Indexets volatilitet är
en direkt reflektion av volatiliteten i de aktier som ingår i indexet från tid till annan.
Den volatilitet som används i en optionsvärderingsmodell är den underliggande
volatiliteten i de aktier som ingår i indexet.
4.3.4 Otillåtna Dag 1-resultat m.m. (replikhäfte 4)
4.3.4.1 ODAX F5600 (förfall juni 2010)

Banken ignorerade att Dag 1-resultat inte fick resultatföras utan observerbara belägg
för ett förändrat värde. Banken omvärderade sina optioner dag 1 till teoretiska värden
som skilde sig dramatiskt från marknadsvärde. Den oriktiga omvärderingen var endast
kopplad till volatilitet; i övrigt var det inget fel på indata i Bankens modell. Den
justerade volatiliteten påverkade endast tidsvärdet. Den hade dock stor påverkan.
Förhållandena efter dag 1 kan vara sådana att det inträffar något på marknaden som
gör det befogat att omvärdera instrumentet efter en annan volatilitet. Om det finns ett
sådant uttryck är det tillåtet att omvärdera optionen. Det krävs dock att marknadens
syn på den förväntade framtida volatiliteten har förändrats.
Bankens teoretiska volatilitet för t.ex. ODAX F5600 skilde sig från den volatilitet som
följde av Bankens egen transaktion vid transaktionstidpunkten. Bankens transaktion
reflekterar samma volatilitet som settlement price. Från transaktionstidpunkten fram
Sid 310
till årsslutet har marknadens syn – i form av volatiliteten i settlement price – endast
ändrats marginellt. Till den del marknadens syn på den förväntade framtida volatilitet-
en har förändrats fram till årsskiftet har käranden i målet beaktat det i sin bedömning
av det otillåtna Dag 1-resultatet, eftersom settlement price har utgjort utgångspunkt för
beräkningen. Det otillåtna Dag 1-resultatet för endast denna option uppgick till 90 mkr.
Banken noterade visserligen en förlust om ca 189 mkr per den 31 december 2009
avseende ODAX F5600, dvs. även med utgångspunkt från Bankens teoretiska
värdering har Banken – från transaktionstidpunkten till årsslutet – gått med förlust, om
man tittar på optionen ODAX F5600 isolerat. Förlusten avser skillnaden mellan
Bankens egna teoretiska värdering av skulden per årsskiftet (ca -595 mkr) och den
premie som Banken erhöll vid utställandet den 3-4 november 2009 (ca 406 mkr).
Förlusten om 189 mkr är en konsekvens av förändringar i optionens realvärde.

Bankens volatilitetsantaganden hade inte någon påverkan på detta, dvs. förändringar i
realvärdet. Däremot var Banken ofta hedgad mot realvärdeförändringar vilket innebar
att dessa förändringar inte hade någon större effekt på Bankens resultat. Däremot
kunde det få stor effekt på resultatet för en enskild option och värdet på denna.
Innehavet av ODAX F5600 var den tredje mest felvärderade i Bankens tradingportfölj
vid årsslutet 2009. Felvärderingen motsvarar det otillåtna Dag 1-resultatet. Vid den
dagliga avstämningen den 4 november 2009 hade båda transaktionerna avseende denna
option genomförts (en transaktion den 3 och en den 4 november 2009). Av tradingav-
stämningen framgick att Banken hade ställt ut 21 750 kontrakt (eller 108 750 köp-
optioner), att lösenpriset var 5600 och att index stod i 5445,5. Det innebär att Banken
innehade en rättighet avseende värdet 5600 för ett instrument som var värt ca 5400,
dvs. det aktuella innehavet saknade realvärde. Ingen utnyttjar en rätt att köpa något
som är dyrare än marknadspris. Optionens enda värde avsåg dess tidsvärde. Av
tradingavstämningen framgick vidare att Bankens teoretiska värdering var ca -313 mkr
och den premie som Banken hade fått uppgick till ca -412 mkr och Banken hade
således gjort en vinst om ca 100 mkr.
Sid 311
Av Bankens volatilitetsavstämning per den 30 december 2009 framgår att innehavet –

antalet kontrakt liksom lösenpris – var detsamma, men att det underliggande indexet
hade förändrats. Indexet (5971) var högre än lösenpriset (5600) och varje option hade
nu ett realvärde om 371 euro. Det framgick att positionens marknadsvärde var ca -689
mkr medan det teoretiska värdet var ca -595 mkr. Edgen uppgick således till ca 94
mkr. Optionerna hade ett realvärde om sammanlagt ca -417,7 mkr. Det aktuella inne-
havet avsåg en skuld för Banken och utvecklingen var således negativ för Bankens del.
Per den 4 november 2009 hade Banken genom att omvärdera innehavet erhållit en
Dag 1-vinst om ca 100 mkr (premien om -412 mkr - Bankens värde om -313 mkr). Vid
den tidpunkten hade optionerna, som nämnts, endast tidsvärde och inget realvärde. Per
den 30 december 2009 hade optionernas tidsvärde enligt priser i marknaden gått ned
från -412 till -268 mkr (sammantaget faktiskt värde - realvärde) och Bankens
teoretiska tidsvärde gått ned från -313 mkr till -178 mkr (Bankens teoretiska värde
sammantaget - realvärde). Skillnaden mellan tidsvärdet enligt marknadspriser och
Bankens teoretiska tidsvärde var således ca 90,4 mkr till Bankens fördel. Därutöver
hade det tillkommit ett realvärde om -417,7 mkr (371 euro/option).
En av de huvudsakliga faktorer som medför att tidsvärdet förändras är att tiden går. En
annan faktor är förändringar i den underliggande tillgångens pris från ”out of the
money” till ”in the money” vilket förändrar volatilitetens verkningsgrad. Volatilitetens
verkningsgrad är som störst ”at the money”. Om en option är ”at the money” så saknar
det realvärde och då krävs det endast en liten förändring för att den ska få ett realvärde.
Men när en option väl har ett realvärde kan det också gå åt andra hållet.
Volatiliteten i marknaden avseende ODAX F5600 var i princip oförändrad från den
4 november 2009 fram till årsskiftet. Eventuella förändringar i volatiliteten har
käranden beaktat vid beräkning av storleken av otillåtet Dag 1-resultat vid årsskiftet
(90,4 mkr).
Sid 312
Det förhållandet att Banken gjorde en förlust om ca 189 mkr avseende ODAX F5600
är alltså kopplat till att realvärdet förändrades. Det otillåtna Dag 1-resultatet är kopplat
till tidsvärdet och volatiliteten. Banken har felaktigt resultatfört 90,4 mkr. Om Banken
av något skäl hade velat värdera optionen till sitt teoretiska värde för interna ändamål
hade det i och för sig varit tillåtet men endast om Banken samtidigt hade bokat upp en
motpost om -90,4 mkr i balansräkningen, vilket skulle ha inneburit att beloppet inte
oriktigt resultatfördes i den externa redovisningen.
Innehavet av ODAX F5600 hade ett marknadsvärde om ca 685,5 mkr per den 30
december 2009. Det är samma värde som SEB Futures utgick från.
Den periodisering som käranden har gjort i målet vid beräkningen av otillåtna Dag 1-
resultat beaktar även det förhållandet att tiden går, dvs. i det här fallet den effekt som
det har på värderingen att två månader har förflutit. En sådan förändring är tillåten att
resultatföra och det påverkar och minskar det otillåtna Dag 1-resultatet.
Käranden har också kontrollerat om det har funnits något observerbart uttryck för
värde på marknaden, som skulle ha tillåtit resultatföring. Det har det i viss utsträckning
avseende ODAX F5600 eftersom volatiliteten i observerade ”settlement price” hade
sjunkit och närmat sig den teoretiska volatiliteten. Detta har också beaktats och det
som därefter återstår utgör det otillåtna Dag 1-resultatet.
4.3.4.2 ODAX-positionen med förfall i december 2010

Den aktuella positionen togs upp av Johan Dyrefors i skrift till Revisorsnämnden där
han redovisade en analys i vilken han först tittade på implicita volatiliteter och stämde
av rimligheten mot historiska marknadsdata och därefter redovisade vad han upp-
fattade som motverkande marknadsrisker inom positionen.
Banken hade per den 30 december 2009 utifrån observerade priser i marknaden en
skuld om ca 238 mkr för ODAX-positionen med förfall i december 2010. Av
volatilitetsavstämningen (den 30 december 2009) framgick att Edgen för positionen
Sid 313
uppgick till ca 70 mkr. Optionen ODAX L7200, som ingick i denna position, hade
åsatts en teoretisk volatilitet om 20 och den implicita volatiliteten noterades till 20,12.
Optionen ODAX L7200 värderades alltså i linje med observerbara marknadsdata och
hade en liten Edge. Den stora felvärderingen låg i de två andra optionerna; ODAX
L6000 och ODAX L8200.
Den teoretiska volatiliteten för ODAX L6000, en skuldpost, var 20 och den implicita
var 24,54. Marknaden prissatte alltså ODAX L6000 annorlunda än Banken och Edgen
för denna option var ca 43 mkr. Detta var en av de mest felvärderade optionerna.
Den teoretiska volatiliteten för ODAX L8200 var 20 och den implicita var 17,84.
Denna option var, till skillnad från ODAX L6000, en tillgång. Edgen uppgick till
ca 26,7 mkr. Även denna option var en av de mest felvärderade optionerna.
Av volatilitetsavstämningen framgick även att totalt Vega var förhållandevis litet,

ca -329 tkr. Det är en följd av att de olika optionerna i positionen hade motverkande
marknadsrisker. Det innebar att om volatiliteten för samtliga optioner förändrades
samtidigt med en procentenhet fick det en liten värdepåverkan. Det innebar dock
samtidigt att felvärderingen består eftersom optionerna från början var felvärderade.
Annorlunda uttryckt skulle positionens felvärdering bestå vid en volatilitetsförändring
som sker parallellt för de tre optionerna. Det visar på vikten att notera att värderingen
handlar om en bedömning av förhållandena vid värderingstidpunkten och inte vid en
eventuell framtida tidpunkt.
4.3.5 Prisjustering och värderingsreserv (replikhäfte 7)

Tradingportföljen var felvärderad. Oaktat frågan om felvärdering enligt redovisnings-
regelverket skulle en prisjustering, eller en avsättning till en värderingsreserv motsvar-
ande felvärderingen, ha gjorts bl.a. med anledning av den osäkerhet som Bankens
modellvärdering av Tradingportföljen var förenad med. En sådan justering skulle i sin
tur ha föranlett en justering av kapitalbasen.
Sid 314
Av en beslutspromemoria den 6 oktober 2011 från FI beträffande justeringar i dess

föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar framgår FI:s uppfattning om bestämmelserna om värderingsreserv och
prisjusteringar som gällde under den i målet relevanta perioden. I beslutspromemorian
angav FI som skäl för ändringarna i 7 kap. 8 §, 10 kap. 1 § och 12 kap. 12 § att
bestämmelserna om värdering och prisjustering i 12 kap. 4–6 och 8–12 §§ skulle
tillämpas på ett instituts samtliga positioner värderade till verkligt värde, både i
handelslagret och i den övriga verksamheten. Vidare angavs: ”Vinster och förluster till
följd av prisjusteringar enligt 12 kap. ska enbart påverka det primära kapitalet och
inte som nu både det primära kapitalet och den utvidgade delen av kapitalbasen”.
Det framgår av beslutspromemorian att Bankföreningen i sitt remissvar generellt ansett

att ”värdering till verkligt värde enligt IFRS även bör gälla för kapitaltäckningsända-
mål och inte bör föranleda ytterligare justeringar”. Bankföreningen gav således
uttryck för önskemål om en reglering som skulle innebära att bestämmelserna om
prisjustering och värderingsreserv inte skulle tillämpas.
Av FI:s skäl framgick att värderingsreglerna i kapitaltäckningsregelverket ställde krav

som gick utöver de som gällde enligt IAS 39 och att dessa ytterligare krav på pris-
justeringar påverkade storleken på kapitalbasen utöver den avräkning som följde av
3 kap. 2 § andra stycket 1 kapitaltäckningslagen. Vidare framgick att förluster under
löpande räkenskapsår enligt lagen skulle räknas av från det primära kapitalet. I skälen
konstaterades också att en värdering till verkligt värde enligt IFRS inte alltid kunde
likställas med en värdering för kapitaltäckningsändamål.
Till skillnad från Bankföreningen ansåg FI att ytterligare justeringar kunde vara
nödvändiga och angav:
”Institut som tillämpar IFRS värderingsprinciper för värdering till verkligt
värde har inte alltid tagit hänsyn till samtliga de parametrar som anges i 12
kap. 10 och 11 §§. Verkligt värde enligt IFRS ska reflektera det värde som
marknadsaktörerna kan förväntas betala för en position men ett sådant värde är
Sid 315
enligt Finansinspektionen inte alltid det värde som ska användas vid beräkning
av ett instituts kapitalbas. Vid beräkning av kapitalbasen måste instituten
använda en försiktig värdering. Finansinspektionen anser därför att en
tillämpning av 12 kap. 4–6 och 8–12 §§ kan vara av yttersta vikt för att
säkerställa kapitalbasens förmåga att absorbera förluster.”
FI påpekade vidare att bestämmelserna om prisjusteringar i 12 kap. ”har dessutom
varit tillämplig på positioner i handelslagret sedan kapitaltäckningsföreskrifterna
trädde i kraft och Finansinspektionen finner inte skäl att nu ifrågasätta dessa
bestämmelser”. FI hänvisade även till att ”den senaste tidens finansiella turbulens”
bekräftade behovet av bestämmelserna om värdering och prisjustering.
FI:s tydliga uppfattning var att verkligt värde enligt IFRS inte alltid sammanföll med
en beräkning för kapitalbasändamål samt att en försiktig värdering måste användas vid
beräkning av kapitalbasen. FI klargjorde även att bestämmelserna om prisjusteringar i
12 kap. varit tillämpliga på positioner i handelslagret alltsedan kapitaltäcknings-
föreskrifterna trädde i kraft.
4.3.6 Schablonmetoden (replikhäfte 8)
4.3.6.1 Inledning
HQ underlät att i sin kapitaltäckning beakta tillkommande kapitalkrav avseende
marknadsrisker om flera hundra mkr i Tradingportföljen. Det tillkommande kapital-
krav som följer av pelare 2 avser även marknadsrisker i handelslagret, dvs. i Trading-
portföljen, vilket framgår tydligt av regelverket. FI har varit medveten om och har
agerat utifrån detta, dvs. att marknadsrisker hänförliga till en tradingportfölj ska
beaktas inom ramen för pelare 2 och därmed kunna leda till ett tillkommande kapital-
krav utöver det krav som följer av pelare 1.
För förståelse av ett instituts kapitalkrav är det viktigt att stresstesta marknadsriskerna.
FI lämnade redan i samband med undersökningen rörande komplexa produkter kritiska
synpunkter som avsåg bl.a. bristande stresstester avseende Tradingportföljen. FI åter-
kom konsekvent med sådan kritik i ärendena för de samlade kapitalbedömningarna.
Sid 316
En aspekt – rörande frågan om marknadsrisker i Tradingportföljen bör beaktas inom

kravet enligt pelare 2 – avser beräkning av kapitalkrav enligt pelare 1 enligt den s.k.
schablonmetoden. Vilka risker som beaktas respektive inte beaktas vid beräkning av
minimikapitalkravet enligt pelare 1 bidrar till en korrekt förståelse av hur behovet ser
ut av tillkommande kapitalkrav enligt pelare 2, som fångar upp eventuella ytterligare
risker i en tradingportfölj.
En utgångspunkt för beräkning av kapitalkravet enligt schablonmetoden är att hela

innehavet i tradingportföljen räknas om till att avse ett innehav i den underliggande
tillgången. Med schablonmetoden fångas således Delta-riskerna, dvs. risken för
rörelser i den underliggande tillgången. Banken var dock i enlighet med sin trading-
strategi i stor utsträckning hedgad mot Delta-risk. Däremot fångade schablonmetoden
inte alls de s.k. Vega-riskerna.
4.3.6.2 Beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker under pelare 1

(schablonmetoden)
Kapitalkrav för marknadsrisker ska täckas av kapitalbasen. Bland marknadsriskerna
ingår positionsrisker: Positionsrisker utgörs enligt kapitaltäckningslagen av aktiekurs-
risker och ränterisker. Det är framförallt aktiekursrisken som är av intresse här.
Kapitaltäckningslagen angav att beräkning av aktiekursrisken enligt schablonmetoden

reglerades enligt föreskrifter, vilka fanns i 13 kap. FI:s föreskrifter om kapitaltäckning
(FFFS 2007:1) (kapitaltäckningsföreskrifterna). Kapitalkravet för aktiekursrisk
beräknat enligt schablonmetoden består dels av ett kapitalkrav för specifik risk, dels av
ett krav för generell risk.
Beräkningen av specifik och generell risk byggde på en uppdelning i långa och korta
positioner. Dessa definierades i 2 kap. 1 § kapitaltäckningsföreskrifterna. Med lång
position avsågs ”en position vars värde ökar när instrumentets eller den under-
liggande tillgångens värde ökar”, exempelvis en aktie eller en indexoption som ökar i
Sid 317
värde när indexet stiger, liksom även ”en position som ger eller kan ge ett institut en
rätt eller skyldighet att förvärva en tillgång”. Av kapitalföreskrifternas definitioner
framgick också att ”förvärvade köpoptioner och utställda säljoptioner” betraktades
som en lång position. Detta är logiskt med tanke på att en förvärvad köpoption ökar i
värde när kursen på den underliggande tillgången ökar; ju högre kursen är desto större
är chansen att köpoptionen blir ”in the money”. Motsvarande gäller för den som har
sålt (ställt ut) en säljoption; ju högre kursen är desto större är chansen att säljoptionen
inte blir ”in the money” och därmed utnyttjas.
Med kort position avsågs ”en position var värde minskar när instrumentets eller den
underliggande tillgångens värde ökar”, exempelvis en blankad aktie eller en index-
option som minskar i värde när indexet stiger, liksom även ”en position som ger eller
kan ge ett institut en rätt att leverera en tillgång”. Även förvärvade säljoptioner och
utställda köpoptioner betraktas som korta positioner.
Definitionerna avviker från gängse språkbruk där innehavda (förvärvade/köpta)

optioner genomgående brukas refereras till som ”långa” och utställda (sålda) optioner
brukar benämnas ”korta”, oavsett betydelsen av den underliggande tillgångens
utveckling.
Reglerna för beräkning av aktiekursrisken fanns i 13 kap. 56-65 §§ kapitaltäcknings-

föreskrifterna. Portalstadgandet i 56 § angav att aktiekursrisken skulle beräknas på
positioner i aktier eller aktieanknutna finansiella instrument som ingick i ett instituts
handelslager. Vidare angavs att kapitalkrav för aktiekursrisk skulle beräknas dels på
institutets bruttoposition, dels på institutets nettoposition som dessa definierades i 64
och 65 §§.
Av 64 § framgick att med bruttoposition avsågs ”summan av institutets samtliga netto-

positioner i finansiella instrument oavsett om de är långa eller korta”. Med netto-
position skulle enligt 65 § förstås ”skillnaden mellan summan av institutets långa
nettopositioner i långa nettopositioner i finansiella instrument och summan av institut-
Sid 318
ets korta nettopositioner i finansiella instrument”. I 56 § tredje stycket angavs att

nettouträkning av ett instituts långa och korta positioner i aktier och aktierelaterade
finansiella instrument fick ske ”om de var emitterade av samma juridiska person”. Om
aktien eller det aktierelaterade instrumentet hade samma emittent, eller samma under-
liggande tillgång i fråga om optioner, fick nettning alltså ske inom det slaget.
Exempel på beräkning av en bruttoposition angavs i 64 § som resultatet av summan av

två långa nettopositioner i bl.a. Ericsson B om 100 tkr (t.ex. nettade innehav av
Ericsson B om 200 tkr, dvs. en lång position, och ”blankade” Ericsson B-aktier om
100 tkr, dvs. en kort position) plus summan av en kort nettoposition.
Som exempel på beräkning av en nettoposition angavs i 65 § resultatet av summan av

två långa nettopositioner minus summan av en kort nettoposition.
Kapitalkravet för specifik risk skulle enligt 64 § därefter bestämmas till 4 procent av
institutets bruttoposition och under vissa förutsättningar fick den undantagsvis sättas
ned till 2 procent. Kapitalkravet för den generella risken skulle enligt 65 § bestämmas
till 8 procent av institutets nettoposition. Det handlar således om att räkna ut mängden
marknadsvärde som är utsatt för kursrörelser. Den mängden kapitaltäcks sedan enligt
vissa procentsatser.
Om en portfölj endast bestod av aktiepositioner (lång position) respektive blankningar

(kort position) så kunde man genom värdet på positionerna redan på detta stadium
räkna ut institutets brutto- respektive nettoposition, varefter själva kapitalkravet kunde
beräknas. För det fall optioner och terminer ingick i portföljen var det lite mer komp-
licerat. Utgångspunkten för positioner i derivatinstrument var enligt 56 § att de skulle
”behandlas som positioner i underliggande instrument enligt 57 §”. Enligt 57 § skulle
hänsyn tas till ränterisken på grund av att derivatinstrument är ett indirekt innehav (inte
relevant här).
Sid 319
Beträffande aktiekursrisken angavs att ”långa och korta positioner som härrör från en
option ska deltaviktas enligt 60 §”. I 60 § angavs att optioner som baseras på aktier
eller aktieindex skulle behandlas som kombinerade långa och korta positioner, på
samma sätt som övriga derivatinstrument. Vidare angavs att båda positionerna skulle
omvandlas till deltaviktade positioner genom att det underliggande instrumentets
marknadsvärde multiplicerades med optionens Delta-värde. De deltaviktade position-
erna fick nettoberäknas mot motstående positioner i samma slag av underliggande
finansiella instrument. Detta innebar alltså att det underliggande instrumentets
marknadsvärde multiplicerades med optionens Delta, som anger i vilken utsträckning
(mellan -1 och 1) optionens värde påverkas av en kursuppgång i det underliggande
instrumentet.
Långa positioner (t.ex. en innehavd/förvärvad köpoption eller en utställd säljoption)

har ett positivt Delta medan korta positioner (t.ex. en innehavd/förvärvad säljoption
eller en utställd köpoption) har ett negativt Delta. Den föreskrivna deltaviktningen gav
den mängd marknadsvärde som var exponerad för rörelser i det underliggande
instrumentet.
Även deltaviktade optionspositioner fick som nämnt enligt 60 § nettoberäknas mot

motstående positioner i samma slag av underliggande finansiella instrument. Detta
innebar exempelvis att en kort optionsposition med Ericsson-aktien som underliggande
instrument fick nettoberäknas mot en lång aktieposition – alltså aktier – i Ericsson. De
deltaviktade optionspositionerna skulle sedan ingå i beräkningen av institutets brutto-
respektive nettoposition. De deltaviktade optionspositionerna skulle adderas till de
innehavda aktierna. Detta är en logisk följd av att optionspositioner i princip behand-
lades som positioner i underliggande finansiellt instrument. Rena aktiepositioner är så
kallade delta 1-positioner – dvs. positionens värdeförändring motsvaras alltid av värde-
förändringen i den underliggande aktien – och därför finns det inte någon anledning att
deltavikta aktiepositioner. Med optioner förhåller det sig inte på det sättet och därför
måste en deltaviktning göras.
Sid 320
När det gäller optioner som har aktieindex som underliggande instrument tillkommer
ytterligare en dimension. Vid beräkning av institutets brutto- respektive nettoposition
skulle hänsyn tas till eventuella optionspositioner med aktieindex som underliggande (i
Bankens fall fanns optioner med OMX- respektive DAX-indexet som underliggande).
Optioner med aktieindex som underliggande behandlades enligt 59 § i allt väsentligt
som en option med aktie som underliggande. Eftersom underliggande index består av
flera olika instrument kunde institutet enligt 59 § välja att antingen i) dela upp
positionen på de i indexet ingående aktierna och nettoberäkna mot motsatta positioner
med samma underliggande instrument, eller ii) att behandla positionen som enskilda
aktier men i så fall fick nettoberäkning inte ske mot de i indexet ingående aktierna.
Därefter kunde kapitalkravet för den generella respektive den specifika risken fast-
ställas utifrån institutets netto- respektive bruttoposition.
Käranden har inte kunnat utröna hur Banken gjorde beräkningen enligt
schablonmetoden. Men FI har inte påpekat något fel beträffande Bankens beräkning
enligt schablonmetoden. Riskchefen Agneta Norgren och Stefan Dahlbo har dock
uttalat att Tradingportföljen inte ingick i beräkningen av marknadsriskerna. Även om
Tradingportföljen har ingått i beräkningen enligt schablonmetoden gäller att
schablonbeloppet avseende marknadsrisker under pelare 1 endast fångar rörelser i
underliggande instrument (pga. av den omräkning som beräkningen bygger på).
Sådana rörelser var Tradingportföljen dock i allt väsentligt hedgad mot.
Schablonmetoden fångade inte alls de verkliga riskerna i Tradingportföljen, dvs.
volatilitets-, basis- eller tidsriskerna. Det är med en sådan utgångspunkt inte konstigt
att kravet beräknades till 33 mkr.
Trots detta bedömde Banken att den inte hade något kapitalbehov utöver det som
följde av schablonmetoden.
4.3.6.3 FI:s PM - Hantering av marknadsrisker (basisrisker m.m.)

I en PM angående hantering av marknadsrisker, maj 2012, gjorde FI vissa uttalanden
angående basisrisker. Där uttalas att den aggregering av positionerna i en portfölj som
Sid 321
görs i riskmatriser innebär ”att man implicit gör två starka antaganden”: Det ena an-
tagandet är att marknadspriserna på alla tillgångar och skulder i portföljen ”antas vara
perfekt korrelerade”. Detta antas exempelvis innebära att ”en negativ och en positiv
position i två tillgångar tar ut varandra vilket gör att risken (uttryckt som delta och
gamma) kan se mycket liten eller obefintlig ut”. Det andra antagandet, gällande option-
er, är ”att implicita volatiliteter på olika löptider och för olika lösenpriser är perfekt
korrelerade”. Om exempelvis ”volatiliteten på en option som förfaller om tre månader
stiger med 5 procent så antas även volatiliteter på alla andra optioner i portföljen med
andra löptider och lösenpriser stiga” lika mycket. Även i det fallet antas ”negativa och
positiva positioner på olika löptider helt ta ut varandra och risken (uttryckt vega)
skulle se liten eller obefintlig ut i riskmatrisen”.
I PM angavs framhölls att det var ”just utelämnandet av basisrisker mellan både olika
underliggande tillgångar och olika löptider som i stor utsträckning bidrog till de
enorma riskerna inom HQ Banks tradingportfölj inte uppmärksammades av företaget”.
”Fallet HQ Bank” ansågs därför utgöra ”ett bra exempel för faran med riskmatriser”.
I en tabell visades Bankens exponeringar ODAX- och OMX-optioner uttryckta i Delta

och Vega för den 18 maj 2010. Det noterades att tabellen – till skillnad från riskmatris-
en – visade exponeringarna uppdelat per underliggande och förfallodatum. Enligt FI
visade tabellen att Banken hade ”negativ vegaexponering i OMX och DAX på långa
löptider (främst december 2010)” och att Banken hade ”motsatt position på korta löp-
tider (främst juni och september 2010)”. Totalexponeringen i ODAX var positiv i
Vega-termer och negativ i Deltatermer medan totalexponeringen hade de motsatta
tecknen gällande OMX. Den aggregerade exponeringen (-4,2 mkr i Vega och 26,5 mkr
i Delta) framstod som liten jämfört med Deltaexponeringen per löptid och
underliggande tillgångar.
FI konstaterade att Bankens exponeringar såg relativt små ut, åtminstone i Vegatermer,
men att detta byggde på en grov förenkling av riskbilden. FI förklarade att Vega för
decemberförfallen i ODAX tog ut septemberförfallen och att totalexponering i både
Sid 322
Vega och Delta avseende OMX kompenserade för motsatta exponeringar i ODAX. I
tabellen kunde man enligt FI utläsa att ”om alla underliggande priser skulle vara
oförändrade och om volatiliteten skulle öka med 1 procentenhet i DAX december-
förfallet samtidigt som den skulle ligga stilla för alla andra förfall och underliggande
(vilket inte är ett helt osannolikt scenario), skulle HQ Bank ha förlorat 53,6 mkr
samtidigt som riskmatrisen indikerar att förlusten skulle ha uppgått till 4,2 mkr”.
FI angav också att det inte var ”särskilt ovanligt att se implicita volatiliteter röra sig
mycket mer än 20–30 procent”.
Såvitt avsåg Stress av volatilitet i riskmatriserna noterade FI följande: ”I undersök-

ningen har FI uppmärksammat en skillnad i hur tillgångspris och volatilitet stressas.
För aktieportföljer brukar prisdimensionen stressas med +/- 10–15 procent medan
volatilitetsdimensionen stressas med +/- 20–30 procent. Att en aktieportfölj sjunker
eller stiger med 10-15 procent bedömer FI vara ett extremt stresscenario över ett kort
tidsintervall, särskilt eftersom stressen oftast avser en diversifierad portfölj och inte en
enskild aktie. Däremot är det inte särskilt ovanligt att se implicita volatiliteter röra sig
mycket mer än 20–30 procent.”
4.3.6.4 FI:s beslut den 27 september 2007 avseende Carnegie Investment

Bank AB
FI meddelade beslut den 27 september 2007 rörande Carnegie Investment Bank AB,
som meddelades varning samt ålades att betala straffavgift. FI angav som skäl bl.a.:
”FI har i sin utredning kunnat konstatera att alla värderingsuppgifter funnits tillgäng-
liga för kontroll i bankens system. Att felaktig värdering har kunnat fortgå under så
lång tid beror enligt FI:s uppfattning på att det har funnits allvarliga brister i styrn-
ingen och kontrollen av bankens verksamhet. Styrningen har i vissa delar varit mot-
sägelsefull och bankens interna regler har varit ofullständiga. Kontrollfunktionerna
har varit väsentligt underdimensionerade i förhållande till verksamhetens omfattning
och risk. Ansvarsfördelningen mellan olika funktioner har varit otydlig och väsentliga
granskningsuppgifter har lagts på funktioner som saknat erforderlig kompetens för
uppgiften. Styrelsens uppföljning av riskerna har inte varit tillräckligt kraftfull.
Sid 323
Exempelvis synes regelmässiga limitöverträdelser inte ha föranlett relevanta åtgärder.

Därtill kommer att banken har brustit i sin redovisning.”
FI konstaterade – avseende Värdering och oberoende validering – att någon

”oberoende marknadsvärdering av finansiella instrument” inte hade gjorts på daglig
basis inom banken och bedömde att den ”validering av värderingskurser som
ekonomiavdelningen gjort en gång i månaden inte kunde anses ha haft en tillräcklig
omfattning och frekvens”. Valideringen hade enligt FI dessutom ”ålegat en funktion
som själv ansett att den saknat tillräcklig kompetens för uppgiften”. FI förklarade att
”Group Risk Managern” inte syntes ha haft utrymme att i praktiken vara ett reellt stöd
för ekonomiavdelningen i det arbetet. Banken ansågs således inte ha sett till att ”göra
en från positionstagande enheter oberoende värdering av finansiella instrument på
daglig basis”, vilket enligt FI var en allvarlig brist ur riskkontrollperspektiv.
FI konstaterade, under rubriken Riskmätning, att komplexiteten hos och volymerna av

de finansiella instrument som banken hade handlat med var hög och att bankens mät-
metoder måste vara anpassade till dessa förutsättningar. Den ”modifierade variant av
Value-at-Risk” som banken hade anfört att den använt för riskmätning ansågs inte mot-
svara en sådan ”övergripande mätmetod” som åsyftades i 8 § FFFS 2000:10: ”Den
korrelationsmatris som används i en typ av Value-at-Risk-modell, uppskattas utifrån
marknadspriserna. Att, som i bankens fall, endast följa upp risker per enskilt finans-
iellt instrument eller riskslag är inte tillräckligt. Banken måste oavsett mätmetod
kunna värdera sina finansiella instrument och därmed komma fram till ett marknads-
pris. De stresstester banken hänvisar till har mer karaktären av känslighetstest än
stresstest och kan inte anses uppfylla syftet med de krav på stresstester som anges i 8 §
FFFS 2000:10. Bankens mätmetoder och det faktum att ett övergripande riskmått inte
använts, har medfört att det inte varit möjligt att få en samlad bild av bankens
sammantagna marknadsrisker. Bankens mätning av marknadsrisker medför att banken
inte kan anses ha haft en god intern kontroll.”
Sid 324
4.4 Kärandens händelseförlopp
4.4.1 Allmän inledning
4.4.1.1 Inledning
Käranden har åberopat nedanstående kronologiska händelseförlopp till stöd för vad
varje svarande har insett eller borde ha insett angående varje påstådd brist. När det
gäller vad svarandena borde ha insett har händelseförloppet åberopats som rättsfakta,
dock med undantag för följande handlingar: årsredovisningar, kvartalsrapporter,
Navigant-rapporterna och tabeller.
Vidare har det som intagits under avsnitt 4.4.2.2, 4.4.3.2, 4.4.3.13, 4.4.3.57, 4.4.3.59,
4.4.3.76, 4.4.3.80, 4.4.3.81, 4.4.3.82, 4.4.3.83, 4.4.4.1, 4.4.4.2, 4.4.4.14, 4.4.4.29,
4.4.4.54, 4.4.5.1, 4.4.5.23, 4.4.5.33, 4.4.5.34, 4.4.6.13, 4.4.6.42, 4.4.6.84, 4.4.6.87
(med där angivet undantag), 4.4.7.1, 4.4.7.33, 4.4.7.34, 4.4.8.4, samt under rubrikerna
”Övrigt” nedan inte åberopats som rättsfakta, utan endast lagts fram sakframställnings-
vis.
4.4.1.2 Summering inför händelseförloppet

Käranden har gjort följande summering av det som sagts om värderingsreglerna och
Bankens värderingsmetod. Käranden gör gällande att optionerna skulle värderas till vad de
kunde omsättas till vid värderingstidpunkten. Vad optionerna kunde omsättas till är ett
förhållande som skulle bedömas utifrån marknadsinformation i största möjliga utsträck-
ning och så lite som möjligt utifrån subjektiva antaganden om värdet baserade på t.ex.
historisk volatilitet. Det innebär att man skulle titta på den aktuella prisbilden i marknaden
och värdera utifrån den.
Banken värderade löpande ett antal kritiska positioner till ett subjektivt teoretiskt värde
som kraftigt avvek från den aktuella prisbilden i marknaden. Banken värderade inte
optionerna till vad de kunde omsättas till vid värderingstidpunkten utan till ett värde som
Banken hoppades att de skulle få i framtiden. Dessa värden fastställdes helt subjektivt
utifrån en Tradinginstruktion som gav Trading fria tyglar.
Sid 325
Käranden gör vidare gällande att optionerna skulle värderas till transaktionspriset dag 1
om det inte fanns observerbara belägg för att värdera dem till ett annat värde. Efter dag 1
skulle optionerna fortsatt värderas till transaktionspriset om det inte fanns observerbara
belägg, som t.ex. att tiden hade gått, för att värdet hade förändrats.
Banken följde inte denna reglering utan värderade omedelbart om optionerna till ett
subjektivt teoretiskt värde utan observerbara belägg. Detta medförde en felvärdering men
även otillåtna Dag 1-resultat som hade en väsentlig positiv resultatpåverkan.
Sid 326
4.4.2 Omständigheter före år 2007
4.4.2.1 Inledning
De problem med värderingen som förelåg under åren 2007-2009 fanns redan före år
2007 även om omfattningen då var av ett helt annat slag. Redan år 2004-2005 började
KPMG ifrågasätta den växande Tradingportföljen och bad HQ AB att se över sina
värderingsmetoder. Redogörelsen börjar därför med KPMG:s granskningar, och även
av en kontrollvärdering, från år 2005. Huvudansvarig revisor var då Caj Nackstad.
4.4.2.2 KPMG:s rapportering från revisionen 2004 (inte åberopat som

rättsfakta)
I rapport avseende revisionen för räkenskapsåret 2004 konstaterade KPMG att det
regelverk som trädde i kraft, IFRS, skulle tillämpas från den 1 januari 2005. Det
angavs vidare att värdering till teoretisk Edge måste stämmas av mot reglerna i IAS
39.VT69-82. KPMG gjorde bedömningen att HQ sannolikt kunde fortsätta med värde-
ring till teoretisk Edge men att detta krävde dokumentation fr.o.m. den 1 januari 2005.
KPMG hade följt Edgen och gjort kvartalsvisa noteringar. Av rapporten framgick att
tradingresultatet utgjorde en betydande del av Bankens resultat. Storleken på Edgen
noterades löpande. Under den aktuella perioden var den alltid positiv, dvs. portföljen
övervärderades.
Under år 2005 krävde KPMG, under Caj Nackstads ledning, att det skulle göras en
oberoende granskning av värderingsrutinerna. KPMG bistod med anlitandet av ett
tyskt företag, Fund Radar, som gjorde en sådan granskning under november 2005.
Fund Radars granskning utgick från förhållandena i portföljen den 17 november 2005.
Det är oklart varför man valde just den tidpunkten.
4.4.2.3 Mailkorrespondens mellan KPMG och Patrik Enblad m.fl. den 28

november och den 2 december 2005
Resultatet av Fund Radars analys levererades av Anders Bäckström per e-post den 2
december 2005 till dåvarande VD Patrik Enblad. Av detta framgick att Banken
tillämpade rak volatilitet och inte beaktade skew. Vidare framgick att volatiliteten för
Sid 327
85 procent av antalet optioner överensstämde med KPMG:s egen kontrollvärdering

samt att skillnaden i värde uppgick till 15,6 mkr eller 0,73 procent av portföljens
absolutvärde. Det pekades särskilt på två specifika positioner, utställda köpoptioner,
där skillnaden var 10,2 resp. 12,8 mkr, dvs. mer än den totala skillnaden för hela
portföljen. Det efterfrågades hur dessa optioner hade värderats, särskilt med avseende
på de estimerade volatiliteterna.
I mailet noterade Anders Bäckström även att KPMG måste utvärdera om de skulle gå
vidare med mer löpande värderingar av Tradingportföljen när den första värderingen
var avslutad.
4.4.2.4 KPMG Trading Processgranskning, rapport den 2 december 2005.

I samband med KPMG:s kontrollvärdering av Tradingportföljen genomförde KPMG
även en processgranskning av Bankens värdering av Tradingportföljen, vilken redo-
gjordes för i en rapport den 2 december 2005, KPMG Trading Processgranskning.
Under rubriken Bakgrund och syfte i promemorian framgår bl.a. följande:

”Bruttopositionen i H&Qs tradinglager har ökat markant under senare år till
följd av återkommande stora optionspositioner i bl a Ericsson och OMX. Risken
för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen har därmed också ökat i takt
med att bruttopositionen ökat och i kombination med att tradingen är en
komplex verksamhet. Relativt små felaktigheter i indata till värderingen (såsom
antaganden om volatilitet) kan påverka resultatet väsentligt. Till detta kommer
att Finansinspektionen stärkt kravet på intern kontroll (FFFS 2005:1) samt att
Hagströmer & Qviberg från och med 2005 i sin koncernredovisning skall följa
internationella redovisningsstandards [IFRS/IAS] vilka bl a kräver värdering
av tradingpositioner till verkligt värde. Verkligt värde definieras som ’det be-
lopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan
kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att
transaktionen genomförs.’ [..]
Det primära syftet har varit att utreda och beskriva de bakomliggande för-
klaringsfaktorerna till att den teoretiska värdering, som utgör underlag för
Sid 328
H&Qs finansiella rapportering, kan avvika från värderingen till noterade

marknadspriser och där differensen (teoretisk edge) i flera fall har visat sig
vara stor.”
Granskningen genomfördes genom bl.a. intervjuer under oktober 2005 med Patrik
Enblad, Stefan Dahlbo, Johan Tyrén (Trading), Agneta Norgren och Mona Stenmark
(Risk). Under rubriken Avgränsningar angavs följande:
”Analysen har genomförts dels utifrån intervjuer med nyckelpersoner, dels
utifrån översiktlig analys av selektiv skriftlig information. Givet tidsbegräns-
ningen för uppdraget har inte någon heltäckande granskning av data genom-
förts. De uppgifter som har förmedlats genom intervjuer har inte heller
kontrollerats.”
KPMG konstaterade att den teoretiska volatiliteten bestämdes av Trading utan till-
fredsställande kontroller av Risk. Flera av de uppgifter som utfördes av Trading borde
också, enligt KPMG, ha utförts av Risk. Detta ansågs påverka den interna kontrollen
menligt. KPMG:s slutsatser om värdet av noterade marknadspriser baserades på
följande information.
”En stor del av de aktie- och indexrelaterade optioner som handlas av H&Q
Trading och som är föremål för denna granskning kan inte anses uppfylla ovan
nämnda kriterier. De produkter som handlas är förvisso såväl standardiserade
(OTC-produkter handlas i undantagsfall) som noterade på och clearade av
OMX. Marknaden är dock till viss del illikvid vilket kännetecknas av att noter-
ingarna ofta har stora spreadar alternativt endast envägspriser. I flera fall
saknas priser helt. Det finns inte heller ’liknande instrument’ som är lämpliga
att använda som utgångspunkt för värderingen.
En möjlig förklaring till dessa förhållanden är att OMX endast ställer krav
på market makers att ställa priser på optioner som förfaller inom två månader.
Vidare är kraven begränsade till att ställa tvåvägspriser på fem olika lösen-
nivåer. Lösenpriserna ska ställas enligt principen: en ’at-the-money’- option
(ATM = marknadspris), två ’in-the-money’- optioner (ITM = realvärde) och två
’out-of-the-money’- optioner (OTM = inget realvärde endast tidsvärde). Detta
skapar problem för H&Q när marknaden rör sig uppåt eller nedåt och H&Qs
Sid 329
positioner avlägsnas från prissättningskraven hos market makers. T ex kommer

en ITM-option att ha ett väldigt högt realvärde, medan det i marknaden endast
finns ett envägspris (låg köpkurs alternativt hög säljkurs). Marknaden (Stock-
holmsbörsen) skapar då ett marknadsvärde genom att ta ett mittpris mellan det
faktiskt ställda priset i marknaden (köp- eller säljkurs) och värdet 0. Därmed
skapas ett genomsnittligt marknadsvärde som är långt ifrån ett teoretiskt pris
som borde ligga i närheten av det befintliga envägspriset (köp- eller
säljkursen).”
Enligt de uppgifter som Banken lämnade till KPMG ”skapade” Nasdaq OMX alltså
missvisande marknadsvärden i en situation då det endast förelåg ställda priser på ena
sidan, dvs. om det endast förelåg en köpkurs men inte en säljkurs och vice versa.
Enligt rapporten skulle Nasdaq OMX då skapa ett marknadsvärde mellan den ställda
kursen och noll. Detta var inte korrekt.
Banken använde det datoriserade tradingsystemet ORC. Detta system hämtade olika
data från Nasdaq OMX och presenterade dessa för användaren. Vilka data som hämta-
des och vilken information som presenterades berodde på vilka inställningar som
användaren hade gjort i systemet. Banken hade inställningar som innebar att ORC
hämtade marknadspriser i två situationer.
I första hand hämtades priset i marknaden om det hade skett något avslut i optionen
under dagen. Hade det skett flera avslut hämtades priset för det sista avslutet. I andra
hand – dvs. om det inte skett något avslut under dagen – hämtades priset om det fanns
ställda sälj- eller köpkurser. Om det fanns ställda kurser på båda sidor visade ORC
snittpriset. Om det endast fanns ställda kurser på ena sidan, dvs. en sälj- eller en köp-
kurs, visade ORC den ställda kursen. Systemet beräknade inte något snittpris mellan
den ställda kursen och noll. Det som KPMG benämner ”skapat värde” var alltså miss-
visande. Om det inte hade genomförts någon transaktion under dagen och det inte
fanns några ställda kurser levererade ORC inget marknadspris alls. Det innebär att det
endast skapades en Edge om det fanns ett importerat marknadspris. Om det inte hämt-
Sid 330
ades något marknadspris skapades ingen Edge oavsett hur fel den teoretiska värdering-
en må ha varit.
Baserat på den information som Banken lämnat till KPMG antog således KPMG fel-
aktigt att missvisande marknadsvärden skapades i en situation då det endast förelåg
ställda priser på ena sidan, dvs. att det endast förelåg en köpkurs men inte en säljkurs
och vice versa. Detta är alltså skälet till KPMG:s felaktiga slutsats att den teoretiska
Edgen inte var tillförlitlig.
KPMG konstaterade: ”De parametrar som estimeras i värderingsmodellerna utgörs av

volatiliteter, förväntade utdelningar och riskfria räntor. I praktiken är det volatilitet
som är den kritiska variabeln.” Enligt KPMG använde Banken ”implicit volatilitet som
indata i den teoretiska värderingen”. I rapporten angavs:
”Endast om dessa inte finns tillgängliga används historiska volatiliteter som ut-
gångspunkt för att bestämma ’korrekt’ volatilitet. Om de historiska volatiliteter-
na inte är heltäckande så tillämpas interpolation. Implicit volatilitet visar vilken
volatilitet optionen handlas till d v s den volatilitet som gör att marknadspriset
och det teoretiska priset överensstämmer. Den implicita volatiliteten kan därför
sägas visa vilken volatilitet som marknaden förväntar sig att just den aktien
kommer att ha under optionens återstående löptid; en hög volatilitet – vilket ger
en hög värdering – innebär att marknaden tror på stora rörelser och vice versa.
Historisk volatilitet visar hur mycket aktien rört sig under en given historisk
period (t ex de senaste 30 dagarna) omräknat till årsbasis.”
Enligt de uppgifter som Banken lämnat till KPMG uppfattade alltså KPMG att Banken
använde implicit volatilitet som indata i den teoretiska värderingen och att historisk
volatilitet endast användes när det saknades uppgifter om implicit volatilitet. Det noter-
as vidare att KPMG, för användning av historisk volatilitet, refererade till en bestämd
tidsperiod. Vilken tidshorisont som används är av stor betydelse.
Banken bortsåg dock medvetet från tillgänglig implicit volatilitet och använde istället
en egen påhittad volatilitet vid värderingen av ett antal kritiska positioner.
Sid 331
Rekommendationen att fortsätta tillämpa en teoretisk värdering förutsatte enligt

rapporten att processerna för värderingen var väl utarbetade, dokumenterade och kon-
trollerade. KPMG uppmärksammade därvid särskilt att det fanns utvecklingsmöjlig-
heter i detta avseende vad gäller urval av indata i form av volatiliteten. Även frågor
rörande organisationen påtalades, som t.ex. incitamentsstrukturen. KPMG uppmärk-
sammade även ett antal risker med de operativa processerna för teoretisk värdering.
Detta var framförallt att ingen utanför Trading hade som uppgift att löpande genom-
föra kontroller för att säkerställa att den teoretiska värderingen gjordes på det sätt som
avsågs och att den i slutändan blev korrekt. I anslutning till dessa påpekanden angavs
följande: ”Styrelsen och ledningen är väl medvetna om dessa frihetsgrader som givits
Trading. Det går dock inte komma ifrån att detta naturligtvis innebär en förhöjd risk.”
KPMG:s sammanfattande slutsats angående Edgen var följande:

”Mot bakgrund av att tillförlitligheten i marknadsvärderingen på grund av
bristfälliga och missvisande noteringar har konstaterats vara låg och denna är
en av två parametrar för att beräkna den teoretiska edgen, gör vi bedömningen
att denna i praktiken inte är ändamålsenlig. Vår rekommendation är att edgen
inte används för annat än i benchmarkingsyfte.”
Slutsatsen byggde sålunda på felaktiga antaganden. KPMG angav redan här under
vilka förutsättningar teoretisk värdering kunde användas. KPMG pekade särskilt på
betydelsen av dokumentation och kontroll. Sådana rutiner infördes aldrig av Banken.
4.4.2.5 Mail från Patrik Enblad till Anders Bäckström den 11 januari 2006
Patrik Enblad återkopplade på ett tydligt sätt till KPMG hur HQ hade uppfattat
KPMG:s rapport. Det skedde genom mail till Anders Bäckström den 11 januari 2006
med kopia till bl.a. Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Curt Lönnström. Av mailet
framgår bl.a.:
”Granskningen ledde till att vi alla nu vet att den s.k. ”edgen” helt saknar
betydelse. [..]
Sid 332
Processen med [Fund Radars värdering och KPMG:s granskning] har varit
arbetskrävande. Vi känner att även om det alltid finns förbättringar att göra är
de befintliga metoderna inte undermåliga. Vidare var värderingen som nämns
försumbart avvikande från den oberoende dito. Vi anser därför att det inte finns
fog för att gå igenom denna process igen, åtminstone inte under överskådlig
tid.”
Detta var den enda oberoende analys som gjordes fram till dess att Ram One gjorde en
värdering i juni 2010.
4.4.2.6 Mail från Johan Dyrefors till Mattias Arnelund den 30 juli 2010
KPMG och Johan Dyrefors har framhållit som en positiv aspekt av Bankens
värderingsmetod att Banken har tillämpat ett konsekvent förhållningssätt. Detta är en
efterhandskonstruktion.
I ett mail till Mattias Arnelund den 30 juli 2010 tog Johan Dyrefors avstånd från de
rekommendationer som hade lämnats av KPMG i samband med processgranskningen
2005. Frågan uppkom i samband med att HQ AB bad KPMG om hjälp att ta fram
rapporten (Trading Processgranskning):
”Hej, Bara en kompletterande kommentar till rapporten från KPMGs konsulter:
Som jag nämnt vid ett stort antal tillfällen sedan jag blev revisor i HQ ställer
jag mig inte bakom rekommendationerna i den promemorian.
Med det har jag dock inte sagt att deras rekommendationer var helt felaktiga
när de lämnades för fem år sedan. De nya och uppdaterade redovisningsrekom-
mendationer som börjat gälla därefter och framförallt hur praxis har utvecklats
under de senaste fem åren har gjort den rapportens rekommendationer
obsoleta.
Det har vi ju också framhållit under de senaste åren, vilket också framgår i
de senaste årens revisionsrapporter.
(Jmf. Du kan inte fortsätta att köra på vänster sida bara för att Din körskol-
lärare sade att det var så Du skulle göra när Du lärde dig köra bil innan höger-
trafik infördes.)
Mvh, Johan”
Sid 333
4.4.2.7 KPMG Trading Processgranskning uppföljning, Rapport den 17

november 2006
KPMG gjorde, innan revisionen avseende räkenskapsåret 2006, en uppföljning av
processgranskningen från 2005. I samband med denna ställde KPMG vissa frågor som
Agneta Norgren och Monika Stenmark kommenterade direkt i dokumentet med
KPMG:s frågor.
Det angavs från Banken att Edgen inte användes i värderingsarbetet. Den angavs vara
ett matematiskt resultat av skillnaden mellan marknadspris på visst instrument och
Bankens teoretiska värdering av samma instrument.
Som svar på KPMG:s fråga vad som gjorts i anledning av vad KPMG tidigare anfört
om behovet av att dokumentera och kontrollera processerna för värdering noterades:
”Uppföljning sker numera i högre omfattning än tidigare genom ’överprövning’ av de
parametrar som används i den teoretiska värderingen. T.ex. tas löpande stickprov på
volatilitet och simuleras förändringar i volatilitet/pris.”
Vidare angavs att Banken – när stickprov avseende volatilitet gjordes – jämförde med
de priser som fanns i marknaden för utvalda instrument för att se om valda volatiliteter
var rimliga. KPMG fick inget besked om hur detta dokumenteras. Det angavs också att
Trading använde sig av den volatilitet som den mest likvida optionen har.
Sid 334
4.4.3 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret

2007
4.4.3.1 Inledning
Totalt hölls nio styrelsemöten i HQ AB och lika många i Banken under tiden fram till
vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007. Protokollen från dessa möten är relativt
kortfattade. Revisorerna närvarade endast vid årets första styrelsemötet i HQ AB
varvid de presenterade sin styrelserapport. Revisorerna deltog inte alls vid styrelse-
möten i Banken. Detta gällde även åren 2008, 2009 och 2010. Chefen för Risk, Agneta
Norgren, deltog vid samtliga styrelsemöten i Banken år 2007.
Bankens limiter framgick av Tradinginstruktionen. De riskrelaterade limiterna avsåg

O/N-risken och nettoexponeringen.
O/N-risken avsåg den maximala förlustrisk över en dag som inträffade om priset
förändrades 10 procent och volatiliteten 30 procent. För Bankens Nettoexponering
tillämpades Cash Delta, som avsåg Delta i alla aktier multiplicerade med aktie-/index-
värde. Med Delta uttrycks den förändring i en options värde som den underliggande
tillgångens prisförändring med en procentenhet medför.
Bankens styrelse fick löpande information om O/N-risken. Med start i oktober 2009
fick styrelsen dagliga rapporter.
Med Trading Account Balance beskrevs på visst sätt det kapital som Trading utnytt-
jade. För denna angavs en finansiell limit. Med Bruttosäkerhetsbelopp beskrevs de
säkerhetskrav som clearinghus ställde på Banken.
4.4.3.2 Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007 (inte åberopat som

rättsfakta)
Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 31 januari 2007. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande utom Carolina Dybeck Happe. Närvarade gjorde även den utgående
revisorn Caj Nackstad och den tillträdande revisorn Johan Dyrefors. Det noterades att
Sid 335
Johan Dyrefors var 35 år gammal och att han var partner på KPMG och tillika chef på
avdelningen för Revision Stora Företag hos KPMG.
Under rubriken Vinstdisposition framgår att Mats Qviberg uppgav att styrelsen tidigare
meddelat att man långsiktigt avser att löpande dela ut 80 procent av bolagets vinst till
aktieägarna men att det nu var motiverat att hålla en något lägre nivå och sträva efter
en långsiktigt jämn utdelningsnivå. Patrik Enblad tillade att nya kapitaltäckningsregler
genom Basel II (som trädde i kraft per den 1 januari 2007), och särskilt regler avseende
vägning av operativ risk medförde att det fanns behov av att förstärka kapitalbasen och
långsiktigt minska utdelningsstorleken.
En av nyheterna genom Basel II innebar att Basel I-regelverket kompletterades med ett
tillkommande kapitalkrav som innebar att en bank själv skulle göra en individualiserad
bedömning av vilka risker som verksamheten var utsatt för och på grundval av detta
beräkna sin kapitaltäckningsgrad.
Av KPMG:s revisionsrapport framgår att det per den sista december 2006 saknades
pris i marknaden för 79 instrument, motsvarande marknadsvärde om netto -156 mkr.
Det angavs vidare, som en referenspunkt för den fortsatta utvecklingen, att den teo-
retiska Edgen vid samma tidpunkt uppgick till 7 mkr, dvs. att ”värdet i balansräkning-
en är 7 mkr högre än vid en strikt tillämpning av noterade kurser där sådana finns att
tillgå”, samt att motsvarande värde för teoretisk Edge per den 31 december 2005 hade
uppgått till 61 mkr och per den sista december 2004 till -7 mkr. Det noteras att den
utgående revisorn Caj Nackstad lyfte detta som en iakttagelse och slutsats redan vid
revisionen år 2006, trots ett det var fråga om ett lågt belopp.
4.4.3.3 Styrelsemöte i Banken den 1 februari 2007

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 1 februari 2007. Samtliga styrelseledamöter när-
varade samt och även chefen för Risk/Kredit/Finans Agneta Norgren.
Sid 336
Agneta Norgren informerade styrelsen vid mötet om att Tradings mandat för Trading
Account Balance (TAB), dvs. det mandat som angav hur stort kapital som Trading fick
utnyttja, hade överskridits under perioden. Rapporteringen skedde på sedvanligt sätt
med angivande av tid samt information om storleken och eventuell förklaring för
respektive överskridande. Det mandat som överskridits låg på 1,5 mdkr och VD gavs
på styrelsemötet befogenhet att tills vidare medge temporära höjningar av mandatet.
Agneta Norgren informerade även styrelsen om att Fredrik Crafoord undersökt möjlig-
heterna att överlåta en del av Tradingportföljen (ca 750 mkr) till SEB. Ordföranden
rapporterade att revisorerna hade meddelat att de var nöjda med hur marknads-
värderingen av Tradingportföljen skötts. I anslutningen till punkten rörande marknads-
värderingen framgår att VD tillagt att Trading stod för 21 procent av koncernens
rörelseresultat.
Agneta Norgren informerade vidare styrelsen om förändringar såvitt avsåg reglerna

rörande kapitaltäckning. Styrelsen informerades om att FI utfärdat de slutliga före-
skrifterna för Basel II och att dessa innebar ett tillkommande kapitalkrav. I anslutning
till detta framgår att det enligt Bankens låneavtal med Nordea, Handelsbanken och
SEB förelåg en skyldighet att upprätthålla en kapitaltäckning om minst 15 procent.
Agneta Norgren fick i uppdrag att försöka omförhandla dessa villkor i syfte att få ett
lägre kapitaltäckningskrav.
4.4.3.4 Styrelsemöte i HQ AB den 30 mars 2007

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 30 mars 2007. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande.
Styrelsen fick rapport om en prognosticerad kraftig resultatförbättring för affärs-

området Investment Banking (50 mkr) avseende Q1 2007 jämfört med samma period
föregående år (26 mkr) och detta angavs huvudsakligen bero på Trading respektive
Equities.
Sid 337
4.4.3.5 Styrelsemöte i Banken den 2 april 2007

Ett konstituerande styrelsemöte hölls i Banken den 2 april 2007. Samtliga styrelse-
ledamöter var närvarande.
Agneta Norgren lämnade vid mötet en riskrapport. Av denna framgår att Tradings
mandat för TAB överskridits sju gånger under perioden från den 19 januari till den
19 mars 2007 och att fyra av dessa överskridanden skedde efter att VD temporärt höjt
mandatet från 1,5 mdkr till 2,5 mdkr, dvs. Trading tilläts temporärt att utnyttja
ytterligare 1 mdkr för sina affärer men överskred ändå detta mandat. Agneta Norgren
anmälde vidare särskilt ett temporärt utökat mandat för TAB till 3,5 mdkr.
Det anmärktes i protokollet att VD:s möjlighet att tillmötesgå Tradings önskemål om
utökat mandat var avhängigt Bankens likviditet, inkluderande kreditlöften i bank och
Tradings tillgängliga säkerheter vid var tid under perioden samt att Risk följer upp
löpande aktuell verksamhet.
Det noterades även att styrelsen senast vid kommande möte i augusti 2007 närmare
skulle behandla frågor som rör kapitaltäckning (intern kapital utvärdering, IKU) samt
att förslag till dokument rörande riktlinjer för Banken var under utarbetande. Banken
var förelagda att inkomma med en IKU till FI i september 2007.
4.4.3.6 Styrelsemöte i Banken den 21 maj 2007

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 21 maj 2007. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande.
Vid detta styrelsemöte redogjorde Patrik Enblad och Agneta Norgren för värderings-
frågor och därmed sammanhängande spörsmål rörande Tradingportföljen.
Redogörelsen medförde att styrelsen uppdrog åt Revisionskommittén, i vilken Curt
Lönnström och Stefan Dahlbo ingick, att informera och samråda med Bankens
revisorer om aktuella värderingsfrågor rörande Tradingportföljen. Redan här var alltså
Sid 338
värderingen av Tradingportföljen uppe till diskussion i styrelsen och frågan skulle tas
vidare till Bankens revisor, dvs. Johan Dyrefors och KPMG.
Agneta Norgren lämnade även en riskrapport vid styrelsemötet. Av den framgick att
Tradings mandat avseende TAB låg på 3,5 mdkr, dvs. VD:n hade fullt ut utnyttjat
möjligheten att temporärt höja mandatet. Det framgick även att Trading vid två
tillfällen under perioden från den 20 mars 2007 till den 10 maj 2007 brutit mot sitt
mandat rörande Nettoexponeringen, dvs. mandatet rörande Tradingportföljens
exponering för prisförändringar i de underliggande tillgångarna.
Det överlämnades även från Agneta Norgren dokumentation till styrelsen rörande de
nya Basel II reglerna och den IKU-process som dessa förutsatte. Av denna framgick
vad som skulle ingå i en IKU samt vilket ansvar som åvilade styrelse och ledning för
att säkerställa att banken hade tillräckligt kapital. Agneta Norgren och Mattias
Arnelund fick styrelsens uppdrag att till Revisionskommittén lämna ett förslag till hur
frågan om kapitalbehovet under Basel II skulle hanteras samt till Revisionskommittén
att till styrelsemötet den 9 augusti 2007 lämna ett förslag till styrelsen.
Vid styrelsemötet informerades vidare styrelsen om att personalsituationen på Risk för

närvarande var något ansträngd.
4.4.3.7 Carnegie-skandalen offentliggörs den 24 maj 2007

Den 24 maj 2007 offentliggjorde Carnegie att dess tradingresultat överskattats kraftigt.
I enlighet med vad som utvecklas nedan var överskattningen hänförlig till att ett antal
personer på Carnegies tradingavdelning hade använt orealistiska volatilitetsantaganden
i sin teoretiska värdering av vissa optioner.
4.4.3.8 Volatilitetsavstämning 28 maj 2007

Risk gjorde en volatilitetsavstämning av Tradings värdering av Tradingportföljen den
28 maj 2007 som Patrik Enblad fick del av. Vid genomgången granskade Risk de
största Vegapositionerna i Tradingportföljen, dvs. de positioner vars värde förändrades
mest om volatiliteten förändrades, genom att jämföra de av Banken valda volatili-
Sid 339
teterna med de implicita volatiliteterna i marknaden. Den implicita volatiliteten

hämtades från Nasdaq OMX via ORC. I första hand hämtades betalkursen för det
senaste avslutet, i andra hand snittpriset av ställda köp- och säljkurser och i tredje
hand, om det endast ställts ett pris på ena sidan (köp- eller säljkurs), den ställda kursen.
Om det inte fanns några avslut den aktuella dagen och inte heller några ställda kurser
angavs ingen implicit volatilitet. Risk jämförde även de valda volatiliteterna med
stickprov av realtidsvolatiliteter i SIX, som är ett system i vilket marknadsdata
presenteras av en oberoende leverantör av marknadsdata.
Vid sin genomgång föreslog Risk justerade volatiliteter för vissa OMX-positioner och
gjorde en Vega-analys utifrån dessa justerade volatiliteter. Med en position avses
samtliga optioner med samma underliggande tillgång och samma lösendag.
Vega-analysen gick till på följande sätt. Risk tillämpade en rak volatilitet, dvs. samma
volatilitet för samtliga instrument i positionen. Det var samma värderingsteknik som
Trading använde. Risk justerade sedan den raka volatiliteten så att den låg närmare den
volatilitet som gick att avläsa i marknaden. Risk multiplicerade sedan skillnaden
mellan den justerade volatiliteten och den raka volatilitet som Trading använt vid sin
värdering av positioner med Vega för respektive position (som anger hur mycket
positionens värde förändras när volatiliteten höjs en procentenhet).
En exemplifiering av Risks Vega-analys är följande. Om volatiliteten enligt Trading

exempelvis var 13 procent, den justerade volatiliteten var 17 procent och Vega för
positionen var -100 tkr skulle den justerade volatiliteten medföra en värdeförändring
om minus 400 tkr (100*4). En sådan Vega-analys fångar inte upp felvärderingar som
följer av att rak volatilitet tillämpas, dvs. att det inte beaktades att optioner med olika
lösenpris prissattes olika av marknaden. Däremot fångar den upp felprissättningar
hänförliga till en rak volatilitet valts som avviker från den volatilitet som gick att
avläsa i marknaden vid värderingstidpunkten. Av avstämningen den 28 maj 2007
framgår att Risks volatilitetsjustering av vissa OMX-positioner skulle ha medfört en
nedjustering av värdet på Tradingportföljen med ca 57 mkr enligt Risks Vega-analys,
Sid 340
dvs. att OMX-positionerna var övervärderade med detta belopp. Detta trots att de av
Risk justerade volatiliteterna alltjämt reflekterade en aggressiv värdering av OMX-
positionerna, dvs. en övervärdering av dessa positioner relativt prisbilden i marknaden.
4.4.3.9 Sammanfattande rapport avseende Risks volatilitetsavstämning den

28 maj 2007
Av dokumentet framgår att Risk utförde ovan beskrivna granskning av volatiliteterna
och att Risk då ifrågasatte värderingen av några av positionerna. Det framgår även att
Risk ville diskutera Tradings värdering med Trading och/eller VD. Medarbetare på
Risk (Agneta Norgren, Mona Stenmark och Nina Hernberg) träffade därför VD Patrik
Enblad den 29 maj 2007. Av dokumentet framgår att Patrik Enblad vid mötet ansåg att
volatiliteterna i OMX-positionerna på det hela taget såg ganska bra ut men att han
lovade att överväga en diskussion med Trading. Av dokumentet framgår vidare bl.a.
följande:
- Att Risks mandat inte varit att granska nivån på den teoretiska
prissättningen, men däremot att den var konsistent över tiden.
- Att Edge beräknades i den dagliga riskrapporten och större avvikelser
granskades.
- Att nivån på den valda volatiliteten endast granskades stickprovsvis.
- Att HQ valt att värdera optioner med en rak volatilitet och att detta
”naturligtvis [ger] en skev bild av ’sanningen’ och innebär att vissa
optioner kommer att värderas högre och vissa lägre än marknaden”.
- Att många aktörer värderade index- och aktieoptioner med ett s.k.
volatilitetssmile istället för rak volatilitet.
- Att ”smilet” för aktieoptioner vanligen är relativt jämnt positivt, vilket
innebär att volatiliteten är lägst vid ATM (at the money) och högst för
optioner med lägre och högre lösenpris (dvs. strike).
- Att ”smilet” för indexoptioner vanligen inte är lika jämt i kanterna. Istället
tenderar indexoptioner med lägre strike att handlas till lägre volatilitet än
högre strikes. ATM-volatiliteten brukar dock ligga lägst. (Detta är en
Sid 341
felskrivning då det i själva verket är tvärtom, dvs. indexoptioner med lägre

strike – lösenpris – handlas generellt till en högre volatilitet).
- Att Patrik Enblad påpekade att volatilitetskurvan för index vanligen är
nedåtgående.
- Att ATM-optioner handlades mest, varför ATM-volatiliteten också skulle
vara riktgivande för den teoretiska värderingen.
- Att det var svårare att hitta marknadspris på längre slutmånader och därmed
svårare att kritiskt granska den av HQ vald volatiliteten – dvs. att jämföra
den mot marknadspris.
- Att Risk gärna fick lyfta fram fler frågor men att Patrik Enblad föredrog att
själv sedan ta diskussionen med Trading.
VD var således införstådd med att Bankens raka värdering var missvisande eftersom
optioner med samma underliggande och samma lösenmånad prissattes olika beroende
på vilket lösenpris optionen hade. Det stod också klart att det var Trading som
bestämde nivån för värderingen.
Det framgår vidare att Risk, efter mötet med Patrik Enblad, beslutade att göra en
motsvarande volatilitetsgenomgång av hela Tradingportföljen i samband med den
marknadsvärdering som skulle göras vid månadsskiftena.
4.4.3.10 Styrelsemöte i HQ AB den 29 maj 2007

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 29 maj 2007, samma dag som Patrik Enblad
träffade Risk för ovanstående volatilitetsgenomgång. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande.
Patrik Enblad lämnade en verksamhetsrapport och i samband därmed behandlades

frågor rörande värderingen av Tradingportföljen liksom Carnegie-skandalen. Av
rapporten framgår att Trading haft svaga månader under april-maj och att utvecklingen
av Carnegie efter skandalen hade medfört försämrad likviditet. Detta utgör en
vändpunkt i Tradings utveckling.
Sid 342
Beträffande Carnegie-skandalen, som diskuterades ingående, antecknades att Patrik

Enblad gjorde bedömningen att durationen – dvs. löptiden för optionerna – i Bankens
portfölj var kortare än Carnegies och att Banken tillämpade en värderingsprincip som
byggde på rak värdering av volatiliteten i portföljen som var enkel att överslagsvis
kontrollera. Patrik Enblad uppgav också att de utredningar som tidigare genomförts –
här måste avses Fund Radars värdering – pekat på att portföljen snarare varit för lågt
än för högt värderad.
Det noteras vidare att styrelsen, på Thomas Erséus och Pernilla Ströms initiativ,
behandlade frågan om vilka åtgärder som vidtagits för att hantera en motsvarande
incident inom HQ-koncernen, bl.a. vad avser mediaträning och därmed samman-
hängande frågor.
Patrik Enblad informerade även om en eventuell omorganisation av Bankens verk-

samhet, varvid Tradingportföljen skulle omvandlas till en hedgefond. Det var första
gången frågan behandlades. Tanken på att omvandla portföljen till en hedgefond
aktualiserades i tiden härefter som ett sätt att avveckla den.
4.4.3.11 Volatilitetsavstämning den 25 juni 2007

En ny volatilitetsavstämning gjordes den 25 juni 2007 och gick till Patrik Enblad samt
Trading. Denna gång granskade Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de
valda volatiliteterna med de implicita volatiliteterna i marknaden som bl.a. hämtats
genom ORC. Risk jämförde även valda volatiliteter med realtidsvolatiliteterna i SIX.
Vid sin genomgång justerade Risk vissa volatiliteter avseende OMX-positioner och
andra positioner så att de låg närmare den prisbild som gick att avläsa i marknaden och
gjorde sedan en Vega-analys på samma sätt som föregående månad. Om dessa
justerade volatiliteter hade använts vid värderingen av Tradingportföljen hade värdet
minskat med ca 81 mkr.
Sid 343

25 juni 2007
Risk diskuterade sin avstämning med Patrik Enblad och Fredrik Crafoord. Risks syn-
punkter och Patrik Enblads och Fredrik Crafoords uppfattningar antecknades och Risks
tillvägagångssätt redovisades. Det framgår att positionerna med OMX som under-
liggande tillgång var de som hade störst negativt Vega. Vega för dessa positioner
uppgick till -14 594 tkr, dvs. om volatiliteten höjdes en procentenhet minskade värdet
av portföljen med ca 15 mkr. Risk påpekade i dokumentet att OMX generellt värder-
ades till en lägre volatilitet än marknaden. I och med att Vega för OMX var negativt
innebar det att optionerna generellt värderades till ett högre värde än marknaden.
Enligt Risks volatilitetsjustering skulle en omvärdering av optionerna i OMX ha med-
fört en förlust om ca 61 mkr. Även Risks justerade volatilitet låg under den volatilitets-
nivå som gick att avläsa i marknaden. Fredrik Crafoord ansåg att volatiliteten troligen
tillfälligt låg på en ganska hög nivå i marknaden.
Patrik Enblad och Fredrik Crafoord menade att Tradings värdering av OMX verkade
rimlig. Fredrik Crafoord påpekade att Trading generellt ändrade volatiliteterna
långsammare än marknaden då de ville avvakta för att se om förändringen var tillfällig.
Edgen för hela Tradingportföljen uppgick den 25 juni 2007 till 187 mkr.

rättsfakta)
HQ AB lämnade en delårsrapport för perioden den 1 januari 2007 – den 30 juni 2007.
Rapportens riktighet intygades den 17 juli 2007 av styrelsen i HQ AB och granskades
översiktligt av KPMG. KPMG hade innan rapporten påpekat en diskrepans mellan
Edgen och Bankens värdering uppgående till 115 mkr. Det noteras att Tradings resultat
var en betydande del av resultatet i koncernen.
Tradingverksamheten ökade nettoresultatet av finansiella transaktioner inklusive ut-

delningar med 25 procent till 94 (tidigare 75) mkr. Det angavs att fokus inom trading-
verksamheten låg på riskarbitrage och traditionell market making, vilket var förknippat
Sid 344
med lägre risk. Förutsättningarna för att bedriva egenhandel hade, framgår det
successivt försämrats under året, vilket främst förklaras av lägre likviditet och högre
volatilitet i marknaden. Trading redovisade ett rörelseresultat på 39 (tidigare 28) mkr.
4.4.3.14 Volatilitetsavstämning den 25 juli 2007

Tingsrätten noterar att käranden har presenterat volatilitetsavstämningen för den 25 juli
2007, innefattande nedanstående tabell med de innehav som Risk särskilt markerat.
Käranden har även på ett övergripande sätt presenterat ett utdrag ur den till avstäm-
ningen hörande excel-filen utvisande Tradingportföljen. Käranden har särskilt pekat på
sådana uppgifter i utdraget som visar bristerna i Bankens värderingsmetod och
värderingar. Tingsrätten kommer redovisa mer detaljerade utdrag ur vissa volatilitets-
avstämningar i domskälen. Här i redogörelsen för händelseförloppet återges dock
endast den sammanfattande tabellen.
2007-07-25
A B C D E (D-C) F G (E*F) H
Underliggande Lösendag Act.Vol Imp.vol Vol.avvikelse Vega (tkr) Vegaanalys (tkr) Edge (tkr)
ERICB 2008-01-18 30 26 -4 610 -2 440 3 616
HMB 2009-01-16 28 26 -2 1 531 -3 062 5 010
NDA 2008-01-18 17 23 6 -509 -3 054 7 119
NDA 2009-01-16 17 24 7 -220 -1 540 1 902
OMXS30 2007-09-28 15 22 7 -756 -5 292 -9 953
OMXS30 2007-10-26 13 22 9 -1 990 -17 910 33 301
OMXS30 2008-01-25 13 21 8 -4 053 -32 424 47 039
OMXS30 2009-01-23 13 20 7 -5 331 -37 317 62 323
OMXS30 2010-01-22 13 N/A N/A -2 923 N/A 0
SEBA 2008-02-15 21 25 4 -593 -2 372 3 054
SEBA 2009-02-20 21 26 5 -324 -1 620 1 582
SHBA 2008-01-18 18 21 3 -1 120 -3 360 3 349
Summa: -110 391 158 342
Risk granskade hela Tradingportföljen genom att jämföra de valda volatiliteterna med
de implicita volatiliteterna i marknaden som bl.a. hämtats genom ORC. Risk jämförde
även valda volatiliteter med realtidsvolatiliteterna i SIX.
Edgen för hela Tradingportföljen uppgick den 25 juli 2007 till 184 mkr.
Sid 345

25 juli 2007
Av dokumentet framgår att avstämningen skickades till Patrik Enblad och Fredrik
Crafoord samt att Risk gått igenom den med Fredrik Crafoord och Johan Tyrén på
Trading.
Av dokumentet framgår att Risk rödmarkerat vissa positioner i avstämningen som

avvek från den volatilitet som Risk kunnat se i marknaden och att Risk bett Trading gå
igenom värderingen av dessa positioner. Det framgår också att positionerna med OMX
som underliggande tillgång alltjämt var de positioner som hade störst negativt Vega, -
14 453 tkr, och att OMX generellt värderades till en lägre volatilitet än vad Risk
kunnat notera i marknaden. En justerad värdering i enlighet med marknaden skulle
sålunda ha inneburit att värdet av Tradingportföljen minskade.
Det framgår vidare att Fredrik Crafoords strategi alltjämt var att värdera optionerna
med kortast kvarvarande löptid mest i linje med marknaden och optioner med längre
löptid med viss eftersläpning, dvs. med lägre volatilitet än marknaden. Det noterades
dock att volatiliteten nu kanske hade stabiliserats på en högre nivå, vilket i så fall
skulle medföra att även de längre positionerna måste justeras. Fredrik Crafoord
underströk vikten av att följa upp detta inför nästa kvartalsskifte.
4.4.3.16 Marknadssituationen 2007

Under senare hälften av år 2007 inleddes en global ekonomisk kris som hade sin grund
i den s.k. sub prime-krisen i USA. Krisen kom sedan att fortsatta även genom år 2008.
I juli 2007 hade ett stort amerikanskt finansiellt institut Bear Stearns hamnat i en svår
likviditetskris som ledde till en slutlig kollaps i mars 2008. Även andra finansiella
institutioner drabbades. Ett europeiskt exempel är det brittiska banken Northern Rock
som i augusti 2007 blev föremål för ingripande från den brittiska staten.
Krisen gjorde avtryck på den finansiella marknaden och en börsnedgång inleddes i juli
månad som sedan fortsatte.
Sid 346
4.4.3.17 Styrelsemöte i Banken den 13 augusti 2007

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 13 augusti 2007. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande. Vid styrelsemötet lämnade Agneta Norgren en riskrapport. Av denna
framgick att det temporära mandatet på 3,5 mdkr avseende TAB överskridits två
gånger i juni månad. Det framgick även att mandatet för Bruttosäkerhetsbeloppet, dvs.
mandatet kopplat till säkerhetskrav och aktielån, överskridits fem gånger under
perioden den 11 maj – 31 juli 2007.
Vid styrelsemötet lämnade Curt Lönnström information rörande Revisionskommitténs

senaste möte, där kommittén hade behandlat frågor som rör bedömningen av
volatiliteten i Tradingportföljen. I Revisionskommittén ingick även Stefan Dahlbo och
Curt Lönnström.
Det hade tidigare antecknats att Bankens IKU skulle behandlas vid detta styrelsemöte.
Inget har antecknats om detta varför det konstateras att så inte skedde.
4.4.3.18 Styrelsemöte i HQ AB den 13 augusti 2007

På styrelsemötet i HQ AB samma dag, där samtliga styrelseledamöter var närvarande,
diskuterades framtiden för Bankens Tradingportfölj.
Patrik Enblad påtalade, såvitt avser marknadsutvecklingen, ”att kunderna generellt sett
reducerat sin belåning, att riskaversionen ökat samt att derivatmarknaden upphört att
fungera”.
Under rubriken Bankens tradingportfölj – konvertering till hedgefond diskuterades en

avveckling av Tradingportföljen. Jesper Bülow och Mattias Arnelund redogjorde för
ett förslag med innebörden att Banken skulle avveckla merparten av Tradingportföljen
och att det i samband därmed skulle startas en hedgefondverksamhet som skulle överta
delar av Tradingportföljen. Efter att för- och nackdelar hade diskuterats uppdrog
styrelsen åt Patrik Enblad att återkomma till styrelsen med ett mer substantiellt förslag
som skulle vara preliminärförhandlat med berörda medkontrahenter.
Sid 347
I underlaget redovisades den tänkta fondstrukturen. Det framgår av underlaget att

Banken kunde investera maximalt 125 mkr i det som kallades HQ Trading Hedge samt
att detta medförde att portföljen måste minskas från 5,8 mdkr vid den tidpunkten till ca
1 mdkr givet att Banken initialt var ensam investerare. Det framgår vidare att resultatet
för koncernen förväntades minska men att risknivån dock var sänkt. Såvitt avser den
nya hedgefonden framgår att en sådan förutsätter ”detaljerad beskrivning av
placeringsstrategier, handelsrutiner och värderingsprinciper” och ”fullständig öppen-
het”. I anslutning till detta anges ”Måste följas till punkt och pricka”. Vidare anges:
”Dagens delvis ’illikvida’ portfölj ej möjlig inom ramen för en fond”. Under rubriken
”Uppstart” anges: ”Extern värdering – utskiftning av svårvärderade innehav” vilket
föranledde slutsaten att Tradingportföljen ”måste således minska väsentligt i omfång”.
Frågan om Tradingportföljens framtid behandlades således av styrelsen i HQ AB.
Revisionskommittén, som var ett gemensamt organ för såväl HQ AB som Banken,
rapporterade även till HQ AB:s styrelse i enlighet med vad styrelsen uppdragit åt
kommittén och det antecknades i protokollet att Curt Lönnström redogjorde för arbetet
vilket bl.a. innefattat att delårsbokslutet genomgåtts utan anmärkning samt att man
granskat volatilitetsantagandena i Tradingportföljen.
4.4.3.19 Volatilitetsavstämning den 22 augusti 2007

Tingsrätten redovisar nedan, på samma sätt som tidigare, endast den sammanfattande
tabellen från volatilitetsavstämningen för det angivna datumet.
Sid 348
4.4.3.20 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg, Patrik Enblad och Fredrik

Crafoord m.fl. den 3 september 2007
Till volatilitetsavstämningen per den 22 augusti 2007 saknas ett sådant sammanfatta-
nde dokument som Risk brukade upprätta. Däremot finns mailkorrespondens mellan
Nina Hernberg, Patrik Enblad och Fredrik Crafoord. Av den framgår att Risk skickat
volatilitetsavstämningen till Patrik Enblad den 28 augusti 2007. Den 3 september 2007
skickade Nina Hernberg ett nytt mail till Patrik Enblad – som hade meddelat sin av-
gång den 30 augusti 2007 – där det framgår att hon, med hänvisning till en samman-
fattande tabell med derivat vars teoretiska volatilitet avviker från den implicita, för-
klarade att Risk ansåg att ”man bör titta särskilt noggrant på OMX och bankerna”.
Patrik Enblad svarade och frågade, med hänvisning till att det handlade om extremt
mycket information, vad det var som Nina Hernberg fann anmärkningsvärt. Nina
Hernberg svarade: ”Det är viktigt att vi får tydlig feed-back från dig angående
volatilitetsnivåerna eftersom Fredrik har gett över bollen till dig. Anser ni att de
teoretiska volatiliteterna ligger på rätt nivå trots att vi i vissa fall har sett andra nivåer
i marknaden?”
Patrik Enblad svarade: ”OMX är svårt att säga eftersom likviditeten bitvis är låg. Jag
anser dock att det är inom ramen för vad som är ok. Volatiliteten har stundtals varit
icke linjär de senaste veckorna men i nuläget ser det ut att vara linjärt. Jag föreslår
därför att man justerar Telia och Ericsson.” I samma korrespondens svarade då
Fredrik Crafoord: ”OK, då fixar vi LM och TLSN.”
4.4.3.21 Volatilitetsavstämning den 24 september 2007

Sid 349

24 september 2007
Volatilitetsavstämningen skickades till Fredrik Crafoord och Johan Thyrén återkom
sedan med kommentarer den 28 september 2007. Avstämningen skickades per mail
samma dag till den nytillträdde VD:n i HQ AB och Banken, Mikael König, efter att
vissa justeringar gjorts med anledning av Tradings kommentarer. Risk träffade även
Mikael König för en avstämning den 29 september 2007.
I dokumentet var även sammanställningen som återgavs i föregående avsnitt inklippt.
Det noterades inledningsvis följande:

”Vi [Risk] har gått igenom volatiliteterna i tradingportföljen genom att jämföra
de av trading bestämda teoretiska volatiliteterna mot de implicita volatiliteter
som vi har kunnat se i marknaden. Avstämningen baseras således på en
ögonblicksbild av tradingens positioner och volatiliteter. Eftersom tradingen
inte ändrar sina volatiliteter dagligen kan inte varje position exakt avspegla
marknadsvolatiliteten vid varje tillfälle. De implicita volatiliteterna som
Sid 350
hämtats från Orc ger likaså en ögonblicksbild av handeln. Dock har vi

kompletterat dessa genom att ta stickprov ur SIX, där även spreaden mellan köp
och sälj implicit volatilitet framgått. För många instrument, främst de med
längre löptid, finns visserligen en köp- och sälj volatilitet men ingen handel.”
Här framgår således att, även om det inte förekommit någon handel, det fanns ställda
köp- eller säljpriser. Den aktuella texten återfinns i varje kommande sammanfattande
rapport i samband med de månatliga volatilitetsavstämningarna.
Av dokumentet framgår att positioner med OMX som underliggande tillgång alltjämt
hade störst negativt Vega, -21 mkr, och att dessa positioner generellt värderades till en
lägre vald volatilitet än vad Risk kunnat notera i marknaden, dvs. att en justerad
värdering i enlighet med marknaden skulle innebära att Tradingportföljens värde
minskade. Det framgår att Trading med anledning av Risks kommentarer endast gjorde
marginella förändringar. Bland annat justerades volatiliteten för positionen med lösen-
dag i januari 2009 och januari 2010 från 12 till 13 procent. De justeringar som gjordes
minskade Tradingportföljens värde med ca 38 mkr utifrån Vega. Vega-analysen utifrån
Risks sammanfattning indikerade därefter en felvärdering i intervallet 86 mkr och 290
mkr (188 mkr mitt i intervallet).
Av Risks sammanfattande dokument framgår även varför Trading värderade optioner

med en volatilitet som avvek från den som fanns i marknaden, nämligen att Trading
ansåg att volatiliteten i marknaden hade stigit vilket Trading ville spegla i sin värdering
av kortare löptider. Längre löptider borde dock enligt Trading värderas närmare sitt
historiska snitt. Trading hänvisade till det historiska snittet tidigare än enbart under
2007, dock utan närmare precisering. Detta var första gången det hänvisades till
Det noteras att det vid denna tidpunkt hade skett en förändring. Tidigare ansåg Trading
att stigningen av volatiliteten i marknaden endast var tillfällig. När Risk påtalade att de
valda volatiliteterna avvek från de implicita, dvs. de som kunde utläsas i marknaden,
hade Trading hittills hänvisat till att volatiliteterna skulle normaliseras. Av det skälet
Sid 351
släpade Trading med att höja volatiliteten för optioner med längre kvarvarande
löptider. Nu valde Trading således istället att värdera optionerna med hänvisning till
historiska volatiliteter.
Trading fortsatte att göra affärer på de volatiliteter som fanns i marknaden för tillfället.
Dessa värden ignorerades vid värderingstillfället liksom annan marknadsinformation
som fanns tillgänglig. Risk har t.ex. noterat ”Låg handel” i vissa positioner, dvs. det
förekom således handel.
4.4.3.23 FI meddelar sitt beslut rörande Carnegie den 27 september 2007

I maj månad 2007 hade styrelsen fått kännedom om att Carnegies tradingavdelning
bl.a. hade gjort orealistiska volatilitetsantaganden med följd att tradingresultatet hade
överskattats med 630 mkr. FI meddelade den 27 september 2007 sitt beslut gentemot
Carnegie, som tilldelades en varning och ålades att betala en straffavgift om 50 mkr.
Det finns likheter mellan detta beslut och det som FI sedan meddelade rörande
Banken. FI konstaterade att verksamheten i Carnegie var omfattande, komplex och
riskfylld samt att tradingverksamheten stod för en väsentlig del av bolagets resultat. I
beslutet noterades bl.a. följande:
”Banken har inte haft rutiner för att säkerställa värdering och redovisning av
finansiella instrument till korrekta värden.”
”Banken har under en längre tid brustit i skyldigheten att ha fastställda interna
regler för redovisning och värdering av finansiella instrument. Mot bakgrund
av att banken bedriver omfattande tradingverksamhet är detta synnerligen
anmärkningsvärt. Att inte ha tydliga interna regler för värdering av finansiella
instrument medför stora risker för att en väsentlig del av bankens verksamhet
blir felvärderad och att bankens finansiella rapportering därmed kan bli
missvisande.
[..] Vare sig utkastet till interna regler eller bankens rutiner omfattar en formell
utvärdering av de teoretiska värderingsmodellerna, eller att någon löpande ut-
värdering av skillnaden mellan beräknade teoretiska priser och verkliga mark-
nadsvärden ska göras. Detta strider mot tillämpliga bestämmelser och FI:s be-
Sid 352
dömning är att banken inte har varit medveten om vilka krav på kontroller som
finns för att säkerställa riktigheten i teoretiskt beräknade värden.
Bankens värdering av optionskontrakt har under en längre period inte följt
gällande regler. Detta har inte upptäckts förrän under våren 2007. Detta har
orsakats av avsaknad av fastställda interna riktlinjer för värdering, oklarheter
angående ansvar för oberoende kontroll av värderingen, oklarheter angående
omfattningen av denna och avsaknad av rutiner för att utvärdera riktigheten i
de teoretiska modellerna som använts.”
”Värderingen av optionskontrakt i tradingportföljen inte har gjorts i överens-
stämmelse med de regler för värdering till verkligt värde som anges i IAS 39.
[..] Banken har vare sig i sina interna regler eller i tillämpningen av dessa
uttryckligen skiljt på om optionskontrakten handlas på en aktiv marknad eller
inte. Enligt utkast till interna reglerna tillämpar banken bl.a. teoretiska priser
för optionskontrakt med tillgängligt marknadspris men där marknadspriset
bedöms vara uppenbart missvisande. Banken har inte lämnat några godtagbara
skäl till varför man i de specifika fallen har valt att tillämpa teoretiska modeller
trots att det funnits noterade priser. Utifrån den dokumentation som har
uppvisats är det inte möjligt att göra någon validering av handlarnas
bedömning, vare sig utifrån IAS 39 eller utifrån utkastet till interna regler. Det
är dock FI:s bedömning att banken har använt sig av teoretiska modeller i
större omfattning än vad som är tillåtet enligt IAS 39.
Vidare har banken inte enbart använt marknadsdata som input i värderings-
modellerna, utan handlarna har, utifrån en företagsspecifik och subjektiv
förväntan om framtida händelser, uppskattat t.ex. volatilitet och framtida
utdelningar. Avsaknad av tydliga riktlinjer för vilka källor som ska användas
som underlag för input till teoretiska modeller har möjliggjort för ansvariga att
använda sådana subjektiva antaganden utan att strida mot utkastet till interna
regler. Detta är enligt FI:s bedömning en starkt bidragande orsak till att
tradingportföljen har behövt omvärderas.”
Grunden för missförhållandena i Carnegie var enligt FI bristande interna regler och
kontroll avseende värderingen av derivatinstrument. I Carnegie hade handlarna vid sin
teoretiska värdering värderat optioner utifrån orealistiska volatilitetsantaganden, vilket
Sid 353
fick till följd att det uppkom en värdediskrepans mellan värdet enligt den teoretiska
värderingen i förhållande till hur ett rättvisande värde borde ha bestämts. Trots uppgift-
er i marknaden tillämpades värden som baserades på subjektivt grundade antaganden.
4.4.3.24 Styrelsemöte i Banken den 8 oktober 2007

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 8 oktober 2007. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande.
Vid styrelsemötet pekade Agneta Norgren särskilt på redovisade limitöverskridanden

avseende Tradingportföljen. Av riskrapporten som bifogats protokollet framgår att
Trading under perioden augusti-september 2007 överskridit limiten för O/N-risken vid
fem tillfällen, varav två gånger med belopp över 70 mkr, och limiten för
Nettoexponering hade överskridits vid ett tillfälle.
På mötet behandlades även FI:s beslut avseende Carnegie. Det framgår inte närmare
vad som sades. Det framgår dock att Tradinginstruktionen justerades på förslag av
chefen för Risk, Agneta Norgren, rimligen som en följd av FI:s beslut. Den Trading-
instruktion som fanns innan dessa justeringar har inte varit känd för käranden. Av den
instruktion som nu justerades framgår dock följande:
”Vid värdering av derivat, skall framräknat teoretiskt värde ligga till grund för
bokföring och resultatberäkning.
Teoretiskt värde åsätts av trading. Teoretisk värdering skall göras med för
branschen vedertagna modeller. Dessa finns ytterligare dokumenterade i ORC-
manualen. För [..] europeiska aktieoptioner samt för indexoptioner används
Black & Scholes.
[..] Parametrar som estimeras vid teoretisk beräkning av derivatinstrument är
volatilitet. Den ska, vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett
underliggande värdepapper och slutmånad. Dessa estimat bygger på implicit
volatilitet i liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt under-
liggande. Avvikelse från denna princip skall löpande särskilt kommenteras och
motiveras av CT.”
Sid 354
FI:s beslut rörande Carnegie föranledde inte ledningen i Banken eller HQ AB att se
över och göra en ny Tradingsinstruktion som beaktade FI:s påpekanden.
4.4.3.25 Styrelsemöte i HQ AB den 17 oktober 2007

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 17 oktober 2007. Samtliga styrelseledamöter,
förutom Thomas Erséus, var närvarande.
På mötet behandlades åter frågan om att överföra Tradingportföljen till en hedgefond.

Frågan om Tradingportföljens framtid behandlades sålunda åter av styrelsen i HQ AB.
Mattias Arnelund redogjorde för en affärsplan för överföringen vilken skulle genom-
föras senast under tredje kvartalet under 2008. Av denna framgick under rubriken
Tradinganställda att dessa skulle ha ”Marknadsmässig ersättning, inklusive bonus om
40 % på nettoresultat på förvaltad volym upp till 1 Mdr SEK.”. Det noteras att resul-
tatet för Trading hade varit väldigt bra ända fram till år 2007.
Det framgick vidare att s.k. svårvärderade tillgångar skulle ligga kvar i Banken och av-
vecklas av Fredrik Crafoord. Det noterades att den tidigare redovisade slutsatsen att det
krävs en extern värdering för att utskifta det svårvärderade innehavet och minska
innehavet väsentligt inte längre gällde. Av protokollet framgår att styrelsen uppdrog åt
Mikael König att i samråd med Stefan Dahlbo verka för att affärsplanen genomfördes
med målsättningen att den skulle vara slutligt genomförd senast under tredje kvartalet
2008.
På mötet behandlades även FI:s beslut mot Carnegie inom ramen för Revisions-
kommitténs redogörelse. Curt Lönnström angav att beslutet rörande Carnegie hade
analyserats närmare och att den första analysen var att ”HQ:s rutiner, uppföljning,
övervakning och kontroll av verksamheten bedömts som adekvata i relation till de
synpunkter som inspektionen framfört mot Carnegies tradingverksamhet”.
Övrigt (inte åberopat som rättsfakta)

Av den då gällande bonusplanen för Trading framgår att bonus baserades på affärs-
områdets – dvs. Tradings – resultat.
Sid 355
4.4.3.26 Pressmeddelande från Banken angående att tradingverksamheten

ombildas till en Hedgefond, den 18 oktober 2007
Den 18 oktober 2007, dagen efter styrelsemötet i HQ AB, gick ett pressmeddelande ut
med rubriken HQ ombildar Tradingverksamheten till en Hedgefond. I meddelandet
angavs att ”[s]tyrelsen för HQ AB har beslutat att HQ Bank ska starta en hedgefond
som tar över bankens tradingverksamhet”. Det angavs vidare att fonden, med hänsyn
till tillståndsprocessen, bedömdes kunna lanseras under andra halvåret 2008.
4.4.3.27 Volatilitetsavstämning den 25 oktober 2007

Nästa volatilitetsavstämning ägde rum den 25 oktober 2007. Även denna gång gran-
skade Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de av Trading valda volatili-
teterna med de implicita volatiliteter i marknaden som bl.a. hämtats genom ORC. Risk
jämförde även de av Trading valda volatiliteterna med realtidsvolatiliteterna i SIX.
Av volatilitetsavstämningen framgår vilka volatiliteter som gick att avläsa i marknaden

och Risk rödmarkerade de positioner där den valda volatiliteten avvek kraftigt från vad
som gick att avläsa i marknaden. Av volatilitetsavstämningen framgår vidare Vega för
respektive position, vilket gjorde att det enkelt gick att göra en Vega-analys och räkna
ut vilken värdepåverkan som en justerad volatilitet hade på positionen. Av avstäm-
ningen framgår även det teoretiska värdet av varje position liksom – för de optioner
där det fanns marknadsdata – värdet på denna position enligt marknadsdatan. I nedan-
stående tabell presenteras de positioner som Risk rödmarkerat.
Sid 356
Av volatilitetsavstämningen framgår att Trading kommenterat densamma den 30

oktober 2007. Den enda kommentar som Trading lämnade avseende ovanstående
rödmarkerade OMX-positioner var texten ”Historisk vol 2005 vol 5-10” i anslutning
till OMX-positionen med lösenmånad i januari 2009. Trading motiverade värderingen
av positionerna med hänvisning till historisk volatilitet två år tidigare och bortsåg från
den prisbild som fanns i marknaden vid värderingstidpunkten. Trading har inte
motiverat värderingen av optioner med kortare löptid.
4.4.3.28 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 13 november 2007

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i Banken i den 13 november 2007. Samtliga
styrelseledamöter var närvarande. Vid det tillfället fattades endast beslut rörande
Tradings limiter och limiten för O/N-risken justerades från 40 mkr till 60 mkr för tiden
fram till och med 31 januari 2008. Vidare noterades att Tradingportföljens totala
Sid 357
investerade belopp uppgick till ca 3,3 mdkr per den 12 november 2007 och att det
investerade beloppet inte vid något tillfälle fram till den 31 januari 2008 fick överstiga
3,4 mdkr, dvs. omfångslimiten.
4.4.3.29 FI:s besök på Banken den 20 november 2007

Den 20 november 2007 genomförde FI ett platsbesök på Banken. Besöket gjordes som
ett led i en allmän undersökning av bankernas hantering och värdering av komplexa
produkter. Med komplexa produkter avsåg FI finansiella instrument där teoretiska
modeller användes för värdering med anledning av att marknadsvärden saknades eller
inte ansågs rättvisande.
Det var fråga om en temaundersökning föranledd av Carnegie-skandalen. Den var en

del av FI:s löpande tillsyn och dess främsta syfte var att granska hur bolagen efterlevde
de allmänna råden (FFFS 2000:10) om hantering av marknads- och likviditetsrisker i
kreditinstitutbolag och värdepappersbolag i de delar av de allmänna råden som avsåg
komplexa produkter. Dessa allmänna råd är uteslutande fokuserade på organisation och
struktur av riskarbetet och avser inte till någon del värderingstekniska frågor. FI ville
helt enkelt få en bättre förståelse för om de bolag som handlade med komplexa
produkter hade en tillräcklig riskinfrastruktur. Tanken var att undersökningen skulle
innefatta även redovisningsfrågor men pga. turbulensen på finansmarknaderna år 2008
kom undersökningen av dessa frågor aldrig att genomföras. Den aktuella undersök-
ningen kom såvitt avser Banken att avslutas först hösten 2008.
Från FI:s sida genomfördes undersökningen av marknadsriskspecialisterna Petra

Gressirer och Göran Nirdén. Magnus Löfgren, som var Bankens primära kontakt-
person, var också delaktig. Undersökningen baserades på den information myndig-
heten hade fått från Banken skriftligen och muntligen efter möte med bl.a. Mikael
König, Stefan Dahlbo, Agneta Norgren och Fredrik Crafoord. Av en undersökningsPM
daterad den 7 januari 2008 framgår följande.
”Tradingen har mindre betydelse för resultatet i banken idag än vad den haft
tidigare. HQ handlar framförallt i derivat i de stora bolagen OMX, Ericsson,
Sid 358
HM och de fyra storbankerna. HQ:s handlare anser att marknaden är mindre

likvid, spreadarna har blivit större och man blir sittande längre på
positionerna.
Omfattningen på bankens handel med komplexa produkter
Banken har idag en tradingbok med ett marknadsvärde på ca 3,5 mnkr. Av
boken är ca 25 % värderade med en teoretisk modell. Banken gör ett par tusen
transaktioner per dag och av dessa är ca 200 optionsaffärer.”
Det noteras att Banken värderade hela Tradingportföljen enligt teoretisk modell. Upp-
giften att Tradingportföljen hade ett marknadsvärde om 3,5 mdkr motsvarar innehavet
av optioner vid den tidpunkten. I PM anges vidare:
”Risk management-funktionen gör kontroll av värderingarna månadsvis. Denna
går till på följande sätt. Först tankar funktionen ner data från handlarsystemet
ORC. Därefter har man en applikation som tankar ner marknadsvärden från
Stockholmsbörsen (Denna fil kostar pengar.). För de produkter där det finns ett
marknadspris att jämföra med handlarnas teoretiska pris (ca 1500 positioner)
gör man en utsökning på de positioner där skillnaden överstiger 100 000 kr.
Dessa är sällan fler än fem st. För de produkter där det enbart finns teoretiska
priser tittar risk managment-funktionen så att handlarna använder den modell
som styrelsen fastställt samt gör en rimlighetsbedömning av volatiliteten. Där
försöker man då leta efter volatiliteter att jämföra med. Enligt uppgift från
banken görs det även någon stickprovskontroll under månaden. Detta kan vi
dock inte finna i några instruktioner.
M Bedömning
FI anser att det inte är tillräckligt att risk management-funktion gör en kontroll
en gång i månaden och ibland några stickprovskontroller. Vi har förståelse för
att det är svårt att göra en oberoende värdering dagligen. FI anser dock at en
bank av HQ:s storlek bör göra kontroller/ oberoende värdering åtminstone två
gånger i veckan och därtill göra stickprovskontroller som inte handlarna
känner till på förhand.”
Det framgår vidare att Banken hade tillställt FI den processgranskning som KPMG
gjorde år 2005. Det anges i PM följande:
Sid 359
”Undersökningar
2005 gjorde KPMG en processgranskning av tradingen. Granskningen om-
fattade optionsvärdering och en utvärdering av riskhantering och riskrapport-
ering. I samband med denna gjordes bedömningen att ’HQ hade en god
förståelse för tradingens riskexponering och en tydlig uppfattning om hur
riskerna bör hanteras och kontrolleras’ samtidigt gav KPMG ett antal
rekommendationer till banken.”
Av den information som förmedlades genom KPMG:s rapport framgår att Banken
förklarat att den använde implicit volatilitet i värderingsmodellerna samt att historisk
volatilitet endast användes i de situationer då det inte fanns uppgifter om implicit
volatilitet tillgängliga.
4.4.3.30 Volatilitetsavstämning den 26 november 2007

Nästa volatilitetsavstämning som käranden har tillgång ägde rum den 26 november
2007. Även denna gång granskade Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de
valda volatiliteterna med de implicita i marknaden som bl.a. hämtats genom ORC.
Risk jämförde även med realtidsvolatiliteterna i SIX.
Av volatilitetsavstämningen framgår bl.a. vilka volatiliteter som gick att avläsa i

marknaden och vilken volatilitet som Trading använt vid sin värdering. Denna gång
använde Risk tre markeringsnivåer. Risk rödmarkerade de positioner där Risk noterat
en större avvikelse mellan vald volatilitet och den implicita. Risk orangemarkerade de
positioner där Risk noterat en avvikelse. De positioner där Risk ansåg att den valda
volatiliteten återspeglade den som kunde avläsas i marknaden markerades med grönt.
Sid 360

27 november 2007
Risk träffade Fredrik Crafoord för en genomgång av volatilitetsavstämningen den 30
november 2007, varvid OMX-positionen diskuterades. Fredrik Crafoord ansåg att de
Sid 361
låg på en ”aning för låg nivå avseende volatiliteterna men han ville inte ändra dem
alla innan månadsskiftet”. Anledningen till detta var att han ”vill visa ett positivt
resultat den här månaden för att hålla modet uppe i gruppen”. Han uppgav även att
OMX-volatiliteterna skulle justeras i december för att ligga rätt inför årsskiftet.
Bedömningen låg långt ifrån den implicita volatilitet som samtidigt kunde utläsas i
marknaden.
Av dokumentet framgår även att Risk träffade Mikael König efter mötet för att gå
igenom avstämningen och Fredrik Crafoords kommentarer. Mikael König hade inga
invändningar mot att Trading avvaktade med sina volatilitetsförändringar till
december.
4.4.3.32 Styrelsemöte i Banken den 5 december 2007

Styrelsemöten hölls i såväl HQ AB som i Banken den 5 december 2007. Samtliga
styrelseledamöter var närvarande och Fredrik Crafoord deltog på bägge.
Vid styrelsemötet i Banken redogjorde Fredrik Crafoord för bakgrunden till före-
liggande resultat i Tradingportföljen samt för de affärsmässiga överväganden och
analyser som låg till grund för hanteringen av portföljen den närmaste perioden.
Av Agneta Norgrens genomgång framgick att Trading hade överskridit limiten för
O/N-risken inte mindre än tolv gånger under perioden den 16 oktober – 12 november
2007. Det var fråga om kraftiga överskridanden (90–135 mkr). Av detta framgår att
den justering av limiten som styrelsen hade beslutat vid mötet per capsulam den 13
november 2007 var en reaktion på att Trading löpande överskred den tidigare fast-
ställda limiten. Även Nettoexponeringslimiten hade överskridits vid två tillfällen. Det
fördes en särskild diskussion om behovet av förändringar i de interimistiska mandat
som hade beslutats den 13 november 2007. Styrelsen bordlade frågan för handläggning
i särskild ordning.
Sid 362
Agneta Norgren redogjorde även för FI:s platsbesök avseende hantering av komplexa
produkter samt för kontakterna med Bankens revisorer.
Agneta Norgren redogjorde vidare för de grundläggande principerna för den interna
kapitalutvärderingen, IKU, och meddelade att styrelsen i särskild ordning skulle
tillställas ett IKU-dokument. Banken skulle ha lämnat in IKU till FI redan i mitten på
september 2007. IKU lämnades dock in till FI först i december 2007.
4.4.3.33 Styrelsemöte i HQ AB den 5 december 2007

Samtliga styrelseledamöter var närvarande vid styrelsemötet, jämte Fredrik Crafoord.
Mikael König lämnade sin rapport och under rubriken Trading framgick att resultatet
inte var tillfredsställande. Oktober månad angavs ha varit en ”extremt svag månad”.
Det angavs att risken hade ökat och lönsamheten försämrats samt att risklimiterna var
ansträngda pga. dålig likviditet. Vidare noterades ”Black Box fortsatt dålig lönsamhet
pga. global riskaversion”.
Fredrik Crafoord lämnade information om frågor som var kopplade till resultatut-
vecklingen i Tradingportföljen samt redogjorde för s.k. alternativa investeringar. Av
underlaget framgick att planen alltjämt var att Tradingportföljen skulle ombildas till
hedgefond, nu med angivande av att det skulle ske under andra hälften av år 2008.
4.4.3.34 Mail från Agneta Norgren till bl.a. Fredrik Crafoord – den 7
december 2007
Den 7 december 2007 skickade Agneta Norgren ett uppföljningsmail till Fredrik
Crafoord med kopia till Mikael König rörande styrelsemötet i Banken den 5 december
2007. Anledningen var att Agneta Norgren ville få synpunkter från Fredrik Crafoord
om det som hade diskuterats när han inte närvarade, dvs. när hon redovisade risk-
rapporten och limiterna. Av mailet framgår bl.a. vad som hade diskuterats rörande
limiten av Tradings mandat. Det framgår att en omfångsbegränsning hade diskuterats
på styrelsemötet och att åsikterna hade pendlat från ”ingen begränsning till att det
beslut som tagits [den 13 november 2007] skulle gälla”. I samband med att frågan
Sid 363
bordlades ombads Mikael König återkomma med ett förslag som innebar att omfånget
inte fick öka pga. nya/ökade positioner annat än för att begränsa risk eller om det
skulle vara tillfälligt nödvändigt som exempelvis vid förfall.
Agneta Norgren reflekterade därefter rörande värderingen av Tradingportföljen enligt

följande:
”Beträffande värdering, framgår av tradinginstruktionen – huvudregeln – jag
vet inte vad Du framförde till styrelsen, men jag utgår ifrån att [Du] redogjort
för Din syn på eventuell omvärdering av vissa längre OMX. Teoretisk Edge
varierar över tiden och även om dess betydelse har diskuterats och KPMG
verifierat att teoretisk värdering på det sätt Ni värderar är en giltig
värderingsmetod och att edge därför saknar betydelse som enskilt mått så är det
ett faktum att riktningen sedan årsskiftet (med rörelser över tiden) är upp och
att edgen ökat oavkortat och storleken mätt som andel av portföljen har nått en
toppnivå.”
Risk insåg att storleken och riktningen på förändringen i Edgen indikerade att Trading-
portföljen var felvärderad. Agneta Norgren frågade vidare:
”Vid utgången av förra året meddelade Du att Du skulle gå ur stora delar av
portföljen redan i februari i år. Så blev inte fallet. Vilken är planen nu – är det
realistiskt att portföljen bantas till en nivå för den planerade fonden redan
under första kvartalen 2008? Kommer de närmaste förfallen att rullas?”
Avslutningsvis uppmärksammade Agneta Norgren vissa krav på en tydligare redo-

visning av Tradingportföljens resultat i årsredovisningen för 2007:
”Vad som tillkommer är nämligen att i den publika redovisningen för 2007 i not
kommer att krävas betydligt djupare redovisning av andel derivat som
värderats teoretiskt, exakt hur de värderas, andelen realiserat/orealiserat etc.
Mer om det vet Mattias Arnelund och har eventuellt gått igenom det med Dig.”
Agneta Norgren påpekade här att det av årsredovisningen skulle framgå vilka
realiserade och orealiserade resultat som fanns i Tradingportföljen.
Sid 364
4.4.3.35 IKU jämte följemail från Agneta Norgren den 11 december 2007
Banken skulle ha gett in sin första IKU i september 2007. Så skedde inte. Istället gavs
den första IKU, efter FI:s påminnelse, in den 11 december 2007. Den var bristfällig.
Av IKU framgår bl.a. följande. Såvitt avser Bankens framtida kapitalsituationen anges
under rubriken Planerade förändringar att det, för att ”minska HQ:s risker hänförliga
till egenhandeln föreligger planer på att ombilda tradingverksamheten till en hedge-
fond”. Det angavs vidare, under rubriken Marknadsrisk, vid antagandet att Banken
ersätter Tradingportföljen och ”i stället äger andelar i Trading fond minskar aktie-
kursrisken och vid utgången av 2011 antas att kapitalkravet tillsammans med andra
liknande placeringar uppgå till 30 MSEK, en minskning med 27 MSEK. Bedömning:
inget ytterligare kapitalkrav föreligger.” Det noterades även att styrelsen i HQ AB
fäste stort avseende vid och utvärderar löpande kapitalbehovet i koncernen som helhet
och särskilt Banken och övriga dotterbolag.
I följemailet angav Agneta Norgren att dokumentets innehåll, som var avstämt med
Mikael König, utgjorde utgångspunkt för en löpande revidering och årlig genomgång i
HQ AB:s och Bankens styrelser.
4.4.3.36 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 18 december 2007

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i Banken den 18 december 2007. Samtliga
styrelseledamöter har undertecknat protokollet. Här behandlades den bordlagda frågan
från styrelsemötet den 5 december 2007 rörande de interimistiska mandaten för
Trading som hade beslutats den 13 november 2007.
Efter att Fredrik Crafoord och Agneta Norgren hörts, beslutades att styrelsens beslut av
den 13 november 2007 skulle bestå, vilket innebar att höjningen av limiten för O/N-
risken från 40 mkr till 60 mkr och höjningen av omfångslimiten (dvs. det kapital som
Trading kunde utnyttja) från 1,5 mdkr till 3,4 mdkr skulle kvarstå.
Sid 365
4.4.3.37 Volatilitetsavstämning den 18 december 2007

Nästa volatilitetsavstämning som käranden har tillgång till ägde rum den 18 december
valda volatiliteterna med de implicita som bl.a. hämtats genom ORC. Risk jämförde
även valda volatiliteter med realtidsvolatiliteterna i SIX. I nedanstående tabell
sammanfattas de positioner som Risk i sammanfattningen markerat med rött och
orange.
Sid 366
I enlighet med vad som framgår av tabellen indikerade utslaget av en Vega-analys av

de positioner som Risk markerat att Tradingportföljen var övervärderad med 241 mkr.
Edgen avseende dessa positioner indikerade en övervärdering med 236 mkr.
4.4.3.38 Mail från Nina Hernberg till Mikael König m.fl. den 21 december
2007
HQ AB har inte tillgång något sammanfattande dokument avseende denna volatilitets-
avstämning. Däremot ett mail från Nina Hernberg till Mikael König den 21 december
2007 genom vilket volatilitetsavstämningen skickades för påseende med bl.a. följande
kommentar:
”I morse träffade vi Johan Tyrén och gick igenom volatiliteterna i tradingportföljen.
Trading anser att samtliga volatilitetsnivåer ligger rätt trots att vi rödmarkerat en hel
del. Trading motiverar detta med att de värderar ffa de längre positionerna enligt
historisk volatilitet på underliggande.
Johan sade dock att de diskuterat att höja den teoretiska volatiliteten på OMX 09
och NDA 09 något från nuvarande nivå.
Skickar dig vår volatilitetsavstämning för påseende.”
4.4.3.39 Revisionskommitténs möte den 8 januari 2008

Den 8 januari 2008 hölls ett möte i Revisionskommittén. Vid mötet deltog bl.a. Curt
Lönnström och Mikael König.
Enligt protokollet fördes det en kort diskussion kring värderingen och mandaten för
Tradingportföljen. I anslutning till detta angavs följande: ”CLL poängterade att det
givet nuläget är viktigt att Trading inte överträder givna mandat och limiter vid något
tillfälle.”
4.4.3.40 Volatilitetsavstämning den 25 januari 2008

Nästa volatilitetsavstämning som käranden har tillgång till ägde rum den 25 januari
valda volatiliteter med de implicita som bl.a. hämtats genom ORC. Risk jämförde även
de valda volatiliteterna med realtidsvolatiliteterna i SIX. I tabellen sammanfattas de
positioner som Risk i sammanfattningen markerat med rött och orange.
Sid 367
Edgen avseende dessa positioner indikerar att Tradingportföljen var övervärderad med
251 mkr.

25 januari 2008
Angående volatilitetsavstämningen som ägde rum i januari 2008 upprättade Risk ett
sammanfattande dokument som skickades till Fredrik Crafoord och Johan Tyrén den
29 januari 2008. Trading, via Johan Tyrén, lämnade kommentarer den 31 januari 2008.
Sid 368
I dokumentet angav Risk att de uppmärksammat större avvikelser och avvikelser

mellan teoretisk och implicit volatilitet avseende de positioner som återgetts i tabellen
ovan. Av dokumentet framgår också att den största enskilda positionen var OMX som
hade ett stort negativt Vega per den 25 januari 2008 om -17 mkr, och att OMX-
positionerna med en längre löptid än juli 2008 generellt värderades till en lägre vald
volatilitet än vad Risk kunnat notera i marknaden. Det angavs att Vegaexponeringen
för dessa löptider var stor och negativ.
Av dokumentet framgår att man gjorde stora justeringar av volatiliteten för positioner i
frontmånaden, t.ex. justerades vald volatilitet för OMX, med lösen i februari, från 17
procent i december till 35 i januari: En justering med 18 procent från en månad till en
annan. Samtidigt togs nya positioner med längre löptid.
Det finns även ett antal kommentarer från Trading i dokumentet. Trading angav
generellt att volatiliteten stigit i marknaden under de senaste månaderna, vilket Trading
angav att de ville spegla i sin värdering av kortare löptider. Längre löptider värderade
Trading till historiska volatilitetsnivåer.
Beträffande OMX-positionerna angav Trading att den historiska volatiliteten legat

kring 15-20 procent. Positionerna med förfall senare än juli 2008 borde enligt Trading
värderas till historisk volatilitet och det angavs att positioner med kortare löptider hade
värderats med högre volatilitet.
4.4.3.42 Mail från Nina Hernberg till Mikael König den 31 januari 2008
Genom ett mail från Nina Hernberg den 31 januari 2008 fick Mikael König
volatilitetsavstämningen.
I följemailet uppmärksammades Mikael König på att Risk noterat större avvikelser

mellan Tradings valda volatilitet och den implicita i positioner med NOA3, NDA och
OMX som underliggande samt även mindre avvikelser i ett antal andra derivat. Det
Sid 369
angavs vidare att Trading ansett att den teoretiska värderingen var korrekt och att inga
förändringar hade gjorts.
4.4.3.43 Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2008

Styrelsemöten hölls i HQ AB och Banken den 31 januari 2008. Samtliga styrelseleda-
möter var närvarande vid de respektive mötena. Vid mötet i HQ AB deltog Johan
Dyrefors och Peter Svensson från KPMG fram till och med att revisorernas rapport
lämnats.
Revisorerna rapporterade till styrelsen för HQ AB såvitt avsåg Banken. Det rapporter-
ades att Edgen var 182 mkr, dvs. att värdet i balansräkningen var 182 mkr högre än
vad värdet skulle ha varit med en strikt tillämpning av noterade kurser. Det noterades
att Edgen vid halvårsskiftet hade varit 115 mkr och att den året innan hade varit -7
mkr.
Mikael König lämnade sin verksamhetsrapport. Av denna framgår bl.a. att år 2007
varit det ”bästa i HQ:s historia” och visat ett gott rörelseresultatet men att Trading
gick sämre med ett resultat under Q4 om -38 mkr samt att Tradingportföljen hade
minskat i omfång inom ramen för omstrukturering. Det angavs vidare att portföljen
skulle omvandlas till en hedgefond.
Det beslutades att styrelsen skulle föreslå att årsstämman skulle besluta att utdelning
skulle ske med 10 kr per aktie, motsvarande 94 procent av resultatet. Det noteras att
styrelsen vid styrelsemöte i januari 2007 hade varit inne på att minska utdelningen bl.a.
med hänvisning till kapitaltäckningsbehovet. Av styrelseprotokollet framgår vidare att
styrelsen beslutade att kapitaltäckningsgraden skulle vara lägst 10 procent istället för
lägst 15 procent.
Det lämnades även en rapport från Revisionskommittén som innehöll bl.a. följande:
”För att möjliggöra en ordnad och riskminimerande successiv avveckling av
tradingportföljen har styrelsen utökat riskmandatet och omfångsmandatet för
Sid 370
tradingen. Vissa överdrag utöver dessa limiter har också efter kontakter mellan
ordförande och ledning accepterats.”
Uppgifterna om överdrag av limiter lämnades samtidigt med uppgift om minskat

omfång för portföljen. Det framgick även av Revisionskommitténs rapport att KPMG,
utan särskilda anmärkningar, ”granskat HQ:s anpassning till MiFID och Basel 2”.
4.4.3.44 Styrelsemöte i Banken den 31 januari 2008

Samtliga styrelseledamöter var närvarande. Av Agneta Norgrens rapport vid styrelse-
mötet framgår att styrelsen i Banken informerades om att Trading under perioden den
27 november 2007 till 25 januari 2008 överskridit den tillfälligt höjda O/N-limiten fem
gånger och att mandatet för Nettoexponeringen överskridits åtta gånger.
Trading diskuterades under en särskild punkt, varvid det framgår att styrelsen sedan
det senaste styrelsemötet begärt och fått dagliga rapporter samt att det förevarit
muntliga löpande kontakter med Mikael König, Agneta Norgren och Fredrik Crafoord
med anledning av limitöverskridanden.
Det framgår vidare att styrelsen, i enlighet med Fredrik Crafoords begäran, beslutade
om ett nytt interimistiskt förhöjt mandat för O/N-limiten så att denna högst skulle
uppgå till 55 mkr (tidigare högst 40 mkr) t.o.m. den 29 februari 2008 och sedan 50 mkr
t.o.m. den 31 mars 2008.
Det noterades även att Curt Lönnström rapporterade från Revisionskommittén (samma
rapport som vid styrelsemötet i HQ AB samma dag).
4.4.3.45 FI:s brev rörande komplexa produkter den 4 februari 2008

I ett brev daterat den 4 februari 2008, ställt till Mikael König, återkom FI till Banken
med synpunkter på riskhanteringen kring Bankens handel med komplexa produkter.
Det framgick att undersökningen ingick i FI:s granskning av styrning, kontroll och
uppföljning (hantering) samt värdering av komplexa produkter i företag med
Sid 371
omfattande tradingverksamhet (inkl. verksamhet som market maker). Med komplexa

produkter avses andra finansiella instrument än aktier.
FI framförde att det fanns behov av att Bankens hantering och värdering av komplexa
produkter skulle förbättras inom ett antal områden där Banken inte ansågs uppfylla
FI:s allmänna råd (FFFS 2000:10) om hantering av marknads- och likviditetsrisker i
kreditinstitut och värdepappersbolag samt (FFFS 2005:1) om styrning och kontroll av
finansiella företag. Det angavs att bedömningen baserades på Bankens ”nuvarande
volymer och risknivåer”.
Det framgick att FI ansåg att Risk hade för många roller. Vidare ansåg FI att det var
tveksamt om Banken hade tillräckliga resurser för att göra en tillräckligt frekvent,
oberoende värdering av Tradings innehav och att Banken skulle återkomma ”med en
beskrivning av hur man säkerställer att det är möjligt att göra tätare kontroller”.
FI noterade vidare att Banken inte hade riskmått som var förenliga med ”best practice”
men att måtten var godtagbara ”för den verksamhet man bedriver. [..] Med den
omfattning som banken nu har på tradingen tycker vi att det är acceptabelt att man
inte har ett separat risksystem”. Uppgifterna måste bedömas i ljuset av de uppgifter
som Banken hade lämnat om tradingverksamhetens omfattning. FI ansåg även att
Banken ”bör göra övergripande stresstester, inte bara de känslighetsanalyser som
man gör. Detta eftersom man handlar med komplexa och svårvärderade instrument.”
Av brevet framgår vilken information som lämnats till FI rörande Risks kontroll av
Tradings teoretiska värderingar. Under rubriken Värdering av komplexa produkter
angavs FI:s iakttagelser:
”Risk management-funktionen gör kontroll av värderingarna månadsvis. Vid
kontrollen, för de produkter där det finns ett marknadspris, görs en jämförelse
mellan priserna i handlarsystemet ORC och en extern fil som man köper från
Stockholmsbörsen. Risk management-funktionen söker ut de instrument där
skillnaden överstiger 100 000 kr. Dessa är sällan fler än fem st. För de
Sid 372
produkter där det enbart finns teoretiska priser, kontrollerar Risk management-
funktionen så att handlarna använder den modell som styrelsen fastställt samt
gör en rimlighetsbedömning av volatiliteten.”
Det noteras att beskrivningen skiljer sig något åt, oklart varför, jämfört med vad som
angavs i FI:s undersökningsPM efter platsbesöket. FI ansåg även att Banken borde
göra ”kontroller/oberoende värdering åtminstone två gånger i veckan och därtill göra
stickprovskontroller som inte handlarna känner till på förhand”.
Dokumentet tillställdes Banken för synpunkter senast den 29 februari 2008. Några
sådana lämnades inte.
4.4.3.46 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord, Nina Hernberg och

Agneta Norgren m.fl. den 8 februari 2008
Risk hade en svag position, särskilt gentemot Trading. Attityden gentemot Risk
återspeglas av mailkorrespondens mellan Risk och Trading den 8 februari 2008. Nina
Hernberg uppmärksammade Trading på valutaoptioner som värderades väsentligt
annorlunda än marknadsvärdet: De värderades till 900 000 kr när marknadsvärdet var
100 000 kr. Fredrik Crafoords svar, med kopia till bland andra Mikael König, löd
enligt följande:
”Vi böjer oss naturligtvis för Ninas spjutspetskompetens och justerar värdet till
det föreslagna. Vi vill också rikta ett speciellt tack till Nina som genom ett
rådigt ingripande skyddat inte bara Tradingavdelningen utan också HQ som
företag mot en diabolisk periodiseringseffekt under 30-dagarsperioden fram till
att optionen förfaller.”
Även svaret visar på den attityd som präglade verksamheten. Agneta Norgren blev
informerad om korrespondensen och svarade, med kopia till bl.a. Mikael König:
”Nina är en seriöst arbetande person som gör sitt bästa att hänga med i Era
svängar. [..] Hon är också ansvarskännande och stabil. Just nu är hennes
insatser nästan lika viktiga som Dina. Ett raljant uttalande från allas vår
’Hero’ känns troligtvis inte endast uppmuntrande.”
Sid 373
4.4.3.47 Volatilitetsavstämning den 15 februari 2008

Nästa volatilitetsavstämning ägde rum den 15 februari 2008. Även denna gång
granskade Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de valda volatiliteterna med
de implicita som bl.a. hämtats genom ORC. Risk jämförde även de av Banken valda
volatiliteterna med realtidsvolatiliteterna i SIX. I nedanstående tabell sammanfattas de
positioner som Risk i sammanfattningen markerat med rött och orange.
Edgen för hela Tradingportföljen uppgick den 15 februari 2008 till 331 mkr. Risk
gjorde inte någon oberoende värdering av Tradingportföljen. Risk angav vilken
implicit volatilitet de kunde avläsa i marknaden och kommenterade i huvudsak när
Risk, utifrån sin kunskap och erfarenhet, bedömde att denna avvek från vald volatilitet.
Sid 374
4.4.3.48 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord, Risk och Mikael König

den 20 februari 2008
Ytterligare en mailkorrespondens förekom mellan Trading och Risk den 20 februari
2008 som även inkluderade Mikael König.
Fredrik Crafoord framförde synpunkter på att Tradings resultat belastades med ökade
kostnader hänförliga till Risks granskning och framförde denna synpunkt till Nina
Hernberg. Han skrev:
”Vi värderar portföljen efter bästa förmåga varje dag och låter er [dvs. Risk]
gärna komma med invändningar vid månadsskiftena. Med tanke på att vi är
hälften så många på Tradingen och den dessutom är under avveckling samt att
portföljen är en tiondel av sitt omfång från i april är det fullständigt oaccept-
abelt att kostnaden för Risk är upp från år till år. Någonting är riktigt fel!”
Agneta Norgren fick kännedom om detta och hörde av sig till Fredrik Crafoord och
förklarade det olämpliga i att framföra sådana synpunkter till en medarbetare på Risk.
Hon förklarade även att Risk inte var ansvariga för de betingelser som rådde på
Trading, att Risk med sju medarbetare hade otillräckliga resurser samt att de vid det
tillfället endast var 3,75 medarbetare, samt hänvisade till FI:s synpunkter att Risk
skulle ta fram resultatrapport, göra en fullständig värdering minst två gånger per vecka
samt följa Tradingportföljen i realtid. Det framgår också av mailet att Risk ännu inte
hade fått något uppdrag att utöka sina aktiviteter.
4.4.3.49 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 26 februari 2008

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 26 februari 2008. Samtliga styrelse-
ledamöter deltog. Vid styrelsemötet beslutade styrelsen att kalla till årsstämman med
förslag om vinstutdelning om 271 mkr.
Det beslutades också att lämna ett yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL i vilket det angavs
att utdelningen var försvarlig med hänsyn till försiktighetsregeln varvid det särskilt
angavs att bl.a. kapitaltäckningsgraden skulle vara betryggande efter vinstutdelningen.
Sid 375
Yttrandet innehöll ingen information om värderingsantaganden eller hur värderingen

har påverkat resultatet.
4.4.3.50 Bankens svar till FI rörande komplexa produkter den 29 februari

2008
Den 29 februari 2008 svarade Banken, genom Mikael König, på FI:s brev daterat den 4
februari 2008. Stefan Dahlbo och Johan Dyrefors fick del av brevet.
I brevet anges att FI:s anmärkningar föranlett en översyn av riskfunktionen samt att
Banken skulle återkomma och redovisa vidtagna åtgärder. Vidare lämnas – med det
angivna syftet att undvika missförstånd – vissa korrigerande uppgifter avseende Risk.
Det noterades bl.a. att Agneta Norgren inte hade Revisionskommitténs uppdrag att
ansvara för Bankens internrevision samt att hon inte heller var ansvarig för Bankens
IKU, men att hon deltar i beredningen av frågor som rör IKU.
Beträffande FI:s synpunkter på avsaknaden av stresstester för marknadsrisker

meddelade Banken att man avsåg att återkomma till FI för samråd om ytterligare
moment fordras för en övergripande stresstestmätning av den aktuella risken. I själva
verket gjordes inte någon oberoende kontroll.
Under rubriken Värdering av komplexa produkter lämnas följande beskrivning:

”Risk Management gör minst två gånger i veckan en oberoende kontroll av
konsistens i de parametrar och modeller som ligger till grund för värdering av
komplexa produkter samt därutöver minst en avstämning per månad av den
volatilitet som åsatts genom jämförelse i marknaden av implicit och i
förekommande fall historisk volatilitet. Risk Management funktionen gör vidare
en daglig kontroll av de värdeförändringar som visas som en skillnad från
föregående affärsdag genom att priser dyker upp/försvinner i marknaden med
syfte att säkerställa att förändringen inte har sin grund i ändringar i modell och
parametrar.”
Sid 376
Bankens redovisade därefter sin slutsats att Banken för närvarande inte ansåg det
relevant att göra en fullständig kontrollvärdering på daglig basis. Som skäl angavs att
Tradingportföljen, på samma sätt som tidigare meddelats FI, i sin form och omfattning
var under förändring.
4.4.3.51 Volatilitetsavstämning den 26 mars 2008

Nästa volatilitetsavstämning som käranden har tillgång till ägde rum den 26 mars
valda volatiliteterna med de implicita i marknaden som bl.a. hämtats genom ORC.
Risk jämförde även de valda volatiliteterna med realtidsvolatiliteterna i SIX. I
nedanstående tabell sammanfattas de positioner som Risk i sammanfattningen
markerat med rött och orange.
Utslaget i Vega-analysen indikerar en övervärdering på 145 mkr, medan Edgen

indikerar en övervärdering på 136 mkr.
Sid 377

26 mars 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen skickades till Fredrik Crafoord och Tamer
Torun med kopia till Mikael König samt att Fredrik Crafoord kommenterade den den
31 mars 2008.
I dokumentet angav Risk att de uppmärksammat större avvikelser och även mindre
mellan teoretisk och implicit volatilitet avseende de positioner som återgetts i tabellen.
Av dokumentet framgår också att Risk uppmärksammat att positionerna med OMX
som underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega, -16 mkr, och att OMX-
positionerna med en längre löptid än juli 2008 generellt värderades till en lägre vald
volatilitet än vad Risk kunnat notera i marknaden.
Det finns även ett antal kommentarer från Trading i dokumentet. Trading angav att
volatiliteterna generellt sett hade gått ned i marknaden under de senaste månaderna.
Det framgår att Trading, efter Risks påpekanden, gjort mindre höjningar av volatilitet-
en för NDA- och OMX-positionen. Den implicita volatiliteten för ATM-optionen (med
OMX som underliggande) låg vid den tidpunkten på 27 procent och Tradings höjning
var från 15 till 16 procent. Risk gjorde inte någon oberoende värdering av Tradingport-
följen.
Vid denna tidpunkt gällde att Tradingportföljen var under avveckling. Av Fredrik
Crafoords kommentarer i dokumentet framgår att Banken tagit en ny position med för-
fall i januari 2011 med hänvisning till att det skett till ett fördelaktigt pris. I anslutning
till det framgår att han ansåg att positionen föll inom mandatet vad gäller längd, att han
ansåg att Tradingportföljen ”inte bör läggas ned helt och hållet” samt att han skulle
diskutera detta på styrelsemötet den 4 april 2008.
4.4.3.53 Årsstämma i HQ AB den 4 april 2008

Den 4 april 2008 hölls årsstämma i HQ AB. Vid stämman lades styrelsens och VD:s
årsredovisning för moderbolaget och koncernen fram liksom revisorns revisions-
Sid 378
berättelse. Stämman fastställde framlagda balans- och resultaträkningar för moder-

bolaget och koncernen.
Mats Qviberg redogjorde för styrelsens och VD:s förslag att dela ut 271 mkr, varefter
stämman beslutade om en sådan utdelning. Det noterades att styrelsens motiverade
yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL hållits tillgängligt för aktieägarna samt tillsänts de
aktieägare som begärt det.
Öresund företräddes av Mats Qvibergs hustru Eva Qviberg, enligt fullmakt.
4.4.3.54 Styrelsemöte i HQ AB den 4 april 2008

Ett konstituerande styrelsemöte hölls i HQ AB den 4 april 2008. Samtliga styrelse-
ledamöter var närvarande. Vid mötet deltog bl.a. även Fredrik Crafoord. Han redo-
gjorde för Bankens tradingverksamhet med ledning av följande punkter:
- ”Hedgefond bra men kan inte ersätta Trading
- Ogynnsamt klimat för kapitalanskaffning
- Intäktstapp IB blir större än befarat +20 MSEK
- Marknadsförutsättningarna för Trading har förbättrats
- Återgång till traditionell market making
- Söker mandat för ändrad strategi
- Nuvarande bemanning adekvat för nedmontering”
Utifrån sin redogörelse föreslog Fredrik Crafoord att tradingverksamheten inte skulle
avvecklas utan inriktas mot traditionell market making i likvida instrument. Mikael
König biträdde förslaget. Styrelsen diskuterade för- och nackdelar med förslaget och
beslutade att Bankens tradingverksamhet skulle inriktas mot traditionell market
making i likvida instrument samt att Bankens styrelse skulle närmare fastställa
erforderliga instruktioner och mandat för verksamheten. Styrelsen i HQ AB beslutade
således åter om inriktningen på Bankens tradingverksamhet.
Vid styrelsemötet redogjorde även Richard Berlin för att FI riktat kritik avseende
Bankens riskhantering. Det kan noteras av underlaget för hans presentation att
Sid 379
styrelsen fick information om att FI gjort ett antal anmärkningar, bl.a. att Risk hade för
många roller, att Banken saknade dokumentation av den årliga översyn som görs av
policys och instruktioner rörande komplexa produkter, att Risk inte självständigt tog
fram data avseende resultatrapport ur egen ORC för avstämning mot de data som
Trading presenterar, att det inte var tillräckligt att Risk endast gjorde en värderings-
kontroll vid slutet av månaden och därutöver stickprovskontroller, att det borde göras
flera kontroller; åtminstone två gånger i veckan och därtill stickprovskontroller som
handlarna inte känner till i förväg samt att rapporteringen till Bankens styrelse saknade
information om riskexponering och resultatinformation i relation till risken.
Angående riskkulturen framgår det av underlaget att det noterats att Banken inte hade
anledning att uppfatta synpunkterna i fråga som kritik mot hur verksamheten sköttes.
Det anmärktes särskilt – såvitt avser riskkontrollfunktionen och internrevisionen – att
Bankens organisation i de delarna ”prövats och godkänts av FI så sent som 2006 i
samband med att FI biföll bankens ansökan om bankrörelsetillstånd”.

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 7 april 2008. Samtliga styrelseledamöter var
närvarande. Agneta Norgren lämnade information om stora exponeringar per den 1
april 2008. Med hänsyn till att kapitalbasens faktiska storlek (170 mkr i koncernen och
270 mkr i Banken) gällde att respektive exponering inte fick överstiga 42,5 mkr resp.
61,5 mkr. Vid den tidpunkten fanns fem exponeringar som översteg tillåtet värde för
koncernen och tre som översteg motsvarande värde för Banken.
Agneta Norgren redogjorde vidare för bl.a. förfallostrukturen i Tradingportföljen

liksom att antalet instrument minskat till hälften sedan januari 2007. Hon redogjorde
även för riskrapporten. Av den framgick att Trading under perioden den 25 januari-31
mars 2008 åter överskridit sina mandat. O/N-limiten hade, trots tillfälliga mandat-
höjningar, överskridits sex gånger och Nettoexponeringen tre gånger. Det finansiella
utnyttjandet – TAB – låg kvar på nivån 3,5 mdkr.
Sid 380
Det noterades, som en följd av beslut av styrelsen i HQ AB den 4 april 2008 rörande
Bankens tradingverksamhet, att tradingverksamheten skulle inriktas mot traditionell
market making i likvida instrument samt att styrelsen i HQ AB – utifrån detta – hade
beslutat att styrelsen i Banken skulle fastställa erforderliga instruktioner och mandat
för verksamheten. Styrelsen beslutade att ändra mandatet för O/N-risken för aktier och
aktierelaterade instrument till 50 mkr istället för de tidigare 40 mkr. Samtidigt upp-
hävdes mandatet att ta positioner i valuta- och ränterelaterade instrument. Vidare upp-
drog styrelsen åt VD att till nästa styrelsemöte framlägga förslag på en ny affärsplan
för Trading samt förslag på erforderliga justeringar i instruktioner och mandat.
FI:s brev rörande Bankens IKU daterat den 4 februari 2008 gicks igenom. Styrelsen
blev uppmärksammad på att den IKU som hade getts in den 11 december 2007 var
bristfällig, att väsentliga delar fortfarande saknades och att FI inte kunde utföra en
samlad kapitalbedömning. I syfte att vägleda Banken lämnade FI kommentarer ”kring
vilka delar vi anser bör stärkas upp för att en samlad kapitalbedömning skall kunna
ske”. Det framgår att FI ansåg att Bankens process för att bedöma kapital i förhållande
till riskexponering fortfarande var för generell. Vidare:
”FI anser att bankens process för att bedöma kapital i förhållande till
riskexponering fortfarande är för generell. Vi saknar underlag som validerar
att det regulativa kapitalkravet står i relation till bankens egen bedöming av
kapitalbehovet. Detta gäller generellt för samtliga risker, men ett tydligt
exempel på det vi menar är beskrivningen av de operativa riskerna. Här
beskriver banken att ’kapitalkravet för operativ risk bedöms överstiga operativ
risk i verksamheten väsentligt’. Hur banken motiverar detta antagande framgår
inte av bankens IKU.
Att validera eller underbygga de antaganden som banken gör i sin IKU kan
göras på flera sätt men FI har förordat användandet av scenarioanalyser och
stresstester. Banken har även skrivit att den interna kapitalutvärderingen skall
bygga på just scenarioanalyser och stresstester. FI efterlyser kvantitativ data
som validerar de gjorda antagandena.
I sin interna kapitalutvärdering beskriver banken att en del av kapitalbasen
består av konvertibla skuldebrev. Det är inte självklart att den typen av
Sid 381
kapitaltillskott kan räknas in i kapitalbasen. Av den anledningen har FI varit i

kontakt med Er för att se den villkorsskrivning som föreligger i de utestående
emissionerna.
FI vill också hänvisa till de påpekanden som görs inom ramen för
undersökningen av hantering och värdering av komplexa produkter vad gäller
intern styrning och kontroll.”
Senaste dag för ingivande av en ny IKU hade satts till den 30 april 2008. Agneta
Norgren fick vid mötet styrelsens uppdrag att fortsätta dialogen med FI rörande
eventuellt behov av ytterligare kompletteringar i IKU:n. Det noterades avslutningsvis
att Thomas Erséus förklarade ”att det skulle vara värdefullt om det gavs tillfälle att
samråda om strategiska och operativa risker i större omfattning än vad som hittills
varit fallet”, vilket övriga ledamöter angavs ha instämt i.
4.4.3.56 Vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2007 verkställdes den 14

april 2008
Vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007 verkställdes den 14 april 2008. 271 mkr
delades ut till aktieägarna.
4.4.3.57 Kvartalsrapport Q1 2008 (inte åberopat som rättsfakta)

Av HQ AB:s delårsrapport för Q1 2008 framgår i en kommentar från Mikael König
bl.a. följande:
”Rörelseresultatet minskade med 38 procent till 77(124) MSEK, främst
beroende på lägre resultat från HQ:s Tradingverksamhet. [..]
Efter två förlustkvartal visade Tradingverksamheten åter lönsamhet, även
om rörelseresultatet minskade med 89 procent till 4 (35) MSEK. Rådande
osäkerhet på finansmarknaderna medför dock att planerna på att omvandla
Tradingverksamheten till en hedgefond har skjutits på framtiden. Verksamheten
får nu ett tydligt fokus på market making i likvida instrument.”
I en kommentar avseende HQ Investment Banking, under rubriken Trading tynger

resultatet framgår:
Sid 382
”Som tidigare har kommunicerats pågår en omstrukturering av Tradingen i

dess nuvarande form. Givet osäkerheten som råder på finansmarknaden har
planerna på att omvandla Tradingen till en hedgefond skjutits på framtiden.
Tradingverksamheten kommer således verka vidare inom HQ, men med ett
tydligare fokus på market making i likvida instrument. Det totala omfånget i
portföljen har successivt minskat samtidigt som risken reducerats.”
Uppgifter som ingick i HQ AB:s årsredovisning för 2007 som lades fram för stämman
några veckor tidigare om Tradings inriktning, där det angavs att beslut om att avveckla
tradingverksamheten i dess nuvarande form hade fattats i oktober 2007, var således
inte längre aktuella.
4.4.3.58 Omständigheter fram till vinstutdelningen för räkenskapsåret 2007

(revisionsarbetet m.m.)
Johan Dyrefors introducerades vid styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007 och
ersatte den utgående revisorn Caj Nackstad i samband med årsstämman den 30 mars
2007. Johan Dyrefors var som framgått partner på KPMG och tillika chef på
avdelningen för Revision Stora Företag hos KPMG. Vid sidan av Johan Dyrefors
ingick i KPMG-teamet bl.a. Peter Svensson som var mycket engagerad i och hade ett
stort ansvar för det praktiska vid uppdragets genomförande såvitt avser HQ AB och
Banken. Peter Svensson övertog Anders Bäckströms roll i KPMG-teamet.
4.4.3.59 KPMG:s planering av revisionsuppdraget för räkenskapsåret 2007

(inte åberopat som rättsfakta)
KPMG planerade utförandet av uppdraget avseende HQ AB i enlighet med vad som
angavs i ett s.k. Planning document. Där angavs bl.a. materialitetsantaganden
(Significant misstatement threshold) till 3,8 mkr för Banken och till 13 mkr för
koncernen. Tidsplan och sammansättning av revisorsteamet noterades liksom ansvars-
fördelningen.
Det framgår att KPMG-teamet bestod av, förutom Johan Dyrefors och Peter Svensson,
även Marc Karlsson, Leif Waller samt Anders Torgander samt deras huvudsakliga
ansvarsområden. Vidare framgår att KPMG arbetade med bl.a. en s.k. ”IFRS-reviewing
Sid 383
partner” som vid denna tidpunkt angavs vara Per Bergman. Härmed avses en av de,
nationella och internationella, kvalitetssäkrande funktioner som följde av KPMG:s
rutiner. Det framgår också att det fanns ett särskilt förfarande för det fall den ansvarige
revisorn och den särskilda kontrollfunktionen inte var överens, se vidare nedan.
Av dokumentet framgår vidare, som en nyhet för år 2007, under punkten IFRS 7
Finansiella instrument: Upplysningar följande: ”Enligt vår bedömning har denna
standard stor påverkan på HQs årsredovisning, varför vi kommer att använda oss av
specialister för att kvalitetssäkra revisionen.”
Det ingick även i KPMG:s revisionsuppdrag att inhämta samtliga styrelseprotokoll.

Det är således en utgångspunkt att KPMG hade kännedom om innehållet i aktuell
rapportering och hur styrelsen hanterade detta enligt vad som framgår av samtliga
styrelseprotokoll såväl i HQ AB som i Banken. KPMG fick även del av korrespon-
densen med FI, det gäller i vart fall handlingar som skickades från HQ AB/Banken.
Utgångspunkten för KPMG:s uppdrag var att det skulle utföras s.k. kontrollbaserad
granskningsmetod, dvs. att revisionen skulle göras med fokus på HQ AB:s/Bankens
interna kontroller. I KPMG:s åligganden ingick bl.a. att följa upp Bankens risk-
hantering inbegripet t.ex. att det utfördes erforderliga scenarioanalyser och stresstester.
4.4.3.60 KPMG:s prese tatio ”HQ Ba k – uppstartsmöte 2007-06- ”

Inför arbetet med HQ AB:s delårsbokslut den 30 juni 2007 hade KPMG ett uppstarts-
möte med Banken. KPMG upprättade en presentation till mötet. I den kopia av presen-
tationen som sparats i revisionsakten har den för uppdraget nytillträdde uppdrags-
ledaren för KPMG Peter Svensson gjort noteringar för hand.
Som en punkt i KPMG:s presentation anges ”Significant accounts RR”, där de av

KPMG identifierade riskerna för fel i den finansiella rapporteringen listats. Här listas
tre riskmoment:
- ”Risker på financial statement level – starkt bonusdrivet
Sid 384
- Trading – felvärdering av lagret, värderingen av optioner innefattar betydande

bedömningar av parametrar
- Värdering immateriella tillgångar rel t HQ Fonder”
Under rubriken HQ Investment Banking i presentationen återfinns även en egen punkt

för Trading vari anges att: ”Tradinglagret värderas till marknadsvärde, vilket för
optioner innebär teoretiska värden (ofta saknas kurs i marknaden/bristande likviditet
gör att kurs ej är tillförlitlig) med värdeförändringar i resultaträkningen (Nettoresultat
finansiella transaktioner)”. Som risk i detta avseende anges ”felvärderat lager”.
Peter Svensson har på samma sida antecknat: ”Parallellt sker teoretisk värdering och
marknadskursens värdering i ORC (daglig). Differens kallas ’theoretical edge’”.
Peter Svensson har vidare antecknat att Edgen stäms av genom att månadsvis PM upp-
rättas med analys som kvitteras av tradingchefen per mail och skickas till företags-
ledningen. Vidare har noterats att chefen för Trading är ansvarig för detta, men att det
är ”oklart hur det dokumenteras”. Peter Svensson har även noterat att det hade skett en
kontrollvärdering utan anmärkning 2005 genom KPMG Tyskland. I anslutning till
detta finns antecknat: ”Fördjupad granskning av Leif Waller FRM [dvs. financial risk
management på KPMG]”. En sådan granskning kom också att ske under hösten 2007.
Vidare noteras i presentationen att KPMG vid halvårsskiftet planerade att vid ett
internt möte den 5 juli 2007, med bl.a. Johan Dyrefors närvarande, göra en genomgång
av Risks kontrollvärdering per den 30 juni 2007. Det dokument som har påträffats –
och vars innehåll får antas ha behandlats vid det mötet – har redovisats ovan i avsnitt
4.4.3.11, och avser en volatilitetsavstämning som Risk upprättade den 25 juni 2007. I
det dokumentet hade Risk angett att effekten av en bedömd volatilitetsjustering skulle
innebära ett sänkt värde om mer än 81 mkr.
4.4.3.61 KPMG:s ötesa te k i gar ”Ge o gå g KPMG ”

Inför HQ AB:s delårsbokslut 2007 och den granskningsrapport som KPMG sedermera
lämnade ägde ett flertal möten rum mellan KPMG:s revisionsteam och olika
Sid 385
medarbetare i Banken. Den 11 juli 2007 träffade fyra KPMG-medarbetare Bankens

ekonomichef Mattias Arnelund för att göra en resultatgenomgång.
Utifrån den information som Mattias Arnelund lämnade noterades att det hade varit ett
bra halvår för Trading, men att förutsättningarna varit sämre under Q2 samt att det
varit förluster under maj-juni (2007). Under rubriken Projekt omnämndes ”Trading på
fond” varvid det antecknats att det skulle ske i syfte att sänka riskpremierna samt att en
hedgefond eventuellt skulle tillskapas.
Den diskussion om en omvandling av Tradingportföljen som hade ägt rum vid

styrelsemötet i HQ AB den 29 maj 2007 kom nu således till KPMG:s kännedom.
4.4.3.62 KPMG:s rapport från översiktlig granskning av delårsbokslut den 30

juni 2007
KPMG gjorde en översiktlig granskning av HQ AB:s delårsbokslut 2007. I ett utkast
till den rapport som KPMG lämnade över granskningen, daterad den 13 juli 2007,
kommenterades bl.a. värderingen av Tradingportföljen.
Det noterades sammanfattningsvis att HQ hade en fungerande process, varvid det

särskilt lyftes fram bl.a. följande.
”Vi har i vår granskning inte noterat några fel vid värderingen av
tradingportföljen. Det saknas pris i marknaden för 637 st (79 st per 2006-12)
instrument, motsvarande marknadsvärde om netto +459 (-156). Värderingen av
tradinglagret har en teoretisk edge om +115 (+7 per 2006-12, +61 per 200512;
-7 per 200412) dvs värdet i balansräkningen är 115 högre än vid strikt
tillämpning av noterade kurser.”
KPMG noterade således att Edgen hade ökat kraftigt jämfört med årsskiftet. Det
angavs vidare under rubriken Tradings lager, att Edgen per halvårsskiftet främst var
hänförlig till positioner i OMX (90,5 mkr) och Ericsson (14,1 mkr) och ”framförallt
långa optioner (förfall 0901)”.
Sid 386
Det saknas volatilitetsavstämning per halvårsskiftet 2007, däremot finns Risks

volatilitetsavstämning daterad den 25 juni 2007, se ovan. Denna visar att Edgen i
huvudsak var hänförlig till Ericsson (19 mkr) och OMX (120 mkr). Edgen avseende de
positioner där Risk vid sin genomgång markerat större avvikelser mellan teoretisk
värdering och marknadspriser uppgick totalt till 167 mkr, av vilka 137 mkr dock var
hänförliga till optioner som förföll i januari 2008 eller tidigare (augusti/oktober 2007).
4.4.3.63 KPMG:s mötesanteckningar ”HQB Delår Q ” – den 16 juli 2007

Den 16 juli 2007 hölls ett möte mellan Johan Dyrefors och Peter Svensson samt Patrik
Enblad, Mattias Arnelund och Agneta Norgren. Intressant att notera från detta möte är
att Patrik Enblad – såvitt avsåg planerna på att omvandla tradingverksamheten till en
hedgefond – enligt anteckning är ”lite mindre positiv nu än tidigare”. Det framgår
vidare att frågan skulle behandlas i styrelsen i augusti samt att det var ”sannolikt att
något sker, men ej inom 12 mån.”.
Det är oklart varför det var förelåg en osäkerhet om tradingverksamhetens framtid,

men klart är att KPMG under perioden fick olika besked i frågan.
4.4.3.64 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQB Delår Q ” – den 16 oktober 2007

Johan Dyrefors och Peter Svensson träffade nytillträdde VD Mikael König vid ett möte
den 16 oktober 2007. Med på mötet var även Mattias Arnelund och Jesper Bülow.
Enligt mötesanteckningarna hade en kontrollvärdering skett per den 30 september

2007. Det får antas att det var Risks volatilitetsavstämning per den 24 september 2007
som avsågs. Det framgår också att FI:s aviserade granskning skulle inledas den 20
november 2007. Vidare anges att ett möte om IFRS-omvärderingar hade diskuterats av
Agneta Norgren och Johan Dyrefors.
Det antecknades att styrelsen förväntades besluta om en ”fondisering” av trading-

verksamheten och att ett möte skulle ske den 17 oktober 2007. Här avses kommande
styrelsemöte i HQ AB, där det således förväntades att beslutet skulle fattas.
Sid 387
4.4.3.65 KPMG:s doku e t ”Checklista i för revisio av i ter ko troll ”

– den 31 oktober 2007
En viktig del av KPMG:s revisionsarbete bestod i att granska den interna kontrollen i
Banken. Av KPMG:s checklista inför granskningen av räkenskapsåret 2007 framgår att
revisorerna avsåg att fokusera på den interna kontrollstrukturen och att granska rutin-
och processbeskrivningar.
I den formalia KPMG hade att gå igenom ingick att ta del av bl.a. förteckning av
styrande dokument (såsom riskpolicy, kreditpolicy etc.), protokoll från revisions-
kommitténs möten under året samt kopior på styrelseprotokoll (vilka enligt en anteck-
ning för hand mailades till Johan Dyrefors den 31 oktober 2007). KPMG har således
gått igenom samtliga dessa dokument.
Vid ett avsnitt med rubriken Handel för egen räkning har noterats att den delen –
policydokument och instruktioner (limiter, fullmakter etc.) avseende Trading – ”skulle
eventuellt bort” om FRM gör granskningen. Så skedde också.
4.4.3.66 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ Ba k - Planering inför IK, samtal

ed A ders Bä kströ ” – den 1 november 2007
Inför det att KPMG:s granskning av den interna kontrollen inleddes hade Peter
Svensson, som en del av överlämningen, ett samtal med den tidigare ansvarige
teamledaren Anders Bäckström (under Caj Nackstads tid som huvudansvarig revisor).
Från samtalet finns minnesanteckningar. I dessa noterades att Anders Bäckström ansåg
att KPMG absolut bör ”ha med FRM-specialister”. Vid samtalet noterades några av
KPMG:s tidigare bedömningar, som enligt vad som antecknats (”tidigare bedömningar
[..] som ≠ FI”) inte längre accepterades av FI, nämligen att det var ”[O]intressant att
granska edgen” och att ”KPMG har tidigare dragit slutsatsen att det är att föredra
teoretiska värderingar även om marknadspriser finns (illikvid marknad)”.
Sid 388
I dokumentet framgår även att det konstaterades att ”Instruktioner bör följa IAS 39-
terminologin, vilket ej är för handen. Ex. Aktiv marknad, observerbara marknadsdata,
volatilitet”.
Mot denna bakgrund var KPMG:s tidigare ställningstagande i PM från 2005 (se ovan
under Omständigheterna före år 2007 4.4.2) obsolet, något som Johan Dyrefors senare
bekräftade vid kontakter med Banken.
4.4.3.67 Mail från Anneli Eklund till Johan Dyrefors m.fl samt mail från Johan
Dyrefors till Peter Svensson den 9 och 10 november 2007
Inför ett möte mellan KPMG och Banken den 14 november 2007, se nedan, skickade
Anneli Ekelund på Banken, Ekonomiavdelningen, ett mail till Peter Svensson och
Johan Dyrefors med ett diskussionsunderlag. Anneli Eklund skrev i sitt mail:
”Underlaget omfattar vad vi bör tänka på efter FI:s Carnegierapport, diverse nya
upplysnings- och redovisningskrav och slutligen övrigt för oss att göra inför bokslutet,
som kan behöva diskuteras med er innan.”
De frågor som Banken ville diskutera med revisorerna i anledning av Carnegie-

rapporten angavs i ett särskilt dokument. Banken var medveten om de problem som
behövde hanteras och vände sig till KPMG för svar.
Under rubriken Carnegie-rapporten framgår att fastställda ”värderingsprinciper av-

seende finansiella instrument måste tydliggöras och dokumenteras”. På dokumentet
har Peter Svensson antecknat för hand: ”Har ej använt IAS 39-begrepp i sina
instruktioner, uppdatera dessa”. Tradinginstruktionen kom dock inte att ändras.
Vidare framgår att värdering och redovisning av optioner måste ske till verkligt värde,
allt enligt bl.a. IAS 39 samt att Carnegie hade värderat till teoretiska priser om
marknadspriser ansetts missvisande: ”FI anser då att de inte följt gällande regler för
värdering av finansiella instrument. FI anser att Carnegie använt sig av teoretiska
modeller i större omfattning än vad som är tillåtet enl. IAS 39.” Det noterades: ”I HQ
Sid 389
Banks ÅR kunde vi möjligtvis ha varit mer utförliga avseende ovanstående. Vi följde

2002:2 i Bankens ÅR 2005 och 2006. Vi har inte lämnat motsägelsefulla uppgifter.”
Det gjordes en uppräkning av vad som enligt Bankens uppfattning saknades och vad
Banken önskade svar om från KPMG. Banken ansåg att det krävdes ändringar och
tydliggjorde i vilka avseenden man såg ett sådant behov. Angående upplysningar om
risker och optionskontrakt i eget lager noterades:
”Upplysningar ska i årsredovisningen lämnas för varje kategori av
derivatinstrument om omfattningen och typen av instrument samt viktiga vilkor
som kan påverka storleken av, tidpunkten för, eller säkerheten i framtida
kassaflöden (5 kap. 4 a § ÅRL). Det här har HQ inte gjort, varken i HQ AB:s
eller Bankens ÅR.
För finansiella instrument som värderas till verkligt värde ska dessutom
särskilda upplysningar lämnas. Sådana upplysningar omfattar:
o Tillämpade värderingsmetoder inklusive antaganden när värderingsteknik
används, Har HQ med
o I vilken utsträckning officiella prisnoteringar respektive värderingsteknik
använts, Saknas
o Huruvida verkliga värden bestäms helt eller delvis genom att använda en
värderingsteknik som baseras på antaganden som inte understöds av pris-
er från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument
och inte baseras på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter. Om
’realistiska’ förändringar i dessa antaganden skulle leda till en betydande
förändring av verkligt värde ska företaget upplysa om detta samt effekten
av sådana förändringar, Saknas
o Redovisningsprincip för den skillnad som kan uppstå mellan transaktions-
priset och det värde som fastställs genom en värderingsteknik och den
ackumulerade skillnaden som ännu inte redovisats i resultaträkningen.
Saknas”
Sid 390
I dokumentet framgår vidare att Banken hade uppmärksammat att upplysningarna i

Carnegies årsredovisning för år 2006 var mycket bristfälliga samt att det även hade
gjorts en jämförelse med den egna redovisningen:
”Upplysningarna av kategorier och grupper för finansiella instrument som benämns
som ’teckningsoptioner’ eller ’derivat’ uppfyller varken kraven i 5 kap. 4 a § ÅRL
eller IFRS 7. Exempel på upplysningar som saknas är:
- Omfattning och typ av optionskontrakt, viktiga villkor som påverkar
storleken, tidpunkten eller säkerheten i framtida kassaflöden,
instrumentens karaktär eller betydelsen för företagets ställning eller
resultat.
- Upplysning om att optionskontrakten innehöll stora orealiserade resultat.
- Uppgift om löptid för optionskontrakt, trots att löptiderna följer ett antal
optionskontrakt varit ovanligt långa.
- Uppgift om att lagret innehåller både köp- och säljoptioner, warranter
och olika valutor.
- Beskrivning av villkor för uppdelning mellan noterade och onoterade
optionskontrakt.
- Upplysningar om hur stor del av portföljen som värderas till
marknadspris respektive till teoretiskt värde.
FI:s bedömning är att det sista exemplet är en väsentlig upplysning för att förstå
vilken typ av instrument som de olika portföljerna innehåller, dess villkor och karaktär
då dessa har stor inverkan på framtida resultat.
Även HQ saknar, med undantag för not 23 och 24, ovanst info i våra ÅR.”
Det noterades även att ”upplysningar saknas om väsentliga antaganden som gjorts vid
tillämpning av värderingsmodeller och vilka värderingsmetoder som använts.
Eftersom värderingen av optionskontrakt i eget lager i stor utsträckning baseras på
teoretisk värdering borde banken ha lämnat upplysningar om viktiga källor till
osäkerheter i uppskattningar och bedömningar på balansdagen.” I anslutning härtill
ställde Banken frågan till KPMG: ”Även HQ saknar denna info i våra ÅR, men å
andra sidan har väl vi inte så stor del baserat på teoretisk värdering???”
Sid 391
Mot bakgrund av innehållet i mailet från Banken vidarebefordrade Johan Dyrefors det
till Peter Svensson varvid han föreslog samtal med bl.a. ”Anders B.[Anders
Bäckström] (deltog i revisionen förra året, deltagit i vår interna Carnegie-’utredning’,
väl förtrogen med FIs rapport och branschen i stort)” samt bl.a. Anders Torgander
angående ”Regelverk – avstämning”.
4.4.3.68 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken (Peter Svensson,
Johan Dyrefors, Mattias Arnelund m.fl.) den 14 november 2007
Som ett led i granskningen av redovisning och intern kontroll träffades Johan Dyrefors
och Peter Svensson från KPMG och Mattias Arnelund, Agneta Norgren och Anneli
Eklund från Banken, den 14 november 2007. Syftet var bl.a. att revisorerna skulle få
en tydlig bild av hur bolagets interna kontroll fungerade.
Av mötesanteckningarna framgår bl.a.: ”Den teoretiska edgen uppgår till cirka 300
mkr. (Högre än MV) Uppmätt per 071113, enligt AN [Agneta Norgren].” Enligt vad
som framgått ovan var Edgen vid halvårsskiftet 115 mkr.
Svaret på frågan om hur stor del av Tradingportföljen som värderades teoretiskt fram-
går under rubriken Teoretisk edge och det noterades: ”HQ använder alltid teoretiskt
värde.” Såvitt avser Risks kontrollfunktion noterades: ”Risk Control granskar endast
konsistensen i volatiliteten ej nivå över huvud taget.”
4.4.3.69 KPMG:s prese tatio ”HQ AB-koncernen – Uppstartsmöte

2007-11- ”
Inför den årliga revisionen hölls ett uppstartsmöte den 16 november 2007. KPMG hade
tagit fram en presentation inför mötet. På samma sätt som vid uppstartsmötet i juni
2007 omnämndes nu Trading åter som ett riskområde avseende möjlig felvärdering,
bl.a. eftersom värderingen av optioner innefattar betydande bedömningar av
parametrar.
Sid 392
4.4.3.70 Mail från Leif Waller till Agneta Norgren den 11 december 2007
Som planerades redan vid halvårsskiftet 2007 skulle Leif Waller från FRM kopplas in
för att göra en fördjupad granskning av Trading och Risks kontroll. FRM:s granskning
genomfördes under november och december 2007.
Mot slutet av 2007 gick Leif Waller tillsammans med medarbetare från Risk igenom
rutinerna för Risks kontroll av Tradingportföljen. Inom ramen för detta bad han sär-
skilt att få titta på och gå igenom bl.a. dels hur Banken gick tillväga vid en rimlighets-
samt en konsistenskontroll, i båda fallen avseende teoretisk volatilitet, dels en ORC-
rapport, dels på ”några exempel på mailgång från trading avseende volatilitetsför-
ändringar”.
4.4.3.71 KPMG:s rapport ”HQ Ba k AB – Uppföljning av utvecklingen inom

oberoende risk kontroll av Tradings verksamhet samt uppföljning
MiFID och Basel 2 – de e er ”
KPMG redovisade FRM:s arbete i en särskild rapport och det framgår att granskningen
riktats mot tre områden: Uppföljning av utveckling inom oberoende risk kontroll av
Trading samt till viss del Back Office, status i anpassningen till nya lagen om värde-
pappersmarknaden (VML, mera känt som MiFID) samt en övergripande genomgång
av Basel II och kapitaltäckning i Banken.
I sin presentation av Risk hänvisade KPMG till mötet den 30 november 2007 samt
angav att Risk hade presenterat ändrade rutiner i syfte att öka oberoendet i Risks
kontroll av Trading, bl.a. genom rimlighets- respektive konsistenskontroller av den
teoretiska volatiliteten en gång per månad – härmed avses de månatliga volatilitets-
avstämningarna – respektive ca en gång per vecka.
Med hänvisning till en fördjupad genomgång som gjordes vid ett möte den 12
december 2007 redovisades följande kommentarer från Agneta Norgren rörande
införandet av rimlighetskontroll som ett resultat av Carnegie-affären:
o ”Titta på illikvida bolag och jämföra om val av teor vol är rimlig
o Rimlighetskontrollen sker oannonserat mot Chef Trading från Risk
Sid 393
o Rimlighetskontrollen redovisas för VD och tas upp till diskussion

o Rutinen har varit på plats sedan maj månad 2007”
Såvitt avser de månatliga rimlighetskontrollerna av teoretisk volatilitet noterades att

den genomförs genom att Tradingportföljen tankas över till excelformat enligt rutin-
beskrivningen Volatilitetsavstämning, att Risk kontrollerar huruvida val och använd-
ande av teoretisk volatilitet är rimlig utifrån en jämförelse med implicit volatilitet
(volatilitet i pågående handel) samt historisk volatilitet. Det noterades vidare att
kontroll görs av de positioner som har Vega (priskänslighet vid 1 procent förändring i
volatilitet) som över- eller understiger +/-100 tkr. Vid avvikelser anges att kommen-
tarer ska göras i vissa fält samt att handlarna sedan själva får svara och redogöra för
dem. Det noterades att rimlighetskontrollen på sätt och vis kan sägas kvalitetssäkra
”den teoretiska edgen”. Det angavs även att rimlighetskontrollen sparas och rapport-
eras till VD och chef Trading samt att den följs upp med ett möte med Risk som
dokumenteras och sparas.
KPMG:s samlade bedömning redovisades enligt följande.

- ”Helhetsintrycket av den riskkontroll som utförs på Risk är att dessa ändrade och
utökade rutiner framgår som relevanta och förbättrat den oberoende
riskkontrollen.
- För att säkerställa våra observationer behöver vi i nästa steg göra ett antal
stickprover där vi går igenom vissa utvalda rutiner som t ex konsistens och
rimlighetsbedömning vid val av volatilitet. Detta för att bevisa att kontrollrutinen
fungerar.”
KPMG tittade även på Basel II-regelverket och dess status på Banken och angav
härvid följande:
- ”HQ Bank har under 2007 genomfört en IKU som sedermera rapporterats in till
FI
- IKU-processen är internt reglerad i HQ Bank via styrdokument (kapitalpolicy och
arbetsordning för styrelse, VD respektive riskhanteringsansvaret)
Sid 394
- Det finns i styrelsen en etablerad strategi och uppfattning om bankens

kapitalsituation.
- Strategin är att banken ska vara välkapitaliserad och med marginal klara de
lagstadgade minikapitalkraven även under ogynnsamma perioder.
- Den goda bufferten på kapital är bl.a. en effekt av att man inte ska gå över
lagstadgade gränser avseende stora exponeringar.
- Banken har en viss volatilitet i risknivåer och de riskvägda tillgångarna. Dock så
är bankens kapitalbas på en sådan nivå att lagstadgad miniminivå aldrig hotas.
- Volatiliteten beror bl.a. på att det ibland uppstår en överlikviditet som placeras i
kreditinstitut, vilket innebär en riskvikt på 20% och sedermera en högre nivå på de
riskvägda tillgångarna.”
Banken hade gett in sin första IKU till FI den 11 december 2007, dvs. vid tiden då
KPMG som ett led i granskningen genomförde intervjuer med Risk.
Såvitt avsåg Basel II och kapitaltäckning noterades i den samlade bedömningen att det
var svårt att dra några djupa slutsatser men att Banken levde upp till minimikraven
enligt regelverket såvitt avsåg riskhantering och kapitaltäckning. Enligt KPMG fanns
det utvecklings- och förbättringsmöjligheter men det noterades samtidigt att det var
fråga om nyheter och att de finansiella instituten samtliga ”befinner sig på ’läro-
kurvan’”.
4.4.3.72 Mail från Peter Svensson till Leif Waller den 15 januari 2008
Som ett komplement till KPMG/FRM:s granskning av Risks kontroll av Trading
ombads Leif Waller av Peter Svensson att även utföra en granskning av Bankens
värdering av tradinglagret per det fjärde kvartalet år 2007.
Enligt Peter Svenssons instruktioner skulle ett möte med Agneta Norgren hållas och en
genomgång utföras av Risks kontrollaktiviteter i samband med årsbokslutet, en
genomgång av Tradings originalfil, dvs. ORC-filen, resultat av prisinläsning från
OMX samt en översiktlig genomgång av Bankens manuella kontroller av modellval,
volatiliteter och utdelningsantaganden. Vidare skulle det ingå stickprovsvisa kontroller
Sid 395
av ett mindre antal instrument med avseende på att de var rättvisande värderade. En
skriftlig bekräftelse skulle också inhämtas från tradingchefen att värderingen var
korrekt. Det hela skulle se som ett komplement/uppföljning till FRM:s rapport.
4.4.3.73 KPMG:s rapport ”HQ Ba k – Värderi g Tradi glagret Q ” de

23 januari 2008
Slutsatserna av den kompletterande/uppföljande granskningen rapporterades i ett
särskilt dokument, daterat den 23 januari 2008.
Det framgår att KPMG hade fått tillgång till en excel-fil ”Avstämning till trading
071228”, att filen hade genomgåtts, att viss väsentlig data sammanställts samt att
KPMG ”tittat efter felaktigheter och avvikande värden”. Vid den tidpunkten ingick
957 instrument i Tradingportföljen, varav 387 säljoptioner och 399 köpoptioner (i båda
fallen ingår utställda och förvärvade). Det noteras att valet av valideringstidpunkt inte
är självklart eftersom handeln typiskt sett går ner inför årsskiftet.
Under rubriken Prisinläsning framgår följande:

”Då OMX under fr.o.m. 200612 modifierat sin kursfil har vissa svårigheter
uppstått med inläsningen av priser. OMX lägger idag in priser på senast betalt
vilket i vissa fall kan ha inträffat långt tillbaks i tiden och pga. detta kanske inte
speglar det korrekta priset vid ett specifikt tillfälle. HQ använder sig dock av
dessa priser vid inläsningen av priser men om avslutet senast betalt är för
gammalt riskerar priset att vara missvisande och då tar HQs riskkontrollenhet
(nedan Risk) upp detta med tradingavdelningen.”
Som framgått ovan ingick stickprovskontroller av ett mindre antal instrument i

Tradingportföljen i granskningen. Detta i syfte att se om de var ”rättvisande
värderade”. KPMG valde ut fyra indexoptioner respektive tre aktieoptioner med olika
förfallotidpunkter. KPMG fann i sin kontroll av beräkningarna inte några ”allt för
störande eller avvikande värden”.
Sid 396
Även med utgångspunkt från att det endast gjordes en granskning av begränsad
omfattning, med beaktande av storleken på portföljen i dess helhet, borde KPMG ha
upptäckt felaktigheter som då förelåg.
HQ AB känner inte till hur KPMG valde ut vilka optioner som skulle bedömas genom
s.k. stickprovskontroller. Lars Waller som utförde granskningen hade emellertid
genom sin tidigare granskning, se ovan, kännedom om vilka avstämningar som Risk
löpande genomförde. Av de utvalda positionerna har två lång tid kvar till förfall och
två kort tid kvar. I KPMG:s sammanställning anges inte Vega eller Edge. Det saknas
även uppgift om volatilitet. Det framgår dock redan av de uppgifter som angavs att det
av Banken tillämpade teoretiska värdet avvek kraftigt från det värde som återspeglades
i marknadspriser. Det fanns observerbara marknadsdata och Banken hade varit aktiv
och handlat på priser i marknaden. Hade hela innehavet granskats skulle KPMG ha
funnit en mycket stor övervärdering.
I den granskningsrapport som KPMG hade lämnat i december 2005 (se avsnitt 4.4.2
ovan) noterades som framgått bl.a. följande felaktiga slutsats rörande de uppgifter som
inhämtades för det fall det endast fanns ett envägspris:
”Marknaden (Stockholmsbörsen) skapar då ett marknadsvärde genom att ta ett
mittpris mellan det faktiskt ställda priset i marknaden (köp- eller säljkurs) och
värdet 0. Därmed skapas ett genomsnittligt marknadsvärde som är långt ifrån
ett teoretiskt pris som borde ligga i närheten av det befintliga envägspriset
(köp-eller säljkursen).”
Genom den nu aktuella granskningen fick KPMG möjlighet att bedöma och få klarhet
rörande vilka data som inhämtats; dvs. vilka prisinläsningar som användes utifrån de
inställningar i ORC som Banken tillämpade.
Uppgifter om implicit volatilitet gavs genom inhämtande av priser i marknaden. I

första hand inhämtades prisuppgift från senaste avslutspris. I andra hand inhämtades
uppgift om snittpriset mellan ställda köp- respektive säljkurser. I sista hand inhämtades
Sid 397
uppgift om antingen ställd köpkurs eller ställd säljkurs. Ett sådant envägspris represen-
terade således ett kvalitetsmässigt mindre bra men ändå representativt marknadsvärde.
I det avseendet gäller dock – till skillnad från vad KPMG konstaterade i sin rapport
från år 2005 – att den inhämtade uppgiften endast avsåg ställd kurs och inget annat.
Det var alltså inte så att OMX i detta avseende tog fram något snittvärde mellan kurs
och noll, eller något annat.
Vidare noteras avseende de positioner med kort tid kvar till lösen att KPMG, om
innehavet hade följts upp i tiden, skulle ha sett att Banken ändrade volatiliteten mot en
nivå motsvarande marknadens när lösentidpunkten närmades och att det således
handlade om kraftiga justeringar av volatilitet.
Leif Waller noterade i rapporten att det saknades ”pris i marknaden för 251 instru-
ment, motsvarande en nettodifferens i marknadsvärde om 670 MSEK”.
4.4.3.74 KPMG:s rapportering vid styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2008

Vid styrelsemötet i HQ AB den 31 januari 2008 deltog Johan Dyrefors och Peter
Svensson fram till och med att revisorernas rapport lämnats. I samband härmed hölls
en presentation. Som en bilaga till protokollet fogades bl.a. KPMG:s rapportering från
revisionen 2007.
Det noterades i fråga om revisionens omfattning att den innefattat granskning av bok-
föring, intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, förvaltningen i övrigt
samt bokslut och bokslutskommuniké i HQ-koncernen. Syftet med revisionen angavs
ha varit bl.a. att bidra med dels förslag till riskhantering och intern kontroll i övrigt,
dels till en effektiv intern och extern ekonomisk information av hög kvalitet samt att
redovisningen följer tillämpliga redovisningsregler och att den finansiella rapporte-
ringen därmed ger en rättvisande bild.
Under rubriken Ej ännu slutförda delar av årets revision noterades ”Granskning av

årsredovisning (nyhet IFRS 7)”.
Sid 398
Från årets revision noterades, under rubriken Tradingverksamheten, följande.

”Det saknas pris i marknaden för 251 instrument, motsvarande marknadsvärde
om netto +670 MSEK. Värderingen av tradinglagret har en teoretisk edge om
netto +182 MSEK, det vill säga värdet i balansräkningen är 182 MSEK högre
än vid en strikt tillämpning av noterade kurser. Vi har i vår granskning inte
noterat några avvikelser från de värderingsprinciper som HQ har fastställt för
värderingen av tradingportföljen.”
Det noterade att de värderingsprinciper som det hänvisas till som framgått var att man
tillämpade teoretisk värdering och rak volatilitet för samtliga optioner i positionen.
Sammanfattningsvis angav KPMG sin bedömning att HQ-koncernen hade ändamåls-
enliga instruktioner och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten och säker-
ställde en finansiell rapportering. Det framgick att några väsentliga brister inte hade
noterats.
4.4.3.75 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken den 19 februari
2008
Den 19 februari 2008 hölls ett arbetsmöte mellan Peter Svensson och Anders
Torgander och bl.a. Mattias Arnelund och Agneta Norgren. Mötet rörde
årsredovisningen i HQ AB för 2007.
Av ett arbetspapper från KPMG:s revisionsakt framgår olika synpunkter som KPMG
framförde vid mötet. KPMG framförde att det fanns vissa kritiska bedömningar som
behövde göras enligt IAS 1. En av dessa angavs vara att ”HQ måste ange hur man
påverkas av bedömningar av teoretisk värdering/markn.värde”. Här hänvisades till
Nordeas årsredovisning för år 2006. Vidare togs Dag 1-resultat upp under en särskild
punkt. Där framgår följande: ”Måste upplysas om enligt IFRS 7. HQ kan sannolikt ej
beräkna denna. Får egentligen ej RR-föras [resultatföras], vilket HQ gör.”
4.4.3.76 Mail från Mattias Arnelund till Johan Dyrefors den 20 februari 2008
I ett mail den 20 februari 2008 skrev Mattias Arnelund följande till Johan Dyrefors:
Sid 399
”Vi har haft ett par sittningar med Anders T och jag är djupt imponerad av hans
gedigna kunskaper inom redovisningsområdet och är givetvis tacksam för den input
han kommer med. Vi börjar dock närma oss en tidpunkt där vi måste ta ställning till
om vi kan göra ytterligare justeringar eller tillägg. Vi hade som bekant en genomgång
av IFRS 7 i december med Magnus E som indikerade att det fanns en del områden som
vi var tvungna att utveckla. Omfattningen har dock svällt oanat sedan Anders
engagerats, vilket i grunden är bra men timingmässigt nu börjar bli besvärande. Vi
borde med facit i hand givetvis ha påbörjat processen tidigare. Vi har slitit hårt de
sista dagarna och jag tycker att saker och ting börjar falla på plats. Det som kvarstår
är främst en sammanställning av riskavsnittet samt en beskrivning av hur teoretisk
värdering har påverkat HQ:s egna lager.
Det jag vill adressera till Dig är att givet det pressade tidschemat är jag
angelägen om att vi i detta skede fokuserar på sådant som är väsentligen fel eller
väsentliga delar som saknas. Det är första året som regelverket tillämpas och det finns
ingen praxis att luta sig mot och söka stöd. Det är min ambition att HQ:s ÅR skall
hålla hög kvalité, men vi kan rimligtvis inte ligga längst fram i utvecklingen givet de
resurser vi har att spela med.”
4.4.3.77 Mail från Anders Torgander till Mattias Arnelund m.fl. den 21
februari 2008
Anders Torgander angav i ett mail den 21 februari 2008 ”några kompletterande
kommentarer/svar på de frågor som vi hade uppe igår avs. noterna”, dvs. vad som
enligt hans uppfattning borde hanteras i årsredovisningen. Bland dessa fanns följande:
”5. Not 7 – upplysningar saknas om resultatet och känsligheten i resultatet från
finansiella instrument som värderats med en värderingsmetod som innehåller
parametrar som inte är observerbara marknadsparametrar.”
I Anders Torganders mail listar han även följande punkter:

”8. Not om upplysningar av verkliga värden på klasser av finansiella
instrument saknas. Läggs med fördel in som högerkolumn i not 27.
Upplysningar ska också enligt IFRS 7.27 lämnas i detta sammanhang om;
a) tillämpade metoder och, om en värderingsteknik används, antaganden för att
bestämma det verkliga värdet för varje klass av finansiella tillgångar eller
finansiella skulder. [..]
Sid 400
b) huruvida verkliga värden fastställs direkt, i sin helhet eller delvis, genom
hänvisning till officiella prisnoteringar på en aktiv marknad eller genom
uppskattningar då man använder en värderingsteknik (se punkterna VT 71-VT
79 i IAS 39),
c) huruvida verkliga värden som redovisats eller angetts i de finansiella
rapporterna helt eller delvis bestäms genom att använda en värderingsteknik
som baseras på antaganden som inte understöds av priser från observerbara
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (dvs. utan förändring,
uppdelning eller aggregering) och inte baseras på tillgängliga observerbara
marknadsuppgifter. För verkliga värden som redovisas i de finansiella
rapporterna skall företaget, om en ändring av en eller flera av dessa
antaganden till andra rimligt sannolika antaganden skulle innebära att det
verkliga värdet ändras i betydande utsträckning, ange detta och lämna
upplysning om effekten av dessa ändringar. I detta syfte skall bedömning av
betydande utsträckning göras med hänsyn till resultaträkningen och samtliga
tillgångar eller skulder eller, när ändringar av det verkliga värdet redovisas
mot eget kapital, totalt eget kapital.”

KPMG hade tillställts ett utkast till årsredovisning för synpunkter. I ett dokument
avseende not 7, rörande nettoresultat av finansiella transaktioner, hade angetts en
tilläggsupplysning. Denna kom inte med i den slutliga versionen. Där angavs följande:
”HQ:s egna exponering mot finansiella instrument utgörs av poster såväl på
balansräkningens tillgångssida som på dess skuldsida. Det sammanlagda
värdet på portföljen uppgick per årsskiftet netto till 2,5 (5,2) Mdr SEK, varav
1,8 (1,6) Mdr SEK avsåg aktiepositioner och 0,7 (3,6) Mdr SEK avsåg derivat.
Aktiepositionerna bestod av både långa och korta positioner. Derivatpositioner
bestod av köp- och säljoptioner samt innehavda och utställda terminer.
Portföljen har värderats till verkligt värde vilket därmed sammanfaller med
bokfört värde. Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte
representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner
eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet
med hjälp av lämplig värderingsteknik. Värdering med värderingsteknik har
Sid 401
påverkat portföljen positivt med 182 (7) MSEK, motsvarande 7 (0) procent av
portföljens nettovärde per årsskiftet.”
Här gavs en upplysning om vad den teoretiska värderingen fick för effekt på portfölj-
ens värde. På dokumentet har Peter Svensson noterat för hand ”Känslig text”. Vidare
hade han noterat:
”se PPT-bilden
från slutrevisi
182 Edge
650 Pris sak
____________
832 Mkr?”
4.4.3.78 Revisionsmöte den 21 februari 2008

Den 21 februari 2008 hölls ett revisionsmöte mellan Johan Dyrefors, Peter Svensson
och Anders Torgander samt Mattias Arnelund och Agneta Norgren. Mötet rörde
årsredovisningen i HQ AB för 2007. Av ett arbetspapper från KPMG:s revisionsakt
framgår att olika synpunkter som KPMG framförde vid mötet.
Av arbetspappret framgår att det innan mötet hade upprättats ett utkast till årsredo-
visning och att det i detta utkast angetts en Edge om 182 mkr på så sätt att beloppet
kunde kopplas till resultaträkningen. KPMG ansåg att detta var olyckligt och rekom-
menderade att det lämpligen skulle ange andelen av Tradingportföljens totala värde
som var teoretiskt värderad samt att detta skulle kopplas till redovisningsprinciperna.
Årsredovisningen ändrades på KPMG:s rekommendation, varigenom Edgen inte

längre framgick för läsaren av årsredovisningen. Den kom av oklara skäl i stället att
redovisas som en tillgångspost i årsredovisningen, inte som en del av värdet i Trading-
portföljen.
Av anteckningarna framgår vidare att KPMG, i fråga om Dag 1-resultat, angav

följande:
Sid 402
”Om alla indata är kända i teoretisk modell – möjligt att intäktsföra. Annars
skall man periodisera DOP [dvs. Day One Profits] över löptiden.
Nordea skall enligt ATr [Anders Torgander] kunna hantera detta korrekt,
HQ kan ej göra detta med nuvarande system, anligt Agneta.”
4.4.3.79 Anteckningar från möte mellan KPMG och Banken den 21 maj 2008
Den 21 maj 2008 hölls ett möte mellan Peter Svensson och Anders Torgander samt
Mattias Arnelund och Agneta Norgren. Mötet rörde årsredovisningen i Banken för
2007. Av ett arbetspapper från KPMG:s revisionsakt framgår olika synpunkter som
KPMG framförde vid mötet.
Det framgår att frågan om Dag-1 resultat var uppe till diskussion. Det noterades att
Anders Torgander ”kollar läget om Day-One-Profit/Värderingsprinciper IAS 39 i de
andra ÅR som kommer för 2007.* Ingen komplettering 2007 pga obilligt att ta
fram/stor process. Behov av avstämningar mot JDs [Johan Dyrefors]; Fråga: Hur
skall ÅR 2008 se ut?” I en antecknad hänvisning till noterad asterisk framgår: ”Gör
återbesök under hösten 2008. ATr [Anders Torgander] vill koppla in Colin Martin
(Nordea/SEK)”. Under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner, jfr om not 7
ovan, antecknades: ”Projekt för 2008, enligt HQB. Kopplat till ’Day One Profit’”.
4.4.3.80 HQ AB:s årsredovisning för år 2007 (inte åberopat som rättsfakta)

Av årsredovisningen framgår hur koncernen organisatoriskt presenterades för
marknaden, dvs. som en enhet under benämningen ”HQ”.
I oktober 2007 hade den planerade omvandlingen av Bankens tradingverksamhet till en

hedgefond presenterats i ett pressmeddelande. I årsredovisningen angavs följande:
”Enheten, som vid utgången av 2007 bestod av sex anställda, är inriktad mot att
bedriva market making och riskarbitrageaffärer, vilket sker på många av
världens börser. I huvudsak sker tradingen i aktierelaterade instrument även
om valuta- och räntepositioner förekommer. Andelen långsiktiga positioner har
minskat de senaste åren och risknivån har därmed sänkts.
Sid 403
Verksamheten som startade 1994 har varit mycket framgångsrik.

Förutsättningarna för att bedriva egenhandel har dock successivt försämrats
under året och medfört att Tradingenheten redovisade sitt första förlustår
någonsin.
I oktober beslutades att avveckla tradingverksamheten i dess nuvarande
form.”
Det noteras vidare att de största ägarna av aktier i HQ AB redovisades, däribland

Öresund samt Mats Qviberg, Sten Dybeck och Johan Piehl med familjer. Vidare
redovisades närvaro i styrelsemöten m.m.
Av resultat- och balansräkningar, samt beräkning av det egna kapitalet, framgår

ställningen utan avseende för felvärderingen om 377 mkr. Eget kapital uppgår således
egentligen till 911 mkr.
I bolagsstyrningsrapporten anges under rubriken Riskbedömning att: ”Riskhanteringen

inom HQ är proaktiv och uppföljande med tyngdpunkt på löpande kontroller och ut-
bildningsinsatser. Bolaget upprätthåller en hög riskhanteringsstandard och tillämpar
tillgängliga tekniker och metoder på ett kostnadseffektivt sätt. Riskhantering anses
vara en integrerad del av verksamheten.”
I förvaltningsberättelsen framgår: ”Som tidigare kommunicerats pågår en omstruktur-

ering av Tradingen i dess nuvarande form. Det totala omfånget i portföljen har
successivt minskat samtidigt som risken reducerats. Tradingen redovisade ett rörelse-
resultat på –15 (74) MSEK.” Under rubriken Risker och osäkerhetsfaktorer anges
följande:
”HQ:s verksamhet medför dagligen risker som mäts, kontrolleras och vid behov
reduceras i syfte att skydda företagets kapital och anseende, se not 28. Det sätt
på vilket HQ identifierar, följer upp och hanterar dessa risker utgör en central
del av verksamheten.
Företagets styrelse och ledning tar aktiv del i framtagandet av riktlinjer för
riskhanteringen. Dessa riktlinjer utvärderas och förändras löpande.
De risker företaget har att hantera inom affärsområden och administration är:
Sid 404
+ Marknadsrisker.
+ Motparts/kreditrisker.
+ Likviditets-/finansieringsrisker.
+ Legala/etiska risker.
+ Operativa risker.”
Under rubriken Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper anges att koncern-

redovisningen har upprättats i enlighet med IFRS. Bl.a. anges följande förutsättningar
vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter:
”Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden,
förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av
derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella
tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.”
Under rubriken Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisnings-

principer framgår följande:
”Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid
tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Bedömning av om marknaden för finansiella instrument är aktiv eller inaktiv.
Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument omfattar kritiska
bedömningar vid:
+ Val av värderingstekniker.
+ Bedömning av när noterade priser inte motsvarar verkligt värde.
+ Fastställande av anpassning till verkligt värde för att beakta relevanta
riskfaktorer.
+ Bedömning av vilka marknadsparametrar som är observerbara.”
Vidare framgår under rubriken Klassificering och värdering bl.a. följande:

”Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med
reglerna i IAS 39. [..]
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i
vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som
finns enligt IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet
värderas efter det första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Företags-
Sid 405
ledningen bestämmer klassificiering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

Kategorierna är för HQ följande:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
För HQ består denna kategori av finansiella tillgångar som innehas för handel
om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Exempel på tillgångar som
klassificeras i denna kategori är obligationer och andra räntebärande värde-
papper, aktier och andelar samt derivat. Tillgångar i denna kategori värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat-
räkningen i Nettoresultat av finansiella tillgångar not 7.”
Under rubriken Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument som löpande
värderas och redovisas till verkligt värde framgår följande:
”Verkligt värde definieras i IAS 32 och IAS 39 som det belopp till vilket en
tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter
som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen
genomförs. Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade
prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid
värderingen av finansiella tillgångar och finansiella skulder. [..]
HQ använder till övervägande del publicerade prisnoteringar från en aktiv
marknad för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under
följande balansposter:
+ Aktier och andelar.
+ Derivatinstrument.
[..]
Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller om noterade priser
inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig
värderingsteknik. Värderingsteknikerna kan variera från en enkel analys av
diskonterade kassaflöden till komplicerade optionsvärderingsmodeller.
Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och
kurser används som indata i förekommande fall, men de kan också använda ej
observerbara modellparametrar. HQ använder till övervägande del
värderingstekniker för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas
under följande balansposter:
Sid 406
+ Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas).

+ Derivatinstrument.
Verkligt värde beräknas som det teoretiska nuvärdet av de enskilda kontrakt-
en, baserat på marknadsparametrar från fristående källor och under antagan-
det att inga risker och ingen osäkerhet föreligger. Denna beräkning komplett-
eras med en justering på portföljnivå. Justeringen på portföljnivå avser osäker-
het hänförlig till värderingstekniker, modellernas antaganden och ej observer-
bara parametrar, liksom motpartsrisk och likviditetsrisk hänförlig till
portföljen.
För finansiella instrument där verkligt värde uppskattas med hjälp av en
värdringsteknik, undersöks huruvida de variabler som använts i värderings-
modellen uteslutande har baserats på data från observerbara marknader. Med
data från observerbara marknader avser HQ data som kan inhämtas från
allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra realistiska
marknadspriser. [..]
Den viktigaste parametern som estimeras vid teoretisk värdering av
derivatinstrument är volatilitet. Dessa estimat bygger på implicit volatilitet i
liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt underliggande
värdepapper.”
I not 7 Nettoresultat av finansiella tillgångar framgår ingen upplysning om att

Bankens värderingsmetod fick en positiv effekt på Tradings resultat med 182 mkr,
motsvarande 7 procent av portföljens nettovärde vid årsskiftet. Det finns inte heller
någon information om andelen realiserat/orealiserat resultat.
I not 22 Övriga tillgångar ingår Edgen om 182 mkr som en tillgångspost under Fond-
likvidfordringar, brutto. Det är oklart varför Edgen hamnat här. Den innehåller såväl
övervärderade tillgångar som undervärderade skulder.
I not 23, under Derivat för handelsändamål, redovisas optioner; varav 1 532 mkr
hänförliga till tillgångsidan och 1 619 mkr till skuldsidan, motsvarande verkligt värde.
Sid 407
I not 24 behandlas konvertibelt förlagslån och det angavs att ”HQ” har under 2006 och
2007 riktat tre olika konvertibelprogram till anställda inom koncernen.
I not 26, under Kapitalhantering, framgår angående externa påtvingade kapitalkrav

bl.a. följande: ”Dotterbolagen var för sig och den finansiella företagsgruppen har
under perioden efterlevt dessa externa kapitalkrav. Kapitalhanteringen på grund av
dessa krav återfinns i not gällande risker, riskhantering och kapitaltäckningsanalys,
not 28. Styrelsen har som finansiellt mål beträffande kapitaltäckningsgraden fastställt
att den ska vara lägst 10 procent. Utfallet per 2007-12-31 var 21 procent.”
I not 27 redovisas klassificering och fördelning av finansiella instrument, såväl på

tillgångs- som skuldsidan. Av not 1 ”Tradingportföljer” framgår hur Tradingportföljen
hanterades i årsredovisningen. Under rubriken Tradingportföljer – bestämning av
verkligt värde framgår följande:
”HQ:s exponering mot finansiella instrument i tradingportföljen utgörs av
poster såväl på balansräkningens tillgångssida som på dess skuldsida. Det
sammanlagda värdet på portföljen uppgick per årsskiftet netto till 1,6 Mdr SEK,
varav 1,7 (2,0) Mdr SEK avsåg aktiepositioner och –0,1 (–0,9) Mdr SEK avsåg
derivat. Aktiepositionerna bestod av både långa och korta positioner. Derivat-
positioner bestod av köp- och säljoptioner samt köp- och säljterminer. I enlig-
het med redovisningsprinciperna för bestämning av verkligt värde för finans-
iella instrument, se sid. 50, har derivatinstrument med ett nettovärde –0,1 Mdr
SEK till övervägande del värderats med värderingstekniker för att fastställa
verkligt värde.”
I not 28, med rubriken Risker, riskhantering och kapitaltäckningsanalys, anges bl.a.
följande:
”Den verksamhet som HQ bedriver genom HQ Bank, HQ Fonder Sverige och
Väring Capital medför dagligen olika typer av finansiella risker som mäts,
kontrolleras och vid behov åtgärdas för att skydda företagets kapital och
anseende. Det sätt på vilket HQ identifierar, följer upp och hanterar dessa
risker utgör en central del av verksamheten. [..]
Sid 408
De viktigaste beslutsfattarna i denna [fördelning av ansvaret] är styrelse, VD,

chefen Risk samt Företagets ledning som tar aktiv del i framtagandet av
riktlinjer för riskhanteringen.
Marknadsrisk
Marknadsriskerna är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden
från ett finansiellt flöde varierar på grund av förändringar i marknadspriser
och utgörs för HQ främst av kursrisker i aktier och aktiederivat. För delar av
HQ’s verksamhet utgör risktagande en naturlig del. Dessa risker förekommer
främst i handelslagret, men även inom den kunddrivna verksamheten är risken
slutligen, i alla affärer med likvid mot leverans, marknadsrisken i det handlade
värdepapperet. HQ använder erkända kvantitativa modeller för att
sammanställa marknadsriskerna och kan simulera effekterna av kursrörelser
och volatilitetsförändringar i marknaden. Styrelsen har fastställt mandat för all
positionstagning inom HQ. En särskild instruktion gäller för tradingportföljen.
Marknadsrisken i HQ:s handelslager uppgår vid fullt utnyttjande av gällande
mandat till maximalt 82 (62) MSEK vid en kursrörelse om 10 procent. Vid årets
utgång uppgick den faktiska aktieprisrisken till 58 (40,0) MSEK.”
Med ”handelslagret” avses Tradingportföljen. När det hänvisas till ”erkända kvantita-
tiva modeller” för att sammanställa marknadsriskerna och simulera effekterna av kurs-
rörelser och volatilitetsförändringar i marknaden avses den O/N-matris som användes
av Banken.
I samma not redovisas koncernens kapitaltäckningsanalys. Det noteras särskilt att

kapitalkrav för operativ risk angavs till 106 mkr och det sammanlagda kapitalkravet till
232 mkr. Med marknadsrisk innefattades alltså även aktiekurs- eller aktieprisrisk. En
rimlig bedömning av marknadsrisk återspeglas i de säkerhetskrav som ställdes, här
motsvarande 800 mkr.
En korrekt beräknad kapitalbas, med beaktande av den felaktigt inräknade konvertibeln

(såsom supplementärt kapital) och felvärderingen om 377 mkr, uppgår till 170 mkr.
Sid 409
Med beaktande av tillkommande kapitalkrav förelåg i praktiken den 31 december 2007

en kapitalbrist om 862 mkr.
Såvitt avser de relevanta beloppen gäller att koncernens egna kapital egentligen såg ut
som framgår av följande tabell.
HQ-koncernen – sammanfattning eget kapital per den 31 december 2007

Enligt årsredovisningen Korrigerat utfall
Felvärderingen - 377 mkr
Rörelseresultat före skatt 405 mkr 28 mkr (405-377)
Rörelseresultat efter skatt 290 mkr 19 mkr (290-271 (377*0,72))
Eget kapital 1 182 mkr, inklusive: 911 mkr; efter reduktion om 271 mkr
motsvarande:
290 mkr i rörelseresultat a) reduktion för påstått rörelse-
efter skatt resultat efter skatt om 290 mkr;
och
b) med tillägg av korrekt rörelse-
resultat efter skatt om 19 mkr
Koncernens kapitaltäckning såg egentligen ut som framgår av följande tabell.
HQ-koncernen – sammanfattning kapitalbrist per den 31 december 2007 och

efter vinsutdelningen
Kapitalbas 611 mkr 170 mkr (611-271-170)
Kapitalkrav (pelare 1) 232 mkr 232 mkr*
Kapitaltäckningskvot 2,63 0,73
Kapitaltäckningsgrad 21 % 5,9 %
Kapitalkrav (pelare 2) Ej angivet 800 mkr*
Kapitalbrist per 31 dec 2007 Ej angivet 862 mkr (170-232-800)
*Käranden vitsordar inte att kapitalkrav enligt pelare 1 beräknats korrekt. Angivna
800 mkr avser därför icke beaktat kapitalkrav enligt pelare 1 och/eller pelare 2.
Under rubriken Generellt borgensåtagande noteras att HQ AB har tecknat ett generellt
borgensåtagande för Banken.
Sid 410
Det noteras även att KPMG genom Johan Dyrefors har lämnat en ren revisions-
berättelse för årsredovisningen.
4.4.3.81 Villkor för Hagströmer & Qviberg ABs konvertibler 2006/2008 (inte
åberopat som rättsfakta)
Villkoren för konvertiblerna uppfyllde inte kraven för att få räknas in i kapitalbasen.
Det gäller bl.a. eftersom konvertiblerna inte har en löptid om mer än fem år.
Enligt tjänsteanteckningar införda av Katja Moll Forsström på FI redovisas kontakter

med Banken den 5, 6 respektive 12 maj 2008, som utmynnade i ett beslut att
programmen inte kunde räknas med i supplementärt kapital. Det framgår att beslutet
meddelades Agneta Norgren per telefon samt att ärendet därmed avslutades.
4.4.3.82 Generellt borgensåtagande av HQ AB för Banken mot SEB – den 28

januari 2004 (inte åberopat som rättsfakta)
I den utsträckning som Banken inte kunde uppfylla sina förpliktelser gentemot SEB
framgår av ett generellt borgensåtagande att HQ AB svarade för Bankens räkning. Av
villkoren i borgensåtagandet framgår att det inte var beloppsmässigt begränsat.
4.4.3.83 Bankens årsredovisning för år räkenskapsåret 2007 (inte åberopat

som rättsfakta)
Av innehållet i Bankens årsredovisning framgår att den har utformats på ett sätt som i
allt väsentligt följer av det som anförts ovan om HQ AB:s årsredovisning.
Det noteras att under rubriken Panter och därmed jämförliga ställda säkerheter ställda
för egna skulder ett åtagande för Banken om drygt 2 mdkr tas upp. Vidare framgår att
Banken lämnade ett koncernbidrag om 300 mkr till HQ AB.
Det noteras i not 7 att det inte finns ”någon företagsledning specifikt för HQ Bank AB,
utan den som finns är koncernövergripande. Företagsledningen i HQ Bank AB utgörs
av VD, Mikael König.”
Sid 411
I not 23 redogörs för legala, etiska och operativa risker samt görs en kapitaltäcknings-
analys.
Såvitt avser de relevanta beloppen gäller att Banken eget kapital egentligen såg ut som
följer av följande tabell.
HQ Bank – sammanfattning eget kapital per den 31 december 2007

Rörelseresultat före skatt 338 mkr -39 mkr (338-377)
Rörelseresultat efter skatt 242 mkr -
Eget kapital 530 mkr, inklusive: 249 mkr; efter reduktion om 281 mkr
motsvarande:
242 mkr i rörelseresultat a) påstått rörelseresultat efter skatt
efter skatt om 242 mkr; och
b) faktisk rörelseförlust om 39 mkr
Bankens kapitalbas såg egentligen ut som följer av följande tabell.
HQ Bank – sammanfattning kapitalbrist per den 31 december 2007 och efter

vinsutdelningen
Kapitalbas 527 mkr 246 mkr (527-281)
Kapitaltäckningskvot 2,5 1,17
Kapitaltäckningsgrad 20 % 9%
Kapitalbrist per 31 dec 2007 Ej angivet 765 mkr (246-211-800)
berättelse för årsredovisningen.
Sid 412

2008
4.4.4.1 Delårsrapport 1 januari 2008 – 31 mars 2008 (inte åberopat som

rättsfakta)
Redan under år 2007 hade en ekonomisk nedgång, föranledd av den amerikanska
bolånekrisen med s.k. sub prime-lån, inletts. Under våren, i mars 2008, kollapsade
institutet Bear Stearns. Sedan juli 2007 hade börsen gått ned. Utvecklingen påverkade
Banken, som var exponerad av skulder.
Delårsrapporten speglade den finansiella oron. Rörelseresultatet uppgick till 77 mkr,

en nedgång med 38 procent jämfört med föregående år. Av Mikael Königs VD-
kommentar framgår att Turbulensen på världens finansmarknader präglade även det
första kvartalet 2008 samt att det minskade rörelseresultatet främst berodde på lägre
resultat från tradingverksamheten. Det noterades vidare: ”Efter två förlustkvartal
visade Tradingverksamheten åter lönsamhet, även om rörelseresultatet minskade med
89 procent till 4 (35) MSEK. Rådande osäkerhet på finansmarknaderna medför dock
att planerna på att omvandla Tradingverksamheten till en hedgefond har skjutits på
framtiden. Verksamheten får nu ett tydligt fokus på market making i likvida
instrument.”
Under rubriken Trading tynger resultatet anges att det pågick en omstrukturering av
Trading i dess dåvarande form: ”Givet osäkerheten som råder på finansmarknaden har
planerna på att omvandla Tradingen till en hedgefond skjutits på framtiden.
Tradingverksamheten kommer således verka vidare inom HQ, men med ett tydligare
fokus på market making i likvida instrument. Det totala omfånget i portföljen har
successivt minskat samtidigt som risken reducerats.”
4.4.4.2 Mail från Magnus Löfgren till Mattias Arnelund och Agneta Norgren
den 16 april 2008 (inte åberopat som rättsfakta)
I mailet skriver Magnus Löfgren på FI till Mattias Arnelund och Agneta Norgren:
”Det som beskrivs nedan är inte ’riktiga’ exempel utan jag har försökt att ge
generella bilder av vad ett antal schabloninstitut har använt sig av. Generellt
Sid 413
kan man säga att nivån inte riktigt har varit där vi hade förväntat oss. I de fall
vi varit överens med aktören om att nivån varit för låg och att detta skulle
hanteras inför nästa SKB tillfälle så har vi (ibland) kommit överens om en
högre kapitalbasnivå till dess att problemet åtgärdats. Valde också att lägga in
exempel på scenarioanalyser och framförallt multipla scenarioanalyser.
Återigen måste ni se dessa som exempel och de kan alltså vara mer eller mindre
relevanta för er vardag. Det vi vill se är indikatorer som gör att vi förstår hur
starkt erat kapital är och på vilken grund ert antagande om kapitalbehov
relaterat till risk vilar. Jag förstår fullt ut ett resonemang som säger att ’vid för
många samtidiga stressningar överlever ingen bank’.”
Magnus Löfgren noterade ett antal exempel på stresstester som FI sett hos olika aktörer
samt gav följande exempel på marknadsriskstressningar:
”- Här är VaR liknande modeller ännu vanligare
- Stora fall på aktie/ränte/valutamarknader där man visar hur effekten blir vid
olika nivåer av generella fall.
- Stora oväntade volatilitetsskift i marknaden.”
Magnus Löfgren avslutade mailet med följande: ”Hoppas det är till hjälp och se det
som exempel – inte vad ni måste göra. Detta är ett försök att ge idéer/input för att
stödja.”
4.4.4.3 Volatilitetsavstämning den 23 april 2008

Tingsrätten noterar även avseende denna period i händelseförloppet att käranden har
presenterat volatilitetsavstämningen för den 23 april 2008, innefattande nedanstående
tabell med de innehav som Risk särskilt markerat. Käranden har även på ett över-
gripande sätt presenterat ett utdrag ur den till avstämningen hörande excel-filen
utvisande Tradingportföljen. Käranden har särskilt pekat på sådana uppgifter i utdraget
som visar bristerna i Bankens värderingsmetod och värderingar. Tingsrätten kommer
redovisa mer detaljerade utdrag ur vissa volatilitetsavstämningar i domskälen. Här i
redogörelsen för händelseförloppet återges dock endast den sammanfattande tabellen.
Sid 414
2008-04-23
NOA3 2008-12-19 26 36 10 -203 -2 030 3 255
NOA3 2009-06-18 25 38 13 -49 -637 624
NOA3 2009-12-18 24 39 15 -1 410 -21 150 20 683
NOA3 2010-06-18 24 N/A N/A -14 N/A 0
NOA3 2010-12-17 24 N/A N/A -61 N/A 0
NOKIA 2008-04-18 28 N/A N/A 0 N/A 0
NOKIA 2009-01-16 28 37 9 -25 -225 241
OMXS30 2008-07-18 16 N/A N/A -4 130 N/A -24 724
OMXS30 2008-10-17 15 N/A N/A -604 N/A 140
OMXS30 2009-01-23 14 N/A N/A -5 378 N/A 6 523
OMXS30 2010-01-22 13 N/A N/A -13 445 N/A 0
ABB 2009-02-20 30 33 3 -169 -507 468
ATCOA 2009-01-16 27 35 8 -146 -1 168 1 275
AZN 2008-07-18 35 31 -4 566 -2 264 4 609
ELUXB 2008-08-15 51,38 41 -10,38 0 0 3
ERICB 2008-12-19 55 41 -14 798 -11 172 12 936
ERICB 2009-01-16 55 40 -15 797 -11 955 7 768
ERICB 2010-01-15 55 40 -15 0 0 0
ERICB 2011-01-21 55 49 -6 -159 954 -985
HAGQ L160 2008-12-16 30 N/A N/A 41 N/A 0
HMB 2008-07-18 35 27 -8 71 -568 495
HMB 2009-01-16 35 28 -7 387 -2 709 2 508
HMB A290 10 2010-01-15 35 N/A N/A 131 N/A 0
HMB M290 10 2010-01-15 35 N/A N/A 144 N/A 0
INVEB 2009-02-20 23 28 5 -196 -980 833
NDA 2009-01-16 20 27 7 -530 -3 710 3 704
NOA3 2008-09-19 27 35 8 -7 -56 64
SAND 2009-02-20 30 36 6 -386 -2 316 2 269
STL X159.29 2008-12-18 34 N/A N/A 234 N/A 0
SWEDA 2009-02-20 30 30 0 -140 0 21
TEL2B 2009-02-20 25 35 10 -21 -210 203
TLSN 2008-06-19 26 N/A N/A -93 N/A 770
TLSN 2009-01-16 22 31 9 -113 -1 017 985
VOLVB 2009-01-16 28 37 9 -16 -144 175
Summa: -61 864 44 843

indikerar en övervärdering på 45 mkr. Positioner med ett stort negativt Vega ger inget
utslag i Vega-analysen eller Edgen då uppgift saknas om implicit volatilitet. Risk har
utifrån sin granskning av volatiliteten i marknaden rödmarkerat dessa positioner med
kommentaren ”låg vol till kort vega. Stor pos”, dvs. att det var en stor position som
värderades till en för låg volatilitet och att detta ökade Bankens förmögenhetsmassa då
Vega var negativt.
Av tabellen framgår att den indikerade felvärderingen var hänförlig till såväl aktie-
som indexoptioner och att den i huvudsak avsåg skuldpositioner (positioner med
Sid 415
negativt Vega), men att det även fanns några tillgångspositioner, bl.a. i Ericsson, som
var övervärderade. De värderades med en volatilitet som översteg den som fanns i
marknaden samtidigt som skuldpositionerna värderades med en volatilitet som
understeg den som fanns i marknaden, vilket innebar att skulden underskattades.

23 april 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen skickats till skickats till Fredrik Crafoord
med kopia till Mikael König och att Johan Tyrén på Trading lämnade kommenterarer
den 28 april 2008.
Av dokumentet framgår att Risk hade uppmärksammat att Bankens positioner med
OMX som underliggande tillgång hade ett negativt Vega om -22,2 mkr och och att
OMX-positionerna med en längre löptid än juli 2008 värderades till en lägre teoretisk
vald volatilitet än vad Risk kunnat notera i marknaden.
Det framgår även att Trading ansåg att volatiliteterna generellt gått ned under de
senaste månaderna. Beträffande positionerna i NOA3 angavs att Johan Tyrén uttryckt
att dessa var korrekt värderade. Beträffande positionerna i OMX angavs endast att
volatiliteten ”har kommit ned de senaste månaderna”.
4.4.4.5 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Göran Nirdén den

21-22 maj 2008
Agneta Norgren skrev i ett mail den 21 maj 2008 till Göran Nirdén att FI:s undersök-
ning ”Värdering av komplexa produkter” hade diskuterats i Bankens styrelse i april
2008 och att organisatoriska förändringar planerades beträffande ”Finansfunktion och
Oberoende granskning”. Agneta Norgren skrev vidare att Banken haft för avsikt att
underrätta FI om de organisatoriska förändringar som skett och de som planerades, vid
ett möte med Magnus Löfgren och Patrik Hellgren som ännu inte hade hållits.
Göran Nirdén svarade i mail den 22 maj 2008 att FI emotsåg att Banken vid det kom-
mande mötet med Magnus och Patrik den 30 maj 2008 skulle redovisa de organisa-
Sid 416
toriska förändringar som hade skett och de som skulle komma ske. Det angavs vidare
att FI trots detta ville att VD i Banken skulle svara skriftligen på de frågor som utestod.
Härmed avsågs två frågor i FI:s brev av den 4 februari 2008 som Mikael König i ett
brev den 29 februari 2008 hade bett att få svara på efter styrelsemötet den 7 april 2008.
4.4.4.6 Volatilitetsavstämning den 27 maj 2008

2008-05-27
ERICB 2008-12-19 55 41 -14 759 -10 626 8 426
ERICB 2009-01-16 55 37 -18 1 542 -27 756 30 752
ERICB 2010-01-15 55 37 -18 681 -12 258 12 519
NOA3 2009-12-18 24 38 14 -1 394 -19 516 22 830
OMXS30 2008-07-18 18 22 4 -1 770 -7 080 5 998
OMXS30 2008-08-15 16 N/A N/A -3 121 N/A 10 802
OMXS30 2008-10-17 15 25 10 911 9 110 -9 132
OMXS30 2009-01-23 14 24 10 -3 571 -35 710 25 670
OMXS30 2009-04-17 13 21 8 -369 -2 952 9 529
OMXS30 2010-01-22 13 N/A N/A -15 207 N/A 0
TLSN 2010-01-15 22 N/A N/A -284 N/A 0
ABB 2009-02-20 29,5 33 3,5 -218 -763 818
ATCOA 2009-01-16 27 34 7 -121 -847 1 079
ATCOA 2010-01-15 27 33 6 -49 -294 269
AZN 2008-07-18 35 27 -8 120 -960 1 216
ERICB 2011-01-21 55 50 -5 -171 855 -815
HMB 2008-07-18 35 26 -9 167 -1 503 1 532
HMB 2009-01-16 35 26 -9 361 -3 249 2 286
HMB 2010-01-15 35 30 -5 274 -1 370 1 516
INVEB 2009-02-20 23 25 2 -230 -460 1 137
NDA 2009-01-16 20 26 6 -560 -3 360 4 192
NOA3 2008-12-19 30 38 8 239 1 912 -1 579
NOA3 2009-06-18 25 38 13 -47 -611 599
NOA3 2010-06-18 24 38 14 -14 -196 93
NOA3 2010-12-17 24 39 15 -59 -885 711
NOKIA 2009-01-16 28 41 13 -22 -286 295
SAND 2009-02-20 30 33 3 -371 -1 113 1 135
STL 2008-12-18 34 N/A N/A 144 N/A 0
TLSN 2008-09-19 26 33 7 -124 -868 824
Summa: -120 786 132 702

indikerar en övervärdering på 133 mkr. Positioner med ett stort negativt Vega ger inget
utslag i Vega-analysen eller Edgen då uppgift saknas om implicit volatilitet. Risk hade
utifrån sin granskning av volatiliteten i marknaden rödmarkerat positionerna och
Sid 417
beträffande OMX-positionerna givit kommentarerna ”låg vol kort vega” respektive

”????”.
Enligt vad som framgår av tabellen ovan hade det skett vissa förändringar sedan
föregående avstämning. En förändring som kan noteras är att tre positioner i ERICB nu
hade rödmarkerats. Dessa positioner hade ett stort positivt Vega och värderades,
liksom tidigare månader, till en volatilitet som markant översteg den volatilitet som
gick att avläsa i marknaden samtidigt som de flesta av de övriga positionerna, vilka
hade ett negativt Vega, värderades till en volatilitet som markant understeg den som
kunde avläsas i marknaden. Oavsett om positionerna hade ett positivt eller negativt
Vega värderades de alltså till Bankens fördel.
Beträffande OMX-positionerna kan det noteras att Banken ytterligare utökat sin
position i den av dessa positioner som uppvisade det största negativa Vega, dvs. OMX
med lösendag i januari 2010. Vega för den positionen hade sedan föregående månad
ändrats från -13,445 mkr till -15,207 mkr. Den position som indikerade den största
övervärderingen var enligt utslaget i Vega-analysen hänförlig till positionen i OMX
med lösendag i januari 2009.

27 maj 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen hade skickats till Fredrik Crafoord med
kopia till Mikael König och att Johan Tyrén på Trading kommenterade volatilitets-
avstämningen den 30 maj 2008.
I dokumentet noterades att Risk uppmärksammat större avvikelser och avvikelser

mellan teoretisk och implicit volatilitet avseende de positioner som återgetts i tabellen.
Det framgår också att Risk uppmärksammat att Bankens positioner med OMX som
underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega om -22,7 mkr.
Sid 418
Det framgår att Trading även denna månad ansåg att volatiliteterna generellt gått ned
under de senaste månaderna. Beträffande positionerna i NOA3 angavs åter att Johan
Tyrén uttryckt att dessa var korrekt värderade. Det framgår även att han skulle ”titta
på” ERICB-positionerna.
4.4.4.8 Bankens IKU reviderad den 30 maj 2008

Banken skulle ursprungligen ha gett in en IKU till FI i september 2007. Den som hade
getts in i december 2007 hade FI inte godtagit och Banken hade fått möjlighet att
återkomma senast den 30 april 2008. Den 3 juni 2008 gav Banken in IKU till FI.
I den reviderade IKU:n redogjordes för de väsentligaste riskerna, vilka angavs vara:
”• Den största och mest väsentliga risken är att en hög andel medarbetare
lämnar HQ samtidigt.
• Systematisk felvärdering, s.k. serieskada.
• Kunders transaktioner genomförs inte på det sätt som avtalats, alternativt HQ
marknadsför en tjänst på ett sätt som missuppfattas av kunder.
• Kreditrisker – mycket kraftiga börsfall som leder till att erhållna säkerheter
minskar kraftigt i värde/ blir värdelösa.
• Dolda avstämningsdifferenser på konton eller i värdepapper.
Fördröjd/bristande avstämning kan leda till att väsentliga differenser upptäcks
för sent, vilket i sin tur kan leda till höga kostnader för att korrigera fel.
• Motpartsrisker – ett institut eller kund fullföljer inte en ingången transaktion.
• Internt bedrägeri som svårligen kan upptäckas.
• Driftsavbrott som innebär att HQ inte kan upprätthålla verksamhet mot
kunder och övriga motparter.”
I uppräkningen finns inte marknadsrisk medtagen. Det framgår vidare att kapitalbasen
kan komma att påverkas negativt med ett belopp om 170 mkr mot bakgrund av att
Banken ”på felaktiga grunder räknat in delar av en utgiven personalkonvertibel”.
Under rubriken Marknadsrisk noteras följande:
”HQ har under den senare delen av det första kvartalet beslutat att fortsätta att
bedriva handel med aktier och derivat för egen räkning.
Sid 419
Kapitalkrav för marknadsrisk bedöms därför öka till maximalt 80 MSEK

under perioden. Beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk baseras på utfall
2007 och framtida antaganden av exponeringar i tradingportföljen.
Bedömning: ökning av Kapitalkrav om 35 MSEK.”
Det tidigare angivna kapitalkravet för marknadsrisk om 45 mkr hade således ökat till
80 mkr. Denna siffra kan jämföras med de säkerhetskrav som clearinghusen ställde på
Banken efter att de gjort stresstester av Tradingportföljen.
4.4.4.9 Styrelsemöte i Banken den 16 juni 2008

Vid styrelsemötet närvarande styrelseledamöterna Mikael König, Thomas Erséus, Curt
Lönnström och Per Ovrén. Det antecknades att även Agneta Norgren och Fredrik
Crafoord var närvarande.
Fredrik Crafoord redogjorde för förslag till strategiförändring samt limitändringar för
Trading, varvid följande antecknades i protokollet: ”Trading ska fokusera på investe-
ringar i likvida aktieinstrument. Handeln ska ha större inslag av s.k. ’day trading’ och
man ska fortsätta att ta risk i derivat med hög avkastningspotential och begränsad
risk. Målsättningen ska vara en genomsnittsduration på maximalt 12 månader på
innehavda värdepapper. Flera handelsstrategier inom ramen för black-box trading ska
utvecklas i syfte att utnyttja den handelsfunktionen i större utsträckning.” Strategin och
limiterna framgick av en bilaga där följande framgick:
”Strategi
+ Fokus på likvida aktieinstrument
+ Öka omfångslimit för att öka intjäningspotential på ’Core Business’
+ Målsättning om duration <12 månader
+ Öka automatisering genom att integrera ’Black Box’
+ Ta höjd för att marknaden åter kan bli illikvid”
Fredrik Crafoords strategi var således att öka omfångslimiten för att öka intjänings-
potentialen. Vidare framgick följande:
Sid 420
”Limitändringar
+ Bruttosäkerheter limit höjs till 4 000 MSEK (1 500 +1 800) med förbehållet
att Trading skall finansiera/ ställa säkerhet för portföljen
+ Nettoexponering, limit höjs till 400 MSEK, med möjlighet till tillfällig
höjning g n beslut av VD/RISK till 500 MSEK under max 30 dgr (300 MSEK +
100 MSEK) med förbehållet att O/N risklimiten ej överskrids
+ O/N risk, limit oförändrad, 50 MSEK (beräknad efter en prisförändring på
10% och volatilitetsförändring 30%) med möjlighet till tillfällig höjning av
VD/RISK till 75 MSEK i max 5 dgr
+ Account Balance, limit slopas”
Styrelsen beslutade att fastställa den för Trading föreslagna strategin och limitnivåerna
samt att dessa skulle tillämpas från och med den 1 juli 2008, med undantag för
förslaget avseende ”net units” samt limiten på ”mindre likvida aktier” vilken skulle
träda i kraft från och med tidpunkten för nästa styrelsemöte. Styrelsen beslutade även
att uppdra åt VD/Risk att ta fram förslag till uppdaterad instruktion för Trading där
limitnivåer enligt förslaget skulle framgå och det angavs att instruktionen skulle
fastställas slutligt vid nästa styrelsemöte. Någon sådan uppdaterad instruktion
fastställdes inte.
Protokollet innehåller ingen redogörelse för den diskussion som fördes på mötet.
Agneta Norgren föredrog i sammanfattad form den ingivna IKU:n, se ovan, och redo-
gjorde även för riskrapporten. Vidare redogjorde hon för riskrapporten. O/N-limiten
hade överträtts nio gånger, trots tillfälliga höjningar. Nettoexponeringslimiten hade
överskridits åtta gånger. Det noteras att Risk vid sju tillfällen hade mailat Fredrik
Crafoord för kommentar utan att han hade svarat.
En ny finansinstruktion fastställdes att träda i kraft i oktober 2008, vilket hade föran-
letts av FI:s synpunkter rörande en renodling av Riskfunktionen. Styrelsen beslutade
även att utse Fredrik Crafoord till ny vice VD i Banken.
Sid 421
4.4.4.10 Styrelsemöte i HQ AB den 16 juni 2008

Samtliga styrelseledamöter var närvarande.
Mikael König informerade styrelsen om att det befintliga konvertibelprogrammet

2007/2011:2 inte fullt ut kunde utnyttjas för kapitaltäckningsändamål då det endast
löpte på tre år och föreslog att det skulle ersättas med ett program som löpte på fem år.
Motiveringen var att det skulle vara ”mer ändamålsenligt för kapitaltäckningsändamål
och mer gynnsamt för personalen”. Styrelsen uppdrog åt Mikael König att utreda
förutsättningarna för att lösa in konvertibelprogrammet.
Curt Lönnström lämnade en rapport från Revisionskommittén av den 12 juni 2008. Av

rapporten framgick att ATOS hade genomfört ”en förstudie avseende möjlig extern
granskning av de områden som ligger utanför juridik och redovisning/bokslut”. Det
noterades att kommittén avsåg att anlita ATOS för att granska bl.a. de områden där FI i
sin rapport, i undersökningen av Bankens hantering av komplexa produkter, påpekat
att ”en högre grad av oberoende vore önskvärd”. Av rapporten framgick även:
”Tradingen har under våren överskridit de limiter som uppställts för
verksamheten. Dessa överskridanden har på daglig basis rapporterats och
diskuterats och vid ett flertal tillfällen har tillfälliga limiter lämnats i avsikt att
skapa möjligheter för en ordnad övergång till en ny inriktning för
tradingverksamheten.
Styrelsen kommer att fatta ett nytt beslut om tradingens inriktning och vilka
olika limiter som skall gälla med hänsyn dels till den nya inriktningen dels med
hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och den tillgängliga kapitalbasen.”
Det framgår att förväntade förändringar i aktiebolagslagen redovisades som innebar att
Revisionskommittén skulle ersättas genom inrättande av ett revisionsutskott med en
något annan sammansättning. Styrelsen beslutade i anledning av detta ”att utöka
styrelsens revisionsutskott” till tre ordinarie ledamöter och att Johan Piehl skulle vara
ordinarie ledamot. [I det följande förekommer även Revisionskommittén således i
förekommande fall avseende Revisionsutskottet.]
Sid 422

2008-06-23
NOA3 2009-12-18 24 N/A N/A -1 042 N/A 0
OMXS30 2008-08-15 18 24 6 -2 755 -16 530 9 028
OMXS30 2008-10-17 16 27 11 199 2 189 -9 283
OMXS30 2009-01-23 15 25 10 -147 -1 470 8 127
OMXS30 2009-04-17 14 N/A N/A -776 N/A 0
OMXS30 2010-01-22 13 N/A N/A -17 157 N/A 0
TLSN 2010-01-15 22 N/A N/A -280 N/A 0
ABB 2009-02-20 29 35 6 -193 -1 158 858
ATCOA 2009-01-16 27 34 7 -127 -889 994
ERICB 2009-01-16 55 43 -12 1 104 -13 248 16 744
ERICB 2011-01-21 55 51 -4 -167 668 -706
HMB 2008-07-18 35 26 -9 152 -1 368 1 321
HMB 2008-09-19 35 28 -7 45 -315 282
HMB 2008-11-21 35 29 -6 99 -594 603
HMB 2009-01-16 35 28 -7 332 -2 324 1 771
HMB 2010-01-15 35 32 -3 265 -795 908
INVEB 2009-02-20 23 27 4 -226 -904 1 079
NDA 2009-01-16 20 28 8 -415 -3 320 3 452
Summa: -40 058 35 178

indikerar en övervärdering på 35 mkr. Positioner med stort negativt Vega ger inget
utslag i Vega-analysen, eller Edgen, då uppgift saknas om implicit volatilitet. Risk
hade utifrån sin granskning av volatiliteten i marknaden rödmarkerat positionerna med
kommentarerna ”Låg vol. kort vega” respektive ”Inga priser funna”.
Det kan noteras att Banken ytterligare utökat sin position i OMX med lösendag i
januari 2010. Vega för denna position hade sedan föregående månad ändrats från
-15,207 mkr till -17,157 mkr. Den av dessa positioner som indikerade den största
övervärderingen var enligt utslaget i Vega-analysen hänförlig till en OMX-position
med lösen i augusti 2008, dvs. två månader senare.

23 juni 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen hade skickats till Fredrik Crafoord och
Mikael König och att Johan Tyrén hade lämnat kommentarer den 26 juni 2008.
Sid 423
I dokumentet noterades att den största enskilda positionen representerades av OMX, att
Vega för den totala OMX-positionen den 23 juni 2008 uppgick till ca -19,2 mkr och att
OMX-positionerna med längre löptid än augusti 2008 värderades till en lägre vald
volatilitet än vad Risk hade noterat i marknaden.
Det framgår att Trading ansåg att NOA3 var ”korrekt värderad, hänvisar till historisk
volatilitet”. Beträffande OMX framgår att Trading ansåg att volatiliteten i marknaden
”kommit ned de senaste månaderna, hänvisar till den historiska vol.” I dokumentet
noterades avslutningsvis: ”Grafer över den historiska volatiliteten för NOA3, OMX30,
TLSN, HM B och NDA finns.”. Här avses bl.a. de positioner som Risk hade rödmark-
erat. Några grafer finns inte bifogade och det går därför inte att säga vilka perioder
som avsetts.
4.4.4.13 Mailkorrespondens mellan Agneat Norgren och Göran Nirdén m.fl.

den 24 och 27 juni 2008
Den 24 juni 2008 skrev Agneta Norgren ett mail till Göran Nirdén med kopia till
Richard Berlin och Mikael König angående undersökning värdering av komplexa
instrument och bad Göran Nirdén att kontakta henne med anledning av hans tidigare
mail med bekräftelse av de organisatoriska förändringar som hade planerats och nu
beslutats av Bankens styrelse den 16 juni 2008. I mailet angav Agneta Norgren:
”• Ny Finansinstruktion innebärande att ansvaret för Finansfunktionen under
hösten, när bemanning inom såväl RISK som EKONOMI är löst (tidigast 2008-
10-01), flyttas till koncernekonom, ansvarig Mattias Arnelund
• Oberoende granskning [ATOS] har efter förstudie lämnat offert och förslag
på uppdragets utförande. Revisionskommittén har beslutat anlita [ATOS] och
plan för granskningen skulle tas fram till nästa möte i revisionskommittén”
Göran Nirdén svarade den 27 juni 2008 och tackade för informationen och uppgav,
med hänvisning till sitt mail den 22 maj 2008, att FI ville att Bankens VD skulle skriva
under ett brevsvar på FI:s skrivelse av den 4 februari 2008. Han fortsatte: ”Mikael
König har ju i sitt brev till oss av den 29 februari 2008 delvis besvarat skrivelsen men
Sid 424
på några punkter bad han ju att få återkomma efter det att HQ Banks styrelse
behandlat ett par frågor. Detta har ju nu skett på två styrelsemöten i april och i juni.
Vi emotser därför ert kompletterande svar senast den 11 juli.”

rättsfakta)
HQ AB lämnade en delårsrapport för perioden den 1 januari 2008 – den 30 juni 2008.
Rapportens riktighet intygades den 17 juli 2008 av styrelsen i HQ AB och granskades
översiktligt av KPMG.
Det noterades att den finansiella oron hade påverkat intjäningsmöjligheterna negativt
och att Stockholmsbörsen hade sjunkit med 33 procent sedan den 30 juni 2007 vilket
”givetvis har påverkat HQ:s intjäning negativt”.
Under rubriken Likvida medel, kapitaltäckning, räntenetto och personal noterades:

”Kapitaltäckningsgraden för koncernen uppgick till 16 (21 per den 31 december 2007)
procent, motsvarande en kapitaltäckningskvot om 2,0. Nuvarande nivå på kapital-
täckningsgrad överstiger dels legala krav om en minsta kapitaltäckningsgrad om 8
procent och dels HQ:s finansiella mål om lägst 10 procents kapitaltäckningsgrad.”
I rapporten angavs under rubriken Redovisningsprinciper att ”HQ:s delårsrapport är

utformad i enlighet med de av EU antagna IFRS-standarderna”.
Under redogörelsen för HQ Investment Banking noterades angående Tradingportföljen

följande: ”Tradingen minskade nettoresultatet av finansiella transaktioner inklusive
utdelningar med 49 procent till 48 (94) MSEK. Det försämrade resultatet är en effekt
av den finansiella oro som präglat 2008, samtidigt som första halvåret 2007 var ett
synnerligen bra halvår för Tradingen. Som tidigare kommunicerats fokuserar Trading-
verksamheten allt tydligare på market making i likvida instrument. Det totala omfånget
i portföljen har successivt minskat samtidigt som risken reducerats. Tradingen redo-
visade ett rörelseresultat på 14 (39) MSEK.”
Sid 425
4.4.4.15 Brev den 11 juli 2008 från Mikael König till FI angående hantering
och värdering av komplexa produkter i Banken
Med hänvisning till Bankens skrivelse den 29 februari 2008 inkom Banken genom
Mikael König med den tidigare förutskickade kompletteringen enligt följande.
”Vad gäller bankens riskmanagementfunktion kommer dess uppgifter att reduceras
genom att finansfunktionen kommer att flyttas till ekonomiavdelningen med Mattias
Arnelund som ny ansvarig chef. Förändringen ska vara genomförd under hösten 2008.
Beträffande bankens internrevision kommer [..] att såsom oberoende granskare
biträda Banken med att utföra den funktionen. Samråd pågår för närvarande om den
granskningsplan som [..] ska följa.”
Det svar som FI fick var inte vad FI hade väntat sig.
4.4.4.16 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 16 juli 2008

Samtliga styrelseledamöter deltog i mötet. Styrelsen beslutade att kalla till extra
bolagsstämma fredagen den 15 augusti 2008 och föreslå stämman att fastställa för-
slaget om återköp av konvertibler utgivna under det existerande personalkonvertibel-
programmet – som hade en löptid på tre år – samt antagande av ett nytt personal-
konvertibelprogram med en löptid på fem år. Syftet var att lånet därmed skulle kunna
inräknas i koncernens kapitalbas.

Sid 426
2008-07-28
ERICB 2008-12-19 55 42 -13 662 -8 606 7 423
ERICB 2009-01-16 55 41 -14 737 -10 318 10 065
NDA 2008-09-19 26 39 13 2 26 -123
NDA 2009-01-16 20 30 10 -347 -3 470 3 747
NOA3 2009-12-18 24 N/A N/A -1 266 N/A 0
OMXS30 2008-08-15 20 28 8 2 263 18 104 -17 384
OMXS30 2008-09-19 18 30 12 -3 341 -40 092 30 911
OMXS30 2008-10-17 16 28 12 -675 -8 100 12 444
OMXS30 2009-01-23 15 28 13 -6 271 -81 523 95 413
OMXS30 2009-04-17 13 27 14 -1 236 -17 304 34 496
OMXS30 2010-01-22 13 N/A N/A -4 473 N/A 0
ABB 2009-02-20 27 36 9 -99 -891 795
AZN 2008-09-19 35 28 -7 412 -2 884 2 125
ERICB 2010-01-15 55 36 -19 867 -16 473 16 187
ERICB 2011-01-21 55 N/A N/A -160 N/A 0
INVEB 2009-02-20 23 28 5 -202 -1 010 1 115
NOA3 2008-12-19 30 N/A N/A 402 N/A 0
NOA3 2009-06-18 25 N/A N/A -42 N/A 0
TLSN 2010-01-15 22 32 10 -214 -2 140 2 326
Summa: -174 681 199 540
Utslaget i Vega-analysen indikerar en övervärdering på 175 mkr, medan Edgen indi-

kerar en övervärdering på 200 mkr. Risk hade utifrån sin granskning av volatiliteten i
marknaden rödmarkerat positionerna med kommentaren ”Låg vol. till kort vega”
avseende NOA3-positionen med lösendag i december 2009.
Av tabellen framgår att det fanns tillgångspositioner i bl.a. ERICB som var över-
värderade. Det kan noteras att Banken handlat många nya positioner sedan föregående
månad i OMX med lösendag i september 2008.

28 juli 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen den 29 juli 2008 skickades till Tamer Torun
och Agneta Norgren samt att den kommenterades av Tamer Torun vid ett möte den 30
juli 2008.

mellan teoretisk och implicit volatilitet avseende de positioner som återgetts i tabellen i
avstämningen. Den största enskilda positionen avsåg OMX: Vega för den totala
Sid 427
positionen i OMX per den 28 juli 2008 uppgick till ca -13,7 mkr och det noterades att
samtliga OMX-positioner värderades av Trading till en lägre vald volatilitet än vad
Risk kunnat notera i marknaden.
Det noterades att Trading ansåg att NOA3 var korrekt värderad och att den längre
volatiliteten för OMX var korrekt, i båda fall med hänvisning till historisk volatilitet.
Trading skulle dock se över om volatiliteten för OMX med förfall i augusti 2008, dvs.
en månad senare, skulle höjas något. Trading ansåg också att ERICB var korrekt
värderad eftersom, till skillnad från andra instrument, de långa löptiderna handlades till
högre volatiliteter än de korta.
I dokumentet noterades avslutningsvis att grafer ”över den historiska volatiliteten för
NOA3, ERICB, NDA och OMX finns hos RISK”. Här avses de positioner som Risk
rödmarkerat.

2008-08-25
NOA3 2009-12-18 24 36 12 -1 165 -13 980 16 441
OMXS30 2008-11-21 17 27 10 -1 787 -17 870 14 775
OMXS30 2009-01-23 15 26 11 -4 968 -54 648 66 303
OMXS30 2009-04-17 15 27 12 -2 030 -24 360 31 586
OMXS30 2010-01-22 15 N/A N/A -4 940 N/A 27 908
AZN 2008-09-19 35 25 -10 83 -830 1 342
AZN 2008-11-21 30 27 -3 80 -240 266
ERICB 2008-12-19 55 45 -10 596 -5 960 4 689
ERICB 2009-01-16 55 45 -10 715 -7 150 10 425
HMB 2008-09-19 35 29 -6 148 -888 680
INVEB 2009-02-20 20 26 6 -173 -1 038 1 319
NDA 2009-01-16 20 30 10 -234 -2 340 2 855
NOA3 2008-12-19 30 35 5 371 1 855 -952
TLSN 2010-01-15 22 33 11 -207 -2 277 2 452
Summa: -129 726 180 089

kerar en övervärdering på 180 mkr. Risk har utifrån sin granskning av volatiliteten i
marknaden rödmarkerat positionen med kommentaren ”Låg vol kort vega”.
Sid 428
Av avstämningen framgår att Trading nu för första gången handlade i optioner med det
tyska indexet DAX som underliggande.

25 augusti 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen den 26 augusti 2008 hade skickats till
Fredrik Crafoord, Johan Tyrén och Agneta Norgren samt att den kommenterades av
Johan Tyrén vid ett möte den 29 augusti 2008.

avstämningen. Det framgår att den största enskilda positionen avsåg OMX, att Vega
för den totala positionen i OMX per den 25 augusti 2008 uppgick till ca -14,9 mkr och
att samtliga OMX-positioner värderades till en lägre vald volatilitet än vad Risk kunnat
notera i marknaden.
Av dokumentet framgår att Trading ansåg att NOA3 var korrekt värderad och att den
lägre volatiliteten beträffande OMX var korrekt, i båda fallen med hänvisning till
historisk volatilitet. Det noterades att grafer avseende den historiska volatiliteten fanns
hos Risk rörande DAX, S&P, OMX, TLSN, NOA3, AZN och ERICB.
Vidare finns under rubriken Övrigt följande notering: ”Diskuterade vad som är en lång
respektive kort option, mycket hänger på om optionen är likvid eller ej enl. Johan.”
4.4.4.21 FI:s interna PM Bedömning av HQ Banks svar på FI:s yttrande-

skrivelse om värdering och hantering av komplexa produkter den 28
augusti 2008
Göran Nirdén hade upprättat dokumentet. Dokumentet innehöll en genomgång av de
frågor som FI tagit upp i sin skrivelse till Banken den 4 februari 2008 med beaktande
av Bankens svar den 29 februari samt den 11 juli 2008. Av dokumentet framgår bl.a.
FI:s slutsatser angående Oberoende riskkontrollfunktion följande:
Sid 429
”• Vår synpunkt på att det finns en intressekonflikt i och med att funktionen är
involverad i kreditbeslut som man själva följer upp svarar man inte riktigt på.
• Vår tveksamhet till om banken har tillräckligt med resurser svarar man 29/2
att man ska se över och återkomma till oss. Det gör man dock inte i svaret den
11.7 mer än att man menar att resurserna ökar i och med att man tar bort
arbetsuppgifter från funktionen.”
FI:s synpunkter på Riskmått och tillhörande limiter som används för mätningen av
risken i komplexa produkter var:
”Vår bedömning är att banken inte har riskmått som är förenliga med best
practice. Men för den verksamhet man bedriver är måtten godtagbara. Med den
omfattning som banken nu har på tradingen tycker vi att det är acceptabelt att
man inte har ett separat risksystem. Vi tror dock att Risk management-
funktionens arbete skulle underlättas om man skaffar ett risksystem.
[..]
FI anser att banken bör göra övergripande stresstester, inte bara de
känslighetstester som man gör. Detta eftersom man handlar med komplexa och
svårvärderade instrument.”
FI redovisade hur Bankens svar den 29 februari 2008 hade uppfattats och återgav
denna del av Bankens svar:
”Risk Management funktionen tar självständigt fram data avseende
resultatrapport ur egen ORC, vilka tjänar som avstämning mot de data som
Trading presenterar. Banken bedömer att genom förfarandet uppnås i allt
väsentligt samma resultat som om rapporten produceras självständigt av Risk
Management funktionen.
Banken avser att återkomma till FI för samråd om ytterligare moment
fordras för en övergripande stresstestmätning av den aktuella risken.”
FI noterade i denna del följande slutsats: ”Tveksamt om bankens svar är godtagbart.

Det framgår inte riktigt om det är Risk management funktionens rapporter som
verkligen gäller. Banken har inte återkommit till oss i frågan om stresstestmätning som
man skrev i brevet 29.2 att man skulle göra.”
Sid 430
Såvitt avsåg Värdering av komplexa produkter redovisade FI följande slutsatser:

”HQ vill inte att risk management ska göra egna kontroller/oberoende
värderingar utan att det räcker att risk management gör en oberoende kontroll
av konsistensen i de parametrar och modeller som ligger till grund för
värderingen. Svaret kan godtas med tvekan.
Man skrev den 29.2 det inte fanns skäl att göra dagliga värderingar eftersom
tradingen skulle komma att förändras (=minska). Detta beslut är dock numera
ändrat. Man kommer att behålla en viss trading. Mot denna bakgrund måste
frågan följas upp.”
FI redovisade avslutningsvis sina Övergripande slutsater enligt följande: ”Bankens

svar 29.2 är bra men det kompletterande svaret 11.7 ger inte de kompletteringar som
man kunde förvänta sig och är dessutom väldigt kortfattat. Banken visar å ena sidan
en bra inställning genom att flytta finansieringsfunktionen och stärka och frigöra
internrevisionen. Å andra sidan är man ganska ovillig att ändra sig i värderingsfrågor
och annat. Informationen som lämnats efter 29.2 är väldigt kortfattad och har lämnats
först efter flera påminnelser från FI.. detta undersökningsärende bör avslutas men de
utestående frågorna bör följas upp i den ordinarie tillsynen av Tillsyn Kreditinstitut.”
Beskedet är således att FI avslutar det specifika ärendet men samtidigt skickade en
tydlig signal om att vissa frågetecken skulle följas upp.
4.4.4.22 Styrelsemöte i HQ AB den 12 september 2008

Samtliga styrelseledamöter var närvarande på mötet.
Mikael König redogjorde för sin verksamhetsrapport. Inom ramen för denna inform-
erades styrelsen om att Trading hade ”svag lönsamhet inledningsvis” under det tredje
kvartalet, att det fanns ”fortsatt riskaversion i marknaden med låg omsättning” som
gav ”ökade marginaler på risktagande”. Vidare framgick avseende Trading: ”Ca 30
MSEK i illikvida positioner, kostnad ca 6 MSEK”.
Sid 431
4.4.4.23 Styrelsemöte i HQ AB den 12 september 2008

Samtliga styrelseledamöter var närvarande på mötet. På mötet deltog också Agneta
Norgren, Fredrik Crafoord och Richard Berlin.
Riskrapporten redovisades. Agneta Norgren redogjorde för limitutnyttjanden juni-

augusti 2008. Nettoexponeringslimiten hade höjts tillfälligt. Ett överdrag hade skett
men överlag låg den under gränsen. Det finansiella limitnutnyttjandet redovisades. Det
noterades att TAB (Trading Account Balance) utgick fr.o.m. den 1 juli 2008. I
samband därmed redogjorde hon bl.a. för resultatet för Black Box, kapitaltäckning och
aktiekursrisk.
Under rubriken Instruktioner och mandat för Trading noterades att Fredrik Crafoord
förklarade ”vad gäller illikvida positioner i tradingportföljen att det för honom inte
råder något tvivel om att aktuella positioner är under avveckling”.
Det noterades vidare att styrelsen, sedan instruktionen och mandaten för Trading be-
handlats, fastställde ny instruktion för Trading som reflekterade de mandat som hade
fastställts vid styrelsemötet i Banken den 16 juni 2008. Det innebar att ”Bruttosäker-
hetsbelopp (aktielån och clearinghus)” nu uppgick till 4 mdkr med noteringen:
”Mandatet kan utnyttjas till maximalt det belopp tradingportföljen självständigt kan
ställa av Motparten begärd säkerhet.” Det innebar även att O/N-limiten sattes till 50
mkr med tillägget att mandatet kunde ”tillfälligt höjas genom beslut av VD/Chef Risk
till max 75 MSEK att gälla under längst 5 bankdagar”. Limiten för Nettoexponering
sattes till 400 mkr med tillägget att mandatet kunde ”tillfälligt höjas genom beslut av
VD/Chef Risk till max 500 MSEK att gälla under längst 30 kalenderdagar”. Vidare
ledde ändringen till att Trading inte längre hade en begränsning avseende omfång;
Trading Account Balance.
Mikael Königs VD-rapport – samma som den som han hade redogjort för vid styrelse-
mötet i HQ AB samma dag – förklarades genomgången. Det framgick således att
Trading innehav avsåg ca 30 mkr i illikvida positioner.
Sid 432
4.4.4.24 FI:s brev avseende äre det ”U dersök i g av ha teri g o h

värderi g av ko ple a produkter i HQ Ba k” de septe er
2008
Av brevet, ställt till Mikael König, framgår att FI den 20 november 2007 hade genom-
fört ett platsbesök hos Banken. Undersökningen ingick i FI:s granskning av styrning,
kontroll och uppföljning (hantering) samt värdering av komplexa produkter i företag
med omfattande tradingverksamhet (inkl. verksamhet som market maker). Med
komplexa produkter avsågs enligt FI ”finansiella instrument där marknadsvärden
saknas eller där företaget anser att de inte var rättvisande och istället använder
teoretiska modeller för sin värdering”. Här avsågs optionerna i Bankens portfölj och
således inte aktier. Syftet med undersökningen angavs främst vara att granska hur
Banken efterlevde de allmänna råden (FFFS 2000:10) om hantering av marknads- och
likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag, i de delar som behandlar
hantering och värdering, utifrån Bankens handel med komplexa produkter. Fokus för
undersökningen var riskaspekter och inte värderingstekniska frågor.
I brevet redovisades kontakterna dittills mellan FI och Banken samt utfallet (se ovan)
och det noterades som slutsats att FI inte var ”tillfredställda med alla delar av Bankens
svar”. FI konstaterade att det aktuella undersökningsärendet skulle stängas men att FI
samtidigt avsåg att följa upp vissa frågor som punkter inom ramen för den samlade
kapitalbedömningen (SKB, se ovan om IKU) samt tillståndsverifiering med avseende
på införandet av MiFID-reglerna. De punkter som kvarstod angavs vara följande:
”Oberoende riskkontrollfunktion
Vi ansåg, i vårt brev den 4 februari 2008, att bankens Risk management funk-
tion hade för många roller med tanke på inriktningen och omfattningen av den
verksamhet som banken numera bedriver. Ni svarade att vad gäller bankens
riskmanagementfunktion så kommer dess arbetsuppgifter att reduceras genom
att finansfunktionen komemr att flyttas till ekonomiavdelningen. Vår synpunkt
på att det finns en intressekonflikt i och med att Risk-managementfunktionen är
involverad i kreditbeslut som man själva följer upp svarar ni inte på.
Vi var vidare tveksamma till om banken för närvarande har behövligt med
resurser för att göra en tillräckligt frekvent oberoende värdering av tradingens
Sid 433
innehav. Vi begärde därför att banken återkommer till oss med en beskrivning
av hur man säkerställer att det är möjligt att göra tätare kontroller. I svaret till
oss den 29 februari skriver ni att ni avser att återkomma med en redovisning av
vilka åtgärder som kommer att vidtagas. Det gör ni dock inte i brevet av den 11
juli, förutom att ni nämner att riskmanagementfunktionens uppgifter kommer att
reduceras genom att finansfunktionen flyttas till ekonomiavdelningen.
Riskmått och tillhörande limiter som används för mätningar av risken i
komplexa produkter
I vårt brev ifrågasatte vi de använda riskmåtten, avsaknaden av ett separat risk-
system och den lägre statusen för riskkontrollfunktionens rapporter i förhåll-
ande till tradingens rapporter. Våra synpunkter den 4 februari ska ses i ljuset
av de planer som ni då hade att reducera tradingen och lägga över verksam-
heten i en hedgefond. I ert svar den 29 februari behandlar ni bara frågan om
vilken funktion som tar fram rapporter. Efter vad vi förstår är planerna på att
lägga över tradingen i en hedgefond inte längre aktuella.
Vi ansåg i vårt brev att banken borde göra övergripande stresstester, inte
bara de känslighetstester som man gör. I ert svar den 29 februari skrev ni att ni
avsåg att återkomma till FI för samråd om ytterligare moment fordras för en
övergripande stressmätning av den aktuella risken. Det har ni dock inte gjort.
Värdering av komplexa produkter
Vi ansåg i vårt brev att det inte var tillräckligt att risk managementfunktionen
gör en kontroll en gång i slutet av månaden och ibland några stickprovs-
kontroller. Vi hade förståelse för att det är svårt att göra en oberoende
värdering dagligen. FI ansåg dock att en bank av HQ:s storlek bör göra
kontroller/ oberoende värdering åtminstone två gånger i veckan och därtill
göra stickprovskontroller som inte handlarna känner till på förhand.
I ert svar den 29 februari beskriver ni bankens frekvens och metod för att
göra oberoende kontroller. Ni skriver vidare att ’det för närvarande inte är
relevant att göra en fullständig kontrollvärdering på daglig basis. Skälet härtill
är som banken tidigare meddelat FI att tradingportföljen i sin nuvarande form
och omfattning är under förändring. Beroende av utfallet av denna förändring
kan det dock framöver bli aktuellt att göra fler fullständiga kontroller av
värderingen under en månad.’ Mot bakgrund av att de tidigare planerna för
tradingen, så vitt vi förstår, nu är ändrade vill vi följa upp frågan.”
Sid 434
Brevet är undertecknat av Göran Nirdén och Magnus Löfgren.
4.4.4.25 Ba ke s revsvar avsee de äre det ”U dersök i g o h ha teri g

och värdering av komplexa produkter i HQ Ba k”de septe er
2008
Med hänvisning till FI:s skrivelse av den 16 september 2008 och ett efterkommande
möte den 18 september 2008 kompletterade Banken utredningen enligt följande:
”Oberoende riskkontrollfunktion
Bankens riskkontrollfunktion kommer att senast vid årsskiftet att vara avskild
från bankens operativa verksamhet. Således kommer ansvaret för kredit- och
finansfrågor att underställas andra verksamhetschefer inom banken.
Riskmått och tillhörande limiter som används för mätning av risken i
komplexa produkter
Vi har uppfattat att inspektionen återkommer till oss för närmare vägledning av
vilka eventuella förändringar som är påkallade avseende de riskmått som vi
tillämpar.
Vi har uppfattat att inspektionen inte har något att invända mot att risk-
management för sina kontroller använder det affärs- och riskhanteringssystem
som finns tillgängligt i bankens applikation Orcen, oaktat att Tradingavdelning-
en använder samma system, under förutsättning att riskmanagement kan
kontrollera och hantera applikationen separat från och utan påverkan av
Tradingen.
Vad gäller övergripande stresstester avser banken att implementera ytter-
ligare parametrar för mätning/prognostisering av ’worst case scenario’ av
innhavda positioner. Målsättningen är att implementeringen skall vara
genomförd senast vid årsskiftet.
Värdering av komplexa produkter
Banken har ökat frekvensen av icke annonserade stickprov. Banken kommer att
öka frekvensen av konsistenstester till två gånger per vecka, d.v.s. kontroll av
signifikanta avvikelser avseende val av modell och volatilitet. Banken arbetar
med utveckling av en loggfunktion som avser registrering av förändringar i
parametrar som rör volatiliteten. Loggrapporten kommer att skapas dagligen
Sid 435
efter kontorstid samt kontrolleras av riskmanagement dagen efter genom en

avvikelserapport.
Banken anser att bankens riskmanagement är bemannad med kompetent
personal för kontrollen av bl.a. Tradingavdelnings verksamhet. Banken har
vidtagit de åtgärder som ansetts möjliga för att säkerställa kontinuiteten i
riskmanagements verksamhet.”
Det noteras att Banken inte besvarar frågor rörande om Risk hade tillräckliga resurser
och ifråga om den lägre statusen för riskkontrollfunktionens rapporter i förhållande till
Tradingens rapporter. Några övergripande stresstester infördes aldrig av Banken. Det
noteras att FI tillskrev Banken i april 2008 och redovisade förslag på olika tänkbara
stresstester, se ovan. FI efterfrågade kontroller/oberoende värdering två gånger per
vecka och i den delen får de inget svar från Banken. Den loggrapport som Banken
nämner avser en logg som endast noterar uppgifter om Tradings ändringar av sin valda
volatilitet. Den utvisar inte hur vald volatilitet förhåller sig till uppgifter i marknaden.
Brevet är undertecknat av Mikael König och kopia av brevet skickades till Stefan
Dahlbo samt Johan Dyrefors.

Sid 436
2008-09-24
ERICB 2010-01-15 55 38 -17 1 633 -27 761 24 939
NDA 2009-01-16 20 32 12 -171 -2 052 2 710
NOA3 2009-12-18 24 40 16 -821 -13 136 15 563
OMXS30 2008-11-21 20 32 12 -1 228 -14 736 25 697
OMXS30 2009-01-23 17 30 13 -3 138 -40 794 27 695
OMXS30 2009-04-17 15 31 16 -2 438 -39 008 47 214
OMXS30 2010-01-22 15 N/A N/A -4 017 N/A 0
OMXS30 2011-01-21 15 N/A N/A -4 416 N/A 0
ERICB 2008-11-21 50 54 4 -165 -660 1 090
ERICB 2008-12-19 55 48 -7 269 -1 883 1 517
ERICB 2009-01-16 55 47 -8 -492 3 936 -2 726
INVEB 2009-02-20 20 29 9 -148 -1 332 1 595
NOA3 2008-12-19 30 44 14 -53 -742 2 651
SEBA 2009-02-20 38 49 11 -74 -814 1 235
SHBA 2009-01-16 26 31 5 -79 -395 499
SKFB 2009-01-16 33 40 7 -126 -882 769
SWEDA 2009-02-20 35 55 20 -57 -1 140 1 285
TLSN 2008-12-19 32 32 0 -86 0 -115
TLSN 2009-06-18 26 31 5 -124 -620 618
TLSN 2010-01-15 22 30 8 -163 -1 304 1 435
Summa: -143 323 153 671

indikerar en övervärdering på 154 mkr. Risk hade utifrån sin granskning av
volatiliteten i marknaden rödmarkerat positionerna med kommentaren ”saknar info”.
Det hade tillkommit en ny position i OMX med lång löptid bland de positioner som
Risk markerat. Positionen hade lösen i januari 2011 och ett stort negativt Vega, -4,416
mkr. Positionen hade förvärvats efter volatilitetsavstämningen för juli, dvs. de senaste
två månaderna. Det noteras att en av de största övervärderingarna nu är indikerade i en
ERICB-position med lösen i januari 2010. Denna position hade ett positivt Vega, dvs.
en högre volatilitet ökar värdet på positionen. Banken hade värderat denna med en
volatilitet hela 17 procentenheter över ATM-volatiliteten. Samtidigt värderades de
positioner som hade ett stort negativt Vega markant under den volatilitet som kunde
avläsas i marknaden. De två OMX-positionerna som hade störst negativt Vega saknade
implicit volatilitet och ger inget utslag i vare sig Vega-analysen eller Edgen. Den av
dessa positioner som indikerade den största övervärderingen var enligt utslaget i Vega-
analysen hänförlig till positionen i OMX med lösen i januari 2009.
Sid 437

24 september 2008
Av dokumentet framgår att avstämningen hade skickats till Fredrik Crafoord, Tamer
Torun och Agneta Norgren den 26 september 2008 samt att den hade kommenterats av
Fredrik Crafoord och Johan Tyrén vid ett möte den 30 september 2008.
Risk hade uppmärksammat större avvikelser och avvikelser mellan teoretisk och
implicit volatilitet avseende i huvudsak de positioner som återgetts i tabellen i av-
stämningen. Det framgår att den största enskilda positionen avsåg OMX, att Vega för
den totala positionen i OMX per den 24 september 2008 uppgick till ca -14,3 mkr och
att samtliga OMX-positionerna förutom den med förfall i oktober värderades till en
lägre vald volatilitet än vad Risk kunnat notera i marknaden. Det noterades att
”Vegaexponeringen för alla löptider utom oktober var negativ”.
Det noterades att Trading ansåg att volatiliteten för ERICB var korrekt. För NDA
noterades följande: ”Johan har med avsikt inte ändrat volatiliteten på ett tag utan
hänvisar fortfarande till historisk volatilitet eftersom likviditeten är dålig. Dock lovade
Fredrik och Johan att se över januari-09 som trading värderat till vol. 20%, vilket var
lägre än den implicita volatilitet vi noterat i marknaden.” Beträffande NOA3 angav
Trading att de ansåg att volatiliteten var ”rättvis” och att målet var ”att stänga
positionen under Q4”. Rörande OMX angavs att Fredrik Crafoord ”höjt samtliga
volatiliteter efter att avstämningen gjordes”.
4.4.4.28 Styrelsemöte per capsulam i Banken den 22 oktober 2008

I styrelsemötet deltog samtliga styrelseledamöter. Styrelsen beslutade att föreslå att en
extra bolagsstämma skulle besluta om en utdelning av 50,82 mkr.
Till protokollet bifogades styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL. Av yttrandet

framgick att styrelsen bl.a. särskilt beaktat kapitaltäckningsgraden när styrelsen
bedömde huruvida utdelningen var förenlig med försiktighetsregeln.
Sid 438
Vidare var till protokollet bifogat Johan Dyrefors yttrande över styrelsens redogörelse
och förslag. Denne ansåg att styrelsens redogörelse var rättvisande och tillstyrkte att
bolagsstämman disponerade vinsten i enlighet med styrelsens förslag.

I september 2008 hade Lehman Brothers kraschat. Utvecklingen på marknaden
präglades av en stark finansiell oro. Volatiliteterna i marknaden hade skjutit i höjden
den 6 oktober 2008, pga. ett kraftigt börsfall.
4.4.4.29 Extra bolagsstämma i Banken den 22 oktober 2008 (inte åberopat

som rättsfakta)
Vid en extra bolagsstämma, vid vilket Stefan Dahlbo, Mikael König och Mattias
Anjou närvarade, beslutade stämman om utdelning i enlighet med styrelsens förslag.


kerar en övervärdering på 89 mkr. Utifrån sin granskning av volatiliteten i marknaden
Sid 439
hade Risk rödmarkerat positionerna med kommentaren ”kort vega inga priser” rörande
OMX-positionerna, med undantag av positionen med lösendag i april 2009 där Risk
angett ”låg vol kort vega inga priser”.
Av tabellen framgår att Banken innehade en ODAX-position som var orangemarkerad.

Detta är den andra månaden som Banken innehar en ODAX-position vid tidpunkten
för volatilitetsavstämningen och den första månaden som en sådan position var
markerad av Risk.
Banken hade i oktober ändrat sitt innehav OMX-positionen med lösendag i januari
2009. Positionen hade nu för första gången ett positivt Vega.
Den position som indikerade den största övervärderingen var enligt utslaget i Vega-
analysen hänförlig till positionen i NOA3 med lösen i december 2009.

27 oktober 2008
Torun, Johan Tyrén och Agneta Norgren den 26 oktober 2008 samt att den hade
kommenterats av Johan Tyrén vid ett möte den 31 oktober 2008.
I dokumentet framgår att Risk uppmärksammat större avvikelser och avvikelser mellan
teoretisk och implicit volatilitet avseende i huvudsak de positioner som återgetts i
tabellen i avstämningen. Den enskilt största positionen var OMX och det framgick att
Vega för den totala positionen i OMX per den 27 september 2008 uppgick till ca -5,4
mkr samt att volatiliteterna för samtliga lösenmånader hade höjts under månaden. Risk
noterade att OMX-positionen med lösendag i november 2008 värderades till en
volatilitet om 90 procent, medan den längsta OMX-positionen, som förföll i januari
2011, värderades till en teoretisk volatilitet på 20 procent samt att de närmaste slut-
månaderna hade ett positivt Vega men att den var negativ för de längre löptiderna.
Sid 440
Trading hade kommenterat positionerna i NOA3, OMX och SHBA. Angående NOA3
medförde Risks kommentar att den valda volatiliteten för NOX3-positionen med
lösendag i december 2008 höjdes från 30 procent till 40 procent. Beträffande OMX-
positionerna noterades att ”volatiliteterna höjdes rejält under månaden och är nu
korrekta”. Angående SHBA ifrågasatte Risk den stora skillnaden i vald volatilitet i
positionen med lösen i november – 60 procent – och den med lösen i januari, som hade
värderats med en vald volatilitet om 28 procent. Johan Thyrén hänvisade till ”att han
endast handlar november för tillfället och att han anser att januari är korrekt”.
4.4.4.32 Styrelsemöte i HQ AB den 10 november 2008

Vid styrelsemötet närvarade samtliga styrelseledamöter samt Richard Berlin och
Fredrik Crafoord.
Det noterades att styrelseledamöterna tog del av FI:s webbsända presskonferens

rörande Carnegie i anledning av att det hade förlorat sitt tillstånd.
Mikael König redogjorde för sin verksamhetsrapport. Styrelsen informerades då om

hur säkerhetskraven från Nasdaq OMX avseende Tradingportföljen dramatiskt ökat
över tiden. Styrelsen fick också information om hur O/N-risken utvecklats över tiden.
Det framgår att samtidigt som OMX:s säkerhetskrav ökat markant har Bankens eget
sätt att mäta risken – genom O/N-risken – indikerat motsatsen, dvs. den visade att
O/N-risken sjönk under samma tid.
Fredrik Crafoord lämnade närmare information om hur Bankens tradingverksamhet

och därmed sammanhängande förhållanden påverkades av Nasdaq OMX:s ökade
säkerhetskrav samt vilka åtgärder som skulle vidtas för att ”försöka reducera aktuella
säkerhetskrav, innefattande förhandlingar med OMX och/eller reducering av
befintliga positioner”.
Sid 441
Revisionskommittén lämnade en rapport undertecknad av Curt Lönnström den 12

november 2008 och daterad den 17 november 2008, se vidare nästa avsnitt. Den
rapporten skickades till styrelsen efter mötet.
4.4.4.33 Styrelsemöte i Banken den 17 november 2008

Vid styrelsemötet närvarade samtliga styrelseledamöter samt Richard Berlin och
Agneta Norgren.
Vid mötet behandlades ATOS granskningsrapport avseende Bankens compliance-

funktion. Under övriga iakttagelser i ATOS rapport framgår under rubriken IKU-
rapportering bl.a. följande:
”Iakttagelser
Vid genomgången av styrelseprotokollen uppmärksammades att finans-
inspektionen i en skrivelse till HQ Bank anmärkt på att banken inte rapporterat
sin interna kapitalutvärdering (IKU) i tid till inspektionen. IKU är en del av den
andra pelaren i Basel II och innebär att företaget på ett samlat och ensidigt sätt
ska kartlägga sina risker, bedöma sin riskhantering och sitt kapitalbehov i
relation till detta, samt kommunicera detta till finansinspektionen.
På fråga hur det inträffade kunde hända hänvisade bankens CO
[Compliance Officer, vid den tidpunkten chefsjuristen Richard Berlin] till
bolagets Risk Manager, som menade att ansvaret för detta direkt åligger
bankens styrelse och att HQ Bank inte förstått att IKU innebär att man ska
lämna ett skriftligt dokument till finansinspektionen. Numera har dock bankens
koncernekonomichef respektive Risk Manager fått i uppdrag att förse styrelsen
med underlag till rapporteringen.
Bankens CO har å sin sida bedömt att frågor rörande IKU inte ligger inom
hans ansvarsområde (inte heller avseende information, utbildning o.dyl.) utan
hänger samman med kapitaltäckningsfrågorna och den löpande finansiella
rapportering som sköts av riskavdelningen.
Basel II är ett av de mest uppmärksammade nya regelverken för banksektorn
under senare år. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att förberedel-
serna för IKU-rapporteringen inte skötts på ett sådant sätt att tidsramarna
gentemot finansinspektionen kunnat hållas. Ingen av de befattningshavare som
Sid 442
ansvarar för bankens olika compliance-processer anser sig ha haft något

väsentligt ansvar för att säkerställa eller övervaka bankens process för IKU-
rapportering.
Rekommendationer
Om så inte redan skett – utse ansvarig som får i uppdrag att säkerställa att HQ
Bank har en process för IKU som dels uppfyller de krav som den gemensamma
kommittén för EUs banktillsynsmyndigheter, CEBS, utarbetat, dels säkerställer
att rapporteringen av IKU kan ske inom de av finansinspektionen angivna
tidsramarna.
Som redan har framgått föreslås funktionen för regelefterlevnad få i uppdrag
att övergripande ansvara för att HQ Bank uppfyller sin rapporteringsskyldighet
gentemot finansinspektionen.”
Under sammanfattningen i ATOS rapport framgår bl.a. följande:

”Den nuvarande ansvarsfördelningen och organisationen innebär risk för att
complianceansvaret blir otydligt och därmed att frågor ’hamnar mellan stol-
arna’. Därtill har bankens CO och chefen för Risk/Finans/Krediter samtidigt
andra ansvarsområden och arbetsuppgifter, vilket medför oberoendekonflikter
och risk för att otillräckliga resurser avdelas för compliance-aktiviteter. Risken
för vissa typer av oberoendekonflikter kommer dock att minska som en följd av
de planerade organisationsförändringarna avseende Risk/Finans/Krediter.
Från effektivitetssynpunkt är det därtill en nackdel att den funktion som ansvar-
ar för uppföljningen av regelefterlevnaden inte är densamma som den som
ansvarar för uppdatering av interna regelverk och står för regelverksexpertisen
inom organisationen. Nuvarande ansvarsfördelning avviker också från vad som
kommit att utvecklas till god marknadsstandard, innebärande att ansvaret för
complianceprocesserna åligger en och samma funktion.
Den närmare granskningen av rapporteringen till styrelsen visar att
nuvarande rapportering inte är tillräckligt heltäckande för att styrelsen ska
kunna ta sitt ansvar för att verksamheten drivs i enlighet med aktuella lagar och
regler samt god affärssed. Därtill saknas ibland skriftliga underlag i den
rapportering som ges.
[..]
Sid 443
HQ Bank föreslås:
[..]
• Utveckla och specifiera kraven på styrelserapportering
[..]
• Säkerställa en IKU-process som uppfyller CEBS krav och att IKU-
rapporteringen sker i tid”
Det noterades i protokollet att styrelsen fattade beslut om att compliance-funktionen

skulle skiljas från Risk och bilda en egen enhet. Styrelsen uppdrog även till Mikael
König att återkomma med förslag till organisation och instruktioner.
Vid styrelsemötet lämnade Curt Lönnström en rapport från Revisionskommittén. I

denna rapport angavs följande om ATOS granskningsrapport:
”De fristående konsulterna inom ATOS har granskat Compliancefunktionen och
lämnat ett antal förslag och synpunkter som har relevans med hänsyn till
förändrat regelverk och inom ramen för ständig förbättring.
Kärnan är att separera compliancefunktionen från Juridik och Risk och
säkerställa att den rapporterar direkt och exklusivt till VD och styrelse. Det är
vidare ett krav att tillräckliga resurser ställs till förfogande. Mot bakgrund av
ovanstående koncernstruktur är det företagsledningens och kommitténs
uppfattning att det är befogat att inrätta en separat central compliancefunktion
med ansvar för samtliga koncernenheter. Förslag om bemanning och exakt
arbetsinstruktion kommer att presenteras i december 2008.”
ATOS uppmärksammade således flera formella brister. Av Revisionskommitténs

rapport framgår vidare följande rörande Trading:
”Förutsättningarna för Tradingverksamheten har försämrats på grund av
finanskrisen och förtroendebristen i systemet vilket gjort kapitalbehovet
väsentligt större. Noggranna studier av effekterna på koncernens likviditet skall
göras med hänsyn till marknadens nuvarande funktionssätt. I samarbete med
revisorerna skall oberoende värdering göras av tradingportföljen före
årsskiftet.”
Alla i styrelserna, även i HQ AB, har således fått denna information.
Sid 444
Vidare redogjorde Agneta Norgren för riskrapporten avseende perioden 1 september –

31 oktober 2008. Av denna framgår att det vid fem tillfällen beviljats tillfälligt höjda
mandat avseende limiten för O/N-risken och att mandatet överskridits vid två tillfällen.
Det framgår även att mandatet avseende Nettoexponeringen överskridits vid två
tillfällen. Det noteras även under rapporteringen av Finansiellt limitutnyttjande att det i
anslutning till Bruttosäkerhetsbeloppet, som låg på 4 mdkr, noterats ”med förbehållet
att trading själv finansierar/ställer säkerheter från portföljen”. Dagsresultat för
Tradingportföljen redovisades. Det noterades även vilka handlare (traders) som
hanterade de olika delarna av portföljen, däribland att ”Fredrik [Crafoord]” hanterade
”OMX+aktiederivat m m” samt ”Mindre likvida, små bolag, mindre derivatpos.” samt
att ”Johan [Thyrén]” hanterade ”Banker” och ”Nokia”.
Det framgår under en särskild punkt att styrelsen diskuterade Tradingen. Det noterades
att man gick igenom Tradings resultat och diskuterade dess påverkan på Bankens
samlade likviditet liksom hur portföljen skulle hanteras över tid. Mikael König gavs i
uppdrag att återkomma med förslag rörande hanteringen av delar av portföljen.
Styrelsen beslutade vidare behovet av justeringar i redovisningen av tradingresultatet
varvid följande noterades: ”Det beslutades att de olika delportföljerna skall redovisas
särskilt samt att det skall finnas en rullande 12 månaders sammanställning av
resultatet per månad och att sista månaden i perioden skall resultatet redovisas för
varje enskild handelsdag. Vidare uttryckte styrelsen önskemål om att få redovisning av
tradingportföljens omfång respektive förändringar i omfånget över tid.”
Av protokollet framgår således att styrelsen diskuterade portföljens omfång. Samtidigt

gäller att styrelsen tidigare helt tagit bort omfångslimiten.

Trots att ATOS uppmärksammade flera formella brister, så uppmärksammades inte att
Banken inte uppfattat vad som gällde enligt pelare 2.
Sid 445

2008-11-25
ODAX 2008-12-19 60 44 -16 307 -4 912 3 351
HMB 2009-01-16 35 47 12 -118 -1 416 -561
HMB 2009-03-20 35 52 17 -123 -2 091 3 326
INVEB 2009-02-29 30 51 21 -122 -2 562 0
NOA3 2008-12-19 40 83 43 -78 -3 354 1 051
NOA3 2009-06-18 25 60 35 0 0 138
NOA3 2009-12-18 24 66 42 -270 -11 340 18 920
NOA3 2010-06-18 24 60 36 -6 -216 299
NOA3 2010-12-17 24 N/A N/A -27 N/A 0
OMXS30 2008-12-19 75 52 -23 942 -21 666 -2 582
OMXS30 2009-01-23 60 52 -8 4 173 -33 384 13 647
OMXS30 2009-02-20 45 51 6 -2 333 -13 998 4 292
OMXS30 2009-04-17 30 55 25 -1 394 -34 850 21 503
OMXS30 2009-07-17 25 46 21 -858 -18 018 17 087
OMXS30 2010-01-22 25 24 -1 -3 594 3 594 -1 172
OMXS30 2011-01-21 20 N/A N/A -5 071 N/A 0
SHBA 2009-01-16 28 54 26 -108 -2 808 5 024
TLSN 2009-03-20 35 46 11 -201 -2 211 1 910
TLSN 2009-06-18 30 42 12 -74 -888 795
TLSN 2009-09-18 28 42 14 -15 -210 215
TLSN 2010-01-15 28 38 10 -92 -920 630
ERICB 2009-03-20 70 88 18 -301 -5 418 5 404
Summa: -156 668 93 277

kerar en övervärdering på 93 mkr. Den position som indikerade den största över-
värderingen var enligt utslaget i Vega-analysen hänförlig till en position i OMX med
lösen i april 2009.

25 november 2008
Torun och Agneta Norgren den 26 november 2008 samt att den hade kommenterats av
Johan Tyrén vid ett möte den 27 november 2008.
I dokumentet noterades att Risk uppmärksammat större avvikelser och avvikelser

avstämningen. Det framgår att den enskilt största positionen avsåg OMX, att Vega för
Sid 446
den totala positionen i OMX per den 27 september 2008 uppgick till ca -8,1 mkr och
att de längsta OMX-positionerna värderades till en teoretisk volatilitet om 20 procent
samt att Vega var positivt för kortare löptider och negativt för längre löptider.
Av dokumentet framgår att Trading lämnade följande kommentar:

”Johan förklarade tradingens syn på volatiliteterna som fortsatt är höga och att
det började för ca 1,5 år sedan [dvs. vid halvårsskiftet 2007]. Tradingen tycker
deras volatiliteter [är] väl anpassade efter deras strategi.
Lite fakta: om börsen går upp så går volatiliteterna ner och tvärt om,
volatiliteterna kan förändra sig med 10-20 punkter från dag till dag.
Volatiliteterna är inget problem, men likviditeten har minskat så det är svårt
att göra ett större antal kontrakt det är där emot ett större problem.”
Med punkter avses här procentenheter.
4.4.4.36 Styrelsemöte i Banken den 16 december 2008

På styrelsemötet närvarade samtliga styrelseledamöter. Det antecknades att bl.a.
Richard Berlin och Agneta Norgren också var närvarande.
Det framgår av protokollet att riskrapporten förklarades genomgången. Av den framgår

bl.a. att medelinlåningen från allmänheten sjunkit med en halv mdkr till 3 mdkr. Under
rubriken Likviditet anges följande:
”Minskad inlåning, turbulensen i marknaden under hösten och ökade
säkerhetskrav från OM är de främsta skälen som sammantaget lett till starkt
ökat fokus på tillgänglig likviditet i banken. HQ upplever att svarstider i
bankerna blivit betydligt längre. På daglig basis tas därför ny rapport
utvisande:
• det säkerhetsbelopp trading utnyttjar utöver de säkerheter
portföljen genererar
• outnyttjade refinansierbara säkerheter
• ’fritt utrymme’ (ej pantsatt) i dagens planering
Som beskrevs vid förra styrelsemötet har Nasdaq OMX säkerhetsparametrar
ändrats drastiskt under september, vilket haft en betydande påverkan på såväl
Sid 447
första som sista punkten med som högst ca 700 MSEK sedan september och för
närvarande ca 400 MSEK.
Diskussioner har förts med Nasdaq OMX om när och till vilken grad
säkerhetskraven kan komma att återgå till ett mer normalt läge. Mindre
förändringar har skett och inga klara besked föreligger när nästa ändring
(sänkning av kravet) kan komma att genomföras.”
Under rubriken Rapporter från Risk noterades följande.

”Inga överträdelser av gällande mandat har noterats sedan föregående
styrelsemöte.
Beträffande ’Bruttosäkerhetsbelopp’ föreslår jag en genomgång vid mötet
och återkopplar till tidigare kommentarer rörande tillgänglig likviditet. Trading
har p g a de högre säkerhetskraven från Nasdaq OMX fortsatt använt en
betydande del av HQ:s tillgängliga likviditet. Det belopp trading använt utöver
egna säkerheter har under hela perioden från förra styrelsemötet överstigit 1
Mdr. Dagsresultat för trading har under samma period pendlat kraftigt –
resultat rapport lämnas vid styrelsemötet.
Ny rapport (logg) genereras på dygnsbasis utvisande alla volatilitets-
förändringar, som trading gjort under affärsdagen (ORC:s öppettid) med
angivande av instrument, trader och tidpunkt.
HQ har haft möte med KPMG rörande värdering/ kontrollvärdering av
tradingportföljen samt möten med redovisningsexperter rörande tillkommande
krav på den publika redovisningen. Kontrollvärdering genomförs av KPMG per
sista november.”
Det framgick således att Trading inte kunde uppfylla kravet att själv ställa säkerhet.
Det förhållandet att Trading utnyttjade 1 mdkr utöver det man fick noterades inte av
Risk i sammanställningen av Finansiellt limitutnyttjande. Vidare noteras att dags-
resultatet pendlat kraftigt. Såvitt avser den nämnda loggrapporten utvisar den endast
vald teoretisk volatilitet och ändringar i denna. Däremot noteras inte volatilitet i
marknaden.
Sid 448
Under övrigt noterades att FI skulle komma att göra platsbesök hos Banken den 15 och
den 16 december 2008 ”med syfte att granska HQ:s kreditgivning med fokus på
organisation och beslut samt särskilt fokus på överbelåniong, problemkrediter och
likviditet”.
Dagsresultatet för Tradingportföljen under perioden 2008-10-12 – 2008-12-12

redovisades och det framgår att underskottet för perioden uppgick till -34 mkr.
Efter genomgången beslutade styrelsen, enligt vad som antecknades i protokollet, att
justera Tradings mandat: Limiten för Bruttosäkerhetsbeloppet justerades ned från
4 000 mkr till högst 2 800 mkr för tiden fram till den 31 januari 2009 och för tiden
därefter till högst 2 500 mkr. Samtidigt justerades limiten för O/N-risken ned från 50
mkr till 40 mkr från och med den 2 februari 2009.
Vid styrelsemötet redogjorde vidare Mikael König för sin VD-rapport. Av denna
framgår, såvitt avsåg Trading, att det var en ”tuff marknad, dålig likviditet och ökade
säkerhetskrav” samt att resultatet inte var tillfredsställande.
Vid styrelsemötet redogjorde Curt Lönnström för Revisionskommitténs rapport. Av

denna framgår att Ekonomi ”har löpande kontakt med externrevisorerna för att få
deras synpunkter på värderingen av tradingportföljen inför årsbokslutet”.

På styrelsemötet närvarande samtliga styrelseledamöter samt Richard Berlin.
Mikael König redogjorde för sin verksamhetsrapport som var densamma som hade
behandlats vid mötet i Banken några dagar dessförinnan. Det noterades att Mikael
König på fråga från Mats Qviberg redovisade ”överväganden och åtgärder rörande
arbetet med att reducera omfattningen och risken i HQ Banks tradingportfölj och
därmed sammanhängande förhållanden”.
Sid 449
Curt Lönnström redogjorde för samma rapport från Revisionskommittén som han hade
redogjort för vid det föregående mötet i Bankens styrelse.

2008-12-22
NOA3 2009-12-18 25 59 34 -575 -19 550 21 395
OMXS30 2009-04-17 25 47 22 -618 -13 596 1 880
OMXS30 2009-07-17 20 36 16 -2 806 -44 896 44 231
OMXS30 2010-01-22 20 25 5 -1 252 -6 260 -43 887
OMXS30 2011-01-21 20 N/A N/A -2 068 N/A 0
AZN 2009-01-16 40 31 -9 123 -1 107 1 755
AZN 2009-03-20 35 36 1 -115 -115 1 141
ERICB 2010-01-15 70 53 -17 1 345 -22 865 24 594
ODAX 2009-06-19 30 35 5 -3 444 -17 220 15 584
ODAX 2009-12-18 25 34 9 -4 684 -42 156 78 340
HMB 2010-01-15 35 42 7 -345 -2 415 3 277
INVEB 2009-02-20 30 42 12 -78 -936 1 028
NOA3 2009-03-20 50 58 8 -89 -712 1 678
OMXS30 2009-01-23 50 43 -7 3 607 -25 249 33 836
OMXS30 2009-02-20 30 45 15 -1 428 -21 420 -667
SHBA 2009-01-16 28 48 20 -72 -1 440 1 997
Summa: -219 937 186 182
Utslaget i Vega-analysen indikerar en övervärdering på 220 mkr, medan Edge

indikerar en övervärdering på 186 mkr. Den position som indikerade den största
övervärderingen avsåg enligt utslaget i Vega-analysen OMX-positionen lösen i juli
2009.

22 december 2008
Torun, Johan Tyrén och Agneta Norgren den 22 december 2008 samt att den hade
kommenterats av Johan Tyrén vid ett möte den 23 december 2008.
teoretisk och implicit volatilitet avseende de markerade positioner som återgetts i
tabellen i avstämningen. Det framgår att Risk uppmärksammat att Bankens positioner
Sid 450
med OMX som underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega, -4,5 mkr. Risk
noterade att de längsta OMX-positionerna värderades till 20 procent volatilitet och att
Vega var positivt för kortare löptider och negativt för längre löptider.
Det noterades att Trading, genom Johan Thyrén, hade lämnat följande kommentarer:
”Johan förklarade tradingens syn på volatiliteterna som nu börjat gå ner
kraftigt.
Johan var nöjd med deras volatilitets nivåer.
Ex Investors volatilitet har gått från 60 till 30 på två månader.
Volatilitets grafer för Nokia och OMX så ser man tydligt hur volatiliteten
gått ner den senaste tiden.”
4.4.4.40 Kursmanipulationer den 22 december 2008

Den 22 december 2008 lade Banken ordrar för två optioner i OMXS30-position på
Nasdaq OMX.
Dessa ställda köpkurser, som gjordes precis inför halvårsskiftet, låg på orealistiska
nivåer och var aldrig avsedda att resultera i faktiska avslut. Däremot påverkade de
värdet på den totala Edgen och medförde tillfälligt en negativ Edge.
4.4.4.41 Mail korrespondens inom Trading och mellan Risk och Trading den
29 december 2008
Nina Hernberg skickade ett mail till Johan Thyrén, Tamer Torun och Fredrik Crafoord
angående ”Resultatet 081223” med följande fråga:
”Resultatet per 081223 var -4,6 mSEK för portfölj 2 och +4,3 mSEK för
portfölj 10. Vilka positioner bidrog mest till resultatet?”
Tamer Torun vidarebefordrade mailet till Johan Tyrén och Fredrik Crafoord och skrev:
”Ja, det undrar fan jag också! BERÄTTA NU!!! Vad har ni gjort, niggas???”
Johan Tyrén svarade: ”Det var en helt vanlig förlust i en portfölj, som sen justerades i
en annan med hjälp av en rejäl vollaskruvning.”
Sid 451
Tamer Torun svarade: ”I hear ya, dont wanna be ya, motha fucka smell ya L8R,
niggaz!”
4.4.4.42 FI:s slutskrift avseende Bankens IKU för år 2007/08 den 2 januari
2009
FI beslutade att avsluta ärende nr 07-12340 utan särskild åtgärd. FI anförde följande
under sin bedömning.
[FI] bedömer att [Banken] är tillräckligt kapitaliserad i förhållande till den risk
som FI uppfattar att HQ är exponerad för. Den samlade kapitalbedömningen
ger därför inte anledning till någon särskild åtgärd från FI:s sida. FI vill dock
erinra om behovet av en god kapitalstyrka, inte minst mot bakgrund av den oro
som nu kännetecknar de finansiella marknaderna.
FI bedömer dock att det finns vissa brister i HQ:s process för bedömning av
kapitalbehov. HQ ska därför i samband med nästa interna kapitalutvärdering
åtgärda följande:
1. Förbättra de stresstester som HQ använder sig av i sin kapital-
planering.
2. Såväl riskkontroll- som compliancefunktionerna bör tydliggöras
och ha en mer oberoende ställning i organisationen med hänsyn
till omfattningen av HQ:s verksamhet. I ert arbete kan HQ söka
stöd i FI:s allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella
företag (FFFS 2005:1).
Om redovisade förhållanden, eller verksamheten i övrigt, ändras på ett sätt som

väsentligen påverkar HQ:s interna kapitalutvärdering och därmed kapitalbasen
eller kapitalhållningen bör detta omgående rapporteras till FI.”
FI noterade också att bedömningen ”avsåg tidpunkten december månad 2008 och är
baserad på uppgifter ur er IKU per maj månad samt information erhållen vid
undersökning 15 – 16 december 2008”.
Sid 452

På styrelsemötet närvarade samtliga styrelseledamöter samt bl.a. Richard Berlin och
Agneta Norgren.
Det framgår av protokollet att riskrapporten förklarades genomgången. Av den framgår

bl.a. att medelinlåningen från allmänheten ökat till drygt 2,6 mdkr, en ökning med 0,3
mdkr. Under rubriken Likviditet anges följande:
”• Det säkerhetsbelopp trading utnyttjar utöver de säkerheter tradingportföljen
genererar har minskat och har vid flertalet dagar under perioden understigit
1 Mrd SEK.
[..]
Nasdaq OMX säkerhetsparametrar, som höjts vid ett flertal tillfällen under
hösten ligger kvar på samma nivå som vid styrelsemötet i december. HQ:s
bekräftade kreditramar i bank, ca 1,5 Mdr kvarstår oförändrade. Samtliga
banker har aviserat att de avser att höja sina priser. För att utnyttja
kreditramarna krävs av bankerna godtagbara säkerheter.”
Under rubriken Rapporter från Risk noterades följande.

”En överträdelse av gällande mandat (2009-01-05) har noterats sedan
föregående styrelsemöte avseende Bruttosäkerhetsbelopp, vilket vid detta möte
sänkts till 2 800 (4 000). På FC:s begäran och med stöd av de motiv som
angavs höjdes åter mandatet (2009-01-05) till max 3 300 att gälla längst t o m
2009-01-31 att även omfatta januariförfallet.
Beträffande övriga mandat kan konstateras att:
• Nettoexponering utnyttjas under perioden med i snitt ca 50%, en minskning
mätt mot utnyttjandet under helåret 2008, vilket uppgår till ca 65%.
• O/N risken har under perioden utnyttjats med i snitt 64%, en minskning mätt
mot utnyttjande under helåret 2008, vilket uppgår till ca 85%.”
I samma avsnitt noterades följande information om värderingen av Tradingportföljen:

”Tradings dagsresultat för perioden har liksom under hela Q4 pendlat och är
för perioden netto negativt. Rapport lämnas vid styrelsemötet.
Sid 453
HQ har haft flera möten med KPMG rörande värdering/kontrollvärdering

av tradingportföljen samt möten med redovisningsexperter rörande till-
kommande krav på den publika redovisningen. F n har KPMG inte signalerat
några ändringar av resultat utan arbetet tar sikte på hur HQ skall redovisa för
att på bästa sätt uppfylla gällande redovisningsregler enligt IAS 39.”
Det finansiella limitutnyttjandet redovisades och det noterades ett överdrag den 2
januari 2009 av Bruttosäkerhetsbeloppet, som därefter höjdes till 3 300 mkr. Limiten
för Nettoexponering hade överträtts vid ett tillfälle den 17 december 2008.
Utvecklingen av säkerhetskraven avseende OMXS30 redovisades för perioden 2007-
10-01 – 2009-01-11.

redovisades, även nedbrutet månadsvis. Det framgår att resultatet uppvisar mycket
stora fluktuationer.
Vid styrelsemötet gick styrelsen även igenom FI:s slutskrift av den 2 januari 2009
avseende Bankens IKU för år 2007/08.
Vid styrelsemötet redogjorde Mikael König för sin rapport. I protokollet noterades i
den delen följande:
”Mikael König redogjorde vidare för de förändringar av organisationen inom
Stab & Administration som är under genomförande innebärande att
avdelningen för Risk, Finans och Kredit under ledning av Agnetha Norgren
kommer att delas upp enligt följande:
• Finansfunktionen kommer att sortera under ekonomiavdelningen med Mattias
Arnelund som CFO.
• Kreditfunktionen bildar en egen enhet med Jan Filppa som Kreditchef. Han är
sedan tidigare riskmanager på HQ Direct.
• Riskkontroll kommer fortsatt ledas av Agneta Norgrens, vars roll som
Riskmanager för koncernen därmed blir renodlad och Finansinspektionen krav
på oberoende kontroll uppfylls.”
Sid 454

2009-01-27
ERICB 2010-01-15 65 52 -13 1 387 -18 031 15 829
ODAX 2009-06-19 25 36 11 -2 114 -23 254 24 891
ODAX 2009-12-18 23 45 22 -5 564 -122 408 37 528
NOA3 2009-12-18 30 54 24 -248 -5 952 4 694
OMXS30 2009-04-17 25 53 28 -675 -18 900 9 768
OMXS30 2009-07-17 20 41 21 -1 934 -40 614 -3 350
OMXS30 2010-01-22 20 37 17 -3 006 -51 102 25 149
ABB 2010-02-19 40 58 18 -139 -2 502 -32
HMB 2010-01-15 35 42 7 -344 -2 408 2 995
OMXS30 2009-03-20 35 44 9 730 6 570 -13 607
OMXS30 2011-01-21 20 N/A N/A -2 407 N/A 0
Summa: -278 601 103 865

indikerar en övervärdering på 104 mkr. Det kan noteras att OMX-positionen med lösen
i februari 2009 inte längre var markerad av Risk. Denna position var nu värderad i
enlighet med marknaden. Banken hade sedan föregående månad justerat den valda
volatiliteten från 30 procent till 45 procent. Samtidigt hade Vega förändrats från ett
negativt Vega om -1,428 mkr till ett positivt Vega om 1,194 mkr.
Beträffande ODAX kan det noteras att Banken alltjämt hade positioner med lösen i
mars, juni och december 2009. Banken hade ökat sitt innehav i dessa positioner som
alltså blivit större. ODAX-positioner med lösen i juni och december är rödmarkerade.
Föregående månad var de orangemarkerade.
Den position som indikerade den största övervärderingen avsåg enligt utslaget i Vega-
analysen positionen i ODAX med lösen i december 2009.
Sid 455

27 januari 2009
Torun, Johan Tyrén och Agneta Norgren den 28 januari 2009 samt att den hade
kommenterats av Johan Tyrén vid ett möte den 29 januari 2009.
teoretisk och implicit volatilitet avseende de markerade positioner som återgetts i
tabellen i avstämningen. Det framgår att Risk uppmärksammat att HQ AB:s positioner
med OMX som underliggande tillgång hade störst negativt Vega, ca -6 mkr följt av
ODAX med ett negativt Vega på -4,4 mkr. Risk noterade att de längsta OMX-
positionerna värderades till en volatilitet om 20 procent och att Vega var positivt för
kortare löptider och negativt för längre löptider.

”Johan förklarade tradingens syn på volatiliteterna som fortsätter ner.
Johan var nöjd med deras volatilitets nivåer, skall dock se över ERICB-JAN -
10. (har nu ändrats från 65->60)
Ex OMX volatilitet som har i den närmsta handelsmånaden gått från ca 70 till
45 på två månader.”

Samtliga styrelseledamöter med undantag av Pernilla Ström var närvarande. Dessutom
närvarade Richard Berlin samt Johan Dyrefors och Peter Svensson.
Vid styrelsemötet redogjorde Curt Lönnström för Revisionskommitténs rapport. Av

denna framgår bl.a. följande:
”Bokslutets huvudfrågor är värderingen av tradingportföljen och redovisningen
av förvärvet av HQ Direct [dvs. Glitnir]. [..]
Värderingen av tradingportföljen har gjorts med oförändrade principer vilket
bland annat innebär att långa optioner värderats enligt teoretisk modell
eftersom relevanta marknadsvärden saknas. Detta är inte i överensstämmelse
Sid 456
med IFRS-rekommendationen men HQ:s revisorer har accepterat detta

redovisningssätt under förutsättning att det beskrivs utförligt och att
känslighetsberäkningar redovisas i årsredovisningen.
[..]
En beräkning av kapitaltäckningsbehovet efter företagsförvärven och den
successivt ändrade inriktning på tradingverksamheten visar att koncernens
kapitaltäckning ej försämrats och är i enlighet med de finansiella målen trots
den ökade omslutningen.”
Det är oklart vad som avses med hänvisningen till en ändrad inriktning.
Vid styrelsemötet redogjorde Johan Dyrefors för KPMG:s rapportering från revisionen
2008. Av presentationen framgick, förutom en redogörelse för vilka som deltagit, att
revisionen hade omfattat granskning av bokföring, intern kontroll avseende den
finansiella rapporteringen, förvaltningen i övrigt samt bokslut och bokslutskommuniké
i HQ AB-koncernen. Det noterades att syftet hade varit att verifiera att tillämpliga
formella regler efterlevts, att bedöma om kontrollstrukturen i rimlig grad hanterade
affärsrisker, skyddade tillgångar, säkrade att intäkter kommer koncernen till del samt
att endast godkända kostnader redovisas. Vidare noterades att syftet med revisionen
innefattade att ”bidra med förslag till riskhantering och intern kontroll i övrigt” samt
”bidra till en effektiv intern och extern ekonomisk information av hög kvalitet samt att
redovisningen följer tillämpliga redovisningsregler och att den finansiella
rapporteringen därmed ger en rättvisande bild”.
Under rubriken Uppföljning föregående års noteringar angavs följande rörande

tradingverksamheten:
”Det saknas pris i marknaden för 251 instrument, motsvarande marknadsvärde
om netto +670 MSEK, värderingen av tradinglagret har en teoretisk edge om
netto +182 MSEK, vi har inte noterat några avvikelser från de värderings-
principer som HQ har fastställt för värderingen av tradingportföljen.
Uppföljning: Det saknas pris i marknaden för 118 instrument, motsvarande
marknadsvärde om netto -496 MSEK, värderingen av tradinglagret har en
teoretsik edge om netto +44 MSEK”
Sid 457
Under rubriken Sammanfattning årets noteringar framgick följande om Tradinglager:

”Några nyckelord i regelverket (IAS 39)
• Basera värdering på observerbara marknadspriser när sådana
finns att tillgå
• Basera värdering på implicit volatilitet per värderingsdagen på
instrumentnivå
• Gränsdragning mellan aktiv och inaktiv marknad samt dess
betydelse för val av värderingsmetod
• Validera använda modeller genom jämförelse med
observerbara marknadstransaktioner
• ’Off-setting’ är möjligt i vissa fall och då kan värdering
baseras på mid-kurser
KPMGs rekommendationer till HQ
Årsredovisningen för år 2008
• Utveckla beskrivningen i årsredovisningens notapparat, bl a
avseende gränsdragning mellan aktiv och inaktiv marknad,
väsentliga antaganden vid modellvärdering, känslighetsanalys
vad det gäller väsentliga antagandens påverkan på värderingen,
tillämpade principer för off-setting etc.
Under år 2009
• Använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som
möjligt i den externa finansiella rapporteringen, även om
modellvärdering ger i allt väsentligt samma värde
• Undvik historisk och rak volatilitet vid värderingen för den
externa finansiella rapporteringen om rättvisande implicit
volatilitet finns att tillgå i marknaden
• Utarbeta en tydlig instruktion för hur volatilitet ska bestämmas
vid värdering för den externa finansiella rapporteringen för att
därigenom underlätta värderingen i den externa finansiella
rapporteringen och riskfunktionens kontroll
• Validera värderingsmodeller regelbundet genom en jämförelse
med observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma
instrument (back testing)”
Sid 458
Vid mötet redovisade även Mikael König sin verksamhetsrapport. Under rubriken
Investment Banking- Januari 09 forts framgår såvitt avser Trading att Tamer Torun var
ny Tradingchef från den 1 februari 2009 samt att ”bantning av portfölj fortgår enligt
plan”. Vid den tidpunktern gäller att avvecklingsportföljen i stället för att minska i
själva verket hade växt.
Det framgår vidare av protokollet i den delen att förslag till bokslutskommuniké
genomgicks samt fastställdes, varvid det beslutades att styrelsen skulle föreslå att
årsstämman fastställer att utdelning skulle ske med 6 kr per aktie.

Vid mötet behandlades även Bokslutskommuniké för 2008. I Mikael Königs VD-
kommentar angavs bl.a. följande: ”Trots ett år med exceptionella marknadsförut-
sättningar är det glädjande att HQ kan redovisa ett röresleresultat på 278 MSEK.
Rörelsemarginalen uppgick till 28 procent för den underliggande verksamheten, trots
ett negativt resultat från vår Trading. [..] Även om det är svårt att bedöma effekterna
av den finansiella härdsmältan och dess effekter på den reala ekonomin i det korta
perspektivet, ska vi fortsätta utnyttja styrkan i vår affärsmodell och arbeta för att
långsiktigt ytterligare stärka positionerna. [..] Framöver kommer HQ att fokusera på
tre områden – [..] Investment Banking..”
I en kommentar avseende HQ Investment Banking, under rubriken Satsningen inom

alternativa investeringar ger successivt resultat framgår:
”Tradingen minskade nettoresultatet av finansiella transaktioner inklusive
utdelningar med 46 MSEK till -2 (44) MSEK. Det försämrade resultatet är en
effekt av den finansiella oro som präglat 2008, samtidigt som första halvåret
2007 var ett synnerligen bra halvår för Tradingen. Säkerhetskraven ökade
kraftigt under året samtidigt som belåningsmöjligheterna successivt
försämrades. Tradingen redovisade ett rörelseresultat på -49 (-15) MSEK.”
Sid 459
Bokslutskommunikén undertecknades av samtliga styrelseledamöter samt VD den 29

januari 2009. KPMG genom Johan Dyrefors undertecknade samma dag gransknings-
rapport varvid det noterades följande slutsats: ”Grundat på vår översiktliga granskning
har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att
delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad för koncernens del i enlighet med
IAS 34 och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt för
moderbolagets del i enlighet med årsredovisningslagen.”
4.4.4.47 Mailkorrespondens mellan Mikael König och Agneta Norgren den 10

och 12 februari 2009
Agneta Norgren skickade den 10 februari 2009 ett mail till Mikael König med kopia
till Nina Hernberg och Per Börgesson angående ”resultat trading”. Hon skrev:
”Portfölj 10 ingår i ’trading, exklusive Fredrik Crafoord’ och är den del som i
huvudsak (bland annat Anoto +100%) lett till det positiva resultatet.
Skall portfölj 10 utgöra den del av den ’nya’ tradingens resultat?
Vem ansvarar för att eventuellt avveckla dessa positioner – Du, Fredrik eller
Tamer?”
Mikael König svarade den 12 februari 2009 och skrev följande: ”Alla illikvida
positioner skall ligga i FCs avvecklingsportfölj då trading inte har mandat för dessa
innehav. Portföljen skall vara avvecklad under året och sköts av FC. Den ursprungliga
tanken var att, vilket även var överenskommet med styrelsen, de illikvida innehaven
skulle ha flyttats till FR6 per årsskiftet. Stämmer det att du föreslagit att flytten av
positionerna kunde vänta till februari? Tacksam för feedback”

Sid 460
2009-02-23
ERICB 2010-01-15 60 50 -10 1 611 -16 110 12 232
ODAX 2009-12-18 20 40 20 -7 397 -147 940 147 842
OMXS30 2009-07-17 20 40 20 -1 596 -31 920 16 587
OMXS30 2009-10-16 20 37 17 -1 604 -27 268 25 838
OMXS30 2010-01-22 20 37 17 -2 351 -39 967 -42 660
OMXS30 2011-01-21 20 N/A N/A -3 359 N/A 0
AZN 2009-05-15 31 37 6 -200 -1 200 1 278
HMB 2010-01-15 30 35 5 -288 -1 440 3 265
NOA3 2009-12-18 30 52 22 -65 -1 430 1 804
OMXS30 2009-03-20 30 44 14 465 6 510 -5 314
OMXS30 2009-04-17 25 47 22 289 6 358 -14 700
Summa: -254 407 146 172


23 februari 2009
Torun, Johan Tyrén och Agneta Norgren den 24 februari 2009 samt att den hade
kommenterats av Johan Tyrén vid ett möte den 26 februari 2009.
Det noterades att Risk hade uppmärksammat större avvikelser och avvikelser mellan
teoretisk och implicit volatilitet avseende i huvudsak de positioner som återgetts i
tabellen i avstämningen. Det framgår att Risk uppmärksammat att Bankens positioner
med OMX som underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega, -8,155 mkr, följt
av ODAX med ett negativt Vega om -1,4 mkr. Risk noterade att de längsta OMX-
positionerna värderades efter en volatilitet om 20 procent och att Vega var positivt för
kortare löptider och negativt för längre löptider.

”Johan förklarade tradingens syn på volatiliteterna.
Johan var nöjd med deras volatilitets nivåer, skall dock prata med Fredrik ang.
mars som bör höjas.
ODAX Dec. är kort vega på -7,4 msek, Johan har simulerat och vid DAX på
5000 så är dem lång vega (står i ca 4000 23/2)
Sid 461
Fler än HQ’s trading har flyttat delar av sin index handel från OMX till DAX.”
4.4.4.50 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 2 mars 2009

Samtliga styrelseledamöter deltog i mötet varvid det beslutades att kalla till årsstämma
med förslag om vinstutdelning om knappt 163 mkr. Den 8 april 2009 föreslogs som
avstämningsdag samt som dag för utbetalning den 15 april 2009.
Det beslutades att lämna ett yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL i vilket angavs följande:
”Soliditet, kapitaltäckningsgrad och likviditet kommer även efter föreslagen
utdelning och genomförda återköp att vara betryggande i relation till den
bransch koncernen verkar inom. Bolaget och koncernen bedöms kunna fullgöra
sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Därmed anser styrelsen att den föreslagna utdelningen och bemyndigandet
för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier, innefattande förvärv gjorda
av dotterbolag inom ramen för värdepappersrörelsen, är försvarlig med hänsyn
till;
- De krav som verksamhetens (bolagets respektive koncernens) art, omfattning
och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och
- Bolagets respektive koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i
övrigt.”
4.4.4.51 Styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009

Samtliga styrelseledamöter var närvarande på mötet. På mötet deltog också Richard
Berlin och Jan Filppa.
Av riskrapporten som föredrogs framgår att likviditeten hade påverkats positivt av

inlåningsökning ”och negativt av att trading fortsatt använder en betydande del av
tillgänglig likviditet för att ställa säkerhet främst till Nasdaq OMX [..] Underskott i
tradings säkerhetskapacitet har under perioden från förra senaste styrelsemötet fram
till och med innevarande vecka i genomsnitt uppgått till drygt 1,2 Mdr, som lägst 0,7
Mdr och högst 1,5 Mdr, dvs fluktuationen är ganska stor. Säkerheter till Nasdaq OMX
för derivatpositioner utgör den största delen. Risk har deltagit i diskussioner med
företrädare för Nasdaq OMX rörande tillämpade säkerhetsparametrar och metodik att
beräkna säkerhetskrav. Nasdaq OMX har meddelat att deras affärssida ser allvarligt
på situationen och en ’task force’ har satts ihop för att riskmanagement och
Sid 462
affärssidan inom clearinghuset tillsammans ska se över ’marginingmetodiken’ och sitt

system Nasdaq OMX räknar med att komma tillbaka med någon form av beslut i
början av april. Utöver minskat säkerhetskrav efter förfallet i mars avvaktar HQ ett
förhoppningsvis positivt besked om ytterligare minskade säkerhetskrav i april.”
Av riskrapporten framgår under rubriken Tradingmandat m.m. att Trading gjort åtta
överdrag av O/N-limiten under perioden, att mandatet för O/N-risken sänktes till 40
mkr från den 1 februari 2009, att Trading – trots två tillfälliga limithöjningar – gjort tio
överdrag av limiten för Bruttosäkerhetsbeloppet samt att styrelsen löpande hade
underrättats om överdragen. Vidare noterades följande:
”Portföljen har delats upp och riskmatris tas ut för två nivåer.
I den portfölj som hanteras av Tamer Torun ingår sedan februari även
medarbetare från HQ Direct.
De långa derivaten och resterande mindre likvida aktier, numera p g a
likviditeten, endast 2 aktier (Med Cap och Alm) hanteras av Fredrik Crafoord.
Det är de kvarvarande längre derivaten som p g a de fortsatt högre säker-
hetskraven från Nasdaq OMX drar en betydande del av HQ:s tillgängliga
likviditet. Det belopp trading använt utöver egna säkerheter har som anges
ovan ökat något under perioden från förra styrelsemötet.”
Det framgår här att Tradingportföljen har delats upp.
Under Övrigt beträffande Värderingsteknik (IAS 39) angavs följande i riskrapporten:

”Risk har under perioden från årsskiftet under ledning av KPMG:s
redovisningsexperter och koncernekonomi lagt ner osannolikt mycket tid på att
finna former att, i årsredovisningen för 2008 i så stor utsträckning som det är
möjligt, redovisa tradingportföljen i enlighet med IAS 39, enligt vilka regler i
första hand värderingen (verkligt värde) i redovisningen skall utgå från
marknadspriser (nivå 1), i andra hand från värderingsteknik som bygger på
observerbara data (nivå 2) och i tredje hand från värderingsteknik när
observerbara priser saknas (nivå 3). En betydande andel av portföljen värderas
p g a brist på priser enligt nivå 3. Diskussioner pågår på vilken ambitionsnivå
ändringar skall implementeras (i ORC) för att bättre möjligheter att uppfylla
IAS redovisningskrav skall etableras.”
Sid 463
Utvecklingen av säkerhetskraven avseende OMXS30 redovisades för perioden 2007-

10-01 – 2009-03-12. Det framgick att kraven, och skillnaden mellan de olika delarna,
ökat markant under perioden januari-mars.

redovisades, även nedbrutet månadsvis. Det framgår att resultatet uppvisar mycket
stora fluktuationer.
Av Mikael Königs rapport framgår att O/N-risk samt säkerhetskrav för derivat
redovisades utvisande utvecklingen över tid såväl för hela Tradingportföljen som för
avvecklingsportföljen, dvs. den del som Fredrik Crafoord hanterade.
Vid mötet rapporterades även om Bankens stora exponeringar per den 2 mars 2009. Ett
antal exponeringar, 9 stycken var för sig överstigande 5 mkr, förelåg. Banken hade
beräknat kapitalbasen till 440 mkr. Det var felräknat och i själva verket var kapital-
basen utraderad och samtliga exponeringar var därför otillåtna.

Det noterades i protokollet under rubriken Risk Managementfrågor att ”Mikael König
meddelade beträffande frågor rörande tradingportföljen att s.k. Net Units implemen-
terats samt att styrelsens beslut den 16 december 2008 implementerats på det sättet att
innehaven i Alm Equity, Anoto, Malka oil, Net on Net och Medcap avskilts från
tradingportföljen i stället för att bokas på FR6, vilket styrelsen inte hade något att
erinra mot.”
I riskrapporten, under rubriken Omorganisation/ personalsituation, anges följande:

”En fristående och koncernövergripande Riskkontroll kommer att etableras.
Riskplan innefattande alla risker som omfattas av arbetsordningen kommer att
utarbetas. Riskplanen för banken skall innefatta den verksamhet som bedrivs i
HQ Direkt. Sammanläggning inom affärsområden, administrativa enheter,
system och därtill fysiska flyttar pågår för fullt. HQ Risk skall därutöver
Sid 464
organisera riskarbetet i hela koncernen och kommer att få ett personaltillskott

genom att en rutinerad person, Karin Nilsson från HQ Direkt kommer att ingå i
den totala ordinarie bemanningen på 3,8 personer.
Den dagliga riskrapporten kommer att omfatta hela verksamheten i banken.
Kapitaltäckningsrapporten kommer likaledes att från och med april omfatta
hela banken.
Kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk, marknadsrisk liksom operativ risk skall
omfatta hela banken.
Till en början leder de olika systemen till att vissa rutiner blir manuella.
HQ Risk arbetar med att sätta sig in i den tillkommande verksamheten.
En översyn görs även av det nuvarande arbetet och vissa förändringar kan bli
aktuella.
Medarbetare inom Kredit och Finans har tidigare utgjort back up för risk
Jag bedömer för närvarande att resurserna med den nya organisationen är
otillräckliga. En timanställd förstärker enheten. Så snart den nya sammanlagda
verksamheten inom såväl affärssidan som inom administration är på plats,
processflöden och rutiner är upprättade och klara kommer en riskplan att
färdigställas.”
Omorganisationen var delvis en konsekvens av de slutsatser som ATOS redovisade.

Det kan redan här konstateras att bemanningen var otillräcklig.
I riskrapporten, under rubriken Kapitaltäckning, noterades att ”aktiekursrisk (mark-

nadsrisken) minskar, dvs risken i tradingportföljen, mätt enligt kapitaltäcknings-
reglerna har successivt blivit lägre”.

Sid 465
2009-03-25
ERICB 2010-01-15 60 53 -7 1 495 -10 465 8 891
ODAX 2009-12-18 20 36 16 -12 710 -203 360 190 158
ERICB 2009-05-15 50 63 13 -118 -1 534 1 355
ERICB 2009-06-18 50 54 4 -113 -452 742
ERICB 2009-12-18 50 54 4 -405 -1 620 1 790
NOA3 2009-04-17 50 66 16 158 2 528 -2 756
NOA3 2009-06-18 40 59 19 -215 -4 085 4 130
NOA3 2009-12-18 30 52 22 -209 -4 598 5 582
OMXS30 2009-05-15 30 42 12 1 066 12 792 -17 412
OMXS30 2009-06-18 25 49 24 -604 -14 496 13 271
OMXS30 2009-07-17 25 43 18 -830 -14 940 12 023
OMXS30 2009-10-16 20 40 20 -1 670 -33 400 29 751
OMXS30 2010-01-22 20 38 18 -4 795 -86 310 7 560
Summa: -359 940 255 085

Banken hade alltjämt ODAX-positioner med lösen i juni och december 2009.
Positionen med lösen i december rödmarkerades av Risk och denna position gav för
tredje månaden i rad det största utslaget i Vega-analysen. ODAX-positionerna hade
vuxit ytterligare den senaste månaden. Föregående månad innehade Banken elva
optioner i dessa två positioner och nu innehade Banken 15 optioner i positionerna.
Storleken hade framförallt ökat genom att innehaven i de olika optionerna fortsatt att
växa. De två ODAX-positionerna hade olika mycket stora Vega. ODAX-positionen
med lösen i juni hade ett positivt Vega om 11 322 tkr medan positionen med lösen i
december hade ett negativt Vega om -12,71 mkr.

25 mars 2009
Av dokumentet framgår att avstämningen hade skickats till Tamer Torun, Johan Tyrén
och Agneta Norgren den 26 mars 2009 samt att den hade kommenterats av Johan
Tyrén vid ett möte den 31 mars 2009.
Det framgår att Risk uppmärksammat större avvikelser och avvikelser mellan teoretisk
och implicit volatilitet avseende i huvudsak de positioner som återgetts i tabellen i
Sid 466
avstämningen. Det framgår att Risk uppmärksammat att Bankens positioner med OMX
som underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega, -10,2 mkr. Det angavs även
att de längsta OMX-positionerna med förfall i januari 2011 av Banken värderades efter
en volatilitet om 20 procent, och att detta angavs ligga i linje med historisk volatilitet
under de senaste 3-5 åren. Risk noterade att Vega för de närmaste slutmånaderna var
positivt medan Vega för längre löptider (från juni 2009) var negativt samtidigt som
vald volatilitet för längre löptider generellt var lägre än den implicita.
Av dokumentet framgår att Trading lämnade följande kommentarer:

”OMX: Likviditeten har försämrats ytterligare varför tradingen även värderar
relativt korta löptider till historisk volatilitet (d v s 20-25%). Risks kommentar:
Historisk volatilitet under de senaste 5 åren ligger på ca 20%.
[..]
FDAX: Kontrakten med förfall i dec 2009 har så pass lång löptid att de
värderas till historisk volatilitet, d v s 20%. Risks kommentar: Detta är i linje
med historisk volatilitet under de senaste 5 åren.”

åberopat som rättsfakta)
Årsstämma hölls i HQ AB den 3 april 2010. Mats Qviberg var ordförande och samtliga
styrelseledamöter var närvarande. Vid stämman lades styrelsens och den verkställande
direktörens årsredovisning för moderbolaget och koncernen fram liksom revisorns
revisionsberättelse. Johan Dyrefors föredrog revisionsberättelsen.
Stämman fastställde framlagda balans- och resultaträkningar för moderbolaget och

koncernen. Mats Qviberg redogjorde för styrelsens och den verkställande direktörens
förslag att dela ut ca 162,7 mkr, motsvarande 6 kr per aktie, varefter stämman
beslutade om en sådan utdelning. I ny räkning balanserades knappt 610 mkr. Det
noterades att styrelsens motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL hållits tillgängligt
för aktieägarna samt tillsänts de aktieägare som begärt det.
Sid 467
Öresund företräddes av Erik Törnberg enligt en fullmakt undertecknad av Mats

Qviberg och Stefan Charette. Öresund röstade för beslutet om vinstutdelning.

Mikael König lämnade sin rapport för styrelsen och av presentationen framgår att
Trading hade ett ”mycket starkt tradingresultat i februari och mars” samt att det
pågick diskussioner med Nasdaq OMX angående säkerhetskrav.
4.4.4.56 Vinstutdelning avseende räkenskapsåret 2008 verkställdes den 20

april 2009
Vinstutdelningen för räkenskapsåret 2008 verkställdes den 20 april 2009.
Sid 468

2008 (revisionsarbetet m.m.)

På samma sätt som tidigare år följde revisionen en plan, ett s.k. Planning Document,
som på sedvanligt sätt inom KPMG upprättades inför räkenskapsåret. Det framgår att
nivå för Materiality for planning purposes, respektive Significant misstatement
threshold uppgick till 6,6 resp. 5 mkr för moderbolaget samt 20,3 resp. 15,2 mkr för
koncernen. Tidsplan och sammansättning av revisorsteamet noterades liksom
ansvarsfördelningen. Det framgår att ett separat team fanns för HQ Fonder.
KPMG:s genomförande av revisionen för räkenskapsåret 2008 involverade ett flertal

personer. Förutom Johan Dyrefors, som var huvud- och kundansvarig revisor, deltog
bl.a. Peter Svensson som uppdragsledare/revisionsansvarig, Marc Karlsson som
granskningsledare, Erick Thunström som specialist med ansvar för granskning av
rutiner avseende finansiella instrument samt Anders Torgander och Johanna Fellman
som redovisningsspecialister med ansvar för kvalitetssäkring av årsredovisning med
fokus på IAS 39 och IFRS 7. Vidare framgår att KPMG arbetade med bl.a. en s.k.
”IFRS-reviewing partner” som vid denna tidpunkt angavs vara Per Bergman. Härmed
avses en av de, nationella och internationella, kvalitetssäkrande funktioner som följde
av KPMG:s rutiner.
Under rubriken Risk assessment procedures noterades ett antal uppgifter. Det framgår
av dokumentet att KPMG skulle läsa styrelseprotokoll och följa upp väsentliga beslut.
Det gäller såväl HQ AB som Banken. Vidare noterades att man skulle ta del av
väsentliga styrande dokument, dvs. arbetsordning för styrelse, VD-instruktion, attest-
instruktion, samt aktuellt organisationsschema. Det ingick även att göra en översiktlig
granskning av delårsrapport samt att diskutera utfall och avvikelser med ekonomichef
samt VD på revisionsmöte.
Sid 469
4.4.5.2 KPMG:s ötesa te k i gar ”HQ AB – Planeringsmöte, möte med

Mattias Ar elu d” den 25 september 2008
Johan Dyrefors och Peter Svensson träffade Mattias Arnelund den 25 september 2008
för att planera revisionen av räkenskapsåret 2008. I Peter Svenssons minnesanteck-
ningar finns bl.a. nedtecknat
”Tradingen ligger några miljoner back under Q3.
Mer riskarbritage och market making än ren trading.
[..]
Anmärkning på värdering av komplexa instrument, dock ej allvarligt.
[..]
Finans [som skulle bli Ekonomiavdelningen] och Kredit [som skulle bli
Backoffice] bryts ut ur RFK senast 31/12.
[..]
HQ AB vill ha ett möte i december om ÅR med Anders Torgander.”
Dessutom noterades, under rubriken Revisionskommittén, att kommittén, såvitt avsåg

Trading: ”Vill ej ha kontrollvärdering från Tyskland.”
4.4.5.3 KPMG:s mötesanteckningar ”HQ – Möte ed Risk” de

november 2008
KPMG:s revisionsteam träffade Agneta Norgren inför arbetet med revisionen av den
interna kontrollen. Marc Karlsson förde anteckningar. Det noterades rörande arbetssätt
och instruktioner följande avseende HQ-instruktionen:
”I övrigt inga större förändringar.
• Konsistenskontroll (2 ggr/vecka) förut 1 gång/vecka
- Teoretisk volatilitet. (rak vol., linjär)
• En gång/månad: Fullst. Genomgång vol. från marknaden
- VD + Möte med Trading (Risk ifrågasätter)
• Alla vol. under dagen (sedan två månader)”
Det noterades att Trading hade förlorat mycket pengar under oktober och november
samt att detta hade diskuterats på styrelsemötet i november. Vidare noterades:
”Trading: Bruttosäkerhetsbelopp
Max 4 mdkr, portföljen ska kunna ställa säkerhet
Sid 470
Idag: Saknar 1,2 mdkr (i egen portfölj)

→Banta portföljen (påverkar likviditeten)”
Vidare noterades följande:
”Mandatöverdrag → Mail till hela styrelsen
Riskrapport varje dag
Mail dagligen Tradingens resultat
Volatilitetslogg dagligen”
Avslutningsvis redovisades under rubriken Genomgång styrelsematerial att KPMG
gjort en genomgång av den information som räknades upp.

Beslutet om limit för Bruttosäkerhetsbeloppet hade fattats av styrelsen i HQ AB den
12 september 2008 och KPMG informerades härigenom om detta samt att Trading inte
förmådde uppfylla kravet på att ställa egen säkerhet.
I marginalen bredvid hade Marc Karlsson gjort ytterligare en notering:

”9/9 - November
OMX → 6 [..] →12→ 10,5 [..]
Motsv. 700 mkr ytterligare säkerhet”
Noteringen måste förstås som att revisorerna fick samma information som styrelsen i
Banken hade fått vid mötet den 22 januari 2009 avseende hur säkerhetskraven för
OMX hade utvecklats från september och framåt, samt att säkerhetskraven hade ökat
med 700 mkr under den angivna perioden.
4.4.5.4 Mail från Anders Torgander till Christer Gedda m.fl. den 25
november 2008
Anders Torgander skickade ett internt mail till Christer Gedda, Leif Waller och Erick
Thunström, med kopia till Peter Svensson, den 25 november 2008 rörande ”HQ Bank -
Granskning av värdering och redovisning av finansiella instrument till verkligt värde”.
Där citerade han ett antal skrivningar från ett KPMG internt s.k. PPL (professional
practise letter) rörande ”bedömningen av huruvida data kan anses vara observerbara
på marknaden eller utgöra interna estimat”. Där angavs bl.a. följande punkter (“that
[..] should be considered in applying the FASB staff’s guidance”):
”Estimated extrapolation of prices beyond an observable range of data points
generally would not constitute observable market data (for example, estimating
Sid 471
fair value based on extrapolating a 20-year interest rate from an observed 5-

year interest rate). Interpolation of price estimates within a range of observed
data points generally would be acceptable (for example, estimating fair value
based on interpolating a 17-year interest rate from observed 15-year and 20-
year interest rates). However, the reliability of any interpolation should be
assessed, having regard both to the gap between the nearest observed points
and the possible inaccuracy that would result if the curve might be reasonably
expected to deviate significantly from its estimated course (for example,
interpolation of forward prices might not be appropriate for a highly seasonal
conmmodity product where the price might reasonably be expected to display
significant erratic variations of unpredictable amount within the period for
which there is no directly observable market price information).
Estimates of forward prices, expected volatilities and similar valuation
process inputs should be based on current market data as to those inputs.
Historical data series do not, in themselves, constitute observed market data.
For example, assuming that expected volatility were a significant input to an
option valuation process, historical volatility information alone would not
support use of an appropriate valuation technique. However, an estimate of
expected volatility that was implied from prices of other current market
transactions for similar options with the same underlying, strike price, and
maturity generally would constitute observable market data.
[..]
Information about market prices or other valuation process inputs may only
be considered observable market data if it relates to current actual transactions
between market participants or provides persuasive evidence about prices at
which other market participants would be willing to transact. Internal estimates
or conjecture as to prices at which other market participants might transact are
not in themselves observable market data. Similarly, information about the
estimates that other entities may use in applying their own valuation processes
does not by itself constitute observable market data. Entities may need to obtain
further evidence to determine whether indicative broker quotes and third-party
pricing services meet the standard of observable market data.”
Sid 472
Anders Torgander hänvisade i mailet även till bifogat material, bl.a. vad han kallade
”en liten checklista med punkter som är vettiga att följa upp vid en granskning av HQ
Banks värdering och redovisning av finansiella instrument till verkligt värde”.
Han noterade avslutningsvis i mailet följande: ”Jag bifogar också ett presentations-
material från Nordea Markets från en tidig fas i deras arbete med frågan om ’dag 1’
vinster kan redovisas eller inte (beroende på om modellparametrar i huvudsak består
av observerbara marknadsdata eller inte). Jag skulle tro att i takt med att granskning-
en framskrider kommer att få ett antal frågor som vi inte vet svaret på där det är
lämpligt med avstämning med våra internationella experter (tänker främst på våra
engelska kollegor).”
Enligt presentationsmaterialet från Nordea Markets – ”IAS39 – Day 1 p/l Initial

recognition” daterat den 15 juni 2005 – framgår att en nyhet med de nya reglerna är att
de förutsätter ”Amortization of ’day 1’ p/l for not observable market parameters”. För
instrument med observerbara marknadspriser eller värderingsparametrar, bl.a. noterade
derivat, anges att verkligt värde kan visas för Dag 1-resultat. För instrument utan fullt
observerbara marknadsparametrar framgår däremot att verkligt värde inte tillåter detta
utan att dag 1-resultat (vinst resp. förlust) skjuts upp och skrivs av/periodiseras
(amortized) för återstoden av instrumentets löptid.
4.4.5.5 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström den 1 december 2008
Av mailet framgår att Nina Hernberg skickade volatilitetsavstämning av Tradingport-
följen för november 2008, samt Tradinginstruktionen, till KPMG genom Erick
Thunström. Det framgick att uppgifterna om Tradingportföljen hade ”tankats från
ORC till Excel den 25 november” 2008.
Av sammanställningen framgick vilka positioner i avstämningen som Risk hade

markerat (se ovan om volatilitetsavstämningen den 25 november 2008).
Sid 473
4.4.5.6 KPMG:s mötesanteckningar ”HQ AB – Redovisningsfrågor inför

okslutet” de de e er
På mötet deltog från KPMG:s sida Peter Svensson, Anders Torgander och Erick
Thunström, samt från Bankens sida Mattias Arnelund, Anneli Ekelund och Agneta
Norgren. Peter Svensson förde minnesanteckningar från mötet, av vilka framgår bl.a.
följande:
”1. [Banken] har stora svårigheter att tekniskt hantera Day-of-Profit (DOP)
anser MAD [Mattias Arnelund]. Stort antal instrument som handlas kort
innehavstider (intradagtransaktioner). MAD vill veta hur andra aktörer gör?
ATr [Anders Torgander] överlämnar exempel från HSBC.
2. Matrisen med de tre nivåerna anser MAD inte vara ett problem för
HQ. MAD menar att man måste vara tydlig med hur man definierar
nivåerna. ATr visar exempel från andra banker.”
Med intradag avses att en position tas och lämnas inom en och samma dag. Av ett
exempel från Nordea som bilagts anteckningarna framgår i Not 6 Finansiella
instrument till verkligt värde, under rubriken Bestämning av verkligt värde genom
publicerade prisnoteringar eller värderingstekniker att tillgångar, däribland derivat-
instrument, redovisades i tre nivåer samt att innehavet huvudsakligen placerats i nivå
2, dvs. instrument vars värde bestäms av värderingstekniker baserade på observerbara
marknadsdata.
Vidare noterades följande:

”3. MAD anser inte att det är görligt att ta fram DOP för år 2008 och sannolikt
ej heller för 2009 i och med att omfattande systemkompletteringar i ORC”
Det angavs att frågan skulle diskuteras med Johan Dyrefors. I marginalen vid p. 3 finns
även följande notering: ”i) Hur hanterar vi läget ÅR 2008? Är det materiellt? ii) Finns
det praktiska exempel på hur andra institut läst detta?” Vidare framgår följande:
”4. Enligt AN [Agneta Norgren] värderar HQ samtliga derivat mha teoretisk
modell. I vissa lägen kan dock teoretisk och noterat värde sammanfalla.
5. Känslighetsanalys bör finnas med i ÅR 2009. Se exempel från HSBC samt
BANCO Santander. [..]
Sid 474
6. RFK [Risk/Finans/Kredit] kontrollerar volatilitetsförändringar intradag mha

ett nytt program.”
Här avses de dagliga volatilitetsrapporterna.

På handlingen finns även en särskild notering ”Erick Thunström 081211” på vilken
anges följande:
”- Tradingen använder sig av sin snittvolatilitet över 250 dagar i modellen
- Denna volatilitet ≠ marknadens voll!
- Volatilitetsarbitrage → DOP”
I bilaga 4 till anteckningarna finns ett dokument rubricerat Värdering och redovisning
av finansiella instrument till verkligt värde enligt IAS39. Enligt detta dokument ska
KPMG undersöka om det finns en intern policy för ett antal frågeställningar rörande
värderingen. För varje punkt anges tillämplig bestämmelse i IAS 39. I dokumentet
räknas följande punkter upp, dvs. om det ”finns en intern policy för att”:
”a. bestämma huruvida instrumentet i sin helhet har priser kvoterade på en
aktiv marknad
b. Instrument som har priser kvoterade på en aktiv marknad alltid värderas
utifrån aktuell köpkurs för tillgångar och aktuell säljkurs för skulder utan några
justeringar i priset (annat än vad som anges i p. d nedan)
c. Värdera instrument som har priser kvoterade på en aktiv marknad till det
senaste transaktionspriset om det saknas en aktuell köp- eller säljkurs.
d. Om det senaste transaktionspriset används för värdering (i avsaknad av
aktuell köp eller säljkurs) att justering inte görs för något annat än att
reflektera
(i) förändrade marknadsförutsättningar om värdering förs utifrån det senaste
transaktionspriset
(ii) en ’forcerad transaktion’ i det fallet som senaste transaktionspriset anses
reflektera detta”
I den anslutande förklaringen för tillämplig bestämmelse i IAS 39 anges bl.a. följande:
”Similarly, if the entity can demonstrate that the last transaction price is not fair value
(eg because it reflected the amount that the entity would receive or pay in a forced
transaction, involuntary liquidation or distress sale), that price is adjusted.
Sid 475
(IAS 39:AG72)” Det är alltså företaget som måste kunna visa att det rör sig om ett pris
i exempelvis en forcerad situation.
Vidare framgår följande noteringar:

”e. Värdering till verkligt värde inte gör avdrag för eller tillägg till priset på
grund av storleken på den position som ska värderas
f. bestämma om instrumentet i sin helhet inte har priser kvoterade på en aktiv
marknad, huruvida det finns observerbara marknadsdata
g. Om det finns observerbara marknadsdata, säkerställa att tillämpade
värderingsmodeller alltid bygger på observerbara marknadsdata och inte på
egna antaganden
h. Bara använda egna antaganden om det saknas observerbara marknadsdata
i. bestämma att modellen tar hänsyn till alla relevanta faktorer
j. redovisa ’dag 1-vinster’ (som åtminstone innebär att de inte redovisas ’dag 1’
om värderingsmodellens väsentliga parametrar är observerbara marknadsdata)
k. redovisa vinster ’dag 2’ endast i den utsträckning som det skett en förändring
i de faktorer som marknaden sätter ett pris på.
l. kalibrera värderingsmodeller mot faktiska transaktioner.
m. bedöma om verkligt värde på onoterade aktier kan fastställas på ett
tillförlitligt sätt.
2. Undersök om det finns kontrollrutiner som säkerställer att ovanstående

efterlevs.
3. Granska genom substansgranskning och stickprov att punkterna 1a)-1m) de
facto efterlevts.”
4.4.5.7 KPMG:s mötesprotokoll ”Möte ed HQ AB gälla de IFRS i

bokföringen, 3/12-2008”
Det noterades att mötet var en uppföljning på utestående punkter från 2007 års
bokslutsgranskning. Av noteringarna framgår att Anders Torgander skulle prata med
kollegor i London för att se vad de hade för erfarenheter av IFRS i bokföringen.

Av noteringarna framgår bl.a. följande:
”- Upplysningar kring finansiella instrument värderade till verkligt värde i ÅR
- Väsentlighetsprincipen och materialitet gällande trading portföljen. Enligt HQ
är resultatet lika med 0 men ur ett balansräkningsperspektiv är tradingen
’ganska’ stor.
Sid 476
Beslut: Petter Svensson ska följa upp med A Bäckström (?)

- Day one effect – Exempel 1: HQ köper en tillgång värd 10 MSEK vid t0,
denna fluktuerar under dagen och vid stängning redovisas en förlust alt. Vinst.
Exempel 2. HQ köper en tillgång värd 10 MSEK vid t0 men tar upp den vid t0
till 110 pga av att man anser att värdet var underskattat. Här gick meningarna
isär om huruvida HQ tillämpar alternativ 2, enligt Agneta kan handlarna ändra
på volatiliteten med en gång om denna anses vara för låg eller för hög.
- Hur ska detta bokföras? Kan HQ i Orc stämma av detta?
- HQ ser inte i dagsläget att man inför bokslutet 08/09 eller under 2009 kommer
att klara av att göra detta.
Beslut: Anders T kommer att prata med kollegor i London för att se vad de har
för erfarenhet av detta. FRM [Financial Risk Management] ska undersöka vilka
antaganden som göra kring volatiliteterna vid parametersättning
- Policy/upplysningar: HQ bör dokumentera/klassificera sina innehav enligt
nedanstående tabell:
[exempel på hur en annan aktör har ställt upp tillgångarna i nivå 1-3]
- HQ bör göra en känslighetsanalys av sin portfölj gällande hur VV principen
hade slagit på resultatet.
- HQ bör dokumentera sina antaganden kring aktiv marknad samt likvida eller
illikvida instrument vid teoretisk värdering
Beslut: HQ kommer att titta på deta och skapa efter bästa förmåga dessa
tabeller/analyser/texter. FRM ska följa upp på vilka antaganden som göra kring
aktiv marknad samt likvida eller illikvida instrument vid teoretisk värdering
- Övrigt: HQ värderar alla sina instrument teoretiskt eller enligt nivå 2 eller 3
enligt IFRS/IASB
- Viktigt att kontrollera valet av volatilitet”
Enligt en inklippt anteckning framgår följande: ”CLL [Curt Lönnström] framförde

önskemål om att KPMG verifierar tradingvärdering ur ett konsistensperspektiv inför
årsskiftet. Det beslutades att MAD kontaktar KPMG i frågan.”
Sid 477
4.4.5.8 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström m.fl. den 4 december
2008
Av mailet framgår att Nina Hernberg skickade ”tradingavstämningen för 2008-11-28”
till KPMG genom Erick Thunström. I underlaget finns en tabell som anger Edge per
position. Tabellen innefattar positioner som står för 99,5 procent av den totala Edgen
enligt vad Risk hade noterat.
Det framgår således att Erick Thunström fick den tradingavstämning som han hade
efterfrågat.
4.4.5.9 Mail från Nina Hernberg till Erick Thunström m.fl. den 5 december
2008
I mailet skickade Nina Hernberg över ”exempel på de volla rapporter som skickas till
HQ Risk varje kväll”. Det framgår att härmed avsågs rapporter den 1, 2, 3 respektive
4 december 2008. Hon noterade att den första automatiskt genererade volatilitets-
rapporten hade skickats den 7 oktober och att den hade ändrats till nuvarande form
den 24 november.
Den information som KPMG hade fått vid mötet med Risk den 20 november 2008 om
dagliga s.k. volatilitetsloggar, se ovan, kompletterades härmed med konkreta exempel.
4.4.5.10 Mail mellan Nina Hernberg och Erick Thunström m.fl. den 8
december 2008
Utöver tradingavstämningar och volatilitetsrapporter efterfrågade och erhöll Erick
Thunström även, per mail från Nina Hemberg, månatliga volatilitetsavstämningar för
maj till och med oktober månad 2008. Nina Hernberg skickade även per mail
”stickprov på konsistenskontroller gjorda under efterfrågade månader” vilka ”baseras
på tankningar från Orc”. Det framgår att de bifogade dokumenten avsåg sådana
kontroller daterade 080616, 080710, 080813, 080916, 081020 samt 080515.
Sid 478
4.4.5.11 Mailkorrespondens mellan Erick Thunström och Anders Torgander

den 8 och 9 december 2008
Mailväxlingen började genom att Erick Thunström föreslår för Anders Torgander och
Peter Svensson – utifrån Bankens önskemål om att få ”lite mer info kring Day 1 P/L
adjustments” – att KPMG tillställer Banken ett Nordeadokument för vägledning.
Anders Torgander avstyrkte förslaget med ifrågasättande av att lämna ut ett dokument
som härrör från en kund men hänvisar samtidigt till kontakter med ”vår expert i
London”. Erick Thunström noterade beskedet och framhöll att det vore ”nog bra med
ngn form av vägledning”. Anders Torgander svarade följande: ”Hur ser deras
dokumentation ut? Utifrån era iakttagelser i granskningen kan man väl skriva ihop en
kort rapport som berör vad som behöver förbättras. Att ge vägledning i denna fråga är
inte något vi kan göra bara genom att skicka över en bit papper, utan det behöver
sättas upp ett mindre projekt för detta där vi i dialog med utländska kollegor kan ge
input i deras process med att förbättra sina interna instruktioner och rutiner.”
Erick Thunström återkopplade och angav följande:

”När det gäller denna fråga är nog dokumentationen lika med noll.
Vi kommer, om inte Peter vill det specifikt, [inte] att behandla frågan i vår
rapport utan fokuset ligger på hanteringen av volatiliteter och värdering. Inte
day 1 effekten.”
I det skedet ställer Anders Torgander frågan till Peter Svensson, som varit inkopierad i
korrespondensen: ”Vad rekommenderar du som nästa steg på detta katastrof-
område?”
4.4.5.12 Mail från Peter Svensson till Christer Gedda m.fl. den 12 december
2008
Peter Svensson uppgav i mailet – som avsåg granskning av redovisning av verkliga
värden – följande:
”Anders Torgander och jag har idag haft ett möte med Johan Dyrefors, lead
partner på HQ-uppdraget. Johan vill i god tid inför revisionsmötet på onsdag kl
09:00 veta hur HQ tillämpar den av IAS 39 angivna värderingshierarkin.
Sid 479
Denna frågeställning behandlas i Anders Torganders granskningsprogram som

ni har fått. Denna fråga och i förlängningen HQs hantering av Day-One-Profit
ser ut att bli ett huvudnummer i årets revision.
Som jag angav igår kväll behöver vi er rapport från HQ-granskningen på
måndag morgon för att dels hinna gå igenom den internt och dels översända
den till klienten i rimlig tid inför mötet.”
Rapporten skickades över till Banken den 15 december 2008.
4.4.5.13 Mailkorrespondens mellan Erick Thunström och Nina Hernberg den

15 december 2008
Erick Thunström skickade ett mail rörande Vollamail den 15 december 2008 och efter-
frågade svar på två korta frågor.
”1. Konsistenskontrollen som ni utför 2 ggr/vecka är fokus i den kontrollen på den
raka volatiliteten?
2. I vollamailet, gäller det förändringar endast av den raka volatiliteten?”
Nina Hernberg svarade på fråga 1 att i ”konsistenskontrollen kollar vi endast att

vollorna är raka och linjära. Detta görs ca 2 ggr i veckan.”
Angående fråga 2 svarade Nina Hernberg: ”Alla volla ändringar ingår i vollamailet /-
loggen, som skickas till oss varje kväll. Loggen genereras automatiskt.”
Erick Thunström ställde då följande fråga till Nina Hernberg:

”När du säger alla volla ändringar innebär det då:
- Ändringar i den raka vollen exempelvis Ericsson underliggande, tidigare rak
volla 25% nu 30%
- Ändringar till rak volle gjorda på nyinköpta optioner med annan volatilitet än
den raka.”
Först svarade Nina Hernberg bekräftande och uppgav: ”Allt ska stå i loggen.” Senare
samma dag återkom hon dock med ett förtydligande och uppgav följande:
Sid 480
”Trading gör ingen reell/aktiv vollaförändring i ORC när en transaktion görs till en
annan volla än vad övriga optioner med samma underliggande och lösenmånad
värderas till. Därför syns inte sådana förändringar i vollaloggen!”
KPMG fick härigenom vetskap om att Risk överhuvudtaget inte hade möjlighet att se
eller följa upp de ändringar som Trading gjorde varigenom optioner omvärderades.
Rapporterna visade inte när Trading gjorde en transaktion på en volatilitet och sedan
omedelbart värderade optionen till en helt annan volatilitet.
4.4.5.14 Mail från Erick Thunström till Peter Svensson m.fl. den 15 december
2008
Erick Thunström skickade över ett första utkast av rapporten ”Granskning av värdering
till verkligt värde av finansiella instrument Confidential” med bl.a. följande upplysningar:
”Vi har, i ett första steg, lyft fram de findings som vi anser vara av högsta vikt inför ert
möte. [..] kvarstår dock att göra en mer kvantitativ pris avstämning samt lyfta fram,
som vi anser, mindre viktiga iakttagelser.”
Rapporten hade upprättats av Christer Gedda och Erick Thunström. Av redovisade

slutsatser framgår bl.a. följande:
”Den granskade verksamheten hos Kunden är i stor utsträckning styrd av
Tradingen. Tradingen är de som tar de övergripande besluten kring värdering
och hanterar även vissa vitala rutiner gällande värdering, exempelvis in-
matning av volatilitet. Tradingen tillämpar alltid en teoretisk värdering även
om kvoterade priser finns tillgängliga.
[..]
När det gäller den faktiska värderingen och avstämningen av Kundens finans-
iella tillgångar har vi funnit följande:
- Trading sätter själva volatiliteterna genom att avrunda den historiska snitt-
volatiliteten för framtida perioder
- Tradingen sätter därmed grunden för värderingen av handlade optioner
- I och med att Kunden valt att redovisa till verkligt värde enligt IFRS kan ovan-
stående punkter skapa problem vid redovisningen. Detta bör ses över av en
redovisningsspecialist.”
Sid 481
De observationer som lämnades i den fortsatta framställningen klassificerades enligt en

bedömningskala i tre nivåer där den låga nivån – med färgen grönt – avsåg brister som
inte anses direkt utgöra någon utan snarare är att anse ”som hygienfrågor”, mellan-
nivån – med färgen gult – avsåg brister som ansågs allvarliga och som ”bör åtgärdas
inom 6 månader” samt den höga – med färgen rött – avsåg ”[n]oterade brister bedöms
kritiska och bör åtgärdas inom 3 månader. Detta kan till exempel handla om avsaknad
av värderingskontroller eller brister i dessa.”
Av de närmare iakttagelserna och kommentarerna – vilka samtliga hade markerats med

rött – framgår att KPMG bl.a. noterade följande:
”Tradingen följer en s.k. mean reversion strategi som syftar till att handla på optioner
som tillfälligt avviker från sitt snittpris, eller i detta fall, från sin snittvolatilitet. Mean
reversion-teorin hävdar att priserna/volatiliteten borde söka sig mot sitt historiska
snittpris och kundens strategi är därför att handla på alla avvikelser.
Tradingfunktionen handlar i optioner där det vid köp/säljtillfället finns en prissatt
volatilitet. Tradingen handlar endast i optioner på index samt f.n. i 19 av de mest
omsatta aktiernas optioner. Dock ändrar tradingen i den underliggande volatiliteten
utifrån en strategi som bygger på att på lång sikt kommer volatiliteten att vara
konstant (finns en rad studier som stödjer detta). Mao om tradingen handlar i en
option med volatilitet 50% men den genomsnittliga historiska volatiliteten är 25%
kommer den raka volatiliteten att vara 25% på alla innehav med samma löptid. Detta
sker automatiskt och det sker ca 4000 avslut per dag.
[..]
Genom att själva beräkna en snittvolatilitet utifrån den historiska volatiliteten och
avrunda denna till heltal, eller i många fall avrunda till jämna fem-tal, sätter
tradingen i praktiken den volatilitet som sedan används för teoretisk värdering av
optionsstocken.
Är den tradingens beräknade underliggande volatiliteten att anse som grund till
värdering enligt verkligt värde när de själva beräknat och avrundat denna?”
4.4.5.15 Mail från Anders Torgander till Peter Svensson m.fl. den 16
december 2008
I ett mail den 16 december översände Anders Torgander till Peter Svensson, Erick
Thunström och Johan Dyrefors förslag till punkter på agendan till revisionsmötet
dagen efter. Punkterna återfanns i en bifogad PM med rubriken Värdering och
Sid 482
redovisning av verkliga värden enligt IAS 39 – preliminära iakttagelser vid

granskningen. PM:n som innehöll bl.a. följande.
”• Bankens interna värderingsinstruktion [..] återspeglar inte
värderingshierarkin i IAS 39.
• Bolaget tillämnpar eventuellt egna antaganden om volatilitet även i de fall när
(i) hela instrumentet har priser noterade på en aktiv marknad eller (ii) när hela
instrumentet inte har priser noterade på en aktiv marknad, men när det finns
observerbara marknadsdata på de ingående komponenterna inkl. volatilitet.
• Edgen (skillnad mellan marknadsvärde enligt OMX och värde enligt egen
teoretisk modell) uppgår till ca. 160 MSEK per den 28 november 2008 (ca 180
MSEK per den 28 december 2007)
• I de fall som observerbara marknadsdata saknas för väsentliga antaganden
(t.ex. volatilitet) ska en transaktion redovisas till sitt transaktionspris enligt IAS
39 och inte till modellvärdet. Eventuella ’dag 1’ vinster får därmed inte
redovisas omedelbart utan ska periodiseras. Enligt banken saknas i dagsläget
systemmässiga förutsättningar för att relevant information ska kunna tas fram.
Därigenom kan ’dag 1’ vinster ha redovisats på ett felaktigt sätt.
• Vi rekommenderar att
- Bankens interna värderingsinstruktion uppdateras för att reflektera
IAS 39 på ett adekvat sätt
- Banken genomför en beräkning och bedömning av de värderingsfel
som kan ha uppstått i de fall IAS 39s värderingsprinciper inte beaktats i
tillräcklig utsträckning”.
4.4.5.16 Mail från Peter Svensson till Anders Torgander m.fl. den 16
december 2008
Peter Svensson översände den 16 december 2008 KPMG:s revisionsrapport inför
revisionsmötet dagen efter, till Mikael König, Mattias Arnelund, Agneta Norgren,
Jesper Bülow och Richard Berlin, med kopia till bl.a. Johan Dyrefors, med noteringen
att innehållet var ”avstämt med respektive chef inom HQ”.
Peter Svensson återkom strax därefter med ett mail till Anders Torgander och Johan
Dyrefors i vilket han uppgav följande:
Sid 483
”Efter muntlig avstämning med Mattias A och Agneta N gjorde jag om bild 2
väsentligt (se bilagd fil).
De ville absolut inte diskutera IAS 39-frågor i detalj vid sittande möte, utan
föreslår ett arbetsmöte om ’våra spörsmål’ snarast möjligt. Jag delar deras
bedömning.”
I utkastet till revisionsrapport – Granskning av intern kontroll 2008 Revisionsmöte

2008-12-17 – noterades under rubriken HQ – Intern kontroll angående Värdering och
redovisning av verkliga värden enligt IAS 39 att KPMG uppfattade att Bankens interna
värderingsinstruktion inte återspeglade värderingshierarkin i IAS 39. Vidare angavs att
KPMG ansåg att ytterligare utredningar ”behöver göras avseende om banken i till-
räcklig utsträckning har beaktat IAS 39s värderingsprinciper [i] den externa redovis-
ningen”. KPMG lämnade följande rekommendation:
”Vi rekommenderar att bankens interna värderingsinstruktion uppdateras för att
reflektera IAS 39 på ett adekvat sätt. Vidare föreslår vi att banken utreder om IAS 39s
värderingsprinciper inte beaktats i tillräcklig utsträckning [i] den externa
redovisningen.”
Dokumentet innehåller inte någon information om Edge eller Dag 1-resultat.
4.4.5.17 Mail från Anders Torgander till Colin Martin m.fl. den 16 december
2008
Anders Torgander skickade i ett mail den 16 december 2008 över en excel-fil
Tradingavstämning 20081128 till Colin Martin. I mailet noterade Anders Torgander
att de ville diskutera värdering av de derivat som fanns i avstämningen med Colin
Martin och dennes FRM-kollegor.
4.4.5.18 Mail mellan Nina Hernberg och Erick Thunström den 16-17
december 2008
Av mailkorrespondensen framgår att Nina Hernberg meddelade Erick Thunström den
16 december 2008 att det inte fanns någon ”övergripande instruktion angående
värdering av finansiella instrument utöver tradinginstruktionen”. Erick Thunström
frågade då om det var möjligt ”att få ut en lista i Excel på portföljen per idag? Er
analys behöver inte vara med utan det viktiga är att se innehaven samt MV (Market),
Sid 484
MV (Theoretical), MV (Th/MV).” Det framgår vidare att Nina Hernberg översände

efterfrågade uppgifter varefter Erick Thunström återkom bl.a. med följande fråga:
”- I vilka fall blir värdet = 0 i kolumnen MV(market)? Är majoriteten av dessa
innehav (som är = 0) noterade på exempelvis OMX? Kan du verifiera att det
endast finns ett onoterat innehav?
- Priserna i kolumnen MV(market) är det sista transaktionspriset, bid eller
ask?”
Nina Hernberg gav i ett mail dagen efter enligt följande svar:
”Trading har endast en OTC position, som du kan se i print screen nedan.
Orsaken till att MV priset = 0 för så många optioner är att det inte sker någon
handel i dem. Som du kan se är det inte ATM optioner det saknas pris för.
ORC är inställt på 1) senast betalt, 2) midpris & 3) close.”
I ett senare mail samma dag korrigerade Nina Hernberg sitt svar och la till att ”tredje
prisalternativet är också senast betalt”.
4.4.5.19 Mail från Erick Thunström till Christer Gedda m.fl. den 17 december
2008
Erick Thunström skickade den 17 december 2008 ett mail till Christer Gedda, Anders
Torgander och Peter Svensson, till vilket han hade bifogat en bilaga Kontrollvärdering
av instrument. Han skrev följande:
”Har gjort beräkningar på majoriteten av de instrument som vi pratade om igår
(MV=0, TV>100Msek).
Se: [bifogat dokument]
På de optioner med kort löptid ligger värdena inom rätt härad, spotpriserna
också. Futures har jag inte hunnit titta på än.
På de längre optionerna skiljer det sig en hel del. Detta måste vi kolla upp
med Agneta. Kan vara ngn form av avvikelse i antaganden kring utdelningar
som vi såg förra året.”
Av det bifogade dokumentet framgår vilka dokument som Erick Thunström hade gått
igenom. Bland dessa ingick fyra OMX-positioner där Banken inte hade noterat något
Sid 485
marknadsvärde. Det teoretiska värde som Banken hade beräknat för dessa avvek till
Bankens fördel med 170 mkr jämfört med de värden som KPMG hade funnit. Det
framgår inte hur KPMG hade beräknat sina värden.
4.4.5.20 Mail från Peter Svensson till Anders Torgander m.fl. den 17
december 2008
Peter Svensson skickade den 17 december 2008 ett mail till Anders Torgander och
Erick Thunström. Av mailet framgår att de tre skulle träffa Agneta Norgren, Nina
Hernberg och Fredrik Crafoord dagen efter samt: ”Ämnet är att diskutera med dem hur
tradingen går till, hur man värderar, begrepp som edge etc. Därefter följer lämpligen
ett samtal med Colin.”
I november 2010 utarbetade Nord & Co Advokatbyrå KB, på uppdrag av Fredrik

Crafoord, en PM angående tradingverksamheten i Banken. Där framgår under rubriken
Tradingportföljen vid årsskiftet 2008/2009 bl.a. följande.
”Den 18 december 2008 kallades Fredrik Crafoord till ett möte i Bankens aula
med företrädare för KPMG. I mötet deltog – förutom Fredrik Crafoord – Johan
Tyrén (trading), Agneta Norgren och Nina Hernberg (båda RM) samt
representanter för ekonomiavdelningen. KPMG hade genomfört en revision av
tradingportföljen per den 30 november 2008, med anledning av att nya
redovisningsregler skulle implementeras. Torgander (KPMG) redovisade på
mötet sin slutsats att tradingportföljen var övervärderad med 300-400 MSEK.
Denna slutsats kom emellertid inte att sätta några spår i bokslutet per den 31
december 2008 eller i revisionsberättelsen. Värderingarna gjordes istället i
enlighet med den av styrelsen tidigare beslutade värderingsmodellen. Det var
ekonomiavdelningen och RM som inför årsbokslutet arbetade med värderings-
frågorna avseende tradingportföljen. Varken tradingavdelningen eller Fredrik
Crafoord deltog i det arbetet.”
Sid 486
4.4.5.21 Mail från Erick Thunström till Johan Tyrén m.fl. den 18 december
2008
Erick Thunström skickade den 18 december 2008 ett mail till bl.a. Johan Tyrén till
vilket han bifogade ”ett spreadsheet med de värderingar (gulmarkerade)” som de hade
pratat om på mötet samma dag. Erick Thunström efterfrågade följande förtydliganden.
”När vi sågs senast förklarade du att er strategi gällande vollberäkningar
baserade sig på genomsnittlig historisk implicit voll.
- Hur många dagar bakåt i tiden tittar ni?
- Tar ni volatiliteten för optioner med en viss löptid för att ta hänsyn till
likviditet när ni gör era volberäkningar? Exempelvis volatiliteten för en AZN
option med kort löptid ligger till grund för volatilitetsberäkningen för andra
AZN optioner med längre löptid?
- Har ni, sedan ni bytte till mark-to-model värderingar, bytt strategi gällande
volatilitetsberäkningen?”
Det framgår inte vad Johan Tyrén svarade.
4.4.5.22 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg och Erick Thunström den

19 december 2008
I en fortsättning på tidigare mailkorrespondens, den 16-17 december 2008, återkom
Erick Thunström den 18 december 2008 till Nina Hernberg, med kopia till Peter
Svensson och Anders Torgander, efter mötet samma dag. Han bad Nina Hernberg
skicka ”ett underlag på den dagliga Edgen under 2008. Har du lättillgängligt även
gärna för 2007”. Nina Hernberg svarade och tillhandahöll Edgen sedan oktober 2007
och erbjöd ytterligare information, om så behövdes, ända från januari 2007.
I den bifogade tabellen angavs den teoretiska Edgen från och med den 1 oktober 2007
till den 3 oktober 2008. Den noteras, med enstaka undantag, till värden uppgående till
flera hundra mkr.
Sid 487
4.4.5.23 Möte mellan Agneta Norgren och Peter Svensson m.fl. den 19
december 2008 (inte åberopat som rättsfakta)
Av en ljudupptagning från mötet framgår att Peter Svensson och Anders Torgander
återkopplade till Risk, genom Agneta Norgren. Det noterades att KPMG efter mötet
med Banken den 18 december 2008 hade varit i kontakt med KPMG:s experter i
London. Peter Svensson hänvisade till att det var ”ett ganska nedslående samtal
eftersom de inte svarade som vi hade hoppats”. Agneta Norgren uppgav att Johan
Dyrefors hade talat med Mikael König, henne själv och Mattias Arnelund tidigare
samma dag samt att Johan Dyrefors och Mattias Arnelund hade talats vid ytterligare en
gång.
KPMG förmedlade att de behövde utöka granskningen angående värderingen. Det

diskuterades bl.a. om att ta fram underlag om frekvensen i handeln. Agneta Norgren
lämnar beskedet att det är oklart om det går att få fram ett sådant underlag och att det
under alla förhållanden skulle vara förenat med en omfattande arbetsinsats, särskilt att
skilja ut vad som är ”likvitt och inte illikvitt”.
Agneta Norgren uppgav, med hänvisning till uppgifter från Fredrik Crafoord, bl.a.
följande:
”[..] han tycker att man skulle kunna säga såhär, att frontmånaden, det är den
månaden där man accepterar priset. Och att det är också frontmånadens
volatilitet som vi använder som input i modellerna för just frontmånaden. Där
ska jag säga att där sammanfaller marknadens uppfattning med HQ:s
uppfattning i de allra flesta fall. Det kan vara så att just att vi har sagt att vi så
konsekvent ska använda rak volatilitet gör att det inte alltid sammanfaller. Men
då är det liksom både kort och lång av det skälet. Så blir det så. Men att jag
skulle säga, priserna för den här och den här månaden, är inte, det bygger inte
på likvida data eller på data i likviditet och transaktioner.”
Anders Torgander svarar: ”Men vet du Agneta, det vi skulle behöva ha informationen
till det är att på ett oberoende sätt [..] skapa oss en egen uppfattning om vad ni tycker
om det här i termer utav aktivitet.” Han uppgav vidare bl.a. att han ”tillslut hoppas
Sid 488
någonstans att när vi börjar hamra ner i siffrorna har silat ut de här grejerna och fått
en klarare bild, att man ser att inte är någon större skillnad ändå liksom”.
Vidare diskuterades de s.k. bid and ask-priser, dvs. ställda köp- och säljkurser, som
fanns tillgängliga och huruvida dessa kunde anses tillförlitliga eller inte. Frågan
berördes också om och hur andra bolag, t.ex. Carnegie, redovisade de aktuella upp-
gifterna samt även Dag 1-resultat.
Anders Torgander för på tal, som ett alternativ för att bedöma om det är en aktiv
marknad, att det endast finns handel, eller bud, som är två veckor gamla, eller en vecka
gammalt. Han fortsätter: ”Och då har vi kollegor då som vill hävda att så var det inte
alls. Det kommer gå bra mycket längre tid. Men vi tar bara två veckor som ett
exempel, och du tycker säkert, och dina killar, framför allt dina killar tycker att det är
knappt en gång om dagen kan räcka, skit i det. Någonstans går gränsen i alla fall. Vi
säger att det är en vecka då. Då sorterar vi ut alla avtal som har priser som är äldre
än en vecka i en hög. Och sen har vi kvar de här andra som är färskare än en vecka.
Och det är på dem man skulle titta på. Såhär är marknadsvärdet enligt OMX, såhär
mycket, såhär mycket har ni. Den skillnaden skulle ju då bli mer liksom möjligt att
diskutera som någon sorts objektivt fel.” I det sammanhanget diskuterades även
interpolation, där Anders Torgander hänvisar till sina kollegor som ”är inne på att de
är inte nödvändiga så i alla fall den väsentliga tekniken” att gå vidare med. Anders
Torgander angav att om de interpolerade värdena ”landar i närheten av där ni är, då
är det ju jättebra. Då kanske det inte var någonting.” Han underströk att det var oklart
och att de behövde en klar bild av situationen.
Agneta Norgren hänvisade till mötet föregående dag och uppgav följande: ”Nej, men
om man ska skapa någonting som inte finns och verifiera något som känns som om det
inte riktigt går att verifiera, då… och att vi nu… det du är inne på med äpplen och
päron, så är det faktiskt så att, det kanske till och med är så först igår som det också
stod klart för er själv, att de här siffrorna som står i marknadsvärdekolumnen är
egentligen inte några [..] observerbara priser enligt den här värdematrisen.”
Sid 489
4.4.5.24 Mail från Anders Torgander till Peter Svensson m.fl. den 29
december 2008
Anders Torgander skrev ett mail till Peter Svensson och Erick Thunström den 29
december 2008 angående HQ värdering. Han skrev följande:
”Jag pratade just med Tina och Agneta på HQ om lite frågor kring hur
informationen från OM ska hanteras. Bland annat kom vi fram till att de ska
beställa fram information för ytterligare två veckor så att vi sammanlagt har
information för 4 veckor. Väldigt kritiska frågor är som vi redan noterat frågan
om volymen handlade instrument för bedömningen av om marknaden ska anses
aktiv eller inte, samt vad som accepteras som ’offsetting positions’. Under
samtalet betonade jag ännu en gång att vår förhoppning fortfarande är att vi
inte ska komma fram till några materiellt avvikande siffror med den annorlunda
förklaringsmodell (läs IAS 39) som vi använder oss av i förhållande till den
metod som de själva valt att använda. Erik – du kanske kan hänga på låset på
måndag när Colin är tillbaks från julledighet för att få hans respons på [våra]
frågor?”
4.4.5.25 Mailkorrespondens mellan KPMG och Colin Martin den 23

december 2008 till den 7 januari 2009
Anders Torgander hade, som framgått ovan, den 16 december 2008 skickat trading-
avstämningen daterad den 28 november 2008 till Colin Martin i London. Därefter hade
Anders Torgander, Erick Thunström och Peter Svensson en telefonavstämning med
Colin Martin den 18 eller den 19 december 2008.
Erick Thunström skickade den 23 december 2008 ett mail, Follow up questions
regarding Swedish client’s portfolio, till Colin Martin och ställde kompletterande
frågor, vilka besvarades av Colin Martin i ett mail den 5 januari 2009. Erick Thun-
ström ställde bl.a. följande frågor (med Colin Martins svar infogade):
”Representativeness of data when deciding upon activity/liquidity in the
market
We have received trading data (December data) regarding volyme, mid/bid
prices etc. For year end we are considering using these figures in order to
decide whether a instrument is regarded as liquid or not. However, December
Sid 490
is historically a weak month in the trading activities which might lead to a

lower volume of trades and prices. How have you been dealing with the issue of
representativeness of data when deciding upon if a instrument should be
regarded as liquid or not.”
Svar från Colin Martin:
”[..] key is that trade data that is available in December is representative of a
fair value that someone has traded at. For example, lots of quotes in December
does not lead to a conclusion that the market was active. However, a flurry of
10 real trades that all took place yesterday even though there had been no
trades earlier in the month probably means that the price of the last transaction
is indicative of the price that the market puts on the instrument. The SEC stated
that a fall in trading volumes of 90% or more does not necessarily indicate that
a market is not active. With that in mind, I don’t think a drop off in volumes in
December due to seasonality is an issue.”
Erick Thunströms nästa fråga:

“Volume of trades
How have you tackled the issue that a client might be a major actor in the trade
volume and hence might indirectly affect the prices on the market?”
Svar från Colin Martin:
“Where a bank is a major player in a market – there are counterparties to all
their trades – presumably willing ones in most cases. As such the prices that
they achieve are indicators of fair values for other similar instruments that they
hold – not sure I understand how they can drive the market in a single direction
on their own?”
Anders Torgander skickade den 7 januari 2009 ett nytt mail till Colin Martin, med
kopia till Peter Svensson, Peter Rothwell och Erick Thunström. Det framgick att man
önskade följa upp de svar som Colin Martin hade lämnat samt ställa ytterligare frågor,
särskilt med avseende på värderingsteknik för det fall att marknaden inte anses aktiv.
Anders Torgander föreslog att detta skulle diskuteras vid ett telefonmöte.
Sid 491
4.4.5.26 Mail från Anders Torgander till Colin Martin m.fl. den 12 januari
2009
Anders Torgander skickade den 12 januari 2009 ett mail till Colin Martin och Peter
Rothwell, med kopia till Erick Thunström, Peter Svensson och Johan Dyrefors. Anders
Torgander tackar för ett givande telefonmöte samma dag och sammanfattade i mailet
de viktigaste punkter som hade diskuterats. De engelska kollegorna ombads att läsa
igenom hans anteckningar och återkomma med eventuella korrigeringar, samt svara på
vissa kompletterande frågor. Anders Torgander hade i anteckningarna återgett Erick
Thunströms frågor samt svar från kollegorna i London (markerat med grått nedan), så
som han hade uppfattat dem, enligt följande:
”1. Mid prices for offsetting positions
A. The exenples on lines 315 and 327 have the same underlying (Shares in
Holmen). Providing that the underlying share is the same, it would be
appropriate to use the mid-price for the offsetting positions and then use bid or
offer for the net open position. Correct?
All the critical chacteristics of the instruments that have to be be the same in
order for the positions to be ‘offsetting’ and justity the use of mid-prices. The
same apply for instruments that have prices qouted on an active market AND
when using a valuation technique. The critical characteristics are;
- underlying exposure
- notional amount
- expiry date (at weekly buckets allowed as a proxy of the maturity when using
valuation technique, but potentially longer time periods. The more liquid
underlying instruments - the longer time buckets),
- strike;
If either of these are not in place the positions can not be regarded as offsetting
and the bid or ask price has to be used
[..]
B. Does the same apply when the call and put have different strike prices and/or
maturities?
No, the same expiry date and strikt price have to be in place, although for
instruments not traded in an active market but with observable inputs, it may be
Sid 492
acceptable to use similar maturity dates within certain time buckets (where the
time bucket represents a proxy for the same maturity).
C. If one option is considered to be traded in an active market and another
option (with the same underlying, but different strike and/or maturity) is not
considered to be traded in an active market - can mid-prices still be used?
The fact that one instrument is actively traded (for instance a put-option in a
certain underlying equity instrument) and the other one (a call option in the
same underlying and same strike+maturity) is not, does not in itself prevent the
use of mid-price for the two positions.
2. Representativeness of data when deciding upon activity/liquidity in the
market
A. Let's assume that December actually is a representative month ie no material
decline or increase in traded volumes in comparison to others months. To
illustrate this issue I have enclosed an excel-file with pricing information from
the Stockholm Stockexchange (NASDAQ/OMX). [..]
Generally speeking it is hard to establish objective bright lines between an
active and in-active market for the options. The type of characteristics that
wouicl be considered is (i) the open interest in the interest (ie how many
instruments of this type that currently is out in the market). The larger volume
of the open interest the larger the total market and the larger the possibility is
for the market to be active and work as a satisfactory pricing mechanism of that
instrument, and (ii) the traded volume of that instrument. According to Colin,
an open interest of 100 could be sufficient as evidence of an active rnarket (size
of the market) together with a reasonable size of traded volume is [what would
be a reasonable size in our examples?]. The issue of whether the market for a
specific instrument is active or not, is not necessarily a critical aspect when it
cornes to what the fair value of that instrument is. If there are observable
market data with current pricing information, the difference in fair value of an
instrument established from a prices qouted on an active market, and a fair
value calculated using observable market data (implied volatility) should in
many cases be small.
B. Now assume that December is a month with a low traded volume. How does
your clients handle (i) the assessment on an ongoing basis of whether the
market is still active (or has become active, after previously being inactive) and
Sid 493
(ii) the change in valuation technique following the new assessment of the
activity in the market of that instrument? How freqeuent is this assessment
made? The so called front month appears to be actively traded for many
options, but the further away from maturity the lower activity in trading. Is this
a common feature also in other markets for options?
It is most common to decide the instrument to be traded in an active market (or
not actively traded) once [at inception?] and then keep to that classification
and subsequent usage of either quoted prices of valuation technique. Only
rarely are instruments reclassifled and the method for fair value measurement
is changed. The fact that the instrument is not actively traded some time
inbetween inception and the front month does not affect the classification as
level I, II or III unless market conditions more in general dramatically changes.
Volume of trades
A. Let's assume that our client holds positions in all the four call options in the
previous section. Let's also assume that the[y] have a 50% share of all actual
transactions that have taken place. Would this impact the fair value
measurement of the call options held by our client? (I assume that it does not
affect the fair value measurement of the call options held by our client).
Colin and Peter has not seen this type of argument to have been reflected in fair
value measurement.
B. Lets assume that our client holds 5000 options in each of the four options
listed in the previous section. Does this fact (large holding) in your view affect
the fair value measurement of the portfolio of options held by our client? (1
assume that it does not affect fair value measurement since IAS 39 IG E.2.2
precludes this. However it is very counter-intuative to the traders not to
consider the impact on the price if the total holding would be sold at the same
time)
The prohibition in IG E2 2 of a large position adjustment is only applicable for
prices qouted on an active market and not for fair value measurement using a
valuation technique. The underlying rationale to this is probably that if the
instrument is traded on an active market, it is not likely that the price on the
market would be significantly affected by the sale of a large position which very
well be the case when holding a !arge OTC-traded position
Sid 494
Large position adjustment have been seen for OTC on top of liquidity risk
(large holding adjustment – possible for valuation techniques)
Valuation technique
[Erick will get back to Peter to follow up on the questions below. Colin
suggested to use a Vega sensitivity analysis to make a ‘quick-and-dirty’
assessment of the potential error created by the measurement apporach taken
by the client.]
The questions above all aim at identifying the instruments that have prices
qouted on an active market and where current bid/ask/mid prices should be
used without any adjustments (level I). Eventhough a larger part of the
portofolio (?) may not have prices qouted on an active market, the problems are
not necessarily smaller for the client. The current valuation technique (used for
all derivatives whether actively traded or not) does not use implied
current/expected voliatility. Instead they use historical implied volatility.
Furhtermore for the same maturities, the same (straight) voliatilitv is used for
derivatives with the same underlying but different strikes.
Colin Martin förklarade att snittpriset för optioner som inte är identiska inte kan
användas. Ett användande av snittpris förutsatte enligt honom att det var samma under-
liggande tillgång, samma lösenmånad och samma lösenpris. Det framgår även att
KPMG försökte få klarhet i vad som utgör en aktiv marknad och hur man hanterar att
aktiviteten på en marknad gått ned under exempelvis december månad i förhållande till
kvalificeringen och värderingen av ett instrument. Colin Martin förklarade att det inte
fanns någon skarp gräns mellan aktiv och inaktiv marknad, men underströk att detta
inte nödvändigtvis var en kritisk aspekt, eftersom skillnaden mellan en värdering på en
aktiv marknad och en teoretisk värdering utifrån tillgänglig implicit volatilitet ofta
leder till små skillnader. Colin Martin uttalade sig även om en minskad aktivitet i
december på grund av säsongssvängningar och gav uttryck för att detta inte innebar att
marknaden inte var aktiv. Han gav ett exempel med antagandet att det skett tio affärer
dagen innan men inga affärer tidigare i månaden och menade då att det antagligen var
tillräckligt för att priset i transaktionerna skulle anses utgöra en indikation på det pris
som marknaden sätter på instrumentet. Han betonade också att SEC uttalat att
Sid 495
minskade handelsvolymer med 90 procent eller mer inte nödvändigtvis visar att
marknaden inte var aktiv. Beträffande klassificeringen av instrument förklarade Colin
Martin att klassificeringen normalt skedde en gång och att man sedan behöll denna
kvalificering och värderingsmetod under hela innehavstiden såvida det inte skedde
några mer generella dramatiska förändringar.
Av korrespondensen Colin Martin framgår även att KPMG försökte få klarhet i dels
betydelsen av att Banken självt var en stor aktör och angavs kunna påverka prisbilden,
dels betydelsen av storleken på Bankens eget innehav för värderingen. Beträffande
Bankens egen handelsvolym noterade Colin Martin att det måste finnas villiga
motparter till Bankens egna affärer varför priserna enligt dessa affärer utgjorde en
indikation på verkligt värde oavsett om Banken självt var en stor aktör. Han gav även
uttryck för att han hade svårt att se hur Banken självt skulle kunna driva priserna åt ett
håll. Beträffande Bankens eget innehav angav Colin Martin att storleken på innehavet
inte fick påverka värdet av optionen om den handlades på en aktiv marknad. Om
optionen däremot inte handlades på en aktiv marknad kunde ett stort innehav motivera
en konservativ värdering (i tillägg till likviditetsrisken), eftersom en avveckling av
innehavet då skulle kunna påverka prisbilden negativt.
Flertalet frågor som KPMG adresserade med Colin Martin syftade till att klarlägga om
Bankens optioner handlades på en aktiv marknad eller inte. Colin Martin angav tydligt
i sina mail att priset i genomförda transaktioner under alla omständigheter skulle vara
vägledande. Av korrespondensen med Colin Martin framgår att han föreslagit att
KPMG Sverige skulle göra en Vega-analys av Tradingportföljen för att få en ”quick
and dirty” bedömning av den potentiella felvärderingen som Bankens
värderingsprinciper orsakat.
4.4.5.27 Mail från Frank Richter till Erick Thunström den 7 januari 2009
Parallellt med kontakterna med KPMG i London togs även kontakt med KPMG i
Tyskland. Erick Thunström hade skickat ett mail den 5 januari 2009 med frågor till
Sid 496
Frank Richter som besvarade frågorna i ett mail den 7 januari 2009. Svaren hade
infogats i anslutning till frågorna i Erick Thunströms mail, enligt följande:
”We are currently working with an audit client that has a realtively large
proprietary trading portfolio and are facing som difiiculties regarding
valuation matters linked with IFRS.
Liquidity
In regards of liquidity of an instrument, where does KPMG in Germany ‘draw
the line’ between a liquid and illiquid instrument in terms of days?
[Richter, Frank] KPMG Germany has not yet formed from an audit point of
view, to my knowledge, an official opinion here. My personal point of view is, it
depends on the individual instrument in his market. For example, an instrument
is regarded as liquid even though no trading has been performed in the
instrument during 1 month.
In terms of volume, how do you benchmark the trading volume (e.g. trading has
been performed recently but volume is low)?
[Richter, Frank] Here, I think, we can safely refer to the words of our Standard
IAS39 AG. 74ff. The Standard does not use the terms liquid vs. illiquid but
instead active vs inactive market – for me this is indeed a difference, but many
of my collegues use the terms synonymously. So if I stick to the Standard, the
fair value of one single deal under armlength’s conditions is sufficient to qualify
this fair value and disregard mark-to-matrix rsp. Mark-to-model valuations.
[..]
How have you been dealing with the issue of representativeness of data when
deciding upon if a instrument should be regarded as liquid or not?
[Richter, Frank] Just to be safe, when we talk about liquidity we do not
address accounting issues such as categorization or valuation along the fair
trade value hierarchy. Instead, when talking about liquidity, we address
questions in context with liquidity risk.”
Det följer av Frank Richters svar att likviditet och aktivitet avser olika saker.
Sid 497
4.4.5.28 Mail från Erick Thunström till Peter Svensson m.fl. den 22 januari
2009
I mailet den 22 januari 2009, som skickades till Peter Svensson med kopia till Christer
Gedda och Anders Torgander, översände Erick Thunström ett utkast till rapport
Granskning av värdering till verkligt värde av finansiella instrument. Även Leif
Waller hade kontrollerat rapporten. Det framgår att dokumentet var en del av den
totala bokslutsgranskningen och att den fokuserade på värderingen av Bankens
tradinglager och hade syftat till att granska metodik, processer och kontroller vid
värdering till verkligt värde i enlighet med RS 545. Det framgår att KPMG hade gjort
en avstämning av Tradings volatiliteter gentemot extern prisinformation.
I rapporten presenterades bl.a. resultatet av en Vega-analys, som indikerade en över-

värdering på 159 mkr. Rapporten innehöll vidare ett antal iakttagelser och rekommen-
dationer rörande värderingen av Tradingportföljen. KPMG uppmärksammade nedan-
stående brister och gav rekommendationer. Bristerna ansågs vara kritiska. Härmed
avsågs: ”Noterade brister bedöms kritiska och bör åtgärdas inom 3 månader. Detta
kan till exempel handla om avsaknad av värderingskontroller eller brister i dessa”.
Under rubriken Granskning av HQ Banks tillvägagångssätt vid värdering av sin
optionsportfölj noterades följande iakttagelse:
”Formella regelverksavvikelser föreligger därför när det gäller
(i) att en värderingsteknik används även i de fall när en aktiv marknad finns för
instrumentet,
(ii) den tillämpade metoden bygger inte på observerbara data när dessa finns,
(iii) bygger på antagandet att alla optioner med samma underliggande
exponering med olika strike har samma volatilitet något som inte
överensstämmer med prissättningen på marknaden och
(iv) bygger på historisk volatilitet som ofta inte speglar den i marknaden på
bokslutsdagen implicita volatiliteten
(v) användning av Mid kurser även för positioner som enligt regelverket inte är
’offsetting’ där istället köp- och säljkurser ska användas.
(vi) att modellvärdena ska kalibreras genom en jämförelse mot från
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument”
Sid 498
Vidare noterades i denna del följande rekommendation från KPMG:

”HQ Bank bör säkerställa att gällande regelverk följs när det gäller värdering
av finansiella instrument.
För att uppfylla detta måste policys, riktlinjer, processer och rutiner förändras.
Vidare måste det skapas rutiner för att säkerställa att värderingen av
finansiella instrument är korrekt och i enlighet med gällande regelverk.”

I rapporten noterades:
”Under IK granskningen hösten-08 framkom att HQ använder sig av rak
volatilitet vid värderingen av optioner. Vidare använder sig även HQ av Mid
priser för positioner som inte är tillräckligt ’offsetting’ (offsetting positioner
skapar nettoredovisningsmöjligheter) för att man enligt gällande redovisnings-
regelverk ska få använda sig av mid-priser utan istället ska tillämpa köpkurs på
tillgångar och säljkurs på skulder. Eftersom dessa tillvägagångssätt inte är för-
enliga med gällande regelverk utökades granskningen med följande aktiviteter:
- Fastställa aktiviteten i handeln för de instrument som ingick i HQs portfölj per
den 31 december 2008
- Beräkna skillnaden i marknadsvärde mellan en värdering med HQs raka
volatilitet och en värdering med marknadens implicita volatilitet. Detta har
gjorts genom en. s.k. Vega analys på portföljen
- Beräkna skillnaden i värde på portföljen genom att använda Bid/Ask kurser
istället för Mid kurser”
Det framgick att Vega-analysens syfte var att fastställa ett värde avseende skillnaden
mellan Bankens värderingsmetod med rak volatilitet och en värdering med marknad-
ens implicita volatilitet. Även Bankens metod för att beräkna ett Vegavärde för
samtliga instrument användes vid analysen. Det noterades att volatiliteter hade, i de
fall inga volatiliteter har hittats från dessa dagar, skattats genom inter- eller extra-
polering samt genomsnittlig volatilitet för liknande optioner: ”I tre fall har ingen
volatilitet kunnat observeras eller skattas och där värdet på dessa tre optioner i snitt
har varit när 32 MSEK. I samtliga fall rör detta långa OM:X optioner. Här har fyra
Sid 499
olika volatilitetsnivåer använts för att testa dessa optioners känslighet för föränd-
ringar i volatiliteten. Volatilitetsnivåerna som använts är 20%, 30% samt 40%.”
I rapporten redovisades följande slutsatser:

”Den granskade verksamheten hos HQ är i stor utsträckning styrd av Trading-
avdelningen. Tradingavdelningen är den avdelning som tar de övergripande
besluten kring värdering och hanterar även vissa vitala rutiner gällande
värdering, exempelvis inmatning av volatilitet. Tradingavdeltungen tillämpar
alltid en teoretisk värdering även om kvoterade priser finns tillgängliga. Den
teoretiska värderingen baserar sig på en strategi som kallas för Mean
Reversion.
Mean reversion syftar till att handla optioner som tillfälligt avviker från sitt
snittpris, eller i detta fall, från sin långsiktigt förväntade snittvolatilitet. Mean
reversion-teorin hävdar att priserna/volatiliteten borde söka sig mot sitt
historiska snittpris och kundens strategi är därför att handla på alla avvikelser.
Enligt tradingen beräknas den raka volatiliteten utifrån den underliggande
aktiens, eller indexets, historiska volatilitet. Den raka volatiliteten appliceras
på optioner med samma löptid samt underliggande men med olika lösenpriser.
Olika lösenpriser får med andra ord samma volatilitet oavsett om de är in eller
out of the money. Det finns ingen skriftlig rutin på hur den raka volatiliteten
beräknas utan den uppfattning vi har fått är att tillvägagångssättet beror på den
underliggande tillgången. Dock verkar det som att den s.k. Frontmånadens (den
närmsta månaden till förfall då mest handel sker) volatiliteter i större
utsträckning baseras på marknadens implicita.
I och med att tradingavdelningen tillämpar denna strategi inte bara för att
handla i bedömt felprissatta optioner utan även för värdering för redovisnings-
och bokslutsändamål, kommer denna värdering av optionsportföljen att avvika
från den värderingen enligt marknaden antagande om pris på volatilitet efter-
som den raka volatiliteten i samtliga fall avviker från marknadens implicita.
Redovisningsregelverket (IAS39/IFRS) säger att värdering till verkligt värde
ska ske utifrån 2 nivåer där den andra nivå kan sägas bestå av två undernivåer:
- Nivå 1: Noterat pris (ojusterat) på aktiv marknad för instrumentet
(tillgång/skuld) eller liknande instrument på en aktiv marknad
Sid 500
- Nivå 2; Användning av värderingsmodell;

- Nivå 2a: Värderingsmodell som bygger på observerbar marknadsdata när
sådan finns
- Nivå 2b: Värderingsmodell som i huvudsak bygger på egna antaganden
HQ tillämpar utan avvikelse Nivå 3 för värdering av optioner, vilket ur ett
formellt perspektiv är felaktigt. Detta är endast tillämpligt enligt regelverket då
det empiriskt kunnat styrkas att marknaden inte länge uppvisar tillräcklig
aktivitet och priser inte längre är observerbara. Därefter ska priser härledas
genom att observerbar marknadsdata används för att uppskatta värdet. HQ
tillämpar ingen av dessa två nivåer vid sin värdering.
Eftersom det verkliga värdet på ett finansiellt instrument enligt redovisnings-
regelverket är ’det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en
skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som
har ett intresse av att transaktionen genomförs’ och en värderingsmodell som
används för att uppskatta detta värde inkluderar ’alla faktorer som marknads-
aktörer skulle beakta när ett pris fastställs’ är det vidare vår bedömning att (i)
historisk volatilitet och (ii) samma volatilitet på alla optioner med samma
underliggande exponering ur ett formellt perspektiv inte är förenliga med
redovisningsregelverket.
På balansdagen fanns det 910 optionsinstrument i portföljen. Av dessa 910
instrument avvek samtligas raka volatilitet från marknadens implicita. 152
instrument hade en marknadsvolatilitet som var 0.
På balansdagen uppgick det totala portföljvärdet (endast optionsinstrument)
till – 460 027 174 SEK. Av de 152 optionerna som på balansdagen saknade
implicit volatilitet har vi kunnat, med hjälp av information från 3 närliggande
handelsdagar, minimera antalet till 88. Enligt den Vegaanalys (med 88 instru-
ment med implicit marknadsanalys lika med 0) skulle volatilitetsdifferensen
mellan HQs raka volatilitet samt marknadens implicita innebära en värde-
förändring på –159 083 846 SEK på den rena optionsportföljen.
Att alla dessa optioner skulle sakna ett vega kan dock inte bedömas som
rimligt. En anledning till denna låga vega kan bero av att optionen haft nära till
förfall och var långt out-of-the-money. En annan och desto viktigare anledning
kan vara att optionen är lång, den är illikvid och att det inte finns några
Sid 501
aktuella priser. Då är det också svårt att skatta en volatilitet att göra en vega-
analys.
[..]
När det gäller den faktiska värderingen och avstämningen av Kundens
finansiella tillgångar har vi funnit följande:
- Det finns ett stort behov av att anpassa rutiner och processer kring värdering
och redovisning av finansiella instrument för att HQ ska efterleva rådande
redovisnings regelverk (IAS39/IFRS)
- Tradingen sätter själva en rak volatilitet genom att avrunda den historiska
snittvolatiliteten för framtida perioder och sätter därmed grunden för
värderingen av handlade optioner.
- Det finns ingen beskrivning av hur beräkningen av den raka volatiliteten görs
Ett utkast av denna rapport har granskats av Leif Waller (Head of Financial
Risk Management, KPMG), och vi har inkluderat kommentarer under
respektive observation.”
I bilaga 1 till rapporten noterades bl.a. följande:

”Problemet vid värderingen per 2008-12-31 var att det i finanskrisens spår inte fanns
någon likviditet i en stor del av tradingportföljens optioner. Det gick därför inte
omedelbart att mäta hur fel värderingen av tradingportföljen var jämfört med
marknadsvärdet. På inrådan av Colin Martin och Peter Rothwell, båda från KPMG
LLP i London, utfördes en Vega-analys där ansatsen var att mäta hur mycket
skillnaden mellan den raka volatiliteten och den av marknaden prissatta volatiliteten
påverkade värdet på optionen. Vegaanalysen syfte är att fastställa ett värde med vilket
HQs optionsportfölj tillämpade metod för värdering med rak volatilitet skiljer sig från
en värdering av optionsportföljen med marknadens implicita volatilitet. HQ har själva
beräknat ett individuellt Vega värde (uttryckt i SEK) på portföljens samtliga
instrument vilket används vid analysen. För att beräkna differensen har skillnaden i
kundens raka volatilitet gentemot marknadens implicita multiplicerats med Vega
värdet.
[..]
19 optioner bedömdes som ’aktivt handlade’ och kunde således värderas utifrån ett
marknadspris. HQs definition av aktivt handlade instrument var ’minst 100 kontrakt
omsatta per dag minst 5 dagar av månadens sista två dagar.”.
Sid 502
4.4.5.29 KPMG:s rapport ”HQ AB-koncernen – Granskning av årsbokslut 2008

Revisionsmöte 2009-01- ”
Inför revisionsmöte den 26 januari 2009 avseende KPMG:s granskning av årsbokslut
2008 upprättades en rapport av Johan Dyrefors och Peter Svensson. Av rapporten
framgick att KPMG hade utfört en ”s.k. Vega-analys i syfte att bedöma osäkerheten i
värderingen av HQs optionsportfölj med avseende på vald metodik för volatilitets-
antaganden”.
KPMG gav vidare följande rekommendationer i rapporten.

”- använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i den
externa finansiella rapporteringen
- utarbeta en tydlig instruktion för hur volatilitet ska bestämmas vid värdering
för den externa finansiella rapporteringen
- undvik historisk och rak volatilitet vid värdering för den externa finansiella
rapporteringen
- undvik mid-kurser för positioner som enligt regelverket inte är off-setting
(använd istället köp- och säljkurser)
- stäm av använd metod för användning av mid-kurser mot etablerad praxis
(snävare definition av off-setting positions)
- validera värderingsmodeller genom en jämförelse mot från observerbara
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (back testing)”

Av rapportens inledande del framgår att syftet med revisionen var:
”• att verifiera att tillämpliga formella regler efterlevdes,
• att bedöma om kontrollstrukturen i HQ i rimlig grad hanterar affärsrisker,
skyddar tillgångar, säkrar att intäkter kommer HQ till del och att endast
godkända kostnader redovisas,
• att bidra med förslag till riskhantering och intern kontroll i övrigt,
• att bidra till en effektiv intern och extern ekonomisk information av hög
kvalitet samt att redovisningen följer tillämpliga redovisningsregler och att den
finansiella rapporteringen därmed ger en rättvisande bild.”
Sid 503
Det noterades att syftet också var ”att ge företagsledningen en samlad översiktlig
redogörelse av resultatet från utförd bokslutsgranskning samt innehållet i bokslutet”.
Under rubriken Värdering och redovisning av verkliga värden enligt IAS 39 angavs i
rapporten följande:
”Värderingsmodell
Beskrivning av HQs värderings- och redovisningsprinciper
• HQ tillämpar värderingsmodell även för instrument där marknaden kan anses
vara aktiv.
Kommentarer till HQs värderings- och redovisningsprinciper
• Enligt det rådande redovisningsregelverket (IAS 39) ska värderingen baseras
på marknadspriser i så stor utsträckning som möjligt. Detta kan endast frångås
i de fall marknaden kan påvisas vara inaktiv. Detta är, såvida inte inaktivitet på
marknaden kan styrkas, inte i enlighet med IAS 39.
Volatilitet
• HQ värderar sina optionsinstrument utifrån ett antagande om en rak
volatilitet. Detta bygger på en så kallad Mean Reversion-strategi, som syftar till
att spekulera på felprissättningar i marknaden.
• Marknaden prissätter utifrån den implicita (aktuella) volatiliteten, vilken
skiljer sig från HQs raka volatilitet. I och med detta skiljer sig HQs värden från
de värden marknaden påvisar.
Off-setting positions
• HQ använder sig av mid-kurser vid värdering av samtliga finansiella
instrument som baseras på samma underliggande instrument vid hedgade
positioner.
• Enligt IAS 39 är detta endast tillämpligt då två positioner tar ut varandra
(engelska: off-setting). Genom att använda sig av mid-kurser kommer HQ
konsekvent att värdera sina instrument annorlunda jämfört med IAS 39.”
Sid 504
4.4.5.30 Mail från Christer Gedda till Anders Torgander m.fl. den 28 januari
2009
Christer Gedda skickade ett mail till Anders Torgander den 28 januari 2009 och angav
följande: ”Jag tänkte fel senast vi pratade, vegaskillnaden är inget bra estimat på
marknadsvärdet. Vi utgår ju från deras raka volle och vår beräkning visar på värde-
förändringen utifrån deras satta volle!! Det är inte samma sak som aktivt handlat
kurspris. Vidare kan vi bara estimera beräknat marknadsvärde på utifrån deras
implicita volle, dvs på 760 optioner. På övriga finns ju inget MV. Vi ser även att det är
för stor skillnad mellan deras MV och aktivt handlat för att vi ska kunna ta deras MV
för en sanning!!!”
4.4.5.31 KPMG:s PM ”S pu kter i för årsredovis i g ”, urspru glige

daterad den 27 januari 2009, med uppdateringar t.o.m. mars 2009
Dokumentet är ställt till Banken genom Anneli Eklund och är daterat den 27 januari
2009. Det innehåller uppdateringar t.o.m. mars 2009. Det framgår av dokumentet att
KPMG hade gått igenom HQ AB:s utkast till årsredovisning för att identifiera för-
bättringsåtgärder inför årsredovisningen 2008 med avseende på överensstämmelse med
IFRS. Det noterades att dokumentet återger KPMG:s kommentarer utifrån HQ AB:s
utkast till årsredovisning daterad den 3 mars 2009, KPMG:s synpunkter på utkast till
förvaltningsberättelse, samt försäkran och underskrift, som skickades till HQ AB
söndagen den 22 februari 2009. KPMG:s revisionsberättelse är för övrigt daterad den
27 februari 2009.
Under rubriken Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument framgick.

”• Beskrivningarna behöver anpassas för att bättre beskriva HQ Banks använda
metoder.
• Information som ska lämnas enligt IFRS 7.28(a) om redovisningsprinciperna
för att redovisa det resultat som uppstår ’dag 1’ på finansiella instrument där
värderingsteknik används och där beräkningsparametrarna inte har observer-
bara marknadspriser. Information saknas också om den ackumulerade skillnad-
en som ännu inte redovisats i resultaträkningen vid periodens början och slut
Sid 505
samt en avstämning av förändringar i saldot avseende denna skillnad (IFRS

7.28(b)).”
Därefter noterades ”Svar: Ändringar har nu gjorts” samt KPMG:s slutsats enligt
följande:
”Förslag på kompletterande ändringar har lämnats. Att diskutera vidare på
mötet måndagen den 23 februari.
KPMG: komplettering har gjorts med text som i hög grad beaktar våra tidigare
framförda synpunkter. Följande kommentarer kan dock göras;
- I avsnittet skrivs; ’Verkligt värde beräknas som det teoretiska nuvärdet av de
enskilda kontrakten, baserat på marknadsparametrarna från fristående källor
och under antagandet att inga risker och ingen osäkerhet föreligger. Denna be-
räkning kompletteras med en justering på portföljnivå. Justeringen på portfölj-
nivå avser osäkerhet hänförlig till värderingstekniker, modellernas antaganden
och ej observerbara parametrar, liksom motpartsrisk och likviditetsrisk hän-
förlig till portföljen.’ Stämmer detta verkligen att justeringar görs på portfölj-
nivå? Man bör överväga att ta bort eller anpassa stycket om det inte beskriver
hur HQ faktiskt jobbar.
- överväg att komplettera med text om att värdering med implicit volatilitet
tillämpas för positioner i frontmånaden.
- som tidigare diskuterats är HQs tillämpning av värderingshierarkin i IAS 39
inte tydligt förenlig med regelverket och ett arbetet bör snarast påbörjats för en
bättre anpassning.
- Beskrivning av hur ’dag 1 vinster’ redovisas har tagits in i årsredovisningen.
KPMG bör dock i revisionen under 2009 verifiera att bolagets beskrivning om
att dessa belopp inte är väsentliga är rimligt riktig.”
Av det sagda följer bl.a. att beskrivningen av hur dag 1-vinster resultatförts under 2008
inte har verifierats.
Sid 506

Svensson från KPMG. Vid styrelsemötet presenterade Johan Dyrefors KPMG:s
rapport från revisionen 2008.

rättsfakta)
Den 3 april 2009 hölls årsstämman i HQ AB. Vid stämman lades styrelsens och den
verkställande direktörens årsredovisning för moderbolaget och koncernen fram liksom
revisorns revisionsberättelse. Årsredovisningen undertecknades den 27 februari 2009.
Under rubriken Trading framgick bl.a. att ”andelen långfristiga positioner har minskat
de senaste åren och risknivån har därmed kontinuerligt sänkts”. Vidare framgår, under
rubriken Marknad och omvärld, följande.
”HQ Tradings marknadsledande position som market maker både inom aktie-
och indexoptioner på den svenska marknaden överlag har stärkts under året till
följd av en ny konkurrenssituation.
Marknadsklimatet skiftade markant under året från att ha varit gynnsamt till
en början för att sedan successivt försämras. Den amerikanska kreditmarknad-
en har lett till global finansiell oro som tilltog månad för månad under andra
delen av året med kulmen efter Lehman Brothers konkurs i september. Det fick
till följd att fokus på motpartsrisker och en allmän riskaversion successivt till-
tog på marknaden. Kombinationen av tvångslikvidation på grund av utflöden
från hedgefonder, ökade säkerhetskrav från clearinghus och minskade be-
låningsvärden generellt från banker är naturligtvis ogynnsamma förutsättning-
ar för både HQ och branschen som helhet.“
Det noterades vidare att Öresund, Mats Qviberg, Sten Dybeck med familj samt Johan
Piehl ingick bland de största ägarna och deras ägarandelar redovisades. Även styrelse-
ledamöternas närvaro vid styrelsemöten, samt ledamöternas närvaro vid Revisions-
utskottets möten, redovisades.
Sid 507
I förvaltningsberättelsen redovisades bl.a. – under rubriken Resultatutveckling – att

”[r]esultatet har tyngts av den finansiella turbulensen som påverkat hela det finans-
iella systemet. Under 2008 har Stockholmsbörsen sjunkit med omkring 42 procent,
vilket givetvis har påverkat HQ:s intjäning negativt.”
Koncernens rörelseresultat före skatt redovisades till 278 mkr samt, efter skatt, till 246
mkr. På tillgångssidan redovisades under Övriga tillgångar 2 515 mkr samt under
Övriga skulder 4 115 mkr. I dessa belopp ingår Bankens optionsinnehav. Summa
skulder angavs uppgå till 10 710 mkr. Det egna kapitalet, inklusive balanserad samt
årets vinst, uppgick till 1 157 mkr.
I not 1 Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper anges under rubriken

Tillämpad lagstiftning och normgivning bl.a.: ”Koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS).” Vidare anges
under rubriken Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisnings-
principer bl.a. följande:
”Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid
tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Bedömning av om marknaden för finansiella instrument är aktiv eller
inaktiv. Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument omfattar
kritiska bedömningar vid:
riskfaktorer.
+ Bedömning av vilka marknadsparametrar som är observerbara.”
Vidare framgår, i samma avsnitt, under rubriken Klassificering och värdering bl.a.
följande:
reglerna i IAS 39.[..] Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffnings-
värde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktions-
Sid 508
kostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör

kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultat-
räkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i
vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som
finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas
efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Företagsledningen
bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är
för HQ följande:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Exempel på tillgångar som klas-
sificeras i denna kategori är obligationer och andra räntebärande värdepapper,
aktier och andelar samt derivat. Tillgångar i denna kategori värderas löpande
till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen i
’Nettoresultat av finansiella transaktioner (not 9)’.
[..]
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kategori består av finansiella skulder som innehas för handel (främst aktielån)
samt derivat. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.”
Redogörelsen fortsatte under rubriken Bestämning av verkligt värde för finansiella

instrument som löpande värderas och redovisas till verkligt värde. I den delen
framgick med ett nytt underavsnitt som har rubriken Värdering av finansiella
instrument som är handlade på en aktiv marknad bl.a. följande:
”Ett finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en aktiv marknad
med noterade priser där lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs,
hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller
aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet där dessa priser representerar
faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs-
mässiga villkor. I händelse av att HQ står för en betydande del av handeln i ett
Sid 509
visst finansiellt instrument påverkar detta bedömningen av huruvida marknaden

för det specifika instrumentet är aktivt eller inte. Skälet till att denna omständig-
het beaktas vid bedömningen av marknaden för ett visst instrument är aktivt
eller inte är att eliminera risken att enskilda handlare genom avvikande avslut
påverkar marknadspris och i förlängningen bolagets värdering i resultat- och
balansräkning.
[..] I de fall när företaget har tillgångar och skulder med marknadsrisker som
motverkar varandra används istället ett genomsnitt av köp- och säljkurser (s.k.
mid-kurs) som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som
motverkar varandra och tillämpar sedan köp- eller säljkurs på den öppna netto-
positionen enligt vad som är tillämpligt. De principer som företaget tillämpar
för fastställande av när marknadsrisker är motverkande för syftet att fastställa
när mid-kurs kan användas, är i linje med de principer som företaget tillämpar
vid upprättande av kapitaltäckningsrapportering till Finansinspektionen.
För följande poster används alltid prisnoteringar från en aktiv marknad när
detta finns tillgängligt:
+ Aktier och andelar
+ Derivatinstrument
+ Räntebärande värdepapper
+ Emitterade värdepapper
Värdering av finansiella instrument som inte är handlade på en aktiv
marknad
[..] HQ använder till övervägande del värderingstekniker för att fastställa
verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter:
+ Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas)
+ Derivatinstrument
värderingsteknik, undersöks huruvida de variabler som använts i värderings-
marknadspriser.
[..] Den teoretiska värderingen av optioner baseras på en trading strategi som
kallas ’mean reversion’, vilken bygger på antagandet att optioners volatilitet
Sid 510
kommer att söka sig mot ett historiskt snitt. Alla optionspriser som avviker från
sitt historiska snitt betraktas som felprissatta. Detta innebär att framtida
volatilitet skattas utifrån historisk volatilitet i högre grad än implicit volatilitet.
Modellerna bygger också på att alla optioner med samma underliggande
exponering och samma förfallodatum har samma volatilitet oavsett lösenpris.
Även vid tillämpningen av en värdering med värderingstekniker baseras
värderingen på mid-kurser på riskpositioner som motverkar varandra enligt de
principer som beskrivits ovan i avsnittet för värdering på en aktiv marknad.
Det eventuella resultat som kan komma att uppstå vid värdering enligt
teoretiska modeller när ett finansiellt instrument redovisas i balansräkningen
för första gången, så kallat ’dag-1 resultat’, har inte bedömts som materiellt
och redovisas således direkt i resultaträkningen.”
Såvitt avser den sista upplysningen gäller att Banken använde väsentliga Dag 1-vinster
även under 2008.
Det framgår av not 11 Allmänna administrationskostnader att antalet anställda i HQ

AB uppgick till 3 tjänster samt i dotterbolagen till 254 tjänster.
I not 24 Övriga tillgångar framgår bl.a. att innehavda aktierelaterade optioner redo-
visas till ett värde om 2 057 mkr, jämfört med 1 532 mkr föregående år. I not 25
Övriga skulder ingår utställda aktierelaterade optioner om 2 694 mkr jämfört med
1 619 mkr föregående år. Tillgångarna i derivatinstrument (optioner och terminer)
hade ökat med 539 mkr och skulderna hade ökat med 1 092 mkr jämfört med räken-
skapsåret 2007.
Det framgår att det ingår aktierelaterade terminer om 10 mkr på tillgångssidan och om
17 mkr på skuldsidan. Det finns två typer av terminer; futures och forwards. Banken
använde framför allt futures för att hedga Tradingportföljen. Futures avräknades
dagligen, dvs. om det en värdeförändring sker från en dag till en annan så kontant-
avräknas detta direkt vilket innebär att ett resultat ges direkt. Som en följd härav
redovisas inte futures över balansräkningen. De uppgifter som återgavs avser således
Sid 511
endast forwards. Forwards, som inte ses ofta i volatilitetsavstämningar, kontant-

avräknades således inte per dag och finns därför upptagna i balansräkningen.
Det framgår av not 28 Eget kapital, under rubriken Kapitalhantering, bl.a. följande:
”Styrelsen för HQ har fastställt en utdelningspolicy som innebär att HQ skall lämna
som utdelning till aktieägarna den del av bolagets vinst som inte bedöms behövas för
att konsolidera och utveckla bolaget. Långsiktigt skall minst 80 procent av vinsten
överföras till aktieägarna. Styrelsens bedömning är att utdelningen om 6 SEK per
aktie är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och
risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och
koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”
I not 29 Klassificering av finansiella instrument, finansiella instrument till verkligt

värde och känslighetsanalys redovisas klassificering och fördelning av finansiella
instrument, såväl på tillgångs- som skuldsidan. Under ”Tradingportföljer” [förklaring i
not: Finansiella tillgångar respektive finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultaträkningen, innehav för handelsändamål] redovisas aktier och andelar för
sig och derivatinstrument för sig. Den största delen av felvärderingen, ca 650 mkr,
avser derivatinstrument på skuldsidan.
I samma not under rubriken Finansiella instrument till verkligt värde, redovisas
tillgångar respektive skulder enligt nivåindelning. Det framgår att tillgångar bestående
av derivatinstrument fördelade sig enligt följande: Nivå 1 – 0 kr, nivå 2 – 72 mkr och
nivå 3 – 1 995 mkr (totalt 2 067 mkr). På skuldsidan redovisades följande fördelning
(derivat): Nivå 1 – 0 kr, nivå 2 – 124 mkr och nivå 3 – 2 587 mkr (totalt 2 711 mkr). I
princip samtliga instrument har således placerats i nivå 3.
Vidare i samma not under rubriken Känslighetsanalys, med vilket avses Vega-analys,
framgår att en volatilitetsförändring om -/+5 procent uppskattades föranleda en
resultatförändring om 48/-48 mkr. Det noterades att känslighetsanalysen ”syftar till att
åskådliggöra resultateffekten som uppstår vid förändring av antagen volatilitet, en så
Sid 512
kallad vega-analys. Analysen baseras på vega för de instrument som har värderats
med värderingstekniker (nivå 3)”.
I not 30, med rubriken Risker, riskhantering och kapitaltäckningsanalys, anges bl.a.:
”Upplysningar som lämnas om risker och kapitaltäckning avser den finansiella
företagsgruppen där HQ AB (org.nr. 556573-5650) är moderbolag. HQ AB
bedriver inte någon verksamhet utan är endast ett finansiellt holdingbolag. Inga
uppgifter lämnas om moderbolaget.
Den verksamhet som HQ bedriver genom HQ Bank AB, HQ Direct AB, HQ
Fonder Sverige AB och SFK AB medför dagligen olika typer av finansiella
risker som mäts, kontrolleras och vid behov åtgärdas för att skydda företagets
kapital och anseende. Det sätt på vilket HQ identifierar, följer upp och hanterar
dessa risker utgör en central del av verksamheten.
[..]
Marknadsrisk
Marknadsrisken i HQ:s handelslager uppgår vid fullt utnyttjande av gällande
mandat till 62 (82) MSEK vid en kursrörelse om 10 procent. Vid årets utgång
uppgick den faktiska marknadsrisken till 29 (58) MSEK. Valutakursrisken i
portföljen är begränsad.
[..]
Kapitaltäckning
HQ redovisar för koncernen en kapitaltäckningsgrad på 15 procent, vilket med
god marginal överstiger det legala kravet på 8 procent och koncernens
finansiella mål på 10 procent. HQ har 2008 med ledning av finansinspektionens
riktlinjer genomfört en intern kapitalutvärdering (IKU), vilken ger för handen
att HQ har tillräckligt kapital för den verksamhet som bedrivs.
Kapitalutvärderingen utvärderas och uppdateras av styrelsen med input från
Risk, Finans och Ekonomi i takt med att verksamhetsförändringar sker som
bedöms påverka kapitalbehovet.”
Vidare i samma not, under rubriken Koncernens kapitaltäckningsanalys, framgår att

den totala kapitalbasen uppgick till 576 mkr, varav 480 mkr avsåg primärt kapital
(netto) samt 96 mkr avsåg supplementärt kapital (netto). Kapitalkravet angavs till totalt
Sid 513
315 mkr. I detta ingick kapitalkrav för kreditrisk (128 mkr), för avvecklingsrisk (totalt
31 mkr, varav 2 mkr avsåg ränterisk, 24 mkr avsåg aktiekursrisk och 5 mkr avsåg valu-
takursrisk) samt för operativ risk (156 mkr vilket avsåg ”Operativ risk; nytt kapital-
krav (Basel II) från och med 2007. Beräkning enligt basmetod.”). Totalt kapitalkrav – i
vilket tydligen ingick kapitalkrav för marknadsrisk vilket angetts till 29 mkr – uppgick
till 156 mkr, vilket gav en kapitaltäckningskvot om 1,83 och en kapitaltäckningsgrad
om 15 procent.
Det egna kapitalet i koncernen uppgick – korrigerat för felvärderingen om 655 mkr –
till 534 mkr, vilket ska jämföras med uppgivet eget kapital om 1 157 mkr. Differensen
uppgår till 623 mkr och inkluderar – i stället för det påstådda resultatet efter skatt om
246 mkr – en faktisk rörelseförlust om 377 mkr. En korrekt beräknad kapitalbas visar
därvid ett underskott om -47 mkr (576–623). Med beaktande av tillkommande
kapitalkrav förelåg i praktiken den 31 december 2008 en kapitalbrist om 862 mkr.

motsvarande:
b) faktisk rörelseförlust om
377 mkr

Sid 514

Kapitalbas 576 mkr -47 mkr (576-623)
Kapitaltäckningskvot 1,83 -
Kapitaltäckningsgrad 15 % -
Kapitalbrist per 31 dec 2008 Ej angivet 862 mkr (-47-315-500)
borgensåtagande för Banken.
Av revisionsberättelsen, som hade undertecknats av Johan Dyrefors den 27 februari

2009 och som var ren, framgick följande:
”Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redo-
visningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och lag
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvis-
ande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkn-
ingen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget
enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.”

rättsfakta)
Bankens årsredovisning undertecknades den 19 maj 2009. I fråga om tillämpade
värderingsprinciper lämnades information motsvarande den som HQ AB redovisade.
Sid 515
Bankens rörelseresultat före skatt redovisades och uppgick till 138 mkr, samt efter
skatt till 98 mkr. Det noterades att resultatet hade tyngts av den finansiella turbulensen
som påverkat hela det finansiella systemet samt att Stockholmsbörsen hade sjunkit
med ca 42 procent under år 2008, vilket angavs ha påverkat ”HQ:s intjäning negativt”.
Under rubriken Förändring eget kapital framgick att 170 mkr lämnats i koncernbidrag
samt att 50 820 tkr lämnats i utdelning (110 kr per aktie).
Eget kapital i Banken redovisades som uppgående till 455 mkr. Antalet anställda i
genomsnitt i Banken noterades vara 254 personer.
Under rubriken Finansiella instrument till verkligt värde angavs en nivåindelning på

samma sätt som i HQ AB:s årsredovisning. Likaså beskrevs marknadsrisker på samma
sätt som skett i HQ AB:s årsredovisning.
Kapitalkravet redovisades till 236 mkr med en kapitaltäckningskvot om 1,87 mot-

svarande en kapitaltäckningsgrad om 15 procent.
Såvitt avser de relevanta beloppen gäller att Banken eget kapital egentligen uppgick till
-160 mkr, enligt vad som följer av följande tabell.

Eget kapital 455 mkr; inklusive -160 mkr, efter reduktion om
98 mkr i rörelseresultat 615 mkr motsvarande;
efter skatt a) påstått rörelseresultat efter skatt
om 98 mkr, och
517 mkr
Sid 516
Det innebär att Bankens kapitalbas faktiskt uppvisade en brist om 910 mkr, enligt vad
som följer av följande tabell.

vinsutdelningen
Kapitalbas 441 mkr -174 mkr (441-615)
Det noteras även att KPMG genom Johan Dyrefors, genom undertecknande den 19 maj
2009, tillstyrkte resultat- och balansräkningarna, föreslagen vinstdisposition samt att
styrelse och VD skulle beviljas ansvarsfrihet.
Sid 517

2009
4.4.6.1 Mailkorrespondens mellan Risk och Trading samt internt inom

Trading den 21 april 2009
Den 21 april 2009 noterade Per Börgesson på Risk att Trading dagen innan hade upp-
visat ett mycket kraftigt överdrag av O/N-limiten (-117 mkr jämfört med den tillfälligt
höjda limiten på -60 mkr) och frågade Trading vad anledningen till limitöverdraget
var. Fredrik Crafoord svarade att han hade ”jobbat ner risken” en del redan och skulle
fortsätta utan att ge något svar på Per Börgessons fråga om skälet till överdraget.
I efterföljande mail mellan Tamer Torun och Fredrik Crafoord uttryckte Fredrik
Crafoord bl.a. att han övervägde att ta fram en förlust, eller ”skruva till en torsk” som
han uttryckte det. Härmed framgår att Trading övervägde att ta fram en förlust för att
visa Risk att det kostar pengar att hålla limiterna.
4.4.6.2 Volatilitetsavstämning den 27 april 2009

Tingsrätten noterar även avseende detta år i händelseförloppet att käranden har presen-
terat volatilitetsavstämningar. Käranden har även på ett övergripande sätt presenterat
utdrag ur den till avstämningen hörande excel-filen utvisande Tradingportföljen.
Käranden har särskilt pekat på sådana uppgifter i utdraget som visar bristerna i
Bankens värderingsmetod och värderingar. Tingsrätten kommer redovisa mer detalje-
rade utdrag ur vissa volatilitetsavstämningar i domskälen. Här i redogörelsen för
händelseförloppet återges dock endast den sammanfattande tabellen.
En volatilitetsavstämning ägde rum den 27 april 2009. Även denna gång granskade
Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de av Banken valda volatiliteterna med
de implicita volatiliteterna i marknaden som bl.a. hämtats genom ORC. Risk jämförde
även de av Banken valda volatiliteterna med realtidsvolatiliteterna i SIX.
I nedanstående tabell sammanfattas de positioner som Risk i sammanfattningen

markerat med rött och orange.
Sid 518
2009-04-27
ODAX 2009-12-18 20 34 14 -17 820 -249 480 310 799
NOA3 2009-12-18 30 52 22 -1 082 -23 804 21 635
ATCOA 2010-01-15 46 52 6 -193 -1 158 973
ERICB 2010-01-15 60 46 -14 1 455 -20 370 12 369
OMXS30 2009-07-17 25 37 12 -480 -5 760 -10 442
OMXS30 2009-10-16 20 33 13 -1 443 -18 759 4 451
OMXS30 2010-01-22 20 27 7 -6 287 -44 009 -6 173
OMXS30 2011-01-21 20 N/A N/A -4 531 N/A 0
Summa: -363 340 333 612
Utslaget i Vega-analysen indikerar en övervärdering på 363 mkr och Edgen indikerar

en övervärdering på 334 mkr. Den indikerade övervärderingen var alltså i samma
storleksordning som föregående månad.
Bankens ODAX-position med förfall i juni 2009 hade ett positivt Vega om 10 600 tkr,
medan december-positionen hade ett negativt Vega om 17 820 tkr. Det framgår av
volatilitetsavstämningen att prisbilden – och därmed den implicita volatiliteten – för
juni- respektive decemberpositionerna var likartade och de två positionerna hade
ATM-volatiliteter på liknande nivå. Trots detta värderades decemberpositionen till en
vald volatilitet om 20 procent, medan juni-positionen värderades till en vald volatilitet
om 35 procent. Risk rödmarkerade decemberpositionen med kommentaren ”Låg vol
kort vega”. Vidare kan noteras att denna position ännu en månad hade vuxit; ytter-
ligare en option hade tagits och därtill hade innehaven i optionerna fortsatt att växa.
Tabellen nedan visar decemberpositionen nedbruten på de respektive optionerna.
Den ODAX-option med förfall i december 2009 som låg närmast index hade en
implicit volatilitet om 33,78 procent, medan Banken värderade den med 20 procent
volatilitet. Om Banken istället hade värderat denna position med den implicita
volatiliteten för optionen närmast ATM hade värdet av Tradingportföljen minskat med
249 mkr (14*17 820 tkr) enligt Vega-analysen.
Sid 519

27 april 2009
Av dokumentet framgår att volatilitetsavstämningen skickades till Tamer Torun, Johan
Tyrén och Agneta Norgren och kommenterades av Johan Tyrén vid ett möte den 29
april 2009.
Av dokumentet framgår också att Risk uppmärksammat att Bankens positioner med
OMX som underliggande tillgång hade ett stort negativt Vega, -11 503 tkr. Det angavs
även att de längsta OMX-positionerna med förfall i januari 2011 värderades av Banken
till volatilitet om 20 procent, och att detta låg i linje med den historiska volatiliteten
under de senaste 3–5 åren. Risk noterade att Vega för de närmaste slutmånaderna var
positivt medan Vega för längre löptider (från juni 2009) var negativt samtidigt som av
Banken vald volatiliteten för längre löptider generellt var lägre än den implicita, dvs.
att dessa värderades till ett för Banken bättre värde än prisbilden i marknaden. Av
dokumentet framgår att Trading lämnade följande kommentar:
Risks kommentar: Det finns bara några enstaka avslut jan -10 och inga avslut
jan-11 enl. OM’s derivatstatistik.
ERICB: Jan 2010 värderas till 60 % p g a att senaste avslut gjorts på denna
nivå.
FDAX: Kontrakten med förfall i dec 2009 har så pass lång löptid att de
värderas till historisk volatilitet, d v s 20%. Risks kommentar: Detta är i linje
med historisk volatilitet under de senaste 5 åren.”
Trading var således tvunget att gå tillbaka och motivera sin värdering, även avseende
positioner som enligt Trading hade relativt korta löptider, utifrån ett snitt på fem år.
Det kan vidare noteras att Trading inte hade några invändningar mot den implicita
volatilitet som Risk hade tillämpat vid avstämningen.
Sid 520
4.4.6.4 ATOS fick uppdrag att granska Risk den 12 maj 2009
ATOS fick i uppdrag att granska Risk. Uppdraget omfattade emellertid inte Risks
kontroll av Tradingsportföljen. Anledningen till att det arbetet undantogs från
granskningen angavs vara att Tradingportföljen var under avveckling.
4.4.6.5 Styrelsemöte i Banken den 19 maj 2009

Ett konstituerande styrelsemöte hölls i Banken den 19 maj 2009, varvid samtliga
ledamöter närvarade. Risk närvarade inte.
Styrelsen uppdrog åt Mikael König att lämna förslag på rapporteringsmodell för

bestämmande av erforderlig likviditetsreserv.
Den riskrapport som Agneta Norgren hade upprättat gicks igenom. I rapporten
informerades att underskottet i Tradings säkerhetskapacitet i genomsnitt hade uppgått
till 1,2 mdkr under perioden från föregående styrelsemöte den 24 mars 2009. Trading
förmådde således inte att generera sina egna säkerheter så som tidigare hade beslutats.
Det rapporterades vidare om ett flertal limitöverträdelser under perioden efter den
föregående riskrapporten; åtta överskridanden av O/N-limiten – trots flera tillfälliga
höjningar – och ett överskridande av Nettoexponeringslimiten. Styrelsen uppgavs
löpande ha underrättats om överdragen. Som förklaring till överträdelse och skäl för
tillfällig höjning av O/N-limiten noterades Fredrik Crafoords kommentar:
”Vi kommer att ha svårt att klara limiten under närmaste veckan då stora
positioner ska rullas i OMXS30 och Nokia. Jag äskar på en tillfälligt höjd limit
om 60 MSEK fram till 090424 för att kunna rulla dessa på ett ekonomiskt sätt ”.
I riskrapporten angavs ackumulerat dagsresultat dels för hela innehavet, dels separat
för avvecklingsportföljen.
Vad beträffade omorganisationen rapporterades att Kredit och Finans separerats från
Risk, men att Risk tills vidare var stödfunktion för vissa uppgifter inom Finans.
Sid 521
Styrelsen uppdrog åt Mikael König att lämna förslag på reviderat rapportformat för
Riskfrågor som inte bara innefattade vad som förekommit under rapporteringsperioden
utan även ”ett framåtriktat riskscenario för kort och medellång framtid som grundas
på med viss sannolikhet anteciperade händelser”. Någon förändring av riskrapport-
eringen gjordes dock inte.
Mikael König rapporterade i samband med riskfrågorna om vad som förekommit

beträffande Trading under perioden samt informerade om ”hur avvecklingen av vissa
gamla positioner” fortlöpte.
I samband med detta beslutade styrelsen att anta en justerad Tradinginstruktion. Nytt
var att Risk skulle få automatgenererade loggrapporter från ORC dagligen per mail
som visade bl.a. ”förändringar i teoretisk volatilitet (underliggande, lösenmånad,
volatilitet före och efter ändringen, tidpunkt, användare)”. Nytt var också att Risk
skulle ”minst veckovis kontrollera att den teoretiska volatiliteten är konsistent, dvs är
rak och linjär över tiden”. Med ”linjär” avses: Om Banken har flera innehav med
samma underliggande men med fler än två olika sluttidpunkter ska volatiliteten vara
linjär – på något sätt – mellan de olika lösentidpunkterna. Dessa ändringar hade ingen
koppling till uppgifter om implicit volatilit eller vilken nivå på volatilitet som skulle
gälla.

En volatilitetsavstämning ägde rum den 27 maj 2009. Även denna gång granskade
Risk hela Tradingportföljen genom att jämföra de av Banken valda volatiliteterna med
de implicita volatiliteterna i marknaden.
I nedanstående tabell sammanfattas de positioner som Risk i sammanfattningen

markerat med rött.
Sid 522
2009-05-27
ERICB 2010-01-15 60 41 -19 1 381 -26 239 23 173
ODAX 2009-12-18 20 30 10 -6 316 -63 160 328 818
NOA3 2009-12-18 30 47 17 -904 -15 368 14 636
OMXS30 2009-10-16 20 31 11 -2 267 -24 937 16 098
OMXS30 2010-01-22 20 26 6 -3 568 -21 408 273
Summa: -151 112 382 998

indikerar en övervärdering på 383 mkr. Edgen hade alltså växt jämfört med föregående
månad. Det kan noteras att Edgen för ODAX-positionen med förfall i december 2009
uppgick till 329 mkr, medan Vega-analysen indikerade en övervärdering på 63 mkr.
Felvärderingen i dessa positioner fångas upp bättre av Edgen än av Vega-analysen som
bl.a. inte beaktar att optioner med olika lösenpris värderas olika. Inom exempelvis
ODAX-positionen med förfall i december 2009 fanns optioner där avvikelsen mellan
vald volatilitet och den implicita volatiliteten uppgick till 20 procentenheter, medan
den totala positionens volatilitetsavvikelse uppgick till 10 procent.
Av tabellen framgår att den indikerade felvärderingen var hänförlig till såväl aktie-
som indexoptioner och att den i huvudsak avsåg skuldpositioner (positioner med
negativt Vega), men att det även fanns en tillgångsposition i Ericsson som var
övervärderad. Denna tillgångsposition värderades med en volatilitet som kraftigt
översteg den som fanns i marknaden. Samtidigt värderades samtliga skuldpositioner
med en volatilitet som understeg den som fanns i marknaden, vilket medförde att
skulden underskattades.
Det kan noteras att OMX-positionen med lösendag i juli 2009 inte längre var
markerad. Vad gäller ODAX hade Banken fortfarande positioner med lösendag i juni
och december 2009. Därtill hade ytterligare en position med lösendag i september
2009 tagits. Positionen med lösendag i december rödmarkerades och gav störst utslag i
Vega-analysen och i Edgen. Denna position hade ännu en månad vuxit; ytterligare fem
optioner hade tagits och därtill hade innehaven i optionerna fortsatt att växa.
Sid 523

27 maj 2009
Av det sammanfattande dokumentet som Risk upprättade framgår att avstämningen
skickades till Tamer Torun, Johan Tyrén och Agneta Norgren och kommenterades av
Johan Tyrén vid ett möte den 29 maj 2009.
Av dokumentet framgår att Risk uppmärksammat att Bankens positioner med OMX
som underliggande tillgång hade ett negativt Vega om -9,7 mkr. Det angavs även att de
längsta OMX-positionerna med förfall i januari 2011 värderades av Banken till en
volatilitet om 20 procent och att detta låg i linje med historisk volatilitet under de
senaste 3-5 åren. Risk noterade att Vega för de närmaste slutmånaderna var positivt
medan Vega för längre löptider var negativt samtidigt som Bankens valda volatilitet
för längre löptider generellt var lägre än den implicita. Av dokumentet framgår att
Trading lämnade följande kommentar:
ERICB: Jan 2010 värderas till 60 % p g a att senaste avslut gjorts på denna
nivå.
FDAX: Kontrakten med förfall i dec 2009 har så pass lång löptid att de värde-
ras till historisk volatilitet, d v s 20%.om tradingen skulle höja volatiliteten till
30% så ökar värdet på positionen med ca 30 mSEK. Risks kommentar: Detta är
i linje med historisk volatilitet under de senaste 5 åren.”
Noteringen om att en höjning av volatiliteten från 20 till 30 procent innebär en värdet
av positionen ”ökar” visar på bristande kompetens. Den aktuella positionen var en
skuldposition, dvs. en ökning av volatiliteten innebär att skulden ökar och det totala
värdet därför minskar.
Sid 524
Beträffande den ODAX-positionen med förfall i december 2009 som kommenterades

kan noteras att positionen successivt hade byggts upp sedan december 2008 och att
Banken var aktiv i den positionen. Banken gjorde affärer på den prisnivå som fanns i
marknaden. Den valda volatiliteten justerades dock inte.
4.4.6.8 Mail från Fredrik Crafoord till Mikael König m.fl. den 2 juni 2009
Den 2 juni 2009 mailade Per Börgesson på Risk till flera Tradingmedarbetare med
kopia till bl.a. Mikael König med anledning av ett kraftigt överdrag av O/N-limiten
(nära -113 mkr jämfört med limiten på -40 mkr).
Fredrik Crafoord svarade att Trading ”alltid jobbat efter principen att volatiliteten är
mean reverting över tid och därmed gjort volatilitetsförändringar i långsammare takt
än hur marknaden svängt”. Han hade därefter en utläggning om sin bedömning av risk
i marknaden och begärde därefter en höjning av O/N- limiten från 40 mkr till 100 mkr.
Trading agerade således efter en tro på hur marknaden skulle utveckla sig.

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 5 juni 2009, varvid samtliga ledamöter närvarade.
Av presentationen från Mikael Königs genomgång framgick att ställda säkerheter för
Bankens derivat, dvs. säkerhetskraven för Trading inbegripet avvecklingsportföljen, i
slutet av maj uppgick till ca 1,7 mdkr. Vidare redovisades O/N-limiten och det framgår
att en mycket stor del avsåg avvecklingsportföljen.
I rapporten angavs ackumulerat resultat för Trading från början av februari till början
på juni 2009 – på samma sätt som ovan redovisades separat för avvecklingsportföljen
och sammantaget. Det rapporterades att ”avvecklingsportföljen fortsätter att krympa
enligt plan”. Avvecklingsportföljen förväntades inte ge något positivt resultatbidrag
under andra kvartalet.
Informationen utgjorde en tydlig signal till styrelsen att fråga sig vad som händer med
avvecklingsportföljen och varför den krävde så stora säkerheter. Informationen om
Sid 525
upprepade limitbrott och underskottet i säkerhetskapacitet i avvecklingsportföljen gav

tydliga indikationer på problembilden. Detta gäller särskilt med hänsyn till att det
samtidigt angavs att avvecklingsportföljen fortsatte att krympa eftersom den informa-
tion som redovisades tyder på motsatsen.

En volatilitetsavstämning gjordes den 26 juni 2009. I tabellen nedan sammanfattas de
positioner som Risk hade markerat med rött och orange.
2009-06-26
ERICB 2010-01-15 50 36 -14 1 220 -17 080 10 727
ODAX 2009-12-18 20 29 9 -12 207 -109 863 316 015
GE 2009-09-18 0 N/A N/A 0 N/A 3 925
NOA3 2009-12-18 30 45 15 -430 -6 450 8 631
NOA3 2010-12-17 30 45 15 364 5 460 -1 777
OMXS30 2010-01-22 18 29 11 -4 818 -52 998 14 883
OMXS30 2011-01-21 18 N/A N/A -6 645 N/A 21 969
HMB 2009-07-17 30 22 -8 233 -1 864 2 112
HMB 2009-09-18 30 25 -5 98 -490 316
Summa: -183 285 376 801

indikerar en övervärdering på 377 mkr. Av tabellen framgår att den indikerade felv-
ärderingen var hänförlig till såväl aktie- som indexoptioner och att den i huvudsak
avsåg skuldpositioner (positioner med negativt Vega), men att det även fanns några
tillgångspositioner, bl.a. i Ericsson, som var övervärderade. Dessa tillgångspositioner
värderades med en volatilitet som såväl översteg som understeg den som fanns i
marknaden. Samtidigt värderades samtliga skuldpositioner med en volatilitet som
understeg den som fanns i marknaden, vilket medförde att skulden underskattades.
ODAX-positionen med förfall i december 2009 hade ett mycket stort negativt Vega,
men den implicita volatiliteten för ATM-optionen låg nära ATM-volatiliteten för
septemberpositionen (29,05 procent för decemberpositionen jämfört med 27,66 för den
med lösen i september). Decemberpositionen värderades till en volatilitet som låg långt
under den implicita volatiliteten för ATM-optionen och gav störst utslag i Vega-
Sid 526
analysen och i Edgen. Denna position hade åter vuxit; ytterligare en option hade tagits
och därtill hade innehaven i optionerna sammantaget fortsatt att växa.
4.4.6.11 Kursmanipulationer den 29 juni 2009

Den 30 juni 2009 lade Banken ordrar för två optioner på Nasdaq OMX (OMXS30
M900 och M980) och två optioner på ODAX (ODAX L4000 och L7000).
Dessa ställda köpkurser, som gjordes precis inför halvårsskiftet, låg på orealistiska
nivåer och var aldrig avsedda att resultera i faktiska avslut. Däremot påverkade de
värdet på den totala Edgen och medförde tillfälligt en negativ Edge.
4.4.6.12 Mail från Agneta Norgren till Fredrik Crafoord den 14 juli 2009
Den 14 juli 2009 mailade Agneta Norgren till Fredrik Crafoord. Hon önskade få
bekräftelse från Fredrik Crafoord att hans avsikt var att optioner med förfall under
2009 och 2010 i huvudsak inte skulle ”rullas vidare” (i vart fall inte på längre löp-
tider). Hon undrade alltså om positionerna skulle stängas på riktigt eller rullas vidare.
4.4.6.13 Delårsrapport 1 januari – 30 juni 2009 (inte åberopat som rättsfakta)

I HQ AB:s delårsrapport för perioden den 1 januari–30 juni 2009 angavs att likviditet
och riskvilja generellt ökat under perioden och bidragit till allt bättre förutsättningar
för Investment Banking. Vidare angavs att tradingverksamheten hade ett allt tydligare
fokus på market making samt att den hade redovisat ett nettoresultat av finansiella
transaktioner och utdelningar om 79 (48) mkr för perioden. Det noterades sålunda att
tradingverksamheten gick bättre igen.
Av rapporten framgår att kapitaltäckningsgraden för koncernen uppgick till 17 procent,

motsvarande en kapitaltäckningsgrad om 2,2. Det noterades att nivån översteg dels
legala krav om 8 procent, dels koncernens finansiella mål om 10 procent. Det framgår
också att tradingverksamheten kontinuerligt reducerade risken i portföljen och att den
därmed fick ett allt tydligare fokus på market making i likvida instrument.
Styrelsen i HQ AB intygade rapporten, som KPMG översiktligt hade granskat.

Sid 527
4.4.6.14 Mail från Fredrik Crafoord till Agneta Norgren m.fl. den 22 juli 2009
Den 22 juli 2009 var Fredrik Crafoord på semester och Risk ställde frågor till Tamer
Torun om Tradingportföljen. Tamer Toruns svar föranledde Agneta Norgren att fråga
Fredrik Crafoord om bemanningen var tillräcklig för att hantera även Fredrik
Crafoords portfölj. Fredrik Crafoord återkom – med kopia till Mikael König – och
svarade på Agneta Norgrens frågor:
”Ja, Tamer hanterar detta med bravur, låt mig hantera era frågeställningar i
stället.
1. Portfölj FC är en problemportfölj, detta får inte glömmas bort. Annars hade
jag fördrivit min tid med något mer vettigt. Portföljen är heller inte större än
tidigare däremot ökar hävstången i optionspositioner när det är lite tid kvar
vilket gör att små rörelser ger stor effekt på risktalen.
2. Jag har full förståelse för att storleken på talen skrämmer och chockerar men
vill betona att den egentliga risken på daglig basis är begränsad. D v s det
riktiga katastrofscenariot där det går fullständigt åt helvete är inte kvar.
3. Anledningen till att det hittills gått så förhållandevis bra är att vi har kunnat
göra de trades vi vill och inte de som vi måste pga riskmatrisen. När man är
tvungen att förra måndagen täcka upp risk på nedsidan och jaga likviditet för
att efter en snabb uppgång på 12 % oroa sig för långa optioner och risker
förknippade med dessa och hantera Bruttosäkerhetslimiter, då blir det inte bra.
4. Överdragen av O/N-limiten är främst av bokföringsteknisk karaktär. Sänker
vi vollan till 20 är risken borta ur matrisen men ökar katastrofscenariots
effekter. Att värdera positionen som vi gör nu och att marknaden har gått upp
må skada riskmatrisen men ger oss en hygglig chans att komma ur detta på ett
bra sätt.”
Det var tydligen självklart att avvecklingsportföljen var en ”problemportfölj”. Det

framstår som oklart varför ”katastrofscenariot” inte längre var kvar. Vidare framgår att
Trading inte ville vara begränsade av limiter.
Sid 528
4.4.6.15 Mailkorrespondens mellan Fredrik Crafoord och Agneta Norgren

den 27 juli 2009
Agneta Norgren och Fredrik Crafoord hade den 27 juli 2009 kontakt per mail med
anledning av Fredrik Crafoords begäran om en höjning av O/N-limiten. Agneta
Norgren frågade om Fredrik Crafoord fortfarande ville ha 200 mkr och frågade vidare:
”Är Micke och Du överens om den nivån? Vet Du om han varit i kontakt med Stefan?
Jag vill inte starta en rundringning utan att jag vet att herrarna är för.” Fredrik
Crafoord svarade: ”Micke har inte svarat. Jag vill ha 200, skicka ut skiten och så får
väl folk ta ställning”.
Risk hade alltså en närmast administrativ roll när det gällde limithöjningar.
4.4.6.16 Mailkorrespondens mellan Per Börgesson och Thomas Erséus den

27 juli 2009
Samma dag mailade Per Börgesson till styrelsen i Banken och Mats Qviberg angående
Fredrik Crafoords begäran om höjning av O/N-limiten till 200 mkr t.o.m. den 15
augusti 2009. Fredrik Crafoord hade motiverat sin begäran med att den skulle kosta ca
50 mkr att varaktigt ta ner risken under 100 mkr, men att kostnaden skulle minska
betydligt om Trading ”successivt under en månads tid kan arbeta i lugn och ro”.
För att minska risken gällde att Banken var tvungen att avveckla positioner och det
kunde bara ske till de priser som fanns i marknaden. Detta innebar förluster. Thomas
Erséus svarade:
”Låter vettigt tycker jag. Som vanligt känns det dock som att Mats och Stefans ord
väger väldigt tungt.”

En volatilitetsavstämning ägde rum den 28 juli 2009. I nedanstående tabell samman-
fattas de positioner som Risk i sammanfattningen markerat med rött och orange.
Sid 529
2009-07-28
ERICB 2010-01-15 50 35 -15 1 159 -17 385 13 544
ODAX 2009-08-21 30 24 -6 825 -4 950 4 941
ODAX 2009-09-18 30 28 -2 6 433 -12 866 10 831
ODAX 2010-06-18 20 25 5 -11 132 -55 660 50 034
HMB 2009-09-18 25 20 -5 354 -1 770 799
NOA3 2009-12-18 30 40 10 -411 -4 110 4 041
OMXS30 2009-10-16 22 25 3 -1 374 -4 122 7 489
Summa: -100 863 91 679

indikerar en övervärdering på 92 mkr. Minskningen i Edge jämfört med föregående
månad berodde framför allt på att ODAX-positionen med lösendag i december 2009
inte längre var markerad. Anledningen till detta var att Risks markeringar inte fångade
upp de volatilitetsavvikelser som gällde för andra optioner än ATM-optionerna och att
positionen därför inte markerades, trots att den innehöll en hög Edge (ca 266 mkr). Det
kan noteras att Vega hade skiftat från negativt föregående månader och denna månad
var positivt. Det framgår att Trading, trots att portföljen var under avveckling, hade
tagit nya positioner.
4.4.6.18 Mailkorrespondens Agneta Norgren och Fredrik Crafoord m.fl. den

12 augusti 2009
Inför det kommande styrelsemötet den 18 augusti 2009 mailade Agneta Norgren till
Fredrik Crafoord den 12 augusti 2009. Agneta Norgren skrev:
”1-5 månader allting annat lika.
Ber dig återkomma med Din syn på mandat och resultat under de kommande
månaderna givet det ena eller det andra scenariot.
Har förstått att det är det styrelsen vill att vi prognosticerar inför möte nästa
vecka.”
Fredrik Crafoord svarade och angav bl.a. följande:

”Pga den dåliga likviditeten i framförallt OMX har vi då försökt hedga oss i
DAX. När DAX på kort tid rusat 20% har denna hedge kommit i obalans, vi har
blivit exponerade mot sjunkande optionspriser. [..]
Sid 530
Positionen är fortfarande en problemportfölj annars skulle den inte existera, att

vi klarat oss så pass bra hittills är ingen garanti framåt.”
Fredrik Crafoord pekar här på en s.k. basisrisk, dvs. att ODAX rusat och OMX
samtidigt inte har gjort det. Banken mätte överhuvudtaget inte sådana basisrisker.
Agneta Norgren efterfrågade vilka kostnader Fredrik Crafoord uppskattade för att
stänga portföljen enligt plan, inbegripet de nya ODAX-positioner som han hade tagit
under juli-augusti. Fredrik Crafoord svarade att ”best case” var att det inte kostade
något och att ”worst case” var 100–150 mkr. En prognos på 50 mkr var därför enligt
Fredrik Crafoords uppfattning rimlig.
Agneta Norgren vidarebefordrade mailslingan till Mikael König och ställde frågan:
”Har ni diskuterat detta – han har inget sagt till oss – imorgon är det den 15/8 – skall
vi gå tillbaka till styrelsen med detta och avvakta mötet på tisdag och Fredrik får själv
framföra sina önskemål visavi olika scenarier för styrelsen.”
Det noteras här att portföljen var känd som en ”problemportfölj” samt att det även
enligt Fredrik Crafoord var förenat med betydande kostnader att stänga portföljen.
4.4.6.19 Styrelsemöte i Banken den 18 augusti 2009

Styrelsemöte hölls i Banken den 18 augusti 2009, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Utöver genomgång av Risks rapport med bilagor noterades att Fredrik Crafoord och
Agneta Norgren lämnade kompletterande upplysningar angående yrkade justeringar av
mandaten för Tradingportföljen. Därefter beslutade styrelsen att tillfälligt höja O/N-
limiten till 150 mkr till den 30 september 2009, därefter till 100 mkr till den 31 oktober
2009 med ambitionen att den åter skulle sänkas till 40 mkr från och med den 1 novem-
ber 2009. Bruttosäkerhetsbeloppet höjdes till högst 4 mdkr fram till den 31 oktober
2009 och sattes därefter till högst 2,5 mdkr.
Sid 531
Det angavs i protokollet kortfattat att ”frågor som rör hanteringen av den del av
tradingportföljen som är under avveckling” behandlades. Det finns inte bilagt till
protokollet i denna del men Risk hade tagit fram ett underlag inför mötet som också
gicks igenom. Risk hade sammanställt innehavet av fyra ODAX- och fem OMX-
positioner och gjort en enkel Vega-analys på innehavet. Av sammanställningen
framgick att det skulle ha kostat Banken sammanlagt ca 109 mkr att anpassa den av
Banken valda volatiliteten till den implicita volatiliteten för ATM-optionerna. Risk
hade också beräknat Edgen. För ODAX-positionerna angavs den uppgå till 306 mkr
och för OMX-positionerna uppgick den till 72 mkr. Det antecknades vid en notering
om ”simulerad edge” att optioner ”utan marknadspris värderas till realvärde”: Denna
notering är svår att förstå och tyder på att tidsvärdet inte beaktades, men resultatet blev
en lägre Edge än vad som annars skulle ha blivit fallet (från 306 till knappt 200 mkr för
ODAX-positionerna). I sammanställningen angavs även följande:
”Portföljen visar som tidigare att teoretisk volatilitet (Act vol) och implicit
volatilitet ligger nära varandra i de främre månaderna. Kontrakt med längre
löptider har en lägre teoretisk vol än de den implicita och har övervägande
negativ vega, dvs tradingen tenderar att ’övervärdera’ dessa. Tradingen
använder sig av en sk ’mean reverting’ värdering, vilket innebär att längre
löptider (och illikvida löptider) värderas till historisk volatilitet.”
Genom detta måste det ha stått klart för styrelsen i Banken att det förelåg en betydande
övervärdering i de aktuella positionerna. Det framgår t.ex. att en nytagen ODAX-
position med lösen i juni 2010 ensam hade en Edge om 236 mkr. Curt Lönnström
reagerade med att ställa frågor och bad Risk om en särskild uppföljning med en
fördjupad genomgång i anledning av detta.
Agneta Norgren presenterade den riskrapport som upprättats inför styrelsemötet. I

rapporten upplystes att underskottet i Tradings säkerhetskapacitet i genomsnitt hade
uppgått till knappt 1,2 mdkr sedan det senaste styrelsemötet. Det noterades att Risk
hade konstaterat att likviditeten under sommarmånaderna påverkats av relativt kraftiga
Sid 532
fluktuationer i inlåning, som från slutet av maj till slutet av juni uppgick som högst till
drygt 3,9 mdkr och, under 2 veckor i mitten av juli, som lägst till 3,2 mdkr.
Under rubriken Marknadsrisk anges att ackumulerat resultat för perioden uppdelat på
Trading respektive avvecklingsportföljen redovisades. Risk upplyste att ett flertal
limitöverträdelser hade skett; nio överskridanden avseende O/N- limiten – denna limit
hade tillfälligt höjts vid flera tillfällen under perioden – ett överskridande av Netto-
exponeringen, samt åtta överskridanden av limiten för Bruttosäkerhetsbeloppet.
Såvitt avser ett överdrag av O/N-limiten den 1 juli 2009 hade Risk i bilaga om
risklimitutnyttjanden noterat följande förklaring från Fredrik Crafoord: ”Risken är nu
åtgärdad på ett varaktigt sätt.” Dagen efter skedde ett nytt överdrag och nu noterades
Fredrik Crafoords förklaring enligt följande: ”Vi hade risken under kontroll men den
sista timmens nedgång gjorde mina tidigare transaktioner undermåliga. Jag
analyserar under dagen och återkommer.” Det framgår av riskrapporten att styrelsen
genom dagliga mail hade underrättats om ”ställningen i portföljen”.
Det framgick vidare av riskrapporten att nya positioner hade tagits samt att det enligt
Fredrik Crafoord hade gjorts ”för att managera risk”. Det framgick att ”FC [Fredrik
Crafoord] avser att stänga dessa positioner före årsskiftet och hans bedömning är för
närvarande att likviditeten är god och att HQ därför inte kommer att ha kostnader för
att stänga dessa positioner, Risk kan inte med säkerhet verifiera detta antagande –
avgörande är hur dessa positioner löpande värderas contra det pris som erhålls vid
stängning. FC har under de senaste dagarna samtidigt minskat ner sina positioner i
DAX dec och OMX jan.”
Under rubriken Rapport från internrevision avseende granskning av Risk management

noterades att ATOS hade upprättat ett utkast till rapport, vilken genomgicks vid mötet.
Sid 533
Mikael König fick i uppdrag att begära vissa klargöranden från granskarna. Det
noterades också att Stefan Dahlbo och Curt Lönnström skulle få tillfälle att träffa
granskarna om de så önskade innan rapporten slutligt färdigställdes.
4.4.6.20 Styrelsemöte i HQ AB den 18 augusti 2009

Den 18 augusti 2009 hölls även ett styrelsemöte i HQ AB, varvid samtliga ledamöter
utom Carolina Dybeck Happe närvarade.
Mikael König hade en genomgång och i presentationen från denna angavs under
rubriken Trading att det endast fanns Ericsson, OMX och ODAX kvar i avvecklings-
portföljen och att Ericsson skulle flyttas inom ca tre månader.
I riskrapporten angavs ackumulerat resultat från början av februari till början av

augusti 2009 dels för hela Tradingportföljen, dels separat för avvecklingsportföljen.
I protokollet noterades vidare att Mikael König redogjorde för sina överväganden
rörande den del av Bankens ”tradingportfölj som är under avveckling”. Den s.k.
problemportföljen diskuterades fortsatt och det måste ha stått klart för styrelsen i
HQ AB att Trading tagit nya positioner trots att den var under avveckling.

Sid 534

25 augusti 2009
Av dokumentet framgår att avstämningen skickades till Tamer Torun, Johan Tyrén,
Fredrik Crafoord och Agneta Norgren och att den kommenterades av Johan Tyrén vid
ett möte den 28 augusti 2009.
Av dokumentet framgår också att Risk uppmärksammat att Bankens positioner med
OMX som underliggande tillgång hade ett negativt Vega om -12,6 mkr. Det angavs att
OMX-positionerna med förfall i januari 2011 värderades till en vald volatilitet om 18
procent och att detta låg i linje med den historiska volatiliteten under de senaste fem
åren. Risk noterade att Vega för den närmaste slutmånaden var positivt medan Vega
för längre löptider var negativt samtidigt som valda teoretisk volatilitet för längre löp-
tider generellt var lägre än den implicita, dvs. att dessa värderades till ett för Banken
bättre värde än prisbilden i marknaden. Av dokumentet framgår att Trading lämnade
följande kommentarer till Risks synpunkter på positionerna med störst avvikelser:
”ERICB: Den teoretiska volatiliteten för dec 2009 (45 %), jan 2010 (50 %) och
jan 2011 (50 %) är högre än den implicita i marknaden (35-40 %).
Johan: Låg handel. Lösenpriset på de största positionerna ligger lägre än
nuvarande pris på aktien, vilket innebär att aktiekursen måste sjunka för att
dessa ska bli at-the-money. Generellt gäller att när börsen sjunker så stiger
volatiliteten.
Risk: Trading har inte gjort några affärer idag. Enligt Orc online har dock
mindre avslut gjorts på ATM optioner med förfall i december (strike 70) till 32-
36 % (volym ca 100 kontrakt). Till liknande volymer har avslut även gjorts i jan
2010 ATM till 33-36 %. Inga avslut i jan 2011.
ODAX: Den teoretiska volatiliteten för juni 2010 (20 %) är lägre än den
implicita i marknaden (27 %).
Johan: Störst position i F6000, d v s till ett lösenpris som ligger högre än
nuvarande pris på underliggande. För att denna position ska bli at-the-money
krävs att marknaden stiger. Generellt gäller att när börsen stiger så sjunker
volatiliteten.
Risk: Vi följer upp värderingen nästa vecka. Trading har gjort vissa avslut till
ungefär rådande implicit volatilitet.
Sid 535
OMX: Den teoretiska volatiliteten för jan 2010 och jan 2011 (båda 18 %) är
lägre än den implicita i marknaden (22-25 % för jan 2010). Ingen implicit
volatilitet finns för jan 2011.
Johan: Väldigt få avslut görs i dessa löptider. Trading minskar positionen när
det är möjligt.
Risk: Väldigt låg handel. Trading har idag köpt 2000 kontrakt av A1120, d v s
med förfall i jan 2010, till en volatilitet på ca 21 %. Optionen var OTM (base ca
916,50). Trading hade en kort position (-7500 kontrakt) i nämnda option, d v s
positionen minskade i och med affären.”
Det framgår således att Risk hade noterat att Trading hade gjort affärer till de priser
som fanns i marknaden. Det framgår att Trading bestämde värdet efter vad de trodde
att det skulle komma att bli i framtiden.
4.4.6.23 ATOS riskrapport den 28 augusti 2009

ATOS granskning av Risk sammanfattades i en rapport daterad den 28 augusti 2009.
Den överensstämde i allt väsentligt med det utkast som hade tillställts styrelsen i
Banken vid mötet den 18 augusti 2009.
Det framgår av rapporten att insamling av information bl.a. skett genom intervjuer med
Richard Berlin, Jesper Bülow, Erik Kjellberg, Mikael König, Curt Lönnström, Agneta
Norgren samt medarbetare inom Risk. I den dokumentation som ATOS hade tagit del
av inför rapporten ingick inga volatilitetsavstämningar.
ATOS noterade att det inte fanns någon övergripande dokumentation där ledningens
riskstrategi framgick. Det noterades att en sådan som regel är en utgångspunkt vid en
bedömning av riskkontrollens uppdrag, organisation och resurser. ATOS konstaterade
att den tidigare organisationen – där Risk ingick i en gemensam funktion med Kredit,
Finans och delar av compliance – var olämplig. Det noterades att den ”omorganisation
som är under genomförande avser att rätta till dessa brister. Vi vill dock fästa
ledningens uppmärksamhet på att den nya organisationen är under implementering,
Sid 536
vilket även inkluderar en integration av riskkontrollen inom före detta Glitnir. Detta
förhållande kommer att bestå under en tid framöver”.
Den kritik som FI redan i februari 2008 riktat mot Banken med avseende för hur
Riskfunktionen organiserats hade således fortfarande – i augusti 2009 – inte åtgärdats.
Även ATOS redovisade tydliga anvisningar om brister i riskhanteringen och noterade

att Risk inte tillämpade någon ”övergripande systematisk och kontinuerlig metodik i
arbetet att identifiera och prioritera koncernens risker”. Det noterades även under
rubriken Bemanning/kompetens följande:
”HQ Bank bedriver en relativt komplex affärsverksamhet varför det finns anledning att
se över funktionen för riskkontroll ur ett koncernperspektiv och göra en förnyad
bedömning av behovet av resurser och kompetens. Dagens bemanning torde, efter en
begränsad analys av kompetens och erfarenhet och med hänsyn tagen till den
inriktning som RM har idag, vara på gränsen till vad som kan krävas. Om banken
önskar utveckla en mer proaktiv riskkontroll, kan detta komma att kräva mer
specialiserad kompetens inom området kvantitativ mätning och modellering.”

Granskningen omfattade, som framgått ovan, inte Risks arbete med Tradingportföljen.
Av rapporten framgår också att granskningen inte omfattade någon substans-
granskning, validering av internt utvecklade värderingsmodeller eller kontroll av
värderingsparametrar.
4.4.6.24 Mailkorrespondens mellan Risk och Mikael König den 16 och 17

september 2009 jämte underlag inför mötet i Revisionsutskottet
den 18 september 2009
Avvecklingsportföljen hade som framgått ovan diskuterats vid styrelsemötet den 18
augusti 2009 och Curt Lönnström hade då bett att få en fördjupad genomgång till-
sammans med Risk. Inför denna genomgång hade Risk tagit fram ett underlag, en
sammanställning av ”våra vega analyser av tradingens positioner i ODAX och
OMXS30” sedan styrelsemötet den 18 augusti 2009, som Nina Hernberg skickade till
Sid 537
Mikael König den 16 september 2009. Även Curt Lönnström fick del av underlaget.
Genomgången av underlaget skedde vid ett möte den 18 september 2009, se nedan.
Risk hade sammanställt ODAX-positioner med förfall i december 2009 och juni 2010
samt OMX-positioner med förfall i oktober 2009, november 2009, januari 2010 och
januari 2011. På var och en av dessa hade Risk dels gjort en enkel Vega-analys, dels
angett Edgen med utgångspunkt från den 21 augusti 2009, den 31 augusti 2009, den 7
september 2009 och den 11 september 2009. Vega-analysen visar att det med utgångs-
punkt från de datumen skulle ha kostat Banken mellan ca 150 och ca 250 mkr att
anpassa den av Banken valda volatiliteten för positionerna till implicit volatilitet för
positionernas ATM-optioner. Edgen uppgick till mellan ca 218 och ca 530 mkr för de
olika datumen. Det lägsta värdet – 218 mkr – var i själva verket betydligt högre, se
nedan.
Risk hade därutöver gjort ytterligare en särskild sammanställning per en specifik dag,
den 11 september 2009. I denna redovisades, utöver de tidigare angivna positionerna,
även en ODAX- och en OMX-position, båda med förfall i september 2009.
Även här redovisades en enkel Vegaanalys.
Således hade Risk, efter diskussionen på styrelsemötet den 18 augusti 2009, tagit fram
ett bättre underlag som utvecklade och på ett tydligt sätt utvisade hur handeln och
värderingen gick till samt hur värdet varierade över tid. Det framgick även vilket värde
positionerna kunde stängas till. Styrelsen hade således inför kommande styrelsemöte
starka skäl att klargöra att det gick rätt till.

Vega-analysen avseende den 11 september 2009 gav vid handen att det skulle ha kostat
Banken sammantaget ca 251 mkr att anpassa den av Banken valda volatiliteten för
dessa positioner till den implicita volatiliteten för deras ATM-optioner.
Sid 538
I sammanställningen av Tradingportföljen den 11 september 2009 angavs Edge för

ODAX-positionen med förfall i juni 2010 per den 11 september 2009, för vilken någon
Edge inte hade noterats i den första sammanställningen, se ovan. Edgen för den
positionen uppgick till ca 236 mkr, vilket innebär att den totala Edgen – enligt den
sammanställningen – rätteligen varierade i intervallet från ca 454 mkr till ca 530 mkr.
Av sammanställningen framgår att Trading hade gjort affärer i ODAX- och OMX-
optioner till vissa närmare angivna volatiliteter.
Vidare framgår att Banken den 9 september 2009 hade ställt ut kontrakt till ett lösen-
pris om 6 000 i ODAX med förfall i juni 2010. I ett mail från Nina Hernberg till
Agneta Norgren den 10 september 2009 med ämnet ”ODAX juni/ vol simulering
090910” skrev Nina Hernberg: ”Fredrik gjorde två affärer i ODAX juni-2010 igår
kväll. Han stängde en kort position i F5500 och sålde, dvs ökade sin befintliga
position, i F6000. Enligt en simulering idag gjordes affärerna till en volatilitet på 24-
26%. Den teoretiska volatiliteten är 20% och vega för juni är -44 mSEK i skrivande
stund.” Såvitt avser ODAX-positionen med förfall i juni 2010 uppgick den implicita
volatiliteten för transaktionen den 9 september 2009 således enligt Risk till ca 24
procent (Risk hade här använt den lägre av de volatiliteter mellan 24-26 procent som
hade noterats). Banken hade omedelbart omvärderat optionerna till en vald volatilitet
om 20 procent och därigenom uppkom ett fiktivt orealiserat resultat. Av det redovisade
underlaget framgår hur det gick till.
Risk noterade härutöver att Banken hade ställt ut 2 000 kontrakt i OMXS30 A1000
(med förfall i januari 2010). Affären genomfördes till en implicit volatilitet om 25
procent men omvärderades omedelbart till en vald volatilitet om 18 procent.
Sid 539
4.4.6.25 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Mikael König den 17

september 2009
Agneta Norgren skickade den 17 september 2009 ett mail till Mikael König rubricerat
”Vad det kostar att stänga portföljen till årsskiftet?” Hon skrev, med hänvisning till
styrelsemötet i Banken den 18 augusti 2009, följande:
”Jag har uppfattat den fråga som ställdes på stabsmötet som att vi skulle
utveckla den frågeställning som belystes på förra styrelsemötet, dvs vad kostar
det att stänga portföljen en viss dag givet de parametrar som gäller just vid det
tillfället.
Jag uppfattade att Curt frågat om vi har en felvärdering av portföljen och det
var det som skulle diskuteras.
Vi har då valt att mäta förändringen i de största (kritiska positionerna).”
Mikael König blev irriterad och svarade följande:

”Jag finner det anmärkningsvärt att du 16:34 dagen innan ett i god tid
utannonserat möte skickar nedanstående mail. Jag har vid ett antal tillfällen
frågat hur det går och vid varje tillfälle fått informationen att det går bra. Ni
vet vad som skall diskuteras imorgon och jag förväntar mig ett väl underbyggt
material.”
Agneta Norgren svarade i sin tur:

”Nina/Per har skickat ett underlag till Dig som grundar sig på att jag uppfattat
att Du ville att vi skulle verifiera vad som hänt efter styrelsemötet.
Jag har idag förstått, alldeles för sent att Curt efterlyser något annat. Vad
Du sade vid det enda tillfälle Du tagit upp frågan (måndagsmöte) var att Curt
oroar sig för att portföljen är kraftigt felvärderad. Jag frågade då om vi skulle
bygga ut resonemanget från förra styrelsemötet.”
Det är oklart vad Mikael König förväntade sig: Det går naturligtvis inte att säga exakt
vad det kostar att stänga portföljen vid ett framtida tillfälle. Däremot är det fullt möjligt
att ange vad det skulle kosta att stänga per aktuell dag och med hänsyn härtill samt vad
som kan förutses uppskatta kostnaden för en framtida stängning. Det är vad Risk
redovisade.
Sid 540
4.4.6.26 Möte mellan Risk och Curt Lönnström m.fl. den 18 september 2009
samt Curt Lönnströms PM till Mats Qviberg den 19 september 2009
Vid mötet den 18 september 2009 närvarade Agneta Norgren, Nina Hernberg, Curt
Lönnström och Mikael König. Frågan som skulle behandlas var att följa upp frågan om
felvärdering och vad det resultatmässigt skulle kosta att avveckla Tradingportföljen till
årsskiftet.
Curt Lönnström tyckte inte att han fick svar på denna fråga och blev orolig. Han skrev
därför en promemoria till Mats Qviberg. Curt Lönnström angav i sin PM bl.a. följande.
”Vi beslutade att ändra tradingens inriktning för mer än ett år sedan och
bestämde då att ´den långa portföljen´ [dvs. avvecklingsportföljen] skulle
skiljas av från den korta tradingen som handhas av Tamer. De långa innehaven
hanteras fortsatt av Crafoord. I resultatmätningen har vi delat upp
verksamheten på samma sätt. Vi har också kommunicerat till marknaden att vi
successivt ändrar tradingens inriktning. [..]
Samspelet mellan den långa portföljen och den korta uppges vara obetydligt
om ens något, dvs det är rimligt att värdera dem var för sig.
Den korta portföljen värderas enligt de marknadspriser som noteras
fortlöpande och med automatiska överföringar från externa system. Olika
externa och interna genomgångar visar på värderingsprinciper som är hållbara
både ur resultatmätningsaspekt och ur risk/kontrollsynvinkel.
Den långa portföljen saknar delvis marknadsvärden och där så är fallet görs
en teoretisk värdering som får ersätta marknadsnoteringen. En sådan värdering
blir helt beroende av volatilitetsantagandet och värdena kan variera hundratals
miljoner beroende på antagandena. Revisorerna har accepterat att portföljen
värderas på detta sätt trots att metodiken avviker från IFRS-anvisningen. I
årsredovisningen har vi tydligt angivit hur beräkningarna görs.
Under året har vi successivt utökat tradingens mandat både vad gäller
omfång och overnightrisk. Motiven för höjda limiter har i huvudsak varit att de
möjliggjort ett kortsiktigt beteende som sparat oss stora pengar.
Resultatutvecklingen har ju också varit god.
Vi närmar oss nu en situation när de ofta fleråriga, teoretiskt värderade
optionerna skall avvecklas ’på riktigt’.
Sid 541
Vid bankens styrelsesammanträde den 18 augusti diskuterades en

resultatsimulering under olika antaganden och beslutades att Risk skulle ta
fram en simulering av resultateffekter under olika angatande.
Vid ett sammanträde den 18/9 där Mikael, Richard och Agneta (+1) [noterat
för hand ”Nina”] och Curt deltog hade ännu inga beräkningar kommit fram och
uppdraget förnyades, med skärpa.
Allteftersom tiden går och inga nya instrument läggs till i denna portfölj
närmar sig en punkt när slutavräkning kan ske. I somras utökades dock
portföljen med ett nytt tolvmånaders instrument, dvs med förfall ~ juli 2010.
Denna DAX-position uppges vara likvid.
Att besvara frågan om vilken resultateffekt avvecklingen av den långa
portföljen kan ge tycks inte vara möjligt i dagsläget vilket ju också är indikativt
för den löpande värderingen.
Vi har fattat ett inriktningsbeslut som innebär att den långa portföljen skall
vara avvecklad vid årsskiftet med det mer eller mindre uttalade villkoret att det
inte får kosta för mycket.
Mikael uttrycker stort förtroende för Crafoords förmåga och ansvarstagande
i denna process. Fredriks långa och mycket lönsamma verksamhet vittnar ju
både om kunskaper och gott omdöme.
Det förefaller därför viktigt att agera på ett sätt som visar att vi har fortsatt fullt
förtroende för Fredrik. Det skall naturligtvis inte hindra simuleringar eller
andra analyser. Det siffermässiga stödet är särdeles viktigt i diskussionerna
med Crafoord som ju inte ger intryck av att vara en dokumentationsmänniska.
Det är naturligtvis otillfredsställande att det inte går att få ens ett
approximativt svar på vilken resultateffekt avvecklingen av den långa portföljen
kan komma att ge.
Att undertecknad engagerat sig i denna fråga beror ju på att i vissa
räkneexempel utraderas årets resultat. Det är också en närmast klassisk
situation att när sanningens ögonblick, i det här fallet lösen, närmar sig så
dubblas insatserna. Det förhållandet att vi successivt ökat risklimiterna är ju en
varningssignal i sig.
Lämplig väg framåt verkar vara att fortsätta beräkningarna av olika
scenarios för att förhoppningsvis få en bättre uppfattning om vilka
resultateffekter som kan vara inlagrade i den långa portföljen.
Sid 542
Jag tror att det är särskilt viktigt att hålla en konstruktiv dialog med Fredrik
något som primärt måste vara Mikaels uppgift.
Det finns också anledning att fråga sig om vi redan nu skall ta höjd för
eventuella obehagliga resultateffekter. Jag tycker inte att det finns underlag för
ett sådant ställningstagande för närvarande.
Det är min uppfattning att riskhanteringen behöver förändras, det är ju
faktiskt rätt sensationellt att Risk inte på något meningsfullt sätt kan besvara
frågan om resultateffekten vid avveckling av den långa portföljen.”
Curt Lönnström överlämnade personligen PM:n till Mats Qviberg. Det framgår tydligt
att Curt Lönnström hade dragit relevanta slutsatser: Särskilt att volatilitetsantagandena
hade en central betydelse för värderingen, att beslutet om avveckling var villkorat av
att det inte fick kosta för mycket, att det fanns en insikt om värderingsproblematiken,
att limitöverskridandena var en varningssignal samt att riskhanteringen var bristfällig.

2009-09-28
ERICB 2010-01-15 50 35 -15 901 -13 515 9 269
ODAX 2010-03-19 23 21 -2 8 784 -17 568 15 538
ODAX 2010-06-18 20 29 9 -41 564 -374 076 323 321
OMXS30 2009-12-18 20 25 5 -699 -3 495 -768
OMXS30 2010-01-22 18 27 9 -9 101 -81 909 88 683
OMXS30 2011-01-21 18 N/A N/A -5 739 N/A 24 570
HMB 2009-11-20 25 23 -2 195 -390 285
ERICB 2009-12-18 45 37 -8 -71 568 163
NOA3 2009-12-18 35 42 7 -76 -532 10 680
NOA3 2010-03-19 35 41 6 -145 -870 1 217
OMXS30 2009-11-20 23 26 3 -687 -2 061 1 298
Summa: -490 385 474 256

28 september 2009
Av dokumentet framgår att volatilitetsavstämningen skickades till Tamer Torun, Johan
Tyrén, Fredrik Crafoord och Agneta Norgren och kommenterades av Fredrik Crafoord
och Tamer Torun vid ett möte den 30 september 2009.
Sid 543
Positionerna i Ericsson behandlades. Av dokumentet framgår vidare att Risk uppmärk-

sammat att de två enskilt största positionerna fanns i ODAX och OMX, att Bankens
positioner i OMX hade ett stort negativt Vega om -14,3 mkr, och att positionerna i
ODAX hade ett negativt Vega om -2,4 mkr. Det angavs att den längsta OMX-position-
en med förfall i januari 2011 värderades till en vald volatilitet om 18 procent och att
detta låg i linje med historisk volatilitet under de senaste 5 åren. Vidare noterades att
Trading värderade den längsta ODAX-positionen med förfall i juni 2010 till en
historisk volatilitet om 20 procent utan att närmare ange under vilken period som
historisk volatilitet uppgick till 20 procent. Risk noterade att Vega för den närmaste
slutmånaden var positivt medan Vega för längre löptider var negativt samtidigt som
den valda teoretiska volatiliteten för längre löptider generellt var lägre än den
implicita. Av dokumentet framgår att Fredrik Crafoord, vad gällde ODAX och Risks
notering att den valda volatiliteten låg lägre än den implicita, kände sig ”bekväm med
den volatiliteten han har och volatiliteten i marknaden sjunker snabbt.” Vad beträffar
OMX framgår att Fredrik Crafoord kommenterade att Trading värderade den till
historisk volatilitet pga. dålig likviditet, men att volatiliteten skulle komma att höjas
efter hand ju närmare förfall man kom. Det antecknades också att Risk, genom ”Online
Trader”, kunde bekräfta den historiska volatiliteten på 18 procent samt att det varit
”väldigt låg handel i 2010 och i det närmaste obefintlig i 2011”.
4.4.6.29 Mail mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord den 29 september
2009
Nina Hernberg mailade Fredrik Crafoord den 29 september 2009 och bad om en
förklaring till värderingen av en ODAX-position med förfall i mars 2010 som Fredrik
Crafoord hade köpt till en implicit volatilitet om 21 procent men som värderats efter en
volatilitet om 23 procent.
Fredrik Crafoords svar visar inställningen till Risk. Det lyder i sin helhet: ”Som pris-
bilden ser ut i övrigt är jag komfortabel med den värderingen”.
Sid 544
4.4.6.30 Revisionsutskottets möte den 5 oktober 2009

Den 5 oktober 2009 hölls ett möte i Revisionsutskottet där bl.a. Curt Lönnström,
Stefan Dahlbo, Mikael König och Johan Piehl närvarade.
Det noterades i protokollet från mötet att Curt Lönnström tog upp frågan om värdering
och avveckling av ”den gamla” tradingportföljen. Mikael König redogjorde för nuläget
och att det inte identifierats några värderingsproblem kopplat till de instrument som
skulle förfalla under året. Vad gäller innehav med längre löptid (med förfall 2010 och
2011) noterades att det kunde ”i några fall finnas anledning att föra en diskussion
kring värderingen” samt: ”Detta skall inte uppfattas som en diskussion kring vad som
är rätt eller fel, utan snarare behovet av att representanter från HQ på ett pedagogiskt
sätt redogör för den värderingsmetod som används. Vidare hur resultatet från
tradingportföljen hänger samman med risklimiter samt hur tidsvärdet spelar in på
positioner med lång löptid och låg likviditet etc.”
Noteringarna visar således en medvetenhet om värderingsmetoden, risklimiternas

betydelse samt hur de hänger samman med resultatet för Tradingportföljen samt hur
tidsvärdet spelar in när det gäller positioner som har lång löptid.
4.4.6.31 Mail från Fredrik Crafoord till Agneta Norgren den 11 oktober 2009
Den 11 oktober 2009 vidarebefordrade Agneta Norgren ett mail från Fredrik Crafoord
till Mikael König beträffande Fredrik Crafoords planer med avvecklingsportföljen.
I sitt mail förklarade Fredrik Crafoord vad gällde OMX att hans scenario kvarstod ”att
positionen skall vara stängd per sista januari 2010 men när det gäller DAX-positionen
är min rekommendation att vi förlänger stängningsperioden med sex månader. Dels
pga försämrad likviditet i marknaden dels pga att jag tror att det blir onödigt dyrt att
stänga, något som jag tror att även HQ:s volatilitetsanalys ger vid handen.”
Fredrik Crafoord ville också ha limithöjning till 150 mkr avseende O/N-risken fram till
årsskiftet.
Sid 545
4.4.6.32 Mail från Agneta Norgren till sig själv den 12 oktober 2009
Den 12 oktober 2009 skickade Agneta Norgren ett mail till sig själv med följande
noteringar: ”Vill påminna Dig om att som värderas teoretiskt skall tas upp i ’level 3’
och att revisorerna (reglerna) talar emot det när marknadsdata finns, t.ex. imp vol och
avslutspriser på instrument i portföljen vid årsskiftet.”
I Agneta Norgrens mail ligger även det mail från Fredrik Crafoord som behandlats i
föregående avsnitt, där han hade svarade på andra frågor. Av texten framgår att Risk
hade frågat bl.a. om han tyckte att den teoretiska värderingen av ODAX mars/juni var
rimlig även utifrån de priser som handlades på marknaden med medskicket: ”Vår upp-
fattning är att dessa instrument möjligen borde värderas något närmare marknaden –
vad talar emot det?” Fredrik Crafoord svarade: ”Jag tycker er analys stärker mitt case,
jag föredrar att hålla mars lågt trots långvega så länge jag tror på scenariot marknad
upp/volla ned.” Klart är således att Trading värderade utifrån sin strategi och sin för-
hoppning på hur marknaden skulle komma att utvecklas i framtiden och inte utifrån
marknadens uppfattning vid värderingstidpunkten.
I mailet följer därefter ett antal punkter som Risk författat under rubriken ”Risks
kommentar rörande aktuell värdering – Värderingsprinciper/kontrollvärdering”. Det
antas att detta var avsett att behandlas vid styrelsemötet i Banken dagen efter, den 13
oktober 2009. I punktform redogjordes för historiken med bl.a. Fund Radars värdering
samt följande punkter:
” • Risk ändrar inga värdenivåer.
• Risk har arbetat efter antagandet att inga nya positioner med förfall senare än
2009 skulle tas under 2010 – om, skulle dessa utgöra en del av den ordinarie
portföljen.
• Under turbulenta veckor i juli – augusti 2009 tas positioner DAX 2010 för att
managera risk - den uppgift som lämnas till RISK vid det tillfället är att
positionerna skulle stänga 2009.
• Det skulle också vara möjligt p g a hygglig likviditet. Risk påtalade att
värdering borde ligga nära marknaden.
Sid 546
• Ytterligare positioner med förfall mars/juni 2010 har tagits efter denna
tidpunkt.”
Under underrubriken ”IAS 39 – nytt regelverk” noterades vidare:
” • Externa redovisningsregler stipulerar att instrument i portföljen skall
värderas till ’verkligt värde’.
[Se nedan.]
• Risk kan hitta priser i marknaden som avviker från tradings teoretiska
värdering.”
Under ett sista avsnitt ”Aktuell värdering” har inga noteringar gjorts.

Under underrubriken ”IAS 39 – nytt regelverk” noterades även följande:
”• Beträffande OMX har HQ kunnat hävda att priser i marknaden saknas,
när det uppstår är volymerna marginella och kan i inte utgöra grund för en
rättvis värdering.
• Risk har därför bedömt att tradings värderingsmodell håller beträffande
OMX
• Beträffande DAX är omsättningen större, priser och volatilitet kan utläsas i
den dagliga handeln.[..]
• Likviditeten i DAX har planat/HQ:s positioner är större än omsättningen.”
4.4.6.33 Styrelsemöte i HQ AB den 12 oktober 2009

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 12 oktober 2009, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Av Mikael Königs presentation framgick att säkerhetskraven för Trading var mycket
höga från mitten av juli till mitten av september då de legat omkring 2,5 mdkr med
flera toppar på ca 3 mdkr. Det framgick att säkerhetskraven till en mycket stor del
avsåg avvecklingsportföljen. Även ackumulerat resultat för Trading redovisades från
början av februari till slutet av september 2009 med särredovisning av avvecklings-
portföljen.
Sid 547
Curt Lönnström redogjorde för Revisionsutskottets rapport med kortfattade noteringar

där bl.a. förfallen i den del av Tradingportföljen som var under avveckling angavs:
”I avvecklingsportföljen finns en mindre position som förfaller i januari 2011,
en större som förfaller juni 2010, en mindre som förfaller mars 2010 och en
större som förfaller januari 2010.
I samförstånd med revisorerna har avvecklingsportföljen värderats enligt en
teoretisk modell för instrument som saknar relevanta marknadsdata.
Det noterades särskilt att på kommande styrelsemöte i Banken den 13
oktober kommer styrelsen att behandla frågor rörande tradingportföljen
närmare.”
Det noterades således att det fanns ett behov av att diskutera avvecklingsportföljen
ytterligare. Det antas vidare att Curt Lönnström och Johan Piehl rapporterade till
styrelsen i HQ AB om det som hade diskuterats vid Revisionsutskottets möte den 5
oktober 2009, inbegripet det som hade noterats om värderingsmetoden, risklimiternas
betydelse, hur de hänger samman med resultatet för Tradingportföljen samt hur
tidsvärdet spelar in när det gäller positioner som har lång löptid.
4.4.6.34 Styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 13 oktober 2009, dagen efter styrelsemötet i HQ
AB. Samtliga ledamöter närvarade, liksom Agneta Norgren och Nina Hernberg vad
gäller §§ 11-12. Detta var det sista mötet där Risk närvarade.
Med anledning av Fredrik Crafoords begäran om höjning av O/N-limiten och Brutto-

säkerhetsbeloppet beslutade styrelsen att tillfälligt höja O/N-limiten till 150 mkr till
den 18 december 2009 (därefter tillbaka till nivån 40 mkr). Styrelsen beslutade vidare
att höja Bruttosäkerhetsbeloppet till 4 mdkr till den 18 december 2009 (därefter
tillbaka till 2,5 mdkr).
Av riskrapporten framgick att underskottet i Tradings säkerhetskapacitet i genomsnitt

uppgått till drygt 1,3 mdkr under perioden sedan det senaste styrelsemötet samt att
inlåningen som högst uppgått till drygt 4 mdkr och som lägst till strax över 3,5 mdkr.
Sid 548
Ackumulerat resultat för perioden redovisades med särredovisning för avvecklings-

portföljen. Risk rapporterade fyra överdrag av O/N- limiten och nio överdrag av
limiten för Bruttosäkerhetsbeloppet. Såvitt avser det sistnämnda antecknades att det
belopp som Trading använt ”utöver tillgängliga säkerheter i portföljen varierar”. Det
noterades att styrelsen löpande underrättades om ställningen i Tradingportföljen.
I riskrapporten angavs att Risk inför månadsskiftet hade genomfört en regelmässig

avstämning med Trading av vald teoretisk volatilitet mot marknadens implicita. Det
noterades att Risk under perioden gjort ett antal värderingskontroller avseende
teoretisk och implicit volatilitet. Det framgår att Risk innan mötet hade för avsikt att
redovisa sin syn på portföljen. Det noterades med hänvisning till den riskrapport som
hade redovisats vid styrelsemötet den 18 augusti 2008 följande:
”Under perioden från förra styrelsemötet har portföljen ytterligare om-
disponerats och ytterligare DAX derivat med förfall efter årsskiftet har handlats
(mars och juni 2010).
Av genomgången på styrelsemötet kommer att framgå den antagna resultat-
effekten om dessa positioner stängs före årsskiftet alternativt behålls till
förfall.”
Angående de limitöverdrag som gjorts noterades i sammanställningen följande för-

klaringar av Fredrik Crafoord avseende överdraget av O/N-limiten den 1 oktober 2009:
”Jag äskar på förlängt mandat då jag upplever min handlingsfrihet mycket begränsad
med en sänkning till 100. Jag blir extremt reaktiv och detta skadar möjligheterna att
stänga så ekonomiskt som möjligt. /FC”.
Revisionsutskottets rapport med det innehåll som hade redovisats vid styrelsemötet i
HQ AB dagen innan förklarades genomgången. Styrelsen beslutade att fastställa det
förslag till IKU som hade lagts fram, se vidare nedan.
Sid 549
Det noterades i anslutning till Risks genomgång att frågor rörande tradingverksam-
heten skulle behandlas som en särskild punkt. Av protokollet framgår att Agneta
Norgren och Nina Hernberg redogjorde närmare för hur de såg på vad som benämns
”going concern-värderingen” av positionerna i OMX med förfall i januari och juli
2010 samt januari 2011 och i ODAX med förfall i mars och juni 2010. Det noterades
vidare frågan om det fanns anledning att anta att en värdering enligt IAS 39 vid
årsbokslutet skulle komma att avvika från en sådan värdering. Det är första gången
begreppet going concern-värdering förekommer.
Innebörden av detta tycks vara ett antagande att om innehavet inte avvecklas och med
utgångspunkt från en förhoppning om att marknaden utvecklas på ett visst sätt kunde
värderingen avvika från de priser som fanns i marknaden. Av en särskild presentation
som Risk förberett inför mötet framgår under rubriken Nuläge – värdering, med
notering om ”On going concern scenario”, beträffande ODAX (med förfall i mars och
juni 2010) att ”teoretisk värdering [gjordes] till historisk volatilitet. Prisbild i
marknaden, som avviker från teoretiskt pris. Begränsad likviditet. FC har betydande
positioner”.
Vidare noterades under rubriken Risks synpunkter/värdering följande:

”Risk ansluter sig till Tradings värdering i ett going concern-scenario
(teoretisk värdering till rak vol).
Trading värderar långa optioner (˃ 6mån) och illikvida optioner till
historisk volatilitet, vilken i stort kan verifieras i marknaden.
Vid representativ prisbild i marknaden (omsättning) bör trading snarare
följa denna än historisk vol. Prisbilden för DAX juni 2010 kan inte anses
representativ i förhållande till positionens storlek. Mars 2010 tveksam.
Reglerna i IAS 39 kan innebära diskussioner med revisorerna om
värderingen vid årsskiftet.”
De hänvisningar som görs till historisk volatilitet skiljer sig åt och är genomgående
vaga. Vidare framgår under rubriken IAS 39 bl.a. följande:
Sid 550
”Teoretisk värdering enligt IAS 39 tillåts endast när marknadspriser/

marknadsdata saknas.
HQ skall redovisa i enlighet med dessa regler och måste därför förklara/visa
varför och i vilken omfattning HQ väljer en teoretisk värdering före ett
marknadspris.”
I presentationen har Risk vidare klippt in Fredrik Crafoords scenariobeskrivning där

denne argumenterar för en förlängning av stängningsperioden, dvs. avvecklingen av
problemportföljen bl.a. pga. ”att det blir onödigt dyrt att stänga” (se om hans mial den
11 oktober 2009).
Risk redovisade också att Fredrik Crafoord – för det fall hans begäran om förlängning
av höjda limiter inte godtas (vilket styrelsen beslutade att göra, se ovan) – ”måste
försöka stänga långdaterade positioner (DAX)”. Härmed avses således stängning/
avveckling till de priser som finns i marknaden. Risk ställde sig bakom Fredrik
Crafoords begäran om mandatförlängning med tillägget att Risk framför allt anser att
Fredrik Crafoord ”skall verka för att minska positionen i DAX juni”.
Risk redovisade även en Fredrik Crafoords riskmatris per den 9 oktober 2009 enligt
vilken risken vid ett måttligt stressat scenario – nedgång med 3 procent och en
volatilitet om 30 procent – anges uppgå till 69 mkr, till skillnad från det värde om 33
mkr som Banken redovisade i sin IKU, se vidare nedan.
4.4.6.35 Mail från Peter Svensson till Johan Dyrefors m.fl den 5 och 6
november 2009
Peter Svensson skickade internt inom KPMG ett mail till Johan Dyrefors, Erick
Thunström och Anders Torgander den 5 november 2009. Av detta framgår att även
Risk hade gjort en kontrollvärdering per den 30 september 2009 samt att denna
föredrogs för styrelsen vid styrelsemötet i Banken den 13 oktober 2009, se nedan.
I mailet hänvisades till ett bifogat dokument ”från HQ, som jag fått från Agneta
Norgren. De beskriver bland annat avvikelser mellan Tradings och Riskkontrollens
Sid 551
värdering per 30/9”. Här avsågs en kontrollvärdering som Risk hade genomfört per
den 30 september 2009. Peter Svensson har gjort en notering för hand på dokumentet:
”Styrelsemöte 13/10”.
I dokumentet, som Agneta Norgren mailade till Mikael König, Curt Lönnström och
Thomas Erséus, med kopia till Mats Qviberg, den 15 oktober 2009 (se vidare nedan),
angavs beträffande derivat att Risk hade identifierat ”betydande avvikelser” både vid
den aktuella kontrollvärderingen och vid volatilitetsanalys såväl inför som efter balans-
dagen, ”främst i instrument som förfaller efter årsskiftet”. Det noterades att Risk
konstaterat att Trading ”följde tidigare principer (teoretisk värdering) om rak och
linjär volatilitet, enligt tradinginstruktionen”. Risk redogjorde för de större position-
erna i OMX och ODAX med förfall bl.a. 2010 och 2011 och noterade följande.
”Förfall 2010
OMX: januari, juli
Representativ prisbild saknas i marknaden. Teoretisk värdering till historisk
volatilitet. Risk kan verifiera att historisk volatilitet ligger kring 20% (mätt över
de 5 senaste åren). Trading värderar till 18%.
DAX: mars, juni
Likviditeten är begränsad i förhållande till tradings stora positioner.
Teoretisk värdering till historisk volatilitet. Risk kan verifiera att historisk
volatilitet ligger kring 20% (mätt över de 5 senaste åren). Trading värderar
mars till 23% och juni till 20%. Värderingen innebär att trading undervärderar
mars och övervärderar juni mätt mot implicit volatilitet.
Förfall 2011
OMX: januari
Representativ prisbild saknas i marknaden. Teoretisk värdering till historisk
volatilitet. Risk kan verifiera att historisk volatilitet ligger kring 20% (mätt över
de 5 senaste åren). Trading värderar till 18%.”
Under rubriken Sammanfattning angavs följande:

”Risk kan inte till fullo verifiera att portföljens värdering är korrekt.
Sid 552
Portföljen är komplex och tradings positioner med förfall under 2010 är stora.
Mot bakgrund av att den återstående löptiden till förfall i dessa positioner är
relativt lång, är prisbilden skev och omsättningen begränsad.
Risk kan dock med antagande om going concern lämna följande synpunkter
rörande värderingen.
[..]
Förfall 2010
OMXS30: Risk avstyrker inte av trading åsatt historisk volatilitet på 18%,
vilken kan förklaras av att riktningen på historisk volatilitet är nedåtgående.
ODAX: Risk bedömer att tradings värdering är linjär över tid och kan verifiera
åsatt historisk volatilitet i marknaden.
Förfall 2011
OMXS30: Risk avstyrker inte av trading åsatt historisk volatilitet på 18%,
vilken kan förklaras av att riktningen på historisk volatilitet är nedåtgående.
Slutsats: Risk kan acceptera tradings värdering och föreslår inga ändringar,
men vill göra VD och styrelse uppmärksam på att vald volatilitet för OMX
2010 och 2011 är svårbedömd.”
Risk hade upprättat ytterligare ett dokument rubricerat IAS 39. Peter Svensson har
noterat för hand ”Genomgången med styrelsen”. Av det dokumentet framgår följande:
”Princip
Enligt IAS 39 skall värdering ske till ”verkligt värde”. Verkligt värde är ett pris
i marknaden. Teoretisk värdering tillåts endast när marknadspriser eller
marknadsdata (t ex volatilitet) saknas.
HQ skall redovisa i enlighet med dessa regler och måste därför förklara/visa
varför och i vilken omfattning HQ väljer en teoretisk värdering framför ett
marknadspris. HQ kan om representativ omsättning saknas åberopa att
teoretiskt pris är mer korrekt än marknadspris.
Värderingsnivåer (not i årsredovisningen)
[..]
Nivå 1: värdering till marknadspris (spot)
Nivå 2: teoretisk värdering baseras på aktuella marknadsdata (implicit vol)
Nivå 3: teoretisk värdering enligt teoretisk modell (historisk vol)
Sid 553
Vid årsskiftet 2008-12-31 klassificerades ca 10% av options portföljen i nivå

2 och 90% i nivå 3. Vid en simulering med utgångspunkt från förhållandena
2009-09-30 bedöms i princip det omvända förhållandet gälla. Utfallet bedöms
som positivt.”
Banken förstod således hur nivåindelningen fungerade och bedömde tydligen att 90
procent av innehavet hamnade i nivå 2, dvs. att dessa kunde värderas med hjälp av
marknadsdata och implicita volatiliteter. Avslutningsvis noterades följande.
”Problemställning
För de tillgångar som klassificeras i nivå 3 gäller långtgående upplysningskrav
i årsredovisningen.
Vid årsskiftet kan priser i marknaden avvika från tradings teoretiska
värdering och vid mindre volymer kan diskussion uppstå med revisorerna
huruvida marknadspris eller teoretiskt pris skall gälla. Detta kan i sin tur leda
till resultatpåverkan. Vid årsskiftet antas för närvarande detta främst gälla
ODAX med förfall i juni 2010.”
Enligt vad som framgått, se ovan om riskrapporten, hade Risk inför styrelsemötet den
13 oktober 2009 aviserat att genomgången skulle innefatta ett antagande om resultat-
effekt av en stängning av avvecklingsportföljen före årsskiftet. Risk angav också vid
styrelsemötet den antagna resultateffekten till 300 mkr. Uppgiften lämnades av Agneta
Norgren eller Nina Hernberg på styrelsemötet.
Risks besked om antagandet om resultateffekter möttes av starka reaktioner. I ett mail

som Agneta Norgren skickade till Stefan Dahlbo sommaren 2010 återkom hon till
detta.
4.4.6.36 Mail från Agneta Norgren till Stefan Dahlbo den 7 juli 2010
I ett mail till Stefan Dahlbo den 7 juli 2010 skrev Agneta Norgren med hänvisning till
styrelsemötet den 13 oktober 2009: ”Vid styrelsemötet pekade Risk på IAS 39 och
revisorerna - Micke satt bara och skrek på mötet och ingen av Er andra hindrade
honom – eller bad hon agera på ett mer lämpligt sätt”. Hon skrev även att ”det inlägg
Sid 554
som vi gjorde vid styrelsemöte i augusti och oktober är andra exempel på när vi
tystades ner”. Efter Risks närvaro på detta styrelsemöte den 13 oktober 2009 deltog
inte medarbetare från Risk vid något ytterligare styrelsemöte.
Sammantaget gäller alltså att styrelsen i Banken, trots besked om en resultateffekt om

300 mkr för en avveckling före årsskiftet, godtog höjda limiter och fortsatt handel samt
värdering på samma sätt som tidigare.
4.4.6.37 IKU oktober 2009 (13 oktober)

Den 13 oktober 2009 skickade Banken in sin IKU till FI. Bland de mest väsentliga
risker som Banken hade identifierat upptogs inte marknadsrisker, dvs. risker för värde-
förändringar i Tradingportföljen.
Under rubrik Marknadsrisk i IKU angavs följande:

”Under slutet av 2008 beslöts om förändringar i tradingportföljens
sammansättning och strategi. Dessa förändringar leder till att aktiekursrisken
över tid minskar och att de i tidigare IKU gjorda estimaten ändras till en
betydligt lägre nivå. Kapitalkravet beräknas inte över tid överstiga nivån per
2009-06-30, 33 MSEK. Marknadsrisk i denna IKU omfattar aktiekurs-, ränte-
och valutarisk.
Bedömning: kapitalkrav för marknadsrisk minskar/är oförändrat”

Samtidigt uppgick tilläggssäkerheterna som avsåg marknadsriskerna i Trading-
portföljen till ca 0,5 mdkr eller mer. De säkerhetskraven avsåg att täcka riskerna under
normala men inte extrema förhållanden. Det är då minst sagt anmärkningsvärt att
Banken beräknade kravet till ett sådant lågt belopp.
Under rubriken Användning av IKU inom HQ angavs att ”Styrelsen i HQ AB fäster

stort avseende vid och utvärderar löpande kapitalbehovet i koncernen som helhet och
HQ Bank och övriga dotterbolag särskilt”. Vidare angavs att aktieägarna, med
Sid 555
hänvisning till ”HQ:s utdelningspolicy”, hade en förväntan på utdelning och därför ett
intresse att minimera nivån på kapitalbasen.
4.4.6.38 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Mats Qviberg m.fl.

den 15 oktober 2009
Agneta Norgren skickade den 15 oktober 2009 ett mail med rubriken Kontroll-
värdering – sammanfattning till Mikael König, Curt Lönnström och Thomas Erséus,
med kopia till Mats Qviberg, i vilket hon skrev:
”Mikael har bett Risk lämna synpunkter rörande:
Kontrollvärdering per 2009-09-30 (se sammanfattning i slutet av dokumentet)
Observera att den sänkning av volatilitet i OMX som diskuterades på styrelse-
mötet hade skett efter balansdagen.”
Den kontrollvärdering som avses är alltså den som redovisats ovan, dvs. det som
avslutades med slutsatsen: ”Risk kan acceptera tradings värdering och föreslår inga
ändringar, men vill göra VD och styrelse uppmärksam på att vald volatilitet för OMX
2010 och 2011 är svårbedömd.”
Mats Qviberg svarade ”Det var glädjande”.

Sid 556

21 oktober 2009
Av dokumentet framgår att avstämningen skickades till Tamer Torun, Fredrik
Crafoord, Agneta Norgren och Mikael König samt att den kommenterades av Fredrik
Crafoord och Tamer Torun vid ett möte samt per telefon den 26 oktober 2009.
Av dokumentet framgår att Risk uppmärksammat de två enskilt största positionerna,

dvs. i ODAX och OMX. Vidare uppmärksammades att Vega för positioner i OMX
med förfall i januari 2010 och januari 2011 uppgick till ca -14 mkr och att de nu
värderades till en volatilitet om 17 procent, vilket var en sänkning med en procent
sedan föregående avstämning. Risk noterade att den längsta ODAX-positionen – den
med förfall i juni 2010 – hade ett kort Vega (ca -34 mkr) och värderades till en
historisk volatilitet om 19 procent, vilket Risk noterade var en sänkning med en
procent jämfört med föregående månad. Vidare framgår att historisk volatilitet under
de senaste fem åren uppgår till ca 20 procent för både OMX30 och ODAX.
Av dokumentet framgår att Trading lämnade följande kommentarer till Risks syn-
punkter på de positioner som hade störst avvikelser:
”ERICB: Den teoretiska volatiliteten för jan 2010 är 45 %. Implicit volatilitet
vid tankningstillfället var ca 37 %.
Sid 557
Fredrik: Kommer att se över volatiliteten och troligen sänka den innan
månadsskiftet.
Risk: En sänkning är mer i linje med implicit volatilitet i marknaden.
ODAX: Den teoretiska volatiliteten för mars 2010 är 22 % för juni 2010 19 %.
Implicit volatilitet vid tankningstillfället är ca 24-25% för båda
förfallomånaderna.
Fredrik: Känner sig bekväm med teoretiska volatiliteten för juni och hänvisar
till historisk volatilitet. Likviditeten har försämrats sedan i somras. Kommer att
arbeta för att minska positionen innan årsskiftet. Har höjt den teoretiska
volatiliteten för mars från 22 % till 23 %.
Risk: Historisk volatilitet under de 5 senaste åren är ca 20 %, varför Risk kan
inte avfärda 19 %. Kurvan för historisk volatilitet är nedåtgående. Den
teoretiska volatiliteten för mars höjdes till 23 % 091023, vilket ligger mer i linje
med implicit volatilitet.
OMX: Den teoretiska volatiliteten för jan 2010, juli och jan 2011 är 17 %. Den
implicita volatiliteten för jan 2010 för ATM optioner var ca 18 % vid
tankningstillfället. Ingen implicit volatilitet finns för senare förfallomånader.
Fredrik: Anser att värdering till 17 % är korrekt.
Tamer: Största positionerna ligger vid högre strikar, som handlas kring ca 17
%. Är korrekt i dagsläget.
Risk: Den historiska volatiliteten under de 5 senaste månaderna ligger kring 20
%. Kurvan är nedåtgående. Låg handel i optioner med förfall 2010 och
obefintlig handel i optioner med förfall 2011.”
4.4.6.41 Möte mellan Banken och FI den 3 november 2009

Ett möte hölls den 3 november 2009 mellan Banken och FI i anledning av Bankens
IKU den 13 oktober 2009. Från FI deltog bl.a. Stellan Abrahamsson och Magnus
Löfgren och från Banken deltog Mattias Arnelund, Agneta Norgren, Mikael König och
Erik Kjellberg.
Det angavs att FI hade diskuterat med Mattias Arnelund och Agneta Norgren om att
IKU inte levde upp till den förväntansbild som FI hade, att diskussionen var något
Sid 558
defensiv samt att man kom överens om att ses igen den 12 november 2009 för att i
detalj gå igenom dokumentet.

Vid mötet fördes minnesanteckningar. Det noterades att ”Magnus Löfgren gör klart för
Mikael König och Erik Kjellberg att FI inte är nöjda med IKU.”
4.4.6.42 Mail från Fredrik Crafoord till Tamer Torun den 16 november 2016
I ett mail som Fredrik Crafoord skickade till Tamer Torun den 16 november 2009
vidarebefordrades ett mail som Agneta Norgren hade skickat till honom rörande aktiv
marknad. I det mailet hade Agneta Norgren skrivit följande:
”En förutsättning för att HQ skall kunna värdera teoretiskt enligt IAS 39 torde
vara att vi inte anser marknad vara aktiv.
Det faktum att trading faktiskt gör affärer i DAX mars / juni 2010 utgör i sig
en presumtion för att marknaden är aktiv.
Ber er att uttala er om när Ni anser att marknaden är illikvid/ inte till-
räckligt likvid – gäller det som exempel när:
100% av HQ:s volym inte kan handlas i en transaktion, under en handels-
dag, under 2 dagar, under en vecka eller en månad??”
Det framgår således att Risk tänkte fritt kring vad en definition om vad som krävs för
att en marknad ska vara aktiv. Fredrik Crafoord skrev när han vidarebefordrade mailet
till Tamer Torun: ”Vems lag är hon på, att vi gör affärer är ett bevis på att den är
aktiv!”
4.4.6.43 Styrelsemöte i Banken den 25 november 2009

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 25 november 2009, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Det noterades i protokollet att Mattias Arnelund gick igenom och kommenterade
rapporten Ekonomi- och Finansfrågor. Det noterades vidare att riskrapporten genom-
gicks. Av den framgick att Trading fortsatt använde en betydande del av tillgänglig
Sid 559
likviditet för att ställa säkerhet främst till Nasdaq OMX samt att underskottet i
Tradings säkerhetskapacitet i genomsnitt uppgått till drygt 1,3 mdkr under perioden
från föregående styrelsemöte. Inlåningen hade uppgått till i snitt 3,7 mdkr.
Under rubriken Marknadsrisk angavs ackumulerat dagsresultat dels för hela portföljen,
dels separat för avvecklingsportföljen. Trots de tillfälliga limithöjningar som gjorts
rapporterades sju överskridanden av limiten för O/N-risken. Fredrik Crafoords för-
klaring till ett av dessa överdrag, den 2 november 2009, noterades: ”Pga den stora
nedgången i Tyskland [dvs. ODAX] i fredags e.m gick vår risk upp till ca 190 mkr
idag.” Risk noterade vidare att styrelsen löpande hade underrättats om ställning och
resultat i Tradingportföljen.
Bifogat rapporten fanns Tradings begäran om tillfällig limit i vilket Risk antecknat:
”RISK TILLSTYRKER SÖKT LIMIT, men anser limiten är ett tak och att O/N risken
skall hållas på lägsta möjliga nivå under perioden i syfte att uteslutande managera
risk.” Styrelsen beslutade att O/N- limiten – som hade höjts till 150 mkr fram till den
18 december 2009 – från den 19 december 2009 och fram till den 1 februari 2010
skulle höjas till 100 mkr och först därefter föras tillbaka till ordinarie nivå på 40 mkr.
Såvitt avser Bruttosäkerhetsbeloppet kvarstod det tidigare beslutet.
Under rubriken Övrigt riskarbete rapporterade Risk att de under november träffat
”KPMG:s redovisningsexperter för att diskutera principer för hur HQ följer IAS 39
och vilka krav som redovisningsreglerna ställer på institutens upplysningar rörande
värdering som inte grundar sig på marknadspris i en ’aktiv marknad’” samt:
”HQ skall som föregående år redovisa portföljen i tre värderingsnivåer enligt
följande:
Nivå 1; värdering till marknadspris (aktiv marknad)
Nivå 2; teoretisk värdering där teoretiskt pris kan härledas från parametrar i
en aktiv marknad
Nivå 3; teoretisk värdering där marknadspris saknas
Grundprincipen är att värdering skall ske till marknadspris och i avsaknad av
marknadspris eller i de fall marknaden inte kan anses aktiv till teoretisk
Sid 560
värdering. Enligt IAS 39 bör teoretisk värdering i högre grad härledas från
andra prisobservationer och endast i undantagsfall utgå från historisk
volatilitet.”
Risk rapporterade också, under rubriken IKU, intern kapitalvärdering, med hänvisning
till mötet med FI den 3 november 2009 samt ytterligare ett möte att FI gett ”HQ fram
till andra veckan i januari 2010 för att stressa ytterligare några antaganden och
fördjupa detaljinformationen beträffande vissa avsnitt. [FI] vill att HQ bättre skall visa
vad institutet tål. Ny version kommer att tillställas styrelsen så snart denna är klar.”
Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionsutskottet där det noterades att KPMG
hade gått igenom den interna kontrollen. Curt Lönnström rapporterade följande:
”Värderingen av tradingportföljen har i likhet med tidigare år varit föremål för
en mer djupgående analys och det faktum att den ’gamla’ portföljen inte helt
avvecklats har lett till en diskussion kring principer och rutiner avseende
teoretisk värdering. KPMG har presenterat en processkarta hur värdering av
finansiella instrument bör hanteras från front office (trading) via middle office
(kontrollfunktion) och slutligen hur den externa redovisningen integreras i
denna process. HQ är av uppfattningen att denna process i all väsentlighet
speglar HQ:s arbetssätt, men det finns en utvecklings- och förbättringspotential
i dokumentation och beskrivning. Detta utvecklingsarbete har påbörjats och
beräknas vara klart inför årsbokslutet.”
Uttalandet att processkartan i allt väsentligt speglar Bankens arbetssätt är svårför-

ståeligt. Delvis följs beskrivningen, bl.a. genom att följa teoretisk volatilitet och jäm-
föra med den implicita – åtminstone utifrån ATM-volatiliteten – och genom att göra en
Vega-analys. Däremot gjordes inga justeringar och inga motposter bokades upp.
Det framgår rörande internrevisionen att ATOS rapport ”Oberoende granskning 2009
Risk Management” genomgicks och diskuterades. Det noterades att ATOS nu hade
lämnat sin slutrapport och att den innehöll några rekommendationer till ändringar, att
detta successivt skulle införas i instruktionerna samt att en sammanfattning av ändring-
Sid 561
arna skulle lämnas vid efterkommande styrelsemöte. Styrelsen uppdrog åt Mikael

König att till nästa styrelsemöte återkomma dels med redovisning av vidtagna åtgärder,
dels med förslag till åtgärder som bör vidtas efter beslut av styrelsen.

Av rapporten rörande Ekonomi- och Finansfrågor framgår att Bankens likviditet per
den 31 oktober 2009 understeg det av Banken antagna tröskelvärdet om 60 procent av
stresstestat utflöde. I den s.k. processkartan åskådliggörs bl.a. hur teoretisk värdering
och kontroll bör genomföras och det framgår att justering av teoretiskt värde till ett
aktuellt marknadsvärde görs genom bokföring av en motpost; om det teoretiska värdet
– framräknat med teoretisk volatilitet – avviker från det värde som beräknas med
implicit volatilitet baserad på tillgänglig marknadsdata. En sådan avvikelse skulle
enligt processkartan beräknas genom en enkel Vega-analys.

2009-11-27
ODAX 2010-06-18 19 27 8 -39 591 -316 728 508 134
OMXS30 2010-01-22 20 28 8 -4 374 -34 992 21 139
ERICB 2010-01-15 40 29 -11 490 -5 390 3 231
ODAX 2009-12-18 30 27 -3 2 402 -7 206 -286 812
SKFB 2009-12-18 30 24 -6 44 -264 193
SKFB 2010-01-15 34 30 -4 69 -276 200
SKFB 2010-03-19 34 31 -3 18 -54 56
SKFB 2010-04-16 34 29 -5 24 -120 63
SSABA 2009-12-18 40 36 -4 30 -120 160
SSABA 2010-02-19 45 38 -7 89 -623 857
SSABA 2010-04-16 45 38 -7 38 -266 284
Summa: -366 039 247 505

27 november 2009
Av dokumentet framgår att volatilitetsavstämningen skickades till Tamer Torun,
Fredrik Crafoord och Agneta Norgren och kommenterades av Fredrik Crafoord och
Tamer Torun per mail och telefon den 30 november 2009.
Sid 562
Av dokumentet framgår att Risk uppmärksammat de två enskilt största positionerna i

ODAX och OMX. Det noterades att Vega för positionerna i OMX med förfall i januari
2010 och januari 2011 uppgick till ca -9,8 mkr, samt att den längsta ODAX-positionen
– den med förfall i juni 2010 – hade ett kort Vega (ca -38 mkr) och att den värderades
av Trading till en historisk volatilitet om 19 procent, vilket noterades var samma nivå
som föregående månad. Det framgår att Trading lämnade följande kommentarer till
Risks synpunkter på positionerna med störst avvikelser, utom Ericsson:
”ODAX:Den teoretiska volatiliteten för mars 2010 är 27,5% för juni 2010 19%.
Implicit volatilitet vid tankningstillfället är ca 27% för båda förfallomånaderna.
Fredrik: Juni i DAX är väl det som är ett problem och den pucken får vi
angripa under december månad.
Risk: Historisk volatilitet under de 5 senaste åren är ca 20 %. Risk kan inte helt
avfärda 19 %. Den teoretiska volatiliteten för mars höjdes till 27,5 % 091127,
vilket ligger i linje med implicit volatilitet.
OMX: Den teoretiska volatiliteten för jan 2010 är 20%, juli och jan 2011 är 17
%. Den implicita volatiliteten för jan 2010 för ATM optioner var ca 26 % vid
tankningstillfället. Ingen implicit volatilitet finns för senare förfallomånader.
Fredrik: OMX är inget problem tycker jag Anser att värdering till 20 % är
korrekt.
Tamer: Största positionerna ligger vid högre strikar, är korrekt i dagsläget.
Risk: Den historiska volatiliteten under de 5 senaste åren ligger kring 20 % .
Kurvan är nedåtgående. Låg handel i optioner med förfall 2010 och obefintlig
handel i optioner med förfall 2011.”

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 1 december 2009, varvid samtliga ledamöter
närvarade. Fredrik Crafoord närvarade under behandling av strategifrågor.
Curt Lönnström redogjorde för Revisionsutskottets arbete i enlighet med redogörelsen

på styrelsemötet i Banken den 25 november 2009 (se ovan).
Av Mikael Königs presentation framgår att det redovisades att Bankens likviditet per
den 31 oktober 2009 understeg det av Banken antagna tröskelvärdet (jfr ovan om
Sid 563
styrelsemötet i Banken den 25 november 2009). Det ackumulerade resultatet, med

särredovisning av avvecklingsportföljen, redovisades. Av presentationen framgick
vidare, vad gäller vision och strategi för Investment Banking, följande:
”Trading
+ Minskad risk
[..]
+ Reducera belastning på HQs balansräkning”
Under rubriken Strategifrågor framgår att Mikael König, Hans Hedström och Fredrik
Crafoord redovisade ”sina visioner och strategier för 2010”.
Under rubriken Budget för 2010 angavs att Mattias Arnelund ”åtog sig att under vecka
51 informera styrelsen om hur bankens tradingportfölj utvecklats”.

Under rubriken Värderingsprocess presenterade Mikael König en genomgång av
KPMG:s processkarta som hade redovisats för Bankens styrelse den 25 november
2009. Hur den presenterades följer även av vad som framgår av Revisionsutskottets
rapport.
4.4.6.47 Möte med Måndagsgruppen den 14 december 2009

Fredrik Crafoord träffade Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Mikael König på
måndagsmöte den 14 december 2009.
Fredrik Crafoord hade talat med Mikael König före mötet. Fredrik Crafoord ville
stänga halva avvecklingsportföljen och hade beräknat kostnaden för detta. Han fick
medhåll av Mikael König som också var oroad.
Tradingportföljens avveckling diskuterades. Mikael König inledde och föreslog stäng-

ning till en kostnad om 80-100 mkr. På fråga från Mats Qviberg framförde Fredrik
Crafoord sin uppfattning att kostnaden kunde uppgå till 150 mkr. Mats Qviberg svar-
ade att man aldrig ska ”släppa väder offentligt” och att det i stället skulle lösas enligt
Sid 564
tidigare strategi, dvs. att avveckling av positionerna skulle ske men att det inte skulle
ske till någon kostnad eller i vart fall till låg kostnad.
4.4.6.48 Mail från Nina Hernberg till Mikael König och Stefan Dahlbo den 21
december 2009
Den 21 december 2009 mailade Nina Hernberg vad hon refererade till som ”dagens
vega analys” till Mikael König och Stefan Dahlbo. I mailet anges bl.a. följande:
”Bifogar dagens vega analys avseende tradings positioner i ERCB, FDAX och
OMXS30. Vi träffade Tamer Crafoord imorse och visade upp vår analys. Vi
påpekade att spreaden mellan ODAX mars och juni är relativt stor och bad dem
se över den. Januari och mars värderas till en teoretisk volatilitet på 27,5%
medan implicit volatilitet för ATM positioner i marknaden verkar att ligga kring
25%. Juni och december värderas teoretiskt till 20% medan implicit volatilitet
vid tankningstillfället låg kring 25%. Den historiska volatiliteten för DAX’ är ca
20-22% både på 3 år och 3 månader (vilket SD [Stefan Dahlbo] efterfrågade).”
Den implicita volatiliteten för de olika ODAX-positionerna låg således på en liknande

nivå medan Tradings valda teoretiska volatiliteter skiljde sig stort.
Nina Hernberg hade bifogat en tabell med en Vega-analys till sitt mail. Av analysen
framgick att de aktuella positionerna (ODAX mars och juni) var särskilt markerade
och därutöver fanns samtliga ERICB-, ODAX- och OMX-positioner upptagna. För
samtliga optioner angavs Vega samt Edge.
Dessutom noterades – under rubriken Resultateffekt om teo vol ändras till imp vol (imp
vol för ATM eller om endast enstaka positioner finns - enl imp vol för de positionerna/
den positionen) – totalt Vega för samtliga positioner per den 2 november, den 19 nov-
ember, den 30 november, den 9 december samt den 21 december 2009. Vega hade
dessa tillfällen fluktuerat mellan 246-363 mkr. För den 21 december 2009 angavs ett
negativt Vega om ca 246 mkr.
Sid 565
4.4.6.49 Sammanfattande dokument från EBM ang. Risks Vega-analys

I ett dokument som senare upprättats av EBM angående Risks Vega-analys per den 21
december 2009 noterades följande:
”Man har alltså vid denna beräkning den 091221 använt sig av rak volatilitet
och då använt det instrument som legat närmast index och ändå fått en
’felvärdering’ om -240 842 834 kr på Daxpositionerna.
Anmärkningsvärt är att alla positioner med lösen i juni har en högre implicit
volatilitet än den man valt som teoretisk (20), se kalkylblad per option. Det kan
man också se i den tabell där man på samma sätt beräknat resultateffekten om
man använt implicit volatilitet i marknaden för varje option. Då blir skillnaden
hela -583 927 017 kr för Daxpositionerna.”
Här framgår skillnaden mellan en Vega-analys som endast utgår från ATM-positioner-
na jämfört med om man går igenom och jämför respektive position utifrån dess speci-
fika implicita volatilitet samt marknadens implicita volatilitet. Per den 21 december
2009 uppgick denna skillnad till (592 164 998 – 246 466 441) ca 345,6 mkr.
4.4.6.50 Mail från Mikael König till Agneta Norgren den 21 december 2009
Mikael König svarade, på Nina Hernbergs mail, till Agneta Norgren samma dag och
skrev, med hänvisning till dokumentet med Vega-analys, att han ”har diskuterat mailet
med Dahlbo, föreslår att ni träffas imorgon tillsammans med Crafoord för att bringa
klarhet i om spreaden är motiverad eller inte. Jag medverkar via telefon.” Med
”spreaden” avses de spridda teoretiska volatiliteter som Trading hade satt för ODAX-
positionerna.
Mötet hölls dagen efter den 22 december 2009.
4.4.6.51 Genomgång av Tradingportföljen med Stefan Dahlbo den 22

december 2009
På sätt som Mikael König hade föreslagit träffades ledningen och Risk den 22
december 2009. Vid mötet närvarade förutom Agneta Norgren och Per Börjesson i vart
fall även Stefan Dahlbo och Fredrik Crafoord.
Sid 566
Risk hade invändningar mot värderingen av ODAX-positionen med förfall i mars. Risk
ansåg att marknaden var aktiv. Stefan Dahlbo gick igenom samtliga positioner och vid
mötet bestämdes att volatiliteten för positionen, som sammantaget var en tillgångs-
position, skulle sänkas. Sänkningen genomfördes i två steg – dels den 23 december,
dels den 30 december – och ledde till en negativ resultateffekt om sammanlagt ca -80
mkr. Stefan Dahlbo tyckte att det var olyckligt och diskuterade med Fredrik Crafoord
om det gick att mildra effekten av justeringen. Stefan Dahlbo och Fredrik Crafoord
kom överens om en lösning som gick ut på att utnyttja den s.k. skewen. Se vidare
nedan (Per Börgessons mail den 11 januari 2010).
4.4.6.52 Mail från Agneta Norgren till Stefan Dahlbo den 11 januari 2010
I ett mail den 11 januari 2010 hänvisade Agneta Norgren till mötet mellan henne,
Stefan Dahlbo, Per Börgesson och Fredrik Crafoord ”den 22/12 på fm” samt angav att
de till stöd för diskussionen hade det dokument som bifogades mailet.
I dokumentet redovisades innehavet av optioner i Ericsson, ODAX och OMX per den
21 december 2009. Av uppställningen framgick storleken på innehavet av respektive
option, teoretisk respektive implicit volatilitet samt värden, bl.a. Vega, Edge m.m.
4.4.6.53 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord den

28 december 2009
Den 28 december 2009 påpekade Nina Hernberg i ett mail till Fredrik Crafoord att
Risk noterat att han hade sänkt volatiliteten i ODAX-positionen med förfall i mars från
27,5 till 26 procent – dock utan att detta hade fått någon resultateffekt. Nina Hernberg
frågade vad eller vilka transaktioner som hade neutraliserat effekten av ändringen.
Fredrik Crafoord svarade:
”Jag köpte januari 5300 puts och sålde juni 5600 puts. I samtalet med Stefan D
kom vi överens om att utnyttja skewen för att kunna minska värderingsrisken i
mars. Vad gäller januari är jag flexibel, jag kan sänka vollan till 22 eller 23 om
ni är ok med att mars då är högre.”
Sid 567

Med ”januari 5300” avsåg Fredrik Crafoord ODAX M5300-optionerna och med ”juni
5600” ODAX R5600 (se ovan om mötet den 22 december 2009). Efter att Nina
Hernberg bett Fredrik Crafoord ”precisera hur du utnyttjade ’skewen’? Till vilka
vollor köpte och sålde du?” svarade han: ”Jag sålde på 25 vol i juni”.
4.4.6.54 Kursmanipulationer den 30 december 2009

Den 30 december 2009 lade Banken ordrar för två optioner på Nasdaq OMX för två
OMX-optioner (OMXS30 A660 och A700).
Dessa ordrar medförde en negativ Edge för de två optionerna på 365 mkr. Detta
innebar i sin tur att Edgen för hela portföljen, som per den 29 december 2009 uppgick
till 721 mkr, per den 30 december 2009 var reducerad till 281 mkr. I början av januari
2010 var Edgen tillbaka på den tidigare högre nivån.

Sid 568
4.4.6.56 Mail från Nina Hernberg och Agneta Norgren till Fredrik Crafoord
den 7 januari 2010
Nina Hernberg mailade bl.a. Fredrik Crafoord den 7 januari 2010 och skrev: ”Vi har
gått igenom volatiliteterna som gällde vid tankningen 091230 och ber dig kommentera
värderingen av ODAX mars och juni 2010. Vi behöver få ditt svar så fort som möjligt
idag.” Fredrik Crafoord svarade kortfattat: ”Jag står fast vid att jag anser att det är
korrekt värderat.”
Agneta Norgren besvarade Fredrik Crafoord och skrev: ”Kan och vill Du utveckla Din
ståndpunkt beträffande T.ex. puckeln (i mars) som uppstår jan-mars-juni.”
Det framgår här att Risk var konfunderade eftersom volatiliteten inte var linjär; den var
högre såvitt avsåg mars än den avseende januari och juni.
4.4.6.57 Mail från Agneta Norgren till bl.a. Nina Hernberg den 8 januari 2010
Den 8 januari 2010 mailade Agneta Norgren till bl.a. Nina Hernberg och frågade med
hänvisning till Mikael König om Nina Hernberg kunde vara med på ett möte med
Stefan Dahlbo den 11 januari 2010. Hon skrev bl.a.: ”SD [Stefan Dahlbo] är av upp-
fattningen att RISK sagt sig vara nöjda med en sänkning från 27,5 till 25 av Mars (han
undrar också var de 80 MSEK försvann som det omstället borde ha lett till.” Här avses
således positionen i ODAX med förfall i mars 2010.

I ett senare mail samma dag skrev Agneta Norgren: ”SD [Stefan Dahlbo] och MK
[Mikael König] vill också se volla utvecklingen efter årsskiftet. Per tankar aktuell
portfölj med data idag”.
4.4.6.58 Mail från Per Börgesson den 11 januari 2010

Av ett mail den 11 januari 2010 framgår att Per Börgesson mailade till ett konferens-
rum samt att mailet hade vidarebefordrats till Mikael König. Bifogat till mailet var två
dokument: ”1. ODAX volatiliteter 20091209-20100108” och ”2. Simulering vol
transar ODAX, OMX 2010-11”.
Sid 569
Här besvarades frågan om hur kostnaden för den justerade volatiliteten avseende
ODAX-positionen med förfall i mars, om ca 80 mkr. I dokumentet redovisades de
transaktioner som Trading/Fredrik Crafoord genomfört för att hantera den uppkomna
kostnaden för att anpassa den teoretiska, valda, volatiliteten mot marknadens implicita.
I Per Börgessons redogörelse hade den Vega-analys för innehavet per olika datum som
Stefan Dahlbo och Mikael König erhållit från Risk den 21 december 2009, se ovan,
jämförts med den sammanställning av innehavet av ODAX- och OMX-positioner per
den 30 december 2009 som senare redovisades vid styrelsemöte i Banken den 28
januari 2010, se nedan.
Av Per Börgessons dokument framgår sammanfattningsvis bl.a. följande: Volatiliteten

för ODAX-positionen med förfall i mars sänktes den 23 december 2009 från 27,5 till
26 procent, vilket gav en negativ resultateffekt om ca 50 mkr. Den 30 december
sänktes volatiliteten för positionen ytterligare en procentenhet, från 26 till 25 procent,
vilket gav ytterligare en negativ resultateffekt om ca 33 mkr. Reduceringen av
volatiliteten gav alltså en negativ resultateffekt om totalt ca 80 mkr.
För att hantera den negativa resultateffekten utfördes fyra transaktioner: Den 23
december 2009 ställde Banken ut (sålde) -15 000 kontrakt i ODAX R5600 med förfall
i juni 2010. Banken innehade sedan tidigare 11 750 kontrakt i denna position, vilket
innebar att Banken genom nettning fick en skuldposition om -3 250 kontrakt.
Positionen värderades efter en teoretisk volatilitet som låg 5,67 procentenheter under
den implicita volatiliteten (25,67) vilket gav en resultateffekt om ca 54 mkr.

Samma dag, dvs. den 23 december 2009, förvärvade/köpte Banken 16000 kontrakt i
ODAX M5300 med förfall i januari 2010. Banken hade sedan tidigare 15000 kontrakt.
Positionen värderades till 6,05 procentenheter lägre än implicit volatilitet (33,55) och
föranledde en negativ resultateffekt om ca 3 mkr.
Sid 570
Den 30 december 2009, då den andra sänkningen av den teoretiska volatiliteten för
mars-positionen, utfördes ytterligare två transaktioner: Banken köpte 10 000 kontrakt i
ODAX C5800, med förfall i mars 2010, till en volatilitet om 24 procent. Banken hade
sedan tidigare 17500 kontrakt och innehavet värderades om till en volatilitet om 25
procent. Det var en tillgångsposition och omvärderingen gav en positiv resultateffekt
om 8,2 mkr.
Därutöver såldes -10 000 kontrakt i ODAX F6200, med förfall i juni 2010, till en
volatilitet om 22 procent. Banken hade sedan tidigare ställt ut -50000 kontrakt och
innehavet, en skuldposition, värderades till en teoretisk volatilitet om 20 procent vilket
gav en positiv resultateffekt om 16,7 mkr.
Tillgångspositionen värderades alltså till en högre volatilitet än den volatilitet som

transaktionen gav och skuldpositionen till en lägre volatilitet. Den sammanlagda
värdeförändringen av dessa transaktioner uppgick till ca 25 mkr. Transaktionerna
kompenserade alltså för den negativa resultateffekten med totalt ca 80 mkr.
Fredrik Crafoord har, såvitt avser innehavet i ODAX R5600 med förfall i juni 2010, i
förhör hänvisat till att han ”avvecklat en tillgångsposition” och då fått ett ”realiserat
resultat”. Den aktuella optionen var en tillgång men hela positionen – dvs. alla
optioner med förfall i juni – utgjorde sammantaget en stor skuldposition. Teoretisk
volatilitet hade satts till 20 och den implicita låg den 21 december 2009 på 26,4. Det
innebar att innehavet i de aktuella kontrakten undervärderades.
När de 11750 kontrakten avvecklades genom ett nettningsförfarande erhöll Banken

marknadspris, dvs. ett högre värde än det teoretiska värde som tillgången var upptagen
till. Det innebar att avvecklingen av de 11750 kontrakten gav ett positivt realiserat
resultat. Samtidigt gäller att den reducering om -59 mkr av den totala Edgen (478 mkr
vid årsskiftet) för positionen som det innehavet gav försvann när den avvecklades. Det
innebar att den totala felvärderingen i positionen som helhet ökade.
Sid 571
De -3250 kontrakt utställda optioner som fanns kvar värderades under marknadspris
till en teoretisk volatilitet om 20 contra den implicita i marknaden (som vid årsskiftet
uppgick till 25,11). Det innebär att skulden som innehavet representerade under-
värderades och att optionerna i stället bidrog till Edgen, vid årsskiftet till ett belopp om
12 243 tkr. Således gav avvecklingen av de 11750 kontrakten ett realiserat resultat men
samtidigt växte felvärderingen av positionen som helhet.
4.4.6.59 Risks kontrollvärdering per den 30 december 2009

I ett utkast till Risks Kontrollvärdering per 2009-12-30 redovisades Bankens innehav
av positioner med DAX och OMX som underliggande. Det framgår att Risk hade gjort
en genomgång av teoretisk volatilitet i ORC varvid man hade identifierat ”liksom vid
volatilitetsanalysen inför balansdagen, betydande avvikelser i ODAX och OMX”. I
bedömningen ingick att göra antaganden om i vilken utsträckning marknaden var aktiv
under perioden.
I utkastet angav Risk att Trading hade värderat ODAX med förfall i mars till 25
procent volatilitet, medan implicit volatilitet vid tankningstillfället låg på 23 procent.
Det framgår att Risk var av uppfattningen att Trading övervärderade ODAX-positioner
med förfall i mars, juni och december jämfört med implicit volatilitet. Risk noterade att
den valda teoretiska volatiliteten inte följde principen om att vara linjär över tiden
eftersom marspositionerna värderades högre än både januari- och junipositionerna.
I sammanfattningen i utkastet angav Risk bl.a. att de inte till fullo kunde verifiera att
portföljens värdering var korrekt, att portföljen var komplex, att positionerna med
förfall under 2010 var stora och prisbilden skev. Det framgår således att Risk inte var
bekväm med värderingen och att de inte till fullo kunde verifiera den. Med hänvisning
dock till ett antagande om going concern angav Risk följande slutsats: ”Risk anser att
värderingen av ODAX mars 2010 kan ifrågasättas. Risk kan acceptera tradings
värdering av ODAX juni 2010, december 2010 samt OMX april 2010, juli 2010 och
januari 2011 men vill göra VD och styrelse uppmärksam på att vald volatilitet är
Sid 572
svårbedömd.” Det noterades att frågan hade diskuterats med Trading samt att Fredrik
Crafoord utan ytterligare argument vidhöll sin uppfattning.
I den slutliga versionen av kontrollvärderingen, som presenterades för Bankens

styrelse den 28 januari 2010, noterades att Risk ville göra styrelse och VD uppmärk-
samma på att nivån på vald volatilitet var svårbedömd och att även relativt små
justeringar i volatilitet kunde få ”betydande resultateffekt” med hänsyn till positioner-
nas storlek. Bankens värderingsmetod och dess definition av aktiv marknad redo-
visades. Det noterades att ett ”medvetet avsteg görs dock från IAS 39 eftersom den
teoretiska volatiliteten enligt HQs interna instruktion ska vara rak, d v s densamma för
optioner med samma emittent och lösendag. Trading utgår i sin prissättning från s k
at-the-money optioner, vilka får genomslag på övriga optioner i samma månad.”
Risk diskuterade utförligt volatiliteten för OMX- och ODAX-positionerna. Det

noterades bl.a. angående positioner med förfall 2010:
”OMX: april, juli (”inaktiv”)
Likviditeten i OMX april och juli är begränsad och handlas på en inaktiv
marknad enligt [Bankens egen definition av aktiv marknad]. OMX april
värderas teoretiskt till 18% och juli till 17%. Implicit volatilitet är vid
tankningstillfället ca 24% för april (endast en position). Implicit volatilitet
saknas för juli. Risk kan verifiera att historisk volatilitet mätt över de senaste 3-
5 åren ligger kring 20% och att kurvan är nedåtgående.
DAX: mars, juni, december (”inaktiv”)
Likviditeten i DAX är begränsad i förhållande till tradings positioner. Endast
en position med förfall i mars handlas på en aktiv marknad enligt ovan
uppställda kriterier. Marknaden för juni och december är inaktiv. DAX mars
värderas teoretiskt till 25% och juni och december till 20%. Implicit volatilitet
är vid tankningstillfället ca 22-23% för mars, ca 23% för juni och ca 24,5% för
december. Återstående löptid för DAX juni och december 2010 är relativt lång.
Risk kan verifiera att historisk volatilitet mätt över de senaste 3-5 åren ligger
kring 20%.”
Sid 573
Sammanfattningsvis angav Risk bl.a. följande synpunkter, ”med antagande om going

conern”: ”OMX [..] Risk avstyrker inte tradings värdering då riktningen på historisk
volatilitet är nedåtgående. DAX [..] Risk avstyrker inte tradings värdering.”


28 januari 2010
Av dokumentet framgår att avstämningen skickats till Tamer Torun, Fredrik Crafoord
och Agneta Norgren och kommenterades av Tamer Torun i ett telefonmöte den 29
januari 2010.
Av dokumentet framgår att Risk uppmärksammat att de två enskilt största positionerna
var ODAX och OMX. Vidare uppmärksammades att Vega för positioner i OMX med
förfall i januari 2011 uppgick till ca -6,7 mkr. Risk noterade även att ODAX-position-
en med förfall i juni 2010 hade ett kort Vega (-32,8 mkr). Av dokumentet framgår att
Trading lämnade följande kommentarer till Risks synpunkter på positionerna med
störst avvikelser:
”ODAX: Den teoretiska volatiliteten för juni 2010 var 19% och för december
19 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca 22% för juni och 24% för
december.
Trading: Tamer tycker att 19% är rimlig, tror att vollan kommer att fortsätta
ner.
Sid 574
Risk: Kan bekräfta det Tamer säger volla grafer visar på att vollan fortsätter
ner.
OMX: De längsta optionerna förfaller i jan 2011 och värderas till 17 %. Den
implicita volatiliteten för jan 2010 var ca 23 % för ATM optioner vid
tankningstillfället. Implicit volatilitet saknas delvis för de längsta optionerna,
juli 2010 och januari 2011.
Trading: Ansåg att värdering av hela OMX är rimlig.
Risk: Mycket begränsad handel i optioner med förfall januari 2011, varför
implicit volatilitet delvis saknas. Den historiska volatiliteten under de 5 senaste
åren ligger kring 20 %. Kurvan är nedåtgående, varför tradings teoretiska
volatilitet på 17 % inte är orimlig för januari 2011.”
4.4.6.62 Mail från Per Börgesson till Mikael König den 28 januari 2010
Per Börgesson skickade den 28 januari 2010 ett mail till Mikael König ”Med års-
skiftets vega”.
I ett bifogat dokument med stapeldiagram anges ”VEGA ODAX (msek)” och där
redovisas värdepåverkan för att anpassa vald teoretisk volatilitet till implicit med en
procentenhet, redovisat för positionerna med förfall i mars, juni respektive december
vid ett antal tillfällen fr.o.m. den 30 december 2009 t.o.m. den 28 januari 2010.
4.4.6.63 Mail från Nina Hernberg till Mikael König den 28 januari 2010
Nina Hernberg skickade ett mail till Mikael König den 28 januari 2010, dvs. samma
dag som styrelsemötet i Banken, och skrev: ”Inlagt ett ’plotterdiagram’ över teo vol
och imp för ODAX mars. Jag har valt samma datum som i stapeldiagrammet avseende
vega.” Mikael König vidarebefordrade mailet till ett konferensrum.
Förutom den tabell som Mikael König fått av Per Börgesson fanns här ytterligare ett
diagram där implicit respektive teoretisk volatilitet under perioden 2009-12-30 – 2010-
01-28 angavs punktvis för ODAX-positionen med förfall i mars 2010.
I diagrammet åskådliggörs på ett tydligt sätt hur den valda teoretiska volatiliteten låg
konstant på 25 procent medan den implicita har rört sig upp och ner mellan som högst
Sid 575
23,1 och som lägst 19,2 procent. Exempelvis framgår att kostnaden per den 20 januari
2010 för att anpassa teoretisk volatilitet till implicit uppgick till ca 200 mkr.

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 28 januari 2010, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Det noterades att Risk genomgick sin rapport. Av den framgick att likviditeten
påverkades negativt av att Trading fortsatt använde en betydande del av tillgänglig
säkerhet för att ställa säkerhet främst till Nasdaq OMX och Eurex. Det framgick att
underskottet i Tradings säkerhetskapacitet i genomsnitt hade uppgått till drygt 1,4
mdkr sedan föregående styrelsemöte. Inlåningen angavs i snitt ha uppgått till knappt
3,9 mdkr.
Under rubriken Marknadsrisk angavs ackumulerat dagsresultat dels för hela portföljen,
dels separat för avvecklingsportföljen. Risk rapporterade sju överdrag av O/N- limiten
under perioden sedan det senaste styrelsemötet och 13 överdrag av Bruttosäkerhets-
beloppet, trots tillfälliga höjningar. Det framgår att styrelsen löpande hade underrättats
om ställningen i Tradingportföljen.
Bifogat rapporten fanns Tradings begäran om tillfällig limit i vilket Risk på samma sätt
som vid föregående möte antecknat: ”RISK TILLSTYRKER SÖKTA LIMITER under
förutsättning att limiten skall [vara] ett tak och att O/N risk och Bruttosäkerhetsbelopp
skall hållas på lägsta möjliga nivå under perioden i syfte att uteslutande hantera risk
på ett effektivt sätt.” Som motivering hänvisades till Fredrik Crafoord som anfört bl.a.:
”Marknaden är väldigt volatil och positionens beskaffenhet gör att en
marknadsrörelse på 5-6% får risken att flytta sig dramatiskt från att vara
exponerad mot fallande optionspriser till stigande. För att undvika onödiga
ombalanseringar av kostsam natur är ett högre mandat att rekommendera. [..]
Med ett högre mandat kan tillfälliga flöden av panikartad karaktär utnyttjas till
vår fördel dvs vi kan systematiskt köpa billigt och sälja dyrt.”
Sid 576
Av protokollet framgår under rubriken Tradingen att styrelsen efter den information
som hade lämnats ändå beslutade att höja O/N-limiten från 100 mkr till högst 150 mkr
längst t.o.m. den 31 mars 2010 och först därefter föras tillbaka till ordinarie nivå på 40
mkr. Såvitt avser Bruttosäkerhetsbeloppet beslutades att det skulle höjas till 3,3 mdkr
till den 31 mars 2010 och därefter till 2,5 mdkr.
Under rubriken Värderingskontroll framgick bl.a. följande: ”Per den 21 december

gjordes en avstämning som presenterades för FC och Stefan Dahlbo den 22 december,
varvid särskilt DAX januari, mars, juni och december 2010 diskuterades. FC ändrar
efter mötet mars och inför balansdagen även januari.” Risks PM kontrollvärdering per
den 30 december 2009 genomgicks vid styrelsemötet, se redogörelsen under 1.6.59.
Sänkningen av mars resulterade alltså i en resultateffekt om 80 mkr, se ovan (Per
Börgessons mail den 11 januari 2010). Även den Vega-analys som Mikael König
mottog inför mötet från Nina Hernberg redovisades för styrelsen.
I underlaget fanns även tabeller med redovisning av innehavet av ODAX- och OMX-
positioner per årsskiftet, av vilken framgår att Edgen för ODAX-positionerna uppgick
till 643 mkr men att Edgen för OMX-positionerna uppgick till -364 mkr. Av samman-
ställningen framgick att Edgen för två av positionerna med OMX som underliggande
uppgick till ca -400 mkr. Dessa två optioner berodde på felaktiga ordrar (OMXS30
A660 och A700) som Banken hade lagt sent under årets sista handelsdag (se ovan).
Detta återspeglas alltså inte i den avstämning som gjordes den 30 december 2009 och
är fanns inte dessa felprisställningar med eftersom underlaget för den hade tankats ner
innan de felaktiga ordrarna lades. Även om den felaktigt beräknade Edgen räknas in
framgår dock att den totalt uppgick till ca 280 mkr.
Under rubriken Övrigt riskarbete noterades rörande teoretisk värdering att den enligt
IAS 39 bör ”i högre grad härledas från andra prisobservationer och endast i undan-
tagsfall utgå från historisk volatilitet”. Risk hade ”efter diskussion med och med stöd
av statistik från marknadsplatserna tagit fram en nivå som föreslås utgöra riktlinje för
Sid 577
när marknaden betraktas som aktiv och anser att resterande del inte är aktiv”. Vidare
framgår av de föreslagna riktlinjerna följande.
”AKTIV MARKNAD
Som aktiv betraktas marknaden närt den position trading har på balansdagen
kan eller har kunnat omsättas till minst 50 % under minst 3 ggr/ vecka och
minst 3 sådana veckor påvisats under analysperioden. Analysperiod: 2009-10-
01 – 2009-12-30.
De instrument som faller in under definitionen av aktiv marknad skall som
huvudregel värderas till marknadspris (implicit volatilitet).
VÄRDERINGSNIVÅER
Enligt IAS39 skall HQ i not i årsredovisningen visa hur tillgångar och skulder i
tradingsportföljen värderats genom att klassificera dessa i tre nivåer.
Nivå 3: teoretisk värdering enligt teoretisk modell.
Spot positioner förväntas ligga i nivå 1, aktieterminer i nivå 2, aktie- och
indexoptioner i nivå 2 eller 3. Indexterminer är inte med i balansräkningen och
ingår därmed inte i nivåindelningen. Avgörande för nivåindelningen av
optioner är hur väl den teoretiska värderingen överensstämmer med
värderingen i marknaden. Jämförelsen kommer att göras på två olika sätt;
1) Enligt ATM; vi utgår från hur ATM optionerna värderas i förhållande
till marknaden genom att jämföra teoretisk volatilitet mot implicit
volatilitet. Värderingen av ATM optioner avgör nivåtillhörigheten för
hela förfallomånaden. ATM optioner vars teoretiska volatilitet avviker
max +/- 10 % från implicit volatilitet tillhör nivå 2, ATM optioner med
större avvikelser nivå 3.
- [..]
Nivåindelningen kommer att göras med utgångspunkt från alternativ 1 (ATM).”
Med indexterminer avses s.k. ”futures” som inte redovisas eftersom de avräknas
dagligen. Värderingen kom således att ske enligt denna metod som helt och hållet var
Bankens eget påfund och nivåindelningen kom att ske utifrån hur mycket Bankens
egen teoretiska volatilitet, dvs. den volatilitet som Banken valde själv, avvek från
Sid 578
volatiliteten i marknaden. Indelningen gjordes således inte utifrån hur den teoretiska
värderingen hade gått till; dvs. om den baserades på implicit volatilitet eller om den
hade baserats på en teoretisk modell.
Under rubriken Övrigt noterades i fråga om bemanning att Agneta Norgren bedömde
att den var otillräcklig utifrån de arbetsuppgifter som Risk hade och med hänvisning
till styrelsens önskemål om att arbetsfokus skulle förskjutas ”från reaktivt till pro-
aktivt”. Det angavs att Risk för närvarande hade ”begränsade möjligheter att hinna
med det reaktiva (uppföljande) arbetet (jfr trading och det dubbla depåsystemet)”.
Vidare framgår av protokollet att Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionsut-
skottet. Det i bokslutet och i rörelsen svåra värderingsområdet uppgavs vara trading-
verksamheten och för det fjärde kvartalet 2009 noterades ett betydande underskott om
49 mkr som ”väsentligen är hänförligt till avvecklingsportföljen”. Vidare noterades:
”Den kvarvarande portföljen har minskat i omfattning och förfallet i slutet av
januari har inte givit några större resultateffekter.
HQ har valt att redovisa värdet av innehavda placeringar på ett sätt som
avviker från den internationellta IFRS-standarden. Kärnpunkten är hur så
kallad ’aktiv marknad’ skall definieras. Den metod HQ använder har
accepterats av de externa revisorerna under förutsättning att den (liksom
tidigare) beskrivs på ett utförligt sätt i årsredovisningen och att de olika stegen
i värderingsprocessen successivt dokumenteras och visar ett konsekvent
beteende över tid.”

I Risks rapport under rubriken Kapitaltäckning noterades att ”aktiekursrisk (marknads-
risk) d v s kursrisken i eget lager mätt enligt kapitaltäckningsreglerna har ökat”. I en
bilaga med beräkning av kapitalkrav framgår att aktiekursrisken hade beräknats till
18 096 tkr.
Sid 579

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 29 januari 2010, varvid samtliga ledamöter när-
varade. Även revisorerna Johan Dyrefors och Peter Svensson deltog.
I Mikael Königs presentation redogjordes för Bankens säkerhetskrav, inklusive en

separat redogörelse för avvecklingsportföljen. I redogörelsen ingick även aktielån. Det
framgick att säkerhetskraven hade ökat dramatiskt från mitten av februari 2009, då
portföljen delades upp och avvecklingsportföljen särskiljdes.
Curt Lönnström redogjorde för Revisionsutskottets arbete på samma sätt som vid
styrelsemötet i Banken dagen innan, dvs. styrelsen erhöll central information om att
värderingen var ett svårt område, att Banken inte följde IAS 39 samt att problem-
portföljen fortfarande inte var avvecklad.
Styrelsen beslutade att fastställa bokslutskommuniké och att föreslå årsstämman att
fastställa en, jämfört med föregående år, oförändrad vinstutdelning om 6 kr per aktie,
dvs. om totalt 168 mkr.
4.4.6.66 Banken gav in en reviderad IKU den 1 februari 2010

Den 1 februari 2010 gav Banken in en reviderad IKU till FI.
Den reviderade IKU:n hade uppdaterats med uppgifter per årsskiftet 2009 vad gällde
finansiell ställning och utveckling, men i övrigt överensstämde den reviderade IKU i
huvudsak med den som getts in i oktober 2009, dvs. den som FI hade kritiserat.
4.4.6.67 Mailkorrespondens mellan SEB Futures och Banken samt internt

inom Banken den 12, 15 och 16 februari 2010
Såvitt avsåg Bankens handel på Eurex fungerade SEB Futures som s.k. global clearer
och var således den som gentemot Banken tog ansvar för motpartsrisker avseende
Bankens handel. För detta krävde SEB Futures säkerhet. Aktörer som Eurex Clearing
gjorde stresstester och scenarioanalyser avseende de verkliga marknadsriskerna i
Bankens tradingverksamhet.
Sid 580
Eurex Clearings säkerhetskrav bestod dels av Tradingportföljens negativa värde utifrån

en värdering av innehavet, dels av en tilläggssäkerhet baserat på stresstester för olika
scenarion. Den sistnämnda beräkningen baserades på marknadsriskerna.
I februari 2010 hade SEB Futures förstått att den metod som Eurex Clearing använde
för att stresstesta Bankens innehav av optioner som handlades på Eurex inte på ett
adekvat sätt beaktade riskerna och därför resulterade i för låga tilläggssäkerheter. SEB
började därför göra egna beräkningar av säkerhetskraven. I februari 2010 hade Banken
och SEB kontakt med anledning av detta. Det var påkallat av att SEB behövde få en
uppdatering av riskerna och resultatet i Tradingportföljen. Den 12 februari 2010
skickade Erika Lundquist på SEB ett mail till Tamer Torun där det framgick bl.a.
följande:
”Tamer – som jag nämnde för dig hade vi ett möte igår med Agneta [Norgren]
och Mattias [Arnelund].
Vi har ett par uppföljningspunkter från det mötet och kom fram till att det nog
är bra om vi träffar er alla tre. Från SEB är det förutom jag och Andreas Julin,
Sara Sjöberg (kreditanalys) och Olle Westring (Sec Finance).
Förslag på diskussionspunkter inför mötet är:


Genomlysning av resultat och genomgång av risker i tradingportföljen

Riskmått

Löptid

Riskmandat
Strategi - volym ”
Det var således frågor som var besvärliga för Banken att besvara.
Mattias Arnelund skrev den 15 februari 2010 till Erika Lundquist: ”Bara för ordning-
ens skull. På torsdag behandlar vi er reviderade offert avseende futures som initiera-
des i december. Behöver ni ytterligare input från HQ för att kunna presentera detta
vore det bra om Ni inhämtade denna information innan mötet. Är ert informations-
behov av sådan karaktär att ni behöver en muntlig genomgång nu på torsdag skulle vi
uppskatta om dessa frågor skickades till oss i förväg.”
Sid 581
Erika Lundquist besvarade mailet senare samma dag och skickade med diskussions-
punkter samt detaljerade frågor. Hon skrev: ”Som vi nämnde vid mötet i torsdags
behöver vi träffas för att vi skall få en uppdatering av riskerna och resultatet i
tradingportföljen.” Vidare noterades att från SEB skulle, förutom henne själv, komma
”Sara Sjöberg (kreditanalys (FIA)), Olle Westring (riskexpert på Securities Finance
och en resurs som FIA/vi kan använda vid behov av mer fördjupade riskanalyser),
Andreas Julin”. De frågor som SEB önskade gå igenom listades enligt följande:
” * Genomlysning av resultat och genomgång av risker i tradingportföljen –
värdering, risklimiter
1) Beskriv vilka investeringsstrategier som ni tillämpar i tradingportföljen (tex
directional, arbitrage etc)
2) Värdering av portföljen – Beskriv värderingsprocessen (jfr även nedan 4b)
3) Värdering av portföljen – Har ni haft problem att värdera portföljen under
2009? Har ni gjort nedskrivningar i tradingportföljen 2009?
4) I Not 29 av ÅR2008 redovisas uppdelningen av finansiella instrument till
verkligt värde:
- 2,067 msek i derivatinstrument tillgångar
- 2,711 i derivatinstrument skulder
Enligt uppgift består dessa av börshandlade derivataffärer (EUREX el OMX
clearade).
(a) Kan ni beskriva varför ˃90 % av dessa huvudsakligen standardiserade
kontrakt klassificeras som Nivå 3 ?
(b) Ligger några av dessa derivataffärer bokade till andra värderingar än
noteringskurserna på respektive börs, och isåfall beskriva dom alternativa
värderingsprinciperna ?
5) Beskriv vilka risklimiter ni använder er av (emittent, lagernivåer)

6) Hur ser risklimiterna för optionsböckerna ut?
(a) I vilka dimensioner / med vilka riskmått opererar optionsböckerna
T.ex limiter på löptid, nominellt belopp (totalt och/eller per lösenkurs&löptid),
delta / gamma / vega / vanna.
(b) Vilka principer tillämpas för nettning av riskmått mellan olika förfallodatum
/ lösenkurser / underliggande?
T.ex om portföljen består av -150 i vega i Juni och +100 i vega i Dec,
vägs/nettas dessa ihop, eller limiteras dom separat?
Eller om OMX vega = +100 och DAX vega = -200, vägs/nettas dessa ihop?
Sid 582
* Löptid/Duration
7) Duration i tradingportföljen (% ˃ 1 år)
* Likviditet
8) Diskutera kring likviditeten i tradingportföljen (% illikvid, % att sälja av
inom 3-5 dgr etc.)
* Strategi
9) Hur ser strategin för optionsböckerna ut?
Ni nämnde att en del av optionspositionerna var en ryggsäck från tidigare år
(då andra marknadsförutsättningar förelåg). Kan ni ge ytterligare detaljer om
vilka delar av portföljen detta avser; och/eller hur denna strategi uttrycker sig i
risk limiter? T.ex: om vega limiten idag är X, så är strategin att minska denna
till Y inom Z månader.
10) I not. 29 av ÅR2008 framgår att derivatpositionerna ökat kraftigt jämf. med
ÅR2007 – har ni ändrat strategi eller vad ligger bakom denna ökning?
* Risk management
11) Beskriv risk management organisationen samt rapportering av risker
(innehåll i rapport, hur ofta skickas rapporter, till vem /vilka personer)
12) Beskriv hur ni begränsar/monitorerar risken i tradingboken? (tex max
gross- samt net exponering, VaR, greeks, likviditet, koncentrationslimiter –
intraday och overnight)
13) Hur stresstestar ni tradingportföljen? Tex förändring i volatilitet, pris,
parallellskiftning av räntekurva eller ökade marginalsäkerheter).
14) Övergripande likviditet HQ – beskriv limiter/stresstester?”
Med marginalsäkerheter avses alltså säkerhetskrav för marknadsrisker, dvs. med
avseende för tilläggssäkerheten.
Mattias Arnelund svarade att han ska stämma av med kollegorna ”men torsdagens
möte kan vi nog stryka som jag ser det”. Det framgår vidare av den fortsatta mail-
korrespondensen inom Banken att Fredrik Crafoord morgonen efter svarade Mattias
Arnelund med kopia till Mikael König: ”Vi kan nog flytta handeln från SEB Futures
istället. Den här affären har i sin nuvarande form 4 månader kvar att leva. För mig
kan vi skita i att prisförhandla.” Något senare skickar Fredrik Crafoord ytterligare ett
mail, åter med kopia till Mikael König, där han uppger att ”Tamer är också inne på att
skita i det hela”.
Sid 583
4.4.6.68 Mailkorrespondens mellan Agneta Norgren och Fredrik Crafoord

m.fl. den 17 februari 2010
I ett mail den 17 februari 2010 kommenterade Agneta Norgren brevet från SEB
Futures och ett utkast till svar. Hon skrev följande till Mattias Arnelund, med kopia till
Fredrik Crafoord och Tamer Torun:
”o/n RISKMANDATET har inte varit 40 MSEK annat än under en mycket kort
tid under 2009. Vi har en fullständig historik och det har snarare legat på 150
MSE
Vi bör kanske tala om varför ett högre mandat har lämnats – det kan Tamer och
Fredrik svara på.
Samt vi bör kanske tona ner hur stl på portföljen förväntas sjunka – och koppla
nedmonteringen till de marknadsförutsättningar som är en förutsättning för att
uppnå planen.”
Förutsättningen för en avveckling var, som framgått, att det kunde ske utan förlust eller
till så små förluster som möjligt.
Tamer Torun återkopplade samma kväll och skrev bl.a.: ”Vår långsiktiga och officiella
riskmandat är 40 MSEK. De säger att frågorna dykt upp pga att vi efterfrågat priss-
änkningar. För det syftet är deras detaljfrågor inte relevanta, så länge vi uppfyller
kraven i from av ställda säkerheter. Deras plötsliga nyfikenhet grundar sig inte på
våra samtal om prissänkningar, utan på den senaste tidens oroväckande tidnings-
rubriker om HQ Trading.”
4.4.6.69 Mail från Mattias Arnelund till SEB Futures den 19 februari 2010
Den 19 februari 2010 valde Banken att svara på några av de frågor som SEB hade
ställt. Mattias Arnelund bifogade svaret i ett dokument som han mailade till Erika
Lundquist den 19 februari 2010.
Som svar på fråga 4 (se ovan) angavs följande: ”I en aktiv marknad sker värdering
baserat på publicerade prisnoteringar. Vid en inaktiv marknad fastställs det verkliga
värdet med hjälp av värderingstekniker, s.k. teoretisk värdering. [..] Att drygt 90
Sid 584
procent klassificeras i nivå 3 och därmed värderas med värderingstekniker har sin
förklaring att aktiviteten i dessa instrument var mycket låg eller obefintlig.”
Som svar på fråga 6, om ”risklimiterna för optionsböckerna” (se ovan), angavs:

”a) Mandat för marknadsrisk begränsas dels genom en over-night-limit för
närvarande uppgående till 150 MSEK, dels genom limit för nettoexponering om
400 MSEK.
b) Ovanstående nettas fullt ut.”
Vidare angavs, som svar på fråga 9 (se ovan), om ”strategin för optionsböckerna”:
”Begreppet ’ryggsäck’ är SEB:s egen tolkning och lösryckt ur sitt sammanhang
kan detta ordval misstolkas. HQ har historiskt sett arbetat med betydande
derivatkontrakt som ett naturligt inslag i portföljen. Sedan en tid tillbaka pågår
ett strategiskifte som syftar till att fokusera mer på market making i likvida
positioner. Inom ramen för denna omvandling har andelen teoretiskt värderade
derivatkontrakt minskat från den nivå om drygt 90 procent som förelåg i 2008
års bokslut. Arbetet pågår med att ta fram exakt fördelning till årsredovisning-
en 2009. DAX-handeln har främst varit ett sätt att hedga illikvida OMX-
positioner. När de sistnämnda förfaller så skalar vi ner DAX i samma
utsträckning. Efter juni 2010 är det vår bedömning att vi inte kommer att ha
några större positioner i DAX givet normala marknadsförutsättningar.”
4.4.6.70 Mail från Steven Martin på SEB Futures till Banken m.fl. den 23
februari 2010
SEB Futures blev inte lugnade av beskedet. Bristerna beskrevs i ett mail från Steven
Martin på SEB Futures till Banken den 23 februari 2010. Där angav han följande:
“As I am sure you are aware, following discussions with Eurex risk department
we have been advised of a number of known flaws in the Eurex margin model,
in particular the model they use to calculate exposure on options portfolios.
The exchange (and their regulators Bundesbank and BaFin) are working on
improvements to the margin calculation, however they will not be available to
members until some time later in 2010.
Sid 585
Eurex advise that their margin calculation takes insufficient account of

portfolio vega, strike risk (high concentrations of positions in particulars
strikes) and wing risk (rapid changes to out of the money option values as a
result of directional shifts and volatility spikes).
Accordingly SEB Futures has reviewed all accounts with significant option
positions on the exchange, and have run a series of stress tests against the
portfolios.
[..]
As you can see the theoretical worst case scenario in your portfolio occurs
when volatility spikes and the underlying index you are exposed to falls by circa
4%. This results in a potential loss versus the current value of Euro 9.3million.”
The current margin add-on charged to your portfolio by Eurex is Euro
0.7million. (Initial Margin 70.6million, less short option buy back cost of 188
million, plus long option liquidation value of 118.1 million).
Accordingly, until such time as Eurex are able to adjust their margin
algorithms SEB will be charging an add on margin of Euro 8.6million against
the HQMM portfolio.
We will continue to review this add on on a regular basis and reserve the
right to either increase or decrease the add on as your position changes. Please
note we are currently unable to account for strike concentration risk in our
stress testing but will of course revert with any new numbers once we are able
to accommodate this factor.”
SEB och Banken hade flera kontakter med Banken under våren, vilket kulminerade i
att SEB ställde skarpa krav på reducering av positionerna och risken i Tradingport-
följen och krävde ytterligare säkerhetskrav till dess att positionerna reducerats på sätt
som SEB önskade.

m.fl. den 17 och 18 februari 2010
Den 17 februari 2010 mailade Agneta Norgren till Fredrik Crafoord och bad honom se
över värderingen med tillägget ”de derivat som har en ’aktiv prisbild’ skall värderas i
enlighet med marknadspris så snart så är fallet även om det reflekterar resultatet. Du
Sid 586
skall inte vänta till månadsskiftet.” Hon frågade vidare om säkerhetskraven från
Nasdaq OMX, med anledning av att Fredrik Crafoord kort innan hade bedömt att
Banken skulle få ett positivt netto på drygt 230 mkr, vilket inte skett. Slutligen undrade
Agneta Norgren också om Fredrik Crafoords plan för de närmaste två månaderna: ”Vid
en snabb summering är det svårt att se att Du nettostängt portföljen. Vi uppskattar om
Du muntligt eller skriftligt ger oss en brief beskrivning av Din handlingsplan givet det
ena eller andra scenariet.”
Vad gällde frågan om värdering till marknadspris när marknaden bedömdes som aktiv
svarade Fredrik Crafoord att det ”skulle ge kraftiga slag i resultatet vilket bara skapar
oro och inte gynnar någon”. I fråga om säkerhetskraven svarade han att ”det sipprade
in 200 sista två veckorna vilket knappt märks. Dock har vi väl stabiliserat oss på en
lägre nivå av underskott?”. Vad gällde avvecklingen svarade Fredrik Crafoord att
planen var delad i två; ”en plan för närmsta månaden då det gäller att klara marsför-
fallet så bra som möjligt samt en plan på fyra månader där junistängning och i
praktiken en nedmontering av portföljen ingår”. Han redogjorde för tre scenarios:
”Scenario 1 fortsatt slagig och riktningslös börs, det troligaste och mest
svårhanterliga utfallet. Handlingsplanen är att hela tiden skapa
handlingsutrymme för att kunna utnyttja kortsiktiga rörelser för att rida skewen.
Med det menas att köpa vega på uppställ då vollan går ner och tvärtom.
Scenario 2 börsen går ner kraftigt härifrån med stigande volatilitet, detta
innebär att vi måste köpa puts i korta månaden för att försvara oss och göra
backspreads i juni på uppsidan för att få in vega.
Scenario 3 börsen går upp kraftigt med fallande volatilitet, detta kommer
skapa problem om det inträffar för snart i tiden. Handlingsplanen är då att
sälja juni ATM på vägen upp.
När ni gör er vegaanalys ser ni väl om risken ökar eller minskar, och
därmed positionens storlek?”
Agneta Norgren kommenterade ytterligare den första frågan beträffande värderingen:

”Tack för Ditt svar – beträffande fråga 1 så är det revisorernas absoluta
mening att aktuellt pris (i en aktiv marknad) skall avspeglas i löpande
Sid 587
värdering. De har uppmanat HQ att ändra regelverket för värdering, vilket jag
påtalat för Er i slutet och början av året och som kommer att skrivas in i er
instruktion. Den oro det eventuellt skapar får ses i ljuset av att marknaden
faktiskt rör sig och att aktivt pris ska gälla”.
Här har således Agneta Norgren fångat upp att KPMG ansåg att Banken skulle ändra
sina värderingsprinciper. Det framgår här att det fanns ett stort motstånd mot detta och
någon ändring kom inte till stånd förrän efter avvecklingen av portföljen.
4.4.6.72 Mail från Nina Hernberg till Agneta Norgren den 12 februari 2010
Av IFRS följde en skyldighet att redovisa hur resultatet enligt nivå 3 fördelade sig på
realiserat respektive orealiserat resultat. Nina Hernberg mailade Agneta Norgren den
12 februari 2009 angående not 27 till årsredovisningen eftersom förberedelser pågick
för upplysningar enligt IFRS 7 punkt 27 B.
Nina Hernberg angav att hon tittat lite på transaktionsfiler och försökt lägga in värden i
sitt eget underlag för ingående respektive utgående balans, men att frågor kvarstod. Av
bifogat underlag framgick hur redovisningen var tänkt att se ut. Sådana upplysningar
kom sedan aldrig att redovisas i årsredovisningen.
4.4.6.73 FI:s brev rörande IKU den 22 februari 2010

Banken hade gett in en reviderad IKU till FI den 1 februari 2010 (se ovan).
FI återkopplade den 22 februari 2010 och angav att det utifrån Bankens IKU var svårt
att bedöma Bankens risknivå och kapitalisering. FI underströk bl.a. det anmärknings-
värda i att Banken utan vidare ansåg att det legala kravet på 33 mkr för marknadsrisker
räckte mer än väl och att marknadsrisken var låg eftersom det man mest sysslar med
var riskarbitrageaffärer och market making – samtidigt som Banken under Q4 2009
hade gjort en tradingförlust på 49 mkr.
FI redogjorde i brevet för sina iakttagelser och preliminära bedömningar med anled-
ning av Bankens reviderade IKU. Med hänvisning till 6 kap. 2 § lagen (2004:297) om
Sid 588
bank- och finansieringsrörelse noterade FI att bestämmelsen innebar ”en skyldighet att
ha en fungerande kapitalutvärderingsmetod. FI anser att det av [IKU] ska framgå hur
riskerna kvantifierats. Dessutom bör det framgå hur mycket kapital som behövs för att
täcka de risker banken är exponerad för. FI förväntar sig att ledningen och styrelsen
har godkänt innehållet i IKU:n. FI har vidare utfärdat vägledning för utformning av
IKU daterad den 24 Juni 2009.”
FI förmedlade att analysen i IKU var ”otillräckligt analytiskt underbyggd” och att det
utifrån IKU var svårt att bedöma Bankens risknivå och kapitalisering. FI anförde:
”Förutom ett stress på säkerhetsmassan för att validera kreditrisker i
depåbelåningen saknas helt stresstester för att validera kapitalkraven i Pelare
1. Här är det särskilt anmärkningsvärt att marknadsrisker inte stressats och att
banken utan vidare anser att det legala kravet på 33 mkr räcker mer än väl. Det
argumenteras att marknadsrisken är låg eftersom det man mest sysslar med är
riskarbitrageaffärer och market making. Dock gjorde HQ en tradingförlust på
49 mkr under Q4 2009. FI är oförstående till hur denna förlust hänger samman
med resonemanget i IKU och de lågriskstrategier som där beskrivs.
[..]
Inga pelare 2-risker valideras med stresstester. Överhuvudtaget resoneras
mycket lite kring eventuella pelare 2 risker.”

den 22 februari 2010
Agneta Norgren frågade Fredrik Crafoord i mail den 22 februari 2010 vilka möjlig-
heter som fanns att på kort sikt (en dag, tre dagar respektive en vecka) minska
säkerhetskraven och minska underskott. Hon frågade också vilken påverkan det skulle
ha på resultat och risk. Det framgår av mailet att Agneta Norgren inte förstod hur
säkerhetskraven beräknades.
Fredrik Crafoord svarade: ”Underskottet korrelerar med implicit volla, lägre volla
lägre underskott”. Han bad därefter att få räkna och återkomma inom kort. Påståendet
att lägre volatilitet skulle ge ett lägre underskott var en konsekvens av att Bankens
Sid 589
innehav till största del bestod av skuldpositioner och att Fredrik Crafoord räknade med
att den implicita volatiliteten – som låg till grund för säkerhetskraven – skulle sjunka.
4.4.6.75 Mailkorrespondens mellan Risk och Trading samt Ekonomi den 22-
23 februari 2010
Den 22 februari 2010 frågade Nina Hernberg i ett mail till Fredrik Crafoord och Tamer
Torun om Trading avsåg att ”ändra ODAX”, dvs. justera volatiliteten avseende
ODAX. Hon fick endast till svar från Fredrik Crafoord: ”Nej”.
Med anledning av detta återkom Agneta Norgren i ett mail dagen efter där hon skrev:
”Vid årsskiftet diskuterades vollan för ODAX mars eftersom det var en stor
position med ett betydande Vega.
Rörelserna årsskiftet gav ingen entydig bild och stor del av positionen
’klassificerades’ som inaktiv. Mot bakgrund av detta [avstyrkte RISK inte]
tradings val av volla.”
Med hänvisning till Nina Hernbergs fråga, och Fredrik Crafoords svar föregående dag,
återupprepade Agneta Norgren frågan från Risk: ”Anser Ni att ODAX mars 25 (theo)
mot ca 20 (imp) fortfarande är rätt värdering? Värderingen ger en positiv effekt ca 80
MSEK med en ’grov’ jämförelse mellan Theo och Imp.”
Fredrik Crafoord vidarebefordrade Agneta Norgrens mail till Mikael König och i
mailet skrev han: ”Skulle inte du cover my ass?”.
Senare samma dag framgår av ett mail från Agneta Norgren till Mattias Arnelund:
”Micke har nu bett oss att ge Fredrik arbetsro (inte ställa frågor till honom),
samt att ta fram resultatet mätt som aktivt handlade, dvs en sidobokföring – det
ger f n en resultat påverkan på ca 15 MSEK.”
Bankens snäva definition av aktiv marknad förklarar att resultateffekten inte var större.
Sid 590


23 februari 2010
Crafoord och Agneta Norgren samt att den kommenterades av Tamer Torun och
Fredrik Crafoord i möte den 24 februari 2010.
I dokumentet angav Risk att de uppmärksammat större och mindre avvikelser mellan
teoretisk och implicit volatilitet för de positioner som hade markerats i avstämningen.
Det framgår också att Risk uppmärksammat att de två största enskilda positionerna
fanns i ODAX och OMX: Vega för Bankens positioner i OMX med förfall i januari
2011 uppgick till ca -6 mkr och ODAX-positionen med förfall i december 2010 hade
”ett kort vega” (ca -9 mkr).
Risk påpekade att Bankens valda teoretiska volatilitet för mars-positionen i ODAX var
25 procent medan den implicita var 19 procent. För juni- respektive december-
positionerna var däremot Bankens teoretiska volatilitet 19 procent medan den implicita
var 21 procent respektive 23 procent. Det noterades:
Sid 591
”Trading: Fredrik och Tamer ser hur vollan fortsätter ner och har sänkt mars
till 23%, juni och december till 18. Båda tror att vollan kommer att fortsätta ner
och inget speciellt händer så kommer vi att få se vollor kring 15%.
Risk: Kan bekräfta det Fredrik och Tamer säger volla grafer visar på att vollan
fortsätter ner. Om vi utgår från 23/2 orc rapport så blir det ingen större resultat
påverkan mars ca -25 msek, juni ca +15 msek och december ca 10,5 msek.”
Trading handlade således utifrån hur de trodde att volatiliteten skulle komma att
utvecklas.
4.4.6.78 Mail från Tamer Torun till sig själv den 2 mars 2010
Tamer Torun skickade den 2 mars 2010 ett mail till sig själv med sina egna tankar
kring möjliga scenarion vad gällde avvecklingen av portföljen. Han skrev bl.a.
följande:
”Jag börjar med worst case scenariot: Att stänga hela possen IDAG på
ytterkurser kostar ca 590 mkr, varav 500 mkr i FDAX och 90 i OMX.
Fördelningen i FDAX på lösenmånaderna är ca 16 mkr i mars, 60 i april, 340 i
juni och ca 80 i december. Mitt i spreaden är det som står i EDGE på
framsidan, 467 mkr per igår. Den har tickat ned stadigt från ca 650 mkr senaste
månaden, men när det kommer in något felpris så kan den slå 100-200 mkr på
en dag. Annars tycker jag att det är en bra indikator att hålla ett öga på. (Jag
vill i framtiden gärna ändra i våra olika riskmandat och ha en edge-limit
istället för net units-restriktion, men det är en senare diskussion).
Att rätta till vollan så att den stämmer med den implicita at-the-money
vollan skulle kosta ca 20 mkr i mars, 75 i april, noll i juni och ca 35 i december.
Det kostar mao 130 mkr att marka hela DAX-possen till implicit ATM.
Theta fram till marsförfallet givet att vi står helt stilla runt 5700 är ca 170
mkr. [..]
Det är i dagsläget omöjligt att komma med en trovärdig prognos för var den
faktiska stängningskostnaden kan landa på. 200-250 kanske, om allt fortsätter
vår väg samtidigt som vi sköter det bra. 150 om vi gör det SJUKT bra och har
en hel del tur. Vi kanske kan komma ur på noll också, men då måste vi spränga
riskmatrisen fullständigt och sitta och hoppas att det inte kraschar mellan mars
och juni, vilket inte känns som en bra idé. Mycket har gått vår väg och Crafoord
Sid 592
har faktiskt skött det otroligt bra, då han tagit ganska stora bets i deltat (som
t.ex kort för 1 mdr i nettoexponeringen häromdagen då det gick ned) och fått
rätt. Att utgå från att det kommer att fortsätta så lyckosamt för oss är nog lite
för mycket att hoppas på.
När volla går ned och tiden går så kommer de långa optionerna ganska
snabbt ur spel, både de som han är kort på nedsidan och de som han är lång på
uppsidan. Skillnaden mellan marknadspris och teoretiskt minskar därmed
ganska snabbt. Om man inte skulle sitta och köpa skydd, så skulle man i bästa
fall kunna svälta ut positionen efter april, men nån form av livförsäkring måste
man ha på nedsidan.”
4.4.6.79 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 8 mars 2010

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 8 mars 2010. Styrelsen beslutade att
kalla till årsstämma den 15 april 2010 samt lämna yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL,
enligt vilket styrelsen lämnade yttrande med bl.a. följande innehåll:
”Soliditet, kapitaltäckningsgrad och likviditet kommer även efter föreslagen
utdelning och genomförda återköp att vara betryggande i relation till den
bransch koncernen verkar inom. Bolaget och koncernen bedöms kunna fullgöra
sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Därmed anser styrelsen att den föreslagna utdelningen och bemyndigandet
för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier, innefattande förvärv gjorda
av dotterbolag inom ramen för värdepappersrörelsen, är försvarlig med hänsyn
till:
- de krav som verksamhetens (bolagets respektive koncernens) art,
omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och
- bolagets respektive koncernens konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt.”
4.4.6.80 Mail från Nina Hernberg till Tamer Torun den 16 mars 2010
Den 16 mars 2010 mailade Nina Hernberg till Tamer Torun med ett förslag till
skrivning avseende värdering i årsbokslutet. Diskussionen ägde rum efter att HQ AB:s
styrelse hade undertecknat årsredovisningen samt KPMG och Johan Dyrefors avgett
ren revisionsberättelse, vilket skedde den 11 mars 2010.
Sid 593
Nina Hernberg hade i sin text förklarat en skrivning avseende vilka olika modeller som
Banken använde, liksom innebörden av ”mean reversion”. Därtill innehöll utkastet en
rödmarkerad text med en förklaring till rak volatilitet:
”Modellerna bygger också på att alla optioner med samma underliggande
exponering och samma förfallodatum har samma volatilitet oavsett lösenpris,
vilket är en avvikelse mot gällande regelverk. Värdering med olika volatilitet
vid olika lösenpris har dock inte någon väsentlig påverkan på värderingen (av
optioner som handlas på en aktiv marknad / Nina).”
Tamer Torun återkom med en förkortad version av den föreslagna beskrivningen där
Risks förslag till förklaring om användning av rak volatilitet hade tagits bort och
kommenterade den rödmarkerade texten:
”Det röda texten säger i stort sett ’våra modeller är värdelösa och bryter mot
regelverket men det skiter vi i’. Och att rakvollavärderingen inte påverkar
resultatet väsentligt är ju dessutom helt fel.”
Den av Tamer Torun anvisade texten var den som användes i HQ AB:s årsredovisning.

Sid 594
Det noteras att Risk nu – för första gången – har markerat optioner som anses aktivt
handlade enligt Bankens egen definition.

24 mars 2010
Crafoord och Agneta Norgren och kommenterades av Tamer Torun och Fredrik
Crafoord i möte med Risk.
Risk angav att de uppmärksammat större och mindre avvikelser mellan teoretisk och
implicit volatilitet för de positioner som var markerade samt att de två enskilt största
positionerna fanns i ODAX och OMX. Det noterades att Vega för positioner i OMX
med förfall i januari 2011 uppgick till ca -6,6 mkr och att ODAX-positionen med
förfall i december 2010 hade ett kort Vega (ca -34,9 mkr). Trading lämnade följande
kommentarer till Risks synpunkter på positionerna med störst avvikelser:
Sid 595
”ODAX: Den teoretiska volatiliteten för april är 23 %, maj 20 %, juni 20 % och

för december 17 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca 16 % för
april, 24 % för maj, 18,5% juni och 21 % för december.
Trading: Fredrik är nöjd med värderingen. Något orolig för att marknaden
fortsätter att stiga och att de högre strikerna kommer i spel. Volatiliteterna
fortsätter nedåt.
Risk: Kan bekräfta att volatiliteten fortsätter ner. Snitt volatiliteten över de 5
senaste åren ligger på knappt 20 % och är per 2010-03-31 ca 16 % (beräknat
på 60 dgr).”
Här refererar Risk till olika slags historisk volatilitet, ett exempel på hur man kan
använda sådan information som det passar för tillfället.
”Juni och december är stora positioner. Tradingen värderar juni ca en
procentenhet högre än ATM men pga positionens storlek, vega ca 42 mSEK,
kan det ha stor effekt på värdering. December värderas till 17% medan ATM är
ca 21%. Vega för december är -34 mSEK. Handeln i december är begränsad.
En option; L5600, är aktivt handlad enligt de kriterier som HQ satt upp och
baserad på statistik för dec–feb. Denna option värderas till ca 22 % i
marknaden. Fredrik har lovat se över värderingen av den.
OMX: Den teoretiska volatiliteten för juli, oktober och januari 2010 är 16 %.
ATM volatiliteten i marknaden ligger kring 21-22 %.
Trading: Frontmånaden april är möjligen något hög enligt Tamer. Fredrik är
komfortabel med värderingen.
Risk: Tre optioner i april handlas aktivt. Snittet av den implicita volatilitet som
gällde vid tankningstillfället för dessa tre optioner var 19,33%. Den teoretiska
volatiliteten är inställd på 19 %. Handeln i övriga månader är inte aktiv enligt
HQs kriterier. Vega för juli, oktober och januari uppgår till knappt 6 mSEK vid
tankningstillfället.”
4.4.6.83 Komplettering till FI avseende IKU den 24 mars 2010

Banken återkom beträffande FI:s frågor med anledning av Bankens reviderade IKU i
ett odaterat svar som kom in till FI den 24 mars 2010. Det framgår att Banken hade
beräknat sin marknadsrisk till 33 mkr och att det var detsamma som gällt för perioden
Sid 596
den 31 december 2009 – den 31 december 2013. I kompletteringen uppgav Banken

vad gäller simulering av kapitalkrav vid ett stresstestat scenario att längsta löptid på
derivat i Tradingportföljen hade minskats ”successivt under de sista åren”. Vidare
angavs att kvantifiering av marknadsrisk hade gjorts utifrån det legala kravet – härmed
uppfattas att Banken avsåg användning av schablonmetoden (pelare 1) – därför att
Tradingportföljen bedömdes komma att ”minska till omfång”. Det innebär att Banken
utgick från framtida förhållanden vid beräkningen.
Banken angav även, under rubriken Marknadsrisker 33 MSEK, att det inte ansågs
föreligga ”någon konflikt mellan å ena sidan ett legalt krav på marknadsrisk om 33
MSEK å andra sidan ett negativt handelslagernetto på -42 MSEK som uppstått
löpande under [..] fjärde kvartalet 2009”. Banken angav, med hänvisning till att man
dagligen tog ”ut en riskmatris för tradingportföljen som utvisar den maximala förlust-
risken vid olika pris- och volatilitetsförändringar” att den maximala förlustrisken, vid
en kurs- och volatilitetsförändring på högst +/-10 procent, skulle per den 22 mars 2010
uppgå till 22 mkr vid en prisökning om 1 procent och volatilitetssänkning om 10
procent. Det noterades samtidigt att motsvarande maximal förlustrisk per den 30
december 2009 var 18 mkr vid en prisökning om 3 procent och en volatilitetshöjning
10 procent.
Informationen hämtades från Bankens s.k. O/N-matris. Metoden var som framgått
bristfällig men det kan noteras att det framgår av matrisen, per den 30 december 2009,
att förlustrisken vid en prissänkning om 3 procent och en samtidig volatilitetshöjning
med 30 procent – ett inte osannolikt scenario – uppgick till ca 42 mkr. Vid en
prissänkning om 10 procent och en volatilitetshöjning om 30 procent noterades sam-
tidigt en förlustrisk om 146 mkr.
Det framgår även av Bankens brev att samtliga styrelseledamöter hade läst och
kommenterat dokumentet efter revideringen i november 2009.
Sid 597
4.4.6.84 FI - PM Samlad kapitalbedömning den 12 april 2010 (inte åberopat

som rättsfakta)
I en PM av den 12 april 2010 (felaktigt daterad till 12 februari 2010) redogjorde FI för
ärendet rörande Banken, inkl. Bankens komplettering den 24 mars samt FI:s samman-
tagna bedömning. I de inledande avsnitten framgår följande:
”Bakgrund
HQ Bank inkom med sin IKU den 13 Oktober vilket var ungefär 3 veckor för
sent. Efter att den aviserade tidsgränsen överskridits påtalade FI för HQ Bank
att IKU var sen. FI fick intrycket av att HQ Bank inte hade sett aviseringen eller
att den kommit bort, 3 veckor senare erhöll FI ett IKU dokument. Att notera är
även att HQ Bank även var sena med sin IKU vid förra granskningen. Efter
granskning av den inkomna IKU:n, hade FI möten med företrädare för HQ
Bank den 3 November samt den 12:e November där detaljerad återkoppling
gavs. FI bedömde den inkomna IKU vara dåligt argumenterad och generellt
otillfredsställande. HQ bad då om ytterligare frist och inkom den 1:e februari
med en reviderad IKU. På grund av fortsatta brister skrev FI en begäran om
yttrande den 22 februari 2010 och bad banken yttra sig över bristerna.
Ytterligare ett möte ägde rum mellan Agneta Norgren, Mattias Arnelund,
Magnus Löfgren och Stellan Abrahamsson den 2 mars 2010 för att diskutera
våra skillnader. Banken kompletterade sedan ytterligare med ett svar på
yttrandeskrivelsen den 23 mars 2010. Detta PM skrivs med beaktande av alla
de möten och kompletteringar som gjorts ifrån oktober 2009 till mars 2010.
1. Summering – FI:s totala bedömning och slutsatser samt förslag till ev.
åtgärder:
FI anser att IKU är otillräckligt underbyggd av såväl argumentation samt
stresstester. Utifrån den IKU som HQ upprättat har FI svårt att bedöma
bankens risknivå och kapitalisering. Dock kan FI konstatera att enbart sett till
det schablonmässigt uträknade Pelare 1 kravet ser banken välkapitaliserad ut.”
Vidare konstaterade FI att det förutom ”ett stress på säkerhetsmassan för att validera
kreditrisker i depå” helt saknades stresstester för att validera kapitalkraven i pelare 1.
FI fann det särskilt anmärkningsvärt att marknadsrisker inte hade stressats och att
Banken utan vidare bedömde att det legala kravet på 33 mkr räckte mer än väl. FI
Sid 598
noterade: ”Det argumenteras att marknadsrisken är låg eftersom det man mest sysslar
med är riskarbitrageaffärer och market making. Dock gjorde HQ en tradingförlust på
49 mkr under Q4 2009. FI är oförstående till hur denna förlust hänger samman med
resonemanget i IKU och de lågriskstrategier som där beskrivs. Banken uppger i sin
komplettering den 23 mars 2010 vissa känslighetsmått som enbart stärker FI:s intryck
av att banken helt har underskattat marknadsriskerna i verksamheten.” Vidare
noterade FI: ”Inga pelare 2 risker valideras med stresstester förutom koncentrations-
risker där HQ har använt FI:s Herfindahl index modell för att beräkna nivån av
koncentrationer. Överhuvudtaget resoneras annars mycket lite kring eventuella
pelare 2 risker.”
Under rubriken Kapitalbehov – Analyserade risker/riskområden noterades bl.a.:

”Marknadsrisk: HQ har i sin IKU hänvisat till förändringar i tradingport-
följens sammansättning och strategi vilket, enligt uppgift, skall minska kapital-
kravet. Det är inte specificerat vilken strategiförändring det rör sig om. Inga
stresstester eller scenarioanalyser är heller beskrivna. Marknadsrisker be-
räknas vara konstant på 33 mkr. Dock kan FI konstatera att banken gjorde en
tradingförlust på 49 mkr under Q4 2009. I bankens senaste komplettering med-
delas att denna förlust i Q4 berodde främst på långa positioner i säljoptioner
där man förlorat i tidsvärde. Banken påpekar att den totala vinsten för året var
22 mkr och att det legala kravet på 33 mkr därför är tillräckligt. FI är av
meningen att det inte under någon tidsperiod under ett år skall uppstå förluster
på mer än kapitalkravet och anser därför att bankens resonemang inte håller. I
sin komplettering har banken inte gjort några stresstester men gett indikation
på exponeringen som man har:
För 2009-12-30: -18 mkr (Pris +3%, volatilitet -10%)
FI kan konstatera att vid en prisrörelse på 3% och en minskning av volatiliteten
på 10%, vilket inte på något sätt är ovanliga rörelser, görs en förlust på över
halva det kapitalbehov som banken anser sig ha. FI är därför fortsatt kritisk till
hur marknadsrisken hanteras i banken och hur schablonmässigt kapitalkravet
har satts.”
Sid 599

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 13 april 2010, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Av Risks genomgång framgick följande. Trading använde en betydande del av

tillgänglig likviditet för att ställa säkerheter till Nasdaq OMX och SEB Futures.
Underskottet i Tradings säkerhetskapacitet hade i genomsnitt uppgått till drygt 1,2
mdkr under perioden sen det senaste styrelsemötet. Det noterades att från och med 23
februari 2010 ingick även extrakrav från SEB Futures i det totala säkerhetskravet från
Eurex: ”HQ säkerställer Eurex genom SEB, London. SEB har sedan början av februari
påtalat att de anser att Eurex säkerhetsberäkning inte är tillräcklig och eftersom SEB
ansvarar gentemot Eurex i händelse av HQ:s default har SEB ställt krav på ytterligare
säkerheter, vilket presenteras dagligen utifrån en av SEB framtagen riskmatris.
Principerna har stämts av mellan SEB, HQ Risk och Trading.” Det tillkommande
kravet utgjorde i snitt för perioden 16 miljoner euro (det hade legat mellan 10 och 21).
Det noterades också att inlåningen under första kvartalet i snitt uppgått till strax över
3,9 mdkr.
I riskrapporten angavs under rubriken Marknadsrisk ackumulerat dagsresultat dels för

hela innehavet, dels separat för avvecklingsportföljen.
I riskrapporten noterades inte mindre än 25 överdrag av limiten för O/N-risken under

2010, 11 överdrag av Nettoexponeringen och 2 överdrag av Bruttosäkerhetsbeloppet.
Detta kommenterades i riskrapporten enligt följande ”Sammantaget anser Risk att
antalet överdrag under perioden är för stort. Omständigheterna i marknaden och port-
följens omfång har enligt FC/TT gjort att trading haft svårt att estimera sitt limit-
behov.” Det noterades att styrelsen löpande hade underrättats om ställning och resultat
i Tradingportföljen.
Risk hade inför kvartalsskiftet genomfört en avstämning med Trading av den teoretiska
volatiliteten mot marknadens implicita, samt gjort en marknadsvärdering: ”Risks av-
Sid 600
stämning av marknadsvärderingen (kurskontroll) per 31/3 ledde inte till några resu-
ltatjusteringar. Risk har lämnat synpunkter på tradings teoretiska värdering, varvid
särskilt riktlinjer för aktiv handel (representativ prisbild enligt IAS 39) beaktats”.
Vad beträffade IKU informerade Risk om att den hade lämnats till FI den 29 januari
2010 samt att FI hade återkommit den 22 februari 2010 med önskemål om ytterligare
svar/förtydligande rörande bl.a. utfall i balansräkningen med hänsyn till stresstest samt
beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk. Det rapporterades att Mattias Arnelund och
Agneta Norgren hade träffat FI varvid ”vissa frågor klarades ut”.
Av riskrapporten framgick vidare att styrelsen den 6 april 2010 hade beslutat att bevilja
en höjd limit för O/N-risken till 150 mkr samt för Bruttosäkerhetsbeloppet till 3,3
mdkr, båda längst till den 30 april 2010.
I en särskild PM Risks kontroll av tradings värdering per 2010-03-31 angavs att ”Risk
vill göra VD och styrelse uppmärksamma på att nivån på vald volatilitet är svårbe-
dömd och att med hänsyn till positionernas storlek kan även relativt små justeringar i
teoretisk volatilitet få betydande resultateffekt.”
I rapport från Revisionsutskottet informerade Curt Lönnström om att avvecklings-

portföljens resultat per kvartalsskiftet var ca -21 mkr. Det noterades i rapporten att en
”utförligare rapport” skulle lämnas på styrelsemötet.

Med hänvisning till att det i protokoll från föregående styrelsemöte hade antecknats att
Risk inte hade kommenterat ATOS rapport noterades och bilades text från Risks rapp-
ort vid det tidigare styrelsemötet. Av den inklippta texten framgår att Risk hade tagit
del av och kommenterat ATOS slutrapport samt bl.a. att Agneta Norgren hade bedömt
bemanningen på Risk som ”otillräcklig utifrån de arbetsuppgifter som är förhanden
(jfr även US och HQ Fonder) och styrelsens/VD:s önskemål om att arbetsfokus för-
skjuts från reaktivt till proaktivt – Risk har för närvarande begränsade möjligheter att
Sid 601
hinna med det reaktiva (uppföljande) arbetet (jfr trading och dubbla depåsystem)”.
Det noterades även att ”gruppen är för liten för den specialisering som föreslås
(omöjlig back up situation)”.
I PM Risks kontroll av tradings värdering per 2010-03-31 angavs även att angående
principerna i IAS 39 för aktivt handlade optioner att ett ”medvetet avsteg görs [..] från
IAS 39 eftersom den teoretiska volatiliteten enligt HQs interna instruktion ska vara
rak, d v s densamma för optioner med samma emittent och lösendag. Trading utgår i
sin prissättning från s k at-the-money optioner, vilka får genomslag på övriga optioner
i samma månad.” Samma reservation som tidigare lämnades, dvs. att Risks synpunkter
lämnades ”med antagande om going concern”.
Vid mötet rapporterades om Bankens stora exponeringar per den 31 mars 2010. Ett
antal exponeringar, 20 stycken var för sig överstigande 5 mkr, förelåg och flera av
dessa översteg den tillåtna gränsen, även med utgångspunkt från hur Banken
beräknade sin kapitalbas.
4.4.6.86 Marknadsförutsättningar under våren 2010

Världens ekonomier befann sig i en återhämtningsfas efter den globala finanskrisen.
En stor osäkerhet förelåg alltjämt beträffande hur finansmarknaden skulle utvecklas.
Den grekiska skuldkrisen började i slutet av år 2009 och utvecklades under våren
2010.
4.4.6.87 Årsstämma i HQ AB den 15 april 2010 – beslut om vinstutdelning

(inte åberopat som rättsfakta med undantag av sista stycket)
Årsstämma hölls i HQ AB den 15 april 2010. Vid stämman lades styrelsens och den
revisorns revisionsberättelse.
Stämman fastställde framlagda balans- och resultaträkningar för moderbolaget och

koncernen. Mats Qviberg redogjorde för styrelsens och den verkställande direktörens
förslag att dela ut ca 168 mkr, motsvarande 6 kr per aktie, varefter stämman beslutade
Sid 602
om en sådan utdelning. I ny räkning balanserades drygt 624 mkr. Det noterades att
styrelsens motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL hållits tillgängligt för aktie-
ägarna samt tillsänts de aktieägare som begärt det.
Den befintliga styrelsen valdes om och Catharina Lagerstam valdes in i styrelsen.
Öresund företräddes vid stämman av Erik Törnberg enligt en fullmakt undertecknad av

Stefan Dahlbo och Mats Qviberg.

Samma dag som stämman hölls ett styrelsemöte i HQ AB, varvid samtliga ledamöter
utom Anne-Marie Pålsson och Pernilla Ström närvarade. Den på årsstämman samma
dag nyvalda ledamoten Catharina Lagerstam deltog också på styrelsemötet.
Tradingportföljen diskuterades och styrelsen uppdrog åt Stefan Dahlbo, Catharina

Lagerstam och Curt Lönnström att som särskild arbetsgrupp (s.k. avvecklingsgruppen)
vid behov biträda Mikael König i handläggningen av de frågor som rörde
Tradingportföljen.
I rapporten från Revisionsutskottet framgår att Curt Lönnström redovisade samma

rapport som han lämnat vid styrelsemötet i Banken två dagar tidigare. Av hans
redogörelse framgick således att resultatet för avvecklingsportföljen per kvartalsskiftet
uppgick till ca -21 mkr.
4.4.6.89 Vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2009 verkställdes den 23

april 2010
Vinstutdelningen för räkenskapsåret 2009 verkställdes den 23 april 2010.
Sid 603

2009 (revisionsarbetet m.m.)

På samma sätt som tidigare år följde revisionen en plan, ett s.k. Planning Document,
som på sedvanligt sätt inom KPMG upprättades inför räkenskapsåret. Det framgår att
nivå för Materiality for planning purposes, respektive Significant misstatement thres-
hold uppgick till 20 respektive 15 mkr (för såväl moderbolaget som för koncernen).
Tidsplan och sammansättning av revisorsteamet noterades liksom ansvarsfördelningen.
KPMG:s genomförande av revisionen för räkenskapsåret 2009 involverade ett flertal

personer. Förutom Johan Dyrefors, som var huvud- och kundansvarig revisor, deltog
bl.a. Peter Svensson som uppdragsledare/ revisionsansvarig, Erick Thunström som
specialist med ansvar för granskning av rutiner avseende finansiella instrument samt
Anders Torgander och Johanna Fellman som redovisningsspecialister med ansvar för
kvalitetssäkring av årsredovisning med fokus på IAS 39 och IFRS 7.
Det framgår av planeringsdokumentet att KPMG fick styrelseprotokoll tillsänt sig

löpande. Det gäller såväl HQ AB som Banken. Dessa protokoll skulle läsas av KPMG
och viktiga beslut följas upp. Under rubriken Critical accounting policies framgår att
”värdering av finansiella instrument i [Banken]: IAS 32, IAS 39 and IFRS 7” hade
identifierats som viktiga accounting policies för koncernen.
4.4.7.2 Möte KPMG den 13 juli 2009

Den 13 juli 2009 hölls ett möte mellan representanter för KPMG, Peter Svensson och
Marc Karlsson, och Banken genom Agneta Norgren och Nina Hernberg. Det framgick
att en nyordning från och med januari 2009 var att cheferna för Risk, Kredit och
Finans inte längre skulle delta i styrelsemötena i Banken.
Vid mötet fick KPMG del av en volatilitetsavstämning per den 30 juni 2009. Agneta
Norgren framhöll att antagen volatilitet var hög framförallt i två positioner; LME B
Sid 604
och ODAX80. I Peter Svenssons handanteckningar hade han noterat följande: ”Höga
nivåer på antagen volla i LME B. ’Hög vol, lång vega’. Samma situation i ODAX ’Låg
vol, kort vega’”. Det antecknades att Agneta Norgren ansåg att det fanns acceptabla
förklaringar från Tradingen.
KPMG och Risk diskuterade även avvecklingen av Tradingportföljen, varvid scenariot

var att merparten skulle ”vara utsläckt eller i frontmånaden per 2009-12-31”. Vissa
långa positioner, såsom OMX med lösen i januari 2011 med ett marknadsvärde om
248 mkr, skulle emellertid enligt uppgift komma att ligga kvar.
KPMG informerades samtidigt om att Banken använt överskottslikviditet till att säkra
OMX-positioner och att detta var ett ”potentiellt problemområde”. Här avses säker-
hetskraven som under tiden juli till augusti 2009 pendlade mellan 1,9 och 2,8 mdkr.
Vidare noterades vid mötet att ”vissa limitöverdrag har noterats, främst rörande
Fredrik Crafoords affärer i [DAX]” samt att stora rörelser i detta index fick stora
effekter på O/N-risken. Det noterades även att KPMG erhållit PM upprättat av Risk
per den 30 juni 2009 ”avseende genomförda kontroller av kursavvikelser, saknade
priser etc (se bilaga 2). Det kan noteras att resultatpåverkande korrigeringar har skett
med 355 tkr och att den teoretiska edgen uppgår till 144 mkr”. Av underlaget framgick
vidare att Edge för ODAX uppgick till 284 mkr. Det framgår även att OMX hade en
stor negativ Edge om -172,5 mkr, vilket antas vara en följd av de kursmanipulationer
som gjordes den 29 juni 2009 (se ovan) i syfte att få ned den totala Edgen.
Mötesanteckningarna avslutas med bl.a. slutsatsen att ”Avvecklingen av tradingport-

följen pågår och AN bedömer att merparten kommer att vara utsläckt innan bokslutet”
samt att KPMG bedömde att Risk har utfört ändamålsenliga kontroller av värderingen
per den 30 juni 2009.
Sid 605
4.4.7.3 Planeringsmöte mellan KPMG och Banken den 15 september 2009

Ett planeringsmöte mellan KPMG och Banken hölls den 15 september 2009. Mötet
som hölls mellan Mattias Arnelund och Peter Svensson avsåg planering av KPMG:s
granskning av finansiella instrument under hösten 2009. Granskningen skulle ske med
avseende på ”korrekt redovisning av verkliga värden enligt IAS 39 samt upplysningar
enligt IFRS 7”. Mattias Arnelund informerade Peter Svensson att avvecklingen av
Tradingportföljen gick ”enligt plan” vilket innebar ”att portföljen kommer att vara i
stort sett avvecklad innan bokslutet”.
Bankens inställning till en fortsatt harmonisering till IAS 39-regelverket kring

värdering av finansiella instrument noterades vara att Banken ville ”vara konsekventa
(’sitta stilla i båten’)”. Det noterades särskilt att många positioner skulle förfalla i
januari 2010, dvs. att Banken hade en frontmånad i december 2009, vilket enligt
Mattias Arnelund skulle underlätta ”värderingen av den kvarvarande delen avsevärt”.
Peter Svensson påpekade vid mötet att HQ ”ändå måste korrigera sina värderings-
antaganden så att de kommer ännu mer i linje med regelverket i IAS 39 och dessutom
måste förbereda de nödvändiga upplysningarna enligt IFRS 7 till kommande års-
redovisning.”
Peter Svensson noterade avslutningsvis att ”KPMG kommer att granska hur banken
arbetat vidare med kompletteringar av sina interna värderingsinstruktioner samt hur
man avser att hantera regelverken i IAS 39 och IFRS 7 under hösten”.
4.4.7.4 Möte mellan KPMG och Banken den 22 oktober 2009

Peter Svensson träffade Agneta Norgren och Mattias Arnelund den 22 oktober 2009,
med anledning av hanteringen av Tradingportföljen varvid Banken redogjorde för
status på de förslag som KPMG hade lämnat i samband med revisionen av årsbokslutet
2008.
Sid 606
Vid mötet informerades KPMG om att ”avvecklingsprocessen av Tradingportföljen

hade avstannat under sensommaren, då nya positioner hade tagits i ODAX-relaterade
papper”. Peter Svensson antecknade att ett separat möte hade avhållits med Revisions-
utskottets ordförande Curt Lönnström rörande förändrad inriktning i avvecklingen av
portföljen. Det antecknades också att styrelsen ”är införstådd med att positionerna (i
tradingen) kommer att kvarligga kvar över årsskiftet 2009/2010”.
Vidare antecknades att Peter Svensson erhöll kopior av Risks kontrollvärdering per
den 30 september 2009 ”som tillställts styrelsen i HQ Bank vid dess möte den 13
oktober [2009]”. Det noterades att Risk härmed hade accepterat Tradings värdering
”men att Risk vill göra VD och styrelse uppmärksamma på att valda volatiliteter för
OMX 2010 och 2011 är svårbedömda”. Vidare antecknades bl.a. följande:
”PS har erhållit en PM som översiktligt beskriver värderingsprinciperna och
värderingsnivåerna i IAS 39 samt HQs problemställning relativt dessa (se
bilaga 3). Bankens problemställning är dels de upplysningskrav som IFRS 7 har
och dels eventuella avvikelser mellan teoretiskt och marknadspris per Q4.
Denna PM har också gåtts igenom med styrelsen i HQ Bank den 13 oktober,
enligt AN.
[..]
De rekommendationer avseende värdering av redovisning av verkliga
värden enligt IAS 39 som KPMG lämnat i samband med revisionen av 2008
diskuterades på mötet (se bilaga 5):
Sid 607
 Använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i

den externa finansiella rapporteringen
 Utarbeta en tydlig instruktion för hur volatilitet ska bestämmas vid
värdering för den externa finansiella rapporteringen
 Undvik historisk och rak volatilitet vid värdering för den externa
finansiella rapporteringen
 Undvik mid-kurser för positioner som enligt regelverket inte är off-
setting (använd i stället köp- och säljkurser)
 Stäm av använd metod för användning av mid-kurser mot etablerad
praxis (snävare definition av off-setting positions)
 Validera värderingsmodeller genom en jämförelse mot från
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument
(back testing)
Enligt MA och AN är status i HQ enligt rekommendationerna ovan sådan att
endast back-testing, möjligen kan anses ha implementerats under 2009. De
övriga punkter har hittills inte genomförts.
Enligt tillagda noteringar från Anders Torgander efter mötet måste KPMG
även uppmana HQ att även åtgärda ’dag 1-resultat’ samt ge nya upplysningar
enligt IFRS 7 (se bilaga 5). [..]
Slutsats
Den avvecklingsplan av tradingportföljen som HQ har kommunicerat till oss
under hela 2009 fram tills nu har ändrats; avvecklingsprocessen har avstannat
under sensommaren.
Vidare kan konstateras att banken inte har genomfört de åtgärder vi krävde i
samband med årsbokslutet. Möjligen kan viss back-testning anses ha gjorts,
vilket Torgander och Thunström får bedöma i sin kommande granskning.
Agneta Norgren har ifrågasatt Tradings värdering och informerat VD och
styrelse i HQ Bank om bankens problemställning rörande hantering av IAS 39
och IFRS 7.
PS har tydliggjort för MA och AN att KPMG inte kan acceptera att
åtgärderna inte rättas till inför kommande årsskifte.”
KPMG lämnade således mycket tydliga besked till Banken, med hänvisning särskilt till
de slutsatser som KPMG hade redovisat vid revisionen av årsbokslutet för 2008. På
dokumentet har även Johan Dyrefors noterat sin signatur den 3 november 2009.
Sid 608
4.4.7.5 Möte mellan KPMG och Banken den 4 november 2009

Vid ett möte den 4 november 2009 – med Agneta Norgren, Nina Hernberg och Per
Börgesson, Peter Svensson, Anders Torgander och Erick Thunström – diskuterades på
nytt värderingsprinciperna med Risk. Agneta Norgren beskrev grundläggande
värderingsprinciper i IAS 39 samt Risks synpunkter på tillämpad värdering inom
Banken. Det noterades att Risk ansåg ”att prisbilden i marknaden inte är representativ
för DAX 2010 och tveksam för DAX för mars 2010”, dvs. två av de mest felvärderade
positionerna i avvecklingsportföljen.
Risk informerade KPMG att Banken inte hade ”genomfört några större förändringar
av värderingsprinciper och löpande rutiner eftersom man utgått från att portföljen
skulle vara avvecklad före årsskiftet”. KPMG:s slutsats från mötet var att det
bedömdes vara ”mycket angeläget att HQ fortsätter arbetet med att komplettera sina
värderingsprinciper och löpande arbetsrutiner i enlighet med de rekommendationer
som KPMG lämnade i samband med revisionen av årsbokslutet 2008”.

KPMG och företrädare för Risk planerade att ses måndagen den 9 november 2009 för
en genomgång med anledning av revisionen 2009. Efter mötet den 4 november 2009
skickade Erick Thunström ett mail till bl.a. Agneta Norgren och Nina Hernberg.
Erick Thunström underströk att KPMG tyckte att det ”vore mycket intressant att få
beskrivet för oss hur ni genomför steg 2-2.3” så som de beskrevs i en schematisk
värderings- och kontrollrutin som KPMG bifogade, den s.k. processkartan, se om
denna ovan (styrelsemöte i Banken den 25 november 2009). Av processkartan fram-
gick bl.a. att en justering av teoretiskt värde till ett aktuellt marknadsvärde skulle ske
genom bokföring av ett belopp motsvarande skillnaden mellan teoretisk och implicit
volatilitet. Det finns således en rågång mellan intern och extern redovisning.
Sid 609
4.4.7.7 Mail från Peter Svensson till Agneta Norgren m.fl. den 5 november
2009
Inför mötet den 9 november 2009 skickade Peter Svensson över ett förslag till agenda
från KPMG, i vilken huvudpunkten var ”Bankens rutin för värdering, kontroll och
bokföring”, inklusive ”Beräkning av avvikelse mellan Tradings och Risks värdering av
portföljen” samt ”Bankens åtgärdsplan inför årsbokslutet 2009-12-31”.
4.4.7.8 Mailkorrespondens mellan Erik Thunström och Anders Torgander

m.fl. den 5-6 november 2009
Inför mötet den 9 november 2009 och med anledning av KPMG:s förfrågan skickade
Banken vidare över den information som Risk hade gått igenom på styrelsemötet i
Banken den 13 oktober 2009 (”Risks kontrollvärdering” och ”Risks synpunkter/
värdering”; se ovan). Peter Svensson hänvisade i ett mail till Anders Torgander till
Bankens beskrivning bl.a. av avvikelser mellan Tradings och Risks värdering per den
30 september 2009. Anders Torgander noterade i ett internt mail att:
”Utifrån denna dokumentation är det väl tydligt att riskkontroll INTE använder
sig av vedertagna modeller för att bedöma (extrapolera eller intrapolera)
volatiliteter som inte är direkt observerbar för en viss strike och löptid. Eller
har jag missat något Erick?”
Erick Thunström svarade: ”Nope” och bekräftade således att inget hade missats.
4.4.7.9 Mail från Anders Torgander till Mattias Arnelund m.fl. den 9
november 2009
Som uppföljning efter mötet den 9 november 2009 skickade Anders Torgander över en
presentation från KPMG – Vissa aspekter av värdering av derivat till verkligt värde –
som hade diskuterats på mötet.
Agneta Norgren vidarebefordrade Anders Torganders mail med den bifogade

presentationen till Fredrik Crafoord och Tamer Torun och refererade till det som ett
”loveletter”. I presentationen redogjordes bl.a. för de nya upplysningskraven för
finansiella instrument värderade till verkligt värde, varvid behovet av upplysningar om
orealiserade resultat behandlades.
Sid 610
I dokumentet citerades också ”KPMG Insights Into IFRS” vad gäller aktiv marknad, av
vilken framgick bl.a. att en marknad kan anses inaktiv bara om det är fråga om mycket
begränsad handel. Det kan räcka för att ett instrument ska anses handlat på en aktiv
marknad att det går att göra sig av med (dispose of) eller förvärva (acquire) en rimlig
mängd av det aktuella instrumentet. Det framgår vidare, rörande Kvantitativa upp-
lysningar – nivå 3, att avstämningar ska göras från period till period med upplysningar
bl.a. om totala vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen. Vidare ska upp-
lysningar lämnas om: ”Totala vinster och förluster som under perioden redovisats i
resultaträkningen som avser instrument som fortfarande innehas på balansdagen samt
var i resultaträkningen som de redovisats.” Detsamma gäller: ”Effekten (om väsentlig)
av förändringar i de parametrar som inte är observerbara på marknaden utifrån
rimligt möjliga alternativa antaganden (känslighetsanalys) samt upplysningar om hur
de alternativa antagandena beräknats.”

KPMG och Banken hade ytterligare ett möte den 12 november 2009. I ett mail till
Agneta Norgren dagen därefter förklarade Erick Thunström att KPMG hade uppfattat
att Banken till fredagen veckan efter skulle:
”- Undersöka möjligheterna för att skapa en process för back testing av
värderingsmodell (som ska tillämpas för att testa modellen vid värdering av
instrumenten i nivå 2 och 3)
- Förbereda en metodik för bestämmande av gränslinjedragning av aktiva
marknadspriser (dvs. sätta en undre gräns för Nivå 1) och därefter övergå till
en värdering utifrån dessa aktivt handlade priser vilket också skulle få
konsekvensen att dessa optioner skulle presenteras som tillhörande Nivå 1
(vilket borde vara positivt för er)
- Undersöka möjligheterna för att interpolera priser/volatiliteter (dvs.
värdering enligt Nivå 2). Vi kommer att kontakta FinCad för att undersöka
möjligheterna att göra detta via deras webbaserade verktyg ’Fair Value
Insight’.”
Sid 611

Agneta Norgren vidarebefordrade mailet till Fredrik Crafoord och Tamer Torun och
skrev: ”Skämt åsido finns i ORC en funktionalitet som vi skulle kunna använda för det
volatilitetstäcke de vill att vi skall simulera (polera) fram?”, dvs. som KPMG ville att
Banken skulle ta fram. Det noteras att det som Agneta Norgren efterfrågade, att ta fram
ett volatilitetstäcke, ingick som en standardfunktionalitet i ORC och det var således en
möjlighet som hela tiden stått Banken till buds, vilket var något som Agneta Norgren
tydligen inte kände till.
4.4.7.11 Mail – internt inom KPMG den 16 november 2009

Några dagar senare och inför KPMG:s revisionsmöte med Banken skickade Anders
Torgander en presentation Granskning av värdering av derivat till verkligt värde som
angavs sammanfatta arbetet så långt, till Peter Svensson.
I presentationen noteras att ”Förra året identifierades ett antal avvikelser mellan HQs
modell för att bestämma verkligt värde på derivat, och de utgångspunkter som ska
användas enligt redovisningsregelverket (IAS 39).” Vad gäller övergripande iakttagel-
ser noterades vidare att ”Samma metodik för värdering har använts i år” samt
”Systemstöd saknas för en mer regelverksenlig värdering och redovisning”. Här avses
systemstöd för periodisering av Dag 1-resultat. Vidare listade KPMG sin rekommen-
dation för prioritering:
”1. Ta fram en värderingsinstruktion som tydligt beskriver bl.a. att [..]
värdering görs utifrån värderingshierarkin (i) priser från aktiv marknad, (ii)
värderingsteknik med observerbara priser och (iii) värderingsteknik med egna
antaganden när observerbara priser saknas
2. Undersöka möjligheterna för att skapa en process för ’backtesting’ av
värderingsmodell. Enligt redovisningsregelverket ska jämförelser göras
löpande mellan verkligt värde enligt värderingsmodell och priser från
genomförda på marknaden vid samma tidpunkt för samma instrument.
3. Ta fram principer och instruktioner för bestämmande av ’aktiv marknad’ [..]
4. Utveckla en metod för att interpolera priser/volatiliteter (dvs. en värdering
enligt Nivå 2).
Sid 612
5. För instrument där observerbara priser saknas skapa en metodik som tydligt
syftar till att ta fram ett verkligt värde [..]
6. Utvärdera konsekvensen av att övriga formella avvikelser från IAS 39 ännu
inte åtgärdats.”
4.4.7.12 Revisionsmöte den 17 november 2009

Johan Dyrefors och Peter Svensson deltog från KPMG på ett revisionsmöte med
Banken den 17 november 2009. Från Bankens sida närvarade Risk genom Agneta
Norgren och Nina Hernberg.
Av KPMG:s presentation framgår som grundläggande principer för verkligt värde-

värdering enligt IAS 39 att marknadsuppgifter skulle användas i så hög grad som
möjligt och företagsspecifika uppgifter i så låg grad som möjligt. Vidare angavs att
värdering skulle göras utifrån en värderingshierarki enligt vilken en värderingsteknik
med egna antaganden skulle göras i nivå 3 när observerbara priser saknades. En skiss
liknande den s.k. processkartan, fanns med. Vidare angav KPMG att Banken skulle:
”• Utarbeta en tydlig instruktion för hur volatiliteten ska bestämmas vid
värdering för den externa finansiella rapporteringen
[..]
• Använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i den
- Ta fram principer och instruktioner för bestämmande av ’aktiv marknad’ [..]
- För instrument där observerbara priser saknas skapa en metodik som tydligt
syftar till att ta fram ett verkligt värde som utgörs av ’det belopp till vilket en
tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter
genomförs’
• Undvik historisk och rak volatilitet vid värdering för den externa finansiella
rapporteringen
- Utveckla en metod för att interpolera priser/volatiliteter (det vill säga
värdering enligt nivå 2).
• Validera värderingsmodeller genom en jämförelse mot observerbara aktuella
marknadstransaktioner i samma instrument
Sid 613
• Utvärdera konsekvenserna av att övriga formella avvikelser från IAS 39 ännu

inte åtgärdats.
[..]
- Redovisa endast dag-1-vinster när värderingen görs utifrån observerbara
marknadsvärden.”
Åter lämnade KPMG således mycket tydliga besked om vad som gällde enligt
regelverket.
4.4.7.13 Möte mellan KPMG och HQ den 15 januari 2010

Peter Svensson och Marc Karlsson från KPMG träffade Risk den 15 januari 2010 för
att diskutera bokslutet. KPMG erhöll positions- och riskrapport samt Trading-PM,
vilka bl.a. innehöll uppgifter om Edge. Det noterades att styrelsen sedan hösten 2009
erhållit dagliga rapporter från Risk om Bankens exponering.
KPMG informerades också om att två ”viktiga ändringar av volatiliteter” hade gjorts
av Fredrik Crafoord efter Risks förslag: Volatiliteten för ODAX med förfall i januari
hade ändrats från 27,5 till 22 procent eftersom Risk ansåg att marknaden var aktiv och
volatiliteten för ODAX med förfall i mars ändrades från 26 till 25 procent. Det
noterades att ändringarna ”har givit väsentlig påverkan på värderingen av dessa
instrument”. Vidare noterades att den teoretiska Edgen uppgick till 280 mkr per
årsskiftet varav två positioner i vardera ODAX och OMX står för vardera 643 mkr
samt -364 mkr. Skälet till det stora negativa värdet för OMX var som framgått att
Banken hade ställt orealistiska priser och att kurserna sålunda hade manipulerats.
Agneta Norgren informerade KPMG om att Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Mikael
König hade gått igenom både Tradings och Risks värdering av Tradingportföljen per
årsskiftet, vilket också hade ”verifierats av CFO, Mattias Arnelund”. Det noterades att
Stefan Dahlbo hade haft en fördjupad genomgång med Risk angående värderingen den
21 december 2009.
Sid 614
KPMG angav enligt Peter Svenssons anteckningar att de genomgångarna ”bör doku-
menteras och signeras av personerna som genomfört den”. Enligt en komplettering
som Agneta Norgren gjorde den 27 januari 2010, i enlighet med vad KPMG efter-
frågat, framgår att bankledningen (Stefan Dahlbo, Mikael König), ledningen för
Trading (Fredrik Crafoord och Tamer Torun) haft möten såväl före som efter årsskiftet
med Risk samt att underlag från de mötena hade sparats och Risk upprättat ett
värderingsdokument. KPMG noterade bl.a. följande slutsatser:
”Som en följd av den stora exponeringen i tradingportföljen har HQ Risk sedan
hösten 2009 dagligen skickat rapporter till styrelsen. Detta är en viktig åtgärd,
eftersom det slutligen är styrelsen som är ansvarig för bankens risktagande.
Vidare är det positivt att koncernstyrelsens ordförande och vice ordförande
(Qviberg och Dahlbo) samt VD personligen haft genomgångar med HQ Risk
om värderingarna per Q4. [..]
HQ Risks genomgångar av värderingarna har givit upphov till korrigeringar
av volatilitet för två stora ODAX-positioner. Detta ger en väsentlig värde- och
resultatpåverkan. KPMG anser att detta är ett viktigt exempel på att HQ Risk
har utfört ett relevant arbete i att oberoende av Trading ifrågasätta och
kvalitetssäkra värderingen.”
Det framstår vid en genomläsning av underlaget som att KPMG, nu i januari 2010,
tycks ha gått ifrån de tydliga ställningstaganden som hade redovisats under hösten
2009, se ovan.
4.4.7.14 Mail från Agneta Norgren till KPMG den 14 januari 2010
Den 14 januari 2010 mailade Agneta Norgren utkast till riktlinjer för definition av
aktiv marknad och värderingsnivåer till Anders Torgander och Erick Thunström på
KPMG. Vad gäller värderingsnivåer angavs bl.a. följande:
”Avgörande för nivåindelning av optioner är hur väl den teoretiska värderingen
överensstämmer med värderingen i marknaden. Jämförelsen kommer att göras
på två olika sätt;
1) Enligt ATM; vi utgår ifrån hur ATM optionerna värderas i förhållande till
marknaden genom att jämföra teoretisk volatilitet mot implicit volatilitet.
Värderingen av ATM optioner avgör nivåtillhörigheten för hela förfallo-
Sid 615
månaden. ATM optioner vars teoretiska volatilitet avviker max +/- 10 % från
implicit volatilitet tillhör nivå 2, ATM optioner med större avvikelse nivå 3.
2) Per option; vi utgår ifrån hur varje enskild option värderas i förhållande till
marknaden genom att jämföra teoretisk volatilitet mot implicit volatilitet.
Optioner vars teoretiska volatilitet avviker max +/- 10 % från implicit volatilitet
tillhör nivå 2, optioner med större avvikelse nivå 3.
Nivåindelningen kommer att göras med utgångspunkt från alternativ
1(ATM)”
4.4.7.15 Mail från KPMG till Banken samt svar från Agneta Norgren den 15
januari 2010
KPMG återkom dagen efter och ställde frågor bl.a. om den implicita volatiliteten i de
två metoderna, som hade redovisats (se föregående avsnitt), togs från faktiska trans-
aktioner samt varför aktivt handlade optioner förväntades hamna i nivå 2: ”Dessa bör
vara i Nivå 1 och värderas utifrån marknadspris.” Agneta Norgren hänvisade i sitt
svar till hur man gjort föregående år: ”Kan vara – förra året la vi alla optioner i 2 eller
3. I 2:an de vars volla inte avvek med mer än max 10%. Vi kan diskutera det [vid]
mötet.”
Vidare frågade KPMG: ”När det gäller analyserna kring volldifferenser (Enligt ATM
& Per option) vore det bra om dessa differenser även återspeglades i faktiskt värde
differens i SEK. Kommer detta att framgå i analysen?” Agneta Norgren svarade: ”Är
framräknat.”
KPMG hade bett att få återkomma med svar om definitionen av aktiv marknad. I
anslutning härtill hade Agneta Norgren noterat: ”Vet inte om vi kan kalla det definition
det är den riktlinje som RISK anser rimlig för att hitta vad som är en aktiv marknad.
Trading anser att 100 % av positionen skall kunna handlas. RISK har stannat vid
minst 50%.”
I ett senare svar i samma mailkorrespondens meddelade Nina Hernberg, rörande de

implicita volatiliteterna, att de:
Sid 616
”baseras på de priser som ORC hämtar från marknaden. Våra inställningar i

ORC är att priserna hämtas på följande sätt:
• i första hand senast betalt (faktiska transaktioner)
• i andra hand mid.”
4.4.7.16 Mailkorrespondens mellan Risk och KPMG den 21 januari 2010

Den 21 januari 2010 skickade Nina Hernberg ett mail till Erick Thunström och Anders
Torgander med bifogat underlag innehållande uppgifter om Edgen dag för dag under
hela 2009.
Samma dag skickade Peter Svensson ett mail till Risk och bad om ytterligare infor-
mation: ”Anders och Erick har till stora delar gått igenom materialet och kommit till
slutsatsen att en viktig, kompletterande information från er är en analys med en
jämförelse av optioners pris enligt er modell och transaktionspriser på marknaden.
Detta för att avgöra huruvida det föreligger en systematisk skillnad mellan de priser
som er modell genererar och de priser som betalas på marknaden. Analysen är som
viktigast att göra på de optioner som inte, enligt er definition, tillhör nivå 1.”
Hade KPMG tittat på de positioner som uppvisade störst avvikelser per den 30
december 2009 hade man noterat en väsentlig felvärdering.
4.4.7.17 Mail mellan Erick Thunström och KPMG:s IFRS-experter i London

den 20 januari 2010
Den 20 januari 2010 skickade Erick Thunström ett antal frågor inför ett möte per
telefon dagen efter mellan Anders Torgander och Erick Thunström samt KPMG:s
IFRS-experter i London Colin Martin och Peter Rothwell. KPMG hade frågor om
definitionen av aktiv marknad och användandet av observerbara marknadsdata och
redogjorde i mailet bl.a. för följande frågeställning:
”2. In our previous mail, we asked the following question:
‘Our client has decided upon a lower barrier above which prices are assumed
to be actively traded and below which instruments are regarded as level 2 or 3.
When performing level 2 calculations they are to use prices from level 1, in for
example a volatility surface (if they can do it) to interpolate prices for level 2.
Sid 617
What we would like to know is: is it accurate to use prices below the
barrier/limit for level 1 in the interpolation of prices for level 2? I.e. prices that
are not level 1 but sufficiently close are used as input in the level 2 calculation.’
Your answer to the question was:

‘Yes – we should make maximum use of all externally verifiable data.’
Does ‘maximum use’ mean (1) that when we are building the volatility surface,
any price (actual transaction, current bid or ask), should be used as a data
point in the surface? (2) Does this in turn mean that if a company is measuring
the fair value of an option that has the same strike and maturity as this data
point, this price should be used as the fair value without any adjustments?
3) Our client has provided us with an analysis of the difference between their
theoretical volatility and the markets implied volatility times the Vega of the
position. The markets implied volatility is derived from the market in the
following order:
1. Last transaction price during the day
2. Mid price quoted that day
3. Last transaction price during the four previous days
4. No price
We are struggling to understand whether we actually could claim that the

difference, calculated in this manner, actually is an accurate measure of the
incorrectly stated value of these options in the client’s balance sheet. Please see
the attached file.”
Av ett bifogat underlag framgick vald respektive implicit volatilitet för fyra ODAX-
positioner samt Vega och Edge för dessa.
4.4.7.18 Noteringar från internt möte per telefon med KPMG i London den
21 januari 2010
I direkt anslutning till frågorna hade vissa svar från telefonmötet antecknats. Av svaren
framgår att priser eller i vart fall volatiliteten på faktiska transaktioner ska användas,
Sid 618
även om transaktionerna inte är frekventa. I det första ledet av frågan har följande
notering gjorts:
”Has not proven if Vega is immaterial. In theory yes. Most model reserves are
because the model is not doing it accurately. Portfolio level model reserve that
takes into account the valuation difference.”
I anledning av frågan om Vega-analysen var ett tecken på felvärdering svarade

kollegorna i London här jakande och angav vidare att det ska göras avsättning till en
värderingsreserv för en eventuell värderingsdifferens på sätt som framgår av den
processkarta som KPMG försett Banken med vid olika tillfällen (se ovan).
“Back testing: Instrument per instrument, that they can prove, that their model
does not deviate from the market. Any transaction, without skepticism. Any
available market data. Does not matter if something is wrong on the market.
The model should capture the behavior of the market, even though the
market is ‘crazy’.
Model reserving, is usually done by middle office or product control, the
valuation committee makes the decision of the reservation’s number. All
relevant parties of the back office. Valuation governance committee needs to
address this question.
Reserves are applied to the model as a whole, Delta reserve for the bid/offer
spread →Input in the model, you use the current price, you should use the bid
price for long option. Vega bid/offer spread.”
På frågan om innebörden av ”maximum use (1)” noterades följande svar från

kollegorna i London:
”In theory yes, actual transaction. In practice, [if] you are not prepared to take
the price, then you should not use the volatility. Actual transaction, even though
not regularly happening, its judgmental to use it.”
Om det handlar om ett pris från en genomförd transaktion så bör det användas även om
det inte görs transaktioner regelbundet.
Sid 619
“Model reserve, to take account the limitations of your model. The next stage is
to make a model provision. A model reserve should be temporarily. The model
reserve should be decreasing due to calibrating the model.”
En värderingsmodell ska kalibreras och till följd av det så kommer behovet av en

värderingsreserv att minska över tid.
På fråga (2) (om maximum use) noterades följande svar: ”In theory yes, in practice we
have to consider what has happen in the market and make a price adjustment. This
then becomes that options price, level 2. The strike next to that, interpolated, is also
level 2.”
I Erick Thunströms mail den 20 januari 2010 hade ytterligare en fråga (3) noterats:
“The client uses historical volatility without any smile or skew (i.e. assumes that the
volatility of an at-the-money option is the same as the volatility of an in-the-money or
out-of-the-money option). From an audit perspective (assuming that the issue is
material) what is your experience in how the audit partner acts and reports in such a
situation? I denna del har följande svar från kollegorna i London noterats: “A model or
skew reserve would be required.” Beskedet från experterna i London var således att för
det fall att den teoretiska modellen visade ett annat värde än det som följde av de priser
som fanns i marknaden måste man använda en värderingsreserv; dels baserat på en
eventuell differens utifrån en Vega-analys men också utifrån skew, om man värderat
enligt rak volatilitet, utan avseende för de olika priser beroende på lösenpris.
Colin Martin hänvisade KPMG i Stockholm till KPMG-kollegan Andreas Wolfsiffer i

Frankfurt.
4.4.7.19 Mail från Erick Thunström till Andreas Wolsiffer den 21 januari 2010
I ett mail den 21 januari 2010 ställde Erick Thunström ett antal frågor till den kollega
som rekommenderats av Colin Martin i London, dvs. Andreas Wolfsiffer på KPMG i
Frankfurt, om definitionen av aktiv marknad och användandet av observerbara
Sid 620
marknadsdata beträffande vissa specifika ODAX-optioner. Han angav tre specifika

ODAX-positioner per den 30 december 2009 och skrev följande:
“Would you consider, based on your general knowledge of FDAX options, these
prices as:
1). traded on an active market and to be used form the market value of the
position (without any adjustment)? I.e. would you consider these values as level
1 according the IFRS valuation hierarchy?
2). Or would you consider them as prices that are not quoted on an active
market, but still valid enough to be used as observable inputs in a option
pricing model and be defined as Level 2.
3). Or would you totally disregard these prices and base the valuation on your
own assessment (i.e. Level 3).
For your information, our client is measuring those options by using
historical vol rather than the implied volatility. Which we feel more than a little
bit skeptical about. However, we do not have knowledge about the activity of
this specific market, nor the products, so we hope that you can give us some
guidance in this matter”.
4.4.7.20 Mail från Anders Torgander till Johan Dyrefors den 25 januari 2010
I mail från Anders Torgander till Johan Dyrefors m.fl. den 25 januari 2010 skrev
Anders Torgander följande:
”Hej Johan!
Skickar här de ppt-bilder vi diskuterade kring samt en excel-fil med alla
optionerna per den 30 december, med uppdelning på tillgångar och skulder. I
första arket hittar du också nedanstående sammanställning som är lite
intressant;
Sid 621
Ca 92% av optionerna är per balansdagen värderingsbara med antingen (i)

sista köpkursen, (ii) mid-kurs, (iii) bidkurs för tillgångar och ask för skulder
(korrekt värdering) och (iv) ask för tillgångar eller bid för skulder (viss
felvärdering). Dessa priser uppfattas av de vi pratat med (Colin Martin och
Peter Rothwell, bl.a. delaktiga i revisionen av Nordea) som antingen priser på
en aktiv marknad (nivå 1) eller åtminstone observerbara priser. Endast 1/10-del
av portföljen saknar priser på balansdagen. Med en mer utvecklad
värderingsmodell bör en viss del av dessa positioner att kunna värderas med
antingen direkt eller indirekt observerbara priser dvs nivå 1 el. 2 och av den
totala portföljen blir det endast en mindre del som är uppenbart rimlig att
arbeta med egna antaganden om historisk volatilitet (som ska ’backtestas’). Jag
har ovan gjort en liten räkneövning som leker med antagandet att även [de]
positioner som det saknas priser på denna dag har samma genomsnittliga
avvikelse i värdering mot marknaden som de positioner där det finns priser (3%
högre priser på tillgångar och 7% lägre priser på skulder). Med dessa härledda
’edgar’ ökar edgen från 298 MSEK till 323 MSEK per den 30 december.”
I den presentation som Anders Torgander bifogade till det aktuella mailet avseende
Uppföljning av iakttagelser sedan förra året, noterades bl.a. att Banken ”saknar en
metod för att interpolera priser/volatiliteter (dvs. värdering enligt nivå 2)”, att ”där
observerbara priser saknas också en metodik som tydligt syftar till att ta fram ett
Sid 622
verkligt värde” enligt IAS 39. Det konstaterades här att Banken värderade sina
optioner utifrån en rak volatilitet. Vidare noteras:
”HQ redovisar ’dag 1’ på transaktioner där värderingen inte görs på basis av
observerbara marknadsdata. Detta är inte förenligt med IAS 39.” Bland
slutsatserna framgår vidare: ”Enligt redovisningsregelverket gäller att ’med
regelbundna intervall kalibrerar ett företag värderingstekniken och prövar dess
giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella
marknadstransaktioner i samma instrument (det vill säga utan förändring,
uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara
marknadsuppgifter’. Företaget saknar en process för kalibrering av
värderingsmodellen.”
I dokumentet noterades följande slutsatser:

”• Använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i den
externa finansiella rapporteringen, även om modellvärdering ger i allt
väsentligt samma värde
• Undvik historisk och rak volatilitet vid värderingen för den externa finansiella
rapporteringen om rättvisande implicit volatilitet finns att tillgå i marknaden
• Utarbeta en tydlig instruktion för hur volatilitet ska bestämmas vid värdering
för den externa finansiella rapporteringen för att därigenom underlätta
värderingen i den externa finansiella rapporteringen och riskfunktionens
kontroll
• Validera värderingsmodeller regelbundet genom en jämförelse med
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (back
testing)
• Justering av marknadsvärdena skulle kunna göras på portföljnivå. Justering
behöver göras för att reflektera
- modellfel
- Bid and ask spread”
Sid 623
4.4.7.21 Mail från Anders Torgander till Johan Dyrefors m.fl. den 22 januari
2010
Den 22 januari mailade Anders Torgander en fil till Johan Dyrefors och Erick Thun-
ström av vilken kunde utläsas Edgen dag för dag från den 1 oktober 2007 till slutet av
2009 (med undantag för fjärde kvartalet 2008).
I mailet fanns även en graf som illustrerade Edgens utveckling. Mailet innehöll även
en sammanställning av Edgens snittstorlek under sedan 2007, bl.a. för de senaste 300,
200 respektive 100 dagarna; i sistnämnda fall uppgick den i snitt till 291 mkr (300
dagar), 336 mkr (200 dagar) och 422 mkr (100 dagar). Avslutningsvis noterade Anders
Torgander följande: ”Som framgår av denna information har edgen ökat under 2009.”
4.4.7.22 Mailkorrespondens mellan Johan Dyrefors till Anders Torgander den

22 januari 2010
Johan Dyrefors svarade Anders Torgander enligt följande:
”Jag är intresserad av kopplingen mellan edge:n och den del av portföljen som
den är hänförlig till och hur denna information kan användas för att dra slut-
satser om hela portföljen. Har vi gjort en sådan uppdelning av portföljen på
olika kategorier?
Jag vill även skicka med ett tankeexempel/fråga: Om edge:n är positiv och
därmed indikerar att HQs modell ger högre värden än marknadsvärden innebär
väl det att långa positioner blir för högt värderade tillgångar medan korta
positioner blir för högt värderade skulder – eller? Om så är fallet nettas ju en
del av edge:en bort. Detsamma måste väl i så fall även gälla utanför den del av
portföljen som har edge. Tänker jag helt galet – eller?”
Anders Torgander återkopplade samma dag och svarade bl.a. följande:

”Edgen beräknas som [MV teoretiskt – MV Market]. Exempel för tillgångar
[100-90]=10. För skulder blir beräkningen [-90-(-100)]=10 dvs. att om skulden
(den korta positionen) undervärderas så blir bidraget till edgen positiv dvs.
edgen är [i] någon bemärkelse ett uttryck för att eget kapital är övervärderat,
men frågan är fortfarande med vilket belopp.”
Sid 624
4.4.7.23 Johan Dyrefors möten den 25 januari 2010

Johan Dyrefors hade ett önskemål om att få sätta sig ner för en genomgång av Trading-
portföljen för att han skulle bilda sig en egen uppfattning om läget. Med anledning
därav träffade han Agneta Norgren och Nina Hernberg den 25 januari 2010. Bland
annat gick man då igenom de stora Vegorna och skillnaden mellan en värdering utifrån
marknadens implicita volatilitet och Tradingens teoretiska värdering. Enligt Agneta
Norgren framgick det tydligt vid detta möte vilken ”resultatpåverkan en omvärdering
till marknadspris skulle få.”
4.4.7.24 Mail från Agneta Norgren till Anders Malm den 3 augusti 2010
I anledning av den utredning som Anders Malm genomförde sommaren 2010 skrev
Agneta Norgren i ett mail som hon vidarebefordrade till honom den 3 augusti 2010:
”Anders,
Skickar dig 2 mail [..] som visar att de värderingskontroller RISK (företrädesvis
min kollega Nina H) stämdes av med revisorer – vid det specifika mötet med
Johan Dyrefors gicks de stora vegorna och skillnaden mellan marknaden
implicita volatilitet och tradingen teoretiska värdering samt framgick tydligt
den resultatpåverkan en omvärdering till marknadspris skulle få.
[..]
Finanskonsulten Erick Thunström, KPMG hade också hela portföljen på ett
USB-minne för närmare analys. Vår uppfattning är därför att metoden var väl
avstämd och initialt (2006/2007) implementerad genom aktiva råd från KPMG
– dessa KPMG- skrivelser har Du tidigare.
[..]
Jag skickar detta för att verifiera att agerat i som jag uppfattar det samförstånd
med revisorerna.”
I den mailkorrespondens, från den 22 januari 2010, som hon vidarbefordrade hade
Johan Dyrefors efterfrågat ett möte eftersom det skulle vara värdefullt för honom att
göra ”en genomgång av tradingportföljen så att jag får bilda mig en egen uppfattning
om läget”. Det visar att Johan Dyrefors var uppdaterad och kände till problemen med
värderingsmodellen och att det fanns en felvärdering.
Sid 625
4.4.7.25 Kontakt mellan Johan Dyrefors och Curt Lönnström den 25 januari
2010
Samma dag som Johan Dyrefors träffade Agneta Norgren hade han kontakt med Curt
Lönnström, som gjorde noteringar efter samtalet. Under rubriken Värdering av
tradingportföljen noterade han bl.a. följande:
”HQs definition av aktiv marknad avviker från IFRS. Kan vara ok med tydlig
beskrivning och dokumentation. (Fråga finns om vi tillämpar vår egen
definition konsekvent).
[..] Marsförfallet har av oss karakteriserats som icke aktiv marknad(Här finns
nog ett outtalat frågetecken från Johan) [..] Varför har värderingen stannat på
25, visa argumenten. Varje procentenhet = 37 mkr.
[..] Vi gör:
Egen bedömning av aktiv/passiv marknad
Använder ’rak’ volla
Använder offsetting i viss utsträckning
Detta avviker från IFRS.
Försök att stödja detta arbetssätt genom att stämma av ex post mot
marknadens verkliga priser..
[..] Revisorerna kommer inte att ha synpunkter på kommunikén, där ingen
kommentar behövs, eller på årsredovisningen så länge vår värderingsprincip är
fullständigt beskriven.”
Curt Lönnström mailade sina noteringar till Mikael König samma dag och skrev:
”Hade ett långt och bra samtal med Johan D. i kväll. Skrev ner en sammanfattning för
minnet som jag här översänder till Dig. Tycker att Du bara skall använda den som
stöd för samtalen i veckan, snarare [än] som något som skall spridas i en större krets.”
4.4.7.26 Utkast till rapport – presentation vid revisionsmöte den 27 januari

2017
Inför ett revisionsmöte den 27 januari 2010 upprättade Johan Dyrefors och Peter
Svensson ett utkast till KPMG:s rapportering från revisionen år 2009, dvs. det
dokument som skulle presenteras på kommande styrelsemöte i HQ AB. Enligt Peter
Svenssons noteringar för hand på dokumentet närvarade Stefan Dahlbo, Johan Piehl,
Sid 626
Curt Lönnström, Mikael König, Mattias Arnelund, Jesper Bülow och Agneta Norgren
vid mötet. Från KPMG:s sida närvarade bl.a. Johan Dyrefors och Peter Svensson.
Vid mötet behandlades värdering och redovisning av verkliga värden enligt IAS 39.
Av dokumentet framgår under rubriken HQ Banks värdering av Trading-lagret
baseras på följande principer, bl.a. att: ”’Dag-1 resultat’ har inte identifierats och har
därmed inte heller periodiserats över instrumentens löptid.” Peter Svensson har
noterat för hand att Johan Dyrefors i anslutning härtill angav följande: ”HQ bör
försöka kvantifiera DOP-effekten för att verkligen kunna säga att den är oväsentlig.
Kan vara en del av validering av modellen.”
Det angavs även rekommendationer från KPMG till Banken, bl.a.: ”Överväg att frångå
antagandet om rak volatilitet • För instrument som handlas på en aktiv marknad:
Använd implicit volatilitet som finns att tillgå i marknaden vid värderingen” Här har
Peter Svensson noterat att Johan Dyrefors uppgett: ”Använda kurvan framöver, men
behåll befintlig metod per 091231”. Med kurvan avses skew, eller volatilitets-smile.
Vidare anges som nästa punkt: ”• För instrument som inte handlas på en aktiv
marknad: Se över principerna för att härleda volatiliteten (t ex systemstöd som
genererar ett ’volatilitetstäcke’)”. Banken hade redan tillgång till systemstöd för att ta
fram sådant volatilitetstäcke. En sådan funktionalitet fanns i ORC.
Vidare angavs följande rekommendation: ”Utvärdera om det går att införa en rutin
(systemstöd) som fångar upp Dag 1-resultat och periodiserar dem över instrumentets
löptid”. Här har Peter Svensson noterat att Johan Dyrefors uppgett: ”Modifiera denna
text.”
Ytterligare en rekommendation från KPMG noterades: ”Validera värderingsmodeller

regelbundet genom en jämförelse med observerbara marknadstransaktioner i samma
instrument”. I anslutning härtill har Peter Svensson noterat att Agneta Norgren uppgav:
”Inga priser att jämföra mot.”
Sid 627

Svensson och höll en presentation. I presentation presenterades hur KPMG uppfattat
de principer som styrde Bankens värdering av Tradinglagret. Här presenterades
Bankens definition av aktiv marknad, dvs. kravet att mer än hälften av Bankens
positioner måste omsättas per dag, minst tre sådana dagar måste ha förekommit en
vecka och minst tre sådana veckor under den senaste tremånadersperioden. Vidare
presenterades Bankens användning av rak volatilitet: ”Volatiliteten antas vara
densamma (’rak’) för derivat med olika lösenpris men med samma förfallodatum,
framtida volatilitet skattas utifrån historisk volatilitet i högre grad än utifrån implicit
volatilitet (optioners volatilitet kommer att söka sig mot ett historiskt snitt).”
KPMG konstaterade att Bankens ledning var medveten om att dessa principer innebar
ett ”visst avsteg från en bokstavstolkning av IAS principer”, men att Bankens ledning
bedömde att Bankens tillämpning av principerna gav en rättvisande bild av ett mark-
nadsvärde (fair value). Det noterades att Banken var transparent, att tillämpade
principer beskrevs i den externa finansiella rapporteringen och att de osäkerhets-
faktorer som fanns vid värderingen kunde ”med fördel utvecklas för att ge läsaren
ytterligare förståelse för de subjektiva inslag som finns (och måste finnas) och den
stora påverkan som vissa antaganden har på värderingen”. KPMG uppgav också att
de inte noterat några väsentliga avvikelser från de principer som Banken uppgav sig
använda vid värderingen. KPMG uttalade sig således inte om en tillämpning av
principerna gav en rättvisande bild utan endast om de hade noterat några avvikelser
från principerna. KPMG lämnade även följande rekommendationer:
”• Se över instruktioner för värdering av finansiella instrument för den externa
finansiella rapporteringen med avsikten att ge en så tydlig och fullständig
vägledning som möjligt och som därmed kan ligga till grund för värderingen
och Risk-funktionens kontroller
• Överväg att frångå antagandet om rak volatilitet
Sid 628
• För instrument som handlas på en aktiv marknad: Använd

implicit volatilitet som finns att tillgå i marknaden vid
värderingen
• För instrument som inte handlas på en aktiv marknad: Se över
principerna för att härleda volatiliteten (t ex systemstöd som
genererar ett ’volatilitetstäcke’)
• Riskfunktionen utför och dokumenterar ett antal kontroller vid varje bokslut.
Utförda kontroller och slutsatserna från Risk-funktionens arbete bör
sammanfattas i ett övergripande dokument som hänvisar till den underliggande
och mer detaljerade dokumentation som redan upprättas av Risk-funktionen.
Vidare bör givetvis Risk-funktionens arbete anpassas till eventuella
förändringar av instruktioner för värdering av finansiella instrument (se punkt
1 ovan).
• Validera värderingsmodeller regelbundet genom en jämförelse med
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, t ex genom
uppföljning av s k Dag 1-resultat.”
Det framgår att innehållet i vad KPMG nu förmedlade var något annat än vad som
tidigare hade uttalats, t.ex. vid revisionsmöte med Banken den 17 november 2009. Då
lämnade KPMG direktiv om vad som skulle göras. Nu gällde, som Johan Dyrefors
redan hade meddelat Curt Lönnström (se ovan), att revisorerna inte skulle komma att
ha några synpunkter.
4.4.7.28 KPMG:s interna synpunkter på utkast till årsredovisning (2 mars

2010)
Den 2 mars 2010 lämnade Johanna Fellman och Anders Torgander synpunkter på
”utkast till årsredovisning för HQ 2009” i en PM ställd till Johan Dyrefors och Peter
Svensson. Anders Torgander agerade som redovisningsexpert och var den som i
huvudsak gått igenom de finansiella delarna. Iakttagelserna rapporterades i avvikelse-
form med gradering av avvikelsens väsentlighet på en sexgradig skala. Graderingen 1
motsvarade ett avsteg som ”bör åtgärdas”, gradering 2–3 motsvarade väsentliga av-
steg från IFRS med risk för anmärkning vid redovisningstillsyn. Graderingen 4–5,
Sid 629
slutligen, avsåg ”Allvarligt avsteg från IFRS som KPMG inte kan acceptera. Risk för
anmärkning och böter under systemet för redovisningstillsyn”.
Under rubriken ”Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument som löpande
värderas och redovisas till verkligt värde” hade noterats följande:
”4 • HQs modell för värdering av optioner är inte förenlig med IAS 39 bl.a. därför
att den bygger på en volatilitet som är (i) rak (dvs. samma volatilitet oavsett
strike) och (ii) är historisk.
4 • Enligt beskrivningen av värderingsmetodiken framkommer inte att man
kalibrerar värderingsmodellen mot faktiska transaktioner vilket krävs enligt IAS
39,48A.
3–4 • HQ skriver att man har gjort bedömningen att de resultat som uppstått ’dag 1’
inte är materiella. Det kan ifrågasättas om bolaget förelagt sådana
revisionsbevis som styrker att detta påstående är korrekt. Argumentationen har
varit att det inte varit möjligt av systemmässiga skäl att ta fram denna
dokumentation.”

Under rubriken ”Not 27 Klassificering av finansiella instrument mm” lämnades bl.a.
följande kommentarer och graderingen 3 (dvs. väsentliga avsteg).
”Utifrån de diskussioner som fördes för några veckor sedan så föreföll hela
HQs portfölj med optioner vara värderade utifrån egna (teoretiska antaganden)
om främst volatilitet. Detta innebär att eftersom noten ska illustrera hur bolaget
faktiskt gått till väga i värderingen, så skulle samtliga optioner vara hänförliga
till nivå 3 givet att HQ inte ändrat sin metod sedan diskussionen för några
veckor sedan. Det faktum att HQs (teoretiska) marknadsvärden i allt väsentligt
sammanfaller med marknadens när det föreligger en aktiv marknad är positivt
på det viset att balansräkningen därmed inte är felvärderad med något
väsentligt belopp. Men eftersom värderingen har utgått från HQs teoretiska
modeller så är instrumenten de facto värderade utifrån en nivå 3 ansats.
Motsvarande kommentar kan lämnas om de optioner som hänförts till nivå 2.

Även dessa optioner värderas utifrån HQs teoretiska modell som bygger på
Sid 630
historisk (och rak) volatilitet. Denna data hämtas inte från marknaden och är
därför oobserverbar och därmed nivå 3. Att dessa volatiliteter för optioner som
ingår i nivå 2 enligt noten har en använd (historisk och rak) volatilitet som
avviker max +/- 10 % från implicit volatilitet gör inte detta till en ’nivå 2-
värdering’. Betydelsen av dessa avvikelser är att felvärderingen av dessa
positioner i balansräkningen är mer begränsad i förhållande till optioner där
historisk volatilitet ˃ än +/- 10% av implicit volatilitet.”
4.4.7.29 KPMG:s riktlinjer för kvalitetskontroll – KAM 2009

Göran Arnell var av KPMG utsedd till s.k. ”IFRS reviewing partner” (IFRS-granskare)
för räkenskapsåret 2009.
Funktionen med en IFRS-granskare avsåg att säkerställa att de finansiella rapporterna i

bolagen som KPMG reviderade följde IFRS. Enligt KPMG:s riktlinjer för kvalitets-
kontroll, där ett särskilt förfarande föreskrivs, gäller att – i en situation då IFRS-
granskaren och den huvudansvarige revisorn har skilda uppfattningar – en revisions-
berättelse inte avges innan meningsskiljaktigheten är löst samt detta har dokumen-
terats.
4.4.7.30 Mail från Göran Arnell till Johan Dyrefors den 9 mars 2010
Den 9 mars 2010 mailade Göran Arnell till Johan Dyrefors och ville ha ett möte: ”Jag
har intervjuat Anders Torgander om HQ och är orolig för värderingen av optioner i
koncernen. Kan vi arrangera ett kort möte om detta så snart som möjligt, gärna med
Anders Torgander medverkande? Av de fakta jag har fått från Anders kan jag inte ge
clearance på IFRS Review och behöver därför fakta från dig också. Hoppas vi kan
lösa detta snabbt.”
Göran Arnell och Johan Dyrefors träffades. De hade olika uppfattning. Göran Arnell
lämnade aldrig något godkännande.
4.4.7.31 KPMG:s PM ”Sammanfattning gra sk i g” de ars

I en PM benämnd ”Sammanfattande granskning” daterad den 10 mars 2010 samman-
fattade Anders Torgander och Erick Thunström KPMG:s arbete med att verifiera att
Sid 631
Banken värderat sina optioner i enlighet med IAS 39. Intervjuer hade gjorts med
Agneta Norgren och Nina Hernberg samt även en analytisk granskning av utveck-
lingen av Edgen under 2009.
Inledningsvis noterade KPMG föregående års iakttagelser och slutsatsen att Banken
saknade en värderingsinstruktion som tydligt beskrev att:
”• syftet med att ta fram ett verkligt värde är att komma fram till det belopp till
vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga
parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att
transaktionen genomförs
• verkligt värde uppskattas utifrån resultaten av en värderingsteknik där
marknadsuppgifter används i så hög grad som möjligt och företagsspecifika
uppgifter i så låg grad som möjligt
• värdering görs utifrån värderingshierarkin (i) priser från en aktiv marknad,
(ii) värderingsteknik med observerbara priser och (iii) värderingsteknik med
egna antaganden när observerbara priser saknas.”
Vad beträffade uppföljningen för 2009 noterade KPMG:

”HQ tillämpar i stort sett samma värderingsmetodik som vid bokslutet 08/09,
De principer som utvecklats avser i huvudsak bara hur beloppen presenteras i
not till årsredovisningen av de tre olika nivåerna i verkligt värde hierarkin och
har såvitt vi uppfattar inte förändrat HQs värdering för extern redovisning.”
Därefter gick Anders Torgander och Erick Thunström igenom föregående års
iakttagelser och årets uppföljning för var och en av de tre värderingsnivåerna. Vad
först avsåg nivå 1 noterade KPMG – med utgångspunkt från föregående års slutsats att
Banken ”saknar principer och instruktioner för bestämmande av ’aktiv marknad’” –
att Banken under slutet av 2009 arbetat fram en definition på aktiv marknad, men
konstaterade bl.a. att:
”Denna instruktion används dock bara för att avgöra vilka belopp som ska
tillhöra nivå 1 i not 27 till årsredovisningen. Instruktionen används emellertid
inte för att bestämma hur derivaten faktiskt ska värderas i balansräkningen.
Sid 632
Instrumenten i nivå 1 värderas på samma sätt som i nivå 2 resp. nivå 3 dvs.
utifrån HQ:s teoretiska modell med antaganden om en rak volatilitet som också
bygger på historisk volatilitet.
[..]
Enligt vår bedömning är det högst tveksamt om detta är förenligt med defini-
tionerna av nivå 1 att klassificera instrumenten som HQ betecknar som
handlade på en aktiv marknad, eftersom värdering inte sker utifrån aktuell
köpkurs (för köpta optioner) resp. sälj-kurs för utställda optioner. Om HQ hade
bokfört en justering för dessa belopp skulle det emellertid varit mer tydligt
korrekt att beskriva dem som tillhörande nivå 1.”
Vad vidare gällde nivå 2 konstaterade KPMG, med hänvisning till föregående års slut-
sats att Banken ”saknar en metod för att interpolera priser/volatiliteter (dvs. värdering
enligt Nivå 2)”, årets uppföljning bl.a. enligt följande:
”Det bör emellertid noteras att HQ värderar hela optionsportföljen utifrån sina
egna antaganden om volatilitet (rak och historisk) och ovanstående [hänvisning
till instruktionen som beskriver HQ:s metod för nivåindelning] gäller endast för
indelningen i not 27. HQ har inte backtestat utfallet av sin värderingsmetodik
och värderingsmodellen har inte kalibrerats (se vidare kommentarer nedan).
Detta gör att värderingen egentligen utgör en nivå 3 metodik eftersom man
bortser från implicit volatilitet (dvs marknadspris) i hög utsträckning och antar
att volatiliteten är rak per optionsserie dvs. att den inte skiljer sig åt beroende
på lösenpris.”
Vad slutligen avsåg nivå 3 konstaterades att KPMG redan föregående år iakttagit att
det saknades en metodik som tydligt syftar till att ta fram verkligt värde enligt IAS 39
när observerbara priser saknas.
Vad gäller uppföljningen för 2009 noterades:

”För att skatta värdet på optioner där direkt och indirekt observerbara priser
saknas kan historisk information användas. Att detta är en acceptabel
utgångspunkt har vi fått bekräftat vid telefonmöten med Colin Martin och Peter
Rothwell på KPMG UK. Detta är dock inte tillräckligt för att uppfylla kraven i
Sid 633
IAS 39. Den historiska informationen om t.ex. volatilitet måste på ett eller annat
sätt anpassas för att reflektera nuvarande förutsättningar på marknaden. Detta
kan göras med skattningar utifrån ett antal olika [tekniker och] simuleringar.
Detta tillämpas dock inte av HQ. HQ saknar uppföljning av att de priser som
värderingsmodellen genererar reflekterar de priser som kan [observeras] på
marknaden i vissa situationer då avslut görs dvs. backtesting och kalibrering
genom modell-reserv.
Någon [förändring] har således inte gjorts i rutinen, HQ har inte visat någon
dokumentation som styrker att denna avvikelse från regelverket inte utgör ett
väsentligt fel.”
Vidare noterades, gemensamt för nivå 2 och 3, att Banken saknade ”en process för
backtesting och kalibrering av värderingsmodell. Enligt redovisningsregelverket ska
jämförelser göras löpande mellan verkligt värde enligt värderingsmodell och priser
från genomförda på marknaden vid samma tidpunkt för samma instrument och
justering göras för modellfel om sådana föreligger.” Det konstaterades att någon
förändring i rutinen inte gjorts samt att Banken inte visat något stöd för att den aktuella
avvikelsen ”inte utgör ett väsentligt fel”.
Därefter gjorde KPMG en analys av Edgen och konstaterade att den uppvisade ”ett
positivt värde för majoriteten av observationerna” och att den hade ”ökat gradvis
under året”, vilket åskådliggjordes av grafer. KPMG noterade att Bankens teoretiska
värdering uppvisade ”en positiv avvikelse från marknadspriser, såväl på ett genomsnitt
som per den 31 december 2009. Detta skulle kunna tolkas som att HQ har en options-
portfölj som på en konstant basis är övervärderad kontra marknaden. HQ har inte lagt
fram någon information kring att detta inte skulle vara fallet.”
KPMG konstaterade sammanfattningsvis följande slutsatser:

”Den värderingsproblematik som konstaterades per den 31 december 2008
kvarstår i stor utsträckning. Fortsättningsvis bör HQ utveckla en metodik som
är i enlighet med gällande regelverk. Vår förväntan var att HQ skulle ha
vidareutvecklat sin metodik utifrån föregående års gransknings resultat. En
Sid 634
anledning kan vara att riskkontroll på HQ inte har tillräckligt med resurser i
form av exempelvis systemstöd och kompetens för att kunna driva den här
frågan fullt ut. Vi kan konstatera att förändrings och utvecklingsbenägenheten
har varit låg på HQ.
Den absolut viktigaste förändringen av HQs metod som behöver genomföras
under 2010 för en bättre överensstämmelse med principerna i IAS 39 för
värdering till verkligt värde är att de värden som HQ tar fram utifrån sin
teoretiska utgångspunkt ska stämmas av mot priser från transaktioner på
marknaden (helst i samma instrument). Om en sådan jämförelse påvisar
systematiska avvikelser, skall en kalibrering göras av värderingsmetoden enligt
IAS 39. Om en sådan backtesting och kalibrering genomförs (vid behov) så är
egentligen indelningen i de tre nivåerna med avseende på värdering i balans-
räkningen inte en avgörande fråga eftersom det blir marknadsdata som styr
värderingen i så hög utsträckning det är möjligt. Denna typ av kalibrering
brukar oftast benämnas ’modell-reserv’. Även andra typer av reservering/
justering bör övervägas såsom t.ex. för köp-säljkursspreaden enligt den
internationella praxis som finns på området sedan många år.
Utifrån den s.k. edgen förefaller det som att HQ:s under 2009 (liksom
tidigare år) har varit övervärderad gentemot marknaden och att denna skillnad
ökat under året.”

Vidare gjordes följande notering angående föregående års iakttagelser avseende nivå 3:
”• HQ Bank värderar sina optionsinstrument utifrån en rak volatilitet. Detta
bygger på en så kallad Mean reversion strategi som syftar till att spekulera på
felprissättningar i marknaden. I och med detta skiljer sig HQs värden från den
värden marknaden påvisar. Marknaden prissätter utifrån den implicita
volatiliteten vilken skiljer sig från HQs raka volatilitet. Enligt det rådande
regelverk som gäller (IAS39/IFRS) ska man vid värdering använda sig av
marknadspriser i så lång utsträckning som möjligt. Detta kan endast frångås i
de fall marknaden kan påvisas vara inaktiv. I och med att HQ tillämpar en rak
volatilitet vid värderingen kommer deras värdering att skilja sig från
marknadens. Detta är, såvida inaktivitet på marknaden kan empiriskt styrkas,
inte i enlighet med IAS39/IFRS.
Sid 635
• HQ redovisar resultat (vinst) ’dag 1’ på transaktioner där värderingen inte

görs på basis av observerbara marknadsdata. Detta är inte förenligt med
IAS39.”
4.4.7.32 KPMG:s ”Arbetspapper revisionsberättelse HQ ” de 11 mars

2010
I ett internt arbetspapper daterat den 11 mars 2010 upprättat av Johan Dyrefors framgår
hans överväganden i samband med avgivandet av revisionsberättelsen för år 2009.
Johan Dyrefors konstaterade inledningsvis att det ”kritiska granskningsområdet har,

liksom föregående år, varit tradingverksamheten”. Johan Dyrefors gick därefter
igenom ett antal tillvägagångssätt som Banken tillämpade och där det fanns brister.
Beträffande frågan om processer och principer gav en rättvisande bild av tradingverk-

samheten noterade Johan Dyrefors:
”2) För att vara en bank har HQ relativt begränsade resurser för administra-
tiva processer – det gäller både antalet medarbetare och systemstöd. Det
medför att det finns områden med tydlig utvecklingspotential, vilket vi också har
uppmärksammat i vår rapportering, t ex hantering av dag 1-resultat och Risks
rapportering. Vår bedömning är dock att bristerna inte är av sådan omfattning
att de i sig bidrar till en ej rättvisande presentation i den finansiella rappor-
teringen.
3) HQ har i relativt hög utsträckning hållit fast vid sina principer. En fördel
med detta är att det utgör en konsekvent hantering över tiden. En nackdel är att
det finns områden med omotiverade avsteg från IFRS-principer.
[..]
6) Vi tycker att risker och osäkerhetsfaktorer är väl beskrivna i text. Däremot
saknar vi mer kvantitativa uppgifter som ger en uppfattning av risken och
osäkerheten i värderingen av finansiella instrument. Det är enligt vår mening
inte tillräckligt med informationen om den stora andelen nivå 3, de långa
löptiderna för derivaten och den stora värderingseffekten som är hänförlig till
volatilitetsantaganden (vega-analysen).
Sid 636
Mot bakgrund av våra iakttagelser enligt punkt 2, 3 och 6 ovan har vi under
slutet av vår revision övervägt en skriftlig erinran till styrelsen där vi lyfter upp
våra iakttagelser relaterade till dessa områden. Vi har dock valt att stanna vid
den rapportering som vi avlämnat för året, men samtidigt bestämt att vi
omgående efter avslutandet av revisionen av 2009 års räkenskaper ska fortsätta
att följa HQs utveckling av rutiner och principer relaterade till trading-
verksamheten så att vi inte sparar vår uppföljning till efter sommaren.”

rättsfakta)
Den 15 april 2010 hölls årsstämman i HQ AB. Vid stämman lades styrelsens och den
revisorns revisionsberättelse. Årsredovisningen undertecknades den 11 mars 2010.
I avsnittet rörande HQ Investment Banking framgick rörande Trading: ”Ambitionen är

att göra fler men mindre affärer för att diversifiera och minska risken samt att anpassa
sig till ökad likviditets- och motpartsrisk i omvärlden.” Under rubriken Utveckling
anges bl.a.: ”Trading skall fortsätta utveckla verksamheten mot traditionell market
making, bland annat genom att göra fler men mindre affärer.”
Koncernens rörelseresultat före skatt redovisades till 177 mkr samt, efter skatt, till 134
mkr. På tillgångssidan redovisades under Övriga tillgångar 2 550 mkr samt under
Övriga skulder 5 065 mkr. Summa skulder angavs uppgå till 11 381 mkr. Det egna
kapitalet, inklusive balanserad samt årets vinst om 538 mkr, uppgick till 1 211 mkr.
I not 1 Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper anges under rubriken Tilläm-

pad lagstiftning och normgivning följande: ”Koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med [IFRS] utgivna av [IASB] och tolkningsuttalanden från [IFRIC] som har
godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, samt Finansinspektionens
föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare har [ÅRKL 1995:1559] samt [RFR 1.2, Komplette-
rande redovisningsregler för koncerner] tillämpats.
Sid 637
Under rubriken Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna anges på

samma sätt som tidigare år följande:
”Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att
företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av
uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder
om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som
har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskatt-
ningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella
rapporter beskrivs nedan.”
Under rubriken Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisnings-

principer framgår följande:
”Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar har gjorts vid tillämpningen
av koncernens redovisningsprinciper. Bestämning av verkligt värde för
finansiella instrument omfattar kritiska bedömningar vid:
+ Bedömning av om marknaden för finansiella instrument är aktiv eller inaktiv.
riskfaktorer.
+ Bedömning av vilka marknadsparametrar som är observerbara.
+ Bestämningen av om marknaden för ett visst instrument har priser kvoterade
på en aktiv marknad.”
Vidare anges, under rubriken Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar, bl.a.
följande: ”När ett finansiellt instrument inte är noterat på en aktiv marknad använder
HQ en värderingsteknik för att uppskatta verkligt värde. I vissa fall är parametrar i
Sid 638
dessa värderingsmodeller baserade på olika antaganden (främst volatilitetsantagan-

den) vilket medför en förhöjd osäkerhet i det redovisade värdet på dessa instrument (se
vidare avsnitt om ’Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument som löpa-
nde redovisas till verkligt värde’ i not 27 samt avsnitt om ’Marknadsrisk’ i not 28).”
Vidare framgår under rubriken Klassificering och värdering bl.a. följande:

reglerna i IAS 39. [..]
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Exempel på tillgångar som
klassificeras i denna kategori är obligationer och andra räntebärande värde-
papper, aktier och andelar samt derivat. Tillgångar i denna kategori värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet i
Nettoresultat av finansiella transaktioner (se not 8).
[..]
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Kategori består av finansiella skulder som innehas för handel (främst aktielån)
samt derivat. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultatet.”
Vidare anges under rubriken Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument
som löpande värderas och redovisas till verkligt värde, bl.a. följande:
”Värdering av finansiella instrument som är handlade på en aktiv marknad
[..]
HQ anser att aktiv marknad föreligger om mer än 50 procent av HQ Banks
positioner omsätts per dag, minst tre sådana dagar inträffar under en vecka och
minst tre sådana veckor inträffat under den senaste 3-månadersperioden. Skälet
till att aktivitetsnivån beaktas vid värdering är ambitionen att värderingen skall
motsvara en representativ prisbild, och inte felaktigt påverkas av mindre
transaktioner till avvikande marknadspris.
Sid 639
Verkligt värde för finansiella instrument som har priser kvoterade på en

aktiv marknad utgörs av finansiella tillgångar av den aktuella köpkursen på
balansdagen och för finansiella skulder den aktuella säljkursen.
[..]
För följande poster används alltid prisnoteringar från en aktiv marknad:
+ Aktier och andelar
+ Derivatinstrument
[..]
Värdering av finansiella instrument som inte är handlade på en aktiv marknad
värderingsteknik, vilket inkluderar priser från nyligen genomförda trans-
aktioner i liknande instrument. [..]
Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser
och kurser används som indata i förekommande fall, men de kan också använda
ej observerbara modellparametrar. HQ använder till övervägande del
värderingstekniker för att fastställa verkligt värde på [bl.a.] derivatinstrument.
marknadspriser.
[..] Den teoretiska värderingen av optioner baseras på ett ’mean reverting’-
antagande, vilket betyder att man utgår ifrån att optioners volatilitet på lång
sikt kommer att söka sig tillbaka mot ett historiskt snitt. I den teoretiska
värderingen tillämpas rak volatilitet, dvs optioner med samma underliggande
instrument och löptid anses ha samma volatilitet, oavsett lösenpris.
Värderingen av optioner där det finns en aktiv marknad baseras på implicit
volatilitet. I de fall då det inte finns en aktiv och tillräckligt likvid handel i
optionerna utgår värderingen från historisk volatilitet.
[..]
Sid 640
Det eventuella resultat som kan komma att uppstå vid värdering enligt
teoretiska modeller när ett finansiellt instrument redovisas i rapporten över
finansiell ställning för första gången, så kallat ’dag-1 resultat’, redovisas direkt
i resultatet.”
Det framgår av not 10 Allmänna administrationskostnader att antalet anställda i HQ

AB uppgick till 3 tjänster samt i dotterbolagen till 298 tjänster.
I not 22 Övriga tillgångar framgår bl.a. att innehavda aktierelaterade optioner redo-
visas till ett värde om 2 322 mkr, jämfört med 2 057 mkr föregående år. I not 23
Övriga skulder ingår utställda aktierelaterade optioner om 3 256 mkr jämfört med
2 694 mkr föregående år.
Det framgår även att det på skuldsidan ingår aktierelaterade terminer med ett negativt
värde om 2 mkr. Det finns två typer av terminer, dels futures, dels forwards. Banken
använde framför allt futures för att hedga tradingportföljen. Futures avräknas dagligen,
dvs. om det sker en värdeförändring från en dag till en annan så kontantavräknas detta
direkt vilket innebär att ett resultat ges direkt. Som en följd härav redovisas inte futures
över balansräkningen. De uppgifter som återges avser således endast forwards.
Forwards, som inte ses ofta i volatilitetsavstämningar, kontantavräknades inte varje
dag och finns därför upptagna i balansräkningen.
Det framgår av not 26 Eget kapital, under rubriken Kapitalhantering, bl.a. följande:
”Koncernens eget kapital definieras som redovisat eget kapital, inklusive
minoritetsintressen.
Dotterbolagen HQ Bank, HQ Fonder Sverige och United Securities samt
koncernen som helhet (den finansiella företagsgruppen) är underställda externa
påtvingade kapitalkrav. Dotterbolagen var för sig och den finansiella
företagsgruppen har under perioden efterlevt dessa externa kapitalkrav.
Kapitalhanteringen på grund av dessa krav återfinns i not 28 gällande ’Risker,
riskhantering och kapitaltäckningsanalys’. Styrelsen har som finansiellt mål
Sid 641
beträffande kapitaltäckningsgraden fastställt att den ska vara lägst 10 procent.

Utfallet per 31 december 2009 var 16 (15) procent.
Styrelsen för HQ har fastställt en utdelningspolicy som innebär att HQ skall
lämna som utdelning till aktieägarna den del av bolagets vinst som inte bedöms
behövas för att konsolidera och utveckla bolaget. Långsiktigt skall minst 80
procent av vinsten överföras till aktieägarna. Styrelsens bedömning är att
utdelningen om 6 SEK per aktie är försvarlig med hänvisning till de krav som
verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och
koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”
I not 27 Finansiella instrument redovisas klassificering och fördelning av finansiella

instrument, såväl på tillgångs- som skuldsidan. Under ”Tradingportföljer” [förklaring i
not: Finansiella tillgångar respektive finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultaträkningen, innehav för handelsändamål] redovisas aktier och andelar för
sig och derivatinstrument för sig. Den största delen av felvärderingen avser derivat-
instrument på skuldsidan och totalbeloppet uppgick den 31 december 2009 till 3 258
mkr (föregående år 2 067 mkr).
I samma not under rubriken Finansiella instrument till verkligt värde, redovisas till-
gångar respektive skulder enligt nivåindelning. Det framgår att tillgångar bestående av
derivatinstrument fördelade sig enligt följande: Nivå 1 – 42 mkr, nivå 2 – 484 mkr och
nivå 3 – 1 796 mkr (totalt 2 322 mkr). På skuldsidan redovisades följande fördelning
(derivat): Nivå 1 – 65 mkr, nivå 2 – 1 104 mkr och nivå 3 – 2 089 mkr (totalt 3 528
mkr). Av koncernens finansiella tillgångar och skulder redovisades att tillgångarna i
derivatinstrument uppgick till 2 322 mkr och skulder i derivatinstrument till 3 258 mkr,
vilket för tillgångarnas del innebar en ökning med ca 300 mkr jämfört med räkenskaps-
året 2008 och för skuldernas del en ökning med ca 500 mkr.
Under rubriken Känslighetsanalys, med vilket avses Vega-analys, framgår att en

volatilitetsförändring om -/+5 procent uppskattades föranleda en resultatförändring om
55/-55 mkr.
Sid 642
I not 28, med rubriken Risker, riskhantering och kapitaltäckningsanalys, anges bl.a.:
”Den verksamhet som HQ bedriver genom HQ Bank AB, HQ Fonder Sverige
AB och United Securities AB (tidigare SFK) medför dagligen olika typer av
finansiella risker som mäts, kontrolleras och vid behov åtgärdas för att skydda
företagets kapital och anseende. Det sätt på vilket HQ identifierar, följer upp
och hanterar dessa risker utgör en central del av verksamheten. Styrelsen
beslutar om nivån för risktagandet i verksamheten och har även genom risk-
och säkerhetspolicy fördelat ansvar och befogenheter beträffande
riskhanteringen.
Fördelningen skapar en struktur för beslutsfattandet i riskfrågor. De
viktigaste beslutsfattarna i denna är styrelse, VD, Riskchef samt företagets
ledning som tar aktiv del i framtagandet av riktlinjer för riskhanteringen. Dessa
riktlinjer är fastställda av styrelsen och utvärderas löpande och förändras när
så är påkallat.
[..]
Inom Styrelsen har etablerats ett revisionsutskott, som svarar för styrelsens
arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering.
Revisionsutskottet ska övergripande övervaka och kontrollera att HQ har
effektiva, ändamålsenliga och samordnade funktioner för identifiering, mätning,
styrning, rapportering och kontroll över de risker som är förknippade med
koncernens olika verksamhetsområden samt att HQ har effektiva, ändamåls-
enliga och samordnade funktioner för regelefterlevnad och internrevision (se
vidare bolagsstyrningsrapport och där avsnitt ’Revisionsutskott’).
[..]
Marknadsrisk
Marknadsrisker är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden
från ett finansiellt flöde varierar på grund av förändringar i marknadspriser
och utgörs för HQ främst av kursrisker i aktier och aktiederivat.[..]
Marknadsrisken i HQ:s handelslager skulle vid fullt utnyttjande av gällande
mandat uppgå till maximalt 161 (62) MSEK vid en kursrörelse om 10 procent.”
Sid 643
I bolagsstyrningsrapporten angavs Styrelsens rapport om intern kontroll avseende

finansiell rapportering och där framgår under rubriken Riskbedömning följande:
”Riskhanteringen inom HQ är proaktiv och uppföljande med tyngdpunkt på löpande
kontroller och utbildningsinsatser. Bolaget upprätthåller en hög riskhanterings-
standard och tillämpar tillgängliga tekniker och metoder på ett kostnadseffektivt sätt.
Riskhantering anses vara en integrerad del av affärsverksamheten.”
Under rubriken Koncernens kapitaltäckningsanalys framgår att den totala kapitalbasen

uppgick till 611 mkr. Vid beräkning av kapitalkrav noterades kapitalkrav för ränterisk
till 6 mkr och för aktiekursrisk till 18 mkr. Summa kapitalkrav för positionsrisk och
valutakursrisk noterades till 32 mkr. Totalt kapitalkrav uppgick till 308 mkr, vilket gav
en kapitaltäckningskvot om 1,98 och en kapitaltäckningsgrad om 16 procent.
Med beaktande av felvärderingen om 693 mkr skulle en korrekt beräknad kapitalbas

visa ett underskott om -39 mkr. Med beaktande av tillkommande kapitalkrav förelåg i
praktiken den 31 december 2009 en kapitalbrist om 847 mkr. Även om det egna
kapitalet inte skulle anses behöva justeras pga. felvärdering, har det förelegat en
skyldighet att göra en avsättning till en värderingsreserv, dvs. att göra periodiseringar,
motsvarande samma belopp som felvärderingen, vilket innebär att kapitalbasen –
oavsett vilket – kommer att visa påstått underskott.
Sid 644

motsvarande:
516 mkr

Kapitalbas 611 mkr -39 mkr
borgensåtagande för Banken. Det gällde fram till dess att Banken fusionerades inom
Carnegie.
Styrelsen föreslog att stämman skulle besluta om vinstutdelning med 168 mkr.
Avslutningsvis noteras att styrelsen försäkrar att årsredovisningen upprättats i enlighet
med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen i enlighet med gällande
internationella redovisningsstandarder, bl.a. IAS 39, att den ger en rättvisande bild av
Sid 645
verksamhetens utveckling och koncernens/bolagens ställning och resultat, samt att den
beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer.
berättelse för årsredovisningen varvid det intygades bl.a. att koncernredovisningen
upprättats i enlighet med IFRS.

rättsfakta)
Bankens årsredovisning undertecknades den 28 juni 2010. I fråga om tillämpade
värderingsprinciper lämnades information motsvarande den som HQ AB redovisade.
Det framgår av Förvaltningsberättelsen, under Händelser efter balansdagens utgång:

”Till följd av den intensifierade finansiella oron och därmed markant för-
ändrade marknadsförhållanden beslutade bolaget i slutet av maj 2010 att
genomföra en forcerad avveckling, dock under ordnade former, av Trading-
verksamheten.
Även om en forcerad avveckling av Tradingverksamheten medför betydande
förluster på kort sikt, är det styrelsens bedömning att avvecklingen kommer att
sänka den totala risknivån i bolaget påtagligt samt dessutom bättre synliggöra
resultat och värden i bolagets övriga verksamheter. Genom ökat fokus på och
resurser till bolagets kärnverksamheter, är det styrelsens bedömning att ett
långsiktigt mervärde kommer att skapas för kunder och medarbetare. Detta är i
linje med bolagets vision och strategi med fokus på rådgivning och
återkommande intäkter.
Den forcerade avvecklingen av Tradingverksamheten har dock medfört att
bolaget redovisar betydande förluster och under andra kvartalet, fram till den
28 juni 2010, har den forcerade avvecklingen av Tradingverksamheten medfört
kostnader om 1 230 MSEK. [..]
Finansinspektionen har sedan slutet av maj 2010 inom ramen för ett på-
gående tillsynsärende hållits fortlöpande underrättad om de åtgärder som varit
kopplade till den forcerade avvecklingen av Tradingverksamheten och
stärkningen av kapitalbasen i HQ Bank AB. Finansinspektionens tillsynsärende
Sid 646
är inte avslutat vid tidpunkten för avgivandet av denna årsredovisning och

utfallet av Finansinspektionens slutliga bedömning är således ännu ej känd
vilket utgör en osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet.”
Eget kapital i Banken redovisades som uppgående till 561 mkr. Antalet anställda i
genomsnitt i Banken noterades vara 254 personer.
Bankens rörelseresultat före skatt redovisades och uppgick till 134 mkr, samt efter
skatt till 108 mkr. Under rubriken Förändring eget kapital framgår att ett koncern-
bidrag lämnats om 130 mkr.
Såvitt avser de relevanta beloppen gäller att Bankens eget kapital egentligen uppgick
till -97 mkr, enligt vad som följer av följande tabell.

Eget kapital 561 mkr; inklusive -97 mkr, efter reduktion om 658 mkr
100 mkr i rörelseresultat motsvarande;
efter skatt a) påstått rörelseresultat efter skatt
om 100 mkr, och
558 mkr
Det innebär att Bankens kapitalbas faktiskt uppvisade en brist om 915 mkr, enligt vad
som följer av följande tabell.
Sid 647

vinsutdelningen
Kapitalbas 524 mkr -134 mkr
Det noteras även att KPMG genom Johan Dyrefors tillstyrkte resultat- och balans-
räkningarna, föreslagen vinstdisposition samt att styrelse och VD beviljas ansvars-
frihet. Det noterades vidare: ”Utan att det påverkar våra uttalanden ovan vill vi fästa
uppmärksamhet vid avsnittet Händelser efter balansdagens utgång i årsredovisningens
förvaltningsberättelse där det bl.a. framgår att bolaget under 2010 genomfört en
forcerad avveckling av Tradingverksamheten med betydande förluster. Som framgår
har åtgärder vidtagits för att hantera den uppkomna förlusten. Det bör även noteras
att Finansinspektionens bedömning ur ett tillsynsperspektiv ännu ej är känd vilket
utgör en osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet.”
Sid 648
4.4.8 Omständigheter efter vinstutdelningen för räkenskapsåret

2009
4.4.8.1 Volatilitetsavstämningar den 27 och 28 april 2010

Tingsrätten redovisar nedan, på samma sätt som tidigare, endast de sammanfattande
tabellerna från volatilitetsavstämningarna för den 27 och 28 april 2010.
2010-04-28
A B C D E (D+C) F G (E*F) H
Vega Vegaanalys Edge
Underliggande Lösendag Act.Vol Imp.vol Vol.avvikelse (tkr) (tkr) (tkr)
2010-12-
ODAX 17 15 22 7 -61 052 -427 364 595 248
2010-07-
OMX30 16 15 22 7 -4 004 -28 028 30 333
2010-10-
OMX30 15 15 22 7 -4 179 -29 253 28 220
2011-01-
OMX30 21 15 20 5 -4 875 -24 375 52 032
2010-05-
ODAX 21 20 22 2 -333 -666 -6 635
2010-06-
ODAX 18 20 22 2 16 586 33 172 89 868
Summa: -476 517 789 066
Sid 649

30 april 2010
Crafoord och Agneta Norgren samt att den kommenterades av Tamer Torun per mail.
I dokumentet angav Risk att de uppmärksammat att de två största enskilda positionerna
fanns i ODAX och OMX, att Vega för Bankens positioner i OMX med förfall i januari
2011 uppgick till ca -4,5 mkr. Risk noterade också att Vega för ODAX-positionen med
förfall i december 2010 var -58 mkr. Av dokumentet framgår att Trading lämnade
följande kommentarer till Risks synpunkter på positionerna med störst avvikelser:
”ODAX: Den teoretiska volatiliteten för maj 20 %, juni 20 %, sep 20% och för
december 15 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca 21,75 % för
maj, 22% juni, sep 20,75% och 21,7 % för december.
Trading: Tamer är nöjd med värderingen förutom december där vollan ligger
betydligt lägre än vad den handlas till och visas på ”skärmen”. Volatiliteterna
fortsätter nedåt.
Risk: Kan bekräfta att volatiliteten fortsätter ner.
Juni, september och december är stora positioner. Tradingen värderar juni ca
en procentenhet lägre än ATM men pga. positionens storlek, vega ca 16,6
mSEK, kan det ha stor effekt på värdering. September värderas till 20 % medan
ATM är ca 20,75% December värderas till 15% medan ATM är ca 21%. Vega
för december är -61 mSEK. Handeln i december är begränsad.
Optioner aktivt handlad enligt de kriterier som HQ satt upp och baserad på
statistik var god se separat utskick.
OMX: Den teoretiska volatiliteten för maj 19 %, juni 17 %, juli 15 % september
15% och för januari 15 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca maj
17,5 %, juni 19 %, juli 21 % september 21% och för januari 19 %.
Trading: Tamer är komfortabel med värderingen mycket låg aktivitet för dem
längre optionerna.
Volatiliteterna fortsätter nedåt
Risk: Kan bekräfta att volatiliteten fortsätter ner.
Optioner aktivt handlad enligt de kriterier som HQ satt upp och baserad på
statistik var god se separat utskick.”
Sid 650
4.4.8.3 FI:s samlade kapitalbedömning 2009 för Banken den 30 april 2010
FI meddelade den 30 april 2010 Banken att den samlade kapitalbedömningen 2009 för
Banken avslutades utan särskild åtgärd. I beslutet noterades dock att FI hade gjort
observationer gällande Bankens riskhantering vilket föranledde inledande av en ny
”undersökning med fokus på marknadsrisker och operativa risker”.
I sin bedömning redovisade FI bl.a. följande:

”FI bedömer dock att det finns brister i HQ Bank AB:s process för bedömning
av kapitalbehov. Banken måste därför i samband med nästa interna kapital-
utvärdering åtgärda följande:
1. Allmänt bättre validera sina pelare 1 risker med stresstester som tydligt visar
att kapitalkravet räcker för att täcka bankens risker. Här hänvisar FI särskilt
till marknadsrisker där FI finner stor anledning till oro. Enligt FI:s sätt att
tolka reglerna skall kapitalkravet täcka förluster under vilken period som helst
under ett år. Banken har gjort tradingförluster på 42mkr under Q4 2009 samt
ytterligare förluster på trading under Q1 2010. Ändå har banken inte sett
anledning att avsätta mer än 33mkr i kapitalkrav för marknadsrisker. Förutom
de historiska förlusterna kan FI konstatera att banken, enligt känslighetsmått
per 2009-12-30 (-18mkr vid 3% prisökning och 10% fall i volatilitet), har långa
exponeringar i säljoptioner som utan exceptionella svängningar på börsen kan
orsaka över 33mkr i förluster. Till denna förlustsiffra räknas dessutom inte det
tidsvärde som banken löper risk att förlora. FI ser därför anledning till att
ifrågasätta den marknadsriskhantering som banken har och kommer därför att
inleda en undersökning.”
FI avslutade avsnittet med följande slutsats: ”Trots ovan beskrivna brister, och givet
att banken vidmakthåller storleken på sin kapitalbas, väljer FI att avsluta detta IKU
ärende för att i en framtida undersökning fokusera på de brister vi identifierat. Om
redovisade förhållanden, eller verksamheten i övrigt, ändras på ett sätt som väsentlig-
en påverkar HQ Bank AB:s interna kapitalutvärdering och därmed kapitalbasen eller
kapitalhållningen bör detta omgående rapporteras till FI.”
Sid 651
Undersökningen hann dock inte inledas innan FI initierade det tillsynsärende som
resulterade i Bankens bankrörelsetillstånd återkallades (se nedan om FI:s beslut att
återkalla Bankens tillstånd).
4.4.8.4 Flashkrasch på New York-börsen den 6 maj 2010 (inte åberopat som
rättsfakta)
Den 6 maj 2010 inträffade ett hastigt och oväntat ras som tros ha föranletts av tekniska
orsaker. DOW Jones-indexet rasade 9 procent men återhämtade sig innan stängning.
Händelsen förorsakade dock att marknaden blev mer orolig och mer volatil.
4.4.8.5 Mail från Catharina Lagerstam till Stefan Dahlbo, Mikael König m.fl
den 13 maj 2010 med bifogad PPT-presentation
”Bakgru dsku skap”
Catharina Lagerstam påbörjade arbetet med att undersöka Tradingportföljen kort efter
att hon hade valts in i HQ AB:s styrelse. Den 13 maj 2010 mailade hon en PPT-presen-
tation som hon kallade ”Bakgrundskunskap” till bl.a. Stefan Dahlbo och Mikael König.
Catharina Lagerstam hade förberett presentation inför styrelsemötet i HQ AB den 17
maj 2010.
I presentationen redogjorde Catharina Lagerstam ”Värderingsproblematik – Edgens

två komponenter” genom en bild som visade dels felvärdering på grund av att fel
volatilitet användes för en position, dels felvärdering på grund av att värdering skedde
med rak volatilitet för hela positionen. Det noterades särskilt att värderingen skedde
utan beaktande av s.k. skew.
I en PPT-bild benämnd ”Värderingsproblematik – Sedelpress” förklarade hon vidare,

utifrån ett exempel avseende handel den 23 april 2010, de två stegen som skapade en
Dag 1-effekt; i ett första steg beskrevs att Banken ställde ut ODAX med förfall i
december 2010 till ett pris motsvarande en viss volatilitet (26,16 procent). I ett andra
steg värderade Banken omedelbart ner skulden genom att välja en betydligt lägre
volatilitet motsvarande 15 procent. Därmed skapades en ”vinst” på 31 mkr – vilket
innebar att Edgen ökade med 31 mkr.
Sid 652

I en annan bild ”Värderingsproblematik – Illikvid marknad” förklarade Catharina
Lagerstam en tredje komponent, problemet med s.k. spreadar, dvs. differens mellan
köp- och säljkurs.
I ytterligare en bild redogjordes för de säkerheter som Banken behövde ställa i reda
pengar och detta förklarades som skillnaden mellan värdet av utställda optioner och
värdet av innehavda optioner, dvs. nettoexponeringen, det negativa nettovärdet i
portföljen, multiplicerat med en multipel.
4.4.8.6 Catharina Lagerstams PPT med kommentarer till bilderna

I en version av PPT-presentationen markerad ”Idéskiss” hade Catharina Lagerstam lagt
till egna kommentarer till presentationsbilderna. Kommentarerna angav – i anslutning
till förklaringen att volatiliteten varierar med lösenpriset och att en rak volatilitet därför
ger upphov till ett värderingsfel – att ”[r]evisorerna tvingar oss dock att värdera till
rak volla, dvs vollan vid den lägsta punkten, oavsett hur verkligheten ser ut. Detta fel
landar också i den sk EDGEN.” Det kan noteras att Catharina Lagerstam ingick i av-
vecklingsgruppen men att hon tydligen inte hade uppfattat att KPMG hade uppmanat
Banken att frångå användningen av rak volatilitet.

I kommentarerna resonerade Catharina Lagerstam vidare om effekten av de två fel-
källor som utgjordes av den – som hon uppfattade det – av KPMG anvisade använd-
ningen av rak volatilitet samt värdering med avvikelse från implicit volatilitet.
Hon hade i anslutning härtill tillagt: ”Som ni säkert inser så har vi här möjligheter att
bokföringstekniskt införa en SEDELPRESS. Det går faktiskt att placera resultatet
precis där man vill.”
Sid 653
4.4.8.7 Mailkorrespondens mellan Per Börjesson och Fredrik Crafoord m.fl.

den 16 maj 2010
Den 16 maj 2010 mailade Per Börgesson till Fredrik Crafoord med anledning av en
utläggning från Fredrik Crafoord beträffande olika scenarion för stängning.
Per Börgesson konstaterade att kostnaden för stängning enligt Fredrik Crafoords olika
alternativ inte i något av alternativen överensstämde med storleken på Edgen – Per
Börgesson hade noterat att kostnaden för stängning var betydligt lägre än Edgen. Han
påpekade också att Fredrik Crafoord inte alls hade berört Edgen i OMX-positionerna
som Per Börgesson uppgav uppgick till i uppemot 150 mkr.
Fredrik Crafoord svarade:

”Om mitt estimat för avvecklingen skulle vara i nivå med edgen idag vore det ju
oansvarigt att inte förespråka en omedelbar stängning? Jag anser ju rätt eller
fel att marknadspriserna just nu befinner sig på extremnivåer och förespråkar
därför en gradvis stängning. OMX har jag inte berört då jag anser att DAX är
huvudproblemet, och för att jag tror att vi bör behandla OMX som en ongoing
concern, positionen är inte ohanterlig och vi har inget clearinghus som jagar
oss.”
4.4.8.8 Extra styrelsemöte i HQ AB den 17 maj 2010

Ett extra styrelsemöte hölls i HQ AB den 17 maj 2010. Samtliga styrelseledamöter när-
varade, vissa på plats och andra per telefon. Det extra styrelsemötet var påkallat för att
behandla frågor beträffande eventuella åtgärder för att i det aktuella marknadsläget
reducera risken i ”den del av bankens portfölj som är under avveckling”. Marknads-
situationen var dock inte extrem vid denna tidpunkt. Däremot gäller att marknaden
hade rört sig i motsatt riktning än vad handlarna på Trading hade förväntat sig. Banken
hade stora skuldpositioner och hade räknat med nedåtgående volatiliteter
Mikael König förklarade att förändrade marknadsförutsättningar påverkade bedöm-

ningen av Bankens avvecklingsportfölj. Bankens kapitalbas uppgavs tåla ytterligare
förluster om 250–300 mkr. Mikael König redogjorde även för kontakterna med SEB
Sid 654
angående deras bedömning av Bankens exponering. Mikael König föreslog vidare att
avvecklingen skulle ”i möjligaste mån forceras” genom att dels stänga vissa positioner
omedelbart med en förlust om ca 50–75 mkr, dels successivt avyttra resterande posi-
tioner med slutpunkt i januari 2011 – med så stor del som möjligt avvecklade under
maj och juni – vilket angavs kunna medföra ett negativt resultatutfall om 0–500 mkr.
Han framhöll att det saknades förutsättningar att i föreliggande marknad lämna till-
förlitliga prognoser gällande prognostiserade utfallsrum.
Catharina Lagerstam väckte frågan om det fanns ”anledning att ompröva de principer
som HQ tillämpar för värderingen av tradingportföljen”. Styrelsen beslutade dock att
det för närvarande inte fanns anledning att ompröva värderingsprinciperna. Catharina
Lagerstam reserverade sig mot detta beslut.
Styrelsen beslutade vidare om en ”forcerad avveckling” i enlighet med Mikael Königs

förslag och uppdrog åt Stefan Dahlbo och Mikael König ”att i samråd med Lenner &
Partners ta fram en plan för åtgärder att stärka HQ:s kapitalbas om det fordras för att
upprätthålla förtroendet för HQ”.
HQ AB:s kapitalbas var alltså nu, ca tre veckor efter verkställande av vinstutdelningen
om 168 mkr, hotad.
4.4.8.9 Möte med FI den 18 maj 2010 – FI begärde att få se Trading-

portföljen
Den 18 maj 2010 begärde HQ ett möte med FI. Magnus Löfgren och Stellan
Abrahamsson tog emot Mikael König, Stefan Dahlbo och Erik Kjellberg.
FI informerades vid mötet om att Banken avsåg att upphöra med egenhandeln och att
tradingverksamheten skulle avvecklas så snart som möjligt. Magnus Löfgren och
Stellan Abrahamsson blev förvånade och frågade om det fanns något problem som
Banken ville berätta om – exempelvis om avvecklingen skulle orsaka förluster. FI fick
dock lugnande besked och informerades om att avvecklingen skulle kunna ge upphov
Sid 655
till förluster samt att Banken skulle kunna tvingas vinstvarna framöver. Någon omedel-
bar vinstvarning var emellertid inte aktuell.
FI misstänkte att något inte stod rätt till och efterfrågade positionsdata för hela
Tradingportföljen, vilket Banken skickade över senare samma dag.
4.4.8.10 Mailkorrespondens mellan Mats Qviberg och Tamer Torun den 21

maj 2010
Den 21 maj 2010 mailade Tamer Torun till Mats Qviberg med anledning av dennes
fråga om bonusupplägg för Tamer Torun vid avveckling av ”problemportföljen” enligt
följande:
”Du ville att jag skulle återkomma angående förslag till någon form av bonus
för stängning av FCs portfölj. Antingen kan man utgå från dagens edge och ta
några få procentenheter därifrån eller utgå från ett lägre belopp och använda
en högre procentsats.
Exempel/förslag:
3-5% från ca 900 mkr (dagens edge)
eller
10-12% från 600 mkr
De faktorer som jag beaktat är främst bortfallet av min normala intjäning. Jag
har dragit in lite över 20 MSEK hittills i år på 4-5 månader. Om jag tappar 20-
30 MSEK på att inte göra mitt vanliga jobb med 30% bonus före skatt, så skulle
ovanstående motsvara ungefär samma summa givet att jag gör ett hyfsat jobb
och stänger FC på ca -500 MSEK.
Jag uppskattar att du tog upp ämnet, ingen annan verkar ha kommit på tanken.”
Mats Qviberg svarade och bad Tamer Torun att återkomma med hur mycket det skulle
kosta, varpå Tamer Torun återkopplade:
”Hur ser det här ut?
Över 800: 0%
800-600: 2%
600-400: 5%
400-300: 10%
0-300: 15%”
Sid 656
4.4.8.11 FI besökte Banken den 21 maj 2010

FI hade den 18 maj 2010 fått data avseende positionerna i Tradingportföljen (se ovan
om mötet den 18 maj 2010). FI konstaterade att Banken hade mycket stora exponering-
ar mot marknadsrisker. Exponeringarna var betydligt större än vad som hade framgått
av Bankens IKU under hösten 2009 och våren 2010. Det fanns en indikation på en
betydande felvärdering.
Eftersom en felvärdering var med ett så remarkabelt belopp utgick Stellan Abrahams-
son och Magnus Löfgren från att de måste ha fått felaktig information eller annars ha
missuppfattat något. Därför gjorde de ett icke aviserat besök hos Banken den 21 maj
2010. De träffade Mikael König, Per Börgesson, Agneta Norgren, Fredrik Crafoord
och Mattias Arnelund. Det stod dock efter mötet klart för FI att det inte var fråga om
någon missuppfattning eller liknande.
4.4.8.12 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 maj 2010

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 21 maj 2010, dvs. samma dag som
FI:s oaviserade besök.
Styrelsen beslutade att HQ AB omedelbart skulle lämna ett ovillkorat aktieägartillskott

om 100 mkr till Banken.
4.4.8.13 Fredrik Crafoord lämnade HQ

Fredrik Crafoord lämnade sina uppdrag och hade formellt sin sista anställningsdag den
25 maj 2010.
4.4.8.14 Extra styrelsemöte i HQ AB den 25 maj 2010

Ytterligare ett styrelsemöte hölls i HQ AB redan den 25 maj 2010. Samtliga ledamöter
utom Mats Qviberg närvarade. Även Mikael Nachemson, Mattias Arnelund, Tamer
Torun och Lars Lenner från Lenner & Partners deltog. Det noterades att Catharina
Lagerstam frånträtt sitt styrelseuppdrag och därför inte närvarande.
Sid 657
Mikael König redogjorde övergripande för statusen i det pågående arbetet med den
nyemission som var avsedd att säkerställa kapitalbasen vid genomförandet av den
forcerade avvecklingen av Tradingportföljen.
Av den presentation som Mattias Arnelund höll framgick att tillgänglig likviditet i
april och i maj 2010 vid olika tillfällen – mitten av april samt i slutet av april – hade
understigit Bankens eget tröskelvärde för tillgänglig likviditet.
Av Lars Lenners presentation framgick att förslaget till nyemission avsåg 559 mkr.
Stefan Dahlbo meddelade att Öresund var berett att bryggfinansiera vid eventuella
likviditetsglapp fram till erhållande av teckningslikvider genom förlagslån eller annan
liknande lösning.
Styrelsen godkände förslag till beslut om nyemission i HQ AB om 559 mkr och

kallelse till extra bolagsstämma.
Samordnat med detta möte hölls även i Banken ett styrelsemöte. Samtliga styrelseleda-
möter var närvarande.

Lars Lenner uppgav att han hade haft kontakter med SEB som uppgett att de var nöjda
med de transaktioner som hade genomförts under dagen. Som bakgrund till presen-
tationen uppgav Lars Lenner tradingverksamheten under de senaste kvartalen hade
visat förluster och att verksamheten hade blivit för stor. Därför hade HQ AB:s styrelse
beslutat att så snart som möjligt, men under ordnade former, avveckla tradingverk-
samheten. Avvecklingen angavs medföra betydande försluster på kort sikt.
4.4.8.15 Pressmeddelande från HQ AB angående förluster i avvecklingen av

tradingverksamheten och nyemission, den 26 maj 2010
Den 26 maj 2010, dagen efter styrelsemötet i HQ AB, gick HQ AB ut med ett press-
meddelande med rubriken HQ forcerar avvecklingen och genomför en nyemission.
Sid 658
Det uppgavs att även om avvecklingen medförde betydande förluster på kort sikt, var
det styrelsens bedömning att det påtagligt skulle komma att ”sänka den totala risk-
nivån i koncernen samt dessutom bättre synliggöra resultat och värden i HQ:s övriga
verksamheter.”
Det informerades om att förlusterna i tradingverksamheten, till följd av att ”HQ valt att
forcera stängning av tradingpositioner”, per den 26 maj 2010 uppgick till 200 mkr.
Vidare redogjordes för det förslag till nyemission om 559 mkr i syfte att stärka kapital-
basen som hade beslutats på styrelsemötet föregående dag. Det angavs också att ”HQ
har beslutat att framöver fullt ut fokusera på sin kärnverksamhet finansiell rådgivning
och förmögenhetsförvaltning” samt att denna visade god tillväxt och hög lönsamhet.
4.4.8.16 Mats Qviberg – kontakter med pressen den 26 maj 2010

Mats Qviberg intervjuades i Svenska Dagbladet. I artikeln angavs att tradingverk-
samheten enligt Mats Qviberg hade brottats med problem de senaste tre åren. Mats
Qviberg ansåg enligt artikeln att det fanns en tydlig koppling till att Carnegie, som var
motpart till många affärer, krisade och ändrade strategi vad gällde egenhandeln. Han
angavs även uppge följande.
”- I takt med att Carnegie försvann som aktör så dog en stor del av den
likviditet i systemet som var nödvändig. Det blev nästan ogörligt. Vår ambition
har bara varit att övervintra. Men det har blivit dyrare och dyrare att försvara
de här positionerna och det blev till slut en ohållbar affär, säger Mats Qviberg.
Han menar att likviditeten i de långa tradingpositionerna i derivathandeln helt
har dött. Därför måste HQ ta en smäll även om det svider.
- Vi har en i övrigt jättefin affär där vi förvaltar över 100 miljarder kronor. Då
är det inte riktigt rättvist att sitta och ha fokus på något som brinner. Det kan
brinna i en månad, eller möjligen sex månader. Men nu har det brunnit i tre år,
det är inte okej, säger Mats Qviberg.”
Sid 659
Rörande det förhållandet att Catharina Lagerstam hade lämnat styrelsen angav Mats
Qviberg: ”Hennes nerver höll inte för sådant här.”
4.4.8.17 Styrelsemöten per capsulam i HQ AB och Banken den 30 maj 2010

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 30 maj 2010. Styrelsen beslutade per
capsulam bl.a. att:
– Bifalla Mikael Königs begäran om att fr.o.m. den 31 maj 2010 lämna
befattningen som koncernchef och VD för Banken.
– Utse Stefan Dahlbo till VD för HQ AB och Banken fr.o.m. den 31 maj
2010, fram till dess en ny VD rekryterats eller annat beslutats.
– Uppdra åt Mats Qviberg att i samråd med ledningsgruppen rekrytera ny
koncernchef respektive VD för Banken.
– Utse Mikael Nachemson till ordförande för Bankens styrelse.
– Uppdra åt Mats Qviberg att efter samråd med HQ:s
ersättningskommitté bestämma anställningsvillkoren för Stefan Dahlbo.
Även i Banken hölls, samordnat med detta, ett styrelsemöte per capsulam, varvid
beslutades i enlighet med vad som hade beslutats av styrelsen i HQ AB.

Sid 660

31 maj april 2010
Av dokumentet framgår att avstämningen skickades till Tamer Torun och Agneta
Norgren samt att den kommenterades av Tamer Torun per mail.
I dokumentet angavs att Risk hade uppmärksammat att de två största enskilda position-
erna fanns i ODAX och OMX. Vidare uppmärksammades att Vega för Bankens posi-
tioner i OMX med förfall i januari 2011 uppgick till ca -6,9 mkr. Risk noterade också
att Vega för ODAX-positionen med förfall i december 2010 uppgick till -55 mkr.
Av dokumentet framgår att Trading lämnade följande kommentarer till Risks syn-
punkter på positionerna med störst avvikelser:
”ODAX: Den teoretiska volatiliteten för juni 33 %, sep 30 % och för december
20 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca 23 % i juni, ca 24% i sep
och 25 % för december.
Trading TT: Jag har inte ändrat något alls. I fronten så är den största
positionen som är i spel (+/- 10 % = 5400-striken) helt rätt värderad.
December går vår väg och ser bättre ut jämfört med förra veckan. September
försöker vi successivt rulla upp, så thetaproblemet försvinner, om det skulle
fortsätta att stå stilla eller gå upp.
Sid 661
Risk: Volatiliteten gick kraftigt upp i början och mitten av maj för att sedan
plana ut i slutet av månaden
100 dagars volatiliteten ökade från ca 16 till 21
[..]
Juni, september och december är större positioner med stora vega så resultat
påverkas mycket vid ändringar av volatiliteten. Vega för juni är 6,4 msek,
september 46,5 msek och december -55 msek Tradingen värderar juni ca nio
procentenheter högre än ATM vilket är betydligt mer i skillnad mellan imp vol
och act vol än vad det brukar vara i frontmånaden.
Teoretisk volatilitet avvek från marknaden även för kortare löptider per 2010-
05-31. Risk vill särskilt uppmärksamma avvikelserna avseende september (30)
och december (20) , då vega är stort och positionerna värderas till fördel för
tradingen jämfört med implicit volatilitet på balansdagen. Handeln i september
och december är dock begränsad.
Nedan görs en vegaberäkning som ger en approximation på hur resultatet

påverkas om den teoretiska volatiliteten ändras till den implicita volatilitet som
noterades för ATM optioner vid stängning 2010-05-31.
OMX: Den teoretiska volatiliteten för juni 30 %, juli 22 % oktober 20 % och

för januari 20 %. Implicit volatilitet vid tankningstillfället var ca juni 25 %, juli
27 % oktober 26 % och för januari 27 %.
Trading TT: Sänkt 5 punkter i juni och 3 punkter i juli. Oktober och januari
trendar fint i rätt riktning också. Går marknaden ned, så försvinner kort vega,
så den positionen är jag inte bekymrad över.
Risk: Volatiliteten gick kraftigt upp i början och mitten av maj för att sedan
plana ut i slutet av månaden
Sid 662
100 dagars volatiliteten ökade från ca 15 till drygt 21.

Även efter sänkning i juni från 35 % till 30 % så värderas positionen 4-5
procentenheter högre än marknaden med och är lång vega.
Övriga månader värderas 5-7 procentenheter lägre än marknaden. Vega är
kort i alla de månaderna.
Teoretisk volatilitet avvek från marknaden även för kortare löptider per 2010-
05-31. Nedan görs en vegaberäkning som ger en approximation på hur
resultatet påverkas om den teoretiska volatiliteten ändras till den implicita
volatilitet som noterades för ATM optioner vid stängning 2010-05-31.
Trading baserar sin värdering på ett s k mean reverting antagande för långa
och illikvida optioner, vilket Risk ifrågasätter efter beslutet om forcerad
avveckling av tradingportföljen. Risk kan konstatera att historisk volatilitet för
OMXS30 och DAX de senaste 3 åren ligger kring ca 25 % och för de senaste 5
åren kring drygt 20 % (om den extremt höga volatiliteten under 2009 bortses
ifrån). Kurvorna är vid tillfället för genomgången uppåtgående.”
Aktiv marknad/resultatpåverkan
Det noterades avslutningsvis att resultatet skulle justeras ned med -20,6 mkr ”i enlighet
med de kriterier som ställt upp mot bakgrund av statistik för mars-maj 2010”, dvs. en
liten resultatpåverkan som var en följd av Bankens snäva definition av aktiv marknad.
4.4.8.20 Styrelsemöten per capsulam i Banken den 31 maj 2010

Två styrelsemöten hölls per capsulam i Banken den 31 maj 2010. Vid ett konstitue-
rande styrelsemöte noterades att extra bolagsstämma samma dag hade valt Mikael
Sid 663
Nachemson till ny ledamot av styrelsen samt att Mikael König hade lämnat styrelsen.
Mikael Nachemson utsågs till ordförande för styrelsen.
Vid det senare mötet då således Mikael Nachemson deltog som styrelsens ordförande
noterades att Banken hade förhandlat med Öresund rörande ett förlagslån för att säker-
ställa att bolaget med god marginal skulle täcka in gränserna för stora exponeringar.
Lånebeloppet uppgick till 150 mkr med en årlig ränta motsvarande Stibor 12 månader
med tillägg av 7,5 procentenheter till den 1 augusti 2010 och därefter med Stibor 12
månader med tillägg av 9,5 procentenheter.
4.4.8.21 Brev från SEB Futures angående säkerhetskraven den 31 maj 2010
I ett brev daterat den 31 maj 2010 meddelade SEB, med hänvisning till talrika
diskussioner de senaste sex månaderna, sin oro över Bankens positioner i ODAX och
kommunicerade att Banken behövde reducera riskerna i Tradingportföljen även om
emissionen genomfördes.
SEB meddelade vidare att de krävde att Banken skulle reducera risken i Trading-
portföljen i linje med de krav som SEB ställde på Banken. Dessa krav formulerades
enligt uppställda milstolpar som redovisades i en bilaga till brevet. Kraven innebar
bl.a. att nettovärdet i Tradingportföljen skulle reduceras till -10 meur fram till
årsskiftet. Fram tills dessa milstolpar hade uppnåtts ålade SEB Banken ett tillägg till
säkerheterna räknat på den del av säkerhetsbeloppet som var hänförlig till risken i
positionerna. SEB hänvisade härtill till att man avsåg att tillämpa ett sådant tillägg, i
form av en multiplikator på resultatet av genomförda stresstest.

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 1 juni 2010, varvid samtliga ledamöter närvarade.
Styrelsen uppdrog åt Mattias Arnelund att vid styrelsemöte den 8 juni 2010 redovisa
stresstester avseende bl.a. kapitaltäckning och eget kapital samt komma med förslag på
de åtgärder som resultatet av stresstesterna må föranleda.
Sid 664
Vidare fick Stefan Dahlbo i uppdrag – med motiveringen att de omständigheter som
föranlett nyemissionen rubbade förutsättningarna som legat till grund för nuvarande
IKU – att snarast möjligt påbörja en grundlig översyn av IKU:n.
Vad gällde den dagliga uppföljningen av tradingverksamheten meddelades att Stefan

Dahlbo hade dagliga genomgångar med Tamer Torun och att denne inte vidtog några
åtgärder utan att ha informerat honom. Vidare uppdrog styrelsen åt Stefan Dahlbo att
utreda möjligheten att ta in en opartisk och tillförlitlig ”second opinion” avseende
värderingen av Tradingportföljen, inklusive resultatutfall vid ordnad avveckling. Först
när en ny ledamot kommit in i styrelsen – Mikael Nachemson – undersöktes alltså
möjligheten till en oberoende värdering av Tradingportföljen.
Styrelsen beslöt också att justera limiterna för Tradingen; O/N -limiten till högst 130
mkr längst till och med den 30 juni 2010 och därefter tillbaka till 40 mkr. Bruttosäker-
hetsbeloppet justerades till högst 2,8 mdkr längst till och med den 30 juni och därefter
tillbaka till 2,5 mdkr.
Det noterades också att Stefan Dahlbo och Mikael Nachemson skulle träffa en person
som skulle förstärka Risk; dvs. härmed avsågs en förstärkning av resurserna till Risk
som dock genomfördes först vid denna tidpunkt.
4.4.8.23 Styrelsemöte i Banken och extra styrelsemöte i HQ AB den 4 juni

2010
Ett styrelsemöte hölls i Banken den 4 juni 2010, varvid samtliga ledamöter utom Curt
Lönnström närvarade. Det noterades att Mikael Nachemson åtog sig att informera Curt
Lönnström om vad som förevarit och beslutats under mötet. Övriga närvarande var
Lars Lenner och Tom Wikström från Lenner & Partners.
Mikael Nachemson redogjorde för statusen i processen samt sin bedömning att det
kunde befaras att Banken kunde komma att få kapital- och likviditetsbrist innan kapital
från planerad nyemission hade tillförts Banken om inte adekvata åtgärder vidtogs. Det
Sid 665
hade således konstaterats att det inte fanns tid att vänta på de 559 mkr som skulle till-
skjutas genom nyemissionen. Med anledning av detta beslutades att:
– underrätta HQ AB om risken för kapitalbrist och uppmana HQ AB att
se över vilka alternativ som fanns för att stärka Bankens ställning,
– efter samråd med HQ AB kontakta FI för information om styrelsens
bedömning av den finansiella ställningen samt Bankens handlingsplan,
– inhämta utlåtande från Ram One från avseende kostnad för
avvecklingen av Tradingportföljen vid tillämpad strategi samt förslag på
alternativa strategier.
Ett styrelsemöte i HQ AB hölls samma dag, varvid samtliga ledamöter närvarade utom
Curt Lönnström och Johan Piehl.
Mikael Nachemson informerade om att det kunde befaras att Banken kunde komma att
få kapital- och likviditetsbrist innan kapital från planerad nyemission hade tillförts
Banken om inte adekvata åtgärder vidtogs. Set noterades även att ledamötena enades
om att vara tillgängliga under helgen för att kunna fatta nödvändiga beslut. Det
saknades tydligen en klar handlingslinje vid den tidpunkten.

Några dagar senare – söndagen den 6 juni 2010 – hölls nästa styrelsemöte i Banken.
Förutom styrelseledamöterna deltog Mats Qviberg och Mattias Arnelund samt med-
arbetare från Ram One, Lenner & Partners och Bergh & Co.
Sven Nyman och Erik Edholm från Ram One redogjorde för den analys av Trading-
portföljen som gjorts (se om uppdraget styrelsemöäten den 4 juni 2010 ovan). Av deras
presentation framgick att analysen baserades på information som de hade erhållit från
Banken ett par dagar tidigare, den 4 juni 2010 kl. 18:00.
Ram One tolkade ”forcerad avveckling under ordnade former” som en avveckling av
derivatpositionerna senast vid årsskiftet innebärande en stängning av en majoritet av
Sid 666
positionerna i närtid samt en minimering av risken för ytterligare förluster. Det notera-
des att derivatpositionernas marknadsvärde avvek ”mycket kraftigt från den teoretiska
värdering som används”. Avvikelsen bedömdes uppgå till 710 mkr per den 5 juni
2010. I presentationen noterades vidare det skulle kosta ”ytterligare minst 100 mkr” att
stänga en majoritet av positionerna omgående. Den totala avvecklingskostnaden upp-
skattades till minst 800 mkr. I ett ”worst case scenario, liknande det som hände hösten
2008” konstaterade Ram One, är ”förlustrisken på de befintliga positionerna i princip
obegränsade. Enligt detta scenario uppgår förlusterna till ytterligare 1200 MSEK.”
Ram One avsåg härmed risken för värdeförändringar och i det scenariot ska beloppet
läggas till de övriga (100+800+1200).
Under rubriken Vad gömmer sig bakom förlusten? noterade Ram One att innehavda
optioner i huvudsak hade värderats tämligen korrekt enligt teori och marknadspriser,
men att utställda optioner hade ”värderats enligt en teoretisk modell väsentligt lägre
än marknadens värdering”. Olika implicita volatiliteter hade, noterade Ram One,
använts vid värdering av innehavda optioner – ”typiskt 30-33% dvs. tämligen korrekt”
– respektive utställda optioner: ”Utställda optioner i flera fall 20-22% dvs. ca 5-15%-
enheter lägre än marknaden”. Det framhölls att stora avvikelser på enskilda options-
kontrakt gav väsentliga resultatslag; t.ex. hade värderingen av den innehavda optionen
ODAX I6400 – 30 contra 22 procent – påverkat resultatet med -125 mkr och värde-
ringen av den utställda optionen ODAX L6000 – 20 contra 25 procent – hade påverkat
resultatet med -75 mkr. Ram One slog fast att: ”Oavsett marknadsutveckling och
förväntansbild skall innehavda och utställda optioner värderas till ungefär samma
implicita volatilitet”.
Ram One noterade att marknaden hösten 2008 var ”villig att betala mer än dubbelt så
hög implicit volatilitet för säljoptioner som nu” samt att om ”2008 upprepas är kon-
sekvenserna ödesdigra”. Det konstaterades att värsta tänkbara scenario var om börsen
skulle falla kraftigt och volatiliteten samtidigt steg – vilket inträffade i september 2008.
Sid 667
Vidare angavs en konkret handlingsplan där det noterades som målsättning att minska
”den framtida förlustrisken enligt HQ:s nuvarande ramverk för riskmätning från 110
MSEK till 40 MSEK”. Ram One konstaterade att volatilitetsförändringen i Bankens
gällande ramverk, med vilket avses Bankens O/N-matris: ”Börs ned 10% och
volatilitet upp 30%” avsåg ”procent, inte procentenheter” samt att detta medförde att
positionerna ”omgående bör minskas med ca 75%”.
Efter Ram Ones genomgång beslutade styrelsen, efter en samlad bedömning, att vända
sig till HQ AB med en begäran om ett kapitaltillskott om 1 mdkr.
Mikael Nachemson, Stefan Dahlbo och Erik Kjellberg fick i uppdrag att informera FI
”om rådande förhållanden och bankens åtgärdsplan”.
Det bestämdes också att styrelsen i samråd med revisorerna skulle ta ställning till om
Tradingportföljens ”snabba avveckling medför att det inte längre går att tillämpa
nuvarande värderingsprinciper/parametrar”.

Det kan i sammanhanget noteras att Ram Ones bedömning av avvikelsen mellan mark-
nadsvärde och teoretiskt värde om 710 mkr stämmer väl överns med att Edgen per den
31 maj 2010 uppgick till ca 800 mkr. När det gäller Ram Ones uppskattning av förlust-
riskerna (2100 mkr) kan den jämföras med det betydligt lägre belopp om ca 500 mkr
avseende tilläggssäkerheter för marknadsrisker som Banken ställde. Det kan vidare
noteras att Banken redan vid denna tidpunkt hade haft avvecklingskostnader om 200
mkr.
I Ram Ones handlingsplan ingick även följande: ”Nuvarande ramverk för riskmätning
bör utvidgas väsentligt”, t.ex. genom införande av Vega-limiter samt stresstest och
scenarioanalys. Det noterades att en ”oberoende aktör bör anlitas i detta arbete”.
Sid 668
4.4.8.25 Styrelsemöten i HQ AB den 6 och 7 juni 2010 (gemensamt protokoll)

Förutom styrelseledamöterna deltog Mikael Nachemson och Mattias Arnelund samt
medarbetare från Lenner & Partners och Bergh & Co under båda dagarna. Pernilla
Ström och Carolina Dybeck Happe deltog emellertid inte vid den senare delen av
mötet.
Stefan Dahlbo informerade om Ram Ones analys i enlighet med den rapport som hade
presenteras vid styrelsemötet i Banken den 6 juni 2010.
Mikael Nachemson uppgav att Bankens styrelse hade bedömt att Banken behövde ett
kapitaltillskott om 1 mdkr. Frågan om en försäljning av HQ Fonder till Öresund för att
lösa den akuta likviditetsbristen diskuterades på initiativ av Stefan Dahlbo och mötet
ajournerades till efterföljande dag för att Öresund skulle beredas tillfälle att ta ställning
till detta.
HQ AB:s styrelse beslutade att:

– sälja dotterbolaget HQ Fonder till Öresund för 850 mkr för att
omgående stärka kapitalbasen, varvid försäljningen skulle godkännas av
extra bolagsstämma samt att HQ AB skulle ha en option som
möjliggjorde att köpa tillbaka HQ Fonder på liknande villkor,
– föreslagen nyemission på 559 mkr återkallades och extra bolagsstämma
den 28 juni 2010 ställdes in,
– styrelsen avsåg istället att besluta om en nyemission på 1 mdkr av
stamaktier och att kalla till extra bolagsstämma i september 2010 för att
erhålla ett godkännande av sådan emission och försäljningen av HQ
Fonder, samt att
– gå ut med pressmeddelande om detta den 8 juni 2010 klockan 08.00.
Sid 669

Efterföljande dag lämnade Stefan Dahlbo en översiktig redogörelse för de förhandling-
ar som hade förts med Öresund, kontakter med FI och kontakter med Atos rörande
uppdrag att ”biträda HQ med riskrelaterade frågor”.
Det kan noteras att överlåtelsen av HQ Fonder visserligen skulle godkännas av

stämman men att överlåtelsen inte var villkorad av stämmans godkännande.
Vid mötet noterades att emissionen till stor del var säkerställd genom tecknings-
förbindelser och garantiåtaganden från Öresund, Mats Qviberg inkl. familj och Sten
Dybeck inkl. familj upp till ett belopp om 715 mkr.
4.4.8.26 Pressmeddelande från HQ AB angående försäljning av HQ Fonder,

den 8 juni 2010
Den 8 juni 2010 skickade HQ AB ut ett pressmeddelande med information om att HQ
Fonder skulle säljas till Öresund för 850 mkr som ett led i att stärka kapitalbasen.
HQ AB återkallade den tidigare aviserade nyemissionen om 559 mkr och angav:

”Istället avser HQ att genomföra en företrädesrättsemission om upp till 1 000 MSEK
för att möjliggöra ett återköp av HQ Fonder och säkra den finansiella stabiliteten.”

Det angavs vidare följande:
”▪ För att skyndsamt kunna genomföra en forcerad avveckling av Trading-
verksamheten föreligger ett behov av att omedelbart stärka kapitalbasen.
Hittills, under andra kvartalet 2010, uppgår förlusten inom Tradingverksam-
heten 297 MSEK. Kostnaderna för att genomföra den forcerade avvecklingen
bedöms dels ha ökat, dels uppkomma tidigare, jämfört med HQ:s bedömning
från den 26 maj 2010.
▪ HQ AB (publ) (’HQ’ eller ’Bolaget’) har därför beslutat att sälja dotter-
bolaget HQ Fonder Sverige AB (’HQ Fonder’) till Investment AB Öresund
(’Öresund’) för att på så vis omgående stärka kapitalbasen, i syfte att öka
flexibiliteten fram till dess en nyemission genomförts. Försäljningen ska god-
Sid 670
kännas av en extra bolagsstämma. HQ har en option som möjliggör för HQ att

återköpa HQ Fonder på liknande villkor.”
4.4.8.27 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB och extra styrelsemöte Banken

den 8 juni 2010
Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 10 juni 2010. Det beslutades att HQ
AB omedelbart skulle lämna ett ovillkorat aktieägartillskott på 600 mkr till Banken.
Dessa pengar härrörde från försäljningen av HQ Fonder.
Samma dag hölls ett extra styrelsemöte i Banken, varvid samtliga ledamöter närvarade.
Det noterades att HQ AB hade beslutat att lämna ett ovillkorat aktieägartillskott om
600 mkr till Banken samt att det förväntades att HQ AB skulle lämna ytterligare ett
ovillkorat aktieägartillskott om 250 mkr till Banken den 14 juni 2010.

Ett styrelsemöte hölls i Banken den 10 juni 2010, varvid samtliga ledamöter närvarade.
Rapporten från Risk omfattande perioden från styrelsemötet den 13 april 2010 till den
31 maj 2010 gicks igenom. Det noterades särskilt att händelser under perioden mellan
den 1 och den 6 juni 2010 inte kommenterades.
Vad gällde likviditet/likviditetsrisk noterades att underskottet i Tradings säkerhets-

kapacitet i genomsnitt hade uppgått till strax över 1,5 mdkr (mellan 1,2 och 2 mdkr)
och att det utgjorde ett betydligt högre underskott än den föregående rapportperioden.
Det noterades vidare att SEB Futures extrakrav utgjorde i snitt under perioden 25 meur
samt att SEB Futures den 31 maj 2010 hade meddelat att de ville ha ytterligare säker-
heter under nedmonteringsperioden, i enlighet med de milstolpar som hade satts upp,
se ovan. Vidare noterades att inlåningen från årets början i snitt uppgått till strax över
3,9 mdkr.
Sid 671
Risk rapporterade, under rubriken Marknadsrisk, om Tradings ackumulerade resultat

från årsskiftet på daglig basis under perioden dels för hela innehavet, dels separat för
avvecklingsportföljen.
I rapporten noterades att O/N-limiten hade överträtts sex gånger under rapporterings-
perioden (trots höjning till 150 mkr) samt Nettoexponeringen vid åtta tillfällen.
Bruttosäkerhetsbeloppet hade varit höjt till 3,3 respektive 3 mdkr under april och maj
2010. Det noterades att styrelsen löpande hade underrättats om ställning och resultat i
Tradingportföljen samt att inga ytterligare kommentarer därför lämnades i rapporten.
Vidare framgick av riskrapporten, under rubriken Volatilitetsavstämning inför månads-

skifte, att värderingen per den 31 maj 2010 inte var klar och att det faktum att Trading-
portföljen skulle avvecklas ledde till ”frågeställningar beträffande värdering av såväl
kortdaterade som längre optioner”. Risk konstaterade ”större prisavvikelser främst i
ODAX och OMX och att en betydande avvikelse per 31/5 från marknadspriser (ATM)
föreligger även i frontmånaden, vilket inte brukar vara fallet”. Det noterades vidare:
”Avvikelser mellan teoretisk och implicit volatilitet är även större än normalt för de
längre optionerna och att jämföra teoretisk volatilitet med marknadens historiska snitt
bör ifrågasättas om optionerna avses avvecklas i närtid. Trading har efter 31/5
löpande gjort prisjusteringar. Per 2010-05-31 uppgår den prisavvikelse som kan
noteras för ’aktivt’ handlade optioner enligt HQ:s riktlinjer och marknadsplatsernas
statistik till 22 MSEK.” Det låga beloppet var en följd av den snäva definition av aktiv
marknad som Banken tillämpade.
Det noterades, såvitt avser IKU, att FI återkommit och meddelat ”att Bankens kapital
bedömdes som tillräckligt, men att operativa risker inte bedömts på ett tillfredsställ-
ande sätt samt [att FI] ställer sig frågande till att HQ inte avsatt mer kapital till
trading än det legala kravet trots redovisade förluster för de senaste 2 kvartalen.”
Därefter hade Agneta Norgren tillagt: ”Jag väljer att inte utveckla detta vidare i denna
rapport.”
Sid 672
Det noterades också att personalen på Risk hade arbetat ”under mycket pressade för-
hållanden”, vilket i första hand berodde på tradingverksamheten. Det noterades också
att Risk sedan lång tid varit underbemannad. Det noterades även att en timanställd
hade anställts på projektbasis t.o.m. den 31 mars 2011 samt följande:
”[Risk]avdelningen måste därutöver förstärkas, men först måste vi ta oss
igenom den akuta situationen och därefter tillsammans med VD besluta var
fokus skall vara i närtid och i ett medelfristigt perspektiv och därefter fundera
med vilken kompetens förstärkning bör ske.”
Av protokollet framgår vidare, beträffande avvecklingen av Tradingportföljen, att

”Stefan Dahlbo och Mikael Nachemson har mandat att fatta erforderliga beslut i linje
med överenskommen plan.” Det noterades vidare att Risk hade förstärkts med Göran
Sigfrid som anlitats för hantering av tradingrelaterade frågor.

Det kan dock noteras att säkerhetskravens storlek låg i paritet med säkerhetskravens
storlek under motsvarande period år 2009 (t.ex. uppgick kravet i april 2009 till 1,8
mdkr och i maj 2009 till 1,97 mdkr).
Av riskrapporten framgick av underlaget att ackumulerat resultatet per den 25 maj

2010 – dvs. dagen före pressmeddelandet om att Banken hade gjort förluster på -200
mkr, att tradingverksamheten skulle avvecklas samt om nyemissionen om 559 mkr (se
ovan) – uppgick till ca -203 mkr. Vidare framgick att sammantaget ackumulerat
resultat per den 4 juni 2010, dvs. den dag som Ram Ones analys baserades på,
noterades till ca -270 mkr.

Samma dag som mötet i Banken, den 10 juni 2010, hölls även ett styrelsemöte i HQ
AB. Samtliga styrelseledamöter var närvarande. Förutom styrelseledamöterna deltog
Mikael Nachemson, Tamer Torun och Mattias Arnelund.
Sid 673
Tamer Torun redogjorde för de åtgärder han vidtagit avseende avvecklingen av

Tradingportföljen. Mikael Nachemson redogjorde för status vad gällde säkerställande
av avvecklingen av Tradingportföljen, inklusive engagerandet av Göran Sigfrid.
Mikael Nachemson, Curt Lönnström och Johan Piehl valdes till ledamöter i revisions-
och ersättningsutskottet. Det noterades i protokollet att Mikael Nachemson valdes till
ordförande trots att han inte var medlem i HQ AB:s styrelse. Styrelsen valde att
dispensera från det kravet med hänsyn till att ordförandeskapet i Revisionsutskottet
fick anses vara en naturlig del av hans uppdrag rörande avvecklingen av Tradingport-
följen och därmed sammanhängande frågor.
4.4.8.30 Styrelsemöte i Banken och styrelsemöte per capsulam HQ AB den 14

juni 2010
Den 14 juni 2010 hölls åter styrelsemöte i Banken, varvid samtliga ledamöter
närvarade.
Stefan Dahlbo rapporterade om statusen i verksamheten och om en tilltagande oro

bland både personal och kunder. Mikael Nachemson informerade om att han i närtid
skulle träffa Daniel Barr hos Riksgäldens avdelning för bankstöd samt även FI:s
generaldirektör Martin Andersson.
Göran Sigfrid redogjorde vidare för avvecklingen och därmed sammanhängande

förhållanden. Hänvisning skedde till bilaga i vilken undervärdet i Tradingportföljen
och den redovisade förlusten redovisades i ett diagram. Allteftersom avvecklingen
fortskred kunde man se att undervärdet minskade och den redovisade förlusten ökade;
per den 11 juni 2010 uppgick den redovisade förlusten till ca 500 mkr och undervärdet,
dvs. felvärderingen, till strax under 600 mkr.
Samma dag hölls styrelsemöte per capsulam i HQ AB. Styrelsen beslutade att ett
ovillkorat aktieägartillskott om 250 mkr omedelbart skulle lämnas till Banken.
Sid 674
Härigenom hade HQ AB tillskjutit totalt 950 mkr till Banken (100 mkr den 21 maj
2010 och 600 mkr den 8 juni 2010; se styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 maj
2010 samt styrelsemöte per capsulam i HQ AB samt extra styrelsemöte i Banken den 8
juni 2010).
4.4.8.31 Extra styrelsemöte i Banken den 16 juni 2010

Den 16 juni 2010 hölls åter ett extra styrelsemöte i Banken, varvid samtliga ledamöter
utom Curt Lönnström närvarade.
Mikael Nachemson redogjorde för status i avveckling av Tradingportföljen och där-

med sammanhängande frågor i enlighet med vad som framgick av PM i bilaga till
styrelseprotokollet. Av PM framgick att undervärdet per den 26 maj 2010 – då man
gick ut med besked om nyemission – var ca 900 mkr samt att den redovisade förlusten
var ca 200 mkr. Det angavs att undervärdet, dvs. felvärderingen, fram till stängning
den 16 juni 2010 hade minskat med ca 385 mkr till ca 515 mkr samt att de ackumu-
lerade dagsresultaten för samma period uppgick till ca -420 mkr. Det konstaterades
följande: ”Det innebär att vi har haft en negativ drift i resultatet om ca 35 mkr, dvs
undervärdet har minskat mindre än vad resultatet har sjunkit. Värt att notera är att det
slår mycket mellan dagarna och att vi därför har viss osäkerhet. Källor till den
negativa driften är att vi realiserar på sämre än mittpriser, term structure, cash delta,
theta mm.”
Av PM framgick vidare att det kvarvarande utrymmet i kapitalbasen uppgick till 708
mkr per den 14 juni 2010 samt att det kvarvarande utrymmet, på morgonen för
styrelsemötet den 17 juni 2010, uppgick till 566 mkr. Härvid noterades följande:
”Under denna nivå får vi även bekymmer med andelen supplementärt kapital vs total
kapitalbas. Vårt förslag till strategi är att nu klippa en stor del av förlusterna för att
möjliggöra en distinkt kommunikation till alla stake holders.”
Vidare noterades att de ODAX-positioner för vilka en konkret prisförfrågan hade

gjorts till Deutsche Bank, var felvärderade med ca 440 mkr och att merkostnaden för
Sid 675
att stänga uppgick till ca 10 procent utöver detta. Kvarvarande OMX-positioner

bedömdes ha ett felvärde om 60 mkr och kostnaden för en avyttring bedömdes –
utöver felvärdet – uppgå till ca 15 mkr. Vidare noterades att felvärdet i restportföljen,
bestående av småbolag m.m. till ett värde om ca 40 mkr, uppgick till ca 15 mkr.
Sammantaget bedömdes kostnaden för att stänga positionerna i ODAX och OMX till
ca 560 mkr. Bedömningen var, inräknat ytterligare några mindre poster, att Banken
behövde ytterligare 150 mkr i primärkapital för att säkerställa en kapitaltäckning på
10 procent.
Vid offentliggörandet av nyemissionen den 26 maj 2010 var undervärdet i Trading-

portföljen 900 mkr och de realiserade förlusterna 203 mkr, dvs. sammanlagt ca 1,1
mdkr. Enligt Michael Nachemsons redogörelse var undervärdet per den 16 juni 2010 i
stället ca 515 mkr. Med tillägg för de realiserade förlusterna per den 16 juni 2010 om
623 mkr och de extrakostnader som Mikael Nachemson räknade med uppgick den för-
väntade avvecklingskostnaden alltså sammanlagt till 1 197 mkr, vilket stämmer
överens med den slutliga avvecklingskostnad om 1 220 mkr som senare redovisades i
HQ AB:s delårsrapport.
Av protokollet framgår att styrelsen i Banken beslutade att senast vid planerat styrelse-
möte i HQ AB under efterföljande dag informera HQ AB om bedömt kapitalbehov
samt begära att HQ AB skulle pröva vilka möjligheter som stod till buds för att till-
skjuta erforderligt kapital.

Ett styrelsemöte hölls i HQ AB den 17 juni 2010, varvid samtliga ledamöter närvarade.
Mikael Nachemson, Erik Kjellberg samt medarbetare från Bergh & Co och Lenner &
Partners närvarade också.
Stefan Dahlbo rapporterade om status i underliggande verksamheter. Erik Kjellberg

rapporterade om de löpande kontakterna med FI och att FI uppgett att myndigheten
hade fått den utredning som krävdes för den fortsatta handläggningen samt att Banken
Sid 676
kunde förvänta sig att få en iakttagelseskrift i mitten på juli 2010, för yttrande. Mikael
Nachemson meddelade att han skulle träffa FI:s generaldirektör Martin Andersson för
att informera om den pågående avvecklingen av tradingverksamheten samt därmed
sammanhängande frågor.
Mikael Nachemson föredrog vidare Bankens skrivelse till HQ AB med begäran om att
pröva vilka möjligheter som stod till buds för att tillskjuta kapital. Den PM som
Mikael Nachemson hade redogjort för på styrelsemötet i Banken dagen innan, var
bilagd. I brevet, som var ställt till ordföranden i styrelsen, framgick följande:
”Som du vet har HQ Bank under en period arbetat intensivt för att minska
riskerna i derivatportföljen till ett kvantifierbart maximalt förlustbelopp. Detta
har bland annat skett genom att stänga vissa öppna positioner och försöka sälja
andra positioner. Vi har tidigare presenterat detta arbete för dig.
Jag har också informerat dig om att det nu finns en möjlighet att kvantifiera
de förväntade maximala förlusterna genom en mix av ovanstående åtgärder
(tyska index derivat samt svenska index derivat). [..]
HQ Banks styrelse och ledning anser att det är kritiskt för HQ Banks verk-
samhet att HQ Bank kan informera omvärlden att förlustriskerna till en mycket
stor del maximerats till ett visst belopp och att kapital har säkerställts för att
betala detta belopp utan att det inverkar negativt på HQ Banks likviditet och
kapitaltäckning.
För att säkerställa likviditet och kapitaltäckning behöver HQ Bank ett till-
skott till eget kapital om 150 000 000 kronor”.
4.4.8.33 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 juni 2010

Ett styrelsemöte per capsulam hölls i HQ AB den 21 juni 2010. I mötet deltog endast
Mats Qviberg, Carolina Dybeck Happe, Johan Piehl och Pernilla Ström. Bankens
ledamöter deltog inte.
Det noterades först att Mats Qviberg fått i uppdrag att företräda HQ AB på årsstämman
i Banken. Med anledning av de kostnader som estimerades för beslutad avveckling av
Tradingportföljen beslutade styrelsen att uppdra åt Mats Qviberg att bordlägga frågan
Sid 677
om ansvarsfrihet för VD och styrelseledamöter i avvaktan på slutlig kostnad för

avvecklingen och slutförande av interna och externa utredningar.

Ett extra styrelsemöte hölls återigen i Banken den 23 juni 2010, varvid samtliga
ledamöter närvarade.
Vad gällde avvecklingen av Tradingportföljen redogjorde Mikael Nachemson för

behovet att skyndsamt kunna kommunicera till personal, kunder, motparter och
marknaden att tradingpositionerna var avvecklade. Det angavs att sonderingarna med
Deutsche Bank om att ta över större delen av kvarvarande Tradingportföljen alltjämt
pågick. Vidare uppgav Mikael Nachemson för att avstämningar pågick med Öresund
avseende ”vad som kan anses vara en negligerbar risk i restportföljen”.
Jonas Bergh redogjorde för hur ett förskott på tidigare garanterad emissionslikvid
kunde struktureras genom emission av preferensaktier. Olika scenarier utvärderades.
Styrelsen bedömde att ytterligare kapitaltillskott om 200 mkr fordrades genom ett
förskott hänförlig till teckning av preferensaktier. Mikael Nachemson och Stefan
Dahlbo gavs mandat att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra en riktad
nyemission av preferensaktier och att förhandla med Öresund om villkoren för att
bolaget skulle teckna sig i emissionen.
Vidare framgår, under rubriken Oberoende granskning, att behovet av att få biträde
med att granska de förhållanden som lett fram till kostnaderna för avvecklingen av
Tradingportföljen diskuterades. Styrelsen gav Mikael Nachemson och Stefan Dahlbo
mandat att uppdra åt Anders Malm att utföra granskningsuppdraget.
4.4.8.35 Extra styrelsemöten i HQ AB och Banken den 24 juni 2010

Samordnade extra styrelsemöten hölls i HQ AB och Banken den 24 juni 2010. Vid
mötet i HQ AB deltog samtliga ledamöter utom Carolina Dybeck Happe, Thomas
Erséus och Pernilla Ström. Vid mötet i Banken deltog samtliga ledamöter utom
Thomas Erséus.
Sid 678
Vid det samordnade mötet redogjorde Mikael Nachemson för statusen i avvecklings-
processen och det därtill kopplade behovet av kapitaltillskott. Han påpekade att
tidigare presenterat beräkningsunderlag för kapitalbases innefattade brister hänförliga
till beräkningen av dels förlagslånens effekt på kapitalbases, dels vissa skattemässiga
effekter. Han informerade också att Banken hade beslutat att utse en extern person att
granska de förhållanden som lett till avvecklingskostnaderna för Tradingsportföljen
och att Ernst & Young fått i uppdrag att genomlysa centrala processer i Banken av-
seende bl.a. kontrollsystem, riskhantering och rutiner för säkerställande av affärs- och
arbetsprocesser. Han redogjorde vidare för diskussioner med Öresund rörande vad som
kunde anses utgöra en negligerbar risk avseende kvarvarande positioner i Trading-
portföljen.
Jonas Bergh redogjorde för processen att förhandla fram erforderliga avtal med
Öresund avseende kapitaltillskottet, varvid han framhöll bl.a. att Öresund som villkor
för transaktionen begärt att det skulle finnas en överenskommen processbeskrivning
för hur Banken skulle ”säkerställa att kvarvarande risk i tradingportföljen är negliger-
bar”. Styrelserna uppdrog åt Mikael Nachemson och Stefan Dahlbo att slutföra för-
handlingarna med Öresund.

Det noterades att Thomas Erséus på förhand hade fått information om de beslut som
Banken tänkte fatta. Efter mötet biträdde Thomas Erséus de fattade besluten.
4.4.8.36 Extra styrelsemöte i HQ AB den 28 juni 2010

Extra styrelsemöte hölls i HQ AB den 28 juni 2010. På styrelsemötet i HQ AB
närvarade samtliga ledamöter samt bl.a. Mikael Nachemson.
Stefan Dahlbo informerade, rörande status för avvecklingen av Tradingportföljen, vid

HQ AB:s möte om att överenskommelse hade träffats med Deutsche Bank om köp av
Bankens positioner i ODAX och OMX. Detta konstaterades innebära att kostnaden för
avvecklingen av Tradingportföljen beräknades uppgå till 1,2 mdkr. Det noterades
Sid 679
vidare att kvarvarande instrument ”inom ramen för Bankens åtagande som market
maker och likviditetsgarant kommer under kvällen att värderas konservativt till för-
siktigt rådande marknadspris”, dvs. när Tradingportföljen nu i princip var helt
avvecklad övergick man till en korrekt värdering.
Vad gällde den externa granskning som Banken hade uppdragit åt advokaten Anders
Malm att genomföra beslutade styrelsen i HQ AB att uppdraget även skulle genom-
föras för HQ AB:s räkning.

Det noterades därvid att granskningen i en första fas skulle vara inriktad på ”orsakerna
till förlusterna, vilka som medverkat till förlusterna och deras eventuella ansvar, VD:s
och styrelsens eventuella ansvar, revisorernas ansvar samt om det finns orsakssam-
band kopplat till bonus eller annan ersättning”.
Mikael Nachemson uppgav i samband därmed att utredningen borde kunna presenteras
för styrelsen i slutet av juli och därmed kunna sambedömas med FI:s iakttagelse-
skrivelse samt att beslut i det skedet kunde tas om vilken ytterligare utredning som
borde genomföras.

Extra styrelsemöte hölls även i Banken den 28 juni 2010. Vid styrelsemötet i Banken
närvarade Mikael Nachemson, Stefan Dahlbo och Thomas Erséus.
Styrelsen noterade att bolagsstämma i Banken samma dag hade beslutat att öka
bolagets aktiekapital med drygt 7 mkr genom nyemission av preferensaktier. Styrelsen
beslutade att om tilldelning av aktierna, till Öresund samt till Mats Qvibergs tre barn.

Det noterades att Curt Lönnström på förhand hade fått information om de beslut som
var avsedda att fattas och att han hade meddelat att han inte hade någon erinran mot
dessa.
Sid 680
4.4.8.38 Pressmeddelande från HQ AB angående avvecklingen av

tradingverksamheten, den 29 juni 2010
Den 29 juni 2010 gick HQ AB ut med ett pressmeddelande med information om att
HQ AB hade genomfört den forcerade avvecklingen av Tradingportföljen, att av-
vecklingskostnaden totalt uppgick till 1 230 mkr, att en extra bolagsstämma skulle ta
upp val av ny styrelse samt att en extern granskning av tradingverksamheten hade
tillsatts. Vidare uttalades bl.a.:
”HQ AB (’HQ’) har genomfört den forcerade avvecklingen av tradingport-
följen. Sammantaget uppgår kostnaden till 1 230 MSEK under andra kvartalet
2010, inklusive de 297 MSEK som offentliggjordes den 8 juni 2010.
[..]
'Avvecklingen av tradingportföljen blev mycket kostsam. Det var dock av
yttersta vikt att snabbt kunna lägga osäkerheten och oron bakom oss. Utifrån en
stabil finansiell ställning och en låg risknivå kommer vi nu att lägga alla
resurser på att åter stärka HQ:s erbjudande och därmed skapa mervärde för
kunder, medarbetare och aktieägare', säger Stefan Dahlbo, tf VD och koncern-
chef HQ.
Genom emission av preferensaktier i HQ Bank har ett förskott om 235
MSEK tillförts, som sedermera avses användas som betalning genom apport i
HQ:s planerade nyemission.[..]
På begäran av Öresund kommer det att förrättas val till styrelse i HQ vid
extra bolagsstämma. Samtliga styrelseledamöter kommer i anslutning till
stämman att ställa sina platser till förfogande.
[..]
HQ:s problemtyngda tradingportfölj är äntligen avvecklad och vi kan nu
vända blad samtidigt som vi ska dra lärdom av det som inträffat. Vi kommer att
gå grundligt till väga. När vi är klara med vår översyn ska det inte råda några
tvivel om att HQ:s rutiner, processer och kontroll tillhör branschens bästa. Mot
bakgrund av HQ:s historiskt bevisade affärs- och kundfokus är vi övertygade
om att vi därmed kommer att kunna återställa förtroendet', säger Mikael
Nachemson, ordförande HQ Bank.”
Sid 681
4.4.8.39 Mailkorrespondens mellan Johan Dyrefors och Mattias Arnelund

m.fl. den 30 juli 2010
Med anledning av Anders Malms utredning samlade Banken in material. Som ett led i
detta efterfrågade Richard Berlin Fund Radars rapport från år 2005 från KPMG. I sam-
band med detta framhöll Johan Dyrefors i ett mail att han vid ett stort antal tillfällen
sedan han blev revisor i HQ hade nämnt att han inte ställde sig bakom rekommen-
dationerna i den rapporten, se ovan Omständigheter före år 2007.
4.4.8.40 Närmare om FI:s undersökning sommaren 2010
4.4.8.40.1 FI:s intervjuer och möten med Banken (1-16 juni 2010)
FI genomförde under juni 2010 intervjuer med medarbetare på Trading och Risk, ett
par styrelseledamöter (Stefan Dahlbo och Curt Lönnström), ett par tidigare styrelse-
ledamöter (Mikael König och Catharina Lagerstam) och revisorn Johan Dyrefors.
Stellan Abrahamsson från FI deltog vid samtliga intervjuer och vid sidan av honom
deltog olika medarbetare på FI. FI förde anteckningar vid samtliga möten och anteck-
ningarna har godkänts av de intervjuade personerna. I vissa fall har de skriftligen
kommenterat innehållet.
FI:s intervju med Tamer Torun den 1 juni 20102010

Angående värderingen av Tradingportföljen uppgav han att det fanns en viss
värderingsrisk eftersom marknadsvolatiliteter inte alltid stämmer med de teoretiska
volatiliteterna. Han uppskattning var att värderingsrisken emellertid inte var större än
emissionsbeloppet (då 559 mkr) utöver de 200 mkr i förluster som redan hade
realiserats (dvs. totalt 759 mkr). Tamer Torun förklarade att han bedömde var
volatiliteten skulle ligga och att han grundade den bedömningen på volatiliteten under
den senaste tiden. Hans referensram var den historiska volatiliteten under de senaste
1–2 åren och den aktuella implicita volatiliteten i marknaden. Han förklarade vidare att
han utifrån dessa faktorer försökte sätta ”en sorts glidande medelvärde där dessa
faktorer tas i beaktande, så att svängningarna i portföljvärde inte blir allt för stora”.
Sid 682

Tamer Torum beskrev handeln som ett ”volatilitetsbet” samt förklarade att Fredrik
Crafoord försökte köpa på låg volatilitet och sålde på hög volatilitet på olika löptider.
Han förklarade vidare att stor handel inledningsvis skedde i indexoptioner med OMX
som underliggande men handel med ODAX som underliggande påbörjades alltefter-
som likviditeten torkade, till en början som hedge för OMX-optioner eftersom det
finns en korrelation mellan de båda indexen. Tamer Torun berättade att handeln med
ODAX började vid årsskiftet 2008/2009.
Beträffande sitt arbete de senaste två veckorna uppgav han att han hade koncentrerat
sig på att försöka ”eliminera katastrofscenariot”. Under den tiden hade han halverat
den risken, mätt enligt HQ:s metod för kvantifiering av volatilitetsrisk.
FI:s intervju med Nina Hernberg den 7 juni 2010

Nina Hernberg förklarade att hennes uppfattning vad gällde den initiala planen från
sommaren 2009 var att Tradingportföljen skulle stängas senast till årsskiftet 2009/10.
Under sommaren 2009 såg Risk dock att positionerna i stället byggdes upp. Hon
tolkade det som att de stora ODAX-positioner som hade tagits till en början syftade till
att hedga Bankens OMX-positioner men att ”denna hedge successivt övergick till ett
positionstagande”. Denna utveckling hade, enligt Nina Hernberg, vid upprepade till-
fällen flaggats för och informerats om till styrelsen och VD. Hon påpekade specifikt att
Risk ”vid ett flertal tillfällen påpekat för VD och styrelseordförande att positionerna
är stora och riskfyllda”. Hon nämnde vidare att hon varit med på ett styrelsemöte i
Banken i oktober 2009 men att det hade varit ”svårt att få fram budskapet i styrelsen”.
Rörande O/N-limiten noterades följande. Något oberoende analysarbete i form av

stresscenarier hade, såvitt Nina Hernberg kände till, inte gjorts på Risk för att under-
söka konsekvenserna av det utökade limitutrymmet. En oberoende scenarioanalys
ansågs inte nödvändig ”eftersom Risk såg de ökade limiterna som högst tillfälliga”.
Nina Hernberg uppgav att riskanalyser ”kanske inte gjordes så grundligt eftersom man
trodde att portföljen ändå snart skulle försvinna”. Vidare angav hon att liknande
Sid 683
resonemang hade förts när Banken hade fastställt 33 mkr i kapitalkrav för marknads-
risker i sin IKU.
Vidare upplyste Nina Hernberg om att rollfördelningen mellan Risk och Trading var
något ojämn:
”Handlarna har mer status och det händer att de på Risk får ta emot fräna
kommentarer i kontakt med handlarna. Nina nämner att det är ibland svårt att
säga emot handlare som sitter närmare marknaden och som har en bättre
känsla för hur marknaden fungerar. Nina nämner dock att Risk ofta ställer
frågor och utmanar handlarna gällande olika frågor. Nina nämner dock att det
är en avvägning hur mycket frågor som kan ställas och hur ’besvärlig’ man kan
vara. Vid något/några tillfällen har VD sagt åt risk att låta handlarna arbeta
ifred. Nina nämner även att om trading och risk är oense om någon fråga så
har risk normalt inte mandatet att tvinga trading att gå på risks linje utan
frågan eskaleras uppåt till VD som sedan tar beslut i frågan.”
Nina Hernberg nämnde också att det var svårt att veta hur man bäst skulle förmedla
Risks budskap till styrelsen och framförallt VD ”så att han skulle förstå/acceptera”.
Risk hade använt olika sätt presentera budskapet. Rapporten Risks synpunkter på
tradings värdering, som hade upprättats i september 2009, verkade – enligt hennes
uppfattning – ha fungerat bra. Det framgick enligt Nina Hernberg av rapporten ”tydligt
vilka problem Risk har uppmärksammat när det gäller värderingen”. Hon påpekade
vidare att VD under senare tid varit mer engagerad och att han veckovis sedan augusti
2009 fått uppdaterade analyser där av Banken valda volatiliteterna jämförts med ATM-
volatiliteter och en resultatpåverkan beräknats med hjälp av Vega. Denna information
hade även varit tillgänglig inför varje styrelsemöte sedan augusti 2009.
Nina Hernberg menade vidare att Risk var underbemannade, vilket vid ett flertal till-
fällen hade påpekats för styrelsen.
Sid 684
Vad beträffar värderingen av Tradingportföljen berättade Nina Hernberg att hon hade
önskat att handlarna var mer försiktiga i sin värdering av de långa kontrakten och
påpekade svårigheten i att hitta ett rimligt pris att värdera till:
”Risk är uppmärksamma och har uppmärksammat styrelsen på att en liten
skillnad i antagandena kan innebära stor resultatpåverkan på grund av
portföljens storlek. Nina medger att det kan finnas skillnader i värdering mellan
marknaden och de bokförda värdena men vidhåller att Risk ändå säkerställt att
värderingarna är rimliga och inte totalt fel.”

Nina Hernberg uppgav slutligen att Risk inte hade haft som rutin under 2009 eller
tidigare att jämföra portföljens redovisade värde med ett värde baserat på aktuell
implicit volatilitet. Därför hade man inte heller diskuterat ”hur stor ’övervärdering’
som är acceptabel eller hur länge en sådan ’övervärdering’ är acceptabel”. Sådan
information hade alltså inte kommunicerats till ledningen annat än de Vega-skattningar
som gjordes. Men hon nämnde att sådana analyser dock hade gjorts ”vid ett antal
tillfällen på ad-hoc-basis under senare tid” och att en sådan analys hade presenterats
för VD och styrelseordföranden under hösten 2009.
FI:s intervju med Agneta Norgren den 9 juni 2010

Agneta Norgren förklarade att Risk hade varit underbemannade under en längre tid och
att Risk under de senaste tio månaderna hade lagt ”oproportionerligt mycket av sin
arbetstid på att kontrollera Tradings verksamhet”. Hennes bedömning var att de skulle
behöva vara ca sex medarbetare istället för de befintliga 3,8 medarbetare och för-
tydligade i samband med godkännande av anteckningarna att sex personer kan vara
något överskattat i en väl fungerande värld.
Agneta Norgren berättade vidare att Risks tro hela tiden varit att Tradingportföljen var
under nedmontering och vidare:
”Istället uppmärksammar Risk, speciellt under andra hälften av 2009, att de
tidigare relativt små positionerna i DAX som var menade som hedge istället
växte kraftigt. O/N limiten har enligt Agneta i princip varit fullt utnyttjad sedan
Sid 685
senhösten 2009 och limitöverdrag förekom allt oftare. Rörande Fredrik

Crafoords önskan om utökade O/N limiter och förlängd tidshorisont för
nedmontering har Risk ställt sig tveksamma men har inte avstyrkt önskan. I
diskussion rörande detta på styrelsemöte den 13 oktober 2009, framför FC att
ökade mandat var ekonomiskt försvarbart och Risk tillstyrker men med tillägget
att den utökade limiten endast ska gälla för att ’managera’ risken och inte för
att ta nya positioner. FI frågar vad ’managera’ risk verkligen innebär. FI
uppfattar att innebörden, i praktiken, var att få utrymme att ta en högre risk för
att förhoppningsvis få lägre förluster framöver när/om marknaden lugnat sig.
Risk gjorde inga djupare analyser rörande limithöjningarna om t.ex. limitens
storlek i förhållande till kapitalbasen.”
Agneta Norgren påpekade dessutom att Risk hade varnat för stora positioner och att
styrelsen hade fått all information som krävts för att de skulle förstå vad riskerna
innebar. Hon hänvisade till att det hade blivit svårare att kontrollera om styrelseleda-
möterna hade förstått Risks synpunkter sedan hon inte längre deltog på mötena, en
förändring som hade genomförts efter att Mikael König tillträdde. Vad gäller Mikael
König formulerade Agneta Norgren i sin skriftliga kommentar till FI:s anteckningar att
”Risk har inte varit rädda för VD, men hans ibland häftiga humör [..] kom att göra
några i gruppen osäkra på hur gruppen skulle kommunicera med honom.”
Agneta Norgren beskrev Risks relation till Trading som välfungerande. Hon berättade
att Fredrik Crafoord var liten av en idol för många ”inom HQ” och att han var väl-
respekterad och omtyckt av styrelsen och VD.
Vad vidare gäller värderingen förklarade Agneta Norgren att bl.a. följande:
”Risk har inte gjort någon grundlig analys om huruvida det finns en systematisk
övervärdering i handlarnas egna volatiliteter i förhållande till de implicita
marknadsvolatiliteterna. Måttet på skillnaden i värdering räknas dock regel-
bundet ut i ORC och kallas ’edge’. Agneta säger att ’edge’ för tillfället ligger
på runt -630 mkr. FI visar siffror som indikerar att portföljen verkar ha varit
övervärderad en längre tid men Agneta väljer att inte kommentera detta. FI
Sid 686
påpekar att enligt riskinstruktionen skall risk ansvara för att marknadsvärdera
portföljen varje månad. Agneta menar att denna skrivelse enbart är för avista-
positioner och att för optioner gäller teoretisk värdering efter aktivitets-
bedömning, inte strikt marknadsvärdering.”
Beträffande aktivitetsbedömningen påtalade Agneta Norgren att Trading hade haft

möjlighet att kringgå riktlinjerna genom att agera så att positionen blev så stor att den
inte föll in under riktlinjerna.
Vid tillfället för intervjun ansåg Agneta Norgren att den största risken för portföljen
var den forcerade avvecklingen:
”De längre illikvida kontrakten är (med styrelsens goda minne) värderade med
teoretisk volatilitet enligt going concern perspektiv. Going concern utgår, enligt
FI:s tolkning, ifrån historiska medelvärden av volatiliteter vid värderingar.
Värden kan därför tillåtas avvika ifrån marknadsvärdering.”
På fråga vilka de största riskerna, förutom likviditetsrisken, var svarade Agneta

Norgren att det är ”stora rörelser upp eller ner”. På fråga om Theta kan vara ett
problem om portföljen står still medgav Agneta Norgren att så var fallet samtidigt som
hon påpekade att ”Per är den som kan detaljerna om risken i portföljen bäst”.
Vad angår angivna kapitalkravet på 33 mkr i Bankens IKU uppgav Agneta Norgren att
den inte inkluderade den aktuella tradingverksamheten eftersom den skulle avvecklas.

Agneta Norgren uppgav att hon hade intrycket att samtliga personer i styrelsen var väl
insatta och förstod den information som Risk lämnade; ”[d]e har tillräcklig informa-
tion och kunskap för att förstå vad riskerna kan leda till.
Agneta Norgren gjorde i en särskild skrivelse egna tillägg, vilka fogades till FI:s
anteckningar.
Sid 687
FI:s intervju med Fredrik Crafoord den 9 juni 2010

Fredrik Crafoord beskrev att tradingen, efter en lång period med hög lönsamhet, gick
sämre under hösten 2007. Ifråga om avvecklingsplanerna för Tradingportföljen uppgav
Fredrik Crafoord att planerna på en hedgefond gick om intet i den uppblossande
finanskrisen – intresse för en sådan hedgefond saknades. Eftersom lönsamheten blev
bättre igen under våren 2008 såg ledningen inte en avveckling som lika akut. Under
hösten 2008 krävde finanskrisen ledningens resurser på annat håll och det fanns inte tid
för avveckling. Under våren 2009 gick tradingverksamheten mycket bra. Därefter steg
den svenska börsen kraftigt, medan ODAX inte steg lika dramatiskt. Hedgarna kom då
i olag och Banken blev överhedgad. Behovet av att avveckla Tradingportföljen blev
mer påtagligt under hösten 2009.
Enligt Fredrik Crafoord skulle det vid stängning tidigare än planen bli mycket stora
”spreadkostnader” – han bedömde att det skulle kosta ett par hundra miljoner extra
utöver de tidigare estimerade worst case-scenariot om 500 mkr.
På FI:s fråga hur limithöjningar gick ihop med beslutet om avveckling noterades:
”Vi äskade högre limiter pga. att hedgarna hade kommit i olag. Vi ville inte
göra affärer, ’tvångsstängningar’ för att komma in under limitgränsen och
därmed dra på oss förluster. Istället borde vi höja limiten temporärt så att vi
kunde ligga med en större öppen position tills priserna hade justerats till en
förmånligare/mer normal nivå.”
Enligt Fredrik Crafoord fungerade inte hedgarna eftersom OMX gick bättre än ODAX.
Vad beträffade O/N-limitens konstruktion menade Fredrik Crafoord att kalibreringen

kanske inte var helt bra eftersom det ”inte sällan kan observeras långt större procent-
uella förändringar i volatiliteter i praktiken än vad som simuleras i riskmatrisen”.
Fredrik Crafoord konstaterade att man vid en forcerad avveckling måste acceptera
marknadspriser som är mindre fördelaktiga.
Sid 688
FI:s intervju med Mattias Arnelund den 10 juni 2010

Vad gäller Dag 1-resultat uppgav Mattias Arnelund att han var ”mycket medveten om
att banken gör en avvikelse från IAS 39 genom att det s.k. dag-1 resultatet redovisas
direkt i resultaträkningen istället för att resultatföras över tiden”. Skälet var att
Bankens systemstöd, enligt Mattias Arnelund, inte hade ”möjlighet att fånga resultat-
effekten och periodisera ut den”.
Mattias Arnelund berättade också att Risk hade gjort en bedömning tillsammans med
Bankens externa revisorer ”om huruvida värderingen kunde anses spegla ett verkligt
värde samt att man hade skickat portföljen för en oberoende värdering i Tyskland vid
ett par tillfällen mellan åren 2005-2008”, vilket inte hade uppdagat något som hade
fått honom att tänka om.
Vad vidare beträffade Bankens aktivitetsdefinition tog Mattias Arnelund upp reglerna
kring aktiv/inaktiv marknad och uppgav att de sattes vid årsskiftet samt att det dess-
förinnan inte hade funnits någon fastslagen definition utan att bedömningen gjordes
”på ett mer godtyckligt sätt”. Vidare: ”Han tillstår att principen om aktivitets-
bedömning, i efterhand, kan tyckas skev och skulle ha varit bättre om man relaterat
bankens portfölj till totalt utestående kontrakt.”
FI kommenterade också att det av Banken bedömda kapitalkravet för marknadsrisker i

IKU sattes till 33 mkr, samtidigt som limiten för O/N-risken uppgick till 150 mkr och
Edgen till 730 mkr, med anledning av vilket det noterades att ”MA menar att
diskussionen med Risk inte gav anledning till att befara att risken var större samtidigt
som han säger att han nu inser att det var ’hål i huvudet’. Det var risk som stod för
stresstesterna säger MA.”

Mattias Arnelund förklarade vidare att man hade frågat KPMG om det fanns någon
aktör som hade lyckats lösa problemet med systemstöd vad avsåg redovisningen rent
praktiskt med inte fått någon återkoppling i denna del.
Sid 689
FI frågade Mattias Arnelund om han inte tyckte att det var allvarligt att Banken hade
en potentiell förlustrisk motsvarande Edgen om 730 mkr. Mattias Arnelund påpekade
att det är lätt att vara efterklok och att han naturligtvis borde ha ifrågasatt detta men att
han hade litat fullständigt på Risk analys.
FI:s intervju med Stefan Dahlbo den 11 juni 2010

På fråga från FI hur det kunde gå som det gjort lyfte Stefan Dahlbo fram att system-
och scenarioanalyser inte varit tillräckligt bra. Han citerades vidare:
”I april började vi se ett antal tydliga tecken. Det var då vi tillsatte en
avvecklingsgrupp. Tecknen var värderingsfrågor, säkerhetskraven, omfånget i
portföljen och risken i theta. Vissa delar av portföljen minskade inte längre.”
Stefan Dahlbo berättade vidare att det inte funnits någon av styrelsen fastställd affärs-
strategi för handeln, utan att Fredrik Crafoord hade haft ett fritt mandat inom instruk-
tionens ramar.
Stefan Dahlbo menade vidare att Risks kompetens definitivt var ett problem:
”Att scenarioanalyserna inte har varit bättre och mer dynamiska och att det
fattades ett antal viktiga scenarier, anser SD främst bero på kompetensproblem
på avdelningen, vilket blev tydligare under våren 2010. Risk borde även ha haft
fler och bättre riskmått enligt SD. SD påpekade även att bemanningen på
riskavdelningen varit problematisk.”
Stefan Dahlbo förklarade också att höjningen av limiten för O/N-risken diskuterades i
ljuset av beslutet att avveckla Tradingportföljen. Styrelsen fick alltid bra förklaringar
av Risk och styrelsen var noggrann i sin analys och i sina beslut. Han menade att
höjningen av limiterna vanligen gjordes över förfall då extra utrymme behövdes för att
manövrera positionerna. FI undrade varför limiterna inte sänktes igen efter förfallen:
”SD svarade följande på denna fråga. Tradingen fortsatte att anhålla om nya
högre limiter med hänvisning till förfall och avveckling. Limiterna tillstyrktes av
Sid 690
Risk och tidsbegränsades vilket tvingade fram nya äskanden från Tradingen
som Risk fick ta ställning till och styrelsen besluta om.
SD sa att vid styrelsebesluten ställdes limitens storlek i relation till kapital-
basen. Styrelsen ansåg att de beslutade O/N-limiterna var acceptabla i för-
hållande till kapitalbasen dels beroende på kapitalbasens storlek, dels med
anledning av den förväntade löpande intjäningen i banken.”
Vad vidare beträffar värderingen av Tradingportföljen inleddes detta område med en

diskussion om Edgen. Begreppet och storleken på Edgen i olika omgångar hade, enligt
Stefan Dahlbo, i olika omgångar kommunicerats till styrelsen. Han trodde inte att
KPMG längre gjorde numeriska beräkningar i samma omfattning som man gjorde
2005 och 2006. Stefan Dahlbo trodde att man var rädd för att Edgen skulle kunna
manipuleras genom handel i mindre volymer i sista minuten i illikvida instrument och
att detta skulle kunna leda till att den inte var rättvisande. Han uppgav att KPMG hela
tiden hade haft ett uppdrag att följa den här frågan, men att Edgen försvann som styr-
medel och att Banken på senare tid inte hade haft någon gräns för hur stor den fick bli.
Vidare noterades i FI:s anteckningar att ”SD menar att edgen är lägre idag än de 750
mkr som FI:s beräkningar visar. Enligt SD håller man just nu på och diskuterar om
man ska omvärdera portföljen till marknadsvärde och ta en stor förlust direkt i Q2
eller om man skall ta förlusterna i takt med att de realiseras.” På fråga om redo-
visningen kunde anses som vilseledande eftersom det inte fanns någon indikation om
Edgen i årsredovisningen hänvisade Stefan Dahlbo till KPMG och diskussionerna om
hur rätt eller fel den tillämpade värderingsprincipen är.
Det noterades vidare beträffande Dag 1-resultat att Stefan Dahlbo uppgav ”att med
facit i hand och med det beslut styrelsen hade fattat om avveckling av portföljen så
borde styrelsen kanske ha sett över redovisningsprinciperna.”
Vad slutligen beträffade IKU:n berättade Stefan Dahlbo att företagsledningen och Risk
hade rapporterat till styrelsen om att diskussion pågått med FI som inte varit nöjd med
Sid 691
Bankens IKU, men att Risk i april 2010 hade uppgett att FI:s frågor hade klarats ut:
”SD sa att han först dagen innan intervjun fick se det dokument som skickats från
Banken den i mars 2010 och han menade att det var olyckligt att det inte passerat
styrelsen”.
På fråga hur Dahlbo såg på omständigheten att kapitalbehovet för marknadsrisker

angetts vara 33 mkr samtidigt som limiten för O/N-risken höjdes till 150 mkr svarade
Stefan Dahlbo att 33 mkr var tänkt i en situation då tradingverksamheten var
avvecklad. Han sa också att när Risk hade presenterat IKU:n beskrevs det som att
marknadsrisken om 33 mkr ”följde lagkraven”.

Stefan Dahlbo påpekade att det hade förts mycket diskussioner kring värderings-
principerna med KPMG men att KPMG ändå känt sig bekväma med hur värderingen
gjordes.
Stefan Dahlbo förklarade att han ”så här i efterhand kanske skulle ha varit mer kritisk
till hur IKU:n presenterades och hur exempelvis marknadsrisken räknats fram”.
FI:s intervju med Mikael König den 11 juni 2010

Vad beträffar höjningar av O/N-limiten från 2009 och framåt uppgav Mikael König att
dessa inte var i konflikt med neddragningsbesluten:
”MK sa att han aldrig fått några råd, eller signaler ifrån något kontrollorgan
att inte gå med på limithöjningarna. MK menar även att för honom har alltid
omfångslimiten varit den viktiga, och att den inte har ökat.
MK har inte deltagit i diskussioner i styrelsen eller med någon annan angå-
ende nivån på O/N-limiten, som var 150 mkr som högst, i relation till bankens
risktolerans eller i relation till bankens kapitalbas. MK påpekar att limiten inte
känts som en riskfaktor eftersom intjäningen i resten av banken är så hög.”
Avseende det förhållandet att avvecklingen så långt gett upphov till förluster ”i den
magnitud som vi nu ser” noterades Mikael Königs svar: ”Han säger att inga ’röda
Sid 692
lampor’ har lyst ifrån några kontrollorgan som skulle ha upplyst honom om att något
varit fel.” Mikael König uppgav vidare, rörande förhållandet mellan Risk och Trading:
”Riskavdelningen är enligt MK i underläge mot FC och tradingen. MK uttrycker att så
kommer det alltid att vara, dock påpekar han att numera tar Risk för sig mycket
mera.” Han resonerade även kring att ”risken inte låg i O/N-limiten och att man borde
ha haft andra riskmått t.ex. tidsmåttet Theta. Risk borde ha fångat upp andra risker
som theta och bruttoomfånget.”
I en skriftlig kommentar till FI:s anteckningar den 2 juli 2010 angav Mikael König att
vid diskussioner i styrelsen avseende O/N-limiten ”har denna i förhållande till
bankens kapitalbas inte ansetts vara förhindrad att bestämmas temporärt till 150 mkr
då kapitalbasen vida har överstigit detta belopp. Även andra omständigheter som att
övrig intjäning i banken har varit god – HQ AB delade exempelvis ut 162 mkr till
aktieägarna 2009 vilket visar på den intjäning som koncernen haft – har bidragit till
beslutet att temporärt godkänna en O/N-limit om 150 mkr.” I samma skrift uppgav
Mikael König, avseende portföljens värde, att ”jag (och styrelsen) inte har haft
anledning att ifrågasätta de värderingsprinciper enligt vilka portföljen varit värderad
då de granskats av såväl RM [Risk management] som bankens externa revisorer”.
På FI:s fråga ”om HQ inte räknade på vad det skulle kosta att avveckla alla position-
erna snabbt i nuvarande marknadsläge mot bakgrund av att portföljen inte var
värderad till marknadspriser” svarade Mikael König:
”Värderingsproblematiken har ju varken FC, Atos, KPMG eller Finans-
inspektionen haft några synpunkter på. Hur ska jag då kunna ha någon annan
uppfattning. KPMG lägger ju ner hur mycket tid som helst på detta.”
Vidare noterade FI: ”På vårt påpekande att avvecklingen måste ske till marknadspriser
svarade MK att portföljen alltid varit rätt värderad ur ett going concern perspektiv.”
I sitt skriftliga tillägg till FI:s anteckningar skrev Mikael König följande avseende de
kostnader som hade uppkommit i samband med avvecklingen:
Sid 693
”Det är viktigt att göra skillnad mellan att förluster skulle uppkomma genom
exempelvis en felvärdering av portföljen (vilket jag således inte anser vara för
handen) och medvetet tagna kostnader i syfte att avveckla portföljen. Avseende
portföljens värdering vidhåller jag att jag (och styrelsen) inte har haft
anledning att ifrågasätta de värderingsprinciper enligt vilka portföljen varit
värderad då de granskats av såväl RM som bankens externa revisorer. Även om
jag under lång tid litat på RMs bedömningar och kompetens kan som ett tillägg
nämnas att styrelsen beslutade att låta internrevisionen (ATOS) granska RM i
syfte att säkerställa riskkontrollens arbete.”
Vad avser FI:s fråga om varför marknadsriskerna togs upp endast till 33 mkr i den
senaste IKU:n svarade Mikael König att det var svårt att gå i polemik. Han tyckte att
det hade funnits en logik i beslutet så som det hade framställts vid styrelsemötet.
Det noteras att Mikael König i brev till FI den 4 augusti 2010 yttrade sig över FI:s
iakttagelseskrift och bl.a. anförde följande: ”Jag har informerat styrelsen om att FI
hade synpunkter på IKU:n och att Riskmanager och CFO arbetade med att hantera
dessa synpunkter och skulle återkomma till styrelsen i denna fråga. Vidare har
styrelseordförande i banken och moderbolaget löpande informerats om FI:s syn-
punkter och arbetet på våra stående måndagsmöten, vilket kan verifieras av Fredrik
Crafoord. Information har även lämnats av CFO vid möten med revisionskommittén
vilket kan bekräftas av CFO.”
FI:s intervju med Per Börgesson den 14 juni 2010

Per Börgesson uppgav att vid oenighet, angående limiter och värdering, mellan Risk
och Trading eskalerades frågan till VD. Han tillade att ”Risk har inget mandat att
själva ändra volatiliteter utan det är bara VD som kan ålägga Trading att göra detta.”
Vad gäller värderingen av portföljen var Per Börgessons bedömning ”att en stängning
av alla positioner inom en månad skulle kosta banken hela edgen plus ungefär 10%”.
Sid 694
Per Börgesson beskrev vidare att Catharina Lagerstam var den som under april och maj
”lade ner absolut mest krut på tradingportföljen” samt att hon och Stefan Dahlbo var
väl insatta i riskfrågor. Han ansåg att även Curt Lönnström har relativt god koll på
Tradingportföljen.
På fråga om vad som borde ha gjorts annorlunda svarade Per Börgesson att han hade
funderat mycket i efterhand kring den frågan samt att ”risksituationen kändes bra i
höstas men att man kanske borde ha haft limiter på grekerna”. Han sa också att Risk
inte vid något tillfälle hade föreslagit nya limiter.

På FI:s fråga hur det kunde gå så fel i Bankens egenhandel nämnde Per Börgesson
följande faktorer som förklaring: stökig marknad, omvärlden förändrades (likviditeten
försämrades) nya spelregler och att omfånget av portföljen hade blivit större med åren.
På fråga hur det kunde komma sig när planerna under en längre tid hade varit att
avveckla portföljen hänvisade han till VD och styrelsen.
FI:s intervju med Curt Lönnström den 15 juni 2010

FI frågade Curt Lönnström om vilket resonemang som låg bakom förändringen på
limiten för O/N-risken från 40 mkr till 150 mkr, varpå Curt Lönnström förklarade att
gången varit den att Trading begärde limitförändringar – vanligen eftersom det ansågs
finnas behov i samband med förfall. Det gavs då temporära limiter. FI påpekade att
limithöjningarna ofta förlängts för en längre tid och att de varit höga även när förfall
inte varit nära förestående. Curt Lönnström vidhöll att tanken var att de skulle återgå
till 40 mkr men att det funnits nya skäl då förlängningarna gjordes. Det underliggande
resonemanget var enligt Curt Lönnström att ”om vi får en utökad limit kan vi hantera
det ena eller det andra.”
På fråga om limithöjningarna siffermässigt hade underbyggts svarade Curt Lönnström

att det möjligtvis hade förekommit ett resonemang kring frågeställningar som ”gör vi
inte detta så kostar det så här mycket att komma inom limiten”. På vidare fråga om
limithöjningarna ställdes i relation till kapitalbasen svarade han att några ”sådana
Sid 695
direkta diskussioner inte förekommit, men att det naturligtvis är vad limiter handlar
om”.
FI tog upp att inspektionen hade ställt sig väldigt tveksamma till kapitalkravet på 33
mkr för marknadsrisk i IKU samt att detta hade tydligt kommunicerats och undrade om
de synpunkterna hade nått styrelsen. Curt Lönnström bekräftade att styrelsen via Risk
var informerad om att det pågick en diskussion med FI om Bankens IKU samt att
styrelsen således var informerad om att FI hade synpunkter på denna i den lydelse som
styrelsen hade fastställt under hösten 2009. Vad beträffar det bedömda kravet – 33 mkr
i kapitalkrav för marknadsrisker – noterades att Curt Lönnströms minnesbild var att det
legala kravet var 33 mkr. Det noterades att de närvarande tjänstemännen på FI, vid
intervjun, ”förtydligar då att vi saknade en pelare 2 bedömning. Vi säger att om FI
vetat positionernas omfång så hade vi aldrig godkänt bankens IKU.”
Vad gäller limiten för O/N-risken frågade FI om det faktum att styrelsen hade fastslagit
en limit för O/N-risken på 150 mkr trots att förlusten i Tradingportföljen redan var
uppe i 300 mkr. FI undrade mot denna bakgrund vad Curt Lönnström hade för åsikt
om vad som hade hänt eller vad som hade gått fel:
”CL svarar att hans uppfattning är att det handlar om going concern begreppet
och att i det ögonblick man byter från going concern till avveckling så för-
ändras matematiken för värdering av instrumenten med en stor resultat effekt
som följd. CL uttrycker själv förvåning över att resultateffekten blev så stor.”
Curt Lönnström uppgav att styrelsen hade följt och diskuterat Edgen samt att även
Vega-värderingar hade varit uppe för diskussion i styrelsen: ”Risk och Ekonomi har
diskuterat med KPMG och portföljen har även under 00-talet skickats för oberoende
värdering. KPMG har även gjort egna analyser av edgen i portföljen.” Curt
Lönnström svarade även på fråga om Vega-mätningar visats löpande i styrelsen att
”detta har skett interimistiskt men det har kommunicerats till styrelsen att det inte har
med värdering att göra”.
Sid 696
FI frågade också, inför halvårsbokslutet, om ”HQ kommer att hålla kvar sin
värderingsprincip”:
”CL svarar att andan vi lever i är, att verkligheten skall slå igenom i bokslutet.
’Vi försöker att se till att det finns resurser att ta hand om detta ekonomiskt,
framförallt med nyemissionen och försäljning’.”

Angående avvecklingskostnaderna uppgav Curt Lönnström, efter att ha gått igenom
minnesanteckningarna, att förlusterna per den 14 juni 2010 uppgick till ca 500 mkr
räknat från årsskiftet men att det i dagsläget inte fanns några säkra bedömningar av den
totala kostnaden för stängning av hela portföljen: ”Ambitionen var att försöka på det
ena eller det andra sättet stänga den långa portföljen före kvartalsskiftet för att där-
med kunna kommunicera med alla intressenter på ett meningsfullt sätt. Detta gällde
förstås också det kommande emissionsprospektet där rimligen denna fråga skulle
komma att vara en huvudrubrik. Att en sådan stängning skulle kosta ytterligare stora
pengar visade de dagliga beräkningar som görs. Något definitivt belopp förelåg inte.”
FI:s intervju med Catharina Lagerstam den 15 juni 2010

Av FI:s anteckningar framgår att Catharina Lagerstam blev invald i HQ AB:s styrelse
den 15 april 2010. Hon hade då fått information från Mats Qviberg om att tradingverk-
samheten hade problem. För att få full insikt i tradingverksamheten satte hon sig hos
Risk och gick igenom data och beräkningar och pratade också med Trading. Hon var
dock inte riktigt nöjd med den information hon fick och begärde därför egen data från
ORC så att hon kunde göra sina egna beräkningar. Hennes invändning var framförallt
att värderingen mellan marknadspriser och det bokförda värdet skilde sig väsentligt åt.
Catharina Lagerstams egna beräkningar visade att resultatet var övervärderat med i
storleksordningen 850 mkr, vilket hon menade stämde ganska väl med Edgen.
Enligt Catharina Lagerstam bestod felvärderingen av tre komponenter. Det största

problemet uppkommer i användandet av teoretisk volatilitet i stället för de ATM-
volatiliteter som kunde observeras i marknaden. Hon uttryckte att ATM-volatiliteter,
trots brister, gav mer rättvisande priser. En ytterligare komponent utgjordes av att ”HQ
Sid 697
har antagit en rak, linjär volatilitet i stället för en skew”. Slutligen fanns en likviditets-
komponent – som var väldigt svår att uppskatta – som uppstod ”beroende på var i bid-
ask spreaden som affären görs, effekten kan antingen bli negativ eller positiv”. Det
noterades att denna komponent ”uppskattades enligt Tamer till ungefär 300mkr”.
Catharina Lagerstam berättade att hon upplevde sig ha samma syn på risken i och
värderingen av Tradingportföljen som Tamer Torun och Per Börgesson. Däremot
uppfattade hon att Agneta Norgren hade en helt annan syn på risk och var direkt
olämplig som riskchef:
”Agnetas inställning var att handlarna vill ha förlängda limiter: ’kan jag
(Agneta) tänka mig att godkänna det?’ Catharinas inställning är att en riskchef
bör ha stor integritet och bör snarare tänka omvänt, ’varför behöver de för-
längda limiter och varför borde jag bevilja det?’ Samma sak när handlarna
satte volatiliteterna och därmed sitt eget resultat.”
Catharina Lagerstam ansåg att värderingen av Tradingportföljen vara det största

problemet och ansåg därtill att limitstrukturen borde göras om från grunden.
FI:s intervju med Johan Dyrefors den 16 juni 2010

Johan Dyrefors förklarade att Tradingportföljen hade stått ”för merparten av komplex-
iteten i revisionsuppdraget varför den avser en mycket stor del av nedlagd tid. Så har
fallet varit åtminstone sedan 2005”.
Vidare antecknades bl.a. följande (FI:s frågor först samt Johan Dyrefors svar):
”FI ifrågasätter användande av teoretisk volatilitet trots att det fanns tydliga
avslutskurser och ställer frågan om den tolkning vi ska göra är att man får göra
vad som helst i sin redovisning så länge man beskriver vad man gör?
JD bemöter inte frågan. JD säger istället att KPMG inte har följt upp effekten
av dag-1 resultatet utan koncentrerat sig på att följa ’edgen’. JD menar att det
är svårt att klara kravet på att periodisera första dags resultatet rent praktiskt
och att den i alla fall finns inbakad i ’edgen’.
Sid 698
FI går in på ’edgen’ och visar våra beräkningar över hur ’edge effekten’ sett ut
de senaste åren.
JD bekräftar att KPMG har sett att ’edgen’ växt under de senaste åren.
Samtidigt säger han att KPMG inte gjort någon analys av hur edgen utvecklats
under 2010. JD bekräftar också att man sett att den alltid varit ’positiv’ vilket
skulle resulterat i en övervärdering av portföljen jämfört med om implicit
volatilitet använts.
FI ställer frågan vad som KPMG skulle karaktärisera som en 'för stor’ edge?
JD svarar inte direkt på frågan utan diskuterar istället att man sett ’edgen’
utifrån ’going concern’ perspektiv. Eftersom HQ historiskt kunnat visa att
faktiskt resultat och ’edge effekten’ inte speglat varandra så har KPMG förlitat
sig på att ’edgen’ övervärderar i ett ’going concern’ perspektiv och att det ur
den aspekten vore fel att använda den implicita volatiliteten.
FI säger att vi tittat på de kontrakt som definierats som inaktiva och funnit att
det, för de flesta ’striker’, funnits bid/ask priser. Vi har inte kontrollerat om det
gjorts avslut men att vår uppfattning är att det funnit ett relevant marknadspris.
JD säger att det skulle ha blivit enorma slag i resultatet om banken visat ett
resultat baserat på implicit volatilitet. Den raka volatiliteten ger en bättre
stabilitet i resultatet.
[..]
FI diskuterar kring väsentlig avvikelse och det faktum att ’edgen’ vid årsskiftet
motsvarade 50 % av bankens kapitalbas. JD tar återigen upp begreppet ’going
concern’ och menar att man ansåg att en väsentlig avvikelse inte förelåg vid
årsskiftet. Nu har man bestämt sig för att avveckla portföljen och då gäller inte
’going concern’ länge. Nu skall marknadspriset ligga till grund för värdering-
en. FI ställer frågan om det innebär att ’edgen’ skall vara 0 och JD svarar ja.
JD säger att hans personliga åsikt är att verksamheter som HQ:s tradingverk-
samhet inte bör vara på börsen.
JD säger att KPMG har varit måna om att framföra sina åsikter och verka för
långsiktiga förbättringar. Han anser att HQ har tagit till sig och hela tiden ut-
vecklat sin process. Det har funnits mycket att arbeta med, men banken har
Sid 699
varit på väg. JD säger att han i princip har haft en liknande dialog och
argumentation som den vi tar upp med honom. KPMG har ansett att risk-
funktionen har varit undermålig och behövts utvecklas. Förra året inriktade
man sig på ’dag ett resultatet’ och inventerade tillsammans med banken olika
tänkbara systemstöd. KPMG har inriktat sig på att tydliggöra regelverken och
förklara vad banken måste uppnå för att sedan följa upp att man följt deras råd.
’Hade jag inte fått deras förståelse och attention är det möjligt att jag agerat
annorlunda.’
FI återkommer till ’edgen’ per årsskiftet och frågan om det verkligen inte borde
ha ansetts som en signifikant avvikelse som borde ha rapporterats. FI menar att
ingen kan utifrån enbart information om värderingsprinciper och de upp-
lysningar som finns i årsredovisningen, skatta vilken de facto risk som före-
ligger. JD håller inte med utan tycker att det finns mätetal som externa parter
hade kunnat bilda sig en uppfattning utifrån. Bl.a. nämner han att det finns ett
vega stress. FI menar att det bara är en indikation på vad som händer vid ett
5% enheters skift och inte ger någon information om faktisk risknivå. JD håller
med och säger vissa saker får man igenom och vissa får man inte igenom i
diskussionerna med institutet om vad som skall upplysas om och inte och han
anser att man fått igenom mycket.
FI frågar igen om det inte är så att man måste visa upp väsentliga saker – kan
man tumma på det? JD svarar att KPMG har gjort sin analys och vid årsbok-
slutstillfället såg de inte att gränsen var nära. Exempelvis fanns det möjlighet
att göra som man gjorde. Vi frågar vad han menar och får svaret att avyttra
fondbolaget. FI påtalar att sälja bort delar av tillgångsmassan självklart
innebär att värdet på bolaget faller.
[..]
FI beskriver dialogen och vad som framförts kring risken i IKUn samt det
faktum att HQ ofta återkommer till att KPMG varit bekväma med värderingen.
JD blir oerhört förvånad: ’referar dom till oss?’ JD säger att han är tillfreds/-
bekväm i dialogen med bolaget. FI fråga - men inte i värderingen? JD svarar jo
jag har hela tiden sett ’edgen’ och jag har inte haft några indikationer på att
man frångått de principer vi kommit överens om.
Sid 700
Vi tar upp att det är OK att ha värderingsmässiga avvikelser så länge man kan
förklara dem och så länge de inte är väsentliga. Vi diskuterar gränsvärden för
väsentlighet och påtalar att Danska tillsynsmyndigheten talar om 1 % av EK i
vissa fall. FI frågar om var gränsen går för en revisor och får svaret 5 %. JD
hänvisar dock ånyo till ’going concern’ antagandet och att han inte haft några
indikationer på att något inte skulle vara OK vid årsskiftet.
FI tar upp ett resonemang kring om man verkligen, mot bakgrund av finanskri-
ser och det faktum att bolaget själva tillmätt en stor betydelse i att Carnegie så
drastiskt minskat sina volymer ur ett likviditetsperspektiv. JD bemöter inte
resonemanget. Han väljer att belysa vilka förändringar man begärt och fått
igenom. Han tar upp den oberoende värdering av portföljen som gjordes i
KPMGs/Fundraiders regi 2005. Han tar slutligen upp att han inte är själv i
sina bedömningar utan att han har ett omfattande team runt om sig med
redovisningsexperter och experter på finansiell risk. Han menar att KPMG har
haft koll på ’edgen’ och andra risktal och tagit sina beslut utifrån dessa. Sen
kan man naturligtvis, sett i backspegeln, komma till andra slutsatser utifrån den
informationen.”
Det kan noteras att Bankens egna kapital per nämnda årsskifte uppgick till 561 mkr
och att Johans Dyrefors väsentlighetsgräns sålunda uppgick till omkring 28 mkr.
I sina skriftliga kommentarer till FI den 5 juli 2010 noterade Johan Dyrefors att FI ”vid
mötet har adresserat relevanta frågeställningar, vilka återspeglas i minnesanteckning-
arna. När det sedan gäller de svar jag lämnat kan jag konstatera att anteckningarna i
olika avseenden är missvisande och inte ger en fullständig bild av vad som sades vid
mötet.” Han noterade att det var av vikt rent allmänt bl.a. att ”KPMG ej har biträtt i
HQs egna värderingar”. Johan Dyrefors önskade vidare, baserat på vad som framgick
av anteckningarna, särskilt framhålla bl.a. följande:
”- ’Dag 1-resultat’ har varit centralt för revisionen och vi har framfört till HQ
att detta kan vara ett lämpligt sätt att validera värderingsmodeller
[..]
Sid 701
- Den s k ’edgen’ ger i flera avseenden inte relevant information ur ett värde-
ringsperspektiv. Däremot innebär en situation med forcerad avveckling, som
förelegat från slutet av maj 2010, att värderingsförutsättningarna förändras
- Beträffande beslutet i slutet av maj 2010 att genomföra en forcerad avveckling
av portföljen så har vi framhållit att detta jämfört med tidigare räkenskaps-
perioder, väsentligt förändrat förutsättningarna för värderingen av portföljen
fr o m tidpunkten för beslutet
- Vi har inte uttryckt att ’riskfunktionen har varit undermålig’. Vi har dock
uttryckt att funktionen behöver utvecklas och förstärkas
- Jag har vid mötet framhållit att jag informerats om att HQ redan tidigare
räkenskapsår informerat Finansinspektionen, bl a vid möten på HQ, om
tradingverksamheten och tillämpade redovisningsprinciper
- Beträffande uttryckssättet att KPMG varit ’bekväma med värderingen’ vill jag
framhålla att KPMG inte deltagit i HQs värderingar på något sätt, däremot har
vi inom ramen för revisionen granskat de värderingar som utförts samt rapport-
erat våra iakttagelser i lämpliga forum. Det senare innebär bl a rapportering
till styrelse, revisionsutskott och företagsledning. Vidare har jag vid års-
stämman bl a återkopplat till årsredovisningens beskrivning av osäkerheter och
risker och då framhållit Tradingverksamheten särskilt
- En korrekt beskrivning av referensen till ’oberoende värdering’ som FI gjort i
det avslutande stycket, är att vi som en del i revisionen nyttjat verktyget Fund-
Radar för vår värderingsgranskning.”
4.4.8.40.2 FI:s iakttagelseskrift den 6 juli 2010
Inledning
Den 6 juli 2010 redogjorde FI för sina iakttagelser vid undersökningen. Enligt FI var
iakttagelserna sådana att de gjorde att det fanns förutsättningar att överväga ett
ingripande med stöd av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF) och
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Banken uppmanades att yttra sig över
de iakttagelser och preliminära bedömningar som FI gjort, samt även att redogöra för
de åtgärder Banken vidtagit med anledning av FI:s undersökning och iakttagelser.
Sid 702
Banken anmodades att yttra sig bl.a. över två redovisningsfrågor: (i) resultateffekten i
2009 års bokslut hänförlig till Dag 1-resultat för instrument som Banken innehade per
årsskiftet 2009/10, och (ii) storleken på Dag 1-resultat per datumet för 2009 års
årsredovisning där resultateffekten var linjärt periodiserad över instrumentens löptid.
Inledningsvis redogjorde FI för bakgrunden till sin granskning av Banken. Startskottet

till undersökningen var Bankens möte med myndigheten den 18 maj 2010 då Banken
informerade om att man avsåg att sluta med tradingen och avveckla Tradingportföljen
så snart som möjligt. På mötet hade framförts att avvecklingen kunde resultera i
förluster och att Banken kunde tvingas att vinstvarna. FI hade särskilt noterat Mikael
Königs besked att det inte fanns någon anledning att tro att Banken ”skulle komma att
vinstvarna inom snar framtid”.
FI hade begärt att få ta del av Tradingportföljens sammansättning. FI:s analys hade

visat att riskerna var betydande. Den visade på betydligt större risker än vad FI hade
kunnat utläsa från tidigare granskningar av Bankens IKU under hösten 2009 och våren
2010. Enligt FI:s analys av exponeringarna i tradingen skulle förlusterna bara under
maj månad kunna ha uppgått till ca 200 mkr. FI noterade besöket hos Banken den 21
maj 2010 för att säkerställa att myndigheten hade uppfattat riskerna i tradingen korrekt.
FI redogjorde för att ett flertal medarbetare, styrelseledamöter och revisorn hade inter-
vjuats. Det framhölls att minnesanteckningar hade först samt att dessa hade godkänts
av samtliga intervjupersoner utom en.
Fokus för FI:s granskning angavs ha varit (i) värderingen av positionerna och Bankens
agerande i förhållande till gällande redovisningsregler, (ii) anledningen till att Banken i
sin IKU kommunicerat en betydligt lägre risk än den verkliga, samt (iii) om Banken
haft en sådan styrning och intern kontroll som möjliggjort en sund hantering av
verksamhetens risker. Under (ii) noterade FI att man hade ”ifrågasatt rapporterad risk
i två skrivelser samt vid tre möten under hösten och vintern 2009/10 men fått försäkran
från banken att risken är låg och att avsatt kapital är fullt tillräckligt”.
Sid 703
Bankens värderingsmetodik
FI:s preliminära bedömning var att det saknades en oberoende funktion inom Banken,
t.ex. Risk, som gjorde en från Trading separat värdering. Den preliminära bedömning-
en var att Banken genom sin värderingsmetodik inte följt LBF:s regler om fullgod
riskhantering. Banken hade inte heller följt de allmänna råden i FFFS 2000:10
avseende kontroll över risker bl.a. genom godtyckligheten i valet av volatilitet vid
värderingen.
Värdering och redovisning av Tradingportföljen

FI noterade, bl.a. avseende användning av rak volatilitet, att Banken hade avvikit från
IAS 39 genom att inte använda marknadsinformation i så hög grad som möjligt och
företagsspecifik information i så låg grad som möjligt.
Det bedömdes vidare att Banken inte hade gjort någon kalibrering av värderingsteknik.
Vidare noterade FI att Banken gjort ett medvetet avsteg från IAS 39 såvitt avsåg redo-
visning av Dag 1-resultat direkt i resultatet – detta med motiveringen att systemstöd
för att beräkna eller periodisera Dag 1-resulatet saknades. Enligt FI var Bankens redo-
visning av Dag 1-resultat inte i enlighet med IAS 39.
Såvitt avser upplysningar om risker och viktiga förhållanden bedömde FI preliminärt

att utelämnad information om storleken på Edgen i årsredovisningarna gav en miss-
visande bild av Bankens risker vid såväl utgången av år 2008 som 2009.
Bankens IKU
FI:s bedömning i detta skede att Banken inte uppfyllde kapitaltäckningslagens krav på
tillräckligt kapital motsvarande tagna risker.
Intern styrning och kontroll

Avseende Risk ifrågasatte FI dels om bemanningen på knappt fyra heltidsanställda
kunde anses tillräcklig för en så pass komplex verksamhet som Bankens, dels om Risk
Sid 704
haft tillräcklig kompetens. FI bedömde också att handlarna hade haft för stora befogen-
heter och att Risk inte hade haft tillräcklig integritet för att stå emot.
Enligt FI:s preliminära bedömning var Bankens riskmått inte heltäckande och Risk inte
i tillräcklig utsträckning hade ifrågasatt Bankens limitstruktur. Riskmåtten och limit-
strukturen syntes inte ha varit anpassade till de tradingstrategier som Banken hade
ägnat sig åt.
Det saknades enligt FI uppföljning på ett antal högst relevanta risker som verksam-
heten var exponerad för, såsom basisrisker och tidsvärdet (Theta). FI noterade också
att det inte heller fanns någon VaR-baserad eller scenariobaserad analys, vilket borde
finnas för en portfölj med en sådan komplexitet som Bankens.
FI påpekade att brister ifråga om bemanning, kompetens och självständighet hos Risk
kunde vara ett skäl till bristerna ifråga om riskmätningen. Vidare var FI:s preliminära
uppfattning att den riskmatris som Banken hade – med en simulering av max 30
procents ändring av volatiliteten och 10 procents ändring i pris på den underliggande
tillgången – med anledning av att större svängningar i volatiliteten frekvent förekom
på marknaden inte återspeglade en realistisk riskbild. Inte heller fångade ett sådant
riskmått basisrisker.
FI påpekade att VD hade fått starka signaler från såväl FI som den oberoende gransk-
ningen att det fanns allvarliga brister i riskkontrollen och riskkontrollorganisationen
men ändå inte i tillräcklig utsträckning hade agerat för att förändra riskfunktionen och
tillse att det fanns en oberoende och stark riskkontroll. FI ifrågasatte om VD haft
tillräcklig kunskap om och förståelse för Tradingportföljen och bedömde att detta
sannolikt hade fått till följd att otillräckliga och inadekvata riskmått hade förmedlats
till styrelsen. FI konstaterade bl.a. att VD inte syntes ha varit särskilt involverad i
Tradings verksamhet och att VD i stället hade delegerat mycket av ansvaret till vice
VD som även var den ansvarade för Tradingportföljen med följd att vice VD hade två
Sid 705
oförenliga roller. FI ifrågasatte att detta var förenligt med en god riskhantering och
riskkontroll.
Vad avsåg styrelsen konstaterade FI inte det inte hade lämnats någon logisk förklaring
till frågan på vilket sätt ett optionsförfall innebar att Banken skulle komma att bryta en
limit. FI noterade härvid att det framgått av intervjuerna att verkställande ledningen
och styrelsen önskat avveckla eller sänka risken i portföljen sedan 2007. FI noterade
vidare att Trading själva hade definierat tradingstrategier inom de limitmandat som
styrelsen stipulerat. I sin bedömning angav FI att det ifrågasattes om styrelsen hade
haft tillräcklig kunskap om de marknadsrisker som Tradingportföljen innebar. FI
noterade att styrelsen borde ha haft tillräcklig kunskap för att ifrågasätta de risker som
presenterades för dem. Exempelvis noterade FI att styrelsen inte verkade ha varit med-
veten om skälen till limithöjningen till 150 mkr. Enligt FI var skälet till limithöjningen
att man hade valt att öka risken för att sänka transaktionskostnader för hedgning: ”En
ökad O/N-limit ger utrymme att kunna ligga ohedgad längre och därmed kunna und-
vika dyra transaktionskostnader, på bekostnad av en ökad risk”. FI:s preliminära
bedömning var att det fanns en motsägelse mellan att öka limiter för att managera risk.
FI ifrågasatte om styrelsens riskhantering hade varit sund.
Vidare noterade FI att styrelsen antingen hade varit omedveten om vad de beslutat
avseende IKU – där kapitalkravet för marknadsrisker uppgetts till 33 mkr samtidigt
som limiten för O/N-risken under ett års tid uppgick till 150 mkr – eller medvetet
vilselett FI genom IKU:n: ”FI bedömer preliminärt att styrelsen brustit i ansvar genom
att ge tradingverksamheten så fria mandat att en förlust motsvarande två gånger
kapitalbasen har kunnat uppstå. FI menar att de fria mandaten består dels i att det inte
har funnits någon uttalad strategi med tradingverksamheten från styrelsens sida, dels
att kontrollen d.v.s. limitsättning och riskmått inte har varit adekvata för att följa upp
verksamheten.” FI ansåg att styrelsen, som enligt FI:s uppfattning utifrån utfallet av
genomförda intervjuer inte hade varit helt nöjd med riskkontrollen, borde ha agerat för
att tillse att en riskkontroll fanns som styrelsen hade förtroende för. Det faktum att
Sid 706
Risk hade fått relativt lite tid i styrelsen jämfört med Trading förstärkte, enligt FI, dess
preliminära bild att Risk hade varit underprioriterad.
FI:s möjligheter till ingripande

Avslutningsvis förklarade myndigheten vilka alternativa ingripanden som övervägdes,
dvs. anmärkning, föreläggande om att vidta åtgärd, eller, om överträdelsen ansågs
allvarlig – meddelande av varning eller återkallelse av tillståndet.

Beträffande Bankens värderingsmetodik gjorde FI följande iakttagelser. FI hade med
Bankens aktivitetskriterium observerat att endast 29 positioner av ca 900 i Trading-
portföljen – motsvarande ca 6 procent av portföljens marknadsvärde – hade ansetts
vara aktiva vid bedömningen för första kvartalet 2010.
FI angav att Banken kallade sin värderingsprincip för en ”going concern”-princip där
Banken såg ett utrymme att avvika från en marknadsvärdering till förmån för en
värdering med historiska medelvärden som utgångspunkt eftersom syftet hade varit att
fortsätta verksamheten.
FI:s iakttagelser visade att Bankens tycktes göra en avvägning mellan aktuell och
historisk volatilitet. Och att Banken tycktes ta hänsyn också till trenden av volatilitets-
kurvan. FI noterade att hur stor skillnad Banken kunde acceptera mellan Risks och
Tradings volatiliteter tycktes bero på om volatilitetskurvan varit uppåt- eller nedåt-
lutande. FI noterade vidare att Banken inte hade några specifika kriterier för hur
mycket Tradings volatilitet fick avvika från den av Risk beräknade volatiliteten. FI
konstaterade också att myndigheten inte hade sett någon specificerad metod eller
formel för hur det historiska medelvärdet skulle räknas ut och inte heller för hur den
aktuella implicita volatiliteten skulle vägas in i bilden för att räkna ut den korrekta
värderingsvolatiliteten eller vilken roll volatilitetskurvan hade. FI hade inte sett några
volatiliteter beräknade av Risk och konstaterade att utgångspunkten tycktes vara
Tradings volatilitetsmått som jämfördes mot historiska och implicita volatiliteteter. FI
Sid 707
noterade att man endast hade sett kalkylark där Risk hade kommenterat Tradings
volatiliteter.
I fråga om Risks kompetens framhöll FI att den kunde ifrågasättas bl.a. mot bakgrund
av att Risk inte hade reagerat på en utveckling där Banken byggde upp en riskposition
som under 2010 hade genererat en förlust som var mer än dubbelt så stor som Bankens
hela kapitalbas.
4.4.8.40.3 Bankens arbete med svar på FI:s iakttagelseskrift

KPMG engagerades i arbetet med att besvara FI:s iakttagelseskrift. Den 18 juli 2010
mailade Johan Dyrefors ett förslag på hur Banken lämpligen skulle lägga upp sitt svar
till FI och tips på vad som var viktigt att framhålla. Mailet skickades till Anders
Ackebo med kopia till Stefan Dahlbo, Mikael Nachemson och Mattias Arnelund.
Johan Dyrefors lämnade inledningsvis ett antal allmänt hållna rekommendationer. Han
rekommenderade Banken att framhålla att ”HQ inte i detalj hanterar samtliga om-
råden i sitt svar”. Vidare framhöll han bl.a. att fokus borde ligga på vidtagna och
beslutade åtgärder och han påpekade: ”Bemöt några av de detaljerade synpunkter som
FI lyft fram (särskilt viktigt är det att besvara de specifika frågor som FI ställt
avseende Dag 1-resultat).”
Till mailet bifogades också ett förslag till argumentation i löptext, rörande FI:s redo-
visningsmässiga noteringar, som Banken skulle kunna använda i sitt svar till FI.
KPMG argumenterade i den delen bl.a. för varför Banken i sista hand hade varit
tvungen att använda historisk volatilitet:
”Utveckla gärna texten ytterligare för att öka förståelse för den mycket
speciella marknaden för optioner med lång löptid och varför de priser som
finns att tillgå på marknaden för dessa finansiella instrument inte självklart är
en bra indikator för ’ fair value’.
Komplettera gärna med bevis som visar att handeln under långa perioder
inte existerat.
Sid 708
Konkretisera gärna genom att lyfta fram exempel på ’idiot’ transaktioner

som skett på marknaden med obetydlig volym och högts infrekvent och varför
dessa priser inte är en bra indikator för ’fair value’.”
Vad gäller Dag 1-resultat noterades följande:

”Det är svårt att hitta någon argumentation som är relevant. Det enda som kan
göras i detta avseende är att försöka göra en analys av Dag 1 resultaten under
2009 och 2010 i enlighet med FI:s önskemål och därefter kommentera
analysens resultat.”
KPMG och HQ hade fortsatt täta kontakter och den 23 juli 2010 mailade Anders
Torgander, Johan Dyrefors och Petra Lindström på KPMG till bl.a. Stefan Dahlbo där
de uttalade synpunkter på Bankens utkast till svar på FI:s iakttagelseskrift rörande Dag
1-resultat, av vilket framgick bl.a. följande:
”Det finns emellertid två andra punkter i slutsatserna där det är mycket svårare
att hitta något vederhäftigt att säga, och till dessa punkter hör frågan om dag 1
resultat (tillsammans med iakttagelsen att värderingsmodellen inte kalibrerats
mot transaktioner på marknaden). Det finns inget i regelverket (IAS 39) som
stödjer en redovisning av dag 1 resultat om dessa inte baseras på observerbara
priser (nivå 2 i praktiken även om i teorin även nivå 1 instrument ingår här).
[..]
Ert resonemang om att dag 1 felet inte bör vara väsentligt är logiskt. Risken är
dock överhängande att det (resonemanget) inte tillmäts någon betydelse alls
och eftersom ni kvantitativt inte kunnat styrka att felet varit oväsentligt till stor-
lek så blir slutsatsen att mycket väl kan ha varit det och att det inte är tillräckl-
igt ansvarsfullt att inte mer exakt känna till felets storlek. Det är också sannolikt
att FI anser att resonemanget att resultateffekten över åren inte bör vara
väsentligt är underordnad den ackumulerade effekten på kapitalbasen.”
Dock presenterades här en möjlig linje – vad KPMG själva refererade till som ”halm-
strået” – som sedan blev den som Banken valde att använda i svaret till FI. KPMG
skrev:
Sid 709
”Halmstrået i detta sammanhang skulle i och för sig kunna vara att om er
värderingsmetodik inneburit att ni hoppat mellan marknadens implicita
volatilitet och den historiska fram och tillbaks ett antal gånger under löptiden
så börjar ju onekligen frågan om hur periodisering egentligen ska göras bli
riktigt komplicerat. [..]
Nu är det inte så som jag uppfattat att ni tillämpat er modell utan modellen
är hela tiden baserad på historisk volatilitet men som närmar sig marknadens
när man närmar sig front månaden. Om det är på detta vis som ni arbetat borde
dag 1 resultat [ha] ’reserverats’ och periodiserats fram till och med den
tidpunkt då ni förväntat er att marknadsdata blivit observerbara.”
Johan Dyrefors skickade ett mail till Mattias Arnelund med kopia till bl.a. Stefan
Dahlbo den 25 juli 2010. Han bifogade en uppdaterad version av utkastet till svar på
FI:s iakttagelseskrift där han hade inarbetat sina ändringsförslag i fråga om Dag 1-
resultat. Den version som han bifogade motsvarar i allt väsentligt det svar som Banken
därefter lämnade till FI. Johan Dyrefors utkast innehöll bl.a. följande text:
”Finansinspektionen har i sin iakttagelsebeskrivning ställt två frågor kopplat
till redovisning av Dag 1-resultat. Trots intensivt arbete måste vi dock tyvärr
konstatera att vi inte kan besvara Finansinspektionens frågor med preciserade
sifferuppgifter. Båda frågorna förutsätter identifiering och kvantifiering av Dag
1-resultatet för samtliga transaktioner i de värdepapper som innehades per
2009-12-31.
Ett av de mer grundläggande metodproblemen i detta sammanhang är att
vissa transaktioner har värderats utifrån marknadens implicita volatilitet vid
anskaffningstillfället och andra transaktioner med egna antaganden om volatil-
itet på grund av att det för dessa sistnämnda transaktioner saknats priser på
marknaden som enligt HQ:s bedömning utgjort tillräckligt tillförlitlig pris-
information. För transaktioner i den förstnämnda kategorin har det givetvis
varit helt korrekt att redovisa Dag 1-resultat direkt, medan det i den andra
kategorin eventuellt kan finnas transaktioner där Dag 1-resultat borde ha
periodiseras.
Ett annat metodproblem är att det i många fall föreligger en blandning
mellan historisk och aktuell information om volatilitet, både vid den initiala
Sid 710
redovisningen och i den efterföljande löpande redovisningen. Detta medför att

det inte alltid är helt uppenbart om en transaktion omfattas av reglerna för
periodisering av Dag 1-resultat eller inte. De använda volatiliteterna kan
således, lite förenklat, delas in i tre kategorier; (i) helt egna antaganden, (ii)
delvis egna antaganden och delvis den aktuella implicita volatiliteten i
marknaden och (iii) endast implicit volatilitet.
Även om HQ lyckas etablera en logisk avgränsning mellan dessa tre kate-
gorier, uppstår det ett annat praktiskt problem vid den löpande redovisningen.
Instrument som vid den initiala redovisningen kunnat redovisas med tillräcklig
grad av observerbar marknadsinformation för att Dag 1-resultat ska kunna
redovisas direkt, kan i den löpande redovisningen nämligen ha övergått till en
värdering utifrån helt egna antaganden, eftersom det under långa perioder inte
har ägt rum några transaktioner för optioner med lång löptid.
Det finns också exempel på instrument som vid den initiala redovisningen
har värderats utifrån HQs antaganden baserade på historisk volatilitet men där
instrumentet därefter under sin löptid mer och mer har värderats utifrån den
aktuella implicita volatiliteten. Den praktiska utmaningen i detta sammanhang
har varit att identifiera den tidpunkt vid vilken inslaget av implicit volatilitet är
tillräckligt stort för att det Dag 1-resultat som reserverades initialt ska kunna
resultatföras.”

Löptexten som bifogat Johan Dyrefors mail innehöll vidare följande råd. Vad gäller
kalibrering, som KPMG hade upprepat att Banken borde tillämpa, argumenterade
KPMG nu för att låga volymer ledde till priser som inte tjänade som underlag för
kalibrering: ”Som tidigare beskrivits finns det under långa perioder för optioner med
lång löptid inte några transaktioner på marknaden och de priser som eventuellt
förekommer avser som regel mycket låga volymer vilket gör att en kalibrering mot
dessa priser inte leder till ett värde som representerar det värde som skulle ha satts vid
värderingstidpunkten för en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av
varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, och som är
motiverad av sedvanliga affärsvillkor. [..] Sammantaget har detta medfört att HQ inte
Sid 711
kunnat utveckla någon relevant modell för kalibrering av sin värderingsmodell för
detta slag av finansiella instrument.”
I fråga om upplysningar och FI:s kritik mot att det inte fanns någon uppgift om Edgen i
årsredovisningar. Bankens invändningar skulle, enligt KPMG, gå ut på att Edgen var
opålitligt och det hade varit felaktigt att använda måttet som extern information
samtidigt som detta krävde en förklaring till varför Edgen ändå hade bevakats internt.
”HQ har trots detta funnit det meningsfullt att lämna ovanstående upplysningar
internt. Skälet till detta har varit…
Utveckla med text som gör det logiskt och begripligt att denna information
har haft ett värde internt, trots det ovan sagda.”
4.4.8.40.4 Bankens svar den 27 juli 2010 på FI:s iakttagelseskrift

I brev daterat den 27 juli 2010 återkom Banken med sitt svar på iakttagelseskriften.
Vad gäller tradingverksamheten informerade Banken om att det ”redan för ett par år
sedan fattades beslut om att Bankens egen tradingverksamhet i den utformning som
den då hade skulle avvecklas. I stället var tanken att man skulle utveckla verksamheten
mot traditionell market making, bland annat genom att göra fler, men mindre, affärer.
I det sammanhanget var det tänkt att tradingportföljen skulle avvecklas i ordnade
former dvs på ett sätt som inte skapade onödiga förluster.”
I en bilaga till brevet framfördes bl.a. följande.
Värderingen och redovisningen av Tradingportföljen

Banken framhöll att styrelsen och ledning efter avstämning med Bankens revisorer
hade gjort bedömningen att de tillämpade värderingsmodellerna rymdes inom ramarna
för regelverkets principer och gav en rättvisande bild av verksamheten och dess
resultat, så länge som tradingavdelningen drevs efter ”principen ’going concern’, dvs i
en löpande tradingverksamhet inbegripet en ordnad avveckling”. Det noterades vidare:
”Bankens värderingar har gjort med utgångspunkt i en löpande verksamhet, dvs
en verksamhet som fortgår enligt plan, utan dramatiska utslag av plötsliga
avyttringar. En sådan värdering är emellertid inte – vilket också detta fall visar
Sid 712
– tillämplig i fråga om de marknadspriser som etableras vid en forcerad

utförsäljning av illikvida instrument, där marknaden utgörs av ett begränsat
antal aktörer och där samtliga är på det klara med att Banken befinner sig i en
akut situation där positionerna skall avvecklas.”
Banken vidgick att det inte hade varit lämpligt att inkludera Bankens eget innehav vid
bedömning av om en aktiv marknad förelåg: ”Det hade varit mer lämpligt med en
modell som krävde en viss volym utan att detta relaterade till Bankens egen position.”
Därefter förklarade Banken den värderingsteknik som hade använts; Banken hade
värderat sina optioner utifrån priser på en aktiv marknad – när Bankens kriterium för
en aktiv marknad var uppfyllt – eller ”med hjälp av en värderingsteknik där implicita
volatiliteter använts om kriterierna för observerbara priser uppfyllts och slutligen med
historisk volatilitet om inte något av de två första kriterierna varit uppfyllts.” Vad
gäller revisorernas involvering fortsatte Banken:
”Det är riktigt att revisorerna i revisionspromemorior angivit att Banken av-
vikit från regelverket och sagt att Banken bör överväga att införa en annan
värderingsmodell. Likväl har revisorerna på möten med styrelsen och på års-
stämma i moderbolaget med aktieägarna, sagt att avvikelsen var godtagbar så
länge den beskrevs i de ekonomiska rapporterna vilket Banken gjorde, med text-
er som också stämts av med revisorerna. Något krav om ändring av värderings-
principerna har således aldrig framförts till Bankens styrelse, varken från
Bankens interna avdelningar ekonomi och risk eller från Bankens revisorer.”
Banken fortsatte att förklara sin värderingsmodell och angav:

”Som anförts ovan har det dock inte varit lämpligt att inkludera Bankens egna
positioner vid bedömningen av när det föreligger en aktiv marknad. På grund
av förlusterna i Den Egna Tradingverksamheten har Bankens styrelse gjort en
ny utvärdering av den tidigare använda värderingsmodellen. Banken har bland
annat konstaterat att något aktivitetskriterium inte skall finnas utan man skall
använda marknadsinformation i så hög grad som möjligt. Vidare skall det
finnas klarare regler för att sätta volatiliteter och en begränsning för edgen.
Sid 713
För den mycket begränsade Kvarvarande Market Makingverksamheten, som

har en annan riskprofil på instrumenten, kommer Banken att undvika att
använda rak volatilitet, regelbundet se till att använda värderingsmodeller
kalibreras och att använda all tillgänglig marknadsinformation.”
Vad avser FI:s synpunkter på Bankens bristande kalibrering bekräftades ”att Banken
inte har gjort någon kalibrering av värderingstekniken av det slag som föreskrivs i
IAS 39 p 48A och VT76”. Som förklaring i denna del noterades det som Johan Dyrefors
hade föreslagit, dvs. avsteget förklarades med att Banken inte ansett sig kunna utveckla
någon modell för kalibrering på grund av att många prisindikationer från marknaden
inte utgjorde observerbara priser från en aktiv marknad. Det noterades vidare följande
slutsats: ”Banken förstår att detta varit ett felaktigt resonemang och att en bättre
kalibrering borde ha skett.” För såvitt avser den kvarvarande portföljen angav Banken
att den använda värderingstekniken kalibreras och det redovisades på vilket sätt.
I fråga om FI:s synpunkter på att utelämnad information om Edgen i den externa redo-
visningen gav en missvisande bild av Bankens risker, uppgav Banken att ”Edgen redo-
visades internt inom Banken men kom senare att inte tillmätas samma tyngd som
tidigare”. Banken noterade emellertid följande:
”Banken finner dock att FI:s iakttagelser är korrekta samt att även om man kan
förvänta sig stora variationer i edge mellan dagar, att det inte finns någon an-
ledning till varför nivån skulle vara negativ och därtill trendmässigt utvecklats
negativt. Detta förhållande borde ha analyserats.”
Bankens IKU
Vad avser IKU:n vidgick Banken att diskrepansen mellan ett kapitalbehov för mark-
nadsrisker om 33 mkr och O/N limiter på 150 mkr framstod som ologisk samt för-
klarade: ”Det har dock inte varit fråga om att styrelsen på detta sätt skulle ha haft för
avsikt att vilseleda FI. När O/N limiten om 150 MSEK gavs i oktober 2009 var den
förordad av riskavdelningen. Av förbiseende kopplade inte styrelsen ihop denna
temporära O/N limit med beloppet 33 MSEK för marknadsrisker i IKU:n.”
Sid 714
Banken förklarade vidare att styrelsen från Risk bara hade fått information om att det
pågick en dialog med FI men att ”[i]ngen föredragande i styrelsen redovisade Finans-
inspektionens skarpa tonläge i kommunikationen.” Det konstaterades att den interna
hanteringen av IKU:n inte hade varit tillfredsställande samt att utvecklingsarbetet med
IKU-dokumentet hade skötts av Risk i samarbete med CFO, dvs. Mattias Arnelund.
Det framhölls samtidigt att styrelsen med dessa konstateranden inte ville ”förringa sitt
ansvar för att Banken hade en professionell kapitalutvärdering”. Banken angav vidare
att Bankens styrelse, under sommaren 2010, hade ”beslutat att dels ta fram en uppdat-
erad IKU, dels göra en genomgripande förändring av hur Banken tog fram sin IKU”.

Banken anförde följande:
”Som angivits ovan har FI ifrågasatt om riskavdelningen har haft tillräcklig
kompetens och erfarenhet för sina uppgifter och integritet nog att stå emot
tradingavdelningen. I betraktande av vad som nu förekommit instämmer
Banken i denna kritik.
Däremot har Banken haft en uttalad målsättning att riskavdelningen skulle
ha hög status och tyngd gentemot alla andra avdelningar, vilken målsättning
Banken tyvärr inte lyckats uppnå. Som nedan kommer att beskrivas, har Banken
nu vidtagit åtgärder för att säkerställa riskavdelningens kompetens, tyngd och
integritet.
I samma avsnitt uttalar FI beträffande den riskmatris som Banken har
använt att denna inte återspeglar en realistisk riskbild. Banken får tyvärr även
instämma i denna kritik och har beaktat kritiken i den nya riskinstruktionen.”
I fråga om Risks roll i värderingen av Tradingportföljen anförde Banken:

”Banken delar FI:s syn att det hade varit lämpligt om riskavdelningen
kontinuerligt hade gjort en egen värdering av portföljen, frikopplad från den
värdering som gjordes av tradingavdelningen. Detta är naturligtvis särskilt
angeläget vid en portföljvärdering som i hög grad sker med utgångspunkt från
en teoretisk modell. Vid den jämförelse och analys som i ett sådant fall skulle ha
gjorts mellan tradingavdelningens värdering och den värdering som risk-
avdelningen gjort, skulle man samtidigt ha fått tradingavdelningens teoretiska
Sid 715
modell prövad och därigenom i någon mån också tillmötesgått kraven på en

kalibrering av värderingsmetodiken.”
Banken bifogade en reviderad instruktion för Tradingavdelningen. Av den reviderade

instruktionen framgick bl.a. att riskchefen ansvarade för marknadsvärdering av
samtliga positioner genom ”avslutsinformation från marknadsplats, typiskt senast
betalt” och – där senast betalt är inaktuellt, saknas eller är uppenbart felaktig – genom
teoretisk värdering där chefen för Risk ansvarade för estimering av implicit volatilitet.
En ny limitstruktur redovisades och en rad nya risklimiter angavs; tidsvärdesrisk

(Theta), Vega (både utan och med nettning) och Edgen.
Vad avsåg FI:s iakttagelser i fråga om VD bekräftade Banken att de delade uppfatt-
ningen att Fredrik Crafoord inte borde ha varit vice VD samtidigt som han avvecklade
Tradingportföljen. Det noterades att Mikael König hade avträtt samt att en process för
rekrytering av en ny VD hade inletts. Det hänvisades vidare till att en utomstående
granskare hade tillsatts för att granska hanteringen av Tradingportföljen bl.a. vad avser
VD:s agerande. Härmed Avsågs Anders Malms granskning.
Beträffande styrelsen anförde Banken följande:

”Styrelsen har under inga förhållanden medvetet vilselett FI avseende IKU:n.
De fel och brister som FI påtalar beträffande styrelsen är orsakade av förbi-
seenden, felbedömningar och bristfällig information.
Beträffande hanteringen av IKU:n har Bankens kommunikation med FI om
denna beskrivits ovan under punkten 4.6. Styrelsen hade begränsad information
och fick inte veta att det fanns en korrespondens mellan FI och Banken utan
bara att det pågick en dialog.
Vad avser mandat till Tradingavdelningen har föreslagna och begärda
limitgränser som styrelsen beslutat varit godkända och rekommenderade av
riskavdelningen och/eller VD. Detta är inte något försvar. De temporära höga
limitgränserna var felbedömningar.”
Sid 716
Vad gällde Bankens värderingsprinciper för Tradingportföljen hänvisade styrelsen till

att de regelbundet stämt av med revisorerna: ”Inte heller detta är ett försvar men en
förklaring att styrelsen försökt agera efter bästa förmåga.” Banken påpekade också att
styrelserna i Banken och HQ AB hade ställt sina platser till förfogande och därtill gjort
bedömningen att även frågan om nyval av revisorer borde tas upp på den extra bolags-
stämman i HQ AB i september 2010.
Vidtagna åtgärder
De åtgärder som hade genomförts/skulle komma att genomföras omfattade bl.a. att
”förstärka HQ:s organisation och styrning”, ”förstärka och förbättra HQ:s risk-
management och riskkontroll” samt ”vidareutveckla ramen för befintligt ersättnings-
system”.
Bankens syn på ingripande av FI

Banken angav sammanfattningsvis att det var ”ostridigt så att Bankens målsättning
vad beträffar kvalitet i system och processer, brustit vad avser tradingverksamheten.
Banken beklagar djupt bristerna och förstår också att de är allvarliga”.
Dag 1-resultat
I en bilaga bemötte Banken FI:s synpunkter frågor om Dag 1-resultat utifrån de två
specifika redovisningsfrågor som FI hade ställt: (i) resultateffekten i 2009 års bokslut
hänförlig till Dag 1-resultat för instrument som Banken innehade per årsskiftet
2009/10, och (ii) storleken på Dag 1-resultat per datumet för 2009 års årsredovisning
där resultateffekten var linjärt periodiserad över instrumentens löptid.
Banken konstaterade att den saknade möjlighet att besvara FI:s särskilda frågor samt
redovisade skälen för varför ett svar inte var möjligt att ge. Banken beskrev ett antal
förhållanden och framhöll bl.a. att transaktionsmängden i tradingverksamheten hade
varit mycket stor och att det därför, och med hänsyn till ”de metodproblem som redo-
görs för nedan, vilka endast skulle kunna hanteras genom manuellt arbete, har det inte
varit möjligt att ta fram den information som Finansinspektionen efterfrågat. Detta är
också skälen till varför uppgifterna inte har kunnat tas fram tidigare under åren.”
Sid 717
Därefter beskrev Banken ett antal metodproblem i syfte att komplicera bilden av dag 1-
resultaten. Innehållet är, såvitt avser p. b) (utom första meningen) samt pp. c) – e),
direkt hämtade från Johan Dyrefors förslag, se ovan om Bankens arbete med sitt svar.
4.4.8.40.5 FI:s beslut den 28 augusti 2010 att återkalla Bankens tillstånd
FI:s beslut
Den 28 augusti 2010 meddelade FI bl.a. att Bankens tillstånd att bedriva bankrörelse
återkallades. FI sammanfattade grunderna för beslutet enligt följande:
”Finansinspektionens utredning visar att det har funnits flera synnerligen
allvarliga brister i den tradingverksamhet som HQ Bank AB (banken) har
drivit. Banken har under en längre tid övervärderat sin tradingportfölj kraftigt,
vilket har medfört att dess finansiella ställning redovisats felaktigt i den
information som banken har offentliggjort. En korrekt värdering av portföljen
hade inneburit att banken varit underkapitaliserad sedan december 2008.
Banken har därmed brutit mot såväl redovisnings- som kapitaltäckningsregler.
De risker som banken tagit har varit så stora att de har äventyrat bankens
överlevnad. Styrelsen och verkställande direktören har därmed inte begränsat
bankens risktagande enligt vad lagen kräver.
Trots att Finansinspektionen redan 2008 påpekat att banken hade brister i
sin riskhantering har banken ännu inte i maj 2010 haft en riskavdelning som
följt kraven på bemanning, kompetens och oberoende. Banken har dessutom
löpande lämnat bristfällig och i väsentliga delar felaktig information till
Finansinspektionen, bl.a. om sin kapitalsituation. De problem som har funnits
har därmed dolts.
Bristerna i bankens riskhantering har till stor del berott på att styrelsen och
den verkställande direktören underlåtit att inhämta nödvändig kunskap och
information om bankens tradingverksamhet och de risker som var förenade med
denna. Det innebär att banken i praktiken har saknat en effektiv ledning när det
gäller en av dess ur ett riskperspektiv mest centrala verksamheter. Banken har
därmed inte uppfyllt ett av de grundläggande krav som ställs för att få driva
bank- och värdepappersrörelse.
Sid 718
Banken har på ett synnerligen allvarligt sätt överträtt de för banker mest
centrala bestämmelserna. Någon annan sanktion än återkallelse av bankens
tillstånd kan därför inte komma i fråga.”
Inledande om FI:s bedömning

FI inledde sin bedömning med följande redogörelse:
”Det är nödvändigt att den samlade bedömningen blir omfattande och detalj-
erad eftersom det rör sig om en mängd regelöverträdelser på flera områden.
Detta bör dock inte skymma de grundläggande förhållanden som Finansin-
spektionens utredning visar, nämligen en rad synnerligen allvarliga brister i
bankens verksamhet. Det har konstaterats att banken i juni slutligen realiserat
en förlust på sammanlagt 1 230 miljoner kr som uppkommit i tradingportföljen.
Vidare kan det konstateras att banken så sent som i mars 2010 informerade
Finansinspektionen om att ett kapital på 33 miljoner kr var tillräckligt för
bankens marknadsrisker. Slutsatsen blir att banken helt saknade kontroll över
de risker som verksamheten var förknippad med. Risker som var så stora att de
satte bankens existens på spel. I sin tur visar det allvarliga brister i bankens
organisation och ledning. En följd av att tradingportföljen värderades felaktigt
blev att banken under en längre tid var underkapitaliserad och att den externa
redovisningen var missvisande. Det är mot denna bakgrund den följande
genomgången av de närmare omständigheterna och de rättsliga bedömning-
arna ska läsas.”
Värdering och redovisning

I fråga om Bankens hantering av Tradingportföljen från ett redovisningsmässigt per-
spektiv ansåg FI att utredningen visade att Banken inte i tillräcklig omfattning hade
använt marknadsinformation vid värdering av merparten av de derivatinstrument som
ingått i portföljen. Banken hade inte heller regelbundet undersökt om dess värderings-
teknik var rimlig i förhållande till hur marknaden för de aktuella instrumenten såg ut.
Dessutom hade Banken vid en transaktion felaktigt hade resultatfört skillnaden mellan
transaktionspriset och värdet enligt Bankens egen värderingsteknik. Samtliga dessa fall
innebar avvikelser från IAS 39.
Sid 719
FI konstaterade att det förhållandet att Banken hade stämt av värderingsmodellen med
revisorerna inte befriade styrelsen från ansvaret för att de finansiella rapporterna var
riktiga. FI anförde:
”Sammanfattningsvis finner Finansinspektionen att banken brutit mot en rad
regler för hur värdet och resultateffekterna av tradingportföljen ska redovisas,
samt utelämnat ett antal upplysningar i årsredovisningen 2009. Finans-
inspektionen noterar att avvikelserna från hur tillgångar i tradingportföljen
borde ha redovisats åtminstone sedan september 2008 har resulterat i en för
hög värdering av tradingportföljen.”
Kapitaltäckning
FI redovisade en uppskattning av den resultateffekt som Bankens felvärdering hade i
jämförelse med ett värde beräknat på implicit volatilitet och ställde denna i relation till
Bankens kapitalbas under tiden september 2008 – maj 2010. FI beräknade den kapital-
brist som detta ledde till.
Vad vidare avsåg kapitalkravet för marknadsrisker noterades att Banken hade beräknat
detta till ett för lågt belopp – 33 mkr (enligt pelare 1) i sin IKU. Därtill hade Banken
underlåtit att utföra några stresstester av marknadsriskerna och därmed inte lagt till
något kapitalbehov enligt pelare 2. Lågt räknat och utan beaktande av marknads-
likviditetsrisk uppgick kapitalbehovet för marknadsrisker enligt pelare 2, enligt FI, till
400 mkr i slutet av maj 2010.
Avslutningsvis vad avsåg Bankens IKU angav FI:

”Att en bank är underkapitaliserad är synnerligen allvarligt. Bankens kapital
ska fungera som en buffert mot de förluster som kan uppkomma i rörelsen och
avser att skydda banken mot finansiella problem som annars skulle kunna leda
till likvidation eller konkurs. Kapitaltäckningsreglerna är därmed ett skydd för
bankens kunder och andra fordringsägare. Ett ytterligare skäl för att ställa
kapitalkrav på banker är att det finns en påtaglig risk för att finansiella
problem sprider sig mellan olika banker. Genom att banken varit under-
kapitaliserad kan den inte anses ha bedrivit sin verksamhet på ett sådant sätt att
Sid 720
dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Om inte banken hade
redovisat tradingportföljens värde felaktigt och om inte styrelsen godkänt en
IKU med vilseledande innehåll, vilket redan var för sig och i synnerhet
tillsammans dolt bristen på kapital, hade Finansinspektionen haft underlag för
att ingripa mot banken tidigare.”

I fråga om Bankens interna styrning och kontroll konstaterade FI inledningsvis att en
god riskhantering kräver identifiering, mätning och kontroll av riskerna i verksam-
heten. FI konstaterade att huvudansvaret för detta ligger på en banks styrelse och VD
som måste utarbeta väl fungerande styrsystem och instruktioner i verksamheten. Dessa
krav medför också att det måste finnas en oberoende och kompetent kontrollfunktion
som granskar efterlevnaden av bankens system och instruktioner.
Därefter redogjorde FI för att Bankens tradingstrategi hade varit förenad med flera
risker, bl.a. de så kallade basisriskerna. FI förklarade att Bankens strategi hade varit att
sälja optioner på långa löptider och att köpa optioner på korta löptider. Det hade enligt
FI funnits en uppenbar och betydande risk för att volatiliteterna inte skulle röra sig som
förväntat mellan löptiderna. Det konstaterades vidare att Banken köpt indexoptioner
med korta löptider i ODAX i syfte att hedga indexoptioner med långa löptider sålda på
OMX, under antagande att ODAX och OMX är fullt korrelerade. Därtill hade Banken
varit exponerad mot ett betydande tidsvärde, vilket enligt FI sannolikt orsakat
betydande förluster.
Dessutom var det huvudsakliga riskmått som Banken faktiskt använde – riskmatrisen
för att mäta O/N-risken – bristfälligt eftersom betydligt större volatilitetssvängningar
än de som simulerades i riskmatrisen var vanligt förekommande. Dessutom hade
Banken, noterade FI, inte kunnat mäta de basisrisker och det tidsvärdesrisk som FI
pekat på, med Banken riskmatris. Några mer avancerade modeller som bygger på
VaR-metodik eller scenarioanalyser med simuleringar av riskfaktorer hade enligt FI
inte använts av Banken.
Sid 721
FI noterade också att Banken hade medgett brister i riskhantering och riskinstruktioner.
FI fann att Banken varken identifierat, mätt eller hanterat ett antal stora risker i verk-
samheten och Bankens riskhanteringsinstruktioner hade därför varken varit lämpliga
eller effektiva för att hantera verksamhetens risker. Därmed hade Banken brustit i
kraven på god riskhantering som framgår av 6 kap. 2 och 5 §§ i LBF samt i 6 kap. 11 §
i FFFS 2007:16.
Vidare fann FI att Banken inte hade hanterat riskerna förenade med värderingen av
Tradingportföljen på ett acceptabelt sätt; det hade inte funnits en oberoende funktion
med uppgift att utföra en från Trading separat värdering av Tradingportföljen. Det som
Risk hade gjort var i stället att utgå från och göra en rimlighetsbedömning av de
volatiliteter som Trading använt. Det hade heller inte funnits några instruktioner för
vilka kriterier Risk skulle följa vid sin rimlighetsbedömning. FI noterade att Banken
hade medgett att det inte skett någon oberoende värdering av Tradingportföljen.
Bristerna i rimlighetsbedömningen hade enligt FI inneburit en risk för en felvärdering
av Tradingportföljen. FI:s uppskattning jämförelse av Bankens värdering med en
värdering baserad på implicit volatilitet visade också att Tradingportföljen i stigande
grad hade varit övervärderad sedan september 2008. Detta tydde enligt FI på att
värderingarna hade manipulerats för att visa ett så högt värde av Tradingportföljen som
möjligt.
FI noterade också att Banken löpande hade mätt Edgen och att den värderingsskillnad
som mätts hade tillåtits att öka för att uppgå till mer än Bankens kapitalbas utan att
Banken hade reagerat. Bristerna innebar att Banken inte hade levt upp till kraven på
oberoende marknadsvärdering i 9 § i FFFS 2000:10. Banken hade inte heller i övrigt
säkerställt att Tradings värdering varit korrekt och därmed hade Banken inte uppfyllt
kraven på en god riskhantering enligt 6 kap. 2 § LBF.
FI konstaterade även att Risk varken hade haft resurser, kompetens eller den oberoende
ställning som förutsätts för att säkerställa en god riskkontroll. Vad avser resursbristen
bedömde FI att en så komplex verksamhet som Bankens krävde mer personal än de 3,8
Sid 722
heltidstjänster som Risk bestod av. Möjligen hade den låga bemanningen kunnat vägas
upp av om Banken hade satsat på väl fungerande riskövervakningssystem, men så hade
inte varit fallet. Vad avsåg kompetensbristen menade FI att personalen på Risk vid
intervjuer inte hade kunnat lämna tillfredsställande förklaringar till Bankens trading-
förluster. Inte heller hade Risk – i en portfölj bestående av relativt enkla instrument –
identifierat eller mätt de risker som Banken varit mest exponerad mot, utan i stället
förlitat sig på de ofullständiga riskmått som funnits i Bankens instruktioner. Som
tecken på bristande kompetens pekade FI särskilt på att Risk inte hade tillräckligt
ifrågasatt Bankens limitstruktur och att Risk inte hade reagerat på utvecklingen där
Banken byggde upp en riskposition som under 2010 resulterade i en förlust dubbelt så
stor som kapitalbasen.
I fråga om Risks oberoende lyfte FI fram den inneboende intressekonflikt som fanns i
Bankens organisation rörande det faktum att Risks synpunkter avseende Trading-
portföljen skulle lyftas till VD för beslut – detta eftersom den som trädde i VD:s ställe
vid VD:s frånvaro (vice VD) var en person vars bedömningar Risks synpunkter avsåg.
FI noterade även att Trading hade haft för stora befogenheter. Risk hade inte heller,
enligt FI, gjort en självständig analys vid begäran om utökade limiter utan bara bedömt
om den av Trading föreslagna limiten har kunnat anses rimlig. Risk hade vidare, enligt
FI, inte förmått upprätthålla nödvändig integritet: ”De brister som identifierats i risk-
avdelningen har varit en viktig anledning till att det inte funnits någon uppföljning av
ett antal högst relevanta risker som verksmagheten varit exponerad mot.” FI ansåg att
Risk inte hade uppfyllt de krav på kompetens och oberoende som fanns i 6 kap. 1 och
12 §§ i FFFS 2007:16.
Styrelse och VD
FI påpekade att det är styrelsen som enligt allmänna bolagsrättsliga regler har det
yttersta ansvaret för ett bolags organisation och förvaltning. Bankens styrelse hade
emellertid inte sett till att Banken haft lämpliga riktlinjer och instruktioner för att
identifiera, mäta och hantera flera av de största riskerna i tradingverksamheten.
Sid 723
Styrelsen brast också i ansvaret att säkerställa att Risk hade den bemanning, kompetens
och oberoende som krävts för att hantera och kontrollera verksamhetens risker.
Att de bemannings- och kompetensproblem som funnits inte hade åtgärdats fann FI
vara särskilt allvarligt då styrelse och VD fått upprepade varningssignaler om
bristerna: i FI:s slutskrivelse från undersökning om komplexa produkter den
16 september 2008, i ATOS rapport från augusti 2009 och vid ett antal tillfällen under
våren 2010 i samband med FI:s granskning av Bankens IKU. FI konstaterade att
Banken inte hade vidtagit några åtgärder för att förbättra Risk, förutom separationen av
Risk från Finans och Kredit under hösten 2009. FI bedömde att bristerna i riskhanter-
ingen varit omfattande och att de till stor del hade berott på att styrelse och VD
underlåtit att inhämta nödvändig kunskap och information om tradingverksamheten
och riskerna förknippade därmed:
”Vad avser bankens styrelse har den förlitat sig på information som förmedlats
av riskavdelningen. Även om denna information inte korrekt har återspeglat
huvudriskerna i portföljen anser Finansinspektionen att styrelsen borde ha varit
tillräckligt insatt i verksamheten för att ifrågasätta de riskbedömningar som
presenterats för den.”
FI framhöll som särskilt anmärkningsvärt att styrelsen inte hade analyserat limiten på
150 mkr för O/N-risken. FI konstaterade att styrelsen genom att besluta om denna limit
hade godkänt att Banken kunde förlora drygt hälften av sin kapitalbuffert på ca 150
mkr och en dryg fjärdedel av kapitalbasen på ca 550 mkr, vilket ansågs tyda på
bristande riskmedvetenhet. FI noterade också att det fanns en uppenbar diskrepans
mellan limiten och det bedömda kapitalbehovet för marknadsrisker på 33 mkr.
FI sammanfattade sin bedömning av styrelsens och VD:s insats enligt följande:

”Med hänsyn till dessa omständigheter finner Finansinspektionen att styrelsen
och verkställande direktören inte kan anses ha uppfyllt de krav på insikt,
erfarenhet och lämplighet som framgår av 3 kap. 2 § 4 LBF. I praktiken har
banken saknat effektiv ledning när det gäller en av bankens ur riskperspektiv
Sid 724
mest centrala verksamheter. Det innebär att banken inte uppfyllt ett av de krav
som ställs för att få tillstånd att driva bankrörelse.”
Ingripande
Vad beträffar grunden för återkallelse av Bankens tillstånd angav FI följande:
”Finansinspektionens utredning visar att det har funnits flera synnerligen
allvarliga brister i bankens hantering av tradingportföljen. Riskerna har varit
så stora att de har äventyrat bankens överlevnad. Därmed står det klart att
bankens styrelse och verkställande direktör inte begränsat bankens risktagande
enligt vad lagen kräver. Redan 2008 påpekade Finansinspektionen brister i
bankens riskhantering, men detta ledde inte till tillräckliga åtgärder från
bankens sida. Utöver den bristande riskhanteringen har banken övervärderat
sin tradingportfölj väsentligt. Den felaktiga värderingen har medfört att den
finansiella ställningen och resultatet redovisats felaktigt i den information som
banken har offentliggjort.
Även till Finansinspektionen har banken så sent som den 18 maj 2010
underlåtit att informera om att det fanns stora inneboende förluster i trading-
portföljen. Med tanke på den stora skillnaden som funnits mellan bankens
värdering och en marknadsvärdering och då denna hela tiden ökat, borde
banken ha förstått att värderingtekniken var felaktig och att det i själva verket
fanns en risk för stor förlust. Därtill kommer att en helt ny styrelseledamot i
moderbolaget, med uppgift att framförallt granska problemen med trading-
portföljen, uppmärksammat banken på att det fanns anledning att ompröva
värderingsprinciperna. Dessutom reserverade sig denna person på bankens
styrelsemöte den 17 maj 2010 mot bankens beslut att inte ompröva värderingen.
Av utredningen framgår att styrelseledamoten på mycket kort tid satte sig in i
problematiken och med egna beräkningar kommit fram till att tradingportföljen
var övervärderad med ca 850 miljoner kr. Mot denna bakgrund är det högst
anmärkningsvärt att banken inte ens den 18 maj 2010 informerade Finans-
inspektionen om att det åtminstone fanns en osäkerhet om värderingen av
tradingportföljen.
Enligt en korrekt värderingsmetod skulle bankens kapital ha varit helt
förbrukat i december 2008. Banken har alltså inte under en längre tid uppfyllt
lagstadgade kapitalkrav.”
Sid 725
Vad beträffade valet mellan återkallelse och varning påpekade FI att Banken vid flera
tillfällen fram till våren 2010 i stort sett hade valt att ignorera påpekanden om före-
kommande brister och att det var först efter den 21 maj 2010 som Banken och dess
ägare vidtagit åtgärder för att förbättra situationen i Banken – FI påpekade att något
annat hade rimligen inte kunnat förväntas i det uppkomna läget. Sammantaget
motiverade FI valet att återkalla tillståndet enligt följande:
”Överträdelserna har enligt Finansinspektionens bedömning varit av sådan art
och omfattning att någon annan sanktion än återkallelse av tillståndet inte kan
komma i fråga. Detta gäller trots de åtgärder som banken har vidtagit för att
komma till rätta med bristerna. En annan bedömning skulle medföra att banker,
genom medvetet eller vårdslöst risktagande, kan riskera systemstabiliteten och
borgenärernas fordringar utan annan sanktion än en varning förenad med en
straffavgift. Det kan leda till en höjd risknivå i det finansiella systemet, en
utveckling som LBF är avsedd att motverka. Vidare är bedömningen i linje med
Finansinspektionens tidigare beslut. Bankens överträdelser skiljer sig från och
är allvarligare än de som låg till grund för beslutet den 27 september 2007 mot
Carnegie Investment Bank AB (FI Dnr 07-6125). I det här fallet har bristerna
varit så påtagliga att bankens överlevnad hotats. Den har under en längre tid
drivit sin verksamhet med otillräckligt kapital och har även låtit bli att vidta de
åtgärder som behövdes för att få kontroll över riskerna.”
Sid 726
4.5 Inledning till svarandenas grunder och utveckling av talan

Svarandena har i viss omfattning delat upp utvecklingen av deras talan mellan sig,
sammanfattningsvis som följer:
 Mats Qviberg har inlett med en övergripande genomgång av bl.a. påstådda
brister, arbetet i HQ AB:s styrelse och frågan om ond tro, instruktionerna i
verksamheten, skadeberäkningen och den forcerade avvecklingen av
Tradingportföljen, samt vissa europarättsliga aspekter. (Se avsnitt 4.6.)
 Stefan Dahlbo har bl.a. beskrivit arbetet i Bankens styrelse, Bankens verk-
samhet, delegationer, kapitaltäckning och FI:s tillsyn. (Se avsnitt 4.7.)
 Öresund har uppehållit sig vid frågor som rör vinstutdelningsmålen. (Se
avsnitt 4.8.)
 Mikael König har bl.a. beskrivit sitt arbete som VD och den löpande verksam-
heten, IKU-arbetet, årsredovisningsprocessen och rapporteringsvägar. (Se
avsnitt 4.9.)
 Curt Lönnström och Thomas Erséus har särskilt beskrivit arbetet i HQ AB:s
styrelse och Revisionskommittén. (Se avsnitt 4.10.)
 Johan Piehl har i tillägg till övriga resonerat kring påstådd skada och orsaks-
sambandet. (Se avsnitt 4.11.)
 Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har belyst
omfattningen av deras medverkan i HQ AB:s styrelse. (Se avsnitt 4.12.)
 KPMG och Johan Dyrefors har ingående presenterat bl.a. Bankens värderings-
teknik och värderingen av Tradingportföljen samt alla frågor som rör deras
revision av HQ AB och Banken. (Se avsnitt 4.13, 4.14 och 4.15.)
Samtliga svarande har även i stor utsträckning anslutit sig till vad övriga svarande har
anfört.
Sid 727
4.6 Mats Qviberg
4.6.1 Grunder för bestridande
4.6.1.1 Tingsrättens inledande kommentar

Tingsrätten gör nedan vid redogörelsen för Mats Qvibergs grunder, som han framställt
och åberopat dem, vissa noteringar rörande grunderna. Dessa åskådliggör hur tings-
rätten har uppfattat att bestridandegrunderna knyter an till kärandens grunder och
frågorna i målet, och överensstämmer med de systematiseringar tingsrätten gjort under
förberedelsen av målet.
4.6.1.2 Allmän hänvisning till andra svarandes bestridandegrunder m.m.

Mats Qviberg åberopar samtliga de grunder och omständigheter för bestridande av
käromålen som anförts av KPMG och övriga svaranden, utom i de delar då bestri-
dandegrunderna uttryckligen tar sikte på revisionsuppdraget alternativt svarandens
individuella ställning i Banken. I de delar bestridandegrunderna uttryckligen tar sikte
på revisionsuppdraget/ställning i Banken som sådan åberopar Mats Qviberg de grunder
och omständigheter som anförts av KPMG/svarandena till stöd för att hans agerande
eller underlåtenhet att agera i sitt styrelseuppdrag i moderbolaget inte kan grunda
skadeståndsskyldighet/återbäringsskyldighet/bristtäckningsansvar i enlighet med
kärandens påståenden i målen.
4.6.1.3 Skadeståndsmålet (och även utdelningsmålen i tillämpliga delar)
4.6.1.3.1 Inledning
Utöver de bestridandegrunder som angetts i utdelningsmålen nedan (vilka i allt i
tillämplig omfattning även åberopas i skadeståndsmålet) åberopas vad som anförs
nedan som specifika grunder för bestridande i skadeståndsmålet.
Samtliga grunder som anges åberopas i tillämpliga delar såväl avseende påstådd skada
orsakad HQ AB som påstådd skada orsakad Banken.
Sid 728
Mats Qvibergs specifika grunder för bestridandet i skadeståndsmålet framgår enligt

nedan, även avseende andrahandsyrkandet.
I enlighet med angivna bestridandegrunder föreligger inte skadeståndsrättsligt ansvar

för Mats Qviberg.
4.6.1.3.2 Yrkande om avvisning

Mats Qviberg har yrkat att kärandens talan mot honom ska avvisas i de delar den
grundar sig på hans uppdrag som påstådd de facto-styrelseledamot i Banken.
Något beslut om att Banken ska rikta talan mot Mats Qviberg har aldrig fattats av
bolagsstämma vid Banken. För det fall tingsrätten finner att det är en förutsättning för
krav gentemot de facto-styrelseledamot ska skadeståndstalan, i den mån den avser
Bankens skada, avvisas alternativt ogillas. Notera att hovrätten i avvisningsmålet inte
har tagit ställning till vilka som omfattas av stämmobeslutet, utan endast tagit ställning
till om beslut fattats. Under alla förhållanden ska talan, avseende Banken för åren 2007
och 2008, avvisas alternativt ogillas. Ansvarsfrihet har avseende de åren beviljats
styrelsen i Banken. För det fall tingsrätten finner att beslut om att väcka talan mot
styrelsen i Banken omfattat Mats Qviberg ska även ett generellt ansvarsfrihetsbeslut
anses omfatta Mats Qviberg.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om

avvisning pga. bristande processförutsättning.
4.6.1.3.3 Grundläggande invändningar

Som grundläggande invändning får Mats Qviberg göra gällande att käranden anför att
alla grundläggande brister och därför all grundläggande skada föreligger i Banken och
att därmed skadeståndsskyldigheten är anknuten till Bankens verksamhet. Käranden
har inte och kan inte heller ha förvärvat någon Bankens fordran mot Mats Qviberg i
dennes påstådda egenskap av faktisk företrädare för Banken. Detta är uppenbart från
överlåtelsens ordalydelse och övriga tolkningsdata, och dessutom redan på grund av
ABL:s regler om jäv (8 kap. 23 § ABL). Eftersom samtliga påstådda fel och brister
Sid 729
(vilka bestrides) rör Bankens verksamhet och Mats Qviberg inte haft organställning i
Banken, så föreligger inte grund för skadeståndsskyldighet gentemot Mats Qviberg per
se. Det bör härvidlag noteras att FI enbart åberopat fel och brister i Banken.
Rättslig grund: (1) Kärandens bristande förvärv av Bankens eventuella påstådda

fordringar mot Mats Qviberg. (2) Bristande organställning.

käranden har förvärvat påstådd fordran från Banken, frågan om en moderbolags-
styrelses ansvar för ett dotterbolag, samt frågan om ansvar som de facto ställ-
företrädare.
I vart fall avser HQ AB:s respektive Bankens krav ersättning för samma skada
avseende Bankens indragna tillstånd. Eftersom Banken enligt käranden har rätt till
ersättning för sådan skada har inte HQ AB rätt till ersättning för samma skada.
Rättslig grund: (3) Otillåtet subsidiärt krav.

omfattningen av kärandens skadeståndskrav.
4.6.1.3.4 a) Felvärderingen och övriga brister m.m.

Tradingportföljen har varit korrekt redovisad enligt gällande unionsrättsligt redo-
visningsrättsligt regelverk och har därmed inte varit felvärderad enligt det regelverk
som gällde enligt lag för Banken under de i målen aktuella åren.

Tradingportföljen var felvärderad.
Sid 730
De av käranden påstådda felvärderade optionerna 2007-2009 har inte orsakat någon

skada eftersom positionerna omsatts utan att någon väsentlig felvärdering av betydelse
förelegat.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om orsaks-

samband och adekvat kausalitet.
Ingen annan påstådd brist har förelegat i Banken som inte har sin grund i påstådd fel-
värdering. Hade en oberoende värdering/riskbedömning eller annan åtgärd vidtagits så
hade, med tillämpning av gällande lag, ingen brist, i vart fall ingen väsentlig sådan,
kunnat konstateras.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om övriga

brister förelegat.
Mats Qviberg har inte haft organställning i Banken, vare sig formell eller faktisk.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om en

moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag och frågan om ansvar som de facto
ställföreträdare.
Om Tradingportföljen varit felaktigt redovisad enligt gällande unionsrättsligt redo-

visningsrättsligt regelverk skulle en nedskrivning av tillgångsmassan ha skett. Sådan
nedskrivning har inte påbjudits enligt lag.

oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Inte skada på påstått sätt, i vart fall inte med adekvat kausalitet till
påstådda sakomständigheter. (2) Det föreligger inte någon redovisningsbrist i form av
felvärdering enligt lag eller annan brist. (3) I vart fall har ingen väsentlig redovisnings-
Sid 731
brist förelegat enligt lag eller annan brist. (4) Ingen oaktsamhet har förekommit i
Banken, eftersom uppfyllande av lag har skett. (5) Om oaktsamhet har förekommit i
Banken, så har Mats Qviberg, pga. brist på organställning vare sig formellt eller
faktiskt i Banken, inget ansvar härför enligt svensk rätt, eftersom han inte erhållit
alarmerande information som Bankens organisation inte bedömts kunna klara av.
(6) God tro hos Mats Qviberg. (7) Inte försumlighet. (8) FI:s beslut om indragen
tillstånd grundat på felaktig regeltolkning.
Tingsrätten konstaterar att – vilket även kan ha noterats ovan – dessa bestridande-
grunder i huvudsak rör frågorna om orsakssamband, adekvans, felvärderingen av
Tradingportföljen, oaktsamhet, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag,
ansvar som de facto ställföreträdare, ond tro samt att FI:s beslut var felaktigt.
4.6.1.3.5 b) Resultateffekt/likviditetseffekt m.m.

I vart fall har inte någon väsentlig resultateffekt/likviditetseffekt före den 8 juni 2010
förelegat i moderbolaget eller Banken och därmed HQ AB-koncernen till nackdel,
orsakad av positioner tagna av Trading under tiden 2007 – 17 maj 2010.

Mats Qviberg har inte haft organställning i Banken, vare sig formell eller faktisk.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om en

moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag och frågan om ansvar som de facto
ställföreträdare.
Rättslig grund: (1) Inte väsentlig resultateffekt/likviditetseffekt före den 8 juni 2010.
(2) Det föreligger inte någon redovisningsbrist i form av felvärdering enligt lag eller
annan brist. (3) I vart fall har ingen väsentlig redovisningsbrist förelegat enligt lag eller
annan brist. (4) Ingen oaktsamhet har förekommit i Banken, eftersom uppfyllande av
Sid 732
lag har skett. (5) Om oaktsamhet har förekommit i Banken, så har Mats Qviberg, pga.
brist på organställning vare sig formellt eller faktiskt i Banken, inget ansvar härför
enligt svensk rätt, eftersom han inte erhållit alarmerande information som Bankens
organisation inte bedömts klara av. (6) God tro hos Mats Qviberg. (7) Inte försumlig-
het. (8) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om orsakssamband, adekvans, felvärdering av
Tradingportföljen, oaktsamhet, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag,
ansvar som de facto ställföreträdare samt ond tro.
4.6.1.3.6 c) Senare tagna positioner m.m.

Den realisationsförlust som uppstått i Banken vid avyttring av Tradingportföljen om ca
1 200 mkr under inkomståret 2010 har i allt väsentligt sin grund i av Banken, genom
Fredrik Crafoord, för inkomståret 2010 efter den 31 mars 2010 utan kännedom för
Bankens styrelse och VD eller moderbolagets styrelse och VD, tagna nya derivat-
positioner som två gånger direkt gick mot marknaden och som i kombination med en
ytterligt känslig och svag marknadssituation och en från den 26 maj 2010 publikt
annonserad forcerad avveckling som därefter övergick i en panikartad och från den 8
juni 2010 i en ren slaktavveckling där positionerna inte längre hedgades pga. annan än
Mats Qvibergs beslut och krav, lett till en förlust som inte har sin grund i påstått fel-
värderade positioner eller andra påstådda brister.
De av käranden påstådda felvärderade positionerna i tiden före april 2010 har inte
orsakat någon skada, i vart fall inte någon skada av väsentlighet. För det fall att
Banken hade bibehållit de positioner som Banken innehade per den 31 december 2009
till respektive lösentidpunkt, alternativt till lämplig tidpunkt under 2010/2011, så hade
Banken och därmed moderbolaget inte orsakats skada, i vart fall inte någon väsentlig
skada. Om Bankens positioner per den 31 december 2009 hade avvecklats normalt,
hade denna avveckling lett till en vinst eller möjligen en mycket begränsad förlust.
Sid 733
Mats Qviberg har inte haft någon detaljkunskap avseende Tradinglagrets positioner.
Grund för skadeståndsrättsligt ansvar för Mats Qviberg föreligger därför inte.

Rättslig grund: (1) Det föreligger inte någon redovisningsbrist i form av felvärdering
eller annan påstådd brist. (2) Skadan har inte orsakats av påstådd felvärdering eller
annan påstådd brist, i vart fall inte av någon betydelse, eftersom denna i allt väsentligt
orsakats av nytagna positioner under inkomståret 2010 (efter kvartal 1) i kombination
med en svag marknadssituation och publikt annonserad forcerad avveckling som
därefter övergått i en ren panikavveckling och fr.o.m. den 8 juni 2010 i en ren slakt-
avveckling och detta utan Mats Qvibergs medverkan eller försorg. (3) Ingen oaktsam-
het har förekommit i Banken pga. att eventuell felvärdering inte orsakat skada. (4) God
tro hos Mats Qviberg. (5) Om oaktsamhet har förekommit i Banken, så har Mats
Qviberg, pga. brist på organställning vare sig formellt eller faktiskt, inget ansvar enligt
svensk rätt, eftersom han inte erhållit alarmerande information som Bankens
organisation inte bedömts klara av. (6) Inte försumlighet. (7) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om felvärderingen av Tradingportföljen, orsaks-
samband, adekvans, oaktsamhet, ond tro, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotter-
bolag samt ansvar som de facto ställföreträdare.
4.6.1.3.7 d) Ansvar för styrelseledamot endast i moderbolaget m.m.

För det fall rätten finner att Tradingportföljen i enlighet med gällande regelverk för
Banken, under i målet aktuell tid, har varit felvärderad och väsentligt felvärderad enligt
samma regelverk eller annan påstådd brist i Banken förelegat som påverkat Bankens
ställning, och denna felvärdering/brist orsakat skada i form av resultat-/likviditets-
effekt, har Mats Qviberg i egenskap av styrelseledamot och styrelseordförande i
moderbolaget, då Banken hade en separat styrelse där Mats Qviberg inte varit ledamot,
Sid 734
inget legalt ansvar för Bankens felvärdering eller övriga brister direkt enligt lag och
svensk rätt eftersom ingen alarmerande information som Bankens organisation och
ledning inte bedömdes klara av har delgetts honom. Mats Qviberg har inte varit faktisk
företrädare för Banken. Moderbolaget har haft att inkorporera siffrorna i Bankens
bokslut i koncernredovisningen och har uppfyllt denna sin skyldighet. Mats Qviberg
har uppfyllt sina förpliktelser enligt 8 kap. ABL och övriga gällande regelverk och har
inte haft vare sig formell eller faktisk organställning i Banken, eftersom han inte på
något sätt agerat med beslutande verkan/beslutande påverkan avseende
rättsförhållanden eller andra förhållanden i Banken, eller varit den som i själva verket
varit bestämmande i Banken (ensam eller tillsammans med annan). Grund för
skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågorna om en

moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställföreträdare
och moderbolagets ansvar.
Rättslig grund: (1) Mats Qviberg hade ingen organställning, vare sig formellt eller
faktiskt i Banken. (2) Mats Qviberg har i egenskap av ledamot i styrelsen i moder-
bolaget uppfyllt de lagenliga kraven enligt ABL. (3) Ingen oaktsamhet har förekommit
såvitt avser Mats Qviberg, eftersom endast uppfyllande av lagkrav har skett. (4) Om
oaktsamhet har förekommit i Banken, så har Mats Qviberg, pga. brist på organställning
vare sig formellt eller faktiskt, inget ansvar enligt svensk rätt, eftersom han inte erhållit
alarmerande information som Bankens organisation inte bedömts klara av. (5) God tro
hos Mats Qviberg. (6) Inte försumlighet. (7) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag,
ansvar som de facto ställföreträdare, moderbolagets ansvar, oaktsamhet, ond tro,
orsakssamband samt adekvans.
Sid 735
4.6.1.3.8 e) Ond tro m.m.

För det fall rätten finner att Mats Qviberg, i egenskap av styrelseledamot tillika
ordförande i moderbolaget, i sig bedöms av rätten att ha haft ett legalt ansvar för en
väsentlig felvärdering av Tradingportföljen i Banken eller annan påstådd brist i
Banken, så har Mats Qviberg helt saknat faktisk kännedom om Tradingportföljen och
inte eller bort äga kännedom härom och har dessutom helt saknat möjlighet att skaffa
sig kännedom om förekomsten av en redovisningsmässig felvärdering i Banken och
om annan brist pga. bristande organställning och Tradingportföljens och regelverkets
komplexitet och därför varit i god tro om felvärderingen och därför inte oaktsam.
Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om ond tro.
Rättslig grund: (1) Mats Qviberg har varit i god tro och har därför inte varit oaktsam.
Han har inte haft, och borde inte heller ha haft, kännedom om faktiska omständigheter
av omedelbar betydelse för den påstådda felvärderingen eller annan påstådd brist och
har därför inte varit i ond tro eller oaktsam. (2) Det har inte varit möjligt för Mats
Qviberg, pga. Tradingportföljens och regelverkets komplexitet, att skaffa sig känne-
dom om relevanta, faktiska omständigheter rörande den påstådda felvärderingen och
han har därför inte varit i ond tro eller oaktsam. (3) Mats Qviberg har haft rätt att
förlita sig på den kompetenta administrativa organisationen och den kontroll- och
revisionsstruktur som funnits i Banken för bl.a. värderingen av Tradingportföljen och
har därför inte varit i ond tro eller oaktsam. (4) Mats Qviberg har aldrig mottagit någon
alarmerande information avseende något sakförhållande som inte Bankens organisa-
tion och ledning bedömts kunna hantera och har därför inte haft att vidta någon åtgärd.
Mats Qviberg har därför inte varit i ond tro eller oaktsam.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro och oaktsamhet.
Sid 736
4.6.1.3.9 f) Begränsad och ospecificerad information, som Banken kunde

hantera m.m.
För det fall rätten finner att Mats Qviberg haft någon information om att Trading-
portföljen varit felvärderad enligt gällande regelverk eller om någon annan påstådd
brist, så har sådan information varit av en sådan begränsad och ospecificerad innebörd
av inte alarmerande natur som Bankens organisation och ledning inte bedömts kunna
hantera på sätt att Mats Qviberg inte varit i ond tro om någon felvärdering eller annan
brist, i vart fall inte avseende någon väsentlig felvärdering enligt gällande regelverk
eller annan väsentlig brist och har därför inte varit i ond tro eller oaktsam. Grund för
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågorna om ond

tro, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag samt oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Mats Qviberg har inte varit i ond tro i anledning av begränsad och
ospecificerad information som inte varit alarmerande och som Bankens organisation
inte bedömts kunna hantera. (2) Bristande adekvat kausalitet. (3) Ingen ond tro hos
Mats Qviberg. (4) Inte försumlighet. (5) Bristande adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, moderbolagsstyrelses ansvar för ett
dotterbolag, orsakssamband, adekvans och oaktsamhet.
4.6.1.3.10 g) Eventuell brist endast momentan och ingen slutlig skada m.m.
För det fall att rätten finner att Mats Qviberg haft full kännedom vid någon tidpunkt
om att Tradingportföljen varit felvärderad enligt gällande unionsrättsligt, redovisnings-
rättsligt regelverk eller annan påstådd brist, så har en sådan felvärdering/brist endast
varit helt momentan och inte orsakat någon slutlig skada eftersom Tradingportföljens
positioner före slutet av mars (eller kvartal 1) 2010 inte orsakat väsentlig förlust och
därefter inte genom Mats Qvibergs förskyllan. Något avslut i Tradingportföljen i tiden
före april månad räkenskapsåret 2010 har inte på sätt som käranden påstår orsakat
Sid 737
någon ersättningsgill skada för HQ AB och/eller Banken, i vart fall inte någon
väsentlig sådan. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.

Rättslig grund: (1) Ond tro om felvärdering endast avsett momentana förhållanden som
inte lett till slutlig skada. (2) Förorsakad inte slutlig skada avseende sakomständigheter
som Mats Qviberg känt till. (3) Bristande adekvat kausalitet. (4) Inte oaktsamhet.
(5) Om kännedom föreligger för Mats Qviberg avseende felvärdering/brist så har Mats
Qviberg pga. brist på organställning vare sig formellt eller faktisk inget ansvar härför.
(6) Inte försumlighet. (7) Bristande adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, orsakssamband, adekvans, oaktsamhet,
moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag samt ansvar som de facto ställ-
företrädare.
4.6.1.3.11 h) Individuellt ansvar m.m.

Om rätten finner att Mats Qviberg har haft full kännedom om att Tradingportföljen
varit felvärderad och därmed full kännedom om bristerna så har denna kännedom
delats av samtliga styrelseledamöter i moderbolagets styrelse, enligt vad käranden
påstår. Styrelsen i moderbolaget har därför haft att, enligt svensk rätt, kalla till extra
bolagsstämma i Banken och därefter antingen beslutat att byta styrelse i Banken eller
att på bolagsstämma rösta för bindande instruktioner till styrelsen i Banken avseende
åtgärdande av påstådda brister i Bankens verksamhet. Detta har varit ett kollektivt
ansvar för styrelsen i moderbolaget i egenskap av näst högsta beslutande organ i
moderbolaget. Mats Qviberg har enbart enligt svensk rätt ett individuellt styrelse-
ansvar. Mats Qviberg har härmed inte kunnat ensam åtgärda bristerna utan att en
majoritet i moderbolagets styrelse fattat beslut enligt ovan. Så har inte skett. I den mån
någon skada orsakats har moderbolaget, aktieägaren, och inte någon enskild styrelse-
Sid 738
ledamot orsakat skadan. Mats Qviberg och övriga svaranden har i vart fall företagit
samtliga åtgärder för att läka uppkommen situation (ställt sina platser för förfogande
och föranstaltat om en fullständig rekapitalisation av Banken). Grund för skadestånds-
skyldighet föreligger därför inte.
Rättslig grund: (1) Skada orsakad av moderbolaget som aktieägare. (2) Beslut att
åtgärda av käranden påstådda brister har krävt beslut i moderbolagets styrelse. (3) Mats
Qviberg har enbart ett individuellt ansvar, inte ett kollektivt ansvar. (4) Inte försum-
lighet.

oaktsamhet för en enskild ledamot i moderbolaget och frågan om skadan i så fall
vållats av moderbolaget.
4.6.1.3.12 i) IKU och kapitalbrist m.m.

Väsentliga kapitalkrav som inte beaktats i Bankens eller HQ-koncernens kapital-
täckningsutvärdering (IKU) avseende 2007, 2008 respektive 2009, vilka inneburit
kapitalbrist eller annan brist har inte förelegat. Inte heller har kapitalbrist förelegat på
annan grund. Skyldighet att upprätta IKU har ålegat Banken som kontrollsubjekt och
inte moderbolaget. Moderbolaget har haft att acceptera Bankens siffror. IKU:erna har
godkänts av FI och eventuella oklarheter har förelagts FI innan IKU:erna avgetts.
IKU:n har varit en tjänstemannaprodukt och Banken har enligt lag varit den som ska
upprätta IKU:erna. I vart fall har Mats Qviberg helt saknat kännedom eller bort äga
kännedom om påstådda brister i IKU:n och eventuella andra brister och har dessutom
saknat möjlighet att skaffa sig kännedom om förekomsten av bristfällig information
pga. bristande organställning och regelverkets komplexitet och därför redan på denna
grund varit i god tro om påstådd eventuell felvärdering/påstådda brister. Moderbolaget
har haft att infoga Bankens siffror enligt lag. Grund för skadeståndsskyldighet före-
ligger därför inte.
Sid 739
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågorna om

kapitalbrist, övriga brister, ond tro, moderbolagets ansvar och oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Inte bristfällig information i extern finansiell redovisning från HQ-
koncernen. (2) God tro hos Mats Qviberg. (3) Inte organställning i Banken, vare sig
formell eller faktisk. (4) Moderbolaget har haft att infoga Bankens siffror i extern redo-
visning enligt lag. (5) Inte försumlighet. (6) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om informationsbrister, ond tro, moderbolags-
styrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställföreträdare, moder-
bolagets ansvar, oaktsamhet och adekvans.
4.6.1.3.13 j) Informationsbrister m.m.

Årsredovisningarna och kvartals- och delårsbokslut för HQ AB och Banken för åren
2007–2010 och därtill hörande yttranden jämlikt 18 kap. 4 § ABL innehöll inte någon
bristfällig information i enlighet med gällande regelverk. Upprättandet av ovanstående
handlingar har varit en tjänstemannaprodukt. I vart fall har Mats Qviberg saknat
kännedom, eller bort äga kännedom om påstådda brister, och har dessutom saknat
möjlighet att skaffa sig kännedom om förekomsten av bristfällig information pga.
bristande organställning och regelverkets komplexitet och därför redan på denna grund
varit i god tro om påstådd eventuell felvärdering/påstådda brister. Moderbolaget har
haft att infoga Bankens siffror enligt lag. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger
därför inte.

informationsbrister, ond tro, moderbolagets ansvar och oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Inte bristfällig information i extern finansiell redovisning från HQ-
koncernen. (2) God tro hos Mats Qviberg. (3) Inte organställning i Banken, vare sig
Sid 740
formell eller faktisk. (4) Moderbolaget har haft att infoga Bankens siffror i extern
redovisning enligt lag. (5) Inte försumlighet. (6) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om informationsbrister, ond tro, moderbolags-
styrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställföreträdare, moder-
bolagets ansvar, oaktsamhet och adekvans.
4.6.1.3.14 k) Bankens riskhantering m.m.

Några brister, av väsentlig betydelse, i Bankens riskhantering under tiden 2007-2010
har inte förelegat. I vart fall har Mats Qviberg saknat kännedom, eller bort äga känne-
dom härom, och har dessutom saknat möjlighet att skaffa sig kännedom om före-
komsten av sådana brister eftersom han inte pga. bristande organställning saknat insyn
i Risks arbete i Banken och pga. regelverkets komplexitet inte kunnat bilda sig en egen
uppfattning och därför varit i god tro. Mats Qviberg har härutöver saknat organ-
ställning i Banken, vare sig formell eller faktisk. Moderbolaget med bl.a. Mats Qviberg
har uppfyllt sitt organisationsansvar genom att tillse att en kompetent riskgransknings-
organisation tillskapats. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om Bankens

riskhantering, ond tro och oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Inte brister i Bankens riskhantering eller Risks organisation, i vart
fall inte några väsentliga sådana. (2) God tro hos Mats Qviberg. (3) Inte organställning
i Banken, vare sig formell eller faktisk. (4) Inte försumlighet. (5) Inte adekvat
kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om Bankens riskhantering, ond tro, moderbolags-
styrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställföreträdare, oaktsamhet
samt adekvans.
Sid 741
4.6.1.3.15 l) Vinstöverföringar m.m.

Några olagliga vinstutdelningar/vinstöverföringar i HQ AB/Banken har ur skade-
ståndsrättslig synvinkel inte förelegat i enlighet med gällande regelverk. I vart fall har
Mats Qviberg saknat kännedom, eller bort äga kännedom härom eller om påstådda
brister, och har dessutom pga. bristande organställning och regelverkets komplexitet
saknat möjlighet att skaffa sig kännedom om förekomsten av olagliga vinstutdelningar
och därför varit i god tro om eventuella olagliga vinstutdelningar. Grund för skade-
ståndsskyldighet föreligger därför inte.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om olagliga

vinstutdelningar/-överföringar och ond tro.
Rättslig grund: (1) Inte olagliga vinstutdelningar. (2) God tro. (3) Inte organställning,
vare sig formell eller faktisk. (4) Inte försumlighet. (5) Inte adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om olagliga vinstutdelningar/-överföringar, ond tro,
moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställföreträdare,
oaktsamhet samt adekvans.
4.6.1.3.16 m) Aktivitetsplikt sent i händelseförloppet m.m.

För det fall att rätten finner att brister förelegat och att Mats Qviberg varit oaktsam och
bort agera med anledning av påstådda brister har oaktsamheten under alla förhållanden
inträffat tidigast den 17 maj 2010 eller i vart fall på ett synnerligt sent stadium i det av
käranden påstådda händelseförloppet. Mats Qviberg har härvidlag vidtagit varje åtgärd
för att läka varje brist. Enligt FI:s beslut, som grundar skadeståndsskyldighet enligt
käranden, berodde beslutet på brister som enligt FI förelegat under lång tid trots att FI
så sent som den 30 april 2010 godkänt Bankens/HQ AB:s IKU. FI:s beslut är oriktigt.
Åtgärder med anledning av sådan eventuell oaktsamhet har inte kunnat avhjälpa
skadan och under alla förhållanden har inte oaktsamheten motsvarat det som föran-
ledde att beslutet fattades eftersom eventuella brister faktiskt åtgärdades.
Sid 742

oaktsamhet och att FI:s beslut var felaktigt.
Den förlust som uppstått i Banken under inkomståret 2010 har i allt sin grund i av
Banken genom Fredrik Crafoord, under inkomståret 2010 tagna nya derivatpositioner
(efter kvartal 1) som i kombination med en ytterst känslig och svag marknadssituation
och en publikt annonserad forcerad avveckling som övergått i en panikartad sådan och
därefter från den 8 juni 2010 övergått i en ren slaktavveckling på initiativ av HQ AB:s
dominerande ägare Öresund. Mats Qviberg har inte deltagit i beslut härom. Grund för

Rättslig grund: (1) Aktivitetsplikt synnerligen sent i händelseförloppet, vilket åtgärdats

i allt. (2) FI:s beslut grundat på oriktiga slutsatser och sakomständigheter. (3) Bristande
kausalitet/adekvat kausalitet. (4) Inte försumlighet.
grunder i huvudsak rör frågorna om oaktsamhet, att FI:s beslut var felaktigt, orsaks-
samband och adekvans.
4.6.1.3.17 n) Jämkning av skadeståndsansvar m.m.

Under alla förhållanden ska en eventuell skadeståndsskyldighet för Mats Qviberg
jämkas till noll kronor eller det belopp tingsrätten finner skäligt på grund av handling-
ens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt, varvid samtliga omständigheter
i målet åberopas som skäl för jämkning. Det saknas skäl mot jämkning.
Som omständigheter som skäl för jämkning ska särskilt beaktas följande;
Sid 743
- Den grad och art av oaktsamhet som läggs Mats Qviberg till last är av mindre
allvarlig karaktär, bl.a. eftersom han enligt ABL:s huvudregel inte har ansvar
för brister i Banken pga. att han inte hade ställning som organledamot;
- De åtgärder som käranden påstår att moderbolagsstyrelsen skulle ha vidtagit
förutsätter ett grundläggande fel i en annan juridisk person för vilka andra
svarar;
- Den skada som påstås är ett synnerligen högt belopp;
- Det synnerligen höga beloppet och Mats Qvibergs förmögenhetssituation
jämfört med övriga svaranden innebär att Mats Qviberg skulle få ersätta i
princip hela skadan intill hans ekonomiska ruin, utan möjlighet att regressvis
kunna få tillbaka mer än ett begränsat belopp från övriga svaranden;
- HQ AB:s nuvarande karaktär av ett processbolag innebär – enskilt och i
kombination med skadeberäkningen – att skadeståndets syfte som reparativt
verktyg inte föreligger. HQ AB (och för den delen Banken) i egenskap av
påstått skadelidande existerar inte längre, varför de påstått skadelidande inte
har något skyddsvärt intresse av att få ersättning;
- Styrelseansvarsförsäkring har, efter erforderlig genomgång av tjänstemän,
tecknats till ett värde om 75 mkr;
- Mats Qvibergs ekonomiska utfall av sitt ägande inskränker sig till sedvanligt
styrelsearvode i moderbolaget och de i målet ostridiga utdelningsbeloppen som
inte står i någon som helst proportion till yrkat belopp; samt
- Mats Qviberg med familj har i allt sökt läka uppkommen situation genom att
föranstalta om Bankens rekapitalisering och har i anledning av de i målet
påstådda händelserna förlorat ca 300 mkr.
Rättslig grund: (1) Brist på direkt ansvar enligt ABL, handling/underlåtenhet av

mindre allvarlig art. (2) Ekonomisk ställning per se och i förhållande till övriga
svaranden. (3) Disproportion/brist på proportionerlighet. (4) Inte ansvar enligt lag.
I anledning härav ska eventuellt skadestånd för Mats Qviberg jämkas. I första hand till
noll kr och i andra hand det belopp rätten finner skäligt.
Sid 744

jämkning av skadeståndsansvaret.
4.6.1.3.18 o) Skadetidpunkt m.m.

Käranden har numera inget påstående om viss skadetidpunkt utan har överlämnat åt
rätten att avgöra när skadetidpunkt föreligger utan eget åberopande. Om viss/vissa
skadetidpunkter skulle av rätten anses ha påståtts så har käranden helt underlåtit att
ange vilken skada som påstås ha uppkommit vid åberopad respektive skadetidpunkt,
vilka faktiska omständigheter av omedelbar betydelse som åberopas Mats Qviberg till
last i skadeståndsdelen i anslutning till sådan/a skadetidpunkt/er samt vilken relevans
eventuellt påstådda faktiska omständigheter har för slutlig definitiv skada. Grund för
Rättslig grund: (1) Någon skadetidpunkt har inte åberopats av käranden. (2) Om sådan
skadetidpunkt anses ha åberopats, saknas i vart fall påståenden om skada vid skade-
tidpunkt och faktiska omständigheter och aktuell skada knuten till sådan skadetidpunkt
åberopade Mats Qviberg till last för sådan skada. (3) Inte adekvat kausalitet för
eventuell påstådd definitiv skada.

skadetidpunkt, skada, oaktsamhet, orsakssamband och adekvans.
4.6.1.3.19 p) Skadeberäkningen saknar relevans m.m.

Käranden har härutöver angivit att skadeberäkningen till stöd för påstådd skada inte
avser frågan om när oaktsamhet föreligger. Detta medför, enligt Mats Qviberg, att
skadeberäkningen saknar all relevans för eventuell försumlighet. Grund för skade-
ståndsskyldighet föreligger därför inte.
Rättslig grund: Inte adekvat kausalitet.

Sid 745

skada, orsakssamband och adekvans.
4.6.1.3.20 q) Hanteringen av årsstämma och årsredovisningar i Banken

m.m.
Påståendet från käranden att agerandet att utse Mikael König och Stefan Dahlbo att för
HQ AB:s räkning hantera årsstämma i Banken avseende räkenskapsåren 2007-2008
har inte varit oaktsamt och kan inte heller ha varit det eftersom det skett enligt lag.
Mats Qviberg förstår inte påståendet. Påståendet kan inte grunda skadeståndsskyldig-
het för honom. Fastställande av årsredovisningarna har gjorts av den Bankens högsta
beslutande organ genom HQ AB, inte Mats Qviberg, och har inte orsakat skada för
HQ AB. I vart fall saknar påståendet om skada adekvat kausalitet i förhållande till
påstådd oaktsamhet. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.

oaktsamhet, orsakssamband och adekvans.
Rättslig grund: (1) Uppfyllande av lag medför inte skadeståndsskyldighet. (2) Fast-
ställandet av årsredovisningar har skett av stämman i Banken genom HQ AB, inte av
Mats Qviberg. (3) Ingen ond tro hos Mats Qviberg. (4) Ingen försumlighet hos Mats
Qviberg. (5) Bristande adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om oaktsamhet, ond tro, orsakssamband och
adekvans.
4.6.1.3.21 r) Koncernbidrag och moderbolagets ansvar m.m.

Besluten om överförande av vissa koncernbidrag från Banken till moderbolaget har
fattats av Banken och har inte varit oaktsamma. Moderbolaget har inte varit oaktsamt
och koncernbidragen har inte orsakat skada vare sig för moderbolaget eller Banken.
Om besluten i Banken anses ha fattats efter påverkan av moderbolaget (boksluts-
åtgärder), så har besluten fattats under det övergripande organisationsansvaret för
Sid 746
moderbolaget. Eventuella felaktigheter har läkts genom av moderbolaget till Banken

tillskjutet belopp som är mångdubbelt större än koncernbidragen. I vart fall har inte
skada orsakats som utgör en adekvat följd i förhållande till påstådd oaktsamhet. Grund
för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.

koncernbidrag, oaktsamhet, moderbolagets ansvar, skada, att skadan i så fall läkts,
orsakssamband och adekvans.
Rättslig grund: (1) Besluten har inte fattats av moderbolaget, i vart fall inte av Mats
Qviberg. (2) Besluten omfattar moderbolagets övergripande organisationsansvar enligt
lag (ABL). (3) Ingen ond tro hos Mats Qviberg. (4) Ingen försumlighet hos Mats
grunder i huvudsak rör frågorna om oaktsamhet, moderbolagets ansvar, ond tro,
4.6.1.3.22 s) Utdelning från Banken m.m.

HQ AB:s beslut om utdelning om 51 mkr från Banken till moderbolaget har inte fattats
av moderbolaget utan av det högsta beslutsorganet i Banken, bolagsstämman. Utdel-
ningen har inte orsakat skada för Banken och eventuellt felaktigt beslut om utdelning
har läkts genom att moderbolaget genom aktieägartillskott 2010 tillskjutit belopp som
är mångdubbelt större än påstådd skadegörande utdelning. I vart fall har inte skada
orsakats som är adekvat i förhållande till påstådd oaktsamhet. Grund för skadestånds-
skyldighet föreligger därför inte.

utdelning från Banken, skada, att skadan i så fall läkts, orsakssamband och adekvans.
Sid 747
Rättslig grund: (1) Beslutet inte fattat av moderbolaget, i vart fall inte av Mats
Qviberg.
(2) Ingen ond tro hos Mats Qviberg. (3) Ingen försumlighet hos Mats Qviberg.
(4) Bristande adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om oaktsamhet, ond tro, orsakssamband och
adekvans.
4.6.1.3.23 t) Skadestånd för medverkan till olagliga vinstutdelningar är

uteslutet m.m.
Ansvar för medverkan till olagliga vinstutdelningar regleras uttömmande i ABL.
Skadestånd till följd av medverkan till olagliga vinstutdelningar utesluter skadestånd
avseende samma sak. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om det

rättsliga stödet för skadestånd vid medverkan till olagliga vinstutdelningar, eftersom
sådant ansvar reglerats genom de särskilda reglerna om bristtäckning.
Rättslig grund: (1) Bristande ansvarsgrund (brott mot legalitetsprincipen). (2) Ingen
ond tro hos Mats Qviberg. (3) Ingen försumlighet hos Mats Qviberg. (4) Bristande
adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om det rättsliga stödet för skadestånd vid medverkan
till olagliga vinstutdelningar, ond tro, oaktsamhet, orsakssamband och adekvans.
4.6.1.3.24 u) Nasdaq OMX vitesbeslut m.m.

Det bestrids att Mats Qviberg varit oaktsam genom dröjsmål, underlåtenhet, genom att
avge årsredovisning som inte varit riktig, eller på något annat sätt i relation till Nasdaq
OMX vitesbeslut. Den påstådda skadan är inte en adekvat följd av Mats Qvibergs
påstådda agerande. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Sid 748
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om ansvar

för Nasdaq OMX vitesbeslut.
Rättslig grund: (1) Ingen ond tro hos Mats Qviberg. (2) Ingen försumlighet hos Mats
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, oaktsamhet, orsakssamband och
adekvans.
4.6.1.3.25 v) Preskription/preklusion
De omständigheter som åberopats av käranden, såvitt avser vad Mats Qviberg skulle
ha gjort för att åtgärda bristerna, är av käranden först anförda under maj månad 2016
och därför inte inom 5-årsfristen enligt 29:13 ABL, vilken ska räknas från januari år
2011. I anledning härav är dessa preskriberade/prekluderade enligt ABL och kan inte
läggas till grund för dom. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.
Rättslig grund: Preskription/preklusion.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om vissa av

kärandens anförda omständigheter är preskriberade/prekluderade.
4.6.1.3.26 w) Skadeberäkningar och hypotetiskt händelseförlopp m.m.

De förutsättningar och antaganden som käranden angivit i sina skadeberäkningar är
oriktiga och det bestrids att de är möjliga att uppfylla. De är därför otjänliga. Det
hypotetiska händelseförloppet bestrids. Käranden har härutöver utfört sin skade-
beräkning på antagande av en frisk bank going concem och inte på en enligt egen
uppgift skadeskjuten bank som riskerade att förlora sitt tillstånd. Skadeberäkningen är
därför oriktig. Grund för skadeståndsskyldighet föreligger därför inte med yrkat
belopp.
Sid 749
Härutöver har inte kärandens skadeberäkning baserat sig på en initial skada som blir
allt större eftersom HQ AB:s skada, enligt käranden, är konstant under åren 2007-2009
och härutöver baseras Bankens skada på en skada som redovisas högre 2007 än 2008
och i allt väsentligt densamma 2009 som 2007 (i form av påstådda felvärderingar),
varför det enligt kärandens eget påstående synes vara oförmånligt att avveckla 2007
och 2008. I anledning härav föreligger inte skadeståndsrättligt ansvar för Mats Qviberg
med yrkat belopp.
Rättslig grund: Oriktig skadeberäkning.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om skade-

beräkningen.
4.6.1.3.27 x) Indirekt skada för moderbolaget

Tradingförlustema i Banken är att rättsligen betrakta som en indirekt skada för
HQ AB. En sådan förlust kan inte vara en ersättningsgill skada i moderbolaget.
Rättslig grund: Inte ersättningsgill indirekt skada i moderbolaget.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om skadan

är en inte ersättningsgill indirekt skada för HQ AB.
4.6.1.3.28 y) Bristtäckningsansvar kan inte utdömas

För det fall att skadeståndsskyldighet utdöms ska och kan inte heller ansvar för
bristtäckning utdömas då bristtäckningen konsumerats av utfallet i skadeståndsdelen.
Rättslig grund: Rättslig konsumering av krav.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om förut-

sättningarna för bristtäckningsansvar (i vinstutdelningsmålen).
Sid 750
4.6.1.3.29 z) Solidariskt ansvar m.m.

Käranden påstår skada från 31 december 2007 och skadegrundande sakomständigheter
från i vart fall halvårsskiftet 2007. Detta innebär att en skada enligt käranden om ca 3
mdkr redan hade inträffat senast den 31 december 2007. Det är emellertid oklart mot
vem, när, var och varför de skadegrundande faktiska omständigheterna åberopas. Detta
har sin förklaring i att käranden vägrat att ange grunder enligt rättegångsbalken på
individnivå mot respektive svaranden. Käranden har att ange gentemot varje svarande,
och gentemot Mats Qviberg från vilken tidpunkt han anses ha varit försumlig genom
att – trots ond tro – inte agera enligt ABL för att åtgärda bristerna. Detta krav framgår
redan av det förhållandet att styrelseansvar enligt ABL obestridligen är individuellt.
Detta innebär direkt enligt kärandens talan att om en svarande bedöms ha varit
försumlig i tiden före en annan svarande ska all skada som föreligger i tiden före
svarande nummer två har kommit i ond tro och genom sin underlåtenhet att agera varit
försumlig åligga den första svaranden i ond tro svara för skadan enligt, såvitt kan
förstås, den obestridda principen att en svarande inte ansvarar för skada i tiden före det
att svaranden kom i ond tro och därigenom kunnat vara försumlig. Detta medför att
skadeståndsskyldigheten inte kan påföras Mats Qviberg i tiden före det att han kom i
ond tro om påstådda sakförhållanden på så sätt att en aktivitetsplikt, enligt svenskt rätt,
förelegat.
De som gemensamt påstås ha vållat en skada (solidariskt ansvar) är gemensamt

ansvariga. Detta innebär att svarandenas ansvar måste sammanfalla i tiden då ansvar
enligt ABL är individuellt. Om så inte är fallet kan solidariskt ansvar inte utkrävas.

solidariskt ansvar.
Rättslig grund: (1) Svarande kan inte ansvara för skada i tid innan svarandena kommit
i ond tro och därigenom haft en aktivitetsplikt. (2) Käranden påstår full skada redan per
den 31 december 2007. Inga påståenden föreligger av käranden mot Mats Qviberg som
Sid 751
enligt svensk rätt medför ansvar för skada per detta datum. (3) God tro. (4) Inte
försumlighet. (5) Bristande adekvat kausalitet.
grunder i huvudsak rör frågorna om solidariskt ansvar, oaktsamhet, ond tro, orsaks-
4.6.1.3.30 å) Skadeberäkningen med hänsyn till befintlig skada redan den 31

december 2007 m.m.
Kärandens skadeberäkning innebär att en skada om ca 3 mdkr uppstått redan den 31
december 2007. Mats Qviberg kan inte svara för skada i tiden före det att han varit
försumlig. I tiden före hans försumlighet redan existerande skada ska därför avräknas
hans eventuella skadeståndsansvar. Mats Qviberg har inte varit försumlig överhuvud
men i vart fall inte före den 31 december 2007. Då kärandens skadeståndsberäkning
redan påstår en skada om ca 3 mdkr den 31 december 2007 så ska detta belopp
avräknas Mats Qvibergs eventuella skadeståndsskyldighet.
Motsvarande bestridandegrund gäller jämväl övriga av käranden påstådda skade-

beräkningstidpunkter, dvs. den 31 december 2008 och den 31 december 2009.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om skade-

beräkningen.
Rättslig grund: (1) Skada som orsakats i tiden före det att person varit försumlig
påverkar inte eventuell skadeståndsskyldighet. (2) Inte ond tro. (3) Inte försumlighet.
grunder i huvudsak rör frågorna om skadeberäkningen, ond tro och oaktsamhet.
Sid 752
4.6.1.3.31 ä) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m.

Det i andra hand av käranden nu påstådda skadebeloppet utgör per se inte någon
ersättningsgill skada för Banken och skadeberäkningen är otjänlig för bedömningen av
påstådd skada och är därför inte heller någon ersättningsgill skada för moderbolaget.
Rättslig grund: (1) Försäljningen av Tradingportföljen gav inte upphov till en

obeskattad reserv utan till en s.k. uppskjuten skatteintäkt som Banken hade att redovisa
enligt IFRS. (2) Tradingportföljen har sedan sin start inte gått med förlust, utan har
kumulativt tvärt om gått med vinst. (3) Inte adekvat kausalitet. (4) Härvidlag hänvisas
till grunderna för bestridande i punkterna a)-å) ovan. (5) Inte ond tro hos Mats
Qviberg.

kärandens i andra hand framställda skadeståndsberäkning, om skadan är en inte
ersättningsgill indirekt skada för HQ AB, orsakssamband, adekvans och ond tro.
4.6.1.3.32 ö) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m.

Det i andra hand påstådda skadebeloppet i form av förlust saknar varje orsakssamband
med av käranden påstådd vårdslöshet som åberopas till stöd för skadeståndsskyldighet
då ond tro saknas och Mats Qviberg och övriga svaranden gjort allt för att läka upp-
kommen situation sedan de fått kännedom om denna vilket inte skedde tidigare än den
17 maj 2010 och därför kan försumlighet inte föreligga och detta avseende såväl
moderbolaget som Banken.
Rättslig grund: (1) Inte ond tro hos Mats Qviberg. (2) Inte försumlighet. (3) Inte
adekvat kausalitet. (4) Härvidlag hänvisas till grunderna för bestridande i punkterna a)-
å) ovan.

kärandens i andra hand framställda skadeståndsberäkning, ond tro, oaktsamhet,
adekvans och ond tro.
Sid 753
4.6.1.3.33 aa) I andra hand framställda skadeståndsberäkningen m.m.

Oavsett vad som anförts av käranden i andra hand, kan ersättningsgill skada inte
uppstå vid en avveckling som inte alls kritiserats av käranden, utan tvärtom som det
påstås ha varit försumligt att det inte skett redan vid årsskiftet 2007/2008.
Rättslig grund: (1) Inte påstådd försumlighet. (2) Inte ond tro hos Mats Qviberg.
(3) Inte adekvat kausalitet. (4) Mats Qviberg hade inte formell/faktisk organställning.
(5) Härvidlag hänvisas till grunderna för bestridande i punkterna a)-å) ovan.

kärandens i andra hand framställda skadeståndsberäkning, oaktsamhet, ond tro,
adekvans, ond tro, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag samt ansvar som
de facto ställföreträdare.
4.6.1.3.34 bb) Senare tagna positioner m.m.

Positionerna i Tradingportföljen har under i målet påstådd skadetidpunkt inte orsakat
någon skada. Sådan skada under inkomståret 2010 har i allt sin grund i av Banken, för
inkomståret 2010, tagna helt nya derivatpositioner efter kvartal 1. De positioner som
innehafts per 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010 har inte orsakat några förluster av
väsentlig natur, vare sig resultat- eller likviditetsmässigt. Detta i kombination med
bristande marknadsförutsättningar och felspekulationer.
Rättslig grund: (1) Inga positioner tagna före den sista april 2010 har orsakat väsent-
liga förluster och därför ingen redovisningsbrist. (2) God tro hos Mats Qviberg.
(3) Inte försumlighet. (4) Inte adekvat kausalitet.

orsakssamband, adekvat kausalitet, ond tro och oaktsamhet.
Sid 754
4.6.1.4 Vinstutdelningsmålen (och även skadeståndsmålet i tillämpliga

delar)
Utöver de bestridandegrunder som ovan angetts i skadeståndsmålet (vilka i allt i
tillämplig omfattning även åberopats i vinstutdelningsmålen), får härvidlag anföras
följande specifika bestridandegrunder för vinstutdelningsmålen (vilka i tillämplig
omfattning jämväl åberopas i skadeståndsmålet).
I anledning av nedan angivna bestridandegrunder föreligger inte återbäringsplikt eller

bristtäckningsansvar för Mats Qviberg.
4.6.1.4.1 a) Felvärderingen, kapitalbrist och vinstutdelningarna m.m.

Tradingportföljen har varit korrekt redovisad enligt gällande unionsrättsligt redovis-
ningsrättsligt regelverk och har därmed inte varit felvärderad i enlighet med det regel-
verk som gällde för Banken under de i målen aktuella vinstutdelningstidpunkterna
under åren 2008-2010 eller vid årsskiftena 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010.
I vart fall har någon väsentlig felvärdering av betydelse inte förelegat.
Kapitalbrist har inte förelegat. Vinstutdelningarna har således varit lagliga och
lagenliga (ABL 17 kap.). Det föreligger därför inte grund för påstådd återbäringsplikt
och subsidiärt bristtäckningsansvar. I anledning härav har utdelning inte skett i strid
mot försiktighetsregeln i ABL 17 kap. 3 § andra och tredje st. Risk har avseende
utdelningen för 2009 utfört en ytterst noggrann kontroll senast per den 31 mars 2010
utan väsentlig anmärkning mot Tradings värdering. Hade en oberoende värdering/risk-
bedömning gjorts vid någon av ovan angivna tidpunkter hade, med tillämpning av
gällande unionsrättsligt redovisningsrättsligt regelverk, ingen brist, i vart fall ingen
väsentlig sådan, kunnat konstateras. FI har godkänt den finansiella koncernens IKU
som upprättades av Banken så sent som den 30 april 2010.

Tradingportföljen var felvärderad, kapitalbrist, om vinstutdelningarna var olagliga
och försiktighetsregeln.
Sid 755
Rättslig grund: (1) Det föreligger inte någon redovisningsbrist enligt lag eller annan
brist medförande påstådd kapitalbrist. Det föreligger därför inte heller någon olaglig
värdeöverföring. (2) I vart fall har ingen väsentlig redovisningsbrist förelegat enligt lag
eller annan brist och därför ingen olaglig värdeöverföring. (3) Utdelning har inte skett i
strid mot försiktighetsregeln. (4) Ingen oaktsamhet har förekommit, eftersom uppfyll-
ande av lag har skett. FI har delat denna uppfattning hos Banken. (5) Underliggande
dokumentation för utdelning har varit en tjänstemannaprodukt. (6) God tro hos Mats
Qviberg. (7) Inte adekvat kausalitet. (8) Inte försumlighet. (9) Mats Qviberg var vare
sig formell eller faktisk företrädare för Banken.
grunder i huvudsak rör frågorna om Tradingportföljen var felvärderad, kapitalbrist,
om vinstutdelningarna var olagliga, försiktighetsregeln, oaktsamhet, ond tro, orsaks-
samband, adekvans, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag samt ansvar som
4.6.1.4.2 b) Resultat-/likviditetseffekt och övriga brister m.m.

I vart fall har någon väsentlig resultat-/likviditetseffekt inte förelegat i Banken eller
moderbolaget, orsakad av positioner tagna av Trading under åren 2007 – april 2010
(kvartal 1) enligt lag eller annan brist förelegat. Kapitalbrist har därför inte förelegat.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om kapital-

brist.
Rättslig grund: (1) Det föreligger inte någon väsentlig redovisningsbrist i form av
felvärdering enligt lag. Kapitalbrist föreligger inte. (2) Försiktighetsregeln inte över-
trädd eftersom värdering av tradinglagret skett enligt lag och inga andra påstådda
brister har förelegat. (3) Ingen oaktsamhet har förekommit, eftersom uppfyllande av
lag har skett. FI har delat denna uppfattning. (4) Underliggande dokumentation för
utdelning har varit en tjänsternannaprodukt. (5) God tro hos Mats Qviberg. (6) Inte
Sid 756
adekvat kausalitet. (7) Inte försumlighet. (8) Mats Qviberg vare sig formell eller
faktisk företrädare för Banken.
om vinstutdelningarna var olagliga, försiktighetsregeln, oaktsamhet, ond tro, orsaks-
samband, adekvans, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag samt ansvar som
4.6.1.4.3 c) Senare tagna positioner m.m.

Den förlust som uppstått i Banken under inkomståret 2010 har i allt väsentligt sin
grund i av Banken, genom Fredrik Crafoord, för inkomståret 2010 tagna nya derivat-
positioner (efter kvartal 1) som i kombination med en ytterst känslig och svag
marknadssituation och en publikt annonserad forcerad avveckling som övergått i en
panikartad sådan och därefter från 8 juni 2010 övergått i en ren slaktavveckling på
annan än Mats Qvibergs beslut och krav, och har inte sin grund i påstått felvärderade
tradingpositioner i tiden före inkomståret 2010. Mats Qviberg har inte haft organ-
ställning i Banken vare sig formellt eller faktiskt och har inte medverkat i beslut om
slaktavveckling.
De av käranden påstådda felvärderade positionerna 2007–2009 har inte orsakat någon

skada eftersom positionerna omsatts utan väsentlig resultatpåverkan, i vart fall har inte
några sådana positioner av betydelse omsatts med väsentlig resultatpåverkan. Kapital-
brist har inte förelegat. För det fall att Banken bibehållit de positioner som Banken
innehade per 2009-12-31 till respektive lösentidpunkt alternativt till lämplig tidpunkt
under 2010, så hade Banken och därmed moderbolaget inte orsakats någon skada, i
vart fall inte någon skada av betydelse. Om Bankens positioner per den 31 december
2009 hade avvecklats normalt, hade denna avveckling lett till en vinst eller möjligen en
mycket begränsad förlust.
Mats Qviberg har inte haft någon detaljkunskap avseende Tradinglagrets positioner.
Sid 757

kapitalbrist, oaktsamhet, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som
de facto ställföreträdare, orsakssamband och ond tro.
Rättslig grund: (1) Det föreligger inte någon väsentlig redovisningsbrist i form av
felvärdering enligt unionsrättslig redovisningsrättslig lag eller annan påstådd brist.
Kapitalbrist föreligger därför inte. (2) Skadan har inte orsakats av påstådd felvärdering,
i vart fall inte av någon betydelse, eftersom denna, i allt väsentligt, orsakats av nytagna
positioner under inkomståret 2010 (efter kvartal 1) och den forcerade/panikartade
slaktavvecklingen under maj/juni 2010. (3) Försiktighetsregeln inte överträdd över-
huvud eftersom värdering av tradinglagret under samtliga i målet aktuella år skett
enligt lag. (4) Positionerna i Tradinglagret under 2007 och 2008 har omsatts utan
väsentlig förlust. Detsamma gäller positionerna per den 31 december 2009.
Försiktighetsregeln är därför inte överträdd medförande att ingen oaktsamhet har
förekommit i Banken pga. att eventuell felvärdering inte orsakat någon väsentlig skada
vid avveckling av positionerna 2007 – maj 2010. (5) Om oaktsamhet har förekommit i
Banken, så har Mats Qviberg pga. brist på organställning, vare sig formell eller faktisk,
inget ansvar. (6) God tro hos Mats Qviberg. (7) Inte adekvat kausalitet. (8) Inte
försumlighet. (9) Mats Qviberg vare sig formell eller faktisk företrädare för Banken.
övriga brister, om vinstutdelningarna var olagliga, försiktighetsregeln, orsaks-
samband, adekvans, oaktsamhet, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag,
ansvar som de facto ställföreträdare och ond tro.
4.6.1.4.4 d) Försiktighetsregeln m.m.

För det fall rätten finner att Tradingportföljen varit väsentligt felvärderad enligt
gällande regelverk, så har en sådan felvärdering och annan påstådd brist inte varit av
sådan betydelse att utdelning skett i strid mot försiktighetsregeln under åren 2008–
Sid 758
2010 eller vid årsskiftena 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010. HQ AB har haft att
införa Bankens siffror i koncernredovisningen och uppfyllt denna sin skyldighet.

försiktighetsregeln, om vinstutdelningarna var olagliga och moderbolagets ansvar.
Rättslig grund: (1) Försiktighetsregeln i ABL är inte och kan inte vara överträdd vid
uppfyllande av lag när koncernredovisning upprättats. (2) Mats Qviberg hade ingen
organställning, vare sig formellt eller faktisk i Banken. (3) Mats Qviberg har i egen-
skap av styrelseledamot i styrelsen i moderbolaget uppfyllt de lagenliga kraven.
(4) God tro hos Mats Qviberg. (5) Inte adekvat kausalitet. (6) Inte försumlighet.
(7) Mats Qviberg vare sig formell eller faktisk företrädare för Banken.
grunder i huvudsak rör frågorna om försiktighetsregeln, om vinstutdelningarna var
olagliga, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställ-
företrädare, moderbolagets ansvar, oaktsamhet, ond tro, orsakssamband och
adekvans.
4.6.1.4.5 e) Utdelningsmöjlighet har inte helt saknats m.m.

För det fall rätten finner att Tradingportföljen varit väsentligt felvärderad enligt
gällande regelverk, och att en sådan felvärdering och/eller annan påstådd brist varit av
sådan betydelse att utdelning i sig skett i strid mot försiktighetsregeln under något av
åren 2008–2010 eller alla år, så har i vart fall bristen inte medfört att utdelnings-
möjlighet helt saknats.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om vinst-

utdelningarna var olagliga.
Rättslig grund: (1) Försiktighetsregeln i ABL har medfört utdelningsutrymme, vilket

medför begränsat ansvar för återbäring/bristtäckning. (2) Mats Qviberg hade ingen
Sid 759
organställning, vare sig formellt eller faktisk i Banken. (3) Mats Qviberg har i egen-
skap av styrelseledamot i styrelsen i moderbolaget uppfyllt de lagenliga kraven.
(4) God tro hos Mats Qviberg. (5) Bristande adekvat kausalitet såvitt avser hela det
yrkade beloppet. (6) Inte försumlighet. (7) Mats Qviberg vare sig formell eller faktisk
företrädare för Banken.
grunder i huvudsak rör frågorna om försiktighetsregeln, om vinstutdelningarna var
olagliga, moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag, ansvar som de facto ställ-
företrädare, moderbolagets ansvar, oaktsamhet, ond tro, orsakssamband och
adekvans.
4.6.1.4.6 f) Moderbolagets ansvar för Bankens värdering m.m.

För det fall rätten finner att Tradingportföljen i enlighet med gällande regelverk för
Banken, under i målen aktuell tid, varit väsentligt felvärderad, har Mats Qviberg i
egenskap av styrelseledamot i moderbolaget, då Banken hade en separat styrelse, inget
legalt ansvar för Bankens felvärdering. Mats Qviberg har uppfyllt sina förpliktelser
enligt 8 kap. 4 § ABL.

moderbolagets ansvar.
Rättslig grund: (1) Ingen organställning i Banken, vare sig formellt eller faktiskt.
(2) Mats Qviberg har uppfyllt de lagenliga kraven enligt IFRS såvitt avser bl.a.
koncernredovisning. (3) Inte oaktsamhet, eftersom uppfyllande av lagkrav skett.
(4) God tro hos Mats Qviberg. (5) Inte adekvat kausalitet. (6) Inte försumlighet.
(7) Mats Qviberg var vare sig formell eller faktisk företrädare för Banken.
grunder i huvudsak rör frågorna om moderbolagsstyrelses ansvar för ett dotterbolag,
Sid 760
ansvar som de facto ställföreträdare, moderbolagets ansvar, oaktsamhet, ond tro,

4.6.1.4.7 g) Ond tro m.m.

För det fall rätten finner att Mats Qviberg i egenskap av styrelseledamot i moder-
bolaget i sig har ett ansvar för en väsentlig felvärdering av Tradingportföljen eller
annan påstådd brist i Banken, har Mats Qviberg saknat kännedom om/inte bort äga
kännedom om, och har pga. regelverkets komplexitet saknat möjlighet att skaffa sig
kännedom om förekomsten av en redovisningsmässig felvärdering i Banken och därför
inte varit i ond tro om felvärderingen eller övriga brister och därför inte varit oaktsam.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om ond tro.
Rättslig grund: (1) Mats Qviberg har varit i god tro och har därför inte varit oaktsam.
Han har inte haft, och borde inte ha haft, och saknat möjlighet att ha, kännedom om
faktiska omständigheter av betydelse för felvärderingen och övriga brister och har
därför inte varit oaktsam. (2) Det har inte varit möjligt för Mats Qviberg att skaffa sig
kännedom om relevanta, faktiska omständigheter rörande felvärderingen och detta
redan pga. regelverkets komplexitet och han har därför inte varit oaktsam. (3) Mats
Qviberg har haft rätt att förlita sig på Bankens kompetenta administrativa organisation
och kontroll- och revisionsstruktur inklusive externa revisorer som funnits i Banken
avseende bl.a. värdering och kontroll av Tradingportföljen och har därför inte varit i
ond tro eller oaktsam. (4) Mats Qviberg har aldrig mottagit någon alarmerande infor-
mation avseende något sakförhållande som Bankens organisation inte bedömts kunna
hantera och har därför inte haft att vidta någon åtgärd och detta direkt enligt svensk
rätt. (5) God tro hos Mats Qviberg. (6) Inte adekvat kausalitet. (7) Inte försumlighet.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, oaktsamhet, orsakssamband och
adekvans.
Sid 761
4.6.1.4.8 h) Begränsad och ospecificerad information m.m.

För det fall rätten finner att Mats Qviberg i sig haft någon kännedom om att Trading-
portföljen varit felvärderad enligt gällande regelverk eller annan påstådd brist, så har
sådan information varit av en sådant begränsad och ospecificerad innebörd att Mats
Qviberg inte varit i ond tro om någon felvärdering eller annan brist, i vart fall inte
någon väsentlig sådan, och har därför inte varit i ond tro eller oaktsam.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågorna om ond

tro och oaktsamhet.
Rättslig grund: (1) Mats Qviberg har inte varit i ond tro i anledning av alltför begrän-
sad och ospecificerad information och därför inte heller oaktsam. (2) Försiktighets-
regeln inte tillämplig. (3) Inte oaktsamhet. (4) God tro hos Mats Qviberg. (5) Inte
adekvat kausalitet. (6) Inte försumlighet.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, oaktsamhet, försiktighetsregeln, orsaks-
4.6.1.4.9 i) Eventuell brist endast momentan m.m.

För det fall att rätten finner att Mats Qviberg i sig har haft kännedom om att Trading-
portföljen varit felvärderad eller om annan påstådd brist, så har en sådan felvärdering/
brist endast varit momentan och inte orsakat någon skada och har därför inte haft
någon påverkan på möjligheterna till utdelning i HQ AB.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om vinst-

utdelningarna var olagliga.
Rättslig grund: (1) Momentan felvärdering har inte legalt inverkat på möjligheterna till
utdelning. (2) Försiktighetsregeln inte tillämplig. (3) Inte oaktsamhet. (4) God tro hos
Mats Qviberg. (5) Inte adekvat kausalitet. (6) Inte försumlighet.
Sid 762
grunder i huvudsak rör frågorna om vinstutdelningarna var olagliga, försiktighets-
regeln, oaktsamhet, ond tro, orsakssamband och adekvans.
4.6.1.4.10 j) God tro om laglighet m.m.

Mats Qviberg har, oavsett vad som anförts ovan, varit i god tro beträffande lagligheten
av de ifrågavarande vinstutdelningarna i förhållande till tillämpningen av försiktighets-
regeln, mot bakgrund av påstådd felvärdering av Tradingportföljen, Bankens kapital-
täckningsbehov (utöver vad som stadgas i 17:3 första stycket ABL), riskkontroll, samt
övriga påstådda brister.
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågan om ond tro
och försiktighetsregeln.
Rättslig grund: (1) God tro hos Mats Qviberg om försiktighetsregelns bristande
tillämplighet vid en sammanvägd bedömning. (2) Inte försumlighet.
grunder i huvudsak rör frågorna om ond tro, försiktighetsregeln och oaktsamhet.
4.6.1.4.11 k) Obehörig vinst m.m.

Mats Qviberg ska och kan inte göras återbärings-/bristtäckningsansvarig med hänsyn
till att ett sådant ansvar i förevarande fall skulle stå i strid med grundläggande
principer för den svenska rättsordningen, bl.a. om obehörig vinst, varvid särskilt ska
beaktas att en väsentlig del av de aktieägare som erhöll vinstutdelning från moder-
bolaget under åren 2008–2010, om de inte tvingades återbära dessa enligt av käranden
påstådda olagliga vinstutdelningar, pga.av vad Mats Qviberg och övriga svarandena
kan komma att tvingas utge skulle erhålla ytterligare vinstutdelningar, dvs. överkomp-
enserade med ytterligare en utdelning i form av antingen utdelning eller likvidations-
likvid i samband med kärandens avveckling vid en bifallande lagakraftvunnen dom.
Härtill kommer att aktieägare som inte ens var aktieägare eller mindre aktieägare än i
Sid 763
dag vid de aktuella utdelningstillfällena skulle kompenseras utan grund, eftersom de

medel som käranden vid framgång i vinstutdelningsmålen och en därpå följande
avveckling av käranden direkt och oavkortat skulle komma dessa aktieägare till godo.
Detta har lagstiftaren inte avsett.
Rättslig grund: (1) Obehörig vinst. (2) Brist på laglig grund. (3) God tro hos Mats
Qviberg.
grunder i huvudsak rör frågorna om återbäring eller bristtäckning skulle ge upphov
till en obehörig vinst, samt ond tro.
4.6.1.4.12 l) Förutsättningarna för återbäring och bristtäckning m.m.

I september 2010 efter det att Bankens tillstånd återkallats av FI förelåg inte någon
brist hos HQ AB och det var inte heller möjligt att någon brist skulle kunna uppkomma
mot bakgrund av de förpliktelser som HQ AB vid denna tidpunkt hade. Samtliga
fordringsägare har ostridigt erhållit fullt betalt.

brister i september 2010, samt förutsättningarna för återbäring och bristtäckning om
alla fordringsägare fått betalt.
Under alla förhållanden kan bristtäckningsansvar inte göras gällande mot Mats
Qviberg i förening med skadeståndsanspråket i skadeståndsmålet, vilket anspråk
innefattar påstått olagliga vinstutdelningar. I vart fall måste ett ersättningsansvar pga.
av det aktiebolagsrättsliga bristtäckningsansvaret anses vara överspelat vid kärandens
eventuella framgång i skadeståndsmålet, eftersom käranden under sådant förhållande
har tillräckliga medel för att påstådd felvärdering av Tradingportföljen ska
neutraliseras, varför försiktighetsregeln inte kan bli tillämplig.
Sid 764
Tingsrätten konstaterar att denna bestridandegrund i huvudsak rör frågorna om förut-

sättningarna för bristtäckning om en skadeståndstalan samtidigt förs samt om skade-
stånd tilldöms HQ AB.
Rättslig grund: (1) Ingen brist. (2) Brist läkt. (3) Försiktighetsregeln inte tillämplig.
(4) Inte försumlighet. (5) God tro hos Mats Qviberg.
grunder i huvudsak rör frågorna om brister i september 2010, försiktighetsregeln,
oaktsamhet och ond tro.
4.6.1.4.13 m) Jämkning av bristtäckningsansvar m.m.

Under alla förhållanden ska en eventuell bristtäckningsskyldighet för Mats Qviberg
jämkas till noll kronor eller det belopp tingsrätten finner skäligt på grund av hand-
lingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt, varvid samtliga omständig-
heter i målet åberopas som skäl för jämkning. Det saknas skäl mot jämkning.
De omständigheter som utgör skäl för jämkning avser särskilt följande:

- Den grad och art av oaktsamhet som läggs Mats Qviberg till last är av mindre
allvarlig karaktär, bl.a. eftersom han enligt ABL:s huvudregel inte har ansvar
för brister i Banken pga. att han inte hade ställning som organledamot;
- De åtgärder som käranden påstår att moderbolagsstyrelsen skulle ha vidtagits
förutsätter ett grundläggande fel i en annan juridisk person för vilka andra
svarar;
- Den skada som påstås är ett synnerligen högt belopp;
- Det synnerligen höga beloppet och Mats Qvibergs förmögenhetssituation
jämfört med övriga svaranden innebär att Mats Qviberg skulle få ersätta i
princip hela bristtäckningen, utan möjlighet att regressvis kunna få tillbaka mer
än ett begränsat belopp från övriga svaranden;
- HQ AB:s nuvarande karaktär av ett processbolag utan fordringsägare från
aktuell period innebär att bristtäckningens syfte att skydda fordringsägare inte
Sid 765
föreligger. HQ AB (och för den delen Banken) i egenskap av påstått nödlidande

existerar inte längre, varför något skyddsvärt intresse av bristtäckning saknas;
- Mats Qvibergs ekonomiska utfall av sitt ägande under i målet aktuell tid
inskränker sig till sedvanligt styrelsearvode i moderbolaget och de i målet
ostridiga utdelningsbeloppen som inte står i någon som helst proportion till
yrkat belopp; samt
- Mats Qviberg med familj har i allt sökt läka uppkommen situation genom att
föranstalta om Bankens rekapitalisering men har ändock i anledning av de i
målet påstådda händelserna förlorat ca 300 mkr.
Rättslig grund: (1) Brist på direkt ansvar enligt ABL och handling/underlåtenhet av
mindre allvarlig art. (2) Ekonomisk ställning per se och i förhållande till övriga
svarande. (3) Disproportion/brist på proportionalitet. (4) Inte ansvar enligt lag. (5) God
tro hos Mats Qviberg.
I anledning härav ska bristtäckningsansvaret för Mats Qviberg jämkas. I första hand till
noll kr och i andra hand det belopp som rätten finner skäligt.

jämkning av bristtäckningsansvaret.
4.6.2 Utveckling av talan
4.6.2.1 Allmän inledning (gällande för alla svaranden)
4.6.2.1.1 Brister
Käranden har påstått att det förelegat sex brister i HQ AB och Banken.
Brist 1: Kapitalfrågor
Kärande har påstått att Tradingportföljen var väsentligen övervärderad, att kapitalkrav
inte var tillgodosedda för Banken och därmed i koncernredovisningen och att kapital-
brist förelåg i Banken och därmed koncernredovisningen. Käranden har ifrågasatt
koncernbidrag, vinstutdelning och efterställd skuld 2007 (personalkonvertibel).
Sid 766
Tradingportföljen var inte övervärderad. Tradingportföljen var värderad enligt regel-

verket och därmed var kapitalkraven uppfyllda. Det förelåg inte heller någon kapital-
brist. Koncernbidragsfrågan var helt okontroversiell. Vinstutdelningen var tillåten. Den
efterställda skuldförbindelsen blev överspelad. Personalkonvertibeln löstes in och en
ny har utfärdats. När det gäller personalkonvertibeln så har den frågan diskuterats med
FI, som inte själva varit säkra på hur regelverket skulle tolkas.
Det förelåg ingen kapitalbrist. Kapitalet var beräknat enligt gällande regelverk, framför
allt i enlighet med IAS 39.
IAS 39 hade en annan innebörd än den käranden har påstått. Brottmålsdomen bekräftar
detta. Banken har tillämpat en regelenlig värderingsmodell. Rak volatilitet och även
rak historisk volatilitet var tillåten enligt lag. Dag 1-resultat var regelenligt.
IAS är en del av IFRS, som är ett principbaserat, mycket omfattande, regelverk. Ett
principbaserat regelverk bygger på bedömningar. IAS kan alltså tillämpas på olika sätt
utifrån bolagens bedömningar. Ett bolag kan värdera en tillgång på ett sätt och ett
annat bolag på ett annat sätt, men värderingarna kan vara riktiga om bolagen tillämpar
en riktig metod enligt IAS standarden.
Banken har tillämpat en riktig metod enligt IFRS standarden. Navigants värdering
faller däremot utanför ramarna för IFRS bestämmelser. Brist 1 föreligger inte.
Brist 2: Bristande upplysningar

Käranden har gjort gällande felaktig information om kapitaltäckning och felaktig infor-
mation om värderingen. Käranden har också gjort gällande brott mot IFRS 7 genom
bl.a. underlåten information om effekten av Dag 1-resultat, underlåten information om
värderingsantaganden och underlåten information om möjliga förändringar av
marknadspriset och dess påverkan på resultat och eget kapital.
Sid 767
Eftersom värderingen var riktig var resultat- och balansräkningarna samt informa-
tionen om kapitaltäckningen riktiga. Eftersom värderingsmetoden var riktig var även
informationen om värderingsprinciperna riktig. Redovisning av Dag 1-resultatet var
regelenlig. Underlåten information i övrigt var irrelevant. Det finns alltså inget orsaks-
samband avseende skadestånd och utdelningsyrkanden.
I årsredovisningar fanns en detaljerad redovisning hur värderingen gått till. HQ AB har

enligt lag haft att utan egen prövning acceptera Bankens sifferunderlag. Årsredovis-
ningar var en ren tjänstemannaprodukt. Käranden har inte påstått att tjänstemännen har
handlat otillbörligt eller medvetet felaktigt. Årsredovisningarna följde gällande regler.
Detta framgår också av Revisorsnämndens beslut och av tingsrättens friande brottmåls-
dom.
Eftersom värderingsmetoden var riktig har informationen varit riktig. HQ AB och

Banken var inte enligt lag skyldiga att tillämpa IFRS 7. Bolagen har uppgett att man
gjorde detta. Eventuella fel måste under sådana förhållanden vara ursäktliga.
Den lämnade informationen avseende nivåindelningen var inte vilseledande då den

ökade vaksamheten. Det är möjligt att en del derivat som hamnade i nivå 3 rätteligen
skulle ha hamnat i nivå 2. Detta har dock endast medfört en ökad vaksamhet hos
läsaren av årsredovisningen, eftersom detta visade att en stor del av Tradingportföljen
värderades rent teoretiskt.
Det finns inget orsakssamband mellan påstådd skada och förutsättningarna för
utdelning. Brist 2 föreligger inte.
Brist 3: Riskhanteringen
Käranden har påstått att det har förelegat osund riskkultur, felaktig värderingsmetod,
bristfällig riskmätning och kontroll, osund inställning till limiter, felaktig rapportering
samt bristande oberoende, resurser, kompetens hos Risk. Det bör för det första noteras
att Risks tjänstemän inte påstås ha gjort något otillbörligt eller medvetet felaktigt. Brist
Sid 768
3 utgår ifrån att värderingen var felaktig. Eftersom värderingen var riktig och
värderingsmetoden adekvat så saknas fog för samtliga påståenden rörande brist 3. Det
föreligger inte heller något orsakssamband mellan påstådd skada och förutsättningarna
för utdelning.
Risk bestod av erfaren och kompetent personal. Det fanns ett omfattande internt regel-
verk i Banken. Detta regelverk var synnerligen detaljerat och bestod av närmare 200
olika instruktioner. Det var en adekvat riskmätning och uppföljning av limiter från
Risks sida. Det skedde en adekvat rapportering från Risk till Banken och från VD till
moderbolagets styrelse. Riskavdelningen var oberoende och aktiv. Det gjordes löpande
förbättringar av internkontrollen i Banken. FI:s påpekanden åtgärdades löpande. Det
föreligger inget orsakssamband mellan påstådd skada och förutsättningarna för
utdelning. Brist 3 föreligger därför inte.
Brist 4: Stora exponeringar

Käranden har gjort gällande att det har förelegat en bristande kapitalbas under åren
2007 till och med 2009 och att detta lett till för stora exponeringar mot kund.
Brist 4 förutsätter att värderingen var felaktig. Eftersom värderingen var riktig före-
ligger inte brister i kapitalbasen. Eftersom kapitalbasen var riktig har inte Banken haft
för stora exponeringar mot kund. Det föreligger inget orsakssamband mellan påstådd
skada och förutsättningarna för utdelning.
IAS 39 hade en annan innebörd än den käranden har påstått. Detta framgår av brott-
målsdomen. Banken tillämpade en enligt regelverket riktig värderingsmetod. Rak
volatilitet och historisk volatilitet var tillåten. Brist 4 föreligger därför inte.
Brist 5: Marknadsförutsättningarna
Käranden har gjort gällande en global finansiell kris åren 2007-2010.
Det är ostridigt att det var utomordentligt turbulent från hösten 2007 till och med
sommaren 2010. Denna globala finansiella kris har utgjort grund för alla de kommer-
Sid 769
siella beslut som togs i Banken. Käranden har inte påstått att tjänstemän i Banken har
agerat otillbörligt eller medvetet felaktigt.
Brist 5 utgår ifrån att värderingen var felaktig. Eftersom värderingen var riktig var
Banken väl rustad att möta utmaningarna från omvärlden. Omvärldsfaktorerna för-
klarar förluster och limitöverträdelser. Banken upplevde sig som ”bäst i klassen” och
företagsförvärv diskuterades så sent som i maj 2010 under Fredrik Crafoords ledning.
Det föreligger inget orsakssamband mellan påstådd skada och förutsättningarna för
utdelning. Brist 5 föreligger därför inte.
Brist 6: Ansträngd likviditet 2009 och 2010

Käranden har gjort gällande att HQ AB:s likviditet var ansträngd våren 2009 och att
likviditeten låg under det s.k. tröskelvärdet. Enligt käranden var därför vinstutdelningar
inte tillåtna.
Detta är felaktigt. Likviditetsbrist förelåg inte annat än ytterst momentant trots den
extrema finansiella turbulensen. Det förelåg inga likviditetsproblem per aktuella
årsskiften eller utdelningsbeslut.
Käranden har gjort gällande att den påstådda likviditetsbristen skulle ha utgjort en
varningssignal för påstådd felvärdering och att svarandena därefter bort ha agerat. Den
har endast förelegat likviditetsbrist under ytterst momentana perioder dels den 31
oktober 2009 på grund av den finansiella turbulensen, dels från den 7 juni 2010 på
grund av den forcerade avvecklingen. Brist 6 föreligger inte.
4.6.2.1.2 Yrkandet om återbäring av vinstutdelningar och bristtäckning.

Käranden har påstått att utdelningarna inte var försvarliga enligt gällande regler, att det
förelegat brister i beslutsunderlaget, att det förelegat brister i styrelsens redogörelse
enligt 18 kap. 4 § ABL och att det förelegat ond tro hos motparten om att gällande
regler tillämpas felaktigt.
Sid 770
Kärandens ifrågasättande av utdelningarna utgår ifrån att värderingen var felaktig, dvs.
att tradinglagret var övervärderat. Eftersom värderingen var riktig faller kärandens
ifrågasättande av såväl utdelningsbeslut som det underlag det baserades på. Eftersom
bristerna inte förelegat saknas förutsättningar för återbäring. Det samma gäller
påståendet om bristtäckningsansvar. Det har inte förelegat ond tro hos svarandena.
4.6.2.1.3 Om felvärdering kan styrkas

Om käranden skulle styrka en felvärdering föreligger en labyrint av problem med
kärandens talan. Svarandena har invändningar om att de har varit i god tro, att de inte
agerat vårdslöst, att det inte föreligger adekvat kausalitet, att det inte finns någon
koncernrätt enligt svensk lag, att det föreligger formella hinder för talan, att kärandens
talan bygger på överlåtna fordringar, att grunderna är bristfälliga och att skade-
beräkningen är otjänlig etc.
Käranden måste vidare styrka att styrelserna, VD, Öresund och revisorerna känt till
eller bort känt till bristerna. Vidare måste käranden styrka att styrelseledamöterna i
HQ AB varit faktiskt företrädare för Banken.
Kärandens påstående om ond tro är ett påstående utan grund. Det kan konstateras att
det inte finns någon skönjbar individualisering av påståendena. Det har således enbart
gjorts gällande blanka påståenden utan individualisering. Det så kallade händelseför-
loppet har såvitt avser ond tro inte något stöd i åberopade handlingar. Käranden har
gjort fullständigt orimliga slutsatser utan förankring i de åberopade handlingarna.
Påståendet angående ond tro har skett mot bättre vetande.
4.6.2.1.4 Yrkandet om skadeståndsskyldighet

Käranden har påstått att moderbolaget har lidit direkt skada genom skadorna i Banken,
att ond tro har förelegat, att det fanns ”de facto ledmöter”, att brister inte har åtgärdats,
att årsredovisningarna var felaktiga, att koncernbidrag har lämnats som är skadestånds-
grundande, att vinstutdelningar har gjorts som är skadeståndsgrundande och att det
fanns skadeståndsgrundande viten.
Sid 771
Det föreligger inte förutsättningar för skadeståndsskyldighet på grund av följande. Det

är fråga om en indirekt skada som inte är ersättningsgill. Det fanns alternativa skade-
orsaker. Svarandena var i god tro. Ledamöterna i moderbolaget var inte ”de facto
ledamöter” i dotterbolaget. Det förelåg inte en skyldighet för styrelsen att åtgärda
påstådd kapitalbrist. Det adekvata orsakssambandet brister och skadeberäkningen är
otjänlig. FI:s beslut var felaktigt och inte förutsägbart.
4.6.2.1.5 Påstådd skada

Det adekvata orsakssambandet brister. Det fanns alternativa skadeorsaker, t.ex.
finansiell oro, misslyckade affärer, beslutet om slaktavveckling. Skada är inte visad.
FI:s beslut var felaktigt och inte förutsägbart.
4.6.2.2 Inledning avseende Mats Qviberg personligen

I 8 kap. 4 § andra st. ABL stadgas att styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets, och
om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation.
Enligt svensk rätt finns ingen koncernrätt. Moderbolaget i en koncern ska endast se till
att få en adekvat ekonomisk rapportering avseende sina dotterbolag. Detta har HQ AB
fått när det gäller Banken, både av Mikael König och Revisionskommitténs ordförande
Curt Lönnström.
De skador som käranden har gjort gällande kommer från Bankens ursprungsskada.
Bankens skada kan aldrig, med hänvisning till reglerna om jäv i 8 kap. ABL, vara
överlåten på Mats Qviberg.
4.6.2.3 Instruktioner m.m.
4.6.2.3.1 FI:s beslut om tillstånd att bedriva bankrörelse den 25 januari

2006
I beslutet gav FI, med stöd av 3 kap. 2 § LBF, Hagströmer & Qviberg Fond-
kommission AB, under namnändring till HQ Bank AB, tillstånd att driva bankrörelse.
Sid 772
FI anförde för bl.a. följande under sin bedömning. Företaget har redogjort för den
planerade verksamhet och för hur den ska vara organiserad. FI har granskat de ekono-
miska förutsättningarna för verksamheten, företagets organisation och verksamhet i
övrigt. FI bedömer att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt de krav som
ställs i LBF och andra relevanta författningar. Beslutet var undertecknat av general-
direktören Ingrid Bonde.
FI har således bedömt att Bankens instruktioner och verksamhet i övrigt uppfyllde de
krav som gällde för bankrörelse.
4.6.2.3.2 HQ-Instruktionen
I HQ-koncernen fanns det en mycket utvecklad ordning med ett regelverk bestående av
ett stort antal arbetsordningar, policies och instruktioner m.m. Dessa reglerade bl.a.
ansvarsfördelning och delegation. Regelverket hade samlingsnamnet HQ-Instruktionen
och bestod av ca 92 olika dokument.
Med tanke på omfattningen av regelverket var det självklart omöjligt för en styrelse-
ledamot att ensam ha kontroll på alla de olika delarna. Det fanns därför ett antal
delegationer i HQ-Instruktionen till olika befattningshavare, såväl i HQ-koncernen i
dess helhet som i dotterbolagen.
I HQ-Instruktionen A. Utformning och användning av regelverket angavs följande:

”Allmänt
Det är av yttersta vikt att HQ:s verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och
andra bestämmelser och i enlighet med god sedvänja i branschen och med
iakttagande av högsta etiska och moraliska standard. För att säkerställa detta
har styrelsen och VD i de tillståndspliktiga bolagen antagit interna instruktioner
för verksamheten. Det är varje anställds skyldighet att ta del av och sätta sig in i
samtliga generella instruktioner samt de instruktioner som berör den del av
verksamheten där den anställde utför sitt arbete.
Övergripande ansvar
Sid 773
Det övergripande ansvaret för sammanställning och uppdatering av

instruktionerna åvilar chefsjuristen. Det är dock varje affärsområdes-
chefs/avdelningschefs eget ansvar att till chefsjuristen fortlöpande anmäla varje
ändring av arbetsrutiner eller verksamhetens inriktning som kan påverka
innehållet i befintliga instruktioner.
Den anställdes ansvar
Som angetts ovan åligger det varje enskild anställd att ta del av och sätta sig in
i innehållet i samtliga de instruktioner som berör hans tjänst. Dit hör samtliga
generella och allmänna instruktioner, risk- och säkerhetspolicy samt den/de
instruktioner som behandlar de arbetsuppgifter den anställde skall utföra. I
samband med nyanställning erhåller den anställde dessutom ett personligt
exemplar av vissa av de generella instruktionerna. Underlåtenhet att följa eller
sätta sig in i de regler och rutiner som fastställs i instruktionsform kan under
inga förhållanden accepteras. Vid tveksamhet hur innehållet i en instruktion
skall tolkas skall den anställde tillfråga sin chef. Tolkningsfrågor kan vidare
underställas chefsjuristen.”
De anställda kände således till instruktionerna. Det måste beaktas att käranden inte har
gjort gällande de anställda har begått några medvetna fel.
Under rubriken Tillhandahållande av instruktionerna framgick att alla skulle ha

tillgång till instruktionerna och att de finns på nätet och i pappersform.
Det var Richard Berlin som var ansvarig för sammanställningen och uppdatering av
instruktionerna. På motsvarande sätt åvilade det respektive affärsområdeschef
respektive avdelningschef att fortlöpande till chefsjuristen anmäla varje ändring som
kunde påverka innehållet i instruktionerna. När det gällde Tradingavdelningen var det
alltså först Fredrik Crafoord och sedermera Tamer Torun som hade detta uttalade
ansvar. Käranden har inte gjort gällande att det skulle vara några subjektiva fel i det
här avseendet.
Sid 774
4.6.2.3.3 B3. Arbetsordning för styrelsen i HQ AB

När det gällde arbetsordningen för styrelsen i HQ AB var den fastställd av styrelsen
den 3 april 2009. Enligt arbetsordningen svarade styrelsen för bl.a. att det fanns en
tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och förordningar och andra
för verksamheten gällande regler, att det fanns effektiva system för uppföljning och
kontroll för bolagets verksamhet, att verksamhetsplan och budget för HQ-koncernen
fastställdes, att budgetuppföljning skedde, att säkerställa att bolagets informations-
givning präglades av öppenhet samt var korrekt, tillförlitlig och relevant, att erforder-
liga etiska riktlinjer fastställdes för HQ-koncernen, att HQ-koncernen hade erforderliga
riskhanterings- och riskrapporteringssystem, att övergripande mål, strategier och
handlingsplaner följdes upp samt att HQ-koncernens organisation, rutiner och interna
instruktioner fortlöpande granskades av en oberoende granskningsfunktion. Därutöver
ålåg det styrelsen med avseende på aktualitet och relevans minst en gång per år
fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete, fastställa arbetsordningen för VD och, i
förekommande fall, för dennes ställföreträdare och fastställa instruktion för insamling
och avrapportering av uppgifter till ledning för styrelsens bedömning av HQ-
koncernens ekonomiska situation.
Arbetsordningen innehöll också bestämmelser om styrelsens ordförande. Enligt arbets-

ordningen ålåg det ordförande att se till att ordinarie styrelsesammanträden hölls i
enlighet med denna arbetsordning och att extra sammanträden hölls vid behov. Styrel-
sens ordförande skulle vidare se till att styrelsens arbete bedrevs effektivt och att
styrelsen fullgjorde sina skyldigheter.
Enligt arbetsordningen skulle styrelsen årligen inrätta ett revisionsutskott som skulle
bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen skulle minst en gång per år fastställa
arbetsordning för Revisionskommittén.
På styrelsesammanträden skulle enligt arbetsordningen ekonomisk rapportering och

verksamhetsrapportering för koncernen regelmässigt förekomma. Till den ekonomiska
rapporteringen skulle det finnas ett skriftligt underlag vilket skulle ha sänts ut före
Sid 775
sammanträdet. Rapporteringen skulle ske enligt vad som föreskrevs enligt instruktion
för VD.
Vid styrelsens sammanträden skulle protokoll föras, och undertecknas av styrelsens

sekreterare och justeras förutom av ordföranden av ytterligare en styrelseledamot.
Styrelsens protokoll skulle tydligt återge de ärenden som behandlats, vilket underlag
som funnits för respektive ärende samt innebörden av de beslut som styrelsen fattade.
Protokollen skulle sändas till styrelsens ledamöter så snart som möjligt efter styrelse-
sammanträdet.
En styrelseledamot fick inte handlägga fråga om avtal mellan HQ AB och tredje man
om styrelseledamoten ifråga hade ett väsentligt intresse som kunde strida mot bolagets.
HQ AB efterlevde denna arbetsordning. Etiska riktlinjerna hade fastställts, revisions-

utskott hade utsetts och föreskrivna arbetsordningar fastställdes årligen. Styrelse-
mötena hölls och behandlade de föreskrivna frågorna. Styrelsens protokoll omfattade
ofta 70-80 sidor.
Styrelsen i HQ AB hade ansvar för att övervaka Bankens organisation och verksamhet
samt se till att Bankens styrelse och operativa ledning hade kompetens. Detta gällde i
förhållande till Bankens verksamhet och risker. HQ AB hade ett övervakningsansvar
över Banken. Detta innebar bl.a. att kontrollera att Banken hade erforderliga rutiner för
att rapportera och hantera risk. Ansvaret för att uppgifter utfördes ålåg däremot
Banken. Banken svarade för sina risker.
4.6.2.3.4 B4. Arbetsordningen för verkställande direktör i HQ AB och

dennes ställföreträdare
Arbetsordningen fastställdes av styrelsen och trädde i kraft den 3 april 2009.
Enligt arbetsordningen skulle VD sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar och i enlighet med av styrelsen beslutad budget och verk-
samhetsplan. VD svarade således för driften av rörelsen och tillsyn över personalen.
Sid 776
Därutöver svarade VD för att bolagets bokföring fullgjordes enligt lag och att bolagets
medelsförvaltning fördes på ett betryggande sätt. Det ålåg VD vidta åtgärder för
säkerställande av att verksamheten bedrevs i enlighet med gällande lagstiftning och
andra för verksamheten gällande bestämmelser.
Här fanns således en uttrycklig delegation att VD svarade för driften av rörelsen och
tillsyn över personalen.
Enligt arbetsordningen skulle VD bl.a. förse styrelsen med erforderligt underlag för
dess arbete både inför och mellan styrelsens sammanträden samt efter samråd med
styrelseordföranden fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden.
VD skulle också ansvara för att koncernens verksamhet fortlöpande övervakades och
kontrollerades, vilket bl.a. innebar att denne skulle löpande följa och granska
koncernens resultat- och balansräkning samt utvecklingen av koncernens risknivå,
tillse att efterlevnaden av koncernens interna instruktioner för styrning och kontroll av
verksamheten kontrollerades fortlöpande, löpande följa koncernens affärsmässiga
utveckling samt koncernens interna administrationsarbete.
När det gällde intern rapportering skulle VD fortlöpande informera styrelsen om

koncernens ekonomiska resultat och utveckling. Sådan rapportering skulle lämnas vid
varje styrelsemöte och vid händelser av väsentlig betydelse för koncernen. VD skulle
vid varje ordinarie styrelsemöte i erforderlig omfattning rapportera koncernens risk-
situation avseende såväl affärsrisker, operativa risker, legala och etiska risker samt
fysiska risker. VD skulle härutöver fortlöpande informera styrelsen om verksamhetens
utveckling och om väsentliga affärshändelser i koncernen.
När det gällde extern rapportering ansvarade VD för att koncernens externa rappor-
teringsskyldighet fullgjordes i enlighet med gällande bestämmelser. VD ansvarade
vidare för att bolagets löpande informationsgivning enligt lag, föreskrifter och
Sid 777
noteringsavtal fullgjordes. Beslut om offentliggörande av information av väsentlig

betydelse skulle om möjligt fattas i samråd med styrelsens ordförande.
Det fanns en skyldighet enligt lag att avge halvårsrapporter. Däremot skyldigheten att
avge kvartalsrapporter följde av noteringsavtalet.
Vidare fanns i arbetsordningen bestämmelser om jäv med angivande av vilka frågor

som VD inte fick handlägga. Arbetsordningen gällde även för vice VD, om denne
inträdde i VD:s ställe. Förelåg jäv för VD skulle vice VD inträda i dennes ställe.
Av denna arbetsordning framgår att det fanns en uttrycklig delegation till VD att sköta
den löpande förvaltningen samt att svara för att bokföringen är i enlighet med gällande
lagstiftning.
4.6.2.3.5 B7. Arbetsordning för HQ:s Revisionsutskott

Arbetsordningen fastställdes av styrelsen i HQ AB och den senaste lydelsen trädde i
kraft den 6 april 2009.
Under rubriken Allmänt antecknades att

”HQ är en finansiell koncern som är noterad i NASDAQ OMX Stockholm.
Koncernens huvudsakliga verksamheter består i tillståndspliktiga bank-,
värdepappers-, och fondbolagsrörelse, vilka styrs av ett omfattande civil- och
näringsrättsligt regelverk. I syfte att tillse att verksamheten följer tillämpliga
regelverk har styrelsen i HQ AB bildat ett Revisionsutskott som ska övervaka
och kontrollera att bolag inom HQ-koncernen har god intern kontroll och
formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell
rapportering och intern kontroll efterlevs samt att bolagens finansiella
rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga
redovisningsstandarder och övriga krav som ingår i en noterad koncern.”
Det framgick också att Revisionskommittén utsågs av styrelsen i HQ AB.

Sid 778
Enligt arbetsordningen skulle Revisionskommittén bl.a. övergripande övervaka och

kontrollera att det fanns effektiva, ändamålsenliga och samordnade funktioner för dels
identifiering, mätning, styrning, rapportering och kontroll över de risker som var
förknippade med koncernens olika verksamhetsområden, dels regelefterlevnad, dels
internrevision samt svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den
finansiella rapporteringen.
Av en fotnot i arbetsordningen framgick följande. Kvalitetssäkringen av bolagets

finansiella rapportering skedde normalt genom att utskottet behandlade alla kritiska
redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnade. Det förutsattes
att utskottet bl.a. behandlade frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentlig
osäkerhet i redovisade värden, inte korrigerade felaktigheter, händelser efter balans-
dagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuellt konstaterade oegentlig-
heter eller andra förhållanden som påverkade de finansiella rapporternas kvalitet.
Revisionskommittén fick också utreda och granska särskilda frågor som utskottet
ansåg väsentliga för säkerställandet av syftet med utskottets uppdrag.
Revisionskommittén fick uppdra åt koncernens olika stabsfunktioner, såsom men inte
begränsat till Ekonomi, Risk, Compliance Office och Juridik, att biträda utskottet med
utredning samt beredning av viss fråga.
Revisionskommittén fick lämna riktlinjer, anvisningar och råd till ledning för sam-
ordningen av frågor inom koncernen som omfattas av utskottets uppdrag. Innan
riktlinjer, anvisningar eller råd lämnades borde utskottet samråda med VD för HQ AB.
Dokumentation och rapportering skedde bl.a. genom skriftlig rapportering till

HQ AB:s styrelse samt i förekommande fall övriga styrelser i koncernen.
Rapportering har också skett, både till moderbolagets styrelse men också till Bankens.
Sid 779
Detta innebär att HQ AB:s styrelse i enlighet med sin skyldighet enligt gällande
lagstiftning och svensk kod för bolagsstyrning har inrättat ett revisionsutskott. Av
Revisionskommitténs rapporter framgår att utskottet har gjort ett gott arbete och att
utskottet ansett att, allt som allt, redovisningen är förenlig med IFRS.
Revisionskommittén är inte ett beslutande organ utan ett stödjande organ.
4.6.2.3.6 B1. Arbetsordning för styrelsen i HQ Bank AB

Arbetsordningen fastställdes av styrelsen i Banken den 18 augusti 2009 och trädde i
kraft omedelbart.
Enligt arbetsordningen skulle styrelsen svara för Bankens organisation och förvalt-
ningen av Bankens angelägenheter. Styrelsen skulle se till att organisationen
beträffande bokföringen och medelsförvaltningen innefattade en tillfredsställande
kontroll. Det ålåg styrelsen att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation.
Styrelsen skulle avge årsredovisning och delårsrapport. Avgivande av delårsrapport
fick delegeras till VD.
Av arbetsordningen framgick att styrelsen skulle ansvara för bl.a. att verksamheten
bedrevs i enlighet med lagar och förordningar och andra för verksamheten gällande
bestämmelser, att verksamhetsplan och budget, att budgetuppföljning skedde, att
bolaget hade erforderliga riskhanterings- och riskrapporteringssystem, att riskpolicy
fastställdes, att fastställa kapitalbehovet för verksamheten anpassad till vid var tid
gällande risknivå och organisation samt tillse att det upprättades ett dokument för IKU
som fortlöpande uppdaterades, att interna instruktioner fastställdes och efterlevdes, att
en god intern kontroll upprättades och bibehölls, att bolagets organisation, rutiner och
interna instruktioner fortlöpande granskades av en oberoende granskningsfunktion, att
se till att det fanns informationssystem för att tillhandahålla relevant information, att
övergripande mål och handlingsplaner följdes upp och att bolagets externa rappor-
teringsskyldighet fullföljdes.
Sid 780
Verksamhetsplan och budget fastställdes koncerngemensamt i moderbolagets styrelse.

Budgetuppföljning skedde i Banken av den del av budgeten som avsåg Banken.
Bankens styrelse hade, till skillnad mot moderbolagets styrelse, en utpekat ansvar för
att Banken hade ett erforderliga riskhanterings- och riskrapporteringssystem.
Styrelsen i Banken skulle enligt arbetsordningen utse styrelsens ordförande, VD och

dennes ställföreträdare, firmatecknare och ledamöter av kreditkommittén. Styrelsen
skulle fastställa arbetsordning för styrelsen, VD och dennes ställföreträdare, Balans-
räkningskommittén, Internrevisionen, Risk och Compliance Office.
Styrelsen i Banken skulle fastställa instruktioner för Risk- och säkerhetspolicy, Finans-
funktionen, Ekonomi, Kredithantering, anställdas egna värdepappersaffärer och
rapportering av händelser av väsentlig betydelse.
Styrelsen i Banken skulle också besluta om bl.a. beviljande av krediter överstigande 15

mkr och fastställande av riskmandaten avseende affärsverksamheten.
Enligt arbetsordningen skulle styrelsens ordförande övervaka bolagets verksamhet och

ansvara för att styrelsens ledamöter fick upplysningar om bolagets verksamhet och
viktigare händelser även mellan styrelsesammanträdena.
Enligt arbetsordningen skulle följande frågor regelmässigt förekomma på ordinarie

styrelsesammanträdena: ekonomisk rapportering, verksamhetsrapportering, rappor-
tering från enheterna Risk, Finans och Krediter samt rapportering från Compliance och
Juridik.
Vid en jämförelse med motsvarande bestämmelser i moderbolagets arbetsordning

framgår att det var en stor skillnad i information till Banken kontra moderbolaget.
Informationen till Banken var både större och annorlunda än den rapportering som
skedde till moderbolagets styrelse.
Sid 781
När det gällde ekonomi- och verksamhetsrapportering kunde den ske genom att rapport
lämnades till styrelsen för Bankens moderbolag, under förutsättning att samtliga
styrelseledamöter erhöll samma information. Detta innebar alltså en förenkling eller en
optimering av informationsflödet.
Vid styrelsens sammanträden skulle protokoll föras. Protokollen skulle föras och
undertecknas av styrelsens sekreterare. Protokoll och utdrag av protokoll fick inte
kopieras eller lämnas ut till annan än styrelseledamot och bolagets revisor utan god-
kännande från ordföranden eller av denne utsedd styrelseledamot. Utlämnandet fick
dock ske i den mån det var föranledd av lag eller annan författning eller myndighets-
beslut eller föreskrift i interna instruktioner.
Sammanfattningsvis så innebar denna arbetsordning en mer omfattande, helt annor-

lunda rapportering till Banken än till moderbolaget. Detta berodde bl.a. på att det
förelåg ett antal bankspecifika förhållanden som Banken var tvungen att hantera, vid
sidan av att Banken var ett rörelsedrivande bolag. Banken hade också att fatta ett antal
beslut. Det föreligger inte ens ett påstående i målet att några av dessa beslut skulle ha
varit fattade av moderbolagets styrelse eller att Mats Qviberg skulle ha fattat något av
de här besluten.
4.6.2.3.7 B2. Arbetsordning för verkställande direktör i HQ Bank AB och

dennes ställföreträdare
Arbetsordningen fastställdes av styrelsen den 19 maj 2009 och trädde i kraft
omedelbart.
Enligt arbetsordningen skulle VD sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar och i enlighet med av styrelsen beslutad budget och
verksamhetsplan. VD skulle således svara för driften av rörelsen och tillsynen av
personalen. Därutöver svarade VD för att Bankens bokföring fullgjordes enligt lag och
att Bankens medelsförvaltning sköttes på ett betryggande sätt. Det ålåg VD att vidta
åtgärder till säkerställande av att verksamheten bedrevs i enlighet med gällande
lagstiftning och andra för verksamheten gällande bestämmelser.
Sid 782
Det ålåg VD bl.a. att fastställa interna instruktioner och arbetsordningar i den mån
detta inte ankom på styrelsen enligt instruktionen för styrelsens arbetsordning och
tillse att dessa genomgicks för omprövning årligen liksom när behov uppstod på grund
av t.ex. ändring i regelverk eller organisation.
VD skulle ansvara för att Bankens verksamhet fortlöpande övervakades och

kontrollerades, vilket bl.a. innebar att denne skulle löpande följa och granska Bankens
resultat- och balansutveckling och utvecklingen av Bankens risknivå, se till att
efterlevnaden av interna instruktioner för styrning och kontroll av risker kontrollerades
fortlöpande, löpande följa Bankens affärsmässiga utveckling samt den interna
administrationens arbete.
I arbetsordningen fanns föreskrifter om intern och extern rapportering. VD skulle

fortlöpande informera styrelsen om Bankens ekonomiska situation och utveckling.
Sådan rapportering skulle lämnas vid varje styrelsemöte och vid händelse av väsentlig
betydelse för Banken. VD skulle ansvara för att det vid varje ordinarie styrelsemöte
framlades rapportering avseende Bankens risksituation avseende såväl affärsrisker,
operativa risker, legala och etiska risker samt fysiska risker. VD skulle härutöver
fortlöpande informera styrelsen om verksamhetens utveckling och väsentliga affärs-
händelser i Banken.
VD i Banken skulle alltså vid varje styrelsemöte lägga fram rapportering avseende
Bankens risksituation. Detta skilde sig från moderbolaget, där VD i erforderlig
omfattning skulle rapportera om koncernens risksituation.
När det gällde den externa rapporteringen angavs att VD skulle ansvara för att Bankens
externa rapporteringsskyldighet fullgjordes i enlighet med gällande bestämmelser. VD
skulle härutöver tillse att FI erhöll information om väsentliga förändringar i Bankens
organisation eller verksamhet samt att FI i övrigt fick den information som fordrades
för att upprätthålla inspektionens förtroende för Bankens verksamhet.
Sid 783
Den externa rapporteringen innebar också ett ansvar för VD att förmedla information
inom koncernen, dvs. även till andra bolag inom koncernen.
Arbetsordningen gällde även för VD:s ställföreträdare, om denne inträdde i VD:s

ställe. Bestämmelserna om jäv gällde alltid även för ställföreträdaren. Förelåg jäv för
VD skulle ställföreträdaren inträda i dennes ställe.
4.6.2.3.8 F1. HQ Investment Banking/Verksamhet och ledning

Instruktionen fastställdes, efter revision, av VD den 6 april 2009 och trädde i kraft
omedelbart.
Av instruktionen framgick att verksamheten inom Investment Banking omfattade bl.a.

Trading. Ansvarig för verksamheten var chefen för Investment Banking (CIB). Under
långa perioder var Fredrik Crafoord CIB. CIB skulle rapportera till VD och skulle
handha och besluta i frågor avseende den löpande förvaltningen av affärsområdet i
enlighet med beslutad verksamhetsplan och budget samt övriga ledningsbeslut. Dvs.
avseende den avdelningen fanns det ett ansvar, motsvarande ett VD-ansvar, delegerat
till CIB.
CIB skulle tillse att verksamheten bedrevs i överensstämmelse med gällande lag-
stiftning och föreskrifter, övriga regler för verksamheten samt interna instruktioner.
CIB skulle vidare bl.a. fungera som operativt ansvarig vilket bl.a. innebar organisation
och ledning av den löpande verksamheten, löpande informera VD om affärsområdets
utveckling och om väsentliga affärshändelser, upprätta förslag till verksamhetsplan och
budget för affärsområdet, följa upp att fastställd verksamhetsplan och budget efter-
levdes och att avvikelser beslutades i behörig ordning, löpande följa och granska
affärsområdets resultatutveckling, risknivå samt efterlevnad av interna instruktioner för
styrning och kontroll av risker samt affärsutveckling, fastställa befattningsbeskriv-
ningar för personal i ledande funktioner inom affärsområdet, tillse att det fanns upp-
Sid 784
daterade instruktioner och rutinbeskrivningar för underställda affärsområden, tillse att

underställda enheters personal, även innefattande externt anställd personal, hade den
kompetens och utbildning som fordrades för fullgörandet av tilldelade arbetsuppgifter
samt att medarbetarna fortlöpande uppdaterade sin kompetens och utbildning, löpande
verka för att potentiella och uppkomna intressekonflikter identifierades och anmäldes
till Compliance Officer, informera Compliance Officer och chefen för Risk om
ändringar i organisationen som skulle kunna påkalla dels ändringar i instruktionerna
och/eller arbetsrutiner/rutinbeskrivningar, dels särskild information till tillsyns-
myndigheter, börs och motparter, genast informera chefen för Risk om förhållanden
som kunde antas vara av väsentlig betydelse för bedömningen av styrningen och
kontrollen av risker inom affärsområdet samt genast informera VD och Compliance
Officer vid misstänkta eller konstaterade regelöverträdelser.
CIB skulle verka för att affärsområdets verksamhet bedrevs på sådant sätt att det
främjade en sund utveckling av Bankens verksamhet.
4.6.2.3.9 B6. Arbetsordning för Risk

Arbetsordningen för Risk, fastställdes, efter att ha varit föremål för revision vid ett
flertal tillfällen, av styrelsen i Banken den 19 maj 2009. Den trädde i kraft omedelbart.
Enligt arbetsordningen var Risk ett stabsorgan inom Banken som ansvarade för identi-
fiering, mätning, styrning, rapportering och kontroll över de risker som var för-
knippade med Bankens risker. Risk var vidare en centralt ansvarig funktion för
koncernens övergripande riskhantering och för koncerngemensam rapportering av
kapitaltäckning samt i övrigt enligt vad som närmare vid var tid var reglerat i koncern-
interna avtal. Verksamheten leddes av chefen för funktionen.
Risk var fristående från affärsverksamheten och var direkt underställd VD och styrelse.
Ansvaret för riskhanteringen låg i första hand inom varje affärsområde samt Back
office under överinseende av och kommunikation med Risk och övriga
stabsfunktioner. Det operativa övergripande ansvaret för riskhanteringen ålåg Risk
Sid 785
beträffande marknadsrisker, likviditetsrisker, finansieringsrisker, valutarisker,

ränterisker, operativa risker, kreditrisker, mopartsrisker och etiska risker.
Angående Risks arbetsuppgifter angavs att med riskhantering skulle förstås alla former
av förebyggande åtgärder som syftade till att förhindra eller begränsa såväl oönskade
risker som skadeverkningar. Limiter och begränsad behörighet skulle utgöra exempel
på interna restriktioner som syftade till att limitera Bankens risker. Åtgärder som
kunde begränsa skadeverkningarna omfattade dels försäkringar, dels planer och rutiner
för hantering av skador. Riskhantering skulle också omfatta alla former av kontroll av
att förebyggande åtgärder fungerade på ett tillfredsställande sätt. I första hand skulle
det ske genom en löpande kontroll inom respektive ansvarsområde för vilken respek-
tive chef svarade för. Risk utgjorde en från linjeorganisationen fristående funktion och
ansvarade för en oberoende löpande kontroll. Den tredje komponenten i riskhante-
ringen skulle utgöras av de åtgärder som skulle vidtas om och när de förebyggande
åtgärderna inte fungerade som avsett.
Risk skulle ansvara för att implementera riktlinjer och rutiner för identifiering av de
risker som fanns i Bankens verksamhet, metoder och system, att identifiera de risker
som fanns i Bankens verksamhet, metoder och system, att kontrollera och utvärdera att
Bankens riktlinjer och rutiner var ändamålsenliga och effektiva med beaktande av
deras syfte, att övervaka dagligen att gällande mandat för limiter efterlevdes, att
kontrollera att alla brister som identifierats rörande Bankens riskhantering åtgärdades
på ett ändamålsenligt och adekvat sätt, att granska och bedöma alla förslag till föränd-
ringar i verksamheten som påverkade Bankens risktagande på ett avgörande sätt, att
granska och till- eller avstyrka förslag på nya riskmandat och ändringar i existerande
mandat vilka styrelsen beslutat om, att ansvara för Bankens och koncernens över-
gripande försäkringsskydd inom ramen för lämnade riktlinjer, att upprätta kapital-
täckningsrapport, att löpande uppdatera och tillställa styrelsen IKU:n samt att månat-
ligen genomföra en marknadsvärdering av Tradingportföljen.
Sid 786
Risk skulle skriftligen rapportera till VD och styrelsen. Till varje ordinarie styrelse-
möte i Banken skulle Risk lämna en skriftlig rapport till styrelsen som innefattade
uppgifter till ledning för styrelsens bedömning av marknadsrisker, likviditetsrisker,
finansieringsrisker, operativa risker, valutarisker, ränterisker, kreditrisker, motparts-
risker och etiska risker. Väsentliga eller anmärkningsvärda händelser skulle utan
dröjsmål rapporteras skriftligen till VD och styrelsens ordförande.
Risk skulle årligen lämna en skriftlig årsrapport till VD och styrelsen. Risk skulle
dokumentera sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt.
Angående mandat skulle Risk ha tillgång till all den utredning som funktionen
bedömde erforderligt för att kunna fullgöra de uppdrag som följde av denna instruk-
tion. Förfrågningar från Risk skulle besvaras utan opåkallat dröjsmål. Information som
lämnades till Risk skulle vara korrekt, saklig och fullständig samt fick inte dölja,
förringa, missleda eller på annat sätt skapa oklarhet avseende de förhållanden som
informationen rörde.
När Risk tog fram IKU så ställdes frågor till koncernen. Över 50 personer involverades
i arbetet med IKU och enligt mandatet i arbetsordningen hade Risk rätt att utgå från att
de uppgifter som lämnades var riktiga och tillförlitliga. Sammanfattningsvis var Risk
ett stabsorgan inom Banken. Risk rapporterade till Bankens styrelse och till Bankens
VD. Så har också skett. Riskavdelningen hade ansvar för att till- och avstyrka limiter
samt att göra månatliga kontrollvärderingar av Tradings resultat. Bankens styrelse har
aldrig avvikit från Risks bedömningar. Banken har aldrig fattat beslut om höjd limit
när Risk avstyrkt från det. I de två fall där Risk inte kunde lämna en ren kontroll-
värdering av Tradings resultat så hänsköts frågorna enligt en eskaleringsprincip till VD
och styrelse. I båda fallen har VD och styrelse gått på Risks linje med en mer konser-
vativ redovisning.
Sid 787
4.6.2.3.10 CD 1. Risk- och säkerhetspolicy

Styrelsen i Banken fastställde policyn av den 19 maj 2009 och den trädde i kraft
omedelbart. Den hade varit föremål för ett flertal revisioner.
I instruktionen angavs att denna policy innehåller bestämmelser och riktlinjer för
hantering av de risker som är förenade med Bankens verksamhet.
När det gällde fördelning av ansvar och befogenheter angavs att styrelsen hade det
yttersta ansvaret för verksamheten och därmed också för riskhanteringen. Styrelsen
skulle besluta om övergripande riskpolicy med bestämmelser och riktlinjer för all
riskhantering, besluta om förändringar i verksamheten som påverkade Bankens risk-
tagande på ett avgörande sätt, besluta om riskmandat för affärsverksamheten samt
besluta om förändringar i försäkringsskyddet som påverkade Bankens risktagande på
ett avgörande sätt.
Styrelsen skulle enligt instruktionen delegera ansvaret på Balansräkningskommittén,

Kreditkommittén, VD, säkerhetschef och Risk enligt följande.
Balansräkningskommittén skulle pröva och besluta i frågor av principiell eller

väsentlig art som hänskjutits till kommittén avseende exempelvis:
+ etablerande av nya affärsområden,
+ nya positions- och riskmandat och ändringar i existerande mandat, vilket styrelsen
skulle besluta om,
+ nya positions- och riskmandat och ändringar i existerande mandat, vilka VD skulle
besluta om,
+ ärenden som Kreditkommittén beslutade om,
+ tillfälliga inskränkningar i existerande mandat,
+ extern finansiering och intern kapitalallokering, innefattande bl.a ramar för upp-
låning och likviditetshantering,
+ åtgärder för att hantera och reducera Bankens risktagande.
Sid 788
Kreditkommittén skulle bl.a. handlägga kreditfrågor enligt vad som närmast föreskrivs
i kreditinstruktionerna.
VD skulle
+ rapportera Bankens affärsrisker löpande till styrelsen,
+ besluta om, på förslag av affärsområdesansvarig eller cheferna för Risk, Finans eller
Kredit, risklimiter inom de riskmandat styrelsen angivit, om ärendet inte handlades av
Balansräkningskommittén,
+ besluta om, på förslag av affärsområdesansvarig eller cheferna för Risk, Finans eller
Kredit, rutiner och regler för affärsverksamheten inom ramen för de riktlinjer styrelsen
angivit, om ärendet inte handlades av Balansräkningskommittén,
+ besluta om, på förslag från Säkerhetschefen eller cheferna för Risk, Finans eller
Kredit, rutiner och regler för hantering av operativa risker och fysiska risker inom
ramen för de riktlinjer styrelsen angivit, och
+ besluta om, på förslag av cheferna för Risk, Finanser eller Kredit, försäkringar inom
ramen för de riktlinjer styrelsen angivit.
Risk skulle övervaka, dagligen, att gällande mandat för limiter efterlevdes, övervaka
att gällande interna regler och rutiner rörande riskhantering efterlevdes, granska och
bedöma alla förslag till förändringar i verksamheten som påverkade Bankens risk-
tagande på ett avgörande sätt, granska och till- eller avstyrka förslag på nya riskmandat
och ändringar i existerande mandat enligt vad styrelsen beslutat om, granska och till-
eller avstyrka förslag på nya risklimiter och ändringar i existerande limiter vilka
Balansräkningskommittén eller VD beslutat om, ansvara för Bankens försäkringsskydd
inom ramen för de riktlinjer styrelsen angivit och rapportera löpande till VD och
styrelsen.
I instruktionen angavs att det skulle finnas det skulle finnas försäkringar som täckte
kostnader för VD och styrelsemedlem till följd av personligt skadeansvar enligt
reglerna i ABL. Styrelsen skulle besluta om utformning och omfattning på förslag av
Risk. Chefen för Risk skulle svara för upphandling och administration.
Sid 789
Ansvarsförsäkring för VD och styrelse var alltså en fråga som Risk hanterade.
Sak-, ansvars- och förmögenhetsbrottsförsäkring fick upphandlas som koncerngemen-

sam försäkring.
Instruktionen angav angående rapportering att daglig positions- och riskrapport skulle
ske till VD, affärsområdeschefer, chefen för Risk och chefen för Administration.
Dessutom skulle veckovis eller oftare när det så var påkallat upprättas och sparas
elektroniskt under ”Stab”: veckovis rapportering av stora exponeringar, av jävsrisker,
av överbelåning och av kunddepåer med negativt eget kapital. ”Stab” skulle vara
tillgängligt för VD, affärsområdescheferna, cheferna för Risk, Finans, Kredit, Juridik
och Administration. Rapportering skulle ske till styrelsen inför varje styrelsemöte i
enlighet med vad styrelsen beslutat om.
4.6.2.3.11 CD 1. Bilaga 1. Regler och befogenheter för HQ Bank AB:s

Tradingavdelning
Risks arbete styrdes också av dessa regler och befogenheter för Bankens Trading-
avdelning, som utgjorde bilaga 1 till Risk- och säkerhetspolicyn. Bilagan var fastställd
av styrelsen i Banken den 19 maj 2009. I bilagan fanns ett antal regler och befogen-
heter för chefen för Trading (CT). CT var, under den i målet aktuella tiden, Fredrik
Crafoord och Tamer Torun.
CT var ansvarig för positionstagning och market making. Godkända marknadsplatser

och börser fanns upptagna i en bilaga och i denna fanns bl.a. för Sverige OMX
Stockholmsbörsen och för Tyskland DAX upptagna.
Det angavs också att nya marknader endast fick handlas efter godkännande av Balans-
räkningskommittén eller i undantagsfall av VD. Efter beslut om handel i ny marknad
skulle styrelsen informeras och HQ-Instruktionen uppdateras.
Sid 790
CT skulle ansvara för att samtliga affärer och transaktioner registrerades omedelbart
och senast vid handelns slut i systemet för riskmätning, ORC. Affärsregistrering skulle
i möjligaste mån ske automatiskt exempelvis genom elektronisk förbindelse direkt till
börs- eller marknadssystem.
Angående risk- och resultatrapportering angavs att efter handelsdagens slut skulle en
risk- och resultatrapport produceras där Tradings totala risk och resultat utan svårighet
kunde överblickas.
CT skulle ansvara för att rapporten upprättades och signerades. CT ansvarade härvid
för fullständighet och riktighet i rapporten. Detta är en central utgångspunkt och måste
förstås utifrån det förhållandet att käranden inte har påstått några medvetna fel av
anställda.
I Tradinginstruktionen redovisades också för limitfördelning, Bruttosäkerhetsbelopp,

Nettosäkerhetsbelopp, Trading Account Balance (TAB), O/N Risk aktierelaterade
instrument (stresstest) och Nettoexponering.
Under avsnittet I resultatrapporteringen skall ingå angavs bl.a. att vid utvärdering av
derivat skulle framräknat teoretiskt värde ligga till grund för bokföring och resultat-
beräkning. Vidare angavs att teoretiskt värde skulle åsättas av Trading. Teoretiskt
värde skulle göras med av branschen vedertagna modeller och dessa fanns ytterligare
dokumenterade i ORC-manualen. CT skulle ansvara för modellval för derivatinstru-
ment samt för att indata för teoretisk värdering var konsistent i alla underliggande
portföljer, exempelvis skulle förväntade utdelningar vara uppdaterade på ett syste-
matiskt vis liksom riskfria räntor och förväntad volatilitet. Parametrar som estimerades
vid teoretisk beräkning av derivatinstrument var volatilitet. Den skulle vara densamma
för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande värdepapper och slutmånad.
Dessa estimat byggde på implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk
volatilitet i aktuellt underliggande. Avvikelse från denna princip skulle löpande särskilt
kommenteras och motiveras av CT.
Sid 791
Det var alltså Trading som producerade Risk/Resultatrapporten och käranden har inte
påstått att resultatrapporteringen inte skett på angivet sätt. Utgångspunkten måste hur
som helst vara att ingen anställd medvetet frångått den föreskrivna hanteringen.
Risk kunde göra stickprov och skulle minst veckovis kontrollera att den teoretiska
volatiliteten var konsistent.
Bestämmelsen om kontroll av konsistens hade tillkommit efter ett påpekande från FI.
När det gällde automatiska loggrapporter fick Risk dagligen automatgenererade loggar
från ORC per mail angående manuella transaktionskorrigeringar, förändringar i
teoretisk volatilitet och tidpunkt då resultatet var klart.
Det fanns sammanfattningsvis tydliga rapportvägar. Allting skulle rapporteras inom

Bankens organisation. Handel för egen räkning gjordes inom Trading. Det var
Bankens styrelse med stöd av andra som beslutade om risklimiter och andra limiter för
Trading. Om det förekom limitöverträdelser så har dessa rapporterats till och
behandlats av Bankens styrelse vid styrelsemötena. Det har också funnits kommentarer
från Trading angående dessa överträdelser.
Vid en jämförelse med tidigare Risk- och säkerhetspolicy samt dess bilaga om regler
och befogenheter för Bankens Trading framgår att det skett uppdateringar i de senare
instruktionerna, bl.a. angående automatloggarna och de veckovisa kontrollerna som
Risk skulle utföra. Ändringarna var bl.a. föranledda av FI:s påpekanden inom ramen
för utredningen om komplexa produkter. Banken reviderade alltså sina rutiner fort-
löpande och hade rutiner som på ett bra sätt stödde den verksamhet som Banken
bedrev.
Sid 792
4.6.2.3.12 F10. HQ Trading

Instruktionen fastställdes av VD i Banken den 12 januari 2010 och trädde i kraft
omedelbart.
HQ Investment Banking:s verksamhet bestod bl.a. av att förvalta Bankens egna medel.
Detta skedde genom handel i egen bok vilket Trading ansvarade för. Ansvarig för
enheten var CT, vilken rapporterade till chefen för Investment Banking. Den löpande
verksamheten inom enheten sköttes av CT. Samtliga medarbetare inom Trading
rapporterade till CT. Tradings verksamhet skulle bedrivas i, från övrig verksamhet i
Banken, avskild lokal. Medarbetare tillhörande andra delar av Banken ägde inte
tillträde till Tradings lokaler. Medarbetare på Trading ålades särskilt att tillse att denna
regel hölls så att inte något informationsutbyte mellan Bankens handel för eget lager
och Bankens kundhandel förekom.
CT skulle löpande informera chefen för Investment Banking om verksamhetens

utveckling och affärshändelser av betydelse, ansvara för övergripande organisation
inom enheten, utse den eller de ställföreträdare som fordras vid CT:s frånvaro, upprätta
förslag till verksamhetsplan och budget, övervaka att verksamheten bedrevs i enlighet
med gällande regler, rutiner och fastlagd strategi, upprätta de rutinbeskrivningar som
fordrades för att säkerställa att enhetens verksamhet bedrevs på ett ändamålsenligt sätt
i enlighet med gällande regler och instruktioner för enheten, dagligen kontrollera att
verksamhetens samtliga portföljer, depåer och brukade konton hanterades enligt
gällande regler och mandat samt löpande genomföra samt dokumentera stickprovs-
kontroller för att kontrollera att verksamheten bedrevs i enlighet med gällande regler,
rutiner och policies.
CT skulle också informera Compliance Officer och chefen för Risk om ändringar i
organisation och/eller arbetsrutiner som kunde föranleda ändringar i instruktionen eller
särskild information till tillsynsmyndigheter, börser eller motparter.
Sid 793
Varje medarbetare på Trading skulle handlägga uppdraget i enlighet med denna

instruktion och övriga HQ-instruktioner samt i övrigt med iakttagande av de riktlinjer
och rutinbeskrivningar som kunde meddelas från tid till annan samt genast anmäla till
överordnad och Compliance Officer eventuella avvikelser från gällande regelverk,
instruktioner och rutinbeskrivningar.
Banken, genom VD, stärkte alltså löpande, och till och med så sent som den 12 januari
2010, upp rutinerna för tradingverksamheten och formaliserade dem. Det fanns ett stort
antal nivåer, förutom VD, inom Banken som hanterade värderingsfrågorna rörande
tradinglagret och det var ingen uppgift för styrelsen i moderbolaget.
4.6.2.3.13 IJ3. HQ Ekonomiavdelningen

Instruktionen fastställdes av styrelsen i Banken den 19 maj 2009. Ekonomi ansvarade
för löpande redovisning och rapportering för samtliga företag i HQ-koncernen.
Ekonomi skulle tillse att korrekt information om bolagens finansiella ställning
lämnades vid fastställda tidpunkter och att denna följde vid var tid gällande regler och
lagstiftning.
Ekonomi skulle ansvara för ett antal moment/processer. När det gällde redovisnings-
regler skulle Ekonomi säkerställa att Banken vid var tidpunkt följde gällande redo-
visningsregler och det anmärktes att aktuella redovisningsprinciper stod att finna i
senast publicerade årsredovisning. Ekonomi skulle också ansvara för intäkts- och
kostnadsstyrningar. Angående budget skulle Ekonomi ansvara för att en effektiv
budgetprocess genomfördes under hösten med avrapportering till styrelsens
budgetmöte som normalt brukade hållas under inledningen av december månad.
Ekonomi skulle avseende intern rapportering bl.a. löpande hålla VD i HQ AB
informerad om utvecklingen av den finansiella ställningen i koncernen. Månadsbokslut
skulle lämnas till styrelsen respektive avdelningschefer omkring den 15:e efterföljande
månad. Ekonomis ansvar för delårsrapportering och årsbokslut fanns också beskrivet i
instruktionen. När det gällde myndighetsrapportering ingick bl.a. rapportering till FI.
Sid 794
Ansvarig för verksamheten var ekonomichefen, CFO. CFO rapporterade till Chef Stab
& Administration (CSA). CFO skulle handha och besluta i frågor avseende den
löpande förvaltningen av enheten i enlighet med beslutad verksamhetsplan och budget
samt övriga ledningsbeslut. CFO skulle också verka för att verksamheten bedrevs på
sådant sätt att ett fullgott stöd lämnades till de affärsdrivande enheterna, att lämna
information och rapportering som gjorde att verksamheten vid var tid kunde kostnads-
optimeras samt att relevant och korrekt information över den finansiella ställningen
lämnades såväl internt som externt.
Det fanns alltså ett uttryckligt ansvar för CFO att förse andra delar av Banken med
information så att dessa kunde fullgöra sin verksamhet ett gällande regelverk och
ekonomiregler.
CFO skulle bl.a. ansvara för övergripande organisation inom enheten, löpande
informera CSA, dvs. Jesper Bülow, om verksamhetens utveckling och händelser av
betydelse samt omedelbart informera VD i HQ AB om förhållanden som kunde
föranleda förändringar i koncernens finansiella ställning som avvek från tidigare
bedömningar.
Det har inte påståtts att CFO har lämnat någon sådan information till VD.
CFO skulle vidare tillse att det fanns rutinbeskrivningar som fordrades för att säker-
ställa att Ekonomis verksamhet bedrevs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med
gällande regler och instruktioner, tillse att underställda medarbetare, även innefattande
extra anställd personal, hade den kompetens och utbildning som fordrades för full-
görandet av tilldelade arbetsuppgifter samt att medarbetarna fortlöpande uppdaterade
sin kompetens och utbildning samt informera Compliance Officer och Risk om
ändringar i avdelningens verksamhet som kunde föranleda ändringar i instruktioner
eller särskild information till tillsynsmyndighet, börser och motparter.
Sid 795
CFO skulle löpande följa och granska enhetens efterlevnad av interna instruktioner och
rutinbeskrivningar för styrning och kontroll av risker och affärsutveckling samt göra
erforderliga uppdateringar av rutinbeskrivningar när ändrade förhållanden så
påkallade.
Det ålåg varje medarbetare inom Ekonomi att utföra sitt arbete i enlighet med denna
instruktion och övriga HQ-instruktioner samt i övrigt med iakttagande av de riktlinjer
och rutinbeskrivningar som kunde meddelas från tid till annan, löpande informera CFO
om händelser, affärer och transaktioner som kunde antas ha betydelse för att CFO
skulle kunna leda och fördela arbetet samt genast anmäla till överordnad Compliance
Officer eventuella avvikelser från gällande regelverk, instruktioner och rutinbeskriv-
ningar.
Det var alltså Ekonomin som internt svarade, med visst stöd av andra avdelningar, för
att gällande redovisningsregler följdes, att delårs- och årsredovisningar publicerades
enligt gällande regelverk samt att ett fullgott stöd lämnades till de affärsdrivande
enheterna. Detta skulle medföra att korrekt information om HQ:s finansiella ställning
skulle lämnas i de externa rapporterna.
Sammanfattningsvis var ansvaret för redovisningsefterlevnad internt delegerat till

CFO. Detta gällde avseende både årsredovisningarna och den löpande periodvisa
sammanställningen av Bankens resultat och ställning.
4.6.2.3.14 Årsredovisningsprocess
Mattias Arnelund var CFO och han har beskrivit CFO:s ansvar för årsredovisningarna
som ett produktionsansvar.
Vid framtagandet av årsredovisningen var ett stort antal medarbetare från olika enheter
engagerade för att sammanställa produkten. Arbetet samordnades av en redovisnings-
chef. Redovisningschefen fick kvalificerad rådgivning och stöd av revisorer och
konsulter för att säkerställa att årsredovisningen var i enlighet med IFRS. Det skedde
Sid 796
en kvalitetsgranskning av CFO. CFO har inte rapporterat att det vid granskningen
framkommit att det skulle finnas någon avvikelse från IFRS. Dessutom skedde en
granskning av årsredovisningen av revisorn, samt en avrapportering på slutrevision av
KPMG, VD, CFO och redovisningschefen. Det skedde också en avrapportering till
Revisionskommittén. Först därefter lämnades årsredovisningen till styrelsen. Under
processen har det inte lämnats något besked om att det skulle finnas någon avvikelse
från regelverket. Det har inte heller gjorts gällande att det medvetet lämnats några
felaktiga uppgifter från någon i organisationen.
Sammanfattningsvis basade alltså Mattias Arnelund över ett stort kollektiv som alla
bidrog till årsredovisningen. Mattias Arnelund använde och utnyttjade externa
konsulter avseende kvalificerade redovisningsfrågor. Han ansvarade för kvalitets-
säkring av de externa rapporterna tillsammans med Revisionskommittén under över-
inseende och granskning inom ramen för revisionen. Mattias Arnelund, som har haft
kontakt med de specialister som han bedömde vara erforderliga, har redovisat att de
externa ekonomiska rapporterna som avgetts enligt hans uppfattning har varit förenliga
med regelverket och hållit högsta kvalitet. Inte i något fall avseende respektive
årsredovisning har Mattias Arnelund eller någon annan inom ramen för arbetet att
producera årsredovisningarna flaggat för att det skulle vara några felaktigheter.
Tvärtom är årsredovisningarna förberedda utan sådana flaggningar av en tjänstemanna-
organisation, vilket är sedvanligt i den här typen av bolag.
En förutsättning för att styrelsen i Banken eller moderbolaget skulle kunna vara
oaktsam, i relation till redovisningen, är att styrelsen skulle ha överprövat ekonomi-
chefen understödd av egen personal och externa konsulter, när denna har redovisat att
den ekonomiska rapporteringen och redovisningen var av högsta kvalitet, vilket
dessutom har granskats inom ramen för revisionen.
4.6.2.3.15 B5. Arbetsordning för Balansräkningskommittén

Arbetsordningen fastställdes av styrelsen i Banken den 19 maj 2009 och trädde i kraft
omedelbart. Den har varit föremål för ett antal revisioner.
Sid 797
Balansräkningskommittén var ett organ för samråd mellan VD och underställda chefer,
vad gäller Bankens löpande verksamhet och utvecklingen av verksamheten, exempel-
vis gällande strukturella och finansiella frågor, nya affärsområden och produkter,
ramar för riskmandat, räntesättning och finansiering.
Balansräkningskommittén skulle behandla och besluta i frågor som hänskjutits till

kommittén. Rätt att hänskjuta frågor till kommittén hade styrelsen, VD, cheferna för
Investment och Private Banking, chefen för Stab & Administration, Compliance, Risk
och Kreditchefen.
Balansräkningskommittén skulle härutöver handlägga frågor enligt föreskrifter som

lämnades av styrelsen eller av VD i utfärdade instruktioner för verksamheten eller
frågor som kommittén själv hade beslutat att behandla. Frågor som kunde hänskjutas
till kommittén var bl.a. nya positions- och riskmandat och ändringar i existerande
mandat, vilka dels styrelsen, dels VD skulle besluta om, ärenden som Kreditkommittén
beslutade om, tillfälliga inskränkningar i existerande mandat, extern finansiering och
intern kapitalallokering, innefattande bl.a. ramar för upplåning och likviditetshantering
samt åtgärder för att hantera och reducera Bankens risktagande.
I arbetsordningen fanns också bestämmelser om sammansättning, beslutsordning och

arbetsformer.
Käranden har inte försökt utreda vilka uppgifter som behandlades av Balansräknings-
kommittén och vilka beslut som har fattades av den. Balansräkningskommittén var
ytterligare en stödfunktion och en kontrollfunktion i Banken. En stor mängd av
påstådda brister har koppling just till regelefterlevnad i förhållande till FI.
4.6.2.3.16 B8. Instruktion för Compliance i HQ Bank

Instruktionen fastställdes av styrelsen Banken den 16 december 2008 och trädde ikraft
omedelbart.
Sid 798
I instruktionen angavs följande under allmänt. LBF och lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden samt därtill kopplade föreskrifter från FI (FFFS 2005:1, 5 kap., och
FFFS 2007:16, 6 kap.) föreskrev att Banken skulle ha ändamålsenliga riktlinjer och
rutiner för att säkerställa bl.a. att Banken följde de regelverk som reglerade Bankens
verksamhet. I Banken ansvarade funktionen för regelefterlevnad, Compliance, för
övervakning av att Banken följde gällande regelverk samt att styrelse, ledande
befattningshavare, anställda och anknutna ombud, tillsammans benämnda Relevanta
Personer, fick den utbildning och information respektive de råd och det stöd som
fordrades för att verksamheten skulle kunna bedrivas på ett betryggande och sunt sätt
enligt tillämpliga regelverk. Compliance ansvarade vidare för att identifiera och
minimera risken för att verksamheten bedrevs i strid med gällande regelverk.
De personer som ingick i funktionen Compliance skulle ha en oberoende ställning i

förhållande till de verksamheter som de utövade kontroll över samt ha ett objektivt
förhållningssätt vid utförandet av sina arbetsuppgifter.
Verksamheten skulle bygga på ett riskbaserat förhållningssätt.
Verksamheten på Compliance skulle ledas av chefen för funktionen.
Compliance och dess Compliance Officer var direkt underställd styrelsen och VD.
Det kan antecknas att det var Erik Kjellberg som var chef under i målet aktuell period.
I instruktionen angavs bl.a. följande under information och utbildning. Compliance

Officer skulle vidta erforderliga åtgärder i syfte att tillse att Relevanta Personer fick
kännedom om vid var tid gällande regler för den verksamhet som Banken bedrev.
Kunskap om gällande regler kunde förmedlas genom t.ex. Bankens interna instruk-
tioner och rutinbeskrivningar, utbildningsinsatser och annan information.
Sid 799
Compliance var alltså en stödfunktion för att Banken skulle uppfylla gällande regler.
Under rubriken kontroll och övervakning angavs bl.a. följande. Compliance skulle
aktivt genom på förhand bestämda kontroller söka identifiera risker för att viss
verksamhet inom Banken kunde komma att bedrivas på sätt som är oförenligt med
gällande regelverk samt föreslå de åtgärder som fordrades för att minimera dessa
risker.
Det skulle enligt instruktionen finnas en Compliance-plan.
När det gällde interna instruktioner angavs att Compliance Officer ansvarade för att
samtliga Bankens instruktioner årligen genomgicks av berörda verksamhetschefer och
befattningshavare. Compliance Officer skulle vid genomgång av instruktionerna i
samråd med berörda verksamhetschefer och befattningshavare lämna förslag på
erforderliga uppdateringar. Revidering skulle även ske när så erfordrades med anled-
ning av regel-, organisations- och systemförändringar.
Compliance Officer skulle rapportera till VD och styrelsen.
Det som föreskrevs om mandat överensstämde med det som gällde för Risk, enligt
dess instruktion.
Under rubriken avgränsningar angavs att Compliance inte ansvarade för frågor
relaterade till skatter, ekonom, kapitaltäckning och därmed förenliga frågor.
Det ålåg alltså Compliance Officer att informera t.ex. styrelsen i Banken och ge råd
och stöd som fordrades för att verksamheten skulle kunna bedrivas på ett betryggande
och sunt sätt enligt tillämpliga regelverk. Det framgick med tydlighet av instruktionen
att koncernen hade organiserat sin verksamhet på ett sådant sätt att Banken hade sina
egna problemställningar och att dessa skulle hanteras inom Banken. Compliance
Officer rapporterade således till VD och styrelsen i Banken.
Sid 800
Om Compliance Officer hade uppdrag från andra koncernbolag att ansvara för deras
regelefterlevnad, skulle det uppdragsgivande bolagets instruktion äga tillämpning på
den verksamheten.
4.6.2.3.17 IJ5. Juridik, Arbetsordning för juristavdelningen

Instruktionen fastställdes av VD i Banken den 16 december 2008 och trädde i kraft
omedelbart.
Juristavdelningen inom Banken skulle ansvara för hanteringen av alla juridiska frågor i
HQ-koncernen och avdelningens arbete skulle ledas av chefsjuristen. Juristavdelningen
skulle bl.a. tillhandahålla sekreterare till styrelserna för i koncernen ingående bolag
och biträda HQ AB med aktiemarknads- och koncernrättsliga frågor.
Chefsjuristen, som under aktuell tid var Richard Berlin, skulle bl.a. tjänstgöra som
sekreterare i HQ AB:s och Bankens styrelser samt informera Compliance Officer om
förhållanden som kunde anses vara väsentliga för dennes verksamhet. Chefsjuristen
skulle rapportera löpande till VD och styrelsen i HQ AB och Banken samt när behov
förelåg till övriga VD:ar och styrelser i koncernen.
I instruktionen fanns en särskild bestämmelse som rörde uppdrag från koncernbolag.
4.6.2.3.18 B13. Arbetsordning för Bankens Internrevision

Arbetsordningen fastställdes av styrelsen den 17 november 2008 och trädde i kraft
omedelbart.
Av instruktionen framgick att Internrevision var en funktion inom Banken som var
direkt underställd Bankens styrelse. Internrevisionen skulle biträda styrelsen med
granskning av verksamheten m.m. som var sådan natur att det inte var lämpligt att
granskningen utfördes av Revisionskommittén. För Revisionskommittén gällde en
särskild instruktion. Internrevisionens granskning skulle vara inriktad mot att utreda
och kontrollera om Bankens affärs- och administrativa system, verksamheter samt
Sid 801
beslutande organ och befattningshavare omfattades av erforderliga kontrollmekanismer

för en effektiv, ändamålsenlig och förutsättningsbar styrning av Bankens rörelse och
därmed förenade risker inom ramen för gällande regelverk.
Internrevision var alltså ytterligare en kontrollfunktion.
Internrevision skulle bestå av i Banken anställd personal eller av extern konsult.

Internrevisionens uppdrag skulle följa en av styrelsen fastställd revisionsplan. På
samma sätt som för Risk och Compliance Officer fanns det ett mandat att erforderliga
upplysningar skulle lämnas Internrevision.
Internrevisionen skulle rapportera till styrelsen i Banken. Rapporteringen skulle vara

skriftlig. Rapporter skulle lämnas till styrelsen efter slutförande av varje enskilt
revisionsuppdrag.
Av revisionsplanen framgick att Internrevison skulle granska Compliance-funktionen,

Kredithanteringsprocessen, Risk och Ekonomi- och finansfunktionen. Vidare skulle
Internrevision granska uppföljning av rekommendationer rörande nämnda funktioner.
Internrevisionen kunde alltså ske antingen genom egen anställd personal eller genom
extern konsult. ATOS är ett exempel på en sådan konsult som var anlitad. Intern-
revisionen var alltså ytterligare en säkerhetsfunktion för styrelsen i Banken i sin
löpande utvärdering av de olika funktionerna.
4.6.2.3.19 CD2. Finanspolicy och instruktion.

Instruktionen är fastställd av styrelsen i Banken och det har skett olika revideringar,
den senaste den 19 maj 2009.
Finansfunktionen var en funktion inom Ekonomi och Finans. Verksamheten leddes av

CFO som rapporterade till Chefen Stab & Administration. Finansfunktionen ansvarade
Sid 802
för placeringen av överskottslikvidet, analys och rapportering av likviditetsbehov och

samordnande av finansfrågor inom HQ-koncernen.
VD eller Balansräkningskommittén beslutade om vilka kreditramar som skulle

tecknas. Inga räntepositioner av betydelse skulle tas in i den löpande verksamheten.
VD eller Balansräkningskommittén skulle fastställa storleken på det belopp som skulle
finnas tillgängligt för erforderlig finansiell beredskap.
Finansfunktionen skulle hantera bolagets säkerheter. CFO skulle ansvara för att
Bankens tillgängliga säkerheter i form av egna och kunders värdepapper hanterades i
enlighet med gällande regelverk. Finansfunktionen skulle tillse att likviditetsrapport
samt rapport för ställda säkerheter upprättades dagligen.
Innan VD fattade beslut i en fråga som VD enligt denna instruktion fick besluta om
skulle VD pröva om frågan var av sådan art eller beskaffenhet att den borde hänskjutas
till Balansräkningskommittén för vidare handläggning.
4.6.2.3.20 K2A. Kreditinstruktion

Instruktionen fastställdes i uppdaterad version av styrelsen i Banken den 24 mars 2009.
Av instruktionen framgick att kreditgivningen bedrevs med stöd av LBF.
Enligt instruktionen var det styrelsen i Banken som hade det övergripande ansvaret för
all kreditgivning. Styrelsen hade delegerat rätten att besluta om vissa krediter till
Kreditkommittén.
Styrelsen skulle besluta om krediter överstigande 15 mkr, krediter till s.k. jävs-
personer, krediter till HQ AB, krediter till bolag inom koncernen samt eventuella
eftergifter avseende oreglerade fordringar som omfattades av styrelsens beslut enligt
ovan. Kreditkommittén skulle besluta om bl.a. krediter upp till och med 15 mkr.
Sid 803
Enligt instruktionen fick kredit, inklusive säkerhetskrav och eventuella borgens-

åtaganden, till enskild kund eller intressegemenskap inte överstiga 25 procent av HQ:s
vid var tid gällande kapitalbas eller 20 procent när det gällde bolag inom koncernen.
De stora exponeringarna hade alltså uttryckligen delegerats till styrelsen i Banken och
inte till Kreditkommittén.
4.6.2.3.21 Övergripande reflexioner

Av dessa instruktioner framgår tydligt hur ansvaret mellan moderbolaget och Banken
är fördelat. Detta har betydelse för kärandens påstående om ”de facto styrelseledamot-
skap”. Ett sådant ledamotskap i Banken innebär att en person såväl beslutsmässigt som
utåt agerar som styrelseledamot, trots att personen inte formellt är styrelseledamot i
Banken. Kärandens påståenden om de facto ledamotskap är, mot bakgrund av denna
HQ-Instruktion, gjort mot bättre vetande.
Käranden har, som Mats Qviberg har uppfattat det, påstått att Mats Qviberg skulle var
en s.k. shadow director-styrelseledamot i Banken. En shadow director-styrelse-
ledamot meddelar andra ledamöter i hemlighet vilka beslut som ska fattas i olika
frågor. Det har inte framkommit att Mats Qviberg i förevarande fall skulle ha fattat
något av Bankens styrelsebeslut i hemlighet på ovan angivet sätt.
Käranden har haft näst intill obegränsat material och har tidigare varit hundraprocentig
ägare till Banken. Käranden har valt att sälja Banken till Carnegie. Detta är en
omständighet som innebär att käranden har gjort dessa påståendena mot bättre vetande.
4.6.2.4 HQ:s organisation i relation till påstådda brister
4.6.2.4.1 Brist 1a – Felvärdering

En eventuell felvärdering började hos Trading. Chefen för Trading hade ett uttryckligt
ansvar att avge korrekta uppgifter och rapportera till Investment Banking. Investment
Banking hade en skyldighet att redovisa varje avvikelse till Risk. Risk var den
avdelningen som hade till uppgift att kontrollera detta. Förutom Investment Banking
Sid 804
hade samtliga personer som var anställda en skyldighet att rapportera varje avvikelse
till Risk. Chefen för Risk hade ett ansvar att kontrollera den värdering som Trading
hade gjort. Ekonomiavdelning hade ansvar för att se till att tillämpliga redovisnings-
regler följdes samt att förse de andra avdelningarna, däribland Risk, med erforderlig
information för att dessa skulle kunna uppfylla samtliga regelverk.
Risk skulle ge klartecken till Ekonomi när kontrollvärderingarna kunde bokföras.

Trading satte i och för sig volatiliteterna, men det var Risk som lämnade besked till
Ekonomi att sifforna fick tas in i bokföringen. I realiteten hade Risk veto.
Ekonomi leddes av CFO, som i sin tur rapporterade till chefen för Stab & Admini-
stration. Chefen för Risk, men också chefen för Stab & Administration, rapporterade
till VD. Om det uppkom oenighet eskalerades frågan till VD. Käranden har inte påstått
att det medvetet lämnats felaktiga uppgifter under den beskrivna processen upp till
VD. Efter VD kom Bankens styrelse
Organisationen i Banken fick dessutom stöd av konsulter, Internrevision, Balans-

räkningskommittén och Compliance Officer.
4.6.2.4.2 Brist 1b, 1c, 1f – Kapitalkrav, Kapitalbrist, Efterställd skuld

Alla affärsdrivande enheterna - Ekonomi, Private Banking, Investment Banking och
Back Office – var involverade i arbetet med IKU. Det var 60 eller 80 personer från
Banken som var inblandade i arbetet. Enheterna rapporterade till Risk, som samlade in
uppgifterna. Av mandatet i HQ-Instruktionen framgick att Risk skulle ha tillgång till
all utredning som Risk behövde för sin uppgift och att förfrågningar från Risk skulle
besvaras utan dröjsmål. Informationen som lämnades skulle också vara fullständig. Det
har inte påståtts att någon anställd lämnat medvetet felaktiga uppgifter till Risk.
Chefen för Risk rapporterade till VD och VD till Bankens styrelse. I arbetet med IKU
togs också hjälp av konsulter. Dessutom var det ett nära samarbete med Ekonomi och
det förekom dialog med FI samt andra institut. HQ AB hade skyldighet att på koncern-
Sid 805
nivå redovisa för IKU. Men enligt 9 kap. 3 § kapitaltäckningslagen var det kredit-
institutets ansvar, dvs. Bankens.
4.6.2.4.3 Brist 1d, 1e – Koncernbidrag, vinstutdelning

Finansavdelningen leddes av CFO, som hade stöd av Balansräkningskommittén.
Därefter kom VD och Bankens styrelse. Vinstutdelning bestämdes av stämman i
HQ AB. Det är alltså Bankens högsta beslutande organ som fattade beslut om vinst-
utdelning.
4.6.2.4.4 Brist 2 – Bristande upplysningar

Risk, Juridik, Compliance Officer och Back Office arbetade med att färdigställa
årsredovisningen. Redovisningschefen samordnade arbetet. Det lämnades stöd av
KPMG och i redovisningsfrågor plockades det in konsulter. Rapportering skedde till
CFO. CFO kvalitetssäkrade arbetet med stöd av kvalificerad rådgivning för att
säkerställa att årsredovisningen var förenlig med IFRS. Det skedde en granskning från
KPMG:s sida. Det skedde också rapport till Revisionskommittén. CFO rapporterade
till VD. Det har inte förekommit någon rapport från CFO att det fanns några avvikelser
med referens till IFRS. Arbetet redovisades till slut till styrelsen.
Det var styrelsen i moderbolaget som avgav årsredovisning innefattande koncern-

redovisning. Det fanns dock två rena bankfrågor. Den ena frågan fanns medtagen i not
1 och 27 i årsredovisningen och rörde Bankens tillgångar. Den andra frågan rörde
felvärderingen. Detta hade att göra med koncernresultat- och koncernbalansräkning,
där IAS 27 skulle användas. Reglerna innebar att från ett dotterbolags resultat- och
balansräkning, som fördes in i koncernbalansräkningen, skulle värdet på aktier som
moderbolaget hade i dotterbolaget räknas bort.
4.6.2.4.5 Brist 3 – Riskhanteringen

Risk skulle enligt mandatet i instruktionen ha tillgång till all den utredning som funk-
tionen bedömde erforderlig för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Alla enheter på Banken
skulle rapportera alla eventuella avvikelser till Risk. Risk hade personal som arbetade
Sid 806
med dessa frågor och chefen för Risk skulle rapportera till VD och Bankens styrelse.
Enligt instruktionerna hade Banken ansvar för sina egna risker.
Moderbolaget hade däremot ansvar för riskhanteringen i koncernen, och den sam-
ordning som krävdes för riskhantering inom koncernen.
4.6.2.4.6 Brist 4 – Stora exponeringar

Det fanns en kreditavdelning och en kreditchef. Det fanns vidare en kreditkommitté
som hade rätt att besluta om krediter upp till 15 mkr. Bankens styrelse kunde besluta
om krediter överstigande 15 mkr. Inom ramen för regelverket fanns bestämmelser om
stora exponeringar. Dessa frågor hanterades och beslutades uteslutande av Banken.
Även koncernens ställning måste beaktas och på detta sätt blev även moderbolaget till
viss del involverat.
4.6.2.4.7 Brist 6 – Ansträngd likviditet

Det fanns en finansavdelning. Finansavdelningen leddes av CFO. CFO rapporterade
till chefen för Stab & Administration, CSA. Därefter kom VD i Banken och Balans-
räkningskommittén och till slut Bankens styrelse.
Rapportering från Finans skedde också på koncernnivå till moderbolagets styrelse,

som tittade på koncernens likviditet. I instruktionen fanns också en bestämmelse som
angav att Finans också skulle titta på Bankens likviditet. Finans har inte vid något
tillfälle rapporterat att likviditeten underkändes. Vid ett tillfälle, den 31 oktober 2009,
rapporterades att tröskelvärdet underskridits kortvarigt med ett mycket liten belopp.
Detta läktes snabbt och likviditeten lågt klart över tröskelvärdet någon vecka senare.
4.6.2.5 Påståendet om ond tro
4.6.2.5.1 Inledning
Käranden har framställt ett påstående om ond tro för samtliga svaranden. Den enda
ledning som käranden har lämnat är att om en person är avsändare eller mottagare av
en handling får personen anses känna till innehållet. Men käranden har inte påstått vad
personen på individnivå var i ond tro om.
Sid 807
En styrelse i ett moderbolag har att reagera på information avseende ett dotterbolag om
det är fråga om dels alarmerande uppgifter dels moderbolagets styrelse bedömer att
dotterbolagets organisation inte klarar att lösa uppgiften. Moderbolaget kan i sådant
fall kalla till extra bolagsstämma och byta styrelsen eller VD. Moderbolaget kan också
på extra bolagsstämma och på bolagsstämman, som är dotterbolagets högsta beslu-
tande organ, rösta för bindande instruktioner. Ett moderbolag kan emellertid inte agera
självmant och kan inte rättshandla för dotterbolagets räkning.
Mats Qviberg måste, med anledning den uppkomna situationen, exculpera sig.
4.6.2.5.2 Den s.k. Edgen

Edge är inget vedertaget begrepp. Begreppet har troligtvis uppfunnits inom före-
gångaren till Banken, nämligen Hagströmer & Qviberg Fondkommission. Edgen har
inte någon betydelse på grund av missvisande marknadspriser. Med hänsyn härtill vad
det ointressant att granska Edgen. Denna slutsats kan dras utifrån följande dokument.
4.6.2.5.3 Rapport från KPMG, Hagströmer & Qviberg – revision 2004

I dokumentet uppgavs att ”Utifrån diskussioner med Risk och Ekonomi är vår
bedömning att H&Q sannolikt kan fortsätta värderingen till teoretisk Edge men detta
kräver dokumentation från och med 1 januari 2005”. Mats Qviberg har aldrig har sett
denna handling men, hur som helst, var beskedet lugnande.
4.6.2.5.4 H&Q Fondkommission AB, Uppföljning av processgranskning

för trading December 2006
Mats Qviberg har inte heller sett detta KPMG dokument. Av dokumentet framkom
bl.a. följande.
”KPMG genomförde under 2005 en granskning av optionsvärdering och
riskkontroll inom HQ Trading. Som ett led i detta har en uppföljning genomförts
för att kontrollera huruvida HQ har vidtagit åtgärder på de områden som
KPMG identifierade brister…..Utifrån granskningen var KPMGs allmänna
bedömning att H&Q har en god förståelse för tradingens riskexponering och en
tydlig uppfattning om hur riskerna bör hanteras och kontrolleras. Samtidigt
Sid 808
identifierades områden där vi fann att H & Q genom relativt små

kompletteringar hade potential till vidare utveckling och ytterligare
riskreducering utan att affärsverksamheten skulle behöva påverkas negativt.”
KPMG sammanfattade i dokumentet sin bedömning enligt följande.

”Processerna för optionsvärdering är oförändrat goda. Risk Managements
möjligheter att utöva en effektiv riskkontroll har ökat….Den förbättrade
effektiviteten i riskkontrollen beror istället på ökad kompetens och utökade
möjligheter till kontroll., uppföljning och analys i ORC. Det är Risk Manage-
ment som äger riskrapporteringen till ledning och styrelse…... De kvarstående
bristerna avser dokumentation av riskkontrollprocesserna”. När det gällde
optionsvärdering och teoretisk Edge uppgav KPMG bl.a. följande. ”Enligt vår
bedömning har marknadsvärderingen avseende optionspositionerna en låg
tillförlitlighet som mått på verkligt värde. Detta förklaras av att de noterade
marknadspriser som ligger till grund för värderingen ofta är missvisande, vilket
främst beror på bristande likviditet i marknaden. De krav som IAS 39 ställer för
att noterade marknadspriser skall användas som underlag för fastställande av
verkligt värde kan därför inte anses vara uppfyllda. Vi rekommenderar H&Q att
uteslutande använda denna metod i benchmarkingsyfte….Mot bakgrund av
ovanstående rekommenderar vi H&Q att fortsätta använda den teoretiska
värderingen som underlag för fastställande av verkligt värde.”
4.6.2.5.5 Mail den 11 januari 2006 från Patrik Enblad till Anders
Bäckström m.fl.
Mailet som handlade om Fund Radar, sändes för kännedom till bl.a. Mats Qviberg.
Mats Qviberg har dock inte fått del av Fund Radars bakomliggande kontrollvärdering.
I mailet, som rörde värderingen av Tradingportföljen, nämndes att Fund Radars
granskning lett till att den s.k. Edgen saknade helt betydelse.
4.6.2.5.6 Mailkorrespondens mellan bl.a. Anders Bäckström, Patrik Enblad

och Stefan Dahlbo, 28 november – 2 december 2005
Mats Qviberg har inte fått del av denna mailkorrespondens med ämnet Fund Radar
Analyses.
Sid 809
4.6.2.5.7 KPMG, Trading Processgranskning, 2 december 2005

Mats Qviberg har inte fått del av detta dokument. I dokumentet gjorde KPMG följande
analys av teoretisk Edge.
”Mot bakgrund av tillförlitligheten i marknadsvärderingen på grund av
bristfälliga och missvisande noteringar har konstaterats vara låg och denna är
en av två parametrar för att beräkna den teoretiska Edgen, gör vi bedömningen
att denna i praktiken inte är ändamålsenlig. Vår rekommendation är att Edgen
inte används för annat än i benchmarkingsyfte.”
4.6.2.5.8 KPMG, Trading Processgranskning – uppföljning, 17 november

2006
I dokument, som Mats Qviberg inte fått del av, framkom följande.
”Edgen kan ju ibland variera kraftigt från dag till dag, vilket oftast beror på att
ett instrument som tidigare inte haft något pris i marknaden nu har det och att
detta pris är missvisande (pga illikviditet) och därför skiljer sig från det
teoretiska priset. Med hjälp av vår nya ”template” i Orc kan vi nu lättare
identifiera vilket/vilka instrument som orsakar förändringen. Risk säkerställer
därmed att den teoretiska värderingen är konsistent över tiden.”
4.6.2.5.9 Mötesanteckningar Peter Svensson ”HQ Bank – Planering inför

IK, samtal med Anders Bäckström”, 1 november 2007
I dokumentet har Peter Svensson antecknat att KPMG dragit slutsatsen att teoretisk
värdering är att föredra även om marknadspriser finns. Mats Qviberg har i och för sig
aldrig sett dokumentet, men även av detta framgår att Edgen saknade betydelse.
4.6.2.5.10 KPMG:s presentation ”HQ Bank – Uppstartsmöte 2007-06-20”
På handlingens s. 6 har någon antecknat differensen kallas ”Theoretical Edge”.

Uppenbarligen hade personen inte hört om detta tidigare.
4.6.2.5.11 FI:s intervju med Mattias Arnelund

Inte heller FI hade hört talas om begreppet Edge. FI sade enligt minnesanteckningarna
att detta mått troligen tas fram av HQ och benämns ”Edge”.
Sid 810
Edgen var således inget vedertaget begrepp och har ingen betydelse. Mats Qviberg har
aldrig fått någon upplysning om att Edgen har betydelse.
4.6.2.5.12 Styrelseprotokoll m.m.

protokoll från årsstämman
Protokollen från styrelsesammanträdena i HQ AB visar att Mats Qviberg sammanfatt-
ningsvis endast fick lugnande besked och besked om goda finanser inom koncernen.
Detta gällde såväl redovisningarna från VD som revisorerna. Koncernens rörelse-
resultat ökade. Frågor som rörde Banken och övriga dotterbolag behandlades på
styrelsesammanträdena som en del av HQ AB:s organisations- och strategiansvar.
Besluten att överföra Tradingportföljen till en hedgefond föll under HQ AB:s
organisations- och strategiansvar som en organisationsförändring i koncernen. Under
strategiansvaret föll också eventuella förtagsförvärv som därför behandlades av
moderbolagets styrelse. Det lämnades inga alarmerande besked om dotterbolagen som
innebar en skyldighet för HQ AB att agera. Trots den inträffade turbulensen på finans-
marknaden hösten 2007 gick HQ AB fortsatt bra. Det vitsordas dock att Trading under
andra halvåret 2007, 2008 och slutet på 2009 samt början på 2010 förlorade pengar.
Vid styrelsesammanträdet den 31 januari 2007 presenterade VD verksamhetsrapport

för verksamhetsåret 2006 samt fjärde kvartalet 2006. Av denna framgick bl.a. följande.
Koncernen hade ökat sitt rörelseresultat med 126 procent från 155 mkr till 350 mkr,
samt gjort en intäktsökning med 57 procent från 592 mkr till 731 mkr. Tradings
rörelseresultat uppgick till 74 mkr och var en ökning sedan föregående år. Revisorerna
rapporterade bl.a. att inga felaktigheter hade noterats i samband med årets granskning
av handelslagret, att det fanns ändamålsenliga instruktioner och rutiner som följdes
upp och på ett bra sätt stödde verksamheten samt att inga väsentliga brister hade
noterats i den interna kontrollen. Anders Bäckström avslutade rapporteringen med att
berömma för god ordning och reda i koncernen och en väl fungerande
ekonomifunktion med bra rutiner.
Sid 811
Vid styrelsesammanträde den 19 februari 2007 beslutade styrelsen att justera ett
erbjudande till innehavare av evigt förlagslån, innebärande 1,5 procent mer än
nominellt värde.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 26 februari 2007 kallades till årsstämma
2007. Styrelsen beslutade att godkänna styrelsens förslag till årsstämma 2007 om
bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av bolagets egna
stamaktier.
Vid styrelsesammanträde den 30 mars 2007 presenterade VD verksamhetsrapporten

och prognos avseende första kvartalet 2007. Angående marknadsutvecklingen per
februari 2007 antecknades att aktiemarknaden hade varit mer volatil än förväntad och
att den genomsnittliga omsättningen för Stockholmsbörsen hade varit hög, plus 22
procent. Prognosen för rörelseintäkter för första kvartalet 2007 uppgick till 278 mkr
jämfört med 219 mkr första kvartalet 2006. Kraftig resultatförbättring (50 mkr)
prognosticerades för Investment Banking jämfört med samma period föregående år (26
mkr). Förbättringen berodde huvudsakligen på resultatet i Trading respektive Equities.
Vidare antecknades att Trading visade fortsatt goda resultat. Vid styrelsesammanträdet
rapporterade VD också om planerat förvärv av SFK Svensk Förvaltningskonsult AB
för en beräknad köpeskilling om 30 mkr.
Det kan anmärkas att även med beaktande av förlusten på 1 220 mkr så hade Trading
totalt under den tidsperiod som Trading funnits gått med plus.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 4 maj 2007 beslutade styrelsen att god-
känna förslag till erbjudandehandling avseende HQ AB:s personalkonvertibelprogram.
Vid styrelsesammanträde den 29 maj 2007 presenterade VD verksamhetsrapport och

resultat för tiden fram till den 30 april 2007. I samband därmed behandlades frågor
rörande värderingen av Bankens handelslager. Patrik Enblad redovisade därvid att han
bedömde att durationen i Bankens portfölj var kortare än Carnegies och att Banken
Sid 812
tillämpade en värderingsprincip som byggde på rak värdering av volatilitet i portföljen.

Modellen var enkel att överslagsvis kontrollera. Härtill kom att de utredningar som
tidigare genomförts pekade på att portföljen snarare var för lågt värderad än för högt.
Patrik Enblad informerade vidare om en eventuell omorganisation av Bankens

verksamhet som var under övervägande. Översiktligt skulle omorganisationen innebära
att de nuvarande två övergripande affärsområdena Private Banking och Investment
Banking delades upp i fyra övergripande områden, vilka avsågs bli Private Banking,
Emerging Markets, Alternativa investeringar och Investment Banking. Private
Bankings verksamhet skulle renodlas till Asset Allocations, kundkontakter och därtill
hänförliga mervärdestjänster. Investment Bankings begränsades till Corporate Finance
och Equities, varvid Tradings portfölj skulle transformeras till en hedgefond, som
skulle inordnas under Alternativa Investeringars verksamhetsgren. En utförligare
beskrivning av förändringarna under övervägande skulle redovisas vid nästa styrelse-
möte.
Curt Lönnström redogjorde för projekt inom Revisionskommittén innefattande order-

hantering, avstämningsfrågor, värderingsfrågor, diskretionära förvaltningsformer,
avgiftsstrukturer i samarbetsavtal, rutiner hänförliga till ryska aktier, anställdas affärer
m.m.
Den planerade omorganisationen togs upp i moderbolagets styrelse på grund av att det
var en fråga om organisationsförändringar i koncernen. Moderbolaget hade
organisations- och strategiansvar.
Vid styrelsesammanträde den 13 augusti 2007 presenterade VD verksamhetsrapport

m.m. för tiden fram till den 31 juli 2007. VD påtalade såvitt gällde marknadsut-
veckling att kunderna generellt sett reducerat sin belåning, att riskaversionen ökat samt
att derivatmarknaden upphört att fungera. Han förklarade vidare att marknadsutveck-
lingen medfört att flera Corporate Finance-affärer var på ”hold”; dvs.”låg för fäfot”.
Sid 813
På sammanträdet redogjordes för ett förslag med innebörden att Banken skulle
avveckla merparten av Tradingportföljen och konvertera den till en hedgefond. Sedan
Patrik Enblad redovisat sin inställning till förslaget samt för- och nackdelar vägts mot
varandra uppdrog styrelsen åt Patrik Enblad att återkomma med ett mer substantiellt
förslag, som skulle vara preliminärförhandlat med berörda medkonkurrenter. Styrelsen
förklarade vidare att det inte fanns något att erinra mot fördelningsnyckeln 60 procent
HQ och 40 procent berörda medkonkurrenter.
Curt Lönnström redogjorde för Revisionskommitténs arbete, innefattande bl.a. att

delårsbokslutet genomgåtts utan anmärkning, att man granskat volatilitetsantagandena
i Tradingportföljen samt att man avsåg att granska det nya affärssystemet för fond-
administration.
Av VD:s verksamhetsrapport framgick bl.a. följande. Marknadsutveckling per juli

2007: Stockholmsbörsen + 7,9 procent, Stockholmsbörsen per 10 augusti + 1,1,
Stockholmsbörsen genomsnittlig omsättning + 20 procent till 26,9 mdkr/dag (22,5),
stökig börs och Banken fortsatte att vara marknadsledande avseende handel med
aktiederivat och market making. Vid en jämförelse av kursutvecklingen mot två andra
motsvarande bolag, Carnegie och AFGX, var Banken var starkt ledande. Prognos-
siffrorna för koncernen var mycket goda, trots att derivatmarknaden hade gått i stå och
att det var en mycket stökig börs. För Trading hade juni och juli varit svaga månader.
En ny struktur diskuterades, där en ny fond skulle startas hos HQ Fonder – HQ
Trading Hedge. Ett nytt bolag skulle bildas för att sköta förvaltningen – NYAB. Under
HQ AB låg HQ Fonder. Hedgefonden skulle bli en ny juridisk person som skulle
konsolideras och ägas till 60 procent. Fonden skulle starta med kapital från Banken för
att sedan ta in externt kapital. Det var inte tänkt att hela tradingverksamheten skulle in
i fonden. Resultatet för HQ AB förväntas minska, men med sänkt risknivån. Den
illikvida portföljen skulle avvecklas av Banken. Vidare genomgicks andra strukturella
frågor.
Sid 814
Vid styrelsesammanträde per capsulum den 5 september 2007 utsågs Mikael König till
ny VD i bolaget med tillträde den 10 september 2007.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 25 september 2007 beslutades att kalla till
extra bolagsstämma med anledning av att Patrik Enblad begärt att få lämna sitt
styrelseuppdrag och med förslag att välja Mikael König.
Vid styrelsesammanträde den 17 oktober 2007 presenterade Mikael König verk-

samhets- och delårsrapport för tiden fram till 30 september 2007. Mattias Arnelund
redogjorde närmare för den affärsplan som rörde överföringen av Bankens trading-
verksamhet till en hedgefond, som skulle ägas av HQ AB delägt fondbolag. Styrelsen
uppdrog åt VD att i samråd med styrelsens ordförande, dvs. Mats Qviberg, verka för
att aktuell affärsplan genomfördes med målsättningen att planen slutligen skulle vara
slutförd senast under tredje kvartalet 2008. Curt Lönnström redogjorde för Revisions-
kommitténs arbete, där bl.a. den s.k. tradingincidenten behandlades och FI:s beslut
rörande Carnegie analyserades. Den första analysen var att rutiner och uppföljning,
övervakning och kontroll av verksamheten bedömdes adekvata i relation till de
synpunkter som FI framfört rörande Carnegies tradingverksamhet.
Av verksamhetsrapporten, som presenterades vid sammanträdet, framgick angående

marknadsutvecklingen under Q3 att det var turbulens på finansmarknaden; sub-prime-
krisen och ogynnsamma förutsättningar för egenhandel, att Stockholmsbörsen gått
minus med 4,5 procent och att börsens genomsnittliga omsättning var plus 41 procent
till 24,6 mdkr per dag jämfört med 17,5. Av verksamhetsrapporten framgick också att
det varit den ”Bästa januari till september hittills” med bl.a. ett ökat rörelseresultat
med 33 procent till 315 mkr samt ökade rörelseintäkter med 16 procent till 755 mkr.
Det var ett fortsatt starkt nettoinflöde, dvs. inflöde av pengar som fonder och Banken
skulle förvalta. Fortsatt bra performance för HQ Fonder. Tradingresultatet tyngde
tredje kvartalet, men det var fortsatt tillväxt i övriga enheter inom Investment Banking.
Rörelseresultatet för Investment Banking hade minskat till minus, men rörelseresultatet
exklusive Trading hade ökat med 36 procent. Detta var Tradings första förlustkvartal i
Sid 815
avdelningens historia, på grund av försämrad likviditet i kombination med att kost-

naden för risk hade fördubblats. Sammanfattningsvis angavs att återkommande intäkter
ökade betydligt snabbare än kostnaderna.
I delårsrapporten för Banken uppgavs att en ny fond – HQ Trading Hedge – skulle

startas och fondbolaget skulle ägas till 60 procent av HQ och till 40 procent av för-
valtare. Fonden skulle starta tredje kvartalet och kapitalanskaffning det andra kvartalet.
Detta skulle innebära sänkt risk för HQ, med högre värdering. Förvaltarna skulle öka
sin risk, men få högre intjäningspotential. Svårvärderade tillgångar skulle ligga kvar i
Banken och avvecklas av Fredrik Crafoord.
Vid styrelsesammanträde den 5 december 2007 lämnade Mikael König sin verksam-
hetsrapport. Mattias Arnelund redogjorde för resultatprognosen avseende 2007 och
budgeten för 2008. Fredrik Crafoord lämnar information om frågor som var kopplade
till resultatutvecklingen för Bankens tradingportfölj samt redogjorde för den av
Banken etablerade verksamheten Alternativa investeringar, som var en ny organisa-
tion.
Av resultatprognosen i verksamhetsrapporten framgick att koncernen var lönsamt.

Detta gällde även Investment Banking, trots att denna del av koncernen hade haft en
nedåtgående trend. Tradings resultat var inte tillfredsställande, med en extremt svag
månad i oktober på grund av tvångslikviditation av aktier. Det angavs för trading att
det var en ökad risk och sämre lönsamhet, att risklimiterna var ansträngda på grund av
dålig likviditet, att avdelningen minskat med två personer och att Black Box haft
fortsatt dålig lönsamhet på grund av lokal riskaversion.
I verksamhetsplanen angavs för Trading att Trading skulle ombildas till hedgefond, att
portföljen skulle minska under kvartal 1 för att möjliggöra flytt av fond samt att
strategin skulle anpassas efter fondomfång och avkastningskrav. Budgeten för
Investment Banking visade sammanfattningsvis på en god finansiell ställning.
Sid 816
Av protokoll vid årsstämma i HQ AB den 30 mars 2007 framgick att revisorn Caj
Nackstad hade avgivit en ren revisionsberättelse.
Protokoll nr 1-11 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2008 och från

årsstämman
Även under 2008 fick Mats Qviberg vid styrelsesammanträdena i HQ AB endast
lugnande besked och styrkebesked. Detta gällde såväl rapporterna från VD som
revisorerna. Styrelsen fick på ett mycket tydligt sätt ett styrkebesked av revisorerna när
de i sin rapportering från revisionen 2007 angav att organisationen och bokslutet var
korrekta samt att VD uppgav att år 2007 var bästa året i ”HQ:s” historia. Vidare fick
styrelsen besked om att Tradingportföljens värdering hade granskats, att det hade
gjorts särskilda granskningar av volatilitetsantagandena och att det inte fanns några
bedömningsposter som har ifrågasatts av revisorer. Trots den turbulenta omvärlds-
situationen fick styrelsen endast positiva besked om resultatutvecklingen inom
koncernen. Även återköp av egna aktier var ett styrkebesked.
Frågor som rörde Banken och övriga dotterbolag behandlades på styrelsesamman-

trädena som en del av HQ AB:s organisations- och strategiansvar, bl.a. företags-
förvärv. När det gällde bildandet av en hedgefond avslutades den diskussionen och det
beslutades att tradingverksamheten skulle inriktas mot traditionell market making i
likvida instrument. Ärendet skickades därefter vidare till Banken. Moderbolagets
organisations- och strategiansvar var därmed avslutat.
Det lämnades inga alarmerande besked om dotterbolagen som innebar en skyldighet

för HQ AB att agera. Trots den inträffade turbulensen på finansmarknaden sedan
hösten 2007 gick HQ AB fortsatt bra.
Vid styrelsesammanträde den 31 januari 2008 lämnade Johan Dyrefors revisorernas

rapport. Mikael König lämnade verksamhets- och ekonomisk rapport jämte boksluts-
kommuniké. Styrelsen beslutade att strategiska frågor som rörde Emerging Markets
skulle upptas till behandling på nästa styrelsemöte i april. Styrelsen fastställde
bokslutskommunikén, varvid beslutades att styrelsen skulle föreslå att årsstämman
Sid 817
beslutade att utdelning skulle ske med 10 kr per aktie. Styrelsen fastställde vidare som
nya finansiella mål att rörelsemarginalen skulle vara i genomsnitt lägst 35 procent, att
nettoinflödet av förvaltat kapital inom Private Banking skulle vara lägst 10 procent per
år, att återkommande intäkters andel av totala kostnader exklusive vinstdelning skulle
vara lägst 100 procent samt att kapitaltäckningskraven skulle vara lägst 10 procent. Det
beslutades vidare om ett pressmeddelande. Curt Lönnström rapporterade från
Revisionskommittén. Mikael König redogjorde för att ett eventuellt förvärv av
Remium AB.
Revisorerna noterade i sin presentation att det saknades pris i marknaden för 251
instrument, motsvarande marknadsvärde om netto + 670. Värderingen av tradinglagret
hade en teoretisk Edge om netto + 182 mkr, dvs. värdet i balansräkningen är 182 mkr
högre än vid strikt tillämpning av noterade kurser. Revisorerna hade i sin granskning
inte noterat några avvikelser från de värderingsprinciper som Banken hade fastställt för
värdering av Tradingportföljen. Sammantaget fanns ändamålsenliga instruktioner och
rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten och säkerställde en korrekt finansiell
rapportering. Revisorernas uppfattning var att rekommendationer och förslag till
förbättrad intern kontroll beaktades löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar.
Bokslutet och kommunikén var av god kvalitet och i överenskommelse med lagens
krav.
I Mikael Königs verksamhetsföredragning angavs att ”Bokslut 2007 - Bästa året i HQs
historia”. Rörelseresultatet hade ökat med 16 procent. Investment Bankings rörelse-
resultat minskade dock, men Tradingportföljen hade minskat i omfång, inom ramen för
omstruktureringen. Som kommande projekt fanns Tradings omvandling till hedgefond
upptaget. I sammanfattningen antecknades bl.a. följande. Bästa året i HQ:s historia,
fortsatt stark tillväxt och god resultatutveckling, utsedd till Sveriges bästa Private Bank
av Euromoney, fortsatt nettoinflöde, ytterligare förstärkt distributionskraft, åter-
kommande intäkter ökade betydligt snabbare än kostnaderna, dvs. stabil grund fortsatt
lönsam tillväxt samt svag start på 2008.
Sid 818
Även i bokslutskommunikén angavs att 2007 var bästa året i HQ:s historia. I slut-
satesen i granskningsrapporten angav revisorerna att det, grundat på deras översiktliga
granskning, inte hade kommit fram några omständigheter som gav anledning att anse
att bokslutskommunikén inte i allt väsentligt var upprättad för koncernens del i
enlighet med IAS 34 och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag samt för moderbolagets del i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningen
var alltså ren.
Revisionskommittén angav i sin rapport att årsbokslutet inte innehöll några bedöm-
ningsposter som av ledning eller revisorer var ifrågasatta. Tradings värdering hade
granskats dels efter väsentlighetsprincip dels med stickprov. Metoderna för Risk,
kontroll och de underliggande matematiska modellerna hade granskats av KPMG:s
avdelning för Financial Risk Management (FRM). Granskningarna hade inte föranlett
någon kritik. Särskild granskning hade genomförts av de volatilitetsantaganden som
använts vid värdeberäkningen på onoterade eller nästan onoterade innehav. För att
möjliggöra en ordnad och riskminimerande successiv avveckling av Tradingportföljen
hade styrelsen utökat riskmandat och omfångsmandat för tradingen. Vissa överdrag
utöver dessa limiter hade också efter kontakter mellan ordföranden och ledningen i
Banken accepterats.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 26 februari 2008 beslutade styrelsen att
godkänna förslag till årsstämman 2008 om bemyndigande till styrelsen att besluta om
förvärv och överlåtelse av bolagets egna stamaktier. Styrelsen lämnade också följande
motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § ABL. Bolagets och koncernens
resultat och ställning är god, vilket framgår av årsredovisningen för 2007.
”Styrelsen bedömer att föreslagen utdelning och bemyndigandet för styrelsen
att besluta om förvärv av egna aktier, innefattande förvärv gjorda av
dotterbolag inom ramen för värdepappersrörelsen, har täckning i eget kapital
och är i linje med bolagets långsiktiga utvecklingspolicy. Soliditet,
kapitaltäckningskrav och likviditet kommer även efter föreslagen utdelning och
genomförda återköp att vara betryggande i relation till den bransch koncernen
Sid 819
verkar inom. Bolaget och koncernen bedöms kunna följa sina förpliktelser på
kort och lång sikt. Därmed anser att styrelsen att den föreslagna utdelningen
och bemyndigandet för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier,
innefattande förvärv gjorda av dotterbolagen inom ramen för
värdepappersrörelsen, är försvarlig med hänsyn till att; de krav som
verksamheten (bolagets respektive koncernens) art, omfattning och risker ställer
på storleken av det egna kapitalet, och bolagets respektive koncernens
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”
Vid styrelsemöte, tillika konstituerande möte, den 4 april 2008 rapporterade Mikael
König för verksamhetsrapporten. Mikael König utbad sig, att få återkomma till
strategifrågor rörande Emerging Market vid nästa styrelsemöte.
Fredrik Crafoord redogjorde för Bankens tradingverksamhet och föreslog att styrelsen
skulle besluta att tradingverksamheten skulle inriktas mot traditionell market making i
likvida instrument. Sedan styrelsen diskuterat för- och nackdelar med förslaget samt på
motsvarande sätt prövat alternativa inriktningar, beslutade styrelsen att Bankens
tradingverksamhet skulle inriktas mot traditionell market making i likvida instrument
samt att Bankens styrelse skulle närmare fastställa erforderliga instruktioner och
mandat för verksamheten.
Mikael König redogjorde för ett förvärv av SFK Svensk Förvaltningskonsult AB.
Compliance/Juridik redogjorde för ett FI:s platsbesök vad gäller hantering och
värdering av komplexa produkter.
Av Mikael Königs verksamhetsdragning framgick angående koncernens intäkter att

prognosen för provisionsnetto Q1 var 164 mkr, att budget för samma tid var 232 mkr,
att utfallet Q1 2007 var 188 och att prognosen för mars 2008 var 47 mkr. Motsvarande
siffror för Investment Banking var 31 mkr, 46 mkr, 36 mkr och 11 mkr. Angående
Trading redovisades att hedgefond var bra, men kunde inte ersätta Trading. Det förelåg
ogynnsamt klimat för kapitalanskaffning och att intäktstappet för Investment Banking
Sid 820
hade blivit större än befarat, + 20 mkr. Marknadsförutsättningar för Trading hade

förbättrats och förslaget var en återgång till traditionell market making. Nuvarande
bemanning var adekvat för nedmontering.
Det måste beaktas att faktaunderlaget för ovan beskrivna förslag om att återgå till
traditionell market making hade inhämtats från tjänstemän, dvs. chefen för Trading och
för Chefen Investment Banking.
Compliance/Juridik rapporterade att FI inom ramen för undersökning av bankers

hantering och värdering av komplexa produkter delgivit Banken följande synpunkter:
(1) Oberoende riskkontrollfunktionen

FI hade anmärkt att Risk hade för många roller med tanke på inriktningen och
omfattningen av den verksamhet som Banken numera bedrev.
(2) Policys och instruktioner som omfattar komplexa produkter

FI hade anmärkt att Banken saknade dokumentation av den årliga översyn som ska
göras av policys och institutioner rörande komplexa produkter.
(3) Riskmått och tillhörande limiter som används i mätningar av risken i komplexa
produkter
FI hade anmärkt att Risks funktion inte självständigt tog fram data avseende
resultatrapport ur egen ORC, vilka skulle tjäna som avstämning mot de data som
Trading presenterade.
(4) Värdering av komplexa produkter

FI hade förklarat att FI ansåg att det inte var tillräckligt att Risk endast gjorde en
värderingskontroll i slutet av månaden och därutöver stickprovskontroller. FI ansåg att
det borde göras fler kontroller, åtminstone två gånger i veckan och därtill
stickprovskontroller som handlaren inte kände till på förhand.
(5) Rapportering till ledning och styrelse

FI hade anmärkt mot att rapporteringen till Bankens styrelse saknade information om
riskexponering och resultatinformation i relation till priset.
Sid 821
Av redovisningen kan konstateras att FI:s undersökning och anmärkningar helt rörde
en fråga för banken. Anmärkningarna från FI, som närmast är av rekommendationstyp,
var riktade till Banken och Banken har också åtgärdat dem.
Detta framgår också av redovisningen, vari angavs att FI:s synpunkter skulle komma
att behandlas på kommande styrelsemöte i Banken.
Vid styrelsesammanträde den 16 juni 2008 rapporterade Mikael König för verksam-
hetsrapportern. Mikael König rapporterade också om den föreslagna affären med
försäkringsförmedlarkedjan Säkra, vilken innebar att HQ AB skulle starta ett joint
venture tillsammans med Säkra och därtill anknutna försäkringsförmedlare. Vidare
rapporterade Mikael König att styrelsen i Banken utsett Fredrik Crafoord till ny vice
VD.
Angående konvertibelprogram 2007-2011:2 föreslog Mikael König att styrelsen borde

överväga att lösa in konvertibelprogrammet huvudsakligen beroende på att det
befintliga programmet med en löptid på tre år inte fullt ut kunde utnyttjas till kapital-
täckningsändamål. Programmet borde ersättas av ett nytt program på fem års löptid
med lägre konverteringskurs, vilket skulle vara mer ändamålsenligt för kapital-
täckningsändamål och mer gynnsamt för personalen. Styrelsen beslutade att uppdra till
Mikael König att utreda förutsättningarna för att lösa in konvertibelprogrammet och ta
fram ett förslag till ett nytt konvertibelprogram för personalen med liknande villkor,
dock att ett nytt konvertibelprogram inte skulle ge större sammanlagd för utspädnings-
effekt än vad som skulle vara fallet vid fullt utnyttjande av befintligt program.
Mikael König föreslog att styrelsen skulle överväga att utnyttja årsstämmans bemyn-
digande att förvärva egna aktier.
Compliance/Juridik redogjorde för de förväntade förändringarna i ABL rörande krav

på inrättande av revisionsutskott, innefattande bl.a. förslag på att revisionsutskottet
Sid 822
skulle bestå av tre ledamöter som uppfyllde tillämpliga krav på oberoende ställning.
Styrelsen beslutade att utöka antalet ledamöter i Revisionsutskott till tre ordinarie
ledamöter och att Johan Piehl skulle vara ordinarie ledamot av Revisionskommittén.
Av verksamhetsrapporten framgick att koncernens och även Investment Bankings

intäkter, trots de oroliga omvärldsfaktorerna, var bra.
Curt Lönnström rapporterade bl.a. följande från Revisionskommittén. Den oberoende

finanskonsulten ATOS hade genomfört en förstudie avseende möjlig extern gransk-
ning av de områden som låg utanför juridik och redovisning/bokslut. Revisions-
kommittén hade beslutat att anlita ATOS för granskning av bl.a. de områden där FI i
sin rapport markerat att en högre grad av oberoende vore önskvärd. Ingen funktion
inom företaget skulle granska sin egen verksamhet och granskningen skulle vara
oberoende. Upphandling skulle ske i delprojekt med från början fastställd kostnads-
och tidsram. Trading hade under våren överstigit de limiter som uppställts för verk-
samheten. Dessa överskridanden hade på daglig basis rapporterats och diskuterats och
vid ett flertal tillfällen hade tillfälliga limiter lämnats i avsikt att skapa möjlighet för en
ordnad övergång till en ny inriktning för tradingverksamheten. Styrelsen skulle fatta ett
nytt beslut om tradingens inriktning och vilka limiter som skulle gälla med hänsyn dels
till den nya inriktningen dels med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och den
tillgängliga kapitalbasen.
Det kan anmärkas att det var styrelsen i Banken som skulle fatta ett sådant beslut.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 16 juli 2008 beslutade styrelsen att kalla
till extra bolagsstämma och fastställa förslaget om återköp av konvertibler utgivna av
HQ AB:s personalkonvertibelprogram 2007/2011:II samt antagande av HQ AB:s
personalkonvertibelprogram 2008/2013 m.m. Genom det nya konvertibelprogrammet
ändrades löptiden på konvertiblerna. Vidare beslutade styrelsen om återköp av egna
aktier.
Sid 823
När det gällde återköp av konvertiblerna fanns ett värderingsutlåtande upprättat av

PWC som innehöll bl.a. följande.
”Mot bakgrund av gällande villkor för konvertibler 2007/2011:II samt
föreslagna villkor för konvertibler 2008/2013, marknadsräntor och aktiekurs
per värderingsdagen samt bedömd vinstutdelning och volatilitet i HQ-aktien,
har vi bedömt marknadsvärdet av en konvertibel i program 2008/2013 i HQ AB
(publ) till 100 % av nominellt belopp.”
HQ AB:s revisor yttrande sig enligt 15 kap. 8 § ABL och uttalade följande.
”Grundat på vår granskning har det inte kommit fram några omständigheter
som ger oss anledning att anse att styrelsens redogörelse inte avspeglar
väsentliga händelser för bolaget på ett korrekt sätt.”
När det gällde värdet på den gamla konvertibeln uppgav PCW följande.
”Mot bakgrund av ovanstående förutsättningar och bedömningar har vi bedömt
marknadsvärdet av konvertibellånet till 212 kronor och marknadsvärdet av
konverteringsrätten till 0,1 kronor. Värdet av konvertibel i program HQ AB
(publ) 2007/2011:II kan därmed beräknas till 212 kr, motsvarande 98 % av
nominellt belopp.”
HQ AB:s revisor yttrade sig enligt 19 kap. 24 § ABL och ansåg att redogörelsen var
rättvisande och tillstyrkte beslutet om återköp av egna aktier.
Vid styrelsesammanträde den 12 september 2008 redogjorde Mikael König för

verksamhetsrapporten. I den angivna agendan togs inte Trading upp. Mikael König
rapporterade också om utveckling av projektet rörande det avsedda samarbetet med
Säkra. Curt Lönnström rapporterade från Revisionskommittén.
Av VD:s verksamhetsrapport framgick bl.a. följande. När det gällde HQ-koncernen

visade siffrorna för provisionsnetto minus mot budget och för rörelseintäkterna på ett
rinteält överskott. Detta var dock ett osedvanligt styrkebesked med tanke på den
förestående Lehman Brothers-kraschen. För Investment Banking var siffrorna klart
Sid 824
lugnande mot bakgrund av finansläget i USA. Även prognosen gav lugnande besked.
Trading hade svag lönsamhet inledningsvis under kvartal 3. Det rådde en fortsatt
riskaversion i marknad med låg omsättning vilket gav ökade marginaler för risk-
tagande. Cirka 30 mkr i illikvida positioner, kostnad cirka 6 mkr. Detta måste ses mot
bakgrund av att koncernen hade ett eget kapital på cirka 1 mdkr.
Några dagar senare gick Lehman Brothers i konkurs. Med hänsyn härtill såg Mats
Qviberg till att han fick resultatet från Trading på daglig basis via SMS från Trading.
I verksamhetsrapporten fanns också en beskrivning av projektet Beatrix, som innebar

att HQ AB planerade att ta över förvaltningen av Banco Fonder. Banco Fonder hade
verksamhet i Sverige med 128 000 kunder, 9 000 mkr i förvaltat kapital och 36
anställda.
Av rapport från Revisionskommittén den 12 september 2008 framgick bl.a. att avtal
och samarbetsplan hade ingåtts med ATOS om ett årsprogram som innefattade Risk,
Kredit och Compliance. Tradingen hade sedan senaste rapporttillfället arbetat inom de
limiter som fastställts av Banken. Kompletterande mätetal skulle införas så snart IT-
stöd fanns för dem (Net units).
Vid telefonsammanträde med styrelsen den 16 oktober 2008 diskuterades förvärv av

värdepappersbolaget Glitnir AB. Fredrik Crafoord redogjorde för förvärvet under
övervägande, varvid han hänförde sig till en sammanställning. Av sammanställningen
framgick bl.a. att Glitnir AB var till salu i en ”distressed” situation. Affären behövde
stängas innan helgen, troligtvis samma dag som styrelsesammanträdet. Priset för den
svenska verksamheten var 60 mkr för ett skuldfritt bolag.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 17 oktober 2008 fattade styrelsen ett beslut
om förvärv av värdepappersbolaget Glitnir AB. Styrelsen beslutade att befullmäktiga
Mikael König att för bolagets räkning ingå avtal om förvärv av samtliga aktier i Glitnir
AB samt att vidta därmed sammanhängande åtgärder för förvärvets fullgörande.
Sid 825
Vid styrelsesammanträde den 6 november 2008 beskrevs Projekt Caesar. Mikael

König, Stefan Dahlbo och Fredrik Crafoord informerade styrelsen om bakgrunden till
projektet samt de bedömningar som hade gjorts av de olika förhållanden som var
väsentliga för prövningen av en fullföljd mot projektmålet. Sedan Mikael König och
Fredrik Crafoord hade rekommenderat styrelsen att gå vidare mot projektmålet,
beslutade styrelsen att uppdra åt Mikael König och Fredrik Crafoord att fortsätta
sondera affärsförutsättningarna genom att konfrontera Caesars styrelse med ett icke
förpliktigande förslag till transaktionens genomförande samt att ta nödvändiga
kontakter med de myndigheter som kontrollerade för Caesars verksamhet väsentliga
oreglerade frågor. Det beslutades vidare att styrelsemötet skulle fortsätta söndagen den
9 november klockan 15.00, på samma plats om det skulle bli aktuellt att ta ytterligare
beslut om transaktionens genomförande.
Projekt Caesar var Carnegie och förvärvet diskuterades ända fram till maj månad 2010
och tanken var att starta en ny juridisk person; New Cos.
Vid styrelsesammanträde den 10 november 2008 gick Mikael König igenom verk-
samhetsrapporten Fredrik Crafoord lämnade närmare information om hur Bankens
tradingverksamhet och därmed sammanhängande förhållande påverkats av OMX
ökade säkerhetskrav samt vilka åtgärder som skulle vidtas för att försöka reducera
aktuella säkerhetskrav, innefattande förhandlingar med OMX och/eller reducering av
befintliga positioner. Fredrik Crafoord redogjorde vidare för den finansiella ställningen
för HQ Direkt jämte proformaprognos för 2009.
Vid sammanträdet fastställdes justeringar av attestinstruktioner. Av rapport från

Compliance/Juridik behandlades frågor som rörde dels FI:s beslut den 14 oktober 2008
rörande HQ Fonder Sverige AB, dels Disciplinnämndens vid Stockholmsbörsen beslut
den 3 november 2008. Styrelsen betonade ånyo vikten av att samtliga anställda i
koncernen så väl uppmärksammade som följde de regelverk och instruktioner som
gällde för bedrivna verksamheter.
Sid 826
Av verksamhetsrapporten framgick att resultatet för HQ-koncernen gick ned, men att
det fortfarande fanns ett rejält överskott. Detsamma gällde Investment Banking. O/N-
risk och OMX:s säkerhetskrav gicks igenom. Angående alternativa investeringar redo-
visades att det förelåg dålig marknad för fondresningar, dvs. för att starta nya fonder.
En redovisning av planerade företagsförvärv – United Securities (Säkra), Glitnir,
Banco och Carnegie – gjordes.
Angående Säkra framkom att man förvärvat 100 procent för 23 mkr, att det egna
kapitalet vid förvärvet var cirka 11 mkr, att man sålt 49 procent för 11 mkr, att det
egna kapitalet vid försäljning var cirka 2,5 mkr och att HQ AB:s vinst i transaktionen
uppgått till cirka 7 mkr.
Angående Banco fonder framkom att Swedbank köpt Banco fonder. Vidare diskute-
rades en nyemission av preferensaktier för totalt 1,2 mdkr i Carnegie.
Vid styrelsesammanträde den 19 december 2008 redogjorde Mikael König närmare för
Bankens absorption av HQ Direkts, dvs. Glitnirs, verksamhet. Styrelsen beslutade bl.a.
att dels överlåta samtliga HQ AB:s aktier i HQ Direkt till Banken på vissa villkor, dels
godkänna att Banken genom fusion övertog HQ Direkts samtliga rättigheter och
skyldigheter enligt upprättad fusionsplan.
Mikael König lämnade en rapport av verksamhetsplanen samt om förslag i budget. På

fråga från ordföranden redovisade Mikael König överväganden och åtgärder rörande
arbetet med att reducera omfattningen och risken i Bankens tradingportfölj och därmed
sammanhängande förhållanden.
Curt Lönnström lämnade rapport från Revisionskommittén.
Av Mikael Königs verksamhetsföredragning framgick att för HQ-koncernen var

prognossiffrorna för 2008 lägre än för 2007. Dock drog koncernen fortfarande in
Sid 827
mycket pengar. Prognosen för totala rörelseintäkter år 2008 uppgick till 706 mkr och
utfallet år 2007 uppgick till 986 mkr.
Av budgeten framgick att ambition för Investment Banking för år 2009 var att flytta
fram positionerna inom samtliga affärsområden, samt en total integration mellan
Investment Bank och HQ Direkt. Det skulle vidtas åtgärder för att höja servicenivån för
att fylla tomrummet efter Carnegie, ABG och Kaupting. Vidare skulle man rekrytera
spjutspetskompetens med entreprenörs profil samt intäktssynergier mellan DMA och
Sales.
När det gällde budgeten för Investment Banking räknade man med bättre resultat för
2009 än för 2008.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick att organisationen av koncern-

funktionerna Risk, Juridik och Compliance hade tagit fastare form och framledes
skulle funktionerna vara separata med skilda ansvariga personer, vilket var önskvärt
både internt och ur FI:s synpunkt. Under en övergångsperiod skulle Juridik även
ansvara för Compliance-funktionen. ATOS hade nu avslutat granskningen av funk-
tionen Kredit med ett konstaterande av att endast mindre, administrativa, förbättringar
borde genomföras. Kreditförlusterna hade varit ytterst begränsade. ATOS skulle börja
granska Risk i början av 2009. Ekonomi hade löpande kontakt med externrevisorerna
för att få deras synpunkter på värdering av Tradingportföljen inför årsbokslutet.
Vid årsstämman den 4 april 2008 lämnade revisorerna en ren revisionsberättelse. Det
var ett lugnande besked.

protokoll från årsstämman samt PM, mail m.m.
Även under 2009 fick Mats Qviberg vid styrelsesammanträdena i HQ AB endast
lugnande besked och styrkebesked. Detta gällde såväl rapporterna från VD som
revisorerna. Trots den kris som Lehmann Brothers orsakat gick HQ-koncernen fortsatt
bra. Rörelseresultat och rörelseintäkter låg nära budget och likviditeten var god.
Sid 828
Frågor som rörde Banken och övriga dotterbolag behandlades på styrelsesamman-

trädena som en del av HQ AB:s organisations- och strategiansvar, bl.a. företagsförvärv
och ändring av instruktioner, t.ex. arbetsordningen för Revisionskomittén.
Det lämnades inga alarmerande besked om dotterbolagen som innebar en skyldighet

för HQ AB att agera. Trots den inträffade turbulensen på finansmarknaden sedan
hösten 2007 gick HQ AB fortsatt bra. Kontrollfunktionerna som fanns i instruktionerna
för dotterbolagen fungerade.
Vid styrelsesammanträde den 29 januari 2009 lämnades rapport från Revisions-

kommittén, revisorerna, Mikael König och Compliance/Juridik. Förslaget till boksluts-
kommuniké genomgicks och fastställdes av styrelsen. Det beslutades att styrelsen
skulle föreslå att årsstämman skulle fastställa att utdelning skulle ske med 6 kr per
aktie. Styrelsen beslutade också att fastställa en ny instruktion för
Revisionskommittén.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick bl.a. följande. Kommittén skulle byta

namn till Revisionskommittén. Bokslutets huvudfrågor var värderingen av Trading-
portföljen och redovisningen av förvärvet HQ Direkt– Glitnir. Förvärvet av HQ Direkt
skulle ge stora positiva effekter av engångskaraktär, dels på grund av att det egna
kapitalet förvärvades med rabatt, negativ goodwill, dels på grund av beräkningen av
latent skatteskuld. Verksamheten i HQ Direkt hade som beräknat givit avsevärda
engångsförluster och rörelseförluster sedan förvärvet. För 2009 förväntades ett noll-
resultat. Värderingen av Tradingportföljen hade gjorts med oförändrade principer
vilket bland annat innebar att långa optioner värderades enligt en teoretisk modell
eftersom relevanta marknadsvärden saknades. Detta var inte i överensstämmande med
IFRS- rekommendationen men HQ:s revisorer hade accepterat detta redovisningssätt
under förutsättning att det beskrevs utförligt och att känslighetsberäkningar redo-
visades i årsredovisningen. En beräkning av kapitaltäckningsbehovet efter företags-
förvärven och den successivt ändrade inriktningen för tradingverksamheten visade att
Sid 829
koncernens kapitaltäckning inte försämrats och var i enlighet med de finansiella målen
trots den ökade omslutningen.
Mats Qviberg gör dock i målet gällande att värderingen var helt i överensstämmelse
med IFRS.
Av revisorernas rapportering från revisionen 2008 framgick bl.a. följande. Revisionen

hade skett av samma centrala team som föregående år. Revisionen hade omfattat
granskning av bokföringen, intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen,
förvaltningen i övrigt samt bokslut och bokslutskommuniké i HQ AB-koncernen för år
2008. Syftet med revisionen hade varit att verifiera att tillämpliga formella regler
efterlevts, att bedöma om kontrollstrukturen i HQ i rimlig grad hanterade affärsrisker,
skyddade tillgångar, säkrade att intäkter kommit HQ till del och att endast godkända
kostnader redovisades, att bidra med förslag till riskhantering och intern kontroll i
övrigt, att bidra till en effektiv intern och extern ekonomisk information av hög kvalitet
samt att redovisningen följde tillämpliga redovisningsregler och att den finansiella
rapporteringen därmed gav en rättvisande bild. Revisorerna hade kunnat genomföra
granskningen enligt plan och revisionen hade enligt deras bedömning utförts enligt god
revisionssed. Under året hade revisionsrapporter rörande bl.a. intern kontroll upprättats
och avrapporterats till ledningen. Därutöver hade revisionsteamet haft muntliga
kontakter med HQ när frågeställningar uppkommit. Angående tradingverksamheten
noterades att det saknades pris i marknaden för 251 instrument, motsvarande
marknadsvärde om netto 670 mkr, värderingen av tradinglagret hade en teoretisk Edge
om netto 182 mkr samt att det inte hade noterats några avvikelser från de värderings-
principer som HQ hade fastställt för värderingen av Tradingportföljen. Vidare
noterades angående uppföljning att det saknades pris i marknaden för 118 instrument,
motsvarande marknadsvärde av netto - 486 mkr, och att värderingen av tradinglagret
hade en teoretisk Edge om netto + 44 mkr.
Revisorerna sammanfattade årets noteringar gällande Tradinglaget enligt följande.

Följande nyckelord i regelverket (IAS 39) antecknades.
Sid 830
 ”Basera värdering på observerbara marknadspriser när sådana finns att tillgå

 Basera värdering på implicit volatilitet per värderingsdagen på instrumentnivå
 Gränsdragning mellan aktiv och inaktiv marknad samt dess betydelse för val
av värderingsmetod
 Validera använda modeller genom jämförelse med observerbara
marknadstransaktioner
 Off-setting är möjligt i vissa fall och då kan värderingen baseras på mid-
kurser.”
KPMG rekommenderade HQ följande när det gällde årsredovisningen för år 2008. HQ

borde utveckla beskrivningen av årsredovisningens notapparat, bl.a. avseende gräns-
dragning mellan aktiv och inaktiv marknad, väsentliga antaganden vid modell-
värdering, känslighetsanalys vad det gällde väsentliga antagandens påverkan på
värderingen, tillämpade principer för off-setting etc. Vidare rekommenderade KPMH
att HQ skulle göra följande under år 2009. HQ skulle använda observerbara marknads-
data i så stor utsträckning som möjligt i den externa finansiella rapporteringen, även
om modellvärdering gav i allt väsentligt samma värde. HQ skulle undvika historisk
och rak volatilitet vid värderingen för den externa finansiella rapporteringen om
rättvisande implicit volatilitet fanns att tillgå i marknaden. HQ skulle utarbeta en tydlig
instruktion för hur volatilitet skulle bestämmas vid värdering för den externa finan-
siella rapporteringen för att därigenom underlätta värderingen i den externa finansiella
rapporteringen och riskfunktionens kontroll. HQ skulle validera värderingsmodeller
regelbundet genom en jämförelse med observerbara aktuella marknadstransaktioner i
samma instrument (back testing).
KPMG angav att sammantaget hade HQ enligt deras bedömning instruktioner och
rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten. KPMG hade inte noterat några
väsentliga brister i den interna kontrollen. KPMG rekommenderade en kontinuerlig
utveckling/anpassning till nya redovisningsrekommendationer och praxis; med särskilt
fokus på värdering och tilläggsinformation för finansiella instrument i den externa
finansiella rapporteringen. KPMG:s uppfattning var att rekommendationer och förslag
Sid 831
till förbättrad intern kontroll beaktades löpande i en strävan att nå ständiga förbätt-
ringar samt att bokslutet och kommunikén var av god kvalitet.
Av Mikael Königs verksamhetsrapport framgick bl.a. att provisionsnetto hade minskat

med 31 procent från december 2007 till december 2008 och att totala rörelseintäkter
minskat med 17 procent. Detta var inte några chockerande siffror mot bakgrund av den
finansiella turbulens som rått. För Investment Banking var det också minussiffror. När
det gällde prognosen för likviditet framgick att tillgänglig likviditet var 1 467 mkr. Vid
ett stresstest antogs att kunderna tog ut 35 procent av de inlånade medlen. Detta var ett
”worst case” scenario och påverkan på likviditeten skulle bli – 1 700 mkr. Dvs.
likviditeten skulle hamna på cirka - 200 mkr. Koncernen hade dock ett eget kapital på
mellan 1 100 och 1 200 mkr vid tidpunkten. Stresstestet infriades aldrig. Det försvann
aldrig 1 700 mkr. Vidare angavs att Tamer Torun skulle bli ny chef för Trading från
den 1 februari 2009 och att bantning av Tradingportföljen fortgick enligt plan.
I bokslutskommunikén för perioden 1 januari – 31 december 2008 angav KPMG att

grundat på deras översiktliga granskning hade det inte kommit fram några
omständigheter som gav dem anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt
väsentligt, var upprättad för koncernens del i enlighet med IAS 34 och lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt för moderbolagets del i
enlighet med årsredovisningslagen.
Vid styrelsesammanträdet beslutades en ny arbetsordning för HQ AB:s Revisions-

kommitté [Revisionskommittén ersattes med Revisionsutskottet men benämns fort-
sättningsvis Revisionskommittén]. Fram till våren 2008 hade Banken och HQ Fonder
säkerställt delar av sin Compliance-funktion och internrevision genom en kommitté
som varit ett till Revisionskommittén kopplat organ. Till följd av nya regler för
värdepappersmarknaden och koncernens tillväxt hade Banken ändrat sin organisation
genom implementering av en ny Compliance-funktion och ny ordning för intern-
revisionen. Mot den bakgrunden och då det skett vissa förändringar under 2008 av
koden för bolagsstyrning fanns det skäl att modifiera arbetsordningen för Revisions-
Sid 832
kommittén. Den väsentliga skillnaden från den då gällande var att Revisionskommittén
fick ett mer övergripande ansvar för att HQ skulle ha adekvata kontrollfunktioner inom
hela koncernen, men gav utskottet även möjlighet att själv utöva den kontroll vid
enskilda frågor som man fann erforderligt.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 2 mars 2009 beslutade styrelsen att lägga
fram förslag på årsstämman om förvärv av egna aktier.
Vid styrelsesammanträde den 3 april 2009 föredrog Mikael König verksamhets-

rapporten. Mikael König redovisade också en sammanställning av koncernens ny-
tecknade ansvarsförsäkringar. Styrelsen förklarade sig stödja en redovisad företags-
förvärvsplan. Det rapporterades från Revisionskommittén och från Compliance/
Juridik. Till ledamöter i Revisionskommittén omvaldes Curt Lönnström, ordförande,
Stefan Dahlbo och Johan Piehl.
Av VD:s verksamhetsrapport framgick bl.a. följande. Prognosen första kvartalet 2009

för koncernen när det gällde rörelseintäkter var 183 mkr att jämföras mot budget 199
mkr. Prognosen för Investment Banking var 83 mkr med jämförelsesiffra på 80 mkr.
När det gällde utveckling förvaltat kapital var trenden nedåtgående. Det var ett mycket
starkt tradingresultat i februari-mars och det förekom en diskussion med OMX
angående säkerhetskrav.
Det fanns en redogörelse för finansiell situation/likviditet och angående likviditeten

framkom att det var en stor skillnad mellan tillgängligt och nyttjat kapital.
Det skedde förnyelser av försäkringar, bl.a. ansvarsförsäkringar för VD- och styrelse-
ledamöter till ett försäkringsbelopp om 75 mkr. Vidare fanns ansvarsförsäkring för ren
förmögenhetsskada och förmögenhetsbrottsförsäkring.
Av rapporten från Revisionskommittén framkom bl.a. följande. KPMG hade

genomfört en internrevision av HQ Fonder och lämnat förslag till förbättring avseende
Sid 833
dokumentation och riskhantering. Fonderna Protego, Select och Svea hade granskats
med avseende på fondbestämmelser m.m. Inga anmärkningar eller kommentarer fanns.
ATOS skulle under kvartal två göra en oberoende granskning av Risk.
Av Compliance-rapporten framgick att brister hade noteras vad gäller förmågan att
följa tillämpande gällande regelverk för Risk. Närmare bestämt hade bl.a. intern-
revisionen riktat kritik mot kontrollen av övervakning av HQ Fonders verksamhet samt
vidare hade det noterats att det regelverk för Bankens verksamhet som skulle reducera
riskerna avseende motparter inte hade följts. Den kontrollfunktion som fanns i
instruktionerna från Compliance hade således fungerat och rättställande åtgärder hade
vidtagits.
När det gällde återköpet av aktier fanns ett uttalande från KPMG att det inte hade
kommit fram några omständigheter som gav KPMG anledning att anse att styrelsens
redogörelse inte avspeglat väsentliga händelser för bolaget på ett korrekt sätt.
I årsredovisningen 2008 för HQ AB lämnade Johan Dyrefors en ren revisions-

berättelse.
Vid styrelsesammanträde den 5 juni 2009 föredrog Mikael König verksamhets-

rapporten och Curt Lönnström rapporterade från Revisionskommittén.
Av verksamhetsrapporten framgick bl.a. följande. Rörelseintäkter för Investment

Banking var 20 med jämförelsesiffran 27 mkr. Prognosen för hela koncernen för
perioden januari-maj 2009 var 324 mkr mot 393 mkr samt budget 332 mkr. Det fanns
inga minussiffror. När det gällde prognosen för Investment Banking var den 135 mkr,
jämfört med motsvarande period förra året 133 mkr.
Likviditeten var bra. Det angavs dock att totalt likvidutrymme var 1,3 mdkr varav ca
500 mkr fritt i placering. Detta innebar en minskning med omkring 300 mkr jämfört
Sid 834
med den 30 april. Likviditetsutrymmet hade alltså minskat, men inte på ett oroande
sätt.
Säkerhetskraven för derivat hade en nedåtgående trend. O/N- limiten låg på 40 mkr
och det hade skett många överdrag. Detta var en ren bankfråga och Banken hade
kontroll. Det fanns inga tecken på att Banken behövde hjälp. När det gällde ackumu-
lerat resultat för Trading var detta positivt.
Personalkonvertibelprogrammet hade löpt ut den 31 maj och av det totala nominella

beloppet om 78,1 mkr hade 99,7 procent konverterats till 810 800 nya aktier. Förvaltat
kapital den 31 maj 2009 var 68,8 mdkr plus 32 procent under 2009. Investment
Banking hade 11,9 mdkr plus 70 procent under 2009. Private Banking hade 38,1 mdkr
plus 18 procent under 2009.
HQ AB ägde Säkra till 51 procent och resterande 49 procent var kvar i Säkras ägo.
Investeringen uppgick till 23 mkr. Erhållen utdelning uppgick till 10,5 mkr och
erhållen försäljningslikvid till 10,7 mkr. Resultatet januari-april var 665 000 kr och
förvaltat kapital den 30 april var 852 mkr.
För Trading hade kvartalet börjat bra. Resultatet var över budget och skulle med hög
sannolikhet uppnå eller överstiga budget under det andra kvartalet. Avvecklings-
portföljen fortsatte att krympa enligt plan och förväntades inte ge något positivt
resultatbidrag under kvartal två.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick bl.a. att oberoende granskning av

rutinerna m.m. i omogna marknader skulle göras av externa konsulter, möjligen
ATOS. Det fanns indikationer som tydde på att FI skulle ha fokus på verksamheter
som direkt eller indirekt vände sig till konsumenter. I HQ AB:s fall var det i hög grad
en fråga om s.k. anknutna ombud, typ Säkra. Granskning av HQ AB:s förhållningssätt
och rutiner skulle ske.
Sid 835
Vid styrelsesammanträde den 18 augusti 2009 föredrog Mikael König sin verksam-
hetsrapport. Därutöver redogjorde han för sina övervägande rörande den del av
Bankens tradingportfölj som var under avveckling. I verksamhetsrapporten fanns en
kurva över historisk börsomsättning/utveckling OMX. Av denna framgick att börs-
utvecklingen kraftigt gått ner och det var förklaringen till att även om mer pengar
användes för förvaltning så blev det ett lägre förvaltat kapital.
Utfall juli 2009 visade att rörelseintäkterna för koncernen var 50 mkr i jämförelse med
föregående års utfall på 54 mkr och att budget uppgick till 67 mkr. När det gällde
rörelseresultatet var motsvarande siffror 4, 14 och 19 mkr. Rörelseintäkterna för
Investment Banking var 8 mkr och föregående års siffra 27 mkr. Rörelseresultatet för
Investment Banking var minus 7 mkr respektive jämförelseresultat 6 mkr.
När det gällde likviditeten var likvidutrymme 1,7 mdkr, varav cirka 800 mkr fritt i
placering. Det var således ingen likviditetsbrist trots turbulensen i omvärlden.
Förvaltat kapital den 31 juli uppgick till 71,7 mdkr, plus 33 procent under 2009. Netto-
inflödet uppgick till 3,7 mdkr per den 31 juli, varav kvartal 3 till 250 mkr. För Private
Banking var nettoinflödet förvaltat kapital plus 13,8 procent i årstakt.
När det gällde Trading angavs att HM och Nokia hade flyttats över till Tradingen från
avvecklingsportföljen. Nu fanns endast Ericsson, OMX samt DAX kvar i denna.
Ericsson skulle flyttas inom cirka 3 månader. Ackumulerat resultat Trading var
positivt.
PM om Tradingportföljens värdering är en handling som Curt Lönnström upprättat den

19 september 2009. Curt Lönnström har i handlingen antecknat bl.a. följande.
”Lämplig väg framåt verkar vara att fortsätta beräkningarna av olika scenarios
för att förhoppningsvis få en bättre uppfattning om vilka resultateffekter som
kan vara inlagrade i den långa portföljen. Jag tror att det är särskilt viktigt att
hålla en konstruktiv dialog med Fredrik något som primärt måste vara Mikaels
Sid 836
uppgift. Det finns också anledning att fråga sig om vi inte redan nu ska ta höjd
för eventuella obehagliga resultateffekter. Jag tycker inte det finns underlag för
ett sådant ställningstagande för närvarande.”
Mats Qviberg har inte fått del av denna PM. Den 19 september 2009 var Mats Qviberg
på ”kändisfest på Mallorca”, vilket framgår bl.a. av tidningsartiklar. Mats Qviberg
kan däremot ha talat med Curt Lönnström om det som stod i handlingen. Under
sommaren 2009 hade omvärldens påverkan, den finansiella turbulensen, blivit som
störst efter Lehman Brothers-kraschen. Det ledde till en del limithöjningar samt en
osäkerhet inom Banken om Risk kunde verifiera Tradings siffror.
Per den 30 september 2009 kom Risks kontrollvärdering av Tradings positioner. Slut-
satsen var att Risk kunde acceptera Tradings värdering och föreslog inga ändringar
men ville göra VD och styrelsen i Banken uppmärksam på att vald volatilitet för OMX
2010 och 2011 var svårbedömd. Mats Qviberg fick kontrollvärderingen per mail den
15 oktober 2009 från Agneta Norgren. Agneta Norgren skrev
”Kontrollvärdering per 2009-09-30 (se sammanfattning i slutet av dokumentet).
Observera att den sänkning av volatiliteten i OMX som diskuterades på
styrelsemötet hade skett efter balansdagen.”
Mats Qviberg svarade samma dag ”Det var glädjande”.
Revisionskommittén hade ett möte den 5 oktober 2009 och frågan om värdering av
Tradingportföljen diskuterades. Revisionsutskott var förstäkt med Mikael König,
Jesper Bulow, Agneta Norgren, Mattias Arnelund och Richard Berlin. I protokollet
antecknades bl.a. att någon slutrapport avseende Risk från ATOS ännu inte hade
presenterats. Stefan Dahlbo och Mikael König skulle träffa ATOS för slutlig genom-
gång av rapporten och därefter skulle denna presenteras för i första hand Bankens
styrelse. Curt Lönnström tog angående Tradingportföljen upp frågan om värdering och
avveckling av ”den gamla” Tradingportföljen. Mikael König redogjorde för läget och
att det inte hade identifierats några värderingsproblem kopplat till de instrument som
Sid 837
förföll under året. Vad gällde innehav med längre löptid, 2010-2011, kunde det i några
fall finnas anledning att föra en diskussion kring värderingen. Detta skulle inte
uppfattas som en diskussion kring vad som var rätt eller fel utan snarare behovet av att
på ett pedagogiskt sätt redogjorde för den värderingsmetod som använts. Vidare hur
resultatet från Tradingportföljen hängde samman med risklimiter samt hur tidsvärdet
spelade in på positioner med lång löptid och låg likviditet etc.
Vid styrelsesammanträde den 12 oktober 2009 redovisade Mikael König verksamhets-

rapporten. På fråga väckt av Stefan Dahlbo uppdrog styrelsen åt Mikael König att vid
kommande strategimöte presentera förslag till åtgärder som syftade till att ”dubbla
Emerging Market affären”. Curt Lönnström rapporterade från Revisionskommittén.
Styrelsen fastställde en ny attestinstruktion.
Av verksamhetsrapporten framgick bl.a. följande. Av en uppställning över historisk

börsomsättning/aktieindex framgick att under sommaren 2009 så gick aktieindex ner.
Utfallet för rörelseintäkter för kvartal 3, 2009, var 168 mkr med 141 mkr som
jämförelsesiffra för året innan samt budget 200 mkr. Utfallet för rörelseintäkter för
perioden januari till september 2009 var 592 mkr med 572 mkr som jämförelsesiffra,
samt budget 599 mkr. Utfallet låg alltså nära budget. Rörelseresultatet för samma
period var 148 mkr, jämförelsesiffra 195 mkr och budget 147 mkr.
Angående likviditeten så fanns det ordentligt med likviditet kvar. Totalt likviditets-
utrymme var 1,3 mdkr, varav cirka 400 mkr fritt i placeringar.
För Investment Banking uppgick rörelseintäkter till totalt 41,346 mkr. Rörelseresultatet
uppgavs till minus 8,7 mkr. För Trading så var det rörelseintäkter minus 1,397 mkr och
rörelseresultat minus 11,1 mkr. Av siffrorna framgår att hela Investment Banking, och
inte bara Trading, gick dåligt. Det var dåliga tider. Trots detta var siffrorna ett styrke-
besked.
Sid 838
De ackumulerade siffrorna för perioden januari till september var för Trading cirka 60
mkr och Investment Banking totalt 210 mkr. Rörelseresultatet för samma period var för
Trading 19 mkr och för Investment Banking totalt 25,7 mkr.
Av ackumulerat resultat för Trading 2009-02-04 till 2009-10-02 framgick att ett total-
resultat som var ordentlig positivt.
Säkerhetskrav för derivat hade gått upp under sommaren. Den ögonblicksbild som
presenterades för styrelsen så gick säkerhetskraven klart ner. Så att det var lugnande
besked mot bakgrund av marknadssituationen 2009.
Nulägesanalysen av Investment Banking beskrev överetablerad bransch med marginal-

press, ”courtagekakan” krympte och var inte på väg tillbaka i närtid, konkurrenterna
rekryterade aggressivt och utländska banker var på väg tillbaka trots marknaden.
Nulägesanalysen beskrev således en inte krisartad situation men dock en besvärlig.
Vision och strategi för Investment Banking angavs för Trading vara minskad risk,
mindre men fler affärer, kortare positioner, ökad andel automatiserad handel samt
reducerad belastning på balansräkningen.
Av den s.k. förvärvskartan framgick att HQ-koncernen tittade på en mängd olika

finansiella företag som koncernen kunde tänka sig att förvärva.
Från Revisionskommitténs möte redovisades bl.a. följande angående Trading-

portföljen. Tradingverksamheten var uppdelad i två delar, varav den ena var under
avveckling. I avvecklingsportföljen fanns en mindre position med förfall i januari
2011, en större med förfall i juni 2010, en mindre med förfall i mars 2010 och en större
med förfall i januari 2010. I samförstånd med revisorerna har avvecklingsportföljen
värderats enligt en teoretisk modell för instrument som saknar relevanta marknadsdata.
Det noterades att på kommande styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009 skulle
styrelsen behandla frågor rörande Tradingportföljen närmare.
Sid 839
HQ AB:s styrelse fick alltså inte information om att det förelåg några problem med
Tradingportföljen. Styrelsen fick också besked om att detta togs om hand och skulle
behandlas av Banken dagen därpå.
Banken hade ett internmöte för sin personal i Vaxholm den 20 oktober 2009. VD och
styrelsen var inte närvarande på mötet. Mötet ledde av Fredrik Crafoord. Av material
från mötet framgår bl.a. följande. Trading skulle syssla med market making, Trading,
Black Box och kvällshandel. Fusionen mellan Bankens och HQ Directs trading-
avdelningar var genomförd. Det var bra personkemi och sammanhållning i gruppen.
Det hade inte gett kostnadssynergier på 5 mkr, utan instället dubbla kostnader för Back
Office-system. Handelslagersnetto hade blivit ca 60 mkr efter nio månader, att jäm-
föras med målet 100 mkr, dvs 75 mkr efter kvartal 3. Problempositioner hade isolerats
i egen portfölj och målsättningen var att denna portfölj skulle vara helt avvecklad den
30 juni 2010 till en kostnad av 0-100 mkr. Avvecklingen fortsked enligt plan, med en
dittillsvarande kostnad på cirka 5 mkr. Inkapsling av Trading följde FI:s riktlinjer och
var uppfyllt.
Detta material såg aldrig Mats Qviberg vid denna tid. Om han hade sett materialet hade
det gett honom lugnande besked. Fredrik Crafoord som hanterade avvecklingsport-
följen ansåg att den gick att avveckla till noll kronor.
Likviditeten för derivat var fortfarande dålig. Det var lagom storlek på personal-
gruppen och det var stor skillnad på Risk/intjäning. Risken mellan handlare skulle
balanseras.
Risken för Tradingportföljen var lägre, 10 av 12 portföljer var lönsamma och man var
bättre positionerad för oväntade rörelser. Avvecklingsportföljen hade färre positioner
och med kortare löptider. All handel med derivat hade flyttats till Tradingportföljen,
endast OMX och ODAX var kvar i avvecklingsportföljen.
Sid 840
Handlingsplan och målsättning för 2010 var att bredda verksamheten genom att bl.a.
autokvotera fler aktieoptioner samt öka antalet aktier och marknader för algohandel.
Kostnadsbesparingar skulle ske genom att synergier skulle slå igenom nästa år samt
flytta handeln mot lågkostnadsmarknadsplatser, Burgundy. Avvecklingen av problem-
portföljen skulle fortsätta. Mål för 2010 var intäkter om 80 - 100 mkr samt kostnader
om 35 mkr. Motsvarande prognos för helår 2009 var 75 respektive 40 mkr före bonus.
Käranden har påstått att det avhölls ett s.k. måndagsmöte den 14 december 2009 med
deltagare Mikael König, Stefan Dahlbo, Mats Qviberg och Fredrik Craaford. Mats
Qviberg har bestritt att det ägde rum ett måndagsmöte nämnda dag. Måndagsmötena
var högst informella möten mellan ovan nämnda personer. Mötena skedde i mån av tid.
Åklagaren lyckades i brottmålet inte visa, trots tillgång till miljontals mail, att det
förekommit ett måndagsmöte den 14 december 2009. Det sista möte som åklagaren
kunde bevisa hade ägt rum var den 9 november 2009. Att det skedde ett möte den 9
november framgår av ett mail den 7 november 2009 från Mats Qviberg till Fredrik
Crafoord, Mikael König och Stefan Dahlbo.
Det kan hur som helst inte ha avhållits något möte mellan nämnda personer den 14
december 2009. Det framgår av mailkorrespondens mellan Erik Kjellberg och Mikael
König, där Mikael König den 11 december 2009 uppgav ”Är på resa idag och
måndag, vi tar ett snack på tisdag”.
Även av ett mail från Mikael König till Mats Qviberg den 13 december 2009 framgår
att Mikael König var bortrest och han uppgav ”Kan tyvärr inte medverka på måndag-
morgon då jag är i Skåne. Vore kanon om vi kunde ses senare i veckan innan alla
försvinner på semester”.
Mats Qviberg gör dock gällande att något möte efter den 14 december 2009 inte blev
av därför att efter den 14 december 2009 var Mats Qviberg inte var tillgänglig. Utan vi
Sid 841
gör gällande att det senaste måndagsmötet som kan beläggas avhölls den 11 november
då 2009.
Av ett inspelat samtal från den 14 december 2009 mellan Richard Berlin och Mikael
König framgår att Mikael König befann sig i Skåne.
Styrelsesammanträdet den 1 december 2009 var ett budgetmöte. Det lämnades rapport
från Revisionskommittén, Compliance/Juridik och VD. Mikael König informerade att
Margareta Edin, en av bankens Compliance Officer med lång revisionserfarenhet,
utsetts till huvudansvarig för Bankens internrevision. Styrelsen fastställde ny policy för
transaktioner med anställda. Noterades beträffande förutskickade nya regler kopplade
till Koden för bolagsstyrning samt föreskrifter till FI rörande föreskrifter och allmänna
råd om ersättningssystem i finansiella företag. Mikael König, Hans Hedström, Mikael
Pauli och Fredrik Crafoord redovisade sina visioner och strategier för 2010. Mikael
König åtog sig att under 2010 återkomma till bl.a. frågan om uppdelningen mellan
Private Banking och Investment Banking var optimal. Mattias Arnelund föredrog
budget för 2010 och styrelsen fastställde budgeten. Mattias Arnelund åtog sig att under
vecka 51 informera styrelsen om hur Tradingportföljen utvecklats.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick om bokslutsplanering att KPMG

hade gått igenom den interna kontrollen utan att ha några väsentliga synpunkter.
Värderingen av Tradingportföljen hade i likhet med tidigare år varit föremål för en mer
djupgående analys och det faktum att den ”gamla” portföljen inte helt hade avvecklats
hade lett till en diskussion kring principer och rutiner avseende teoretisk värdering.
KPMG hade presenterat en processkarta över hur värderingen av finansiella instrument
borde hanteras. Från Front Office (Trading) via Middle Office (Risk) och slutligen hur
den externa redovisningen hade integrerats i denna process. HQ AB/Banken var av
uppfattningen att denna process i allt väsentligt speglade rådande arbetssätt, man att
det fanns en utvecklings- och förbättringspotential i dokumentation och beskrivning.
Detta utvecklingsarbete hade påbörjats och beräknades vara klart inför årsbokslutet.
Angående oberoende granskning av Risk hade ATOS nu lämnat sin slutrapport som
Sid 842
innehöll några rekommendationer till ändringar. Dessa skulle successivt införas i

instruktionerna. En sammanfattning av ändringarna skulle lämnas vid nästa samman-
träde.
Av koncernöversikten i verksamhetsberättelsen framgick att rörelseintäkter

ackumulerat oktober 2009 uppgick till 641 mkr med jämförelsesiffran 666 mkr. För
Investment Banking var motsvarande siffror 210 mkr och 265 mkr. rörelseresultat.
Koncernens rörelseresultat ackumulerat oktober 2009 var 155 mkr med 163 mkr som
jämförelsetal. För Investment Banking var motsvarande siffror 13 mkr med jämförelse-
siffran 74 mkr.
Vad gällde likviditetsmått framkom att likviditeten den 31 oktober 2009 låg lite under
tröskelvärdet men att likviditeten hade återhämtat sig vid tidpunkten för föredrag-
ningen vid styrelsemötet.
Uppfyllelse av finansiella mål var 24 procent för rörelsemarginalen (snitt lägst 35

procent), 62 procent för återkommande intäkter till följd av totala kostnader exklusive
vinstdelning (lägst 100 procent), 17 procent för kapitaltäckningskrav (lägst 10 procent)
och slutligen 17 procent för nettoinflöde förvaltat kapital Private Banking (lägst 10
procent).
För Investment Banking uppgick rörelseintäkter ackumulerat oktober 2009 till 209,6
mkr med jämförelsetalet 265,5 mkr. Rörelseresultatet var 13,4 mkr med jämförelse-
siffran 43,5 mkr. När det gällde Trading uppgick rörelseintäkter ackumulerat oktober
2009 till 45,2 mkr med jämförelsesiffra 55 mkr. Rörelseresultatet var 7,1 mkr och
jämförelsesiffran 12,5 mkr.
När det gällde budgeten angavs som vision från december 2008 att
”Bygga kritisk massa och skapa hävstång i alla tre affärsområdena
+Asset Management
+Private Banking
Sid 843
+Investment Banking”.
Kritiska frågeställningar för Investment Banking angavs vara
” + Skall vi ha Investment Banking inom HQ …..?
+ …. och i så fall, varför?
+ Hur ska vägen framåt se ut?”
Budgeten 2010 vad gällde provisionsnetto var för koncernen 733 mkr och för
Investment Banking 213 mkr. För finansiella transaktioner, netto, angavs 102 mkr för
koncernen och 74 mkr för Investment Banking. Rörelseresultat för koncernen var 250
mkr och för Investment Banking 49 mkr. Prognosen 2009 för Investment Baking för
provisionsnetto var 155 mkr, för finansiella transaktioner, netto, 43 mkr samt
rörelseresultat minus 19 mkr.
Vidare framgick av budgetmaterialet att om Risk och Trading var oense så inträdde en
eskaleringsprocess till i första hand VD och i andra hand Bankens styrelse. En sådan
eskaleringsprocess har förekommit två tillfällen.
Vid årsstämman den 3 april 2009 lämnade revisorerna en ren revisionsberättelse.
Protokoll nr 1-5 från styrelsesammanträden i HQ AB under år 2010 och vissa

handlingar ur revisionsakten m.m.
Av anteckningar upprättade av Peter Svensson från ett möte mellan Risk och KPMG
den 15 januari 2010 framgick att Agneta Norgren berättade att koncernens högsta
ledning, det vill säga Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Mikael König, hade gått
igenom både Tradings och Risks värderingar per kvartal 4. Detta hade även verifierats
av Mattias Arnelund. Vidare hade Stefan Dahlbo haft en fördjupad genomgång med
Risk angående värderingen den 21 december 2009. KPMG ansåg att dessa genom-
gångar borde dokumenteras och signeras av personen som utfört dem. Det hade varit
en bättre likviditet i marknaden under slutet av 2009 enligt Agneta Norgren.
I anteckningarna fanns en komplettering dagtecknad den 27 januari 2010. I denna

uppgavs att när KPMG avlämnat sitt utkast till revisions-PM den 26 januari mottogs
Sid 844
ett mail där Agneta Norgren redogjorde för de kontroller som Risk hade utfört och
dokumenterat. Risk hade utfört ett antal kontroller som dokumenterats i endera
protokoll eller loggar. Vidare angav Agneta Norgren i detta mail att bankledningen
(Stefan Dahlbo och Mikael König) och ledningen för Trading (Fredrik Crafoord och
Tamer Torun) hade haft möten så väl före som efter årsskiftet med Risk. Från dessa
möten hade underlag sparats och Risk hade upprättat ett värderingsdokument.
Av anteckningarna framgick bl.a. följande under rubriken ”Slutsats”. Som en följd av

den stora exponeringen i Tradingportföljen hade Risk sedan hösten 2009 dagligen
skickat rapporter till styrelsen. Detta var en viktig åtgärd eftersom det slutligen var
styrelsen som hade ansvar för Bankens risktagande. Vidare var det positivt att koncern-
styrelsens ordförande och vice ordförande (Mats Qviberg och Stefan Dahlbo) samt VD
personligen hade haft genomgångar med Risk om värderingarna per kvartal 4.
Därutöver hade Stefan Dahlbo personligen gått igenom värderingar med Risk den 21
december. Dessa kontroller och genomgångar borde dokumenteras och signeras av
berörda personer.
Peter Svensson bortsåg från Agneta Norgren komplettering den 27 januari 2010 och
slutsatsen blir därför oriktigt. Till saken hör att Mats Qviberg var i Åre under andra
halvan av december 2009 till mitten av januari 2010. Av Peter Svenssons hand-
anteckningar från samma möte framgick under punkten 5 följande: ”Stefan Dahlbo
Mats Qviberg Mikael König Gått igenom Tradings resp. Risks värdering per Q4”.
Peter Svensson skickade den 26 januari 2009 kl. 19.32 ett mail till Mattias Arnelund
angående HQ AB Årsbokslut 2009 med en uppdaterad rapport enligt överens-
kommelse. Mattias Arnelund vidarebefordrade rapporten till bl.a. Agneta Norgren den
26 januari 2010 kl. 19.37 för eventuell respons på rapporten. Agneta Norgren svarade
den 26 januari 2010 kl. 22.42 bl.a. följande
”Mattias, meddelar du Peter, min delvis avvikande uppfattning Implicit
volatilitet tillämpas för instrument som är föremål för aktiv handel Vilket
tillsammans med mer detaljerade värdering regler kommer att skrivas in i en
Sid 845
värderingsinstruktion Beträffande dokumentationen är det inte helt korrekt. Risk

dokumenterar och sammanfattar merparten av alla kontroller varvid, [..]Före
årsskiftet/Efter årsskiftet - möte med SD, MK, FC, TT underlag för mötet sparas
och RISK upprättar ett värderingsdokument avseende årsskiftesvärdering – jag
har tidigare visat PS 30/9. Möte med revisorer allt mtrl läggs i separat mapp
och noteringar görs.”
Mattias Arnelund vidarebefordrade den 27 januari kl. 09.20 Agneta Norgrens mail till
Peter Svensson med följande kommentar. ”Se Agnetas kommentarer nedan. Finns
möjlighet att få ett uppdaterat PM som jag kan distribuera till Revisionskommittén? Är
något oklart kontakta Agneta”.
Agneta Norgrens kommentarer vidarebefordrades alltså till Peter Svensson först den
27 januari 2010. Handanteckningen under punkten 5 verkar vara en missuppfattning av
Peter Svensson. Mats Qviberg har inte tittat på någon dokumentation avseende kvartal
4 och allra minst Tradings och Risks värderingar per kvartal 4.
Agneta Norgren skickade den 8 januari 2010 ett mail till Nina Hernberg och Per
Börjesson angående ett möte med Mikael König angående Risks synpunkter på
värdering per 2009-12-30. Detta var ett möte som var inte Mats Qviberg deltagit i.
Risk upprättade en PM efter en genomförd kontroll av tradings värdering per 2009-12-

30. Denna har Mats Qviberg inte fått del av. Av sammanfattningen framgår bl.a.
följande. Trading följde IAS 39 för aktivt handlade och kortdaterade optioner, dvs.
följde i princip marknadens värdring. Trading värderade de optioner som inte var
föremål för aktiv handel teoretiskt (representativ prisbild saknades). Portföljen var
komplex och Tradings positioner med förfall under 2010 var stora. Den återstående
löptiden i en stor del av positionerna var relativt lång, prisbilden bedömdes inte
representativ och omsättningen var begränsad. Av Risks genomgång framgick också
att volatiliteten i marknaden förändrats under årets sista dagar. Av den tankning av
portföljen som gjorts vid balansdagens slut framgick skillnad mellan teoretisk och
Sid 846
implicit volatilitet. Risk gav mot bakgrund av sin redovisning samt med antagande om
going concern följande synpunkter rörande värderingen.
Angående OMX januari, teoretisk volatilitet 22 procent, februari, teoretisk volatilitet

21 procent och mars, teoretisk volatilitet 20 procent var i linje med implicit volatilitet.
Marknaden var delvis aktiv. Risk avstyrkte inte Tradings värdering. April, teoretisk
volatilitet 18 procent, juli, teoretisk volatilitet 17 procent och januari 2011, teoretisk
volatilitet 17 procent saknade representativ prisbild i marknaden, dvs. marknaden var
inaktiv. Risk avstyrkte inte Tradings värdering då riktningen på historisk volatilitet var
nedåtgående. Angående ODAX januari, teoretisk volatilitet 22 procent var i linje med
implicit volatilitet. Marknaden var aktiv. Risk avstyrkte inte Tradings värdering. Mars,
teoretisk volatilitet 25 procent, värderats teoretiskt ca 2-3 procentenheter högre än
implicit volatilitet vid tankningstillfället. Marknaden var till stora delar inaktiv.
Positionerna var stora.
Vid styrelsesammanträde den 29 januari 2010 lämnade Johan Dyrefors revisorernas

rapport. Mikael König redogjorde för verksamhetsrapporten jämte boksluts-
kommunikén. Styrelsen fastställde bokslutskommunikén, varvid beslutades att
styrelsen skulle föreslå att årsstämman skulle fastställa att utdelning skulle ske med
oförändrade sex kr per aktie. Curt Lönnström redogjorde för Revisionskommitténs
rapport.
Av revisorernas rapportering framgick bl.a. följande. Värderingen av Tradingportföljen

baserades på följande principer. Aktiv marknad ansågs endast föreligga om mer än 50
procent av Bankens position omsattes/dag, minst tre sådana dagar/vecka och minst tre
sådana veckor under den senast 3-månadersperioden. Volatiliteten antogs vara
densamma (rak) för derivat med olika lösenpris men med samma underliggande
exponering och samma förfallodatum, framtida volatilitet skattades utifrån historisk
volatilitet i högre grad än utifrån implicit volatilitet (optioners volatilitet kommer att
söka sig mot ett historiskt snitt).
Sid 847
KPMG lämnade följande kommentarer till dessa principer. Bankens ledning var
medvetna om att principerna innebar visst avsteg från en bokstavstolkning av IAS
principer men bedömde att en tillämpning av principerna gav en rättvisande bild av
tradinglagrets marknadsvärde (verkligt värde). Banken var transparant och beskrev
tillämpade principer i den externa finansiella rapporteringen och de osäkerhetsfaktorer
som fanns vid värderingen av tradinglagret. Beskrivningarna kunde med fördel
utvecklas för att ge läsaren ytterligare förståelse för de subjektiva inslag som fanns
(och som måste finnas) och den stora påverkan som vissa antaganden hade på
värderingen. KPMG hade i samband med granskningen inte noterat några väsentliga
avvikelser från beskrivna principer.
KPMG lämnade följande rekommendationer.

 ”Se över instruktioner för värdering av finansiella instrument för den
externa finansiella rapporteringen med avsikten att ge en så tydlig och
fullständig vägledning som möjligt och som därmed kan ligga till grund för
värdringen och Risk-funktionens kontroller
 Överväg att frångå antagandet om rak volatilitet
o För instrument som handlas på en aktiv marknad: Använd implicit
volatilitet som finns att tillgå i marknaden vid värderingen
o För instrument som inte handlas på en aktiv marknad: Se över
genererar ´volatilitetstäcke’)
 Riskfunktionen utför och dokumenterar ett antal kontroller vid varje bokslut.
Utförda kontroller och slutsatserna från Risk-funktionens arbete bör
sammanfattas i ett övergripande dokument som hänvisar till underliggande
och mer detaljerade dokumentation som redan upprättats av Risk-funktionen.
Vidare bör givetvis Risk-funktionens arbete anpassa till eventuella
förändringar av instruktioner för värdering av finansiella instrument [..].
 Validera värderingsmodellerna regelbundet genom en jämförelse med
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, t.ex.
genom uppföljning av s k Dag 1-resultat.”
Sid 848
KPMG gjorde följande sammanfattande bedömning. HQ hade enligt KPMG:s bedöm-

ning instruktioner och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten. KPMG:s upp-
fattning var att rekommendationer och förslag till förbättrad intern kontroll beaktades
löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar. KPMG rekommenderade en fortsatt
utveckling/anpassning till redovisningsrekommendationer och praxis avseende
värdering och tilläggsinformation för finansiella instrument i den externa rappor-
teringen. Bokslutet och kommunikén var av god kvalitet.
Av VD:s verksamhetsrapport framgick att det var viss resultatförsämring för Invest-
ment Banking. Likviditeten översteg per den 31 december tröskelvärdet. Endast vid ett
fåtal tillfällen hade likviditeten understigit tröskelvärdet. Tröskelvärdet var inte något
lagkrav utan framtaget av VD. För sista kvartalet 2009 hade Trading ett rörelseresultat
på minus 46,9 mkr jämfört med 2,6 mkr för motsvarande kvartal året innan. När det
gällde säkerhetskrav hade Banken kontroll.
I bokslutskommunikén angavs att Tradingen avvek från annars stark utveckling.

Vidare angavs att Trading tyngde resultatet. Rörelseintäkterna för Investment Banking
uppgick till 209 (243) mkr, varav 65 (7) mkr avsåg intäkter hänförliga till HQ Direct
och noll (122) mkr avsåg förvärvsintäkter. Marknadsförutsättningarna för Corporate
Finance var fortsatt besvärliga. Ledtiderna från idé till genomförande var långa och
konkurrensen hård. Det fanns dock tecken som tydde på en ökad aktivitet under 2010.
Intäkterna från finansiell rådgivning och primärmarknadstransaktioner minskade med
12 procent till 28 (32) mkr. I likhet med 2008 avslutade Trading året negativt, främst
på grund av dåliga marknadsförutsättningar under det fjärde kvartalet. Minskade
spreadar mellan sälj- och köpkurser, en kraftig försämrad likviditet och en ökad andel
datorstyrd handel hade lett till sänkta marginaler. Tradingen redovisade därmed ett
negativt resultat om – 29 (49) mkr. Av KPMG:s översiktliga granskning framgick att
grundat på granskningen hade det inte kommit fram några omständigheter som gav
KPMG anledning att anse att bokslutskommunikén inte, i allt väsentligt, var upprättat
för koncernens del i enlighet med IAS 34 och lagen om årsredovisning i kreditinstitut
Sid 849
och värdepappersbolag samt för moderbolagets del i enlighet med årsredovisnings-

lagen.
Av rapporten från Revisionskommittén framgår att i utskottets uppgifter ingick bl.a. att
säkerställa att den externa ekonomiska rapporteringen var korrekt och fullständig samt
att inför bokslutet ha kontakt med bolagets externa revisorer. Denna uppgift hade
prioriterats inför offentliggörandet av resultatet för 2009. Bokslutet var diskuterat med
interna och externa parter. Sammanfattningsvis var det god ordning i ekonomiför-
valtningen och de överväganden som hade gjorts vad gällde de immateriella tillgångar
som uppstått i samband med företagsförvärv var korrekt redovisade. Viss dokumenta-
tion av s.k. ”impairment tests” åsterstod att göra. Det i bokslutet och i rörelsen svåra
värderingsområdet var Tradingen. För det fjärde kvartalet redovisades ett betydande
underskott, - 49 mkr, som väsentligen var hänförligt till avvecklingsportföljen. Den
kvarvarande portföljen hade minskat i omfattning och förfallet i slutet av januari hade
inte givit några större resultateffekter. Man hade valt att redovisa värdet av innehavda
placeringar på ett sätt som avvek från den internationella IFRS-standarden. Kärn-
punkten var hur s.k. ”aktiv marknad” skulle definieras. Den metod som användes hade
accepterats av de externa revisorerna under förutsättning att den (liksom tidigare)
beskrevs på ett utförligt sätt i årsredovisningen och att de olika stegen i värderings-
processen successivt dokumenterades och visade ett konsekvent beteende över tiden.
Vid styrelsesammanträde per capsulam den 8 mars 2010 beslutade styrelsen bl.a. att
godkänna förslag till kallelse och utfärda kallelse till årsstämma samt att godkänna
förslag till årsstämman 2010 om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv
och överlåtelse av bolagets egna stamaktier.
Av insynsregistret framgår att Mats Qviberg den 2 februari 2010 för egen och för
makas del köpte sammanlagt 10 000 aktier i HQ AB och att Fredrik Crafoord den
4 februari 2010 köpte 20 000 aktier i HQ AB.
Sid 850
I mail den 16 mars 2010 skickade Mattias Arnelund utkast till åsredovisning för
HQ AB 2009 till styrelsen. Curt Lönnström svarade den 18 mars 2010 och uppgav att
han tyckte att årsredovisningen var redig och bra.
Den 6 april 2010 skickade Curt Lönnström ett mail till Mikael König, Stefan Dahlbo,
Johan Piehl, Richard Berlin och Mattias Arnelund med förslag till dagordning för
Revisionskommitténs kommande möte. På dagordningen fanns en punkt rörande
Tradingportföljen och bl.a. skulle det ske en beskrivning av hur mycket portföljens
omfattning minskat sedan årsskiftet.
Risk utfärdade en PM angående Risks kontroll av tradings värdering per 2010-03-31.

Sammanfattningsvis framgick av PM att Risk inte avstyrkte Tradings värdring. Mats
Qviberg har inte fått del av handlingen.
Vid styrelsesammanträde den 15 april 2010 redogjorde Mikael König för verksamhets-
rapporten. Delårsrapporten genomgicks. Mikael König informerade om projektet
Camera. Vid mötet uppdrog styrelsen, sedan Bankens tradingstrategi diskuterat, åt
Stefan Dahlbo, Catharina Lagerstam och Curt Lönnström att såsom särskild arbets-
grupp vid behov biträda Mikael König i handläggningen av de frågor som rörde port-
följen. Styrelsen diskuterade vidare behovet av att utveckla och tydliggöra strategier
och mål i koncernen genom att bilda olika processgrupper. I dessa processgrupper
borde även enskilda styrelseledamöter ingå. Vidare beslutade styrelsen att utnyttja
stämmans bemyndigande om förvärv och överlåtelse av egna stamaktier. Kommande
styrelsemöte bestämdes till den 10 juni 2010.
Av Mikael Königs verksamhetsföredragning framgick bl.a. följande. Likviditetsmått

visade på ett ordentligt överskott. Tröskelvärdet hade överstigits något vid ett antal
tillfällen. Tradingintäkterna var – 19 mkr. Rörelseresultatet för Investment Banking för
kvartal ett hade pga. PIIG:s-krisen minskat med två mkr.
Sid 851
I delårsrapporten anförde VD under ”VD har ordet” bl.a. följande. Vid första kvar-
talets slut fanns 93 mdkr under förvaltning, vilket är mer än någon gång tidigare.
Bakom rekordet ligger förstås den starka börsutvecklingen, men också en framgångsrik
förvaltning och ett fortsatt nettoinflöde av nytt kapital. Man tog marknadsandelar.
Inom affärsområdet Investment Banking har utvecklingen varit mer blandad. Både
aktiemäkleri och corporate finance utvecklas positivt, medan tradingverksamhetens
nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till minus 8 mkr. Förutsättningar för
att bedriva traditionell market making är fortsatt utmanande. Minskade spreadar
mellan sälj- och köpkurser, en kraftigt försämrad likviditet och en ökad andel
datorstyrd handel har lett till sänkta marginaler. Vidare har volatiliteten varit låg och
utvecklats på ett mindre gynnsamt sätt. Även om vi haft stort fokus på att anpassa
tradingverksamheten till dessa nya villkor, har vi inte lyckats fullt ut. Totalt sett ser vi
alltjämt stora möjligheter.
I rapporen från Revisionskommittén angavs att Tradings resultat per kvartalsskiftet var
en förlust på 6 mkr, varav avvecklingsportföljen stod för cirka – 21 mkr. Utförligare
rapport skulle lämnas på Bankens styrelsemöte.
En rapport från en konsultfirma angående förnyelse av ansvarsförsäkring för ren för-

mögenhetsskada, Brottsförsäkring och VD & Styrelseansvarsförsäkring gicks igenom.
Konsultfirman rekommenderade att försäkringen skulle förnyas för kommande
försäkringsperiod den 1 april 2010 till och med den 31 mars 2011.
I årsredovisningen för 2009 lämnade revisorerna en ren revisionsberättelse.
Catharina Lagerstam upprättade två stycken idéskisser med namn ”HQ Portföljen
idag”. Dessa föredrogs inte på styrelsemötet den 17 maj 2010 i HQ AB och skickades
inte heller ut till Mats Qviberg eller övriga styrelseledamöter. Catharina Lagerstams
egna tankar framgick i dessa handlingar enligt följande.
”Gulmarkerade är större UTSTÄLLDA optioner, som ligger långt från dagens
index.
Sid 852
Samtliga har ett stort positivt tidsvärde som vi TJÄNAR om inte index ändras. Vi
har ju en skuld. Om index inte ändras, kommer den att bli noll. Vi tjänar således
pengar. Skulden krymper till noll.
Mätt mot book value tjänar vi t.ex. 243 Mkr för striken 6.000 om indexet inte
går över det.
Totalt sett kan man säga att om DAX inte går under 5200 eller över 6000 så
tjänar vi totalt 108 Mkr för puts, och 438 Mkr för calls. Mätt mot
marknadsvärdet (dvs vad det skulle kosta att stänga positionerna idag) tjänar vi
453 Mkr respektive 593 Mkr.
DET ÄR JU HELT GROTESKA PENGAR
Frågan vi arbetar med nu är således om det går att ”boxa in” dessa positioner
utan att behöva gå på marknaden.
a) Normal stängning innebär ju att man köper tillbaka de utställda positionerna,
och då tjänar vi inte in tidsvärdet
b) Alternativt tar man en medveten ENORM risk …. Break-even vid…..
I den andra idéskissen fanns en bild med HQ:s definiton av aktiv marknad. Catharina
Lagerstam hade gjort följande kommentar till bilden: ”Är redovisningen korrekt? Ja,
definitivt. Är den rättvisande?”
Av en ljudfil från ett samtal den 16 maj 2010 mellan Catharina Lagerstam, Tamer
Torun, Per Börjesson och Agneta Norgren framgår bl.a. att Mats Qviberg skulle
behöva en defibrillator när han fick reda på den befarade förlusten i Tradingportföljen
samt att ”stackars styrelsen” skulle befinna sig i chocktillstånd. Samtalet visar att
Mats Qviberg var ovetande om förlusterna. Detsamma gällde styrelsen, som skulle
hamna i chocktillstånd. Det är osäkert om det är styrelsen både i HQ AB och i Banken,
eftersom den 17 maj 2010 skulle det hållas styrelsemöten på båda bolagen.
Vid styrelsemöte den 17 maj 2010 redogjorde Mikael König för hur förändringarna i
marknadsförutsättningarna påverkade bedömningen av den del av Tradingportföljen
som var under avveckling. Han meddelade att kapitalbasen skulle tåla ytterligare
förluster om 250 – 300 mkr. Han redogjorde vidare för kontakterna med SEB
Sid 853
angående dess bedömning av exponeringen. Mikael König föreslog att avvecklingen

skulle i möjligaste mån forceras genom att 1) vissa positioner omedelbart skulle
stängas vilket kunde medföra en negativ resultateffekt, om ca 50-75 mkr mot att
omfångsrisken därvid bedömdes minska samt 2) att resterande positioner successivt
skulle avyttras över tid med slutpunkt senast i januari 2011, vilket kunde medföra ett
negativt resultatfall om ca 0-500 mkr, varvid ambitionen var att så mycket som möjligt
skulle genomföras under andra kvartalet 2010, dvs. under maj och juni månad.
Vad gäller prognostiserade utfallsrum framhöll Mikael König att det saknades förut-
sättningar i föreliggande marknad att lämna tillförlitliga prognoser.
Curt Lönnström redogjorde för att han informerat Johan Dyrefors om bakgrunden till
mötet.
Catharina Lagerstam väckte frågan om förhållandena var sådana att det fanns
anledning att ompröva de principer som tillämpats för värderingen av Tradingport-
följen. Sedan frågan diskuterats beslutade styrelsen att det för närvarande inte förelåg
skäl att ompröva värderingsprinciperna. Därefter beslutade styrelsen att forcerad
avveckling av Tradingportföljen i aktuell del skulle ske enligt Mikael Königs förslag.
Styrelsen betonade vikten av att FI snarast möjligt informerades om styrelsens beslut

och de förhållanden som beslutet grundade sig på. Styrelsen uppdrog åt Mikael König
och Stefan Dahlbo att snarast möjligt ta fram en plan för såväl extern som intern
kommunikation om och när det kunde bli aktuellt beroende på den vidare marknads-
utvecklingen och utfallet av genomförda avvecklingsåtgärder samt vidare att i samråd
med Lenner & Partners ta fram en plan för åtgärder för att stärka kapitalbasen om det
fordrades för att upprätthålla förtroendet för HQ AB och Banken.
Det noterades att nästa ordinarie styrelsemöte var planerat till den 10 juni 2010 samt
att extra styrelsemöte dessförinnan skulle hållas om det fanns behov.
Sid 854
Det antecknas att Catharina Lagerstam anmälde avvikande uppfattning vad gällde
frågan om förhållandena var sådana att det fanns anledning att ompröva de principer
som Banken tillämpade för värderingen av Tradingportföljen. Under förutsättning att
styrelsens beslut i frågan var rätt, hade hon ingenting att invända mot styrelsens beslut
i övriga frågor.
Det vitsordas att från denna dag, den 17 maj 2010, var Mats Qviberg i ond tro att det
eventuellt kunde finnas latenta förluster i Tradingportföljen. För tiden därefter har
Mats Qviberg gjort allt för att läka den uppkomna situationen. Mats Qviberg har också,
liksom styrelserna i HQ AB och i Banken, sett till att koncernen uppkapitaliserades
och att samtliga styrelseledamöter ställde sina platser till förfogande.
Sammanfattning av den information som nått Mats Qviberg

Sammanfattningsvis har Mats Qviberg under nu genomgången period nåtts av följande
information ställt i relation till påstådda brister – rörande ond tro för Mats Qviberg.
Under 2007 har inte ens oroande information avseende Bankens verksamhet delgetts
Mats Qviberg överhuvud, förutom att tradingresultatet försämrats i Banken under
andra halvåret. Än mindre har någon alarmerande information som Bankens
organisation, av moderbolagets styrelse/Mats Qviberg, inte bedömts klara av
överhuvud förekommit.
Ingen korrektion av att Edgen helt saknar betydelse för Bankens verksamhet, har skett
gentemot Mats Qviberg. Ingen information om Edgen har delgetts Mats Qviberg
överhuvud avseende Bankens verksamhet under 2007.
Mats Qviberg har erhållit information ursprungligen förmedlad av olika tjänstemän.

Käranden har inte gjort gällande att tjänstemännen otillbörligt eller medvetet har gjort
fel. Mats Qviberg har därför haft fog att förlita sig på erhållen information. Mats
Qviberg var i god tro.
Sid 855
Ingen ens oroande information avseende Bankens verksamhet har delgetts Mats
Qviberg överhuvud, förutom att resultatet för trading försämrats, även under 2008
avseende det andra halvåret. Mats Qviberg har i samband med det och Lehman
Brothers kollaps mer noggrant följt upp tradingresultatet genom att tillse att han fick
ett sms på det varje dag. Än mindre hade någon alarmerande information som Bankens
organisation, av moderbolagets styrelse/Mats Qviberg, inte bedömdes klara av
överhuvud förekommit.
Ingen korrektion avseende att Edgen helt saknar betydelse för Bankens verksamhet,
har skett gentemot Mats Qviberg. Ingen information om Edgen har delgetts Mats
Qviberg överhuvud avseende Bankens verksamhet, förutom vid styrelsemöte i januari
2008.

Qviberg var i god tro 2008.
Rörande ond tro för Mats Qviberg 2009 har inte ens oroande information avseende
Bankens verksamhet delgetts Mats Qviberg överhuvud, förutom att tradingresultatet
försämrats i Banken. Mats Qviberg har i samband med det från Risk under årets två
sista månader erhållit återkommande resultatinformation som han kunnat följa upp mot
det resultat som Fredrik Crafoord rapporterat. Än mindre har någon alarmerande
information som Bankens organisation, av moderbolagets styrelse/Mats Qviberg, inte
bedömts klara av överhuvud förekommit.
Qviberg överhuvud avseende Bankens verksamhet, förutom vid bokslutsstyrelsemötet
i januari 2009.
Sid 856
Mats Qviberg har fått information ursprungligen förmedlad av olika tjänstemän.

Qviberg var i god tro.
För 2010 har ingen ens oroande information avseende Bankens verksamhet delgetts
Mats Qviberg överhuvud, förutom att tradingresultatet försämrats i Banken. Mats
Qviberg har i samband med det från Risk erhållit återkommande resultatinformation
som han kunnat följa upp mot det resultat som Fredrik Crafoord rapporterat via sms.
Än mindre har någon alarmerande information från Bankens organisation, av moder-
bolagets styrelse/Mats Qviberg inte bedömts klara av överhuvud förekommit.
Qviberg överhuvud avseende Bankens verksamhet.

Käranden gör inte gällande att tjänstemännen otillbörligt eller medvetet har gjort fel.
Mats Qviberg har därför haft fog för att förlita sig på erhållen information.
Mats Qviberg var i god tro till den 17 maj 2010 vid styrelsemötet. Vid styrelsemöte
den 17 maj 2010 kom Mats Qviberg för första gången i ond tro om att det kunde finnas
eventuella latenta förluster av betydelse i Tradingportföljen. Dagen innan har chefen
för Trading, chefen för Risk, Per Börgesson och Catharina Lagerstam enhälligt varit av
uppfattningen att Mats Qviberg skulle behöva en hjärtstarter när han fick reda på den
latenta förlustrisken.
Slutligen kan följande slutsatser dras såvitt avser onda tro för Mats Qviberg 2007-
2010. Den enda rapportering som Mats Qviberg har erhållit från organisationen av
oroande karaktär är alltså att resultatet för Trading har försämrats från hösten 2007 till
2010. Mats Qviberg har, via två oberoende källor, fått uppföljning av resultatet i
Sid 857
Trading även mellan styrelsemötena i HQ AB. Denna information har utvisat att
resultatet har varit sämre än tidigare men inte på något sätt hotande i relation till HQ-
koncernens finansiella ställning. Dessutom har Mats Qviberg fått besked om att
limiterna för Trading överskridits. Limiterna för Tradingen har enligt fastlagda instruk-
tioner behandlats i Bankens styrelse och det saknas helt påståenden om att Banken
skulle ha meddelat att Banken inte hade kontroll på limithanteringen.
4.6.2.5.13 Bemötande av påståenden om ond tro i relation till IFRS

Käranden har påstått att Mats Qviberg vid styrelsemöten i samband med boksluts-
kommunikéerna 2008 och 2009 skulle ha informerats om att redovisningen stod i strid
mot IFRS. Vid dessa möten har revisorn angivit att Banken har instruktioner som på
ett bra sätt stödjer verksamheten, att Banken följer upp rekommendationer i en strävan
efter ständig förbättring samt att boksluten och kommunikéerna håller god kvalitet.
Detta måste förstås mot bakgrund av att revisorn i den översiktliga granskningen över
bokslutskommunikéerna samma dag har klargjort att man inte identifierat någonting
som indikerar att rapporterna skulle ha upprättats i strid mot IFRS.
4.6.2.5.14 Informationsvägarna
När det gällde ekonomisk rapportering skedde den från avdelningarna inom HQ AB
till styrelsen via Ekonomi, CFO och VD. VD presenterade informationen för styrelsen
i moderbolaget. Om det behövdes anlitades konsulter och andra för att få fram infor-
mationen.
När det gällde informationsvägar till Revisionskommittén producerades informationen

på avdelningarna. Informationen fördes sedan vidare till Revisionskommittén t.ex. via
Ekonomi, Risk och CFO och chefen för Risk. Ordförande i Revisionskommittén
rapporterade till styrelsen i HQ AB. Organisationen kunde vid behov ta stöd av
konsulter och övriga.
På samma sätt skedde rapporteringen vad avsåg juridiska frågor. Informationen gick
via organisationen från juristavdelningen till chefsjuristen upp till VD, som rappor-
Sid 858
terade till styrelsen i HQ AB, om inte chefsjuristen själv var närvarande vid mötet.
Även gällande juridiska frågor kunde stöd hämtas från konsulter och övriga
När det gällde Riskrapporteringen blev styrelsen informerad på samma sätt.

Medarbetarna på Risk gick igenom information som kom från organisationen och
förde den vidare till chefen för Risk. Riskchefen rapporterade till VD. Rapporteringen
skedde sedan i första hand till styrelsen för Banken men också till styrelsen i HQ AB.
Även där har man haft stöd av konsulter och övriga.
4.6.2.5.15 Händelseutvecklingen från och med den 17 maj 2010 och framåt
Styrelsesammanträden m.m.
Vid styrelsemötet i Banken den 17 maj 2010 var samtliga styrelseledamöterna när-
varande och även Catharina Lagerstam.
Styrelsen beslutade att omfördela ansvaret för nu aktuell del av Tradingportföljen på

det sättet att Tamer Torun skulle ansvara för avvecklingen samt att Fredrik Crafoord
skulle bistå Tamer Torun med analys och råd samt att Tamer Torun skulle rapportera
direkt till VD.
Styrelsen uppdrog åt Curt Lönnström att kontakta Johan Dyrefors för att informera om
styrelsens beslut.
Det bestämdes vidare att Stefan Dahlbo och Mikael König skulle ansvara för att FI fick
adekvat information, att Rickard Berlin skulle tillse att möte bokades snarast med FI,
att Stefan Dahlbo skulle ansvara för kontakterna med Lenner & Partners samt att
Mikael König skulle ansvara för framtagande av en plan för extern och intern doku-
mentation, att Mikael König skulle informera ledningsgruppen samt att Mikael König
skulle se över beredskapen för behovet av ytterligare eskalering av erforderliga
åtgärder. Mötet pågick mellan kl. 15:00 till 17:20.
Sid 859
Vid styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 maj 2010 beslutade styrelsen att
HQ AB skulle lämna ett ovillkorat aktieägartillskott om 100 mkr till Banken.
Vid extra styrelsesammanträde i HQ AB den 25 maj 2010 närvarade förutom styrelsen

även Mikael Nachemson, Lars Lenner från Lenner & Partners, Mattias Arnelund och
Tamer Torun. Mats Qviberg var förhindrad att delta i dagens möte med följd att Stefan
Dahlbo utsågs att leda mötet.
Mikael König redogjorde övergripande för statusen i pågående arbete med den
nyemission som finansiellt skulle säkerställa kapitalbasen vid genomförandet av den
forcerade avvecklingen av Tradingportföljen. Lars Lenner redogjorde för Lenner &
Partners övervägande och förslag. Det uppdrogs åt Lars Lenner att göra de föränd-
ringar som diskuterats angående ett förslag till pressmeddelande. Styrelsen bemyndiga-
de Stefan Dahlbo och Mikael König eller den de utsåg, att vidta eventuella justeringar
av bl.a. pressmeddelandet, som bedömdes som erforderliga inför publicering av
pressmeddelandet, kallelse respektive framläggande av förslag inför stämman, dock
inga justeringar som kunde medföra att vad styrelsen godkänt vid det här mötet
väsentligen förändrades.
Styrelsemötet i HQ AB hade samordnats med styrelsemöte i Banken den 25 maj 2010.
Lenner & Partners hade tagit fram ett presentationsmaterial föredrogs för styrelsen i
HQ AB och i Banken. Rubriken på presentationsmaterialet var ”HQ Bank Presen-
tation för styrelsen i Öresund”. Av materialet framgick bl.a. det rådde mycket stor
osäkerhet kring hur stora förlusterna skulle komma att uppgå till i samband med en
avveckling av Tradingportföljen. Ett alternativ som även hade diskuterats var att
avveckla vissa positioner i en snabbare takt redan under innevarande kvartal. En sådan
forcerad avveckling riskerade dock att medföra betydande förluster till följd av
marknadens bristande likviditet och rådande prissättning. Storleken på en eventuell
förlust av en sådan avveckling skulle bli mycket att svår att kvantifiera och var
beroende av faktorer utanför bolagets kontroll. I ett förslag till nyemission upptogs
Sid 860
beloppet 489-559 mkr och det skulle garanteras helt av Öresund och Mats Qviberg
inklusive familj.
Det var känt att om man gjorde en panikavveckling och stängde alla positioner under
andra kvartalet 2010 så skulle detta komma att medföra betydande förluster bl.a. till
följd av marknadens bristande likviditet och rådande prissättning.
Samma dag, dvs. den 25 maj 2010, hölls ett extra styrelsesammanträde i Öresund.
Närvarande styrelseledamöter var bl.a. Sven Hagströmer, Stefan Dahlbo, Per-Olof
Eriksson och Mikael Nachemson. Mats Qviberg var inte närvarande. Mikael König,
Lars Lenner och Stefan Dahlbo redogjorde för kapitalbehovet i HQ AB, främst
Banken. Styrelsen beslutade att garantera upp till cirka 465 mkr, motsvarande ungefär
83 procent, av HQ AB:s nyemission om cirka 559 mkr som skulle annonseras senare
samma dag.
Emissionsgarantin var ställd till HQ AB, och det anfördes att ”Genom detta brev vill
undertecknad, (’Garanten’) bekräfta överenskommelsen mellan er och oss rörande,
bland annat, vårt åtagande att teckna aktier i enlighet med vad som anges i följande”.
Emissionsgarantin innehöll sedvanliga villkor och den undertecknades den 25 maj
2010 för Garantens – Öresunds - räkning av Stefan Dahlbo och Mikael Nachemson.
Den 26 maj 2010 meddelade HQ AB i ett pressmeddelande att HQ AB forcerade

avvecklingen av Tradingportföljen och genomförde en nyemission. I pressmeddelandet
angavs bl.a. följande.
”Till följd av den intensifierade finansiella oron och därmed markant
förändrade marknadsförhållanden har styrelsen i HQ AB (publ) (’HQ’ eller
’Bolaget’) beslutat att genomföra en forcerad avveckling, dock under ordnade
former, av koncernens Tradingverksamhet. Även om en forcerad avveckling av
Tradingportföljen medför betydande förluster på kort sikt är det styrelsens
bedömning att det påtagligt kommer att sänka den totala risknivån i koncernen
samt dessutom bättre synliggöra resultat och värden i HQ:s övriga
Sid 861
verksamheter. [..] En stark kapitalbas ger förutsättningar för en forcerad

avveckling av Tradingverksamheten, under ordnade former”.
I pressmeddelandet uppgavs också att Fredrik Crafoord lämnade sin befattning.
I och med pressmeddelandet blev det alltså känt för marknaden att Bankens optioner
fanns till utförsäljning. Banken hade väldigt stora positionern. Marknaden kände också
till vilka positioner som Banken hade. När det kommunicerades att Banken skulle sälja
sina positioner eller göra sig av med Tradingportföljen påverkade det prisbilden.
Samma dag, dvs. den 26 maj 2010, gick Avanza Bank ut med ett pressmeddelande. I
pressmeddelandet angavs att Mikael Nachemson avgick ur Avanza Banks styrelse med
omedelbar verkan och att bakgrunden var att Mikael Nachemson hade för avsikt att
acceptera ett uppdrag som vice styrelseordförande i Banken. För mer information
angavs att man kunde kontakta Sven Hagströmer, styrelseordförande i Avanza Bank.
Detta var det första tecknet på att Sven Hagströmer försökte gå in och utöva faktisk
kontroll över Banken. Mikael Nachemson var Sven Hagströmers man och det var ett
krav från Sven Hagströmer att Mikael Nachemson skulle få en tongivande roll i
banken.
Vid ett styrelsesammanträde per capsulam i HQ AB den 30 maj 2010 beslutade

styrelsen om följande lednings- och befattningsförändringar. Mikael Königs begäran
att få lämna sin befattning som koncernchef, VD för HQ AB och VD för Banken, och
därtill kopplade styrelseuppdrag, för att istället leda uppbyggnaden av distributionen
av produkter och tjänster mot internationella kunder, bifölls. Det beslutades att Mikael
Nachemson skulle bli ordförande i Banken och att Stefan Dahlbo skulle bli VD för
HQ AB och för Banken. Det noterades att beslutet fattats samordnat med motsvarande
beslut i Banken.
Sid 862
Den 31 maj 2017 hölls en extra bolagsstämma i Banken. Det noterades att Mikael
König avträtt från sitt styrelseuppdrag. Stämman valde Mikael Nachemson till ny
ledamot av styrelsen, varefter styrelsens ledamöter var Stefan Dahlbo, Thomas Erséus,
Curt Lönnström och Mikael Nachemson.
Dessa två möten var inte ett initiativ från Banken eller HQ AB utan besluten föregicks
av ett styrelsemöte i Öresund. Detta framgår av protokollet från ett extra styrelsemöte
den 30 maj 2010 i Öresund. Sven Hagströmer var antecknad som ordförande och han
redogjorde vid sammanträdet för Öresunds önskan att Öresunds VD Stefan Dahlbo
omedelbart skulle tillträda som t.f. VD för HQ AB. Under rubriken HQ:s
informationsgivning vs Öresunds krav konstaterades att styrelsen inte var nöjd med
kommunikationen från HQ AB angående nyemissionen. Överenskommet var att HQ
AB:s styrelse skulle kommunicera att man bedömde att nyemissionsbeloppet täckte
förväntade och realiserade förluster. VD noterade att kommunikationen tillkommit
under ytterst pressade former, och att informationsgivningen framledes skulle bli
tydligare.
Besluten pressmeddelades den 31 maj 2010. I pressmeddelandet angavs att Stefan

Dahlbo utsetts ny t.f. VD i HQ AB och Banken samt att Mikael Nachemson skulle
tillträda som ny ordförande för dotterbolaget Banken och tillsammans med Stefan
Dahlbo bilda en utmärkt och stark ledarduo. Avseende styrelsens beslut att genomföra
en forcerad avveckling av koncernens tradingverksamhet fanns ingen ny information.
Styrelsen bedömde att kostnaden för att genomföra avvecklingen rymdes inom den
föreslagna och garanterade nyemissionen på cirka 560 mkr. Hittills under andra
kvartalet uppgick förlusterna, som tidigare kommunicerats, till cirka 200 mkr.
Vid styrelsesammanträde per capsulam i Banken den 31 maj 2010 noterades att
bolaget förhandlat med Öresund rörande ett förlagslån syftande till att säkerställa att
bolaget med god marginal täckte in gränserna för stora exponeringar. Styrelsen
beslutade att acceptera överenskommelsen om förlagslånet.
Sid 863
Banken gjorde vid den tidpunkten bedömningen att Bankens förlagslån med god
marginal täckte in gränserna för stora exponeringar.
Vid ett styrelsesammanträde den 31 maj 2010 i Öresund var bl.a. Sven Hagströmer,
Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Mikael Nachemson närvarande, dock de tre
sistnämnda endast del av § 3. Under § 3 diskuterades kapitaltillskott till HQ AB:s
dotterbolag Banken och följande finns antecknat.
”HQ AB tillika Bankens t.f. VD Stefan Dahlbo och CFO Mattias Arnelund
redogjorde för HQ Bankss behov av kapital. Arnelund konstaterade att bolagets
kapitalbas med marginal uppfyllde alla krav. Dock har förluster inom
tradingverksamheten under dagen medfört att ramarna för ett mindre antal
enhandskrediter skulle behöva sänkas givet kapitalbas storlek. Detta skulle
kunna undvikas om HQ Bank tillfördes kapital som inkluderas i kapitalbasen.
Efter denne redogörelse lämnade Qviberg, Dahlbo, Nachemson, Arnelund samt
Rosén mötet.”
Enligt avtalet om förlagslån (2010:1) mellan Banken och Öresund uppgick låne-
beloppet till 150 mkr. Det var en efterställd förpliktelse och Banken ställde inga
säkerheter för förlagslånet. Avtalet undertecknades den 31 maj 2010 av Banken och
Öresund.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 1 juni 2010 var Mikael Nachemson, Stefan
Dahlbo, Thomas Erséus och Curt Lönnström närvarande samt Mattias Arnelund och
Richard Berlin. Mattias Arnelund informerade översiktligt om den finansiella
ställningen efter emitterandet av förlagslånet från Öresund, innefattade att kapital-
täckningen låg på drygt 19 procent och gränsen för stora exponeringar låg på cirka 160
mkr. Styrelsen uppdrog vidare till Mattias Arnelund att vid styrelsemöte den 8 juni
2010 redovisa stresstester avseende kapitaltäckningen, enhandskrediter och eget
kapital samt komma med förslag på de åtgärder som resultatet av stresstester kunde
föranleda.
Sid 864
Styrelsen uppdrog vidare till Stefan Dahlbo att utreda möjligheterna att inhämta
opartisk och tillförlitlig ”second opinion” avseende värderingen av Tradingportföljen
samt resultatutfall vid avveckling under ordnade former.
I ett mail den 12 juni 2010 från PR-konsulten Claes Hemberg till Sven Hagströmer
beskrev Claes Hemberg tre alternativ till hur man kunde hantera mediehanteringen.
Rubrikerna löd ”Ebb – oförsiktig”, ”Mobb – självsäkerhet” och ”Aktion – viss
handlingskraft”. Vidare skrev Claes Hemberg under ”Tänkbara rubriker” att ”Små,
stora, sanna och vidlyftiga rubriker kan spä på krisen, och förorsaka förluster av
förtroende och Kunder”.
Av detta framgår att det var Sven Hagströmer som anlitade PR-experten angående
Bankens mediehantering, och som hade ett direkt inflytande över hur man skulle agera.
Den 2 juni 2010 hölls styrelsemöte i Öresund. Förutom styrelseledamöterna var Stefan
Charette och Tamer Torun adjungerade. Tamer Torun var med under avsnittet
”Uppdatering HQ”. Mikael Nachemson berättade där om sitt engagemang inom
Banken med fokus på områdena Tradingportfölj, Risk och kapitalkrav. Det noterades
att endast en person hade kunskap om hela portföljen och att HQ AB:s ledning
arbetade med att säkerställa att extern part analyserade portföljen. Diskussion kom att
föras med Nektar (Brummer & Partners) och Deloitte. Sven Hagströmer berättade om
sitt möte med FI. FI ställde sig kritiska till agerandet. FI ifrågasatte framför allt hur
Banken kunde ha intern kapitalutvärdering (IKU) på 33 mkr när O/N-risken var 325
mkr. FI var även kritisk till informationsgivning. FI skulle fortsätta sin granskning.
Tamer Torun, ansvarig för avvecklingen av Tradingportföljen, föredrog att enligt hans
bästa bedömning räckte nyemissionen till för att täcka eventuella förluster under
avvecklingsperioden.
Det var alltså Sven Hagströmer som hade möte med FI. Sven Hagströmer fick
beskedet att man inte skulle kritisera FI. Tamer Torun noterades vara den enda som
hade kunskap om hela portföljen och Tamer Torun redovisade sin bästa bedömning att
Sid 865
nyemissionen var tillräcklig för att täcka eventuella förluster under avvecklings-
perioden.
Vid extra styrelsesammanträde i Banken den 4 juni 2010 närvarande styrelseleda-

möterna Mikael Nachemson, Stefan Dahlbo och Thomas Erséus. Övriga närvarande
var Lars Lenner och Tom Wikström från Lenner & Partners, Jonas Berg och Jan
Rynning från Bergh & Co. Angående Bankens finansiella ställning redogjorde Mikael
Nachemson för statusen i processen att stärka Bankens finansiella ställning. Mikael
Nachemson framhöll att han bedömde att det kunde befaras att Banken kunde komma
att få kapital- och likviditetsbrist innan kapitalet från planerad nyemission tillfördes
om inte adekvata åtgärder vidtogs.
Sedan ledamöterna och övriga närvarande lämnat sina synpunkter i ärendet så

beslutade styrelsen dels att underrätta Bankens moderbolag HQ AB att det fanns skäl
att befara att det kunde föreligga risk för kapitalbrist i Banken samt uppmana HQ AB
att pröva vilka olika alternativ som fanns för att säkra Bankens ställning, dels att efter
samråd skett med HQ AB skulle FI kontaktas med information om styrelsens bedöm-
ning av Bankens finansiella ställning samt Bankens handlingsplan, dels att inhämta ett
utlåtande från Ram One avseende utfallsrummet Best Guess under förutsättning att
Banken höll fast vi nu tillämpad strategi för avvecklingen av Tradingportföljen samt
förslag på alternativa strategier och utfallsrummet Best Guess för dessa.
Mikael Nachemson hade mycket starka kopplingar den nya aktören för en second
opinion, nämligen Ram One. Mikael Nachemson var så sent som 2011 Ram Ones
styrelseordförande, och därefter var han medlem i bolagets styrelse.
Senare samma dag, alltså den 4 juni 2010, hölls det ett styrelsesammaträde i HQ AB.
Närvarande styrelseledamöter var Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Thomas Erséus,
Carolina Dybeck Happe samt adjungerade Mikael Nachemson. Mikael Nachemson
informerade om att styrelsen i Banken hade haft ett styrelsemöte och därmed funnit att
det fanns skäl att informera styrelsen i HQ AB om att det kunde befaras att Banken
Sid 866
kunde komma att få kapital- och likviditetsbrist innan kapitalet från planerad
nyemission tillförts Banken om inte adekvata åtgärder vidtogs. Mikael Nachemson
informerade vidare om vad styrelsen i Banken beslutat, bl.a. om inhämtandet av ett
utlåtande från Ram One.
Sven Hagströmer skrev den 5 juni 2010 ett mail till styrelsen i Öresund, dock inte till
Mats Qviberg. Mailet hade följande lydelse.
”Hej! En rapport från fronten! Först vill jag bara vädja till er att om möjligt
vara med live imorgon. Igår började etapp två. Det kännetecknas av att vi nu
formaliserar processen ytterligare samt att vi skaffar ytterligare resurser för att
helst ligga steget före HQ, så att vi snabbt kan svara på HQ:s propåer. Jag satte
igår upp en projektgrupp med sammanlagt 5 jurister från Vinge och Linklaters
samt Stefan, Anders och Erik. Vi satt i 5 timmar tillsammans och försökte tänka
ut lösningar för HQ eftersom de inte har gjort så mycket hittills. Dessutom har
underlaget från HQ:s sida varit mycket bristfälligt. Först under Mikaels ledning
har saker börjat hända. Gruppen träffades på förmiddagen i går. De, juristerna,
fick i uppdrag att titta på de saker vi kommit på och dessutom säkerställa att de
var genomförbara. Dessutom skulle de kartlägga vilka scenarior som finns för
HQ i nuvarande situation. Juristerna jobbade på hela dagen och vi träffades
sedan i går kväll. De huvudsakliga spåren är f n följande.
- Öresund köper fonderna för ett visst pris med möjlighet för HQ att köpa
tillbaka, Eriks idé. På detta sätt kan HQ kapitaliseras direkt, oberoende av
tradingpositionen. Dvs vi sätter in pengar i en icke smittad tillgång.
[..]
- Emissionsgarantin efterlyste vi häromdagen från HQ. Den visade sig vara klar
och dessutom undertecknad för Öresunds del. Jag hade inte ens sett den! Den
var undertecknad av Mikael, då endast styrelseledamöter i Öresund, och Stefan,
då VD men samtidigt ordf i HQ Bank!!!!! Vi har tittat på vilka möjligheter vi
har att krypa ur den. Möjligheterna är goda av ovanstående och även av andra
skäl. Huvudspåret är dock att HQ drar tillbaka den nuvarande emissionen som
ersätts enl ovan.
- En snabbavveckling av portföljen har, även om det innebär stora kostnader,
stora fördelar då den lägger en fast bas för nyemission och rekonstruktion av
Sid 867
HQ. Annars blir det här en följetong som pågår till januari. Knappast något
som imponerar på nuvarande/blivande kunder inte heller för de banker som
fundar HQ. Mats delar inte denna inställning, men vi sitter ju i en ställning då
vi bestämmer villkoren för vår medverkan.
- Slutligen måste vi också från Öresunds sida förvissa om att HQ funding
fungerar för att vi skall sätta in pengar i en nyemission. Dvs HQ:s banker måste
vara med i processen nu på finalen. Dvs att HQ har ett fortvarighetstillstånd.
Det måste dessutom på något sätt förankras hos FI.”
Tidigare samma dag hade Sven Hagströmer till styrelsen mailat en PM från ”våra”
advokater. PM handlade bl.a. om alternativet att Öresund förvärvade fondbolaget från
HQ AB.
Av mailen framgår att snabbavvecklingen av Tradingportföljen var Öresunds idé, att

en sådan avveckling kunde medföra stora kostnader men det var Öresund som
bestämde, att Öresund ville krypa ur emissionsgarantin och bedömde sig ha goda
möjligheter att göra det, att Erik Törnberg på Öresund var den som kom på idén att
Öresund, istället för att garantera emissionen, skulle förvärva HQ Fonder samt att det
var Öresund som tagit initiativ till frågan om ny strukturering av kapitalet i Banken.
Öresund hade, genom Sven Hagströmer före styrelsemötena i Banken och HQ AB,
suttit och planerat att en dyrare avveckling skulle ske snabbt istället för en planerad
avveckling över tid.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 6 juni 2010 var styrelseledamöterna Mikael

Nachemson, Stefan Dahlbo, Thomas Erséus och Curt Lönnström närvarande. Bland
övriga närvarande fanns Mats Qviberg och Mattias Arnelund samt representanter från
Ram One, Lenner & Partners och Bergh & Co. När det gällde Bankens finansiella
ställning redogjorde Sven Nyman och Erik Edholm för Ram Ones analys av Trading-
portföljen. Lars Lenner redogjorde för sin bedömning av hur analysen påverkade
planerad kapitalanskaffning. Jan Rynning understök behovet av omedelbara åtgärder
för att tillföra Banken erforderligt kapital. Efter en samlad bedömning beslutade
styrelsen att vända sig till HQ AB och med begäran om ett kapitaltillskott om 1 mdkr.
Sid 868
Det beslutades att Mikael Nachemson, Stefan Dahlbo och Erik Kjellberg skulle
informera FI om rådande förhållanden och Bankens åtgärdsplan. Det bestämdes vidare
att styrelsen i samråd med revisorerna skulle ta ställning till om derivatportföljens
snabba avveckling medförde att det inte längre gick att tillämpa nuvarande
värderingsprinciper/parametrar. Mötet avslutades kl 18.00
Ram Ones analys var övergripande och överensstämde med Öresunds planer att krypa
ur emissionsgarantin och den utgjorde också basen för den provision som Ram One
erbjöd för att avveckla portföljen. Banken skulle alltså begära ett tillskott från HQ AB
på 1 mdkr.
Den 6 juni 2010 kl 18.00 påbörjades ett styrelsesammanträde i HQ AB och fortsatte

sedan den 7 juni 2010. Vid sammanträdet den 6 juni 2010 var, förutom styrelsen,
Mikael Nachemson, Lars Lenner, Tom Wikström, Jonas Bergh, Jan Rynning och
Mattias Arnelund närvarande. Vid mötet gavs information om Bankens finansiella
ställning. Stefan Dahlbo informerade om Ram Ones analys av Tradingportföljen.
Mikael Nachemson informerade styrelsen om att Bankens styrelse efter en samlad
bedömning uppskattat att Banken under rådande förhållande behövde ett kapital-
tillskott om 1 mdkr samt efterfrågade vilka möjligheter som HQ AB hade att tillgodose
behovet fram till dess att nytt kapital kunde anskaffas vid en nyemission. Lars Lenner
och Jan Rynning utgick från Ram Ones synpunkter och anslöt sig till dessa. Stefan
Dahlbo redogjorde för möjligheten att resa efterfrågat kapital genom en transaktion
med Öresund som var kopplad till HQ Fonder. Transaktionen skulle genomföras
medelst en överlåtelse av HQ Fonder eller genom att ställa säkerhet med aktierna i
HQ Fonder för allmän kapitalanskaffande transaktion. Mötet ajournerades i avvaktan
på att Öresund beretts tillfälle att ta ställning till denna förfrågan enligt föregående
stycke.
Här redovisas alltså att HQ AB ska ställa en förfrågan till Öresund som redan flera
dagar innan hade beslutat att det här är deras huvudlösning för att hantera frågan.
Enligt protokollet från styrelsesammanträdet såg det ut som att det var HQ AB:s
Sid 869
initiativ att sälja HQ Fonder. Men av Sven Hagströmers mail den 5 juni 2010 framgick
att det var Öresunds, närmare bestämt Erik Törnbergs, idé.
Vid ett styrelsesammanträde i Öresund den 6 juni 2010 var styrelseledamöterna i

Öresund närvarande, med undantag av Stefan Dahlbo, Mats Qviberg och Mikael
Nachemson som var frånvarande på grund av jäv. Angående transaktioner avseende
HQ-koncernen redogjorde Sven Hagströmer för händelseutvecklingen sedan förra
styrelsemötet den 2 juni. Han konstaterade bl. a. att giltigheten av den garanti som
bolaget utförde till förmån för HQ AB:s annonserade nyemission förmodligen kunde
ifrågasättas, att emissionen i fråga - trots tidigare lämnade uppgifter till Öresund om
förlustrisken i Tradingportföljen inför garantiutställandet - inte skulle vara tillräckligt
och att diskussionerna med HQ AB och deras rådgivare utmynnade i två huvudspår för
ett accelererat förstärkt kapitalstöd till HQ AB. Ledningen i Öresund föredrog, och
Öresunds legala rådgivare Vinge och Linklater tillstyrkte, istället ett förslag byggt på
förvärv av Fondbolaget. Fondbolaget skulle köpas ut från HQ AB till ett försiktigt
värde kombinerat med att HQ AB som en del av transaktionen skulle få en överlåtbar
återköpsoption; därigenom skulle således HQ AB i fall emissionen genomfördes kunna
återförvärva Fondbolaget, samtidigt som eventuell kritik mot ett utköp till lågt pris och
utan föregående stämmobeslut skulle bortfalla eller reduceras avsevärt. Sven
Hagströmer noterade här bl.a. att den föreliggande emissionen, även ifall den belopps-
mässigt hade räckt till, inte med säkerhet skulle undanröja den omedelbara negativa
effekt på kapitalbasen som avvecklingsbeslutet skulle medföra.
Det kan noteras att genom den värdering som hade gjorts av Ram One fick Öresund
stöd för att krypa ur emissionen.
Beträffande emissionsgarantin upplyste Sven Hagströmer att invändningar fanns på

grund av att en emissionsgaranti enbart ställd till emittentbolaget generellt sett inte är
bindande innan den lett till underskrift av teckningslista, att den påtecknats av jävig
ledamot för Öresunds del, att garantitexten inte underställts Öresunds avtalsansvarige
(Erik Törnberg) före påskrift enligt gängse rutiner, att garantitexten innehöll ett högre
Sid 870
totalbelopp än styrelsebeslutet, och framförallt att Öresunds tidigare beslut att uppföra
garantin hade byggt på den förlustsiffra som tidigare nämnts, det vill säga 200 - 500
mkr, medan HQ AB:s skattning i själva verket verkade ligga klart högre.
Under sammanträdet anslöt företrädare för HQ AB. Mikael Nachemson inledde för
HQ AB:s räkning med att inför Öresunds styrelse redogöra för beslutsläget inom
Banken och berättade bl.a. att Banken hade anlitat en marknadsaktör. Stefan Dahlbo
redogjorde för att marknadsaktören under det nu pågående styrelsemötet i Banken
redogjort för sin preliminära bedömning, och att denna bedömning i allt väsentligt
överensstämde med Bankens egen.
Mats Qviberg upplyste att Bankens ansvarige för portföljen, Tamer Torun, gjorde
bedömningen att vid en lugn och ordnad avveckling borde utfallet kunna bli 200 - 250
mkr bättre än vid en forcerad avveckling.
Märtha Josefsson erinrade att Tamer Torun vid förra mötet utgått från att positionerna
skulle vara stängda till september-oktober, vilket Mats Qviberg uppgav fortfarande var
Tamer Toruns bedömning, och detta i så fall med väsentligt bättre utfall.
Vidare beskrev Mikael Nachemson det förslag till kommersiell uppgörelse som
marknadsaktören, det vill säga Ram One, framställt för att medverka till avvecklingen
av positionerna.
HQ AB:s representanter lämnade därefter mötet. Sven Hagströmer föreslog att en

omförhandlad emissionsgaranti bl.a. endast kunde bygga på att portföljen skulle vara
avvecklad intill dess prospektet för emissionen offentliggjordes. Vidare höll Sven
Hagströmer med om Öresundsledningens bedömning att det med säkerhetsmarginal
gick att försvara ett värde på 850 mkr på HQ Fonder. Styrelsen beslutade att Sven
Hagströmer och Stefan Charette skulle fortsätta förhandlingarna med HQ AB och ingå
dels slutligt avtal om förvärv av HQ Fonder för högst 850 mkr kombinerad med en
återköpsoption.
Sid 871
Med anledning av vad som framgår av protokollet från detta styrelsemöte hävdade
Mats Qviberg att ett av de bärande skälen för att Öresund skulle kunna ta sig ur den
ursprungliga emissionsgarantin, när bolaget var oroligt för att skicka in pengar i en
smittad tillgång, var att en tredjeman gjorde en värdering som bekräftade att den
ursprungliga förlusten inte skulle räcka, dvs. att Öresund hade fått felaktig information.
Tamer Torun var av uppfattningen att en panikavveckling skulle bli 200 - 250 mkr
dyrare än vid en ordnad avveckling till september-oktober. Detta ska jämföras med det
beslut som fattades den 17 maj 2010 och som innebar en ordnad avveckling till och
med januari 2011. Tamer Torun delade inte Ram Ones bedömning. Trots det så
redovisade Banken att Banken delade Ram Ones bedömning men att Tamer Torun,
som var den enda som hade kontroll över portföljen, inte gjorde det.
Ram One hade framställt en kommersiell uppgörelse till att medverka vid avveck-
lingen av positionerna. Det angavs också i styrelseprotokollen att HQ Fonder skulle
vara värt mycket mer än det belopp som diskuterades och att Öresund genom Sven
Hagströmer ställde som ultimatum att portföljen skulle vara avvecklad till det att
prospektet för emissionen offentliggjordes och emissionen skulle då baseras på
siffrorna till andra kvartalet.
Enligt Mats Qviberg var detta dramatiskt. Öresund, med Sven Hagströmer och Erik
Törnberg i spetsen, hade först ”brainstormat” och kommit fram till att Öresund ville
krypa ur den ursprungliga nyemissionen. Detta trots att det i och för sig var betydligt
dyrare med en forcerad avveckling till den 30 juni 2010. De ansåg dock att en sådan
avveckling var att föredra eftersom Öresund inte ville skjuta in pengar i någonting som
kunde vara smittat. Öresund beslutade därefter att bolaget borde köpa HQ Fonder.
Detta skedde innan det beslutades inom HQ-koncernen. En viktig punkt för att krypa
ur emissionsgarantin var en värdering som kunde visa avvikelser från tidigare redo-
visade avvecklingskostnader. Det uppdrogs åt Ram One att värdera tradinglagret,
vilket skedde på en dag. Banken begärde därefter 1 mdkr i tillskott från moderbolaget
som gav fullt stöd för Sven Hagströmers vilja att krypa ur emissionsgarantin. Moder-
Sid 872
bolaget föreslog till styrelsen att man skulle erbjuda Öresund att förvärva fonderna.
Detta framställdes som ett förslag från HQ AB till Öresund, men av materialet framgår
att det var precis tvärtom.
Vid det fortsatta styrelsemötet i HQ AB den 7 juni 2010 lämnade Stefan Dahlbo en
översiktlig redogörelse för de förhandlingar som förts med Öresund, kontakter med FI,
kontakter med ATOS rörande uppdrag att biträda med riskrelaterade frågor. Styrelsen
beslutade att sälja dotterbolaget HQ Fonder till Öresund, att köpeskillingen skulle
uppgå till 850 mkr, att den föreslagna nyemissionen om 559 mkr återkallades och den
extra bolagsstämman den 28 juni 2010 därmed skulle inställas och att styrelsen avsåg
att istället besluta om – under förutsättning av den senare extra bolagsstämmans
godkännande – en nyemission om upp till 1 mdkr av stamaktier med företrädesrätt för
befintliga aktieägare, med en sedvanlig emissionsrabatt. Det noterades att företrädes-
emissionen till stor del redan var säkerställd genom separata teckningsförbindelser och
garantiåtaganden från Öresund, Mats Qviberg inklusive familj och Sten Dybeck
inklusive familj upp till ett belopp av 715 mkr.
I ett mail den 7 juni 2010 skrev Mats Kortfält i Banken följande till Stefan Charette i
Öresund. ”Hej Stefan. Bifogar utkast på presentation som utlovat”. Stefan Charette
vidarebifogade mailet till flera i Öresunds styrelse, bl.a. Sven Hagströmer.
Det var ett utkast en presentation kallad Projekt Agera och av denna framgick bl.a.
följande. Styrelsen för Banken hade inhämtat en second opinion på Tradingportföljens
sammansättning och risk samt en bedömning av hur en avveckling skulle hanteras,
därtill var det styrelsens bedömning att värderingen/redovisningen av Trading-
portföljen kunde komma innebära betydande negativa resultateffekter vilket föranledde
behov av kapitaltillskott i närtid. Sammantaget gjordes bedömningen att förlusterna
skulle bli större än vad man tidigare bedömt och att dessa skulle infalla tidigare. I syfte
att omedelbart stärka Bankens kapitalbas hade diskussioner förts under perioden 4-6
juni 2010 med Öresund. HQ AB hade tillsammans med Öresund preliminärt överens-
Sid 873
kommit att genomföra en försäljning av HQ Fonder till Öresund med rätt för HQ AB
att återköpa HQ Fonder.
Erik Törnberg skickade den 7 juni 2010 ett mail med ett utkast till pressmeddelande till
bl.a. styrelseledamöter i Öresund och Ola Sandersson vid Vinge med kopia till Svante
Johansson vid Linklaters. Erik Törnberg hade synbarligen författat ett pressmed-
delande för HQ AB:s räkning. Av pressmeddelandet framgick att det förelåg ett behov
av att omedelbart stärka kapitalbasen för att skyndsamt kunna genomföra en forcerad
avveckling av tradingverksamheten. Det angavs att under andra kvartalet 2010 uppgick
förlusten inom tradingverksamheten ”till cirka [xx] MSEK”, dvs. man visste inte hur
mycket pengar det var. Under avsnittet ”Bakgrund och motiv” angavs bl.a. följande.
”Den 26 maj offentliggjorde HQ en garanterad nyemission om 559 MSEK för
att stärka kapitalbasen på grund av förluster i samband med den forcerade
avvecklingen av Tradingverksamheten. Storleken på förlusterna i samband med
avvecklingen har varit osäkra. Hittills, under andra kvartalet, uppgår
förlusterna inom Tradingverksamheten till cirka [xxx] MSEK. Detta är större
förluster än vad HQ tidigare bedömde den 26 maj 2010. [Stämmer detta? Har
förlusterna redan varit större än vad man trodde den 26 maj, eller kommer de
att bli större? Diskutera med Mattias Arnelund].”
Enligt Mats Qvibergs uppfattning visar detta att man inte har någon uppfattning om
värdeförändring på Tradingportföljen. Besluten som sägs vara grundade på analys
måste alltså stämmas av med Mattias Arnelund efter det att besluten fattades. Öresund
hade dessutom aktivt påverkat HQ AB:s informationsgivning och det indikerar även
att kapital endast var nödvändigt vid beslut att skyndsamt avveckla.
Öresund upprättade utkast till optionsavtal och aktieöverlåtelseavtal. Utkasten till

avtalen skickades från Ola Sandersson på Vinge till bl.a. Sven Hagströmer.
I köpotionsavtalet avseende aktier i HQ Fonder angavs köpeskillingen, efter ändring

från 539 mkr, till 850 mkr för samtliga 30 000 aktier. I aktieöverlåtelseavtalet finns
köpeskillingen angivet på motsvarande sätt.
Sid 874
Banken hade problem att få rimliga priser under arbetet med avvecklingen. Det
framgår bl.a. av ett mail den 7 juni 2010 från Tamer Torun till en person som heter
Martyn Elms. I mailet angav Tamer Torun: “I see it as UNfortunate that we payed 4,5
when there were sellers at 4”.
Banken fick priser här som var över 10 procent sämre än andra. Detta berodde på att
omvärlden kände till vilken situation Banken befann sig i samt att det var känt på
marknaden vilka positioner som Banken innehade, samt att de var extremt stora.
Vid styrelsesammanträde per capsulam i HQ AB den 8 juni 2010 beslutade styrelsen

att HQ AB skulle lämna ett ovillkorat aktieägartillskott om 600 mkr till Banken.
Vid extra styrelsesammanträde i Banken den 8 juni 2010 noterades nämnda kapital-
tillskott om 600 mkr samt att det förväntades att HQ AB skulle lämna ytterligare ett
ovillkorat aktieägartillskott om 250 mkr till Banken den 14 juni 2010.
I samband med försäljningen av HQ Fonder tecknades även ett avtal om emissions-

garanti som medförde, påstår Mats Qviberg, att Öresund och Sven Hagströmer tog
kontroll över Bankens avveckling av Tradingportföljen. Emissionsgarantin var
utfärdad den 8 juni 2010 av Sven Hagströmer och Stefan Charette för Öresund och
godkänd av Thomas Erséus och Curt Lönnström för HQ AB:s räkning. Enligt avtalet
åtog sig Öresund, under förutsättning att bolagsstämman beslutade om nyemission på
vissa villkor, att rättidigt teckna och betala minst det antal stamaktier i nyemissionen
som aktieinnehavet berättigade till samt att för det fall nyemissionen inte blev full-
tecknad vidta vissa åtgärder. Garantens åtagande enligt garantin gällde endast under
förutsättningen bl.a. av att positionerna i Bankens Tradingverksamhet i allt väsentligt
hade avvecklats före registreringen och offentliggörandet av prospektet avseende
nyemissionen och därmed eventuella resterande positioner riskmässigt var negliger-
bara ur såväl kapitalbas- som koncernperspektiv, vid en värdering ur såväl ”mark to
marketperspektiv” som enligt gängse teoretiska värderingsmetoder.
Sid 875
Emissionen meddelades marknaden genom ett pressmeddelande den 8 juni 2010. I

pressmeddelandet angavs att HQ AB stärkte kapitalbasen genom att sälja HQ Fonder
till Öresund för 850 mkr, att HQ AB samtidigt återkallade den föreslagna ny-
emissionen om 559 mkr och ställde in den extra bolagsstämman den 28 juni 2010.
Vidare angavs att HQ AB istället avsåg att genomföra en företrädesrättsemission om
upp till 1 mdkr för att möjliggöra ett återköp av HQ Fonder och säkra den finansiella
stabiliteten samt att företrädesrättsemissionen till stor del var säkerställd genom
separata teckningsförbindelser och garantiåtagande från Öresund, Mats Qviberg
inklusive familj och Sten Dybeck inklusive familj upp till ett belopp om 750 mkr.
Genom pressmeddelandet ”blottade HQ AB strupen” såsom Fredrik Craafoord sade

till FI. Banken var vid den här tidpunkten kapitaliserad. Det fanns två alternativ.
Banken hade kunnat välja att i ordnad takt avveckla Tradingportföljen enligt den
ursprungliga planen. Genom att sälja fonderna hade man säkerställt kapital för detta.
Det andra alternativet var att panikavveckla Tradingportföljen på tre veckor med
omfattande ytterligare förluster. Effekten vid en lite långsammare avveckling hade
varit att HQ AB inte hade möjlighet att återköpa HQ Fonder.
Vid ett styrelsesammanträde i HQ AB den 10 juni 2010 uppdrogs åt Richard Berlin att
i samråd med Corporate Finance inhämta offerter på en ”Fainess opinion” avseende
villkoren för försäljningen av HQ Fonder till Öresund.
Senare samma dag, den 10 juni 2010 hölls styrelsesammanträde i Banken. Beträffande
avvecklingen av Tradingportföljen beslutade styrelsen att Stefan Dahlbo och Mikael
Nachemson hade mandat att fatta erforderliga beslut i linje med överenskommen plan.
Vid styrelsesammanträde per capsulam i HQ AB den 14 juni 2010 beslutades om

tillskott till Banken av de resterande 250 mkr rörande fondaffären.
Sid 876
Vid styrelsesammanträde i Banken samma dag, den 14 juni 2010, informerade Stefan
Dahlbo om statusen i verksamheten och framhöll särskilt en tilltagande oro bland
personal och kunder. Mikael Nachemson informerade om att han under tisdagen fick
träffa Daniel Barr hos Riksgäldens avdelning för bankstöd samt att han på torsdag
skulle träffa FI:s generaldirektör Martin Andersson. Vad gällde krediter till Rutger
Arnhult-sfären meddelade Stefan Dahlbo att olika lösningar för beslutad nerdragning
diskuterades med kunden. Motsvarande gällde GTM, varvid Stefan Dahlbo meddelade
att beslutad nerdragning kunde leda till att kunden flyttade sitt engagemang från HQ.
Mikael Nachemson sammanfattade styrelsens behandling när det gällde genomgång av
Tradingpositioner enligt följande. Tidsfaktorn och därtill kopplat behov av
kommunikation var viktig. Avvecklingstakten i marknaden borde öka. Fortsätta
diskussioner skulle föras med Deutsche Bank och andra institut. Mikael Nachemson
skulle informera ägaren om statusen i pågående process.
Den 14 juni 2010 inträffade en chatt-konversation mellan Tamer Torun och John
Cockin som utvisar vilka problem Banken hade med avvecklingen av portföljen och
också omvärldens kännedom om vilka positioner Banken hade. Av konversationen
framgår sammanfattningsvis att marknaden visste att Banken hade ODAX-positioner
till handel, att Tamer Torun betalade överpris för sina ODAX-positioner samt att
Tamer Torun var intresserad av vilka priser som helst avseende OMX-positionerna.
I ett mail den 14 juni 2010 från Tamer Torun till Ulrika Arkefeldt skickade han över
telefonnumret till en person, Adam Robinson, och klargjorde att ”Den här killen är
tydligen han som crossar och lägger in give-up”.
Den 15 juni 2010 fördes en mailkorrespondens mellan Tamer Torun och David Gibbs.
Tamer Torun skrev: “ When I gave you an order in DAX the other day, people called
me and told me that you´ve been telling them ‘ it´s HQ’. Then it doesn´t really matter if
you don´t take any commission, it doesn´t help. Therefore I cant trade any DAX with
you anymore.” David Gibbs svarade att han handlade överhuvudtaget inte i ODAX.
Tamer Torun bad om ursäkt. Sedan svarade David Gibbs: “We still surprised the only
Sid 877
person that made that was timberhill. I asked bid and ask to tighten it, still not
mentioning names (its really not in my interest too as they go direct) I was told you
were working in the same strikes as a 1*1so I recon it´s a little skull duggery to
discredit me.”
Vid extra styrelsesammanträde i Banken den 16 juni 2010 var Mikael Nachemson,
Stefan Dahlbo och Thomas Erséus var närvarande. Curt Lönnström var förhindrad att
delta. Angående statusen i avvecklingen av Tradingportföljen och därmed samman-
hängande frågor redogjorde Mikael Nachemson för vad som förekommit i ärendet
sedan den 25 maj 2010 samt för vilka handlingsalternativ som var under övervägande.
Styrelsen beslutade att senast vid planerat styrelsemöte i HQ AB nästkommande dag
skulle Banken informera moderbolaget om bedömt kapitalbehov samt begära att
moderbolaget prövade vilka möjligheter som stod till buds för att tillskjuta erforderligt
kapital. Stefan Dahlbo redogjorde för att han räknade med att krediterna till Arnhult-
sfären skulle vara neddragna till 80 mkr senast vid slutet av denna vecka i enlighet med
till sfären meddelad uppsägning samt att han nästa dag skulle träffa andra företrädaren
för GTM angående neddragningar av bolagets krediter som sagts upp, vilket sannolikt
skulle leda till att GTM flyttade sitt engagemang från Banken.
Det fanns alltså en rinteäl kapitalbas till skillnad från i kärandens hypotetiska händelse-
förlopp. Behovet av extra kapital var en förberedelse inför affären med Deutsche Bank
som skulle genomföras, där Banken planerade att sälja ut resterande del av Tradings-
lager till Deutsche Bank. Det var en dyr affär, där Banken gjorde en stor förlust och det
därför behövdes ytterligare kapital.
Vid styrelsesammanträde i HQ AB den 17 juni 2010 var samtliga styrelseledamöter

närvarande samt även Mikael Nachemson, Erik Kjellberg, Jonas Bergh, Viktoria
Skoglund och Patrik Stillman. Mikael Nachemson meddelade att han senare under
eftermiddagen skulle träffa FI:s generaldirektör för att informera om statusen i
pågående process rörande avvecklingen av Tradingportföljen och därmed samman-
hängande frågor. När det gällde begäran om kapitaltillskott till Banken föredrog
Sid 878
Mikael Nachemson Bankens skrivelse till styrelseordföranden i HQ AB jämte därtill

fogade handlingar.
Vid styrelsesammanträde per capsulam HQ AB den 21 juni 2010 noterades att Mats
Qviberg skulle företräda HQ AB vid Bankens årsstämma. Med anledning av de
kostnader som estimerats för beslutad avveckling av Bankens Tradingportfölj samt
FI:s pågående utredning, beslutade styrelsen att uppdra åt Mats Qviberg att vid
stämman i Banken bordlägga frågan om ansvarsfrihet för VD och styrelsens ledamöter
i avvaktan på att kostnaden för avvecklingen av Tradingportföljen slutligen gick att
fastställa samt att externa och interna utredningar slutförts.
Den 21 juni 2010 skickades ett antal mail mellan vissa företrädare för Öresund, bl.a.
Mikael Nachemson och Sven Hagströmer. Mikael Nachemson skrev bl.a. följande till
Stefan Dahlbo och Sven Hagströmer:
”Hej Sven & Stefan, Nedan följer en summering av dagens diskussion:
a) Strategin runt en mycket stor del av OMX och DAX position via Deutsche
känns ok under förutsättning att indikerade priser håller.
b) Risken i det som finns kvar
1) Slatter av OMX/DAX frän FC portföljen [..]
Vi redovisade att O/N för detta, definierades från vår riskmatris, skulle landa på
cirka 13 msek. [..]
Redovisade risker i det som finns kvar ansåg ni inte var förenligt med
andemeningen i avtalet,jfr ordvalet negligerbara risker.”
Sven Hagströmer svarade följande med kopia till Stefan Charette.

”Hej Micke! Ser bra ut. Vad jag tycker är konstigt är att man kan hedga
illikvida aktiepositioner med optioner i samma bolag. Dvs derivatmarknaden
skulle vara mer likvid än aktiemarknaden för dessa papper. När är ni färdiga
med Deutsche och har ett konkret förslag?.”
Stefan Charette skickade därefter ett mail till Mikael Nachemson med kopia till Sven
Hagströmer och Stefan Dahlbo och skrev följande:
Sid 879
”Jag är orolig för är att DB inte kan göra en adekvat bedömning ifall de inte
ser hela positionen. De har - antar jag - skrivit på erforderliga dokument så att
de inte kommunicerar detta till traders innan de committar. Det brukar finnas
personer som kan göra bedömningen inom banker av deras storlek. Dessutom
är det är trots allt en förtroende bransch. (Jag förstår att ni vill trycka på
knappen snabbt ifall vi kan enas om att kvarvarande risk är negligerbar).”
Av mailkorrespondensen framgår alltså att Mikael Nachemson, ordförande i Banken,

förde direkta kontakter med Öresund angående kravet på negligerbar risk. Kravet var
ett avtalsvillkor mellan moderbolaget och Öresund. Vidare diskuterades den
kommande affären mellan Deutsche Bank och Banken mellan Mikael Nachemson,
Sven Hagströmer och Stefan Charette.
Tamer Torun informerades om affären. Tamer Torun tyckte inte om idén och det
framgår av ett mail, som Tamer Torun skickade till sig själv den 22 juni 2010. Mailet
hade följande lydelse:
”Så här ser det ut för tillfället. Det blir svårare att få in material när börsen
faller fritt som den gör just nu, men vi jobbar vidare. Affären i DAX kostade ca
41 miljoner och den gjordes mitt i spread, vilket gör att Edgen minskar med lika
mycket. Vi har bara 32.000 kontrakt kvar i december och nästan allt vi har gjort
fram till idag har vi gjort innanför spread. De senaste rullningarna har vi gjort
mitt i spread. Därför tycker jag det känns mer och mer fel att göra det mot
Deutsche på 2-3 euro UTANFÖR spread.”
I ett mail den 22 juni 2010 från Jonas Berg till Christoffer Saidac och Ola Sandersson
framgår att FI i detalj har informerats om affären med Deutsche Bank. Mailet innehöll
bl.a. följande.
”1. Öresund och Mats (ev flera) avtalar om att betala förskott till HQ AB på det
garanterade beloppet utan outs, kallat Förskottsbetalningen.
Förskottsbetalningen stärker kapitalbasen i koncernen direkt vid betalning och
HQ AB kan tillskjuta beloppet som aktieägartillskott till HQ Bank.
Sid 880
2. Betalningen är villkorad av att positionen stängs på ett visst sätt, kallad

Stängningen.
3.HQ Bank har avtalat om Stängningen med DB, villkorad av förskottet.
4. Öresund m fl har fått full insyn i koncernens ekonomi och Stängningens
resultat.
5. Finansinspektionen har fått full insyn Stängningen och Förskottsbetalningen
på Generaldirektörsnivå. Sven och Mikael har träffat GD om detta.”
Christoffer Saidac skrev i ett mail den 23 juni 2010 till Sven Hagströmer och Stefan
Charette med kopia till Ola Sandersson bl.a. följande.
”Jag har talat igenom detta nygamla örslag med Jonas Bergh, vilket kan sägas
vara ett steg tillbaka i jämfört med det möte som han och jag hade tidigare idag.
Jag sade att punkterna 2 till 7 nedan nog upplevdes som självklara
utgångspunkter under alla omständigheter….”
Stefan Charette skrev i ett mail den 23 juni 2010 till Christoffer Saidac och Sven
Hagströmer med kopia till Ola Sandersson bl.a. följande.
”Efter att ha spenderat timmar med Anders Böös där han berättade om deras
Carnegie affär är jag dessutom osäker på hur mycket vi kan lita på vad FIs GD
säger. I Carnegie fallet skall de enligt utsago ändrat sig i sista sekunden trots
att ledningen rekommenderade att tillståndet skulle få vara kvar.”
Vid ett styrelsemöte i Banken den 23 juni 2010 närvarade styrelseledamöterna Mikael
Nachemson, Stefan Dahlbo, Thomas Erséus och Curt Lönnström. Dessutom var Jonas
Bergh, Patrik Tillman och Stefan Torstensson närvarande. Richard Berlin var
sekreterare. Stefan Dahlbo informerade bl.a. om att alla enhandskrediter var nere under
80 mkr och att Handelsbanken har dragit in premarket-faciliteten för av Handels-
banken emitterade strukturerade produkterna.
Mikael Nachemson redogjorde för behovet av att skyndsamt kunna kommunicera att
tradingpositionerna var avvecklade i förhållande till personal, kunder, motparter och
marknaden. Sonderingen rörande om Deutsche Bank kunde ta över ODAX- och OMX-
Sid 881
positionerna pågick alltjämt. Avstämningar pågick vidare med Öresund avseende vad
som kunde anses vara en negligerbar risk i restportföljen.
Tidigt på morgonen dagen efter, den 24 juni 2010, skickades ett mail från Stefan
Charette till Sven Hagströmer. Mailet löd:
”Tack för denna. De/vi ser ut att klara situationen med de förslag som ligger.
Det jag tror kan bli värre, om vi antar att trading portföljen blir löst, är bankens
rörelseresultat under tidsperioden. Troligen kommer våra konkurrenter ringa de
duktiga efter det att FI sagt sitt. Det positiva är att de/vi ser ut att klara sig ändå
men kanske får det svårare att köpa tillbaka fonderna.”
Av mailet framstår det alltså som om Sven Hagströmer och Stefan Charette önskade att
Banken skulle klara sig men inte kunna köpa tillbaka HQ Fonder.
Cirka 40 minuter senare den 24 juni 2010 påbörjades ett styrelsemöte i Öresund. Det
kan noteras att Mats Qviberg, Mikael Nachemson och Stefan Dahlbo var frånvarande
på grund av jäv och att, förutom styrelseledamöter, även Christoffer Saidac var
närvarande. Sven Hagströmer redogjorde för läget med HQ AB. Man hade i dagarna
aviserat önskemål om ett förskott på emissionsgarantin som ett led i en extern
försäljning till Deutsche Bank av Tradingportföljens väsentliga och mer kritiska
positioner. Inför en förhandling om ett sådant förskott hade Sven Hagströmer dagen
före besökt FI och själv träffat generaldirektören, Martin Andersson. En central fråga
inför ett eventuellt förskott på emissionsgarantin var risken för att Banken skulle
förlora tillståndet. Generaldirektören hade under mötet inte kunnat komma med några
mer konkreta besked men Sven Hagströmer och generaldirektören hade bl.a. jämfört
med Carnegiesituationen. Generaldirektören hade framhållit att i den processen hade
det varit FI och inte styrelse/ägare som tagit initiativ till styrelse- och ledningsför-
ändringar. Den bristande insikten och hörsamheten inom Carnegie hade till sist lämnat
FI utan andra alternativ än att dra in tillstånden, såsom Sven Hagströmer uppfattat
generaldirektörens beskrivning. Vidare hade frågan kommit upp om vilken roll som
Stefan Dahlbo och Mats Qviberg skulle ha för framtiden. Sven Hagströmer hade
Sid 882
indikerat att samtliga ledamöter förutom Mikael Nachemson, som inte var en del av
den uppkomna situationen skulle bytas ut.
Mats Qviberg gör gällande att det var generaldirektörens beskrivning, såsom Sven
Hagströmer uppfattat den, som var orsaken till att Banken valde att lägga sig platt inför
FI istället för att försöka försvara sig, när det dessutom fanns goda möjligheter till ett
försvar.
På styrelsemötet i Öresund beslutades också om att tillföra ytterligare kapital till

Banken för att snabbt kunna genomföra affären med Deutsche Bank. Därefter
godkände styrelsen att Sven Hagströmer erhöll mandat att slutföra en förhandling med
HQ AB om förskott om upp till 200 mkr från Öresund i form av preferensaktier i
dotterbanken, att förlänga den givna tidpunkten för förlagslånet till ett evigt samt att
ingå härmed sammanhängande avtalsförhandlingar och underteckna dessa.
Vid ett styrelsemöte i HQ AB den 24 juni 2010 var styrelseledamöterna Mats Qviberg,
Stefan Dahlbo, Curt Lönnström och Johan Piehl närvarande samt Mikael Nachemson
adjungerad. Övriga närvarande var Jonas Bergh och Patrik Tillman. Mikael Nachem-
son redogjorde för diskussionerna med Öresund rörande vad som kunde anses utgöra
en negligerbar risk avseende kvarvarande positioner i Tradingportföljen. Styrelsen
uppdrog till Mikael Nachemson och Stefan Dahlbo att slutföra förhandlingarna med
Öresund enligt redovisade riktlinjer. Styrelsesammanträdet var ett samordnat möte
med Bankens styrelse. Mikael Nachemson, Stefan Dahlbo och Curt Lönnström var
närvarande samt samma övriga närvarande var Fredrik Rosén, Jonas Bergh och Patrik
Tillman.
Trots Mikael Nachemsons och Öresunds vilja att sälja hela Tradingportföljen till
Deutsche Bank så visade alltjämt Tamer Torun en stor skepsis mot affären. Detta
framgår av ett mail från honom till bl.a. Mikael Nachemson den 24 juni 2010. Tamer
Torun skrev följande i mailet:
Sid 883
”Jag har rullat ned 21,000 Sep 7,000 calls till 7,000 st Sep 6 200 calls. Jag har
rullat iväg 3 000 sep 5 800 puts till dec 5 800 puts. Summa kostnad 77 MSEK.
Edgen minskar med 77 MSEK. Jag har med andra ord gjort allt mitt i spreaden,
inte ens betalat yttersidor. Deutsches priser är 3-4 euro utanför spread. Jag kan
fortstätta att stänga mer idag, om ni tycker det är okinte. Vad säger ni?.”
Det kan alltså konstateras att priserna på marknaden hade dumpats till följd av att
marknaden kände till att Banken på ett par veckor skulle slumpa bort hela Trading-
portföljen. Försäljningen till Deutsche Bank skulle alltså ske till priser som till och
med var långt sämre än de redan dåliga priser som fanns på marknaden. Men trots
detta genomfördes försäljningen till Deutsche Bank.
Vid ett extra styrelsesammanträde i HQ AB den 28 juni 2010 meddelade Stefan

Dahlbo att under dagen hade överenskommelse träffats som innebar att Deutsche Bank
förvärvat Bankens positioner i ODAX och OMX. Det innebar att kostnaden för
avvecklingen av Tradingportföljen beräknades uppgå till omkring 1,2 mdkr.
Samma dag, den 28 juni 2010, var det ett extra styrelsesammanträde i Banken och det
noterades att bolagsstämman beslutat om tilldelning av aktier i nyemission.
Genom avtal om förlagslån (2010:1) (”Evigt” efter ändring) ändrades det tidsbundna
förlagslånet till ett s.k. evigt förlagslån. Förlagslånet löpte utan förfallotid och utan rätt
till uppsägning och förföll vid återbetalning endast i den mån som följde av vissa
stycken i avtalet. Förlagslånet ändrades alltså från ett tidsbundet förlagslån till ett evigt
förlagslån.
Samtidigt träffades ett avtal om Tillägg till överenskommelse om emissionsgaranti. I

avtalet angavs bl.a.
”Såsom ett överenskommet och särskilt anpassat förskott på Emissionsgarantin
och på de villkor och förutsättningar som framgår nedan åtar sig Garanten att
till Bolagets dotterbolag HQ Bank AB (’Dotterbanken’) omgående inbetala ett
belopp om 200 mkr (’Inbetalningen’). [..]
Sid 884
(b) Garantens teckning av Preferensaktierna och Inbetalningen förutsätter

vidare att senast i samband med att positionerna i Dotterbankens
tradingverksamhet avvecklats på ett sätt som framgår av Bilaga 2
(’Stängningen’). Garanten är införstådd med att Dotterbanken redan avtalat om
Stängningen med Deutsche Bank, villkorat av att Garanten fullgör sitt
förskottsåtagande enligt detta Tillägg. Härvid ska Emissionsgarantins
förutsättning i punkten 2.3 (vi) inte anses uppfylld utan nämnda förutsättning
fortsätter att gälla i enlighet punkten 2.3 (vi) för fullgörandet av
Emissionsgarantin. Bolaget och Dotterbanken ska skyndsamt fortsätta
avvecklingen på återstående tradingpositioner enligt vad som följer i punkten
2.3 (vi) och Bilaga 2, varvid Garanten ska beredas tillfälle att noga följa detta
fortsatta avvecklingsarbete. Vidare ska Bolaget i förväg med Garanten stämma
av all marknadskommunikation avseende den fortsatta avvecklingen.”
Emissionsgarantin visar att Öresund ville styra avvecklingen och hur den
kommunicerades. Öresund var i högsta grad involverad i detaljerna i stängningen av
Tradingportföljen samt att Öresund ville ha vetorätt angående pressmeddelanden som
eventuellt skulle skrivas.
Den 29 juni 2010 utfärdades ett pressmeddelande med rubriken ”Den forcerade av-
vecklingen av HQ:s tradingportfölj är genomförd”. I pressmeddelandet angavs bl.a. att
HQ AB hade genomfört den forcerade avvecklingen av Tradingportföljen. Samman-
taget uppgick kostnaden till 1 230 mkr under andra kvartalet 2010, inklusive de 297
mkr som offentliggjorts den 8 juni 2010. För att möjliggöra ett återköp av HQ Fonder,
som avyttrades till Öresund den 8 juni 2010, hade styrelsen, som tidigare meddelats,
för avsikt att besluta om – under förutsättning av den extra bolagsstämmans god-
kännande – en företrädesrättsemission av stamaktier om upp till 1 mdkr.
Av pressmeddelandet framgår att nyemissionen skulle genomföras för att återköpa

HQ Fonder men att Banken nu var fullt ut kapitaliserad.
Sid 885
I ett pressmeddelande från den 27 augusti 2010 angavs att styrelsen för HQ AB hade
beslutat om en nyemission om upp till 1 mdkr och lägst 900 mkr. Företrädesrätts-
emissionen skulle genomföras i syfte att möjliggöra ett återköp av HQ Fonder och
säkerställa den finansiella stabiliteten. Företrädesrättsemissionen var i sin helhet
säkerställd genom separata teckningsförbindelser och garantiåtaganden av befintliga
aktieägare. Aktieägare representerade 41 procent av antalet utestående aktier i HQ AB
hade på förhand förbundit sig att teckna sina respektive pro rata andelar av emissionen.
Härutöver hade samma aktieägare åtagit sig att tillsammans garantera ytterligare 590
mkr. Bland dessa aktieägare återfanns bl.a. Öresund, Mats Qviberg med familj och
Sten Dybeck med familj.
Det hade ju framkommit vid Sven Hagströmers möten med FI:s generaldirektör att
man skulle visa hörsamhet mot FI. Den 1 december 2010 skickades ett mail till Sven
Hagströmer från Martin Rex, Dagens Industri, av vilket framgick.
”Hej Sven, Onsdagen den 15 december har SNS ett seminarium under rubriken
’Lärdomar från haveriet i HQ Bank’. En av talarna är FI:s generaldirektör
Martin Andersson. Jag vet att han som villkor för att delta krävt att vissa
personer kopplade till HQ, enligt uppgift bland annat Sven Hagströmer, inte ska
närvara. Detta eftersom han inte vill hamna i en situation där han tvingas
försvara beslutet att dra in HQ:s tillstånd.”
Sven Hagströmer svarade samma dag att han var anmäld till seminariet och att han inte
varit direkt kopplad till HQ i strikt bemärkelse. Sven Hagströmer vidarebefordrade
samma dag Martin Rex mail till Christoffer Sainac och Bertil Wagner med fyra
utropstecken.
Mats Qvibergs uppfattning är att Sven Hagströmer hade fått indikationer på att Banken
skulle få ha kvar sitt tillstånd om HQ AB bara visade hörsamhet och tillsköt kapital till
Banken. Öresund hade tagit, med Sven Hagströmer i spetsen och Stefan Charette och
Mikael Nachemson, en närmast bestämmande roll i hanteringen av Banken under
sommaren 2010. Detta berodde främst på att Öresund pressade fram villkoret om
Sid 886
snabbavveckling i Emissionsgarantin den 8 juni 2010 när Öresund ville krypa ur

nyemissionen om 559 mkr.
I ett mail den 7 september 2011 från Christoffer Sainac till Stefan Charette med kopia
till bland annat Mikael Nachemson och Sven Hagströmer skrevs bl.a. följande.
”Jag har tänkt lite vidare på ett tema som mycket väl kan komma upp imorgon,
efter att Mikael N har lyft fram olika infallsvinklar för den som vill kritisera
Öresund och Öresunds företrädare. Detta tänk är också i linje med det som
Gunnar J indikerade då han kom upp igår till ert kontor efter Sven hade gått.
Mycket slarvigt uttryckt är temat shadow directors. Ett exempel skulle vara
påståendet att under åtminstone de tre sommarmånaderna så var det i realiteten
Sven som bestämde i allt viktigt i/åt HQ-koncernen, och kanske även Stefan C i
vissa frågor såsom tradinglagrets avveckling (se vidare nedan), ett annat
exempel skulle kunna vara att Mikael i realiteten styrde i HQ AB:s styrelse och
inte bara var ordförande i HQ Bank. [..] Vad jag ville framhålla inför ditt möte
är att Christer S måhända vill peka på att emissionsgarantin från 8 juni, inte
minst vid en jämförelse med den från 25 maj, gav Öresund mycket/alltför
långtgående påtryckningsmedel. [..] Det skulle f ö inte förvåna mig om detta, nu
när han rimligen sett även junigarantin, är bakgrunden till hans påhopp på mig
dvs att jag skulle lurat honom. Det är möjligt att jag vid vårt möte i oktober
sade något om att villkoren för garantin var sedvanliga eller naturliga i den
aktuella situationen, och att Sandberg sedan läst villkoren och framförallt
studsat över (det onekligen specialsydda) villkoret för avrop nämligen att
tradinglagret skulle vara i allt väsentligt avvecklat med enbart negligerbar risk
kvar då emissionen skulle gå igång. Hursomhelst så kan det garantivillkoret
passa in i en visserligen vinklad bild att det reellt var Öresund som - inte minst
via emissionsgarantin - bestämde operativt över HQ. [..] En sak jag kan tänka
mig är närliggande här är takten i den forcerade avvecklingen dvs till den del
som lagerförlusten om totalt cirka 1,2 mrdr under 2010 tillkommit som en direkt
konsekvens av hur Öresund (dvs de facto) valde att hantera lagret. Men
Öresund tillsköt ju en kapitalbasförstärkning som s a s absorberade den
tillkommande förlust som (högst teoretisk) Öresund möjligen skulle kunna anses
ha varit operativt (med)ansvarigt för. [..] Tanken torde vidare utgå från att
Sid 887
dessa styrelser inte hade något annat val än att göra precis som Öresund ville.
Och även om Öresund kunde påstås ha avskurit HQs utrymme att t ex avveckla
tradinglagret under hela 2010 med trolig mindre reaförlust som följd, så hade
dessa styrelser hela tiden valmöjligheten att istället ställa in betalningarna eller
motsvarande. [..] Att Roschier stämmer på en skada som framkommit och delvis
vuxit under förra sommaren tror jag inte betyder att stämningarna motsäger
detta synsätt; den pliktförsummelse Roschier åberopar har väl s a s redan
fullbordats före början juni då Öresund måhända kunde påstås ha tagit över
rodret. Och i sista hand så har väl Öresund via förskotten täckt upp den
påstådda tillkommande skada som forceringen må ha fört med sig. Det sist
sagda kan dock få betydelse för hur HQ vill räkna på en förlikning. De skulle
t ex kunna säga att Öresunds förskottsåterkrav på 200, och kanske även
avseende 150-lånet och även garantiavgiften, först ska gå i en sorts avräkning
mot den tillkommande förlust som Öresund påstås ha påfört HQ genom sina
garantivillkor/snabbavvecklingsultimatum/ shadow directors etc. Därigenom
kan hävda art ett utfall plus-minus-noll vore alltför fördelaktigt för Öresund.
Återigen är det väl här en poäng för Öresund att åtminstone 150-kravet är
ganska separat från nyemissionen och kan sägas ha uppkommit redan före fond-
bolagetsutköpet/villkorsgarantin. Mer än 200 mkr har väl inte tradingförlusten
vuxit med sedan den 8 juni, har jag dessutom för mig?”
Mats Qviberg gör gällande att följande slutsatser kan dras av mailen. Att Sven
Hagströmer, Stefan Charette och Mikael Nachemson var oroliga att betraktas som
faktiska företrädare för HQ AB respektive Banken. Att det var väl känt att förlusten i
Tradingportföljen till en del var en direkt konsekvens av hur Öresund valde att panik-
avveckla lagret. Att emissionsgarantin var att betrakta som snabbavvecklings-
ultimatum. Att förlusterna, i vart fall i storleksordningen 100-tals mkr bara från den 8
juni till den 28 juni 2010 var en följd av det här nämnda ultimatumet.
Styrelsemail från Nina Hernberg avseende affärsdagarna den 14 maj, den 7

juni och den 28 juni 2010
På affärsdagen den 14 maj 2010, som var innan den forcerade avvecklingen, angavs
resultatet för Trading till cirka 33 mkr och för FC-portföljen till ca – 79 mkr.
Sid 888
På affärsdagen den 7 juni 2010, som innan avvecklingen övergår i panikavveckling, så

var resultatet för Trading cirka 28 mkr och för FC-portföljen cirka – 335 mkr.
På affärsdagen den 28 juni 2010, då avvecklingen var klar, hade resultatet för Trading
minskat till cirka 7,8 mkr och FC-portföljen till cirka – 1,2 mdkr.
Siffrorna visar att under panikavvecklingsfasen, den forcerade avvecklingen, så hade

den delen av Tradingportföljen, där det inte påstås några felvärderingar, gjort en förlust
på 25 miljoner kronor. I brottmålet klargjordes att den vanliga delen av tradingen
utgjorde ungefär en till fem procent av den totala tradingverksamheten och trots detta
var förlustens storlek under panikavvecklingen i paritet med den förlust som gjordes i
FC-portföljen.
Sammanfattning av den forcerade avvecklingen

Den 17 maj 2010 beslutade Banken och moderbolaget om att en forcerad avveckling
under ordnade former till januari 2011 skulle ske. I slutet av maj 2010 till den 8 juni
2010 forcerades avvecklingen ytterligare, september/oktober 2010 sattes som slut-
datum. Planerna tog form den 4 juni 2010. En förutsättning var att Öresund skulle
kunna krypa ur emissionsgarantin från den 25 maj 2010. För det behövdes en
värdering av förlusten som motsade tidigare information, vilket tillhandahölls av Ram
One den 6 juni 2010. Redan dessförinnan hade emellertid Öresund beslutat att tidigare
föreslagen emission inte var tillräcklig. Den 8 juni 2010 övergick därför avvecklingen,
efter kravet på ”negligerbar risk”, till en ren panikavveckling.
Försämrade priser i relation till Edgen kan beskrivas med följande exempel. Om
samtliga Stockholms bostadsrätter läggs ut till försäljning samtidigt sjunker priset
dramatiskt. En trea som tidigare kostade 4 mkr kanske nu kostar 2 mkr (+/- 200 000
kr). Spreaden förändras allt från 3,8 - 4,2 mkr till 1,8 - 2,2 mkr. En skillnad mot
derivatpositioner som Banken innehade var att det före slaktförsäljningen endast fanns
ett begränsat antal intresserade köpare. Effekten - i relation till prisnoteringar på
Sid 889
marknaden - är alltså att priserna sjunker. Om man säljer en trea för 2 mkr så har man
sålt den mitt i spreaden, trots att den såldes för 2 mkr mindre än om den hade sålts en
vecka tidigare. Slutsatsen av detta är att en jämförelse mot Edgen, efter det att
annonsering har skett i slutet av maj att positionerna ska avvecklas och därefter den 8
juni att positionerna ska panikavvecklas, säger ingenting om vad positionerna faktiskt
var värda före panikavvecklingen.
Vid sidan av detta sålde Banken ut sina ODAX- och OMX-positioner till Deutsche
Bank till ett pris som till och med var långt under det pris som marknaden erbjöd efter
annonseringen av panikavvecklingen.
Det pågick alltså en ordnad avveckling under lång tid fram till den 15 april 2010. En
utvärdering av Tradingportföljen gjordes och den 17 maj 2010 påbörjades en insikts-
fas. Därefter kom en forcerad avveckling igång och det tog fart på allvar ungefär den
26 - 28 maj 2010. Den 8 juni 2010 övergick avvecklingen i en panikavveckling och det
var då de reella förlusterna uppstod. Tamer Torun ansvarade för den forcerade avveck-
lingen samt panikavvecklingen. Tamer Torun tog instruktioner från Bankens
ordförande Mikael Nachemson, som i sin tur tog instruktioner på detaljnivå från Sven
Hagströmer, ordförande i Öresund. Bankens forcerade avveckling från den 17 maj till
den 8 juni 2010 medförde förluster om cirka 300 mkr och därefter från den 8 juni till
29 juni 2010 uppstod förluster om ungefär 900 mkr.
Det är svårt eller omöjligt att veta exakt hur mycket mer den panikartade avvecklingen
orsakade i förluster. Det är uppenbart att den panikartade avvecklingen orsakade för-
luster på flera hundra mkr. Förlusterna bestod till en del av att priserna på marknaden
försämrades eftersom Banken ”blottade strupen”. Förlusterna bestod till en annan del
av att Banken sålde till priser långt utanför spreaden. Det står klart att inga slutsatser
kan dras av tidigare påstådda felvärderingar till följd av den slutliga avvecklings-
kostnaden. Enligt uppgift i förhör vid brottmålsrättegången talades om förluster upp till
1 mdkr till följd av panikavvecklingen och felaffärer senvåren 2010. Den första
slutsaten är att den slutliga förlusten säger ingenting om tidigare värderingar. Den
Sid 890
andra slutsatsen är att en avveckling enligt det hypotetiska händelseförloppet inte hade
kunnat ske.
4.6.2.5.16 HQ AB:s årsredovisningar

I årsredovisningen 2007 föreslogs att 10 kr per aktie skulle delas ut till aktieägarna i
vinstdisposition. Vinstutdelningen blev sammanlagt cirka 271 mkr. Av resultat-
räkningen för koncernen och för moderbolaget samt balansräkningen för koncernen
och moderbolaget framgick att vid utdelningen var koncernens egna kapital cirka 1,2
mdkr och moderbolagets egna kapital cirka 600 mkr.
vinstdisposition. Vinstutdelningen skulle uppgå till sammanlagt cirka 162 mkr. Av
resultaträkningen för koncernen och för moderbolaget samt balansräkningen för
koncernen och moderbolaget framgick att vid utdelningen var koncernens egna kapital
cirka 1,2 mdkr och moderbolagets egna kapital cirka 800 mkr.
vinstdisposition. Vinstutdelningen skulle uppgå till sammanlagt cirka 168 mkr. Av
resultaträkningen för koncernen och för moderbolaget samt balansräkningen för
koncernen och moderbolaget framgick att vid utdelningen var koncernens egna kapital
cirka 1,2 mdkr och moderbolagets egna kapital cirka 800 mkr.
Årsredovisningarna gav alltså Mats Qviberg endast lugnande besked och styrkebesked.
4.6.2.6 Skadeberäkning och jämkning

Enligt kärandens talan är en förutsättning för det hypotetiska händelseförloppet att det
var oaktsamt av svarandena att inte åtgärda bristerna. En annan viktig utgångspunkt för
kärandens talan är att någon storlek av felvärderingarna vid andra tillfällen än 2007-
12-31, 2008-12-31 och 2009-12-31 inte har gjorts gällande som rättsfakta.
Det finns ingen skyldighet för en styrelseledamot att åtgärda en kapitalbrist. Därför
faller skadeberäkningen redan på första punkten. Det åligger alltså inte en styrelse i ett
Sid 891
bolag att tillse att kapital som bolaget inte har något anspråk på tillskjuts bolaget.
Skadestånd enligt 29 kap. 1 § ABL kan endast komma ifråga vid pliktförsummelse i
förhållande till uppdraget, någon skyldighet inom ramen för uppdraget som styrelse-
ledamot att tillse att främmande kapital tillskjuts bolaget föreligger inte.
När det gäller Navigants skadeberäkning har käranden inte klargjort när skadan skulle
ha inträffat. Det är fråga om en styrelse, där varje styrelseledamot påstås vara
solidariskt ansvarig. Det är alltså fråga om olika svaranden med individuellt ansvar.
Varje svarande har rätt att avräkna den skada som redan har inträffat vid den tidpunkt
svaranden påstås ha orsakat skada. Om ett hus redan är nedbrunnet till 95 procent kan
en person som då inte försöker släcka elden maximalt förpliktas ersätta 5 procent av
värdet på huset.
Käranden har inte kunnat peka ut någon tidpunkt för när en specifik person har orsakat
en skada. Mats Qviberg har på processuella grunder gjort invändning och hävdat att
det föreligger en allvarlig brist i precisionen av vilken skada som respektive person
orsakat. Skadeståndsmålet ska därför ogillas redan på den grunden.
Kärandens resonemang är orimligt. Det kan inte vara rimligt att en bank som drabbas
av löpande förluster upp till hundratals mkr, och som har återkommande fortlöpande
mycket allvarliga brister i förhållande till gällande regelverk, förblir opåverkat. Det
finns därför anledning att titta närmare på vad som hade hänt om de påståenden som
käranden har gjort i målet verkligen hade existerat.
Mats Qviberg påstår att följande förutsättningar för det hypotetiska händelseförloppet
föreligger. HQ AB hade varit tvungen att informera marknaden om att Bankens
tradinglager var felvärderat med hundratals mkr, att Banken helt saknade kapital-
täckning, med en negativ kapitalbas samt att allvarliga regelöverträdelser förekommit i
Banken, bl.a. avseende medvetna fel begångna av ledande befattningshavare och
styrelsen i Banken/moderbolaget. Dessutom, eftersom Banken helt hade saknat
kapitalbas hade samtliga krediter nödgats sägas upp. Risken för att FI skulle återkalla
Sid 892
Bankens tillstånd hade varit överhängande; dessa påstådda överträdelser var långt mer
allvarliga än de som FI ansåg förelåg under sommaren 2010.
Navigant har i sin skadeberäkning utgått från att hela marknaden, alla kunder, till och
med de kunder som har fått sina krediter uppsagda, tittar åt andra hållet och låtsas att
det regnar. Banken utvecklas alltså som vanligt i Navigants skadeberäkning och
Bankens verksamhet, vid sidan av Investment Banking, fortsätter som om ingenting har
hänt.
Enligt Mats Qvibergs uppfattning är detta en uppenbar felaktighet i Navigants skade-

beräkning. Den jämförelse som käranden gjort för att utröna värdet av Banken gjordes
på motsvarande sätt med ett genomsnittsvärde fram till den 26 maj 2010, då problemen
med Tradingportföljen blev kända på marknaden. Käranden jämförde alltså en bank
som marknaden trodde var frisk med en bank som är skadad. En påstådd skadad bank
utan kapitaltäckning och med hundratals mkr i förluster kan rimligen inte jämföras
med en bank som inte har några sådana problem. Käranden har i skadeberäkningen
räknat ut ett värde vid flera tidpunkter för skadan. Vid samtliga tidpunkter var skadan
relativt konstant, trots att påstådda tradingförluster ökande och påstått kapitalunder-
skott konstant ökade.
I kärandens skadeberäkning spelar det ingen roll hur stor tradingförlusten är. Med
antagandet om kapitaltillskott till motsvarande 10 procent kapitaltäckning saknar det
betydelse för skadeberäkningen om tradingförlusterna är 50 mkr eller 50 mdkr, varje
förlustkrona ersätts krona för krona efter att tradinglagret har avvecklats. En skade-
beräkning kan självfallet inte göras på detta sätt. Men det är det enda sättet att komma
fram till en skada utan att behöva precisera någon skadetidpunkt.
Risk för finansiellt obestånd, anseendekostnader och andra effekter av en kris i ett
företag påverkar ett bolags värde. Detta är enligt professor Claes Bergström uppenbart.
Sid 893
Mats Qviberg bestrider det hypotetiska händelseförloppet och gör gällande att
innehavet i Tradingportföljen inte hade kunnat avvecklas på det sätt och till den
kostnad som antas i det hypotetiska händelseförloppet. Kapital skulle inte ha tillskjutits
Banken med de brister som käranden påstår föreligga. För det fall kapital hade
tillskjutits hade det rimligen skett genom ett förvärv av HQ Fonder.
När det gäller kärandens andrahandsyrkandet så har käranden inte gjort gällande något
belopp avseende felvärderingen som rättsfakta för andra tidpunkter än 2007-12-31,
2008-12-31 och 2009-12-31. Käranden har angett en uttrycklig formel för hur andra-
handsyrkandet ska beräknas: skada = 1,220 mkr minus felvärderingen det datum ond
tro uppkom. Om några andra datum blir aktuella än den sista december 2007, 2008
alternativt 2009 finns det inget påstående om felvärderingens storlek vid det datumet.
Detta medför att det inte finns något påstående om skada som rätten kan ta ställning till
i målet.
Käranden har i sina grunder klargjort att det inte görs gällande något belopp för
felvärdering vid någon annan tidpunkt, vilket i sin tur innebär att andrahandsyrkandet
ska ogillas om ond tro uppkommit vid någon annan tidpunkt än exakt vid de ovan
angivna tidpunkterna 2007-12-31, 2008-12-31 och 2009-12-31.
HQ AB:s skada är en inte ersättningsgill indirekt skada. HQ AB:s skada är en till

Bankens skada subsidiär inte ersättningsgill skada.
Mats Qviberg åberopar samtliga omständigheter i målet till grund för jämkning. Mats
Qviberg gör gällande att han förlorat cirka 300 mkr till följd av Bankens problem och
slutligen det indragna banktillståndet. I övrigt ansluter sig Mats Qviberg till vad övriga
svarandena har anfört.
Sid 894
4.6.2.7 Övrigt
4.6.2.7.1 Oriktiga och återtagna påståenden mot Mats Qviberg

Käranden påstod i stämningsansökan i skadeståndsmålet att Mats Qviberg ofta person-
ligen tog beslut om HQ-koncernens bolag, alldeles bortsett från koncernens formella
struktur med förbigående av hela organisationen.
Detta påstående mot Mats Qviberg har reducerats till att käranden numera inte har
pekat ut ett enda beslut som Mats Qviberg skulle ha fattat med förbigående av
organisationen eller över huvud taget utanför styrelsen, förutom påståendet om ett
måndagsmöte den 14 december 2009.
Vidare påstods i stämningsansökan att det inte torde ha fattats något viktigare beslut i
utan att Mats Qviberg deltagit i eller godkänt detta. Käranden gör numera inte gällande
att Mats Qviberg har fattat andra beslut än styrelsebeslut i moderbolaget, vilka Mats
Qviberg naturligtvis har gjort.
I stämningsansökan påstods också att det kort sagt var Mats Qviberg som bestämde i
HQ-koncernen. I stort sett samtliga beslut som fattats i moderbolaget och i Banken har
gåtts igenom. Det var styrelsen i moderbolaget som bestämde på styrelsenivå i moder-
bolaget, VD som bestämde på VD-nivå i moderbolaget, styrelsen i Banken som
bestämde i Banken och VD i Banken som bestämde på VD-nivån i Banken. Det fanns
en omfattande delegation i Banken.
När det gällde måndagsmötena påstods i stämningsansökan att denna grupp disku-
terade alla frågor av betydelse för bolagen, dvs. även de som rörde Banken. Begreppet
måndagsgruppen har vid genomgången av alla mail och andra handlingar som gåtts
igenom i detta mål inte förekommit i någon annan handling än de handlingar som
käranden självt har författat.
I stämningsansökan påstods vidare att dagresultatet den 30 december 2009 rapporte-

rades till bl.a. Mats Qviberg och Stefan Dahlbo genom den av Trading dagligen
Sid 895
upprättade risk- och resultatrapporten, att utifrån rapporteringen måste Mats Qviberg
och Stefan Dahlbo ha insett att Trading manipulerade resultatet samt att i vanlig
ordning lät de detta passera obemärkt förbi. Detta påstående har käranden backat från
under huvudförhandlingen.
I stämningsansökan påstods också, beträffande en redovisad förlust för Trading sista

svartalet 2007, att denna förlust medförde att Trading och Fredrik Crafoord kritise-
rades av ledning och ägare. Mats Qviberg gav besked om att ytterligare förluster inte
kunde accepteras. Detta påstående görs inte längre gällande av käranden. I samman-
hanget kan noteras att Trading från 2007 fram till maj 2010 gjorde rörelseförluster med
över 150 mkr utan att det finns något spår av förbud mot förluster från Mats Qvibergs
sida.
I stämningsansökan påstods att måndagsmötena var kända inom organisationen även

om det inte rapporterades från dem. På dessa möten diskuterades även Edgen.
Käranden gör inte längre gällande detta. Förmodligen beroende på att Fredrik Crafoord
under sitt vittnesförhör i brottmålet inte vidhöll detta, samtidigt som övriga deltagare
vid måndagsmötena hela tiden har förnekat att så skulle vara fallet.
Vidare påstods i stämningsansökan att Mats Qviberg personligen instruerade handlarna

på Trading, bl.a. med beskedet att de fick agera hur de ville bara de inte tog några för-
luster, även om detta innebar att de skulle bryta mot de fastlagda risklimiterna. Detta
var ett helt felaktigt påstående och det framgick i samband med brottmålet. Tamer
Torun klargjorde att den första gången han pratade med Mats Qviberg var efter den 17
maj 2010. Johan Tyrén berättade han hade pratat med Mats Qviberg endast en gång.
I stämningsansökan påstods att Fredrik Crafoord även vid andra tillfällen framfört att
portföljen borde stängas men att detta nonchalerats av Mats Qviberg, Mikael König
och Stefan Dahlbo. Vid brottmålsförhandlingen förklarade Fredrik Crafoord att det här
var felaktiga uppgifter och att han aldrig hade förespråkat att portföljen skulle stängas.
Tvärtom hade han, men undantag för mötet den 14 december 2009, hela tiden före-
Sid 896
språkat att portföljen inte skulle stängas i förtid utan att den skulle avvecklas i en takt
som var affärsmässigt riktig.
I stämningsansökan påstods att det var Mats Qviberg som hade haft ett avgörande
inflytande över koncernens hela verksamhet, inklusive egenhandelns inriktning och
övergripande strategier. Det finns inte längre något sådant påstående i målet från
käranden. Påståendet om de facto-ledamotskap är numera begränsat till ett påstående
om att ett moderbolags styrelse har ansvar för ett dotterbolags verksamhet om verk-
samheten delvis har samma styrelse och samma VD.
Vidare påstods i stämningsansökan att det var Mats Qviberg som hade bestämt om och
när avvecklingen av Tradingportföljen skulle ske. Något sådant påstående görs inte
längre gällande, bortsett från den 14 december 2009.
4.6.2.7.2 Fredrik Crafoord

Mats Qviberg har åberopat handlingar för att utvisa Fredrik Crafoords bristande tro-
värdighet.
HQ AB och Fredrik Crafoord ingick ett avtal den 6 juli 2011. I avtalet angavs som
bakgrund.
”Crafoord har tidigare varit anställd av HQ Bank AB, vilket bolag sedermera
absorberats av Carnegie Investment Bank AB (’Carnegie’). Enligt anställnings-
avtalet var Crafoord anställd även i HQ AB. Crafoords anställning upphörde
den 30 november 2010.
HQ AB har tillställt Crafoord en skrivelse med ’underrättelse om eventuell
skadeståndsanspråk’ daterad 7 september 2010. Skrivelsen har besvarats av
Crafoord genom skrivelse av den 16 september 2010. Crafoord har med
Carnegie träffat en förlikningsöverenskommelse daterad den 1 februari 2011.
Enligt Crafoords inställning har HQ AB inte någon grund för krav eller andra
anspråk mot honom. Enligt Crafoords inställning är det i vart fall för sent för
HQ AB att rikta krav och göra gällande andra anspråk mot honom. HQ AB har
Sid 897
inte bekräftat om man delar Crafoords uppfattningar. Crafoord och HQ AB

träffar en förlikning i enlighet med villkoren i detta Avtal.”
Avtalet angav följande villkor.

”Crafoord och HQ AB har kommit överens om att deras samtliga mellan-
havanden skall slutligt regleras i ett för allt genom Avtalet. Crafoord avstår från
samtliga fordringar och anspråk mot HQ AB. HQ AB avstår från samtliga
fordringar och anspråk mot Crafoord, inklusive utan begränsning skadestånd,
återbetalning, bristtäckning och förvärvade eventuella fordringar. Parterna är
överens om att sekretess ska gälla beträffande förekomsten av och innehållet i
detta Avtal (Konfidentiell Information). Parterna förbinder sig att inte avslöja
eller visa innehållet i Avtalet för annan, eller att eljest yppa Konfidentiell
Information för annan. Anställda företrädare och rådgivare till part ska endast
tillåtas ta del av Konfidentiell Information i den utsträckning som detta är
absolut nödvändigt och part ska tillse och ansvarar för att sådana personer
iakttar samma sekretess som gäller för part enligt detta Avtal. Detta sekretess-
åtagande omfattar inte sådan Konfidentiell Information (i) som kommit till all-
män kännedom, utan att detta skett genom brott mot Avtalets sekretessåtagande,
(ii) som part är skyldig att lämna enligt offentliga föreskrifter, tillämpliga
regleringar och regelverk på aktiemarknaden eller bindande beslut av domstol
eller annan myndighet eller (iii) som part med nödvändighet måste röja för att
tillvarata sin rätt inför domstol, myndighet eller skiljenämnd, förutsatt att mot-
parten informeras härom omgående och i så god tid som möjligt före offentlig-
görandet samt att omfattningen av offentliggjord information begränsas till vad
som absolut är nödvändigt. Det åligger part som må ha att utelämna Konfid-
entiell Information att motsätta sig detta så långt som möjligt. Information som
Crafoord delger HQ AB i anslutning till Avtalet, och information som HQ AB
delger Crafoord i anslutning till Avtalet, utgör också Konfidentiell Information.
Parterna är emellertid överens om att HQ AB skall äga rätt att fritt använda
sådan information för att hävda sin rätt gentemot annan, förutsatt (i) att detta
inte sker med påstående eller motsvarande att Crafoord förfarit eller kan ha
förfarit brottsligt, och (ii) att detta sker så långt möjligt utan att referera till att
Crafoord är den som lämnat informationen (detta hindrar inte t ex att Crafoord
åberopas som vittne när så enligt HQ AB behövs).”
Sid 898
Käranden hade alltså genom detta avtal skaffat sig ett kronvittne.
Vidare under övrigt i avtalet angavs följande.

”Crafoord förklarar sig villig att i skälig omfattning bistå HQ AB med
information som han har tillgång till beträffande förhållanden i HQ AB och det
som tidigare var HQ Bank AB. Han är därvidlag beredd att skriftligen redogöra
för samtliga sina iakttagelser under hela sin anställningstid och att svara på
frågor om vad han känner till såvitt avser omständigheter rörande eventuell
otillåten vinstutdelning i HQ AB, tradingförlusterna fram till och med 2010 och
förlusten av tillståndet i HQ Bank 2010.”
Dessutom fanns en skiljeklausul i avtalet.
Det som är utomordentligt ovanligt med detta avtal är att Fredrik Crafoord fick en
straffrättslig immunitet från käranden, så långt bolaget kunde råda över detta. Fredrik
Crafoord blev inte heller åtalad, utan hördes som vittne i brottmålet. Vidare lovade
käranden Fredrik Crafoord att så långt som möjligt inte referera till Fredrik Crafoord
som en informationslämnare. Mats Qviberg påstår att Fredrik Crafoord är den huvud-
sakliga uppgiftslämnaren till t.ex. Caroline Neuraths bok och den huvudsakliga upp-
giftslämnaren till de uppgifter som angavs i kärandens stämningsansökan. Information-
en som käranden fick från Fredrik Crafoord skulle enligt avtalet användas till på-
ståenden om otillåten vinstutdelning i HQ AB, tradingförlusterna fram till och med
2010 och förlusten av tillstånd i Banken 2010.
Mats Qviberg gör också gällande att Fredrik Crafoord, före avtalets undertecknande,
redan hade lämnat tillräckligt med information så att käranden kunde bortse från ett
antal fordringar och anspråk mot Fredrik Crafoord. I brottmålet tillstod Fredrik
Crafoord också att han hade lämnat information vid tiden före det här avtalets under-
tecknande.
Sid 899
Av en mailväxling mellan Christer Sandberg m.fl. i februari 2014 angående uppdrag

för HQ AB, som rörde en uppkommen jävsfråga för en advokatfirma, framgår att
mailen även skickats i kopia till Peter Zonabend, som satt i styrelsen för HQ AB och
Johan Wiklund, som nu är styrelseledamot i HQ AB. Båda har varit eller är advokater.
Vidare gick en dold kopia till Fredrik Crafoord och Christen Agen-Hanssen. I mars
2014 skickade Christer Sandberg ett mail angående HQ AB till Per Rönnström på
advokatfirman DLA med kopia till Peter Zonabend, Johan Wiklund och advokat
Joakim Lindén, VD i kärandebolaget. Dold kopia gick till Sten Mörtstedt, huvud-
finansiären av den här processen, Fredrik Crafoord och Christen Ager-Hansen.
Christer Sandberg skickade angående samma sak ytterligare ett mail till Per Rönström
med kopia till Peter Zonabend, Johan Wiklund Joakim Lindén. Dold kopia gick till
bl.a. Sten Mörtstedt, Sten Lundgren, kompanjon med Christer Sandberg, Alexander
Stensrud, storinvesterare i den här processen och Fredrik Crafoord. Christer Sandberg
skickade därefter ännu ett mail rörande samma sak till Per Rönström med kopia till
Peter Zonabend, Wiklund och Joakim Lindén. Dold kopia gick till bl.a. Fredrik
Crafoord. Två stycken styrelseledamöter och VD; samtliga antingen advokater eller
har varit advokater. Dessa mail visar att Fredrik Crafoord är en käranden mycket
närstående person och ingår i bolagets innersta krets.
Fredrik Crafoord skrev följande i ett mail den 28 oktober 2010 till Mikael König
”1. Du måste utöka tidsperspektivet nu! Om det ställs krav på dig kommer det
att gälla händelser 09 och 10, då duger det inte att säga att det var problem
redan 07. Du vill ju undvika att någon stämmer eller åtalar dig. Du måste ge
nya styrelsen och EBM rätt anslag och det fönstret stänger snart.
2. Du måste även tillrättalägga delegeringsprocessen angående Tradingen nu.
Samma argument som i punkt 1, vänta inte tills du blir anklagad. Att säga att
Mats Q självmant tog ett utökat ansvar för Tradingen och krävde att bli infor-
merad på dagligbasis är att flytta upp det till rätt nivå. Q har ett särskilt ansvar
som SO för moderbolaget och genom detta visar du att beslutsordningen var
oortodox och att bankens styrelse hade en decimerad roll.
Sid 900
3. All information till styrelsen under Q4 2009 gjorde dock att du var tvungen
att reagera. Den 14 december informerar du SD och MQ att positionen skulle
halveras, förluster realiseras på 150 MSEK och vinstvarning utfärdas.
4. I och med att du var på jullov klev SD in när värderingsfrågan eskalerades
till VD/Styrelse och SD fattade beslut i samråd med Risk om en nedskrivning om
35 MSEK, SD var din chef och då revisorerna inte hade några invändningar var
du förvissad om att läget var under kontroll.
5. SEB riktade dock i egenskap subclearer på EUREX från den 19 februari
extrakrav om 9 MEUR och successivt stigande till 35 MEUR. Med anledning
härav fördjupade du dig i Q1-rapporten och reagerade då kraftigt på
omfångsökningen. Du föreslog då att en avvecklingsgrupp från styrelsen skulle
tillsättas vilket formellt skedde 15 april. Slutsats: vit som snö!”
I mailet finns två påståenden från käranden rörande dels det s.k. måndagsmötet den 14
december 2009, som käranden påstått ha ägt rum och under vilket Mats Qviberg skulle
ha försökt att stoppa Fredrik Crafoord från att ta förluster, dels att Stefan Dahlbo den
22 december 2009 skulle ha gått in och gett order till Fredrik Crafoord hur han skulle
göra affärer.
Mats Qviberg gör gällande att detta mail har Fredrik Crafoord skrivit på uppmaning av
Mikael König efter att först muntligen ha försökt att instruera Mikael König om hur
han skulle skjuta skulden på Mats Qviberg. Mikael König efterkom inte Fredrik
Crafoords förslag. Fredrik Crafoord var redan i oktober 2010 engagerad av käranden
för att just se till att bolaget fick ett mer processbart krav. Fredrik Crafoord var i detta
läge ett viljelöst redskap för käranden.
Cubera var ett norskt rådgivningsbolag som HQ AB ingick ett samarbetsavtal med
angående upprättandet av en fond; HQ Private Equity-fonden. Syftet med fonden var
att inom ramen för affärsområde Alternativa Investeringar bredda erbjudandet av
attraktiva investeringsprodukter för primärt Private Banking-kunder genom att skapa
en fond-i-fond lösning för investeringar i Private Equity-fonder med buyout-inriktning.
Fonden skulle sättas upp i samarbete med Cubera, en nordisk PE-rådgivare,
Sid 901
specialiserad på fondinvesteringar och som förvaltade två PE-fonder om sammanlagt

750 mkr. Huvudansvarig inom Cubera var Niclas Ekstubbe som hade ett bra track
record avseende PE-investeringar och ett brett nätverk från tidigare anställning inom
Skandia Liv.
Banken gav ut ett prospekt riktat till presumtiva investerare angående HQ Private
Equity. Startdatum för projektet angavs vara den 22 december 2007 och sista teck-
ningsdag den 17 december 2009.
I ett utkast rörande projektet framgår bl.a. den föreslagna bolagsstrukturen. Strukturen
kom att bli som den föreslagna. men HQ AB, som skulle ha 50 procent röster och 60
procent kapital i HQ Private Equity Holding AB, är utbytt mot Fredrik Crafoord och
bolaget heter Cubera Private Equity Holding AB. I utkastet finns också bestämmelser
om vinstdelning. Fredrik Crafoord gynnades av denna affär, men Mats Qviberg påstår
inte något specifikt belopp. När bolagsstrukturen sattes upp var advokatfirman Vinge
och Skeppsbron Skatt rådgivare.
I ett mail den 1 februari 2008 angående HQ/Cubera från en anställd på Vinge till
Richard Berlin framgår bl.a. följande.
”Per idag har vi som sagt upparbetat ca 3.100.000 kr exkl moms. Exklusive
ovanstående 170.000 blir det 2.930.000 kronor exkl moms. För det arbetet är vi
beredda att acceptera att fakturera 2.400.000 kr vi flaggade för i mitten av
december vilket blir en nedsättning om knappt 19 %.”
Richard Berlin svarade samma dag och accepterade förslaget, som han uppgav vara
godtagbart. Den 4 februari 2008 skickade Richard Berlin ett mail till sig själv där han
skrev följande.
”Tjänsteanteckning Fredrik har muntligen denna dag per telefon (kl 12.50)
meddelat att han godtar Vinges beslut till överenskommelse samt att frågan inte
behöver dras särskilt i bolagets styrelse. Även Caroline Malmström meddelar sd
att hon godtar uppgörelsen.”
Sid 902
I HQ AB:s årsredovisningar för åren 2007-2009 upptogs HQ Private Equity Holding

AB till ett bokfört värde om 300 000 kr, 600 000 kr och 600 000 kr. I årsredovisningen
för 2010 var det bokförda värdet upptaget till 0 kr. Årsredovisningen 2010 inkom till
Bolagsverket den 16 juni 2011. Slutversionen av den var alltså upprättad ungefär
samtidigt som käranden ingick förlikningsavtalet med Fredrik Crafoord. Mats Qviberg
påstår att den här koncernen redan var predestinerad för Fredrik Crafoords räkning.
Fredrik Crafoord har uppgett att han köpte HQ Private Equity Holding AB 2012 av
HQ AB. Det bokförda värdet i årsredovisningen för 2011 var 1 kr. Fredrik Crafoord
fick köpa halva koncernen för 50 000 kr. I förvaltningsberättelsen i 2011 års årsredo-
visning uppgavs att HQ Private Equity Holding AB var holdingbolaget i en koncern
bestående av ett antal private equity-bolag och ägde per den 31 december 2011 över 99
procent av rösterna i HQ Private Equity I AB och HQ Private Equity I Investor AB.
För att hantera riskerna förknippade med den svenska kronans fluktuationer mot andra
valutor hade styrelsen antagit en likviditetspolicy där koncernens likvida medel hade
placerats på bankkonton denominerade i samma valutor som de gjorda investerings-
åtagandena. HQ Private Equity I AB hade investeringsåtaganden som översteg det
egna kapitalet. För att hantera likviditetsriskerna förknippade med detta avsåg bolaget
att innehålla de utdelningar som erhölls från private equity-fonderna tills dess att
bolagets egna medel översteg de kvarvarande investeringsåtagandena.
Det skedde alltså ingen utdelning till HQ Private Equity Holding AB enligt årsredo-
visningen 2011. Nettoomsättningen var noll och resultatet var 712 000 kr. Tillgångar
för koncernen var den sista december 2010 cirka 178 mkr och den sista december 2011
cirka 200 mkr. I årsredovisningen för 2011 för dotterbolaget HQ Private Equity I AB
framgår att årets resultat var minus 1 mkr, att tillgångarna var 153 mkr och ett eget
kapital på 151 mkr.
Årets resultat för dotter-dotterbolaget Cubera PE I AS, i Norge, var 2011 års 1,8
miljoner norska kr (mnkr) och 2010 13,1 mnkr. Det egna kapitalet var 115 mnkr.
Sid 903
I årsredovisningen 2015 för Cubera Private Equity Holding AB angavs att bolaget är
moderbolag i en koncern bestående av knappt 100 procent av rösterna i Cubera PE I
AB och Cubera PE I Investor AB. Rörelseresultat uppgavs till minus 22 mkr. Det
fanns ingen koncernredovisning eftersom koncernen uppgavs inte uppfyllda villkoren
för större koncerner i enlighet med Årsredovisningslagen. Detta kan ifrågasättas, då
kapitalgränsen enligt lagen är 25 mkr, och Cubera PE I AB hade ett eget kapital på
cirka 170 mkr.
I årsredovisningen för Cubera PE I AB framgick att balansomslutningen var, som nyss

nämnt, cirka 170 mkr, och att jämförelsesiffrorna för 2014 var 159 mkr, för 2013 var
160 mk, för 2012 var 162 mkr och för 2011var 153 mkr. I resultatdispositionen före-
slog styrelsen att i ny räkning överföra 169 mkr, istället för att dela ut till moder-
bolaget.
I årsrapporten 2015 för Cubera PE I AS angavs att resultatet före skattekostnad var
66,7 mnkr för 2015 och 62 mnkr för 2014. Totalresultatet efter skatt var 66,6 mnkr
respektive 62 mnkr. Summa tillgångar för 2015 var 259 mnkr för 2015 och 248 mnkr
för 2014.
Mats Qviberg påstår att Fredrik Crafoord genom att få köpa halva koncernen till
underpris fick en gåva av käranden.
4.6.2.7.3 Sammanfattning
Käranden har gjort en rad påståenden om Mats Qviberg, som visat sig inte stämma och
som käranden i vissa fall återtagit. Vissa påståenden har gått att härleda till Fredrik
Crafoord, bl.a. genom mailet till Mikael König som avslutades med orden ”Slutsats, vit
som snö!”. Fredrik Crafoord har genom förlikningsavtalet med käranden fått uppen-
bara fördelar. Vidare har Fredrik Crafoord fått dolda betalningar av käranden, genom
att få förvärva Cubera till underpris. Fredrik Crafoord var storägare i käranden och han
var en del av bolagets innersta krets.
Sid 904
Mats Qviberg påstår att käranden lämnat en rad oriktiga påståenden angående honom
för att han är den person i styrelsen som har mest pengar. Eftersom käranden lämnat en
rad oriktiga uppgifter måste det medföra att det inte går att lita på någon uppgift som
käranden lämnat, utan att uppgifterna är verifierade genom kvalitetssäkrad bevisning.
Käranden har inte presenterat några grunder på individnivå mot Mats Qviberg. Det
finns inte heller någon bevisning åberopad mot Mats Qviberg på individnivå.
Anledningen till detta måste vara att det varken finns grunder eller bevisning på
individnivå mot Mats Qviberg.
Sid 905
4.7 Stefan Dahlbo
4.7.1 Grunder för yrkande om avvisning

Stefan Dahlbo har varit styrelseledamot i HQ AB. För 2009 och tidigare år har han
beviljats ansvarsfrihet för beslut och åtgärder som han i den egenskapen kan ha deltagit
i. Årsredovisningarna i HQ AB innehåller inte i väsentliga hänseenden oriktiga eller
ofullständiga uppgifter om beslut eller åtgärd som talan grundas på (jfr 29 kap. 11 §
första stycket ABL). Således får käranden inte föra talan mot Stefan Dahlbo om skada
som uppstått i HQ AB under dessa år. Fråga är om brist i talerätten, och talan ska
därför avvisas i denna del.
Om talan inte avvisas, så ska den i vart fall ogillas av samma skäl.
Detsamma gäller för Stefan Dahlbos verksamhet som styrelseledamot i Banken och
ordförande i dess styrelse.
Stefan Dahlbo har beviljats ansvarsfrihet för sin verksamhet i HQ AB under 2009 och
tidigare år. Stefan Dahlbo har beviljats ansvarsfrihet för sin verksamhet i Banken under
2008 och tidigare år.
4.7.2 Grunder för bestridande
4.7.2.1 Översikt över Stefan Dahlbos bestridandegrunder
4.7.2.1.1 Inledning
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påståenden om s.k. ”brister” i verksamheten i
HQ AB och Banken. I den mån som frågor uppkommit under relevant tidsperiod har
dessa också åtgärdats. Han bestrider också påståendet att han i förekommande fall
skulle ha insett eller bort inse att det förekom brister, och han bestrider kärandens på-
ståenden att han uppsåtligen eller av försummelse orsakat någon av käranden påstådd
skada för HQ AB. Stefan Dahlbo har aldrig försökt att dölja akuta eller potentiella
problem utan istället, då anledning förekommit, på ett kraftfullt sätt ingripit och tagit
Sid 906
de initiativ som omständigheterna krävt. Han anser sig alltid ha agerat i HQ AB:s och
Bankens bästa.
4.7.2.1.2 Kärandens påståenden om ”brister”
Inledning
Käranden påstår att det förekom ett antal ”brister” i verksamheten. Här finns anled-
ning att kortfattat bemöta kärandens påståenden beträffande de viktigaste, nämligen
a.) påståendet att Tradingportföljen var väsentligen övervärderad (se nedan
Värderingen av Tradingportföljen),
b.) påståendet om att Banken var underkapitaliserad (se nedan Påstådd
kapitalbrist),
c.) påståendet om bristande upplysningar (se nedan Bristande upplysningar),
och
d.) påståendet om undermålig riskhantering (se nedan Riskhanteringen).
Vad gäller påståendena om övervärdering av Tradingportföljen och kapitalbrist finns

det anledning att framhålla att Banken regelbundet ingav omfattande rapporter om
verksamheten i Banken till FI, och att FI under den aktuella tiden i flera särskilda
ärenden granskade Bankens verksamhet i olika avseenden.
De särskilda granskningsärendena gällde både Bankens hantering och värdering av s.k.

komplexa produkter, alltså just de frågor avseende Bankens derivatinstrument, och
Bankens kapitalsituation som käranden tar upp som brister i sin talan mot Stefan
Dahlbo. (Se närmare härom nedan 4.7.3.6 Närmare om FI:s tillsyn.)
Varken den löpande rapporteringen eller granskningsärendena föranledde någon

väsentlig eller kvarstående kritik från FI, och FI fick kännedom om – och accepterade
som varande tillfredsställande – de förhållanden som görs gällande som brister i målet.
Sid 907
Värderingen av Tradingportföljen
Värderingsproceduren
Handeln med optioner skedde med stöd av datorprogrammet ORC. Samtliga genom-
förda affärer registrerades på daglig basis med beskrivning av finansiellt instrument,
antal och transaktionspris. Det var chefen för Trading som ansvarade för riktigheten i
värderingen av de positioner som Banken tog. Trading rapporterade dagligen risk och
resultat av Bankens positioner. Även för riktigheten av dessa rapporter ansvarade
chefen för Trading. Den dagliga rapporteringen låg dock inte till grund för resultat-
bokföringen i Banken. Vid slutet av varje månad gjorde Risk en avstämning av
värderingen (en kontrollvärdering), och övriga kontroller och granskningar. Först
därefter bokfördes gällande värden i den redovisning som sedan låg till grund för
Bankens externa redovisning av resultatet.
Risk tog självständigt ställning till om Risk skulle tillstyrka eller avstyrka Tradings
värdering, efter eventuella justeringar. Detta innebar att Risk gjorde en från Trading
oberoende kontrollvärdering. Det har aldrig funnits någon skyldighet att låta göra en
extern, oberoende granskning av Tradingportföljen, utöver den granskning som skedde
i samband med den ordinarie revisionen. Om chefen för Risk och chefen för Trading
inte kunde enas i fråga om värderingen skulle frågan lyftas till VD.
Värderingsmetoden
Värderingsmetodens principer var förenliga med IAS 39. Värderingsmetoden var
också baserad på användning av observerbara marknadsdata. Värderingsmetoden var
väl etablerad och godkänd av Bankens externa revisorer. Ett omfattande arbete lades
ned på att säkerställa en värdering av Tradingportföljen i enlighet med IAS 39.
Trading hade bedrivit sin verksamhet sedan 1994 enligt i huvudsak samma principer.
När den första kvartalsförlusten inträffade 2007 hade den en obruten serie av 54 vinst-
givande kvartal bakom sig.
Sid 908
Påstådd kapitalbrist
Inledning
HQ AB:s påståenden om kapitalbrist grundas till stor del på kärandens påstående om
övervärdering av Tradingportföljen. Dessa påståenden är därför lika grundlösa som
påståendena om övervärdering av Tradingportföljen.
Men käranden påstår också att Banken bortsåg från kapitalkrav för marknadsrisker.
Stefan Dahlbo bestrider dessa påståenden. Kravet på kapitaltäckning utvecklades under
senare delen av 2000-talet genom implementeringen av Basel I och Basel II. Käranden
har misstolkat regelverket. Kärandens påståenden om att kapitalbasen skulle ha
reducerats för ”osäkerhet om värderingen” och att avsättning till ”värderingsreserv”
skulle ha skett, saknar grund i det regelverk som gällde. Kärandens påstående om
kapitalbrist är i detta sammanhang grundlöst.
Bankens kapitalsituation
Banken hade inledningsvis en målsättning om en kapitaltäckningsgrad på lägst 15
procent, och från den 31 januari 2008 lägst 10 procent (den lägre nivån motiverades
bl.a. av att Basel II implementerades med tillförsel av mycket omfattande kapitalkrav
för operativa risker). Banken höll ett kapital som låg väl över det legala kapitalkravet
på 8 procent enligt pelare 1. Kapitaltäckningskvoten, alltså relationen mellan kapital-
bas och kapitalkrav för en bank, uppgick till omkring 2. Banken hade alltså en mycket
god kapitalsituation.
Kapitalsituationen beräknades och kommenterades regelmässigt av Risk inför styrelse-

mötena i Banken och HQ AB. Banken och HQ AB framstod som överkapitaliserade.
Koncernen hade, såvitt Stefan Dahlbo kunnat uppfatta, alltid en stor marginal vid be-
räkningen av det erforderliga kapitalet. Kapitaltäckningen granskades också av KPMG.
FI:s granskning av Bankens kapitalsituation

FI bedömde i samband med beviljande av bankrörelsetillstånd Banken som tillräckligt
kapitaliserad. FI hade då tillgång till all information om Bankens exponeringar i
Tradingportföljen och om hur Banken beräknade marknadsrisken i Tradingportföljen.
Sid 909
Banken fullgjorde därefter utan avbrott sin skyldighet att periodvis inge kapital-
täckningsrapporter och standardrapporter till FI, och Banken redovisade därvid trans-
parent sina exponeringar och sin marknadsrisk i Tradingportföljen med erforderligt
bakgrundsmaterial, utan att detta föranledde någon kritik från FI. Banken lämnade
också transparent information till FI om de säkerhetskrav som Nasdaq OMX och SEB
Futures begärde och de säkerheter som Banken ställde. Säkerhetskraven var således
kända för FI när denna bedömde att Banken var tillräckligt kapitaliserad mot bakgrund
av den information om Bankens exponeringar som FI erhållit.
I de omfattande rapporter som Banken och HQ AB löpande lämnade till FI, bl.a. inom
ramen för dess undersökning avseende komplexa produkter, lämnades alla erforderliga
uppgifter och allt erforderligt underlag för FI:s bedömning av Bankens kapital-
situation, och även Bankens samtliga instruktioner för verksamheten och vissa rutin-
beskrivningar. Bankens personal hade regelbundna möten med FI, varvid de
informerade FI om relevanta förhållanden. FI fick del av bl.a. alla styrelseprotokoll i
Banken. FI gjorde en SKB av Banken såväl i januari 2009 som i april 2010. Den
process som ledde fram till FI:s bedömning var mycket noggrann. FI:s underlag för
sina bedömningar var mycket omfattande, detaljerat och uppdaterat. FI bedömde i
dessa sammanhang att Banken var tillräckligt kapitaliserad i förhållande till den risk
som FI uppfattade att Banken var exponerad för. Stefan Dahlbo hade därför ingen
anledning att misstro rapporteringen eller FI:s slutsatser. Stefan Dahlbo har alltid haft
ett stort förtroende för FI:s kompetens och därtill haft uppfattningen att ägarna och
styrelsen i ett tillsynsbolag hade samordnade intressen med inspektionen att säkerställa
att verksamheten var välskött.
I sitt beslut om återkallelse av Bankens verksamhetstillstånd har FI framhållit som en

komprometterande omständighet att Banken i sin IKU angivit ett kapitalkrav för
marknadsrisk på endast 33 mkr, samtidigt som Banken riskerade att förlora väsentligt
mera enligt de limiter som angavs för tradingverksamheten. Stefan Dahlbo anser att
uppgiften om ett kapitalkrav för marknadsrisk på 33 mkr av käranden utnyttjats på ett
Sid 910
felaktigt sätt. Uppgiften om 33 mkr var baserad på förhållandena per den 30 juni 2009
och beräknad i enlighet med kapitaltäckningsreglerna.
Med hänsyn till att IKU skulle innehålla en uppskattning av förhållandena under en
längre period framåt baserades uppskattningen på de antaganden som gjordes per den
30 juni 2009. Eftersom Tradingportföljen var under avveckling antogs att kapitalkravet
för marknadsrisk under den längre perioden inte skulle överstiga 33 mkr. Detta är inte
något konstigt. Hänvisningen till limiterna är inte heller rättvisande eftersom upp-
gifterna i riskmatriser avser exponeringar i ett stresstestat scenario, vilket är en uppgift
som FI i ärendet avseende komplexa produkter bedömde skulle rapporteras till
styrelsen tillsammans med resultatinformation. Uppgifterna om limiterna är alltså inte
alls jämförbara med 33 mkr i kapitalkrav för marknadsrisker. Limiterna avsåg expo-
neringar medan 33 mkr avsåg kapitalkrav för marknadsrisker. Det är som att blanda
äpplen och päron.
Bristande upplysningar
Käranden har påstått att HQ AB och Banken i samband med årsredovisningarna
lämnat felaktiga eller ofullständiga upplysningar. Stefan Dahlbo bestrider dessa
påståenden.
Särskilt kan noteras att IFRS 7 inte innefattade någon skyldighet att lämna upp-
lysningar rörande nivåindelning och fördelning av vinsten mellan realiserat och
orealiserat resultat för åren 2007 och 2008. Stefan Dahlbo bestrider också påståendet
att IFRS 7 innefattade en skyldighet att lämna upplysningar rörande realiserat och
orealiserat resultat för 2009, och Stefan Dahlbo påstår att en eventuell avvikelse från
IRFS 7 i vart fall var oväsentlig.
Även i detta sammanhang vill Stefan Dahlbo framhålla att mycket av det arbete som
bedrevs i Banken var delegerat till andra än styrelsen. I första hand var det Ekonomi
som svarade för utarbetandet av årsredovisningarna, även om styrelsen naturligtvis
läste det sista utkastet.
Sid 911
Stefan Dahlbo har för sin del utgått från att det underlag som framlades för styrelsen i
Banken var korrekt och fullständigt och har aldrig haft anledning att ifrågasätta det.
Riskhanteringen
Allmänt om riskhanteringen
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att riskhanteringen i HQ AB eller Banken i något
väsentligt hänseende var otillfredsställande. Stefan Dahlbo bestrider som sagt att Risk
inte gjorde någon från Trading oberoende kontrollvärdering av Tradingportföljen. Risk
gjorde en från Trading oberoende kontrollvärdering av Tradingportföljen. Dessa
benämndes ”tradingavstämningar”. Banken redovisade verksamheten på Risk i sina
rapporter till FI, och dessa föranledde inte någon kritik.
De diskussioner om värderingarna som fördes mellan Risk och Trading syftade bl.a.
till att säkerställa att rättvisande marknadsvärden lades till grund för värderingen, om
sådana fanns. Som Stefan Dahlbo framhållit var det chefen för Trading som ansvarade
för att värderingen av Tradingportföljen var korrekt. Chefen för Trading gjorde också
den första värdering som sedan granskades av Risk. Fredrik Crafoord fortsatte att
utöva ansvaret för FC-portföljen när han blev chef för Investment Banking. Resultatet
av verksamheten kunde inte bokföras på Ekonomi, innan Risk godkänt värderingen.
Detta betyder inte att det var oklart vem som ansvarade för värderingen av Trading-
portföljen. Käranden tycks inte förstå den grundläggande skillnaden mellan att å ena
sidan ansvaret för att värderingarna av Tradingportföljen var korrekta åvilade chef för
Tradingen, och att å andra sidan resultatföring av tradingverksamheten inte kunde ske
utan att Risk hade godkänt värderingarna. Detta betyder att Risk kunde hindra förslag
från Trading.
Risk utförde regelbundet ett avstämnings- och kontrollarbete avseende risker och
värdering i Tradingportföljen och Banken hade genom Risks arbete en fungerande och
god intern kontroll av tradingverksamheten. Bl.a. utfördes följande åtgärder:
Sid 912
a.) Risk upprättade dagligen en riskrapport i enlighet med rutinbeskrivningen.

b.) Risk kontrollerade Tradings marknadsdata mot externa källor.
c.) Risk kontrollerade och bedömde aktiviteten på marknaden för optionerna i
Tradingportföljen.
d.) Risk kontrollerade och överprövade Tradings volatilitetsantaganden för
optionerna i Tradingportföljen.
e.) Risk kontrollerade och bedömde värderingen av Tradingportföljen.
Den ursprungliga organisationen, i vilken Risk var integrerad med Kredit och Finans,
var i vid den tidpunkten i enlighet med storbankernas organisation och godkänd av FI i
samband med att FI beviljade Bankens verksamhetstillstånd. När FI sedan framställde
önskemål om att Risk skulle fungera som en egen enhet, vidtog styrelsen åtgärder för
en omorganisation. Att genomförandet av detta tog viss tid påverkade inte effektivi-
teten i Risks arbete. En av anledningarna att det tog något längre tid än först planerat
var att HQ AB förvärvade den svenska delen av krisande banken Glitnir. För att lyckas
med detta övertagande och för att inte öka risken i det dagliga arbetet var ledningen
tvungen att prioritera de olika projekten.
Det är oklart vad som avses med kärandens påstående att Banken saknade en definie-
rad och dokumenterad riskstrategi, och vad detta grundas på. Under alla omständig-
heter har Banken under relevant tid haft alla nödvändiga policies, instruktioner och
arbetsbeskrivningar, vilket även har bekräftats av FI.
Limiterna
Det bestrids att de system som Risk hade tillgång till för sina kontroller av Trading-
portföljen var bristfälliga. Påståendet att ”Banken saknade IT-system, oberoende från
affärssidans IT-system, som stöd för Risk Management (avdelningens) kontroller”
bestrids. Som angavs i Mikael Königs brev till FI den 21 september 2008 använde
Risk i sina kontroller det affärs- och riskhanteringssystem som fanns tillgängligt i
Bankens applikation ORC, och Risk kunde kontrollera och hantera applikationen
separat från och utan påverkan av Trading.
Sid 913
Om de av styrelsen fastställda mandaten eller de av VD eller Balansräknings-

kommittén beslutade limiterna eller anvisningarna för optionshandeln överskreds
skulle Risk försäkra sig om att rättställande åtgärder vidtogs snarast möjligt. Om detta
inte skett inom två dagar skulle Risk anmäla detta till Balansräkningskommittén, som
hade att besluta om eventuella åtgärder. Om inga åtgärder vidtagits inom en vecka, och
det rörde sig om ett överskridande av limit eller anvisning som beslutats av styrelsen,
skulle Risk lämna en rapport till styrelsen. Även andra överträdelser av allvarlig art,
såsom t.ex. brottslig verksamhet, skulle rapporteras. Limitöverträdelser rapporterades
till styrelsen på daglig basis.
Stefan Dahlbo känner inte till annat än att dessa instruktioner har följts, och att Risk
försäkrat sig om att rättställande åtgärder vidtagits snarast möjligt i fall av över-
trädelser.
Det står klart att Risk i sitt arbete prioriterade kontrollen av Trading och värderingen
av Tradingportföljen. I samband med den, av styrelsen initierade, av ATOS genom-
förda granskningen av Risk under 2009 gjordes en uppföljning av FI:s gransknings-
ärenden och bedömde ATOS att vad ”avser marknadsriskerna är det vår övergripande
bedömning att RM [Risk Management] arbetar på ett sätt som gör att man löpande
kontrollerar verksamheten”.
Käranden ställer krav på Banken att den borde ha mätt ett antal definierade risker och
uppställt limiter, som det inte funnits någon skyldighet för Banken att mäta eller upp-
ställa enligt det gällande regelverket. Det gäller bl.a. följande förhållanden:
a.) Basisrisken. Stefan Dahlbo bestrider för övrigt kärandens påstående att
basisrisken är liktydig med ”risker att volatiliteterna mellan underliggande
tillgångar (DAX-respektive OMXS30-indexen) och mellan löptider inte är
fullt korrelerade, utan kan röra sig olika”. Basisrisken är istället risken att
hedgar i en hedgingstrategi inte är perfekta. I Banken har denna risk varit
Sid 914
känd och den har varit under kontroll genom aktiv riskhantering.
Tradingportföljen var föremål för daglig övervakning och riskhantering.
b.) Limit för Vega. (Risk följde ändå Vega.)
c.) Limit för Theta.
d.) Limit för Edgen. (Edgen mättes och granskades ändå).
e.) Value at Risk (VaR).
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att riskmåttet VaR vid den aktuella tid-
punkten innefattade alla enligt käranden nu påstådda väsentliga risker i en verksamhet.
Enligt det då gällande kapitaltäckningsregelverket var VaR en metod som stod till buds
för de kreditinstitut som önskade sänka kapitalkraven i förhållande till de krav som
beräknades enligt regelverkets schablon- eller standardmetoder. Enligt då gällande
regelverk uppställdes det inte heller något krav att VaR-metoden skulle beakta basis-
risken för att den skulle godkännas för beräkning av institutets kapitalkrav.
4.7.2.1.3 Stefan Dahlbos subjektiva förhållanden
Styrelsens befattning med Tradingportföljen

Även om styrelserna i HQ AB och Banken hade många uppgifter att utföra, var
tradingverksamheten en viktig del av verksamheten, som ägnades vederbörlig upp-
märksamhet.
Styrelsens medverkan i administrationen av Tradingportföljen var en serie affärsbeslut.

I efterhand kan naturligtvis – som alltid – diskuteras om dessa beslut bort haft ett annat
innehåll. I sådana frågor har en styrelse – och måste den ha – stor frihet, och sådana
beslut kan i efterhand endast i extrema fall bli föremål för domstolens bedömning.
Såväl Revisionskommittén som styrelserna i Banken behandlade regelbundet utveck-

lingen i Tradingportföljen på basis av de rapporter som lämnades av Trading och Risk
(ofta förmedlade också genom VD:s rapportering). Trading rapporterade löpande dags-
resultat i verksamheten. Det fanns ingen anledning för Stefan Dahlbo att ifrågasätta
riktigheten i dessa underlag. VD rapporterade också om Tradingportföljen i styrelsen i
Sid 915
HQ AB. Att tradingverksamheten började visa negativa resultat i slutet av år 2007 gav
Stefan Dahlbo ännu större tillit till resultatet.
Om det underlag som styrelsen fick från Trading och Risk var missvisande, och Stefan
Dahlbo därigenom blivit vilseledd, måste skulden för detta läggas i första hand på
Fredrik Crafoord. HQ AB vill emellertid inte kännas vid sina påståenden om upp-
såtliga fel hos personalen på både Trading och Risk, som en förutsättning för de
”brister” som käranden påstår har förelegat. Och eftersom dessa påståenden är en
nödvändig förutsättning för bifall till kärandens talan så ska talan ogillas. Käranden har
dessutom träffat ett förlikningsavtal med Fredrik Crafoord, i vilken denna friskrivits
från alla krav på skadestånd m.m. för sin verksamhet i Banken och HQ AB. Däri-
genom har HQ AB – i förhållande till Stefan Dahlbo – övertagit det primära ansvar
som Fredrik Crafoord enligt Bankens instruktioner och rutinbeskrivningar hade för att
Tradingportföljen var korrekt värderad, och för den dagliga risk- och resultatrapportens
fullständighet riktighet. Genom förlikningsavtalet har käranden också ratihaberat
Fredrik Crafoords agerande.
Rapporteringen från Risk handlade ofta om limitöverdrag på Trading. Styrelsen i

Banken hade valt att ha relativt snäva limiter för att åstadkomma en aktiv process med
äskanden, analyser, rekommendationer och beslut. Äskandena byggde på affärs-
mässiga motiv och krav på flexibilitet i portföljhanteringen. Flexibilitet är en förutsätt-
ning för riskhantering och aktiv riskkontroll. Regelverket bygger på att den som har att
göra hedgar och hantera risk, måste ha frihet att göra det inom ramen för de angivna
limiterna. Trading motiverade genomgående förekommande framställningar om
höjning av mandaten – och överdrag – med hänvisningar till
a.) att marknaden var turbulent,
b.) att en höjning var önskvärd om man skulle kunna minska riskerna på längre
sikt och affärsmässiga skäl som att det skulle medföra extra kostnader att
stänga delar av hedgen inför förfall (dvs. kostnader för riskhantering) eller
c.) att Banken annars i förtid skulle tvingas avveckla positioner som enligt Fredrik
Crafoords bedömning skulle vara lönsamma om de kunde behållas till förfall.
Sid 916
Ofta framhöll Fredrik Crafoord som motivering till sina önskemål om tillfälliga
höjningar av limiterna att de krävdes för att effektivt och på ett ekonomiskt försvarbart
sätt managera risk, vilket naturligtvis har en kostnad. Stefan Dahlbo hade inte någon
anledning att ifrågasätta dessa påståenden, Fredrik Crafoords äskanden och Risks
rekommendationer. Det var fråga om väl underbyggda affärsbeslut.
Avvecklingen av Tradingportföljen
Inriktningen på tradingverksamheten skiftade över tid, beroende på marknadsför-
hållandena. Det fanns en plan att avveckla optionerna med lång löptid. Fredrik
Crafoord, som dittills varit chef för Trading, avträdde i början av februari 2009 detta
uppdrag för att bli chef för Investment Banking men behöll uppdraget att avveckla
portföljen med optioner med lång löptid. Fredrik Crafoord gjorde ända in i det sista,
alltså tills han entledigades från uppdraget i slutet av maj 2010, gällande att detta
skulle kunna ske utan förlust, om han fick tid på sig och tillräckligt utrymme inom
limiterna för att kunna, som han sade, managera risk. Stefan Dahlbo tolkade detta så
att riskerna skulle hedgas, dvs. minskas eller neutraliseras genom att Banken tog
motsatta positioner av liknande slag.
Under andra halvåret 2009 och början av 2010 lämnades vid styrelsemötena i Banken
och HQ AB löpande information om utvecklingen i avvecklingsportföljen. Innebörden
var i korthet att avvecklingen fortgick enligt plan och att nya positioner togs endast för
att managera risk.
Särskilt kan nämnas att Fredrik Crafoord i samband med styrelsemöte i Banken den 28
januari 2010 meddelade att ”bulken av portföljen löper ut mars till juni och att vi nu
går in ett intensivare skede av nedmonteringen”.
Stefan Dahlbo blev under början av mars 2010 informerad om att det pågick en dialog
mellan Banken och SEB om säkerhetskraven för handeln med ODAX-optioner. SEB
tyckte att givet den turbulenta utvecklingen i omvärlden så var säkerhetskraven
Sid 917
generellt för låga. Detta kändes bra för Stefan Dahlbo, som på det sättet kände en
trygghet i att ytterligare externa parter hade god insyn i och fick rapporter om
Tradingportföljen, främst de delar som hade exponering mot DAX-index. Stefan
Dahlbo fick även rapporter från bl. a. Mikael König och Fredrik Crafoord om att detta
utvecklades väl och att SEB var nöjda med de planer som presenterades, de affärer
som gjordes och att Trading följde den med SEB fastlagda planen. SEB meddelade den
16 mars 2010 att de hade noterat affärerna som gjorts den senaste veckan och att de
kände att deras synpunkter var väl tillgodosedda med åtgärderna och hållpunkterna.
Detta betryggande besked erhöll Stefan Dahlbo och vidarebefordrade samma dag.
Den 6 april 2010 rapporterade Fredrik Crafoord åter om att han för närvarande var
sysselsatt med stängning eller nedmontering av Tradingportföljen. Den 6 april 2010
begärde Fredrik Crafoord en månads förlängning av mandatet för O/N-risken 150 mkr
till den 30 april 2010 och nettoexponering med 600 mkr till den 15 april 2010 med
motiveringen ”Allt för att underlätta stängningen av portföljen med bibehållen
flexibilitet”. Risk tillstyrkte mandaten som skulle användas uteslutande för att
managera risk. Mot bakgrund av Fredrik Crafoords motivering för sin begäran och
denna rekommendation beslutade styrelsen i Banken att förlänga mandaten. Stefan
Dahlbo fick således åter beskedet från den 28 januari 2010 bekräftat att Fredrik
Crafoord var sysselsatt med att avveckla avvecklingsportföljen eller även kallad FC-
portföljen.
I Risks kontroll av Tradings värdering per den 31 mars 2010, som redovisades vid
styrelsemötet i Banken den 13 april 2010, uttalades att Risk inte kunde verifiera
Tradings värdering av ODAX med lösen i april 2010. Härigenom uppkom för första
gången ett konkret eskaleringsärende från Risk till VD och styrelsen, men Stefan
Dahlbo har inte haft någon som helst anledning att ifrågasätta försvarligheten av
utdelningen för 2009. Den övriga verksamheten inom Private och Investment Banking
samt fonderna var väldigt lönsam och uppvägde mer än väl den då periodvis
olönsamma tradingverksamheten. Även i slutet av december, drygt en vecka innan
årsskiftet 2009, var Stefan Dahlbo kallad till ett möte med Risk och Trading för att
Sid 918
diskutera riktlinjerna inför årsbokslutet. Detta eftersom Mikael König var på semester.
Efter en genomgång av vissa positioner i Tradingportföljen sa Stefan Dahlbo, som
aldrig själv arbetat med tradingverksamhet eller optionsvärdering, att de borde utgå
från den mest konservativa värderingen i fråga om de fåtal positioner som Risk och
Trading inte kunde enas om. Stefan Dahlbo fick då reda på att det kunde leda till en
förlust på upp till 80 mkr och sa att då får det bli så. Förlusten kom sedan vid årsskiftet
att bli lägre, vilket Stefan Dahlbo ställde frågor om. Han fick svaret att marknaden
hade utvecklats bättre. Stefan Dahlbo hade ingen anledning att ifrågasätta detta.
Stefan Dahlbo vidtog kraftfulla åtgärder den 13 april 2010. Samma dag gav Mikael
König och Stefan Dahlbo Risk ett uppdrag att särskilt granska värderingen av ODAX
D6300 genom att kontrollera resultatet av den transaktion som gjordes den 31 mars
2010 kl. 16.22. Risk rapporterade resultatet av sin granskning före den 20 april 2010.
Detta ledde till en neddragning av resultatet för Q1.
Denna eskaleringsprocess, oron i omvärlden, samt att Mikael König rekommenderade

en fördjupad analys av Tradingportföljen föranledde Mikael König och Stefan Dahlbo
att föreslå i styrelsen i HQ AB den 15 april 2010 att en arbetsgrupp skulle tillsättas
som stöd åt Mikael König och organisationen. Vid styrelsemöte i HQ AB den 15 april
2010 tillsattes därför en arbetsgrupp bestående av Stefan Dahlbo, Catharina Lagerstam
och Curt Lönnström för att biträda Mikael König med hanteringen av Tradingport-
följen. Vid samma möte tillsattes även andra grupper som skulle stödja ledningen med
strategiska diskussioner om bl.a. pensioner, emerging markets och corporate finance.
Arbetsgruppen för biträde åt Mikael König med hanteringen av avvecklingsportföljen/

FC-portföljen påbörjade sitt arbete under de kommande veckorna. Catharina
Lagerstam tog en ledande roll i arbetet, vilket uppmuntrades av Stefan Dahlbo. I takt
med att arbetet fortskred blev frågorna allt fler, inte minst på grund av oron i om-
världen. Den 6 maj 2010 inträffade dessutom det som benämnts flash crash. På ett par
minuter gick börserna i USA ner med nästan 10 procent. 36 minuter senare hade nästan
allt återhämtats. Allt detta tillsammans med Catharina Lagerstams och arbetsgruppens
Sid 919
analys gjorde att arbetsgruppen bestämde att diskutera en forcerad avveckling av

Tradingportföljen med styrelsen.
Den 17 maj 2010 beslutade styrelsen i Banken att genomföra en forcerad avveckling
av optionerna i Tradingportföljen.
4.7.2.2 Utveckling av Stefan Dahlbos bestridandegrunder
4.7.2.2.1 Brister
Verksamhetsbrister
Allmänt
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att organisationen och riskhanteringen i HQ AB
eller Banken i något väsentligt hänseende var otillfredsställande, och i vart fall att han
insett eller bort inse detta.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att det förelåg osäkerhet i resultat- och balans-
räkning till följd av brister i riskhanteringen.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att det förelåg osäkerhet avseende värderingen av
Tradingportföljen. Värderingen var förenlig med IAS 39 och därför tillförlitlig enligt
redovisningsregelverket och också tillförlitlig enligt kapitaltäckningsregelverket.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att marknadsriskerna i tradingverksamheten var så

stora (flera hundra mkr) och okontrollerade (varierade med flera hundra mkr mellan
olika månader) att de äventyrade Bankens och HQ AB:s fortlevnad.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att marknadsrisker skulle ha beaktats fristående

inom försiktighetsregeln till ett annat belopp än det som följde av kapitaltäcknings-
reglerna.
Sid 920
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att marknadsriskerna i tradingverksamheten var

okontrollerade. Kravet på att institutet ska ha kontroll på riskerna innebär att institutet
måste kunna styra rörelsens utveckling och aktivt utnyttja riskreducerande möjligheter.
I Banken har man agerat i enlighet med detta krav.
Stefan Dahlbo bestrider vidare påståendena om

• Att man inom Banken – i strid med lagstadgade krav på god redovisning –
underlåtit att identifiera, mäta eller hantera förekommande risker,
• Att Banken inte hade en riskfunktion som uppfyllde gällande krav på
bemanning, kompetens och oberoende
• Att Banken saknade kontroll över verksamheten och därmed förknippade risker,
samt
• Att Bankens styrelse och verkställande direktör inte uppfyllde de krav på insikt,
erfarenhet och lämplighet som lagen fordrar.
Osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning

Stefan Dahlbo bestrider påståendena om osund riskkultur och avsaknad av risk-
styrning, och i vart fall att han insett eller bort inse detta.
Felaktig värderingsmetod med dramatisk risk för felvärdering

Stefan Dahlbo bestrider påståendena om felaktig värderingsmetod med dramatisk risk
för felvärdering (dvs. att Bankens värderingsmetod var oförenlig med IAS 39, ÅRKL,
gällande föreskrifter och marknadspraxis) och i vart fall att han insett eller bort inse
detta.
Stefan Dahlbo bestrider att Banken tillämpade en ”teoretisk värdering” för positioner i
Tradingportföljen som handlades på en aktiv marknad.
Stefan Dahlbo bestrider att det var fel eller oförenligt med IAS 39 att använda sig av
rak volatilitet. I vart fall kontrollerade Risk att rättvisande marknadsvärden lades till
grund för värderingen.
Sid 921
Stefan Dahlbo bestrider påståendena hänförliga till en värderingsteknik som benämn-

des mean reversion. Det bestrids att det var oförenligt med IAS 39 att använda sig av
mean reversion-antaganden vid värdering av optioner som handlas på en icke aktiv
marknad.
Stefan Dahlbo bestrider påståendena hänförliga till Dag 1-resultat. Stefan Dahlbo
bestrider också de antaganden som ligger till grund för kärandens påstående. Det
bestrids att redovisningen av Dag 1-resultat har skett i strid med IAS 39. Det bestrids
att värderingen av optioner som handlats på en icke aktiv marknad har skett med
utgångspunkt från annat än vad som enligt IAS 39 är att betrakta som observerbara
marknadsdata.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att Banken inte validerade sina värderingar.
Valideringen av värderingsmodellen kunde enligt KPMG:s uppfattning i målet ha varit
bättre men detta förhållande medförde inte att värderingsmodellen kunde anses ha
sådana brister att värderingarna skulle stå i strid med IAS 39.
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påståenden om hantering av värderingen och

kontroller i Banken och att det skulle varit oklart vem som ansvarat för värderingen i
den externa redovisningen, eller att detta skulle ha medfört att ingen ansett sig ansvarig
för denna. Käranden tycks inte förstå den grundläggande skillnaden mellan att ansvaret
för att värderingarna av Tradingportföljen var korrekta åvilade chefen för Trading och
att resultatföringar inte kunde ske utan att Risk hade godkänt värderingarna.
Bristfällig riskmätning och kontroll

Stefan Dahlbo bestrider påståenden om bristfällig riskmätning och kontroll, och i vart
fall att han insett eller bort inse detta.
Banken har inte, enligt något regelverk som Banken haft att följa, varit skyldigt att
mäta basisrisken. Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att basisrisken är lik-
tydig med ”risker att volatiliteterna mellan underliggande tillgångar (DAX-respektive
Sid 922
OMXS30-indexen) och mellan löptider inte är fullt korrelerade, utan kan röra sig
olika”. Basisrisken är istället risken att hedgar i en hedging-strategi inte är perfekta. I
Banken har denna risk varit känd och den har varit under kontroll genom aktiv risk-
hantering. Banken har inte, enligt något regelverk som Banken haft att följa, varit
skyldigt att ha andra riskmått än de som tillämpats av Banken. Stefan Dahlbo bestrider
kärandens påstående att de riskmått som tillämpats av Banken var bristfälliga enligt de
regelverk som Banken haft att följa.
Banken har inte, enligt något regelverk som Banken haft att följa, varit skyldigt att ha
limit för Vega.
Banken har identifierat tidsvärdet Theta. Banken har inte, enligt något regelverk som
Banken haft att följa, varit skyldigt att ha en limit för Theta.
Banken har identifierat Edgen och analyserat den. Banken har inte enligt något regel-
verk som Banken haft att följa varit skyldigt att ha någon limit förEedgen.
Banken har inte, enligt något regelverk som Banken haft att följa, varit skyldigt att
tillämpa riskmåttet VaR. Stefan Dahlbo bestrider i vart fall kärandens påstående att
riskmåttet VaR tid tidpunkten innefattade alla (enligt käranden) väsentliga risker i en
verksamhet. Enligt det då gällande kapitaltäckningsregelverket var VaR en metod som
stod till buds för de kreditinstitut som önskade sänka kapitalkraven i förhållande till de
krav som beräknades enligt regelverkets schablon- eller standardmetoder. Enligt då
gällande regelverk uppställdes det inte heller något krav att VaR-metoden skulle
beakta basisrisken för att den skulle godkännas för beräkning av institutets kapitalkrav.
Banken gjorde stresstester och har inte agerat i strid med någon regel i något regelverk
som Banken haft att följa.
Bankens tradingavdelning utförde sitt arbete med beaktande av möjligheten till vinst
kontra exponering för risk och har inte agerat i strid med någon regel i något regelverk
Sid 923
som Banken haft att följa. Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att det inte
vidtogs några åtgärder för att begränsa riskerna i Tradingportföljen. Trading vidtog
dagligen sådana åtgärder för att begränsa riskerna i Tradingportföljen.
Osund inställning till limiter och limitbrott

Stefan Dahlbo bestrider påståenden om osund inställning till limiter och limitbrott och
i vart fall att han insett eller bort inse detta.
Det bestrids att Banken agerat i strid med något regelverk som Banken haft att följa. I
fall av limitöverskridande rapporterades detta till styrelsen innebärande att styrelsen
har haft kontroll på verksamheten. Påståendet om osund inställning som borde ha
påverkat beslutet att dela ut pengar till aktieägarna är fel.
Felaktig rapportering
Stefan Dahlbo bestrider påståenden om felaktig rapportering och i vart fall att han
insett eller bort inse att rapporteringen var fel.
Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning (för Risk)

Stefan Dahlbo bestrider påståenden om bristande oberoende, resurser, kompetens och
ställning för Risk och i vart fall att han insett eller bort inse detta.
Kapitalbrister
Övervärdering av Tradingportföljen
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att Tradingportföljen var felvärderad, och i vart fall
att han skulle ha insett eller bort inse detta. Därtill kommer att effekten av en eventuell
felvärdering av Tradingportföljen är en avdragsgill kostnad vilket medför att en positiv
skatteeffekt då skulle ha uppkommit som inte beaktats av käranden i målet.
Kapitalkraven för marknadsrikser i tradingverksamheten

Stefan Dahlbo bestrider påståendet att HQ AB och Banken i något väsentligt hän-
seende underlåtit att beakta eller redovisa kapitalkrav för marknadsrisk enligt pelare 1
och/eller pelare 2 som bort beaktas eller redovisas, och i vart fall att han insett eller
bort inse detta.
Sid 924
För det fall marknadsriskerna skulle ha bedömts som högre skulle de konvertibla
förlagslånen ha täckt en stor del av den ökning av kapitalkravet som de högre
marknadsriskerna skulle ha gett upphov till.
Kapitalbrist i HQ AB och Banken

Stefan Dahlbo bestrider att det förelegat en kapitalbrist i Banken eller HQ AB, och i
vart fall att han insett eller bort inse detta.
Stefan Dahlbo bestrider att kapitalbasen var felaktig. Det bestrids följaktligen att
kapitalbasen var något annat än i den som angivits i årsredovisningen.
Därtill kommer att effekten av en eventuell felvärdering av Tradingportföljen är en

avdragsgill kostnad vilket medför att en positiv skatteeffekt då skulle ha uppkommit
som inte beaktats av käranden.
Det går inte att förstå vad som – konkret – avses i följande påstående av käranden:
”HQ koncernen och HQ Bank var skyldiga att upprätthålla kapitaltäckningen under
hela räkenskapsåret. I sina kapitaltäckningsanalyser var HQ koncernen och HQ Bank
därför skyldiga att beakta om marknadsriskerna skiftade under åren och säkerställa
att HQ hade fullgod kapitaltäckning även för kapitalkrav som var högre vid andra
tidpunkter under året”.
Felaktigt supplementärt kapital under år 2007

Det bestrids att det var felaktigt att räkna skuldförbindelsen som supplementärt kapital
i HQ-koncernen, och i vart fall att Stefan Dahlbo skulle ha insett eller bort inse detta.
Den påstådda bristen har under alla förhållanden varit känd för FI och åtgärdats.
Informationsbrister
Stefan Dahlbo bestrider att HQ AB eller Banken i sina årsredovisningar – eller i
18:4-yttrande enligt ABL, lämnat felaktig information eller underlåtit att lämna någon
väsentlig information som bort lämnas, och i vart fall att han insett eller bort inse detta.
Sid 925
Stefan Dahlbo bestrider att det lämnats väsentligt felaktig information i årsredovis-
ningen/styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL för HQ om kapitaltäckningen och att
resultat- och balansräkningar var väsentligen felaktiga.
Stefan Dahlbo bestrider att det föreligger något väsentligt fel i informationen i års-
redovisningen rörande hur optioner handlade på en aktiv marknad värderades.
Stefan Dahlbo bestrider påståendet att IFRS 7 innefattade en skyldighet att lämna upp-
lysningar rörande nivåindelning och realiserat/orealiserat resultat för 2007 och 2008.
Stefan Dahlbo bestrider också påståendet att IFRS 7 innefattade en skyldighet att
lämna upplysningar rörande realiserat/orealiserat resultat för 2009, och Stefan Dahlbo
påstår att en eventuell avvikelse från IRFS 7 i vart fall var oväsentlig. Stefan Dahlbo
bestrider att stora förluster i Tradingportföljen doldes av stora oriktigt resultatförda s.k.
Dag 1-resultat och omvärderingar.
Stefan Dahlbo bestrider att det förelåg en väsentlig brist i årsredovisningen såvitt avser
utfall av alternativa värderingsmetoder. Stefan Dahlbo bestrider att de av käranden
påstådda värderingsmetoderna i form av Edge samt säkerhetskrav från Nasdaq OMX
och SEB Futures utgjorde värderingar enligt IAS 39.
Stefan Dahlbo bestrider att det förelåg något väsentligt fel i informationen i årsredo-
visningen rörande marknadsrisker.
Värdeöverföringar
Stefan Dahlbo bestrider att Bankens värdeöverföringar utgör brister. Stefan Dahlbo
noterar att käranden mot Stefan Dahlbo som en brist åberopar att HQ AB erhållit
koncernbidrag och en vinstutdelning från Banken. Det går inte att förstå varför dessa
värdeöverföringar skulle utgöra en brist och inte heller vilken relevans dessa påståen-
den skulle ha i något av målen. Stefan Dahlbo kan därför inte bemöta påståendena.
Sid 926
Stora exponeringar
Stefan Dahlbo bestrider att det förekom brister rörande stora exponeringar som
påverkat storleken på den vinstutdelning som kunnat ske och i vart fall att han insett
eller bort inse detta. Kärandens påståenden är endast en effekt av påståendena om
Bankens och HQ AB:s kapitalbas.
Marknadsförutsättningar
Stefan Dahlbo bestrider att marknadsförutsättningarna var sådana att utdelningen stått i
strid med försiktighetsregeln och i vart fall att han insett eller bort inse detta. HQ AB
var starkt med löpande intjäning och stark kapitalbas, med en stark huvudägare.
Ansträngd likviditet
Stefan Dahlbo bestrider att koncernens likviditet var ansträngd och att likviditeten var
sådan att utdelningen stått i strid med försiktighetsregeln och i vart fall att han insett
eller bort inse detta.
4.7.2.2.2 HQ AB:s skadevållare
Organisatoriska skillnader
Käranden påstår att det inte funnits någon reell organisatorisk skillnad mellan HQ AB
och Banken samt att alla viktiga beslut avseende koncernbolagen (bl.a. Banken)
fattades av styrelsen i HQ AB. Det verkliga förhållandet var följande.
HQ AB och Banken hade samma VD. Vissa ledamöter i Bankens styrelse, men inte
alla, var ledamöter också i HQ AB:s styrelse. Vissa ledamöter i HQ AB:s styrelse var
inte heller ledamöter i Bankens styrelse.
Det förekom regelbundna möten såväl i styrelsen för HQ AB som i styrelsen för
Banken. Vissa frågor behandlades endast i HQ AB:s styrelse, andra endast i Bankens
styrelse, medan vissa frågor behandlades i båda styrelserna.
Sid 927
Den externa redovisningen samt frågor om företagsförvärv och andra strategiska frågor
samt den löpande rapporteringen av koncernbolagens ekonomiska utveckling
behandlades endast i HQ AB:s styrelse.
I båda styrelserna lämnades rapporter från Revisionskommittén.
Vid sammanträden i Bankens styrelse, i vilken Stefan Dahlbo vissa perioder var
ordförande, lämnades rapporter från Bankens olika avdelningar: Risk, Compliance,
Kredit och Ekonomi samt Juridik, och behandlades på sedvanligt sätt alla viktigare i
Banken förekommande ärenden, bl.a. inom följande områden:
• Ett omfattande arbete lades ned på utvecklingen av Bankens organisation
(granskningsrapporter från oberoende granskningsinstitut beträffande
Compliance, Kredit och Risk, företagsförvärv och samordning av förvärvad
verksamhet med befintlig). Förslag och rekommendationer från de konsulter
som anlitades implementerades i allt väsentligt i verksamheten.
• Arbetsordningar, instruktioner och attestordningar uppdaterades.
• Diverse kontakter med FI rapporterades och diskuterades.
• Rapportering rörande Tradingportföljen förekom vid praktiskt taget varje
styrelsemöte.
• Närvarande vid styrelsemötena var regelmässigt, förutom ledamöterna i
styrelsen, chefen för juristavdelningen och, med undantag för en viss period
under 2009, företrädare för Risk.
Mot denna bakgrund är det missvisande att beskriva HQ AB:s och Bankens organisa-
tion på det sätt som käranden i målet gör.
Delegationer
Bankens och HQ AB:s styrelser hade i stor utsträckning delegerat ansvaret till olika
operativa befattningshavare i HQ AB och Banken.
Sid 928
Käranden bortser dock i målet från dessa delegationer och instruktioner, varav framgår
att de brister som åberopas inte är Stefan Dahlbos ansvar utan andras. Kärandens
påståenden om olika brister i målet förutsätter också att dessa befattningshavare, och
andra anställda i HQ AB och Banken, gjort medvetna fel. Kärandens talan grundas
därför på att andra personer gjort fel.
Ansvarsfrihet
Det förhållandet att Stefan Dahlbo beviljats ansvarsfrihet för sin verksamhet i HQ AB
för 2009 och tidigare år utgör (utöver grunden för ett avvisningsyrkande) också en
bestridandegrund.
Käranden har förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva ansvar

Käranden måste ha förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva styrelsens ansvar för
Fredrik Crafoords agerande genom att friskriva Fredrik Crafoord från ansvar. Käran-
den har genom denna åtgärd dels i alla delar ratihaberat och godkänt Fredrik Crafoords
agerande och dels betagit styrelsen möjligheten att utkräva ansvar av Fredrik Crafoord
regressvis.
Styrelsens ansvar
Käranden gör – utan närmare förklaring - gällande att ”Styrelseledamöterna och VD i
HQ AB har under juli 2007-juni 2010 inte tillsett att i målet angivna ’brister 1-3’
åtgärdats”. Detta bestrids oavsett om de påståenden som framförs utgör brister eller ej.
Såväl bristerna som ond tro bestrids.
4.7.2.2.3 Bankens skadevållare
Överlåtelsen av Bankens fordran är ogiltig eller overksam

Överlåtelsen av Bankens fordran till HQ AB är ogiltig, alternativt föreligger det nöd-
vändig processgemenskap mellan HQ AB och Banken.
Stefan Dahlbo bestrider att den av käranden åberopade överlåtelsen av eventuella

skadeståndsanspråk av den 2 september 2010 åstadkommit en giltig överlåtelse från
Sid 929
Banken till HQ AB av Bankens eventuella skadeståndsfordring mot honom eller annan

svarande i målet. Han bestrider också att det föreligger en giltig överlåtelse från
Banken till HQ AB som medför att käranden övertagit samtliga skadeståndsanspråk
och ensam äger göra de gällande mot Stefan Dahlbo eller annan svarande.
Till stöd för sitt bestridande åberopar Stefan Dahlbo att överlåtelsehandlingen
begränsar överlåtelsen till att avse endast vissa personer i en större krets av solidariskt
ansvariga, och att överlåtelsen inte omfattar den eventuella skadeståndsfordran i sin
helhet eller som sådan.
Genom det skriftliga avtalet den 2 september 2010 har parterna endast åstadkommit en
överenskommelse om att HQ AB – parterna emellan – skulle ha rätt att göra Bankens
eventuella skadeståndsfordran gällande mot de i den skriftliga handlingen angivna
personerna, medan rätten att göra fordringen gällande mot andra personer, som kan
vara ansvariga för skadan solidariskt med dessa personer, och mot styrelseledamöter,
VD och revisorer i HQ AB alltjämt måste antas tillkomma Banken (numera Carnegie).
Någon mot Stefan Dahlbo eller övriga svarande gällande överlåtelse av skadestånds-
fordringen som sådan har således inte skett genom avtalet mellan Banken och HQ AB.
Ansvarsfrihet
Det förhållandet att Stefan Dahlbo beviljats ansvarsfrihet för sin verksamhet i Banken
för 2008 och tidigare år utgör (utöver grunden för ett avvisningsyrkande) också en
bestridandegrund.
De facto-ansvar
Det bestrids att Stefan Dahlbo skulle vara de facto-styrelseledamot. Resonemanget är
uppenbart grundlöst. Bestridandet av ansvar följer i övrigt av att bristerna samt ond tro
bestrids.
4.7.2.2.4 Orsakssamband och skada

Stefan Dahlbo bestrider att den påstådda skadan är en logisk eller adekvat följd av
åtgärder eller underlåtenhet från hans sida.
Sid 930
FI:s återkallande av Bankens tillstånd

Stefan Dahlbo bestrider att FI hade grund för sitt beslut om återkallelse av tillstånden,
samt de påståenden beslutet grundade sig på. FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd
var ogrundat och därför inte en logisk eller adekvat följd av Stefan Dahlbos åtgärder
eller påstådda försummelser.
Stefan Dahlbo bestrider att FI återkallade Bankens tillstånd som en konsekvens av

bristerna, det saknas alltså logisk kausalitet, och i vart fall att adekvat kausalitet
föreligger.
Stefan Dahlbo bestrider att FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd var en adekvat
följd av Stefan Dahlbos åtgärder eller påstådda försummelser.
Alla påstådda brister respektive omständigheter som påstås grunda brister som FI
informerats om eller som FI känt till saknar relevans för målet. När tillståndet åter-
kallades ändrade FI nämligen uppfattning om förhållanden som sedan länge var kända
för FI. Därtill kommer att FI:s återkallelse grundades på felaktig rättstillämpning.
Den 30 augusti 2010 överklagade Banken FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd,
men detta överklagande återkallades av Bankens nye ägare Carnegie. Käranden får
själv ta konsekvenserna av detta. Det framgår av Högsta Förvaltningsdomstolens dom
den 29 maj 2012 i mål nr 2039-11 att HQ AB inte haft rätt att i eget namn överklaga
FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd, dvs. talerätt. Det var alltså Banken, inte
HQ AB, som hade rätt att föra talan mot FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd. Det
förhållandet att Bankens nya ägare efter överlåtelsen av Banken till Carnegie den
3 september 2010 beslutade att återkalla överklagandet av FI:s beslut innebär att till
buds stående möjlighet att överklaga beslutet inte tillvaratagits. Denna återkallelse
måste tillgodoräknas HQ AB som underlåtenhet att tillvarata till buds stående möjlig-
het att överklaga FI:s beslut. Detta gäller särskilt som käranden i målet åberopar sig på
en påstådd överlåtelse av eventuella skadeståndsanspråk från Banken till HQ AB.
Sid 931
FI har genomgående – utom just i fråga om Banken – i sitt val mellan varning och
återkallelse fäst avgörande vikt vid de konkreta omständigheterna i varje fall. Om
vederbörande hade rättat till eller förklarat sig ha för avsikt att rätta till bristerna har FI
valt att meddela varning, ofta i förening med straffavgift. Om så undantagsvis inte varit
fallet har tillståndet återkallats. Det kan alltså konstateras att återkallelsen av Bankens
tillstånd, utan avseende på om Bankens prognos var god, inte alls ”var i linje med FI:s
tidigare beslut”. Tvärtom, det var i strid med tidigare praxis, och senare praxis har
bekräftat att beslutet om återkallelse av Bankens tillstånd framstår som en diskrimi-
nering av Banken.
Nasdaq OMX vitesbeslut den 9 december 2010

Nasdaq OMX beslut om vite med 288 tkr har varit ogrundat. HQ AB har avstått från
att överklaga vitesbeslutet och får själv bära konsekvenserna av detta. HQ AB har
erkänt fel i förhållande till Nasdaq och avstått från att överklaga vitesbesluten och
käranden får själv bära konsekvenserna av detta.
Nasdaq OMX vitesbeslut den 19 maj 2011

Nasdaq OMX beslut om vite med 480 tkr har varit ogrundat. HQ AB har avstått från
att överklaga vitesbeslutet och käranden får själv bära konsekvenserna av detta.
HQ AB:s friskrivning av Fredrik Crafoord

HQ AB måste ha förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva styrelsens ansvar för
Fredrik Crafoords agerande genom att friskriva Fredrik Crafoord från ansvar. HQ AB
har genom denna åtgärd dels i alla delar ratihaberat och godkänt Fredrik Crafoords
agerande och dels betagit styrelsen möjligheten att utkräva ansvar av Fredrik Crafoord
regressvis.
4.7.2.2.5 Skadeberäkning för HQ AB

Kärandens beräkning av skadan som ett ”förlorat rörelsevärde” kan inte dölja det
faktum att den skada som avses i huvudsak är en skada som uppstått i Banken och
således för HQ AB en indirekt skada, som inte är ersättningsgill enligt svensk rätt.
Sid 932
Ett ytterligare skäl till att käranden inte kan vara berättigad till ersättning för den
beskrivna skadan är att kärandens beskrivna skada inte utgör någon självständig skade-
post, utan endast är en spegelbild av Bankens skada. Käranden kan därför inte vara
berättigad till ersättning vid sidan av Banken för den skada som må vara en följd av
förlusten av tillstånden.
4.7.2.2.6 Skadeberäkning för Banken

Käranden uppger att de påstådda skadorna ”är hänförliga till brister i tradingverk-
samheten som bedrevs i den legala enheten i Banken” men beräknar inte någon sådan
skada för Banken. Käranden beräknar endast ett värde motsvarande hypotetiskt värde
på aktierna i HQ AB respektive Banken, som HQ AB kallar ”HQ- koncernens respek-
tive Bankens rörelsevärde”.
4.7.2.2.7 Alternativ skadeberäkning

Det uppgivna förlustbeloppet utgör ingen ersättningsgill skada för vare sig HQ AB
eller Banken och kan inte heller läggas till grund för en beräkning av skada för HQ AB
eller Banken.
Det saknas såväl logisk som adekvat kausalitet mellan påstådda ”brister”, påstådd
vårdslöshet på Stefan Dahlbos sida och den påstådda skadan.
Stefan Dahlbo åberopar härutöver för sitt bestridande av den alternativa skadeberäk-
ningen samtliga de grunder som han har angett för sitt bestridande av yrkandet om
ersättning för den skada som påstås ha orsakats av indragningen av tillstånden.
Den påstådda skadan är i vart fall att betrakta som en indirekt skada för HQ AB och
därför inte ersättningsgill.
4.7.2.2.8 Jämkning
Stefan Dahlbo gör gällande att hans skadeståndsansvar i förekommande fall på grund
av följande omständigheter ska jämkas, i första hand så att det helt bortfaller, i andra
hand till ett väsentligt lägre belopp än det som yrkats.
Sid 933
• Käranden har inte tillvaratagit till buds stående möjligheter att överklaga FI:s
beslut om återkallelse av tillstånden. Detta utgör medvållande.
• Käranden har varit medvållande till skadan på grund av vitesbesluten genom att
medge skyldigheten att betala vite.
• Stefan Dahlbos uppdrag i HQ AB och Banken har fram till den 31 maj 2010
varit en följd av hans anställning i Investment AB Öresund.
• Stefan Dahlbo har alltid, såväl i medgång som i motgång, bemödat sig om HQ
AB:s och Bankens bästa.
• KPMG har granskat och kontrollerat värderingen av Tradingportföljen och
kapitalsituationen i Banken och HQ AB samt lämnat rena revisionsberättelser
för 2007, 2008 och 2009; Stefan Dahlbo har litat på KPMG.
• Stefan Dahlbo har i egenskap av privatperson begränsade ekonomiska resurser,
och eventuellt skadeståndsansvar kan inte antas komma att bli täckt av
försäkring.
När det gäller vitet på 288 000 kr, avseende bristande informationsgivning, åberopar
Stefan Dahlbo som ytterligare skäl för jämkning sina synnerligen pressade arbetsför-
hållanden vid tiden för de åtgärder som föranledde vitesbesluten.
Om Stefan Dahlbos ansvar jämkas, föreligger enligt 29 kap. 6 § ABL icke solidariskt
ansvar för honom tillsammans med andra som kan vara skyldiga att ersätta samma
skada.
4.7.2.2.9 Återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar
Allmänt
Stefan Dahlbo bestrider att något av besluten om utdelning fattats i strid med försiktig-
hetsregeln. Således bestrider Stefan Dahlbo också påståendet att vinstutdelningarna för
2007, 2008 och 2009 var olagliga.
Sid 934
Stefan Dahlbo bestrider att HQ AB eller Banken i 18:4-yttrande enligt ABL, lämnat
felaktig information eller underlåtit att lämna någon väsentlig information som bort
lämnas, och i vart fall att han insett eller bort inse detta.
Reglerna om återbäring och bristtäckning är inte tillämplig

Skulle det anses att utdelning skett i strid med försiktighetsregeln har felet läkts genom
att HQ AB senare fastställt årsredovisningar för åren 2008 respektive 2009 och 2010.
Kärandens syfte med talan är otillbörligt

Oavsett vilka syftena med försiktighetsregeln är, har HQ AB i samband med en
nyemission av aktier i HQ AB, beslutad den 11 oktober 2011, deklarerat att de belopp
som käranden kan vinna genom den pågående processen ska delas ut till aktieägarna,
och att verksamheten i bolaget därefter ska nedläggas.
Kärandens syfte med talan är således att – som ett sista projekt innan verksamheten
läggs ned och bolaget avvecklas – göra vissa personer, som tidigare varit stora aktie-
ägare i HQ AB, och personer med anknytning till dem, ansvariga för återbetalning av
under vissa tidigare år lämnad utdelning i dess helhet, och att därefter på nytt dela ut
pengarna, men nu till en annan krets av aktieägare. En sådan talan är otillbörlig. Under
sådana förhållanden är bestämmelserna om återbäring inte tillämpliga. Om återbärings-
skyldighet inte föreligger, föreligger inte heller ansvar för bristtäckning. Talan ska
därför ogillas.
Ett eventuellt fel har läkts

I vart fall har eventuellt brott mot försiktighetsregeln läkts genom att HQ AB:s
dominerande ägare i ett senare skede gjort betydande tillskott till HQ AB och till större
delen garanterat en nyemission i storleksordningen 1 mdkr, som kommit att ställas in
endast på grund av FI:s beslut att återkalla Bankens verksamhetstillstånd.
Käranden har förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva ansvar

Käranden måste ha förlorat sin eventuella möjlighet att utkräva styrelsens ansvar för
Fredrik Crafoords agerande, inklusive att kräva Stefan Dahlbo på återbetalning för
Sid 935
vinstutdelning, genom att friskriva Fredrik Crafoord från ansvar. HQ AB har genom
denna åtgärd dels i alla delar ratihaberat och godkänt Fredrik Crafoords agerande och
dels betagit styrelsen möjligheten att utkräva ansvar av Fredrik Crafoord regressvis.
Bristerna och ond tro bestrids

Bestridandet av ansvar följer i övrigt av att bristerna samt ond tro bestrids, enligt ovan.
Försvarliga utdelningar
Om man tills vidare bortser från de påståenden som käranden gör om felvärdering av
Tradingportföljen, kan följande anteckningar göras om koncernens ekonomiska för-
hållanden.
• Koncernen hade under hela den här aktuella tiden ett redovisat eget kapital gott
och väl överstigande 1 000 mkr. Vid utgången av 2007 var det redovisade egna
kapitalet 1 182 mkr, vid utgången av 2008 1 157 mkr, och vid utgången av
2009 1 211 mkr.
• Koncernen hade ekonomiskt starka ägare. I ett senare skede har detta demon-
strerats genom att ägarna dels tillskjutit betydande belopp som ”eviga förlags-
lån”, dels garanterat större delen av en nyemission i storleksordningen 1 000
mkr.
• Koncernen hade betydande dolda övervärden. Sålunda fanns en dold reserv i
fondbolaget, som på sommaren 2010 uppskattades till (850 – 525 =) 325 mkr i
samband med att fondbolaget överläts till Öresund.
• Verksamheten i koncernen hade under lång tid varit mycket lönsam. Visser-
ligen hade tradingverksamheten under senare tid visat förluster, men dessa var
förhållandevis begränsade och kompenserades av överskott i övriga delar av
koncernens verksamhet. Fondbolaget levererade stabila vinster i storleks-
ordningen 100 mkr per år.
• Koncernen hade under åren 2006-2009 redovisat vinster om 250, 290, 246
respektive 138 mkr, eller sammanlagt 924 mkr. Dessa resultat hade nåtts i en
tidvis mycket turbulent marknad. Som bekant präglades särskilt hösten 2008 av
finanskrisen. Uthålligheten i vinsten indikerar att koncernen inte var så känslig
för oro på kreditmarknaden.
Sid 936
• Aktieutdelningen under motsvarande period uppgick till 81, 163, 271 resp. 163
mkr, eller sammanlagt 678 mkr. Således hade under dessa år 73 procent av
vinsten utdelats som ett genomsnitt. Oaktat denna utdelning låg koncernens
redovisade egna kapital uthålligt kvar i storleksordningen 1 200 mkr.
Mot bakgrund av dessa förhållanden är det tydligt att kärandens påstående att det inte
var försvarligt att dela ut vinst på det sätt som skett under åren 2008-2010 inte kan
grundas på koncernens redovisade ekonomiska förhållanden eller framtidsutsikter.
Jämkning av bristtäckningsansvaret
Stefan Dahlbo gör gällande att hans ansvar för bristtäckning i förekommande fall på
grund av följande omständigheter ska jämkas, i första hand så att det helt bortfaller, i
andra hand till ett väsentligt lägre belopp än som yrkats.
• Stefan Dahlbos uppdrag i HQ AB och Banken har varit en följd av hans
anställning i Öresund.
• Stefan Dahlbo har alltid, såväl i medgång som i motgång, beflitat sig om HQ
AB:s och Bankens bästa.
• Metoden för värdering av Tradingportföljen hade använts under lång tid utan
problem och resultatet av tradingens värdering hade fortlöpande kontrollerats
av kompetent personal i Bankens avdelning för Risk.
• HQ AB:s revisorer har godkänt värderingen av Tradingportföljen och tillstyrkt
utdelningen, och Stefan Dahlbo har litat på dem.
• Koncernen har efter utdelningarna tillförts betydande belopp från huvudaktie-
ägarna.
• Stefan Dahlbo har i egenskap av privatperson begränsade ekonomiska resurser,
och ett eventuellt ansvar för återbetalning och bristtäckning kan inte antas
komma att bli täckt av försäkring.
4.7.2.2.10 Särskilda omständigheter till grund för ond tro

Stefan Dahlbo bestrider att han insett eller bort inse de påstådda bristerna. Stefan
Dahlbo bestrider bestämt att han skulle ha underlåtit att agera för att åtgärda eventuella
brister som han insett eller bort inse förekom i Banken eller HQ AB. Stefan Dahlbo har
Sid 937
aldrig försökt dölja potentiella eller akuta problem, utan istället, då anledning före-
kommit, på ett kraftfullt sätt ingripit och tagit initiativ till utredning.
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att han borde ha tillsett att ”det gjordes
en extern oberoende värdering och riskanalys av tradingverksamheten”. Det fanns inte
någon skyldighet enligt något för Banken gällande regelverk att göra en extern
oberoende värdering, annat än den granskning som skedde inom revisionen. Stefan
Dahlbo bestrider också att det fanns någon skyldighet att göra en extern oberoende
riskanalys av tradingverksamheten, annat än den granskning som skedde inom
revisionen. Revisorerna har inte funnit skäl för någon anmärkning vid sin granskning.
Därtill kommer att styrelsen i Banken under 2009 låtit ATOS genomföra en extern
oberoende granskning av Risk som granskade Trading.
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att han borde ha satt ”sig närmare in i
frågorna kring värderingen och riskerna i tradingverksamheten”. Stefan Dahlbo och
styrelsen har ägnat stor uppmärksamhet åt frågorna kring värderingen och riskerna i
tradingverksamheten. Stefan Dahlbo och styrelsen har också under åren 2007-2010
begärt och erhållit ytterligare och löpande information kring dessa frågor. Stefan
Dahlbo bestrider att den information som käranden i målet hänför sig till i händelse-
förloppet är rättvisande respektive ger anledning till de slutsatser som käranden vill
göra.
Om det skulle anses att utdelningsbeslutet fattats i strid med försiktighetsregeln,

bestrider Stefan Dahlbo att han insett eller bort inse detta, och således att han är åter-
betalningsskyldig för mottagen utdelning.
Sid 938
4.7.3.1 Stefan Dahlbos professionella bakgrund och Bankens organisation
4.7.3.1.1 Stefan Dahlbos professionella bakgrund och positioner i HQ AB

och Banken
Stefan Dahlbo är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han anställdes i
början av 1990-talet av Hagströmer och Qviberg som bedrev fondkommissionsrörelse
och fondverksamhet för att utveckla och bygga upp en fond- och kapitalförvaltnings-
verksamhet. Detta är idag Carnegie Fonder och grunden för Carnegie Private Banking.
I februari 1994 blev Stefan Dahlbo chef för affärsområdet fondkommission (analys och
mäkleri). Kort tid därefter erbjöds han posten som VD i Hagströmer & Qviberg Fond-
kommission AB (sedermera HQ Bank AB). 1995 blev Stefan Dahlbo verkställande
direktör i Hagströmer & Qviberg AB (sedermera HQ AB) och koncernchef.
Stefan Dahlbo lämnade Hagströmer & Qviberg-koncernen i början av år 2000 och blev
istället vice VD i Öresund. I sin nya roll fortsatte han vara ledamot i styrelsen för
Hagströmer och Qviberg AB. Senare blev han också ordförande i styrelsen för
Hagströmer och Qviberg Fondkommission AB, alltså det bolag som år 2007 blev HQ
Bank AB. Han var även ordförande i HQ Fonder AB. I april 2007 blev Stefan Dahlbo
VD i Öresund.
Uppdraget som ordförande i Bankens styrelse avslutades den 31 maj 2010, då han
istället utsågs att vara tillförordnad VD i Banken. Hans anställning i Öresund
avslutades den 2 september 2010, men han var tjänstledig från sin operativa funktion i
Öresund från och med den 31 maj 2010, då han blev VD i Banken.
När det gäller Stefan Dahlbos arbetsuppgifter i HQ-koncernen var detta under ett första
skede inriktat på uppbyggnaden av fond- och kapitalförvaltningsverksamheten. I ett
senare skede arbetade han i första hand med kundrelaterade produkter och verksam-
Sid 939
heter samt med övergripande, strategiska frågor i koncernen. Tradingverksamheten har

skötts av andra; i den har Stefan Dahlbo aldrig tagit aktiv del.
4.7.3.1.2 Bankens organisation i stort och personalsituation

Stefan Dahlbo hade i egenskap av ordförande i Bankens styrelse ett ansvar för att
Banken hade en ändamålsenlig organisation och att de olika funktionerna var
bemannade med kompetent personal som lojalt verkade för framgång i verksamheten.
Inom Banken, som hade cirka 250 personer anställda, var ansvaret för olika
arbetsuppgifter i stor utsträckning fördelat och delegerat. Det fanns ett omfattande
system av instruktioner, arbetsordningar och rutinbeskrivningar, vilket syftade till att
strukturera verksamheten och stödja enskilda befattningshavare i deras uppgifter.
Ansvaret för Bankens optionshandel för egen räkning låg på chefen för Trading.
Ansvaret för riskhanteringen låg på chefen för Risk. VD hade ansvaret för den löpande
förvaltningen. Ekonomi hade under VD ansvaret för bokföring och redovisning och
som upprättade delårsrapporter och årsredovisningar.
Det pågick ett ständigt förbättringsarbete i organisationen. Reformer blev nödvändiga

av flera skäl. HQ-koncernen växte och tog marknadsandelar. Bl.a. förvärvades
Glitnir. På det internationella planet tillkom flera stora regelverk som Banken – under
FI:s överinseende – hade att implementera. Detta ställde nya krav på organisationen.
Reformarbetet genomfördes under täta kontakter med FI och ofta med stöd av anlitade
konsulter. Bl. a. anlitade Banken ATOS, som hade ett omfattande uppdrag att se över
Bankens organisation i olika hänseenden.
Stefan Dahlbos arbete i Banken bestod till stor del i att leda arbetet i styrelsen. Han var
därvid helt beroende av den rapportering som skedde från olika befattningshavare, till
vilka ansvaret för olika delar av verksamheten i Banken var delegerat, och av de
Sid 940
utredningar som gjordes av Bankens personal. Det arbete som de externa revisorerna
utförde var också viktigt för Stefan Dahlbo.
Stefan Dahlbo var angelägen att respektera den ansvarsfördelning som skett enligt de
samlade instruktionerna, arbetsordningarna och rutinerna, och det var honom
främmande att ingripa i andras arbetsuppgifter i den löpande verksamheten. Inte minst
gällde detta verksamheten på Trading, som sysslade med komplicerade affärer, vilka
Stefan Dahlbo saknade möjlighet att bedöma i detalj.
Beslut i styrelsen fattades regelmässigt i enighet på basen av de utredningar och

rapporter som tillhandahölls av Bankens personal, och styrelsen var för sin bedömning
beroende av dessa rapporter och utredningar. Genom dessa rapporter och utredningar
anser sig Stefan Dahlbo ha fått bekräftat att det fanns en lämplig organisation och att
verksamheten bedrevs under betryggande former.
Stefan Dahlbo bestrider särskilt kärandens påstående att han varit skyldig att sätta sig
närmare in i tradingverksamheten. Att som styrelseledamot tro att man skulle kunna
delar av verksamheten bättre än anställda specialister vore direkt omdömeslöst.
Däremot är det styrelseledamotens roll att se till att det finns en bra kontrollapparat och
att delegationer måste kontrolleras och följas upp genom rapportering till styrelsen. Så
har skett.
Koncernens externa revisorer – KPMG – var specialiserade på finansbranschen och

hade flera stora uppdrag av liknande slag som uppdraget för HQ-koncernen. Stefan
Dahlbos uppfattning var och är att KPMG var de bästa revisorer som kunde anlitas av
HQ-koncernen.
Bankens personal hade hög kompetens och var mycket högt ansedda såväl internt som
externt. Stefan Dahlbos uppfattning är att Banken var väl utrustad med personal-
resurser. Vid behov av förstärkning fanns det flexibilitet.
Sid 941
4.7.3.2 Närmare angående verksamhetsbrister
4.7.3.2.1 Osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning

Det är oklart vad som avses med kärandens påstående att Banken saknade en definie-
rad och dokumenterad riskstrategi, och vad detta grundas på. Under alla omständig-
heter har Banken under relevant tid haft alla nödvändiga policies, instruktioner och
arbetsbeskrivningar, vilket även bekräftats av FI.
Det bestrids att de system som Risk hade tillgång till för sina kontroller av Trading-
portföljen var bristfälliga. Påståendet att ”Banken saknade IT-system, oberoende från
affärssidans IT-system, som stöd för Risk Management (avdelningens) kontroller”
bestrids. Som angavs i Mikael Königs brev till FI den 21 september 2008 använde
Risk i sina kontroller ORC och Risk kunde kontrollera och hantera applikationen
separat från och utan påverkan av Trading.
4.7.3.2.2 Felaktig värderingsmetod med dramatisk risk för felvärdering
”Teoretisk värdering” tillämpades inte på positioner som handlades på en aktiv

marknad
Det bestrids att optioner som handlades på aktiv marknad värderades till ej rättvisande
värden. Stefan Dahlbo bestrider det invävda påståendet, att optioner som handlades på
aktiv marknad i strid med IAS 39 värderades till ej rättvisande värden. Stefan Dahlbo
har i vart fall inte känt till någon sådan avvikelse från IAS 39.
Banken har använt sig av en beräkningsmodell och lagt in publicerade prisnoteringar i

beräkningsmodellen. KPMG har förklarat att ”HQ Banks värderingsteknik innefattade,
vid värdering av optioner, i samtliga fall användande av en beräkningsmodell” och att
publicerade prisnoteringar lagts in i beräkningsmodellen. Detta är sådana detaljer som
Stefan Dahlbo inte har haft någon närmare kännedom om. Det bestrids att det varit
oförenligt med IAS 39 att använda sig av en beräkningsmodell och lägga in
publicerade prisnoteringar i modellen.
Sid 942
Rak volatilitet
Optioners värde beräknas normalt med hjälp av matematiska ekvationer. I dessa
ekvationer är typiskt sett samtliga parametrar kända, alla utom volatiliteten.
Volatiliteten är ett mått på rörligheten i priset/värdet för det underliggande aktie-

indexet. Den volatilitet som används vid beräkningen av indexoptioners värde är en
uppskattning av storleken på framtida prisförändringar, dvs. ändringar i underliggande
index, från värderingsdagen till lösendagen. Trots att en värdering syftar till att fast-
ställa ett värde per värderingsdagen, utgör volatilitetsmåttet således en uppskattning av
något som ligger i framtiden.
Enligt instruktionen för Trading skulle Trading vid utvärderingen av optioner använda
sig av Black-Scholes och rak volatilitet, något som rapporterades transparant till FI.
Black-Scholes, med rak volatilitet, var och är den mest kända och vedertagna options-
värderingsmodellen i världen.
Bakgrunden till detta är att detta är en enkel värderingsteknik som ansågs lätt att
kontrollera och som motverkade möjligheten att Trading skulle påverka värderingen
genom att lägga in oriktiga marknadspriser.
Risk kontrollerade att rättvisande marknadsvärden lades till grund för värderingen.
Enligt instruktionen för Ekonomi skulle rättvisande marknadsvärden läggas till grund
för värderingen, om sådana fanns, medan teoretisk värdering skedde i avsaknad av ett
rättvisande marknadsvärde, något som rapporterades transparant till FI. Stefan Dahlbo
kände till innehållet i dessa instruktioner.
Stefan Dahlbo vill anmärka att de diskussioner om värderingarna som fördes mellan
Risk och Trading bl.a. syftade till att säkerställa att rättvisande marknadsvärden lades
till grund för värderingen, om sådana fanns.
Sid 943
Såvitt Stefan Dahlbo kände till följdes instruktionen för Ekonomi. Stefan Dahlbo har
inte heller känt till att rättvisande marknadsvärden inte skulle ha lagts till grund för
värderingen, om sådana fanns. Stefan Dahlbo har fortfarande inte fått någon anledning
att tro att rättvisande marknadsvärden inte skulle ha använts, med de oväsentliga
avvikelser som följer av användningen av Black-Scholes enligt KPMG:s yttranden.
KPMG har i anfört att ”HQ Bank hade … etablerat en kontroll för att mäta storleken
på sådana skillnader”. Stefan Dahlbo har dock inte haft någon detaljkännedom om
värderingen av Tradingportföljen. Ansvaret för detta och kontrollen av värderingen
åvilade enligt HQ-Instruktionerna andra, såsom VD, chefen för Investment Banking,
chefen för Trading och chefen för Risk.
Mean reversion
Att ett mean reversion-antagande (dvs. ett antagande om att volatiliteten på lång sikt
söker sig tillbaka till historiskt snitt) kunde tillämpas vid valet av volatilitet, vid
förekomsten av turbulent marknadssituation, är detaljer som Stefan Dahlbo inte haft
närmare kännedom om. Att värderingen av Tradingportföljen per den 31 december
2008 var påverkad av ett mean reversion-antagande medför vare sig att värderingen
står i strid med IAS 39 eller att värderingen då inte skulle vara baserad på observerbara
marknadsdata.
Dag 1-resultat
Banken använde observerbara marknadsdata. Stefan Dahlbo bestrider påståendet att
Banken värderade med en värderingsteknik som innefattade annat än observerbara
marknadsdata, och att Stefan Dahlbo skulle haft annan kännedom.
Banken värderade initialt (initial recognition) en option till transaktionspriset, vilket

inte medförde några resultateffekter.
Vid månadens slut gjordes en värdering som medförde resultateffekter. Vid månadens
slut gjordes en värdering med tillämpning av Bankens värderingsteknik (subsequent
measurement). Stefan Dahlbo bestrider sålunda påståendena om resultatföring av
Dag1-resultat, och Stefan Dahlbo har inte känt till något annat än det som nu
Sid 944
beskrivits. Stefan Dahlbo har inte känt till att Dag 1-resultat skulle kunna användas
som ”sedelpress” för att skapa ”fiktiva” vinster, utan frågan om Dag 1-resultat har, i
den mån frågan berörts, gällt hur ett i övrigt korrekt resultat skulle redovisas för att
vara i överensstämmelse med IAS 39.
Validering av värderingsmodellen
Valideringen av värderingsmodellen kunde enligt KPMG:s uppfattning i målet ha varit
bättre men detta förhållande medförde inte att värderingsmodellen kunde anses ha
sådana brister att värderingarna skulle stå i strid med IAS 39.
Hantering av värderingen m.m.

Allmänt
Ett finansiellt instrument bokfördes initialt till transaktionspris. Trading värderade
Tradingportföljen men dessa värderingar inflöt inte i resultatet utan att Risk hade
godkänt värderingarna. Banken hade en instruktion för hur volatiliteten skulle fast-
ställas men den hade inte detaljerade regler. En sådan detaljerad instruktion hade varit
svår att fastställa och var inte erforderlig enligt IAS 39. Avsaknaden av en detaljerad
instruktion utgör inte ett avsteg ifrån IAS 39.
Risk har särskilt varje månad såsom en förutsättning för resultatföring tagit ställning
till Tradings värdering av de finansiella instrumenten i Tradingportföljen. Risk har haft
tillräckliga instruktioner för att göra detta i enlighet med vad som är erforderligt enligt
IAS 39.
Det har inte förelegat någon oklarhet rörande vem som ansvarade för värderingen av
Tradingportföljen. Någon resultatföring skedde inte i Banken utan att Risk godkänt
värderingarna. Trading fastställde alltså inte Tradingportföljens marknadsvärde, men
tradinchefen ansvarade för att värderingen var korrekt. Förhållandet att en oenighet
mellan Trading och Risk medförde eskalering till VD utgör inget fel utan var tvärtom
en styrka i riskkontrollen. Instruktionerna har inte stått i strid med något regelverk som
Banken haft att följa.
Sid 945
Förhållandet att det fanns en. Edge innebär inte att värderingsmodellen var felaktig
enligt IAS 39.
Förhållandet att de säkerhetskrav som ställdes på Banken inte överensstämde med

Bankens värdering medför inte att Bankens faktiska värdering eller värderingsmetod
avvek från IAS 39. Säkerhetskraven utgör inte värderingar enligt IAS 39.
Det bestrids att Risk inte har gjort någon från Trading oberoende värdering av Trading-
portföljen. Risk gjorde en från Trading oberoende kontrollvärdering av Tradingport-
följen. Banken redovisade detta i förhållande till FI, och det föranledde inte någon som
helst kritik.
Ansvarsfördelningen framgick av Bankens instruktioner

Vem som var ansvarig för värderingen som låg till grund för risk- och resultat-
beräkningen framgick av Bankens instruktioner. Verksamheten inom Investment
Banking omfattade Trading, dvs. positionstagning för egen räkning. Ansvarig för
verksamheten var chefen för Investment Banking. Chef för Trading var ansvarig för
positionstagning och market making inom Banken. Tradingchefen var vidare ytterst
ansvarig för värderingen som låg till grund för risk- och resultatberäkningen. Detta var
väl känt i Banken och framgick av rutinbeskrivningen för Marknadsvärdering av
Tradingportföljen. Chefen för Trading ansvarade vidare för en daglig resultatrapport
för Trading och för fullständighet och riktighet i rapporten. Eftersom chefen för
Trading var ytterst ansvarig för värderingen av Tradingportföljen skulle han
”godkänna” värderingen med eventuella justeringar efter Risks kontrollvärdering. Om
oenighet uppkom mellan Risk och Trading skulle frågan gå till VD för avgörande.
Dessa förhållanden har föranletts av, respektive godkänts av, Bankens revisorer och
redovisats transparent till FI.
Fredrik Crafoords var ytterst ansvarig för värderingen

Fredrik Crafoord var ytterst ansvarig för värderingen som låg till grund för risk- och
resultatberäkningen. När FI beviljade bankrörelsetillstånd var Fredrik Crafoord chef
Sid 946
för Trading. Efter att Fredrik Crafoord utsetts till chef för Investment Banking fortsatte
han att utöva det ansvar han tidigare, som chef för Trading, hade haft för FC-portföljen
och han hade även personligen ansvaret för FC-portföljen, eller avvecklingsportföljen.
Eftersom Fredrik Crafoord var ansvarig för verksamheten inom Trading i sin egenskap
av chef för Investment Banking, och därmed direkt överordnad chefen för Trading, var
detta oproblematiskt.
Vid styrelsemöte i HQ AB den 22 januari 2009 rapporterade Mikael König att Tamer
Torun utsetts till ny chef för Trading från den 1 februari 2009. Vid styrelsemöte i
Banken den 24 mars 2009 rapporterade Agneta Norgren att Tradingportföljen hade
delats upp i en portfölj som hanterades av Tamer Torun och i en portfölj som
hanterades av Fredrik Crafoord. Portföljen med de långa derivaten och resterande
mindre likvida aktier hanterades av Fredrik Crafoord. Vid styrelsemöte i Banken den
19 maj 2009 rapporterades åter att portföljen med de långa derivaten och resterande
mindre likvida aktier hanterades av Fredrik Crafoord. Ackumulerat dagsresultat för
Trading redovisades uppdelat på Trading och FC.
Fredrik Crafoord var således under hela den här relevanta tidsperioden ytterst ansvarig
för värderingen av hela Tradingportföljen och särskilt för FC-portföljen. Risk och
Ekonomi har också varit involverade och utfört avstämningar, kontroller och
marknadsvärderingar, men det yttersta ansvaret för att värderingen av Trading-
portföljen, som låg till grund för balans- och resultatrapporteringen, var korrekt åvilade
Fredrik Crafoord.
Risks kontroller och bedömningar av Bankens tradingportfölj

Risk utförde regelbundet ett avstämnings- och kontrollarbete avseende risker och
värdering i Tradingportföljen och Banken hade genom Risks arbete haft en fungerande
och god intern kontroll av tradingverksamheten:
– Risk har dagligen upprättat en riskrapport i enlighet med rutinbeskrivningen för
Riskrapport.
– Risk har kontrollerat Tradings använda marknadsdata mot externa källor.
Sid 947
– Risk har kontrollerat och bedömt aktiviteten på marknaden för optionerna i

Tradingportföljen.
– Risk har kontrollerat, bedömt och godkänt Tradings använda volatilitetsantaganden
för optionerna i Tradingportföljen.
– Risk har kontrollerat och bedömt värderingen av Tradingportföljen.
När Risk genomfört sitt avstämnings- och granskningsarbete avseende Tradings

värdering har Risk varje månad lämnat klartecken till Ekonomi.
Övrigt
Stefan Dahlbo bestrider kärandens påstående att ”Banken hade en bristande resultat-
uppföljning då varken effekterna av Dag-1 resultaten eller resultatkomponenterna
realiserat och orealiserat resultat följdes upp”. Det är oklart vad HQ AB menar har
skett i Banken och vad som enligt käranden borde skett.
4.7.3.2.3 Bristfällig riskmätning och kontroll
Stresstester
Banken gjorde stresstester. Eftersom Bankens O/N-limit utgjorde ett stresstest gjordes
dagliga stresstest. Bankens risksystem möjliggjorde också för Risk att följa Vega, Cash
Delta, Gamma, Theta, Rho, delta m.fl. parametrar för Tradingportföljen redan 2007,
och under 2007 började Risk även löpande granska volatiliteterna. Enligt HQ-instruk-
tionerna var VD, chefen för Investment Banking och Risk ansvariga för att vidta
åtgärder till säkerställande av att verksamheten inom Trading bedrevs i enlighet med
gällande lagstiftning och andra för verksamheten gällande bestämmelser, och övervaka
och kontrollera Bankens och HQ AB:s risknivå.
FI har granskat HQ:s riskhantering vid flera tillfällen, då omfattande kontakter före-
kommit mellan Banken och inspektionen.
I Mikael Königs brev av den 29 februari 2008 till FI i dess granskning av komplexa
produkter skrev Mikael König att
Sid 948
”Banken avser att återkomma till FI för samråd om ytterligare moment fordras
för en övergripande stressmätning av den aktuella risken”. Vid styrelsemöte i
Banken den 7 april 2008 redovisade chefsjuristen Richard Berlin att ”frågor
avseende omfattningen av kontrollen av Tradingportföljen diskuteras med FI
samtidigt som FI får information om den nya inriktningen för Trading”.
Den 18 april 2008 skrev Richard Berlin till Magnus Löfgren och Patrik Hellgren på FI
och föreslog ett möte någon gång av dagarna den 19-22 maj 2008 för att informera FI
om status i Banken. I korrespondens den 21 april 2008 bekräftade Richard Berlin till
Magnus Löfgren, med kopia till Patrik Hellgren, att de var välkomna den 19 maj 2008
kl. 15.00. Den 22 april 2008 skrev Richard Berlin till Mikael König att han och Agneta
Norgren skulle träffa FI den 19 maj 2009 för att redogöra för statusen i Bankens
verksamhet och organisation. På grund av att Magnus Löfgren inte kunde närvara den
19 maj 2008 sköts mötet upp till den 30 maj 2008. Stefan Dahlbo utgår ifrån att mötet
mellan Banken och FI ägde rum den 30 maj 2008, och att Richard Berlin då
diskuterade frågor avseende omfattningen av kontrollen av Tradingportföljen med FI.
Anteckning om mötet saknas visserligen i FI:s diarium, men utesluter inte att mötet ägt
rum; det har visat sig att FI:s diarieföring har brister.
Vid möte med Banken den 18 september 2008 fick FI med sig två frågor om riskmått
och risksystem som Banken uppfattat att FI skulle återkomma för närmare vägledning
av vilka eventuella förändringar som var påkallade avseende de riskmått Banken
tillämpade. FI har därefter beslutat att ta detta inom ramen för SKB-arbetet eller
tillståndsverifieringen vilka båda ärenden avslutats utan åtgärd. Stefan Dahlbo har
utgått ifrån att Bankens ledning och FI har följt upp sina frågeställningar och varit
tillfredsställda särskilt som båda ärenden avslutats utan särskild åtgärd.
Såvitt Stefan Dahlbo förstår torde FI:s synpunkter kunna förklaras av ett missförstånd.
FI gjorde nämligen följande uttalande den 13 oktober 2006 i sin rapport ”Finans-
sektorns stabilitet 2006”:
Sid 949
”Vad gäller marknadsrisker finns oftast metoder för stresstester, men problemet
är att dessa ofta utgår från en annan tidshorisont än det som gavs i scenariot.
Ofta görs beräkningar för vad som händer i en stressituation på 1-10 dagars
horisont. Det är naturligt eftersom det i en bank ofta finns möjlighet att på kort
varsel omdisponera marknadsrisken, i händelse av förändringar i marknaden.
När det gäller ett scenario som löper över tre år har således banken möjlighet
att förändra sin marknadsposition fullständigt. Mot denna bakgrund har det
varit svårt att hantera marknadsrisken på ett naturligt sätt i scenariot.
Effekterna har blivit beroende av vilka antaganden som görs om hur banken
positionerar sig över tiden”. FI har också i sina stresstester av storbankerna
under 2009 uttalat att ”Det är rimligt att exkludera marknadsrisker när
stresstester görs över en längre tidsperiod eftersom marknadspositioner är
möjliga att hedga eller stänga i ett kortare tidsperspektiv”.
Den O/N-limit som fanns Banken utgjorde just ett sådant stresstest som beskrevs i FI:s
rapport.
”HQ Bank Edge”

Stefan Dahlbo bestrider påståendena om Edgen (HQ Bank Edge). Det är av betydelse
att förstå vad Edgen i Bankens interna rapportsystem vart. Edgen beräknades som
skillnaden mellan MV (theor) och MV (market). MV (theor) utgjordes av positionernas
värde enligt Bankens värderingsmodell, och utgjordes alltså av ett värde som svarade
mot en värdering av Tradingportföljen. MV (market) angav positionernas värde baserat
på från marknaden importerad men ojusterad information. Importen av data var
systemstyrd och skedde sålunda med automatik. Banken importerade till MV (market)
”bästa” aktuella observerbara marknadsdata som kunde identifieras på marknaden för
det specifika instrumentet, varefter systemet beräknade den implicita volatiliteten. Med
”bästa” observerbara marknadsdata avsågs en hierarki där senaste transaktionspris den
sista handelsdagen ansågs som bästa observerbara marknadsdata och därefter följde
ställda priser samma dag. Om det inte fanns några aktuella observerbara marknadsdata
importerades inte något pris in i kolumnen. MV (market) utgjorde alltså inte en
värdering av Tradingportföljen utan rådata som importerats genom en ”data-
Sid 950
dumpning”. Datadumpningen var inte heller begränsad till värden som gav uttryck för
en rättvisande bild av ett pris på vilket avslut skulle kunna förväntas ske. De värden
som angavs som MV (market) utvärderades och justerades inte heller. Skillnaden
mellan de två kolumnerna MV (theor) och MV (market) benämndes Edge. Edgen
kunde därför vara hur missvisande som helst med avseende på värdet på
Tradingportföljen.
Under senare delen av 2005 hade Bankens revisorer tagit initiativ till en fördjupad
kontrollvärdering av Bankens Tradingportfölj. Kontrollvärderingen utfördes av
KPMG:s experter i Tyskland. Kontrollvärderingen bekräftade att den av Banken
tillämpade värderingsmetoden ledde till ett rättvisande resultat. Särskilt uttalade
KPMG:s experter sig om Edgen, vars betydelse tonades ned. KPMG:s experter
rekommenderade att Edgen endast används som mått för benchmarking. Kontrollen
uppdaterades av KPMG 2006. KPMG:s tradingprocessgranskning 2005 och upp-
följningen 2006 ingavs till FI under 2007. Detta föranledde ingen kritik från FI.
FI:s undersökning komplexa produkter förutsatte att det uppkom en Edge vid värde-
ringen av komplexa produkter. Detta är en självklarhet eftersom Edgen är skillnaden
mellan en värdering och en datadumpning av rådata. Vid möten mellan Banken och FI
berördes också den s.k. ”edge-effekten”. I Banken har Risk också löpande kontrollerat
Edge-effekten.
I FI:s ärende nr 07-8526 ingav Banken vidare en graf som redovisar ”Tradingens
Edge” under perioden den 26 juli 2006 – den 26 juli 2007 i mkr. Om HQ AB:s
påståenden i målet hade varit korrekta borde FI omedelbart insett att Bankens
värderingsmetod inte var korrekt, men som bekant fann FI inte anledning att invända
mot Bankens metod. Detta är inte alls något märkligt eftersom kolumnen MV (market)
och Edgen överhuvudtaget inte är en värdering.
Stefan Dahlbo har därför inte haft någon anledning att ifrågasätta Bankens värderings-
metod eller värderingen mot bakgrund av Edgen.
Sid 951
4.7.3.2.4 Osund inställning till limiter och limitbrott
Förslag på nya riskmandat och risklimiter granskades av Risk

Enligt riskpolicyn beslutade styrelsen om de risklimiter och finansiella limiter som
skulle gälla för Trading som helhet. Dessa skulle ligga inom ramen för FI:s föreskrifter
och lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Förslag på nya risk-
mandat och risklimiter och ändringar i existerande mandat och limiter vilka styrelsen
beslutar om skulle granskas och till- eller avstyrkas av Risk och Balansräknings-
kommittén eller VD.
Risk skulle försäkra sig om att rättsställande åtgärder vidtogs snarast möjligt
Om de av styrelsen fastställda mandaten eller de av VD eller Balansräknings-
kommittén beslutade limiterna eller anvisningarna överskreds skulle Risk försäkra sig
om att rättställande åtgärder vidtogs snarast möjligt. Om detta inte skett inom två dagar
skulle Risk anmäla detta till Balansräkningskommittén, som hade att besluta om
eventuella åtgärder. I det fall inga åtgärder vidtagits inom en vecka, och det rörde sig
om ett överskridande av limit eller anvisning som beslutats av styrelsen, skulle Risk
lämna en rapport till styrelsen. Även andra överträdelser av allvarlig art, såsom t.ex.
brottslig verksamhet, skulle rapporteras. Stefan Dahlbo känner inte till annat än att
dessa instruktioner har följts, och att Risk försäkrat sig om att rättställande åtgärder
vidtagits snarast möjligt i fall av överträdelser. Rättställande åtgärder har – såvitt
Stefan Dahlbo förstår – oftast vidtagits inom två dagar. Såväl styrelsen som Risk har
därutöver markerat för Trading att överdrag av gällande riskmandat inte kunde
tolereras.
Stefan Dahlbo har alltid agerat föredömligt i styrelsen

Styrelsen i Banken valde att ha relativt snäva limiter för att åstadkomma en aktiv
process med äskanden, analyser, rekommendationer och beslut. Äskandena byggde på
affärsmässiga motiv och flexibilitet i portföljhanteringen. Dels förekom proaktiva
diskussioner om limiter inför till exempel lösen, och dels förekom diskussioner om
limiter som en reaktion på överdrag av de relativt snäva limiterna. Trading motiverade
genomgående förekommande framställningar om höjning av mandaten – och överdrag
Sid 952
– med hänvisningar till att marknaden var turbulent, att en höjning var önskvärd om
man skulle kunna minska riskerna på längre sikt och affärsmässiga skäl som att
Banken annars i förtid skulle tvingas avveckla positioner som enligt Fredrik Crafoords
bedömning skulle vara lönsamma om de kunde behållas till förfall. Ofta framhöll
Fredrik Crafoord som motivering till sina önskemål om tillfälliga höjningar av
limiterna att det krävdes för att effektivt och på ett ekonomiskt försvarbart sätt mana-
gera risk. Stefan Dahlbo och övriga i styrelsen har alltid agerat föredömligt genom att i
styrelsen vidta de åtgärder och begära de eventuella ytterligare klarlägganden och
kompletterande frågor från Risk och Trading som situationen krävde.
Tradingportföljen delades upp i Trading och FC när Tamer Torun blev CT

Från den 1 februari 2009 utsågs Tamer Torun till ny chef för Trading efter Fredrik
Crafoord. Då delades Tradingportföljen också upp i en portfölj som hanterades av
Tamer Torun, och en portfölj som hanterades av Fredrik Crafoord. De långa derivaten
och resterande mindre likvida aktier hanterades av Fredrik Crafoord. Ackumulerat
dagsresultat redovisades sedan uppdelat för Tradingportföljen som hanterades av
Tamer Torun och FC-portföljen som hanterades av Fredrik Crafoord. FC-portföljen
kallades också avvecklingsportföljen, eftersom avsikten var att den skulle avvecklas.
Styrelsen i Banken fick också löpande information om att Fredrik Crafoords hantering
av FC-portföljen innebar att en avveckling genomfördes successivt, dock under
iakttagande av att onödiga förluster skulle undvikas. Fredrik Crafoords inställning var
konsekvent att en avveckling i huvudsak utan förlust skulle kunna ske, om man inte
hade för bråttom. Denna strategi beskrevs i flera sammanhang under 2009, bl.a. av
Mikael König vid styrelsemöte i HQ AB den 18 augusti 2009 och i rapport från
Revisionskommittén vid styrelsemöte i HQ AB den 12 oktober 2009. Vid styrelse-
mötet den 29 januari 2009 rapporterade Mikael König också att bantningen av port-
följen fortgick enligt plan.
Rapportering vid styrelsemöten

Vid styrelsemötet i Banken den 24 mars 2009 rapporterade Agneta Norgren från Risk
att Tradingportföljen delats upp och att en portfölj hanterades av Tamer Torun och den
andra av Fredrik Crafoord. Agneta Norgren rapporterade att Fredrik Crafoord
Sid 953
hanterade de långa derivaten och resterande mindre likvida aktier. Samma förhållande
rapporterades av Agneta Norgren den 19 maj 2009. Det var alltså väl känt i Banken att
Fredrik Crafoord var ansvarig för FC-portföljen eller avvecklingsportföljen som den
kallades, och att han fortsatte att utöva det ansvar för Tradingportföljen som han
tidigare haft som chef för Trading i Banken, och då särskilt för den i detta mål aktuella
FC-portföljen eller avvecklingsportföljen.
Vid styrelsemöte i HQ AB den 5 juni 2009 rapporterade Mikael König att avvecklings-
portföljen fortsatte att krympa enligt plan.
Vid styrelsemöte i Banken den 18 augusti 2009 rapporterade Risk att Fredrik Crafoord
tagit positioner i ODAX för att managera risken effektivt.
Vid styrelsemöte i HQ AB den 18 augusti 2009 redogjorde Mikael König för sina
överväganden rörande den del av Tradingportföljen som var under avveckling.
Mikael König rapporterade att HM och Nokia flyttats över till Tradingen från
avvecklingsportföljen, och att då fanns endast Ericsson, OMX och ODAX kvar i
denna, och att Ericsson skulle komma att flyttas från avvecklingsportföljen inom ca tre
månader.
Vid styrelsemöte i HQ AB den 12 oktober 2009 rapporterade Revisionskommittén om

de positioner som fortfarande fanns i avvecklingsportföljen. Curt Lönnström rapporte-
rade från Revisionskommittén att Tradingportföljen var uppdelad i två delar, varav den
ena var under avveckling. Vidare rapporterade Curt Lönnström att i avvecklings-
portföljen fanns en mindre position som skulle förfalla i januari 2011, en större som
skulle förfalla i juni 2010, en mindre som skulle förfalla i mars 2010 och en större som
skulle förfalla i januari 2010.
Vid styrelsemötet i Banken den 13 oktober 2009 rapporterade Agneta Norgren från
Risk att Tradingportföljen omdisponerats och att Fredrik Crafoord handlat ytterligare
ODAX-optioner med förfall efter årsskiftet för att managera risken effektivt.
Sid 954
Vid styrelsemöte i Banken den 25 november 2009 rapporterade Fredrik Crafoord att
större delen av OMX-positionen skulle förfalla den 31 januari 2010.
Den 29 december 2009 rapporterade Fredrik Crafoord att Banken bara hade ODAX-
optioner kvar att stänga i avvecklingsportföljen efter den 22 januari 2010.
Vid styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010 begärde Fredrik Crafoord förlängt
mandat för O/N risk 150 mkr med motiveringen att ”Bulken av portföljen löper ut
mars till juni och vi går nu in i ett intensivare skede av nedmonteringen”. Risk till-
styrkte den sökta limiten under förutsättning att limiten skulle vara ett tak och att O/N
risk skulle hållas på lägsta möjliga nivå under perioden i syfte att uteslutande hantera
risk på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av Fredrik Crafoords motivering för sin begäran
och denna rekommendation beslutade styrelsen i Banken att förlänga mandaten för
O/N risk 150 mkr längst t.o.m. den 31 mars 2010 och högst 40 mkr fr.o.m. den 1 april
2010. Stefan Dahlbo har således fått beskedet från Fredrik Crafoord och uppfattat att
Fredrik Crafoord var sysselsatt med att avveckla FC-portföljen.
SEB Futures:s ytterligare säkerhetskrav

Hanteringen av SEB Futures:s ytterligare säkerhetskrav var betryggande för Stefan
Dahlbo. Han blev under början av mars 2010 informerad om att det pågick en dialog
mellan Banken och SEB om säkerhetskraven för handeln (DAX). SEB hade i början av
februari 2010 påtalat för Risk och Ekonomi att SEB ansåg att Eurex säkerhets-
beräkningar inte var tillräckliga. Eftersom SEB ansvarade gentemot Eurex i händelse
av Bankens default ställde SEB krav på ytterligare säkerheter. SEB presenterade dessa
säkerhetskrav dagligen för Trading och Risk utifrån en av SEB framtagen riskmatris.
Principerna för detta hade stämts av mellan SEB, Risk och Trading.
Under mars 2010 erhöll Stefan Dahlbo information om att det var bra dialog med SEB
och att SEB följde Bankens tradingverksamhet nära. Detta kändes bra för Stefan
Dahlbo, som på det sättet kände en trygghet i att ytterligare externa parter hade god
Sid 955
insyn i och fick rapporter om innehaven, främst de som hade DAX-index som under-
liggande tillgång. Stefan Dahlbo fick även rapporter från bl.a. Mikael König och
Fredrik Crafoord om att detta utvecklades väl och att SEB var nöjda med de planer
som presenterades, de affärer som gjordes och att det följde den av gruppen fastlagda
planen. SEB meddelade den 16 mars 2010 att de hade noterat affärerna som gjorts den
senaste veckan och att de kände att deras synpunkter var väl tillgodosedda med åtgärd-
erna och hållpunkterna. Detta betryggande besked erhöll Stefan Dahlbo vidare-
befordrat samma dag.
Vid styrelsemötet i Banken den 13 april 2010 redovisades dessa diskussioner mellan
SEB och Banken och av Risk:
”trading har redovisat en plan för SEB hur portföljen beräknas vara position-
erad i april, maj och juni. Trading är i linje/före den uppgjorda planen vilket
också bekräftats är SEB:s uppfattning”.
Övrigt
Den 6 april 2010 rapporterade Fredrik Crafoord åter om att han för närvarande var
sysselsatt med stängning eller nedmontering av Tradingportföljen. Fredrik Crafoord
begärde då en månads förlängning av mandatet för O/N risk 150 mkr till den 30 april
2010 och nettoexponering till 600 mkr till den 15 april 2010 med motiveringen ”Allt
för att underlätta stängningen av portföljen med bibehållen flexibilitet”. Risk till-
styrkte mandaten som skulle användas uteslutande för att managera risk. Mot bakgrund
av Fredrik Crafoords motivering för sin begäran och denna rekommendation beslutade
styrelsen i Banken att förlänga mandaten. Stefan Dahlbo fick således åter beskedet från
den 28 januari 2010 bekräftat att Fredrik Crafoord var sysselsatt med att avveckla
avvecklingsportföljen eller FC-portföljen.
Den 15 april 2010 tillsatte styrelsen i HQ AB en arbetsgrupp för att biträda Mikael
König med hanteringen av Tradingportföljen.
av derivatpositionerna i Tradingportföljen.
Sid 956
Sammantaget har Fredrik Crafoord under 2009 och 2010 lämnat förklaringar och
vidtagit åtgärder som Stefan Dahlbo uppfattat syftade till att avveckla FC-portföljen så
ekonomiskt som möjligt utan att det var sagt exakt när detta skulle vara genomfört. Det
är mot denna bakgrund som styrelsen och Stefan Dahlbo har beviljat mandaten.
4.7.3.2.5 Felaktig rapportering

Under hela den tid som är aktuell i målet var HQ AB och Banken föremål för löpande
och tidvis intensiv granskning av FI. Hit hör framförallt följande granskningsärenden:
1) Beviljandet av bankrörelsetillstånd, 2) Undersökning med anledning av inkommen
incidentrapport, 3) Undersökning av hantering och värdering av komplexa produkter i
Banken, 4) IKU och samlad kapitalbedömning, 5) Tillståndsverifiering, 6) Platsunder-
sökning avseende kreditrisker och finansiering.
I samband därmed avkrävdes HQ AB och Banken mycket omfattande och detaljerad

redovisning av olika förhållanden i verksamheten. Ingenting som kunde vara av
intresse för FI lämnades utanför denna information. FI har också erhållit HQ AB:s
delårsrapporter och information om att årsredovisningarna fanns tillgängliga på
HQ AB:s hemsida. Stefan Dahlbo påstår därför att FI getts tillgång till all relevant
information om HQ AB:s och Bankens förhållanden under den aktuella tiden, och att
denna information varit korrekt. Han har i vart fall inte haft anledning att misstänka
något annat.
4.7.3.2.6 Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning (för Risk)

Bankens organisation och verksamhet hade bedömts av FI i samband med att den
beviljade bankrörelsetillstånd den 25 januari 2006. FI hade då funnit att förhållandena i
Banken var tillfredsställande.
Under åren 2007–2009 ökade kraven på Bankens organisation av flera skäl. HQ AB

växte och tog marknadsandelar, och förvärvade t.ex. Glitnir. På det internationella
planet tillkom flera stora regelverk som Banken – under FI:s överinseende – hade att
implementera. Dessa nya krav och synpunkter som framfördes av FI i samband med ett
Sid 957
flertal mycket omfattande granskningar under 2007 och 2008 ledde till att stora
förändringar – i ett ständigt pågående reformarbete – vidtogs i Bankens administrativa
organisation. Syftet med omorganisationen var att uppfylla FI:s krav, säkerställa Risks
oberoende, och stärka organisationen med hänsyn till att HQ AB växte och tog mark-
nadsandelar, så att Banken uppfyllde kraven i det successivt expanderande regelverket
för Bankens verksamhet. Riskhanteringen granskades i flera omgångar av FI och
bedömdes som tillfredsställande senast i samband med FI:s avrapportering av
Tillståndsärendet den 14 januari 2009, FI:s PM den 14 januari 2009 (i ärende nr 08-
5689, MiFID och SKB). Tillfälliga resurser tillfördes Risk i samband med Glitnir-
förvärvet, och Stefan Dahlbo sade även till Agneta Norgren att Risk kunde ta in
externa resurser t.ex. konsulter från KPMG om så behövdes. Banken var i slutet av
2009, liksom både tidigare och senare, väl organiserad för att möta de krav som
ställdes i verksamheten. Det står klart att Risk i sitt arbete prioriterade kontrollen av
Trading och värderingen av Tradingportföljen. I samband med ATOS granskning av
Risk under 2009 gjordes en uppföljning av FI:s granskningsärenden och bedömde
ATOS att vad ”avser marknadsriskerna är det vår övergripande bedömning att RM
arbetar på ett sätt som gör att man löpande kontrollerar verksamheten”.
FI hade vid sin undersökning rörande komplexa produkter endast den synpunkten att
den avdelning som Risk tillhörde även handlade kreditfrågor. Detta var en ordning
som tycks ha varit vanligt förekommande i banker i Sverige, och i fråga om Banken så
var den känd och godkänd vid tidpunkten för banktillståndet. Stefan Dahlbo bestrider
också att denna ordning medförde bristande oberoende för Risk. På grund av FI:s
synpunkter inledde Banken dock en översyn av funktionen som resulterade i för-
ändringar genom att ansvaret för kreditfrågor, och även finansfrågor, flyttades från
Risk till en annan avdelning inom HQ-koncernen.
Risk har granskat den volatilitet som satts av Trading och haft tillräckligt mandat att
godkänna eller ej godkänna denna, vilket inte stått i strid med något regelverk som
Banken haft att följa. Såvitt avser rutinen för Bankens hantering av oenighet i
Sid 958
värderingsfrågor mellan Trading och Risk har denna inte stått i strid med något
Stefan Dahlbo bestrider att Risk hade låg status.
Stefan Dahlbo bestrider att Risk hade otillräckliga resurser. Organisationen har inte
stått i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
Stefan Dahlbo bestrider att det föreligger några allvarliga fel i Risks arbete och inte
heller några fel föranledda av påstått bristande kompetens, bristande resurser och svar
ställning inom Banken. Arbetet har inte stått i strid med något regelverk som Banken
haft att följa.
Reglerna för beräkningen av det supplementära kapitalet såvitt avser konvertibla för-
lagslån var snåriga och inte helt enkla att tillämpa och en felaktig behandling av ett
förlagslån år 2007 som ändrades år 2008 visar inte på att ett allvarligt fel förelåg i
Banken, vare sig 2007 eller senare.
Stefan Dahlbo bestrider att Risk inte identifierat eller mätt flera stora risker, marknads-
riskerna, i verksamheten.
Stefan Dahlbo bestrider att Risk inte skulle ha bildat sig en självständig uppfattning
om vilka limiter som är godtagbara ur risksynpunkt. När Risk har godkänt en limit som
föreslagits av Trading har detta skett utifrån Risks självständiga uppfattning.
Om det har förelegat en ”manipulering av edgen” från Tradings sida så har den inte
påverkat värderingen och förhållandet att Risk inte ”upptäckt detta” utgör inte uttryck
för dålig Riskhantering. Värderingsmodellen var tvärtom utformad så att angivet
agerande inte skulle påverka värderingen.
Sid 959
Stefan Dahlbo bestrider att de kvantifieringar av marknadsrisk som Risk gjorde var
uttryck för fel, bristande kompetens eller svag ställning.
Stefan Dahlbo bestrider att Risk accepterat en värdering som stått i strid med IAS 39
och ÅRKL.
Stefan Dahlbo bestrider att Edgen och säkerhetsbeloppen utgjorde signaler om fel-
värdering av Tradingportföljen enligt IAS 39.
4.7.3.3 Närmare angående kapitalbrister
4.7.3.3.1 Övervärdering av Tradingportföljen
Bankens värderingsmetod och rutiner för värderingen

Käranden påstår i olika sammanhang att Banken använde en felaktig metod vid värde-
ringen av Tradingportföljen. Påståendet bestrids.
Banken hade under lång tid använt samma metod för värderingen av Tradingport-
följen. Metoden var väl etablerad och godkänd av Bankens externa revisorer, KPMG,
och i Banken har mycket omfattande arbete lagts ned, i samråd med KPMG, för att
säkerställa en värdering av Tradingportföljen enligt IAS 39.
Banken redovisade också metoden transparent i förhållande till FI, som inte framförde
några invändningar mot metoden. FI fick veta:
– att Banken i sin värdering använde en värderingsmodell,
– att ett estimat skedde av volatiliteten,
– att rak volatilitet tillämpades,
– att volatiliteten utgick ifrån implicit volatilitet från liknande värdepapper eller
historisk volatilitet för underliggande index,
– att framräknat värde enligt Bankens värderingsteknik låg till grund för bokföring och
resultatberäkning och extern redovisning.
Detta föranledde inte någon som helst kritik från FI.

Sid 960
Såvitt Stefan Dahlbo känner till har Bankens rutiner följts vid värderingen. Hit hör
framförallt följande dokumentation: 1) Arbetsordning för Risk, 2) Regler och befogen-
heter för HQ Bank AB:s Tradingavdelning, 3) HQ Investment Banking/Verksamhet
och ledning, 4) HQ Instruktionen Ekonomifunktionen, 5) Rutinbeskrivning Marknads-
värdering för Tradingportföljen, 6) Rutinbeskrivning Volatilitetsavstämning, och
7) Rutinbeskrivning Riskrapport.
KPMG kontrollvärderade också Tradingportföljen utan invändningar och rapporterade

att Bankens värderingsprinciper följts vid värderingen.
”Måndagsmötet den 14 december 2009”

Kärandens påståenden om ”måndagsmötet den 14 december 2009” bestrids. Stefan
Dahlbo bestrider också påståendet om att det ägt rum ett måndagsmöte denna dag. Det
kan tilläggas att Fredrik Crafoord konsekvent avrådde från en förtida stängning av
Tradingportföljen, och denna uppfattning vidhöll han ännu i mitten av maj 2010.
Mötet den 22 december 2009

Kärandens påståenden om mötet den 22 december 2009 bestrids. Mötet mellan Agneta
Norgren, Fredrik Crafoord och Stefan Dahlbo den 22 december 2009 var ett led i Risks
regelmässiga avstämning med Trading av volatiliteten i portföljen genom jämförelse
med marknadens implicita. Risk och Trading var emellertid oense om Risks avstäm-
ning skulle föranleda en sänkning av volatiliteten beträffande DAX mars 2010 från
Tradings 27,5 procent till 25 procent. Frågan togs därför till Mikael König, som dock
var på semester, och därför bad Stefan Dahlbo rycka in. Stefan Dahlbo uttryckte då
stöd för Risks förslag, men detta grundades inte på att han hade någon egen upp-
fattning om värderingen utan på allmän försiktighet. Till följd av denna diskussion var
det Risks förslag som skulle ligga till grund för det fortsatta bokslutsarbetet och
revisionen. Genom sitt deltagande i detta möte fick Stefan Dahlbo bekräftat att Risk
kontrollerade och avstämde Tradings volatilitet mot marknadens implicita. Detta gav
också Stefan Dahlbo belägg för att Bankens rutiner för värderingen fungerade och att
Risk kontrollerade Tradingens raka volatilitet och att rättvisande marknadsvärden lades
Sid 961
till grund för värderingen. Därtill visste Stefan Dahlbo att det var en dryg vecka kvar
till årsskiftet då en värdering skulle göras som också skulle revideras av KPMG.
Kärandens påståenden om att Stefan Dahlbo instruerat Fredrik Crafoord att ”utnyttja
skewen” för ”att lindra förlusterna” bestrids. Stefan Dahlbo har inte heller sagt till
Fredrik Crafoord ”i samband med mötet att det var olyckligt att ta förluster och
undrade om det inte fanns något sätt att lindra förlusterna”. Stefan Dahlbo har över-
huvudtaget inte haft någon sådan diskussion med Fredrik Crafoord.
Stefan Dahlbo har inte haft någon anledning att ifrågasätta Bankens
värderingsmetod eller värderingen
Först kan konstateras att den egenhandel med derivat som bedrivits av Banken hade
varit uthålligt lönsam, under långa tider synnerligen lönsam, från halvårsskiftet 1994
till tredje kvartalet 2007, alltså under 13 år, eller 52 kvartal. De personer som ledde
verksamheten hade lång erfarenhet och var synnerligen kompetenta. Redan därför
måste det ha saknats anledning för Stefan Dahlbo att ifrågasätta de grundläggande
principerna för handeln och redovisningen. Stefan Dahlbo hade också rätt att utgå ifrån
att Bankens kontrollapparat, bemannad med erfaren och kompetent personal, liksom
tidigare fullgjorde sin uppgift, särskilt som kontrollfunktionerna expanderat kraftigt i
ett längre perspektiv och Banken gjort de utredningar av organisationen och vidtagit de
åtgärder som föranletts av FI:s önskemål. Den omständigheten att tradingverksamheten
började visa förluster från och med tredje kvartalet 2007 var inte någon anledning att
ifrågasätta redovisningen som sådan. Snarare tvärtom.
För registrering av genomförda affärer använde Trading på Banken programvaran

ORC. Samtliga genomförda affärer registrerades på daglig basis med beskrivning av
finansiellt instrument, antal och transaktionspris. Banken värderade initialt en option
till transaktionspriset vilket inte medförde några resultateffekter. Bokföringsåtgärder i
form av värdeförändringar av befintliga innehav av instrument i Tradingportföljen och
resultatföringar vidtogs inte dagligen. Sådana åtgärder vidtogs först vid varje månads
slut. Den dagliga operativa rapportering som gjordes från Trading låg alltså inte till
grund för bokföring i Banken.
Sid 962
Stefan Dahlbo har inte fått någon signal som gett honom anledning att ifrågasätta
värderingsmetoden eller värderingen. Tvärtom har han löpande fått information från
Risk om att Risk gjort gängse månatliga avstämningar, kontroller och marknads-
värderingar per månadsskiften utan att avstyrka Tradings värdering. När Risk genom-
fört sitt avstämnings- och granskningsarbete avseende Tradings värdering har Risk
varje månad lämnat klartecken till Ekonomi, varefter Ekonomi bokfört de omvärderade
värdena på lagerkonton för varje kategori av finansiellt instrument. Ekonomi gjorde
sedan en avstämning mot tidigare under månaden i huvudboken bokförda saldon på
samlingskontot för tradinglagret. Vinsten eller förlusten bokfördes sedan på ett särskilt
konto för Trading i huvudboken.
Motsvarande betryggande besked lämnades också från KPMG i samband med

rapporter, efter djupgående analyser av Bankens interna kontroller och värdering. Mot
bakgrund av vad som nu redovisats har Stefan Dahlbo haft rätt att utgå från att den av
Banken använda metoden för värderingen av Tradingportföljen varit tillfredsställande,
och att redovisningen av värdet på Tradingportföljen varit rättvisande.
Stefan Dahlbo har vidtagit kraftfulla åtgärder efter den 13 april 2010
I Risks kontroll av Tradings värdering per den 31 mars 2010, som redovisades vid
styrelsemötet i Banken den 13 april 2010, uttalades att Risk inte kunde verifiera
Tradings värdering av ODAX med lösen i april 2010. Härigenom uppkom för första
gången ett konkret eskaleringsärende från Risk till VD och styrelsen, men Stefan
Dahlbo har inte haft någon som helst anledning att ifrågasätta försvarligheten av
utdelningen för 2009. Den övriga verksamheten inom Private Banking och Investment
Banking samt fonderna var väldigt lönsam och uppvägde mer än väl den då periodvis
olönsamma tradingen.
Den 13 april 2010 gav Mikael König och Stefan Dahlbo Risk ett uppdrag att särskilt
granska värderingen av ODAX D6300 genom att kontrollera resultatet av den transak-
Sid 963
tion som gjordes den 31 mars 2010 kl. 16.22. Risk rapporterade resultatet av sin
granskning före den 20 april 2010. Detta har föranlett neddragning av resultatet för Q1.
Denna eskaleringsprocess, oron i omvärlden, samt att Mikael König rekommenderade

en fördjupad analys av Tradingportföljen föranledde Mikael König och Stefan Dahlbo
att föreslå i styrelsen i HQ AB den 15 april 2010 att en arbetsgrupp skulle tillsättas
som stöd åt honom och organisationen. Vid styrelsemöte i HQ AB den 15 april 2010
tillsattes därför en arbetsgrupp bestående av Stefan Dahlbo, Catharina Lagerstam och
Curt Lönnström för att biträda Mikael König med hanteringen av Tradingportföljen.
Vid samma möte tillsattes även andra grupper som skulle stödja ledningen med
strategiska diskussioner om bl.a. pensioner, emerging markets och corporate finance.
Arbetsgruppen för biträde åt Mikael König med hanteringen av avvecklingsportföljen

påbörjade sitt arbete under de kommande veckorna. Catharina Lagerstam tog en
ledande roll i arbetet, vilket uppmuntrades av Stefan Dahlbo. I takt med att arbetet
fortskred blev frågorna allt fler, inte minst på grund av oron i omvärlden. Den 6 maj
2010 inträffade dessutom det som benämnts flash crash. På ett par minuter gick
börserna i USA ner med nästan 10 procent. 36 minuter senare hade de återhämtat
nästan allt. Allt detta tillsammans med Catharina Lagerstams och arbetsgruppens
analys gjorde att arbetsgruppen bestämde att diskutera en forcerad avveckling av
Tradingportföljen med styrelsen.
av derivatpositionerna i Tradingportföljen. Mikael König och Stefan Dahlbo tog den
18 maj 2010 omedelbar kontakt med FI. Avvecklingen ägde härefter rum genom dels
att vissa positioner stängdes av Banken, dels överenskommelse med Deutsche Bank
den 28 juni 2010 varigenom kvarvarande positioner i Tradingportföljen övertogs av
Deutsche Bank. Den forcerade avvecklingen – som skedde snabbare än som var tänkt
när styrelsen den 17 maj 2010 beslutade att genomföra en forcerad avveckling –
styrdes av den största ägaren Öresund och dess ordförande Sven Hagströmer som satte
upp som villkor för att garantera en nyemission att ”risken skulle vara negligerbar”.
Sid 964
Under hela sommaren 2010 fanns det bara ett mål, nämligen att se till att HQ efter
sommaren gick framåt starkare än någonsin. Alla påstådda brister hade åtgärdats före
utgången av juni 2010 genom avveckling av Tradingportföljen och övriga åtgärder
som vidtogs av Banken och HQ AB. Detta framgår också av FI:s beslut om åter-
kallelse av Bankens tillstånd. Vidare har Stefan Dahlbo utsetts till tf. VD för Banken
och HQ AB den 30 maj 2010. Stefan Dahlbo stannade kvar på sin post även efter det
att FI dragit tillståndet.
4.7.3.3.2 Kapitalkraven för marknadsrisker i tradingverksamheten
FI:s bedömning vid beviljande av bankrörelsetillstånd

FI har i samband med beviljande av bankrörelsetillstånd bedömt Banken som till-
räckligt kapitaliserad med tillgång till information om Bankens exponeringar i
Tradingportföljen och information om hur Banken beräknade marknadsrisken i
Tradingportföljen.
Som redovisades i ansökan om bankrörelsetillstånd bestod balansräkningen i Banken

till stor del av värdepapper innehavda för egen räkning, ett innehav som kunde variera
kraftigt mellan olika tidpunkter avseende sammansättning och omfång. Inom Trading
bedrevs handel med aktier och derivat för egen räkning, med inriktning mot risk-
arbitrage samt market making. I riskavvägd balansräkning för HQ AB och Banken
redovisades bl.a. riskvägt belopp för aktiekursrisker samt summa riskvägt belopp för
risker i handelslagret samt råvarupris- och valutarisker samt kapitalkrav och kapital-
täckningsgrad för de kommande åren. FI hade i samband med beviljandet av Bankens
tillstånd godkänt verksamheten som sådan med de förutsättningar som angavs. Stefan
Dahlbo har därför inte haft anledning att ifrågasätta beräkningen av marknadsrisk i
Banken. Tvärtom.
Banken har utan avbrott fullgjort sin rapporteringsskyldighet

FI beskrev den 17 september 2007 kapitaltäckningsrapporteringen som ett av FI:s
viktigaste verktyg för att bedöma riskerna i instituten under tillsyn, och aviserade att FI
skulle komma att genomföra fördjupade kontroller av kapitaltäckningsrapporteringen.
Sid 965
Undersökningen skulle bestå i att FI tog kontakt med de berörda bolagen och begärde
in bakgrundsmaterial till kapitaltäckningsrapporten.
Banken fullgjorde utan något avbrott sin rapporteringsskyldighet och redovisade

transparant sina exponeringar och marknadsrisk i Tradingportföljen till FI. Stefan
Dahlbo utgår ifrån att FI begärt in bakgrundsmaterial till kapitaltäckningsrapporterna
från Banken, och inte haft några invändningar mot Banken. I vart fall har inte Stefan
Dahlbo känt till annat. Såvitt Stefan Dahlbo förstår erhöll FI i vart fall bakgrunds-
material till kapitaltäckningsrapporten i samband med ärendet komplexa produkter.
I kapitaltäckningsrapporteringen erhöll FI löpande underlag från Banken som visade

hur Banken beräknade marknadsrisken enligt kapitaltäckningsreglerna. Detta föran-
ledde inte någon som helst kritik från FI.
Vid styrelsemöten i Banken lämnades rapportering med avseende på beräkning

av marknadsrisken enligt kapitaltäckningsreglerna
Vid styrelsemöten i Banken under åren 2007–2010 lämnades rapportering om mark-
nadsrisken i Banken beräknad enligt kapitaltäckningsreglerna. Stefan Dahlbo hade
ingen anledning att ifrågasätta beräkningen av marknadsrisken, särskilt som Banken
överlämnat omfattande underlag för beräkningen av marknadsrisk enligt kapital-
täckningsreglerna till FI inom ramen för FI:s särskilda undersökning av komplexa
produkter. Detta föranledde inte någon kritik från FI.
Den dagliga operativa rapporteringen av dagsresultat från Trading samt ackumulerade

dagsresultat för Trading som rapporterades vid styrelsemöten gav också Stefan Dahlbo
intrycket att den rapporterade marknadsrisken var rimlig.
Därtill kommer att Banken hade en mycket god kapitalsituation: Kapitaltäcknings-

kvoten, alltså relationen mellan kapitalbas och kapitalkrav för en bank, uppgick till
omkring 2.
Sid 966
FI har i januari 2009 bedömt Banken som tillräckligt kapitaliserad

FI har i januari 2009 bedömt Banken som tillräckligt kapitaliserad med tillgång till
information om Bankens exponeringar i Tradingportföljen och Bankens beräkning av
marknadsrisken.
FI har också erhållit omfattande information om Banken, dess exponeringar i Trading-

portföljen och dess beräkning av marknadsrisken inom ramen för sina olika
granskningsärenden. Hit hör framförallt följande granskningsärenden: 1) Beviljandet
av bankrörelsetillstånd, 2) Undersökning med anledning av inkommen incidentrapport,
3) Undersökning av hantering och värdering av komplexa produkter i Banken, 4) IKU
och samlad kapitalbedömning, 5) Tillståndsverifiering, 6) Platsundersökning avseende
kreditrisker och finansiering. Såvitt Stefan Dahlbo känt till har Banken haft regel-
bundna möten med FI och informerat FI om relevanta förhållanden. Stefan Dahlbo har
inte känt till annat än att Banken försett FI med korrekta och relevanta uppgifter om
Banken och HQ AB.
I januari 2009 bedömde FI Banken som tillräckligt kapitaliserad mot bakgrund av den
information om Bankens exponeringar som FI erhållit. Av FI:s rapport Dnr 08-8349
”Första granskningen av företagens interna kapitalutvärderingar – återkoppling av
våra iakttagelser” framgår att FI i samband med SKB-arbetet kontrollerat att man
korrekt beräknat kapitalkraven enligt pelare 1:
”Utifrån våra iakttagelser kan vi konstatera att de flesta av företagen i stort sett
på ett korrekt sätt har beräknat de lagstadgade kapitalkraven för de s.k. pelare
1-riskerna”.
Stefan Dahlbo har därför inte haft anledning att ifrågasätta beräkningen av marknads-
risk i Banken. Tvärtom.
ATOS har granskat Risks kontroller avseende marknadsrisken

Vid möte i Revisionskommittén den 11 juni 2008, då ATOS föredrog den förstudie
som genomförts i syfte att ta fram förslag till inriktning på oberoende granskning,
efterfrågade Stefan Dahlbo en ansats att basera granskningen på att identifiera
Sid 967
väsentliga risker och om det fanns kontrollsystem som tog hand om detta. Vidare efter-
frågades registeranalyser i syfte att identifiera avvikande mönster.
I samband med ATOS granskning av Risk under 2009 gjorde ATOS en uppföljning av
FI:s granskningsärenden och gjorde ATOS bedömningen att vad ”avser marknads-
riskerna är det vår övergripande bedömning att RM arbetar på ett sätt som gör att
man löpande kontrollerar verksamheten”. Stefan Dahlbo har därför inte haft anledning
att ifrågasätta Bankens beräkning av marknadsrisken. Tvärtom.
Nasdaq OMX och SEB Futures säkerhetskrav

Banken lämnade transparant information till FI om de säkerhetskrav som Nasdaq
OMX och SEB Futures begärde och de säkerheter som Banken ställde.
Säkerhetskraven var således kända för FI när FI bedömde att Banken var tillräckligt
kapitaliserad mot bakgrund av den information om Bankens exponeringar som FI
erhållit. Stefan Dahlbo har därför inte haft anledning att ifrågasätta Bankens beräkning
av marknadsrisken. Tvärtom.
FI:s frågor om beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk i IKU ärende som

inleddes 2009
Stefan Dahlbo har inte fått någon signal om att FI ställt frågor om och begärt förtydli-
ganden gällande beräkningen av kapitalkrav för marknadsrisk före styrelsemötet i
Banken den 13 april 2010, då detta rapporterades av Risk. I samband med detta
styrelsemöte rapporterade Risk att Mattias Arnelund och Agneta Norgren träffat FI,
varvid vissa frågor klarats ut, och att Banken lämnat ett skriftligt svar till FI den 24
mars 2010. Det antyddes därför inte annat än att Banken klarat ut FI:s frågor om
beräkningen av marknadsrisken med FI. Stefan Dahlbo fick därför inte då heller
anledning att ifrågasätta Bankens beräkning av marknadsrisken.
Sid 968
4.7.3.3.3 Kapitalbrist i HQ AB och Banken
Värderingsreserv
Kapitalbasen skulle inte ha reducerats för påstådd ”osäkerhet om värderingen” och
påstådd avsättning till ”värderingsreserv” skulle inte ha skett.
Värderingen var i enlighet med IAS 39 och därför tillförlitlig. Enligt den ordning som
gällde slog redovisningsreglerna i IAS 39 och den externa redovisningen igenom för
beräkningen av kapitalbasen enligt kapitaltäckningsregelverket. För de förhållanden
som påstås av käranden – osäkerhet i modellvärderingen respektive illikviditet –
föreskrevs det inte några justeringar, s.k. försiktighets- eller stabilitetsfilter, i kapital-
täckningslagen eller i sådana myndighetsföreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
De myndighetsföreskrifter som åberopats av käranden utgjorde inte försiktighets- eller
stabilitetsfilter. Stabilitetsfilter infördes först mer än ett år efter det att FI återkallat
Bankens tillstånd.
Stefan Dahlbo uppfattade Banken och HQ AB som överkapitaliserade

Banken hade inledningsvis en målsättning om en kapitaltäckningsgrad på lägst 15
procent, och från den 31 januari 2008 lägst 10 procent. Bankens målsättning, och
uppfyllelse, har alltid överstigit de lagliga kraven. Banken har alltså alltid hållit ett
kapital som legat väl över det legala kapitalkravet på åtta procent enligt pelare 1.
Stefan Dahlbo uppfattade Banken och HQ AB som överkapitaliserade, en uppfattning
som, såvitt Stefan Dahlbo har förstått, också delades av FI under den relevanta
perioden.
Kapitaltäckningen granskades också av KPMG. HQ AB och Banken hade, såvitt

Stefan Dahlbo kunnat uppfatta, alltid en stor marginal vid beräkningen av det erforder-
liga kapitalet, och fanns det en bra dialog med FI i dessa frågor. Stefan Dahlbo fick
aldrig någon indikation på att FI hade en annan uppfattning.
Sid 969
Banken och HQ AB har utan avbrott fullgjort sin rapporteringsskyldighet

FI beskrev den 17 september 2007 kapitaltäckningsrapporteringen som ett av FI:s
viktigaste verktyg för att bedöma riskerna i instituten under tillsyn, och aviserade att FI
skulle komma att genomföra fördjupade kontroller av kapitaltäckningsrapporteringen.
Undersökningen skulle bestå i att FI tog kontakt med de berörda bolagen och begärde
in bakgrundsmaterial till kapitaltäckningsrapporten.
Banken och HQ AB fullgjorde utan något avbrott sin rapporteringsskyldighet och

lämnade till FI kapitaltäckningsrapport och rapport för stora exponeringar för Banken
och för Hagströmer & Qviberg-gruppen. Stefan Dahlbo utgår ifrån att FI begärt in
bakgrundsmaterial till kapitaltäckningsrapporterna från Banken, och inte haft några
invändningar mot Banken. I vart fall har inte Stefan Dahlbo känt till annat eller att FI
skulle ha varit av annan uppfattning. FI har hur som helst erhållit underlag från Banken
som visar hur Banken beräknade kapitalkrav enligt kapitaltäckningsreglerna. Detta
föranledde inte någon som helst kritik från FI.
Vid styrelsemöten i Banken lämnades rapportering i kapitaltäckningsfrågor

enligt kapitaltäckningsreglerna
Vid styrelsemöten i Banken under åren 2007–2010 lämnades rapportering i kapital-
täckningsfrågor enligt kapitaltäckningsreglerna. Stefan Dahlbo hade ingen anledning
att ifrågasätta beräkningen av kapitaltäckning eller kapitaltäckningsgrad särskilt som
Banken överlämnat omfattande underlag för beräkningen av kapitalkrav enligt kapital-
täckningsreglerna till FI inom ramen för komplexa produkter. Detta föranledde inte
någon som helst kritik från FI.
Därtill kommer att Banken hade en mycket god kapitalsituation: kapitaltäcknings-

kvoten, alltså relationen mellan kapitalbas och kapitalkrav för en bank, uppgick till
omkring 2.
FI bedömde att Banken var tillräckligt kapitaliserad

Bankens kapitaltäckning behandlades första gången i samband med ansökan om
bankrörelsetillstånd. I riskavvägd balansräkning för HQ AB och Banken redovisades
Sid 970
bl.a. riskvägt belopp för aktiekursrisker samt summa riskvägt belopp för risker i
handelslagret samt råvarupris- och valutarisker samt kapitalkrav och kapitaltäcknings-
grad för de kommande åren. FI gjorde sedan en SKB av Banken såväl i januari 2009
som i april 2010. Den process som ledde fram till dessa beslut var mycket noggrann.
FI:s underlag för sina bedömningar var mycket omfattande, detaljerat och uppdaterat.
FI bedömde i dessa sammanhang att Banken var tillräckligt kapitaliserad i förhållande
till den risk som FI uppfattade att verksamheten var exponerad för. Stefan Dahlbo hade
därför ingen anledning att misstro rapporteringen.
4.7.3.3.4 Felaktigt supplementärt kapital under år 2007

Det var inte felaktigt att räkna skuldförbindelsen som supplementärt kapital. Frågan
om hanteringen av de konvertibla förlagslånen vid beräkningen av det supplementära
kapitalet baseras på de villkor som definierades i kapitaltäckningsföreskriften. HQ-
koncernen följde den trappa som var korrelerad till återstående löptid. Reglerna är
komplicerade och inte helt enkla att tillämpa.
Under våren 2008 diskuterade Agneta Norgren och FI om FI kunde godta att förlags-
lånen räknades som supplementärt kapital i HQ-koncernen. Frågan var därför känd för
FI.
Den påstådda bristen har under alla förhållanden åtgärdats. Vid styrelsemöte i HQ AB
den 16 juli 2008 föreslog Mikael König att styrelsen borde överväga att lösa in
konvertibelprogram 2007/2011:II, huvudsakligen beroende på att det befintliga
programmet, med en löptid på tre år, inte fullt ut kunde utnyttjas för kapitaltäcknings-
ändamål. Programmet borde ersättas av ett nytt program på fem års löptid med lägre
konverteringskurs, vilket skulle vara mer ändamålsenligt för kapitaltäckningsändamål
och mer gynnsamt för personalen. Styrelsen beslutade att uppdra åt Mikael König att
utreda förutsättningarna för att lösa in konvertibelprogram 2007/2011:II och ta fram ett
nytt konvertibelprogram för personalen med liknande villkor.
Sid 971
Vid styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 16 juli 2008 beslutade styrelsen att fast-
ställa förslag om återköp av konvertibler utgivna under HQ AB:s personalkonvertibel-
program 2007/2011:II samt antagande av HQ AB:s personalkonvertibelprogram
2008/2013, innefattande emission och överlåtelse av högst 1 200 000 konvertibler
(Konvertibler 2008/2013).
4.7.3.4 Närmare om delegationer
4.7.3.4.1 Inledning
Det övergripande ansvaret för sammanställning och uppdatering av instruktionerna
åvilade ursprungligen chefsjuristen och sedermera compliance officer. Det var dock
varje affärsområdeschefs/avdelningschefs eget ansvar att till chefsjuristen/compliance
officer fortlöpande anmäla varje ändring i arbetsrutiner eller verksamhetens inriktning
som kunde påverka innehållet i befintliga instruktioner. Det ålåg VD att vidta åtgärder
till säkerställande av att verksamheten bedrevs i enlighet med gällande lagstiftning och
andra för verksamheten gällande bestämmelser. VD ansvarade för att bankens verk-
samhet fortlöpande övervakades och kontrollerades. Chefen för respektive ansvars-
område ansvarade för den löpande kontrollen av verksamheten. I det fall det uppstod
väsentliga fel eller avvikelser från de normala rutinerna skulle VD och chefen för Risk
informeras. Risk skulle dagligen granska alla bankens egna lagerpositioner. I Banken
svarade funktionen för regelefterlevnad, Compliance Office, för övervakning av att
Banken följde gällande regelverk samt att styrelse, ledande befattningshavare och
anställda fick den utbildning och information respektive de råd och det stöd som
fordrades för att verksamheten skulle kunna bedrivas på ett betryggande och sunt sätt
enligt tillämpliga regelverk. Compliance Office ansvarade vidare för att identifiera och
minimera risken för att verksamheten bedrevs i strid med gällande regelverk.
4.7.3.4.2 Delegation beträffande kapitalfrågor

Enligt arbetsordningen för VD i Banken svarade VD för att Bankens bokföring full-
gjordes enligt lag.
Sid 972
Enligt arbetsordningen för Risk var Risk ansvarig för koncerngemensam rapportering
av kapitaltäckning. Risk skulle upprätta kapitaltäckningsrapport och löpande uppdatera
och tillställa styrelsen IKU:n.
Enligt risk- och säkerhetspolicyn skulle styrelsen besluta om de risklimiter som skulle
gälla för Tradingen som helhet. Dessa skulle ligga inom ramen för FI:s föreskrifter och
lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Risk skulle granska och
till- eller avstyrka förslag på nya riskmandat och ändringar i existerande mandat vilka
styrelsen beslutade om.
Enligt finanspolicy och instruktion ansvarade Finans för analys och rapportering av
likviditetsbehov. VD eller Balansräkningskommittén skulle fastställa storleken på det
belopp som skulle finnas tillgängligt för erforderlig finansiell beredskap. Finans skulle
tillse att likviditetsrapport upprättades dagligen.
Enligt instruktionen för Ekonomiavdelningen ansvarade Ekonomi för löpande redo-

visning och rapportering för samtliga företag i HQ-koncernen.
Ansvarig för verksamheten inom Investment Banking var chefen för Investment
Banking. Verksamheten omfattade Trading. Enligt Tradinginstruktionen var chefen för
Trading ytterst ansvarig för värderingen som låg till grund för risk- och resultat-
beräkningen. I sin egenskap av chef för Investment Banking fortsatte Fredrik Crafoord
att utöva det ansvar för värderingen av den del av Tradingportföljen som kallades FC-
portföljen, eller avvecklingsportföljen. Risks ansvar bestod i att Risk skulle kontrollera
värderingen av Tradingportföljen.
4.7.3.4.3 Delegation beträffande årsredovisningar och styrelsens yttranden

Enligt arbetsordningen för VD i Banken ansvarade VD för att bankens externa
rapporteringsskyldighet fullgjordes i enlighet med gällande bestämmelser.
Sid 973
Enligt instruktionen skulle Ekonomi tillse att korrekt information om bolagens

finansiella ställning lämnades vid fastställda tidpunkter och att denna följde vid var tid
gällande regler och lagstiftning. Ekonomi skulle säkerställa att man vid var tidpunkt
följde gällande redovisningsregler. Aktuella redovisningsprinciper stod att finna i
senast publicerade årsredovisning. Ekonomi ansvarade för delårsrapport, boksluts-
kommuniké och årsredovisning. Ekonomi ansvarade för samordning av extern
revision. Ekonomichefen skulle bl.a. tillse att verksamheten bedrevs i överens-
stämmelse med gällande lagstiftning och föreskrifter, övriga regler för verksamheten
samt interna instruktioner och bl.a. tillse att adekvata åtgärder vidtogs för hanteringen
av sedvanliga frågor som uppkommer i samband med årsskiften.
4.7.3.4.4 Delegation beträffande riskhantering

Enligt arbetsordningen för VD i Banken skulle denne löpande följa och granska
utvecklingen av bankens risknivå och tillse att efterlevnaden av interna instruktioner
för styrning och kontroll av risker kontrollerades fortlöpande. VD skulle tillse att FI
erhöll information om väsentliga förändringar av bankens organisation eller verksam-
het samt att FI i övrigt fick den information som fordrades för att upprätthålla
inspektionens förtroende för bankens verksamhet.
Enligt arbetsordningen var Risk ett stabsorgan inom Banken som ansvarade för
identifiering, mätning, styrning, rapportering och kontroll över de risker som var
förknippande med Bankens risker. Risk var vidare en centralt ansvarig funktion för
koncernens övergripande riskhantering. Ansvaret för riskhanteringen låg dock i första
hand inom varje affärsområde samt Back-office under överinseende av och kommuni-
kation med Risk och övriga stabsfunktioner. Det operativa övergripande ansvaret för
riskhanteringen ålåg Risk beträffande marknadsrisker, likviditetsrisker, finansierings-
risker, valutarisker, ränterisker, operativa risker, kreditrisker, motpartsrisker och etiska
risker. Ansvaret för legala risker vilade på Juristavdelningen. Med riskhantering för-
stods alla former av förebyggande åtgärder som syftade till att förhindra eller begränsa
såväl oönskade risker som skadeverkningar. Riskhantering omfattade också alla former
av kontroll av att de förebyggande åtgärderna fungerade på ett tillfredsställande sätt. I
Sid 974
första hand skulle det ske en löpande kontroll inom respektive ansvarsområde för
vilken respektive chef svarade. Risk utgjorde en från linjeorganisationen fristående
funktion och ansvarade för en oberoende löpande kontroll. Den tredje komponenten i
riskhanteringen utgjordes av de åtgärder som skulle vidtas om och när de före-
byggande åtgärderna inte fungerade som avsett. Risk ansvarade för att:
– implementera riktlinjer och rutiner för identifiering av de risker som fanns i Bankens
verksamhet, metoder och system;
– identifiera de risker som fanns i Bankens verksamhet, metoder och system;
– kontrollera och utvärdera att Bankens riktlinjer och rutiner var ändamålsenliga och
effektiva med beaktande deras syfte;
– övervaka dagligen att gällande mandat och limiter efterlevdes, övervaka löpande att
gällande interna riktlinjer och rutiner rörande riskhanteringen efterlevdes;
– kontrollera att alla brister som identifierats rörande Bankens riskhantering åtgärdas
på ett ändamålsenligt och adekvat sätt;
– granska och bedöma alla förslag till förändringar i verksamheten som påverkade
Bankens risktagande på ett avgörande sätt;
– granska och till- eller avstyrka förslag på nya risklimiter och ändringar i existerande
mandat vilka styrelsen beslutade om;
– ansvara för Bankens och koncernens övergripande försäkringsskydd inom ramen för
lämnade riktlinjer;
– månatligen genomföra en marknadsvärdering av Tradingportföljen.
4.7.3.4.5 Ytterligare rutiner på avdelningsnivå

Enligt risk- och säkerhetspolicyn ansvarade också chefen för respektive ansvarsområde
för att det fanns rutiner och regler för all reguljär verksamhet, vilka skulle vara doku-
menterade. Sådana rutinbeskrivningar har t.ex. funnits för marknadsvärdering,
volatilitetsavstämning och riskrapport. Chefen för respektive ansvarsområde ansvarade
vidare för den löpande kontrollen av verksamheten. Stefan Dahlbo har inte fått någon
rapport om några för målet väsentliga avvikelser från dessa instruktioner.
Sid 975
4.7.3.5 Närmare angående särskilda omständigheter till grund för ond tro
4.7.3.5.1 FI godkände Tradings egenhandel med de förutsättningar som

angavs i samband med beviljandet av bankrörelsetillstånd
Som redovisades i ansökan om bankrörelsetillstånd bestod balansräkningen i Banken
till stor del av värdepapper innehavda för egen räkning, ett innehav som kunde variera
kraftigt mellan olika tidpunkter avseende sammansättning och omfång. Inom Trading
bedrevs handel med aktier och derivat för egen räkning, med inriktning mot risk-
arbitrage samt market making. I riskavvägd balansräkning för HQ AB och Banken
redovisades bl.a. aktiekursrisker samt summa riskvägt belopp för risker i handelslagret
samt råvarupris- och valutarisker. FI hade i samband med beviljandet av bankrörelse-
tillstånd godkänt verksamheten som sådan med de förutsättningar som angavs.
4.7.3.5.2 Styrelsen har ägnat stor uppmärksamhet åt Tradingportföljen

Det var därför naturligt att styrelsen ägnade stor uppmärksamhet åt Tradingportföljen.
Olika delar av organisationen – främst VD, Risk, Tradingchefen och chefen för
Investment Banking – rapporterade således löpande om utvecklingen, och styrelsen tog
från tid till annan ställning till en mängd uppkommande frågor. Det handlade om
Bankens strategi, om jämkningar i organisationen och instruktionerna, om värderingen
av Tradingportföljen, om mandatet för verksamheten - olika begränsningar med
avseende på Tradingportföljens omfattning och risktagandet i handeln - och om
fullföljandet av den avveckling av vad som kom att kallas FC-portföljen. Det var också
naturligt att styrelsen fick löpande information om sådana förhållanden gällande
Tradingportföljen som senare kom att omfattas av rapporteringen vid styrelsemöten.
4.7.3.5.3 Styrelsens roll med avseende på Trading var att säkerställa att det
fanns en lämplig organisation, och att verksamheten bedrevs
under betryggande former
Det finns anledning att framhålla att styrelsens roll med avseende på Trading var att
säkerställa att det fanns en lämplig organisation, och att verksamheten bedrevs under
betryggande former. Banken hade en mycket omfattande katalog av instruktioner och
rutinbeskrivningar. Styrelsen tog ställning till Bankens strategi, medan chef för
Trading, och senare chefen för Investment Banking, var ansvarig för positionstagandet
Sid 976
och ytterst ansvarig för värderingen som låg till grund för risk- och resultatberäkning-
en. Enligt risk- och säkerhetspolicyn hade styrelsen delegerat ansvaret för riskhanter-
ingen till Balansräkningskommittén, VD, säkerhetschefen och Risk. Enligt instruk-
tionen för Ekonomifunktionen ansvarade chefen för Ekonomi & Redovisning bl.a. för
externrapportering. Såvitt Stefan Dahlbo känner till följdes instruktionerna.
4.7.3.5.4 Ansvaret för tradingverksamhetens teknikaliteter, inklusive

värderingen, åvilade andra än styrelsen enligt de instruktioner
som meddelats i Banken
Handeln skedde med avancerat datorstöd i ORC och bedrevs inte och kunde inte
bedrivas av styrelsens ledamöter, utan detta krävde specialister såsom Fredrik
Crafoord, Tamer Torun och övriga anställda på Trading. Med tanke på att materian var
mycket komplex kunde det inte heller krävas av enskilda styrelseledamöter att de hade
full insikt i verksamheten. Stefan Dahlbo har inte själv kunnat utvärdera enskilda
positioner eller Tradingportföljens sammansättning, eftersom han inte haft tillgång till
datorstöd i ORC och saknade kompetens för att göra detta, och han såg det inte heller
som sin uppgift att göra detta. Liksom i många andra sammanhang har Stefan Dahlbo
litat på, och måste styrelsen kunna lita på, den information som den fick från olika
delar av organisationen, främst VD, Risk, Ekonomi, chef för Tradingen och chefen för
Investment Banking.
4.7.3.5.5 Styrelsen var beroende av de kontroller och den redovisning som

gjordes av andra
Stefan Dahlbo saknade för egen del erfarenhet och närmare kunskaper om den tekniskt
mycket komplicerade tradingverksamheten, och var han därför beroende av de
kontroller och den redovisning som gjordes av andra, därtill särskilt förordnade
personer, främst Risk och revisorer. I sammanhanget kan erinras om att Revisors-
nämnden inte ansett att HQ AB:s och Bankens revisorer, gjort något fel vid revisionen
av Bankens värdering av Tradingportföljen.
Sid 977
4.7.3.5.6 Genom de kontroller och den redovisning som lämnades av andra

fick styrelsen – och Stefan Dahlbo – bekräftat att det fanns en
lämplig organisation, och att verksamheten bedrevs under
betryggande former
Käranden påstår på olika ställen att Stefan Dahlbo haft ”skyldighet att tillägna sig de
kunskaper som hans uppdrag som styrelseordförande och ledamot krävde”. Om
påståendet ska tolkas som ett påstående om att Stefan Dahlbo som styrelseordförande
och ledamot av styrelsen haft skyldighet att närmare sätta sig in i tradingverksam-
hetens teknikaliteter, så bestrids det påståendet. Stefan Dahlbo hade rätt att utgå ifrån
att Bankens kontrollapparat, bemannad med erfaren och kompetent personal, liksom
tidigare fullgjorde sin uppgift, särskilt som kontrollfunktionerna expanderade kraftigt i
ett längre perspektiv, och Banken under hans ledning i en dialog med FI och med stöd
av externa konsulter löpande utvecklat sin organisation och anpassat sig till nya inter-
nationella regelverk. Inte heller revisionen gav honom någon anledning att ifrågasätta
styrelsens beslut om utdelning för 2007, 2008 eller 2009.
Stefan Dahlbo har aldrig försökt dölja potentiella eller akuta problem, utan istället, då
anledning förekommit, på ett kraftfullt sätt ingripit och tagit initiativ till utredning. Ett
exempel på Stefan Dahlbos initiativ till utredning av potentiella problem utgör hans
medverkan vid tillsättningen av fem olika arbetsgrupper vid sammanträdet i HQ AB:s
styrelse den 15 april 2010.
4.7.3.5.7 Styrelsens administration av Tradingportföljen var en serie

affärsbeslut
Utgångspunkten för kärandens skadeberäkning är att ”Tradingportföljen i det
hypotetiska scenariot hade avvecklats under ordnade former och betydligt tidigare om
svarandena inte hade varit oaktsamma”. Styrelsens administration av Tradingport-
följen var emellertid en serie affärsbeslut, baserade på den information som organisa-
tionens olika delar lämnade. I efterhand kan naturligtvis – som alltid – diskuteras om
det ena eller det andra beslutet borde ha haft ett annat innehåll. Det är en grund-
läggande regel i all affärsverksamhet att åtgärder som ledamöterna i en styrelse vidtar i
syfte att de ska vara företagets bästa inte i efterhand ska kunna läggas dem till last som
Sid 978
skadeståndsgrundande vårdslöshet, och att ramarna för denna styrelsens frihet att välja
mellan olika alternativ måste vara mycket vida.
Vad käranden i skadeståndsmålet gör är att med facit i hand påstå att beslut, som
fattats i den löpande verksamheten med syftet att vara till Bankens bästa, men som
kanske i efterhand visat sig vara mindre lyckade, utgör klandervärd och skadestånds-
grundande vårdslöshet.
Kärandens skadeberäkning skiljer sig inte från en beräkning som grundas på ett
ogrundat påstående att vissa affärer borde HQ AB eller Banken inte ha gjort. En
styrelseledamot är inte en garant för att ett eller flera affärsbeslut som fattats i rörelsen
i efterhand ska visa sig vara lyckade för bolaget, och käranden kan sålunda inte heller
beräkna skada med utgångspunkt ifrån ett påstående att Banken borde ha avvecklat
Tradingportföljen tidigare än som skett.
4.7.3.5.8 Om HQ AB:s påståenden skulle vara korrekta har Stefan Dahlbo

– och styrelsen – vilseletts av den av HQ AB från ansvar
friskrivne Fredrik Crafoord
Stefan Dahlbo har inte haft någon anledning att misstro information och rekommenda-
tioner som lämnades av den kompetente Fredrik Crafoord. Det förtjänar att framhållas
att om kärandens påståenden i målet vore riktiga skulle detta innebära att Stefan
Dahlbo och styrelsen i Banken hade vilseletts av den av HQ AB från ansvar friskrivne
Fredrik Crafoord. I kärandens påståenden i målet förutsätts att Fredrik Crafoord på
olika sätt agerat för att manipulera resultat och värdering av Tradingportföljen och att
Fredrik Crafoord agerat i strid med, och på direkt motsatt sätt, i förhållande till de
beslut som fattats av styrelsen, och att hans förklaringar syftat till att dölja detta. Om
kärandens påståenden är riktiga måste käranden ha förlorat sin möjlighet att utkräva
styrelsens ansvar för Fredrik Crafoords agerande genom att friskriva Fredrik Crafoord
från ansvar. Käranden har genom denna åtgärd dels i alla delar ratihaberat och godkänt
Fredrik Crafoords agerande dels betagit styrelsen möjligheten att i förekommande fall
regressvis utkräva ansvar av Fredrik Crafoord.
Sid 979
Stefan Dahlbo bestrider att kärandens påstående att eftersom svarandena har påstått att
HQ AB och Banken hade fullgoda rapporteringsrutiner och god internkontroll har ”HQ
… att utgå ifrån att information förts vidare till svarandena; från VD, från revisions-
utskottet eller från de ledamöter i endera styrelsen som fått del av viss information”.
Påståendet är i strid med principen om individuellt ansvar. Stefan Dahlbo bestrider i
vart fall kärandens påstående att ”hela händelseförloppet och all bevisning avseende
ond tro [har] relevans för varje enskild svarande” inte minst eftersom stora delar av
händelseförloppet upptas av påståenden som inte förts vidare till svarandena. Påståen-
dena är nämligen i stora stycken skeva, missvisande och direkt felaktiga.
4.7.3.6 Närmare om FI:s tillsyn
4.7.3.6.1 Bankens ansökan om bankrörelsetillstånd

Banken (dåvarande Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB) ansökte om bank-
rörelsetillstånd den 24 augusti 2005. Att Risk/Finans/Kredit var organiserade i en
gemensam enhet redovisades för FI. Detsamma gäller organisationen av Compliance/
Juridik. FI fick alla nödvändiga upplysningar för att förstå att Banken hade en stor
tradingportfölj och att den verksamheten skulle fortsätta. FI fick detaljerad information
om bl.a. handelslagret.
FI beviljade Bankens ansökan om tillstånd att bedriva bankrörelse genom beslut den
25 januari 2006. I beslutet konstaterade FI att Banken avsåg att bedriva värdepappers-
rörelse i motsvarande omfattning som dittills.
4.7.3.6.2 Bankens incidentrapportering (FI:s ärende nr 07-8526)

Den 27 september 2007 rapporterade Banken till FI att en händelse hade uppdagats
som innebar att en handlare hade lagt in felaktiga uppgifter i Bankens affärssystem i
syfte att dölja vissa faktiska positioner.
Av FI:s minnesanteckningar den 8 oktober 2007, som Magnus Löfgren författade,

framgår att Edge-effekten hade kontrollerats dagligen.
Sid 980
FI noterade att FI i en fördjupad undersökning skulle kontrollera att IFRS, Basel II och
MiFID hade fått genomslag i Bankens policys och instruktioner.
FI:s undersökning avseende Bankens incidentrapportering avslutades den 30 maj 2008.

FI konstaterade då att Banken hade åtgärdat de fel och brister som hade möjliggjort
incidenten.
4.7.3.6.3 FI:s undersökning avseende komplexa produkter (FI:s ärende nr

07-9289)
Inledning
Den 12 oktober 2007 upprättade FI ett planerings- och uppföljningsunderlag som
inledde ärende nr 07-9289. Ärendet avsåg en undersökning som skulle kartlägga
Bankens hantering, värdering och exponering mot komplexa produkter. Med komplexa
produkter avsågs ”sådana produkter där marknadsvärden saknas eller där företaget
anser att de inte är rättvisande och i stället använder teoretiska modeller för
värdering”. Undersökningen skulle bl.a. innefattat frågan hur värderingen gick till;
modeller, genomförande och dokumentation. Den skulle också innefatta en analys av
riskkontrollfunktionens roll i samband med dessa produkter. Kartläggningen av
Bankens värdering var i förhållande till IFRS, vilket hade noterats i FI:s minnes-
anteckningar den 8 oktober 2007 i anledning av Bankens incidentrapportering.
Den 15 oktober 2007 aviserade FI att en plastsundersökning skulle genomföras. FI

ville bl.a. träffade den person som var ytterst ansvarig för värderingen som ligger till
grund för risk- och resultatberäkning. FI förstod alltså att det fanns en person som
ytterst var ansvarig för att värderingen var korrekt. I samband med platsunder-
sökningen fick FI träffa Fredrik Crafoord.
Av Bankens förslag den 15 november 2007 till agenda inför FI:s platsbesök den 20
november 2007 framgår också att FI skulle intervjua Fredrik Crafoord i hans egenskap
av ansvarig för värdering av Tradingportföljen, liksom medarbetare på Risk för en
genomgång av rutin för kontrollvärdering av Tradingportföljen. Det är tydligt att
Sid 981
ärendet avseende komplexa produkter var inriktad på riskfrågor och framförallt på

värdering.
Banken gav in ett flertal handlingar i ärendet avseende komplexa produkter. Dessa
diariefördes emellertid inte i ärendet.
FI:s undersökningsPM den 7 januari 2008

FI upprättade den 7 januari 2008 en PM som avsåg undersökningen av Banken i
ärendet avseende komplexa produkter.
Av PM framgår att Agneta Norgren hade uppgett till FI att hon ansåg att Risk hade
tillräckliga resurser.
I PM konstaterades bl.a. att Risk var oberoende vad avsåg Trading och att Risk
ansvarade för bl.a. att månatligen genomföra en marknadsvärdering av Tradingport-
följen. FI bedömde att Banken uppfyllde 12 § i FI:s allmänna råd om hantering av
marknads- och likviditetsrisker, eftersom Risk var åtskild från positionstagande
enheter. FI ansåg emellertid att Risk hade för många funktioner. Påpekandet att Risk
hade för många funktioner var ingen allvarlig kritik eftersom detta var storbankernas
lösning. Banken genomförde de ändringar som FI önskade.
FI bedömde att Banken uppfyllde FI:s allmänna råd när det gällde att vara ansvariga
för den dagliga uppföljningen av marknadsrisk men var tveksam till om Banken hade
tillräckliga resurser för att göra en tillräckligt frekvent oberoende värdering av
tradingens innehav. FI hade konstaterat att Risk genomförde en månatlig marknads-
värdering av Tradingportföljen. Påpekandet med avseende på ”en tillräckligt frekvent
oberoende värdering” innebär att FI var tveksam till om det var tillräckligt med en
månatlig värdering. FI ansåg alltså att det kanske kunde vara bra om dessa kontroller
genomfördes fler gånger i månaden. Detta var alltså inte heller någon allvarlig
invändning.
Sid 982
FI bedömde att det inte var tillräckligt att Risk gjorde en kontroll en gång i slutet av
månaden och ibland några stickprovskontroller. FI uttalade förståelse för att det var
svårt att göra en oberoende värdering dagligen men ansåg att en bank av Bankens
storlek borde göra kontroller/oberoende värdering åtminstone två gånger i veckan och
därtill göra stickprovskontroller som handlarna inte känner till på förhand. FI:s
påpekande gick ut på att ”kontroller/oberoende värdering” borde göras oftare än en
gång i månaden. Detta betyder att inte att Banken oftare borde göra en oberoende
värdering av det slag som Banken gjorde en gång månaden. Det var tillräckligt att
Banken med större frekvens gjorde någon form av kontroll. Detta var ingen allvarlig
anmärkning utan fråga om förbättringsåtgärder.
FI redogjorde för Bankens policies och instruktioner som omfattade komplexa

produkter och noterade bl.a. att instruktionen för Ekonomifunktionen; övergripande
ansvar och huvudsakliga arbetsuppgifter innehöll Bankens redovisningsprinciper.
FI bedömde att Banken hade alla nödvändiga instruktioner och uppfyllde inspek-
tionens allmänna råd på området.
FI redogjorde för Bankens riskmått med tillhörande limiter. FI bedömde att Banken
inte hade riskmått som var förenliga med best practice. Det fanns emellertid inget
sådant krav. De krav som fanns innebar att riskmåtten skulle vara tillfredsställande. FI
bedömde också att måtten var godtagbara för den verksamhet som Banken bedrev.
Banken uppfyllde alltså kraven.
FI:s uttalade att det var lite förvånande att Banken inte gjorde några stresstester med
tanke på att Banken handlade i komplexa och svårvärderade instrument. FI:s uttalande
beträffande stresstester måste bero på ett missförstånd. O/N-limiten var ett stresstest.
Av FI:s promemorior så framgår att detta var det sätt på vilket man gjorde stresstester.
FI konstaterade att chef för Trading var ansvarig för att indata vid den teoretiska
värderingen var korrekta.
Sid 983
FI bedömde att rapportering till styrelsen inte uppfyllde de allmänna råden eftersom
rapporterna saknade information om riskexponering och resultatinformation. Enligt FI
måste styrelsen ha svårigheter att få en total bild av den sammantagna risken och dess
koppling till intjäningen från tradingen. Banken tillmötesgick FI. I början av år 2010
började Banken skicka ut daglig information om riskexponering i form av uppgifter
om limitöverträdelse, däribland om O/N-limiten. Banken började skicka information
om det dagliga resultatet i Tradingportföljen.
FI redovisade de rekommendationer som KPMG hade lämnat efter sin process-

granskning år 2005. FI noterade bl.a. att KPMG hade angett att Edgen i huvudsak
grundade sig på ej tillförlitliga marknadsvärden. Vidare noterades att Banken hade
implementerat en del förändringar men bedömde att en del återstod att göra. FI
anmärkte att Bankens revisionsarbete inte var tillfredsställande eftersom chefen för
Risk/Finans/Kredit och andra personer i ledningen var delaktiga i beslut om vilka
undersökningar/områden som skulle granskas. FI bedömde vidare som inte tillfreds-
ställande att Banken inte hade gjort några övergripande undersökningar av Risks roll.
Detta är ytterligare ett exempel på en förändring i FI:s syn. Ordningen var ju tidigare
redovisad i Banken ansökan om bankrörelsetillstånd och då godkänd.
På grund av FI:s påpekande att Banken borde göra en övergripande undersökning av

Risks roll anlitade Banken ATOS som gjorde en granskning av Risk, inklusive Risks
granskning av Trading.
FI:s bedömningar innehöll ingen kritik beträffande Bankens värderingsprinciper. I FI:s

undersökningsPM fanns inget som på något sätt kunde uppfattas som allvarligt.
FI:s skrivelse den 4 februari 2008

Banken tillställdes en skrivelse den 4 februari 2008 med anledning av undersökningen
avseende komplexa produkter.
Sid 984
Syftet med undersökningen angavs ha varit att granska hur Banken efterlevde de
allmänna råden (FFFS 2000:10) om hantering av marknads- och likviditetsrisker i de
delar som behandlade hantering och värdering, utifrån Bankens handel med komplexa
produkter. Syftet angavs ha varit att även kartlägga tillämpade redovisningsprinciper
och upplysningar i årsredovisningen enligt FFFS 2006:16 om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag.
FI konstaterade att Risks roll var bl.a. att dagligen övervaka att gällande mandat och
limiter efterlevdes samt att Risk enligt Tradinginstruktionen skulle göra stickprovs-
kontroller av att ”stresstesten/riskmätningarna” gjordes enligt instruktionerna. Vidare
noterades att Risk dagligen tog fram rapporter.
FI konstaterade alltså att Banken gjorde stresstester. Att rapporter skickades till
styrelsen med information om riskexponering var föranlett av FI:s tidigare påpekande.
FI:s pressmeddelande den 6 februari 2008

Av ett pressmeddelande från FI den 6 februari 2008 framgick att åtta granskade banker
och värdepappersbolag, inklusive Banken, hanterade riskerna i handeln med svår-
värderade finansiella produkter på ett i stort sett bra sätt. Detta bekräftar att de
påpekanden som FI framförde till Banken i ärendet avseende komplexa produkter inte
var allvarliga.
Mikael Königs brev den 29 februari 2008

Som svar på FI:s brev den 4 februari 2008 skickade Mikael König ett brev författat av
Richard Berlin till FI den 29 februari 2008. Av brevet framgick bl.a. att Bankens skulle
återkomma med en redovisning beträffande Risks oberoende. Banken skulle även
återkomma till FI för samråd om ytterligare moment fordrades för en övergripande
stressmätning. Banken utbad sig att få återkomma i fråga om internrevisionens
organisation.
Sid 985
Richard Berlins redogörelse den 4 april 2008

I samband med HQ AB:s styrelsemöte den 4 april 2008 lämnade Richard Berlin en
redogörelse för undersökningen avseende komplexa produkter. Richard Berlin, som
hade deltagit vid FI:s platsbesök, förklarade att FI:s synpunkter skulle behandlas på
kommande styrelsemöte i Banken. Han förklarade vidare att Banken inte hade
anledning att uppfatta FI:s synpunkter som kritik mot hur verksamheten bedrevs utan
snarare som råd om hur kontrollen av verksamheten kunde förbättras.
Bankens uppföljning av FI:s synpunkter

Richard Berlin skickade ett mail till Magnus Löfgren den 18 april 2008. Han ville följa
upp Mikael Königs brev den 29 februari 2008 genom att informera FI om status i
arbetet med anledning av FI:s synpunkter i ärendet avseende komplexa produkter.
Denna kontakt har inte diarieförts hos FI. Göran Nirdén har senare klandrat Banken för
att inte ha återkommit, vilket alltså har varit felaktigt.
Kontakterna resulterade i att ett möte hölls med Banken och FI den 30 maj 2008.
Genom mail den 27 juni 2008 påminde Göran Nirdén Agneta Norgren om att Banken
enligt Mikael Königs brev den 29 februari 2008 skulle återkomma ”efter det att HQ
Banks styrelse behandlat ett par frågor”. Han noterade att FI genom Mikael Königs
brev den 29 februari 2008 delvis hade besvarat FI:s skrivelse den 4 februari 2008. Det
återstod emellertid två frågor och FI ville att Bankens VD skrev under ett brevsvar.
FI hade fått svar på de återstående frågorna vid mötet den 30 maj 2008 men FI ville att
svaren skulle framgår av ett brev underskrivet av Bankens VD.
Mikael König skickade ett brev till FI den 11 juli 2008. Brevet diariefördes samma dag
i FI:s ärende nr 07-9289 (komplexa produkter). Brevet besvarade de frågor som Göran
Nirdén hade hänvisat till i sitt mail den 27 juni 2008.
Sid 986
FI:s PM den 28 augusti 2008

I en PM den 28 augusti 2008 redogjorde Göran Nirdén för de frågor som FI hade tagit
upp i sin skrivelse den 4 februari 2008 och för HQ:s brevsvar dels den 29 februari
2008, dels den 11 juli 2008, liksom för underhandskonstakter med Agneta Norgren.
I PM angavs att Banken inte hade återkommit till FI i frågan om stressmätning som
Banken hade lovat i brevet den 29 februari 2008. Detta är ytterligare ett exempel på att
Göran Nirdén glömde bort vad han hade skrivit till Agneta Norgren den 27 juni 2008
om att endast två frågor återstod. Han hade också glömt bort att Magnus Löfgren och
Patrik Hellgren hade träffat Richard Berlin och Agneta Norgren den 30 maj 2008.
Göran Nirdéns slutsatser var i stor grad påverkade av FI:s bristfälliga diarieföring.
FI:s skrivelse den 16 september 2008

FI skickade en skrivelse till Mikael König den 16 september 2008 i ärendet avseende
komplexa produkter (FI:s ärende nr 07-9289).
Skrivelsen innehöll inga allvarliga synpunkter. Mycket av det som angavs i skrivelsen
var dessutom ett resultat av Göran Nirdéns missuppfattningar. Göran Nirdén och
Magnus Löfgren hade glömt kontakter som de hade haft med Banken.
Av skrivelsen framgick att FI inte var tillfredsställd med alla delar av Bankens svar,
men att FI skulle stänga undersökningsärendet. FI meddelade att den avsåg att följa
upp utestående punkter inom ramen för den samlade kapitalbedömningen (SKB) och
tillståndsverifieringen med avseende på införandet av MiFID-reglerna.
Den samlade kapitalbedömning som FI hänvisade till var ärende nr 07-12340. Med
tillståndsverifieringen med avseende på införandet av MiFID-reglerna avsågs FI:s
ärende nr 08-5689 som hade påbörjats den 23 juni 2008 och som även omfattade den
samlade kapitalbedömningen.
Sid 987
Mikael Königs skrivelse till FI den 21 september 2008

Den 18 september 2008 höll FI och Banken ett möte i ärende nr 08-5689 (MiFID och
SKB). Göran Nirdén hade i mail den 16 september infört mötet förutskickat att FI:s
skrivelse samma dag säkerligen skulle komma att diskuteras på mötet.
Mikael König skickade ett brev till FI den 21 september 2008. Brevet hänvisade till
inspektionens skrivelse den 16 september 2008 och till möte den 18 september 2008.
Mikael König förklarade att Banken hade uppfattat att FI skulle återkomma till Banken
för närmare vägledning av vilka eventuella förändringar som var påkallade avseende
de riskmått som Banken tillämpade. Denna uppfattning baserades på mötet den 18
september 2008.
Av brevet framgick beträffande övergripande stresstester att Banken avsåg att imple-
mentera ytterligare parametrar för mätning/prognostisering av ”worst case scenario”
av innehavda positioner. Målsättningen avgavs vara att implementeringen skulle vara
genomförd senast vid årsskiftet.
Frågan om övergripande stresstester hanterades därefter. Detta skedde antingen genom

att FI redde ut det missförstånd som uppenbarligen förelåg, nämligen att det bara var
storbankerna som hade detta och Banken hade tillräckliga stresstester, eller genom att
någon form av ”worst case scenario” infördes.
4.7.3.6.4 FI:s samlade kapitalbedömning (FI:s ärenden nr 07-12340, 08-

5689 och 08-11069)
Banken gav in omfattande material som kunde läggas till grund för en samlad
kapitalbedömning
FI begärde kompletterande information från Banken i brev den 12 oktober 2007. I
brevet angavs att informationen skulle dels komplettera den information som FI hade
mottagit vid möte den 8 oktober 2007 med anledning av Bankens incidentrapportering,
FI:s ärende nr 07-8526, dels vara ett stöd för FI:s SKB av Banken. Detta var första
gången som FI begärde uppgifter till stöd för SKB.
Sid 988
Först den 12 december 2007 registrerade FI ärende nr 07-12340 som gällde den SKB.
FI gjorde senare gällande att FI hade begärt att Banken skulle skicka in en IKU redan i
september 2007. Någon sådan begäran har inte kunnat återfinnas. I detta ärende finns
ingen hänvisning till att SKB, av allt att döma, påbörjades i ärendet avseende Bankens
incidentrapportering. Det fanns ingen möjlighet för FI att år 2010 avgöra vilka
handlingar som hade samlats in i den samlade kapitalbedömningen.
Till FI ingav Banken den 29 oktober 2007 det material som FI hade efterfrågat i ärende
nr 07-8526 (Bankens incidentrapportering). Materialet angavs utgöra kopior av det
material som FI hade begärt i ärendet nr 07-9289 avseende komplexa produkter. Men
materialet registrerades inte i nämnda ärende och inte heller fanns någon hänvisning
till att handlingar fanns i ärendet avseende Bankens incidentrapportering. Hand-
lingarna har återfunnits senare och år 2010 hade FI inte kunnat hitta handlingarna.
Bland handlingarna fanns ett Excel-dokument. Av dokumentet framgick risklimit-

utnyttjanden inklusive limitöverskridanden, som Banken alltså transparent redovisade
för FI. Av handlingen framgick också Edgen under perioden den 26 juli 2006 – den 26
juli 2007. Som högst var den redovisade Edgen ca 250 mkr. Vidare framgick säker-
hetskraven för derivatinstrument. Av denna framgick att säkerhetskraven låg i spannet
ca 1,2 – 2,2 mdkr.
Av handlingen framgick också information om kapitaltäckningen i Banken. Infor-

mationen avsåg perioden den 31 januari 2005 – den 31 juli 2007. De totala riskvägda
belopp som rapporterades per den 31 juli 2007 var ca 3 mdkr. Aktiekursrisken var per
den 30 juni 2007 angiven till 653 813 tkr.
Ytterligare en handling, benämnd Riskrapport Rutinbeskrivning, fanns bland de

handlingar som gavs in till FI. Av handlingen framgick att resultat över 100 tkr
automatiskt markerades och att de skulle analyseras och förklaras. Detta betyder att
Risk granskade alla resultat över 100 tkr. I handlingen beskrevs också att den
Sid 989
teoretiska Edgen hämtades automatisk från flik ”Orc-rapport”. Vid en förändring

större än 25 mkr skulle kontrolleras vad förändringen berodde på. Det noterades att
Edgen ibland kunde variera kraftigt från dag till dag, vilket oftast berodde på att ett
instrument som tidigare inte haft något pris i marknaden sedan hade det och att detta
pris var missvisande pga. illikviditet och därför skilda sig från det teoretiska priset. Det
noterades också att en ny ”template” kunde identifiera vilket/vilka instrument som
orsakade förändringen och att därmed kunde säkerställas att den teoretiska värderingen
var konsistent över tiden.
FI:s PM den 5 december 2007 i ärende nr 08-317

I FI:s ärende nr 08-317 finns en PM daterad den 5 december 2007, som Magnus
Löfgren har upprättat. Denna upprättades alltså innan Banken hade inkommit med sin
slutliga version av IKU. Magnus Löfgren kunde då ändå göra en SKB av Banken. De
förhållanden som FI inte hade invändningar mot var sådana som enligt FI borde kunna
förbättras inför nästa omarbetning av Bankens IKU. Men därefter ombads Banken att
ändå omarbeta sin IKU. Av denna PM framgår att detta emellertid inte var påkallat.
Trots att det inte var nödvändigt att i denna omgång arbeta om IKU så ville Banken
göra det.
FI noterade att Banken hade varit mycket sen i sin IKU-process. Detta förklaras av att
FI:s inte hade skickade något brev till Banken med begäran att Banken skulle komma
in med sin IKU, tidigare än FI:s kompletteringsbegäran i ärendet avseende Bankens
incidentrapportering. FI noterade att Banken inte hade skickat in sin IKU den sista
september och att FI därför hade kontaktat Banken för att påminna. Enligt PM erfor FI
att Banken hade missat FI:s anvisningar. Av PM framgår att Banken därefter hade
lämnat in en IKU men att FI ansåg att den inte processmässigt och valideringsmässigt
nådde upp till den nivå som önskades av såväl Banken som FI. FI noterade att Banken
därför borde ges mer tid och att en ny IKU emotsågs senast Q1 2008.
Av PM framgår också att Magnus Löfgren kunde dra slutsatser om Bankens riskprofil.
Sid 990
Av PM framgår också att det stora flertalet av de banker som omfattades av FI:s
bedömning inte hade använt sig av scenarioanalyser eller stresstester i någon större
omfattning. FI förvånades av att de flesta banker i sin IKU valt att inte validera om det
kapitalbehov som gavs av ”enklare modeller” för beräkning av pelare 1-risker
verkligen var adekvata i relation till bankens faktiska verksamhet och riskexponering.
Det som FI avsåg med validering hänger samman med att en bedömning av framtida
förhållanden skulle göras utifrån stresstester och detta skulle ge en indikation om
framtidsutvecklingen. Med validering avsågs alltså inte en överprövning av pelare 1-
riskerna.
FI konstaterade också att Banken inte hade validerat sina pekare 1-risker. Detta syftade
på framtida förhållanden.
Vidare konstaterades i PM att det saknades scenarioanalyser och stresstester i det

material som hade kommit in till FI, men att Banken hade förklarat att sådana analyser
och tester användes.
I PM noterade FI att ingen av bankerna lade sig enbart på pelare 1. Banken hade alltså
gjort tillägg för pelare 2.
Agneta Norgrens kontakter med Magnus Löfgren

Agneta Norgren skickade ett mail till Magnus Löfgren den 6 december 2007 med
kopia till Mattias Arnelund. Till mailet fanns ett utkast till IKU bifogat. Agneta
Norgren ombad Magnus Löfgren att återkomma med vad som absolut måste till/bort.
Det förekom mycket omfattande kontakter mellan framförallt Agneta Norgren, Mattias
Arnelund och Magnus Löfgren. Magnus Löfgren gjorde sitt bästa för att hjälpa Banken
och var tillmötesgående. Agneta Norgren och Mattias Arnelund fick råd och tips av
Magnus Löfgren. Men eftersom det inte alltid fanns klara och tydliga regler och
vägledningar var det ibland omöjligt.
Sid 991
Magnus Löfgren återkom till Agneta Norgren med vissa kommentarer. Kommen-
tarerna avsåg sådant som FI såg som ”brister hos det stora flertalet av de små/medel-
stora bankerna och deras IKU”. Magnus Löfgren förklarade att instituten genom
stresstester borde visa/validera att pelare 1-modellerna speglade den risk som instituten
hade. Genom att validera de tre riskområdena med olika former av tester/data skulle FI
kunna se vilket manöverutrymme som banken hade inom ramen för det regulativa
kravet. Magnus Löfgren framhöll också att det vore bra med en beskrivning av
Bankens process kring intern styrning och kontroll av risker. Han förklarade att det gav
en bra inramning till den som läste dokumentet. Han underströk att han hade varit hos
Banken många gånger och att han därför visste hur den processen organisatoriskt var
uppbyggd inom verksamheten men att andra som skulle komma att läsa dokumentet
inte visste.
Banken gav in IKU

Den 11 december 2007 registrerad FI Bankens första version av IKU som inkommen.
Detta är den första händelse som finns registrerad i ärende nr 07-12340 (SKB). I detta
ärende finns ingen hänvisning till de tidigare ärendena. Den hos FI som år 2010 ville ta
reda på hur FI hade hanterat Bankens IKU skulle ha hittat detta ärende och skulle
därmed få en felaktig bild av handläggningen.
Banken skulle lämna in en reviderad version av sin IKU senast den 30 april 2008 efter
överenskommelse med FI. Banken beviljades anstånd att inkomma med IKU till den
31 maj 2008. Det beviljade anståndet är inte diariefört.
Bankens reviderade IKU diariefördes den 3 juni 2008 i FI:s ärende nr 07-12340
(SKB). I denna IKU fanns inte uppgift om den tidigare planerade omvandlingen till
hedgefond. De tidigare planerna gällde inte längre. I IKU angavs att man under den
senare delen av första kvartalet hade beslutat att fortsätta bedriva handel med aktier
och derivat för egen räkning. Kapitalbehovet för marknadsrisker per den 31 december
2007 hade beräknats till 45 mkr. För de senare åren hade den uppskattats till 80 mkr.
Sid 992
Uppskattningen angav vara grundat på framtida antaganden om exponeringar i

Tradingportföljen.
FI:s SKB fortsatte i ärende nr 08-5689

FI övergick den 23 juni 2008 till att handlägga SKB i det nya ärendet nr 08-5689. Det
finns ingen notering i ärende nr 07-12340 om att handläggningen skulle fortsätta i
annat ärende. Att behandlingen av IKU fortsatte i ärende nr 08-5689 framgår av att FI
begärde att Banken skulle redogöra för bl.a. utvecklingen av kapitalbas och kapital-
krav. Ärendet avsåg även MiFID men var alltså också en fortsättning på den samlade
kapitalbedömningen.
Banken gav åter in omfattande material

Banken gav in en stor mängd handlingar till FI den 4 september 2008. Dessa diarie-
fördes i ärende nr 08-5689 (MiFID och SKB), men inte i ärende nr 07-12340 (SKB).
Av handlingarna framgick Edgen och fanns information om att styrelsen hade utökat
riskmandat och omfångsmandat för tradingen för att möjliggöra en ordnad och risk-
minimerande successiv avveckling av Tradingportföljen. Vidare framgick av hand-
lingarna att metoder för löpande och bokslutsvärdering av Tradingportföljen skulle
beröras med FI i samband med ledningens möte med FI. Detta syftade på ledningens
möte med FI den 30 maj 2008.
FI:s uppföljning av synpunkter i ärendet avseende komplexa

Som nämnt meddelade FI den 16 september 2008 att den – inom ramen för SKB
(ärende nr 07-12340) och tillståndsverifieringen med avseende på införandet av
MiFID-reglerna (08-5689) – avsåg att följa upp utestående punkter i ärendet avseende
komplexa produkter.
FI:s SKB fortsatte i ärende nr 08-11069

FI inledde ärende nr 08-11069 den 19 november 2008. I detta ärende skulle FI fortsätta
den samlade kapitalbedömningen. I det tidigare ärendet avseende samlad kapital-
Sid 993
bedömning (07-12340) finns ingen anteckning om att SKB-ärendet skulle fortsätta i

detta ärende.
Platsbesök den 15 och 16 december 2008 samt FI:s underlag

FI genomförde ett platsbesök hos Banken den 15 och 16 december 2008 i ärende nr
08-11069 (SKB). FI fick underlag från Banken såväl före som efter mötet.
FI:s beslut den 2 januari 2009 (i ärende nr 07-12340, SKB)

Den 2 januari 2009 meddelade FI beslut angående den samlade kapitalbedömningen av
Banken. Beslutet meddelades i ärende nr 07-12340, som hade inletts den 12 december
2007. FI diarieförde inte beslutet. Magnus Löfgren har i efterhand angett att beslutet
inte har fattats. FI har dessutom uppgett att beslut inte fattas i ärenden om samlad
kapitalbedömning.
FI:s beslut innebar att ärendet avslutades utan särskild åtgärd. Av beslutet framgår att
FI bedömde att Banken var tillräckligt kapitaliserad i förhållande till den risk som FI
uppfattade att Banken var exponerad för. FI bedömde emellertid att det fanns brister i
Bankens process för bedömning av kapitalbehov. FI angav att Banken i samband med
nästa IKU skulle förbättra de stresstester som Banken använde sig av i sin kapital-
planering. FI angav vidare att såväl Risk som compliance-funktionen borde förtydligas
och ha en mer oberoende ställning i organisationen med hänsyn till omfattningen av
Bankens verksamhet. FI påpekade att Banken i sitt arbete kunde söka stöd i FI:s
allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, FFFS 2005:1.
I beslutet angavs att bedömningen var baserad på uppgifter ur Bankens IKU per maj
2008 samt information som FI hade erhållit vid undersökning den 15 och 16 december
2008.
Undersökningen den 15 och 16 december 2008 genomfördes som nämnt i annat ärende
(FI:s ärende nr 08-11069). Den samlade kapitalbedömningen genomfördes alltså i
olika ärenden. FI hoppade alltså mellan ärenden utan att i detta ärende (07-12340)
hänvisa till åtgärder i andra ärenden. FI har därför inte kunnat överblicka vilken
Sid 994
information som den har fått. Detta kan förklara Stellan Abrahamssons senare hand-
läggning.
FI:s PM den 14 januari 2009 (i ärende nr 08-5689, MiFID och SKB)

Patrik Hellgren författade en PM den 14 januari 2009 beträffande FI:s tillstånds-
verifiering av Banken i ärende nr 08-5689 (MiFID och SKB). Av PM framgick att
rutiner och riktlinjer för internkontroll och riskhantering hade varit en prioriterad
granskningspunkt. I PM angavs att antalet stresstester hade ökat samt att en fullständig
kontroll av värdering och parameterkonsistens gjordes minst en gång i veckan. Det an-
tecknades att volatilitetsantaganden gjordes minst en gång i månaden. Det antecknades
också att FI framförde att den kontroll som hade beskrivits under mötet var tillfreds-
ställande. Det möte som PM hänvisade till hade ägt rum den 18 september 2008.
Av PM framgår att Göran Nirdén inför mötet den 18 september 2008 hade skickat över
FI:s utestående synpunkter till Banken. Med utestående synpunkter avsågs de syn-
punkter som FI hade framfört i anledning av ärendet avseende komplexa produkter.
FI:s beslut den 14 januari 2009 (i ärende nr 08-5689, MiFID och SKB)
I beslut den 14 januari 2009 redogjorde FI för sina iakttagelser och bedömningar i
anledning av tillståndsverifieringen. I beslutet angavs att granskningsområden som inte
kommenterades i dokumentet hade bedömts som tillfredsställande. Ett gransknings-
område som inte kommenterades i dokumentet var Bankens rutiner och riktlinjer för
internkontroll och riskhantering, som hade varit ett prioriterat granskningsområde
enligt vad som angavs i PM samma dag.
Detta är FI:s bekräftelse, att Bankens rutiner och riktlinjer för internkontroll och risk-
hantering ansågs tillfredsställande. Detta var som framgått ett av de ärenden där FI
kunde komma att följa upp sina synpunkter i ärendet avseende komplexa produkter.
Det andra var ärende nr 08-11069, som avslutades utan särskild åtgärd den 5 februari
2009).
Sid 995
Att FI inte i efterhand mindes att riskhantering hade bedömts vara tillfredsställande,
beror på FI:s bristfälliga diarieföring och bristande ordning.
FI:s PM den 30 januari 2009 (i ärende nr 08-11069, SKB)

FI genomförde som nämnt en platsundersökning hos Banken den 15 och 16 december
2008. I anledning av platsundersökningen författades en PM den 30 januari 2009.
Detta var det andra ärende – förutom FI:s tillståndsverifiering i ärende nr 08-5689 – i
vilket FI:s synpunkter i ärendet avseende komplexa produkter kan ha följts upp.
Av PM framgår att FI vid sitt besök genomgick Bankens styrelseprotokoll från 2008.
Detta innebär att FI inför den samlade kapitalbedömningen av Banken den 2 januari
2009 hade tagit del av säkerhetskraven. FI hade också kännedom om alla de förhåll-
anden som i målet görs gällande som brister. Av PM framgår att FI bedömde att
Banken hade en struktur och uppdatering av styrande dokument som var tillfreds-
ställande. Banken bedömdes även vara på god väg att säkerställa kontrollfunktionerna
på ett tillfredsställande sätt.
FI:s beslut den 5 februari 2009 i FI:s ärende nr 08-11069 (SKB)

FI beslutade den 5 februari 2009 att avsluta ärende nr 08-11069. Ärendet avslutades
utan särskild åtgärd.
FI:s PM den 18 mars 2009 i ärende nr 07-12340

FI upprättade en PM den 18 mars 2009. Handlingen är den sista som diariefördes i
ärende nr 07-12340 av sammanlagt max sex handlingar som finns ärendet. Denna
handling kan ha upprättats i utkastform vid något tillfälle och därefter kan den ha
kompletterats. Handlingen innehåller uttalande som är oriktiga i fråga om vad som
hade rapporterats till FI.
I PM angavs att HQ sannolikt skulle ta ett avgörande steg i riktning att minska sin
riskexponering genom att lägga över tradingen i eget lager till en nystartad hedgefond.
I PM framgick inte att planerna på att starta en hedgefond var ändrade, något som FI
kände till. Detta hade framgått av bankens IKU. Enligt det som angavs i PM angående
Sid 996
Bankens uppgifter rörande marknadsrisker skulle Bankens kapitalbehov minska med

27 mkr till följd av att handeln i eget lager skulle flyttas till en hedgefond. Detta måste
ha skrivits i tiden före Bankens IKU.
I PM angavs att Bankens IKU saknade kvantitativ analys som möjliggjorde en

bedömning av det skattade kapitalbehovet. Detta är troligen skrivet under år 2007 eller
i början av år 2008. Innehållet i dokumentet är ett mischmasch av uppgifter skrivna vid
olika tidpunkter.
4.7.3.6.5 FI:s uppföljning av påpekanden gjorda i SKB och ny IKU (FI:s

ärende nr 09-6306)
Med en planerings-PM den 17 juni 2009 inledde FI ärende nr 09-6306. Stellan Abra-
hamsson var ansvarig för den aktuella granskningen. Av PM framgick att ärendet
avsåg en uppföljning av de påpekanden som FI hade gjort i sin SKB-slutskrivelse vid
den senast genomförda SKB.
Banken missade ingen frist

Banken ombads den 17 juni 2009 att senast den 22 september 2009 inkomma med
IKU. Den 14 september beviljades Banken anstånd till den 5 oktober 2009, efter att
Agneta Norgren hade kontaktat Stellan Abrahamsson. Den 23 september beviljades
Banken anstånd till den 13 oktober 2009. Också detta anstånd föregicks av att Agneta
Norgren kontaktade Stellan Abrahamsson. Banken gav in en IKU den 13 oktober 2009
och medgavs att komma in en komplettering före julen 2009. Därefter medgavs
Banken tid till andra veckan i januari 2010 och den 8 januari 2010 beviljades Banken
anstånd till den 29 januari 2010. Den 29 januari 2010 beviljades Banken anstånd till
den 1 februari 2010.
Banken träffade FI den 3 oktober 2009 för en översiktlig genomgång och tio dagar
senare för en grundligare genomgång, enligt vad Risk rapporterade till Bankens
styrelse vid möte den 25 november 2009.
Banken lämnade in sin reviderade IKU till FI den 1 februari 2010.

Sid 997
Banken hade inte missat någon frist. Det förtjänar att framhållas att det var Agneta
Norgren som kontaktade Stellan Abrahamsson och inte tvärtom. FI:s PM den 12 april
2010, felaktigt daterad den 12 februari 2010, innehåller felaktigheter i dessa avseende.
Bankens IKU
Vid ett styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009 redogjorde Risk för arbetet med
IKU. Av redogörelsen framgår att IKU utgick från förhållandena per den 30 juni 2009
och att den bortre horisonten var den 31 december 2013. Detta framgick även uttryck-
ligen av den IKU som sedan skickades till FI. De siffror som användes var alltså
beräknade per den 30 juni 2009. De angivna marknadsriskerna om 33 mkr överens-
stämde alltså med kapitaltäckningsrapporten per den 30 juni 2009. Risk förklarade att
man under analysperioden mer än väl skulle komma att täcka det kapitalbehov som
hade räknats fram.
Av Bankens IKU framgick att Banken bedömde att en systematisk felhantering, en s.k.
serieskada, fanns bland de mest väsentliga riskerna. En systematisk felhantering är en
operativ risk. De risker som KPMG hade tagit upp beträffande Tradingportföljen var
just operativa risker. Detta har att göra med värderingen av Tradingportföljen, som
alltså var en operativ risk.
Angående marknadsrisken angavs i IKU att kapitalkravet inte beräknades över tid
överstiga nivå per den 30 juni 2009, dvs. 33 mkr. Som skäl för det angavs att föränd-
ringar i Tradingportföljens sammansättning och strategi hade beslutats i slutet av år
2008 samt att detta ledde till att aktiekursrisken över tiden minskade. Eftersom Banken
hade bestämt sig för att avveckla så förväntade man sig att aktiekursrisken i framtiden
skulle minska. Det var mot den bakgrunden helt rimligt att för framtiden prognostisera
att marknadsriskerna inte skulle komma att öka. Det var tydligt att Bankens beräkning
var baserad på dessa överväganden.
Sid 998
Banken återkom den 24 mars 2010 till FI med kompletteringar avseende sin IKU.
Banken förklarade att det inte förelåg någon konflikt mellan å ena sidan ett legalt krav
på marknadsrisk om 33 mkr och å andra sidan ett negativt handelslagernetto på 42 mkr
som uppstått löpande under fjärde kvartalet 2009. Banken förklarade att handelslager-
resultatet för helåret uppgick till 22 mkr. Den främsta förklaringen till förlusten under
fjärde kvartalet var ”att HQ köpt dyra puts i decemberförfallet i DAX som skydd mot
illikvida korta positioner i korta positioner i OMX30 med förfall i januari”. Banken
förklarade att dessa var ”av karaktären dyr försäkring med limiterad risk”. Det högsta
värdet enligt O/N-matrisen var inte relevant för jämförelse med kapitalkraven eftersom
detta inte utgjorde en realistisk uppskattning.
FI:s beslut den 30 april 2010 i ärende nr 09-6306 (SKB)

FI bedömde den 30 april 2010 att Banken var tillräckligt kapitaliserad i förhållande till
den risk som FI uppfattade att Banken var exponerad för. FI avslutade därför ärende nr
09-6306 utan särskild åtgärd.
FI hade alltså tillräckligt underlag för att bedöma om Banken var tillräckligt kapitali-
serad. FI använde bl.a. information från årsredovisningar som underlag för sina
bedömningar. Man kan utgå från att FI den 30 april 2010 hade tillgång till koncern-
redovisningen för räkenskapsåret 2009.
FI gjorde vissa påpekanden. Om dessa hade varit allvarliga så skulle FI inte ha beslutat
på sätt som skedde.
4.7.3.7 Ytterligare om vissa delegationer m.m.
4.7.3.7.1 Inledning
Banken gav som nämnt in visst material till FI den 29 oktober 2007 i ärende nr 07-
8526 (Bankens incidentrapportering). Materialet angavs utgöra kopior av material som
FI hade begärt i ärende nr 07-9289 (FI:s ärende avseende komplexa produkter). Bland
materialet fanns alla instruktioner som fanns i HQ-instruktionen. FI gick igenom
instruktionerna. I ärendet avseende komplexa produkter (ärende nr 07-9289) bedömde
Sid 999
FI den 7 januari 2008 att Banken hade alla nödvändiga instruktioner. FI bedömde att
Banken uppfyllde FI:s allmänna råd på området.
Många instruktioner, förutom Tradinginstruktionen, innehöll regler för värdering. FI

noterade också detta.
4.7.3.7.2 Arbetsordning för Balansräkningskommittén

I instruktionen B5. Arbetsordning för Balansräkningskommittén angavs att kommittén
ansvarade för bl.a. bolagets samlade risktagande. Det angavs att VD hade rätt att
ensam fatta beslut i de frågor som var tilldelade Balansräkningskommittén. I
instruktionens angavs vidare att Balansräkningskommittén beslutade om positions- och
riskmandat för enskilda affärsområden, vilket innebar att kommittén bl.a. skulle – på
förslag från affärsområdesansvarig – tillstyrka eller avstyrka nya positions- och risk-
mandat och ändringar i existerande mandat, vilka styrelsen beslutade om. Detta inne-
bar också att kommittén skulle besluta om åtgärder för att hantera bolagets risktagande.
Det fanns alltså en organisation som skulle besluta om åtgärder för att hantera bolagets
risktagande.
Balansräkningskommittén skulle enligt instruktionen lämna förslag till riktlinjer för

bolagets riskhantering, vilket angavs innebära bl.a. att kommittén skulle lämna förslag,
till styrelsen, till riskpolicy och instruktion för Risk.
Enligt instruktionen skulle Balansräkningskommittén även övervaka och rapportera

bolagets samlade risktagande, vilket angavs innebära att kommittén skulle löpande
övervaka riskerna i bolagets positioner och motpartsriskerna på grundval av rapporter
från Risk/Finans/Krediter. Detta innebar också att kommittén skulle löpande rapportera
bolagets samlade risktagande till styrelsen.
4.7.3.7.3 Arbetsordning för Risk

Av instruktionen B6. Arbetsordning för Risk Management framgick att det operativa
ansvaret för uppföljning ålåg Risk beträffande bl.a. marknadsrisker. Av instruktionen
Sid 1000
framgick vidare att Risk ansvarade bl.a. för att dagligen övervaka att gällande mandat
och limiter efterlevdes, att granska och till- eller avstyrka förslag på nya riskmandat
och ändringar i existerande mandat vilka styrelsen beslutade om, att upprätta kapital-
täckningsrapport och att månatligen genomföra en marknadsvärdering av Tradingens
portfölj.
Den månatliga marknadsvärderingen av Tradingens portfölj avsåg en kontroll-

värdering.
4.7.3.7.4 Instruktionerna för Trading och Investment Banking

I instruktionen CD 1. Regler och befogenheter för HQ Bank AB:s Tradingavdelning
(Tradinginstruktionen) angavs att chefen för Trading var ansvarig för positionstagning
och market making. Vidare angavs att chefen för Trading ansvarade för att en risk- och
resultatrapport producerades efter handelsdagens slut där Tradings totala risk och
resultat utan svårighet kunde överblickas. Chefen för Trading ansvarade därvid för
fullständighet och riktighet i rapporten.
I Tradinginstruktionen angavs de limiter som gällde, liksom det närmare innehåll som
risk- och resultatrapporteringen skulle ha.
Av Tradingsinstruktionen framgick också att vid utvärdering av derivat, skulle fram-

räknat teoretiskt värde ligga till grund för bokföring och resultatberäkning.
Detta betyder att chefen för Trading med all säkerhet visste att den värdering som han
gjorde skulle ligga till grund för bokföringen. Detta var syftet med värderingen. Det
var alltså inte fråga om någon värdering som gjordes för att uppfylla Tradings affärs-
mässiga önskemål. Värderingen skulle alltså göras i syfte att användas på det sätt som
sedan bekräftades genom att chefen för Trading attesterade riktighet av värderingen i
förhållande till KPMG inför bokslut. Detta var alltså ett meddelande till chef för
Trading om vilket ansvar han hade.
Sid 1001
Av Tradinginstruktionen framgick även att Risk/Finans/Kredit vid varje månadsslut

eller vid annat valt tillfälle skulle göra en kontrollvärdering av samtliga instrument i
Tradingportföljen genom att jämföra priser i ORC mot externa källor och kontrollera
och särskilt kommentera konsitens i valda parametrar i den teoretiska värderingen.
Att chef för Tradingen var skyldig att följa lagar och FI:s föreskrifter följde bl.a. av det
som angavs i instruktionen E1. Etiska riktlinjer.
I instruktionen FI. HQ Investment Banking/Verksamhet och ledning angavs att chefen

för Investment Banking skulle tillse att verksamheten bedrevs i överensstämmelse med
gällande lagstiftning och föreskrifter, övriga regler för verksamheten samt interna
instruktioner.
Detta innebär att Fredrik Crafoord, när han blev chef för Investment Banking, skulle se
till att Tradingen, som omfattades av Investment Bankings verksamhet, bedrevs i
överensstämmelse med gällande lagstiftning och föreskrifter, övriga regler för verk-
samheten samt interna instruktioner.
Chefen för Investment Banking skulle även löpande följa och granska bl.a. efterlevnad
av interna instruktioner för styrning och kontroll av risker.
Detta innebär att Fredrik Crafoord, när han övergick till att vara chef för Investment
Banking, fortsatte att vara ansvarig för att Trading och chef för Tradingen följde
gällande lagar och regler samt instruktionerna.
Det stod klart för Fredrik Crafoord att han ansvarade för värderingen och att den skulle
i slutändan komma att användas i den externa redovisningen. Fredrik Crafoord
ansvarade för att värderingen var korrekt, även om Fredrik Crafoord inte bestämde det
värde som slutligen åsattes eftersom Risk hade vetorätt med eskaleringsmöjlighet.
Sid 1002
4.7.3.7.5 Ekonomi
Bestämmelser om värdering till verkligt värde fanns även i instruktionen IJ13.
Ekonomifunktionen; övergripande ansvar och huvudsakliga arbetsuppgifter. I denna
instruktion angavs att till Ekonomis arbetsuppgifter hörde att den var övergripande
ansvarig för att revisorernas arbete genomfördes samt för att rättsställande åtgärder
vidtogs för eventuella påpekanden och brister som uppdagades.
Om det har funnits brister så är styrelsen alltså inte ansvarig.
Till Ekonomis arbetsuppgifter hörde också att rapportera till FI.
Av Ekonomis instruktion följde att finansiella instrument skulle initialt redovisas till
anskaffningsvärde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument
utom avseende de finansiella instrument som tillhörde kategorin finansiell tillgång som
redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka skulle redovisas till verkligt
värde exklusive transaktionskostnader. I fråga om finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen angavs att – vid avsaknad av ett rättvisande
marknadsvärde – ett beräknat teoretiskt värde skulle ligga till grund för värdering till
verkligt värde (teoretiska värdering). Vidare angavs att volatilitetsparametern skulle
vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande värdepapper
och slutmånad. Det framgick också att dessa estimat byggde på implicit volatilitet i
liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt underliggande värdepapper.
Detsamma gällde för finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat-
räkningen.
Mattias Arnelund och Ekonomi utövade det ansvar som funnits enligt instruktionen för
ekonomi i aktuella frågor.
Av instruktionen K4. Rapporter framgick att Ekonomi ansvarade för rapportering av

standardrapporter, delårsrapporter och årsredovisning medan Risk/Finans/Kredit
ansvarade för kapitaltäckning och stora exponeringar.
Sid 1003
4.7.3.7.6 Rutinbeskrivning för volatilitetsavstämning

Bland de handlingar som gavs in till FI i ärendet avseende komplexa produkter, där
Bankens värderingsprinciper bedömdes, fanns en rutinbeskrivning för volatilitets-
avstämning uppdaterad den 16 oktober 2007.
Av rutinbeskrivningen framgick att Risk kontrollerade konsistensen i den teoretiska

volatiliteten 1–2 gånger i veckan, samt i samband med månadsavstämningen av
Tradingportföljen. Vidare framgick att Risk gjorde en rimlighetskontroll beträffande
nivån på den teoretiska volatiliteten, som Trading fastställt. Detta skulle göras en gång
i månaden genom att den teoretiska volatiliteten jämfördes med implicit volatilitet i
första hand, och med historisk volatilitet i andra hand.
Det fanns alltså rutinbeskrivningar som beskrev hur detta skulle gå till.
Av rutinbeskrivingen framgick att konsistensen kontrollerades genom att se till att

principer för rak och linjär volatilitet gällde.
Beträffande rimlighetskontrollen av teoretisk volatilitet framgick av beskrivingen att

Risk en gång i månaden skulle göra en rimlighetskontroll av nivån på den teoretiska
volatiliteten. Det framgick att en kontroll endast av de största positionerna med hänsyn
till Vega skulle göras vanliga månader medan samtliga derivat skulle kontrolleras vid
kvartalsskiften. Vidare framgick att vid månadsskiften alla positioner kontrollerades
om de hade enskilt Vega, månads-Vega eller total Vega som över eller understeg +/-
100 000 kr.
De markeringar som Risk har gjort på volatilitetsavstämningar betyder att Risk har
kontrollerat rimligheten i volatiliteterna. Om Risk har godkänt volatiliteterna så
betyder det att Risk har bedömt att volatiliteterna varit rimliga.
I rutinbeskrivingen redogjordes för att det var lämpligt att titta på ATM-optioner för att
bedöma den generella nivån på den implicita volatiliteten för optionerna. Det upp-
Sid 1004
märksammades också att Trading skulle värdera optionerna med rak volatilitet vilket
angavs inte kunna återspegla marknaden perfekt.
Av rutinbeskrivingen framgick att de teoretiska volatiliteterna även kunde jämföras

mot historiska volatiliteter i underliggande värdepapper. Det förklarades att grafer över
historisk volatilitet för de flesta nordiska värdepapper kunde fås fram från SIX och
beskrevs hur detta skulle göras. Det noterades att historisk volatilitet var ett vägledande
mått för icke-standardiserade optioner eftersom implicit volatilitet inte kunde hittas i
marknaden.
Rutinbeskrivingen för volatilitetsavstämning uppdaterades den 15 maj 2009. I denna

senare rutinbeskrivning angavs att den historiska volatiliteten var ett vägledande mått
för illikvida och icke-standardiserade optioner, som saknade implicit volatilitet i
marknaden. Men även av denna rutinbeskrivning framgick att jämförelsen i första hand
skulle göras med implicit volatilitet.
Slutligen förklarades i rutinbeskrivingen att avstämningen skulle godkännas av chefen

för Risk och att den sedan skulle skickas till chefen för Trading med kopia till VD. När
Trading hade återkommit med sina kommentarer skulle en sammanfattning skrivas och
även denna skulle skickas med kopia till VD.
Ingen resultatföring skedde innan allt hade blivit godkänt av Risk.
Volatilitetsavstämningarna gjordes före månadsskiften. Den slutliga kontroll-

värderingen utgjordes av de s.k. tradingavstämningarna (även kallade marknads-
värdering).
4.7.3.7.7 Närmare om ATOS granskning

Banken anlitade ATOS, som gavs ett omfattande uppdrag att se över Bankens organi-
sation i olika hänseenden.
Sid 1005
ATOS granskning omfattade Risks kontroller. En mycket stor del dessa kontroller in-
begrep marknadsriskerna, som var just kontroller av tradingverksamheten. Att ATOS
granskning inte innefattade själva Trading är en annan sak. Men från granskningen av
Risk undantogs inget.
Vid Revisionskommitténs möte den 2 juni 2009 presenterade ATOS sin granskning av
Risk. Av presentationen framgick att granskningen hade utgått från Risks uppdrag
såsom detta uttrycktes i arbetsordning och andra instruktioner för riskhanteringen.
Risks granskning av Trading hade alltså inte undantagits.
Vid Bankens styrelsemöte den 25 november 2009 genomgicks och diskuterades ATOS
rapport avseende granskningen av Risk. Av rapporten framgår att ATOS hade granskat
bl.a. Risks arbete med marknadsriskerna. Vidare framgick att bl.a. Risk var huvud-
sakligen inriktad mot uppföljning och kontroll av affärsrisker samt att fokus i det
avseendet låg på riskerna i Tradingportföljen. Vidare redogjordes för Risks kontroll av
teoretiska värden i derivatinstrument. Av detta framgår att ATOS hade granskat Risks
kontroll av Trading. Marknadsriskerna avsåg ju Tradingportföljen.
4.7.3.7.8 Hantering av mandat

Det var förutsatt enligt best practice och regelverket att den avdelning som skötte den
aktiva riskhanteringen måste ha friheter att, inom ramen för ett mandat, utöva risk-
hantering. Detta innebär att styrelsen inte skulle lägga sig i hur riskhanteringen i detalj
sköttes eftersom det skulle ha hindrat riskhanteringen.
Fredrik Crafoords och Risks diskussioner om mandat gällde Fredrik Crafoords

utrymme att sköta den aktiva riskhanteringen.
Fredrik Crafoord har hela tiden diskutera de mandat som han behövde för att sköta den
aktiva riskhanteringen och kostnaderna för detta. Syftet har varit att styrelsen ska
kunna avgöra om kostnaderna har varit motiverade med hänsyn till riskhanterings-
nyttan.
Sid 1006
I juni 2009 fördes en diskussion om Fredrik Crafoords mandat. Han ville ha högre
mandat för att kunna ha större flexibilitet i balanseringar och riskhantering. Om
Fredrik Crafoord exempelvis skulle få ett lägre mandat så skulle ha varit tvungen att
inta fler positioner som hedgar. Och fler positioner skulle kunna leda till förluster. Det
kostar alltså pengar att hedga. I mail den 3 juni 2009 redogjorde Fredrik Crafoord bl.a.
för att en ODAX-position var en god hedge till hans korta OMX-positioner men att
han hade varit en smula överhedgad på uppsidan den senaste tiden och att detta för-
klarade limitöverdraget. Han förklarade också att en ökad limit skulle göra det lättare
att manövrera likviditeten.
Vid en diskussion den 15 juli 2009 uttryckte Fredrik Crafoord att ”risken på ned-
sidan” skulle öka om inga åtgärder vidtogs. Han begärde därför en mandathöjning.
Fredrik Crafoord förstod alltså konsekvenserna av inte vidta riskhantering.
I mail den 24 juli 2009 förklarade Fredrik Crafoord bl.a. att om risk skulle stängas
ovarsamt för att hålla riskmandatet så skulle exponeringen mot en börskrasch öka.
Fredrik Crafoord uttryckte alltså, att om han tvingades vidta åtgärder pga. ett lågt
mandat så skulle det medföra negativa konsekvenser i fråga om hanteringen av den
verkliga risken. Om han i stället fick en högre limit så skulle han kunna vidta de
riskhanteringsåtgärder som var mest effektiva dels från affärsmässigt perspektiv, dels
utifrån riskhanteringsskäl.
I mail den 26 juli 2009 förklarade Fredrik Crafoord bl.a. att han ansåg att det skulle
vara oklokt att sälja ut de långa positionerna med DAX-index som underliggande
tillgång för att senare hamna i ett scenario med fallande kurser och då vara tvungen att
köpa tillbaka dessa dyrare.
Detta är ytterligare ett exempel på att riskhantering kostar pengar. Om man tvingas att
först sälja en hedge för att t.ex. passa in i en riskmatris och sedan tvingas köpa tillbaka
Sid 1007
hedgen till ett dyrare pris, så är det inte affärsmässigt motiverat. De hänvisningar som
förekom till kostnader för att stänga avsåg alltså kostnader för riskhantering av detta
slag.
Fredrik Crafoord förde ett liknande resonemang när han den 1 oktober 2009 behövde
ett högre mandat. Han behövde utrymme för att på ett affärsmässigt klokt sätt kunna
hantera de egentliga riskerna.
4.7.3.7.9 Risks kontrollvärdering per den 31 mars 2010

Vid Bankens styrelsemöte den 13 april 2010 rapporterade Risk om en värderings-
kontroll per den 31 mars 2010. Detta var första gången som Risk inte kunde verifiera
en värdering som Trading hade gjort. Detta ledde sedan till att en begäran framfördes
till Mikael König och Stefan Dahlbo.
Av Risks värderingskontroll per den 31 mars 2010 framgick att Trading i huvudsak
följde tidigare principer och att Trading följde ”IAS 39 i de fall det är tillämpligt”. Att
IAS 39 följdes i de fall där det var tillämpligt innebär att värderingen skedde i enlighet
med en aktiv marknad i fall när sådan fanns.
Vidare framgick att Tradingen skulle följa IAS 39 för aktivt handlade optioner men att
ett medvetet avsteg gjordes eftersom den teoretiska volatiliteten skulle vara rak enligt
den interna instruktionen. Risk förefaller ha uppfattat Johan Dyrefors åsikt, att det
påstådda avsteget inträffade i fall när en aktiv marknad användes. Risk hade kontrolle-
rat att det inte medförde några väsentliga avvikelser jämfört med en användning av det
noterade priset på en aktiv marknad.
Risk redogjorde för att Trading värderade de optioner som inte var föremål för aktiv
handel teoretiskt. Detta var helt i överensstämmelse med det som redovisades i
KPMG:s Trading Processgranskning år 2005.
Sid 1008
Risk förklarade att Risk inte kunde verifiera Tradings värdering av ODAX-positionen
med förfall i april 2010.
Risk förklarade vidare att volatiliteten för den aktivt handlade OMX-optionen med
förfall i juni borde ändras från 25 till 20 procent. Risk angav att Risk inte avstyrkte
Tradings värdering av övriga optioner med förfall i juni.
Beträffande OMX med förfall i april angav Risk att värderingen av den aktivt handlade
optionen borde ändras från 19 till 15 procent. Risk avstyrkte inte Tradings värdering
för övriga optioner med förfall i april.
Ett tillägg till värderingskontrollen gjordes den 20 april 2010. Av denna framgick att
Mikael König och Stefan Dahlbo den 13 april 2010 hade gett Risk i uppdrag att
särskilt granska värderingen av ODAX D6300 genom att kontrollera resultaten av den
transaktion som hade gjort den 31 mars 2010 kl. 16.22. Det redovisades att transak-
tionen varit ett köp av 5 000 kontrakt som resulterade i en orealiserad värderingsvinst
om ca 11,2 mkr per den 31 mars 2010. Av tillägget framgick att justeringen gav en
negativ resultateffekt om totalt 7,5 mkr.
Resultatjusteringen saknade betydelse för frågan om utdelning eftersom den övriga

verksamhetens resultat med råge täckte Tradings resultat.
Sid 1009
4.8 Investment AB Öresund
4.8.1 Grunder för bestridandet
4.8.1.1 Öresunds tillskott

Den 26 maj 2010 beslutade HQ AB att genomföra en forcerad avveckling av Bankens
tradingverksamhet trots att en forcerad avveckling skulle innebära förluster. HQ AB
tog kontakt med Öresund med önskemål om att Öresund – tillsammans med Mats
Qviberg och andra huvudägare – skulle tillskjuta kapital. HQ AB:s styrelse beslöt att
föreslå att bolaget skulle genomföra en företrädesrättsemission om 559 mkr.
Denna emission garanterades av bland annat Öresund. I samband med detta lämnade
Öresund ett förlagslån om 150 mkr till Banken. Lånet omvandlades senare till ett så
kallat ”evigt” förlagslån. Det var det första tillskottet.
En tid därefter fann HQ AB att den föreslagna emissionen var otillräcklig. HQ AB:s
styrelse föreslog därför en företrädesrättsemission om totalt 1 mdkr. Samtidigt kom
HQ AB och Öresund överens om att Öresund skulle förvärva Bankens systerbolag –
HQ Fonder – för 850 mkr. Överlåtelsen kombinerades med en rätt för HQ AB, dvs. en
option, att köpa tillbaka HQ Fonder från Öresund. Nyemissionen som nu föreslogs var
bland annat tänkt att finansiera detta återförvärv. Öresund garanterade emissionen upp
till ett belopp om 582 mkr.
Utöver emissionsgarantin tillsköt Öresund 200 mkr till Banken. Detta skedde i form av
en nyemission av preferensaktier i Banken. Tillskottet utgjorde ett förskott på den
emissionsgaranti Öresund lämnat. Detta var det andra tillskottet.
Emissionen genomfördes aldrig på grund av FI:s beslut att dra in Bankens tillstånd.
De faktiska förlusterna i Banken uppgick vid den forcerade avvecklingen av Trading-

verksamheten till omkring 1,2 mdkr. Trots förlusten hade Öresund tillsammans med
Sid 1010
övriga huvudägare i HQ AB genom dessa åtgärder säkrat Bankens fortsatta verksam-

het.
Förutom de emissionsgarantier som Öresund lämnat så har Öresund således lämnat

vederlagsfritt tillskott om totalt 350 mkr till HQ-koncernen.
Efter att Bankens tillstånd dragits in förvärvades Banken och HQ Fonder av Carnegie.
I samband med dessa överlåtelser överlät Öresund även sina preferensaktier i Banken
och det eviga förlagslånet till Carnegie. Priset var 2 kr. I realiteten har således dessa
tillskott varit helt vederlagsfria.
De av käranden ifrågasatta utdelningarna till Öresund uppgår till omkring 142 mkr.
Det här innebär att Öresund efter att ha erhållit de påstått olovliga utdelningarna från
HQ AB tillskjutit ungefär två och en halv gånger så mycket pengar till HQ-koncernen.
Det är riktigt som käranden påpekat att tillskotten gjordes till Banken och inte till
HQ AB. Till vilket bolag i koncernen tillskotten lämnats spelar nu inte någon roll. De
problem som käranden hävdar i tvisten var uteslutande hänförliga till Bankens trading-
verksamhet. Processbolagets talan emanerar från de påstådda bristerna i Banken. Det
är till just detta bolag som Öresund gjorde tillskotten.
Det måste vara tillräckligt att någon som mottagit en utdelning som visat sig olaglig
och som ska återbäras, efter utdelningarna de facto har ”återburit” ett belopp mot-
svarande eller – som i detta fall – som är väsentligt större än den olagliga utdelningen.
De tillskott som Öresund gjort måste innebära att eventuellt olagliga utdelningar
utsläcks. Detsamma gäller bristtäckningsansvaret. Och i alla händelser ska detta
beaktas inom ramen för jämkning av ett eventuellt bristtäckningsansvar.
4.8.1.2 Kärandens talan förtjänar inte rättsordningens stöd

Aktiebolagslagens bestämmelser om otillåten värdeöverföring och återbärings- och
bristtäckningsansvar utgör borgenärsskyddsregler. Reglerna har aldrig varit avsedda att
Sid 1011
tillämpas för att åstadkomma en förmögenhetsöverföring mellan aktieägarna på det sätt

kärandens talan innebär.
Detta ska också ses i ljuset av att det skett stora ägarförändringar av aktierna i HQ AB
från augusti 2010 tills idag. T.ex. ägde i augusti 2010 av Sten Mörtstedt kontrollerade
bolag cirka 3,5 procent av aktierna i HQ AB. Idag ägs nästan 30 procent av aktierna av
bolag som kontrolleras av Sten Mörtstedt.
Idag ägs också cirka 13,9 procent av aktierna i HQ AB av bolag som kontrolleras av
advokaten Christer Sandberg med kompanjon. Christer Sandberg ägde inte några aktier
alls i HQ AB i augusti 2010. Även i övrigt har det skett stora ändringar i aktieägar-
kretsen. Nya aktieägare har köpt aktier på en låg värdering – för dessa är aktien i
realiteten en lottsedel.
Rent matematiskt kan man visa att kärandens talan får helt orimliga konsekvenser och
att det är fråga om en ren berikandetalan. Borgenärsskyddsregler används för att
”omfördela” tillgångar mellan aktieägare och inte för att skydda bolagets borgenärer.
Om man lägger till en ”rullning” och skadeståndstalan avseende samma värdefel blir
slutresultatet fullkomligt orimligt. Reglerna kan aldrig ha varit avsedda att tillämpas på
det sätt som käranden hävdar i målet.
Vidare har Banken lämnat koncernbidrag till HQ AB åren 2007 – 2009 och en
utdelning år 2008. HQ AB delade samma år ut pengar till aktieägarna. Kärandens talan
går ut på att det förelegat brister i Banken. Om detta är riktigt så måste HQ AB har
varit i ond tro om värdeöverföringarna från Banken. I sådant fall skulle naturligtvis
Banken ha väckt en återbäringstalan mot HQ AB som i sin tur kunde ha väckt en talan
mot påstått ondtroende aktieägare. Men de belopp som käranden nu kräver åter från
påstått ondtroende aktieägare ska betalas till HQ AB. Men pengarna ska inte föras
vidare till Banken. HQ AB ska i stället behålla de pengar man olovligen fått från
Banken och dela ut dem till sina aktieägare. Detta har i doktrinen kallats ”civilt häleri”
(se Kurt Rohde).
Sid 1012
Öresunds uppfattning är att rättsordningen inte ska kunna utnyttjas för att förfoga över
de utdelningar som enligt käranden är olagliga. I vart fall måste detta beaktas inom
ramen för tingsrättens prövning av Öresunds påstående om obehörig vinst och
jämkning av ett eventuellt bristtäckningsansvar.
4.8.1.3 Eventuell olaglig vinstutdelning har läkts genom att

årsredovisningarna för HQ AB och Banken därefter fastställts
Eventuell olaglig vinstutdelning har läkts genom att årsredovisningarna för HQ AB
och Banken därefter fastställts.
Som grund för att utdelningsbesluten i HQ AB 2007 och 2009 skulle ha varit olagliga
hänför sig käranden inte till brister i HQ AB utan i Banken.
Efter att FI dragit in Bankens verksamhetstillstånd överlät HQ AB samtliga aktier i

Banken till Carnegie. Härefter har Banken fusionerats med Carnegie. Banken har i
årsredovisningarna för 2008-2009 redovisat ett intakt eget kapital. Per 31 december
2008 uppgick det till drygt 455 mkr och per den 31 december 2009 till 561 mkr.
Från år 2010 utgör således Banken en del av Carnegie där verksamheten drivs vidare.
Carnegie redovisade vid utgången av 2010 ett eget kapital om knappt 2,5 mdkr.
Bankens och Carnegies årsredovisningar har fastställts vid bolagsstämmor. Kärandens
avsikt är inte att återbetalade medel ska destineras till Banken – numera Carnegie.
Några borgenärsförluster har heller inte uppkommit i Banken.
Genom att fastställa årsredovisningarna har eventuella brister hänförliga till tidigare
årsredovisning i alla händelser läkts.
Även HQ AB har i årsredovisningarna för 2008-2009 redovisat ett intakt eget kapital.
Per den 31december 2008 och 2009 uppgick det egna kapitalet till cirka 1,2 mdkr.
Sid 1013
I årsredovisningen för 2010 redovisar HQ AB ett aktiekapital om 70 mkr och ett eget
kapital om 55 mkr. Även dessa årsredovisningar har fastställts. Några borgenärs-
förluster har inte uppkommit i HQ AB.
Även härigenom har eventuella brister hänförliga till någon tidigare årsredovisning i
HQ AB läkts.
4.8.1.4 HQ AB kan inte erhålla både skadestånd och återbäring på grund av

olovlig vinstutdelning
Öresund har bestritt kärandens talan på den grunden att bolaget inte kan erhålla både
skadestånd och återbäring eller bristtäckning på grund av påstått olaglig vinst-
utdelning.
I skadeståndsmålet har käranden yrkat ersättning med miljardbelopp. Om kärandens

skadeståndstalan skulle bifallas helt eller delvis råder inte längre någon tvist om denna.
Detta skulle innebära en avsevärd förstärkning av HQ AB:s kapitalsituation. De
påstådda felvärderingarna av Tradingportföljen och tradingförlusterna skulle där-
igenom helt neutraliseras.
Med beaktande av den kapitalförstärkning som ett bifall till kärandens skadestånds-
talan skulle innebära kan utdelningarna i sådant fall inte anses strida mot försiktighets-
regeln.
4.8.1.5 Förlusterna i HQ AB och Banken har orsakats av FI:s beslut

Förlusterna i HQ AB och Banken har orsakats av FI:s beslut att dra in Bankens verk-
samhetstillstånd.
Kärandens återbäringstalan, men även skadeståndstalan, är ett sätt för ”gamla” aktie-
ägare att ”bakvägen” få ersättning för den förlust som FI:s beslut orsakade aktie-
ägarna, och där Öresund för övrigt var den stora förloraren.
Sid 1014
Aktiebolagslagens bestämmelser om återbärings- och bristtäckningsansvar kan

givetvis inte användas för att på detta sätt kompensera aktieägarna för en sådan förlust.
4.8.1.6 Vid en bedömning enligt försiktighetsregeln ska även dolda

övervärden beaktas
Enligt HQ AB:s årsredovisning för år 2009 hade t.ex. HQ Fonder ett bokfört värde om
524 967 000 kr, dvs. nära 525 mkr. Öresund förvärvade sommaren 2010 HQ Fonder
för 850 mkr, med en återköpsrätt för HQ AB. Detta köp grundades på en marknads-
värdering av HQ Fonder. Enbart i denna tillgång fanns det således ett dolt övervärde i
storleksordningen 325 mkr.
Detta ska beaktas vid bedömning av om utdelningarna brutit mot försiktighetsregeln.
4.8.1.7 Mats Qviberg och Stefan Dahlbo har inte varit i ond tro och det
föreligger i alla hä delser i ge ”s itta”
Käranden har inte gjort gällande att Öresund självt skulle ha haft någon del i det
händelseförlopp som påstås grunda återbärings- och bristtäckningsansvar. Det är i
stället Mats Qvibergs och Stefan Dahlbos påstådda onda tro som ska ”smitta”
Öresund.
Om talan mot Mats Qviberg och Stefan Dahlbo ogillas så ogillas således talan mot
Öresund med ”automatik”. När det gäller frågan om Mats Qviberg och Stefan Dahlbo
har varit i ond tro hänvisar Öresund till deras respektive talan. Öresund kan dock
konstatera att det inte finns några omständigheter som överhuvud antyder att Mats
Qviberg eller Stefan Dahlbo skulle ha varit i ond tro. Tvärtom tyder allt som hittills
framkommit på motsatsen.
När det gäller volatilitetsavstämningar var Risk den primära mottagaren. Varken Mats
Qviberg eller Stefan Dahlbo var en del av Risk och har således inte löpande fått del av
dessa. Stefan Dahlbos har berättat att frågan om volatilitetsval eller värdering av
positioner har kommit på hans bord vid två tillfällen, nämligen i december 2009 och
april 2010. Dessa avstämningar rörde i båda fallen begränsade belopp och resultatet
Sid 1015
blev den volatilitet och det värde som Risk ville åsätta valdes, vilket var den försiktiga
vägen. Den försiktigare värderingen i december 2009 användes vid årsbokslutet. Den
avstämning som skedde i april 2010 kunde givetvis inte påverka bokslutet som då
redan var fastställt. Inget av detta har haft någon betydelse för utdelningen för verk-
samhetsåret 2009.
I övrigt har Stefan Dahlbo inte ens varit involverad i några volatilitetsavstämningar
eller optionsvärderingar. Än mindre har Mats Qviberg varit involverad i dessa frågor.
Det kan inte rimligen begäras att Mats Qviberg eller Stefan Dahlbo på eget initiativ
skulle ha gjort en överprövning av vad Trading och Risk enats om i värderingsfrågor
vilket i praktiken hade krävt att de dessutom skulle ha gått in Bankens system ORC för
att göra en sådan kontroll.
Varken Mats Qviberg eller Stefan Dahlbo hade tillgång till ORC. De saknade för
övrigt den kompetens som hade behövts för att genomföra en sådan kontroll. Den
kompetensen fanns i stället inom Trading och Risk.
Det kan inte rimligen begäras att Mats Qviberg eller Stefan Dahlbo, inom ramen för
sina uppdrag inom HQ-koncernen, tillnärmelsevis skulle ha haft den insyn i, eller
kunskaper om, enskilda positioner och marknadsdata hänförliga till Tradingportföljen
som Navigant påstår sig ha efter flera års utredande. Hade felvärderingarna legat i
”öppen dager” som käranden påstått så hade dessa varit synliga utan kvalificerad
expertis. Bara det förhållandet att käranden sett sig tvunget att anlita utländsk expertis
för att hitta stöd för sina påståenden om felvärderingar gör att påståendena om ond tro
faller på sin egen orimlighet.
Det finns således inga omständigheter som tyder på ond tro. Därmed faller talan även
mot Öresund.
Sid 1016
Käranden har också hänfört sig till de fullmakter som Öresund utfärdade. När det
gäller Öresunds deltagande i bolagsstämmor i HQ AB har Öresund utfärdat följande
fullmakter. För bolagsstämman avseende räkenskapsåret 2007 utfärdade Stefan Dahlbo
och Sven Hagströmer en fullmakt för Eva Qviberg. För bolagsstämman avseende
räkenskapsåret 2008 utfärdade Mats Qviberg och Stefan Charette en fullmakt för Erik
Törnberg. För bolagsstämman avseende räkenskapsåret 2009 utfärdade Mats Qviberg
och Stefan Dahlbo en fullmakt för samme Erik Törnberg.
Om någon av Mats Qviberg eller Stefan Dahlbo skulle ha varit i ond tro bestrids i alla
händelser att denna onda tro skulle ”smitta” Öresund.
Det är långtifrån självklart att ond tro i visst avseende hos en styrelseledamot i ett
aktiebolag med automatik ”smittar” bolaget. En typsituation där ”smitta” inte kan
uppkomma är om det föreligger tystnadsplikt för styrelseledamoten. Stefan Dahlbo och
Mats Qviberg var vid tidpunkterna för utdelningarna ledamöter i HQ AB:s styrelse
samtidigt som de var ledamöter i Öresunds styrelse.
Mats Qviberg och Stefan Dahlbo var inte bara förhindrade att röja information om
Tradingportföljen och andra förhållanden inom HQ AB och Banken. De var dessutom
skyldiga att avstå från att lämna informationen, och detta även under straffansvar.
Redan där faller påståendet om smitta.
Det bestrids att när en organledamot eller fullmaktshavare agerar för ett bolags räkning
så ska dennes kunskap ”undantagslöst” tillräknas bolaget. Situationer där smitta
uppkommer rör typiskt sett tvåpartssituationer mellan bolaget och någon utomstående
där det är fråga om att bedöma en rättshandlings giltighet.
4.8.1.8 Om ond och subjektiv täckning

Om ond tro mot all förmodan skulle föreligga kan återbäring inte komma ifråga till
högre belopp än vad som motsvarar Mats Qvibergs eller Stefan Dahlbos onda tro
(subjektiv täckning). Med andra ord, om någon har mottagit en utdelning om 100 men
Sid 1017
endast varit i ond tro om en del av utdelningen, t.ex. 25, är det endast 25 som ska
återbäras och inte 100.
4.8.1.9 Det föreligger inget bristtäckningsansvar

Öresund har, när det gäller bristtäckningsansvar, åberopat samma bestridandegrunder
som åberopats till stöd för bestridandet av att det föreligger ett återbäringsansvar.
Ett bristtäckningsansvar för Öresund i egenskap av tidigare aktieägare i HQ AB

förutsätter enligt 17 kap. 7 § andra stycket ABL att Öresund varit grovt oaktsamt eller
agerat med uppsåt. Käranden har hävdat att Öresund agerat grovt oaktsamt, vilket har
bestritts.
Grov vårdslöshet kan bara föreligga om det visas att Mats Qviberg och Stefan Dahlbo
haft faktisk vetskap om de av käranden påstådda bristerna. Men det räcker inte med att
Öresund röstat för de omstridda utdelningarna. Beslutet som sådant och verkställandet
av beslutet måste vara grovt culpöst. De omständigheter som käranden har åberopat är
helt enkelt inte tillräckliga för att grunda grov oaktsamhet.
Eventuellt bristtäckningsansvar ska under alla förhållanden jämkas till noll eller det
belopp tingsrätten finner skäligt med beaktande av omständigheterna i målet. Särskilt
ska följande beaktas:
 HQ AB har varken försatts i konkurs eller likvidation.
 Banken har inte försatts i konkurs och verksamheten bedrivs vidare inom
ramen för Carnegies verksamhet.
 Banken kommer inte att tillgodogöras några medel vid en framgångsrik
återbärings- och bristtäckningstalan.
 Det saknas nödlidande borgenärer.
 Kärandens talan går endast ut på att åstadkomma en förmögenhetsöverföring
från påstått bristtäckningsansvariga till kärandens nuvarande aktieägare.
Käranden för en berikandetalan till förmån för vissa aktieägare.
 Kärandens talan medför orimliga ekonomiska konsekvenser.
Sid 1018
 HQ AB:s revisorer har godkänt värderingarna av Tradingportföljen och

tillstyrkt utdelningarna.
 Öresund har tillskjutit avsevärda medel till HQ-koncernen.
 Öresund har tillsammans med andra parter vidtagit åtgärder för att säkra
Bankens och HQ-koncernens fortsatta verksamhet efter det att Trading-
portföljen avvecklades.
 Öresund saknar helt del i och bär inte något ansvar för de omständigheter som
påstås medföra att utdelningarna varit olagliga och de omständigheter som
föranledde FI att meddela beslutet av den 28 augusti 2010.
 Kärandens återbärings- och bristtäckningstalan har föranletts av FI:s beslut av
den 28 augusti 2010; ett beslut som sannolikt var oriktigt.
 Om Öresund anses ha medverkat till olaglig utdelning på sätt som förutsätts för
bristtäckningsansvar har denna medverkan varit synnerligen begränsad och
närmast är resultatet av en tillfällighet.
 Eventuellt bristtäckningsansvar ska vidare jämkas med beaktande av den
ersättning som, i förekommande fall käranden, tilldöms som skadestånd.
 Öresund bestrider ansvar att tillsammans med övriga påstått bristtäcknings-
ansvariga solidariskt ersätta käranden till högre belopp än som fastställts inom
ramen för en jämkning av Öresunds eventuella bristtäckningsansvar.
4.8.1.10 Övriga grunder

Öresund har också, både när det gäller återbärings- och bristtäckningsansvar, åberopat
de grunder som övriga parter åberopat till stöd för bestridandet av kärandens talan i
den mån grunderna är relevanta för Öresund. Särskilt hänför sig Öresund till vad Mats
Qviberg och Stefan Dahlbo anfört eftersom det är deras påstått onda tro som avses leda
till återbärings- och bristtäckningsansvar för Öresund.
4.8.2.1 Inledande kommentarer

Öresund är en av 12 svarandeparter i målen. Öresunds ställning i målen skiljer sig från
övriga svarandeparters. Öresund står också utanför det händelseförlopp som käranden
Sid 1019
lägger svarandena till last. Öresund har inte deltagit i eller haft något ansvar för de
förhållanden som käranden har påstått skulle göra utdelningarna olagliga. Till skillnad
från övriga svarandeparter är Öresund endast part i vinstutdelningsmålen.
När det gäller påståendena om ”väsentlig kapitalbrist”, ”efterlevnad av kapitalkrav

enligt pelare 1 och pelare 2”, ”verksamhetsbrister”, ”informationsbrister” och brister
avseende ”stora exponeringar” och andra påståenden som käranden lägger svarandena
till last, hänvisar Öresund till övriga svarandens framställningar. När det gäller
kärandens olika ”bristpåståenden” framstår dessa som både ogrundade och verklig-
hetsfrämmande.
4.8.2.2 Om Öresund
Öresund har sitt ursprung i Sjöförsäkringsaktiebolaget Öresund som för övrigt bildades
redan 1890. Bolagets firma är sedan 2001 Investment AB Öresund. Bolaget registre-
rades på Stockholms fondbörs 1962. Öresund är ett investmentföretag. Bolaget äger
större andelar i andra bolag såsom Bilia, Fabege, Oriflame och SEB.
Öresund har över 18 000 aktieägare. Bolagets största ägare är Mats Qviberg med
familj.
Öresund ägde tidigare cirka 25 procent av aktierna i HQ AB. Under våren 2011
delades Öresunds aktier i HQ AB ut till aktieägarna i Öresund. Öresund äger idag inte
några aktier i HQ AB.
Mats Qviberg är styrelsens ordförande. Övriga ledamöter är Magnus Dybeck, Anna

Engebretsen, Laila Freivalds, Märtha Josefsson och Marcus Storch.
Från den tid då de påstått olagliga utdelningarna mottogs så är det endast Märta
Josefsson och Mats Qviberg som är kvar som styrelseledamöter. Andra personer som
t.ex. Sven Hagströmer och Michael Nachemson har sedan länge lämnat bolagets
styrelse. Båda var tongivande när beslutet om att genomföra en forcerad avveckling av
Sid 1020
Tradingportföljen fattades sommaren 2010 men har således sedan länge lämnat
bolaget.
4.8.2.3 Årsredovisningar m.m.

Käranden har inte gjort gällande att utdelningarna strider mot den s.k. beloppsspärren i
17 kap. 3 § första stycket ABL. Käranden har med andra ord inte gjort gällande att
utdelningarna skulle ha medfört att det inte fanns full täckning för HQ AB:s bundna
egna kapital. Kärandens talan har istället grundats främst på försiktighetsregeln i 17
kap. 3 § andra och tredje stycket ABL.
En självklar utgångspunkt för bedömningen av kärandens påståenden om brott mot

försiktighetsregeln är givetvis årsredovisningarna för de aktuella åren.
HQ-koncernens rörelseresultat uppgick 2007 till 405 mkr. Efter skatt uppgick resul-
tatet till 290 mkr. Koncernens eget kapital uppgick till 1 181 mkr. Balanserade vinst-
medel och årets resultat uppgick till 592 mkr. Detta år lämnade Banken ett koncern-
bidrag till HQ AB om 300 mkr. Utdelningen från HQ AB till aktieägarna uppgick till
271 miljoner kronor.
För HQ-koncernen uppgick rörelseresultatet 2008 till 278 mkr. Efter skatt uppgick
resultatet till 246 mkr. Koncernens eget kapital uppgick till 1 157 mkr. Balanserade
vinstmedel och årets resultat uppgick till 567 mkr. Detta år lämnade Banken ett
koncernbidrag till HQ AB om 170 mkr men också en utdelning till HQ AB om 51 kr
mkr. Utdelningen från HQ AB till aktieägarna uppgick 2008 till 163 mkr.
För HQ-koncernen uppgick rörelseresultatet 2009 till 177 mkr. Efter skatt uppgick
resultatet till 134 mkr. Koncernens eget kapital uppgick till 1 210 mkr. Balanserade
vinstmedel och årets resultat uppgick till 538 mkr. Detta år lämnade Banken ett
koncernbidrag till HQ AB om 130 mkr. Utdelningen från HQ AB till aktieägarna
uppgick 2009 till 168 mkr.
Sid 1021
För samtliga år har revisorn avgett rena revisionsberättelser. HQ-koncernens balans-

räkningar var således mycket starka de omstridda åren. Inte ens om de påstådda fel-
värderingarna i Tradingportföljen om 377 mkr 2007, 655 mkr 2008 och 693 mkr 2009
skulle accepteras skulle HQ AB ha förbrukat sitt eget kapital. Utdelningarna strider
således inte mot beloppsspärren, och käranden har därför grundat sin talan på försiktig-
hetsregeln.
Samtliga inblandade aktörer, inklusive Öresund, har haft alla skäl att utgå från HQ-
koncernens årsredovisningar och att dessa var korrekta. De har således inte sett annat
än en finansiellt starkt koncern.
Käranden har påstått att Banken inte i tillräcklig grad beaktade ”marknadsriskerna”.
Dessa skulle enligt käranden motsvara värdet av de säkerheter Banken fått ställa till
banker och clearinginstitut och inte de belopp som återfinns i Bankens IKU:er som
godkänts av FI.
Enligt Öresund saknar påståendet helt grund. Öresund vill i sammanhanget peka på att
de av Banken ställda säkerheterna aldrig behövde tas i anspråk. Inte heller har
HQ AB:s borgen för Banken gentemot SEB behövt tas i anspråk. Det här gällde också
när Tradingportföljen avvecklades med en stor förlust sommaren 2010.
Det fanns flera skäl att uppfatta HQ-koncernen som ”stark”.
2007 var det bästa året i HQ-koncernen historia. Rörelseresultatet uppgick som
konstaterat till 405 mkr. Tradingportföljen uppvisade ett negativt resultat om 15 mkr
samtidigt som övriga verksamhetsgrenar gjorde en resultatförbättring om 52 procent.
HQ-koncernens samlade rörelseresultat ökade 2007 med 16 procent.
Resultatgenereringsförmågan hos HQ AB var således mycket god. Tradingportföljens

inverkan på resultatet var endast marginell.
Sid 1022
I sin bokslutskommuniké per den 31 december 2008 uttalade HQ AB följande.

”FINANSIELL STABILITET TROTS TURBULENS”. När det gällde kreditexponering
angavs att ”Ett kvitto på en effektiv kreditprocess är att HQ inte redovisat några
kreditförluster de senaste fem åren. Rådande finanskris hade ej heller resulterat i
kreditförluster eller tillkommande reservering för osäkra fordringar. [..] HQ har ingen
direkt exponering mot de finansiella institut som de senaste veckorna förknippas med
finansieringsproblem och konkurshot”. Vidare angavs beträffande likviditet att ”HQ:s
likviditet är stark. Under 2008 har HQ nettoplacerat ett likviditetsöverskott om cirka
2,6 Mdr SEK”. Vad gällde kapitaltäckning uttalades ”HQ arbetar idag med ett relativt
stort kapital givet de risker som bolaget är exponerade mot. Över tiden har kapital-
täckningskvoten varit dubbelt så stor som det legala kravet. I tider som dessa ger det
primärt trygghet för HQ:s personal, kunder och aktieägare. I förlängningen ger det
manöverutrymme att verka aktivt i händelse av att intressanta förvärvsobjekt
identifieras”.
Det var således inte någon ”problembild” som målades upp i bokslutskommunikén.
Istället framgick, trots den finansiella turbulensen i omvärlden, att HQ-koncernen stod
stark och hade klarat sig utan kreditförluster.
4.8.2.4 HQ-koncernens likviditet

Inte heller när det gällde likviditeten fanns det några problem. Det finns ingen grund
för kärandens påstående att Trading gjorde stora förluster som täcktes upp genom att
skapa fiktiva Dag 1-resultat.
Vid ett styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010 konstaterades att likviditeten var
drygt 900 mkr. Det fanns också kreditramar till stora belopp.
Likviditeten låg också genomgående över det s.k. tröskelvärdet med undantag för
några få tillfällen. Det kan noteras att de fåtal tillfällen då tröskelvärdet överskridits
inte haft något samband med de beslutade och verkställda utdelningarna för något av
de tre aktuella åren.
Sid 1023
Mikael König presenterade en rapport på styrelsemötet i HQ AB den 15 april 2010, av

vilken framgår att likviditeten i moderbolaget alltjämt var mycket god. Det här är alltså
så sent som en dryg månad före beslutet om att avveckla Tradingportföljen.
4.8.2.5 Försiktig utdelningspolicy

HQ AB har iakttagit största försiktighet innan beslut om vinstutdelning fattades. 2007
var det bästa året i HQ-koncernens historia. I ett styrelseprotokoll från ett styrelsemöte
i HQ AB den 31 januari 2007 noterades följande.
”Vinst per aktie uppgår till 18,40 kronor, att jämföra med 9,70 kronor
föregående år. Ordföranden [Mats Qviberg] tog ordet och sade att styrelsen
tidigare meddelat aktiemarknaden att man långsiktigt avser att löpande dela ut
80 % av bolagets vinst till aktieägarna men att det nu var motiverat att hålla
utdelningen på en något lägre nivå och sträva efter en långsiktigt jämn
utdelningsnivå. VD tillade att nya kapitaltäckningsregler genom Basel II och
särskilt regler avseende vägning av operativ risk medför att det finns behov av
att förstärka kapitalbasen och långsiktigt minska utdelningsstorleken”.
Vid mötet beslutade styrelsen om en utdelning om 12 kr per aktie för verksamhetsåret

2006. För verksamhetsåret 2007 beslutades om en utdelning om 10 kr per aktie och de
därpå följande åren 2008 och 2009 om 6 kr per aktie.
Trots HQ-koncernens finansiella ställning starka ställning var vid den här tiden valde
styrelsen en försiktig utdelningspolicy.
4.8.2.6 Tradingens bidrag över tiden

En viktig fråga är hur tradingverksamheten bidrog till Bankens resultat över tid.
Tradingverksamhetens totala ”nettoresultat” av finansiella transaktioner för tiden
2000-2009 var drygt 1,2 mdkr. Tradingverksamhetens bidrag till rörelsens resultat var
för samma tid 316 mkr. Tradingverksamheten har således över en 10-årsperiod bidragit
till rörelsens resultat med i snitt över 30 mkr per år.
Sid 1024
Endast ett år, år 2008, var resultatet av själva tradingverksamheten negativt med 2 mkr.
Om personalkostnader och andra rörelsekostnader för tradingverksamheten räknas in
var resultatet negativt de tre sista åren; minus 15 mkr 2007, minus 49 mkr 2008 och
minus 29 mkr 2009. Att resultatet från Trading var negativt de tre aktuella åren kan
självklart ha uppfattats som ett problem. Men det var inte fråga om några alarmerande
problem mot bakgrund av att HQ-koncernens egna kapital 2007-2009 uppgick till
omkring 1,2 mdkr och att verksamheten genererade en betydande vinst. Det negativa
resultatet 2008, 49 mkr, motsvarar inte mer än ca 4 procent av koncernens eget kapital.
Vid styrelsemöte den 15 april 2010 i HQ AB beslutade styrelsen att bilda en särskild
arbetsgrupp i vilken bland andra den nya styrelseledamoten Catharina Lagerstam
såsom kunnig inom optionshandel skulle ingå.
4.8.2.7 Avvecklingen av tradingverksamheten

Vid ingången av 2010 har således HQ-koncernen tre bra år bakom sig, trots den finan-
siella turbulensen. Koncernen har ett eget kapital om ca 1,2 mdkr och en betydande
likviditet.
Den 15 april 2010 fattade bolagsstämman i HQAB beslut om vinstutdelning för år

2009.
Öresund har inte någon insyn i eller kännedom om hur verksamheten i Banken bedrevs
och de omständigheter som gjorde att Tradingportföljen avvecklades med en
betydande förlust. Det har dock framkommit att Banken, genom Fredrik Crafoord
någon gång efter den 31 mars 2010, tog helt nya derivatpositioner som ”slog helt fel”.
Positionerna gick ”mot marknaden”.
Den 26 maj 2010 meddelade Banken publikt att man skulle avveckla Tradingport-
följen. Såsom Mats Qviberg anfört så övergick den forcerade avvecklingen ”i en
panikartad och från den 8 juni 2010 i en ren slaktavveckling där positionerna ej
längre hedgades …”.
Sid 1025
Det var Sven Hagströmer och Mikael Nachemsson som låg bakom denna forcerade
avveckling. Sven Hagströmer och Mikael Nachemsson var då styrelseledamöter i
Öresund, men har sedan länge lämnat bolaget.
I vart fall med ”facit i handen” kan konstateras att den forcerade avvecklingen var ett
affärsmässigt oklokt beslut. Händelserna inträffade dock långt efter räkenskapsårets
utgång och efter att beslutet om utdelningen för 2009 fattats. Den forcerade avveck-
lingen och resultatet av denna har därför inte någon som helst betydelse för frågan om
vinstutdelningen för 2009 stred mot försiktighetsregeln eller inte.
Det finns ytterligare ett förhållande som är av stor betydelse i detta sammanhang,
nämligen att tradingverksamheten, om man räknar in verksamhetens kostnader,
genererade ett mindre negativt resultat till rörelsen 2007-2009. Om HQ AB hade valt
att inte forcera avvecklingen av Tradingportföljen och i stället helt enkelt hade låtit de
positioner som fanns per den 31 december 2009 löpa ut till lösentidpunkterna hade den
kunnat avvecklas med vinst eller i vart fall en begränsad förlust. Med andra ord ett
resultat som skulle ha legat helt i linje med de tidigare årens resultat för Trading.
Att Tradingportföljen hade kunnat avvecklas med vinst eller en i sammanhanget

begränsad förlust visar att det inte kan ha förelegat någon felvärdering av Trading-
portföljen vid utgången av 2009. Detta i sin tur visar att det inte finns någon grund för
att ifrågasätta utdelningen för 2009.
4.8.2.8 FI:s beslut

Den 28 augusti 2010 drog FI in Bankens tillstånd. Detta skedde i ett läge då Öresund
och andra huvudägare säkrat den fortsatta verksamheten trots de förluster som uppkom
vid den forcerade avvecklingen av Tradingportföljen.
Sid 1026
Den första handelsdagen efter FI:s beslut föll HQ AB:s aktiekurs med 84 procent. För-
lusterna för HQ AB:s aktieägare, där den största förloraren är Öresund självt,
orsakades av FI:s beslut att återkalla Bankens verksamhetstillstånd.
FI:s beslut grundades till stor del på hanteringen av Tradingportföljen. Vid tidpunkten
för beslutet var portföljen avvecklad.
I FI:s beslut noteras också att Banken ”numera avvecklat sin tradingverksamhet”, att
Banken fått ”betydande kapitaltillskott”, att man uppdragit åt en extern konsult att
analysera Bankens internkontroll, att man ”antagit en ny riskinstruktion” samt att
styrelseledamöterna i såväl HQ AB som Banken kommer att ställa sina platser till
förfogande i samband med en bolagsstämma i september. Trots allt detta beslöt således
FI att återkalla Bankens tillstånd.
Detta framstår som än märkligare mot bakgrund av att FI i ett beslut så sent som den
30 april 2010 hade funnit att Bankens verksamhet var tillräckligt kapitaliserad för den
verksamhet som Banken bedrev.
Det framstår som väldigt märkligt att FI grundar sitt beslut på att Banken tagit risker
som äventyrat Bankens överlevnad men samtidigt självt ”drar i snöret” och omöjlig-
gör den fortsatta verksamheten genom att dra in Bankens tillstånd. Särskilt när det sker
i ett läge där huvudägarna säkrat Bankens fortsatta verksamhet.
4.8.2.9 Revisorsnämndens beslut

Revisorsnämnden har i två beslut, ett avseende revisionen av räkenskapsåren 2008 och
2009 och ett senare beslut för räkenskapsåret 2007, med något i sammanhanget
oväsentligt undantag, inte funnit några skäl att anmärka på den revision som genom-
förts.
Sid 1027
Skälet till att revisionen för räkenskapsåren 2008 och 2009 prövades var en anmälan
från FI. Av beslutet, som meddelades den 18 oktober 2011, framgår att HQ AB hade
”anmält att bolaget ställer sig bakom FI:s anmälan”.
Revisorsnämnden har en mycket kvalificerad sammansättning. Den består bl.a. jurister,

i detta fall två hovrättspresidenter, auktoriserade revisorer och skatteexperter.
Revisorsnämnden har särskild kompetens att uttala sig i redovisnings- och revisions-
frågor och frågor som hänger samman med detta.
Revisorsnämndens beslut föregicks av omfattande skriftväxling. HQ AB yttrande sig

till nämnden. HQ AB ingav även yttranden av professorerna Walter Schuster och Lars
Östman samt ett utlåtande från Evert Carlsson. Mot den här bakgrunden och hur
Revisorsnämndens beslut utformats kan vi utgå från att nämnden hade tillgång till all
relevant argumentation och alla påståenden om den bristfälliga riskhanteringen och
felvärderingen av Tradingportföljen. Revisorsnämnden underkände helt den kritik som
hade riktats mot revisionen.
När det gäller värderingen av Tradingportföljen anförde Revisorsnämnden så här:

”[v]ad Johan Dyrefors har uppgett i denna del – att han vid de kompletterande
substansgranskningsåtgärderna avseende räkenskapsåret 2009 inte fann belägg
för någon väsentlig felvärdering som kunde ge honom rimlig grund för att
underkänna styrelsens värdering av tradinglagret – vinner stöd av hans
revisionsdokumentation och måste godtas”.
Revisorsnämnden fann således inte skäl att rikta någon kritik mot Johan Dyrefors för
att inte ha anmärkt mot den värderingsmetod som användes och den värdering som
gjorts.
När det gäller Dag 1-resultat gjorde Revisorsnämnden följande kommentar:

”[Johan Dyrefors] slutsats – att något väsentligt fel inte hade uppkommit –
framstår inte heller som orimlig, särskilt mot bakgrund av att HQ Banks
tradingverksamhet utgjorde endast en begränsad del av bankens verksamhet
Sid 1028
och den löpande redovisningen av tradingverksamheten under år 2009 inte

utvisade några väsentliga resultatsvängningar”.
Öresund ifrågasätter självklart inte att den forcerade avvecklingen sommaren 2010
orsakade en stor förlust. Tradingverksamheten utgjorde dock endast en mindre del av
Bankens verksamhet. Revisorsnämnden uppmärksammade detta förhållande i sitt
beslut och konstaterande bl.a. mot bakgrund av detta att det inte fanns något skäl att
ifrågasätta Johan Dyrefors slutsats att några väsentliga fel inte uppkommit på grund av
behandlingen av Dag 1-resultaten.
Revisorsnämnden gjorde också följande uttalande i sitt beslut:

”Johan Dyrefors gjorde en uppföljning av händelser efter räkenskapsårets
utgång och en sådan prövning av bankens förmåga till fortsatt drift som följer
av god revisionssed. Vid den tidpunkt när han lämnade sin revisionsberättelse
för räkenskapsåret 2009 i HQ AB, den 11 mars 2010, förelåg, såvitt utredningen
utvisar, ingen information som borde ha gett honom anledning att betvivla
förmågan till fortsatt drift hos HQ AB eller dess dotterbolag. Därefter, under
senare delen av maj 2010, inledde banken en forcerad avveckling av
tradingportföljen och arbete påbörjades för att rekapitalisera banken. I ett
sådant läge torde revisorns upplysningsskyldighet aktualiseras”.
Revisorsnämndens uttalande ligger helt i linje med tidigare påstående att de händelser
som orsakade problemen i Banken under sommaren 2010 inträffade under ett sent
skede.
Johan Dyrefors och det expertteam som biträdde honom vid revisionen hade självklart
mycket god insikt i de förhållanden som var föremål för revision. Revisorsnämnden
konstaterade att revisorn så sent som den 11 mars 2010 inte haft tillgång till någon
information som gav honom anledning att betvivla den fortsatta driften i HQ AB och
Banken. Revisorsnämndens bedömning är ett starkt underkännande av de slutsatser FI
lade till grund för sitt beslut och givetvis också ett underkännande av kärandens
argumentation i målet.
Sid 1029
Den 7 november 2011 försökte käranden överklaga Revisorsnämndens beslut. I över-

klagandet hänvisade käranden till den skadeståndstalan som bolaget för mot bland
andra Johan Dyrefors och anförde bl.a. detta:
”[e]n stor del av denna skadeståndsprocess rör hur HQ Banks tillgångar har
redovisats …”. ”[b]eslutet innebär således en risk för att tingsrätten förses med
ett felaktigt beslutsmaterial i sin prövning av JD:s [Johan Dyrefors] skade-
ståndsskyldighet bl a med anledning av HQ Banks indragna banktillstånd och
av de tradingförluster som åsamkats bolaget samt för frågan om olaglig
vinstutdelning förekommit i HQ AB”.
Såvitt Öresund känner till gjorde FI inte något försök att överklaga beslutet. Käranden
skulle självklart inte ha tagit risken att överklaga beslutet med den här motiveringen
om det inte vore så att det uppfattat beslutet som mycket problematiskt och som ett
underkännande av de påståenden som framförs i målen.
Revisorsnämndens beslut utgör nu inte ett ”felaktigt beslutsmaterial”. Detta bekräftas

också av att Revisorsnämnden i allt väsentligt senare – i ett beslut den 14 februari 2014
– gjorde liknande bedömningar för räkenskapsåret 2007.
När Revisorsnämnden fattade beslutet avseende revisionen för 2007 så hade nämnden
tillgång till Navigants första rapport. Det här innebär att Revisorsnämnden i allt
väsentligt haft tillgång till det material som tingsrätten har tillgång till. Detta gäller
med undantag till all den interna mailkonversationen inom HQ-koncernen som getts in
i detta mål. Den interna mailkonversationen kan knappast ha någon betydelse för
frågan om den av Banken använda värderingsmetoden är riktig eller inte.
4.8.2.10 Domen i brottmålet

I brottmålsdomen, som meddelades den 21 juni 2016, accepterade tingsrätten den av
Banken använda värderingsmetoden. Detta framgår av följande utdrag ur brottmåls-
domen:
Sid 1030
”Den samlade slutsatsen blir därför att historisk och rak volatilitet i ett
underliggande aktieindex i och för sig kan utgöra observerbara marknadsdata
enligt IAS 39, med följden att sådana indata är tillåtna att använda vid
värderingen av en indexoption om marknaden inte är aktiv. Det betyder också
att orealiserade resultat som grundas på en sådan värdering kan anses
förenliga med IAS 39 VT76 och VT76A”.
Sid 1031
4.9 Mikael König
4.9.1 Grunder för bestridandet
4.9.1.1 Inledning
Mikael König har anslutit sig till samtliga de grunder och omständigheter för
bestridande av käromålen, som anförts av KPMG och övriga svarandeparter utom i
delar de uttryckligen tar sikte på revisionsuppdraget eller på begränsning av
svarandeparts ansvar eller insikt på grund av att partens uppdrag varit begränsat.
4.9.1.2 Påstådda brister
4.9.1.2.1 Kapitalbrister
Värderingen av Tradingportföljen
Bankens Tradingportfölj (optionerna i tradingverksamheten) var inte övervärderade i
något väsentligt hänseende vid årsskiftet 2007/2008, 2008/2009 eller 2009/2010, och
inte heller vid annat tillfälle under i målet relevant tidsperiod. Mikael König har i vart
fall inte insett eller bort inse att Tradingportföljen varit övervärderad, utan från såväl
intern som extern expertid bibringats uppfattningen att den varit korrekt.
Tradingportföljen har redovisats i enlighet med tillämpliga redovisningsregler. Av

Banken använd värderingsteknik har inte inneburit något väsentligt avsteg från IAS 39.
Mikael König agerade aktsamt, aktivt och skyndsamt när Risk i samband med styrelse-
möte i Banken den 13 april 2010 redovisade att Tradings värdering av positionen i
ODAX med lösen i april 2010 vid kontroll av Tradings värdering per den 31 mars
2010, inte kunde verifieras. Sedan ärendet eskalerats till VD och styrelse, gav Mikael
König och Stefan Dahlbo omgående Risk i uppdrag att särskilt granska den position,
vars värdering Risk och Trading inte enats om. Med anledning av händelsen initierade
Mikael König ett förslag om tillsättande av en särskild arbetsgrupp för att biträda i
hanteringen av Tradingportföljen. Vid styrelsemötet i HQ AB den 15 april 2010
beslutade styrelsen i enlighet med förslaget och uppdrog åt Stefan Dahlbo, Catharina
Sid 1032
Lagerstam och Curt Lönnström att ingå i arbetsgruppen och biträda Mikael König i
handläggning av frågor som rörde Tradingportföljen.
Arbetsgruppens arbete genomfördes under en period av stor marknadsoro – ett

exempel är den s.k. flash crash den 6 maj 2010. Dess arbete resulterade i att frågan om
åtgärder för att reducera risken i den del av Tradingportföljen som var under
avveckling, togs upp i Bankens och HQ AB:s styrelser. Mikael König lämnade förslag
till styrelserna om en forcerad avveckling av den s.k. avvecklingsportföljen under
ordnade former. Förslaget innebar att vissa positioner skulle stängas omedelbart,
varefter resterande positioner successivt, över tid, skulle avyttras med slutpunkt i
januari 2011. Styrelserna beslutade enligt Mikael Königs förslag. Styrelserna beslutade
samtidigt att FI skulle informeras, vilket skedde redan dagen efter av Mikael König
och Stefan Dahlbo. Tillsammans med Stefan Dahlbo arbetade Mikael König, fram till
den 29 maj 2010, då han lämnade sin VD-post och styrelseuppdragen, med plan och
åtgärder för att stärka koncernens kapitalbas. Han hade inte del i de beslut eller
åtgärder om panikavvecklingen under juni 2010, som ledde till de stora förlusterna
under sommaren 2010.
Väsentliga kapitalkrav hänförliga till marknadsrisker i tradingverksamheten

Det bestrids att HQ AB eller Banken har underlåtit att beakta eller redovisa väsentliga
kapitalkrav enligt pelare 1 eller 2 hänförliga till marknadsrisker i tradingverksamheten.
Mikael König har i vart fall inte insett eller bort inse detta.
Ansvaret inom HQ-koncernen för IKU åvilade Risk och Ekonomi, med cheferna
Agneta Norgren och Mattias Arnelund. De sammanställde, med stöd och biträde av en
omfattande tjänstemannaorganisation HQ-koncernens kapitaltäckningsrapporter,
hanterade i väsentliga delar den löpande kontakten med FI och rapporterade till VD
och styrelse.
Beträffande FI:s frågor om beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker i IKU-ärendet,

som inleddes 2009, rapporterade Mattias Arnelund och Agneta Norgren ingenting som
Sid 1033
antydde att Banken inte nöjaktigt besvarat inspektionens frågor om beräkning av

marknadsrisken.
Kapitalbristen
Mikael König bestrider att det förelegat väsentlig kapitalbrist i HQ-koncernen och
Banken och att han skulle ha insett eller bort inse detta.
Värdeöverföringar
Det vitsordas att Banken lämnat ett koncernbidrag till HQ AB och delade ut vinst
under 2008. Att nämnda förhållanden skulle utgöra en brist bestrids.
Felaktigt supplementärt kapital

Det bestrids att det var felaktigt att räkna skuldförbindelsen som supplementärt kapital.
I vart fall har Mikael König inte insett eller bort inse att detta skulle ha varit fel.
4.9.1.2.2 Informationsbrister
Mikael König bestrider att aktuella årsredovisningar och yttranden enligt 18 kap. 4 §
ABL var bristfälliga eller missvisande i väsentligt hänseende och, om så skulle anses
vara fallet, att han insett eller bort inse detta.
I årsredovisningen har information lämnats om den värderingsteknik som Banken

använt. Information var korrekt och i vart fall inte i något väsentligt avseende felaktig.
Det bestrids att stora förluster skulle ha dolts av oriktigt resultatförda s.k. Dag 1-
resultat och det förelåg ingen skyldighet för HQ AB att redovisa information om utfall
enligt alternativa värderingsmetoder på sätt som käranden påstått. Det bestrids att
väsentligt fel förelåg med avseende på redovisning av marknadsrisker.
Årsredovisningarna och yttrandena enligt 18 kap. 4 § ABL har beretts och tagits fram
huvudsakligen av Ekonomi, till vilken ansvaret för koncernens löpande redovisning
och rapportering för samtliga koncernbolag delegerats. På avdelningen vilade, såvitt
här är av intresse, bl.a. ansvaret att ta fram delårsrapporter, bokslutkommunikéer och
årsredovisning och att samordna extern revision. Årsredovisningarna och handlingar
Sid 1034
förknippade med dessa, som aktuella yttranden enligt 18 kap. 4 § ABL, var resultatet
av ett omfattande arbete på tjänstemannanivå inom avdelningen, som i sin tur blev
föremål för intern och extern (genom revisorerna) kvalitetssäkring och granskning.
Mikael König har tillsett att avdelningen haft resurser för arbetsuppgifterna och i
tillsyn och kontroll inte fått indikationer som antydde att årsredovisningarna i något
avseende var felaktiga eller missvisande.
4.9.1.2.3 Verksamhetsbrister
Allmänt
Mikael König tillbakavisar generellt påståendena om brister i Bankens riskhantering.
Riskhanteringen och riskkontrollen var tillfredsställande. I vart fall har Mikael König
inte insett eller bort inse att riskhanteringen i Banken varit i något väsentligt hänseende
otillfredsställande.
Av ovanstående följer att Mikael König bestrider att det skulle ha förelegat osäkerheter
i koncernens balans- och resultaträkningar på grund av brister i Bankens riskhantering.
Det var inte osäkerheter i koncernens balans- och resultaträkningar som förorsakade
förlusterna som uppkom vid den forcerade avvecklingen efter Mikael Königs avgång
som VD och styrelseledamot i Banken och dess moderbolag.
Det bestrids att marknadsriskerna i tradingverksamheten varit så stora och okontrolle-

rade att de äventyrade Bankens fortlevnad. Det bestrids att marknadsriskerna skulle ha
beaktats fristående inom försiktighetsregeln.
Osund ”riskkultur” och avsaknad av ”riskstyrning”

Påståendena om osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning bestrids. Påståendena
saknar relevans för frågan om oaktsamhet.
Risk använde för sina oberoende resultat- och riskkontroller ORC. Det innebar alltså
att Risk ur egen ORC tog fram data i arbetet med risk- och resultatrapporter. Att
Trading använde samma system för framtagande av data som presenterades för Risk
Sid 1035
saknar egentlig betydelse. Det väsentliga var att Risk självständigt kunde ta fram
oberoende data som kunde kontrolleras mot de data som Trading presenterade.
FI accepterade att Banken inte hade ett från ORC separat risksystem. Det fanns därför
ingen anledning för VD att ifrågasätta systemet eftersom Risk kunde kontrollera och
hantera ORC separat från och utan påverkan av Trading. Att så var fallet framgår av
skriftväxlingen mellan FI och Mikael König med anledning av FI:s undersökning av
komplexa produkter, bl.a. FI:s PM den 28 augusti 2008 och Bankens brev till
inspektionen i samma ärende den 21 september 2008.
Påstådd felaktig värderingsmetod etc.

Mikael König bestrider att Bankens värderingsmetod var felaktig eller att han insett
Bristfällig riskmätning och kontroll

Mikael König bestrider påståendena om bristfällig riskmätning och kontroll. I vart fall
har han inte insett eller bort inse sådana förhållanden.
Osund inställning till limiter och limitbrott

Mikael König bestrider påståendet om osund inställning till limiter och limitbrott.
Mikael König menar dock att vad som närmare avses med påståendet är dock oklart.
Enligt Bankens Risk- och säkerhetspolicy hade styrelsen delegerat sitt ansvar på
följande sätt. Balansräkningskommittén kunde besluta om, på förslag av affärs-
områdesansvarig eller chefen för Risk, risklimiter inom de riskmandat som styrelsen
angett. Balansräkningskommittén hade följande sammansättning: Ordinarie ledamöter
var VD, cheferna för HQ Investment Banking och HQ Private Banking, och de
tjänstemän som VD därutöver utsett. Adjungerade ledamöter var t.o.m. den 19 maj
2009 chefen för Administration och cheferna för Juridik, Koncernekonomi, Backoffice
och Risk/Finans/Kredit. VD utsåg adjungerande ledamöter när så erfordrades för
beredning eller handläggning av en viss fråga.
Sid 1036
Efter revidering av Risk- och säkerhetspolicyn den 24 mars 2009 kunde även Bankens
VD, på förslag av affärsområdesansvarig eller cheferna för Risk, Finans eller Kredit,
besluta om risklimiter inom de riskmandat styrelsen angivit, om ärendet inte handlades
av Balansräkningskommittén. Risk ansvarade för att dagligen övervaka att gällande
riskmandat och risklimiter efterlevdes. Risk ansvarade för att granska och till- eller
avstyrka förslag på nya risklimiter och ändringar i existerande limiter vilka Balans-
räkningskommittén, eller VD beslutade om.
Mikael König fattade aldrig ensam i egenskap av VD några beslut om risklimiter. Han
deltog inte heller i några sådana beslut i Balansräkningskommittén. Samtliga beslut
kring ändrade risklimiter fattades av styrelsen i Banken.
Instruktioner om hantering av limitöverträdelser fanns i Banks Risk- och säkerhets-

policy. Överskridande av gällande limiter, som grundades i önskan att managera risk
pga. turbulensen på marknaden, rapporterades direkt av Risk till styrelsen, som alltså
hade kontroll på verksamheten. Begäran om utökade limiter från Tradings sida kunde
beslutas och beslutades av styrelsen efter tillstyrkande av Risk.
Felaktig rapportering
Mikael König bestrider påståendet om felaktig rapportering, eller att han insett eller
bort inse detta.
Ansvaret i HQ-koncernen för extern rapportering, var enligt instruktionen delegerat till
Ekonomi. Det gällde, förutom årsredovisningar och delårsrapporter, även rapportering
till FI. Det ålåg Revisionskommittén att säkerställa att fastlagda principer för finansiell
rapportering efterlevdes och att finansiell rapportering upprättades enligt lag,
tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav. Ansvaret för koncerngemensam
rapportering av kapitaltäckning åvilade, enligt HQ-instruktionen, Risk. Mikael König
och styrelsen erhöll rapporter om hantering av IKU från cheferna för Ekonomi
respektive Risk och kontrollerade därigenom arbetet.
Sid 1037
Bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning för Risk

Mikael König bestrider påståendena om bristande oberoende, resurser, kompetens och
ställning hos Risk.

Mikael König bestrider att det förekom brister rörande stora exponeringar som
påverkat storleken på de vinstutdelningar som kunnat ske. Han har i vart fall inte insett
4.9.1.2.5 Marknadsförutsättningar
Mikael König bestrider att utdelningarna skulle ha varit olovliga eller stått i strid med
försiktighetsregeln med hänsyn till de allmänna marknadsförutsättningarna eller oro på
finansmarknaderna, och, om så skulle anses vara fallet, att han insett eller bort inse
detta. Banken hade under den aktuella perioden inga kreditförluster, god löpande
intjäningsförmåga, stark kapitalbas och starka ägare.
4.9.1.2.6 Ansträngd likviditet

Mikael König bestrider att likviditeten i Banken var ansträngd under våren 2010 fram
till utdelningsbesluten på sådant sätt att det påverkade storleken på den utdelning som
kunde ske. Han har i vart fall inte insett eller bort inse detta.
4.9.1.3 FI:s beslut den 28 augusti 2010

De skäl, på vilka FI grundade sitt beslut om återkallelse av tillståndet för Banken
återfinns i själva beslutet. I sammanfattning har dessa skäl angivits vara att
a) Banken skulle under en längre tid ha övervärderat Tradingportföljen kraftigt,
vilket medförde att dess finansiella ställning redovisats felaktigt i den
information som Banken offentliggjorde.
b) Banken skulle ha tagit risker som äventyrade dess överlevnad och haft en
Riskavdelning, som inte uppfyllde kraven på bemanning, kompetens och
oberoende, vilket inspektionen skulle ha påpekat redan 2008. Bristerna skulle
ha berott på att Bankens styrelse och VD underlåtit att inhämta nödvändig
Sid 1038
kunskap och information om Bankens tradingverksamhet och de risker som var

förenade med denna.
c) Banken skulle fortlöpande ha lämnat felaktig information om sin kapital-
situation till FI.
I ingripandeärendet, som ledde till beslutet om tillståndsåterkallelse, hade Mikael

König en inledande kontakt med FI genom besök hos inspektionen den 18 maj 2010 då
han och Stefan Dahlbo informerade om de befarade förlusterna i Tradingportföljen.
Efter sin avgång som VD och ledamot i de bägge bolagens styrelser, i maj 2010, hade
Mikael König inte tillgång till och erhöll inte del av den kommunikation som ägde rum
mellan företrädare för Banken å ena sidan och FI å andra sidan. I efterhand har stått
klart att Bankens nya ledning fått rådet att istället för att noggrant analysera och
bemöta påstådda brister, medge fel och brister av taktiska skäl för att på detta sätt
”blidka” FI. I den mån ”pudeltaktiken” innefattade kritik mot Mikael König fanns få
eller inga tillfällen till bemötande från hans sida.
FI:s beslut vilade på felaktiga grunder och felaktiga antaganden och slutsatser.
Tradingportföljen var inte felvärderad i något väsentligt hänseende.
Krav på oberoende värdering av Tradingportföljen förelåg inte.
Risk uppfyllde gällande krav på bemanning, kompetens och oberoende. Banken hade
under Mikael Königs ledning kontinuerligt förändrat organisationen för anpassning till
påpekanden från FI. Bemanningen stärktes, Risks oberoende stärktes och Banken vid-
tog särskilda utredningsåtgärder genom extern expertis för att utreda eventuella brister
och förbättra organisationen ytterligare. ATOS rapport i augusti 2009, som inte kan
läggas till grund för FI:s eller kärandens påståenden om brister i riskorganisationen, är
i sig ett belägg för Bankens fortlöpande arbete för att säkerställa regelefterlevnad.
Sid 1039
FI:s beslut om återkallelse av tillståndet är grundat på de påstådda bristerna samman-

tagna och det framgår inte av beslutet att enstaka brist skulle ha föranlett återkallelse.
FI:s beslut överklagades men besvären fullföljdes inte av dess nya ägare Carnegie
Investment Bank AB. Käranden har således inte tillvaratagit möjligheten att få till
stånd en prövning av FI:s beslut.
4.9.1.4 Påstådd ond tro

Mikael König bestrider att han insett de påstådda bristerna. Han bestrider dessutom att
det på grundval av vissa för honom kända omständigheter kan anses att han borde ha
insett eller förstått påstådda brister.
Mikael König var inte VD för HQ AB eller Banken och satt inte i styrelsen för dessa
bolag under perioden den 1 januari 2007 till den 10 september 2007. Han har inte tagit
emot information i samband med styrelsemöten eller volatilitetsavstämningar
dessförinnan.
När han tillträdde som VD och så småningom som ledamot i de bägge aktiebolagens
styrelser hade han ingen information om att det skulle föreligga några problem eller
felvärderingar i Tradingportföljen. Tvärtom hade Patrik Enblad tidigare gett utryck för
att Tradingportföljen snarast var undervärderad.
4.9.1.5 Återbäring av vinstutdelning
4.9.1.5.1 Påståendet att vinsutdelningarna inte var försvarliga

Mikael König bestrider att utdelningarna för räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 var
olagliga eller oförsvarliga och att utdelningarna skulle ha stått i strid med försiktighets-
regeln.
Inställningen till påstådda brister har redovisats ovan. Skulle brister visas har de i vart
fall inte varit av sådan betydelse att de stått i strid med försiktighetsregeln och under
alla förhållanden inte medfört att utdelningsmöjlighet helt saknats. Påståenden om
Sid 1040
informationsbrister, verksamhetsbrister, för stora exponeringar och svåra marknads-

förutsättningar, kan under alla förhållanden inte vare sig tillsammans eller var för sig
leda till återbärings- eller bristtäckningsansvar.
Vinner käranden framgång i skadeståndsmålet neutraliseras utrymmet för återbäring av

vinstutdelning.
4.9.1.5.2 Påstådda brister i beslutsunderlagen

Det bestrids att beslutsunderlagen varit bristfälliga, och i vart fall att Mikael König
skulle ha känt till eller bort känna till detta.
4.9.1.5.3 Ond tro, skyldighet att återbära och reglernas tillämplighet

Det bestrids att Mikael König insåg eller bort inse att vinstutdelningarna stod i strid
med aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 17 kap. ABL om återbetalning av olaglig vinstutdelning och brist-

täckning syftar till att skydda nödlidande fordringsägare. De är inte tillämpliga i
situationer som den förevarande eftersom inga borgenärsintressen har trätts förnär och
eftersom en tillämpning av reglerna leder till ett otillbörligt gynnande av vissa aktie-
ägare eller grupper av aktieägare.
De belopp som käranden skulle erhålla vid framgång med återbärings- respektive brist-
täckningsyrkandena kommer att användas till utdelning eftersom bolaget inte bedriver
någon annan verksamhet än de aktuella domstolsprocesserna. Ondtroende aktieägare,
som alltjämt är aktieägare skulle få återbära utdelade belopp för att därefter få ny
utdelning. Godtroende aktieägare, som alltjämt äger aktier i HQ AB får dubbel
utdelning. Nya aktieägare gör en vinst. Regeln ska inte tillämpas med sådan effekt.
Sid 1041
4.9.1.5.4 Motfakta
Käranden har, genom avtalet med Fredrik Crafoord, förlorat sin möjlighet att utkräva
ansvar för Fredrik Crafoords agerande, inklusive att kräva Mikael König på åter-
betalning av vinstutdelning.
Det fanns betydande övervärden som inte redovisats, bl.a. i form av innehav av
dotterbolaget HQ Fonder, vars verkliga värde vida översteg bokförda värden.
4.9.1.6 Bristtäckning
4.9.1.6.1 Reglernas tillämplighet

På samma sätt som beträffande skyldigheten att återbära vinstutdelningar gäller att
bestämmelserna i 17 kap. ABL om bristtäckning syftar till att skydda nödlidande
fordringsägare. De är inte tillämpliga i situationer som den förevarande eftersom inga
borgenärsintressen har trätts förnär och eftersom en tillämpning av reglerna leder till
ett otillbörligt gynnande av vissa aktieägare eller grupper av aktieägare. De belopp som
käranden skulle erhålla vid framgång med bristtäckningsyrkandena skulle på sätt som
redovisats leda till en effekt som regelns tillämpning inte ska ha.
4.9.1.6.2 Bristtäckningsansvarets subsidiaritet

Ansvar för bristtäckning enligt 17 kap. 7 § ABL förutsätter att brist uppkommit vid
återbäring enligt 17 kap. 6 § samma lag. Bristtäckningsansvaret är beroende av vad
som återburits. Mikael König gör gällande att ansvar för bristtäckning kan uppkomma
först efter det att krav riktats mot samtliga aktieägare som erhållit utdelning.
Kärandens avtal med Fredrik Crafoord innebär att samtliga aktieägare, som erhållit
utdelning inte kan sökas.
4.9.1.6.3 Läkning
Skulle vinstutdelningen för 2007, 2008 eller 2009 bedömas ha stått i strid med för-
siktighetsregeln har bristen i vart fall läkts genom beslut på efterföljande års bolags-
stämmor.
Sid 1042
Utdelningarna för verksamhetsåren 2007 och 2008 har godtagits av stämman i bolaget
genom fastställelse av senare års balansräkningar. Vad avser 2010 har inte förelegat
någon kapitalbrist i bolaget.
I vart fall har eventuellt brott mot försiktighetsregeln läkts genom dominerande ägares
senare genomförda kapitaltillskott och garanti för nyemission.
4.9.1.7 HQ AB:s påstådda skada
4.9.1.7.1 Allmänt
Mikael König har inte vid fullgörande av sitt uppdrag som VD och styrelseledamot i
HQ AB genom oaktsamhet skadat bolaget.
Ansvarsfrihet
Mikael König beviljades ansvarsfrihet för sin förvaltning i HQ AB åren 2007, 2008
och 2009 samt för sin förvaltning i Banken 2007 och 2008. Han bestrider, med
avseende på påstått skadegörande omständigheter som hänför sig till nämnda år, att
besluten om ansvarsfrihet skulle ha fattats på grundval av i väsentliga hänseenden
oriktiga eller ofullständiga uppgifter i koncernredovisningarna för HQ AB:s koncern.
Taleförutsättningen enligt 29 kap. 7 § ABL föreligger inte. Tiden för väckande av talan
enligt 29 kap. 11 § ABL har gått ut och talan ska därför ogillas alternativt avvisas
såvitt den grundas på omständigheter hänförliga till de nämnda åren.
Inte åtgärdat brister

Bristerna, som enligt kärandens talan görs gällande i skadeståndsmålet, är kapital-
brister, informationsbrister, verksamhetsbrister och värdeöverföringar. Det bestrids att
nämnda brister förelegat, i vart fall inte sådana som medfört skadeståndsskyldighet.
Skadeståndsskyldigheten enligt käromålet är knuten till FI:s återkallelse av tillståndet

för Banken. I den utsträckning påstådda brister inte orsakat FI:s beslut kan de inte
föranleda skadeståndsskyldighet.
Sid 1043
Det kan inte föreligga någon skadeståndsskyldighet för Mikael König om inte kapital-
brister och värdeöverföringar visas föreligga. Brister åren 2007 till 2009 som inte
förelåg år 2010 kan inte heller ge upphov till skadeståndsskyldighet. Mikael König har
i alla delar agerat lojalt och iakttagit den omsorg och lojalitet som krävdes vid
utförande av sina uppdrag som VD och styrelseledamot.
Framställt årsredovisningar
Årsredovisningarna var inte felaktiga i något väsentligt hänseende och i vart fall har
Mikael König inte insett eller bort inse att så var fallet. Framtagande av årsredovis-
ningar har skett inom Ekonomi, som ansvarade för detta. De har kvalitetssäkrats intern
och externt. Ekonomi har haft tillräcklig bemanning och kompetens och Mikael König
har inte mottagit några indikationer som föranledde en plikt att se till att de ändrades.
Fastställt årsredovisningar för HQ Bank

Mikael König inte insett eller bort inse att så var fallet.
Koncernbidrag
Mikael König har inte agerat oaktsamt och har i vart fall inte insett eller bort inse
påstådda brister vid tidpunkten för besluten om koncernbidrag.
Vinstutdelningar
Det bestrids att vinstutdelningarna varit olagliga och att Mikael König insett eller bort
inse detta. Han har inte agerat oaktsamt. Motsvarande inställning gäller utdelningen
från Banken.
Vite till Nasdaq med 288 tkr

Detta gäller inte Mikael König.
Vite till Nasdaq med 480 tkr

Vitesbesluten var ogrundade. Käranden har underlåtit att överklaga besluten.
Sid 1044
Individuellt ansvar och skärpt ansvar för vissa

Sådant ansvar bestrids i och med att övriga grunder bestrids.
Påstådd oaktsamhet
Frågan om Mikael König under den tid han varit VD i något avseende agerat oaktsamt
på ett sätt som varit skadeståndsgrundande, ska prövas mot bakgrund av samtliga före-
liggande omständigheter, såsom omfattningen av uppdraget, Bankens och HQ AB:s
samtliga verksamheter, det faktum att Trading endast utgjorde en del – inte ens huvud-
delen – av Bankens och koncernens verksamheter, omvärldsförutsättningarna under
perioden, regelförändringar, organisationen, dess bemanning och kompetens, styrning
och rapportering, delegation av ansvar och arbetsuppgifter genom styrelsens instruk-
tioner, arbetsordningar och rutinbeskrivningar, tillgången till extern expertis m.m.
HQ-koncernen
Koncernen var vid Mikael Königs tillträde som VD indelade i två huvudsakliga affärs-
områden – Private Banking respektive Investment Banking. Private Banking hade en
mer än dubbelt så stor omsättning som Investment Banking, där Trading ingick.
Affärsområdet Asset Management tillkom som ett tredje affärsområde i januari 2010.
Antalet anställda var ca 250 när Mikael König tillträdde och utökades till över 300 vid
årsskiftet 2009/10 fördelade mellan koncernens administration och affärsområden
enligt följande.
– Ledning, stab och administration, 114.
– Private Banking, 92.
– Investment Banking, 59 (där Trading ingick).
– Asset Management, 37.
Koncernen arbetade vid årsskiftet 2009/10 från sex egna kontor i Stockholm,
Göteborg, Halmstad, Malmö, Norrköping, Jönköping och genom Bankens lokala
samarbetspartners på ytterligare ett 30-tal orter i Sverige.
Sid 1045
Omvärldsförutsättningar
Den period under vilken Mikael König var VD för Banken och HQ AB präglades av
en av nutidshistoriens största finanskriser. Banken var, till skillnad från flera andra
banker i Sverige, väl rustad, inga kreditförluster och inget likviditetsproblem.
Verksamhetsförändringar
Banken förvärvade Glitnirs svenska verksamhet (storleksmässigt ca halva Bankens
verksamhet), som integrerades med Banken tidigt 2009. Under 2009 påbörjades även
ett större bygg- och flyttprojekt för verksamhetens flytt till nya lokaler. Under 2008
förvärvades och införlivades Svensk förvaltningskonsult med ett förvaltat kapital på ca
1 mdkr och fördes förhandlingar om förvärv av Banco Fonder, Carnegie, Remium,
Catella och ett tjugotal andra potentiella uppköps- eller fusionskandidater.
Regelförändringar
Som en följd av finanskrisen genomfördes en rad synnerligen ingripande och om-
fattande regelförändringar för bank- och värdepappersrörelser. Bl.a. implementerades
det nya svenska regelverket på värdepappersområdet som var ett resultat av MiFID-
direktivet, den dittills kanske största regulatoriska förändringen i branschen.
Organisationen – delegering
En organisation motsvarande HQ-koncernen kräver i den operativa verksamheten en
omfattande delegering av ansvar och uppgifter. I verksamheten fanns en omfattande
uppsättning instruktioner som visar att delegation skett från styrelse och VD till andra
delar av organisationen. Organisationen var väl genomlyst av FI och genom den
utredning som uppdrogs åt ATOS. Organisationen, instruktioner med delegationer
utvecklades även fortlöpande under perioden för att vara ”compliant”, ändamålsenlig
och för att säkra oberoende.
Mikael König tillsåg att Banken hade en kompetent och tillfredsställande bemanning.
Cheferna för Risk, Ekonomi, Trading, Juridik och Compliance hade lång och adekvat
utbildning och erfarenhet, vilket även generellt gällde medarbetarna i övrigt.
Sid 1046
Mikael König utövade en tillsyn och kontroll över organisationen och de delegerade
uppgifterna som var tillfredställande i beaktande av koncernens storlek och verksam-
hetens art. Vid sidan av VD:s fortlöpande tillsyn och kontroll fanns i verksamheten en
kontroll via Risk, Internrevision, Compliance och koncernens revisorer.
Informationsutbyte ägde vanligtvis rum på måndagar, då Mikael König inledningsvis

vanligen hade ett kortare möte med Mats Qviberg, Fredrik Crafoord och Stefan
Dahlbo. Mötena var utan agenda och ett forum för mer strategiska frågor. Därefter
vidtog koncernövergripande möten med Stab & Administration (cheferna för
Ekonomi, Risk, Juridik, Stab & Administration samt Compliance). Stabsmötena
användes för information från affärssidan (genom VD), rapportering från respektive
avdelning/stabsfunktion, informationsgivning från VD och styrelse och uppföljning av
beslut.
Efter stabsmötet hade VD möte med avdelningen affärssupport, för kontroll och
informationsgivning avseende pågående affärsprojekt, teknikskiften och regel-
förändringar. På mötena hanterades statistiskt underlag för affärsstyrning, produktmix
m.m. Mötena syftade till att säkerställa gränssnittet mellan administration och
affärssida. Varannan måndag hölls lunchmöten med cheferna för samtliga affärs-
områden.
Beslut, instruktioner och rutinförändringar distribuerades i organisationen av Richard

Berlin.
Information till styrelsen från organisationen om verksamheten rapporterades av

Mikael König i den utsträckning detta inte skedde genom direktrapportering till
styrelsen.
Extern expertis
Extern expertis anlitades vid behov, t.ex. ATOS, och anlitades för fortlöpande revision,
KPMG.
Sid 1047
Sammanfattningsvis agerade Mikael König i alla avseenden aktsamt och lojalt mot
Banken och moderbolaget.
4.9.1.8 Bankens påstådda skada
4.9.1.8.1 Allmänt
Överlåtelsen av Bankens fordran mot till HQ AB är ogiltig. Mikael König ansluter sig
härvid till vad Stefan Dahlboanfört.
Avtalet mellan HQ AB och Banken reglerar Bankens talerätt och är därför

processuellt. Det är därför ogiltigt per se (hänvisning till RB-motiven, prop. 1942:5
s. 233).
Mikael König har inte vid fullgörande av sitt uppdrag som VD och styrelseledamot i
Banken genom oaktsamhet skadat bolaget.
Det är oklart vilken innebörd påståendet om de facto ledamotskap har med avseende på
Mikael König.
Ansvarsfrihet
Mikael König beviljades ansvarsfrihet för sin förvaltning i Banken 2007 och 2008.
Han bestrider, med avseende på påstått skadegörande omständigheter som hänför sig
till nämnda år, att besluten om ansvarsfrihet skulle ha fattats på grundval av i väsent-
liga hänseenden oriktiga eller ofullständiga uppgifter i koncernredovisningarna för
HQ AB:s koncern. Taleförutsättningen enligt 29 kap. 7 § ABL föreligger inte. Tiden
för väckande av talan enligt 29 kap. 11 § ABL har gått ut och talan ska därför ogillas
alternativt avvisas såvitt den grundas på omständigheter hänförliga till de nämnda åren.
Inte åtgärdat brister

Mikael König hänvisar till vad han anfört under motsvarande avsnitt för HQ AB.
Sid 1048
Framställt årsredovisningar
Mikael König inte insett eller bort inse att så var fallet. Framtagning av årsredovis-
ningar har skett inom Ekonomi, som ansvarade för dess framtagning. De har kvalitets-
säkrats intern och externt. Ekonomi har haft tillräcklig bemanning och kompetens och
Mikael König har inte mottagit några indikationer som gav upphov till en plikt att se
till att de ändrades.
Individuellt ansvar och skärpt ansvar för vissa

Sådant ansvar bestrids i och med att övriga grunder bestrids.
4.9.1.9 Skadestånd – orsakssamband och skadeberäkning

Mikael König bestrider att HQ AB eller Bank har lidit skada uppgående till yrkade
belopp.
Skulle tingsrätten finna att Mikael König gjort sig skyldig till skadeståndsgrundande
vårdslöshet vid utövande av sina uppdrag som VD och styrelseledamot, bestrider
Mikael König att det föreligger orsakssamband mellan sådan oaktsamhet och den
skada som käranden gjort gällande i målet. Mikael König har inte orsakat den skada
som käromålet avser.
För det fall tingsrätten skulle finna att Mikael König förfarit vårdslöst och orsakat
skada bestrider Mikael König att orsakssambandet är adekvat.
4.9.1.10 Övrigt
4.9.1.10.1 Jämkning
Skulle domstolen finna att skadeståndskyldighet eller bristtäckningsansvar föreligger
för Mikael König, så ska ersättningsskyldigheten jämkas, i första hand till noll kr.
Grunden för sådan jämkning är följande.
Det yrkade beloppet är orimligt betungande för en privatperson. Mikael König skulle
inte kunna betala beloppet inom loppet av en livstid.
Sid 1049
Beloppet står inte i proportion till den ersättning som utgått för Mikael Königs
anställning och uppdrag.
Uppdraget som styrelseledamot i HQ AB och Banken har varit förbundna med

anställningen och rollen som VD. Hans roll i styrelsen har varit begränsad till rollen
som föredragande.
Käranden har inte tagit tillvara möjligheterna att överklaga FI:s beslut om tillstånds-
återkallelse.
Vad gäller disciplinnämndens vid Nasdaq OMX beslut den 19 maj 2011, ska ett
eventuellt skadestånd jämkas även pga. medvållande från HQ AB:s sida. HQ AB
godtog börsens påståenden. Det är fullt möjligt att skadan inte uppstått om HQ AB
hade bestritt påståendena.
Jämkningsinvändningarna görs gällande även med avseende på kärandens yrkanden

om dröjsmålsränta.
Den långa handläggningstiden i målet, med enorma dröjsmålräntekrav som följd, har
inte berott på omständigheter som är att hänföra till Mikael König. Ränteyrkandet, som
enbart i sig skulle ödelägga en privatpersons ekonomi, står inte i någon proportion till
betalningsförmågan och ligger inte i linje med motiven bakom dröjsmålräntereglerna.
4.9.1.10.2 Preskription
De omständigheter som åberopats av käranden, såvitt avser vad Mikael König skulle
ha gjort för att åtgärda bristerna, är av käranden först anförda under maj 2016 och
därmed inte inom femårsfristen enligt 29 kap. 13 ABL, vilken ska räknas från januari
2011. I anledning härav är dessa preskriberade enligt ABL och kan inte läggas till
grund för dom.
Sid 1050
4.9.2.1 Mikael Königs uppdrag i HQ AB och Banken

Mikael König är född 1963. Han har genomgått ekonomisk utbildning och har arbets-
erfarenhet från bl.a. Götabanken och sedan 1993 Hagströmer & Qviberg Fond-
kommission AB. Under åren 2000 och 2007 byggde han upp en visserligen smal och
specialiserad, men extremt lönsam verksamhet som sysselsatte ett tjugotal personer.
Affärsidén bestod i att sälja fondkommissionsbolagets – från 2006 Bankens – produkt
och tjänsteutbud via andra distributionskanaler än den egna, såsom t.ex. genom
regionala sparbanker, försäkringsmäklare osv.
Mikael König utsågs år 2006 till tillförordnad chef och i mars 2007 till ordinarie chef
för affärsområdet Private Banking i Banken. Den 2 april 2007 utnämndes han till vice
VD i Banken. Private Banking var storleksmässigt, värdemässigt och lönsamhets-
mässigt den avgjort största verksamheten inom Banken. Under den i målet aktuella
tiden genererade affärsområdet ett ansenligt och positivt resultat, trots orostiderna på
marknaden.
Sedan Bankens koncernchef och VD Patrik Enblad avgått från sina befattningar i
september 2007 förordnades Mikael König som VD i Banken och i HQ AB med
verkan från den 10 september respektive den 14 september 2007. Mikael König blev
styrelseledamot i Banken och i HQ AB genom beslut som registrerades hos Bolags-
verket den 17 september respektive den 22 oktober 2007. Kärandens talan avser alltså
tid innan Mikael König blev VD och styrelseledamot i bolagen.
Mikael König hade till skillnad från Patrik Enblad ingen erfarenhet att leda trading-
verksamhet. Mikael König avgick från sina uppdrag i Banken och HQ AB vid ut-
gången av maj månad 2010. Mikael König var alltså inte delaktig i den panikav-
veckling som skedde sommaren 2010. Han var inte heller delaktig i de felaktiga
besked som av taktiska skäl lämnades till FI sommaren 2010. Mikael König fick inte
Sid 1051
heller del av den kommunikation som skedde mellan Banken respektive HQ AB och
FI efter det att han lämnat sina uppdrag.
4.9.2.2 Organisationen i verksamheten då Mikael König tillträdde som VD år

2007
Det kan anmärkas att tradingverksamheten inte var någon ny verksamhet inom Banken
när Mikael König tillträdde sina uppdrag hösten 2007. Det var inte heller fråga om en
ny organisation. Både Banken och moderbolaget hade gediget erfarna och kompetenta
styrelseledamöter. Banken och HQ AB reviderades av KPMG, ett av världens största
revisionsbolag, och med Johan Dyrefors som huvudansvarig revisor. Organisationen
var stabil med kompetent personal i en fungerande organisation. Så sent som 2006
hade FI granskat organisationen och godkänt densamma i samband med att Hag-
strömer & Qviberg Fondkommission AB hade ansökt om tillstånd att bedriva bank-
rörelse, s.k. oktroj.
Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB hade när ansökan gjordes redan tillstånd
att bedriva värdepappersrörelse. I och med ansökan om banktillstånd tillkom
betalningsförmedling och dessutom inlåning från allmänheten. Hagströmer & Qviberg
Fondkommission AB hade alltså även tidigare bedrivit tradingverksamhet.
Av ansökan om banktillstånd framgår att Banken hade en Risk Management-funktion.

Funktionen var fristående från affärsverksamheten och rapporterade till VD och
styrelse. Risk hade en fristående punkt vid styrelsens möten samt möjlighet att
rapportera direkt till styrelsens ordförande. Det fanns en arbetsordning för Risk samt
en risk- och säkerhetspolicy, som var bifogade ansökan. chefen för Risks ansvar
beskrevs. Det kan anmärkas att vid tidpunkten för ansökan var chefsjuristen och
Compliance Officer samma person. I ansökan fanns också uppgifter om ledande
befattningshavares lämplighet i enlighet med FI:s allmänna råd om ägar- och lednings-
prövning. Vidare framgick att Ekonomi skulle ansvara för bl.a. extern rapportering till
FI, Riksbanken och Skattemyndigheten, samt upprättande av offentliga delårs-
Sid 1052
rapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning. Ansökan innehöll alltså tydliga

uppgifter om ansvarsfördelning.
Till ansökan fanns bifogat en Risk- och säkerhetspolicy. Under kontroll angavs att
chefen för respektive ansvarsområde ansvarade för den löpande kontrollen av verk-
samheten. I de fall det uppstod väsentliga fel eller avvikelser från de normala rutinerna
skulle VD och chefen för Risk/Finas/Krediter informeras. Det var den första försvars-
linjen. Risk skulle granska alla bolagets egna lager positioner.
I minnesanteckningar från ett möte den 15 september 2005 mellan Revisions-

kommittén och KPMG antecknades att Fredrik Crafoord informerade om att Trading
hade arbetat efter i stort sett samma ”grundstrategi” ända sedan starten för drygt tio år
sedan. Tradingverksamheten hade alltså pågått i tio år i Hagströmer & Qviberg
Fondkommission AB.
Vidare fanns i minnesanteckningarna en beskrivning av marknadsvärderingen och av

teoretisk värdering. Av beskrivningen framgår att Tradingportföljen värderats efter
samma principer sedan 2005 och det hade inte hade hänt något nytt när Mikael König
tillträdde som VD.
I KPMG:s processgranskning av Trading från 2005 drog KPMG bl.a. följande

slutsatser.
 ”Enligt vår bedömning har marknadsvärderingen avseende optionspositionerna
en låg tillförlitlighet som mått på verkligt värde. Detta förklaras av att de noterade
marknadspriser som ligger till grund för värderingen ofta är missvisande, vilket
främst beror på bristande likviditet i marknaden. De krav som IAS 39 ställer för
att noterade marknadspriser ska användas som underlag för fastställande av
verkligt värde kan därför inte anses vara uppfyllda. Vi rekommenderar H&Q att
uteslutande använda denna metod i benchmarkingsyfte.
 Den differens som uppstår mellan marknadsvärde och teoretiskt värde (teoretisk
edge) grundar sig huvudsakligen på ej tillförlitliga marknadsvärden och måste
Sid 1053
därför kompletteras med fördjupad analys för att utgöra ändamålsenligt mått i
uppföljningssyfte”.
Det är alltså denna bild som Mikael König fick när han tillträder som VD.
I KPMG:s processgranskning angavs angående värderingsmodeller, bl.a. Black &

Scholes, att metoderna var vedertagna på marknaden och metodvalen för respektive
instrument utgjorde praxis för teoretisk optionsvärdering. Själva värderingsmodellerna
tillhandahölls i ORC, vilket var ett standardsystem på marknaden. Enligt uppgift hade
inga algoritmer ändrats i systemet efter leverans.
I samma granskning angav KPMG om teoretisk Edge att denna i praktiken inte var
ändamålsenlig. Detta mot bakgrund av att tillförlitligheten i marknadsvärderingen på
grund av bristfälliga och missvisande noteringar hade konstaterats vara låg och denna
var en av två parametrar för att beräkna Edge. KPMG:s rekommendation var att Edgen
inte skulle användas för annat än i benchmarking-syfte. Med riskhantering avsågs
enligt KPMG här processer och metoder/verktyg för kontroll och rapportering av
marknadsrisk och operativ risk inom tradingverksamheten. Ansvaret för detta var delat
mellan Trading, Risk och Back Office.
I ett mail den 11 januari 2006 från Patrik Enblad till Anders Backström med kopia till
bl.a. Agneta Norgren framgick bl.a. följande. Efter ett missförstånd rörande värde-
ringen av Tradingportföljen och Edgen hade oberoende konsulter granskat verksam-
heten samt en oberoende värdering gjorts av Fund Radar. Granskningen ledde till att
Edgen helt saknade betydelse. Den oberoende värderingen visade en försumbar
avvikelse mot den gjorda värderingen. De förbättringar som konsulterna föreslagit
skulle implementeras skyndsamt. Patrik Enblad avslutade mailet enligt följande.
”Processen med ovanstående har varit arbetskrävande. Vi känner att även om
det alltid finns förbättringar att göra är de befintliga metoderna inte under-
måliga. Vidare var värderingen som nämnts försumbart avvikande från
oberoende dito. Vi anser därför att det inte finns fog för att gå igenom denna
Sid 1054
process igen, åtminstone inte inom överskådlig tid. Medarbetarna inom Risk för
ett förstklassigt arbete vilket understryks av ovanstående. De behöver arbetsro.
Under de tolv år som Tradingen har funnits har vi inte haft några haverier. Nu
har detta bekräftats av era utredningar. Vi ser därför inga skäl att lägga
ytterligare kostnader och ännu mer tid på att fortsätta med Fund Radar”.
Detta var också information som fanns i systemet när Mikael König tillträdde som VD.
FI gav i beslut den 25 januari 2006 Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB till-
stånd att driva bankrörelse. I beslutet angav FI, med hänvisning till 3 kap. 2 § LBF, att
tillstånd att driva bankrörelse ges bl.a. om den som ska ingå i företagets styrelse eller
vara verkställande direktör, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt
och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig
för en sådan uppgift.
En kompetent ledning och en ordentlig organisation hade alltså Hagströmer & Qviberg
Fondkommission AB funnits ha.
Av rapporteringen från KPMG:s revision av Hagströmer & Qviberg Fondkommission

AB år 2005 framgick sammanfattningsvis följande.
” * Sammantaget har H&Q enligt vår bedömning ändamålsenliga instruktioner
och rutiner (vilka efterlevs) som, på ett bra sätt stödjer verksamheten och
säkerställer en korrekt finansiell rapportering

Vi har inte noterat några väsentliga avvikelser från den
interna kontrollen
 Trading/eget lager har under 2005 krävs utökad
detaljgranskning (kontrollvärdering) och kan ev komma att
kräva detta även 2006
* Våra rekommendationer och förslag till förbättrad intern kontroll beaktas
löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar
* Bokslutet och kommunikén är av god kvalité och i överensstämmelse med
lagens krav”.
Sid 1055
KPMG lämnade alltså raka besked hur det såg ut i koncernen.
Av årsredovisningen för 2005 framgick att styrelsen bestod av Mats Qviberg, styrelse-
ordförande, Anders Böös, Stefan Dahlbo, Carolina Dybeck, Thomas Erséus, Curt
Lönnström, Anne-Marie Pålsson och Patrik Enblad (VD). Under bokslutskommentarer
och redovisningsprinciper angavs angående värdering att vid avsaknad av ett rätt-
visande marknadsvärde, skulle ett beräknat teoretiskt värde ligga till grund för
värdering till verkligt värde (teoretisk värdering). Teoretisk värdering baserades på
vedertagna modeller för prissättning av optioner. För europeiska aktieoptioner samt för
indexoptioner användes Black & Scholes. Den viktigaste parametern som estimerades
vid teoretisk värdering av derivatinstrument var volatilitet, vilken skulle vara den-
samma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande värdepapper och
slutmånad. Dessa estimat byggde på implicit volatilitet i liknande värdepapper samt
historisk volatilitet i aktuellt underliggande värdepapper.
KPMG gjorde en uppföljande processgranskning för Trading november/december

2006. I rapporten lämnades följande sammanfattande bedömning. Processerna för
optionsvärdering var oförändrat goda. Risks möjligheter att utöva en effektiv risk-
kontroll hade ökat. Detta var dock inte ett resultat av några organisatoriska föränd-
ringar eller förändringar av ansvarsområden. Den förbättrade effektiviteten i risk-
kontrollen berodde istället på ökad kompetens och bättre utnyttjande av befintliga
kontroll-, uppföljnings- och analysmöjligheter i ORC. Denna förändring låg i funk-
tionens naturliga utveckling men var också en direkt åtgärd efter KPMG:s granskning
2005. Det var Risk som ägde riskrapporteringen till ledning och styrelse och genom
den förbättrade effektiviteten i riskkontrollen bedömdes även kvaliteten i rapporte-
ringen på ett mer effektivt sätt kunde säkerställas av Risk.
I en liknande rapport av KPMG den 30 januari 2007 framgick att KPMG hade granskat
bokföring, intern kontroll avseende finansiell rapportering, förvaltningen i övrigt samt
bokslut och bokslutskommuniké i Banken för 2006. Av slutsatsen framgick att det inte
hade noterats några felaktigheter i samband med genomgången av värderingen.
Sid 1056
I protokoll från styrelsesammanträde i HQ AB den 31 januari 2007 fanns en rapport

från revisorerna. Anders Bäckström konstaterade att Risk löpande hade genomfört
vederhäftig kontroll med konsekvent tillämpning av ändamålsenliga modeller. Inga
felaktigheter hade noterats i samband med årets granskning av handelslagret.
Slutsatserna var att det fanns ändamålsenliga instruktioner och rutiner som följdes och
som på ett bra sätt stödde verksamheten, att inga väsentliga brister hade noterats i den
interna kontrollen samt att det var god ordning och reda i koncernen med en väl
fungerande ekonomifunktion med fungerande rutiner.
KPMG:s rapportering från revisionen 2006, som presenterades på styrelsemötet den 31

januari 2007, innehöll bl.a. följande iakttagelser och slutsats. Processer för värdering
bedömdes vara oförändrat goda. Risks möjlighet att utöva effektiv riskkontroll
bedömdes ha ökat till följd av ökad kompetens, utveckling och tillgång till ORC. Risk
hade begränsad insyn i och kompetens kring verksamheten för programhandel –
innebärande främst operativa risker. Åtgärder hade vidtagits för att möjliggöra bättre
riskkontroll, främst genom utvecklad processdokumentation. Banken använde
standardmodeller för optionsprissättning, bl.a. Black & Scholes, där indata till
värderingarna hämtades från marknaden. Modellerna var välkända och användes brett i
marknaden och slutsatsen var att de var ändamålsenliga. Risk hade i likhet med
tidigare på ett föredömligt sätt genomfört ett antal kontroller i relation till tradings-
värdering av lagret (bl.a. kurssättning av samtliga positioner, kontroll mot noterade
kurser, val av värderingsmodell och policyefterlevnad beträffande val av estimat för
volatilitet och utredning), vilket föranlett en justering av värderingen med minus 0,4
mkr (positionen var upptagen till mid-kurs i stället för senaste köpkurs).
I årsredovisningen för år 2006 framgick under bokslutskommentarer och redovisnings-

principer angående värderingen bl.a. följande. Finansiella tillgångar värderades
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Vid
avsaknad av ett rättvisande marknadsvärde låg ett beräknat teoretiskt värde till grund
för värdering till verkligt värde (teoretisk värdering). Teoretisk värdering baserades på
Sid 1057
vedertagna modeller för prissättning av optioner. För europeiska aktieoptioner samt för
indexoptioner användes Black & Scholes. Den viktigaste parametern som estimerades
vid teoretisk värdering av derivatinstrument var volatilitet, vilken skulle vara den-
samma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande värdepapper och
slutmånad. Dessa estimat byggde på implicit volatilitet i liknande värdepapper samt
historisk volatilitet i aktuellt underliggande värdepapper.
I årsredovisningen fanns också en presentation av styrelse och ledning.
I protokoll från styrelsemöte den 29 maj 2007 i HQ AB fanns en verksamhets- och

ekonomisk rapport, som Patrik Enblad presenterade. I samband därmed behandlades
frågor rörande värderingen av Bankens handelslager. Patrik Enblad redovisade att han
bedömde att durationen i Bankens portfölj var kortare än Carnegies och att Banken
tillämpade en värderingsprincip som byggde på rak värdering av volatiliteten i port-
följen. Modellen var enkel att överslagsvis kontrollera. Härtill kom att de utredningar
som tidigare hade genomförts pekade på att portföljen snarare var för lågt värderad än
för högt.
Vid tidpunkten för styrelsemötet hade Mikael König ännu inte tillträtt som VD. Proto-
kollet visar vilka uppgifter som fanns i organisationen om värderingsmodeller och
redovisningsprinciper.
Vid denna tidpunkt – år 2007 – fanns en regel att FI skulle förordna en revisor för
banker. För Banken var auktoriserad revisor Tommy Mårtensson förordnad. Han
lämnade en rapport till FI daterad den 29 juni 2007. I rapporten angav han angående
kompetens att företagsledningen hade god fokus på intern kontroll och riskhantering
samt att den också hade god förståelse av detta område. Han angav att styrelsen hade
god erfarenhet och kunskap om finansiell verksamhet samt att den, liksom företags-
ledningen, ansåg att god riskhantering och intern kontroll var viktiga områden i
verksamheten.
Sid 1058
KPMG:s rapport över översiktlig granskning av delårsbokslutet 2007-06-30 visar att

det var god ordning i HQ-koncernen och att det inte förelåg några problem angående
Tradingportföljens värdering.
Precis när Mikael König tillträtt som VD antogs en ny instruktion angående regler och
befogenheter för Trading. Under rubriken Tillåtna marknader och instrument angavs
bl.a. att nya marknader endast fick handhas efter godkännande av Balansräknings-
kommittén eller i undantagsfall av VD. Efter beslut om handel i ny marknad skulle
styrelsen informeras och HQ-instruktionen uppdateras. Trading fick ta positioner i
ränterelaterade instrument inom ramen för den ordinarie affärsverksamheten till av
styrelsen fastställd limit (separat limit). Utnyttjande av sådan limit skulle särskilt
framgå av riskrapporten. Separat stresstest skulle genomföras dagligen. Trading fick
inte agera market maker i räntebärande instrument. Trading fick ta positioner i valuta
och valutarelaterade instrument inom ramen för den ordinarie affärsverksamheten till
av styrelsen fastställd limit (separat limit). Utnyttjande av sådan limit skulle särskilt
framgå av riskrapporten. Handel i valuta fick ske i enlighet med i var tid gällande
valutahandelstillstånd. Separat stresstest skulle genomföras dagligen.
I instruktionen beskrevs också hur tradinglagret skulle värderas. Teoretiskt värde

skulle åsättas av Trading. Teoretisk värdering skulle göras med för branschen veder-
tagna modeller. Dessa fanns ytterligare dokumenterade i ORC-manualen. För
europeiska aktieoptioner samt för indexoptioner användes Black & Scholes. Para-
metrar som estimerades vid teoretisk beräkning av derivatinstrument var volatilitet.
Den skulle vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande
värdepapper och slutmånad. Dessa estimat byggde på implicit volatilitet i liknande
värdepapper samt historiskt volatilitet i aktuellt underliggande. Avvikelse från denna
princip skulle löpande särskilt kommenteras och motiveras av chefen för Trading.
Aktuell teoretisk volatilitet framgick av ORC-rapporten, men skulle för att underlätta
uppföljning av när förändring gjordes särskilt meddelas Risk/Finans/Krediter per mail.
Risk/Finans/Krediter skulle underrättas då förändring gjordes.
Sid 1059
I dokumentet Marknadsvärdering av Tradingportföljen finns en beskrivning av

Bankens värdering av Tradingportföljen. Risk skulle vid varje månadsskifte samt
stickprovsvis vid andra tillfällen kontrollera värdet av Tradingens portfölj mot externa
källor. Denna oberoende kontroll syftade till att säkerställa att Tradingportföljen var
korrekt värderad. Tradingportföljen värderades till ”Senast Betal-kurs” baserade på
stängningskurser från börs eller marknadsplats. Derivat värderades till teoretiska
värden med stöd av vedertagna modeller. Chefen för Trading ansvarade för att
Tradingportföljen var korrekt värderad. Chefen för Risk ansvarade för att den
oberoende kontrollen av värderingen genomfördes med tillfredsställande frekvens.
Systemstöd utgjordes bl.a. av fil från Nxt Orc, kursfil från OMX Stockholm samt
excel. Kurser inhämtades även bl.a. från Dagens Industri, Eurex, Oslo Fondbörs samt
från rapport i pappersformat från OM Stockholmsbörsen innehållande priser i
standardiserade optioner. Saknades priser beräknades priser teoretiskt med hjälp av
allmänt vedertagna värderingsmodeller. När Trading godkänt en avstämning skulle
chefen för Ekonomi meddelas. Alla resultatpåverkade förändringar skulle meddelas
Ekonomi så snart som möjligt.
När Mikael König utsågs till VD och tillträdde som styrelseledamot i HQ AB och i
Banken så hade koncernen över tio års erfarenhet av tradingverksamhet. Fastlagda
rutiner och processer för Tradingportföljens värdering samt interna riskrutiner fanns på
plats. Dessutom var dessa godkända och godtagna av FI samt kontrollerade av
styrelsen och revisorn. Allt detta utom som helst anmärkning. Det fanns alltså ingen-
ting som pekade på att någonting i struktur, organisation, rutiner eller värdering var
felaktigt när Mikael König tillträdde som VD. Det var den input och information som
Mikael König fick när han tillträdde som VD. Hans företrädare, Patrik Enblad, som
hade varit chef för Trading ansåg att Tradingportföljen snarare var undervärderad än
övervärderad.
Sid 1060
4.9.2.3 Omvärlds- och verksamhetsförutsättningar; hur såg det ut och vad

hände under den tid som Mikael König var VD.
4.9.2.3.1 Beskrivning av HQ-koncernen

År 2009 sorterade Trading under affärsområdet Investment Banking. HQ-koncernen
hade närmare 300 anställda och en omsättning på nästan 750 mkr. Det var en komplex
affärsmodell med ett brett spektrum av finansiella tjänster; bank, fonder, värdepappers-
handel m.m. Det fanns ett omfattande och komplext regelverk som rörde verksam-
heten.
HQ-koncernen hade omfattande rörelseintäkter, främst från affärsområdet Private

Banking. 2007 uppgick rörelseintäkterna till nästan 1 mdkr, varav 24 mkr från Trading.
2008 uppgick rörelseintäkterna till cirka 800 mkr, varav minus 19 mkr från Trading
samt 2009 cirka 700 mkr, varav 16 mkr från Trading.
När det gällde rörelseresultatet före skatt de tre åren uppgick det till drygt 400 mkr
2007, drygt 300 mkr kr 2008 och cirka 200 mkr 2009. Tradings rörelseresultat var för
motsvarande år minus12 mkr, minus 49 mkr och minus 29 mkr. Private Banking-
verksamheten var klart vinstgivande under dessa år.
Antalet anställda på HQ-koncernen uppgick 2007 till nästan 250 samt 2008 och 2009
till nästan 300. De flesta av dessa arbetade på Private Banking respektive Stab &
Administration. Antalet anställda på Trading uppgick 2007 och 2008 till åtta samt
2009 till elva.
HQ-koncernen och Banken bestod alltså inte bara av Trading. Banken bedrev, utöver
tradingverksamheten, en ekonomiskt omfattande och administrativt och personal-
mässigt resurskrävande verksamhet i Private Banking och Asset Management. Det
operativa ansvaret för VD i en koncern av HQ:s storlek och verksamhetsart kräver en
omfattande delegering. Det är inte möjligt för VD att sätta sig in i minsta detalj. Han
måste förlita sig på sina medarbetare och att dessa rapporterar till honom.
Sid 1061
4.9.2.3.2 Omvärldsförutsättningar
2007 fick Fannie Mac, Freddie Mac och hela husmarknaden problem. Bear Sterns i
USA och Northern Rock gick omkull. 2008 gick Lehman Brothers i konkurs. Bank of
America köpte Merill Lynch för 50 miljarder USD. AIG mottog ett nödlån på 85
miljarder USD och övertogs sedan av staten. Räddningsfonden TARP upprättades med
700 miljarder USD och totalt 32 banker räddades av pengar från staten. Totalt blev
över 10 miljoner amerikaner tvingade att lämna sina hem de efterföljande åren. Detta
fick konsekvenser. Förtroendet försvann i hela banksystemet och skapade en
paralyserande rädsla. Världen kastades in i en lågkonjunktur vars effekter finns kvar
även idag, inte minst i penningpolitiken.
Finassektorn föll med 80 procent. I Stockholm kollapsade börsen. Under finanskrisen,

mellan juli 2007 och oktober 2008, mer än halverades aktiekurserna i flera av
Stockholmsbörsens största bolag. Swedbanks börskurs föll med nästan 80 procent och
SEB med knappt 75 procent. Svenska staten utfärdade lånegarantier till bankerna på
354 mdkr. Riksdagen antog 2008 en ny stödlag och Riksgäldskontoret sjösatte ett
garantiprogram med en övre gräns på 1 500 mdkr. Swedbank, SEB, SBAB,
Volvofinans och Carnegie deltog i programmet. Fram till augusti 2009, då krisen
pågått ett år, tvingades bolagen listade på OMX ta in 60 mdkr i nyemissioner, jämfört
med 19 mdkr under hela 2008. Fram till augusti 2009 gjorde 90 bolag nyemission,
vilket var en ökning med 50 procent jämfört med hela 2008. Genom nyemission tog
Nordea in 29,7 mdkr, Swedbank 27 mdkr, SEB 15,1 mdkr och SAS 6,1 mdkr.
Riksbanken anförde följande om implicita statsgarantier till de fyra svenska

storbankerna:
”Som framgår av tabellen har den genomsnittliga ’ränterabatten’ på grund av
implicit statlig support under perioden varit cirka 86 räntepunkter. Denna
’ränterabatt’, omräknat till kronor, uppgår i snitt till 30 miljarder per år och
motsvarar drygt hälften av fyra storbankernas gemensamma årliga vinst före
skatt sett över hela tidsperioden 2002-2010”.
Sid 1062
Skuldkrisen i Europa medförde att flera euroländer inte kunde hantera sina skulder och
stötta sina banksystem. Värst drabbade var Grekland, Portugal, Italien, Irland och
Spanien. Skulderna sköt i höjden. Detta medförde att upplåningskostnaderna rusade
och skapade en självförstärkande negativ spiral. 2010 lanserades räddningsfonden
EFSF på 440 miljarder euro, som senare utökade till 780 miljarder euro. Detta var en
extremt turbulent tid, både politiskt, ekonomiskt och juridiskt. Effekterna av
finanskrisen blev, med vissa mått, större i den lilla svenska krisens centrum, enligt
Riksbanken. Än idag är skuldkrisen i Europa inte löst.
Av årsredovisningar för HQ AB åren 2007 till 2009 framgick att bolaget i princip inte
hade några kreditförluster. Banken var en extremt stabil bank. Det var en välordnad
organisation och bank. Den behövde inget statligt stöd.
Till följd av finanskrisen genomfördes stora regelförändringar, bl.a. MiFID. Detta

följdes till en början av tolkningsproblem.
Banken genomförde en hel del verksamhetsförändringar. Vidare inleddes 2009 ett stort
flytt- och byggprojekt för flytt till nya lokaler. Banken förvärvade bl.a. Glitnirs
svenska verksamhet, storleksmässigt motsvarande halva Bankens verksamhet. Svensk
Förvaltningskonsult förvärvades och införlivades med verksamheten år 2008. Det
fördes också förhandlingar om förvärv av ett antal bolag, t.ex. Catella. Förhandlingarna
om förvärv av Catella fördes t.o.m. så sent som maj 2010.
4.9.2.3.3 Ledande befattningshavare och kompetens

Fredrik Crafoord, Tamer Torun, Johan Tyrén, Jesper Bülow, Mattias Arnelund Agneta
Norgren, Richard Berlin m.fl. anställda inom HQ-koncernen hade gedigen utbildning
och mycket kvalificerad erfarenhet.
4.9.2.3.4 VD-uppdraget
HQ-koncernen var en komplex organisation. VD-uppdraget byggde på att leda den
operativa verksamheten genom delegationer. VD:s väsentliga roll blev, förutom att
rapportera och vara föredragande på styrelsemötena, att leda och organisera verk-
Sid 1063
samheten, att kontrollera verksamheten, att företräda bolaget och kommunicera med
omvärlden och att utforma och föreslå koncernens affärsstrategier. Mikael König
agerade under sina år som VD på grundval av den information som han fick från
organisationen. Han var helt beroende att han fick rätt upplysningar och information
från de som rapporterade till honom. Det finns inte heller något påstående i målet att
några tjänstemän gjort några medvetna fel.
4.9.2.3.5 Översiktligt om instruktioner och delegationer

Delegation var nödvändigt för att organisationen skulle fungera. Det ålåg VD att se till
att det fanns kompetent personal för att utföra den stora mängd vitt skilda arbetsupp-
gifter som fanns i Banken.
Delegationen framkom av de instruktioner som fanns i HQ-Instruktionen. Det fanns en

mängd olika instruktioner som var indelade i olika avsnitt. Det fanns förutom dessa
instruktioner vissa rutinbeskrivningar och befattningsbeskrivningar.
Det fanns arbetsordningar för styrelsen i HQ AB och för Banken samt arbetsordningar
för VD i HQ AB och dennes ställföreträdare samt för VD i Banken och dennes ställ-
företrädare. Dessa arbetsordningar uppdaterades årligen.
Av arbetsordningen för Revisionskommittén framgick att den skulle bestå av minst tre
styrelseledamöter i HQ AB och att den fick utse befattningshavare att såsom
adjungerande ledamöter närvara på dess sammanträden. Mikael König närvarande ofta
som adjungerad ledamot möten. Arbetsordningen var från den 28 januari 2005 och
hade därefter reviderats den 7 april 2008, den 29 januari 2009 och den 15 april 2010.
Av instruktionen för HQ Investment Banking/Verksamhet och ledning framgick att

ansvarig för verksamheten var chefen för HQ Investment Banking (CIB) och att denne
löpande skulle informera VD om affärsområdets utveckling och om väsentliga affärs-
händelser. Instruktionen var från den 12 september 2006 och hade reviderats den 20
december 2007, den 3 september 2008 och den 6 april 2009.
Sid 1064
Arbetsordningen för Risk var från den 7 oktober 1998 och hade uppdaterats den 30
januari 2004, den 7 april och den 16 december 2008 samt den 19 maj 2009, dvs. tre
gånger under Mikael Königs tid som VD.
Risk- och säkerhetspolicyn var från den 7 oktober 1998 och hade reviderats tre gånger
under Mikael Königs tid som VD, nämligen den 7 april 2008, den 24 mars och den 19
maj 2009.
Tradinginstruktionen från den 13 december 1998 uppdaterades fem gånger under

Mikael Königs tid som VD, nämligen den 8 oktober 2007, den 7 april, den 12
september och den 16 december 2008 samt den 19 maj 2009.
Av instruktionen för Ekonomi framgick att ekonomichefen (CFO) bl.a. skulle tillse att
verksamheten bedrevs i överensstämmelse med gällande lagstiftning och föreskrifter,
övriga regler för verksamheten samt interna instruktioner. Instruktionen hade
reviderats vid ett tillfälle under Mikael Königs tid som VD.
Arbetsordningen för Balansräkningskommittén från den 18 november 1996 hade revi-

derats den 7 april och den 16 december 2008 samt den 19 maj 2009, dvs. tre gånger
under Mikael Königs tid som VD.
Instruktionen för Compliance Officer från den 27 augusti 1999 hade reviderats den 7
april och den 16 december 2008.
Av instruktionen för Juridik framgick att juristavdelningen skulle ansvara för bl.a.
kontroll och bedömning av de legala risker som var förknippade med de verksamheter
som bedrevs av Banken och övriga koncernbolag samt erforderlig internutbildning i
frågor som inte omfattades av Compliance Officers utbildningsansvar. Instruktionen,
som var från den 2 december 1996, var reviderad den 16 december 2008.
Sid 1065
Arbetsordningen för Bankens Internrevision antogs och trädde i kraft den 17 december
2008.
Finanspolicyn från 7 oktober 1998 hade, under Mikael Königs tid som VD, upp-
daterats den 7 april och den 16 juni 2008 samt den 19 maj 2009.
Kreditinstruktionen från den 2 februari 2006 hade, under Mikael Königs tid som VD,
reviderats den 7 april och den 16 december 2008 samt den 24 mars 2009.
Av instruktionen för Administration framgick att chefen för Stab & Administration
hade ansvar för flera enheter, bl.a. Ekonomi. Chefen för Stab & Administration ingick
i Revisionskommittén och i Balansräkningskommittén. Ekonomichefen rapporterade
enligt sin instruktion till chefen för Stab & Administration.
Av instruktionen för Etiska riktlinjer framgick att den fastställdes den 4 april 2008.
Inledningen hade följande lydelse.
”HQ bedriver verksamheter som står under Finanasinspektionens tillsyn. Enligt
gällande regelverk, FFFS 1998:22 ’Riktlinjer för hantering av etiska frågor hos
institut som står under inspektionens tillsyn’ och FFFS 2004:2, ’Investerings-
fonder’, skall HQ:s verksamhet styras med bl.a. etiska riktlinjer. Dessa riktlinjer
skall därför tillämpas för samtliga verksamheter som bedrivs inom HQ AB:s
koncern, varvid verksamheterna skall bedrivas på sådant sätt att allmänhetens
förtroende för HQ och den finansiella marknaden upprätthålls och så att
verksamheterna kan anses sunda. En sund utveckling av verksamheten förutsätter
att HQ bedriver verksamheterna på ett etiskt tillfredsställande sätt. HQ:s
verksamhet styrs av lagar, föreskrifter och andra regler av extern och intern
natur som alltid skall följas. Emellertid förekommer många situationer där regler
och föreskrifter inte ger tillräcklig vägledning och information för hur man ska
agera på ett etiskt godtagbart sätt. Det finns vidare anledning att betrakta lagar
och föreskrifter som en yttersta gräns för ett visst handlande och där den allmänt
accepterade normen för hur man skall agera i en specifik situation kan gå längre
än den skrivna regeln. Dessa etiska riktlinjer avser därför att ge HQ:s
Sid 1066
medarbetare stöd i den ordinarie verksamheten för ett korrekt etiskt handlande.
Etiska riktlinjer kan dock inte vara heltäckande och det är angeläget att varje
medarbetare är uppmärksam på de situationer där etiska frågor uppkommer och
att man löpande konsulterar sin närmast chef eller Compliance Officer när behov
föreligger”.
Det kan noteras att HQ-koncernen försökte hålla högsta möjliga etiska standard.
Instruktionen för motpartsrisker från den 7 oktober 1998 hade, under Mikael Königs
tid som VD, reviderats den 7 april 2008 och den 24 mars 2009. Instruktionen med dess
lydelse från den 24 mars 2009 föreskrev bl.a. följande.
”HQ Bank AB (HQ) är verksamt inom marknader för handel med finansiella
instrument, varför motpartsrisker aldrig helt kan undvikas. Av HQ:s affärsidé
följer att banken är bereda att ta kontrollerade risker. Förutsättningar och villkor
för genomförande av en affär inom HQ är alltid beroende av bedömningen av
motparten, affärens art samt externa och interna regelverk. Några exempel på
externa regelverk är lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar, Finansinspektionens föreskrifter, NASDAQ OMX:s regelverk samt
branschpraxis. [..] Denna instruktion har till syfte att säkerställa att HQ:s
motparter, såväl nya som befintliga, löpande bedöms ha förmåga och vilja
fullgöra sina skyldigheter mot HQ”.
Vidare fanns i instruktioner anvisningar hur man bedömde och godkände motparter.
Instruktionen visade alltså att Banken noga följde och beaktade motpartsrisker i sin
verksamhet.
4.9.2.3.6 Sammanfattningsvis
HQ AB och Banken mötte en komplex verklighet och ett komplext regelverk som
föranledde återkommande förändringar av instruktionerna. HQ AB, Banken och
Mikael König var aktiva och vidtog kontinuerliga förändringar. Mikael König var VD
i koncernen två år och nio månader. Av genomgången framgår att i princip alla
instruktioner under denna tid reviderades vid ett flertal tillfällen.
Sid 1067
Även om en instruktion inte hade reviderats kunde det ändå ha skett en översyn av
instruktionen. Av protokoll från styrelsesammanträde i Banken den 19 maj 2009
framgår att vissa namngivna instruktioner skulle bestå oförändrade.
HQ-koncernen och Banken strävade efter att upprätthålla största möjliga standard, att
vara 100 procent ”compliant” och uppdaterad med allt samlat regelverk på området.
Mikael König var delaktig och väldigt aktiv i detta arbete.
4.9.2.4 Rapporteringsvägar
4.9.2.4.1 Styrelsemöten
Styrelsemöten hölls regelmässigt nästan en gång i månaden, cirka tio gånger per år. På
HQ AB:s styrelsemöten tittade man på koncernen som helhet och avhandlade strategi-
frågor. Exempel på detta är planerna på en strategifond och eventuella förvärv. På
styrelsemötena i HQ AB lämnade Mikael König en verksamhets- och ekonomisk
rapport. I rapporterna redogjorde Mikael König för de publika resultaten, förvaltat
kapital, för de olika affärsområdena, prognoser för framtiden m.m. Återkommande
rapporter lämnades av Revisionsutskottet och Compliance/Juridik.
På Bankens styrelsemöten rapporterade Mikael König och därutöver rapporterades från

Ekonomi om ekonomi- och finansfrågor, från Kredit om krediter, från Risk om risk-
frågor, från Compliance/Juridik och från Internrevision. Det var skriftlig och muntlig
rapportering. Ibland närvarande tjänstemännen för att gå igenom och förklara rappor-
ten eller särskilda frågor.
Mikael Königs rapporter bifogades protokollen från styrelsemötena i HQ AB och i

Banken.
4.9.2.4.2 Mikael Königs möten med organisationen
Ledningsgruppsmöten
Mikael König hade lunchmöten varannan vecka med ledande befattningshavare på
affärssidan. Syftet med mötena var att utbyta information mellan de olika delarna på
Sid 1068
affärssidan, så att organisationen drog åt samma håll. De närvarande var cheferna från
affärsområdet Private Banking, t.ex. förmögenhetsförvaltning, emerging markets,
extern distribution, kapitalförvaltning och från affärsområdet Asset Management.
Därutöver närvarade cheferna för Stab & Administration och för Ekonomi.
Måndagsmöten
Måndagsmöten var informella möten varje måndag mellan Mikael König, Mats
Qviberg, Stefan Dahlbo och ibland Fredrik Craaford. Fredrik Crafoord medverkade i
sin egenskap som vice VD och inte som chef för Trading. Mötena startade vid kl.
09.20 och dessa möten fanns även i tiden före Mikael Königs tillträde som VD.
Mötena var utan agenda och man gick igenom hur veckan hade varit samt tog ibland
upp någon övergripande fråga.
Stabsmöte
Stabsmöten hölls varje måndag kl. 10.00. Medverkande var, förutom Mikael König,
Jesper Bülow, chef Stab & Administration, Agneta Norgren, Mattias Arnelund,
Richard Berlin, Erik Kjellberg, chef Compliance och Margareta Edin, chef
Internrevision. Mötena syftade till att utbyta information. Mikael König lämnade
information från affärssidan till staben och såg till att olika beslut följdes upp. Staben
informerade om sin verksamhet. Mikael König skulle på så sätt hålla sig informerad
och se till att organisationen var informerad. Mötena höll på i cirka en timme.
Möte med Affärsstöd

Mikael König höll varje måndag kl. 11.00 möte med enheten Affärsstöd. Enheten var i
princip skild från organisationen och rapporterade direkt till Mikael König. Med
Affärsstöd diskuterades vilka system organisationen skulle arbeta i. Affärsstöd skulle
kontrollera att inga frågor ”hamnade mellan stolarna”, informera om olika projekt och
regelförändringar, samt medverka i att utarbeta och kontrollera Mikael Königs verk-
samhetsrapporter. Affärsstöd försåg också de olika affärsområdena med bl.a. statistik.
Mötena pågick cirka 45 minuter.
Sid 1069
Övrigt
Richard Berlin hade ansvar för att beslut och förändringar i instruktioner distribuerades
inom organisationen samt att nödvändiga åtgärder vidtogs.
4.9.2.4.3 Sammanfattning av rapporteringsvägar och det sätt som Mikael

König arbetade på
Risk var fristående från affärsverksamheten och chefen rapporterade direkt till
Bankens styrelse och VD. Juridik låg organisatoriskt under Stab & Administration,
men chefen rapporterade löpande till styrelsen i HQ AB och Banken samt VD.
Internrevision var direkt underställd Bankens styrelse och chefen rapporterade också
dit. Chef för Compliance rapporterade direkt till Bankens styrelse och VD, vanligvis
inte till HQ AB:s styrelse. Cheferna för Investment Banking, Stab & Administration,
Private Banking och Asset Management rapporterade till VD. Trading sorterade
organisatoriskt under Investment Banking och chefen för Trading rapporterade till
Investment Banking och till Risk. Ekonomi/Finans sorterade under Stab & Admini-
stration. Under Ekonomi/Finans fanns Finans och Redovisning. Koncernredovisnings-
ansvariga fanns i Finans och rapporterade till Ekonomichefen och denne rapporterade
till Stab & Administration. Revisionskommittén rapporterade direkt till HQ AB:s
styrelse.
När Mikael König fick information som han borde agera på så gjorde han det. Om
informationen krävde mer analys så begärde han det. Om informationen inte krävde
någon aktivitet så agerade inte Mikael König.
Att Mikael König agerade på det beskrivna sättet framgår bl.a. av mailväxling. Mikael
Königs mailväxling visar att han ibland begärde rekommendation eller ytterligare
information. Efter att ha fått rekommendation med skäl för denna eller ytterligare
information har han fattat beslut. Ibland har han i mail fått information eller besked
från organisationen och vidarebefordrat informationen till Bankens styrelse. Han har
agerat exemplariskt.
Sid 1070
Exempel på hans agerande framgår av mailväxling den 16 juli 2009 med Agneta
Norgren och Fredrik Crafoord om ”vollahöjning i DAX”, den 26 oktober 2009 med
Nina Hernberg om ”ODAX vol ändring mars 2010”, den 12 januari 2010 med Per
Börgesson och därefter Bankens styrelse om ”VEGA sammanställnig.xls”, den 16
mars 2010 med Fredrik Crafoord om ”Nedmontering juni” samt den 8-9 april 2010
med Per Börgesson om ”Volla ändringar”.
När Trading och Risk inte kunde komma överens om värderingen skulle frågan hän-
skjutas vidare till Mikael König. Det förekom två sådana eskaleringsärenden. Vid det
första tillfället, julen 2009, var Mikael König bortrest. Han såg då till att Stefan Dahlbo
trädde in och fattade ett beslut, som innebar att värderingen skedde i enlighet med
Risks mer konservativa värdering. Efter julen 2009 så begärde Mikael König in en
Vega-sammanställning. Han såg att Vega gick ner. Mikael König agerade kompetent
och aktsamt. Det andra eskaleringstillfället inträffade strax efter mailväxlingen den 9
april 2010 med Per Börgesson. Mikael König begärde mer analys, dvs. en fördjupning
av Risk. Han fick sådan information och analyserade den tillsammans med Stefan
Dahlbo. Mikael König och Stefan Dahlbo gick på Risks förslag om en mer konservativ
värdering. Mikel König såg även till att en grupp tillsattes för att analysera portföljen.
Mikael König tog i sitt arbete hjälp av den kompetenta organisationen. Han var en
aktiv VD, som agerade aktsamt utifrån den information som han mottog. Rappor-
teringen inom organisationen fungerade.
4.9.2.5 IKU-arbetet
Risk ansvarade enligt arbetsordningen för att upprätta kapitaltäckningsrapport. Från
den 16 december 2008 skulle Risk löpande uppdatera och tillställa styrelsen den IKU.
Ekonomi skulle rapportera till Riksbanken, FI m.m. Till FI skulle kapitaltäckning

rapporteras kvartalsvis den 15:e bankdagen månaden efter och kapitaltäckningens
årsbokslut den 15:e bankdagen den andra månaden efter.
Sid 1071
Arbetet med att ta fram IKU leddes av Agneta Norgren och Mattias Arnelund. De var
kompetenta och utförde arbetet på utomordentligt sätt. Styrelsens delegering var klar
och tydlig och arbetet sköttes av kompetenta medarbetare inom organisationen. Mikael
König höll sig uppdaterad och fick rapporter om hur arbetet framskred. Han har i brev
besvarat FI:s frågor om IKU. Han har träffat FI för att prata om IKU och han har
uppfattat att IKU för 2007, 2008 och 2009 var korrekta. Han har inte nåtts av någon
alarmerande information om att IKU skulle vara felaktiga i något avseende. FI har inte
heller vidtagit några särskilda åtgärder med anledning av IKU annat än vid något
enstaka tillfälle kommit med några mindre synpunkter. De färdigställda IKU har
tillställts styrelsen i Banken för godkännande och godkänts.
Det var i huvudsak Agneta Norgren, som tillsammans med Mattias Arnelund, arbetade
fram IKU. Till sin hjälp hade de sammanlagt cirka 35 medarbetare vid Banken till sin
hjälp. Förutom medarbetare vid Banken deltog personer anställda på andra institut
samt en rad anställda på FI. Vidare anlitades externa konsulter för arbetet.
Omfattningen av arbetet framgår av mailväxling från den 10 juli 2006 till den 24 mars
2010 mellan medarbetare inom Banken, mellan Banken och KPMG, FI, ATOS och
PWC. Av mailen framgår att IKU var framtagna av tjänstemännen vid Banken.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 13 oktober 2009 gick förslag till IKU igenom
och fastställdes. Vid sammanträdet genomgicks en rapport från Risk. Rapporten var
undertecknad av Agneta Norgren och hon skrev följande om IKU.
”HQ har från slutet av augusti arbetat med att revidera IKU. Arbetet har för-
delats mellan Risk och Ekonomi. Syftet med IKU är att utvärdera HQ:s kapital-
behov och förmågan att täcka det över en period givet vissa antaganden. Under
arbetets gång har ett flertal medarbetare i ledande ställning intervjuats rörande
risker i verksamheten och HQ:s kapitalbehov med anledning av de identifierade
riskerna. Utgångspunkt för den reviderade IKU:n har varit väsentliga
förändringar i koncernen:
 Ändrad verksamhet i United Securities AB med s k anknutna ombud i
samägande med Säkra
Sid 1072
 Förvärv av 50 % av OPM och flytt av förvaltning av ett antal fonder

till OPM
 Förvärv av Glitnit
 Organisationsförändringar inom stab/administration
IKU utgår från förhållandena 2009-06-30 (2007-12-31) och den bortre
horisonten är 2013-12-31 (2011-12-31). Nya antagande om börsfall, minskade
intäkter, utveckling av utlåningsportföljen har gjorts. Övergripande resultat
återfinns under 1,3 i den rapport som översänts till styrelsen och visar att HQ
under analysperioden mer än väl kommer att täcka det kapitalbehov som
räknats fram. IKU ska lämnas till Finansinspektionen efter styrelsemötet den 13
oktober 2009”.
IKU var alltså en tjänstemannaprodukt. Detta framgår också tydligt av ett brev till FI
undertecknat av Agneta Norgren och Mattias Arnelund i ärende FI Dnr 09-6303 som
innehöll svar på sex frågor från FI.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 13 april 2010 lämnade Risk i en rapport

följande kommentar på IKU.
”IKU lämnades till Finansinspektionen 2010-01-29. Finansinspektionen
återkom 2010-02-22 med önskemål om ytterligare svar/förtydligande. Frågorna
och begäran om förtydliganden rörde bland annat:
 Utfall i BR med hänsyn till stresstest och
 Beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk.
 Stresstest av fasträntefinansiering. FI hade inte förstått att lånen var
bundna.
 Beräkning av kapitalkrav för operativa risker. FI gillar inte att HQ
gör ett antagande att de operativa riskerna understiger kapitalkravet
enligt basmetod (f n ca 120 MSEK). HQ skall göra antaganden om
storleken på de operativa riskerna.
 Koncentration i kreditrisk skall beräknas enligt Herfindahls index.
Indexet visar att HQ har en koncentration [..] till Sverige och en stor
s k namnkoncentration till SEB (stor andel placering, inkluderat
säkerhetskonton i SEB)
 Pelare 2 – ryktesrisk och anseenderisk m h t arrangemang med
anknutna ombud i US och samarbete med externa leverantörer i
strukturupplägg.
 Huruvida internrevisor kvalitetssäkrat IKU.
Sid 1073
Mattias A och Agneta N har träffat FI, varvid vissa frågor klarades ut. HQ
lämnade även ett skriftligt svar till FI 2010-03-24”.
4.9.2.6 Årsredovisningsprocessen i HQ-koncernen
4.9.2.6.1 Mattias Arnelunds beskrivning

Mattias Arnelund beskrev Ekonomis ansvarsområden i anteckningar inför ett möte den
1 oktober 2014 med EBM. Inom området redovisning fanns löpande bokföring och
redovisning, kund- och leverantörsfakturor, bokslut, moms och skatter, interna
allokeringsprinciper, controlling och internrapportering, myndighetsrapportering till
bl.a. FI, produktionsansvar för delårsrapport och årsredovisning, budget, delaktighet i
förvärvs- och DD-processer, integration av förvärvade enheter, kostnadsbesparings-
program etc., upprättande av nya investeringsstrukturer kopplat till Alternativa
investeringar etc. samt effektiviseringsprojet och IT-implementeringar. Inom finans-
området hörde likvidplanering/placering, stresstest av likviditet, ställande av säkerhet
till motpart, räntesättning, bankrelationer, kreditfaciliteter och allmänna finansfrågor
inom gruppen.
CFO var inbegripen i samtliga ovanstående punkter om än på en övergripande nivå.
Mattias Arnelund beskrev på följande sätt Ekonomis organisation. Det fanns omkring
tio till tolv medarbetare, varav koncernredovisningschef och finanschef rapporterade
till CFO. Det fanns kompetensprofiler för att möta upp ansvarsområden inom
organisationen samt detaljerade arbetsbeskrivningar för respektive medarbetare. Det
var CFO:s ansvar att tillsätta resurser/kompetens för att möta upp ett definierat
ansvarsområde. Vid behov togs det in externt konsultstöd, exempelvis vid IT-projekt,
vid skatt och moms samt vid kvalificerade redovisningsfrågor. Det förelåg ett stort
inslag av ”gränsöverskridande” samverkan med andra avdelningar. Ett viktigt inslag i
organisationen var tydligt avgränsade ansvarsområden. Detta var inte minst drivet från
FI:s sida som framförde krav på avskildhet mellan Risk och Ekonomi. Detta gällde i
synnerlighet frågor rörande värdering. Ekonomi hade inte ansvaret att agera intern-
revisor med uppdrag att granska andra avdelningars ansvarsområden.
Sid 1074
När det gällde årsredovisningsprocessen beskrev Mattias Arnelund den på följande

sätt. Vid själva produktionen av årsredovisningen redovisade avdelningarna Risk,
Juridik, HR, Compliance och Back-Office inom sina definierade avsnitt till redo-
visningschefen. Redovisningschefen granskade detta i samarbete med KPMG och
utestående konsulter, där Ekonomi fick kvalificerad rådgivning för att säkerställa att
årsredovisningen var i överensstämmelse med IFRS. Så småningom utmynnar arbetet
i en rapport till CFO. Efter detta påbörjades kvalitetssäkringen. CFO lät rapporten
granskas av utomstående, KPMG och revisorer. Därefter skedde avrapportering till VD
och slutrapporterades till Revisionsutskottet. Utskottet granskade och fastställde
slutligt förslaget, som därefter lades fram för styrelsen, som fattade beslut.
Arbetet innebar ett omfattande arbete med planering och ansvarsfördelning.
Enligt Mattias Arnelund hade Ekonomi ett produktionsansvar av HQ AB:s årsredo-

visning. Vad avsåg de områden som berörde bokföring och redovisning av finansiella
instrument enligt IAS 39 var Ekonomi beroende av information från i huvudsak Risk.
Ekonomi hade inte uppdraget att överpröva informationen från dessa avdelningar.
Detta har belysts i advokat Anders Malms oberoende granskningsrapport. Ansvaret för
kvalitetssäkringen låg på Revisionskommittén. Årsredovisningen 2009 gav en väsen-
tligen rättvisande bild av HQ-koncernens resultat och ställning. Ekonomi ledde
projektet med framtagandet av årsredovisningen och fick ”klartecken” från KPMG.
KPMG avrapporterade till styrelsen. Ekonomi var inte delaktig i några möten kring
värderingen, allt i enlighet med gällande instruktion. Ansvaret för värderingsfrågor låg
helt utanför Ekonomi.
Mattias Arnelund har uppgett bl.a. följande om sitt agerande som CFO. Det praktiska
redovisningsarbetet utfördes av personal med särskild kompetens inom redovisnings-
området tillsammans med uppbackning från KPMG:s redovisningsspecialister. Det
fanns ingen anledning att ifrågasätta huruvida redovisnigen avseende de finansiella
instrumenten inte var förenlig med IAS 39. Den externa redovisningen har varit
Sid 1075
föremål för fullständig genomgång under fyra år och det förefaller finnas olika
uppfattningar kring huruvida redovisningen gav en rättvisande bild eller inte.
Revisorsnämnden bedömning var t.ex. att årsredovisningen gav en väsentligen
transparant beskrivning av definitionen av aktiv marknad, metodtillämpningen vid
användande av värderingsteknik samt hanteringen av Dag 1-resultat. Det fanns således
inget uppenbart svar på vad som var rätt eller fel. Att CFO vid upprättandet av
årsredovisningen skulle vara mer upplyst än Sveriges samlade expertis var inte troligt.
4.9.2.6.2 Kvartalsrapporter
Arbetet utfördes av kompetenta tjänstemän enligt en delegationsordning i HQ-
koncernen. Tjänstemännen rapporterade till Mikael König om hur arbetet fortlöpte.
Mikael König uppfattade att samtliga kvartalsrapporter var korrekta. Mikael König
nåddes inte av någon alarmerande information om att någon kvartalsrapport skulle vara
felaktig. Färdigställda kvartalsrapporter tillställdes i slutfasen Mikael König för
godkännande.
När det gällde kvartalsrapporten för Q1 2010 var, förutom Mattias Arnelund, ca nio
medarbetare involverade. Även externa konsulter hjälpte till, bl.a. från KPMG. Vid
framtagande av kvartalsrapporten förekom en omfattande skriftväxling mellan de
inblandade. Av denna framgår att kvartalsrapporten var en tjänstemannaprodukt som
förberetts och tagits fram inom organisationen i HQ-koncernen.
4.9.2.7 Risk
I ansökan om bankrörelsetillstånd fanns en beskrivning av Bankens organisation som
den såg ut då. Kontrollorganisationen bestod av Kredit/Risk/Finans med fem personer
och Compliance/Juridik med tre personer. När Mikael König tillträdde hösten 2007 såg
kontrollorganisationen likadan ut, men den sysselsatte nu tio personer. Kontroll-
organisationen kom under Mikael Königs tid som VD att genomgå en rad föränd-
ringar. Dessa innebar en begränsning i Tradings mandat och förstärkning av kontroll-
mekanismen.
Sid 1076
Mikael König menar att värderingen av tradinglagret var korrekt och förenlig med
reglerna i IAS 39. Värderingsmetoderna var adekvata och värderingen av Trading-
portföljen återspeglade ett verkligt värde. Det förelåg inga osäkerheter i koncernens
balansräkning på grund av brister i Bankens riskhantering.
Käranden har påstått att bankens verksamhet genomsyrats av en osund riskkultur.

Begreppet riskkultur har inte närmare definierats av käranden. Begreppet fick en
rättslig betydelse i föreskrifter från FI som trädde i kraft i februari 2014 (FFFS
2014:1). Käranden har i målet använt begreppet som ett allmänt värdeomdöme, som
dessutom är felaktigt.
På liknande sätt förhåller det sig med kärandens påstående att Banken skulle ha saknat
en definierad och dokumenterad riskstrategi. Begreppet riskstrategi hade ingen legalt
definierad innebörd före år 2014. Begreppen har alltså hämtats från senare lagstiftning.
Kärandens påstående att riskerna inte definierats i instruktioner och policys är

felaktigt. I Risk-och säkerhetspolicyn definieras väldigt tydligt riskerna och vilka olika
typer av risker som fanns.
Enligt Bankens Tradinginstruktion registrerades samtliga transaktioner i ORC.

Därefter skulle registreringen överföras till WIZER. Risk använde för sina oberoende
resultat- och riskkontroller data från ORC, som de tog fram själva. Risk använde alltså
ORC. Att Trading använde samma system för framtagande av data saknar egentlig
betydelse. Det väsentliga var ju att Risk självständigt kunde ta fram oberoende data,
vilket Risk kunde. FI hade accepterat att Risk inte hade ett från ORC oberoende
risksystem. Detta beroende på omfattningen av tradingverksamheten.
Mikael König fick inga signaler som gav honom anledning att ifrågasätta värderings-
metoden eller värderingen. Risk avstyrkte inte Tradings värdering. Risk lämnade
däremot varje månad klartecken för Tradings värdering till Ekonomi. Därefter
Sid 1077
bokförde Ekonomi värdena på lagerkonto. Ekonomi gjorde avstämning och redovisade

därefter vinst eller förlust på särskilt konto i huvudboken.
När Mikael König tillträdde fanns information om Edge m.m. Det fanns inga varnings-
signaler eller indikationer att värderingsmetoden skulle vara felaktig. Den uppfattning
som bibringades honom var att Bankens värderingen var regelenlig och gav till resultat
ett verkligt värde. Detta har därefter verifierats genom intern expertis och av koncer-
nens revisorer.
Käranden har gjort gällande att Banken borde ha haft ett antal riskmått och limiter. Det
fanns inga lagliga krav angående detta. Banken beräknade och analyserade Edgen.
Edgen har berörts av KPMG i dess kontroll av Banken och det har framgått att KPMG
ansåg att Edgen hade en mycket begränsad betydelse.
Banken hade inte någon osund inställning till limiter eller limitbrott. Enligt Risk- och
säkerhetspolicyn hade styrelsen delegerat sitt ansvar till Balansräkningskommittén.
Balansräkningskommittén kunde, på förslag från affärsområdesansvarig eller chefen
för Risk, besluta om de risklimiter inom de riskmandat, som styrelsen angett.
Risk- och säkerhetspolicyn reviderades den 24 mars 2009. Därefter kunde även VD på
motsvarande sätt besluta om risklimiter, om ärendet inte behandlats av Balans-
räkningskommittén.
Risk skulle dagligen övervaka att gällande mandat och limiter efterlevdes. Risk
ansvarade också för att granska och till- eller avstyrka förslag på nya risklimiter och
ändringar i existerande limiter vilka Balansräkningskommittén eller VD beslutar om.
Mikael König fattade aldrig någonsin ensam, i egenskap av VD, beslut om risk-
limiterna. Han deltog inte i några sådana beslut i Balansräkningskommittén. Alla
beslut om ändrade risklimiter fattades av styrelsen i Banken.
Sid 1078
Instruktioner om hantering av limitöverträdelser fanns i Bankens Risk- och säkerhets-

policy. Överskridande av gällande limiter för att, på grund av turbulensen i marknaden,
managera risk rapporterades direkt av Risk till styrelsen, som hade kontroll på verk-
samheten. Begäran om utökade limiter från Trading kunde beslutas, och beslutades
också, av styrelsen, efter tillstyrkan från Risk. Det fanns alltså en fortlöpande kontroll
av limiterna.
Käranden har gjort gällande att Mikael König skulle ha insett eller bort insett att
bolaget hade en felaktig extern rapportering. Ansvarig för denna rapportering var
enligt HQ-instruktionen delegerat till Ekonomi. Ansvaret omfattade årsredovisningar,
delårsrapporter och även rapportering till FI. Revisionsutskottet skulle säkerställa att
fastlagda principer för finansiell rapportering efterlevdes och att finansiell rapportering
upprättades enligt lag samt att tillämpliga regelstandarder och övriga krav följdes.
Ansvarig för koncerngemensam rapportering för kapitaltäckning ålåg Risk. Mikael

König och styrelsen erhöll rapporter från cheferna för Risk och Ekonomi. Det fanns
alltså en kontroll av att arbetet utfördes.
Käranden har påstått att HQ-koncernen hade en felaktig organisation av Risk och av
kontrollfunktionerna. Det är ett fel. Banken tillämpade s.k. ”storbankslösning” vilket
framgår av ansökan om banktillstånd. Funktionerna Risk, Finans och Kredit var
samlade i en avdelning. FI hade då inga invändningar mot att funktionerna var samlade
på det sättet. Flera stora banker hade alltså samma lösning. De allmänna råd som fanns
och var samlade i FFFS 2000:10 uppfylldes också av Banken. Risk fick enligt de
föreskrifterna inte ansvara för positionstagande enheter. Risk/Kredit/Finans var inte
ansvarigt för positionstagande enheter i Banken. Alla krav som fanns uppfylldes alltså.
FI:s ansåg 2008 i undersökningen av komplexa produkter att eftersom enheten

Kredit/Risk/Finans var åtskild från positionstagande enhet, så uppfyllde Banken FI:s
allmänna råd i FFFS 2000:10.
Sid 1079
FI hade dock framställt synpunkter på att Risk/Kredit/Finans hade för många roller.
Bankens styrelse beslutade därför att inleda en översyn av hela organisationen under
Stab & Administration.
På styrelsesammanträde i Banken den 7 april 2008 fattade styrelsen beslut om att

Finans skulle föras över till Ekonomi och underställas ekonomichefen. Såvitt gällde
Kredit skulle den tills vidare kvarstå som samordnad funktion med Risk. Vidare
uppdrogs åt VD att närmare utreda förutsättningarna för att lägga internrevisionen
externt.
På styrelsesammanträde i Banken den 16 juni 2008 fastställdes en ny finansinstruktion.

Enligt instruktionen skulle Finansfunktionen vara en funktion inom Ekonomi och
Finans. Verksamheten skulle ledas av Finansansvarig som rapporterade till chefen för
Ekonomi. Finans ansvarade för placering av bolagets överskottslikviditet, etablerande
av kreditramar anpassade till företagets finansieringsbehov, övervakning av rutinen för
ställande av säkerhet till motparter, analys och rapportering av bolagets likviditets-
behov m.m.
Vid styrelsesammanträdet avlämnade Curt Lönnström rapport från Revisions-

kommittén. Av denna framgick att kommittén beslutat att anlita ATOS Consulting som
oberoende granskningsfunktion. ATOS skulle bl.a. granska de områden där FI i sin
rapport markerat att en högre grad av oberoende var önskvärd.
Detta visar på en stark följsamhet av FI:s synpunkter och också en önskan att finslipa
kontrollfunktionen i organisationen. Det var också aktsamt att först analysera innan
några beslut fattades.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 17 november 2008 fastställdes en arbets-

ordning för Internrevision. Styrelsen uppdrog åt ATOS att inom ramen för Intern-
revision revidera compliance-funktion, kredithanteringsprocess och Risk. Vidare
beslutade styrelsen, i enlighet med ATOS granskningsrapport 2008 av Compliance, att
Sid 1080
compliance-funktionen skulle skiljas från Risk respektive Juridik och samlas i en egen
enhet. Mikael König fick uppdrag att till nästa styrelsemöte återkomma med förslag till
organisation och instruktioner.
ATOS granskning av Risk påbörjades i början av år 2009.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 16 december 2008 fastställde styrelsen

justerade arbetsordningar för Balansräkningskommittén, Risk och Compliance samt en
justerad kreditinstruktion.
Banken vidtog alltså omfattande åtgärder för att säkra oberoendet av de olika kontroll-
funktionerna i koncernen. Detta arbete pågick fortlöpande och resulterade i en ända-
målsenlig uppdelning av kontrollfunktionerna.
Vid styrelsesammanträde i Banken den 22 januari 2009 redogjorde Mikael König bl.a.
om de förändringar av organisationen Stab & Administration som var under genom-
förande. Förändringarna innebar att avdelningen Risk/Finas/Kredit delades upp i tre
separata enheter; Finans, under Ekonomi, Kredit och Risk som två egna enheter.
Genom detta uppfylldes FI:s krav på en oberoende riskkontroll. Compliance skulle
också bilda en egen enhet. Styrelsen förklarade sig stödja förändringarna i organisa-
tionen.
Kärandens påståenden om felaktigheter eller brister i Bankens organisation för

kontrollenheten är alltså i alla delar väsentligen felaktiga. Risk ingick visserligen i en
gemensam organisation med Finans och Kredit under 2007, men inte under hela 2008.
Formellt fattade styrelsen beslut den 7 april 2008 om att Finans skulle separeras från
Risk i oktober samma år, men överflyttningen skedde i praktiken först vid årsskiftet
2008/2009. Förseningen berodde på arbetssituationen, den exceptionella marknads-
situationen hösten 2008 samt förvärvet av Glitnir. Banken anlitade dessutom ett
oberoende företag för att granska hela Bankens organisation för att åstadkomma att
alla förändringar som Banken bestämt skulle genomföras på rätt sätt. Det var Mikael
Sid 1081
König i egenskap av VD som drev på detta arbete. Slutligen den 16 december 2008
fastställde styrelsen i Banken reviderade arbetsordningar och instruktioner, som tydligt
angav att Finans, Kredit och Risk var helt separerade. Chefen för Kredit Jan Filppa
tillträdde i januari 2009. Kredit var aldrig underställd Risk under 2009. Överlämningen
mellan Agneta Norgren och de två tillträdda cheferna för Kredit och Finans kan ha
skett under våren 2009. Men det viktiga är att Banken under hela 2009 uppfyllde
kravet på en oberoende riskkontrollfunktion enligt FI:s allmänna råd (FFFS 2000:10).
Käranden har påstått att Risk hade en låg status och att Risk saknade mandat att besluta
om ändringar i den volatilitet som åsatts av Trading. Påståendet att Risk hade en låg
status i organisationen är fel. Det andra påståendet förmedlar den felaktiga före-
ställningen att Risk inte hade något inflytande på den värdering som Trading gjorde.
Inget av påståendena är korrekta.
Risk hade en hög formell status i organisationen och ett avgörande reellt inflytande
med avseende på rapportvägar i organisationen. Trading ansvarade för att värderingen
var korrekt, men Risk kontrollerade Tradings värdering. Risk hade möjlighet att
eskalera frågor rörande Tradings värdering till VD eller styrelsen om avdelningarna
var oense om värderingen. Detta skedde vid två tillfällen. Risk hade dessutom sista
ordet vid Ekonomis resultatföring av tradingresultatet. Rutinen innebar att Tradings
värdering löpande bokfördes till faktiska belopp, dvs. det belopp som en position köpts
för eller ställts ut med. Den resultatpåverkande värderingen av lagret skedde därefter
månadsvis och Ekonomi avvaktade Risks klartecken eller besked om värderingen. Det
finns exempel på mail från Risk till Ekonomi som var försutsättningen för att Ekonomi
skulle bokföra resultaten månadsvis.
I mailväxling den 8 februari 2008 mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord finns
exempel att Risk begär förklaring av Trading rörande värderingen i olika avseenden.
Agneta Norgren ansåg att Fredrik Crafoords svar var raljant och korrigerade detta i ett
svarsmail, med kopia till Mikael König. Detta hade inte Agneta Norgren gjort om Risk
hade haft en låg status i organisationen.
Sid 1082
Käranden har också påstått att resurserna på Risk inte var tillräckliga. Personalstyrkan
på kontrollfunktionerna ökade avsevärt under Mikael Königs tid som VD. Dessutom
togs det emellanåt in tillfällig personal för förstärkning. Sammantaget tog Mikael
König initiativ till, säkerställde och implementerade en avsevärd förstärkning och
effektivisering av kontrollfunktionerna. Uppgifterna inom enheterna renodlades och
skapade förutsättningar för effektivisering inom respektive ansvarsområde. Mikael
König möjliggjorde genom detta utvecklingsarbete självständigare kontrollfunktioner
med tydligare ansvarsområden, förstärkt bemanning, bättre fokus och skärpt kompe-
tens. Påståenden om bristerna i organisationen av Risk samt dess bristande bemanning,
kompetens och oberoende är helt felaktiga.
Risk hade omfattande uppgifter vilka framgick av arbetsordningen. Risk hade bl.a.
ansvar för riskhanteringen. Uppgifter för Risk fanns också i Risk- och säkerhetspolicyn
samt i Tradinginstruktionen. I Banken fanns också detaljerade rutinbeskrivningar för
Risks arbete för dels marknadsvärdering av Tradingportföljen, dels volatilitets-
avstämning, dels riskrapport. Rapportering från Risk skedde skriftligen till VD och
styrelse. Risk skulle enligt arbetsordningen till varje ordinarie styrelseledamot i
Banken lämna en skriftlig rapport till styrelsen som innefattade uppgifter till ledning
för styrelsens bedömning av marknadsrisker, likviditetsrisker, finansieringsrisker,
operativa risker, valutarisker, ränterisker, kreditrisker, motpartsrisker och etiska risker.
Även av Risk- och säkerhetspolicyn framgick att Risk löpande rapporterade till VD
och styrelse.
Efter varje handelsdags slut skulle Trading enligt Tradinginstruktionen upprätta en

risk- och resultatrapport, där Tradings totala risk och resultat utan svårighet kunde
överblickas. Den fullständiga rapporten skulle dagligen lämnas till Risk. Risk upp-
rättade därefter en daglig riskrapport enligt rutinbeskrivningen Riskrapport. Risk-
rapporten skulle dagligen via mail skickas till berörda personer.
Sid 1083
Risk skulle också enligt Tradinginstruktionen göra stickprov bl.a. i de värden som
Trading använde för teoretisk värdering. Risk skulle veckovis kontrollera att den
teoretiska volatiliteten var konsistent, dvs. rak och linjär över tiden. Vid varje
månadsslut skulle Risk göra en kontrollvärdering av samtliga instrument i Trading-
portföljen genom att jämföra priser i ORC mot externa källor och kontrollera och
särskilt kommentera konsistens i valda parametrar i den teoretiska värderingen.
Risk gjorde en volatilitetsavstämning, där Risk, enligt dokumentet Riskhantering 2008,

kontrollerade Tradings volatilitet mot volatiliteten i marknaden, att volatiliten var rak,
linjär över tiden och rimlig.
Vidare skulle Risk i enlighet med rutinbeskrivningen Volatilitetsavstämning göra en

rimlighetskontroll av Tradings volatilitet. Vid månadsskiftet kontrollerades de posi-
tioner vars månads-Vega över- eller underskred +/- 100 000 kr. Rimlighetskontrollen
skedde på så sätt att den valda volatiliteten jämfördes med implicit volatilitet och med
Risk producerade månadsvis ett excel-ark med volatilitsavstämningar, där Risk

rödmarkerade eventuella större avvikelser mellan teoretisk volatilitet och implicit
volatilitet. Excel-arken innehöll ett mycket stort antal positioner och de av käranden
förevisade volatilitetsavstämningarna är bara utdrag ur dessa. Volatilitsavstämningarna
skulle enligt rutinbeskrivningen godkännas av Riskchefen och sedan skickas till
Tradingchefen med kopia till VD.
Efter att Trading återkommit med sina kommentarer producerade Risk i enlighet rutin-
beskrivningen en sammanfattande PM. I denna sammanfattade Risk med ord sina
kontroller och bedömningar samt inhämtade synpunkter från Trading. Den samman-
fattande PM sändes till VD.
Varje månadskifte samt stickprovsvis kontrollerade alltså Risk värdet på Trading-

portföljen mot externa källor. Den oberoende kontrollen syftade till att säkerställa att
Sid 1084
portföljen var korrekt värderad. Detta framgick av rutindokumentet Marknads-

värdering av Tradingportföljen.
Differenser mellan marknadsvärde i ORC och OMX som var större än 100 000 kr
granskades också i syfte att säkerställa att marknadsdata i ORC som tankades ner var
korrekta. Detta förhindrade också att data kunde manipuleras i ORC.
Risk genomförde också aktivitetskontroller och jämförde vilka instrument som var
aktivt respektive inte aktivt handlade. Risk stämde av Bankens teoretiska värdering för
de instrument som var aktivt handlade med de priser som observerades på marknaden.
Vid kontrollerna per årsskifte 2009/2010 av eventuella skillnader i värde mellan
teoretiskt värde och observerade priser var skillnaderna i värde försumbara för aktivt
handlade instrument.
Kvartalsvisa kontroller, där Risk kontrollerade Tradings värdering, infördes från den
30 september 2009. Ännu en effektivisering och förändring av organisationen som
Mikael König initierade. Allt detta sammanfattades i en sammanhållen rapport till
Bankens styrelse.
I Risks kontrollvärdering per den 30 september 2009 anförde Risk bl.a. följande.
”Risk har per 2009-09-28 gjort en kontrollvärdering av tradings priser i ORC
genom att tanka externa priser. Ett antal mindre differenser i pris/pris saknas
för avistainstrument har identifierats, dessa har korrigerats och lett till en
mindre värdejustering. Beträffande derivat identifierades vid denna kontroll,
liksom vid volatilitetsanalys såväl inför som efter balansdagen betydande
avvikelser främst i de instrument som förfaller efter årsskiftet. Risk har i sina
kontroller konstaterat att trading följer tidigare principet (teoretisk värdering)
om rak och linjär volatilitet, enligt tradinginstruktionen. Synpunkter lämnas av
Risk på större positioner i OMX och DAX. [..] Slutsats: Risk kan acceptera
tradings värdering och föreslår inga ändringar, men vill göra VD och styrelse
uppmärksam på att vald volatilitet för OMX 2010 och 2011 är svårbedömd”.
Sid 1085
I Risks kontroll av Tradings värdering per den 30 december 2009 uppgavs att Risk inte
avstyrkte Tradings värdering vad gällde innehav av OMX- och ODAX-optioner.
I Risks kontroll av Tradings värdering per den 31 mars 2010 uppgavs att Risk inte
avstyrkte Tradings värdering vad gällde OMX- och ODAX-optioner. I ett tillägg till
rapporten från den 20 april 2010 anförde Risk följande.
”Den 13 april gav Mikael König och Stefan Dahlbo Risk ett uppdrag att särskilt
granska värderingen av ODAX D6300 genom att kontrollera resultaten av den
transaktion som gjordes 2010-03-31 kl. 16.22. Transaktionen, ett köp av 5000
kontrakt, resulterade i en orealiserad värderingsvinst på ca 11,2 mSEK per
2010-03-31. Den totala resultateffekten blir enligt alternativ 2b) nedan om april
justeras för det orealiserade resultatet av denna transaktion”.
Av tabell 2b) framgick att den totala resultateffekten då blev minus 7,5 mkr.
Stefan Dahlbo och Mikael König reagerade alltså snabbt och adekvat angående den
aktuella positionen genom att be Risk utföra ytterligare analys och rapportera till VD
och styrelse.
KPMG lämnade i december 2007 en rapport om uppföljning av utvecklingen inom

oberoende risk kontroll av Tradings verksamhet m.m. KPMG gav i dokumentet en
samlad bedömning om utveckling inom oberoende risk kontroll av Tradings verksam-
het. KPMG hade haft möten med Risk och Risk hade tagit fram all dokumentation och
beskrivit sina rutiner. KPMH hade ställt kontrollfrågor. Av detta framgick att Risk
hade vidtagit en rad åtgärder i syfte att öka oberoendet i kontrollen av Tradings verk-
samhet. Det största intresset låg, och skulle så göra, att följa upp Tradings parameter-
sättning, framför allt val och konsistens kring val av volatilitet. Risk hade höjt sin
förståelse för affären och den tekniska kunskapen kring derivat och värdering av
desamma. Framsteg hade även gjorts på systemområdet, där ORC hade utvecklat nya
rutiner och möjligheter till körningar för att möjliggöra simuleringar och skapa
historisk data. Helhetsintrycket var att den riskkontroll som utfördes på Risk var att
Sid 1086
dessa ändrade och utökade rutiner var relevanta och förbättrade den oberoende
riskkontrollen. KPMG skulle för att säkerställa dessa observationer göra ett antal
stickprover och gå igenom vissa utvalda rutiner som t.ex. konsistens och rimlighets-
bedömning vid val av volatilitet. Detta för att bevisa att kontrollrutinen fungerade.
KPMG lämnade en rapport om Värdering av tradinglagret Q4 2007, daterad den 23

januari 2008. I rapporten fanns ett granskningsprogram för Banken bokslut 2007 och
KPMG gjorde bl.a. följande kommentarer. Angående ORC-fil hade KPMG inte
iakttagit några felaktigheter gällande vare sig data eller värden. KPMG ansåg att
Banken hade en bra kontroll på sin prisinläsning. Där det uppkom komplikationer
gjordes kontroller av priser för att säkerställa att ett korrekt pris användes. KPMG
ansåg att rutiner för inläggning av nytt instrument var metodisk och uppvisade en god
kontroll. KPMG noterade att Trading manuellt kunde byta modell eller ändra på vissa
parametrar men att detta upptäcktes hos riskkontroll. Vidare noterades att för OTC-
derivat som inte var clearade saknades säkerhetskrav vilket var en brist. OTC-derivat
förekom dock sällan. KPMG ansåg att Banken hade bra kontroll över prissättningen av
sina innehavda terminer. Inga brister hade upptäckts. Vid stickprov för kontroll av
värdering av positioner hittade KPMG inte några störande eller avvikande värden. De
skillnader som uppstått i verkligt värde kunde härledas till val av beräkningsmodell
samt val av riskfri ränta. Detta skapade inga problem så länge Trading förhöll sig
konsekvent till sina antaganden. Noterbart var att vid värdering av indexoptioner lade
Banken på ett tillägg på terminspriset beroende på förväntade framtida utdelningar i
underliggande aktie. Tillägget blev ett antal indexpunkter beroende på tron på stor-
leken på utdelningarna. Detta gjordes för att likställa indexinnehavet med den under-
liggande aktiekorgen. Bekräftelseunderlag från chefen för Trading att värderingen i
tradinglagret var korrekt fanns. Inga avvikelser hade konstaterats vad gällde indata i
fliken ”inga priser”.
I mail den 26 november 2007 från Nina Hernberg till Agneta Norgren framgår vilka
ändringar i rutiner som genomförts. Vidare finns ett antal mail från Risk till Trading
med påpekanden om att vald volatilitet inte följde fastställda principer eller att ”diffar”
Sid 1087
upptäckts. Efter påpekandena åtgärdades felen. Detta visar att Risk hade hög status
inom koncernen.
Richard Berlin skickade den 4 december 2008 ett mail till Fredrik Crafoord och ett
antal ledande befattningshavare i koncernen. Mailet visar på den kontrollfunktion som
fanns i Banken och hade följande lydelse.
”Kontrollmekanismen bygger på flerskiktsprincipen. Det första lagret består av
den enskilda medarbetaren som alltid skall kontrollera att denne handlar enligt
gällande regelverk, den s k självkontrollen. Det andra lagret av affärsområdes-
chefer. Det tredje av Risk och Compliance officer. Det fjärde av revisions-
kommittén och internrevisionen. Det femte av revisorerna. Det sjätte av Finans-
inspektionen. Principen bygger på att kontrollmekanismen skall vara som
starkast närmast affären. Den enskilde medarbetarens självkontroll är därför
den viktigaste kontrollen och fordrar därför goda kunskaper om gällande regel-
verk, instruktioner och rutinbeskrivningar. Därefter kommer affärsområdes-
chefens kontroll osv. Jag har till cheferna Equity och kapitalförvaltning ställt
frågan vilka Compliancekontroller de gjort under november och oktober.
Svaren har varit godkända, särskilt vad gäller den systematiskt förutsebara
kontrollen. De har fått rådet att förbättra den oförutsedda slumpvisa riskbaser-
ade kontrollen. Det är den kontrollen som enligt min uppfattning ger mervärdet.
Inom kort kommer Compliancefunktionen att närmare kontrollera hur affärs-
områdescheferna och Backofficechefen utformar och utför sina kontroller”.
Allt detta visar att Risk har utövat en god kontroll över Trading, att Risk har kontrolle-
rat Tradings marknadsdata mot externa källor, att Risk har bedömt aktiviteten i instru-
menten i portföljen, att Risk har bedömt Tradings volatilitetsantaganden och att Risk
har kontrollerat och bedömt värderingen av tradingen i övrigt. Det visar också att Risk
har haft en oberoende ställning och en hög status i HQ-organisationen. Rent allmänt,
och särskilt med avseende på Richard Berlins mail, visar att det fanns en god upp-
fattning om av vikten av kontroll i organisationen, som bevakades noggrant av Richard
Berlin.
Sid 1088
4.9.2.8 Ond tro; kontroll, upplysningar och information som kommit Mikael
König till del
I KPMG:s rapportering från revisionen 2007, till styrelsemöte den 31 januari 2008,
ansåg KPMG sammanfattningsvis att HQ AB/Banken hade ändamålsenliga
instruktioner och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten och säkerställde en
korrekt finansiell rapportering. KPMG hade inte noterat några väsentliga brister i den
interna kontrollen. KPMG:s uppfattning var att rekommendationer och förslag till
Bokslut och kommuniké var av god kvalitet och i överensstämmelse med lagens krav.
ansåg KPMG sammanfattningsvis att HQ AB/Banken hade instruktioner och rutiner
som på ett bra sätt stödde verksamheten. KPMG hade inte noterat några väsentliga
brister i den interna kontrollen. KPMG rekommenderade en kontinuerlig utveckling/
anpassning till nya redovisningsrekommendationer och praxis; med särskilt fokus på
värdering och tilläggsinformation för finansiella instrument i den externa finansiella
rapporteringen. KPMG:s uppfattning var att rekommendationer och förslag till
Bokslut och kommuniké var av god kvalitet.
En power point-presentation angående Trading förevisades på ett möte den 20 oktober

2009 i Vaxholm.
Johan Dyrefors skickade den 22 januari 2010 ett mail till Mikael König med bl.a.
följande innehåll.
”Hej Mikael. Jag vill bara ge Dig en återkoppling. Jag träffade Anders
Torgander en stund under förmiddagen för att få en mer konkret bild av hans
utestående frågor. Det Anders mest funderar på är edge:en och att det finns en
tendens till en positiv edge över tiden, d v s att era modeller generellt sett verkar
ge något högre värden än marknaden. Om edge:en har en dragning åt det
positiva hållet uppkommer ju även frågan hur det ser ut i den delen av port-
följen där det saknas priser på marknaden (och därmed inte bidrar till edge:en
Sid 1089
eftersom edge:en endast avser differensen för de instrument som har priser på
marknaden). Det Anders söker information om är skälen till den positiva
tendensen (analyserad genom ’back-testing’) och hur ni vill/bör förhålla er till
den. Anders har även lyft frågan om hur ni ställer er till att ta höjd för detta
genom en avsättning på portföljnivå (därmed absolut inte sagt att hela edge:en
skall reserveras). Bland andra aktörer är det vanligt med en sådan modell-
reserv. Jag vill dock understryka att vi absolut inte kommer att kräva en sådan
modellreserv i föreliggande årsbokslut. Däremot anser jag det är viktigt att vi
har en dialog runt frågeställningen så att både ni och vi får frågan tillräckligt
belyst så att vi har bra underlag för våra ställningstaganden”.
Den 25 januari 2010 skickade Curt Lönnström följande mail till Mikael König med en
bifogad sammanfattning av ett samtal med Johan Dyrefors. Curt Lönnströms note-
ringar efter samtalet innehöll följande om värdering av Tradingportföljen.
”Måste beskrivas utförligt i ÅR. HQ:s definition av aktiv marknad avviker från
IFRS. Kan vara OK med tydlig beskrivning och dokumentation. ( Fråga finns
om vi tillämpar vår egen definition konsekvent) RISK gör försök att ex post
stämma av mot marknaden. Det vore önskvärt med löpande dokumentation av
dessa avstämningar. Önskvärt att alla stegen i bedömningarna dokumenteras
och likaså varje värderingstillfälle. Skall ge en konsekvent beskrivning av
konsekvent beteende över tiden. Januariförfallet där vi en vollaparameter, har
stämts av mot att tillämpa den varierande volla som finns i marknaden på olika
prisnivåer. Skillnaden 1,2 Mkr (Ej signifikant) Marsförfallet har av oss
karaktäriserats som icke aktiv marknad ( Här fanns nog ett outtalat frågetecken
från Johan) Stor spridning i de volatiliteter som kan avläsas ( 19-31).
Dokumentera beräkningarna och antagandena. Varför har värderingen stannat
på 25, visa argumenten. Varje procentsats = 37 mkr. Dokumentera vid varje
beräkningstillfälle, dvs skapa file som visar konsekvent beteende. Försök att
skapa ex post värdering som stöder de värderingar vi använt ( tidigare
lösentidpunkter) Vi gör:
- Egen bedömning av aktiv/passiv marknad
- Använder ’rak’ volla
- Använder offsetting i viss utsträckning
Sid 1090
Detta avviker från IFRS. Försök att stödja detta arbetssätt genom att stämma av
ex post mot marknadens verkliga priser. Portföljen har inte sämre status än
tidigare. Flertalet enskilda instrument är kollade. Stor differens mot de spridda
marknadsnoteringar som finns. Revisorerna kommer inte ha synpunkter på
kommunikén, där ingen kommentar behövs, eller på årsredovisnigen så länge
vår värderingsprincip är fullständigt beskriven. Viktigt att dokumentera en
eskaleringsprincip, dvs att Tradings överväganden gått till RISK, att Risk pratat
med Micke, att Micke pratat med Stefan, att RU behandlat, att styrelsen
behandlat. Denna kedja skulle ge revisorerna stöd för sin ( och vår )
bedömning”.
ansåg KPMG sammanfattningsvis att HQ AB/Banken hade instruktioner och rutiner
som på ett bra sätt stödde verksamheten. KPMG:s uppfattning var att rekommen-
dationer och förslag till förbättrad intern kontroll beaktades löpande i en strävan att nå
ständiga förbättringar. KPMG rekommenderade en fortsatt utveckling/anpassning till
redovisningsrekommendationer och praxis avseende värdering och tilläggsinformation
för finansiella instrument i den externa finansiella rapporteringen. Bokslut och
kommunikén var av god kvalitet.
Vid extra styrelsesammanträde den 17 maj 2010 i Banken redogjorde Mikael König
för riskreducerande åtgärder. Han redogjorde för hur förändringarna i marknadsförut-
sättningarna påverkat bedömningen av den del av Tradingportföljen som var under
avveckling. Han meddelade att kapitalbasen tålde ytterligare förluster om 250-300
mkr. Han redogjorde vidare för kontakterna med SEB angående deras bedömning av
exponeringen. Mikael König föreslog att avvecklingen i möjligaste mån skulle forceras
genom att vissa positioner omedelbart skulle stängas, vilket kunde medföra en negativ
resultateffekt om cirka 50-75 mkr mot att omfångsrisken därvid bedömdes minska
samt att resterande positioner successivt skulle avyttras över tid med slutpunkt senast i
januari 2011, vilket kunde medföra ett negativt resultatutfall om cirka 0-500 mkr,
varvid ambitionen var att så mycket som möjligt skulle genomföras under andra
kvartalet 2010, dvs. under maj och juni månad. Vad gällde prognostiserade utfallsrum
Sid 1091
framhöll Mikael König att det saknades förutsättningar i föreliggande marknad att
lämna tillförlitliga prognoser. Curt Lönnström redogjorde för att han informerat revisor
om bakgrunden till dagens möte.
Styrelsen beslutade på sammanträdet att omfördela ansvaret för aktuell del av Trading-
portföljen till Tamer Torun, att Fredrik Crafoord skulle bistå med analys och råd samt
att Tamer Torun skulle rapportera direkt till VD. Curt Lönnström fick i uppdrag att
informera Johan Dyrefors om beslutet. Vidare bestämdes att Stefan Dahlbo och Mikael
König skulle ansvara för att FI fick adekvat information, att Richard Berlin skulle tillse
att möte bokades snarast möjligt med FI, att Stefan Dahlbo skulle ansvara för kontak-
terna med Lenner & Partners, att Mikael König skulle ansvara för framtagande av plan
för extern och intern kommunikation, att Mikael König skulle informera lednings-
gruppen samt att Mikael König skulle se över beredskapen för behovet av ytterligare
eskalering av erforderliga åtgärder.
Detta beslut var ett resultat av arbetet från den arbetsgrupp som tillsattes, efter initiativ
av Mikael König, på moderbolagets styrelsemöte i april 2010. Anledningen till arbets-
gruppen var inte att moderbolagets ledning befarade att det skulle finnas stora hål i
Tradingportföljens värdering. Anledningen var i stället att Mikael König var angelägen
om att försöka forcera avvecklingen av Tradingportföljen, som gått med förlust i tre år,
på ett noggrant sätt utan att riskera större förluster.
Sid 1092
4.10 Curt Lönnström och Thomas Erséus
4.10.1 Grunder för Curt Lönnströms och Thomas Erséus yrkanden om

avvisning
4.10.1.1 Vinstutdelningsmålen
Kärandens fastställelsetalan avseende bristtäckning bör inte tillåtas.
Syftet med en fastställelsetalan är att domen ska klarlägga rättsläget i ett visst
avseende. Den förda talan ska anknyta till en rättsföljd. Käranden har yrkat att tings-
rätten ska fastställa att Curt Lönnström och Thomas Erséus solidariskt med vissa andra
är ansvarig att täcka den brist som kan uppkomma på grund av senare visad betalnings-
oförmåga hos vissa i målet påstått återbäringsansvariga personer. Såsom talan är
utformad – där frågan om huruvida brist överhuvudtaget kommer att inträffa återstår
att pröva även efter domen – leder ett bifall inte till någon rättsföljd. Ett bifall till talan
innebär ju inte att tingsrätten fastställer att Curt Lönnström och Thomas Erséus har ett
visst bristtäckningsansvar. En grundläggande förutsättning för ett fastställande av
bristtäckningsansvar är just ett konstaterande av att brist i återbäringen föreligger. Ett
sådant konstaterande skulle i förevarande fall kunna ske först efter det att dom
meddelats i målet.
Ytterligare hinder mot att tillåta den framställda fastställelsetalan, vilket anknyter till
det nyss berörda, är att Curt Lönnström och Thomas Erséus i målet begär att ett
eventuellt bristtäckningsansvar ska jämkas. Såsom fastställelsetemat är utformat –
”...solidariskt ansvariga att täcka den brist som kan uppkomma…” – skulle
jämkningsfrågorna behöva prövas i den aktuella processen, till undvikande av risken
att de i en senare fullgörelseprocess anses rättskraftigt avgjorda. Det är visserligen i
princip möjligt att pröva jämkningsfrågor i en fastställelsedom. I förevarande fall är
emellertid jämkningsbedömningen beroende av storleken på ett eventuellt brist-
täckningsansvar. Eftersom det inte vid tiden för domen kommer att stå klart hur stort
ett eventuellt bristtäckningsansvar kommer att bli, kan därför inte jämkningsfrågorna
prövas. Vid en tillåtelse av talan skulle Curt Lönnström och Thomas Erséus följakt-
Sid 1093
ligen riskera att lida en rättsförlust genom att inte få sina jämkningsinvändningar
prövade. Härigenom föreligger hinder mot att pröva kärandens talan om fastställelse.
Även om tingsrätten inte skulle finna att det föreligger absolut hinder mot att ta upp
fastställelsetalan, bör talan avvisas eftersom den av ovan anförda skäl inte är lämplig
att pröva.
4.10.1.2 Skadeståndsmålet
4.10.1.2.1 Banken
Käranden har påstått att förutsättningar enligt 29 kap. 11 § ABL föreligger att föra
talan mot Bankens styrelse och VD avseende räkenskapsåren 2007 och 2008 eftersom
styrelse och VD beviljades ansvarsfrihet på grundval av oriktiga och ofullständiga
uppgifter. Detta påstående bestrids. Inte vid något tillfälle har ansvarsfrihet beviljats på
grundval av oriktiga och ofullständiga uppgifter. De delar av kärandens talan som
grundar sig på den skada som Banken påstås ha lidit med anledning av styrelsens
arbete dessa räkenskapsår ska därför i första hand avvisas och i andra hand ogillas.
4.10.1.2.2 HQ AB
Käranden har påstått att förutsättningar föreligger enligt 29 kap. 11 § ABL att föra
talan mot HQ AB:s styrelse och VD avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009,
eftersom styrelse och VD beviljats ansvarsfrihet för respektive räkenskapsår på
grundval av oriktiga och ofullständiga uppgifter. Detta bestrids av Curt Lönnström och
Thomas Erséus. Inte vid något tillfälle har ansvarsfrihet beviljats på grundval av
oriktiga och ofullständiga uppgifter. Talan ska därför i denna del i första hand avvisas
och i andra hand ogillas.
4.10.2 Grunder för Curt Lönnströms och Thomas Erséus bestridande
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider – med hänsyn till bestämmelsernas syfte
– att bestämmelserna om återbärings- och bristtäckningsansvar ska tillämpas i fall som
det förevarande.
Sid 1094
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att talan om bristtäckning kan vinna
bifall utan att det i förhållande till bristtäckning primära ansvaret, återbäringsansvaret,
har klarlagts.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att återbäring eller bristtäckning ska ske,
eftersom eventuell olovlig vinstutdelning har läkts med hänsyn till efterföljande om-
ständigheter. (Se nedan Läkning med hänsyn till efterföljande omständigheter.)
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att vinstutdelningarna för år 2007, 2008
och 2009 var olovliga. De stred inte mot försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § ABL.
Även om det skulle anses att vinstutdelningarna till någon del stred mot 17 kap. 3 §
ABL bestrider Curt Lönnström och Thomas Erséus att de insåg eller bort inse detta.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har således ingen återbäringsskyldighet enligt 17
kap. 6 § ABL.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har inte haft relevant uppsåt eller varit oaktsamma
vid sitt medverkande till besluten om vinstutdelning. De har heller inte uppsåtligen
eller av oaktsamhet medverkat till fastställande av en oriktig balans- eller resultat-
räkning. Något bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § ABL föreligger inte.
För det fall återbärings- eller bristtäckningsskyldighet skulle anses föreligga ska åter-
bäring respektive bristtäckning inte ske till högre belopp än vad som motsvarar Curt
Lönnströms och Thomas Erséus respektive och eventuella onda tro.
Curt Lönnström bestrider att han på grund av ordförandeskapet i Revisionskommittén

har ett skärpt ansvar avseende de frågor som är aktuella i målet. (Se vidare nedan
4.10.3.4 Särskilt om Revisionskommittén (endast Curt Lönnström).)
Sid 1095
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de har ett med övriga svaranden
solidariskt bristtäckningsansvar.
Kärandens talan ska ogillas av de skäl som har angetts som grund för Curt Lönnströms
och Thomas Erséus yrkanden om avvisning, enligt ovan.
I de delar kärandens talan grundar sig på att HQ AB har lidit skada som en följd av den
skada Banken initialt har lidit ska talan ogillas även på den grunden att sådana
indirekta skador, som drabbat tredje man, inte är ersättningsgilla.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att ett ägaransvar medför skadestånds-
skyldighet för dem som styrelseledamöter i HQ AB avseende skada i Banken på sätt
som käranden gjort gällande.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de vid fullgörande av sina uppdrag
för HQ AB och Banken har förfarit oaktsamt eller medvetet skadat HQ AB eller
Banken.
Curt Lönnström bestrider att han på grund av ordförandeskapet i Revisionskommittén

har ett skärpt ansvar avseende de frågor som är aktuella i målet. (Se vidare nedan
4.10.3.4 Särskilt om Revisionskommittén (endast Curt Lönnström).)
För det fall att det skulle anses att Curt Lönnström eller Thomas Erséus har brustit i
sina respektive förpliktelser bestrider de att det föreligger orsakssamband mellan detta
och den skada HQ AB eller Banken må ha lidit. Varken Curt Lönnström eller Thomas
Erséus har orsakat HQ AB eller Banken någon skada.
Skulle det visa sig att Curt Lönnström eller Thomas Erséus har brustit i sina för-
pliktelser och därvid orsakat skada, bestrider de likväl att adekvans föreligger.
Sid 1096
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider var för sig att de har ett med övriga
svaranden solidarisk ansvar.
4.10.2.3 Åberopanden av vad övriga svarande anfört

Curt Lönnström och Thomas Erséus ansluter sig slutligen vad övriga svaranden har
åberopat i målet, såväl av omständigheter som av bevisning.
4.10.3 Den närmare utvecklingen av Curt Lönnströms och Thomas

Erséus grunder
4.10.3.1.1 Särskilt med anledning av bestämmelsernas syfte
Bristtäckningens subsidiaritet
Vad specifikt gäller Fredrik Crafoord har HQ AB träffat en förlikning med honom den
6 juli 2011. Förlikningen innebär att HQ AB avstår från samtliga fordringar och
anspråk mot Fredrik Crafoord, inklusive skadestånd, återbetalning och bristtäckning.
Av förlikningen framgår även att Fredrik Crafoord, i utbyte, bland annat förklarat sig
villig att i skälig omfattning bistå HQ AB med information som han har tillgång till
beträffande förhållanden i HQ AB och det som tidigare var Banken. Det finns inte
förutsättningar för käranden att kräva bristtäckning för ett återbäringskrav som bolaget
avstått frivilligt.
Mot bakgrund av att återbäringsansvaret inte är klarlagt ska kärandens talan om brist-
täckningsansvar ogillas i sin helhet.
Läkning med hänsyn till efterföljande omständigheter

HQ AB har länge varit ett lönsamt bolag. Utdelningarna som gjordes för räkenskapsår
2007 och 2008 medförde inga problem med avseende på HQ AB:s möjligheter att
fullgöra sina förpliktelser. Tvärtom hade bolaget möjlighet att dela ut pengar även för
respektive efterföljande år. Utdelningarna avseende år 2007 och 2008 har bekräftats
genom senare fastställda balansräkningar. När det våren 2010, strax efter det att
utdelning hade skett för 2009, plötsligt stod klart att en forcerad avveckling skulle ske
Sid 1097
av Tradingportföljen i Banken, med stora förluster som följd, agerade styrelsen med
kraft för att snabbt säkra att bolaget hade erforderligt eget kapital.
4.10.3.1.2 Utvecklande av grunder för bestridandet – objektiva

förutsättningar
Kapitalfrågor
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att utdelningen avseende år
2007 var olovlig med hänsyn till att HQ-koncernen vid en korrekt värdering blev
underkapitaliserad genom utdelningen.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att utdelningen avseende
räkenskapsåret 2008 var olovlig med hänsyn till att såväl Banken som HQ-koncernen
vid en korrekt värdering av Tradingportföljen var underkapitaliserad i vart fall från
december 2008.
räkenskapsåret 2009 var olovlig med hänsyn till att såväl Banken som HQ-koncernen
vid en korrekt värdering av Tradingportföljen var fortsatt underkapitaliserade.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att Banken och HQ AB har
brutit mot tillämpliga regler om värdering, redovisning och kapitaltäckning.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att den värderingsmodell
som har använts har varit felaktig, regelstridig och inneburit en betydande risk för
övervärdering, att Banken vid värderingen har avvikit från den angivna värderings-
modellen, samt att Tradingportföljen har varit kraftigt övervärderad.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att Edgen har den av HQ AB påstådda
betydelsen.
Sid 1098
Vid bedömningen av förefintligheten av en eventuell underkapitalisering ska hänsyn

tas till att det på tillgångssidan i HQ AB funnits betydande icke redovisade övervärden.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att årsredovisningarna i
Banken och HQ AB har varit behäftade med väsentliga fel eller varit missvisande
liksom att Banken eller HQ AB i övrigt har redovisat sin finansiella ställning felaktigt i
den information som har offentliggjorts.
Riskhantering
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att utdelningarna avseende
räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 var olovliga med hänsyn till att riskhanteringen
”skapat betydande osäkerhet om HQ:s finansiella ställning”.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att HQ AB och Banken haft
en bristande intern styrning och kontroll och att det har förelegat en bristfällig riskhan-
tering. Likaså bestrids påståendet att det har förelegat en mycket hög och bristfälligt
kontrollerad riskexponering i Banken och att det har förekommit en osund inställning
till limiter och att hanteringen av dessa har varit bristfällig. HQ AB och Banken har
levt upp till de regler som finns gällande bankverksamhet. Risk har vid varje tid
uppfyllt gällande krav på bemanning, kompetens och oberoende. Relevanta risker i
Bankens verksamhet har identifierats, mätts och begränsats. Styrelsen i Banken har sett
till att vederbörliga instruktioner funnits och att rapportering skett på ändamålsenligt
sätt varigenom lagstadgade krav på god riskhantering har uppfyllts.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att IKU som upprättats varit
bristfällig och att beräkningen av marknadsrisker skett till orimligt låga nivåer.
Stora exponeringar
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att det förekommit brister rörande stora
exponeringar som har påverkat tillåtligheten av vinstutdelningarna. Kärandens
påstående om förekomsten av stora exponeringar är endast en effekt av den av
Sid 1099
käranden påstådda felvärderingen av Tradingportföljen. Curt Lönnström och Thomas

Erséus vidhåller att värderingen av Tradingportföljen har varit korrekt och att den i
årsredovisningen angivna kapitalbasen har varit korrekt. Samtliga exponeringar har
legat inom den tillåtna gränsen om 25 procent av kapitalbasen som angavs i respektive
årsredovisning.
Allmänna marknadsförutsättningar
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att utdelningarna avseende
räkenskapsåren 2007 och 2008 var olovliga med hänsyn till de allmänna marknads-
förutsättningarna samt att utdelningen avseende räkenskapsåret 2009 var olovlig på
grund av den fortsatta turbulensen på världens finansmarknader.
Likviditet
räkenskapsåret 2009 var olovlig med hänsyn till att Banken, och därmed även HQ-
koncernen, under år 2008, 2009 och 2010 hade en mycket ansträngd likviditet.
Efterföljande omständigheter
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att det vid bedömningen av huruvida
utdelningen för räkenskapsåret 2009 var olovlig kan tas hänsyn till händelseutveck-
lingen i tiden efter beslutet – avgörande är synliga förhållanden vid tiden för beslutet.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att det skulle ha funnits ett samband
mellan utdelningen och de efterföljande åtgärderna att avyttra HQ Fonder och föran-
stalta om en nyemission om 1 mdkr.
Övrigt
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att FI:s beslut att återkalla Bankens
tillstånd var riktigt. FI:s beslut var felaktigt.
Sid 1100
4.10.3.2.1 Utvecklande av grunder för bestridandet – objektiva förutsätt-

ningar
Kapitalfrågor
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att den värderingsmodell
som har använts varit felaktig och regelstridig och inneburit en betydande risk för
övervärdering samt att Banken vid värderingen har avvikit från den angivna
värderingsmodellen.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att Tradingportföljen har varit
kraftigt övervärderad under en längre tid.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att höjda säkerhetskrav från
SEB Futures och Nasdaq OMX var en följd av att dessa gjorde en helt annan värdering
av Bankens positioner än vad Banken gjorde. De höjda säkerhetskraven var en följd av
en generell oro på finansmarknaden och en ändrad tillämpning av SEB Futures respek-
tive Nasdaq OMX egna regler.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att HQ AB eller Banken varit
underkapitaliserat sedan december 2008.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att en regelstridig redovisning
har skett och att HQ AB eller Banken har redovisat sin finansiella ställning felaktigt i
den information som har offentliggjorts.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att någon av årsredovisningarna varit
behäftad med väsentliga fel eller missvisande. Curt Lönnström och Thomas Erséus
bestrider påståendet att de upplysningar som lämnats i årsredovisningarna om de risker
som förelåg i verksamheten varit bristfälliga.
Sid 1101
Riskhanteringen
Curt Lönnström och Thomas Erséus har bestritt påståendena att IKU som har upp-
rättats varit bristfällig och att beräkningen av marknadsrisker har skett till orimligt låga
nivåer.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att Banken har brutit mot
kapitaltäckningsregler och att HQ AB och Banken har lämnat missvisande information
till ansvariga myndigheter om sin kapitalsituation.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att Bankens egenhandel har
bedrivits vårdslöst och/eller legat på en risknivå som inte är godtagbar.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendena att HQ AB och Banken haft
en bristande intern styrning och kontroll och att det har förelegat en bristfällig risk-
hantering. Likaså bestrids påståendet att det har förelegat en mycket hög och brist-
fälligt kontrollerad riskexponering i Banken, att det har förekommit en osund inställ-
ning till limiter och att hanteringen av dessa har varit bristfällig. HQ AB och Banken
har levt upp till de regler som finns gällande bankverksamhet. Bankens riskfunktion
har vid varje tid uppfyllt gällande krav på bemanning, kompetens och oberoende.
Styrelsen i Banken har identifierat, mätt och hanterat relevanta risker i sin verksamhet,
sett till att vederbörliga instruktioner funnits och att rapportering skett på ändamåls-
enligt sätt varigenom lagstadgade krav på god riskhantering har uppfyllts.
Övrigt
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att Disciplinnämndens vid Nasdaq OMX
beslut om vite den 9 december 2010 var riktigt. Att notera är att HQ AB i processen
angav att bolagets agerande varit riktigt samtidigt som de förberedde stämning mot
tidigare styrelse och ledning.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att Disciplinnämndens beslut om vite
den 19 maj 2011 var riktigt.
Sid 1102
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att FI:s beslut att återkalla Bankens
tillstånd var riktigt.
4.10.3.3 Utvecklande av grunder för bestridandet – subjektiva

förutsättningar (gemensamt för samtliga mål)
4.10.3.3.1 Allmänt
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de, mot bakgrund av den information
de haft tillgång till, insett eller bort inse de omständigheter som käranden påstått gjorde
utdelningarna olovliga, eller att de skulle ha agerat oaktsamt i förhållande till dessa
omständigheter. I den mån någon information har undgått Curt Lönnström eller
Thomas Erséus har de likväl inte varit oaktsamma. Kärandens påståenden att Curt
Lönnström och Thomas Erséus medvetet skulle ha handlat orätt saknar all grund. Mot
bakgrund av den relativt sett ringa aktieutdelning Curt Lönnström och Thomas Erséus
själva uppburit får det anses uteslutet att de skulle ha medverkat till påstått felaktiga
beslut om utdelning för egen vinnings skull.
Kärandens påstående att ansvar ska åläggas svarandena alldeles oavsett deras respek-
tive insikt, och eventuell anledning till avsaknaden av insikt, bestrids.
Att ha kännedom om och styra tradingverksamheten på en sådan detaljnivå som

käromålet innebär, har legat utanför Curt Lönnströms och Thomas Erséus uppdrag som
styrelseledamöter i HQ AB och Banken. Curt Lönnström och Thomas Erséus har inte
varit operativa verksamma i koncernen. Påståendena, liksom kännedom därom, kan
därför inte vitsordas. Curt Lönnströms och Thomas Erséus styrelseuppdrag innefattade
ett övergripande ansvar för att relevanta och ändamålsenliga instruktioner fanns på
plats för den verksamhet som bedrevs. Curt Lönnströms och Thomas Erséus inställ-
ning är att sådana instruktioner har funnits och de har inte känt till eller bort känna till
något annat i detta hänseende.
Sid 1103
4.10.3.3.2 Kapitalfrågor
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att den information de fått
löpande om de ekonomiska förhållandena tydligt påvisat att Tradingportföljen varit
övervärderad. Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de skulle ha fått känne-
dom om något uttalande från den 14 december 2009 om att halva Tradingportföljen
borde stängas till en kostnad om ca 150 mkr. Curt Lönnström och Thomas Erséus
bestrider vidare påståendet att de skulle haft kännedom om eller att de skulle ha förstått
att det var en reell risk att årsredovisningarna varit behäftade med väsentliga fel eller i
övrigt varit missvisande eller att de lämnat bristfällig information om risker i verksam-
heten.
Det bestrids att storleken på Edgen rapporterades regelbundet i HQ AB:s och i

Bankens styrelser. Den har inte rapporterats annat än enstaka gånger. Curt Lönnström
och Thomas Erséus tillbakavisar påståendet att Edgen varit föremål för stor uppmärk-
samhet. Det har heller aldrig rapporterats att Edgen skulle utgöra något problem.
KPMG rapporterade efter sin granskning 2005 att Edgen inte skulle användas annat än
i benchmarking-syfte. Någon annan inställning har KPMG inte förmedlat senare.
Bland annat med hänsyn till detta är en rapportering av Edgen inget som Curt
Lönnström och Thomas Erséus haft anledning att efterfråga. Att KPMG vid utgången
av 2007 rapporterade en Edge om 182 mkr var således inte anmärkningsvärt. KPMG
har inte vid något tillfälle påpekat att Edgen skulle vara av betydelse för värderingen
av Tradingportföljen. Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de insett eller
bort inse att Edgen, i de fall den rapporterades, egentligen var mycket högre än
rapporterat. Vidare bestrids att Edgens storlek medfört att de insett eller borde ha insett
att värderingen av Tradingportföljen var felaktig. Curt Lönnström och Thomas Erséus
bestrider även påståendet att de skulle ha medverkat till eller varit medveten om eller
oaktsam i förhållande till att marknadspriser manipulerats över årsbokslut i syfte att
sänka Edgen.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att de skulle ha insett att
värderingen var felaktig eller i sig haft anledning att kontrollera värderingen av
Sid 1104
Tradingportföljen på grund av höjda säkerhetskrav från SEB Futures och Nasdaq

OMX. De höjda säkerhetskraven uppfattades vara en följd av en generell oro på
finansmarknaden och ändrad tillämpning av SEB Futures respektive Nasdaq OMX
egna regler. Diskussioner fördes för att få till stånd en sänkning av kraven, vilka
styrelsen ansåg var omotiverat höga. Påståendet att styrelsen accepterade SEB Futures
och Nasdaq OMX höjda säkerhetskrav bestrids således.
Att ha en så detaljerad kännedom om hur Nasdaq OMX och SEB Futures beräknade
sina säkerhetskrav som kärandens påståenden innebär, har legat utanför Curt Lönn-
ströms och Thomas Erséus respektive uppdrag som styrelseledamöter i HQ AB och
Banken. Curt Lönnström och Thomas Erséus har inte varit operativt verksamma i
koncernen. Påståendena, liksom kännedom därom, vitsordas inte.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider, enligt vad som sagts ovan, påståendet
att det skulle vara väl känt inom HQ AB/Banken att den använda värderingsmodellen
gett upphov till ett värde av Tradingportföljen som vida översteg dess faktiska värde.
Det har i vart fall inte kommit till Curt Lönnströms eller Thomas Erséus kännedom.
I årsredovisningarna för HQ AB och Banken redovisas värdet på tillgångar och skulder

i Tradingportföljen. Bland annat kan utläsas att det totala värdet på tillgångarna i
Tradingportföljen hade minskat 2008 jämfört med 2007, men sedan ökat igen 2009
jämfört med 2008. Vidare kan utläsas att det totala värdet på skulderna i Trading-
portföljen ökade för varje år 2007-2009. Vad gäller omfattningen av den del av
tradingverksamheten som var under avveckling (från mars 2009 kallad avvecklings-
portföljen) fick emellertid såväl HQ AB:s som Bankens styrelse löpande under åren
2007-2010 rapporter om att portföljens omfattning stadigt minskade. Detta var det
väsentliga för styrelserna då målsättningen var att få bort de långa, illikvida,
instrument som fanns i avvecklingsportföljen. Mot denna bakgrund bestrids kärandens
påstående att omfattningen kraftigt ökade mellan 2007 och 2009. I vart fall bestrids att
Curt Lönnström och Thomas Erséus skulle ha känt till eller bort känna till detta.
Sid 1105
Skulle det anses att Bankens egenhandel har bedrivits vårdslöst och/eller legat på en
risknivå som inte är godtagbar bestrider Curt Lönnström och Thomas Erséus att de
varit oaktsamma i förhållande till de omständigheter som medfört detta. De bestrider
även att de skulle ha varit oaktsamma i förhållande till att egenhandeln har fått fortgå
efter årsskiftet 2008/2009. I detta ligger att Curt Lönnström och Thomas Erséus
bestrider att vad som framkommit i årsredovisningen 2008 skulle ha medfört att de
bort ställa frågor om utvecklingen av egenhandeln samt att de ökade säkerhetskraven
hos Nasdaq OMX och SEB Futures borde ha fått dem att förstå att Tradingportföljen
ökade och att egenhandeln innebar en betydande risk för Banken. De bestrider också
påståendet att de limitöverdrag som skedde påvisade att riskerna i verksamheten var
mer omfattande än beräknat.
Påståendena att Curt Lönnström och Thomas Erséus medvetet skulle ha medverkat till
att värdera Tradingportföljen felaktigt och till att utföra missvisande resultatredo-
visningar och på så sätt försökt dölja förluster saknar all grund. Detsamma gäller
påståendet att Curt Lönnström och Thomas Erséus medvetet skulle ha försökt dölja en
underkapitalisering eller en felvärdering, exempelvis genom framtagande av en
definition av en aktiv marknad, liksom andra påståenden om att Curt Lönnström och
Thomas Erséus medvetet handlat orätt.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider HQ AB:s påstående att det inte fanns
någon fastställd definition för vad som var att anse som en aktiv marknad förrän i
samband med fastställandet av årsredovisningen för räkenskapsåret 2009. Som framgår
av årsredovisningarna hade HQ-koncernen under hela den i målet omstridda perioden
gjort en åtskillnad mellan aktiv och inaktiv marknad när det gällde värderingen av
finansiella instrument. I samband med revisionen av räkenskapsåret 2008 rekommen-
derade KPMG att notupplysningarna i kommande årsredovisningar skulle utvecklas,
bland annat avseende gränsdragningen mellan aktiv och inaktiv marknad. I linje med
rekommendationen tog Risk fram en nivå som föreslogs utgöra riktlinje för när mark-
naden skulle betraktas som aktiv och resterande del anses vara inaktiv. Detta innebar
emellertid ingen ändring av hur HQ-koncernen såg på begreppet aktiv marknad, utan
Sid 1106
formuleringen var i linje med tidigare års tillämpning. Curt Lönnström och Thomas
Erséus har i vart fall inte insett, eller bort inse, att Bankens tillämpning av begreppet
aktiv marknad var problematisk.
För det fall underkapitalisering skulle ha förelegat i HQ AB eller Banken och bolagen
brutit mot kapitaltäckningsregler har Curt Lönnström och Thomas Erséus inte varit
oaktsamma i förhållande till detta.
4.10.3.3.3 Riskhantering
Curt Lönnström och Thomas Erséus har varit övertygade om, och haft god anledning
att förlita sig på, att en god intern styrning och kontroll samt riskhantering förelegat, att
Bankens riskexponering kontrollerats och hållits på en godtagbar nivå, att HQ AB och
Banken har följt regelverket för värdering, redovisning och kapitaltäckning, att
Tradingportföljen har värderats enligt en riktig modell och att värderingen har utförts
på ett riktigt sätt, varvid även Bankens och HQ-koncernens finansiella resultat och
ställning har redovisats på ett riktigt sätt. Även om så inte skulle vara fallet har de inte
varit medvetna om det eller oaktsamma med anledning av sin ovetskap.
Det har enligt Curt Lönnströms och Thomas Erséus uppfattning funnits en god intern
styrning, kontroll och riskhantering. Curt Lönnström och Thomas Erséus har haft goda
skäl för denna uppfattning och bestrider påståendet att de insett eller bort inse att de
brustit i sitt ansvar att säkerställa en god riskkontroll. HQ AB:s och Bankens VD
Mikael König har för Curt Lönnström och Thomas Erséus framstått som mycket
kvalificerad. Likaså har det för Curt Lönnström och Thomas Erséus varit en trygghet
att Banken haft Stefan Dahlbo, med sin långa erfarenhet av finansbranschen och sin
delaktighet i Öresunds och Bankens verksamhet, som styrelseordförande, liksom att
HQ AB:s styrelseordförande varit Mats Qviberg som tog en mycket aktiv del i all
koncernens verksamhet. Även övriga befattningshavare, som t.ex. chefsjurist och
finanschef har framstått som mycket skickliga. Agneta Norgren, som har varit chef för
Risk, hade en gedigen yrkeskompetens. Risk skötte, såsom Curt Lönnström och
Thomas Erséus uppfattade det, sina uppgifter på ett noggrant sätt och rapporterade
Sid 1107
utförligt. Risk har lagt ned ett omfattande arbete på att säkra arbetsmetoderna och att
rapportera i styrelsen. Skriftliga instruktioner har funnits och styrelserna och övriga
berörda har varit lyhörda för Risks ståndpunkter. Curt Lönnström och Thomas Erséus
bestrider att Risk under hösten 2009 påpekat att Tradingportföljen var felvärderad.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de limitöverdrag som förekommit
påvisar en bristande riskfunktion. Det ska noteras att såvitt Curt Lönnström och
Thomas Erséus känner till har de limitöverdrag som förevarit förklarats av Trading,
oftast genom Fredrik Crafoord.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att Risk haft låg status i
förhållande till Trading, liksom att Curt Lönnström och Thomas Erséus skulle ha känt
till eller bort känna till detta.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att Banken saknat en definierad och
dokumenterad riskstrategi. För verksamheten relevanta risker har identifierats, mätts
och hanterats i Banken och styrelserna i HQ AB och Banken har tillsett att ändamåls-
enliga instruktioner funnits på plats till säkerställande av att lagstadgade krav på god
riskkontroll och riskhantering uppfylldes. Att det skulle ha förelegat brister i dessa
avseenden är inget som Curt Lönnström och Thomas Erséus har eller bort känna till.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att Risks oberoende värdering av
Tradingportföljen i själva verket endast skulle ha varit en månatlig rimlighets-
bedömning. Någon insikt om dessa av käranden påstådda sakförhållanden har Curt
Lönnström och Thomas Erséus inte heller haft. Av den vid var tid gällande Trading-
instruktionen framgick att Risk vid varje månadsslut eller vid annat valt tillfälle skulle
göra en kontrollvärdering av samtliga instrument i Tradingportföljen genom att
jämföra priser i ORC mot externa källor samt kontrollera och särskilt kommentera
konsistens i valda parametrar i den teoretiska värderingen. Härutöver kunde Risk göra
stickprov i de värden Trading använde för teoretisk värdering (utdelning, volatilitet,
räntor) och genomföra stresstest. Genom ett tillägg i Tradinginstruktionen den 19 maj
Sid 1108
2009 skulle Risk dessutom veckovis kontrollera att den teoretiska volatiliteten var
konsistent, det vill säga rak och linjär över tiden.
Curt Lönnström och Thomas Erséus har i behandlingen av limiter i styrelsen för
Banken förlitat sig på de rekommendationer som lämnats av VD, Risk och styrelse-
ordföranden och det har inte varit oaktsamt att göra så.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att redovisningen av Dag 1-resultat var
felaktig och att systemstödet kring Dag 1-resultat var bristfälligt, liksom att de känt till
eller bort känna till detta. Curt Lönnström och Thomas Erséus har inte hanterat bok-
föringsfrågor överhuvudtaget. Såvitt avser det första antagandet ska dock noteras att
KPMG har framhållit att den resultatföring av effekter som uppkom när en värdering
gjordes med Bankens värderingsteknik, var förenlig med IAS 39 eftersom den
värderingsteknik som användes uteslutande baserades på observerbara marknadsdata.
Såvitt Curt Lönnström och Thomas Erséus känt till (eller bort känna till) har HQ-
koncernen haft ett tillfredställande systemstöd för hantering av frågor kopplade till
värdering och redovisning. Något annat har varken Curt Lönnström eller Thomas
Erséus fått indikationer på från revisorer, koncernledning, Bankens ledning eller
annan.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att de IT-system som fanns
var otillräckliga eller bristfälliga. Såvitt Curt Lönnström och Thomas Erséus känt till
eller bort känna till har det IT-stöd som funnits varit ändamålsenligt för den verksam-
het som bedrivits.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att de skulle ha varit med-
vetna eller oaktsamma i förhållande till att riskexponeringen skulle ha varit mycket
hög. De bestrider också påståendet att de limitöverdrag som skedde påvisade för
styrelsen att risken i verksamheten fortsatte att öka.
Sid 1109
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de limitöverdrag som förekommit
påvisar en bristande Riskfunktion. Det ska noteras att såvitt Curt Lönnström och
Thomas Erséus känner till har de limitöverdrag som förevarit förklarats av Trading,
oftast genom Fredrik Crafoord, och överdragen har aldrig rapporterats ha haft någon
resultatpåverkan. Curt Lönnström och Thomas Erséus har i behandlingen av limiter i
styrelsen för Banken förlitat sig på de rekommendationer som lämnats av VD, Risk
och styrelseordföranden och det har inte varit oaktsamt att göra så.
Frågan om upprättandet av IKU handlades av Mikael König, Mattias Arnelund och

Agneta Norgren. De rapporterade inget annat till styrelsen än att det pågick en
diskussion med FI om kapitalutvärderingen. Något som antydde att det förelåg
problem förekom inte. För det fall brister skulle anses föreligga i IKU avseende
beräkningen av marknadsrisker eller avseende den information som lämnats om
kapitalsituationen till myndigheter, ska någon oaktsamhet inte läggas Curt Lönnström
och Thomas Erséus till last. Det bestrids att Curt Lönnström och Thomas Erséus mot
bakgrund av den information som de erhållit angående FI:s påpekanden rörande IKU
skulle ha insett eller bort inse att det förelåg en betydande risk för att HQ AB:s och
Bankens kapitaltäckningsberäkning var felaktig.
På motsvarande sätt som rörande IKU-ärendet förhöll det sig med hanteringen av och
rapporteringen kring FI:s ärende om hantering och värdering av komplexa produkter.
Korrespondensen med FI sköttes av Mikael König, Richard Berlin och Agneta
Norgren. Den rapportering som förekom i styrelserna var inte av sådant slag att
styrelserna därav kunde utläsa att allvarlig kritik riktats mot verksamheten. Curt Lönn-
ström och Thomas Erséus har sålunda bestritt att de, mot bakgrund av FI:s påpekanden
i ärendet, insett eller bort inse att riskhanteringen gav upphov till betydande osäkerhet
huruvida HQ AB:s finansiella ställning medgav utdelning med hänsyn till
försiktighetsregeln.
Sid 1110

Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider att de har varit medvetna om att det har
förekommit stora exponeringar. Kärandens påstående om stora exponeringar förut-
sätter att Tradingportföljen har varit felvärderad med de belopp som käranden har
anfört. För att ha kännedom om förekomsten av stora exponeringar har Curt Lönn-
ström och Thomas Erséus således behövt ha vetskap om att Tradingportföljen var
felvärderad med det belopp som HQ AB har gjort gällande och att omvärderingen
påverkade kapitalbasen med de belopp som käranden har anfört. Med hänsyn till att
Curt Lönnström och Thomas Erséus vare sig har insett eller bort inse att värderingen
var felaktig har de inte haft anledning att ifrågasätta kapitalbasen i förhållandet till
stora exponeringar. Vid samtliga styrelsemöten i Banken har det rapporterats att alla
exponeringar har legat inom den tillåtna gränsen enligt den kapitalbas som angavs i
årsredovisningen. Curt Lönnström och Thomas Erséus har haft skäl att förlita sig på
denna uppgift och har varken insett eller bort inse att det förhöll sig annorlunda.
4.10.3.3.5 Likviditet
Även om det skulle anses att Banken haft en mycket ansträngd likviditet 2008 och
fram till utdelningsbeslutet 2010 har Curt Lönnström och Thomas Erséus bestritt att de
varit medvetna om detta eller oaktsamma med anledning av sin respektive ovetskap
därom.
Likaså bestrider Curt Lönnström och Thomas Erséus påståendet att det inom HQ AB:s
ledning var välkänt att utdelning för 2008 inte borde ske samt att de skulle ha varit del
i eller varit medveten om förekomsten av interna diskussioner i frågan.
4.10.3.3.6 Övrigt
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider påståendet att de, mot bakgrund av FI:s
beslut rörande Carnegie våren 2007, insett eller bort inse att verksamheten varit utsatt
för så stora risker att ett allvarligt ingripande från FI kunde förväntas om och när de
verkliga förhållandena i Banken uppenbarades. Risk, Juridik och Ekonomi granskade
FI:s rapport rörande Carnegie och i styrelserna rapporterades det att bedömningen efter
granskningen var att HQ-koncernens rutiner, uppföljning, övervakning och kontroll
Sid 1111
var adekvata i relation till de synpunkter FI i sitt beslut framfört rörande Carnegies
tradingverksamhet.
För det fall det skulle visa sig att disciplinnämndens vid Nasdaq OMX beslut om vite
varit riktiga, bestrids att Curt Lönnström och Thomas Erséus har varit vårdslösa i
förhållande till de omständigheter som legat till grund för besluten. Även om någon
oaktsamhet skulle anses föreligga, är den inte av sådan karaktär att den grundar skade-
ståndsskyldighet.
Sammanfattningsvis har Curt Lönnström och Thomas Erséus haft välgrundad anled-
ning att förlita sig på att en god intern styrning och kontroll samt riskhantering har
förelegat, att den värdering som skedde var riktig, att redovisningen och resultat-
rapporteringen skett på ett korrekt sätt och att årsredovisningarna var riktiga. Även om
det skulle anses att så inte var fallet har Curt Lönnström och Thomas Erséus inte varit
oaktsamma i förhållande till detta.
Curt Lönnström och Thomas Erséus bestrider därtill samtliga kärandens påståenden
som skulle kunna läggas till grund för att Curt Lönnström och Thomas Erséus bort inse
att Tradingportföljen var felvärderad, att HQ-koncernen var underkapitaliserad och att
vinstutdelningarna skulle ha varit olagliga eller att det kan läggas till grund för något
av kärandens andra oaktsamhetspåståenden.
4.10.3.4 Särskilt om Revisionskommittén (endast Curt Lönnström)

Curt Lönnström bestrider att ordföranderollen i Revisionskommittén i sig medför att
han har ett skärpt ansvar.
Omfattningen av Revisionskommitténs uppgifter regleras sedan den 1 juli 2009 i

8 kap. 49 b § ABL. Där framgår uttryckligen att bestämmelsen inte påverkar styrelsens
ansvar och uppgifter i övrigt. Revisionskommittén har endast till uppgift att bereda de
frågor som avses i bestämmelsen. Om Revisionskommittén uppmärksammar brister,
ska den föra saken vidare till styrelsen för eventuella åtgärder. Inte heller i tiden före
Sid 1112
lagens ikraftträdande, när Revisionskommitténs uppgifter reglerades i Svensk kod för

bolagsstyrning, hade Revisionskommittén annat än en beredande uppgift.
Curt Lönnström har tagit sitt arbete som ordförande i Revisionskommittén på stort
allvar. Han har efterkommit de arbetsinstruktioner som styrelsen har lagt fram och de
bestämmelser som funnits om Revisionskommitténs arbete. Han har satt sig in i de
områden och berett de uppgifter vilka omfattats av hans uppdrag och i den mån han har
saknat information han ansett vara av relevans, har han sett till att erhålla sådan. Den
relevanta information Curt Lönnström har fått i Revisionskommittén har han förmedlat
till övriga styrelsemedlemmar.
Curt Lönnström bestrider att han med anledning av vad som förekommit i
Revisionskommittén har fått eller bort få sådana särskilda insikter att han på grund
därav kan anses återbärings- eller bristtäckningsansvarig eller oaktsam.
Skulle Curt Lönnström genom oaktsamhet anses ha brustit i sina åtaganden som
ordförande i Revisionskommittén har Curt Lönnström bestritt att det föreligger adekvat
kausalitet mellan sådan oaktsamhet och den skada som må ha inträffat.
4.10.3.5 Skada
Curt Lönnström och Thomas Erséus vitsordar inte kärandens sätt att beräkna skada.
4.10.3.6 Jämkning
För det fall Curt Lönnström och Thomas Erséus skulle anses vara bristtäcknings-
skyldiga eller skadeståndsskyldiga ska bristtäckningsbelopp respektive skadebelopp
jämkas, i första hand till noll kr av bl.a. följande skäl.
Ett bifall till kärandens talan skulle, som redan påpekats och utvecklats, strida mot
syftet bakom de borgenärsskyddsregler vars tillämpning det är fråga om i detta mål.
Curt Lönnström och Thomas Erséus eventuella del i ansvaret har varit förhållandevis
liten.
Sid 1113
Curt Lönnström och Thomas Erséus har gjort vad han har kunnat för att försäkra sig
och styrelsen mot ansvar.
Ett utdömande av det yrkade bristtäckningsbeloppet skulle te sig orimligt i förhållande

till storleken på den ersättning som Curt Lönnström och Thomas Erséus varje år fått
för fullgörandet av sina uppdrag.
Det yrkade beloppet skulle vara omöjligt för Curt Lönnström och Thomas Erséus att
betala under sin livstid. En jämkning ska ske till ett belopp som inte är orimligt
betungande.
HQ AB har inte vidtagit rimliga åtgärder för att begränsa sin skada, till exempel genom
att, i form av en skadeståndstalan mot staten, angripa FI:s beslut att återkalla tillståndet
för Banken att bedriva verksamhet liksom genom att utreda och ifrågasätta chefen för
Trading Fredrik Crafoords ansvar.
Vad gäller disciplinnämndens vid Nasdaq OMX beslut den 19 maj 2011, ska ett even-
tuellt skadestånd jämkas även på grund av medvållande från HQ AB:s sida. Skade-
ståndet ska därvid jämkas till noll kr eller till det belopp rätten finner skäligt.
Medvållandet består i att HQ AB i processen har godtagit börsens påståenden. Det är
fullt möjligt att skadan inte hade uppstått om HQ AB hade bestritt påståendena.
4.10.3.7 Översiktligt om HQ-koncernen, kontakter med FI och revisorer
4.10.3.7.1 Revisionskommittén
Curt Lönnström var ordförande i Revisionskommittén under den i målet aktuella
perioden. Ledamot var också Stefan Dahlbo och, sedan den 16 juni 2008, Johan Piehl.
Utöver dessa tre personer deltog vidare alltid Mikael König, Mattias Arnelund, Agneta
Norgren, Richard Berlin samt Jesper Bülow på kommitténs möten. Beroende på vilka
frågor som skulle behandlas på ett visst möte deltog även ett antal andra ledande
befattningshavare ur organisationen på mötena. Någon gång per år deltog också de
Sid 1114
externa revisorerna, genom Johan Dyrefors, som förberedelse inför den årliga rappor-
teringen till styrelsen i HQ AB.
Det praktiska arbetet gick till så att Mattias Arnelund var sammankallande, upprättade
dagordning samt efter mötena skrev protokoll som justerades vid nästkommande
sammanträde. På mötena lämnade de närvarande funktionscheferna information kring
sina respektive verksamhetsområden. Som ordförande var det Curt Lönnströms uppgift
att i relevant urval vidareföra till styrelserna vad som lagts fram på mötena. Detta
skedde genom att en skriftlig rapport överlämnades till styrelserna i förväg inför
styrelsemötena och genom att det sedan, i samband med styrelsemötena, gavs möjlig-
het till frågor och diskussion kring den skriftliga rapportens innehåll. Innan den
skriftliga rapporten skickades till styrelseledamöterna tillställdes den Stefan Dahlbo,
Mikael König, Richard Berlin, Mattias Arnelund och Agneta Norgren i preliminär
form, vilket gav dem möjlighet att korrigera och komplettera rapportens innehåll.
Sådan korrigering och komplettering skedde vid några tillfällen. På styrelsesamman-
trädena i såväl HQ AB som i Banken kunde förutom Curt Lönnström även Stefan
Dahlbo, Mikael König, Mattias Arnelund och Richard Berlin svara på eventuella
frågor från övriga styrelseledamöter och ge kommentarer till den information som
förekommit på Revisionskommitténs möten. På styrelsemötena i HQ AB var dessutom
Johan Piehl närvarande och kunde svara på frågor. Härtill kommer att Agneta Norgren
var personligen närvarande vid flertalet möten i Banken och i samband med detta
gjorde långa och tydliga föredragningar från de verksamhetsfunktioner som hon var
chef för.
4.10.3.7.2 Styrelsemöten
På såväl styrelsemötena i HQ AB som i Banken rapporterades det regelbundet från VD
och Revisionskommittén. Ofta innehöll VD:s rapportering en skriftlig presentation och
denna var, vid de tillfällen HQ AB och Banken hade styrelsemöten samma dag eller i
nära anslutning till varandra, oftast densamma på mötena i respektive bolag.
Revisionskommitténs skriftliga rapporter var i samtliga fall med varandra överens-
stämmande på mötena i HQ AB och Banken. I båda bolagen rapporterades vidare
Sid 1115
regelmässigt från Compliance/Juridik, och instruktioner och arbetsordningar sågs över

kontinuerligt i den mån det var nödvändigt med hänsyn till den löpande händelse-
utvecklingen i Banken respektive HQ AB. Frågor rörande tradingverksamheten var
löpande föremål för diskussion i såväl HQ AB som Banken under åren 2007-2010.
På styrelsemötena i Banken rapporterades det dessutom regelmässigt från Risk genom

Agneta Norgrens försorg. Under åren 2007-2008 rörde det sig om muntlig rapportering
utifrån skriftligt material som tillställts styrelsen, medan det under åren 2009-2010
successivt övergick till att enbart vara en skriftlig rapportering genom att det i styrelse-
materialet ingick en utförlig skriftlig rapport, undertecknad av Agneta Norgren. I
rapporteringen fanns eventuella limitöverdrag, även obetydliga sådana, noterade
tillsammans med kommentarer från Fredrik Crafoord eller andra inom Trading som
förklarade varför en viss limit hade överskridits och vad som gjordes för att rätta till
situationen. Efter förslag från Trading beslutades det ibland på styrelsemötena i
Banken om tillfälliga justeringar av limiterna. Mellan styrelsemötena under åren 2009-
2010 behandlades limitfrågor också löpande via mailkorrespondens mellan Risk och
Bankens styrelse. I denna mailkorrespondens ingick i allmänhet även Mats Qviberg.
Samtliga styrelsebeslut om limitförändringar föregicks av att såväl Agneta Norgren
som Bankens VD och styrelseordförande förklarade sig tillstyrka de av Trading äskade
justeringarna. Ibland föregicks besluten även av en kompletterande avstämning i
frågan med Mats Qviberg. De skäl för limitförändringar som Trading angav var att de
höjda limiterna var en teknikalitet och att de begärda ändringarna utgjorde ett led i en
effektiv avveckling av den långa portföljen. Inget av dessa påståenden motsades av
Riskchefen, VD eller de båda styrelseordförandena. Det framgår av styrelsematerialet
att Bankens styrelse hela tiden strävat efter att föra tillbaka limiterna till lägre nivåer.
Det är viktigt att konstatera att limitöverdrag aldrig rapporterats ha haft någon resultat-
påverkan. Detta betyder att om det skulle ha förekommit någon ökad riskexponering
till följd av limitöverdrag har denna exponering aldrig materialiserats. Som en generell
kommentar till de limiter som sattes, i synnerhet O/N kan tilläggas att riskmatrisen
byggde på olika utfall på kursrörelse och volatilitet. Ett dagsresultat varierade oftast
Sid 1116
med ett belopp i storleksordningen några 100 000 kr upp eller ner, ibland några mkr
och i undantagsfall i nivån tio mkr. Då börsen rörde sig oerhört kraftigt vid några
tillfällen blev ändå resultatförändringen för tradingverksamheten inte så stor. För
rimlighetsbedömningen har t.ex. även kvartalsresultatet betydelse.
4.10.3.7.3 Arbetsordningar och instruktioner
Trading
I Tradinginstruktionen beskrevs chefen för Tradings ansvar, handelns inriktning,
innehållet i och formen för risk- och resultatrapportering, gällande limiter (innefattande
förklarande beskrivningar av dessa limiter) liksom vilka stickprovskontroller, stress-
tester och kontrollvärderingar som Risk skulle genomföra. Från och med 2007 har
styrelsen i Banken vid fyra tillfällen fastställt innehållet i Tradinginstruktionen (den 8
oktober 2007, den 7 april 2008, den 12 september 2008 och den 19 maj 2009).
Ytterligare en version av Tradinginstruktionen (daterad den 12 januari 2010) är ingiven
i FI:s ärende ”Rapport beträffande väsentlig händelse”. När styrelsen fastställt nya
versioner av instruktionen har vissa justeringar gjorts. Den 12 september 2008 gjorde
styrelsen t.ex. ett tillägg om att tradingverksamhetens huvudsakliga placerings-
inriktning skulle vara positioner i likvida instrument med en genomsnittlig duration på
mindre än tolv månader. Den 19 maj 2009 anpassades instruktionens ordalydelse till
att Risk hade separerats från Kredit och Finans. I denna version av Tradinginstruk-
tionen lades även till en notering om att Risk dagligen per mail fick autogenererade
loggrapporter från ORC, innehållande bland annat information om manuella trans-
aktionskorrigeringar och förändringar i teoretisk volatilitet.
Enligt Tradinginstruktionen var chefen för Trading ansvarig för positionstagning och
market making, liksom för att samtliga affärer/transaktioner registrerades omedelbart
och senast vid handelns slut i ORC. Chefen för Trading ansvarade också för att det vid
handelsdagens slut upprättades och undertecknades en fullständig och riktig risk- och
resultatrapport där Tradings totala risk och resultat utan svårighet kunde överblickas.
Av risk- och resultatrapporten skulle framgå limitfördelning, resultat (marknads-
värderat och teoretiskt), Edge, upplupna räntor och avgifter, investerat belopp,
Sid 1117
marknadsvärde och eventuella kommentarer. Risk- och resultatrapporten skulle

dagligen lämnas till chefen för Risk. Därutöver skulle chefen för Trading tillse att
kontinuerlig information lämnades till chefen för Risk avseende förändringar i
Tradings dagliga arbete, limitöverskridanden etc.
I Tradinginstruktionen angavs vidare bland annat att Risk kunde göra stickprov i de
värden Trading använde för teoretisk värdering (utdelning, volatilitet, räntor) och
genomföra stresstest. Vid varje månadsslut eller vid annat valt tillfälle skulle Risk
dessutom göra en kontrollvärdering av samtliga instrument i Tradingportföljen genom
att jämföra priser i ORC mot externa källor och kontrollera och särskilt kommentera
konsistens i valda parametrar i den teoretiska värderingen. Genom ett tillägg i instruk-
tionen den 19 maj 2009 skulle Risk därutöver veckovis kontrollera att den teoretiska
volatiliteten var konsistent, dvs. rak och linjär över tiden.
Risk
Enligt samtliga de tre versioner av arbetsordningen för Risk som fastställdes från och
med 2007 hade Risk ansvaret för att dagligen övervaka att gällande mandat och limiter
efterlevdes, för att granska och till- eller avstyrka förslag på nya riskmandat och risk-
limiter, för att granska och till- eller avstyrka förslag på ändringar i existerande mandat
och limiter, för att upprätta kapitaltäckningsrapport, för att månatligen genomföra en
marknadsvärdering av Tradingportföljen, samt för att granska och bedöma alla förslag
till förändringar i verksamheten som påverkade Bankens risktagande på ett avgörande
sätt. Från och med den version av arbetsordningen som fastställdes den 16 december
2008 angavs Risk därtill bland annat ha ansvaret för att löpande uppdatera och tillställa
styrelsen IKU, för att identifiera de risker som fanns i Bankens verksamhet, metoder
och system, samt för att kontrollera att alla brister som identifierades rörande Bankens
riskhantering åtgärdades på ett ändamålsenligt och adekvat sätt.
Från och med den 16 december 2008 innehöll arbetsordningen också information om
Risks mandat och rapporteringsskyldighet. Det angavs att Risk skulle ha tillgång till all
den utredning som funktionen bedömde erforderlig för att kunna fullgöra de uppdrag
Sid 1118
som följde av arbetsordningen, att förfrågningar från Risk utan opåkallat dröjsmål
skulle besvaras, samt att information som lämnades till Risk skulle vara korrekt, saklig
och fullständig och inte fick dölja, förringa, missleda eller på annat sätt skapa oklarhet
avseende de förhållanden som informationen rörde. Rörande rapporteringsskyldigheten
angavs att Risk på varje ordinarie styrelsemöte i Banken skulle avge en skriftlig
rapport innehållande uppgifter till ledning för styrelsens bedömning av samtliga verk-
samhetsrisker som Risk ansvarade för, samt att Risk löpande utan dröjsmål skriftligen
till VD och styrelse skulle rapportera väsentliga eller anmärkningsvärda händelser.
Risk hade vidare att årligen lämna en skriftlig rapport till VD och styrelse innehållande
uppgift om identifierade risker i verksamheten, väsentliga eller anmärkningsvärda
händelser som hade eller hade kunnat påverka Bankens risker, åtgärder som vidtagits
för att rätta till eventuella brister i riskhanteringen samt de iakttagelser som Risk gjort
av anställdas förmåga och vilja att följa gällande riktlinjer, rutiner, limiter och mandat
för riskhanteringen.
Compliance
Enligt instruktionen för Compliance ansvarade Compliance för att övervaka att Banken
följde gällande regelverk och att bl.a. styrelse och ledande befattningshavare fick den
utbildning och information, respektive de råd och det stöd som fordrades för att verk-
samheten skulle kunna bedrivas på ett betryggande och sunt sätt enligt aktuella
regelverk. I instruktionen angavs att Compliance kunde ha motsvarande uppdrag att
ansvara för regelefterlevnad från andra koncernbolag än Banken. De personer som
ingick i Compliance skulle vara oberoende i förhållande till de verksamheter som de
utövade kontroll över och ha ett objektivt förhållningssätt vid utförandet av sina
uppgifter. Såväl Compliace Officer (CO) som compliance-funktionen i sin helhet
angavs vara direkt underställd VD och styrelse och CO hade att fortlöpande rapportera
till dessa bolagsorgan. Det ålåg CO att vidta erforderliga åtgärder i syfte att tillse att
bland annat anställda och styrelse vid var tid hade kännedom om gällande regler för
verksamheten. CO ansvarade vidare för att samtliga instruktioner årligen, liksom när så
var påkallat med hänsyn till regel-, organisations- och systemförändringar, gicks
Sid 1119
igenom av berörda verksamhetschefer och befattningshavare. CO ansvarade också för

att förslag till erforderliga uppdateringar därefter lämnades till VD och styrelse.
4.10.3.8 Händelseförloppet år 2007 – 2010 med avseende på Curt

Lönnströms och Thomas Erséus styrelseuppdrag
4.10.3.8.1 Räkenskapsår 2007
Styrelsemöte per capsulam i såväl Banken som HQ AB den 12 januari 2007

Respektive styrelse godkände nya attestordningar.
Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007

I VD-rapporten meddelade Patrik Enblad att koncernens verksamhet gick mycket bra.
År 2006 beskrevs som det starkaste året dittills med fortsatt stark tillväxt och ett
rörelseresultat som ökat med 126 procent till 350 mkr. Tradingverksamheten beskrevs
ha varit utan förlustkvartal sedan starten år 1994 och ha en fortsatt god intjäning.
Huvudrevisorn Caj Nackstad föredrog, tillsammans med revisorn Anders Bäckström,

KPMG:s revisionsrapport avseende 2006. Det rapporterades att KPMG hade gjort en
uppföljning av 2005 års fördjupade granskning av processerna för värdering av aktie
och indexrelaterade optioner i tradingverksamhet. KPMG hade vid uppföljningen
sammanfattningsvis konstaterat att HQ-koncernens processer för värdering av trading-
lagret var fortsatt goda och att Risks möjligheter att utöva en effektiv riskkontroll ökat
genom förhöjd kompetens, utveckling av och tillgång till ORC samt utvecklad
processdokumentation.
I revisionsrapporten påpekades återigen att de teoretiska modeller för optionsvärdering

(t.ex. i form av Black & Scholes) som HQ-koncernen använde var ändamålsenliga,
välkända och vida använda på marknaden.
Sammanfattningsvis informerade KPMG att det inte hade noterats några felaktigheter i
samband med årets granskning av tradinglagret. HQ-koncernen bedömdes ha ända-
målsenliga instruktioner och rutiner, vilka efterlevdes och stödde verksamheten på ett
Sid 1120
tillfredsställande sätt genom att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inga

väsentliga brister i den interna kontrollen hade noterats och förslag till förbättringar
beaktades löpande av HQ-koncernen. Bokslutet och bokslutskommunikén uppgavs
vara av god kvalité och i överensstämmelse med lagens krav.
Curt Lönnström och Thomas Erséus fick därigenom åter bekräftelse på att Edgen
saknade betydelse och att det inte skett några större förändringar i organisationen
sedan den godkända processgranskningen avseende år 2005.
Styrelsemöte i Banken den 1 februari 2007

KPMG:s revisionsrapport föredrogs inte, men styrelseordföranden, Stefan Dahlbo,
rapporterade till övriga i styrelsen att revisorerna varit väldigt nöjda med hur
marknadsvärderingen av Tradingportföljen hade skötts. Även den VD-rapport som
Patrik Enblad hade föredragit på styrelsemötet i HQ AB den 31 januari 2007
förklarades genomgången.
Agneta Norgren rapporterade från Kredit-, Finans- och Risk. Av riskrapporten fram-
gick att Trading hade överskridit limiten för bruttosäkerhetsbeloppet vid ett tillfälle
och Trading Account Balance (TAB) vid ett tillfälle under perioden den 24 november
2006 till den 18 januari 2007. Förklaringar och kommentarer till överskridandena
fanns angivna i materialet. Förklaringarna var tillfredsställande och det framkom att
överskridandena huvudsakligen hade berott på att optionsinlösen hade infallit olika
veckor i Sverige och Norge och att det i samband med detta angivits att problemen
skulle vara lösta dagen efter överskridandet. Varken limiten för O/N eller nettoexpo-
nering hade överskridits. Agneta Norgren framhöll att det skulle vara befogat för
styrelsen att bevilja VD befogenhet att tillfälligt höja limiten för TAB, under
förutsättning att Bankens likviditet tillät detta. Styrelsen beslutade i enlighet med
Agneta Norgrens rekommendation.
Agneta Norgren rapporterade att FI hade utfärdat slutliga föreskrifter för Basel II. De
tillkommande kapitalkraven för operativ risk jämte avräkningsbara säkerheter uppgavs
Sid 1121
ge en lägre kapitaltäckningsgrad om ca åtta procent. Styrelsen uppdrog Agneta

Norgren att kontakta de banker som uppställde avtalsvillkor med skyldighet för
Banken att upprätthålla en kapitaltäckningsgrad om 15 procent för att se över dessa
villkor.
På mötet behandlades även frågor om utlåning och inlåning, granskning av order-

hantering, problem med avstämning av antalet fondandelar i Bankens depåer, Bankens
försäkringar, val av nya ledamöter i Kreditkommittén, antagande av bifirman
Hagströmer & Qviberg samt överföring av HQ Pension till Banken.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 19 februari 2007

Vid styrelsemötet den 19 februari 2007 beslutades om justering av ett tidigare framlagt
erbjudande till innehavarna av ett evigt förlagslån daterat den 29 december 1999.
Styrelsen i HQ AB undertecknade årsredovisningen för år 2006 den 27 februari

2007
Den 27 februari 2007 undertecknade styrelsen i HQ AB årsredovisningen för räken-
skapsåret 2006. Caj Nackstad avgav ren revisionsberättelse för samma period.
Årsstämma i HQ AB den 30 mars 2007

På den ordinarie årsstämma som hölls i HQ AB den 30 mars 2007 fastställdes års- och
koncernredovisningen för verksamhetsåret 2006 liksom den föreslagna vinstdisposi-
tionen. Styrelsen och VD beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsemöte i HQ AB den 30 mars 2007

Samma dag som årsstämman hölls ett styrelsemöte i HQ AB. Patrik Enblad rapport-
erade om fortsatt god tillväxt, hög volatilitet på börserna och goda resultat för Trading.
Styrelsen godkände nya arbetsordningar för styrelse respektive VD och Curt
Lönnström föredrog en skriftlig rapport från Revisionskommittén angående pågående
och planerade granskningsinsatser. Dessutom föredrogs en sammanställning över
koncernens försäkringsskydd.
Sid 1122
Årsstämma i Banken den 2 april 2007

Vid den ordinarie årsstämma som hölls i Banken den 2 april 2007 fastställdes års-
redovisningen för verksamhetsåret 2006 liksom den föreslagna vinstdispositionen.
Styrelsen och VD beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsemöten i Banken den 2 april 2007

Samma dag som årsstämman hölls styrelsemöte i Banken vid vilket Mikael König
utsågs till vice VD för Banken. Styrelsen godkände nya arbetsordningar för styrelse
respektive VD. Rapporter lämnades från Kredit, Risk och Compliance och
Revisionskommittén.
I riskrapporten redogjorde Agneta Norgren för limitutnyttjande för bl.a. Trading. Av

rapporten framgick att Trading överskridit limiten för nettoexponering vid ett tillfälle
och limiten för TAB vid sju tillfällen under perioden den 20 januari 2007 till den 19
mars 2007. Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns angivna i
materialet. Förklaringarna var tillfredsställande. Det framgick att överskridandena var
åtgärdade. Varken limiten för O/N-risk och limiten för bruttosäkerhetsbelopp hade
överskridits.
Limiten för TAB hade tillfälligt höjts till 2 500 mkr under perioden 1 februari 2007 –
31 mars 2007. Agneta Norgren anmälde särskilt ett utökat mandat avseende TAB med
ytterligare 2 000 mkr. Det anmärktes att VD:s möjligheter att tillmötesgå Tradings
önskemål om utökat mandat t.o.m. den 30 juni 2007 var avhängigt Bankens likviditet,
inklusive kreditlöften i Banken, och Tradings tillgängliga säkerheter vid var tid under
perioden samt att Risk löpande följde upp aktuell verksamhet.
Det beslutades att frågor om kapitaltäckning skulle behandlas vid styrelsemötet i

augusti 2007.
Styrelsemöte i HQ AB den 4 maj 2007

Styrelsen beslutade att godkänna ett förslag till erbjudandehandling i HQ AB:s
personalkonvertibelprogram 2007/2011:II.
Sid 1123
Styrelsemöte i Banken den 21 maj 2007

Agneta Norgren redogjorde för Bankens kapitaltäckning över tid och informerade
styrelsen om att Banken för första gången per den 31 mars 2007 hade rapporterat enligt
Basel II-reglerna. Till styrelsen överlämnades FI:s rapport den 26 september 2005,
”Företagens interna kapitalutvärdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel II”
och ett metoddokument för utvärdering av kapitalbehovet under Basel II. Styrelsen gav
Agneta Norgren och Mattias Arnelund i uppdrag att lämna förslag till Revisions-
kommittén hur kapitalbehovet under Basel II skulle hanteras. Revisionskommittén
gavs i sin tur uppdrag att överlämna förslaget till styrelsen vid styrelsemötet den
9 augusti 2007.
Agneta Norgren och Patrik Enblad redogjorde för värderingsfrågor och förfallostruktur
i Tradingportföljen. Det rapporterades att två positioner överstigande 20 mkr hade
begränsad likviditet. Styrelsen uppdrog åt Revisionskommittén att informera och sam-
råda med Bankens revisorer om aktuella värderingsfrågor rörande Tradingportföljen.
Styrelsemöte i HQ AB den 29 maj 2007

På styrelsemötet i HQ AB den 29 maj 2007 rapporterades att Trading inte gick lika bra
längre. Patrik Enblad informerade i VD-rapporten att april och maj varit svaga
månader för Trading och att en skandal inom Carnegie lett till försämrad likviditet.
Patrik Enblad lyfte frågan om Tradingportföljens värdering. Han sade att Banken
tillämpade en värderingsprincip som byggde på rak volatilitet och påpekade att
modellen var enkel att överslagsvis kontrollera och att de utredningar som tidigare
genomförts rörande värderingen indikerat att portföljen snarare var för lågt värderad än
för högt.
Pernilla Ström och Thomas Erséus väckte frågan om vilka åtgärder som vidtagits för
att hantera en motsvarande incident (som i Carnegie) inom HQ-koncernen.
På styrelsemötet diskuterades Patrik Enblads förslag beträffande omorganisation av

Bankens verksamhet. Förslaget att omvandla Tradingportföljen till en hedgefond
Sid 1124
nämndes för första gången för styrelsen. Frågor rörande anställdas affärer, skyldig-
heten att följa svensk kod för bolagsstyrning och pågående projekt inom Revisions-
kommitténs arbete behandlades. Richard Berlin informerade att FI hade genomfört ett
platsbesök på temat intressekonflikter i Corporate Finance-verksamhet och att FI
avsåg att genomföra ett platsbesök hos HQ Fonder avseende värderingsfrågor under
sommaren. Båda platsbesöken angavs ingå i temaundersökningar som FI fortlöpande
genomförde och det sades att de inte var särskilt riktade mot HQ-koncernen.
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 13 augusti 2007

Vid mötet i HQ AB rapporterade Patrik Enblad om en allmänt stökig börs och fortsatt
svaga resultat från Trading. I fråga om marknadsutvecklingen påtalade Patrik Enblad
att kunderna generellt sett reducerat sin belåning, att riskaversionen ökat och att
derivatmarknaden upphört att fungera. Det informerades att ytterligare steg tagits i
frågan om omvandling av Trading till en hedgefond. Mattias Arnelund och Jesper
Bülow redogjorde för hur Tradingportföljen skulle kunna konverteras till en hedge-
fond. Förslaget gick ut på att Banken avvecklade merparten av Tradingportföljen och
att HQ AB i samband med detta byggde upp en hedgefondverksamhet som övertog
delar av Tradingportföljen. Styrelsen gav Patrik Enblad uppdrag att återkomma med ett
mer substantiellt förslag som skulle vara preliminärförhandlat med berörda medkontra-
henter.
Vid mötet i HQ AB rapporterade Richard Berlin om FI:s då genomförda platsbesök på

HQ Fonder rörande värderingsmetodsfrågor.
På mötet i bankstyrelsen rapporterade Agneta Norgren även från Risk, varvid hon
berörde frågor om kapitaltäckning, simulering av operativ risk, aktiekursrisk och
förfallostruktur i Tradingportföljen. I riskrapporten redogjorde Agneta Norgren för
limitutnyttjande för Trading m.m. Det angavs att Trading varken hade överskridit
limiten för O/N-risk eller nettoexponering under perioden 11 maj 2007 – 31 juli 2007.
Limiten för bruttosäkerhetsbelopp hade överskridits vid fem tillfällen och limiten för
TAB vid två tillfällen under den angivna perioden. Förklaringar och kommentarer till
Sid 1125
överskridandena fanns angivna i materialet. Det framkom exempelvis att över-

skridanden reglerats med equity swaps och att ett överdrag reglerats samma dag. Det
rapporterades att limiten för bruttoexponering tillfälligt hade höjts till 400 mkr under
perioden 26 juli 2007 till den 30 juli 2007. Limiten för nettoexponering hade tillfälligt
justerats till 3 000 respektive 3 500 mkr under perioderna 22 maj 2001 – 13 juni 2007
respektive 13 juni 2007 – 30 juni 2007.
Av bilaga till riskrapporten framgick att inga exponeringar översteg den tillåtna
gränsen om 25 procent av kapitalbasen.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB och Banken den 5 respektive 10 september

2007
Mikael König utsågs till ny VD för HQ AB respektive Banken. Respektive styrelse
beslutade att snarast kalla till extra bolagsstämma för val av ny styrelseledamot i
respektive styrelse pga. Patriks Enblads begäran om entledigande från sina båda
styrelseuppdrag.
Styrelsemöte i Banken den 8 oktober 2007

Den 8 oktober 2007 informerade Mikael König om fortsatt börsnedgång och turbulens
på finansmarknaden. Han uppgav samtidigt att Banken fortfarande hade god stabilitet,
tillväxt och resultatutveckling. Det rapporterades att intäkterna från Trading utgjorde
en allt mindre del av totalen, att Trading upplevt sitt första förlustkvartal sedan år 1994
och att man fortsatte att undersöka möjligheterna till att omvandla Trading till en
hedgefond. Curt Lönnström och Thomas Erséus fick således även vid detta möte
information om att omorganiseringen av tradingverksamheten framskred som planerat.
Genom Revisionskommitténs rapport informerades att Risk, Juridik och Ekonomi hade
gått igenom FI:s beslut rörande Carnegie och att dessa hade bedömt att HQ-koncernens
rutiner, uppföljning, övervakning och kontroll var adekvata i relation till de synpunkter
som FI framfört i beslutet rörande Carnegies tradingverksamhet.
Sid 1126
Efter att ha behandlat FI:s beslut av den 27 september 2007 rörande Carnegie,
beslutade styrelsen att justera Tradinginstruktionen enligt förslag från Agneta Norgren.

rapporten framgick att Trading hade överskridit limiten för O/N-risk vid fem tillfällen
och limiten för nettoexponering vid ett tillfälle under perioden 31 juli 2007 – 30
september 2007. Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns angivna i
materialet. Kommentarerna var inte alarmerande. Varken limiten för TAB eller limiten
för bruttosäkerhetsbelopp hade överskridits vid något tillfälle. Vidare framgick även att
limiten för nettoexponering tillfälligt hade justerats för perioden 24 augusti 2007 – 27
augusti 2007.
Vid styrelsemötet behandlades även rapportering från Kredit och Compliance samt
frågor rörande anställdas egna värdepappersaffärer och riktlinjer för anpassning av
verksamheten till MiFID.
Styrelsemöte i HQ AB den 17 oktober 2007

Thomas Erséus närvarade inte vid mötet.
Richard Berlin rapporterade om FI:s aviserade temaundersökning avseende hante-

ringen och värderingen av komplexa produkter. Han uppgav bland annat att ett plats-
besök skulle äga rum den 20 november 2007 och att FI dessförinnan skulle förses med
viss skriftlig utredning.
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 13 november 2007

Styrelsen beslutade att tillfälligt höja Tradings handelsmandat. Höjningen innebar att
limiten för O/N-risk tilläts uppgå till högst 60 mkr (att jämföra med tidigare gällande
40 mkr) och att det totala investerade beloppet inte fick överstiga 3 400 mkr (att
jämföra med tidigare gällande 3 297 mkr) till och med den 31 januari 2008.
Sid 1127
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 5 december 2007

Den 5 december 2007 hölls styrelsemöten i såväl HQ AB som i Banken. Vid dessa
respektive möten utsågs Fredrik Crafoord till vice VD i HQ AB och Per Sommerlou
till vice VD i Banken. Thomas Erséus närvarade endast vid styrelsemötet i Banken.
På mötet i HQ AB informerade Mikael König i VD-rapporten att oktober varit en

extremt svag månad för Trading med ökad risk och sämre lönsamhet.
Richard Berlin informerade vid mötet i HQ AB om FI:s platsbesök avseende hante-

ringen och värderingen av komplexa produkter, medan Agneta Norgren redogjorde för
platsbesöket vid styrelsemötet i Banken.
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 18 december 2007

Det sista styrelsemötet för året hölls per capsulam i Banken den 18 december 2007
med anledning av att frågan om justering av de interimistiska mandaten hade bordlagts
vid det föregående mötet. Efter att Fredrik Crafoord och Agneta Norgren redovisat sin
syn, beslutade styrelsen att det interimistiska beslutet av den 13 november 2007 skulle
bestå.
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 31 januari 2008

Vid det första styrelsemötet för året i HQ AB respektive i Banken som hölls den 31
januari 2008, redovisade Mikael König en mycket positiv bild av såväl koncernens
som Bankens verksamhet genom att peka på en fortsatt stark tillväxt, ett ökat rörelse-
resultat och en fortsatt hög kapitaltäckningsgrad (21 procent). Han benämnde år 2007
som ”det bästa året i HQ:s historia”. Mikael König lyfte fram att arbetet med att
avveckla Tradingportföljen till en hedgefond pågick och att såväl portföljens omfång
som risk redan hade minskat. Klimatet för tradingverksamheten beskrevs som tufft.
Vid styrelsemötet i HQ AB föredrog koncernens nye huvudrevisor, Johan Dyrefors,

KPMG:s revisionsrapport för år 2007. I denna framgick att granskning skett av bok-
Sid 1128
föring, intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, förvaltningen i övrigt

samt bokslut och bokslutskommuniké för HQ-koncernen avseende år 2007. Det infor-
merades att specialister inom bland annat finansiell verksamhet, IT och redovisning
deltagit i revisionen. Vad avser tradingverksamheten angavs att det saknades pris i
marknaden för 251 instrument och att värderingen av tradinglagret hade en teoretisk
Edge om 182 mkr. KPMG hade dock inte noterat några avvikelser från de värderings-
principer som HQ-koncernen fastställt för värderingen av Tradingportföljen.

rapporten framgick att Tradingavdelningen varken hade överskridit limiten för TAB
eller limiten för bruttosäkerhetsbelopp vid något tillfälle under perioden 27 november
2007 – 25 januari 2008. Limiten för O/N-risk hade överskridits vid fem tillfällen och
limiten för nettoexponering vid åtta tillfällen under den angivna perioden. Förklaringar
och kommentarer till överskridandena fanns angivna i materialet. Från den 1 januari
2008 till den 31 januari 2008 angavs också limiten för nettoexponering ha tillfälligt
höjts till 400 mkr (att jämföra med den gällande limiten om 300 mkr).
Styrelseordföranden uppgav att styrelsen hade begärt, och fått, daglig skriftlig
rapportering om Trading på grund av att vissa limiter hade överskridits sedan det
senaste styrelsemötet. Stefan Dahlbo sade även att det hade förekommit löpande
muntliga kontakter med Mikael König, Agneta Norgren och Fredrik Crafoord under
samma tidsperiod. Agneta Norgren informerade att Trading hade äskat om höjning av
mandaten. Efter att Agneta Norgren meddelat att hon inte hade något att erinra mot den
förslagna höjningen beslutade styrelsen att utöka mandatet. Limiten för O/N-risken
ändrades interimistiskt att uppgå till högst 55 mkr t.o.m. den 29 februari 2008 och
därefter till högst 50 mkr t.o.m. den 31 mars 2008 (att jämföra med dittills interi-
mistiskt gällande limiten om 60 mkr och den ordinarie limiten om 40 mkr).
Sid 1129
Styrelsen i HQ AB fastställde nya finansiella mål. Exempelvis skulle kapitaltäcknings-

graden som lägst uppgå till 10 procent. Styrelsen beslutade även att föreslå årsstämman
att besluta om en vinstutdelning om 10 kronor per aktie.
På mötet i HQ AB behandlades Mikael Königs redogörelse för det eventuella förvärvet

av Remium AB (även kallat projekt Silverlake), rapportering från Compliance och
frågor rörande den kommande årsstämman.
Övriga frågor som behandlades på mötet i Banken var rapportering från Kredit och
Compliance, Agneta Norgrens redogörelse för finansiering av försäljning av struktu-
rerade produkter, Bankens försäkringar, föredragning av Mikael König rörande
Bankens rådande organisationsstruktur och rapportering om uppdaterade instruktioner.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 26 februari 2008

Styrelsen fattade beslut att utfärda kallelse till årsstämma och att godkänna ett antal
förslag till densamma, inklusive förslag om att godkänna en minskning av reserv-
fonden för överföring till fritt eget kapital. Styrelsen beslutade att fastställa lydelsen i
yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL.
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen den 27 februari 2008

skapsåret 2007. Samma dag lämnade Johan Dyrefors ren revisionsberättelse för samma
period.
Årsstämma i HQ AB den 4 april 2008

På årsstämman som hölls i HQ AB den 4 april 2008 fastställdes års- och koncernredo-
visningen för verksamhetsåret 2007 liksom den föreslagna vinstdispositionen. Styrelse
och VD beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsemöte i HQ AB den 4 april 2008

Samma dag som årsstämman hölls ett styrelsemöte i HQ AB. Mikael König informe-
rade att det rådande marknadsklimatet var ogynnsamt, vilket försvårade affärerna.
Sid 1130
Tradingverksamheten togs upp som en särskild punkt på dagordningen. Fredrik

Crafoord upplyste styrelsen om att det rådande ogynnsamma klimatet för kapital-
anskaffning medförde att en hedgefond inte längre kunde ersätta Tradingportföljen.
Samtidigt aviserade han att marknadsförutsättningarna för Trading hade förbättrats.
Mot den bakgrunden föreslog Fredrik Crafoord en återgång till traditionell market
making i likvida instrument. Mikael König biträdde Fredrik Crafoords förslag. Efter
diskussion om för- och nackdelar med förslaget samt alternativa inriktningar, beslutade
styrelsen i enlighet med förslaget. Styrelsen beslutade att överlämna åt styrelsen i
Banken att fastställa erforderliga instruktioner och mandat för verksamheten.
Richard Berlin informerade om FI:s synpunkter efter platsbesöket på temat hantering

och värdering av komplexa produkter. Synpunkterna redovisades, i kortfattad form, i
en PM författad av Richard Berlin. Den avslutande kommentaren i promemorian var
att ”banken inte [hade] anledning att uppfatta FIs synpunkter som kritik mot hur
verksamheten hade skötts, utan snarare som råd om hur kontrollen av verksamheten
kunde förbättras”. Richard Berlin påpekade även att det fanns skäl att anmärka att
Bankens organisation för riskkontroll och internrevision hade godkänts av FI så sent
som år 2006, i samband med att FI biföll Bankens ansökan om bankrörelsetillstånd.
Styrelsemöte i Banken den 7 april 2008

Styrelsen beslutade att justera limiten för O/N-risk mot bakgrund av HQ AB:s beslut
att ändra inriktning för tradingverksamheten. Mikael König uppdrogs att ta fram ett
förslag till ny affärsplan för Trading och presentera förslag till nödvändiga justeringar i
instruktioner och mandat inför nästa styrelsemöte. Richard Berlin meddelade att FI
hade informerats om den nya inriktningen av tradingverksamheten.
Styrelsen beslutade att godkänna det framlagda förslaget till IKU efter att ha tagit del
av en skrivelse från FI daterad den 4 februari 2008 med kommentarer och förslag på
förbättringar avseende den tidigare ingivna IKU. Styrelsen uppdrog även åt Agneta
Norgren att fortsätta dialogen med FI rörande eventuellt behov av ytterligare
kompletteringar av IKU.
Sid 1131
Ett första steg på vägen mot att separera Risk-/Finans-/Kredit togs genom att styrelsen
beslutade att föra över Finans till Ekonomi att underställas ekonomichefen. Det
antecknades att förslag till ny instruktion för verksamheten skulle läggas fram vid
nästa styrelsemöte.
Mikael König gavs i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lägga ut intern-
revisionen på det externa konsultföretaget ATOS.
Årsstämma i Banken den 13 juni 2008

På årsstämman i Banken fastställdes årsredovisningen för verksamhetsåret 2006
liksom den föreslagna vinstdispositionen. Styrelsen och VD beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 16 juni 2008

Den 16 juni 2008 hölls styrelsemöte i HQ AB respektive Banken. Mikael König
rapporterade om fortsatt lönsamhet inom Trading och en något förbättrad likviditet. I
rapporten från Revisionskommittén informerades om beslutet att anlita ATOS som
extern granskare av de områden som, enligt FI, borde ha en högre grad av oberoende.
Det påpekades att det var önskvärt att ingen funktion inom bolaget granskade sin egen
verksamhet. Styrelsen informerades om att en diskussion kring organisationsföränd-
ringar hade initierats och att förslag till ändringar skulle presenteras inom kort.
På styrelsemötet i Banken föredrog Agneta Norgren i sammanfattad form den nya IKU
daterad den 9 juni 2008, som hade anpassats till beslutet att inte omvandla Trading till
en hedgefond. IKU hade även kompletterats med information om de stresstest som
tillämpades för de mest väsentliga riskerna.

rapporten framgick att limiten för TAB inte hade överskridits. Limiten för brutto-
säkerhetsbelopp hade överskridits vid fyra tillfällen, limiten för nettoexponering vid
åtta tillfällen samt limiten för O/N-risk vid nio tillfällen under perioden 31 mars 2008 –
30 maj 2008. Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns angivna i
Sid 1132
materialet. Det framgick att limiten för nettoexponering tillfälligt hade justerats till 400
mkr för perioden 18 april 2008 – 18 maj 2008 (att jämföra med den gällande limiten
om 300 mkr).
Av Revisionskommitténs rapport framgick att Tradings överskridanden hade rappor-

terats och diskuterats på daglig basis under våren och att det hade lämnats tillfälliga
limiter för att skapa möjligheter för en ordnad övergång till en ny inriktning på
Styrelsen beslutade i enlighet med Fredrik Crafoords förslag och gav samtidigt VD och
Risk i uppdrag att ta fram förslag på uppdaterad instruktion för Trading som mot-
svarade de fastslagna förändringarna. Styrelsens beslut om förändrade limiter innebar
bland annat att limiten för bruttosäkerheter höjdes till 4 000 mkr (att jämföra med
tidigare gällande 3 297 mkr) med förbehållet att Trading skulle finansiera/ställa säker-
het för portföljen. Limiten för nettoexponering höjdes från 300 mkr till 400 mkr med
möjlighet för VD/Risk att tillfälligt höja till 500 mkr i högst 30 dagar med förbehållet
att limiten inte överskreds, att limiten för O/N-risk låg kvar oförändrat på 50 mkr men
med en möjlighet för VD och Risk att tillfälligt höja limiten till 75 mkr under högst
fem dagar. Dessutom infördes en ny limit för mindre likvida aktier som innebar att
sådana positioner maximalt skulle få utgöra tio procent av kapitalbasen (ca 50 mkr).
Samtliga dessa nya limiter skulle gälla från och med den 1 juli 2008, förutom den nya
limiten för mindre likvida aktier som skulle träda i kraft från och med tidpunkten för
nästa styrelsesammanträde.
Vid mötet i Banken behandlades dessutom rapportering från Kredit, ytterligare rappor-
tering från Risk och Revisionskommittén, beslut att utse Fredrik Crafoord till ny vice
VD för Banken, fastställande av ny Finansinstruktion och arbetsordning för styrelse
respektive VD, samt val av ledamöter i Kreditkommittén.
På styrelsemötet i HQ AB diskuterades frågor om ett utvidgat samarbete med för-

säkringsförmedlarkedjan Säkra, eventuell inlösen av konvertibelprogram 2007/2011:II
Sid 1133
med ersättning av ett nytt program, återköp av egna aktier, Mikael Königs redogörelse
för visioner om verksamhetens utveckling fram till 2013 liksom hans redogörelse för
strategifrågor inom Emerging Markets. Mattias Anjous redogörelse för FI:s granskning
av HQ Fonder och dess avvikelser från fondbestämmelserna när det gällde innehaven i
fonderna Global Hedge, Nordic Hedge och Solid behandlades. Med anledning av
Compliances redogörelse för kommande ändringar i ABL, med krav på inrättande av
ett Revisionsutskott [nedan Revisionskommitté], beslutade styrelsen att utöka
Revisionskommittén till tre ordinarie ledamöter.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 16 juli 2008

Styrelsen beslutade att utfärda kallelse till extra bolagsstämma den 15 augusti 2008 för
att låta stämman fastställa det av styrelsen föreslagna återköpet av konvertiblerna i
konvertibelprogram 2007/2011:II och anta styrelsens förslag till nytt personal-
konvertibelprogram 2008/2013. På styrelsemötet beslutades även om återköp av egna
aktier.
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 12 september 2008

Styrelsemöte hölls i såväl HQ AB som i Banken den 12 september 2008. Vid båda
mötena rapporterade Mikael König att koncernens intäkter och rörelseresultat hade
minskat jämfört med motsvarande period år 2007. Det uppgavs vara ”[f]ortsatt
riskaversion i marknaden med låg omsättning vilket [gav] ökade marginaler för
risktagandet”. Samtidigt rapporterades att Trading hade uppvisat svag lönsamhet under
det tredje kvartalet och att Tradingportföljen vid denna tidpunkt innehöll ca 30 mkr
illikvida positioner till en kostnad om ca 6 mkr.
Vid Bankens styrelsemöte uppgav Fredrik Crafoord att det inte rådde några tvivel om
att de illikvida positionerna i Tradingportföljen var under avveckling. Curt Lönnström
och Thomas Erséus fick därigenom tydliga besked att arbetet fortskred som planerat
enlig den nya strategin för tradingverksamheten med traditionell market making i
likvida instrument. Det var också uppenbart att Bankens styrelse arbetade vidare med
frågan på det sätt så som HQ AB hade begärt. Sedan instruktionen och mandaten för
Trading diskuterats i styrelsen, fastställdes en ny Tradinginstruktion, med tillägg om
Sid 1134
att tradingverksamhetens huvudsakliga placeringsinriktning skulle vara positioner i

likvida instrument med en genomsnittlig duration kortare än tolv månader.

Nästa styrelsemöte i HQ AB hölls per telefon den 16 oktober 2008 för att diskutera
förslag från Fredrik Crafoord angående ett eventuellt förvärv av värdepappersbolaget
Glitnir AB. Styrelsen gav Mikael König i uppdrag att verka för ett förvärv av Glitnir
AB, efter att Fredrik Crafoord redogjort för sitt förslag, Jesper Bülow, Mattias Arne-
lund och Richard Berlin lämnat kompletterande information och styrelsen resonerat
om saken.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 17 oktober 2008

Styrelsen beslutade att befullmäktiga Mikael König att för bolagets räkning ingå avtal
rörande förvärv av Glitnir AB.
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 22 oktober 2008

Styrelsen beslutade att föreslå extra bolagsstämma i Banken att besluta om utdelning
om 110 kr per aktie, att utbetalas den 22 oktober 2008. Styrelsen lämnade en redo-
görelse jämlikt 18 kap. 6 § ABL liksom ett yttrande jämlikt 18 kap. 4 § ABL och
Johan Dyrefors tillstyrkte utdelningsförslaget.
Styrelsemöte i HQ AB den 6 november 2008

Mötet ägnades uteslutande åt diskussion angående projekt Caesar, ett tilltänkt
företagsförvärv.
Styrelsemöte i HQ AB den 10 november 2008

Samma dag som FI meddelande beslut att återkalla Carnegies tillstånd att bedriva
bankverksamhet hölls styrelsemöte i HQ AB.
Mikael König informerade att Nasdaq OMX sedan mitten av oktober 2008 kraftigt
hade höjt sina säkerhetskrav. Detta påverkade likviditeten.
Sid 1135
Vid mötet rapporterades från Compliance. Inom ramen för denna behandlades dels FI:s
beslut den 14 oktober 2008 rörande HQ Fonder, dels Disciplinnämnden vid Stock-
holmsbörsens beslut den 3 november 2008.
Mikael Königs redogjorde för pågående företagsförvärv, United Securities - Säkra, HQ

Direct AB (f.d. Glitnir AB) och Banco, samt eventuellt deltagande i Carnegies
nyemission av preferensaktier.
Styrelsemöte i Banken den 17 november 2008

Vid styrelsemötet i Banken den 17 november 2008 fastställde styrelsen en arbets-
ordning för den internrevision som skulle genomföras. Samtidigt tog styrelsen det
formella beslutet att ge ATOS i uppdrag att granska Risk, Kredit och Compliance, som
en del i internrevisionen.
Som framgår av rapporteringen från Revisionskommittén hade ATOS vid denna

tidpunkt redan genomfört granskningen av Compliance och skulle ta sig an gransk-
ningen av Risk och Kredit. Styrelsen fick del av ATOS granskningsrapport avseende
Compliance, vilken behandlades på mötet.
I Revisionskommitténs rapport angavs att förutsättningarna för tradingverksamheten

försämrats på grund av finanskrisen och förtroendebristen i systemet, vilket lett till ett
väsentligt större kapitalbehov. Det informerades att noggranna studier av effekterna på
koncernens likviditet skulle utföras. En oberoende värdering av Tradingportföljen
skulle även göras i samarbete med revisorerna före årsskiftet. På styrelsemötet gicks
också dagsresultaten för Trading under perioden 1 oktober 2008 till 14 november 2008
igenom och tradingverksamhetens påverkan på Bankens samlade likviditet liksom
behovet av justeringar i redovisningen av tradingresultatet diskuterades.
Agneta Norgren rapporterade att Nasdaq OMX kraftigt höjt sina säkerhetskrav, i linje
med den information som styrelsen i HQ AB fick på styrelsemötet den 10 november
2008. I riskrapporten redogjorde Agneta Norgren för limitutnyttjande för bl.a. Trading.
Sid 1136
Av rapporten framgick att Trading vid två tillfällen överskridit limiten för O/N-risk
och vid två tillfällen överskridit limiten för nettoexponering under perioden
1 september 2008 – 31 oktober 2008. Limiten för bruttosäkerhetsbelopp hade inte
överskridits vid något tillfälle. Förklaringar och kommentarer till överskridandena
fanns angivna i materialet. Det angavs bland annat att exponeringar korrigerats
nästföljande dag, att O/N-risken blivit missvisande på grund av att förfallna kontrakt
tagits bort dagen efter förfall, att nedgången under de sista 30 minuterna av handels-
dagen varit svår att korrigera och att visst överskridande berott på felräkning. Vidare
framgick att tillfälliga höjningar av limiten för O/N-risk under samma period hade
skett vid fem tillfällen.
Av bilaga till riskrapporten framgick även att inga exponeringar översteg den tillåtna
Övriga frågor som styrelsen behandlade rörde beslut om att lämna en emissionsgaranti
kopplad till projekt Caesar, beslut om överlåtelse av den del av Bankens verksamhet
som avsåg handel på penning- och obligationsmarknaden inklusive bifirman United
Securities AB till SFK Svensk Förvaltningskonsult AB (detta beslut antecknades i ett
särskilt uppsatt styrelseprotokoll daterat samma dag), Mikael Königs VD-rapportering,
samt rapportering från Kredit och Compliance.
Styrelsemöte i Banken den 16 december 2008

Även på styrelsemötet i Banken den 16 december 2008 låg en del fokus på försämrad
likviditet. Mikael König, biträdd av Mattias Arnelund, talade om en tuff marknad för
Trading, dålig likviditet och ökade säkerhetskrav. Det sades dessutom att Tradings
resultat inte var tillfredsställande.
I en skriftlig rapport från Risk, Finans och Kredit berördes hur minskad inlåning,
turbulens på marknaden under hösten och ökade säkerhetskrav från Nasdaq OMX hade
lett till ett starkt ökat fokus på tillgänglig likviditet i Banken. De högre säkerhetskraven
angavs ha lett till att Trading fortsatt använda en betydande del av tillgänglig likviditet.
Sid 1137
På daglig basis togs rapporter fram utvisande vilka säkerhetsbelopp Trading utnyttjade
liksom alla volatilitetsförändringar som Trading gjort under affärsdagen. Det noterades
att Trading inte hade överskridit några mandat sedan föregående styrelsemöte i
Banken.
I rapporten rekommenderades styrelsen att fastställa principer till säkerställande av en

viss nivå på tillgänglig likviditet som bedömdes vara tillräcklig i olika scenarier. Efter
diskussion av likviditetsfrågan beslutade också styrelsen, i linje med rekommenda-
tionen, att ge VD i uppdrag att, i samråd med chefen för Risk, till nästa styrelsemöte
lämna förslag till en reviderad strategi som syftade till att Bankens likviditetshantering
över tid skulle säkerställa att det framtida likviditetsbehovet tillgodosågs.
Av bilagor till riskrapporten rapporterades limitutnyttjande för bl.a. Trading. Av

materialet framgick att Trading vare sig hade överskridit limiten för O/N-risk,
nettoexponering eller bruttosäkerhetsbelopp under perioden 14 november 2008 – 5
december 2008. Styrelsen beslutade dessutom att sänka risk- och omfångslimiterna för
Trading i ljuset av vad som nämnts i rapporten och efter att styrelsen gått igenom
dagsresultaten för Trading under perioden 1 oktober 2008 till 12 december 2008.
Beslutet innebar att limiten för bruttosäkerhetsbeloppet för tiden fram till den 31
januari 2009 högst fick uppgå till 2 800 mkr (att jämföra med tidigare 4000 mkr) och
för tiden därefter högst fick uppgå till 2 500 mkr. Limiten för O/N-risk, aktier och
aktierelaterade instrument justerades också ner till att från och med den 2 februari 2009
högst få uppgå till 40 mkr (att jämföra med tidigare gällande 50 mkr).
Av bilaga till riskrapporten framgick även att inga exponeringar översteg den tillåtna
I rapporten från Risk, Finans och Kredit noterades även att FI planerat ett platsbesök i
Banken den 15–16 december 2008 i syfte att granska kreditgivningen (med fokus på
organisation, beslut, överbelåning, problemkrediter och likviditet). På mötet delade
Agneta Norgren ut FI:s rapport ”Hantering av likviditetsrisker”, daterad den 18 juni
Sid 1138
2007 (vilket var ett generellt vägledningsdokument utfärdat av FI, som inte fanns
bifogat styrelseprotokollet). I Revisionskommitténs skriftliga rapport angavs att
granskningen av MiFID-implementeringen skulle ske så snart FI:s kommentarer från
platsbesöket hade inhämtats.
Styrelsemöte i HQ AB den 19 december 2008

Det sista styrelsemötet för året hölls tre dagar senare. I VD-rapporten fokuserade
Mikael König på fusionen mellan Banken och HQ Direct samt på ambitioner och
visioner för verksamhetsåret 2009. Efter fråga från Mats Qviberg redogjorde Mikael
König för de överväganden och åtgärder som vidtagits i arbetet med att reducera
omfattningen och risken i Tradingportföljen.
Styrelsemöte i Banken den 22 januari 2009

Det första styrelsemötet för året hölls i Banken den 22 januari 2009. I en skriftlig
rapport från Risk, Finans och Kredit informerade Agneta Norgren att Nasdaq OMX
säkerhetskrav fortfarande låg kvar på samma höga nivåer som i december 2008, att
Bankens likviditet under perioden sedan förra styrelsemötet hade varit högre och
betydligt mer stabil än under de sista månaderna 2008 samt att man hade för avsikt att
ta fram ett förslag till en rapport avseende hantering av likviditetsrisk, i vilken lägsta
nivå på tillgänglig likviditet skulle fastslås.
Agneta Norgren rapporterade om mandat- och limitutnyttjande för bl.a. Trading. Det
noterades att mandatet för bruttosäkerhetsbelopp hade överträtts vid ett tillfälle under
perioden 8 december 2008 – 15 januari 2009 och att limiten samma dag som över-
trädelsen skedde (den 5 januari 2009), tillfälligt hade höjts på begäran av Fredrik
Crafoord. Limiten för nettoexponering hade överskridits vid ett tillfälle under samma
period. Förklaring angavs i materialet. Limiten för O/N-risk hade inte överskridits. I
riskrapporten redovisade Agneta Norgren en tabell över Tradings ackumulerade
dagsresultat under perioden 1 oktober 2008 – 16 januari 2009.
Sid 1139
Agneta Norgren informerade även att ledningen haft flera möten med KPMG rörande
värdering/kontrollvärdering av Tradingportföljen och möten med redovisningsexperter
rörande tillkommande krav på den publika redovisningen. KPMG hade dittills inte
signalerat några ändringar av resultat. Arbetet beskrevs istället ta sikte på hur man
skulle redovisa på bästa sätt för att uppfylla gällande redovisningsregler enligt IAS 39.
Agneta Norgren rapporterade även att FI i en skrivelse daterad den 2 januari 2009
(vilken i sin fulla lydelse hade bifogats styrelseprotokollet) meddelat att ”HQ” – mätt
efter den information som hade lämnats under Q2 2008 – bedömts ha ett tillräckligt
kapital i förhållande till den riskexponeringen, och att FI riktat uppmaning att revidera
IKU mot bakgrund av de förändringar som skett inom koncernen. Bland annat på-
pekade FI att det var välkommet med ytterligare stresstester utöver de som redan
redovisades i den senaste IKU. Av själva skrivelsen framgick dessutom att Risk och
Compliance borde tydliggöras och få en mer oberoende ställning i organisationen (en
omstruktureringsprocess som, såsom har beskrivits och som kommer att beskrivas,
redan var i full gång). Enligt Agneta Norgren skulle hon och Mattias Arnelund till-
sammans utarbeta ett nytt förslag till IKU att presenteras för styrelsen senast under Q2.
FI:s återrapportering från det platsbesök som hade genomförts den 18 september 2008
rörande utvärdering av Bankens implementering av MiFID bilades även protokollet.
Av skrivelsen framgick att FI avslutades ärendet utan vidare åtgärd.
Mikael König pekade i VD-rapporten på att rörelseresultatet för 2008 hade försämrats
jämfört med 2007. Han rapporterade om den pågående omorganisationen inom
koncernen gällande uppdelningen av Risk, Finans och Kredit till separata enheter.
Planen som presenterades var att Finans skulle sorteras in under Ekonomi med Mattias
Arnelund som CFO, att Kredit skulle bilda en egen enhet med Jan Filppa som
Kreditchef, att Risk fortsatt skulle ledas av Agneta Norgren fast i en renodlad roll som
Sid 1140
chef för Risk samt att Compliance (som vid denna tidpunkt var delad mellan Juridik-
och Riskavdelningen) skulle bilda en egen enhet under ledning av Erik Kjellberg.
Enligt Mikael König skulle FI:s krav på oberoende därigenom uppfyllas. Styrelsen
stödde de angivna organisationsförändringarna.
På styrelsemötet behandlades även frågor rörande upprättande av garantikonsortium,

avveckling av Bankens resultatandelsstiftelse, förordnande av nya ledamöter i Kredit-
kommittén och rapportering från Compliance.

Första styrelsemötet i HQ AB för året hölls den 29 januari 2009. Vid mötet rapporte-
rade KPMG avseende revisionen för 2008. Revisionen hade utförts av samma centrala
team som föregående år och specialister inom bland annat finansiell verksamhet, IT
och redovisning hade deltagit. Rörande Trading noterade KPMG att det saknades
marknadspris för 118 instrument och att tradinglagret hade en teoretisk Edge om 44
mkr.
KPMG rekommenderade att HQ i årsredovisningen för 2008 skulle utveckla

beskrivningarna i årsredovisningens notapparat, bland annat avseende gränsdragningen
mellan aktiv och inaktiv marknad, väsentliga antaganden vid modellvärdering,
känslighetsanalys vad gäller väsentliga antagandens påverkan på värderingen och
tillämpade principer för off-setting.
Avseende följande år (det vill säga fr.o.m. 2009) rekommenderade KPMG att använda
observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i den externa finansiella
rapporteringen, även om modellvärdering gav i allt väsentligt samma värde, att
undvika historisk och rak volatilitet vid värdering i den externa finansiella rapport-
eringen om rättvisande implicit volatilitet fanns tillgänglig, att utarbeta en tydlig
instruktion för hur volatilitet skulle bestämmas vid värdering i den externa finansiella
rapporteringen samt att validera värderingsmodeller regelbundet genom jämförelse
Sid 1141
med observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (s.k. back

testing).
Sammantaget bedömde KPMG att HQ-koncernen hade ändamålsenliga instruktioner

och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten, att de inte noterat några väsentliga
brister i den interna kontrollen, att förslag till förbättringar löpande beaktades av HQ-
koncernen samt att bokslutet och kommunikén var av god kvalité.
I den skriftliga rapporten från Revisionskommittén angavs att en av bokslutets

huvudfrågor var värderingen av Tradingportföljen. Värderingen angavs ha gjorts med
oförändrade principer, innebärande bland annat att långa optioner hade värderats enligt
teoretisk modell eftersom relevanta marknadsvärden saknats. Det angavs att reviso-
rerna hade accepterat detta redovisningssätt under förutsättning att det beskrevs
utförligt och att känslighetsberäkningar redovisades i årsredovisningen.
I rapporten angavs också att en beräkning av kapitaltäckningsbehovet efter genom-

förda företagsförvärv och den successivt ändrade inriktningen på tradingverksamheten
visade att koncernens kapitaltäckning var i enlighet med de finansiella målen trots den
ökade omslutningen. Det noterades också i rapporten att Revisionskommittén i
fortsättningen, med hänvisning till den terminologi som användes i Svensk kod för
bolagsstyrning, borde benämnas ”Revisionsutskottet” [tingsrätten använder dock även
fortsättningsvis Revisionskommittén].
Mikael König rapporterade om ett försämrat rörelseresultat på motsvarande sätt som på

Bankens styrelsemöte den 22 januari 2009. Han uppgav att Tradings resultat för 2008
beräknades hamna på - 49 mkr men att bantningen av Tradingportföljen fortfarande
fortgick enligt plan. Han meddelade även att Tamer Torun utsetts till ny tradingchef
med tillträde den 1 februari 2009. Liksom på Bankens styrelsemöte den 22 januari
2009 lämnades information kring den pågående omorganisationen beträffande upp-
delningen av Risk, Finans, Kredit och Compliance.
Sid 1142
På mötet beslutade därutöver styrelsen att föreslå en utdelning om 6 kr per aktie, vilket
innebar en utdelning väsentligt under bolagets policy om att dela ut 80 procent av
vinsten till aktieägarna.
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen för år 2008 den 27 februari

2009
skapsåret 2008. Samma dag lämnade också Johan Dyrefors ren revisionsberättelse för
samma period.
Styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009

Vid styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009 behandlades en skriftlig rapport från
Risk. I denna rapporterade Agneta Norgren att likviditeten var fortsatt god, men att en
stor del av likviditeten användes till att ställa säkerheter till Nasdaq OMX. Agneta
Norgren framhöll att Risk diskuterade säkerheternas storlek med Nasdaq och att
säkerhetskraven troligen skulle komma att minska efter förfallet i mars samt att det
förhoppningsvis även i april skulle komma besked om ytterligare sänkning av
säkerhetskraven.

materialet framgick att limiten för O/N-risk hade överskridits vid åtta tillfällen och att
limiten för bruttosäkerhetsbelopp hade överskridits vid tio tillfällen under perioden 16
januari 2009 – 13 mars 2009. Limiten för nettoexponering hade inte överskridits.
Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns angivna i bilagorna.
Förklaringarna var tillfredsställande och det framkom exempelvis att risk hade gått upp
på grund av stor nedgång och att detta åtgärdats nästföljande dag samt att Fredrik
Crafoord gradvis skulle ta ner positioner till kvartalsskiftet för att hantera brutto-
säkerhetsbeloppet. Av materialet framgick även att limiten för bruttosäkerheter
tillfälligt hade höjts till 2 800 mkr för perioden 9 februari 2009 – 27 februari 2009.
I riskrapporten angavs vidare att Tradingportföljen numera var uppdelad i två delar,
varav den ena hanterades av den nya tradingchefen Tamer Torun och den andra, som
Sid 1143
innehöll de långa derivaten (som drog en betydande del av tillgänglig likviditet) och
resterande del mindre likvida aktier, hanterades av Fredrik Crafoord. Den sistnämnda
delen av portföljen var avsedd att avvecklas.
Av bilaga till Kreditrapporten framgick att inga exponeringar översteg den tillåtna
Vad gäller IKU rapporterade Agneta Norgren att det vid kontakter med FI framkommit
att IKU inte skulle tillställas FI, utan endast finnas tillgänglig för det fall myndigheten
skulle vilja ta del av den.
Agneta Norgren rapporterade dessutom att Risk sedan årsskiftet – under ledning av
KPMG:s redovisningsexperter och koncernekonomi – hade lagt ner tid på att finna
former för att i årsredovisningen för 2008, i så stor utsträckning som möjligt, redovisa
Tradingportföljen i enlighet med IAS 39. Agneta Norgren upplyste styrelsen om att
värderingen enligt IAS 39 i första hand skulle utgå från marknadspriser, i andra hand
från en värderingsteknik som byggde på observerbara data och i tredje hand från en
värderingsteknik där observerbara data saknades. Hon förklarade dock att en
betydande del av portföljen på grund av brist på priser värderades enligt nivå tre.
Enligt VD-rapporten hade Trading så långt under år 2009 ett positivt ackumulerat
rörelseresultat om 3,4 mkr. VD-rapporten innehöll även olika grafer utvisande
likviditet, kapitalutnyttjande, Tradings O/N-risk i förhållande till gällande limit,
säkerhetskrav för derivat och Tradings ackumulerade resultat.
I rapporten från Revisionskommittén angavs att den koncerngemensamma organisa-

tionen successivt hade bemannats och börjat finna sina arbetsformer, att granskning av
implementeringen av MiFID pågick inom Compliance och att HQ Direct skulle
komma att fusioneras in i Banken den 1 april 2009. ATOS skulle under det andra kvar-
talet 2009 genomföra en oberoende granskning av Risk och under andra halvåret 2009
skulle inleda en granskning av Finans- och Ekonomifunktionerna.
Sid 1144
På mötet behandlades även Mikael Königs redogörelse för ekonomi- och finansfrågor
rörande Banken, rapportering från Juridik samt rapportering från Compliance (i sam-
band med vilket styrelsen fastställde bl.a. en justerad Kreditinstruktion och en justerad
risk- och säkerhetspolicy samt tog del av en skrivelse den 5 februari 2009 från FI med
anledning av genomförd platsundersökning i Banken den 15–16 december 2008
avseende kreditrisker och finansiering, innehållandes FI:s beslut att avsluta ärendet
utan åtgärd.)

Den 3 april 2009 hölls årsstämman i HQ AB. Vid denna fastställde den ordinarie
bolagsstämman års- och koncernredovisningen för verksamhetsåret 2008, den före-
slagna vinstdispositionen samt beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet.

Samma dag som årsstämman hölls nästa styrelsemöte i HQ AB. På detta möte redo-
visade Mikael König i VD-rapporten att Trading redovisat ett mycket starkt resultat i
februari och mars. Han uppgav vidare att diskussioner fortfarande pågick med Nasdaq
OMX rörande säkerhetskraven. Vad gällde den genomförda fusionen mellan HQ
Direct och Banken tecknade Mikael König en mycket positiv bild av fusionens
påverkan på Bankens kapitaltäckning. En del tid av presentationen ägnade Mikael
König också åt en ny private banking-affär benämnd Humle.
Den rapport från Revisionskommittén som föredrogs på styrelsemötet i Banken den 24

mars 2009 behandlades på detta styrelsemöte i moderbolaget.
Styrelsen i Banken undertecknar årsredovisningen för 2008 den 19 maj 2009

Den 19 maj 2009 undertecknade styrelsen i Banken årsredovisningen för räkenskaps-
året 2008. Samma dag lämnade Johan Dyrefors ren revisionsberättelse för samma
period.
Sid 1145
Årsstämma i Banken den 19 maj 2009

På årsstämman i Banken som hölls den 19 maj 2009 fastställdes årsredovisningen för
verksamhetsåret 2008 liksom den föreslagna vinstdispositionen. Styrelse och VD
beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsemöte i Banken den 19 maj 2009

Samma dag som årsstämman hölls ett styrelsemöte i Banken. Vid detta möte
meddelade Agneta Norgren i riskrapporten att likviditeten bedömdes som fortsatt
ganska god och relativt stabil under perioden sedan den förra rapporteringen. Det
rapporterades även att diskussionerna med Nasdaq OMX under början av mars dittills
inte hade medfört några lättnader i säkerhetskraven.
Av bilagor till riskrapporten framgick limitutnyttjanden för bl.a. Trading. Det

rapporterades att limiten för O/N-risk överskridits vid åtta tillfällen och limiten för
nettoexponering överskridits vid ett tillfälle under perioden 16 mars 2009 – 11 maj
2009. Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns angivna i bilagorna.
Limiten för bruttosäkerhetsbelopp hade inte överskridits. Det framgick även att limiten
för O/N-risk tillfälligt hade höjts till 60 mkr vid två tillfällen. I riskrapporten angavs att
de positioner som förvaltades av Fredrik Crafoord blivit större på grund av bland annat
nyteckning i Malka Oil, att Bankens kapitaltäckningsgrad per den 30 april 2009 upp-
gick till 16,77 procent vilket var en förbättring sedan kvartalsskiftet samt att ATOS
oberoende granskning av Risk nu pågick. Agneta Norgren angav att arbetet med
revideringen av IKU inte hade påbörjats ännu, men att nödvändiga underlag fanns på
plats. En tabell över Tradings ackumulerade dagsresultat under perioden 4 februari
2009 – 11 maj 2009 bifogades riskrapporten.
I samband med föredragningen från Risk gav styrelsen Mikael König i uppdrag att
lämna förslag på ett reviderat rapportformat för Risks frågor. Modellen som
efterfrågades skulle förutom rapportering av vad som förekommit under rappor-
teringsperioden även innefatta ett framåtriktat riskscenario för kort och medellång
framtid, grundat på händelser utifrån viss angiven sannolikhet.
Sid 1146
Mikael König informerade om tradingverksamheten och om vad som hade förekommit

under perioden och hur avvecklingen av vissa gamla positioner fortlöpte. Styrelsen
beslutade att justera instruktionen för Trading så att ordalydelsen bland annat anpassa-
des till att Risk hade separerats från Kredit och Finans. Det gjordes även tillägget att
Risk veckovis skulle kontrollera att den teoretiska volatiliteten var konsistent, det vill
säga rak och linjär över tiden. Dessutom infördes en notering om att Risk dagligen per
mail fick autogenererade loggrapporter från ORC innehållande bl.a. information om
manuella transaktionskorrigeringar och förändringar i teoretisk volatilitet.
Mikael Königs rapport rörande ekonomi- och finansfrågor behandlades. I den angavs
bland annat att Trading hade uppnått ett positivt ackumulerat rörelseresultat om 30,1
mkr under perioden januari – april 2009. Styrelsen uppdrog därefter Mikael König att
lämna förslag på rapporteringsmodell för bestämmande av erforderlig likviditetsreserv.
På mötet lämnades VD-rapport av Mikael König samt rapporter från Kredit, Juridik
och Compliance. Styrelsen fastställde dessutom justerade arbetsordningar för styrelse,
VD och Risk Management samt justerade instruktioner beträffande Risk- och
Säkerhetspolicy, Finans och Ekonomi.
Av bilaga till kreditrapporten framgick att inga exponeringar översteg den tillåtna
Styrelsemöte i HQ AB den 5 juni 2009

Nästa styrelsemöte hölls i HQ AB den 5 juni 2009. Mikael König informerade i VD-
rapporten att kvartalet hade börjat bra för Trading, att resultatet dittills hade varit över
budget och att resultatet med hög sannolikhet skulle uppnå eller överstiga budget under
andra kvartalet. Han konstaterade även att avvecklingsportföljen fortsatte att krympa
enligt plan. I Mikael Königs presentation återfanns dessutom en tabell över Tradings
limitutnyttjanden för O/N-risk under perioden 13 februari 2009 – 29 maj 2009.
Sid 1147
Styrelsemöte i HQ AB och Banken den 18 augusti 2009

Styrelsemöte hölls i såväl HQ AB som i Banken den 18 augusti 2009. Mikael König
höll likalydande VD-rapporteringar på de båda mötena och påtalade i samband med
detta att innehaven i HM och Nokia flyttats över till Tradingportföljen från
avvecklingsportföljen. Den uppgavs vid denna tidpunkt endast innehålla positioner i
Ericsson, OMX och DAX. I Mikael Königs presentation angavs dessutom att
”Ericsson kommer flyttas inom ca tre månader”. Curt Lönnström och Thomas Erséus
fick därigenom återigen bekräftelse att avvecklingsportföljen minskade. Sammantaget
indikerade informationen från Mikael König att avvecklingen av den del av trading-
verksamheten som upptog en stor del av Bankens likviditet fortlöpte enligt plan.
VD-rapporten innehöll även en graf över Tradings ackumulerade resultat under

perioden 4 februari 2009 – 7 augusti 2009 (uppdelat mellan Tradingportföljen och
avvecklingsportföljen) samt en graf över koncernens likviditet (utvisande ett totalt
likvidutrymme om 1,7 mdkr varav ca 800 mkr fritt i placering). Utöver de uppgifter
som framgick av VD-rapporten antecknades i protokollet från mötet i HQ AB att
Mikael König även redogjorde för sina överväganden rörande avvecklingsportföljen.
Vid styrelsemötet i Banken närvarade Agneta Norgren och redogjorde utifrån en

skriftlig rapport från Risk. I rapporten angavs att Bankens likviditet fortfarande var
tämligen god och stabil, men att en betydande del av Bankens tillgängliga likviditet
användes av Trading pga. de höga säkerhetskraven ställda av Nasdaq OMX. Det
angavs att likviditeten bedömdes tillfredsställande och att en tillräcklig buffert var
nödvändig för att säkra upp mot stora och svårförutsägbara svängningar i inlåning.
Det noterades att styrelsen genom dagliga mail fått löpande information om ställningen
i Tradingportföljen. Av bilagor till riskrapporten framgick limitutnyttjandet för bl.a.
Trading. Av materialet framgick att Trading hade överskridit limiten för O/N-risk vid
nio tillfällen och limiten för bruttosäkerhetsbelopp vid åtta tillfällen under perioden 20
maj 2009 – 5 augusti 2009. Förklaringar och kommentarer till överskridandena fanns
angivna i bilagorna. Samtliga överdrag kommenterades av Trading. Kommentarerna
Sid 1148
var inte alarmerande och det framgick i flera fall att Trading åter var under limiten
samma dag som överskridandena. Det framgick att limiten för O/N-risk tillfälligt hade
höjts vid tre tillfällen och att limiten för bruttosäkerhetsbelopp tillfälligt hade höjts vid
ett tillfälle.
Ackumulerat dagsresultat för Trading under perioden 7 maj 2009 – 7 augusti 2009 var
även bifogat Risks skriftliga rapport. I rapporten angavs därtill att Risk inför månads-
skiftet hade gjort en regelmässig avstämning med Trading av portföljens teoretiska
volatilitet mot marknadens volatilitet. Risk informerade att en gängse marknads-
värdering hade gjorts per månadsskiftet och att den hade lett till en mindre resultat-
justering på grund av fel pris.
Av rapporteringen från Risk framgick att det under juli och augusti hade tillkommit ett
antal nya positioner med förfall under 2010. Enligt Fredrik Crafoord hade dessa tagits
för att hantera risken effektivt. Fredrik Craaford hade även uppgett att avsikten var att
stänga positionerna innan årsskiftet och att han gjorde bedömningen att verksamheten,
med hänsyn till den rådande goda likviditeten, inte skulle vara förenad med några
kostnader för stängandet av positionerna. I riskrapporten angav Agneta Norgren att
Risk inte med säkerhet kunde verifiera Fredrik Crafoords bedömning. Risk noterade
dock att Fredrik Crafoord de senaste dagarna hade minskat positionerna i ODAX med
lösen i december 2009 och OMX med lösen i januari 2010.
Det framkom även att Fredrik Crafoord i diskussion med Risk hade uttryckt önskemål
om ett fortsatt högre mandat för såväl O/N-risk som bruttosäkerhetsbelopp. Styrelsen
beslutade att tillfälligt justera limiten för O/N-risk efter att styrelsen diskuterat
mandaten och efter att Fredrik Crafoord och Agneta Norgren lämnat kompletterande
upplysningar angående de yrkade justeringarna. Det beslutades att O/N-limiten t.o.m.
den 30 september 2009, som längst, fick uppgå till högst 150 mkr och därefter t.o.m.
den 31 oktober 2009 fick uppgå till högst 100 mkr, samt t.o.m. den 1 november 2009,
som längst fick uppgå till högst 40 mkr. Även limiten för bruttosäkerhetsbelopp
justerades tillfälligt på så vis att den t.o.m. den 31 oktober 2009 fick uppgå till högst
Sid 1149
4 000 mkr och fr.o.m. den 1 november 2009 till högst 2 500 mkr. Härefter framgår av
protokollet från styrelsemötet i Banken att styrelsen diskuterade frågor rörande
hanteringen av avvecklingsportföljen.
Agneta Norgren meddelade att FI i början av juli 2009 hade aviserat att den under
september skulle komma att begära in en reviderad IKU och att FI i juni 2009 hade
lämnat ett uppdaterat vägledningsdokument. Agneta Norgren uppgav att arbetet med
revideringen av IKU inte hade påbörjats, men att de underlag som behövdes för en
revidering till stor del fanns på plats. Ett förslag till ny IKU skulle enligt Agneta
Norgren skickas till styrelsen.
På Bankens styrelsemöte genomgicks även ett utkast av ATOS rapport ”Oberoende

granskning 2009 Risk Management”, som i dess helhet bilades styrelseprotokollet.
Styrelsen uppdrog Mikael König att begära vissa klargöranden från ATOS innan
avgivandet av den slutliga rapporten.
På styrelsemötet i Banken behandlades även rapportering från Kredit, Mikael Königs

rapportering kring ekonomi- och finansfrågor, rapportering från Compliance,
diskussion och beslut rörande etablering av kontor i Jönköping, diskussion och beslut
rörande upphandling av byte av depåbank och rapportering från Juridik. Styrelsen
beslutade bl.a. om justering av styrelsens arbetsordning. Av bilaga till kreditrapporten
framgick att inga exponeringar översteg den tillåtna gränsen om 25 procent av
kapitalbasen.
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 8 september 2009

Den 8 september 2009 hölls ett styrelsemöte per capsulam i Banken, vid vilket
styrelsen godkände villkoren i ett Global Custody and Clearance Agreement med JP
Morgan.
Informellt möte i Revisionskommittén den 18 september 2009

Den 18 september 2009 skulle Revisionskommittén haft ett möte som ställdes in pga.
att Stefan Dahlbo uteblev. Eftersom övriga ledamöter och adjungerade var samlade
Sid 1150
utvecklades det inställda mötet till ett samtal istället mellan Curt Lönnström, Mikael
König, Richard Berlin, Agneta Norgren och Nina Hernberg. Det framkom att Risk,
trots tilldelat uppdrag, inte hade utfört några beräkningar av möjliga resultateffekter för
avvecklingen av den långa Tradingportföljen under olika antaganden. Eftersom Curt
Lönnström därmed inte fick tillfredsställande svar från Risk författade han en PM ”Om
tradingportföljens värdering” som han lämnade till Mats Qviberg vid ett möte i Curt
Lönnströms hem.
Möte i Revisionskommittén den 5 oktober 2009

Vid Revisionskommitténs möte den 5 oktober 2009 behandlades frågan om portfölj-
värderingen. Mikael König rapporterade att Curt Lönnström hade lyft frågan och att
det inte identifierats några problem med värderingen beträffande positioner som
förfaller under året. Beträffande värderingen av positioner med längre löptid
diskuterades behovet av att på ett pedagogiskt sätt redogöra för den värderingsmetod
som används.

Nästa styrelsemöte i HQ AB hölls den 12 oktober 2009. I VD-rapporten informerade
Mikael König att tradingverksamheten återigen börjat gå sämre och uppvisade ett
starkt negativt rörelseresultat för tredje kvartalet (en förlust om ca 11 mkr). Samtidigt
angavs att Tradings totala rörelseresultat för perioden januari – september 2009 var
positivt och att det utvisade en vinst om drygt 19 mkr. I rapporten från Revisions-
kommittén redogjordes för återstående positioner i avvecklingsportföljen, varvid det
angavs att det fanns två mindre och två större positioner med förfall vid olika
tidpunkter under 2010 och 2011. Det angavs även att positionerna, i samråd med
revisorerna, hade värderats enligt en teoretisk modell för instrument som saknar
relevanta marknadsdata.
Mikael Königs VD-rapport innehöll en graf över Tradings ackumulerade rörelse-

resultat under perioden 4 februari 2009 – 1 oktober 2009, samt en graf rörande koncer-
nens likviditet (som utvisade ett totalt likvidutrymme om 1,3 mdkr varav ca 400 mkr
Sid 1151
fritt i placering). I rapporten angavs dessutom att kapitaltäckningsgraden under Q2

uppgått till 17 procent.
Styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009

Dagen efter, den 13 oktober 2009, hölls styrelsemöte i Banken. Agneta Norgren
närvarade vid mötet och rapporterade från Risk utifrån en skriftlig rapport. I rapporten
angavs att Trading fortfarande använde en betydande del av tillgänglig likviditet men
att säkerhetskraven från såväl Nasdaq OMX som Eurex minskat betydligt sedan mitten
av september 2009, vilket hade påverkat Bankens likviditet i positiv riktning.
En sammanställning över ackumulerade dagsresultat för Trading bilades riskrapporten

avseende perioden 7 maj 2009 – 2 oktober 2009. Det angavs att Trading överskridit
satta limiter vid ett antal tillfällen under perioden sedan den senaste rapporteringen och
att styrelsen löpande underrättats om ställningen i Tradingportföljen. Av bilagor till
riskrapporten framgick limitutnyttjande för bl.a. Trading. Det rapporterades att limiten
för O/N-risk överskridits vid fyra tillfällen och att limiten för bruttosäkerhetsbelopp
hade överskridits vid nio tillfällen. Förklaringar till överskridandena fanns angivna i
bilagorna. Förklaringarna var tillfredsställande och inte på något sätt anmärknings-
värda. Exempelvis angavs överskridandena bero på att Trading inte hunnit korrigera
för den snabba nedgången i slutet av handelsdagen, men att det åtgärdats under
nästföljande dag. Det framgick även att Trading upplevde att det, utifrån det sänkta
mandatet fr.o.m. den 1 oktober 2009, var svårt att avveckla den långa portföljen på ett
ekonomiskt sätt. Limiten för nettoexponering hade inte överskridits.
Av bilagorna framgick även att en tillfällig höjning av limiten för O/N-risk till 150
mkr, hade beviljats för perioden 5 oktober 2009 – 13 oktober 2009. Höjningen hade
begärts av Fredrik Crafoord den 1 oktober 2009 med motiveringen dels att hans
handlingsfrihet skulle bli mycket begränsad om limiten sänktes till 100 mkr, dels att
han vid en sådan sänkning skulle bli mycket reaktiv vilket skulle skada möjligheterna
att stänga positioner så lönsamt som möjligt. Liksom vid den förra rapporteringen
uppgav Risk att en regelmässig avstämning av portföljens teoretiska volatilitet mot
Sid 1152
marknadens hade gjorts med Trading inför månadsskiftet. Det hade även genomförts
en gängse marknadsvärdering per månadsskiftet. Marknadsvärderingen ledde till en
mindre resultatjustering på grund av fel pris i två instrument. Därutöver angavs att
Risk hade gjort ytterligare ett antal värderingskontroller avseende teoretisk och
implicit volatilitet under den gångna perioden.
Som uppföljning av informationen som lämnats vid styrelsemötet den 18 augusti 2009,
att Fredrik Crafoord tagit nya positioner, uppgavs i riskrapporten att Fredrik Crafoord
hade förvärvat ODAX-optioner med lösen i mars och juni 2010. Av rapporten
framgick även att det på styrelsemötet skulle redogöras för antaganden om vilken
resultateffekt en stängning av optionerna före årsskiftet skulle innebära.
Frågor rörande Trading behandlades, utöver rapporteringen från Risk, under en

särskild punkt på dagordningen för styrelsemötet. Agneta Norgren redogjorde till-
sammans med Nina Herngren för deras syn på going concern-värderingen av
positionerna i OMX med lösen i januari och juli 2010 respektive januari 2011 samt
ODAX med lösen i mars och juni 2010. Dessutom redogjorde de för om det fanns
anledning att anta att en värdering enligt IAS 39 vid årsbokslutet skulle komma att
avvika från going concern-värderingen. Fredrik Crafoords begäran om ytterligare
förlängning av de höjda mandaten för Tradingportföljen diskuterades. Styrelsen
beslutade att limiten för O/N-risk respektive limiten för bruttosäkerheter t.o.m. den 18
december 2009 (som längst) fick uppgå till högst 150 mkr respektive 4 000 mkr och att
respektive limit fr.o.m. den 19 december 2009 som högst fick uppgå till 40 mkr
respektive 2 500 mkr.
Agneta Norgren informerade att Risk, sedan slutet av augusti 2009, arbetat med att
revidera IKU med utgångspunkt i de väsentliga förändringar och omstruktureringar
som genomförts i HQ-koncernen. Den nya versionen av IKU innehöll ett ytterligare
antal simuleringar av risker, antaganden om framtiden, liksom djupare analyser av
risker och framtida kapitalbehov än vad den tidigare versionen hade gjort. Den tidigare
uppräkningen av tillämpade stresstester var borttagen. Efter att styrelsen, under Agneta
Sid 1153
Norgrens ledning, hade gått igenom förslaget fastställdes det. Förslaget till IKU
bilades styrelseprotokollet.
På mötet redogjorde Mattias Arnelund utförligt för de bedömningar och överväganden

som hade gjorts rörande Bankens likviditet. Dessutom lämnades rapporter från Kredit,
Compliance och Juridik. Mikael Königs VD-rapport liksom en skriftlig rapport från
Revisionskommittén (samma dokument som föredrogs på styrelsemötet i HQ AB den
12 oktober 2009) förklarades genomgångna och Bankens verksamhet inom Emerging
Markets behandlades. Av bilaga till kreditrapporten framgick att inga exponeringar
översteg den tillåtna gränsen om 25 procent av kapitalbasen.
Styrelsemöte i Banken den 25 november 2009

Mattias Arnelund redogjorde i rapporten angående ekonomi- och finansfrågor att den
tillgängliga likviditeten per den 20 november 2009 uppgick till drygt 800 mkr, ca 150
mkr över det framräknade tröskelvärdet för lägsta tillgängliga likviditet. Han redo-
gjorde även för att Trading under perioden januari t.o.m. oktober månads utgång hade
uppvisat ett positivt resultat, även om oktober månad i sig hade genererat ett negativt
resultat. Mattias Arnelund presenterade den s.k. eskaleringsprocessen som KPMG
hade föreslagit i sin granskning av den interna kontrollen. Eskaleringsprocessen var en
värderings- och kontrollrutin framtagen av KPMG som översiktligt visade hur Banken,
enligt KPMG, borde hantera värderingen i den externa finansiella redovisningen.
Eskaleringsprocessen beskrev fem olika steg. Steg (1) innebar att Front Office skulle
beräkna en teoretisk volatilitet och ett teoretiskt balansvärde, steg (2) att Mid Office
skulle beräkna en implicit volatilitet baserad på tillgänglig marknadsdata, steg (3-4) att
en tvåstegs Vega-analys skulle göras genom att beräkna skillnaden mellan framräknad
teoretisk och framräknad implicit volatilitet och därefter multiplicera differensen med
en framräknad Vega, och slutligen, steg (5) justera det teoretiska värdet som fram-
räknats i steg (1) till ett aktuellt marknadsvärde genom bokföring av beloppet som
hade räknats fram i steg (2–4).
Sid 1154
I riskrapporten uppgav Agneta Norgren att Risk, inför månadsskiftet, hade utfört en
regelmässig avstämning med Trading av volatilitet i portföljen (teoretisk) mot mark-
nadens (implicit). Dessutom informerades att Risk, vid månadsskiftet, genomfört en
gängse marknadsvärdering och att avstämningen inte hade lett till några resultat-
justeringar. Risk hade även utfört ett ytterligare antal värderingskontroller avseende
teoretisk och implicit volatilitet under perioden. Vid den senaste kontrollen, den 20
november 2009, hade Risk uppmärksammat Fredrik Crafoord på avvikelser i
volatiliteten avseende ODAX med lösen i december, OMX med lösen i januari och
Ericsson med lösen i december och januari. Fredrik Crafoord hade då meddelat Risk
att han skulle se över värderingen.
Av bilagor till riskrapporten framgick limitutnyttjande för bl.a. Trading. Det

rapporterades att Trading under perioden 6 oktober 2009 – 13 november 2009 hade
överskridit limiten för O/N-risk vid sju tillfällen. Förklaringar och kommentarer till
överskridandena fanns angivna i bilagorna. Exempelvis framgick att riskmandatet var
missvisande på grund av förfall och att Trading inte hunnit hantera risk på grund av
uppgång eller nedgång i slutet av handelsdagen, men att det åtgärdats nästföljande dag.
Varken limiten för nettoexponering eller bruttosäkerhetsbelopp hade överskridits. En
tabell över Tradings dagsresultat under perioden 30 juni 2009 – 16 november 2009
bifogades Risks rapport. Av bilaga 6.3d till rapporten framgick att Fredrik Crafoord
hade ansökt om nytt tillfälligt mandat för O/N-risken, att gälla från den 19 december
2009 t.o.m. den 31 januari 2010. Anledningen uppgavs vara att han föredrog att
gradvis gå ner i limit fram till den 31 januari 2010 då större delen av OMX-positionen
skulle förfalla. Agneta Norgren tillstyrkte ett beslut om ökad limit med noteringen att
limiten var ett tak och att O/N-risken skulle hållas på lägsta möjliga nivå under
perioden i syfte att uteslutande hantera risk. I linje med Fredrik Crafoords begäran och
Agneta Norgrens tillstyrkande, beslutade styrelsen att tillfälligt justera limiten för O/N-
risk till högst 100 mkr fr.o.m. den 19 december 2009. Först fr.o.m. den 1 februari 2010
skulle limiten uppgå till högst 40 mkr. Limiten för bruttosäkerhet lämnades oförändrad
jämfört med styrelsens beslut den 13 oktober 2009.
Sid 1155
I riskrapporten angavs att Risk under november 2009 hade träffat KPMG:s redo-
visningsexperter för att diskutera principer för hur man följde IAS 39 och vilka krav
som redovisningsreglerna ställde på institutens upplysningar rörande värdering som
inte grundades på marknadspris i en aktiv marknad. Det förklarades att HQ AB/
Banken liksom föregående år skulle redovisa portföljen i tre nivåer: nivå 1, värdering
till marknadspris (aktiv marknad), nivå 2, teoretisk värdering där teoretiskt pris kan
härledas från parametrar i en aktiv marknad, nivå 3, teoretisk värdering där marknads-
pris saknas. Risk uppgav att grundprincipen var att värdering skulle ske till marknads-
pris och till teoretisk värdering i de fall marknaden inte kunde anses aktiv eller vid
avsaknad av marknadspris. Vidare angavs att teoretisk värdering, enligt IAS 39, i
högre grad borde härledas från andra prisobservationer och endast i undantagsfall utgå
från historisk volatilitet. Enligt Risk var avsikten att ta fram en nivå för när marknaden
skulle betraktas som aktiv. Detta skulle göras med stöd av statistik från marknads-
platserna.
Agneta Norgren informerade i riskrapporten att IKU hade lämnats till FI efter
styrelsemötet den 13 oktober 2009, och att Risk därefter hade träffat FI i november
2009 för en grundligare genomgång. FI hade därvid gett tid fram till andra veckan i
januari 2010 för att stressa ytterligare några antaganden, fördjupa detaljinformationen
beträffande vissa avsnitt och bättre visa vad institutet tålde. Mot den bakgrunden
informerades att en ny version av IKU skulle tillställas styrelsen.
På styrelsemötet genomgicks också en skriftlig rapport från Revisionskommittén. I den

meddelades att KPMG hade gått igenom den interna kontrollen utan att lämna några
väsentliga anmärkningar; att värderingen av Tradingportföljen i likhet med tidigare år
hade varit föremål för en mer djupgående analys; samt att omständigheten att den
gamla portföljen inte var helt avvecklad hade lett till en diskussion kring principer och
rutiner avseende teoretisk värdering. KPMG uppgavs ha presenterat en processkarta
(den ovan berörda eskaleringsprocessen). Det framkom att ledningen bedömde att den
av KPMG beskrivna processen i allt väsentligt speglade befintliga arbetssätt. Det
Sid 1156
framgick att viss utvecklings- och förbättringspotential fanns och att utvecklingsarbetet
redan hade påbörjats och beräknades vara klart inför årsbokslutet.
ATOS granskningsrapport fanns även bifogad i fulltext till styrelseprotokollet.
I rapporten angav ATOS att Bankens styrdokument (policys, instruktioner och arbets-
ordningar) i stor utsträckning omfattade de områden som borde täckas i riskstyrnings-
hänseende. Viss ytterligare dokumentation rekommenderades dock.
ATOS meddelade att Risks arbetsordning var tillfredsställande utifrån ett oberoende-
perspektiv, men att Risk i praktiken fortfarande utförde vissa arbetsuppgifter som
kunde komma i konflikt med kravet på oberoende. En detaljerad analys rekommen-
derades för att identifiera eventuellt ansvar, arbetsuppgifter och kontroller som fort-
sättningsvis borde utföras av en annan enhet inom Banken. Det rekommenderades
även att inom ramen för omorganisationen klargöra den roll som chefen för Risk skulle
ha och överväga ett förtydligande av ansvaret för marknadsrisk, kreditrisk och operativ
risk.
Angående Risks bemanning och kompetens konstaterade ATOS att samtliga med-
arbetare inom Risk kunde uppvisa kompetens och erfarenheter som utgjorde en god
grund för att bedriva riskkontroll. Samtidigt gjorde ATOS bedömningen att
bemanningen var på gränsen till vad som kunde krävas.
Efter att ATOS granskningsrapport hade diskuterats i styrelsen lämnades uppdrag till
Mikael König att till nästa möte återkomma med dels redovisning av tidigare vidtagna
åtgärder, dels förslag till åtgärder som borde vidtas efter beslut från styrelsen.
Styrelsemöte i HQ AB den 1 december 2009

Sista styrelsemötet för året hölls i HQ AB den 1 december 2009. Vid detta möte
meddelade Mikael König i VD-rapporten att koncernens kapitaltäckningsgrad för
tredje kvartalet var 17 procent och att det ackumulerade rörelseresultatet för Trading i
Sid 1157
oktober 2009 uppgick till 7,1 mkr. I en graf som presenterades skillnaden i resultat
mellan den portfölj som Tamer Torun hanterade och den avvecklingsportfölj som
Fredrik Crafoord ansvarade för. Resultatet för den sistnämnda portföljen var väsentligt
sämre än för den förstnämnda. När Fredrik Crafoord därefter talade om koncernens
vision för år 2010 uppgav han att målen var att minska risken i Trading genom mindre
och kortare positioner och att reducera Tradings belastning på balansräkningen. Han
framhöll även att Investment Banking var en överetablerad bransch med marginalpress
att det var fråga om man överhuvudtaget borde behålla Investment Banking-segmentet.
Mattias Arnelund åtog sig att under vecka 51 informera styrelsen om utvecklingen i
Tradingportföljen. Mikael König redogjorde för sin vision och strategi avseende
Motsvarande rapport från Revisionskommittén som behandlades vid styrelsemötet i

Banken den 25 november 2009 gicks igenom. Av rapporten framgick att
”KPMG har gått igenom den interna kontrollen utan att ha några väsentliga
synpunkter. Värderingen av tradingportföljen har i likhet med tidigare år varit
föremål för en mer djupgående analys och att det faktum att den ’gamla’ portföljen
inte helt avvecklats har lett till en diskussion kring principer och rutiner avseende
teoretisk värdering. KPMG har presenterat en processkarta hur värderingen av
finansiella instrument bör hanteras från front office (trading) via middle office
(kontrollfunktionen) och slutligen hur den externa redovisningen integreras i denna
process. HQ är av uppfattningen att denna process i all väsentlighet speglar HQ:s
arbetssätt, men det finns en utvecklings- och förbättringspotential i dokumentation och
beskrivning. Detta utvecklingsarbete har påbörjats och beräknas vara genomfört inför
årsbokslutet.”.
4.10.3.8.4 Räkenskapsår 2010 t.o.m. vinstutdelningen för år 2009
Styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010

Det första styrelsemötet för året hölls i Banken den 28 januari 2010. Mattias Arnelund
informerade i ekonomi- och finansrapporten att tillgänglig likviditet per den 31
december 2009 uppgick till drygt 900 mkr, ca 120 mkr över det framräknade tröskel-
Sid 1158
värdet för lägsta tillgängliga likviditet. Han redogjorde också för Tradings negativa
resultat för år 2009 om ca 30 mkr.
En skriftlig rapport från Risk, undertecknad av Agneta Norgren, lades fram. I den
angavs att Bankens likviditet hade påverkats positivt under Q4 2009 och januari 2010.
Säkerhetskraven från Nasdaq OMX och Eurex uppgavs också fortsatt ha minskat. Det
framgick av rapporten att styrelsen löpande hade underrättats om Tradingportföljens
ställning och resultat. En tabell över Tradings dagsresultat under perioden 30 juli 2009
– 30 december 2009 var bilagd rapporten.
I riskrapporten angavs limitutnyttjande för bl.a. Trading. Det framgick att limiten för
O/N-risk överskridits vid sju tillfällen och att limiten för bruttosäkerhetsbelopp
överskridits vid 13 tillfällen under perioden 19 november 2009 – 15 januari 2010.
Limiten för nettoexponering hade inte överskridits. Förklaringar och kommentarer till
överskridandena fanns angivna i bilagorna. Det framgick dels att överdraget varit en
effekt av ODAX-förfallet; dels att Trading inte hunnit justera risken vid kraftig
nedgång i slutet av handelsdagen och dels att misstag skett vid sänkningen av limiten.
Fredrik Crafoord hade även förklarat att bruttosäkerhetsbeloppet överskridits för att
optimera likviditeten. Av bilagorna framgick att en tillfällig höjning av limiten för
O/N-risk till 150 mkr hade beviljats för perioden 28 december 2009 – 31 januari 2010
(att jämföra med vid tillfället gällande limiten om 100 mkr).
Det framkom att Fredrik Crafoord hade flaggat för önskemål om ytterligare förläng-
ning av den tillfälliga höjningen av limiten för O/N-risk, liksom en höjning av limiten
för bruttosäkerhetsbelopp och en förlängning av längsta tillåtna löptid för derivat. Som
skäl angav Fredrik Crafoord att
”[m]arknaden är väldigt volatil och positionens beskaffenhet gör att en
marknadsrörelse på 5-6% får risken att flytta sig dramatiskt från att vara
exponerad mot fallande optionspriser till stigande. För att undvika onödiga
ombalanseringar av kostsam natur är ett högre mandat att rekommendera”.
Sid 1159
Fredrik Crafoord framhöll även att marknaden var volatil och skapade likviditet som
möjliggjorde stängning av positioner som tidigare varit svårstängda. Dessutom angav
Fredrik Crafoord att det med ett högre mandat skulle vara möjligt att utnyttja tillfälliga
flöden av panikartad karaktär för att systematiskt köpa billigt och sälja dyrt. Fredrik
Crafoord hade slutligen angivit att positionernas kurvatur blev skarpare när löptiden
blev kortare, att bulken av portföljen löpte ut i mars till juni och att Trading således
gick in i ett intensivare skede av nedmonteringen.
Av materialet från Risk framgick att Risk tillstyrkte Fredrik Crafoords begäran om
förlängning av de höjda mandaten.
Av riskrapporten framgick att Risk hade träffat KPMG:s redovisningsexperter för att
diskutera principer för hur man följde IAS 39, och vilka krav som redovisnings-
experterna ställer på institutens upplysningar rörande värdering som inte grundar sig på
marknadspris i en aktiv marknad. Risk uppgav att de hade tagit fram förslag på nivå
som skulle kunna utgöra riktlinjer för när marknaden var att betrakta som aktiv.
Utgångspunkten för förslaget hade varit diskussion med företrädare för marknads-
platserna och statistik från dessa. Av förslaget framgick att
”som aktiv betraktas marknaden när den position Trading har på balansdagen
kan eller har kunnat omsättas till minst 50 procent under minst 3 ggr/vecka och
minst tre sådana veckor har påvisats under analysperioden. De instrument som
faller in under definitionen aktiv marknad ska som huvudregel värderas till
marknadspris (implicit volatilitet)”.
Det informerades även att en ny not skulle föras in i årsredovisningen som förklarade
nivåindelningen för värdering av tillgångar och skulder i Tradingportföljen (not 29 i
årsredovisningen för år 2008 och not 27 i årsredovisningen för år 2009).
Det rapporterades att Risk hade genomfört en avstämning av volatiliteten i portföljen

(teoretisk) mot marknadens (implicit) med Trading, och dessutom genomfört en
gängse marknadsvärdering per årsskiftet. Avstämningarna hade inte lett till några
Sid 1160
resultatjusteringar. Därtill hade Risk utfört ytterligare värderingskontroller avseende

teoretisk och implicit volatilitet inför årsskiftet. I samband med en avstämning den 21
december 2009 hade ODAX med lösen i januari, mars, juni och december 2010
särskilt diskuterats och Fredrik Crafoord ändrade värderingen för mars efter mötet.
Inför balansdagen hade detsamma gjorts för januari. Januari föll därefter in under aktiv
marknad enligt de riktlinjer som hade föreslagits efter diskussionerna med KPMG.
Vid styrelsemötet redovisades en PM som ingående beskrev hur granskningen av

Tradingportföljens värdering hade utförts. Risk konstaterade sammanfattningsvis att
Tradings värdering av aktivt handlade och korta optioner i princip följde marknadens
värdering. Optioner som inte var föremål för aktiv handel (och därmed saknade
representativ prisbild) uppgavs värderas utifrån en teoretisk modell vars volatilitet i
viss mån skiljde sig från marknadens. Risk angav emellertid att den inte avstyrkte
någon av Tradings värderingar.
Risk rapporterade att en uppdatering av IKU beräknades vara färdig under veckan och
att FI hade aviserats om att uppdateringen skulle lämnas in den 29 januari 2010.
I riskrapporten angavs att Risk hade tagit del av och kommenterat ATOS slutrapport
angående granskningen av Risk. Kommentarerna hade gåtts igenom tillsammans med
VD och skulle sammanfattas i en särskild bilaga till Revisionskommittén. Risk
noterade att de bedömde att det inte förelåg någon risk för sammanblandning av gamla
och nya roller som skulle kunna påverka funktionens oberoende. Det angavs även i
riskrapporten att Agnetha Norgren bedömde att bemanningen var otillräcklig med
hänsyn till utvecklingen mot mer proaktivt arbete för Risk.
I rapporten från Revisionskommittén angavs att kommittén, inför offentliggörandet av

resultatet för år 2009, hade prioriterat kontakten med bolagets externa revisorer och
arbetet med att säkerställa en korrekt och fullständig extern ekonomisk rapportering.
Det svåra värderingsområdet i rörelsen och bokslutet uppgavs vara tradingverk-
samheten. Det rapporterades att det redovisades ett underskott om 49 mkr för det fjärde
Sid 1161
kvartalet, vilket uppgavs vara väsentligen hänförligt till avvecklingsportföljen. Den

kvarvarande portföljen hade dock minskat i omfång och förfallet i slutet av januari
hade inte gett någon större resultateffekt. Det framgick av rapporten att värdet av
innehavda placeringar redovisades på ett sätt som avvek från IFRS-standarden, men att
kärnpunkten angavs vara hur begreppet aktiv marknad skulle definieras. Dessutom
meddelades att den metod som användes hade accepterats av de externa revisorerna
under förutsättning att den liksom tidigare beskrevs på ett utförligt sätt i årsredo-
visningen och att de olika stegen i värderingsprocessen successivt dokumenterades och
visade ett konsekvent beteende över tid.

Dagen därpå, den 29 januari 2010, höll HQ AB sitt första styrelsemöte för året. Mikael
König rapporterade i VD-rapporten om ett minskat rörelseresultat för koncernen i dess
helhet. Det framgick att det var Investment Banking-segmentet (innehållande Trading)
som drog ner resultatet. Mikael König presenterade en graf som utvisade att den till-
gängliga likviditeten hade legat över tröskelvärdet i princip hela perioden sedan slutet
av år 2009. En annan graf visade att Trading genererat positiva resultat under perioden
januari till augusti 2009, och att förlustresultat uppkommit därefter. Varken Mikael
Königs presentation eller vad han visade gav några signaler om att det skulle vara
något fel med tradingen. I bokslutskommunikén för år 2009, som antogs av styrelsen
och bilades styrelseprotokollet, kommenterade Mikael König att Trading avvek från en
annars stark utveckling med ett negativt rörelseresultat om -29 mkr för helåret 2009.
Detta förklarades bero på försämrade förutsättningar att bedriva traditionell market
making. Koncernens kapitaltäckningsgrad angavs uppgå till 16 procent, överstigande
såväl legala som internt satta krav.
Johan Dyrefors deltog på mötet och rapporterade från revisionen för år 2009. Det
informerades att revisionen hade utförts av samma centrala team som föregående år,
och att specialister inom IT, IFRS och värdering hade deltagit. Under året hade
KPMG, utöver revisionen, genomfört särskilda granskningar av bl.a. den interna
Sid 1162
kontrollen (under september–oktober) samt redovisningen av finansiella instrument

(under november och januari månad).
KPMG:s kommentar till de angivna värderingsprinciperna var följande:

”HQ Banks ledning är medveten om att principerna innebär ett visst avsteg från
en bokstavstolkning av IAS principer men bedömer att en tillämpning av
principerna ger en rättvisande bild av tradinglagrets marknadsvärde (”fair
value”)”.
KPMG konstaterade även att Banken var transparent och att Banken beskrev
tillämpade principer i den externa finansiella rapporteringen och de osäkerhetsfaktorer
som fanns vid värderingen av tradinglagret. Det noterades dock viss utvecklings-
potential beträffande beskrivningarna för att ”ge läsaren ytterligare förståelse för de
subjektiva inslag som finns (och som måste finnas) och den stora påverkan som vissa
antaganden har på värderingen”. Curt Lönnström och Thomas Erséus fick därmed
klartecken från revisorerna att allt var i sin ordning med den externa rapporteringen.
Någon anledning att ifrågasätta detta fanns inte. KPMG anförde dessutom slutligen att
det i samband med revisionen inte hade noterats några väsentliga avvikelser från de
beskrivna principerna.
Någon notering rörande antalet instrument som saknade pris i marknaden och eventuell
Edge i Tradingportföljen gjordes inte av KPMG.
I den sammanfattande bedömningen angav KPMG att HQ-koncernen hade instruk-

tioner och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten, att förslag till förbättringar
löpande beaktades av HQ-koncernen samt att bokslutet och bokslutskommunikén var
av god kvalitet.
På mötet beslutade styrelsen att föreslå en utdelning om 6 kr per aktie (dvs. en utdel-
ning i underkant liksom föregående år).
Sid 1163
Styrelsemöte per capsulam i Banken den 26 februari 2010

Nästa styrelsemöte i Banken hölls per capsulam den 26 februari 2010 och avsåg endast
fastställande av Bankens ersättningspolicy samt ersättningar till anställda.
Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 8 mars 2010

Den 8 mars 2010 hölls ett styrelsemöte per capsulam i HQ AB. Styrelsen beslutade att
utfärda kallelse till årsstämma den 15 april 2010 och om ett antal förslag till den-
samma. Styrelsen fastställde även lydelsen i ett yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL.
Styrelsen i HQ AB undertecknar årsredovisningen den 11 mars 2010

Den 11 mars 2010 undertecknade styrelsen i HQ AB årsredovisningen för räkenskaps-
året 2009. Samma dag lämnade Johan Dyrefors ren revisionsberättelse för samma
period.
Styrelsemöte i Banken den 13 april 2010

Mikael König lade fram en ekonomi- och finansrapport. Av den framgick att Invest-
ment Banking-segmentet tyngde resultatet i koncernen som helhet pga. förluster inom
Trading. Dittills under året uppvisade Trading en förlust om ca 20 mkr. Mikael König
informerade att den tillgängliga likviditeten per den 31 mars 2010 uppgick till 916
mkr, ca 58 mkr över det framräknade tröskelvärdet för lägsta tillgängliga likviditet.
En riskrapport lades fram. Av denna framgick att likviditeten under Q1 hade påverkats
positivt av stabil inlåning, men att Trading använde en stor del av likviditeten till att
ställa säkerhet. Det informerades att SEB Futures ställt ytterligare krav på säkerhet
med hänsyn till att SEB inte ansåg att Eurex säkerhetsberäkning var tillräcklig. Fr.o.m.
den 23 februari 2010 angavs SEB:s extrakrav ingå i Eurex totala säkerhetskrav.
Risk redovisade limitutnyttjande för bl.a. Trading för perioden 15 januari 2010 – 31
mars 2010. Agneta Norgren påpekade att antalet överdragningar av limiter var för
stort. Av bilagor till riskrapporten framgick att limiten för O/N-risk överskridits vid 25
tillfällen, att limiten för nettoexponering överskridits vid elva tillfällen och att
bruttosäkerhet överskridits vid tre tillfällen. Som vid tidigare rapporttillfällen angav
Sid 1164
Agneta Norgren att styrelsen löpande hade underrättats om Tradingportföljens

ställning och resultat. En tabell över Tradings dagsresultat under perioden 4 januari
2010 till 31 mars 2010 var bilagd Risks rapport. Styrelsen beslutade inte om någon
justering av limiter.
Sammanfattningsvis fann Risk att Trading, liksom tidigare, i stort följde marknadens
värdering för aktivt handlade och kortdaterade optioner, och använde sig av en
teoretisk modell vid värdering av optioner som inte var föremål för aktiv handel. Vid
tankningen av portföljen som gjordes vid balansdagens slut framgick skillnader mellan
teoretisk och implicit volatilitet för vissa optioner, i vilka fall Risk angav att den inte
kunde verifiera Tradings värdering, utan istället rekommenderade att värderingen i
vissa fall justerades upp och i vissa fall ner. Rörande de flesta granskade optionerna
angav Risk däremot att den inte avstyrkte Tradings värdering.
I bilaga till styrelseprotokollet gjordes ett tillägg daterat den 20 april 2010. Av detta
framgick att
”[d]en 13 april gav Mikael König och Stefan Dahlbo Risk ett uppdrag att
särskilt granska värderingen av ODAX D6300 genom att kontrollera resultatet
av den transaktion som gjordes den 31 mars 2010 kl. 16:22. Transaktionen, ett
köp av 5 000 kontrakt, resulterade i en orealiserad värderingsvinst på ca 11,2
mkr per den 31 mars 2010. Den totala resultateffekten blir enligt alternativ 2b)
nedan om april justeras för det orealiserade resultatet av denna transaktion”.
Den totala resultateffekten summerades till 7,5 mkr.
I riskrapporten informerade Agneta Norgren att kapitaltäckningsgraden hade ökat

något sedan årsskiftet och att den numera uppgick till 18 procent.
I riskrapporten informerades även att IKU hade lämnats till FI den 29 januari 2010 och
att FI den 22 februari 2010 hade återkommit med önskemål om ytterligare svar och
förtydliganden rörande dels stresstest och beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker,
Sid 1165
dels operativa risker. Det angavs att Mattias Arnelund och Agneta Norgren hade träffat
FI och därvid rett ut vissa av frågorna, och att svar lämnats till FI den 24 mars 2010.
I Revisionskommitténs rapport informerades att Tradings resultat per kvartalsskiftet

utgjorde en förlust om ca 6 mkr, varav avvecklingsportföljen stod för ca -21 mkr. Det
meddelades att en utförligare rapport om detta skulle lämnas på styrelsemötet. I
rapporten framgick även att årsredovisningarna var färdigställda och att de kommen-
tarer och förslag som revisorerna lämnat, skulle beaktas i det fortsatta arbetet.
På mötet ägnades även tid åt rapportering från Kredit, Compliance och Juridik och
genomgång av internrevisorernas rapport avseende det första kvartalet 2010. Av bilaga
till kreditrapporten framgick att inga exponeringar översteg den tillåtna gränsen om 25
procent av kapitalbasen. Vid mötets avslutande meddelade Stefan Dahlbo att vissa
frågor, bl.a. rörande Tradingportföljen, skulle handläggas under hand av styrelse-
ledamöterna de närmaste dagarna.

Den 15 april 2010 hölls årsstämma i HQ AB. Stämman fastställde års- och koncern-
redovisningen för verksamhetsåret 2009; fastställde den föreslagna vinstdispositionen
och beviljade styrelsen och VD ansvarsfrihet.

Samma dag som årsstämman hölls ett styrelsemöte i HQ AB. Catharina Lagerstam
deltog på mötet som adjungerad ledamot. Mikael König föredrog VD-rapporten. Av
rapporten framgick att likviditeten hade legat över tröskelvärdet under hela perioden
januari – mars 2010; att kapitaltäckningen under fjärde kvartalet 2009 uppgick till 16
procent och att Trading under mars 2010 haft ett negativt ackumulerat rörelseresultat
om ca 20 mkr. I materialet presenterades en graf över Tradings intäkter under 2009
jämfört med intäkterna under 2010 och en graf över utvecklingen i Tradingportföljen
under perioden Q1 2009 – Q1 2010.
Sid 1166
Sedan Bankens Tradingportfölj hade diskuterats uppdrog styrelsen åt Stefan Dahlbo,

Catharina Lagerstam och Curt Lönnström att såsom särskild arbetsgrupp vid behov
biträda Mikael König i handläggningen av de frågor som rörde portföljen. Vidare
diskuterade styrelsen behovet av att bilda olika processgrupper för att utveckla och
tydliggöra strategier och mål i koncernen.
4.10.3.8.5 Efterföljande händelser
Extrainsatt styrelsemöte i HQ AB den 17 maj 2010

Den 17 maj 2010 hölls ett extrainsatt styrelsemöte i både Banken och HQ AB, vilket
såvitt gällde de första tre punkterna på dagordningen hölls samordnat för de båda
styrelserna. I protokollen antecknades att det extra styrelsemötet var påkallat för att
behandla frågor rörande ett eventuellt behov att i den rådande marknadssituationen
vidta åtgärder för att reducera risken i den del av Tradingportföljen som var under
avveckling.
Curt Lönnström upplyste styrelserna om att han hade informerat Johan Dyrefors om
bakgrunden till de extra styrelsemötena.
På mötet redogjorde Mikael König för hur förändrade marknadsförutsättningar påver-

kade bedömningen av den del av Tradingportföljen som var under avveckling. Han
meddelade att kapitalbasen tålde ytterligare förluster om 250-300 mkr och redogjorde
för kontakterna med SEB angående deras bedömning av exponeringen.
Mikael König föreslog att avvecklingen i möjligaste mån skulle forceras genom att
vissa positioner omedelbart skulle stängas (vilket bedömdes kunna medföra en negativ
resultateffekt om ca 50-75 mkr mot att omfångsrisken därvid bedömdes minska) samt
att resterande positioner successivt skulle avyttras över tid med slutpunkt senast i
januari 2011 (vilket bedömdes kunna medföra ett negativt resultatutfall om ca 0-500
mkr, varvid ambitionen var att så mycket som möjligt skulle genomföras under andra
kvartalet 2010, dvs. under maj och juni månad).
Sid 1167
Styrelserna beslutade att avvecklingen skulle ske i enlighet med Mikael Königs förslag
och betonade vikten av att FI snarast möjligt skulle informeras om styrelsernas beslut
och de förhållanden som beslutet grundades på.
Mikael König och Stefan Dahlbo fick i uppdrag av styrelserna att snarast möjligt ta
fram en plan för såväl extern som intern kommunikation för om och när sådan
kommunikation kunde bli aktuell beroende på den vidare marknadsutvecklingen och
utfallet av genomförda avvecklingsåtgärder samt att i samråd med Lenner & Partners
ta fram en plan för åtgärder till stärkande av kapitalbasen om det skulle fordras för att
upprätthålla förtroendet för HQ AB/Banken.
På mötet väckte Catharina Lagerstam frågan om förhållandena var sådana att det fanns
anledning att ompröva de principer som tillämpades för värderingen av Trading-
portföljen. Sedan frågan diskuterats beslutade styrelserna att det för närvarande inte
fanns skäl att ompröva värderingsprinciperna. Catharina Lagerstam anmälde avvikande
uppfattning. Under förutsättning att styrelsens beslut i frågan var rätt hade hon emeller-
tid ingenting att invända mot besluten i övriga frågor.
På styrelsemötet i Banken beslutades dessutom att ansvaret för avvecklingsportföljen

skulle omfördelas på så vis att Tamer Torun fick ansvaret för avvecklingen och Fredrik
Crafoord endast skulle bistå honom med analys och råd. Curt Lönnström fick upp-
draget att kontakta Johan Dyrefors och informera om dagens beslut.
Styrelsen i Banken beslutade vidare att Mikael König och Stefan Dahlbo skulle
ansvara för att FI fick adekvat information, att Richard Berlin skulle se till att möte
bokades med FI, att Stefan Dahlbo skulle ansvara för kontakterna med Lenner &
Partners, samt att Mikael König skulle ansvara för framtagandet av en plan för extern
och intern kommunikation samt att ledningsgruppen informerades. Mikael König fick
även i uppdrag att se över behovet av ytterligare eskalering av erforderliga åtgärder.
Sid 1168
4.10.3.8.6 Särskilt om Revisionskommittén

HQ AB inrättade Revisionskommittén den 28 januari 2005. Revisionskommittén har
ambitiöst utfört sitt uppdrag i enlighet med kod, lag och instruktioner. I Revisions-
kommitténs möten har deltagit de tjänstemän som varit relevanta för dess uppdrag.
Ordningen i Revisionskommitténs arbete har varit mycket god. Den information som
Revisionskommittén har inhämtat från revisor har tagits om hand på ett aktsamt sätt.
Protokoll från Revisionskommittén, som har upprättat av Mattias Arnelund, visar

vilken information som Curt Lönnström har erhållit. Curt Lönnström har inte fått
insikter genom arbetet i Revisionskommittén som medfört att han i något hänseende
har varit oaktsam. Curt Lönnström har i styrelsen för HQ AB och i styrelsen för
Banken korrekt rapporterat från Revisionskommittén.
Möte i Revisionskommittén den 24 januari 2007

Agneta Norgren redogjorde för den granskning som genomförts beträffande order-
hanteringen inom Private Banking. Agneta Norgren redogjorde även för granskningen
av värdepappersavstämningar av fonder.
Revisionskommittén behandlade ännu inte påbörjade projekt; granskning av sam-

arbetsavtal, fördjupad granskning av lokala ryska aktier, granskning av dokumentation
av felaffärskonton, och granskning av distribution – försäkringsförmedling.
Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionskommittén vid HQ AB:s styrelsemöte

den 31 januari 2007 (se ovan Styrelsemöte i HQ AB den 31 januari 2007). Vid
Bankens styrelsemöte den 1 februari 2007 lämnades ingen rapport från Revisions-
kommittén (se ovan Styrelsemöte i Banken den 1 februari 2007).
Möte i Revisionskommittén den 27 mars 2007

Vid mötet behandlades avslutade granskningsuppdrag och pågående projekt, liksom
definierade men ännu inte påbörjade projekt. Patrik Enblad var angelägen om att
påbörjade och tidigare definierade projekt skulle slutföras innan nya projekt drogs
igång. En fråga om internrevision behandlades. KPMG hade haft synpunkter på den
Sid 1169
interna kontrollen inom HQ Fonder. Det redogjordes för avstämningar och revisions-
planering.

den 30 mars 2007 och vid Bankens styrelsemöte den 2 april 2007. Vid Bankens
styrelsemöte den 21 maj 2007 fanns inget att rapporterna från Revisionskommittén,
som inte hade hållit något nytt möte.
Möte med Revisionskommittén den 29 maj 2007

Revisionskommittén höll ett möte den 29 maj 2007. Samma dag hölls ett styrelsemöte
i HQ AB där Curt Lönnström redogjorde för projekt inom Revisionskommittén inne-
fattande orderhantering, avstämningsfrågor, värderingsfrågor, diskretionära för-
valtningsformer, avgiftsstrukturer i samarbetsavtal, rutiner hänförliga till nya aktier,
anställdas affärer m.m.
Möte med Revisionskommittén den 13 augusti 2007

Patrik Enblad informerade om en händelse inom tradingverksamheten, nämligen att en
anställd hade medvetet manipulerat ORC i syfte att minska omfånget av portföljen och
härigenom minska risken. Patrik Enblad meddelade också att en utredning hade startats
för att utreda vad som hade skett och vad som skulle göras för att förhindra liknande
händelser framgent. Det antecknades att det vid mötestillfället inte fanns något som
tydde på att händelsen lett till att man överträtt vare sig styrelsemandat eller externa
regler. Vidare antecknade att Patrik Enblad avsåg att informera styrelsen i HQ AB
senare samma dag.
Detta togs alltså på största allvar av VD. Hög etik och regelefterlevnad var ledord.
Avslutade granskningsuppdrag och definierade projekt behandlades. Det beslutades att

fokusera på att slutföra granskningen av diskretionär förvaltning. Förslag på nya
uppdrag behandlades.
Sid 1170
Agneta Norgren informerade kortfattat kring Risks kontroller kopplade till Trading.
Det antecknades att volatiliteterna granskades löpande sedan en tid tillbaka och att
”avvikelser” rapporterades till VD Patrik Enblad efter genomgång med chefen för
Trading. Vidare angavs att samtliga slutsatser dokumenterades.
Senare samma dag hölls ett styrelsemöte i Banken. Agneta Norgren och Curt Lönn-
ström redogjorde för vad som förekommit på senaste mötet med Revisionskommittén.
Curt Lönnström förklarade att man avsåg att granska det nya systemet för fond-
administration samt att man behandlat frågor som rörde bedömningen av volatiliteten i
Tradingportföljen. Agneta Norgren redogjorde före en s.k. ”felaffär” som hade
innefattat en felaktig försäljning av kunders teckningsoptioner i Vostok Nafta med
åtföljande förlust för Banken till följd av ofördelaktig kurs vid Bankens teckningsköp i
syfte att hålla berörda kunder skadelösa.
Även i HQ AB hölls ett styrelsemöte den 13 augusti 2007. Curt Lönnström lämnade
där en redogörelse för Revisionskommitténs arbete.
Möte med Revisionskommittén den 8 oktober 2007

Vid mötet redogjorde Agneta Norgren för granskningsuppdrag. Stefan Dahlbo efter-
frågade en brainstorm kring ämnet ”Vad hade man gjort för att dölja en dålig affär”.
Stefan Dahlbo uppmanade till kreativt tänkande och att exempelvis mer erfarna
handlare skulle engageras i detta. Agneta Norgren kommenterade att felaffärer var av
en annan karaktär. Hon tog upp frågan om avstämning avseende externa fonder, som
hon ansåg vara en stor risk.
Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionskommittén vid Bankens styrelsemöte

samma dag. Genom Revisionskommitténs rapport informerades att Risk, Juridik och
Ekonomi hade gått igenom FI:s beslut rörande Carnegie och att dessa hade bedömt att
HQ-koncernens rutiner, uppföljning, övervakning och kontroll var adekvata i relation
till de synpunkter som FI framfört i beslutet rörande Carnegies tradingverksamhet.
Dessutom informerades att projektet med analys av felaffärskontona var i det närmaste
Sid 1171
avslutat, att Juridik hade systematiskt i matrisform gått igenom de förändringar som
krävdes med anledning av MiFID. Vidare informerades att den inträffade incidenten
med överskridna internlimiter inom Trading hade rapporterats till FI, som med
anledning därav skulle göra ett platsbesök.
Vid HQ AB:s styrelsemöte den 17 oktober 2007 redogjorde för Revisionskommitténs

arbete på i all väsentligt samma sätt som i Banken.
Möte med Revisionskommittén den 8 januari 2008

Vid mötet diskuterades ett antal olika granskningsområden.
Agneta Norgren redogjorde för KPMG:s granskning inom ramen för internkontroll-
granskningen. En kort diskussion fördes kring värderingen av trading och mandat. Curt
Lönnström poängterade att det givet nuläget var viktigt att Trading inte överskred
givna mandat och limiter.
Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionskommittén vid Bankens och HQ AB:s
styrelsemöte den 31 januari 2008. I Revisionskommitténs rapport angavs att det
utökade risk- och omfångsmandatet gjorts i syfte att möjliggöra en ordnad och risk-
minimerande successiv avveckling av Tradingportföljen. Av rapporten framgick bl.a.
följande. Årsbokslutet innehåller inga bedömningsposter som av ledning eller revisorer
är ifrågasatta. Tradingportföljens värdering har granskats dels efter väsentlighets-
princip, dels med stickprov. Metoderna för riskkontroll och de underliggande mate-
matiska modellerna har granskats av KPMG:s avdelning för Financial Risk Manage-
ment (FRM). Granskningen har inte föranlett någon kritik. Särskild granskning har
genomförts av de volatilitetsantaganden som används vid värdeberäkningen på
onoterade eller nästan onoterade innehav. För att möjliggöra en ordnad och risk-
minimerande successiv avveckling av Tradingportföljen har styrelsen utökat risk-
mandat och omfångsmandaten för Trading. Vissa överdrag utöver dessa limiter har
också efter kontakter mellan ordförande och ledning accepterats. Per den 29 januari
fanns inget överskridande av limiterna.
Sid 1172
Möte med Revisionskommittén den 9 april 2008

Vid mötet rapporterades avslutade granskningsuppdrag och pågående projekt, liksom
definierade ännu inte påbörjade projekt. Förslag på nya uppdrag noterades.
Möte med Revisionskommittén den 11 juni 2008

Stefan Dahlbo efterfrågade en ansats att basera granskningen på att identifiera väsent-
liga risker och efterfrågade om man hade kontrollsysten som tar hand om detta. Vidare
efterfrågades registeranalyser i syfte att identifiera avvikande mönster.
Det diskuterades om man skulle binda upp ATOS för två år, men Curt Lönnström
poängterade vikten av att varje granskningsansats utfördes av den som var bäst lämpad
för uppgiften.
Agneta Norgren gick igenom utkast till nytt mandat för Trading. Curt Lönnström
poängterade vikten av att identifiera vilka risker som var acceptabla och att mandaten
skulle utformas därefter. Curt Lönnström uttryckte att det sedan skulle vara fullständigt
oacceptabel att mandatet överträddes.
En granskningsinsats rörande Bankens vinstandelsstiftelse redovisades. Syftet med

resultatandelsstiftelsen var att stimulera anställda till extra insatser genom att låta
anställda ta del av vinsten. Granskningsuppdraget leddes av Henning Isoz, som är den
ledande experten på stiftelser i svensk rätt.
styrelsemöten den 16 juni 2008. Av rapporten framgick bl.a. följande.
”Den oberoende finanskonsulten ATOS har genomfört en förstudie avseende
möjlig extern granskning av områden som ligger utanför juridik och redo-
visning/bokslut. [..] Inom HQ Fonder har det framkommit att vissa fonder inte
har hanterats enligt regelverket. En särskild utredning pågår inom avdelning
Juridik. Det kan inte uteslutas att FI kommer att rikta kritik mot hanteringen.
En diskussion om organisationsförändringar har initierats och förslag till
ändringar presenteras inom kort. En granskning av HQ:s vinstandelsstiftelser
Sid 1173
visar vissa brister i formalia och vad avser investeringsstrukturen. HQ:s

stiftelseexpert utreder på vilket sätt korrigering kan ske. Tradingen har under
våren överskridit de limiter som uppställts för verksamheten. Dessa
överskridanden har på daglig basis rapporterats och diskuterats och vid ett
flertal tillfällen har tillfälliga limiter lämnats i avsikt att skapa möjligheter för
en ordnad övergång till en ny inriktning för tradingverksamheten. Styrelsen
kommer att fatta ett nytt beslut om tradingens inriktning och vilka olika limiter
som ska gälla med hänsyn dels till den nya inriktningen dels med hänsyn till
kapitaltäckningsreglerna och den tillgängliga kapitalbasen”.
Det rapporterades dessutom att Revisionskommittén hade beslutat att vissa områden
återkommande skulle granskas.
Möte med Revisionskommittén den 10 september 2008

Agneta Norgren informerade att de ”findings” som identifierats vid granskningen av
fondordersystemet hade följts upp utan anmärkning. I anslutning till detta tog Stefan
Dahlbo och Curt Lönnström upp vikten av att fonder och kundregister avseende fonder
som skulle överföras till OPM var under kontroll inför överföringen.
Under övriga frågor behandlades tradingmandatet. Curt Lönnström lyfte frågan om det
nya mandatet inom tradingverksamheten efterföljdes. Agneta Norgren meddelade att
det skett en överträdelse som flaggades upp innan, men hon konstaterade att ”slut-
satsen är att tradingen väsentligen bättre följer det nya mandatet”. Stefan Dahlbo
anmärkte att det var viktigt att löpande (varje dag) följa parameterersättning och följa
upp väsentliga avvikelser. Det fördes också en kort diskussion om Risk inom ramen
för den löpande kontrollen avseende Trading skulle genomföra transaktionsgranskning.
Syftet med detta skulle vara att identifiera transaktioner i eventuellt felprissatta
instrument sker med ”dold” motpart. Curt Lönnström framförde önskemål om att
KPMG skulle verifiera tradingvärdering ur ett konsistensperspektiv inför årsskiftet.
Det beslutades att Mattias Arnelund skulle kontakta KPMG i frågan.
Sid 1174
styrelsemöten den 12 september 2008. Det rapporterades att Trading, sedan det förra
rapporttillfället, legat inom de nya limiter som fastställts.
Möte i Revisionskommittén den 3 november 2008

ATOS oberoende granskning av Compliance behandlades. Det beslutades att imple-
mentera föreslagna punkter i enlighet med ATOS sammanfattande rekommendationer.
Compliances organisation diskuterades.

den 17 november 2008. HQ AB:s styrelseledamöter tillställdes Curt Lönnströms
rapport den 19 november 2007. Som framgår av rapporteringen från Revisions-
kommittén skulle ATOS ta sig an granskningen av Risk och Kredit.
I Revisionskommitténs rapport angavs att förutsättningarna för tradingverksamheten

försämrats på grund av finanskrisen och förtroendebristen i systemet, vilket lett till ett
väsentligt större kapitalbehov. Det informerades att noggranna studier av effekterna på
koncernens likviditet skulle utföras. En oberoende värdering av Tradingportföljen
skulle även göras i samarbete med revisorerna före årsskiftet.
Möte i Revisionskommittén den 16 december 2008

Revisionskommittén höll möte den 16 december 2008.

den 16 december 2008 och vid HQ AB:s styrelsemöte den 19 december 2008.
Möte i Revisionskommittén den 27 januari 2009

Vid mötet behandlades ett förslag till ny arbetsordning för Revisionskommittén.

den 29 januari 2009. Det noterades också i rapporten att Revisionskommittén i fort-
sättningen, med hänvisning till den terminologi som användes i Svensk kod för
Sid 1175
bolagsstyrning, borde benämnas ”Revisionsutskottet” [tingsrätten använder dock även

fortsättningsvis Revisionskommittén]. Det angavs att en av bokslutets huvudfrågor var
värderingen av Tradingportföljen. Värderingen angavs ha gjorts med oförändrade
principer, innebärande bl.a. att långa optioner hade värderats enligt teoretisk modell
eftersom relevanta marknadsvärden saknats. Det angavs att revisorerna hade accepterat
detta redovisningssätt under förutsättning att det beskrevs utförligt och att känslighets-
beräkningar redovisades i årsredovisningen. I rapporten angavs också att en beräkning
av kapitaltäckningsbehovet efter genomförda företagsförvärv och den successivt
ändrade inriktningen på tradingverksamheten visade att koncernens kapitaltäckning var
i enlighet med de finansiella målen trots den ökade omslutningen. Det angavs också att
den oberoende granskningen av Risk skulle anstå till dess att fusionen mellan Banken
och HQ Direct hade avslutats.
Möte i Revisionskommittén den 23 mars 2009

Vid mötet behandlades integrationen av HQ Direct. Curt Lönnström frågade om
eventuella risker i samband med flyttar av olika verksamheter var identifierade och
omhändertagna. Han fick beskedet att processen flöt på enligt plan och att risken för
problem bedömdes som liten.
Det noterades att Revisionskommittén tillsänts en promemoria från Mattias Anjou

angående Bankens möjligheter till insyn, internrevision och riskkontroll inom
Alternativa Investeringar. KPMG:s internrevisionsrapport för HQ Fonder genomgicks.
Av protokollet framgår att ”Rapporten har varit uppe på HQ Fonders styrelsemöte och
VD (Hans Hedström) har tagit tag i de problem som lyfts fram” och att VD och Risk
avsåg att ha ett möte med KPMG och gemensamt gå igenom rapporten.

den 24 mars 2009 och HQ AB:s styrelsemöte den 3 april 2009. ATOS skulle under
andra halvåret 2009 inleda en granskning av Finans och Ekonomi.
Möte i Revisionskommittén den 2 juni 2009

Revisionskommittén höll möte den 2 juni 2009.
Sid 1176

den 5 juni 2009.
Informellt möte i Revisionskommittén den 18 september 2009 och möte i

Revisionskommittén den 5 oktober 2009
Curt Lönnström föredrog rapport från Revisionskommitténs möte den 5 oktober 2009
vid HQ AB:s styrelsemöte den 12 oktober 2009 och vid Bankens styrelsemöte den
13 oktober 2009.
Möte i Revisionskommittén den 18 november 2009

Margareta Edin lade fram en metod för kartläggning av intressekonflikter som
Revisionskommittén ställde sig positiv till.
Mattias Arnelund lämnade återkoppling angående KPMG:s genomgång av den interna

kontrollen. Slutrapport hade ännu inte lämnats, men utifrån ett rapportutkast noterades
att inga allvarliga brister hade identifierats i samband med genomgången av den
interna kontrollen.

den 25 november 2009. I den meddelades att KPMG hade gått igenom den interna
kontrollen utan att lämna några väsentliga anmärkningar; att värderingen av Trading-
portföljen i likhet med tidigare år hade varit föremål för en mer djupgående analys;
samt att omständigheten att den gamla portföljen inte var helt avvecklad hade lett till
en diskussion kring principer och rutiner avseende teoretisk värdering.
Curt Lönnström lämnade rapport vid HQ AB:s styrelsemöte den 1 december 2009. I
samband därmed informerade Mikael König att Margareta Edin, en av Bankens
Compliance Officer med lång revisionserfarenhet, hade utsetts till huvudansvarig för
Bankens internrevision.
Sid 1177
KPMG:s rapport avseende Revisionskommittén

KPMG gick igenom och utvärderade Revisionskommitténs arbete under år 2009. Detta
var en del av KPMG:s förvaltningsrevision. Peter Svensson utarbetade en rapport den
19 december 2009. Av rapporten framgår som slutsats att Revisionskommittén hade
belyst relevanta frågeställningar i sina protokoll, i synnerhet frågan om värdering av
Tradingportföljen som under höstens möten tydligt hade framgått i rapporterna. Vidare
framgår att informationsgivningen till styrelsen rörande redovisnings- och revisions-
frågor således bedömdes vara ändamålsenlig i HQ-koncernen.
Curt Lönnströms noteringar efter samtal med Johan Dyrefors den 25 januari
2010
Curt Lönnström gjorde noteringar efter ett samtal med Johan Dyrefors den 25 januari
2010. Av dessa framgår att Curt Lönnström hade frågat om Johan Dyrefors inför
Revisionskommitténs sammanträde (den 27 januari 2010) hade några kommentarer
kring bokslutet. Vidare noterades följande.
”Flertalet enskilda instrument är kollade. Stor differens mot de spridda
marknadsnoteringar som finns. Revisorerna kommer inte att ha synpunkter på
kommunikén, där ingen kommentar behövs, eller på årsredovisningen så länge vår
värderingsprincip är fullständigt beskriven”.
Möte Revisionskommittén den 27 januari 2010

Agneta Norgren föredrog värderingsprocessen för Tradingportföljen. Det noterades i
protokollet att ”[p]rinciperna följer värdering till verkligt värde enligt IAS 39. En
förutsättning är givetvis förekomsten av observerbara priser som kan anses
representativa”. Av föredragningen framgick dessutom att regelverket kräver vissa
ställningstaganden och definitioner från företagets sida, däribland gällande aktiv
marknad. Agneta Norgren redogjorde för definitionen av aktiv marknad. Det an-
tecknades att ”KPMG har inte haft några invändningar mot ovanstående redo-
visningsprincip ej heller värderingen av tradingens portfölj per 31 december 2009”.
KPMG anslöt till mötet och föredrog den granskning som genomförts under året med
tyngdvikt på årsbokslutet och IT-revision.
Sid 1178

den 28 januari 2010 och vid HQ AB:s styrelsemöte den 29 januari 2010. I rapporten
angavs att kommittén, inför offentliggörandet av resultatet för år 2009, hade prioriterat
kontakten med bolagets externa revisorer och arbetet med att säkerställa en korrekt och
fullständig extern ekonomisk rapportering.
Möte i Revisionskommittén den 12 april 2010

Revisionskommittén höll möte den 12 april 2010.

den 13 april 2010 och vid HQ AB:s styrelsemöte den 15 april 2010. Det informerades
att Tradings resultat per kvartalsskiftet utgjorde en förlust om ca 6 mkr, varav
avvecklingsportföljen stod för ca -21 mkr.
Sid 1179
4.11 Johan Piehl
4.11.1 Grunder
4.11.1.1 Invändningar mot det sätt käranden har lagt upp sin talan
Käranden har inte avgett en grund för talan mot Johan Piehl. Inför huvudförhandlingen
fanns ingen konkret grund avgiven för kärandens talan mot Johan Piehl. Den s.k. HQ-
översikten utgjorde endast en övergripande sammanfattning. Denna brist i kärandens
talan har inte på något sätt läkts under huvudförhandlingen utan har snarast förvärrats.
Käranden har inte heller avgett några individualiserade påståenden när det gäller Johan
Piehls ansvar. Avsaknaden av individualiserade påståenden preciserade i tid och rum
visar att käranden inte har angett någon konkret grund för käromålet mot Johan Piehl.
Därtill kommer att tingsrätten också rimligen måste pröva om den onda tron, så som
käranden har påstått, utgör en omständighet som verkligen orsakat den påstådda
skadan, dvs. kravet på orsakssamband.
Eftersom det är frågan om talan mot elva svarandeparter, dvs. egentligen elva mål som
handläggs i en rättegång, måste tingsrätten göra en sådan separat prövning för varje
svarandepart och redovisa sitt ställningstagande i varje mål, även för Johan Piehl. Den
svenska rättsordningen tillåter inte att domstolar gör kollektiva bedömningar och en
kollektiv prövning av ansvar.
4.11.1.2 Grunder för bestridandet
4.11.1.2.1 Inledning
Johan Piehl ansluter sig till samtliga angivna bestridandegrunder i målet, med undan-
tag för vad som skulle anses vara revisorsunikt/revisorsspecifikt och i övrigt med det
som – i förekommande fall – uppenbart strider mot hans huvudsakliga inställning i
målet eller som uppenbart inte berör honom. Mot denna bakgrund är Johan Piehls
sammanställning nedan inte uttömmande. Utvecklandet av flera av bestridande-
grunderna kan således återfinnas hos annan svarandepart.
Sid 1180
4.11.1.2.2 Påstådda brister

Johan Piehl har ostridigt inte varit operativ i Banken eller i HQ AB. Det är därför i
stort sett omöjligt för honom att kunna ha en egen uppfattning rörande de påstådda
bristerna som käranden har gjort gällande, t.ex. när det gäller hur de allegat upprättats
som bokförde de målet ifrågasatta transaktionerna och konsekvenserna av detta. Detta
gäller samtliga de av käranden påstådda bristerna, som i samtliga fall har haft sitt
upphov hos någon annan än hos Johan Piehl.
Johan Piehl bestrider förekomsten av påstådda verksamhetsbrister och kapitalbrister

Johan Piehl ifrågasätter dock inte att en efterställd skuldförbindelse om 170 mkr har
ingått i Bankens kalkyl av supplementärt kapital. Den efterställda aktuella skuld-
förbindelsen har bytts ut och förhållandet saknar under alla förhållanden betydelse för
Johan Piehls ansvar.
Johan Piehl bestrider förekomsten av påstådda informationsbrister. Johan Piehl

bestrider att årsredovisningarna har varit felaktiga i något väsentligt hänseende och att
det förelegat någon väsentlig brist i beslutsunderlaget på det sätt käranden har påstått.
Det bestrids att beslutsunderlagen har varit vilseledande.
Johan Piehl bestrider förekomsten av påstådd brist benämnd värdeöverföringar. Johan

Piehl ifrågasätter i och för sig inte att Banken har lämnat koncernbidrag till HQ AB.
Johan Piehl ifrågasätter inte heller att 51 mkr har delats ut från Banken till HQ AB
under 2008. Nämnda förhållanden saknar emellertid betydelse för Piehls påstådda
ansvar.
Johan Piehl bestrider förekomsten av påstådd brist benämnda stora exponeringar,

marknadsförutsättningar och ansträngd likviditet.
Sammanfattningsvis bestrider Johan Piehl att det förelegat brister som medfört
skadeståndsskyldighet. Han bestrider också att brister har förelegat som medfört att
vinstutdelningarna stod i strid med 17 kap. ABL. Vad avser de närmare skälen för
Sid 1181
bestridandena hänvisar Johan Piehl i dessa delar till övriga svarandeparters utvecklade
bestridandegrunder.
Vid tidpunkten för FI:s beslut hade Bankens kapital återställts, Tradingportföljen
avvecklats och styrelsen ställt sina platser till förfogande. FI:s beslut saknar grund.
4.11.1.2.3 Påstådd ond tro

För det fall tingsrätten skulle finna att de påstådda bristerna är för handen bestrider
Johan Piehl att han varit i ond tro om någon av dessa. Johan Piehl har inte känt till de
påstådda bristerna och har inte heller bort känna till dem.
4.11.1.2.4 Återbäring av vinstutdelning

Johan Piehl bestrider att vinstutdelningarna från HQ AB för åren 2007, 2008 och 2009
har skett i strid med aktiebolagslagen.
Bestämmelsen i 17 kap. 3 § ABL innehåller begränsningar mot värdeöverföringar som

har uppställts till skydd för borgenärerna. Syftet är att säkerställa att den buffert som
aktiekapitalet utgör är en reell säkerhet för bolagets fordringsägare. Syftet är inte att
tillförsäkra bolagets aktieägare några värden i aktiebolaget.
De aktuella processerna drivs inte för att tillvarata några borgenärers intressen. Detta är
något som käranden öppet har deklarerat. Käranden saknar nödlidande borgenärer.
Kärandens talan i denna del ska därför inte accepteras av rättsordningen eftersom talan
i praktiken skulle innebära en omfördelning av bolagets tillgångar mellan olika aktie-
ägarkollektiv och inte ersätta någon nödlidande borgenär.
Vid prövning av om en vinstutdelning är förenlig med försiktighetsregeln ska bolagets

verkliga ekonomiska ställning beaktas och alltså inte endast vad som kan utläsas ur
den externa redovisningen. Således ska även dolda övervärden beaktas. Även av detta
skäl bestrider Johan Piehl att vinstutdelningarna har skett i strid med 17 och 18 kap.
ABL.
Sid 1182
Under alla förhållanden bestrider Johan Piehl att han vid tidpunkten för besluten om
och vid mottagandet av vinstutdelningarna, insåg, eller att han bort inse, att vinst-
utdelningarna stod i strid med aktiebolagslagen. Återbetalningsskyldighet kan därför
inte aktualiseras.
De eventuellt olagliga vinstutdelningarna har läkts genom att årsredovisningarna efter

utdelningarna har fastställts för HQ AB och Banken. Alternativt har eventuellt olagliga
vinstutdelningar läkts genom att HQ AB:s större aktieägare under våren och sommaren
2010 och före det att FI fattade beslut rörande Bankens rätt att bedriva verksamhet,
hade återställt Bankens kapital.
Under alla omständigheter bestrids yrkandet om återbärings- och bristtäckningsansvar

då ett sådant ansvar inte kan göras gällande mot Johan Piehl samtidigt med skade-
ståndsanspråket.
4.11.1.2.5 Bristtäckningsansvar
Johan Piehl bestrider yrkandet om bristtäckningsansvar eftersom det är sekundärt i
förhållande till ett krav om återbäring. Kravet på att åstadkomma återbäring är ännu
inte uttömt.
Vad som anförts ovan angående syftet med bestämmelsen i 17 kap. 3 § ABL, vad som
ska beaktas vid en prövning enligt försiktighetsregeln samt läkning åberopar Johan
Piehl även till bestridande av påstått bristtäckningsansvar.
Johan Piehl bestrider yrkandet om bristtäckningsansvar på grund av att ett sådant

ansvar skulle stå i strid med reglerna om obehörig vinst.
För det fall rätten skulle finna att det varit fråga om olovliga vinstutdelningar bestrider
Johan Piehl att han på något sätt oaktsamt medverkat till dem. Han kände inte till, och
borde inte heller ha känt till, att bristerna förelåg.
Sid 1183
Under alla omständigheter bestrids yrkandet om bristtäckningsansvar då ett sådant

ansvar inte kan göras gällande mot Johan Piehl samtidigt med skadeståndsanspråket.
Johan Piehl bestrider att han tillsammans med övriga svaranden skulle ha ett solida-
riskt ansvar för påstådd bristtäckning.
Johan Piehls bristtäckningsansvar ska, i förekommande fall, jämkas med hänsyn till att
hans medverkan till de påstått olovliga vinstutdelningarna endast har varit av begrän-
sad omfattning. Jämkning ska under alla förhållanden ske på grund av att framställda
krav är oskäligt betungande.
Jämkning ska i första hand ske till noll kr och i andra hand till det belopp som
tingsrätten skäligen bestämmer.
4.11.1.2.6 Skadestånd – HQ AB
Johan Piehl bestrider att Banken den 2 september 2010 till HQ AB har överlåtit några
krav mot Johan Piehl. Överlåtelsen av den 2 september 2010 avsåg endast krav mot
däri särskilt angivna personer och är under alla förhållanden ogiltig.
Johan Piehl har beviljats ansvarsfrihet för sin förvaltning. Det bestrids att besluten om
ansvarsfrihet har grundats på några i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga
uppgifter. Johan Piehl har inte varit oaktsam rörande dessa förhållanden.
Johan Piehl bestrider kärandens yrkande om skadestånd på grund av att de omständig-

heter som åberopats såvitt avser vad Johan Piehl skulle ha gjort för att åtgärda
bristerna, är prekluderade/preskriberade enligt aktiebolagslagen.
Johan Piehl bestrider yrkandet om skadestånd på grund av att HQ AB inte har

individualiserat något skadeståndsanspråk gentemot Johan Piehl, inte åberopat vilken
operativ befattningshavare i HQ AB eller Banken som har gjort fel, inte angett när och
hur felet/n begåtts eller närmare preciserat på vilken grund ond tro skulle föreligga.
Sid 1184
Johan Piehl bestrider under alla omständigheter att någon annans eventuella åtgärder,
underlåtenhet, insikter eller kunskap ska tillräknas honom. Johan Piehl bestrider att det
kan föreligga någon form av kollektivt ansvar för svarandeparterna.
Johan Piehl bestrider att kärandens olika påståenden om hypotetiska åtgärder är

tillräckligt preciserade, relevanta eller adekvata, eller att de är realistiska. Johan Piehl
hade, i förekommande fall, ett individuellt styrelseansvar och kunde således inte själv,
utan majoritetsbeslut från styrelsen, vidta åtgärder för att läka påstådda brister.
Oaktsamhet har därför inte förelegat. Därtill kommer att det inte har förelegat någon
skyldighet för honom att åtgärda någon kapitalbrist.
Johan Piehl bestrider att han tillsammans med övriga svaranden skulle ha ett solida-
riskt ansvar för någon skada.
Johan Piehl bestrider att HQ AB har drabbats av en skada i form av ett minskat
koncernrörelsevärde om 3 166 mkr. Johan Piehl bestrider också att HQ AB har
drabbats av en skada i form av en minskad förmögenhetsmassa om 1 220 mkr.
Johan Piehl bestrider att Banken har drabbats av en skada i form av ett minskat
rörelsevärde om 2 024 mkr. Johan Piehl bestrider också att Banken har drabbats av en
skada i form av en tradingförlust uppgående till 1 220 mkr.
Det är oklart för Johan Piehl vad käranden avser när det angetts att skadan ”fixerades
när Banken förlorade sina tillstånd”. Under alla förhållanden bestrids detta för-
hållande.
Även i övrigt bestrids det att HQ AB har drabbats av någon skada.
Johan Piehl bestrider att han på något sätt har varit oaktsam i sin egenskap av styrelse-
ledamot i HQ AB.
Sid 1185
För det fall tingsrätten skulle finna att de påstådda bristerna har varit för handen
bestrider Johan Piehl att han genom oaktsamhet underlåtit att åtgärda dem eller att han
skulle medverkat till förekomsten av dessa.
Johan Piehl bestrider ”att verksamheten i koncernen [var] organiserad på ett sådant
sätt att styrelsen i HQ AB var den som i själva verket var bestämmande för Banken och
dess verksamhet”.
Johan Piehl bestrider att han skulle ha varit en s.k. de facto-styrelseledamot i Banken,
dvs. att han utan att vara utsedd styrelseledamot i Banken ska ha samma ansvar som
om han vore styrelseledamot i det bolaget. Johan Piehl har inte intagit någon sådan
organställning i Banken som kunnat medföra ansvar enligt 29 kap. 1 § ABL. Johan
Piehl bestrider att han varit oaktsam för det fall s.k. de facto-ställföreträdaransvar ändå
skulle anses vara för handen.
Disciplinnämnden vid Nasdaq OMX beslut den 9 december 2010 respektive den 19
maj 2011 var felaktiga och kan således inte ha föranletts av någon oaktsamhet från
Johan Piehl.
Johan Piehl bestrider det alternativa skadeståndsyrkandet eftersom det uppgivna

förlustbeloppet inte utgör någon ersättningsgill skada för HQ AB eller för Banken.
4.11.1.2.7 Skadestånd – Banken

Johan Piehl åberopar samma grunder och omständigheter som redovisats under
avsnittet rörande skadestånd mot HQ AB.
4.11.1.2.8 Skadestånd – orsakssamband och skadeberäkning

Vad käranden har påstått rörande orsakssamband är så oklart att det i praktiken inte går
att bemöta. Johan Piehl bestrider under alla förhållanden att det skulle föreligga
adekvat kausalitet mellan eventuellt vållande från Johan Piehls sida och påstådda
skador. De påstådda skadorna ligger i vart fall utanför det skyddsintresse som de av
käranden åberopade reglerna är uppställda för att skydda.
Sid 1186
Skadeståndsskyldigheten är knuten till FI:s återkallelse av tillståndet för Banken. I den

utsträckning påstådda brister inte har orsakat FI:s beslut kan de inte föranleda skade-
ståndsskyldighet. Det förhållandet att FI drog in Bankens tillstånd kan dock inte ge
upphov till någon skadeståndsskyldighet eftersom FI:s beslut var felaktigt.
Den påstådda skadan har inte varit en förutsebar följd av den påstådda oaktsamheten.
Exempelvis har det inte varit förutsebart att av käranden åberopade omständigheter
rörande HQ-koncernen under perioden 2007-2009 skulle leda till FI:s beslut den 28
augusti 2010.
Johan Piehl bestrider kärandens yrkande om skadestånd då påstådd skada i HQ AB

under alla omständigheter är en indirekt skada. Konsekvensen av det förlorade till-
ståndet kan endast utgöra en direkt skada för Banken. HQ AB:s påstådda skada är
endast en följd av denna direkta skada och är därför att betrakta som indirekt och
därmed inte ersättningsgill enligt aktiebolagslagen.
Johan Piehl bestrider det alternativa skadeståndsyrkandet på den grunden att trading-
förlusterna som eventuellt uppkommit i Banken är att betrakta som en indirekt skada
för HQ AB och därmed inte ersättningsgill enligt aktiebolagslagen.
Det bestrids att någon ersättningsgill skada på grund av de indragna tillstånden kan
föreligga med mindre än att HQ AB och/eller Banken har uttömt möjligheterna att få
FI:s beslut rättsligt prövade och ändrade, och i förekommande fall, sökt ersättning från
och nekats ersättning från staten.
Johan Piehl bestrider att den av käranden angivna skadeberäkning är relevant för
bedömningen av det eventuella skadeståndets storlek eftersom beräkningarna är
otjänliga i sig och dessutom behäftade med ett flertal allvarliga fel och brister.
Käranden har bl.a. inte vid sin skadeberäkning beaktat de förutsättningar som rätten
har att utgå ifrån vid sin prövning av den eventuella skadan.
Sid 1187
För det fall det skulle anses att Johan Piehl på något sätt medverkat till att Banken
och/eller HQ AB lidit skada ska Johan Piehls skadeståndsansvar jämkas med hänsyn
till hans egen begränsade medverkan.
Johan Piehls ansvar ska, i förekommande fall, vidare jämkas med hänsyn till följande
omständigheter:
(i) Banken är i realiteten den som har vållat hela skadan;
(ii) HQ AB har inte med till buds stående medel vidmakthållit och drivit
överklagandet av FI:s ogrundade beslut att dra in Bankens tillstånd;
(iii) HQ AB har inte krävt ersättning från staten på grund av fel eller
försummelse vid myndighetsutövning, vilken FI:s beslut utgör;
(iv) HQ AB har ådragit sig en onödig kostnad för vite med 288 000 kr på grund
av påstådda brister mot inregistreringskontraktet genom att gentemot
Nasdaq OMX medge att brister föreligger.
Under alla förhållanden ska jämkning ske på grund av att skadeståndet är oskäligt
betungande för Johan Piehl.
Jämkning ska i första hand ske till noll kr och i andra hand till det belopp som
tingsrätten skäligen bestämmer.
Jämkning ska under alla förhållanden ske till det belopp som motsvarar ersättnings-
beloppet enligt den styrelseansvarsförsäkring som tecknats för ledamöterna i HQ AB
och som gäller med ett för verksamheten adekvat belopp (75 mkr).
4.11.2.1 Allmän del

Johan Piehl har inte sin yrkesmässiga bakgrund inom den finansiella sektorn, utan
inom handeln. Johan Piehl har huvudsakligen arbetat med försäljning av produkter till
den tunga och lätta industrin. I detta arbete var han bl.a. ansvarig för ett nät av direkt-
Sid 1188
försäljare. Sedermera kom Johan Piehl att bli alltmer verksam inom den finansiella
sektorn, och då främst med försäljning av finansiella produkter.
Johan Piehl blev engagerad i styrelsearbetet i HQ Fonder någon gång 2001 eller 2002.
Fram till sommaren 2010 satt Johan Piehl i styrelsen för den verksamheten. Fond-
koncernen, som noterades år 2001, förvaltade 12 fonder. Rörelseresultatet var då 21
mkr. Året innan HQ AB köpte ut fondkoncernen från börsen, år 2004, uppgick rörelse-
resultatet till 44 mkr. Vid utgången av år 2008 hade fondverksamheten inom HQ-
koncernen växt och HQ Fonder förvaltade då 23 fonder. Rörelseresultatet var då 92
mkr. Fondkoncernens verksamhet stod under FI:s tillsyn.
Strax efter att HQ AB hade köpt ut fondkoncernen från börsen blev Johan Piehl
tillfrågad om han även kunde tänka sig att ta plats som ledamot i HQ AB:s styrelse.
Johan Piehl tackade ja och alltsedan april 2006 var han styrelseledamot i HQ AB.
När Johan Piehl inträdde i HQ AB:s styrelse hade verksamheten i HQ-koncernen

bedrivits under drygt 15 år. Verksamheten hade varit lönsam under en längre tid.
Verksamheten var välorganiserad och väl fungerande. Banken hade nyligen, efter en
ingående prövning av FI, erhållit tillstånd att bedriva bankrörelse. Det välrenommerade
revisionsföretaget KPMG ansvarade för revisionen av bolagen i HQ-koncernen.
HQ Fonders verksamhet utgjorde i flera avseenden en mindre framträdande del av HQ-

koncernens sammanlagda verksamhet.
Verksamhetens storlek i sig, dess självständiga ledning och organisation samt det
förhållandet att verksamheten i HQ Fonder stod under FI:s tillsyn innebär att det är
oriktigt att påstå, såsom käranden gör, att det var i moderbolaget som de flesta viktiga
besluten avseende HQ Fonder fattades. Detta känner Johan Piehl mycket väl till, då
han aktivt deltog i HQ Fonders styrelsearbete.
Sid 1189
De rörelsedrivande dotterbolagen hade självständiga styrelser (t.ex. var Matts P Ekman

och Erik Törnberg vid olika tidpunkter oberoende styrelseledamöter i HQ Fonder).
Det var inte i HQ AB som de viktiga besluten avseende koncernbolagen fattades.

Dessa beslut fattades i de rörelsedrivande dotterbolagen.
En helt annan sak är att det vid styrelsemötena i HQ AB behandlades väsentliga och
övergripande strategiska frågor som berörde de rörelsedrivande dotterbolagen, bl.a.
HQ Fonder. Detta är en helt normal ordning i en koncern.
Kärandens beskrivning av HQ-koncernen kan dessutom få den som läser och lyssnar
att tro att den enda verksamhet som bedrevs i koncernen var tradingverksamheten och
att det enda som behandlades på styrelsemötena i koncernbolagen var frågor rörande
denna. Så var givetvis inte fallet.
4.11.2.2 Styrelsearbetet i HQ AB
Styrelsearbetet i HQ AB bedrevs på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Vid
varje möte föredrog VD en verksamhetsrapport och en ekonomisk rapport. Därutöver
genomgicks i förekommande fall rapporter från Revisionskommittén och Compliance/
Juridik. Vidare kunde förvärvsfrågor och andra mer strategiska frågor behandlas.
Styrelsen i HQ AB fastställde också olika instruktioner.
Även styrelsen i Banken och i HQ Fonder fastställde instruktioner. Styrelserna i de

verksamhetsdrivande dotterbolagen tog alltså sitt ansvar för respektive bolags verk-
samhet. Den slutsats som kan dras är att HQ AB inte är lika med Banken.
Käranden har emellertid gjort gällande att det inte har funnits någon reell organisa-
torisk åtskillnad mellan HQ AB och Banken och att alla viktiga beslut avseende
Banken i själva fattades av styrelsen i HQ AB. Detta är i grunden ett felaktigt
påstående. En jämförelse mellan t.ex. rapporteringen i styrelsen i Banken respektive i
HQ AB visar detta tydligt.
Sid 1190
4.11.2.3 Revisionskommittén
När Johan Piehl valdes till styrelseledamot i HQ AB fanns det en revisionskommitté,
senare kallad för Revisionsutskottet [tingsrätten använder nedan Revisionskommittén].
Arbetet i Revisionskommittén var huvudsakligen inriktat på organisatoriska frågor och
i viss utsträckning på principiella redovisningsfrågor. Revisionskommittén hade ingen
beslutanderätt utan var ett beredande organ.
I Revisionskommittén satt från styrelsen i HQ AB:s sida Curt Lönnström och Stefan
Dahlbo. Johan Piehls uppfattning var att Curt Lönnström och Stefan Dahlbo var
mycket kompetenta och att de hade mycket god kännedom om HQ-koncernens
verksamhet i de relevanta avseenden som berörde arbetet i Revisionskommittén.
Johan Piehl utsågs till medlem i Revisionskommittén i juni 2008. Det första mötet han
deltog vid var den 16 december 2008. Curt Lönnström, som var ordförande, var helt
naturligt, den samlande och drivande medlemmen i Revisionskommittén.
Till skillnad från styrelsemötena i HQ AB medförde arbetet i Revisionskommittén att

Johan Piehl från tid till annan träffade olika personer från HQ-koncernens operativa
verksamhet. Arbetet i Revisionskommittén präglades av samma professionalism och
tydliga struktur som styrelsearbetet i HQ AB. Detta framgår bl.a. av det förhållandet
att Revisionskommittén med hjälp av konsulter med särskilda kvalifikationer (dvs.
experter) lät genomföra granskningar och utvärderingar av verksamheten i olika
avseenden. De anlitade experternas utredningar och rekommendationer behandlades
därefter och implementerades i allt väsentligt i Bankens verksamhet.
Revisionskommittén har arbetat i enlighet med de instruktioner som lämnats. Johan

Piehl har inte någon gång haft anledning att misstänka att Revisionskommitténs övriga
ledamöter eller den personal i HQ-koncernen eller de konsulter (experter) som biträtt
Revisionskommittén i sitt arbete har saknat relevant kompetens eller undanhållit någon
väsentlig information för Johan Piehl.
Sid 1191
Det finns inte något påstående av käranden att anställda i HQ-koncernen skulle ha
agerat otillbörligt och vilselett Johan Piehl vid Revisionsutskottsmötena eller i övrigt.
4.11.2.4 Styrelserna har inte varit operativa

Johan Piehl var inte operativ i verksamheten, dvs. han deltog inte i förvaltningen av de
rörelsedrivande koncernbolagen eller i den löpande driften av bolagens verksamhet.
Detsamma gällde samtliga ledamöter i HQ AB:s styrelse, Bankens styrelse, HQ
Fonders styrelse och Revisionskommittén.
Förvaltningen av HQ-koncernens olika bolag leddes av respektive VD, som också

hade ansvaret för den löpande förvaltningen. Därutöver fanns det personal i olika
funktioner och befattningar som utförde arbetsuppgifter inom olika ansvarsområden;
Ekonomi, Trading, Risk etc.
Styrelsearbetet i ett aktiebolag baseras med nödvändighet på den information som

erhålls på styrelsemötena från i första hand VD eller övriga personer som rapporterar
på styrelsemötena samt på sådant underlag som lämnats till styrelseledamöterna före
mötet. Så gick det även till i HQ AB. Johan Piehl har inte, förutom med något enstaka
undantag, haft någon annan källa till information än sådant styrelsematerial och sådan
information som framkommit vid styrelsemöten och möten med Revisionskommittén.
Johan Piehl har inte haft anledning att misstänka att Mikael König, eller någon annan,
brustit i sin skyldighet att hålla styrelsen i HQ AB vederbörligen informerad om
koncernens angelägenheter eller att det förekommit något informationsunderskott i
övrigt.
Det finns flera skäl till att Johan Piehl har uppfattat att styrelseledamöterna i HQ AB
har erhållit relevant, tillräcklig och vederhäftig information.
(i) Johan Piehl har uppfattat att Mats Qviberg i sin egenskap av styrelseord-
förande i HQ AB har hållit sig väl underrättad om koncernens verksamhet
genom sina regelbundna kontakter med VD och andra viktiga befattnings-
havare i respektive bolag i HQ-koncernen.
Sid 1192
(ii) Dessutom har Johan Piehl utgått från att Stefan Dahlbo regelbundet besökte
bolagen i HQ-koncernen och hade löpande underhandskontakter med olika
ledande befattningshavare.
(iii) Om det hade funnits viktiga frågor som inte togs upp, eller underställdes
styrelsen, av VD så har Johan Piehl utgått från att Mats Qviberg eller Stefan
Dahlbo skulle ha fångat upp detta och påtalat detta för övriga styrelse-
ledamöter i HQ AB.
Johan Piehl har inte haft anledning att misstänka att Mats Qviberg och/eller Stefan
Dahlbo har undanhållit Johan Piehl någon väsentlig och relevant information.
På samma sätt som Johan Piehl för egen del har kunnat upplysa övriga ledamöter i
HQ AB om väsentliga och relevanta frågor rörande HQ Fonder som han kände till så
har Curt Lönnström och Thomas Erséus i sin egenskap av ledamöter också i Banken
kunnat upplysa övriga ledamöter i styrelsen i HQ AB om väsentliga och relevanta
frågor som de kände till rörande Banken, men som VD av någon anledning inte
påtalat.
Johan Piehl har inte haft anledning att misstänka Curt Lönnström och/eller Thomas
Erséus har undanhållit Johan Piehl någon väsentlig och relevant information om
Banken.
Det slutliga förhållande som övertygat Johan Piehl om han erhållit relevant, tillräcklig
och vederhäftig information på styrelsemötena i HQ AB är det förhållandet att
revisorerna vid sin granskning inte haft några väsentliga anmärkningar på förvalt-
ningen och redovisningen.
4.11.2.5 Instruktioner m.m.

Det bestrids att styrelsen i HQ AB skulle ha haft ett ansvar för innehållet i fastställda
instruktioner i de verksamhetsbedrivande dotterbolagen, däribland Banken. Bankens
Sid 1193
styrelse var i allra högsta grad kompetent att övervaka och sköta Bankens verksamhet i
vilket ingick att utfärda vederbörliga instruktioner (jfr HQ Fonder).
Det bestrids att instruktioner rörande Trading rätteligen borde ha fastställts av

HQ AB:s styrelse eller att det funnits någon rätt eller någon skyldighet för HQ AB:s
styrelse att överpröva de av Banken antagna instruktionerna.
Johan Piehl har inte haft någon anledning att misstänka att det förekommit några
brister i Bankens instruktioner, vare sig för Trading, Risk eller i något annat avseende.
Hade det funnits några väsentliga brister i instruktionerna hade detta, om inte annat,
påtalats av KPMG i samband med granskning och revision. Några sådana påpekanden
lämnades inte av KPMG.
Det kan vidare nämnas att om det inom ramen för de interna granskningarna av verk-
samheten, vilket skedde på initiativ av Revisionskommittén, framkom att ett behov av
att ändra instruktioner så har det, såvitt Johan Piehl känner till, alltid beslutats om att
föreslagna ändringar ska införas.
4.11.2.6 Bankens tradingverksamhet

Bankens tradingverksamhet hade inte den framskjutna placering som käranden har
påstått. HQ-koncernens verksamhet bestod av många fler affärsområden och verksam-
heter som också uppmärksammades och behandlades på styrelsemötena i HQ AB.
I kraft av sin storlek och betydelse har emellertid Trading varit en av de frågor som,
tillsammans med andra affärsområden i HQ-koncernen, regelbundet berörts på
styrelsemötena i HQ AB.
Även HQ-koncernens revisor har fäst styrelsens uppmärksamhet på frågor kring

Trading och Tradingportföljen.
Sid 1194
Johan Piehl har dock inte i något avseende, ens i någon helt avlägsen mening, varit
operativ i eller deltagit i Tradings verksamhet eller haft någon insyn i denna. Ansvaret
för tradingverksamheten har legat på VD i Banken, som i sin tur erhållit instruktioner
och anvisningar från Bankens styrelse.
Johan Piehl har inte handlat med derivat för Bankens räkning. Han hade ingen som
helst insyn i Tradings löpande verksamhet och han hade inte några kontakter med dess
personal, med undantag av när Fredrik Crafoord närvarade på styrelsemöte, eller några
informationskanaler till denna personal. Detta ingick inte i Johan Piehls roll som
styrelseledamot i HQ AB.
4.11.2.7 Redovisningsfrågan ur Johan Piehls perspektiv

Johan Piehl bestrider att Banken har tillämpat en felaktig metod för värdering av
Tradingportföljen och att redovisningen av Tradingportföljen även i övrigt skulle strida
mot god redovisningssed.
HQ AB och Banken har haft en mycket kompetent Ekonomi. Varken HQ AB:s

oberoende utredare advokaten Anders Malm, FI eller käranden har framfört någon
kritik mot Ekonomi. Inte heller har det framförts någon kritik mot chefen för Ekonomi
Mattias Arnelund.
Banken har därutöver haft en riskfunktion – Risk – som var kompetent och oberoende.
Chefen för Risk Agneta Norgren var kunnig och hade, såvitt Johan Piehl uppfattade
det, stor integritet. Hon skulle, som Johan Piehl uppfattade situationen, inte ha tvekat
att påtala om hon ansåg eller misstänkte att det förelåg ett väsentligt värderingsfel i
Tradingportföljen.
KPMG:s granskning och utredningar i samband med revisionen stödjer denna upp-
fattning om Risks kompetens och oberoende. Revisorsnämnden har ansett att KPMG
och Johan Dyrefors hade fog för sin uppfattning om att Risk hade vederbörlig
kompetens och oberoende.
Sid 1195
Om inte käranden ens med stöd av FI, och med ett facit på hand, har kunnat övertyga
Revisorsnämnden om att Risk var inkompetent och inte oberoende kan inte Johan
Piehl ha förstått eller haft anledning att misstänka att så var fallet.
Johan Piehl har alltså inte haft någon anledning att misstänka att Ekonomi inte skulle
ha haft erforderlig kompetens. Johan Piehl har inte heller haft anledning att misstänka
att Risk haft en underlägsen ställning i förhållande till Trading, dvs. att den inte var
oberoende, eller att den saknade erforderliga resurser och/eller kompetens. När det
gäller Risks oberoende fattades det under den aktuella tidsperioden beslut i Banken
som till sin effekt innebar att Risks oberoende inom Banken stärktes. Detta beslut
fattades inom ramen för ett förbättringsarbete inom Banken och inte av den anled-
ningen att det vid något tillfälle funnits skäl att misstänka att Risk rent faktiskt inte var
tillräckligt oberoende.
Rent organisatoriskt fanns det alltså en kompetent ekonomifunktion och en kompetent

och oberoende riskfunktion. Enligt Johan Piehls uppfattning borgade detta för att
Bankens och HQ AB:s redovisning skulle bli rättvisande och att eventuella problem-
områden skulle fångas upp inom ramen för organisationen. Johan Piehl hade all
anledning att uppfatta situationen på det sättet.
Banken tillämpade vidare en värderingsmetod som hade granskats av FI utan någon

erinran. Värderingsmetoden kommunicerades tydligt i Bankens årsredovisningar.
Redovisningen, inklusive redovisningen av Tradingportföljen, har granskats utan

anmärkning av KPMG.
Redovisningen av Tradingportföljen berördes på styrelsemöten i HQ AB. Johan Piehl

visste om att frågan ägnades mycket tid och resurser. Enbart den omständigheten att
det var fråga om en komplicerad redovisningsfråga kan inte medföra att det i den för
styrelsen i HQ AB presenterade redovisningen innehöll redovisningsfel av den
Sid 1196
karaktär som påstås i målet. Ur Johan Piehls perspektiv framstår det i själva verket
som helt otänkbart att Ekonomi, Risk och KPMG under tre år skulle ha underlåtit att
påtala ett värderingsfel av den storlek och dignitet som har påståtts av käranden.
Sammanfattningsvis är det Johan Piehls inställning att Banken hade en kompetent

organisation som kunde hantera de redovisningsfrågor som uppkom inom ramen för
tradingverksamheten. Johan Piehl har inte fått någon information som gett honom
anledning att misstänka att det förelåg väsentliga värderingsfel i HQ-koncernens
årsredovisningar.
Johan Piehl uppfattade de rapporter som lämnats så, att det fanns olika frågor rörande
redovisningen av Tradingportföljen vilka till sin art och omfattning varit att se som
kalibreringar. Johan Piehl bestrider att han kände till eller att han av något skäl bort
känna till att det förelåg ett väsentligt redovisningsfel i Tradingportföljen.
Om Johan Piehl närmare skulle ha satt sig in i frågorna kring värderingen och riskerna
i tradingverksamheten hade han sannolikt inte kommit till någon annan slutsats än
KPMG och Johan Dyrefors, vars granskning Revisorsnämnden bedömt vara aktsam.
Han hade sannolikt inte heller kommit till någon annan slutsats än tingsrätten gjorde i
brottmålet, där en bedömning av frågan gjordes. Kärandens talan bygger i realiteten på
att KPMG, Revisorsnämnden och tingsrätten, alla har gått snett i redovisningsfrågan
efter sin ingående granskning utifrån olika förutsättningar och perspektiv, och att
Johan Piehl varit vårdslös då han inte tidigare kom fram till den motsatta slutsatsen, att
det förelåg ett väsentligt redovisningsfel redan på det material han hade tillgång till.
Johan Piehl har inte haft anledning att dra några sådana slutsatser eller haft anledning
att misstänka det.
4.11.2.8 Johan Piehl och händelseförloppet
Johan Piehl var som nämnts inte operativ i något av HQ-koncernens bolag. Med
undantag för mail med utskick av styrelsematerial, protokoll och dylikt erhöll han i allt
Sid 1197
väsentligt sin information om HQ-bolagen på styrelse- och Revisionskommitté-möten.

De personer som var operativa i bolagen hade, som framgått, naturligtvis mycket mer
omfattande information.
Johan Piehl har inte skött den löpande bokföringen och han har inte deltagit i upp-
rättandet av årsredovisningar och delårsrapporter. Vad gäller den i målet centrala
frågan om Tradingportföljen har redovisats enligt god redovisningssed utgick Johan
Piehl ifrån att samtliga som varit inblandade i det operativa arbetet, framförallt Fredrik
Crafoord, Agneta Norgren, Nina Herngren, Per Börjesson och Mattias Arnelund helt
enkelt hade redovisat rätt. Johan Piehls inställning stärks av det förhållandet att
käranden inte har påstått att någon av de anställda vidtagit medvetna fel eller agerat
otillbörligt.
Käranden har påstått att det förelegat brister, som Johan Piehl kände till i vart fall
borde känna till. Käranden har valt ut cirka 400 olika ”händelser” i vid bemärkelse för
att styrka dessa påståenden. Käranden har åberopat att samtliga dessa händelser har
varit ”trigger points” för Johan Piehls onda tro om de brister i Bankens verksamhet
som påståtts, så även i förhållande till Johan Piehl.
Johan Piehl har på något sätt varit berörd av 47 av de ca 400 olika ”händelserna”, dvs.
av ca elva procent av dessa. Det absoluta flertalet av de ”händelser” som käranden har
åberopat till stöd för att Johan Piehl ska hållas ansvarig, berör i realiteten inte Johan
Piehl på något sätt.
I de informationsflöden inom HQ-koncernen som käranden pekat på så förekommer

Johan Piehl endast vid styrelsemötena i HQ AB.
4.11.2.8.2 12 januari 2007: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet framkom inget som gav Johan Piehl anledning att misstänka att påstådda
brister förelåg. Om något, visade det framkomna att HQ AB hade en fungerande
organisation.
Sid 1198

Styrelsen beslutade att föreslå årsstämman att besluta om vinstutdelning om 12 kr per
aktie. Av protokollet framgår att styrelsen hade en konservativ inställning till
utdelning.
Patrik Enblad presenterade verksamhetsrapport för verksamhetsåret 2006. I denna

ingick en redogörelse för bl.a. affärsområdet Private Banking och HQ Fonder. VD
sammanfattade sin föredragning med att konstatera att verksamhetsåret 2006 var det
bästa hittills och visade på fortsatt stark tillväxt och god resultatutveckling.
Under punkten Övrigt behandlades bl.a. ny vice VD i HQ AB, återköp av evigt

förlagslån och godkännande av attestordning. Styrelsen beslutade att ta fram ett slutligt
förslag till personalkonvertibel 2007/2011 att framläggas vid årsstämman, i stort i
enlighet med ett förslag framtaget av corporate finance-avdelningen. Så småningom
ändrades den konvertibeln efter kritik från FI. Vid styrelsemötet fanns dock ingen
anledning för Johan Piehl att reagera, då denna konvertibel var framtagen av corporate
finance-avdelningen.
I verksamhetsrapporten som VD presenterade framgick att kvartal 4 var det bästa

kvartalet någonsin för Private Banking. Det framgick också att 2006 var ett starkt år
för HQ Fonder och att alla fonder utom en låg på plus. I organisationsträdet som
genomgicks vid VD:s presentation framgick att det fanns många enheter, som ägnades
uppmärksamhet på styrelsemötena, och att Trading bara var en av alla dessa.
Vid styrelsemötet presenterade revisorerna sin revisionsrapport för verksamhetsåret

2006. Av rapporten framgick att KPMG inte hade noterat några felaktigheter i
samband med årets granskning av tradinglagret. KPMG uppgav också ”Fortsatt väl
fungerande ekonomifunktion – bokslutsprocess med bra rutiner, väl dokumenterade
avstämningar och allmänt god ordning”. KPMG hade överhuvudtaget endast positiva
besked angående HQ:s instruktioner och rutiner och intern kontroll. Vidare ansåg
KPMG att deras rekommendationer och förslag till förbättrad intern kontroll beaktades
Sid 1199
löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar. Vidare var bokslutet och

kommunikén i överensstämmelse med lagens krav.
Vid styrelsemötet rapporterade Revisionskommittén bl.a. följande. Årsbokslutet

innehöll inga svårbedömda poster och värderingsposterna hade behandlats med
konservatism. Tradingportföljen, som hade mindre omfattning än tidigare och kortare
löptider, hade värderats enligt samma principer och beräkningsgrunder som tidigare.
Revisorerna hade gjort en egen oberoende genomgång av beräkningsmodeller och
värden. Skriftlig rapport väntades föreligga den 29 januari. Underhandsinformationen
pekade inte på några värderingsproblem. Revisionskommittén redovisade också för
pågående projekt.
I Bokslutskommunikéns granskningsrapport lämnade revisorerna följande slutsats.

”Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några
omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapporten
inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med IAS 34 och
årsredovisningslagen”.
Johan Piehl uppfattade den information som framkom vid styrelsemötet att koncernens
ekonomiska ställning var stark och att det inte fanns några fanns tecken på att det
förelåg väsentliga brister i intern kontroll och regelefterlevnad. HQ-koncernen hade en
kompetent organisation och särskilt en ekonomifunktion som kunde hantera de redo-
visningsfrågor som uppkom i verksamheten. Det fanns inga tecken på att det förekom
väsentliga brott mot god redovisningssed. När det specifikt gällde värderingen av
tradinglagret framkom det att Banken och KPMG hade samsyn om värderingstekniken
och att det inte förekom några väsentliga värderingsfel i tradinglagret. Johan Piehl fick
på mötet ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.
Slutsatserna från mötet var:

Sid 1200
- Inget av det som förekom vid styrelsemötet gav Johan Piehl någon anledning
att misstänka att det förelåg väsentliga värderingsfel i Banken eller misstänka
att någon av de övriga påstådda bristerna förelåg.
- Johan Piehl försattes alltså inte i ond tro och det uppstod ingen skyldighet för
Johan Piehl att, inom ramen för sitt styrelseuppdrag i HQ AB, agera med
anledning av sådana brister som käranden har påstått.
4.11.2.8.4 19 februari 2007: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB

brister förelåg. Om något, visade det framkomna att HQ AB hade en stark ekonomi.

brister förelåg. Om något, visade åtgärden rörande stamaktier att HQ AB hade en stark
ekonomi.
4.11.2.8.6 27 februari 2007: Årsredovisning 2006; Revisionsberättelsen

Den rena revisionsberättelsen gav inte Johan Piehl anledning att misstänka att påstådda
brister förelåg. I verkligheten utgjorde alltså årsredovisningen jämte revisions-
berättelsen ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.7 30 mars 2007: Årsstämma

Johan Piehl har ingen särskild kommentar till årsstämman.
4.11.2.8.8 30 mars 2007: Styrelsemöte HQ AB

Vid styrelsemötet redogjorde VD bl.a. för affärsområdet Private Banking och det
noterades att HQ Fonders Sverigefond respektive Svea Aktiefond hade utvecklats bäst
av marknadens Sverigefonder. Av protokollet framgick också att andra frågor än de i
målet aktuella diskuterades bl.a. godkännande av överlåtelse av aktier i HQ Pension
AB inför en fusion, bolagsstämmor i dotterbolag, tvist med 24Hpoker AB, god-
kännande av attestordning och arbetsordningar.
Sid 1201
Vid mötet hanterade styrelsen den strategiska frågan om ett eventuellt företagsförvärv
SFK Svensk Förvaltningskonsult AB.
Johan Piehl uppfattade den information som framkom vid styrelsemötet på följande
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var stark. Det fanns inga tecken på att det
förelåg väsentliga brister i intern kontroll och regelefterlevnad. Det rapporterades om
det arbete som pågick inom HQ-koncernen för att bl.a. kontinuerligt förbättra den
interna kontrollen och regelefterlevnaden.

att misstänka att det förelåg väsentliga värderingsfel i Banken eller att miss-
tänka att någon av de övriga påstådda bristerna förelåg.
4.11.2.8.9 4 maj 2007: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB

brister förelåg. Om något, visade åtgärden rörande personalkonvertibelprogrammet att
koncernen hade en stark ekonomi.
4.11.2.8.10 29 maj 2007: Styrelsemöte HQ AB

Även vid detta möte behandlades andra frågor än Tradingportföljen, bl.a. bolagskoden,
godkännande av attestordning och rapport från Compliance/Juridik. Vid denna
rapportering framgick att det förekommit ett platsbesök hos HQ Fonder avseende
värderingsfrågor.
Under VD:s verksamhetsrapport framgick att rörelseresultat för perioden januari till
april för Private Banking var 119 mkr och för Investment Banking 51 mkr.
Sid 1202
sätt. Trading hade i och för sig rapporterat några svaga månader. Koncernens ekono-
miska ställning var emellertid stark. Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga
brister i intern kontroll och regelefterlevnad. Det rapporterades om det arbete som
pågick inom HQ-koncernen för att bl.a. kontinuerligt förbättra intern kontroll och
regelefterlevnad. Det fanns inga tecken på att det förekom redovisningsfel eller
osäkerhet kring redovisade värden. När det specifikt gällde informationen om händel-
serna på Carnegie lämnades det i praktiken lugnade besked om Bankens värdering av
Tradingportföljen. Budskapet från Patrik Enblad var att Bankens verksamhet skilde sig
från Carnegies.

att misstänka att det förelåg väsentliga värderingsfel i Banken eller att miss-
tänka någon av de övriga påstådda bristerna förelåg.
- Det förhållandet att det på mötet informerades om ett platsbesök hos
HQ Fonder innebar t.ex. inte att alla styrelseledamöter i HQ AB därigenom
blev de facto-företrädare för HQ Fonder.
4.11.2.8.11 13 juli 2007: KPMG:s promemoria avseende Q2-rapporten

Käranden har påstått att Johan Piehl har tagit del av KPMG:s promemoria rörande Q2-
rapporten 2007. Käranden har inte presenterat något underlag för påståendet.
Johan Piehl har inget minne av att han tagit del av promemorian och han har bestritt
påståendet.
Om han hade tagit del av promemorian hade han säkert noterat att KPMG uttalade att
”Inga väsentliga felaktigheter i värderingen har noterats”. Uttalandet ligger i linje
Sid 1203
med revisorernas granskningsberättelse rörande delårsbokslutet, dvs. ett kvitto på att

det stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.12 Delårsrapport HQ AB den 17 juli 2007

Granskningsberättelsen, som var utan anmärkning, gav inte Johan Piehl anledning att
misstänka att påstådda brister förelåg. I själva verket utgjorde alltså delårsrapporten
jämte granskningsberättelsen ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.13 13 augusti 2007: Styrelsemöte HQ AB

Vid styrelsemötet redogjorde Curt Lönnström för Revisionskommitténs arbete,
innefattande bl.a. att delårsbokslutet genomgåtts utan anmärkning, att man granskat
volatilitetsantagandena i Tradingportföljen. För Johan Piehl stod det klart att det var
andra som hade utfört granskningen och inte Curt Lönnström personligen.
Även vid detta styrelsemöte behandlades andra frågor än de som är aktuella i målet,
nämligen godkännande av attestordning och rapport från Compliance/Juridik. Det
framkom att FI genomfört ett platsbesök hos HQ Fonder rörande värderingsfrågor.
Vid redogörelsen om att konvertera Tradingportföljen till en hedgefond talas om

”utskiftning av svårvärderade innehav”. Det måste dock betonas att svårvärderade inte
innebar felvärderade. Johan Piehl har utgått från att Banken var kapabel att inom sin
organisation hantera svåra frågor i verksamheten.
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var stark. Trading hade i och för sig rapporterat
några svaga månader. Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga brister i intern
kontroll och regelefterlevnad. Det rapporterades om det arbete som pågick inom HQ-
koncernen för att bl.a. kontinuerligt förbättra intern kontroll och regelefterlevnad. Den
rapportering som skedde beträffande den s.k. tradingincidenten visade på att organisa-
tionen kunde fånga upp regelöverträdelser vilket ledde till att det senare gjordes för-
bättringar i Bankens rutiner.
Sid 1204

Johan Piehl att, inom ramen för sitt styrelseuppdrag i HQ AB, agera med anled-
ning av sådana brister som käranden påstått.
- Det förhållandet att det på mötet informerades om ett platsbesök hos
HQ Fonder innebär t.ex. inte att alla styrelseledamöter i HQ AB plötsligt blev
de facto-företrädare för HQ Fonder.
4.11.2.8.14 5 och 25 september 2007: Styrelsemöten per capsulam i HQ AB

brister förelåg.
4.11.2.8.15 FI:s beslut rörande Carnegie den 27 september 2007

Käranden har inte gjort gällande att Johan Piehl tagit del av FI:s beslut.
Johan Piehl informerades dock om beslutet på styrelsemötet den 17 oktober 2007. Han
fick då bl.a. beskedet att Banken analyserade och följde upp beslutet. Detta föranledde
inga misstankar om att det förelåg brister i Bankens verksamhet.
4.11.2.8.16 17 oktober 2007: Styrelsemöte HQ AB

VD presenterade verksamhetsrapporten för tiden fram till den 30 september 2007. Av
denna framgick bl.a., för tredje kvartalet 2007, att nettoinflödet av förvaltat kapital
uppgick till 2,4 mdkr, att rörelseresultatet ökade med 50 procent till 72 mkr och att
Trading hade det första förlustkvartalet i avdelningens historia.
I en rapport om HQ Trading Hedge nämndes att svårvärderade tillgångar låg kvar i

Banken och skulle avvecklas av Fredrik Crafoord. Svårvärderade var dock inte
detsamma som felvärderade. Det fanns en kompetent ekonomifunktion och denne
kunde få stöd av KPMG och dess revisorer.
Sid 1205
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var förhållandevis stark, trots ogynnsamt
marknadsklimat. I och för sig rapporterades att Trading för första gången hade gått
med förlust.
Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga brister i intern kontroll och regel-
efterlevnad. När det specifikt gäller informationen om händelserna på Carnegie
lämnades det i praktiken lugnade besked om att Banken inte hade den typ av
organisatoriska brister som funnits hos Carnegie.
Den rapportering som skedde beträffande den s.k. tradingincidenten visade på att
Banken hade hanterat frågan på ett ändamålsenligt sätt. Det rapporterades i övrigt om
det arbete som pågick inom HQ-koncernen för att bl.a. förbättra intern kontroll och
regelefterlevnad.

anledning av påstådda brister.
4.11.2.8.17 5 december 2007: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet behandlades frågan om Bankens utlåning kopplad till finansiering av för-
säljningen av strukturerade produkter. Banken hade hänskjutit frågan till moder-
bolaget.
Av verksamhetsrapporten framgick att förvaltat kapital uppgick till 80 mdkr.

Sid 1206
Av verksamhetsplanen framgick att rörelseresultatet uppgick till 395 mkr för Private
Banking och till 62 mkr för Investment Banking.
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var stark, trots ett ogynnsamt marknadsklimat.
Trading rapporterade dock ett svagt resultat. Det fanns inga tecken på att det förelåg
väsentliga brister i intern kontroll och regelefterlevnad.

anledning av sådana brister som HQ AB har påstått.

Vid styrelsemötet lämnade Johan Dyrefors rapport från revisionen 2007. I rapporten
angavs att revisionsrapporten Översiktlig granskning av delårsbokslutet per den 30 juni
2007 hade upprättats och avrapporterats till ledningen, dvs. till VD och inte till
styrelsen.
I revisionsrapporten angavs att HQ sammantaget hade ändamålsenliga instruktioner

och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten och säkerställde en korrekt
finansiell rapportering. Revisorerna hade inte noterat några väsentliga brister i den
interna kontrollen. Revisorernas uppfattning var att rekommendationer och förslag till
Bokslutet och kommunikén var av god kvalitet och i överensstämmelse med lagens
krav.
Sid 1207
I VD:s verksamhetsrapport angavs att 2007 var det bästa året i HQ:s historia.
Angående Investment Banking framkom att rörelseresultatet minskat till minus 44 mkr,
att det var fortsatt tufft klimat för Trading, men att Tradingportföljen minskat i omfång
för omstrukturering.
I verksamhetsrapportens sammanfattning angavs bl. a. följande. Bästa året i HQ:s

historia, fortsatt stark tillväxt och god resultatutveckling, utsedd till ”Sveriges bästa
Private Bank” av Euromoney, fortsatt nettoinflöde, ytterligare förstärkt distributions-
kraft, återkommande intäkter ökar betydligt snabbare än kostnaderna, vilket utgör
stabil grund för fortsatt lönsam tillväxt, alternativa investeringar samt svag start på
2008.
Vid denna tidpunkt var det mycket fokus på återkommande intäkter och totala
kostnader exklusive vinstdelning och detta redovisades det för i VD-rapporten.
I bokslutskommunikén angavs också att det var ”det bästa året i HQ:s historia”.
Revisorernas slutsats i granskningsrapporten var följande.
”Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några
omständigheter som ger oss anledning att anse att den bokslutskommunikén inte, i
allt väsentligt, är upprättad för koncernens del i enlighet med IAS 34 och lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt för moderbolagets
del i enlighet med årsredovisningslagen”.
I rapporten från Revisionskommittén angavs bl.a. att årsbokslut inte innehöll några
bedömningsposter som av ledning eller revisorer var ifrågasatta och att Tradingport-
följens värdering hade granskats dels efter väsentlighetsprinciper dels med stickprov.
För att möjliggöra en ordnad och riskminimerande successiv avveckling av Trading-
portföljen hade styrelsen utökat riskmandat och omfångsmandat för Trading. KPMG
hade granskat anpassningen till MiFID och Basel 2.
Sid 1208
Vid mötet hanterade styrelsen i HQ AB den strategiska frågan om ett eventuellt

företagsförvärv av Remium. Tidigare hade styrelsen hanterat förvärv av SFK Svensk
Förvaltningskonsult AB.
Även om det informerats om det var fortsatt tufft för Trading och viss olönsamhet,
måste det betonas att olönsam inte är samma sak som felvärderad.
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var stark. Koncernen hade, trots det ogynn-
samma marknadsklimatet, gjort sitt bästa resultat någonsin. Trading hade dock gjort ett
svagt resultat. Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga brister i intern
kontroll och regelefterlevnad. HQ-koncernen hade en kompetent ekonomifunktion som
kunde hantera de redovisningsfrågor som uppkom i verksamheten. Det fanns inga
tecken på att det förekom väsentliga brott mot god redovisningssed.
När det specifikt gäller värderingen av tradinglagret framkom det att Banken och
KPMG hade samsyn om värderingstekniken och att det inte förekom några väsentliga
värderingsfel i Tradinglagret. Johan Piehl fick på mötet ett kvitto på att det stod rätt till
i HQ-koncernen.


I styrelsens yttrande i enlighet med 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § ABL angavs att
bolaget och koncernen bedömdes kunna fullgöra sina förpliktelser på lång och kort
Sid 1209
sikt. Det måste påminnas om att det fanns inga nödlidande borgenärer i HQ AB.
Påståendet var således sant.
brister förelåg.
4.11.2.8.20 27 februari 2008: Årsredovisning 2007

Johan Piehl har inte varit med och upprättat årsredovisningen. Johan Piehl hade inte
skäl att tro att personalen inte följde givna instruktioner vari bl.a. ingick att upprätta en
årsredovisning enligt god redovisningssed.
brister förelåg.
I själva verket utgjorde årsredovisningen jämte revisionsberättelsen ett kvitto på att det
stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.21 4 april 2008: Årsstämma

Johan Piehl beviljades ansvarsfrihet för år 2007.
4.11.2.8.22 4 april 2008: Styrelsemöte HQ AB

Vid styrelsemötet beslutades att Bankens tradingverksamhet skulle inriktas mot
traditionell market making i likvida instrument och att Bankens styrelse skulle närmare
fastställa erforderliga instruktioner och mandat för verksamheten.
Vid mötet återkopplade styrelsen i HQ AB till den strategiska frågan om ett eventuellt
företagsförvärv av SFK Svensk Förvaltningskonsult AB.
Richard Berlin informerade att utredning pågick för att säkerställa att HQ Fonder hade
de tillstånd som fordrades för att handla med finansiella instrument.
Sid 1210
I verksamhetsrapporten informerade VD bl.a. om rörelseresultat för Private Banking,

70 mkr, och för Investment Banking, 12 mkr.
Richard Berlin redogjorde för FI:s platsbesök vad gällde hantering och värdering av
komplexa produkter. För Johan Piehl var nyckeln i denna rapport att FI:s synpunkter
skulle behandlas på kommande styrelsemöte i Banken.
sätt. Koncernens ekonomiska ställning var stark med hänsyn till marknadsförutsätt-
ningarna. Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga brister i intern kontroll
och regelefterlevnad. PM rörande FI:s undersökning om komplexa produkter visade
inte att det förelåg några väsentliga brister i Bankens verksamhet och den gav inte
upphov till några misstankar i den riktningen. Hur som helst skulle Bankens styrelse
hantera FI:s synpunkter.

anledning av sådana brister som käranden har påstått
4.11.2.8.23 16 juni 2008: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet hanterade styrelsen i HQ AB den strategiska frågan om ett joint venture
tillsammans med SÄKRA. Tidigare hade styrelsen hanterat förvärv av SFK Svensk
Förvaltningskonsult AB och Remium.
Styrelsen uppdrog åt Mikael König att utreda förutsättningarna för att lösa in konver-
tibelprogrammet 2007/2011:II och ta fram ett nytt konvertibelprogram för personalen
Sid 1211
med liknande villkor, som skulle löpa på fem år. Konvertibeln rättades därmed så att
den fullt ut skulle kunna utnyttjas för kapitaltäckningsändamål.
Vidare rapporterades vid styrelsemötet om strategifrågor rörande Emerging Markets

samt om HQ Fonder angående avvikelser från fondbestämmelserna rörande några
fonder.
Johan Piehl valdes in som ordinarie ledamot i Revisionskommittén. Det kan anmärkas
att Johan Piehl inte kallades till utskottet förrän i december 2008.
Rapporten från Revisionskommittén innehöll information om att ATOS genomfört en

förstudie avseende möjlig extern granskning av de områden som ligger utanför juridik
och redovisning/bokslut. Vidare angavs beträffande Trading att styrelsen kommer att
fatta ett nytt beslut om dess inriktning.
och regelefterlevnad. Det rapporterades om det arbete som pågick inom HQ-koncernen
för att bl.a. kontinuerligt förbättra intern kontroll och regelefterlevnad. Det kan
anmärkas att ATOS förstudie var en ambitiös förstudie. Frågan om överträdelser av
risklimiter för tradingverksamheten var en fråga som skulle behandlas inom Banken
och i Bankens styrelse. Detta krävde ingen åtgärd i HQ AB:s styrelse.

Sid 1212
4.11.2.8.24 16 juli 2008: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB

HQ AB beslutade om återköp av egna aktier. Vid mötet framkom inget som gav Johan
Piehl anledning att misstänka att påstådda brister förelåg.
4.11.2.8.25 17 juli 2008: Delårsrapport HQ AB

Granskningsberättelsen, som lämnades utan anmärkning, gav inte Johan Piehl anled-
ning att misstänka att påstådda brister förelåg. I verkligheten utgjorde alltså delårs-
rapporten jämte granskningsberättelsen ett kvitto på att det stod rätt till i koncernen.
4.11.2.8.26 10 september 2008: Revisionsutskottsmöte

Johan Piehl var inte närvarade på mötet.
4.11.2.8.27 12 september 2008: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet hanterade styrelsen i HQ AB den strategiska frågan om ev. förvärv av
Banco Fonder. Tidigare hade styrelsen behandlat frågor om förvärv av bl.a. SFK
Svensk Förvaltningskonsult AB, Remium och SÄKRA. Detta var en del av styrelsens
strategiarbete.
Av verksamhetsrapporten framgick att verksamheten gick sämre än tidigare. Private

Banking var fortsatt en viktig del av verksamheten. Styrelsen fick information om att
FI lämnat över ärendet rörande överträdelser av fondbestämmelserna i hedgefonden till
rättsenheten. Det hanterades således av HQ Fonder.
Av rapporten från revisionskommittén framgick att avtal och samarbetsplan hade

gjorts med den oberoende finanskonsulten ATOS om ett årsprogram innefattande Risk,
Kredit och Compliance.
för att bl.a. förbättra intern kontroll och regelefterlevnad. Det lämnades information
Sid 1213
om hur Banken hanterade sina risklimiter för tradingverksamheten. Detta krävde ingen
åtgärd i HQ AB:s styrelse.

Johan Piehl att agera, inom ramen för sitt styrelseuppdrag i HQ AB, med anled-
ning av sådana brister som käranden har påstått.
4.11.2.8.28 16 och 17 oktober 2008: Styrelsemöten HQ AB

Vid mötena, vid vilka Johan Piehl inte närvarade, hanterade styrelsen i HQ AB den
strategiska frågan om förvärv av Glitnir. Detta var, som sagts, en del av styrelsens
strategiarbete.
För Johan Piehl signalerade företagsförvärvsfrågan att ledningen bedömde att HQ-
koncernens ekonomi var mycket stark, trots händelserna i omvärlden.
4.11.2.8.29 3 november 2008: Revisionsutskottsmöte

Johan Piehl var inte närvarade på mötet.
Vid mötet behandlades ATOS oberoende granskning av compliance-funktionen.
4.11.2.8.30 6 november 2008: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet hanterade styrelsen i HQ AB den strategiska frågan om förvärv av Carnegie.
Tidigare hade styrelsen behandlat förvärv av SFK Svensk förvaltningskonsult AB,
Remium, SÄKRA, Banco Fonder och Glitnir. Detta var alltså det sjätte förvärvet som
diskuterades och en del av styrelsens strategiarbete.
För Johan Piehl signalerade företagsförvärvsfrågan att ledningen bedömde att HQ-
koncernens ekonomi var mycket stark, trots händelserna i omvärlden.
Sid 1214
4.11.2.8.31 10 november 2008: Styrelsemöte HQ AB

Fredrik Crafoord lämnade vid mötet information om hur Bankens tradingverksamhet
och därmed sammanhängande förhållanden påverkats av OMX ökade säkerhetskrav.
Vid mötet lämnades en rapport från Compliance/Juridik som behandlade FI:s beslut
rörande HQ Fonder och ett beslut från Disciplinnämnden vid Stockholmsbörsen.
Av verksamhetsrapporten framgick att koncernens resultat hade försämrats från före-

gående år. Vidare framgick säkerhetskrav och företagsförvärv.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick att de fristående konsulterna inom

ATOS hade granskat compliance-funktionen och lämnat ett antal förslag och syn-
punkter som hade relevans med hänsyn till förändrat regelverk och inom ramen för
ständig förbättring. Förslag om bemanning och exakt arbetsinstruktion skulle presen-
teras i december 2008. FI hade gjort ett platsbesök bl.a. för att kontrollera MiFID
efterlevnaden den 18 september. Återrapport hade ännu inte kommit men eventuella
synpunkter skulle inarbetas i HQ:s rutiner. ATOS skulle påbörja en granskning av
Kredit och Risk. Vidare stod antecknat i rapporten att förutsättningarna för trading-
verksamheten hade försämrats på grund av finanskrisen och förtroendekrisen i
systemet vilket hade gjort kapitalbehovet väsentligt större. Noggranna studier av
effekterna på koncernens likviditet skulle göras med hänsyn till marknadens funktions-
sätt. I samarbete med revisorerna skulle en oberoende värdering göras av Trading-
portföljen före årsskiftet.
Vid mötet hanterade styrelsen i HQ AB bl.a. den strategiska frågan om förvärv av

United Securities. Detta var en del av styrelsens strategiarbete.
Sid 1215
för att bl.a. kontinuerligt förbättra intern kontroll och regelefterlevnad.
Frågan om överträdelser av risklimiter för tradingverksamheten var en fråga som

skulle behandlas inom Banken och i Bankens styrelse. Detta krävde ingen åtgärd i
HQ AB:s styrelse. Johan Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte kunde
hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom Banken.
Frågan om höjda säkerhetskrav och dess betydelse för likviditeten var en fråga som
skulle behandlas av ledningen i Banken. Detta krävde ingen särskild åtgärd i HQ AB:s
styrelse. Johan Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte kunde hanteras på ett
ändamålsenligt sätt inom Banken.

Johan Piehl att agera, inom ramen för sitt styrelseuppdrag i HQ AB, med
4.11.2.8.32 16 december 2008: Revisionsutskottsmöte

Detta är det första mötet som Johan Piehl deltar i.
Under mötet angavs att med anledning av omorganisationen av Risk, Kredit och
Compliance skulle nya instruktioner tas upp på nästkommande styrelsemöte i Banken,
dvs. frågor inom Banken togs om hand av Banken.
Vidare redovisades att ATOS, i sin granskningsrapport av Kredit, rekommenderade att

man bl.a. borde överväga en mer strikt hållning till kreditupplysningar genom UC som
innebar att Banken mer regelmässigt skulle kontrollera de uppgifter som kunderna
Sid 1216
lämnade. Det meddelades att i den nya kreditinstruktionen hade det införts rutiner där
UC skulle tas fram i samtliga sammanhang, dvs. utvisande en kontinuerlig förbättring
av intern kontroll.
Vid mötet avhandlades flera ämnen vilka alla hade den gemensamma nämnaren att de
syftade till att utvärdera och förbättra de olika koncernbolagens verksamheter.
Utskottets arbete, granskningsresultaten och den vilja som Johan Piehl uppfattade
fanns inom organisationen att ständigt pröva och förbättra rutiner och instruktioner
utgjorde en viktig omständighet till stöd för Johan Piehls uppfattning att det förelåg en
god intern kontroll i verksamheten.

På mötet redovisade Mikael König, på fråga från Mats Qviberg, överväganden och
åtgärder rörande arbetet med att reducera omfattningen och risken i Tradingportföljen
och därmed sammanhängande frågor. Vid mötet redogjorde VD också för kostnads-
besparingsåtgärder inom Banken samt förväntade plussiffror för budgeten.
Revisionskommittén rapporterade att ATOS nu avslutat granskningen av funktionen

Kredit med konstaterande att endast mindre, administrativa förbättringar borde genom-
föras. Kreditförlusterna hade varit ytterst begränsade.
Revisionskommittén redovisade vidare att Ekonomi hade löpande kontakt med

revisorerna för att få deras synpunkter på värderingen av Tradingportföljen inför
årsskiftet.
Johan Piehl fick på mötet information om att koncernens ekonomiska ställning var
stark med hänsyn till marknadsförutsättningarna. Det fanns inga tecken på att det
det arbete som pågick inom HQ-koncernen för att bl.a. kontinuerligt förbättra intern
kontroll och regelefterlevnad.
Sid 1217
När det gäller värderingen av tradinglagret framkom det att Ekonomi hade haft
löpande kontakter med KPMG om redovisningen av tradinglagret. HQ-koncernen hade
en kompetent ekonomifunktion som säkerställde att Banken kunde hantera de
redovisningsfrågor som uppkom i verksamheten.

4.11.2.8.34 27 januari 2009: Revisionsutskottsmöte

Det redovisades att ATOS skulle genomföra granskning av Risk under andra kvartalet
2009. Det beslutades att fokusera på integrationen av HQ Direct innan nya uppdrag
startades.
utgjorde en viktig omständighet till stöd för Johan Piehls uppfattning om att det förelåg
en god intern kontroll i verksamheten.

Vid mötet rapporterades från Revisionskommittén att bokslutets huvudfrågor var vär-
deringen av Tradingportföljen och redovisningen av förvärvet av HQ Direct (Glitnir).
Vidare rapporterades att värderingen av Tradingportföljen hade gjorts med oförändrade
principer vilket bl.a. innebar att långa optioner värderats enligt teoretisk modell
Sid 1218
eftersom relevanta marknadsvärden saknats, att detta inte var i överensstämmelse med
IFRS-rekommendationen men att revisorerna hade accepterat detta under förutsättning
att det beskrevs utförligt och att känslighetsberäkningar redovisats i årsredovisningen.
För en extern ledamot som inte är redovisningsspecialist på denna typ av derivat, som
Johan Dyrefors, var informationen att revisorerna godtagit värderingssättet
betryggande.
Vid mötet lämnades en rapport från Johan Dyrefors, nämligen ”Rapportering från
revisionen 2008, Styrelsemöte 29 januari 2009”. Av rapporten framgick bl.a. att
specialister inom bl.a. finansiell verksamhet, IT och redovisning hade deltagit i
revisionen. Vidare framgick följande sammanfattande bedömning.
 ”Sammantaget har HQ enligt vår bedömning instruktioner och rutiner som på
ett bra sätt stödjer verksamheten
o Vi har inte noterat några väsentliga brister i den interna kontrollen
o Vi rekommenderar en kontinuerlig utveckling/anpassning till nya
redovisningsrekommendationer och praxis; med särskilt fokus på
värdering och tilläggsinformation för finansiella instrument i den externa
 Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad intern
kontroll beaktas löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar
 Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet”.
I VD-rapporten fanns bl.a. avsnitt om översikt över HQ Private Banking och HQ

Investment Banking, finansiella mål och prognos av likviditeten. Vidare rapporterades
beträffande Investment Banking att bantning av Tradingportföljen fortgick enligt plan.
Granskningsrapporten i bokslutskommunikén var utan anmärkning.
Sid 1219
kontroll och regelefterlevnad. HQ-koncernen hade en kompetent ekonomifunktion som

kunde hantera de redovisningsfrågor som uppkom i verksamheten. Den sammantagna
slutsatsen som kunde dras rörande redovisningsfrågorna var att det inte förekom några
väsentliga brott mot god redovisningssed.
värderingsfel i Tradingportföljen. Den kontrollvärdering av tradinglagret som nämndes
vid styrelsemötet i november 2008 samt de kontakter som Ekonomi hade haft med
KPMG, vilket nämndes vid styrelsemötet i december 2008, hade utgjort en del i
arbetet med det bokslut som upprättades för 2008. Det fanns vid dessa omständigheter
ingen anledning att misstänka att det förelåg några värderingsfel i Tradingportföljen
eller något behov av ytterligare utredning eller åtgärder.
Johan Piehl fick på mötet ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.

4.11.2.8.36 27 februari 2009: årsredovisning år 2008

Det fanns ingen anmärkning i revisionsberättelsen och styrelsen beviljades ansvars-
frihet.
Johan Piehl har inte varit med och upprättat årsredovisningen. Johan Piehl saknade
skäl att tro att personalen inte följde meddelade instruktioner vari ingick att upprätta en
Sid 1220
brister förelåg. I verkligheten utgjorde alltså årsredovisningen jämte revisionsberättel-
sen ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.37 2 mars 2009: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB

I styrelsens yttrande i enlighet med 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § ABL framgick att
Bolaget och koncernen bedömdes kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och på lång
sikt. Det fanns inga nödlidande borgenärer och påståendet var alltså sant.
brister förelåg.
4.11.2.8.38 23 mars 2009: Revisionsutskottsmöte

Johan Piehl var inte närvarande på mötet, men fick troligtvis del av protokollet.
syftade till att utvärdera och förbättra de olika koncernbolagens verksamheter. Detta
visar bl.a. anmärkningen om HQ Fonder.
4.11.2.8.39 3 april 2009: årsstämma i HQ AB


Vid mötet förklarade sig styrelsen stödja en redovisad företagsförvärvsplan samt
beslutade om återköp av egna aktier.
Sid 1221
Private Banking, som en stor och viktig del av verksamheten, togs upp som vanligt
under VD:s presentation. När det gällde Investment Banking redovisade VD att det
varit en mycket stark tradingförlust i februari och mars samt att det pågick en
diskussion med OMX angående säkerhetskrav. Frågan hanterades alltså.
Vidare redovisade VD bl.a. för kapitalutnyttjande och tillgänglig likviditet samt

fusionens påverkan på kapitaltäckningen i Banken.
Av Revisionskommitténs redovisning framgick bl.a. att ATOS skulle följa upp tidigare
granskning av Compliance och inleda granskning av Finans och Ekonomi.
Frågan om säkerhetskrav, och i förlängningen dess betydelse för likviditeten, var en

fråga som vederbörligen behandlas av ledningen i Banken. Detta krävde ingen särskild
åtgärd i HQ AB:s styrelse. Johan Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte
kunde hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom Banken.

Sid 1222
4.11.2.8.41 2 juni 2009: Revisionsutskottsmöte

Vid mötet närvarade representanter från ATOS som presenterade sin preliminära
rapport om Risk. Vidare avhandlades flera ämnen vilka alla hade den gemensamma
nämnaren att de syftade till att utvärdera och förbättra de olika koncernbolagens
verksamheter.
Mötet var ”startpunkten” för ATOS granskning av Risk. Johan Piehl tog, såvitt han
kan minnas, aldrig del av den rapport som ATOS tog fram eller de olika utkast som
förekom. Frågorna om ATOS granskning och rapportering hanterades rent faktiskt på
Bankens styrelsemöten.
Utskottets arbete, granskningsresultaten och den vilja och ambition som Johan Piehl
uppfattade fanns inom organisationen att ständigt pröva och förbättra rutiner och
instruktioner utgjorde en viktig del till stöd för Johan Piehls uppfattning att det förelåg
4.11.2.8.42 5 juni 2009: Styrelsemöte HQ AB

Vid mötet rapporterades bl.a. från Compliance/Juridik. VD-rapporten innehöll bl.a.
information om prognos per segment maj 2009, prognos och budget för januari till maj
2009, likviditet, säkerhetskravderivat och O/N-risk samt limit, ackumulerat resultat för
Trading, personalkonvertibelprogram, United Securities, Asset Management samt
Investment Banking. Angående Trading rapporterades att avvecklingsportföljen
fortsatte att krympa enligt plan och förväntades inte ge något positivt resultatbidrag
under kvartal 2.
Sid 1223
Likviditet och säkerhetskrav rapporterades. Detta krävde ingen särskild åtgärd i

Frågan om överträdelser av risklimiter för Trading var en fråga som skulle behandlas
inom Banken och i Bankens styrelse. Detta krävde ingen åtgärd i HQ AB:s styrelse.
Johan Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte kunde hanteras på ett ända-
målsenligt sätt inom Banken.

4.11.2.8.43 17 juli 2009: Delårsrapport HQ AB

I delårsrapporten finns angivet under förbättrade marknadsförutsättningar att
”Tradingverksamheten reducerar kontinuerligt risken i portföljen och får därmed ett
allt tydligare fokus på market making i likvida instrument”.
Granskningsberättelsen, som lämnades utan anmärkning, gav inte Johan Piehl

anledning att misstänka att påstådda brister förelåg. I verkligheten utgjorde alltså
delårsrapporten jämte granskningsberättelsen ett kvitto på att det stod rätt till i HQ-
koncernen.
4.11.2.8.44 18 augusti 2009: Styrelsemöte HQ AB

VD-rapporten innehöll bl.a. information om likviditet, förvaltat kapital, Private
Banking och Investment Banking, med information om Trading, ackumulerat resultat
för Trading den 4 februari till den 7 augusti 2009 samt Asset Management. Vidare
rapporterades om regionen Jönköping med omnejd.
Sid 1224
stark med hänsyn till marknadsförutsättningarna.
Likviditet rapporterades. Denna rapport krävde ingen särskild åtgärd i HQ AB:s

styrelse.

4.11.2.8.45 Möte den 18 september 2009

Vid detta möte var inte Johan Piehl närvarande. Det var ett möte mellan Mikael König,
Curt Lönnström och Agneta Norgren m.fl. och det var inte något formellt Revisions-
kommitté-möte.
4.11.2.8.46 5 oktober 2009: Revisionsutskottsmöte

Vid mötet diskuterades Tradingportföljen. Vidare framfördes som önskemål att ATOS
i första hand genomförde en uppföljande granskning på de granskningsområden som
man tidigare lämnat rapport på i syfte att följa upp att de brister som hade noterats
också tagits om hand.
syftade till att utvärdera och förbättra de olika koncernbolagens verksamheter. Mötet
utgjorde för Johan Piehls del ”startpunkten” för en kontinuerlig rapportering under
hösten/vintern rörande arbetet med redovisning och värderingen av tradinglagret.
Sådan rapportering skedde på möten den 12 oktober, den 18 november och den 1
december 2009 samt på möten i januari 2010.
Sid 1225
Rapporteringen visade att HQ-koncernen arbetade mycket aktivt med att säkerställa
riktigheten och kvaliten i den finansiella rapporteringen. Johan Piehl saknade varje
anledning att misstänka att allt detta arbete utfördes i syfte att upprätta en vilseledande
extern redovisning. Det måste dock betonas att Johan Piehl i och för sig saknade
närmare kännedom om all den aktivitet som pågick inom HQ-koncernen och hos
revisorerna och mellan HQ-koncernen och revisorerna kring rapporteringen.
Utskottets arbete, granskningsresultaten och den vilja och ambition som Johan Piehl
instruktioner utgjorde en viktig omständighet till stöd för Johan Piehls uppfattning om
att det förelåg en god intern kontroll i verksamheten.
4.11.2.8.47 12 oktober 2009: Styrelsemöte HQ AB

På mötet uppdrog styrelsen åt Mikael König att vid kommande strategimöte presentera
förslag till åtgärder som syftar till att ”dubbla Emerging Market affären”. VD-
rapporten innehöll information om utfall tredje kvartalet 2009, likviditet, finansiella
mål, Private Banking, Investment Banking, ackumulerat resultat för Trading den 4 april
till den 2 oktober 2009, säkerhetskrav derivat samt Asset Management.
Från Revisionskommittén rapporterades bl.a. att i samförstånd med revisorerna hade

avvecklingsportföljen värderats enligt en teoretisk modell för instrument som saknar
relevanta marknadsdata. Vidare noterades att på kommande styrelsemöte i Banken
skulle styrelsen behandla frågor rörande Tradingportföljen närmare.
Sid 1226


4.11.2.8.48 12 oktober 2009: Revisionsutskottsmöte

På mötet diskuterades Tradingportföljen. Det noterades att på kommande styrelsemöte
i Banken den 13 oktober 2009 kom styrelsen att behandla frågor rörande Trading-
portföljen.
4.11.2.8.49 18 november 2009: Revisionsutskottsmöte

Vid mötet rapporterades bl.a. att ATOS ännu inte hade presenterat någon slutrapport
avseende Risk för Bankens styrelse. Vidare rapporterades att det inte framkommit
några allvarliga brister i samband med KPMG:s genomgång av den interna kontrollen.
Sid 1227

Vid mötet informerades att Margareta Edin, en av Bankens Compliance Officer med
lång revisionserfarenhet, utsetts till huvudansvarig för Bankens Internrevision.
Av rapporten från Revisionskommittén framkom att KPMG hade gått igenom den
interna kontrollen utan att ha några väsentliga synpunkter. Värderingen av Trading-
portföljen hade i likhet med tidigare år varit föremål för en mer djupgående analys och
det faktum att den ”gamla” portföljen inte helt var avvecklad hade lett till en
diskussion kring principer och rutiner avseende teoretisk värdering. KPMG hade
presenterat en processkarta hur värdering av finansiella instrument borde hanteras från
front office (Trading) via middle office (kontrollfunktionen) och slutligen hur den
externa redovisningen borde integreras i denna process. HQ AB/Banken var av
uppfattningen att denna process i all väsentlighet speglade deras arbetssätt, men det
fanns en utvecklings- och förbättringspotential i dokumentation och beskrivning. Detta
utvecklingsarbete hade påbörjats och beräknades vara klart inför årsbokslutet.
Vidare framkom att ATOS nu hade lämnat sin slutrapport som innehöll några
rekommendationer till ändringar som successivt skulle införas i instruktionerna. En
sammanfattning av ändringarna skulle lämnas vid nästa Revisionskommitté-möte.
VD-rapporten innehöll bl.a. koncernöversikt, likviditetsmått med information om

tröskelvärde 60 procent av stresstest, finansiella mål t o m oktober med information
om kapitaltäckningsgrad, information om Privat Banking, Investment Banking och
Asset Management.
När det gällde VD:s ekonomiska rapport framkom angående Trading att det var
minskad risk och reducerad belastning på balansräkningne. Angående budgeten
framkom att det var positivt rörelseresultat för Investment Banking. Vidare visades en
skiss benämnd värderings- och kontrollrutin, som återspeglade den processkarta som
KPMG presenterat.
Sid 1228
stark med hänsyn till marknadsförutsättningarna. Budgeten andades optimism. De som
förberett budgeten förutsåg inga väsentliga förluster i tradingverksamheten. I budgeten
anges att Investment Banking skulle uppnå en vinst om 49 mkr år 2010 att jämföra med
den prognostiserade förlusten om 19 mkr för helåret 2009.
Det fanns inga tecken på att det förelåg väsentliga brister i intern kontroll och regel-
efterlevnad. Det rapporterades om det arbete som pågick inom HQ-koncernen för att
bl.a. kontinuerligt förbättra intern kontroll och regelefterlevnad.
Likviditet rapporterades. Denna rapport krävde ingen särskild åtgärd i HQ AB:s

styrelse. Johan Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte kunde hanteras på ett
ändamålsenligt sätt inom Banken. När det specifikt gäller värderingen av tradinglagret
framkom det genom den information som presenterades att Banken hade en tillförlitlig
värderingsprocess samt att HQ-koncernen hade en kompetent ekonomifunktion som
säkerställde att Banken kunde hantera de redovisningsfrågor som uppkom i verksam-
heten.

4.11.2.8.51 1 december 2009: Revisionsutskottsmöte

Det rapporterades att KPMG gått igenom den interna kontrollen utan några väsentliga
synpunkter. Vidare redovisades för att en diskussion kring principer och rutiner
avseende teoretisk värdering uppkommit med KPMG med anledning av att den
”gamla” Tradingportföljen inte helt avvecklats.
Sid 1229
Det rapporterades också att ATOS lämnat sin slutrapport med några rekommen-
dationer om ändringar, vilka successivt skulle införas i instruktionerna.
4.11.2.8.52 27 januari 2010: Revisionsutskottsmöte

Mötet behandlade endast årsbokslutet. Agneta Norgren föredrog värderingsprocessen
kopplat till Tradingportföljen. När det gällde värdering av Tradingportföljen anmärktes
att KPMG inte haft några invändningar mot tillämpade redovisningsprinciper och inte
heller mot värderingen av Tradingportföljen per den 31 december 2009. Vidare anslöt
KPMG till mötet och föredrog den granskning som genomförts under året med
tyngdvikt på årsbokslut och IT-revision.
Detta var det enda tillfället, förutom vid styrelsemötena i januari 2008, 2009 och 2010,
som Johan Piehl har träffat revisorerna.
Om Johan Piehl hade haft några tvivel rörande årsredovisningens förenlighet med lag
och god redovisningssed, vilket han i och för sig inte hade och inte heller hade
anledning till, så skingrades dessa på mötet den 29 januari 2010.

På mötet föredrog Johan Dyrefors sin rapport från revisionen 2009 och han uppgav att
det deltagit specialister i IFRS och i värdering i revisionsarbetet. Revisorernas
sammanfattande bedömning var följande.
 ”HQ har enligt vår bedömning instruktioner och rutiner som på ett bra sätt
stödjer verksamheten
 Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad intern
 Vi rekommenderar en fortsatt utveckling/anpassning till redovisnings-
rekommendationer och praxis avseende värdering och tilläggsinformation
för finansiella instrument i den externa finansiella rapporteringen
 Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet.”
Sid 1230
VD-rapporten innehöll information om bl.a. säkerhetskrav, som hade gått ner, samt att
Trading avvek från annars stark utveckling. Granskningsrapporten var utan anmärk-
ning.
Det rapporterades från Juridik och styrelsen beslutade att revidera anställningsvillkoren
för VD.
Av rapporten från Revisionskommittén framgick bl.a. följande.

”I Revisionsutskottets uppgifter ingår bland annat att säkerställa att den externa
ekonomiska rapporteringen är korrekt och fullständig samt att inför bokslutet ha
kontakt med bolagets externa revisorer. Bokslutet är diskuterat med interna och
externa parter. Sammanfattningen är att det är god ordning i ekonomiförvalt-
ningen och att de överväganden som gjorts vad gäller de immateriella tillgångar
som uppstått i samband med företagsförvärven är korrekt redovisade. Viss
dokumentation av så kallade ’impairment tests’ återstår att göra. Det i boslutet
och i rörelsen svåra värderingsområdet är Tradingen. För det fjärde kvartalet
redovisas ett betydande underskott, -49 Mkr, som väsentligen är hänförligt till
avvecklingsportföljen. Den kvarvarande portföljen har minskat i omfattning och
förfallet i slutet av januari har inte givit några större resultateffekter”.
Vidare framgick av rapporten att man avvek från IFRS-standarden angående vad som
skulle definieras som aktiv marknad. Den metod som användes hade accepterats av de
externa revisorerna under förutsättning att den liksom tidigare beskrevs på ett utförligt
sätt i årsredovisningen och att de olika stegen i värderingsprocessen successivt
dokumenterades och visade ett konsekvent beteende över tiden.
förelåg väsentliga brister i intern kontroll och regelefterlevnad.
Sid 1231

HQ-koncernen hade en kompetent ekonomifunktion som kunde hantera de redo-

visningsfrågor som uppkom i verksamheten. Den sammantagna slutsatsen som kunde
dras rörande redovisningsfrågorna var att det inte förekom några väsentliga brott mot
god redovisningssed.
värderingsfel i Tradingportföljen. Detta framgår av det flöde av händelser som för
Johan Piehls del startade på mötet med Revisionskommittén den 5 oktober 2009 och
fortsatte med information från styrelsemötet den 12 oktober, Revisionsutskottsmötet
den 18 november och styrelsemötet den 1 december 2009. Johan Piehl fick på mötet ett
kvitto på att det stod rätt till i HQ-koncernen.

4.11.2.8.54 8 mars 2010: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB

I styrelsens yttrande i enlighet med 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § ABL angavs bl.a. att
bolaget och koncernen bedömdes kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång
sikt. Det fanns inga nödlidande borgenärer och påståendet var sant.
Sid 1232
brister förelåg.
4.11.2.8.55 11 mars 2010: Årsredovisning ÅR 2008

Revisorerna lämnade en ren revisionsberättelse.
Johan Piehl har inte varit med och upprättat årsredovisningen. Johan Piehl saknade
skäl att tro att personalen inte följde meddelade instruktioner vari ingick att upprätta en
brister förelåg.
I realiteten utgjorde alltså årsredovisningen jämte revisionsberättelsen ett kvitto på att

det stod rätt till i HQ-koncernen.
4.11.2.8.56 12 april 2010: Revisionsutskottsmöte

Angående Banken genomgicks en internrevisionsrapport avseende första kvartalet
2010. Det upplystes att särskild presentation av tradingverksamheten skulle göras på
styrelsemötet i Banken den 13 april 2010.
Internrevisionsrapporten för första kvartalet 2010 gicks igenom.
Tradingportföljen skulle tas upp på nästkommande möte i Banken. Johan Piehl hade
ingen anledning att anta att frågan inte kunde hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom
Banken.
Utskottets arbete, granskningsresultaten och den ambition och vilja som Johan Piehl
Sid 1233
instruktioner utgjorde en viktig del till stöd för Johan Piehls uppfattning om att det
förelåg en god intern kontroll i verksamheten.
4.11.2.8.57 15 april 2010: Årsstämma I HQ AB


På mötet tillsattes den särskilda arbetsgrupp som vid behov skulle biträda Mikael
König i handläggningen av de frågor som rörde Tradingportföljen.
I VD-rapporten informerades bl.a. om likviditeten, som ansågs som tillfredsställande.
Revisionskommittén rapporterade att årsredovisningarna var färdigställda och att de

kommentarer och förslag som revisorerna lämnat skulle beaktas i det fortsatta löpande
arbetet. Vidare angavs att Tradings resultat var ett förlustresultat och att utförligare
rapport skulle lämnas på styrelsemötet, vilket Johan Piehl uppfattade som Bankens
styrelsemöte.
Likviditet rapporterades. Detta krävde ingen särskild åtgärd i HQ AB:s styrelse. Johan
Piehl hade ingen anledning att anta att frågan inte kunde hanteras på ett ändamålsenligt
sätt inom Banken.
HQ-koncernen hade en kompetent ekonomifunktion som kunde hantera de redo-

visningsfrågor som uppkom i verksamheten.
Sid 1234

4.11.2.8.59 17 maj 2010: Styrelsemöte HQ AB

Johan Piehl närvarade på mötet per telefon.
Det antecknades i protokollet att mötet var påkallat för att behandla frågor rörande det
eventuella behovet av att i den rådande marknadssituationen vidta åtgärder för att
reducera risken i den del av Tradingportföljen som var under avveckling.
Det var först vid detta tillfälle, den 17 maj 2010, som Johan Piehl fick kännedom om
att det förelåg en risk rörande Tradingportföljen som krävde åtgärder av Banken och
som kunde leda till förluster och som dessutom kunde kräva åtgärder av HQ AB.
4.11.2.9 Händelseförloppet efter 17 maj 2010

I ett pressmeddelande från den 29 juni 2010 framkom att Banken hade avyttrat hela sin
Tradingportfölj och i praktiken helt avvecklat sin tradingverksamhet. Samtidigt hade
HQ AB tillsett att Bankens kapitalbas var säkrad. Samtliga styrelseledamöter i HQ AB
hade dessutom ställt sina platser till förfogande.
Trots dessa åtgärder återkallade FI den 28 augusti 2010 Bankens alla tillstånd. Beslutet
saknade grund och var felaktigt.
4.11.2.10 Om överlåtelse av eventuella skadeanspråk m.m.

Vid extra bolagsstämma i Banken den 3 september 2010 överlät Banken till HQ AB
samtliga av Bankens potentiella skadeståndskrav enligt aktiebolagslagen och/eller
annan lag eller författning, mot Bankens styrelseledamöter, VD, vice VD, revisorer,
Sid 1235
myndighet, staten och/eller då eller tidigare anställda i Banken, till HQ AB samt att
HQ AB ägde i eget eller i Bankens namn vidta samtliga erforderliga åtgärder inom
ramen för en sådan process (inklusive ingå förlikning).
Johan Piehl var inte styrelseledamot i Banken. En språklig analys av beslutet ger vid
handen att ett anspråk mot Johan Piehl inte ingår i överlåtelsen.
Överlåtelseavtalet undertecknades den 2 september 2010. Avtalet hade följande

lydelse.
”HQ Bank AB 556028-1239 (Bolaget) överlåter härmed till HQ AB (publ)
556573-5650 samtliga sina eventuella skadeståndskrav enligt aktiebolagslagen
och/eller annan lag eller författning, mot bolagets styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, vice verkställande direktör, revisorer, myndighet eller Staten
till HQ AB (inklusive rätten att ingå förlikning)”.
En normal språklig analys av detta avtal ger vid handen att anspråk mot Johan Piehl
inte ingår i överlåtelsen.
Den 10 november 2010 undertecknades ett avtal med rubriken ”Klargörande om

partsavsikt vid avtal om överlåtelse av eventuella skadeståndsanspråk m.m.” I avtalet
klargjordes till undvikande av missförstånd avseende omfattningen av överlåtelsen av
anspråk mot tidigare vice VD i Banken, Fredrik Crafoord, följande.
”HQ AB och likvidatorn avsåg att överlåtelsen skulle omfatta eventuella
skadeståndsanspråk mot Fredrik Crafoord oavsett om anspråket uppstått i dennes
egenskap av vice verkställande direktör eller som tidigare anställd i Banken,
inklusive som chef för tradingavdelningen”.
Däremot gjorde inget förtydligande att s.k. de facto-ledamöter i Banken skulle

omfattas av avtalet.
Sid 1236
4.11.2.11 Orsakssamband och skada

Det är inte ostridigt att den påstådda skadan fixerades den 28 augusti 2010. Det är
oklart hur ett påstående om en fixerad skada den 28 augusti 2010 förhåller sig till
kärandens tre s.k. alternativa skadeberäkningar. Fixeringen har logiskt sett ingen
koppling till dessa tre skadeberäkningar, som anger andra tidpunkter för skade-
beräkningen, nämligen den 31 december 2007, 2008 respektive 2009.
Det är inte möjligt att förlora mer än vad man har. Värdet på det som har förlorats är
det värde som skulle åsättas den aktuella egendomen vid en överlåtelse på en öppen
oreglerad marknad mellan en rationell köpare och en rationell säljare, då ingen tvångs-
situation föreligger och båda parter har tillgång till likvärdig och relevant information.
Kärandens alla påståenden om skadeberäkning bortser från de brister som påstås
föreligga och som en köpare har haft att beakta
Det är inte heller möjligt att bortse från juridiska personer och vem som äger egendom.
Att tala om koncernrörelsevärde är verklighetsfrämmande i ett skadeperspektiv.
Käranden har använt ett selektivt och spekulativt hypotetiskt förlopp. Det är inte
individualiserat eller konkretiserat och helt godtyckliga scenarios har använts.
Johan Piehl har bestritt att Banken, under förutsättning att påstådda brister faktiskt
förelåg, hade kunnat avveckla tradingverksamheten under 2007, 2008 eller 2009 utan
att FI då hade återkallat tillståndet.
Sid 1237
4.12 Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson
4.12.1 Vinstutdelning
4.12.1.1 Grunder för bestridande

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att vinst-
utdelningarna 2008, 2009 och 2010 var olagliga.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider även vad
som åberopats till stöd för att vinstutdelningen varit olaglig, dvs.
- att det förelegat brister i beslutsunderlaget,
- att Tradingportföljen varit fel- och/eller övervärderad på sätt käranden gör
gällande,
- att gällande regelverk inte efterlevts,
- att kapitalbasen var felaktigt angiven i årsredovisningarna,
- att kapitalbrist förelegat,
- att eget kapital varit felaktigt angivet,
- att riskhanteringen varit bristfällig,
- att osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning förelegat,
- att felaktiga värderingsmetoder tillämpats,
- att bristfällig riskmätning och kontroll förelegat,
- att osund inställning till limiter och limitbrott förelegat,
- att felaktig rapportering skett,
- att bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning förevarit inom
organisationen,
- att maximalt tillåten exponering överskridits samt,
- att marknadsförutsättningarna och/eller att likviditeten var under tröskelvärdet
våren 2010 och att det inneburit att vinstutdelningarna varit olagliga.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har i vart fall inte
insett eller bort inse detta.
Sid 1238
Eventuell olaglig vinstutdelning har läkts genom att årsredovisningarna för HQ AB

och Banken därefter fastställts. Alternativt har eventuell olaglig vinstutdelning läkts
genom att HQ AB:s större aktieägare på våren och sommaren 2010 och före det att FI
drog Bankens tillstånd, hade återställt Bankens kapital.
För det fall det visas att vinstutdelningarna 2008, 2009 och/eller 2010 har varit olagliga
har Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson varken insett
eller bort inse detta varför någon återbäringsskyldighet inte föreligger.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har inte heller haft
uppsåt eller varit oaktsamma vid sin medverkan till utdelningsbesluten eller vid upp-
rättande eller fastställande av balansräkningar för aktuella räkenskapsår, varför något
bristtäckningsansvar inte föreligger.
Bestämmelserna i 17 kap. ABL är kapitalskyddsregler som syftar till att på visst sätt ge
skydd till fordringsägare som annars skulle bli nödlidande. Några sådana fordrings-
ägare fanns inte i HQ AB och finns fortfarande inte.
Om käranden skulle vinna framgång med återbärings- och bristtäckningsyrkandena får

vissa aktieägare ut dubbelt så mycket utdelning som de i realiteten varit berättigade till
och gör därmed en vinst. Dessutom har ett betydande antal aktier förvärvats i rent
spekulationssyfte efter det att påstådd skada inträffat och påstått olagliga utdelningar
ägt rum. Bestämmelserna i 17 kap. ABL är inte avsedda att ge detta resultat.
Käranden har därtill valt att avstå från att kräva återbäring från vissa potentiellt ond-
troende aktieägare respektive underlåtit att kräva bristtäckningsansvar av dessa. Om
bristtäckningsansvar blir aktuellt ska detta fördelas bland samtliga ondtroende aktie-
ägare. Återbäringsplikten måste uppfattas som primär i förhållande till bristtäcknings-
ansvaret. Ett bristtäckningsansvar för Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och
Anne-Marie Pålsson kan därför aktualiseras endast efter det att käranden riktat krav
om återbäring mot samtliga potentiellt ondtroende aktieägare. Så har inte skett.
Sid 1239
För det fall återbäringsskyldighet och/eller bristtäckningsansvar föreligger, ska detta

jämkas, i första hand till noll kronor.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har varit ledamöter
av moderbolaget HQ AB:s styrelse. De har inte haft direkt ansvar för Banken. De har
saknat insikt i de frågor som nu påstås grunda ansvar för dem. De har inte nåtts av
någon information på vilken de bort reagera förrän den 17 maj 2010 då de följdriktigt
också agerade. Denna information nådde dock aldrig Anne-Marie Pålsson vars
styrelseuppdrag upphörde dessförinnan.
Härtill kommer de yrkade beloppens storlek, vilka Carolina Dybeck Happe, Pernilla
Ström och Anne-Marie Pålsson inte har förmåga att betala. Beloppens storlek måste
även sättas i relation till den arbetsinsats som de gjort och till den blygsamma ersätt-
ning som de har uppburit som ledamöter i HQ AB:s styrelse. Vidare bör även den
omständigheten att käranden valt att inte rikta anspråk mot samtliga potentiellt ond-
troende aktieägare, för det fall omständigheten inte leder till ett ogillande av talan,
räknas dem till godo vid en jämkning av ett bristtäckningsansvar.
4.12.2 Skadestånd
4.12.2.1 Grund för avvisningsyrkande

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att de kan
hållas ansvariga för skada som kan hänföras till åren 2007-2009. För dessa år har de
beviljats ansvarsfrihet. Därmed får talan inte väckas mot dem enligt 29 kap. 7 § ABL
såvida inget undantag är tillämpligt.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att det i
årsredovisningar eller i revisionsberättelser eller på annat sätt inte lämnats i väsentliga
hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till HQ AB:s bolagsstämmor avseende de
beslut eller åtgärder som kärandens talan i detta mål synes grunda sig på.
Sid 1240
Processuella förutsättningar för att driva den aktuella talan mot dem enligt 29 kap. 11 §
ABL saknas därmed också såvitt avser åren 2007-2009.
4.12.2.2 Grunder för bestridandet
4.12.2.2.1 Påstådd oaktsamhet m.m.

Under alla förhållanden kan skadeståndsanspråk för skada som drabbat Banken inte
riktas mot Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson som
tidigare styrelseledamöter i HQ AB. Sådant anspråk kan endast riktas mot befattnings-
havare i Banken. Den ”Överlåtelse av eventuella skadeståndsanspråk mm”, som
likvidatorn i Banken undertecknade den 2 september 2010 har endast avsett eventuella
anspråk mot Bankens befattningshavare.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att de
förfarit oaktsamt eller uppsåtligen har misskött sina uppdrag som styrelseledamöter i
HQ AB.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att de
ansvarar för skada som drabbat Banken.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att Bankens
egenhandel, tradingverksamheten, har bedrivits vårdslöst samt att det varit oaktsamt –
oavsett tingsrättens bedömning i frågan om kapitalbrist har förelegat – att fortsätta
denna och att de har insett eller har bort inse detta om så vore fallet.
Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe bestrider att Disciplinnämnden vid Nasdaq
OMX beslut om vite den 9 december 2010 var riktigt och att de förfarit vårdslöst i
förhållande till de omständigheter som föranlett beslutet.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att
Disciplinnämnden vid Nasdaq OMX beslut om vite den 19 maj 2011 var riktigt och att
de förfarit vårdslöst i förhållande till de omständigheter som föranlett beslutet. Beslutet
Sid 1241
om vite har varit oriktigt eftersom det inte är korrekt att årsredovisningen för 2009 inte
upprättats i enlighet med gällande lagstiftning och redovisningsstandard. Därtill har
HQ AB medgett att utge vitet och självt vållat sig skada.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider vidare att
det föreligger adekvat kausalitet mellan någon åtgärd som de har vidtagit eller under-
låtit och vitesbeslutet.
I övrigt är grunderna för bestridande av påstådda brister desamma som gällande vinst-
utdelningarna.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har bestritt att
styrelsen i HQ AB var den som var bestämmande för Banken och dess verksamhet och
de har alltså bestritt påståendet att de vari de facto-ledamöter i Banken.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att FI:s
beslut om att återkalla Bankens tillstånd att bedriva bankverksamhet m.m. har varit
sakligt motiverat. FI har istället av allt att döma agerat överilat baserat på underlag och
information som man inte förmådde överblicka på rätt sätt.
4.12.2.2.2 När det gäller påstådd skada

Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att adekvat
kausalitet mellan övervärdering och/eller underkapitalisering och andra påstådda
brister – om sådana visas ha förelegat – å ena sidan och den skada som görs gällande å
den andra sidan föreligger.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att det
hypotetiska händelseförlopp som käranden lägger till grund för sin skadeberäkning kan
resultera i en ersättningsgill skada.
Sid 1242
käranden och/eller Banken överhuvudtaget har drabbats av skada, pga. deras agerande
eller underlåtenhet.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson gör gällande att
eventuell skada har drabbat Banken och att skadan för HQ AB i så fall utgör en
indirekt skada som inte är ersättningsgill.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider riktigheten
av den skadeberäkning som käranden åberopar i målet.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att kostna-
den för den förtida avvecklingen av Tradingportföljen våren/sommaren 2010 utgör
skada för Banken. Resultatet av den förtida avvecklingen utgör en kostnad och förlust i
rörelsen som har uppkommit som följd av att det pris som marknaden vid den tiden var
villig att betala har varit lägre än de i Banken bokförda värdena på tillgångarna.
Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe gör vidare gällande att kostnaden har
föranletts av ett strategiskt beslut i maj 2010 att i förtid avveckla tillgångarna, trots att
detta skulle ske med förlust. De gör vidare gällande att förlusten därtill inte är hän-
förlig till felaktig värdering av tillgångarna vid sistlidet årsskifte (eller annan tidpunkt),
utan beror i allt väsentligt på förändrade och mycket svaga marknadsförutsättningar
och ett antal mindre lyckosamma affärer under 2010 i kombination med beslutet om
forcerad avveckling.
Anne-Marie Pålsson, som lämnade styrelsen redan i april 2010, gör för sin del gällande
att marknadsförutsättningarna var mycket svaga vid tidpunkten för avvecklingsbeslutet
i maj 2010. Detta var, tillsammans med den forcerade avvecklingen, orsaken till
förlusten, snarare än att tillgångarna skulle ha varit felaktigt värderade vid det senaste
årsskiftet eller annan tidpunkt.
Sid 1243
ersättningsgill skada för de indragna tillstånden föreligger med mindre än att HQ AB
och/eller Banken har uttömt möjligheterna att få FI:s beslut rättsligt prövade och i
förekommande fall sökt ersättning från staten.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson bestrider att de –
även sinsemellan – har ett med övriga svarandeparter solidariskt ansvar.
Om skadeståndsskyldighet föreligger ska denna jämkas, i första hand till noll kronor
av samma skäl som redan angivits.
Slutligen åberopar Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson
samtliga de grunder och omständigheter för bestridandena som övriga svaranden anfört
i den mån det berör någon av dem.
4.12.3.1 Presentation av Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-

Marie Pålsson
Anne-Marie Pålsson är f .d. riksdagsledamot. Hon är docent och universitetslektor.
Tidigare har hon haft styrelseuppdrag i bl.a. GL Beijer AB, Institutet för Framtids-
studier, Länsförsäkringar AB, Länsförsäkringar Skåne, Peab och Riksrevisionen. Hon
har även varit suppleant i Riksbankens jubileumsfond.
Anne-Marie Pålsson är civilekonom (Lunds universitet), MA (University of

California), Filosofie Doktor (Lunds universitet). Hon är kvalificerad inom national-
ekonomi, men inte expert på derivat, värdering eller redovisning. Anne-Marie Pålsson
inträdde i HQ AB:s styrelse år 2003 och detta styrelseuppdrag upphörde den 15 april
2010. Anne-Marie Pålsson är ansvarsfull, kompetent och noggrann. Hon har inget
problem att säga ifrån om hon finner det befogat.
Sid 1244
Pernilla Ström är utbildad ekonom och har förflutet som journalist. Hon har därtill haft
ett ganska stort antal uppdrag som oberoende ledamot av styrelser i stora företag, bland
annat inom Bonnierkoncernen. Hon är inte expert på derivathandel, men är välkänd i
näringslivet och var flitigt anlitad för styrelseuppdrag och föreläsningar och som
debattör. Hon hade gjort sig ett namn och var uppskattad för sitt oberoende och hade
rykte om sig att vara rak och orädd i sin kommunikation.
Pernilla Ström tillträdde som ledamot av styrelsen i HQ AB 2006 och hade sedan 2003
erfarenhet som ledamot av styrelsen i HQ Fonder AB.
Carolina Dybeck Happe är civilekonom. Carolina Dybeck Happe är Executive Vice

President samt Ekonomi- och finansdirektör på Assa Abloy. Under 2011–2012 var hon
ekonomi- och finansdirektör för Trelleborg AB. Innan dess hade hon olika befattningar
inom Assa Abloykoncernen bl. a. som ekonomi- och finansdirektör för Assa Abloy
EMEA 2007–2011 samt även för Assa Abloy Central Europe 2002–2006.
Carolina Dybeck Happe tillträdde styrelsen i HQ AB 2003. Bolaget hette då

Hagströmer & Qviberg AB och var redan då moderbolag till Banken, som då hette
Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB. Carolina Dybeck Happe är inte expert
på derivathandel.
4.12.3.2 Styrelsearbetet fram till 2007

När Anne-Marie Pålsson och Carolina Dybeck Happe 2003 tillträdde som styrelse-
ledamöter i HQ AB hade verksamheten i koncernen pågått sedan tidigt 1990-tal.
Banken hade då redovisat vinst under varje verksamhetsår med 1999 som ett toppår,
med ett rörelseresultat om 375 mkr.
Efter händelserna i USA den 11 september 2001 vek omsättning och resultat rejält och
2002 blev ett svagt år som dock – trots de bistra omvärldsförhållandena – slutade i
vinst om ca 17 mkr. Åren som följde blev dock långsamt bättre i takt med att världs-
ekonomin och marknaderna återhämtade sig.
Sid 1245
Anne-Marie Pålsson och Carolina Dybeck Happe kom alltså 2003 in i en etablerad
koncern med en sund och, sedan mer än tio år, vinstgivande verksamhet. För verk-
samheten i koncernen fanns beprövade system, instruktioner, rutiner och riktlinjer.
Banken hade en stabil styrelse, en erfaren VD i Patrik Enblad som hade flerårig
gedigen bakgrund i koncernen och ett stort antal erkänt duktiga medarbetare.
I styrelsen för Banken satt sedan flera år Stefan Dahlbo som ordförande och Thomas
Erséus och Curt Lönnström som ordinarie ledamöter. Dessa tre var även ledamöter i
HQ AB:s styrelse, vars arbete leddes av Mats Qviberg som hade långvarig och
omfattande erfarenhet.
Carolina Dybeck Happe efterträdde sin far, Sten Dybeck, som hade suttit i HQ AB:s
styrelse alltsedan 1999 och även tidigare i andra bolag i koncernen. Familjen hade en
betydande förmögenhet placerad i aktier i HQ AB, en förmögenhet som hon nu axlade
ansvaret för efter sin far.
Under perioden 2003-2006 var KPMG revisorer med Caj Nackstad som huvudansvarig
revisor för koncernen och därmed i såväl HQ AB som Banken. Fram till och med 2006
hade FI förordnat därtill en särskild revisor som jämte huvudansvarige revisorn
svarade för revision och påtecknade revisionsberättelsen i Banken. Under 2006 ansökte
Banken om och erhöll bankrörelsetillstånd, efter noggrann prövning av FI.
Revisionsberättelserna var rena varje år i såväl HQ AB som Banken. Och så skulle det
fortsätta.
När Pernilla Ström tillträdde som styrelseledamot i HQ AB var situationen likartad

som när Anne-Marie Pålsson och Carolina Dybeck Happe tillträdde. Stabil verksamhet
med god lönsamhet och erkänt duktiga medarbetare och erfaren ledning.
Sid 1246
4.12.3.3 Översiktligt om styrelsearbetet i HQ AB 2007-2010

Från Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms och Carolina Dybeck Happes utgångs-
punkter har styrelsearbetet i HQ AB under hela denna tid varit av sedvanligt slag i ett
moderbolag.
De frågor som avhandlats i moderbolagets styrelse har varit av koncernövergripande

natur, har rört strategiska och organisatoriska frågor som berört koncernen.
Moderbolaget har inte lagt sig i driften i dotterbolagen, varken Banken eller
HQ Fonder.
År 2006 var HQ AB:s dittills bästa år och man redovisade ökade intäkter, mer än för-
dubblat rörelseresultat och resultat efter skatt och en betydligt bättre rörelsemarginal än
2005. Bankrörelsetillstånd hade beviljats. Johan Dyrefors, som var specialiserad på
revision av finansiella företag, efterträdde Caj Nackstad som revisor. Tradings resultat
hade mer än fördubblats i förhållande till 2005. Banken hade inte haft ett enda
förlustkvartal sedan starten 1994.
På hösten 2007 – efter en idé som väckts redan på våren 2007 – gav styrelsen i HQ AB
VD i uppdrag att genomföra en affärsplan som innebar att tradingverksamheten skulle
överföras till en nybildad hedgefond. Beslutet var föranlett av ambitionen att fokusera
på återkommande intäkter och att utöka satsningen inom tillväxtområdet ”Alternativa
Investeringar”. Beslutet var inte föranlett av att tradingverksamheten var behäftad med
problem eller att det förekom några farhågor. Beslutet byggde istället på konstateran-
det att tradingverksamheten inte skapade bestående värden för Banken utan endast
kortfristiga vinster som man därtill tvingades dela med de mäklare som drev verksam-
heten.
År 2007, som blev ännu bättre än rekordåret 2006, redovisade HQ AB återigen ökade
intäkter, ökat rörelseresultat och resultat efter skatt samt förbättrad rörelsemarginal.
Tradingverksamheten gick för första gången sedan starten med förlust, minus 15 mkr,
Sid 1247
och det anmärktes att förutsättningarna för att bedriva egenhandel successivt hade
försämrats under året och att det dåliga resultatet var en effekt av den finansiella oro
som präglat andra halvåret 2007. Det rapporterades dock till styrelsen i HQ AB att
omfånget i Tradingportföljen hade minskat och att risken hade reducerats.
I årsredovisningen för 2007 redovisades att koncernen hade en god likviditet och en
kapitaltäckningsgrad som med bred marginal översteg gällande krav. Från och med
detta år, 2007, bedömde FI uppenbarligen att det inte var erforderligt med en av FI
utsedd extra revisor och Johan Dyrefors skrev på revisionsberättelsen själv.
Under 2008 och 2009 var marknaden svag och intäkter och rörelseresultatet minskade.
Banken nådde ändå ett positivt rörelseresultat om 138 mkr 2008 och 135 mkr 2009.
Att Banken och HQ AB hade fortsatt mycket god intjäningsförmåga under dessa
turbulenta år var givetvis ett styrkebesked.
Åren 2008 och 2009 präglades av stor finansiell oro med lägre omsättning och sämre
likviditet i marknaden. Överföringen av tradingverksamheten till en hedgefond kom
därför inte att genomföras eftersom marknadsförutsättningarna bedömdes ogynn-
samma. Kapitalanskaffning var särskilt svårt under dessa år och riskaversionen stor.
Man hade istället under 2008 fattat nytt beslut om Tradings inriktning vilket avsåg
fokus på market making och handel i likvida instrument samt ordnad avveckling av
"övrig tradingverksamhet". Den övriga tradingverksamheten kom senare att benämnas
avvecklingsportföljen eller FC-portföljen.
Från Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms och Carolina Dybeck Happes utgångs-
punkter har HQ AB och Banken varit etablerade, och under hela den aktuella tiden
välskötta och framgångsrika företag som genererat stora vinster till sina aktieägare
under en lång följd av år.
Sid 1248
4.12.3.4 Kort om vad det innebär att sitta i en moderbolagsstyrelse

Ett moderbolags styrelse har under normala förhållanden anledning och rätt –
motsvarande befogad eller begrundad tilltro – att fästa avgörande vikt vid och förlita
sig på den rapportering som sker från ett dotterbolag genom dess VD eller styrelse.
Vad gäller styrelsens tillsynsansvar i det egna bolaget anges följande i förarbetena till
1975 års ABL:
”Styrelsens möjligheter att följa driften är av naturliga skäl ganska begränsade.
Styrelsen måste i första hand vara skyldig att se till att en tillfredställande
organisation av bolagets verksamhet finns. Den ska också se till att verkställande
direktören fullgör sina åligganden. För att styrelsen ska kunna fullgöra sin
tillsynsplikt måste styrelsen se till att den får information om rörelsens gång, om
omsättningens eller tillverkningens storlek, om inneliggande lager, om priser, om
bolagets likviditet, kreditbehov osv. Om organisationen av bolagets verksamhet
har ordnats ändamålsenligt och den regelbundna rapportgivningen till styrelsen
från verkställande direktörens sida är väl ordnad, blir styrelseledamöterna
skyldiga att ägna bolagsverksamheten personlig tillsyn endast om särskild
anledning därtill föreligger”.
Detta är alltjämt gällande rätt.
Ansvaret enligt svensk rätt för kontroll och tillsyn av ett dotterbolag kan knappast
anses gå utöver tillsynsansvaret inom det egna bolaget. Detta följer uppenbarligen inte
heller av HFD:s felaktiga dom mot Pernilla Ström, vilket käranden felaktigt påstår.
HFD har överhuvudtaget inte bedömt det civilrättsliga ansvaret för en styrelseledamot
och har uppenbarligen inte avsett att omtolka de ansvarsregler som följer av aktie-
bolagslagen eller att utöka det civilrättsliga ansvaret för en styrelseledamot. Det
ankommer inte ens på HFD att genom den rättsbildning HFD svarar för bygga om
central reglering i den civilrättsliga lagstiftningen. Den felaktiga domen mot Pernilla
Ström avser ledningsprövning enligt särskild lagstiftning därom. Den felaktiga domen
mot henne har inget med hennes associationsrättsliga ansvar enligt aktiebolagslagen att
göra.
Sid 1249
Det kontroll- och tillsynsansvar som åvilar ett moderbolags styrelse över dotter-
bolagets verksamhet m.m. är betydligt mindre långtgående än det kontrollansvar som
dotterbolagets egen styrelse har över förvaltningen och verksamheten i dotterbolaget.
I första hand åvilar det dotterbolagets styrelse att utöva kontroll över verksamheten i
dotterbolaget, inklusive redovisning m.m., och moderbolagets styrelse har ett mera
avlägset kontrollansvar över samma verksamhet och därför också rätt att i större
utsträckning förlita sig på den rapportering som sker av VD, dotterbolagets styrelse
eller koncernchef. Saken kan också uttryckas så att det primära kontrollansvaret åvilar
dotterbolagets styrelse och att det kontrollansvar som åvilar moderbolagets styrelse är
subsidiärt, men att en aktivitetsplikt utlöses vid signaler om avvikelser.
Utan signaler om att allt inte står rätt till inskränker sig alltså moderbolagsstyrelsens
tillsynsansvar till att fortlöpande bedöma koncernbolagens ekonomiska situation i
förlitan på den information som kommer från koncernbolagen. Det är ju dotterbolagens
VD och ledning som har det primära ansvaret för driften och dess styrelser som har det
primära tillsynsansvaret inom det egna bolaget.
Påståendet att det inte funnits någon reell organisatorisk skillnad mellan HQ AB och
Banken stämmer inte. HQ AB sysslade med typiska moderbolagsfrågor av över-
gripande karaktär, vilket även framgår vid en genomgång av styrelseprotokollen i de
olika bolagen. I HQ AB behandlades övergripande typiska koncernfrågor såsom
förvärv till koncernen och frågor av strategisk betydelse. I Banken behandlades
rörelserelaterade frågor. HQ AB lade sig inte i driften av Banken. Styrelsen i HQ AB
hade ett rekryteringsansvar samt ett kontroll- och tillsynsansvar för dotterbolagen i vad
avsåg dels sammansättningen av dotterbolagets styrelse och urvalet av enskilda
styrelseledamöter, dels dotterbolagets verksamhet, fullgörandet av redovisnings-
skyldigheten m.m.
Sid 1250
Rekryteringsansvaret fullgjordes genom att styrelsen i HQ AB utsåg lämpliga personer

till styrelseledamöter i Banken. Kontroll- och tillsynsansvaret fullgjordes främst
genom att styrelsen i HQ AB organiserade arbetet inom koncernen samt utarbetade
fungerande och fasta rutiner för rapportering från Bankens styrelse om dotterbolagets
verksamhet, redovisning, m.m., för att ge HQ AB:s styrelse relevant och adekvat,
företrädesvis ekonomiskt, bedömnings- och beslutsunderlag.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har fått vederhäftig
men övergripande rapportering om Bankens verksamhet, främst genom VD i Banken.
Informationen har lämnats fortlöpande och det har inte vid något tillfälle framkommit
förhållanden som föranlett HQ AB:s styrelse till ingripande eller annan åtgärd riktad
mot Banken eller dess ledning.
HQ AB och koncernen har på det hela taget framstått som välskötta och framgångsrika
och Banken som i stort problemfri trots en problemtyngd omvärld, vilket har varit ett
styrkebesked. Påståendet att HQ AB regelmässigt tog alla viktiga beslut som rörde
Bankens verksamhet stämmer inte. HQ AB tog i själva verket inga beslut som rörde
Bankens verksamhet förutom övergripande strategiska beslut. Exempel på ett sådant
beslut var beslutet att på sikt avveckla Trading samt beslutet 2008 om en, beroende på
omvärldsförhållandena, ny strategi för Trading. Varken Carolina Dybeck Happe,
Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har således varit de facto-ledamöter i Banken.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har med fog upp-
fattat att HQ AB och Banken hade skickliga, gediget kunniga och lojala medarbetare
på alla centrala positioner och att den information som de fick från dessa medarbetare,
inklusive VD, var relevant och vederhäftig. För verksamheten i koncernen fanns som
skriftliga instruktioner och arbetsordningar för samtliga centrala delar av verksamheten
i koncernen. Såvitt avsåg verksamheten i Banken har dessa utan undantag initierats i
och beslutats av styrelsen i Banken.
Sid 1251
Instruktioner, rutiner, policies och arbetsordningar har inte bara funnits utan de har
löpande uppdaterats, dels på eget initiativ i Banken, dels efter påpekande från revisorer
och andra, inklusive FI. Detta arbete har avseende Trading, Ekonomi, Internrevision,
Compliance och Risk initierats i och beslutats av Bankens styrelse och har i stor
utsträckning styrts av chefsjuristen, Richard Berlin, i Banken.
Från Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms och Carolina Dybeck Happes horisont har
dessa instruktioner, policies och arbetsordningar varit ändamålsenliga och samtliga
funktioner har bemannats av erfarna och erkänt dugliga medarbetare som efter bästa
förmåga har följt dessa instruktioner. Adekvata kontrollmekanismer har funnits, som
också inneburit att instruktionernas efterlevnad har bevakats och att åtgärder vidtagits
när instruktioner eller regler har åsidosatts. Enligt Carolina Dybeck Happe, Pernilla
Ström och Anne-Marie Pålsson har det varit god ordning i Banken och regelefter-
levnaden påtaglig. HQ AB gör inte heller gällande att någon medarbetare har begått
medvetna fel. Personalen har med andra ord försökt att efterleva de instruktioner som
har lämnats.
Det finns en beskrivning av årsredovisningsprocessen i ”instruktionsboken”. Av denna

framgår arbetets olika steg som ska passeras innan undertecknandet sker. Carolina
Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har haft anledning att förlita
sig på chefen för Ekonomi, med underställd kompetent personal, samt den genomgång
som ägt rum av revisorerna. Inga rapporter om några felaktigheter har förekommit.
Styrelsen i HQ AB har fått en adekvat ekonomisk rapportering genom Bankens

ledning och via revisionsutskott och revisorer.
HQ AB hade endast ett övervaknings- och tillsynsansvar. Det skulle krävas alarme-
rande uppgifter samt att det stod klart att Bankens styrelse inte kunde klara av att reda
ut situationen för att HQ AB:s styrelse skulle ingripa. HQ AB:s styrelse kunde i en
sådan situation ha kallat till extra bolagsstämma för att byta ut styrelse och VD eller
för att fastställa bindande instruktioner.
Sid 1252
Några signaler om sådana avvikelser, som skulle utlösa aktivitetsplikt, fick inte Anne-
Marie Pålsson del av. Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe fick sådana signaler
först i maj 2010 och vidtog då åtgärder omgående.
Ansvaret för en styrelseledamot är därtill personligt. Det ska göras en bedömning av

vad Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson, utifrån den
information var och en av dessa har fått, har insett eller borde ha insett.
4.12.3.5 God tro – inledning

Frågan om Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms och Carolina Dybeck Happes
insikter och eventuella vårdslöshet ska bedömas utifrån den information de erhållit i
egenskap av styrelseledamöter i moderbolaget HQ AB. Nämnas kan att de vardera fick
ett årligt styrelsearvode om 100 000 kr.
Anne-Marie Pålsson närvarade drygt 40 timmar i styrelserummet under den tre år och
ett kvartal långa period som för henne är relevant i målet. Därtill kom tid för inläs-
ningar av material och förberedelser inför de olika styrelsemötena.
Pernilla Ström deltog under den aktuella tiden i sammanlagt 18 styrelsesammanträden

samt undertecknade styrelsebeslut som fattats per capsulam vid 10 tillfällen under
perioden den 1 januari 2007 till den 17 maj 2010. Varje styrelsemöte pågick i ca två
timmar vilket betyder att hon, exklusive inläsning av material som utsänts före
styrelsemötena, har ägnat totalt ca 40 timmar åt styrelsesammanträden under de
aktuella tre åren.
Carolina Dybeck Happe deltog i sammanlagt 20 styrelsesammanträden samt under-

tecknade styrelsebeslut som fattats per capsulam vid 11 tillfällen under perioden den
1 januari 2007 till den 17 maj 2010. Varje styrelsemöte pågick i cirka två timmar vilket
betyder att hon, exklusive inläsning av material som utsänts före styrelsemötena, också
har ägnat totalt ca 40 timmar åt styrelsesammanträden under dessa tre år.
Sid 1253
Varken Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har haft
tillgång till annan väsentlig information än den information som utgjort styrelse-
material samt den information de erhållit från bolagets revisorer i samband med årlig
genomgång av föregående år, typiskt sett på årets första styrelsemöte. De har vid tre
tillfällen under 2010, avseende januari, februari och mars, vid sidan om styrelse-
mötena, fått en styrelserapport om Ekonomi & Finans i ett nytt format med i grunden
samma information som tidigare, men något fylligare.
Det har inte förekommit informationsutbyte eller kontakt mellan styrelsemötena i

någon omfattning. Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe
har inte medverkat vid styrelsemöten i Banken. De har inte fått del av eller för
påseende eller på annat sätt haft tillgängligt eller åtkomligt kallelser med dagordning,
protokoll eller annat underlag som behandlats i Bankens styrelse eller annan infor-
mation om eller från Banken än det som avrapporterats i HQ AB:s styrelse på sätt
framgår av protokollen från styrelsemöten i HQ AB.
Styrelsematerialets innehåll framgår av styrelseprotokoll och dess bilagor, såsom VD-

rapporter, rapport från Revisionskommittén, Compliance osv. Informationen från
revisorerna har erhållits årligen dels genom särskild dragning på årets första styrelse-
möte, dels och i övrigt genom revisionsberättelserna och besked från Revisions-
kommittén. De särskilda dragningarna från revisorerna har sammanfattningsvis angett
god ordning, regelefterlevnad, god kvalitet på kommunikéer och bokslut. Revisions-
berättelserna har för varje aktuellt år varit rena. Några insikter härutöver hade inte
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe.
Gällande Trading har informationen till styrelsen i HQ AB varit ganska knapphändig

och generell. Trading har utgjort en begränsad del av verksamheten och det har därtill
under 2007 beslutats att den ska avvecklas av strategiska skäl.
Sid 1254
Det som presenterades för Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck
Happe avseende Tradingportföljen var att den skulle ombildas till en hedgefond, att
den skulle avvecklas, att den uppvisade goda resultat, och senare att resultatet var
negativt, samt att avvecklingen fortskred enligt plan. VD-informationen angående
tradingverksamheten innehöll inte någon information som gav anledning till oro. Det
var visserligen otillfredsställande att tradingverksamheten började uppvisa ojämna och
vikande resultat, men storleken av förlusterna som redovisats har givetvis bedömts i
ljuset av övriga verksamheters intjäning och resultatgenerering som alltjämt varit
mycket god, trots de svåra omvärldsförhållandena. Informationen som rört Trading har
aldrig bedömts som kritisk.
De besked som de fick om Bankens resultatutveckling har varit av lugnande karaktär

och samtidigt styrkebesked. De besked som de fick om tradingverksamheten har också
varit av lugnande karaktär även om verksamheten resultatmässigt varit opålitlig till
skillnad mot tidigare.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe fick veta att avveck-
lingen fortgick enligt plan och att risken reducerades. De fick veta att chefen för
Trading, Fredrik Crafoord, som de uppfattade som en erkänt mycket skicklig derivat-
handlare, och som senare blev chef för hela Investment Banking och vice VD, person-
ligen ansvarade för avvecklingen.
Gällande värderingen – som Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina

Dybeck Happe har insett var en komplex fråga i den rådande marknaden – fick de veta
att denna fråga hade fått ledningens för Banken, Risks, Revisionskommitténs och även
de externa revisorernas uppmärksamhet. Värderingen och principerna för densamma
hade kontrollerats och diskuterats och samsyn mellan de närmast berörda, dvs.
ledningen för Banken och revisorerna hade nåtts av informationen.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har satt sin tillit till
denna information. De har saknat anledning att ifrågasätta denna information. De har
Sid 1255
med fog uppfattat att de frågor som just rörde avvecklingen av Tradingportföljen och
värderingen av densamma var i mycket kompetenta händer.
Informationen om de förluster som Trading hade genererat har de uppfattat som

irriterande men marginell i förhållande till Bankens intjäning och resultatgenerering
från övriga och mer centrala verksamheter som fortsatt var mycket god.
4.12.3.6 Information till styrelsen i HQ AB - vilken information har lämnats?
Styrelsen i HQ AB har alltså fått information i samband med styrelsemöten i HQ AB,
genom kallelser och material som utsänts inför styrelsemötena och genom information
som lämnats under dessa styrelsemöten som återspeglas av protokollen och dess
bilagor.
Vid styrelsemötena har återkommande rapportering skett under följande stående

punkter: ”Verksamhets- och ekonomisk rapport”, ”Rapport från Revisionskommittén”,
”Företagsförvärv”, ”Fastställande av instruktioner” och ”Rapport från Compliance/
Juridik”.
På styrelsemötena i HQ AB har en rad skilda frågor behandlats som har rört hela
HQ AB:s verksamhet och organisation, ingalunda endast frågor som är aktuella i detta
mål. I själva verket har frågorna som detta mål rör utgjort en förhållandevis begränsad
del av det som avhandlats i styrelsen i HQ AB. Investment Banking har varit en av
många rörelsegrenar och Trading ett av flera områden inom Investment Banking. Den
stora och viktiga verksamheten i Banken har inte varit Investment Banking utan
Private Banking, som tillsammans med HQ Fonder har varit koncernens kassakor
under åtskilliga år. De företagsförvärv som övervägts och genomförts, har alla avsett
att förstärka och utveckla Private Banking och Asset Management. Investment Banking
och särskilt Trading har varit ifrågasatt sedan början av 2007, vilket också har
återspeglats i vad styrelsen i HQ AB har haft särskilt fokus på.
Sid 1256
Av protokollen och underlaget framgår dock att det också fanns fokus på Investment
Banking och Trading. Men det fanns frågor som var långt större och viktigare och
därför krävde mer uppmärksamhet.
4.12.3.6.2 2007 – relevant information som lämnats

Av protokollet från den 31 januari 2007 framgick i korthet
- att verksamhetsåret 2006 var det bästa året hittills för HQ AB,
- att Trading hade förbättrat rörelseresultatet,
- att kvartal 4 år 2006 var det bästa kvartalet hittills och även ett starkt kvartal för
Investment Banking,
- att Trading hade fortsatt god intjäning och att tradingverksamheten var utan
förlustkvartal sedan starten 1994,
- från KPMG, att Risk löpande genomförde vederhäftig kontroll med konsekvent
tillämpning av ändamålsenliga modeller, att Bankens processer för värdering
bedömdes vara oförändrat goda, att Risks möjligheter att utöva effektiv
riskkontroll hade ökat till följd av ökad kompetens, utveckling av och tillgång
till ORC, att Banken använde standardmodeller för optionsprissättning med
indata från marknaden, att modellerna var välkända och användes brett i
marknaden och att modellerna var ändamålsenliga, och
- att KPMG omtalade Risks föredömliga kontroller av Tradings värdering av
lagret med endast marginell justering som följd och att inga felaktigheter
noterats i samband med årets granskning av tradinglagret.
Sammantaget angav KPMG att HQ AB hade ändamålsenliga instruktioner och rutiner,

vilka efterlevdes, som på ett bra sätt stödde verksamheten och säkerställde en korrekt
finansiell rapportering, att KPMG:s rekommendationer och förslag till förbättrad intern
kontroll beaktades löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar, att bokslutet och
kommunikén var av god kvalitet och i överensstämmelse med lagens krav och att
koncernen hade god ordning och reda och en väl fungerande ekonomifunktion med bra
rutiner.
Sid 1257
Vid samma möte angav Revisionskommittén att årsbokslutet inte innehöll några svår-
bedömda poster och att värderingsposterna hade behandlats med konservatism, att
Tradingportföljen, hade mindre omfattning än tidigare och kortare löptider, hade
värderats enligt samma principer och värderingsgrunder som tidigare, att revisorerna
hade gjort en egen oberoende genomgång av värderingsmodeller och värden som inte
pekade på några värderingsproblem.
Styrelsen i HQ AB fick den 27 februari 2007 reda på, när årsredovisningen under-
tecknades, att revisionsberättelse för 2006 var ren.
Vid styrelsemötet den 30 mars 2007 fick styrelsen besked om att prognosen för första
kvartalet var god med rejält förbättrat resultat och att även Trading gjort goda resultat.
Vid styrelsemöte den 29 maj 2007, med anledning av incidenten i Carnegie, fick
styrelsen besked om att durationen i Tradingportföljen var kortare än Carnegies och att
Banken tillämpade en värderingsprincip som byggde på rak volatilitet som var enkel
att överslagsvis kontrollera, att utredningar som tidigare hade genomförts pekade på att
Tradingportföljen snarare var för lågt än för högt värderad.
Händelserna i Carnegie som fick stor uppmärksamhet i media var alltså inte en
varningssignal som styrelsen borde ha dragit vissa slutsatser av. Händelserna uppmärk-
sammades, föranledde frågor och klara besked att Banken inte var exponerad för
liknande manipulationer som Carnegie hade varit.
Vid mötet fick också styrelsen veta att Investment Banking föreslogs begränsas till
corporate finance och equities, varvid tradingverksamheten skulle övergå till en
hedgefond.
Vid styrelsemötet den 13 augusti 2007 fick styrelsen veta att delårsbokslutet genom-
gåtts av Revisionskommittén utan anmärkning och att man hade granskat volatilitets-
antagandena i Tradingportföljen.
Sid 1258
Vid styrelsemötet den 17 oktober 2007 fick styrelsen veta att tredje kvartalet visade
turbulens på finansmarknaderna. Styrelsen fick också veta att förutsättningarna för
egenhandel, Trading, var ogynnsamma, men också att januari till september var de
bästa månaderna hittills. Styrelsen upplystes vidare om att 2007 var på väg mot det
bästa året i HQ AB:s historia och att Trading gjorde sitt första förlustkvartal i
avdelningens historia.
Styrelsen fick vid samma möte reda på att Revisionskommittén hade analyserat FI:s
beslut rörande Carnegie och att HQ-koncernens rutiner, uppföljning, övervakning och
kontroll av verksamheten bedömdes vara adekvata i relation till de synpunkter som FI
hade framfört rörande Carnegies tradingverksamhet.
Styrelsen upplystes också om att FI aviserat om temaundersökning avseende hante-

ringen och värderingen av komplexa produkter.
Vid styrelsemötet den 5 december 2007 fick styrelsen reda på att Tradings resultat i
oktober inte vara tillfredsställande, men också att Private Banking visade på stark till-
växt och försäljning. Vidare fick styrelsen reda på att 2008 skulle bli ett konsolide-
rings- och investeringsår med eliminering av operativa risker och investering i nya
affärsområden.
Käranden har i det s.k. händelseförloppet redogjort för informationsutbyte i olika

former och mellan olika personer angående skilda saker vid skilda tidpunkter.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe nämns inte vid
namn vid något enda tillfälle i denna redogörelse. Käranden har vid sin tidiga
beskrivning av händelseförloppet genomgående inte gjort någon åtskillnad mellan
HQ AB och Banken och inte heller mellan de olika styrelserna. Kärandens beskrivning
blev av denna anledning direkt missvisande. Skillnaden mellan moderbolag, dotter-
bolag och dess styrelser har stor betydelse, eftersom Anne-Marie Pålsson, Pernilla
Sid 1259
Ström eller Carolina Dybeck Happe inte har erhållit samma information som före-
trädarna för Banken. Inte heller har de medverkat vid något enda av de övriga tillfällen
då vissa andra personer påstås ha fått för målet relevant information. Käranden har
därefter börjat göra åtskillnad mellan Banken och moderbolaget och även tvingats
förklara vem avsändare och mottagare av skriftlig information respektive deltagare vid
möten var. Därmed klarlades det ytterligare att det händelseförloppet, i förhållande till
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson är ett rent påhitt.
I händelseförloppet för år 2007 hänvisar käranden till bl.a. följande information och
underlag: Volatilitetsgenomgångar, presentation av KPMG inför uppstartsmöte,
KPMG:s rapport från översiktlig granskning av delårsbokslut den 30 juni 2007,
volatilitetsavstämningar, informationsutbyte mellan Trading och Risk och i vissa fall
även med VD i Banken, risk- och resultatrapporter, månadsvisa PM med information
om Edgen, Vegaanalyser, daglig information om riskexponering, limitöverträdelser
och löpande information om behov av limithöjningar, sms eller mail med information
om Tradings dagsresultat från Fredrik Crafoord eller annan, löpande muntlig
information från Risk beträffande Tradingportföljen, information om vad som förevarit
vid måndagsmöten samt löpande information om säkerhetskrav från Nasdaq OMX och
SEB Futures.
Den uppräknade informationen har inte har lämnats till Anne-Marie Pålsson, Pernilla
Ström eller Carolina Dybeck Happe och de har inte heller på annat sätt fått del av den.
Kärandens eget flödesschema visar också detta. Flödesschemat är oförenligt med det
händelseförlopp som käranden utan åtskillnad åberopar som rättsfakta mot samtliga
svarande. Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har endast
fått del av den information som finns i styrelseprotokollen med bilagor.
Som framgår av styrelseprotokoll med bilagor har Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström
eller Carolina Dybeck Happe under 2007 arbetat med sedvanliga i moderbolaget
övergripande frågor. De har inte informerats om risker utöver de normala eller om
händelser som har erfordrat särskild uppmärksamhet eller åtgärd av dem. Det framgår
Sid 1260
även, att de inte har tagit del av den betydligt mer detaljerade information som i
förekommande fall har utbytts mellan styrelseledamöter i Banken, mellan revisorer och
företrädare för Banken och/eller internt i Banken.
Verksamhetsåret 2007 har, med reservation för att tradingverksamheten för första
gången historiskt har uppvisat otillfredsställande resultat – men på intet sätt kritiskt
eller alarmerande – varit ett finansiellt mycket starkt år. Det var det bästa året i
HQ AB:s historia och har lagts till handlingarna som ännu ett år där verksamheten har
präglats av god organisation och ordning och där olika frågeställningar har hanterats på
vederbörligt sätt av ansvariga organ.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har löpande försetts
med underlag med ekonomisk information från bolagets VD, vilket underlag de har
uppfattat som relevant och vederhäftigt. Underlaget utvisade att HQ-koncernen hade
fortsatt mycket starka finanser, vilket sedermera har bekräftats av årsredovisningen för
2007, som redovisade ökade intäkter och högre resultat än föregående år, 405 mkr.
tradingverksamheten utvisade en förlust om i sammanhanget försumbara minus 15
mkr. Inget av vad Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson
erfarit försatte dem i ond tro om något av det som käranden påstår som brister.

Av protokollet från styrelsemötet den 31 januari 2008 framkom att år 2007 var det
”Bästa året i HQs historia”. Protokollet ger en mycket positiv bild av såväl koncernens
som Bankens verksamhet med en fortsatt stark tillväxt, ett förbättrat rörelseresultat och
en fortsatt hög kapitaltäckningsgrad, 21 procent.
Det framgick också av protokollet att det var fortsatt tufft för Trading men att port-
följen minskat i omfång inom ramen för omstruktureringen till hedgefond, att Banken
var utsedd till ”Sveriges bästa Private Bank” av Euromoney och att nettoinflödet
fortsatte och att återkommande intäkter ökade betydligt snabbare än kostnaderna.
Sid 1261
På mötet fick styrelsen reda på att bokslutskommunikén granskats av KPMG utan

erinran.
Styrelsen fick också besked om att KPMG i revisionen inte noterat några avvikelser
från de värderingsprinciper som hade fastställts för värderingen av Tradingportföljen
och att
”Sammantaget har HQ enligt vår bedömning ändamålsenliga instruktioner och
rutiner som på ett bra sätt stödjer verksamheten och säkerställer en korrekt
finansiell rapportering. Vi har inte noterat några väsentliga brister i den interna
kontrollen. Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad
intern kontroll beaktas löpande i en strävan att nå ständiga förbättringar.
Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet och i överensstämmelse med lagens
krav”.
I den dragning som förekom vid styrelsemötet framkom också uppgifter om Edgen,
vilket man fick förklaringar till. Förklaringen var att Edgen inte var ett tillförlitligt mått
eftersom det mätte skillnaden mellan det teoretiskt framräknade värdet å ena sidan och
å den andra sidan obearbetade prisuppgifter på en inaktiv marknad, som kunde variera
mycket stort från en dag till en annan. Uppgifter om Edgen hade förekommit året innan
vid motsvarande dragning och återkom i januari 2009, med samma förklaring och
besked. Vid dragningen i januari 2010, nämndes Edgen överhuvudtaget inte, vilket inte
uppfattades som märkligt mot bakgrund av de förklaringar som redan tidigare år hade
lämnats.
Vid samma möte, dvs. den 31 januari 2008, fick styrelsen från Revisionskommittén
veta att KPMG hade granskat årsbokslutet och att det inte innehöll bedömningsposter
som av ledning eller revisorer var ifrågasatta, att Tradingportföljens värdering hade
granskats dels efter väsentlighetsprincip, dels med stickprov, att metoderna för risk-
kontroll och de underliggande matematiska modellerna hade granskats särskilt av
KPMG:s avdelning för Financial Risk Management (FRM) och att ingen av
granskningarna hade föranlett någon kritik, att en särskild granskning hade genomförts
Sid 1262
av volatilitetsantaganden som använts, att styrelsen i Banken för att möjliggöra en

ordnad och riskminimerande successiv avveckling av Tradingportföljen hade utökat
riskmandatet och omfångsmandatet för Trading och att vissa överdrag utöver dessa
limiter hade accepterats efter kontakter mellan ordföranden och ledningen.
Styrelsen fick alltså besked om att volatilitetsantagandena hade särskilt granskats av

experter och att de limitöverdrag som hade förekommit inte var en varningssignal, utan
något som hade diskuterats och beslutats i Banken som erforderligt för riskminimering
under avvecklingen.
Vid styrelsemöte den 27 februari 2008, när årsredovisningen för räkenskapsåret 2007
skrevs under, fick styrelsen reda på att årsredovisningen hade reviderats och att
revisionsberättelserna för samma period var rena.
Vid styrelsemöte den 4 april 2008 fick styrelsen veta att det rådande ogynnsamma
klimatet för kapitalanskaffning medförde att en hedgefond inte längre kunde ersätta
Tradingportföljen, men att marknadsförutsättningarna för Trading hade förbättrats.
Det föreslogs därför och beslutades om en återgång till traditionell market making i
likvida instrument. Det uppdrogs åt Banken att fastställa erforderliga instruktioner och
mandat för verksamheten.
Styrelsen fick också vid mötet information om att FI, efter ett platsbesök vad gällde
hantering och värdering av komplexa produkter, haft synpunkter men att Banken inte
hade anledning att uppfatta FI:s synpunkter som kritik mot hur verksamheten hade
skötts, utan snarare som råd om hur kontrollen av verksamheten kunde förbättras.
Vid styrelsemöte den 16 juni 2008 informerades om att styrelsen i Banken hade utsett
Fredrik Crafoord till ny vice VD. Vidare lämnades information om fortsatt lönsamhet i
tradingverksamheten. Det framkom också att Revisionskommittén hade beslutat att
anlita ATOS som extern granskare av bl.a. de områden som FI haft synpunkter på
senast, att Trading hade överskridit de limiter som uppställts för verksamheten men att
Sid 1263
dessa överskridanden hade rapporterats och diskuterats på daglig basis och lämnats i
avsikt att skapa möjligheter för en ordnad övergång till en ny inriktning av trading-
verksamheten samt att Bankens styrelse skulle fatta ett nytt beslut om denna inriktning
och vilka limiter som skulle gälla med hänsyn dels till den nya inriktningen, dels till
kapitaltäckningsreglerna och den tillgängliga kapitalbasen.
Vid styrelsemöte den 12 september 2008 fick styrelsen veta att koncernens intäkter och
rörelseresultat minskat jämfört med motsvarande period 2007, att kvartal 3 börjat svagt
för Trading, att Tradingportföljen innehöll ca 30 mkr i illikvida positioner till en
kostnad om ca 6 mkr, att avtal ingåtts med ATOS med uppdrag att framöver granska
Risk, Kredit och Compliance och att Trading legat inom de nya limiter som fastställts
sedan det förra rapporttillfället.
Vid styrelsemöte den 10 november 2008 informerade Fredrik Craaford om hur

Bankens tradingverksamhet och därmed sammanhängande förhållanden påverkades
med anledning av att Nasdaq OMX ökade säkerhetskrav. Fredrik Crafoord redogjorde
också för vilka åtgärder som skulle vidtas för att försöka reducera de aktuella
säkerhetskraven, innefattande förhandlingar med Nasdaq OMX och/eller reducering av
befintliga positioner. Informationen om de ökade säkerhetskraven presenterades inte
på ett sätt som kunde uppfattas som en varningssignal. De ökade säkerhetskraven
uppfattades istället som en förhandlingsfråga föranledd av institutens riskaversion i en
turbulent marknad, utan direkt utgångspunkt i vad Bankens tradinglager innehöll.
Revisionskommittén informerade vid mötet att ATOS hade granskat Compliance och
lämnat ett antal förslag och synpunkter som hade relevans med hänsyn till förändrat
regelverk och inom ramen för ständig förbättring, att förutsättningarna för trading-
verksamheten hade försämrats pga. finanskrisen och förtroendebristen i systemet, att
noggranna studier av effekterna av koncernens likviditet skulle göras och att en
oberoende värdering av Tradingportföljen skulle ske före årsskiftet tillsammans med
revisorerna.
Sid 1264
Vid styrelsemötet den 19 december 2008 fick styrelsen besked att åtgärder vidtagits för
att reducera omfattningen och risken i Tradingportföljen.
Det hade varken då, tidigare eller senare förekommit anledning att tvivla på dessa
besked. I augusti 2007 var ju portföljens volym 5,8 mdkr. Därefter, vilket framgår av
årsredovisningen 2007, minskade volymen påtagligt för att växa något 2008. Volymen
kom dock aldrig upp till samma nivå som i augusti 2007. Efter uppdelningen av
tradinglagret i två portföljer, en likvid del och avvecklingsportföljen, har det inte av
årsredovisningarna 2008 eller 2009 framgått hur stor volym som låg i respektive
portfölj. Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har saknat
anledning att betvivla beskeden de fick att avveckling pågick och att avvecklings-
portföljen krympte.
Vid styrelsemötet den 19 december 2008 informerade Revisionskommittén att

koncernfunktionerna Risk, Kredit och Compliance hade tagit fastare form och skulle
framdeles vara separata med skilda ansvariga personer, att ATOS skulle granska Risk
under början av 2009 och att Ekonomi hade löpande kontakt med externrevisorerna för
att få deras synpunkter på värderingen av Tradingportföljen inför årsbokslutet.
I händelseförloppet för år 2008 underlåter käranden att göra åtskillnad mellan HQ AB

och Banken och mellan de skilda styrelserna. Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller
Carolina Dybeck Happe nämns inte vid namn en enda gång i det käranden anger.
I händelseförloppet hänvisar käranden till möte i Revisionskommittén den 8 januari

2008, månadsvisa volativitetsavstämningar, januari – december 2008, skriftväxling
med FI angående komplexa produkter och IKU, mail mellan Risk och Trading den
8 februari och 20 februari, arbetsmöte med KPMG den 19 februari, revisionsmöte den
21 februari, möte med FI den 5 maj, möte med KPMG den 27 maj, checklista från
KPMG, mail från KPMG, rapportutkast från KPMG, revisionsmöte och arbetsmöte
med KPMG i november och december.
Sid 1265
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har inte deltagit i
några av dessa möten eller kontakter. De har inte heller fått del av det underlag som
hänvisas till, såsom dokumentation över volatilitetsavstämningar, brevväxling med FI,
interna mail mellan Risk och Trading eller underlag från KPMG.
Käranden hänvisar vidare till dagliga risk- och resultatrapporter, månadsvisa PM

angående Edgen, månatliga volatilitetsavstämningar och tradingavstämningar, Vega-
analyser, daglig information om riskexponering och limitöverträdelser, löpande
information/beslut om limithöjningar, sms eller mail med information om dagsresultat,
löpande muntlig information från Risk, måndagsmöten och information om säkerhets-
krav.
Dessa rapporter, PM, avstämningar och analyser, information, sms, mail och möten har
inte kommit Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe till del
och de har inte medverkat eller varit informerade, med undantag för den mer över-
gripande information som lämnats om exempelvis säkerhetskrav och redan timade
limithöjningar på sätt framgår av styrelseprotokollen i moderbolaget under aktuell tid.
I styrelseprotokollen omnämns vidare KPMG:s granskning av värderingen i januari

2008. Hur denna granskning gjordes och vad resultatet blev har inte Anne-Marie
Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe informerats om i vidare mån än
vad som framgår av underlaget till protokoll från styrelsemötet i HQ AB den 31
januari 2008. Det omnämns vidare mail och diskussion med KPMG i februari,
planeringsmöte inför revisionen i september, möte mellan KPMG och Risk i november
och möte med KPMG angående redovisningsfrågor i december.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har inte deltagit i
dessa möten, diskussioner eller kontakter och har inte heller informerats om dem.
På samma sätt som för 2007 har Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina
Dybeck Happe endast fått del av den information som de fått vid styrelsemötena i
Sid 1266
moderbolaget. De har precis som tidigare arbetat med sedvanliga i moderbolaget

övergripande frågor, däribland ett antal företagsförvärv. De har inte tagit del av den
betydligt mer detaljerade information som i förekommande fall har utbytts mellan
styrelseledamöter i Banken, mellan revisorer och företrädare för Banken och/eller
internt i Banken. De har, som också framgår, inte deltagit i driften av Banken och inte
heller informerats om risker utöver de normala eller om händelser som har erfordrat
särskild uppmärksamhet eller åtgärd av dem.
Istället har 2008, med reservation för att det var ett år som präglades av tidvis mycket
betydande finansiell oro, lagts till handlingarna som ännu ett år där verksamheten har
präglats av god organisation och ordning och där olika frågeställningar har hanterats på
vederbörligt sätt av ansvariga organ. De har löpande försetts med underlag med
ekonomisk information från bolagets VD, vilket underlag de har uppfattat som relevant
och vederhäftigt. Underlaget har utvisat att HQ-koncernen, trots en nedgång i såväl
omsättning som resultat i förhållande till rekordåret 2007, har haft fortsatt mycket
starka finanser, vilket sedermera har bekräftats av årsredovisningen för 2008, som
redovisade en solid balansräkning och ett resultat om 246 mkr efter skatt.
Utdelningen per aktie har reducerats med 40 procent i förhållande till 2007, som ett
uttryck för försiktighet i det rådande affärsklimatet. Inget av vad Carolina Dybeck
Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson erfarit har försatt dem i ond tro om
något av det som käranden påstår som brister.

Vid styrelsemöte den 29 januari 2009 fick Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller
Carolina Dybeck Happe följande information. Revisionskommittén upplyste att
”Bokslutets huvudfrågor är värderingen av Tradingportföljen och redovisningen
av förvärvet av HQ Direct. [..] Värderingen av Tradingportföljen har gjorts med
oförändrade principer vilket bland annat innebär att långa optioner värderats
enligt teoretisk modell eftersom relevanta marknadsvärden saknas. Detta är inte i
överensstämmelse med IFRS-rekommendationen men HQs revisorer har
Sid 1267
accepterat detta redovisningssätt under förutsättning att det beskrivs utförligt och
att känslighetsberäkningar redovisas i årsredovisningen”.
Revisionskommittén upplyste vidare att analyser av kapitaltäckningsbehovet hade

gjorts efter företagsförvärven och att den successivt ändrade inriktningen på trading-
verksamheten som visade att koncernens kapitaltäckning inte hade försämrats utan att
den var i enlighet med de finansiella målen.
Vid styrelsemötet uppgav revisorerna att revisionen hade omfattat granskning av

bokföring, intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, förvaltningen i
övrigt samt bokslut och bokslutskommuniké i HQ-koncernen för år 2008, att
specialister deltagit, att särskilda granskningar av bl.a. den interna kontrollen hade
genomförts, att
”Sammantaget har HQ enligt vår bedömning instruktioner och rutiner som på ett
bra sätt stödjer verksamheten
− Vi har inte noterat några väsentliga brister i den interna kontrollen
− Vi rekommenderar en kontinuerlig utveckling/anpassning till nya redovisnings-
rekommendationer och praxis; med särskilt fokus på värdering och tilläggs-
information för finansiella instrument i den externa finansiella rapporteringen
− Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad intern
− Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet”.
Vid samma styrelsemöte informerade VD om ett försämrat rörelseresultat för

koncernen bl.a. att Tradings resultat för 2008 beräknades hamna på - 49 mkr, men
samtidigt att bantningen av Tradingportföljen fortgick enligt plan, att koncernens
kapitaltäckningsgrad uppgick till 16 procent, dvs. att den väl översteg såväl legala som
internt satta krav, att uppdelning av risk-, finans-, kredit- och compliance-funktionerna
genomförts, att bokslutskommunikén hade översiktligt granskats av KPMG utan
anmärkning och att ny instruktion för Revisionskommittén hade utarbetats och antogs.
Sid 1268
Vid styrelsemötet den 27 februari 2009, när årsredovisningen för 2008 undertecknades,
fick styrelsen besked att revisionsberättelserna var rena.
Vid styrelsemöte den 3 april 2009 upplyste VD att Trading hade redovisat ett mycket
starkt resultat i februari och mars, samt att diskussioner pågick med Nasdaq OMX
rörande säkerhetskraven.
Vid samma möte uppgav Revisionskommittén att ATOS under det andra kvartalet
2009 skulle genomföra en oberoende granskning av Risk.
Informationen vid detta styrelsemöte var blott ett av många tillfällen där det från
Banken rapporterades om aktivitet och åtgärder som hade direkt bäring på det som
tidigare hade rapporterats som önskemål eller synpunkter från FI eller revisorerna och
visade alltså återigen att Bankens ledning och styrelse hade kontroll och arbetade för
att anpassa verksamheten till de synpunkter som lämnats av exempelvis FI.
Vid styrelsemötet den 5 juni 2009 informerade VD att kvartal 2 hade börjat bra för
Trading, att resultatet dittills hade varit över budget och att resultatet med hög sanno-
likhet skulle uppnå eller överstiga budget under kvartalet samt att avvecklings-
portföljen fortsatte att krympa enligt plan.
Revisionsutskottet upplyste vid samma möte att den interna uppföljningen av MiFID-
implementeringen var klar och att man avvaktade FI:s kommentarer och instruktioner.
Vid styrelsemöte den 18 augusti 2009 informerade VD att HM och Nokia hade flyttats
över till tradingverksamheten från avvecklingsportföljen och att endast Ericsson, OMX
samt ODAX fanns kvar i denna.
Vid styrelsemöte den 12 oktober 2009 informerade VD att kapitaltäckningsgraden var

17 procent, att kvartal 3 utvisade ett negativt rörelseresultat för Trading med en förlust
Sid 1269
om ca 11 mk, men att Tradings totala rörelseresultat för perioden januari - september
2009 var positivt och utvisade en vinst om drygt 19 mkr.
Revisionsutskottet upplyste att

”Tradingverksamheten är uppdelad i två delar, varav den ena är under av-
veckling. I avvecklingsportföljen finns en mindre position som förfaller i januari
2011, en större som förfaller juni 2010, en mindre som förfaller mars 2010 och en
större som förfaller i januari 2010. I samförstånd med revisorerna har av-
vecklingsportföljen värderats enligt en teoretisk modell för instrument som saknar
relevanta marknadsdata. Det noterades att på kommande styrelsemöte i banken
den 13 oktober kommer styrelsen att behandla frågor rörande Tradingportföljen
närmare”.
Vid styrelsemöte den 1 december 2009 lämnade Revisionskommittén information om

att KPMG hade gått igenom den interna kontrollen utan att ha några väsentliga
anmärkningar och att värderingen av Tradingportföljen, i likhet med tidigare år, hade
varit föremål för en mer djupgående analys, att det faktum att den gamla Tradingport-
följen ännu inte helt avvecklats hade lett till en diskussion kring principer och rutiner
avseende teoretisk värdering, att KPMG hade presenterat en processkarta för hur
värdering av finansiella instrument borde hanteras, att Bankens ledning gjorde bedöm-
ningen att den av KPMG beskrivna processen ”i all väsentlighet speglar HQ:s arbets-
sätt, men det finns en utvecklings- och förbättringspotential i dokumentation och
beskrivning”, att arbetet med det utvecklingsarbetet redan hade påbörjats och
beräknades vara klart inför årsbokslutet, att ATOS lämnat sin slutrapport avseende
granskningen av Risk och att denna innehöll några rekommendationer till förändringar,
vilka successivt framöver skulle implementeras i instruktionerna.
VD informerade vid mötet att kapitaltäckningsgraden uppgick till 17 procent och att
det ackumulerade rörelseresultatet för Trading i oktober 2009 låg på 7,1 mkr.
Sid 1270
Fredrik Craaford upplyste styrelsen om att målen var att minska risken i Trading
genom att ta mindre och kortare positioner och genom att reducera Tradings belastning
på balansräkningen.
Ekonomichefen lämnade vid mötet information om att Investment Banking – där alltså
Trading ingick – budgeterades att uppnå en vinst om 49 mkr år 2010.
4.12.3.6.5 2010 – relevant information t.o.m. april

För Anne-Marie Pålssons del är innehållet i protokollen i HQ AB endast relevant fram
till och med mars 2010.
Vid styrelsemötet den 29 januari 2010 informerade KPMG styrelsen att specialister
inom värdering hade deltagit i revisionen, att KPMG, utöver revisionen, också genom-
fört särskilda granskningar av bl.a. den interna kontrollen samt redovisning av
finansiella instrument, att Bankens värdering av Tradingportföljen innebar ett visst
avsteg från en bokstavstolkning av IAS principer men bedömdes ge en rättvisande bild
av tradinglagrets marknadsvärde (verkligt värde), att Banken var transparent och
beskrev tillämpade principer i den externa finansiella rapporteringen och de osäker-
hetsfaktorer som finns vid värderingen av tradinglagret, att KPMG i samband med
granskningen inte hade noterat några väsentliga avvikelser från beskrivna principer, att
sammanfattningsvis enligt KPMG
”HQ har enligt vår bedömning instruktioner och rutiner som på ett bra sätt
− Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad intern
− Vi rekommenderar en fortsatt utveckling/anpassning till redovisnings-
rekommendationer och praxis avseende värdering och tilläggsinformation för
finansiella instrument i den externa finansiella rapporteringen
Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet”.
VD informerade styrelsen om ett minskat rörelseresultat för HQ-koncernen 2009, att

likviditeten sedan slutet av 2009 hållit sig över tröskelvärdet, att Trading hade
Sid 1271
genererat positiva resultat till och med augusti 2009 men därefter förluster. VD
informerade vidare om att bokslutskommunikén för år 2009 översiktligt granskats av
KPMG utan anmärkning, att under fjärde kvartalet Trading avvek från en annars stark
utveckling, att övrig verksamhet hade utvecklats positivt med en resultatökning om 44
procent och en rörelsemarginal om 35 procent, att för helåret 2009 visade trading-
verksamheten ett negativt rörelseresultat om - 29 (- 49) mkr, dvs. en relativ förbättring
och att koncernens kapitaltäckningsgrad uppgick till 16 procent, dvs. över såväl legala
som internt satta krav.
Vid samma styrelsemöte fick styrelsen av Revisionskommittén veta att arbetet med att
säkerställa att den externa ekonomiska rapporteringen var korrekt och fullständig hade
prioriterats, att kontakter förekommit med externa revisorer, att bokslutet diskuterats
med interna och externa parter och sammanfattningsvis att det var god ordning i
ekonomiförvaltningen, att det svåra värderingsområdet var Trading, att underskottet
väsentligen var hänförligt till avvecklingsportföljen, att den kvarvarande portföljen
hade minskat i omfattning, att förfallet i slutet av januari inte hade gett några större
resultateffekter och att den metod Banken använde för värderingen hade accepterats av
de externa revisorerna.
Vid styrelsemöte den 11 mars 2010, när årsredovisningen 2009 undertecknades, fram-
kom att revisionsberättelserna var rena.
Vid styrelsemötet den 15 april 2010 informerade VD att likviditeten hela tiden under
perioden januari till mars 2010 hade hållit sig över framräknat tröskelvärde, att Trading
under mars 2010 haft ett negativt ackumulerat rörelseresultat om nästan minus 20 mkr,
men också att tillväxten inom Private Banking och Asset Management var stark med
betydande resultatförbättring, att det var stort fokus på att nå lönsamhet inom Trading,
att Banken vid första kvartalets slut hade 93 mdkr under förvaltning vilket var mer än
någon gång tidigare, att Banken tog marknadsandelar och i delårsrapporten angavs att
kapitaltäckningsgraden den 31 mars 2010 uppgick till 18 procent. VD informerade
Sid 1272
också att särskilda arbetsgrupper hade tillsatts, bl.a. en arbetsgrupp för att biträda
honom i frågor som rörde Tradingportföljen.
Vid styrelsemötet informerade Revisionskommittén att Tradings resultat per kvartals-

skiftet mars till april 2010 uppgick till ca minus 6 mkr, varav resultatet för avveck-
lingsportföljen per kvartalsskiftet uppgick till ca minus 21 mkr.
I kärandens händelseförlopp för aktuell period kan konstateras att varken Anne-Marie
Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe nämns vid namn en enda gång.
Käranden hänvisar i händelseförloppet till månadsvisa volatilitetsavstämningar, mail

angående överdrag den 21 april 2009, instruktion till ATOS den 12 maj 2010, infor-
mation om kursmanipulation den 29 juni 2010, mail till/från bl.a. Fredrik Crafoord
eller Agneta Norgren den 2 juni, 14 juli, 22 juli, 27 juli, 12 augusti, 29 september, 30
november till 1 december 2009, 18 februari, 22 februari, 23 februari 2010, mail om
höjning av limiten den 27 juli 2009, ATOS Riskrapport, korrespondens angående
kostnad för avveckling den 17 september 2009, möte mellan Risk och Curt Lönnström
den 18 och 19 september, fortsatt korrespondens mellan Agneta Norgren, Fredrik
Crafoord och Mikael König i oktober 2009, möte med Revisionsutskottet den 5
oktober 2009, behandlingen av IKU vid styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009,
möten med FI den 3 och 12 november 2009, revision av IKU den 1 februari 2010,
kontakter med SEB Futures i februari 2010, korrespondens med FI om marknadsrisker
den 22 februari 2010 och kompletterande IKU till FI den 24 mars 2010, möte med
KPMG den 13 juli och i november 2009, planeringsmöte med KPMG den 15 septem-
ber, 22 oktober och 4 november 2009, Revisionsmöte den 17 november 2009,
KPMG:s granskning av utbetalningar till anställda den 15 december 2009, mail-
kontakter med KPMG i januari 2010, KPMG:s interna arbete angående IFRS och
intern KPMG-korrespondens i januari 2010, möte med Johan Dyrefors den 25 januari
2010, KPMG:s interna process angående årsredovisningen för 2009 i mars 2010, och
Johan Dyrefors överväganden inför avgivande av revisionsberättelsen den 11 mars
2010, möte med måndagsgruppen den 14 december 2009, Risks synpunkter på
Sid 1273
värderingen den 21 december 2009, Stefan Dahlbos genomgång av Tradingportföljen

den 22 december, mail angående skew den 28 december 2009, information om
ytterligare kursmanipulation den 30 december 2009, mailväxling den 7 till 11 januari
2010 angående kontrollvärderingen och mail från Tamer Torun den 2 mars 2010.
Gemensamt för all denna information och alla dessa kontakter, möten och korrespon-
dens är återigen att Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe
inte erhöll, medverkade, närvarade, blev kopierade eller på annat sätt informerades än
som framgår av protokollen från styrelsemötena i moderbolaget och precis som
tidigare, att om man tar bort all den information som de alltså inte har fått, så återstår
endast den information som framgår av styrelseprotokollen i moderbolaget.
Som framgår av det nu anförda, har under 2009 Anne-Marie Pålsson, till och med
mars, samt Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe, till och med april 2010, såsom
tidigare arbetat med sedvanliga i moderbolaget övergripande frågor.
Det framgår även, att Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck
Happe inte har tagit del av den betydligt mer detaljerade information som i före-
kommande fall har utbytts mellan styrelseledamöter i Banken, mellan revisorer och
företrädare för Banken och/eller internt i Banken. De har, som också framgår, inte
informerats om risker utöver de normala eller om händelser som har erfordrat särskild
uppmärksamhet eller åtgärd av dem. Istället har 2009, återigen med reservation för att
det var ett år som liksom 2008 präglades av fortsatt finansiell oro, lagts till
handlingarna som ännu ett år där verksamheten har präglats av god organisation och
ordning och där olika frågeställningar har hanterats på vederbörligt sätt av ansvariga
organ.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har löpande försetts
med underlag med ekonomisk information från bolagets VD, vilket underlag de har
uppfattat som relevant och vederhäftigt. Underlaget har utvisat att koncernen, trots en
viss nedgång i förhållande till föregående år, har haft fortsatt starka finanser, vilket
Sid 1274
sedermera har bekräftats av årsredovisningen för 2009, som redovisade en solid

balansräkning och ett resultat efter skatt om 134 mkr. Även första kvartalet 2010
inleddes starkt. I delårsrapporten för perioden den 1 januari till den 31 mars som
presenterades för styrelsen i HQ AB den 15 april 2010 angavs bl.a. att HQ AB tagit
marknadsandelar, att tillväxten var stark, att Banken förvaltade mer kapital än någon-
sin tidigare och att rörelseresultatet exklusive Trading hade ökat med över 400 procent.
Liksom föregående år har beslutats om en försiktig utdelning om 6 kr per aktie. Inget
av vad de erfarit har försatt dem i ond tro om något av det som käranden påstår som
brister.
Sammantaget fick Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe
under sin tid som styrelseledamöter i HQ AB inte några signaler om avvikelser som
har bort utlösa aktivitet av dem som ledamöter i moderbolaget. Detta skedde först den
17 maj 2010, varvid styrelsen i HQ AB omgående vidtog åtgärder.
Tvärtom har den redovisning och information som Anne-Marie Pålsson, Carolina
Dybeck Happe och Pernilla Ström erhållit visat på god ordning och stabil ekonomi.
Koncernens revisorer har avgett rena revisionsberättelser varje år och har därtill lämnat
betryggande information och besked även i frågor som rört just värderingen av
Bankens tillgångar, inklusive Tradingportföljen och uttalat att instruktioner och rutiner
på ett bra sätt stödjer verksamheten.
Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe har erhållit infor-
mation som utgör ”styrkebesked”, ”lugnande besked” och ”glädjande besked” och
ingen information har framkommit som har utlöst aktivitetsplikt. Detta talar tydligt för
att moderbolagets styrelse saknade kännedom om att det fanns risk för betydande
förluster i Tradingportföljen i tiden före styrelsemötet den 17 maj 2010.
Av inspelning från ett telefonmöte den 6 maj 2010 mellan Agneta Norgren, Catharina
Lagerstam, Per Börjesson och Tamer Torun framgår bl.a. om vilken information som
lämnats till moderbolagets styrelse. Per Börjesson uppgav ”Våra ovetande vänner i
Sid 1275
styrelsen”. Catharina Lagerstam sade ”stackars styrelsen som befinner sig i chock-
tillstånd”.
Volatilitetsavstämningar, Vega-analyser, val av volatilitet som Trading har gjort, och

utdrag ur ORC med jämförande implicit volatilitet har inte Anne-Marie Pålsson,
Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe sett. Det avser information på en
detaljnivå som Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina Dybeck Happe
aldrig har varit inblandad i. De har heller inte haft anledning att djupdyka i detta
eftersom de aldrig har fått annat än lugnande besked, och besked att instruktioner och
uppgifter i årsredovisningar etc. varit korrekta.
Mot den här bakgrunden bestrids kärandens påstående att Fredrik Crafoords s.k.
rullningar inte var någon hemlighet i organisationen och att samtliga ledamöter i båda
styrelserna varit i ond tro om det. Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller Carolina
Dybeck Happe hade ingen insyn alls i hur Fredric Crafoord/Trading bestämde
volatilitetsnivåer och hur olika positioner hanterades.
HQ AB har påstått bl.a. att ”Tradingportföljens sammansättning: I storleksordningen

1000 optioner med olika underliggande, olika löptider och kontinuerliga förändringar
i innehavet”. Det är givetvis orimligt att Anne-Marie Pålsson, Pernilla Ström eller
Carolina Dybeck Happe ska kunna kontrollera och följa dessa i sin roll som ledamöter
i moderbolagets styrelse.
Den informationen om tradingresultat som anges ha lämnats till Bankens styrelse och
Mats Qviberg har Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson
aldrig fått del av.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har inte fått del av
följande material från revisorerna: De underliggande rapporterna med revisorernas
kommentarer, information ur den interna revisionsakten eller rapport från KPMG
(utkast). Käranden gör gällande att VD och ”styrelserna” har fått del av den rapporten,
Sid 1276
men kan inte säga när. Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie
Pålsson har inte fått del av detta.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har – tillsammans
med övriga externa styrelseledamöter i moderbolaget – haft en väl avgränsad roll. Mot
bakgrund av den information de har erhållit är det utomordentligt svårt att se på vilket
sätt det finns någon grund för käromålet mot dem. Detta vet troligen käranden om.
Käranden påstår inte att någon annan än den som varit med på ett möte eller fått ett
visst mail har tagit emot den informationen. Det borde rimligtvis också innebära att
mottagaren inte fått någon annan eller ytterligare information än den som faktiskt
anges i den skriftliga handlingen. Käranden har dock dragit mycket långtgående och
direkt felaktiga tolkningar av den information som Carolina Dybeck Happe, Pernilla
Ström och Anne-Marie Pålsson fått.
Käranden påstår t.ex. att styrelseledamöterna fått information om och diskuterat

Carnegie-skandalen på styrelsemöten, och drar av det slutsatsen att styrelseleda-
möterna varit medveten om de betydande risker som Bankens teoretiska värdering
innefattade. Av protokollen från de två styrelsemöten i moderbolaget framgår inget
annat än att styrelseledamöterna fått betryggande information om att Bankens
teoretiska värderingsmodell snarast ansågs garantera att någon liknande situation som i
Carnegie inte skulle kunna uppstå.
Ett annat exempel på kärandens tendens till att dra felaktiga och alltför långtgående
slutsatser är påståendet att Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie
Pålsson vid ett styrelsemöte den 13 augusti 2007 fick information om att
Revisionskommittén
”granskat volatilitetsantagandena i Tradingportföljen”. Det stämmer att det står
så i protokollet. Käranden drar av detta slutsatsen att ”Pålsson fick följaktligen
information om i vilken utsträckning volatilitetsantagandena skilde sig från den
volatilitet som reflekterades i aktuella marknadstransaktioner. Pålsson var
Sid 1277
således införstådd med att Bankens teoretiska volatilitet bestämdes godtyckligt

och utan förankring i rådande marknadspriser”.
Käranden har pekat på att moderbolagsstyrelsen i samband med 4 styrelsemöten (den

31 jan, 6 juni, 10 nov 2008 och den 5 juni 2009) fått information om att Trading hade
överskridit limit för O/N-risken, och vid det första tillfället, januari 2008, att styrelsen
även fått information om att limiten för omfångsmandatet överskridits av Trading.
Dessa protokoll har gåtts igenom och där framgår ingenting annat än Carolina Dybeck
Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson fått information om att tillfälliga över-
skridanden skett i syfte att möjliggöra en ordnad och riskminimerande successiv
avveckling av Tradingportföljen, och senare i syfte att skapa möjligheter för en ordnad
övergång till en ny inriktning på tradingverksamheten. Vid styrelsemötet i juni fick de
även information om att avvecklingsportföljen fortsatte att krympa enligt plan.
Överträdelserna framställdes inte som kritiska på något sätt och ledningen för Banken
hanterade frågan.
Käranden har pekat på är att moderbolagsstyrelsen vid ett tillfälle, på ett styrelsemöte
den 31 januari 2008, fick en uppgift om Edgen i en rapport från revisorerna. Vad som
framkommer i den rapporten har gåtts igenom, dvs. att informationen var betryggande.
Käranden har också, som det får uppfattas, kritiserat moderbolagsstyrelsen för det
övergripande och affärsmässiga beslutet att omvandla Tradingportföljen till en
hedgefond. Vilken information som Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och
Anne-Marie Pålsson erhållit och grunden för styrelsens affärsmässiga beslut framgår
av protokoll nr 7/2007, 11/2007 och 3/2008. Det finns inte någon grund för att kritisera
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson för detta, än mindre
någon grund för att påstå att de ska ha försatts i ond tro om de brister käranden påstår
fanns.
Käranden har påstått att Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie
Pålsson genom den information de fick på ett styrelsemöte den 4 april 2008 blev
Sid 1278
införstådd med att FI ”kritiserade” och ”ifrågasatte” Bankens resultatrapportering och

Risks resurser. Det framgår tvärtom av protokollet att Carolina Dybeck Happe, Pernilla
Ström och Anne-Marie Pålsson fått information om att FI:s påpekanden inte skulle
uppfattas som kritik utan snarare råd.
Käranden har pekat på att moderbolagsstyrelsen vid några tillfällen, styrelsemöten den
5 juni, 12 oktober och 1 december 2009 samt den 29 januari 2010, fått information om
säkerhetskraven från Nasdaq OMX och SEB Futures. Vilken information som styrelse-
ledamöterna har fått har föredragits. Käranden har påstått att Carolina Dybeck Happe,
Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson utifrån den informationen har insett eller bort
inse att det fanns en stor exponering i Tradingportföljen och att säkerhetskravens stor-
lek skulle vara en indikation på att Nasdaq OMX och Eurex/SEB Futures värderade
optionerna och bedömde risker i Tradingportföljen väsentligt annorlunda än Banken.
Det är igen en långtgående slutsats utan grund i vad som anges i protokollen.
Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms och Carolina Dybeck Happes uppfattning

utifrån informationen var att finanskrisen och förtroendebristen i systemet medfört att
säkerhetskraven ökat. Det var den förklaringen som angavs i Revisionskommitténs
skriftliga rapport, bifogat till styrelseprotokollet 10/2008 men skickat i efterhand per
mail till styrelseledamöterna.
Angående problem med tradingverksamheten och KPMG:s kontrollvärdering har

käranden pekat på den information moderbolagsstyrelsen fick av Revisionskommittén
i form av det mail hösten 2008, där det angavs att förutsättningarna för tradingverk-
samheten försämrats i och med finanskrisen och förtroendebristen i systemet, att beslut
därför fattats att göra noggranna studier av effekterna på koncernens likviditet, samt att
en oberoende värdering skulle göras av Tradingportföljen före årsskiftet, i samarbete
med revisorerna. Denna information medförde inte någon aktivitetsplikt för Carolina
Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson. Tvärtom framgick att det
fanns en medvetenhet om finanskrisens effekter i dotterbolaget och att åtgärder skulle
vidtas i anledning av det, vilket var en betryggande uppgift.
Sid 1279
Käranden har kritiserat KMPG för den information man gav till moderbolagsstyrelsen
på styrelsemöte den 29 jan 2009. Käranden har påstått att det fanns ”en helt annan
tonalitet” i det dokument som presenterades för moderbolagsstyrelsen, i jämförelse
med de bakomliggande KPMG interna anteckningar m.m. Carolina Dybeck Happe,
Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har tolkat detta som att käranden nu håller
med om att de och övriga styrelseledamöter i moderbolaget inte kan ha försatts i ond
tro genom den rapporten.
I rapporten angavs att revisorerna sammantaget ansåg att HQ AB hade instruktioner

och rutiner som på ett bra sätt stödde verksamheten och att bokslutet och kommunikén
var av god kvalitet. Det är uppenbart att den här informationen inte utlöste någon
aktivitetsplikt för Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har inte haft någon
anledning att ifrågasätta den information från KPMG som de tagit del av under sin
styrelseperiod och som redovisats i moderbolagets styrelseprotokoll. I årsredovisningar
samt i kvartals- och delårsrapporter, har kapitaltäckningsgraden alltid angetts upp-
fylla/överstiga legala krav. Revisionsberättelserna har varit rena. KPMG står än idag
fast vid, att värderingen och värderingsmetoden är korrekt och i överensstämmelse
med de regler som gällde.
I Revisorsnämndens beslut anges bl.a. att ”RN har bedömt att det inte finns grund för
att kritisera JD för att han litade på HQ Banks interna kontroll”. Under sådant
förhållande är det svårt att kritisera Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-
Marie Pålsson för att de litade på Bankens interna kontroll. De hade inga skäl att
utifrån revisorernas bedömning ha någon annan uppfattning än att värderingen var
korrekt.
Sid 1280
4.12.3.7 Kort om betydelsen av FI:s tillsyn

FI har vid sin tillståndsprövning 2006 och i tiden därefter granskat och utövat tillsyn
över Banken. Det var en mycket noggrann prövning av ansökan om bankrörelse-
tillstånd, där FI fick del av allt med betydelse för sin bedömning, inklusive hur
tradingen bedrevs, tradinglagret värderades och kapitalkraven beräknades.
FI har vidare genomfört en omfattande granskning av värderingen av komplexa

produkter. I februari 2008 kom FI:s besked över granskningen i en pressrelease, att
”Åtta granskade banker och värdepappersinstitut hanterar och värderar riskerna i
handeln med svårvärderade produkter på ett i stort sett bra sätt”. Banken var en av
dessa banker.
Inom ramen för sin löpande granskning och tillsynsverksamhet har FI fått detaljerad
kunskap om Banken inom samtliga verksamhetsområden, inklusive hur värderingen
och redovisningen av Tradingportföljen gått till. I denna del framfördes inga syn-
punkter eller kritik alls från FI. Vidare har FI fått kunskap om hur Bankens interna
kontroll över tradingverksamheten var beskaffad; i denna del framförde FI vissa
synpunkter på förbättringar, men ingen kritik av allvarligt slag och Banken följde upp
FI:s synpunkter.
FI har haft tillgång till Bankens årsredovisningar. I årsredovisningarna anges hur

Banken värderade sitt tradinglager. Motsvarande gäller för hur Banken har beräknat
och angett kapitalkraven för sin verksamhet. Detta har dessutom löpande redovisats till
FI, utan erinran från myndigheten.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har inte haft någon
detaljerad insyn i kontakterna med FI eller i det arbete som internt i Banken har utförts
för att tillgodose FI:s önskemål och säkerställa regelefterlevnad. De har givetvis insett
att FI utövar tillsyn och att återkommande kontakter med FI har förekommit. De har på
goda grunder utgått från att FI har begärt in och fått relevant information för denna
Sid 1281
tillsyn. Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har alltså haft
fog för sin uppfattning.
Hur FI har hanterat och värderat den information som FI tillställts av Banken vet de
ingenting om och det har strängt taget ingen betydelse. Att FI emellertid inte har åter-
kommit med allvarlig kritik, i kombination med att det till Carolina Dybeck Happe,
Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson löpande har redovisats hur FI:s synpunkter har
beaktats och hur detta föranlett ändringar i organisation och rutiner, innebär att de med
fog varit i god tro om att Bankens verksamhet var sund och bedrevs i enlighet med
gällande regler.
4.12.3.8 Kort om betydelsen av revisorernas arbete

Revisorernas betydelse ska inte överdrivas, men inte heller underskattas. Utan tvekan
är det så att revisorerna har en utomordentligt stor betydelse, särskilt för oberoende
styrelseledamöter som inte deltar i eller har direkt insyn i den operativa verksamheten.
KPMG var koncernens revisorer och de åtnjöt Anne-Marie Pålssons, Pernilla Ströms
och Carolina Dybeck Happes oreserverade förtroende, inte minst på grund av den
kontinuitet i koncernen som de innebar, men också för att KPMG tillhandahöll sina
allra bästa krafter. Caj Nackstad var en av landets erkänt främsta revisorer. Han
ersattes av Johan Dyrefors som handplockades på grund av sin specialistkompetens
inriktad just mot finansiella företag, och även han skapade ett mycket stort förtroende
kring sin person och kring teamet från KPMG.
I en komplex värld – som bankvärlden är – och särskilt i tider av finansiell oro, är det
självfallet att revisorns arbete och bedömningar har stor betydelse för hur styrelse-
ledamöter uppfattar tingens ordning. Om revisorn ger lugnande och positiva besked är
det ofta den yttersta bekräftelsen på att allt står rätt till. Detta gäller så länge som det
inte framkommer information som på ett tydligt sätt ger anledning till ifrågasättande av
de besked revisorn lämnar. Det hävdas bestämt att någon sådan information inte har
framkommit.
Sid 1282
Av Revisorsnämndens grundliga granskning av Johan Dyrefors och dess beslut, fram-

går därtill att Johan Dyrefors genomfört sina revisioner på ett i allt väsentligt klander-
fritt sätt. Det är på liknande sätt här som när det gäller koncernens kontakter med FI.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har inte haft några
egna kontakter med revisorerna vid sidan om de årliga dragningarna vi årets första
styrelsemöte och vet inte i några detaljer vad revisorerna har efterfrågat och fått och
hur de har hanterat och värderat denna information, och det spelar återigen ingen roll.
Av de dragningar de har fått från KPMG har framgått att HQ AB och Banken har haft
god ordning. Detta har bekräftats av Revisionskommittén. Detta visar också, att
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har haft fog för att
sätta tillit till revisorns uppgifter, inte endast i subjektiv bemärkelse utan även
objektivt.
Utan signaler om att allt inte står rätt till inskränker sig alltså moderbolagsstyrelsens
tillsynsansvar till att fortlöpande bedöma koncernbolagens ekonomiska situation i
förlitan på den information som kommer från koncernbolagen.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har fått väl samman-
ställd och relevant löpande information från främst VD gällande Bankens verksamhet.
De har fått besked att Tradingportföljen är under avveckling och att värderingsfrågorna
står i fokus såväl internt som externt hos KPMG. De har noterat FI:s granskning av just
värderingen av komplexa produkter och resultatet av denna granskning och satt tillit
till en kompetent egen organisation och att revisorerna från KPMG, specialiserade på
företag inom den finansiella sektorn, har lämnat rena revisionsberättelser och i övrigt
betryggande besked.
4.12.3.9 Styrelsemöte den 17 maj 2010

Den 17 maj 2010 hölls ett extrainsatt styrelsemöte i HQ AB. Uppgiften att det fanns
risk för betydande förluster i Tradingportföljen kom som en total överraskning för
Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe. Ingen tidigare information hade ens
Sid 1283
indikerat detta eller annat än de förhållandevis blygsamma förluster som tidigare hade
redovisats.
Skeendet under den turbulenta tid som följde har styrts av andra än Pernilla Ström och
Carolina Dybeck Happe och de har upplevt att de centrala besluten har fattas av andra.
De har lojalt och efter bästa förmåga försökt medverka till ett så bra utfall som möjligt
för HQ-koncernen. Särskilt Pernilla Ström har varit aktiv under sommaren 2010, men
då främst i kommunikationsfrågor där hon med sin bakgrund bedömdes användbar.
4.12.3.10 Sammanfattning och hänvisning till vad övriga svaranden har anfört
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har fått sin infor-
mation endast via styrelsemöten. Informationen vid dessa kom från betrodda källor,
såsom kunnig personal, erfaren VD, interna kontrollfunktioner och externa revisorer.
FI granskade och övervakade Bankens verksamhet. Informationen som lämnades var
under en lång rad år var positiv och gav uttryck om en stark ekonomi, rena revisions-
berättelser och att FI:s synpunkter var beaktade. Värderingstekniken var också den-
samma år efter år.
Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-Marie Pålsson har vad gäller
invändningar mot skadeståndsyrkandet, beräkning av skadeståndets storlek, följderna
av den forcerade avvecklingen och adekvansfrågor, bl.a. bristande adekvat kausalitet
och att FI fattade ett felaktigt beslut när FI återkallade Bankens tillstånd hänvisat till
vad övriga svarandena har anfört. Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström och Anne-
Marie Pålsson har också angående instruktioner för verksamheten, kontrollfunktioner
och rapportvägar, ett moderbolags skyldighet att agera vid alarmerande uppgifter,
styrelseprotokollen och FI:s granskning och tillsyn över Banken hänvisat till vad
övriga svarandena har anfört.
Sid 1284
4.13 KPMG:s och Johan Dyrefors grunder
4.13.1 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande HQ AB:s

påstådda skada
KPMG har, på nedanstående sammanfattande grunder, bestritt kärandens yrkande om
ersättning för påstådd skada i anledning av de revisioner KPMG utfört i HQ AB
avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009.
1. HQ AB:s påstådda skada är en indirekt skada som inte är ersättningsgill enligt ABL.
2. Förhållandet att FI drog in Bankens tillstånd att bedriva bankrörelse kan inte ge
upphov till skadeståndsskyldighet för KPMG mot HQ AB.
a) FI:s beslut är i sak felaktigt i avgörande avseenden.
b) FI:s beslut är i sak felaktigt även då avgörande förhållanden varit kända för FI
genom tidigare tillsyner utan att detta föranlett påpekanden om fel/kritik.
c) FI:s beslut omfattar förhållanden som inte omfattats av KPMG:s revisions-
ansvar.
d) FI:s beslut omfattar förhållanden som rör händelser 2010 och som därför inte
omfattats av KPMG:s revisionsansvar.
Angivna förhållanden gör, var för sig och tillsammans, att det indragna tillståndet inte
kan föranleda skadeståndsansvar för KPMG mot HQ AB/Banken.
3. KPMG har bestritt att brist 1-3 förelegat. KPMG har i vart fall bestritt att sådana
brister som kan ge upphov till skadeståndsskyldighet förelegat.
Utveckling i korthet av punkt 3:

a) Brist 1-3 har inte förelegat, eller i vart fall har inte brister som medför skade-
ståndsskyldighet förelegat.
b) De brister käranden angett har inte, i den utsträckning de inte direkt framgår av
FI:s beslut, medfört att FI återkallade Bankens tillstånd.
Sid 1285
c) Det kan inte föreligga någon skadeståndsskyldighet om inte brist 1 – påstådd

felvärdering av Tradingportföljen och väsentlig kapitalbrist – visas föreligga på
sätt käranden gör gällande. Övriga påstådda brister saknar självständig
betydelse för frågan om skadeståndsskyldighet.
d) Brister 2007 och/eller 2008 och/eller 2009 som inte förelåg 2010 hade därtill
inte kunnat leda till en återkallelse av Bankens tillstånd. Sådana brister kan
därigenom inte heller föranleda skadeståndsskyldighet för KPMG.
KPMG:s övergripande inställning till påstådda brister återges särskilt nedan i
avsnitt 4.13.6.
4. Vissa av påstådda brister har inte omfattats av KPMG:s revisionsuppdrag. Sådana

förhållanden kan inte ge upphov till skadeståndsskyldighet.
5. KPMG har bestritt att KPMG har haft eller har bort haft kunskap om att brist 1-3
förelåg eller i vart fall att sådana brister var att betrakta som väsentliga. KPMG har
bestritt att det varit vårdslöst att inte anse att det förelåg allvarliga brister som bort
föranleda KPMG att göra anmärkning i revisionsberättelserna i HQ AB, att avge
skriftlig erinran till styrelsen i enlighet med 9 kap. 39 § ABL och att rapportera till FI i
enlighet med 13 kap. 10 § LBF. Det har inte heller varit vårdslöst att inte ”kräva”
rättelse av påstådda brister. God revisionssed har följts.
6. KPMG har bestritt vårdslös medverkan till olovliga vinstutdelningar avseende

verksamhetsåren 2007-2009. God revisionssed har följts. KPMG har under alla
förhållanden bestritt att sådan medverkan kan ge upphov till skadeståndsskyldighet
mot HQ AB.
7. En underlåtenhet från KPMG:s sida att göra förhållanden rörande Banken kända för
HQ AB som HQ AB redan kände till kan inte grunda skadeståndsskyldighet för
KPMG mot HQ AB.
Sid 1286
8. Om förhållandena varit sådana som käranden gör gällande i målet så har KPMG:s
agerande/underlåtenhet att agera inte haft någon effekt på värdet på HQ AB och
Banken. KPMG har bestritt att påstådd vårdslöshet orsakat någon skada för HQ AB.
9. Den skadeberäkning käranden åberopar kan inte ligga till grund för en bedömning
av HQ AB:s skada. Skadeberäkningen ger inte upphov till en skada med adekvat
kausalitet i förhållande till påstådd vårdslöshet.
10. I vart fall ska KPMG:s skadeståndsansvar, med hänsyn till samtliga omständig-
heter i målet, jämkas till noll kronor eller till ett skäligt belopp.
11. KPMG har bestritt skyldighet att ersätta HQ AB för erlagt vite till Nasdaq OMX.
Beslutet är felaktigt och KPMG kan inte åläggas ansvar för ett oriktigt beslut. Inte
heller kan ansvar föreligga för avvikelse/fel som KPMG inte haft att anmärka mot i
revisionsberättelsen då avvikelsen/felet inte varit väsentlig.
4.13.2 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande

Bankens påstådda skada
ersättning för påstådd skada i anledning av de revisioner KPMG utfört i Banken
avseende verksamhetsåren 2007, 2008 och 2009.
1. Förhållandet att FI drog in Bankens tillstånd att bedriva bankrörelse kan inte ge
upphov till skadeståndsskyldighet för KPMG mot Banken.
2. KPMG har bestritt att brist 1-3 förelegat. KPMG bestrider i vart fall att sådana
brister som kan ge upphov till skadeståndsskyldighet förelegat. Detta utvecklas i
punkt 3 i avsnittet om HQ AB:s påstådda skada ovan samt i avsnitt 4.13.6 nedan.

förhållanden kan inte ge upphov till skadeståndsansvar.
Sid 1287
4. KPMG har bestritt att KPMG har haft eller har bort haft kunskap om att brist 1-3
förelåg eller i vart fall att sådana brister var att betrakta som väsentliga. KPMG har
bestritt att det varit vårdslöst att inte anse att det förelåg allvarliga brister som bort
föranleda KPMG att göra anmärkning i revisionsberättelserna i Banken, att avge
skriftlig erinran till styrelsen i enlighet med 9 kap. 39 § ABL och att rapportera till FI i
enlighet med 13 kap. 10 § LBF. Det har inte heller varit vårdslöst att inte ”kräva”
rättelse av påstådda brister. God revisionssed har följts.
5. Vid tidpunkten för avgivande av revisionsberättelsen avseende Bankens årsredo-

visning för 2009 var Tradingportföljen avvecklad vilket utesluter skadeståndsskyldig-
het. Avgivandet av revisionsberättelsen kan därtill inte anses ha varit vårdslös.
6. En underlåtenhet från KPMG:s sida att göra förhållanden rörande Banken kända för
HQ AB och Banken som HQ AB och Banken redan kände till kan inte grunda skade-
ståndsskyldighet för KPMG mot Banken.
7. Om förhållandena varit sådana som käranden gör gällande i målet så har KPMG:s
agerande/underlåtenhet att agera inte haft någon effekt på värdet på Banken. KPMG
har bestritt att påstådd vårdslöshet orsakat någon skada för Banken.
8. Den skadeberäkning käranden åberopar kan inte ligga till grund för en bedömning
av Bankens skada. Skadeberäkningen ger inte upphov till en skada med adekvat
kausalitet i förhållande till påstådd vårdslöshet.
9. En skadeståndsfordran för Banken mot KPMG ger upphov till en regressfordran för
KPMG mot käranden/HQ AB på samma belopp. Denna regressfordran har
reservationsvis kvittats genom svaromålet.
10. I vart fall ska KPMG:s skadeståndsansvar, med hänsyn till samtliga omständig-
heter i målet, jämkas till noll kr eller till ett skäligt belopp.
Sid 1288
11. Överlåtelsen av Bankens skadeståndsfordring till HQ AB, såvitt avser anspråket

mot KPMG, är inte giltig. Skälet till detta är att en förutsättning för en överlåtelse av
en skadeståndsfordring, som gäller mot flera skadevållare, är att hela skadestånds-
anspråket överlåts. Denna förutsättning är inte uppfylld då Bankens krav mot styrelse-
ledamöterna i HQ AB inte omfattas av överlåtelsen. Skadeståndsfordringen som sådan
har sålunda inte överlåtits.
4.13.3 KPMG:s grunder för bestridandet avseende HQ AB:s påstådda

skada kopplad till det nya skadeståndsyrkandet
KPMG har åberopat följande grunder för bestridande i förhållande till kärandens
alternativa beräkning av skadeståndet för HQ AB:s skada.
1. Det uppgivna förlustbeloppet utgör ingen ersättningsgill skada för Banken och
skadeberäkningen kan inte läggas till grund för en bedömning av påstådd skada. Någon
skada för HQ AB kan då inte föreligga.
2. Tradingförlusterna som uppkommit i Banken är i vart fall att betrakta som en

indirekt skada för HQ AB och är därför inte ersättningsgilla.
3. Påstådd vårdslöshet avseende revisionen rörande räkenskapsåret 2009 har inte

påverkat förlusterna i Tradingportföljen.
4. Den förlust som uppkommit i Banken i anledning av avvecklingen av Trading-

portföljen saknar orsakssamband/adekvat kausalitet med påstådd vårdslöshet som kan
ge upphov till skadeståndsskyldighet.
5. KPMG har härutöver åberopat punkterna 3, 4, 5, 7 och 10 i avsnitt 4.13.1 ovan

(KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande HQ AB:s påstådda skada).
Sid 1289
4.13.4 KPMG:s grunder för bestridandet avseende Bankens påstådda

skada kopplad till det nya skadeståndsyrkandet
KPMG har åberopat följande grunder för bestridande i förhållande till kärandens
alternativa beräkning av skadeståndet för Banken.
1. Det uppgivna förlustbeloppet utgör ingen ersättningsgill skada för Banken och
skadeberäkningen kan inte läggas till grund för en bedömning av påstådd skada.
2. Påstådd vårdslöshet hänförlig till revisionen för räkenskapsåret 2009 har inte
påverkat förlusterna i Tradingportföljen.
3. Den förlust som uppkommit i Banken i anledning av avvecklingen av Tradingport-

följen saknar orsakssamband/adekvat kausalitet med påstådd vårdslöshet som kan ge
upphov till skadeståndsskyldighet.
4. KPMG har härutöver åberopat punkterna 2-6 och 9-10 i avsnitt 4.13.2 ovan
(KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande Bankens påstådda skada).
4.13.5 KPMG:s sammanfattande bestridandegrunder rörande påstådd

olovlig vinstutdelning (bristtäckningsansvar)
bristtäckningsansvar för HQ AB:s vinstutdelningar 2007, 2008 och 2009.
1. Bestämmelserna i 17 kap. ABL är kapitalskyddsregler som syftar till att på visst sätt
ge ett skydd till fordringsägare som annars skulle bli nödlidande. Några sådana nöd-
lidande fordringsägare finns inte och det skyddsintresse som nämnda regler avser att
värna saknas i förevarande fall. Någon rättslig grund för att ålägga KPMG brist-
täckningsansvar föreligger därför inte.
Sid 1290
2. För det fall vinstutdelningen 2007 och/eller vinstutdelningen 2008 och/eller vinst-
utdelningen 2009 stått i strid med försiktighetsregeln är bristen i vart fall läkt vilket
utesluter bristtäckningsansvar för KPMG.
3. Återbäringsplikten är primär i förhållande till bristtäckningsansvaret. KPMG kan

därför nu inte åläggas bristtäckningsansvar.
4. Det bestrids att vinstutdelningarna avseende räkenskapsåren 2007 och/eller 2008

och/eller 2009 stod i strid med försiktighetsregeln i ABL.

förhållanden kan inte ge upphov till bristtäckningsansvar.
6. KPMG har bestritt att KPMG, genom avlämnande av rena revisionsberättelser, till-
styrkande till fastställandet av balans- och resultaträkningarna och tillstyrkande av
styrelsens förslag till vinstutdelningar, vårdslöst medverkat till olovliga vinstutdel-
ningar. Det har inte heller varit vårdslöst att inte ”kräva” rättelse av påstådda brister.
Någon rättslig grund för att ålägga KPMG bristtäckningsansvar föreligger därför inte.
7. I vart fall skall KPMG:s bristtäckningsansvar, med hänsyn till samtliga omständig-
heter i målet, jämkas till noll kr eller till ett skäligt belopp enligt 17 kap. 7 § fjärde
stycket ABL.
4.13.6 KPMG:s övergripande inställning till kärandens påståenden om

förekomsten av brister
KPMG har på ett övergripande plan avgett sin inställning till de brister käranden gjort
gällande, vilka redovisas nedan. Den löpande punktnumreringen är bibehållen från
tingsrättens översikt över KPMG:s talan, vilken KPMG har hänvisat till.
Sid 1291
4.13.6.1 Påstådd brist 1: Kapitalbrister och värderöverföringar
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c och f) 2007

1. KPMG har bestritt att Tradingportföljen var felvärderad per den 31 december 2007
med 376 mkr eller med något annat belopp.
2. KPMG har bestritt att kapitaltäckningen var felaktig per den 31 december 2007 med
1 241 mkr eller med något annat belopp. Det bestrids följaktligen att kapitaltäckningen
var något annat än i årsredovisningen angivna 611 mkr.
KPMG:s inställning till påstådda värderöverföringsbrister (brist 1 d-e) 2007

3. KPMG har vitsordat att Banken lämnat koncernbidrag till HQ AB avseende
räkenskapsåret 2007 med 300 mkr.
4. KPMG har vitsordat att HQ AB beslutat om utdelning för räkenskapsåret 2007 med
271 144 800 kr.
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c) 2008

6. KPMG har bestritt att kapitaltäckningen var felaktig per den 31 december 2008 med
1 123 mkr eller med något annat belopp. Det bestrids följaktligen att kapitaltäckningen
var något annat än i årsredovisningen angivna 576 mkr.

7. KPMG har vitsordat att Banken lämnat koncernbidrag till HQ AB avseende räkens-
kapsåret 2008 med 170 mkr och delat ut vinst med 51 mkr.
8. KPMG har vitsordat att HQ AB beslutat om utdelning för räkenskapsåret 2008 med
162 687 880 kr.
Sid 1292
KPMG:s inställning till påstådda kapitalbrister (brist 1 a-c) 2009

10. KPMG har bestritt att kapitaltäckningen var felaktig per den 31 december 2009
med 1 193 mkr eller med något annat belopp. Det bestrids följaktligen att kapitaltäck-
ningen var något annat än i årsredovisningen angivna 611 mkr.

11. KPMG har vitsordat att Banken lämnat koncernbidrag till HQ AB avseende
räkenskapsåret 2009 med 130 mkr.
12. KPMG har vitsordat att HQ AB beslutat om utdelning för räkenskapsåret 2009
med 167 551 680 kr.
4.13.6.2 Påstådd brist 2: Informationsbrister
Informationsbrister 2007
1. KPMG har bestritt att det lämnats väsentligt felaktig information i årsredovisningen/
styrelsens yttrande enligt 18 kap 4 § ABL för HQ AB om kapitaltäckningen och att
2. KPMG har bestritt att det föreligger något väsentligt fel i informationen i årsredovis-
ningen rörande hur optioner handlade på en aktiv marknad värderades.
3. IFRS 7 innefattade ingen skyldighet att lämna upplysningar rörande nivåindelning

och realiserat/orealiserat resultat för 2007. KPMG har bestritt att stora förluster i
Tradingportföljen doldes av stora oriktigt resultatförda s.k. Dag 1-resultat.
4. KPMG har bestritt att det förelåg en väsentlig brist i årsredovisningen såvitt avser
utfall av alternativa värderingsmetoder.
Sid 1293
5. KPMG har bestritt att det förelåg något väsentligt fel i informationen i årsredovis-
ningen rörande marknadsrisker.
6. KPMG har bestritt att det lämnats väsentligt felaktig information i årsredovisningen/
styrelsens yttrande enligt 18 kap 4 § ABL för HQ AB om kapitaltäckningen och att
7. KPMG har bestritt att det föreligger något väsentligt fel i informationen i årsredovis-
ningen rörande hur optioner handlade på en aktiv marknad värderades.
8. IFRS 7 innefattade ingen skyldighet att lämna upplysningar rörande nivåindelning

och realiserat/orealiserat resultat för 2008. KPMG har bestritt att stora förluster i
Tradingportföljen doldes av stora oriktigt resultatförda s.k. Dag 1-resultat.
11. KPMG har bestritt att det lämnats väsentligt felaktig information i årsredovis-
ningen/ styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL för HQ AB om kapitaltäckningen
och att resultat- och balansräkningar var väsentligen felaktiga.
12. KPMG har bestritt att det föreligger något väsentligt fel i informationen i
årsredovisningen rörande hur optioner handlade på en aktiv marknad värderades.
13. Det förelåg en avvikelse i Bankens årsredovisning såvitt avser hur resultatet
fördelade sig avseende nivåindelning enligt IFRS 7. Denna avvikelse var dock inte så
väsentlig att den erfordrade en anmärkning i revisionsberättelsen vilket är en fråga som
Sid 1294
Revisorsnämnden redan prövat. KPMG har bestritt att stora förluster i Tradingport-
följen doldes av stora oriktigt resultatförda s.k. Dag 1-resultat.
Ytterligare övergripande inställning

Felpåståendena som bemöts i punkterna 2, 4-5, 7, 9-10, 12 och 14-15 ovan saknar
relevans vid bedömningen av KPMG:s ansvar, på grund av att påstådda brister inte
omnämns i FI:s beslut om att dra in Bankens tillstånd.
4.13.6.3 Påstådd brist 3: Verksamhetsbrister
Allmänna påståenden om verksamhetsbrister

1. KPMG har bestritt att det förelåg osäkerhet i koncernens resultat- och balansräkning
till följd av brister i riskhanteringen.
2. KPMG har bestritt att marknadsriskerna i Tradingportföljen per den 31 december

2007, 2008 och 2009 (med vilket käranden, såvitt måste förstås, menar säkerhets-
beloppen) var så stora och okontrollerade att de äventyrade Bankens fortlevnad.
Påstådd osund riskkultur och avsaknad av riskstyrning

3. KPMG har bestritt att Banken var ”genomsyrad av en osund riskkultur” (vilket är
oklart).
4. KPMG har bestritt att det förelåg brister rörande definitionen av risker i policys och
instruktioner.
5. KPMG har bestritt att de system som Risk hade tillgång till för sina kontroller av
värderingen av Tradingportföljen var bristfälliga.
Sid 1295
Påstådd felaktig värderingsmetod av Tradingportföljen

6. KPMG har bestritt att Bankens värderingsmetod var oförenlig med IAS 39 och
ÅRKL.
7. Banken värderade samtliga sina optioner med Black-Scholes. Till grund för
volatilitetsbedömningen användes prisuppgifter för de mest aktivt handlade optionerna
av samma slag. Någon väsentlig värderingsskillnad mot att direkt använda prisupp-
gifter för optioner som handlades på en aktiv marknad uppkom inte.
8. Det har inte varit oförenligt med IAS 39 att använda sig av rak volatilitet.
9. Det har inte varit oförenligt med IAS 39 att använda sig av ”mean reversion”-
antaganden vid värdering av optioner som handlas på en icke aktiv marknad. Mean
reversion-antagande innebar att extrema toppar och dalar i den historiska volatiliteten
jämnades ut. Sådana antaganden förekom 2008.
10. Redovisningen av Dag 1-resultat har inte skett i strid med IAS 39. KPMG har
bestritt att värderingen av optioner har skett med utgångspunkt ifrån annat än vad som
enligt IAS 39 är att betrakta som observerbara marknadsdata.
11. Valideringen av värderingsmodellen kunde ha varit bättre men detta förhållande

medförde inte att värderingsmodellen kunde anses ha sådana brister att värderingarna
skulle stå i strid med IAS 39.
12. Ett finansiellt instrument bokfördes initialt till transaktionspris. Trading värderade
Tradingportföljen men dessa värderingar inflöt inte i resultatet utan att Risk tagit
ställning till värderingarna. Banken hade en instruktion för hur volatiliteten skulle
fastställas men reglerna var i denna del inte detaljerade. En sådan detaljerad instruktion
hade varit svår att fastställa och var inte erforderlig enligt IAS 39. Avsaknaden av en
detaljerad instruktion utgör inte ett avsteg ifrån IAS 39.
Sid 1296
13. Risk har särskilt varje månad såsom en förutsättning för resultatföring tagit ställ-
ning till Tradings värdering av de finansiella instrumenten i Tradingportföljen. Risk
har haft tillräckliga instruktioner för att göra detta i enlighet med vad som krävs enligt
IAS 39.
14. Det har inte förelegat någon oklarhet rörande vem som ansvarade för värderingen
av Tradingportföljen. Någon resultatföring skedde inte i Banken utan att Risk tagit
ställning till Tradings värderingar. Risks åsikt gällde. Under hösten 2009 infördes en
formenlig eskaleringsprocess. Förhållandet att en oenighet mellan Trading och Risk
medförde eskalering till VD utgör inget fel utan var tvärtom en styrka i riskkontrollen.
Instruktionerna har inte stått i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
15. Förhållandet att det fanns en s.k. Edge innebär inte att värderingstekniken var
felaktig enligt IAS 39.
16. Förhållandet att de säkerhetskrav som ställdes på Banken inte överensstämde med
Bankens värdering medför inte att Bankens faktiska värdering eller använd värderings-
metod avvek ifrån IAS 39. Säkerhetskraven utgjorde inte värderingar enligt IAS 39.
17. IAS 39 ställer inga krav på förekomsten av en ”oberoende omvärdering”. Tvärtom

utgör den värdering som ska ske enligt IAS 39 Bankens uppfattning om de finansiella
instrumentens verkliga värde. Inte heller FI:s föreskrifter ställde krav på oberoende
värdering. Risks kontroll av Tradings värdering fyllde de krav som ställdes på intern
kontroll.
17b. Påståendet om ”bristande resultatuppföljning” bygger på ett påstående om före-

komsten av felaktigt resultatförda Dag 1-resultat. Det förekom inte sådana felaktiga
resultat. Beträffande förekomsten av orealiserade vinster så framgick detta av årsredo-
visningarna. Frågan har inget med IAS 39 att göra.
Sid 1297
Påstådd bristfällig riskmätning och kontroll

18. Banken har inte, enligt något regelverk som Banken haft att följa, varit skyldigt att
mäta basrisken.
ha andra riskmått än de som tillämpats av Banken.
ha en limit för Vega.
21. Banken har beräknat tidsvärdet Theta i ORC. Banken har inte, enligt något regel-
verk som Banken haft att följa, varit skyldigt att ha en limit för Theta.
22. Banken har beräknat Edgen och analyserat den. Banken har inte, enligt något
regelverk som Banken haft att följa, varit skyldigt att ha en limit för Edgen.
tillämpa riskmåttet VaR.
24. Banken utförde stresstester och har inte agerat i strid med någon regel i något
25. Trading utförde sitt arbete med beaktande av möjligheten till vinst kontra
exponering för risk och har inte agerat i strid med någon regel i något regelverk som
Banken haft att följa.
Påstådd osund inställning till limiter och limitbrott

26. KPMG har bestritt att Banken hade en osund inställning till limiter och limitbrott
(vilket är oklart).
Sid 1298
Påstådd felaktig rapportering till FI

27. KPMG har inte vitsordat att Bankens rapportering till FI av kapitalbasen varit
felaktig. I vart fall har det inte förhållit sig så fram till och med den 31 december 2009.
Påstått bristande oberoende, resurser, kompetens och ställning för Risk

28. FI hade vid sin undersökning rörande ”komplexa produkter” endast den
synpunkten att den avdelning som Risk tillhörde även handlade kreditfrågor. Banken
inledde därför en översyn av funktionen som resulterade i förändringar genom att
ansvaret för kreditfrågor (och även finansfrågor) flyttades från Risk till en annan
avdelning inom HQ-koncernen.
29. Rutinen för Bankens hantering av oenighet i värderingsfrågor mellan Trading och
Risk har inte stått i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
30. KPMG har bestritt att Risk hade ”låg status”.
31. KPMG har bestritt att Risk hade otillräckliga resurser. Organisationen har inte stått
i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
32. Det har inte förelegat några allvarliga fel i Risks arbete och inte heller några fel
föranledda av påstått bristande kompetens, bristande resurser och svag ställning inom
Banken. Arbetet har inte stått i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
33. Reglerna för beräkningen av det supplementära kapitalet såvitt avser konvertibla
förlagslån var snåriga och inte helt enkla att tillämpa och en felaktig behandling av ett
förlagslån år 2007 som ändrades år 2008 visar inte på att ett allvarligt fel förelåg i
Banken, vare sig 2007 eller senare.
34. Risk har mätt de limiter som styrelsen velat att Risk skulle använda sig av, vilket är
Risks uppgift. Risks skötsel av sina åligganden har inte stått i strid med något regel-
verk som Banken haft att följa.
Sid 1299
35. De limiter som förelegat i Banken har fastställts av styrelsen i Banken vilket varit
en korrekt ordning som inte stått i strid med något regelverk som Banken haft att följa.
36. Om det förelegat en ”manipulering av Edgen” från Tradings sida så har den inte
påverkat värderingen och förhållandet att Risk inte ”upptäckt detta” utgör inte uttryck
för dålig riskhantering. Bankens värderingsteknik var tvärtom utformad så att angivet
agerande inte skulle kunna påverka värderingen.
37. KPMG har bestritt att de kvantifieringar av marknadsrisk som Risk gjorde var
uttryck för ett fel, bristande kompetens eller svag ställning.
38. Risk har inte accepterat en värdering som stått i strid med IAS 39 och ÅRKL.
39. Edgen och säkerhetsbeloppen utgjorde inte starka signaler om en felvärdering av

Tradingportföljen enligt IAS 39.
Ytterligare övergripande inställning

Felpåståendena som bemöts i punkterna 1-3, 5, 7-9, 16-23, 30 och 33 ovan saknar
relevans vid bedömningen av KPMG:s ansvar, på grund av att de inte omfattas av FI:s
beslut om att dra in Bankens tillstånd.
4.13.6.4 Påstådd brist 4: Stora exponeringar

40. Förekomsten av ”stora exponeringar” som borde påverkat kapitalbasens beräkning
har bestritts.
4.13.6.5 Påstådd brist 5: Marknadsförutsättningar

41. KPMG har bestritt att det förekom förhållanden hänförliga till marknadsförutsätt-
ningarna som påverkat storleken på den vinstutdelning som kunnat ske. Inga för-
hållanden vitsordas.
Sid 1300
4.13.6.6 Påstådd brist 6: Ansträngd likviditet 2009

42. KPMG har bestritt att det förekom förhållanden hänförliga till likviditeten som
påverkat storleken på den vinstutdelning som kunnat ske.
4.13.7 Johan Dyrefors

Johan Dyrefors har anslutit sig till vad KPMG har anfört och åberopat.
Johan Dyrefors har för egen del till stöd för sin invändning om jämkning även åberopat
att han är en privatperson med en ekonomisk ställning som är ytterst begränsad i för-
hållande till de yrkanden om ersättning som framställs i målet.
Sid 1301
4.14 KPMG:s och Johan Dyrefors utveckling av talan
4.14.1 Inledning
4.14.1.1 Gränssnittet mellan styrelseledamöters och revisors agerande

Det enda området utanför det som direkt rör revision (även om det ligger i revisionens
gränsland) där särskilda kommentarer är på sin plats rör gränssnittet mellan styrelse-
ledamöternas agerande och revisorns agerande, dvs. frågeställningar som rör vem som
kan förlita sig på vem och på vad. Rörande detta gränssnitt kommer vissa kommentarer
att lämnas, för att undvika missförstånd, se KPMG:s avsnitt 16.
4.14.1.2 Processuella brister

Käranden har inte velat tala om vilka optioner i Tradingportföljen som påståtts ha varit
felvärderade och till vilka belopp.
Vidare har käranden, när det gäller påstådd skada, vid angivandet av det hypotetiska
händelseförloppet, inte gjort någon åtskillnad mellan Bankens styrelseledamöter och
KPMG. Vid beräkningen av skadan kan dock värdet på HQ AB respektive Banken
aldrig vara större än värdet den dag då KPMG skulle ha agerat för att undanröja
bristern (hissa den röda flaggan).
Påståendet om felaktiga Dag 1-resultat är otjänligt då käranden avstått ifrån att åberopa
någon enskild option som rättsfakta i denna del. Motsvarande gäller för det påstådda
värderingsfelet. Genom att avstå från att åberopa enskilda optioner och förhållanden
kopplade till dessa optioner som rättsfakta är det inte möjligt för tingsrätten att komma
fram till att en väsentlig felvärdering förelåg.
Käranden har inte försökt förklara regelverket IAS 39. Käranden har inte heller försökt
förklara Bankens värderingsteknik utan låter påskina att det inte fanns någon teknik.
Käranden har inte försökt förklara vad Risk gjorde när Tradings värdering
kontrollerades. Inte heller har käranden tydliggjort vilka omständigheter som påstås
vara relevanta för respektive svarande.
Sid 1302
Käranden har selektivt underlåtit att förmedla central information, t.ex. när det gäller
FI:s besked den 2 januari 2009 och den 30 april 2010 då FI för åren 2007-2008
respektive 2009 konstaterade att Banken var tillräckligt kapitaliserad.
Även kärandens beskrivning visar på ett konsistent agerande från styrelsens i Banken
och från Risks sida.
Käranden har redovisat en omfattande genomgång av volatilitetsavstämningar som

Risk utfört. Käranden har vid dessa genomgångar redovisat enskilda optioner och viss
marknadsdata för dessa optioner som påstås visa optionerna var felvärderade.
De avgörande påståendena är att Bankens värderingsteknik påstås ha stått i strid med

IAS 39, samt att, om det visas att ett eller flera fel i värderingstekniken förelegat, det
föreligger ett värderingsfel som är väsentligt. Något annat påstående om värderingsfel
görs inte gällande.
Eftersom käranden avstått från att åberopa enskilda optioner samt omständigheter som
skulle kunna medföra att de var felvärderade – som rättsfakta – kan tingsrätten inte ens
teoretiskt komma till den slutsatsen. Det har även framgått att käromålet inte tar sikte
på hur de enskilda optionspositionerna var felvärderade, endast att den av Banken
tillämpade värderingstekniken skulle stå i strid med IAS 39. Redogörelsen för enskild-
heter har därför varit meningslös.
KPMG återkommer till frågor om processuella brister i käromålet, se KPMG:s

avsnitt 29.
4.14.1.3 Något om redovisningen av KPMG:s avsnitt

Tingsrätten har nedan återgett KPMG:s utveckling av talan enligt den ordning och
systematik som KPMG använt. Varje avsnitt har här åsatts det nummer (1-27 och 29)
Sid 1303
och den rubrik som KPMG använt, och hänvisningar har gjorts till KPMG:s avsnitts-
nummer.
4.14.2 KPMG:s avsnitt 2: HQ-koncernen vid ingången av 2007 –

Revisorns horisont
Den framgångsrika affärsverksamheten hade successivt byggts upp i en reglerad
miljö – finansmarknaden – under löpande tillsyn av FI. Det fanns en etablerad och väl
fungerande juridisk bolagsorganisation inom vilken verksamheten bedrevs av väl-
utbildade och skickliga medarbetare. Ledningen, styrelse/VD, utgjordes av skickliga
och kapabla personer vilka FI i sitt beslut att meddela tillstånd att bedriva bankrörelse,
i enlighet med föreskrivna krav i 3 kap. 2 § Bankrörelselagen, ansett ”har tillräcklig
insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är
lämplig för en sådan uppgift, och styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och
erfarenheter för att leda företaget”. Det fanns etablerade och väl fungerande rapporte-
rings- och kommunikationsvägar, både internt och externt.
Vid ingången av 2007 förvaltades ca 80 miljarder kr i HQ-koncernen. Ursprungligen

var det fråga om fondkommissionärsverksamhet (Hagströmer sedan 1981 och till-
sammans med Qviberg sedan 1990), dvs. handel med värdepapper för annans räkning
samt förvaltning av andras pengar. Sedan 1994 bedrevs också värdepappersrörelse i
form av egenhandel på ett framgångsrikt sätt fram till 2007. Vidare bedrevs fond-
förvaltning enligt FI:s tillstånd sedan 1991 som således avyttrades till Öresund 2010.
Tillstånd att bedriva bankrörelse meddelades i början av 2006. In- och utlåning blev
möjlig utan koppling till den befintliga värdepappersrörelsen.
HQ-koncernen hade i tillsynshänseende varit klanderfritt i 25 år när FI meddelade sitt

beslut om återkallelse av tillståndet i augusti 2010. Någon kritik hade inte heller riktats
från KPMG vid dess revisioner. Däremot förekom rekommendationer på hur rutiner
och intern kontroll kunde utvecklas, vilket är normalt. Även vid ingången till 2007
fanns utrymme till förbättringar. På det sättet hade HQ-koncernen utvecklats under alla
år och inför FI visat att de krav som ställdes för att bedriva verksamheten uppfylldes.
Sid 1304
Revisor kunde således vid ingången av 2007 konstatera att HQ-koncernen hade:
- en väl fungerande affärsverksamhet med ändamålsenlig affärs- och
stabsorganisation,
- ett väl fungerande styrelsearbete med VD och ledningsgrupp,
- en verksamhet som bedrevs i en reglerad miljö under statlig tillsyn, utan
allvarliga anmärkningar från något håll i tillsynshänseende,
- etablerade och väl fungerande kommunikations- och rapporteringsvägar
såväl internt som externt,
- transparens i extern finansiell rapportering utan allvarliga anmärkningar
från något håll,
- fastlagda instruktioner och rutiner för det som var nödvändigt för
verksamheten samt
- följsamhet i fråga om lagar och egna instruktioner.
4.14.3 KPMG:s avsnitt 3: Optioner
4.14.3.1 Inledning – om Black & Scholes

Samtliga beräkningar av implicit volatilitet som Banken gjorde och som käranden har
gjort i detta mål görs med tillämpning av Black & Scholes. Såväl implicit volatilitet
som historisk volatilitet beräknas med en formel. Alla uppgifter om implicit volatilitet
utgår från en beräkning med hjälp av Black & Scholes som grundas på en prisuppgift
för en option i kr eller euro. Banken importerade prisuppgifter till ORC varefter dessa
räknades om i systemet till en implicit volatilitet.
Det är viktigt att notera att Black & Scholes, som godtas av regelverket som
värderingsteknik, använder rak volatilitet som inte beaktar s.k. skew.
4.14.3.2 Indexoption
En indexoption är en option som har ett aktieindex som underliggande tillgång. Om
den sammanlagda kursen för de aktier som ingår i indexet stiger så stiger nivån på
Sid 1305
aktieindexet. Sjunker den samlade kursen för de i indexet ingående aktierna så sjunker
nivån på indexet. De två sorters indexoptioner som är aktuella i detta mål är svenska
aktieindexoptioner (OMX-optioner) och tyska aktieindexoptioner (ODAX-optioner).
Den underliggande tillgången för OMX-optioner utgörs av OMX-indexet som består

av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen – dessa aktier är alla aktivt
handlade aktier. Den underliggande tillgången för ODAX-optioner utgörs av DAX-
index som består av de 30 mest handlade aktierna på Frankfurtbörsen – dessa aktier är
också alla aktivt handlade aktier.
Till följd av att en indexoptions underliggande tillgång är ett index regleras optionerna
på lösendagen alltid i pengar. OMX- och ODAX-optioner är s.k. standardiserade
indexoptioner, till skillnad från s.k. OTC-optioner (over the counter, dvs. som handlas
utanför börs). Detta innebär bl.a. att optionen handlas på en marknadsplats – en börs –
samt att alla betalningar hanteras genom ett s.k. clearinginstitut. För OMX-optioner
hette clearinginstitutet Nasdaq OMX. För ODAX-optioner hette det Eurex Clearing
som i Sverige tog hjälp av SEB Futures som mellanman.
En indexoption är på samma sätt som vilken option som helst ett avtal som innehåller
olika villkor. I indexoptionsavtalet anges optionens lösenpris (viss indexnivå), dagen
då optionen löper ut – lösendagen (t.ex. en viss dag i januari 2010) samt om det är en
köp- eller en säljoption. Ett optionsavtal kan ses som en vadslagning om vad aktie-
indexet har för värde på lösendagen. I realiteten är det dock inte nödvändigtvis olika
syn på marknadsutvecklingen som styr marknadsaktörernas handel. Det kan finnas
olika bakomliggande skäl för olika aktörers agerande. Banken var t.ex. specialist på att
managera risken i ett optionskontrakt medan Bankens motpart å sin sida kanske köpte
optionen som Banken ställde ut för att optionen i sig skulle begränsa risken i en stor
aktieportfölj. På detta sätt kunde olika aktörer ha olika uppfattningar om värdet på en
option, vilket gav upphov till affärstillfällen.
Sid 1306
Realvärdet för en indexoption är skillnaden mellan lösenpriset (indexnivån) enligt

optionen och indexets aktuella värde. Tidsvärdet för en indexoption beror främst på
hur lång löptid som återstår och på storleken av den uppskattade volatiliteten.
Den volatilitet som används vid beräkning av en indexoptions tidsvärde är en upp-

skattning av storleken på framtida prisförändringar i underliggande index, från
värderingsdagen till lösendagen. Det bör särskilt noteras att volatilitet inte är ett mått
på rörligheten i priset på själva optionen utan ett mått på rörligheten i priset/värdet på
det underliggande aktieindexet. Trots att en värdering av en option syftar till att fast-
ställa ett värde per värderingsdagen så utgör volatilitetsmåttet alltid en uppskattning av
något som ligger i framtiden.
Volatilitet måste därför alltid uppskattas – den kan inte mätas objektivt. Trots att en
värdering syftar till att fastställa ett värde per värderingsdagen, utgör volatilitetsmåttet
alltså alltid en uppskattning av något som ligger i framtiden. Volatiliteten har störst
ekonomisk betydelse för en värdering då kvarvarande löptid för en option är lång och
minskar därefter succesivt för att slutligen, vid lösen, helt sakna ekonomisk betydelse.
4.14.3.3 Aktieoption
En aktieoption skiljer sig från en indexoption genom att den har en aktie istället för ett
index som underliggande tillgång. Denna aktie kan vara aktivt handlad eller inte aktivt
handlad. Volatilitet för en aktieoption är rörligheten i kursen för den underliggande
aktien istället för rörligheten i indexet. De aktieoptioner som aktualiseras i målet har
haft stora svenska aktiebolag som underliggande tillgång. Dessa bolag har alla aktivt
handlade aktier.
4.14.3.4 Säkerhetsbelopp
Handeln med standardiserade optioner såsom OMX- och ODAX-optioner sker alltså
via clearinginstitut vars affärsidé är att möjliggöra optionshandel på ett reglerat och
fastställt – ett standardiserat – sätt. I detta ligger att utbytet av pengar mellan parterna i
optionsavtalet sker via clearinginstitut som står garant för betalningarna. Något utbyte
Sid 1307
av prestationer sker därigenom aldrig direkt mellan parterna i optionsavtalet. Utbytet

av pengar hanteras istället via clearinginstitutet.
Samtidigt gäller att clearinginstituten inte vill stå någon egen ekonomisk risk. Därför
kräver de säkerhet från de som vill handla med optioner. Detta sker i särskilda avtal,
här t.ex. mellan Banken och Nasdaq OMX. Denna säkerhet brukar kallas säkerhets-
belopp.
Säkerhetsbeloppet är tänkt att skydda clearinginstituten mot förluster vid alla tänkbara
marknadsutvecklingar och är tänkt att beakta att en aktör kanske inte alltid vidtar rätt
åtgärder när en marknad kraschar. Säkerhetsbeloppet måste därför beräknas med
betydande marginal för framtida händelser.
Eurex Clearing (ODAX-optioner) förklarade säkerhetskraven i ett dokument Risk

Based Margining enligt följande:
“In order to ensure this high degree of security, Eurex Clearing AG protects
itself against the risk of default by any of its members. The mainstay of this
security system is margin, i.e. the funds or securities which must be deposited
by Clearing Members as collateral for a given position. The amount specified
for such should not be excessive, but it also may not be set at a level that is too
low. Oversecuring a position would tie up liquidity of the exchange participant
unnecessarily, while an undersecured position could represent a potential
threat to the guarantee of contract fulfillment.
Throughout this process, not only the losses calculated on the basis of
current market prices, but also potential future price risks must be covered so
that no collateral shortfall arises prior to the next calculation of margin
requirements. The job of an efficient margin system is to find the right measure
of protection for all market participants without causing an undue burden on
any one of them and unnecessarily blocking liquidity.
The requirements for clearing membership establish clearly defined cond-
itions with respect to the creditworthiness of exchange members participating in
Sid 1308
the clearing process. This is a key component of the protection provided by the
Eurex system.”
Eurex Clearing beräknade säkerhetsbeloppet med hjälp av Black 76, en optionsberäkn-

ingsmodell som är en variant på Black & Scholes. För bestämmande av volatilitet
användes sista transaktionspris för en option (ska ha skett inom 15 minuter före stäng-
ning) om ett sådant pris fanns och accepterades av Eurex Clearing. I annat fall satte
Eurex Clearing ett eget värde där en implicit volatilitet räknades fram med hjälp av
genomsnittliga budpriser – dvs. från icke genomförda affärer. Sådana budpriser fanns
alltid eftersom det fanns en s.k. market maker som via dator spottade ur sig priser för
små volymer. Resultatet av detta är det som Navigant för ODAX-optioner kallar
settlement price. Detta kan alltså bestå av genomförda affärer, men – pga. låg
marknadsaktivitet – också av budpriser som inte avser genomförda affärer eller av ett
värde som Eurex Clearing bestämt. Därefter lade Eurex Clearing på en marginal. SEB
Futures kan i sin tur lägga på en egen marginal ovanpå Eurex Clearings marginal.
Nasdaq OMX (OMX-optioner) beskrev utgångspunkterna för beräkning av kraven:

“Market price models for option contracts
The market value of an option contract at each valuation point is calculated
using industry standard valuation models. The market price models used by
NASDAQ OMX Derivatives Markets to calculate margin requirements are
based on the Black-Scholes or the binomial option valuation model for stock
options, and Black-76 for index and interest rate options.
Adjustments and assumptions used in the valuation of options

When calculating implied volatility for exchange-traded options, there are two
opposing forces to consider: flexibility and stability. Using the individual
implied volatility for each series theoretically allows the clearing organization
to cover ‘smile’ effects in volatility; however, the problem with obtaining accur-
ate pricing for ‘out-of-the-money’ and ‘in-the-money’ series makes this method
unstable. Instead, NASDAQ OMX Derivatives Markets calculates an arithmetic
average for the three closest ‘at-the-money’ series for each expiration and
underlying instrument. This mean is then used as market volatility. This method
Sid 1309
does not consider smile effects, but is extremely stable. See Appendix 2 A for an
example on how to calculate margins for stock and index options.”
I not till ordet “smile” anges: “According to the Black-Scholes framework, the volatility
for options with the same time to expiration and underlying is equal. Experience shows
that this is not correct and instead of a constant value, a ‘smile-like’ function of the
strike price can be deducted from implied volatility. This phenomenon is usually
referred to as the ‘volatility smile’.”
Även Nasdaq OMX beräknade säkerhetsbelopp med hjälp av Black 76. För bestäm-
mande av volatilitet för de olika optionerna användes alltså s.k. rak implicit volatilitet.
Denna volatilitet beräknades med utgångspunkt från de tre optioner som låg närmast
at-the-money, dvs. närmast index den aktuella dagen. Därefter lade Nasdaq OMX på
ett belopp för att få säkerhetsbeloppet. Beträffande OMX-optioner saknades ofta bud-
priser helt pga. av att det inte fanns någon market maker som la datoriserade priser
bortsett från ett fåtal optioner i varje lösenmånad.
Nasdaq OMX metod för framtagande av ett grundvärde för beräkningen av säkerhets-
belopp motsvarade den värderingsteknik som Banken använde när det fanns aktivt
handlade optioner för en viss lösenmånad: Samma volatilitet för samtliga optioner med
samma lösenmånad. Nasdaq OMX tillämpade alltså på samma sätt som Banken gjorde
i sin värderingsteknik s.k. rak volatilitet. Vid beräkning av säkerhetsbeloppet beaktade
dock inte Nasdaq OMX aktiviteten på marknaden för optionerna vilket IAS 39 anger
ska göras vid värdering.
Inte heller Eurex Clearing beaktade aktiviteten på marknaden. Till skillnad från
Nasdaq OMX använde Eurex Clearing alltid individuell prissättning för varje
optionsslag. Detta innebar att optioner med samma lösenmånad kunde få olika
volatiliteter.
Sid 1310
Det förelåg alltså grundläggande skillnader mellan clearinginstitutens sätt att beräkna
säkerhetsbelopp och en värdering enligt IAS 39. Instituten följde sina egna regelverk
för hur säkerhetsbeloppet skulle beräknas och Nasdaq OMX respektive Eurex Clearing
hade olika regelverk. Syftet var att skydda clearinginstituten mot alla eventualiteter
som kunde leda till att en enskild utställare av optioner inte kunde uppfylla sina för-
pliktelser. Syftet var inte att bedöma ett värde enligt IAS 39.
Säkerhetsbeloppet utgjorde inte en tillkommande risk för Banken utöver options-

avtalet. Vid lösen reglerades optionen enligt sina villkor och säkerhetsbeloppet med-
förde varken en kostnad eller intäkt för den som ställt säkerheten. Säkerheten åter-
lämnades av clearinginstitutet vid lösen (motsvarande gällde om optionen neutrali-
serades med en motaffär). Säkerhetsbeloppet är och var därför inte ett åtagande som
skulle tas upp i balansräkningen.
4.14.3.5 Riskmått – de s.k. grekerna

Vega representerar det belopp varmed en options värde ändras om volatiliteten för den
underliggande tillgången ändras med 1 procentenhet. En innehavd, köpt option har
alltid ett positivt Vega. Om volatiliteten för det underliggande instrumentet ökar blir
optionen mer värd men blir aldrig mindre värd än 0 kr. Utställda, sålda optioner har
alltid ett negativt Vega.
Theta är ett mått på en options värdenedgång pga. att tiden går och uttrycks vanligtvis
som en värdeminskning i kronor per dag. Allt annat lika kommer en innehavd option
att förlora i värde i takt med att tiden går vilket gör att tidsvärdet minskar. Omvänt
innebär en minskning av tidsvärdet att utställarens förpliktelse successivt minskar när
tiden går. Detta är positivt för utställaren. För Bankens utställda optioner – skuld-
positionerna – innebar detta att Banken tjänade pengar på att tiden gick. En options
tidsvärde alltid lika med noll då en option når sin förfallodag.
Delta återfinns i intervallet -1 – +1 och anger hur mycket en options värde påverkas
om värdet på den underliggande tillgången går upp med en enhet. Till exempel gäller
Sid 1311
för en köpoption med Delta +0,65 att köpoptionens värde för innehavaren går upp med
0,65 kr för varje krona som den underliggande tillgången ökar i värde. För utställaren
innebär detta omvänt en Deltarisk om -0,65 per utställd option dvs. förpliktelsen ökar
med 0,65 för varje krona som den underliggande tillgången ökar i värde. Delta kan
sägas mäta kursrisken i den underliggande tillgången – den risk eller möjlighet som
ligger i prisförändringar för den underliggande tillgången – i detta fall index-
förändringar – vilka påverkar optionens realvärde.
Information om de s.k. grekerna beräknades och fanns att tillgå i Bankens ORC-
system. Här återfanns även Rho som är kopplad till ränterisken och Gamma som också
är en form av prisrisk kopplad till optionerna. De beräknades och visades i ORC.
Beräkningarna av de s.k. grekerna skedde med hjälp av Black & Scholes.
4.14.4 KPMG:s avsnitt 4: Bankens egenhandel i Tradingportföljen – till

den 30 april 2010
4.14.4.1 Bakgrund
Bankens handel med värdepapper för egen räkning (trading) startade år 1994.
Tradingverksamheten fick efterhand en stor självständig affärsmässig betydelse. När

Banken år 2006 erhöll tillstånd att bedriva bankverksamhet hade den sedan lång tid
tillbaka byggt upp en betydande kompetens kring sin egenhandel. I Tradingportföljen
fanns finansiella instrument av olika slag som Banken förvärvade för egen räkning
såsom t.ex. aktier, aktieoptioner, indexoptioner och indexterminer (s.k. futures).
Futures har väldigt stor ekonomisk betydelse, inte minst kopplat till indexoptionerna.
Tradings nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick för år 2000 till 264 mkr, för
2001 till 145 mkr, för 2002 till 117 mkr, för 2003 till 141 mkr, för 2004 till 201 mkr,
för 2005 till 113 mkr, för 2006 till 182 mkr, för 2007 till 44 mkr, för 2008 till -2 mkr,
för 2009 till 32 mkr. Totalt genererade tradingverksamheten under dessa år ett
överskott om 1 237 mkr. Även för 1999 fanns ett positivt resultat om 173 mkr.
Motsvarande positiva resultat fanns även för samtliga åren dessförinnan.
Sid 1312
Under perioden maj–juni 2010 stängdes Tradingportföljen i väsentliga delar ner i en

forcerad avveckling. Då uppkom stora förluster som främst, men inte endast, var hän-
förliga till Bankens egenhandel med indexoptioner. Av den slutliga avräkningen (se
KPMG:s avsnitt 24) framgår att även futures har en väldigt stor betydelse för utfallet.
Det är främst indexoptionerna, samt aktieoptioner i viss utsträckning, som käranden
påstår var felvärderade. Sett över perioden 2000-2010 var Tradingportföljens netto-
resultat positivt även med beaktande av förlusten andra kvartalet 2010.
4.14.4.2 Bankens tradingstrategi

Den ekonomiskt mest drivande delen av egenhandeln bestod av handel med index-
optioner. Utfallet av en indexoptionsaffär berodde på optionsavtalets villkor till-
sammans med marknadsutvecklingen på underliggande index.
För Banken, som bedrev aktiv optionshandel, bestämdes dock resultatet även till stor
del av vilka andra positioner som marknadsaktören tagit. Det fanns nämligen möjlighet
att begränsa och förändra de risker som var förknippade med en utställd option. Detta
kunde ske på olika sätt, t.ex. genom handel med andra optioner, aktier, terminer, bland
annat indexterminer (s.k. futures).
På sätt som käranden anfört var Bankens tradingstrategi baserad på att försöka tjäna
pengar på förändringar i det underliggande indexets volatilitet, inte på förändringar av
indexets nivå. Spekulation i upp- och nergång i aktiekurserna på Stockholms- resp.
Frankfurtbörsen som gav ändringar i indexoptionernas realvärde var alltså inte målet.
Istället hedgade Banken, dvs. säkrade löpande bort den risk som var kopplad till för-
ändringar i underliggande index, den s.k. Delta-risken (kursrisken). Detta skedde med
positioner i indexterminer (futures). Indexterminerna syftade till att säkra/hedga Delta-
risken. En indexoptions värde under dess löptid bestäms av, förutom förändringar i
underliggande index – realvärdet – som hedgas bort, förändringar i tidsvärdet, dvs.
förändringar i tid och volatilitet. Det är möjligt att tjäna pengar på tidsvärdet även om
realvärdet är neutraliserat och det var vad Banken gjorde.
Sid 1313
Övergripande gick handeln till på så sätt att Banken ställde ut stora positioner i index-
optioner med lång löptid. Banken erhöll då en premie/intäkt samtidigt som det uppkom
en förpliktelse per lösendagen. En sådan förpliktelse styrdes av villkoren i options-
kontraktet. Samtidigt med utställande av optionen gjorde Banken andra affärer. Med
terminer (futures) hedgades Deltarisken på utställda optioner. Andra affärer kunde
också ske i form av optionsaffärer med motverkande risk. Kompletterande options-
affärer syftade bl.a. till att löpande anpassa volatilitetsrisken – Vega – för hela
Tradingportföljen till önskad nivå. De kompletterande affärerna hade kortare löptid
och det skedde ständiga förändringar som syftade till att löpande så billigt som möjligt
hedga den ursprungliga utställda indexoptionen under hela dess löptid samtidigt som
Banken försökte tjäna pengar på de kortare tradingaffärerna. Dessa bestod vanligtvis
av köpta optioner med kort löptid. Beskrivna skydd och positioneringar behövde med
nödvändighet löpande förändras eller rullas framåt i tiden allteftersom de löpte ut.
För de kompletterande affärerna uppkom kostnader vid transaktionstillfället. De kunde

även de resultera i slutliga intäkter, beroende på marknadsutvecklingen. Poängen är att
om de totala kostnaderna för dessa samverkande transaktioner blev lägre än intäkterna
uppkom en vinst. Vid motsatt förhållande uppkom en förlust. Det är därför inte möjligt
att titta på en enskild optionsaffär för att bedöma om vinst eller förlust uppkom. De
olika affärerna hängde ihop. Såväl futures som andra kompletterande optionsaffärer
måste därför vägas in när utfallet bedöms. En förlust på en option kunde uppvägas av
en vinst på de futures som hedgat positionen eller av en vinst på annan optionsposition.
4.14.4.3 Tradingportföljen
Transaktionstätheten i Tradingportföljen var genomgående hög. Det innebar att det var
få positioner som fanns i Tradingportföljen under mer än ett räkenskapsår. Grovt
räknat omsattes från maj 2007 till juni 2010 cirka 40 procent av Tradingportföljens
positioner inom 30 dagar, 75-80 procent inom 3 månader och nästintill 90 procent
inom 6 månader. Det ska dock påpekas att detta är grovt räknat.
Sid 1314
Tradingportföljen genomgick också – förutom att optionerna kontinuerligt byttes ut –

löpande och upprepat stora förändringar i fråga om riskexponering. Det var en konse-
kvens av att riskexponeringen var inriktad mot marknadsvolatilitet och att denna var
tidvis sjunkande, tidvis stigande och tidvis oförändrad. Banken handlade alltså
optioner för att anpassa sig för marknadsutvecklingen, utifrån hur man trodde att
marknaden skulle utvecklas. Om Tradingportföljens riskexponering var inriktad mot
sjunkande volatilitet innebar det att Banken kunde tjäna pengar på att marknaden
stabiliserade sig. Om portföljen var inriktad mot stigande volatilitet kunde Banken
tjäna pengar på att det uppkom oro på börsen som skapade stora kursrörelser, upp eller
ner, i indexnivån.
Bankens skiftande volatilitetsstrategi kan åskådliggöras av portföljens samlade Vega-

värde från 30 juni 2009 till dess att den avvecklades i juni 2010. Vega-värdet avser
total känslighet för samtliga indexoptioner i Tradingportföljen för förändrad volatilitet
i underliggande index, uttryckt i mkr per procentenhets ökning av volatiliteten för
underliggande index. Ett totalt positivt Vega innebar att Banken hade tagit en position
där den spekulerade i att rörligheten i OMX- och DAX-index skulle öka, dvs. att
aktiemarknaderna i Sverige och Tyskland skulle gå in i en mer orolig period med stora
kursrörelser. Detta innebär att köpta optioner överväger i förhållande till utställda
optioner. Ett totalt negativt Vega innebär det omvända, dvs. att Banken hade tagit en
position där den spekulerade i att aktiemarknaderna skulle gå in i en lugnare period
med mindre kursrörelser. Detta innebär att utställda optioner överväger i förhållande
till köpta optioner. Det samlade Vega-värdet från 30 juni 2009 till dess att den
avvecklades i juni 2010 såg ut som följer.
Sid 1315
Kärandens påstående att Tradingportföljen alltid varit inriktad mot ett negativt Vega,
dvs. att skuldpositioner/utställda positioner alltid övervägt är alltså inte korrekt.
4.14.4.4 Tradingportföljen per den 31 december 2009

Per den 31 december 2009 såg Tradingportföljen ut som följer.
Sid 1316
4.14.4.5 Tradingportföljen efter den 31 december 2009

Omsättningshastigheten var som framgått hög i Tradingportföljen. Redan den 31
januari 2010 var 67 procent av indexoptionerna nya och 56 procent av optionernas
bruttovärde var hänförligt till optioner förvärvade under 2010. Med position avses
optioner med samma lösendag och samma index. Per den 28 februari 2010 var 75
procent av indexoptionerna nya och 64 procent av optionernas bruttovärde var hän-
förligt till optioner förvärvade under 2010. Per den 31 mars 2010 var 83 procent av
indexoptionerna nya och 89 procent av optionernas bruttovärde var hänförligt till
optioner förvärvade under 2010. Per den 30 april 2010 var 85 procent av index-
optionerna nya och 90 procent av optionernas bruttovärde var hänförligt till optioner
förvärvade under 2010. Förändringarna av 2009-positionerna till och med den 30 april
2010 på positionsnivå framgår av följande tabell.
Av följande tabell framgår de nya positionerna per den 30 april 2010.

Sid 1317
Av följande tabell framgår de köp med efterföljande försäljningar som gjordes från och
med den 1 januari 2010 till och med den 30 mars 2010, dvs. affärer som togs och av-
slutades någon gång under perioden den 1 januari 2010 till och med den 30 april 2010.
Banken tog således en stor mängd nya positioner under 2010 som sedan avvecklades
före den 30 april 2010. De står för den större delen av Vega-risken (-15,7). Trading-
portföljen har alltså genomgått genomgripande förändringar från den 31 december
Sid 1318
2009 till den 30 april 2010. Jämfört med de 110 indexpositioner som fanns vid
årsskiftet hade det fram till den 30 april 2010 tagits 229 nya positioner. Flertalet av
dessa hade Banken gått ur. Det återstod 17 av de 110 positionerna från årsskiftet och
95 av de nytagna, eller totalt 112. De nu beskrivna förändringarna innebar en om-
strukturering av portföljen i portföljens samlade Vega-värde (se diagram ovan) som
även innebar förändringar i Vega-risken. Vid årsskiftet är det en tyngdpunkt på
utställda optioner och sen går man upp till en tyngdpunkt på köpta optioner, sen
kraftigt ned till utställda och sen våldsamt upp där det är en tyngdpunkt på köpta
optioner och sen ner igen. Denna redogörelse kommer att kompletteras senare.
4.14.4.6 Indexterminer (futures)

Det går inte att bedöma vare sig risk eller utfall i indexoptionerna utan att beakta inne-
havet av hedgande futures. Banken använde som framgått indexterminer för att hedga
Delta-risken (kursrisken) för indexoptionerna i Tradingportföljen. Hur många futures
som behövdes för att hedga Delta-risken för indexoptioner – OMX eller ODAX –
kunde räknas ut i ORC. Beräkningen skedde med hjälp av Black & Scholes. Det
underliggande värdet på en future kopplad till ODAX beräknas på följande sätt:
Antalet future-kontrakt x 25 x Indexvärdet x Eurokursen = Underliggande värde. Det
underliggande värdet på en future kopplad till OMX beräknas på följande sätt: Antalet
future-kontrakt x 100 x Indexvärdet = Underliggande värde (SEK).
En indextermin (futures) har daglig avräkning vilket innebär att den saknar värde vid
början av en handelsdag men den innefattar rättigheter och skyldigheter som räknas av
vid dagens slut. Tabellen nedan utvisar befintliga indexterminer (futures) per den
31 december 2009 (i antal kontrakt jämte underliggande värde) och vilka positioner de
är strukturerade mot.
Sid 1319
Om index går upp en procent så förlorar Banken 1 procent, dvs. i exemplet ODAX
mars 2010 av 2,1 mdkr, dvs. 21 mkr. Om det istället är ett positivt underliggande värde
som för OMX januari 2011, tjänar Banken istället 4,2 mkr på en sådan uppgång.
Bankens innehav av futures skulle självständigt ha inneburit en stor Delta-risk, dvs.
risken för indexutvecklingen. I portföljen utgjorde de dock en Delta-hedge, dvs. en
motverkande risk för den Delta-risk som indexoptionerna hade. ”Underliggande
värde” motsvarade alltså den risken. Ju större underliggande värde ju större options-
position är hedgad. Utgångspunkten är som framgått att om en option var fullt säkrad,
Delta-hedgad, under hela sin löptid saknar det resultatmässigt betydelse var index står
på optionens lösendag, dvs. innehavet innefattade i så fall ingen kursrisk. Det går
därför inte att bedöma risken i en option eller det slutliga utfallet av en optionsaffär
utan att beakta de futures som Banken förvärvat för att säkra kursrisken.
Under 2010 var det inte bara Bankens positioner i indexoptioner som genomgick stora
förändringar utan även positionerna i futures. Diagrammet nedan visar på daglig basis
det totala underliggande värdet som samtliga positioner i ODAX- och OMX-futures
motsvarade. Bankens stora förändringar av positionerna i futures medförde att det
underliggande värdet av dessa varierade kraftigt inom intervallet -12 till +10 mdkr.
Sid 1320
Nedan framgår underliggande värde för endast ODAX-futures. Dessa positioner har
haft en stor betydelse för såväl riskbild som för resultat för Bankens optionshandel.
En förlust på en option kunde motsvaras av en vinst på futures och tvärtom. Käranden

har försökt att förenkla beskrivningen av Tradingportföljen och dess exponering
Sid 1321
genom att bortse från futures, som inte ingår i kärandens definition av portföljen. Det
går inte tala om ”oändlig risk” för vissa optionspositioner eftersom Delta-risken för
optionerna är hedgad. Vid en bedömning av Tradingportföljens riskexponering måste
innehavet av futures beaktas. Det var en viktig del av tradingstrategin.
Även Navigants beskrivning blir missvisande då Navigant inte tar hänsyn till resultatet
för innehavda futures, när man redovisar hur Banken tjänade pengar på enskilda
kontrakt beroende på hur index rörde sig.
Det är troligen så att Banken – i okänd omfattning – ökade sin risk i Tradingportföljen
under maj 2010 genom en otillräcklig hedgning av Delta-risken vilket var en skillnad i
förhållande till vad som tidigare gällt. Exakt när och hur har inte kunnat kartläggas.
Detta skulle innebära en ökad riskexponering jämfört med den som förelåg vid års-
skiftet. Det är dock ett resultat av affärsbeslut som KPMG inte haft något att göra med
eller känt till. KPMG fick inte heller någon information om detta. Det hela inträffade
därtill efter bokslutsdagen och var därför inget som ingick i revisionen att granska. Inte
heller påverkade de affärsbesluten resultat- och balansräkningen i årsredovisningen.
4.14.4.7 Förändring av risken i Tradingportföljen

De positioner som togs under 2010 innebar, förutom att i stort sett alla positioner i
portföljen byttes ut, att en mängd nya positioner i indexterminer togs. Därtill kommer
att de nya positioner som togs i indexoptioner innebar ny och förändrad risk i Trading-
portföljen jämfört med den som förelåg den 31 december 2009. De nya positionerna
och den förändrade riskexponeringen togs dock i otakt med marknadsutvecklingen och
resulterade under 2010 i upprepade felspekulationer från Bankens sida. De olyckliga
affärsbesluten kan åskådliggöras genom att portföljens samlade Vega-värde utvärderas
tillsammans med utvecklingen av volatiliteten för underliggande index, här ODAX
genom VDAX New Spot Index, från årsskiftet till den 28 juni 2010.
Sid 1322
Röd kurva utvisar utvecklingen av portföljens samlade Vega-värde under 2010, dvs.
riskexponeringen för volatilitet i portföljen. Blå kurva utvisar utvecklingen av volatil-
iteten för ODAX, här åskådliggjord genom ett volatilitetsindex, VDAX New Spot på
daglig basis. Det framgår hur portföljen anpassats efter en förväntad volatilitets-
utveckling som gick emot förväntningarna och Banken kom i otakt.
Efter avvecklingen av Tradingportföljen träffade KPMG Agneta Norgren, Tamer

Torun och Per Börgesson för att skaffa sig information om vad som hade hänt. I
samma syfte läste KPMG även styrelse- och stämmoprotokoll, delårsrapport Q1 2010,
pressmeddelande samt olika intervjuer. Detta skedde inom ramen för granskningen av
händelser efter balansdagen i Banken. I en PM den 1 juli 2010 som KPMG upprättade
angående händelser efter balansdagen noterades följande:
”Vi (Petra L och Johan D) har intervjuat Tamer Torun (Trading), Agnetha
Norgren (Risk), Per Börgesson (Risk) beträffande huruvida förlusterna utgör
förklaras av händelser under 2010 eller om det finns indikationer på att det
finns fel i bokslutet 2009-12.
Tradingens omfattning ökade i början av 2010 och FC trodde på ökad
rörlighet och gick från flat till lång Vega och Gamma. Theta kostade per dag ca
15 MSEK. Då marknaden låg flat valde FC att reducera risken och sålde ut
junipositionerna och realiserade stora förluster. Därefter vände marknaden
Sid 1323
nedåt och volatiliteten ökade och då FC nu låg flat uppstod ytterligare betydan-
de förluster. Dubbelfel sålunda och i mitten maj var förlusten 200 MSEK. TT
och FC bedömde vid den tidpunkten (mitten maj) att worst case-scenariot för
stängning av positionen är ytterligare ca 500 MSEK. Men efter det att HQ
aviserat att de ska stänga Tradingportföljen och genomföra en forcerad avveck-
ling försvann marknaden och det blev successivt värre prisbild för varje dag –
priserna fullkomligt havererade. Den forcerade avvecklingen har medfört
betydande förluster och bara den dag DAX-positionen såldes till Deutsche Bank
var förlusten 300 MSEK. TTs bedömning är att den initiala bedömningen i
mitten maj om förlust om 700 MSEK borde hållt som worst case scenario om
man inte forcerat avvecklingen.
Vid fråga om riktigheten i slutsatserna från RAM Ones utredning och om
huruvida värderingar medvetet manipulerats av FC: Tamer har inte fått ta del
av RAMs fullständiga analys/utredning och anser den till delar vara helt fel-
aktig bl a då stresstesterna varit orimliga. Tamer är av uppfattningen att
förlusterna har uppstått under 2010. TT har inte sett tecken på felvärdering
tidigare år (dvs skev parametersättning vilket RAM kunde skönja i sin analys i
månadsskiftet maj/juni) utan anser att hela förlusten är förklarad i allt väsent-
ligt av de dåliga affärsbeslut som togs av FC i april/maj samt den forcerade
avvecklingen som bidragit med ytterligare 500 MSEK.
Agnetha Norgren konstaterar att 31/3 2010 är första gången risk och FC
inte är överens om värderingen, d v s Agnetha tror inte på FC. AN tror inte att
det tidigare varit fråga om oegentligheter tidigare, d. v s att FC dolt något. Man
anser att felaktiga priser borde man uppmärksammat i de kontinuerliga
kontroller som görs.
Slutsats
De händelser e balansdagen som vi identifierat finns omnämnda och
upplysningar om emissioner och förluster överensstämmer med vår granskning.
Tradingchef Tamer Torun anser att förlusterna är hänförliga till dåliga
affärsbeslut våren 2010 och stort risktagande. Varken Tamer Torun eller
Agnetha har sett tecken på systematiska felvärderingar tidigare år.”
Sid 1324
Händelserna under 2010 samt de händelser som ledde fram till den forcerade avveck-
lingen och tradingförlusten behandlas vidare nedan, se KPMG:s avsnitt 23.
4.14.5 KPMG:s avsnitt 5: IAS 39

4.14.5.1 Inledning
Syftet med avsnittet är att redovisa de bestämmelser i IAS 39 som är relevanta för
värderingen av Tradingportföljen. Det fanns under den aktuella perioden delade
meningar om regelverket på KPMG. FI hade också intagit olika uppfattningar i
ärendet – en uppfattning under 2007-2008 och en uppfattning i beslutet rörande det
indragna tillståndet. Redogörelsen över regelverket IAS 39, och även vad som i övrigt
sägs om IFRS 7, bygger på en tolkning av bestämmelserna utifrån främst Juha-Pekka
Kallunkis, men även Jan Martons och Frank Thinggaards utlåtanden.
4.14.5.2 Allmänt om IAS 39
4.14.5.2.1 Grundläggande begrepp

Några grundläggande begrepp vid bedömning av IAS/IFRS regelverket.
- IASB: International Accounting Standards Board och är det normgivande
organ som utfärdar redovisningsstandarderna i IFRS-regelverket. I samband
med en omorganisation år 2001 bytte organet namn från IASC till IASB.
- IFRS: International Financial Reporting Standards och är de redovisnings-
standarder som IASB utfärdar.
- IAS: International Accounting Standards och är namnet på de redovisnings-
standarder som det normgivande organet utfärdade under sitt gamla namn
IASC. IAS-standarder har samma status som IFRS-standarder i IFRS- regel-
verket, såvida inte en IAS-standard har ersatts av en senare IFRS-standard.
- AG: Application Guidance och förekommer som bilaga till en redovisnings-
standard. AG ger vägledning till den som ska tillämpa standardens principer
och ska ses som en integrerad del av en standard. VT: Vägledning vid
tillämpning och är den svenska benämningen på AG.
Sid 1325
Endast IAS/IFRS och AG/VT utgör den standard som har antagits av EU.
- IN: Introduction och ingår som en inledande, sammanfattande redogörelse för
en viss redovisningsstandard i IASB:s version av en redovisningsstandard.
- BC: Basis for Conclusions och är IASB:s kommentarer till vissa överväganden
som gjordes i samband med att en redovisningsstandard utarbetades.
- IASB Expert Advisory Panel (EAP): Etablerades år 2008 för att bistå IASB i
arbetet med att sammanställa best practice vad gäller användning av
värderingstekniker och formulera ytterligare vägledning vad gäller värderings-
metoder och tilläggsupplysningar för finansiella instrument.
IN och BC utgör inte en del av den av EU antagna standarden och IASB EAP:s
vägledningar är inte godkända av IASB. Endast IAS/IFRS och AG/VT utgör den
standard som har antagits av EU.
Vid genomgången av IAS 39 noteras fem grundläggande förhållanden.
4.14.5.2.2 IAS 39 – ett resultat av ett EU beslut

IAS 39 började gälla i Sverige som ett resultat av ett EU beslut. Beslutet togs den 19
november 2004 och blev gällande i december 2004 med tillämpning från den 1 januari
2005. (EUT L 363, 9.12.2004 s. 1).
4.14.5.2.3 Den skrivna texten ska tillämpas

Texten har samma tyngd som en lagtext. Den skrivna texten som antogs av EU var
själva standarden och bilagan AG/VT. Andra skrifter utgör inte del av den av EU
antagna standarden.
Genom att EU antagit standarden så kunde den inte ändras av någon annan än EU.
Standarden kunde endast förändras genom ett nytt EU-beslut. Den kunde därigenom
inte förändras genom en utveckling inom det praktiska området, t.ex. genom
utveckling av best practice. Ett företag kunde välja att följa standarden på sitt sätt även
om de stora revisionsbyråerna gemensamt ansåg att en fråga borde hanteras på ett
Sid 1326
annat sätt. Allt under förutsättning att företagets tillämpning låg inom standardens
ordalydelse.
4.14.5.2.4 Skyldighet att följa IAS 39 – i princip noterade bolag och, senare,
banker
För HQ-koncernen innebar detta att IAS 39 skulle följas i koncernredovisningen från
och med verksamhetsåret 2005. Banken skulle som enskilt företag följa IAS 39 från
och med verksamhetsåret 2007. Praktiskt innebar detta att Tradingportföljen
värderades enligt IAS 39 från och med verksamhetsåret 2005.
4.14.5.2.5 IAS 39 gällde för upprättande av extern finansiell rapportering

HQ AB och Banken skulle tillämpa IAS 39 när en årsredovisning eller ett kvartalsbok-
slut upprättades. Reglerna gällde däremot inte för upprättande av löpande månadsbok-
slut eller vid värdering dag för dag och inte heller hur den dagliga bokföringen eller
informationsinsamlingen som krävdes i den finansiella redovisningen organiserades
under räkenskapsåret.
Att det förhåller sig på detta sätt kan bl.a. utläsas av IAS 1, av FI:s föreskrifter och
allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25), se 1 §.
Käranden har inte gjort åtskillnad mellan vad Banken gjorde varje dag och/eller vid
varje månads slut och vad man gjorde vid respektive kvartalsbokslut och i årsbok-
sluten. Banken har inte kunnat bryta mot IAS 39 t.ex. den 6 november eller den 30
november av det enkla skälet att IAS 39 inte var tillämplig på sådana värderingar eller
på den bokföring som må ha varit en konsekvens av värderingar per dessa dagar.
4.14.5.2.6 IAS 39 började gälla för upprättande av årsredovisning per den

31 december 2005
Reglerna i IAS 39 som gällde värdering av finansiella instrument, vilka är de som är
aktuella i vårt mål, var därefter oförändrade från att de infördes fram till och med upp-
rättande av årsbokslut för verksamhetsåret 2012. Detta förhållande är centralt i målet.
Sid 1327
Från och med den 1 januari 2013 ersattes värderingsreglerna i IAS 39 av IFRS 13. Det
skedde genom ett EU beslut den 11 december 2012 (EUT L 360, 29.12.2012 s. 78).
Genom IFRS 13 förändrades reglerna för värdering av finansiella instrument. Bland

annat togs den för målet viktiga regeln IAS 39 VT82 bort i IFRS 13 och regeln i
IAS 39 VT76 förändrades. Införandet av IFRS 13 har inneburit att priser för t.ex.
optioner har fått en större tyngd vid värdering av finansiella instrument jämfört med
tyngden av historisk volatilitet för underliggande index än vad som gällde enligt
IAS 39. Se vidare om IFRS 13 nedan, bl.a. i KPMG:s avsnitt 20.
4.14.5.3 Införandet av IAS 39 – vad det innebar

Den traditionella svenska modellen för redovisning kan sägas ha byggt på principen
om anskaffningsvärden, på försiktighetsprincipen samt på realisationsprincipen. Det
som primärt gällde för värdering var anskaffningspriset. Detta värde skulle därefter
sänkas för enskilda tillgångar om anskaffningsvärdet inte kunde försvaras. Härvid
gällde försiktighetsprincipen. En höjning av ett anskaffningsvärde kom först vid
avyttring/försäljning/realisering. Vid lagervärdering gällde lägsta värdets princip. Detta
innebar att börsföretagens balansräkningar innehöll tillgångar vars verkliga värde var
betydligt högre än det bokförda.
Även för finansiella instrument var det traditionella synsättet att anskaffningspriset var
styrande för värderingen i årsbokslutet om inte verkligt värde var lägre. Högre värden
än anskaffningspriset t.ex. uppkomna till följd av kursrörelser fick inte genomslag i
bolagets balans- och resultaträkning förrän det finansiella instrumentet avyttrades.
För aktivt handlade finansiella instrument blev detta synsätt ohållbart. Därför övergavs
det traditionella synsättet om att ligga kvar med anskaffningsvärden till försäljning för
finansiella instrument redan före 2005. Övergången till IAS/IFRS innebar ändå ett
paradigmskifte för hur värdering av tillgångar och skulder i noterade bolag och banker
skulle gå till i den externa finansiella rapporteringen.
Sid 1328
IAS/IFRS innebär att tillgångar och skulder i mycket stor utsträckning skulle redovisas
till fair value, dvs. verkligt värde. Redovisning skulle inte ske till det värde som följde
av transaktionspriset, inte av strikta avskrivningsregler eller av särskilda försiktighets-
principer och inte heller av lägsta värdets princip eller av realisationsprincipen.
Man lämnade synsättet att regelverket skulle tillförsäkra att olika bolag redovisade
samma tillgång till samma värde. Istället sattes företagets egen värdebedömning i
fokus. Värderingen av ett bolags tillgångar skulle enligt IAS 39 återspegla företagets
uppfattning om värdet på företagets tillgångar, dvs. företagets bedömning kom i
förgrunden liksom att finansiella instrument löpande skulle omvärderas även om de
inte sålts eller gått till lösen. IAS 39 gjorde ingen skillnad på ett realiserat och ett
4.14.5.4 Kritik mot IAS 39

Införandet av det nya regelverket väckte mycket debatt och kritik och det är för övrigt
något som fortfarande pågår. Kritiken har bl.a. handlat om att regelverket medförde att
värderingen av ett bolags tillgångar inte kunde verifieras på samma sätt som förut,
att värderingen enligt IAS 39 byggde avsevärt mer på bedömningar gjorda av företags-
ledningen än tidigare, att redovisningen kunde bli mer osäker samt att regelverket
innebar att olika företag kunde komma till mycket olika värderingsresultat.
Till försvar för regelverket kan framhållas att införandet av regelverket innebar en
harmonisering inom EU som gör att årsredovisningar kan läsas på samma sätt i olika
länder. Det viktigaste är att läsaren vet att det värde som tas upp i en årsredovisning är
något som företaget står bakom och anser är rätt. I IFRS 9, den standard som fr.o.m.
2018 ska ersatta det som finns kvar av IAS 39 finns t.ex. inga planer att ändra princip-
erna rörande löpande resultatföring och betydelsen av företagets värdebedömningar.
Viktigt för att förstå regelverket är IAS 1 p. 125:

”Ett företag ska upplysa om de antaganden det gör om framtiden, och andra
viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar vid rapportperiodens slut, som
Sid 1329
innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena

för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår. Vad gäller dessa
tillgångar och skulder, ska noterna innefatta uppgifter om
(a) deras karaktär, och
(b) deras redovisade värde vid rapportperiodens slut.”
[Lydelsen är från 2008, bestämmelserna fanns ordagrant i tidigare version p.116]
Siffrorna i årsredovisningen ska således läsas tillsammans med särskild information

som företaget lämnar i årsredovisningen. HQ AB lämnade just på det sätt som regel-
verket angav utförlig information om förhållanden som kunde ge upphov till osäkerhet.
I HQ AB:s årsredovisning för 2009, i not 1 Bokslutskommentarer och redovisnings-
principer, lämnades t.ex. bland annat följande information:
”Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument omfattar kritiska
bedömningar vid:
[..]
på en aktiv marknad.
Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar
De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som
innebär en signifikant risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma
att behöva justeras i väsentlig grad under det kommande räkenskapsåret.
+ När ett finansiellt instrument inte är noterat på en aktiv marknad använder
HQ en värderingsteknik för att uppskatta verkligt värde. I vissa fall är para-
metrar i dessa värderingsmodeller baserade på olika antaganden (främst
volatilitetsantaganden) vilket medför en förhöjd osäkerhet i det redovisade
värdet på dessa instrument (se vidare avsnitt om ’Bestämning av verkligt värde
för finansiella instrument som löpande redovisas till verkligt värde’ i not 27
samt avsnitt om ’Marknadsrisk’ i not 28.”
Sid 1330
4.14.5.5 Regelverket för värdering av finansiella instrument

Redovisningen syftar till att peka på de regler i IAS 39 som är viktigast för värderings-
frågan. Dessa regler har misstolkats av käranden, FI och Ekobrottsmyndigheten.
4.14.5.5.1 Allmänna utgångspunkter

IAS 39 var sålunda tillämplig när extern finansiell rapportering skulle upprättas, dvs.
inte på löpande bokföring. Vid upprättandet av en årsredovisning som är extern finans-
iell rapportering skulle värdering ske till verkligt värde. Vidare gällde enligt IAS 39.9
att värderingen skulle påverka både resultat- och balansräkning:
”En finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via
resultaträkningen är en finansiell tillgång eller finansiell skuld som uppfyller
något av följande villkor.
a) Det klassificeras som att det innehas för handel.
- [..]
- iii) ett derivat (förutom ett derivat som är ett finansiellt garantiavtal eller
ett identifierat och effektivt säkringsinstrument).”
De finansiella instrumenten i Tradingportföljen innehades för handel. Värdeför-

ändringar skulle därför redovisas i balans- och resultaträkningen oberoende av om det
finansiella instrumentet avyttrats eller fanns kvar i portföljen. IAS 39 gjorde alltså
ingen åtskillnad mellan realiserat och orealiserat resultat. Applicerat på Banken inne-
bar IAS 39.9 att den inför ett årsbokslut var skyldigt att i årsbokslutet omvärdera de
finansiella instrument som fanns i Tradingportföljen. Något undantag förelåg inte.
Banken var också skyldigt att låta värderingen per den 31 december respektive år
påverka resultat- och balansräkning i årsredovisningen. Detta var huvudprincipen.
Vidare gäller att IAS 39 var gällande standard för värdering av finansiella instrument i
en vid mening. Enligt IAS 39.2 innefattade tillämpningsområdet för standarden ”alla
företag för alla typer av finansiella instrument” förutom vissa särskilt angivna undan-
tagna instrument som inte är aktuella här. Regelverket gav därför principer och rikt-
linjer men inte nödvändigtvis exakta instruktioner för hur finansiella instrument skulle
värderas och redovisas. En följd av detta var att regelverket gav utrymme för olika
Sid 1331
bedömningar och olika metoder för värdering och redovisning av finansiella

instrument.
En konsekvens av det var att regelverket tillät att olika företag värderade samma sorts
tillgång med olika värderingstekniker och till olika värden utan att det nödvändigtvis
förelåg något fel. Revisorsnämnden har i beslut den 18 oktober 2011 avseende Johan
Dyrefors revisioner 2008 och 2009, lämnat följande beskrivning av IAS 39 (avsnitt
3.2): ”Ett bolag som tillämpar IFRS ska redovisa sina finansiella instrument med be-
aktande av den internationella redovisningsrekommendationen IAS 39. Enligt IAS 39
ska finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas till verkligt
värde. IAS 39 är ett omfattande och komplicerat regelverk, som ger upphov till olika
valsituationer och ett antal bedömningar som det faller på styrelsen att göra. IAS 39
är principbaserad och vissa termer som används i standarden är inte närmare defin-
ierade. Olika personer och företag kan alltså tolka begreppet något olika och var och
en av dessa olika tolkningar och det därav beräknade verkliga värdet kan rymmas
inom vad som är acceptabelt enligt IFRS.”
IASB EAP har i p.27 beskrivit följande: ”Some seem to hold the view that two entities
valuing the same instrument should always arrive at the same answer when measuring
fair value and, if they arrive at different answers, then one or both entities are wrong.
However, it is possible that entities will arrive at different estimates of the fair value of
the same instrument at the same measurement date, and the valuation techniques and
inputs used by both entities can still meet the objective of fair value measurement and
be in compliance with the accounting guidance. The fact that different estimates of fair
value exist reflects the judgement and assumptions applied and the inherent
uncertainty of estimating the fair value of instruments that do not have prices quoted in
an active market. A single entity, however, applies judgement consistently (across time
and by type of instrument) when measuring fair value.”
Sid 1332
Här framgår att IAS 39 förutsatte bedömningar och antaganden samt att ett företag inte
kunde tillämpa strikta avskrivningsregler eller annan icke flexibel metodik om
värderingssituationen var komplex.
I IAS 39.48 framgår att ett företag vid fastställande av det verkliga värdet på en finans-
iell tillgång eller en finansiell skuld ska tillämpa punkterna VT69–VT82 i bilagan.
I IAS 39.48A fastslogs ett för värdering enligt regelverket grundläggande förhållande:
”Det bästa uttrycket för verkligt värde är noterade priser på en aktiv marknad. Om
marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram det verkliga
värdet genom att använda en värderingsteknik.” Se vidare om detta nedan.
4.14.5.5.2 Värdering enligt antagande om going concern

VT69 anges en viktig regel för värdering enligt IAS 39: ”Definitionen av verkligt
värde utgår från antagandet att ett företag har förmåga att fortsätta sin verksamhet,
det vill säga att det inte föreligger en avsikt eller ett tvång att avveckla, att väsentligt
inskränka verksamheten eller att ingå transaktioner på oförmånliga villkor. Verkligt
värde utgör därför inte det värde som företaget skulle erhålla vid en tvångsförsäljning,
ofrivillig likvidation eller utmätningssituation. Det verkliga värdet återspeglar
emellertid instrumentets kreditkvalitet.” Verkligt värde skulle således ge utryck för en
värdering under antagande om going concern, om inte motsatsen gällde.
Ett verkligt värde skulle inte motsvara ett likvidationsvärde eller ett värde som erhålls
vid en forcerad avveckling. De indexoptioner som Banken hade i Tradingportföljen
löpte till lösen och Banken kunde inte tvingas att stänga positionerna i förtid. En stäng-
ning före löptidens slut ägde rum genom att Banken gjorde en ny och motsatt options-
affär i förhållande till den position som skulle stängas. Det var alltså inte optionen
självt som avyttrades. Ingen kunde under normala omständigheter tvinga Banken att
genomföra en sådan ny affär på oförmånliga priser. Detta innebar att värderings-
situationen efter den 17 maj 2010, när den forcerade avvecklingen beslutades, ändrades
jämfört med vad som gällde i årsbokslutet per den 31 december 2009 och dessför-
Sid 1333
innan. Med den värderingssituation som kom att utveckla sig i maj/ juni 2010 var inte
den tidigare tillämpade värderingstekniken – dvs. en värdering som görs under
antagande om going concern – gångbar eftersom avvecklingen kom att ske i offentlig-
hetens ljus, under tidspress och med instruktion att avveckla till i stort sett vilka priser
som helst. Bankens situation utnyttjades självklart av motparter på marknaden.
En jämförelse av transaktionspriser vid en sådan forcerad avveckling med en

värdering gjord under antagande om going concern som rådde per den 31 december
2009 och dessförinnan är missvisande. En värdering per årsskiftet skulle ske med
utgångpunkt ifrån ett going concern antagande. Inte utifrån slaktvärden.
Vidare gäller att IAS 39 inte var tillämpligt på de löpande värderingarna i maj eller på
månadsbokslutet i maj 2010. IAS 39 var tillämpligt först för halvårsbokslutet per den
30 juni 2010. När styrelsen i maj 2010 diskuterade förändrade värderingsprinciper var
inte frågan skarp förrän vid halvårsskiftet då halvårsrapport skulle upprättas.
4.14.5.5.3 Aktiv respektive inaktiv marknad

IAS 39 skiljde på värdering när det förelåg en aktiv marknad och när det inte förelåg
en aktiv marknad. Det bästa beviset på verkligt värde angavs vara priset från en aktiv
marknad och om marknaden inte var att betrakta som aktiv skulle en värderingsteknik
användas. Frågan om en marknad var aktiv respektive inaktiv var en vattendelare för
hur värdering skulle gå till enligt IAS 39. Det är ett felaktigt påstående att prisupp-
gifter, som käranden gör gällande, alltid skulle användas vid värdering av de specifika
optionerna oavsett om priserna kom från en aktiv marknad eller inte.
I bilagan är Överväganden vid värdering till verkligt värde (punkterna 48 och 49)
indelade under rubrikerna Aktiv marknad: noterat pris, VT71-73, respektive Ingen
aktiv marknad: värderingsteknik, VT74-79.
VT 71 ger vägledning rörande den centrala frågan om vad som var att betrakta som en
aktiv marknad: ”Ett finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en aktiv
Sid 1334
marknad om noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs,
hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell
prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.”
Något exakt svar på vad som anses vara en aktiv marknad och vad som var en inaktiv
marknad ges dock inte. Olika uppfattningar ryms inom regelverket. VT71 gav
vägledning för bedömningen men fastställde inte några absoluta gränser för vilken
regelbundenhet i handeln eller i genomförda transaktioner som krävdes för att en
marknad skulle kunna betraktas som aktiv.
IASB EAP har i p.18 beskrivit följande: “Characteristics of an inactive market include
a significant decline in the volume and level of trading activity, the available prices
vary significantly over time or among market participants or the prices are not
current. However, these factors alone do not necessarily mean that a market is no
longer active. An active market is one in which transactions are taking place regularly
on an arm’s length basis. What is ‘regularly’ is a matter of judgement and depends
upon the facts and circumstances of the market for the instrument being measured at
fair value.”
Sammantaget gällde att det ankom på det enskilda företaget som hade att tillämpa
regelverket att bedöma frågan om aktivitet. Det var alltså upp till Banken att bedöma
om handeln för ett finansiellt instrument var att betrakta som aktiv eller inaktiv.
4.14.5.6 Värderingsteknik
4.14.5.6.1 Val av värderingsteknik

Om marknaden för ett finansiellt instrument bedömdes som inaktiv angav sålunda
IAS 39.48A att en värderingsteknik skulle användas. Reglerna i IAS 39 gav ingen
tydlig vägledning rörande valet av värderingsteknik. Rörande denna fråga kan IAS 39
sägas ha varit både oprecis och precis.
Sid 1335
Bestämmelsen i VT74 gav olika exempel på hur man kan göra och en möjlighet var att
använda optionsvärderingsmodeller: ”Om marknaden för ett finansiellt instrument inte
är aktiv, tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
Värderingstekniker innefattar att använda nyligen genomförda transaktioner mellan
kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen
genomförs, om sådana finns tillgängliga, hänvisning till aktuellt verkligt värde för ett
annat instrument som i allt väsentligt är likadant, analys av diskonterade kassaflöden
och optionsvärderingsmodeller. Om det finns en värderingsteknik som är vanligt
förekommande bland marknadsaktörer för att prissätta instrumentet och denna teknik
har visat sig ge tillförlitliga uppskattningar av priser som kan erhållas i faktiska
marknadstransaktioner använder företaget den tekniken.”
I VT75 adresseras syftet med värderingstekniken: ”Syftet med att använda en värder-
ingsteknik är att fastställa vad transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstid-
punkten för en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och
som har ett intresse av att transaktionen genomförs, och som är motiverad av sedvan-
liga affärsvillkor. Verkligt värde uppskattas utifrån resultaten av en värderingsteknik
där marknadsuppgifter används i så hög grad som möjligt och företagsspecifika upp-
gifter i så låg grad som möjligt. En värderingsteknik skulle väntas ge en realistisk upp-
skattning av det verkliga värdet om (a) den rimligt återspeglar hur marknaden skulle
kunna väntas prissätta instrumentet och (b) indata som används i värderingstekniken
rimligt representerar marknadsförväntningar och mått på de faktorer avseende risk
och avkastning som är inneboende i det finansiella instrumentet.” Det anges särskilt att
värderingstekniken skulle syfta till att använda marknadsdata i så stor utsträckning
som möjligt och företagsspecifik information i så liten utsträckning som möjligt.
Det står klart att optionsvärderingsmodeller kan användas vid värdering enligt IAS 39.
Det framgår för övrigt redan av IAS 39.48A. Den vanligaste optionsvärderingsmodell-
en var Black & Scholes och andra modeller är i realiteten att betrakta som varianter på
denna. Som framgått bestäms en options värde enligt Black & Scholes av fem faktorer
Sid 1336
varav alla är givna utom den underliggande tillgångens volatilitet, vilken måste upp-
skattas. Problemet vid värderingen var hur man skulle uppskatta volatiliteten.
4.14.5.6.2 Indata i värderingsteknik – historisk volatilitet

VT82 gav, under rubriken Indata i värderingstekniker, bestämd vägledning rörande
valet av volatilitet när en värderingsteknik tillämpades. Bestämmelsen anger ut-
tryckligen att volatilitet i sig är lämpligt att använda. Volatilitet är uttryckligen en
observerbar marknadsuppgift som kunde användas i en värderingsteknik. Detta följer
för övrigt redan av att optionsvärderingsmodeller kunde användas eftersom alla
optionsvärderingsmodeller innehåller volatiliteten för det underliggande värdet som en
parameter. Black & Scholes och alla varianter på denna använder sig av volatilitet.
I VT82 anges: ”En lämplig teknik för att uppskatta det verkliga värdet för ett visst
finansiellt instrument införlivar observerbara marknadsuppgifter om marknads-
villkoren och andra faktorer som kan förväntas påverka instrumentets verkliga värde.
Det verkliga värdet för ett finansiellt instrument baseras på en eller flera av följande
faktorer (och kanske andra)” varefter en uppräkning a) – h) görs av dessa faktorer.
I f) anges: ” Volatilitet (det vill säga storleken på framtida prisförändringar för

finansiella instrument eller annan post). Mått på volatiliteten för aktivt handlade
poster kan vanligen uppskattas på ett rimligt sätt utifrån historiska marknadsuppgifter
eller genom att använda volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser.”
Detta var den enda bestämmelsen i IAS 39 som anger vilka indata som ska användas
när man använder en värderingsteknik. Det anges således uttryckligen att volatiliteten
normalt kunde beräknas med utgångspunkt från historiska marknadsdata eller från
implicit volatilitet om dessa uppgifter härstammade från aktiva marknader. Det första
alternativet som standarden angav – historiska marknadsdata – syftade på historiska
data på volatiliteten på underliggande index – i Bankens fall från de aktieaffärer som
låg till grund för OMX- och ODAX index. Sådana data härstammar från mycket aktiva
marknader – nämligen från aktietransaktionerna för de 30 mest handlade aktierna på
Sid 1337
börserna i Stockholm resp. Frankfurt. Det noteras här särskilt att den volatilitet man får
från historiska data för underliggande index är särskilt lämplig marknadsdata att stoppa
in i optionsvärderingsmodellen. Orsaken är att det är just den volatilitet som ska upp-
skattas i Black & Scholes, dvs. volatiliteten på underliggande index. Den kommer från
en mycket aktiv marknad och är därför mycket väl lämpad att användas i en options-
värderingsmodell.
Det andra alternativ som standarden angav var implicit volatilitet. Denna volatilitet fås
från prisuppgifter för optionen eller från liknande optioner. Med liknande optioner
menas samma sorts option, dvs. en OMX- respektive ODAX-option som har samma
lösendag. Med hjälp av dessa prisuppgifter kan den implicita volatiliteten beräknas
som sedan används för värdering. Denna volatilitet kommer från priset på optionen.
Juha-Pekka Kallunki har kommenterat frågan enligt följande (II s. 19):

”Den förväntade volatiliteten i priset för det underliggande instrumentet är en
av variablerna i Black-Scholes modell, och den måste beräknas utifrån
marknadsuppgifter. Som diskuteras i avsnitt 2.9 finns det två alternativa
strategier för beräkningen av volatilitetsparametern för aktieindexoptioner:
1. Volatilitet beräknad utifrån tidigare noterade priser på underliggande
aktieindex, ’historisk volatilitet’.
2. Volatilitet beräknad utifrån noterade priser på andra optioner med hjälp av
Black-Scholes modell, ’implicit volatilitet’.
Den så kallade historiska volatiliteten beräknas med hjälp av tidigare
noterade priser i det underliggande aktieindexet. Den historiska volatiliteten
avspeglar hur mycket det underliggande aktieindexet varierar, och den används
som mått på den förväntade framtida volatiliteten hos en indexoption.
Den så kallade implicita volatiliteten beräknas med hjälp av noterade priser
för liknande optioner för att få fram den förväntade volatilitet som är inbäddad
i dessa priser. Med andra ord använder strategin för beräkning av den implicita
volatiliteten Black-Scholes modell ’inverterat’ för att få fram den förväntade
volatiliteten från noterade priser för liknande optioner. Denna volatilitetspara-
Sid 1338
meter används sedan som mått på den förväntade framtida volatiliteten för
aktieindexet vid värderingen av andra optioner.
Beräkningar av både historisk och implicit volatilitet används rutinmässigt i
Black-Scholes modell av praktiker och forskare när optioner inte handlas aktivt.
I huvudsak är skillnaden mellan de två strategierna användningen av noterade
marknadspriser från olika marknader. Den historiska volatiliteten är baserad
på noterade priser som har observerats på aktiemarknaden, medan den
implicita volatiliteten är baserad på noterade priser som har observerats på
optionsmarknaden. Volatiliteten måste alltså alltid bedömas, och alternativa
strategier ger olika bedömningar av den. Det är en rent empirisk fråga vilken
marknad som ger den mest tillförlitliga beräkningen av förväntad volatilitet.
Empirisk finansforskning har kommit fram till att den implicita volatiliteten
hos det underliggande aktieindexet som härleds från optionspriser är en
funktion av optionens lösenpris (Hull, 2009). Det här fenomenet kallas ofta
’volatility smile’, och det har observerats efter kraschen på finansmarknaden
1987 (Hull, 2009). Black-Scholes modell innehåller själv bara en volatilitets-
parameter, det vill säga att den förväntade volatiliteten hos det underliggande
aktieindexet är detsamma oavsett lösenpriset eller andra variabler för option-
ens värde. Alltså är användningen av Black-Scholes modell baserad på
antagandet om rak volatilitet.
Man bör också notera att den faktiska volatiliteten i det underliggande aktie-
indexet under den återstående löptiden alltid är exakt densamma för alla index-
optioner med samma underliggande index och samma förfallodatum (men olika
lösenpriser).
[..]
4.3. Forskningsrön om beräkning av volatilitet
Finanslitteraturen har omfattande empiriska belägg för hur man bedömer
volatilitetsparametern i Black-Scholes modell. Tidiga studier på området
rapporterade att implicit volatilitet och historisk volatilitet presterade lika väl i
beräkningen av framtida volatilitet. En del tidiga studier finner belägg för att
den implicita volatiliteten är en ensidig och/eller ineffektiv prognos för framtida
realiserad volatilitet. Senare forskning har dock rapporterat att volatilitets-
bedömningar baserade på den implicita volatiliteten i genomsnitt presterar
bättre än de som är baserade på historiska uppgifter (Muzzioli, 2010).
Sid 1339
Senare studier har kommit fram till att implicit volatilitet presterar bättre än
historisk volatilitet när det gäller att förutse framtida volatilitet, men forskn-
ingsbelägg visar också att den historiska volatiliteten har god förmåga att för-
utse volatiliteten hos aktiepriser. Forskning som utforskar huruvida man bör
använda implicit eller historisk volatilitet för att förutse den framtida
volatiliteten hos aktiekurser pågår fortfarande. Muzzioli (2010) analyserade
exempelvis uppgifter om DAX-indexoptioner. Muzzioli (2010) finner att den
historiska volatiliteten hos DAX-indexet var en viktig förutsägande faktor för
den framtida volatiliteten hos detta index.
Det finns även belägg i forskningen för att icke-frekvent handel med optioner
minskar effektiviteten hos den prisfastställande processen på optionsmarknad-
erna (t.ex. Long och Officer, 1997). Därför är det sannolikt att implicita
volatilitetsmått på optioner med liten handel är mindre informativa för
beräkningen av den förväntade volatiliteten hos aktieindexet, jämfört med
frekvent handlade optioner.”
Med implicit volatilitet avses här sådan som kommer från en aktiv marknad. När
handeln är mindre frekvent är det mer tveksamt att använda uppgifter om implicit
volatilitet. Det bör också understrykas att VT82 avser volatilitet ”för aktivt handlade
poster” för att man ska kunna använda uppgifterna.
Bankens användning av historisk volatilitet i värderingstekniken är den stora tviste-

frågan i målet. Bankens användande av historisk volatilitet grundades dock på en
direkt tillämpning av IAS 39 enligt dess uttryckliga ordalydelse. Vidare anger VT82
att användning av implicit volatilitet i en värderingsmodell är ok om uppgiften är
härledd från aktivt handlade poster. Även om stadgandet kanske inte utesluter all
användning av prisuppgifter hämtade från en inaktiv handel saknas det helt stöd för
påståendet att alla former av prisuppgifter från marknaden – oavsett hur inaktiv den är
– kan användas för att beräkna volatilitet.
4.14.5.6.3 Konsekvens
Av vikt i detta sammanhang är även att regelverket inte var utformat så att ett företag
kunde hoppa mellan olika värderingstekniker mellan olika år. Det noteras återigen vad
IASB EAP angav i p.27, nämligen att: ”A single entity, however, applies judgement
Sid 1340
consistently (across time and by type of instrument) when measuring fair value.” Före-
taget skulle vara konsekvent i sitt val av värderingsmodell. Det var inte acceptabelt att
hoppa mellan olika värderingstekniker mellan olika verksamhetsår för att därigenom
t.ex. kunna välja den teknik som för stunden passade bäst. Förändringar av värderings-
teknik har historiskt sett varit ett sätt för ett bolag att påverka sitt resultat i positiv eller
negativ riktning. Det IASB EAP angav innebar att ett företag inte utan mycket goda
skäl skulle byta en godkänd värderingsteknik mot en annan.
4.14.5.6.4 Företagsspecifika bedömningar

I VT75 angavs att verkligt värde skulle uppskattas utifrån resultaten av en värderings-
teknik där marknadsuppgifter användes i så hög grad som möjligt och företags-
specifika uppgifter i så låg grad som möjligt. Ett företag skulle alltså sträva efter att
inte använda sig av företagsspecifika bedömningar när en värderingsteknik valdes.
Det bör därför påpekas att när Black & Scholes används förekommer inga företags-
specifika bedömningar i nu aktuell mening. De bedömningar som regelverket förut-
sätter att företagen gör, t.ex. i fråga om vad som ska betraktas som en aktiv eller inte
aktiv marknad och vid val av enskilda volatiliteter vid utvärdering av historisk
volatilitet eller implicit volatilitet, är inte sådana företagsspecifika bedömningar.
Jan Marton (I): ”Jag har blivit ombedd att redogöra för vad som är att betrakta som
företagsspecifikt värde/information och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra
och till begreppet observerbar marknadsdata enligt IAS 39 VT76.
Inom IFRS (så som det gällde 2009) förekommer begreppet ’företagsspecifik’ i fem
standarder. Det handlar om IAS 2 Varulager, IAS 16 Materiella anläggningstillgång-
ar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och
värdering samt IAS 40 Förvaltningsfastigheter.
Begreppet betyder olika saker i IAS 39 respektive i övriga fyra standarder. I övriga
standarder handlar det om tillgångar som normalt används som grupper av tillgångar,
och därigenom får ett annat värde i samordning med andra tillgångar (ett företags-
specifikt värde) än vad de skulle fått fristående (ett marknadsvärde). Ett företags-
Sid 1341
specifikt värde kan definieras som ett ’värde för företaget’ medan marknadsvärde
istället handlar om värdet vid handel på en marknad, mellan företag.
För att belysa betydelsen av företagsspecifikt värde kan vi använda exemplet med
en fastighet (en materiell anläggningstillgång) i en avfolkningsbygd som ett företag
använder för lönsam tillverkning. Fastigheten har ett värde för just det företag som
använder den, eftersom den kan användas för att tillverka varor som man säljer med
vinst. Om företaget inte hade tillgång till fastigheten skulle man inte kunna tillverka
varorna. Fastigheten har ett värde när den används gemensamt med företagets andra
tillgångar (t.ex. maskiner, varulager, distributionsnät, teknisk kunskap och varu-
märke), men eftersom fastigheten finns i avfolkningsbygd kan den vara omöjlig att
sälja, det vill säga marknadsvärdet är noll. Det företagsspecifika värdet på tillgångar
som används i grupp kan vara något annat än marknadsvärdet. I exemplet är fastig-
hetens värde för företaget positivt medan verkligt värde (marknadsvärde) är noll.
I IAS 39 har begreppet företagsspecifik istället betydelsen att det handlar om
bedömningar för att estimera ett (icke företagsspecifikt) marknadsvärde baserat på
företagsspecifik information. För finansiella instrument är det nämligen ovanligt att
det förekommer ett företagsspecifikt värde som avviker från marknadsvärdet, eftersom
finansiella instrument normalt kan användas och säljas separat från andra tillgångar.
Företagsspecifik information anses i IAS 39 vara en rimlig ersättning för marknads-
baserad information, när den senare inte finns tillgänglig.
I IAS 39.48A anges att vid användningen av en värderingsteknik (som tillämpas när
en aktiv marknad inte finns), används extern marknadsinformation i så hög grad som
möjligt och företagsspecifik information i så liten grad som möjligt. Det innebär att
när företagsledningen använder en värderingsteknik måste företagsledningen bedöma
i vilken utsträckning marknadsinformation finns tillgänglig.
I det specifika fallet, dvs HQ Banks värdering av indexoptioner, användes en
modell för optionsvärdering (Black-Scholes). Som påpekas av professor Kallunki är
fyra av de fem i modellen ingående parametrarna direkt observerbara på en marknad
alternativt explicit angivna i optionsavtalet. Den parameter som inte är direkt obser-
verbar är förväntad volatilitet på underliggande index. Här krävs att företagsledning-
en bedömer huruvida uppskattningen av volatiliteten ska baseras på:
Sid 1342
1. Implicit volatilitet via marknadspriser på liknande instrument.

2. Historisk volatilitet.
Båda dessa metoder kräver bedömningar av företagsledningen för att volatiliteten
ska kunna bestämmas. Sådana bedömningar görs med utgångspunkt ifrån marknads-
information och medför inte att informationen omvandlas till företagsspecifik
information.
Att bedöma volatilitet med utgångspunkt ifrån metod nummer 1 och 2 innebär att
företagsledningen använder tillgänglig marknadsinformation för att göra en så bra
uppskattning som möjligt av instrumentens marknadsvärde på balansdagen.
Förhållandet att HQ Bank gjort bedömningar och avvägningar utifrån tillgänglig
marknadsinformation medför inte att värderingen anses vara grundad på annat än
observerbar marknadsdata. Som påpekats av professor Kallunki har HQ enbart
använt sig av observerbar marknadsdata i sin värdering. Det finns följaktligen inga
hinder i enlighet med IAS 39 att redovisa s.k. dag 1-resultat.”
4.14.5.6.5 Rak volatilitet

En central fråga som också rör värdering är användning av s.k. rak volatilitet. Att
använda rak volatilitet innebär att samtliga optioner av samma slag och samma
förfallomånad (samma lösendag) åsätts samma volatilitet. Det har framgått ovan att
Nasdaq OMX använde denna metod för att beräkna sina krav (grundbelopp) men att
Eurex Clearing inte gjorde det.
Det går inte att hitta en regel i IAS 39 som direkt adresserar frågan men däremot
indirekt. På sätt som redogjorts för anger VT82 f) att historisk volatilitet och implicit
volatilitet, vilket inbegriper liknande optioner, kan användas för att fastställa den
volatilitet som ska användas i en optionsvärderingsmodell, t.ex. Black & Scholes.
Bestämmer ett företag volatilitet med hjälp av historisk volatilitet eller med hjälp av
implicit volatilitet för liknande optioner får företaget fram uppgift om volatilitet
uttryckt i en viss procentsiffra. När denna uppgift används för att beräkna värdet t.ex.
för optioner med viss lösenmånad blir volatiliteten rak. Det blir resultatet om man inte
har kunnat få fram volatiliteten för en viss lösenmånad, därför att det inte finns någon
Sid 1343
aktiv handel, och man använder sig av implicit volatilitet för liknande optioner eller
historisk volatilitet för att fastställa volatiliteten.
Black & Scholes innehåller inte heller någon parameter som kan varieras för optioner
med olika lösenpriser men med samma lösendag. Volatiliteten förutsätts vara rak för
alla ODAX-optioner med samma lösendag respektive alla OMX-optioner med samma
lösendag. Rent faktiskt är också volatiliteten identisk för dessa optioner. Den kan inte
vara olika. Om man använder Black & Scholes för värdering använder man sig av
historisk volatilitet eller implicit volatilitet. Då blir den tillämpade volatiliteten rak för
optioner av samma slag och samma lösenmånad.
Enda sättet att komma runt detta är att komplettera Black & Scholes med någon
funktion som skulle kunna skapa en varierande volatilitet för optioner med olika
lösenpris men samma lösenmånad. Det fanns dock inte någon sådan vedertagen
funktion att tillgå. Inte heller fanns det något krav i regelverket att ha en sådan
funktion när marknaden inte var aktiv.
Juha-Pekka Kallunki har uttalat följande rörande variabler i Black & Scholes:
”Som jag diskuterade i avsnitt 2.7. definierar IAS 39.VT74 en prissättnings-
modell för optioner som en lämplig värderingsteknik när en marknad för en
option inte är aktiv. Black-Scholes modell är utan tvekan en sådan modell.
Black-Scholes modell har dessutom viktiga egenskaper som stämmer överens
med specifika krav i IAS 39.
För det första definieras alla marknadsbaserade variabler i Black-Scholes
modell uttryckligen som observerbara marknadsuppgifter i IAS 39.VT82 a, e, f,
som jag diskuterade i avsnitt 2.7. För det andra beskrivs de vanligen använda
historiska och implicita volatilitetsmåtten också i IAS 39.VT82 f, som jag
diskuterade i avsnitt 2.7. Avslutningsvis kräver varken Black-Scholes modell
eller IAS 39 att olika volatilitetsparametrar används för liknande optioner,
såsom optioner med samma underliggande instrument och samma förfallodag,
men olika lösenpriser, dvs att både Black-Scholes modell och IAS 39 accepterar
rak volatilitet.
Sid 1344
Användningen av olika volatilitetsparametrar för liknande optioner, det vill

säga hänsyn till volatility smile-effekten i värderingen till verkligt värde, är inte
förenlig med Black-Scholes modell. Det är också mycket svårt att ha en
konsekvent metod för att göra korrigeringar efter volatility smile av verkligt
värde när marknaderna inte är aktiva.”
4.14.5.6.6 Värdeskillnader uppkomna pga. att en värderingsteknik använts –

Dag 1-resultat
Utgångspunkten enligt ovan är att värdeförändringar på de finansiella instrumenten i
Tradingportföljen skulle påverka både resultat- och balansräkning oavsett om
instrumenten försålts, gått till lösen eller fanns kvar som ett innehav. För det fall
marknaden inte var aktiv skulle en värderingsteknik användas. Historisk och implicit
volatilitet från aktiva marknader kunde användas som indata i denna. Vidare gäller att
en värderingsteknik ska användas konsekvent över åren.
Används en värderingsteknik, istället för att t.ex. utgå från transaktionspriset fram till
försäljning, kommer värdeskillnader att uppkomma. Det adresserades särskilt i VT76.
VT76 och VT76A sorterar under rubriken Ingen aktiv marknad; värderingsteknik. Det
är i denna situation som frågan om Dag 1-resultat aktualiseras.
[VT76] ”Därför (a) införlivar en värderingsteknik alla faktorer som marknadsaktörer skulle
beakta när ett pris fastställs och (b) överensstämmer en värderingsteknik med accepterade
ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument. Med regelbundna intervall
kalibrerar ett företag värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att använda priser
från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (det vill säga utan
förändring, uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara
marknadsuppgifter. Ett företag samlar konsekvent in marknadsuppgifter på den marknad där
instrumentet köptes eller har sitt ursprung. Det bästa belägget för verkligt värde på ett
finansiellt instrument vid första redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det
verkliga värdet för den ersättning som erlagts eller erhållits), såvida inte det verkliga värdet
för detta instrument erhålls genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknads-
transaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan förändring, uppdelning eller
Sid 1345
sammanslagning) eller baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar

uppgifter från observerbara marknader.”
Regeln tar sikte på värdeförändringar när en värderingsteknik används. Om värderings-

tekniken endast innefattade uppgifter från observerbara marknader skulle en omvärder-
ing ske och värderingsskillnaden skulle påverka både balans- och resultaträkning.
Enligt ordalydelsen i VT76 gällde att omvärdering skulle ske, som fick resultateffekt,
om företaget använde Black & Scholes som bara innefattade uppgifter från observer-
bara marknader. Det följer inte av bestämmelsen att transaktionspriset skulle gälla.
Om en värderingsteknik inte endast innefattade uppgifter från observerbara marknader

skulle eventuell värdeskillnad endast påverka balansräkningen. Den skulle då föras in
på lagerkontot i balansräkningen och ökar eller minskar tillgångarna respektive skuld-
erna. Förändringen elimineras dock bokföringsmässigt i resultaträkningen och på-
verkar därför inte årets resultat. Om företaget värderar med en värderingsteknik som
inte endast innefattade uppgifter från observerbara marknader påverkas inte resultat-
räkningen men väl balansräkningen.
VT76 tog sikte på första redovisningstillfället (initial recognition). Härmed avsågs

den första gången som en värdering enligt IAS 39 ägde rum. Om Banken förvärvade
en ODAX-option i oktober 2009 så skedde den första omvärderingen enligt IAS 39 per
den 31 december 2009. Detsamma gäller om optionen förvärvades samma dag, dvs. 31
december 2009. Med ”första redovisningstillfället” i VT76 avsågs sålunda värderingen
den första dagen då IAS 39 skulle följas, dvs. den första dagen då man ska ha extern
finansiell rapportering, dvs. kvartalsbokslut eller årsbokslut.
[VT76A] ”Den efterföljande värderingen av den finansiella tillgången eller den finansiella
skulden och den efterföljande redovisningen av vinster och förluster ska vara konsekvent med
kraven i denna standard. Tillämpningen av punkt VT76 kan leda till att ingen vinst eller förlust
redovisas vid det första redovisningstillfället för en finansiell tillgång eller finansiell skuld. I
ett sådant fall kräver IAS 39 att en vinst eller förlust ska redovisas efter det första redo-
Sid 1346
visningstillfället endast till den del den uppkommer på grund av en förändrad faktor (inklusive
tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris.”
VT76A reglerade senare omvärderingar och hanterar två olika situationer. Den första
meningen tar sikte på omvärderingar som sker efter att den första omvärderingen. Om
den ursprungliga omvärderingen hade påverkat såväl balans- som resultaträkning så
gäller samma regler, VT76, även vid efterkommande omvärdering.
Resterande text i bestämmelsen utgår från situationen då den första omvärderingen

gjordes med en värderingsteknik som inte endast innefattade uppgifter från observer-
bara marknader. Om en sådan omvärdering ger en värdeskillnad ska det som framgått
endast påverka balansräkningen – och inte resultaträkningen – och frågan är: Vad
gäller då? Den tredje meningen anger att ett företag i en sådan situation i vissa fall inte
kan låta resultatet vara opåverkat, dvs. det kan inte behålla transaktionspriset såvitt
avser resultaträkningen. Det gäller om den värdeförändring som uppkommit (vid en
värdering med en värderingsteknik) beror t.ex. på att tiden går, eftersom detta obestrid-
ligen påverkar en indexoptions värde. En annan sådan ”förändrad faktor [..] som
marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris” är att underliggande index
ändras. Den värdeförändring som uppkommer till följd av sådana faktorer måste alltid
föras in i resultatet, även om man använt en värderingsteknik som inte grundats endast
på observerbara marknadsuppgifter. Transaktionspriset kan alltså inte behållas om det
är fråga om sådana värdeföringar.
Enligt käranden skulle transaktionspriset alltid gälla om inte företaget kunde visa att
det var fel. Käranden hänvisade här till VT72 som dock avser endast värdering som
sker utifrån priser på en aktiv marknad och anger att om man inte använder priser som
finns på en sådan aktiv marknad måste man ha skäl för det. Bestämmelsen är inte
tillämplig om marknaden är inaktiv då en värderingsteknik används. Den situationen
regleras i VT76 och VT76A.
Sid 1347
Käranden anser även att historisk volatilitet inte kunde användas eftersom den inte
avsåg en faktor som kan anses ha förändrats efter transaktionen. För det första är all
marknadsdata historisk vid värderingstillfället. För det andra tar den sista meningen i
VT76A endast sikte på situationen då den första värderingen inte påverkat resultat-
räkningen. I en sådan situation styr transaktionspriset fortfarande vad som ska redo-
visas i resultaträkningen. Värderingen har då endast påverkat balansräkningen.
Sammanfattningsvis gäller enligt IAS 39 att det resultat som uppkommer vid en värde-
ring med hjälp av en värderingsteknik kan vara korrekt att resultatföra enligt huvud-
regeln, eller felaktigt att resultatföra enligt VT76 och VT76A. Om det är rätt eller fel
att resultatföra en värdeskillnad som uppkommer vid en värdering med en värderings-
teknik beror på vilken teknik som använts. Det resultat som uppkommer vid en
omvärdering med en värderingsteknik brukar benämnas Dag 1-resultat.
Frågan är mer komplicerad när det gäller optioner. En option är nämligen i ständig
värdeförändring: Index ändras och tiden går. De värdeförändringar som uppkommer på
grund av dessa två förhållanden måste alltid resultatföras enligt VT76A. Dessa prisför-
ändringar är därför inte att se som egentliga Dag 1-resultat. Om man vill nå fram till
vad ett Dag 1-resultat är måste sådana förändringar exkluderas. Ett Dag 1-resultat kan
vara korrekt eller felaktigt att resultatföra men det ska påverka balansräkningen.
Det följer direkt av ordalydelsen i IAS 39 att en omvärdering enligt Black & Scholes
där implicit volatilitet eller historisk volatilitet använts vid en omvärdering ska påverka
resultat- och balansräkning. En sådan omvärdering kunde ge upphov till Dag 1-resultat
som i så fall skulle resultatföras.
Det finns ingen definition av begreppet Dag 1-resultat i IAS och IFRS. Ibland används
begreppet för att beteckna ett resultat som inte borde resultatföras enligt IAS 39. Ibland
används begreppet med den motsatta innebörden dvs. något som är korrekt att resultat-
föra. Ibland används begreppet neutralt som beteckning för något som har resultatförts.
Sid 1348
Beträffande tidpunkten används begreppet ibland för att beteckna resultatföring av en

omvärdering samma dag som ett finansiellt instrument förvärvats, ibland senare.
När det gäller kvantifiering har käranden avstått ifrån att åberopa enskilda trans-
aktioner till stöd för påstådd förekomst av felaktiga Dag 1- resultat. Käranden har
därtill använt begreppet i strid med IAS 39 genom att använda det för att avse alla
värdeförändringar som sker i förhållande till transaktionspriset och till och med alla
värdeförändringar som sker i förhållande till senast gjord värdering.
Käranden har t.o.m. satt likhetstecken mellan en påstådd felvärdering och ett påstått
felaktigt Dag 1-resultat. Det måste härvid påtalas att det aldrig kan föreligga ett fel-
aktigt Dag 1-resultat om det är fel på värderingen. Ett Dag 1-resultat som inte ska
resultatföras ska tas upp som ett värde för den portfölj som redovisas i balans-
räkningen. Det kan man inte göra om värderingen står i strid med IAS39. Då finns det
inget felaktigt Dag 1-resultat, bara en felaktig värdering.
Innehavet av DAX F5600 per den 31 december 2009 hade förvärvats genom två trans-
aktioner; den 3 respektive den 4 november 2009. Samtliga optioner fanns kvar vid års-
skiftet. Positionen, som var en skuldposition, värderades dock till ett högre belopp,
dvs. skulden var större, vid årsskiftet än vid utställandet. Värderingen gav därför upp-
hov till en betydande förlust för Banken och inte till en Dag 1-vinst. Bankens
anskaffningsvärde var ca -406 mkr. Redovisad skuld per den 31 december 2009 var
ca -595 mkr. Värderingen har alltså inte gett någon vinst överhuvudtaget utan en
förlust om -189 mkr.
4.14.5.6.7 Sammanfattning av det viktigaste rörande IAS 39

IAS 39 infördes genom beslut den 19 november 2004 och tillämpades första gången
för det räkenskapsår som påbörjades den 1 januari 2005. IAS 39 var oförändrat i de i
målet aktuella avseendena från införandet till att reglerna ersattes av IFRS 13 genom
beslut den 11 december 2012. IAS 39 var tillämpligt vid upprättandet av externa
finansiella rapporter, dvs. kvartalsbokslut och årsredovisningar. IAS 39 var inte
Sid 1349
tillämpligt på löpande eller månatliga värderingar. IAS 39 var principbaserat och

utgick ifrån företagets bedömningar.
Finansiella instrument skulle löpande värderas och resultat skulle redovisas i resultat-
och balansräkning (IAS 39.9). IAS39.48A angav det vägskäl vid värdering av
finansiella instrument som gällde. Vid värdering av aktivt handlade instrument skulle
värdering ske med hjälp av priser på det aktivt handlande instrumentet (IAS 39.48A,
mening 1). Vid värdering av ej aktivt handlade instrument skulle värdering ske med
hjälp av en värderingsteknik (IAS 39.48A, mening 2). Det fanns ingen regel i IAS 39
som uttryckligen angav vad som utgjorde aktiv marknad och vad som inte utgjorde
aktiv marknad utan det låg på det värderande företaget att göra bedömningen (se t.ex.
VT71 och EAP p. 18).
IAS 39 angav inte precisa regler för vilken värderingsteknik som skulle användas.
Istället angavs att värderingstekniken skulle syfta till att använda marknadsdata i så
stor utsträckning som möjligt och företagsspecifik information i så liten utsträckning
som möjligt (VT75 och IAS 39.48A).
IAS 39 angav särskilt att en värderingsteknik kunde inbegripa tillämpning av options-

värderingsmodeller (VT74 och IAS 39.48A). Black & Scholes var den mest kända och
vedertagna optionsvärderingsmodellen och den var förenlig med IAS 39. Options-
värderingsmodeller, såsom Black & Scholes, erfordrade att volatilitetsantaganden
gjordes. Övriga parametrar i modellen var givna.
VT82 f) angav särskilt att volatilitet kunde användas som indata i en värderingsteknik.
Därtill angavs att volatilitet härledd från aktivt handlade poster vanligen kunde upp-
skattas från historiska marknadsuppgifter eller implicit i aktuella marknadspriser.
Sådana volatiliteter var alltså enligt VT82 f) godkända marknadsdata att använda vid
uppskattning av volatilitet.
Sid 1350
Historisk volatilitet härledd från det underliggande indexet (för aktier: aktien) är exakt
den volatilitet som ska användas i Black & Scholes (volatilitet för underliggande index
eller aktie). För OMX- och ODAX-optioner kommer uppgifterna från priserna för de
mest handlade aktierna på Frankfurt- och Stockholmsbörsen och är ett resultat av aktiv
handel. Denna historiska volatilitet är ett kardinalexempel på när historisk volatilitet
var lämplig att använda.
VT82 f) rangordnar inte implicit volatilitet och historisk volatilitet i förhållande till
varandra. Används historisk volatilitet och/eller implicit volatilitet för underliggande
index i enlighet med VT82 f) erhålls en s.k. rak volatilitet. Black & Scholes med
användning av volatilitet härledd från historisk volatilitet eller implicit volatilitet i
enlighet med vad framgår av VT82 f) utgör en värderingsteknik vars variabler endast
innefattar uppgifter från observerbara marknader. Värderingar utförda på detta sätt
skulle påverka såväl resultat- som balansräkning (VT76 och VT76A).
4.14.6 KPMG:s avsnitt 6: Aktiviteten på optionsmarknaden
4.14.6.1 Inledning
Aktiviteten på optionsmarknaden, marknadsaktiviteten, hade en omedelbar betydelse
för hur värdering av finansiella instrument såsom optioner skulle gå till enligt IAS 39.
Kriterierna för att en aktiv marknad ska förekomma gavs i VT71:
”Ett finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en aktiv marknad om
noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos
en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell
prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska
och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga vill-
kor.”
Kriterierna är alltså att priser med lätthet och regelbundenhet fanns tillgängliga hos en
börs samt att dessa priser faktiskt representerade och regelbundet återkommande
marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Värdering av ett finansiellt instrument
som handlas på en verkligt aktiv marknad är en enkel procedur. Man vet då, för varje
Sid 1351
tidpunkt, vilket pris man kan få om man säljer. En annan sak är att värdet kan för-
ändras snabbt men i stunden finns alltid ett representativt pris.
4.14.6.2 Allmänt om aktivitet – indexoptioner (OMX/ODAX)

Juha-Pekka Kallunki har i sitt första utlåtande redovisat en handel som otvetydigt är
aktiv. Här avses handel på Stockholms- respektive Frankfurtbörserna, vars index
baseras på ett antal av de mest handlade aktierna. Det genomsnittliga antalet trans-
aktioner per dag över viss tid för de aktier som ingår i index var högt, t.ex. gjordes i
genomsnitt 6 000 transaktioner i den mest handlade aktien – Deutsche Bank – samt
1 400 i den minst handlade: Heidelberg Cement. Juha-Pekka Kallunki har anfört att
den underliggande aktiemarknaden för de ODAX-indexoptioner som ingick i Trading-
portföljen var mycket aktiv: “Consequently, the price data used in calculating the
historical volatility in accordance with IAS39.AG82f was, without any doubts,
observed in an active market.”
Jämför man denna marknadsaktivitet med handeln för ODAX-optioner framgår en helt
annan och mycket lägre marknadsaktivitet. För exempelvis ODAX A6000 med förfall
i januari 2010, den mest handlade ODAX-optionen, noterades den genomsnittliga
handeln per dag under december 2009 till 62 transaktioner. Samtliga ODAX-optioner i
serien med lösendag i juni 2010 hade tillsammans i genomsnitt 121 transaktioner per
dag. Den mest handlade optionen av dessa hade i genomsnitt bara fem transaktioner
per dag. Aktiviteten på optionsmarknaden var alltså oerhört mycket lägre än vad den
var på aktiemarknaden för de aktier som ingick i ODAX-indexet.
Juha-Pekka Kallunki har gjort närmare analyser av marknadsaktiviteten på options-

marknaden. Dessa framgår bl.a. av ett antal diagram utvisande handelsvolym under
årets sista 30 handelsdagar, november och december. Det första utvisar handeln med
OMX-köpoptioner med lösen i januari 2008. Diagrammet visar antalet sålda kontrakt.
De optioner där handeln förväntas vara som högst är de som ligger närmast lösen i
mitten av januari. Många av optionerna handlas inte alls trots att lösentid ligger nära.
Även i den utsträckning handel sker rör det typiskt sett endast några optioner. Optioner
Sid 1352
med lösen i april 2008 respektive i januari 2010 visar mycket låg eller obefintlig
handel rakt igenom. På samma sätt och med liknande utfall redovisas handeln med
OMX-köpoptioner i slutet av år 2008 för optioner med lösentid i januari och mars
2009 samt januari 2010, och i slutet av år 2009 för sådana optioner med lösentid i
januari och april 2010 samt januari 2011.
För ODAX-optioner skilde sig marknadsbilden något från OMX-optioner eftersom det
förekom något mer handel. Det förekom ingen handel med ODAX-optioner i Bankens
Tradingportfölj år 2007, i begränsad utsträckning år 2008 men framför allt förekom
handel år 2009. På motsvarande sätt har Juha-Pekka Kallunki visat i diagram hur
handeln såg ut för ODAX-köpoptioner under de sista 30 dagarna år 2008 (lösen i
januari och december 2009 samt december 2010) och år 2009 (lösen i januari och mars
2010 samt december 2011). Aktiviteten förväntas vara högst närmast förfall. Många av
optionerna handlas dock inte alls trots att lösen ligger nära. Även i den utsträckning
handel sker rör det typiskt sett endast vissa optioner.
Juha-Pekka Kallunkis tabeller visar marknadsaktivitet för samtliga optioner som fanns
de aktuella månaderna oavsett om det fanns sådana optioner i Tradingportföljen.
4.14.6.3 Aktivitet – optioner i Tradingportföljen

Juha-Pekka Kallunki har även gått igenom marknadsaktiviteten för de optioner som
fanns i Tradingportföljen (utlåtande IV). Urvalet av positioner, där aktiviteten har
kontrollerats, har gjorts i syfte att täcka ca 50 procent av påstådd felvärdering
(Navigant Edge) endast innefattande optioner med en minsta påstådd felvärdering per
option om 10 mkr. Genomgången omfattar tabeller som utvisar aktiviteten för optioner
som fanns i Tradingportföljen per den 28 december 2007 och förekomst av handel.
Tabellen visar antal kontrakt. På liknande sätt redovisas innehavda optioner per den 30
december 2008 samt 2009. Av underlaget framgår förekomsten av handel den sista
börsdagen samt aktiviteten för samma optioner för den sista tvåveckorsperioden före
årsslutet respektive år.
Sid 1353
Slutsatsen är att handelsaktiviteten för de optioner som fanns i Tradingportföljen var

mycket låg. Antalet kontrakt som handlades var lågt relativt storleken av Bankens
innehav. Utökar man analysen av aktiviteten för samma optioner till den sista
tvåveckorsperioden före årsslutet respektive år blir resultatet liknande.
4.14.6.4 Aktivitet – kompletterande analys efter Navigant Värdering IV och

Värdering/Skada
Juha-Pekka Kallunki har ytterligare gått igenom marknadsaktiviteten för de optioner
som fanns i Tradingportföljen, oberoende av om det är OMX-, ODAX- eller andra
optioner (innefattar även NOA, NDA) (utlåtande VII). Denna utvärdering kan delvis
innefatta instrument som redan behandlats i föregående avsnitt.
Tabellerna visar aktiviteten för de optioner som Navigant behandlade särskilt i

utlåtanden den 9 maj respektive den 19 augusti 2016 (Navigant Värdering IV och
Navigant Värdering och Skada). Uppgifterna anger antalet sålda kontrakt.
Vissa av månaderna är mer aktivt handlade, men det är fråga om utomordentligt låg
aktivitet. Det noteras för år 2007 angående OMX A1100 att det är värderat som en
aktiv månad av Banken. För år 2008 framgår att det för en stor del inte finns någon
aktivitet alls. Det kan anmärkas angående ODAX C5000 och den är värderad som en
aktiv månad. Även en del andra där det har funnits aktivitet har den aktiviteten
påverkat värderingen också.
För år 2009 gäller för handel med ODAX F6200, C6200 och C5800 att det är lite mer
aktivitet. Juha-Pekka Kallunki har här kontrollerat hur många transaktioner som ligger
bakom den aktiviteten, dvs. för de optioner som haft mest aktivitet 2009. Det har då
visat sig att det endast varit fråga om ett fåtal transaktioner, och även om det för vissa
optioner var lite fler transaktioner så var det ändå få jämfört med t.ex. de mest omsatta
aktierna på Frankfurt-börsen, där man kunde få ett säkert pris. Det noteras att ODAX
F6200, C6200 har värderats som aktiva månader. Det har funnits sådan aktivitet i de
månaderna som har föranlett Banken att värdera på det sättet.
Sid 1354
Juha-Pekka Kallunki har sammanfattat sin analys i denna del enligt följande:
”Min analys av marknadsaktiviteten för de optioner som diskuteras i Navigant-
rapporterna #1 och #2 visar att handeln med nästan alla dessa optioner var
begränsad. Jag slår därför fast att marknaderna för dessa optioner inte var
aktiva enligt IAS 39. Jag slår också fast att i princip alla dessa optioner
handlades på en marknad som inte var aktiv enligt definitionen av en aktiv
marknad som lämnades i HQ Banks årsredovisning 2009 och enligt den
alternativa definitionen av en aktiv marknad, använd av HQ Bank vid fram-
ställningen av årsredovisningarna 2007 och 2008, som har tagits upp under
domstolsförhandlingen.”
Det sistnämnda avser att Banken definierade vad som var en aktiv marknad samt även
stämde av i efterhand för att bedöma om Banken hade hållit sig inom definitionen.
4.14.6.5 Aktivitet – kompletterande analys efter utlåtande av Walter

Schuster och Lars Östman
Juha-Pekka Kallunki har ytterligare gått igenom marknadsaktiviteten för de optioner
som Walter Schuster och Lars Östman pekat ut som de mest aktivt handlade. Juha-
Pekka Kallunki (utlåtande III) har anfört bl.a. följande:
”I tabell 4 i sin rapport diskuterar Schuster och Östman marknadsaktiviteten för
några av de mest aktivt handlade optionerna i HQ Banks handelsportfölj.
Baserat på sin analys drog Schuster och Östman slutsatsen att marknaderna för
dessa optioner var aktiva. Nedan analyserar jag marknadsaktiviteten för dessa
optioner i detalj.
IAS 39 reglerar värderingen av tillgångars och skulders verkliga värde på
balansdagen. Därför analyserar jag marknadsaktiviteten för optionerna på HQ
Banks balansdag, som var den sista handelsdagen varje räkenskapsår, dvs. den
28 december 2007, den 30 december 2008 och den 30 december 2009.
Jag bedömer också om nivån på marknadsaktiviteten som observerades på
balansdagen för en viss option är exceptionell är eller om den kännetecknar
den normala marknadsaktiviteten för detta instrument. I detta syfte analyserar
jag även marknadsaktiviteten över längre tidsperioder före balansdagen.”
Sid 1355
Det förekommer endast ett fåtal transaktioner rörande mindre volymer. Resultatet blir
detsamma om man analyserar de påstått mest aktivt handlade optionerna även under
den sista tvåveckorsperioden. Den analys som gjorts av aktiviteten visar tydligt och
klart att även för de allra mest handlade optionerna som påstås vara felvärderade i
Tradingportföljen så var antalet genomförda transaktioner mycket lågt.
Juha-Pekka Kallunki sammanfattar enligt följande:

”Sammanfattningsvis visar resultaten i tabell 1 att trots att det verkar finnas
handelsaktivitet för de optioner som diskuteras av Schuster och Östman kom-
mer handeln nästan helt från de få blockaffärerna, inte från de faktiska affärer
som har gjorts på börsen. Som illustration var handelsvolymen för optionen
’ODAX0C5800’ på balansdagen 10 004 optionskontrakt, men bara en affär
gjordes på börsen och denna affär/transaktion omfattade bara fyra options-
kontrakt. Med andra ord var prisinformationen från börsen baserad på en enda
affär som bara omfattade fyra optionskontrakt.
[..]
Jag drar slutsatsen att marknadsaktiviteten för de mest aktivt handlade optioner
som diskuteras av Schuster och Östman var så begränsad att den ger upphov
till allvarliga frågor kring värderingsstrategin, som är baserad på användning
av prisuppgifter som är tillgängliga på marknaden för optioner.”
4.14.6.6 Marknadsaktivitet – sammanfattning

Utredningen rörande marknadsaktivitet visar sålunda att aktiviteten på optionsmark-
naden är avsevärt lägre än på aktiemarknaden, att aktiviteten för många optioner var
obefintlig alternativt väldigt låg och att aktiviteten ökade när optionen närmade sig sin
slutmånad. Utredningen visar också att aktiviteten för de flesta av de optioner som
påstås vara felvärderade var låg eller mycket låg, att det sannolikt hade varit möjligt att
klassificera ett fåtal av dessa optioner som aktivt handlade men att aktiviteten för dessa
optioner var så låg att det inte var fel av Banken att bedöma dem som icke aktivt
handlade.
Sid 1356
Det fanns många optioner i Tradingportföljen där marknadsaktiviteten var obefintlig

eller mycket låg. Värderingssituationen för dessa optioner var komplicerad då det inte
fanns några priser från en aktiv marknad att förlita sig på. Det fanns inget facit för
dessa optioner för vad de var värda på värderingsdagen. Olika personer kan ha olika
uppfattningar om värdet. Detta i synnerhet om man ställer frågan till traders, dvs. de
som handlade med instrumenten: Det fanns lika många uppfattningar om värdet som
det fanns traders.
Banken behövde därför i enlighet med IAS 39.48, IAS 39.48A, VT74 och VT 82 f)
använda en värderingsteknik som var förenlig med dessa regler, för att värdera
optionerna i Tradingportföljen när de externa finansiella rapporterna skulle upprättas.
Det var också vad Banken gjorde. Hur man sedan värderade instrumenten i andra
sammanhang, det fick man bestämma själv efter vad handlarna tyckte.
Hur den värderingstekniken såg ut, behandlas vidare nedan. Dessförinnan behandlas
frågan hur värderingen av Tradingportföljen påverkade bokföringen i Banken.
4.14.7 KPMG:s avsnitt 7: Information om resultat och finansiell

ställning i HQ AB och HQ Bank AB
4.14.7.1 Översikt över regelverk och instruktioner avseende information om

resultat och finansiell ställning i HQ AB och Banken
4.14.7.1.1 Regelverk
I aktiebolag som HQ AB och Banken reglerades frågor om löpande bokföring enligt
bokföringslagen (1999:1078) (BFL). Intern redovisning avslutas varje räkenskapsår
med årsredovisning. För HQ AB var räkenskapsåret detsamma som kalenderåret.
Årsredovisning och delårsrapportering avseende frågor om extern finansiell rapport-

ering vilket regleras av IFRS-regelverket med redovisningsstandarder som IAS 39.
Vidare reglerades avgivande av årsredovisning för aktiebolag som HQ AB av årsredo-
visningslagen (1995:1554) (ÅRL). Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag (ÅRKL) innehöll tillkommande regler för Banken.
Sid 1357
HQ AB hade inga egna innehav av finansiella instrument och IFRS kom inte att
aktualiseras direkt för den juridiska personen HQ AB. Bolaget var dock moderbolag i
en koncern med flera dotterbolag, varav Banken och HQ Fonder var viktigast.
Eftersom koncernen innefattade Banken – som innehade finansiella instrument – var
HQ AB skyldigt att tillämpa IFRS avseende koncernredovisningen.
Den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning speglar förhållandena

vid årets slut. Resultatet avser naturligtvis hela räkenskapsåret medan den finansiella
ställningen – balanserna – avser förhållandena per balansdagen, dvs. vid årets slut.
Utöver årsredovisningar förekom även extern finansiell redovisning i form av delårs-
rapporter. För Banken skulle det ske en gång per år (delårsrapport) och såvitt avser
HQ AB genom kvartalsrapporter.
4.14.7.1.2 Interna instruktioner och rutinbeskrivningar för HQ Bank

Instruktioner och rutinbeskrivningar för Banken upprättades i syfte att säkerställa efter-
levnaden av tillämpliga bestämmelser för den interna redovisningen och för den
externa finansiella rapporteringen, framför allt instruktioner för Ekonomi.
I dessa instruktioner/rutinbeskrivningar fanns mycket omfattande, detaljerade och

ändamålsenliga beskrivningar över dagliga rutiner och kontroller, bokföringssystem,
den interna redovisningens uppbyggnad och innehåll, månadsrapportering, den externa
finansiella rapporteringen med uppgifter om vilka redovisningsprinciper som
tillämpades för finansiella instrument (dvs. IAS 39), myndighetsrapportering etc.
4.14.7.2 Översikt över intern redovisning och extern finansiell rapportering i

Banken
4.14.7.2.1 Intern rapportering och redovisning

Intern rapportering skedde genom ORC. Det var ett standardsystem för den typ av
handel som Trading bedrev som användes även av andra aktörer i Sverige. Risk hade
också tillgång till ORC för sin riskkontroll, granskning och bedömning. I ORC
registrerades varje dag samtliga genomförda affärer med beskrivning av finansiellt
Sid 1358
instrument, antal och transaktionspris. Hur systemet skulle tillämpas framgick av

detaljerade instruktioner.
Till ORC importerades kontinuerligt, dagligen, uppdaterad information om marknads-

data (prisuppgifter) för optioner och övriga finansiella instrument, om sådana uppgifter
fanns att tillgå. Alternativt kunde konstateras att inga prisuppgifter fanns att tillgå. I
ORC fanns även de indata som användes i Bankens optionsvärderingsmodell; en viktig
sådan indata var volatilitetsparametrarna för de olika optionerna. I programvaran fanns
även inlagt olika optionsvärderingsmodeller. När det gäller Bankens indexoptioner
(OMX och ODAX) var det Black & Scholes och om man matade in de indata som
krävs enligt den modellen kunde man få fram uppgifter om implicit volatilitet.
Bankens egenhandel bedrevs av Trading som låg inom affärsområdet Investment

Banking i Banken. För denna verksamhet lämnades dagliga resultatrapporter, baserat
på uppgifter från ORC. Härmed avsågs affärsrapportering, dvs. det var inte fråga om
någon bokföring och var inget som var föremål för revision.
4.14.7.2.2 Intern redovisning - löpande bokföring

ORC hade betydelse även som ett underlag för den löpande bokföringen, eftersom
affärerna registrerades där. Det fanns detaljerade instruktioner och rutinbeskrivningar
för den löpande bokföringen.
I den löpande bokföringen ingick en huvudbokföring i Banken där samtliga affärer i

tradinglagret bokfördes dagligen. Finansiella instrument bokfördes på anskaffnings-
dagen till anskaffningspris. I denna löpande bokföring uppkom inga Dag 1-resultat
eftersom IAS 39 endast var tillämpligt på extern finansiell rapportering.
I den här löpande bokföringen uppkom inget Dag 1-resultat, varken när affärerna
gjordes enligt den löpande bokföringen eller löpande under månaden: De nya
positionerna redovisades till anskaffningsvärdet fram till månadens slut.
Sid 1359
4.14.7.2.3 Intern redovisning - månadsbokslut

Vid varje månads slut gjorde Banken ett månadsbokslut för eget bruk – inte avsett för
extern finansiell rapportering – som innefattade balans- och resultaträkning baserad på
en omvärdering av tradinglagret vid månadens slut. Det fanns instruktioner och rutin-
beskrivningar också för detta.
Trading uppdaterade uppgifterna i ORC; de tog aktiv ställning till volatilitetspara-

metrarna, som antingen ändrades eller låg kvar, i värderingsmodellen. Det gjordes
alltså en omvärdering av varje instrument i tradinglagret. Risk gjorde ett avstämnings-
och granskningsarbete av Tradings omvärdering av tradinglagret enligt instruktionerna
och rutinbeskrivningarna. Risk skulle sedan ta ställning till detta och meddela sitt
godkännande till Ekonomi om Tradings bedömning kunde försvaras.
Ekonomi bokförde sedan de av Trading omvärderade, och av Risk granskade och

bedömda, positionerna i tradinglagret på särskilda balans- och resultatkonton i huvud-
boken. Detta låg sedan till grund för upprättandet av månadsbokslut. Inte heller i
månadsboksluten uppkom några Dag 1-resultat eftersom IAS 39 avser extern finansiell
rapportering.
4.14.7.2.4 Extern finansiell rapportering – för HQ AB och för Banken

HQ AB och Banken lämnade delårsrapporter samt årsredovisning, dvs. årsredovisning
för Banken och för koncernen, som utgjorde extern finansiell rapportering. Här fram-
går uttryckligen i redogörelsen för värderingen av finansiella instrument att resultatet
även inbegriper Dag 1-resultat. Det var helt i enlighet med IAS 39. Beskrivningen var
helt transparent och ingenting doldes. Informationen var tillgänglig för envar, även för
FI. Det noteras också att FI:s kritik inte avsåg Dag 1-resultatföring i sig utan att den
skulle ha periodiserats.
4.14.7.3 Parternas tillgång till uppgifter om värderingen av positioner i

Tradingportföljen
Banken arkiverade allt räkenskapsmaterial för sin bokföring enligt tillämpliga före-
skrifter. Käranden sålde aktierna i Banken till Carnegie i september 2010 som
Sid 1360
fusionerade in Banken i sin verksamhet. Käranden avhände sig härigenom allt

material.
Käranden har fått tillgång till dokumentation genom en editionsprocess mot Carnegie
samt genom EBM. Käranden har under sakframställan antytt att det skulle ha kommit
fram handlingar genom edition mot KPMG. Det är fel. KPMG har själva lämnat in all
revisionsdokumentation. Käranden har gjort gällande att det har varit svårt att föra
bevisning och att svarandesidan, bl.a. KPMG, skulle ha lättare att föra bevisning om
genomförda affärer i tradinglagret.
Det noteras att käranden även för Bankens talan, dvs. Banken vars bokföring det hand-
lar om. Käranden har i processen tillgång till uppgifter om vilka värden som position-
erna i Tradingportföljen åsatts. De ligger till grund för påståenden om felvärdering av
tradinglagret vid årsskiftena. KPMG har å andra sidan aldrig haft direkt egen tillgång
till Bankens bokföring på samma sätt som HQ AB och Banken har haft.
4.14.8 KPMG:s avsnitt 8: Bankens värderingsteknik
4.14.8.1 Inledning
Av föregående avsnitt framgick hur Banken praktiskt bokförde de finansiella instrum-
enten i Tradingportföljen, vilket kan sammanfattas enligt följande.
- Vid förvärv av ett finansiellt instrument bokfördes det initialt till sitt
anskaffningsvärde.
- Trading värderade, som en del av sin dagliga verksamhet, Tradingportföljen
löpande. Dessa värderingar påverkade inte bokföringen.
- Efter den sista affärsdagen vid varje månads slut omvärderade Trading hela
Tradingportföljen. Denna omvärdering inkluderade sådana finansiella
instrument som hade köpts in den sista handelsdagen.
- Tradings omvärdering vid varje månads slut bedömdes av Risk.
- Om värderingen godkändes av Risk skickades en fil till Ekonomi för bokföring.
- Omvärderingarna påverkade såväl resultat- som balansräkning.
Sid 1361
- Om Risk inte godkände Tradings värdering tog Risk en diskussion med

Trading.
- Om Risk och Trading inte nådde enighet eskalerades frågan till VD i Banken.
- IAS 39 var tillämpligt på de värderingar som inflöt i delårsboksluten.
Det hade inte varit korrekt om Risk hade varit den som höll i värderingen. I så fall
hade det behövts någon som hade kontrollerat Risk. Risks funktion i organisationen
var att kontrollera Trading, inte att värdera själva. Det var så kontrollorganisationen
var uppbyggd.
4.14.8.2 Värderingen av optionerna i Tradingportföljen skedde i ORC via

Black & Scholes
Värderingen av Tradingportföljen skedde i ORC. ORC innehöll alla data som behöv-
des. Under flikarna ”OMX5år”, ”OMX3år”, ”SKAB5år”, ”SKAB3år”, ”DAX5år”,
”DAX3år” fanns historisk volatilitet. Där får man fram den historiska volatiliteten som
således fanns tillgänglig. I ORC mättes också de s.k. Grekerna.
Samtliga beräkningar kopplade till värderingar skedde i ORC och det förekom inga
handräkningar eller beräkningar utanför systemet. Genom att det noga hade kontrolle-
rats att ORC räknade rätt och att ORC importerade korrekta marknadsuppgifter var
risken för systemfel kopplade till beräkningar eller felaktiga indata undanröjd. Detta
hade granskats av KPMG redan vid revisionen 2005 genom Fund Radars kontroll.
Denna kontroll hade följts upp året därefter samt även senare med olika kontroller vid
de revisioner som Johan Dyrefors har ansvarat för.
Värderingen skedde såvitt avser optioner i samtliga fall med hjälp av Black & Scholes.
Alla värderingar gjordes alltså med en enhetlig värderingsteknik.
Vid användande av implicit volatilitet och historisk volatilitet var det nödvändigt att gå
vägen över Black & Scholes. Annars kan man inte få fram ett värde.
Sid 1362
För aktivt handlade optioner hade Banken däremot kunnat använda priser direkt vid
värderingen. Banken hade dock, när de byggde upp sin idé om hur de skulle göra detta
på ett sätt som skapar ordning och reda, bedömt att en sådan ordning skulle skapa
systemproblem till följd av att olika optioner då hade värderats med olika teknik. ORC
kunde nämligen inte veta om en option handlades aktivt eller inte. ORC skulle inte
automatiskt kunna avgöra om man skulle beräkna på det ena eller det andra sättet, dvs.
utifrån prisuppgift eller utifrån Black & Scholes. För att skapa säkerhet vid
beräkningen bestämde Banken därför att använda ett enhetligt beräkningssätt – Black
& Scholes – för alla optioner.
Bankens val att göra alla värderingar via Black & Scholes påverkade inte värderings-
resultatet i sig. Ett enkelt exempel: Om man har en indexoption som handlas på en
aktiv marknad som ger en rättvisande bild av verkligt värde. Priset på optionen uppgår
till värdet 100. Det kan tas upp i balansräkningen. Om man i stället lägger in priset 100
i Black & Scholes och räknar ut en volatilitet – den blir 20 – och sen använder den i
Black & Scholes: Då får man värdet 100. Det händer ingenting i övrigt i Black &
Scholes. Man snurrar runt siffrorna ett varv. Användning i sig av Black & Scholes ger
inte något annat värde än om man använder priser. Det som däremot får betydelse är
vilka uppgifter man lägger in i Black & Scholes.
4.14.8.3 Bank behövde använda en värderingsteknik för värderingen av

optioner
Konsekvensen av den bristande marknadsaktiviteten för indexoptionerna, se ovan
avsnitt 6, var att Banken enligt IAS 39 behövde använda sig av en värderingsteknik
(48A): ”Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram
det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.”
Den värderingsteknik som Banken valde var den som följer av den direkta ordalyd-
elsen av IAS 39.48-48A, VT74 och VT82, som var den enda bestämmelsen i IAS 39
som anger vilka indata som ska användas när man använder en värderingsteknik. Den
Sid 1363
värderingsteknik som Banken använde hade i realiteten börjat tillämpas redan före
införandet av IAS 39.
Vid införandet av IAS 39, dvs. i revisionen för verksamhetsåret 2005, gjordes en sär-
skild översyn och kontroll, såväl av Banken som av KPMG, av att värderingstekniken
var förenlig med IAS 39. När Banken skulle göra bokslut för verksamhetsåret 2007
tillämpade den en värderingsteknik som var tillämpad och beprövad sedan många år
tillbaka i tiden.
Värderingstekniken var tämligen enkel. Den var också presenterad i HQ AB:s och
Bankens externa finansiella rapportering. Värderingstekniken var därmed känd för
marknaden. Den var också känd och accepterad av FI, som ställt frågor och fått svar
samt underlag, där värderingstekniken förklarades. Detta gäller de viktiga frågorna om
historisk volatilitet, att det fanns en Edge, rak volatilitet osv. FI hade inte haft några
invändningar mot värderingstekniken.
Värderingstekniken var tämligen oförändrad genom åren. En viss utveckling innefatt-

ande förbättringar gjordes dock. Kontroller och dokumentation förbättrades successivt
över åren. Denna utveckling var i vissa delar ett resultat av synpunkter från KPMG
men även på Banken arbetade man för att stärka och förbättra processen.
4.14.8.4 Bankens värderingsteknik – sammanfattning

Principerna för Bankens värderingsteknik kan sammanfattas i fyra meningar.
1. Priserna för de mest handlade optionerna gav volatilitet för de aktivt handlade
optionerna av samma slag – OMX eller ODAX – och samma lösenmånad.
2. För optioner som inte handlades aktivt användes samma volatilitet som för
aktivt handlade optioner i samma lösenmånad, dvs. om det fanns aktivt hand-
lade optioner så tog man priserna/volatiliteten för de mest aktivt handlade och
använde dem för de optioner i samma lösenmånad som inte handlades aktivt.
Sid 1364
3. För optioner där marknaden inte bedömdes som aktiv för någon option
användes historisk volatilitet för underliggande index för att fastställa volatili-
teten.
4. Metodiken gav rak volatilitet för optioner av samma slag och samma lösen-
månad. Det var en följd av värderingstekniken (Black & Scholes).
Detta var grundmodellen för Tradings val av volatilitet och vad den baserades på, med
efterföljande kontroll av Risk, för att etablera ett av Banken valt verkligt värde enligt
IAS 39. Den slutligt valda volatiliteten i varje enskilt fall avgjordes genom en
bedömning grundad på kunskap och omdöme och på de marknadsdata som fanns att
tillgå. Det var i enlighet med regelverket. IASB EAP har i p. 27 beskrivit: “The fact
that different estimates of fair value exist reflects the judgement and assumptions
applied and the inherent uncertainty of estimating the fair value of instruments that do
not have prices quoted in an active market.”
Värderingstekniken innebar, såvitt avser de aktivt handlade optionerna, en förenklad

metodik som dock inte resulterade i någon väsentlig värdeskillnad mot om priser
använts direkt. Om man bedömde att marknaden var aktiv skulle egentligen priserna
användas direkt. Det gjorde man inte utan man använde i stället priserna för de mest
aktivt handlade optionerna. För några optioner använde man inte det enskilda priset.
Det hade varit rakare att använda priserna direkt men det gav inte upphov till någon
väsentlig värderingsskillnad. Att värdera direkt utifrån prisuppgifterna hade också lett
till systemproblem.
4.14.8.5 Bankens värderingsteknik mer i detalj – sju punkter

1. Banken omvärderade löpande indexoptionerna i Tradingportföljen och resultatet av
omvärderingen – plus eller minus – påverkade resultat- och balansräkning oberoende
av om optionerna hade sålts eller inte. Detta följde IAS 39.9 enligt dess direkta orda-
lydelse.
Sid 1365
2. För samtliga beräkningar av värdet användes Black & Scholes. Användande av den
modellen saknade direkt betydelse för värderingsresultatet. Det som styrde värderingen
var vilka marknadsdata som användes vid värderingen. Användande av Black &
Scholes innebar att det var valet av volatilitet som var avgörande för en options värde.
En optionsvärderingsmodell såsom Black & Scholes och volatilitet var godkända att
använda vid värdering enligt VT74 och VT82
Värderingstekniken skilde sig åt beroende på om marknaden för den enskilda optionen

bedömdes som aktiv eller inte aktiv. Detta till följd av att aktiviteten styrde vilka
marknadsdata som Banken använde för att bestämma volatiliteten.
3. Om marknaden bedömdes som aktiv utgick värderingen från de prisuppgifter som

fanns för de mest aktivt handlade optionerna av liknande slag. Utifrån dessa prisupp-
gifter beräknades, med hjälp av sambandet i Black & Scholes, en implicit volatilitet.
Den erhållna implicita volatiliteten användes sedan för värdering av alla aktivt hand-
lade optioner av samma slag med samma lösendag. Det innebar t.ex. att alla aktivt
handlade OMX-optioner med lösen i januari 2010 åsattes samma volatilitet samt att
alla aktivt handlade ODAX-optioner med lösen i januari 2010 åsattes samma
volatilitet. Motsvarande gällde för aktieoptioner. Banken använde alltså s.k. rak
volatilitet.
Värderingstekniken behandlas av Juha-Pekka Kallunki i utlåtande II.
Den värderingsteknik som användes för de aktivt handlade optionerna var som fram-
gått en förenkling jämfört med IAS 39 genom att standarden anger att prisuppgifter för
de aktivt handlade optionerna ska användas, inte prisuppgifterna för de mest aktivt
handlade. Denna förenkling påtalade KPMG för Banken och HQ AB, dvs. att det var
en avvikelse från en bokstavstolkning av IAS 39. KPMG påpekade detta i revisionen.
Den förenklade metoden gav dock inte upphov till värdeavvikelser av någon väsentlig-
het. Värderingstekniken gav därmed inte upphov till något väsentligt fel i värderingen.
Sid 1366
Att det inte gav upphov till några väsentliga värdeavvikelser berodde i sin tur på att de
aktivt handlade optionerna nästan alltid hade kort kvarvarande löptid. Vid kort kvar-
varande löptid var tidsvärdet lågt. Det är också på det sättet att om det är aktiv handel
ska det inte finnas några stora skillnader i volatilitet. Det förhållandet att det finns stora
skillnader – en stor spread – i volatilitet är ett uttryck för att det inte är fråga om någon
särskilt aktiv handel.
Att Bankens förfaringssätt inte gav upphov till några stora skillnader kontrollerades
också av Risk. Risk gjorde kontroller mot priserna och det framgick att om man, i
stället för Bankens teoretiska volatilitet, skulle ha använt priserna skulle det ha lett till
höjda värderingar med begränsade belopp. Av Risks kontroller inför bokslutet 2009
uppgick skillnaden till 4 319 kr respektive 1 039 665 kr. Det var således endast fråga
om en mindre avvikelse från regelverket – jämfört med om man skulle ha använt
priserna – och det förhållandet att Banken inte gjorde en sådan höjning hade KPMG
inga synpunkter på eftersom det var fråga om små avvikelser. Se vidare nedan.
4. För optioner i samma lösenmånad som inte handlades aktivt användes samma
volatilitet som för de aktivt handlade optionerna (se sammanfattningen ovan av
Bankens värderingsteknik). Per den 31 december 2009 fanns det t.ex. optioner med
lösen i januari 2010 som inte handlades aktivt; det gäller bl.a. optioner ”på kanterna”,
dvs. med priser längre från ATM. Samtidigt fanns det andra liknande optioner med
samma lösendag som handlades aktivt. För värdering av icke aktivt handlade optioner
användes då samma volatilitet som för aktivt handlade. Banken gjorde alltså
volatilitetsbedömningen med utgångspunkt ifrån liknande optioner som handlades
aktivt. Denna värderingsmetodik var direkt hämtad från VT82 f) enligt dess exakta
ordalydelse. Man använde rak volatilitet.
5. För optioner där marknaden inte bedömdes som aktiv för någon option med samma
förfallodag användes historisk volatilitet för underliggande index för att fastställa
volatiliteten. Denna värderingsmetodik var direkt hämtad från VT82 f).
Sid 1367
Den historiska volatiliteten hämtades från Bloombergs och tankades automatiskt till
ORC. I sitt andra utlåtande behandlar Juha-Pekka Kallunki underlaget för Tradings
uppskattning av historisk volatilitet per årsslutet 2009. Han har därvid bl.a. anvisat att
värdet 20,85 avser den sista 60 dagars-perioden år 2009. När historisk volatilitet
användes för att fastställa volatiliteten så måste med nödvändighet samma volatilitet
användas för samtliga optioner av samma slag med samma lösenmånad. Det finns då
bara en volatilitet att utgå ifrån.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) noterade i en rapport – Värderingsrapport -

Konvertibler i HQ AB (publ) 2007/2011:11 – den 16 juli 2008 följande.
”Vid optionsvärdering är det den bedömda framtida volatiliteten vid värder-
ingstidpunkten som är relevant. En utgångspunkt för bedömning är därvid den
historiska volatiliteten i aktiekursen för den aktuella aktien och andra jämför-
bara marknadsnoterade bolag. Som underlag för vår bedömning av en
marknadsmässig volatilitetsnivå har vi analyserat den historiska volatiliteten
för Bolaget samt ytterligare två börsnoterade bolag, vilka vi anser vara
relevanta för jämförelse. I grafen nedan framgår 90-dagarsvolatiliteten för
dessa bolag under perioden juli 2003 t o m maj 2008.”
6. Banken kunde även använda sig av antagande om s.k. mean reversion vid sin be-
dömning av volatilitet. Banken gjorde det vid sin värdering per den 31 december 2008.
Ett sådant antagande kunde endast användas då historisk volatilitet användes för fast-
ställande av volatilitet. Antagandet användes för att jämna ut extrema toppar eller dalar
i den historiska volatiliteten. Syftet med att använda historisk volatilitet är att den ska
säga något om den volatilitet som förväntas i framtiden. Det blir då missvisande att
använda historisk volatilitet för en period som utmärks av extrem volatilitet.
Antagande om mean reversion vilar på vetenskaplig grund och bygger på antagandet

att volatiliteten på lång sikt söker sig tillbaka till ett historiskt snitt. Det är ett i
vetenskapen välkänt och erkänt fenomen. Juha-Pekka Kallunki har uttryckt följande:
”När det gäller historisk volatilitet erkände HQ Bank även det välkända volatil-
itetsmönster som kallas ’mean reversion’. HQ AB säger specifikt följande i års-
Sid 1368
redovisningen 2009 (sida 47): ’Den teoretiska värderingen av optioner baseras

på ett ”mean reverting”-antagande, vilket betyder att man utgår ifrån att
optioners volatilitet på lång sikt kommer att söka sig tillbaka mot ett historiskt
snitt’.
Det är ett stiliserat faktum att volatiliteten för finansiella tillgångspriser
följer en process där den återgår till genomsnittet. Engle and Patton (2001)
beskriver exempelvis ’mean reversion’ för tillgångspriser på följande sätt:
’Därför kommer en period med hög volatilitet till slut att ge efter för mer
normal volatilitet och på liknande sätt kommer en period med låg volatilitet att
följas av en uppgång. ”Mean reversion” i volatilitet tolkas vanligen som att det
finns en normal volatilitetsnivå som volatiliteten till slut kommer att återgå till.
Mycket långsiktiga volatilitetsprognoser bör gå mot denna normala volatilitets-
nivå, oavsett när de görs.’
Engle and Patton (2001) drar också slutsatsen att de implicita volatiliteterna
hos optioner med lång förfallotid ligger närmare tillgångens genomsnittliga
volatilitet på lång sikt än optioner med kort förfallotid. Eftersom aktieindex-
optionerna i HQ Banks tradingportfölj var optioner med lång förfallotid var en
’mean reversion’ för deras volatiliteter mot den genomsnittliga volatiliteten på
lång sikt för aktieindex ett uppenbart och rimligt antagande som stämde över-
ens med IAS 39. Jag drar därför slutsatsen att ett antagande om ’mean rever-
sion’ i värderingen av indexoptioners verkliga värde stämmer överens med
IAS 39 och inte omfattar någon företagsspecifik information enligt IAS 39.”
IAS 39 tillät användande av sådana antaganden. Det var ibland nödvändigt för att
värderingen inte skulle bli missvisande och för att erhålla verkligt värde.
I vissa skriftliga handlingar som förekommer i målet används begreppet ”mean

reverting” ibland synonymt med användning av historisk volatilitet vid värdering. Det
är inte helt korrekt men används på det sättet, dvs. här menas i realiteten användning
av historisk volatilitet.
Det är här av intresse att se att även PwC tillämpade ett antagande om mean reversion
vid värderingen av konvertibler i HQ AB (jfr ovan p. 5). PwC noterade där, efter redo-
Sid 1369
visning av ett diagram där den historiska volatiliteten för HQ AB och två andra bolag
låg kring ca 40 procent, följande:
”Som framgår har den genomsnittliga volatiliteten för bolagen varierat under
åren. Vidare framgår att volatiliteten i HQ-aktien var väsentligt lägre än för
övriga bolag fram till och med maj 2006, och låg inom intervallet 20-30%. Det
är även tydligt att volatiliteten har ökat väsentligt under det senaste året som ett
resultat av den extraordinära turbulensen på de finansiella marknaderna.
Mot bakgrund av ovanstående samt den relativt långa återstående löptiden
på konvertibeln bedömer vi att 25% volatilitet motsvarar en marknadsmässig
volatilitetsnivå för HQ-aktien.”
Vid den tidpunkten låg alltså volatiliteten på strax över 40 procent.
7. De värdeskillnader som uppkom med tillämpning av värderingstekniken skulle

enligt IAS 39.9 och VT76 påverka såväl balans- som resultaträkning. Fastställande av
volatilitet enligt en värderingsteknik på en inaktiv marknad krävde, som framgått, att
det värderande bolaget, Banken, gjorde bedömningar. Sådana bedömningar var nöd-
vändiga enligt Black & Scholes. När sådana bedömningar gjordes med utgångspunkt
från marknadsinformation, t.ex. historisk eller implicit volatilitet, innebar det inte att
informationen omvandlades från marknadsdata till företagsspecifik information, se
IAS 39.48A. Värderingen grundades fortfarande på observerbara marknadsdata.
Motsvarande gällde om bolaget vid sin bedömning använde sig av antaganden om rak
volatilitet eller om mean reversion. Det förhållandet att Banken gjorde sådana
bedömningar och avvägningar medförde alltså inte att värderingen ansågs grundad på
annat än observerbara marknadsdata.
4.14.8.6 Särskilt o a vä da de av egreppe ”teoretiskt värde” o h

”marknadspris”
Käranden har hänvisat till att Banken använt sig av en teoretisk värdering vilket sätts i
motsats till marknadsvärde baserat på marknadspris.
Sid 1370
I ORC angavs i kolumnen MV (theor) det teoretiska värde som användes för värdering-
en. Det är värderingskolumnen; där åsattes värdet. I kolumnen MV (market) angavs de
importerade marknadsvärden som fanns för det specifika instrumentet. Skillnaden
mellan dessa två kolumner gav Edgen. Om det endast hade funnits aktivt handlade
marknadsuppgifter i MV(market) hade Banken använt de värdena. Så var inte fallet.
Det är ett felaktigt antagande att marknadsvärde skulle vara ett bättre värde än det
teoretiska. Banken använde en annan värderingsteknik än Navigant. Om det fanns
aktivt handlade optioner av samma slag som den option som skulle värderas så
använde Banken implicit volatilitet för dessa optioner, baserat på optionsaffärer som
kunde observeras på marknaden. Vid låg eller obefintlig aktivitet på optionsmarknaden
använde Banken marknadsdata hänförlig till det underliggande instrumentet, dvs.
OMX- eller DAX-indexets historiska volatilitet. Dessa marknadsdata kom från trans-
aktioner på aktiemarknaden och var därför också observerbara marknadsdata. Detta har
tingsrätten redan bedömt i brottmålet.
I den begreppsvärld som gällde för IAS 39 fanns det ingen principiell åtskillnad mellan
de båda sätten att värdera, dvs. att använda marknadsdata för optioner eller marknads-
data för underliggande index. Begreppen teoretiskt värde (theoretical value) respektive
marknadsvärde (market value) fanns inte i IAS 39, som utgick från verkligt värde. Det
kunde erhållas med utgångspunkt från såväl marknadspriser för optioner som med
utgångspunkt från historisk volatilitet för underliggande index, dvs. från en aktie-
marknad.
Vald värderingsteknik och företagets bedömning av marknadsaktiviteten var det som

enligt IAS 39 skulle avgöra vilka marknadsdata som skulle användas för fastställandet
av volatilitet.
4.14.8.7 Edgen
Edgen är ett begrepp som getts stor betydelse i FI:s beslut att återkalla Bankens till-
stånd. Det var förekomsten av Edgen som grundade FI:s uppfattning om att Trading-
Sid 1371
portföljen var felvärderad. Kärandens påstående om felvärdering bygger på något

liknande resonemang. Navigant Edge utgår dock från delvis andra marknadsdata än de
som Banken använde för att beräkna Edgen. Det är dock väldigt snarlikt. Edgen är inte
detsamma som en felvärdering av Tradingportföljen enligt IAS 39.
ORC innefattade en portföljsammanställning på instrumentnivå dvs. varje enskild

option, aktie eller future kunde återfinnas där. Av portföljsammanställningens olika
kolumner kunde bl.a. följande information utläsas.
- Act.Vol anger den volatilitet som Banken använde vid beräkning av optionens
värde, dvs. den som gav den faktiska värderingen.
- Imp.Vol innehåller värdet på den implicita volatilitet som erhölls från de pris-
uppgifter för optionen som hade importerats från marknaden, efter omräkning i
Black & Scholes. Där förekom olika sorters marknadsuppgifter.
- MV(theor) anger hela positionens värde i kr beräknat utifrån Act.Vol.
- MV(market) anger hela positionens värde i kr baserad på prisuppgifter från
marknaden.
- Skillnaden mellan MV (theor) och MV (market) gav Edgen.
Till MV(market) importerades prisuppgifter – ”bästa” aktuella observerbara marknads-

data – för det specifika instrumentet som kunde identifieras på marknaden. Importen
av data var systemstyrd och skedde automatiskt utan handpåläggning. Importen följde
en hierarki där senaste transaktionspris den sista handelsdagen togs i första hand och,
om det inte fanns någon transaktion, så tog man budpriser, dvs. ställda priser, samma
dag. Om det inte ens fanns budpriser importerades inte något pris alls.
För ODAX-optioner fanns det alltid en s.k. market maker som ställde budpriser på små
volymer via ett dataprogram. Därför fanns det åtminstone alltid budpriser för ODAX-
optioner. I anledning härav blev Edgen aldrig noll kr för ODAX-optioner. För OMX-
optioner gällde inte detta och där kunde Edgen alltså noteras till noll kr.
Sid 1372
Till följd av den bristande marknadsaktiviteten var den i MV (market) importerade

informationen av kraftigt varierande kvalitet. Informationen varierade från hög-
kvalitativa observerbara marknadsdata i form av transaktionspriser på aktiva mark-
nader, t.ex. för aktier med mycket handel, till prisuppgifter på marknader helt utan
affärsavslut som saknade relevans för ett verkligt värde enligt IAS 39.
Om marknaden hade varit aktiv så skulle det inte ha uppkommit någon skillnad att tala
om mellan resultatet av Bankens värderingsteknik och värdet i MV (market). Edgen
skulle ha blivit mycket låg. Edgen var således föranledd av de marknadsdata som
importerades från den inaktiva marknaden.
Bristande marknadsaktivitet kunde ge stor variation på prisuppgifter, vilket i sin tur

kunde ge stor påverkan på Edgen. Till exempel hade flera av Bankens OMX-optioner
med förfall den 22 januari 2010 ingen Edge per den 30 december 2009. De saknade
importerade marknadspriser vilket medförde att de inte bidrog till Edgen alls.
Aktiviteten för dessa optioner var alltså obefintlig och det fanns inte ens budpriser att
importera från marknaden. I Bankens modellvärdering hade dessa fyra positioner ett
nettovärde på 10,9 mkr. Bruttovärdet (dvs. plus- och minuspositioner adderade i
absoluta tal) uppgick till 421,6 mkr. Om det t.ex. hade funnits ett budpris på den in-
aktiva marknaden, som inte lett till någon affär för någon av de fyra första optionerna,
skulle det ha kunnat ge upphov till en Edge som, beroende på priset, hade kunnat vara
mycket stor. Budpriser på en inaktiv marknad kan variera väldigt mycket. En sådan
prisuppgift medförde inte att optionen var felvärderad enligt IAS 39. Enstaka uppgifter
från en inaktiv marknad kunde således – om de beaktades fullt ut – ge stora slag i
Edgen. Detsamma gällde om prisuppgifter försvann för någon option som tidigare haft
observerbara marknadsdata. Det kunde leda till stora förändringar av Edgen genom att
optionen då plötsligt fick ett nollvärde.
Betydelsen av Edgen är också problematisk med hänsyn till att olika instrument som
ingick i större sammansatta positioner hade motverkande risker. En del av en sådan
sammansatt position kunde ge upphov till en Edge, till följd av någon osäker prisupp-
Sid 1373
gift från en inaktiv marknad, men övriga delar påverkades inte då det helt saknades
marknadsaktivitet. I en sådan situation ges en konstig riskbild eftersom de olika
delarna i positionen tog ut varandra.
Ett exempel på den problemställningen är Bankens innehav per den 31 december 2009
av ODAX-optioner med förfall i december 2010. Banken hade två skuldpositioner om
-8 000 respektive -6 000 kontrakt samt en tillgångsposition med 36 000 kontrakt.
Aktiviteten på marknaden för dessa optioner var mycket låg eller obefintlig vid årets
slut 2009.
I diagrammet framgår respektive positions värde i mkr (y-axeln) då volatilitets-

antagandet i procentenheter ändras (x-axeln). Det framgår att både L7200 och L8200
hade ett värde nära noll för alla volatilitetsantaganden i intervallet 0-18 procent. För
högre volatilitetsantaganden fick L8200 ett allt högre positivt värde och L7200 ett allt
lägre negativt värde, dvs. positionerna hade motverkande risker vad gäller volatilitets-
antagandet. I diagrammet framgår även att L6000 hade liknande risk som L7200 och
därför också motverkade risken i L8200.
Sid 1374
Här framgår genom den blå kurvan hur det totala värdet för de tre optionerna påverkas
av att man förändrar volatiliteten. Det kan aldrig bli lägre än 168 mkr för de tre option-
erna, beroende på hur de gemensamt påverkar varandra. Optionerna hade samma
lösendag och påverkas på samma sätt, dvs. de kommer att ha samma volatilitet. Den
gröna linjen motsvarar Bankens faktiska värdering (-168 mkr) per den 31 december
2009. Den mörkröda linjen motsvarar en värdering baserat på de marknadsdata av
skiftande kvalitet som importerats till ORC och som gav Edgen (-238 mkr). Om man
hade värderat enligt de uppgifterna skulle man alltså ha haft ett värde för optionerna
som aldrig skulle ha kunnat uppkomma. Navigant har värderat dessa positioner
till -232 mkr, dvs. i princip till Edgen. Detta är på sätt som framgår av diagrammet ett
värde som aldrig kunde föreligga i verkligheten för den samlade positionen.
Ytterligare problem med att värdera med utgångspunkt ifrån Edgen var kopplade till
att en marknad med låg aktivitet lätt kunde bli föremål för marknadsmanipulation.
Sid 1375
Ett exempel på detta är att aktörer ställer avvikande priser som blir slutkurser. En
analys av handeln med ODAX L8200 visar hur köp- och säljkurser ändras i slutet av
sista handelsdagen årsslut 2009. Nio köp/säljorder lades under sista minuterna och
t.o.m. sekunderna. Här fanns uppenbarligen två aktörer involverade som la order med
helt olika priser. Den part som ”vann” fick årets sista köpkurs att uppgå till EUR 10,00
och årets sista säljkurs att uppgå till EUR 27,00. Eftersom det inte fanns någon handel
fanns det inte marknadsdata i form av senaste betalt pris för Banken att utgå från. I
dessa situationer använde Banken istället snittet av köp- och säljkurs. Den prisuppgift
som importerades från marknaden till ORC blev EUR 18,50 (10+27/2). Denna uppgift
kom därmed att utgöra marknadsvärde vid Bankens beräkning av Edgen som uppgick
till 26,7 mkr för ODAXL8200. Prisuppgiften var uppenbarligen styrd av en parts
intressen att köp/säljkurs skulle hamna just där den hamnade.
Ett annat exempel är när de aktörer som fungerar som s.k. markets makers genom
datorer genererar priser som inte leder till faktiska transaktioner. En analys av ODAX
R4850 visar en sådan datorgenererad prissättning under den sista handelsdagen 2009.
Totalt under dagen genererades 4 559 sådana order. Inte i något fall gav dessa ordrar
upphov till en enda faktisk transaktion. Ingen handel förekom i optionen under årets
sista handelsdag 2009. Handeln i R4850 var nästintill obefintlig under årets samtliga
30 sista handelsdagar. Den sista transaktionen under 2009 genomfördes den 11
december och avsåg ett kontrakt. För hela månaden hade därutöver endast 52 kontrakt
handlats den 3 december. Det pris som genererades på detta sätt, som alltså inte ledde
till några transaktioner, kom att utgöra market value vid Bankens beräkning av Edgen
om 87,6 mkr för sin position i DAX R4850. Detta är för övrigt en av Navigants Top
five positions.
Det finns i sammanhanget skäl att åter påpeka att Bankens övergång till handel med
ODAX-optioner medförde att Edgen ökade. För dessa optioner fanns alltid priser
ställda av market makers och därmed beräknades alltid Edge för en ODAX-option,
oavsett om det förekom handel eller inte.
Sid 1376
Ett tredje exempel är att aktörer genomför marginaltransaktioner under årets/månadens

sista dag för att erhålla transaktionspriser. Det är fråga om små affärer som genomförs
under årets eller månadens sista handelsdag. Dessa transaktioner har sannolikt genom-
förts för att skapa ”externa” transaktionspriser för att använda dessa för värdering.
En analys av marknadsdata för köpoptionen OMXA880 med förfall i januari 2010
visar på ett sådant tydligt mönster. Under de sista 30 handelsdagarna år 2008, de efter-
följande 30 handelsdagarna i januari 2009 samt de sista 30 handelsdagarna år 2009
sker små affärer den sista dagen för respektive period. Övriga handelsdagar förekom
inga transaktioner, med enstaka undantag inte heller några ställda priser. Det pris till
vilket marginaltransaktionen om tio kontrakt genomfördes den 30 december 2009 kom
därmed att utgöra ”marknadsvärde” vid Bankens beräkning av Edgen som var 12,6
mkr för innehavet av OMXA880 (-29 000 kontrakt). Det är uppenbarligen också
marknadsdata som är styrt av någons intresse.
De marknadsdata som importerades till ORC i kolumnen MV(market) varierade alltså

från högkvalitativa marknadsdata från aktiva marknader till manipulerade/styrda bud-
priser eller marginaltransaktioner på en inaktiv marknad.
Banken hade redan då den ursprungligen fastställde sin värderingsteknik valt bort en
teknik som grundades på dessa priser. En sådan värderingsteknik, vilket hade inneburit
att värderingen grundades till och med på ställda budpriser i en inaktiv marknad, hade
inte varit förenlig med IAS 39. KPMG delade redan vid revisionen år 2005 Bankens
uppfattning att en värderingsteknik inte kunde baseras på sådana prisuppgifter.
Edgen var således inte ett mått på någon felvärdering. Exemplen ovan visar också att
det fanns skäl att vara försiktig då Edgen utvärderades. Risk följde hela tiden upp
marknadsdata för den enskilda optionen. I det sammanhanget kunde de här uppgifterna
ha ett visst intresse. Om man såg att det fanns marknadsdata kunde man behöva
kontrollera det närmare och titta på vilken typ av marknadsdata det var fråga om; om
det var mycket data eller många affärer. Därför fanns informationen med och följdes
Sid 1377
upp av Risk. Oaktat att Risk bedömde uppgifterna fanns det skäl att vara försiktig med
uppgifterna.
Uppföljningen av Edgen var relativt enkel för åren 2007 och 2008. År 2009 blev upp-
giften något mer komplex eftersom Tradingportföljen i större utsträckning kom att
innehålla ODAX-optioner. För ODAX-optioner förekom något mer aktivitet på
marknaden och det gav upphov till gränsdragningsproblem rörande vad som ansågs
vara aktiv marknad och vad som inte var det.
4.14.8.8 Aktiv marknad

Aktiviteten på marknaden för de optioner som Banken handlade var låg, eller t.o.m.
mycket låg, under större delen av optionernas löptid. Tillgången på marknadsdata var
dålig. Allt eftersom optionerna närmade sig lösen ökade marknadsaktiviteten, i vart fall
för optioner med ett lösenpris som låg närmare ATM. Det förekom även ODAX-
optioner med senare förfall där det fanns lite mer handel, som man behövde titta på.
Banken bedömde vad som skulle anses utgöra en aktiv marknad och det styrde valet av
vilka observerbara marknadsdata som lades till grund för bedömningen av volatiliteten.
Bankens utgångspunkt var att, inom ramarna för IFRS-regelverket, tillämpa en metod
som försvårade manipulation av priser. Det gjordes bl.a. genom att kräva en viss om-
fattning på aktiviteten på marknaden innan marknadsdata kopplade till optioner lades
till grund för värderingen. Banken ville undvika den situation som Carnegie tidigare
hamnat i, där en värderingsteknik användes som var lätt att manipulera.
Bankens syn på vad som utgjorde en aktiv marknad byggde under aktuella år på
principen att förekomsten av regelbundna transaktioner med viss storlek avgjorde om
aktivitet skulle anses föreligga eller inte.
Förhållandet att Bankens syn på aktivitet kopplades till storleken på den egna
positionen innebar inte att definitionen av aktiv marknad stod i strid med IAS 39.
Sid 1378
Marknadssituationen var dock sådan att även om betydelsen av storleken på Bankens

egen position hade fastställts till en lägre nivå så skulle det inte ha påverkat Bankens
värdering i nämnvärd grad. Det berodde på den låga aktiviteten på marknaden. Detta
förhållande kontrollerades också löpande av Risk. Om man sänkte volymkravet i
definitionen av aktiv marknad så hade det väldigt liten betydelse för värderingen.
IAS 39 ställde inte några krav på att Banken skulle ha en definierad och fastställd
definition på vad bolaget avsåg med begreppet aktiv marknad. Avsaknad av en sådan
definition utgjorde inte ett brott mot IAS 39.
Vid årsskiftet 2008/2009 gjordes en kontroll utifrån en aktivitetsdefinition. Det fram-

går av ett mail som Per Börgesson skickade till Christer Gedda den 26 januari 2009,
med kopia till Agneta Norgren och Nina Hernberg, där han anger följande:
”Hej Christer,
Det var 21 optioner och terminer som var aktivthandlade.
Våra kriterier minst 100 kontrakt omsatta per dag i minst 5 dagar av
månadens sista två veckor (9 dagar)
Vi tycker nog att det borde vara minst 500 kontrakt och inte 100 som vi
använde för att vi skall kalla det för en aktiv marknad.”
Under hösten 2009 klargjorde KPMG behovet av att Banken fastställde en definition
av aktiv marknad, beroende på den ökade handeln med ODAX-optioner, se vidare
nedan. I årsbokslutet 2009 angavs denna fastlagda definition: ”HQ anser att aktiv
marknad föreligger om mer än 50 procent av HQ Banks position omsätts per dag,
minst tre sådana dagar inträffar under en vecka och minst tre sådana veckor inträffat
under den senaste 3-månadersperioden.”
Bankens synsätt på aktiviteten var förenligt med IAS 39. Juha-Pekka Kallunki har
angett följande: ”HQ Bank kopplade definitionen av en aktiv marknad till sin egen
position, som är ovanlig. Den här definitionen avspeglar dock att HQ Bank även hade
ovanliga positioner i sin tradingportfölj. Specifikt var tradingaktiviteten för många
Sid 1379
aktieindexoptioner mycket begränsad. Dessutom var de transaktionsstorlekar som

observerades på marknaden vanligen mycket små i absoluta termer och även i för-
hållande till de innehav som HQ Bank hade i dessa optioner. HQ Banks definition av
en aktiv marknad baserades därmed på bedömningen av marknadens djup. Med tanke
på aktieindexoptionernas kännetecken i HQ Banks tradingportfölj var HQ Banks
definition av en aktiv marknad rimlig.”
4.14.9 KPMG:s avsnitt 9: Risks kontroll – Bankens värdering av

Tradingportföljen 2007, 2008 och 2009
4.14.9.1 Inledning
Syftet är att redogöra för Risks utförda arbete under den aktuella perioden, dvs. åren
2007, 2008 och 2009, särskilt med inriktning på Risks kontroll av Bankens värderings-
teknik och värdering av Tradingportföljen samt om denna har fungerat på ett tillfreds-
ställande sätt. En kort översikt lämnas över de instruktioner som gällde för Risk. Åren
2007 och 2008 berörs kortfattat och tyngdpunkten ligger på år 2009.
Det noteras särskilt att FI:s tillsynsverksamhet under perioden omfattade Bankens
värderingsteknik och Risks arbete. Ingen kritik eller synpunkter riktades mot Bankens
värderingsteknik och den interna kontrollen bedömdes som tillfredställande. Det
noteras vidare att Revisorsnämndens prövning av KPMG:s revision av Bankens
värderingsteknik och den interna kontrollen utmynnade i att ingen kritik framfördes.
4.14.9.2 Instruktioner
För Risk fanns två instruktioner fastställda, dels Risk- och säkerhetspolicy, dels Arbets-
ordning för Risk management. Härutöver fanns ett antal instruktioner och rutinbeskriv-
ningar för värdering och redovisning av Tradingportföljen vilka berörde Risks arbete.
Några punkter i några av dessa instruktioner/rutinbeskrivningar redovisas särskilt här.
I HQ-instruktionen CD 1: Risk- och säkerhetspolicy anges inledningsvis bl.a.:

”Riskhantering omfattar också alla former av kontroll av att de förebyggande åtgärd-
erna fungerar på ett tillfredsställande sätt. I första hand ska det ske en löpande kont-
Sid 1380
roll inom respektive ansvarsområde för vilken respektive chef svarar för. Härutöver
ska det också finnas en oberoende löpande kontroll som ska utövas av en från linje-
organisationen fristående funktion, benämnd Risk management.” Det framgick även
att det ålåg Risk bl.a. att övervaka att gällande interna regler och rutiner rörande risk-
hantering efterlevs samt att rapportera löpande till Bankens VD och styrelse.
I HQ-instruktionen B6: Arbetsordning för Risk management framgår, under rubriken

Arbetsuppgifter, bl.a. ”Riskhantering omfattar också alla former av kontroll av att de
förebyggande åtgärderna fungerar på ett tillfredsställande sätt. I första hand ska det
ske en löpande kontroll inom respektive ansvarsområde för vilken respektive chef svar-
ar för. Risk management utgör en från linjeorganisationen fristående funktion och an-
svarar för en oberoende löpande kontroll.” Det angavs att Risk bl.a. månatligen skulle
genomföra en marknadsvärdering av Tradingportföljen, att Risk skulle rapportera
skriftligen till Bankens VD och styrelse samt att väsentliga eller anmärkningsvärda
händelser utan dröjsmål skulle rapporteras skriftligen till VD och styrelsens ord-
förande.
I ett dokument HQ Bank AB Marknadsvärdering av Tradingportföljen beskrivs vilket

kontrollarbete som Risk skulle göra. Där anges bl.a. följande:
”Risk Management kontrollerar vid varje månadsskifte samt stickprovsvis vid
andra tillfällen, värdet av Tradingens portfölj mot externa källor. Denna
oberoende kontroll syftar till att säkerställa att Tradingens portfölj är korrekt
värderad.
[..]
Chefen för H&Q Trading ansvarar för att Trading portföljen är korrekt
värderad. Chefen för Risk Management ansvarar för att den oberoende
kontrollen av värderingen genomförs med tillfredsställande frekvens.
[..]
Teoretiskt värde vid avsaknad av MV beräknas av Trading. Teoretiskt värde
beräknas med för branschen vedertagna modeller. [..] För europeiska aktie-
optioner samt för indexoptioner används Black & Scholes.
[..]
Sid 1381
Risk kontrollerar även att volatiliteteten är densamma för samtliga derivat-

instrument avseende ett underliggande värdepapper och slutmånad.
[..]
Meddela även Ekonomichefen när tradingen godkänt avstämningen. Alla
resultatpåverkade förändringar måste meddelas Ekonomi så snart som möjligt.”
I HQ-instruktionen CD 1, bilaga 1: Regler och befogenheter för HQ Bank AB:s

Tradingavdelning framgår bl.a. följande.
”Vid utvärdering av derivat, skall framräknat teoretiskt värde ligga till grund
för bokföring och resultatberäkning.
Teoretiskt värde åsätts av Trading. Teoretisk värdering skall göras med för
manualen. För [..] europeiska aktieoptioner samt för indexoptioner används
Black & Scholes.
CT ansvarar för modellval för derivatinstrument samt för att indata för
teoretisk värdering är konsistent i alla underliggande och portföljer [..]
Parametrar som estimeras vid teoretisk beräkning av derivatinstrument är
volatilitet. Den ska vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett
motiveras av CT. Aktuell teoretisk volatilitet framgår av ORC-rapporten.
[..]
Risk kan göra stickprov dels i vilka värden som Trading använder för
teoretisk värdering (utdelning, volatilitet, räntor) och dels att stresstesten
genomförs enligt dessa instruktioner. Risk ska minst veckovis kontrollera att
den teoretiska volatiliteten är konsistent, dvs är rak och linjär över tiden. Vid
varje månadsslut eller vid annat valt tillfälle gör Risk en kontrollvärdering av
samtliga instrument i tradingportföljen genom att jämföra priser i ORC mot
externa källor och kontrollera och särskilt kommentera konsistens i valda
parametrar i den teoretiska värderingen.”
Sid 1382
I ett dokument Volatilitetsavstämning redovisas bl.a. hur Risks månatliga avstäm-

ningar skulle genomföras. Där anges inledningsvis: ”Risk kontrollerar konsistensen i
den teoretiska volatiliteten 1-2 gånger i veckan, samt i samband med månadsavstäm-
ningen av tradingportföljen. Risk gör även en rimlighetskontroll beträffande nivån på
den teoretiska volatilitet, som tradingen fastställt. Detta görs en gång i månaden
genom att de teoretiska volatiliteterna jämförs med implicit volatilitet, i första hand,
och med historisk volatilitet i andra hand.”
Vidare framgår under rubriken 1. Kontroll av konsistens bl.a. följande:

”Vi kontrollerar konsistensen genom att se till att följande principer gäller;
l. Rak volatilitet, dvs att derivat med samma underliggande och samma slut-
månad har samma volatilitet
2. Linjär volatilitet, dvs att volatiliteten är linjär över tiden för derivat med
samma underliggande.
Om avvikelser noteras, skall Risk underrätta Chef för Trading med cc Chef
för Risk per mail.”
Under rubriken 2. Rimlighetskontroll av teoretisk volatilitet framgår bl.a.: ”En gång i

månaden skall Risk göra en rimlighetskontroll av nivån på den teoretiska volatilitet,
som tradingen värderar tradingportföljen till. Inför vanliga månadsskiften görs bara
en kontroll av de största positionerna med hänsyn till vega, medan samtliga derivat
kontrolleras vid kvartalsskiften. Vid månadsskiften kontrolleras alla positioner med
enskilt vega, månadsvega eller total vega (för alla löptider med samma underliggande)
som över- eller understiger +/- 100.000 SEK.”
Under rubriken 2.1 Implicit volatilitet framgår:

”Generellt kan man säga att handels främst sker i optioner vars lösenpris ligger
i närheten av priset på underliggande instrument, så kallade at-the-money
optioner (ATM), samt i optioner med kort löptid. Därför är det lämpligt att titta
på ATM optioner för att bedöma den generella nivån på den implicita
volatiliteten för optionerna.
Sid 1383
Men då den tankade portföljen bara ger en ögonblicksbild av både teo-

retiska och implicita volatiliteter, kan inte den teoretiska volatiliteten för varje
enskild option exakt överensstämma med volatiliteten i marknaden vid varje
tidpunkt. Trading skall värdera optionerna med rak volatilitet (enl Trading-
instruktionen), vilket inte heller kan återspegla marknaden perfekt. Trading
ändrar inte heller de teoretiska volatiliteterna dagligen, eftersom ett syfte med
användning av teoretisk volatilitet är att undvika stora resultatvariationer till
följd missvisande prissättning (pga dålig likviditet) och tillfälliga kurs-
fluktuationer.”
Under rubriken 2.2 Historisk volatilitet framgår bl.a.:

”De teoretiska volatiliteterna kan även jämföras mot historiska volatiliteter i
underliggande värdepapper. [..]
Historisk volatilitet är ett vägledande mått för icke-standardiserade
optioner, eftersom implicit volatilitet inte kan hittas i marknaden. Historiska
volatiliteter på underliggande värdepapper som inte finns med i SIX kan
vanligen hämtas från Bloomberg.”
Härutöver framhålls särskilt Rutinbeskrivning Riskrapport samt Ekonomifunktionen.
4.14.9.3 Översikt av Risks arbete
Risk gjorde ett omfattande, strukturerat och analytiskt kontroll- och bedömningsarbete
dagligen, varje vecka, varje månad, varje kvartal och varje årsskifte. Arbetet utfördes
baserat på ändamålsenliga instruktioner och väl fungerande rutiner.
Arbetet omfattade en mängd olika områden, utöver kontroller av Tradingportföljen. En

provkarta (bilaga 6.9) över Risks arbete behandlades på ett styrelsemöte i Banken den
13 april 2010. Av dokumentet framgick att det löpande tillkom nya uppgifter. Några
exempel på uppgifter som inte avsåg kontroller och bedömningar avseende Trading-
portföljen är Riskrapport till VD innefattande daglig Likviditetsrapport, månatliga
rapporter till VD avseende Styrelsematerial innefattande Likvidplacering, Ackumulerat
Sid 1384
dagsresultat trading och Kapitaltäckningskrav över tiden (analys per risk kategori)
samt avseende PM inför styrelsemöte månatligen bl.a. rapport om Kreditrisk – analys
av utlåning till allmänheten/kreditinstitut.
När det gäller Risks kontroller och bedömningar av Tradingportföljen utfördes regel-
bundet avstämnings- och kontrollarbete under den i målet aktuella perioden. Av
särskild betydelse i det arbetet var det fråga om tre typer av avstämningar; dels av upp-
gifter och data i ORC som låg till grund för Tradings bedömningar, dels av marknads-
aktivitet, dels av Tradings användning av volatiliteter.
Risk kontrollerade således i första hand vid varje månadsskifte, i samband med
månadsbokslut att alla uppgifter och data i Tradingportföljen var korrekta genom
avstämning mot externa källor, tradingavstämningar. Risk kunde härigenom bekräfta
riktigheten av de marknadsdata som hade importerats till ORC, dvs. de uppgifter som
fanns om ställda priser och uppgifter om priser avseende faktisk handel.
Risk gjorde för det andra även kontroller av aktiviteten på marknaden för instrum-
enten i Tradingportföljen, dvs. handelsaktiviteten. Det var förhållandevis enkelt att
bedöma under åren 2007 och 2008. Det förändrades något under år 2009.
Risk gjorde för det tredje volatilitetsavstämningar varje månad i samband med
månadsbokslut. Här gjordes kontroller av Tradings tillämpning av Bankens värderings-
teknik, dels avseende konsistens – att man använde rak och linjär volatilitet, se ovan –
samt rimlighetskontroll av de volatiliteter som Trading använde vid värderingen i
samband med månadsbokslut.
4.14.9.3.2 Risks dokumentering och rapportering

Risk dokumenterade och rapporterade sitt avstämnings- och kontrollarbete löpande till
VD i Banken och regelbundet till Bankens styrelse. Rapporteringen sköttes genom
månatliga tradingavstämningar och volatilitetsavstämningar till VD och genom rappor-
tering till Bankens styrelse.
Sid 1385
Det förhållandet att Risk inte närvarade vid styrelsemöten fr.o.m. senare delen av 2009
har sin enkla förklaring i en ny rutin för rapporteringen till styrelsen i Banken. Med
början per den 30 september 2009 hanterades således rapporteringen även genom
särskilt sammanhållna skriftliga rapporter till Bankens styrelse över genomfört avstäm-
nings- och kontrollarbete.
4.14.9.4 Risks arbete år 2007
4.14.9.4.1 Allmänt
Fokus på genomgångarna i det följande ligger på de tre årsskiftena eftersom det är just
de tidpunkterna som ligger till grund för kärandens talan mot KPMG.
Genomgången i detta avsnitt utgår från dokumentation från KPMG:s granskning av

Risks arbete inför årsskiftet 2007/2008: Uppföljning av utvecklingen inom oberoende
risk kontroll av Tradings verksamhet samt uppföljning MiFID och Basel 2, från
december 2007, som är upprättad av bl.a. Leif Waller. Dokumentet utgör en upp-
följning av frågan om oberoende riskkontroll av Trading som hade behandlats vid ett
möte den 30 november 2007. I dokumentet anges att Risk presenterade förändringar av
rutiner i syfte att öka oberoendet i sina kontroller av Trading, bl.a. följande:
”1. Rimlighetskontroll av den teoretiska volatiliteten 1ggn/mån
2. Konsistenskontroll av den teoretiska volatiliteten ca 1 ggn/vecka
[..]
9. Tradingen skickar löpande mail om de volatilitetsförändringar som görs av
handlarna.”
Mötet den 30 november hade följts upp av ytterligare ett möte den 12 december 2007
och en fördjupad genomgång vid vilken, på sätt framgår av dokumentet, KPMG hade
valt att titta närmare på hur Risk gick tillväga vid en ”rimlighetskontroll (teor vol)”
respektive en ”konsistenskontroll (teor vol)” samt bl.a. ”[t]itta på några exempel på
mailgång från trading avseende volatilitetsförändringar”. Även Agneta Norgrens
kommentarer från mötet den 12 december noterades, bl.a. följande:
Sid 1386
”• Som tidigare ansvarar Chef Trading för värdering. Vidare så ansvarar Risk
för att kontinuerligt utföra konsistenskontroll av volatiliteter (4 ggr/mån)
Införandet av rimlighetskontroll ett resultat av Carnegie-affären
• Titta på illikvida bolag och jämföra om val av teor vol är rimlig.
• Rimlighetskontrollen sker oannonserat mot Chef Trading från Risk.
• Rimlighetskontrollen redovisas för VD och tas upp till diskussion.
• Rutinen har varit på plats sedan maj månad 2007.”
KPMG noterade i dokumentet att konsistenskontrollen genomfördes minst fyra gånger

per månad, att ”Tradingportföljen tankas över till Excelformat enligt rutinbeskrivning-
en Volatilitetsavstämning” samt att:
”Risk kontrollerar huruvida konsistens i val och användandet av volatilitet
stämmer enligt instruktion så att:
• Rak volatilitet råder, dvs att derivat med samma underliggande och samma
slutmånad har samma volatilitet
• Linjär volatilitet råder, dvs att volatiliteten är linjär över tiden för derivat i
samma underliggande”
Det framgick att Risk skulle, om avvikelser noterades, underrätta chefen för Trading
med kopia till chefen för Risk per mail.
Såvitt avsåg Rimlighetskontroll av teoretisk volatilitet noterades i KPMG:s rapport att

det genomfördes en gång per månad. Det noterades vidare:
”Tradingportföljen tankas över till Excelformat enligt rutinbeskrivningen
Volatilitetsavstämning
Risk kontrollerar huruvida val och användande av teoretisk volatilitet är
rimlig utifrån jämförelse med;
• Implicit volatilitet (volatilitet i pågående handel)
• Historisk volatilitet
Kontroll görs av de positioner som har vega (priskänslighet vid 1%
förändring i vol) som över- eller understiger +/- 100 Tkr
Vid avvikelser görs kommentarer i ett visst fält. Dessa får handlarna sedan
själva svara på och redogöra för
Sid 1387
▪ Rimlighetskontrollen kan på sätt och vis sägas kvalitetssäkra den ’teoretiska

edgen’
▪ Rimlighetskontrollen tankas ned (sparas) och rapporteras till:
VD
Chef Trading
▪ Rimlighetskontrollen följs upp med möte med trading. Mötet dokumenteras
och sparas.”
KPMG noterade vidare, rörande Rapport Förändring av volatilitet i position: ”Syftet

med rapporten är att få en registrering av varje enskild förändring av volatilitet som
handlarna gör under dagen så att uppföljning och kontroll kan ske för att utesluta
något onormalt.”
Dokumentet avslutas med en Samlad bedömning utveckling inom oberoende risk

kontroll av Tradings verksamhet där det bl.a. noteras följande:
”▪ Vid våra möten med Risk har all dokumentation tagits fram och beskrivning
av rutiner gjorts av Risk själva. Vår insats har bestått i att ställa kontrollfrågor
och skapa oss en uppfattning om rutinens betydelse för att uppnå förbättrad
oberoende kontroll av Tradings verksamhet
▪ Risk har vidtagit en rad åtgärder i syfte att öka oberoendet i kontrollen av
Tradings verksamhet. Det största intresset ligger, och ska så göra, i att följa
upp Tradings parametersättning – framförallt val och konsistens kring val av
volatilitet.”
4.14.9.4.2 Tradingavstämning vid årsskiftet 2007/2008

Tradingavstämningar gjordes månatligen. Det var fråga om ett kontrollarbete som
dokumenterades i form av en excelfil. Inför årsskiftet 2007/2008 gjordes en trading-
avstämning den 28 december 2007.
Filen innehöll ett antal flikar som avsåg bl.a. Prisavvikelser – där det hade införts
noterade prisavvikelser mellan uppgifterna i ORC och annan information från externa
källor – samt Inga priser, dvs. information om de instrument där det överhuvudtaget
inte fanns ställda priser, eller där det inte förekommit någon handel alls. Det var fråga
Sid 1388
om ett analytiskt, strukturerat och omsorgsfullt arbete som syftade till att verifiera att
det inte fanns några felaktigheter i det underlag som Risk hade för sin bedömning av
Genomgången utmynnade även i interna PM, upprättade av Risk, som gjordes månat-
ligen, benämnda Marknadsvärdering Trading. Av PM den 17 januari 2008 som avsåg
Trading per den 28 december 2007 noterades under rubriken Pris i marknaden saknas
att det saknades pris i marknaden för 251 instrument. Detta avsåg en aktivitetskontroll
och som framgått var det vid den tiden förhållandevis enkelt att konstatera att det inte
hade förekommit någon handel. Under rubriken Fel teoretiska modeller framgick att
inga avvikelser hade noterats och under rubriken Resultatpåverkan: ”Ingen resultat-
påverkan”.
Sammantaget gäller att Risk på sätt som nu beskrivits genomfört en kontroll av att
uppgifterna i underlaget var korrekta samt även en aktivitetskontroll.
4.14.9.4.3 Volatilitetsavstämning vid årsskiftet 2007/2008

Även volatilitetsavstämningarna gjordes som framgått månatligen, i vart fall med
början i maj 2007. I avstämningen, som görs avseende ett underlag i en excelfil, kan
konstateras bl.a. att det saknades prisuppgifter i stor utsträckning.
I kolumnen Imp Vol har Risk noterat uppgifter om volatilitet som baserades på mark-
nadsdata som stoppats in i Black & Scholes. Det är viktigt att notera att Risk i kolumn-
en H Kommentar angett sin uppfattning: I flertalet fall noterades ”Ej handel”. Det finns
således inga priser, dvs. ingen aktivitet. Detta förhindrade dock inte att uppgifter om
implicit volatilitet noterades eftersom det räckte med att det fanns ställda priser som
importerats till ORC. I vissa fall anges ingen implicit volatilitet alls – dvs. den notera-
des till ”0” – och då fanns inte ens ställda priser att utgå från. Genomgående har Risk
kunnat konstatera att det inte förekommit någon handel alls eller att den varit låg, dvs.
att det inte varit fråga om någon aktiv marknad.
Sid 1389
4.14.9.4.4 Särskilda kommentarer från Risk

Några instrument har rödmarkerats. Det är ett sätt för Risk, som en del i deras metodik,
att särskilt observera när det inte förelegat någon handel eller där det inte finns några
ställda priser. Det handlar inte om felvärderingar. Risks rödmarkeringar markerar att
det inte finns några marknadsdata; antingen finns ingen handel eller, om det finns
ställda priser, att det inte finns någon aktivitet bakom de ställda priserna. Och det är
just dessa som man ska titta särskilt på eftersom IAS 39 anger att man ska tillämpa en
värderingsteknik i dessa fall. Det handlar alltså om markeringar att inga marknadsdata
fanns alternativt att tillgängliga marknadsdata inte var tillförlitliga.
Mikael König tillställdes som framgått i egenskap av VD löpande volatilitetsavstäm-

ningar. I ett mail den 21 december 2007 från Nina Hernberg till Mikael König, där han
fick volatilitetsavstämningen per den 28 december 2007, skrev hon bl.a.: ”I morse
träffade vi Johan Tyrén och gick igenom volatiliteterna i tradingportföljen. Trading
anser att samtliga volatilitetsnivåer ligger rätt trots att vi rödmarkerat en hel del.”
Skälet varför det var rätt är Tradings motivering som Nina Hernberg hänvisar till, dvs.
att de ”värderar ffa de längre positionerna enligt historisk volatilitet på under-
liggande.” Detta hade Risk kontrollerat och godtagit.
Risk gjorde på sedvanligt sätt också en tradingavstämning, dvs. man kontrollerade att
uppgifterna i ORC var riktiga (se ovan). I ett senare mail från Nina Hernberg till
Mikael König, den 18 januari 2008, tillställdes Mikael König även tradingavstäm-
ningen. I mailet skrev Nina Hernberg: ”Avstämningen av tradingportföljen per 2007-
12-28 är klar. Avstämningen resulterade inte i några resultatkorrigeringar. Bifogat
skickar jag er avstämningen samt därtillhörande PM.”
4.14.9.5.1 Allmänt
Risks arbetsmoment och kontroller för 2008 återspeglar arbetet året dessförinnan. Av
dokumentation som KPMG erhöll från Banken inför revisionen år 2008 framgår att
Risk varje vecka gjorde volatilitetskontroller av Tradingportföljen, dvs. kontroller att
Sid 1390
man tillämpade rak och linjär volatilitet, samt månatliga trading- och volatilitets-
avstämningar.

Tradingavstämningen per den 30 december 2008 var utformad på samma sätt som
föregående årsslut.
Av Risks PM Marknadsvärdering – Trading per den 30 december 2008 framgår att en

aktivitetskontroll gjordes samt att den visade att det saknades priser på 118 instrument.
Inga avvikelser noterades avseende Teoretiska modeller och inte heller någon resultat-
påverkan.
4.14.9.5.3 Volatilitetsavstämning vid årsskiftet 2008/2009

Risk gjorde på sedvanligt sätt sin kontroll av volatiliteter per den 30 december 2008.
I volatilitetsavstämningen noterade Nina Hernberg: ”Inga avvikelser noterade från
principerna om rak och linjär volatilitet”.
I anslutning till volatilitetsavstämningarna lämnade Risk, här genom Per Börgesson,

även särskild rapport Volatilitetsavstämning av tradingportföljen 2008-12-23. Där
noterades bl.a. följande:
”För många instrument med längre löptid kan det finnas en köp- och sälj
volatilitet men ingen handel.
Volatilitetsavstämningen skickades till Fredrik Crafoord, Tamer Torun,
Johan Tyrén och Agneta Norgren 2008-12-22 och kommenterades av Johan
Tyrén vid ett möte 2008-12-23 kl. 14.10
Derivat med avvikelser;
Risk noterade större avvikelser mellan teoretisk och implicit volatilitet för
följande derivat; l. NOA3 2. OMXS30”
Under rubriken Tradings kommentarer noterades vidare: ”Johan förklarade tradingens

syn på volatiliteterna som nu börjat gå ner kraftigt. Johan var nöjd med deras
Sid 1391
volatilitets nivåer. [..] Volatilitets grafer för Nokia och OMX så ser man tydligt hur
volatiliteten gått ner den senaste tiden.”
Den nedgång i volatiliteter som Johan Tyrén hänvisade till var en följd av den
turbulens som förekommit tidigare, under senare delen av år 2008. Därutöver har Risk
sålunda tagit fram och gått igenom volatilitetsgrafer för Nokia och OMX och
konstaterat att de volatiliteter som Trading åsatt instrumenten vid värderingen varit
acceptabla.
4.14.9.6.1 Allmänt
År 2009 ligger tyngdpunkten i Tradingportföljen i ODAX-optioner, inte som tidigare i
OMX-optioner. Den tyska marknadsplatsen – DAX-börsen – var betydligt större än
OMX och med fler aktörer. Det fanns i princip alltid ställda priser och allmänt sett mer
aktivitet i instrumenten som Banken handlade i.
Aktivitetskontrollen för år 2007 och 2008 var i jämförelse med 2009 tämligen
okomplicerad pga. av den obefintliga eller mycket låga handeln i de instrument som
Banken hade positioner i. För år 2009 ställdes större krav på aktivitetskontrollen från
Risk. Det innebar också att det fanns ett behov av att operationalisera definitionen
av aktiv marknad, på sätt som avses enligt IAS 39.
Det gjordes också ett påpekande om detta från KPMG:s sida med innebörden att
Banken skulle operationalisera sin definition av aktiv marknad. Banken införde också
en definition för sina instrument som tillämpades första gången vid årsskiftet
2009/2010.

Avstämningar för marknadsvärdering av Tradingportföljen gjordes varje månad under
2009. Tradingavstämningen per den 30 december 2009 var utformad på samma sätt
som föregående årsslut. Risk utförde kontroller på samma sätt som tidigare. Risk
Sid 1392
verifierade att uppgifter som importerats till ORC var korrekta genom kontroll mot
externa källor. Det gjordes såvitt avser ODAX-optioner mot statistik som beställdes
från Eurex. För OMX-optioner användes statistik från Nasdaq OMX. Om det fanns
prisavvikelser så noterades och utreddes det. Om det inte fanns några priser alls
noterades även det.
Risk bekräftade på samma sätt som tidigare i en skriftlig rapport att värderingen var
fullgod. Av Risks PM Marknadsvärdering – Trading per den 30 december 2009
framgår att en aktivitetskontroll gjordes samt att den visade att det saknades priser på
98 instrument. För första gången noterades, under rubriken Fel i teoretiska modeller,
ett fel: ”ODAX Jan 22 Mars 25 Juni 20. Mars följer inte principen om linjär vol. över
tiden.”
4.14.9.6.3 Aktivitetskontroll 2009

Risk kontrollerade åter aktiviteten på marknaden. När det gäller kriteriet aktiv marknad
enligt IAS 39 krävs som framgått att det var fråga om faktiska transaktioner av viss
omfattning och regelbundenhet.
För aktivt handlade optioner jämfördes det värde som värderingstekniken gav med
prisnoteringarna. Alla instrument behandlades på samma sätt, dvs. med värderings-
tekniken. Det var så Banken hade utformat sitt system. Det undersöktes om det fanns
instrument som var handlades på en aktiv marknad. I de fallen skulle enligt vad som
gällde enligt IAS 39 prisnoteringar användas. Om så var fallet kontrollerades de
positionerna. Om det fanns pris i marknaden kontrollerades avvikelsen i förhållande
till det teoretiska värdet. Man bedömde hur stor avvikelsen var och om den föranledde
en justering. Det var så Risk arbetade.
Förändringarna i Tradingportföljen innebar som framgått att Banken behövde

operationalisera en definition av aktiv marknad. Banken började tillämpa detta år 2009.
Årsredovisningen för 2009 innehöll också en sådan definition, se 1.8.8: ”HQ anser att
aktiv marknad föreligger om mer än 50 procent av HQ Banks position omsätts per
Sid 1393
dag, minst tre sådana dagar inträffar under en vecka och minst tre sådana veckor
inträffat under den senaste 3-månadersperioden.”
Risks avstämning avseende tradingaktiviteten för bl.a. ODAX-optioner, är dokument-

erad i Excelfilen "Volymstatistik Eurex 091001-091230 avseende positioner 091230".
Risks avstämning avseende tradingaktiviteten för bl.a. OMX-optioner, är dokument-
erad i Excelfilen "Volymstatistik OMX 091001-091230 avseende positioner 091230".
Som underlag för avstämningen använde Risk en portföljdatarapport från ORC efter
stängning den sista tradingdagen 2009 Fil "tradingextra 091230,18,52” tillsammans
med tradingstatistik beställd från Eurex för ODAX-optioner och från Nasdaq OMX för
OMX-optioner.
Det Risk gjorde var att sortera alla positioner från ORC och lägga in uppgifter om
faktisk aktivitet för den period som motsvarade Bankens definition, dvs. oktober-
december 2009 baserad på tradingstatistik. Av detta underlag framgick hur mycket
handel som hade förekommit, dag för dag, vecka för vecka, för varje option som
Banken innehade.
Därefter sorterade Risk aktiviteten i tre kategorier beroende på aktiviteten i handeln,

position för position: Mindre än 10 procent/ mellan 10-50 procent och mer än 50
procent av den egna positionen.
Risk har markerat dagar med handelsaktivitet motsvarande mer än 50 procent av den
egna positionen och tittat hur många sådana dagar det fanns för respektive vecka samt
hur många sådana veckor det fanns under perioden oktober-december 2009.
Av de filer som Risk tog fram kunde det därefter enkelt utläsas om instrumentet var
aktivt handlat eller inte. Det var ett strukturerat, analytiskt och gediget arbete som Risk
hade utfört. Banken utgick vid årets slut från en bestämning av aktivitet enligt denna
operationaliserade definition.
Sid 1394
Risk tog vidare fram tabeller med optioner som hade identifierats som handlade på en
aktiv marknad baserat på Bankens definition. För de aktivt handlade optionerna
beräknade Risk effekten på det totala värdet vid en jämförelse mellan en värdering till
de priser som observerades på marknaden och Bankens teoretiska värde. Den totala
effekten på värdet var begränsat (jämför KPMG:s avsnitt 8). Skillnaden uppgick som
framgått endast till 4 319 kr respektive 1 039 665 kr.
Risk analyserade även effekten på värdet om den nivå av aktivitet som krävdes för att
marknaden skulle anses vara aktiv, sänktes från 50 procent till 30 procent. Slutsatsen
av den avstämningen var dock att en sådan sänkning inte hade någon betydande effekt
på värdet.
När det gäller Navigants s.k. ”Top 5 positions” vid årsslutet 2009, dvs. de som särskilt
påstås vara felvärderade, omfattades även de av Risks granskningsarbete. Det gäller
ODAX-optioner C6200 med förfall i mars 2010 samt R4850, R4800, F5600 och F6200
med förfall i juni 2010. Handeln i dessa instrument uppvisar mycket lite aktivitetet och
inte för någon av dem uppfyller handeln kraven enligt Bankens definition på aktiv
marknad.
Sammanfattningsvis gäller att Risks aktivitetsavstämning vid årsslutet 2009 innebar att
Risk granskade aktiviteten för alla optioner i Tradingportföljen, att Risk identifierade
de optioner som uppfyllde de marknadsaktivitetskriterier som hade ställts upp av
Banken, att Risk – såvitt avsåg de aktivt handlade optionerna – jämförde Bankens
teoretiska värde med prisnoteringar för de specifika optionerna samt att Risk bedömde
den totala värdedifferensen för alla aktivt handlade optioner och att denna inte var
väsentlig.
4.14.9.6.4 Volatilitetsavstämning
Även för år 2009 gjordes volatilitetsavstämningar varje månad i samband med
månadsbokslut. Risk gjorde på sedvanligt sätt sin kontroll av volatiliteter per den 30
Sid 1395
december 2009. Avstämningen bestod av dels en skriftlig rapport, dels ett underlag (en
excelfil). Risk rapporterade till Mikael König i dennes egenskap av VD i Banken.
Utförda avstämningar stöds av uppgifter som framgår av Excel-filen Volatilitets-

genomgång 091230, som innehåller 10 flikar som omfattar Risks dokumentation av
den utförda granskningen. Underlaget för bedömningen återfinns under fliken
tradingextra 091230,18,52 som avsåg den nedtankade portföljdatarapporten.
Risk markerade med grå färg de optioner som handlas till priser nära lösen. Risks
avstämning beträffande volatilitet kan delas in i två delar. Den första avser aktivt
handlade optioner och den andra icke aktivt handlade optioner. Till exempel noterades
för Bankens position ODAX-optioner med lösen i januari 2010 att ODAX 5900,
M5900, A5950 och A6000 (rad 287-290) – instrument med lösenpris nära index – var
aktivt handlade. Det konstaterades att den implicita volatiliteten för dessa optioner låg
nära den teoretiska.
Ett exempel på en icke aktivt handlad option är ODAX med lösen i juni 2010. Även
här har en option gråmarkerats (rad 322). Det är ett instrument som handlats nära
lösen. Oaktat att Banken inte hade något innehav avseende just den optionen konsta-
terades att implicit volatilitet låg på 23,29. Men den var alltså inte aktivt handlad. Här
har Risk särskilt noterat, för att koppla till den volatilitet som är angiven i värderings-
tekniken – dvs. ”Act.Vol” som är 20 – att den historiska volatiliteten är ca 20 procent.
Det är det man ska jämföra med när man har en icke aktivt handlad option.
Risk kontrollerade den historiska volatiliteten

För att komma fram till att historisk volatilitet var 20 procent har Risk tittat i under-
laget: I avstämningen finns under fliken "DAX 5 år" inkluderat ett diagram med två
grafer som utvisar den historiska utvecklingen av dels DAX-indexet (överst), dels
volatiliteten i indexet (underst). Uppgifterna är hämtade från The Online Trader PRO
och kommer från Bloomberg, som tillhandahöll uppgifterna till aktörerna på
marknaden.
Sid 1396
Grafen som visar den historiska volatiliteten för DAX-indexet är konstruerad så att den
visar volatiliteten rullande under 60-dagarsperioder under de senaste 5 åren. För de
sista 60 dagarna år 2009 kunde Risk notera att volatiliteten var ca 20,85 procent, vilket
också markerats med blått längst till höger i grafen. Den observerade volatiliteten för
DAX-indexet baserat på rullande 60-dagarsuppgifter under de senaste 5 åren, där varje
punkt i diagrammet tar med sig 59 tidigare dagar och flyttar sig framåt, visade att den
uppgick till 20,85 procent och Banken använde volatilitet 20 procent per den 31
december 2009. Detta bedömdes av Risk vara rimligt.
I anslutning till volatilitetsavstämningarna lämnade Risk, här genom Nina Hernberg,

även särskild rapport Volatilitetsavstämning / tradingportföljen 2009-12-29. Där
noterades bl.a. följande:
”Volatilitetsavstämningen skickades till Tamer Torun och Fredrik Crafoord
med cc Agneta Norgren och 2009-12-30. Volatiliteterna kommenterades av
Tamer och Fredrik i ett telefonmöte senare samma dag. Från Risk deltog
Agneta, Per och Nina.”
Under rubriken Derivat med avvikelser noterades: ”Historisk volatilitet under de
senaste 5 åren uppgår till ca 20 % för både OMXS30 och ODAX”.
Under rubriken Tradings och risks kommentarer noterades avslutningsvis: ”En ny av-
stämning har gjorts per 2009-12-30 med sikte på kontroll av de större positionerna.
Utfallet redovisas i en separat rapport.”
Varje kvartal sammanfattade Risk sina genomförda avstämningsförfaranden och slut-

satser avseende volatilitetsavstämningen, tradingavstämningen och aktivt handlade
positioner i en sammanhållen rapport till Bankens styrelse. Den ordningen infördes
under år 2009 med en första rapport den 30 september 2009. En andra rapport avlämn-
ades den 30 december 2009 som avsåg det sista kvartalet 2009, inför årsbokslutet.
Av Risks sammanhållna rapport den 30 december 2009 framgick bl.a. följande.

Sid 1397
”Risks kontroll av tradings värdering per 2009-12-30

Risk har per 2009-12-30 gjort en kontroll av tradings aktie- och terminspriser i
ORC genom att tanka externa priser. Priskontrollen har inte lett till några
värdeförändringar. Risk har även kontrollerat val av teoretisk modell och
räntor i ORC. Risk har därutöver gjort en genomgång av teoretisk volatilitet i
ORC per 2009- 12-30 och jämfört den med marknadens implicita. En genom-
gång gjordes även per 2009-12-29 och 2009-12-21.
De uppgifter som redovisas nedan grundar sig på den genomgång av vald
teoretisk volatilitet versus implicit volatilitet och vega i den tankning som gjorts
per balansdagen, och skall läsas mot bakgrund av denna.
Tankningen har presenterats för FC och TT som bekräftat att de värderings-
nivåer som tankats är i överensstämmelse med deras uppfattning och vill inte
göra några ytterligare ändringar.
Risk har i sina kontroller konstaterat att trading i huvudsak följer tidigare
principer (teoretisk värdering) om rak och linjär volatilitet, enligt trading-
instruktionen samt följer IAS 39 i de fall det är tillämpligt.
[..]
Värderingsprinciper
Enligt IAS 39 skall HQ värdera till verkligt värde och med verkligt värde skall
förstås marknadspris, d v s pris i en aktiv marknad. När en representativ pris-
bild saknas, d v s marknaden är inaktiv, kan HQ använda teoretisk värdering.
[..]
Förfall 2010
OMX: januari, februari, mars (delvis ’aktiv’')
DAX: januari (’aktiv’)
Teoretisk volatilitet ligger i stort i linje med implicit volatilitet i marknaden.
OMX januari värderas till 22%, februari till 21% och mars till 20%. DAX
januari värderas till 22%.
OMX: april, juli (’inaktiv’)
Likviditeten i OMX april och juli är begränsad och handlas på en inaktiv
marknad enligt ovan uppställda kriterier. OMX april värderas teoretiskt till
18% och juli till 17%. Implicit volatilitet är vid tankningstillfället ca 24% för
april (endast en position). Implicit volatilitet saknas för juli. Risk kan verifiera
att historisk volatilitet mätt över de senaste 3-5 åren ligger kring 20% och att
kurvan är nedåtgående.
DAX: mars, juni, december (’inaktiv’)
Likviditeten i DAX är begränsad i förhållande till tradings positioner. Endast
en position med förfall i mars handlas på en aktiv marknad enligt ovan upp-
ställda kriterier. Marknaden för juni och december är inaktiv. DAX mars
värderas teoretiskt till 25% och juni och december till 20%. Implicit volatilitet
är vid tankningstillfället ca 22-23% för mars, ca 23% för juni och ca 24,5% för
december. Återstående löptid för DAX juni och december 2010 är relativt lång.
Risk kan verifiera att historisk volatilitet mätt över de senaste 3-5 åren ligger
kring 20%.
Sid 1398
Den teoretiska volatiliteten följer vid tankningstillfället inte principen om linjär

volatilitet över tiden, då mars värderas till en högre volatilitet än januari och
juni. Vid tankning av portföljen per 2009-12-21 (5 handelsdagar före balans-
dagen), vilken gicks igenom med FC och SD den 22 december var den implicita
volatiliteten för DAX mars (ATM) 25%. Trading sänker därefter den teoretiska
volatiliteten till 25% från tidigare 27,5%.
Efter analys av marknadsstatistik för det fjärde kvartalet har trading efter för-
slag från Risk även sänkt DAX januari från 27,5% till 22% eftersom januari
2010 uppvisar aktiv handel. Sänkningen av DAX januari får till följd att
värderingen inte är linjär över tiden (jan - dec).
Förfall 2011
OMX: januari (’inaktiv’)
Representativ prisbild saknas i marknaden d v s marknaden är inaktiv enligt
ovan uppställda kriterier. Januari 2011 värderas teoretiskt till 17%. Implicit
volatilitet är vid tankningstillfället ca 25-26% kring at-the-money och saknas
för flera optioner. Återstående löptid är relativt lång. Risk kan verifiera att
historisk volatilitet ligger kring 20% (mätt över de 3-5 senaste åren) och att
kurvan är nedåtgående.
SAMMANFATTNING
Trading följer IAS39 för aktivt handlade och kortdaterade optioner, d v s följer
i princip marknadens värdering.
Trading värderar de optioner som inte är föremål för aktiv handel teoretiskt
(representativ prisbild saknas).
Portföljen är komplex och tradings positioner med förfall under 2010 är
stora. Den återstående löptiden till förfall i en stor del av positionerna är
relativt lång, prisbilden bedöms inte representativ och omsättningen begränsad.
Av genomgången ovan framgår också att volatiliteten i marknaden förändrats
under årets sista dagar.
Av den tankning av portföljen som görs vid balansdagens slut framgår
skillnad mellan teoretisk och implicit volatilitet, vilket redogörs för i texten
ovan. Risk kan mot vad som redovisats ovan och med antagande om going
concern lämna följande synpunkter rörande värderingen (teoretisk volatilitet
inom parantes):
OMX
Januari (22% ), februari (21 % ) och mars (20%) är i linje med implicit
volatilitet. Marknaden är delvis aktiv. Risk avstyrker inte tradings värdering.
April (18%), juli (17%) och januari 2011 (17%) saknar representativ prisbild i
marknaden, d v s marknaden är inaktiv. Risk avstyrker inte tradings värdering
då riktningen på historisk volatilitet är nedåtgående.
DAX
Januari (22%) är i linje med implicit volatilitet. Marknaden är aktiv. Risk
avstyrker inte tradings värdering.
Mars (25%) värderas teoretiskt ca 2-3 procentenheter högre än implicit volatil-
itet vid tankningstillfället. Marknaden är till stora delar inaktiv. Positionerna är
Sid 1399
stora och vega uppgår till ca 38 MSEK. Spridningen i implicit volatilitet mellan
lösenpriserna i mars är relativt stor (19-40%) och den implicita volatiliteten för
at-the-money optionen ändras under de fem sista handelsdagarna från 25% till
ca 23%. Risk avstyrker inte tradings värdering.
Juni (20%) värderas teoretiskt ca 3 procentenheter lägre än implicit volatilitet
vid tankningstillfället. Marknaden är inaktiv. Positionerna är stora och vega
uppgår till ca -40 MSEK. Risk avstyrker inte tradings värdering.
December (20%) värderas teoretiskt ca 4,5 procentenheter lägre än implicit
volatilitet vid tankningstillfället. Marknaden är inaktiv. Risk avstyrker inte
tradings värdering.”
Risk avstyrkte inte värderingen vid årets slut 2009 och avstyrkte inte heller de volatil-
itetsantaganden som värderingarna och resultatföringarna byggde på. Det förhållandet
att positionen med ODAX-optioner med lösen i mars 2010 värderas med en högre
volatilitet, 25 procent, än andra innehav av ODAX-optioner som värderades till en
historisk volatilitet om 20 procent är, i enlighet med vad Risk framhöll i rapporten, att
marknaden delvis var aktiv. För att beakta detta sattes volatiliteten i värderingsteknik-
en för mars-positionen på en nivå som återspeglade aktiviteten på marknaden. Till
skillnad från mars-förfallen var dock marknaden för ODAX-optioner med förfall i juni
och december helt inaktiv och där användes sålunda historisk volatilitet. Det fick i och
för sig den effekten att volatiliteten just i den här situationen inte blev linjär, men det är
inget problem eftersom det gick att försvara.
4.14.9.7 Juha-Pekka Kallunkis bedömning av Risks arbete

Juha-Pekka Kallunki har i sitt utlåtande den 13 januari 2016 (Kallunki II) lämnat
följande kommentarer och slutsatser om Risks avstämningsrutiner:
”Risks utvärdering av den volatilitet som användes av HQ Banks tradingavdelning i
värderingen består av bedömningar. De här bedömningarna är baserade på observer-
bara marknadsuppgifter. Det står inte i IAS 39 att den volatilitetsparameter som an-
vändes exakt ska motsvara några specifika tillgängliga marknadsuppgifter. Resone-
manget när det gäller volatilitet i utvärderingsprocessen stämmer överens med IAS 39
och anses inte vara företagsspecifik information enligt IAS 39 48A. Värderingen
stämde alltså överens med IAS 39 och var enbart baserad på observerbara marknads-
uppgifter.”
Sid 1400
4.14.9.8 Sammanfattning och slutsatser

Risks arbete är dokumenterat. Risk har kontrollerat och verifierat att Trading har
tillämpat Bankens värderingsteknik. Risk har kontrollerat de marknadsdata som
Trading använde mot externa källor. Risk har kontrollerat och bedömt aktiviteten på
marknaden för handeln med de optioner som fanns i Tradingportföljen. Risk har
kontrollerat, bedömt och godkänt Tradings volatilitetsantaganden och Tradings
värdering såvitt avser optionerna i Tradingportföljen.
4.14.10 KPMG:s avsnitt 10: Årsredovisningar
4.14.10.1 Inledning
Årsredovisningarna för HQ AB åren 2007, 2008 och 2009 innehöll inte någon
bristfällig information. Detsamma gäller årsredovisningarna för Banken dessa år.
Det har inte funnits någon väsentlig information i organisationen som har dolts för
aktieägarna i HQ AB genom att den utelämnats i den externa finansiella rapporte-
ringen.
4.14.10.2 Relevant innehåll i årsredovisningarna

Årsredovisningarna innehåller i huvudsak två saker som är av relevans för målet. Det
handlar om uppgifter med redogörelse för vilka värderings- och redovisningsprinciper
som tillämpades för Tradingportföljen. Det handlar också om uppgifter med redo-
görelse för bedömningar, osäkerheter och signifikanta risker förknippade med
Tradingportföljen.
I det följande redovisas HQ AB:s årsredovisning för 2009 som ett exempel. Års-
redovisningarna för de aktuella åren i HQ AB och i Banken är i huvudsak likalydande.
4.14.10.3 HQ AB – Årsredovisning 2009

Årsredovisningen, not 1, avser Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper.
I de inledande delarna, under rubriken Koncernredovisning, anges bl.a. följande:

Sid 1401
”Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företags-
ledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som på-
verkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen
av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från
dessa uppskattningar och bedömningar.
[..]
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som
har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattn-
ingar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella
rapporter beskrivs nedan.
Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
[..] Bestämning av verkligt värde för finansiella instrument omfattar kritiska
bedömningar vid:
+ Fastställande av anpassning till verkligt värde för att beakta relevanta risk-
faktorer.
+ Bedömning av vilka marknadsparametrar som är observerbara.
på en aktiv marknad.
[..]
Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar
De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som
innebär en signifikant risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma
att behöva justeras i väsentlig grad under det kommande räkenskapsåret.
+ När ett finansiellt instrument inte är noterat på en aktiv marknad använder
HQ en värderingsteknik för att uppskatta verkligt värde. I vissa fall är para-
metrar i dessa värderingsmodeller baserade på olika antaganden (främst
volatilititetsantaganden) vilket medför en förhöjd osäkerhet i det redovisade
värdet på dessa instrument (se vidare avsnitt om ’Bestämning av verkligt värde
för finansiella instrument som löpande redovisas till verkligt värde’ i not 27
samt avsnitt om ’Marknadsrisk’ i not 28).”
Vidare behandlas i not 1 bl.a. Finansiella instrument. Under rubriken Klassificering

och värdering anges: ”Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i
enlighet med reglerna i IAS 39.” I denna del framgår avseende Finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultatet bl.a. att tillgångar i den kategorin ”värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet i Netto-
resultat av finansiella transaktioner (se not 8).” Såvitt avser finansiella ”skulder”
Sid 1402
värderade till verkligt värde via resultatet anges bl.a. att skulder i den kategorin
”värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet.”
värderas och redovisas till verkligt värde noterades följande:
Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade prisnotering-
ar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid värdering-
en av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Ett finansiellt instrument
betraktas som att det noteras på en aktiv marknad om noterade priser med
lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller
tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet före-
kommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. HQ anser att aktiv
marknad föreligger om mer än 50 procent av HQ Banks position omsätts per
dag, minst tre sådana dagar inträffar under en vecka och minst tre sådana
veckor inträffat under den senaste 3-månadersperioden. Skälet till att aktivitets-
nivån beaktas vid värdering är ambitionen att värderingen skall motsvara en
representativ prisbild, och inte felaktigt påverkas av mindre transaktioner till
avvikande marknadspris.
[..]
Värdering av finansiella instrument som inte är handlade på en aktiv marknad
värderingsteknik, vilket inkluderar priser från nyligen genomförda trans-
aktioner i liknande instrument. Värderingsteknikerna varierar från enkel analys
av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller.
[..]
marknadspriser.
Teoretisk värdering baseras på vedertagna modeller för prissättning av
optioner. För amerikanska optioner används binomialmodellen för säljoptioner
och Geske för köpoptioner. För europeiska optioner används Black & Scholes.
Den teoretiska värderingen av optioner baseras på ett ’mean reverting’-antaga-
nde, vilket betyder att man utgår ifrån att optioners volatilitet på lång sikt
kommer att söka sig tillbaka mot ett historiskt snitt. I den teoretiska värderingen
tillämpas rak volatilitet, dvs optioner med samma underliggande instrument och
Sid 1403
löptid anses ha samma volatilitet, oavsett lösenpris. Värderingen av optioner

där det finns en aktiv marknad baseras på implicit volatilitet. I de fall då det
inte finns en aktiv och tillräckligt likvid handel i optionerna utgår värderingen
från historisk volatilitet.
[..]
Det eventuella resultat som kan komma att uppstå vid värdering enligt teore-
tiska modeller när ett finansiellt instrument redovisas i rapporten över finans-
iell ställning för första gången, så kallat ’dag-1 resultat’, redovisas direkt i
resultatet.”
Det framgår således att Banken öppet och transparent redovisade hur Tradingportföljen
redovisades och hur det påverkade resultatet. Beskrivningen är uppbyggd efter regel-
verket enligt IFRS/IAS 39.
4.14.10.4 Revisorsnämndens bedömning – utformning av årsredovisningar och

revision
Revisorsnämnden prövade och meddelade beslut dels för åren 2008 och 2009, dels för
år 2007. I sistnämnda beslut av den 14 februari 2014 noterade nämnden bl.a. följande:
”5 Johan Dyrefors granskning av 2007 års årsredovisningar
5.1 Johan Dyrefors dokumentation och yttranden
[..]
Johan Dyrefors har i yttrande till RN ytterligare utvecklat sina bedömningar av
årsredovisningens överensstämmelse med tillämpliga regelverk. Han har därvid
framhållit att han och hans revisionsteam vid den avslutande granskningen av
årsredovisningarna för räkenskapsåret 2007 var medvetna om att det fortfar-
ande fanns önskvärda förbättringar att göra. Han bedömde dock att årsredo-
visningarna i allt väsentligt uppfyllde kraven på tilläggsupplysningar enligt
IFRS och att de kvarstående bristerna således inte var så allvarliga att de borde
föranleda honom att anmärka på dem i revisionsberättelserna.
5.2 RN:s bedömning
Frågan om hur detaljerade tilläggsupplysningar som ska lämnas i en års-
redovisning måste avgöras från fall till fall efter en väsentlighetsbedömning.
Utredningen i ärendet har visat att revisionsteamet lade ned ett adekvat arbete
på att granska årsredovisningarna och särskilt tillämpningen av nya redovis-
ningsregler och krav på upplysningar. Revisionsteamet konstaterade att de
aktuella årsredovisningarna trots de åtgärder som HQ AB och HQ Bank vidtog
Sid 1404
inte helt uppfyllde kraven enligt IFRS-regelverket. De synpunkter som revisions-

teamet hade rörande årsredovisningarnas utformning rapporterades till HQ AB
och HQ Bank och kom i delar att åtgärdas. Johan Dyrefors ansåg inte att de
kvarstående avvikelserna var så omfattande och väsentliga att de skulle föran-
leda honom att anmärka i revisionsberättelserna. RN:s utredning visar inte
annat än att han hade grund för denna bedömning. RN riktar därför ingen kritik
mot honom i detta avseende.”
I sitt beslut den 18 oktober 2011 noterade Revisorsnämnden särskilt att frågan om ut-
formning av årsredovisningarna utgjorde ett sådant granskningsområde där det hade
krävts särskilda ställningstaganden från Johan Dyrefors sida och där hans revisionsin-
satser hade ifrågasatts av FI och således var föremål för nämndens prövning. I denna
del, avsnitt 6.3 in fine, noterade Revisorsnämnden bl.a. följande bedömning:
”RN konstaterar att frågan om hur detaljerade upplysningar som i det aktuella
avseendet ska lämnas i en årsredovisning måste avgöras från fall till fall.
Utredningen i ärendet har visserligen visat att de aktuella årsredovisningarna
inte helt uppfyllde kraven enligt IFRS-regelverket och att Johan Dyrefors var
medveten om detta. Så långt RN kan bedöma på grundval av utredningen gav
årsredovisningarna emellertid en väsentligen transparent beskrivning av
definitionen av aktiv marknad, metodtillämpningen vid användande av värde-
ringsteknik samt hanteringen av dag 1-resultat. Det förhållandet att
värderingen i hög grad var baserad på bedömningar, och den osäkerhet som
detta medför för den finansiella rapporteringen, blev enligt RN:s mening också
belyst i årsredovisningarna. RN:s utredning ger därför inte vid handen att
Johan Dyrefors hade grund för att anmärka på årsredovisningarnas utformning
i sina revisionsberättelser. RN riktar därför ingen kritik mot honom i detta
avseende.”
Den del som Revisorsnämnden ansåg ”inte helt uppfyllde kraven” avsåg ett krav enligt
IFRS avseende tilläggsupplysningar som inte hade någon påverkan på resultat eller
finansiell ställning.
Sid 1405

Det har inte förelegat väsentlig informationsbrist i årsredovisningarna. De innehöll
redogörelser för vilka värderings- och redovisningsprinciper som tillämpats för
Tradingportföljen samt för bedömningar, osäkerheter och signifikanta risker för-
knippade med denna.
Revisorsnämnden har granskat och bedömt årsredovisningarna och inte framfört någon
kritik mot innehållet, mot revisionen eller mot att rena revisionsberättelser avgetts –
ingen vårdslöshet.
Käranden, dvs. HQ AB, för talan om utformningen av de egna årsredovisningarna och

utgångspunkten är att bolaget självt har ansvar för dessa. Frågan kan inte ha någon
självständig betydelse i målet.
4.14.11 KPMG:s avsnitt 11: Påståenden om fel i Bankens värderings-

teknik av Tradingportföljen
4.14.11.1 Inledning
Här behandlas kärandens påståenden om fel i värderingstekniken. Det som anges här
innebär ingen inskränkning i den övergripande redovisningen.
Käranden har i målet gjort gällande att det föreligger en felvärdering av Tradingport-
följen med vissa belopp för respektive årsslut: Med 377 mkr per den 31 december
2007 om, med 655 mkr per den 31 december 2008 och med 693 mkr per den 31
december 2009. Det rör sig sammanlagt om 1,7 mdkr. Därtill kommer tradingförlusten
om 1,2 mdkr. En utgångspunkt är att om det föreligger en felvärdering år 2007 så
påverkar det felvärderingen och därmed resultatet för efterkommande år. Detsamma
gäller år 2008 för år 2009 osv.
Den i målet påstådda felvärderingen kvantifieras genom den Navigants värdering som
påstås utgöra en korrekt värdering enligt IAS 39. Samtidigt anger käranden att de på-
stådda felen i Bankens värderingsteknik medfört en påtaglig risk för felvärdering av
Sid 1406
Tradingportföljen. Det görs alltså inte gällande att de angivna felen faktiskt har med-
fört att en felvärdering av Tradingportföljen med angivna belopp uppkommit.
Samtidigt anges att Navigants värdering inte utgör en rättelse av påstådda fel i Bankens
värderingsteknik. Den anges istället vara en värdering utförd med en annan värderings-
teknik än den som Banken använde sig av. Käranden kvantifierar således inte de på-
stådda felen i värderingstekniken. För det fall tingsrätten skulle finna t.ex. att det före-
kommit en felvärdering som uppkommit till följd av det påstådda felet rörande rak vol-
atilitet så har käranden inte kvantifierat detta. Det har inte ens kvantifierats hur påstådd
felvärdering förhåller sig till alla påstådda fel i värderingstekniken sammantaget. Det
finns ingen automatik i att en, i något avseende felaktig värderingsteknik, också leder
fram till ett värderingsfel. Inte heller finns någon automatik i att fel i värderingsteknik-
en ger det totala värderingsfel som görs gällande i målet och som käranden kommit
fram till med tillämpning av en helt annan värderingsteknik som inte har något att göra
med den som Banken använde.
Det noteras särskilt att käranden i denna del angett att värderingen kunde ske på andra
sätt, utan att kvantifiera någon lägsta nivå på utfallet av olika värderingstekniker. Det
har angetts att flera olika värderingsmetoder enligt IAS 39 kunde användas för att
värdera Tradingportföljen. Navigants metod anges vara en av dessa och en annan den
som FCG beskrivit. Det kan också finnas andra värderingstekniker som är förenliga
med IAS 39.
Den jämförelsemetod som käranden åberopar är inte tjänlig processuellt. Navigants

jämförelsevärden kan aldrig utgöra ett mått på påstådd felvärdering. För att kärandens
metod skulle kunna fungera hade det krävts att jämförelsevärdet var ett korrekt uttryck
för den högsta värdering av Tradingportföljen som kunde ske inom ramen för IAS 39.
Det är inte teoretiskt möjligt för tingsrätten att kvantifiera effekten av eventuella fel i
Bankens värderingsteknik, var för sig eller tillsammans. Därtill gäller att käranden ut-
tryckligen har avstått från att åberopa enskilda optioner eller värdering av enskilda
Sid 1407
positioner som konkreta rättsfakta: Vilka finansiella instrument som påstås vara fel-
värderade, storleken på felvärderingen för respektive finansiellt instrument och
orsaken till påstådd felvärdering åberopas uttryckligen inte som konkreta rättsfakta.
4.14.11.2 Kort genomgång av kärandens påståenden – fel i Bankens

värderingsteknik.
KPMG bemöter kärandens påstående som följer (ej uttömmande).
”Banken använde modellvärdering – trots att det fanns stängningspriser som

möjliggjorde en marknadsvärdering.”
Påståendet avser rimligen de optioner som Banken bedömde var handlade på en aktiv
marknad – det var ju endast för dessa optioner som det alltid fanns stängningspriser.
”Bankens modellvärdering härleddes inte från marknadspriser eller andra

marknadsparametrar.”
Banken grundade all sin värdering på marknadsdata från aktiva marknader.
”Banken saknade rutiner och bedömningskriterier i sina instruktioner för

värderingen som säkerställde att värderingen blev likvärdig över tid oavsett
vem som utförde den.”
Det bestrids att det förelåg några brister i rutinerna. Påståendet leder under alla
förhållanden inte i sig till någon felvärdering.
”Banken gjorde ingen självständig kontrollvärdering.”

Risk har utfört kontroller. Påståendet leder under alla förhållanden inte i sig till någon
felvärdering.
4.14.11.3 Kort bemötande samtliga påståenden (HQ-översikten 2.3.2 med

hänvisningar)
Käranden gör övergripande gällande att vissa förhållanden stod i strid med IAS 39, lag
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL),
gällande föreskrifter och marknadspraxis.
Sid 1408
Punkterna 1-12 nedan återfinns i tingsrättens HQ-översikt avsnitt 2.3.2. Därutöver har
KPMG, i de hänvisningar som görs i översikten, utläst ytterligare felpåståenden (pp.
13-14). Framställningen i det följande är kortfattad och innebär ingen inskränkning i
förhållande till den övriga redogörelsen av KPMG:s inställning.
4.14.11.3.2 Banken tillämpade en teoretisk värdering även för positioner i

Tradingportföljen som handlades på en aktiv marknad.
Käranden: ”Banken tillämpade en teoretisk värdering även för positioner i Trading-
portföljen som handlades på en aktiv marknad.”
De optioner som bedömdes handlas på en aktiv marknad värderades med hjälp av pris-
erna för de mest aktivt handlade optionerna av samma slag och lösenmånad. Det var en
förenkling i förhållande till IAS 39 men gav inte upphov till några väsentliga värde-
skillnader. Metodiken var därför förenlig med IAS 39.
Om påståendet skulle anses utgöra ett fel skulle det kunna ge upphov till ett värder-
ingsfel. Om det påstådda felet faktiskt gett upphov till ett fel i värderingen och i så fall
hur stort det felet i så fall var följer dock inte av kärandens talan.
4.14.11.3.3 Banken tillämpade rak volatilitet vid värderingen av

Tradingportföljen
Käranden: ”Banken tillämpade s.k. rak volatilitet vid värdering av positioner i
Tradingportföljen, dvs. samma volatilitet användes för värderingen av samtliga
optioner med samma underliggande tillgång och samma lösenmånad trots att
volatiliteten som gick att avläsa i marknaden varierade beroende på lösenpriset på
optionerna.”
Det är inte oförenligt med IAS 39 att tillämpa rak volatilitet. Såvitt avser de aktivt
handlade optionerna var det en förenkling i förhållande till IAS 39 men gav inte upp-
hov till några väsentliga värdeskillnader. Metodiken var därför förenlig med IAS 39.
Sid 1409
Såvitt avser de inaktivt handlade optionerna som värderades enligt en av IAS 39

angiven teknik så var den raka volatiliteten en nödvändig följd av värderingstekniken
och sålunda förenlig med IAS 39.
Om påståendet skulle anses utgöra ett fel skulle det kunna ge upphov till ett värde-
ringsfel. Om det påstådda felet faktiskt gett upphov till ett fel i värderingen och i så fall
hur stort det felet i så fall var följer dock inte av kärandens talan.
4.14.11.3.4 Banken tillämpade ett antagande om mean reversion

Käranden: ”Banken tillämpade en ’värderingsteknik’ som benämndes ’mean
reversion’, vilket innebar att om den volatilitet som gick att avläsa i marknaden avvek
från den volatilitet som Banken ansåg var den ’rätta’ så tillämpade Banken sin egen
volatilitet, vilket innebar att observerbara marknadsdata ignorerades vid värderingen
och att Banken inte använde marknadsinformation i så hög grad som möjligt och
företagsspecifika uppgifter i så låg grad som möjligt. Det är inte möjligt att finna
något som helst mönster i Bankens värderingar utifrån en mean reversion-strategi.”
Vid en betraktelse av Bankens faktiska värderingar kan konstateras att den gjorde
mean reversion-antaganden endast per den 31 december 2008, dvs. inte per den 31
december 2007 eller per den 31 december 2009. Antagandet innebar att den extrema
topp i den historiska volatiliteten som uppkom i slutet av 2008 jämnades ut vid värder-
ingen av optioner med förfall längre bort i tiden. Antagandet påverkade endast de
inaktivt handlade optionerna.
Mean reversion-antaganden vilade på vetenskaplig grund och stod inte i strid med
IAS 39. Det bör påpekas att det är tydligt att begreppet mean reversion ibland använts
synonymt med användande av ”historisk volatilitet för underliggande index”.
Användande av historisk volatilitet är förenlig med IAS 39.
Sid 1410
Det är oklart vilket värderingsfel som påståendet i denna del skulle kunna ge upphov
till. Ytterst är det fråga om vilken volatilitet som faktiskt åsatts en enskild option och
om denna volatilitet är felaktig. Det är det som kunde ge upphov till en felvärdering.
4.14.11.3.5 Banken redovisade Dag 1-resultat som har haft en väsentlig

positiv resultatpåverkan
Käranden: ”Banken redovisade Dag 1-resultat, som har haft en väsentlig positiv resul-
tatpåverkan, i strid med IAS 39 genom att Banken exempelvis förvärvade en tillgångs-
position för 100 mkr och samma dag omvärderade den till 130 mkr och resultatförde
mellanskillnaden eller det som var kvar av mellanskillnaden vid rapportperiodens slut
utan att det av observerbara marknadsdata framgick att värdet på optionen hade
förändrats efter Bankens förvärv på ett sådant sätt att resultatföringen var tillåten.”
Det har inte förekommit några felaktigt resultatförda s.k. Dag 1-resultat. Med den
värderingsteknik Banken tillämpat har den haft att i enlighet med VT76 resultatföra
effekterna av sina värderingar i den externa finansiella redovisningen.
Värderingarna har varit baserade på en värderingsteknik vars variabler endast inne-

fattat uppgifter från observerbara marknader. Den använda volatiliteten är härledd ur
prisuppgifter från aktiva marknader (aktie- eller optionsmarknaden).
IAS 39 är inte tillämpligt på löpande värderingar.
Det har under sakframställningen presenterats som om det fanns ett likhetstecken
mellan en felvärdering och ett felaktigt Dag 1-resultat. Det är fel. Det finns inget
Dag 1-resultat om värderingen är fel. Det framgår av redogörelsen ovan att äranden har
misstagit sig i fråga om Dag 1-resultat. Käranden har inte heller kvantifierat påstått fel
och tingsrätten saknar möjlighet att göra en sådan kvantifiering.
4.14.11.3.6 Banken kalibrerade inte värderingstekniken

Käranden: ”Banken kalibrerade inte värderingstekniken och prövade dess giltighet
genom en jämförelse med observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma
Sid 1411
instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsuppgifter, genom t.ex. en

uppföljning av Dag 1-resultat för att se om värderingen var korrekt. Detta var i strid
med regelverket (IAS 39).”
Banken har innehaft positioner i optioner som visserligen var noterade, men där till-
gången på tillförlitliga observerbara marknadsdata för enskilda instrument har varierat
på grund av bristande marknadsaktivitet. Det har dock alltid funnits observerbara
marknadsdata att tillgå vid värderingen för instrumentet i sig och/eller liknande
instrument eller i vart fall för det underliggande instrumentet, dvs. indexet.
Normalt sett har marknadsaktiviteten ökat ju kortare återstående löptid en option har
haft. När marknadsaktiviteten blivit tillräckligt omfattande för att ge tillförlitliga värde-
uppgifter har värderingsmetodiken övergått från användning av marknadsdata för det
underliggande instrumentet till att använda prisuppgifter för den enskilda optionen
eller liknande optioner.
Värderingen har härigenom löpande anpassats och kalibrerats. Banken har sålunda
kontinuerligt beaktat nya observerbara marknadsdata och ändrat sina antaganden,
baserat på för tillfället bästa tillgängliga observerbara marknadsdata.
Kalibreringen kunde ha varit bättre men detta förhållande utgjorde inte ett allvarligt
avsteg ifrån IAS 39 och medförde inte att värderingsmodellen kunde anses ha sådana
brister att värderingarna skulle stå i strid med IAS 39. Det påstådda förhållandet ger
inte i sig upphov till ett värderingsfel.
4.14.11.3.7 Trading fastställde skönsmässigt Tradingportföljens

marknadsvärde
Käranden: ”Det var Trading som fastställde Tradingportföljens påstådda marknads-
värde. Det saknades i stor utsträckning kriterier eller dokumenterad rutin för hur
volatiliteten skulle bestämmas, vilket möjliggjorde en skönsmässig värdering.”
Sid 1412
Banken hade en instruktion för hur volatiliteten skulle fastställas men reglerna var i
denna del inte detaljerade. En detaljerad instruktion hade varit svår att fastställa och
kunde i sig ha lett till felaktig värdering.
En detaljerad instruktion var inte erforderlig enligt IAS 39. IAS 39 var principbaserad
och angav inte precisa regler för hur en värdering skulle utföras när en värderings-
teknik användes. IAS 39 anger inte heller att ett företag självt måste anta detaljerade
instruktioner.
En detaljerad instruktion är bra om värderingssituationen är enkel. Om den däremot är

komplex, vilket den är när man har att göra med en inaktiv marknadssituation, är det
svårt att göra en detaljerad instruktion som kan tillämpas i alla väder. En detaljerad
instruktion kan då till och med leda till felvärderingar pga. av att regler går före om-
dömet. Det kan då vara lämpligare att ha en mer övergripande instruktion som Banken
hade och förlita sig på personalens kompetens och omdöme.
Banken, och därmed även KPMG, hade under perioden 2007-2009 fog för bedömning-
en att personalen på såväl Trading som Risk var kompetenta och hederliga. Avsaknad
av en detaljerad instruktion ledde därför inte till några problem. Påståendet leder under
alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.8 Risk gjorde rimlighetsbedömningar (utan instruktioner) – inte

oberoende värdering
Käranden: ”Risk har inte gjort någon från Trading oberoende värdering av
Tradingportföljen, utan endast en gång i månaden gjort en rimlighetsbedömning av
värderingen utifrån de värderingsmetoder som Banken valt att tillämpa. Instruktioner
för vilka kriterier Risk då skulle beakta saknades.”
Risk har varje månad särskilt tagit ställning till Tradings värdering av de finansiella
instrumenten i Tradingportföljen, såsom en förutsättning för bokföring av resultatet av
denna värdering. Någon annan form av värdering/kontroll har inte varit erforderlig.
Sid 1413
Risk har haft tillräckliga instruktioner för att göra detta arbete. Påståendet leder under
alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.9 Oklar ansvarsfördelning

Käranden: ”Trading, Risk och Ekonomi har varit involverade i värdering och redovis-
ning av Tradingportföljen. Det har varit oklart vem som ansvarat för värderingen i
den externa redovisningen, vilket har medfört att ingen ansett sig ansvarig för denna.
Risk saknade mandat att fatta beslut om Tradings värdering i strid med Tradings
önskemål.”
Ansvarsfördelningen mellan Trading, Risk och Ekonomi har varit klar. Chefen för
Trading svarade för värderingen. Någon resultatföring skedde dock inte i Banken utan
att Risk tagit ställning till Tradings värderingar. Risks åsikt gällde.
Under hösten 2009 infördes en formenlig eskaleringsprocess innebärande att värder-

ingen, vid oenighet mellan Trading och Risk, eskalerades till VD. Något fel har inte
förelegat. Påståendet leder under alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.10Mätning och rapportering av Edgen – kontinuerlig indikation om

värderingsfel
Käranden: ”Banken mätte och rapporterade Edge och den uppgick enligt de månatliga
volatilitetsavstämningarna kontinuerligt till flera hundra mkr under perioden juni
2007-juni 2010.”
Förhållandet att det fanns en Edge innebär inte att värderingstekniken var felaktig
enligt IAS 39. Påståendet leder under alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.11Värderingar av Nasdaq OMX och SEB Futures – indikationer på

felvärdering
Käranden: ”Banken erhöll dagligen en värdering av Tradingportföljen från Nasdaq
OMX och SEB Futures, relaterat till det säkerhetskrav Banken ställde. Dessa
värderingar avvek kraftigt från Bankens värderingar.”
Sid 1414
Det förhållandet att de säkerhetskrav som ställdes på Banken inte överensstämde med
dess värdering medförde inte att Bankens faktiska värdering eller den värderingsteknik
den använde avvek från IAS 39. Clearinginstitutens säkerhetskrav utgjorde inte värder-
ingar enligt IAS 39. Påståendet leder under alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.12Banken gjorde ingen oberoende värdering av Tradingportföljen

Käranden: ”Banken gjorde ingen oberoende omvärdering av Tradingportföljen och
inga ansats att ändra värderingsmetoden för att uppnå förenlighet med IAS 39 och
ÅRKL.”
Påstående framstår som en form av upprepning. IAS 39 ställer inga krav på

förekomsten av en ”oberoende omvärdering”. Bankens värdering utgör Bankens
uppfattning om instrumentens verkliga värde enligt IAS 39.
Inte heller FI:s föreskrifter ställde krav på oberoende värdering. Risks kontroll av
Tradings värdering uppfyllde de krav som ställdes på intern kontroll. Påståendet leder
under alla förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.13Bristande resultatuppföljning – Dag 1-resultat och

realiserat/orealiserat
Käranden: ”Banken hade en bristande resultatuppföljning då varken effekterna av
Dag 1-resultaten eller resultatkomponenterna realiserat och orealiserat resultat
följdes upp.”
Påståendet bygger på att det förekom felaktigt resultatförda Dag 1-resultat. Det före-
kom inte någon sådan felaktig resultatföring. Förekomsten av orealiserade vinster
framgick av årsredovisningarna. Påståendet leder under alla förhållanden inte till ett
värderingsfel.
4.14.11.3.14Banken bortsåg från om optionerna handlades på en aktiv

marknad eller inte
Käranden: ”Banken bortsåg vid värderingen från huruvida optionerna handlades på
en aktiv marknad eller inte. Banken har aldrig tillämpat den definition av aktiv
Sid 1415
marknad som återfinns i årsredovisningen 2009 eller någon annan definition av aktiv
marknad vid sin värdering. Aktivitetsbegreppet definierades först 2010 och har aldrig
haft betydelse för HQ:s värdering.”
Banken bortsåg inte från aktiviteten vid värderingen av optionerna i Tradingportföljen.

Aktiviteten på marknaden utvärderades i samtliga fall då IAS 39 skulle följas vid
värderingen och redovisningen av Risks arbete. Påståendet leder under alla
förhållanden inte till ett värderingsfel.
4.14.11.3.15Fel avseende Bankens val av volatilitet

Käranden: ”Banken använde påhittade volatiliteter. Det framgick inte om den
historiska volatiliteten beaktades. Bankens värdering innebar att Trading satte
volatiliteten utifrån Tradings uppfattning om optionernas värde – en typisk
företagsspecifik uppgift – och inte utifrån tillgängliga aktuella marknadsuppgifter.
Banken gjorde en egen fri värdering som var helt frikopplad från regelverket. Banken
försökte inte ens fastställa ett verkligt värde enligt IAS 39.”
Det noteras att käranden inte åberopar medvetna fel begångna av andra än svarandena.
Risk har dokumenterat sitt arbete och det framgår tillräckligt detaljerat hur värderingen
skedde även inbegripet hur volatiliteten bestämdes samt att värderingen skedde i
enlighet med IAS 39.
Värderingen har skett enligt den grundmodell som redovisats ovan, se KPMG:s
avsnitt 8. Den har endast skett med observerbara marknadsdata och innefattar inte
företagsspecifika uppgifter. Påståendet leder under alla förhållanden inte till ett
värderingsfel.
4.14.11.4 Sammanfattande synpunkter

Bankens värderingsteknik stod inte i strid med IAS 39 och/eller ÅRKL och/eller
gällande föreskrifter och/eller gällande marknadspraxis. För det fall det skulle anses ha
förelegat en marknadspraxis att värdering skulle ske på ett visst sätt saknar det
betydelse eftersom värderingen har följt ordalydelsen enligt IAS 39.
Sid 1416
Påståendena är inte förenliga med käranden ståndpunkt att de berörda inte har begått
några medvetna fel. Det har framgått av underlaget att aktiviteten på marknaden har
styrt hur volatiliteten fastställts. Se även KPMG:s avsnitt 9. Av redogörelsen i
KPMG:s avsnitt 5 och 8 framgår att värderingstekniken följde IAS 39. Käranden har
inte stöd i IAS 39 för något av sina påståenden om fel.
4.14.12 KPMG:s avsnitt 12: Bankens faktiska värdering av Trading-

portföljen
4.14.12.1 Inledning
Det regelverk som Banken hade att följa för sin värdering, IAS 39, har redovisats i
KPMG:s avsnitt 5. I KPMG:s avsnitt 6 har redovisats hur aktiviteten på marknaden för
indexoptionerna i Tradingportföljen såg ut. Något förenklat så var marknadsaktiviteten
låg eller nästintill obefintlig för de flesta optionerna men med stigande marknads-
aktivitet i optionernas slutmånad. Bankens värderingsteknik, se KPMG:s avsnitt 8,
följde IAS 39 såvitt avser optioner som inte handlades på en aktiv marknad. För
optioner som handlades på en aktiv marknad använde sig Banken av en förenklad
värderingsteknik som innebar att implicit volatilitet för de mest handlade optionerna
användes vid värderingen. Det föranledde inga värdeskillnader av betydelse eftersom
det, såvitt avsåg dessa instrument, typiskt sett var kort tid kvar till lösen och volatili-
teten har begränsad betydelse för värdet i slutet av en options löptid. Det innebar därför
inte något väsentligt avsteg från IAS 39. Det har även redovisats, se KPMG:s avsnitt 9,
att Risk utförde konsekventa, omsorgsfulla och omfattande kontroller av Tradings
värdering och att Bankens värderingsteknik, för aktivt handlade optioner, inte gav
upphov till väsentliga värdeskillnader jämfört med om priser för de enskilda
optionerna istället hade använts. Kärandens olika påståenden om fel i Bankens
värderingsteknik har bemötts i KPMG:s avsnitt 11.
Det framgår av regelverkets uttryckliga ordalydelse att Bankens värderingsteknik

följde IAS 39. KPMG:s redogörelse har för varje enskild punkt stöd i flera expertut-
låtanden från Juha-Pekka Kallunki.
Sid 1417
4.14.12.2 Juha-Pekka Kallunki
4.14.12.2.1 Om Juha-Pekka Kallunki

Juha-Pekka Kallunki är expert på IAS 39 och IFRS. Han är också familjär med
optionshandel och har skrivit böcker i ämnet. Han har beskrivit IAS 39 regelverket i
dess relevanta delar, bedömt Bankens värderingsteknik, kommenterat vissa
förhållanden som rak volatilitet, företagsspecifika bedömningar, definitionen av aktiv
marknad, mean reversion-antaganden m.m. Juha-Pekka Kallunki har utvärderat
marknadsaktiviteten och beskrivit och utvärderat Risks kontroller. Samtliga av hans
bedömningar är gjorda mot bakgrund av regelverkets dåvarande lydelse, vetenskaplig
forskning samt egen sakkunskap.
4.14.12.2.2 Utvärdering av Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen

Med Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen avses hur de faktiska värden
som optionerna åsattes förhåller sig till den värderingsteknik som Banken tillämpade
och de marknadsdata för värdering som fanns att tillgå.
Även om en tillämpad värderingsteknik följer IAS 39 så kan en värdering ändå, av-

seende en enskild option, av flera skäl bli fel. Orsaker till ett sådant fel kan vara:
1. Att ORC importerat fel data i något fall; fel priser för fel position.
2. Att Trading av misstag felvärderat någon option och att det inte upptäckts av
Risk – t.ex. att någon av misstag tittat på marknadsdata för fel option eller
förfallomånad.
3. Att någon på Trading eller Risk, på ett eller annat sätt, manipulerat enskilda
data i ORC för en eller flera optioner vilket inte upptäckts av Risk.
4. Att personalen på annat sätt lurats och dolt detta.
5. Att styrelsen i Banken och/eller KPMG manipulerat enskilda värderingar.
6. Käranden har inte påstått att det föreligger fel i något av dessa avseenden. Det
som påstås är att värderingstekniken inte var förenlig med IAS 39 och att detta
gav upphov till ett väsentligt värderingsfel.
Sid 1418
Juha-Pekka Kallunkis bedömningar har gjorts fristående ifrån Risks bedömningar och
de marknadsuppgifter som Risk hade tillgång till. Han har gjort sina bedömningar efter
inhämtande av marknadsdata från den aktuella tidsperioden såsom de kan betraktas
idag. Bedömningen per den 31 december 2009 har gjorts i detalj medan bedömningar-
na per balansdagarna 2007 och 2008 har gjorts utifrån en övergripande nivå
(utlåtande I). Såvitt avser Bankens bedömning vid årsslutet av verkligt värde för
OMX-optioner med förfall i januari 2010 har han anfört följande:
”a) As I concluded in Section 5, OMX options with a short remaining maturity
period were the most active, especially those options that were at-the money.
The market for at-the-money options expiring in January 2010 were active at
year-end 2009.
b) Consistent with IAS 39 HQ Bank based the fair value measurement of these
options at year-end 2009 on implied volatility calculated from the most actively
traded similar options.
c) Implied volatility calculated from the most actively traded options expiring in
January was about 21 %.
d) HQ Bank used a volatility parameter of 22% for OMX options expiring in
January, which was in line with implied volatility data observed in the market.
e) I conclude that the actual fair value measurements of OMX index options
done by HQ Bank were in compliance with IAS 39.
f) The valuation done by HQ Bank was based on observable market data, which
warranted recognition of profits or losses at initial recognition, that is, day one
profits or losses according to IAS 39.76.”
På motsvarande sätt för OMX-optioner med förfall i februari 2010:

”a) [..] were active at year-end 2009.
b) Consistent with IAS 39 HQ AB, HQ Bank based the fair value measurement
of these options at year-end 2009 on implied volatility..
[..]
d) HQ Bank used a volatility parameter of 21% [..] .
Sid 1419
profits or losses according to IAS 39.AG76.”
Såvitt avser OMX-optioner med förfall i mars, april, juli 2010 samt januari 2011:
”8.1.1.3. March and April 2010
a) [..] low market activity at year-end 2009.
b) [..] observed historical volatility of the underlying OMX index.
[..]
profits or losses according to IAS 39.AG76.
8.1.1.4. July 2010 and January 2011

a) [..] were not active at year-end 2009.
b) [..] observed historical volatility of the underlying OMX index.
[..]
profits or losses according to IAS 39.AG76.”
Avseende ODAX-optioner har Juha-Pekka Kallunki anfört följande:

”8.1.2.1. January 2010
a) [..] were active at year-end 2009.
b) [..] from the mast actively traded similar options.
[..]
f) I conclude that the actual fair value measurements of DAX index options done
by HQ Bank were in compliance with {AS 39.
Sid 1420
g) The valuation done by HQ Bank was based on observable market data,

which warranted recognition of profits or losses at initial recognition, that is,
day one profits or losses according to !AS 39.AG76.
8.1.2.2. March 2010

a) [..] were active at year-end 2009.
b) [..] from the most actively traded similar options.
[..]
f) I conclude that the actual fair value measurements of DAX index options done
by HQ Bank were in compliance with IAS 39.
g) The valuation done by HQ Bank was based on observable market data,
which warranted recognition of profits or losses at initial recognition, that is,
day one profits or losses according to IAS 39.AG76.
8.1.2.3 June 2010

b) [..] observed historical volatility of the underlying DAX index.
[..]
e) I conclude that the actual fair value measurements of DAX index options
8.1.2.4. December 2010

b) [..] on observed historical volatility of the underlying DAX index.
[..]
e) I conclude that the actual fair value measurements of DAX index options
8.2. Years 2008 and 2007

Sid 1421
I have not analyzed the volatility used by HQ Bank in years 2008 and 2007 in
details. However, I have noticed that the historical volatility used by the HQ
Bank was lower in 2007 and much higher in 2008, if compared to 2009.
[..]
At the year-end 2007, volatility was close to its long-term median value,
which supported HQ Banks use of these long-term values. At year-end 2008,
volatility was much higher than its long-term median value, because of the
global financial crises such as the collapse of Lehman Brothers. Hence, at that
time it was reasonable to assume that volatility would eventually decrease
towards its long-term values.
I have also calculated the Augmented Dickey-Fuller statistical test to form-
ally test the assumption of mean-reversion of the volatility of the OMX and DAX
indexes. These tests strongly support the assumption of mean-reversion in vol-
atility. Depending on the length of the volatility estimation period, the time-
series of the volatility was stationary over periods from three months to one
year (p<0.010) indicating mean-reversion.
[..]
9. Summary and Conclusions
My conclusions can be summarized as follows:
• The fair value measurement technique used by HQ Bank was in compliance
with IAS 39.
• Based on my review I can confirm that the actual valuation made by HQ Bank
at year end 2009 was a fair value measurement based on observable market
data at that time and was consistent with IAS 39.
• HQ Banks use of long-term volatility values at year-end 2007 was consistent
with IAS 39.
• HQ Banks use of a mean reversion assumption at year-end 2008 was
consistent with IAS 39.”
4.14.12.3 Jan Marton

Därutöver har Juha-Pekka Kallunkis expertutlåtanden underställts docent Jan Martons
bedömning och denne har också själv kommenterat vissa frågor. Det har gjorts i ett
utlåtande av den 18 januari och ett av den 29 augusti 2016. Jan Marton är expert på
Sid 1422
IFRS-regelverket men har ingen expertkunskap om optionshandel, och har i sitt första
utlåtande uttalat följande om Juha-Pekka Kallunkis utlåtande av den 13 januari 2016:
”Jag har tagit del av professor Kallunkis utlåtande av den 13 januari 2016. Jag
har själv ingen marknadskunskap rörande indexoptioner och jag har inte heller
själv gått igenom den marknadsdata eller de underliggande dokument som
professor Kallunki utvärderat. Såvitt avser avsnitt 5 och 7 förlitar jag mig på de
faktaunderlag som där anges.
Jag delar professor Kallunkis uppfattning i avsnitt 2-4, och delar hans
resonemang och slutsatser i avsnitt 6 och 8-10.”
Jan Marton har i sitt andra utlåtande anfört följande:

”Jag har tidigare avgivit ett sakkunnigutlåtande kopplat till HQ-målet, daterat
den 18 januari 2016. Detta utlåtande innefattade bland annat en bedömning av
om jag delade de bedömningar som professor Juha-Pekka Kallunki gjort i sin
expertrapport av den 13 januari 2016.
Jag har nu blivit ombedd av Al Advokater att uttala mig om huruvida jag
även delar de bedömningar som professor Juha-Pekka Kallunki gjort i sina
expertrapporter av den 10 mars 2015, 22 mars 2016, 25 mars 2016, 26 augusti
2016 samt 27 augusti 2016.
Jag har tagit del av nämnda utlåtanden. Jag har också tidigare tagit del av
utlåtanden från Navigant samt Schuster och Östman daterat 150928, samt
Navigants svar till Kallunki daterat 160509 och 160819 samt Schuster och
Östmans svar till Kallunki daterat 160503.
Jag delar Kallunkis analys och uppfattning om IAS 39 och IFRS 7. Jag har
inte satt mig in i detaljer angående optionsmarknadens funktionssätt, men för-
litar mig där på Kallunkis uttalanden. Givet det som anges där, delar jag hans
uppfattning om att värdering av optioner i HQ följer IAS 39.
Svar från Navigant samt Schuster och Östman i maj 2016 hänvisar till en
allmän princip att hänsyn ska tas till en rimlig värdering utifrån synen hos en
marknadsaktör. De påstår samtidigt att Kallunki i alltför stor utsträckning hän-
visar till specifika meningar i standarden. Detta kan kommenteras på två sätt.
1. Att kvalificerade personer kan ha olika uppfattningar om värdering i enlighet
med IAS 39 understryker den principbaserade karaktären i standarden. Det vill
Sid 1423
säga, den värdering som HQ Bank gjorde är inte den enda möjliga värderingen
i enlighet med IAS 39, men det går heller inte att säga att den är felaktig.
2. IAS 8, paragraf 7 anger följande: ’När en standard specifikt är tillämplig på
en transaktion, annan händelse eller omständighet ska den eller de redovis-
ningsprinciper som tillämpas på denna post fastställas genom tillämpning av
standarden.’ Givet detta, är det svårt att se att det skulle vara felaktigt att
använda de specifika paragraferna i IAS 39 som Kallunki hänvisar till som
grund för en diskussion om HQ Banks värdering följer IAS 39 eller inte.
Jag har också blivit ombedd att kommentera kopplingen mellan osäkerhet
vid värdering i redovisningen och upplysningar om sådan osäkerhet. I stand-
arden IAS 1 Utformning av finansiella rapporter identifieras att det för vissa
typer av tillgångar kommer att finnas osäkerhet i värderingen. Standarden löser
detta genom att i paragraf 125 ange att företag i sådana situationer ska lämna
information om den osäkerhet som finns i den externa finansiella rapporter-
ingen. Den information HQ lämnade i koncernredovisningen för 2007, 2008
och 2009 uppfyller kraven i IAS 1 paragraf 125.”
4.14.12.4 Frank Thinggaard

Slutligen har Juha-Pekka Kallunkis utlåtanden underställts Frank Thinggaards
bedömning. Frank Thinggaard är professor och expert på IAS 39. Han har lämnat två
utlåtanden. I det första har han gått igenom Juha-Pekka Kallunkis utlåtande av den 13
januari 2016:
”Min erklaering baserer sig på rapporten side 1-53. Jeg har ikke undersøgt den
anden dokumentation, der omtales i indledningen til rapporten. Mine
konklusioner tager således udelukkende udgangspunkt i det, der er angivet i
professor Juha-Pekka Kallunkis redegørelse s. 1-53.
Min konklusion er, at jeg kan tilslutte mig professor Juha-Pekka Kallunkis
gennemgangen af IAS 39 og de konklusioner, der følger deraf i rapporten.
Jeg forstår, at min ekspertudtalelse vil blive sendt til Stockholms tingsrätt i
straffesagen mod Johan Dyrefors m.fl.”
Sid 1424
I ett andra utlåtande den 31 augusti 2016 uttalar sig Frank Thinggaard över Juha-Pekka
Kallunkis utlåtanden den 26 respektive den 27 augusti 2016 samt Jan Martons
utlåtande, och anför bl.a. följande:
”Jeg har ikke foretaget selvstændige analyser af aktiviteten på optionsmarked-
erne, men baserer mig på J-P Kalllunkis undersøgelser.
Jeg deler J-P Kallunkis analyse og opfattelse af IAS 39 og IFRS 7. Jeg deler
også konklusionerne i Jan Martons udtalelse, herunder at IAS 8 paragraf 7
peger på, at hvis en standard specifikt omfatter en transaktion eller begivenhed,
så skal denne standard anvendes. Efter min mening bygger J-P Kallunkis
konklusioner på henvisninger til relevante bestemmelser i IAS 39, som direkte
regulerer spørgsmålet om måling til dagsværdi for optioner, når markedet ikke
er aktivt, og jeg er enig i hans konklusion om, at markedsaktiviteten for de
undersøgte optioner ikke er tilstrækkelig til at kunne betegnes som et aktivt
marked i henhold til IAS 39.”
4.14.13 KPMG:s avsnitt 13: Navigants värderingsteknik
4.14.13.1 Allmänna synpunkter

Navigant har i sina värderingar värderat varje option i Tradingportföljen vid ett stort
antal olika dagar under perioden 2007-2009. Bankens bokföring påverkades dock, på
sätt som framgått, inte av Tradings dagliga värderingar. Bankens värderingar för alla
dessa enskilda dagar kan således inte anses ha stått i strid med IAS 39, eftersom det
endast är värderingar för den externa finansiella rapporteringen som omfattas av
IAS 39, dvs. helårs-, halvårs- och samt kvartalsbokslut.
I målet görs därtill endast gällande att det förelåg felvärderingar av Tradingportföljen
per den 31 december 2007, 2008 och 2009. Det är alltså bara påstådda felvärderingar
per dessa dagar som är föremål för tingsrättens prövning.
Navigant har tagit de marknadsdata som fanns för enskilda optioner, oberoende av
deras kvalité, och värderat utifrån dessa. I princip har Navigant alltså värderat med
hjälp av de marknadsdata som skapade Edgen.
Sid 1425
Det förhållandet att det är en skillnad mellan Edgen och Navigants värderingar beror
på att Navigant såvitt avser ODAX-optioner inte hämtat sina data från ORC utan i
stället utgått ifrån s.k. settlement price, se ovan. För OMX-optioner har Navigant, när
det inte funnits några marknadsdata för en enskild option, använt sig av marknadsdata
från s.k. margin reports (se ovan) som Navigant härlett från marknadsdata från de
beräkningar av säkerhetsbelopp som Nasdaq OMX löpande gjorde.
Till den del det hade funnits någon form av marknadsdata för de enskilda optionerna,
vilket alltid var fallet för ODAX-optioner, se ovan om automatiskt ställda priser, och
som gällde för många OMX-optioner, så hade Navigants värderingsteknik varit enkel
att tillämpa. Den hade enkelt kunnat skötas automatiskt, såväl i ORC som i excel. Det
hade inneburit att värdet hade bestämts genom att innehavet av en option hade multi-
plicerats med pris och valutakurs, dvs. på det sätt som man förväntas göra vid
värderingen av aktivt handlade finansiella instrument.
Om Banken däremot hade använt sig av en sådan värderingsteknik för de inaktivt

handlade optionerna hade Banken inte kunnat få en ren revisionsberättelse av någon
svensk revisionsbyrå. Detta till följd av att en sådan värderingsteknik inte var förenlig
med reglerna i IAS 39. FI skulle också, vid sin granskning av komplexa produkter,
med det som hände i Carnegie i klart minne, ha slagit ner utomordentligt hårt på
Banken om den hade använt en sådan värderingsteknik.
4.14.13.2 Kärandens och Navigants olika värderingsresultat

Käranden har under målets gång gjort gällande värderingsfel till olika värden. Det kan,
såvitt avser år 2007, delvis förklaras med att Navigants värdering har skett vid olika
tidpunkter.
Stora värdeskillnader kan uppkomma med någon enskild dags skillnad. Det gör att en
värdering per den 31 december 2009 inte kan jämföras med värderingar och de utfall
vid stängning som skedde under 2010 av helt andra optioner i en helt annan marknads-
situation.
Sid 1426
De förändrade påståendena rörande Tradingportföljens värde per den 31 december

2008 respektive 2009 beror väsentligen på att olika marknadsdata har använts under
processens gång.
Ursprungligen påstods att felvärderingen framgick av Edgen. Navigant accepterade in-

ledningsvis Bankens värdering för de optioner för vilka marknadsdata saknades, dvs.
OMX-optioner. I Navigants senare värderingar ändrades denna inställning och käran-
den gjorde i stället gällande att Banken borde ha använt marknadsdata från Nasdaq
OMX beräkning av säkerhetsbelopp, dvs. margin reports. I Navigant Värdering II (s.
27) beskrivs hur Navigant, utifrån information i sådana margin reports, härleder
marknadsdata och beräknar värde för optioner:
“68. The Nasdaq OMX file includes the market value and the margin calculated
for each position. I was able to compare the market value in the Nasdaq OMX
Margin Report to the HQ Bank theoretical market value for each position to
calculate the Margin Reports Edge for the positions that traded on the Nasdaq
OMX. The SEB reports, on the other hand, only include the settlement price for
each position. Therefore, I had to first calculate the market value for the posi-
tions that traded on the Eurex exchange using the settlement prices in the SEB
Margin Reports. I then calculated the Margin Reports Edge for these positions
by comparing the market values I calculated based on the SEB Margin Reports
to the HQ Bank theoretical market values for each position.
[..]
78. To calculate the arithmetic average of the implied volatility of the three
closest at-the-money options, I used, as a reference, the quoted price of SEK
952.50 for an OMXS30 futures contract due in January 2010. The three closest
at-the-money options had strike prices of SEK 930, SEK 940, and SEK 950 and
an arithmetic average volatility of 22.96. Using the futures price, the average
volatility of the three options, and the Black-76 formula, I calculated a price of
SEK 132.44 for the OMXS30 call option with a strike price of SEK 820 and an
expiration of 22 January 2010. The price I obtained of SEK 132.44 is nearly
identical to the price for the same option in the Nasdaq OMX Margin Report of
SEK 132.42. I do not have any information as to the assumptions used by the
Sid 1427
Nasdaq OMX regarding the risk-free rate and the dividend assumption to
identify the cause of this minimal difference.”
Värderingen grundades då på prisuppgifter för tre liknande optioner (dvs. tre andra
OMX-optioner med samma lösendag som den som skulle värderas) för vilka det fanns
någon form av marknadsdata och som hade lösenpris närmast index.
Nasdaq OMX teknik för värdering liknade den som Banken använde för att beräkna
implicit volatilitet från aktivt handlade optioner, dvs. en rak volatilitet. Skillnaden var
dock att Banken endast värderade på det sättet om det var fråga om en prisuppgift som
hade hämtats från en aktiv marknad.
Nasdaq OMX använde metodiken oberoende av om de marknadsdata för liknande

optioner som användes kom från en aktiv marknad eller inte. Genom att Navigant
använde Nasdaq OMX bearbetade marknadsdata kan det med säkerhet slås fast att
Navigant använde sig av implicit volatilitet härledd från en inaktiv eller obefintlig
marknad för liknande optioner i sin värderingsteknik.
4.14.13.3 Viktigaste skillnaderna mellan Navigant och Bankens

värderingsteknik
Vad gäller värderingsteknik så finns det ett antal stora tekniska skillnader i Navigants
värderingsteknik jämfört med Bankens värderingsteknik.
4.14.13.3.1 Aktivitet på marknaden

Navigant bryr sig inte om huruvida marknaden är aktiv eller inaktiv utan tar prisupp-
gifter oberoende av aktivitet och oberoende av om det ens är fråga om en genomförd
transaktion. Navigants värderingsteknik följer ett ”vattenfall”, dvs. en beskrivning av
nivåer för de uppgifter som används vid värderingen:
Sid 1428
För ODAX-optioner är bilden missvisande genom att Navigant aldrig kommer ner
under den första nivån, dvs. de hamnar alltid i settlement price. I den kategorin ingår
såväl faktiska transaktioner som automatiskt genererade budpriser som inte motsvaras
av några transaktioner.
För OMX-optioner används alla nivåer i ”vattenfallet”. De fem nedersta nivåerna inne-
fattar uppgifter från annat än genomförda transaktioner.
Det innebär att Navigant inte beaktar den centrala utgångspunkten i IAS 39; att aktivi-
teten ska påverka hur värdering ska ske. Navigant använder således marknadsdata där
det inte alls förekommer handel eller extremt låg handel.
4.14.13.3.2 Inaktiv marknad – historisk volatilitet

En annan stor skillnad är att Navigant vid sin värdering av inaktivt handlade optioner
inte använder sig av historisk volatilitet för underliggande index. I stället för att
använda prisuppgifter från den extremt aktiva aktiemarknaden använder Navigant
marknadsuppgifter för optioner från inaktiva marknader.
Sid 1429
4.14.13.3.3 Rak volatilitet

En tredje skillnad är att Navigant genom att beräkna en individuell volatilitet för varje
enskild option inte använder rak volatilitet på sätt Banken gjorde. Det noteras dock att
rak volatilitet finns med även i Navigants värderingsteknik i de fall OMX-optioner
värderas med samma underlag som Nasdaq OMX använde för beräkning av säkerhets-
belopp, dvs. marknadsdata från margin reports, se KPMG:s avsnitt 13.
Det är förenligt med IAS 39 att tillämpa volatilitet som beräknats individuellt för
respektive option. Bankens tillämpning av rak volatilitet stred dock inte mot IAS 39.
Används historik volatilitet eller implicit volatilitet för liknande optioner på sätt som
anges i VT82 f) så blir volatiliteten rak. Hur volatiliteten kommer att se ut beror på
vilka marknadsdata som värderingen grundades på och naturligtvis också på vilken
värderingsteknik som användes.
4.14.13.3.4 Bortsortering av uppgifter

Per den 31 december 2009 har Navigant även bortsett från vissa marknadsuppgifter
som skulle ha påverkat Navigants värdering men som inte har påverkat Bankens. Det
var fråga om budpriser. Detsamma gäller Navigants värdering per den 31 december
2008.
Dessa marknadsuppgifter, som avser prisuppgifter, som inte beaktats påstås vara
manipulerade av Trading. Det noteras dock att käranden inte åberopar denna påstådda
manipulation i målet.
Navigant presenterar inte heller någon metodik för bortsortering av marknadsuppgifter

på den inaktiva marknaden, dvs. som beskriver hur Banken skulle ha gått tillväga för
att bedöma vilka marknadsdata som skulle bortses från. Det är uppenbart att det finns
fullt av prisuppgifter på de inaktiva marknaderna som inte fungerar att använda. Det
har redovisats typexempel för hur detta ser ut i KPMG:s avsnitt 12. Det hade inte varit
möjligt för Banken att tillämpa en sådan värderingsteknik.
Sid 1430
4.14.13.4 Viktigaste orsakerna till att Navigants och Bankens värderingsteknik

ger olika värderingsresultat
Såvitt avser de indexoptioner som Banken bedömde som aktivt handlade leder inte
Navigants värderingsteknik till några väsentliga värdeskillnader jämfört med Bankens.
Detta till följd av att skillnaden i volatilitet för de enskilda optionerna är liten när
marknaden är aktiv och att de aktivt handlade optionerna normalt hade kort återstående
löptid.
Bankens tillämpning av rak volatilitet för aktivt handlade optioner saknar då väsentlig
betydelse vad gäller skillnader i värderingsresultat. Detta kontrollerades av Risk på sätt
som redovisats ovan, se KPMG:s avsnitt 9, och den totala effekten på värdet var
begränsat.
De större värdeskillnaderna uppkommer vid värderingen av de optioner som Banken

bedömde handlades inaktivt. För dessa optioner har Navigant valt bort historisk
volatilitet och har istället använt prisuppgifter från den marknad som Banken har
bedömt som inaktiv. Kvalitén på det slag av marknadsuppgifter som Navigant använt
varierade på sätt vi redovisat kraftigt.
4.14.13.5 Navigants värderingsteknik och IAS 39

Såvitt avser de indexoptioner som Banken bedömde som aktiva är Navigants värder-
ingsteknik förenlig med IAS 39. Värderingen av dessa optioner står därmed inte heller
i strid med IAS 39, även om det finns skillnader med Bankens värdering.
För optioner där marknadsaktiviteten var mycket låg eller närmast obefintlig ger däre-
mot VT82 f) inte stöd för Navigants värderingsteknik. Marknadsuppgifterna kommer
inte från aktivt handlade poster från aktivt handlade marknader. Navigant utgår
oreserverat från marknadsdata från inaktiva marknader, inkluderande marknadsdata
som inte härrör från gjorda transaktioner. Navigant använder t.o.m. implicit volatilitet
från andra inaktivt eller inte alls handlade optioner. Navigants värderingsteknik är i
Sid 1431
denna del inte förenlig med IAS 39. Den hade möjligen varit förenlig med IFRS 13
som dock trädde i kraft först år 2013.
Det bör påpekas att med utgångspunkt från hur regelverket såg ut så måste det tveklöst
kunna finnas optioner som befann sig i ett mellanläge som möjliggjorde att en viss
option kunde bedömas vara såväl aktivt som inte aktivt handlad. Eftersom det är fråga
om bedömningar kan gränsen sättas olika och då uppkommer gränsfall.
Det fanns även i förevarande fall sådana optioner som skulle ha kunnat bedömas som
aktivt handlade. Det står däremot helt klart att alla de optioner – som Navigant
använder prisuppgifter för att värdera – inte kan betraktas som aktivt handlade enligt
IAS 39. Se ovan om aktivitet, KPMG:s avsnitt 6.
Juha-Pekka Kallunki (Kallunki I) har kommenterat Navigants utlåtanden och anfört:

”6.4 Observerbara köp- och säljpriser visar inte att marknaden är aktiv
Som jag beskrev i avsnitt 2 står det i IAS 39 att om ett finansiellt instrument är
noterat på en aktiv marknad är det lämpliga noterade marknadspriset köp- och
säljpriset. På finansmarknaderna sker affärer vanligen till antingen köp- och
säljpriser. Köppriset är det pris till vilket en handlare kan köpa ett instrument
och säljpriset är det pris till vilket en handlare kan sälja samma instrument.
Köppriset är högre än säljpriset, och skillnaden mellan köp- och säljpriserna
(det så kallade köp/sälj-gapet) är en del av transaktionskostnaderna för handel
med finansiella instrument.
Köp- och säljpriser observeras oavsett handelsaktivitet. Därför tyder inte
tillgången till köp- och säljpriser som sådana på att marknaderna är aktiva.
Köp- och säljpriser är tillgängliga även om det inte sker någon handel med
instrumentet. Därför måste man först bedöma om marknaden är aktiv eller inte,
och om marknaden är aktiv används köp- och säljpriser som lämpligt
marknadspris i mätningen av verkligt värde.
Navigant anser att HQ Bank borde ha använt alla tillgängliga köp- och sälj-
priser i stället för en värderingsteknik baserad på en välkänd och ofta använd
optionsprissättningsmodell, Black & Scholes modell, för att mäta det verkliga
Sid 1432
värdet på aktieindexoptioner. Enligt denna uppfattning borde köp och säljpriser

ha använts oavsett marknadsaktivitet. Detta stämmer inte överens med IAS 39.
VT71-72. Det är inte förenligt med IAS 39 att använda köp- eller säljpriser som
sådana för mätning av verkligt värde utan att först bedöma om marknaden för
instrumentet är aktiv eller inte.
[..]
6.8 Hierarki för värderingen av verkligt värde i IAS 39
I sin rapport av den 20 februari 2013 (sida 4, punkt 15) säger Navigant att det
finns en hierarki i tre nivåer för värderingen av det verkliga värdet hos finans-
iella instrument enligt IAS 39. Navigant använder sedan denna hierarki i hela
sin rapport för att utvärdera de värderingar av verkligt värde som HQ Bank har
använt. Navigant säger specifikt följande:
’Därmed skapar IAS 39 en hierarki av värderingsbevis som anses lämpliga för att
fastställa det verkliga värdet: (1) noterade priser på en aktiv marknad, (2) transaktioner
som nyligen har genomförts på marknaden, (3) en värderingsteknik som maximerar
användningen av indata som hämtas från marknaden. ’
IAS 39 innehåller ingen sådan hierarki för mätningen av verkligt värde. IAS
39 klassificerar i stället mättekniker för verkligt värde baserat på huruvida ett
finansiellt instrument är noterat på en aktiv marknad eller inte (IAS39.VT71-
79). Som jag har beskrivit i avsnitt 2 används noterade priser på en aktiv
marknad och en värderingsteknik används på en marknad som inte är aktiv.
Enligt Navigants klassificering kan en värderingsteknik bara användas när
det inte har skett några transaktioner nyligen på marknaden (’nivå 3’ i
Navigants hierarki). Detta är tydligt fel. IAS 39 tillåter användningen av en
värderingsteknik på en marknad som inte är aktiv, även om det har skett
transaktioner nyligen.
6.9 Slutsats avseende den värdering som har gjorts av Navigant
Baserat på min diskussion ovan är den värderingsteknik som används av
Navigant inte förenlig med IAS 39. Till följd av detta är värderingen inte
tillförlitlig som verkligt värde enligt IAS 39.”
4.14.13.6 FI:s inställning

Även FI underlät att observera betydelsen av handelsaktiviteten på marknaden vid
värdering enligt IAS 39. FI ansåg att Banken borde ha använt de marknadsdata för
Sid 1433
enskilda optioner som fanns på marknaden och värderat utifrån dessa, oavsett om
marknaden var aktiv eller inte. Värderingen borde således enligt FI ha skett utifrån
prisuppgifter från inaktiva marknader och till och med när priserna inte representerade
gjorda affärer överhuvudtaget. Värderingsfelet blir med en sådan uppfattning Edgen.
Det framstår som att FI vid sitt beslut att återkalla Bankens tillstånd inte reflekterade
över aktiviteten på marknaden för de optioner som Banken innehade, se vidare
KPMG:s avsnitt 26. Det finns även omständigheter som gjorde att situationen lätt
kunde missuppfattas, se vidare KPMG avsnitt 20.
FI hamnade i sitt beslut att återkalla tillståndet fel. FI hade tidigare, i samband med
tillsynsärendet om komplexa produkter, funnit att värderingstekniken var förenlig med
regelverket. Hade FI i samband med beslutet varit mer noggrann och gått igenom
tidigare ärenden hade man, då frågan bedömdes under sommaren 2010, förmodligen
varit mer försiktig. Det kan vara så att FI till följd av de brister som har konstaterats i
dess handläggning, se vidare under Stefan Dahlbo, har tappat bort information.
4.14.14 KPMG:s avsnitt 14: FI:s beslut om banktillstånd för Banken och
FI:s tillsynsverksamhet
4.14.14.1 Inledning
Detta avsnitt rör frågan om vilken inblick och kunskap FI fick om Banken, inbegripet
Tradingportföljen och Bankens interna kontroll (dvs. i realiteten Risks arbete), under
perioden 2006-2009 och fram till våren 2010 innan det ärende påbörjades som resulter-
ade i att Bankens tillstånd återkallades. I denna del hänvisas också till Stefan Dahlbos
genomgång avseende FI.
Käranden har gjort gällande att Banken dolde för utomstående vad som framgick av
interna handlingar samt att Banken handlade i strid med regler för verksamheten vilket
ska ha framgått om man tog del av instruktioner. Samtidigt gäller dock att Banken har
tillställt FI alla relevanta handlingar och instruktioner. Ingenting doldes. Vidare gäller
att handlingarna godtagits av FI som inte heller har framfört någon allvarlig kritik.
Sid 1434
Alltså har det inte förelegat några sådana handlingar eller instruktioner som stod i strid
med regler för verksamheten. Det noteras vidare att FI har haft en egen auktoriserad
revisor, Tommy Mårtensson, som hade full inblick i verksamheten. Inte heller detta
föranledde någon kritik.
4.14.14.2 Vilken betydelse har FI:s tillsyn för KPMG i målet?

KPMG kan inte anses skadeståndsskyldig för något förhållande som ligger till grund
för FI:s beslut om återkallelse av tillståndet om det tidigare har framkommit i tillsyns-
verksamheten utan att det då väckte frågan hos FI om återkallelse av tillståndet.
Oavsett vad FI må ha granskat och bedömt så speglar FI:s tillsyn att det inte har funnits
någon grund för allvarlig kritik. Såtillvida fungerar tillsynen som en måttstock på
vårdslöshet; om inte FI själva var vårdslösa tidigare så kan rimligtvis inte heller
KPMG ha varit det.
Käranden har gjort gällande att KPMG borde ha rapporterat till FI om påstådda fel och
brister i Bankens värderingsteknik. En sådan informations- eller rapporteringsskyldig-
het måste i realiteten anses upphävd genom att FI utövat tillsyn avseende de områden
som KPMG borde ha rapporterat om.
4.14.14.3 FI:s kunskapskällor samt dess inhämtning av information

FI:s kunskap och inhämtning av information kommer dels från de granskningsprocess-
er som resulterade i att Banken fick tillstånd att bedriva värdepappers- och bankrörelse,
dels den löpande tillsynen via en periodisk samt annan standardrapportering från
Banken, dels FI:s undersökning med anledning av en incidentrapport från Banken, dels
sådan tillsyn i form av särskilda granskningsinsatser som initierades av myndigheten
vid tre tillfällen fram till våren 2010.
FI har genomgående erhållit de uppgifter och den dokumentation från Banken som
efterfrågats. Banken har inte dolt något för FI och inte heller vilselett myndigheten i
något avseende. Endast i ett avseende har FI för egen del uppgett att man blivit
vilseledd och det avsåg den IKU som Banken lämnade in till FI och som resulterade i
Sid 1435
ett godkännande den 30 april 2010. Vilseledandet skulle ha bestått i att Banken inte
hade lyft upp marknadsriskerna på att adekvat sätt, närmare bestämt genom att Banken
inte i IKU:n tagit hänsyn till Tradingportföljen eftersom den var satt under avveckling.
Frågan om IKU omfattas, enligt vad Revisorsnämnden konstaterat, inte av god

revisionssed. Därutöver framgår att innehållet i den skriftväxling som förekom mellan
FI och chefen för Risk, fram till våren 2010, handlar bl.a. om frågan om det var till-
fyllest att ta med marknadsrisker för Tradingportföljen till ett belopp om 33 mkr,
kopplat till Pelare 1. Det framgår av skriftväxlingen att man tyckte att det gick att för-
svara det och det bygger på att Tradingportföljen måste ha varit beaktad i IKU. Annars
går den skriftväxlingen inte att förstå. Det kan således inte vara fråga om något vilse-
ledande. FI har oavsett vilket inte uppgett att den blivit vilseledd på något annat sätt.
4.14.14.4 FI:s granskning
4.14.14.4.1 Meddelade tillstånd – HQ-koncernen

FI har meddelat fyra olika tillstånd avseende HQ-koncernen:
1. Värdepappersrörelse/fondkommissionärsverksamhet; handel för annans
räkning i eget namn.
2. Värdepappersrörelse: Särskilt tillstånd rörande handel för egen räkning, dvs.
tradingverksamheten (som målet handlar om).
3. Fondverksamhet: HQ Fonder (som såldes till Öresund under 2010).
4. Särskilt tillstånd att bedriva bankrörelse.
Banken uppfyllde i början av år 2006, efter erforderlig genomlysning av FI, de krav

som ställdes på en svensk bank och beviljades tillstånd att bedriva bankrörelse.
I samband med FI:s beslut om återkallelse av tillstånd den 28 augusti 2010 drogs alla
tillstånd. Det påstods dock inte i något avseende någon form av misskötsamhet beträff-
ande någon av de andra verksamheterna för vilka man hade tillstånd trots att det i dessa
fall handlade om att hantera andras pengar på mycket stora belopp.
Sid 1436
4.14.14.4.2 Löpande tillsynsverksamhet

Inom ramen för den löpande tillsyn som FI utövade efter det att Banken fick tillstånd
att bedriva bankrörelse ingick periodisk rapportering från Banken till FI:
- Standardrapportering med balans- och resultaträkningar.
- Rapporter för kapitaltäckning och stora exponeringar.
- Rapportering för ränterisk.
- Rapportering för likviditetsrisk.
Annan rapportering som förekommit är bl.a. IKU som vid två tillfällen lämnats in till
och godkänts av FI; dels i början av januari 2009, dels den 30 april 2010.
FI har även haft tillgång till annan rapportering som, vilket man får utgå från, FI har
granskat och bedömt. Här kan nämnas årsredovisningar och delårsrapporter. FI har
även gjort platsbesök på Banken. Man har vidare haft möten med företrädare för
Banken och det har även förekommit andra former för kontakter med Banken.
4.14.14.4.3 Särskild undersökning – incidentrapport från Banken

FI genomförde en undersökning under hösten 2007 med anledning av en incident-
rapport från Banken. Det är viktigt att framhålla att undersökningen initierades av
Banken. På samma sätt som i maj 2010 var det alltså Banken som på eget initiativ
kontaktade FI. Ärendet avslutades genom beslut den 30 maj 2008, med slutsatsen:
”Med ovanstående i beaktande anser vi att banken har åtgärdat de fel och brister som
möjliggjorde just denna incident. Vi anser därmed att ärendet kan avslutas.”
4.14.14.4.4 Särskilda granskningsinsatser – initierade av FI

Det är fråga om tre olika särskilda granskningsärenden:
- ”Hantering och värdering av komplexa produkter”,
- ”Tillståndsverifiering”, i anledning av införande av nya regler på värdepappers-
marknaden gjordes vad som kan benämnas som en omauktorisation av
värdepapperstillstånden, som avsåg kontroll av regelefterlevnad av
värdepappersrörelsetillstånd och kontroll av anpassning till nya
värdepappersmarknadsregler, samt
Sid 1437
- ”Hantering av större kreditrisker”.
KPMG var inte delaktiga i dessa granskningsärenden men tog via Banken del av skrift-
växlingen med FI och även FI:s beslut i ärendena. FI tog inte heller vid något tillfälle
kontakt med KPMG eller Johan Dyrefors vid genomförandet av undersökningen. Det
fanns inte heller någon anledning för KPMG att under den aktuella perioden särskilt
rapportera något förhållande till FI.
4.14.14.4.5 Hantering och värdering av komplexa produkter

Granskningen inleddes i oktober 2007 och omfattade åtta finansiella företag, bl.a.
Banken [dnr 08-1281-801]. I ett internt planeringsdokument från FI daterat den 12
oktober 2007 förklaras syftet med undersökningen [dnr 07-9289]. Här framgår bl.a.
vad som initierat undersökningen: ”FI har vid bl.a. de övergripande marknadsrisk-
undersökningar som gjorts, sett att handel med komplexa och mer strukturerade
produkter har ökat. Med komplexa produkter menas här sådana produkter där
marknadsvärden saknas eller där företaget anser att de inte är rättvisande och i stället
använder teoretiska modeller för värdering.”
Formuleringarna innebär att de som författade PM var medvetna om att det fanns
finansiella företag som använde värderingsmodeller, trots att det fanns marknadsdata
för värderingarna som företagen inte använde. Anledningen till att företagen inte
använde sådan marknadsdata var att företagen inte ansåg att uppgifterna var rätt-
visande. Även om det inte står utskrivet så betyder detta att FI visste att det fanns
företag som använde värderingsmodeller som gav en skillnad jämfört med de priser
som fanns på marknaden men som inte var rättvisande. FI visste alltså att det fanns
företag som gjorde på det sättet och att det fanns en skillnad. Denna skillnad
benämndes i Banken för ”edge”. FI fick således vetskap om detta samt, såvitt avsåg
Banken, hur stor den var och att den inte var något som användes för värderingen.
Under rubriken Frågeställningar som ska besvaras anges följande:

”- Storleken på handel med komplexa produkter
Sid 1438
- Rutiner för handel med komplexa produkter (innan start och löpande)
- Hur värderingen går till (modeller, genomförande och dokumentation)
- Hur riskkontrollfunktionen hanterar dessa komplexa produkter (styrning,
riskmätning, rapportering etc.).
- Resurser/kompetens inom området
- m.fl.”
Undersökningen genomfördes därefter genom att FI i en skrivelse till Banken den 15

oktober 2007 förklarade bakgrunden till undersökningen och bad om en mycket om-
fattande dokumentation från Banken liksom svar på vissa frågor [dnr 07-9289]. Under
rubriken Material som FI vill ta del av innan undersökningen efterfrågades bl.a.:
”- Policies som omfattar hantering och värdering av komplexa produkter
- Riskkontrollfunktionens arbetsbeskrivning eller motsvarande styrdokument
[..]
- Instruktion för värdering av finansiella instrument som grund för risk-
beräkningarna
- Instruktion för värdering och kontroll av finansiella instrument som grund för
den externa redovisningen,
[..]
- Ange marknadsvärden för innehav i komplexa produkter, uppdelat på produkt-
typ och i relation till bankens totala tradingportfölj, per 2006-12-31 och per
2007-09-30. Tabellen bör omfatta ca 90 % av portföljen av komplexa produkter
- Ange marknadsvärden per 2007-09-30 på komplexa produkter utanför
tradingen i den mån sådana finns och inte är helt säkrade
[..]
- En lista över internrevisionens rapporter som berör hantering och värdering
av komplexa produkter sedan 2005-01-01.
- En lista över intern- och externrevisionen rapporter som berör redovisning
(klassificering, värdering, upplysningskrav) och kontroller av komplexa
produkter i den finansiella rapporteringen sedan 2005-01-01.”
Banken tillställde FI begärd dokumentation genom brev den 29 oktober 2007. FI fick
således de handlingar som man begärde och har förstås granskat och utvärderat dem.
Sid 1439
Den dokumentation som begärdes in av FI bestod av två huvudgrupper. För det första
fanns HQ-dokumentation som beskrev hur Banken gjorde. Här fanns särskilt två
områden av intresse, dels värdering och redovisning, dels intern kontroll och risk-
hantering. Hit hörde framför allt följande dokumentation:
- HQ Instruktionen; Regler och befogenheter för Bankens Tradingavdelning (den
s.k. Tradinginstruktionen),
- HQ Instruktionen; Ekonomifunktionen innefattande Redovisningsprinciper,
- Arbetsordning för Risk Management,
- Instruktion/rutinbeskrivning Marknadsvärdering Tradingportföljen,
- Rutinbeskrivning Riskrapport, samt
- Rutinbeskrivning Volatilitetsavstämning.
Genom sin granskning av denna dokumentation fick FI kunskap om att Banken i sin
värderingsteknik använde en värderingsmodell, Black & Scholes, att volatilitet
estimerades, att volatiliteten utgick från implicit volatilitet från liknande värdepapper
eller historisk volatilitet för underliggande index, att Banken tillämpade rak volatilitet,
att framräknat värde låg till grund för bokföring och den externa finansiella redovis-
ningen, att det fanns en s.k. Edge, vad det var för något, och att värderingen skiljde sig
från de värden Edgen gav och varför det var på det sättet, att det fanns säkerhetskrav
som översteg värderingen av derivatinstrumenten, samt hur Bankens interna kontroll
och riskhantering var beskaffad.
För det andra fanns revisionsdokumentation från KPMG som visade hur revisorerna
såg på samma frågor. Hit hörde exempelvis Trading Processgranskning 2005-12-02
samt uppföljning av Trading Processgranskning 2006-01-30, dvs. handlingar som
rörde revisorernas granskning för 2005 och 2006. Genom denna dokumentation fick FI
kunskap om att KPMG hade framfört vissa synpunkter på den interna kontrollen (risk-
hanteringen) för år 2005 som följdes upp år 2006 med vissa rekommendationer hur
den kunde utvecklas inom vissa områden. Det framgick av dokumentationen att
Sid 1440
KPMG bedömde att Bankens värderingsmodell var förenlig med regelverket och att
KPMG bedömde att den interna kontrollen var tillfredsställande.
Med hänsyn till att FI redan år 2007 inom ramen för sin granskning av hantering och
värdering av komplexa produkter hade kunskap om dessa förhållanden är det anmärkn-
ingsvärt att inspektionen – efter att Bankens tillstånd återkallats i augusti 2010 – sedan
på samma underlag anmälde KPMG/Johan Dyrefors till Revisorsnämnden med
motiveringen att revisorn borde ha slagit ner på värderingsmodellen eftersom den stod
i strid med regelverket och avgett oren revisionsberättelse. Trots att FI således redan
kände till hur KPMG resonerade och inte heller ifrågasatt detta.
När det gäller resultatet av undersökningen angav FI i en skrivelse till Banken den 4
februari 2008 sina synpunkter. Såvitt avsåg Oberoende riskkontrollfunktion noterades:
”FI anser att Risk management-funktionen idag har för många roller med tanke
på inriktningen och omfattningen på den verksamhet som banken numera be-
driver. Vi anser att det innebär inbyggda intressekonflikter i och med att funkt-
ionen är involverad i kreditbeslut som den också följer upp. Detsamma gäller i
och med att funktionen fattar finansieringsbeslut och sedan följer upp dessa
samt att funktionen utgör den oberoende riskkontrollfunktionen och samtidigt är
utsedd att vara den oberoende granskningsfunktionen. Vi anser inte att banken
har presenterat argument som motiverar organisationen såsom den ser ut idag.
FI är vidare tveksam till om banken för närvarande har behövligt med
resurser för att göra en tillräckligt frekvent oberoende värdering av tradingens
innehav. FI vill därför att banken återkommer till oss med en beskrivning av
hur man säkerställer att det är möjligt att göra tätare kontroller. (Se vidare
nedan i vår bedömning under rubriken Riskmått och tillhörande limiter.)”
FI ifrågasatte således inte hur kontrollerna faktiskt gjordes utan endast att de möjligen
behövde göras mer frekvent.
Såvitt avsåg Riskmått och tillhörande limiter som används för mätningen av risken i
komplexa produkter noterades bl.a. att FI bedömde ”att banken inte har riskmått som
är förenliga med best practice. Men för den verksamhet man bedriver är måtten
Sid 1441
godtagbara.” FI:s bedömning var således inte att Bankens riskmått inte var förenliga
med regelverket.
Under rubriken Värdering av komplexa produkter noterade FI bl.a. följande iakt-

tagelser:
”Värderingen av komplexa produkter görs av tradingen. Den görs dagligen av
handlarna i Excel. Processen att ta fram resultatet tar ca 30 minuter och inne-
håller ett antal manuella rutiner. Handlarna bedömer dagligen volatiliteterna
och gör förändringar några gånger/mån.
Enligt instruktionen för tradingavdelningen, så är tradingen ansvarig för
den teoretiska värderingen. Den ska göras med för branschen vedertagna
modeller. Chefen för tradingen är ansvarig för att indata är korrekt.
Risk management-funktionen gör kontroll av värderingarna månadsvis. [..]
Dessa är sällan fler än fem st. För de produkter där det enbart finns teoretiska
priser, kontrollerar Risk managementfunktionen så att handlarna använder den
modell som styrelsen fastställt samt gör en rimlighetsbedömning av
volatiliteten.”
FI noterade därefter följande slutsats: ”FI anser inte att det är tillräckligt att risk
management-funktion gör en kontroll en gång i slutet av månaden och ibland några
stickprovskontroller. Vi har förståelse för att det är svårt att göra en oberoende värd-
ering dagligen. FI anser dock att en bank av HQ:s storlek bör göra kontroller/ obero-
ende värdering åtminstone två gånger i veckan och därtill göra stickprovskontroller
som inte handlarna känner till på förhand.” FI hade således inte någon enda synpunkt
på Bankens värderingsteknik. FI, som också fick vetskap om att framräknat värde
enligt Bankens värderingsteknik låg till grund för bokföring och resultatberäkning och
extern redovisning, framförde inte heller någon som helst kritik i detta avseende. FI
hade ett önskemål om tätare värderings- och stickprovskontroller, vilket även senare
kom att genomföras.
Såvitt avsåg frågor rörande intern kontroll och riskhantering ansåg FI att kredit-
funktionen borde brytas ut från Risk. Det gjordes även senare i syfte att undvika att
Sid 1442
Risk skulle granska affärer som genomförts med krediter som hade beslutats av samma
avdelning. Detta rör dock inte något förhållande som är relevant i målet.
Undersökningen dokumenterades i en särskild rapport som publicerades [dnr 08-1281-

801]. FI sammanfattade sina slutsatser från hela undersökningen i en slutrapport den 6
februari 2008 benämnd Tradingverksamhet i banker och värdepappersbolag, Rapport
2008:3. FI konstaterade härvid att även Banken hade en oberoende riskkontroll och
noterade bl.a.:
”Med utgångspunkt från FI:s allmänna råd om hantering av marknadsrisker
har vi granskat hantering och värdering av komplexa produkter i åtta företag
med omfattande handel för egen räkning (trading). Företagen är HQ Bank,
Kaupthing Bank (Sverige), Nordea, Erik Penser Fondkommission, SEB,
Svenska Handelsbanken, Swedbank och Öhman Fondkommission.
[..]
Oberoende riskkontroll
Alla de undersökta företagen har en från affärsorganisationen (handlarna)
oberoende riskkontroll. Några av företagen i undersökningen har vi kritiserat
för att kontrollfunktionen har för små resurser. I ett par fall har vi också fram-
fört kritik mot ett allt för stort beroende av nyckelpersoner inom riskkontrollen.
[..]
Oberoende värdering
I alla företagen gör riskkontrollfunktionen oberoende valideringar/värderingar
av positionerna i komplexa produkter vid månadsboksluten. I många av företag-
en görs detta under månaden bara av handlarna. Några företag med ökande
handel i komplexa produkter håller just nu på med att lägga över ansvaret för
alla värderingar, även mellan månadsboksluten, till den oberoende risk-
kontrollfunktionen, vilket FI anser är en bra utveckling.
I företag med stora innehav och/ eller stor handel bör riskkontrollfunktion-
erna göra dagliga värderingar. För företagen med mindre innehav kan vi se
svårigheterna med att validera priserna dagligen och har accepterat detta.
Dock bör de göras oftare än månatligen och framför allt som stickprov utan
handlarnas vetskap.”
Sid 1443
Slutsatserna, som alltså även inbegrep Banken, sammanfattades av FI i ett pressmed-

delande den 6 februari 2008. Där kommunicerade FI att det inte fanns några större
brister i tradingverksamheten såvitt avsåg de åtta granskade företagen.
I en promemoria daterad den 22 januari 2009 [dnr 08-11093] redovisade FI att

undersökningen rörande komplexa produkter hade krävt en uppföljning ”på bristande
rutiner för hantering och värdering av komplexa produkter, men också allmänna
brister med avseende på de allmänna råden FFFS 2000:10”. Det var tre av de åtta
bolag som ingick i undersökningen som erfordrade uppföljning: Öhman Fondkom-
mission, Erik Penser Bank och Swedbank. Hit hörde alltså inte Banken.
FI meddelade i brev till Banken den 16 september 2008 [dnr 07-9289]. att
undersökningsärendet skulle stängas samt att FI skulle följa upp ett antal mindre
kvarstående synpunkter som framförts efter dialogen med banken ”inom ramen för den
samlade kapitalbedömningen (SKB) och tillståndsverifieringen med avseende på
införandet av Mifid-reglerna”.
Det förstnämnda (SKB – den samlade kapitalbedömningen) syftar på den utvärdering

som FI kom att göra av Bankens första IKU (se ovan). Det sistnämnda syftar på en
särskild undersökning om tillstånd och regelefterlevnad som härefter kom att genom-
föras (se nedan).
Brevet från FI den 16 september 2008 utgjorde, enligt återkallelsebeslutet i augusti

2010, en varningssignal till styrelse/VD om misskötsel av Banken samt att man inte
följde upp allvarliga missförhållanden som hade uppdagats. Detta rimmar illa med
sluttexten i brevet, som avslutades: ”Vi ser med tillfredsställelse på att ni kommer att
engagera ett konsultföretag för internrevisionstjänster. Vi önskar dock mer inform-
ation om den nya internrevisionens ställning och rapportvägar till bankens ledning.”
Vidare gäller att Glitnir förvärvades den 22 oktober 2008 vilket krävde FI:s tillstånd.
Glitnir fusionerades därefter med Banken enligt en per den 19 december 2008 antagen
Sid 1444
fusionsplan. Förvärvet var föremål för FI:s godkännande. FI skulle inte ha lämnat ett
sådant godkännande om det förelåg minsta betänkligheter mot förmågan att driva
verksamheten i Banken.
4.14.14.4.6 Tillståndsverifiering (MiFID) (FI Dnr 08-5689-316)

En andra undersökning och granskning genomfördes under hösten 2008 som ett led i
en mer omfattande undersökning om tillstånd och regelefterlevnad för företag med
värdepapperstillstånd.
Syftet med undersökningen angavs i ett brev till Banken den 14 januari 2009 vara att
kontrollera om Bankens verksamhet bedrevs enligt erhållna värdepappersrörelsetill-
stånd och hur banken hade anpassat sig till reglerna i lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden och FI:s föreskrifter FFFS 2007:16 om värdepappersrörelse. FI
noterade särskilt att granskningsområden ”som inte kommenteras i detta dokument har
bedömts som tillfredställande”.
Vidare finns en intern promemoria av den 14 januari 2009 i anledning av ett platsbesök
den 18 september 2008 hos Banken. Där noterades under rubriken Rutiner och rikt-
linjer för internkontroll och riskhantering (prioriterad granskningspunkt) bl.a.:
”- Hur arbetar riskfunktionen avseende kontrollrutiner, råd och stöd samt
rapportering enligt 6 kap 11-13 §§ FFFS 2007: 16? Vilka typer av incidenter
har hanterats under 2007? Vilka övriga aktiviteter har förekommit under året
inom ramen för funktionens ansvar?
- Hur arbetar bolagets funktion för internrevision enligt 6 kap 14 § FFFS 2007:
16?
Minnesanteckningar och fakta
[..]
- Andelen stresstester har ökat, även fullständig kontroll av värdering
och parameterkonsistens görs numera minst en gång i veckan.
Kontroll av volatilitetsantaganden görs minst en gång i månaden.
Trading ska underrätta risk om förändringar av implicit volatilitet.
Eventuella förändringar ska framöver loggas.
Sid 1445
- Vi framförde att den kontrollen som beskrevs under mötet är

tillfredställande.”
Två särskilda iakttagelser kan göras med ledning av denna undersökning: Ingen kritik
uttalades mot värderingen eller redovisningen av Tradingportföljen. Bankens interna
kontroll bedömdes återigen som tillfredställande. Ärendet avslutades också utan vidare
åtgärd.
4.14.14.4.7 Kreditrisker och finansiering (FI Dnr 08-11069-316)

Ytterligare en undersökning genomfördes av FI som avsåg granskning av större
kreditrisker i Banken.
En platsundersökning hos Banken aviserades från FI genom ett brev den 19 november
2008. Där angavs att FI skulle på plats granska kundakter samt styrelseprotokoll från
möten under 2008. FI angav även att de skulle tillställas viss dokumentation innan
besöket, däribland ”senast fastställda delårsrapport/månadsrapport. Av externa samt
interna revisorer (alt oberoende granskningsfunktion) och riskkontrollfunktionen två
senaste avlämnade rapporter.”
Undersökningen resulterade i en promemoria av den 30 januari 2009. I

sammanfattningen angavs bl.a. följande:
”▪ Banken har en tillfredsställande likviditet och kapitalsituation
• Banken har informerat om att banken under första kvartalet 2009 kommer att
organisera om internkontrollen med en oberoende riskkontroll och en
oberoende compliancefunktion helt skilt från kreditchefsrollen.”
FI noterade vidare: ”Bankens riskkontroll ska brytas ut från Kreditchefsrollen. Banken

söker en kreditchef. Troligtvis blir detta under första kvartalet 2009. Även finansfunkt-
ionen bryts ut och överförs till ekonomichefen så att riskkontrollfunktionen blir ren-
odlad och oberoende (i förhållande till risktagning).” FI noterade i anledning av detta
att Banken ”synes ha tagit till sig kritiken och är på väg att säkerställa kontroll-
funktionerna på ett tillfredsställande sätt”.
Sid 1446
FI avslutade ärendet utan särskild åtgärd vilket meddelades Banken i ett brev av den 5
februari 2009.
4.14.14.5 Invändningar i målet – kommentarer

FI har genom tillsynen fått den inblick som FI bedömt erforderlig för att ta ställning till
de frågor som aktualiserats. Någon felaktig eller vilseledande information har inte
heller lämnats av Banken.
FI anförde i ett brev till Revisorsnämnden den 4 april 2011, rörande Johan Dyrefors
yttrande till Revisorsnämnden den 4 februari 2011, bl.a. följande:
”.. (se Finansinspektionens begäran om yttrande över iakttagelser vid plats-
besöket, den 4 februari 2008). Pga. andra prioriteringar under ’finanskrisåret’
2008 kom dock den planerade redovisningsundersökningen i HQ Bank eller
något av de andra företagen inte att genomföras.
Dyrefors, som uppenbarligen har tillgång till hela materialet i Finans-
inspektionens undersökning från 2007-2008, kan inte ha undgått att notera att
någon redovisningsundersökning aldrig gjordes och att Finansinspektionen
således aldrig begärde in underlag från HQ Bank för en sådan undersökning.
Ändå väljer Dyrefors att med hjälp av citat ur Finansinspektionens aviserings-
brev ge en felaktig bild av vad som skett.”
Det är dock uppenbart att FI inom ramen för undersökningen om komplexa produkter
begärde in dokumentation som direkt har bäring på frågan om hur Tradingportföljen
redovisades. Här kan nämnas: ”Instruktion för värdering och kontroll av finansiella
instrument som grund för den externa redovisningen”, ”lista över internrevisionens
rapporter som berör hantering och värdering av komplexa produkter sedan
2005-01-01”, ”lista över intern- och externrevisionen rapporter som berör redovisning
(klassificering, värdering, upplysningskrav) och kontroller av komplexa produkter i
den finansiella rapporteringen sedan 2005-01-01”.
Sid 1447
FI hade, som framgått, även fått klart för sig hur Banken värderade och redovisade
Tradingportföljen. Detta var syftet med undersökningen rörande komplexa produkter.
Såvitt avser FI:s hänvisning till andra prioriteringar som skulle ha föranlett att den
planerade redovisningsundersökningen inte kom att genomföras noteras följande. Det
är riktigt att FI i sin skrivelse till Banken den 4 februari 2008 rörande syftet med
undersökningen angav: ”Ett tredje syfte var att kartlägga tillämpade redovisnings-
principer och upplysningar i årsredovisningen enligt (FFFS 2006: 16) Årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag. Resultatet i denna senare del kommer att
redovisas separat till banken.” Om det dock hade funnits några kvarstående syn-
punkter efter skrivelsen till Banken den 4 februari 2008 så skulle FI ha återkopplat och
eventuella synpunkter hanterats innan ärendet avslutades. Så var inte fallet och FI
avslutade ärendet genom en rapport i september 2008.
Slutsatsen är att FI inte ansåg att undersökningen behövdes eftersom värderingen

ansågs godtagbar. Om det var så att FI ansåg att det fanns behov av undersökningen
gäller att den fortfarande ännu inte har genomförts.

Inom ramen för sin tillsyn har FI fått kunskap om hur värderingen och redovisningen
av Tradingportföljen i Banken gick till utan att det framfördes några synpunkter eller
någon kritik från FI:s sida. FI har vidare fått kunskap om hur den interna kontrollen i
Banken var beskaffad (i fråga om organisation och riskmått) där vissa synpunkter på
förbättringar framfördes – däremot inte någon kritik av allvarligare slag – som också
följdes upp av Banken.
Oavsett vilka faktiska åtgärder som FI kom att vidta i de olika tillsynsärendena har
KPMG från sina utgångspunkter som revisor inte uppfattat undersökningarna och FI:s
tillsyn på annat sätt än vad som framgår av de slutsatser som FI skriftligen redovisat i
samband med att dessa tillsynsärenden avslutades.
Sid 1448
Innebörden av vad FI kommunicerat är att FI inte haft synpunkter på Bankens

värderingsteknik, att FI bedömt den interna kontrollen som tillfredställande, och att FI
ansett att de riskmått som Banken använt för tradingverksamheten varit acceptabla.
4.14.15 KPMG:s avsnitt 15: Påstådd vårdslöshet – revisionen
4.14.15.1 Inledning
KPMG:s avsnitt 15 till 22 behandlar revisionen.
Bifall till käromålet mot KPMG förutsätter både i skadeståndsmålet och i vinstut-
delningsmålet att KPMG och Johan Dyrefors anses ha brutit mot god revisionssed
sådan denna såg ut vid de aktuella tidpunkterna. Vidare förutsätts att brottet mot god
revisionssed är att betrakta som vårdslöst.
IAS 39 kunde inte förändras på annat sätt än genom ett EU beslut. God redovisnings-
sed, dvs. hur Banken skulle redovisas, låg därigenom fast. Beträffande god revisions-
sed förhöll det sig dock annorlunda. God revisionssed är och var något som förändras
kontinuerligt för att anpassa sig efter utvecklingen. Det var och är den statliga myndig-
heten Revisorsnämnden som håller i utvecklingen av god revisionssed i Sverige.
Revisorsnämnden har prövat revisionerna för HQ AB respektive Banken för åren
2007, 2008 och 2009 och funnit att det varit förenligt med god revisionssed att lämna
rena revisionsberättelser.
Utgångspunkten är kärandens påståenden i denna del. I det följande redovisas hur

KPMG uppfattar käranden samt kort hur KPMG bemöter dessa påståenden. I efter-
följande avsnitt kommer KPMG mer utförligt att utveckla sin inställning till en del av
dessa påståenden.
4.14.15.2 Revisionerna av Banken – skadestånd

Enligt käranden har KPMG trots bristerna inte gjort anmärkning i revisionsberättelse
för respektive räkenskapsår, inte lämnat skriftlig erinran till styrelsen i enligt 9 kap.
39 § ABL, eller rapporterat till FI enligt 13 kap. 10 § LBF.
Sid 1449
Det finns anledning att påtala att det i målet inte är fråga om skadeståndsanspråk från
en användare av årsredovisning, utan i stället Bankens egen påstådda skada.
Det ingår i revisorns uppgift att skaffa sig förståelse för lagar och föreskrifter som
gäller för det reviderade bolagets verksamhet och granska hur bolaget efterlever dessa.
KPMG har också haft den förståelse för de lagar och föreskrifter som Banken haft att
följa som erfordrats enligt god revisionssed. Detta har också framgått av vad övriga
svaranden anfört. På sätt som framgått har KPMG t.ex. kontrollerat att Banken hade
förståelse för de nya Basel II-reglerna, MiFID-reglerna samt att kapitaltäcknings-
rapporter löpande gavs in till FI.
Beträffande Bankens efterlevnad av regelverket har KPMG vidtagit de gransknings-

åtgärder som följer av god revisionssed och KPMG har inte fått några indikationer på
förekomsten av väsentliga avvikelser från gällande regler.
Granskning av instruktioner och policys har skett i den omfattning som är erforderligt
enligt god revisionssed. De instruktioner som har redovisats i målet kommer i stor
omfattning från KPMG:s revisionsdokumentation.
KPMG har kontrollerat att det har funnits instruktioner och policys i vederbörlig om-
fattning och har i sin granskning i denna del av revisionerna kunnat ta stöd i det för-
hållandet att Banken erhöll tillstånd att bedriva bankverksamhet. I samband därmed
gjorde FI en fullständig genomgång av Bankens regelverk och verksamhet inklude-
rande instruktioner och policys.
KPMG har granskat vilket arbete som faktiskt utfördes i anledning av viktiga instruk-
tioner, såsom t.ex. de som gällde Risks kontroller av värderingen av Tradingportföljen.
Instruktionerna har också testats, liksom det arbete som har utförts. KPMG har t.ex.
även utvärderat Revisionsutskottets arbete.
Sid 1450
Såvitt avser påståendet om styrelsens s.k. 18:4-yttrande gäller att detta inte är en fråga
som aktualiserats vid revisionen av Banken. Det var endast år 2008 som det förekom
en utdelning från Banken. Det är dock riktigt att det åligger revisor att ta del av sådant
yttrande, och KPMG har under alla förhållanden gjort det och granskat yttrandet i den
utsträckning som var erforderligt enligt god revisionssed. Det bör dock påpekas att
yttrandet inte var föremål för någon särskild revision utöver att det kontrollerades att
utdelningen rymdes inom det fria egna kapitalet, vilket den gjorde.
Ond tro
Såvitt avser påståendet rörande ond tro har käranden hänvisat till information som
KPMG och Johan Dyrefors tagit del av och som redovisats sakframställningsvis i det
s.k. händelseförloppet. Därutöver har det hänvisats till styrelseprotokoll i HQ AB samt
Banken samt korrespondens med FI.
KPMG har tagit del av innehållet i styrelseprotokollen från möten i styrelserna i

HQ AB och Banken. Detta har skett på det sätt och i den utsträckning som varit
erforderligt enligt god revisionssed. Syftet med KPMG:s genomgång har varit att
bedöma styrelsens förvaltning samt att hålla sig uppdaterad om utvecklingen i Banken.
Det är korrekt att protokollen återfinns i revisionsdokumentationen. KPMG har utifrån
protokollen bl.a. kunnat konstatera att det varit ordning och reda i Banken.
KPMG har också kunnat konstatera att styrelsearbetet har haft en kontinuitet, innebär-
ande att viktiga frågor följts upp samt genom förekomsten av obligatoriska punkter på
dagordningen. Det har också framgått att frågor eller problem som har dykt upp har
följts upp i styrelsen och att styrelsearbetet har haft tydligt fokus på regelefterlevnad.
Tradings och Risks arbete har varit stående rapporteringspunkter vid styrelsemötena.
Protokollen har inte visat på någon förekomst av alarmerande problem eller annan
misskötsamhet som skulle gett anledning till fördjupade granskningsåtgärder från
KPMG:s sida.
Sid 1451
Det är vidare korrekt att KPMG inom ramen för revisionerna har tagit del av viss
skriftväxling med FI. KPMG har varit direkt inkopierat som mottagare i vissa fall.
Därtill har viktigare handlingar varit bilagerade styrelseprotokollen. KPMG har dock
inte tagit del av all korrespondens. En hel del korrespondens i form av t.ex. mail som
har föredragits har KPMG inte tagit del av. Den korrespondens som KPMG tagit del
av har inte gett skäl till fördjupade granskningsåtgärder. Det bör i sammanhanget
påpekas att även FI inom ramen för sina olika granskningsinsatser i vart fall gick
igenom Bankens styrelseprotokoll för år 2008.
Åtgärder för att få mer kunskap

Enligt käranden borde KPMG ha vidtagit olika åtgärder för att få kunskap om påstådda
brister. KPMG borde, som käranden får förstås, ha inhämtat ytterligare revisionsbevis
avseende dels värderingen av Tradingportföljen, genom att begära en oberoende värde-
ring, dels kapitalbehovet genom att begära en oberoende bedömning av kapitalkravet
för marknadsriskerna – i synnerhet i ljuset av säkerhetskraven och FI:s synpunkter,
dels effekterna av Dag 1-resultaten och komponenterna realiserat respektive orealiserat
resultat. Vidare har käranden anfört att KPMG borde ha krävt att bristerna åtgärdades
och, när så inte skedde, ha lämnat skriftlig erinran till styrelserna, rapporterat till FI
och avgett oren revisionsberättelse.
Det hade dock inte varit en adekvat revisionsåtgärd att begära att Banken skulle in-
hämta en oberoende värdering av Tradingportföljen. Denna begäran var inte heller
något som hade erfordrats enligt god revisionssed. Det fanns ingen som kunde mark-
naden bättre än de ansvariga på Banken. Det fanns därför ingen annan som kunde göra
värderingen bättre. Den värdering som skulle ske enligt IAS 39 skulle utmynna i
Bankens värdeuppfattning, inte någon annans. Navigants värdering hade t.ex. varit
meningslös eftersom den utförts med en annan värderingsteknik än den som styrelsen i
Banken angett att Trading och Risk skulle tillämpa. Navigants värderingsteknik var
inte heller den som beskrevs i årsredovisningarna.
Sid 1452
Revisorsnämnden har också konstaterat att den kontrollbaserade revisionsansats som

KPMG använde och som innebär en kontroll av kontrollerna var förenlig med god
revisionssed och att det var den lämpligaste revisionsansatsen.
Djupare substansgranskningsåtgärder på detaljnivå skulle ha vidtagits om KPMG hade

funnit att det inte gick att förlita sig på den interna kontrollen. KPMG:s slutsats för alla
år var dock att det gick att förlita sig på denna. Det bör i sammanhanget påpekas att det
inte vid någon av revisionerna fanns några indikationer på oegentligheter i Banken
eller inom HQ AB. Detta medförde att det inte heller förelåg behov av substansgransk-
ningsåtgärder i större omfattning än vad som ägde rum, se vidare i nästa avsnitt. Det
görs inte heller i målet gällande att personalen på Trading och/eller Risk agerat otill-
börligt.
Vad som nu anförts om det påstådda kravet på en oberoende värdering av Tradingport-

följen gäller även för påstått krav på en oberoende bedömning av kapitalkravet för
marknadsrisker. Beräkningen av kapitalkrav är ett begrepp inom kapitaltäcknings-
reglerna och beräkning av kapitalkrav och andra komponenter i kapitaltäcknings-
beräkningen ingår inte i en revision. Det framgår också av Revisorsnämndens beslut.
KPMG har däremot inom ramen för revisionerna följt upp att Banken gjorde rätt för
sig mot FI och besvarat inspektionens brev och synpunkter. FI har också för åren 2007,
2008 och 2009 funnit att Banken var tillräckligt kapitaliserad för den risk som FI
uppfattade att Banken var exponerad för.
När det gäller Dag 1-resultat: Värderingen av Tradingportföljen stod inte i strid med
IAS 39. Om så vore fallet förelåg det inga felaktiga Dag 1-resultat redan eftersom
värderingen var fel. Frågan rörande huruvida Dag 1-resultat ska resultatföras eller inte
förutsätter att den värdering som gjorts är förenlig med IAS 39.
Såvitt avser komponenterna realiserat och orealiserat resultat hänvisas till KPMG:s
avsnitt 21. Det kan dock redan nu konstateras att det enligt god revisionssed inte före-
Sid 1453
låg något behov av att inhämta ytterligare revisionsbevis rörande denna fråga. Med den
värderingsteknik som Banken använde förelåg inte några Dag 1-resultat, av någon
väsentlighet, som inte skulle resultatföras. Denna åsikt har även Revisorsnämnden
haft.
Påståendet att KPMG borde ha krävt att bristerna åtgärdades bestrids. Det har inte
förelegat någon skyldighet för KPMG att kräva att brister skulle åtgärdas, enligt
följande tre punkter: (1) KPMG/Johan Dyrefors har, som revisor, inte haft rätt att kräva
att Banken skulle vidta någon åtgärd. Det föreligger ingen sådan rätt att ställa krav,
oavsett hur situationen ser ut. (2) KPMG har inte känt till några brister som borde ha
föranlett några andra åtgärder än de som KPMG vidtagit. (3) Det har i vart fall inte
varit vårdslöst att inte kräva någon rättelse.
Revisionsberättelsen för Banken saknade vidare all betydelse för utvecklingen 2010.
Den avgavs först efter att Tradingportföljen var avvecklad och lång tid efter att Banken
på eget initiativ tog kontakt med FI, i anledning av den situation som då uppkommit.
4.14.15.3 Revisionerna av HQ AB – skadestånd

Påståendena är identiska med det som görs gällande för Banken med den skillnaden att
påståendet avser revisionerna av HQ AB.
När det gäller revisorns uppgift att skaffa sig förståelse för lagar och föreskrifter som
gäller för det reviderade bolagets verksamhet och granska hur bolaget efterlever dessa
hänvisas till vad som anförts ovan om Banken. Det bör tilläggas att det i första hand
var det regelverk som gällde verksamheten i Banken som var komplicerat.
Även såvitt avser granskning av instruktioner och policys hänvisas till det ovan
anförda. Det kan här tilläggas att den uppgiften främst var relevant för Banken efter-
som det var där verksamheten bedrevs.
Sid 1454
KPMG har tagit del av styrelsens s.k. 18:4-yttrande. Det är relevant i revisionen efter-
som det fanns utdelningar men i övrigt finns inget att tillägga utöver vad som omtalats
rörande Banken.
Ond tro
Såvitt avser påståendet rörande ond tro gäller, med hänvisning till vad som anförts om
revisionen av Banken, att KPMG har tagit del av innehållet i styrelseprotokollen på det
sätt och i den utsträckning som varit erforderligt enligt god revisionssed. Det sista
protokoll som KPMG tog del av före undertecknandet av revisionsberättelsen i HQ AB
var protokollet från mötet i januari 2010. Frågan om korrespondens med FI rör fram-
förallt Banken och inte HQ AB.
Åtgärder för att få mer kunskap

Även de påstådda åtgärder som KPMG borde ha vidtagit olika åtgärder för att få
kunskap om påstådda brister rör framförallt Banken och inte HQ AB.
Påståendet att KPMG borde ha krävt att bristerna åtgärdades bestrids. Det har inte
förelegat någon skyldighet för KPMG att kräva att brister skulle åtgärdas, enligt
följande tre punkter: (1) KPMG/Johan Dyrefors har, som revisor, inte haft rätt att kräva
att HQ AB skulle vidta någon åtgärd. Det föreligger ingen sådan rätt att ställa krav,
oavsett hur situationen ser ut. (2) KPMG har inte känt till några brister som borde ha
föranlett några andra åtgärder än de som KPMG vidtagit. (3) Det har i vart fall inte
varit vårdslöst att inte kräva någon rättelse.
4.14.15.4 Revisionerna – vinstutdelning

Även om kärandens påståenden skiljer sig något i denna del är det som redan anförts,
se ovan, relevant varför det hänvisas till detta.
4.14.15.5 Påstådd vårdslöshet – faktisk kunskap

Den påstådda vårdslösheten rörande revisionen har i realiteten inte något att göra med
om KPMG borde ha vidtagit någon ytterligare åtgärd vid de genomförda revisionerna
eller inte. I realiteten handlar frågan om vilken kunskap som KPMG och Johan
Sid 1455
Dyrefors faktiskt hade och om det mot bakgrund härav har varit vårdslöst att avge en
ren revisionsberättelse.
Såvitt avser vad KPMG och Johan Dyrefors har känt till är inställningen följande.
1. KPMG och Johan Dyrefors har känt till vilken värderingsteknik Banken tillämpade,
innefattande att historisk volatilitet för underliggande index användes, för att
bestämma volatiliteten för icke aktivt handlade optioner.
KPMG och Johan Dyrefors har bedömt att värderingstekniken var förenlig med
IAS 39. Under åren 2008-2009 så har det funnits olika uppfattningar i teamet i frågan,
men KPMG:s uppfattning i revisionerna har varit att värderingstekniken var förenlig
med IAS 39. Frågan om olika uppfattningar inom KPMG kommer att behandlas
särskilt i KPMG:s avsnitt 20. KPMG:s bedömning har varit korrekt och i vart fall inte
vårdslös.
2. KPMG och Johan Dyrefors har känt till att värderingen av aktivt handlade optioner
skett med rak volatilitet för de mest aktivt handlade vilket KPMG bedömt som ett
avsteg ifrån en bokstavstolkning av IAS 39.
Detta avsteg har dock bedömts inte resultera i någon väsentlig avvikelse från en
värdering som gjorts med de aktivt handlade optionernas pris. Denna bedömning har
varit korrekt och inte vårdslös.
3. Tradinglagrets värdering har väsentligen granskats med en kontrollbaserad

revisionsansats, dvs. genom kontroll av kontrollerna.
Detta var den lämpligaste revisionsansatsen, vilket Revisorsnämnden också har

konstaterat. Granskningen har resulterat i att KPMG haft fog för att inte ifrågasätta
Sid 1456
4. KPMG och Johan Dyrefors har känt till att informationen i not 27 för åren 2008 och
2009 inte varit helt korrekt och/eller fullständig.
KPMG har bedömt att avvikelsen inte var väsentlig. Denna uppfattning har delats av
Revisorsnämnden. Avvikelsen saknar därtill under alla förhållanden betydelse för
kärandens talan. Se vidare i denna del KPMG:s avsnitt 21 nedan.
5. I övrigt har KPMG och Johan Dyrefors inte känt till några av de brister som
käranden gör gällande i målet.
KPMG kan inte heller vitsorda förekomsten av några sådana brister. Vidare gäller att
käranden i målet tydliggjort att faktisk insikt om varje brist åberopas som konkreta
rättsfakta och händelseförloppet utgör bevisfakta och alltså inte rättsfakta till stöd för
denna faktiska insikt.
4.14.16 KPMG:s avsnitt 16: Allmänt om revision
4.14.16.1 Allmänt om regelverket för revision

Grundläggande för regelverket kring revision är att en revisors granskning/revision ska
utföras enligt god revisionssed. Det är Revisorsnämnden som har ansvaret för utveck-
lingen av god revisionssed. Följande text är hämtad från Revisorsnämndens hemsida:
”RN har ett ansvar för att de normer som de kvalificerade revisorerna använder i sina
revisionsuppdrag, dvs. god revisionssed och god revisorssed, utvecklas på ett ända-
målsenligt sätt. Detta sker genom att RN kan utfärda formella föreskrifter och avge
särskilda uttalanden. Det viktigaste verktyget RN har för detta ändamål är emellertid
de ställningstaganden som RN gör i sina beslut om disciplinär åtgärd. Dessa beslut
publiceras i RN:s praxissamling.”
Det regelverk som styrde hur en revision skulle utföras utgjordes för de i målet rele-
vanta åren av Revisionsstandard i Sverige (RS). RS togs fram av Föreningen Auktoris-
erade Revisorer (FAR), som var namnet på branschföreningen för revisorer i Sverige.
RS byggde i sin tur på det internationella regelverket International Standards on
Sid 1457
Auditing (ISA) som tagits fram av International Federation of Accountants (IFAC)

och dess kommitté IAASB. Numera är det ISA som gäller i Sverige.
4.14.16.2 Revisionens förhållande till det reviderade bolaget

Det förekommer ofta missförstånd rörande vilket ansvar en revisor får till följd av en
genomförd revision av ett företag. Följande förtjänar därför att klargöras.
1. Det är styrelse och företagsledning som bär ansvaret för driften av bolaget, för
löpande åtgärder i bolaget, bokföring och årsredovisningen.
2. Varje revision bygger på att det är styrelse och företagsledning som är experter
på det egna bolaget.
3. Varje revision bygger på att revisorn erhåller sanningsenlig information om
bolaget från styrelse, företagsledning och bolagets medarbetare.
4. Revisorn har som allmän utgångspunkt rätt att utgå ifrån att styrelse,
företagsledning och anställda är hederliga och utför sitt arbete efter bästa
förmåga.
Beträffande ansvarsfördelningen mellan företaget och revisorn har Revisorsnämnden i

sitt beslut den 18 oktober 2011 rörande revisionerna 2008 och 2009 skrivit följande:
”2.2 En revisors ansvar och uppgifter m.m.
Ärendet rör komplexa frågor kring revisionen av ett finansiellt institut vars
moderbolag var ett börsnoterat bolag. För förståelsen av de krav som ska
ställas på en revisor när han eller hon utför en sådan revision finns det skäl att
erinra om hur en revisors ansvar och uppgifter förhåller sig till styrelsens och
den verkställande direktörens ansvar och uppgifter. Det finns också anledning
att göra vissa förtydliganden om vad som krävs av en revision för att den ska
anses vara utförd enligt god revisionssed.
Av 8 kap. 4 och 29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) framgår att det är aktie-
bolagets styrelse och den verkställande direktören som har ansvaret för räken-
skapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen upprättas i
enlighet med tillämplig lag om årsredovisning. Detta innebär att det är bolagets
styrelse och verkställande direktör som ansvarar för eventuellt felaktiga
tillämpningar av redovisningsreglerna med de brister i årsredovisningen som
Sid 1458
detta kan medföra. Revisorns ansvar är att granska bolagets årsredovisning och
bokföring samt bolagsledningens förvaltning och att därefter uttala sig om års-
redovisningen och förvaltningen på grundval av den i revisionen genomförda
granskningen. Revisorn ansvarar därmed endast för eventuella brister i
revisionen.”
Såvitt avser Bankens tradingverksamhet och värdering av Tradingportföljen medförde

revisionerna således inte att KPMG hade ansvar för driften av Banken, för risknivån i
Banken, för handeln i och för valet av värderingsteknik för Tradingportföljen eller de
enskilda värderingarna som gjordes av optionerna i Tradingportföljen. KPMG svarade
för att i enlighet med god revisionssed granska Bankens värdering av Tradingport-
följen.
Omvänt innebär detta att det var styrelse och företagsledning som hade ansvaret för
driften av Banken, för vald risknivå, för handeln i Tradingportföljen och för de
enskilda värderingarna som gjordes av optionerna i Tradingportföljen.
I ett företag av sådan storlek som Banken brukar dock ansvar för handel och värdering
delegeras ner i organisationen. Så skedde även i Banken. Vi har redan kunnat se av
Bankens instruktioner att ansvaret för affärerna i Tradingportföljen var delegerat till
Trading, att värderingstekniken var fastställd av styrelsen i Banken men att ansvaret
för värderingen av Tradingportföljen var delegerat till Trading med chefen Trading
som högst ansvarig och att ansvaret för kontrollen av värderingen var delegerat till
Risk med chefen Risk som ytterst ansvarig. Denna delegering var att betrakta som
sedvanlig och en annan ordning hade varit konstig.
4.14.16.3 Omfattningen av en revision

På ett företag såsom Banken arbetar många människor dagligen med många olika
komplicerade frågor. Under ett år handlar det om ett närmast oändligt antal olika
beslut, bedömningar och åtgärder. Det är inte möjligt att inom ramen för en revision
granska alla dessa beslut, bedömningar och åtgärder.
Sid 1459
Revisorerna är inte bättre skickade än de personer som dagligen arbetar i ett bolag som
Banken att t.ex. bedöma bankspecifika regelverk och att värdera finansiella instrument
såsom optioner. Det är inte heller meningen att revisorerna ska vara mer kunniga än
vad ett företags personal är inom de specifika områden där ett företag är verksamt.
Därtill kommer att regelverket utgår ifrån att det är företaget som gör bedömningarna,
med utgångspunkt ifrån den egna verksamheten.
Revisorsnämnden har i beslutet den 18 oktober 2011 kommenterat omfattningen av en

revision, avsnitt 2.2, bl.a. enligt följande:
”Revisionen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.
God revisionssed är en rättslig standard som ställer krav på planeringen, be-
manningen och genomförandet av uppdraget samt på revisorns rapportering
och dokumentation av revisionsuppdraget. RN har tidigare uttalat att det ställs
särskilt höga krav på revisorns insatser när det gäller revision i ett bolag som
är noterat på en reglerad marknad. Även det förhållandet att ett bolag driver
bankverksamhet har ansetts innebära förhöjda krav på revisorns insatser.
Revisorn ska vid utförandet av revisionen pröva styrelsens och den verk-
ställande direktörens tillämpning av företagets redovisningsprinciper samt be-
döma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och den verkställande
direktören har gjort när de upprättat årsredovisningen. Revisorn ska också
utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Granskningen ska
omfatta ett urval av underlagen för belopp och annan information i årsredo-
visningen. Revisorns granskning ska således inte omfatta alla enskilda redo-
visningsposter och underlag utan ska ske genom lämpliga stickprov. Den ska
vara inriktad på att upptäcka vad som brukar benämnas väsentliga fel.”
Revisorsnämnden har funnit att revisionerna av såväl HQ AB som Banken hade en

omfattning som var i överensstämmelse med vad god revisionssed krävde för samtliga
år dvs. för verksamhetsåren 2007-2009.
Sid 1460
4.14.16.4 Anmärkningar i en revisionsberättelse

Frågan om anmärkningar i revisionsberättelsen är central i målet. Hur de påstådda
anmärkningarna skulle ha sett ut har inte på något sätt preciserat vilket naturligtvis är
en brist i talan. Två grundläggande förhållanden måste dock slås fast:
1. En revisionsberättelse vid den aktuella tidpunkten var ett offentligt dokument som
utgick ifrån en standardiserad utformning.
För de revisionsberättelser som kommer att avlämnas från och med verksamhetsåret
2016 har reglerna ändrats. Från och med nu gäller att en revisor i ett noterat bolag i
revisionsberättelsen ska kommentera särskilt betydelsefulla områden och ange det
området, varför det bedömts betydelsefullt, vilka revisionsåtgärder som utförts och
vilka slutsatser som kunnat dras. Detta är en stor fördel för revisorn men det var inte
förenligt med god revisionssed under aktuell tidsperiod att lämna sådan information.
Genom den standardiserade utformningen hade de uttalanden som lämnades i en

revisionsberättelse vid den aktuella perioden i stor utsträckning karaktären av OK eller
inte OK.
2. Revisionsberättelsen avsåg och avser de finansiella rapporterna i sin helhet och inte
enskilda poster eller delar av räkenskapsåret. Eller mer korrekt: Uttalandet innefattade
ett tillstyrkande eller ett avstyrkande av den sammantagna utformningen av de
finansiella rapporterna för det aktuella räkenskapsåret.
Revisionsberättelsen var inte en rapportform som kunde användas för reflektioner,

rekommendationer, påpekande om avvikelser från s.k. best practice eller allmänna
funderingar. Anmärkning skulle bara ske mot fel i årsredovisningen som hade tydligt
stöd i IFRS-regelverket och som var att bedöma som väsentliga. Det var alltså grund-
läggande att det krävdes väsentliga fel i årsredovisningen för att en revisor skulle ha
rätt att göra en anmärkning i revisionsberättelsen. Revisorsnämnden behandlar denna
fråga i sitt beslut den 18 oktober 2011, 2.2 om revisors ansvar och uppgifter m.m.:
Sid 1461
”Revisorn ska i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida årsredovisningen

har upprättats i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning och om den ger
en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redo-
visningssed i Sverige. Uttalandet ska baseras på en revision som ger hög - men
inte absolut - säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktig-
heter. Det ska vara baserat på en rimlig grund av revisionsbevis. Det är endast
väsentliga fel som revisorn upptäcker som han eller hon är skyldig att rapport-
era i revisionsberättelsen. Revisorn ska däremot inte rapportera i revisionsbe-
rättelsen om sådant som endast utgör avsteg från ’best practice’. Om revisorn
gör anmärkningar så att revisionsberättelsen avviker från standardutformning-
en (’oren revisionsberättelse’), ska även dessa vila på en rimlig grund av
revisionsbevis.”
Lika grundläggande är att en avvikelse mot IAS 39 i en årsredovisning i sig inte ut-
gjorde ett väsentligt fel som en revisor skulle anmärka mot, dvs. det räckte alltså inte
att man hade gjort någon form av avvikelse från IAS 39. Detta framgår bl.a. av vad
som angetts i SOU 2015:19 En ny redovisningstillsyn. I sammanfattningen anges bl.a.:
”Utredningen lämnar i slutbetänkandet ett förslag till en ny ordning för redo-
visningstillsyn i Sverige. Den nuvarande ordningen för redovisningstillsyn, som
infördes 2007 och följer av bestämmelser i öppenhetsdirektivet, har inte upp-
visat de fördelar som avsågs vid genomförandet. Modellen, som innebär att
ansvaret för tillsynen delas mellan Finansinspektionen och börserna, har visat
sig brista i enhetlighet och har inte fungerat bra i kombination med det sam-
arbete i tillsynsfrågor som bedrivs inom EES. Målet med utredningens förslag
har varit att skapa ett oberoende och rättssäkert system för redovisningstillsyn
som är effektivt med avseende på syftet med tillsynen och det europeiska
tillsynssamarbetet.”
I avsnitt 3.2.2 Redovisningstillsynens förhållande till revisionen framgår vidare:

”Den granskning som utförs av en revisor skiljer sig också från den granskning
som sker inom ramen för redovisningstillsynen. Revisorns granskning tar av-
stamp i verkliga ekonomiska förhållanden och den bedömning revisorn gör
gäller i vilken mån den information som sammantaget lämnas i de finansiella
Sid 1462
rapporterna ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Det be-
styrkande en revisor gör avser de finansiella rapporterna i sin helhet, och behö-
ver därför inte innebära att alla enskilda utsagor som lämnas i rapporterna är
korrekta eller att alla individuella delar av redovisningsinformationen är upp-
rättade i enlighet med det tillämpliga regelverket.”
4.14.16.5 Revisionens förhållningssätt till lagar, föreskrifter och FI:s tillsyn

m.m.
Lars Träff har bl.a. uttalat sig om revisorns förhållningssätt till lagar, föreskrifter och
myndigheter, såsom t.ex. FI. I utlåtande av den 24 augusti 2016 (Träff II) behandlas
den aktuella standarden under rubriken RS 250 Revisorns skyldigheter att ta hänsyn till
lagar och föreskrifter vid en revision vissa punkter i RS 250 som är av särskilt intresse:
”Företagsledningens ansvar för att följa lagar och föreskrifter
9. Det är företagsledningens ansvar att se till att företagets verksamhet bedrivs
enligt gällande lagar och föreskrifter.
Revisorns beaktande av att lagar och föreskrifter följts
11. Revisorn är inte och kan inte heller göras ansvarig för att förebygga över-
trädelser av lagar och föreskrifter.
15. För att kunna planera revisionen ska revisorn skaffa sig allmän förståelse
av de lagar och föreskrifter som gäller för företaget och branschen samt hur
företaget efterlever dessa.
[..]
18. Sedan revisorn har skaffat sig denna allmänna förståelse ska han eller
hon vidta granskningsåtgärder för att identifiera fall av överträdelser av
sådana lagar och föreskrifter där överträdelser ska beaktas när årsredo-
visningen upprättas och därvid särskilt
• förhöra sig hos företagsledningen om huruvida företaget följer sådana lagar
och föreskrifter samt
• ta del av korrespondens mellan företaget och aktuella myndigheter.
22. Revisorn ska ge akt på att granskningsåtgärder som utförts för att han
eller hon ska kunna avge en revisionsberättelse också kan medföra att
revisorn får fram belägg för att lagar och föreskrifter eventuellt inte följts.
Sådana granskningsåtgärder kan vara t.ex. genomläsning av protokoll,
intervjuer med styrelsen och företagsledningen samt företagets advokat/ jurist
Sid 1463
om rättstvister, skadeståndskrav och rättsliga bedömningar samt substans-

granskning av vissa transaktioner och saldon.
23. Revisorn ska se till att få skriftliga uttalanden från företagsledningen att
man har upplyst revisorn om alla kända och befarade fall av överträdelser av
lagar och föreskrifter som kan vara av sådan betydelse att de ska beaktas när
årsredovisningen upprättas.
24. Om det inte finns några bevis på motsatsen, har revisorn rätt att utgå från
att företaget följer lagar och föreskrifter.”
Revisionen bygger således i stor utsträckning på att revisor ställer frågor till företaget
och utgår från de svar som erhålls. Såvitt avser god revisionssed beträffande RS 250
har Lars Träff anfört följande:
4. God revisionssed beträffande RS 250 i praktiken
Revisorn skall i samband med sin planering av revisionen ’inventera’ de lagar
och föreskrifter som bolaget har att förhålla sig till och följa. Detta sker genom
revisorns erfarenhet av branschen och liknande företag.
En del i denna ’inventering’ är att diskutera frågan med styrelse/företags-
ledning.
Efter själva planeringsfasen skall revisorn granska att styrelsen/företags-
ledningen är medvetna och har kunskap om dessa lagar och föreskrifter.
Vidare ska revisorn granska att företagen rapporterar till myndigheter eller
motsvarande om detta följer av det regelverk som bolaget har att följa. Detta
gäller t.ex. bankers skyldighet att rapportera kapitaltäckning till Finansinspekt-
ionen (FI).
Notera att det här är fråga om att revisorn har en skyldighet enligt god revi-
sionssed att granska att företaget verkligen rapporterar enligt fastställt regel-
verk. God revisionssed innebär däremot INTE att revisorn närmare behöver
granska innehållet i företagets rapportering till FI. Detsamma gäller för många
andra företag som har erhållit någon form av tillstånd från en myndighet, t.ex.
en miljökoncession, och som därför regelbundet måste rapportera till den till-
ståndsgivande myndigheten.
Inom den lagstadgade revisionen inkluderas inte granskning av att lagar och
Sid 1464
föreskrifter följs på annat sätt (bortsett ifrån kontroller rörande vissa skatter
och avgifter).
I god revisionssed ingår dock att följa upp om övervakande myndighet eller
motsvarande har frågor eller synpunkter på företagets rapportering. Sådan
uppföljning sker i normalfallet genom att revisorn förhör sig hos styrelsen/
företagsledningen och/eller tar del av styrelseprotokoll eller liknande
handlingar.
Därutöver kan revisorn även fråga företagets advokat/jurist om det före-
ligger någon diskussion med eller skrivelser från övervakande myndighet eller
motsvarande, t.ex. FI.
Denna tolkning av god revisionssed delas till fullo även av Revisorsnämnden
vilket jag kommenterar i nästa avsnitt.”
Lars Träffs tolkning av god revisionssed, när det gäller vilka typer av åtgärder som
revisor har att utföra samt på vilket sätt de ska utföras, är samma som Revisors-
nämnden har gjort.
4.14.16.6 Om möjligheterna att upptäcka fel vid en revision

Här behandlas frågan om revisors möjligheter att upptäcka fel vid revisionen; nu
kopplat till värderingen av Tradingportföljen.
Förutsättningar för ett korrekt förfarande

För att värderingen ska anses ha varit förenlig med IAS 39 och för att Trading och
Risk ska anses ha utfört det uppdrag som delegerats till dem av styrelse och företags-
ledning på ett korrekt sätt, dvs. som inte är att betrakta som brottsligt eller otillbörligt,
förutsätts följande:
1. Tradings egenhandel ska ha varit rationell och kommersiellt betingad. Handeln ska
inte ha haft otillbörliga inslag. Om Trading t.ex. gör affärer med syfte att dölja före-
komsten av förluster så innebär det att det förekommer oegentligheter i Banken och då
är risken stor för senare medvetna värderingsfel.
Sid 1465
2. Tillämpad värderingsteknik ska vara förenlig med IAS 39. Det är ytterst styrelsen i
Banken som är ansvarig för att den valda värderingstekniken är lämplig för att ge ett
verkligt värde.
3. Tillämpningen av värderingstekniken ska syfta till att verkligt värde erhålls. Den ska
inte vara otillbörlig. Om Trading och Risk skulle missbruka en värderingsteknik för att
t.ex. medvetet dölja förluster eller oriktigt påstå att vinster uppkommit så är risken stor
att värderingen inte blir rättvisande. Detta gäller oberoende av om värderingstekniken
som sådan är i överensstämmelse med IAS 39 eller inte.
4. Den som kontrollerar värderingen – Risk – ska utföra sitt arbete hederligt och ha
rimlig kompetens för att utföra sitt uppdrag. Kontrollen ska inte vara otillbörlig.
Allmänt om ansvaret för att upptäcka oegentligheter/fel

Det bör särskilt noteras att otillbörligt agerande/brott mot punkterna 1, 3 och 4 inte
görs gällande i målet. Vidare gäller att det är styrelse och företagsledning som har
ansvaret för att förhållandena i punkterna 1-4 föreligger – inte revisorn. Oavsett detta
finns det anledning att påpeka att om t.ex. den på Trading som ansvarar för avveck-
lingsportföljen vid en viss tidpunkt upphört att göra affärer för att de var kommersiellt
betingade och istället övergått till att göra affärer för att dölja förluster så innebär det
att den personen gör medvetna fel och agerar otillbörligt. Detsamma gäller om någon
person på Risk agerar på ett sådant sätt.
I en sådan situation är det inte revisorn som är närmast till att upptäcka det otillbörliga
agerandet. De som är närmare att upptäcka ett otillbörligt agerande är:
1. Andra på Trading; fr.o.m. februari 2009 var Tamer Torun chef för Trading.
2. De olika kontrollfunktionerna med Risk och Agneta Norgren i spetsen.
3. Ekonomi med Mattias Arnelund i spetsen.
4. Mikael König som var VD.
5. Stefan Dahlbo som var styrelseordförande i Banken; han har varit nere i
värderingsfrågor.
Sid 1466
6. Curt Lönnström som var ordförande i Revisionsutskottet; han har också varit
nere i värderingsfrågor.
De är personer som står i daglig eller regelbunden kontakt med varandra och som
därför har lättare att upptäcka ett oegentligt eller otillbörligt agerande från en anställd,
detta jämfört med revisorerna som endast under en kort tid och på ett visst sätt tittar in
i HQ AB och Banken. När någon börjar agera otillbörligt så märks detta ofta på olika
sätt i beteendet och det är lättare att notera för den som känner personen ifråga.
Revisors ansvar för att upptäcka oegentligheter/fel

Det finns en särskild revisionsstandard som behandlar fel av nu beskrivet slag. Den är
benämnd RS 240 Oegentligheter och fel. Där framgår bl.a. följande:
”2. När revisorn planerar och utför granskningsåtgärder samt utvärderar och
rapporterar resultaten av dem ska han eller hon beakta risken för att det finns
väsentliga felaktiga uppgifter i årsredovisningen till följd av oegentligheter
eller fel.
3. Termen oegentligheter hänför sig till avsiktlig handling av en eller flera per-
soner i företagsledningen, bland de anställda eller hos tredje part, som resulter-
ar i felaktig information i årsredovisningen. Oegentligheter kan innefatta t.ex.
att:
• bokföring eller dokument manipuleras, förfalskas eller ändras
• tillgångar förskingras
• effekterna av transaktioner undertrycks eller utelämnas i bokföring eller
dokument
• transaktioner utan substans bokförs
• redovisningsprinciper tillämpas felaktigt.
4. Termen ’fel’ hänför sig till felaktigheter i årsredovisningen som inte är
avsiktliga, t.ex. att:
• det finns matematiska eller kamerala felaktigheter i underliggande bokföring
och redovisningsuppgifter
• faktiska förhållanden förbises eller misstolkas
• redovisningsprinciper tillämpas felaktigt.”
Revisor måste alltså beakta risken för att det kan ha förekommit oegentligheter i nu
beskrivet avseende. På grund av standardens utformning är det för bedömningen av en
Sid 1467
revision, vid en tvist av detta slag, viktigt att veta var i kedjan i ett bolag som fel påstås
ha begåtts och vad som påstås rörande karaktären på felet: Om det är medvetet, ett
misstag eller vad det nu kan vara som påstås.
KPMG har därför ställt frågor om detta och käranden har tydligt klargjort att det inte
görs gällande oegentligheter som avses i RS 240 punkt 3 och inte heller fel i den
bemärkelse som avses i RS 240 punkt 4. Detta överensstämmer också med KPMG:s
uppfattning under revisionen. Det förelåg inte sådana fel. Det kan ändå vara av intresse
att notera vad som anges i RS 240 om Inneboende begränsningar i en revision:
”12. Vid en revision finns det en oundviklig risk för att somliga felaktiga upp-
gifter i årsredovisningen som är väsentliga inte kommer att upptäckas, trots att
revisionen planerats och utförts på ett riktigt sätt enligt RS.
13. Risken att inte upptäcka en felaktig uppgift som är väsentlig är större om
uppgiften har sin grund i oegentligheter än om den beror på fel. Orsaken är att
oegentligheter vanligtvis även innefattar åtgärder för att dölja dem, såsom age-
rande i maskopi, förfalskning, medveten försummelse att bokföra transaktioner
eller ett avsiktligt felaktigt uttalande till revisorn. Om inte revisionen ger bevis
för motsatsen, har revisorn rätt att godta uttalanden som sanningsenliga och
bokföringsposter och handlingar som äkta.
[..]
14. Effektiva redovisningssystem och system för internkontroll minskar sanno-
likheten för sådana felaktiga uppgifter i årsredovisningen som beror på oegen-
tligheter och fel. Det kommer emellertid alltid att finnas en viss risk för att de
interna kontrollerna inte fungerar på avsett sätt. Till detta kommer att vilket
redovisningssystem och system för intern kontroll som helst kan vara verkn-
ingslöst mot oegentligheter som begås av anställda i maskopi eller av företags-
ledningen. På vissa nivåer i företagsledningen finns möjlighet att göra avsteg
från sådana kontroller som skulle förhindra oegentligheter av andra anställda,
t.ex. genom att ge underställda order om att bokföra transaktioner på ett fel-
aktigt sätt eller att dölja dem eller genom att undanhålla information som hör
till transaktioner.”
Sid 1468
Vid de revisioner som är aktuella i målet erhöll KPMG inte några signaler från någon
att det skulle föreligga oegentligheter på Trading, Risk eller Ekonomi eller högre upp i
organisationen såsom företagsledning och styrelse. Ingen av revisionerna av HQ AB
och/eller Banken övergick därför i vad som kan benämnas som ett bedrägeriläge, vilket
behandlas i RS 240 bl.a. på följande sätt:
”Åtgärder vid tecken på oegentligheter eller fel
15. [..] Om revisorn bedömer, att misstänkta oegentligheter eller fel kan ha en
väsentlig påverkan på årsredovisningen, ska han eller hon ändra eller utöka
granskningen på lämpligt sätt.
[..]
18. [..] Vilken påverkan på revisionen som enskilda fall av oegentligheter och
fel som upptäckts av revisorn får beror på omständigheterna kring handlingen
och eventuellt försök att dölja den, aktuella kontrollåtgärder och den nivå inom
företaget som är inblandad.”
KPMG hade därför rätt att i enlighet med RS 240 p. 13 godta uttalanden från
representanter för HQ AB och Banken som sanningsenliga och bokföringsposter som
äkta. Förhållandet att Trading och Risk har intygat att värderingarna har varit korrekt
och att företagsledningen gjort detsamma i ett särskilt s.k. representations letter var
därför starka revisionsbevis som KPMG, i kombination med vidtagna revisions-
åtgärder, kunde förlita sig på.
Förekomsten av en trolöshetssituation görs i målet endast gällande såvitt avser de

svarande som satt i styrelserna för HQ AB respektive Banken samt VD. Hur ett sådant
trolöst, dvs. medvetet felaktigt, agerande skulle vara möjligt utan personalens med-
verkan, går inte att förstå. Om personalen känt till något felaktigt agerande från någon i
styrelsen utan att slå larm så har personalen agerat otillbörligt mot Banken och det görs
alltså inte gällande. Det måste alltså vara fråga om ett agerande från personerna i styr-
elserna som förekommit utan att det upptäckts av personalen. Vad detta trolösa ager-
ande skulle bestått i är inte tydligt preciserat. Påståendena framstår som obefogade.
Därtill kommer att påståenden om medvetet felaktigt agerande från styrelseledamöter-
Sid 1469
na aldrig ens teoretiskt kan styrkas till följd av att käranden uttryckligen förklarat att
omständigheterna i händelseförloppet inte åberopas som rättsfakta för faktisk insikt.
Under alla förhållanden kan en revision, enligt vad som framgår av standarden, inte
förväntas upptäcka ett sådant agerande från den direkta ledningen av en bank. I detta
fall påstås det ju inte ens ha varit känt av Trading och Risk.
Revisorsnämndens bedömning
I sammanhanget är det av betydelse att påpeka att såvitt avser revisionsansatsen så har
Revisorsnämnden för samtliga år funnit att den varit förenlig med god revisionssed (se
beslut den 14 februari 2014, avsnitt 4.4.1 om Johan Dyrefors revisionsansats):
”Johan Dyrefors revisionsstrategi när det gäller värderingen av tradinglagret
byggde på ’granskning av kontroller’. Detta innebär att revisorn ska skaffa
revisionsbevis genom granskning av företagets kontroller. Revisorn ska alltså
bedöma hur effektivt ett företags system för intern kontroll är när det gäller att
förhindra eller upptäcka och rätta till felaktiga uppgifter som är väsentliga. Det
innebär också att revisorn ska anpassa karaktären, omfattningen och förlägg-
ningen i tiden av planerade substansgranskningsåtgärder efter resultatet av
denna granskning. RN anser att detta är en effektiv metod att utföra revision i
ett finansiellt institut av HQ Banks storlek och komplexitet, när det finns förut-
sättningar för en sådan ansats.
Johan Dyrefors grundade sin uppfattning om den interna kontrollen i värd-
eringsprocessen på den väl dokumenterade information som han fick om före-
trädarnas erfarenheter och bedömningar. Han genomförde därutöver själv,
med hjälp av ett team av specialister en granskning av den interna kontrollen
och hur den hade utvecklats. Därvid kunde han konstatera att den interna
kontrollen hade stärkts genom ett flertal förändringar av rutinerna i syfte att
öka oberoendet i riskkontrollen av tradingverksamheten. Bland de vidtagna
förändringar som revisionsteamet kunde identifiera kan nämnas systematiska
konsistens- och rimlighetskontroller av den teoretiska volatiliteten och upp-
gradering av Riskfunktionens systemstöd.
Med hänsyn till vad som nu har sagts finner RN att Johan Dyrefors hade till-
räckliga revisionsbevis för att kunna förlita sig på den interna kontrollen vid
Sid 1470
granskningen av värderingen av tradinglagret och redovisningen av dag 1-

resultatet.”
Förhållandet mellan styrelse/VD och revisor

Målet berör i viss utsträckning förhållandet mellan styrelse och revisor. Styrelsens och
VD:s undertecknande av årsredovisningen är det yttersta revisionsbeviset på att dessa
står bakom innehållet i årsredovisningen. Undertecknandet innebär ett intygande av en
uppfattning. I årsredovisningen för år 2007 löd denna som följer:
”Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efter-
följande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och boksluts-
kommentarer.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet
med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentet
och rådets förordning, (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning
av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed, och
ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisa-
nde översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och
resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder-
bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.”
Motsvarande intyganden gjordes även för år 2008 och 2009.
En revisor släpper aldrig iväg en revisionsberättelse utan att årsredovisningen är under-

tecknad av samtliga styrelseledamöter. En annan sak är att vare sig styrelseledamöter
eller ens VD i en bank förväntas ha direkt egen kontroll över allt som ingår i den års-
redovisning de avser att underteckna. Vad som däremot krävs av varje styrelseledamot
är att var och en är av uppfattningen att den organisation som styrelse och företags-
ledning ansvarar för har erforderlig kompetens – så att den information som flutit in i
en årsredovisning kan förväntas vara korrekt – och att organisationen har utfört sitt
arbete på ett kunnigt och hederligt sätt samt att styrelseledamoten genom det arbete
som förekommit i styrelsen har skaffat sig sådan kunskap om verksamheten att
Sid 1471
ledamoten har fog för dessa uppfattningar. Under sådana förutsättningar kan styrelse
och VD tryggt underteckna en årsredovisning.
Vad som däremot inte går för sig är att en styrelseledamot känner osäkerhet kring års-
redovisningen, men inte flaggar upp detta utan väntar på att det ska komma en ren
revisionsberättelse från revisorn. I ett sådant fall kan undertecknandet av årsredo-
visningen inte anses allvarligt menat och baserat på egen övertygelse om att allt är
korrekt. Om en styrelseledamot är osäker över något i årsredovisningen måste detta
flaggas upp inom bolaget och om respons eller klarhet inte erhålls också flaggas för
revisorn.
Det är t.ex. i nu aktuellt fall helt otänkbart att KPMG utan kompletterande revisions-
åtgärder skulle ha godtagit värderingen av Tradingportföljen, om någon i styrelsen
hade framfört tvivel om värderingen till KPMG i samband med ett årsbokslut. Under
sådana förhållanden hade åtgärder fått vidtas. För det första hade företaget/styrelsen
fått enas om vilken värdering som skulle åsättas Tradingportföljen. För det andra
skulle det kanske ha föranlett någon form av fördjupad granskningsåtgärd från
KPMG:s sida, självklart beroende på vad tvivlet avsåg, dvs. vilken karaktär en
eventuell oklarhet hade.
Om en styrelseledamot väljer att ”vänta ut” revisorn på beskrivet sätt så utgör detta ett
oriktigt agerande. Ett sådant oriktigt agerande behöver inte resultera i något fel i slut-
ändan eftersom allt ändå kan vara korrekt i årsredovisningen. Ett sådant agerande är
dock oacceptabelt, såväl från revisors utgångspunkt som från ABL:s.
Revisorns bedömning är med andra ord inte det som kan ge en styrelseledamot grund
för att underteckna en årsredovisning. Det är den befogade tilltron till personalen och
organisationen som kan ge styrelseledamoten sådan grund.
KPMG och Johan Dyrefors har under de revisioner som genomförts haft det bestämda
intrycket av att samtliga styrelseledamöter i HQ AB respektive Banken har haft en
Sid 1472
sådan befogad tilltro till personal och organisation och att de därför har haft fog för att
underteckna årsredovisningarna på sätt som skett.
Det finns avslutningsvis skäl att återge det avslutande stycket i avsnitt 2.2 i Revisors-
nämndens beslut den 18 oktober 2011 (En revisors ansvar och uppgifter m.m.):
”Det finns slutligen anledning att påpeka att det förhållandet att en revisor har
lämnat en revisionsberättelse enligt standardutformningen (en ’ren revisions-
berättelse’) inte innebär att det inte finns behov för ägare, tillsynsmyndigheter
och analytiker att noga läsa och tolka informationen i årsredovisningen.
Läsaren ska vara medveten om att revisorns tillstyrkanden i revisionsberättel-
sen inte innebär att risken för fel i ett företags finansiella rapportering är obe-
fintlig, utan endast att den information som företaget har lämnat till omvärlden
inte innehåller några väsentliga avvikelser från god redovisningssed och att
den kan tjäna som utgångspunkt för en analys av företagets förhållanden. Som
ovan har nämnts är ju revisorn inte skyldig att anmärka på oväsentliga fel.
Läsaren ska också vara medveten om att det inte heller vid en revision som upp-
fyller kraven enligt god revisionssed alltid går att upptäcka alla väsentliga fel.”
4.14.17 KPMG:s avsnitt 17: KPMG:s revisionsprocess
4.14.17.1 KPMG i Sverige

KPMG i Sverige ägs av ett 100-tal revisorer och rådgivare som alla är verksamma i det
svenska bolaget. Totalt har KPMG i Sverige ca 1 600 anställda. KPMG ingår i ett
internationellt kunskapsnätverk med verksamhet i 155 länder och med totalt 162 000
medarbetare.
På samma sätt som i Sverige bedrivs verksamheten i varje enskilt land i separata bolag
som ägs av de i landet verksamma revisorerna och rådgivarna. Samtliga KPMG:s
företag i nätverket följer, världen över, samma gemensamma normer och policys.
KPMG betraktas därigenom som en av de tre stora revisionsbyråerna i världen.
Även i Sverige är KPMG:s ställning mycket starkt. KPMG reviderar t.ex. ett 30-tal av
de 100 största noterade svenska bolagen.
Sid 1473
4.14.17.2 KPMG:s revisionsprocess

KPMG använder sig av en särskilt utarbetad revisionsprocess som är dokumenterad i
KPMG Audit Manual (KAM). Det är en metodik som används i hela Europa. Den
utvecklas löpande och motsvarar vid varje tillfälle minst de krav som föreskrivs i
International Standards of Auditing (ISA) och Revisionsstandard i Sverige (RS).
KPMG:s revisionsprocess är uppbyggd på fyra övergripande steg. De är planering,

utvärdering av intern kontroll, bokslutsgranskning och avrapportering.
4.14.17.3 Planering
Planeringsfasen innebär att revisorn skall skaffa sig en förståelse av företaget och dess
miljö, inklusive företagets interna kontroll. Information samlas in för att senare
analyseras under revisionens gång.
I och med att en revision utgör en kontinuerlig process så utgör erfarenheter och slut-
satser från tidigare revisioner en bas för planeringen av efterföljande års revision. Man
börjar således inte om varje år utan man tar det stegvis. Man gör vissa kontroller ett år
och utgår från vad de ger när man bedömer behovet av insatser för nästa år.
Revisorn ska använda sitt professionella omdöme för att avgöra vilken typ av
revisionsbevis som erfordras för att uppfylla god revisionssed.
4.14.17.4 Utvärdering av intern kontroll

Efter planeringsfasen följer fas 2, en kartläggning av bolagets riskhantering, dvs. en
genomgång av vilka interna kontroller och andra åtgärder som bolaget tillämpar för att
begränsa, förhindra och upptäcka fel i redovisningen. I denna fas bedöms om och i
vilken utsträckning som det går att förlita sig på den interna kontrollen i företaget.
Detta innefattar bl.a. att ett företags informationssystem och kvalitén på den interna
övervakningen bedöms. I Bankens fall innebar detta bland annat en utvärdering av
affärssystemen i Banken såsom t.ex. handelssystemet ORC och en utvärdering av hur
Sid 1474
Risks granskningsarbete bedömdes fungera. Därtill ställdes frågor till personalen på

bolaget, i detta fall Banken, för att bedöma kompetens och förståelse hos personalen.
KPMG tar i denna fas av revisionen del av andra genomgångar av bolagets verksamhet
som kan vara gjorda av tillsynsmyndigheten, internrevisionen eller fristående konsult-
er. När det gällde Banken fanns det en hel del material från t.ex. FI och Atos. Den risk-
bedömning som sker i denna fas avgör karaktären på, tidpunkten för och omfattningen
av de fortsatta granskningsåtgärder som ska genomföras.
4.14.17.5 Bokslutsgranskning
Revisionen kan sägas ytterst ta sikte på den finansiella rapporteringen, årsredovis-
ningen. Utvärderingen av den interna kontrollen avgör hur fas 3, bokslutsgranskning-
en, ska genomföras.
Om KPMG:s bedömning är att det går att förlita sig på den interna kontrollen sker
bokslutsgranskningen med en kontrollbaserad ansats. Det innebär att KPMG inriktar
sig på att kontrollera bolagets kontroller. Med en sådan ansats är de substansgransk-
ningsåtgärder som vidtas begränsade. Om KPMG skulle finna att det helt eller delvis
inte går att förlita sig på de interna kontrollerna så måste däremot bokslutsgranskning-
en inriktas mot omfattande substansgranskningsåtgärder.
Det bör påpekas att revision i små bolag nästan alltid sker genom substansgranskning.
Revisorn tittar kanske på var och en av bolagets fakturor och stämmer av mot
bokföringen. I större bolag och banker är denna metod däremot inte lämplig. Här är det
en kontrollbaserad ansats som är det normala. Detta återspeglas i Revisorsnämndens
beslut den 18 oktober 2011, avsnitt 5.2.3: ”Johan Dyrefors revisionsstrategi byggde på
’granskning av kontroller’. Detta innebär att revisorn ska skaffa revisionsbevis genom
granskning av företagets kontroller; revisorn bedömer alltså hur effektivt ett företags
system för intern kontroll är när det gäller att förhindra eller upptäcka och rätta till
felaktiga uppgifter som är väsentliga. Det innebär också att revisorn ska anpassa kar-
aktären, omfattningen och förläggningen i tiden av planerade substansgransknings-
Sid 1475
åtgärder efter resultatet av denna granskning (jfr RS 400 Riskbedömning och intern
kontroll, p. 21 och 27 ff.). RN anser att detta är den mest effektiva metoden för att
utföra revision i ett finansiellt institut av HQ Banks storlek och komplexitet.”
Även vid en kontrollbaserad granskningsansats utförs oftast några former av substans-

granskningsåtgärder. FAR har i Revision – En praktisk beskrivning, redogjort för vad
som kan vara en substansgranskningsåtgärd:
”Syftet med Revision - En praktisk beskrivning är att på ett lättillgängligt och
överskådligt sätt presentera vad revision är och hur revisorer arbetar.
Boken vänder sig i första hand till den som kommer i kontakt med yrkes-
mässig revision eller av andra skäl vill veta mer om vad revision är, vad en
revisor gör och vilket ansvar en revisor har. Den passar även utmärkt som en
introduktion till revisorsyrket för studerande vid universitet och högskolor.
[..]
Substansgranskning
Substansgranskning är att granska olika resultat- och balansposter och de
transaktioner som givit upphov till dessa poster.
Substansgranskning kan gälla
• enskilda transaktioner och saldon, t.ex. att stämma av en kostnadspost mot
kvitton, avier, räkningar m.m.
• transaktioner och saldon med utomstående, t.ex. att göra en skriftlig saldoför-
frågan eller att stämma av företagets fordringar och skulder mot uppgifter från
kunder, leverantörer eller långivare
• inventering av lager.
Substansgranskning kan också vara analyser av trender, jämförelser med
nyckeltal. Detta kallas analytisk granskning och används redan under infor-
mationsinsamlingen (se kapitel 3).
Analytisk granskning kan vara att jämföra redovisade siffror med
• föregående års redovisade siffror
• budgetsiffror
• nyckeltal för olika år eller för andra företag i branschen, t.ex. brutto-
marginaler och omsättning eller lön per anställd.”
Sid 1476
Lars Träff har i utlåtande av den 10 mars 2016 (Träff I) bl.a. redogjort för vad det
innebär att göra en kontrollbaserad granskning:
”3. VAD INNEBÄR EN KONTROLLBASERAD GRANSKNING - VAD GÖR
OCH VAD GÖR INTE REVISORN
De granskningsinsatser som revisorn gör syftar till att ge revisorn underlag för
sina ställningstaganden och formuleringar i revisionsberättelsen. Som nämnts
tidigare skall granskningen inriktas på att reducera risken för att årsredo-
visningen, sedd som en helhet, innehåller väsentliga fel.
Ett revisionsuppdrag kan organiseras och genomföras på olika sätt bero-
ende på hur god intern kontroll företaget har och hur revisorn bedömer risken
för att väsentliga fel kan uppstå.
Rent generellt har revisorn två olika ansatser att utföra sin revision på,
nämligen kontrollbaserad granskning och substansgranskning eller i viss mån
en kombination av dessa.
- Kontrollbaserad granskningsansats bygger på att, förutom att bolaget har en
viss storlek, det finns interna kontroller. En kontrollbaserad granskning utgår
ifrån bolagets egna kontroller. Det innebär normalt att de kontroller som utförs
inom bolaget utförs av varandra oberoende personer och/eller funktioner.
Revisorn bedömer och testar att de kontroller som utförs inom bolaget fungerar
på ett tillfredställande sätt. Beträffande revision av större och komplexa bolag,
tex en bank, är det enda framkomliga sättet att basera revisionen utifrån en
kontrollbaserad granskning.
- Substansgranskning innebär som framgår av namnet att en omfattande del av
bolagets verifikationer, olika underlag för redovisningen, beräkningar mm gås
igenom. Substansgranskning tillämpas främst i mindre bolag där det inte finns
eller föreligger möjligheter till vad som objektivt betraktas som god intern
kontroll.
Om bolagets interna kontrollsystem bedöms fungera väl är den mest effekt-
iva granskningsinsatsen att verifiera och testa de interna kontrollerna. Enkelt
uttryckt kan man säga att desto bättre de interna kontrollerna fungerar desto
mindre substansgranskning – då fungerande kontroller minskar risken för
väsentliga fel.
En granskning av interna kontroller går som regel till på så vis att revisorn
kartlägger de olika rutinerna och processerna som redovisningen är baserad på
Sid 1477
och/eller tar del av bolagets beskrivningar mm. Revisorn identifierar och be-
dömer därefter de kontroller som bolaget utför. Vidare kontrollerar revisorn
genom stickprov att kontrollerna fungerar som det är tänkt och att de tillämpats
under hela året.
För stora finansiella bolag är volymen av transaktioner som regel så omfatt-
ande att revisorn har svårt - för att inte säga omöjligt - att uttala sig om bolag-
ets finansiella rapportering utan att förlita sig - åtminstone i betydande ut-
sträckning - på bolagets interna kontroll. Vid en kontrollbaserad granskning
måste revisorn skaffa sig en bild och förståelse av de kontroller och kontroll-
aktiviteter som utförs och är relevanta för revisionen. Detta innebär att revisorn
identifierar de rutiner och processer som är väsentliga och där risken för
väsentliga fel bedöms föreligga.
Uttryckt på ett annat sätt innebär en kontrollbaserad granskningsansats att
revisionen fokuserar på huruvida rutinerna och processerna är tillförlitliga för
att ta fram siffrorna till redovisningen snarare än på siffrorna i sig. Detta kan
givetvis låta egendomligt för många men beträffande vissa områden är det den
enda rimliga ansatsen för revisorn.”
Ett led i slutförandet av bokslutsgranskningen var att KPMG inhämtade ett skriftligt
uttalande från företagsledningen. Det är ett exempel på en substansgranskningsåtgärd.
Företagsledningens uttalande omfattar bl.a. om företagsledningen anser att betydelse-
fulla antaganden som bolaget använt för uppskattningar i redovisningen är rimliga och
om företagsledningen anser att de externa finansiella rapporterna är upprättade i enlig-
het med gällande redovisningsregelverk.
4.14.17.6 Avrapportering
Den fjärde och sista fasen av revisionsprocessen är att KPMG rapporterar slutsatserna
från revisionen till bolaget. Rapportering sker till befattningshavare på lämplig
ledningsnivå. För revisorns rapportering avses härmed vanligtvis den person som har
ansvar och befogenhet att bedöma och åtgärda brister i den för synpunkten relevanta
interna kontrollen.
Sid 1478
Vid påpekanden av mer betydande brister är befattningshavare på lämplig ledningsnivå

ofta VD eller ekonomidirektören. Revisorn bedömer själv, med hänsyn till omständig-
heterna i det enskilda fallet, hur detaljerad kommunikationen ska vara.
Ansvaret för att vidta åtgärder, eller inte, i anledning av gjorda påpekanden ligger på
företagsledning och styrelse i bolaget. En revisor kan inte ålägga ett bolag att vidta
vissa åtgärder. Vad revisorn kan göra är att rekommendera förändringar av olika slag.
Om förändringar inte genomförs måste revisorn bedöma om det har någon betydelse,
för revisionsinsatsen eller på annat sätt.
I rapporteringsfasen ingår även avlämnande av själva revisionsberättelsen som utgör

avslutningen på revisionen. Avlämnandet av revisionsberättelsen förutsätter, som
framgått, att styrelsen först skrivit på årsredovisningen.
4.14.18 KPMG:s avsnitt 18: Revisionens avgränsningar
4.14.18.1 Bakgrund
Det finns ett förväntningsgap mellan vad olika aktörer tror att revisorn gör och vad
revisorn faktiskt kan, och får, göra. Här görs en genomgång för att ge en struktur och
kunna sortera vad som har bäring på revisorns ansvar och på vilket sätt.
Inledningsvis behandlas revisionens avgränsning från ett generellt perspektiv, dvs. vad
omfattas av revision, vilken typ av granskningsåtgärder krävs samt vilken tidpunkt
eller tidsperiod som revisionen/granskningsåtgärden avser. Därefter behandlas revisio-
nens avgränsning i målet med några exempel på sakområden som inte har omfattats av
revisionen.
4.14.18.2 Ansvar – revisor respektive styrelse/VD

I ett aktiebolag är det aktieägarna som på stämman beslutar vad ett bolag ska ägna sig
åt. Detta sätter avtryck i bolagsordningen. Verksamheten ges sedan ett innehåll inom
ramen för bolagsordningen. För verksamheten gäller ansvar för styrelsen enligt 8 kap.
4 § ABL samt för VD enligt 29 § samma kapitel.
Sid 1479
Revisorns ansvar regleras i 9 kap. 3 § ABL och enligt den bestämmelsen ska revisor
granska bolagets årsredovisning och styrelsens och VD:s förvaltning.
Revisorsnämnden har i sitt beslut den 18 oktober 2011, i avsnittet 2.2 En revisors
ansvar och uppgifter m.m., beskrivit följande: ”Av 8 kap. 4 och 29 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) framgår att det är aktiebolagets styrelse och den verkställande direktören
som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredo-
visningen upprättas i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning.”
Ansvaret ligger således hos styrelse och VD. Aktieägarna beslutar om inriktning
(verksamhetsföremål i bolagsordning). Det är styrelse, VD och företagsledning som
bär ansvaret för risknivån i affärerna, driften av bolaget, affärsbeslut, löpande åtgärder
i bolaget, bokföring och årsredovisning. Det är inte revisorns ansvar. Varje revision
bygger på att det är styrelse, VD och företagsledning som är experter på det egna
bolaget. Varje revision bygger också på att revisorn erhåller sanningsenlig information
om bolaget från styrelse, VD och företagsledning samt bolagets medarbetare.
4.14.18.3 Vilka granskningsåtgärder krävs?

Om en viss fråga omfattas av revisionen (där ingår t.ex. inte bolagets interna kapitalut-
värdering) ska granskningen vara så ingående som krävs enligt god revisionssed. När
en sådan granskning skett ska resultatet bedömas efter väsentlighet och från ett hel-
hetsperspektiv – inte från ett detaljperspektiv.
Normbildning och tillämpning av god revisionssed utgör Revisorsnämndens viktigaste

uppgift. Revisorsnämndens beslut den 18 oktober 2011, om revisors ansvar:
”Revisorns ansvar är att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt
bolagsledningens förvaltning och att därefter uttala sig om årsredovisningen
och förvaltningen på grundval av den i revisionen genomförda granskningen.
Revisorn ansvarar därmed endast för eventuella brister i revisionen.
Revisionen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed
kräver. [..]
Sid 1480
Revisorn ska vid utförandet av revisionen pröva styrelsens och den verkställ-
ande direktörens tillämpning av företagets redovisningsprinciper samt bedöma
de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och den verkställande direktören
har gjort när de upprättat årsredovisningen. Revisorn ska också utvärdera den
samlade informationen i årsredovisningen. Granskningen ska omfatta ett urval
av underlagen för belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorns
granskning ska således inte omfatta alla enskilda redovisningsposter och under-
lag utan ska ske genom lämpliga stickprov. Den ska vara inriktad på att upp-
täcka vad som brukar benämnas väsentliga fel.”
Vad som anförts ovan, i KPMG:s avsnitt 16, om Revisorsnämndens beslut och SOU
2015:19 En ny redovisningstillsyn – avseende revisors väsentlighetsperspektiv – är
relevant även här. Revisorsnämnden har i beslutet även uttalat:
”Det finns slutligen anledning att påpeka att det förhållandet att en revisor har
lämnat en revisionsberättelse enligt standardutformningen (en ’ren revisions-
berättelse’) inte innebär att det inte finns behov för ägare, tillsynsmyndigheter
och analytiker att noga läsa och tolka informationen i årsredovisningen. Läsar-
en ska vara medveten om att revisorns tillstyrkanden i revisionsberättelsen inte
innebär att risken för fel i ett företags finansiella rapportering är obefintlig,
utan endast att den information som företaget har lämnat till omvärlden inte
innehåller några väsentliga avvikelser från god redovisningssed och att den kan
tjäna som utgångspunkt för en analys av företagets förhållanden. Som ovan har
nämnts är ju revisorn inte skyldig att anmärka på oväsentliga fel. Läsaren ska
också vara medveten om att det inte heller vid en revision som uppfyller kraven
enligt god revisionssed alltid går att upptäcka alla väsentliga fel.”
4.14.18.4 Relevant tidpunkt/tidsperiod för revisionen?

Årsredovisningen utvisar årets resultat och bolagets finansiella ställning per balansdag
och omfattas av revisionen. Däremot omfattas inte tidsperioden mellan balansdagen
och dagen för avgivande av revisionsberättelse. Denna period är enligt god revisions-
sed inte föremål för revision utan endast för granskningsåtgärder.
Sid 1481
Sådana granskningsåtgärder omfattar väsentliga händelser under mellantiden som kan

påverka utformningen av revisionsberättelsen. Aktiva granskningsåtgärder från
revisorns sida är begränsade till granskning av styrelseprotokoll och inhämtande av
bekräftelsebrev från företagsledningen som utvisar att det inte har inträffat sådana
händelser. Detta har KPMG också gjort.
Perioden mellan dag för avgivande av revisionsberättelse och dag för årsstämma om-
fattas inte av revison. Eftersom revisionsberättelsen redan är avgiven kräver god
revisionssed inga granskningsåtgärder. Däremot gäller ett krav på upplysningsplikt om
väsentliga händelser inträffat som revisorn fått kännedom om. Det har inte varit
aktuellt under de perioder som målet handlar om.
4.14.18.5 Revisionens avgränsning – kärandens talan i målet
4.14.18.5.1 Exempel på sakområden som inte omfattas av revisionen

När det gäller påståenden om brister avseende att väsentliga kapitalkrav enligt pelare 1
och 2 hänförliga till marknadsrisker inte har beaktats, samt att en efterställd skuldför-
bindelse om 170 mkr felaktigt räknats in som supplementärt kapital gäller följande.
Revisorsnämnden har klargjort att den interna kapitalutvärderingen inte omfattas av

revisionen. KPMG har dock kontrollerat att Banken uppfyllde de formella kraven på
rapportering till FI samt att erforderliga upplysningar i form av kapitaltäckningsanalys
har lämnats i den externa finansiella rapporteringen. KPMG har bockat av att de
uppgifterna finns med men har däremot inte varit skyldiga att revidera innehållet i
dessa upplysningar. Detta har även Revisorsnämnden slagit fast i sitt beslut den 18
oktober 2011 (avsnitt 7.4, om rapportering till FI): ”RN konstaterar att Johan Dyrefors
revision inte innefattade någon granskning av bankens rapportering över den interna
kapitalutvärderingen. Tillämpliga revisionsstandarder ställer emellertid inget krav på
en sådan granskning utöver vad som följer av granskningen av årsredovisningen. God
revisionssed kan därför inte anses kräva en granskning av en rapportering av detta
slag.” När Revisorsnämnden kopplar till granskning av årsredovisningen åsyftas
Sid 1482
kapitaltäckningsanalysen, dvs. att den finns med och innehåller enligt lag erforderliga
uppgifter.
Såvitt avser påståendet om verksamhetsbrist bestående i en osund riskkultur gäller

följande. Vilken risknivå ett företag väljer att ha för sin verksamhet är inte en fråga
som omfattas av revisionen.
Påståendet om verksamhetsbrist bestående i bristfällig riskmätning och kontroll gäller

följande. Vilka riskmått som ska användas i verksamheten är inte en fråga för revision.
Påstådd brist rörande marknadsförutsättningar avser inte heller förhållanden som är

föremål för revision eller granskningsåtgärder.
4.14.18.5.2 Avgränsning i tid

En avgränsning i talan som förs mot KPMG gäller såtillvida att det endast görs
gällande fel avseende resultat och finansiell ställning per årssluten 2007, 2008 och
2009.
Såvitt avser revisionen av HQ AB för verksamhetsåret 2009 gäller följande. Efter

balansdagen den 31 december 2009 och avgivandet av revisionsberättelsen den 11
mars 2010 så har KPMG inhämtat s.k. representation letter från företagsledningen den
11 mars 2010 samt tagit del av styrelseprotokoll från styrelsemöte i HQ AB den 28
januari 2010. KPMG hade ingen annan information än detta. Om det hade förelegat
några väsentliga händelser så hade det ålegat företagsledningen en skyldighet att
informera KPMG. Så skedde inte.
Revisorsnämnden har i sitt beslut den 18 oktober 2011 behandlat denna fråga och
anfört följande (avsnitt 7.4, om rapportering till FI):
”Grundat på utredningen i ärendet drar RN följande slutsatser. Johan Dyrefors
gjorde en uppföljning av händelser efter räkenskapsårets utgång och en sådan
prövning av bankens förmåga till fortsatt drift som följer av god revisionssed.
Vid den tidpunkt när han lämnade sin revisionsberättelse för räkenskapsåret
Sid 1483
2009 i HQ AB, den 11 mars 2010, förelåg, såvitt utredningen utvisar, ingen
information som borde ha gett honom anledning att betvivla förmågan till
fortsatt drift hos HQ AB eller dess dotterbolag. Därefter, under senare delen av
maj 2010, inledde banken en forcerad avveckling av tradingportföljen och
arbete påbörjades för att rekapitalisera banken. I ett sådant läge torde
revisorns upplysningsskyldighet aktualiseras. Finansinspektionen var emellertid
informerad om bankens situation genom bankens styrelse och Johan Dyrefors
tog kontakt med Finansinspektionen för att förvissa sig om att dialogen och
informationskanalen mellan banken och Finansinspektionen var öppen. Han
ställde sig också till Finansinspektionens förfogande för diskussioner. Med
hänsyn till detta finner RN inte skäl att kritisera Johan Dyrefors för hans sätt
att hantera den uppkomna situationen. När han lämnade sin revisionsberättelse
för HQ Bank var avvecklings- och rekapitaliseringsprocessen i full gång. Några
ytterligare omständigheter som borde ha föranlett honom att i detta skede
särskilt rapportera till Finansinspektionen har inte framkommit.”
Under tidsperioden mellan avgivandet av revisionsberättelsen den 11 mars 2010 och

årsstämman i HQ AB den 15 april 2010 har KPMG inte haft någon faktisk kunskap om
några väsentliga händelser som hade kunnat aktualisera något annat innehåll i avgiven
revisionsberättelse rörande Tradingportföljens innehåll, säkerhetskrav eller likviditeten
i HQ. Inga förhållanden har rapporterats till KPMG/Johan Dyrefors.
Såvitt avser tidsperioden efter årsstämman den 15 april 2010, dvs. under maj och juni
2010, omfattas den perioden inte av några revisions- eller granskningsåtgärder när det
gäller revisionen av räkenskapsåret 2009.
Revisionsberättelsen för Banken för verksamhetsåret 2009 är avgiven den 28 juni

2010, dvs. efter det att Tradingportföljen är avyttrad. Den är utformad helt i överens-
stämmelse med reglerverket och där framgår följande: ”Utan att det påverkar våra ut-
talanden ovan vill vi fästa uppmärksamhet vid avsnittet Händelser efter balansdagens
utgång i årsredovisningens förvaltningsberättelse där det bl a framgår att bolaget
under 2010 genomfört en forcerad avveckling av Tradingverksamheten med betydande
Sid 1484
förluster. Som framgår har åtgärder vidtagits för att hantera den uppkomna förlusten.
Det bör även noteras att Finansinspektionens bedömning ur ett tillsynsperspektiv ännu
ej är känd vilket utgör en osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet.”
4.14.19 KPMG:s avsnitt 19: Revisionen av HQ AB och Banken
4.14.19.1 Inledning
Den påstådda skada ska vara en effekt av påstådd vårdslöshet vid revisionen av
HQ AB och Banken. Den påstådda vårdslösheten är angiven till underlåtenhet att vidta
tre specifika åtgärder visavi HQ AB respektive Banken. Skadan beräknas med
utgångspunkt ifrån situationen den 31 december 2007, 2008 respektive 2009.
Påstådd vårdslöshetstidpunkt för KPMG och Johan Dyrefors är en annan. Reellt

påstådda vårdslöshetstidpunkter kan inte vara och är inte den 31 december respektive
år. Tidpunkten för avgivandet av respektive revisionsberättelse är reellt de enda
tänkbara vårdslöshetstidpunkterna med hänsyn till hur påståendet om vårdslöshet är
utformat.
Revisionsberättelserna för HQ AB avgavs den 27 februari 2008, den 27 februari 2009

och den 11 mars 2010. Revisionsberättelserna för Banken avgavs den 13 juni 2008,
den 19 maj 2009 och den 28 juni 2010. Denna sista revisionsberättelse var inte ren.
4.14.19.2 Revisionerna av HQ AB
HQ AB var ett holdingbolag som inte bedrev någon egen verksamhet. Revisionerna av
HQ AB för 2007-2009 var därför tämligen okomplicerade för samtliga år. Arbetet som
nedlagts speglas i revisionsdokumentationen. Dokumentationen omfattar ett stort antal
pärmar.
De brister som görs gällande i målet är väsentligen sådana som ligger utanför revision-
erna av HQ AB. Revisorsnämnden har funnit att revisionerna av HQ AB skett i enlig-
het med god revisionssed och att det varit förenligt med god revisionssed att avge rena
revisionsberättelser.
Sid 1485
4.14.19.3 Revisionerna av Banken – 2005 och 2006

De brister som görs gällande är i allt väsentligt sådana som är hänförliga till Banken
och som i vissa delar omfattas av revisionerna av Banken. För att förstå revisionerna
2007-2009 finns det anledning att blicka tillbaka något i tiden.
4.14.19.3.1 Verksamhetsåret 2005 – Fund Radar

Varje års revision av ett bolag kan sägas stå på, utgå från, föregående års revisioner.
Man använder sig av den kunskap som är vunnen. Erfarenheter och kunskap om
bolaget, vad man gör, tas tillvara för att efterkommande år inte hålla på med samma
saker.
Revisionen av Banken för 2005 genomfördes med en kontrollbaserad ansats, inne-

bärande att revisionen var inriktad på granskning av de i Banken förekommande
interna kontrollerna och systemen. IAS 39 skulle tillämpas för koncernen från och med
verksamhetsåret 2005. IAS 39 skulle alltså tillämpas för första gången på något sätt i
årsredovisningen för år 2005.
I anledning härav gjorde KPMG vid revisionen av verksamhetsåret 2005 en särskild

granskning av värderingstekniken för Tradingportföljen. Granskningen innefattade
bl.a. en fördjupad granskningsinsats för att bedöma värderingsteknikens överens-
stämmelse med IAS 39. En del av de fördjupade granskningsinsatser var att utvärdera
Bankens teknik och systemstöd för värderingen av Tradingportföljen. Det arbetet – för
att utvärdera systemen – utfördes till stor del av Fund Radar i Tyskland. Det var en
enhet kopplad till KPMG i Tyskland.
Fund Radars granskning utgjorde en del av KPMG:s ordinarie granskning för det
aktuella året. Fund Radars uppdrag syftade väsentligen till att kvalitetssäkra Bankens
process för import och nyttjande av marknadsdata och Bankens beräkningar i
tillämpade modeller. Uppdraget hade därmed karaktären av en kontrollvärdering.
Sid 1486
Fund Radars insats kan sammanfattas enligt följande. Fund Radar kontrollerade
Bankens värderingsteknik och konstaterade att Banken använde optionsvärderings-
modellen Black & Scholes som var vedertagen. Även andra värderingstekniker/
modeller kontrollerades i förekommande fall på samma sätt. Fund Radar kontrollerade
att Bankens import av marknadsdata, särskilt att de marknadsdata för optioner som
Banken använt vid värderingen, överensstämde med marknadsinformation från externa
källor. Fund Radar kontrollerade alltså att det gick att lita på importen av marknads-
data till ORC.
När det inte fanns tillförlitliga marknadsdata från faktiska transaktioner för optioner
använde Banken volatiliteten för det underliggande instrumentet – historisk volatilitet
– för att bestämma den använda volatiliteten vid värderingen. Fund Radar gjorde på
samma sätt.
Fund Radar kontrollerade Bankens beräkningar av verkliga värden och beräknade

värdet i sina egna datasystem med samma modeller som Banken, inklusive Black &
Scholes och övriga värderingstekniker, och rak volatilitet. Vid beräkningarna använde
Fund Radar samma marknadsdata och modellantaganden som Banken avseende
aktiepriser, indexvärden, optionspriser, volatilitet, räntor etc. Det enda som inte var
helt identiskt var utdelningsantagandena, pga. att Fund Radar av någon anledning inte
fick dessa antaganden från Banken. I övrigt förekom inga skillnader i antaganden.
Volatilitetsantaganden var t.ex. de samma.
Syftet var således att se om Bankens system räknade rätt. Fund Radar utgick alltså från
samma data/underlag som Banken och stoppade in i sina egna system för att se om
Banken räknade rätt.
Fund Radars kontrollberäkning visade på mycket små skillnader mellan Banken och
Fund Radars beräkning. Totalt uppgick skillnaden i absoluta tal till 8,6 mkr, vilket
motsvarade ca 0,4 procent av Tradingportföljens totala värde i absoluta tal. Skillnaden
Sid 1487
var kopplad till att Fund Radars egna utdelningsantaganden inte var exakt desamma
som de som Banken använt.
Utvärderingen resulterade i att Fund Radar konstaterade att Bankens värderingsteknik

var tekniskt tillförlitlig. I målet har getts in en omfattande excelfil som Fund Radar tog
fram som innehåller en genomgång av hela Tradingportföljen, dvs. alla finansiella
instrument såväl aktier som derivat. Filen innehåller dels data som levererats från
Banken (”delivered from HQ”), dels Fund Radars eget resultat (”amended
information”). Det framgår att Fund Radar använt sig av samma historiska volatilitet
för underliggande index som Banken använde sig av: Det går att utläsa t.ex. för de sex
översta OMX-optionerna (A780 07 Call, A740 07 Call, M860 07 Put, A780 Call,
M800 Put och A740 Call) att Fund Radar använt rak volatilitet och att det är historisk
volatilitet om 14 procent (Act.vol). Uppgifterna är alltså hämtade från Banken.
Det framgår att Fund Radar gjorde en känslighetsanalys – ”Volatility Sensitivity:

Market Value All Options changes by: Parallell Shift (absolute points):” – som bl.a.
visade att en ökning av Bankens volatilitetsantagande med +5 procentenheter skulle
påverka Tradingportföljens värde med ca -44,3 mkr.
Detta sätt att göra känslighetsanalys kom Banken senare att använda för att lämna
tilläggsupplysningar i årsredovisningen för år 2008 i not 29 och för år 2009 i not 27.
Fund Radars arbete har vid flera tillfällen, bl.a. i detta mål, missuppfattats och beskriv-
its som en oberoende värdering. Enligt KPMG är innebörden av en oberoende värder-
ing att ett företag lämnar information om vilka positioner som ska värderas och över-
låter sedan till värderaren att välja värderingsmetod och indata. Från ett revisions-
perspektiv har dock en oberoende värdering i den meningen ett begränsat värde som
revisionsbevis. Detta i synnerhet om den oberoende värderaren använder en annan
metod än den som företaget i fråga använder och beskriver i sin externa finansiella
rapportering. Vid en kontrollbaserad revision är det primärt viktiga att det går att lita
Sid 1488
på de system som används inom företaget. Detta gäller både import av data och de
beräkningar som sker i systemet.
De bestående effekterna av Fund Radars arbete var just att Bankens rutin för import av
marknadsdata kunde anses tillförlitlig. Det innebar att KPMG visste att Bankens
system räknade rätt och att man räknade i enlighet med den beskrivna värderings-
tekniken, dvs. Black & Scholes m.fl.
Detta var de viktiga slutsatserna från Fund Radars granskning. De slutsatserna behöver
inte göras om varje år och det var de som KPMG och Johan Dyrefors använde under
de efterkommande revisionerna åren 2007-2009. Slutsatserna från Fund Radars
granskning utgjorde en del av utvärderingen av den interna kontrollen för åren 2007-
2009. Det var ett arbete som inte behövde göras om utan ett arbete som KPMG kunde
stå på när man gick vidare med revisionen och skulle bedöma vilka granskningsinsats-
er som behövde göras efterkommande år.
4.14.19.3.2 Verksamhetsåret 2005 – Trading Processgranskning

KPMG lät också under revisionen av verksamhetsåret 2005 genomföra en fördjupad
granskningsinsats av Bankens processer för riskkontroll inom Trading, Risk och back
office (KPMG:s rapport Trading Processgranskning den 2 december 2005). Syftet var
att utvärdera värderingstekniken och att närmare undersöka huruvida revisionsteamet
på KPMG kunde förlita sig på den interna kontrollen vid granskning av värderingen av
Tradingportföljen, eller om det fanns anledning till en ytterligare fördjupad granskning
för att erhålla tillfredsställande revisionsbevis.
Dokumentet har behandlats i olika sammanhang. Det noteras här särskilt följande
slutsats/rekommendation: ”Enligt vår bedömning har marknadsvärderingen avseende
optionspositionerna en låg tillförlitlighet som mått på verkligt värde. Detta förklaras
av att de noterade marknadspriser som ligger till grund för värderingen ofta är miss-
visande, vilket främst beror på bristande likviditet i marknaden. De krav som IAS 39
ställer för att noterade marknadspriser skall användas som underlag för fastställande
Sid 1489
av verkligt värde kan därför inte anses vara uppfyllda. Vi rekommenderar H&Q att
uteslutande använda denna metod i benchmarkingsyfte.”
Detta innebar inte att alla priser ansågs vara fel. Om det fanns en aktiv marknad
använde Banken priser på denna. Däremot när marknaden var inaktiv valde Banken,
vid sin tillämpning av regelverket, att använda en värderingsmetod som innebar att
man inte använde inaktiva priser. Detta fick här stöd av KPMG som alltså delade
Bankens uppfattning. Det framgår här tydligt att om Banken hade använt de miss-
visande priserna – vilket är vad Navigant anser att Banken skulle ha gjort – skulle
Banken ha fått kritik från KPMG.
KPMG konstaterade att det gick att förlita sig på den interna kontrollen, trots de
kommentarer som gjordes. KPMG konstaterade bl.a. följande:
”Denna rekommendation bygger på att processerna för värdering är väl utar-
betade, dokumenterade och kontrollerade. Enligt vår bedömning möter H&Q
väl det första av dessa kriterier men det finns utvecklingsmöjligheter avseende
dokumentation och kontroll. [..]
Korrektheten i den teoretiska värderingen baserar sig uteslutande på intern
kontroll inom Tradingavdelningen, genom att handlarna kontrollerar varandra
[..] men att Risk däremot inte har till uppgift att utföra någon extern kontroll av
använda värden [..]”
Risk hade inte till uppgift att utföra någon extern kontroll av använda värden vid den
tidpunkten, dvs. år 2005. KPMG konstaterade också att ”Trading utför flera arbets-
uppgifter som enligt vår bedömning bör utföras av Risk”.
KPMG kom således med rekommendationer om vissa förbättringsområden men

konstaterade att kontrollen inom Trading fungerade bra.
De sammanfattade synpunkterna från revisionen rapporterades till styrelserna i HQ AB

och Banken. KPMG:s bedömning vid revisionen 2005 var således att revisorerna
Sid 1490
kunde förlita sig på den interna kontrollen och att värderingstekniken var förenlig med
IAS 39 innebärande att värderingen gav ett resultat som var förenligt med IAS 39.
4.14.19.3.3 Revisionen av Banken 2006 - Uppföljning av Trading

Processgranskning
Även revisionen av Banken för räkenskapsåret 2006 genomfördes med en kontroll-
baserad ansats. Under hösten 2006 följdes 2005 års granskningsinsatser upp med en
tillkommande granskning av Bankens värderingsprocess för Trading, både beträffande
organisation och värderingsmetoder.
Inledningsvis konstaterades att uppföljningen, som genomfördes under november/

december 2006, uteslutande hade baserats på de frågeställningar som restes i samband
med granskningen:
”KPMG har tillsammans med H&Q gått igenom dessa frågeställningar vilka
kan indelas i följande tre områden:
1. Optionsvärdering och teoretisk edge
2. Processer för oberoende riskkontroll
3. Övriga iakttagelser”
Teoretisk Edge och bara Edge, som det senare kom att benämnas, avser samma sak.
KPMGs samlade bedömning sammanfattas i bl.a. följande punkter:

”฀ Processerna för optionsvärdering är oförändrat goda.
฀ Risk Managements möjligheter att utöva en effektiv riskkontroll har ökat [..]”
Det noterades att det var ”Risk Management som ’äger’ riskrapporteringen till ledning
och styrelse” vilket uppenbarligen var en förändring i förhållande till vad som hade
gällt året innan.
Under rubriken Kommentar efter uppföljning, 2006 noterades att ”HQ bedöms ha en
fullgod förståelse för de begränsningar som marknadspriserna har p g a bristande
likviditet.” På samma sätt noteras alltså att Banken inte använde sig av priserna från en
Sid 1491
inaktiv marknad eftersom man ansåg att det inte stod i överensstämmelse med IAS 39
och Bankens uppfattning fick här återigen stöd av KPMG.
Det noterades vidare: ”För beräkning av marknadspriser används s k rak volatilitet

vilket innebär att volatiliteten hos de mest likvida optionerna används för värdering av
samtliga optioner med samma emittent, samma förfallomånad och samma lösenpris.
Detta är ett förenklande antagande, men metoden får anses vara väletablerad.”
Kommentaren gäller alltså situationen när priser användes för värderingen och KPMG
konstaterade att avvikelsen som fanns mot IAS 39 var helt i sin ordning och att den
metoden var väletablerad.
4.14.19.3.4 Revisionen av Banken 2006 – FI:s revisor Tommy Mårtensson

Inte heller den av FI utsedde revisorn Tommy Mårtensson på Deloitte AB fann skäl att
anmärka mot Banken såvitt avser verksamhetsåret 2006. Han noterade bl.a.:
”Kompetens
Min bedömning är att företagsledningen har god fokus på intern kontroll och
riskhantering. Den har också god förståelse av detta område.
Styrelsen har god erfarenhet av och kunskap om finansiell verksamhet.
Liksom beträffande företagsledningen, bedömer jag att styrelsen anser att god
riskhantering och intern kontroll är viktiga områden i verksamheten.”
Deloitte AB/Tommy Mårtensson undertecknade rapporten den 29 juni 2007.
4.14.19.4 Revisionen 2007 – HQ AB och Banken

År 2007 ersatte Johan Dyrefors Caj Nackstad som ansvarig revisor för KPMG:s
revision av HQ AB och Banken. Johan Dyrefors inledde uppdraget med att tala med
Caj Nackstad och KPMG:s team och kunde vid planering och genomförande av
revisionen för år 2007 dra nytta av den kunskap som vunnits om Banken under åren
2005 och 2006.
Revisionen genomfördes även detta år med en kontrollbaserad ansats. Detta innebär att
revisionen av Tradingportföljen var inriktad mot kontroll av kontrollerna och inte mot
Sid 1492
kontroll av enskilda värderingar eller enskilda val av volatilitet. Av intresse för

revisionen var de granskningar som FI hade gjort och som KPMG kunde ta del av.
Granskningsärendet avseende komplexa produkter rapporterades den 4 februari 2008

och var därför av intresse. Revisionen av HQ AB och Banken omfattade ca 1 400
timmar avseende räkenskapsåret 2007. I denna tid ingår inte det arbete som nedlades
för att revidera HQ Fonder och övriga bolag i koncernen. Revisionsteamet bestod totalt
av ett 20-tal personer. Revisionsdokumentationen är omfattande och upptar ett stort
antal pärmar.
Revisorsnämnden lade ned ett omfattande och omsorgsfullt arbete med sin granskning
av Johan Dyrefors utförande av sitt revisorsuppdrag. Nämnden la ned 1000 timmar vid
granskningen av åren 2008 och 2009. Revisorsnämndens beslut den 14 februari 2014
avseende Johan Dyrefors för år 2007 innefattade en noggrann granskning av samtlig
revisionsdokumentation och ger en god bild av utfört det arbete. Nämnden noterade:
”4 RN:s bedömning av Johan Dyrefors granskning av värderingen av
tradinglagret och redovisningen av dag I-resultat
[..]
4. 2 Revisionsdokumentationen
Av Johan Dyrefors dokumentation framgår följande.
Johan Dyrefors revisionsarbete avseende räkenskapsåret 2007 bedrevs efter
en likartad riskanalys och revisionsplanering och med samma revisionsteam
som han använde i de revisioner av räkenskapsåren 2008 och 2009 vilka var
föremål för RN:s granskning i det tidigare ärendet.
Johan Dyrefors tog del av KPMG:s tidigare gjorda bedömningar av princip-
erna för tradinglagrets värdering genom löpande kontakter med den föregående
huvudansvariga revisorn och dennes närmaste medarbetare och genom att ta
del av de rapporter som avlämnats av dessa.[..]
I november 2005 hade HQ Bank under medverkan av KPMG:s särskilda
värderingsteam i Frankfurt [dvs. Fund Radar] genomfört en kontrollvärdering
av hela optionsportföljen. [..]
Sid 1493
Den granskning som hade genomförts och rapporterats i revisionen av

räkenskapsåret 2005 hade också följts upp i revisionen av räkenskapsåret 2006.
KPMG hade därvid granskat de interna uppföljningsrutinerna inom trading [..]
Johan Dyrefors granskning avseende räkenskapsåret 2007 inriktades på en
fortsatt uppföljning av den interna kontrollen över lagervärderingen och på att
verifiera att den beskrivna värderingsmetoden tillämpades korrekt. Han till-
ämpade en kontrollbaserad revisionsansats när han granskade lagervärder-
ingen i bokslutet för räkenskapsåret 2007. Granskningen inriktades huvudsak-
ligen mot Risk Managementfunktionens kontroll av den värdering som utfördes
inom tradingavdelningen samt mot olika inmatnings- och avstämningskontroller
inom redovisningsfunktionen. Vid revisionen involverades ett team av medar-
betare med särskilda kunskaper rörande trading och värdering av finansiella
instrument. I revisionsdokumentationen konstateras att den interna kontrollen
över tradinglagervärderingen hade utvecklats och förstärkts jämfört med
tidigare räkenskapsår genom olika åtgärder.
Bokslutsgranskningens primära mål var att verifiera den interna kontrollens
effektivitet och att HQ Bank tillämpade sin värderingsteknik konsekvent och
med parametervärden som var rimlighetskontrollerade mot observerbara mark-
nadsdata. En viktig del i granskningen utgjordes av intervjuer med Risk Mana-
gement-funktionen avseende dess rimlighetskontroll av de volatilitetstal som an-
vändes i värderingen och av egna analyser av de underlag som användes av
Risk Management i den interna kontrollen. Revisionsteamet planerade och
genomförde en avslutande granskningsinsats för att verifiera att den nyckel-
kontroll, som utgjordes av Riskfunktionens analys och rimlighetsbedömning av
värderingen, hade fungerat i samband med årsbokslutet. Man vidtog också
kompletterande egna granskningsåtgärder av såväl analytisk natur som direkt
substansinriktade. Bland annat genomfördes kontrollvärdering av ett stickprov
av optionspositioner med användning av KPMG:s egen beräkningsmodell. Av
revisionsdokumentationen framgår att revisionsteamet lade ner ett omfattande
arbete.”
Revisorsnämndens bedömning av Johan Dyrefors revisionsansats redovisades i avsnitt

4.4.1 och där anges bl.a. följande:
Sid 1494
”Johan Dyrefors revisionsstrategi när det gäller värderingen av tradinglagret

innebär också att revisorn ska anpassa karaktären, omfattningen och förläggn-
ingen i tiden av planerade substansgranskningsåtgärder efter resultatet av
denna granskning. [med hänvisning till RS 400 Riskbedömning och intern
kontroll, p. 21 och 27 ff.] RN anser att detta är en effektiv metod att utföra
revision i ett finansiellt institut av HQ Banks storlek och komplexitet, när det
finns förutsättningar för en sådan ansats.
Johan Dyrefors grundade sin uppfattning om den interna kontrollen i
värderingsprocessen på den väl dokumenterade information som han fick om
företrädarnas erfarenheter och bedömningar. Han genomförde därutöver själv,
med hjälp av ett team av specialister en granskning av den interna kontrollen
och hur den hade utvecklats. Därvid kunde han konstatera att den interna
kontrollen hade stärkts genom ett flertal förändringar av rutinerna i syfte att
öka oberoendet i riskkontrollen av tradingverksamheten. Bland de vidtagna
förändringar som revisionsteamet kunde identifiera kan nämnas systematiska
konsistens- och rimlighetskontroller av den teoretiska volatiliteten och
uppgradering av Riskfunktionens systemstöd.
Med hänsyn till vad som nu har sagts finner RN att Johan Dyrefors hade
tillräckliga revisionsbevis för att kunna förlita sig på den interna kontrollen vid
granskningen av värderingen av tradinglagret och redovisningen av dag 1-
resultatet.”
Såvitt avser Johan Dyrefors granskning av 2007 års årsredovisningar noterade

nämnden under rubriken 5.1 Johan Dyrefors dokumentation och yttranden bl.a.:
”Under hösten 2007 hade Johan Dyrefors medarbetare genomgångar med HQ
AB:s och HQ Banks företrädare rörande utformningen av årsredovisningarna
med anledning av nyheter i redovisningsregelverken. Framförallt inriktades
arbetet på införandet av IFRS 7 för både HQ AB och HQ Bank och av lag-
begränsad IFRS för HQ Bank.
Sid 1495
Av dokumentationen framgår att utformningen av de aktuella årsredovisn-

ingarna sedan var föremål för granskning av KPMG:s IFRS-experter i sam-
band med revisionen. Detta arbete pågick från februari 2008 fram till dess att
bolagen avgav sina respektive årsredovisningar. Utöver dokumentation av olika
systematiska genomgångar av årsredovisningsutkast finns noteringar från ett
flertal möten med företrädare för HQ-bolagen. Vid granskningen uppmärksam-
mades behov av att utveckla bl.a. tilläggsupplysningarna. Synpunkter angående
detta framfördes till HQ AB och HQ Bank. Av dokumentationen framgår att ett
antal av dessa påpekanden åtgärdades av bolagen, dock inte alla.”
När det anges ”lagbegränsad IFRS”: För Banken infördes IFRS direkt år 2007 och
gällde därför inte bara för koncernen utan även för Banken.
4.14.19.5 Revisionerna 2008 och 2009 – HQ AB och Banken

Även revisionerna för 2008 och 2009 genomfördes med en kontrollbaserad utgångs-
punkt. Revisionerna följde den sedvanliga metodiken inom KPMG för planering,
utvärdering av den interna kontrollen, bokslutsgranskning och avrapportering.
Revisionerna kunde vid planeringen dra nytta av allt det arbete som nedlagts och den
kunskap som vunnits om Banken under 2005-2007.
FI:s insatser hade på samma sätt som för 2007 betydelse även för revisionerna år 2008
och 2009. KPMG kunde ta del av handlingen daterad 2 jan 2009 avseende Samlad
kapitalbedömning för HQ Bank AB år 2007/08 (FI Dnr 07-12340) där FI fann att
Banken var tillräckligt kapitaliserad för den risk som FI uppfattade att Banken var
exponerad för. FI noterade i sitt beslut att den ”bedömer att HQ Bank AB (HQ) är till-
räckligt kapitaliserad i förhållande till den risk som FI uppfattar att HQ är exponerad
för. Den samlade kapitalbedömningen ger därför inte anledning till någon särskild
åtgärd från FI:s sida. FI vill dock erinra om behovet av en god kapitalstyrka, inte
minst mot bakgrund av den oro som nu kännetecknar de finansiella marknaderna.”
Det var ett tillfredsställande besked för KPMG. Det ingick inte i revisionen att göra
Sid 1496
egna beräkningar och med utgångspunkt från FI:s beslut, vilket KPMG alltså tog del
av, kunde KPMG nöja sig med att notera innehållet och FI:s bedömning.
Revisionen av HQ AB och Banken omfattade drygt 1 500 timmar avseende räken-

skapsåret 2008. Revisionen av HQ AB och Banken avseende verksamhetsåret 2009
omfattade drygt 1 300 timmar. I denna tid ingår inte det arbete som nedlades för att
revidera HQ Fonder och övriga bolag i koncernen.
Karaktären av Johan Dyrefors arbetsledande funktion framgår tydligt av redovisningen

av nedlagd tid. Han gjorde i mindre utsträckning egna insatser. De tre personerna i det
centrala teamet samlade in den samlade kunskapen från övriga i teamet för att sedan
göra den slutliga bedömningen.
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden noterade i sitt beslut den 18 oktober 2011 bl.a. följande:
”1. 2 Handläggningen av ärendet
RN har gjort en vidare utredning än vad som direkt föranleds av anmälan.
Sålunda har utredningen omfattat Johan Dyrefors revisioner i både HQ AB och
HQ Bank, för båda de aktuella räkenskapsåren. Vidare har RN:s granskning av
hans revisionsarbete inte begränsats till de delar som berörs av anmälan utan
även omfattat övriga delar av de aktuella revisionsuppdragen.”
Revisorsnämnden behandlade i beslutet utförligt värderingen av Tradingportföljen och

redovisningen av Dag 1-resultat.
Revisorsnämnden har bedömt genomförda revisioner 2007-2009 och funnit att de

utförts i enlighet med god revisionssed. Det finns inget fog för den kritik som riktas
mot KPMG och Johan Dyrefors för att revisionerna inte skulle ha genomförts i
enlighet med god revisionssed. Revisorsnämndens bedömningar behandlas mer
ingående i KPMG:s avsnitt 22.
Sid 1497
Det noteras att Lars Träff behandlar vissa övergripande synpunkter på vissa
revisionsfrågor. Han har bl.a. framhållit att revisionsdokumentationen sin helhet har
legat till grund för Revisorsnämndens bedömningar. Samma underlag har åberopats i
målet av KPMG jämte Revisorsnämndens båda beslut till stöd för att revisionen utförts
i enlighet med god revisionssed.
KPMG har för övrigt ställt hela revisionsdokumentationen för samtliga år till
kärandens och övriga svarandens förfogande i målet. Delar av dokumentation är
dragen i målet av käranden och övriga svaranden och är därför särskilt åberopad i
målet.
4.14.20 KPMG:s avsnitt 20: Olika uppfattningar inom KPMG rörande

Bankens värderingsteknik
4.14.20.1 Uppfattningen inom KPMG om Bankens värderingsteknik 2005-2007
4.14.20.1.1 Allmänt – bakgrund

IAS 39 infördes år 2005. Inför bokslutet 2005 behövde Banken särskilt tillse att dess
värderingsteknik följde IAS 39. Det gjordes kontroller och det konstaterades att så var
fallet. Banken har därefter konsekvent använt sig av värderingstekniken även om den i
sina detaljer, kontroller och dokumentation har förändrats och förbättrats, mycket pga.
att KPMG har lämnat synpunkter men även därför att Risk har arbetat och stärkt sin
ställning. HQ AB och Banken ansåg sålunda att värderingstekniken resulterade i
verkligt värde enligt IAS 39 och var förenlig med regelverket. KPMG hade ingen
invändning mot detta. Det redovisades i årsredovisningen att marknaden var inaktiv,
att en värderingsteknik användes och att det fanns risk för att utfallet kunde bli ett
annat än det värde som värderingstekniken gav.
Värderingarna gjordes av Trading och kontrollerades av Risk. Ledande befattnings-

havare i Banken och i förekommande fall HQ AB förmedlade också till KPMG under
hela perioden att de ansåg att den valda värderingstekniken gav ett verkligt värde enligt
IAS 39. Inför varje revisions slut bekräftade företagsledningen detta genom s.k. repre-
Sid 1498
sentation letters, där Mikael König och Mattias Arnelund undertecknade ett brev den
27 februari 2008 från företagsledningen i HQ AB där det bl.a. framgår följande:
”Vi bekräftar att vi är ansvariga för att årsredovisningen har upprättats i enlig-
het med årsredovisningslagen samt för att koncernredovisningen har upprättats
i enlighet med [IFRS] och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Vi är följaktligen ansvariga för:
• utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll över den
• att årsredovisningen är rättvisande och inte innehåller några väsentliga
felaktiga uppgifter till följd av oegentligheter eller fel
• valet av och tillämpningen av lämpliga redovisningsprinciper
• att de uppskattningar som ingår i årsredovisningen är rimliga med hänsyn till
omständigheterna.
[..]
Presentationen av och upplysningarna om redovisningen till verkligt värde
överensstämmer med [IFRS]. Angivna värden speglar vår bästa bedömning av
det verkliga värdet på de tillgångar och skulder som detta regelverk kräver
upplysningar om. Beräkningsmetoder och de betydande antaganden som gjorts
vid bestämmandet av det verkliga värdet har tillämpats på ett konsekvent sätt,
är rimliga, och antagandena speglar vidare såväl vår avsikt som vår förmåga
att vidta lämpliga handlingar å Bolagets vägnar när detta har betydelse för
redovisningen av och upplysningarna om verkligt värde.”
Motsvarande brev upprättades även efterkommande år. I brev den 27 februari 2009,
undertecknat av HQ AB genom Mikael König och Mattias Arnelund, noterades:
”Baserat på interna rutiner och kontroller är det vår uppfattning att presen-
tationen av och upplysningarna om redovisningen till verkligt värde överens-
stämmer med [IFRS] samt att angivna värden speglar det verkliga värdet på de
tillgångar och skulder som detta regelverk kräver upplysningar om. Beräkn-
ingsmetoder och de betydande antaganden som gjorts vid bestämmandet av det
verkliga värdet har tillämpats på ett konsekvent sätt, är rimliga, och antagan-
dena speglar vidare såväl vår avsikt som vår förmåga att vidta lämpliga handl-
Sid 1499
ingar å Bolagets vägnar när detta har betydelse för redovisningen av och upp-
lysningarna om verkligt värde.”
Den 11 mars 2010 noterades samma innehåll i motsvarande brev för år 2009. Sådana
brev har således lämnats för varje enskilt år som KPMG reviderat. Sådana brev lämnas
i alla revisioner som KPMG genomför.
På sätt som framgått gjorde KPMG vid revisionen rörande verksamhetsåret 2005 en
särskild genomgång av värderingstekniken, se KPMG:s avsnitt 19. Det konstaterades
att Bankens värderingsteknik hade fördelar och kanske vissa nackdelar. Den var lätt att
tillämpa, även konsekvent över tid, lätt att granska och lätt att beskriva. Den var
baserad på hög volatilitet från aktiva marknader. Det betyder att när volatilitet
bestämdes för värderingen av optioner så användes antingen volatilitet från den aktiva
aktiemarknaden – den historiska volatiliteten, som är väldigt aktiv – och när det fanns
optioner där marknaden var aktiv så hämtades uppgifter om volatilitet därifrån. Det var
ett korrekt förfarande.
4.14.20.1.2 KPMG:s syn på Bankens värderingsteknik

KPMG tyckte att det fanns utrymme för förbättringar av olika slag. Det var KPMG:s
uppfattning under hela perioden, 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009. KPMG har
löpande lämnat synpunkter.
År 2007 var första året som Johan Dyrefors var ansvarig revisor. I slutet av år 2007
gjordes en särskild uppföljning, vilken har behandlats i KPMG:s avsnitt 9. Under Risks
arbete år 2007, Allmänt, i angivna KPMG:s avsnitt 9, behandlas dokumentationen från
KPMG:s granskning av Risks arbete inför årsskiftet 2007/2008 och det nu aktuella
dokumentet: Uppföljning av utvecklingen inom oberoende risk kontroll av Tradings
verksamhet samt uppföljning MiFID och Basel 2, från december 2007, som är upp-
rättat av bl.a. Leif Waller. Där redogjordes för KPMG:s granskning av Risks utförda
arbete under den aktuella perioden, dvs. åren 2007, 2008 och 2009, särskilt med in-
riktning på Risks kontroll av Bankens värderingsteknik och värdering av Tradingport-
följen.
Sid 1500
I dokumentet redovisas inledningsvis bakgrunden bl.a. enligt följande: ”KPMG

genomförde under 2005 en granskning av processerna för optionsvärdering och risk-
kontroll inom HQ Trading. Som ett led i detta har en uppföljning genomförts under
2006 för att kontrollera huruvida HQ har vidtagit åtgärder inom de områden där
KPMG identifierade brister. Granskningen omfattade uteslutande risker i trading-
verksamheten med avseende på aktie- och indexrelaterade optionsinstrument. Detta
innebär att övriga risker som finns i organisationen inte omfattades av analysen.
Områden som granskades var [dels] Optionsvärdering och teoretisk edge [dels]
Processer för oberoende riskkontroll.”
I avsnittet Uppföljning av utveckling inom oberoende risk kontroll av Tradings

verksamhet, samt Back Office avseende olikviderade notor och ej prickade ordrar
under rubriken Uppföljning oberoende risk kontroll av Trading Möte 30 november –
presentation av Risk noterades följande:
”Risk presenterade följande förändringar av rutiner i syfte att öka oberoendet i
riskkontrollen av Trading:
1. Rimlighetskontroll av den teoretiska volatiliteten 1ggn/mån
2. Konsistenskontroll av den teoretiska volatiliteten ca 1 ggn/vecka
3. Två dagliga ORC-rapporter över manuella ändringar I affärer gjorda under
en tidigare handelsdag, sk tillbakavaluteringar, och manuella ändringar i
transaktioner gjorda under innevarande handelsdag.
4. Dagligt klockslag när tradings positioner har skickats till TBO skall jämföras
med klockslag då ORC underlagen till Risk har skrivits ut (klockslaget mailas
till Risk, Epimail)
5. Tillägg till marknadsvärderingen; Risk har sänkt gränsen för genomgång av
prisavvikelser från 300 Tkr till 100 Tkr med fokus på mindre likvida tillgångar,
förfallostruktur och räntenivå
6. Tankning av portföljen 1-2 ggr i veckan
7. Pågående projekt: daglig tankning av Tradings positioner och stresstest (från
ORC till Excel-modell). Risk ska även försöka inkludera orealiserat och realis-
erat resultat i den filen
8. Riskrapporten har utökats med: olikviderade notor, ej prickade ordrar och
specifikationen av Tradings mindre likvida positioner
9. Tradingen skickar löpande mail om de volatilitetsförändringar som görs av
handlarna
Sid 1501
10. ORC uppgradering och utbildning. Risk kan nu själva göra fler portfölj-
simuleringar, se orealiserat/realiserat samt dagligt resultat”
Därefter följer KPMG:s presentation av hur Risk faktiskt gick tillväga utifrån vad Risk
hade beskrivit. Under rubriken 1. Uppföljning oberoende risk kontroll av Trading,
Möte 12 december – fördjupad genomgång noterades följande:
”Efter Risks presentation av ändrade rutiner, beskrivna på föregående sida,
valde vi ut att följa upp följande punkter:
1. Hur går Risk tillväga vid en;
- rimlighetskontroll (teor vol)
- konsistenskontroll (teor vol)
2. Titta på en ORC-rapport över tillbakavaluteringar och manuella ändringar
3. Titta på hur Risk genom klockslag säkerställer skickandet av tradings
positioner och Risk´s körning i ORC
4. Titta på rapporten för olikviderade notor och ej prickade ordrar
5. Titta på några exempel på mailgång från trading avseende volatilitetsför-
ändringar.
[..]
Kommentarer från Agneta Norgren, Risk:
- Tillägg har gjorts i Tradings handlaravtal
• Derivatposition får ej vara längre än 3 år (nytt)
• Mailrapport vid från trader till Risk vid ändring av volatilitet (nytt)
• Som tidigare ansvarar Chef Trading för värdering. Vidare så ansvarar Risk
för att kontinuerligt utföra konsistenskontroll av volatiliteter (4 ggr/mån)
- Införandet av rimlighetskontroll ett resultat av Carnegie-affären

• Titta på illikvida bolag och jämföra om val av teor vol är rimlig
• Rimlighetskontrollen sker oannonserat mot Chef Trading från Risk
• Rimlighetskontrollen redovisas för VD och tas upp till diskussion
• Rutinen har varit på plats sedan maj månad 2007”
Under rubriken Uppföljning oberoende risk kontroll av Trading Punkt 1 noteras

därefter följande:
”Kontroll av konsistens
- Genomförs minst 4 ggr/mån
- Tradingportföljen tankas över till Excelformat enligt rutinbeskrivningen
Sid 1502
- Risk kontrollerar huruvida konsistens i val och användandet av volatilitet

stämmer enligt instruktion så att:
• Rak volatilitet råder, dvs att derivat med samma underliggande och samma
slutmånad har samma volatilitet
• Linjär volatilitet råder, dvs att volatiliteten är linjär över tiden för derivat i
samma underliggande
- Om avvikelser noteras skall Risk underrätta Chef för Trading med cc Chef för
Risk per mail
Rimlighetskontroll av teoretisk volatilitet
- Genomförs 1 gång/mån
- Tradingportföljen tankas över till Excelformat enligt rutinbeskrivningen
- Risk kontrollerar huruvida val och användande av teoretisk volatilitet är
rimlig utifrån jämförelse med;
• Implicit volatilitet (volatilitet i pågående handel)
• Historisk volatilitet
- Kontroll görs av de positioner som har vega (priskänslighet vid 1%
förändring i vol) som över- eller understiger +/- 100 Tkr
- Vid avvikelser görs kommentarer i ett visst fält. Dessa får handlarna sedan
själva svara på och redogöra för
Rimlighetskontrollen kan på sätt och vis sägas kvalitetssäkra den ’teoretiska
edgen’ Rimlighetskontrollen tankas ned (sparas) och rapporteras till:
- VD
- Chef Trading
Rimlighetskontrollen följs upp med möte med trading. Mötet dokumenteras och
sparas.”
Under rubriken Uppföljning oberoende risk kontroll av Trading Punkt 2 noteras

därefter:
”Tillbakavaluteringar
- Fil skapas med automatik i ORC under natten kallad ’Back validation check
from ORC’
• Rutin införd pga påvisad manipulation av handlare
• Söker ändringar i pris på underliggande tillgång
• Söker registreringar före affärsdag”
Sid 1503
Vidare anges under rubriken Uppföljning oberoende risk kontroll av Trading Punkt 3
inledningsvis: ”Avstämning av klockslag från ORC till Risk” samt under Punkt 5:
”Rapport Förändring av volatilitet i position
- Syftet med rapporten är att få en registrering av varje enskild förändring av
volatilitet som handlarna gör under dagen så att uppföljning och kontroll kan
ske för att utesluta något onormalt
- Mail skickas från respektive handlare direkt till Risk. Risk kan (stickprovsvis)
stämma av att den nya volatiliteten är rimlig”.
KPMG redovisade under rubriken Samlad bedömning utveckling inom oberoende risk
kontroll av Tradings verksamhet följande:
”▪ Vid våra möten med Risk har all dokumentation tagits fram och beskrivning
av rutiner gjorts av Risk själva. Vår insats har bestått i att ställa kontrollfrågor
och skapa oss en uppfattning om rutinens betydelse för att uppnå förbättrad
oberoende kontroll av Tradings verksamhet
▪ Risk har vidtagit en rad åtgärder i syfte att öka oberoendet i kontrollen av
Tradings verksamhet. Det största intresset ligger, och ska så göra, i att följa
upp Tradings parametersättning – framförallt val och konsistens kring val av
volatilitet.
▪ De nya rutiner som presenterats i denna rapport visar samtliga på att Risk har
höjt sin förståelse för affären och den tekniska kunskapen kring derivat och
värdering av desamma.
▪ Framsteg har även gjorts på systemområdet där ORC har utvecklat nya rutin-
er och möjligheter till körningar för att möjliggöra simuleringar och skapa hist-
orisk data vilket är väsentligt för att kunna följa upp verksamheten.
▪ Helhetsintrycket av den riskkontroll som utförs på Risk är att dessa ändrade
och utökade rutiner framgår som relevanta och förbättrat den oberoende risk-
kontrollen.
▪ För att säkerställa våra observationer behöver vi i ett nästa steg göra ett antal
stickprover där vi går igenom vissa utvalda rutiner som t ex konsistens och
rimlighetsbedömning vid val av volatilitet. Detta för att bevisa att kontroll-
rutinen fungerar.”
Sid 1504
Granskningen utgjorde en del i KPMG:s utvärdering av den interna kontrollen. Den

ledde till slutsatsen att det gick att förlita sig på den och att Bankens interna kontroll,
såvitt avser Tradingportföljen, bara hade förbättrats i förhållande till hur det var
tidigare år. Ett antal tydliga förbättringar noterades också i dokumentet.
KPMG:s bedömning år 2007 var alltså att det gick att förlita sig på den interna kon-
trollen och att värderingstekniken var i överensstämmelse med IAS 39. KPMG ansåg
sig inte ha grund för att ifrågasätta att Bankens värdering av Tradingportföljen stod i
strid med IAS 39. Tvärtom, arbetet på Trading och Risk framstod som kompetent.
4.14.20.2 Anders Torgander och utvecklingen av regelverket (IAS 39, IFRS 7

och IFRS 13)
4.14.20.2.1 Anders Torgander

För att förstå varför det gick som det gjorde med HQ är det väsentligt att förstå vad
som redovisas i det följande. Regelverket behandlas här utifrån hur lagstiftnings-
processen ser ut och hur reglerna har utvecklats och hur detta har uppfattats på olika
sätt, bl.a. inom KPMG.
Under revisionerna av verksamhetsåren 2005, 2006 och 2007 hade det rått enighet
inom KPMG om att Bankens värderingsteknik var förenlig med IAS 39. För åren 2008
och 2009 förelåg dock delade meningar inom teamet om Bankens värderingsteknik
verkligen var förenlig med IAS 39. Orsaken till att det uppstod delade meningar var att
Johan Dyrefors för 2008 knöt Anders Torgander till revisionsteamet.
År 2008 kom Anders Torgander in i revisionsteamet som redovisningsspecialist.

Han hade redan år 2007 gjort vissa smärre granskningsinsatser men blev nu en del av
teamet. Anders Torgander hade inte full information om allt som rörde Banken. Det
var inte heller hans uppgift att ha det. För åren 2008-2009 var Anders Torganders
primära uppgift att från KPMG:s kontor granska årsredovisningen men han kom även
att ha direktkontakter, bl.a. vissa möten med personal på Banken, rörande regelverket.
Sid 1505
Anledningen till att Anders Torgander hade en annan åsikt än Johan Dyrefors och den
tidigare ansvarige revisorn Caj Nackstad m.fl. berodde – som Johan Dyrefors upp-
fattade det – på arbetet med att ta fram nya standarder, dvs. lagstiftningsprocessen på
området. Anders Torgander som ville ligga i framkant med utvecklingen kom dock,
enligt vad Johan Dyrefors uppfattade, att övertolka betydelsen av det som angavs
under den processen. Anders Torgander tappade bort juridiken.
Johan Dyrefors, som var ansvarig för revisionen och för hur KPMG ställde sig i
frågan, kunde dock konstatera att gällande standard var oförändrad. Arbetet med den
nya standarden påverkade inte gällande standarder, vilket var de som Johan Dyrefors
hade att beakta.
4.14.20.2.2 IAS 39/IFRS om värdering/upplysningar – nya regler

Det fanns en standard för hur värdering/resultat skulle ske – IAS 39 – och en annan för
tilläggsupplysningar/information om denna värdering i extern finansiell rapportering/
årsredovisning; först i IAS 32 och sedan, från år 2007, i IFRS 7.
Sedan 2005 pågick arbete med att ta fram en ny standard och syftet var att regler om
såväl värdering som upplysningar om värderingen skulle förändras. En ny standard
skulle ersätta IAS 39 såvitt avser värdering av finansiella instrument. Denna – som
senare kom att benämnas IFRS 13 – var även tänkt att ta över reglering av tilläggs-
upplysningar som fanns i IAS 32/IFRS 7. Benämningen IFRS 13 kom senare och
förekommer inte i lagstiftningsprocessen.
År 2009 gjordes förändringar i IFRS 7 – som är betydelsefulla i målet – bl.a. genom

införande av krav på upplysningar om nivåindelning rörande indata för värderingen, se
vidare KPMG:s avsnitt 20. Den ordningen gällde sedan till 2013 när IFRS 13 infördes.
IFRS 13 tog då hand om hela IFRS 7 och delar av IAS 39.
Arbetet med den nya standarden (benämns här IFRS 13) pekade mot att betydelsefulla
förändringar i IAS 39 för värdering av finansiella instrument skulle komma att ske.
Sid 1506
Tanken med IFRS 13 var bl.a. att de europeiska redovisningsreglerna skulle harmoni-
seras med och starkt närma sig de amerikanska där IAS 39 inte alls gick hand i hand
med det amerikanska regelverket.
Denna harmonisering skulle bl.a. leda till – vilket framgick under arbetets gång – en
förändrad syn på användning av historisk volatilitet vid värdering. När en ny standard
tas fram sker det inom IASB. Ett arbetslag, en grupp experter, sätts samman och det tas
fram olika utkast och underlag. Dessa skickas ut på remiss till engagerade revisorer i
Europa.
Exempel 1 – arbetspapper från IASB

Ett exempel på ett sådant underlag/arbetspapper är IASB Board Memo, Fair Value
Measurement February 2009, Information for observers, Project: Fair Value
Measurement, Subject: Day 1 Gains or Losses (Agenda paper 6B). Där anges under
rubriken Purpose of this paper bl.a. följande:
“2. It is not within the scope of this project to change accounting treatments in
other IFRSs. The staff prepared their recommendations with this objective in
mind. However, some amendments to IAS 39 are required to ensure that the fair
value measurement objective is applied consistently in IAS 39.
3. This paper discusses consequential amendments to IAS 39 relating to day 1
gains or losses and the deposit floor. This paper does not reflect all consequen-
tial amendments to IAS 39 because the staff has sufficient input from the Board
to draft those amendments.
4. For reference purposes, appendix A contains an example of the changes that
this paper proposes to make to IAS 39. This is not the final draft of these
changes.”
Det framgår således att arbetet innebär att det kommer att krävas vissa ändringar i
IAS 39, rörande Dag 1-resultat. Det fördes en diskussion om att förändra synen på
historisk volatilitet. Det är dock helt klart att det bara var fråga om ett diskussions-
underlag. Av de inledande upplysningarna framgick: ”This document is provided as a
convenience to observers at IASB meetings, to assist them in following the Board’s
Sid 1507
discussion. It does not represent an official position of the IASB. Board positions are
set out in Standards.” Det är tydligt att man inte avsåg att ändra något genom
diskussionerna.
Till dokumentet finns bifogat en bilaga A som innehåller utkast/förslag till ändring i
IAS 39.43, där det bl.a. framgår följande:
“43 When a financial asset or financial liability is recognised initially, an entity
shall measure it at its fair value plus, in the case of a financial asset or financial
liability not at fair value through profit or loss, transaction costs that are
directly attributable to the acquisition or issue of the financial asset or financial
liability.
43 When a financial asset or financial liability is recognised initially, an entity
shall measure it at its fair value, adjusted as follows:
a. to exclude any difference between (i) a fair value categorised within levels 2
or 3 of the fair value measurement hierarchy described in IFRS X Fair Value
Measurement and (ii) the price for which the entity acquired the financial asset
or incurred the financial liability;”
Förslaget innebar att det skulle införas en nivåindelning som då inte fanns i IAS 39,
dvs. en värderingshierarki i tre steg i den nya standarden, genom en hänvisning till en
ny standard.
Det noterades vidare förslaget skulle innebära att VT76 och VT76A samt VT69-VT82
skulle tas bort och ersättas av en ny standard: ”Paragraphs AG76 and AG76A included
here for information. In drafting, we expect to delete these paragraphs, as well as all
or much of paragraphs AG69-AG82, because they would be covered by the [draft]
IFRS on fair value measurement. We will consider moving AG76A, with modifications,
to the section on initial measurement – AG64-65.”
I bilaga B, som återger vägledning för tillämpning från utkastet till ny standard, se
nedan om Exposure Draft, framgår vad som där föreslogs gällande värderingshierarki
(Fair value hierarchy) och indata i nivå 2 och 3 (Level 2- 3 inputs). Där noteras
exempel på indata hänförligt till nivå 3, bl.a. följande:
Sid 1508
”(b) Three-year option on exchange-traded shares. A Level 3 input would

include historical volatility, ie the volatility for the shares derived from the
shares’ historical prices. Historical volatility typically does not represent
current market participant expectations about future volatility, even if it is the
only information available to price an option.”
Här framgår tanken att historisk volatilitet för en aktieoption – inte en indexoption –
typiskt sett inte ska betraktas som ett observerbart marknadsdata. Bakgrunden till den
diskussionen, dvs. rörande en förändring av regelverket, var att en enskild aktie kunde
påverkas av företagsspecifika förhållanden varför tanken att volatiliteten ska gå till-
baka till sitt historiska snitt, vilket är korrekt i allmänhet, kanske inte gäller för en aktie
i vissa situationer, t.ex. om ett bolag genomgår stora förändringar i form av rational-
iseringar, omstruktureringar, byte av ledningspersoner osv. Dessa argument gör sig
inte alls gällande för ett index.
Exempel 2 – Exposure draft ED/2009/15 Fair Value Measurement

Ett annat exempel på arbetet med att ta fram en ny standard är Fair Value Measure-
ment Exposure Draft ED/2009/5. Den skickades ut i maj 2009 och det framgår att
synpunkter skulle inkomma senast den 28 september 2009.
Förslaget behandlar såväl värderingsfrågor som den information som ska lämnas. Det
innefattar ändringar i både IAS 39 och IFRS 7. Det framgår att den nya standarden ska
täcka både värdering och upplysningar (s. 5): ”The proposed IFRS defines fair value,
establishes a framework for measuring fair value and requires disclosures about fair
value measurements.”
Dokumentet innehåller förslag till en standard [Draft] International Financial Report-

ing Standard X Fair Value Measurement. Där ingår bl.a. en ny bestämmelse om
värderingshierarki (Fair value hierarchy), som avser införande av ett nytt system med
krav på nivåindelning av indata som används i värderingstekniker för att mäta verkligt
värde. Där anges bl.a.: ”43. To increase consistency and comparability in fair value
measurements and the related disclosures, this [draft] IFRS establishes a fair value
Sid 1509
hierarchy that prioritises into three levels (see paragraphs 45–54) the inputs to
valuation techniques used to measure fair value.” Där anges vidare förslag till
reglering av vad som avses med nivå 1-3 (pp. 45-54).
I bilaga A föreslås att olika begrepp definieras på visst angivet sätt, vilket inte var
fallet med IAS 39 som inte innehöll några definitioner. I bilaga B finns vägledning för
tillämpningen (Application guidance), som är en del av standarden, där bl.a. det ovan
återgivna förslaget till exemplifiering av indata hänförligt till nivå 3 återfinns (B4 b)).
Vidare anges i bilaga D förändringar i andra standarder (Amendments to other IFRSs).

När det gäller IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures framgår att det föreslogs att
IFRS 7.27-27B skulle upphävas samt, såvitt avser IAS 39 Financial Instruments:
Recognition and Measurement, att IAS 39.48 skulle upphävas samt IAS 39.48A skulle
ersättas och vidare att VT69-75 skulle upphävas samt VT76 om Dag 1-resultat ändras.
Det föreslogs också att VT76A-79 samt den helt centrala VT82 skulle upphävas.
Det var med andra ord fråga om stora förändringar som förutsatte borttagande av
gällande bestämmelser i IAS 39. Genom att ta bort VT82 och införa ett nytt regelverk
där priser skulle ges en större tyngd i värderingen innebar det en radikal förändring av
regelverket. Det var fråga om att ersätta en lag med en ny. Processen och diskussion-
erna innebar inte i sig att IAS 39 ändrades. Oavsett vilket gäller att en EU-standard
bara kan ersättas genom ett nytt EU-beslut. Så skedde först år 2013.
4.14.20.2.3 Särskild fråga – reglerna för tilläggsupplysningar i IFRS 7

IFRS 7 uppdaterades redan år 2009 och de ändrade bestämmelserna tillämpades från
och med år 2009. Detta medförde att även FI felaktigt kom fram till att Dag 1-resultat
felaktigt hade resultatförts i Banken. Den fråga som nu avses är ändringen av reglerna
för tilläggsupplysningar.
Avsikten var att den lagstiftningsprocess som behandlats i föregående avsnitt skulle
ske i ett sammanhang. Den politiska utvecklingen var dock sådan att förändringarna i
Sid 1510
IFRS 7 om tilläggsupplysningar drevs fram innan arbetet med IFRS 13 var klart. Det
hade sannolikt koppling till finanskrisen till följd av Lehman Brothers-kraschen.
Politikerna behövde visa handlingskraft och det resulterade i ett politiskt ställnings-
tagande från EU att man skulle närma sig de amerikanska redovisningsreglerna som de
då såg ut. Det var också vad IFRS 13 skulle komma att innebära.
Den 27 november 2009 fattade EU beslut om införandet av de nya tilläggsupplysning-

arna i IFRS 7 (Kommissionens förordning [EG] nr 1165/2009 av den 27 november
2009). Detta skedde genom ändring av p. 27 samt införande av pp. 27A-B i IFRS 7
varigenom en del av den nya standarden (IFRS 13) som avsåg tilläggsupplysningar
med nivåindelning lades in i IFRS 7. Tillägget hade tidigare i mars 2009 fastställts av
IASB, men det krävdes ett EU-beslut för att de skulle bli tillämpliga.
Ändringen av IFRS 7 kom att gälla retroaktivt för räkenskapsåret 2009.
4.14.20.2.4 Tre problem de nya reglerna om tilläggsupplysningar

Det fanns tre problem med de nya tilläggsupplysningarna.
1. De nya tilläggsupplysningarna enligt IFRS 7 skulle lämnas i samma form som de

tilläggsupplysningar som den nya standarden (IFRS 13) var tänkt att innehålla och på
det sätt som det var tänkt att värderingen skulle göras där. De krav på upplysningar om
nivåindelning som fördes in i p. 27A i IFRS 7 avsåg en trestegshierarki enligt följande:
”(a) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar
eller skulder (Nivå 1).
(b) Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara
för tillgången eller skulden antingen direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs.
härledda från priser) (Nivå 2).
(c) Indata för tillgången eller skulden i fråga, som inte bygger på observerbara
marknadsdata (icke observerbara indata) (Nivå 3).”
IFRS 7 saknade dock all form av vägledning om hur nivåindelningen skulle göras. Det
fanns inget i IFRS 7 om hur nivåindelningen var tänkt att göras. Inte ens Basis for
Sid 1511
Conclusions för IFRS 7 innehöll någon vägledning. Det fanns inte heller någon
definition i IFRS 7 av vad som skulle anses vara ett observerbart marknadsdata och
vad som inte skulle anses vara det. Någon exempellista för de olika nivåerna liknande
den som behandlats ovan, Exempel 1 – arbetspapper från IASB, fanns inte heller.
2. Den bristande vägledningen i IFRS 7 om hur nivåindelning för upplysningar skulle

göras var ett betydande problem eftersom IAS 39 inte hade det sättet/den metoden att
göra en indelning i tre nivåer. IAS 39 föreskrev som framgått endast att priser skulle
användas på en aktiv marknad och en värderingsteknik på en inaktiv marknad på visst
angivet sätt.
I Basis for conclusions för IAS 39 beskrivs detta tydligt:

”BC102 I samrådsdokumentet föreslogs en hierarki med tre nivåer för värder-
ing till verkligt värde enligt följande:
(a) För instrument som handlas på aktiva marknader: använd ett noterat pris.
(b) För instrument för vilka det inte finns någon aktiv marknad: använd en ny-
ligen genomförd marknadstransaktion.
(c) För instrument för vilka det varken finns någon aktiv marknad eller en ny-
ligen genomförd marknadstransaktion: använd en värderingsteknik.”
Detta var således vad som föreslogs. Det framgick vidare:

”BC103 Styrelsen beslöt att förenkla den föreslagna hierarkin för värdering till
verkligt värde genom att kräva att det verkliga värdet på finansiella instrument
för vilka det inte finns någon aktiv marknad ska bestämmas på basis av värder-
ingstekniker, inklusive användning av nyligen genomförda marknadstransakt-
ioner mellan informerade och villiga parter i en transaktion enligt armlängds-
principen. [Se punkt 48A]
BC104 Styrelsen beaktade också huvudmännens kommentarer rörande huru-
vida ett instrument alltid bör redovisas vid det första redovisningstillfället när
ett företag använder en värderingsteknik för att bedöma verkligt värde.
Styrelsen kom fram till att ett företag kan redovisa en vinst eller en förlust vid
startdatum bara om verkligt värde framgår vid jämförelse med andra obser-
Sid 1512
verbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (dvs. utan modifi-

ering eller ompaketering) eller om det är baserat på en värderingsteknik som
inbegriper enbart observerbara marknadsdata. Styrelsen drog slutsatsen att
dessa förhållanden var nödvändiga och tillräckliga för att ge en rimlig garanti
för att verkligt värde skulle skilja sig från transaktionspriset, detta i syfte att
redovisa initiala vinster eller förluster. Styrelsen beslöt att köpeskillingen i
andra fall utgjorde den bästa uppskattningen av verkligt värde. Styrelsen kon-
staterade också att dess beslut skapade konvergens med USA:s redovisnings-
principer. [Se punkt AG76]”
IASB gick således ifrån idén om köpeskillingen (transaction price) och om en värder-
ingsteknik användes så ska man följa värderingstekniken. Det var fråga om ett närm-
ande till det amerikanska regelverket. Det fanns alltså tankar om att ge transaktions-
priset större betydelse vid värderingen, ungefär så som käranden gör gällande i detta
mål, men så blev det inte. IAS 39 fick istället den utformning som KPMG redovisat, se
ovan KPMG:s avsnitt 5.
3. Oklarheterna om hur nivåindelningen i IFRS 7 skulle gå till blev extra påtagliga till
följd av att tilläggsupplysningarna var avsedda att vara anpassade till den nya stand-
arden (IFRS 13) vilket skulle innebära att regler i IAS 39 skulle tas bort. Kontentan av
det hela var att det inte med säkerhet gick att veta hur nivåindelningen för upplysning
enligt IFRS 7 skulle gå till. Det går inte heller idag att med säkerhet slå fast hur
nivåindelningen skulle ha gått till. Det var ett hafsverk som var dåligt gjort.
4.14.20.2.5 Hur KPMG England uppfattade förslaget

I vart fall KPMG England tog, då det begav sig, ståndpunkten att vägledning om hur
nivåindelningen skulle göras kunde tas i Exposure draft ED/2009/15 Fair Value
Measurement, dvs. förslaget till ny standard (IFRS 13), se Exempel 2 ovan. Utgångs-
punkten var dock att det endast var fråga om vägledning i fråga om upplysningar – inte
värdering.
Sid 1513
Det nu anförda framgår av en skrift från KPMG, IFRS Practice Issues: Fair Value
Hierarchy KPMG som gavs ut i december 2009. Det framgår inledningsvis att doku-
mentet, som angavs vara avsett att utgöra ett stöd för förståelse och uppfyllande av
kraven, beaktar de ändringar i IFRS 7 som IASB utfärdade – Improving Disclosures
about Financial Instruments (amendments to IFRS 7 Financial instruments:
Disclosures) – i mars 2009.
I avsnitt 3.2 görs en jämförelse med motsvarande amerikanska regler (US GAAP fair
value hierarchy): ”As noted in section 2, SFAS 157 requires certain disclosures in
respect of fair values that are based on a three-level fair value hierarchy. In compar-
ison to IFRS 7, SFAS 157 offers more detailed discussion and application guidance on
the fair value hierarchy.”
Vidare noterades text från Basis for conclusions (IFRS 7BC39B): “In the basis for
conclusions to IFRS 7 the Board states that ‘the fair value hierarchy for disclosures is
the same as that in SFAS 157 but uses IFRS language pending completion of the fair
value measurement project.’ [Emphasis added]”, dvs. färdigställande av den nya
standarden (IFRS 13). Vidare noterades med hänvisning till Basis for conclusions
(IFRS 7BC39A, B):
“When drafting the amendments to IFRS 7, the IASB decided to include a fair
value hierarchy, for disclosure purposes only, that is based on the SFAS 157
hierarchy. The IASB concluded that such a hierarchy would improve compar-
ability between entities about the effects of fair value measurements as well as
increase the convergence of IFRSs and U.S. GAAP. However, as its own fair
value measurement project was not yet completed, the IASB decided not to
adopt the fair value hierarchy for measurement purposes under IAS 39.
Accordingly, the amendments to IFRS 7 do not change in any way the guidance
in IAS 39 on how to determine the fair value of a financial instrument.
As part of its fair value measurement project the Board has published Expo-
sure Draft 2009/5 (ED) Fair Value Measurement. The ED is based on SFAS
157, although with certain differences, and proposes a fair value hierarchy for
Sid 1514
both measurement and disclosure purposes similar to that in SFAS 157 and the
amendments to IFRS 7.”
Det framgår således att eftersom den nya standarden inte var färdig gjordes inga
ändringar rörande värdering.
I avsnitt 3.5.1, Observable and unobservable inputs, behandlas nivåerna och där
framgår en beskrivning enligt IFRS 7 enligt följande:
“An input is observable if it can be observed as a market price or can be deriv-
ed from an observed market price. In each case, it is not necessary that the
market is active.
Examples of observable inputs might include:
• Transaction prices in markets that are not active for identical instruments.
• Quoted prices in active markets for similar, but not identical, instruments.
• Transaction prices in markets that are not active for similar, but not identical,
instruments.
• Interest rates derived from quoted bond prices.
• Quoted foreign exchange and interest rates (e.g., forward currency rates and
swap rates).
• Implied volatilities derived from quoted option prices.
• Credit spreads derived from quoted credit default swap prices.
Examples of unobservable inputs include:
[..]
• Volatility for a share option derived from the share's historical prices, as it
does not generally represent current market expectations about future
volatility.”
Det framgår således rörande en aktieoption att volatilitet härledd från historiska priser
inte ska anses vara ett observerbart marknadsdata. Innehållet är hämtat från
Application guidance enligt IASB:s utkast från maj 2009, se ovan Exempel 1 –
arbetspapper från IASB. Det som anges står inte i överensstämmelse med vad som
noterats om innehållet i VT82 f).
Detta dokument har inte någon särskild status inom KPMG. Det är en åsikt som togs
fram för att kunna vara till hjälp för en tillämpare. Vad KPMG England gjorde genom
skriften var att de oreglerat ansåg att man skulle göra en sådan nivåindelning. Det går
Sid 1515
inte att läsa sig till utan utgör en åsikt och KPMG England tog för detta stöd i texten i
Basis for conclusions (IFRS 7BC39A, B), se ovan. Det var dock något som rörde
frågor som var under bearbetning och där det inte gick att uttala sig med säkerhet vad
resultatet skulle bli och vad som var rätt och vad som var fel.
Vad som däremot går att fastställa med full säkerhet är att de nya reglerna om tilläggs-
upplysningar i IFRS 7, även om de tillämpades på det sätt KPMG England angav, inte
skulle påverka värderingsreglerna i IAS 39. Detta angavs särskilt i IFRS 7 Basis for
conclusions, och E):
”BC39B Because its own fair value measurement project was not yet completed,
the Board decided not to propose a fair value hierarchy for measurement, but
only for disclosures. The fair value hierarchy for disclosures is the same as that
in SFAS 157 but uses IFRS language pending completion of the fair value meas-
urement project. Although the implicit fair value hierarchy for measurement in
IAS 39 is different from the fair value hierarchy in SFAS 157, the Board recog-
nised the importance of using a three-level hierarchy for disclosures that is the
same as that in SFAS 157.
[..]
BC39E The introduction of the fair value disclosure hierarchy [Refer: para-
graph 27A] does not affect any measurement or recognition requirements of
other standards. In particular, the Board noted that the recognition of gains or
losses at inception of a financial instrument (as required by paragraph AG76 of
IAS 39) would not change as a result of the fair value disclosure hierarchy.”
Det är just beträffande VT76 som frågan om vad som utgör observerbara marknads-
data eller inte är helt avgörande, vilket behandlas särskilt i KPMG:s avsnitt 21 nedan.
Det står således klart att IASB här tydliggjorde att vissa ändringar rörande tilläggsupp-
lysningar förvisso gjordes i IFRS 7, oaktat att det var fråga om en annan hierarki än
vad som gällde för värderingen enligt IAS 39, men att det skedde i syfte att närma sig
de amerikanska reglerna samt att IASB samtidigt uppmärksammade och särskilt
Sid 1516
markerade att detta inte innebar några ändringar i IAS 39, och framför allt inte
avseende Dag 1-resultat.
Det var alltså glasklart att de nya reglerna om tilläggsupplysningar inte innebar någon
förändring av värderingsreglerna i IAS 39. Härigenom uppkom en missmatch mellan
värderingsreglerna i IAS 39 och upplysningsreglerna i IFRS 7. Olika regler kom att
gälla och för reglerna om upplysning om värderingen innebar det att läget var oklart.
Detta innebar att när ett företag gjorde en nivåindelning enligt IFRS 7 så sa denna i
realiteten ingenting om hur värderingen enligt IAS 39 hade gått till. Det gick med
andra ord inte att dra någon säker slutsats av vilken betydelse det hade. Det kan
framstå som tämligen obegripligt men det var en följd av politiska överväganden.
Den uppmärksamme skulle ha kunnat se problematiken redan genom IASB:s Exposure

Draft, Improving Disclosures about Financial Instruments Proposed amendments to
IFRS 7, från oktober 2008. Även om resultatet inte fullt ut motsvarade förslaget är det
ändå intressant att notera hur det var utformat:
“BC5 The Board considered using the fair value hierarchy set out in SFAS 157.
However, because its own fair value measurement project is not yet completed,
the Board decided to propose a fair value hierarchy for disclosures that is
similar to that in SFAS 157 but uses the terminology in IAS 39 Financial
Instruments: Recognition and Measurement and IFRS 7 until the fair value
measurement project is completed.
BC6 The Board also noted that the proposed fair value hierarchy does not
affect any measurement or recognition requirements of other standards. In
particular, the Board noted that the recognition of gains or losses at inception
of a financial instrument (as required by paragraph AG76 of IAS 39) would not
change as a result of the proposed fair value hierarchy.”
Det kan framstå som självklart att diskussionerna rörande en ny standard (IFRS 13)
och införandet av IFRS 7 inte påverkade värderingsreglerna i IAS 39. Missförstånd
uppkommer dock lätt i verkligheten.
Sid 1517
4.14.20.2.6 Införandet av IFRS 13

IFRS 13 antogs av EU den 11 december 2012 och skulle tillämpas första gången för
det räkenskapsår som påbörjades den 1 januari 2013. Regelverket ersatte då de i detta
mål relevanta delarna av IAS 39 rörande hur värdering av finansiella instrument ska
ske. Införandet av IFRS 13 innebar också att de upplysningsregler som tidigare fanns i
IFRS 7, inkluderande den nivåindelning som infördes under 2009, fördes in i IFRS 13
men nu även gällande för själva värderingen.
Ändringarna innebar att synsättet för hur man skulle gå tillväga och den s.k. vatten-
delaren i fråga om aktiv marknad respektive inaktiv marknad ersattes av en värder-
ingshierarki i tre steg samt införande av nya definitioner av vad som t.ex. ska utgöra
nivå 3.
Det medförde att synen på bl.a. användande av historisk volatilitet vid värdering blev
förändrad i IFRS 13 jämfört med hur den var i IAS 39. Volatilitet för underliggande
instrument till aktieoptioner och för indexoptioner var normalt att betrakta som
observerbara marknadsdata enligt IAS 39. Allt under förutsättning att aktien och de i
indexet ingående aktierna handlades aktivt.
Volatilitet för aktier kom däremot enligt den särskilda definitionen att – trots att det var
härlett från priser på aktier och var observerbart – betraktas som icke observerbar
marknadsdata enligt IFRS 13. Det innebar att priser kom att få en större betydelse.
Frågan om hur historisk volatilitet för ett index ska betraktas enligt IFRS 13 kan dock
alltjämt vara föremål för olika uppfattningar. KPMG anser att volatilitet för OMX-
indexet och DAX-indexet är observerbar marknadsdata även enligt IFRS 13, dvs. att
den träffar nivå 2. Det saknar dock betydelse för detta mål. Vad som däremot har be-
tydelse är att hierarkin mellan användande av implicit volatilitet, dvs. priser för option-
er och liknande optioner, och volatilitet för underliggande index – historisk volatilitet –
förändrades i och med införandet av IFRS 13. Detta med fördel för användandet av
priser på optioner.
Sid 1518
Den värderingsteknik som Banken använde under perioden 2005-2010 skulle inte ha
varit lämplig om IFRS 13 hade varit gällande. IFRS 13 gällde dock inte under den
aktuella perioden. Det var IAS 39 som gällde. Detta innebar att bl.a. VT76 och VT82 i
deras dåvarande lydelser skulle tillämpas vid värderingen av Tradingportföljen.
4.14.20.3 Förhållandet mellan Johan Dyrefors och Anders Torgander

Anders Torgander tog alltså starkt intryck av det pågående arbetet med en ny standard
(IFRS 13) och IFRS 7 och kom därför att inta inställningen att historisk volatilitet inte
var observerbara marknadsdata. Även FI misstog att en upplysning i not 3 i årsredo-
visningen varigenom finansiella instrument placerats i nivå 3 enligt IFRS 7, sa något
om vad som utgjorde observerbart marknadsdata enligt IAS 39.
Detta är bakgrunden till de skillnader i åsikt som förelåg under 2008 och 2009 mellan
Anders Torgander och Johan Dyrefors. Johan Dyrefors var den ansvarige i revision-
erna av HQ AB och Banken. Johan Dyrefors såg ingen grund för att ändra KPMG:s
inställning i sak då regelverket var oförändrat.
När det begav sig uppfattade inte Johan Dyrefors det som ett problem att det fanns
olika uppfattningar i teamet rörande den aktuella frågan. KPMG:s åsikt om värderings-
tekniken förmedlades av Johan Dyrefors – dvs. vad KPMG faktiskt tyckte var det som
Johan Dyrefors tyckte. Om Johan Dyrefors hade uppfattat det som ett problem att
Anders Torgander hade en annan åsikt så hade Johan Dyrefors som ansvarig för
revisionen kunnat byta ut Anders Torgander efter revisionen 2008. Det hade stått
honom fritt. Johan Dyrefors ansåg dock att Anders Torgander var kunnig även om han
i den nu aktuella frågan blandade ihop vad som gällde. Johan Dyrefors såg Anders
Torgander som en bra och vaksam medarbetare som följde utvecklingen. Johan
Dyrefors upplevde inte någon motsättning eller konflikt med Anders Torgander under
revisionen även om de i visst avseende hade olika uppfattningar.
Sid 1519

verksamhetsåret 2008
De ändringar som hade skett i IAS 39 gällde hantering av säkringsredovisning, om-
klassificering av finansiella tillgångar och s.k. inbäddade derivat. Några ändringar av
de regler i IAS 39 som var relevanta för Bankens värdering av tradingportfölj under
perioden 2005-2012 skedde däremot inte. De reglerna var identiska för perioden.
Den viktigaste åsiktsskillnaden mellan Anders Torgander och KPMG i övrigt var in-
ställningen till historisk volatilitet. Den gav i sin tur följdsynpunkter på värderings-
tekniken. Om historisk volatilitet inte betraktas som observerbart marknadsdata så
leder det till att prisuppgifter, även om de kommer från en inaktiv marknad, ges större
betydelse än vad de hade i Bankens värderingsteknik.
Johan Dyrefors uppfattade alltså att Anders Torgander hade missuppfattat saken. Johan
Dyrefors, som hade en bättre överblick, kunde konstatera att regelverket var oför-
ändrat. Det fanns därför inget utrymme för KPMG att ändra sin uppfattning.
I KPMG:s s.k. completion document för revisionen av HQ AB räkenskapsåret 2008

noterades Johan Dyrefors m.fl. slutsatser under rubriken Results of overall review and
final analytical procedures, including (if applicable) comparisons of external
expectations to period-end results enligt följande:
”De finansiella rapporterna för räkenskapsåret 2008 har analyserats på över-
gripande nivå av Johan Dyrefors, Peter Svensson och Marc Karlsson med be-
aktande av den kunskap vi har om bolaget, koncernen och branschen i övrigt.
Kontroller mot underlag har främst utförts av Marc Karlsson, Jenny Frykstrand
och Elisabeth Änghede.
Den övergripande analysen av resultaträkning, balansräkning, kassaflöde,
förändringar i eget kapital samt tilläggsupplysningar för koncernen respektive
moderbolaget visar inte på några brister som kan påverka vårt uttalande i
revisionsberättelsen. Diskussioner kring vissa balans och resultatposter samt
upplysningar har förts löpande med bolaget.”
Sid 1520

verksamhetsåret 2009
Vid revisionen avseende verksamhetsåret 2009 var Johan Dyrefors väl införstådd med
att Anders Torgander hade sin avvikande uppfattning om historisk volatilitet som var
densamma som året innan.
Som en förberedelse inför revisionen rörande verksamhetsåret 2009 hölls på sedvanligt

sätt flera möten mellan KPMG och HQ AB/Banken under hösten 2009. Johan Dyre-
fors deltog typiskt sett inte i dessa utan ansvarig från KPMG:s sida var Peter Svensson.
Vid dessa möten diskuterades bl.a. KPMG:s synpunkter på förändringar av värderings-

tekniken som lämnats i samband med rapporteringen till styrelserna av iakttagelser
från 2008 års revision.
Syftet med mötena var bl.a. att och skaffa sig en uppfattning om hur revisionen skulle
läggas upp för det kommande året och vilka granskningsområden som man skulle
fokusera på.
De första signalerna som KPMG fick var att Tradingportföljen i de komplexa delarna
skulle vara avvecklad före utgången av året. Det innebär att man inte la tid på Trading-
portföljen eftersom den ändå skulle komma att säljas.
Under hösten 2009 kom dock andra besked från Banken innebärande att Tradingport-
följen ändå skulle finnas kvar över årsskiftet. Det var ett affärsbeslut som fattades
inom Banken men det innebar att KPMG var tvunget att åter sätta fokus på Trading-
portföljen som en del av revisionen.
KPMG hade i samband med rapporteringen av revisionen 2008 lämnat vissa rekom-
mendationer rörande Tradingportföljen. KPMG följde därför under hösten upp vad
Banken gjort eller vad som kanske skulle komma att göras i anledning av dessa rekom-
mendationer. Vid denna uppföljning stod det klart att Banken inte avsåg att göra några
Sid 1521
större förändringar i värderingstekniken men att vissa förändringar hade gjorts eller
skulle göras beträffande Risks arbete. Det kan ha varit så att även Risk kan ha på-
verkats av att Tradingportföljen skulle stängas ned i sina mer komplicerade delar.
Bankens inställning var att den inte ville ändra en sedan lång tid tillbaka använd
värderingsteknik. Banken ville vara konsekvent och sitta still i båten. Det var en
inställning som det fanns stöd för i regelverket och som det finns skäl för. Om en
metodförändring ska göras gäller dessutom att en noggrann utvärdering måste ske för
att säkerställa att den förändad metoden kan användas, eftersom det var fråga om en
komplicerad värderingssituation. Det kan vara så att det krävs en längre tids
utvärdering där värderingar enligt de olika metoderna kan göras parallellt och
utvärderas. Det fanns med andra ord hösten 2009 en rad goda skäl för att inte
genomföra några större förändringar i värderingstekniken av Tradingportföljen.
KPMG fick dock under hösten 2009 annan information, från Risk. Det handlade om att
värderingssituationen var mer komplicerad än tidigare pga. av handeln med ODAX-
optioner. För den handeln var inte gränsdragningen mellan aktiv och inaktiv handel så
tydlig som var fallet med OMX-optioner. KPMG bedömde att det fanns en risk att det
skulle uppkomma gränsdragningsproblem. Det var inte önskvärt att revisor skulle
hantera sådana frågor. Enligt KPMG var det därför nödvändigt att vidta någon form av
åtgärd kopplat till frågan om aktiv marknad. Enligt KPMG var det bäst att Banken
hanterade frågan operationellt genom att lägga fast en klar definition om vad som
skulle anses utgöra en aktiv marknad och att Risk sedan skulle arbeta utifrån den. Det
hade varit tänkbart att Banken skulle ha fortsatt arbeta med den glidande skalan men
KPMG:s rekommendation var att hantera frågan operationellt.
Diskussionerna och Bankens egna slutsatser ledde till tre saker som tillkom inför års-
bokslutet 2009: Dels fastställdes en tydlig definition av aktiv marknad, dels infördes
löpande kontroller av att värderingen av aktivt handlade optioner – där man använde
den förenklade tekniken – inte avvek väsentligt från en värdering gjord med de en-
skilda optionernas prisuppgifter som skulle göras varje kvartal, dels infördes en utför-
Sid 1522
ligare samlad rapportering till företagsledning och styrelse i Banken av Risks kvartals-
värderingar.
Genom dessa åtgärder tog Banken hand om KPMG:s påpekande att prisuppgifter inte
användes direkt vid värderingen. Värderingstekniken ändrades förvisso inte, eftersom
det var komplicerat och hade medfört andra typer av risker, men däremot infördes de
löpande kontrollerna av värderingen, vilket ledde till samma resultat. Det innebar att
Banken hanterade och tog hand om den avvikelse som KPMG hade identifierat och
påtalat att Banken borde rätta till, även om det hade konstaterats att den inte hade gett
upphov till något väsentligt fel under år 2008.
Anders Torgander återkom till Johan Dyrefors med i princip samma synpunkter på
Bankens värderingsteknik som han hade lämnat året innan. Anders Torganders syn-
punkter framgår av två dokument. Dels lämnade Anders Torgander tillsammans med
Johanna Fellman synpunkter på ”utkast till årsredovisning för HQ 2009” i en PM
daterad den 2 mars 2010 som var ställd till Johan Dyrefors och Peter Svensson. Dels
sammanfattade Anders Torgander och Erick Thunström KPMG:s arbete med att
verifiera att Banken värderat sina optioner i enlighet med IAS 39 i en PM benämnd
”Sammanfattande granskning” daterad den 10 mars 2010.
Av PM den 2 mars 2010 noterades bl.a. följande: ”Genomgången har inte omfattat
verifiering och riktighet eller fullständighet av angivna belopp. Vidare har inte genom-
gången omfattat förhållanden för företaget som inte framgår av de genomgångna
delarna av nämnda årsredovisning och som inte kan förväntas vara kända av den som
i sin genomgång enbart går igenom dessa delar.” Det framgår således att man endast
utgått från årsredovisningarna. Det innebär att Anders Torganders synpunkter inte tar
hänsyn till fullo av den kunskap som vunnits vid revisionerna av KPMG och som var
kända för det centrala revisionsteamet. Det ledde till att Anders Torgander avseende
vissa punkter missuppfattade förhållandena rörande värderingstekniken och
värderingssituationen som han inte kände till. Utgångspunkten för Anders Torganders
arbete har dock inte heller varit att ha tillgång till all information utan att utgå från
Sid 1523
årsredovisningen. När det gäller nivåindelningen så utgör den ingen officiell

kvalificering. Det var något man hade beslutat sig för att använda inom den enhet på
KPMG där Anders Torgander sorterade.
värderas och redovisas till verkligt värde hade noterats följande:
”4 • HQs modell för värdering av optioner är inte förenlig med IAS 39 bl.a. därför
att den bygger på en volatilitet som är (i) rak (dvs. samma volatilitet oavsett
strike) och (ii) är historisk.
4 • Enligt beskrivningen av värderingsmetodiken framkommer inte att man
kalibrerar värderingsmodellen mot faktiska transaktioner vilket krävs enligt IAS
39,48A.”
Varken Johan Dyrefors eller övriga teamet delade Anders Torganders kommentarer i
den första punkten. Historisk volatilitet var accepterad. Volatiliteten blir rak om
historisk volatilitet eller implicit volatilitet för liknande optioner används. Vad som var
tillåtet enligt IAS 39 avgjordes av vilka marknadsdata som fanns att tillgå, kvaliteteten
på dessa marknadsdata och valet av tillgänglig marknadsdata påverkades av vald
värderingsteknik.
Såvitt avser Anders Torganders kommentar i andra punkten gäller följande: Det krävs
för det första att det finns transaktioner att kalibrera mot. Om det inte finns några
marknadsdata så är det inte så lätt att kalibrera. Slutsatsen byggde eventuellt på ett
missförstånd. Anders Torgander hade som framgått inte som uppgift att sitta med Risk
och gå igenom hur marknaden såg ut och vilka kontroller som gjordes. Anders
Torgander hade kanske inte heller kunskap om aktiviteten på marknaden.
Johan Dyrefors hade däremot kunnat konstatera att Banken visserligen inte hade en
formell kalibreringsprocess som var dokumenterad i en processbeskrivning. Det fanns
inte någon sådan och detta hade Johan Dyrefors påpekat. Det var dock inte något
sådant krav enligt IAS 39.
Sid 1524
I sitt praktiska arbete gjorde dock Banken hela tiden kalibreringar mot nya tillgängliga
marknadsdata. Man värderade kontinuerligt och följde upp. Varje månad tittade man
på vilka data som fanns och kalibrerade sina värderingar mot denna.
Banken kunde därigenom anses uppfylla vad som erfordrades enligt IAS 39. 48A även
om det enligt KPMG fanns utrymme att utveckla kalibreringsprocessen.
Redan i januari 2010 – innan de PM som redovisats i föregående avsnitt kom men
Johan Dyrefors visste vilka synpunkter Anders Torgander hade – bedömde Johan
Dyrefors att han personligen borde skaffa sig direktinformation från Banken rörande
värderingstekniken och Risks arbete så att det inte var något som förbisågs när han
talade med sina medarbetare och tittade på revisionsdokumentationen.
Johan Dyrefors vidtog därför vissa egna substansgranskningsåtgärder rörande värder-

ingen av Tradingportföljen. Dessa innefattade bl.a. ett möte med personal på Banken.
Vad Johan Dyrefors då såg och hörde rörande Risks arbete var tillfredsställande.
Det som hade inträffat sedan revisionen 2008 var att ändringarna i IFRS 7 hade trätt i
kraft. På sätt som beskrivits ovan kunde Johan Dyrefors konstatera att det inte hade
medfört någon förändring av innehållet i IAS 39. Han ansåg sig följaktligen ha lika lite
fog för 2009 som för tidigare år att påstå att det förelåg en avvikelse mot IAS 39 i
värderingstekniken som gav upphov till några väsentliga fel.
Den centrala bedömningen i revisionsteamet var alltså att man kunde förlita sig på att
värderingstekniken höll sig inom regelverket. Det var en utvärdering som hade gjorts
och utvärderats av den högst ansvarige för revisionen Johan Dyrefors personligen som
i slutändan gått in själv och tittat på förhållandena.
När det hade konstaterats att värderingstekniken fungerade var frågan därefter i revi-
sionen om värderingen som sådan kunde accepteras och om den fungerade. På sätt som
Sid 1525
omtalats var den tillämpade revisionsansatsen kontrollbaserad. Denna revisionsansats

kombinerades med vissa substansgranskningsåtgärder. Revisionsansatsen utgjordes
alltså av en kontroll av kontroller och var baserad på fundamentet att Trading, Risk och
företagsledning var hederliga och att det gick att lita på vad de uppgav och gjorde.
Förutom granskningen av Tradingportföljen och Risks arbete osv. kunde KPMG

konstatera att värderingen och handeln i Tradingportföljen inte bara var en angeläg-
enhet för Trading, Risk och den direkta företagsledningen. Av olika protokoll har det
framgått att tradingfrågor av olika slag diskuterades i HQ-koncernen inom en stor och
kompetent krets av personer.
Det var tillfredsställande ur ett revisionsperspektiv. Detta hade betydelse vid bedöm-
ningen av vilka granskningsinsatser som KPMG behövde göra. Hade Trading t.ex.
hållit på med sin verksamhet isolerat inom Banken kunde det ha föranlett frågetecken.
Nu var det inte så. Styrelsen i Banken hade fokus på och kontroll över vad Trading
gjorde.
På samma sätt som tidigare år lämnade KPMG också rekommendationer inför 2010.
Några väsentliga avvikelser noterades inte. Av underlaget för rapporteringen från
revisionen 2009 vid styrelsemöte den 29 januari 2010 i HQ AB framgår att KPMG
hade noterat bl.a. följande:
”Värderingen av Tradinglagret baseras bl a på följande principer
• Aktiv marknad anses endast föreligga om >50% av HO Banks position om-
sätts/dag, minst tre sådana dagar/vecka och minst tre sådana veckor under den
senaste 3-månadersperioden
• Volatiliteten antas vara densamma (’rak’) för derivat med olika lösenpris men
med samma underliggande exponering och samma förfallodatum, framtida
volatilitet skattas utifrån historisk volatilitet i högre grad än utifrån implicit
volatilitet (optioners volatilitet kommer att söka sig mot ett historiskt snitt)”
Detta föranledde följande kommentar från KPMG:

Sid 1526
”• HQ Banks ledning är medveten om att principerna enligt föregående sida

innebär visst avsteg från en bokstavstolkning av IAS principer men bedömer att
en tillämpning av principerna ger en rättvisande bild av tradinglagrets
marknadsvärde (’fair value’)
• HQ Bank är transparenta och beskriver tillämpade principer i den externa
finansiella rapporteringen och de osäkerhetsfaktorer som finns vid värderingen
av tradinglagret, beskrivningarna kan med fördel utvecklas för att ge läsaren
ytterligare förståelse för de subjektiva inslag som finns (och måste finnas) och
den stora påverkan som vissa antaganden har på värderingen
• Vi har i samband med vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser
från beskrivna principer”.
KPMG lämnade därefter följande rekommendationer:

”• Se över instruktioner för värdering av finansiella instrument för den externa
finansiella rapporteringen med avsikten att ge en så tydlig och fullständig väg-
ledning som möjligt och som därmed kan ligga till grund för värderingen och
Risk-funktionens kontroller
• Överväg att frångå antagandet om rak volatilitet
• För instrument som handlas på en aktiv marknad: Använd imp-
licit volatilitet som finns att tillgå i marknaden vid värderingen
• För instrument som inte handlas på en aktiv marknad: Se över
genererar ett ’volatilitetstäcke’).
• Riskfunktionen utför och dokumenterar ett antal kontroller vid varje bokslut.
Utförda kontroller och slutsatserna från Risk-funktionens arbete bör samman-
fattas i ett övergripande dokument som hänvisar till den underliggande och mer
detaljerade dokumentation som redan upprättas av Risk-funktionen. Vidare bör
givetvis Risk-funktionens arbete anpassas till eventuella förändringar av instru-
ktioner för värdering av finansiella instrument (se punkt 1 ovan).
• Validera värderingsmodeller regelbundet genom en jämförelse med observer-
bara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, t ex genom uppföljn-
ing av s k Dag 1-resultat.”
Sid 1527
KPMG:s sammanfattande bedömning noterades enligt följande:

”• HQ har enligt vår bedömning instruktioner och rutiner som på ett bra sätt
• Vår uppfattning är att rekommendationer och förslag till förbättrad intern
• Vi rekommenderar en fortsatt utveckling/anpassning till redovisningsrekom-
mendationer och praxis avseende värdering och tilläggsinformation för finans-
iella instrument i den externa finansiella rapporteringen
• Bokslutet och kommunikén är av god kvalitet”
4.14.20.6 Kontakterna mellan Johan Dyrefors och Göran Arnell

Göran Arnell var en inom KPMG utsedd en s.k. IFRS Reviewing Partner. Ordningen
med en reviewing partner följde inte av lag eller god revisionssed utan var en intern
ordning inom KPMG. Göran Arnell var inte revisor. Han utförde inte heller någon
egen specifik granskning såvitt avser HQ AB/Banken.
Till grund för sitt arbete i sin roll som reviewing partner tog Göran Arnell del av
Anders Torganders PM. Det ledde till att Johan Dyrefors och Göran Arnell hade ett
möte den 10 mars 2010 där Johan Dyrefors redogjorde för sina synpunkter. Av ett
fotografi av en whiteboard med noteringar framgår att diskussionen rörde bl.a. ”Aktiv
marknad”, ”Off-setting”, ”Dag 1-resultat”, ”Back-testing” och ”Volatilitet, Rak”.
Johan Dyrefors uppfattade att Göran Arnell var nöjd med genomgången och de
kommentarer som Johan Dyrefors hade lämnat och att det fanns en övergripande
samsyn.
Göran Arnell uppgav vid mötet att han skulle upprätta en PM som återspeglade vad de
hade talat om samt noteringar om vad Anders Torgander hade skrivit. När mötet var
avslutat den 10 mars 2010 uppfattade Johan Dyrefors att 2009 års IFRS Review var
avslutad.
Sid 1528
Efter mötet följde en korrespondens med Göran Arnell. Peter Svensson efterfrågade i
mail den 22 mars 2010 ”memorandum beträffande HQ AB”. Göran Arnell svarade att
han inte var nöjd med några skrivningar som han vill justera innan Peter Svensson
skulle få PM. Den 30 maj 2010 mailade Peter Svensson igen och efterfrågade skriftlig
PM med hänvisning till att de ”håller på att stänga akten”. Göran Arnell svarade den 4
juni 2010 att han skulle skicka ”ifrs review i helgen”. Det kom aldrig någon PM från
Göran Arnell.
Revisorsnämnden hade ett möte med Göran Arnell under sin granskning av Johan
Dyrefors arbete rörande revisionerna 2008 och 2009. Revisorsnämnden riktade inte
någon kritik mot Johan Dyrefors för hur han hanterade revisionen i denna del.
4.14.20.7 Curt Lönnström – Revisionsutskottet

KPMG hade särskilt granskat Revisionsutskottets arbete och med tillfredsställelse hade
noterat att Revisionsutskottet engagerat sig i värderingsfrågan. Av ett dokument
Revisionsutskottet 2009 daterat den 19 december 2009, upprättat av Peter Svensson,
framgår bl.a. följande slutsats: ”KPMG bedömer att utskottet belyst relevanta fråge-
ställningar i sina protokoll, i synnerhet frågan om värdering av tradingportföljen som
under höstens möten tydligt framgår i rapporterna.” Det är ett internt arbetspapper på
KPMG vilket innebär att det inte skickades ut till någon extern.
Revisionsutskottets arbete var av särskilt intresse för KPMG vilket var anledningen till
den särskilda granskningen. Det berodde bl.a. på den justerade instruktion som antagits
i april 2009, där det framgår att Revisionsutskottets uppdrag bl.a. innefattade att
”övergripande övervaka och kontrollera att HQ har effektiva, ändamålsenliga och
samordnade funktioner för identifiering, mätning, styrning, rapportering och kontroll
över de risker som är förknippade med koncernens olika verksamhetsområden”.
Det var från KPMG:s synvinkel tillfredsställande att Revisionsutskottet, med en så

erfaren och kunnig person som Curt Lönnström, hade det ansvaret. Det är också mot
Sid 1529
denna bakgrund KPMG betraktade det ”hands on”-engagemang rörande Tradingport-

följen som fanns i Revisionsutskottet.
Av den PM som Curt Lönnström upprättade i september 2009, vilken KPMG för
övrigt aldrig fick del av, framgår bl.a. att det fanns en oro för att det skulle kunna
uppstå förluster vid den slutliga avvecklingen av den del av Tradingportföljen som
Fredrik Crafoord ansvarade för samt även en oro för Risk och för riskhanteringen.
Frågeställningen om huruvida det skulle uppkomma förluster vid en slutlig avveckling

är inte i sig en värderingsfråga. Det är dock en fråga som var nog så viktig för Banken.
Det framgår av underlaget att Mats Qviberg och Curt Lönnström har träffats och borde
från Mats Qvibergs sida ha varit glädjande och lugnande att Curt Lönnström så tydligt
engagerade sig i frågan.
Av protokoll från Revisionsutskottets möte den 5 oktober 2009 framgår att Curt
Lönnström följer upp frågan i utskottet och att det förs en diskussion. Närvarande var
Stefan Dahlbo, Johan Piehl, Mikael König, Jesper Bülow, Agneta Norgren, Mattias
Arnelund och Richard Berlin, dvs. mycket kvalificerade personer och det noterades
följande sammanfattning av vad som sas: ”Curt tog upp frågan kring värdering och
avveckling av ’den gamla’ tradingportföljen. Mikael redogjorde för nuläget och att det
ej identifierats några värderingsproblem kopplat till de instrument som förfaller under
året. Vad gäller innehav med längre löptid (20l0 och 2011) kan det i några fall finnas
anledning att föra en diskussion kring värderingen. Detta skall inte uppfattas som en
diskussion kring vad som är rätt eller fel, utan snarare behovet av att representanter
från HQ på ett pedagogiskt sätt redogör för den värderingsmetod som används. Vidare
hur resultatet från tradingportföljen hänger samman med risklimiter samt hur tids-
värdet spelar in på positioner med lång löptid och låg likviditet etc.”
Man gick således igenom frågan om värderingen och avvecklingen av Tradingport-

följen. Frågan om verkligt värde begrundades. Det framgår inte att det fanns en oro för
förluster vid en slutlig avveckling av Tradingportföljen. Det är också helt klart att Curt
Sid 1530
Lönnström blev lugnad i frågan rörande såväl risken för förluster vid en slutlig
avveckling som vad gäller riskhanteringen. Denna slutsats kan även dras av att KPMG
aldrig fick några signaler från Curt Lönnström eller någon annan inom HQ-koncernen
om att det fanns någon sådan risk för att det skulle uppstå förluster vid avvecklingen
av Tradingportföljen. Det framgår också att hela frågan om kritiska synpunkter på
riskhanteringen föll undan. Det troliga är att Curt Lönnström fick insikt om att Risk,
lika lite som någon annan, hade tillgång till en kristallkula och kunde säga exakt hur
det skulle se ut några månader fram i tiden och att man bättre förstod Risks situation.
KPMG erhöll under alla förhållanden inga som helst uppgifter från någon inom HQ-
koncernen om att det fanns en förlustrisk vid en slutlig avveckling av Tradingport-
följen. Den första gången det framfördes var när Curt Lönnström i samband med styr-
elsemötet den 17 maj 2010 ringde Johan Dyrefors och berättade om nedmonteringen
av Tradingportföljen och då talades det om förluster i storleksordningen 70-100 mkr.
Dokumentationen utvisar således att Curt Lönnström tog sitt uppdrag som ordförande i
Revisionsutskottet och som styrelsemedlem i Banken på allvar. Han identifierade en
fråga och gick i mål med den.
4.14.21 KPMG:s avsnitt 21: Bankens tilläggsupplysningar enligt IFRS 7

De kompletterande reglerna i IFRS 7 om tilläggsupplysningar med nivåindelning
trädde i kraft i november 2009 med verkan fr.o.m. verksamhetsåret 2009. På sätt som
redovisats ovan var det oklart hur nivåindelningen skulle tillämpas.
Reglernas ofullständighet och komplexitet medförde att det inte fanns någon svensk
bank som inte tillämpade upplysningsreglerna utan förenklingar och det gällde ända
fram till att IFRS 13 infördes.
Banken gjorde nivåindelningen på ett eget sätt. Den 14 januari 2010 skickade Agneta
Norgren ett mail till Erick Thunström och Anders Torgander, i vilket bifogades utkast
Aktiv marknad och nivåindelning 091230, och hon skrev följande:
Sid 1531
”HQ:s utkast till riktlinjer för värdering m h t

• Aktiv
• Ej aktiv marknad
verifieras g n marknadsstatistik
samt
• Utgångspunkt för nivåindelning 1-3
verifieras med portföljdata”
Av det till mailet bifogade utkastet framgick under rubriken Värderingsnivåer bl.a.:
”Nivå 1: värdering till marknadspris (spot)
Nivå 3: teoretisk värdering enligt teoretisk modell (historisk vol)”
Det angavs vidare: ”Avgörande för nivåindelningen av optioner är hur väl den
teoretiska värderingen överensstämmer med värderingen i marknaden. Jämförelsen
kommer att göras på två olika sätt”. De två alternativen redovisades i två punkter men
det som kom att användas var p. 1: ”Enligt ATM; vi utgår ifrån hur ATM optionerna
värderas i förhållande till marknaden genom att jämföra teoretisk volatilitet mot
implicit volatilitet. Värderingen av ATM optioner avgör nivåtillhörigheten för hela
förfallomånaden. ATM optioner vars teoretiska volatilitet avviker max +/- 10 % från
implicit volatilitet tillhör nivå 2, ATM optioner med större avvikelse nivå 3.”
Nivåindelningen behandlades på styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010.
Banken gjorde alltså härigenom en egen nivåindelning. Den resulterade i ett en mycket
stor del av de finansiella instrumenten placerades i nivå 3. Det framgår av not 27 i
HQ AB:s årsredovisning för 2009 att den del av derivatinstrumenten som noterades
under rubriken Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
(Nivå 3) per årsslutet uppgick till 1 796 av totalt 2 322 mkr på tillgångssidan, och till
2 089 av totalt 3 258 mkr på skuldsidan.
Sid 1532
Redan för år 2008 förtidstillämpade HQ AB de ännu inte ikraftträdda reglerna i IFRS 7

och då användes en snarlik metod för nivåindelning, och även då placerades instru-
menten på det sättet.
Banken gjorde inte alls nivåindelningen med utgångspunkt från vad som utgjorde
observerbart och icke observerbart marknadsdata utan med utgångspunkt från den egna
nivåindelningen. Det var dock något som vare sig FI, vid beslutet om att dra in
Bankens tillstånd, eller åklagaren, vid beslutet att väcka åtal, brydde sig om.
Myndigheterna uppmärksammade inte heller att införandet av IFRS 7 inte förändrade

hur värderingen enligt IAS 39 skulle gå till och inte heller förändrade vad som var ett
observerbart marknadsdata. Det noterades inte heller att nivåindelningen som skulle
göras enligt IFRS 7 inte sa något om hur värderingen enligt IAS 39 gått till.
Den frågan var huvudnumret i brottmålet. Åklagaren påstod att det hade varit fel att
resultatföra s.k. Dag 1-resultat eftersom värderingen skett med icke observerbara
marknadsdata. Tingsrätten kom fram till att Bankens upprättande av not 27 var helt fri-
kopplad från vilken typ av indata som användes vid värderingen, att Banken i brist på
systemstöd tog fram en schablonmetod för att kunna verkställa nivåindelningen, att
nivåindelningen inte hade något med vilken typ av indata som värderingen grundades
på och att innehållet i not 27 således inte sa något om ”huruvida de valda volatilitet-
erna var observerbara marknadsdata eller inte”.
Bankens metod ledde till att det blev för många instrument som placerades i nivå 3.
Denna fråga har Juha-Pekka Kallunki behandlat och han har angett bl.a. följande:
”3.5. Skillnaderna i hierarkierna för verkligt värde mellan IFRS7 och IAS39.
Målet med IAS 39 är att etablera [IFRS:s] principer för redovisning och
värdering av finansiella instrument. De här principerna kompletteras av IFRS 7
som omfattar krav på företag att lämna ut information om finansiella
instrument i sina finansiella rapporter. IFRS 7 kräver att finansiella instrument,
Sid 1533
i redovisningssyfte, bör klassificeras med hjälp av en hierarki för verkligt värde

i tre nivåer. I IFRS 7.BC39B står följande:
’Hierarkin för verkligt värde för utlämnande är detsamma som i SFAS
157 […] hierarkin för implicit verkligt värde för beräkning i IAS 39
skiljer sig från hierarkin för verkligt värde i SFAS 157.’
Hierarkin för verkligt värde i IFRS 7 är därför inte densamma som den hier-
arki för verkligt värde som används i IAS 39. Med andra ord visar den hierarki
för verkligt värde som tillämpas vid klassificeringen av finansiella instrument
enligt IFRS 7 inte direkt hur värderingen skedde enligt IAS 39.
Vidare uppges i IFRS 7.BC39E uttryckligen att introduktionen av hierarkin
för verkligt värde i IFRS 7 inte ändrar redovisningen av resultat på det sätt som
krävs enligt IAS 39.VT76:
’Introduktionen av hierarkin för utlämnande av verkligt värde påverkar
inte några krav på värdering eller redovisning i andra standarder.
Styrelsen noterade särskilt att redovisningen av resultat vid ett finans-
iellt instruments uppkomst (på det sätt som krävs enligt bestämmelsen i
VT76 i IAS 39) inte skulle förändras till följd av hierarkin för utlämn-
ande av verkligt värde.’
Därför krävde inte antagandet av IFRS 7 att HQ Bank ändrade redovisning-
en av resultat vid beräkningen av s k ’dag 1-resultat’.
Vid tillämpningen av IFRS 7 fördelade HQ Bank en betydande del av sin
tradingportfölj till nivå 3 i IFRS 7 i en not till årsredovisningen. Nivå 3 i IFRS 7
hör samman med finansiella instrument som värderades med hjälp av icke-
observerbara data, medan nivå 2 hör samman med finansiella instrument som
värderades med hjälp av observerbara marknadsuppgifter.
Eftersom Black-Scholes-modellen som användes av HQ Bank AB var baser-
ad på observerbara marknadsuppgifter på det sätt som krävs enligt IAS 39,
bedömer jag att en betydande del av HQ Bank AB:s tradingportfölj skulle ha
kunnat fördelas till nivå 2 när uppgiftslämnande görs i enlighet med IFRS 7.
Sammanfattning:
- Det är inte möjligt att med säkerhet slå fast hur en värdering sker enligt IAS39
med hänvisning till en klassificering enligt IFRS 7.
- Det är inte möjligt att dra en slutsats om s k ’dag 1-resultat’ baserat på HQ
Banks fördelning av en betydande del av sin handelsportfölj till nivå 3 i IFRS7.”
Sid 1534
Den valda nivåindelningen medförde inte att värderingssituationen i Banken beskrevs

som mer säker än den var. Tingsrätten noterade i brottmålsdomen följande: ”Det som
kan läggas HQ AB till last är således att not 27 inte har varit upprättad på ett korrekt
sätt, dels eftersom nivåindelningen inte har utgått från värderingen över huvud taget,
dels eftersom den saknar vissa tilläggsupplysningar. Den indelning som HQ AB gjorde
innebar att de flesta tillgångarna redovisades i nivå 3, d.v.s. den minst ’tillförlitliga’
nivån. För en läsare av årsredovisningen borde detta dock leda till en ökad vaksamhet
och inte tvärtom. Tingsrättens ovan redovisade slutsats innebär vidare att historisk
och rak volatilitet i och för sig kan anses vara observerbara marknadsdata. Som
Professor Kallunki har påpekat torde detta innebära att ett större antal instrument
hade kunnat placeras i nivå 2.”
Detta var också Johan Dyrefors uppfattning vid revisionen. Det var inte rätt men det
var samtidigt svårt att veta hur Banken egentligen skulle göra och att avgöra vad som
var rätt eller fel. Det fanns problem med att hantera frågan men det gavs samtidigt inte
en mer positiv bild av situationen. Istället gavs en mer försiktig bild. Detta tillsammans
med den omfattande information som i övrigt lämnades i årsredovisningarna rörande
värderingen av Tradingportföljen gjorde att Johan Dyrefors inte fann anledning att
göra någon anmärkning i revisionsberättelsen.
Revisorsnämnden fann i beslutet den 18 oktober 2011 att det inte fanns anledning att
rikta kritik mot Johan Dyrefors mot att han inte anmärkt på utformningen av tilläggs-
upplysningarna i revisionsberättelsen, se ovan avsnitt 1.10.3 Revisorsnämndens
bedömning – utformning av årsredovisningar och revision. Det konstaterades årsredo-
visningarna ”inte helt uppfyllde kraven” och att Johan Dyrefors var medveten om detta
men att han inte hade grund för att anmärka på årsredovisningarnas utformning i sina
revisionsberättelser. Revisorsnämnden gjorde samma bedömning i beslutet den 14
februari 2014. Situationen såg lite annorlunda ut men bedömningen blev densamma.
Sid 1535
En revisor ska inte heller i sin revisionsberättelse anmärka mot varje avvikelse som
kan föreligga mot IFRS. Detta har behandlats ovan i avsnitt 16 (se 1.16 om
Anmärkningar i en revisionsberättelse).
Käranden har även, såvitt avser tilläggsupplysningarna enligt IFRS 7, påstått att det
skulle föreligga en brist i upplysningarna genom att inte informera om hur resultat
avseende nivå 3-instrument (eller motsvarande) fördelade sig på realiserat och
Detta föranleder KPMG att anföra följande. År 2007 fanns inte några regler rörande
nivåindelning och det lämnades inte någon sådan information. Det var korrekt att inte
göra. År 2008 fanns inte heller några sådana regler men HQ AB förtidstillämpade dem
och angav en nivåindelning. Vid nivåindelningen fördelades många optioner i nivå 3
trots att de rätteligen borde ha legat i nivå 2. Kravet på redovisning enligt IFRS 7.27B
pp. c) och d) rör just nivå 3-instrument, dvs. upplysningsregler för optioner där värder-
ingen skett med delvis icke observerbara marknadsdata med följd att värderingen inte
påverkat resultaträkningen men påverkat balansräkningen. Det är sådana optioner som
ska finnas i nivå 3 och då ska det lämnas vissa ytterligare upplysningar. Det fanns dock
inga sådana optioner vid årsslut. Det var inte fråga om optioner som skulle placeras i
nivå 3. Allt hade ju resultatförts. Hela värderingen var gjord med observerbara mark-
nadsdata och då skulle det inte lämnas upplysningar enligt IFRS 7.27A pp. c) och d).
Felet i årsredovisningarna var alltså inte i första hand bristande upplysningar enligt
punkterna c) och d) utan att optioner placerades i nivå 3. Som man hade resultatfört
och som därför inte skulle placeras där.
Avvikelserna bedömdes inte heller som väsentliga, vare sig av Johan Dyrefors eller av
Revisorsnämnden.
Sid 1536
4.14.22 KPMG:s avsnitt 22: Revisorsnämndens beslut

Käromålet mot KPMG förutsätter vårdslöshet från KPMG:s sida. För att KPMG ska
anses vårdslöst krävs att god revisionssed inte iakttagits. Frågan om god revisionssed
är prövad av Revisorsnämnden i två beslut.
4.14.22.1 Revisorsnämnden
Revisorsnämnden är statens myndighet för revisorsfrågor och har två övergripande
uppgifter. Den ena är att se till att det finns kvalificerade revisorer för näringslivets
behov. Den andra är att ha tillsyn över dess. Där finns en tillsynsnämnd som ansvarar
för normbildning och tillämpningen av god revisionssed. Frågan vad Revisorsnämnden
är och vad den gör har även behandlats ovan, se bl.a. KPMG:s avsnitt 16. Revisors-
nämnden har tolkningsföreträde beträffande innehållet i god revisionssed.
Revisorsnämnden bedriver sålunda tillsynsverksamhet som innebär mycket grundliga

genomgångar. I nämndens beslut finns en avgränsning för vad som faller inom och
utanför revisionen eftersom den går igenom hela revisionsakterna. Om det finns något i
revisionsakterna som är klandervärt tas det upp till prövning. Finns det något som inte
framgår i revisionsakterna men som skulle ha omfattats av revisionen så tas det också
upp till prövning. Revisorsnämnden har byggt upp en mycket omfattande praxis
rörande vad god revisionssed innebär.
4.14.22.2 Beslutet den 18 oktober 2011 – åren 2008 och 2009
4.14.22.2.1 Bakgrund till tillsynsärendet

Kort efter att FI meddelat sitt beslut att återkalla Bankens tillstånd gav inspektionen in
en anmälan den 10 september 2010, mot KPMG och Johan Dyrefors avseende revi-
sionen av räkenskapsåren 2008 och 2009 i Banken. Med anledning av FI:s anmälan
öppnade Revisorsnämnden ett disciplinärende mot KPMG och Johan Dyrefors. Den
beslutade att prövningen skulle omfatta både HQ AB och Banken. Ärendet bereddes av
en kvalificerad arbetsgrupp och prövningen avsåg revisionen i sin helhet.
Sid 1537
Revisorsnämnden tog under utredningen av ärendet del av ett omfattande och detaljerat
material, dvs. arbetsgruppen gick noggrant och omsorgsfullt igenom revisionsakterna
för HQ AB och Banken för åren 2008 och 2009. Revisionsdokumentationen är
omfattande och upptar ett stort antal pärmar.
I ärendet förekom en omfattande skriftväxling mellan Revisorsnämnden och Johan

Dyrefors och nämnden ställde ett stort antal frågor ställda. Arbetsgruppen samman-
träffade vid flera tillfällen med Johan Dyrefors. Han var även personligen närvarande
vid ett sammanträde inför Tillsynsnämnden där han redogjorde för sin syn på några av
de i ärendet aktuella frågorna. Även FI hade ett möte med arbetsgruppen. FI yttrade sig
även under ärendets handläggning, den 4 april 2011.
Käranden gav in flera omfattande skrifter och argumenterade i skrifterna i allt

väsentligt på samma sätt som i detta mål. Käranden tillförde material och argument,
bl.a. utlåtanden från Walter Schuster och Lars Östman. Underlaget från käranden
omfattar uppskattningsvis fyra pärmar och gavs in genom skrivelseden 10 mars 2011,
synpunkter den 29 augusti 2011 samt yttranden den 30 september respektive den 3
oktober 2011. I yttrandet den 30 september 2011 anförde käranden t.ex. följande:
”2. HQ:s redovisning av derivatinstrument enligt Dyrefors
Dyrefors gör i sitt yttrande gällande att HQ vid värdering av derivatinstrument
som handlats på en enligt HQ inaktiv marknad huvudsakligen använt observer-
bara marknadsdata för snarlika instrument i form av optioner med samma
underliggande instrument (DAX) och samma löptid (samma förfallomånad).
Vidare uppger Dyrefors att HQ baserat sin värdering av derivatinstrument uti-
från volatiliteten för de optioner som har haft högst aktivitet, vilket enligt
Dyrefors varit at-the-money (’ATM’)-optioner. När marknadsaktiviteten har
varit nästintill obefintlig för både instrument som skulle värderas och för
liknande instrument har HQ enligt Dyrefors hämtat vägledning från historiskt
observerad marknadsdata i form av historiskt observerad volatilitet för det
underliggande instrumentet. Dyrefors är av åsikten att ovanstående är förenligt
med IFRS-regelverket. Såväl påståendet om att HQ tillämpat den ovan beskriv-
na metoden som påståendet om att det uppgivna förfaringssättet skulle vara för-
Sid 1538
enligt med IFRS-regelverket är felaktigt. Detta är något som Dyrefors och

KPMG varit väl medvetna om vilket kommer visas nedan.”
Revisorsnämnden har således haft tillgång till den information och det material som
varit erforderligt för att ta ställning till om revisionen av HQ AB och Banken för åren
2008 och 2009 hade följt god revisionssed. Revisorsnämnden har i allt väsentligt haft
tillgång till de påståenden om brister som omfattas av käromålet i detta mål.
Ärendet avgjordes genom beslut den 18 oktober 2011 och Revisorsnämnden fann inte
grund för att kritisera Johan Dyrefors i något avseende i fråga om själva revisionsin-
satsen i HQ AB eller Banken. Tillsynsnämnden hade en mycket kvalificerad samman-
sättning.
Granskningen omfattade Johan Dyrefors revisionsstrategi och genomförandet av

revisionen, dvs. sättet på vilket revisionen hade genomförts, med kontrollbaserad
granskning av den interna kontrollen i Banken. Vidare omfattades ett antal gransk-
ningsområden och då särskilt värderingen av Tradingportföljen och redovisningen av
Dag 1-resultat, utformningen av årsredovisningarna samt frågan om rapportering till
FI. Dessa områden är centrala i målet.
4.14.22.2.2 Johan Dyrefors revisionsstrategi och genomförandet av

revisionen
Revisorsnämnden noterade att FI hade varit ”starkt kritisk mot HQ Banks interna
kontroll och bl.a. uppgett att det saknades dokument som beskrev hur volatilitets-
antaganden skulle göras samt att riskfunktionen inte gjorde någon oberoende
värdering i egentlig mening”.
Revisorsnämndens bedömning avseende frågan om revisionsstrategi och genom-

förandet av revisionen var att den var genomförd enligt god revisionssed.
Revisorsnämnden konstaterade såvitt avser granskning av den interna kontrollen, med

hänvisning till vad som framkommit, ”inte grund för att rikta någon kritik mot Johan
Sid 1539
Dyrefors för att han förlitade sig på den interna kontrollen vid granskningen av
värderingen av tradinglagret i HQ Bank”.
4.14.22.2.3 Frågan om värderingen av Tradingportföljen och Dag 1-resultat

Såvitt avsåg Tolkning och användning av observerbara marknadsdata noterade
Revisorsnämnden att FI hade hävdat ”att det förelåg en väsentlig felvärdering av
bankens tradinglager per den 31 december 2009 och att detta främst berodde på att
HQ Bank inte använde observerbara marknadsdata i så hög grad som möjligt”.
Revisorsnämnden konstaterade ”att det av revisionsdokumentationen framgår att revi-

sionsteamet, tillsammans med de anlitade experterna, lade ner ett omfattande arbete
på att bedöma HQ Banks tolkning och användning av observerbara marknadsdata.
Utredningen ger enligt RN:s mening inte stöd för annan bedömning än att revisions-
teamet även i detta avseende hade tillgång till experter i tillräcklig utsträckning och
att experterna hade förutsättningar att göra en adekvat insats.” Mot bakgrund av ”vad
Johan Dyrefors hade erfarit om tidigare års revisioner, konsultationerna med
KPMG:s experter i London samt bl.a. de åberopade uttalandena från de stora
revisionsnätverken får han anses ha haft ett rimligt stöd för sin bedömning att HQ
Banks tolkning och användning av observerbara marknadsdata låg inom ramarna för
IAS 39 och att den metod som banken tillämpade var godtagbar vid en värdering
enligt principen i IAS 39 om redovisning till verkligt värde”.
Revisorsnämnden redovisade sin samlade bedömning avseende granskningen av

värderingen av tradinglagret och redovisningen av Dag 1-resultat och anförde bl.a.:
”RN har i avsnitt 5.2.3 ovan gjort bedömningen att det inte finns grund för att
kritisera Johan Dyrefors för att han förlitade sig på HQ Banks interna kontroll.
Vidare har RN i avsnitt 5.3.3.2 funnit att Johan Dyrefors har haft grund såväl
för sin bedömning att HQ Banks definition av aktiv marknad kunde godtas som
för sin bedömning att bankens tolkning och användning av observerbara mark-
nadsdata rymdes inom ramarna för IAS 39. RN har även funnit att Johan Dyre-
fors kompletterande substansgranskningsåtgärder avseende värderingen av
tradinglagret var tillräckliga. RN har slutligen funnit att bankens redovisning
Sid 1540
av dag I-resultat i och för sig inte har varit förenlig med den tillämpliga redo-
visningsbestämmelsen i IAS 39 men att man får godta Johan Dyrefors bedöm-
ning att detta inte gav upphov till något väsentligt fel i bankens redovisning.
Det har inte heller i övrigt framkommit skäl för att rikta någon kritik mot Johan
Dyrefors granskning av värderingen av tradinglagret och redovisningen av dag
I-resultat.
Med hänsyn till detta kan Johan Dyrefors, såvitt utredningen ger vid handen,
inte anses ha brutit mot god revisionssed, när han godtog HQ Banks tillämp-
ning av IAS 39 och tillstyrkte fastställande av bankens resultat- och balans-
räkningar.”
4.14.22.2.4 Bedömning - särskilt om frågan om Dag 1-resultat

Revisorsnämnden återkom till frågan om Dag 1-resultat i sin sammanfattande be-
dömning där nämnden inledningsvis anförde följande: ”De nu bedömda revisionerna
har rymt svårbedömbara frågor om värderingen av HQ Banks tradinglager och därtill
anknytande frågor om resultatföring. Vad som har framkommit i ärendet ger inte an-
ledning att kritisera Johan Dyrefors för att han godtog bankens redovisning i dessa
delar. I ett avseende - såvitt gäller redovisning av s.k. dag I-resultat - framstår visser-
ligen den redovisningsmetod som banken tillämpade som oförenlig med den tillämp-
liga redovisningsbestämmelsen i IAS 39. Vad Johan Dyrefors har uppgett i denna del -
att han övervägde saken och kom till slutsatsen att den tillämpade redovisningsmetod-
en inte föranledde något väsentligt fel i bankens årsredovisning - får emellertid god-
tas. Han har därmed inte varit skyldig att anmärka på saken i sina revisions-
berättelser.”
Denna bedömning måste läsas mot bakgrund av vad nämnden skriver i samma beslut
om Dag 1-resultat. I avsnitt 5.3.3.5 uttalar Revisorsnämnden: ”För HQ Banks position-
er i DAX-optioner fanns det alltid observerbara marknadsdata för volatilitet att utgå
från vid värderingen. Han bedömde därför att bankens sätt att redovisa dag I-resultat
inte ledde till något väsentligt fel i det redovisade resultatet och att tillämpningen var
konsekvent mellan åren. Han bedömde också att den avvikelse som uppkom i förhåll-
Sid 1541
ande till en strikt tillämpning av kraven i IAS 39 inte var så väsentlig att han hade
grund för att anmärka på den i revisionsberättelsen.”
Med uttalandet ”strikt tillämpning av kraven i IAS 39” åsyftas, enligt KPMG, den
modellvärdering som gjordes av de optioner som förföll i januari 2010 och som var
föremål för handel på en aktiv marknad men som ändå låg i värderingstekniken och
som gjordes enligt modell, där Risk gjorde en kontrollvärdering specifikt på de aktiva
positionerna för att verifiera att värderingsmodellens volatilitetsparametrar inte gav
upphov till något väsentligt fel. Men med en strikt tillämpning var det naturligtvis att
anse som oförenligt med IAS 39 eftersom de optionerna var aktivt handlade. Från
revisorns perspektiv var det dock inte något problem eftersom Risk gjorde kontroll-
värderingen och kom fram till att det inte gav upphov till något väsentligt fel.
4.14.22.2.5 Utformningen av årsredovisningarna i HQ AB och Banken för

2009
Revisorsnämnden noterade att FI ”anger i sin anmälan att HQ Banks årsredovisning
inte återspeglar de väsentliga riskerna i tradingportföljen. I årsredovisningarna för år
2008 och år 2009 anges i känslighetsanalysen till Finansiella instrument till verkligt
värde att analysen syftar till att åskådliggöra resultateffekten som uppstår vid föränd-
ring av antagen volatilitet. Resultatpåverkan anges vid en förändring i volatiliteten
med fem procent”.
Revisorsnämnden noterade vidare att Johan Dyrefors ”hade hänfört sig till HQ AB:s
årsredovisning för räkenskapsåret 2009. RN har vid sin genomgång av HQ Banks
årsredovisning för samma räkenskapsår konstaterat att den innehåller motsvarande
information som Johan Dyrefors har pekat på i HQ AB:s årsredovisning”.
Revisorsnämndens bedömning var följande:

”Det framgår av utredningen i ärendet att utformningen av de aktuella årsredo-
visningarna i samband med revisionerna var föremål för granskning av IFRS-
experter som uppmärksammade ett behov av att utveckla tilläggsupplysningar
m.m. Synpunkter angående detta framfördes till HQ AB och HQ Bank som
Sid 1542
också över tiden vidtog åtgärder för att utveckla årsredovisningarna i enlighet
med Johan Dyrefors rekommendationer. I den avslutande granskningen avse-
ende räkenskapsåret 2009 var Johan Dyrefors och hans revisionsteam ändå
medvetna om att det fortfarande fanns önskvärda förbättringar att göra, fram-
för allt avseende upplysningar om osäkerheter och risker, och att årsredo-
visningarna inte fullt ut uppfyllde kraven i IFRS-regelverket. Johan Dyrefors
bedömde dock att årsredovisningarna i allt väsentligt uppfyllde kraven på till-
äggsupplysningar enligt IFRS och att de kvarstående bristerna således inte var
så allvarliga att de borde föranleda honom att anmärka på dem i revisionsbe-
rättelserna.
RN konstaterar att frågan om hur detaljerade upplysningar som i det
aktuella avseendet ska lämnas i en årsredovisning måste avgöras från fall till
fall. Utredningen i ärendet har visserligen visat att de aktuella årsredovisning-
arna inte helt uppfyllde kraven enligt IFRS-regelverket och att Johan Dyrefors
var medveten om detta. Så långt RN kan bedöma på grundval av utredningen
gav årsredovisningarna emellertid en väsentligen transparent beskrivning av
definitionen av aktiv marknad, metodtillämpningen vid användande av värder-
ingsteknik samt hanteringen av dag 1-resultat. Det förhållandet att värderingen
i hög grad var baserad på bedömningar, och den osäkerhet som detta medför
för den finansiella rapporteringen, blev enligt RN:s mening också belyst i års-
redovisningarna. RN:s utredning ger därför inte vid handen att Johan Dyrefors
hade grund för att anmärka på årsredovisningarnas utformning i sina
revisionsberättelser. RN riktar därför ingen kritik mot honom i detta avseende.”
Revisorsnämndens formulering ska inte förstås som att den ansåg att det var något fel,
och i vart fall inte något väsentligt fel, i definitionen av aktiv marknad, eller
värderingstekniken, eller hanteringen av Dag 1-resultat. Det följer i stället av
formuleringarna, särskilt om transparens, och sättet att redovisa skälen att nämnden
ansåg att det var godtagbart.
Det spelar inte heller inte någon roll om det skulle anses ha förelegat ett objektivt fel
eller inte, eftersom det under alla förhållanden inte fanns någon anledning att rikta
Sid 1543
någon kritik mot Johan Dyrefors när det gällde revisionen i denna del. Det gjorde inte
heller Revisorsnämnden.
4.14.22.2.6 Frågan om rapportering till FI

Revisorsnämnden konstaterade att FI hade ”hävdat att Johan Dyrefors brustit i sin
skyldighet att rapportera till Finansinspektionen enligt 13 kap. 10 § lagen om bank-
och finansieringsrörelse. De påtalade bristerna i rapporteringsskyldigheten är hän-
förliga till alla de situationer som avses i punkterna 1-3 i det aktuella lagrummet. RN
behandlar i detta avsnitt bristerna i den ordning de upptas i bestämmelsen”.
Revisorsnämndens redovisade bl.a. följande bedömning: ”RN konstaterar att Johan

Dyrefors revision inte innefattade någon granskning av bankens rapportering över den
interna kapitalutvärderingen. Tillämpliga revisionsstandarder ställer emellertid inget
krav på en sådan granskning utöver vad som följer av granskningen av årsredo-
visningen. God revisionssed kan därför inte anses kräva en granskning av en
rapportering av detta slag.” Revisorsnämnden konstaterade vidare att Johan Dyrefors,
såvitt utredningen hade utvisat, inte hade brustit i upplysningsskyldighet, se citat ovan
i KPMG:s avsnitt 18 om revisionens avgränsning i tid.
4.14.22.3 Beslutet den 14 februari 2014 – för 2007
4.14.22.3.1 Bakgrund till tillsynsärendet

I juni 2011 väckte käranden, genom ny styrelse, skadeståndstalan mot tidigare VD/
styrelseledamöter samt KPMG och Johan Dyrefors. Efter Revisorsnämndens beslut i
oktober 2011, som var besvärande för käranden, gjordes den 8 mars 2012 en anmälan
till Revisorsnämnden avseende revisionen för räkenskapsåret 2007.
I anledning härav öppnade Revisorsnämnden ett nytt disciplinärende för år 2007.

Prövningen skulle omfatta inte bara HQ AB och Banken i de delar som berördes av
anmälan utan även ”övriga delar av de aktuella revisionsuppdragen, allt i syfte att ge
en totalbild av arbetet i förhållande till god revisionssed”. Samma frågeställningar
skulle nu prövas på nytt, men för ett annat räkenskapsår.
Sid 1544
Revisorsnämnden noterade att käranden hade framhållit att ”kärnfrågan är om HQ

Banks värdering av tradingportföljen vid utgången av 2007 var förenlig med IAS 39
(se nedan) och om Johan Dyrefors revision av lagervärderingen utfördes i enlighet
med god revisionssed”. Revisorsnämnden noterade att utredningen omfattade Johan
Dyrefors revisionsinsatser i både HQ AB och HQ Bank samt att dess granskning av
hans revisionsarbete ”inte begränsats till de delar som direkt berörs av anmälan utan
har även omfattat övriga delar av de aktuella revisionsuppdragen, allt i syfte att ge en
totalbild av arbetet i förhållande till god revisionssed”. Det noterades vidare: ”Ett fler-
tal frågeställningar beträffande revisionsmetoder och principiella överväganden som
rör bedömningen av Johan Dyrefors revisionsarbete är gemensamma för räkenskaps-
åren 2007, 2008 och 2009 och har redan prövats av RN på ett principiellt plan i det
tidigare ärendet. RN redovisade där utförliga resonemang till stöd för de bedömningar
som gjordes i olika avseenden. I det efterföljande kommer RN därför att redovisa vissa
bedömningar mer kortfattat.”
Ärendet bereddes på samma sätt som det föregående. Även här tog Revisorsnämnden
del av ett omfattande och detaljerat material samt gick noggrant och omsorgsfullt
igenom revisionsakterna för HQ AB och Banken för år 2007. Även här förekom en
omfattande skriftväxling med Johan Dyrefors och arbetsgruppen hade också några
möten med Johan Dyrefors.
Käranden tog sig friheten att under ärendets handläggning ge in omfattande skrifter
genom sina advokater i civilprocessen. Argumentationen var i allt väsentligt varit
densamma som i detta mål. Syftet med anmälan och skriftväxlingen var att försöka få
Johan Dyrefors fälld i Revisorsnämnden i frågan om revisionen var förenlig med god
revisionssed eller inte. Ett antal skrifter skickades in från Roschier: skrivelser den 28
mars, den 3 april, den 11 samt den 29 juni samt den 26 september 2012. Även det nya
ombudet Frank skickade en skrivelse den 14 december 2012.
Sid 1545
Revisorsnämnden hade tillgång till de uppgifter och det material som varit erforderligt
för att ta ställning till om revisionen av HQ AB och Banken för år 2007 följt god
revisionssed. Revisorsnämnden har i allt väsentligt haft tillgång till de påståenden om
brister som omfattas av kärandens talan i detta mål.
4.14.22.3.2 Kort om beslutet

Ärendet avgjordes av Revisorsnämnden genom beslut den 14 februari 2014. Revisors-
nämnden fann inte någon grund för att kritisera Johan Dyrefors i något avseende ifråga
om revisionen av HQ AB och Banken för år 2007. Även denna gång hade Tillsyns-
nämnden en mycket kvalificerad sammansättning.
4.14.22.3.3 Frågan om revisionsstrategi och genomförandet av revisionen

När det gällde Johan Dyrefors revisionsansats angav Revisorsnämnden bl.a. följande:
”Johan Dyrefors revisions strategi när det gäller värderingen av tradinglagret
innebär också att revisorn ska anpassa karaktären, omfattningen och förläggn-
ingen i tiden av planerade substansgranskningsåtgärder efter resultatet av
denna granskning. RN anser att detta är en effektiv metod att utföra revision i
ett finansiellt institut av HQ Banks storlek och komplexitet, när det finns
förutsättningar för en sådan ansats.
[..]
Med hänsyn till vad som nu har sagts finner RN att Johan Dyrefors hade till-
räckliga revisionsbevis för att kunna förlita sig på den interna kontrollen vid
granskningen av värderingen av tradinglagret och redovisningen av dag I-
resultatet.”
4.14.22.3.4 Värderingen av tradinglagret och frågan om Dag 1-resultat

Revisorsnämnden noterade Johan Dyrefors uppfattning var att han ”baserade granskn-
ingen på sina egna erfarenheter och uppfattningar och hade samsyn med sina före-
trädare rörande HQ Banks värderingsteknik. Han bedömde att all värdering skedde
Sid 1546
baserat på observerbara marknadsdata. Dessa motsvarade handel på en aktiv mark-

nad endast för ett begränsat antal positioner. För övriga positioner som endast hand-
lades sporadiskt och i mycket liten omfattning härleddes volatilitet bla. med ledning av
historiskt observerbar volatilitet. HQ Bank periodiserade inga dag I-resultat inom
tradingverksamheten.”
Revisorsnämnden konstaterade, avseende värdering av tradinglagret, inledningsvis ”att

värderingen av positioner som inte har omsatts på en aktiv marknad till stor del är
beroende av hur begreppet observerbara marknadsdata tolkas och används, däribland
hur den centrala värderingsparametern volatilitet ska bestämmas”. Nämndens bedöm-
ning avslutades som följer: ”Johan Dyrefors får därför anses ha haft rimligt stöd för
sin bedömning att den metod som banken tillämpade var godtagbar enligt principen i
IAS 39 om redovisning till verkligt värde och att HQ Banks tolkning och användning
av observerbara marknadsdata låg inom ramarna för IAS 39.”
När det gällde redovisning av Dag 1-resultat avslutades nämndens bedömning med
följande: ”RN har inte grund för att göra någon annan bedömning av praxisläget i
samband med årsboksluten för räkenskapsåren 2007 än den som Johan Dyrefors redo-
visat och finner därför inte anledning att kritisera honom för hans bedömning att HQ
Banks redovisning av dag I -resultat var förenlig med IAS 39.”
4.14.22.3.5 Utformningen av årsredovisningen

Revisorsnämnden gjorde följande bedömning: ”Frågan om hur detaljerade tilläggs-
upplysningar som ska lämnas i en årsredovisning måste avgöras från fall till fall efter
en väsentlighetsbedömning. Utredningen i ärendet har visat att revisionsteamet lade
ned ett adekvat arbete på att granska årsredovisningarna och särskilt tillämpningen av
nya redovisningsregler och krav på upplysningar. Revisionsteamet konstaterade att de
aktuella årsredovisningarna trots de åtgärder som HQ AB och HQ Bank vidtog inte
helt uppfyllde kraven enligt IFRS-regelverket. De synpunkter som revisionsteamet
hade rörande årsredovisningarnas utformning rapporterades till HQ AB och HQ Bank
och kom i delar att åtgärdas. Johan Dyrefors ansåg inte att de kvarstående avvikel-
Sid 1547
serna var så omfattande och väsentliga att de skulle föranleda honom att anmärka i
revisionsberättelserna. RN:s utredning visar inte annat än att han hade grund för
denna bedömning. RN riktar därför ingen kritik mot honom i detta avseende.”
4.14.22.4 Kärandens kritik mot Revisorsnämnden

1) Käranden har gjort gällande att Johan Dyrefors har haft möten med Revisors-
nämnden och det är oklart vad som sagts.
Det är helt naturligt att Johan Dyrefors och KPMG fick komma till tals. Muntlighet är
inte heller något avvikande i ett sådant här ärende. Även käranden har kommit till tals,
även med hjälp av sakkunniga. Även FI har kommit till tals, bl.a. genom yttrande och
möte med Revisorsnämnden. Det råder inte heller några oklarheter om vad beslutet
grundades på. Det framgår klart och tydligt av beslutet.
2) Käranden har också påstått att nämnden inte hade ett fullständigt underlag för sitt
eller sina beslut.
Det har dels påståtts att det enda Revisorsnämnden kunde se var stämningsansökning-
arna. Argumentet är tydligen att stämningsansökningarna – med alla bilagor – alltså
inte gav ett fullständigt underlag.
Det har även påståtts att Revisorsnämnden inte sett vilka ”drakoniska” effekter som
Dag 1-resultaten skulle ha haft. Det fanns dock information i FI:s återkallelsebeslut
som hade bifogats FI:s anmälan till Revisorsnämnden. I beslutet, i avsnitt 3.2.1, hade
FI noterat att Banken inte hade uppfyllt de kapitaltäckningskrav som framgick av
2 kap. 1 § lagen kapitaltäckningslagen. FI hade gjort en tabell och där redovisades bl.a.
Uppskattad resultateffekt (mkr) för ett antal månader. Det framgår av texten under
tabellen att FI hade gjort Vega-uppskattningar av den resultateffekt som skulle ha
uppstått för banken om Tradingportföljen värderats och redovisats enligt gällande
redovisningsregler. Exempelvis uppskattade FI att den uppskattade felaktiga resultat-
effekten för maj 2010 uppgick till 732 mkr. Det är inte Dag 1-resultat utan resultat-
Sid 1548
effekt. Det är inte rimligt att påstå att Revisorsnämnden inte skulle ha haft klart för sig
vilka påståenden om värderingsfel som hade gjorts.
Dessutom framgick följande av Roschiers yttrande till Revisorsnämnden den 28 mars

2012: ”Det kan nämnas att enligt HQ AB:s utredning värderingsfelet avseende blott 11
positioner per utgången av 2009 uppgick till 647 mkr. Utredningen ger vidare vid
handen att de fiktiva dag 1 resultat som Banken resultatförde under senare delen av
2009 översteg 700 mkr, ett förhållande som får nämndens tidigare bedömning av just
den frågan att framstå som helt felaktig. Emellertid var värderingsfelet även vid ut-
gången av 2007 av betydande storlek. Enligt HQ ABs utredning uppgick den till ca
322 mkr. De dag 1-resultat som Banken felaktigt resultatförde under 2007 torde ha
uppgått till belopp i samma storleksordning.”
Ytterligare ett påstående avser att Revisorsnämnden inte sett Risks volatilitetsavstäm-
ningar med rödmarkeringar. Följande framgår dock av Roschiers yttrande till nämnden
den 29 juni 2012: ”HQ:s OMX-derivat var även de derivat som HQ:s riskavdelning
under andra halvåret av 2007 konsekvent ansåg vara värderade till en lägre volatilitet
än den som fanns att betrakta i marknaden. Detta framgår av Risks volatilitetsavstäm-
ningar samt sammanfattningar därav vilka bifogas som Bilaga 1-9.”
Käranden har även gjort gällande att Revisorsnämnden inte tagit del av Navigants
utredningar. Det är möjligt att käranden inte skickade in någon utredning från Navigant
till Revisorsnämnden. Men i realiteten finns det ingen större skillnad mellan Navigants
utredning och FI:s utredning. Båda handlade om att ta den marknadsdata som fanns på
marknaden och värdera utifrån detta och inte utifrån värderingsmodellen. Det hade
således inte varit något nytt för Revisorsnämnden.

1. Revisorsnämndens prövning intar en särställning i Sverige. Det framgår av lagtext,
förarbeten, Tillsynsnämndens normbildning avseende god revisionssed samt praxis.
Sid 1549
2. Revisorsnämndens prövning sker mot standarden god revisionssed.
3. Det som är förenligt med god revisionssed är inte oaktsamt/skadeståndsgrundande.
4. Revisorsnämnden har haft tillgång till de uppgifter och det material som krävts för
att ta ställning till om revisionen av HQ AB och Banken för åren 2007, 2008 och 2009
har följt god revisionssed.
5. Revisorsnämnden har i allt väsentligt haft full tillgång till de påståenden om brister
som omfattas av kärandens talan i målet och som har kommunicerats till nämnden
genom FI och käranden.
6. Revisorsnämnden har i bedömningen av Johan Dyrefors revision av HQ AB och

Banken för räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 funnit att han ifråga om själva
revisionsinsatsen inte åsidosatt god revisionssed, och att det inte fanns grund för att
rikta någon kritik mot Johan Dyrefors för att han avgett rena revisionsberättelser.
7. Revisorsnämnden har särskilt funnit att det inte fanns grund för att rikta kritik mot
Johan Dyrefors för att han förlitade sig på Bankens interna kontroll, att värderings-
metodiken för Tradingportföljen och redovisningen av Dag 1-resultat var förenlig med
IAS 39, att det inte fanns grund för att i revisionsberättelsen anmärka på utformningen
av årsredovisningarna, att det inte förelegat någon brist i skyldigheten att rapportera till
FI samt att den interna kapitalutvärderingen i Banken inte omfattades av revisionen
och följaktligen inte kan läggas till grund för något ansvarspåstående mot Johan
Dyrefors/KPMG.
4.14.23 KPMG:s avsnitt 23: Händelser under 2010 samt avvecklingen av

Tradingportföljen
I enlighet med vad som redovisats ovan, i avsnitt 4, var positionerna i Tradingportfölj-
en per den 30 april 2010 väsentligen nya jämfört med innehavet per den 31 december
2009. Det redovisades där även att positionernas risk hade förändrats under 2010.
Sid 1550
4.14.23.1 Förlusterna vid den forcerade avvecklingen

Bankens styrelse fattade den 17 maj 2010 beslut om att genomföra en forcerad av-
veckling av Tradingportföljen. Samtidigt ställdes Fredrik Crafoord åt sidan. I realiteten
fick han sparken även om han gick kvar med lön men han ställdes åt sidan. VD och
styrelse i Banken hade då uppenbarligen tappat förtroendet för honom.
Den 26 maj 2010 offentliggjorde Banken också sin avsikt att avveckla Tradingportfölj-
en genom en pressrelease: ”Till följd av den intensifierade finansiella oron och därmed
markant förändrade marknadsförhållanden har styrelsen i HQ AB (publ) (’HQ’ eller
’Bolaget’) beslutat att genomföra en forcerad avveckling, dock under ordnade former,
av koncernens Tradingverksamhet.”
Styrelsens beslut att snabbavveckla Tradingportföljen och de enskilda affärsbeslut som

blev följden av detta resulterade i stora kassaflödesmässiga effekter för Banken.
Det totala negativa kassaflödet för ODAX- och OMX-optioner uppgick från och med
den 1 maj till och med den 28 juni 2010 till -1 906 mkr. Notera att kassaflödet bara
omfattar optioner, dvs. inte futures, aktier och aktieoptioner. På sätt som framgår av
Sid 1551
diagrammet var det först fr.o.m. den 8 juni 2010 som den forcerade avvecklingen gav
ett tydligt avtryck i Bankens kassaflöde/likviditet.
Av diagrammet framgår följande. De positioner som helt eller delvis fanns per års-
skiftet gav ett negativt kassaflöde under maj-juni 2010 om -384 mkr, 20 procent av det
negativa kassaflödet, och stod resultatmässigt för en förlust om -109 mkr, 7 procent av
den totala förlusten. De nya positioner som hade tagits under januari-april 2010 hade
ett negativt kassaflöde om -1 155 mkr, 61 procent av det negativa kassaflödet, och stod
resultatmässigt för ett resultat om -1 014 mkr, 68 procent av förlusten. De nya posi-
tioner som togs under maj-juni 2010 hade ett negativt kassaflöde om -366 mkr, 19
procent av det negativa kassaflödet, och stod resultatmässigt för ett resultat om -366
mkr, 25 procent av förlusten.
Kassaflödet på positionsnivå för de positioner som fanns per den 31 december 2009
framgår av följande tabell.
Sid 1552
KPMG har presenterat motsvarande kassaflöde på positionsnivå för positioner som

togs januari-april 2010 och för positioner som togs efter den 30 april 2010 (inte intagna
här).
4.14.23.2 Kärandens påståenden rörande utvecklingen 2010

Det är inte klart för KPMG vad som görs gällande från kärandens sida, när det gäller
Tradingportföljen efter årsskiftet. KPMG har noterat fyra frågor.
1. Brister i hanteringen av hedgar av Delta-risken under 2010? Det skulle innebära att
risken i portföljen i så fall ökade under 2010 till följd av affärsbeslut tagna under 2010.
Det finns tecken på att det var så under maj månad 2010, dvs. att hedgarna inte sköttes
som den skulle. Oavsett vilket var det inget som KPMG fick någon kunskap om.
2. Det omtalas att SEB höjde kraven på säkerhet för handeln i ODAX i februari 2010
och i juni 2010. Påståendet i denna del är alltså att förutsättningarna för att bedriva
Sid 1553
optionshandeln försvårades under 2010. Även KPMG är av uppfattningen att ökade

säkerhetskrav försvårar handeln. KPMG fick dock ingen kunskap om detta.
3. Det har gjorts gällande att likviditeten var ansträngd i april 2010. April 2010 ligger i
tiden efter det att revisionsberättelsen för HQ AB undertecknades och KPMG hade i
april 2010 ingen kunskap om någon ansträngd likviditet.
4. Det har påståtts att den forcerade avvecklingen inte ägde rum under dåliga affärs-
förhållanden. En jämförelse gjordes med att Fredrik Crafoord hade hanterat handeln
under mer turbulenta förhållanden under 2008 och 2009.
Handel med optioner på det sätt som Banken gjorde medför att det en öppen fråga om
marknadsoro är bra eller dålig för Tradingportföljen. Hur ett tradinginnehav klarar
turbulens, dvs. hur det påverkas av turbulens på marknaden, beror på hur den är dispo-
nerad när något som föranleder oro på marknaden inträffar. En viktig sak gäller att för-
utse marknadsoro, dvs. förutse vad som händer på marknaden, och ligga i framkant
och därigenom tjäna pengar. Det beror på hur skicklig handlaren, dvs. den person är
som har ansvaret för att hantera risken i portföljen, är. Fredrik Crafoord hade visat sig
utomordentligt skicklig under de år som varit när det gällde att hantera Tradingport-
följen. Det har naturligtvis också betydelse vilka ekonomiska resurser som ställs till
vederbörandes förfogande. Deutsche Bank t.ex. som tog över de kvarvarande delarna
av Tradingportföljen i slutet av juni 2010 tjänade ca 500 mkr på det. Det var möjligt
eftersom Deutsche Bank hade ekonomiska muskler och kunde fånga upp positionen
och plocka hem pengarna när marknaden förändrades lite grann. När tradingverksam-
het bedrivs har det naturligtvis betydelse att man tillställs ekonomiska resurser. Det var
precis vad Banken hade gjort genom åren.
Vid den marknadsoro som uppkom i maj 2010 så var Tradingportföljen illa rustad för
det som skulle hända.
Sid 1554
Därtill kopplades Fredrik Crafoord bort och kort tid därefter bestämdes det att Trading-
portföljen skulle avvecklas till närmast vilket pris som helst. Även om första beslutet
som fattades inte avsåg en panikavveckling blev det snabbt så att avvecklingen över-
gick i en sådan, dvs. vad som kan kallas panikavveckling. Avvecklingen kom uppen-
barligen att genomföras under sämsta tänkbara förhållanden.
4.14.23.3 KPMG:s uppfattning rörande utvecklingen i Tradingportföljen under

2010
Det är inte enkelt för KPMG och Johan Dyrefors att avgöra exakt vad det var som
ledde fram till förlusterna i Tradingportföljen som uppkom i maj-juni 2010. KPMG var
inte inblandad i affärerna utan är hänvisad till att i efterhand betrakta händelserna
utifrån det material som finns.
De slutsatser som rimligen kan dras är att förlusterna var en effekt av flera olika
samverkande orsaker som inträffade under 2010. En är naturligtvis Fredrik Crafoords
affärsbeslut, dvs. de beslut rörande Tradingportföljen som togs av Fredrik Crafoord
fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 16 maj 2010. Det har redovisats ovan hur de affärer
som gjordes under 2010 de facto kom att förändra Tradingportföljen.
Det var dock inte bara de nya affärerna som påverkade. Även frågan om förändrad risk
är utomordentligt viktig, dvs. att risken blev förändrad i Tradingportföljen. Om man
hade hanterat risken så att man låg i linje med det som skulle hända hade utvecklingen
blivit helt annorlunda.
Det som kom att påverka förlusterna var de nya affärerna som innebar en väsentligen
ny och annan risk än den som förelåg per den 31 december 2009.
Bankens volatilitetsstrategi var inte statisk utan varierade över tid. Ibland var handeln
inriktad på låg volatilitet – en stabil börs – och ibland var strategin inriktad mot hög
volatilitet – stora slag – och ibland mot en oförändrad volatilitet, dvs. då förväntar man
sig att det inte skulle hända något.
Sid 1555
Om innehavet var inriktat mot låg volatilitet övervägde utställda optioner. Det ger ett
negativt värde i Vega-analysen. Om Tradingportföljen var inriktad mot hög volatilitet
övervägde köpta optioner.
Den förändrade tradingstrategin kan utläsas i följande två diagram. Det framgår att
Fredrik Crafoord under 2010 kraftfullt förändrade strategin: Direkt efter årsskiftet
något uppåt och därefter kraftfullt nedåt. Därefter väldigt kraftfullt uppåt för att åter
vända kraftfullt nedåt innan man så småningom kommer fram till panikavvecklingen.
I nästa diagram kan utläsas att Vega-risken specifikt för ODAX-optionerna vid
årsskiftet 2009/2010 endast var 2,1 mkr.
Sid 1556
Det innehavet var således mycket väl balanserat och Vega-risken var låg. Efter
årsskiftet förändrades den riskbild som man valde att ta i portföljen kraftigt. Fredrik
Crafoord valde då att öka Vega-risken både åt det positiva hållet och åt det negativa.
Det nu anförda följer av de nu redovisade diagrammen tillsammans, dels Total Vega,
dels Vega för innehavet i ODAX-optioner.
Denna volatilitetsstrategi slog dock fel. Det framgår av följande diagram, som har
behandlats i avsnitt 4.7 ovan, som utvisar volatilitetsstrategin under 2010 för portföljen
samt hur marknaden kom att bli.
Sid 1557
Utvecklingen på marknaden – det blåa strecket – illustreras här av förändringar i

VDAX New Spot Index på daglig basis, dvs. ett volatilitetsindex för ODAX-indexet.
Det framgår att marknadsutvecklingen gick i en annan riktning än Bankens volatilitets-
strategi.
När den förändrade risken som uppstod under 2010 ska bedömas är det också av
intresse att se hur säkerhetskraven från Eurex avseende handeln med ODAX-optioner
utvecklades. Förändringar ger uttryck för nya affärer under 2010 av betydelse.
Sid 1558
Inledningsvis låg kraven vid årsskiftet på ca 800 mkr. Därefter gick beloppen ner, i
början av mars till under 400 mkr. Men därefter skedde en kraftig förändring och
säkerhetskraven ökade upp till knappt 1,3 mdkr i slutet av mars 2010. Det som hände i
mars 2010 var att man tog nya stora positioner i ODAX-optioner med förfall så långt
fram i tiden som i december 2010, samtidigt som marknadsutvecklingen gick emot de
nya positionerna.
På sätt som framgår av diagrammet ovan Vega och VDAX New Spot Index kom
Banken i otakt med marknaden under 2010.
I avsnitt 4 redovisades hur Tamer Torun, i en PM den 1 juli 2010 som KPMG upprätt-
ade angående Händelser efter balansdagen, beskrev utvecklingen i Tradingportföljen
under 2010. Dessa uppgifter lämnades till KPMG direkt efter det att Tradingportföljen
avvecklats. Det ”dubbelfel” som Tamer Torun hänvisade till hade kanske inte fått
Sid 1559
någon avgörande betydelse om Banken spelat sina kort på annat sätt och behållit fler
optioner till lösen på sätt som beskrivs nedan, KPMG:s avsnitt 23.7. Samtliga
positioner stängdes dock trots att marknaden försvann och priserna fullkomligt
havererade.
De affärer som kom att följa efter beslutet om avveckling av Tradingportföljen den
17 maj 2010 gjordes så småningom som om det inte fanns några hedgar, som om man
inte kunde behålla optionerna till lösen utan var tvungen att göra sig av med dem när-
mast till vilket pris som helst. Innehavet var dock i allt väsentligt hedgat, även om det
kanske under maj 2010 uppkom något problem, men det kan inte KPMG uttala sig om
hur det gick till.
Det hade naturligtvis varit avsevärt bättre om Tradingportföljen hade varit viktad mot
den höga volatilitet som rådde och inte tvärtom, när avvecklingen skedde. Tillfället för
avvecklingen var med andra ord dåligt vald ur en strategisk synvinkel. Det kan därtill
konstateras att volatiliteten sjönk relativt snabbt. Volatilitet tenderar alltid att gå ned
efter perioder av högre nivåer.
Allt gjordes på en tunn marknad där motparterna vädrade blod (eller snarare pengar)
genom att Banken hade gått ut offentligt med den forcerade avvecklingen och genom
att Banken började ta dåliga priser på marknaden varigenom Banken visade sin svaga
ställning vilket tydliggjordes bland marknadens aktörer.
Det är uppenbart att mycket har styrts av Öresund.
KPMG har under processen kunnat identifiera ett antal händelser och beslut utöver vad
som redan behandlats som ledde fram till tradingförlusten. Utan att göra anspråk på att
återge en exakt bild har KPMG ändå en uppfattning om vad som hände.
Sid 1560
4.14.23.4 Varför hände det som hände?
4.14.23.4.1 Utgångspunkt
Den uttalade avsikten inom Banken att Tradingportföljen (FC-portföljen) i princip
skulle vara avvecklad före årsskiftet 2009/2010.
Fredrik Crafoord tog dock under slutet av sommaren och under hösten 2009 positioner
i ODAX-optioner med löptider in i 2010 och Fredrik Crafoord angav särskilt i mail till
Agneta Norgren den 11 oktober 2009 att han ansåg att ODAX-optionerna lämpligen
behölls över årsskiftet: ”Vad gäller OMXS30 kvarstår mitt scenario att positionen skall
vara stängd per sista januari 2010 men när det gäller DAX-positionen är min rekom-
mendation att vi förlänger stängningsperioden med sex månader. Dels pga försämrad
likviditet i marknaden dels pga att jag tror att det blir onödigt dyrt att stänga, något
som jag tror att även HQ Risks volatilitetsanalys ger vid handen.”
Den här strategin var något som styrelsen i Banken blev införstådd med under hösten
2009. Det innebär att det inte blev som man hade tänkt.
Den 28 januari 2010 hölls ett styrelsemöte i Banken. I en bilaga till Agneta Norgrens
Riskrapport som behandlades vid mötet noterades bl.a. att Fredrik Crafoord angett:
”Bulken av portföljen löper ut mars till juni och vi går nu in i ett intensivare skede av
nedmonteringen.” Detta var ett protokoll som även KPMG tog del av. Styrelsen i
Banken var nu således inriktade på att FC-portföljen nu slutligen skulle avvecklas.
4.14.23.4.2 Krav från SEB

I februari 2010 förekom en diskussion mellan Banken och SEB Futures som enligt
KPMG:s bedömning hade en viss betydelse för händelseutvecklingen och åtminstone
de affärer som Fredrik Crafoord kom att göra i Tradingportföljen. Bakgrunden till
diskussionen var att Banken ville betala mindre för futures.
Diskussionen fördes mellan Mattias Arnelund och Agneta Norgren på Banken och
Erika Lundquist på SEB. I ett mail den 18 februari 2010 skrev Erika Lundquist:
Sid 1561
”Hej Mattias,
Tack för ett bra samtal! Som jag nämnde skulle Jag behöva er input och hjälp
gällande de tre frågorna nedan. Jag vet att ni har stor arbetsbelastning just nu
och det handlar inte om att vi vill ha några stora uppställningar/svar. Men det
vore bra om ni kunde priotera detta och om vi kunde ha ett samtal eller möte
för att vi skall få en bekräftelse på att ni har ’full koll’ på risken i optionsposi-
tionen - vilket jag är övertygad om att ni har men jag behöver få det bekräftat.
Oaktat prisdiskussionen - så handlar det (som vi pratade om i torsdags) om
risken i optionsposition. Hör av dig så löser vi detta.”
Diskussionen slutade med att SEB ville ha svar på tre frågor. De tre frågorna
besvarades av Banken den 19 februari 2010. Där angavs bl.a. följande (med SEB:s
svar inledningsvis):
”3) Hur ser strategin för optionsböckerna ut?
Ni nämnde att en del av optionspositionerna var en ryggsäck från tidigare år
(då andra marknadsförutsättningar förelåg). Kan ni ge ytterligare detaljer om
vilka delar av portföljen detta avser; och/eller hur denna strategi uttrycker sig i
risk limiter? T.ex: om vega limiten idag är X, så är strategin att minska denna
till Y inom Z månader.
Svar:
Begreppet ’ryggsäck’ är SEB:s egen tolkning och lösryckt ur sitt sammanhang
kan detta ordval misstolkas. HQ har historiskt sett arbetat med betydande deri-
vatkontrakt som ett naturligt inslag i portföljen. Sedan en tid tillbaka pågår ett
strategiskifte som syftar till att fokusera mer på market making i likvida posi-
tioner. Inom ramen för denna omvandling har andelen teoretiskt värderade
derivatkontrakt minskat från den nivå om drygt 90 procent som förelåg i 2008
års bokslut. Arbetet pågår med att ta fram exakt fördelning till årsredovisn-
ingen 2009. DAX-handeln har främst varit ett sätt att hedga illikvida OMX-
positioner. När de sistnämnda förfaller så skalar vi ner DAX i samma ut-
sträckning. Efter juni 2010 är det vår bedömning att vi inte kommer att ha
några större positioner i DAX givet normala marknadsförutsättningar.”
Sid 1562
Det som angavs avslutningsvis av svaret – den sista meningen – fick enligt KPMG:s
uppfattning ganska stor betydelse för händelseutvecklingen. SEB uppfattade beskedet
som att Banken skulle stänga ned och SEB förväntade sig också att det skulle ske.
Den 22 februari 2010 angav SEB, genom mail från Erika Lundquist, att de ville
diskutera ökade säkerhetskrav för handeln med ODAX-optioner.
”Ref till dagens tel.samtal.
Vi har tagit del av era svar på våra frågor avseende tradingen och som jag
nämnde skulle vi vilja ha ett möte denna veckan.
Vi skulle vilja diskutera marginalkraven på optionspositionerna. Vi tycker inte
att marginalkraven på optionspositionerna tar tillräcklig hänsyn till likviditeten
och volatiliteten.”
KPMG har inte kunnat se att denna fråga hade diskuterats före den 22 februari 2010
eller om det blev någon fortsatt diskussion mellan Mattias Arnelund och Erika Lund-
quist. Däremot gäller att SEB, dagen efter den 23 februari 2010, krävde att Banken
skulle ställa ett extra säkerhetsbelopp enligt en särskild tillkommande riskberäkning
för ODAX-optionerna,
SEB skickade dagligen via mail en rapport där det framgick. Exempelvis framgår av
ett mail som Per Börgesson skickade ut till Risk och Tamer Torun den 23 juni 2010
rörande Eurex och SEB-xtra säk. krav av vilket det framgick att säkerhetskraven den
dagen ”minskade med ca 9 meur varav 1,4 är för vårt extrakrav mot SEB”. Av en
särskild sammanställning framgår hur såväl grundkravet som det tillkommande extra-
kravet utvecklades fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 23 juni 2010. Det framgår att
detta innebar betydande ökning av kraven. Den tillkommande kravet ökade påtagligt
likviditetsbelastningen för Banken. Man kan säga att kostnaden för handeln med
ODAX-optioner ökade. Det förhållandet att pengar ”binds upp” på det sättet utgör en
sorts kostnad.
Sid 1563
Det tillkommande säkerhetskravet beräknades enligt en av SEB särskilt upprättad

stresstest/riskmatris. Det var SEB som tog in denna extra säkerhet, inte Eurex. Det
komplicerade också Tradings handel med ODAX-optioner. Fredrik Crafoord behövde
nämligen nu ta hänsyn till två olika riskmatriser, sin egen och SEB:s. De olika risk-
matriserna reagerade inte på samma sätt och det komplicerade handeln.
SEB förväntade sig även en handlingsplan för nedmonteringen av Tradingportföljen

med etappmål (milestones) för hur det skulle gå till. I början på mars 2010 tog Fredrik
Crafoord fram förslag på avvecklingsaffärer. I ett mail den 9 mars 2010 till Mikael
König, Stefan Dahlbo, Tamer Torun och Mattias Arnelund angav Fredrik Crafoord:
”Sälj 20000 dec 5600 puts
Sälj 20000 april 6000 calls
Köp 30000 april 5200 puts
Köp 20000 juni 5100 puts
Resultatneutralt
Theta minskar med ca 5 MSEK
Riskmatrisen -160 MSEK vid 3% upp vol ner 30%”
Samma dag skickade han ett mail till Agneta Norgren och meddelade att han hade
skickat ett ”förslag på handlingsplan till Mikael och Stefan, vi träffas imorgon igen
därefter kan du och jag diskutera”.
Dagen efter återkopplade Fredrik Crafoord till Mikael König, Stefan Dahlbo, Tamer
Torun och Mattias Arnelund per mail och skrev bl.a. följande:
”Jag har gjort små förändringar till mitt förslag igår:
Sälj 16000 X5600
Sälj 11000 L6200
Köp 20000 R5200
Köp 30000 P5200
Sälj 20000 D6000
Och stänga mars genom att sälja 8500 05800
Sid 1564
Ändringen kommer sig av att detta förslag bättre hanterar scenariot om det går
upp.
[..]
I tillägg till detta förslag kommer jag utarbeta en utförlig tidsplan för nedmont-
eringen med milestones i linje med SEB:s önskemål.”
I det läget hade SEB ännu inte fått de milestones som SEB ville ha.
I ett mail – Nedmontering juni – till Olle Westring på SEB den 16 mars 2010, med
kopia till Agneta Norgren, beskrev Fredrik Crafoord vissa åtgärder som han skulle
vidta. Olle Westring svarade: ”Vi har noterat affärerna som gjorts senaste veckan, och
känner att våra synpunkter är väl tillgodosedda med åtgärderna och hållpunkterna.”
Den 16 mars 2010 var SEB således tillfreds med de åtgärder som Banken vidtagit i
Tradingportföljen och allt verkade åtminstone utåt gå enligt plan.
4.14.23.4.3 Särskilt om tiden mellan den 16 mars och den 12 april 2010
Av Risks kontroll av tradings värdering per den 31 mars 2010 framgår att Risk inte
ville verifiera värderingen av de ODAX-optioner som hade lösen i april 2010. Det
angavs bl.a.: ”April (23%) värderas teoretiskt av trading ca 9 procentenheter högre än
implicit volatilitet för ATM optioner (14%). Marknaden är till stora delar aktiv. Risk
kan inte verifiera tradings värdering. I enlighet med IAS 39 och HQ:s antagna
riktlinjer för aktiv marknad bör värderingen får hela månaden sänkas från 23% till
14%. Detta ger en resultateffekt på ca -15,3 mSEK (vega 1,7 mSEK).”
Detta ledde till att frågan eskalerades till VD. Oenigheten kan ha varit ett tecken på att
något hade inträffat men KPMG har ingen grund i utredningen för att påstå detta. Klart
är att den föreskrivna ordningen med eskalering följdes och det finns inga noterbara
tecken från vad som kan utläsas av vad som hände i Banken som visar att något
avvikande hade inträffat.
Sid 1565
Däremot finns ett mail den 12 april 2010 som KPMG anser hade stor betydelse för den
kommande utvecklingen. Fredrik Crafoord skrev i ett mail till Mikael König den 12
april 2010 följande, under rubriken Avvecklingsplan:
”Trots att vi har varit positionerade för sjunkande volatilitet under en längre tid
och detta scenario har infriats har vi inte kunnat tillgodogöra oss den nedgång-
en på ett positivt sätt. Detta på grund av att vi totalt har underskattat kraften i
uppgången och därmed förlorat lika mycket på den hedge vi har haft i korta
löptider för att försvara oss mot ett eventuellt katastrofscenario. Vi har varit
något överhedgade, till stor del beroende på att vi varit tvungna att hålla SEB
lugna under den turbulenta perioden i februari.”
Det sistnämnda tyder på att felet i hedgning den 12 april 2010 inte har börjat inträffa
ännu. I alla fall inte att man är underhedgad. Vidare framgår av mailet:
”Sammantaget blev första kvartalet ett förlorat kvartal ur ett avvecklingsper-
spektiv men efter marsförfallet kan vi nu rikta all kraft på att lägga klara av det
stora juniförfallet.”
Man kan förmoda och dra den slutsatsen att någonting inträffade mellan den 16 mars
2010 – då allt synes ha gått enligt plan, SEB var nöjda och avvecklingen fortskred –
och den 12 april 2010 som inte låg i plan. Enligt KPMG:s uppfattning hänger det som
inträffade ihop med vad som kan utläsas av följande diagram.
Sid 1566
Från den 15 mars och fram till april 2010 framgår att Fredrik Crafoord hade ”stuckit
upp”, han förväntade sig en hög volatilitet – mycket köpta optioner – och sedan ut-
vecklas marknaden i en annan riktning vilket gör att Fredrik Crafoord måste ta sig
neråt. Att ta sig neråt i en sådan marknad får förmodas kosta pengar och utgöra ett
betydande problem. Det blir ett förlorat kvartal. Det är antagligen här allting inträffar.
4.14.23.4.4 Situationen den 5 maj 2010 och därefter

Marknaden var turbulent. Det föranledde den 5 maj 2010 frågor från Mattias Arnelund
till Fredrik Crafoord om hur Tradingportföljen påverkades. Mattias Arnelund ställde
frågan: ”Är nuvarande kraftiga nedgångar bra för avvecklingsportföljen? Eller kom
det för mycket på en gång?”
Fredrik Crafoord svarade: ”Problemet är att volatiliteten går upp för mycket, jag är
inte orolig för den operativa risken men vi måste tåla att prisbilden och därmed säker-
hetskraven går emot oss, därav stänger jag risk, nedgången gör det också gynnsamt
att stänga delar av positionen. DOCK måste vi också köpa in lite långdaterade puttar
för att minska likviditetsrisken trots att det inte är lika gynnsamt.”
Sid 1567
Det noteras att kurserna sjönk samtidigt som volatiliteten steg. Av diagrammet – Vega
(mkr) – framgår att Fredrik Crafoord den 5 maj 2010 hade tagit ner portföljen med för-
väntan om en låg volatilitet, dvs. att börsen skulle vara lugn. Han sa som framgått sam-
tidigt att problemet var ”att volatiliteten går upp för mycket”. Det framgår av diagram-
met utvisande VDAX New Spot Index, där det kan utläsas att volatiliteten steg skyhögt.
Det är givetvis inte bra om man som Fredrik Crafoord hade positionerat sig ”där nere”
– dvs. med ett lågt Vega – med utgångspunkten att det ska utveckla sig på ett visst sätt,
men det blir tvärtom. Det är inte bra för då måste man göra affärer och att göra affärer i
det läget kostar bara pengar.
Marknadsläget var uppenbarligen mycket svårbedömt för Fredrik Crafoord. Det fram-
går av ett mail som han skrev till Tamer Torun samma dag, dvs. den 5 maj 2010:
”Med tanke på den senaste veckans turbulens känner jag att det är i princip
oansvarigt att försöka sig på att göra scenarioanalyser och ge förslag på åt-
gärder som kan få stora konsekvenser om vi felbedömer situationen. I tillägg är
marknaden extremt illikvid vilket gör att ombalanseringar just nu kan bli kost-
samma i form av stora spreadar mellan köp- och säljkurs.
Med tanke på helhetssituationen med likviditetssqueeze och volatil marknad
är mitt bästa förslag att köra på plan A till dess att marknaden lugnat ner sig
och ta fram en underbyggd analys till slutet av maj så att vi har god tid på oss
att vidta de åtgärder som styrelsen beslutar. Plan A är fortsatt att hantera de
operativa risker i form av förlustrisker p g a kursfall eller tidsvärdesminskning,
minska omfånget successivt, ta höjd för förändringar i säkerhetskrav m a o helt
enkelt handla på som vanligt med sikte på att nedmontera portföljen.”
Tamer Torun svarade: ”Ja, det låter mer sunt i dagsläget.”
Fredrik Crafoord hade uppenbarligen klart för sig att styrelsen var inne i frågan om av-
veckling av Tradingportföljen vid den här tidpunkten. Han är antagligen klar över att
kontrollen över Tradingportföljen höll på att glida honom ur händerna.
Sid 1568
Dagen efter – den 6 maj 2010 – inträffade den s.k. flash-kraschen som var en jättelik
händelse och som innebar att kurserna störtdök och skapade en allmän oro. Därefter
började den s.k. PIIGS-krisen brinna med full kraft. Det finns anledning att påminna
om att det vid denna tid förelåg en välgrundad oro runt om i Europa och övriga världen
för att euron skulle kollapsa.
I Europeiska Centralbanken Månadsrapport juni 2010 beskrivs utvecklingen under år

2010. Där anges rörande amerikanska förhållanden följande: ”I mars och under större
delen av april [2010] fortsatte de amerikanska statsobligationsräntorna att öka, vilket
följde den uppåtriktade trend som noterats sedan 2008. I samband med ett optimistiskt
stämningsläge på marknaderna och publiceringen av positiva nyheter som speglade
förbättrade villkor på de amerikanska arbetsmarknaderna, steg den tioåriga amerika-
nska statsobligationsräntan till närmare 4,0 procent i slutet av april.” Detta ska förstås
som att en ljusare utveckling kunde skönjas i mars-april 2010 i USA i kövattnet efter
finanskrisen som följde efter Lehman Brothers-kraschen. Såvitt avser euro-området
noteras följande: ”I euroområdet var däremot statsobligationsräntorna i stort sett
oförändrade i mars och under större delen av april järnfort med nivåerna i slutet av
februari. Oro över statsskulden och den negativa effekt som de åtstramningsåtgärder
som aviserades av flera regeringar i euroområdet hade på den ekonomiska aktiviteten
neutraliserade till viss del den positiva effekten av publiceringen av nyheter som peka-
de på en pågående ekonomisk återhämtning. Under de sista dagarna i april intensi-
fierades emellertid förtroendekrisen om hållbarheten i Greklands statsfinanser och en
flykt till kvalitet, som inbegrep en kraftig omplacering av medel till AAA-värderade
statsobligationer i euroområdet och USA, satte nedåttryck på euroområdets tioåriga
statsobligationsräntor.” Detta ska förstås som att utvecklingen i euro-området liknade
den i USA i mars-april 2010 men att det började dyka upp oroande tecken i slutet av
april 2010. Det noteras vidare: ”Den 6-7 maj spred sig spänningarna på marknaderna
för statspapper i vissa euroländer till finansmarknader i största allmänhet.” Den oro
som började komma i slutet av april accelererade alltså i början av maj 2010. Detta
leder vidare till vad som anges under rubriken Utvecklingen på finansmarknaderna i
början av maj:
Sid 1569
”Den 6-7 maj 2010, i samband med ökad oro över den statsfinansiella situation-
en i Grekland, intensifierades spänningarna på finansmarknaderna på nytt över
hela världen - men särskilt på de i Europa - vilket återspeglades i flera indik-
atorer. Även om dessa spänningar utlöstes av andra chocker än de som ledde
till det försämrade läget i oktober 2008 efter amerikanska Lehman Brothers
konkurs, kan vissa paralleller dras till händelseförloppet under dessa dagar,
särskilt den plötsliga förändringen i stämningsläget på marknaden och de
finansiella investeramas plötsliga flykt till säkerhet.
Händelseutvecklingen på finansmarknaderna den 6-7 maj skedde mot en
bakgrund av dels gradvis förbättrade makroekonomiska förhållandena, dels
ökad oro på finansmarknaderna över hållbarheten i statsfinanserna i vissa
euroländer, men även mot bakgrund av den ekonomiska och politiska ut-
vecklingen utanför euroområdet (t.ex. osäkerhet över amerikanska arbetsmark-
nadsdata och följderna av valet i Storbritannien). Efter det plötsliga fallet i US
Dow Jones index den 6 maj, vars orsak håller på att granskas, spred sig oron
snabbt från marknaderna for statspapper till finansmarknaderna i största all-
mänhet. Volatiliteten på finansmarknaderna ökade kraftigt for dagslån och
likviditeten minskade kraftigt den 7 maj. Finansmarknadernas funktion försäm-
rades allvarligt inom flera segment.”
I samma dokument anges vidare under rubriken Aktiemarknader följande: ”Den öka-
nde oron på marknaderna för statspapper den 6-7 maj ledde även till en utförsäljning
på börserna i euroområdet. Finansaktierna påverkades kraftigt, men även icke-finans-
iella företags marknadsvärde föll kraftigt till följd av investeramas flykt till kvalitet.
Dessutom ökade volatiliteten på börserna i euroområdet plötsligt (se diagram G).
Volatiliteten på aktiemarknaderna förstärktes ytterligare av den turbulens som för-
modligen huvudsakligen uppstod till följd av ett av allt att döma tekniskt fel som fick
Dow Jones index att plötsligt rasa med cirka 9 procent den 6 maj. Dow Jones index
återhämtade en del av detta ras sedan marknadsdeltagarna informerats om att fallet
berodde på ett tekniskt problem. Finansmarknaderna förblev emellertid volatila och
riskaverta.”
Sid 1570
Marknadsoron ledde också till att SEB blev oroade. Det hölls ett möte den 10 maj
2010. SEB ville ha mer uppgifter om Tradingportföljen och hur det såg ut. Dagen efter
skrev SEB, genom Erika Lundquist, följande:
”Hej Mattias, Enl tel vårt samtal idag. Som uppföljning från måndagens möte
önskar SEB information om:
* Värdering - Hur är positionerna värderade? * Hur skall positionerna tas ner?
Action plan * Hur långt räcker likviditeten för att ställa margins?
Som jag nämnde vill vi göra detta helt i samförstånd med er och det är
mycket viktigt att vi har en tät och bra kommunikation.”
Mattias Arnelund svarade: ”Kan vi ha 30 april som utgångspunkt för våra svar?” SEB/
Erika Lundquist svarade: ”Mot bakgrund av senaste tidens rörelser på marknaderna,
skulle vi behöva så nya siffror som möjligt. Gärna per i fredags om det är möjligt.”
Den 11 maj 2010 var det uppenbarligen panik. Tamer Torun, som hade förslag till
avvecklingsplaner, skickade ett mail till Mikael König och skrev bl.a. följande:
”Crafoord tycker om min plan, men säger att det är panik och måste stängas mer
aggressivt och omedelbart för att SEB ska lugna ner sig.”
Marknadsläget kan man utläsa av diagrammet Vega och VDAX New Spot Index. Där
framgår att Fredrik Crafoord den 11 maj 2010 ligger väldigt olika fortfarande i förhåll-
ande till marknaden. Det var nödvändigt att stänga positioner och det kostade pengar.
SEB satte uppenbarligen stor press på Banken vilket försvårade och minskade Fredrik
Crafoords handlingsutrymme.
Någonstans här är det klart att Mikael König och styrelsen i Banken slutligen tappade
förtroendet för Fredrik Crafoord. Det var Fredrik Crafoord som har haft kompetensen
att hantera Tradingportföljen. Det var en oerhörd händelse på Banken att förtroendet
för en sådan betrodd medarbetare försvann. För Mikael König, som var ansvarig, inne-
Sid 1571
bar detta att han var tvungen att ta fram ett förslag till styrelsen för att ta ner risken i
Tradingportföljen. Det var hans ansvar att göra som VD.
Ett mail den 14 maj 2010 från Mattias Arnelund visar dock att det inte var någon
undergångsstämning i Banken. Han skrev till Agneta Norgren med ämne: ”Svar SEB
100511.doc” och bifogade ett dokument Återkoppling till SEB inför kreditkommitté
den 11 maj 2010 i vilket det anges, under rubriken 3) Hur långt räcker likviditeten för
att ställa säkerhetsmargins? bl.a. följande: ”Under april och inledningen av maj har
tillgänglig likviditet minskat kraftigt under ett par dagar. Den främsta förklaringen är
dels ökade säkerhetskrav för tradingportföljen, dels en funktion av en minskad
inlåning.” Vidare anges avslutningsvis:
”Sammantaget är det vår bedömning att den tillgängliga likviditeten kommer att
öka från nuvarande nivå. I kombination med en avvecklingsplan inom tradingen
bedöms tillgänglig likviditet som tillfredställande.
Det är vår ambition att avvecklingen sker i samförstånd med SEB. Så snart
styrelsen fattat beslut i avvecklingsfrågan kommer vi meddela SEB detta och
därefter löpande hålla SEB informerade. Vi tar tacksamt emot SEB:s synpunkt-
er under avvecklingsperioden.”
Konsekvensen av det bristande förtroendet för Fredrik Crafoord blev att risken i
Tradingportföljen behövde tas ner och detta bedömdes komma att kosta pengar.
I ett protokoll från ett styrelsemöte i Banken den 17 maj 2010 framgår att Mikael
König föreslog att avvecklingen i möjligaste mån skulle forceras genom att vissa
positioner omedelbart skulle stängas och resterande successivt avyttras samt redo-
visade vilka kostnader detta skulle förväntas medföra. Styrelsen beslutade i enlighet
med förslaget. Vidare framgår följande:
”§ 3. Ytterligare åtgärder
Styrelsen beslutade att omfördela ansvaret för nu aktuell del av tradingportfölj-
en på det sättet att Tamer Torun ska ansvara för avvecklingen samt att Fredrik
Crafoord ska bistå Tamer Torun med analys och råd samt att Tamer Torun ska
rapportera direkt till VD.”
Sid 1572
Det var en viktig och betydelsefull händelse i Banken att Fredrik Crafoord i realiteten
ställdes åt sidan.
Den 26 maj 2010 gick Banken ut med ett pressmeddelande och informerade, för att
motverka risken för oro, att en nyemission beslutats om 560 mkr som hade garanterats
av Öresund, Mats Qviberg med familj och Sten Dybeck med familj.
På sätt som framgått, i enlighet med diagrammet för Ackumulerat kassaflöde maj-juni
2010 nedan, var det uppenbarligen svårt för Trading att få några priser i marknaden i
början vilket gör att avvecklingen inte tar fart ordentligt förrän ganska sent i tiden.
Under tiden blev SEB riktigt oroade och ville träffa representanter för Banken igen.
Fredrik Barnekow på SEB skrev i ett mail till Mikael König den 24 maj 2010 följande:
”Hej Mikael
Tycker att det vore lämpligt att vi gör en avstämning över hur den framtunga
nedmonteringen fortskrider.
Sid 1573
Vi behöver se den konkreta planen på hur positionen skall nedmonteras till en

acceptabel nivå/omfattning per juni.”
SEB har således fortfarande inte fått sina milestones, tiden hade gått och man var
bekymrad, samt vidare:
”Vidare vill vi se er värderingsmodell / budget för att verkställa denna plan.
Jag föreslår att vi träffas någon gång innan 16.00 på banken
Jag kommer att ta med mig Olle Westring och Erika Lundquist.
Vilken tid passar er?”
Detta följdes upp av ett skarpt brev, ställt till Stefan Dahlbo, den 31 maj 2010
formulerade sig SEB, genom Fredrik Barnekow, på följande sätt:
”In numerous discussions over the last six months, we have raised our concerns
about the exposures you are running in your Dax option portfolio held with us,
not least because the portfolio represents a significant proportion of your
balance sheet and has accrued substantial mark to market losses, in particular
measured against your capital base. You are now planning to do a rights issue
to strengthen your capital base. While the rights issue would relieve some of the
pressure on your capital base, it does not replace the need for a timetable on
absolute reductions in risk.
You have indicated your intention to close it no later than year end, but have
yet to share with us a plan with objective mile stones towards that target.
Accordingly, we require that you reduce the risk in the portfolio in line with
SEB's minimum requirements - as outlined in the Appendix attached.
During this period, we will (as detailed in the Appendix attached) be apply-
ing a multiplier to the stress test results thereby increasing your initial margin
requirement. This multiplier will be applied starting on Wednesday 2 June.
The above requirements are without prejudice to our right to take other or
further action pursuant to the Exchange Traded Futures and Options Mandate
between us, should we deem it necessary at any time.”
Sid 1574
SEB var oerhört missnöjda och införde milestones där säkerhetskraven skulle höjas om
inte positionerna drogs ned. SEB krävde ytterligare säkerhet, inledningsvis med
tillkommande 16 mkr.
Av en mailväxling mellan Agneta Norgren och Erika Lundquist den 1 juni 2010 fram-
går att Agneta Norgren påtalade att SEB:s påstående att den aktuella diskussionen
mellan SEB och Banken skulle ha pågått i sex månader var fel och att den enligt
hennes uppfattning endast hade pågått i tre månader, efter den 11 februari 2010. Hon
skrev bl.a.: ”Det är bara Du som vet när Du tog upp diskussionen med någon annan
på HQ och hur explicit den var. Jag vet när jag första gången blev varse Er syn på
Eurexkraven - det var i mitten på februari 2010 på ett möte jag ombetts delta i rörande
refinansiering av Företagsobligationer och jag en kvart innan per mail sett en Agenda
och beskrivning av kollegor som skulle delta eftersom Ni enligt uppgift jobbade med
Annual Review.”
På sätt som anförts av Mats Qviberg innebar händelseutvecklingen att Öresund drog
sig ur den till marknaden annonserade nyemissionen och istället förvärvade
HQ Fonder. Öresund tyckte uppenbarligen att det var en bra affär. Det innebar att
kapital kunde tillföras. Därefter krävde Öresund att Banken före den 30 juni 2010
skulle avveckla Tradingportföljen så att risken var negligerbar. Detta var ett krav från
Öresund för att vara med och garantera den nyemission varigenom återköpet av
HQ Fonder skulle finansieras. Detta kom att innebära att Banken behövde stänga ner
hela Tradingportföljen oberoende av kostnad och oberoende av huruvida positionerna
var Delta-hedgade eller inte, dvs. oberoende av om man hade kunnat behålla
optionerna till lösen eller inte.
Det ska dock noteras att det aldrig var någon risk att kunderna skulle bli lidande genom
att huvudägarna ställde upp med nyemissionskapital, men under förutsättning att
Tradingportföljen avvecklades i den utsträckning som krävdes. Det hade kunnat bli en
besvärligare situation om man inte hade gjort som Öresund krävde.
Sid 1575
4.14.23.5 Sammanfattning
Fredrik Crafoord gick fel i marknaden när han skulle stänga ner Tradingportföljen
under 2010. SEB pressade Banken med ökade säkerhetskrav. Detta förhållande och
stigande marknadsoro medförde att Mikael König och styrelsen i Banken tappade
förtroendet för Fredrik Crafoord. Det enda alternativ som då stod till buds efter att
Fredrik Crafoord ställts åt sidan var att forcerat avveckla Tradingportföljen trots att
detta i det rådande marknadsläget bedömdes leda till betydande förluster.
För att motverka risken för oro om Bankens fortlevnad garanterade Öresund, Mats
Qviberg med familj och Sten Dybeck med familj en nyemission i HQ AB om knappt
560 mkr. Öresund förbättrade därefter sin egen riskposition genom att krypa ur
garantin. Istället förvärvades HQ Fonder. Vidare ställdes krav på negligerbar risk i
Tradingportföljen per den 30 juni 2010 för garanterande av den nyemission varigenom
HQ Fonder skulle kunna köpas tillbaka. Det blev därför nödvändigt för Banken att
stänga ner samtliga positioner i Tradingportföljen före juni månads utgång oberoende
av vilken kostnad detta medförde.
Bankens prekära situation utnyttjades på den illikvida marknaden av andra marknads-

aktörer, på samma sätt som Banken skulle ha utnyttjat situationen om det varit någon
annan som råkat illa ut. Detta ledde till betydande förluster. Bankens kunder var dock
på grund av ägarnas garantier aldrig hotade.
Avvecklingen av Tradingportföljen borde ha genomförts på ett annat sätt. Sådan

efterklokhet har dock inget att göra med värderingen av Tradingportföljen per den 31
december 2009 och det marknadsläge som då rådde. Vad som hände i maj-juni 2010
har inget med värderingen av Tradingportföljen per den 31 december 2009 att göra och
än mindre med värderingar tidigare år.
4.14.23.6 Avslutning
Det som redovisats ovan rör händelser och/eller förhållanden som inte förelåg per den
31 december 2009. I den utsträckning händelser och förhållanden förelegat den 11
Sid 1576
mars 2010 när revisionsberättelsen för HQ AB skrevs under så var de inte kända av
KPMG. Detta beroende på att Banken inte lämnade information om dem till KPMG
samt att händelserna var av sådan natur att de inte fångades upp av de gransknings-
åtgärder som KPMG, enligt god revisionssed, utförde inom ramen för granskning av
händelser efter balansdagen. Första gången som KPMG hörde talas om risken för för-
luster vid avvecklingen av Tradingportföljen var vid Curt Lönnströms telefonsamtal
med Johan Dyrefors den 17 maj 2010.
4.14.23.7 Möjlig avveckling av portföljen våren 2010 – utan negativ

resultatpåverkan
Om Banken inte gjort en enda optionsaffär under 2010 utan endast hade låtit de
befintliga positionerna löpa ut. Fyra exempel nedan som bygger på varandra.
Exempel 1
I tabellen nedan anges resultatet om att samtliga ODAX-optioner och de futures som
fanns vid årsskiftet hade fått löpa till förfall, förutom de med förfall i december 2010.
Det hade gett ett positivt resultat om 28 mkr. Om man då skulle ha stängt kvarvarande
decemberoptioner med utgångspunkt i förhållandena den 18 juni 2010, dvs. samma
dag som optionerna med lösendag i juni gick till förfall – vilket följer den strategi som
omtalades för SEB i februari 2010 – hade man fått en förlust om -47 mkr. Detta
beräknat med prisuppgifter enligt settlement price.
Sid 1577
Exempel 2
Banken hedgade löpande sina positioner mot prisförändringar i underliggande index,
dvs. Delta-risken. Om man med utgångspunkt från den strategin, och för enkelhetens
skull koncentrerar det och går in och tar en hedge-position vid ett tillfälle – en trans-
aktion den 19 mars 2010 genom 8 019 futures-kontrakt med förfall den 18 juni 2010,
det som behövdes för att hedga optionsinnehavet – skulle resultatet ha blivit positivt;
289,5 mkr (-19 mkr, se ovan, och resultatet för futures-kontrakten om 308,5 mkr).
Exempel 3
Följande exempel utgår från att Banken helt passivt skulle ha låtit samtliga positioner i
ODAX- och OMX-optioner löpa ut, dvs. utan att göra någonting.
Det är viktigt att notera vilken betydelse de befintliga futures-kontrakten skulle ha haft,
dvs. de som Banken innehade den 31 december 2009. Exemplet innefattar bara de
futures-kontrakt som redan fanns, utan att det tas några nya positioner i futures.
Sid 1578
Exempel 4
I detta exempel ingår, med utgångspunkt från föregående exempel, även att det görs
vissa hedgar. Dels görs den säkring som angavs i exempel 2 ovan, den 19 mars 2010,
som tillförde 308,5 mkr. Dels säkras optionerna med förfall i december 2010, genom
att ta en position den 18 juni 2010 motsvarande exakt de futures-kontrakt som krävdes.
Det hade gett ett positivt resultat om 95 mkr. Rimligen minskas också hedge-position-
en för OMX-innehavet samma dag, den 18 juni 2010, och det skulle ha gett ett negativt
resultat om -9,9 mkr. Detta ger sammanlagt ett totalresultat om 393 mkr.
Sammanfattning exempel
Det finns givetvis en mängd olika sätt och strategier för att avveckla en sådan komplex
portfölj som Bankens. Andra strategier hade lett till andra resultat. Det är alltid lätt att
ha åsikter om affärer i efterskott.
Vad exemplen ger full utredning om är att de förluster som inträffade under 2010 inte
var en nödvändig följd av de indexoptioner som fanns i Tradingportföljen per den
31 december 2009.
Sid 1579
Exemplen visar också på den utomordentligt stora betydelse som futures hade för
utfallet på optionsaffärerna och därmed för den risk som fanns i Tradingportföljen.
Frågan om futures är något som käranden inte beaktar.
4.14.24 KPMG:s avsnitt 24: Från avveckling av Tradingportföljen under

2010 till processande bolag
4.14.24.1 Perioden 17 maj 2010 – 28 juni 2010

av Tradingportföljen. Detta skedde på grund av Tradingportföljens innehåll, ökade
säkerhetskrav och ändrade marknadsförhållanden, väldigt påtagligt situationen på
aktie- och finansmarknaderna och de ekonomiska systemen i början av maj 2010.
Avvecklingen av Tradingportföljen ägde rum dels genom att vissa positioner stängdes
av Banken, dels genom en särskild överenskommelse med Deutsche Bank den 28 juni
2010 varigenom i huvudsak samtliga kvarvarande positioner i Tradingportföljen över-
togs av den tyska banken. Detta avsåg ett affärsbeslut och såg således helt utanför
revisorns ansvarsområde. Dessutom avses förhållanden som i tiden ligger efter
revisionen av HQ AB för räkenskapsåret 2009. Det noteras att KPMG gjorde en
anmärkning på visst sätt i Bankens revisionsberättelse för år 2009.
4.14.24.2 Perioden 28 juni 2010 – 27 augusti 2010

Den 27 augusti 2010 fattade styrelsen i HQ AB beslut om en nyemission om högst
1 mdkr i syfte att möjliggöra ett återköp av HQ Fonder som hade sålts till Öresund för
850 mkr som ett led i finansieringen av avvecklingen av Tradingportföljen.
Kallelse till extra bolagsstämma den 28 september 2010 i HQ AB för godkännande av

styrelsens beslut om emissionen gick ut den 27 augusti 2010. Ett pressmeddelande
gick ut den 27 augusti 2010 med kallelse till extra bolagsstämma. Någon extra stämma
hann dock aldrig äga rum.
Sid 1580
Denna händelseutveckling speglar ett ansvarstagande för att säkerställa en fortsatt drift
utan att det drabbade kunder eller fordringsägare. Oerhört mycket arbete lades ner av
styrelse, VD och företagsledning och anställda för att hantera den uppkomna situation-
en. Det kunde också göras utan att den övriga verksamheten i koncernen missköttes.
4.14.24.3 Perioden 28 augusti – 2 september 2010

FI beslutade den 28 augusti 2010 att återkalla Bankens tillstånd att bedriva bank- och
värdepappersrörelse. Banken försattes i likvidation den 30 augusti 2010 som en följd
av FI:s beslut.
HQ AB kom att i avtal den 2 september 2010 sälja samtliga sina aktier i Banken till
Carnegie (Carnegie Investment Bank AB). I försäljningen ingick även optionen att
köpa tillbaka HQ Fonder från Öresund.
Köpeskillingen som erhölls för aktierna i Banken uppgick till 268 mkr, vilket mot-
svarade en skuld som fanns till de anställda med anledning av tidigare utgivna s.k.
konvertibla skuldebrev. Carnegie erlade betalning genom att utfärda en revers till
HQ AB som med löptid och ränta motsvarades av villkoren i personalkonvertiblerna.
Reversbeloppet kunde sedan användas till att lösa konvertiblerna när de förföll till
betalning.
Carnegie utnyttjade senare även återköpsoptionen och förvärvade samtliga utestående

aktier i HQ Fonder av Öresund, för en köpeskilling om totalt 850 mkr.
4.14.24.4 Perioden efter den 2 september 2010

HQ AB redovisade i pressmeddelande den 3 september 2010 att HQ AB:s eget kapital
proforma efter transaktionen med Carnegie beräknades uppgå till cirka 60 mkr, främst
bestående av tillgänglig kassa och korta fordringar.
I delårsrapporten för perioden 1 januari–30 september 2010 redovisades eget kapital i

HQ AB per den 30 september som uppgick till 61 mkr.
Sid 1581
Vare sig HQ AB eller Banken försattes i konkurs som ett resultat av avvecklingen av
Tradingportföljen. Inga fordringsägare i Banken eller HQ AB blev heller nödlidande
som ett resultat av avvecklingen av Tradingportföljen och Bankens indragna tillstånd.
4.14.24.5 HQ AB blir ett processande bolag

På HQ AB:s/kärandens hemsida beskrivs dess verksamhet efter försäljningen av
Banken till Carnegie. Ingen operativ affärsverksamhet bedrivs för egen del eller genom
dotterbolag. Den enda verksamhet som förekommer avser uteslutande de processer
som käranden driver, dvs. de nu aktuella målen.
Käranden finansierar dessa processer dels genom att man inledningsvis hade ett eget
kapital kvar i bolaget efter försäljningen av Banken till Carnegie, dels genom att
periodvis ta in ytterligare kapital genom nyemissioner för att kunna betala sina
processombud och utredningskostnader för att driva målen. Nyemissionerna fram till
idag framgår av kärandens externa finansiella rapportering och uppgår till 188,5 mkr
före emissionskostnader. Med tillägg av det egna kapitalet på 60 mkr ger det 248,5
mkr. Pengarna kommer att räcka till den 22 juni 2017 vilket enligt KPMG är beräknat.
Genom nyemissionerna har också aktieägarkretsen förändrats i jämförelse med den

historiska bilden. En ny stor aktör – aktieägare – är advokat Christer Sandberg. Han
äger genom bolag 13,21 procent av kapitalet i kärandebolaget.
4.14.24.6 HQ AB:s börskurs – särskilt år 2010

Dåvarande Hagströmer & Qviberg AB börsnoterades under 1992. HQ AB-aktien blev
på egen begäran avnoterad från börsen Nasdaq OMX den 26 november 2010 och
upptogs till handel på Aktietorget med första handelsdag den 29 november 2010.
Där pågår fortsatt handel i HQ AB-aktien.
Käranden har gjort gällande att börsvärdet för HQ AB-aktien har varit i nivå – under
någon period – med den skadeberäkning som Navigant har gjort i sin utredning, dvs.
att börsvärdet skulle ha varit ca 3 mdkr.
Sid 1582
Det framgår av följande diagram hur börsvärdet för HQ AB har utvecklats under år
2010.
Utvecklingen visar en stadig utförsbacke under våren 2010. Börsvärde efter avveckl-
ingen av tradinglagret, dvs. den 29 juni 2010, uppgår till ca 1 452 mkr. Börsvärdet före
FI:s beslut den 28 augusti 2010 ligger på ca 1 550 mkr och efter FI:s beslut uppgick
det till 258 mkr. Börsvärdet efter försäljningen till Carnegie uppgick till 159 mkr. Det
enda som numera påverkar värdet av HQ AB-aktien är spekulationer om utfallet av
denna process.
4.14.25 KPMG:s avsnitt 25: Kapitalsituationen i HQ-koncernen

Avsnittet behandlar frågor rörande kapitalsituationen i HQ-koncernen. Härmed avses
situationen såvitt avsåg intäkter och resultat per affärsområde, eget kapital och
balanserade vinstmedel samt vinstutdelningar.
Sid 1583
Även frågor rörande kapitaltäckning behandlas, dvs. situationen avseende kapitalbas,

kapitalkrav och kapitaltäckningsgrad i kapitaltäckningsanalyser i årsredovisningarna
för HQ AB. Vidare behandlas frågor rörande kraven enligt s.k. pelare 1 och pelare 2
samt frågan om värderingsreserv.
4.14.25.1 Situationen t.o.m. år 2006

Utvecklingen från år 2002 innebar en stadigt positiv utveckling. Koncernen har ökat
sin intjäning, intäkterna har ökat och resultatet förbättrats samt löpande betalat skatt.
HQ AB har även delat ut pengar men också konsoliderat sig med ett ökat eget kapital.
Posten eget kapital i balansräkningen ökat från 410 mkr för år 2003 till 1 047 mkr för
år 2006.
Vid ingången till 2007 uppgick rörelsens resultat (före skatt) till 350 mkr, eget kapital
till 1 047 mkr och balanserade vinstmedel till 465 mkr. Förvaltat kapital uppgick till
77,6 mdkr.
4.14.25.2 2007
För år 2007 uppgick rörelsens resultat (före skatt) till 405 mkr, eget kapital till 1 182
mkr och balanserade vinstmedel till 592 mkr. Förvaltat kapital uppgick till 77,6 mdkr.
Rörelsens resultat (före skatt) fördelade sig mellan affärsområden, dvs. uppdelat
mellan Private Banking och Investment Banking. Det fanns ytterligare affärsområden
som dock är irrelevanta för målet. Verksamheten avseende Tradingportföljen ingick i
Investment Banking. Det framgår att främst Private Banking genererade intäkter: 767
mkr (resultat 385 mkr) jämfört med 205 mkr (resultat 55 mkr) för Investment Banking.
Härutöver fanns dolda övervärden i HQ AB:s egna kapital. Innehavet i dotterbolaget

HQ Fonder var bokfört till 525 mkr i HQ AB:s balansräkning. Det såldes under 2010
till Öresund för 850 mkr, dvs. innehavet hade ett övervärde om 325 mkr. HQ AB:s
innehav i Banken var bokfört till 265 mkr samtidigt som Bankens egna kapital uppgick
till 530 mkr, dvs. innehavet avseende Banken hade ett övervärde på 265 mkr. Det
Sid 1584
fanns således – utöver det redovisade egna kapitalet i HQ AB:s balansräkning om

1 182 mkr – övervärden om totalt 590 mkr (325 + 265).
Styrelsens förslag till vinstutdelning

För räkenskapsåret 2007 föreslog HQ AB:s styrelse en utdelning med 271 mkr.
Styrelsen avgav yttrande i februari 2008 enligt 18 kap. 4 § ABL. KPMG tillstyrkte
utdelningsförslaget i sin revisionsberättelse från den 27 februari 2008.
KPMG har därvid kontrollerat att styrelsen avgett yttrande som krävs enligt lag och att
yttrandet innehåller det som stadgas i lag vilket var fallet. KPMG kontrollerade att
föreslagen vinstutdelning inte inkräktade på det bundna egna kapitalet (dvs. har rymts
inom fritt eget kapital) enligt reviderade balans- och resultaträkningar för år 2007.
Något annat har inte varit erforderligt att kontrollera enligt god revisionssed. Beslut
om utdelning med 271 mkr för räkenskapsåret 2007 fattades härefter på ordinarie års-
stämma den 4 april 2008.
Kapitaltäckningsanalys per den 31 december 2007

Enligt den kapitaltäckningsanalys som upprättades för HQ-koncernen per den 31
december 2007 fanns en kapitalbas på 611 mkr och kapitalkravet uppgick till 232 mkr.
Någon kapitalbrist enligt kapitaltäckningsreglerna förelåg inte. Kapitaltäckningsgraden

var betryggande.
I kapitalbasen ingick 170 mkr hänförligt till utställda personalkonvertibler. En disk-

ussion uppkom med FI efter 2007 års utgång om hanteringen av denna post. Personal-
konvertiblerna togs helt bort från kapitalbasen fr.o.m. år 2008 och frågan saknar därför
betydelse i målet. Även om personalkonvertiblerna hade exkluderats helt vid beräkning
av 2007 års kapitalbas hade någon kapitalbrist enligt kapitaltäckningsreglerna ändå
inte förelegat. Det förhållandet att personalkonvertiblerna räknats in har inte heller i sig
orsakat någon skada. De har inte haft någon påverkan på den vinstutdelning som
Sid 1585
beslutades och utfördes för år 2007. De har inte heller legat till grund för FI:s beslut
om återkallelse av tillståndet.
Beträffande kapitaltäckningen omfattade revisionen endast att rapporteringsskyldig-

heten mot FI fullgjorts, vilket KPMG har kontrollerat. KPMG har vidare kontrollerat
att årsredovisningen innehöll erforderliga upplysningar om kapitaltäckningen samt att
de formella kraven på kapitaltäckningsgrad var uppfyllda enligt de beräkningar som
HQ AB/Banken presenterade. Något annat har inte ingått i revisionen.
Det har inte ålegat KPMG att kontrollera hur kraven enligt pelare 1 eller pelare 2 har
beräknats och vad som ingick i de kraven; se vidare nedan om pelare 1 och 2. Detta har
även behandlats i Revisorsnämndens beslut.
4.14.25.3 2008
mkr och balanserade vinstmedel till 567 mkr.
Rörelsens resultat (före skatt) uppdelat mellan affärsområden uppgick till:

- Private Banking: 548 mkr (intäkter) respektive 230 mkr (resultat)
- Investment Banking: 243 mkr (intäkter) respektive 70 mkr (resultat).
På samma sätt som föregående år fanns övervärden om totalt 590 mkr utöver det
redovisade egna kapitalet i HQ AB:s balansräkning.

Styrelsen avgav yttrande i mars 2009 enligt 18 kap. 4 § ABL. KPMG tillstyrkte
utdelningsförslaget i sin revisionsberättelse från den 27 februari 2009.
KPMG gjorde motsvarande kontroller nu som för år 2007. Beslut om utdelning med
163 mkr för räkenskapsåret 2008 fattades på ordinarie årsstämma den 3 april 2009.
Sid 1586


var betryggande. Revisionen avseende kapitaltäckning utfördes på motsvarande sätt
som för år 2007.
4.14.25.4 2009
mkr och balanserade vinstmedel till 538 mkr.
Det noteras att kostnaden för att avveckla Tradingportföljen under 2010 kunde i
princip hanteras med hjälp av det egna kapitalet.
Rörelsens resultat (före skatt) uppdelat mellan affärsområden uppgick till:

- Private Banking: 542 mkr (intäkter) respektive 227 mkr (resultat)
- Investment Banking: 209 mkr (intäkter) respektive -25 mkr (resultat).
På samma sätt som föregående år fanns övervärden om totalt 590 mkr utöver det
redovisade egna kapitalet i HQ AB:s balansräkning.

Styrelsen avgav yttrande i mars 2010 enligt 18 kap. 4 § ABL. KPMG tillstyrkte
utdelningsförslaget i sin revisionsberättelse från den 11 mars 2010.
KPMG gjorde motsvarande kontroller nu som för åren 2007 och 2008. Beslut om ut-
delning med 168 mkr för räkenskapsåret 2009 fattades på ordinarie årsstämma den
15 april 2010.
Sid 1587


var betryggande. Revisionen avseende kapitaltäckning utfördes på motsvarande sätt
och med samma kontroller som för åren 2007 och 2008.
4.14.25.5 Särskilt om likviditeten i HQ AB under våren 2010

Käranden har påstått att tillgänglig likviditet låg under det s.k. tröskelvärdet i april
2010. Påståendet är enligt KPMG otjänligt som underlag för ett påstående om olovlig
utdelning. Det beror på att käranden inte har presenterat vad tröskelvärdet avsåg, dvs.
vad det egentligen var; när det tillkom, vad syftet var, vad det utvisade, vad det
relaterade till, hur det såg ut och vilken betydelse det hade.
Utgångspunkten för bedömningen av vinstutdelningen för år 2009 är förhållandena och

ställningen på balansdagen, dvs. per den 31 december 2009.
Vid styrelsemöte i Banken den 13 april 2010 redovisades under Ekonomi- och
finansfrågor bilaga 5, avsnitt 5.3 Finans, under rubriken Likviditet bl.a. följande:
”Vid styrelsemötet i oktober presenterades ett likviditetsmått i form av ett
tröskelvärde för den tillgängliga likviditeten (fri placering + ej utnyttjade
säkerheter) i relation till ett stresstestat utflöde av inlåningsmedel. Givet en
inlåning om ca 4,1 Mdr SEK enligt den sammansättning som föreligger per
2010-03-31 uppgår tröskelvärdet för lägsta likviditet till 858 MSEK och den
tillgängliga likviditeten till 916 MSEK, vilket är 58 MSEK över tröskelvärdet, se
vidare nedanstående diagram.”
Det framgick således av rapporteringen vid mötet att likviditeten i HQ-koncernen

aldrig understeg tröskelvärdet under januari-mars 2010.
Årsstämman hölls den 15 april 2010.

Sid 1588
Revisionsberättelsen avgavs den 11 mars 2010. Det har inte ingått i revisionen, eller de
granskningsåtgärder som det ålegat KPMG att vidta, att därefter granska likviditeten
fram till årsstämman den 15 april 2010. KPMG bestrider att det förekom några förhåll-
anden hänförliga till likviditeten som har kunnat påverka storleken på den vinstut-
delning som kunde ske. KPMG har inte heller haft kännedom om några förhållanden
som påverkade utdelningsbeslutet. Tillgänglig likviditet låg genomgående över det s.k.
tröskelvärdet – dvs. det egna måttet – under hela våren 2010. Möjligen med undantag
för ett par enstaka tillfällen, någon dag under april 2010. Det har varit fråga om
begränsade avvikelser som inte i sig utgjort hinder för utdelning.
4.14.25.6 Pelare 1 och pelare 2

Banken har beräknat kapitalkrav enligt pelare 1 enligt tillämplig schablonmetod. FI har
under sin tillsyn inte gjort gällande att Banken haft en felaktig rapportering av pelare
1-kravet. FI har inte i sitt beslut om återkallelse av Bankens tillstånd gjort gällande att
rapporteringen av pelare 1-kravet skulle ha varit felaktigt.
Käranden har, såvitt avser pelare 2, påstått att en avsättning borde ha skett för
marknadsrisker i Tradingportföljen och att så skulle ha skett med belopp som
motsvarade de säkerhetskrav som clearinginstituten ställde på Banken.
Någon avsättning för marknadsrisker enligt pelare 2 behövde inte göras utöver, med
ytterligare belopp, vad som följde enligt pelare 1. KPMG hänvisar i denna del till vad
Stefan Dahlbo anfört.
Även om tingsrätten skulle finna att det förelåg en skyldighet att göra ytterligare av-
sättning för marknadsrisker är säkerhetsbeloppen inte relevanta för beräkningen. FI har
varken under tillsynen eller i beslutet om återkallelse av tillståndet intagit en sådan
ståndpunkt. FI har aldrig utfärdat några regler, råd eller rekommendationer när det
gäller tillämpningen av pelare 2 som ger stöd för kärandens påstående i den delen.
Sid 1589
4.14.25.7 Värderingsreserv
Käranden har med hänvisning till FI:s föreskrifter och allmänna råd om kapital-
täckning och stora exponeringar (FFFS 2007:1) gjort gällande att det borde ha gjorts
avsättningar till en värderingsreserv bl.a. med anledning av den osäkerhet som
Bankens värdering av Tradingportföljen var förenad med.
Enligt KPMG är kärandens ståndpunkt ogrundad. KPMG hänvisar i denna del till vad
Stefan Dahlbo anfört.
Vidare gäller att FI inte har, i samband med granskningsärendet Hantering och
värdering av komplexa produkter eller annan tillsyn, gjort någon anmärkning rörande
detta. Det framstår som märkligt att kritisera Banken för att inte ha följt regelverket när
inte ens den myndighet som utfärdat det har följt det i sin egen tillsyn.
Avslutningsvis gäller att ett företags kapitaltäckningsrapporter och interna kapital-

utvärdering (IKU) avser sådant som enligt god revisionssed inte omfattas av revision.
4.14.26 KPMG:s avsnitt 26: FI:s beslut om återkallelse av HQ Banks

tillstånd
4.14.26.1 Centrala frågeställningar

Den beskrivning av FI:s beslut som framgår av tingsrättens översikt återger kärandens
påstående att beslutet grundades på samverkande faktorer i nio punkter. Det är enligt
KPMG en felaktig beskrivning av beslutet.
Den tolkning av FI:s beslut som käranden har gjort överensstämmer inte med de brister
som görs gällande. Ett antal påståenden om brister saknar betydelse därför att de inte
kan återföras på FI:s beslut. Här avses de påstådda värdeöverföringsbristerna (brist 1
d-e), det felaktiga supplementära kapitalet om 170 mkr år 2007 (brist 1 f), i stort sett
alla informationsbrister (brist 2 utom avseende upplysningar rörande nivåindelningen)
samt flertalet av verksamhetsbristerna enligt vad som angetts i KPMG:s grunder. De
Sid 1590
nu angivna bristerna har inte legat till grund för beslutet att återkalla Bankens tillstånd
och kan inte ha orsakat någon skada.
Käranden har anfört att vissa påstådda fel och brister gav upphov till en risk för
indraget tillstånd. Vad som anförts i denna del kan inte spela någon roll om de inte
faktiskt omfattas av FI:s beslut.
Det är vidare oklart om KPMG kan göras ansvarigt för ett visst påstått förhållande som
ligger till grund för beslutet: Alla svarande har behandlats på samma sätt. KPMG kan
t.ex. inte hållas ansvarigt för IKU när det rör en fråga som inte omfattas av revisionen.
Beslutet ger upphov till olika frågor om orsakssamband: KPMG:s påstådda vårdslöshet
har inte orsakat beslutet att återkalla tillståndet. KPMG:s påstådda vårdslöshet har inte
heller orsakat en skada för HQ AB eller Banken. Det finns inte heller något orsaks-
samband mellan FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd och den påstådda skadan
som KPMG kan göras ansvarig för.
4.14.26.2 FI:s beslut den 28 augusti 2010 om återkallelse av Bankens tillstånd

KPMG behandlar FI:s beslut utifrån fyra områden: Värdering och redovisning, kapital-
täckning (underkapitalisering och kapitalkrav för marknadsrisker), intern styrning och
kontroll (Risk samt riskhanteringen) samt frågor rörande styrelse/VD (särskilt
varningssignaler).
4.14.26.2.1 Värdering och redovisning

FI riktade kritik mot Banken bl.a. för att dess värderingsmodell inte använde tillgäng-
liga marknadsdata. FI ansåg således att de marknadsdata som fanns skulle användas,
dvs. en uppfattning som KPMG har kritiserat i målet. FI gjorde en felaktig tolkning av
IAS 39, särskilt IAS 39.48-48A, VT71, VT74 och VT82.
FI kritiserade även Banken för att felaktigt ha resultatfört Dag 1-resultat genom att inte
periodisera dessa. FI anförde i beslutet, under rubriken Redovisning av dag 1-resultat,
bl.a. att ett företag ska ”om inga andra faktorer kan åberopas, periodisera resultat-
Sid 1591
effekten över instrumentets löptid”. Det är oklart vad FI menade men det är inte något
som käranden gjort gällande i målet.
FI kritiserade även Banken för att inte ha lämnat tillräckliga upplysningar i årsredo-
visningen för 2009 om inneboende risker i innehavet. FI gjorde en felaktig tolkning av
förhållandet mellan värderingsreglerna i IAS 39 och upplysningsreglerna i IFRS 7.
FI underlät att beakta den bristande aktiviteten för de optioner som skulle värderas och
gjorde även en felaktig tolkning att historisk volatilitet inte kunde ligga till grund för
värderingen.
Förutom de nu redovisade, enligt KPMG sakligt felaktiga, slutsatserna som FI drog

gäller även att KPMG inte kan anses ha agerat vårdslöst med hänsyn till att KPMG
intog samma uppfattning som FI:s tidigare hade gjort i sin tillsynsverksamhet.
Avslutningsvis gäller frågan om HQ AB/Bankens oriktiga medgivande av brister. Det

skedde av taktiska skäl och har influerat FI:s beslut. Det var dock inget som KPMG
stod bakom och det kan inte ligga till grund för något ansvarspåstående mot KPMG.
4.14.26.2.2 Kapitaltäckning
Påstådd underkapitalisering
FI gjorde en omräkning av den resultateffekt (inte Dag 1-resultat) som FI ansåg följde
av påstådd felvärdering för perioden september 2008-maj 2010. Enligt FI var Banken
underkapitaliserad sedan december 2008 vilket grundades på FI:s egen ”utredning” om
Tradingportföljen.
Med ”utredning” avses Vega-uppskattningar som FI hade gjort (se ovan KPMG:s
avsnitt 22). I beslutet, avsnitt 3.2.1, hade FI gjort en tabell och där redovisades bl.a.
Uppskattad resultateffekt (mkr) för ett antal månader och det framgår av texten under
tabellen att FI hade gjort Vega-uppskattningar av den resultateffekt som skulle ha upp-
Sid 1592
stått för Banken om Tradingportföljen värderats och redovisats enligt gällande redovis-
ningsregler.
I ett mail från Stellan Abrahamsson till EBM den 18 mar 2011 angav denne: ”Den
värdering som jag gjorde i vår utredning är inte exakt utan bara en vegauppskattning,
vilket fyllde vårt syfte. Jag antar att ni behöver en exakt full värdering, stämmer det?”
Kapitalkrav för marknadsrisker

Banken beräknade kapitalkravet enligt pelare 1 – till 33 mkr – men beräknade inte
något alls enligt pelare 2. Kapitalkravet enligt pelare 2 uppgick enligt FI i maj 2010 till
ca 400 mkr och den IKU som Banken hade lämnat in år 2009 ansågs därför vilseled-
ande. FI noterade bl.a.: ”Det var särskilt anmärkningsvärt att banken i den reviderade
analysen enbart angett att det legala kravet på 33 miljoner kronor var fullt tillräckligt
för att täcka marknadsriskerna.”
FI konstaterade således att det kapitalkrav enligt pelare 1 som angavs var helt i över-
ensstämmelse med lag. Det hade FI inga synpunkter på. FI var endast fokuserad på om
Banken fullt ut hade beaktat marknadsrisker i pelare 2. Frågan om kapitalkrav enligt
pelare 1 är således inte föremål för FI:s bedömning i återkallelsebeslutet.
I beslutet, avsnitt 3.2.2, framgår bl.a.: ”Enligt Finansinspektionen har bankens kapital-
behov för marknadsrisker i pelare 2 vid en försiktig bedömning uppgått till ca 400
miljoner kronor i slutet av maj. I denna beräkning har hänsyn inte tagits till eventuell
marknadslikviditetsrisk.” Med ”slutet av maj” åsyftas år 2010.
FI noterade vidare bl.a. följande: ”Om inte banken hade redovisat tradingportföljens
värde felaktigt och om inte styrelsen godkänt en IKU med vilseledande innehåll, vilket
redan var för sig och i synnerhet tillsammans dolt bristen på kapital, hade Finansin-
spektionen haft underlag för att ingripa mot banken tidigare.”
Sid 1593
KPMG:s inställning till FI:s bedömning rörande kapitaltäckning – avseende under-

kapitalisering och kapitalkrav för marknadsrisker – är följande.
FI:s bedömningar är för det första sakligt felaktiga. Om det inte föreligger något fel
avseende värdering och redovisning, dvs. den första delen av FI:s beslut som behand-
lades ovan, kan det inte heller föreligga något rörande kapitaltäckning, med undantag
för frågan om marknadsrisker.
För det andra gäller att om FI:s tidigare tillsyn inte resulterat i någon kritik mot
Banken kan det inte heller anses ha förelegat någon vårdslöhet från KPMG:s sida.
För det tredje har ingen vilseledande information lämnats i Bankens IKU och inne-
hållet i IKU ligger oavsett vilket utanför KPMG:s ansvarsområde, såväl pga. att det rör
frågor som enligt god revisionssed inte omfattas av revision som därför att det avser en
tidpunkt – FI hänvisade till förhållanden i maj 2010 – som inte omfattas av KPMG:s
ansvar.
I denna del hänvisas i fjärde hand även till HQ AB/Bankens oriktiga medgivande av
brister. Det skedde av taktiska skäl och har influerat FI:s beslut. Det var inget som
KPMG stod bakom och det kan inte ligga till grund för ansvarspåstående mot KPMG
4.14.26.2.3 Intern styrning och kontroll

Frågan om styrning och kontroll bedömdes med avseende på två delar.
Särskilt om Risk
Enligt FI var Risk underbemannad med bristande kompetens och den var inte
oberoende.
Riskhanteringen
Risk gjorde enligt FI inte någon oberoende värdering av Tradingportföljen. FI ansåg
vidare att det saknades tydliga instruktioner för den rimlighetsbedömning som Risk
skulle göra, att det riskmått som Banken använde var bristfälligt eftersom mycket
Sid 1594
större volatilitetsförändringar förekom frekvent samt att manipulation av Tradingport-

följen kunde ha förekommit.
FI ansåg att värdeskillnaden – dvs. portföljens värde enligt Bankens värderingsteknik

jämfört med värdet beräknat med implicita volatiliteter – genomgående hade ökat efter
september 2008. Detta tydde enligt FI på att värderingarna hade manipulerats för att
visa ett så högt värde på Tradingportföljen som möjligt. FI hänvisade även till att
Banken hade gett uttryck för att en sådan uppfattning inte saknade fog.
KPMG:s inställning till FI:s bedömning rörande intern styrning och kontroll – avseen-
de Risk specifikt samt riskhanteringen allmänt – är följande.
FI:s bedömningar är för det första sakligt felaktiga. Utgångspunkten är, på sätt som
framgått, den grundläggande bedömningen av värdering. Om man skulle konstatera att
det föreligger ett väsentligt/allvarligt fel avseende värdering och/eller redovisning kan
man lätt hamna i slutsatsen att det även förelåg problem i den interna styrningen och
kontrollen.
Såvitt avser beroendeställning gäller att den bestämmelse som FI hänvisar till – 9 §
FI:s allmänna råd (FFFS 2000: 10) om hantering av marknads- och likviditetsrisker i
kreditinstitut och värdepappersbolag – rör förhållanden inom Banken och innebär att
Risk ska vara oberoende från Trading. Det handlar inte om någon oberoende värdering
av utomstående tredje man. FI hade även under sin tidigare tillsyn konstaterat att Risk
var oberoende i förhållande till Trading men bytte nu fot i samband med beslutet i
augusti 2010.
För det andra gäller att FI:s tidigare tillsyn hade visat följande: Att det vid en genom-
gång av instruktioner inte fanns några brister, att det inte fanns några allvarliga
anmärkningar i Risks arbetssätt och kontrollvärderingar samt att FI ansett att de risk-
mått som tillämpades var acceptabla. En annan sak var att FI möjligen ansåg att risk-
måtten inte var förenliga med best practice; vilket dock inte innebär att FI ansåg att
Sid 1595
Banken inte följde regelverket. Eftersom FI tidigare har gett uttryck för de uppfattn-
ingar som nu redovisats kan det inte heller anses ha varit vårdslöst av KPMG att inte
ha reagerat tidigare.
I denna del hänvisas i tredje hand även till HQ AB/Bankens oriktiga medgivande av
brister. Det skedde av taktiska skäl och har influerat FI:s beslut. Det var inget som
KPMG stod bakom och det kan inte ligga till grund för ansvarspåstående mot KPMG

FI:s kritik avsåg att styrelse/VD inte uppfyllde de krav på insikt, erfarenhet och lämp-
lighet som följer av lag. Detta hade enligt FI tagit sig uttryck i att styrelse/VD inte
lystrade till varningssignaler rörande bemannings- och kompetensproblem. FI ansåg att
styrelse/VD hade fått men inte tagit till sig varningssignaler som kom dels från den
egna konsulten ATOS, genom den rapport som ATOS lämnade den 28 augusti 2009,
dels från FI, genom vad FI framhöll i sin slutskrivelse den 16 september 2008 i under-
sökningen av Bankens hantering och värdering av komplexa produkter (FI Dnr 07-
9289).
FI angav i sitt beslut den 28 augusti 2010, under 3.4 Styrelse och verkställande
direktör, följande:
”Att bankens styrelse och verkställande direktör inte åtgärdat de bemannings
och kompetensproblem som funnits inom riskavdelningen får anses vara särskilt
allvarligt då de fått upprepade signaler om att det funnits sådana brister hos
avdelningen. Dessa varningssignaler har, som tidigare nämnts, kommit från
såväl en av banken anlitad konsult i en rapport från den 28 augusti 2009 som
från Finansinspektionen i en slutskrivelse den 16 september 2008 avseende en
undersökning om bankens hantering och värdering av komplexa produkter.
[..]
Med hänsyn till dessa omständigheter finner Finansinspektionen att styrelsen
och verkställande direktören inte kan anses ha uppfyllt de krav på insikt, erfar-
enhet och lämplighet som framgår av 3 kap. 2 § 4 LBF. I praktiken har banken
saknat effektiv ledning när det gäller en av bankens ur riskperspektiv mest
Sid 1596
centrala verksamheter. Det innebär att banken inte uppfyllt ett av de krav som
ställs för att få tillstånd att driva bankrörelse.”
KPMG:s inställning till FI:s bedömning rörande styrelse/VD är följande.
FI:s bedömningar är för det första sakligt felaktiga (se vidare nedan). Styrelse/VD upp-
fyllde de krav som gällde. För det andra ligger de aktuella frågeställningarna sakligt
utanför KPMG:s ansvarsområde. För det tredje gäller att om FI:s hantering i förfar-
andet om meddelande av tillstånd att bedriva bankrörelse samt den löpande tillsynen
inte resulterat i någon kritik mot Banken kan det inte heller anses ha förelegat någon
vårdslöshet från KPMG:s sida.
KPMG noterar härvid följande förhållanden.
FI angav i sitt beslut om bankrörelsetillstånd noterades bl.a. följande:

”FI:s bedömning
Enligt 3 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse ska tillstånd att driva
bankrörelse ges om:
[..]
4. den som ska ingå i företagets styrelse eller vara verkställande direktör, eller
vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att
delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan
uppgift”.
FI gjorde således själva bedömningen i januari 2006 att styrelse/VD uppfyllde de krav
som gällde. År 2010 hade de en annan uppfattning och det är oklart hur FI kunde ändra
sin bedömning och det framgår inte av beslutet varför FI gjorde den bedömningen.
Detta utgör en betydande brist i FI:s beslut och det visar enligt KPMG att det är fråga
om en efterhandskonstruktion.
Första varningssignalen
ATOS lämnade en rapport – HQ Bank, Oberoende granskning 2009, Risk Manage-
ment – den 28 augusti 2009. Rapporten gav enligt KPMG dock endast uttryck för
Sid 1597
styrelsens och VD:s omsorg om verksamheten. Man kopplade in en extern konsult som
tittade på olika områden och sedan lämnade förslag på förbättringar, vilka sedan kunde
genomföras. Det finns inga varningssignaler i rapporten, avseende brister eller någon
indikation rörande något som Banken borde ha gjort. Det är ett rent påhitt från FI:s
sida att rapporten skulle innehålla en varningssignal.
Andra varningssignalen
FI:s framhöll även sin slutskrivelse den 16 september 2008 i sin undersökning av
Bankens hantering och värdering av komplexa produkter (FI Dnr 07-9289) bl.a.
följande: ”Vi är inte tillfredsställda med alla delar av ert svar. Vi kommer att stänga
detta undersökningsärende men samtidigt avser vi att följa upp nedanstående punkter
inom ramen för den samlade kapitalbedömningen (SKB) och tillståndsverifieringen
med avseende på införandet av Mifid-reglerna.”
Om det som FI anförde i september 2008 utgjorde en varningssignal måste frågan

ställas hur det följdes upp och vad det resulterade i. Om FI avsåg att skicka en
varningssignal genom uttalandena borde inspektionen ha agerat omgående. I stället
förflöt två år utan att någonting hände. Det visar också, enligt KPMG, att det att det är
fråga om en efterhandskonstruktion.
Vidare följer det, som framgått ovan i KPMG:s avsnitt 14, av FI:s agerande i anledning
av HQ AB:s köp av Glitnir att skrivelsen den 16 september 2008 inte hade den
karaktären som FI hävdade i återkallelsebeslutet. Glitnir förvärvades den 22 oktober
2008. Förvärvet krävde FI:s tillstånd. FI skulle inte ha lämnat ett sådant godkännande
om det förelåg minsta betänkligheter mot förmågan att driva verksamheten i Banken.
När FI återkallade tillståndet i augusti 2010 var man på FI väl medveten om att man
hade varit inne på de frågorna i ärendet om Bankens hantering och värdering av
komplexa produkter. FI önskade därför hitta något som skulle ha varit en varnings-
signal i vad den tidigare hade kommunicerat i det ärendet. Det lyckades inte och det
blir därför tydligt att det var fråga om en efterhandskonstruktion från FI:s sida.
Sid 1598
När FI angav ”tillståndsverifiering” i skrivelsen den 16 september 2008 avsågs vad

som i realiteten innebar att FI omauktoriserade de värdepapperstillstånd som Banken
hade pga. nya regler. Av handlingarna i det ärendet kan nämnas följande. I PM den 14
januari 2009 Tillståndsverifiering HQ Bank AB i FI:s undersökning om tillstånd och
regelefterlevnad [MiFID] (FI Dnr 08-5689-316), i Minnesanteckningar och fakta
under rubriken 6.3 Rutiner och riktlinjer för internkontroll och riskhantering (priori-
terad granskningspunkt) görs en uppräkning av noteringar och där anges bl.a. följande:
”Vi framförde att den kontrollen som beskrevs under mötet är tillfredsställande.” Här
avses alltså den kontroll som FI i återkallelsebeslutet ansåg var så bristfällig att den
ledde till att Bankens tillstånd återkallades.
I ett tredje ärende rörande kreditrisker och finansiering upprättade FI en PM Plats-

undersökning hos HQ Bank AB (FI Dnr 08-11069-316) daterad den 30 januari 2009.
Det noterades inledningsvis i en sammanfattande del bl.a.: ”Banken har en tillfreds-
ställande likviditet och kapitalsituation”. FI noterade även i avsnitt 2.2 Organisation –
Riskkontroll, kreditgivning följande: ”Banken synes ha tagit till sig kritiken och är på
väg att säkerställa kontrollfunktionerna på ett tillfredsställande sätt.”
4.14.26.2.5 Sammanfattning KPMG:s inställning

Enligt KPMG vilar FI:s beslut att återkalla Bankens tillstånd på sakligt felaktiga påstå-
enden. Här avses främst värderingen av Tradingportföljen samt frågor om den interna
kontrollen. Här hänvisas till vad som anförts i föregående avsnitt.
För det andra gäller att om FI:s tidigare tillsyn inte resulterat i någon kritik mot
Banken kan det inte heller anses ha förelegat någon vårdslöshet från KPMG:s sida.
KPMG inte kan anses ha agerat vårdslöst med hänsyn till att KPMG intog samma
uppfattning som FI:s tidigare hade gjort i sin tillsynsverksamhet.
För det tredje ligger de frågeställningar som FI refererar till i stor utsträckning utanför
KPMG:s ansvarsområde då de rör frågor som enligt god revisionssed inte omfattas av
revision.
Sid 1599
Den fjärde punkten är hänförligt till HQ AB/Bankens eget förhållningssätt i ärendet

om återkallelse av tillståndet. Företrädare för HQ AB/Banken har av taktiska skäl gjort
oriktiga medgivanden av brister. Det har influerat FI:s beslut. Det var inget som
KPMG stod bakom och det kan inte ligga till grund för ansvarspåstående mot KPMG.
4.14.26.3 Förfarandet hos FI

Upprinnelsen till ärendet hos FI var ett styrelsemöte i Banken den 17 maj 2010. Det
var som framgått företrädare för Banken som kontaktade FI efter styrelsemötet. Det
var fråga om ett ansvarsfullt agerande från Bankens sida och det visar att det inte fanns
något att dölja. Det följdes även upp vid ett styrelsemöte i Banken den 25 maj 2010.
I FI:s beslut den 28 augusti 2010 om återkallelse av Bankens tillstånd anges under
rubriken 1.4 Ärendet bl.a. följande: ”Den 18 maj 2010 informerade banken Finans-
inspektionen om att den avsåg att upphöra med sin egenhandel i finansiella instrument
och att bankens tradingportfölj skulle avvecklas så snart som möjligt. Banken uppgav
att avvecklingen skulle kunna resultera i förluster och att den därför skulle kunna
tvingas att vinstvarna framöver.”
I diariet för ärende 10-4890 noterades följande tjänsteanteckningar:

”2010-05-25 Stellan Abrahamsson
Den 18/5-2010 ringde Erik Kjellberg på HQ mig och bad om ett möte på efter-
middagen samma dag. Mötet ägde rum klockan 16.00 och närvarande var Erik
Kjellberg, Mikael König, Stefan Dahlbo, Magnus Löfgren och jag. HQ meddel-
ade att man avser att sluta med trading och vill avveckla den nuvarande port-
följen så snart som möjligt. Denna avveckling kan resultera i förluster och HQ
har meddelat att man kan vara nödgad att vinstvarna framöver.
2010-05-25 Stellan Abrahamsson
Erik Kjellberg ringde idag och meddelade att banken valt att ta av mycket risk i
sin tradingportfölj under dagen. Detta har medfört att banken varit tvungen att
realisera förluster på ungefär 100 mkr.”
Sid 1600
Det framgår av diariet att det även fortsättningsvis förekom kontakter. Vid genomgång
av dessa kan det konstateras att Banken löpande höll FI underrättad om avvecklingen
av Tradingportföljen.
Det noteras att FI angav i beslutet den 28 augusti 2010 att den ”inledde sin utredning
den 21 maj 2010”.
I beslutet noterade FI under rubriken 3.2.3 Kapitalkrav för marknadsrisker följande:

”Enligt Finansinspektionen har bankens kapitalbehov för marknadsrisker i pelare 2
vid en försiktig bedömning uppgått till ca 400 miljoner kronor i slutet av maj. I denna
beräkning har hänsyn inte tagits till eventuell marknadslikviditetsrisk.”
Det som anges här är det som ligger till grund för bedömningen att Banken lämnat
vilseledande påstående om kapitalkravet för marknadsrisker i sin IKU per den 13
oktober 2009. De marknadsrisker som omtalas avser dock de som förelåg ”i slutet av
maj” 2010, dvs. 7,5 månader efter det att IKU upprättades. Under en sådan tidsrymd
hinner mycket hända i Tradingportföljen och i omvärlden. Det går således inte att göra
en sådan jämförelse som FI gjorde och utifrån det göra gällande att Banken uttryckt sig
vilseledande.
Beloppet 400 mkr kommer från Banken. Det framgår av det material som var bilagt
protokollet till det styrelsemöte som hölls i Banken den 25 maj 2010. Enligt bilaga 2,
Lenner & Partners presentation för styrelsen i HQ, framgår under Förslag till ny-
emission – Kapitaltäckning 30/6 500 Mkr i förlust från och med idag bl.a. följande:
”Förlusten i samband med avvecklingen antas uppgå till 500 Mkr före skatt
från och med idag och fram till och med 30 juni – under 25 maj togs en förlust
om 100 Mkr (inkluderat i redovisat eget kapital)”
Här har således Banken själva, med hjälp av konsulter på Lenner & Partners, bedömt
att förlusten kunde bli 500 mkr men eftersom Banken redan hade tagit en förlust om
100 mkr kvarstår 400 mkr och det är den siffra som FI använde sig av.
Sid 1601
Det var inga vilseledande uppgifter i förhållande till vad som angavs i IKU den 13
oktober 2009. Då såg Tradingportföljen helt annorlunda ut liksom förhållandena i
omvärlden.
Handläggning av ärendet hos FI, som inleddes av FI enligt dess eget beslut den 21 maj
2010 efter kontakt från Banken, innebar att det hölls intervjuer med personal och det
skedde skriftväxling mellan Banken och FI.
FI skickade en skrivelse Finansinspektionens iakttagelser och begäran om yttrande

den 6 juli 2010. Av FI:s skrivelse framgår att inspektionen gör en egen genomgång
med preliminära bedömningar rörande de områden som avsågs i återkallelsebeslutet.
Banken återkom med sin svarsskrivelse den 27 juli 2010. I styrelsen fanns vid den
tidpunkten Mikael Nachemson. Det gjordes ett taktiskt övervägande att försöka blidka
FI i ett försök att få en så mild sanktion som möjligt. KPGM stod inte bakom Bankens
svarsskrivelse.
Ett antal oriktiga medgivanden gjordes. Det noterades, som framgått ovan, att upp-
gifterna om eventuell manipulation inte saknade fog. Vidare noterades rörande avsnitt
4.2 i FI:s skrivelse Värderingsteknik – användningen av rak volatilitet bl.a. följande:
”På grund av förlusterna i Den Egna Tradingverksamheten har Bankens styrelse gjort en ny
utvärdering av den tidigare använda värderingsmodellen. Banken har bland annat konstaterat
att något aktivitetskriterium inte skall finnas utan man skall använda marknadsinformation i
så hög grad som möjligt. Vidare skall det finnas klarare regler för att sätta volatiliteter och en
begränsning för edgen.” Banken angav – såvitt avsåg FI:s avsnitt 5 Bankens IKU – att
den ”interna hanteringen av frågan inom Banken har som sagt inte heller varit
tillfredsställande”.
Angående FI:s avsnitt 6.1 Risk noterade Banken bl.a. följande:

Sid 1602
”Riskavdelningen bemannas idag av totalt 3,8 heltidstjänster. Banken har

bedömt att detta utgör en tillräckligt stor personalstyrka.
[..]
Som angivits ovan har FI ifrågasatt om riskavdelningen har haft tillräcklig
kompetens och erfarenhet för sina uppgifter och integritet nog att stå emot
tradingavdelningen. I betraktande av vad som nu förekommit instämmer
Banken i denna kritik.
Däremot har Banken haft en uttalad målsättning att riskavdelningen skulle
ha hög status och tyngd gentemot alla andra avdelningar, vilken målsättning
Banken tyvärr inte lyckats uppnå. Som nedan kommer att beskrivas, har Banken
nu vidtagit åtgärder för att säkerställa riskavdelningens kompetens, tyngd och
integritet.
I samma avsnitt uttalar FI beträffande den riskmatris som Banken har
använt att denna inte återspeglar en realistisk riskbild. Banken får tyvärr även
instämma i denna kritik och har beaktat kritiken i den nya riskinstruktionen.
[..]
Banken delar FI:s syn att det hade varit lämpligt om riskavdelningen
kontinuerligt hade gjort en egen värdering av portföljen, frikopplad från den
värdering som gjordes av tradingavdelningen.”
Avseende FI:s avsnitt 6.2 VD angav Banken att den delade uppfattningen att Fredrik
Crafoord inte borde ha varit vice VD samtidigt som han avvecklade Tradingportföljen.
Det noterades att Mikael König hade avträtt samt att en process för rekrytering av en
ny VD hade inletts. Det hänvisades vidare till att en utomstående granskare hade till-
satts för att granska hanteringen av Tradingportföljen bl.a. vad avser VD:s agerande.
Härmed avsågs Anders Malms granskning. Rörande FI:s avsnitt 6.3 Styrelsen angavs:
”Styrelsen har under inga förhållanden medvetet vilselett FI avseende IKU:n. De fel
och brister som FI påtalar beträffande styrelsen är orsakade av förbiseenden, fel-
bedömningar och bristfällig information.” Det noterades vidare att styrelserna i
Banken och HQ AB hade ställt sina platser till förfogande och därtill gjort
bedömningen att även frågan om nyval av revisorer borde tas upp på den extra
bolagsstämman i HQ AB i september 2010.
Sid 1603
I bilaga 1 till svarsbrevet angav Banken rörande Dag 1-resultat bl.a. följande:
”För transaktioner värderade utifrån marknadens implicita volatilitet har det varit
korrekt att redovisa dag 1 resultat direkt, medan det vid teoretisk värdering eventuellt
kan finnas transaktioner där dag 1 resultat borde ha periodiserats.”
4.14.26.4 Förhållanden som utesluter ansvar för KPMG

Förhållanden som utesluter ansvar för KPMG såvitt avser FI:s beslut:
1. Beslutet är i sak felaktigt i avgörande avseenden.
2. De förhållanden som enligt FI utgjorde brister var i avgörande avseenden kända för
FI genom tidigare tillsyn. Det var ingen skillnad för situationen 2010 jämfört med vad
som hade framkommit under tillsynen för de tidigare åren.
3. Beslutet rör sakförhållanden som inte omfattas av KPMG:s revisionsansvar.
4. Beslutet rör förhållanden som i tiden inte omfattas av KPMG:s revision, t.ex. för-
hållanden under 2010 efter den 11 mars 2010.
5. HQ AB/Banken har oriktigt medgett FI:s preliminära bedömningar av allvarliga

brister och det påverkat FI i dess slutliga ställningstagande att återkalla tillståndet.
Detta kan inte ligga till grund för ett ansvar för KPMG.
Dessa förhållanden gör var för sig och tillsammans att det återkallade tillståndet inte
kan föranleda ansvar för KPMG. KPMG ansvarar för sin revision, som enligt
Revisorsnämnden har utförts enligt god revisionssed.
Sid 1604
4.14.26.5 Bristande orsakssamband
För det första

Ärendet som resulterade i att FI återkallade tillståndet inleddes genom att Banken
själva tog kontakt med inspektionen den 18 maj 2010. Tillståndet återkallades därefter.
Om KPMG hade avgett en oren revisionsberättelse i mars 2010 hade inte situationen
utvecklats på något annat sätt än vad som faktiskt inträffade genom FI:s beslut den 28
augusti 2010. Det hade inte blivit annorlunda bara för att KPMG skulle ha vidtagit
någon åtgärd. Kärandens påstådda hypotetiska händelseförlopp skulle således inte ha
inträffat.
För det andra

Om de brister som anges i FI:s beslut även förelåg tidigare, dvs. under 2007, 2008 eller
2009 på sätt som görs gällande i målet så skulle tillståndet också ha återkallats. Det
skriver FI i sitt beslut, avsnitt 3.2.2 Kapitalkrav för marknadsrisker: ”Om inte banken
hade redovisat tradingportföljens värde felaktigt och om inte styrelsen godkänt en IKU
med vilseledande innehåll, vilket redan var för sig och i synnerhet tillsammans dolt
bristen på kapital, hade Finansinspektionen haft underlag för att ingripa mot banken
tidigare.” Med kärandens sätt att se saken så skulle det hypotetiska händelseförloppet
likväl inte ha inträffat även om KPMG hade agerat som käranden gör gällande i målet.
För det tredje

Det hade inte hjälpt att byta styrelse och VD och vidta olika typer av förändringar efter
en avveckling av Tradingportföljen. HQ AB och Banken vidtog ett flertal åtgärder
såsom byte av VD m.m. fram till den 28 augusti 2010 men det kunde inte förhindra ett
återkallande av tillståndet. Det hypotetiska händelseförlopp som görs gällande skulle
således likväl inte ha inträffat. Även detta framgår av FI:s beslut som under 4.4 Val av
ingripande, skrev bl.a. följande: ”Överträdelserna har enligt Finansinspektionens
bedömning varit av sådan art och omfattning att någon annan sanktion än återkallelse
av tillståndet inte kan komma i fråga. Detta gäller trots de åtgärder som banken har
vidtagit för att komma till rätta med bristerna.”
Sid 1605
4.14.26.6 Ingen skada

Om Banken var behäftad med alla brister som påstås i målet så skulle Banken hur som
helst inte ha haft något värde och följaktligen finns ingen skada.
När HQ AB sålde aktierna i Banken till Carnegie i september 2010 uppgick köpe-
skillingen till 268 miljoner kr i form av ett åtagande av Carnegie att lösa HQ AB:s
skuld till de anställda för konvertibellån. Med alla fel och brister som käranden gör
gällande i målet skulle Banken inte ha haft ett annorlunda värde vid en annan för-
säljning än den som faktiskt genomfördes till Carnegie.
Med alla fel och brister som käranden gör gällande i målet var alltså Banken värd 268
mkr och det fick också HQ AB betalt för genom att bli av med sin skuld till de
anställda. Någon skada finns alltså inte.
4.14.27 KPMG:s avsnitt 27: Vite till Nasdaq OMX enligt beslut den 19
maj 2011
Nasdaq OMX organiserar en av börsplatserna i Stockholm: Nasdaq OMX Stockholm.
Till den är knuten en disciplinnämnd. Disciplinnämnden vid Nasdaq OMX meddelade
beslut den 19 maj 2011 rörande HQ AB. Bakgrunden till beslutet var FI:s beslut den
28 augusti 2010 att återkalla Bankens tillstånd.
4.14.27.1 Skriftväxling mellan Nasdaq OMX och HQ AB och disciplinnämndens

beslut
Nasdaq OMX påbörjade ett ärende och tillställde HQ AB en skrivelse den 14 septem-
ber 2010, endast två veckor efter FI:s beslut om återkallelse av Bankens tillstånd.
Nasdaq OMX hänvisade till FI:s beslut och ”FI:s utredning” av bl.a. ”brister i bankens
värderingsteknik”. Nasdaq OMX gjorde alltså ingen egen utredning. I skrivelsen den
14 september 2010 ställde Nasdaq OMX frågor till HQ AB inom ett antal områden.
HQ AB svarade per den 21 oktober 2010 och tillbakavisade Nasdaq OMX kritik.
Sid 1606
I svaret framhöll HQ AB inledningsvis att bolaget inte delade FI:s kritik i vissa
väsentliga avseenden. HQ AB lämnade vidare vad som ansågs var tillfredställande
förklaringar på Nasdaq OMX olika frågor.
Nasdaq OMX sammanfattade sin uppfattning av ärendet i skrivelse till HQ AB den

3 januari 2011. Där gjorde Nasdaq OMX anmärkningspåståenden rörande tre frågor;
Bankens val av värderingsmodell, tillämpning av Dag 1-resultat samt avsaknad av
avstämning mellan in- och utgående balanser.
Rörande de tre frågorna hänvisade Nasdaq OMX uttryckligen till den bedömning som
FI hade gjort i sin utredning såvitt avsåg val av värderingsmodell samt tillämpning av
Dag 1-resultat. Rörande avsaknad av avstämning mellan in- och utgående balanser
finns ingen uttrycklig hänvisning till FI:s beslut men det framgår av Nasdaq OMX
formuleringar att man gjorde samma bedömning som FI. Nasdaq OMX noterade
följande:
”Anmärkning beträffande bolagets val av värderingsmodell
[..]
Börsen håller med FI i ovanstående iakttagelser och synpunkter och delar
slutsatserna i utredningen. Börsen anser därför att HQ Bank har avvikit från
IAS 39 punkt 48A genom att inte använda marknadsinformation i så hög grad
som möjligt vid värdering av de instrument som banken valde att kategorisera
enligt Nivå 3. [..]
Anmärkning beträffande bolagets tillämpning av Dag I-resultat
[..] Enligt FI:s utredning har HQ Bank medgivit att någon periodisering inte
har skett och att det saknats systemstöd för beräkningar samt periodiseringar.
Börsen delar slutsatserna i FI:s utredning och anser därmed att Bolaget
därmed har avvikit från IAS 39 punkterna VT76 och 76A (Bilaga 1).
Anmärkning rörande avsaknad av avstämning mellan ingående och utgående
balanser
Att tillämpa en redovisning enligt Nivå 3 utlöser ett extra upplysningskrav i
IFRS 7 punkt 27Bc, nämligen en avstämning mellan ingående och utgående
balanser av posten som värderas enligt Nivå 3 (Bilaga 1 ).”
Sid 1607
KPMG noterar följande. När det gäller Bankens val av värderingsmodell anser KPMG,
som framgått, att FI:s uppfattning om regelverket var felaktig. Det kom ändå att ligga
till grund för Nasdaq OMX s.k. anmärkningspåstående i denna del. Även såvitt avser
Bankens tillämpning av Dag 1-resultat, där Nasdaq OMX uttryckligen hänvisade till
FI, är KPMG:s inställning att FI:s bedömning om regelverket var felaktig. Även
KPMG:s inställning i denna del har utförligt redovisats ovan.
Den anmärkning som avsåg avsaknad av avstämning mellan in- och utgående balanser
rör ett extra upplysningskrav enligt IFRS 7. Det är i och för sig riktigt att HQ AB:s års-
redovisning för år 2009 saknade denna uppgift. Men avsaknaden av de extra upplys-
ningarna påverkade inte HQ AB:s ställning eller resultat per den 31 december 2009
och den gav inte heller en bättre bild av HQ-koncernen i årsredovisningen jämfört med
om upplysningarna hade funnits med.
Frågan om utformingen av årsredovisningen har även bedömts revisionellt av

Revisorsnämnden och föranledde inte någon kritik mot Johan Dyrefors.
Hur förhöll sig då HQ AB till Nasdaq OMX anmärkningspåståenden? Anmärknings-

värt nog medgav HQ AB – med den nya bemanningen i styrelsen – påstådda över-
trädelser i en skrivelse till Nasdaq OMX den 11 april 2011. KPMG har inte tillgång till
HQ AB:s inlaga.
Det framgår dock av pressmeddelande från HQ AB den 19 april 2011 framgår bl.a. att
ett förslag till beslut om väckande av talan om skadestånd skulle läggas fram på års-
stämma den 24 maj 2011. Vidare noterade Nasdaq OMX i sitt beslut den 19 maj 2011
bl.a. följande: ”Sedan HQ inledningsvis under ärendets förberedande handläggning
hos börsen bestritt att bolaget gjort sig skyldigt till överträdelse av Regelverket, har
HQ hos disciplinnämnden (genom ny styrelse) givit uttryck för bedömningen att
börsens anmärkningar är korrekta. Disciplinnämnden har tagit del av handlingarna i
ärendet, dvs börsens framställning, Finansinspektionens beslut och skriftväxlingen
mellan börsen och HQ. Någon muntlig förhandling har inte begärts.”
Sid 1608
Nasdaq OMX disciplinnämnds beslut meddelades den 19 maj 2011. Nämnden gjorde
ingen egen utredning utan lutade sig helt och hållet på FI:s beslut och HQ AB:s för-
hållningssätt i ärendet, dvs. medgivandet. Det framgår av disciplinnämndens beslut
den 19 maj 2011. Motsvarade fem årsavgifter, totalt 480 000 kr, dömdes ut som vite.
Bedömningen av frågan om värderingsmodell vägde tyngst i beslutet.
Disciplinnämndens ordförande, Johan Munck, intervjuades av Realtid den 3 juni 2016.

Av artikeln framgår bl.a. följande:
”Under rättegången framhöll åklagarsidan nämndens beslut som en tung faktor
som talar mot de åtalade. Försvaret menade däremot att nämnden enbart
grundat sig på Finansinspektionens (enligt försvaret felaktiga) beslut och att
målet också påverkades av att den då nya HQ-styrelsen medgav alla brister.
- Det försvårade handläggningen. Finansinspektionen hade varit väldigt tydliga
med vad de menade och så var det företaget självt som gick med på allting och
sa att Finansinspektionen hade rätt. Det var en ny styrelse och det förstod vi
naturligtvis och försökte bortse från och göra en så självständig bedömning
som möjligt. Men är det så att Finansinspektionen har fel så har vi också fel i
disciplinnämnden.
[..]
Försvaret har använt rättegången för att upprepa sin kritik mot Finansinspekt-
ionen och beslutet i augusti 2010 att dra in bankens tillstånd. Johan Munck är
försiktig i sina uttalanden kring händelsen:
- Var det riktigt att ta i så hårt som de gjorde i HQ:s fall? Även i Carnegie var
det ju samma bedömning. Jag tror inte jag kan detaljerna i utredningen så bra
att jag kan yttra mig över det, men tufft var det.”
I ett pressmeddelande från HQ AB den 19 maj 2011, dvs. samma dag som disciplin-
nämndens beslut, noterades under rubriken Disciplinnämnden vid NASDAQ OMX
ålägger HQ AB vite för felaktig redovisning i årsredovisningen för 2009 följande:
”I en inlaga till disciplinnämnden den 11 april 2011 har HQ AB genom sin nu-
varande styrelse gjort bedömningen att NASDAQ OMX:s anmärkningar var
korrekta.
Sid 1609
Vite
Disciplinnämnden har ålagt HQ AB ett vite motsvarande fem årsavgifter, dock
jämkat till hälften med beaktande av att bolaget är avnoterat från NASDAQ
OMX samt att bolagets marknadsvärde är helt förändrat. Vitet har bestämts till
480 000 SEK.”
Årsstämma i HQ AB hölls fem dagar därefter den 24 maj 2011. Stämman beslutade att
väcka skadeståndstalan och stämningsansökan gavs in till Stockholms tingsrätt den 22
juni 2011, genom ombudet advokat Claes Lundblad på Roschier. En för samtliga svar-
ande gemensam kravpost är 2 377 480 000 kr plus ränta. Av beloppet avser 480 000 kr
det nu aktuella utdömda vitet. Det är märkligt.
Skälet till att HQ AB i april 2009 medgav Nasdaq OMX anmärkningspåståenden var
att bolaget, som hade valt en ny styrelse den 28 september 2010, hade påbörjat ett
arbete med att utreda stämningsåtgärder mot tidigare styrelse och VD och revisor. I det
arbetet passade beslutet från Nasdaq OMX disciplinnämnd väl in. Det kan vara fråga
om ett rent bondfångeri.
4.14.27.2 Sammanfattning
Beslutet från Nasdaq OMX disciplinnämnd baserades på FI:s oriktiga uppfattning om
IAS 39 i FI:s beslut om återkallelse av Bankens tillstånd, HQ AB:s medgivande.
Nasdaq OMX gjorde ingen egen utredning.
Såvitt avser frågorna om val värderingsmodell samt tillämpning av Dag 1-resultat var
disciplinnämndens beslut ett resultat av en oriktig tolkning av redovisningsregelverket.
Nämndens bedömning påverkades också av HQ AB:s medgivande. Beslutet kan till
följd av dessa förhållanden inte föranleda något ansvar för KPMG.
När det gäller frågan om avstämning mellan in- och utgående balanser har Johan
Dyrefors inte fått någon kritik från Revisorsnämnden, när det gäller utformningen av
årsredovisningen. Inte heller den bedömningen kan föranleda något ansvar för KPMG.
Sid 1610
4.14.28 KPMG:s avsnitt 29: Orsakssamband och påstådd skada

Avsnittet behandlar dels frågan om orsakssambandet mellan påstådd vårdslöshet och
påstådd skada, dels skadan i sig. Frågan om skadans beräkning är utomordentligt
komplicerad. I detta avsnitt kommenteras de frågor som KPMG anser kan sorteras
under rubrikerna orsakssamband och påstådd skada. Det görs i det följande gemensamt
för HQ AB och Banken.
4.14.28.1 Orsakssamband mellan påstådd vårdslöshet och påstådd skada
4.14.28.1.1 Indirekt skada

HQ AB:s skada till följd av det indragna tillståndet är en indirekt skada som inte är
ersättningsgill enligt ABL.
4.14.28.1.2 Återkallelse av Bankens tillstånd – om KPMG agerat aktsamt?

Frågan är om Banken skulle ha fått behålla sitt tillstånd om KPMG handlat så som
käranden menar att KPMG borde ha gjort.
Revisionsberättelsen i Banken för verksamhetsåret 2009 avgavs den 28 juni 2010 och
saknar relevans för påstådd skada.
Revisionsberättelsen för HQ AB för verksamhetsåret 2009 avgavs den 11 mars 2010

och saknar också relevans för påstådd skada. Det finns ingenting i målet som antyder
att händelseutvecklingen skulle ha blivit annorlunda om KPMG, vid revisionsbe-
rättelsens avgivande den 11 mars 2010, skulle ha ansett att Tradingportföljen var
felvärderad och därför lämnat en oren revisionsberättelse.
Brister som må ha förelegat under 2007, och/eller 2008 och/eller 2009, men som inte
förelåg 2010 saknar relevans för påstådd skada då sådana brister inte skulle ha kunnat
resultera i ett indraget tillstånd. Om bristerna på ett väsentligt sätt skulle anses ha på-
verkat 2009 års årsredovisning kan det i och för sig förhålla sig på ett annat sätt. Men
om det var fråga om en brist som hade förelegat någon gång under tidigare år och som
sedan åtgärdats – då har detta ingen relevans när tillståndet återkallas.
Sid 1611
Om sakförhållandena var sådana som görs gällande så skulle FI ha dragit in Bankens

tillstånd redan 2007, eller 2008, eller 2009, om KPMG hade invänt mot värderingen av
Tradingportföljen och lämnat en oren revisionsberättelse för något av åren. Påstådd
vårdslöshet saknar därför relevans för påstådd skada. Se KPMG:s avsnitt 26.
Om förhållanden förhöll sig på det sätt som käranden gjort gällande var det fel av FI
att år 2006 överhuvudtaget bevilja Banken tillstånd att bedriva bankrörelse.
IAS 39 har haft samma lydelse och Bankens värderingsteknik har varit densamma
under alla år. Om det anses ha förelegat ett fel under senare år, då förelåg felet även då.
Alla andra påstådda brister har då också förelegat från början. Risks arbete har ju kon-
tinuerligt förfinats i förhållande till vad som gällde år 2005 och inte tvärtom. Banken
var i sådant fall – dvs. med utgångspunkt från vad käranden gjort gällande – inte heller
tillståndsberättigad under åren 2007-2009. Då kan det inte heller anses utgöra en skada
att tillståndet återkallas.
Det indragna tillståndet kan inte ge upphov till någon skadeståndsskyldighet för
KPMG eller Johan Dyrefors. Invändningen har även tidigare berörts i KPMG:s
avsnitt 26.
4.14.28.2 Det hypotetiska händelseförloppet

I detta avsnitt behandlas det hypotetiska händelseförloppet och beräkningen av värdet
på HQ AB/Banken om KPMG hade agerat på det sätt som det påstås att KPMG borde
ha gjort.
Utgångspunkten för skadeberäkningarna är att Tradingportföljen i det hypotetiska

scenariot hade avvecklats under ordnade former och betydligt tidigare om svarandena
inte varit oaktsamma. Utgångspunkten är vidare att Banken hade fått behålla sitt till-
stånd att bedriva bankverksamhet. Käranden har gjort tre alternativa skadeberäkningar
som utgår ifrån att Tradingportföljen hade avvecklats vid årsslutet 2007, årsslutet 2008
Sid 1612
respektive årsslutet 2009. Någon skadeberäkning för en senare avveckling av Trading-

portföljen respektive år finns inte.
Rörande det hypotetiska händelseförloppet görs följande gällande såvitt avser revisor:
”Det har i praxis fastställts att vid bristfällig revision ska kausalitetsprövningen
som utgångspunkt göras på basis av vad som skulle ha hänt om årsredovisning-
en hade varit riktig i de avseenden som revisionen varit oaktsam – och alltså
inte på basis av att årsredovisningen varit oförändrat felaktig, men med anmär-
kning från revisorn mot dess brister i revisionsberättelsen (se NJA 2014 s. 272).
Utgångspunkten är att ett bolag, när dess revisor riktar anmärkningar mot
redovisningen, rättar sig efter dessa. Om KPMG och Johan Dyrefors riktat an-
märkningar till styrelsen i HQ AB beträffande de aktuella bristerna – vid även-
tyr av en oren revisionsberättelse, erinran eller rapport till Finansinspektionen
– hade årsredovisningarna haft ett innehåll som skulle gett en rättvisande bild
av bolaget och koncernen. Som HQ AB tidigare gjort gällande är det enda rim-
liga hypotetiska händelseförloppet att tradingportföljen i samband därmed
omedelbart avvecklats under ordnade former och att tradingverksamheten där-
efter antingen avvecklats eller bedrivits under ordnade former med en obetydlig
resultatpåverkan.”
Det hypotetiska händelseförlopp som görs gällande till stöd för påstådd skada är inte
rättsligt relevant för den påstådda vårdslöshet som läggs KPMG och Johan Dyrefors
till last. Adekvat kausalitet saknas mellan den beräknade skadan och påstådd vårdslös-
het. Utfallet i NJA 2014 s. 272, det s.k. BDO-målet, innebär att det hypotetiska
händelseförloppet utgår från att bolaget vidtar rättelse om revisorn gör ett påpekande
om fel. I det målet var det fråga om att bedöma en skada för en tredje man. Om
motsvarande utgångspunkt avseende rättelse skulle tillämpas i den situation som är
aktuell i detta mål så innebär det, dvs. rättelse, att Tradingportföljen skulle ha bokförts
till det lägre värde som käranden har anfört. Det är det som utgör rättelsen. I en sådan
situation hade Bankens resultat- och balansräkning varit avsevärt mycket sämre än vad
som framgår av årsredovisning för respektive år. Motsvarande gäller för kapitalsitua-
tionen. Bristerna i övrigt hade också kvarstått.
Sid 1613
Käranden går dock ett steg längre i det hypotetiska händelseförloppet och övertolkar
innebörden av rättelse. Enligt kärandens resonemang skulle KPMG – i det hypotetiska
händelseförloppet – genom att göra en anmärkning förändra det faktiska läge Banken
befann sig i. I kärandens hypotetiska händelseförlopp avvecklas nämligen Tradingport-
följen till ett fiktivt värde – och förekomsten av alla andra brister bortses från/trollas
bort – innan förutsättningarna definieras för beräkning av Bankens värde vid ett
aktsamt agerande. Värdet på Banken beräknas efter att alla brister rättats. Ett sådant
synsätt saknar allt stöd i HD:s bedömning i BDO-målet.
I det hypotetiska händelseförloppet sker således en fiktiv avveckling av Tradingport-

följen till en kostnad motsvarande påstådd felvärdering per årsslut respektive år samt
med utgångspunkt från att Bankens alla påstådda brister upphör att finnas. Värdet på
Banken – och därmed även på HQ AB – blir under dessa förutsättningar alldeles för
högt beräknad i det hypotetiska händelseförloppet. Det beror på att en sådan skade-
beräkning utgår från att Banken hade avvecklat Tradingportföljen och att det inte fanns
några problem. Det bortses också från risken att Bankens tillstånd under alla förhåll-
anden skulle ha återkallat av FI.
Det hypotetiska händelseförloppet överensstämmer inte med den situation som Banken
skulle ha befunnit sig i om KPMG hade lämnat en oren revisionsberättelse eller om
Banken i årsredovisningen hade redovisat de värden för Tradingportföljen som
käranden gör gällande.
Vidare gäller att, om det skulle ha förelegat organisatoriska brister på sätt som gjorts
gällande, dvs. medvetna eller vårdslösa fel från styrelsens/VD:s sida, så hade KPMG
behövt påtala bristerna i revisionsberättelsen, även om Tradingportföljens värde skulle
ha justerats på det sätt som käranden gjort gällande.
De fiktiva försäljningar av Tradingportföljen som förutsätts ske i det hypotetiska

händelseförloppet äger rum före de påstådda vårdslöshetstidpunkter som skulle kunna
Sid 1614
vara relevanta. Den enda mätbara tidpunkten för påstådd vårdslöshet är den tidpunkt
när revisionsberättelsen avges för respektive år. Vid de tidpunkterna har Tradingport-
följen, jämfört med hur den såg ut vid respektive årsslut, hunnit förändras. Därtill
gäller att marknadssituationen såg annorlunda ut vid de olika tidpunkterna.
Det hypotetiska händelseförlopp som skadeberäkningen grundas på saknar, av angivna

skäl, relevans för den vårdslöshet som görs gällande mot KPMG och Johan Dyrefors.
4.14.28.3 Skadeberäkningarna – rörelsevärde

Utgångspunkten är att KPMG/Johan Dyrefors inte vitsordar något belopp eller någon
beräkning eller någon i beräkningarna ingående parametrar för skadans beräkning.
Käranden har beräknat skadan med tre på visst sätt subjektivt sammanvägda metoder:
1. En avkastningsvärdering (egentligen flera stycken).
2. En relativvärdering med utgångspunkt ifrån påstått jämförbara börsbolag.
3. En relativvärdering med utgångspunkt ifrån påstått jämförbara företagsköp.
Resultatet av de tre värderingarna har därefter, på visst sätt, vägts samman på ett subj-
ektivt sätt till ett påstått värde på Banken. Förluster som uppkommit i Tradingportfölj-
en har återlagts till Banken. Påstådd skada beräknas genom avdrag av att det faktiska
försäljningspriset för Banken respektive substansvärdet för HQ AB respektive med
beaktande av värdet för HQ Fonder. Resultatet avser den påstådda skadan.
Värderingarna är meningslösa för att beräkna en skada som är relevant för påstådd
vårdslöshet.
Det notera satt KPMG har anlitat Peter Jennergren, som upprättat utlåtanden den 24
februari 2015, den 7 mars samt den 24 augusti 2016, och Kenth Skogsvik – som
tillsammans med Peter Jennergren upprättat utlåtanden den 26 samt den 29 augusti
2016 – för att analysera Navigants värderingar. Peter Jennergren har i sina rapporter
återskapat Navigants komplicerade avkastningsmodell och analyserat denna.
Sid 1615
4.14.28.4 Avkastningsvärdering
I detta avsnitt görs en genomgång av KPMG:s syn på avkastningsvärdering som inte är
uttömmande utan som kompletteras av de sakkunnigas genomgång.
Utgångspunkten för skadans beräkning är en fiktiv avveckling av Tradingportföljen

sådan den såg ut per den 31 december respektive år 2007, 2008 och 2009. Avveckling-
en sker till en fiktiv kostnad motsvarande påstådd felvärdering per den 31 december
respektive år. I beräkningarna återläggs därefter samtliga förluster i Tradingportföljen:
Per den 31 december 2007 återläggs alla resultat i Trading för åren 2008, 2009 och
2010, per den 31 december 2008 återläggs samtliga resultat i Trading för åren 2009
och 2010 och per den 31 december 2009 återläggs samtliga resultat i Trading för år
2010. Detta är vad som sker i det hypotetiska händelseförlopp som beräkningarna
grundas på.
Med hänsyn till att den enda mätbara tidpunkten för påstådd vårdslöshet – den tid-
punkt när revisionsberättelsen avges för respektive år – ligger efter respektive års-
skifte, att Tradingportföljen vid de tidpunkterna, jämfört med hur den såg ut vid resp-
ektive årsslut, hunnit förändras, att marknadssituationen såg annorlunda ut vid de olika
tidpunkterna kan kärandens beräkningar aldrig ge ett för skadan relevant värde.
4.14.28.4.2 Fiktiva kapitaltillskott

Beräkningarna i det hypotetiska händelseförloppet innefattar att fiktiva kapitaltillskott
lämnas från fiktiva aktieägare med 271 mkr den 31 december 2008 och med 317 mkr
den 31 december 2009, för att Banken ska ha en tillräcklig kapitalbas för att kunna
fortsätta bedriva sin verksamhet när Banken belastas av tradingförluster.
En beräkning som innehåller fiktiva kapitaltillskott kan aldrig vara relevant för en
skada kopplad till påstådd vårdslöshet för KPMG/Johan Dyrefors. Det är inte heller
beskrivet i det hypotetiska händelseförloppet och det går inte att förstå hur det skulle
gå till.
Sid 1616
4.14.28.4.3 Problem med avkastningsvärdering

Det finns invändningar som tar sikte på värderingstekniken som sådan, dvs. avkast-
ningsvärdering. Ett problem med den här typen av värderingar – som finns i Navigants
utlåtanden – är att de genom sina kassaflödesanalyser är mycket komplicerade och
svåröverskådliga.
Navigant har gjort en avkastningsvärdering som framgår av Navigant Skada I, II och

III. Den har ändrats/justerats efter kritik från bl.a. Peter Jennergren. Resultatet är en
effekt av hundratals olika parametrar och sifferuppgifter som stoppas in i beräknings-
modellen där de flesta bygger på antaganden gjorda av Navigant. Problemet är att en
avkastningsvärdering är mycket känslig för vilka antaganden som görs och vilken data
som stoppas in i beräkningarna. Olika antaganden, som kanske till och med kan fram-
stå som lika rimliga, kan ge väldigt olika utfall. Med olika antaganden kan man i stort
sett få vilka resultat man vill.
De parameterantaganden som Navigant har gjort kan inte vitsordas. De är inte heller
tydliggjorda trots att de har avgörande betydelse för utfallet blir av värderingen.
Det anförda gör att den här typen av värderingar blir meningslösa som bevisning för
skada i ett tvistemål, och i flera mål har de inte accepterats av tingsrätt/hovrätt/skilje-
nämnd när de utsätts för kritik. Avkastningsvärderingar är inte lämpliga om inte parter-
na är överens om att det är lämpligt att göra en sådan värdering i det enskilda fallet.
Det kan fungera om det endast råder tvist om en enskild parameter i själva beräkning-
en. Det kan det gå för då tar parterna ansvar för beräkningarna. Så är dock inte fallet
här där beräkningarna är i allra högsta grad tvistiga.
En annan sak är att avkastningsvärderingar används i stor utsträckning i näringslivet.

Det gäller t.ex. när ett företag vill mäta förändringar i ett bolag år från år, kanske för
olika grenar av bolaget. Då sätter bolaget sina egna parametrar och då gäller att
använda samma parameterstorlek från år till år. Då kan det fungera för att se för-
ändringar. Man kan också använda metoden som en benchmark för att få en upp-
Sid 1617
fattning om olika företag som är föremål för bedömning. Det är dock en olämplig
metod att använda för att beräkna en skada som ska styrkas till varje krona.
4.14.28.4.4 Brister i Navigants värdering – ”steady state”

Navigants beräkning är behäftad med ett flertal olika allvarliga fel och brister. En
sådan brist avser att den fiktiva ”HQ Bank” som värderas inte är i ett s.k. steady state.
Avkastningsvärderingar grundas på en kassaflödesanalys varigenom ett nuvärde på

framtida utdelningar beräknas. Nuvärdet beräknas i nu aktuellt fall från och med år
2020 med en oändlig horisont; med en evig tillväxt. En stor del av det framräknade
värdet ligger därför bortom år 2019. Beräkningen innefattar en diskontering av dessa
hypotetiska utdelningar med tillväxt under ett oändligt antal år. Det sker tekniskt med
hjälp av en matematisk formel. En förutsättning är att bolaget befinner sig steady state,
dvs. att tillväxten i beräkningsmodellen ska vara konstant.
Detta innebär att tillväxten i beräkningsmodellen såvitt avser beräkningen av nuvärdet

för ”HQ Bank” ska vara konstant från år 2019. Detta är en grundläggande förutsättning
som Navigant har missat. Navigant hade räknat helt fel inledningsvis. Efter att Peter
Jennergren påpekat felet har Navigant försökt rätta det som påpekats. I slutändan har
Navigant kosmetiskt rättat felet genom att – i tysthet – ändra en parameter. Den para-
meter som och det parametervärde som Navigant använt går inte att försvara eftersom
det avser en parameter som är förankrad i verkligheten. Navigant har således genom att
”skruva” i en parameter skapat ett resultat som ger intryck av att avse ett bolag i steady
state. Det har i själva verket skett för att Navigant har önskat uppnå ett visst värde.
4.14.28.4.5 Brister i Navigants värdering – HQ Fonder

En annan brist avser värdet av HQ Fonder. Avkastningsvärderingen bygger på att HQ
Fonder har ett värde om 850 mkr, vilket motsvarar det värde som erhölls vid för-
säljningen av nämnda bolag år 2010. Navigant argumenterar också för att detta är ett
korrekt värde för HQ Fonder. Genom det ”trolleri” som sker i Navigants avkastnings-
värdering uppkommer dock ett värde relaterat till HQ Fonder om 1 933 mkr, dvs. en
Sid 1618
ökning av värdet med 1 083 mkr. Detta resulterar i en med samma belopp ökad
påstådd skada avseende HQ AB. Det är missvisande.
När det hypotetiska värdet för Banken sedan ska beräknas är utgångspunkten det fram-
räknade värdet för HQ AB från vilket dras 850 mkr – för justering avseende HQ
Fonder – trots att avkastningsberäkningen gömmer ett avsevärt högre belopp för
fondbolaget. Härigenom höjs även Bankens beräknade värde med 1 083 mkr.
4.14.28.4.6 Brister i Navigants värdering – övrigt

Utöver dessa fel finns också ett antal allvarliga inkonsekvenser i gjorda beräkningar.
Det är dock enligt KPMG tydligt att Navigants parameterval har gjorts för att få fram
ett visst värde. Det framgår särskilt tydligt av Navigants rättande av felet avseende
steady state, se ovan.
4.14.28.5 Relativvärdering – jämförbara börsbolag

Den andra värderingen som Navigant gjort avser en relativvärdering utifrån ett urval
av påstått jämförbara börsbolag.
Först och främst så är den aktuella typen av värdering inte lämpad att använda för att
beräkna en faktisk skada i ett mål som det nu aktuella. Det förekommer i princip inte
att det görs. Träffsäkerheten är helt enkelt inte tillräckligt bra om inte de jämförbara
objekten och marknadsförutsättningarna är utomordentligt lika. Det är de inte alls i
detta fall.
Navigant har som utgångspunkt samlat ett stort antal – 472 st. – olika företag i olika
länder i en databas. Av dessa har Navigant valt ut 15 företag som påstås vara relevanta
vid en jämförelse.
I utlåtande den 26 augusti 2016 upprättat av Peter Jennergren och Kenth Skogsvik
(Jennergren & Skogsvik I) analyseras, med vetenskapliga metoder, den relativvärder-
ing som Navigant gjort och det samband som Navigant har använt för att välja ut före-
tag. Syftet har varit att analysera om det samband som Navigant har använt är relevant.
Sid 1619
Analysen har resulterat i slutsatsen att det samband som Navigants urval av 15 stycken
påstått jämförbara företag bygger på inte föreligger. De utvalda jämförelseföretagen är
alltså inte relevanta. Det finns vidare ett stort mått av subjektivitet i Navigants metod.
Resultatet av Navigants metod blir än mer subjektivt av att värdet av de 15 företagen

viktas varvid två bolag getts vikten 25 procent, ett bolag vikten15 procent, fem bolag
vikten 5 procent, fem bolag vikten 2 procent och två bolag har getts vikten noll. Det är
anmärkningsvärt att Navigant först har konstaterat att två företag är jämförbara och
sedan gett dem vikten noll i jämförelsen.
Med en sådan typ av viktning – i en jämförelse som från början är oerhört grov – kan
man få precis vilket värde man önskar. Det är naturligtvis vad som har eftersträvats.
Det som nu anförts gör att Navigants relativvärdering saknar allt intresse för att be-
räkna en sådan skada som är aktuell i detta mål, dvs. en skada som ska beräknas på
kronan.
4.14.28.6 Relativvärdering – jämförbara företagsköp

Den tredje värderingen som Navigant har gjort avser också den en relativvärdering
men här avseende påstått jämförbara företagsköp. Här har Navigant gått igenom data-
baser med information som finns tillgängliga och letat efter andra företagsköp som kan
ge en indikation på vad Banken var värd.
Även här gäller att en sådan relativvärdering lämpar sig väldigt illa för den typ av jäm-
förelse som är aktuell i målet. Värderingsmetoden har inte alls den träffsäkerhet som
krävs om det inte är fråga om objekt som i mycket hög grad är jämförbara. Ett exempel
är värdering av bostadsrätter i Stockholm: Om man tittar på samma bostadsrättsför-
ening och det är många som säljs och det kanske t.o.m. handlar om bostadsrätter som
ligger på samma eller näraliggande våningsplan. Då kan metoden ha hög träffsäkerhet.
Om värderingen i stället avser den aktuella typen av företag, dvs. företag som är verk-
samma i olika länder, under helt olika omständigheter, som har olika verksamheter och
Sid 1620
verkar under olika förutsättningar. Då blir det inte någon särskilt hög träffsäkerhet. Så
är inte heller fallet med Navigants värdering.
I detta fall har Navigant utifrån ett antal olika företagsköp valt ut fem stycken som
påstås vara jämförbara.
Först och främst gäller, när det handlar om företagsköp, när ett bolag ska köpas ut från
börsen, så krävs det alltid en budpremie – man måste bjuda över det värde som börsen
anvisar – om det inte är fråga om någon avvikande situation; om ett företag har stora
problem, t.ex. att det håller på att tappa sitt tillstånd eller något liknande. Detta var inte
alls aktuellt i den aktuella situationen. Banken ska värderas som den står och går och
inte med en budpremie.
Vidare har KPMG bett Peter Jennergren & Kenth Skogsvik att göra en motsvarande
utvärdering rörande Navigants relativvärdering utifrån påstått jämförbara företagsköp,
dvs. om de samband som Navigant har motiverat sitt urval med är relevanta. Den
kontroll som Jennergren & Skogsvik har gjort har utförts med vetenskaplig metod.
Även här har det visat sig att de kriterier som Navigant använt sig av inte är relevanta.
Därtill gäller att Navigant märkligt nog även rörande denna värdering har viktat värdet
av de fem utvalda företagsköpen. Det har skett subjektivt och av de fem företagsköpen
har Navigant gett två vikten noll, en har getts vikten 30 procent, en vikten 10 procent
och den sista vikten 60 procent. Det är således ett enda företagsköp som får mycket
stor betydelse.
4.14.28.7 Subjektiv sammanvägning av de tre värderingarna

Det är inte bara så att det finns subjektiva förhållanden i varje enskild värdering.
Därtill så har de olika värderingarna också vägts samman med olika viktning.
Avkastningsvärderingen har getts vikten 40 procent, relativvärderingen utifrån påstått
jämförbara börsbolag har getts vikten 40 procent och relativvärderingen utifrån påstått
jämförbara företagsköp har getts vikten 20 procent.
Sid 1621
Denna slutliga viktning har skapat ytterligare en möjlighet för Navigant att ”skruva”
till resultatet till det värde som varit efterfrågat. Det sätt på vilket Navigant utfört sina
värderingar ger ett mycket starkt uttryck för att Navigant styrts av en vilja att uppnå ett
i förväg önskat värde på HQ AB/Banken. Navigants subjektiva sammanvägning av tre
olika icke relevanta beräkningar ger inte ett korrekt värde.
4.14.28.8 HQ AB:s börskurs

I Navigant görs också en jämförelse med börskursen för HQ AB för att, som det anges,
kontrollera rimligheten i den framräknade skadan. Den jämförelsen är inte meningsfull
eftersom den görs före det att marknaden fått information om Bankens problem.
HQ AB:s börskurs sjönk allt eftersom marknaden fick information om problemen i

Banken. Detta bortser Navigant ifrån.
Hade informationen till marknaden kommit tidigare – t.ex. genom att KPMG hade
avgett en oren revisionsberättelse – skulle börskursen sjunkit tidigare. Det innebär att
börskursen i sig inte är relevant för att mäta värdet om inte de faktiska förhållandena
beaktas.
HQ AB:s börskurs har även behandlats ovan, se KPMG:s avsnitt 24.
4.14.28.9 Alternativ skadeberäkning – Bankens påstådda skada

För det första kan tingsrätten inte komma fram till att det var oaktsamt att bedriva
tradingverksamheten. Kärandens alternativa skadepåstående ligger djupt inbäddat i det
hypotetiska händelseförloppet utan att vara synligt kopplat till något vårdlöshetspå-
stående. Även om det är en fråga som i första hand rör övriga svarande gäller att det
inte går att utläsa något vårdslöshetspåstående med innehåll att styrelsen varit skyldigt
att avsluta tradingverksamheten, och i så fall varför. Ett påstående om att åtgärda
bristerna är inte ett påstående att man varit skyldig att sluta med tradingverksamheten:
Här fattas flera moment i påståendet om vårdslöshet. Skadeberäkningen faller därför
Sid 1622
redan här; det finns ingen påstådd vårdslöshet kopplad till påståendet, bara ett
påstående i det hypotetiska händelseförloppet.
För det andra så har tradingverksamheten totalt sett genererat vinst. Ska verkligheten
jämföras med att tradingverksamheten inte alls bedrivits så är alternativet sämre för
Banken. I det scenariot finns ingen förlust och ingen skada.
För det tredje har Banken haft rätt att bedriva egenhandel sedan början av 1990-talet.
Hur KPMG skulle ha kunnat förbjuda Banken att bedriva denna verksamhet går inte att
förstå. Det är inte revisorns sak att ha synpunkter på vilken verksamhet en bank ska
bedriva.
För det fjärde: Påstådd vårdslöhet för KPMG och Johan Dyrefors har ingen koppling
till den påstådda skadan. Om det skulle vara så att värderingen av vissa finansiella
instrument skulle ha behövt justeras nedåt påverkar inte i sig Bankens rätt att bedriva
egenhandel.
För det femte: Resultatet av avvecklingen av Tradingportföljen var ett resultat av

affärsbeslut tagna under 2010, och då rådande marknadsförutsättningar, och detta har
inget sådant samband med påstådd vårdslöshet att skadeståndsskyldighet kan upp-
komma.
För det sjätte: Från beloppet 1 220 mkr ska avdrag ske för felvärderingen ”vid den
tidpunkt oaktsamheten tog sin början”. Samtidigt finns bara en påstådd felvärdering
vid tre tillfällen, dvs. vid årssluten 2007, 2008 och 2009. Det saknas därför såväl en
kopplad vårdslöshet till skadeberäkningen som en tidpunkt för vårdslösheten som är
relevant. På sätt som redovisats ovan är den enda tidpunkt som kan komma ifråga för
KPMG:s/ Johan Dyrefors vårdslöshet tidpunkterna för när revisionsberättelse avgavs.
Revisionsberättelsen i HQ AB respektive Banken avseende verksamhetsåret 2009 har
t.ex. inget att göra med det sätt som käranden har beräknat skadan – dvs. en mätning av
skadan från årsskiftet. Beräkningen av skada är därför inte relevant även av detta skäl.
Sid 1623
För det sjunde: I beloppet 1 220 mkr ligger inte bara affärer med optioner utan samt-
liga transaktioner i Tradingportföljen under 2010. I beloppet ligger alltså transaktioner
som inte omfattas av påstådd felvärdering, eftersom det bara omfattar transaktioner
med optioner.
För det åttonde: Beloppet 1 220 mkr utgör inte heller den förlust som uppkommit till
följd av att Banken gjort affärer i Tradingportföljen, även om man ser frågan i ett mer
kortsiktigt perspektiv. Om man inte utgår från resultatet av tradingsverksamheten över
tid utan endast utgår från 2010 och de transaktioner som genomfördes då – då är det
inte en skada.
Slutligen, för det nionde: De bokföringsmässiga förlusterna under 2010 uppgick till
923 mkr. Av utdrag ur Delårsrapport HQ AB januari-juni 2010 framgår att den
avvecklade tradingverksamheten redovisades på följande sätt:
”Tradingverksamheten
2010 2009
jan-jun jan-jun
Intäkter -l 220 69
Kostnader -32 -29
Rörelseresultat -1 252 40
Skatt 329 -10
Resultat från avvecklad
tradingverksamhet -923 30”
Även i HQ AB:s årsredovisning för år 2010, som undertecknades den 6 maj 2011 av
den styrelse som drev skadeståndskrav, dvs. Leif Ljungholm (ordförande), Lennart
Svensson (VD) samt Matts Ekman, Björn Fernström, Lars-Erik Forsgårdh och Johan
Thorell, återfinns samma redovisning av tradingförlusten.
Beloppet 923 mkr utgör inte heller skada för Banken.

Sid 1624
Sammanfattning
Beloppet – 1 220 mkr – utgör ingen ersättningsgill skada för Banken och skade-
beräkningen kan inte läggas till grund för en bedömning av påstådd skada.
Påstådd vårdslöshet hänförlig till revisionen har inte påverkat förlusterna i Trading-
portföljen. Det fattas en rad olika moment påståendet för att det ens teoretiskt ska gå
ihop.
Den förlust som uppkommit i Banken i anledning av avvecklingen av Tradingport-

följen saknar orsakssamband/adekvat kausalitet med påstådd vårdslöshet.
4.14.28.10 Alternativ skadeberäkning – kärandens påstådda skada

Beträffande denna skadepost har KPMG inget annat att anföra än att resonemanget
svårförståeligt och under alla förhållanden saknar fog.
4.14.29 KPMG:s sammanfattande slutsatser

Den enda parameter i optionsvärderingsmodellen Black & Scholes som inte direkt kan
fastställas i marknaden eller i optionsvillkoren är volatiliteten. Den i modellen
ingående volatiliteten utgörs av den förväntade volatiliteten (rörligheten) för optionens
underliggande värde (indexet för indexoptioner och aktiekurs för aktieoptioner) från
värderingstidpunkten fram till det att optionen löper ut. I och med att denna volatilitet
ligger i framtiden kan den inte mätas utan måste bedömas.
Innehållet i IAS 39 har presenterats och redogörelsen över regelverket vilar stabilt på
regelverkets ordalydelse.
En omfattande utredning gjord av Juha-Pekka Kallunki utvisar den begränsade

marknadsaktivitet som förekom på optionsmarknaden.
Bankens värderingsteknik var förenlig med IAS 39. Värderingstekniken står på regel-
verkets uttryckliga lydelse. Redogörelsen har grundats på den kunskap som KPMG
Sid 1625
erhöll genom de granskningsinsatser som utfördes inom ramen för revisionerna för
verksamhetsåren 2005-2009. Dessa granskningsinsatser utgjordes bl.a. av intervjuer
med ansvariga på Risk och genom granskning av det faktiska arbete som Risk utförde.
De kontroller som Risk faktiskt gjorde av Tradings värdering har redovisats, se

KPMG:s avsnitt 9. Det har då framgått att den värderingsteknik som KPMG upp-
fattade att Banken tillämpade faktiskt också tillämpades. Redovisningen grundades på
dokumentation som Risk upprättade vid de faktiskt utförda kontrollerna syftande till
att dokumentera dessa kontroller, vilken dokumentation KPMG faktiskt kunnat iaktta
vid genomförda granskningsinsatser.
Det har i anslutning till redovisningen av regelverket och marknadsaktiviteten tydlig-

gjorts att käranden har avstått från att åberopa de data som redovisas i Navigants
värdering som rättsfakta, att Navigants värdering inte påstås utgöra en rättelse av på-
stådda fel i Bankens värderingsteknik och att Navigants värderingsteknik inte är för-
enlig med IAS 39 bl.a. till följd av att Navigant oreserverat värderat aktuella optioner
med marknadsdata från en mycket illikvid eller helt obefintlig optionsmarknad, vilket
inte beaktar den värderingshierarki som förelåg i IAS 39 där marknadsaktiviteten var
”en vattendelare”.
Det har framgått att KPMG:s granskning av Tradingportföljen haft en kontrollbaserad

ansats, vilket innebär en kontroll av kontrollerna, kombinerad med vissa substans-
granskningsåtgärder.
Det har framgått att Revisorsnämnden, efter en utvärdering av KPMG:s revisions-

dokumentation, i särskilda beslut har funnit att såväl vald revisionsansats som faktiskt
utförda granskningsinsatser, varit förenliga med god revisionssed för samtliga år 2007,
2008 och 2009. På samma sätt har Revisorsnämnden inte kritiserat Johan Dyrefors för
det sätt på vilket revisionsberättelserna för respektive bolag och år utformats. Revisors-
nämnden anförde, i beslutet den 18 oktober 2011, bl.a. följande:
Sid 1626
”5.4 RN:s samlade bedömning avseende granskningen av värderingen av tradinglagret

och redovisningen av dag 1-resultat
RN har i avsnitt 2.2 gjort vissa förtydliganden rörande vilka krav som kan
ställas på en revision enligt god revisionssed. RN vill i detta sammanhang även
framhålla att god revisionssed inte kräver att en revisor i en bank ska göra om
bankens värderingar av finansiella instrument. Inte heller krävs det att revisorn
har en absolut uppfattning om vilka observerbara marknadsdata som har störst
representativitet eller vilken volatilitet som är exakt rätt för ett visst finansiellt
instrument. Om revisorn har grund för att bedöma att banken har kompetens
och fungerande rutiner för värderingen och kontrollen över denna och bankens
ledning och styrelse står bakom värderingen samt modellen har fungerat hist-
oriskt och en genomtänkt substansgranskning från revisorns sida inte visar att
värderingen – sedd som en helhet – leder till något väsentligt fel, får revisorn
anses ha rimlig grund för att bedöma att bankens värdering speglar ett accept-
abelt verkligt värde.”
Det har framgått att såväl FI som käranden fick stort utrymme hos Revisorsnämnden
att framföra sina argument rörande påstådda brister, i såväl Bankens värderingsteknik
som i utförda revisioner. Käranden har beskrivit Bankens värderingsteknik, och den
osäkerhet som var förknippad med denna, i sina årsredovisningar. Dokumentation från
FI har visat att Banken informerade FI om tillämpad värderingsteknik, innefattande
bl.a. användande av optionsvärderingsmodeller, historisk volatilitet och rak volatilitet,
samt om förekomsten av såväl Edge som av säkerhetsbelopp. Därav har också framgått
att FI då inte ansåg att något fel förelåg. KPMG har härvid anslutit sig till vad Stefan
Dahlbo anfört i denna fråga.
Presentationen av dokumentation har visat att FI lämnat oriktiga uppgifter rörande om-
fattning och resultat av inspektionens granskningsinsatser till såväl Revisorsnämnden
som i sitt beslut varigenom Bankens tillstånd drogs in. Det har framgått att FI:s upp-
fattning avseende förekomsten av fel i Bankens värderingsteknik rörande såväl teknik
som resultatföring av Dag 1-resultat var felaktig. Det har framgått att FI i återkallelse-
beslutet den 28 augusti 2010 resonerade utifrån de nivåer som återfinns i IFRS 7 för
Sid 1627
upplysningar som om de gällde för värdering enligt IAS 39, vilket de inte gjorde. Den
frågan behandlades i KPMG:s avsnitt 20. Den värderingshierarki som IAS 39 inne-
håller avser som framgått den s.k. vattendelaren, dvs. om det är fråga om en aktiv eller
en inaktiv marknad.
Presentationen av årsredovisningarna har visat att HQ-koncernens finansiella situation

var betryggande per respektive årsskifte 2007, 2008 respektive 2009.
Redovisningen av genomförda transaktioner och annan data har visat att Tradingport-
följen, under 2010, genomgick upprepade stora förändringar såväl till sitt faktiska
innehåll som vad gäller riskexponering i Tradingportföljen. Redogörelsen har omfattat
dokumentation utvisande olika förhållanden som inträffade under 2010, inkluderande
marknadsförändringar, som tydligt haft avgörande betydelse för uppkomsten av för-
lusterna i Tradingportföljen i maj-juni 2010. I samband därmed har även redovisats
data utvisande att förlusterna inte varit en följd av en felvärdering per den 31 december
2009 eller tidigare och att futures haft en stor betydelse för utfallet av transaktionerna i
Tradingportföljen.
Det har framgått att det inte åligger en revisor att närmare kontrollera Bankens beräkn-
ingar av kapitaltäckning, på annat sätt än att KPMG har kontrollerat att Banken upp-
fyllde de formella kraven på rapportering till FI och vad gäller uppgiftslämnande i den
externa finansiella rapporteringen. Detta har även framgått direkt av Revisorsnämnd-
ens beslut.
Dokumentation har redovisats som utvisat att de viten som HQ AB fick erlägga till
Nasdaq OMX var ett resultat av att HQ AB, medgav förekomsten av fel som faktiskt
inte förelegat.
Det har framgått att kärandens skadeberäkningar har sådana brister att de aldrig kan
resultera i en skada som är relevant för påstådd vårdslöshet.
Sid 1628
Utredningen har utvisat att käromålet mot KPMG och Johan Dyrefors aldrig kan vinna
bifall i sak. Käromålet är därtill i väsentliga delar otjänligt processtekniskt.
Avslutningsvis gäller att revisionerna är prövade av Revisorsnämnden och värderings-

tekniken har – i alla de frågor som har relevans för detta mål – sedan ånyo prövats
genom tingsrättens dom i brottmålet. FI hade när det begav sig inga synpunkter på det
hela utan ansåg att det var ok. Med hänsyn härtill är det uteslutet att KPMG och Johan
Dyrefors skulle kunna anses ha gjort sig skyldiga till ett vårdslöst åsidosättande av god
revisionssed. Kärandens påståenden och argumentering vilar i väsentliga delar på
påhitt, misstolkningar och ignorans inför, eller bortseende från, fakta som käranden
känner till eller borde känna till.
Sid 1629
4.15 KPMG:s replik
4.15.1 Två övergripande synpunkter på kärandens genmäle

Käranden anförde i repliken att det är uppenbart av IAS 39-reglerna att Bankens värd-
eringsteknik var felaktig (häfte 1 om IAS 39), att även Johan Dyrefors var av den upp-
fattningen, vilket han kommunicerade till Revisorsnämnden i sina svar på nämndens
frågor (häfte 2 om Revisorsnämnden), samt att Revisorsnämnden hade ett otillräckligt
underlag vid sin bedömning. Det stämmer inte.
Käranden har utelämnat för sammanhanget viktiga närliggande meningar när

dokument läses upp. Det medför att den bild som käranden försöker förmedla inte
överensstämmer med innehållet i de skriftliga handlingarna. Detta inger betänkligheter
och utgör en processteknik som inte är acceptabel. På grund av detta är det nödvändigt
att tingsrätten även beaktar sammanhanget, texten runtomkring, som är närliggande till
det som lyfts fram. Rätten måste beakta det sammanhang som en text är hämtad från,
oavsett om en part bara uttryckligen har åberopat vissa avsnitt och utelämnat annat.
Detta för att säkerställa att en korrekt uppfattning erhålls om innehållet i den lästa
handlingen.
4.15.2 IAS 39 (kärandens replik – häfte 1)

Fyra påpekanden:
1. För de månader där värderingen utgick ifrån aktivt handlade optioner så fanns det
även optioner som inte handlades aktivt. Dessa inaktivt handlade optioner värderades, i
enlighet med reglerna i IAS 39, med samma implicita volatilitet som de aktivt
handlade optionerna med samma lösenmånad.
2. Beträffande frågan om transaktionspris, värderingsteknik och IAS 39 har käranden

påstått att det alltid är transaktionspris som gäller. Detta har behandlats ovan. I Basis
for conclusions för IAS 39 anges följande:
Sid 1630
”BC104 Styrelsen beaktade också huvudmännens kommentarer rörande huru-

vida ett instrument alltid bör redovisas vid det första redovisningstillfället när
ett företag använder en värderingsteknik för att bedöma verkligt värde.
Styrelsen kom fram till att ett företag kan redovisa en vinst eller en förlust vid
startdatum bara om verkligt värde framgår vid jämförelse med andra obser-
verbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (dvs. utan modifi-
ering eller ompaketering) eller om det är baserat på en värderingsteknik som
inbegriper enbart observerbara marknadsdata. Styrelsen drog slutsatsen att
dessa förhållanden var nödvändiga och tillräckliga för att ge en rimlig garanti
för att verkligt värde skulle skilja sig från transaktionspriset, detta i syfte att
redovisa initiala vinster eller förluster. Styrelsen beslöt att köpeskillingen i
andra fall utgjorde den bästa uppskattningen av verkligt värde. Styrelsen kon-
staterade också att dess beslut skapade konvergens med USA:s redovisnings-
principer. [Se punkt AG76]”
Innehållet i Basis for conclusions (BC102-104) är direkt relevanta för att skaffa sig
kunskap om den diskussion som förekom rörande värderingshierarkin i IAS 39. I
BC102 framgår följande rörande föreslagna ändringar:
”BC102 I samrådsdokumentet föreslogs en hierarki med tre nivåer för värder-
ing till verkligt värde enligt följande:
(a) För instrument som handlas på aktiva marknader: använd ett noterat pris.
Detta var således vad som föreslogs. Det framgick vidare:

”BC103 Styrelsen beslöt att förenkla den föreslagna hierarkin för värdering till
verkligt värde genom att kräva att det verkliga värdet på finansiella instrument
för vilka det inte finns någon aktiv marknad ska bestämmas på basis av värder-
ingstekniker, inklusive användning av nyligen genomförda marknadstransakt-
ioner mellan informerade och villiga parter i en transaktion enligt armlängds-
principen. [Se punkt 48A]
Sid 1631
Härmed avses de mest relevanta handlingarna för hur regelverket IAS 39 ser ut.
3. KPMG uppfattar att det är otvistigt att historisk volatilitet för underliggande värde –
volatiliteten för relevant index eller relevant aktie – omfattas av lydelsen i VT82 f).
4. Käranden beaktar, på sätt som redan noterats, inte alls betydelsen av aktiviteten på
marknaden på sätt som anges i IAS 39.48A, dvs. att det är aktiviteten på marknaden
som styr. Käranden uppehåller sig vidare kring förhållandena under året och har
således inte heller tagit till sig att IAS 39 endast var gällande vid upprättande av extern
finansiell rapportering.
4.15.3 Skriftväxlingen i Revisorsnämnden (kärandens replik – häfte 2)

Käranden har presenterat brottstycken av skriftväxlingen i Revisorsnämndens ärende
rörande granskningen av Johan Dyrefors för åren 2008 och 2009.
Det Johan Dyrefors skrev till Revisorsnämnden överensstämmer dock i allt väsentligt
med vad KPMG gör gällande i förevarande mål. Svaren på olika frågor är dock rela-
terade och anpassade till situationen i Revisorsnämnden och de frågor som nämnden
ställde, på samma sätt som frågorna i förevarande mål presenteras på det sätt som
anses relevant här.
KPMG:s redogörelse i förevarande mål grundas i första hand på Juha-Pekka Kallunkis

uppfattning om regelverket. Den skiljer sig i och för sig inte från Johan Dyrefors
uppfattning men det är ändå ett viktigt påpekande. KPMG grundar sin uppfattning på
vad Juha-Pekka Kallunki – en extern fristående expert på IAS 39 som också förstår sig
på optioner – har för uppfattning i regelfrågan. Denna uppfattning sammanfaller med
regelverkets ordalydelse och får stöd av de analyser av marknadsaktiviteten som Juha-
Pekka Kallunki har gjort. Den överensstämmer även med Johan Dyrefors uppfattning.
Sid 1632
Kärandens tolkningar av Johan Dyrefors skriftliga svar till Revisorsnämnden går inte
att förstå och präglas av önsketänkande. De överensstämmer inte med vad som framgår
av de skriftliga svaren och de är fel.
Tolkningarna överensstämmer inte heller med vad Johan Dyrefors menat med det han
skrivit. När det t.ex. noterats i ett svar att det saknas observerbara marknadsdata för en
enskild option – vilket Johan Dyrefors har konstaterat att man hade noterat i revisionen
– så betyder inte det att det saknas marknadsdata för aktierna som ingår i det under-
liggande indexet. Det betyder inte att historisk volatilitet inte skulle vara observerbar
marknadsdata enligt IAS 39. Påståendet att Johan Dyrefors i Revisorsnämnden skulle
ha gett uttryck för att historisk volatilitet inte skulle vara observerbar marknadsdata är
oriktigt. Det framgår uttryckligen av skriftväxlingen.
4.15.4 IFRS 7/IFRS 13 (kärandens replik – häfte 3)

IASB skickade ut ett förslag på ändringar i IFRS 7, ett s.k. Exposure draft avseende
Improving Disclosures about Financial Instruments, för synpunkter. Ernst&Young
yttrade sig den 15 december 2008 och angav svar bl.a. på följande fråga från IASB:
”Question 2
Do you agree with the three-level fair value hierarchy as set out in paragraph
27A? If not, why? What would you propose instead, and why?”
Ernst&Young angav i sitt svar bl.a. följande: “Our concern is that, unless the
difference in hierarchy is clearly recognised in the Standard, users may be confused
and the IFRS 7 hierarchy may be, wrongly, applied to interpret the valuation guidance
in IAS 39. While BC6 does say that the recognition of gains and losses should not
change as result of the introduction to the hierarchy, this message should be given
higher profile, for instance by just stating this in proposed paragraph 27A itself.”
Det som Ernst&Young anför beskriver exakt den problematik som KPMG redovisat
ovan rörande utvecklingen av regelverket och de problem och den risk för missför-
Sid 1633
stånd som uppstod i anledning av de nya reglerna om tilläggsupplysningar i IFRS 7

som infördes år 2009, se KPMG:s avsnitt 20.
Ernst&Young var oroliga för att missförstånd skulle kunna leda till att någon trodde att
hierarkin i IFRS 7 också var tillämplig för värdering enligt IAS 39. Ernst&Young
ansåg således, även om det framgick av BC6 att detta inte skulle påverka IAS 39/
värdering, att det uttryckligen borde anges i den nya bestämmelsen i IFRS 7.27A.
Ernst&Young angav därefter följande i sitt svar: ”Also, to the extent that assumptions
have to be made in determining the level of the hierarchy to which instruments are
assigned, it would be helpful to include a requirement for a description of the assump-
tions made.” Även detta avser exakt det som KPMG framhållit. Ernst&Young önskade
således vägledning för hur nivåindelningen i IFRS 7 skulle göras.
Det blev dock inte så som Ernst&Young hade efterfrågat. Det gav sedan upphov till
just de problem som Ernst&Young adresserar. Anledningen till att man inte införde
någon vägledning – dvs. den vägledning som det framgått att IFRS 13 var tänkt att
innehålla – var att det inte fanns någon enighet om saken.
I den nya standarden som trädde i kraft år 2013, IFRS 13, gavs vägledning vid tillämp-
ning och under rubriken Indata på Nivå 3 (punkterna 86-90) angavs under B36 b)
följande: ”Treårigt optionsavtal på börshandlade aktier. Indata på Nivå 3 skulle vara
historisk volatilitet, dvs. den volatilitet för aktierna som härleds från aktiernas
historiska priser. Historisk volatilitet ger normalt ingen bild av nuvarande marknads-
aktörers förväntningar om framtida volatilitet, även om det är den enda tillgängliga
informationen för prissättning av en option.”
Här återfinns den definition som infördes i IFRS 13 och som innebar att historisk
volatilitet härledd från en aktie inte skulle anses vara ett observerbart marknadsdata.
Detta trots att aktiemarknaden naturligvis är precis lika observerbar som options-
marknaden. Volatiliteten härleds ju från alla de tusentals transaktioner som ligger
bakom varje aktiekurs i ett aktieindex. De är ju observerbara.
Sid 1634
I IFRS 13 infördes således en specifik regel och det innebar att det inte skulle anses
vara ett observerbart marknadsdata. Införandet av IFRS 13 innebar även att de centrala
värderingsreglerna i IAS 39 togs bort eller förändrades i grunden. Det som anges i
IFRS 13 gällde inte för IAS 39. IFRS 13 är därför inte relevant för att bedöma Bankens
värderingsteknik. (Se även KPMG:s avsnitt 20).
4.15.5 Dag 1-resultat (kärandens replik – häfte 4)

Varken optionen DAX F5600, eller någon annan option, åberopas som rättsfakta i mål-
et vare sig när det gäller påstått värderingsfel som när det gäller påstått felaktigt Dag 1-
resultat. Käranden gör inte gällande några kvantifierade felaktiga Dag 1-resultat.
4.15.6 FI:s tillsyn – särskilt ärendet om komplexa produkter

(kärandens replik – häfte 5)
Två frågor kopplade till FI:s tillsyn adresserades av käranden. Det handlade dels om
vad FI fick kunskap om, dels att det skulle ha funnits varningssignaler från FI i
september 2008.
4.15.6.1 Vad FI fick kunskap om

Käranden framhöll att FI erhöll bl.a. KPMG:s Trading Processgranskning 2005 och
därigenom fick intrycket att Banken använde tillgängliga aktuella marknadsdata, dvs.
implicit volatilitet, och att det därför saknades anledning för FI att – i ärendet om
komplexa produkter – ifrågasätta Bankens värdering eller KPMG:s syn på detta.
KPMG har redovisat den aktuella rapporten, se ovan i KPMG:s avsnitt 19. I rapporten
anges inledningsvis, under Bakgrund och syfte, bl.a. följande: ”Det primära syftet har
varit att utreda och beskriva de bakomliggande förklaringsfaktorerna till att den
teoretiska värdering, som utgör underlag för H&Qs finansiella rapportering, kan
avvika från värderingen till noterade marknadspriser och där differensen (teoretisk
edge) i flera fall har visat sig vara stor.” Detta har FI kunnat och faktiskt läst och inte
föranlett någon invändning. Under rubriken Slutsatser och rekommendationer anges
vidare följande i rapporten:
Sid 1635
”• Enligt vår bedömning har marknadsvärderingen avseende optionsposition-

erna en låg tillförlitlighet som mått på verkligt värde. Detta förklaras av att de
noterade marknadspriser som ligger till grund för värderingen ofta är missvis-
ande, vilket främst beror på bristande likviditet i marknaden. De krav som
IAS 39 ställer för att noterade marknadspriser skall användas som underlag för
fastställande av verkligt värde kan därför inte anses vara uppfyllda. Vi rekom-
menderar H&Q att uteslutande använda denna metod i benchmarkingsyfte.
• Den differens som uppstår mellan marknadsvärde och teoretiskt värde (teo-
retisk edge) grundar sig huvudsakligen på ej tillförlitliga marknadsvärden och
måste därför kompletteras med fördjupad analys för att utgöra ett ändamåls-
enligt mått i uppföljningssyfte.
• Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar vi H&Q att fortsätta använda
den teoretiska värderingen som underlag för fastställandet av verkligt värde.”
Även detta har FI läst och det har inte heller föranlett någon invändning.
I augusti 2010 vände FI på klacken och återkallade på samma underlag Bankens

tillstånd samt anmälde KPMG och Johan Dyrefors till Revisorsnämnden.
4.15.6.2 Varningssignaler
Käranden uppmärksammade återigen de ”varningssignaler” som FI hänvisade till i sitt
återkallelsebeslut, med hänvisning till FI:s skrivelse den 16 september 2008 i ärendet
avseende undersökning av komplexa produkter. Käranden pekade på två saker.
1) Att FI ifrågasatte om det fanns resurser för att göra tätare kontroller (av Risk)
Det är riktigt att FI var tveksamma till om det fanns resurser för att göra tätare kont-
roller från Risks sida. Käranden framhöll att det inte kom att göras tätare kontroller än
de månatliga kontroller som gjordes.
KPMG har behandlat denna fråga ovan i KPMG:s avsnitt 14. En omfattande dokumen-
tation har visat att FI var nöjda med Risks arbete och den interna kontrollen. Det
noteras att det förhållandet att det inte gjordes tätare kontroller hade kunnat vara
Sid 1636
relevant som en sådan varningssignal som FI omtalade. FI:s återkallelsebeslut den 28

augusti 2010, och särskilt vad som skrivs om Risks arbete, innehåller dock ingenting
om att FI tidigare hade påpekat att det krävdes tätare kontroller och att eventuell ohör-
samhet mot den varningssignalen skulle leda till ett indraget tillstånd.
2) Att FI ifrågasatte de använda riskmåtten och efterlyste övergripande stresstester

Den andra påstådda varningssignalen har bäring på frågan om riskmått och stresstester.
Härmed avses enligt käranden varningssignaler som man inte tog till sig och som
beaktades av FI i beslutet att återkalla Bankens tillstånd i augusti 2010.
Det framgår dock av slutresultatet av FI:s undersökning att inspektionen för egen del
ansåg att Banken hade acceptabla riskmått. Banken ansågs förvisso inte vara bäst i
klassen men det var inget krav för att bibehålla tillståndet.
När det gäller stresstester har käranden angett att frågan skulle följas upp inom ramen
för tillsynen rörande Bankens samlade kapitalbedömning (SKB). Detta påstås utgöra
ett exempel på allvarlig ohörsamhet, dvs. att frågan om vilka stresstester som utfördes
var något som låg Banken i fatet när återkallelsebeslutet meddelades.
I tiden mellan den 4 februari 2008, då FI återkopplade till Banken med slutresultatet av
undersökningen, och uppföljningen i skrivelsen den 16 september 2008 förekom en
skriftväxling mellan FI och Banken som har betydelse. I den skriftväxlingen skickade
Magnus Löfgren ett mail till Mattias Arnelund och Agneta Norgren den 16 april 2008
rörande just stresstester. Där ger Magnus Löfgren exempel på stresstester som FI sett
hos olika aktörer och avslutar mailet: ”Hoppas det är till hjälp och se det som exempel
– inte vad ni måste göra. Detta är ett försök att ge idéer/input för att stödja.”
Påståendet att detta skulle vara en varningssignal – som vid ohörsamhet skulle kunna
leda till att Bankens tillstånd att bedriva bankrörelse återkallas – är inte rimligt.
Sid 1637
4.15.7 Revisorsnämnden – underlaget för nämndens bedömningar

Käranden har vidhållit att Revisorsnämnden inte hade ett adekvat underlag i de två
granskningsärendena rörande KPMG/Johan Dyrefors revision. Det anfördes att det
som käranden tidigare anfört bara skulle ha haft bäring på ärendet som avsåg revision-
en för åren 2008-2009 (beslut den 18 oktober 2011) och inte Revisorsnämndens ärende
avseende granskningen av revisionen år 2007.
4.15.7.1 Revisorsnämndens granskning av 2007 års revision

KPMG har behandlat frågor om Revisorsnämndens prövning i KPMG:s avsnitt 22
ovan. Därutöver noteras följande. Käranden synes göra gällande att Revisorsnämndens
beslut den 14 februari 2014 rörande revisionen år 2007 inte innebar någon reell
prövning. I det ärendet gav kärandens dåvarande ombud, Claes Lundblad på Roschier,
in yttrande där det bl.a. bifogats nio stycken volatilitetsavstämningar. Således hade
Revisorsnämnden tillgång till utredning som enligt kärandens uppfattning visar att man
i Banken kände till att värderingen av Tradingportföljen var fel. Om materialet skulle
ha tillfört något i förhållande till vad Revisorsnämnden hade konstaterat i sitt första
beslut så hade nämnden noterat det och tagit det till sig. Det påverkade dock inte
nämndens bedömning i ärendet avseende revisionen år 2007.
4.15.7.2 Revisorsnämndens granskning av 2008-2009 års revisioner

Vidare har käranden anfört att Johan Dyrefors haft ett antal möten med Revisors-
nämnden och att det inte går att säga vad Johan Dyrefors faktiskt förmedlade till
nämnden. Därefter har käranden noga gått igenom vad Johan Dyrefors har kommuni-
cerat till Revisorsnämnden i skrift. Det går inte att få ihop.
Käranden gör även gällande att det skulle framgå av korrespondensen att Johan
Dyrefors skulle ha varit införstådd med att det förelåg felaktigheter vid värderingen av
Tradingportföljen och att värderingen i var i enlighet med regelverket. Kärandens
framställning är dock selektiv och missvisande. Av Johan Dyrefors brev den 4 februari
2011 kan, under rubriken Rättvisande bild enligt IAS 39, utläsas att följande var
”korrekt”: ”Även om vissa synpunkter kan framföras avseende HQs tillämpade metod,
Sid 1638
till den del den avser nyttjande av historiska marknadsdata, är detta dock inte något
som medför att HQ:s metod inte ledde till ett fair value i den externa finansiella
rapporteringen.” Meningen efter i samma avsnitt anger dock: ”Tvärtom, metoden leder
fram till ett fair value.”
Kärandens framställning har i stället visat att frågeställningar om regelverket, obser-

verbara marknadsdata, Dag 1-resultat, beräkningar m.m. har ingått i Revisorsnämndens
underlag även för prövningen avseende åren 2008-2009.
Ett konkret exempel på en fråga som varit uppe för bedömning i Revisorsnämnden
avser Bankens innehav den 30 december 2009 av ODAX-optioner med förfall i
december 2010 (ODAX L6000, L7200 och L8200). Käranden har behandlat detta och
ansett att det utvisar något anmärkningsvärt.
Samma innehav behandlades i Johan Dyrefors brev till Revisorsnämnden den 4

februari 2011. I avsnitt 6.5 Analys av optioner med DAX som underliggande index, i
avsnittet 6.5.1 Förfall december 2010 behandlas positionen utförligt. Där finns även en
tabell med en uppställning av de aktuella optionerna.
Samma position finns dessutom med i Roschiers första yttrande, den 10 mars 2011, i
det första ärendet i Revisorsnämnden, där det kommenterades vad Johan Dyrefors hade
anfört och gjorde sin uppfattning klar att det var felaktigt och i strid med regelverket.
4.15.8 FI:s beslut avseende Carnegie – (kärandens replik)

Käranden redogjorde för FI:s beslut den 27 september 2007 varigenom Carnegie
meddelades varning m.m. (dnr 07-6125) och gjorde gällande att det var relevant även
för Banken och dess hantering av Tradingportföljen.
Det noterades dock inte att FI efter Carnegie-beslutet följde upp bl.a. Bankens risk-
kontroll genom sin undersökning av hantering och värdering av komplexa produkter
Den undersökningen var en direkt följd av beslutet rörande Carnegie. Undersökningen
Sid 1639
om komplexa produkter har redovisats utförligt ovan, se KPMG:s avsnitt 14 ovan, och
den resulterade i att FI fann att Bankens riskkontroll var utan allvarliga anmärkningar.
Denna bedömning var också något som KPMG vid sin revision kunde ta del av.
Sid 1640
5 BEVISNING
5.1 Partsförhör och vittnesförhör

Partsförhör har hållits med Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt
Lönnström, Thomas Erséus, Johan Piehl, Carolina Dybeck Happe, Pernilla Ström,
Anne-Marie Pålsson, Johan Dyrefors samt Anders Malmeby (VD för KPMG).
På begäran av käranden, Mats Qviberg, Mikael König och Johan Piehl har vittnes-
förhör hållits med Mattias Arnelund, Fredrik Crafoord, Tamer Torun och Agneta
Norgren.
På begäran av käranden, Mats Qviberg och Mikael König har vittnesförhör hållits
med Johan Tyrén, Nina Hernberg, Per Börgesson, Anders Torgander, Göran Arnell,
Catharina Lagerstam, Olle Claeson, Olle Westring, Magnus Löfgren, Stellan
Abrahamsson, Per Håkansson, Sven Hagströmer och Mikael Nachemson.
På begäran av käranden och Mats Qviberg har vittnesförhör hållits med Martin
Andersson.
5.2 Partssakkunniga
På begäran av käranden har partssakkunnigförhör hållits med Walter Schuster,
Kristian Bentzer och Brent Kaczmarek.
På begäran av KPMG och Johan Dyrefors, vilken övriga svarande har anslutit sig till,
har partssakkunnigförhör hållits med Juha-Pekka Kallunki, Jan Marton, Alexandra
Posacki, Lars Träff, Peter Jennergren och Kenth Skogsvik.
På begäran av Mats Qviberg, vilken övriga svarande har anslutit sig till, har parts-
sakkunnigförhör hållits med Bertil Johansson och Claes Bergström.
Sid 1641
5.3 Skriftlig bevisning

Parterna har åberopat skriftlig bevisning. Den skriftliga bevisningen framgår av
parternas bevisuppgifter och tingsrättens protokoll.
Det noteras att de uppgifter som förebringats ur den skriftliga bevisningen i stor
utsträckning har redovisats i utvecklingen av parternas talan eller tingsrättens domskäl.
Sid 1642
6 DOMSKÄL
6.1 Disposition av domskälen

Tingsrätten har disponerat domskälen som följer:
 Avsnitt 6.2 behandlar inledningsvis vissa allmänna frågor som har betydelse
för den fortsatta prövningen.
 Avsnitt 6.3 är en allmän genomgång av det regelverk som reglerar de aktuella
värderingsfrågorna. Där behandlas bl.a. IAS/IFRS-regelverket på ett
övergripande plan, den för målet centrala standarden IAS 39 och EU:s
implementering av aktuella regler.
 Avsnitt 6.4 avhandlar Bankens värdering av optioner på ett allmänt plan, med
utgångspunkt bl.a. i HQ-instruktionen, samt vad anställda på Trading, Risk och
Ekonomi har berättat.
 Avsnitt 6.5 behandlar Bankens hantering av Dag 1-resultat.
 Avsnitt 6.6 avhandlar Bankens värderingsrutiner.
 Avsnitt 6.7 behandlar Bankens resultatuppföljning.
 Avsnitt 6.8 innefattar tingsrättens värdering av Bankens Tradingportfölj, med
särskild tyngdpunkt på årssluten 2007, 2008 och 2009. Där prövas om det
förelåg någon felvärdering av Tradingportföljen.
 Avsnitt 6.9 omfattar tingsrättens bedömning av riskerna i Bankens rörelse,
innefattande frågan om kapitalkrav enligt pelare 1 och 2.
 Avsnitt 6.10 redovisar tingsrättens bedömning i fråga om information i den
externa redovisningen.
 Avsnitt 6.11 behandlar frågan om värdeöverföringar från Banken till HQ AB.
 Samtliga därmed genomgångna brister sammanfattas i avsnitt 6.12.
 Avsnitt 6.13 redovisar vissa rättsliga utgångspunkter beträffande HQ AB och
dess styrelse, innefattande bl.a. frågan om vilket särskilt ansvar som åligger
styrelsen i ett finansiellt holdingföretag, här särskilt i förhållande till Banken.
 Avsnitt 6.14 behandlar vinstutdelningsmålen, dvs. talan såvitt avser krav om
återbäring och bristtäckning av olagliga vinstutdelningar.
Sid 1643
 Avsnitt 6.15 är en genomgång av de rättsliga förutsättningarna för skadestånd, i

tillägg till vad som anförts särskilt i avsnitt 6.13. Här behandlas även frågan om
ansvar för s.k. faktisk ställföreträdare.
 Avsnitt 6.16 avhandlar frågor om betydelsen av ansvarsfrihet som beviljats
styrelserna.
 Avsnitt 6.17 är tingsrättens genomgång av händelseförloppet för att fastställa
om och i så fall när varje svarande var i ond tro om konstaterade brister.
 Avsnitt 6.18 behandlar frågan om skadeståndsrättsligt ansvar, mot bakgrund av
den rättsliga regleringen och genomgången av händelseförloppet. Frågan om
ansvar behandlas utifrån både kärandens primära skadeståndsberäkning och
den alternativa beräkningen.
 Avsnitt 6.19 innehåller tingsrättens bedömning av svarandenas ansvar för de
viten som Nasdaq OMX förpliktat HQ AB att betala.
 Avsnitt 6.20 avhandlar avslutningsvis frågan om rättegångskostnader.
Sid 1644
6.2 Vissa inledande frågor
6.2.1 Överlåtelsen av Bankens skadeståndsanspråk och andra

förutsättningar för talan
Såvitt avser de invändningar som framförts rörande överlåtelsen av skadestånds-
anspråk från Banken till HQ AB konstaterar tingsrätten att en särskild prövning
avseende bristande processförutsättningar ägde rum och avgjordes genom tingsrättens
beslut den 16 januari 2014. Tingsrätten har i avsnitt 6.18.3.3.6 – rörande ansvaret för
styrelsen i HQ AB som s.k. faktiska ställföreträdare för Banken – funnit att överlåtel-
sen inte kan anses ha innefattat eventuellt ansvar för s.k. faktiska ställföreträdare. Det
finns därför inte heller anledning att pröva Mats Qvibergs särskilda yrkande om avvis-
ning pga. avsaknad av beslut i Banken om talans väckande mot honom. Tingsrätten
konstaterar att det därutöver såvitt avser de svarande som var styrelseledamöter, VD
samt revisor i Banken saknas skäl att ifrågasätta överlåtelsens omfattning och giltighet.
Invändningar i den delen godtas således inte.
Tingsrätten konstaterar att de omständigheter som åberopats av käranden inte heller

kan anses preskriberade/prekluderade. Tingsrätten har, efter genomgång av vad
svarandena anfört, inte heller i övrigt funnit att det föreligger hinder mot att uppta
målet till prövning.
6.2.2 Fastställelsetalan om bristtäckning

Curt Lönnström och Thomas Erséus har yrkat att kärandens fastställelseyrkande om
bristtäckningsansvar ska avvisas, i korthet eftersom kärandens talan i denna del dels
inte är ägnad att klarlägga rättsläget, dels är problematiskt eftersom de jämknings-
frågor som aktualiseras inte skulle kunna prövas. De anser att det under alla förhållan-
den är olämplig att pröva fastställelsetalan.
Tingsrätten konstaterar att motsvarande avvisningsyrkande även framställts tidigare av

samtliga svarande och att tingsrätten då har avslagit avvisningsyrkande genom beslut
den 22 maj 2014 (i T 9306 11). Enligt tingsrättens bedömning finns det inte skäl att nu
avvisa det framställda fastställelseyrkandet. Curt Lönnströms och Thomas Erséus
Sid 1645
yrkande, samt övriga svarandes i den mån de kan anses ha anslutit sig därtill, avslås
därför.
6.2.3 Uppgörelse med Fredrik Crafoord

Bl.a. Stefan Dahlbo har anfört att käranden måste ha förlorat sin eventuella möjlighet
att utkräva styrelsens ansvar för Fredrik Crafoords agerande genom att friskriva
Fredrik Crafoord från ansvar. Käranden har genom denna åtgärd dels i alla delar
ratihaberat och godkänt Fredrik Crafoords agerande och dels betagit styrelsen
möjligheten att utkräva ansvar av Fredrik Crafoord regressvis.
Tingsrätten, som noterar att käranden inte till stöd för sin talan åberopat att någon vid
sidan av svarandena har begått medvetna fel eller agerat otillbörligt, konstaterar att
rättsförhållandet mellan käranden och Fredrik Crafoord saknar betydelse för såväl
Fredrik Crafoords som kärandens rättsförhållande till andra parter. Käranden kan inte
på grund av rättsförhållandet till Fredrik Crafoord anses ha förlorat möjligheten att
utkräva ansvar i enlighet med käromålet.
6.2.4 Allmänt om processuella förutsättningar

KPMG m.fl. har, i korthet, anfört att käranden inte som rättsfakta har åberopat några
omständigheter hänförliga till enskilda optioner i Tradingportföljen och att tingsrätten
därför inte kan komma t.ex. till slutsatsen att någon felvärdering har förelegat.
Tingsrätten konstaterar följande. Kärandens påstående avser ett faktiskt förhållande

beträffande värdet av Tradingportföljen på aggregerad nivå liksom effekten av detta
med avseende på bl.a. Bankens ekonomiska ställning. Påståendena har av käranden
tillmätts självständig betydelse i olika avseenden och har inte villkorats av påståendet
att en felaktig värderingsmetod tillämpats. Att käranden har avstått från att som
konkreta rättsfakta åberopa omständigheter med utgångspunkt från de enskilda
optioner som ingick i Tradingportföljen medför inte att tingsrätten är förhindrad att
bedöma de faktiska påståenden som innebär att Tradingportföljen åsattes ett visst värde
men att den i själva verket hade ett annat värde. Sådana omständigheter hänförliga till
Sid 1646
enskilda optioner som förebringats i målet utgör bevisfakta som tingsrätten kan lägga
till grund för tingsrättens bedömning.
6.2.5 Bevisbördan
Tingsrätten konstaterar vidare att käranden har gjort gällande att bevisbördan för att
det inte hade skett någon felaktig resultatföring av Dag 1-resultat som haft en väsent-
ligt positiv resultatpåverkan samt även för att det inte förelåg någon väsentlig fel-
värdering åvilar svarandena.
Av allmänna principer följer att det är den som begär skadestånd som har att visa att
omständigheterna är sådana att han eller hon har rätt till skadestånd. Enligt allmänna
bevisgrundsatser gäller även att den som gör gällande att en vinstutdelning har varit
otillåten ska styrka de påståenden som motiverar en sådan slutsats. Enligt tingsrätten
saknas skäl att tillämpa några andra utgångspunkter vid prövningen av förevarande
mål. Käranden har således bevisbördan för att styrka sina påståenden i dessa delar.
6.2.6 Den fortsatta framställningen

Det noteras att tingsrätten löpande för olika avsnitt i viss utsträckning anger samman-
fattningar av vad parterna anfört. Detta utgör med något undantag (se om Bankens
tradingstrategi i avsnitt 6.4.4.5.1) inte fullständiga återgivanden utan avser endast korta
sammanfattningar för att underlätta läsningen. De återger i stor utsträckning endast vad
någon svarande anfört men ska inte uppfattas som att tingsrätten inte beaktat även vad
som anförts av övriga svarande.
Sid 1647
6.3 Värdering – regelverket
6.3.1 Inledning
HQ AB och Banken tillämpade de redovisningsstandarder som genom gemenskaps-
lagstiftningen kommit att flyta in i svensk rätt (se vidare nedan), för att upprätta sina
finansiella rapporter. Regleringen innehöll bl.a. principer för värdering till verkligt
värde (fair value), jfr 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554)
(ÅRL). Det är i den fortsatta framställningen av särskilt intresse att de finansiella
instrument som ingick i Bankens Tradingportfölj värderades i enlighet med dessa
principer.
6.3.2 Den svenska redovisningslagstiftningen

Bestämmelser om löpande bokföring finns i bokföringslagen (1999:1078; BFL). Den
räkenskapsinformation som ingår i den löpande bokföringen ska räkenskapsårsvis
sammanställas. De flesta företag är skyldiga att sammanfatta årets affärshändelser och
verksamhet i en offentlig redovisning, bl.a. årsredovisning.
Grundläggande bestämmelser för årsredovisningar finns i ÅRL som tillämpas av samt-

liga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Vissa finansiella företag –
banker och vissa andra kreditinstitut (liksom värdepappersbolag) – ska dock i stället
för ÅRL upprätta årsredovisning och koncernredovisning enligt lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Dessa lagar, jämte
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), infördes den 1
januari 1996 i syfte att anpassa den svenska lagstiftningen på redovisningsområdet till
gemenskapsrätten (se nedan om de s.k. redovisningsdirektiven).
Bestämmelserna i ÅRKL överensstämmer till stora delar med ÅRL. I varje kapitel i
ÅRKL hänvisas således till de bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas även av de före-
tag som omfattas av ÅRKL. Flertalet bestämmelser i ÅRL är således tillämpliga även
på kreditinstitut genom hänvisningar i ÅRKL (se t.ex. 1 kap. 4 § ÅRKL, 2 kap. 2 §
ÅRKL som hänvisar till bl.a. 2 kap. 3 och 4 §§ ÅRL, 3 kap. 2 § ÅRKL, 4 kap. 1 §
Sid 1648
ÅRKL, 5 kap. 1 § ÅRKL, 6 kap. 1§ ÅRKL och 7 kap. 2 § ÅRKL). Årsredovisnings-

lagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga redovisning, dvs. årsredo-
visning, koncernredovisning och delårsrapport. Bestämmelser om företagens icke-
offentliga redovisning (löpande bokföring m.m.) finns som framgått i BFL.
Årsredovisningen är en offentlig och sammanfattande redovisning av ett företags

ställning vid ett visst tillfälle. Den visar också resultatet för det gångna räkenskapsåret.
Den består av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse.
I balansräkningen redovisas företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder
samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen.
I förvaltningsberättelsen och i noterna ska därutöver lämnas ytterligare information.
Det rör sig t.ex. om upplysningar om händelser av väsentlig betydelse som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dess slut och om vilka principer som har tillämpats för
att värdera tillgångar och skulder i balansräkningen. I vissa fall ska årsredovisningen
även innehålla en finansieringsanalys som visar företagets finansiering och kapital-
investeringar under räkenskapsåret. Koncernredovisningen kan sägas utgöra en gemen-
sam redovisning för en grupp av företag som ingår i samma koncern. Koncernredo-
visningens delar är desamma som de som ingår i en årsredovisning.
Den svenska lagstiftningen om företagens redovisning är av ramkaraktär. Avsikten är

att lagarna ska vara allmänt hållna och kompletteras med annan normgivning. Detta
kommer till uttryck genom bestämmelser om skyldighet att iaktta god redovisningssed.
I 2 kap. 2 § ÅRL anges att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovis-
ningssed (se även 4 kap. 2 § BFL som anger att bokföringsskyldigheten ska fullgöras i
enlighet med god redovisningssed).
God redovisningssed har i förarbetena till BFL beskrivits som de normer som grundas
på – utöver lag och föreskrifter – redovisningspraxis, rekommendationer och uttalan-
den från vissa myndigheter och andra organisationer, främst Bokföringsnämnden
(BFN), FI och Rådet för finansiell rapportering (tidigare Redovisningsrådet, vilken
beteckning används här) (se t.ex. prop. 2003/04:24 s. 55 och prop. 1998/99:130 s.
Sid 1649
178). Vad som utgör god redovisningssed bestäms i sista hand av domstol genom en
självständig prövning.
BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i

företagens bokföring och offentliga redovisning. Nämnden ger ut allmänna råd om till-
ämpningen av framförallt BFL och ÅRL. De allmänna råden är inte formellt bindande.
I praktiken måste de dock tillmätas stor betydelse vid bedömning av vad som utgör
god redovisningssed. Därutöver ger nämnden ut vägledningar och uttalanden.
Nämndens arbete är inriktat på frågor om löpande bokföring och arkivering samt
redovisningsfrågor som rör framförallt små och medelstora företag.
FI ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i företag som omfattas av ÅRKL

och ÅRFL i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till dessa företags särart (se
8 kap. 1 § BFL). FI har bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om
kreditinstituts redovisning. FI:s föreskrifter är – till skillnad från BFN:s allmänna råd –
bindande. Vid sidan av dessa utfärdar FI även icke-bindande allmänna råd.
Vid sidan av BFN och FI finns Redovisningsrådet som är ett privaträttsligt organ med
ändamål att främja utvecklingen av god redovisningssed i publika företag. Rådet ut-
färdar rekommendationer som i första hand riktar sig till företag vars aktier är föremål
för offentlig handel och företag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse.
Rekommendationerna behandlar i första hand företagens offentliga redovisning.
Redovisningsrådets akutgrupp gör uttalanden som anger hur rekommendationerna ska
tolkas i de fall olika tolkningar förekommer. Akutgruppen har vidare till uppgift att
göra uttalanden i redovisningsfrågor som inte behandlas vare sig i befintliga rekom-
mendationer eller i rekommendationer som är under utarbetande. Rådets rekom-
mendationer har utformats med utgångspunkt i de internationella redovisningsstand-
arderna IAS/IFRS.
I 2 kap. 3 § ÅRL anges att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets

ställning och resultat. Begreppet rättvisande bild har ansetts ha sin största betydelse
Sid 1650
som princip mot vilket enskilda redovisningsregler ska tolkas. Ett huvudsyfte är att
korrigera de missvisande resultat som kan uppkomma vid en alltför formell tillämp-
ning av generella normer (se prop. 1995/96:10 del II s. 11). Om tillämpningen av
gällande redovisningsrekommendationer i ett enskilt fall inte leder till en rättvisande
bild bör avsteg göras från dessa.
6.3.3 Det gemenskapsrättsliga normsystemet för redovisning
6.3.3.1 Bakgrund
Inom EG utfärdades flera direktiv avseende redovisning i syfte att skapa en minsta
gemensam skyddsnivå för delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med
ett företag (prop. 2002/03:121 s. 27). Det s.k. fjärde bolagsrättsliga direktivet (Rådets
direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa bolagsformer, 78/660/EEG) innehöll
bestämmelser om årsbokslut och förvaltningsberättelse (dvs. årsredovisning) i aktiebo-
lag och vissa handelsbolag. Det s.k. sjunde bolagsrättsliga direktivet (Rådets sjunde
direktiv av den 13 juli 1983 om sammanställd redovisning, 83/349/EEG) behandlade
skyldigheten för samma företag att upprätta en sammanställd redovisning och en sam-
manställd förvaltningsberättelse (dvs. koncernredovisning). Särskilda direktiv antogs
bl.a. om årsbokslut och sammanställd redovisning för kreditinstitut och värdepappers-
bolag (Rådets direktiv av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redo-
visning för banker och andra finansiella institut, 86/635/EEG), det s.k. bankredovis-
ningsdirektivet.
6.3.3.2 Ändringsdirektivet (även fair value-direktivet)

I maj 2001 antogs ett EG-direktiv om redovisning och värdering av finansiella instru-
ment (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG av den 27 september 2001
om ändring i direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på
värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag
samt i banker och andra finansiella institut), det s.k. ändringsdirektivet (även kallat
fair value-direktivet). Genom direktivet ändrades de fjärde och sjunde bolagsrättsliga
direktiven (redovisningsdirektiven) och bankredovisningsdirektivet.
Sid 1651
I ingressen till ändringsdirektivet angavs bl.a. att de internationella finansmarknader-

nas dynamiska karaktär hade medfört en vidsträckt användning inte bara av tradition-
ella primära finansiella instrument som aktier och obligationer utan också av olika
derivatinstrument, som terminskontrakt och optioner. Det noterades att ledande norm-
givare på redovisningsområdet i världen hade börjat överge den värderingsmetod som
baseras på den historiska kostnaden för sådana finansiella instrument till förmån för en
redovisning till verkligt värde. En utgångspunkt för ändringarna var strävan att nå
överensstämmelse mellan gemenskapens redovisningsdirektiv och utvecklingen i den
internationella normgivningen på redovisningsområdet, i synnerhet inom International
Accounting Standards Committee (IASC) (som ersattes av International Accounting
Standards Board [IASB]). Detta låg i linje med EU:s strategi för finansiell rapport-
ering att använda ”internationella redovisningsstandarder (IAS)”, se vidare om IAS
nedan, för utarbetande av redovisningar för börsnoterade företag i syfte att möjliggöra
tillämpningen av internationell redovisningsstandard för redovisning i balans- eller
resultaträkning samt värdering av finansiella instrument. Vidare angavs bl.a. följande:
”(12) Redovisning till verkligt värde bör endast ske för poster där det finns
långtgående internationell enighet om att redovisning till verkligt värde är
lämplig. För närvarande råder enighet om att redovisning till verkligt värde
inte bör tillämpas för alla finansiella tillgångar och skulder, till exempel inte
för flertalet av dem som inte ingår i en banks handelslager.
(13) Noterna till redovisningen bör innehålla vissa upplysningar om de finans-
iella instrument i balansräkningen som har tagits upp till verkligt värde.
Förvaltningsberättelsen bör ge en indikation av företagets mål och policy för
riskstyrning vad gäller användningen av finansiella instrument.
(14) Derivatinstrument kan ha stor betydelse för ett företags finansiella ställ-
ning. Upplysningar om derivatinstrument och deras verkliga värde får anses
lämpligt även om företaget inte tillämpar redovisning till verkligt värde. För att
begränsa den administrativa bördan för små företag bör medlemsstaterna
tillåtas att undanta dessa från upplysningskravet.”
Genomförandet av ändringsdirektivet skedde genom prop. 2002/03:121 och föranledde

ändringar bl.a. i ÅRL och ÅRKL, se vidare nedan. Där noterades inriktningen mot det
Sid 1652
internationella harmoniseringsförfarande som IASC/IASB stod bakom. Det konstatera-

des att medlemsstaterna hade ställt sig bakom kommissionens slutsats att det var nöd-
vändigt att vidta åtgärder som garanterade att befintliga International Accounting
Standards (IAS) – de redovisningsstandarder som gavs ut av IASC, och senare
International Financial Reporting Standards (IFRS), dvs. de standarder som IASB gav
ut – var förenliga med unionsrätten, att kommande standarder överensstämde med
gemenskapslagstiftningen samt att de standarder som IASC/IASB stod bakom utgjorde
en utgångspunkt för den europeiska harmoniseringen på redovisningsområdet.
Det framgår av motiven att innehållet i ändringsdirektivet återspeglade de redovis-

ningsprinciper som fanns i en standard som IASB hade antagit år 1998 – IAS 39
Financial Instruments: Recognition and Measurement – som behandlade frågor om
redovisning och värdering av de flesta förekommande typerna av finansiella instru-
ment, däribland derivat (se t.ex. prop. 2002/03:121 s. 27 f.). Direktivet innebar
ändringar i redovisningsdirektiven i syfte att möjliggöra en tillämpning av IAS 39.
Implementeringen av direktivet innebar bl.a. införande av regler om värdering av
derivat i ÅRL och ÅRKL, se vidare nedan.
6.3.3.3 IAS-förordningen
Kommissionen tog även initiativ till en förordning om redovisning enligt inter-
nationella redovisningsstandarder. Den 7 juni 2002 antogs den s.k. IAS-förordningen
(Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002 av den 19 juli 2002
om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Förordningen innebar bl.a.
att noterade företag i gemenskapen med start år 2005 skulle utarbeta sin koncern-
redovisning i enlighet med en enda uppsättning internationella redovisningsstandarder.
I artikel 2 framgår att med ”internationella redovisningsstandarder” avsågs IAS/IFRS-
standarder ”med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar) [se vidare nedan],
efterföljande ändringar av dessa standarder och tillhörande tolkningar, framtida
standarder och tillhörande tolkningar som utfärdats eller antagits av [IASB]”.
Sid 1653
Det grundläggande syftet med IAS-förordningen var att öka jämförbarheten mellan
noterade företags finansiella rapporter inom EU och därigenom underlätta den
ekonomiska och finansiella integrationen. Med utgångspunkten att de finansiella
rapporterna upprättas utifrån ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk,
ansågs det bli lättare för investerare att värdera företag i olika länder. Det innebar i sin
tur en utvidgning och fördjupning av de europeiska kapitalmarknaderna, bättre pris-
bildning och högre effektivitet (se t.ex. prop. 2008/09:71 s. 73). Det angavs i ingressen
att IAS/IFRS-standarderna ”obligatoriskt [bör] tillämpas för alla noterade företag
inom gemenskapen” (p. 7). Det noterades att skydd av investerare och ett bibehållet
förtroende för de finansiella marknaderna utgjorde en viktig aspekt för att den inre
marknaden på området skulle kunna fullbordas (p. 4). Det angavs vidare att ett korrekt
och rigoröst system för tillsyn var av avgörande betydelse för investerarnas tilltro till
finansmarknaderna (p. 16).
6.3.3.4 Antagningsprocessen enligt IAS-förordningen

Genom IAS-förordningen tillskapades ett gemenskapsrättsligt regelverk för antagande
av IAS/IFRS; en s.k. godkännandemekanism. Den nya ordningen innebar enligt artikel
3.1 att kommissionen beslutar om godkännande av de standarder som ska tillämpas
inom EU. Syftet var att skapa en snabb behandling av de standarder som IASB föreslår
som också skulle tjäna som ett hjälpmedel ”för att överväga, analysera och utbyta
information beträffande internationella redovisningsstandarder mellan de
huvudsakliga berörda parterna, i synnerhet nationella organ för utformning av
redovisningsstandarder, organ som utövar tillsyn över värdepappers-, bank och
försäkringsområdet samt centralbanker, Europeiska centralbanken inbegripen,
redovisningsbranschen, och användare respektive utgivare av redovisningar” (p. 11).
Det angavs att mekanismen ”bör vara ett hjälpmedel för att främja en gemensam
tolkning av antagna internationella redovisningsstandarder inom gemenskapen”.
En grundläggande förutsättning för antagande av en standard är enligt artikel 3.2 att

den inte strider mot den i redovisningsdirektiven fastlagda principen om att
redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagens resultat och ställning, att den
Sid 1654
bidrar till det europeiska gemensamma bästa samt att den uppfyller de kriterier i fråga
om ”begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet” som ställs på finansiell
information som behövs för att fatta ekonomiska beslut och utvärdera
företagsledningens arbete.
Innan kommissionen antar en viss standard, måste den dessutom iaktta ett i förordning-
en angivet kommittéförfarande. Det innebär att kommissionen först ska lägga fram
sina förslag till beslut inför en föreskrivande kommitté för redovisningsfrågor –
Accounting Regulatory Committee (ARC). Den består av företrädare för medlemsstat-
erna med kommissionens företrädare som ordförande. ARC ska granska den föreslagna
standarden/ändringen och yttra sig över kommissionens förslag. Om förslaget är för-
enligt med ARC:s yttrande, kan kommissionen anta den aktuella standarden (artikel 6).
Den nya ordningen innebar bl.a. att en s.k. redovisningsteknisk kommitté – European
Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) – skulle bistå kommissionen och ARC
med stöd och expertkunskaper vid bedömningen av de standarderna. Det angavs i
ingressen att ARC regelbundet skulle informeras – om pågående projekt, diskussions-
underlag, punktredogörelser och utkast på redovisningsstandarder samt om EFRAG:s
arbete i anledning av detta – för att underlätta diskussion och göra det möjligt för
medlemsstaterna att samordna sina ståndpunkter (p. 14). Den nya ordningen innebar att
den gemenskapsrättsliga lagstiftningsprocessen blev väsentligt kortare jämfört med
förfarandet för antagande av nya direktiv.
Även en tillsynsmyndighet – Committee of European Securities Regulators (CESR)

som ersattes år 2011 av European Securities and Markets Authority (ESMA) – har
etablerats bl.a. för att övervaka efterlevnaden av IAS/IFRS. Dess roll är att samordna
och stödja den övervakning som medlemsstaternas tillsynsmyndigheter utövar. För
Sveriges del avses härvid FI.
6.3.3.5 IASB
IASB är en privaträttslig organisation som verkar på internationell nivå. IASB bildades
år 2001 och ersatte IASC som funnits sedan 1973. Organisationen har till uppdrag att
Sid 1655
verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används i

olika delar av världen. IASB består i huvudsak av en styrelse (IASB Board), ett redo-
visningsråd (Standards Advisory Council; SAC) med rådgivande underkommittéer
samt en kommitté för tolkning av standarder (International Financial Reporting
Committee; IFRIC) , tidigare benämnd Standing Interpretations Committee (SIC).
SAC konsulteras vid större förändringar av regelverket. Uppgiften att tolka IASB:s
standarder ligger på IFRIC som också ger ut kommentarer.
IASB:s huvuduppgift är att utveckla standarder. Processen för framtagande av en ny

standard kan förenklat beskrivas enligt följande. Den inleds med att ett förslag ställs av
IASB eller någon annan. Standarder utvärderas löpande. Efter en inledande utrednings-
fas utvecklas ett s.k. diskussionsunderlag (s.k. Discussion Paper) som remitteras för
kommentarer. Efter att kommentarerna behandlats och eventuella frågeställningar ut-
retts publiceras ett utkast till standard, ett s.k. Exposure Draft. Även utkasten kommen-
teras och behandlas av styrelsen. När en ny standard har godkänts av IASB publiceras
även en kommentar, en s.k. Basis for Conclusions, som beskriver de överväganden
som ligger till grund för ändringar.
Ett stort antal länder har jämte EU antagit IFRS. Vid sidan av IASB har den amerika-
nska normgivaren Financial Accounting Standards Board (FASB) störst betydelse för
utvecklingen av internationell redovisningsstandard. Dess standarder ger uttryck för
amerikanska redovisningsnormer (US GAAP). År 2002 inleddes ett betydande
samarbete mellan IASB och FASB i syfte att uppnå samordning mellan regelverken.
6.3.3.6 Ytterligare ändringar
6.3.3.6.1 Moderniseringsdirektivet
Ändringar i redovisningsdirektiven gjordes även år 2003 genom antagande av det s.k.
moderniseringsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den
18 juni 2003 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och
91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag,
banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag). Genom direktivet genom-
Sid 1656
fördes ytterligare anpassningar till IAS/IFRS. Syftet med ändringarna var bl.a. att
avlägsna alla oförenligheter mellan redovisningsdirektiven och standarderna och att
modernisera strukturen i redovisningsdirektiven.
6.3.3.6.2 Det andra ändringsdirektivet

År 2003 antog kommissionen även en handlingsplan för modernare bolagsrätt och
effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen (KOM(2003) 284 slutlig). Planen
tillkom mot bakgrund av ett antal företagsaffärer som vid den tidpunkten rönte stor
uppmärksamhet inom EU och i andra delar av världen. Bland de frågor som enligt
planen borde prioriteras på kort sikt nämndes förbättring av den information som
enskilda företagsgrupper tillhandahåller, införandet av en årsberättelse om företags-
styrningen samt styrelseledamöternas kollektiva ansvar för företagets redovisning.
I enlighet med denna plan antogs år 2006 ett direktiv med ändringar i de fjärde och
sjunde bolagsrättsliga direktiven (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG
av den 14 juni 2006 om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa
typer av bolag, 83/349/EEG om sammanställd redovisning, 86/635/EEG om årsbokslut
och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut och 91/674/-
EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag) (här kallat
det andra ändringsdirektivet).
I det andra ändringsdirektivet togs bl.a. in en bestämmelse som anpassade redovis-

ningsdirektiven efter de ändringar som hade gjorts i IAS 39 (se ovan). Enligt artikel
1.5 fick medlemsstaterna möjlighet att tillåta eller kräva värdering av vissa finansiella
instrument i enlighet med IAS/IFRS i högre utsträckning än vad som dittills hade varit
möjligt (se prop. 2008/09:71 s. 40 och 70). Innebörden var att medlemsstaterna fick
tillåta eller kräva att vissa företag eller vissa kategorier av företag skulle tillämpa
IAS 39, med de hänvisningar som följer till andra IAS eller IFRS, i stället för
nationella regler om värdering av finansiella instrument. Även om de följdändringar
som föranleddes av direktivets implementering inte påverkade HQ AB/Banken är
lagstiftarens överväganden ändå av visst intresse, se vidare nedan.
Sid 1657
6.3.4 Redovisning av finansiella instrument
6.3.4.1 Bakgrund
Redovisning av finansiella instrument reglerades i olika standarder. Frågor om
redovisning och värdering reglerades i IAS 39. Syftet med den sistnämnda standarden
var att ange principer för redovisning och värdering av finansiella tillgångar,
finansiella skulder och vissa avtal avseende köp eller försäljning av icke-finansiella
poster. Krav på klassificering av samt upplysningskrav rörande finansiella instrument
återfinns i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering och upplysningar (Financial
Instruments: Disclosure and Presentation).
I augusti 2005 utfärdade IASB IFRS 7 Financial instruments: Disclosures. I IFRS 7

togs bestämmelser rörande upplysningar in. Som en följd av detta flyttades upp-
lysningskrav över till IFRS 7. IAS 32 avsåg därefter klassificeringsfrågor samt
definitioner.
Standarderna genomgick vissa förändringar under åren 2007-2010, bl.a. gjordes vissa
ändringar i IFRS 7 avseende regleringen av upplysningar. Därutöver pågick ett arbete
med framtagande av en ny standard för värdering till verkligt värde (det s.k. Fair
Value Measurement-projektet). Det sistnämnda arbetet ledde sedermera fram till
införandet av IFRS 13.
Som framgår nedan antogs IAS 39 som en del av gemenskapsrätten stegvis.
6.3.4.2 Införande av IAS 39

Ovan har redovisats hur den framväxande regleringen förhöll sig till den ännu inte
formellt antagna standarden om värdering av finansiella instrument, dvs. IAS 39.
Den 29 september 2003 antogs, genom Kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003

om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, alla IAS/IFRS med tillhörande SIC/IFRIC-
tolkningar som förelåg den 14 september 2002 med undantag för IAS 32 och IAS 39
Sid 1658
samt tillhörande SIC 5, SIC 16 och SIC 17. I ingressen noterades, med hänvisning till
viktiga ändringar som var under övervägande, att det var lämpligt att inte anta de
befintliga versionerna av IAS 32 och IAS 39. Kommissionen förklarade dock att detta
var en prioriterad åtgärd (p. 4).
Den 19 november 2004 antogs, genom Kommissionens förordning (EG) nr 2086/2004

den reviderade standarden IAS 39 som IASB offentliggjorde den 17 december 2003.
I och med IASB:s översyn i december 2003 hade den s.k. verkligt värde-optionen
(även s.k. oinskränkt fair value option) införts. Härmed avses en valmöjlighet som
innebar att företagen vid det första redovisningstillfället kunde oåterkalleligen
identifiera en finansiell tillgång eller skuld såsom tillhörande kategorin finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
(även kallad kategori 1). Med hänvisning till att vissa bestämmelser fortfarande var
föremål för diskussioner infördes standarden med undantag för dessa bestämmelser.
De bestämmelser som undantogs avsåg dels verkligt värde-optionen såvitt avsåg val-
möjligheten att redovisa alla finansiella skulder till verkligt värde, dels bestämmelser
rörande säkringsredovisning. Här avses förhållanden som inte har någon direkt
relevans för prövningen i målet.
Genom antagandet delvis av IAS 39 i november 2004 blev det möjligt att välja att
redovisa i princip alla tillgångar som utgör finansiella instrument till verkligt värde
och att redovisa värdeförändringen i resultaträkningen.
Den 16 juni 2005 offentliggjorde IASB dokumentet Ändringar av IAS 39 Finansiella

instrument: redovisning och värdering, verkligt värde-optionen, där den undantagna
delen avseende verkligt värde-optionen avseende finansiella skulder behandlades. Den
15 november 2005 antogs genom Kommissionens förordning (EG) nr 1864/2005 de
ändringar som IASB hade infört.
Sid 1659
Genom antagandet av ändringarna utsträcktes möjligheten att redovisa till verkligt

värde till att omfatta även finansiella skulder. Ändringen infördes med retroaktiv
verkan från och med den 1 januari 2005.
6.3.5 Allmänt om genomförandet i svensk rätt
6.3.5.1 Ändringsdirektivet
Ändringsdirektivets införlivande i svensk rätt föranledde ändringar i bl.a. ÅRL och
ÅRKL. Det överlämnades till de normgivande organen på redovisningsområdet att
lämna vägledning för hur finansiella instrument skulle redovisas och värderas och det
konstaterades att BFN:s, FI:s och Redovisningsrådets kompletterande normgivning
redan vid tidpunkten för reglernas införande anknöt till de principer som hade sitt ur-
sprung i IAS. Det antogs även att kommande vägledning skulle anknyta till de princip-
er som fanns i IAS 39 (prop. 2002/03:121 s. 34). Det konstaterades att de nya reglerna
i ÅRL och ÅRKL om värdering av finansiella instrument inte skulle vara vare sig mer
eller mindre omfattande än de som fanns i ändringsdirektivet och lagstiftningen ut-
formades i överensstämmelse med samt, så långt möjligt, i anslutning till texten i
direktivet och IAS 39 (a.prop., se t.ex. s. 42 f.). Det noterades även att god redo-
visningssed ”kommer att utvecklas i nära överensstämmelse med IAS 39” (s. 43).
Såvitt avser samspelet mellan IAS-förordningen och nationell lagstiftning har lagstift-
aren konstaterat att konflikter mellan årsredovisningslagarna och IAS/IFRS endast
uppkommer när lagarna behandlar en fråga som även tillhör IAS-förordningens
tillämpningsområde. I vissa fall stod det klart hur en sådan konflikt ska lösas. Om en
och samma fråga behandlas såväl i en IAS- eller IFRS- standard som i tillämplig års-
redovisningslag, hade den antagna standarden företräde. Ett företag som omfattades av
IAS-förordningen hade således att tillämpa standarden (prop. 2004/05:24 s. 60 f.).
För finansiella företag gällde att flertalet bestämmelser i 7 kap. ÅRKL och ÅRFL, med
undantag för bl.a. bestämmelsen om skyldighet att upprätta koncernredovisning, även
reglerades i olika IAS/IFRS. Det innebar att krav på tillämpning av bestämmelserna
Sid 1660
om överskådlighet och rättvisande bild, grundläggande redovisningsprinciper, värder-

ingsregler, uppställningsformer för koncernbalansräkning och koncernresultaträkning,
konsolideringsmetoder m.m. inte längre skulle gälla. Både nationella regler om redo-
visningshandlingar och enskilda bestämmelser i årsredovisningslagarna sattes åt sidan
i den mån de överlappades av antagna IAS/IFRS.
Andra bestämmelser i årsredovisningslagarna behandlade frågor som inte togs upp i

IAS/IFRS. Det gällde t.ex. bestämmelserna om förvaltningsberättelse, offentlighet och
revision samt vissa krav på tilläggsupplysningar. Ett företag som omfattades av
IAS-förordningen var skyldigt att tillämpa såväl vad som föreskrevs i en antagen
standard som vissa bestämmelser i årsredovisningslagarna (främst bestämmelser om
årsredovisning och förvaltningsberättelse, vissa formkrav samt en del krav på tilläggs-
upplysningar).
I motiven noterades att IAS/IFRS syftade till att tillgodose det internationella närings-
livets behov och därför i praktiken inriktades på noterade företags koncernredovisning
och att tillgodose det behov av information som ägare och andra investerare hade.
Eftersom IAS/IFRS är internationella och saknade koppling till någon särskild
ekonomisk eller rättslig miljö, hade de i allmänhet utformats utan hänsyn till nationell
reglering avseende borgenärsskydd, vinstutdelning och beskattning. IAS/IFRS ansågs
därför ha en annan utgångspunkt än den svenska redovisningslagstiftningen (a.prop.
s. 61 f.). Från redovisningsperspektiv innebar övergången till IAS/IFRS även att värd-
ering av tillgångar, oftare än vad som gällde enligt årsredovisningslagarna, skulle ske
till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde. Det noterades även att regelverket
i IAS/IFRS var mer detaljerat och innehöll flera krav på tilläggsupplysningar än vad
årsredovisningslagarna gjorde.
6.3.5.3 Det andra ändringsdirektivet

Vid implementeringen av det andra ändringsdirektivet hade lagstiftaren, som framgått
ovan, att avgöra om svenska företag utöver vad som redan gällde skulle tillåtas att
tillämpa IAS 39 i stället för nationella regler om värdering av finansiella instrument.
Sid 1661
Direktivet angav vilka finansiella instrument som fick värderas till verkligt värde.
Enligt IAS 39.9 indelades instrumenten i olika kategorier, däribland finansiella
tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
(kategori 1). Klassificering av instrumenten fick betydelse för hur de skulle värderas
och utgångspunkten för klassificeringen var främst syftet med innehavet; t.ex. om
instrumentet skulle innehas för handel eller var avsett att hållas till förfall. IAS 39
kunde sålunda medföra en annan värdering av ett finansiellt instrument än vad som
följde enligt ÅRL, beroende främst på hur ett företag kategoriserade sina finansiella
instrument enligt IAS 39 som gav en större valfrihet att identifiera ett finansiellt
instrument såsom tillhörande kategori 1 (härmed avses alltså den s.k. verkligt värde-
optionen).
Införande av verkligt värde-optionen skedde med vissa begränsningar (se kommission-

ens förordning (EG) nr 1864/2005 av den 15 november 2005 p.7). Det har allmänt
noterats att finansiella instrument som hör till kategori 1 tas upp till sitt verkliga värde
vid anskaffningstillfället utan beaktande av anskaffningskostnader (IAS 39.43) samt att
instrumentet därefter redovisas fortsatt till verkligt värde (IAS 39.46-47) och vinst eller
förlust redovisas i resultaträkningen (IAS 39.55) (se prop. 2008/09:71 s. 72). Ett före-
tag kunde vid denna tidpunkt inte omklassificera instrument till eller från den
kategorin (IAS 39.50).
I motiven framhölls även att det var en förutsättning för att få tillämpa värderings-
bestämmelserna i IAS/IFRS att de krav på upplysningar som följde av de antagna
standarderna uppfylldes (prop. 2008/09:71 s. 72 f.). Här avses de upplysningskrav som
vid den tidpunkten framgick av IFRS 7, dvs. detaljerade upplysningskrav avseende de
finansiella instrumentens betydelse för företagens finansiella ställning och resultat
samt om karaktären och omfattningen av de risker som härrör från finansiella instru-
ment.
Sid 1662
I motiven framhölls även komplexiteten i IFRS-regelverket (a.prop. s. 79). Det

noterades att det krävdes både särskild redovisningskompetens och särskilda resurser
för att på ett korrekt sätt kunna tillämpa IAS 39. Vidare angavs att den utökade möjlig-
heten att värdera finansiella instrument till verkligt värde enligt IAS 39 ställde krav på
god intern kontroll. I anslutning härtill noterades att det ”bör emellertid beaktas att
samtliga finansiella företag omfattas av särskilda krav enligt rörelsereglerna som bl.a.
innefattar god riskkontroll och väl fungerande redovisningssystem. De är även föremål
för särskild tillsyn av Finansinspektionen.”
6.3.6 Svensk rätt – särskilt om verkligt värde
6.3.6.1 Ändringsdirektivet
När ändringsdirektivet implementerades i svensk rätt hade kreditinstitut och värde-
pappersbolag sedan tidigare en möjlighet att värdera många finansiella instrument till
verkligt värde. I motiven konstaterades att kreditinstitut och värdepappersbolag i hög
grad också hade utnyttjat möjligheten att värdera derivatinstrument och andra överlåt-
bara värdepapper till verkligt värde (prop. 2002/03:121 s. 38). Rörande frågan om be-
greppet verkligt värde skulle användas vid implementering av ändringsdirektivet noter-
ades följande: ”Från rent lagtekniska utgångspunkter torde detta inte vara nödvändigt,
eftersom begreppet utgör enbart en sammanfattande term för värderingsmetoder som
ändå måste beskrivas i lagtexten. Till detta kommer att begreppet verkligt värde redan
förekommer i årsredovisningslagen.” Med hänvisning till att begreppet redan förekom,
bl.a. i 4 kap. 9 ÅRL, och att det där hade en ”delvis annan innebörd än det torde ha i
ändringsdirektivet” utmönstrades begreppet verkligt värde i den bestämmelsen för att i
stället kunna användas i de nya värderingsbestämmelserna. Detta ansågs förenat med
fördelar: ”Den främsta av dessa är av pedagogiskt slag; begreppet ’verkligt värde’ är
numera en vedertagen svensk översättning av det i IAS använda begreppet ’fair value’
och används generellt för det nya slaget av värderingsmodell. En annan fördel är att
lagtexten kommer att ansluta bättre till texten i ändringsdirektivet och IAS 39.”
Ändringsdirektivet innebar med hänvisning till vad som gällde enligt IAS 39 att det
verkliga värdet på ett finansiellt instrument i första hand skulle bestämmas utifrån
Sid 1663
instrumentets marknadsvärde (prop. 2002/03:121 s. 42): ”Om det inte går att
bestämma något marknadsvärde för instrumentet, skall värdet i stället, när det är
möjligt, grundas på summan av värdet på det finansiella instrumentets beståndsdelar
eller på värdet av ett likartat finansiellt instrument. Om inte heller det är möjligt, skall
värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och
värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet (jfr artikel
42b.1 [i det fjärde bolagsrättsliga direktivet])” (a.prop. s. 43).
Såvitt avsåg bestämmande av verkligt värde noterades att om det inte med lätthet går
”att bestämma någon tillförlitlig marknad för instrumentet men däremot för dess be-
ståndsdelar (om instrumentet exempelvis är sammansatt av ett derivat och en oblig-
ation) eller för ett likartat instrument, skall marknadsvärdet härledas från dessa
beståndsdelar eller från det likartade instrumentet. Om inte heller detta är möjligt,
skall det verkliga värdet beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderings-
modeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet”
(prop. 2002/03:121 s. 32). Det noterades att dessa föreskrifter ”går tillbaka på IAS 39”.
Det konstaterades att värdeförändringar på finansiella instrument som värderades

enligt de nya bestämmelserna som regel skulle tas upp som en intäkt eller kostnad i
resultaträkningen och således, som en följd därav, påverka det redovisade resultatet.
Det framhölls också, med hänvisning till innehållet i ändringsdirektivet, att den
svenska lagstiftningen skulle ange att ”de nya värderingsmetoderna inte får användas
om de skulle leda till ett icke tillförlitligt värde på instrumentet” (a.prop. s. 44).
En ny paragraf infördes i ÅRL innehållande bestämmelser som medgav att finansiella

instrument värderas till verkligt värde. Bestämmelserna motsvarade artiklarna 42a.1
och 42b.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet:
4 kap. 14 a §
Derivatinstrument och andra finansiella instrument får tas upp till sitt verkliga
värde, om inte annat följer av 14 b §.
Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av instrumentets mark-
nadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument
Sid 1664
men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, skall det
verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade
instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig,
skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt accepterade
värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av
marknadsvärdet.
Värdering enligt första stycket får ske enbart om samtliga företagets finans-
iella instrument, utom sådana som enligt 14 b § inte får tas upp till verkligt
värde, värderas på samma sätt. Lag (2003:774).
I författningskommentaren angavs följande:

”Hur det verkliga värdet skall fastställas anges i andra stycket. I första hand
skall det verkliga värdet motsvara instrumentets marknadsvärde, t.ex. den note-
rade kursen på en aktie. Om marknadsvärdet på ett finansiellt instrument inte
kan bestämmas, skall värdet i stället härledas från marknadsvärdet på instru-
mentets beståndsdelar, om dessa har kända marknadsvärden. Så kan vara fallet
om ett visst finansiellt instrument består av både en obligation och en rättighet
att vid ett visst tillfälle förvärva ett annat finansiellt instrument till ett förut-
bestämt pris. Alternativt skall det verkliga värdet bestämmas på grundval av
marknadsvärdet av likartade instrument.
I sista hand skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana all-
mänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig
uppskattning av marknadsvärdet. Som exempel kan nämnas vedertagna mod-
eller för att värdera onoterade aktieoptioner.”
Av 4 kap. 14 b § andra stycket framgår att värdering till verkligt värde enligt 14 a §
endast får göras om den leder till att tillgången eller skulden kan värderas på ett till-
förlitligt sätt. Den värderingsprincip som används måste enligt tredje stycket i 14 a §
tillämpas konsekvent och det var alltså inte tillåtet att tillämpa de nya värderings-
bestämmelserna på vissa finansiella instrument och andra bestämmelser på andra. Det
noterades vidare, med hänvisning till 2 kap. 4 § ÅRL, att samma värderingsprinciper
skulle tillämpas konsekvent från ett räkenskapsår till ett annat.
Vid införande av de ändringar som föranleddes av IAS-förordningen noterades att
Sid 1665
den internationella utvecklingen på redovisningsområdet hade inneburit att tillgångar i

allt större utsträckning värderas till sina verkliga värden, med vilket avsågs ”vanligen
ett värde som baserar sig på ett marknadsvärde” (prop. 2004/05:24 s. 92). En redo-
visning som utformats på det sättet ansågs leda till en ”bättre genomlysning och
förståelse av företagets resultat och ställning”. Det noterades att IAS/IFRS främst var
framtagna med hänsyn till investerares behov av finansiell information och i vissa av-
seenden skiljde sig från det traditionella redovisningssynsättet i EU genom att princip-
en om försiktighet tenderade att frångås till förmån för principen om rättvisande bild.
Det konstaterades att detta tog sig uttryck i att värderingen av i första hand tillgångar,
oftare än vad som gäller enligt redovisningsdirektiven, skedde till verkliga värden än
till historiska anskaffningskostnader. Tillsynsmyndighetens behov av redovisningsin-
formation ansågs i många fall kunna skilja sig från t.ex. investerares behov av
finansiell information (a.prop. s. 135):
”Medan tillsynsmyndigheten behöver säkerställa att kreditinstitut, värdepapp-
ersbolag och försäkringsföretag vid varje tidpunkt kan fullgöra sina åtaganden,
så är investeraren mer intresserad av att kunna mäta företagets resultat och
ställning utifrån antagandet att företagets verksamhet skall fortgå (’going con-
cern’). Det anlagda perspektivet styr i sin tur principerna för värdering av till-
gångar och skulder.”
IAS 39 hade vid den tidpunkten ännu inte formellt trätt i kraft som en del av gemen-
skapsrätten. Regleringen medgav dock att medlemsstaterna själva fick välja om
”’särskilt angivna slag av tillgångar som inte är finansiella instrument’ redovisas till
verkligt värde” (a.prop. s. 93). Det ansågs att de svenska bestämmelserna borde medge
värdering till verkligt värde enligt de principer som angavs i IAS 16, IAS 38, IAS 40
och IAS 41, dvs. avseende dels vissa materiella tillgångar, dels immateriella tillgångar.
Det konstaterades att finansiella instrument i finansiella företag generellt borde värder-
as till vad som enligt moderniseringsdirektivet beskrivs som verkligt värde, dvs. som
baseras på IAS 39. Med begreppet verkligt värde ”avses det belopp, till vilket en till-
gång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras genom ett avtal mellan kunniga
Sid 1666
parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen
genomförs (jfr IAS 39.9). Det verkliga värdet härleds i första hand från ett marknads-
värde för samma eller liknande finansiella instrument eller genom en beräkning som
baserar sig på allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder (se
vidare prop. 2002/03:121 s. 30 f.)” (a.prop. s. 113).
6.3.7 IAS/IFRS
6.3.7.1 IAS/IFRS – standarderna

IFRS utgör principbaserade och inte regelbaserade redovisningsstandarder. De tar sin
utgångspunkt i redovisningsprinciper som framgår av IASB:s Föreställningsram för
utformning av finansiella rapporter. Det ursprungliga dokumentet (Framework for the
Preparation and Presentation of Financial Statements) antogs av IASC år 1989 och
ersattes av IASB i september 2010. 1989 års föreställningsram översattes av
Redovisningsrådet och översättningen publicerades år 1995 med tillstånd av IASC.
Föreställningsramen syftar till att åstadkomma konsekvens i systemet och ger väg-
ledning vid utarbetande av nya standarder. Det materiella innehållet i en standard har
dock alltid företräde.
Grundläggande värderingsprinciper behandlas även i IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter. Syftet med standarden är att ange grunden för hur generella finansiella
rapporter ska utformas för att säkerställa jämförbarhet och den anger övergripande
krav avseende de finansiella rapporternas utformning, riktlinjer för struktur och
minimikrav på innehållet i dem. Redovisning av, värdering av och upplysning om
specifika transaktioner och andra händelser behandlas däremot i andra standarder och
tolkningar. Reglerna är mer omfattande och detaljerade än vad som följer av svensk
redovisningslagstiftning.
En utgångspunkt är enligt IAS 1 att de finansiella rapporterna ska ge en rättvisande

bild av företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. En rätt-
visande bild kräver en korrekt bild av transaktionernas effekter, andra händelser och
förhållanden i enlighet med de definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar,
Sid 1667
skulder, intäkter och kostnader som framställs i föreställningsramen. Tillämpningen av

IAS/IFRS, med ytterligare upplysningar där så krävs, förutsätts leda till finansiella
rapporter som ger en sådan rättvisande bild.
Standarderna är primärt utformade för att vara användbara för investerare, dvs. de
som äger (eller är intresserade av att äga) aktier i företag. I detta avseende skiljer sig
IAS/IFRS från traditionell redovisning. Investerare är i första hand intresserade av
information för att prognosticera framtida aktiekurser, för att bedöma möjlig avkast-
ning. Framtida kurser beror på vilka framtida kassaflöden företaget kan generera.
Vissa centrala kvalitativa egenskaper framhålls i föreställningsramen. Härmed avses de

egenskaper som gör informationen i de finansiella rapporterna användbar för använd-
arna. För att finansiell information ska vara användbar framhålls de fyra viktigaste
kvalitativa egenskaperna begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.
Tingsrätten noterar särskilt följande, med beaktande även av innehållet i IAS 1.
För att vara av värde måste informationen vara relevant för användarna som besluts-
underlag. Information är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att
underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att
bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. Information kan samtidigt vara såväl
framåtriktad som bekräftande. Informationens förutsägande och bekräftande roller är
kopplade till varandra.
Informationens relevans påverkas av dess karaktär och av dess väsentlighet. I vissa

fall är informationens karaktär avgörande för dess relevans. Upplysning om t.ex. ett
nytt affärsområde kan påverka bedömningen av ett företags risker och möjligheter
även om resultatet för den aktuella perioden är oväsentligt. Information anses vara
väsentlig om dess utelämnande eller felaktighet skulle kunna påverka beslut som
användare fattar. Graden av väsentlighet beror på postens eller felets storlek och på
omständigheterna kring utelämnandet eller felet. Väsentlighet är därför mer en fråga
Sid 1668
om en tröskelnivå än en grundläggande kvalitativ egenskap som informationen måste

ha för att vara av värde.
För att vara av värde måste information vara tillförlitlig. Information är tillförlitlig om
den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. Användarna måste
kunna förlita sig på att den på ett korrekt sätt utvisar antingen vad som görs gällande
att den utvisar eller vad som rimligen kan antas att den utvisar. Information kan vara
relevant men så osäker att rapporteringen riskerar att bli vilseledande om den tas med i
redovisningen. För att vara tillförlitlig måste information på ett korrekt sätt återge
transaktioner och andra händelser på det sätt som görs gällande eller som rimligen kan
förväntas. Det förekommer nästan alltid i någon mån risk för att finansiell information
inte ger en helt korrekt bild av det som görs gällande att den utvisar. Risken utgörs inte
av att informationen kan vara vinklad, utan snarare av inneboende svårigheter,
antingen med att identifiera transaktionerna eller andra händelser som ska mätas, eller
med att tillämpa mätmetoder och presentationstekniker för informationen.
För att information på ett korrekt sätt ska återge de transaktioner och andra händelser
som den avser att återge, är det nödvändigt att de redovisas i enlighet med ekonomisk
innebörd och inte enbart i enlighet med juridisk form (innebörd och form översätts
med substance over form).
En egenskap som syftar till att reducera inverkan av osäkerhet och problem (fel;
mätfel, bristande tillvägagångssätt) är verifierbarhet. Det bidrar till att tillförsäkra
användare av informationen att den är tillförlitlig. Verifierbarhet möjliggör för olika
kunniga och oberoende bedömare att nå samsyn i fråga om en viss information är
tillförlitlig. Möjligheten att kunna verifiera informationen ökar objektiviteten i
redovisningen men garanterar inte att redovisningen korrekt avspeglar det som avses.
Därför krävs även validitet i mätningen (Marton, IFRS – i teori och praktik, 2008,
2 kap.).
Sid 1669
Tillförlitlig redovisningsinformation ska också vara neutral. För att vara tillförlitlig
måste informationen i de finansiella rapporterna vara neutral, dvs. den får inte vara
vinklad. De finansiella rapporterna är inte neutrala om de, genom urvalet eller presen-
tationen av informationen, påverkar beslut och bedömningar i syfte att uppnå ett
förutbestämt resultat eller annat mål.
Försiktighet. Den som upprättar finansiella rapporter måste hantera den osäkerhet som
oundvikligen är förknippad med många händelser och omständigheter, t.ex. möjlighet-
en att få betalt för osäkra fordringar. Sådan osäkerhet hanteras genom upplysningar om
dess natur och omfattning samt genom att försiktighetsprincipen tillämpas när de
finansiella rapporterna upprättas. Försiktighetsprincipen innebär att de bedömningar
som måste göras under osäkerhet ska göras med viss försiktighet så att tillgångar och
intäkter inte överskattas och så att skulder och kostnader inte underskattas. Den inne-
bär dock inte att dolda reserver och omotiverat stora reserveringar kan tillåtas, inte
heller avsiktliga underskattningar av tillgångar eller intäkter, eller avsiktliga över-
skattningar av skulder eller kostnader. I så fall skulle de finansiella rapporterna inte
vara neutrala och således inte heller tillförlitliga.
Det görs en avvägning mellan relevans och tillförlitlighet. Verkligt värde avspeglar
värdeförändringar i rätt period men är svåra att ta fram, dvs. har låg tillförlitlighet.
IASB har löst detta genom att ha en allmän strävan mot att införa verkligt värde i
redovisningen, men bara på områden där det kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Det
gäller finansiella instrument (IAS 39), fastigheter (IAS 40) och biologiska tillgångar
(IAS 41). En annan avvägning är aktualitet. Ju snabbare information finns tillgänglig
desto mer relevant är den som underlag.
Det framhålls även att en konsekvent utformning av redovisningen skapar möjlighet för
jämförbarhet genom att samma redovisningsmetod används konsekvent över tid. Av
det skälet måste företaget också tydligt ange när ändringar sker. Det föreskrivs således
att ett företag endast ändrar de finansiella rapporternas utformning om ändringen leder
till information som är tillförlitlig och mer relevant för användarna och att det är troligt
Sid 1670
att den förändrade strukturen är bestående, så att den inte leder till en försämrad
jämförbarhet.
Uttryckssättet ”i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits i

överensstämmelse med förfarandet i artikel 6.2” i IAS-förordningen torde få tolkas
med ledning av IAS 1. Där framgick att finansiella rapporter stämmer överens med
IAS/IFRS endast om de uppfyller samtliga krav i alla tillämpliga standarder, inklusive
varje tillämpligt tolkningsuttalande från SIC. Alla tillämpliga standarder och alla
tillämpliga tolkningsuttalanden från SIC måste beaktas fullt ut för att ett företag ska
kunna hävda att dess redovisning överensstämmer med IAS. Det innebär att en redo-
visning, för att anses vara upprättad i enlighet med IAS-förordningens krav, måste
uppfylla de krav på ”full compliance” som avses i IAS 1. Företagen kan inte välja att
tillämpa enbart vissa IAS/IFRS men inte andra.
En tillämpning fullt ut av regelverket förutsattes också leda till en rättvisande bild.

Övergripande överväganden för tillämpningen av regelverket redovisades i IAS 1 (här
enligt konsoliderad utgåva från den 12 september 2006). Under rubriken Rättvisande
bild och förenlighet med IFRS noteras bl.a. följande:
13. De finansiella rapporterna skall ge en rättvisande bild av företagets finans-
iella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. En rättvisande bild kräver en
korrekt bild av transaktionernas effekter, andra händelser och förhållanden i
enlighet med de definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar, skulder,
intäkter och kostnader som framställs i föreställningsramen. Tillämpningen av
IFRS, med ytterligare upplysningar där så krävs, förutsätts leda till finansiella
rapporter som ger en rättvisande bild.
14. Ett företag vars finansiella rapporter följer IFRS gör ett uttryckligt uttalande
utan förbehåll om detta i noterna till de finansiella rapporterna. Finansiella
rapporter skall inte beskrivas som att de följer IFRS såvida de inte följer samt-
liga krav i IFRS.
15. I praktiskt taget alla fall uppnås en rättvisande bild genom att följa
tillämpbara standarder. [..]
Vidare kan, bland de grundläggande principerna, även framhållas den s.k.

fortlevnadsprincipen (underlying assumtion of going concern). I samband med
Sid 1671
upprättande av finansiella rapporter ska företaget göra en bedömning av dess förmåga

att fortsätta verksamheten och såvida inte företaget ska avvecklas eller verksamheten
upphöra ska rapporterna upprättas utifrån fortlevnadsprincipen. Härmed avses
antagandet att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under överblickbar tid.
Vid bedömningen av om det finns förutsättningar för ett sådant antagande, beaktar
företagsledningen all tillgänglig information om den framtida tidsperiod som kan
överblickas, vilken ska vara minst, men inte begränsas till, tolv månader efter
balansdagen. Omfattningen av dessa överväganden beror på förhållandena i det
enskilda fallet. När företaget t.ex. har redovisat vinster under en längre tidsperiod och
har säkerställd tillgång till finansieringskällor, är det möjligt att utan en detaljerad
analys fastställa att de finansiella rapporterna kan bygga på fortlevnadsprincipen. I
andra fall kan företagsledningen behöva beakta en rad olika faktorer, rörande bl.a.
aktuell och förväntad lönsamhet innan den är övertygad om att förutsättningarna för
antagandet om fortlevnad är uppfyllda.
6.3.8 IAS 39 – relevanta bestämmelser
6.3.8.1 IAS 39.9 – definitioner

I detta avsnitt återges flera relevanta bestämmelser i IAS 39. Bestämmelserna avses här
återges i den utformning de hade vid ingången av år 2007. Tingsrätten har för att
underlätta läsning och hänvisning gjort uppdelning/indelning med vissa hänvisningar.
Relevanta ändringar i regelverket kommenteras i förekommande fall.
Finansiella instrument indelades, som framgått, enligt IAS 39.9 i fyra kategorier,
däribland finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen (kategori 1). Klassificering av instrument fick betydelse för hur det
skulle värderas och utgångspunkten för klassificeringen var främst syftet med inne-
havet; t.ex. om det skulle innehas för handel eller var avsett att hållas till förfall.
Begreppet finansiellt instrument och hur det definieras föranleder inte några särskilda
frågeställningar här. Det står klart att innehavet i Tradingportföljen avsåg finansiella
Sid 1672
instrument enligt kategori 1, finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade

till verkligt värde via resultaträkningen, och att innehavet var avsett för handel.
Enligt punkten 9 angavs, under rubriken Definitioner avseende redovisning och värd-
ering, att verkligt värde ”är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas
eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som
har ett intresse av att transaktionen genomförs”.
6.3.8.2 IAS 39.43 och 45-47 – värderingen

Såvitt avsåg Värdering vid anskaffningstillfället skulle, enligt IAS 39.43, instrument
tillhörande kategori 1, när de redovisades första gången, värderas till verkligt värde.
Vad avsåg efterföljande värdering angavs i IAS 39.45-47 i relevanta delar följande:
Efterföljande värdering av finansiella tillgångar
45. Vid värdering av en finansiell tillgång efter det första redovisningstillfället
klassificeras finansiella tillgångar enligt denna standard i följande fyra kategorier
enligt definitionen i punkt 9
a) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
[..]
46. Efter den första redovisningen ska ett företag värdera finansiella tillgångar,
inklusive derivat som är tillgångar, till deras verkliga värden utan avdrag för
transaktionskostnader som kan uppkomma vid försäljning eller annat avhändande [..]
Efterföljande värdering av finansiella skulder

47. Efter det första redovisningstillfället ska ett företag värdera alla finansiella
skulder till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden,
med undantag av
a) kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Sådana skulder, inklusive derivat som är skulder, ska värderas till verkligt värde [..]
En generell förutsättning för tillämpningen av värderingsbestämmelserna i IAS 39 är

att vissa upplysningskrav uppfylls, vilket – såvitt avsåg finansiella instrument – främst
gavs i IAS 32 (senare IFRS 7). Vidare gällde att instrument inte fick omklassificeras
under innehavstiden (p. 50).
Sid 1673
6.3.8.3 IAS 39.48 och 48A – fastställande av verkligt värde

De centrala bestämmelserna vid fastställande av verkligt värde för en finansiell tillgång
eller finansiell skuld är IAS 39.48, 48A och 49. Dessa bestämmelser, jämte bestäm-
melser innehållande vägledning för tillämpningen, angav kraven för fastställande av en
tillförlitlig uppskattning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång eller finansiell
skuld, och skulle tillämpas i lika mån på alla poster som värderades till verkligt värde,
oavsett om det var på grund av identifiering eller på annat sätt, eller om upplysning
lämnas om deras verkliga värde.
Vid fastställandet av det verkliga värdet på en finansiell tillgång eller en finansiell

skuld och vid tillämpning av IAS 39 eller IAS 32 (och sedermera IFRS 7), skulle ett
företag, enligt p. 48, tillämpa VT69-VT82.
Frågan vilka faktorer som skulle beaktas vid beräkning av verkligt värde behandlas
samlat i IAS 39.48A. Det noteras att innehållet i p. 48A även framgår av VT71, 74-76,
i flera fall ordagrant. T.ex. återspeglar andra meningen ordagrant den första meningen i
VT74. Punkt 48A infördes den 15 november 2005 genom Kommissionens förordning
(EG) nr 1864/2005, som tingsrätten uppfattar det i syfte att tydliggöra tillämpningen
enligt värderingsreglerna vid fastställande av verkligt värde. Bestämmelsen antogs som
en del i införandet fullt ut av IAS 39, se ovan. Tingsrätten noterar att även VT76A in-
fördes vid ett senare tillfälle. Det skedde den 25 oktober 2005 genom Kommissionens
förordning (EG) nr 1751/2005, med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2005.
Bakgrunden till ändringen var IASB:s arbete för att underlätta övergång och
redovisning för förstagångsanvändare av IAS/IFRS.
IAS 39.48A hade följande lydelse, med hänvisningar till VT71, 74-75 och 76 inom
[hakparentes]:
(1) Det bästa uttrycket för verkligt värde är noterade priser på en aktiv marknad.
[jfr VT71 första och femte men.]
(2) Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram det
verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
[VT74 första men.]
Sid 1674
(3) Syftet med att använda en värderingsteknik är att fastställa vad transaktionspriset
skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en transaktion mellan kunniga parter
genomförs, och som är motiverad av sedvanliga affärsvillkor.
[VT75 första men.]
(4) Värderingstekniker innefattar att [a] använda nyligen genomförda transaktioner
mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att
transaktionen genomförs, om sådana finns tillgängliga, [b] hänvisning till aktuellt
verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likadant, [c] analys
av diskonterade kassaflöden och [d] optionsvärderingsmodeller.
[VT74 andra men.]
(5) Om det finns en värderingsteknik som är vanligt förekommande bland marknads-
aktörer för att prissätta instrumentet och denna teknik har visat sig ge tillförlitliga
uppskattningar av priser som kan erhållas i faktiska marknadstransaktioner
använder företaget den tekniken.
[VT74 tredje men.]
(6) Den valda värderingstekniken använder marknadsinformation i så hög grad som
möjligt och företagsspecifik information i så låg grad som möjligt.
[jfr VT75 andra men.]
(7) Den införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta när ett pris
fastställs och överensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för
prissättning av finansiella instrument.
[jfr VT76 första men.]
(8) Med regelbundna intervall kalibrerar ett företag värderingstekniken och prövar
dess giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella marknads-
sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.
[VT76 andra men.]
Innehållet i VT69–VT82 redovisas i relevanta delar i efterföljande avsnitt.
När verkligt värde för en finansiell tillgång eller skuld ska fastställas används i första
hand noterade priser på en aktiv marknad, om sådana förekommer. Om marknaden inte
är aktiv tar företaget fram verkligt värde genom att använda en värderingsteknik (48A
[2] och VT74 [1]).
6.3.8.4 Vissa allmänna överväganden vid värdering till verkligt värde –

VT69-VT70
VT69-70, de första punkterna under rubriken Överväganden vid värdering till verkligt
värde (angående punkterna 48 och 49), hade följande lydelse:
VT69
(1) Definitionen av verkligt värde utgår från antagandet att ett företag har förmåga
att fortsätta sin verksamhet, det vill säga att det inte föreligger en avsikt eller ett
Sid 1675
tvång att avveckla, att väsentligt inskränka verksamheten eller att ingå
transaktioner på oförmånliga villkor.
(2) Verkligt värde utgör därför inte det värde som företaget skulle erhålla vid en
tvångsförsäljning, ofrivillig likvidation eller utmätningssituation.
(3) Det verkliga värdet återspeglar emellertid instrumentets kreditkvalitet.
VT70
(1) Denna standard använder begreppet ”köpkurs” och ”säljkurs” när det handlar om
noterade marknadspriser, och begreppet ”skillnad mellan köp- och säljkurs” till
att innefatta endas[t] transaktionsutgifter.
(2) Andra justeringar för att komma fram till verkligt värde (exempelvis för
motpartens kreditrisk) innefattas inte i begreppet ”skillnad mellan köp- och
säljkurs” (”bid-ask spread”).
VT69 behandlade den s.k. fortlevnadsprincipen (going concern) som i korthet innebär
att ett företags uppskattning av verkligt värde görs utifrån ett antagande att verksam-
heten kan leva vidare, om inte omständigheter föreligger som tyder på något annat.
Värden som motsvarar vad som erhållas vid en tvångsförsäljning, ofrivillig likvidation
eller utmätningssituation utgör alltså inte verkligt värde. Inte heller utgörs verkligt
värde av värden som uppstår om företaget har en avsikt eller ett tvång att avveckla, att
väsentligt inskränka verksamheten eller att ingå transaktioner på oförmånliga villkor.
6.3.8.5 Värdering på en aktiv marknad – VT71-73

VT71-73 återfanns under Aktiv marknad: noterat pris och hade följande lydelse:
VT71
(1) Ett finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en aktiv marknad om
noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos en
handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell pris-
information eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
(2) Verkligt värde definieras i termer av ett överenskommet pris mellan en köpare
och en säljare som är kunniga, är oberoende av varandra och har ett intresse av
att transaktionen genomförs.
(3) Syftet med att fastställa verkligt värde för ett finansiellt instrument som handlas
på en aktiv marknad är att komma fram till det pris till vilket en transaktion
skulle ske per balansdagen för detta instrument (det vill säga utan att ändra eller
dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj) på den mest fördelaktiga
marknad till vilken företaget har direkt tillgång.
(4) Företaget justerar emellertid priset på den mer fördelaktiga marknaden så att det
återspeglar skillnader i motpartens kreditrisk mellan de instrument som handlas
på denna marknad och det som värderas.
Sid 1676
(5) Förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad är det bästa

belägget för verkligt värde och när dessa förekommer används de vid
värderingen av den finansiella tillgången eller finansiella skulden.
Här återfinns alltså definitionen av aktiv marknad (VT71 [1]) och regeln att priser på
en aktiv marknad ska användas vid värderingen (VT71 [5]), vilket även återspeglades i
IAS 39.48A.
VT72
(1) För finansiella tillgångar som ett företag innehar eller för finansiella skulder som
ett företag avser att emittera utgörs det lämpliga marknadspriset vanligtvis av den
aktuella köpkursen och för en tillgång som ska förvärvas eller för en skuld som
innehas av den aktuella säljkursen.
(2) När ett företag har tillgångar och skulder med marknadsrisker som motverkar
varandra kan det använda ett genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när
verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra och
tillämpa köp- eller säljkurs på den öppna nettopositionen enligt vad som är
tillämpligt.
(3) När aktuella köp- eller säljkurser saknas, kan den senaste betalkursen utgöra ett
mått på det verkliga värdet så länge det inte har skett några betydande föränd-
ringar i de ekonomiska omständigheterna efter transaktionstidpunkten.
(4) Om omständigheterna har förändrats sedan transaktionstidpunkten (exempelvis
en förändring i den riskfria räntan efter den senaste prisnoteringen för en före-
tagsobligation) återspeglar det verkliga värdet de förändrade omständigheterna
genom hänvisning till aktuella priser eller räntor för likartade finansiella
instrument, efter vad som är tillämpligt.
(5) På motsvarande sätt, om företaget kan visa att det senaste transaktionspriset inte
är verkligt värde (exempelvis på grund av att det återspeglade det belopp ett
företag skulle erhålla eller betala i en tvångsförsäljning, ofrivillig likvidation
eller utmätningssituation) justeras detta pris.
(6) Det verkliga värdet för en portfölj med finansiella instrument är produkten av
antalet enheter av instrumentet och dess noterade marknadspris.
(7) Om det saknas ett publicerat marknadspris på en aktiv marknad för ett finansiellt
instrument i sin helhet, men det finns aktiva marknader för dess ingående delar,
konstrueras det verkliga värdet på grundval av relevanta marknadspriser för
dessa delar.
VT73
(1) Om en ränta (och inte ett pris) noteras på en aktiv marknad använder företaget
denna marknadsnoterade ränta som indata i en värderingsformel för att fastställa
verkligt värde.
(2) Om den marknadsnoterade räntan inte innefattar kreditrisk eller andra faktorer
som marknadsdeltagare skulle innefatta vid värdering av instrumentet görs
justeringar för dessa faktorer.
6.3.8.6 Värdering på en inaktiv marknad – VT74-79

VT74-79 återfanns under Ingen aktiv marknad: värderingsteknik och hade följande
lydelse:
Sid 1677
VT74
(1) Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar företaget fram det
verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
(2) Värderingstekniker innefattar att [a] använda nyligen genomförda transaktioner
VT75
(2) Verkligt värde uppskattas utifrån resultaten av en värderingsteknik där
marknadsuppgifter används i så hög grad som möjligt och företagsspecifika upp-
gifter i så låg grad som möjligt.
(3) En värderingsteknik skulle väntas ge en realistisk uppskattning av det verkliga
värdet om (a) den rimligt återspeglar hur marknaden skulle kunna väntas pris-
sätta instrumentet och (b) indata som används i värderingstekniken rimligt
representerar marknadsförväntningar och mått på de faktorer avseende risk och
avkastning som är inneboende i det finansiella instrumentet.
VT76
(1) Därför (a) införlivar en värderingsteknik alla faktorer som marknadsaktörer
skulle beakta när ett pris fastställs och (b) överensstämmer en värderingsteknik
med accepterade ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument.
(3) Ett företag samlar konsekvent in marknadsuppgifter på den marknad där instru-
mentet köptes eller har sitt ursprung.
(4) Det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument vid första
redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet för
den ersättning som erlagts eller erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta
instrument erhålls genom jämförelse med andra observerbara aktuella
marknadstransaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan föränd-
ring, uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på en värderingsteknik vars
variabler endast innefattar uppgifter från observerbara marknader.
VT76A
(1) Den efterföljande värderingen av den finansiella tillgången eller den finansiella
skulden och den efterföljande redovisningen av vinster och förluster ska vara
konsekvent med kraven i denna standard.
Sid 1678
(2) Tillämpningen av punkt VT76 kan leda till att ingen vinst eller förlust redovisas
vid det första redovisningstillfället för en finansiell tillgång eller finansiell skuld.
(3) I ett sådant fall kräver IAS 39 att en vinst eller förlust ska redovisas efter det
första redovisningstillfället endast till den del den uppkommer på grund av en
förändrad faktor (inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid fast-
ställande av ett pris.
VT77
(1) Det ursprungliga förvärvet eller den ursprungliga uppkomsten av en finansiell
tillgång eller uppkomsten av en finansiell skuld är en marknadstransaktion som
utgör en grund för uppskattning av det finansiella instrumentets verkliga värde.
(2) Särskilt om det finansiella instrumentet är ett skuldinstrument (såsom ett lån) kan
dess verkliga värde fastställas genom hänvisning till de marknadsvillkor som
förelåg vid tidpunkten för förvärv eller uppkomst och aktuella marknadsvillkor
eller räntor som för närvarande debiteras av företaget eller av andra för likartade
skuldinstrument (det vill säga likartad återstående löptid, valuta, kreditrisk,
säkerhet och ränta samt likartat kassaflödesmönster).
(3) Alternativt, förutsatt att det inte är någon förändring i låntagarens kreditrisk och
tillämpliga kreditspreader efter skuldinstrumentets uppkomst, kan en uppskatt-
ning av den aktuella marknadsräntan härledas genom att använda en referens-
ränta som återspeglar en bättre kreditkvalitet än vad det underliggande skuldin-
strumentet har, hålla kreditspreaden konstant och justera för förändringen i
referensräntan från uppkomsttidpunkten.
(4) Om omständigheterna har förändrats sedan den senaste marknadstransaktionen,
fastställs motsvarande förändring i verkligt värde för de värderade finansiella
instrumenten genom hänvisning till aktuella priser eller räntor för likartade
finansiella instrument, justerade enligt vad som är tillämpligt, för skillnader hos
det värderade instrumentet.
VT78
(1) Samma information finns i vissa fall inte tillgänglig vid varje värderingstidpunkt.
(2) Exempelvis har företaget ett transaktionspris som också är ett marknadspris per
det datum som ett företag tar ett lån eller förvärvar ett skuldinstrument som inte
handlas aktivt.
(3) Vid nästa värderingstidpunkt finns i vissa fall ingen ny transaktionsinformation
och, även om företaget kan fastställa den allmänna nivån för marknadsräntorna,
kanske det inte känner till vilken kreditnivå eller andra marknadsrisker som
marknadsdeltagare skulle överväga vid prissättningen av instrumentet vid den
tidpunkten.
(4) Ett företag har i vissa fall inte någon information från nyligen genomförda trans-
aktioner för att fastställa lämplig kreditspread över den ränta som används som
bas och använda den vid fastställande av en diskonteringssats för en nuvärdes-
beräkning.
(5) Det är rimligt att anta, i frånvaro av belägg för motsatsen, att inga förändringar
har skett avseende den spread som förelåg per den tidpunkt när lånet togs eller
gavs ut.
(6) Det skulle emellertid förväntas av ett företag att det gör rimliga ansträngningar
för att fastställa huruvida det finns belägg för att det har skett en förändring i
sådana faktorer.
Sid 1679
(7) När det finns belägg för en förändring överväger företaget effekterna av för-
ändringen när det fastställer det finansiella instrumentets verkliga värde.
VT79
(1) När ett företag använder nuvärdesberäkningar använder det en eller flera
diskonteringssatser som motsvarar avkastningen för finansiella instrument med i
allt väsentligt samma villkor och egenskaper som berört instrument, inklusive
beaktande av instrumentets kreditkvalitet, den avtalade räntans återstående
bindningstid, återstående tid till förfall samt den valuta i vilken betalning ska
erläggas.
(2) Kortfristiga fordringar och skulder utan angiven ränta kan värderas till det
ursprungliga fakturabeloppet om effekten av diskontering är oväsentlig.
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte var aktiv tog företaget, som framgått,
fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
Black & Scholes modell – för värdering av europeiska optioner – ansågs vara en sådan
vanligt förekommande värderingsmodell som avsågs enligt VT74 (3).
6.3.8.7 Värdering vid det första redovisningstillfället samt efterföljande

värderingar
Vägledning hur värdering vid det första redovisningstillfället samt efterföljande
värderingar görs återfanns i VT76-76A under Ingen aktiv marknad: värderingsteknik.
VT76 (4) och VT76A hade följande lydelse (här med kompletterande uppdelning av
VT76 [4]):
VT76.
[..]
(4) (1 ledet) Det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument vid
första redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet
för den ersättning som erlagts eller erhållits),
(2 ledet) såvida inte det verkliga värdet för detta instrument erhålls
(2 ledet) (alt. 1) genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknads-
transaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan förändring, upp-
delning eller sammanslagning) eller
(2 ledet) (alt. 2) baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar
VT76A
Sid 1680
förändrad faktor (inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid
fastställande av ett pris.
Av dessa bestämmelser följer att transaktionspriset är det bästa belägget för verkligt
värde vid första redovisningstillfället. Huvudregeln kan alltså sägas vara att värdering
vid första redovisningstillfället sker till ett värde motsvarande transaktionspriset.
Emellertid gällde att en tillgång eller en skuld kunde värderas enligt två alternativ
(VT76 [4] 2 ledet). Alternativ 1 (dvs. ”genom jämförelse med andra observerbara
aktuella marknadstransaktioner avseende samma instrument”) kan jämföras med
”nyligen genomförda transaktioner” (p. 48A [4] samt VT74 [2]). Alternativ 2
(”baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från
observerbara marknader”) innefattar samtliga parametrar som anges i p. 48A (4), dvs.
nyligen genomförda transaktioner i samma instrument, aktuellt verkligt värde för ett
liknande instrument, samt optionsvärderingsmodeller. Oavsett vilka indata som
används förutsätts dock att värderingen baseras endast på observerbara marknads-
uppgifter (dvs. observerbara aktuella marknadstransaktioner respektive variabler som
endast innefattar uppgifter från observerbara marknader).
Vidare framgick att en värdering av en tillgång eller en skuld som sker efter det första
redovisningstillfället – men innan instrumentet avyttras eller går till lösen – ska vara
konsekvent med kraven enligt IAS 39. Efterföljande värderingar följde samma regler
som vid det första redovisningstillfället. Kraven i VT76 (4) skulle således följas kon-
sekvent även vid efterföljande värderingar och inte bara vid det första redovisnings-
tillfället.
En värdering kunde medföra att en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen,

såväl vid första redovisningstillfället (ett s.k. Dag 1-resultat), som vid efterföljande
värderingar.
Sid 1681
Det följde av systematiken att en värdeförändring som uppkom vid värdering av

finansiella instrument i kategori 1 (se IAS 39.9) redovisades i resultaträkningen. Av
VT76A (2) framgår dock att tillämpningen av VT76 – varmed avses fjärde meningen
som rör värderingen vid första redovisningstillfället – kunde medföra att ingen vinst
eller förlust redovisas vid första redovisningstillfället. VT76A (3) angav att om ingen
vinst eller förlust redovisades vid det första redovisningstillfället så kunde en värde-
förändring till följd av en efterföljande värdering enligt IAS 39 endast redovisas i
resultaträkningen till den del som ”den uppkommer på grund av en förändrad faktor
(inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris”. Ett
företag fick således endast redovisa en vinst eller förlust vid en efterföljande värdering
om värdeförändringen var ett resultat av att sådana förhållanden ändrats.
Det var sammanfattningsvis av betydelse huruvida de data som använts endast

innefattar uppgifter från observerbara marknader. VT76 anger inte vad som utgör
observerbara marknadsuppgifter.
6.3.8.8 Indata i värderingstekniker – VT82 f)

VT82 f) angav under Indata i värderingstekniker följande:
VT82
(1) En lämplig teknik för att uppskatta det verkliga värdet för ett visst finansiellt
instrument införlivar observerbara marknadsuppgifter om marknadsvillkoren och
andra faktorer som kan förväntas påverka instrumentets verkliga värde.
(2) Det verkliga värdet för ett finansiellt instrument baseras på en eller flera av
följande faktorer (och kanske andra).
[..]
f) Volatilitet (det vill säga storleken på framtida prisförändringar för finansiella
instrument eller annan post). Mått på volatiliteten för aktivt handlade poster kan
vanligen uppskattas på ett rimligt sätt utifrån historiska marknadsuppgifter eller
genom att använda volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser.
Av bestämmelsen framgick att uppgifter om volatilitet kunde ingå som indata vid
värdering med en värderingsteknik, t.ex. Black & Scholes. Det framgick vidare att
mått på volatilitet kunde uppskattas antingen utifrån historiska marknadsuppgifter eller
genom att använda volatiliteter som var implicita i aktuella marknadspriser, dvs. som
Sid 1682
härleds från aktuella prisuppgifter i marknaden. VT82 angav inte vad som utgjorde
observerbara marknadsuppgifter.
6.3.9 IAS 39 – centrala frågeställningar

6.3.9.1 Inledning
Tingsrätten konstaterar att såväl HQ AB som Banken tillämpade IAS/IFRS under den
aktuella perioden. Det noteras att Banken tillämpade s.k. lagbegränsad IFRS, vilket
innebär att Banken skulle tillämpa IAS/IFRS för redovisning med de begräsningar som
följde av lag eller föreskrifter. De begränsningar som fanns saknar betydelse för
frågorna i målet.
En fråga av central betydelse avser det förhållandet att vissa tillgångar och skulder
värderas enligt IAS/IFRS till verkligt värde. Bakgrunden till detta, samt hur frågan
hade behandlats i svensk lagstiftning vid inledningen av den i målet aktuella perioden,
har redovisats ovan. I detta avsnitt behandlas vissa övergripande frågor rörande
verkligt värde-värdering enligt IAS 39.
6.3.9.2 Vissa allmänna utgångspunkter för värderingen

Såvitt avser frågan vid vilken tidpunkt en viss tillgång eller skuld ska redovisas hos
företaget angavs i IAS 39.14 under rubriken Redovisning i och borttagande från
balansräkningen, Första redovisningen att ett företag ska redovisa en finansiell till-
gång eller finansiell skuld i balansräkningen ”endast när det blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor”.
Syftet med värderingen är att fastställa verkligt värde för instrumentet vid värderings-
tidpunkten. Det handlar således om en värdering utifrån vad som kan bedömas om
instrumentets värde vid värderingstillfället med hänsyn till aktuella förhållanden. Det
förtjänar att understrykas att det förhållandet att uppskattningen av framtida prisför-
ändringar i underliggande – dvs. uppgifter om volatilitet som används som indata i en
modellvärdering av en option med tillämpning t.ex. av Black & Scholes – tar sikte på
förväntade framtida förändringar, inte på något sätt förändrar det faktum att värdering-
Sid 1683
en syftar till att fastställa värdet vid värderingstidpunkten. Detsamma gäller om en

värdering sker enligt fortlevnadsprincipen, dvs. det påverkar inte utgångspunkten att
det handlar om att fastställa värdet vid värderingstidpunkten.
Värderingen syftar således till att fastställa verkligt värde vid värderingstidpunkten.
Den information som är mest användbar är den som, allt annat lika, är mest aktuell vid
denna tidpunkt förutsatt att dess användning kan förväntas leda till en realistisk
uppskattning av det verkliga värdet. Tingsrätten återkommer till detta nedan.
Enligt tingsrätten gav IAS 39.48A, VT71 och VT75 uttryck för att syftet med en
värdering till verkligt värde för alla finansiella tillgångar och skulder var att fastställa
vad transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en transaktion
mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att
transaktionen genomförs, och som är motiverad av sedvanliga affärsvillkor, för det
enskilda instrumentet. Vidare gällde enligt VT72 att det verkliga värdet – såvitt avser
en portfölj med finansiella instrument – är produkten av antalet enheter av instrumentet
och dess noterade marknadspris. Innehavet i Tradingportföljen skulle således värderas
på instrumentnivå, dvs. option-för-option.
6.3.9.3 Värdering till verkligt värde enligt IAS 39

Verkligt värde är som framgått det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas
eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som
har ett intresse av att transaktionen genomförs. Kunniga parter innebär att båda parter
är insatta i vad tillgången eller skulden innebär och att inte ett felaktigt pris avspeglas
genom att någon försöker förleda den andre. Intresse av transaktionen innebär att den
har ekonomisk substans för båda parter, dvs. deras ekonomiska ställning kan potent-
iellt påverkas om transaktionen genomförs eller inte. Den teoretiska definitionen av
verkligt värde utgår från en hypotetisk transaktion som skulle kunna ske, men de facto
inte har skett. Det kan i praktiken vara svårt att veta vad som skulle hända i en
hypotetisk transaktion.
Sid 1684
Traditionellt har den svenska redovisningsregleringen utgått från lägsta värdets

princip, dvs. en värdering till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.
Vid en sådan tillämpning t.ex. för varulager används verkligt värde som ett alternativ
till anskaffningsvärde i de fall då det finns anledning att befara att försäljningsvärdet
inte överstiger anskaffningsvärde plus kostnader. Detta kan betecknas som ett utslag av
den s.k. försiktighetsprincipen. Den principen har historiskt beskrivits i termer av att
tillgångar får undervärderas men inte övervärderas. I modern tappning är försiktighets-
principen mer ett uttryck för att försiktighet ska iakttas när värdet på en tillgång
bestäms (se t.ex. Edenhammar m.fl., Företagens redovisning, 2008, s. 47 f.).
Det grundläggande syftet med användning av värdering till verkligt värde enligt IAS/
IFRS är att förbättra balansräkningens informationsvärde. Samtidigt eftersträvas att
behålla kopplingen mellan resultat- och balansräkningen genom att värdeförändring-
arna ingår i resultatet. Enligt IASB:s föreställningsram anses information vara tillför-
litlig om den är fullständig, neutral och inte innehåller felaktigheter (complete, neutral
and free from error).
Bland IAS/IFRS är IAS 39 det tydligaste exemplet som ger uttryck för detta synsätt.
Andra områden där metoden används är t.ex. förvaltningsfastigheter och biologiska
tillgångar. Vad som utmärker dessa tillgångar är att det ofta finns tillgång till mark-
nadsvärden. Finansiella instrument såsom derivat (optioner, terminer etc.) anses väl
lämpade för en värdering till verkligt värde eftersom det typiskt sett föreligger väl
fungerande marknader eller där ett skäligt marknadsvärde kan bestämmas relativt
enkelt och objektivt (Edenhammar m.fl., a.a., s. 48 f.). Med en sådan utgångspunkt ger
en värdering till verkligt värde en bättre balansräkning och en bättre resultaträkning.
Med hänsyn till den grundläggande utgångspunkten att redovisning så långt möjligt
ska baseras på objektiva och svårmanipulerade värden begränsas användning av verk-
ligt värde till tillgångar där sådana värden finns tillgängliga. Detta är oproblematiskt
när det gäller finansiella instrument som handlas på en väl fungerande marknad, dvs.
Sid 1685
en marknad som har en sådan omsättning att noteringarna kan anses ge en rättvisande
bild av värdet (Edenhammar m.fl., a.a., s. 50).
Särskilda problem uppstod i samband med 2008 års finanskris på grund av att mark-
nader för tillgångar som normalt hade tillförlitliga värden inte längre fungerade på
samma sätt som tidigare, bl.a. genom en kraftigt sjunkande omsättning. Detta föran-
ledde IASB att t.ex. göra korrigeringar i IAS 39 som innebar ökade möjligheter att
omklassificera värdepapper mellan olika kategorier i årsredovisningen och därmed få
tillämpa andra värderingsprinciper (se prop. 2008/09:61 s. 59). Det möjliggjorde att
finansiella instrument som värderades till verkligt värde i extrema fall – som t.ex.
vid en finanskris liknande den som inträffade hösten 2008 – kunde värderas till
anskaffningsvärde i stället för till noterade priser. Ändringarna infördes genom
Kommissionens förordning (EG) nr 1004/2008 av den 15 oktober 2008. Utvecklingen
har inte inneburit någon begränsning av möjligheterna att använda verkligt värde i sig
men däremot har regelverket förtydligats och kraven på att lämna upplysningar utökats
(se t.ex. nedan om arbetet med att ta fram IFRS 13).
Tingsrätten konstaterar att en värdering till verkligt värde utgår från vad som objektivt
kan antas utgöra ett verkligt värde. Noterade priser på en väl fungerande marknad
anses utgöra ett sådant objektivt värde och när sådana priser är för handen presumeras
de ge en rättvisande bild av verkligt värde. Härmed avses ett renodlat marknadsvärde
som karaktäriseras av att det inte är färgat av subjektiva bedömningar rörande värdet.
Den grundläggande förutsättningen för att finansiella instrument anses kunna värderas
på detta sätt är således att det typiskt sett finns noterade priser tillgängliga. På en aktiv
marknad anses noterade priser direkt utvisa marknadsvärde (verkligt värde).
Reglerna om värdering till verkligt värde enligt IAS 39 är utformade efter denna
utgångspunkt. Systemet är utformat för att ge prioritet till objektiva indikationer på
verkligt värde och att så långt möjligt undvika subjektivitet i värderingen. I den
utsträckning subjektiva inslag tillåts begränsas utrymmet för att låta värderingen få
genomslag i resultaträkningen (se vidare om detta nedan).
Sid 1686
Systemet innebär således som utgångspunkt att prisuppgifter som kan anses utgöra ett
objektivt uttryck för marknadsvärde har en särställning som grund för en värdering till
verkligt värde. Så snart en värdering innefattar någon form av bedömning innebär det
ett utrymme för att den också kan få inslag av subjektivitet. I den utsträckning
värderingen innefattar bedömningar, och därmed utrymme för osäkerhet rörande
värderingens tillförlitlighet, ställer regelverket krav på att resultatet av bedömningarna
utvärderas. Ju större mått av osäkerhet som en bedömning är förenad med, desto större
anledning att utvärdera den för att tillförsäkra att den på ett tillförlitligt sätt tjänar sitt
syfte. Således gäller att ett företag som använder en värderingsteknik för att fastställa
verkligt värde också måste utvärdera – kalibrera – tekniken för att säkerställa att den
möter sitt syfte, se vidare nedan om värderingsteknik.
Företagens värdering till verkligt värde är tätt sammanlänkade med de krav på rapport-
ering som regelverket uppställer. Finansiella rapporter ska ge en rättvisande bild av
företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Här finns en
koppling mellan graden av osäkerhet och kraven på en tydlig rapportering. Ju större
mått av osäkerhet som en värdering är behäftad med, desto större anledning har
företaget att tydligt redovisa sina överväganden.
6.3.9.4 Begränsningar avseende resultatföring av värdeförändringar

Värdeförändringar som uppkommer vid värdering av finansiella instrument i kategori
1 ska som framgått redovisas i resultaträkningen (se IAS 39.9). Kraven enligt regel-
verket ska följas konsekvent och gäller på samma sätt vid det första redovisnings-
tillfället som vid efterföljande värderingar (VT76A [1]). En värdering som medför att
vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen vid det första redovisningstillfället
utgör ett s.k. Dag 1-resultat.
Ett företag fick enligt VT76 och 76A redovisa skillnaden mellan en modellbaserad
värdering av verkligt värde och transaktionspriset vid det första redovisningstillfället
endast om den modellbaserade uppskattningen av verkligt värde var baserad på upp-
Sid 1687
gifter från observerbara marknader. Enligt VT76A (3) fick ett företag endast redovisa
en vinst eller förlust vid en efterföljande värdering till den del som värdeförändringen
var ett resultat av förändringar (inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid
fastställande av ett pris. Om värderingen vid det första redovisningstillfället inte endast
hade baserats på uppgifter från observerbara marknader, kunde vinster och förluster
avseende instrumentet i efterföljande perioder – dvs. som uppkom vid en efterföljande
värdering – således omfatta förändringar såväl i det modellbaserade värdet som den del
av det oredovisade Dag 1-resultatet som redovisades därefter pga. ändringar i en sådan
faktor (som t.ex. att tid passerat).
Om värderingen av en option vid det första redovisningstillfället t.ex. grundades på

transaktionspriset och detta inte medförde någon värdeförändring fick en värdeför-
ändring vid en efterföljande värdering alltså endast resultatföras till den del som det
nya värdet baserades på uppgifter från en observerbar marknad. Om värderingen – vid
det första redovisningstillfället eller vid efterföljande värdering – däremot hade
grundats på annat än observerbara marknadsuppgifter tillät inte IAS 39 att det skedde
någon redovisning av vinst eller förlust. I en sådan situation gällde ett krav att värde-
förändringar resultatmässigt skulle neutraliseras. Tingsrätten återkommer nedan till
frågan vad som avses med observerbara marknadsuppgifter.
Enligt tingsrätten kan balans- och resultaträkningarna, när det gäller den aktuella
kategorin finansiella instrument, beskrivas som kommunicerande kärl: Om en tillgångs
värde förändras i balansräkningen leder det till att en vinst eller en förlust bokförs i
resultaträkningen, om inte en annan post i balansräkningen samtidigt ändras för att
väga upp förändringen så att nettoeffekten neutraliseras.
6.3.9.5 Aktiv respektive inaktiv marknad – vattendelare?

IAS 39.48A gör som framgått ovan en distinktion av central betydelse och det avser
frågan om det finns noterade priser på en aktiv marknad för det instrument som är före-
mål för värdering eller inte. När verkligt värde för en finansiell tillgång eller skuld ska
fastställas används i första hand noterade priser på en aktiv marknad, om sådana
Sid 1688
förekommer, se 48A (1): ”Det bästa uttrycket för verkligt värde är noterade priser på
en aktiv marknad.” samt VT71 (5): ”Förekomsten av publicerade prisnoteringar på en
aktiv marknad är det bästa belägget för verkligt värde och när dessa förekommer
används de vid värderingen av den finansiella tillgången eller finansiella skulden.”.
För det fall noterade priser på en aktiv marknad finns tillgängliga ska de således
användas.
Definitionen av vad som utgör en aktiv marknad återfinns i VT71 (1): ”Ett finansiellt
instrument betraktas som att det noteras på en aktiv marknad om noterade priser med
lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-
myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande
marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.” Om en marknad är aktiv eller inte
får således bedömas från fall till fall.
Käranden har anfört att prisbilden i marknaden utgjorde en röd tråd i regleringen och
det var den som – oavsett om en värderingsteknik tillämpas eller en aktiv marknad
föreligger – var avgörande för vad som utgjorde verkligt värde. Definitionen av aktiv
marknad i VT71 är allmänt hållen. Det krävs operationaliseringar, handfasta kriterier,
för den praktiska tillämpningen. Det kan finnas gränsdragningsproblem: Aktörer kan
t.ex. ha olika uppfattning om en option är aktivt handlad eller inte. Men detta är inget
egentligt problem eftersom det är prisbilden i marknaden som ska vara avgörande för
värdet och det gäller oavsett om aktiv handel förekommer eller inte. Någon större
skillnad uppkommer således inte om ett instrument betraktas som att det noteras på en
aktiv marknad eller som att det inte noteras på en aktiv marknad. Även vid tillämpning
av en värderingsteknik ska marknadsinformation användas i så hög grad som möjligt.
KPMG har beskrivit att det fanns en värderingshierarki i IAS 39 där marknads-
aktiviteten var en ”vattendelare” för hur värderingen skulle gå till. Den värderings-
hierarki som gällde enligt IAS 39 avsåg, menar KPMG, denna vattendelare. KPMG
har anfört att de ändringar som infördes genom det s.k. Fair Value Measurement-
Sid 1689
projektet innebar att synsättet för hur man skulle gå tillväga och vattendelaren i fråga
om aktiv marknad respektive inaktiv marknad ersattes av en värderingshierarki i tre
steg samt införande av nya definitioner av vad som t.ex. ska utgöra nivå 3.
Tingsrätten återkommer nedan till frågan om värderingshierarkier. Det kan dock redan
här konstateras att KPMG:s påstående är korrekt såtillvida att den första bedömning ett
företag har att göra är om det finns noterade priser på en aktiv marknad för
instrumentet ifråga eller inte. Om marknaden för instrumentet inte är aktiv, tar
företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
6.3.10 Värderingsteknik
6.3.10.1 Inledning
Om marknaden inte var aktiv tog företaget fram verkligt värde genom att använda en
värderingsteknik (48A [2] och VT74 [1]). Av 48A (4) (och VT74 [2]) framgår
sammanfattningsvis att en värderingsteknik innefattade att använda:
a) nyligen genomförda marknadsmässiga transaktioner,
b) aktuellt verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är
likadant,
c) analys av diskonterade kassaflöden, och
d) optionsvärderingsmodeller.
Denna definition av vad en värderingsteknik innefattar är alltså förhållandevis vid men

den ska läsas i ljuset av vad som angavs vara syftet med att använda en värderings-
teknik (se 48A [3] och VT75 [1]): ”Syftet med att använda en värderingsteknik är att
fastställa vad transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en trans-
aktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse
av att transaktionen genomförs, och som är motiverad av sedvanliga affärsvillkor.”
En viktig förutsättning för användning av en värderingsteknik var att den visat sig ge
tillförlitliga uppskattningar av priser som kunde erhållas i faktiska marknadstransak-
tioner (se t.ex. VT74 [3]). Vidare gällde att den valda värderingstekniken skulle
Sid 1690
använda marknadsinformation i så hög grad som möjligt och företagsspecifik

information i så låg grad som möjligt (VT75 [2] och 48A [6]) samt att den införlivade
alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta när ett pris fastställs och överens-
stämde med accepterade ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument
(VT76 [1] och 48A [7]). En värderingsteknik kunde, enligt VT75 (3), förväntades ge
en realistisk uppskattning av det verkliga värdet om (a) den rimligt återspeglade hur
marknaden kunde förväntas prissätta instrumentet och (b) indata som användes rimligt
representerade marknadens förväntningar och mått på de faktorer – avseende risk och
avkastning – som var inneboende i det finansiella instrumentet.
Användning av en värderingsteknik förutsatte att den gav tillförlitliga resultat. Den

måste därför utvärderas (kalibreras) för att kunna tillämpas (VT76 [2] och 48A [8]).
Ett företag kunde använda fler än en modell för att möjliggöra kontroll av sina modell-
värderade priser och för att säkerställa att en använd modell var tillförlitlig och gav
rättvisande värden (se IASB Expert Advisory Panel [EAP] Measuring and disclosing
the fair value of financial instruments in markets that are no longer active, oktober
2008).
6.3.10.2 Optionsvärderingsmodell – Black & Scholes

I detta avsnitt behandlas frågor rörande optionsvärderingsmodellen Black & Scholes
samt olika aspekter av den information som används vid värdering med hjälp av en
värderingsteknik.
Banken har använt Black & Scholes som optionsvärderingsmodell för värdering av
europeiska optioner. Tingsrätten konstaterar att det är en värderingsmodell som var
vanligt förekommande. Modellen är väsentligen en formel och dess funktion i sig
självt är rent matematisk. Användning av Black & Scholes för värdering av en option
på en inaktiv marknad förutsätter införande av olika indata i modellen, nämligen:
1. Den underliggande tillgångens marknadspris.
2. Det förutbestämda lösenpriset.
3. Den riskfria räntan.
Sid 1691
4. Den kvarvarande tiden till slutdagen; återstående löptid.

5. Den underliggande tillgångens förväntade framtida volatilitet.
Huruvida modellen ger tillförlitliga uppskattningar av vilka priser som kan erhållas i
faktiska marknadstransaktioner är helt avhängigt vilka indata som används.
I målet är det särskilt en kategori indata som är av intresse: Den underliggande

tillgångens förväntade volatilitet.
Med volatilitet avses här en uppskattning av storleken på framtida prisförändringar i

underliggande, från värderingsdagen till lösendagen. Det noteras åter att volatilitet inte
är ett mått på rörligheten i priset på själva optionen utan ett mått på rörligheten i priset,
värdet, på den underliggande tillgången. Vidare gäller att den ekonomiska betydelsen
av volatilitet för en värdering även är avhängig kvarvarande löptid och att dess
betydelse minskar successivt för att vid lösen helt sakna ekonomisk relevans.
Modellens funktion innebär att den underliggande tillgångens förväntade volatilitet

kunde härledas från optionens marknadspris och tvärtom; att värdet av en option kan
beräknas med hjälp av den underliggande tillgångens förväntade volatilitet. När det
finns en prisuppgift beräknas den underliggande tillgångens volatilitet utifrån denna
och när syftet är att uppskatta priset på en option så används ett uppskattat värde för
den underliggande tillgångens antagna volatilitet. När volatilitet beräknas med
användning av Black & Scholes är den således ett resultat av den prisuppgift som förs
in i modellen, och tvärtom om syftet är att erhålla ett prisvärde.
6.3.10.3 Historiska marknadsuppgifter

En värdering av en option med användning av Black & Scholes, där syftet är att fast-
ställa instrumentets marknadspris, innefattar alltså att ta fram ett värde för den under-
liggande tillgångens volatilitet. En fråga av central betydelse rör användning av upp-
gifter om historisk volatilitet för att ta fram värdet för den underliggande tillgångens
Sid 1692
volatilitet. Frågan är hur användningen av sådana uppgifter ska bedömas med hänsyn
till de krav som IAS 39 ställer.
Historisk volatilitet kan övergripande beskrivas som uppgifter om volatilitet som inte
baseras på aktuella uppgifter. I samband härmed aktualiseras vad som avses med
historiska marknadsuppgifter enligt VT82 f).
Av VT82 f) framgår att uppgifter om volatilitet kan ingå som indata vid värdering med
en värderingsteknik, t.ex. Black & Scholes. Det framgår vidare att mått på volatilitet
kan uppskattas antingen utifrån historiska marknadsuppgifter eller genom att använda
volatiliteter som är implicita i aktuella marknadspriser, dvs. som härleds från aktuella
prisuppgifter i marknaden. Med historiska marknadsuppgifter kan avses uppgifter om
pris eller värde i den underliggande tillgången under en historisk period, från vilka
uppgifter en historisk volatilitet kan beräknas.
Det är ostridigt att IAS 39 gav utrymme för användning av uppgifter om historisk
volatilitet. Även enligt käranden kunde historiska marknadsuppgifter användas i vissa
fall, t.ex. vid värdering av onoterade instrument i fall när någon implicit volatilitet inte
fanns att tillgå. Käranden har bl.a. anfört att en historisk volatilitet som noteras mellan
transaktionstidpunkten och värderingstidpunkten förvisso kan beräknas men att frågan
om vilken relevans en sådan uppgift kan tillmätas är avhängigt olika faktorer – som
t.ex. om det är förestående sommar- eller julledighet, om ett val är förestående osv. –
och att det beror på marknadens syn på den framtida volatiliteten.
VT82 anger inte vad som utgör observerbara marknadsuppgifter. Bestämmelsen ger
exempel på faktorer som kan beaktas, inbegripet även andra faktorer än observerbara
marknadsuppgifter.
6.3.10.4 Observerbara marknadsuppgifter

Begreppet observerbar förekommer såvitt nu är relevant främst i IAS 39.48A (8), i
VT76 (2 och 4) samt i VT82. Enligt IAS 39.48A (8) anges att ett företag som fastställ-
Sid 1693
er verkligt värde för en option genom att använda en värderingsteknik ska utvärdera
denna. Där anges: ”Med regelbundna intervall kalibrerar ett företag värderingsteknik-
en och prövar dess giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella
marknadstransaktioner i samma instrument (det vill säga utan förändring, uppdelning
eller sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.”
Meningen återfinns i VT76 (2). Där anges även följande (4): ”Det bästa belägget för
verkligt värde på ett finansiellt instrument vid första redovisningstillfället är trans-
aktionspriset (det vill säga det verkliga värdet för den ersättning som erlagts eller
erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta instrument erhålls genom jämförelse
med andra observerbara aktuella marknadstransaktioner avseende samma instrument
(det vill säga utan förändring, uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på en
värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observerbara
marknader.”
Parterna har delvis olika uppfattning om den närmare innebörden av vad som anses
utgöra observerbara marknadsuppgifter. Det noteras att IAS 39 använder begreppet
marknadsinformation (market inputs) såsom innefattande marknadsuppgifter (market
data), däribland marknadstransaktioner och marknadspriser osv. En värderingsteknik
använder indata (inputs) och härmed avses olika slags information, försåvitt nu är
aktuellt marknadsinformation.
Det fanns ingen uttrycklig definition av begreppet observerbar i IAS/IFRS. Det

förekommer i olika sammanhang i IAS 39. Exempelvis anges i punkten 60 att
objektiva belägg för ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter om
vissa uppräknade förlusthändelser. I punkt 62 används begreppet i motsats till en
uppskattning. Andra exempel återfinns i VT82, där det anges ”observerbara stats-
obligationspriser” som ofta noteras i ”ekonomiska publikationer” (se p. [a]) och i (b)
används det för att beskriva en ”enkelt observerbar allmän ränta, såsom LIBOR eller
en swapränta, som referensränta”.
Sid 1694
Det noteras att begreppet observerbar används på ett mer framträdande sätt i senare
standarder. Här kan t.ex. nämnas utformningen av IFRS 13. Ordet observerbar före-
kommer även i IASB:s nuvarande föreställningsram (från år 2010), i kapitel 3 om
kvalitativa egenskaper hos finansiell information. Där angavs, rörande innebörden av
tillförlitlig information, bl.a. att en uppskattning av ett icke observerbart pris eller
värde inte kan sägas vara korrekt eller icke korrekt, men att priset/värdet ändå – om det
tydligt framgår att det är en uppskattning, om det förklaras hur det fastställts och
metoden för dess fastställande är lämplig samt har bestämts och tillämpats på ett
korrekt sätt – kan anses tillförlitligt (QC15). I samma kapitel angavs under rubriken
Verifierbarhet (Verifiability) att verifiering kan vara direkt och indirekt: Direkt
verifiering innebär att verifiera t.ex. ett belopp genom direkt observation exempelvis
genom att räkna kontanter. Indirekt verifiering anges i motsats härtill betyda kontroll
av indata i en modell eller annan teknik och kontrollräkna utfallet enligt samma
metodologi (QC27). Det kan sålunda konstateras att begreppet observerbarhet har
kommit att användas och dess innebörd beskrivas i större utsträckning än tidigare.
Tingsrätten konstaterar att begreppet observerbar uppgift redan av det nu anförda upp-
fattas såsom avseende en uppgift som kan observeras, dvs. som kan iakttas. Med
observerbara marknadsuppgifter förstås sådana uppgifter som är avläsbara i mark-
naden. Begreppet används enligt tingsrätten alltjämt på samma sätt som gällde under
den aktuella perioden enligt IAS 39. Observerbarhet innebär att uppgifternas riktighet
kan verifieras.
Den nu beskrivna innebörden av vad som är observerbart följer också av regelverkets

systematik. IAS 39 skiljer på marknadsinformation och företagsspecifik information.
Med marknadsinformation avses enligt tingsrätten objektivt konstaterbara uppgifter.
Företagsspecifik information kännetecknas av det enskilda företagets utgångspunkter
och kan inte på samma sätt anses allmängiltig. Detta är ett naturligt utflöde av den
grundläggande utgångspunkten för regelverket som – på sätt som redovisats ovan – är
utformat för att ge prioritet till objektiva indikationer på verkligt värde och att så långt
möjligt undvika subjektivitet i värderingen.
Sid 1695
Det råder således inget tvivel om att noteringar om t.ex. indexvärden för DAX eller
Nasdaq OMX i sig utgör observerbara marknadsuppgifter som utvisar på vilken nivå
värdet för respektive index befinner sig vid en viss given tidpunkt.
Det följer av det anförda att en uppgift om volatilitet som är härledd direkt från ett
marknadspris är, i den mening som avses i VT76 (4), baserad på uppgifter från en
observerbar marknad. Om marknadspriset avser en transaktion som inte är aktuell kan
den anses uppskattad utifrån en historisk marknadsuppgift i den mening som avses i
VT82 f). Det förhållandet att den är historisk, dvs. av äldre dato, innebär inte att den
inte anses observerbar.
6.3.10.5 Kalibrering
Ett företag skulle med regelbundna intervall kalibrera värderingstekniken och pröva
dess giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella marknadstrans-
aktioner i samma instrument eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsupp-
gifter (VT76 [2] och 48A [8]), och företaget skulle även konsekvent samla in mark-
nadsuppgifter på den marknad där instrumentet köptes eller har sitt ursprung (VT76
[3]). Insamlingen av uppgifter syftade enligt tingsrätten till att möjliggöra användning
av marknadsinformation vid såväl värderingen som en kalibrering av värderings-
tekniken.
Syftet med kalibrering är att säkerställa att en använd modell återspeglar aktuella
marknadsförhållanden samt att identifiera eventuella brister i modellen. Vid ändrade
förhållanden kunde det bli nödvändigt att ändra den använda modellen (modellerna)
eller göra tillkommande justeringar (EAP p. 10). Ett företag kunde använda ett
observerbart pris för ett liknande instrument för att testa den använda modellen för att
säkerställa att den beaktar aktuella marknadsförhållanden (p. 46).
Användning av en värderingsteknik förutsatte löpande utvärdering även i fråga om

marknadsutvecklingen i stort liksom förutsättningarna för att värderingstekniken i
Sid 1696
fråga kan användas på ett tillfredsställande sätt (EAP p. 88). En modell som visat sig
kunna tillhandahålla tillförlitliga uppskattningar av marknadsförhållanden när mark-
naderna var mer likvida kunde t.ex. visa sig fungera sämre på en illikvid marknad
(p. 90). I sammanhanget bör även noteras att värden som togs fram med en värderings-
teknik måste justeras för eventuella faktorer som inte beaktades av den valda tekniken.
Om t.ex. en värderingsteknik inte tog hänsyn till en faktor som marknaden beaktar
måste företaget göra justeringar för att beakta detta (se t.ex. p. 99). Även sådana
justerade värden skulle kalibreras (p. 100).
Det kan redan här konstateras att en löpande och noggrann utvärdering av erhållna
modellvärden, enligt IAS 39, utgjorde en central funktion vid användning av en
värderingsteknik för att fastställa verkligt värde.
6.3.10.6 Hierarkier?
En fråga som parterna har ägnat betydande uppmärksamhet är om och i så fall hur
regelverket innefattar hierarkier som påverkar frågan om någon, och i så fall vilken
sorts, information som allmänt sett kan anses bättre ägnad att ligga till grund för en
värdering av ett instruments verkliga värde.
6.3.11 Värderingshierarkier
6.3.11.1 Bakgrund
Den fråga som behandlas i detta avsnitt är om och i så fall hur regelverket innefattade
hierarkier som påverkar värderingen. Här ingår frågan om vissa uppgifter har företräde
framför andra, vilket får betydelse vid val av indata när ett företag använder en
värderingsteknik. Frågan har i praktiken betydelse i målet rörande frågan om regel-
verket ger prioritet åt marknadsuppgifter avseende pris – även uppgifter om pris på en
marknad som helt eller delvis inte är aktiv – framför uppgifter om t.ex. historisk
volatilitet. Parterna har olika uppfattning om detta.
Genomgången är förhållandevis omfattande vilket beror på att parterna har fört in och
presenterat ett omfattande material. Den utgår från vad KPMG anfört, inledningsvis
Sid 1697
rörande innebörden av 2009 års ändringar i IFRS 7. Därefter redovisas hur frågan har
behandlats under framtagande och utveckling av IAS/IFRS i ett mer övergripande
sammanhang.
Genom 2009 års ändringar i IFRS 7 ändrades p. 27 och pp. 27A och B infördes.
Reglerna ändrades formellt genom beslut den 27 november 2009 (Kommissionens för-
ordning (EG) nr 1165/2009) men skulle tillämpas fr.o.m. räkenskapsåret 2009, dvs.
med tillämpning från den 1 januari 2009. Ändringarna i fråga hade offentliggjorts av
IASB den 5 mars 2009 och syftade till att införa krav på ökade upplysningar om
värderingar till verkligt värde och likviditetsrisker som hänger samman med finansiella
instrument.
6.3.11.2 IFRS 7 – ändringarna år 2009

De nya bestämmelserna innehöll bl.a. följande:
27
Ett företag ska för varje klass av finansiella instrument upplysa om de metoder
och, om en värderingsteknik använts, de antaganden som använts för att be-
stämma det verkliga värdet för varje klass av finansiella tillgångar eller finans-
iella skulder. Ett företag upplyser exempelvis om antaganden beträffande förtida
lösen, graden av förväntade kreditförluster samt räntesatser eller diskonterings-
räntor. Om det har skett ett byte av värderingsteknik ska företaget upplysa om
detta byte och anledningarna till bytet.
27A
För att kunna lämna de upplysningar som krävs enligt punkt 27B ska ett företag
klassificera värderingar till verkligt värde genom användning av en hierarki för
verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts i värdering-
arna. Hierarkin ska innehålla följande nivåer:
(a) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar
eller skulder (Nivå 1).
(b) Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara
för tillgången eller skulden antingen direkt (dvs. som priser) eller indirekt
(dvs. härledda från priser) (Nivå 2).
(c) Indata för tillgången eller skulden i fråga, som inte bygger på observerbara
marknadsdata (icke observerbara indata) (Nivå 3).
Den nivå i hierarkin för verkliga värden där värderingen till verkligt värde
kategoriseras i sin helhet ska bestämmas med grund i den lägsta nivå indata som
är signifikant för värderingen till verkligt värde i sin helhet. I detta syfte görs
bedömningen av indatas signifikans med beaktande av värderingen till verkligt
värde i sin helhet. Om det i en värdering till verkligt värde används observer-
bara indata som kräver betydande justering som har sin grund i icke observer-
bara indata, är denna värdering en värdering på Nivå 3. Bedömningen av signi-
Sid 1698
fikansen för särskilda indata i värderingen till verkligt värde i sin helhet kräver
beaktande av de faktorer som särskilt gäller tillgången eller skulden.
27B
För värderingar till verkligt värde som redovisas i rapporten över finansiell
ställning ska ett företag för varje klass av finansiella instrument upplysa om
följande:
(a) Den nivå i hierarkin för verkligt värde där värderingarna till verkligt värde
kategoriseras i sin helhet, med uppdelning av värderingarna till verkligt
värde i de nivåer som definieras i punkt 27A.
(b) Eventuella betydande överföringar mellan Nivå 1 och Nivå 2 i hierarkin och
anledningarna till dessa överföringar. Upplysning ska lämnas om överföring
till varje nivå, och varje sådan överföring ska diskuteras skilt från
överföringar från varje nivå. I detta syfte ska signifikansen bedömas med
avseende på resultatet, och summa tillgångar eller summa skulder.
(c) En avstämning av ingående och utgående balanser av värderingar till
verkligt värde på Nivå 3 i hierarkin, med separat upplysning om periodens
förändringar hänförliga till följande:
(i) Summa vinster eller förluster som redovisats i resultatet, och en beskriv-
ning av var de redovisas i rapporten över totalresultat eller den separata
resultaträkningen (om sådan lämnas).
(ii) Summa vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat.
(iii) Inköp, försäljningar, emissioner och regleringar (separat upplysning om
varje typ av förändring).
(iv) Överföringar till eller från Nivå 3 (dvs. överföringar hänförliga till förän-
dringar i observerbarheten för marknadsdata) och anledningarna till dessa
överföringar. Upplysning ska lämnas om betydande överföringar tillNivå3
och sådana överföringar ska diskuteras skilt från överföringar från Nivå3.
(d) Det belopp för periodens totala vinster eller förluster i (c) (i) ovan, som in-
går i resultatet och som är hänförligt till vinster eller förluster avseende de
tillgångar och skulder som innehas per rapportperiodens slut, och en beskriv-
ning av var dessa vinster eller förluster redovisas i rapporten över totalresul-
tat eller i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas).
(e) För värderingar till verkligt värde på Nivå 3, om en ändring i dessa indata till
rimligt möjliga alternativa antaganden skulle innebära att det verkliga värdet
ändras i betydande utsträckning, ska företaget ange detta och lämna upplys-
ning om effekten av dessa ändringar. Företaget ska upplysa om hur effekten
av en ändring till ett rimligt möjligt alternativt antagande beräknats. I detta
syfte ska bedömningen av betydelse göras med hänsyn till resultatet, och
samtliga tillgångar eller skulder, eller, när ändringar av det verkliga värdet
redovisas i övrigt totalresultat, totalt eget kapital.
Ett företag ska redovisa de kvantitativa upplysningar som krävs enligt denna
punkt i tabellform, såvida inte ett annat format är lämpligare.
Ändringarna ingick som en del i ett arbete som IASB genomförde som svar på den
globala finansiella krisen. Detta avsåg ett omfattande och brett arbete som delvis knöt
an till redan pågående projekt. En bakomliggande orsak till de problem som uppkom i
anledning av finanskrisen – som spreds och fördjupades genom den amerikanska
Sid 1699
investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september 2008 – var att marknader för
finansiella instrument som normalt gav tillgång till tillförlitliga värden inte längre
fungerade på samma sätt som tidigare, bl.a. genom en ökad brist på likviditet i mark-
naden, en sjunkande omsättning och fallande tillgångspriser. Detta påverkade olika
instrument på olika sätt och förorsakade problem av olika karaktär. Det var inte främst
den typen av instrument som Banken handlade med i Tradingportföljen som var i
fokus för IASB:s åtgärder utan andra ofta mer komplexa instrument, inte minst sådana
som var sammansatta av olika tillgångsslag, t.ex. asset backed securities (ABS), eller
säkerställda obligationer. Såvitt avser de instrument som ingick i Tradingportföljen
innebar det dock en minskad omsättning, dvs. sämre likviditet, och en mer volatil
handel på marknaderna.
De delar av IASB:s åtgärder som nu är aktuella innefattade bl.a. det s.k. Fair Value
Measurement-projektet (FVM-projektet) som hade inletts redan år 2006 och som
sedermera bl.a. ledde till antagande, år 2013, av IFRS 13 Fair Value Measurement, i
enlighet med vad som redovisats ovan. FVM-projektet utgick från motsvarande regler
som fanns i det amerikanska regelverket, dvs. SFAS 157, utgivna av FASB. Ett förslag
om införande av bestämmelser avseende en uttrycklig värderingshierarki efter
amerikansk modell, dvs. motsvarande de ändringar som gjordes i IFRS 7 år 2009
avseende rapportering, fanns med som en del redan i det första utkast (Discussion
Paper) som IASB skickade ut i november 2006.
I det specifika projektet om 2009 års ändringar i IFRS 7 skickade IASB ut Exposure
Draft Improving Disclosures about Financial Instruments, Proposed amendments to
IFRS 7 i oktober 2008.
Parallellt utfärdades två dokument i syfte att belysa frågan om tillämpning av bestäm-
melserna i IAS 39 om värdering av finansiella instrument på marknader som inte
längre är aktiva; dels det ovan omnämnda IASB Expert Advisory Panel (IASB EAP)
Measuring and disclosing the fair value of financial instruments in markets that are no
Sid 1700
longer active, dels Using judgement to measure the fair value of financial instruments
when markets are no longer active An IASB Staff Summary (nedan Staff summary).
Det noteras särskilt att EAP-dokumentet inte antagits av IASB och inte i sig har någon
normpåverkande funktion. Det avsåg endast att tillhandahålla information och viss
vägledning (educational guidance). Enligt tingsrätten innehåller dock det aktuella
dokumentet uttalanden som är belysande för förståelsen av IAS 39. I det följande hän-
visas därför till relevanta delar i EAP-dokumentet vilka tingsrätten uppfattar åter-
speglar IASB:s synsätt rörande vad som gällde enligt IAS 39 vid värdering till verkligt
värde av finansiella instrument, dvs. vid fastställande av det pris vid vilket en ordnad
transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten (p. 7).
6.3.11.3 Värderingshierarki i IAS 39 – parternas inställning i korthet

Käranden har anfört: IFRS 7 punkt 27A gällde från och med räkenskapsåret 2009. Att
den skulle implementeras var dock känt sedan långt tidigare och HQ AB tillämpade
den i regleringen anvisade hierarkin redan i årsredovisningen för år 2008. Det är riktigt
att införandet av IFRS 7 på inget sätt ändrade IAS 39. Det fanns redan en implicit
hierarki i IAS 39 som i princip var densamma som den som infördes i IFRS 7. Den
hierarki som anvisades avsåg att återspegla betydelsen av de indata som hade använts
vid värderingen. Hierarkin utgick från tre nivåer. Till nivå 1 hänfördes noterade priser
(ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. Till nivå 2
hörde andra indata, än de noterade priser som ingick i nivå 1, som var observerbara för
tillgången eller skulden antingen direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härledda
från priser). Till nivå 3 hänfördes indata för tillgången eller skulden i fråga, som inte
byggde på observerbara marknadsdata (icke observerbara indata).
Av portalstadgandet i IAS 39 – p. 48A – framgick regleringens syfte, liksom den

implicita hierarki som fanns, dvs. att det var den aktuella prisbilden som hade företräde
framför företagets egna subjektiva antaganden om värdet. Det som angavs i p. 48A
återfanns i VT69-82. VT82 f) gällde indata i värderingstekniker och var alltså bara
aktuell i fall när optioner, som inte var aktivt handlade, skulle värderas enligt en
Sid 1701
värderingsteknik. Den angav inget om hierarkin i IAS 39. Aktuell marknads-

information har högre informationsvärde och skulle användas i första hand, dvs.
hierarkiskt kom aktuella prisuppgifter och den implicita volatiliteten i dessa, före
KPMG har bl.a. invänt att IAS 39 inte innehöll någon hierarki för mätning av verkligt
värde. Den värderingshierarki som förelåg enligt IAS 39 var den avgörande s.k.
vattendelaren i fråga om marknadsaktivitet där frågan om hur värderingen skulle ske
avgjordes genom bedömningen av om marknaden var aktiv eller inte.
Enligt KPMG innebar ändringarna i IFRS 7 införandet av en nivåindelning, som då

inte fanns i IAS 39, utan som kom att införas i regelverket om värdering först genom
den nya standarden som arbetet med FVM-projektet ledde fram till, dvs. IFRS 13.
Övriga svaranden har anslutit sig till vad KPMG anfört.
6.3.11.4 Värderingshierarki – IAS 39 och IFRS 7

Någon uttrycklig värderingshierarki när det gäller vilka uppgifter som skulle ges
prioritet vid bestämmande av verkligt värde på en inaktiv marknad fanns inte i IAS 39.
Frågor rörande vad som avsågs med verkligt värde-hierarki enligt IAS 39 har berörts i
olika sammanhang. Tingsrätten återkommer nedan till några av dessa. Det konstateras
dock inledningsvis att frågan behandlades i samband med införande av verkligt värde-
hierarkin för upplysningar i IFRS 7 (se ovan). Innan de nya reglerna om upplysningar
infördes i IFRS 7 fanns inget krav på att rapportera i vilken utsträckning resultat här-
rörde från värdering enligt observerbara resp. icke observerbara marknadsuppgifter.
IASB konstaterade i Exposure Draft till ändringarna i IFRS 7 att den amerikanska
motsvarigheten till IAS 39 – SFAS 157 Fair Value Measurements; utgiven av FASB –
innehöll krav på upplysningar baserat på en verkligt värde-hierarki i tre nivåer avse-
ende indata som används i värderingstekniker för att fastställa verkligt värde. Enligt
Sid 1702
IASB var en sådan hierarki för upplysningar önskvärd även för IAS/IFRS eftersom det
skulle förbättra jämförbarheten företag mellan samt även främja samordningen med de
amerikanska reglerna (BC39A).
Det noteras att ändringarna inte innebar någon förändrad syn på vad som utgjorde
observerbara marknadsuppgifter eller inte.
6.3.11.5 Skillnad mellan värderingshierarkin i IAS 39 och den i SFAS 157

Frågan är om den implicita värderingshierarkin i IAS 39 skiljde sig från den som an-
gavs enligt SFAS 157 och som sålunda infördes i IFRS 7 genom ändringarna år 2009.
6.3.11.5.1 Lagstiftningsprocessen – IASB:s arbete

Av Basis for Conclusions i den ändrade versionen av IFRS 7 behandlas frågan om
värderingshierarki särskilt. Som framgått utgick IASB från utformningen av
SFAS 157. Det förslag om nya regler som vid den tidpunkten behandlades i FVM-
projektet – där IASB:s första förslag, Discussion Paper, hade skickats ut i november
2006 – innehöll ett förslag om en verkligt värde-hierarki för värdering, även det enligt
den amerikanska förlagan. Ett Exposure Draft skickades ut IASB i FVM-projektet i
maj 2009. IASB föreslog inte införande av en hierarki i IAS 39 inom ramen för
projektet om ändringar i IFRS 7 eftersom arbetet rörande FVM-projektet ännu inte var
avslutat.
Det konstaterades dock att verkligt värde-hierarkin i IFRS 7 var densamma som i
SFAS 157 om än med användning av ett språkbruk som var präglat av IFRS. IASB
konstaterade vidare att, även om den implicita verkligt värde-hierarkin för värdering
enligt IAS 39 skiljde sig från den i SFAS 157, det fanns skäl att använda samma
hierarki som SFAS 157 för upplysningar (BC39B).
IASB angav att IAS 39 innehöll följande implicita värderingshierarki i tre nivåer
(BC39C):
a) finansiella instrument noterade på en aktiv marknad;
Sid 1703
b) finansiella instrument vars verkliga värde erhålls genom jämförelse med andra
observerbara aktuella marknadstransaktioner avseende samma instrument (dvs.
utan förändring, uppdelning eller sammanslagning) eller baserat på en
värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observerbara
marknader; eller
c) finansiella instrument vars verkliga värde bestäms helt eller delvis med
användning av en värderingsteknik som baseras på antaganden som inte stöds
av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument
(dvs. utan förändring, uppdelning eller sammanslagning) och som inte baseras
på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.
Enligt tingsrätten låg följande utgångspunkter till grund för IASB:s sålunda
formulerade hierarki:
a) instrument värderade enligt huvudregeln, dvs. värdering till noterade priser på
en aktiv marknad, p. 48A (1) och VT71 (1 och 5);
b) instrument värderade enligt VT76 (4) (2 ledet), dvs. som värderas på ett sådant
sätt att IAS 39 tillåter resultatföring; och
c) instrument som värderats helt eller delvis baserat på icke observerbara
uppgifter, dvs. på ett sätt som inte tillåter resultatföring.
Det kan således konstateras att hierarkierna, såväl i IAS 39 som i SFAS 157, delade in
värdering i nivåer baserat på observerbarhet (se t.ex. EAP, del 2 Upplysningar, p. 139).
Det innebär att frågan om hierarkier innefattade avgränsningar som är relevanta även
för reglerna om resultatföring av värdeförändringar enligt VT76.
6.3.11.5.2 IAS 39 och SFAS 157 – skillnader i fråga om värderingshierarki

Vid införandet av 2009 års ändringar rådde generell överensstämmelse mellan
värderingsreglerna i IAS 39 och i SFAS 157 (se t.ex. IASB Staff summary p. 6, från
oktober 2008). Vissa skillnader förelåg dock. Skillnaderna mellan de två regelverken
behandlades utförligt i det första utkastet i FVM-projektet (Discussion Paper i
november 2006). Även där behandlades som framgått frågan om värderingshierarki
Sid 1704
och det konstaterades att IAS/IFRS inte innehöll en konsekvent hierarki för alla
standarder. Det noteras härvid att ett grundläggande syfte med FVM-projektet var att
åstadkomma en samlad reglering för verkligt värde-värdering. Innan införandet av
IFRS 13 var reglerna spridda över olika standarder, däribland IAS 39 för finansiella
instrument, vilket inte ansågs främja klarhet, tydlighet och jämförbarhet vid
tillämpningen (se t.ex. Introduction, p. IN5 f. nu gällande IFRS 13). Redan i 2006 års
Discussion Paper förordade IASB införandet av en enhetlig verkligt värde-hierarki för
alla IAS/IFRS liknande den i SFAS 157.
I Exposure Draft avseende 2009 års ändringar i IFRS 7 redogjorde IASB för den nu
aktuella frågeställningen, dvs. skillnaden mellan IAS 39 och SFAS 157 rörande en
verkligt värde-hierarki för värderingen (se BC2-7 vilket motsvarar BC36-39G i den
standard som antogs av IASB den 30 juni 2009).
6.3.11.5.3 Parternas inställning

KPMG har invänt att ändringarna i IFRS 7 var ett utflöde av det pågående FVM-
projektet och utgjorde en ny ordning som innebar att historisk volatilitet inte längre
ansågs utgöra observerbara marknadsdata, åtminstone inte såvitt avsåg optioner med
aktier som underliggande. Förklaringen till detta är, enligt KPMG, att en enskild aktie
kunde påverkas av företagsspecifika förhållanden varför tanken att volatiliteten typiskt
sett går tillbaka till sitt historiska snitt inte gäller för en aktie – på samma sätt som är
fallet med ett index – i vissa situationer, t.ex. om ett bolag genomgår stora förändringar
i form av rationaliseringar, omstruktureringar, byte av ledningspersoner osv. Enligt
KPMG genomfördes ändringarna i IFRS 7 i syfte att närma sig de amerikanska regler-
na samtidigt som IASB ska ha uppmärksammat och särskilt markerat att detta inte
innebar några ändringar i IAS 39, och framför allt inte avseende Dag 1-resultat.
Ändringen ska således, menar KPMG, ha inneburit att det uppkom en bristande
överenskommelse mellan värderingsreglerna i IAS 39 och upplysningsreglerna i
IFRS 7: Olika regler kom att gälla och för reglerna om upplysning om värderingen
innebar det att läget var oklart. Detta innebar enligt KPMG att när ett företag gjorde en
nivåindelning enligt IFRS 7 så sa denna i realiteten ingenting om hur värderingen
Sid 1705
enligt IAS 39 hade gått till. KPMG har anfört att de brådstörtade ändringarna kan för-
klaras av politiska överväganden i det politiskt känsliga läge som rådde när finans-
krisen hade fördjupats.
Övriga svaranden har anslutit sig till vad KPMG anfört.
Käranden har bestritt att IAS 39 jämställde historisk volatilitet, dvs. historiska
marknadsdata, med volatiliteten som reflekteras i aktuella priser, dvs. observerbara
marknadsdata. Käranden har anfört att IFRS 13 inte medförde ett skifte som innebar att
historisk volatilitet plötsligt skulle anses utgöra ett historiskt marknadsdata som inte
gick att jämställa med observerbara marknadsdata.
6.3.11.5.4 Kommentarer från KPMG och Ernst & Young – IASB:s

Exposure Draft från oktober 2008 rörande ändringar i IFRS 7
Parterna har uppehållit sig vid vissa uttalanden av IASB, såväl i dokument hänförliga
till FVM-projektet som i det arbete som ledde fram till 2009 års ändringar i IFRS 7,
samt kommentarer lämnade av KPMG (KPMG UK) och Ernst & Young över IASB:s
Exposure Draft i det sistnämnda projektet. Tingsrätten noterar i denna del följande.
I Exposure Draft från oktober 2008 om ändringar i IFRS 7 redogjorde IASB för sitt
förslag om införande av en verkligt värde-hierarki för rapportering efter amerikansk
modell. Det noterades inledningsvis att ändringarna bl.a. innebar krav på upplysningar
rörande dels frågan till vilken nivå i verkligt värde-hierarkin som innehavda instrument
ska kategoriseras, dvs. i vilken nivå de indelas, utifrån hur värderingen görs, dels i
vilken utsträckning värderingen baseras på användning av icke observerbara indata i
värderingstekniker, dels i vilken utsträckning instrument flyttas mellan olika nivåer
och i så fall varför (Introduction p. 3). Intressenterna ombads kommentera bl.a.
följande frågeställningar rörande Fair value disclosures:
“Question 1 – Do you agree with the proposal in paragraph 27A to require
entities to disclose the fair value of financial instruments using a fair value
hierarchy? If not, why?
Sid 1706
Question 2 – Do you agree with the three-level fair value hierarchy as set out in
paragraph 27A? If not, why? What would you propose instead, and why?
Question 3 – Do you agree with the proposals in:
(a) paragraph 27B to require expanded disclosures about the fair value
measurements recognised in the statement of financial position? If not, why?
What would you propose instead, and why?
(b) paragraph 27C to require entities to classify, by level of the fair value hier-
archy, the disclosures about the fair value of the financial instruments that are
not measured at fair value? If not, why? What would you propose instead, and
why?”
Parterna har särskilt uppehållit sig kring Ernst & Youngs svar (den 15 december 2008)
och har gjort olika tolkningar av detta. Det noteras att Ernst & Young förordade en
tydlig utformning i enlighet med vad som föreskrevs i SFAS 157. Bolaget anförde
särskilt följande:
”However, it is important that the Board appreciates and acknowledges that the
proposed hierarchy is not intended to be consistent with the valuation hierarchy
currently contained in IAS 39. For instance:
i) the proposed amendments describe level 1 as when there are ‘quoted market
prices in active markets for the same instruments’. In contrast, IAS 39
paragraph AG 73, which is in the Active market section of the Application
Guidance of IAS 39 includes those instruments when ‘a rate (rather than a
price) is quoted in an active market...’, indicating that a plain vanilla OTC
derivative may be treated as if traded in an active market for valuation
purposes, even though it is not quoted in an active market and so will be
disclosed in level 2 of the hierarchy;
ii) there may be many financial instruments on which a day one profit cannot be
recognised, because there are unobservable inputs to the valuation model
which are significant in relation to the calculation of the day one profit, but
will nevertheless be disclosed in level 2 of the hierarchy, if the unobservable
component is not significant in relation to the instrument's overall value.
Our concern is that, unless the difference in hierarchy is clearly recognised
in the Standard, users may be confused and the IFRS 7 hierarchy may be,
Sid 1707
wrongly, applied to interpret the valuation guidance in IAS 39. While BC6 does
say that the recognition of gains and losses should not change as result of the
introduction to the hierarchy, this message should be given higher profile, for
instance by just stating this in proposed paragraph 27A itself.
Also, to the extent that assumptions have to be made in determining the level
of the hierarchy to which instruments are assigned, it would be helpful to
include a requirement for a description of the assumptions made.”
Ernst & Young pekade sålunda på att den föreslagna hierarkin för upplysningar inte
var densamma som för värderingen. Det hänvisades till vad IASB uppgett i BC6 i
Exposure Draft. Ernst & Youngs oro avsåg att förslaget riskerade att skapa förvirring
bland användare om inte skillnaden mellan hierarkierna, dvs. för upplysningar
respektive för värdering, tydliggjordes. Detta skulle enligt Ernst & Young kunna leda
till att den nya hierarkin för upplysningar i IFRS 7 felaktigt användes vid tolkning av
IAS 39. Ernst & Young gav exempel på två situationer där problem kunde tänkas
uppkomma.
I det första exemplet pekade bolaget på att förslaget ”med nivå 1” beskrev de
situationer där det fanns noterade priser på en aktiv marknad för ett identiskt
instrument. Detta samtidigt som VT73 – som sorterade under rubriken Aktiv marknad
– inkluderade instrument för vilka ”en ränta (och inte ett pris) noteras på en aktiv
marknad” användes i en värderingsformel för att fastställa verkligt värde; något som
enligt Ernst & Young indikerade att vissa OTC-derivat skulle kunna behandlas som
om de handlades på en aktiv marknad trots att det inte var fråga om instrument som var
noterade på en aktiv marknad och som därför skulle rapporteras i nivå 2. Den fråga
som Ernst & Young tar upp i detta exempel är inte relevant för prövningen i målet.
I sitt andra exempel noterade Ernst & Young att det kunde finnas många instrument för
vilka en Dag 1-vinst inte kunde redovisas därför att det ingått icke observerbara upp-
gifter – som var av betydelse för beräkning av Dag 1-vinsten – i indatan i värderings-
modellen som använts för att beräkna instrumentens värde. Sådana instrument skulle,
Sid 1708
enligt Ernst & Young, ändå rapporteras i nivå 2 så länge den indata som inte var obser-
verbar inte var betydande (not significant) i förhållande till instrumentets värde som
helhet.
Den frågeställning som Ernst & Young tog upp i sin andra fråga tar sikte på den dis-
krepans som ansågs föreligga mellan den amerikanska verkligt värde-hierarkin (SFAS
157) och den implicita som fanns i IAS 39. Det framgår även av andra dokument på
vilket sätt IASB uppfattade förhållandet mellan SFAS 157 och IAS 39. I målet har
berörts ett arbetspapper från IASB. Härmed avses ett dokument som utgjorde underlag
för diskussion i arbetet med att ta fram en ny standard i FVM-projektet: IASB Board
Memo, Fair Value Measurement February 2009, Information for observers, Project:
Fair Value Measurement, Subject: Day 1 Gains or Losses (Agenda paper 6B).
Ett dokument som det nu aktuella arbetspappret kan inte läsas som något officiellt
uttryck för IASB:s position i fråga om tolkning av regelverket. Det ger dock menar
tingsrätten en god bild av diskussionen rörande skillnaden mellan IAS 39 och SFAS
157 när det gäller verkligt värde-hierarkin. Enligt tingsrätten är dokumentet dock
relevant såsom utvisande IASB:s synsätt. Tingsrätten noterar åter att den aktuella delen
av 2009 års ändringar i IFRS 7 – dvs. rörande värderingshierarkier – kan ses som ett
utflöde av det sedan år 2006 pågående arbetet med att ta fram en ny och samlad
standard för verkligt värde-värdering som så långt möjligt skulle stå i överens-
stämmelse med det amerikanska regelverket. Frågan var således väl känd och väl
belyst i olika sammanhang.
Vad som framkommit om IASB:s hållning och diskussionen kring FVM-projektet och
ändringarna i IFRS 7 ska enligt tingsrätten inte uppfattas som en ändrad syn på
historisk volatilitet. I stället gäller att diskussionen avsåg frågan om det fanns en risk
för att tillämpningen av IAS 39 skulle försvåras av införandet av den uttryckliga
verkligt värde-hierarkin i IFRS 7, som utformats efter motsvarigheten i SFAS 157.
I det aktuella arbetspappret jämförs den implicita hierarki som gällde enligt IAS 39
med den amerikanska, särskilt hur nivå 2 klassificerades enligt SFAS 157.
Sid 1709
I p. 15 a)-d) återges en exemplifierande uppräkning av vad som utgjorde indata i en

nivå 2-värdering. Att det var väl känt att SFAS 157 föreskrev en hierarki med det
innehållet framgår för övrigt även av Discussion Paper Fair Value Measurements
(Part 2) från november 2006, se p. 22 ff., särskilt p. 28.
Enligt tingsrätten framgår det således av handlingarna att det nu aktuella problemet –
den fråga som Ernst & Young tog upp i sitt svar under ii) – gällde tillämpningen av
VT76, dvs. frågan om i vilken utsträckning värdeförändringar fick resultatföras eller
inte. På sätt som tingsrätten tidigare redovisat förutsatte resultatföring enligt VT76 att
värderingen endast baserades på observerbara uppgifter. Den verkligt värde-hierarki
som gällde enligt SFAS 157 ansågs medge ett visst utrymme för klassificering till
nivå 2 av instrument som inte uteslutande värderats med observerbara uppgifter, så
länge inverkan av den indata som inte baserades på observerbar information inte var
betydande (not significant). Farhågan var att ett införande av en sådan hierarki i en av
IASB:s standarder, dvs. IFRS 7, skulle kunna föranleda tolkningsproblem avseende
hierarkin enligt IAS 39. En användare som förutsatte att ändringen i IFRS 7 avsåg att
fullt ut stå i överensstämmelse med IAS 39 skulle kunna uppfatta att den skapade ett
utrymme, om än begränsat, för att resultatföra värdeförändringar som inte uteslutande
baserades på observerbar information; dvs. det skulle uppfattas som en uppluckring av
regeln i VT76.
I arbetspappret (IASB Board Memo, Agenda paper 6B) diskuterades olika sätt att
hantera frågan och vilka effekter som det skulle kunna leda till. Diskussionen rörande
avvikelsen mellan IAS 39 och SFAS 157 hade relevans på samma sätt vid införandet
av 2009 års ändringar i IFRS 7. Enligt tingsrätten avsåg Ernst & Youngs oro –
åskådliggjort genom det andra exemplet – således att IAS 39 innebar en mer restriktiv
reglering vad gäller resultatföring av värdeförändringar än vad som skulle gälla om
IAS 39 tolkades i enlighet med IFRS 7.
Ernst & Youngs synpunkter föranledde inte IASB att göra några justeringar. Det kan
däremot konstateras att IASB tydligt angav att införandet av hierarkin (p. 27A) inte på-
Sid 1710
verkade värderings- eller redovisningskraven i andra standarder samt särskilt noterade

att redovisning av värdeförändringar vid det första redovisningstillfället (Dag 1-
resultat) enligt VT76 inte skulle förändras genom införandet av verkligt värde-
hierarkin för upplysningar i IFRS 7. Detta framgår av BC39E i den standard som
antogs av IASB den 30 juni 2009. Det noteras att IASB gav uttryck för samma
uppfattning redan i sitt Exposure Draft, se p. BC6, som inkluderade en likalydande
skrivning.
Det noteras vidare att KPMG (UK) i sitt svar till IASB den 15 december 2008, som
svar på fråga 2, bl.a. uppgav att KPMG var av uppfattningen att den föreslagna verkligt
värde-hierarkin återspeglade den implicita hierarkin som fanns i IAS 39 (”reflects the
existing hierarchy for determining fair values that is implicit in IAS 39 Financial
Instruments: Recognition and Measurement and broadly is consistent with the U.S.
Financial Accounting Standards Board’s (FASB) Statement No. 157 Fair Value
Measurements (SFAS 157)”). KPMG konstaterade vidare att vissa företag redan då
tillhandahöll sådana upplysningar på frivillig basis. KPMG avstyrkte en alternativ
utformning eftersom en hierarki som skiljde sig från den som fanns i IAS 39 och SFAS
157 skulle vara mer komplicerad att tillämpa och även kunde väcka frågetecken hos
användarna (”Additionally, in practice some entities already are voluntarily providing
disclosures based on such a hierarchy and we believe that these disclosures have
provided useful information to users of financial statements. We would not propose an
alternative hierarchy because we believe that introducing a fair value hierarchy for
disclosures that differs significantly from the measurement requirements of IAS 39 or
SFAS 157 would be more complex to apply and might be confusing to users.”).
Sammanfattningsvis gäller att de nya reglerna om upplysningar som infördes i IFRS 7
år 2009 inte innebar någon förändring avseende den implicita värderingshierarki som
gällde enligt IAS 39. Den verkligt värde-hierarki som då infördes i IFRS 7 påverkade
alltså inte reglerna om värdering i IAS 39. Det står vidare klart att en diskrepans hade
noterats mellan den implicita hierarkin enligt IAS 39 och den verkligt värde-hierarki
Sid 1711
som infördes i IFRS 7. Den diskrepans som uppfattades avsåg ett möjligt ytterligare
utrymme för att resultatföra värdeförändringar med utgångspunkt från den amerikan-
ska verkligt värde-hierarkin jämfört med vad som gällde enligt IAS 39. Det noteras
även att bestämmelserna i 27A-B gav vägledning för nivåindelningen, dvs. för
kategoriseringen av de finansiella instrumenten.
Avvikelsen var av begränsad betydelse och rörde möjligheten att vissa instrument –
dvs. sådana som värderades med inslag, men inte i en betydande omfattning, av icke
observerbar information – hänfördes till nivå 2 trots att värdeförändringar rörande de
instrumenten inte fick resultatföras.
Tingsrätten noterar således den eventuella diskrepans mellan regelverken som var
föremål för diskussion men konstaterar att frågeställningen i allt väsentligt saknar
relevans för prövningen i förevarande mål. Det stod klart att värderingen skulle göras
enligt IAS 39 och den frågan påverkades inte av införandet av de nya reglerna om
verkligt värde-hierarkin för upplysningar i IFRS 7.
6.3.11.6 Andra fall där frågan om verkligt värde-hierarkin enligt IAS 39

diskuterats
Frågor rörande vad som avsågs med verkligt värde-hierarki enligt IAS 39 har berörts i
olika sammanhang. Enligt tingsrätten finns det skäl att i någon utsträckning behandla
det som anförts rörande vissa av de dokument som aktualiserats, i syfte att klarlägga
vissa förhållanden där tingsrätten uppfattar att parterna haft olika utgångspunkter.
Redogörelsen är inte avsedd att vara uttömmande.
6.3.11.6.1 IAS 39 – innan FVM-projektet

I Basis for conclusions för IAS 39 i den version som antogs av IASB den 30 juni 2009
behandlades frågor rörande en verkligt värde-hierarki i tre nivåer (a three-tier fair
value measurement hierarchy). Under rubriken Fair value measurement guidance
(paragraphs AG69–AG82) redovisas bakgrunden till regelverket såvitt avser
användning av noterade priser på en aktiv marknad samt frågan om situationen då det
inte finns någon aktiv marknad (No active market (paragraphs AG74-AG82).
Sid 1712
Det som anförs i det aktuella avsnittet (BC102-104) går tillbaka på en äldre diskussion
om den grundläggande utformningen av IAS 39. Det Exposure Draft som texten hän-
visar till är ett förslag som IASB skickade ut under 2002 (Exposure Draft of proposed
amendments to [IAS 32 och] IAS 39). Det hade inledningsvis ifrågasatts om noterade
priser verkligen var det bästa sättet att mäta verkligt värde för ett instrument som
handlades på en aktiv marknad. IASB slog dock fast att noterade priser på en aktiv
marknad skulle användas för att fastställa verkligt värde framför andra värderings-
tekniker (quoted prices in active markets should be used to determine fair value in
preference to other valuation techniques), se Summary of changes from the Exposure
Draft, BC222 (l). I detta sammanhang uttalade IASB även följande:
“(m) The Standard simplifies the fair value measurement hierarchy in an
inactive market so that recent market transactions do not take precedence over
a valuation technique. Rather, when there is not a price in an active market, a
valuation technique is used. Such valuation techniques include using recent
arm’s length market transactions.
(n) The Standard also clarifies that the best estimate of fair value at initial
recognition of a financial instrument that is not quoted in an active market is
the transaction price, unless the fair value of the instrument is evidenced by
other observable market transactions or is based on a valuation technique
whose variables include only data from observable markets.”
I BC102 anges att förslaget enligt 2002 års Exposure Draft avsåg följande hierarki:
”(a) För instrument som handlas på aktiva marknader: använd ett noterat pris.
I BC103 framgår att IASB beslutade att förenkla den föreslagna hierarkin genom att
föra samman b) och c), dvs. att utformningen av kravet på att använda en värderings-
teknik vid fastställande av verkligt värde för instrument för vilka det inte finns någon
Sid 1713
aktiv marknad, även inkluderade användning av nyligen genomförda marknadstrans-

aktioner. Detta återspeglas även i den implicita verkligt värde-hierarki som enligt
IASB gällde enligt IAS 39, se ovan.
I BC104 framgår att IASB även övervägde synpunkter rörande frågan om ett
instrument vid det första redovisningstillfället alltid skulle redovisas till transaktions-
priset (dvs. det verkliga värdet för den ersättning som erlagts eller erhållits), eller om
värdeförändringar kunde redovisas när ett företag använde en värderingsteknik för att
fastställa verkligt värde. IASB slog dock fast att värdeförändringar kunde resultatföras
vid det första redovisningstillfället endast om instrumentets verkliga värde erhålls
genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknadstransaktioner avseende
samma instrument (dvs. utan förändring, uppdelning eller sammanslagning) eller
baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observer-
bara marknader. Vad IASB hänvisade till här återspeglar innehållet i VT76. IASB
konstaterade vidare att om dessa villkor var för handen kunde verkligt värde med
rimlig säkerhet anses vara ett annat än transaktionspriset i syfte att kunna redovisa
värdeförändringar vid det första redovisningstillfället. I andra fall, fastslog IASB, gav
transaktionspriset (dvs. det verkliga värdet för den ersättning som erlagts eller
erhållits) det bästa belägget för verkligt värde.
De nu redovisade uttalandena avseende IAS 39 avsåg alltså regelverket som det såg ut
redan vid ingången av den i målet aktuella perioden.
6.3.11.6.2 FVM-projektet
Frågan om verkligt värde-hierarkin aktualiserades på sätt som redovisats ovan åter i
projektet med att ta fram en samlad standard för verkligt värde-bedömningen (FVM-
projektet). I Discussion Paper del 1 från november 2006 uttalade IASB följande:
“This Statement emphasizes that fair value is a market-based measurement, not an
entity-specific measurement. Therefore, a fair value measurement should be deter-
mined based on the assumptions that market participants would use in pricing the
asset or liability. As a basis for considering market participant assumptions in fair
value measurements, this Statement establishes a fair value hierarchy that
Sid 1714
distinguishes between (1) market participant assumptions developed based on market

data obtained from sources independent of the reporting entity (observable inputs)
and (2) the reporting entity’s own assumptions about market participant assumptions
developed based on the best information available in the circumstances (unobser-
vable inputs). The notion of unobservable inputs is intended to allow for situations in
which there is little, if any, market activity for the asset or liability at the measure-
ment date.”
Tingsrätten konstaterar att IASB här åter understryker att en tillförlitlig värdering
baseras i första hand på objektivt konstaterbara oberoende uppgifter samt att alla
bedömningar som innefattar antaganden som direkt eller indirekt vilar på icke
observerbar information allmänt sett betraktas som mindre tillförlitlig.
6.3.11.6.3 IFRS 7 – innan 2009 års ändringar

Tingsrätten konstaterar att IFRS 7 även i den lydelse som gällde innan 2009 års
ändringar återspeglade den nu beskrivna hierarkin (se pp. 27 och 28). Se även IASB
EAP, del 2 Upplysningar, p. 141: “The fair value disclosure requirements in IFRS 7
currently distinguish between fair values measured by reference to price quotations in
an active market and those estimated using valuation techniques, with additional
disclosures about the potential effect on profit or loss required for those valuations
based on unobservable inputs.”
6.3.11.6.4 EAP
Även EAP-dokumentet återspeglar samma utgångspunkter. Relevant marknads-
information kan innefatta priser från nyligen genomförda transaktioner (p. 8, recent
transactions), noteringar från mäklare och/eller företag som tillhandahåller aktuell
prisinformation, index och andra indata. En använd värderingsteknik maximerar
användning av observerbara indata och minimerar användning av icke observerbara
indata. Oavsett vilken värderingsteknik som används ska företaget beakta aktuella
(current) marknadsförhållanden.
Sid 1715
6.3.11.6.5 KPMG – IFRS Practice Issues: Fair Value Hierarchy

KPMG (UK) tog fram ett dokument i anledning av det pågående arbetet rörande
införande av verkligt värde-hierarkin för upplysningar i IFRS 7.
Skriften, IFRS Practice Issues: Fair Value Hierarchy KPMG gavs ut i december 2009.
Det framgår inledningsvis att dokumentet, som angavs vara avsett att utgöra ett stöd
för förståelse och uppfyllande av kraven, beaktar de ändringar i IFRS 7 som antogs
genom Kommissionens förordning (EG) nr 1165/2009 av den 29 november 2009.
Tingsrätten konstaterar att innehållet i skriften överensstämmer väl med den

beskrivning som tingsrätten lämnat ovan. Det kan noteras att skriften är upprättad av
KPMG (UK) och väl återspeglar bolagets inställning som den redovisades till IASB
den 15 december 2008 i samband med att KPMG lämnade kommentarer över
Exposure Draft rörande 2009 års förändringar i IFRS 7.
KPMG (UK) angav i sin exemplifiering av indata i Nivå 3 – dvs. indata som inte
bygger på observerbara marknadsdata – bl.a. en aktieoptions volatilitet härledd från
aktiens historiska priser. Sådan volatilitet kunde inte allmänt sett sägas representera
aktuella marknadsförväntningar avseende framtida volatilitet (”Volatility for a share
option derived from the share's historical prices, as it does not generally represent
current market expectations about future volatility.”). Det noteras att detta gjordes med
hänvisning till IAS 39.48A.
6.3.11.6.6 Johan Dyrefors i Revisorsnämnden

I det yttrande som Johan Dyrefors gav in till Revisorsnämnden den 4 februari 2011,
där han besvarade frågor som nämnden hade ställt, gjorde han även uttalanden om
värderingshierarkin enligt IAS 39 och IFRS 7.
Johan Dyrefors hänvisade till punkt 48A och uppgav: ”som framgår av ovanstående
citat från IAS 39 finns det ett krav vid värdering till fair value att använda priser från
en aktiv marknad i första hand, om sådana finns. Om priser från en aktiv marknad inte
Sid 1716
finns att tillgå ska en värderingsteknik användas som i största möjliga utsträckning
använder marknadsdata och så lite som möjligt är beroende av egna antaganden”.
Han förklarade att när en option ska värderas med en värderingsteknik ”kan värdering-
en behöva göras utifrån förutsättningar som på en glidande skala bygger på aktuell
marknadsinformation och egna antaganden”. Denna glidande skala formulerade han
enligt följande.
”A. På ena änden av skalan finns en värdering av optionen utifrån en volatilitet
som observerats för en option med samma underliggande instrument, samma
lösenpris och samma tidpunkt för lösen (=samma instrument) och där aktivitet-
en på marknaden inte är tillräcklig för att kunna benämnas aktiv, men ändå
tillräcklig för att kunna användas utan justering.
B. Nästa del av skalan är en värdering utifrån pris enligt punkt A men där
prisuppgiften av något skäl ansetts behöva en mindre justering (pris från en
annan dag, pris på obetydlig volym etc.).
C. Därefter följer en värdering utifrån ett pris enligt punkt A men där
prisuppgiften av något skäl ansetts behöva en mer betydande justering (pris
från en annan dag, pris på obetydlig volym etc.).
D. Om inte förhållandena enligt punkterna A–C föreligger följer en värdering
utifrån ett pris på en option som har samma underliggande instrument, men
som har annan tidpunkt för lösen eller annat lösenpris (d v s värdering utifrån
pris för liknande instrument) vilket brukar benämnas interpolering (om priser
härleds mellan två punkter där priser kunnat observeras) eller extrapolering
(när priser härleds efter en prisobservation på ena sidan).
Inom ramen för värderingen enligt IAS 39 krävs visserligen ingen indelning av
de genomförda värderingarna enligt punkterna A–D ovan, men det krävs ändå
att en gräns etableras för när värdering enligt B, C eller D sker utifrån data
som kunnat observeras på marknaden eftersom det är bara i dessa fall som en
eventuell vinst eller förlust får redovisas vid förvärvstidpunkten enligt IAS 39.”
Johan Dyrefors noterade även att ”den värderingshierarki som återfinns i IAS 39
matchar till stora delar den hierarki som återfinns i IFRS 7 utifrån vissa upplysningar
ska lämnas”. Till nivå 2 hänfördes, angav han vidare, ”finansiella instrument som har
Sid 1717
värderats utifrån aktuella marknadsdata som har observerats på marknader som

antingen inte är aktiva men där informationen ändå ansetts kunna användas eller från
marknader som är aktiva men där priserna justerats (t ex beroende på att det inte
fanns något noterat pris just per värderingsdagen), eller där det finns noterade priser
på ej aktiva marknader för det aktuella instrumentet direkt, eller indirekt genom att all
erforderlig information för värderingen går att härleda från observerbara marknads-
data”. Den kategorin angavs inkludera ”också värderingar som baseras på noterade
priser på liknande instrument” men däremot inte instrument ”värderade med
väsentliga egna antaganden eller annan ej observerbar marknadsdata”.
Tingsrätten konstaterar att den beskrivning som Johan Dyrefors redovisade inför
Revisorsnämnden i allt väsentligt återspeglar samma innehåll som redovisats i övrigt i
detta avsnitt.
6.3.11.7 Slutsats
Införandet av de tillkommande kraven på tilläggsupplysningar i IFRS 7 år 2009 inne-
bar ingen ändring avseende värderingen enligt IAS 39. Genomgången visar att IAS 39
föreskrev en värderingshierarki redan innan införandet av IFRS 13. Det innebar inte
heller någon relevant skillnad i nu aktuella avseenden.
6.3.12 Distinktionen aktiv/inaktiv marknad

I enlighet med vad tingsrätten utvecklat ovan ger regelverket företräde åt prisnotering-
ar på en aktiv marknad. Härmed avses noteringar för samma instrument som det som
är föremål för värdering. Om det finns sådana uppgifter tillgängliga ska de användas
vid värderingen. Detta följde uttryckligen av innehållet i IAS 39. I p. 48A angavs in-
ledningsvis att det bästa uttrycket för verkligt värde är ”noterade priser på en aktiv
marknad”. Av VT71 (5) framgick följande:
Förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad är det bästa
belägget för verkligt värde och när dessa förekommer används de vid
värderingen av den finansiella tillgången eller finansiella skulden.
Sid 1718
Redan härav kan IAS 39 sägas ha föreskrivit en värderingshierarki eftersom utgångs-

punkten var att en prisnotering på en aktiv marknad ska användas om det inte finns
särskilda skäl att inte göra det. När det gäller prisnoteringar på en aktiv marknad
presumerades detta utgöra verkligt värde för instrumentet ifråga. Företaget kunde
behöva bedöma vilken av flera indikativa prisuppgifter som skulle väljas, t.ex.
beroende av att tid hade förflutit. Ett företag kunde också i förekommande fall ha
anledning att kontrollera att det inte var fråga om missvisande uppgifter t.ex. till följd
av att det utgjorde en s.k. forced transaction eller a distress sale, se VT72 (5). Här
avses vad som i svensk översättning anges som det värde som företaget skulle erhålla
exempelvis vid en ”tvångsförsäljning”.
Ett företag kunde dock på en aktiv marknad i väsentlig utsträckning utgå från det not-
erade värdet. Bedömningen av huruvida en marknad var aktiv eller inte kan därför
anses ha varit bestämmande eftersom verkligt värde då i princip kom att följa av de
noterade priserna och värderingen följaktligen styras av dessa. Frågan om marknaden
är aktiv eller inte var således av grundläggande betydelse för hur värderingen skulle
ske. Det var först när marknaden inte längre var aktiv som användning av en
värderingsteknik aktualiserades. I förhållande till priser på en aktiv marknad kom
användande av en värderingsteknik sålunda i andra hand. Den nu beskrivna
distinktionen återspeglar vad tingsrätten uppfattar att KPMG avser med ”vatten-
delaren”. Tingsrätten har inte uppfattat att käranden anfört någon avvikande
uppfattning i detta avseende.
KPMG:s inställning skulle vidare kunna uppfattas som att användning av en värder-
ingsteknik för värdering av ett instrument på en icke aktiv marknad innebar att ett
företag bland flera alternativ hade möjlighet att välja att värdera instrumenten med en
värderingsteknik utan att använda eller beakta prisnoteringar som fanns tillgängliga på
marknaden. En sådan utgångspunkt skulle innebära att IAS 39 i den situationen gav
företaget utrymme att efter egen bedömning välja att använda viss marknads-
information, utan avseende för annan tillgänglig information.
Sid 1719
Den nu aktuella situationen – dvs. förutsättningarna för värderingen när marknaden

inte anses aktiv – behandlas i nästa avsnitt.
6.3.13 Val av indata vid användande av en värderingsteknik

6.3.13.1 Inledning
Utgångspunkten enligt IAS 39 är, enligt vad som redovisats i föregående avsnitt, att
noterade priser på en aktiv marknad kan anses bestämmande vid fastställande av
verkligt värde. Frågan är då vad som gäller när ett företag använder en värderings-
teknik för att fastställa verkligt värde för ett instrument som handlas på en marknad
som inte anses vara aktiv och vad regelverket föreskriver rörande val av indata vid
användning av en sådan värderingsteknik.
Utgångspunkten i den situationen är att det saknas priser i marknaden eller att till-
gänglig prisinformation inte utan vidare kan godtas såsom rättvisande. Frågan är om
IAS 39 ger vissa slags uppgifter företräde framför andra, dvs. om ett företag som
använder en värderingsteknik bör tillmäta viss information större betydelse än annan.
Regler om värderingstekniker finns främst i IAS 39.48A som föreskriver bl.a. följande.
[VT75 första men.]
(4) Värderingstekniker innefattar [a] att använda nyligen genomförda transaktioner
[VT74 andra men.]
[VT74 tredje men.]
(6) Den valda värderingstekniken använder marknadsinformation i så hög grad som
möjligt och företagsspecifik information i så låg grad som möjligt.
[jfr VT75 andra men.]
Sid 1720
(7) Den införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta när ett pris fast-
ställs och överensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för prissättning
av finansiella instrument.
[jfr VT76 första men.]
Därutöver noteras att VT75 (3) och VT76 anger följande:

En värderingsteknik skulle väntas ge en realistisk uppskattning av det verkliga
värdet om (a) den rimligt återspeglar hur marknaden skulle kunna väntas pris-
sätta instrumentet och (b) indata som används i värderingstekniken rimligt
representerar marknadsförväntningar och mått på de faktorer avseende risk och
avkastning som är inneboende i det finansiella instrumentet.
VT76
(7) Ett företag samlar konsekvent in marknadsuppgifter på den marknad där instru-
mentet köptes eller har sitt ursprung.
(5) Det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument vid första
redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet för
den ersättning som erlagts eller erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta
instrument erhålls genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknads-
transaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan förändring, upp-
delning eller sammanslagning) eller baserat på en värderingsteknik vars variabler
endast innefattar uppgifter från observerbara marknader.
I målet har parterna olika uppfattning om huruvida uppgifter om pris alltid bör beaktas.
Frågan är närmare bestämt om prisuppgifter skulle beaktas även på en marknad som
inte är aktiv i den mening som IAS 39 avser, men där viss aktivitet ändå förekommer.
En annan fråga är vilken betydelse som sådan uppgifterna skulle tillmätas, när de
beaktades.
6.3.13.2 Uppgifter om pris

Om marknaden för ett instrument inte var aktiv, tog företaget fram det verkliga värdet
genom att använda en värderingsteknik. Den strikta ordalydelsen enligt IAS 39 angav
endast att marknaden är antingen aktiv eller inte aktiv. Detta förhållande kan dock inte
tas till intäkt för att eventuell aktivitet på optionsmarknaden – transaktioner eller
budpriser – kunde eller skulle utan vidare bortses från.
Sid 1721
Det bör understrykas att värderingen inte skedde isolerat utifrån vissa valda kriterier.
Det övergripande syftet med en värdering till verkligt värde som det beskrivs i IAS 39
var att fastställa ett objektivt värde vid en hypotetisk transaktion mellan kunniga och
oberoende marknadsaktörer som införlivade alla faktorer som dessa aktörer skulle
beakta när ett sådant pris fastställdes och det förutsattes att metoden som användes
överensstämde även med accepterade ekonomiska metoder för prissättning av
instrumentet. Syftet var att åstadkomma en värdering som gav ett så relevant och
tillförlitligt värde som möjligt. Regelverket gav ett företag viss frihet att använda den
metod som företaget fann lämpligt så länge det kunde visa att den använda metoden
gav en rättvisande och tillförlitlig bild av ett instruments värde.
Frågan om marknadsaktivitet är svårbedömd och det fanns ingen skarp gräns mellan en
aktiv och en inaktiv marknad. IASB EAP från oktober 2008 ger dock viss vägledning
för synen på prisuppgifter.
Allmänt sett gäller att ett aktuellt marknadspris för samma instrument eller ett likartat
skulle beaktas vid bedömningen av verkligt värde eftersom det sannolikt återspeglade
aktuella marknadsförhållanden (p. 19). Ett transaktionspris på en inaktiv marknad
kunde inte, på samma sätt som på en aktiv marknad, anses direkt bestämmande för vad
som utgjorde verkligt värde (p. 20) utan sådana priser kunde kräva betydande
justeringar baserat på icke observerbara data för att kunna användas.
Utgångspunkten var att ett företag valde den värderingsteknik som var mest relevant
och gjorde de överväganden som krävdes och bedömde vilken tillförlitlighet som
kunde tillmätas all tillgänglig marknadsinformation om pris. Oavsett vilken teknik som
användes inkluderade företaget lämpliga justeringar för risk som marknadsaktörer
skulle göra. Företaget gjorde således de överväganden som krävdes så omdömesgillt
som möjligt. Två företag som värderade samma instrument kunde, vid en sådan
komplex värdering som det kunde vara fråga om, komma till olika slutsatser om
instrumentets verkliga värde och ändå leva upp till kraven på en verkligt värde-
bedömning enligt IAS 39. Detta kunde vara fallet när två företag, som använde samma
Sid 1722
modell, baserade värderingen på olika icke observerbara indata (p. 26). Frågan om en
modellvärdering hade giltighet, dvs. om den gav värden som kunde anses vara ”rätt”
eller ”fel”, prövades dock alltid mot prisuppgifter i marknaden (se t.ex. om kalibrering
i p. 48A [8] och VT76 [2] samt EAP p. 88). Med hänsyn till den inneboende osäkerhet
som följer med en värdering till verkligt värde när det inte finns några prisuppgifter att
tillgå gällde att ett företag måste vara konsekvent i sina överväganden – över tid och
avseende typ av instrument – när det värderade till verkligt värde (p. 27). Osäkerhet
rörande värdering vid avsaknad av prisuppgifter understryker den centrala betydelsen
av att användare av företagets rapporter fick erforderlig information om den teknik
som företaget använde och de överväganden som företaget gjorde (p. 28).
Resonemanget utgår således från hur bedömningen ska göras när det inte finns några
observerbara transaktioner i ett instrument. Syftet med EAP-dokumentet är att ge väg-
ledning vid de komplexa överväganden som krävs för att fastställa verkligt värde när
det inte finns aktuella prisuppgifter som på ett direkt och tydligt sätt indikerar
instrumentets marknadsvärde. Dokumentet ger tydliga anvisningar om hur företaget
ska gå tillväga i sådana situationer.
Det framgår att en tillförlitlig uppskattning av verkligt värde förutsätter en god för-
ståelse för instrumentet och dess villkor (EAP p. 30 f.). Det första ett företag som har
tillägnat sig en grundlig förståelse för instrumentet ska göra är att identifiera om det
finns aktuella transaktioner i samma instrument (p. 36). Om en aktuell transaktion kan
observeras rörande samma instrument ska företaget använda det priset om det inte
finns belägg för att det inte representerar verkligt värde (p. 37). När det inte går att
hitta några sådana transaktioner gäller i andra hand att aktuella transaktioner i liknande
instrument kan ge belägg för verkligt värde även om företaget kan behöva göra
justeringar för att beakta eventuella skillnader mellan instrumenten i fråga (pp. 36 och
42). Överväganden rörande vad som utgör ett ”liknande” instrument förutsätter i sin tur
god förståelse för det instrumentet och dess villkor. Ett företag ska beakta priset för ett
sådant liknande instrument men använder det inte om det finns belägg för att priset inte
representerar verkligt värde (p. 43).
Sid 1723
EAP gav utförlig vägledning rörande vilka faktorer som skulle beaktas vid bedömning
av ett liknande instrument (p. 44). Justeringar kunde göras pga. att tid förflutit (a) samt
beroende av hur priset på det instrument som är föremål för värdering korrelerar med
det liknande instrumentets pris. Här framhöll EAP särskilt vikten av att beakta – vid
utvärdering om huruvida det föreligger en sådan korrelation – att en observerad
historisk korrelation inte alltid kan förväntas fortsätta gälla, särskilt inte om
marknadsförhållandena förändras (d).
Det noteras särskilt att EAP:s uttalanden gjordes som ett svar på den akuta situation
som rådde hösten 2008. Förhållandena vid den tidpunkten aktualiserade särskilt frågan
om hur prisuppgifter skulle bedömas på en marknad där många aktörer tvingades till
drastiska åtgärder, bl.a. för att frigöra kapital, på en illikvid marknad. Enligt tingsrätten
är övervägandena även av intresse eftersom de återspeglar IASB:s syn på vilka pris-
uppgifter som inte bör ingå vid fastställande av ett instruments verkliga värde enligt
IAS 39 (does not form part of a fair value measurement) (p. 22). Även i det avseendet
är uttalandena belysande för hur regelverket förhåller sig i fråga om vilken ställning
uppgifter om pris har. De aktuella uttalandena återspeglar IASB:s generella inställning,
så som den kom till uttryck i olika sammanhang, dvs. att IASB konsekvent tillmätte
marknadsuppgifter om pris betydelse såsom indikerande verkligt värde så snart det
kunde konstateras att det saknas belägg för att uppgiften inte var tillförlitlig, t.ex.
därför att det var fråga om en s.k. forced transaction.
Syftet med en värdering till verkligt värde var att fastställa vad transaktionspriset
skulle ha varit vid en transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten,
dvs. härmed avses inte en transaktion som av olika skäl är påtvingad eller som sker i
trångmål (p.21) (The objective of a fair value measurement is the price at which an
orderly transaction would take place between market participants on the measurement
date; that is, it is not a forced liquidation or distress sale [ie forced transaction].) I
EAP-dokumentet utvecklas närmare vad som avsågs med en forced transaction; se
t.ex. pp. 24-25 och 40-41 samt, rörande upplysningar om detta, p. 135 (h).
Sid 1724
Det ansågs dock inte lämpligt att anta att all aktivitet som förekom på en marknad,
även då den inte längre var aktiv, representerade s.k. forced transactions. Även om ett
företag inte utan vidare kunde utgå från att varje aktuell transaktion gav en rättvisande
bild av instrumentets verkliga värde skulle det beakta all tillgänglig information.
Företaget använde däremot inte ett transaktionspris när det fanns belägg för att trans-
aktionen skedde t.ex. av tvång (was forced) (p. 22).
IASB gjorde i Staff Summary vissa allmänna uttalanden rörande inverkan av att
bedömningar görs vid fastställande av verkligt värde på en marknad som inte längre är
aktiv. Även här underströk IASB att all tillgänglig information ska beaktas samt att
användning av en värderingteknik förutsätter att observerbar indata används i så stor
utsträckning som möjligt och icke observerbar i så liten som möjligt. IASB uttalade
dock att transaktionspriser inte kan bortses från och det gällde oavsett aktiviteten på
marknaden (p. 10). Rörande företagets egna bedömningar (management’s estimates)
noterades att användning av värderingstekniker, oavsett vilken teknik som används,
innefattar ett krav på att inte bortse från relevant information (p. 14). I vissa fall kunde
användning av icke observerbara indata vara lämpligare än observerbara, beroende på
om indatan ifråga kan anses representativ för verkligt värde eller inte. IASB nämnde
som exempel att även om det finns ett observerbart transaktionspris kan företaget
behöva göra betydande justering av priset därför att det ”inte är aktuellt”. En värdering
kunde således – i större utsträckning än vad som gällde noterade priser på en aktiv
marknad – kräva att ett företag gjorde antaganden och/eller justeringar för att det
observerade värdet skulle kunna användas vid fastställande av ett rättvisande
marknadsvärde för ett instrument.
EAP-dokumentet ger således uttryck för ett synsätt som fäste avgörande vikt vid
prisnoteringar så länge det inte fanns belägg för att de inte kunde anses tillförlitliga.
Enligt tingsrätten kan IAS 39 sägas innebära en presumtion för att sådana prisuppgifter
är indikativa för verkligt värde oavsett om marknaden är aktiv eller inte. Den största
skillnaden, när det gällde prisnoteringar på en inaktiv marknad, jämfört med noteringar
Sid 1725
på en aktiv marknad, var att det typiskt sett krävdes större ansträngningar för att ett
företag skulle kunna försäkra sig om att den prisuppgift som det baserade sin
bedömning på gav en rättvisande bild av instrumentets verkliga värde (se p. 17). Detta
kunde, som framgått, kräva att företaget gjorde antaganden och/eller justeringar.
6.3.13.3 Samspel mellan värdering och rapportering

Allmänt gäller att regelverket föreskrev krav på fördjupade upplysningar avseende
finansiella instrument som handlas på en marknad som inte längre var aktiv. Olika
faktorer spelade härvid in: Om marknaden för en viss typ av instrument exempelvis
blivit påtagligt volatil eller om likviditeten på marknaden minskat i betydande
omfattning gällde att risknivån och svårigheterna att värdera instrumentet kunde antas
ha ökat (EAP p. 108). Sådana förhållanden ansågs allmänt motivera en mer detaljerad
och/eller utvidgad rapportering.
Det noteras att regelverket också ställde högre krav på upplysningar när det av olika
skäl ansågs föreligga särskilda behov: Det gällde exempelvis frågan om observerbar-
het. När icke observerbara uppgifter användes och när indata var svåra att uppskatta,
eller kunde ge olika utslag, ansågs användare av företagets rapporter i större utsträck-
ning ha behov av transparent information om hur företaget hade gått tillväga vid
uppskattning av indatan (se p. 113 b)-c)).
Rapportering om verkligt värde-värdering av sådana instrument ansågs kunna för-

bättras genom tillhandahållande av en mer detaljerad beskrivning av instrumentet och
dess verkliga värde, information om den värderingsteknik som använts samt för-
klaringar av den indata som använts för att fastställa instrumentets verkliga värde
(p. 112, se härvid även pp. 118-119). EAP gav utförlig vägledning om utformning av
upplysningar avseende värderingstekniker, se p. 134 f.
I denna del noterades frågan om hur ett företag skulle gå tillväga vid val av indata i en
värderingsmodell. Det angavs att detta kräver omdömesgilla överväganden och att det
var något som kunde få stor betydelse för värderingen. Det underströks att ett område
Sid 1726
som användare typiskt sett fokuserar på var i vilken utsträckning företaget använde
icke observerbara indata och källorna för den indatan. I samband härmed förtydligades
att icke observerbar indata var sådan som inte stöds av en aktuell observerbar mark-
nadstransaktion (that are not supported by a current, observable market transaction)
(EAP p. 120). En fråga som ansågs vara av särskilt intresse för användare var
instrument som värderats utifrån subjektivt färgade indata och sådan indata som är svår
att mäta. När det gällde sådana icke observerbara marknadsdata som ansågs tillhöra de
svåraste att uppskatta, och som kunde få en betydande inverkan vid värderingen, var
det särskilt viktigt med transparenta upplysningar som kunde ge information om de
risker som innehavet och värderingsmetodens tillförlitlighet kunde ge upphov till (se p.
121).
6.3.13.4 Endast baserad på uppgifter från observerbara marknader

Tingsrätten har tidigare konstaterat att IAS 39 rent allmänt ger uttryck för en stark
preferens för marknadsuppgifter om pris. Även prisuppgifter kan dock ha begränsat
värde som indikation på verkligt värde. En marknad som inte var aktiv men där det
ändå fanns aktivitet kunde innebära avsevärda svårigheter vid fastställande av rätt-
visande värden. IASB har, som framgått, klargjort att reglerna i IAS 39 utgick från en
värderingshierarki som på ett allmänt plan gav prioritet för användning av information
av olika slag vid värdering, enligt en viss ordning. Den hierarkin angav att värderingen
i första hand utgår från noterade priser på en aktiv marknad avseende samma instru-
ment (nivå 1), i andra hand från andra observerbara aktuella marknadstransaktioner
avseende samma instrument eller baserat på en värderingsteknik vars variabler endast
innefattar uppgifter från observerbara marknader (nivå 2) och – i sista hand – baserat
på en värderingsteknik vars variabler inte endast innefattar uppgifter från observerbara
marknader (nivå 3). IASB har beskrivit att denna tredje nivå avsåg värdering som
”baseras på antaganden som inte stöds av priser från observerbara aktuella mark-
nadstransaktioner i samma instrument och som inte baseras på tillgängliga observer-
bara marknadsuppgifter” (IFRS 7, BC39C p.[c]).
Sid 1727
IASB:s indelning i värderingshierarkin utgår bl.a. från observerbarhet och knyter

således an till utformningen av VT76 (4) där det andra ledet motsvarar nivå 2.
Nivå 3 avser i allt väsentligt en värdering som inte uppfyller kravet på observerbarhet i
VT76 (4). För att kvalificeras till nivå 2 krävdes att det erhållna värdet baserades på en
värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observerbara mark-
nader (include only data from observable markets).
Frågan är hur gränsdragningen skulle göras mellan vad som avsåg nivå 3 och därför
inte fick resultatföras, och nivå 2, där resultatföring medgavs.
Regelverket syftade på ett övergripande plan till att ange principer för redovisning och
värdering av finansiella instrument. Reglerna syftade mer precist till att anvisa hur
företagen skulle fastställa det hypotetiska transaktionspriset vid värderingstidpunkten,
dvs. instrumentets verkliga värde. Utgångspunkten var att den information som ett
företag använde skulle vara relevant för att uppnå syftet, dvs. att värderingen skulle
åstadkomma rättvisande värden. Därutöver, och vid sidan av kravet på relevans,
syftade regelverket även till att värderingen så långt som möjligt skulle grundas på
observerbara uppgifter. Detta kan betraktas som ett sätt att, inom ramen för den
allmänna strävan efter relevans, också eftersträva att värderingen i så stor utsträckning
som möjligt skulle grundas på observerbara uppgifter.
Strävan att uppnå rättvisande värden samt att värderingen skulle så långt möjligt
baseras på observerbara uppgifter uttrycktes i flera schabloniserade antaganden, här
kan särskilt framhållas innehållet i VT71-VT76A. Härvid utgjorde IAS 39.48A en
sammanfattning av innehållet i dessa bestämmelser.
Schuster/Östman har anfört att den starka prioriteringen i IAS 39.48A av publicerade
prisnoteringar och – vid användande av en värderingsteknik – antaganden som är här-
ledda från publicerade prisnoteringar eller andra marknadsuppgifter har den fördelen
att dessa uppgifter är mer objektivt verifierbara än vad modellvärden och företags-
specifika antaganden är.
Sid 1728
I stor utsträckning avsåg innehållet i de aktuella bestämmelserna att ge uttryck för både
kravet på relevans och syftet att uppnå tillförlitliga värden. VT76 (4) är således ett ut-
tryck för den allmänna utgångspunkten att observerbar information typiskt sett antogs
ha ett högre informationsvärde än icke observerbar men bestämmelsens funktion var
att avgränsa möjligheten att resultatföra värdeförändringar och säkerställa att de kunde
verifieras.
Det förhållandet att en uppgift som är observerbar typiskt sett har ett högre
informationsvärde samt utgör ett mer tillförlitligt underlag för värderingen kan inte tas
till intäkt för ett antagande att varje värdering som baseras på en observerbar uppgift är
mer rättvisande än en värdering som baseras på icke observerbar information.
Observerbarhetskravet utgör i det avseendet bara ett schabloniserat antagande.
Det noteras särskilt att frågan om observerbarhet måste hållas isär från frågan om
värderingen är korrekt, dvs. om den enligt IAS 39 utgör ett rättvisande verkligt värde.
Utgångspunkten för tillämpningen av VT76 (4), dvs. bedömningen av om ett värde i
tillräcklig utsträckning är baserat på observerbara uppgifter, är att det utgör ett rätt-
visande värde. Det är inte relevant att vid den bedömningen beakta huruvida det är
fråga om ett felaktigt värde. Om värderingen av ett instrument strider mot IAS 39 finns
det överhuvudtaget ingen anledning att resonera om det erhållna värdet ska hänföras
till den ena eller den andra nivån; om värderingen i sig är felaktig är den efterföljande
resultatföringen per definition alltid felaktig. Värderingen som sådan ska dock göras
utan avseende för om det erhållna värdet kan ligga till grund för resultatföring eller
inte.
Vad som avses med observerbara uppgifter föranleder inga oklarheter vid bedömning-
en. Med observerbar avses att en uppgift kan iakttas på en marknad. Vad som avses
med att ett erhållet värde baseras på en värderingsteknik vars variabler endast inne-
fattar uppgifter från observerbara marknader är dock inte lika klart. Det kan uppfattas
som att det erhållna värdet måste fullt ut vara direkt härlett från observerbara
Sid 1729
marknadsuppgifter eller motsatsvis att förutsättningarna för resultatföring – så länge

värdet ytterst vilar på sådana uppgifter – inte påverkas av att det erhållna värdet är en
produkt även av tillkommande antaganden eller justeringar.
Tingsrätten noterar härvidlag följande. Ett företag som inte hade relevant information
direkt tillgänglig kunde på olika sätt behöva härleda indata från observerbara uppgifter,
t.ex. härleda en uppgift om volatilitet från prisnoteringar. Om det saknades aktuella
noteringar för det instrument som var föremål för värdering kunde det gälla t.ex.
tidigare noteringar eller noteringar för liknande instrument.
Icke observerbar indata har beskrivits som sådan indata som inte stöds av en aktuell
observerbar marknadstransaktion (EAP p. 120). Det noteras vidare att IASB i
Exposure Draft maj 2009, angav vissa definitioner av vad som utgör observerbara
respektive icke observerbara indata (se s. 25). Där angavs att observerbara indata är
sådana som tagits fram grundat på tillgängliga marknadsuppgifter som direkt
återspeglar de antaganden som marknadsaktörer gör när de prissätter ett instrument.
Icke observerbara indata är sådana som, i avsaknad av marknadsuppgifter, har tagits
fram på grundval av bästa tillgängliga information om vilka antaganden som
marknadsaktörer skulle göra vid prissättning av instrumentet.
Gränsdragningen mellan nivå 2 och nivå 3 var som framgått delvis föremål för
diskussion i samband med införandet år 2009 av krav på tilläggsupplysningar i IFRS 7.
IFRS 7.27A föreskrev att värderingen, för att kunna klassificera instrument till nivå 2,
skulle baseras på observerbara indata som inte krävde betydande justering som har sin
grund i icke observerbara indata. Tingsrätten konstaterar, bl.a. med utgångspunkt från
den diskussionen, att det inte fanns något utrymme för att en värdering som i någon
utsträckning baserades på icke observerbar information skulle ha kunnat anses upp-
fylla kravet för att kunna föras till nivå 2. All indata måste komma från observerbara
marknader. Frågan är vad som gäller justeringar av sådana indata med användning av
icke observerbara indata.
Sid 1730
Utgångspunkten var att värderingen – när noterade priser på en aktiv marknad inte
fanns eller när tillgänglig marknadsinformation var av mer begränsad omfattning – av
naturliga skäl kunde kräva justeringar och såtillvida innefatta bedömningar. Detta
medförde inte per automatik att resultatföring var otillåten pga. att värderingen inte
kunde anses endast innefatta uppgifter från observerbara marknader.
I avsaknad av noterade priser på en aktiv marknad gällde att en värderingsteknik skulle

användas som i största möjliga utsträckning använde marknadsdata och i minsta
möjliga utsträckning utgick från egna antaganden. Enligt tingsrätten uttrycks detta på
ett rimligt sätt av Johan Dyrefors, i brev till Revisorsnämnden, när han angav att då en
option ska värderas med en värderingsteknik ”kan värderingen behöva göras utifrån
förutsättningar som på en glidande skala bygger på aktuell marknadsinformation och
egna antaganden”.
Antaganden som görs vid värderingen ska återspegla de antaganden som marknads-
aktörer skulle göra. En vanlig metod innefattade att fastställa verkligt värde genom en
uppskattning av ett värde som låg mellan två kända prisuppgifter (interpolation). En
sådan direkt härledning av ett värde från observerbara prisuppgifter innebar typiskt sett
inte att det erhållna värdet skulle anses inte vara baserat på uppgifter från observerbara
marknader. Tingsrätten har uppfattat att frågan om en metod som innebar att fastställa
värden genom extrapolation – dvs. en uppskattning av ett värde utifrån en observerad
prisuppgift på ena sidan – kunde anses ge värden baserade endast på uppgifter från en
observerbar marknad däremot var föremål för viss diskussion. Det har dock framgått
att det förekom att värderingsmodeller som t.ex. baserades på volatilitetstäcken, dvs.
på såväl inter- som extrapolationer, kunde definieras som värderingar endast baserade
på observerbara marknadsdata och där värdeförändringar resultatredovisades.
Det fanns således ett utrymme för att resultatföra värdeförändringar oaktat att
antaganden gjordes. Det får däremot betydelse vilken karaktär sådana antaganden hade
samt hur långtgående justeringar som antagandena föranledde. Mer omfattande
justeringar får typiskt sett anses förutsätta ett större mått av antagande vilket i
Sid 1731
motsvarande mån minskar utrymmet för att det erhållna värdet anses endast baserat
observerbara uppgifter. Det kan sägas handla om de egna antagandenas betydelse och i
vilken utsträckning informationen kan anses vara observerbar. Enligt tingsrätten
framstår det – med beaktande av vad som redovisats ovan – följdriktigt att i linje med
utformningen av IFRS 7.27A utgå från att en värdering kan anses endast baserad på
observerbara uppgifter i den mening som avses i VT76 (4) så länge som det inte
krävdes betydande justeringar baserat på icke observerbara indata. Huruvida en
justering är att anse som betydande utgår då från en bedömning av vilken inverkan ett
antagande haft på värderingen.
Det var som framgått ovan av stor betydelse om indata som användes i en värderings-
teknik kunde anses endast innefatta uppgifter från observerbara marknader eller inte.
Regelverket tillät endast resultatföring av värdeförändringar som var en följd av
värderingar som baserades på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar
uppgifter från observerbara marknader (VT76 [4]). Regelverket föreskrev också
särskilda krav på företagets rapportering i denna del, se föregående avsnitt.
6.3.13.5 Företräde för aktuella uppgifter

Under förutsättning att ett företag hade tillgång till olika marknadsuppgifter som var
observerbara gav reglerna inget uttryckligt besked om huruvida användningen av vissa
uppgifter generellt kunde anses ge en mer rättvisande bild av verkligt värde. Däremot
gav reglerna uttryck för en allmän prioritet för mer aktuella uppgifter, dvs. ju större
aktualitet informationen hade desto mer rättvisande ansågs den typiskt sett vara för
marknadens uppfattning om verkligt värde vid värderingstidpunkten.
Information betecknades enligt IAS 39 antingen som aktuell (current) eller som
historisk. Även uttrycket nyligen eller senast genomförda (recent) användes.
Exempelvis angav IAS 39.48A (4) att en värderingsteknik innefattade att använda
nyligen genomförda transaktioner eller hänvisning till aktuellt verkligt värde för ett
annat instrument. Vidare skulle en värderingsteknik kalibreras genom att använda
aktuella marknadsuppgifter. I VT72 (3) angavs att när aktuella köp- eller säljkurser
Sid 1732
saknades, kunde den senaste betalkursen (the most recent transaction) utgöra ett mått
på verkligt värde så länge det inte hade skett några betydande förändringar i de
ekonomiska omständigheterna efter transaktionstidpunkten. Ett antal bestämmelser
anvisade aktuella prisuppgifter, se t.ex. VT71-72, 74, 76 och 82 f). Aktualitet användes
således konsekvent – oavsett om bestämmelsen i fråga reglerade fastställande av värde
på en aktiv eller på en inaktiv marknad – som en parameter för att ange prioritet till
sådan information som typiskt sett ansågs ha förutsättningar att bidra till att ge en mer
rättvisande bild av verkligt värde.
IAS 39 gav ingen närmare vägledning om när en prisnotering övergår från att vara
aktuell till historisk, men det kan enligt tingsrätten inte uteslutas att även priser som är
någon eller några dagar gamla kunde bedömas vara aktuella. Frågan får bedömas
utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Avgörande är vilken relevans som kunde
tillmätas priserna. I regel kunde prisnoteringarnas relevans anses vara mindre om de
avsåg transaktioner som hade ägt rum en längre tid från värderingstidpunkten, men
andra faktorer kunde påverka instrumentens jämförbarhet i andra riktningar.
En värderingsteknik skulle återspegla aktuella marknadsförhållanden. Därför gällde att

ett transaktionspris i samma instrument eller ett liknande skulle beaktas vid värdering-
en eftersom ett aktuellt pris sannolikt återspeglade aktuella marknadsförhållanden (se
t.ex. EAP p. 19).
Tingsrätten konstaterar mot denna bakgrund att IAS 39 på ett allmänt plan gav före-
träde för uppgifter som är mer aktuella, såtillvida att dessa i allmänhet kunde anses
bättre återspegla marknadsförhållandena vid värderingstidpunkten än äldre uppgifter.
Även i det avseendet kan regelverket sägas ha gett uttryck för en hierarki.
6.3.13.6 Indata i värderingstekniker – särskilt uppgift om volatilitet

Det kan således konstateras att IAS 39 i första hand anvisade att värdering skulle ske
enligt noterade priser på en aktiv marknad. Om marknaden inte var aktiv gällde att
Sid 1733
regelverket gav prioritet åt observerbara uppgifter framför icke observerbara samt åt

uppgifter som var mer aktuella.
Uppgifter som används som indata i en värderingsteknik kunde vara av olika slag.
Såvitt avser en optionsvärderingsmodell bestod indata av de uppgifter som användes i
modellen, dvs. uppgifter som angav de värden som matades in för de parametrar som
instrumentets modellvärde var en produkt av. När det gäller Black & Scholes avser
indatan den underliggande tillgångens pris, det förutbestämda lösenpriset, den riskfria
räntan, den kvarvarande tiden till slutdagen samt den underliggande tillgångens
förväntade volatilitet. I det sammanhanget utgjorde uppgifter om den underliggande
tillgångens volatilitet en variabel i värderingstekniken (VT76 [4]).
Vid värdering med en värderingsteknik som innefattar användning av Black & Scholes
modell och som fastställer verkligt värde för ett finansiellt instrument utifrån en upp-
skattning av den variabel som avser den underliggande tillgångens volatilitet är det
således metoden för val av volatiliteten som definierar värderingstekniken och som
bestämmer dess resultat.
I enlighet med vad tingsrätten anfört ovan om observerbarhet gäller att en uppgift om
volatilitet som härletts direkt från ett marknadspris – dvs. en uppgift om volatilitet som
beräknats matematiskt enligt Black & Scholes modell utifrån ett noterat pris – var i den
mening som avsågs i VT76 (4) baserad på uppgifter från en observerbar marknad. Om
marknadspriset avsåg en transaktion som inte var aktuell kunde prisuppgiften utgöra
en historisk marknadsuppgift i den mening som avsågs i VT82 f).
6.3.13.7 Särskilt om företagsspecifik information

En grundläggande utgångspunkt för IAS 39 var att ge prioritet till objektiva
indikationer på verkligt värde och att så långt möjligt undvika subjektivitet vid
värderingen. Regelverket prioriterade objektivt konstaterbara uppgifter (marknadsupp-
gifter) framför mer subjektivt färgade uppgifter (företagsspecifik information) (p. 48A
[6], VT75 [2]). Företagsspecifika uppgifter kunde förvisso baseras på observerbar
Sid 1734
marknadsinformation, t.ex. priser, men kännetecknas av att det handlar om data som
varit föremål för en företagsspecifik bedömning och i olika utsträckning är ett resultat
av företagets egna antaganden, dvs. sådana antaganden som är mer subjektiva. Vid
användning av en värderingsteknik skulle ett företag maximera användningen av
marknadsuppgifter och minimera användningen av företagsspecifika uppgifter (VT75).
Schuster/Östman beskriver att det kan uppkomma ”ett spänningsförhållande” mellan

det hypotetiska idealet (verkligt värde) och det observerbart inträffade som blir mer på-
tagligt ju större avvikelsen är från frekvent och omfattande handel av standardiserade
varor och tjänster. De anger att det enligt praxis i näringslivet inte torde vara ovanligt
att företag låter förutsättningar för modellbaserade värden ”få tämligen företags-
orienterade utgångspunkter”.
Schuster/Östman är tydliga i redogörelsen för hur de uppfattat Bankens värdering av

Tradingportföljen. De noterar att det är naturligt, eller till och med självklart, att ett
företag som har som idé att utnyttja ofullkomligheter i marknadens prissättning ofta
har en annan uppfattning om motiverade värden vid transaktionstillfället än vad
stundens aktuella priser ger uttryck för. De noterar att Banken, enligt dess officiella
tradingstrategi, ansåg ”att ett instrument som de plockat ut genom sin goda förmåga
hade en affärspotential och ett annorlunda värde än vad många på marknaden skulle
anse”. Bankens omvärdering av handlade instrument gjordes enligt Schuster/Östman
”med utgångspunkt från vad som var deras syn på värdeutveckling, inte vad som vid
den tidpunkten var ett aktuellt uttryck för vidare kretsars syn på sådana värden”, dvs.
det var ”i den meningen värden präglade av ’företagsspecifika omständigheter’
snarare än generella marknadsvärden”.
Att utgå från ett sådant förhållningssätt vid värderingen är dock inte förenligt med
IAS 39. Schuster/Östman konstaterar att Banken inte följde kravet enligt IAS 39 att det
egna transaktionspriset skulle vara utgångspunkt för värdering på det initiala stadiet.
Enligt Schuster/Östman utgick Banken i stället från ”en modellorienterad ansats med
företagsspecifika värderingsgrunder utan sådana särskilda skäl”. Walter Schuster har
Sid 1735
i förhör uppgett att Banken värderade instrumenten ”utifrån sin egen syn på marknads-
utveckling”, dvs. man lät ”den företagsspecifika uppfattningen [gå] före aktuella,
observerbara marknadsdata”. I detta ingick att ”HQ använder sig av en värderings-
teknik där en av företaget antagen volatilitet spelar en avgörande roll.”
Tingsrätten delar uppfattningen att ett företag som vid värderingen utgår från egna
antaganden om hur marknaden ska utvecklas utan avseende för tillgänglig marknads-
information, bryter mot flera bestämmelser i IAS 39, bl.a. VT75, och att en sådan
värdering strider mot regelverket eftersom den inte kan anses syfta till att fastställa ett
hypotetiskt transaktionspris vid värderingstillfället.
Tingsrätten noterar att det som Juha-Pekka Kallunki har anfört i fråga om företags-
specifik information utgår från uppfattningen att med sådan information avses upp-
gifter som inte observeras på marknaden. Till skillnad från Schuster/Östman avser han
alltså uppgifters observerbarhet och inte deras betydelse för fastställande av ett rätt-
visande värde.
När det gäller Bankens val av historisk volatilitet, som utgjorde den centrala
komponenten i Bankens värderingsteknik, utgår Schuster/Östman även från tids-
aspekten. Det konstateras att data för perioder utan nära anknytning till den aktuella
värderingstidpunkten ”inte betraktas som observerbara marknadsdata av direkt
betydelse för stämningsläget vid bokslutstidpunkten”. Deras uppfattning är – rörande
kravet ”att använda marknadsinformation och generellt ofta beaktade faktorer” – att
Bankens val av historisk volatilitet innebar att den vid värderingen gav betydelse åt
”mer allmänt ’historiska marknadsdata’” och Bankens eget synsätt beträffande
värdeförloppen, dvs. att Banken snarast utgick från företagsspecifika omständigheter.
Det kan noteras att Schuster/Östman framhåller att det för dem är ”oklart hur HQ har
operationaliserat den historiska volatiliteten” och att formaliserade rutiner som
möjliggör en systematisk tillämpning ”inte [synes] ha funnits, i vart fall framgår de
inte av tillgänglig dokumentation”.
Sid 1736
Schuster/Östman anger sammanfattningsvis att ”[f]örhållandena kring den historiska

volatiliteten i kombination med redovisningsdatas närhet till de affärsmässiga syn-
sätten gör det berättigat att tala om ’företagsspecifika omständigheter’ av det slag som
inte skall ges avgörande betydelse vid värderingen”. Slutsatsen är att ”HQ [inte kan]
sägas ha använt sig av aktuell observerbar marknadsinformation i största möjliga
omfattning”. Den slutsatsen baseras på bedömningen att ”utgångspunkten för HQ:s
redovisning har varit företagsspecifika värderingsgrunder och synsätt, och sådana
aspekter har fått genomslag i redovisningen” rörande många instrument ”som initialt
värderades av HQ på basis av företagsvalda föreställningar om prisutveckling och
volatilitet har inte heller senare under innehavstiden omvärderats med tillräckligt
beaktande av aktuella marknadsförhållanden.”
Enligt tingsrätten gäller att ett beaktande av ett företags helt egna synsätt beträffande
värdeförlopp strider mot syftet att fastställa ett hypotetiskt transaktionspris vid
värderingstidpunkten.
6.3.13.8 Volatilitet som variabel i Black & Scholes – antaganden vid

bestämmande
Om Black & Scholes används i syfte att fastställa verkligt värde, dvs. marknadspris,
för en option och övriga parametrar (förutom den underliggande tillgångens volatilitet)
är givna kommer resultatet – instrumentets värde – helt att styras av den uppgift om
volatilitet som används som indata. Omvänt gäller att modellen matematiskt genererar
ett värde för volatilitet om en prisuppgift i stället används som indata. Det är således i
den situationen uppgiften om en uppskattad volatilitet som bestämmer prisvärdet, och
tvärtom. I en situation då ett företag har tillgång till en aktuell prisuppgift som ger en
rättvisande bild av optionens verkliga värde räknar modellen om denna till en
volatilitet som då på samma sätt ett rättvisande volatilitetsvärde motsvarande
marknadens uppfattning om detta, dvs. den underliggande tillgångens volatilitet.
Frågan är då vad som gäller rörande en uppgift om volatilitet som används som indata,
dvs. en variabel i modellen, för värdering av en specifik option om den uppgiften är
Sid 1737
härledd från en eller flera noteringar avseende den underliggande tillgången (en aktie
eller ett index) under en historisk period.
Historisk volatilitet är inget precist begrepp. Användning av volatilitet som variabel i

en värdering av t.ex. en indexoption enligt Black & Scholes modell förutsätter att det
görs antaganden eller urval. Ska den bestämmas utifrån noteringar över en historisk
period måste företaget bestämma vilken period som ska gälla: Några dagar? En vecka?
En månad? Tre, sex eller nio månader? Ett, två eller flera år? Skillnaden kan bli
påtaglig beroende på hur perioden bestäms. Vilken period är den mest rättvisande?
Vad gör att ett visst historiskt värde kan anses indikera ett tillförlitligt verkligt värde
hos ett visst finansiellt instrument? Det framstår som mindre meningsfullt att mäta
volatilitet över en period som sträcker sig över flera år eftersom den i så fall typiskt
sett torde hamna på en nivå som ligger nära dess absoluta snitt, vilket har ett begränsat
informationsvärde för förhållandena vid värderingstidpunkten. Vidare måste prövas
hur den historiska volatiliteten ska bestämmas för den valda perioden, dvs. ska den
utgöra ett snitt för alla dagar eller ett snitt av noteringar med vissa intervaller? Det
uppskattade värdet vid en sådan bedömning kommer i olika utsträckning att vara ett
resultat av antaganden.
Användning av historisk volatilitet vid värdering med Black & Scholes modell förut-
satte såtillvida typiskt sett att det gjordes antaganden. Den sålunda uppskattade
volatiliteten kunde då innefatta s.k. företagsspecifik information.
Det kan vidare konstateras att användning av en på ett sådant sätt uppskattad volatilitet
– som utgör en central del vid fastställande av instrumentets verkliga värde – som
variabel i en värderingsmodell samtidigt förutsatte att företaget utvärderade om dess
bedömningar och antaganden rörande denna parameter förmådde att på ett tillförlitligt
sätt återspegla aktuella marknadsförhållanden (EAP se t.ex. p. 88 om kalibrering).
Sid 1738
6.3.13.9 Sammanfattande bedömning

Det står enligt tingsrätten klart att IAS 39 innehöll och föreskrev en hierarki som gav
prioritet åt viss information vid bedömningen av verkligt värde. Denna hierarki gällde
utan avseende för om ett instrument handlades på en aktiv eller en inaktiv marknad.
Distinktionen mellan aktiv/inaktiv var förvisso av stor betydelse för hur ett företag
skulle gå tillväga vid värderingen. På en aktiv marknad var bedömningen förhållande-
vis enkel medan regelverket ställde betydligt högra krav på ett företag som skulle
värdera ett instrument som handlades på en mer eller mindre inaktiv marknad. Skälet
för detta var en logisk konsekvens av regelverkets syn på informationens tillförlitlighet
och relevans.
Tingsrätten konstaterar att samtliga beskrivningar av en värde-hierarki i IAS 39 utgår

från samma sak: Med utgångspunkt från noterade priser på en aktiv marknad föreskrev
IAS 39 en hierarki som utgick från att den information som lades till grund för fast-
ställande av verkligt värde hade olika förutsättningar att på ett tillförlitligt sätt ge en
rättvisande bild av instrumentets verkliga värde. Noterade priser på en aktiv marknad
skulle användas i första hand. En värderingsteknik skulle användas för att fastställa
verkligt värde på en marknad som inte var aktiv, dvs. i andra hand. På den nivån gällde
att värderingen så långt möjligt skulle grundas på aktuella observerbara marknadsupp-
gifter. Även här uttryckte regelverket en tydlig preferens för prisuppgifter så länge det
inte fanns belägg för att de var otillförlitliga. Slutligen gällde att en värderingsteknik
vars variabler innefattade information från icke observerbara marknader skulle
användas först i sista hand.
Den nu beskrivna ordningen framstår också som systematiskt logisk utifrån regel-
verkets uttalade preferens för objektivt konstaterbar information. Enligt IASB kunde
en värderingsteknik i och för sig ge tillförlitliga värden. Typiskt sett ansåg dock IASB
att verkliga värden fastställda genom en värderingsteknik var mer subjektiva än värden
som fastställs genom observerbara marknadspriser (se t.ex. IFRS 7, slutlig, per den 30
juni 2009; BC38).
Sid 1739
I olika sammanhang kan strukturen i IAS 39 mot denna bakgrund beskrivas utifrån en
hierarki där antingen värderingsmetoden i sig eller den information som den baserades
på klassificeras i olika nivåer beroende på dess tillförlitlighet. Utgångspunkten för
denna struktur är att subjektiviteten ökar ju längre ner i hierarkin värdet bestäms.
Såtillvida gav regelverket uttryck för en konsekvent hållning, oavsett hur den valda
värderingstekniken tillämpades i det enskilda fallet. Samtliga ovan redovisade
beskrivningar av hierarkier i IAS 39 utvisar i ett avseende samma sak – nämligen att
ett företag som använde en värderingsteknik skulle så långt möjligt använda uppgifter
om marknadspriser framför uppgifter som inte endast baserades på information från
observerbara marknader.
6.3.14 Resultatet av FVM-projektet – IFRS 13

Först genom antagande av IFRS 13 infördes en uttrycklig verkligt värde-hierarki för
värdering efter amerikansk förebild. IFRS 13 innehöll också utförlig vägledning bl.a.
genom en exemplifiering i linje med den som IASB redovisat i FVM-projektet av vad
som utgör indata i de olika nivåerna, även här med det amerikanska regelverket som
förlaga.
Den grundläggande distinktionen om marknaden för ett finansiellt instrument är aktiv

eller inte, tillämpas alltjämt. På samma sätt som var fallet enligt IAS 39 gäller således
att regelverket i första hand anvisar noterade priser på en aktiv marknad när sådana
finns tillgängliga (nivå 1). Först i sista hand används icke observerbar information
(nivå 3). Såvitt avser indata enligt nivå 2 ger IFRS 13 vägledning bl.a. under rubriken
Fair value hierarchy p. 72 ff., särskilt pp. 81-85.
IFRS 13 ger som nämnts, i Appendix B Application guidance, exempel på indata i

respektive nivå (B34-36). KPMG har, som tingsrätten uppfattat det, anfört att angiva-
ndet av exempel b) i B36 – rörande Three-year option on exchange-traded shares –
innebar införande av en definition eller regel som fick till följd att historisk volatilitet
härledd från en aktie (inte index) därigenom inte längre skulle anses vara ett observer-
Sid 1740
bart marknadsdata. Tingsrätten delar inte den uppfattningen. Historiska uppgifter om

volatilitet kan anses vara observerbara (se ovan). Oaktat detta kan indata som används
i en värderingsteknik, beroende på hur bedömningen görs, anses vara icke observerbar.
När det gäller treåriga optionsavtal med börshandlade aktier som underliggande
tillgång, har IASB ansett att indata som avser historisk volatilitet, dvs. volatilitet för
den underliggande aktien härledd från aktiens historiska priser, i det exemplet utgör
icke observerbar indata. Det noterades i samband därmed att historisk volatilitet typiskt
sett inte representerar marknadsaktörers aktuella förväntningar om framtida volatilitet,
ens när det är den enda information som finns tillgänglig. Tingsrätten konstaterar att
den exemplifiering som ges i den nya standarden må innebära en tydligare vägledning
men den följer samma rättsliga principer som redan gällde enligt IAS 39.
Sid 1741
6.4 Bankens värdering – allmänt
6.4.1 Parternas inställning
6.4.1.1 Käranden
Käranden har övergripande gjort gällande följande. Optionerna skulle värderas till vad
de kunde omsättas till vid värderingstidpunkten. Vad de kunde omsättas till skulle
bedömas utifrån marknadsinformation i största möjliga utsträckning och så lite som
möjligt utifrån subjektiva antaganden om värdet baserade på t.ex. historisk volatilitet.
Det innebär att man skulle titta på den aktuella prisbilden i marknaden och värdera
utifrån den.
Banken värderade löpande ett antal kritiska positioner till ett subjektivt teoretiskt värde
som kraftigt avvek från den aktuella prisbilden i marknaden. Banken värderade inte
optionerna till vad de kunde omsättas till vid värderingstidpunkten utan till ett värde
som Banken hoppades att de skulle få i framtiden. Dessa värden fastställdes helt
subjektivt utifrån en Tradinginstruktion som gav Trading fria tyglar.
Till utveckling av sin talan har käranden anfört bl.a. följande. De priser som fanns i
marknaden skulle användas vid värderingen, om det fanns lättillgängliga och
oberoende stängningspriser. Först om sådana priser inte fanns fick en modellvärdering
användas. Utgångspunkten för Bankens värdering av derivat enligt Tradinginstruktion-
en var dock inte marknadspriset, dvs. aktuellt transaktionspris eller ställt pris, utan
Bankens eget teoretiska värde, vilket skulle ligga till grund för både bokföring och
resultatberäkning. Bankens modellvärdering härleddes inte från marknadspriser eller
andra marknadsparametrar. Det var enligt instruktionen Trading som satte detta värde.
Chefen för Trading var ansvarig för ”förväntad volatilitet”.
Trading var enligt Tradinginstruktionen skyldig att tillämpa rak volatilitet och bortse
från den skew som fanns på marknaden, dvs. det förhållandet att marknadens pris-
sättning av optioner varierade beroende på optionernas lösenpris. Den enda vägledning
som gavs i instruktionen för hur Trading skulle sätta volatiliteten var att volatilitets-
Sid 1742
estimaten skulle bygga på ”implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk

volatilitet i aktuellt underliggande”. Detta innebar att Trading hade i princip fria tyglar
avseende hur volatiliteten bestämdes.
Den Tradinginstruktion som styrelsen i Banken hade fastställt var således inte förenlig
med IAS 39. Den utgick inte från marknadens prisbild utan från ett teoretiskt värde.
Den angav inte att det skulle fastställas om marknaden var aktiv eller inte. Den angav
inte att transaktionspriset skulle utgöra utgångspunkten för värderingen eller att det
krävdes observerbara belägg för att värdera till något annat. Den angav inte att värder-
ingen skulle kalibreras för att säkerställa att den reflekterade vad man kunde erhålla i
olika transaktioner.
Det förhållandet att Tradinginstruktionen gav en direkt instruktion om att bortse från
skew innebar en justering av marknadspriser. Tradinginstruktionen gav ingen
handledning beträffande hur justeringar fick göras.
I Banken modellvärderades alla derivat i enlighet med vad som angavs i Trading-
instruktionen, dvs. enligt teoretisk värdering, oberoende av om det fanns stängnings-
priser eller inte. Banken bortsåg från stängningspriser i de fall när sådana fanns och
avvek alltså från regelverket.
Bankens instruktioner var felaktiga och oprecisa. De gav en stor frihet åt Trading att
själva bestämma volatiliteten och säkerställde inte likvärdighet över tid.
Det var Trading som satte det teoretiska värdet och Risk skulle utföra vissa kontroller.
Det har dock framgått att varken Trading, Risk eller Ekonomi ansåg sig ansvariga för
värderingen. Tradinginstruktionen var alltså otydlig avseende ansvarsfördelningen.
6.4.1.2 Svarandena
Svarandena har allmänt vidgått att Banken regelmässigt tillämpade en värderingsteknik
men har framfört invändningar bl.a. i fråga om vilken grad av aktivitet som krävs för
Sid 1743
att en marknad ska betraktas som aktiv. Svarandena har också argumenterat för att
underliggande tillgångars historiska volatilitet är en tillförlitlig och observerbar
marknadsuppgift (vilket alltså har betydelse bl.a. för värderingsmodellens tillförlitlig-
het och behovet av att periodisera resultateffekter). Det förhållandet att optioners
lösenpris inte har haft en avgörande betydelse har svarandena förklarat med att
marknadsuppgifter för liknande optioner med samma lösendag kunde användas utan
beaktande av optionernas lösenpris.
KPMG har i korthet anfört bl.a. följande. Instruktioner och rutinbeskrivningar för
Banken upprättades i syfte att säkerställa efterlevnaden av tillämpliga bestämmelser
för den interna redovisningen och för den externa finansiella rapporteringen, framför
allt instruktion för Ekonomifunktionen samt instruktion för Ekonomiavdelningen. I
dessa instruktioner/rutinbeskrivningar fanns mycket omfattande, detaljerade och
ändamålsenliga beskrivningar över dagliga rutiner och kontroller, bokföringssystem,
den interna redovisningens uppbyggnad och innehåll, månadsrapportering, den externa
finansiella rapporteringen med uppgifter om vilka redovisningsprinciper som
tillämpades för finansiella instrument (dvs. IAS 39), myndighetsrapportering etc.
Eftersom aktivitet på marknaden för indexoptioner var begränsad behövde Banken

använda en värderingsteknik. Värderingen av optioner skedde i samtliga fall med hjälp
av Black & Scholes modell. För aktivt handlade optioner hade Banken kunnat använda
priser direkt vid värderingen. Banken hade dock bedömt att en sådan ordning skulle
skapa systemproblem till följd av att olika optioner då hade värderats med olika teknik.
ORC skulle inte automatiskt kunna avgöra om man skulle beräkna på det ena eller det
andra sättet, dvs. utifrån prisuppgift eller utifrån Black & Scholes. För att skapa säker-
het vid beräkningen bestämde Banken därför att använda ett enhetligt beräkningssätt –
Black & Scholes – för alla optioner. Det påverkade inte värderingsresultatet i sig.
Tekniken hade i realiteten börjat tillämpas redan före införandet av IAS 39.
Värderingstekniken var tämligen oförändrad genom åren. En viss utveckling innefatt-
ande förbättringar gjordes dock. Kontroller och dokumentation förbättrades successivt
över åren.
Sid 1744
Det som styrde värderingen var vilka marknadsdata som användes vid värderingen.
Värderingstekniken skilde sig åt beroende på om marknaden för den enskilda optionen
bedömdes som aktiv eller inte aktiv. Detta till följd av att aktiviteten styrde vilka
marknadsdata som Banken använde för att bestämma volatiliteten.
Om marknaden bedömdes som aktiv utgick värderingen från de prisuppgifter som

fanns för de mest aktivt handlade optionerna av liknande slag. Utifrån dessa prisupp-
gifter beräknades en implicit volatilitet. Den erhållna implicita volatiliteten användes
sedan för värdering av alla aktivt handlade optioner av samma slag – OMX eller
ODAX – med samma lösendag (s.k. rak volatilitet).
För optioner som inte handlades aktivt användes samma volatilitet som för aktivt
handlade optioner i samma lösenmånad, dvs. om det fanns aktivt handlade optioner så
tog man priserna/volatiliteten för de mest aktivt handlade och använde dem för de
optioner i samma lösenmånad som inte handlades aktivt. Man använde rak volatilitet.
För optioner där marknaden inte bedömdes som aktiv för någon option med samma
förfallodag användes historisk volatilitet för underliggande index för att fastställa
volatiliteten. Den historiska volatiliteten hämtades från Bloombergs och tankades
automatiskt till ORC. När historisk volatilitet användes för att fastställa volatiliteten så
måste med nödvändighet samma volatilitet användas för samtliga optioner av samma
slag med samma lösenmånad. Det finns då bara en volatilitet att utgå ifrån.
Metodiken gav rak volatilitet för optioner av samma slag och med samma lösenmånad.
Det var en följd av värderingstekniken (Black & Scholes).
Detta var grundmodellen för Tradings val av volatilitet och vad den baserades på, med
efterföljande kontroll av Risk, för att etablera ett av Banken valt verkligt värde. Den
slutligt valda volatiliteten i varje enskilt fall avgjordes genom en bedömning grundad
på kunskap och omdöme och på de marknadsdata som fanns att tillgå.
Sid 1745
Värderingstekniken innebar, såvitt avser aktivt handlade optioner, en förenklad

metodik som dock inte resulterade i någon väsentlig värdeskillnad jämfört med om
priser använts direkt. Om marknaden var aktiv skulle egentligen priserna användas
direkt. Man använde i stället priserna för de mest aktivt handlade optionerna. För några
optioner använde man inte det enskilda priset. Det hade varit rakare att använda
priserna direkt men det gav inte upphov till någon väsentlig värderingsskillnad.
Övriga svarande har anslutit sig till vad KPMG anfört.
6.4.2 HQ-instruktionen – styrdokument m.m.
6.4.2.1 Ekonomiavdelningen
I HQ-instruktionen ingick dokumentet IJ3. Ekonomifunktionen; övergripande ansvar
och huvudsakliga arbetsuppgifter (behandlas här i den version som fastställdes den 17
oktober 2006). Av detta framgick under rubriken Värdering och klassificering,
Finansiella instrument bl.a. följande:
”Finansiella instrument [..] som redovisas till verkligt värde via resultat-
räkningen [..] redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. [..]
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen,
som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen. [..]”
Det framgick att ett beräknat teoretiskt värde skulle ligga till grund för värdering till
verkligt värde (teoretisk värdering) vid avsaknad av ett rättvisande marknadsvärde:
”Den viktigaste parametern som estimeras vid teoretisk värdering av derivat-
instrument är volatilitet, vilken skall vara densamma för samtliga derivatinstrument
avseende ett underliggande värdepapper och slutmånad. Dessa estimat bygger på
implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt
underliggande värdepapper.”
Sid 1746
Det kan tilläggas att instruktionen anger att Ekonomi har ansvar för intern redovisning
innefattande bl.a. uppgiften att producera korrekt information månadsvis över resultat-
och balansutvecklingen samt att denna följer vid var tid gällande regler och lagstift-
ning. Vidare anges att Ekonomi har ansvar för extern rapportering innefattande fram-
tagande av kvartalsrapporter och årsredovisningar. I den version av samma dokument
som fastställdes den 19 maj 2009 anges, såvitt avser Redovisningsregler, att Ekonomi
ansvarar för att säkerställa att verksamheten ”vid var tidpunkt följer gällande redo-
visningsregler. Aktuella redovisningsprinciper står att finna i senast publicerade
årsredovisning.”
6.4.2.2 Risk – arbetsordning och instruktioner

Enligt HQ-instruktionen reglerades Risks ställning och arbetsuppgifter i B6 Arbets-
ordning för Risk Management (här enligt den utformning den hade innan revisionen
den 16 december 2008). Det framgick att Risk ansvarade för etablerandet och upp-
följningen av en ändamålsenlig riskpolicy samt regler och rutiner för företagets risk-
hantering. Det angavs att Risk var fristående från affärsverksamheten, att den
rapporterade till VD och styrelse. I egenskap av en fristående funktion ansvarade Risk
för ”en oberoende löpande kontroll”. När det gäller Risks övergripande ansvar för
värderingsfrågor framgick av arbetsordningen att detta avsåg att ”månatligen
genomföra en marknadsvärdering av Tradingens portfölj”.
Utöver arbetsordningen innehöll HQ-instruktionen även CD l. Risk- och säkerhets-

policy som innehöll bestämmelser och riktlinjer för hanteringen av de risker som var
förenade med bolagets verksamhet. Här gavs bl.a. en beskrivning av hur ansvar och
befogenheter fördelades mellan olika funktioner i organisationen samt av riskerna.
Såvitt avsåg positionsrisker hänförliga till tradingverksamheten beskrevs i korthet
tillåtna marknader och instrument samt limiter. Det noterades, under Kontroll/
Oberoende löpande kontroll att Risk dagligen skulle ”granska alla bolagets egna lager
positioner”. Som bilaga 1 till denna policy ingick Regler och befogenheter för HQ
Bank AB:s Tradingavdelning (dvs. Tradinginstruktionen). Här beskrevs, således som
en del av HQ-instruktionens Risk- och säkerhetspolicy, Tradings uppgifter samt olika
Sid 1747
begränsningar för tradingverksamheten. Inledningsvis angavs vilket ansvar som ålåg

chefen för Trading. Det förtydligades vilka marknader och instrument som var tillåtna
samt gavs utförliga instruktioner för den risk- och resultatrapportering som det ålåg
Trading att fullgöra gentemot Risk. I sistnämnda avsnitt ingick en beskrivning av vad
som skulle ingå i resultatrapporteringen – innefattande resultat (marknadsvärderat och
teoretiskt), teoretisk Edge, marknadsvärde m.m. – och i denna del återfanns i allt
väsentligt de instruktioner som gällde för värderingen av instrumenten i Tradingport-
följen. Tingsrätten återkommer till Tradinginstruktionen i dessa delar nedan.
Såvitt avsåg Risks uppgifter angav Tradinginstruktionen följande:

”[Risk] kan göra stickprov dels i vilka värden som Trading använder för
teoretisk värdering (utdelning, volatilitet, räntor) och dels att stresstesten
genomförs enligt dessa instruktioner. Vid varje månadsslut eller vid annat valt
tillfälle gör R/F/K en kontrollvärdering av samtliga instrument i trading-
portföljen genom att jämföra priser i ORC mot externa källor och kontrollera
och särskilt kommentera konsistens i valda parametrar i den teoretiska
värderingen.”
Det noteras att instruktionen i denna del var väsentligen likalydande under perioden
men att det i maj 2009 tillkom att Risk minst veckovis skulle kontrollera att den
teoretiska volatiliteten var ”konsistent, dvs är rak och linjär över tiden”.
Risk hade alltså – rörande Tradingportföljen – till huvudsaklig uppgift att göra en
månatlig marknadsvärdering. För detta ändamål fanns ett särskilt dokument med
instruktioner: HQ Bank AB Marknadsvärdering av Tradingportföljen. Här framgick
bl.a. följande:
”Risk Management kontrollerar vid varje månadsskifte samt stickprovsvis vid
andra tillfällen, värdet av Tradingens portfölj mot externa källor. Denna
oberoende kontroll syftar till att säkerställa att Tradingens portfölj är korrekt
värderad. Tradingens portfölj värderas till Senast Betalt-kurs baserade på
stängningskurser från OMX Stockholm, eller i förekommande fall från utländsk
börs eller annan marknadsplats. Derivat värderas till teoretiska värden med
stöd av vedertagna modeller.”
Sid 1748
Det framgick även av dokumentet att chefen för Trading ansvarade för att Tradingport-
följen var korrekt värderad samt att chefen för Risk ansvarade för att ”den oberoende
kontrollen av värderingen genomförs med tillfredsställande frekvens”. Vidare fram-
gick under avsnitt 4 Bearbetning av data, såvitt avsåg OMX Stockholm Standardised
Options att, för det fall det saknades priser, ”beräknas priset teoretiskt med hjälp av
allmänt vedertagna värderingsmodeller” (med hänvisning till HQ-instruktionen). Det
noterades även att chefen för Ekonomiavdelningen skulle meddelas ”när tradingen
godkänt avstämningen”.
Enligt vad som framkommit utförde Risk uppgiften att marknads- och kontrollvärdera
Tradingportföljen genom månatliga avstämningar; dels s.k. tradingavstämningar, dels
s.k. volatilitetsavstämningar. Senare tillkom även särskilda avstämningar av marknads-
aktivitet (behandlas nedan).
Tradingavstämning innebar kontroller av Tradings bedömningar genom att de värden

som Trading registrerat i ORC var korrekta. Det skedde genom avstämning mot den
bedömning som Risk gjorde utifrån sitt underlag, där det även ingick annan
information från externa källor. Arbetet dokumenterades i form av excelfiler och det
upprättades månatligen interna PM, Marknadsvärdering Trading. Risk noterade, under
Kursavvikelser, avvikelser överstigande 100 000 kr mellan de uppgifter om marknads-
värde som Trading hade registrerat i ORC och det värde som Risk räknat fram.
Det noterades även i vilken utsträckning det saknades pris i marknaden samt vilken
påverkan detta hade (i form av ”nettodifferens i marknadsvärde”). Under samma
rubrik – Pris i marknaden saknas – noterades regelmässigt följande standardtext:
”Något missvisande differenser uppstår för derivat noterade på Eurex. Orsaken
är att Orc i första hand plockar kursen för ’senast betalt’, i andra hand ’mid’
och i sista hand ’bid’ eller ’ask’. Men när vi gör vår kursjämförelse mot Eurex,
ser vi endast ’senast betalt’. Om ’senast betalt’ saknas blir jämförelsekursen
noll och differensen blir hela marknadsvärdet/teoretiska värdet för positionen.”
Sid 1749
Under Volatiliteter noterades under åren 2007-2010 i huvudsak endast följande:

”Enligt HQs interna instruktion framgår att: ’De parametrar som måste esti-
meras vid teoretisk beräkning av derivatinstrument är volatiliteten’. Normalt
skall denna volatilitet vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende
ett underliggande värdepapper och slutmånad.
Det har även noterats att samma volatilitet har använts för samma under-
liggande värdepapper för i vissa fall samtliga slutmånader och i andra fall flera
olika slutmånader.”
Utöver denna standardskrivning förekom bara enstaka noteringar om avvikelser t.ex.
när volatiliteten inte ansågs vara linjär, se vidare om detta nedan.
Risk gjorde även löpande noteringar bl.a. under rubrikerna Resultatpåverkan samt
Edge. Den teoretiska Edgen angavs till nettobelopp men redovisades löpande även
specificerat per emittent.
Såvitt avsåg frågor om volatilitet, och Risks avstämningar av Tradings användning av

volatilitet, fanns ytterligare ett dokument/rutinbeskrivning – Volatilitetsavstämning –
med instruktioner. Dessa avstämningar innefattade att Risk kontrollerade konsistensen
i den teoretiska volatiliteten 1-2 gånger i veckan, samt i samband med månadsav-
stämningen av Tradingportföljen. Den kontrollen avsåg att se till att principerna om
rak respektive linjär volatilitet tillämpades. Med rak volatilitet avsågs att derivat med
samma underliggande och samma slutmånad ansågs kunna värderas med samma
volatilitet. Med linjär volatilitet avsågs att volatiliteten skulle vara linjär över tiden för
derivat med samma underliggande.
Volatilitetsavstämningen innefattade även att göra en rimlighetskontroll beträffande

nivån på den teoretiska volatilitet, som Trading värderade Tradingportföljen till.
Inför vanliga månadsskiften gjordes bara en kontroll av de största positionerna med
hänsyn till Vega, medan samtliga derivat kontrollerades vid kvartalsskiften, dvs. i
samband med bokslut. Vid månadsskiften kontrollerades ”alla positioner med enskilt
Sid 1750
vega, månadsvega eller total vega (för alla löptider med samma underliggande) som
över- eller understiger +/- 100.000 SEK”.
Rimlighetskontrollen skulle göras genom att Tradings teoretiska volatiliteter jämfördes

med implicit volatilitet i första hand, och med historisk volatilitet i andra hand.
Under rubriken Implicit volatilitet noterades generellt att handel främst sker i optioner
vars lösenpris ligger i närheten av priset på underliggande instrument (ATM), samt i
optioner med kort löptid. Därför, framgick det, var det lämpligt att titta på ATM
optioner för att bedöma den generella nivån på den implicita volatiliteten för
optionerna. Det angavs vidare följande:
”Men då den tankade portföljen bara ger en ögonblicksbild av både teoretiska
och implicita volatiliteter, kan inte den teoretiska volatiliteten för varje enskild
option exakt överensstämma med volatiliteten i marknaden vid varje tidpunkt.
Trading skall värdera optionerna med rak volatilitet (enl Tradinginstruktionen),
vilket inte heller kan återspegla marknaden perfekt. Trading ändrar inte heller
de teoretiska volatiliteterna dagligen, eftersom ett syfte med användning av
teoretisk volatilitet är att undvika stora resultatvariationer till följd missvisande
prissättning (pga dålig likviditet) och tillfälliga kursfluktuationer.”
Under rubriken Historisk volatilitet noterades att de teoretiska volatiliteterna kunde

”även jämföras mot historiska volatiliteter i underliggande värdepapper”. Vidare
angavs följande: ”Historisk volatilitet är ett vägledande mått för icke-standardiserade
optioner, eftersom implicit volatilitet inte kan hittas i marknaden.” I en annan senare
version av dokumentet angavs att historisk volatilitet var ett mått för ”illikvida och
icke-standardiserade optioner, som saknar implicit volatilitet i marknaden”.
6.4.2.3 Tradinginstruktionen
Tradinginstruktionen – Regler och befogenheter för HQ Bank AB:s Tradingavdelning
– ingick som en bilaga till HQ-instruktionens Risk- och säkerhetspolicy. Den finns
ingiven i målet enligt olika dateringar fr.o.m. den 8 oktober 2007. Tingsrättens
Sid 1751
prövning innefattar inte instruktionens utformning dessförinnan. Tradinginstruktionen

reviderades återkommande och fastställdes av styrelsen i Banken.
Det framgår inledningsvis att ”Chef för Trading (CT) är ansvarig för positionstagning
och market making”. Dokumentet innehåller instruktioner om upprättande av ”Risk-
och resultatrapportering” där Tradings totala risk och resultat kunde överblickas.
Ansvaret för upprättande låg på CT och en fullständig rapport skulle lämnas dagligen
till Risk. Instruktionen innehöll en detaljerad beskrivning av innehållet i rapporten,
bl.a. redovisning av limiter. CT ansvarade även för att kontinuerlig information skulle
lämnas till Risk avseende bl.a. förändringar i Tradings dagliga arbete och limitöver-
skridanden. I rapporten ingick bl.a. ”Resultat (marknadsvärderat och teoretiskt)”,
”Teoretisk edge (skillnad mellan teoretiskt resultat och marknadsvärderat/teoretiskt
resultat)”, investerat belopp, marknadsvärde och kommentar. Vidare angavs:
”Resultatet beräknas i ORC-systemet genom att investerat belopp jämförs med
aktuellt marknadsvärde/teoretiskt värde. Senast betalt vid stängning är vad som
normalt utgör aktuellt marknadsvärde. [..]
Vid utvärdering av derivat, skall framräknat teoretiskt värde ligga till grund
för bokföring och resultatberäkning.
Teoretiskt värde åsätts av Trading. Teoretisk värdering skall göras med för
manualen. [För] europeiska aktieoptioner samt för indexoptioner används Black
& Scholes.
CT ansvarar för modellval för derivatinstrument samt för att indata för
teoretisk värdering är konsistent i alla underliggande och portföljer, exempelvis
skall förväntade utdelningar vara uppdaterade på ett systematiskt vis liksom
riskfria räntor och förväntad volatilitet.
Parametrar som estimeras vid teoretisk beräkning av derivatinstrument är
volatilitet. Den ska vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett
motiveras av CT. Aktuell teoretisk volatilitet framgår av ORC-rapporten [..]”
Sid 1752
6.4.2.4 Tillkommande kontrollvärdering av Tradingportföljen

Risk upprättade en särskild PM Risks kontrollvärdering per 2009-09-30 (HQ2009
f. 38). Särskilda dokument rubricerade Risks kontroll av tradings värdering upp-
rättades därefter per 2009-12-30 samt per 2010-03-31).
Agneta Norgren har uppgett att Risks kontrollvärdering 2009-09-30 tillkom på begäran
av Mikael König, som sa att de skulle ta fram ett sådant skriftligt dokument för att
underlätta för styrelsen att läsa Risks excelark. Det var enligt henne en sammanfattning
av excelarken.
6.4.2.5 Definition av aktiv marknad

På styrelsemöte i Banken den 28 januari 2010 behandlades bl.a. Risks rapport. Av den
framgick under rubriken Övrigt riskarbete att den teoretiska värderingen enligt IAS 39
borde ”i högre grad härledas från andra prisobservationer och endast i undantagsfall
utgå från historisk volatilitet”. Risk hade ”efter diskussion med och med stöd av
statistik från marknadsplatserna tagit fram en nivå som föreslås utgöra riktlinje för
när marknaden betraktas som aktiv och anser att resterande del inte är aktiv”.
Riktlinjerna angav bl.a. följande.
”AKTIV MARKNAD
Som aktiv betraktas marknaden när den position trading har på balansdagen
kan eller har kunnat omsättas till minst 50 % under minst 3 ggr/ vecka och
minst 3 sådana veckor påvisats under analysperioden. Analysperiod: 2009-10-
01 – 2009-12-30.
De instrument som faller in under definitionen av aktiv marknad skall som
huvudregel värderas till marknadspris (implicit volatilitet).
VÄRDERINGSNIVÅER
Enligt IAS39 skall HQ i not i årsredovisningen visa hur tillgångar och skulder i
tradingportföljen värderats genom att klassificera dessa i tre nivåer.
Nivå 3: teoretisk värdering enligt teoretisk modell.
Spot positioner förväntas ligga i nivå 1, aktieterminer i nivå 2, aktie- och
indexoptioner i nivå 2 eller 3. Indexterminer är inte med i balansräkningen och
ingår därmed inte i nivåindelningen. Avgörande för nivåindelningen av
optioner är hur väl den teoretiska värderingen överensstämmer med
värderingen i marknaden. Jämförelsen kommer att göras på två olika sätt;
Sid 1753
2) Enligt ATM; vi utgår från hur ATM optionerna värderas i förhållande

till marknaden genom att jämföra teoretisk volatilitet mot implicit
volatilitet. Värderingen av ATM optioner avgör nivåtillhörigheten för
hela förfallomånaden. ATM optioner vars teoretiska volatilitet avviker
max +/- 10 % från implicit volatilitet tillhör nivå 2, ATM optioner med
större avvikelser nivå 3.
[..]
Nivåindelningen kommer att göras med utgångspunkt från alternativ 1 (ATM).”
6.4.3 Uppgifter lämnade av medarbetarna på Ekonomi, Risk och

Trading
Tingsrätten noterar nedan vad de berörda på de olika enheterna har berättat rörande hur
de uppfattade att värderingen skulle göras och vem som i det sammanhanget ansvarade
för värderingen samt tillhörande frågor.
6.4.3.1 Ekonomi
6.4.3.1.1 Mattias Arnelund

Mattias Arnelund, som var chef för Ekonomi (s.k. CFO) under den aktuella perioden,
har uppgett bl.a. följande:
Han var med på samtliga Revisionskommitténs möten, där han var sekreterare och
förde protokoll. I övrigt närvarade han inte på samtliga styrelsemöten, snarare ett fåtal
och det gällde både HQ AB och Banken. Beskrivning av värderingsprinciperna i
årsredovisningen har han beskrivit som ett grupparbete, innefattande personer från
Risk och Ekonomi. Rörande mer komplexa frågor tog de in experter främst från
KPMG. Tradingportföljen diskuterades på ett antal möten i Revisionskommittén.
Handlarsystemet ORC och back office-systemet Wizer speglade varandra, dvs. alla
transaktioner som skedde i Wizer skedde också i ORC och det stämdes av dagligen att
det inte fanns några skillnader mellan handlarsystem och back office-system.
Informationen från Wizer fördes sedan över till affärssystemet Jeeves, efterföljande
morgon enligt en procedur med tillhörande avstämningar. Varje dag kontrollerades att
innehaven låg i respektive system, att de speglade varandra.
Sid 1754
Resultatet bokfördes en gång per månad efter att Risk hade genomfört en värderings-
kontroll. Det togs inte in något resultat löpande under månaden. Det fanns en kontroll-
mekanism: Vid varje månadsskifte gjorde Risk sin värderingskontroll och när det blev
grönt ljus bokfördes månadens resultat. Då gick det in i redovisningen.
Ekonomi hade inte något ansvar för att följa Tradings val av värdering på de olika
instrumenten på optionsnivå eller för att följa hur det påverkade resultatet, det som flöt
in i bokföringen. De värden som låg till grund för bokföringen var de som tankades in.
Processen innan, hur man kommit fram till det specifika värdet, det var Ekonomi inte
involverade i. De fick ett resultat som var funktionen av Tradings värdering som sedan
Risk hade gått igenom och verifierat. Ekonomi hade inte uppdraget att verifiera eller
ifrågasätta det värdet. Utformningen av Ekonomis instruktioner innebar inte att de
hade ett ansvar för att gå in och kontrollera vad som utgjorde ett rättvisande marknads-
värde. Ekonomi hade inte ens system för att gå in, och skulle inte heller ha det. Det
skulle vara en separation mellan värdering och upprättandet av de ekonomiska rapport-
erna. Ekonomi gjorde inga egna kontroller avseende Tradingportföljen. De förlitade
sig på den interna kontrollen genom Risk och självklart den kontroll som KPMG
gjorde. Det var Risk som i första hand var mottagare av rekommendationer som kom
från KPMG.
Värderingsfrågor låg inte inom Ekonomis ansvarsområde och det fanns en ganska
tydlig separation mellan risk och värdering just för att undvika att de som upprättade
rapporterna var inne och petade i värdering och resultatfrågor. Man skilde inte på
realiserat och orealiserat resultat i redovisningen av instrumenten i Tradingportföljen i
de finansiella rapporterna. Det borde rimligtvis ha gått att göra.
Edgen var en del av marknadsvärdet. Den var en delkomponent av resultatet. Den var
en del av de olika posterna i balansräkningen. Den fanns på många olika ställen i
balansräkningen. Det är dock inte säkert att den uttrycktes i absoluta tal någonstans i
årsredovisningarna.
Sid 1755
Edgen fanns med som en upplysning i de dagliga rapporter som Risk skickade ut till
olika intressenter på HQ AB och Banken. Där fanns bl.a. tradingresultat och annan
information kring verksamheten, och däri fanns Edgen med i den dagliga rapportering-
en. Han har ingen minnesbild av hur Edgen behandlades i de finansiella rapporterna.
Edgen är skillnaden mellan den teoretiska värderingen och marknadsvärderingen. Men
saknades det pris uppstod ingen Edge. Edgen var positiv som trend. Den fluktuerade
men ökade över tid.
Mattias Arnelund har förevisats en PM Eget lager upprättad av Marc Karlsson på

KPMG i januari 2009. Under Avstämning av konton framgår – rörande en differens om
44 mkr motsvarande ”den teoretiska edgen” – följande: ”Den teoretiska edgen är i
normalfallet inte en förklaringspost i denna avstämning, varför jag samtalat med
Mattias Arnelund om detta. Enligt honom har de ändrat metodik (dock utan att få
någon effekt på resultaträkningen). Enligt Mattias tillämpar man numera ’MV(th)’ på
postnivå (justerades tidigare enbart i balansräkningen genom NxtOrc-diffenerensen,
och ’MV(mkt/th)’) på postnivå.[..] Enligt Mattias är den nya hanteringen mer korrekt
och riskerar inte en uppbruttning av balansräkningen (främst mellan övriga skulder/
övriga tillgångar). Accepteras.” Han har uppgett att de uppenbarligen hade gjort någon
förändring där de tidigare hade redovisat Edgen i klump, men att de härefter hade
fördelat ut den på respektive instrumentkategori i balansräkningen. Det fick ingen
skillnad på resultatet.
Han deltog i diskussioner med KPMG kring hanteringen av s.k. Dag 1-resultat. Det var
en fråga som diskuterades vid ett flertal möten. Om det var s.k. nivå 3 så skulle det
periodiseras över kontraktets löptid. Här låg regelverket kanske före. Det fanns inte
systemstöd för att hantera det. Ekonomi försökte hitta någon form av systemstöd och
undersökte även hur andra institut hade hanterat frågan men hittade ingen lösning,
givet de förutsättningar som gällde för Banken. Det skedde ingen bokföring av Dag 1-
resultat löpande under månaden utan resultatföring skedde vid månadsskiftet. Ekonomi
kunde inte identifiera hur Dag1-resultat påverkades av Tradings värdering. Han kan
inte säga varför det inte lämnades någon upplysning om Dag 1-resultat i årsredo-
Sid 1756
visningen för år 2007. Det fördes en diskussion med KPMG, bl.a. om det handlade om
en materiell fråga, men han har ingen uppfattning om detta eftersom han inte minns.
Han har ingen minnesbild av att man kunde kvantifiera storleken och kan inte säga
varför man redovisade uppfattningen att det inte hade någon materiell påverkan. Han
minns inte om man gjorde något försök att kvantifiera effekten. Han antar att
skrivningen i årsredovisningen år 2008 – om att hanteringen av Dag 1-resultat inte
hade bedömts som materiellt – togs bort var att de inte kunde få fram uppgiften.
Ansvaret för Dag 1-frågan låg på Risk primärt.
Definitionen av vad som var en aktiv marknad togs fram i en process som leddes av
Risk. Han har inte haft någon anledning att ifrågasätta den. Den huvudsakliga kontakt-
en med KPMG vad gällde värdering och allting som rörde Tradingportföljen togs
direkt med Risk och Agneta Norgren.
Mattias Arnelund har förevisats följande uppgift från förhör med FI den 10 juni 2010:
”Tolkningen av aktiv/icke aktiv marknad gör att ju större position banken har, desto
större sannolikheten för teoretisk värdering. MA håller med om att effekten kan bli
sådan.” Han har uppgett att det som antecknats stämmer.
Mattias Arnelund har även förevisats en anteckning i protokoll från möte i Revisions-
kommittén den 10 september 2008: ”CLL [Curt Lönnström] framförde önskemål om
att KPMG verifierar tradingvärdering ur ett konsistentperspektiv inför årsskiftet. Det
beslutades att MAD kontaktar KPMG i frågan.” Detsamma gäller en anteckning från
ett möte med KPMG den 25 september 2008: ”Revisionskommittén: Trading” ”Vill ej
ha kontrollvärdering från Tyskland”. Han har uppgett att han inte har någon minnes-
bild av detta.
Regelverket var i stark förändring, och det framgår av årsredovisningarna att det skett
förändringar under årens lopp för att leva upp till kraven. Det fanns många upp-
lysningskrav kopplat till Tradingportföljen. Det var något Ekonomi jobbade intensivt
med.
Sid 1757
När det gäller avvecklingen av Tradingportföljen sommaren/hösten 2009 uppfattade

han att det fortlöpte enligt plan. Anledningen till anteckningen att han ska ha uppgett
till KPMG ”beträffande fortsatt harmonisering till IS39-regelverket kring värdering av
finansiella instrument vill HQ vara konsekventa, sitta stilla i båten”; är att de
ytterligare upplysningskraven enligt IFRS 7 skulle vara en icke-fråga för det fall
avvecklingsprocessen följde plan.
Det var ofta diskussion kring värdering. Allt annat hade varit märkligt. Med en
balansräkning som till stor del består av tradingpositioner är det självklart att det var
diskussioner kring värderingen. Det var likadant hösten 2009.
6.4.3.2 Risk
6.4.3.2.1 Per Börgesson

Per Börgesson, som från ungefär 2006 arbetade på Risk huvudsakligen med Trading,
har uppgett bl.a. följande. Principerna för värdering av optionerna i Tradingportföljen
var i första hand att se om det fanns marknadspriser, dvs. de priser som tankades från
OMX. Det gällde under förutsättning att det var omsättning. Volatiliteten bestämdes av
Trading enligt principen om mean reversion, dvs. att volatiliteten skulle gå tillbaka
över tiden till ett historiskt snitt. Optioner med samma underliggande och samma
lösenmånad, men med olika lösenpris, prissätts olika av marknaden; det är ett smile åt
något håll. På Banken tillämpade man dock rak volatilitet för alla optioner i samma
lösenmånad. När Risk granskade Tradings antagande om mean reversion så tittade de
på underlaget som de fick från Trading. Han minns inte hur de gjorde den
bedömningen. Optionens löptid hade betydelse, men han minns inte exakt hur de
tänkte. Trading visade upp volatilitetsutdrag för historisk volatilitet, ofta från
Bloomberg, där Trading visade hur den historiska volatiliteten hade varit.
Tradingavstämningen ingick i månadsavstämningen tillsammans med volatilitetsav-

stämningen. De gick så att säga hand i hand. Arbetet resulterade i olika dokument som
delvis hängde samman. Risk följde instruktionerna i dokumentet Volatilitetsavstäm-
Sid 1758
ning. När de gjorde de avstämningarna inför månadsskiftena plockade de ut så mycket

data de kunde hitta och tittade på hur Trading hade satt sin volatilitet och hur det
stämde mot marknaden. Ibland tittade de på det vid andra tillfällen men bara när det
var något avvikande som hade hänt. De jämförde marknadens volatilitet mot Tradings
volatilitet. De tittade på hur stor skillnaden var, framför allt för ATM-optionerna, och
hur de var värderade. På kanterna hamnade Trading en bit ifrån eftersom de hade rak
volatilitet och marknaden har det här smilet.
Han uppfattade att Risk och Trading hade en fungerande relation. Trading var
intresserade av Risks iakttagelser och gjorde förändringar, relativt ofta. Kanske inte så
stora förändringar, men små förändringar på vissa månader. I slutändan var det
Trading som bestämde volatiliteten. Så var det bestämt. De ändrade för att vara till-
mötesgående. Det var sällan de bara ändrade en månad utan det var ofta flera månader.
Edgen var skillnaden mellan marknadsvärdet och det teoretiska värdet. De följde den
på daglig basis. Över tid var det ett viktigt mått. Kanske inte dag för dag eftersom den
kunde slå ganska mycket beroende på vilka priser som kom in. De använde sig av det
sista, kända priset, så om det blivit ett avslut på förmiddagen och marknaden hade för-
ändrat sig på eftermiddagen, då kunde det bli ett slag för då använde man det priset
som fanns på förmiddagen. Någon gång kunde det förekomma uppenbart felaktiga
priser, men det var inte ofta. Han såg det bara ett par gånger under hela tiden. Då
meddelade han det till sin chef.
Det var menat att avvecklingsportföljen, eller FC-portföljen, skulle avvecklas i början
av 2010. Det fanns optioner som förföll i januari 2010. Det var något man pratade om
hela tiden, att den skulle vara stängd då för att det var de längsta optionerna som fanns
kvar. Så var det före sommaren 2009. Under sommaren började Trading ta positioner i
ODAX för att hedga sig mot OMX. Det var mitten eller slutet av sommaren. Man
flyttade fram positionerna så att man började handla med optioner med förfall i mars
osv., så det fanns t.o.m. juni 2010 sen. Första gången gjorde man det för att hedga sig,
hur det var sedan minns han inte. Desto längre fram de kom desto svårare blev det för
Sid 1759
Trading att stänga. Eftersom då om man hade positioner både i mars och i juni: Om
man skulle stänga alla positioner, det fanns både i mars och juni, på en gång så var det
väldigt stora positioner.
Edgen blev större under hösten. Det var problem med marknadsdata. Vid den tiden
hade de ett aktivitetskriterium som anvisade att man skulle värdera efter omsättning.
Det var relativt liten handel i de långa optionerna.
Per Börgesson har förevisats följande uppgift från polisförhör den 10 juni 2011 på
fråga varför man inte stängde ner Tradingportföljen under hösten 2009: ”Det var väl
för de ville inte ta någon förlust då, som det hade kostat att stänga ner allting. [..] Det
ser man tydligt på edgen, för det är så tydligt, man ser hur edgen ökar under hösten
(ohörbart) när optionerna börjar glida över 2009–2010. [Fråga: ’Nya positioner?’] Ja,
nya positioner, de tyska positionerna som inte fanns innan 2010 och i samband med
det så växte då edgen.” Han har då uppgett att han bara har vaga minnen men att han
inte har någon anledning att tro att det som antecknats inte stämmer.
Per Börgesson har även förevisats följande uppgift från förhör med FI i juni 2010
avseende frågan vad det skulle ha kostat att stänga Tradingportföljen: ”PB:s be-
dömning är att en stängning av alla positioner inom en månad skulle kosta banken
hela edgen, plus ungefär 10 %.” Han har uppgett att det som antecknats stämmer och
tillagt: Edgen var ju skillnaden mellan marknadspriset och det teoretiska priset. Skälet
till en tillkommande kostnaden var att man inte kunde räkna med att kunna sälja mitt i
spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs, utan man skulle alltid hamna på ”fel”
sida.
Det hände också att Tradings volatilitet avvek från ATM-volatiliteten. Ofta eller alltid
var anledningen till avvikelser antagandet om mean reversion, att volatiliteten skulle
komma tillbaka över tid. Det gällde generellt när sådana avvikelser förekom.
Sid 1760
Begreppet going concern betydde att man skulle fortsätta värdera instrumenten enligt
antagandet om mean reversion, dvs. att man skulle värdera dem utifrån hur det
kommer se ut i framtiden, inte utifrån utgångspunkten att man skulle stänga positionen
nu. Efter beslutet om forcerad avveckling i maj 2010 ansåg Risk att man skulle värdera
Tradingportföljen till marknadsvärdet, för då hade man beslutat att stänga ned den.
Per Börgesson har förevisats följande uppgifter från polisförhöret den 10 juni 2011
angående två optioner med väldigt stor negativ Edge (-249 resp. -115 mkr) den 30
december 2009: ”Det beror ju på att Fredrik har lagt icke relevanta ordrar just för att
skapa en, så man minskar edgen. [..] Jag såg det någon gång i januari när vi gick
igenom det. [..] Ja, det var någonting, men på våra vanliga transaktionslister såg vi
inte de här ordrarna, men det kunde man gå in i Orcen och ändra inställningar, så
kunde man få fram ordrar också som låg inne. Vanligtvis var det bara transaktioner, vi
sparade inte ordrar, men här kunde man se att han hade då lagt ordrar i vissa instru-
ment. [Fråga: ’Då upptäckte ni att det var en felorder eller?’] Ja, han hade fibblat. Ja,
försökt förbättra edgen. [..] Jag pratade med Agneta om det, så skulle hon ta upp det.”
Förevisad uppgifterna har han sagt att han kommer ihåg det. Han har vidare uppgett att
han inte minns om han fick någon respons från Agneta Norgren. Han pratade med
Fredrik Crafoord om det vid ett senare tillfälle, när de tog en öl någon gång under
våren/sommaren 2010, och denne sa då att det var Mattias Arnelund som ville att
Fredrik Crafoord skulle lägga ordrarna för att förbättra Edgen för att det skulle se
bättre ut.
6.4.3.2.2 Nina Hernberg

Nina Hernberg, som från våren 2007 arbetade på Risk huvudsakligen med Trading, har
uppgett bl.a. följande. Det var Trading som ansvarade för värderingen och principerna
som Trading utgick från vid värderingen fanns i Tradinginstruktionen. Utgångspunkten
var den volatilitet som gällde på marknaden. Man tittade på den implicita volatiliteten
för ATM-optionerna, där det var mest handel, och man tittade på historisk volatilitet.
Trading använde rak volatilitet för optioner med samma underliggande och samma
lösenmånad. Trading använde sig av ett antagande om mean reverting.
Sid 1761
Syftet med volatilitetsavstämningarna var att granska den teoretiska volatilitet som
Trading hade satt. Risk utgick från hur det såg ut i marknaden. Optionerna behövde
naturligtvis värderas enligt rådande marknadspris, om det fanns någon handel. De
längre optionerna var rätt illikvida och det var då man ville titta på historisk volatilitet
också. Det gjorde man som ett komplement. De kunde även titta på närliggande
optioner. Kontrollen gick ut på att göra en objektiv bedömning.
De kontrollerade konsistens, dvs. om volatiliteten var rak. Det skulle inte vara så stora
svängningar eller kast i portföljen utan uppdraget var att de skulle följa en princip som
var konsistent. Men ”linjär” menas att man tittar på förfallostrukturen; löptiden.
Längre optioner antingen värderas lägre eller högre än de som har kortare löptid. Det
ska vara en rak linje tidsmässigt. Risk kontrollerade om kurserna – eller volatiliteterna
– som togs in avsåg faktiska affärer, dvs. om det fanns någon aktivitet i marknaden,
eller om det var fråga om priser som någon hade ställt. De tittade ju på kvaliteten.
Kontrollerna av om det skett handel eller inte var i stor utsträckning manuella. De
gjorde stickprov. När det t.ex. finns ett antal noteringar om ”ingen handel” eller ”låg
handel” kan det ha inneburit att de drog slutsatsen att det var dålig likviditet. De tittade
på historiska volatiliteter som hon tror kom från SIX och även Bloomberg.
De noterade avvikelser och gav kommentarer: Orange avsåg avvikelser och rött avsåg
större avvikelser. Det var avvikelser mellan teoretisk volatilitet (Act vol) och implicit
volatilitet (ImpVol) enligt den information som hade samlats in. ”Lång vega” betyder
att Vega hade ett positivt värde. Med ”hög” volatilitet avses att den volatilitet som
Trading hade åsatt var hög i förhållande till den volatilitet som hade tankats in från
marknaden. Hon uppfattar det som att det var skillnaden mellan det man kunde se i
marknaden och det som Tradingen hade satt in utifrån en teoretisk värdering av
optionerna. Principen var att de tittade på vilken effekt det skulle få på resultatet om
man bytte från ActVol till ImpVol.
Sid 1762
Risk byggde upp rutiner för att kontrollera om priserna var trovärdiga eller inte.
Arbetssättet utvecklades över tid och det kom nya krav. T.ex. kom nya krav på kontroll
av aktiviteten i marknaden.
Nina Hernberg har förevisats följande uppgift från polisförhör den 28 september 2010
rörande den nya aktivitetskontrollen: ”Precis, det har vi gjort, vi skrev till, jag har inte
med mig någonting här men gjorde aktivitet kontra värdering. Det var ett väldigt nytt
grepp. Det var någonting man försökte få till årsskiftet. [Fråga: ’Första gången ni gör
ett sådant dokument, det är alltså..’] Vi fick statistik nämligen. Prenumererade på
statistik från Eurex och OMX för att få dagsvolymer i varje strike. Det är ett nytt
grepp, det är inget vi hållit på med i 3 år utan det var någonting vi försökte få till och
då satte vi upp en regel, en egen regel. Det fanns inget facit. Det fanns ingen etablerad
regel vad som är aktivt. Det kanske ni har hört talas om, 50 % av volym ska omsättas
under minst 3 dagar, under minst 3 veckor den senaste 3-månadersperioden. [Fråga:
’Och det är första gången i december?’] Vi har försökt utreda under hösten, och det
var i september vi började försöka titta mer på siffrorna och fick till det i december vill
jag påstå.” Hon har då uppgett att hon inte minns det men att det säkert stämmer. Året
var 2009 som det infördes. Det skedde efter diskussion med revisorerna då det var
något som krävdes enligt IAS 39. Det var mest optioner med kortare löptid som klassa-
des som aktiva eftersom de generellt var mer handlade än de längre. Det var ganska
mycket som inte var särskilt aktivt enligt definitionen, särskilt de längre optionerna.
Om de hittade något som behövde noteras meddelade de Trading. Om de hade olika

åsikt så framförde Risk det. Hon tror att det meddelades till VD. Vid oenighet var det
upp till ledningen att bestämma. Det var inte jättemånga tillfällen, men det hände.
Trading hade större inflytande än Risk. Det var inte särskilt ofta som VD behövde ta
ställning. Däremot poängterade Risk att de tyckte att positionerna var väldigt, väldigt
stora och det kändes pressande. Det gjordes till ledningen. Det var något de verkligen
försökte lyfta fram. Det var pressande därför att det var väldigt stora belopp. Ibland
innebar användningen av rak volatilitet problem. När näraliggande volatilitet
runtikring skiljer sig; om en procentenhets förändring åt ett eller annat håll kan handla
Sid 1763
om väldigt stora belopp – då kändes det pressande. Dessutom var det ett tryck från
framförallt VD som hade ett väldigt märkligt ledarskap. Det var inte särskilt
konstruktivt, om man säger så. Mer hotfullt och argt. Han ville ogärna träffa dem.
Ibland kändes det som att han ogärna ville ha mail från Risk. Det var inte något
positivt och konstruktivt ledarskap. De fick mest höra att de hade uttryckt sig otydligt
eller sagt för mycket eller för lite. Det var så hon upplevde det.
Det var hon som uppdaterade rutinbeskrivningen för volatilitetsavstämning (daterad

den 16 oktober 2007), där det angavs att ”historisk volatilitet är ett vägledande mått
för icke-standardiserade optioner, eftersom implicit volatilitet inte kan hittas i
marknaden”. När hon nu läser detta tänker hon på icke noterade OTC-instrument
(over-the-counter). Hon undrar om det kanske är fel. Förevisad en uppdaterad version
där samma skrivning återfinns med tillägget att det är ett mått ”för illikvida” icke-
standardiserade optioner har hon uppgett att hon inte minns varför det skrevs så.
Hon har ett vagt minne av att Fredrik Crafoord tog nya positioner sommaren 2009,
eller under våren. Det hade varit tal om att portföljen skulle stängas ner, dvs. av-
vecklas. Det var otydligt. Först hette att den skulle stängas ner, och sedan var det ändå
inte riktigt så, eller att den skulle stängas långsammare.
rörande nya positioner tagna sommaren 2010: ”[Fråga: ’Om ni har ett resonemang då,
som jag förstår, med styrelsen om att man borde banta ner. Hade ni det?’] Mm.
[Fråga: ’Befinner vi oss var någonstans tidsmässigt?] Det här var då, hösten 2009.
[Fråga: ’Och ni föreslår att man bantar ner också kan man tänka sig att nedbantningen
medför vissa kostnader t.ex. om marknadsvärdena är lägre än de bokförda värdena?]
Mm. [Fråga: ’Hade ni några sådana resonemang om att kvantifiera hur stor kostnaden
en nedbantning skulle innebära?] Vi hade några möten där vi visade vega och vad
tradingen hade valt, och vad det blev som volatilitet och hur vi såg på det kunde vara
annat istället. Vi tittade i alla fall på rak volatilitet. Vad blev effekten, det hade vi visat
upp, några gånger. Det vet jag att vi hade gjort. Sedan är alltid frågan. Det är inte
Sid 1764
helt klart att marknaden just då är facit. Det var det som var det svåra för oss, att våga
säga att det här är garanterat så det ska vara.” Hon har uppgett att hon inte minns det
men att hon inte har någon anledning att tro att det inte stämmer.
Risk gjorde en sammanställning av Vega-analyser efter styrelsemöte den 18 september

2009. De tittade då bl.a. på affärer som Fredrik Crafoord hade gjort. Det framgick att
affärerna efter simulering gjorts till en viss volatilitet och det innebar att Risk hade
översatt priset till volatilitet genom att lägga in det i Black & Scholes. De gjorde
sammanställningen för att man skulle banta ned portföljen. De försökte se om Fredrik
Crafoord tog nya, längre positioner istället för att stänga ner de som fanns.
Kontrollerna av volatilitet ingick i det.
Nina Hernberg har förevisats följande uppgift från huvudförhandlingen i brottmålet i

tingsrätten våren 2016 rörande möte med Curt Lönnström nya positioner tagna
sommaren 2009: ”[Fråga: ’Har du träffat t.ex. Curt Lönnström?’] Jamen det tror jag
faktiskt vi gjorde. [Fråga: ’Ja, och vet du varför du träffade honom? Och vad ni i så
fall pratade om?’] Jag undrar, jag tror att det var så att han ville förstå, också det här,
hur vi tittade på volatiliteter i resultateffekter, vill jag minnas.” Hon har uppgett att
hon minns detta och att det stämmer.
Hon har en svag minnesbild av att man på ett möte i Banken den 13 oktober 2009
behandlade den antagna resultateffekten om ODAX-positioner med förfall 2010 skulle
stängas före årsskiftet, bl.a. att det hölls en powerpoint-presentation. Risk hade satt
ihop något men hon minns inte i detalj. Med going concern avses att man fortsätter att
ha Tradingportföljen kvar utan att stänga ner den abrupt. Om man ska abrupt stänga
något blir priserna sämre. Hon tror inte att man skulle ha värderat den annorlunda om
den skulle avvecklas. Risk önskade att Fredrik Crafoord skulle minska ODAX-
positionen med förfall i juni eftersom det var väldigt stora positioner och väldigt låg
likviditet. Det är större risk i det som har dålig likviditet. Efter mötet hade de en
diskussion med VD och han var inte glad över Risks presentation. De fick i princip en
utskällning och en hätsk diskussion uppstod efteråt. Det blev otroligt dålig stämning.
Sid 1765
Hon minns inte hur de brukade göra när de bestämde historisk volatilitet. Hon tror att
de brukade titta på historisk volatilitet över tre eller fem år. Hon tror inte att optionens
löptid hade någon betydelse. I och med att det var så stora positioner var det väldigt
viktigt att man satte volatiliteten rätt. Det kunde få väldigt stor resultateffekt. De kände
sig lite osäkra på den punkten. Nivån på volatiliteten var svårbedömd när det var dålig
likviditet i marknaden. Det kanske fanns priser, men det betydde inte att det hade skett
handel. Frågan var om det fanns avslut. De gjorde ju aktivitetsanalysen. När det gäller
Tradings egna transaktioner skedde kontroller stickprovsvis men Risk tittade inte på
alla deras transaktioner.
rörande information från Risk till bl.a. VD: ”[Fråga: ’Så man kan tala om tre typer av
rapportering, den här volatilitetsavstämningen som sker på balansdagen och en
dagligen till styrelsen också?’] Ja, från oktober. Sedan skickade vi även till VD. Det
var närmast min kollega Per som skickade. Han ville ha mer och mer information om
portföljen, för det fanns väldigt få mandat i portföljen egentligen. Det var väldigt fria.
Få limiter, men väldigt fritt mandat. Då ville han ha mer greker och sammanfattat på
olika sätt. Så där fick vd:n dagligen rapporter som främst Per satte ihop med vega
framförallt för stora positioner i DAX.” Hon har då uppgett att hon minns att de
skickade väldigt mycket rapporter. Hon antar att VD ville ha mer information därför
att portföljen hade blivit så pass stor.
Hon vill minnas att hon framförde synpunkter till Agneta Norgren om Risks resurser
och systemstöd. Hon har förevisats följande uppgift från polisförhör den 28 september
2010 rörande information om detta till styrelse/VD: ”Det var svårvärderat därför att vi
såg att positionerna var så stora att om man ändrar värderingen, även med ett mindre
steg, så kommer det att påverka resultatet. Det varnade vi också för. Jag vet att vi sa
att vi tycker att vi är för få, vi är för dåligt bemannade, resursbrist och systembrist.
Det har jag t.o.m. sagt personligen till Stefan Dahlbo och Köning under hösten. Så vi
har också sagt att vi tycker att det här är stora positioner, och det är väldigt mycket
Sid 1766
excel, klippa och klistra. Det var för dåligt systemstöd för att kunna göra sofistikerade
analyser, tycker jag.” Hon har uppgett att hon känner igen uppgifterna och har tillagt
att det gällde särskilt det sista året. Det blev extra påtagligt att de var få, för det
behövdes noggranna kontroller, så mycket oftare än bara en gång i månaden, på både
volatiliteter och ibland stickprovsvis på vad de har handlat, transaktioner osv. Det
kändes stressande och det slukade massa tid för oss att sitta och sortera de här stora
portföljerna.
6.4.3.2.3 Agneta Norgren

Agneta Norgren, som var chef för Risk, har uppgett bl.a. följande. Hon har inlednings-
vis förklarat att hon, bl.a. pga. medicinering, har svårt att komma ihåg de aktuella
händelserna. Trading sysselsatte endast en del av hennes tid. Hon ägnade 95 procent av
sin vakna tid till annat. Nina Hernberg och Per Börgesson jobbade i princip helt med
Trading, även om de hade andra uppgifter också. Hon granskade aldrig Tradingport-
följen själv på detaljnivå. Hon har i huvudsak tittat på slutprodukter och trender över
tiden.
Det var Trading som värderade optionerna i Tradingportföljen i enlighet med de

principer som framgick av Tradinginstruktionen. När det gäller volatiliteten
tillämpades vedertagna principer i marknaden. När det gällde index gick man efter
Black & Scholes och de gjorde en teoretisk värdering. De använde sig av den implicita
volatiliteten i det mest handlade instrumentet och i andra fall av den historiska
volatiliteten. De tillämpade rak volatilitet, dvs. samma volatilitet för alla optioner med
samma underliggande och samma lösenmånad. Värderingen utgick från ett antagande
om mean reversion, dvs. att volatiliteten söker sig till sitt historiska medelvärde. Det är
ett vedertaget begrepp som användes vid värderingen när man skulle bestämma
volatiliteten. Det var det antagandet som användningen av historisk volatilitet delvis
byggde på. Det var därför de tittade på historisk volatilitet. De brukade titta på en
tidshorisont om tre eller fem år eller kanske kortare, beroende på löptiden på
instrumentet. Det fanns troligtvis en koppling till löptiden på instrumentet.
Sid 1767
Värderingen skulle göras som om instrumentet skulle leva till förfall. De hade aldrig
kunnat ägna sig åt teoretisk värdering om det hade varit utsagt att portföljen skulle
stängas imorgon eller om en vecka. De värderade aldrig som om det skulle stängas
idag, eller egentligen igår, eftersom det inte var dagsfärska uppgifter. När Tradingport-
följen skulle avvecklas kunde man inte längre använda en värdering som utgick från
going concern och använda sig av teoretisk värdering. Då kunde man inte värdera till
de historiska priserna, utan de som gällde den dagen när försäljningen skedde, dvs.
priserna i marknaden.
Varje månad gjorde Risk en volatilitetsavstämning, eller marknadsvärdering. Det de

gjorde var egentligen en marknadsvärdering. De tankade in priser från marknaden för
att se att de kurser, de avslutningskurser, som låg i ORC var rätt. Det kallades
prisdifferenskontroll. I volatilitetsavstämningen tittade de då på värderingen utifrån
samma värderingsmodell och samma principer som Trading använde. Deras uppdrag
var att se att Trading hade värderat på ett konsekvent och konsistent sätt, över tiden,
och att de följde de gällande huvudprinciperna.
I volatilitetsavstämningarna noterades avvikelser mellan teoretisk och implicit

volatilitet. Att en position är ”lång” betyder att det är en tillgångsposition. ”Vega”
avser kostnaden för att flytta volatiliteten ett steg. Med t.ex. ”låg vol, till kort vega”
avses att man övervärderade den korta positionen, eller undervärderade skulden.
När genomgången var klar träffade de medarbetarna på Trading och gick igenom de
röd- och orangemarkerade avvikelserna. Trading lämnade en kommentar varför man
hade satt en viss volatilitet. Sedan skrevs det en löptext, eller kommentarer, till detta.
Om något var uppenbart fel: Om Trading hade satt en felaktig volatilitet på en position
där det finns ett klart marknadspris som var relevant – dvs. där det gjordes affärer, på
tillräckliga volymer och på ett tillräckligt frekvent sätt – då kunde Risk inte acceptera
att positionen eller instrumentet prissattes till något annat än det verkliga marknads-
värdet, inte det teoretiska marknadsvärdet. Risk var ju fortfarande rådgivare, eller
larmcentral. De gick dock inte in och ändrade volatiliteterna rent tekniskt.
Sid 1768
Hon meddelade FI vissa kompletteringar efter deras intervju med henne den 9 juni
2010. Hon angav då bl.a. följande: Risk tankade månadsvis externa priser och jäm-
förde med Tradingportföljens värden. Det var en strikt kontroll mot marknadspriser
och inga avvikelser tilläts. Utöver det gjorde Risk en kontroll av Tradings teoretiska
värdering av derivat genom de månadsvisa volatilitetsavstämningarna. Risk satte
grönt, gult eller rött på instrument och förfallomånad utifrån överensstämmelse/av-
vikelse mellan aktuellt, teoretiskt pris och marknadens implicita. Risk gjorde med
andra ord endast en kontroll av värderingen och redovisade sedan resultatet. Risk satte
inte pris, men påtalade att Trading skulle värdera efter marknadspris när marknaden
visats vara aktiv. Någon ”oenighet” mellan Trading och Risk om vilket pris som skulle
gälla uppstod egentligen inte eftersom Risk endast försåg VD/styrelsen med nivån på
avvikelserna. Risk kunde påverka prissättningen vid ”aktiv marknad” och hade vid
kvartalsskiften även uttalat sig rörande värderingsnivåerna ur ett going concern-
perspektiv.
Det hon anförde till FI ska tolkas som att det bara var vid aktiv handel som Risk kunde
påverka prissättningen. I övrigt gav Risk en objektiv beskrivning av hur det såg ut.
Definitionen av aktiv marknad tillkom efter diskussioner internt samt med revisorerna.
Det skedde troligtvis på initiativ av KPMG:s redovisningsexperter. Hon uppfattade att
det var de som hade koll på IAS 39. Hon gjorde inga egna tolkningar av regelverket.
Införandet av definitionen innebar också att de kunde köpa data på ett systematiskt
sätt, att de hade det verkliga flödet i marknaden verifierat och sparat.
I mail till Trading i november 2009 förklarade hon att det faktum att de faktiskt gjorde
affärer i ODAX-positioner med förfall i mars-juni 2010, i sig utgjorde en presumtion
för att marknaden var aktiv. Hon bad även om deras uppfattning i frågan. Diskussionen
om en definition av aktiv marknad under hösten 2009 uppfattade hon som en fort-
sättning på den diskussion som redan hade förts om att man inte kunde gå på priser om
det var svag likviditet. Utgångspunkten var ju att svag likviditet innebar att man inte
Sid 1769
skulle följa marknadsvärdena. Den slutsatsen gick tillbaka på KPMG:s expertkontroll

av Bankens värderingsteknik under 2005/2006. Den utmynnade i en direkt uppmaning
till dem att använda marknadsvärden i så liten utsträckning som möjligt, och teoretisk
värdering i så hög utsträckning som möjligt, eftersom det var ett säkrare sätt att
värdera. Under hösten 2009 tryckte KPMG på och krävde att de skulle kunna verifiera
vad som var en aktiv marknad. Det skulle bli godtyckligt annars. I och med att Banken
gjorde det fick de ett kvitto, ett bevis, på hur det hade varit för att kunna visa i efter-
hand vad som var likvitt och vad som inte var det. Hon minns inte heller varför hon
angav i mailet att hon ville att innehållet skulle behandlas ”konfidentiellt”.
När hon talade om att ”rulla” menade hon att ta nya positioner. Det är riktigt att hon i
mail den 7 december 2007 förklarade att det i årsredovisningen för år 2007 skulle
”krävas betydligt djupare redovisning, av andel derivat som värderas teoretiskt. Exakt
hur de värderas, andelen, realiserat, orealiserat etc”. Hon minns inte längre vad som
utgjorde orealiserat resultat.
KPMG lämnade vid revisionsmöte den 26 januari 2009 rekommendationer rörande

värdering – hur volatilitet skulle tas fram, vad som gällde historisk volatilitet samt
validering m.m. – som gick tvärt emot vad deras redovisningsexperter tidigare sagt.
Hon tror inte att hon fick något uppdrag att ta fram nya värderingsprinciper som
speglade rekommendationerna. Det fanns redan en instruktion för hur volatilitet skulle
bestämmas och hon uppfattar att det var tillräckligt tydligt att man skulle använda
implicit volatilitet för det mest handlade och rak volatilitet som är linjär över tiden osv.
Agneta Norgren har förevisats följande uppgift från huvudförhandlingen i brottmålet i
tingsrätten våren 2016: ”[Fråga: ’Men har du fått något uppdrag från någon om att ta
fram värderingsprinciper eller ta fram instruktioner för bestämmande av volatilitet?’]
Nej det har jag inte fått, då hade vi nog behövt ta hjälp, för jag förstår inte, just när
det gäller hur man bestämmer den historiska volatiliteten osv. hur det skulle ha
skrivits. Jag tycker att det var väl bra skrivet som det var.” Hon har uppgett att det är
exakt det hon menar. Historisk volatilitet är någonting man hämtar i marknaden, i ett
vedertaget system, där det ligger lagrat. Hur skulle man skriva då? Att man ska gå till
Sid 1770
Bloomberg och trycka fram treårs- eller femårsvolatilitet? Däremot kunde det finnas
anledning att utveckla vilka tidshorisonter man ska titta på.
Hon uppfattar att de som hade upprättat KPMG:s presentation inte visste vad de talade
om. Redovisningsexperterna var lite vispiga. Det var nytt för dem också. På Banken
uppfattade de det som två olika ”lådor hos KPMG”. Det var en annan dialog med
revisorerna direkt. Den rörde mer övergripande frågor, hela riskhanteringen. Anders
Torgander var en person som inte var med hela tiden utan han flög in lite då och då.
Men han gav inte några direkta, raka råd. Han sa att de behövde göra på ett visst sätt
utan att direkt underbygga det.
I den riskrapport som hon informerade styrelsen i Banken om på möte den 18 augusti
2009 framgick att Trading hade tagit nya ODAX-positioner med förfall 2010. De hade
förmodligen kommit överens om, även om det inte finns något nedskrivet någonstans,
att Trading inte skulle ta nya positioner. När hon angav att Fredrik Crafoord tog
positionerna för att ”managera risken effektivt” menade hon nog att han gjorde det för
att köpa skydd, som en hedge.
När KPMG talade om att validera värderingsmodellen så tror hon inte att de menade
att man skulle titta på och jämföra med aktuella marknadstransaktioner. Det de menade
var att man skulle se vad man så småningom sålde instrumentet till. En handlare tar ju
en position för att den ska utvecklas på visst sätt, inte för att köpa och sälja på samma
pris; då är det ju inte så stor vits med det. KPMG har nog inte menat att man över tiden
ska värdera positioner till exakt de pris de har köpts för.
Angående diskussionen mellan bl.a. Risk och VD om vad det skulle kosta att stänga
Tradingportföljen till årsskiftet 2009/10 vill hon minnas att Curt Lönnström skulle
träffa Nina Hernberg och Mikael König därför att Curt Lönnström var orolig för något.
Mikael König hade beställt underlag för detta. Hon minns inget möte. Det är nästintill
omöjligt att bedöma vad priset skulle bli vid årsskiftet när man sitter i september. Det
beror ju på hur marknaden rör sig och vad som händer i omvärlden.
Sid 1771
Av den riskrapport som behandlades vid styrelsemöte i Banken den 13 oktober 2009
framgick att ytterligare nya ODAX-positioner med förfall 2010 hade tillkommit och
det noterades att det av genomgången på styrelsemötet ”kom att framgå den antagna
resultateffekten om dessa positioner före årsskiftet, alternativt behålls till förfall”. Hon
har dock inget minne av detta. Risk hade inget uppdrag att bevaka så att de nya
positionerna togs ner. Hon vet att de hade bett Fredrik Crafoord att komma med en
scenarioanalys där det framgick hur han såg på vad som skulle hända med portföljen.
Han kan ha gjort ett antagande om resultateffekten av en stängning, det vet hon inte.
Hon är säker på att det fanns ett excelark med Risks volatilitetsanalys fogat till
riskrapporten. Anledningen till att just ODAX-positionen med förfall i juni 2010
nämndes var, tror hon, att Fredrik Crafoord hade sagt att han skulle stänga den, så hon
hade kanske fått en hang-up på just den. Det var en otrevlig stämning på det mötet. VD
var en otålig person och han hade kanske väntat sig att de skulle tala om något annat.
Han var väldigt högljudd och otrevlig. I den power point-presentation som Risk hade
gjort inför mötet framgick att reglerna i IAS 39 kunde ”innebära diskussioner med
revisorerna om värderingen vid årsskiftet”. Hon uppfattade att denna fråga kom sam-
tidigt som de började diskutera den nya aktivitetsdefinitionen och att de alltid behövde
motivera varför ett instrument som var aktivt handlat värderades till ett annat värde än
marknadspris. Det ställdes nya krav på att förklara hur de hade bestämt värderingen.
Dokumentet Risks kontrollvärdering 2009-09-30 tillkom efter att Mikael König sagt
att de skulle ta fram ett skriftligt dokument för att underlätta för styrelsen att läsa Risks
excelark. Det var en sammanfattning av excelarken. När de uttryckte att Risk inte
kunde ”till fullo verifiera att portföljens värdering är korrekt” menade de att det inte
gick att säga att det var fråga om portföljens exakta eller riktiga värde. De hade aldrig
kunnat säga att värderingen var helt korrekt, annat än enligt de principer de värderade
efter. Eftersom det var en relativt lång återstående löptid, och prisbilden var skev och
omsättningen begränsad, var det svårt att säga vad Tradingportföljen var värd.
Värderingen utgick från antagandet om going concern. Även små förändringar i den
här stora positionen skulle kunna leda till resultatskillnader mot det som redovisats.
Sid 1772
Hon ifrågasätter inte att hon i ett polisförhör från september 2010 uppgett att Risk från
senhösten 2009 hade tagit fram Vega-analyser på daglig basis och skickat till VD. Hon
vet att hon hade kontakter med Stefan Dahlbo och Mikael König och att det ledde fram
till volatilitetsförändringar. Hon har inga minnesbilder annat än att det gjordes samt
även att det gjordes ytterligare någon förändring.
Risk gick inte in och kontrollerade, eller validerade, vad Trading handlade till för
volatiliteter. De skulle stickprovsvis kontrollera större förändringar i Edgen, men
uteslutande i syfte att se om förändringen hade orsakats av att det kommit nya priser i
marknaden eller om det berodde på att Trading hade ställt om en volatilitet. De hade en
kontrollfunktion, en logg, för förändringar i den teoretiska volatiliteten. De kunde varje
morgon se alla volatilitetsförändringar som hade gjorts i hela portföljen, och vem som
hade gjort det och vilken tid det hade gjorts.
Hon kan inte säga om det framfördes till henne att det fanns positioner med stor Edge
vid årsskiftet 2009/10. I så fall skulle det ha undersökts för att se om det var för att
någon hade ställt om volatiliteten. Hon har, förevisad de två OMX-optioner som vid
den tidpunkten hade mycket stor negativ Edge, förklarat att hon inte minns dem eller
om det uppmärksammades att den implicita volatiliteten för dessa var noll.
De krav som SEB Futures ställde för ODAX-handeln ökade. I februari 2010 sa de
inget om utseende, storlek, förfall eller något sådant rörande deras innehav. Då sa de
bara att de tyckte att Eurex Clearing krav var för enkla och för små. SEB Futures
tyckte sedan plötsligt att de hade rätt till mer säkerhet därför att de kände sig osäkra på
marknaden. Mattias Arnelund blev väldigt arg. De träffade SEB Futures och det
gjordes en plan för hur mycket extra säkerhet som skulle ställas. Trading var tvungna
att göra förändringar i hedgarna för att komma upp till de nivåer som SEB Futures
krävde. De kom överens om nedtrappningar i positioner. Det kom att innebära
kostnader som inte hade uppkommit annars. Men SEB Futures, Fredrik Crafoord och
Mattias Arnelund var överens om hur det skulle gå till.
Sid 1773
När det gäller värderingen av Tradingportföljen så var det samma värderingsmetod

som användes. Den ändrades inte under tiden 2007–2010. Det blev möjligen en något
mer strukturerad uppföljning, och dokumentation. Om de tog ut en historisk volatilitet
ur Bloomberg så dokumenterades det.
6.4.3.3 Trading
6.4.3.3.1 Johan Tyrén

Johan Tyrén, som var handlare på Trading sedan 2002, har uppgett bl.a. följande:
Trading handlade i optioner med aktier, OMX-index och ODAX-index som under-
liggande tillgång. Mest handel var det i optioner med ODAX som underliggande,
sedan OMX och sedan aktier. Samma ordning gällde för förekomsten av ställda priser,
dvs. mest ställda priser var det för optioner med ODAX som underliggande osv.
Samma sak gällde likviditet.
Risk upprättade månatliga volatilitetsavstämningar och sammanfattande PM rörande

dessa ungefär från maj 2007. Där noterades avvikelser mellan teoretisk volatilitet och
implicit volatilitet.
Grundteorierna var rak volatilitet och mean reverting. Den text i årsredovisningen för
2008 som beskriver att den teoretiska värderingen baserades på en tradingstrategi som
kallas mean reversion, enligt vilken alla optionspriser som avviker från sitt historiska
snitt betraktas som felprissatta, beskriver den värderingsteknik som de tillämpade. När
det står där att optioners volatilitet kommer att söka sig till sitt historiska snitt avses
den implicita volatiliteten. För värderingen av optionerna i Tradingportföljen använde
de i grund och botten rak volatilitet.
När han i kontakter med Risk hänvisade till historisk volatilitet avsåg han den
historiska, realiserade volatiliteten, dvs. snittet i den historiska, underliggande
volatiliteten. Det var den de värderade med. I dialogen med Risk visade de på vilken
volatilitet det var. Den bestämdes utifrån den option som skulle värderas. Om det var
Sid 1774
en ettårig option, då tittade han på en historisk ettårig realiserad volatilitet, under en

tidsperiod om 5-10 år, kanske. Det var mest lämpligt. Om man skulle titta på en ettårig
volatilitet bara sista året, så kunde det vara faktorer som gjorde att den datan avvek
från vad som hade varit historiskt, under en längre period. Han kände inte till att det
fanns någon instruktion om vilken historisk snittvolatilitet som skulle användas. Han
har inte hört talas om att man skulle använda den historiska perioden som motsvarar
den kvarvarande löptiden av det instrument som är föremål för värdering.
Förevisad följande uppgift i Risks sammanfattande rapport avseende volatilitets-

avstämning den 25 november 2008: ”Johan förklarade tradingens syn på volatilitet-
erna som fortsatt är höga och att det började för ca 1,5 år sedan [dvs. vid halvårs-
skiftet 2007]. Tradingen tycker deras volatiliteter [är] väl anpassade efter deras
strategi” har han uppgett: Tradings volatiliteter sattes efter ett mean reverting-scenario.
Det var högre volatiliteter den perioden, när sub prime-problemen började märkas
sommaren 2007, men det historiska snittet låg på lägre nivåer, och där hade Trading
satt sina volatiliteter. Det måste ha varit då de började tillämpa antagandet om mean
reversion. Antagandet påverkade värderingen på så sätt att när volatiliteterna steg så
hamnade deras volatiliteter lägre och de avvek från marknadspriserna. När det anges
att volatiliteterna kunde förändras ”med 10–20 punkter” avses procentenheter.
Edge är avvikelsen från Tradings teoretiska värdering till marknadsvärderingen. Edgen

säger ungefär vad det kostar att stänga positionen. Det är skillnaden mellan marknads-
pris och Tradings teoretiska värdering. Vad priset blev när en position skulle stängas
berodde på likviditeten. Om de skulle köpa en option för att stänga, om det är väldigt
stor volym, då måste Trading hitta exakt motsatt flöde. Då kunde de handla på
marknadspriserna. Men om de inte hittade motsatt flöde var de kanske tvungna att
betala ett högre pris, vilket skulle ha gjort att avvikelsen blev större än Edgen.
Begreppet ”rulla förluster” kom av att de värderade enligt antagandet om mean revert-
ing och med rak volatilitet. Om det var en position där Tradings teoretiska värdering
avvek från marknadsvärdet och den stängdes med en förlust, då kunde man öppna
Sid 1775
motsvarande position en månad senare och få samma avvikelse från marknadsvärdet.

De gjorde så därför att de trodde på teorin om mean reverting och rak volatilitets-
scenario. Sedan var det så att de inte fick visa förluster. Det kom fram på de måndags-
möten som hölls. Han var inte med på de mötena men fick reda på det av Fredrik
Crafoord, som sa att det var Mats Qviberg som inte vill ta förluster.
Det var tal om att Fredrik Crafoord ville stänga ner Tradingportföljen under hösten
2009. Det var diskussioner under hösten och något måndagsmöte i slutet av året,
december då, där det hade diskuterats. Men beskedet var att de inte skulle ta förluster.
Det var något möte med Fredrik Crafoord där han gick igenom option för option med
någon i styrelsen. Han vill minnas att det var i mellandagarna någon gång. Då gick
man tydligen igenom option för option. Det kan vara lättare istället för att kolla upp en
total summering. Han tror att det var ett möte med Agneta Norgren och Stefan Dahlbo.
Det var Fredrik Crafoord som berättade för honom.
Med skew avses att det är olika volatiliteter på olika lösenpris. Om det är högre
volatilitet på index så är det högre volatilitet på optioner med lägre lösenpris, och lägre
volatilitet på optioner med högre lösenpris. För aktieoptioner kan det se ut så också,
men det kan vara lite annorlunda. Trading beaktade inte skew vid värdering av
Tradingportföljen. De använde rak volatilitet.
Avvecklingsportföljen var en särskild portfölj som skulle hanteras av Fredrik

Crafoord. Han tror inte att han gjorde några affärer i den eller att han hjälpte till att
hedga den.
Han deltog vid flera möten med revisorerna. Det var ett möte i slutet av år 2008 där det
diskuterades om man skulle dela upp optionerna i tre olika boxar, efter olika
likviditetsantaganden. De med bra likviditet skulle vara i en, de där det inte fanns
några priser, ingen likviditet alls, skulle vara i en. Och sedan var det något mellanting.
Han vet inte om det sas något om värdering på det mötet. Hans uppfattning var att det
blev lite panik i slutet av året på grund av att man inte hann göra klart inför årsskiftet.
Sid 1776
Det gjorde att det skulle vara ett förebyggande möte inför 2009 om hur man skulle
göra framöver. Tradingvärderingen skulle inte ha någonting att göra med värderingen i
bokslutet. Det var den uppfattningen han fick från mötet.
Han hade kontakt med Mats Qviberg på olika sätt. Dels var Mats Qviberg nere i
lokalerna ibland. Dels skickade han sms till Mats Qviberg med tradingresultat. En
gång ringde Mats Qviberg upp när de hade förlorat pengar två dagar i rad. Då var Mats
Qviberg inte överlycklig. Man kan säga att han fick en utskällning.
Han har ingen uppfattning om vem det var som bestämde vilket värde optionerna
skulle ha i den externa redovisningen. Han vet inte. De värden som i slutändan gick in
i den externa redovisningen var Tradings volatiliteter. Han uppfattade att det skulle
ändras under 2009. Men innan det var det Tradings siffror som användes.
6.4.3.3.2 Tamer Torun

Tamer Torun arbetade på Trading som handlare under den aktuella perioden. Han blev
chef för Trading i februari 2009 och tog över efter Fredrik Crafoord när denne slutade i
maj 2010. Tamer Torun har uppgett bl.a. följande:
Trading handlade mest med aktieoptioner och indexoptioner, dvs. optioner med OMX-
och ODAX-index som underliggande. Det var mer omsättning i indexoptioner än i
aktieoptioner. Mest omsättning är det i handeln med optioner med ODAX som under-
liggande. Det fanns fler priser i marknaden för indexoptionerna och det var mer i
ODAX än i OMX. Skillnaden mellan aktivitet och likviditet är att förekomsten av
priser inte betyder att man kan omsätta stora volymer på de priserna. Det kan finnas
priser för 10 eller 100 kontrakt, men det går inte att handla 5000 eller 10 000 kontrakt
kanske. I ODAX gick det alltid att handla, men till ett annat pris. I OMX kunde det
vara så att det faktiskt inte gick att handla. Det beror på vad som gäller när det finns
pris på ett mindre antal kontrakt och du vill göra en större transaktion. Det är svårt att
säga. Om man hittar en motpart som har ett motsatt intresse så kan man göra trans-
Sid 1777
aktioner mitt i spreaden. Eller på sälj- eller köpsidan. Men om det inte finns några
motsatta intressen, då kan det kosta mycket att få igenom affären.
I hans portfölj ingick optioner. Han handlade mest med aktieoptioner. Löptiderna på
hans optioner, med aktier som underliggande, var oftast kortare än OMX-optionerna.
Efter att de började dra ner risken undvek han att öppna större, längre positioner.
Generellt sett låg aktieoptionerna i alla fall under 2009-2010 med som mest 12 månad-
ers löptid. Om det fanns långa positioner i aktieoptioner var det nog inte i hans port-
följ. I slutet av 2009 hade de längsta innehaven i ODAX-optioner förfall i juni eller
kanske december 2010.
Han och Fredrik Crafoord satt i samma rum och de pratade rätt mycket. Fredrik
Crafoord brukade bolla idéer med honom om specifika innehav, om det var läge att
göra transaktioner eller inte. Han sa till om det var något han inte höll med om. Vid
vissa tidpunkter, där prisbilden i marknaden såg fördelaktig ut, diskuterade de om det
var läge att slå till och stänga. Då kunde Fredrik Crafoord höra med honom om han
tyckte att det var ett bra tillfälle att stänga positioner. Han tror inte att Fredrik Crafoord
fick mandat att göra större stängningar på egen hand. Han blev chef för Trading på
villkoret att han inte skulle ta över Fredrik Crafoords portfölj, avvecklings- eller
problemportföljen som den också kallades. Han vet att Mikael König och Stefan
Dahlbo kände till detta, samt Risk. Avvecklingsportföljen var så pass stor och komplex
att det tog tid att stänga den. Den utgjorde kanske 95 procent av Tradingportföljen. Det
var instrument som han inte hade handlat tidigare. Index är ett helt annorlunda spel
jämfört med aktieoptioner. Han hade inte själv tagit den risken, så han var inte bekväm
med att ta över och stänga den. Det blir oftast bättre om den som har öppnat positioner
även stänger eftersom den personen har haft en tanke bakom transaktionerna och vet
vilka aktörer som handlar med de instrumenten. Så det är oftast lättare, och bättre –
även ekonomiskt – att samma person stänger en position som öppnade den. Fredrik
Crafoord var den som kunde avvecklingsportföljen bäst. Mikael König ville att han
skulle ta över fler och fler delar av Fredrik Crafoords portfölj och det gjorde han
successivt. När det bara var OMX och ODAX kvar sa han att han kunde ta dem också
Sid 1778
när Fredrik Crafoord hade kommit ner så pass mycket, där han kände sig bekväm med
att ta över. Den hade behövt minska med 90 procent för att han hade varit beredd att ta
över den. Det förhållandet att det fanns en felvärdering enligt Edgen var ett skäl till att
han inte ville ta över avvecklingsportföljen.
Det finns en skew i marknaden. Det innebär att volatiliteten generellt sett är högre på
nedsidan än på uppsidan. Volatiliteten är högre på låga lösenpriser.
Han värderade optionerna enligt de instruktioner de hade. Han satte oftast ATM-
volatiliteten i den korta månaden som var den mest likvida. Eftersom deras värderings-
princip var att ha rak volatilitet var det efter ATM man fick sätta för att det skulle vara
mest korrekt. När det gäller de längre löptiderna fanns det oftast priser i de optioner
som han handlade i. Det var samma sak där: ATM-optionen och sedan rak volatilitet
på det. Hans värdering låg i linje med de priser som importerades från marknaden till
ORC. När de gjorde transaktioner skedde till marknadspriser.
Risk upprättade månatliga volatilitetsavstämningar. Där rödmarkerade Risk vissa

positioner som de ansåg avvek från marknadspriset eller det av någon anledning inte
var helt korrekt. De rödmarkerade optionerna värderades efter samma principer som de
andra optionerna.
Den text i årsredovisningen för 2008 som beskriver att den teoretiska värderingen
baserades på en tradingstrategi som kallas mean reversion, enligt vilken alla options-
priser som avviker från sitt historiska snitt betraktas som felprissatta, beskriver den
värderingsteknik som de tillämpade. När Risk angav att de hade noterat avvikelser
mellan teoretisk och implicit volatilitet avsåg de skillnaden mellan teoretisk och
implicit volatilitet. I de fallen fanns det marknadspriser. När deras värdering avvek
från marknadsvärderingen motiverades det med antagandet om mean reversion, om det
inte fanns någon annan anledning till det.
Sid 1779
Det är svårt att uttala sig generellt om vilka instrument som värderades med mean
reversion. Han fick själv någon enstaka gång rödmarkering på sina instrument. Då
justerade han bara om volatiliteten till det som Risk tyckte var korrekt. I de optioner
som han hade fanns det oftast priser i marknaden och han värderade då efter marknads-
priser. Men i avsaknad av marknadspriser så utgick de från ett historiskt genomsnitt.
Antagandet om mean reversion innebär att volatiliteten i underliggande, som en aktie,

är det som bestämmer priset för optionen. Den implicita volatiliteten, marknadsvolatil-
iteten, kan aldrig gå upp till en nivå eller ner till en nivå och sedan stanna där för evigt.
Det är inte som med aktiens egna pris, en aktie kan gå upp från 50 till 100 och sedan
aldrig mer gå ner till 50 igen. Volatiliteten hittar tillbaka till ett genomsnitt. För att då
inte få så pass stora dagliga slag i resultatet kör man en sorts genomsnittlig historisk
volatilitet, där man höjer eller sänker – alltså justerar efter marknaden – successivt. Det
finns en faktisk volatilitet i den underliggande tillgången och sedan finns det en
implicit volatilitet som kan utläsas i marknaden. Den implicita volatiliteten rättar sig ju
efter den underliggande tillgångens volatilitet. Sedan kanske det händer på en dag eller
två veckor, men så fort man märker att det inte rör sig så pass mycket längre, då sänker
den man den implicita volatiliteten i marknaden också.
Edgen visar skillnaden mellan den teoretiska värderingen och marknadsvärderingen.

Den kunde avläsas av de dagliga risk- och resultatrapporterna. Om man skulle stänga
portföljen vid ett givet tillfälle så skedde det till marknadspriset eller sämre. När det
gäller frågan vilken effekt antagandet om mean reversion hade på värderingen, relativt
marknadsvärdering, kan man säga att så länge det fanns en Edge, så visste man vilket
håll det låg åt. Värderingen under perioden 2007–2009 var enligt Edgen högre än
marknadspriserna. Man kunde, utifrån Edgen, se att Tradingportföljen var felvärderad
så länge det inte var tillfällig rörelse. Om rörelsen var mer långsiktig, såg man att den
var felvärderad gentemot dagsaktuellt marknadspris.
Han är inte rätt person att svara på om det var rätt att tillämpa ett antagande om mean
reversion. Rak volatilitet ska man använda ur ett trading- och ett riskperspektiv.
Sid 1780
Historisk volatilitet var rätt att använda för att blir för stora svängningar i de under-
liggande, alltså i variablerna – i grekerna – vid en värdering. Så om man ändrar en
volatilitet på daglig basis, eller timbasis, kommer Delta och Gamma förändras, och då
kan du tro att en aktie ska gå upp, för att du tror att du är lång. Men så fort du ställer
om volatilitet, helt plötsligt, så inser du ”oj, jag är ju kort”. Därför blir det missvisande,
det ena eller det andra, när man sitter och flippar fram och tillbaka hela tiden. Därför är
det bättre att använda en volatilitet som man är, långsiktigt, mer bekväm med.
Han tror att Edgen generellt sett var hänförlig till skew, dvs. på grund av att de använde
rak volatilitet, inte för att de använde mean reverting. Han tyckte då, och tycker fort-
farande, att rak volatilitet är det man ska använda när man sitter och handlar. Sedan om
Banken och Ekonomi väljer att använda en annan värdering – värderingsmässigt – för
bokföringen, det kan han inte ha någon åsikt om. Men med det som han såg på
skärmen och de siffror han utgick från när han hanterade positionen, var det mer
korrekt med rak volatilitet. När man använder samma volatilitet för alla optioner med
underliggande och samma löptid: Om man då har sålt optioner på en högre volatilitet,
dvs. oftast nedsida, och köpt uppsidan, som oftast brukar vara billigare – då uppstår en
Edge automatiskt. Den berodde på att man använde rak volatilitet.
Tamer Torun har förevisats följande uppgifter från ett polisförhör den 21 december
2011: ”Ja såhär i efterhand i alla fall, går det inte att försvara att säga att strategin
var helt rätt, att använda den strategin, att man utgick ifrån mean reverting, dvs. att
man inte ändrade teoretisk volatilitet varje dag, utan att ur ett historiskt perspektiv
använde ungefär där den ligger i snitt. Men den var ju också godtycklig å andra sidan.
Och från dag till dag, absolut, det var volatiliteter som inte var, som inte speglade
marknadspriserna. [Fråga: ’Och fick det för effekt på värderingen då?’] Det fick en
positiv effekt. [Fråga: ’Tyckte du det även då, så att säga?’] Ja, absolut. Alltså på
framsidan på rapports, dagliga risk och resultatrapporten, så varje, jag tror att det var
på tredje eller fjärde raden uppifrån, med stor tydlig text, stod det skillnaden mellan
den teoretiska värderingen och marknadsvärderingen, och den siffran låg ju på, jag
vet inte hur mycket, men 5–600 miljoner kanske, i början av 2010. Så att den visar ju
Sid 1781
att de är uppenbara felvärderingar. [Fråga: ’Det förstod du, att det var uppenbara
felvärderingar, utifrån det då?’] Ja, absolut, och det förstod nog väldigt många.
[Fråga: ’Är det det som kallas edgen?] Just så.” Han har bekräftat att det är samma
uppfattning han har alltjämt. Antagandet om mean reversion och den typen av
värdering påverkade värderingen. Mean reversion, eller rak volatilitet, beroende på
vilka affärer du faktiskt gör, kunde ge en både positiv och negativ Edge. När han talar
om att det i huvudsak är skew som orsakar felvärderingen menar han i slutskedet, dvs. i
slutet av 2009 och 2010.
I ett mail till bl.a. Risk den 16 mars 2010 skrev han angående ett förslag till skrivning i
årsredovisningen för 2009 bl.a. följande: ”Den röda texten säger i stort sett, våra
modeller är värdelösa och bryter mot regelverket, men det skiter vi i” samt ”Att rak
volla-värderingen inte påverkar resultatet väsentligt är ju dessutom helt fel”. Det var
ett klumpigt sätt att uttrycka sig, men det var fel att rak volatilitet-värderingen inte
påverkade resultatet.
Han uppfattade att Fredrik Crafoord pratade med Risk dagligen, och med VD, och med
vissa i styrelsen. Han kan inte säga vilka i styrelsen, men Stefan Dahlbo och antagligen
Mats Qviberg. Fredrik Crafoord gick på måndagsmöten och det var en turbulent tid,
2008-2009. Ofta när Fredrik Crafoord kom tillbaka berättade han om mötet. När det
gäller avveckling av Tradingportföljen minns han inte exakt vem som sa vad och när.
Han uppfattade att man ville stänga Fredrik Crafoords positioner, men inom rimlig tid
och utan onödiga förluster. I december 2009 diskuterades det om man skulle ta en
förlust inför årsskiftet. Han har inga exakta minnesbilder. Han vet att det pågick
diskussioner och att Fredrik Crafoord berättade för honom att de eventuellt skulle göra
en justering på, tror han, 50 miljoner. Han fick intrycket från vad Fredrik Crafoord
berättade att denne hade förmedlat att det fanns problem med Tradingportföljen.
Han var själv bara med på ett möte – innan maj 2010 – och det kan ha varit i februari,
mars eller april 2010. Fredrik Crafoord sa att han skulle följa med på ett möte med
Mikael König och Stefan Dahlbo. Han var med och lyssnade. Man diskuterade en
Sid 1782
eventuell stängning och eventuellt vad det kunde kosta. Han fick intrycket av att de
hade haft en diskussion med Fredrik Crafoord en tid och kanske börjat inse att det var
mer allvarligt än de tidigare hade trott. Eller så ville de få en second opinion av honom
också. Han har för sig att Fredrik Crafoord sa att det skulle kosta 150-200 mkr och han
sa själv att han kanske skulle tippa på ett högre belopp; 250-300 mkr kanske. Han hade
inte gjort någon närmare analys av Tradingportföljen då.
Första gången han gjorde en ordentlig analys för att bedöma kostnaden för en
stängning av Tradingportföljen var under våren 2010, då man ville ha olika scenario-
alternativ med olika eventuella utfall. Mikael König ville ha flera alternativ. Han
svarade då att det finns tusentals olika scenarion, men gjorde så gott han kunde och
utgick ifrån ett worst case-scenario: Om man skulle göra det väldigt vårdslöst och
omedelbart, så fort det bara går, så skulle slutsiffran bli Edgen med visst tillägg. Om
man däremot skulle stänga på ett hyfsat snabbt sätt – och låta positionerna förfalla utan
att öppna nya – fram till årsskiftet bedömde han att det skulle hamna mellan 200 och
500 mkr. Vid den tidpunkten hade man redan tagit 200 mkr i förlust.
Det var också av betydelse att SEB Futures hade börjat ställa krav på nedmontering,
och att de begärde säkerhetskrav utifrån en egen riskmatris. SEB Futures satte rätt
mycket press på dem och Fredrik Crafoord tvingades göra affärer som han egentligen
inte ville göra
Han vet vad Dag 1-resultat är. Det fördes diskussioner om detta med Risk. Han utgår
från att Agneta Norgren diskuterat frågan med Mikael König.
Han uppfattade inte att han hade någon särskild roll inom den avvecklingsgrupp som
tillsattes i april 2010. Han gick på några möten och svarade på frågor. Han träffade
Catharina Lagerstam som han uppfattade som kompetent. De kom bra överens. Han
uppfattade inte att de hade olika uppfattningar angående värdering av Tradingport-
följen. Däremot uppfattade han att hon utgick från hans synpunkter när hon utvecklade
sin uppfattning.
Sid 1783
Han kan inte påminna sig att han skulle ha fått någon strategisk fråga om man kan rulla
resultat in i framtiden eller om man ska skjuta på förluster framåt. Han vet inte om det
fördes någon diskussion, högre upp bland VD/styrelse och Fredrik Crafoord, om att
man skulle rulla förlusterna in i framtiden. Han har förevisats följande uppgifter från
polisförhör den 21 december 2011: ”[Fråga: ’Om man rullat, ja. Är det här någonting
som. Vilka känner till att man kan göra så? Att man kan åstadkomma en resultateffekt
genom att stänga en position nära i tid och ställa ut eller köpa en längre fram?’] Det
borde faktiskt alla känna till tycker jag. Men jag vet inte vilka som känner till att göra
det. Förutom Crafoord och riskavdelningen så jag vet inte exakt. Königs och Dahlbos
och andra i styrelsens exakta kunskaper eller hur väl insatta de var i positionerna och
vilka positioner som var rätt respektive fel värderade. Det vet jag inte. [Fråga: ’Har
det förts några diskussioner om att man inte vill ta förluster, utan rulla vidare?’] Ja,
anledningen till att positionerna inte har stängts, hela FC-portföljen, att den inte har
avvecklat enligt den ursprungliga planen, som de hade. Det är på grund av att det
antagligen skulle kostat för mycket att göra det och därför skjutits in i framtiden. 3, 6
eller 12 månader in i framtiden, med förhoppning om att det inte ska bli några förlust-
er eller i alla fall lägre förluster.” Han har då uppgett att det är samma inställning som
han gett uttryck för inför rätten.
Tamer Torun har även förevisats ett mail som Fredrik Crafoord skickade till Mikael
König den 12 april 2010 där det framgår följande:
”Trots att vi har varit positionerade för sjunkande volatilitet under en längre tid
och detta scenario har infriats har vi inte kunnat tillgodogöra oss den nedgång-
en på ett positivt sätt. Detta på grund av att vi totalt har underskattat kraften i
uppgången och därmed förlorat lika mycket på den hedge vi har haft i korta
löptider för att försvara oss mot ett eventuellt katastrofscenario. Vi har varit
något överhedgade, till stor del beroende på att vi varit tvungna att hålla SEB
lugna under den turbulenta perioden i februari.
Sammantaget blev första kvartalet ett förlorat kvartal ur ett avvecklings-
perspektiv men efter marsförfallet kan vi nu rikta all kraft på att lägga klara av
det stora juniförfallet.”
Sid 1784
Första kvartalet var uppenbarligen ett förlorat kvartal från ett avvecklingsperspektiv.
Han minns inte exakt hur mycket Fredrik Crafoord stängde eller inte stängde, men det
fanns ju en stor position kvar.
Efter att Fredrik Crafoord hade slutat tog han över hanteringen av avvecklingsport-
följen, i meningen att han stängde positionerna, rent tekniskt. Det var inte han som
fattade besluten. Han fick order av Mikael Nachemson som i sin tur fick order av Sven
Hagströmer.
Han utgick från att den värdering som Trading gjorde gick in i resultatet efter att Risk
hade kontrollerat och förklarat sig vara nöjd med deras uppfattning. Han har förevisats
följande notering i en PM den 1 juli 2010 som KPMG upprättade angående Händelser
efter balansdagen: ”Tamer Torun anser att förlusterna är hänförliga till dåliga affärs-
beslut, våren 2010, och stort risktagande. Varken Tamer Torun eller Agneta har sett
tecken på systematisk felvärderingar tidigare år.” Han har då uppgett att han tycker att
detta till stor del stämmer med hans uppfattning.
6.4.3.3.3 Fredrik Crafoord

Fredrik Crafoord, som var chef för Trading under den aktuella perioden samt även chef
för Investment Banking från sommaren 2007 och vice VD, i HQ AB från januari 2008
och i Banken från början av år 2009, har berättat bl.a. följande.
I början av 2000-talet fanns ett stort intresse för strukturerade produkter, aktieindex-
obligationer och liknande. Kunden erbjöds ett paket med en obligation, med en ganska
hög kupong (utdelning), det var oftast företagsobligationer; ofta banker som gav ut
sådana. För den räntan köptes också en tillhörande option med exponering mot olika
tillgångsslag, främst aktier. Detta gjorde att efterfrågan på treåriga optioner och längre
gick upp drastiskt. Samtidigt fanns det ett ganska stort utbud av korta optioner, som
kunde köpas billigt. Trading utnyttjade vad de ansåg var en felprissättning genom att
köpa korta optioner samt genom att sälja treåriga optioner, och försöka hedga sig ur de
positionerna vartefter de förföll.
Sid 1785
De var generellt sett hedgade mot kursrisk i underliggande (Delta-risk) och spekulera-
de främst i volatilitet. Det som då påverkade möjligheten att tjäna pengar var framför
allt hur volatiliteten i den underliggande tillgången rörde sig och hur man – beroende
på rörelser i den underliggande tillgången – hedgade sitt Delta, dvs. hur man hanterade
Delta-risken. Ju billigare volatilitet de köpte och ju dyrare de sålde desto mer tjänade
de. Hur portföljen påverkades av att tiden gick – om man ställde ut långa optioner och
köpte korta – berodde delvis på hedgningen: Om man köpte samma antal optioner på
samma strike fast med olika löptid, så gav det ett positivt Gamma, dvs. man hade
rörelsen med sig. Men för det betalade man en ”skatt” – tidsvärdet – varje natt. För den
korta optionens tidsvärde eroderade fortare än den längre optionens.
Trading handlade mest med aktieoptioner och indexoptioner, dvs. optioner med OMX-
och ODAX-index som underliggande. Det hände att de handlade även med SMP
Trading. Generellt gällde att ju större index, ju större land, ju större marknad, desto
bättre aktivitet i marknaden. Det var bättre likviditet i ODAX än i OMX och bättre i
OMX än i aktieoptioner. Marknaden för ODAX hade varit ganska stillastående under
det sista kvartalet 2009, med vissa undantag i november. Det var ganska god likviditet
i prisbilden. Däremot tyckte de att den var felprissatt. Om man ska stänga en position
så är det marknadspriser man stänger på.
Enligt den teoretiska värderingsmodell som de tillämpade fram till 2007 utgick de från
ATM-volatiliteten i den optionsserie som låg närmast lösen (frontmånaden). Därefter
tillämpade de en prissättning av kon-struktur; dvs. att optionerna för längre löptider,
antingen var lägre eller högre, men oftast lägre, än frontmånaderna. Det innebar att de
hade en linjär värdering; det gick linjärt åt ett håll. Det var den värderingsmodell som
Risk hade tagit fram som styrelsen hade beslutat eftersom den ansågs mest rättvisande.
Volatiliteten sattes alltså med hjälp av frontmånadens volatilitet.
Den text i årsredovisningen för 2008 som beskriver att den teoretiska värderingen
baserades på en tradingstrategi som kallas mean reversion, enligt vilken alla options-
Sid 1786
priser som avviker från sitt historiska snitt – den underliggande varans historiska snitt
– betraktas som felprissatta, beskriver den värderingsteknik som Trading tillämpade.
Det var detta han menade med att nivåerna i marknaden var för höga – de var alltså
felprissatta. Tanken var att volatiliteten i enlighet med antagandet skulle gå tillbaka till
det historiska snittet vilket den, i slutändan, någon gång gör. Om volatiliteten inte hade
gjort det vid förfall så förlängde man de korta hedgarna och hoppades att volatiliteterna
skulle komma ner på de längre löptiderna där de var korta. När optionerna började
närma sig lösen, mot frontmånaden, värderades de automatiskt till den implicita ATM-
volatiliteten. Detta medförde en kostnad som de undvek att visa genom att sälja längre
optioner med, enligt deras uppfattning, för hög volatilitet. Dessa värderades till
historisk volatilitet utifrån ett mean reversion-antagande. Det var så de gjorde under
åren 2007-2009.
När de handlade gjorde de det till marknadspriser. Det fanns modeller för att översätta
volatilitetstäcket och annat i frontmånader till månader utan likviditet. Man kunde ta
fram ett volatilitetstäcke i ORC. Om det fanns priser i de kortare månaderna kunde
man använda den prisbilden för att bedöma de längre månaderna. Men alla sådana
skattningar har sina begränsningar. När Tradings teoretiska värdering avvek från
marknadspris motiverades det med antagandet om mean reversion, och för optioner
med sämre likviditet med hänvisning till historisk volatilitet. När det i volatilitetsav-
stämningar hänvisas till historisk volatilitet är det antagandet om mean reversion man
syftar på.
Han hade inga kunskaper eller utbildning avseende IAS 39. Rörande frågan vem som
ansvarade för värderingen i den externa redovisningen menar han att Risk hade upp-
draget att överpröva Tradings värdering. Risk använde samma värderingsmodell som
Trading. Trading bestämde volatiliteten och sedan överprövades det av Risk. Efter
Risks kontroll gick värderingen in i bokföringen. Om Risk inte godtog Tradings
förklaringar vek de sig alltid för Risks synpunkter. När Trading uppfattade att en
optionsserie var illikvid var utgångspunkten att den skulle värderas med teoretisk
volatilitet, enligt en uppskattning av historisk volatilitet. De gjorde en första värdering
Sid 1787
av optionen när de handlade den. Positionen värderades sedan i enlighet med det.
Sedan överprövades värderingen av Risk som tittade på om den skulle klassas som
inaktiv eller aktiv. Alltså, likvid eller inte.
När Trading uppskattade historisk volatilitet var ambitionen att titta tre månader bakåt
för en option med en kvarvarande löptid om tre månader, sex månader bakåt för en
option med sex månader kvar o.s.v. Så gjorde de i slutet av 2007 och senare. De kunde
ha gjort det bättre. Det fanns avvikelser på flera punkter för OMX. Vid vissa tidpunkt-
er uppdaterade de inte priserna trots kraftiga rörelser, t.ex. efter hösten 2008. I slutet av
år 2009 tillämpade de en teoretisk volatilitet om 25 procent för ODAX-positionen med
förfall i mars 2010. Han har tittat i efterhand. Den historiska volatiliteten låg då på 22.
Juni-positionen låg på 21. December-positionen hade inslag av volatilitet från Lehman-
turbulensen, så den var nog betydligt högre. De gjorde så gott de kunde. Generellt sett
är marknaden lugnare vid vissa tillfällen än andra, t.ex. på sommaren. Sedan finns det
rapportsäsonger och sådant som fluktuerar över tiden. Händelser som val eller t.ex.
Brexit-omröstningen påverkar självklart volatiliteten på marknaden.
Allmänt sett ändrade Trading den teoretiska volatiliteten vid månadsskiftena, i samråd
med Risk. Om något spektakulärt hade inträffat som fick volatiliteten att ändras
kraftigt gjorde de naturligtvis nya överväganden.
Skew är den skevhet som finns i marknaden som bygger på att det är troligare med
stora nedställ på ett index än stora uppställ. Externa chocker har en tendens att vara
negativt laddade för aktiemarknaden. Det innebär att skew på indexoptionerna var,
generellt sett negativt lutande, med högre volatiliteter för lägre lösenpriser. Det ser lite
annorlunda ut för aktieoptioner. Under den nu aktuella perioden var det ganska många
företagsaffärer som det gick rykten om. Många affärer genomfördes också. Det gjorde
att ett stort antal aktieoptioner handlades med positiv skew för köpoptioner. Med
förköpsoptioner med högre lösenpris än dagskurs. Det fanns därför en annan skew i
många aktieoptioner än vad som gällde på indexsidan. Trading beaktade inte skew utan
värderade både aktieoptioner och indexoptioner i Tradingportföljen med rak volatilitet.
Sid 1788
Om man måste stänga en position och det finns en skew i marknaden så måste den
beaktas. Om man är tvungen att köpa optioner som har en uppåtgående så realiserar
man en förlust.
Utöver börshandeln gjorde de även avslut genom mäklare (brokers), s.k. block trades.
En broker plockar ihop ett avslut som sedan clearas över clearinghuset. Många av de
större transaktionerna i både ODAX och OMX skedde via brokers. Generellt sett
gjordes affärer med block trades till samma volatilitet som andra affärer i börsen.
Beroende på marknadsläget kunde priserna skilja sig jämfört med en affär som skedde
över börs. Om likviditeten på marknaden var dålig kunde block trades avvika från
marknadspriser. Vill man göra en stor affär och det är dålig likviditet så får man ett
sämre pris.
Eftersom den huvudsakliga tradingstrategin var att spekulera i volatilitet behövde de

alltså hedga sig mot prisrörelser i underliggande (Delta-hedgning). Med en innehavd
option som har ett visst Gamma så förändras den optionens Delta på ett annat sätt än
en annan option med längre löptid. Det innebär att om marknaden rör sig, går det ner
om man är lång-Gamma, köper man in terminer. Går det upp säljer man av. Det kallas
för Gamma-skalpning. Det sker löpande och förutsätter att någon finns på plats hela
tiden. Optionernas känslighet mot prisrörelser i underliggande påverkas av volatilitet-
en. Om man har ATM-optioner och lägre volatilitet är Gamma större än om man har
hög volatilitet. Om värderingen utgår från en annan volatilitet än den implicita i mark-
naden kan hedgningen för enskilda optioner skilja sig ganska mycket men med en stor
portfölj sammansatt av många optioner blir inte diskrepansen så stor. Vid vissa till-
fällen kanske de hade en stor exponering mot en speciell händelse i marknaden och då
fanns det fog för att titta på marknaden och justera jämfört med deras egen värdering.
De tittade kontinuerligt på prisbilden i marknaden för att bilda sig en uppfattning om
vilka optioner som det fanns en efterfrågan på och vilka som fanns till salu. Det
krävdes för att kunna göra en adekvat hedge kontinuerligt. Skew är också ett levande
föremål. Den brantas och flackas av hela tiden. Om de ville se vilken påverkan som en
förändring av värderingen till marknadspris – istället för teoretisk värdering – skulle få
Sid 1789
för Delta-hedgningen kunde de enkelt ställa om i ORC-systemet och låta marknaden

värdera risktalen. Det hände att de gjorde det.
Den beskrivning av regelmässigt förekommande stora negativa Vega för indexoption-

erna i Tradingportföljen som framgick av volatilitetsavstämningar m.m. avseende
situationen vid månadsskiftena var representativ även för hur det såg ut löpande, under
månaden. Bakgrunden till att de hade negativa Vega i OMX generellt sett var att det
under perioden 2001–2007 fanns ett stort utbud på aktieoptioner. Det gjorde att de
kunde köpa billiga aktieoptioner i förhållande till indexoptionernas volatilitet. Men de
flödena försvann successivt när marknaden blev alltmer volatil. Fram till 2007 var de
hyggligt Vega-balanserade. Därefter försvann utbudet på kortdaterade aktieoptioner
och de hade längre optioner utställda som då blev svårare att hedga. Det var svårare att
få tag i volatilitet, helt enkelt.
Tradingverksamheten gick bra år 2006. Utvecklingen på marknaden gynnade deras

strategi. Framåt sommaren 2007 kom Carnegie med en vinstvarning och tog trading-
förluster. Samtidigt blossade den s.k. subprime-krisen upp med stigande, implicita
volatiliteter som följd. Det var en VD-fråga och det fördes en diskussion med dåvaran-
de VD Patrik Enblad och Risk. Han minns att Risk ville att Trading skulle justera
volatiliteterna till marknadens nivåer. Patrik Enblad lämnade och Mikael König kom i
stället. Risk var ganska tydliga med att Risk ville att Trading skulle ta sig an de
värderingar som Risk ansåg skulle justeras. Han diskuterade med Mikael König och
Mats Qviberg om att ta förluster i Q3 2007. Risks förslag var att de skulle ta förluster
om ungefär 100 mkr. Man enades efter viss diskussion om att ta 50 mkr i Q3. Vidare
skulle ytterligare resultat skrivas ner under Q4 om det var genomförbart. Någon
ändring av värderingarna enligt de implicita volatiliteterna gjordes dock inte fullt ut
eftersom det inte medgavs något utrymme för att ta förluster under Q4. Det var en
allmän hållning från företagsledningen och styrelsen. Han antar att Mats Qviberg var
negativ till att ta förluster. Det hände att Mats Qviberg ringde upp handlare på Trading
och skällde ut dem när de förlorade pengar.
Sid 1790
Volatiliteterna började alltså stiga under sommaren 2007 men värderingarna ändrades
inte fullt ut. De använde sig redan då generellt av en fördröjning i justeringar av
volatilitet eftersom de ansåg att prishöjningen på optioner – höjningen av volatilitet-
erna – inte riktigt hade stöd i historisk volatilitet. Marknaden var inte så volatil som de
implicita volatiliteterna vid den tidpunkten indikerade så de antog att volatiliteterna
skulle gå ner. Det hade de gjort vid många andra tidpunkter efter att volatiliteten hade
stigit. Men den här gången blev det allt stökigare. Volatiliteterna kom aldrig ner.
Han deltog på måndagsmöten med Mats Qviberg, Stefan Dahlbo och Mikael König
samt även på ganska många styrelsemöten, både i HQ AB och i Banken, under åren
2007–2010. Han brukade redogöra allmänt för tradingverksamheten. Det handlade om
mer övergripande information bl.a. om strategier för att öka intjäningen. Frågan hur det
gick med avvecklingen av FC-portföljen, samt om portföljen gick bra eller dåligt, var
en stående punkt, men inte så detaljerat. Men det gick inte att avveckla till priser som
de ville avveckla till. Han förutsätter att styrelsen kände till detta. Vid vissa tidpunkter
diskuterades vad det skulle kosta att stänga. Om man inte ska ta en förlust när en
position ska stängas, och det kostar att stänga den, så måste man skjuta positionen in i
framtiden. Det uppfattar han att deltagarna på måndagsmötena förstod.
Det fanns en plan 2007 på att lägga över tradingverksamheten i en hedgefond. Det
diskuterades på måndagsmötena. Som en del ingick att delar av portföljen skulle ligga
kvar och avvecklas. Det var han som skulle sköta avvecklingen. Den yttersta gränsen
för när avvecklingen skulle vara avslutad var när de längsta optioner de hade förföll.
Trading hade då optioner som var daterade 2010. Planen var att avvecklingen skulle
ske så fort som möjligt, och så ekonomiskt förståndigt som möjligt, dvs. utan förlust
eller till så liten förlust som möjligt. Det var en strategi som alla över honom i
organisationen var överens om. Han tror att Mats Qviberg var inne på det också.
Diskussionerna om en hedgefond förutsatte att portföljen, som då uppgick till 5,8
mdkr, bantades ned till 1 mdkr. Skälet var säkerhetsmarginalen. När man har en Delta-
neutral hedgefond med olika derivat får man en belåning av clearinginstitutet beroende
på en s.k. hair cut, dvs. en säkerhetsmarginal på alla ingående instrument. Om det
Sid 1791
behövdes 125 mkr för att kunna bekosta en portfölj på 1 mdkr – då kunde man alltså
sätta en leverage på åtta gånger det egna kapitalet. Om man bantade portföljen till 1
mdkr kunde den ingå i en fond som finansierades med 125 mkr.
I juni 2008 bestämdes en ny inriktning. Det fanns flera anledningar till att det inte blev
någon hedgefond. För det första ökades säkerhetskraven från Nasdaq OMX kraftigt år
2007 vilket gjorde att det krävdes mer eget kapital. Hedgefonder blev även mindre
populära. Det hade varit svårare att få ihop externt kapital. Utgångspunkten var
alltjämt att avveckla den långa portföljen.
Portföljen avvecklades dock inte. Marknaden lugnade aldrig riktigt ner sig. Vid något
tillfälle sålde de även en mindre mängd optioner med förfall år 2011. Det fanns
perioder som såg ganska bra ut men innan optionspriserna hann återgå till sitt – enligt
deras tycke – normalvärde så kom det alltid någon mindre kris eller en större som
Lehman-kraschen på hösten 2008.
Andra halvåret 2007 var präglat av externa chocker med fallande indexpriser, både
genom subprime-krisen och bl.a. Ericssons vinstvarning. Flera andra bolag gick sämre.
Därmed steg volatiliteterna, kanske mer i Stockholm än på andra ställen. På våren
2008 förbättrades tradingmiljön för Trading, med undantag för när Bear Stearns var
nära att gå under. Sedan var det ett lugn före stormen hela sommaren 2008 och trading-
verksamheten var hyggligt lönsam. Optionspriserna gick i alla fall åt rätt håll, om än
för långsamt enligt deras tycke. Men sedan kom andra halvåret 2008 och den största
finanskrisen genom tiderna.
Därefter delades portföljen upp i två delar, i stället för den plan som hade tagits år
2008 för avveckling av de längre portföljerna, samt inriktning kortare instrument. Det
innebar att den s.k. avvecklingsportföljen sattes ihop i februari 2009. Det skedde efter
förvärvet av Glitnir. Han ansågs ha för många roller i organisationen; både som vice
VD, chef för Investment Banking och chef för Trading. Tamer Torun tog över som
chef för Trading den 1 februari 2009. Tradingportföljen delades upp. Tamer Torun
Sid 1792
sammanställde rapporter för hela portföljen och hjälpte till att hedga avvecklingsport-
följen. Det var dock han som var ansvarig för den. Han kan inte säga hur stor del av
verksamheten som avvecklingsportföljen utgjorde i omfång men som riskdel upp-
skattar han det till 90 procent. Det fanns flera skäl till varför Tamer Torun inte tog över
avvecklingsportföljen också. Det var inte världens roligaste jobb att hantera den. Den
hade stor risk. Tamer Torun behövde också hantera ansvaret för Trading som hade
växt efter Glitnir-förvärvet. Tamer Torun ville antagligen även fokusera på det som
gick bra i portföljen. Han uppfattade att alla var införstådda med att det var han som
hade ansvaret för avvecklingsportföljen. 2009 blev ett turbulent år. Börserna åter-
hämtade sig efter att återigen ha bottnat, framförallt de europeiska börserna, och USA-
börsen gjorde en ny störtdykning i mars 2009. Men därefter återhämtade de sig i stadig
takt, och Stockholmsbörsen var en klart lysande stjärna.
Fredrik Crafoord har i sin intervju med FI den 9 juni 2010 uppgett att OMX ”steg
kraftigt medan DAX steg mindre dramatiskt” vilket till följd att hedgarna kom i olag:
”HQ blev då överhedgade”.
Portföljen fick en lite annan sammansättning under sommaren 2009 och det krävdes
ganska små rörelser i underliggande, framförallt ODAX, för att de skulle hamna på
olika extrempunkter i riskmatrisen. Om kurserna gick upp något var de exponerade
mot fallande optionspriser och slog då i taket på O/N-risken, och gick det ner ett par
procent hamnade de istället på andra sidan. Om man måste göra affärer för att hela
tiden balansera det riskutnyttjandet blir det onödigt dyrt. Alternativet var att reducera
positionerna vilket skulle medföra kostnader: Man måste köpa in positioner om man är
kort, och de kommer man troligtvis anse är för dyra, och samtidigt sälja ut någonting
som man tycker är för billigt.
Den ursprungliga planen om avveckling av Tradingportföljen var att den skulle av-
vecklas till slutet på 2009 eller början av 2010. Under sommaren 2009 valde de att
förlänga vissa ODAX-positioner in i 2010. Under sommaren fördes diskussioner
mellan Trading och Risk. Det var mest Tamer Torun som hanterade det. Risk ville att
Sid 1793
Trading skulle ta sig ner varaktigt under det ursprungliga riskmandatet. Tradings risk
hade exploderat under sommaren. När OMX gick upp mycket mer än ODAX, i relativa
termer, så vände portföljen och Trading blev långa istället för korta. De var långa i
ODAX-optioner, men de optionerna som de var korta i – OMX – hade tappat sin häv-
stång eftersom de hamnade efter på grund av börsuppgången. Så OMX-positionen var
inte alls lika Vega-tung som ODAX-positionen var på sommaren. Deras inställning var
att, i och med att de helt plötsligt blev korta nedsidesoptioner, i kraschoptioner i OMX,
så var de allmänt negativa till att sälja bort de optionerna som var deras skydd. De
framförde detta till Risk. De gav också en prognos rörande vad det skulle kosta att
varaktigt ta sig ner under riskmandatet. Det var, vill han minnas, 50 mkr. De fick inget
mandat att ta den förlusten. De hade bara kontakt med Agneta Norgren och han vet
inte hur diskussionerna gick därefter. I stället fick Trading mandat av Risk att sälja
ODAX-optioner med förfall i juni 2010. Syftet var att balansera portföljen och få ner
riskmandatet, inte ner till det ursprungliga men klart lägre än toppen under sommaren
2009. Från juni till oktober 2009 var hans uppfattning att man inte skulle avveckla
portföljen i förtid utan stänga på ett så ekonomiskt försvarbart sätt som möjligt.
Under hösten fick han reda på att Risk, han tror att det var Nina Hernberg, menade att
Trading skulle vara tvungna att omvärdera portföljen för att möta IFRS, eller IAS. Det
gjordes vissa beräkningar på detta. Av det skälet talade han med Mikael König på ett
måndagsmöte om att det kanske var bättre att stänga istället för att omvärdera, som
skulle ha inneburit att ta en stor förlust och ändå ha kvar hela portföljen. Han tror att
kostnaden för en omvärdering handlade om 200–300 mkr. Utifrån en värdering med
rak volatilitet. Det var bara han och Mikael König som närvarade.
Mikael König höll med honom och framförde saken på ett måndagsmöte i december
2009 till ordförandena; Mats Qviberg och Stefan Dahlbo. Det diskuterades vad som
skulle hända om man inte tog en förlust; att det då kunde gå både upp och ner men att
det inte fanns någon garanti. Efter diskussionen kom de fram till att man inte skulle ta
några förluster. Han tror inte att Stefan Dahlbo hade någon stark åsikt. Mats Qviberg
var mer ovillig. Förslaget att ta ner portföljen utgick från tanken att helt enkelt minska
Sid 1794
omfånget. Att köpa juni-optioner och sälja någon annan position för att sedan ta ner
risken till hälften. Rörande kostnaden för detta visade en s.k. Vega-analys som Per
Börgesson levererade till Mikael König på någonstans 250–300 mkr. Utifrån en
värdering med rak volatilitet. Det var kostnaden för att justera alla lösenmånader till
den implicita ATM-volatiliteten. Det enda som då fanns kvar var skew-komponenten
av skillnaden mot marknadspriset. Vid den tidpunkten utgjorde den delen ca 200–300
mkr. Skulle de ha stängt hälften av portföljen skulle det ha kostat hälften så mycket.
När han talar om att ”minska omfånget” menar han att köpa in ca hälften av expo-
neringen som man är kort och sälja ut hälften där man är lång. Han kan inte säga att
han förstod marknaden just då eftersom den gick emot dem. Problemet med den stora
portföljen var att även små rörelser i underliggande kunde få stort utslag för
utnyttjandet av riskmandat. Det kunde göra det lite otympligt att hantera.
Risk kallade Trading till ett möte i slutet av 2009, det kan ha varit den 21 eller 22
december. Risk ville att de skulle sänka volatiliteten i ODAX-positionen med förfall i
mars 2010. Risks ursprungliga förslag var att de skulle sänka volatiliteten med 2,5
punkter och det skulle ge en förlust om ca 75 mkr. Trading utnyttjade att de även hade
tillgångsoptioner med förfall i juni. Så de sålde ut några av dem. På så sätt mildrades
resultateffekten. Det skedde efter diskussion med Stefan Dahlbo som var positiv.
Portföljen gick deras väg rätt mycket under första kvartalet 2010. De hade dock av
olika skäl problem med riskmandatet. Men marknaden gick ner och samtidigt gick
även optionspriserna ner och stabiliserade sig på en väldigt förmånlig nivå för Trading.
Han och Tamer Torun kom fram till att volatiliteterna var väldigt låga, framför allt på
de korta optionerna. Han vill minnas att april-optionerna noterades till 14 i volatilitet
och även juni-optionerna, som de generellt sett var korta i, var värderade till kanske 16.
Sedan hade de i och för sig en eftersläpning i decemberoptionerna som värderades lite
högre. I slutet av mars 2010 träffades han, Tamer Torun, Mikael König och Stefan
Dahlbo. De diskuterade att göra ett Alexanderhugg och ta en förlust. Han tror att han
nämnde siffran 150-250 mkr och att Tamer Torun tog i lite mer. Utifrån en värdering
Sid 1795
med rak volatilitet. Stefan Dahlbo trodde inte att Mats Qviberg skulle godta detta. Han
vet inte hur diskussionerna gick därefter.
Första gången han hörde talas om Dag 1-resultat var 2009, han tror att det var Mattias
Arnelund som tog upp det med honom. Det kan ha varit Agneta Norgren också. Det de
egentligen frågade om var om det fanns systemstöd för periodisering av resultat. Det
diskuterades med Orc Software, som inte hade sådan teknik. Det hade behövt göras
något pålägg mellan ORC och Wizer för att räkna ut det.
Fram till bokslutsarbetet för år 2007 hjälpte assistenter på Trading till för att underlätta
revisionsarbetet genom att förklara vissa nyanser och inputs för värderingen. Sedan
beslutades att Trading inte skulle ha något med värderingen att göra. Därefter var Risk
Tradings primära motpart och det var Risk som hade kontakterna med revisorerna. Han
träffade revisorerna från KPMG vid ett aulamöte den 18 december 2008. Peter
Svensson var med och Erik Thunström. Anders Torgander var huvudpersonen på det
mötet. Från Bankens sida deltog bl.a. han själv, Johan Tyrén, Agneta Norgren och, tror
han, Nina Hernberg. KPMG hade gjort en kontroll av Tradingportföljen per den 13
november 2008. KPMG kom, utifrån principerna för nivåindelning 1-3 i värderingen,
fram till att det fanns ett omvärderingsbehov. Anders Torgander gick igenom hur nivå-
indelningen fungerade och hävdade att portföljen möjligtvis var övervärderad. Han har
för sig att Anders Torgander sa 200–300 mkr.
Han har sett en power point-presentation från KPMG, som visar ett kugghjul i mitten.
Den handlar om värderings- och kontrollrutiner (den s.k. processkartan). KPMG ansåg
att de skulle ha en funktion, som var fristående från Trading och Risk, som skulle göra
den dagliga värderingen. Bankens kompromiss blev i stället att Risk skulle ta ett
starkare grepp om värderingen av portföljen. KPMG:s poäng var att det skulle finnas
en skiljelinje mellan Tradings värdering och den värdering som gick in i den externa
redovisningen.
Sid 1796
Nasdaq OMX beräknade sina säkerhetskrav genom att ta de två största rörelserna i en
viss tidsperiod bakåt. Därefter skiftade de volatiliteten, för att hitta en punkt som är
minst fördelaktig för institutet i fråga, här Banken, vad gäller volatilitetsskifte och
underliggande rörelse. Nasdaq OMX utgick från optioner med lösenpris närmast ATM
när de tog fram sina clearingpriser, dvs. de värden som låg till grund för beräkning av
kraven. Han antar att de utgick från implicita volatiliteter. Under hösten 2008 steg
säkerhetskraven dramatiskt. Det berodde på Lehman-turbulensen. En del av förklar-
ingen var också skillnaden mellan Nasdaq OMX värdering och Bankens värdering.
Nasdaq OMX skickade dagligen fax med sina clearingpriser. Det gick till Risk. Någon
särskild uppföljning utifrån den informationen gjordes inte. Men Risk använde
volatiliteter från SIX som de tankade hem och det var samma sak. Det skilde nog inte
så mycket mellan Edgen och den värdering som Nasdaq OMX utgick från.
Säkerhetskraven diskuterades övergripande på ett styrelsemöte den 10 november 2008.

De var överens om att Nasdaq OMX säkerhetskrav var väldigt höga. De hade också
möten med företrädare för Nasdaq OMX för att diskutera en eventuell sänkning. Han
vet inte vad styrelsen kände till om förutsättningarna för beräkning av kraven.
SEB Futures var s.k. clearing agent för Eurex Clearing, dvs. som tog ut säkerhetskrav
för handeln med ODAX. SEB Futures tog enligt avtal ut samma säkerhetskrav som
Eurex Clearing krävde, utan pålägg. SEB Futures tog generellt ut liknande krav som
Nasdaq OMX. Även Eurex Clearings säkerhetskrav utgick från en värdering av
Tradingportföljen men de värderade option för option. Eurex Clearing hade egna
clearingpriser. De var närliggande jämfört med de marknadspriser som fanns i ORC.
SEB Futures hörde av sig i början av år 2010 och meddelade uppfattningen att Eurex
Clearings beräkning av säkerhetskrav behövde ändras. Fram till dess att Eurex
Clearing ändrade sin beräkning ville SEB Futures att Banken skulle ställa extra krav.
Utöver Eurex Clearings ordinarie krav skulle de ställa ett stresstestat krav för vad
Bankens sämsta position skulle vara ”imorgon”. SEB Futures stresstest utgick också
från en matris. När SEB Futures satte värdena utgick de från Eurex Clearings
Sid 1797
marknadsvärden. De värdena skilde från Tradings teoretiska värden eftersom Trading

använde ett antagande om mean reversion och tillämpade rak volatilitet och Eurex
Clearing använde ett volatilitetstäcke. SEB Futures krävde att de skulle lägga fram en
plan för att minska exponeringen mot framtida börsfall på ODAX. Det gjorde de
också. De följde den planen första kvartalet fram till sista mars 2010. SEB Futures var
nöjda med den stängningstakt som de höll.
När avvecklingsgruppen med Catharina Lagerstam tillsattes i april 2010 hade han inte
längre så stort förtroende från ledning och styrelse så hans roll var ganska begränsad.
Det som hände när Tradingportföljen avvecklades slutligt var att marknadsförutsätt-
ningarna utvecklades dåligt under tiden då avvecklingsgruppens analyser pågick. På
grund av att avvecklingsgruppen skulle godkänna alla större omdisponeringar i port-
följen var de väldigt passiva. Det innebar att en ganska stor del av deras hedgar hann
löpa ut under april och portföljens risk ökade under april. Delta-hedgningen med
terminer fortsatte de göra. Det var en passiv hedgning. Däremot gjorde de inte speciellt
bra Vega-hedgningar under april och maj. Han ville rulla hedgar som förföll. De borde
ha rullat, i synnerhet med tanke på det som hände i maj. Det innebär att det fanns en
spekulation, genom att man hade ett stort Vega. Det blev ett större Vega genom att de
inte agerade. Det fanns stora Vega även tidigare.
Det är dumt att ”blotta strupen”, dvs. att gå ut och säga att man ska göra en viss sak
innan man gör det. Hans hållning var att det hade varit bättre, om det hade varit
möjligt, att stänga portföljen i ett sammanhang innan man kommunicerade det. Om
man skulle avveckla i ett sammanhang är det rimligt att utgå från att det skulle kosta
marknadspriset med ett visst pålägg för den risk som en market maker skulle vilja ha.
Om Edgen är rättvisande skulle det motsvara Edgen och lite till.
Han agerade efter bästa förmåga, för bolagets räkning, och har försökt följa de instruk-
tioner och de regelverk som gällde. Han har tagit beslut som genomgående har varit
kommersiellt motiverade och har aldrig försökt dölja eller manipulera något. Han har i
värderingen strävat efter att ge en så korrekt bild som möjligt.
Sid 1798
Fredrik Crafoord har förevisats följande uppgifter från ett polisförhör den 22
september 2010: ”Ja, jag hade innan mötet naturligtvis pratat med König som jag
hade en daglig kontakt med. Där jag uttryckte min frustration och min oro för att det
här är inte hållbart längre vi måste börja minska våra positioner. Jag kan inte leva
med den här risken. Mikael var naturligtvis också oroad precis som jag ville han helst
att vi skulle fatta det här beslutet. Vi framställde våran önskan eller Mikael gjorde det.
Jag har för mig att han istället, han var lite orolig för den eventuella reaktionen från
Mats och Stefan, körde en trevare att det skulle ta 80–100 milj i förlust medans jag
hade pratat om 150. Mats tittade på mig och frågade vad tycket du? Jag tycker vi ska
ta 150 sa jag för det är vad vi behöver för att minska .. ohörbart.. Mats svarade då att
man skall aldrig släppa väder offentligt det här ska vi lösa, som vi har sagt tidigare
dvs vi ska inte förlora några pengar eller i alla fall väldigt lite.” Han har då uppgett att
han minns att han sagt så. En handlare är alltid orolig för risken. Men det viktigaste var
att om de skulle ha tvingats omvärdera portföljen, och ändå ha den kvar, då skulle man
ta en förlust utan att minska risken.
6.4.4 Tingsrättens bedömning
6.4.4.1 Inriktningen av Bankens egenhandel

Egenhandeln i Tradingportföljen avsåg derivat. Det förekom handel i bl.a. valuta-
optioner men Trading handlade framför allt i optioner med aktier, företrädesvis
nordiska aktier, och index – Nasdaq OMX och DAX – som underliggande tillgång.
Bankens egenhandel följde en metod som angav en viss inriktning avseende vilken typ
av optioner man hanterade samt hur man säkrade affärerna.
Fredrik Crafoord har beskrivit en situation i början av 2000-talet som innebar att långa
optioner uppfattades som dyra och korta optioner som billiga, något som Banken ut-
nyttjade genom att köpa korta optioner och sälja långa optioner samt genom att försöka
ta sig ur de positionerna på ett så gynnsamt sätt som möjligt alltefter de förföll. När
Banken ställde ut en position erhöll de en premie/intäkt samtidigt som det uppkom en
Sid 1799
förpliktelse per lösendagen. När Banken köpte en position betalade de på motsatt sätt
en premie/kostnad samtidigt som det uppkom en rättighet per lösendagen.
Handel med optioner var förenad med betydande risker, bl.a. till följd av den häv-
stångseffekt som den typen av instrument innefattar. Dessa risker kunde begränsas och
förändras på olika sätt, t.ex. genom säkring av positionerna, dvs. hedgning, i form av
motsvarande transaktioner med terminer (futures).
Banken var i huvudsak säkrad mot förändringar i prisnivå – kursrisk – i de under-

liggande tillgångarna (Delta-risk). Banken hanterade kursrisk genom att säkra affär-
erna genom terminer (futures). Strategin innebar att risken för rörelser i underliggande
inte skulle påverka affärsförutsättningarna. Utgångspunkten var således att upp- och
nedgångar i aktiepriser eller börsindex inte skulle påverka resultatet.
Handel med optioner gav möjlighet att spekulera i förändringar i optionens realvärde
som en följd av förändringar i värdet på den underliggande tillgången. Det gav även en
möjlighet att spekulera i tidsvärde. Tidsvärde kan sägas bestå dels av volatilitet, dels av
tidsfaktorn i sig (dvs. det förhållandet att tiden går). Banken spekulerade framför allt i
volatilitet. En options känslighet för förändringar i den underliggande tillgångens
volatilitet mäts ofta i Vega (typiskt sett förändring i pris för en option när volatiliteten i
den underliggande tillgångens pris ändras med en enhet). Förändringar i volatilitet
uttrycks typiskt sett i procent och Vega-värde uttrycks ofta i monetära termer. Köpta
optioner har ett positivt Vega (de kallas ibland ”långa”) och utställda optioner har ett
negativt Vega (de kallas ibland för ”korta”). Tidsvärdet går mot noll vid förfall.
Det har framgått att Banken, förutom att hedga Delta-risken med futures, även
tillämpade en form av säkring som det ofta hänvisats till som hedgning, genom
utformningen av innehållet i Tradingportföljen. Inriktningen av egenhandeln mot
innehav av skuldpositioner med lång kvarvarande löptid säkrades, hedgades, genom
innehav av tillgångspositioner med kortare löptid. Det framgår av hur innehållet i
portföljen brukade se ut att positionerna, för optioner med samma underliggande
Sid 1800
tillgång, bestod av såväl långa som korta optioner och som avsåg både skuld- som
tillgångsoptioner.
Det har i detta sammanhang förekommit uppgifter om att innehav av indexoptioner

med OMX som underliggande hedgades genom andra innehav av indexoptioner med
DAX som underliggande. Per Börgesson har uppgett att Trading började ta positioner i
ODAX under sommaren 2009 och att det gjordes för att hedga innehaven i OMX.
Första gången gjorde man det för att hedga sig, hur det var sedan minns han inte. Ju
längre fram de kom desto svårare blev det enligt Per Börgesson för Trading att stänga.
Tamer Torun förklarade, i sin intervju hos FI den 1 juni 2010, att handeln med ODAX
började vid årsskiftet 2008/2009. Han uppgav då att stor handel inledningsvis skedde i
indexoptioner med OMX som underliggande men att handel med DAX som under-
liggande påbörjades ”allteftersom likviditeten torkade”, till en början som hedge för
OMX-optioner eftersom ”det finns en korrelation mellan de båda indexen”. Även Nina
Hernberg har, i intervju med FI den 7 juni 2010, uppgett att hon tolkade det som att de
stora ODAX-positioner som hade tagits till en början syftade till att hedga Bankens
OMX-positioner men att ”denna hedge successivt övergick till ett positionstagande”.
Agneta Norgren uppgav i sin intervju med FI den 9 juni 2010 att Risk, uppmärk-
sammade, speciellt under andra hälften av 2009, att de tidigare relativt små position-
erna i ODAX som var menade som hedge ”istället växte kraftigt”. Enligt tingsrätten
framgår det av de nu redovisade uppgifterna att Bankens handel med ODAX-optioner
under en inledande period kan ha skett i syfte att säkra handeln med OMX-optioner.
Därefter har dock Bankens handel med ODAX-optioner avsett ett självständigt
positionstagande i förhållande till optioner med andra underliggande tillgångar.
Det som påverkade resultatet var främst hur volatiliteten i den underliggande tillgång-
en rörde sig och hur Banken hanterade hedgarna, dvs. Delta-risken, beroende på
rörelserna i underliggande. Tamer Torum beskrev, gentemot FI i juni 2010, handeln
som ett ”volatilitetsbet” samt förklarade att Fredrik Crafoord försökte köpa på låg
volatilitet och sälja på hög volatilitet på olika löptider. Fredrik Crafoord har uttryckt att
”ju billigare volatilitet de köpte och ju dyrare de sålde” desto bättre gick det.
Sid 1801
Portföljen påverkades även av att tiden gick. Optionens priskänslighet med avseende
på tidsfaktorn, dvs. hur mycket värdet på optionen teoretiskt minskar per dag, benämns
Theta. Hur portföljens totala värde påverkades av att tiden gick berodde delvis på hur
hedgningen hanterades. Fredrik Crafoord har uppgett att köp av samma antal optioner
på samma strike fast med olika löptid gav ett positivt Gamma, det innebar att ”man
hade rörelsen med sig”. Det förhållandet att tiden gick har han beskrivit som ”en skatt”
som betalades löpande, eftersom den korta optionens tidsvärde eroderade fortare än
den längre optionens.
Säkring av handeln i Tradingportföljen var förenad med kostnader vilket påverkade

resultatet. Kraven på Banken att skydda sig mot risk innebar en kontinuerlig process
som med nödvändighet behövde löpande anpassas. Det förutsatte att någon fanns på
plats hela tiden när handel pågick.
Det noteras att det inte förutsattes att optioner innehades under hela löptiden.
Regelmässigt hanterades affärerna genom kompletterande transaktioner varigenom ett
innehav kunde neutraliseras genom en transaktion med motsatt innehåll. Ett innehav av
en skuldposition kunde således avslutas, stängas, genom vidtagande av en transaktion
avseende en motsvarande tillgångsposition. Banken kunde således löpande utnyttja
affärsmöjligheter som uppkom till följd av ändrade marknadsförutsättningar.
6.4.4.2 Värdering i den finansiella rapporteringen

Frågan har behandlats vilken betydelse löpande värderingar av instrumenten i Trading-
portföljen – i förhållande till värderingar som flyter in i den externa redovisningen –
har och om tillämpningen av IAS/IFRS i det avseendet. Fråga är således om koppling-
en mellan värderingar som görs i den löpande verksamheten, den löpande bokföringen
och den finansiella rapporteringen utifrån IAS/IFRS. Tingsrätten återkommer till
betydelsen av dessa frågor utifrån ett kapitaltäckningsperspektiv.
Sid 1802
6.4.4.2.1 Käranden
Käranden har bl.a. anfört: Enligt Tradinginstruktionen skulle framräknat teoretiskt
värde för optionerna ligga till grund för bokföring och resultatberäkning. Det teoretiska
värdet beräknades i ORC. I slutet av varje månad fördes Tradings värderingar i ORC in
i huvudboken. Det var alltså Tradings värdering av Tradingportföljen den sista dagen i
varje kvartal och år som flöt in i den finansiella rapporteringen (dock med en viss
avvikelse avseende årsredovisningarna för år 2007, se vidare Händelseförloppet fram
till vinstutdelningen för år 2007). HQ AB och Banken gjorde inga reserveringar, utan
den teoretiska värderingen resultatfördes direkt.
Banken hade olika IT-system som var kopplade till tradingverksamheten. ORC var
Bankens handelssystem, Wizer var dess back office- och affärssystem medan Jeeves
var dess huvudbok. Genom Wizer betalade man för transaktionerna och fick in
instrumenten till de egna depåerna.

huvudboken.

Sid 1803
6.4.4.2.2 Svarandena
KPMG har bl.a. anfört: Påståendet att Tradingportföljen var felvärderad ”under hela
året” är svårförståeligt eftersom IAS 39 endast är gällande vid upprättande av den
externa finansiella rapporteringen.
För tradingverksamheten lämnades dagliga resultatrapporter, baserat på uppgifter från

ORC. Härmed avsågs affärsrapportering, dvs. det var inte fråga om någon bokföring.
ORC hade betydelse som ett underlag för den löpande bokföringen, eftersom affärerna
registrerades där. I den löpande bokföringen ingick en huvudbokföring i Banken där
samtliga affärer i tradinglagret bokfördes dagligen. Instrumenten bokfördes initialt till
sitt anskaffningsvärde. Trading värderade, som en del av sin dagliga verksamhet,
Tradingportföljen löpande. Dessa värderingar påverkade inte bokföringen. I den här
löpande bokföringen uppkom inga Dag 1-resultat eftersom IAS 39 endast var
tillämpligt på extern finansiell rapportering.
I den löpande bokföringen uppkom inget Dag 1-resultat, varken när affärerna gjordes
enligt den löpande bokföringen eller löpande under månaden: De nya positionerna
redovisades till anskaffningsvärdet fram till månadens slut. Vid varje månads slut
gjorde Banken ett månadsbokslut för eget bruk – inte avsett för extern finansiell
rapportering – som innefattade balans- och resultaträkning baserad på en omvärdering
av tradinglagret vid månadens slut.
Efter den sista affärsdagen vid varje månads slut omvärderade Trading hela Trading-
portföljen, vilket inkluderade instrument som hade köpts in den sista handelsdagen.
Trading uppdaterade uppgifterna i ORC; de tog aktiv ställning till volatilitetspara-
metrarna, som antingen ändrades eller låg kvar, i värderingsmodellen. Det gjordes
alltså en omvärdering av varje instrument i tradinglagret. Risk gjorde ett avstämnings-
och granskningsarbete av Tradings omvärdering av tradinglagret enligt instruktionerna
och rutinbeskrivningarna. Risk skulle sedan ta ställning till detta och meddela sitt
godkännande till Ekonomiavdelningen om Tradings bedömning kunde försvaras.
Sid 1804
Ekonomiavdelningen bokförde sedan de av Trading omvärderade, och av Risk

granskade och bedömda, positionerna i tradinglagret på särskilda balans- och resultat-
konton i huvudboken. Detta låg sedan till grund för upprättandet av månadsbokslut.
Inte heller i månadsboksluten uppkom några Dag 1-resultat eftersom IAS 39 avser
extern finansiell rapportering.

för Banken och för koncernen som utgjorde extern finansiell rapportering. IAS 39 var
tillämpligt på de värderingar som inflöt i delårsboksluten. Här framgår uttryckligen i
redogörelsen för värderingen av finansiella instrument att resultatet även inbegriper
Dag 1-resultat. Det var helt i enlighet med IAS 39.
6.4.4.2.3 Tingsrättens bedömning

Det ingående värdet utgörs av transaktionspriset, dvs. det verkliga värdet för den
ersättning som erlagts eller erhållits. Med det första redovisningstillfället avses när den
aktuella tillgången eller skulden redovisas, eller rapporteras, för första gången, dvs. i
samband med den externa redovisningen (delårsrapporter eller koncern- och årsredo-
visningar). Vid det första redovisningstillfället tas tillgången/ skulden alltså upp till det
värde som följer av en värdering till verkligt värde. Det första tillfället en värdering
görs enligt IAS 39 i formell mening är först på bokslutsdagen och avser värdet den
dagen. Om ett företag köper en finansiell tillgång i oktober så redovisas det först den
31 december samma år. Det har vid det tillfället ingen betydelse i sig om det skett
omvärderingar vid flera tillfällen alltsedan anskaffningstillfället eftersom det är instru-
mentets verkliga värde per bokslutsdagen som jämförs med faktisk kostnad/intäkt
(anskaffningsvärdet).
Det värde som rapporteras i bokslutet utgör således det värde som instrumentet initialt
togs upp till i balansräkningen med beaktande av en eventuell värdeförändring. En
sådan förändring av värdet, i förhållande till anskaffningsvärdet, som konstateras före-
Sid 1805
ligga vid det första redovisningstillfället utgör ett s.k. Dag 1-resultat. Med efterföljande
värdering avses värderingar som görs enligt IAS/IFRS vid finansiell rapportering efter
det första redovisningstillfället.
En åtskillnad görs avseende intern respektive extern rapportering. Med intern

rapportering avses det system för bokföring som ett företag löpande använder för att
hantera affärshändelser. Med extern rapportering avses de rapporter som företaget
upprättar i samband med boksluten. Regelverket i IAS/IFRS är endast tillämpligt i
fråga om den externa rapporteringen.
Upprättandet av externa rapporter avser en sammanställning (bokslut) av företagets

löpande verksamhet och förutsätter tillgång till den information som noteras löpande.
Om samma metod och samma redovisningsprinciper används i den löpande bok-
föringen kan denna användas vid upprättande av rapporter i samband med bokslut.
Om värdet för ett instrument som innehas per bokslutsdagen redan finns noterat och
detta värde inte behöver omprövas kan det flyta in i rapporten. Det värde som rapport-
eras, inbegripet eventuella värdeförändringar som då konstateras, utgör resultatet av de
noteringar som löpande registrerats. I en sådan situation rapporteras bolagets ställning i
formell mening först per bokslutsdagen men de värden som finns registrerade i system-
et tas in i rapporterna i den utsträckning företaget inte omprövar tidigare bedömningar.
Om reglerna i IAS 39 har iakttagits i den löpande bokföringen kan detsamma förväntas
gälla den sammanställning som görs för rapportering.
Om däremot den löpande bokföringen och den interna resultatuppföljningen följer

andra värderingsregler än de som gäller för den externa rapporteringen krävs att före-
taget vidtar erforderliga åtgärder för att ta fram värden per bokslutsdagen som är
förenliga med regelverket. Även ett sådant företag måste löpande kunna överblicka
verksamheten och ha möjlighet att följa utvecklingen för att kunna ha kontroll på
ställning och resultat. En sådan ordning skulle förutsätta särskilda lösningar såsom att
tillämpa parallella system.
Sid 1806
6.4.4.3 Värderingen
Trading tillämpade teoretisk värdering. Det har framgått att teoretisk värdering
tillämpades generellt och således oavsett om det fanns uppgifter om implicit volatilitet,
dvs. uppgifter om den underliggande tillgångens förväntade framtida volatilitet som
var härledda från uppgifter om optionspriser, tillgängliga eller om värdet fastställdes
på annat sätt, t.ex. genom en volatilitet som uppskattats utifrån uppgifter om den
underliggande tillgångens historiska volatilitet.
Tingsrätten har uppfattat att all värdering gjordes med användning av volatilitet som en
variabel. Även då det ansågs finnas en relevant prisbild tillämpades metodologiskt en
modell som innebar att man utgick från en fastställd volatilitet. Värderingen av option-
er gjordes i samtliga fall med hjälp av Black & Scholes: På sätt som KPMG har angett
gick man vid användning av volatilitet – implicit och historisk – ”vägen över Black &
Scholes” för att få fram ett värde. Även prisuppgifter från en aktiv marknad översattes
således till ett volatilitetsvärde som sedan användes i modellen. Tingsrätten noterar att
detta förhållande i sig är oproblematiskt eftersom den implicita volatiliteten i ett visst
pris och priset i sig i detta hänseende är helt utbytbara uppgifter eftersom båda ger
samma värde.
Om det fanns priser i marknaden skulle värderingen enligt samstämmiga uppgifter utgå
från dessa. När tillgängliga priser saknades helt eller prisbilden av olika skäl ansågs
otillräcklig eller icke relevant användes uppgifter om den underliggande tillgångens
historiska volatilitet. Frågan om när den prisbild som kunde utläsas på optionsmark-
naden skulle anses vara tillräckligt tydlig för att ge vägledning vid bedömningen och
på vilket sätt behandlas nedan.
Utan avseende för hur volatiliteten bestämdes – oavsett om den fastställdes utifrån
optionspriser i marknaden eller utifrån historiska marknadsuppgifter avseende den
underliggande tillgången – tillämpades rak volatilitet, dvs. samma volatilitet användes
för samtliga optioner med samma underliggande och lösenmånad. Detta utgjorde en
central del av Bankens teoretiska värderingsmodell.
Sid 1807
Johan Tyrén har beskrivit det som att ”grundteorierna för värderingen var rak
volatilitet och mean reverting”. Utgångspunkten var att volatiliteten fastställdes utifrån
den volatilitet som uppfattades gälla för ATM-optionen, enligt Fredrik Crafoord ”med
hjälp av frontmånadens volatilitet”. Tamer Torun har angett att man främst tittade på
de optioner som låg närmast lösen – i frontmånaden – eftersom det var mest handel i
dessa. Eftersom deras värderingsprincip var att tillämpa rak volatilitet var det enligt
hans uppfattning mest korrekt att sätta volatiliteten efter ATM. Både Tamer Torun och
Johan Tyrén betonar starkt betydelsen av Tradings tillämpning av rak volatilitet. När
Johan Tyrén beskriver Tradings teoretiska värdering framhåller han särskilt betydelsen
av att värderingen i grund och botten utgick från rak volatilitet.
Den nu redovisade beskrivningen av den teoretiska värderingen bekräftas i allt

väsentligt av samtliga hörda. Det är ostridigt att den teoretiska värderingen rent
praktiskt gjordes i Bankens handelssystem ORC genom användning av den funktion
för beräkning av värde med Black & Scholes modell som systemet tillhandahöll och
det har sålunda framgått att det skedde genom bestämmande av volatilitetsvärdet.
6.4.4.4 Ansvarsfördelning
6.4.4.4.1 Inledning
Det var således handlarna på Trading som i första hand hade ansvaret för att göra
värderingar. Tradings värderingar gjordes som framgått i praktiken genom att värden
bestämdes för volatilitet, i enlighet med den modell som regelmässigt användes, vilket
alltså noterades löpande i systemet (ORC). Det låg sedan på Risk att kontrollera riktig-
heten i de åtgärder som Trading vidtagit, dvs. Tradings bedömningar överprövades av
Risk. Om Risk inte godtog Tradings förklaringar gällde att frågan fick avgöras av VD.
Detta s.k. eskaleringsförfarande förekom vid något enstaka tillfälle.
Ansvarsfördelningen förändrades också över tid. Fredrik Crafoord har beskrivit att
medarbetare på Trading fram till 2007 bistod i revisionsarbetet men att det sedan
fattades beslut om att Trading inte skulle ”ha något med värderingen att göra”.
Sid 1808
Tingsrätten uppfattar att härmed avses frågan om värdering såvitt avser den externa
redovisningen. Utgångspunkten var därefter att det var Risk som var Tradings motpart.
Det innebar att det var Risk – samt naturligen Ekonomi – som därefter i formell
mening svarade för att hantera de löpande kontakterna med revisorerna.
Av Mattias Arnelunds uppgifter framgår att Ekonomi inte hade något ansvar för att
följa Tradings val av värdering av instrumenten på optionsnivå eller för att följa hur
det påverkade det resultat som flöt in i bokföringen. De värden som låg till grund för
bokföringen var de som tankades in och processen innan – hur man kommit fram till
det specifika värdet – var något som Ekonomi enligt Mattias Arnelund inte var
involverad i. Han har uppgett att det inte ingick i Ekonomis uppdrag att verifiera eller
ifrågasätta värdena eller kontrollera vad som utgjorde rättvisande värden. Han har här-
vid hänvisat till att det var en avsiktlig och tydlig separation mellan de som upprättade
rapporterna, dvs. Ekonomi, och de som ansvarade för värderingen. Ekonomi förlitade
sig på den interna kontrollen genom Risk och självklart de kontroller som KPMG
gjorde. Han har uppgett att det var Risk som i första hand var mottagare av
rekommendationer som kom från KPMG.
Det har framgått att Tradings värderingar – om Risk efter sina kontroller godtog
Tradings bedömningar – gick in i redovisningen. Det togs inte in något resultat
löpande utan det bokfördes en gång per månad. Det finns inget stöd för att Trading
som ett led i värderingen av Tradingportföljen för redovisningsändamål skulle ha gjort
uppdateringar av de löpande bedömningarna vid månadsslut. Ingen av de berörda på
Trading eller Risk har beskrivit att Trading gjorde någon sådan samlad bedömning,
eller omvärdering, månadsvis. I stället har det framgått att Trading löpande gjorde
bedömningar och förde in noteringar i ORC. Helheten bedömdes sedan månadsvis –
samlat – av Risk och i samråd med Trading gjordes i förekommande fall justeringar,
varefter utfallet redovisades vidare.
Tingsrätten har uppfattat att ansvaret för framtagande och upprätthållande av redo-
visningsprinciper på ett övergripande plan fördelades mellan Ekonomi och Risk, med
Sid 1809
bistånd från externa experter – framför allt KPMG – när det behövdes. Även
Revisionskommittén fyllde i det sammanhanget en funktion.
Tingsrätten konstaterar att Ekonomi inte hade något ansvar för att värderingen gav
rättvisande värden. Ansvaret för att kontrollera och säkerställa att värderingen var
korrekt åvilade – enligt samstämmiga uppgifter på Trading och Ekonomi – Risk och i
det avseendet var den allmänna uppfattningen också att det var Risk som i första hand
ansvarade för kontakter med revisorerna. Detta får anses ha gällt trots att instruktionen
för Ekonomi per den 19 maj 2009 angav att Ekonomi ansvarade för att säkerställa att
gällande redovisningsregler följdes.
6.4.4.4.2 Trading
När det gäller ansvaret för att tillse att värderingen gav korrekta värden och frågan hur
medarbetarna på Trading uppfattade sin uppgift härvidlag noterar tingsrätten följande.
Johan Tyrén har uppgett att han inte hade någon uppfattning om vem det var som
bestämde vilket värde optionerna skulle ha i den externa redovisningen. Det visste han
inte. Han var dock medveten om att de värden som i slutändan gick in i den externa
redovisningen var Tradings volatiliteter. Han har även angett att det var något som
skulle ändras under 2009.
Tamer Torun har uppgett att han inte anser sig vara rätt person att svara på om det var
rätt att värdera med tillämpning av ett antagande om mean reversion. Enligt hans
uppfattning fanns det goda skäl för den valda värderingstekniken ur ett trading- och
riskperspektiv. Det var enligt honom rätt att använda historisk volatilitet därför att det
var ett sätt att undvika för stora svängningar i de underliggande variablerna vid
värderingen. Med de utgångspunkter som Trading tillämpade, bl.a. mean reversion,
kunde de enligt hans uppfattning använda en volatilitet som de, långsiktigt, var mer
bekväma med. Från hans utgångspunkter var det således rimligt att värdera på det sätt
de gjorde och att använda rak volatilitet. Tamer Torun har härvid uppgett att han inte
ansåg sig kunna ha någon åsikt om att en annan värdering sedan användes för bok-
Sid 1810
föringen. Det kan noteras att Tamer Torun i efterhand har gett uttryck för att det inte
går att försvara användningen av mean reversion eftersom det påverkade värderingen.
Fredrik Crafoord har på fråga om vem som ansvarade för värderingen i den externa
redovisningen hänvisat till att det var Risk som hade uppdraget att överpröva Tradings
värdering som, efter Risks kontroll och överprövning, gick in i bokföringen. Han har
uppgett att Trading, om Risk inte godtog deras förklaringar, alltid vek sig för Risks
synpunkter. Han har beskrivit att Trading gjorde en första värdering av optionen när de
handlade den och att positionen sedan värderades i enlighet med det.
Även av Fredrik Crafoords uppgifter framgår således samma uppfattning som Johan
Tyrén och Tamer Torun beskrivit, dvs. att Risk hade ansvaret för att säkerställa att
värderingen var korrekt.
Tingsrätten konstaterar således att medarbetarna på Trading – som var de som i

praktiken bestämde värderingen och vars hantering av frågan i stor utsträckning av-
gjorde vilka värden som kom att flyta in i redovisningen – inte uppfattade det som
främst sitt ansvar att säkerställa de i redovisningen intagna värdenas överensstämmelse
med regelverket. Detta stämmer också överens med tingsrättens allmänna intryck av
utredningen i övrigt, dvs. att Trading fokuserade på den affärsmässiga handelsverk-
samheten och utförde värderingar inom ramen för denna samt därutöver förhöll sig till
frågor om värdering som ett led i redovisningen endast utifrån hur Risk agerade och
således i den mån Risk framförde invändningar.
6.4.4.4.3 Risk
Risk använde samma värderingsmodell som Trading.
Det noteras att dokumentet Volatilitetsavstämning, som beskriver hur Risks månatliga
avstämningar skulle genomföras, anvisar Risk att göra rimlighetskontroller beträffande
nivån på den teoretiska volatilitet, som Trading fastställt. Detta skulle alltså göras en
gång i månaden genom att de teoretiska volatiliteterna jämfördes med implicit
Sid 1811
volatilitet, i första hand, och med historisk volatilitet i andra hand. Det framgick att
Risk, inför vanliga månadsskiften, bara gjorde en kontroll av de största positionerna
med hänsyn till Vega, men att samtliga derivat kontrollerades vid kvartalsskiften:
Vidare angavs: ”Vid månadsskiften kontrolleras alla positioner med enskilt vega,
månadsvega eller total vega (för alla löptider med samma underliggande) som över-
eller understiger +/- 100.000 SEK.” Risk skulle som framgått även kontrollera
konsistensen genom att se till att principerna om rak samt linjär volatilitet (att den var
linjär över tiden för derivat med samma underliggande) gällde.
Tingsrätten konstaterar således att det ålåg Risk att månatligen genomföra en
marknadsvärdering av Tradingportföljen. Det skedde genom att Risk kontrollerade
värdet av Tradingportföljen även mot externa källor i syfte att säkerställa att den var
korrekt värderad. När priser saknades hänvisades till vad som i övrigt angavs i HQ-
instruktionen om teoretiska värderingsmodeller. Dokumentet angav som en allmän
utgångspunkt att derivat värderas till teoretiska värden. Den mest centrala aspekten,
dvs. volatilitet, behandlades inte närmare i tradingavstämningarna. Enligt tingsrätten
framstår innehållet i de nu genomgångna dokumenten som ett åläggande för Risk att
självständigt göra en marknadsvärdering av Tradingportföljen samt att utifrån denna
kontrollera om Tradings värdering är korrekt.
Agneta Norgren har i och för sig bekräftat att Risks månatliga volatilitetsavstämning
avsåg en marknadsvärdering. Frågan är dock vad hon avser med detta. Utredningen har
enligt tingsrätten visat en delvis annan och mer passiv bild av hur Risk uppfattade sitt
uppdrag och ansvar.
Agneta Norgren har beskrivit att de kontroller som gjordes av portföljens värde mot
externa källor var en prisdifferenskontroll, dvs. de tankade in priser från marknaden
och jämförde med Tradings värden i ORC. Därutöver gjordes volatilitetsavstämning
genom kontroll av konsistens, dvs. att volatiliteten var rak och linjär. Med linjär har
hon avsett att volatiliteterna i förfallostrukturen skulle ge vara en rak linje tidsmässigt.
Sid 1812
Medarbetarna på Risk har beskrivit att deras uppgifter främst innefattade att
kontrollera eventuella skillnader mellan Tradings teoretiska värdering, dvs. teoretisk
volatilitet, och den volatilitet som återspeglades i marknadspriserna på optioner, dvs.
implicit volatilitet. Per Börgesson har beskrivit att Trading förvisso var intresserade av
Risks iakttagelser samt att Trading gjorde vissa förändringar. Han har samtidigt varit
tydlig med att det var Trading som bestämde och att det också var så man hade bestämt
att det skulle vara.
Utredningen ger allmänt intrycket att Risk hade en svag position gentemot Trading.
Nina Hernberg har gett tydligt uttryck för en sådan uppfattning och det i synnerhet i
förhållande till VD, Mikael König. I sin intervju med FI den 7 juni 2010 uppgav hon
att handlarna på Trading hade mer status och att det var svårt att säga emot handlare
som ”sitter närmare marknaden och som har en bättre känsla för hur marknaden
fungerar”. Även om Risk ställde frågor och utmanade handlarna på olika sätt beskrev
Nina Hernberg gentemot FI att det var en avvägning hur mycket frågor som kunde
ställas och hur ”besvärlig man kunde vara”. Hon nämnde då att VD vid något/några
tillfällen hade sagt åt Risk att låta handlarna arbeta ifred. Även Agneta Norgren har
gett uttryck för att Mikael Königs ibland häftiga humör kom att göra några på Risk
osäkra på hur de skulle kommunicera med honom.
Oaktat att det enligt samstämmiga uppgifter var Risk som, i förhållande till Trading,
hade det sista ordet vid meningsskiljaktigheter har det således framgått att Mikael
König, som formellt var mottagare för Risks invändningar i det avseendet och den som
skulle avgöra s.k. eskaleringsärenden, hade en ifrågasättande inställning gentemot Risk
vilket tycks ha haft en avhållande effekt på vissa medarbetare där. Tingsrätten noterar
att Mikael König själv, i sin intervju med FI den 11 juni 2010 uppgav att Risk var i
underläge mot Fredrik Crafoord och Trading, samt att han uttryckte att ”så kommer det
alltid att vara”.
Det har framgått att Risk hade en hög tolerans gentemot Trading. Utifrån de särskilda
förutsättningar som gällde för värderingen har Risk godtagit ett stort mått av
Sid 1813
handlingsfrihet för de bedömningar som Trading gjorde vid sin värdering. Tingsrätten
har uppfattat att detta återspeglade en allmän inställning i Banken gentemot Trading.
Det kan noteras att Stefan Dahlbo, i sin intervju med FI den 11 juni 2010, berättade att
det inte funnits någon av styrelsen fastställd affärsstrategi för handeln, utan att Fredrik
Crafoord hade haft ett fritt mandat inom instruktionens ramar. Nina Hernberg uppgav i
sin intervju med FI den 7 juni 2010 att hon hade önskat att handlarna var mer
försiktiga i sin värdering av de långa kontrakten och hon påpekade svårigheten i att
hitta ett rimligt pris att värdera till. Enligt vad Nina Hernberg uppgav till FI hade Risk
inte haft som rutin under 2009 eller tidigare att jämföra portföljens redovisade värde
med ett värde baserat på aktuell implicit volatilitet. Därför hade man, enligt Nina
Hernberg, inte heller diskuterat ”hur stor ’övervärdering’ som är acceptabel eller hur
länge en sådan ’övervärdering’ är acceptabel”. Det noteras vidare att Per Börgesson
uppgett att det hände att Tradings volatilitet avvek även från ATM-volatiliteten. Per
Börgesson har allmänt hänvisat till att avvikelser ”ofta eller alltid” motiverades med
hänsyn till antagandet om mean reversion, dvs. att volatiliteten skulle komma tillbaka
över tid. Det kan redan här konstateras att den vaghet som ligger i det begreppet – i
förening med den tolkning som gjordes av begreppet going concern – ger förut-
sättningar för en beaktansvärd skönsmässighet vid värderingen (se vidare om detta
nedan). Särskilt Nina Hernberg har beskrivit en inställning hos Risk som präglas av
höga krav på ”kvalitén” i tillgänglig prisinformation, vilket också i praktiken innebär
ett större utrymme för att godta Tradings bedömningar.
Kontrollen gick enligt såväl Nina Hernberg som Agneta Norgren ut på att göra ”en
objektiv bedömning”. Agneta Norgren har beskrivit att Risk gjorde en strikt kontroll
mot marknadspriser samt därutöver endast en kontroll av värderingen. Utfallet redo-
visades vidare i organisationen och någon egentlig oenighet uppstod enligt hennes
uppfattning inte då Risk ”endast försåg VD/styrelse med nivån på avvikelserna”. När
det således gällde den närmare innebörden av Risks uppdrag har Agneta Norgren för-
klarat att Risk bara kunde påverka prissättningen om det var fråga om aktiv handel
samt att Risk även uttalade sig rörande värderingsnivåerna ur ett going concern-
Sid 1814
perspektiv. I övrigt gav Risk enligt Agneta Norgrens uppfattning ”en objektiv
beskrivning av hur det såg ut”.
Tingsrätten konstaterar sammanfattningsvis att den nu beskrivna uppfattningen hos

medarbetarna på Risk visar att deras ansvar för värderingen var mer begränsat än vad
avsikten synes ha varit enligt instruktionerna. Tingsrätten uppfattar att de instruktioner
som gavs var inriktade på hur Risk skulle förfara vid genomförande av vissa angivna
kontroller. Det gavs dock inte någon närmare vägledning för Risk rörande flera
centrala aspekter av hur värderingen skulle göras, som t.ex. när priser skulle användas
och hur volatiliteten skulle bestämmas. Tingsrätten återkommer till dessa frågor nedan.
6.4.4.5 Bankens tradingstrategi

Egenhandeln bedrevs enligt vissa antaganden som kan sägas ha utgjort en del av
Bankens affärsstrategi, här kallad tradingstrategi. En fråga är om och i så fall i vilken
utsträckning Bankens tradingstrategi har påverkat värderingen.
6.4.4.5.1 Käranden
Bankens uppgivna tradingstrategi

Av Bankens instruktioner avseende tradingverksamheten framgår inte vilken trading-
strategi som skulle tillämpas. I HQ AB:s årsredovisning för 2007 anges ingenting om
någon tradingstrategi. Det gör det däremot i HQ AB:s årsredovisning för 2008 och
2009. Följande framgår av årsredovisningen för 2008: ”Den teoretiska värderingen av
optioner baseras på en trading strategi som kallas ’mean reversion’, vilken bygger på
antagandet att optioners volatilitet kommer att söka sig mot ett historiskt snitt. Alla
optionspriser som avviker från sitt historiska snitt betraktas som felprissatta.”
En liknande formulering framgår av årsredovisningen för 2009.
Det är inte helt klart vad som faktiskt avsågs med detta. Det har dock framgått att
Banken gjorde transaktioner till vissa priser som man bortsåg från och i stället
värderade enligt andra utgångspunkter.
Sid 1815
Innebörden av ”mean reversion” som tradingstrategi

Volatiliteten har endast betydelse under löptiden. Med implicit volatilitet avses även
den volatilitet som motsvarade priser från Bankens egna transaktioner, dvs. den
volatilitet som finns i marknadspriserna. Den förändring som Banken spekulerade i var
alltså förändringar i den implicita volatiliteten under löptiden.
Om antagandet är att den implicita volatiliteten kommer att gå upp bör man investera i
en tillgångsposition eftersom ökad implicit volatilitet betyder ökat värde på tillgången.
Utifrån ett mean reversion-antagande görs en sådan investering om den implicita
volatiliteten i marknaden ligger lägre än vad som bedöms vara det historiska snittet.
Om antagandet är att den implicita volatiliteten i marknaden kommer att gå ned bör
man investera i en skuldoption eftersom minskad implicit volatilitet betyder minskad
skuld. Utifrån ett mean reversion-antagande görs en sådan investering om den
implicita volatiliteten ligger högre än vad som bedöms vara det historiska snittet.
Detta förfaringssätt är fullt möjligt som strategi då det inte är något annat än en
spekulation utifrån hur man tror att värdet kommer att förändras i framtiden. Banken
uppgav att de använde denna strategi för att värdera instrumenten. Strategin är
uppenbart fel som värderingsteknik. Värderingstekniken ska fastställa värdet vid
värderingstidpunkten och inte till vad man hoppas att optionen ska bli värd i framtiden.
Oklarheter
Påståendet om en värdering utifrån ett mean reversion-antagande väcker vissa frågor
när man tittar på Tradingportföljen. En värdering av optionerna som utgår från att
volatiliteten ska gå i en viss riktning borde rimligen återspegla sig i samtliga
instrument, eller i vart fall i samtliga instrument med samma underliggande tillgång.
Banken värderade till rak volatilitet. En granskning av Bankens värdering måste alltså
ske utifrån den påstådda strategin per position. Med en position avses ett innehav med
samma underliggande och samma slutdag. Om Banken exempelvis noterade att pris-
Sid 1816
bilden i marknaden vid värderingstidpunkten reflekterade en implicit volatilitet på 25

procent, och samtidigt bedömde att den implicita volatiliteten utifrån ett historiskt snitt
borde sjunka: Då borde en värdering utifrån ett mean reversion-antagande medföra att
positionerna värderades till en förväntad volatilitet som låg lägre än den implicita
volatiliteten i marknaden. Det var också vad Banken gjorde, men endast rörande vissa
positioner: Det gällde stora, kritiska skuldpositioner där Banken tjänade på en låg
volatilitet. Andra positioner värderades till en högre teoretisk volatilitet än den aktuella
implicita volatiliteten. Det var då ofta tillgångspositioner där Banken tjänade på en hög
volatilitet. De flesta positionerna värderades emellertid i linje med den aktuella
implicita volatiliteten.
Något enhetligt mean reversion-antagande tillämpades alltså inte vid värderingen av

positionerna i Tradingportföljen. Istället värderades vissa kritiska positioner utifrån en
subjektiv, teoretisk volatilitet som var till Bankens fördel relativt den prisbild som gick
att avläsa i marknaden.
Den tradingstrategi som går att utläsa av Tradingportföljen

När man betraktar de positioner som ingick i Tradingportföljen framträder en bild av
Bankens tradingstrategi. Genom att granska optionerna i Tradingportföljen under
perioden juni 2007 – juni 2010 är det klarlagt att Banken spekulerade dels i prisför-
ändringar på de underliggande tillgångarna, dels i volatiliteten. Bankens största
exponering låg i volatilitetsförändringar, dvs. Banken spekulerade främst i
volatiliteten. När Banken spekulerade i volatilitet hedgade sig Banken huvudsakligen
mot prisförändringar i de underliggande tillgångarna.
Om en aktör är fullt ut hedgad mot prisrörelser i de underliggande tillgångarna

påverkas resultatet i huvudsak av förändringar i den implicita volatiliteten och tiden.
Att vara fullt ut hedgad är endast möjligt momentant. Så fort det sker en rörelse i
marknaden måste nya transaktioner göras för att man ska vara fortsatt fullt ut hedgad.
Det kräver således en hög handelsaktivitet för att kunna kontinuerligt vara fullt ut
hedgad.
Sid 1817
För en skuldoption leder en uppgång i den implicita volatiliteten till att skulden blir
större. Det förhållandet att tiden går medför att skulden blir mindre. På motsvarande
sätt förhåller det sig för en tillgångsoption: Om den implicita volatiliteten går upp blir
tillgången större och det förhållandet att tiden går medför att tillgången blir mindre.
Om en skuldoptionen och tillgångsoptionen är identiska skulle resultaten av dessa
rörelser ta ut varandra. Om man ställer ut en viss Ericsson-option och samtidigt köper
en identisk option så tar de ut varandra.
Banken tog skuldoptioner med lång kvarvarande löptid som Banken hedgade med
tillgångsoptioner med kortare löptid. Banken hedgade sig också med hjälp av terminer.
Optioner med lång kvarvarande löptid är känsligare för volatilitetsförändringar än
optioner med kortare löptid, dvs. deras värde påverkas mer av volatilitetsförändringar.
Skuldpositionerna var därför sammantaget betydligt känsligare för volatilitetsför-
ändringar än tillgångspositionerna. Det innebar att Banken förlorade pengar om den
implicita volatiliteten gick upp och tjänade pengar om den implicita volatiliteten gick
ned.
Optioner med kortare löptid, i det här fallet tillgångspositioner, är mer exponerade mot
tidvärdeförändringar än optioner med längre löptid, eftersom tidsvärdet sjunker
snabbare mot slutet av löptiden. Tillgångsoptionerna, som hade kortare kvarvarande
löptid, sjönk därför betydligt snabbare i värde än skuldpositionerna för varje dag som
gick. Denna skillnad blev större för varje år. Allt annat lika sjönk värdet av Trading-
portföljen med 3,4 mkr per dag i slutet av 2007, 5,4 mkr per dag i slutet av 2008 och
6,4 mkr per dag i slutet av 2009. Man kanske kan få för sig att, om man ställer ut en
stor skuldposition, och förändrar volatiliteten och tidsvärdet så kommer den att
försvinna om man bara väntar. Så var det inte. Banken hade inte tiden på sin sida. Om
allt annat skulle varit oförändrat från måndag till fredag skulle Banken alltså ha
förlorat 32 mkr på en vecka i slutet av år 2009, till följd av att tiden gick.
Sid 1818
Sammanfattningsvis hade Banken alltså en Tradingportfölj som minskade mycket i

värde om den implicita volatiliteten gick upp och/eller tiden gick.
Volatilitet går upp och ner men det går inte att förutse när den rör sig upp eller ner. En
aktör måste avgöra när det är rätt tillfälle att göra transaktioner. Det är en orimlig tanke
att t.ex. ställa ut säljoptioner med utgångspunkt från att aktiemarknaden på sikt alltid
går upp. Den som värderar ett instrument utgår från förhållandena vid värderingstid-
punkten. Banken gjorde orealiserade vinster genom att sätta egna volatiliteter, baserade
på sina egen uppfattning om instrumentets värde och i förhoppningen att marknaden
skulle komma att göra samma bedömning. Men det gjorde den inte.
6.4.4.5.2 Svarandena
KPMG har bl.a. anfört följande. Volatiliteten på lång sikt kommer att vara konstant
och det finns en rad studier som stödjer detta.
I vissa skriftliga handlingar som förekommer i målet används begreppet ”mean

reverting” eller ”mean reversion” ibland synonymt med användning av historisk
volatilitet vid värdering. Det är inte helt korrekt men används på det sättet, dvs. här
menas i realiteten användning av historisk volatilitet, eller historisk volatilitet för
underliggande index. Användande av historisk volatilitet är förenlig med IAS 39.
Banken kunde även använda sig av antagande om s.k. mean reversion vid sin bedöm-
ning av volatilitet. Banken gjorde det vid sin värdering per den 31 december 2008. Ett
sådant antagande kunde endast användas då historisk volatilitet användes för fast-
ställande av volatilitet. Antagandet användes för att jämna ut extrema toppar eller dalar
i den historiska volatiliteten. Syftet med att använda historisk volatilitet är att den ska
säga något om den volatilitet som förväntas i framtiden. Det blir då missvisande att
använda historisk volatilitet för en period som utmärks av extrem volatilitet. Sådana
antaganden om mean reversion förekom inför bokslutet 2008. Antagandet vilar på
vetenskaplig grund och bygger på antagandet att volatiliteten på lång sikt söker sig
tillbaka till ett historiskt snitt. Det är ett i vetenskapen välkänt och erkänt fenomen.
Sid 1819
Vid en betraktelse av Bankens faktiska värderingar kan konstateras att den gjorde
mean reversion-antaganden endast per den 31 december 2008, dvs. inte per den 31
december 2007 eller per den 31 december 2009. Antagandet innebar att den extrema
topp i den historiska volatiliteten som uppkom i slutet av 2008 jämnades ut vid värder-
ingen av optioner med förfall längre bort i tiden. Antagandet påverkade endast de
inaktivt handlade optionerna.
IAS 39 tillät användande av sådana antaganden. Det var ibland nödvändigt för att
värderingen inte skulle bli missvisande och för att erhålla verkligt värde.
Enligt VT69 gällde att verkligt värde inte skulle motsvara ett likvidationsvärde eller ett
värde som erhålls vid en forcerad avveckling. De indexoptioner som Banken hade i
Tradingportföljen löpte till lösen och Banken kunde inte tvingas att stänga positionerna
i förtid. En stängning före löptidens slut ägde rum genom att Banken gjorde en ny och
motsatt optionsaffär i förhållande till den position som skulle stängas. Det var alltså
inte optionen självt som avyttrades. Ingen kunde under normala omständigheter tvinga
Banken att genomföra en sådan ny affär på oförmånliga priser. Detta innebar att
värderingssituationen efter den 17 maj 2010, när den forcerade avvecklingen besluta-
des, ändrades jämfört med vad som gällde i årsbokslutet per den 31 december 2009
och dessförinnan. Med den värderingssituation som kom att utveckla sig i maj/ juni
2010 var inte den tidigare tillämpade värderingstekniken – dvs. en värdering som görs
under antagande om going concern – gångbar eftersom avvecklingen kom att ske i
offentlighetens ljus, under tidspress och med instruktion att avveckla till i stort sett
vilka priser som helst. Bankens situation utnyttjades självklart av motparter på
marknaden.
En jämförelse av transaktionspriser vid en sådan forcerad avveckling med en värdering

gjord under antagande om going concern som rådde per den 31 december 2009 och
dessförinnan är missvisande. En värdering per årsskiftet skulle ske med utgångpunkt
ifrån ett going concern antagande. Inte utifrån slaktvärden.
Sid 1820
Övriga svarande har anslutit sig till KPMG.
6.4.4.5.3 Mean reversion – en officiell strategi

Av HQ AB:s årsredovisning för 2008 framgår bl.a. följande, Not 1 Bokslutskommen-
tarer och redovisningsprinciper, avseende Finansiella instrument under Bestämning
av verkligt värde såvitt avsåg värdering av instrument ”som inte är handlade på en
aktiv marknad”: ”Den teoretiska värderingen av optioner baseras på en trading
strategi som kallas ’mean reversion’, vilken bygger på antagandet att optioners
volatilitet kommer att söka sig mot ett historiskt snitt. Alla optionspriser som avviker
från sitt historiska snitt betraktas som felprissatta.” En liknande formulering framgår
av HQ AB:s årsredovisning för 2009 med undantag för den sista meningen som utgått.
Tingsrätten konstaterar att underlaget visat att den angivna texten återspeglar de förut-
sättningar som gällde för Bankens värdering av Tradingportföljen. Samtliga handlare
på Trading – Johan Tyrén, Tamer Torun och Fredrik Crafoord – har uppgett att texten
beskriver den värderingsmetod som de tillämpade.
Antagandet om mean reversion tillämpades allmänt. Enligt Agneta Norgren var det
antagandet om mean reversion som användningen av historisk volatilitet delvis byggde
på: Det var därför de tittade på historisk volatilitet.
Samtliga hörda har gett uttryck för uppfattningen att den värdering som gjordes i ORC
– den som utgick från tillgängliga prisuppgifter – avsåg en marknadsvärdering, dvs. en
värdering i enlighet med de prisuppgifter från optionsmarknaden som hade registrerats
i ORC. Härvid fanns olika uppfattningar om hur den marknadsvärderingen skulle upp-
fattas, eller vilken betydelse som den skulle, eller kunde, tillmätas. Tingsrätten åter-
kommer nedan till de berördas syn på tillgänglig prisinformation. Samtliga hörda ger
dock uttryck för uppfattningen att den teoretiska värderingen utgick från andra
utgångspunkter än marknadsvärderingen.
Sid 1821
Det kan härvid konstateras att Per Börgesson har uppgett att det även förekom att
Tradings volatilitet avvek från de ATM-volatiliteter som framgick av registrerade
prisuppgifter samt att avvikelser ”ofta eller alltid” motiverades med antagandet om
mean reversion. Tamer Torun har uttryckt sig på liknande sätt, dvs. att avvikelser
mellan den teoretiska värderingen från de värden som prisbilden i optionsmarknaden
indikerade motiverades med antagandet om mean reversion. Han har även gett uttryck
för att det handlade om volatiliteter som inte speglade de volatiliteter som kunde
härledas från sådana prisuppgifter. Fredrik Crafoord har uppgett att när Tradings
teoretiska värdering avvek från marknadspris motiverades det med antagandet om
mean reversion, och för optioner med sämre likviditet med hänvisning till historisk
volatilitet. Nina Hernberg har förklarat att utgångspunkten var den volatilitet som
gällde på marknaden men att de tittade på den historiska volatiliteten som ett
komplement när aktiviteten i marknaden var låg eller obefintlig.
Sammantaget visar underlaget att den teoretiska modellen innebar att man vid
värderingen gjorde avsteg från de värden som vissa prisuppgifter indikerade samt att
detta motiverades bl.a. med antagandet om mean reversion.
6.4.4.5.4 Bankens teoretiska modell – going concern

Banken utgick, förutom från antagandet om mean reversion, även från en särskild
tolkning av innebörden av principen om going concern.
Tingsrätten har tidigare berört den s.k. fortlevnadsprincipen (underlying assumtion of

going concern). Den innebär att ett företag vid upprättande av rapporter, om förhållan-
dena tillåter det, utgår från antagandet att det ska förutsättas fortsätta sin verksamhet
under överblickbar tid. Ett utflöde av den principen är VT69 som förtydligar att en
verkligt värde-värdering inte motsvarar sådana värden som skulle erhållas vid en
tvångsförsäljning, ofrivillig likvidation eller utmätningssituation (forced transactions).
Inte heller utgörs verkligt värde av värden som uppstår om företaget har en avsikt eller
ett tvång att avveckla, att väsentligt inskränka verksamheten eller att ingå transaktioner
på oförmånliga villkor. Principen tydliggör innebörden av verkligt värde. Det utgör
Sid 1822
således en avgränsning: Den aktuella kategorin värden innefattas inte i det hypotetiska
värde som verkligt värde-värderingen syftar till att fastställa, dvs. ett tänkt pris vid en
transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett
intresse av att transaktionen genomförs.
Det anförda kan åskådliggöras med hänvisning till förhållandena vid den slutliga
avvecklingen av Tradingportföljen. De omständigheter som präglade avvecklingen
efter att Bankens prekära situation – vilket vid den tidpunkten synes ha innefattat en
oro över Bankens fortsatta existens – blivit offentligt känd skulle ha kunnat utgöra skäl
för att vid en värdering vid den tidpunkten inte beakta de priser som Banken erhöll i
den utsträckning dessa var en följd av att Banken tvingades att sälja oavsett vilka priser
som stod till buds. I den utsträckning Banken kunde anses ha tvingats sälja instrument
till priser som vid den tidpunkten kunde konstateras ligga under vad som annars
utgjorde marknadspris, skulle – i enlighet med VT69 – priser från sådana Bankens
transaktioner kunna bortses från vid fastställande av verkligt värde för andra innehav
vid den tidpunkten. Härmed avses dock, menar tingsrätten, något annat än hur Banken
tillämpade sina antaganden om mean reversion samt going concern.
Med den tolkning som gjordes i Banken – uttryckt som en värdering enligt ett ”going
concern perspektiv” – var det relevant att beakta det värde som man uppfattade att ett
instrument skulle ha vid något senare tillfälle, när den implicita volatiliteten i enlighet
med antagandet om mean reversion återgått till en annan nivå som uppfattas som mer
rättvisande än vad som är fallet vid värderingstidpunkten. Här avses sålunda att man
vid värderingen utgår från en uppfattning om vad värdet kommer att vara vid ett annat
tillfälle, när instrumentet enligt företagets egen uppfattning är rätt värderat. Det noteras
att FI i sin iakttagelseskrift, dvs. efter att ha genomfört intervjuer med de anställda på
Banken, redovisade sina iakttagelser och angav att Banken ”kallar sin värderings-
princip för en ’going-concern’-princip där banken ser ett utrymme att avvika från en
marknadsvärdering till förmån för en värdering med historiska medelvärden som
utgångspunkt eftersom syftet har varit att fortsätta verksamheten”.
Sid 1823
Enligt Nina Hernberg avsågs med going concern att man fortsätter att ha Tradingport-
följen kvar utan att stänga ner den abrupt och att man tittar på priserna här och nu uti-
från ett marknadsmässigt normalläge: Om man abrupt ska stänga något blir priserna
sämre.
Per Börgesson har beskrivit att begreppet going concern betydde att man skulle
fortsätta värdera instrumenten enligt antagandet om mean reversion, dvs. att man
skulle värdera dem utifrån hur det kommer se ut i framtiden, inte utifrån utgångs-
punkten att man skulle stänga positionen ”nu”. Han har också uppgett att Risk i linje
härmed ansåg att Tradingportföljen skulle värderas till marknadsvärdet efter beslutet
om forcerad avveckling i maj 2010, eftersom man då hade beslutat att stänga ned
portföljen ganska omgående.
Risk noterade i sin sammanfattande rapport efter volatilitetsavstämning den 31 maj

2010: ”Trading baserar sin värdering på ett s k mean reverting antagande för långa
och illikvida optioner, vilket Risk ifrågasätter efter beslutet om forcerad avveckling av
tradingportföljen.”
Även Agneta Norgren har beskrivit att värderingen skulle göras som om instrumentet
skulle leva till förfall. Hon har även uppgett att de aldrig hade kunnat ägna sig åt
teoretisk värdering om det hade varit utsagt att portföljen skulle stängas ”imorgon eller
om en vecka”. Vidare har hon uppgett att de aldrig värderade ”som om det skulle
stängas idag, eller egentligen igår, eftersom det inte var dagsfärska uppgifter”. När
Tradingportföljen skulle avvecklas kunde man enligt Agneta Norgren inte längre
använda en värdering som utgick från going concern och använda sig av teoretisk
värdering: Då kunde man inte värdera till de historiska priserna, utan de som gällde
den dagen när försäljningen skedde, dvs. priserna i marknaden.
Tingsrätten konstaterar att mycket talar för att den beskrivning som FI gav i sin
iakttagelseskrift är rättvisande. I den utsträckning som Banken har avsett att ange
värden som inte rimligt representerar marknadsförväntningar vid värderingstidpunkten
Sid 1824
har Banken haft en utgångspunkt som avviker från IAS 39. Detta avser i sådant fall
något annat än den syn på fortlevnadsprincipen (underlying assumtion of going
concern) som avses enligt regelverket. Regelverkets synsätt är visserligen hypotetiskt
bl.a. såtillvida att det anger att t.ex. priser som är ett resultat av oförmånliga för-
säljningsvillkor inte ska beaktas. Men detta hypotetiska synsätt har sin klara
utgångspunkt i förhållandena vid värderingstidpunkten.
Det har framgått att Bankens teoretiska värdering utgick från vissa särskilt definierade
förutsättningar. Dessa utgjorde allmänna utgångspunkter för värderingen och hur den
teoretiskt uppskattade volatiliteten skulle fastställas.
Principen om mean reversion avser den tendens som volatilitet allmänt har att över tid
återgå till sitt medelvärde, dvs. nivån för medelvärdet över tid.
IASB har berört frågan i ett annat sammanhang. I det ursprungliga Discussion Paper
som remitterades i november 2006 i FVM-projektet, noterades – rörande uppskattning
av förväntad volatilitet i ett annat sammanhang (IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar) –
att den tendens som volatilitet har att återgå till sitt medelvärde, dvs. nivån för medel-
värdet över tid, utgör ett förhållande som beaktas tillsammans med andra faktorer som
utgör indikationer på att förväntad framtida volatilitet kan avvika från den förflutna (se
IFRS 2 Share-Based Payment Application Guidance p. B25 [d]). I ett sådant begränsat
avseende utgör denna tendens en faktor bland andra som bör beaktas.
KPMG har anfört att Banken endast gjorde mean reversion-antaganden per den 31
december 2008, innebärande att den extrema topp i den historiska volatiliteten som
uppkom i slutet av 2008 jämnades ut vid värderingen av optioner med förfall längre
bort i tiden. Enligt tingsrätten avser den situation som KPMG hänför sig till ett
exempel på en sådan situation som IASB avsåg enligt redogörelsen i föregående
stycke. I en situation när ett företag gör en uppskattning av en förväntad framtida
volatilitet utifrån en jämförelse med rörelser i den underliggande tillgången under en
Sid 1825
viss historisk period så kan det vara rimligt att bortse från ett tidsintervall som präglas
av en extrem utveckling såsom den som följde i dyningarna efter Lehman Brothers-
kraschen i slutet av år 2008. Enligt tingsrätten avser detta dock något annat än Bankens
tillämpning av sitt antagande om mean reversion. För övrigt gäller enligt samstämmiga
uppgifter från samtliga hörda på Trading, Risk och Ekonomi att antagandet om mean
reversion tillämpades regelmässigt vid värderingen under hela den aktuella perioden,
fram till dess att Tradingportföljen avvecklades slutligt.
Schuster/Östman har bl.a. anfört följande: ”Själva grunden för en affär är att olika
parter har olika syn på värdet. Hade alla samma syn fanns inte något incitament till en
affär. Ingen vet vad som kommer att hända. HQ hade – naturligtvis – synen att ett
instrument som de plockat ut genom sin goda förmåga hade en affärspotential och ett
annorlunda värde än vad många på marknaden skulle anse. HQ har gjort vissa
specifika transaktioner och omvärderat därigenom uppkommande innehav och för-
pliktelser med utgångspunkt från vad som var deras syn på värdeutveckling, inte vad
som vid den tidpunkten var ett aktuellt uttryck för vidare kretsars syn på sådana
värden. Det var i den meningen värden präglade av ’företagsspecifika omständig-
heter’ snarare än generella marknadsvärden.”
Enligt tingsrättens mening står det klart att Banken vid värdering av vissa optioner
delvis har utgått från sin egen snarare än vidare kretsars syn på värdeutveckling.
Bankens tillvägagångssätt har såtillvida präglats av andra hänsyn än sådana som i strikt
mening kan anses syfta till att representera marknadsförväntningar.
Tingsrätten konstaterar att teorin om mean reversion kan ha ett allmänt informations-
värde men det är inte kopplat till det specifika instrumentets marknadsvärde vid ett
visst tillfälle, dvs. vid värderingstidpunkten. Mean reversion må vara en gångbar
ekonomisk teori, men dess värde som grund för fastställande av verkligt värde vid en
viss tidpunkt är enligt tingsrättens uppfattning begränsat.
Sid 1826
På sätt som redovisats ovan har det framgått att den tolkning av principen om going
concern som låg till grund för värderingen av Tradingportföljen gav Banken ett ut-
rymme att avvika från de värden som prisbilden i optionsmarknaden indikerade, med
motiveringen att syftet var att fortsätta verksamheten. En värdering som syftar till att
fastställa andra värden än de som kunde antas gälla vid värderingstidpunkten var, som
nämnts, inte förenlig med de utgångspunkter som IAS 39 vilade på.
Tingsrätten konstaterar härvid även att det är en annan sak att volatilitetsparametern i
t.ex. Black & Scholes modell avser volatilitetens förväntade framtida värde. Detta
värde fanns inte direkt avläsbart utan kunde endast uppskattas. Uppskattningen av den
förväntade framtida volatiliteten har, på en marknad som inte är aktiv eller där priserna
i sig inte ger en tillräckligt tydlig indikation av värdet, en avgörande betydelse för att
bedöma värdet av en option. De antaganden som skulle göras beträffande den framtida
volatiliteten skulle rimligt representera marknadens förväntningar med avseende på
den framtida volatiliteten. Syftet var att fastställa det värde som motsvarade mark-
nadens förväntningar och inte endast egna förväntningar. De marknadsförväntningar
som avsågs var de som kunde antas föreligga vid värderingstillfället. En värdering till
verkligt värde syftar alltid till att fastställa värdet vid värderingstidpunkten. I den mån
som Bankens antaganden inte återspeglade marknadsförväntningar vid värderings-
tillfället kan antagandena ha lett till värden som inte kunde anses fastställda i överens-
stämmelse med IAS 39.
Fastställande av verkligt värde på en marknad som inte är aktiv är avhängigt till-

gängliga faktiska omständigheter och kräver att ett företag gör bedömningar. Det för-
hållandet att ett företag har för avsikt att behålla en tillgång är inte relevant för den be-
dömningen eftersom verkligt värde är en marknadsbaserad värdering, inte en företags-
specifik värdering (jfr Exposure Draft FVM maj 2009, Application Guidance B10).
6.4.4.6 Skew
Käranden har anfört bl.a. följande. Vid en värdering enligt IAS 39 var det inte möjligt
att bortse från någon faktor som marknadsaktörer skulle beakta. Om marknaden pris-
Sid 1827
sätter med skew måste det således beaktas. Trading ignorerade den skew som fanns i
marknaden. Olika löptid ger regelmässigt olika implicit volatilitet. Det finns även av-
vikelser i volatilitet, en skew, beroende på lösenpris. Utgångspunkten för värderingen
är den implicita volatilitet till vilken man har gjorde transaktionen.
KPMG har invänt bl.a. följande. Black & Scholes innehåller inte någon parameter som
kan varieras för optioner med olika lösenpriser men med samma lösendag.
Volatiliteten förutsätts vara rak för alla ODAX-optioner med samma lösendag
respektive alla OMX-optioner med samma lösendag. Rent faktiskt är också
volatiliteten identisk för dessa optioner. Den kan inte vara olika. Om man använder
Black & Scholes för värdering använder man sig av historisk volatilitet eller implicit
volatilitet. Då blir den tillämpade volatiliteten rak för optioner av samma slag och
samma lösenmånad och skew beaktas inte. Användningen av rak volatilitet, såvitt
avsåg de aktivt handlade optionerna, var en del av en förenklad metodik som Banken
använde. Den resulterade inte i någon väsentlig värdeskillnad.
Tingsrätten noterar följande. Handlarna på Trading var väl medvetna om att det fanns
en skew i marknaden och att detta kunde medföra avvikelser i värderingen jämfört med
marknadsvärdena. De har i denna del beskrivit en liknande uppfattning, dvs. att
Trading inte beaktade skew vid värderingen utan att de använde rak volatilitet. Johan
Tyrén har uppgett att med skew avses att det är olika volatiliteter på olika lösenpris:
Om det är högre volatilitet på index så är det högre volatilitet på optioner med lägre
lösenpris, och lägre volatilitet på optioner med högre lösenpris. Enligt Johan Tyrén
gäller i princip detsamma för aktieoptioner, men det kan vara lite annorlunda. Tamer
Torun har förklarat att det innebär att volatiliteten generellt sett är högre på nedsidan
än på uppsidan: Volatiliteten är högre på låga lösenpriser. Enligt Fredrik Crafoord är
skew den skevhet som finns i marknaden som bygger på att det är troligare med stora
nedställ på ett index än stora uppställ. Externa chocker har, menar han, en tendens att
vara negativt laddade för aktiemarknaden vilket innebär att skew på indexoptionerna
var, generellt sett negativt lutande, med högre volatiliteter för lägre lösenpriser. Fredrik
Crafoord har beskrivit skew som den del av skillnaden mellan Bankens uppskattade
Sid 1828
värde avseende dess innehav och marknadsvärdet som återstår efter korrigering av
eventuell Vega-differens.
Även när Risk kontrollerade Tradings värdering utgick de från att den teoretiska
modellen inte beaktade skew. Även medarbetarna på Risk var medvetna om att detta
medförde avvikelser från marknadsvärdet. Per Börgesson har t.ex. uppgett att skew
innebar att Tradings volatilitet ”hamnade en bit ifrån på kanterna” eftersom de hade
rak volatilitet. Nina Hernberg har uppgett att användningen av rak volatilitet ibland
innebar problem, särskilt när det gällde stora positioner där små förändringar kunde
medföra stora slag i värderingen. Utgångspunkten var dock, som tingsrätten uppfattar
det, att detta utgjorde en del av värderingstekniken och att avvikelser motiverades med
utgångspunkterna för Bankens teoretiska värdering, dvs. mean reversion och going
concern.
Tingsrätten konstaterar att tillämpningen av rak volatilitet innebar att optioner med
samma underliggande tillgång och lösenmånad värderades med samma volatilitet, dvs.
utan avseende för om lösenpriserna skiljer sig mellan olika optioner i samma position.
Det är ett känt fenomen att marknaden i praktiken typiskt sett prissätter optioner med
olika lösenpriser på ett avvikande sätt, med utgångspunkt från ATM-optionen. Detta
kallas skew (ungefär skevhet) eller volatility smile eftersom det kan finnas ett visst
mönster och detta liknas vid ett leende.
Juha-Pekka Kallunki har med hänvisning till empirisk finansforskning beskrivit detta
som att den implicita volatilitet i den underliggande tillgången som härleds från
optionspriser är en funktion av optionens lösenpris. Juha-Pekka Kallunki har vidare
uppgett att den faktiska volatiliteten i det underliggande aktieindexet under den
återstående löptiden alltid är exakt densamma för alla indexoptioner med samma
underliggande index och samma förfallodatum (men olika lösenpriser).
Det kan konstateras att Black & Scholes modell inte beaktar skew. På sätt som Juha-
Pekka Kallunki uttalat innehåller modellen bara en volatilitetsparameter, dvs. att den
Sid 1829
förväntade volatiliteten hos den underliggande tillgången är densamma oavsett lösen-

pris eller andra variabler för optionens värde. Användningen av Black-Scholes modell
är baserad på ett antagande om rak volatilitet.
Tingsrätten konstaterar, i likhet med Schuster/Östman, att om den implicita

volatiliteten för den underliggande tillgången är högre vid värdering av optioner vars
lösenpriser ligger längre från aktuellt pris på underliggande tillgång än vid värdering
av optioner vars lösenpriser ligger närmare aktuellt pris på underliggande tillgång
kommer ett antagande om samma volatilitet oavsett lösenpris, baserat på volatiliteten
för optioner vars lösenpriser ligger närmare aktuellt pris på underliggande tillgång
(därför att aktivitetsnivån på marknaderna för dessa är högre) att ge en, i förhållande
till marknaden, för låg värdering av optioner vars lösenpriser ligger längre från aktuellt
pris på underliggande tillgång. När optionerna är tillgångar innebär det att dessa
tillgångar blir för lågt värderade och när det är fråga om skulder innebär det att dessa
blir för lågt värderade.
Enligt IAS 39 förutsatte en rättvisande värdering med användning av en värderings-

teknik att all relevant information som fanns tillgänglig beaktades. Vidare gällde att
värden som togs fram med en värderingsteknik måste justeras för eventuella faktorer
som marknadsaktörer skulle beakta om detta inte fångades av den valda tekniken. Det
ålåg alltså ett företag att i den situationen göra erforderliga justeringar (se t.ex. EAP
p. 99). Som tidigare har framhållits skulle värderingen ske på instrumentnivå, dvs.
option för option.
Banken har vid värderingen haft som utgångspunkt att tillämpa rak volatilitet. Det står
klart att ett sådant antagande inte överensstämmer med vad marknadsaktörer kunde
förväntas beakta vid prissättningen av instrument. Med skew avses ett förhållande som
har påverkan på värderingen. I och med att Banken använde en värderingsteknik och
denna inte tog hänsyn till skew gällde ett krav enligt IAS 39 att vidta erforderliga
åtgärder för att säkerställa att det beräknade modellvärdet justerades på det sätt som
krävdes för att i förekommande fall ta hänsyn till detta.
Sid 1830
Det förhållandet att Banken vid värderingen utgått från ett antagande om att rak
volatilitet inte har någon påverkan på värderingen är i sig inte förenligt med IAS 39.
Om det faktiskt lett till ett värderingsfel beror på förhållandena i det enskilda fallet.
Johan Dyrefors har hänvisat till problemet att beakta skew när det är varierande kvalité
på de priser som skapar skew-mönstret. Juha-Pekka Kallunki har i anslutning härtill
förklarat att det inte går att uppskatta skew om man inte har priser. Tingsrätten
konstaterar att i de fall det saknas förutsättningar att uppskatta en avvikelse kan det
inte heller finnas en skyldighet att beakta den. Det måste även anses oklart hur och i
vilken omfattning skew, eller smile-mönster, skulle beaktas då priser från marknaden
finns men inte är heltäckande. Huruvida Bankens antagande om rak volatilitet föranlett
faktiska värderingsfel får bedömas med utgångspunkt från underlaget i det enskilda
fallet.
6.4.4.7 Historisk volatilitet
6.4.4.7.1 Inledning
Käranden har anfört bl.a. följande. En historisk volatilitet som noteras mellan trans-
aktionstidpunkten och värderingstidpunkten kan visserligen beräknas. Vilken relevans
som kan tillmätas sådan historisk volatilitet är avhängig olika faktorer – som t.ex. om
det är förestående sommar- eller julledighet, om ett val är förestående osv. – och beror
på marknadens syn på den framtida volatiliteten. Utgångspunkten är att den aktuella
prisbilden i marknaden ska avläsas. De teoretiska, historiska, volatiliteterna var
subjektivt valda och det går inte att utläsa någon systematik i hur de har bestämts.
Navigant har gjort genomgångar med jämförelser mellan Bankens teoretiska volatilitet
samt implicit och historisk volatilitet utifrån olika historiska tidsperioder, utan att
kunna förklara hur de teoretiska volatiliteterna har beräknats. Volatilitet fluktuerar men
det går inte att på förhand säga hur. Avgörande vid handeln är att gå in och ur
positioner vid rätt tillfälle. Problemet är att värderingen utgår från förhållandena vid
värderingstidpunkten. Banken utgick från en framtida utveckling som byggde på
förhoppningar, som inte infriades.
Sid 1831
KPMG har invänt bl.a. följande. Volatilitet angavs uttryckligen vara en observerbar
marknadsuppgift som kunde användas i en värderingsteknik. Enligt VT82 kunde
volatiliteten normalt beräknas med utgångspunkt från historiska marknadsdata eller
från implicit volatilitet om dessa uppgifter härstammade från aktiva marknader. Någon
rangordning gjordes inte. Historisk volatilitet som hämtas från Nasdaq OMX eller
DAX, dvs. börserna i Stockholm och Frankfurt, kommer från mycket aktiva
marknader, varför de är särskilt lämpliga att använda. När optionshandeln är mindre
frekvent är det mer tveksamt att använda uppgifter om implicit volatilitet. Syftet med
att använda historisk volatilitet är att den ska säga något om den volatilitet som
förväntas i framtiden. Arbetet med det som kom att bli IFRS 13 innefattade en
harmonisering med amerikanska standarder och ledde till en förändrad syn på
användning av historisk volatilitet vid värdering. KPMG har anfört att den historiska
volatiliteten hämtades från Bloomberg och tankades automatiskt till ORC. När
historisk volatilitet användes för att fastställa volatiliteten så måste med nödvändighet
samma volatilitet användas för samtliga optioner av samma slag med samma
lösenmånad (index). Det finns då bara en volatilitet att utgå ifrån. Den slutligt valda
volatiliteten i varje enskilt fall avgjordes genom en bedömning grundad på kunskap
och omdöme och på de marknadsdata som fanns att tillgå.
Tingsrätten noterar följande. Volatilitetsparametern avser den underliggande tillgången

(t.ex. ett index). Denna kan vara implicit i priser från historiska transaktioner med
optioner som har denna som underliggande tillgång. Det kan också avse ett snittvärde
utifrån den faktiska volatilitet som ett index har uppvisat över en historisk period. Det
sistnämnda är det som användes i Bankens teoretiska värdering. Enligt tingsrätten är
frågan om Bankens användning av historisk volatilitet svårbedömd av flera skäl. Vid
en värdering med Black & Scholes där syftet är att få fram ett prisvärde med utgångs-
punkt från en uppskattad volatilitet blir volatilitetsvariabeln helt bestämmande.
Eftersom historiska uppgifter om volatilitet inrymmer snart sagt varje tänkbar nivå
beroende på hur volatiliteten bestäms i det enskilda fallet blir det en fråga av central
betydelse hur Banken faktiskt gick tillväga.
Sid 1832
6.4.4.7.2 Faktisk tillämpning

Utgångspunkten har enligt samstämmiga uppgifter från medarbetarna på Trading och
Risk varit att identifiera den historiska snittnivå som enligt Bankens antagande om
mean reversion ansågs mest rättvisande utifrån en värdering enligt Bankens teoretiska
modell. För vissa positioner avsåg detta värde, enligt vad som framkommit om
Bankens tradingstrategi och modellantaganden, ett annat än vad som vid värderings-
tidpunkten var implicit i de prisuppgifter som fanns tillgängliga, nämligen det värde
som enligt Bankens strategi var det korrekta.
6.4.4.7.3 Uppfattningen på Trading

Johan Tyrén har uppgett att med historisk volatilitet avsågs ett historiskt snitt i
volatiliteten i den underliggande tillgången. Han har beskrivit att den bestämdes utifrån
den option som var föremål för värdering. Om det var en ettårig option tittade han på
en historisk ettårig realiserad volatilitet, under en tidsperiod om kanske 5-10 år. Han
har uppgett att han inte hört talas om att man skulle använda den historiska perioden
som motsvarar instrumentets kvarvarande löptid.
Tamer Torun har, med hänvisning till att det innebar ett sätt att undvika att få så stora
dagliga ”slag” i resultatet, förklarat att det handlade om att använda ”en sorts genom-
snittlig historisk volatilitet, där man höjer eller sänker – alltså justerar efter mark-
naden – successivt”. Enligt Tamer Torun fanns det en faktisk volatilitet i den under-
liggande tillgången och en implicit volatilitet som kunde utläsas i marknaden, och den
implicita volatiliteten ”rättade sig ju efter den underliggande tillgångens volatilitet”.
Han har, som tingsrätten uppfattat det, beskrivit att han anpassade Bankens volatilitet
efter marknadens med viss eftersläpning sedan han kunnat utröna om en viss rörelse
varit tillfällig eller beständig. Han har även i polisförhör gett uttryck för att den
teoretiska volatiliteten utifrån ett mean reversion-antagande fastställdes genom att ur
ett historiskt perspektiv utgå från ”ungefär där den ligger i snitt”. Det noteras att
Tamer Torun i intervju med FI i juni 2010 uttryckte sig på ett liknande sätt. Han sa då
att han bedömde var volatiliteten skulle ligga och grundade den bedömningen på
volatiliteten under den senaste tiden. Hans referensram var den historiska volatiliteten
Sid 1833
under de senaste 1–2 åren och den aktuella implicita volatiliteten i marknaden. Han
förklarade vidare att han utifrån dessa faktorer försökte sätta ”en sorts glidande
medelvärde där dessa faktorer tas i beaktande, så att svängningarna i portföljvärde
inte blir allt för stora”.
Enligt Fredrik Crafoord hade Trading, åtminstone från årsslutet 2007 och framåt,
ambitionen att uppskattningar av historisk volatilitet skulle göras utifrån skattningar
som utgick från kvarvarande löptid, dvs. man titta tre månader bakåt för en option med
en kvarvarande löptid om tre månader, sex månader bakåt för en option med sex
månader kvar o.s.v. Han har samtidigt varit tydlig med att det var en ambition och att
de inte följde detta strikt.
Enligt tingsrätten ger de uppgifter som handlarna på Trading lämnat inte någon
närmare vägledning avseende vilka, om några utgångspunkter som gällde vid fast-
ställande av en rättvisande historisk volatilitet.
6.4.4.7.4 Uppfattningen på Risk

Agneta Norgren, som endast i begränsad utsträckning arbetade direkt med värderingen
och då i huvudsak sysselsatt sig med slutprodukter och trender över tid, har uppgett att
hon uppfattade att de brukade titta på en tidshorisont om tre eller fem år eller kanske
kortare, beroende på löptiden på instrumentet, samt att det troligtvis fanns en koppling
till löptiden på instrumentet. Historisk volatilitet är, enligt Agneta Norgren, någonting
”man hämtar i marknaden, i ett vedertaget system, där det ligger lagrat”. Man går,
enligt henne, t.ex. till Bloomberg och trycker fram treårs- eller femårsvolatilitet. Hon
har dock förklarat att det möjligen fanns anledning att utveckla vilka tidshorisonter de
skulle titta på vid framtagande av historisk volatilitet. Hon har även uppgett att Risk
inte gick in och kontrollerade, eller validerade, vad Trading handlade till för
volatiliteter.
När det gäller faktiska kontroller utfördes de av Nina Hernberg och Per Börgesson.
Nina Hernberg har uppgett att hon inte minns hur de brukade göra när de bestämde
Sid 1834
historisk volatilitet men att hon tror att de brukade titta på historisk volatilitet över tre
eller fem år. Hon har uppgett att hon inte tror att optionens löptid hade någon
betydelse. Enligt Nina Hernberg kände de sig lite osäkra när det gällde att sätta
volatiliteten rätt. Hon har även uppgett att nivån på volatiliteten var svårbedömd när
det var dålig likviditet i marknaden. Även Per Börgesson har uppgett att han inte
minns hur de gjorde bedömningen. Han har uppgett att optionens löptid hade betydelse
men minns inte exakt hur de tänkte. Enligt Per Börgesson visade Trading upp
volatilitetsutdrag för historisk volatilitet, ofta från Bloomberg, där Trading visade hur
den historiska volatiliteten hade sett ut.
Det framgår således enligt tingsrätten att särskilt medarbetarna på Risk har haft en
oklar uppfattning om hur den historiska volatiliteten skulle fastställas. Av underlaget
framgår varken hur Trading bestämde den historiska volatiliteten eller hur Risk
uppfattade att Trading gjorde. Det framgår inte heller om Risk gjorde några egna
kontroller av fastställda volatiliteter och i så fall vad.
6.4.4.7.5 Skillnad mellan aktie- respektive indexoptioner

Käranden har hänvisat till att det, i Exposure Draft maj 2009 i FVM-projektet, angavs
exempel på indata i nivå 3 samt att det rörande treåriga optionsavtal med börshandlade
aktier som underliggande tillgång framgick att historisk volatilitet, dvs. volatilitet för
aktierna härledd från deras historiska priser, ingick som en punkt. Det noterades i
samband därmed att historisk volatilitet typiskt sett inte representerar mark-
nadsaktörers aktuella förväntningar om framtida volatilitet, ens när det är den enda
information som finns tillgänglig (se Exposure Draft, maj 2009, FVM, AG B4[b]).
Det har ovan konstaterats, rörande invändningen att ändringarna i IFRS 7 utgjorde en
ny ordning som innebar att historisk volatilitet inte längre ansågs utgöra observerbara
marknadsdata, att arbetet med FVM-projektet innebar en större tydlighet i regleringen
men inte någon ändring av de rättsliga utgångspunkterna. Enligt tingsrätten återspeglar
således uttalandet en uppfattning om tillämpningen av de principer som gällde även
under den aktuella perioden. Det noteras att IASB redan i november 2006 hade
Sid 1835
redovisat att samma tolkning gällde enligt SFAS 157, den amerikanska standarden (se
Discussion Paper, FVM Part 2: SFAS 157). Enligt tingsrätten redovisades där ett
synsätt som är relevant även för vad som skulle anses gälla enligt IAS 39.
Det noteras att KPMG i anslutning härtill har understrukit att IASB:s uttalanden rör
optioner med aktier som underliggande och gjort gällande förklaringen till det påstått
ändrade rättsläget är att en enskild aktie – på ett annat sätt än ett index – kunde på-
verkas av företagsspecifika förhållanden varför tanken att volatiliteten typiskt sett går
tillbaka till sitt historiska snitt inte gäller för en aktie i vissa situationer, t.ex. om ett
bolag genomgår stora förändringar i form av rationaliseringar, omstruktureringar, byte
av ledningspersoner osv. Det noteras att det ovan redovisade exemplet på vad som
utgör icke observerbar indata i nivå 3 (historisk volatilitet för treåriga optionsavtal på
börshandlade aktier) har tagits in i vägledning för tillämpning (AG) i IFRS 13, se AG
B36. Enligt KPMG utgör detta den definition som infördes i IFRS 13 och som innebar
att historisk volatilitet härledd från en aktie inte skulle anses vara ett observerbart
marknadsdata, trots att aktiemarknaden är precis lika observerbar som optionsmark-
naden. KPMG har härvid hänvisat till att volatiliteten härleds från den omfattande
handel som de aktuella aktieindexen ger uttryck för. KPMG har pekat på att detta
innefattar alla de tusentals transaktioner som ligger bakom varje aktiekurs i ett
aktieindex, som är observerbara.
Käranden har invänt att det inte finns någon relevant distinktion mellan index- och
aktieoptioner. Även optionsavtal avseende index utgör optionsavtal avseende börs-
handlade aktier. Indexoptioner avser inte endast en enstaka aktie utan en aktiekorg. Det
redovisade exemplet är direkt tillämpbart även på indexoptioner. Någon handel före-
kommer dock inte i indexet i sig. Det finns därför i det avseendet inga priser som index
handlas för. Det finns inte heller någon observerbar volatilitet avseende ett index.
Indexets volatilitet är en direkt reflektion av volatiliteten i de aktier som ingår i indexet
från tid till annan. Den volatilitet som används i en optionsvärderingsmodell är den
underliggande volatiliteten i de aktier som ingår i indexet.
Sid 1836
Walter Schuster har uppgett att ”[v]ärdet av en indexoption påverkas av ändringar i

index. Index är direkt avläsbart, direkt observerbart. Värdet av en indexoption på-
verkas också av ändringar i den förväntade, framtida volatiliteten. Den kan dock bara
avläsas indirekt, i aktuella prisnoteringar. Den finns ju i aktörernas huvuden, så att
säga. Men man kan, med utgångspunkt från prisnoteringarna, avläsa den implicita
volatiliteten i ett pris, eftersom de övriga variablerna är avläsbara.” Han har vidare
förklarat att även om risker för enskilda företag inte spelar samma roll för utvecklingen
av ett index som för enskilda aktiekurser så kvarstår den risk som är kopplad till den
framtida utvecklingen på börsen som helhet.
Juha-Pekka Kallunki har pekat på en delvis annan distinktion. Han har förklarat att
forskning har visat att implicita volatiliteter i genomsnitt har bättre förutsättningar än
historisk volatilitet att förutsäga framtida, förväntad volatilitet. Mindre frekvent
marknadsaktivitet har dock visat sig reducera prisuppgifters värde vid sådana förut-
sägelser. När marknaden inte är särskilt aktiv är inte implicita volatiliteter lika till-
förlitliga. Han har även framhållit att de underliggande ODAX- samt OMX-indexen,
till skillnad från t.ex. börshandlade aktier, kännetecknas av att de representerar mycket
aktiv handel.
Rörelser i ett index är en sammanfattning av rörelser i pris på de enskilda aktier som

ingår i det specifika indexet. Tingsrätten konstaterar att sådana företagsspecifika
faktorer som KPMG hänvisar till motsvaras av andra faktorer på makronivå som på
motsvarande sätt gör att ett antagande om volatilitetens återgång till sitt historiska snitt
är förenat med osäkerhet även vad gäller index. Här kan, i enlighet med vad käranden
framhållit, nämnas faktorer som naturliga säsongsvariationer, t.ex. under sommar-
perioder, eller särskilda händelser som påverkar en marknad på ett oförutsebart sätt.
Sådana händelser kan vara av vitt skilda slag och kan avse politiska omvälvningar som
utfall av val, omröstningar såsom Brexit etc. Sådana faktorer kan påverka rörelserna i
index på ett liknande sätt som gäller de företagsspecifika faktorer som enligt vad
KPMG angett påverkar ett enskilt företag. Ett tydligt exempel är konkursen i Lehman
Brothers som utlöste en händelseutveckling som ställde alla förväntningar om hur
Sid 1837
marknaden skulle röra sig på ända. Eller, som Walter Schuster uttryckt det, att
”utvecklingen har förhållit sig på ett visst sätt historiskt, i ett visst tidsperspektiv,
behöver inte säga särskilt mycket om vilka föreställningar som råder vid boksluts-
tidpunkten, och vad som händer under den allra närmsta tiden framöver”.
Enligt tingsrätten kan de aktuella uttalandena om historisk volatilitet ha relevans även

för användningen av historisk volatilitet vid värdering av indexoptioner. I slutändan är
det, som Juha-Pekka Kallunki har förklarat, en rent empirisk fråga vilken marknad som
ger den mest tillförlitliga beräkningen av förväntad volatilitet. Huruvida en uppgift om
historisk volatilitet representerar marknadsförväntningar i ett enskilt fall får i enlighet
med detta avgöras utifrån förutsättningarna i det fallet. Det är alltså inte på förhand
givet vilka faktorer som vidare kretsar på marknaden fäster avseende vid när de gör
antaganden om den underliggande tillgångens framtida volatilitet.
Utgångspunkten är således, i enlighet med den uppfattning som IASB redovisat, att
historisk volatilitet typiskt sett har ett begränsat informationsvärde rörande nuvarande
marknadsaktörers förväntningar om framtida volatilitet och det gäller även i avsaknad
av annan information.
Någon instruktion rörande hur den historiska volatiliteten skulle bestämmas fanns inte.
Under rubriken 2.2 Historisk volatilitet i rutinbeskrivningen för volatilitetsavstämning
framgår bl.a.:
”De teoretiska volatiliteterna kan även jämföras mot historiska volatiliteter i
underliggande värdepapper. [..]
Historisk volatilitet är ett vägledande mått för icke-standardiserade
optioner, eftersom implicit volatilitet inte kan hittas i marknaden. Historiska
volatiliteter på underliggande värdepapper som inte finns med i SIX kan
vanligen hämtas från Bloomberg.”
Nina Hernberg, som vid upprepade tillfällen ansvarade för utformningen av texten, har
uppgett att hon inte kan svara på varför det hänvisas till icke-standardiserade optioner.
Sid 1838
Enligt tingsrätten tyder formuleringen på en avsikt att uttrycka att tillämpningsområdet

för historisk volatilitet är begränsat till instrument för vilka det saknas noterade priser,
dvs. instrument som inte handlas på en börs. Detta speglar tingsrättens uppfattning om
det praktiska tillämpningsområdet för en värdering som baseras på historisk volatilitet.
En sådan tillämpning framstår, menar tingsrätten, som förenlig med den syn som IASB
har redovisat.
Det är som framgått oklart hur Trading bestämde den historiska volatiliteten. Några av
de hörda har antytt att det skulle ha funnits en tanke om att man bestämde volatiliteten
med utgångspunkt från positionens återstående löptid. Samtidigt har det framgått att
man tittade på uppgifter som låg så långt som tre till fem år tillbaka. Med undantag för
Fredrik Crafoord har ingen kunnat lämna någon närmare beskrivning av hur det gick
till. Fredrik Crafoord har själv beskrivit vissa utgångspunkter men han har samtidigt
uppgett att det var fråga om en ”ambition” och att det dessutom var något som de
”kunde ha gjort bättre”.
Det har sålunda framgått att den tillämpade värderingstekniken i praktiken avsåg en
metod för fastställande av den teoretiska volatiliteten som i stor utsträckning grunda-
des på uppskattningar av volatilitet i de underliggande tillgångarna under någon
historisk period. Det kan vidare konstateras att utredningen visat att den historiska
volatiliteten utgjort en utgångspunkt vid fastställande av det som benämns teoretisk
volatilitet. Volatiliteten har tydligen fastställts – som Tamer Torun uttryckte det i
intervjun med FI; ”enligt en sorts glidande medelvärde” – utifrån handlarens egen
bedömning grundat i uppskattning av historisk volatilitet och med beaktande av olika
andra marknadsdata.
Det noteras att Johan Dyrefors, i ett mail den 25 juli 2010, som ett led i att förbereda
Bankens svar på FI:s iakttagelseskrift, uttalade sig om detta. I anledning av frågan om
det var korrekt att resultatredovisa värdeförändringar (Dag 1-resultat) redovisade han
hur han såg på Bankens teoretiska volatilitet. Han angav då:
Sid 1839
”Ett annat metodproblem är att det i många fall föreligger en blandning mellan
historisk och aktuell information om volatilitet, både vid den initiala redovis-
ningen och i den efterföljande löpande redovisningen. Detta medför att det inte
alltid är helt uppenbart om en transaktion omfattas av reglerna för period-
isering av Dag 1-resultat eller inte. De använda volatiliteterna kan således, lite
förenklat, delas in i tre kategorier; (i) helt egna antaganden, (ii) delvis egna
antaganden och delvis den aktuella implicita volatiliteten i marknaden och (iii)
endast implicit volatilitet.
Även om HQ lyckas etablera en logisk avgränsning mellan dessa tre kate-
gorier, uppstår det ett annat praktiskt problem vid den löpande redovisningen.
Instrument som vid den initiala redovisningen kunnat redovisas med tillräcklig
grad av observerbar marknadsinformation för att Dag 1-resultat ska kunna
redovisas direkt, kan i den löpande redovisningen nämligen ha övergått till en
värdering utifrån helt egna antaganden, eftersom det under långa perioder inte
har ägt rum några transaktioner för optioner med lång löptid.”
Det kan tilläggas att KPMG, i sin rapport Trading Processgranskning 2005, hade
konstaterat följande: ”De parametrar som estimeras i värderingsmodellerna utgörs av
volatiliteter, förväntade utdelningar och riskfria räntor. I praktiken är det volatilitet
som är den kritiska variabeln.” Enligt KPMG använde Banken ”implicit volatilitet som
indata i den teoretiska värderingen”. I rapporten angavs:
”Endast om dessa inte finns tillgängliga används historiska volatiliteter som ut-
gångspunkt för att bestämma ’korrekt’ volatilitet. Om de historiska volatiliteter-
na inte är heltäckande så tillämpas interpolation. Implicit volatilitet visar vilken
volatilitet optionen handlas till d v s den volatilitet som gör att marknadspriset
och det teoretiska priset överensstämmer. Den implicita volatiliteten kan därför
sägas visa vilken volatilitet som marknaden förväntar sig att just den aktien
kommer att ha under optionens återstående löptid; en hög volatilitet – vilket ger
en hög värdering – innebär att marknaden tror på stora rörelser och vice versa.
Historisk volatilitet visar hur mycket aktien rört sig under en given historisk
period (t ex de senaste 30 dagarna) omräknat till årsbasis.”
Sid 1840
Tingsrätten noterar härvidlag att de slutsatser som KPMG drog år 2005 inte åter-
speglade utgångspunkterna för hur den teoretiska värderingen faktiskt gjordes under
den aktuella perioden.
Enligt tingsrätten gäller att den historiska, teoretiska volatiliteten bestämdes utifrån de
allmänna utgångspunkter som gällde för värderingen – främst antaganden om mean
reversion och going concern – vilka gav utrymme för att avvika från den uppfattning
om värdet på instrumenten vid värderingstidpunkten som framgick av prisuppgifter.
Av detta följer enligt tingsrätten att volatiliteten bestämdes förhållandevis fritt, i syfte
att hitta den nivå som man uppfattade att det teoretiska värdet enligt Bankens utgångs-
punkter borde ligga på, och utan en tydlig koppling till aktuella marknadsförhållanden
i form av tillgängliga prisuppgifter. Tingsrätten konstaterar att Bankens värderingar i
dessa avseenden, i den utsträckning de inte beaktade tillgänglig prisinformation som
påverkade bedömningen, inte vilade på aktuella utan på allmänt historiska marknads-
data samt var ett utslag av Bankens eget synsätt om instrumentens förväntade värde-
förlopp och såtillvida, i den utsträckning som dessa förhållanden inte också rimligt
representerade marknadsförväntningar, baserades på företagsspecifika omständigheter.
Underlaget visar inte heller om Nina Hernberg eller Per Börgesson hade någon
förståelse för hur Trading faktiskt gick tillväga när den teoretiska volatiliteten fast-
ställdes. Det framstår vidare som oklart om Risk gjorde några självständiga kontroller
avseende Tradings val av historisk volatilitet utöver att de fick information om hur
Trading hade bestämt nivåerna. Det har även framgått att det fanns en osäkerhet på
Risk när det gällde frågan vad som utgjorde en rättvisande volatilitet när prisbilden inte
ansågs relevant. Nina Hernberg har beskrivit att de kände sig osäkra i fråga om hur den
historiska volatiliteten skulle bestämmas.
Tingsrätten noterar även att vare sig FI eller Navigant har förmått urskilja någon tydlig
metod för hur den teoretiska volatiliteten bestämdes. Enligt FI:s iakttagelser tycktes
Banken göra en avvägning mellan aktuell och historisk volatilitet, samt hänsyn också
till trenden av volatilitetskurvan. FI noterade att frågan hur stor skillnad Banken kunde
Sid 1841
acceptera mellan Risks och Tradings volatiliteter tycktes bero på om volatilitetskurvan

varit uppåt- eller nedåtlutande. FI noterade vidare att Banken inte hade några specifika
kriterier för hur mycket Tradings volatilitet fick avvika från den av Risk beräknade
volatiliteten. FI konstaterade också att myndigheten inte hade sett någon specificerad
metod eller formel för hur det historiska medelvärdet skulle räknas ut och inte heller
för hur den aktuella implicita volatiliteten skulle vägas in i bilden för att räkna ut den
korrekta värderingsvolatiliteten eller vilken roll volatilitetskurvan hade. FI hade inte
sett några volatiliteter beräknade av Risk och konstaterade att utgångspunkten tycktes
vara Tradings volatilitetsmått som jämfördes mot historiska och implicita volatiliteter.
När det gäller Navigant så har det redovisats relativt omfattande utredning med jäm-
förelser som inte utvisar någon skönjbar enhetlig linje vid fastställande av de teoretiska
volatiliteterna. Utredningen ger således stöd för att volatiliteterna i vissa fall bestämdes
med inslag av egna antaganden som förhöll sig förhållandevis fritt till den information
som framgick av tillgängliga prisuppgifter.
Tingsrätten har framhållit att IAS 39 inte anger hur historisk volatilitet beräknas när
den används som indata i en optionsvärderingsmodell. I enlighet med vad tingsrätten
tidigare noterat kan bl.a. valet av period från vilken den historiska volatiliteten
beräknas ha en mycket stor betydelse för det värde som erhålls. Vidare noterades att
om en tillräckligt lång historisk tidsperiod väljs torde det erhållna värdet typiskt sett
hamna på den nivå som ligger nära dess absoluta snitt.
Som framgått har vissa förhörspersoner antytt att Bankens bestämde den historiska
volatiliteten med utgångspunkt från positionens återstående löptid. Det finns ingen
utredning som närmare belyser om en sådan ordning kunde leda till rättvisande värden,
vare sig i form av utredning om att ordningen utgjorde marknadspraxis eller genom
underlag som talar för att en sådan ordning var mera allmänt accepterad.
En slutsats är, mot den bakgrund som redovisats, att förekommande beräkningar av
historisk volatilitet inte utan vidare kan underkännas. Värdet av antaganden om
Sid 1842
förväntad framtida volatilitet som baserats på historiska marknadsdata får prövas mot
den utredning som presenterats, främst tillgänglig prisinformation.
6.4.4.8 Prisuppgifter
6.4.4.8.1 Inledning
Käranden har anfört bl.a. följande. Definitionen av aktiv marknad i VT71 är allmänt
hållen, varför det krävs operationaliseringar, handfasta kriterier, för den praktiska
tillämpningen. Det kan finnas gränsdragningsproblem och aktörer kan t.ex. ha olika
uppfattning om en option är aktivt handlad eller inte. Det utgör inget egentligt problem
eftersom det är prisbilden i marknaden som ska vara avgörande för värdet och det
gäller oavsett om aktiv handel förekommer eller inte. Någon större skillnad
uppkommer således inte om ett instrument betraktas som att det noteras på en aktiv
marknad eller som att det inte noteras på en aktiv marknad. Även vid tillämpning av en
värderingsteknik ska marknadsinformation användas i så hög grad som möjligt.
KPMG har anfört bl.a. följande. Banken bedömde vad som skulle anses utgöra en aktiv
marknad och det styrde valet av vilka observerbara marknadsdata som lades till grund
för bedömningen av volatiliteten. Bankens utgångspunkt var att, inom ramarna för
IFRS-regelverket, tillämpa en metod som försvårade manipulation av priser. Det
gjordes bl.a. genom att kräva en viss omfattning på aktiviteten på marknaden innan
marknadsdata kopplade till optioner lades till grund för värderingen. Banken ville
undvika den situation som Carnegie tidigare hamnat i, där en värderingsteknik
användes som var lätt att manipulera. Bankens syn på vad som utgjorde en aktiv
marknad byggde under aktuella år på principen att förekomsten av regelbundna
transaktioner med viss storlek avgjorde om aktivitet skulle anses föreligga eller inte.
IAS 39 ställde inte några krav på att Banken skulle ha en definierad och fastställd
definition på vad bolaget avsåg med begreppet aktiv marknad. Avsaknad av en sådan
definition utgjorde inte ett brott mot IAS 39.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det framstår som oklart när och på vilket
närmare sätt som tillgänglig prisinformation skulle anses relevant för värderingen av
Sid 1843
Tradingportföljen. Det har framgått att aktiviteten på marknaden uppfattades som en

central komponent för vilken betydelse som prisuppgifter skulle tillmätas
6.4.4.8.2 KPMG:s processgranskning 2005 – Fund Radar

Käranden har anfört: KPMG hade, inför införandet av IAS/IFRS, konstaterat att Edgen
behövde stämmas av med reglerna och hade därför följt den. Under 2005 krävde
KPMG, då med Caj Nackstad som ansvarig revisor, att det skulle göras en oberoende
granskning. Den genomfördes av KPMG med biträde av Fund Radar. Fund Radars
analys låg till grund för KPMG:s rapport Trading Processgranskning den 2 december
2005. De slutsatser som redovisades i rapporten avseende värdet av den prisinform-
ation som importerades till ORC var missvisande och felaktiga.
KPMG har anfört: Samtliga beräkningar kopplade till de värderingar som gjordes
skedde i ORC och det förekom inga handräkningar eller beräkningar utanför systemet.
Genom att det noga hade kontrollerats att ORC räknade rätt och att ORC importerade
korrekta marknadsuppgifter var risken för systemfel kopplade till beräkningar eller
felaktiga indata undanröjd. Detta hade granskats av KPMG redan vid revisionen 2005
genom Fund Radars kontroll.
Fund Radars granskning utgjorde en del av KPMG:s ordinarie granskning för det
aktuella året. Fund Radars uppdrag syftade väsentligen till att kvalitetssäkra Bankens
process för import och nyttjande av marknadsdata och Bankens beräkningar i
tillämpade modeller. Uppdraget hade därmed karaktären av en kontrollvärdering.
Fund Radar kontrollerade att Bankens import av marknadsdata, särskilt att de mark-
nadsdata för optioner som Banken använt vid värderingen, överensstämde med mark-
nadsinformation från externa källor. Fund Radar kontrollerade alltså att det gick att lita
på importen av marknadsdata till ORC. Utvärderingen resulterade i att Fund Radar
konstaterade att Bankens värderingsteknik var tekniskt tillförlitlig. Det var den
bestående effekten av Fund Radars arbete, dvs. att Bankens rutin för import av
marknadsdata kunde anses tillförlitlig.
Sid 1844
Tingsrättens bedömning
Av KPMG:s rapport Trading Processgranskning framgick bl.a. följande.
Med hänvisning till att bruttopositionen i Tradingportföljen hade ökat markant under
de föregående åren till följd av återkommande stora optionspositioner i bl.a. OMX
konstaterades att risken för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen i motsvar-
ande mån ökat samt i kombination med att tradingen utgjorde en komplex verksamhet.
Det konstaterades att ”[r]elativt små felaktigheter i indata till värderingen (såsom
antaganden om volatilitet)” kunde påverka resultatet väsentligt.
Det primära syftet med granskningen angavs vara att utreda och beskriva de ”bakom-
liggande förklaringsfaktorer till att den teoretiska värdering, som utgör underlag för
H&Qs finansiella rapportering, kan avvika från värderingen till noterade marknads-
priser och där differensen (teoretisk edge) i flera fall har visat sig vara stor”.
Bedömningen som redovisades var att marknadsvärderingen avseende optionsposition-

erna hade en låg tillförlitlighet som mått på verkligt värde. Detta förklarades av att ”de
noterade marknadspriser som ligger till grund för värderingen ofta är missvisande,
vilket främst beror på bristande likviditet i marknaden. De krav som IAS 39 ställer för
att noterade marknadspriser skall användas som underlag för fastställande av verkligt
värde kan därför inte anses vara uppfyllda. Vi rekommenderar därför H&Q att ute-
slutande använda denna metod i benchmarkingsyfte.”
Slutsatsen baserades på att marknaden ansågs ”till viss del illikvid vilket kännetecknas
av att noteringarna ofta har stora spreadar alternativt endast envägspriser. I flera fall
saknas priser helt. Det finns inte heller ’liknande instrument’ som är lämpliga att
använda som utgångspunkt för värderingen.” Detta utvecklades enligt följande:
”En möjlig förklaring till dessa förhållanden är att OMX endast ställer krav på
market makers att ställa priser på optioner som förfaller inom två månader.
Vidare är kraven begränsade till att ställa tvåvägspriser på fem olika lösen-
Sid 1845
nivåer. Lösenpriserna ska ställas enligt principen: en ’at-the-money’- option

(ATM = marknadspris), två ’in-the-money’- optioner (ITM = realvärde) och två
’out-of-the-money’- optioner (OTM = inget realvärde endast tidsvärde). Detta
skapar problem för H&Q när marknaden rör sig uppåt eller nedåt och H&Qs
positioner avlägsnas från prissättningskraven hos market makers. T ex kommer
en ITM-option att ha ett väldigt högt realvärde, medan det i marknaden endast
finns ett envägspris (låg köpkurs alternativt hög säljkurs). Marknaden (Stock-
holmsbörsen) skapar då ett marknadsvärde genom att ta ett mittpris mellan det
faktiskt ställda priset i marknaden (köp- eller säljkurs) och värdet 0. Därmed
skapas ett genomsnittligt marknadsvärde som är långt ifrån ett teoretiskt pris
som borde ligga i närheten av det befintliga envägspriset (köp- eller
säljkursen).”
Enligt tingsrätten framgår det att KPMG uppfattade att Nasdaq OMX skapade miss-
visande marknadsvärden när det endast förelåg ställda priser på ena sidan, dvs. om det
endast förelåg en köpkurs men inte en säljkurs och vice versa. Det framgår att KPMG
uppfattade att Nasdaq OMX i en sådan situation skapade ett marknadsvärde mellan
den ställda kursen och noll.
Det har framgått att ORC hämtade data från Nasdaq OMX, enligt en viss ordning, eller
med KPMG:s ord en viss ”hierarki”: I första hand hämtades senaste transaktionspris i
marknaden om det hade skett något avslut i optionen under dagen. Hade det skett flera
avslut hämtades priset för det sista avslutet. I andra hand – dvs. om det inte skett något
avslut under dagen – hämtades ställda priser. Om det fanns såväl sälj- som köppris
visade ORC snittpriset. Om det endast fanns ställda kurser på ena sidan, dvs. en sälj-
eller en köpkurs, visade ORC den ställda kursen.
Tingsrätten konstaterar att ORC således, i enlighet med vad käranden gjort gällande,
inte beräknade något snittpris mellan den ställda kursen och noll. KPMG:s analys var
alltså felaktig såvitt avsåg att missvisande marknadsvärden skapades i en situation då
det endast förelåg ställda sälj- eller köppriser. Om det inte hade genomförts någon
transaktion under dagen och det inte fanns några ställda kurser importerades inte något
Sid 1846
pris till ORC. Detta innebar att KPMG:s slutsats att den marknadsvärdering som
gjordes, och som gav Edgen, var missvisande således vilade på delvis felaktig grund.
Utredningen avseende hur KPMG:s rapport kom att hanteras har visat att den
marknadsvärdering som gjordes genom tankning av marknadsprisinformation till
ORC, och som en del av detta noteringar om differensen (Edge) mellan en sådan
uppskattning av Tradingportföljens marknadsvärde och Tradings teoretiska värdering,
inte uppfattades som relevant.
Av ett mail från dåvarande VD Patrik Enblad den 11 januari 2006 till KPMG, med
kopia till bl.a. Mats Qviberg, Agneta Norgren, Stefan Dahlbo och Curt Lönnström,
uppgav denne bl.a. följande: ”Granskningen ledde till att vi alla nu vet att den s.k.
’edgen’ helt saknar betydelse.”
Det har enligt tingsrätten framgått att detta budskap kom att prägla uppfattningen hos
de ansvariga.
Agneta Norgren har uppgett att KPMG:s expertkontroll av Bankens värderingsteknik

under 2005/2006 utmynnade i en direkt uppmaning till dem att använda marknads-
värden i så liten utsträckning som möjligt, och teoretisk värdering i så hög utsträckning
som möjligt, eftersom det var ett säkrare sätt att värdera. Detta uttryckte hon i sitt brev
till FI efter intervjun den 9 juni 2010 som att KPMG föreslog att ”HQ i högre grad
skall värdera teoretiskt och endast använda marknadspriser endast i benchmarking-
syfte eftersom avsaknaden av likviditet i marknaden kan ge en felaktig prisbild”.
Tingsrätten konstaterar att Stefan Dahlbo har uppgett att han uppfattade resonemanget
i KPMG:s processgranskning som att Edgen ”saknade betydelse” och att utgångs-
punkten var att det var så mycket fel i den att de inte skulle ”bry sig om den”. Enligt
Stefan Dahlbo var Edgen även för Risk ett ”icke-relevant mått”.
Hur Banken såg på Edgen framgår även av Bankens svar på FI:s iakttagelseskrift.
Sid 1847
I fråga om FI:s synpunkter på att utelämnad information om Edgen i den externa

redovisningen gav en missvisande bild av Bankens risker, uppgav Banken att ”Edgen
redovisades internt inom Banken men kom senare att inte tillmätas samma tyngd som
tidigare”. Banken noterade även:
”Banken finner dock att FI:s iakttagelser är korrekta samt att även om man kan
förvänta sig stora variationer i edge mellan dagar, att det inte finns någon an-
ledning till varför nivån skulle vara negativ och därtill trendmässigt utvecklats
negativt. Detta förhållande borde ha analyserats.”
Tingsrätten konstaterar mot denna bakgrund att slutsatsen i KPMG:s rapport Process-
granskning att de noterade marknadspriser som låg till grund för värderingen ofta var
missvisande vilade på delvis felaktig grund men att rapporten enligt vad som
framkommit formade synen hos de ansvariga på HQ AB och Banken på den
prisinformation som fanns tillgänglig i ORC.
6.4.4.8.3 Trading
Handlarna på Trading – Fredrik Crafoord, Johan Tyrén och särskilt Tamer Torun – har
samstämmigt beskrivit att det typiskt sett var mer omsättning – handeln var mer likvid
– i OMX-optioner än i optioner med aktier som underliggande. Vidare att det var mer
omsättning i ODAX-optioner än i optioner med OMX som underliggande.
Uppfattningen är således att det typiskt sett fanns fler priser i marknaden för
indexoptionerna och att det var mer handel i ODAX än i OMX.
Tamer Torun har beskrivit att det oftast fanns priser i marknaden för de optioner som
han hade, även de med längre löptider, och att han värderade efter de priserna samt att
man utgick från ett historiskt genomsnitt först i avsaknad av marknadspriser. Fredrik
Crafoord har bl.a. uppgett att marknaden för ODAX förvisso hade varit ganska stilla-
stående under det sista kvartalet 2009 men att det var ganska god likviditet i prisbilden.
Den uppfattning som framgår av förhören med handlarna på Trading visar enligt
tingsrätten vidare att den prisbild som fanns tillgänglig, genom de uppgifter som
tankades till ORC, allmänt uppfattades som en marknadsvärdering. Handlarna följde
Sid 1848
kontinuerligt prisbilden i marknaden men, som Fredrik Crafoord uttryckt det, för att
bilda sig en uppfattning om vilka optioner som det fanns en efterfrågan på och vilka
som fanns till salu. Tingsrätten uppfattar dock att de utgick från att marknadens
uppfattning innebar en felprissättning om den avvek från de värden som Trading
fastställde enligt den teoretiska modellen.
Samtliga beskriver det närmast som en självklarhet att tillgänglig prisinformation i

ORC åtminstone över tid indikerade vad som utgjorde Tradingportföljens marknads-
värde samt att avvikelsen i förhållande till de teoretiska värdena, dvs. Edgen, sålunda
var ett mått på en felvärdering per värderingstidpunkten.
Det har enligt tingsrätten framgått att handlarna på Trading som utgångspunkt inte
fäste någon avgörande betydelse vid prisuppgifter vid värderingen. När de beskriver
hur de förhöll sig till prisinformation i marknaden framgår att de gör reservationer för
prisuppgifterna i sig utifrån huruvida det gick att handla på marknaden eller inte (dvs.
om likviditeten var god eller inte), enligt den prisbild som kunde utläsas.
6.4.4.8.4 Risk
Utgångspunkten för Risk var framför allt inriktad på att bedöma om värderingen
stämde med marknadens uppfattning. Agneta Norgren har uppgett att Risk inte
accepterade att en position eller ett instrument prissattes till något annat än det verkliga
marknadsvärdet när det fanns ett klart marknadspris som var relevant. Med detta
avsågs dock enligt henne ett pris där det gjordes affärer, på tillräckliga volymer och på
ett tillräckligt frekvent sätt. Per Börgesson har uppgett att Risk i första hand tittade om
det fanns marknadspriser. Även han har härvid tillagt att det gällde under förutsättning
att det var omsättning i marknaden. Nina Hernberg har uppgett att Risk utgick från hur
det såg ut i marknaden samt att optionerna naturligtvis behövde värderas enligt
rådande marknadspris, men bara om det fanns någon handel. Hon har beskrivit att de
längre optionerna var ”rätt illikvida” och att det var då man – som ett komplement –
ville titta på historisk volatilitet också. De kontrollerade enligt Nina Hernberg om
informationen avsåg faktiska affärer eller om det bara var fråga om priser som någon
Sid 1849
hade ställt. Hon har beskrivit att de tittade ”på kvaliteten”, eller om priserna var
”trovärdiga”: När det t.ex. finns ett antal noteringar om ”ingen handel” eller ”låg
handel” kan det ha inneburit att de drog slutsatsen att det var dålig likviditet. Nina
Hernberg har beskrivit att Risk byggde upp rutiner för att kontrollera om priserna var
trovärdiga eller inte, att arbetssättet utvecklades över tid och det kom nya krav, t.ex.
nya krav på kontroll av aktiviteten i marknaden.
Det står enligt tingsrätten klart att även medarbetarna på Risk uppfattade att prisupp-
gifter endast var avgörande under förutsättning att den handel som förekommit var av
en omfattning som uppfattades som relevant.
6.4.4.8.5 Aktivitet eller likviditet

Enligt tingsrätten fanns det således en uppfattning såväl på Trading som på Risk, att
bristande likviditet, dvs. bristande avsättningsmöjligheter, utgjorde skäl för att avvika
från marknadspris. Fredrik Crafoord har bl.a. använt begreppet aktiv som synonymt
med likvid. Handlarna på Trading har allmänt framhållit att prisbilden inte kan antas
gälla utan beaktande av vilka volymer det handlar om.
Skillnaden mellan aktivitet och likviditet är en relevant distinktion, som bl.a. Tamer
Torun gett uttryck för, såtillvida att förekomsten av priser i sig inte beaktar förut-
sättningarna för avsättning. Möjligheterna att omsätta t.ex. en större volym instrument
påverkas av annat än prisnivån, även om finns ett tydligt uttryck för marknadens
uppfattning om värdet på ett instrument. Tamer Torun har förklarat att skillnaden
mellan aktivitet och likviditet är att förekomsten av priser inte betyder att man kan
omsätta stora volymer på de priserna: Det kan finnas priser för 10 eller 100 kontrakt,
men det går inte att handla 5000 eller 10 000 kontrakt kanske. Han har uppgett att det
alltid gick att handla i ODAX, men till andra priser än den noterade, men att det
rörande OMX kunde vara så att det faktiskt inte gick att handla. Utgångspunkten var
enligt Tamer Torun att om man ville göra en större transaktion och det bara fanns pris
på ett mindre antal kontrakt, berodde utfallet på om det gick att hitta en motpart som
hade ett motsatt intresse: Då kunde man göra transaktioner mitt i spreaden, eller på
Sid 1850
sälj- eller köpsidan. Men om det inte fanns något motsatt intresse, då kostade det enligt
hans uppfattning ”mycket” att få igenom affären.
Även för Risk var likviditeten i marknaden som framgått av betydelse. Enligt Agneta
Norgren var utgångspunkten att svag likviditet innebar att man inte skulle följa
marknadsvärdena.
Enligt tingsrätten har det sålunda framgått att varken Trading eller Risk uppfattade till-
gänglig prisinformation som relevant om det inte samtidigt kunde konstateras att det
fanns en tillräcklig likviditet på marknaden. Tingsrätten noterar härvid att rutinbe-
skrivningen för volatilitetsavstämning i ett senare utförande anger att historisk
volatilitet är ett vägledande mått när implicit volatilitet inte kan hittas, särskilt för
”illikvida” optioner. Vidare anges i samma dokument, under rubriken Implicit
volatilitet, att prissättning – dvs. marknadens prissättning – anses ”missvisande” om
likviditeten är ”dålig”.
Det noteras att det i den del av årsredovisningen för år 2009 som beskrev Bankens
tradingstrategi bl.a. noterades följande att värderingen av optioner i ”de fall då det inte
finns en aktiv och tillräckligt likvid handel i optionerna utgår värderingen från
historisk volatilitet”.
Det har således framgått att medarbetarna på Trading och Risk betraktade prisuppgifter
i marknaden med utgångspunkten att de var relevanta endast om det fanns tillräcklig
likviditet i handeln. Det kan tilläggas att det inte har framkommit att det fanns någon
samsyn rörande vilken nivå i fråga om likviditet som krävdes.
6.4.4.8.6 Bedömning av marknadsaktivitet

Enligt VT71 (1) gäller att ett finansiellt instrument betraktas som att det noteras på en
aktiv marknad om noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller
Sid 1851
aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska

och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Med noterade priser avses ställda priser, dvs. köpkurs för en tillgång som ska förvärvas
och säljkurs för en skuld som innehas. Instrument som handlas på en aktiv marknad
värderas enligt ställda priser. När sådana köp- och säljkurser saknas kan den senaste
betalkursen användas (VT72 [3]). Om verkligt värde av något skäl förändrats ska det
senaste transaktionspriset justeras (VT72 [4 och 5]).
Frågan är vilka krav som gällde för att aktiviteten på marknaden skulle anses relevant
som en indikation på marknadens uppfattning om ett instruments verkliga värde.
IASB har i olika sammanhang gjort uttalanden om innebörden av aktivitetskriteriet. I

t.ex. Staff Summary gavs viss vägledning kring vad som skulle anses utgöra en aktiv
marknad. Där framgår att en inaktiv marknad karaktäriseras av en betydande nedgång i
handeln såvitt avser volym och aktivitetsnivå, betydande variationer i tillgängliga
priser över tid eller mellan marknadsaktörer eller att priserna inte är aktuella. Dessa
faktorer ansågs dock inte nödvändigtvis ensamt bestämma att en marknad inte längre
är aktiv. En aktiv marknad är en marknad med regelbundet förekommande marknads-
transaktioner på affärsmässiga villkor. Vad som avses med regelbundet är en be-
dömningsfråga som är avhängig förhållandena i det enskilda fallet (p. 10). Oavsett
aktivitetsnivå måste transaktionspriser beaktas. Även på en marknad som inte längre är
aktiv är det olämpligt att bortse från tillgängliga priser (p. 11). Tingsrätten konstaterar
att IAS 39 ställer höga krav på ett företag som bedömer tillgänglig prisinformation.
Det kan noteras att det krävs belägg för att ett transaktionspris kan bedömas som icke
tillförlitligt pga. att transaktionen skett under begränsande förhållanden (forced trans-
actions). En situation som präglas av obalans mellan tillgång och efterfrågan, exempel-
vis därför att det finns fler köpare än säljare, anses t.ex. inte alltid utgöra tillräckligt
belägg och en säljare som är utsatt för ett ekonomiskt tryck att sälja kan fortfarande ha
möjligheter att sälja till marknadspris om det finns fler än en köpare och säljaren har en
rimlig tidsrymd att genomföra försäljningen (jfr EAP p. 23).
Sid 1852
I det ursprungliga Discussion Paper som remitterades i november 2006 i FVM-

projektet, noterades – rörande Issue 9. Large positions of a single financial instrument
(blocks) – att syftet med verkligt värde-värderingen var att fastställa det hypotetiska
transaktionspriset vid värderingstidpunkten för ett individuellt instrument. Pris-
justeringar ansågs inte tillåtna med hänvisning till s.k. blockage factors, med vilket
avses att värdet av en position kan påverkas av dess storlek, utan värdet beräknas för
det individuella instrumentet och det värdet multipliceras sedan med antalet innehavda
instrument. IASB noterade härvid att sådana blockage factors ofta avsåg att justera för
illikviditeten i en stor position. Men enligt IASB påverkas inte illikviditeten i det
individuella instrumentet, dvs. det som är föremål för värderingen, av hur många
instrument som innehavet omfattar. Om ett instrument inte handlas på en aktiv mark-
nad och illikviditeten påverkar det pris som en marknadsaktör skulle betala för det
individuella instrumentet så ska en verkligt värde-värdering återspegla detta, men det-
samma gäller inte för innehavets storlek. IASB konstaterade därmed att en justering
med hänvisning till blockage factors inte var tillåten på någon nivå i hierarkin (se
s. 24).
En allmän utgångspunkt för värderingen av ett instrument på en marknad som inte är

aktiv var, oavsett vilken värderingsteknik som användes, att ett företag skulle göra de
erforderliga justeringar för riskfaktorer som marknadsaktörer skulle göra, t.ex. för
likviditetsrisk (se t.ex. EAP p. 9). Härvidlag utgör således bristande likviditet en faktor
som ska beaktas vid fastställande av instrumentets verkliga värde, med utgångspunkt
från det vederlag som en tänkt köpare skulle kräva för att kompensera för risk relaterat
till instrumentets likviditet (p. 33). Detta innebär således att en bristande likviditet får
beaktas i värdeminskande riktning vid värdering av det individuella instrumentet. Det
har särskilt framhållits att en modell kan på ett lämpligt sätt ha återspeglat marknads-
förhållandena när marknaden var mer likvid men kanske inte har samma förutsättning-
ar att göra det när likviditeten sjunker. Så kan vara fallet även när indata finns till-
gängligt och är observerbara. I så fall kan det finnas skäl att välja en annan modell som
Sid 1853
kan ge bättre uppskattningar av verkligt värde (p. 90). Det kan noteras att just bristande
likviditet på marknaderna var ett skäl till att IASB tillsatte EAP.
Enligt Schuster/Östman ska, så länge inflytandena på prissättningen från andra mark-

nadsaktörer är någorlunda kraftfulla, data från aktuella affärsprocesser utgöra utgångs-
punkter snarare än det rapporterande företagets egna bedömningar. Schuster/Östman
har, med utgångspunkten att den affärsmässiga aktivitetsnivån är ett viktigt och inte
alldeles lättbestämt förhållande, anfört att två typer av krav synes behöva vara upp-
fyllda för att en marknad ska anses vara aktiv enligt den mening som avses i VT71;
dels att en viss aktivitetsnivå existerar, dels att prisuppgifter från aktiviteterna finns
lättillgängliga för det redovisande företaget. Det mest grundläggande är hur standarden
definierar tröskelkraven för en sådan marknad – vilka dimensioner som anges och
karaktären på aktivitet enligt dessa dimensioner. Kravet på regelbundenhet kan, enligt
Schuster/Östman, tolkas som ett krav på både en viss frekvens och en viss volym.
Köp- och säljorder som avser en viss volym är dock i detta avseende inte annorlunda
än transaktioner avseende en begränsad volym. En köp- eller säljorder som lämnats av
en marknadsaktör, en market maker eller någon annan, innebär ett åtagande och kan
sägas återspegla det pris som skulle erhållas vid en transaktion. Även om det är möjligt
att frångå priser som tillkommit på icke affärsmässiga grunder intar IAS 39, enligt
Schuster/Östmans uppfattning, en klart avvisande hållning till möjligheten att frångå
publicerade styckepriser på värdepapper av volymskäl.
Tingsrätten konstaterar, med instämmande även i de bedömningar som Schuster/

Östman redovisat, att utrymmet för att bortse från tillgänglig prisinformation var
mycket begränsat vid bedömande av om marknaden var aktiv eller inte. Vid
bedömningen av om en marknad är aktiv kan såväl transaktionernas frekvens som
volym beaktas.
När en värderingsteknik används för värdering av ett instrument som inte handlas på
en aktiv marknad gällde att all information skulle beaktas. Häri ingick bl.a. trans-
aktionspriser, ställda priser (även priser ställda av market makers), samt priser i OTC-
Sid 1854
handel (handel som sker utanför börs), i den mån det finns sådana uppgifter till-
gängliga. Så snart prisuppgifter kunde anses ha ett informationsvärde vid fastställande
av den aktuella marknadsuppfattningen skulle de beaktas. Utrymmet enligt IAS 39 för
att bortse från prisuppgifter redan av det skälet att de inte representerade handel på en
viss aktivitetsnivå eller av en viss omfattning var således begränsat.
6.4.4.8.7 Införande av en definition av aktiv marknad

Det noteras inledningsvis att KPMG har hänvisat till att Risk genomgående har gjort
kontroller av aktiviteten på marknaden som en del av de månatliga kontrollerna.
Tingsrätten konstaterar härvidlag endast att de kontroller som KPMG har hänvisat till
inte innefattade någon bedömning av huruvida marknaden var aktiv eller inte, i den
mening som avses enligt VT71. Vad KPMG anfört i den delen saknar relevans för den
bedömning som tingsrätten har att göra här.
Det har framgått att Banken tillämpade en definition av aktiv marknad även år 2008.
Av KPMG:s rapport Granskning av värdering till verkligt värde av finansiella
instrument Erick Thunström skickade till kollegorna på KPMG den 22 januari 2009
framgår att ett antal optioner hade bedömts som ”aktivt handlade” och således kunde
värderas utifrån marknadspris. Det anges att HQ:s definition av aktivt handlade
instrument var ”minst 100 kontrakt omsatta per dag minst 5 dagar av månadens sista
två dagar”. I årsredovisningen för år 2008 angavs att bedömningen av huruvida
marknaden för ett specifikt instrument är aktiv eller inte påverkades av att ”HQ står för
en betydande del av handeln i ett visst finansiellt instrument”. Skälet angavs vara att
eliminera risken att enskilda handlare genom avvikande avslut påverkade marknadspris
och i förlängningen värderingen.
I HQ AB:s årsredovisning för år 2009 angavs under rubriken Bestämning av verkligt

värde för finansiella instrument som löpande värderas och redovisas till verkligt
värde, följande:
Sid 1855

[..]
HQ anser att aktiv marknad föreligger om mer än 50 procent av HQ Banks
positioner omsätts per dag, minst tre sådana dagar inträffar under en vecka och
minst tre sådana veckor inträffat under den senaste 3-månadersperioden. Skälet
till att aktivitetsnivån beaktas vid värdering är ambitionen att värderingen skall
motsvara en representativ prisbild, och inte felaktigt påverkas av mindre
transaktioner till avvikande marknadspris.
Verkligt värde för finansiella instrument som har priser kvoterade på en
aktiv marknad utgörs av finansiella tillgångar av den aktuella köpkursen på
balansdagen och för finansiella skulder den aktuella säljkursen.”
Det står enligt tingsrätten klart att detta avser den första gången som Banken angav i
den externa rapporteringen att man använde en operationaliserad definition av aktiv
marknad. Tingsrätten konstaterar att den antagna definitionen av aktiv marknad styrdes
av omfattningen av handeln i den position Banken innehar utifrån vilken omfattning
denna kunde omsättas under en viss tidsperiod. Definitionen är snävt utformad jämfört
med de utgångspunkter som gällde enligt IAS 39. Detsamma gäller för övrigt den ovan
– för verksamhetsåret 2008 – omtalade definitionen.
Enligt den beskrivning som Nina Hernberg gett uppfattade hon införandet år 2009 av
definitionen av aktiv marknad som en del av de rutiner som fanns för att kontrollera
om priserna var trovärdiga eller inte. Även Agneta Norgren har lämnat liknande upp-
gifter. Hon har uppgett att hon uppfattade det som en fortsättning på den diskussion
som hade pågått om att man inte kunde gå på priser om det var svag likviditet. Den
slutsatsen gick, enligt Agneta Norgren, tillbaka på KPMG:s expertkontroll av Bankens
värderingsteknik under 2005/2006. Agneta Norgren har även uppgett att i och med att
Banken införde definitionen fick de ett bevis på hur det hade varit för att kunna visa i
efterhand vad som var likvitt och vad som inte var det.
Införandet av definitionen innebar att det krävdes tillgång till mer information för att
Risk skulle kunna göra bedömningen i enlighet med instruktionen. Per Börgesson har
Sid 1856
uppgett att det var problem med marknadsdata, eftersom de hade ett aktivitetskriterium
som anvisade att man skulle värdera efter omsättning. Han har uppgett att det var
relativt liten handel i de långa optionerna. Agneta Norgren har dock uppgett att
införandet av definitionen innebar att de kunde köpa data på ett systematiskt sätt vilket
innebar att de hade det verkliga flödet i marknaden verifierat och sparat.
Mattias Arnelund har förklarat att definitionen av vad som var en aktiv marknad togs
fram i en process som leddes av Risk samt att han inte hade någon anledning att
ifrågasätta den.
Trading och Risk utgick vid bedömningen av tillgänglig prisinformation från att denna
skulle anses bestämmande om det fanns tillräcklig likviditet i handeln. Den utbredda
uppfattningen att prisbildens relevans hängde samman med möjligheterna att omsätta
instrumenten var således ett förhållande av särskild betydelse.
Det är inte klart för tingsrätten hur man närmare uppfattade vad som krävdes för att
priser skulle anses relevanta, eller med Nina Hernbergs ord, ”trovärdiga”. Det är oklart
om införandet av en definition av vad som skulle anses utgöra en aktiv marknad hade
präglats av den synen på marknadspriser och vad som utgjorde en relevant marknads-
aktivitet. Klart är dock att de delvis sammanföll. Det har framgått att det mest var
optioner med kortare återstående löptid som klassades som aktiva enligt definitionen
eftersom handeln med dessa var mer omfattande än handeln i längre optioner. Enligt
definitionen klassades särskilt positionerna med längre återstående löptider som icke
aktiva.
Att den år 2009 tillämpade definitionen, och för den delen även den som tycks ha
tillämpats för år 2008, var olämplig framgår även av vad som antecknats i tiden före
FI:s beslut att återkalla tillståndet. Mattias Arnelund har vid förhör med FI den 10 juni
2010 uppgett följande: ”Tolkningen av aktiv/icke aktiv marknad gör att ju större
Sid 1857
position banken har, desto större sannolikheten för teoretisk värdering. MA håller med
om att effekten kan bli sådan.”
Sammanfattningsvis gäller att det är oklart när priser användes och hur den teoretiska
volatiliteten fastställdes. Detta återspeglas även av vad Banken gav uttryck för i sitt
svar den 27 juli 2010 på FI:s iakttagelseskrift:
”Som anförts ovan har det dock inte varit lämpligt att inkludera Bankens egna
positioner vid bedömningen av när det föreligger en aktiv marknad. På grund
av förlusterna i Den Egna Tradingverksamheten har Bankens styrelse gjort en
ny utvärdering av den tidigare använda värderingsmodellen. Banken har bland
annat konstaterat att något aktivitetskriterium inte skall finnas utan man skall
använda marknadsinformation i så hög grad som möjligt. Vidare skall det
finnas klarare regler för att sätta volatiliteter och en begränsning för edgen.
För den mycket begränsade Kvarvarande Market Makingverksamheten, som
har en annan riskprofil på instrumenten, kommer Banken att undvika att
använda rak volatilitet, regelbundet se till att använda värderingsmodeller
kalibreras och att använda all tillgänglig marknadsinformation.”
6.4.5 Bankens värdering – sammanfattning av tingsrättens slutsatser

IAS 39 fäste stor vikt vid prisnoteringar så länge det inte fanns belägg för att de inte
kunde anses tillförlitliga. Tillgängliga prisuppgifter, oavsett om instrumentet handlades
på en aktiv marknad eller inte, utgjorde en utgångspunkt för värderingen. Utrymmet att
bortse från tillgänglig prisinformation var begränsat och förutsatte att ett företag hade
grund för antagandet att en prisuppgift, ställt i relation till annan information, inte var
indikativ för marknadens uppfattning om instrumentets värde.
Trading tillämpade teoretisk värdering. All värdering gjordes med användning av

volatilitet. Oavsett om värderingen utgick från priser i marknaden eller ett värde
baserat på den teoretiska modellen tillämpades en metod som innebar att man utgick
från volatilitet, i samtliga fall med hjälp av Black & Scholes.
Sid 1858
Enligt den syn på prisinformation som gällde såväl på Trading som på Risk var pris-
bilden i optionsmarknaden relevant under vissa förutsättningar. Medarbetarna på
Trading och Risk betraktade prisuppgifter i marknaden bl.a. med utgångspunkten att de
endast var relevanta om det fanns uppgifter av viss omfattning samt om det fanns
tillräcklig likviditet i handeln. Det har inte framgått att det har förelegat någon samsyn
rörande vilken nivå i fråga om likviditet som krävdes.
Tyngdpunkten i värderingen låg på användning av volatilitet. Detta återspeglas även i

instruktionerna. Bankens teoretiska värdering utgick från vissa allmänna förutsättning-
ar rörande hur den teoretiskt uppskattade volatiliteten skulle fastställas. En del av
strategin utgjorde antagandet om mean reversion, dvs. att optioners volatilitet kommer
att söka sig mot ett historiskt snitt. Optionspriser som indikerade en volatilitet som
avvek från det av Banken fastställda historiska snittet kunde betraktas som felprissatta.
Banken utgick även från en särskild tolkning av innebörden av principen om going
concern – som innebar att man vid värderingen beaktade att man hade för avsikt att
behålla instrumentet – enligt vilken värdet kunde bestämmas utifrån att avveckling
kunde ske vid ett senare tillfälle, när marknadspriset bättre återspeglade den prisnivå
som Banken enligt antagandet om mean reversion ansåg vara rättvisande. Detta inne-
bar att Bankens värderingsmetod gav utrymme för avvikelser från de värden som pris-
bilden i marknaden indikerade. I den utsträckning som resultatet av sådana avvikelser
ledde till volatilitetsantaganden som inte rimligt representerade marknadsförväntningar
har Bankens metod lämnat utrymme för avvikelser från IAS 39.
Den tillämpade värderingstekniken, när den inte utgick från priser i marknaden, avsåg i
praktiken en metod för fastställande av den teoretiska volatiliteten som i stor ut-
sträckning grundades på uppskattningar av volatiliteten i underliggande tillgångar
under någon historisk period. Den historiska volatiliteten utgjorde en utgångspunkt vid
fastställande av det som benämns teoretisk volatilitet. Volatilitet har fastställts utifrån
handlarens egen bedömning grundat i uppskattning av historisk volatilitet och med
beaktande av andra faktorer, inbegripet andra marknadsdata som t.ex. priser i options-
marknaden. Den historiska, teoretiska volatiliteten bestämdes i det sammanhanget
Sid 1859
utifrån de allmänna utgångspunkter som gällde för värderingen – främst antagandena

om mean reversion och going concern – vilket gav utrymme för att avvika från
marknadens uppfattning om värdet på instrumenten vid värderingstidpunkten. Det har
inte funnits någon skönjbar enhetlig linje vid fastställande av de teoretiska volatilitet-
erna. Volatiliteterna, och därmed värderingarna, har sålunda, menar tingsrätten, kunnat
bestämmas med viss frihet och med inslag av subjektiva bedömningar, i syfte att hitta
den nivå som man uppfattade att det teoretiska värdet enligt de allmänna utgångs-
punkterna borde ligga på, och utan en tydlig koppling till de värden som prisuppgifter i
optionsmarknaden indikerade vid värderingstidpunkten.
Utan avseende för hur volatiliteten bestämdes – oavsett om den fastställdes utifrån
priser i optionsmarknaden eller utifrån historiska uppgifter avseende den under-
liggande tillgången – tillämpades rak volatilitet, dvs. samma volatilitet användes för
samtliga optioner med samma underliggande och lösenmånad. Detta utgjorde en
central del av Bankens teoretiska värderingsmodell som innebar att Banken vid
värderingen utgick från ett antagande om att rak volatilitet inte hade någon påverkan
på värderingen. Antagandet i sig var inte förenligt med IAS 39 eftersom det bortsåg
från att värderingen skulle göras option-för-option.
Det gjordes ingen strukturerad prövning av marknadsaktivitet under år 2007. Den

prövning som gjordes enligt Bankens definition av aktiv marknad för upprättande av
årsredovisningen för åren 2008 och 2009 var snävt utformad jämfört med de
utgångspunkter som gällde enligt IAS 39.
Ansvarsfördelningen innebar att det var handlarna på Trading som löpande fastställde
instrumentens värde. Medarbetarna på Trading uppfattade det inte som sitt ansvar att
säkerställa de i redovisningen intagna värdenas överensstämmelse med regelverket för
finansiell rapportering. De uppfattade att det var Risk som hade det ansvaret. Risk
uppfattade att deras uppdrag gick ut på att göra en objektiv bedömning av de värden
som Trading hade lagt in i systemet. Det har framgått att Risks bedömningar och
uttalanden rörande värderingsnivåerna utgick från samma utgångspunkter som
Sid 1860
Tradings värdering gjorde. Risk gjorde en strikt kontroll mot marknadspriser samt
därutöver endast en objektiv kontroll av värderingen. Om Risk hade invändningar mot
värderingen fördes en diskussion med Trading, som lämnade kommentarer. Utfallet
redovisades vidare i organisationen och någon egentlig oenighet uppstod enligt Agneta
Norgren inte då Risk ”endast försåg VD/styrelse med nivån på avvikelserna”. Agneta
Norgren har förklarat att Risk bara kunde påverka prissättningen om det var fråga om
aktiv handel samt att Risk även uttalade sig rörande värderingsnivåerna ur ett going
concern-perspektiv. I övrigt gav Risk enligt Agneta Norgrens uppfattning ”en objektiv
beskrivning av hur det såg ut”.
Medarbetarna på Risk har enligt tingsrätten gett uttryck för att deras ansvar för
värderingen var mer begränsat än vad avsikten synes ha varit enligt instruktionerna
samt även jämfört med vad handlarna på Trading utgick från.
Tingsrätten noterar att ingen av de medarbetare på Trading, Risk eller Ekonomi som
har hörts hade någon särskild utbildning eller några djupare kunskaper om IAS 39. Det
har framgått, särskilt av Agneta Norgrens uppgifter, att Banken i praktiken förlitade sig
på KPMG samt dess redovisningsexperter.
De instruktioner som gavs var inriktade på hur Risk skulle förfara vid genomförande
av vissa angivna kontroller men gav inte någon närmare vägledning för Risk rörande
flera centrala aspekter av hur värderingen skulle göras, som t.ex. när priser skulle
användas och hur volatiliteten skulle bestämmas. Det är oklart om Risk gjorde några
självständiga kontroller avseende Tradings val av historisk volatilitet och i så fall hur.
Det förhållandet att Risk har utfört kontroller och godtagit Tradings bedömningar kan
därför inte uppfattas som en egentlig bedömning av om värderingen var korrekt eller
inte med utgångspunkt från IAS 39.
Det är enligt tingsrätten sammantaget visat att den värderingsmetod som Banken
tillämpade lämnade utrymme för avvikelser från den aktuella prisbilden i marknaden
under vissa antaganden som inte alltid stod i överensstämmelse med de utgångspunkter
Sid 1861
som IAS 39 vilade på. Det är visat att Banken, vid värderingen av optionerna, inte
alltid utgick från vad instrumenten kunde omsättas till vid värderingstidpunkten. Det
har framgått att Banken, i enlighet med grunderna för den egna tradingstrategin, kunde
göra värderingen i syfte att fastställa ett mer rättvisande värde än de värden som pris-
uppgifter i optionsmarknaden indikerade. Metoden för fastställande av Tradings
teoretiska värden hade inslag av skönsmässighet såtillvida att den lämnade utrymme
för en värdering som förhållandevis fritt förhöll sig till tillgänglig prisinformation.
Det noteras avslutningsvis att det förhållandet att Banken tillämpade en värderings-
metod som i vissa avseenden var bristfällig inte i sig innebär att den gav värden som
inte överensstämde med en värdering till verkligt värde i enlighet med IAS 39.
Metodens faktiska tillämpning vid värdering av enskilda optioner måste bedömas för
att en prövning ska kunna göras av om den gav rättvisande värden eller inte.
6.4.6 En konsekvent/konsistent tillämpning

Svarandena har anfört skäl för tillämpningen av Bankens modellvärdering som går ut
på att avsteg från en strikt tillämpning av regelverket varit motiverade med hänsyn till
att syftet varit att uppnå en konsekvent, eller konsistent, tillämpning av värderings-
tekniken. I detta ligger, som tingsrätten uppfattat det, även att Bankens portfölj var av
sådan beskaffenhet – såväl till dess omfattning som till dess komplexa sammansättning
– att det var nödvändigt att tillämpa vissa förenklingar.
Johan Dyrefors har, med hänvisning till svårigheter att beakta skew ansett att en
konsekvent tillämpning kräver att bedömningarna baseras på tillförlitlig information.
Eftersom prisbilden var fragmentarisk var det ogörligt att ta hänsyn till skew. I det
sammanhanget har även hänvisats till att Juha-Pekka Kallunki särskilt pekat på att det
var förenat med svårigheter att ha en konsekvent (consistent) metod för att korrigera
värden med beaktande av skew när marknaden inte var aktiv. Det noteras även att
Juha-Pekka Kallunki, på fråga om en nyligen genomförd transaktion sannolikt
reflekterar verkligt värde, har uppgett att detta är beroende av hur aktuell transaktionen
är samt hur portföljen som är föremål för värdering som helhet ser ut. Han har härvid
Sid 1862
uppgett att det är nödvändigt att ha en värderingsteknik som kan användas konsekvent
för liknande instrument.
Tingsrätten noterar vidare att flera av medarbetarna i Banken har framhållit att en
värdering enligt de utgångspunkter som styrde Bankens teoretiska modellvärdering –
dvs. användning av teoretisk rak volatilitet samt med antagande om mean reversion
och enligt Bankens tolkning av going concern – innebar att man kunde undvika stora
slag i den löpande värderingen och i resultat. Så har t.ex. Nina Hernberg uppgett att det
inte skulle ”vara så stora svängningar eller kast i portföljen” utan uppdraget var, som
hon uppfattade det, att de skulle följa en princip som var ”konsistent”.
Det framgår vidare av rutinbeskrivningen för volatilitetsavstämning, under rubriken

Implicit volatilitet att ”ett syfte med användning av teoretisk volatilitet är att undvika
stora resultatvariationer till följd missvisande prissättning (pga dålig likviditet) och
tillfälliga kursfluktuationer.”
Enligt tingsrätten ger instruktionen uttryck för ett förenklat synsätt som inte beaktar de
utgångspunkter som gällde för värderingen enligt IAS 39. Det ges inte någon väg-
ledning för bedömningen av vad som anses utgöra ”missvisande prissättning”. I enlig-
het med vad tingsrätten anfört ovan tillåter inte regelverket att prisuppgifter bortses
från redan med hänvisning till att likviditeten på marknaden är ”dålig”. Det är inte
heller klart vad som innefattas i ”tillfälliga kursfluktuationer” och när sådana inte ska
tillmätas någon betydelse vid värderingen.
En värdering som görs i avsaknad av prisuppgifter var som tingsrätten framhållit

förenad med osäkerhet och kunde innefatta komplexa bedömningar. Det har framgått
att detta kunde kräva att företaget lade ned ett betydande arbete på värderingen. Ett
företag skulle enligt IAS 39 välja den värderingsteknik som var mest relevant och göra
de överväganden som krävdes. Därvid skulle företaget bedöma vilken tillförlitlighet
som kunde tillmätas all tillgänglig marknadsinformation och särskilt prisinformation.
Underlaget för värderingen kunde förvisso, menar tingsrätten, vara sådant att det inte
Sid 1863
var möjligt att beakta t.ex. skew. I den utsträckning det saknats möjlighet att beakta ett
visst förhållande kan det inte heller ha förelegat någon skyldighet att göra det. Att ett
företag avstod från en möjlighet att beakta relevant information av andra skäl, t.ex.
därför att det ansågs förenkla hanteringen, kan dock inte anses godtagbart i den
utsträckning som det påverkade värderingen på ett sätt som inte stod i överens-
stämmelse med förutsättningarna enligt IAS 39.
En given förutsättning för användning av en värderingsteknik är att den fungerar, dvs.

att den kan ge tillräckligt rättvisande värden. Med hänsyn till den inneboende osäker-
het som följer med en värdering till verkligt värde när det inte finns några prisuppgifter
att tillgå gällde enligt IAS 39 att ett företag måste vara konsekvent i sina överväganden
– över tid och avseende typ av instrument – vid värderingen (se EAP p. 27). En förut-
sättning för att kunna använda en värderingsteknik för att fastställa verkligt värde var
således att den användes på ett konsekvent sätt. Annars skulle företaget sakna möjlig-
het att följa upp och utvärdera tekniken och därigenom uppfylla kravet att kalibrera
modellen, dvs. att fastställa att den fungerar.
Underlaget har visat att det inte fanns någon utarbetad och konsekvent tillämpad metod
för att fastställa den av Banken tillämpade historiska, teoretiska volatiliteten.
Instruktionerna ger härvid ingen vägledning. Avsaknaden av en operationaliserad
metod försämrade möjligheterna att kalibrera värderingsmetoden. Det kan från det
perspektivet inte anses tillräckligt att endast ange övergripande anvisningar om
inriktningen för att sedan förlita sig på personalens kompetens och omdöme.
Vad som i övrigt har anförts om en konsekvent tillämpning föranleder ingen annan
bedömning. Det har inte funnits något utrymme att frångå kraven att fastställa värden
som överensstämmer med en värdering till verkligt värde enligt IAS 39 under
åberopande av att det skedde i syfte att uppnå en konsekvent, eller konsistent,
tillämpning av den använda värderingstekniken.
Sid 1864
6.4.7 Edgen – avvikelse från marknadspris

Käranden har anfört att Edgen med ett eventuellt påslag för marknadslikviditetsrisker
ungefär motsvarade kostnaden för att stänga Tradingportföljen en viss dag. Med andra
ord reflekterade Edgen enligt käranden en försiktig bedömning av värderingsfelet om
rätten kommer fram till att optionerna enligt IAS 39 ska värderas till vad man kan
erhålla för optionerna i en ordnad transaktion på balansdagen.
Svarandena har anfört att Edgen inte utgjorde ett tillförlitligt mått på Tradingport-
följens marknadsvärde samt att den endast var användbar för jämförelser i bench-
marking-syfte.
Det uppfattades allmänt att Edgen visade avvikelsen mellan Tradings teoretiska
värdering och en värdering i enlighet med de värden som indikerades av prisuppgifter.
Per Börgesson, Johan Tyrén, Tamer Torun och Fredrik Crafoord har gett uttryck för en
sådan uppfattning. Även Mattias Arnelund har beskrivit Edgen som en del av en sådan
värdering.
Generellt sett och i linje med hur Bankens teoretiska modell var utformad uppfattades
Edgen som icke tillförlitlig på kort sikt. Däremot ansågs den ha viss relevans över tid.
Tamer Torun har härvid bl.a. uppgett att en mer långsiktig rörelse i Edgen var ett
uttryck för en felvärdering gentemot aktuellt dagspris. Mattias Arnelund har beskrivit
att den var positiv som trend samt att den fluktuerade men också ökade över tid. Per
Börgesson har särskilt noterat att Edgen ökade under hösten 2009 till följd av den
ökande handeln med ODAX-optioner. Tingsrätten konstaterar att Edgen sålunda
uppfattades som indikativ med avseende för dess långsiktiga tendens att öka.
Det var handlarna på Trading som gjorde värderingarna. De har samstämmigt beskrivit
att en stängning av en position kunde förväntas ske till Edgen, dvs. till marknadspris,
med ett visst tillägg. Det har även framgått att Per Börgesson i juni 2010 angav som
sin uppfattning att en stängning av alla positioner inom en månad skulle kosta Banken
Sid 1865
hela Edgen plus ungefär 10 procent. Han har bekräftat detta och förklarat det med
utgångspunkt från att Edgen avsåg skillnaden mellan marknadspris och teoretiskt pris
samt med beaktande av att vid en försäljning fick räkna med att hamna på köpkurs för
skulder och säljkurs för tillgångar, och inte mitt i, vilket var ett värde som noterades i
ORC.
Agneta Norgren angav i ett mail den 7 december 2007 att KPMG hade verifierat att
teoretisk värdering, på det sätt som Trading värderade, var en giltig värderingsmetod,
och att Edge ”därför saknar betydelse som enskilt mått”. Tingsrätten uppfattar att detta
återspeglar den allmänna uppfattningen inom HQ AB och Banken rörande synen på
Edgen.
Banken angav i sitt svar den 27 juli 2010 på FI:s iakttagelseskrift, angående FI:s syn-
punkter på att utelämnad information om Edgen i den externa redovisningen gav en
missvisande bild av Bankens risker, att ”Edgen redovisades internt inom Banken men
kom senare att inte tillmätas samma tyngd som tidigare”.
Utredningen har enligt tingsrätten visat att Edgen var ett relevant mått för en upp-
skattning av Tradingportföljens marknadsvärde, särskilt med avseende för värdet vid
en tänkt avveckling. Det har vidare framgått att det var så Edgen betraktades på
Trading, och åtminstone delvis även på Risk, även om detta i sig inte uppfattades som
relevant eftersom man vid bedömningen av instrumentens verkliga värde utgick från
delvis andra utgångspunkter.
Utredningen har visat att Edgen inte ansågs relevant från värderingsperspektiv och att
den uppfattningen delvis saknade fog. Det är oklart för tingsrätten vilken egentlig
funktion, om någon, som den ansågs fylla i praktiken. Uttalanden liknande Agneta
Norgrens – dvs. att Edgen saknade betydelse – återkommer, även i ledningen för
Banken. Det har ovan framgått att t.ex. Stefan Dahlbo ansett att Edgen var ett icke-
relevant mått. Tingsrätten konstaterar dock att Banken i avsaknad av Edgen saknade
Sid 1866
andra mått för att bedöma hur Bankens teoretiska värdering återspeglade den
marknadsuppfattning som kom till uttryck i priser.
Tingsrätten konstaterar sammantaget att Edgen åtminstone över tid indikerade att
Tradingportföljen var övervärderad samt gav en indikation på hur stor övervärderingen
kunde tänkas vara. Tingsrätten konstaterar samtidigt att Edgen inte utan en grundligare
analys och genomgång av prisinformationen kan godtas som ett tillförlitligt mått för
om en övervärdering faktiskt förelåg eller på den närmare omfattningen av en sådan
övervärdering.
6.4.8 Volatilitetstäcke – marknadspraxis?

Käranden har bl.a. anfört följande. Enligt marknadspraxis användes i första hand
marknadspriser (transaktionspriser, ställda priser) för det aktuella instrumentet. Enligt
marknadspraxis togs det även fram ett volatilitetstäcke för att interpolera marknads-
priser när sådana saknades. Genom ett sådant volatilitetstäcke var det möjligt att
bedöma rimligheten av prisbilden för enskilda instrument eftersom den gav en hel-
täckande prisbild. Med hjälp av implicita volatiliteter ger volatilitetstäcket ett böljande
täcke som ger prisbilden i marknaden. Om det saknas ett pris i någon av de optioner
som volatilitetstäcket avser så kan en algoritm som tar hänsyn till skew visa var priset
för den optionen rimligen bör ligga utifrån marknadens prisbild. På detta sätt använde
marknadsaktörer marknadsinformation i så hög grad som möjligt. Möjligheten att ta
fram ett volatilitetstäcke fanns också i ORC.
Käranden har förklarat att det inte varit praktiskt möjligt att presentera en värdering av
hela Tradingportföljen utifrån volatilitetstäcken, eftersom det inte varit möjligt att få
fram implicita volatiliteter för hela Tradingportföljen längre tillbaka i tiden. Detta hade
krävt att implicita volatiliteter räknas fram manuellt, vilket hade varit ogörligt. I
Navigants analys av Top Five Positions har den implicita volatiliteten emellertid
beräknats och där åskådliggörs det tydliga mönstret och tillförlitligheten i en värdering
till marknadspriser och volatilitetstäcken.
Sid 1867
Användning av ett volatilitetstäcke (volatility surface) syftade till att genom samman-
ställning av tillgängliga prisuppgifter, såväl för det eller de instrument som är föremål
för värdering som för andra näraliggande instrument, ge vägledning vid värderingen av
optioner för vilka det saknades prisuppgifter, eller där det fanns behov av att skapa ett
bättre underlag för bedömning av tillgänglig prisinformation.
Det noteras att Fund Radar i sin analys år 2005 tillämpade ett volatilitetstäcke,
konstruerat på implicita volatiliteter, för att uppskatta förändringar i portföljens värde,
något som Anders Bäckström redovisade för Patrik Enblad i mail den 2 december
2005. Möjligheten att inter- och extrapolera fram priser behandlades återkommande i
kontakterna mellan KPMG och Banken. Anders Torgander tog t.ex. upp frågan vid ett
telefonmöte med Agneta Norgren den 19 december 2008. Det noteras att Agneta
Norgren, efter kontakter med bl.a. Anders Torgander, i mail den 12 november 2009 till
Trading och Ekonomi tog upp möjligheten att använda ORC för att ta fram ett
volatilitetstäcke. KPMG rekommenderade också – i samband med rapportering från
revisionen för år 2009 på styrelsemöte i HQ AB den 29 januari 2010 – att principerna
för härledning av volatilitet skulle ses över, bl.a. med hänvisning till möjligheten att ta
fram ett volatilitetstäcke.
Johan Dyrefors uppehöll sig i sitt yttrande till Revisorsnämnden den 4 februari 2011
även vid frågan om användning av ett volatilitetstäcke vid värderingen. Han erinrade
inledningsvis om att det per definition alltid uppkom ”en större eller mindre skillnad
mellan den av HQ utifrån marknadsdata härledda raka volatiliteten och den implicita
volatilitet för ett enskilt instrument som eventuellt kan observeras på marknaden”.
Dessa avvikelser, förklarade han, ”har sina motsvarigheter även i en mer sofistikerad
modell med ett tredimensionellt volatilitetstäcke eftersom ett sådant täcke genereras
baserat på interpoleringar och extrapoleringar av observerbara marknadsdata”. Han
påpekade att den som använder ett volatilitetstäcke måste fråga sig ”om modellen
kvalificerar som en metod som uteslutande baseras på observerbara marknadsdata
eller om de avvikelser som uppkommer är av sådan karaktär och omfattning att instru-
Sid 1868
menten ska hänföras till nivå 3”. Johan Dyrefors angav att det enligt hans erfarenhet
var ”vanligt på marknaden att värderingsmodeller som baseras på volatilitetstäcken
definieras som värderingar som uteslutande baseras på observerbara marknadsdata
och eventuella resultat som uppkommer dag 1 resultatredovisas därmed”.
Det står klart att det gick att ta fram ett volatilitetstäcke med användning av Bankens
system, dvs. ORC, utifrån den inhämtade prisinformation som fanns där. Detta var
känt såväl på Trading som på Risk. Fredrik Crafoord har härvid hänvisat till att det
fanns modeller för att översätta volatilitetstäcket och annat i frontmånader till månader
utan likviditet. Om det fanns priser i de kortare månaderna kunde man enligt honom
använda den prisbilden för att bedöma de längre månaderna. Han har samtidigt tillagt
att alla sådana skattningar har sina begränsningar.
Tingsrätten konstaterar att ett volatilitetstäcke synes ha varit användbart som ett red-
skap för att med hjälp av interpolation och extrapolation av värden skapa en mer hel-
täckande prisbild utifrån flera olika parametrar. I enlighet med vad käranden anfört
framstår det som en metod som kunde skapa bättre möjligheter att bedöma rimligheten
av prisbilden för enskilda instrument. Det kan, menar tingsrätten, antas att metoden i
någon utsträckning också innebar ett sätt att förstärka informationsvärdet av tillgänglig
prisinformation som helhet jämfört med informationsvärdet av enskilda prisuppgifter.
Tingsrätten godtar att en användning av volatilitetstäcke, som ett redskap i linje med
vad som nu redovisats, var något som förekom allmänt.
Tingsrätten har däremot inte funnit att det framgått att marknadsaktörer allmänt
använde volatilitetstäcke för att värdera finansiella instrument, dvs. att en värdering
med användning av volatilitetstäcke allmänt ansågs ge rättvisande värden. Det kan
således inte anses visat att användningen av ett volatilitetstäcke vid värderingen skulle
ha inneburit någon garanti för att erhålla rättvisande värden. I vilken utsträckning
metoden gav rättvisande värden var, menar tingsrätten, i stället avhängigt den
underliggande prisinformation som täcket baserades på.
Sid 1869
6.4.9 Kalibrering
Käranden har anfört: Värderingen skulle löpande följas upp mot faktiska transaktioner.
Syftet var att säkerställa att värderingstekniken reflekterade vad instrumentet faktiskt
kunde omsättas till. Detta skulle göras genom att transaktioner följdes upp, inte bara i
samma instrument, utan också i liknande instrument. Banken kalibrerade inte
värderingstekniken och prövade dess giltighet genom en jämförelse med observerbara
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument eller andra tillgängliga observer-
bara marknadsuppgifter, genom t.ex. en uppföljning av Dag 1-resultat för att se om
värderingen var korrekt. Detta var i strid med regelverket (IAS 39).
KPMG har anfört: Banken har innehaft positioner i optioner som visserligen var
noterade, men där tillgången på tillförlitliga observerbara marknadsdata för enskilda
instrument har varierat på grund av bristande marknadsaktivitet. Det har dock alltid
funnits observerbara marknadsdata att tillgå vid värderingen för instrumentet i sig
och/eller liknande instrument eller i vart fall för det underliggande instrumentet, dvs.
indexet.
Normalt sett har marknadsaktiviteten ökat ju kortare återstående löptid en option har
haft. När marknadsaktiviteten blivit tillräckligt omfattande för att ge tillförlitliga värde-
uppgifter har värderingsmetodiken övergått från användning av marknadsdata för det
underliggande instrumentet till att använda prisuppgifter för den enskilda optionen
eller liknande optioner. Värderingen har härigenom löpande anpassats och kalibrerats.
Banken har sålunda kontinuerligt beaktat nya observerbara marknadsdata och ändrat
sina antaganden, baserat på för tillfället bästa tillgängliga observerbara marknadsdata.
Kalibreringen kunde ha varit bättre men detta förhållande utgjorde inte ett allvarligt
avsteg ifrån IAS 39 och medförde inte att värderingsmodellen kunde anses ha sådana
brister att värderingarna skulle stå i strid med IAS 39. Det påstådda förhållandet ger
inte i sig upphov till ett värderingsfel.
Sid 1870
En för tillämpningen av IAS 39 central fråga när det gäller användning av en
värderingsteknik på en marknad som inte är aktiv avser utvärderingen av att tekniken
ger rättvisande värden, dvs. kalibrering av värderingstekniken. Tingsrätten noterar att
begrepp som t.ex. validering, utvärdering och uppföljning alla avser uttryck för detta.
Enligt IAS 39.48A (8), som är likalydande med VT76 (2) framgår att ett företag som
använder en värderingsteknik med regelbundna intervall ska kalibrera den och pröva
dess giltighet genom att använda priser från observerbara aktuella marknadstrans-
aktioner i samma instrument (dvs. utan förändring, uppdelning eller sammanslagning)
eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.
Enligt tingsrätten har utredningen visat att det inte skedde någon strukturerad och
systematiserad kalibrering av Bankens modellvärderingar. I den utsträckning ”priser
från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument” eller ”baserat
på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter” har funnits tillgängliga har Banken
enligt vad som framkommit underlåtit att uppfylla kravet på kalibrering.
KPMG har gjort gällande att det gjordes en form av kalibrering genom att värderings-
metodiken övergick från användning av historisk, teoretisk volatilitet till att använda
prisuppgifter när marknadsaktiviteten blivit tillräcklig för att ge tillförlitliga värde-
uppgifter. KPMG har härvid hänvisat till att marknadsaktiviteten ökade ju närmare
lösen optionen kom samt att värderingen löpande anpassats därefter. Tingsrätten
konstaterar att de löpande justeringar som gjordes av åsatta värden, dvs. löpande
omvärderingar, inte är relevanta i detta sammanhang. Härmed avsågs inte kalibreringar
av den värderingsmetod som användes för att värdera optioner när marknadsaktiviteten
inte ansågs tillräcklig.
Det konstateras vidare att Banken i sitt svar den 27 juli 2010 på FI:s iakttagelseskrift
bekräftade FI:s synpunkter på Bankens bristande kalibrering och angav ”att Banken
inte har gjort någon kalibrering av värderingstekniken av det slag som föreskrivs i
Sid 1871
IAS 39 p 48A och VT76”. Det noterades vidare: ”Banken förstår att detta varit ett
felaktigt resonemang och att en bättre kalibrering borde ha skett.” Tingsrätten upp-
fattar att underlaget återspeglar den beskrivning som Banken lämnade till FI och att det
saknas anledning att ifrågasätta att Bankens förklaring var rättvisande.
6.4.10 Tradinginstruktionen
Svarandena har anfört att Banken värderade Tradingportföljen i enlighet med vad som
anges i Tradinginstruktionen. Svarandena har hänvisat till att andra instruktioner och
rutinbeskrivningar för verksamheten innehöll uppgifter om vilka redovisningsprinciper
som tillämpades för finansiella instrument. Här har bl.a. hänvisats till instruktioner för
Ekonomi. Vidare har KPMG hänvisat till instruktioner och rutinbeskrivningar som
gällde för Risk.
Det noteras inledningsvis att tingsrätten tidigare har konstaterat att Ekonomi inte hade
något ansvar för att värderingen gav rättvisande värden. Det har framgått att ansvaret
för att kontrollera och säkerställa att värderingen var korrekt åvilade Risk. Detta får
som framgått anses ha gällt trots att instruktionen för Ekonomi per den 19 maj 2009
angav att Ekonomi ansvarade för att säkerställa att gällande redovisningsregler följdes.
En utgångspunkt är att Tradinginstruktionen utgjorde en del av HQ-instruktionen och

därför måste betraktas utifrån den samlade information som gavs där, samt i komplett-
erande dokument (t.ex. rutinbeskrivningar för Risk). Det ålåg alla anställda i Banken
att ta del av och sätta sig in i samtliga de instruktioner som berörde dennes uppgifter.
Det kan således konstateras att det fanns andra instruktioner som berörde värderingen
av Tradingportföljen. I instruktionen för Ekonomi angavs att finansiella instrument
som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen skulle redovisas till verkligt
värde samt att förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen,
som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Det
angavs vidare att finansiella tillgångars verkliga värde motsvaras av ”tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen”. Det framgick även att ett beräknat teoretiskt värde
Sid 1872
skulle ”ligga till grund för värdering till verkligt värde (teoretisk värdering) vid
avsaknad av ett rättvisande marknadsvärde”. Det noterades också att estimat avseende
volatilitet byggde på implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk
volatilitet i aktuellt underliggande värdepapper. Tingsrätten återkommer nedan till de
instruktioner som gällde för Risk.
Tradinginstruktionen innehöll inga anvisningar om att värderingen skulle göras med

utgångspunkt från huruvida ett finansiellt instrument handlas på en aktiv marknad eller
inte. Den behandlade överhuvudtaget inte frågan om aktivitet. Att den inte gjorde det
stred metodologiskt mot IAS 39 även om det inte i sig måste ha lett till en felaktig
värdering.
På sätt som tingsrätten redovisat innefattade IAS 39 en värderingshierarki där särskild

vikt skulle fästas vid vissa förhållanden. Om det fanns tillräckligt kraftfulla uttryck för
marknadens uppfattning om instrumentets värde skulle de i princip följas. Detta för-
hållande berörs endast i begränsad utsträckning i instruktionen. Det framgår att resul-
tatet ska beräknas genom en jämförelse mellan investerat belopp – här avses enligt
tingsrätten transaktionspriset (dvs. det verkliga värdet för den ersättning som erlagts
eller erhållits), se VT76 (4) – och ”aktuellt marknadsvärde/teoretiskt värde”.
Instruktionen anger härvid att aktuellt marknadsvärde normalt utgörs av ”senast betalt
vid stängning”. Innehållet i denna del ligger i linje med instruktionen till Ekonomi, se
ovan, och återspeglade innehållet i IAS 39 men säger däremot inget om hur värdering-
en skulle göras i förhållande till den varierande prisbild som kännetecknade options-
marknaden. Någon vägledning ges inte för vad som skulle anses utgöra tillräcklig
aktivitet eller hur tillgänglig information skulle bedömas när marknaden inte var aktiv.
Ett förhållande av särskilt intresse är det som i instruktionen anges som ”teoretiskt
värde”. Det är, menar tingsrätten, anmärkningsvärt att Tradinginstruktionen anvisar att
”[v]id utvärdering av derivat, skall framräknat teoretiskt värde ligga till grund för
bokföring och resultatberäkning”. Instruktionen anger således en allmän anvisning att
de teoretiska värden som Trading vid sin värdering åsatte instrumenten skulle
Sid 1873
användas. Hur annan information om marknadsvärde – t.ex. med hänsyn till vad som
angavs om att aktuellt marknadsvärde normalt utgjordes av ”senast betalt vid
stängning” – skulle hanteras i förhållande till de teoretiskt framräknade värdena
framgår inte. Anvisningen i denna del ger uttryck för ett allmänt förhållningssätt som
inte beaktar de förutsättningar som gällde enligt IAS 39. Även om användning av ett
framräknat, teoretiskt värde inte i sig stred mot IAS 39 fanns en skyldighet att beakta
prisbilden i marknaden, inte minst då det var fråga om priser på en aktiv marknad.
Det var av central betydelse för mottagarna av instruktionerna att förstå vad som av-
sågs med teoretiskt värde. Enligt innehållet avsåg det värdering med ”för branschen
vedertagna modeller” och det hänvisades uttryckligen, såvitt avser de i målet aktuella
instrumenten, till Black & Scholes. Tradinginstruktionen angav följaktligen att
Tradingportföljen skulle värderas med en värderingsteknik, närmare bestämt options-
värderingsmodellen Black & Scholes (jfr VT74). Redan genom denna anvisning går
Tradinginstruktionen direkt emot IAS 39 som i första hand anvisade att värderingen
skulle göras enligt noterade priser på en aktiv marknad. Återigen gäller att
instruktionen inte behandlar frågan om aktivitet eller betydelsen av, och hur de berörda
skulle förhålla sig till, tillgängliga uttryck för marknadsvärde i form av aktuella
transaktionspriser och ställda priser.
När det gäller frågan hur den anvisade värderingstekniken skulle tillämpas noteras att
chefen för Trading ansvarar för ”att indata för teoretisk värdering är konsistent i alla
underliggande och portföljer” vilket bl.a. anges innebära att förväntad volatilitet ska
vara uppdaterad ”på ett systematiskt vis”. Det ges ingen närmare vägledning vad som
avses med detta. Det framgår även att Risk vid varje månadsslut skulle göra ”en
kontrollvärdering av samtliga instrument i tradingportföljen genom att jämföra priser
i ORC mot externa källor och kontrollera och särskilt kommentera konsistens i valda
parametrar i den teoretiska värderingen”. Det framgår delvis av instruktionen och
utvecklas i dokumentet Volatilitetsavstämning att Risk skulle kontrollera att principer-
na om rak respektive linjär volatilitet tillämpades. Med rak volatilitet avsågs att derivat
med samma underliggande och samma slutmånad skulle ha samma volatilitet. Med
Sid 1874
linjär volatilitet avsågs att volatiliteten skulle vara linjär över tiden för derivat med
samma underliggande. Innebörden av att indata ska vara ”konsistent”, eller av att
”konsistens” skulle gälla i valda parametrar, utvecklas dock inte. Detsamma gäller hur
principerna om rak och linjär volatilitet förhöll sig till värderingen. Tingsrätten
konstaterar att utredningen har visat att begreppen ”konsistent” och ”konsistens” kom
att tillämpas på ett sätt som – i den utsträckning de låg till grund för omotiverade
förenklingar, såsom att bortse från relevant prisinformation ”för att undvika stora
resultatvariationer” – avviker från kraven enligt IAS 39 att beakta tillgänglig
prisinformation.
Vidare noteras: ”Parametrar som estimeras vid teoretisk beräkning av derivat-

instrument är volatilitet.” Med volatilitet avses således den helt avgörande variabeln
för fastställande av instrumentens värde när det saknas priser i marknaden eller när
tillgänglig prisinformation inte kunde anses tillräcklig för att uppfattas som ett tydligt
uttryck för marknadens uppfattning om verkligt värde. När det gäller den centrala
frågan hur volatiliteten skulle uppskattas anges i instruktionen endast att det anges att
den ”ska vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande
värdepapper och slutmånad”, dvs. den skulle vara rak, samt att den skulle bygga på
”implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt under-
liggande”. I vilken utsträckning implicit volatilitet skulle ges företräde framgår inte. I
dokumentet Volatilitet avstämning noterades att de teoretiska volatiliteterna även
kunde ”jämföras mot historiska volatiliteter i underliggande värdepapper”. Det angavs
att ”grafer över historisk volatilitet” kunde tas fram. Vidare angavs att historisk
volatilitet var ”ett vägledande mått för icke-standardiserade optioner, eftersom implicit
volatilitet inte kan hittas i marknaden.” Någon vägledning för hur historisk volatilitet
skulle bestämmas gavs dock inte.
Det förhållandet att instruktionen anger att den sålunda uppskattade variabeln
(volatilitet) ska vara rak beaktar inte att optioner med olika lösenpris prissätts olika av
marknaden (skew). Även i detta avseende går instruktionen direkt emot IAS 39.
Sid 1875
Tingsrätten konstaterar vidare att Tradinginstruktionen inte ger någon vägledning

överhuvudtaget när det gäller ett antal centrala frågeställningar rörande värdering
enligt IAS 39. Instruktionen utgick från marknadens prisbild när den enligt Bankens
förhållandevis stränga syn ansågs relevant. Därutöver gällde att instruktionen utgick
från teoretiskt värde som bestämdes på grunder som enligt vad tingsrätten i det före-
gående har konstaterat gav Banken utrymme för avvikelser från de värden som pris-
bilden i optionsmarknaden indikerade. Här kan nämnas hur prisuppgifter ska bedömas,
vad som avses med observerbarhet och vilken betydelse detta har vid värdering och för
resultatföring. Tradinginstruktionen innehöll inte nödvändiga anvisningar om att
värdering med värderingsteknik ska löpande utvärderas och kalibreras. Den anvisade
att en eventuell skew inte skulle beaktas. Det innebär att de medarbetare som hade
ansvaret för att värdera instrumenten i Tradingportföljen samt de som skulle
kontrollera att värderingen gav rättvisande värden inte i instruktionen gavs tillräckliga
förutsättningar för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det innebar att instruktionen
lämnade Trading utrymme att efter bästa förmåga göra värderingar som de inte för
redovisningsändamål hade tillräcklig kompetens att göra. På motsvarande sätt innebar
det ett ansvar för Risk att säkerställa värderingen som de inte hade tillräckliga
förutsättningar att fullgöra.
Det konstateras att KPMG har framfört rekommendationer till HQ AB/Banken att
utarbeta tydligare instruktioner. KPMG framförde t.ex. vid revisionsmöte den 26
januari 2009, avseende HQ AB:s årsredovisning för år 2008, bl.a. följande:
”- använd observerbara marknadsdata i så stor utsträckning som möjligt i den
- utarbeta en tydlig instruktion för hur volatilitet ska bestämmas vid värdering
för den externa finansiella rapporteringen
- undvik historisk och rak volatilitet vid värdering för den externa finansiella
rapporteringen
[..]
- validera värderingsmodeller genom en jämförelse mot från observerbara
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument (back testing)”
Sid 1876
Tingsrätten noterar att Agneta Norgren har uppgett att de rekommendationer som
lämnades vid den tidpunkten gick ”tvärt emot vad deras redovisningsexperter tidigare
sagt”. Här avsåg Agneta Norgren KPMG:s slutsatser efter den processgranskning som
genomfördes i samarbete med Fund Radar år 2005.
Tingsrätten konstaterar att de rekommendationer som KPMG lämnade vid revisions-

mötet den 26 januari 2009 i allt väsentligt upprepades i samband med KPMG:s
rapportering vid styrelsemötet den 29 januari 2010 avseende revisionen för år 2009.
Tingsrätten, som delar de uppfattningar som KPMG sålunda gav uttryck för,
konstaterar vidare att inget i utredningen talar för att några åtgärder vidtogs i anledning
av KPMG:s rekommendation att utarbeta en tydligare instruktion.
Enligt tingsrättens uppfattning var Tradinginstruktionens utformning bristfällig i flera

avseenden. Värdering av den typen av finansiella instrument som Tradingportföljen
innehöll är som framgått en grannlaga uppgift och det gäller i synnerhet instrument
som inte handlas på en aktiv marknad. Det aktuella regelverket var på sätt som tings-
rättens genomgång har visat komplext och svårtillämpat. Instruktionen framstår i
kontrast till detta som kortfattad, den innehåller knapphändig information och ger
endast begränsad vägledning rörande hur de berörda skulle gå tillväga vid värderingen.
Den innehåller på sätt som framgått ovan i flera avseenden anvisningar som lämnar
utrymme för värderingar som inte överensstämmer med IAS 39.
Sid 1877
6.5 Dag 1-resultat
6.5.1 Värdering vid det första redovisningstillfället och efterföljande

värderingar
6.5.1.1 Käranden
Käranden har övergripande gjort gällande följande. Optionerna skulle värderas till
transaktionspriset dag 1 om det inte fanns observerbara belägg för att värdera dem till
ett annat värde. Därefter skulle optionerna fortsatt värderas till transaktionspriset om
det inte fanns observerbara belägg, såsom att tiden hade gått, för att värdet ändrats.
Banken följde inte denna reglering utan värderade omedelbart om optionerna till
teoretiska subjektiva värden utan observerbara belägg, varvid Dag 1-resultat uppkom
utan att det skedde någon uppföljning av hur de teoretiska värdena förhöll sig till
Bankens egna transaktionspriser. Detta medförde en felvärdering men även otillåtna
Dag 1-resultat som hade en väsentligt positiv resultatpåverkan.
Käranden har till utveckling av sin talan bl.a. anfört följande.
6.5.1.1.1 Bankens otillåtna Dag 1-resultat

Bankens värderingsmetod, som låg till grund för den finansiella rapporteringen, stred
mot IAS 39. Banken värderade optionerna dag 1 till ett subjektivt teoretiskt värde som
avvek från transaktionspriset, utan att det fanns observerbara belägg för en sådan
avvikelse. Avvikelsen mellan transaktionspriset och det teoretiska värdet var många
gånger enorm. Banken följde inte upp dessa Dag 1-resultat för att säkerställa att inga
otillåtna Dag 1-resultat resultatredovisades, dvs. det bokades inte upp någon motpost i
balansräkningen avseende Dag 1-resultat som inte fick resultatföras (det gjordes ingen
reservering) utan hela den teoretiska värderingen resultatredovisades. Detta medförde
att Dag 1-resultat resultatfördes i den finansiella rapporteringen i strid med regelverket,
dvs. att det uppkom otillåtna Dag 1-resultat.
Det finns ett nära samband mellan värderingen och Dag 1-regleringen, men sambandet
mellan värderingen och otillåtna Dag 1-resultat är inte absolut. Det kan finnas en fel-
Sid 1878
värdering utan att det förekommer ett otillåtet Dag 1-resultat. Vidare kan ett företag
värdera sina positioner till ett teoretiskt värde och boka upp en motpost (göra en
reservering) för att säkerställa att Dag 1-resultat inte resultatredovisas i den finansiella
rapporteringen. Men i sådant fall har företaget en informationsskyldighet att i den
finansiella rapporteringen ange hur stor del av det teoretiska värdet som inte har
resultatredovisats.
Det nära sambandet mellan värderingen och Dag 1-regleringen har att göra med den
systematik som regelverket ger uttryck för, nämligen att transaktionspriset ska utgöra
utgångspunkten och att det därefter krävs observerbara belägg för att värderingen ska
kunna ingå i den finansiella rapporteringen och resultatredovisas.
Ett Dag 1-resultat minskar med tiden. Om en option utan annat värde än tidsvärdet
omvärderas uppstår ett Dag 1-resultat. Om det sker den sista dagen under en rapport-
period så utgör hela Dag 1-resultatet ett otillåtet resultat när det flyter in i den
finansiella rapporteringen. Men om dag 1 inte är den sista dagen under en rapport-
period, så kommer Dag 1-resultatet att förändras i och med att tiden går och tidsvärdets
minskande betydelse. I sådant fall utgörs det kvarvarande Dag 1-resultatet vid rapport-
periodens slut av skillnaden mellan transaktionspriset med justering för tiden och det
omvärderade värdet med justering för tiden. Om det saknas observerbara belägg för
omvärderingen så är även det kvarvarande Dag 1-resultatet otillåtet. Vid löptidens slut
saknar optioner tidsvärde och därmed kan det inte finnas något Dag 1-resultat.
6.5.1.1.2 Uttalanden från Revisorsnämnden

Revisorsnämnden underströk det nära sambandet – mellan resultatföring av Dag 1-
resultat å ena sidan och redovisningen av värdet på optionerna å den andra – eftersom
beräkningen av ett Dag 1-resultat avseende förvärvet av en viss position utgår från det
värde med vilket den aktuella positionen redovisas första gången.
Revisorsnämnden har bedömt att Bankens värderingsmetod stred mot IAS 39. I sitt
beslut den 18 november 2011 i ärendet avseende Johan Dyrefors uttalade nämnden att
Sid 1879
den redovisning av Dag 1-resultat som Banken hade tillämpat inte var ”förenlig med
IAS 39 vad gäller sådana finansiella instrument som inte värderades endast utifrån
observerbara marknadsdata”. Nämnden konstaterade att Johan Dyrefors inte kunde
erhålla revisionsbevis som direkt utvisade konsekvenserna av den felaktiga redo-
görelsen av Dag 1-resultat. I beslutet framhölls betydelsen av att Banken saknade
systemstöd för att periodisera Dag 1-resultaten och enligt Revisorsnämnden innebar
detta att Johan Dyrefors inte kunde erhålla några revisionsbevis utan att han därför var
”hänvisad till att basera sin granskning på en helhetsbedömning av bankens hantering
av tradingportföljen”.
Revisorsnämnden kände inte till omfattningen av de Dag 1-resultat som Bankens

värdering hade lett till och godtog Johan Dyrefors uppgift att de inte hade gett någon
väsentlig resultatpåverkan. Revisorsnämnden konstaterade dock, trots det, ”att Johan
Dyrefors överväganden och slutsatser avseende väsentligheten av eventuella fel i
dag 1-redovisningen inte kan utläsas av dokumentationen”. De överväganden som
Johan Dyrefors redovisat inom ramen för målets handläggning framgår inte av
revisionsdokumentationen.
Sammanfattande kommentarer – otillåtna Dag 1-resultat

Bankens värderingsmetod, som låg till grund för den finansiella rapporteringen, med-
förde en väsentlig risk för att otillåtna Dag 1-resultat skulle redovisas i den finansiella
rapporteringen.
6.5.1.2 Svarandena har anfört

KPMG har bl.a. anfört följande. Införandet av IAS/IFRS innebar att tillgångar och
skulder i mycket stor utsträckning skulle redovisas till fair value, dvs. verkligt värde.
Redovisning skulle inte ske till det värde som följde av transaktionspriset, inte av
strikta avskrivningsregler eller av särskilda försiktighetsprinciper och inte heller av
lägsta värdets princip eller av realisationsprincipen.
Sid 1880
Enligt ordalydelsen i VT76 gällde att omvärdering skulle ske, som fick resultateffekt,
om företaget använde Black & Scholes som bara innefattade uppgifter från observer-
bara marknader. Det följer inte av bestämmelsen att transaktionspriset skulle gälla. Om
det är rätt eller fel att resultatföra en värdeskillnad som uppkommer vid en värdering
med en värderingsteknik beror på vilken teknik som använts.
VT76A reglerade senare omvärderingar och hanterar två olika situationer. Den första
meningen tar sikte på omvärderingar som sker efter att den första omvärderingen. Om
den ursprungliga omvärderingen hade påverkat såväl balans- som resultaträkning så
gäller samma regler, VT76, även vid efterkommande omvärdering.
Resterande text i bestämmelsen utgår från situationen då den första omvärderingen

gjordes med en värderingsteknik som inte endast innefattade uppgifter från observer-
bara marknader. Om en sådan omvärdering ger en värdeskillnad ska det som framgått
endast påverka balansräkningen – och inte resultaträkningen – och frågan är: Vad
gäller då? Den tredje meningen anger att ett företag i en sådan situation i vissa fall inte
kan låta resultatet vara opåverkat, dvs. det kan inte behålla transaktionspriset såvitt
avser resultaträkningen. Det gäller om den värdeförändring som uppkommit (vid en
värdering med en värderingsteknik) beror t.ex. på att tiden går, eftersom detta
obestridligen påverkar en indexoptions värde. En annan sådan ”förändrad faktor [..]
som marknadsaktörer skulle beakta vid fastställande av ett pris” är att underliggande
index ändras. Den värdeförändring som uppkommer till följd av sådana faktorer måste
alltid föras in i resultatet, även om man använt en värderingsteknik som inte grundats
endast på observerbara marknadsuppgifter. Transaktionspriset kan alltså inte behållas
om det är fråga om sådana värdeföringar.
Enligt käranden skulle transaktionspriset alltid gälla om inte företaget kunde visa att
det var fel. Käranden har här hänvisat till VT72 som dock avser endast värdering som
sker utifrån priser på en aktiv marknad och anger att om man inte använder priser som
finns på en sådan aktiv marknad måste man ha skäl för det. Bestämmelsen är inte
Sid 1881
tillämplig om marknaden är inaktiv då en värderingsteknik används. Den situationen

regleras i VT76 och VT76A.
Käranden anser även att historisk volatilitet inte kunde användas eftersom den inte
avsåg en faktor som kan anses ha förändrats efter transaktionen. För det första är all
marknadsdata historisk vid värderingstillfället. För det andra tar den sista meningen i
VT76A endast sikte på situationen då den första värderingen inte påverkat resultat-
räkningen. I en sådan situation styr transaktionspriset fortfarande vad som ska redo-
visas i resultaträkningen. Värderingen har då endast påverkat balansräkningen.
I den löpande bokföringen ingick en huvudbokföring i Banken där samtliga affärer i

dagen till anskaffningspris. I den löpande bokföringen uppkom inget Dag 1-resultat,
varken när affärerna gjordes enligt löpande bokföring eller löpande under månaden: De
nya positionerna redovisades till anskaffningsvärdet fram till månadens slut.
6.5.1.3 Tingsrättens bedömning

Vägledning för hur värdering vid det första redovisningstillfället samt efterföljande
värderingar görs återfanns i VT76-76A under Ingen aktiv marknad: värderingsteknik.
med följande lydelse (här med kompletterande uppdelning av VT76 [4]):
VT76
transaktioner i samma instrument (det vill säga utan förändring, uppdelning
eller sammanslagning) eller baserat på tillgängliga observerbara marknadsupp-
gifter.
(3) Ett företag samlar konsekvent in marknadsuppgifter på den marknad där
instrumentet köptes eller har sitt ursprung.
Sid 1882
(4) (1 ledet) Det bästa belägget för verkligt värde på ett finansiellt instrument vid
första redovisningstillfället är transaktionspriset (det vill säga det verkliga
värdet för den ersättning som erlagts eller erhållits),
(2 ledet) såvida inte det verkliga värdet för detta instrument erhålls
(2 ledet) (alt. 1) genom jämförelse med andra observerbara aktuella marknads-
transaktioner avseende samma instrument (det vill säga utan förändring,
uppdelning eller sammanslagning) eller
(2 ledet) (alt. 2) baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar
VT76A
förändrad faktor (inklusive tid) som marknadsaktörer skulle beakta vid
fastställande av ett pris.
Enligt käranden avser otillåtna Dag 1-resultat sådana resultat som, helt eller delvis,
resultatförs i den finansiella rapporteringen i strid med IAS 39. IAS 39 ger enligt
käranden uttryck för en systematik som måste följas avseende de värderingar som ska
resultatföras i den finansiella rapporteringen. Optionsvärderingar som ligger till grund
för den finansiella rapporteringen ska, med den syn som käranden redovisat, dag 1
utgöras av transaktionspriset, om det inte finns observerbara belägg för att marknaden
värderar optionerna till ett annat pris (VT76). Käranden har framhållit att VT76 (4)
anger att transaktionspriset är ”det bästa belägget” för verkligt värde vid det första
redovisningstillfället. Innebörden av detta är enligt käranden att värdering ska ske till
transaktionspriset, om inte de två undantag som anges är tillämpliga. Enligt käranden
framgår detta av BC 104 till IAS 39, som anger: “[..] an entity may recognize a gain or
loss at inception only if fair value is evidenced by comparison with other observable
current market transactions in the same instrument [..] or is based on a valuation
technique incorporating only observable data [..]” Detta gäller alltså bara om (“only
if”) undantagen är tillämpliga.
Sid 1883
IASB:s uttalande, som käranden här hänvisar till, avser förutsättningarna för resultat-
föring av värdeförändringar. Innebörden är att ett företag endast fick redovisa en vinst
eller förlust vid det första redovisningstillfället om instrumentets verkliga värde
erhållits genom en jämförelse med andra observerbara aktuella marknadstransaktioner
avseende samma instrument (dvs. utan förändring, uppdelning eller sammanslagning)
eller baserat på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från
observerbara marknader. Vad IASB formulerade här återspeglar innehållet i VT76.
Det noteras att tingsrätten vid genomgången av den närmare innebörden av VT76 har
beskrivit en mer nyanserad bild än den som käranden presenterat. Där noterades bl.a. –
rörande frågan vad som gäller justeringar av indata i en värderingsteknik med använd-
ning av icke observerbara indata – att det fanns ett utrymme för att resultatföra värde-
förändringar oaktat att antaganden gjordes. Enligt tingsrätten gäller att en värdering
kunde anses endast baserad på observerbara uppgifter i den mening som avses i VT76
(4) så länge som det inte krävdes betydande justeringar baserat på icke observerbara
indata. Vidare gäller att frågan om en justering var att anse som betydande får bedömas
utifrån vilken inverkan ett antagande haft på värderingen och dess resultatpåverkan, i
det enskilda fallet.
De förutsättningar som käranden har beskrivit är, med de nyanseringar som tingsrätten
redovisat, relevanta för frågan om värdeförändringar får resultatföras. Tingsrätten
uppfattar att käranden även gör gällande att den genom IASB:s uttalande i BC 104 (se
ovan) beskrivna uppfattningen har bäring även på värderingen i vidare mening.
Käranden har bl.a. anfört att de otillåtna Dag 1-resultaten var en del av Bankens
bristande värderingsmetod.
Betydelsen av det egna transaktionspriset för värderingen behandlades i det Exposure

Draft som BC 104 hänvisar till, dvs. det förslag som IASB skickade ut under 2002
(Exposure Draft of proposed amendments to [IAS 32 och] IAS 39). Utformningen av
regleringen där kan möjligen systematiskt uppfattas såsom återspeglande en ordning
som ligger närmare den tolkning som käranden gett uttryck för. Tingsrätten har dock
Sid 1884
att tillämpa IAS 39 med den utformning som regelverket slutligen kom att få och som
äger tillämpning för den i målet aktuella perioden.
Enligt tingsrätten kan det i viss mening sägas ha varit en huvudregel att värdering vid
första redovisningstillfället skulle ske till ett värde motsvarande transaktionspriset. På
sätt som tingsrätten utvecklat gällde emellertid att en tillgång eller en skuld även kunde
värderas enligt andra alternativ (VT76 [4] 2 ledet). Såvitt avser frågan vad som gällde
vid en värdering enligt IAS 39 – utan avseende för om värdeförändringar kan resultat-
föras eller inte – uppfattar tingsrätten att det inte framstår som helt rättvisande att utgå
från att värderingen ska ske till transaktionspriset, om inte de angivna undantagen är
tillämpliga.
En given utgångspunkt för värderingen utgörs förvisso av det ursprungliga förvärvet,

dvs. det egna transaktionspriset (se VT77), eller anskaffningsvärdet. Tingsrätten delar
Schuster/Östmans uppfattning att verkligt värde i första hand ska fastställas genom det
egna transaktionspriset och noterade priser på en aktiv marknad. Det är, på sätt som de
framhållit, samtidigt inte självklart att prisnoteringar ska användas bara för att de är
publicerade. Tingsrätten har utförligt redovisat förutsättningarna för en värdering med
användning av en värderingsteknik på en marknad som inte är aktiv. Slutsatserna av
tingsrättens genomgång innebär att frågan om transaktionspriset, eller den aktuella
prisbilden i marknaden, kan anses bestämmande eller inte i förhållande till en
värdering som baseras på delvis annan indata är något som slutligen får bestämmas
efter förhållandena i det enskilda fallet. Det övergripande syftet med värderingen är
dock alltid detsamma, dvs. att fastställa det mest rättvisande värdet vid den hypotetiska
transaktionen (VT75 [1]).
Även frågan om resultatföring av värdeförändringar och s.k. Dag 1-resultat har be-
handlats ovan. Tingsrätten har understrukit att frågan om observerbarhet måste hållas
isär från frågan om värderingen är korrekt eller inte, dvs. om den enligt IAS 39 kan
anses ge en rättvisande bild av instrumentets verkliga värde. Utgångspunkten för
tillämpningen av VT76 (4) – bedömningen av om ett värde i tillräcklig utsträckning är
Sid 1885
baserat på observerbara uppgifter – är att det utgör ett rättvisande värde. Det är inte
relevant att vid den bedömningen beakta huruvida det är fråga om ett felaktigt värde.
Om värderingen av ett instrument strider mot IAS 39 finns det överhuvudtaget ingen
anledning att resonera om det erhållna värdet ska hänföras till den ena eller den andra
nivån; om värderingen i sig är felaktig är den efterföljande resultatföringen per
definition alltid felaktig. Värderingen som sådan ska dock göras utan avseende för om
det erhållna värdet kan ligga till grund för resultatföring eller inte.
Tingsrätten har i målet att pröva påståenden rörande Bankens värdering vid årssluten
2007, 2008 och 2009. Prövningen avser den finansiella rapporteringen vid dessa tid-
punkter liksom den rapportering som skedde vid kvartalsskiften. Käranden har även
gjort gällande att Tradingportföljen kontinuerligt var väsentligt övervärderad i den
finansiella rapporteringen under hela perioden, maj 2007 – juni 2010.
Enligt vad som tidigare framgått ska finansiella instrument inledningsvis tas upp i
balansräkningen till anskaffningsvärde men ska sedan, i samband med att den löpande
bokföringen avslutas, värderas till verkligt värde. Med det första redovisningstillfället
avses när den aktuella tillgången eller skulden redovisas, eller rapporteras, för första
gången, dvs. i samband med den externa redovisningen. Utgångspunkten är att till-
gången/skulden vid det första redovisningstillfället tas upp till det värde som följer av
en värdering till verkligt värde. Det har vid det tillfället ingen betydelse i sig om det
hade skett omvärderingar vid flera tillfällen alltsedan anskaffningstillfället eftersom det
var instrumentets verkliga värde per bokslutsdagen som per den dagen jämfördes med
faktisk kostnad/intäkt (anskaffningsvärdet). Det värde som rapporterades i bokslut
utgjorde det värde som instrumentet initialt togs upp till i balansräkningen med
beaktande av en eventuell värdeförändring. En förändring i förhållande till
anskaffningsvärdet som konstaterades föreligga vid det första redovisningstillfället
utgjorde ett Dag 1-resultat. Med efterföljande värdering avses värderingar som gjordes
efter det första redovisningstillfället. Samma krav för resultatföring gällde för resultat-
föring av värdeförändringar till följd av efterföljande värderingar. Kärandens påstå-
ende att en efterföljande värdering bara får beaktas under vissa förutsättningar – om
Sid 1886
det finns observerbara belägg för att marknadsaktörerna värderar optionen till ett annat
pris (VT76A), t.ex. värdet på index, räntan, syn på framtida volatilitet under åter-
stående löptid – gäller alltså resultatföring av värdeförändringar.
Det kan härvid noteras att käranden även har uppehållit sig kring förutsättningarna att
avvika från transaktionspriset den första dagen i bokstavlig mening. Om den som
ställer ut en option erhåller en viss premie, så är utgångspunkten att optionen värderas
till premiebeloppet. Utrymmet för att göra omvärdering med frångående av det egna
transaktionspriset per anskaffningsdagen var begränsat. Ett undantag avsåg förekomst-
en av priser från andra transaktioner i samma instrument. Om prisbilden i handeln hade
förändrats under dagen efter den egna transaktionen så kunde det motivera en omvärd-
ering. Någon resultatföring i den mening som avses enligt IAS 39 sker dock inte denna
dag om den inte sammanfaller med det första redovisningstillfället. Den prövning som
tingsrätten har att göra avser dock i huvudsak inte den nu beskrivna situationen.
6.5.2 Dag 1-resultat – väsentlig resultatpåverkan?
6.5.2.1 Käranden har anfört
6.5.2.1.1 Allmänt
Banken tillämpade rak volatilitet, dvs. samma volatilitet användes för samtliga option-
er med samma underliggande tillgång och lösendag. Inom en och samma position hade
Banken regelmässigt både tillgångs- och skuldoptioner. Banken felvärderade framför-
allt optioner som ingick i positioner med en nettoexponering i skuldoptioner. Avseende
dessa positioner var det förmånligt för Banken att tillämpa en teoretisk volatilitet som
var lägre än den implicita volatiliteten i marknaden (lägre volatilitet ger ett lägre pris
och för utställda optioner/skuldoptioner blir då skulden mindre). Den låga teoretiska
volatiliteten medförde att både tillgångsoptioner och skuldoptioner i positionen värde-
rades lägre än marknadspriset, om positionen hade en nettoexponering i skuldoptioner.
Avseende hela positionen var den teoretiska värderingen väldigt förmånlig för Banken.
Sid 1887
Käranden har som ett exempel på hur Banken gjorde hänvisat till en transaktion den 21
oktober 2009 i ODAX R4800 med förfall i juni 2010. Innehavet hörde till en av de
mer felvärderade positionerna vid årsslutet 2009. Banken ställde ut 33 000 options-
kontrakt i denna option. Det motsvarar 165 000 optioner eftersom varje kontrakt avsåg
fem optioner. Banken fick 30 meur i premie, vilket innebär att varje option hade ett
värde om 179 euro. Den implicita volatiliteten i priset 179 euro var 32,7 procent.
Banken använde dock sin värderingsmetod och tillämpade sin teoretiska volatilitet,
som angavs till 19 procent. Värdet av varje option i Bankens böcker blev på det sättet
40 euro. Dag 1-resultatet per option blev då 139 euro (179-40) och för samtliga
optioner i transaktionen 238 mkr enligt gällande växelkurs (noterades till 235 mkr i
Bankens system). Banken värderade alltså inte optionerna till transaktionspriset utan
till ett subjektivt teoretiskt värde från dag 1. Det var en skuld som undervärderades.
Bankens förmögenhet ökade med 235 mkr genom denna justering från marknadens
implicita volatilitet enligt transaktionspriset till Bankens egna, teoretiska volatilitet.
Ett annat åskådningsexempel är Bankens värdering per den 30 december 2009 av en

ODAX-position med förfall i juni 2010. I denna position ingick 3 000 kontrakt i
ODAX R5200 som Banken hade ställt ut (skuldposition) och 3 000 kontrakt i ODAX
R5300 som Banken hade köpt (tillgångsposition). Den teoretiska volatiliteten hade
satts till 20 procent för båda. Den implicita volatiliteten låg vid tidpunkten på 27,47
respektive 27,03 procent. Banken hade alltså värderat optionerna till en lägre volatilitet
än den implicita i marknaden. Detta innebar att skuldoptionerna (ODAX R5200)
undervärderades vilket gav Banken ett positivt utfall på dess förmögenhet (Edge) om
ca 12 mkr. Även tillgångsoptionerna (ODAX R5300) undervärderades, vilket gav ett
negativ effekt (Edge) om ca -12 mkr. Effekten gick således åt olika håll. För ODAX-
positionen (med förfall i juni 2010) som helhet gav den teoretiska värderingen ett
positivt utfall (Edge) om totalt ca 478 mkr. Vega för positionen var negativt och upp-
gick till ca -40 miljoner eftersom positionen som helhet hade en kraftig tyngdpunkt på
skuldsidan. Effekten av Bankens värderingsteknik var att både tillgångs- och skuld-
optioner fick otillåtna Dag 1-resultat. Dessa verkade i motverkande riktning men hade
sammantaget en mycket positiv resultatpåverkan för Banken.
Sid 1888
6.5.2.1.2 EBM:s sammanställningar av Dag 1-resultat sista kvartalet 2009

EBM har gjort sammanställningar av vissa positioner med ODAX som underliggande
tillgång som Banken tog under det sista kvartalet 2009. Skuldoptionerna i positionen
medförde under det sista kvartalet 2009 positiva Dag 1-resultat om ca 780 mkr. Det
största Dag 1-resultatet uppgick till ca 235 mkr och avsåg ODAX R4800 med förfall i
juni 2010 (jfr ovan angående innehav av de optionerna). Tillgångsoptionerna medförde
negativa Dag 1-resultat under det kvartalet om ca 427 mkr. Dessa resultat utgörs av
skillnaden mellan transaktionspriserna och Bankens teoretiska värdering vilken gav ca
350 mkr netto i Dag 1-resultat, till Bankens fördel.
EBM:s sammanställningar, som låg till grund för åklagarens talan i brottmålet, säger
inget om hur positionerna i tradinglagret såg ut, eller om hur de värderades, den 31
december 2009. Det är en sammanställning av Dag 1-resultat, men inte för en specifik
dag. Den visar i och för sig hur enskilda optioner såg ut och hur de värderades i ORC
en viss dag samt vilket resultat Bankens omvärdering gav vid ett visst tillfälle (dvs.
Dag 1-resultatet för den transaktionen).
Sammanställningarna avser inte heller en samlad position för en viss dag. Det anges i
och för sig ”ODAX innehav 2009-12-31” men detta ska inte förstås som de optioner
som Banken innehade vid årsskiftet. I stället gäller att EBM – med utgångspunkt från
de optioner som Banken innehade vid årsskiftet – har tittat på transaktioner som
Banken har gjort avseende dessa optioner. Det behöver dock inte vara samma optioner
som innehades vid årsskiftet. EBM tog sålunda den första transaktionen för respektive
optioner under det sista kvartalet och angav Dag 1-resultatet för den dagen och för den
specifika optionen. De olika Dag 1-resultaten skedde olika dagar under det sista
kvartalet.
Sammanställningen visar de värden som Trading löpande lagt in i ORC. Det påverkar i
och för sig inte resultaträkningen direkt. De värden som fanns inlagda i ORC per den
sista dagen under en rapporteringsperiod, dvs. en sammanställning per den dagen, var
Sid 1889
dock de som flöt in i den finansiella rapporteringen. Om det inte är den sista dagen
som avses krävs en närmare analys (se nedan).
IAS 39 är tillämplig på värderingar som tas in i den finansiella rapporteringen (års- och
kvartalsredovisning). Regelverket är, som KPMG invänt, inte direkt tillämpligt på
löpande bokföring. Men IAS 39 är tillämplig på den finansiella rapporteringen och
eftersom det var Tradings värderingar – och endast de – som styrde vad som flöt in i
den finansiella rapporteringen så är dessa värderingar högst relevanta. Några andra
värderingar, specifikt för den finansiella rapporteringen, gjordes inte.
Sammanställningar över Dag 1-resultat av detta slag är alltså sammantaget inte

tillräckliga för att konstatera att det finns väsentliga Dag 1-resultat som har flutit in i
den finansiella rapporteringen, men de ger en tydlig indikation.
Vid en jämförelse mellan transaktioner under det sista kvartalet 2009 och innehav av
samma optioner per årsskiftet den 31 december 2009 – hur dessa hade förändrats och
värderats vid årsskiftet – framgår beträffande skuldoptionerna att felvärderingen,
avseende de positioner som genererade Dag 1-resultat enligt EBM:s sammanställning,
var ca 341 mkr vid årsskiftet. För tillgångspositionerna gäller att hela det negativa
Dag 1-resultatet hade försvunnit och i stället ersatts av en felvärdering per årsskiftet till
Bankens fördel om 35 mkr. Bland dessa optioner fanns de ursprungliga 7 000 kontrakt
i ODAX C6200, avseende ett köp den 23 oktober 2009 som gav ett negativt Dag 1-
resultat om knappt 18 mkr, som vid årsskiftet i stället uppgick till 31 000 kontrakt, som
var felvärderade med totalt ca 81 mkr till Bankens fördel (se vidare nedan).
Vid årsskiftet var dessa tillgångs- och skuldpositioner felvärderade med sammanlagt
ca 377 mkr till Bankens fördel (341+35).
6.5.2.1.3 Otillåtna Dag 1-resultat i den finansiella rapporteringen

Samtliga indata i de optionsvärderingsmodeller som Banken använde kan betraktas
som kända indata med undantag för volatiliteten. Dag 1-resultaten uppkom genom att
Sid 1890
Banken värderade optioner utifrån kända indata och en teoretisk volatilitet i stället för
att använda kända indata och den implicita volatiliteten i transaktionspriset. Dag 1-
resultaten var en funktion av skillnaden mellan Bankens teoretiska volatilitet och den
implicita volatiliteten i transaktionspriset. Om det saknades observerbara belägg för att
avvika från den implicita volatiliteten i transaktionspriset, så kunde Dag 1-resultat inte
resultatredovisas enligt IAS 39. Om ett Dag 1-resultat togs utan observerbara belägg
den sista dagen på rapporteringsperioden och resultatredovisades, så utgjorde hela
resultatet ett otillåtet Dag 1-resultat.
Om ett Dag 1-resultat utan observerbara belägg i stället tas innan den sista dagen på
rapportperioden behöver man göra en analys för att bedöma om det är otillåtet. Det
förutsatte för det första att optionen alltjämt innehades vid rapportperiodens slut.
För det andra påverkades det otillåtna Dag 1-resultatet av förändringar i kända indata
inklusive tiden. För det tredje kunde den teoretiska volatiliteten ha ändrats efter trans-
aktionstidpunkten; Dag 1-resultatet försvinner t.ex. om den teoretiska volatiliteten
hamnar i nivå med den implicita volatiliten i marknaden vid rapportperiodens slut.
För det fjärde kunde det otillåtna Dag 1-resultatet påverkas om det efter transaktions-
tidpunkten fanns observerbara belägg för en värdering till en annan implicit volatilitet
än den som reflekterades i transaktionspriset; marknadens syn på volatiliteten kunde ha
ändrats så att värderingen var korrekt vid rapportperiodens slut.
Om ett otillåtet Dag 1-resultat hade uppstått dag 1 och några förändringar därefter till
rapportperiodens slut inte hade inträffat – dvs. att såväl den teoretiska volatiliteten som
marknadens implicita volatilitet var oförändrad – så uppkom ett otillåtet Dag 1-
resultat som vid rapportperiodens slut var mindre än inledningsvis eftersom tid hade
gått. Förutom att tiden hade gått kunde storleken av ett Dag 1-resulat påverkas av pris-
rörelser i den underliggande tillgången, eftersom volatiliteten har störst effekt när en
option är ATM; t.ex. medför prisrörelser som innebär att optionen blir mer ATM att
volatiliteten kan få större eller mindre betydelse. Det otillåtna Dag 1-resultatet räknas
fram genom att vid rapportperiodens slut jämföra kända data och implicit volatilitet
med kända data och teoretisk volatilitet. Om skillnaden mellan den implicita och den
Sid 1891
teoretiska volatiliteten ökar (pga. att den implicita eller den teoretiska ändrats) vid
rapportperiodens slut så innebär det att felvärderingen också ökar, men utan att det
otillåtna Dag 1-resultatets storlek påverkas. Om den teoretiska och den implicita
volatiliteten i stället närmar sig varandra, så minskar både felvärderingen och storleken
av det otillåtna Dag 1-resultatet.
De fem optioner som stod för den största felvärderingen vid utgången av år 2009
representerade 464 mkr av felvärderingen (R4800, F6200, F5600, R4850 med ODAX
som underliggande tillgång och förfall i juni 2010 samt C6200 med ODAX som
underliggande tillgång och förfall i mars 2010). Felvärderingen avseende dessa fem
optioner utgör även otillåtna Dag 1-resultat i den utsträckning som det kan konstateras:
- att den implicita volatilitet som ligger till grund för beräkning av felvärd-
eringen motsvarar den implicita volatiliteten i transaktionspriset, samt
Detta beror på att Dag 1-resultaten är en funktion av att Banken värderade optionerna
till kända data och teoretisk volatilitet i stället för att värdera till kända data och den
implicita volatiliteten i transaktionspriset.
Om den implicita och den teoretiska volatiliteten avseende de fem mest felvärderade
optionerna per årsskiftet analyseras från respektive transaktionstidpunkt till rapport-
periodens slut kan det konstateras att felvärderingen om 464 mkr av dessa i allt
väsentligt även utgör otillåtna Dag 1-resultat. De ”settlement prices” som det hänvisas
till nedan avser inte endast Bankens transaktioner.
Bland de mest felvärderade optionerna fanns ODAX R4800, som var en skuldoption.
Banken ställde ut 33 000 kontrakt den 21 oktober 2009 och bestämde samma dag en
teoretisk volatilitet om 19 procent. Vid rapportperiodens slut var den teoretiska volatil-
Sid 1892
iteten 20 procent, vilket var ett närmande till den implicita volatiliteten i marknaden.
Banken avvecklade 3 000 kontrakt i november 2009 och hade 30 000 kontrakt kvar vid
rapportperiodens slut. Den implicita volatiliteten i ”settlement price” vid rapport-
periodens slut var lägre än den implicita volatiliteten i transaktionspriset. Den teore-
tiska och den implicita volatiliteten hade närmat sig varandra. Felvärderingen och det
otillåtna Dag 1-resultatet sammanföll alltså vid rapportperiodens slut. Hela felvärder-
ingen var således en funktion av skillnaden mellan den implicita och den teoretiska
volatilitet som fanns redan vid transaktionstidpunkten. Dag 1-resultatet i denna option
uppgick till 109 mkr till Bankens fördel.
Banken ställde ut 6 000 kontrakt i ODAX F6200 (skuldposition) den 4 november 2009
och värderade den till en teoretisk volatilitet om 20 procent. Även vid rapportperiodens
slut värderades optionen till en volatilitet om 20 procent, då Banken hade 60 000
kontrakt utställda. Banken hade gjort ett antal transaktioner före rapportperiodens slut.
Banken gjorde dessa transaktioner till ”settlement price”. Även avseende denna option
hade den teoretiska och den implicita volatiliten närmat sig varandra vid
rapportperiodens slut. Även i detta fall sammanföll felvärderingen med de otillåtna
Dag 1-resultat som fanns kvar vid rapportperiodens slut. Dag 1-resultatet i denna
option uppgick till 94 mkr till Bankens fördel. Redan för de 10 000 kontrakt som
ställdes ut den sista dagen under perioden uppgick det otillåtna Dag 1-resultet pga.
felvärderingen till 16 mkr.
Banken ställde ut 11 000 kontrakt i ODAX F5600 (skuldposition) den 3 november

2009 och värderade optionen till en teoretisk volatilitet om 20 procent, såväl på
transaktionsdagen som vid årets slut. Banken gjorde därefter ytterligare en transaktion
avseende 10 750 kontrakt. Den transaktionen gjordes på en implicit volatilitet som
reflekteras i ”settlement price”. Även avseende denna option överensstämmer
felvärderingen med de kvarvarande otillåtna Dag 1-resultaten vid rapportperiodens
slut. I denna option fanns otillåtna Dag 1-resultat om 90 mkr.
Sid 1893
Banken ställde ut 24 000 kontrakt i ODAX R4850 (skuldposition) den 10 november

2009 och värderade denna till en teoretisk volatilitet om 19 procent, trots att
transaktionen skedde till en implicit volatilitet om 30 procent. I slutet av året hade den
implicita volatiliteten rört sig en aning från den teoretiska volatiliten. En mindre del av
felvärderingen är alltså sådan att den inte utgörs av ett otillåtet Dag 1-resultat. Men den
största delen av felvärderingen överensstämmer med det otillåtna Dag 1-resultatet.
Banken köpte 7 000 kontrakt i ODAX C6200 (tillgångsposition) den 23 oktober 2009
till en volatilitet om 24 procent. Banken värderade denna till en teoretisk volatilitet om
23 procent. Banken undervärderade alltså en tillgång och ett Dag 1-resultat uppstod
som var negativt för Banken. Därefter ändrades emellertid den teoretiska volatiliteten
och Banken genomförde ett antal ytterligare transaktioner i optionen i linje med
”settlement price”. Vid dessa transaktioner uppstod Dag 1-resultat. Vid
rapportperiodens slut hade den teoretiska och den implicita volatiliteten rört sig från
varandra. Banken hade 31 000 kontrakt vid rapportperiodens slut. Felvärderingen
avseende dessa uppgick till 81 mkr, vilket var en funktion delvis av otillåtna Dag 1-
resultat och delvis av att teoretisk och implicit volatilitet hade rört sig från varandra
efter transaktionstidpunkterna.
6.5.2.1.4 Sammanfattande kommentarer

Banken följde inte upp effekten av Dag 1-resultaten, vilket utgjorde ett normbrott.
Svarandena har också haft möjlighet att säkra bevisning om att dessa normbrott inte
har medfört otillåtna Dag 1-resultat med väsentlig positiv resultatpåverkan. Svaranden
bör därför åläggas bevisbördan för att otillåtna Dag 1-resultat inte har haft en väsentlig
positiv resultatpåverkan.
Under alla omständigheter framgår det av bevisningen att det har redovisats otillåtna
Dag 1-resultat som har haft en väsentlig positiv resultatpåverkan.
Sid 1894

Påståendet om felaktiga Dag 1-resultat är otjänligt då käranden avstått ifrån att åberopa
någon enskild option som rättsfakta i denna del.
Det har inte förekommit några felaktigt resultatförda s.k. Dag 1-resultat. Med den
värderingsteknik Banken tillämpat har den haft att i enlighet med VT76 resultatföra
effekterna av sina värderingar i den externa finansiella redovisningen.
Käranden har använt begreppet Dag 1-resultat i strid med IAS 39 genom att använda
det för att avse alla värdeförändringar som sker i förhållande till transaktionspriset och
till och med alla värdeförändringar som sker i förhållande till senast gjord värdering.
Käranden har t.o.m. satt likhetstecken mellan en påstådd felvärdering och ett påstått
felaktigt Dag 1-resultat. Det kan aldrig föreligga ett felaktigt Dag 1-resultat om det är
fel på värderingen. Ett Dag 1-resultat som inte ska resultatföras ska tas upp som ett
värde för den tradingportfölj som redovisas i balansräkningen. Det kan man inte göra
om värderingen står i strid med IAS 39. Då finns det inget felaktigt Dag 1-resultat,
bara en felaktig värdering.
Innehavet av DAX F5600 per den 31 december 2009 hade förvärvats genom två trans-
aktioner; den 3 respektive den 4 november 2009. Samtliga optioner fanns kvar vid års-
skiftet. Positionen, som var en skuldposition, värderades dock till ett högre belopp,
dvs. skulden var större, vid årsskiftet än vid utställandet. Värderingen gav därför upp-
hov till en betydande förlust för Banken och inte till en Dag 1-vinst. Bankens
anskaffningsvärde var ca -406 mkr. Redovisad skuld per den 31 december 2009 var
ca -595 mkr. Värderingen har alltså inte gett någon vinst överhuvudtaget utan en
förlust om -189 mkr.
6.5.2.3.1 Utgångspunkter för bedömningen

Käranden har påstått att Banken tillämpade en felaktig värderingsmetod som bl.a. inne-
bar att den omedelbart värderade om optionerna till ett subjektivt teoretiskt värde utan
Sid 1895
observerbara belägg. Detta medförde enligt käranden en felvärdering men även att
Banken resultatförde otillåtna Dag 1-resultat som hade en väsentlig positiv resultat-
påverkan.
Tingsrätten konstaterar att käranden till stöd för sitt påstående, att Bankens värdering
medförde att Dag 1-resultat redovisades som hade en väsentlig positiv resultatpå-
verkan, har åberopat bevisning bl.a. rörande vissa specifika optioner (se vidare nedan).
Enligt tingsrätten föreligger det inte några hinder mot att pröva påståendet och den
åberopade bevisningen. I påståendet ligger även en kvantifiering av påstått otillåtna
Dag 1-resultat, nämligen att de påstås ha haft en väsentlig resultatpåverkan.
Käranden har gjort gällande att bevisbördan för att det inte hade skett någon felaktig
resultatföring av Dag 1-resultat som haft en väsentligt positiv resultatpåverkan samt
även för att det inte förelåg någon väsentlig felvärdering åvilar svarandena. I enlighet
med vad tingsrätten angett ovan gäller dock att käranden har bevisbördan för att styrka
sina påståenden, även i dessa delar.
Käranden har vidare gjort gällande att Banken inte följde upp Dag 1-resultat för att
säkerställa att inga otillåtna resultat redovisades: Det bokades inte upp någon motpost i
balansräkningen avseende resultat som inte fick resultatföras – det gjordes ingen reser-
vering – utan utfallet av den teoretiska värderingen resultatfördes i sin helhet. Detta
medförde att Dag 1-resultat resultatfördes i den finansiella rapporteringen i strid med
regelverket, dvs. det uppkom otillåtna Dag 1-resultat.
Tingsrätten instämmer med käranden att en korrekt tillämpning av regelverket anvis-

ade ett företag som värderade finansiella instrument på ett sådant sätt att resultatföring
inte var tillåten, exempelvis pga. att den baserades på icke observerbara indata, att
boka upp en motpost, en reservering, för att hantera Dag 1-resultatet i den finansiella
rapporteringen. I ett sådant fall skulle företaget lämna information om detta i den
finansiella rapporteringen. Tingsrätten återkommer nedan till frågan om Banken brustit
i fråga om resultatuppföljning.
Sid 1896
Enligt käranden medförde Bankens tillämpning av sin värderingsmodell en felvärde-

ring men även otillåtna Dag 1-resultat som hade en väsentlig positiv resultatpåverkan.
Tingsrätten anser att utredningen har visat att Banken i stor utsträckning redovisade
Dag 1-resultat som var resultat av värdeförändringar vilka hade fastställts enligt
Bankens teoretiska värderingsmodell. Det framstår inte som osannolikt att det däri
ingick resultat av värderingar som innefattat betydande justeringar i enlighet med de
antaganden som utgjorde en del av Bankens modellvärdering, dvs. där sådana antagan-
den hade föranlett betydande justeringar av indata baserat på icke observerbara indata.
Tingsrätten noterar att även Banken har vidgått att det kan ha förhållit sig så. I sitt svar
på FI:s iakttagelseskrift angav Banken bl.a. följande: ”För transaktioner värderade
utifrån marknadens implicita volatilitet har det varit korrekt att redovisa dag 1 resultat
direkt, medan det vid teoretisk värdering eventuellt kan finnas transaktioner där dag 1
resultat borde ha periodiserats.”
Även Revisorsnämnden har behandlat frågan om Dag 1-resultat. Nämnden uttalade i

sitt beslut den 18 november 2011, i ärendet avseende Johan Dyrefors, att den redo-
visning av Dag 1-resultat som Banken hade tillämpat inte var ”förenlig med IAS 39 vad
gäller sådana finansiella instrument som inte värderades endast utifrån observerbara
marknadsdata”. Nämnden konstaterade samtidigt att Johan Dyrefors inte hade möjlig-
het att erhålla revisionsbevis utvisande konsekvenserna av den felaktiga redovisningen
av Dag 1-resultat, framför allt beroende av att Banken ”saknade systemstöd för att
periodisera dag 1-resultat”.
Frågan är i vilken utsträckning det är möjligt att bedöma omfattningen av Dag 1-

resultat.
När det gäller en kvantifiering av Dag 1-resultat konstaterade Banken i sitt svar till FI
att den saknade möjlighet att besvara FI:s särskilda frågor. Banken redovisade skälen
Sid 1897
för varför ett svar inte var möjligt att ge och framhöll bl.a. att transaktionsmängden i
tradingverksamheten hade varit mycket stor och att det därför, och med hänsyn till
vissa beskrivna ”metodproblem [..], vilka endast skulle kunna hanteras genom
manuellt arbete, har det inte varit möjligt att ta fram den information som Finans-
inspektionen efterfrågat. Detta är också skälen till varför uppgifterna inte har kunnat
tas fram tidigare under åren.”
Även käranden har redovisat sin syn på förutsättningarna för att bedöma i vilken ut-
sträckning det varit tillåtligt att redovisa Dag 1-resultat i den externa redovisningen.
Käranden har härvid redovisat olika tänkbara faktorer som begränsar möjligheterna att
bedöma om redovisat resultat är otillåtet eller inte.
Tingsrätten konstaterar att det även i enlighet med vad käranden anfört endast i begrän-
sad utsträckning finns möjlighet att bedöma hur värderingen av en viss option har
förändrats från en initial transaktion till redovisningstillfället.
6.5.2.3.2 Väsentlig resultatpåverkan?

Av den utredning som käranden har lagt fram är det endast såvitt avser ett mindre antal
optioner, som ingår i de påstått mest felvärderade vid årsslutet 2009, som underlaget
medger en bedömning med en kvantifiering av i vilken omfattning Dag 1-resultat
redovisats i strid med VT76. Det gäller de fem optioner som enligt käranden stod för
den största felvärderingen vid utgången av år 2009, dvs. R4800, F6200, F5600, R4850
med ODAX som underliggande tillgång och förfall i juni 2010 samt C6200 med
ODAX som underliggande tillgång och förfall i mars 2010.
Käranden har lagt fram bevisning med en genomgång av den implicita och den teore-
tiska volatiliteten för dessa optioner från respektive transaktionstidpunkt till rapport-
periodens slut. Enligt käranden utgör felvärderingen av de optionerna, som enligt
käranden uppgick till 464 mkr, i allt väsentligt även otillåtna Dag 1-resultat. Enligt
käranden gäller detta i den utsträckning som det kan konstateras:
Sid 1898
- att den implicita volatilitet som ligger till grund för beräkning av felvärde-
ringen motsvarar den implicita volatiliteten i transaktionspriset, samt
Detta beror enligt käranden på att Dag 1-resultaten är en funktion av att Banken
värderade optionerna till kända data och teoretisk volatilitet i stället för att värdera till
kända data och den implicita volatiliteten i transaktionspriset. Enligt käranden före-
ligger en enhetlig värdering av hela Tradingportföljen vid utgången av 2009 som visar
att stora otillåtna Dag 1-resultat fanns kvar vid årsslutet och att dessa inte kompen-
serades av andra otillåtna Dag 1-resultat, eftersom samtliga optioner i Navigants
värdering värderats utifrån aktuella priser.
Tingsrätten instämmer som framgått i allt väsentligt i kärandens redogörelse rörande

förutsättningarna för att bedöma om ett otillåtet Dag 1-resultat föreligger. Ett sådant
resultat avser en mellanskillnad mellan Bankens faktiska resultatförda belopp och det
belopp som var tillåtet att resultatföra enligt främst VT76 (4); enkelt uttryckt ett värde
baserat på transaktionspriset eller endast observerbara marknadsdata. Tingsrätten har
framhållit att frågan om ett Dag 1-resultat är felaktigt eller inte är relevant om värde-
ringen i och för sig är korrekt enligt IAS 39, men samtidigt inte har baserats på endast
observerbara marknadsdata och därför inte får resultatföras. Om värderingen är felaktig
är resultatföringen av det skälet otillåten och det är då inte relevant att pröva om
resultatföringen var tillåten eller inte enligt VT76.
Med de utgångspunkter som beskrivits inskränker sig tingsrättens bedömning av om-

fattningen av påstådd otillåten resultatpåverkan till följd av Dag 1-resultat till under-
laget avseende angivna fem optioner vid utgången av år 2009, dvs. R4800, F6200,
F5600, R4850 med ODAX som underliggande tillgång och förfall i juni 2010 samt
Sid 1899
C6200 med ODAX som underliggande tillgång och förfall i mars 2010. Av skäl som
kommer att redovisas i det följande saknas enligt tingsrättens mening tillräckliga förut-
sättningar att bedöma om de optioner som tingsrätten har godtagit som värderade till
verkligt värde enligt IAS 39 resultatfördes i strid med VT76. Tingsrätten noterar
härvid följande.
Bankens innehav i angivna optioner samt volatiliteterna för dessa var följande (för
varje option anges inom parentes överst Navigant Edge per årsslutet 2009, och från
varje volatilitetsavstämning återges uppgift om dåvarande innehav, åsatt volatilitet,
implicit volatilitet samt Bankens Edge).
Volatilitets- ODAX ODAX ODAX ODAX ODAX

avstämning R4800 F6200 F5600 R4850 C6200
(ca 108,8 mkr) (ca 93,8 mkr) (ca 90,3 mkr) (ca 90,1 mkr) (ca 80,9 mkr)
28 september 2009 0 0 0 0 0
21 oktober 2009
Position -33 000 0 0 0 0
Åsatt/Act. vol. 19
Implicit vol. 30,72
Bank Edge (mkr) 216,1
27 november 2009
Position -30 000 -36 000 -21 750 -24 000 27 500
Åsatt/Act. vol. 19 19 19 19 27
Implicit vol. 32,29 23,95 27,01 31,88 23,46
Bank Edge (mkr) 223,1 133,2 157,3 181,1 50,5
30 december 2009
Position -30 000 -60 000 -21 750 -24 000 31 000
Åsatt/Act. vol. 20 20 20 20 25
Implicit vol. 30,42 22,25 25,85 30,27 20,63
Bank Edge (mkr) 102,9 110,7 94,0 87,5 55,5
Optionen ODAX R4800 avser den mest felvärderade optionen vid årsslutet 2009 som
även granskats särskilt såvitt avser värderingen (se nedan).
Utgångspunkten är som framgått generellt att Banken resultatförde alla värdeföränd-

ringar utan avseende för om värderingen baserades på observerbara marknadsdata eller
Sid 1900
inte. Någon periodisering gjordes inte. Med hänsyn till vad som framkommit framstår
det således inte som osannolikt att otillåtna Dag 1-resultat resultatfördes i strid med
VT76, eller för den delen att sådana otillåtna resultatföringar avsåg väsentliga värden.
Den fråga som tingsrätten nu har att pröva är i vilken utsträckning den närmare omfatt-
ningen av sådana resultatföringar kan fastställas.
Som framgår av tabellen avvek den åsatta teoretiska volatiliteten för ODAX R4800
från den dåvarande implicita volatiliteten i alla tre redovisade volatilitetsavstämningar;
19, 19 och 20 jämfört med 30,72, 32,29 respektive 30,42. Bankens egna transaktioner
skedde löpande till priser som i allt väsentligt korrelerade med de angivna implicita
volatiliteterna, som i och för sig förändrades löpande från dag till dag och även under
respektive dag när handel pågick eller priser ställdes. Utredningen visar att Banken
resultatförde erhållna värden samt att instrumenten värderades enligt Tradings
teoretiska volatilitet. Tradings teoretiska volatilitet för ODAX R4800 var – enligt vad
tingsrätten konstaterar nedan – baserad på andra indata än endast observerbara
marknadsdata. Med hänsyn till vad som framgått om Bankens värderingsmetod och
tillgänglig information rörande värderingen av den nu aktuella optionen konstaterar
tingsrätten att Trading värderade optionen med utgångspunkt från historisk volatilitet.
Därutöver är det inte känt vad som utgjorde indata. Det är okänt i vilken utsträckning
Trading beaktade tillgänglig prisinformation per balansdagen. Det måste antas att
värderingen skedde enligt de utgångspunkter som Trading metodmässigt tillämpade,
dvs. man värderade enligt antaganden om mean reversion och going concern.
Avvikelserna framstår med utgångspunkt från en jämförelse mellan Tradings teoretiska
volatilitet och marknadens implicita – enligt den prisbild som enligt tingsrätten var av
avgörande betydelse för värderingen – som betydande. Den löpande resultatföringen
av värden baserade på teoretiska volatiliteter, som kontinuerligt ledde till mer för-
månliga värden för Banken jämfört med om implicita volatiliteter använts, var således
– i den utsträckning de fick genomslag i den finansiella rapporteringen – i sig inte
förenliga med en tillämpning av IAS 39 och VT76.
Sid 1901
Värderingen av optionen vid årsslutet baserades sålunda i den mening som avses i
VT76 inte endast på uppgifter från observerbara marknader. Enligt kärandens resone-
mang likställs felvärderingen med ett otillåtet Dag 1-resultatet. I enlighet med vad
tingsrätten konstaterat är dock ett sådant hypotetiskt resonemang inte relevant eftersom
optionen var felvärderad.
Tingsrätten konstaterar – enligt vad som redovisas nedan – att Tradingportföljen var
felvärderad med vissa belopp per årssluten 2008 och 2009. I de delarna har tingsrättens
bedömning baserats på att prisbilden i marknaden varit sådan att den ansetts ha varit av
avgörande betydelse för värderingen vilket inte lämnat något utrymme för Bankens
redovisade värden. I dessa fall har det i och för sig framgått av utredningen att Trading
vid fastställande av sina teoretiska volatiliteter har utgått från egna antaganden vilka
med hänsyn till utredningen måste anses ha haft en betydande påverkan på erhållna
värden. Samma utgångspunkter gäller dock även här, dvs. att det inte är relevant att
rörande dessa felvärderade optioner bedöma förutsättningarna för resultatföring enligt
VT76 med beaktande av att värdena baserades på icke observerbara marknadsdata.
Utöver de optioner som tingsrätten har konstaterat var felvärderade saknas, på sätt som
tingsrätten utvecklar nedan, tillräckliga förutsättningar för att bedöma om ett instru-
ment varit felvärderat eller inte. Frånvaron av tillräckligt underlag för en bedömning av
om prisbilden var avgörande eller inte innebär på motsvarande sätt frånvaro av under-
lag för en bedömning av tillgången på annan observerbar marknadsdata, t.ex. pris-
uppgifter vid andra tidpunkter och för andra närliggande instrument eller för den delen,
Bankens egna transaktionspriser. På samma sätt som Bankens värdering i dessa fall får
godtas gäller att det inte heller finns tillräckligt underlag för att bedöma i vilken
utsträckning som erhållna värden baserats på observerbara marknadsdata eller inte.
Beträffande övriga optioner som käranden noterat – ODAX F6200, F5600, R4850 och
C6200 – är samma resonemang tillämpligt. Av det nu anförda saknas således förut-
sättningar att – utöver tingsrättens konstaterande att det förelegat en felvärdering av
Tradingportföljen vid årssluten 2008 och 2009 – fastställa i vilken närmare omfattning
Sid 1902
Bankens konsekventa resultatföring av samtliga värdeförändringar har medfört en

positiv resultatpåverkan.
Utöver den bedömning som tingsrätten nu redovisat saknas tillräckliga förutsättningar

att fastställa eventuell förekomst av påstått otillåtna Dag 1-resultat. Tingsrätten har vid
denna bedömning beaktat all utredning som käranden har lagt fram i målet.
Sid 1903
6.6 Bankens värdering – rutiner
6.6.1 Relevant reglering – värderingsrutiner

Tingsrätten har i föregående avsnitt behandlat regelverket avseende värdering av
instrumenten i Bankens Tradingportfölj, utifrån kärandens påstående om brister i
Bankens värderingsmetod. Utöver regelverket avseende värdering för den finansiella
rapporteringen fanns även andra krav som har bäring på frågan om värdering.
6.6.1.1 FFFS 2007:1 – kapitaltäckningsföreskrifterna

Käranden har gjort gällande att Banken brustit i fråga om krav rörande olika rutiner i
samband med värderingen. Härvid har käranden gjort gällande att Banken brustit i krav
på dokumentation, på kontroller för att säkerställa att värderingen är korrekt samt på
vad som skulle göras om det förelåg osäkerhet i värderingen.
I denna del aktualiseras FI:s föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora
exponeringar (FFFS 2007:1) (nedan kapitaltäckningsföreskrifterna). Föreskrifterna
grundar sig på lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. I 3 kap.
kapitaltäckningslagen angavs vilka poster som skulle ingå i kapitalbasen. Det förut-
sattes vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde skulle med-
dela föreskrifter om villkoren för att räkna av poster från kapitalbasen och hur kapital-
basen i övrigt skulle beräknas (se 13 kap. 1 § 6 och prop. 2006/07:5 s. 154). I 32 §
förordningen (2006:1533) om kapitaltäckning och stora exponeringar angavs att FI
fick meddela föreskrifter om villkoren för att räkna in poster i kapitalbasen och räkna
av poster från den enligt 3 kap., omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i
övrigt skulle beräknas enligt samma kapitel.
I kapitaltäckningslagen gavs handelslagret en viss särskild reglering. I 1 kap. 7–9 §§

angavs vilka positioner som skulle anses ingå i handelslagret. I princip gällde att alla
positioner i finansiella instrument som ett institut innehade i handelssyfte ingick i
handelslagret. Med utgångspunkt från att handelslagret i kapitaltäckningssammanhang
skulle värderas till marknadsvärdet samt att denna handelsverksamhet gav upphov till
marknadsrisker och var mer kortsiktig än de låneengagemang som var förknippade
Sid 1904
med kreditrisker, konstaterades i lagmotiven att den kapitalbas som användes för att
täcka kapitalkravet för marknadsrisker fick innehålla poster av delvis annan karaktär
än den kapitalbas som användes för att täcka kapitalkravet för kreditrisker (se prop.
2006/07:5 s. 151). Detta hade motiverat en bestämmelse i 2 kap. 8 § i 1994 års
kapitaltäckningslag, om en utvidgad kapitalbas, som överfördes väsentligen oförändrad
till 3 kap. 10 § kapitaltäckningslagen. Bestämmelsen innebar att ett institut, för att
täcka vissa kapitalkrav, fick till kapitalbasen räkna även andra poster än de som skulle
ingå i det primära och supplementära kapitaler enligt 3 kap. 2–4 §§. Bland sådana
poster fanns nettovinster hänförliga till institutets handelslager. Från den utvidgade
kapitalbasen skulle institutet emellertid räkna av icke likvida tillgångar.
I det följande beskrivs innehållet i 12 kap. Hanteringskrav för handelslagret som

ingick i avsnitt F Handelslager. Enligt 1 § skulle ett institut, som har ett handelslager
enligt 1 kap. 7–9 §§ kapitaltäckningslagen, tillämpa bestämmelserna i 12 kap. Under
rubriken Värdering av positioner i handelslagret gavs följande Allmänna principer.
4§
Institutet ska ha rutiner och kontrollsystem som säkerställer att värdena på positionerna
i handelslagret motsvarar de aktuella marknadsvärdena.
Om det på marknaden finns från institutet oberoende och lättillgängliga stängnings-
priser ska dessa användas för att värdera positionerna. Denna typ av värdering benämns
marknadsvärdering. Om marknadsvärdering inte är möjlig får institutet använda modell-
värdering, dvs. en värdering som på ett eller annat sätt härleds från marknadspriser eller
andra marknadsparametrar.
5§
Institutet ska i styrdokument ange:
1. Vilka värderingsprinciper som institutet ska tillämpa för positionerna i handelslagret.
2. Varifrån marknadspriser och andra marknadsparametrar som eventuellt behövs för
värderingen ska hämtas, och vid vilken tidpunkt detta ska ske.
3. Vilka kontroller som ska utföras för att verifiera marknadspriser, och andra
marknadsparametrar, som används i värderingen är korrekta.
4. Hur eventuella justeringar av marknadspriser och marknadsparametrar får utföras.
5. Hur ansvaret för de olika momenten i värderingsprocessen är uppdelat inom institutet.
6§
Den enhet som ansvarar för att kontrollera marknadspriserna och andra marknads-
parametrar ska vara oberoende från de positionstagande enheterna.
Kontrollen av marknadspriser och marknadsparametrar ska ske regelbundet och
åtminstone varje månad.
Sid 1905
I anslutning till 6 § har käranden även hänvisat till 9 § i FI:s allmänna råd om
hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag
(FFFS 2000:10) som angav att en från positionstagande enheter oberoende värdering
bör göras på daglig basis.
12 kap. kapitaltäckningsföreskrifterna angav vidare följande.

Marknadsvärdering
8§
Vid marknadsvärdering ska antingen köp- eller säljpriser användas beroende på vilka
priser som ger den försiktigaste värderingen. Ett institut som är en betydande marknads-
garant i en viss typ av finansiella instrument, och kan stänga sina positioner i dessa
instrument till mittpris, får värdera dessa till mittpris.
Modellvärdering
9§
Ett institut som använder modellvärdering ska uppfylla följande krav:
1. Institutets ledning ska känna till vilka finansiella instrument som är föremål för
modellvärdering och vara medveten om vilken osäkerhet detta innebär för värdet på de
finansiella instrumenten.
2. I de fall det på marknaden finns vedertagna värderingsmodeller ska dessa användas.
3. Om institutet har en egen modell ska den vara utvecklad eller godkänd av någon
enhet eller funktion som är oberoende från de positionstagande enheterna. De antagan-
den och förutsättningar som modellen baseras på ska vara utvärderade av någon som
inte deltagit i utvecklingsarbetet.
4. Det ska finnas en formaliserad rutin för ändring av det datasystem som innehåller
modellen. Det ska finnas en kopia av systemet.
5. Institutet ska känna till modellens svagheter och om det är nödvändigt att justera
värderingen och i så fall på vilket sätt detta ska ske.
6. Modellen ska utvärderas regelbundet.
6.6.1.2 12 kap. 4 § kapitaltäckningsföreskrifterna – grundläggande krav

Käranden har gjort gällande att Banken värderade alla derivat enligt sin teoretiska
värderingsmodell, oberoende av om det fanns stängningspriser eller inte. Banken bort-
såg från stängningspriser i de fall när sådana fanns och avvek alltså från regelverket.
KPMG har invänt att det inte fanns någon skyldighet att tillämpa transaktionspriset. De
värden som följde av Bankens värderingsteknik var rättvisande och baserades på
observerbara marknadsdata.
Tingsrätten konstaterar att Banken enligt bestämmelsen skulle ha rutiner och kontroll-
system som säkerställde att värdena på de instrument som ingick i Tradingportföljen
Sid 1906
motsvarade de aktuella marknadsvärdena. Föreskrifterna syftade till att säkerställa att

kapitalbasen inte skulle överskattas. Det framgår att stängningspriser skulle användas
vid värderingen samt att marknadspriser och andra marknadsparametrar var utgångs-
punkten även vid en modellvärdering.
Någon skyldighet att värdera med användning av s.k. volatilitetstäcke fanns inte.
Tingsrätten har därutöver inte förutsättningar att bedöma vilka alternativa möjligheter
att värdera Tradingportföljen som fanns att tillgå för Banken.
Tingsrätten konstaterar, med hänvisning till den genomgång av Bankens värdering av

Tradingportföljen vid årssluten 2007, 2008 och 2009 som görs i avsnitt 6.8, att
bestämmelsen inte har iakttagits i den utsträckning Banken värderade teoretiskt trots
att det fanns relevant prisinformation. Tradingportföljen var, i enlighet med vad
tingsrätten utvecklat där, övervärderad med 131 mkr per årsslutet 2008 och med 492
mkr per årsslutet 2009. Tradingportföljen har även vid andra tillfällen varit väsentligt
övervärderad, periodvis med betydande värden. I den utsträckning som tingsrätten
sålunda har funnit att det förelegat en övervärdering har Banken inte uppfyllt kravet på
att använda tillgängliga priser på det sätt som enligt kapitaltäckningsföreskrifterna
förutsattes för att åstadkomma en marknadsvärdering.
Värderingsrutinerna har i dessa delar visat sig inte ha varit utformade på ett sätt som
innebar att värdena på innehavet i Tradingportföljen speglade marknadsvärdena. Det
har framgått att Bankens modellvärdering i angiven utsträckning inte kan anses ha
varit på ett godtagbart sätt härledd från marknadspriser eller andra marknads-
parametrar.
6.6.1.3 12 kap. 5 § kapitaltäckningsföreskrifterna – krav på

styrdokumentation
Tingsrätten konstaterar att kraven på styrdokumentation syftade till att undvika god-
tycke. Enligt föreskrifterna i denna del ålåg det Banken att formulera vilka värderings-
principer som skulle tillämpas samt därutöver i pp. 2-5 vissa detaljkrav på innehållet.
Sid 1907
Bankens styrdokument, dvs. HQ-instruktionen med kompletterande dokument, inne-

höll instruktioner om varifrån priser skulle hämtas. Däremot var innehållet rörande den
parameter som avser uppskattning av volatilitet – varifrån den skulle hämtas och vid
vilken tidpunkt det skulle ske – otillräckliga. Tingsrätten instämmer med käranden att
detta gav Trading frihet att med tydliga inslag av skönsmässighet bestämma
volatiliteten. I denna del mötte inte Bankens styrdokument kraven enligt p. 2.
Enligt p. 4 skulle styrdokumenten ange hur eventuella justeringar av marknadspriser

och marknadsparametrar fick utföras. Tingsrätten konstaterar, med hänvisning till den
genomgång av instruktionerna som redovisats ovan, att styrdokumenten inte gav någon
närmare vägledning för Trading eller Risk rörande aspekter av värderingen och hur
justeringar av marknadspriser skulle göras. Det har framgått att Trading frångick
tillgängliga priser i marknaden och att instruktionerna för när och hur det skulle ske
var otillräckliga. Däremot fanns en instruktion om att använda rak volatilitet vilket, på
sätt som käranden anfört, kan beskrivas som en instruktion att göra justeringar av
marknadspriser, i de situationer sådana priser finns tillgängliga. Det kan således
konstateras att Banken inte levde upp till kravet enligt p. 4.
Enligt p. 5 ålåg det Banken att ange i styrdokument hur ansvaret för de olika
momenten i värderingsprocessen var uppdelat. Käranden har anfört att instruktionerna
var otydliga avseende ansvarsfördelningen mellan Trading, Risk och Ekonomi.
Det har enligt tingsrätten framgått att det rått oklarhet rörande ansvarsfördelningen i
olika avseenden mellan Trading, Risk och Ekonomi. Enligt tingsrätten framgår det av
HQ-instruktionen med kompletterande dokument att ansvaret för att göra värdering-
arna ålåg Trading samt att ansvaret för att säkerställa att värderingarna återspeglade
korrekta värden som kunde föras in i redovisningen ålåg Risk. Tingsrätten har upp-
fattat att styrdokumenten i och för sig anvisade Trading att ta fram värden samt för
Risk att göra en självständig marknadsvärdering av Tradingportföljen. I det avseendet
kan, med hänvisning till vad käranden anfört, Bankens styrdokument inte anses brist-
Sid 1908
fälliga. Det är en annan fråga att Risk gavs otillräcklig vägledning för utförandet av
uppdraget. Detsamma gäller frågan hur styrdokumenten har tillämpats i praktiken.
Banken uppfyllde sammantaget inte de krav på styrdokumentation som kapital-

täckningsföreskrifterna ställde enligt pp. 2 och 4.
6.6.1.4 12 kap. 6 § kapitaltäckningsföreskrifterna – krav på oberoende

kontroll och värdering
Den enhet som ansvarade för att kontrollera marknadspriserna och andra marknads-
parametrar (Risk) skulle enligt 6 § vara oberoende från den positionstagande enheten
(Trading).
Tingsrätten konstaterar att Risk och Trading i formell mening var åtskilda. Utredning-
en har visat att medarbetarna både på Risk och på Trading kände till att det fanns en
särskild ordning för att hantera meningsskiljaktigheter samt att detta förfarande även
har tillämpats i praktiken. Utredningen har visat att medarbetarna på Trading
konsekvent följde Risks anvisningar och gjorde de justeringar som Risk krävde.

chefen för Trading samt att Risk till och med organisatoriskt var underställt Fredrik
Crafoord sedan denne utnämnts till vice VD kan däremot inte anses förenligt med
kravet på oberoende. I denna del har Banken inte uppfyllt kravet enligt 6 §.
Vidare angavs att kontroll av marknadspriser och marknadsparametrar skulle ske

regelbundet och åtminstone varje månad. I 9 § i de allmänna råden om marknadsrisk-
hantering (FFFS 2000:10) angavs bl.a. att en från positionstagande enheter oberoende
marknadsvärdering av finansiella instrument ”bör ske på daglig basis” samt att den bör
baseras på ”komplett, exakt och uppdaterad information om positioner”.
Av de uppgifter som medarbetarna på Risk har lämnat följer att det inte hade varit
möjligt att uppfylla kravet med den metodik som Risk följde i samband med sina
Sid 1909
kontroller. Tingsrätten konstaterar att Banken inte följde de allmänna råden i denna
del. Risk utförde regelmässigt sina kontroller månatligen.
Käranden har även gjort gällande att Risk inte hade en tillräckligt stark ställning.
Käranden har särskilt hänvisat till FI:s bedömning att handlarna på Trading hade för
stora befogenheter och att Risk inte lyckats motverka detta.
Enligt tingsrätten har utredningen visat att medarbetarna på Risk har fungerat under
delvis oklara förhållanden där det ansvar som förutsattes åvila Risk enligt Bankens
organisation inte fullt ut återspeglades av hur de själva såg på sitt uppdrag. Den
delegerade ansvarsordning som framgick av HQ-instruktionen m.m. ålade bl.a. Risk att
självständigt och kontinuerligt marknadsvärdera Tradingportföljen med utgångspunkt
bl.a. från den centrala funktionen att bevaka och tillse att de värden som kom att flyta
in i redovisningen var rättvisande. Medarbetarna på Risk har i förhållande därtill, och
på sätt som tingsrätten behandlat vid genomgången av Bankens värderingsmetod,
redovisat en något snävare uppfattning rörande Risks ansvar.
Det kan, enligt tingsrätten, tilläggas att det inte tycks funnits en tydlig uppfattning
bland medarbetarna på Risk om innebörden av de krav som följde såväl enligt FI:s
föreskrifter och allmänna råd som enligt den interna arbetsordningen att Risk skulle
fungera som en självständig och oberoende kontrollfunktion av den affärsverksamhet
som bedrevs på Trading. Här har medarbetarna på Risk redovisat en mer passiv och
osäker inställning bl.a. rörande centrala värderingsfrågor, med frågan om hur historisk,
teoretisk volatilitet skulle fastställas som ett tydligt exempel. Utan avseende för hur
organisationen formellt hade fastställts gäller att Risk i praktiken intog en mer
underordnad och osjälvständig funktion än som var avsett. Det har dock, som
tingsrätten återkommer till nedan, framkommit att Risk i det senare händelseförloppet
på ett tydligare sätt kom att hävda sin ställning gentemot Trading.
Sid 1910
6.6.1.5 12 kap. 8-9 §§ kapitaltäckningsföreskrifterna – krav avseende

marknadsvärdering och modellvärdering
I 8 § gavs vissa anvisningar för värderingen. De anvisningarna anknyter till regleringen
i IAS 39. Bankens värdering av Tradingportföljen prövas utifrån reglerna där.
Vissa krav gällande modellvärdering upptogs i 9 §. Av p. 1 framgick bl.a. att institutets

ledning skulle känna till vilka finansiella instrument som är föremål för modell-
värdering och vara medveten om vilken osäkerhet detta innebar för värdet på de
finansiella instrumenten. Av p. 5 framgick att institutet skulle känna till modellens
svagheter och om det var nödvändigt att justera värderingen och i så fall på vilket sätt
det skulle ske. Av p. 6 framgick att modellen skulle utvärderas regelbundet.
Tingsrätten konstaterar att det ålåg ledningen (i Banken) att känna till vilken typ av
finansiella instrument som var föremål för modellvärdering samt att vara medveten om
vilken osäkerhet detta innebär för värdet. Av de hördas egna uppgifter följer att flera
av styrelseledamöterna i Banken i och för sig endast haft en övergripande uppfattning
om innehållet i Tradingportföljen och de särskilda problem som värderingen var
förenad med. Det framgår av underlaget att det överlag fanns en tillräcklig kännedom
om osäkerheter kring värderingen av Tradingportföljen. Någon kännedom om i vilken
närmare utsträckning instrumenten värderades enligt priser i marknaden eller enligt
den teoretiska modellen synes inte ha funnits. Tingsrätten uppfattar dock inte att det
var avsikten utan att bestämmelsen i 9 § endast ålade ledningen för institutet att ha en
mer övergripande uppfattning i frågan.
Det är inte helt klart vad som avses med kravet på regelbunden utvärdering enligt p. 6.
Utredningen har visat att det pågick en löpande diskussion mellan framför allt med-
arbetarna på Risk och Ekonomi på ena sidan, och främst KPMG – men även andra
aktörer – på den andra, även rörande formerna för tradingverksamheten inbegripet
kontrollfunktionerna. Enligt tingsrätten gäller dock att Banken inte kan anses ha
uppfyllt kraven på kännedom om värderingsmodellens svagheter och justeringar som
borde ha vidtagits till följd av detta, t.ex. enligt vad KPMG rekommenderade.
Sid 1911
Därutöver gäller att Banken inte har uppfyllt kravet på att utvärdera modellen regel-
bundet i meningen att validera dess grundläggande funktion, dvs. att kalibrera de
erhållna värdena för att säkerställa att modellen ger tillräckligt rättvisande värden.
6.6.1.6 12 kap. 10-12 §§ kapitaltäckningsföreskrifterna m.m. – krav på

prisjusteringar och värderingsreserv
Under rubriken Prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv angavs följande.
10 §
Institutet ska ha rutiner för att utvärdera behovet av prisjusteringar och avsättning till
värderingsreserv. Institutet ska dokumentera vilka faktorer som utvärderats.
För de positioner som institutet använder modellvärdering ska institutet utvärdera
om det finns behov av värderingsreserver eller prisjusteringar till följd av brister i
modellen.
11 §
För positioner som är illikvida ska institutet, utöver vad som anges i 10 §, även
utvärdera behovet av värderingsreserver eller prisjusteringar för att ta hänsyn till
följande faktorer:
1. Hur lång tid det skulle ta att stänga positionen.
2. Marginalen mellan köp- och säljpriser och marginalens volatilitet.
3. Tillgången på marknadspriser.
4. Hur omfattande handeln är i den typen av finansiella instrument.
5. Marknadskoncentrationer.
Vidare framgick under rubriken Justering av kapitalbasen följande.

12 §
Institutets kapitalbas ska justeras för de vinster eller förluster som uppstår till följd av
prisjusteringar eller avsättning till värderingsreserver i enlighet med vad som anges om
kapitalbasen i 7 kap. 8 § och 10 kap. 1 § tredje stycket.
I avsnitt D Kapitalbasen gavs närmare regler om hur kapitalbasen skulle beräknas. Till
detta avsnitt hörde 7 kap. som avsåg det primära kapitalet och 10 kap. som avsåg den
utvidgade kapitalbasen. I 7 kap. 6–8 §§, under rubriken Resultat under löpande
räkenskapsår, angavs följande.
6§
Vinst som genereras under löpande räkenskapsår i ett institut eller i en finansiell före-
tagsgrupp får räknas in i institutets respektive den finansiella företagsgruppens kapital-
bas som primärt kapital, om institutets externa revisorer verifierat vinsten för såväl det
enskilda institutet som den finansiella företagsgruppen. Med vinst avses vinst efter
beräknad skatt.
Med de externa revisorernas verifiering av vinsten avses att institutets externa
revisorer, inklusive den revisor som förordnas av Finansinspektionen, har granskat
Sid 1912
redovisningen som utgör underlag för institutets respektive den finansiella företags-
gruppens kapitaltäckningsrapport. Granskningen ska vara av minst samma omfattning
som den som följer av Föreningen auktoriserade revisorers (FAR) rekommendation i
Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter.
Ett institut eller en finansiell företagsgrupp som vid ett senare tillfälle redovisar en
mindre vinst än den som senast verifierats, får endast räkna in den mindre vinsten i det
primära kapitalet.
7§
Från den verifierade vinsten under löpande räkenskapsår i ett institut eller i en finansiell
företagsgrupp ska avdrag ske med så stor del av den på årsbasis beräknade aktieut-
delningen, eller annan liknande disposition av dessa medel, som avser innevarande
räkenskapsår för tiden fram till det aktuella beräkningstillfället.
8§
Förluster som uppstår till följd av prisjusteringar eller avsättning till värderingsreserver
enligt 12 kap. ska alltid reducera det primära kapitalet.
Av 10 kap. 1 §, som fanns under rubriken Nettovinst hänförlig till handelslagret,

framgick följande.
Nettovinst som kan hänföras till ett instituts handelslager får ingå i den utvidgade delen
av kapitalbasen endast under samma förutsättningar som enligt 7 kap. 6–7 §§ gäller för
att räkna in vinst under löpande räkenskapsår i det primära kapitalet. Nettovinsten i
handelslagret får räknas in i den utvidgade delen av kapitalbasen, under förutsättning att
nettovinsten inte redan räknats in i det primära kapitalet.
Vid beräkningen av nettovinsten i handelslagret ska hänsyn även tas till kostnader
som är hänförliga till handelslagret.
Vinster samt förluster som uppstår till följd av prisjusteringar eller avsättning till
värderingsreserver enligt 12 kap. och som inte redan har påverkat det primära kapitalet,
ska påverka nettovinsten i handelslagret.
6.6.2 Vad innebar regleringen?
6.6.2.1 Parterna har anfört

Käranden har bl.a. anfört följande. Tradingportföljen var felvärderad. Oaktat frågan
om felvärdering enligt redovisningsregelverket skulle en prisjustering, eller en av-
sättning till en värderingsreserv motsvarande felvärderingen, ha gjorts bl.a. med anled-
ning av den osäkerhet som Bankens modellvärdering av Tradingportföljen var förenad
med. En sådan justering skulle i sin tur ha föranlett en justering av kapitalbasen.
Av en beslutspromemoria den 6 oktober 2011 från FI beträffande justeringar i dess

föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponering-
Sid 1913
ar framgår FI:s uppfattning om bestämmelserna om värderingsreserv och prisjustering-

ar som gällde under den i målet relevanta perioden. I beslutspromemorian angav FI
som skäl för ändringarna i 7 kap. 8 §, 10 kap. 1 § och 12 kap. 12 § att bestämmelserna
om värdering och prisjustering i 12 kap. 4–6 och 8–12 §§ skulle tillämpas på ett
instituts samtliga positioner värderade till verkligt värde, både i handelslagret och i den
övriga verksamheten. Vidare angavs: ”Vinster och förluster till följd av prisjusteringar
enligt 12 kap. ska enbart påverka det primära kapitalet och inte som nu både det
primära kapitalet och den utvidgade delen av kapitalbasen”.
Det framgår av beslutspromemorian att Bankföreningen i sitt remissvar generellt ansett

att ”värdering till verkligt värde enligt IFRS även bör gälla för kapitaltäckningsända-
mål och inte bör föranleda ytterligare justeringar”. Bankföreningen gav således ut-
tryck för önskemål om en reglering som skulle innebära att bestämmelserna om pris-
justering och värderingsreserv inte skulle tillämpas.
Av FI:s skäl framgick att värderingsreglerna i kapitaltäckningsregelverket ställde krav

som gick utöver de som gällde enligt IAS 39 och att dessa ytterligare krav på pris-
justeringar påverkade storleken på kapitalbasen utöver den avräkning som följde av
3 kap. 2 § andra stycket 1 kapitaltäckningslagen. Vidare framgick att förluster under
löpande räkenskapsår enligt lagen skulle räknas av från det primära kapitalet. I skälen
konstaterades också att en värdering till verkligt värde enligt IFRS inte alltid kunde
likställas med en värdering för kapitaltäckningsändamål.
Till skillnad från Bankföreningen ansåg FI att ytterligare justeringar kunde vara
nödvändiga och angav:
”Institut som tillämpar IFRS värderingsprinciper för värdering till verkligt
värde har inte alltid tagit hänsyn till samtliga de parametrar som anges i 12
kap. 10 och 11 §§. Verkligt värde enligt IFRS ska reflektera det värde som
marknadsaktörerna kan förväntas betala för en position men ett sådant värde är
enligt Finansinspektionen inte alltid det värde som ska användas vid beräkning
av ett instituts kapitalbas. Vid beräkning av kapitalbasen måste instituten
Sid 1914
använda en försiktig värdering. Finansinspektionen anser därför att en

tillämpning av 12 kap. 4–6 och 8–12 §§ kan vara av yttersta vikt för att
säkerställa kapitalbasens förmåga att absorbera förluster.”
FI påpekade vidare att bestämmelserna om prisjusteringar i 12 kap. ”har dessutom
varit tillämplig på positioner i handelslagret sedan kapitaltäckningsföreskrifterna
trädde i kraft och Finansinspektionen finner inte skäl att nu ifrågasätta dessa
bestämmelser”. FI hänvisade även till att ”den senaste tidens finansiella turbulens”
bekräftade behovet av bestämmelserna om värdering och prisjustering.
FI:s tydliga uppfattning var att verkligt värde enligt IFRS inte alltid sammanföll med
en beräkning för kapitalbasändamål samt att en försiktig värdering måste användas vid
beräkning av kapitalbasen. FI klargjorde även att bestämmelserna om prisjusteringar i
12 kap. varit tillämpliga på positioner i handelslagret alltsedan kapitaltäcknings-
föreskrifterna trädde i kraft.
Stefan Dahlbo har anfört bl.a. följande: Det fanns inget krav att reducera kapitalbasen
för påstådd ”osäkerhet om värderingen” och det saknades anledning att göra någon
avsättning till ”värderingsreserv”. Kärandens påståenden saknar grund i det regelverk
som gällde.
Värderingen av Tradingportföljen skedde i enlighet med IAS 39 och var därför tillför-
litlig. Enligt den ordning som gällde slog redovisningsreglerna i IAS 39 och den
externa redovisningen igenom för beräkningen av kapitalbasen enligt kapitaltäcknings-
regelverket. När det gäller de förhållanden som käranden hänvisat till, osäkerhet i
modellvärderingen respektive illikviditet, föreskrevs det inte krav på några justeringar
– s.k. försiktighets- eller stabilitetsfilter – i kapitaltäckningslagen eller i föreskrifter
som meddelats med stöd av den lagen. De föreskrifter som käranden hänvisat till
utgjorde inte försiktighets- eller stabilitetsfilter. Stabilitetsfilter infördes först drygt ett
år efter det att FI hade beslutat återkalla Bankens tillstånd.
Sid 1915
Sammanfattningsvis har Stefan Dahlbo anfört att hans genomgång har visat att det
saknas underlag för kärandens påstående att om man skulle göra en justering av
kapitalbasen för påstådd osäkerhet i värderingen. Det fanns inga sådana regler.
Kärandens påståenden baseras på regler som inte gällde under i målet aktuell tid.
KPMG, som i likhet med övriga svarande har instämt i vad Stefan Dahlbo har anfört,
har för egen del tillagt att FI inte, i samband med granskningsärendet Hantering och
värdering av komplexa produkter eller annan tillsyn, har gjort någon anmärkning
rörande detta. Det framstår som märkligt att kritisera Banken för att inte ha följt
regelverket när inte ens den myndighet som utfärdat det har följt det i sin egen tillsyn.

Stefan Dahlbo har anfört att de krav som käranden hänvisat till inte var gällande/
tillämpliga på det sätt som käranden anfört under den aktuella perioden.
Enligt motiven fick redovisningsreglerna betydelse för nivån på kapitalkravet eftersom

de redovisade värdena på tillgångar i balansräkningen i princip var utgångspunkten för
beräkningen av kapitalkravet för kreditrisker och marknadsrisker (se prop.
2002/03:121 s. 55). De nya redovisningsreglernas konsekvenser för kraven på kapital-
täckning för kreditinstitut föranledde inte några lagändringar. Utgångspunkten var
således att dessa regler i princip låg till grund även för beräkning av kapitaltäckning
och stora exponeringar. Det noterades i motiven att en utökad marknadsvärdering
kunde leda till att en större andel orealiserade vinster skulle komma att ingå i eget
kapital och därmed även i kapitalbasen såsom primärt eget kapital. Det noterades även
att den kommande anpassningen till IAS/IFRS skulle komma att medföra ytterligare
förändringar av redovisningsreglerna i riktning mot en mer analytisk men en mindre
försiktig redovisning. Mot den bakgrunden ansågs det lämpligast att konsekvenserna
av de nya reglerna för redovisning och värdering av finansiella instrument togs om
hand inom ramen för de myndighetsföreskrifter som kompletterade bestämmelserna i
kapitaltäckningslagen (se a. prop. s. 62 f.).
Sid 1916
Det konstaterades att de gällande bemyndigandena för FI om att räkna in och räkna av
poster i kapitalbasen enligt 2 kap. 6 och 7 §§ i den då gällande kapitaltäckningslagen
torde innebära att föreskrifter kunde meddelas som begränsade vad som annars skulle
komma att ingå i kapitalbasen (se prop. 2002/03:121 s. 63). Det förhållandet att
införandet av en mindre försiktig redovisning skulle beaktas genom föreskrifter ansågs
vidare innebära att avdrag från kapitalbasen kunde göras för sådana värden inom
redovisat eget kapital ”som inte är lämpliga som kapitalbuffert” (se a. prop. s. 67).
Den aktuella frågan rör alltså sambandet mellan å ena sidan värderingsregler i
redovisningen och å andra sidan rörelseregler om kapitaltäckning och solvens. I
kapitalbasen fick inräknas eget kapital efter vissa justeringar. De tillämpade
principerna för redovisning och värdering av tillgångar och skulder skulle således
påverka reglerna om kapitaltäckning och solvens genom att kapitalbasens storlek,
enkelt uttryckt, framkom sedan företagets avsättningar och övriga skulder avräknats
mot bolagets tillgångar (se t.ex. prop. 2004/05:24 s. 134 f.). Det noterades att det för-
visso hade varit fullt möjligt att konstruera separata regler för värdering av tillgångar
och skulder i kapitaltäcknings- och solvenssammanhang. Att i stället använda extern-
redovisningen också som grund för tillsynen ansågs dock vara ett praktiskt och mindre
kostsamt alternativ. Års- och koncernredovisningen kunde ”med vissa korrigerings-
poster, då fungera även för tillsynsändamål” (se a. prop. s. 135).
En särskild fråga utgjorde den om en koncernredovisning upprättad i enlighet med

IAS-förordningen skulle kunna utgöra underlag för kapitaltäcknings- och solvens-
redovisningen avseende en finansiell företagsgrupp. Det ansågs följdriktigt att även
tillåta IAS/IFRS som grund för FI:s stabilitetstillsyn. Detta ansågs medföra flera för-
delar, bl.a. att redovisning och värdering till verkligt värde skulle överensstämma bäst
med företagens interna kontroll och styrsystem. Den bästa lösningen ansågs vara att
stabilitetstillsynen så långt som möjligt skulle baseras på den externa redovisningen.
Härvidlag noterades särskilt att det fanns en gräns för hur komplext och kostnads-
krävande ett system för att korrigera redovisningssiffrorna till något som kan tyckas
vara mer lämpligt i kapitaltäcknings- och solvenshänseende fick vara. Om kraven på
Sid 1917
korrigering till externredovisningen inte hölls till ett minimum skulle företagen komma
att drabbas av betydande dubbelarbete. Det ansågs sålunda vara av vikt att hitta en
balans mellan å ena sidan omfattningen av och kostnaderna för dessa omräkningar och
å andra sidan vikten av en likabehandling av företagen (se prop. 2004/05:24 s. 136).
I det sammanhanget behandlades för övrigt även frågan om IAS/IFRS-redovisningens

påverkan på kapitalkraven ur konkurrenssynpunkt, se t.ex. prop. 2004/05:24 s. 141.
Tingsrätten konstaterar så långt att utgångspunkten var att redovisning enligt IAS/IFRS
förutsattes kunna utgöra underlag för kapitaltäcknings- och solvensredovisningen samt
att de problem som följde av en sådan redovisning, främst risker i anledning av en mer
analytisk men mindre försiktig redovisning, avsågs hanteras genom FI:s tillsyn och
föreskrifter.
Stefan Dahlbo har anfört att det under den i målet relevant tiden inte fanns regler om
en s.k. värderingsreserv som innebar att man skulle göra en justering i förhållande till
den värdering som gjordes enligt redovisningsregelverket. Redovisningsregelverket
fick, menar han, genomslag på kapitaltäckningsregelverket om det inte fanns en
särskild justering. De justeringar som fanns avsåg antingen neutralitetsjustering eller
stabilitetsfilter. Neutralitetsjustering avsåg dock en övergångsregel som upphörde
innan i målet relevant tid. Under den i målet relevanta tiden fanns endast regler om
stabilitetsfilter och i mycket begränsad omfattning. Värderingsreserv var inte ett stabi-
litetsfilter. Värderingsreserv som ett stabilitetsfilter infördes långt senare och efter i
målet relevant tid. Hänvisningar i motiven till korrigeringsposter avsåg stabilitetsfilter.
Tingsrätten konstaterar att de aktuella bestämmelserna om värderingsreserv och pris-

justering infördes genom kapitaltäckningsföreskrifterna, som trädde i kraft den
1 februari 2007. Att detta bl.a. innebar att värderingsreglerna i kapitaltäckningsregel-
verket ställde krav som gick utöver de som gällde enligt IAS 39 samt att dessa
ytterligare krav på prisjusteringar påverkade storleken på kapitalbasen utöver den
avräkning som följde av 3 kap. 2 § andra stycket 1 kapitaltäckningslagen, bekräftas
Sid 1918
även av FI i beslutspromemoria den 6 oktober 2011. Där noterades även att förluster
under löpande räkenskapsår enligt kapitaltäckningslagen skulle räknas av från det
primära kapitalet samt att en värdering till verkligt värde enligt IAS/IFRS inte alltid
kunde likställas med en värdering för kapitaltäckningsändamål. Tingsrätten delar den
uppfattning som FI gav uttryck för. Vad Stefan Dahlbo anfört föranleder ingen annan
bedömning. Banken var således skyldig att följa bestämmelserna under den aktuella
perioden.
Stefan Dahlbo har, som han får förstås, även av andra skäl gjort gällande att kärandens
påståenden baseras på regler som inte gällde under i målet aktuell tid. Han har hänvisat
till vad Bertil Johansson har anfört. Enligt denne gällde bestämmelsen i 7 kap. 8 §
kapitaltäckningsföreskrifterna endast resultat som redovisas löpande under räkenskaps-
året, men inte resultat enligt årsbokslut, som sorterade under en egen rubrik. Bertil
Johansson har vidare uppgett bl.a. följande. Det förefaller för honom vara orimligt att
man kan ha ett annat kapitalkrav, under löpande år, än det som gäller vid årsbokslut.
Han har resonerat öppet kring möjligheten att ett sådant krav inte ansetts nödvändigt
försåvitt avser årsbokslut eftersom man då gör allting betydligt mer noggrant och man
gör alla avsättningar som krävs för de reserveringar som behövs, vilket också
revideras. När det däremot gäller resultat under löpande räkenskapsår kanske man inte
fullt ut i sin redovisning bokför alla de här posterna, varför det ansetts finnas anledning
att då särskilt påpeka att de här justeringarna ska göras. Det riktigt skarpa kravet är ju
det man kommer fram till baserat på årsbokslutet. Är det då definierat och hanterat på
ett sätt som är korrekt, då är det svårt att se att man skulle ha ett annat krav vid en
annan tid under året. FI skriver väldigt tydligt att när de nya reglerna infördes 2011
tillämpade man en annan syn, vid modellvärdering, där man enligt IAS 39 inte alls ska
tillämpa någon försiktighetsprincip. I stället ska ett marknadsvärde fastställas som är
ungefär plus/minus i någon slags genomsnittlig nivå. Däremot skulle man för kapital-
täckningsändamål ha en mer försiktig ansats. Detta infördes 2011.
I 7 kap. kapitaltäckningsföreskrifterna, som behandlar Primärt kapital, framgick under

rubriken Resultat under löpande räkenskapsår i 8 § att förluster ”som uppstår till följd
Sid 1919
av prisjusteringar eller avsättning till värderingsreserver enligt 12 kap. ska alltid

reducera det primära kapitalet. Enligt tingsrätten kan bestämmelserna inte tolkas på
det sättet att krav på justeringar och avsättning under löpande räkenskapsår inte skulle
beaktas vid upprättande av årsbokslut. Sådana löpande justeringar och avsättningar
skulle således beaktas i samband med årsbokslut. Detta ligger också i linje med
lydelsen av det som angavs i del B i bilaga VII till kreditinstitutdirektivet
(2006/49/EG), punkten 15, som utgick från att prisjusteringar eller avsättning till
värderingsreserv kunde överstiga sådana justeringar eller avsättningar som hade gjorts
”i enlighet med det redovisningsregelverk som gäller för institutet”.
6.6.3 Innebörden av kraven på justering av kapitalbasen
6.6.3.1 Parterna har anfört

Käranden har, med hänvisning till att Tradingportföljen var övervärderad, gjort
gällande att Banken under alla omständigheter borde ha gjort prisjusteringar eller
avsättningar till värderingsreserv. Detta skulle i sin tur ha påverkat kapitalbasen på
precis samma sätt som om en korrekt värdering i stället hade gjorts. Handelslagret
skulle värderas försiktigt.
Härvid ska särskilt beaktas hur lång tid det skulle ta att stänga positionen. Ju längre tid,
desto större behov av avsättning eller justering. En annan faktor var marginalen mellan
köp- och säljpriser samt marginalens volatilitet: En stor marginal (spread) och en hög
volatilitet i marginalen indikerade enligt käranden en mindre stabil marknad och
sålunda ett större behov av avsättning eller justering. En tredje faktor var tillgången på
marknadspriser: Ju sämre tillgång desto större behov av avsättning eller prisjustering.
En fjärde faktor var hur omfattande handeln var i den typen av finansiella instrument:
Vid begränsad handel var avsättningsbehovet större. Även marknadskoncentrationer
skulle beaktas såtillvida att om det endast fanns få aktörer fanns ett större avsättnings-
behov eller behov av prisjustering. Samtliga angivna faktorer tar sikte på hur väl
marknaden fungerar.
Sid 1920
Käranden har särskilt framhållit dels att Banken använde modellvärdering med
hänvisning bl.a. till att det inte fanns tillgängliga och rättvisande marknadspriser, dels
att storleken på de positioner som fanns i Tradingportföljen i kombination med en svag
likviditet i marknaden kunde medföra en prispress. Dessa förhållanden talar enligt
käranden för att Banken borde ha avsatt en värderingsreserv eller genomfört en
prisjustering.
Svarandena har bestritt att det förelåg någon skyldighet göra prisjusteringar och
avsättningar samt att det under alla förhållanden saknades skäl att göra det.

Bankens kapitalbas skulle således, i enlighet med vad som angavs om kapitalbasen i
7 kap. 8 § kapitaltäckningsföreskrifterna, justeras för de vinster eller förluster som
uppstod till följd av prisjusteringar eller avsättning till värderingsreserver.
Regleringen i denna del innebar att Banken skulle ha rutiner för att utvärdera behovet
av prisjusteringar och avsättningar. Banken var även skyldig att dokumentera vilka
faktorer som utvärderades. Såvitt avsåg Tradingportföljen gällde att Banken skulle
utvärdera om det fanns behov av värderingsreserver eller prisjusteringar till följd av
brister i modellen. Enligt 12 kap. 11 § kapitaltäckningsföreskrifterna förtydligades att
Banken försåvitt avsåg positioner som var illikvida även skulle ta hänsyn till vissa
specifika faktorer.
Kapitaltäckningsföreskrifterna uppställde således i dessa delar vissa krav på Banken att

ha rutiner för att utvärdera behovet av att göra prisjusteringar och avsättningar till en
värderingsreserv. Eftersom Banken använde en värderingsmodell gällde tillkommande
krav. Tingsrätten konstaterar att Banken saknade erforderliga rutiner och att Banken
såtillvida inte uppfyllde kraven.
Sid 1921
Tingsrätten behandlar frågan om krav på prisjusteringar och avsättning till värderings-

reserv nedan, i anslutning till bedömningen om Bankens faktiska värdering av
Tradingportföljen, se avsnitt 6.8.6.
6.6.4 Sammanfattning avseende brister i Bankens värderingsrutiner

12 kap. 4 §
Tingsrätten konstaterar, med hänvisning till den genomgång av Bankens värdering av
Tradingportföljen vid årssluten 2007, 2008 och 2009 som görs i avsnitt 6.8, att
bestämmelsen inte har iakttagits i den utsträckning Banken värderade teoretiskt trots
att det fanns relevant prisinformation. Tradingportföljen var, i enlighet med vad
tingsrätten utvecklat där, övervärderad med 131 mkr per årsslutet 2008 och med 492
mkr per årsslutet 2009. Tradingportföljen har även vid andra tillfällen varit väsentligt
övervärderad, periodvis med betydande värden. I den utsträckning som tingsrätten
sålunda har funnit att det förelegat en övervärdering har Banken inte uppfyllt kravet på
att använda tillgängliga priser på det sätt som enligt kapitaltäckningsföreskrifterna
förutsattes för att åstadkomma en marknadsvärdering.
12 kap. 5 §
Tillgängliga styrdokument gav Trading frihet att med tydliga inslag av skönsmässighet
bestämma volatiliteten och mötte såtillvida inte kraven enligt p. 2. Styrdokumenten
gav inte heller tillräcklig vägledning för Trading eller Risk rörande viktiga aspekter av
värderingen och formerna för justeringar av marknadspriser, samtidigt som de
innefattade en instruktion att göra justeringar av marknadspriser (rak volatilitet). Inte
heller kravet enligt p. 4 iakttogs således. En följd av detta var att styrdokumenten inte
säkerställde en likvärdig tillämpning över tid.
12 kap. 6 §
chefen för Trading samt att Risk organisatoriskt var underställt chefen för Trading
under perioder var inte förenligt med kravet på oberoende.
Sid 1922
Banken följde inte 9 § i de allmänna råden om marknadsriskhantering (FFFS 2000:10)

såvitt avsåg att en från Trading oberoende marknadsvärdering av Tradingportföljen
”bör ske på daglig basis”.
Tradings värderingar.
12 kap. 8-9 §§
Tingsrätten konstaterar att det ålåg ledningen (i Banken) att känna till vilken typ av
finansiella instrument som var föremål för modellvärdering samt att vara medveten om
vilken osäkerhet detta innebär för värdet. Av de hördas egna uppgifter följer att flera
av styrelseledamöterna i Banken i och för sig endast haft en övergripande uppfattning
om innehållet i Tradingportföljen och de särskilda problem som värderingen var
förenad med. Det framgår av underlaget att det överlag fanns en tillräcklig kännedom
om osäkerheter kring värderingen av Tradingportföljen. Någon kännedom om i vilken
närmare utsträckning instrumenten värderades enligt priser i marknaden eller enligt
den teoretiska modellen synes inte ha funnits. Tingsrätten uppfattar dock inte att det
var avsikten utan att bestämmelsen i 9 § endast ålade ledningen för institutet att ha en
mer övergripande uppfattning i frågan.
Det är inte helt klart vad som avses med kravet på regelbunden utvärdering enligt p. 6.
Utredningen har visat att det pågick en löpande diskussion mellan framför allt med-
arbetarna på Risk och Ekonomi på ena sidan, och främst KPMG – men även andra
aktörer – på den andra, även rörande formerna för tradingverksamheten inbegripet
kontrollfunktionerna. Enligt tingsrätten gäller dock att Banken inte kan anses ha
uppfyllt kraven på kännedom om värderingsmodellens svagheter och justeringar som
borde ha vidtagits till följd av detta, t.ex. enligt vad KPMG rekommenderade.
Därutöver gäller att Banken inte har uppfyllt på att utvärdera modellen regelbundet i
Sid 1923
meningen att validera dess grundläggande funktion, dvs. att kalibrera de erhållna
värdena för att säkerställa att modellen ger tillräckligt rättvisande värden.
12 kap. 10-12 §§
Det ålåg Banken att ha rutiner för att utvärdera behovet av prisjusteringar och av-
sättningar. Banken var även skyldig att dokumentera vilka faktorer som utvärderades.
Banken skulle vidare utvärdera om det fanns behov av värderingsreserver eller pris-
justeringar till följd av brister i modellen. Enligt 12 kap. 11 § kapitaltäcknings-
föreskrifterna förtydligades att Banken försåvitt avsåg positioner som var illikvida
även skulle ta hänsyn till vissa specifika faktorer.
Kapitaltäckningsföreskrifterna uppställde således i dessa delar vissa krav på Banken att

ha rutiner för att utvärdera behovet av att göra prisjusteringar och avsättningar till en
värderingsreserv. Eftersom Banken använde en värderingsmodell gällde tillkommande
krav. Tingsrätten konstaterar att Banken saknade erforderliga rutiner och att Banken
såtillvida inte uppfyllde kraven.
Sid 1924
6.7 Bankens resultatuppföljning
6.7.1 Parternas inställning
6.7.1.1 Käranden har anfört

Käranden har bl.a. anfört följande: Den bristande riskhanteringen innebar att Banken
hade en resultatuppföljning av tradingverksamheten som inte var adekvat eftersom
varken Dag 1-resultat eller realiserade/orealiserade resultat följdes upp (den bristande
resultatuppföljningen). Till följd av den bristande resultatuppföljningen, och den
bristande limithanteringen, kunde övervärderingen rullas framåt.
Resultatet mäts alltid över en period genom att ingående balans jämförs med utgående.
huvudboken.

Bankens interna resultatuppföljning innebar bl.a. att det inte gjordes någon uppföljning
av Dag 1-resultat. Enorma förluster som uppkom i tradingverksamheten och som
rullades vidare i nya positioner kunde på det sättet osynliggöras. Det innebar i praktik-
en att Trading förfogade över resultatet i Banken. Detta var vad Banken gjorde från
halvårsskiftet 2007 till avvecklingen av Tradingportföljen år 2010. Med en ändamåls-
Sid 1925
enlig resultatuppföljning hade det inte varit möjligt att dölja realiserade förluster med
fiktiva vinster utan att styrelsen i HQ AB, styrelsen i Banken och revisorn också hade
haft faktisk vetskap om detta.

KPMG har anfört bl.a. följande: För tradingverksamheten lämnades dagliga resultat-
rapporter, baserat på uppgifter från ORC. Härmed avsågs affärsrapportering, dvs. det
var inte fråga om någon bokföring. ORC hade betydelse som ett underlag för den
löpande bokföringen, eftersom affärerna registrerades där.
I den löpande bokföringen i Banken ingick en huvudbokföring där samtliga affärer i

dagen till anskaffningspris. I den löpande bokföringen uppkom inget Dag 1-resultat,
varken när affärerna gjordes enligt den löpande bokföringen eller löpande under
månaden: De nya positionerna redovisades till anskaffningsvärdet fram till månadens
slut. Vid varje månads slut gjorde Banken ett månadsbokslut för eget bruk – inte avsett
för extern finansiell rapportering – som innefattade balans- och resultaträkning baserad
på en omvärdering av tradinglagret vid månadens slut.
Trading värderade, som en del av sin dagliga verksamhet, Tradingportföljen löpande.

Dessa värderingar påverkade inte bokföringen. Efter den sista affärsdagen vid varje
månads slut omvärderade Trading hela Tradingportföljen, vilket inkluderade instru-
ment som hade köpts in den sista handelsdagen. Trading uppdaterade uppgifterna i
ORC; de tog aktiv ställning till volatilitetsparametrarna, som antingen ändrades eller
låg kvar, i värderingsmodellen. Det gjordes alltså en omvärdering av varje instrument i
tradinglagret. Risk gjorde ett avstämnings- och granskningsarbete av Tradings om-
värdering av tradinglagret enligt instruktionerna och rutinbeskrivningarna. Risk skulle
sedan ta ställning till detta och meddela sitt godkännande till Ekonomi om Tradings
bedömning kunde försvaras.
Sid 1926
Ekonomi bokförde sedan de av Trading omvärderade, och av Risk granskade och

bedömda, positionerna i tradinglagret på särskilda balans- och resultatkonton i huvud-
boken. Detta låg sedan till grund för upprättandet av månadsbokslut. Inte heller i
månadsboksluten uppkom några Dag 1-resultat eftersom IAS 39 avser extern finansiell
rapportering.

för Banken och för koncernen som utgjorde extern finansiell rapportering. IAS 39 var
tillämpligt på de värderingar som inflöt i delårsboksluten. Här framgår uttryckligen i
redogörelsen för värderingen av finansiella instrument att resultatet även inbegriper
Dag 1-resultat. Det var helt i enlighet med IAS 39. Förekomsten av orealiserade vinster
framgick av årsredovisningen.
Övriga svaranden har instämt med KPMG.
6.7.2 Allmänt om resultatuppföljningen i Banken
6.7.2.1 Utredningen
Utredningen har visat att flera berörda beskriver ”rullningar” av resultat, särskilt för-
luster, och det har framkommit att det uppfattades som oproblematiskt att göra så.
Agneta Norgren har förklarat att hon med ”rulla” avsåg att ta nya positioner, längre
fram i tiden. Per Börgesson har uppgett att när Trading ändrade en volatilitet rörande
ett instrument som Risk hade anmärkt på, och det gav upphov till en negativ resultat-
förändring i en månad så gjorde Trading oftast samtidigt ändringar även i andra
”månader”. Även Fredrik Crafoord använder ”rulla” när han talar om att upprätthålla
positioner som gick till förfall. Han har uppgett att han tror att ledning och styrelse, på
ett övergripande plan, förstod att för att inte stänga positioner, som kostar pengar att
stänga, så måste man skjuta positionerna in i framtiden. Johan Tyrén har uppgett att de
rullade förlusterna vidare därför att de trodde på teorierna om mean reverting och rak
volatilitetsscenario. Han har tillagt att det även var så att de inte fick visa förluster.
Tamer Torun har uppgett att förutom Fredrik Crafoord så kände åtminstone Risk till att
man kunde åstadkomma en resultateffekt genom att stänga en position nära i tid och
Sid 1927
ställa ut eller köpa en annan längre fram. Han har även gett uttryck för att det var något
som alla borde ha känt till.
Enligt tingsrätten har det således framgått att de berörda uppfattade en möjlighet att
föra resultat vidare – att rulla förluster – som både rimligt och lämpligt med utgångs-
punkten att det var ett legitimt sätt att undvika kostnader för stängning som enligt
gällande synsätt var ”onödiga”.
Utredningen har vidare visat att handlarna på Trading i och för sig var medvetna om
vad Dag 1-resultat var. Däremot synes de inte uppfattat, förrän möjligen senare under
händelseförloppet, att det var något som skulle beaktas. Tamer Torun har uppgett att
han visste vad Dag 1-resultat var samt att det fördes diskussioner om detta med Risk.
Han utgick från att Agneta Norgren hade diskuterat frågan med Mikael König. Tamer
Torun har framhållit att det främst var Fredrik Crafoord som handlade med optioner
med DAX och Nasdaq OMX som underliggande samt formellt var ansvarig för den
interna resultatrapporteringen och värderingen. Fredrik Crafoord har för egen del
uppgett att han hörde talas om Dag 1-resultat första gången år 2009. Det var Mattias
Arnelund eller möjligen Agneta Norgren som tog upp frågan men det de egentligen
frågade om var om det fanns systemstöd för periodisering av resultat. Fredrik Crafoord
har uppgett att den frågan diskuterades med Orc Software, som inte hade sådan teknik.
Det hade, menar han, behövt göras något pålägg mellan ORC och Wizer för att räkna
ut det.
Inte heller medarbetarna på Risk följde Dag 1-resultaten. Det noteras dock att det fanns
en medvetenhet om att även små justeringar av variablerna i värderingen kunde få stor
resultateffekt. Särskilt Nina Hernberg har, med hänvisning till att det fanns så många
illikvida positioner och att portföljen var såpass stor, beskrivit detta som pressande
samt att hon upplevde en osäkerhet kring värderingen.
Agneta Norgren har i mail till Fredrik Crafoord och Mikael König i december 2007,
rörande frågan om avvecklingen av Tradingportföljen och om ”de närmaste förfallen”
Sid 1928
skulle ”rullas” uttalat bl.a.: ”Vad som tillkommer är nämligen att det i den publika
redovisningen för 2007 i not kommer att krävas betydligt djupare redovisning, av
andel derivat som värderas teoretiskt. Exakt hur de värderas, andelen, realiserat,
orealiserat etc.” Hon har dock inför rätten inte kunnat besvara vad hon avsåg med
detta eller vad avsågs med ”orealiserat resultat”. Det kan även noteras Agneta
Norgren har uppgett att Risk kom att arbeta mer och mer systematiskt med upp-
följningen av Tradingportföljen.
Mattias Arnelund har förklarat att han deltog i diskussioner med KPMG kring
hanteringen av s.k. Dag 1-resultat. Han har vidare uppgett följande: Det var en fråga
som diskuterades vid ett flertal möten. Han har dock inget minne av den diskussion
som behandlades vid ett arbetsmöte med Peter Svensson och Anders Torgander den
19 februari 2008. Om det var s.k. nivå 3 så skulle det periodiseras över kontraktets
löptid. Här låg regelverket kanske före. Det fanns inte systemstöd för att hantera det.
Ekonomi försökte hitta någon form av systemstöd och undersökte även hur andra
institut hade hanterat frågan men hittade ingen lösning, givet de förutsättningar som
gällde för Banken. Det skedde ingen bokföring av Dag 1-resultat löpande under
månaden utan resultatföring skedde vid månadsskiftet. Ekonomi kunde inte identifiera
hur Dag 1-resultat påverkades av Tradings värdering. Han kan inte säga varför det inte
lämnades någon upplysning om Dag 1-resultat i årsredovisningen för år 2007. Det
fördes en diskussion med KPMG, bl.a. om det handlade om en materiell fråga, men
han har ingen uppfattning om detta eftersom han inte minns. Han har ingen minnesbild
av att man kunde kvantifiera storleken och kan inte säga varför man redovisade
uppfattningen att Dag 1-resultat inte hade någon materiell påverkan. Han minns inte
om man gjorde något försök att kvantifiera effekten. Han antar att skrivningen i
årsredovisningen år 2008 – om att hanteringen av Dag 1-resultat inte hade bedömts
som materiellt – togs bort var att de inte kunde få fram uppgiften. Ansvaret för Dag 1-
frågan låg på Risk primärt.
Mattias Arnelund har även förklarat att man inte skilde på realiserat och orealiserat
resultat i redovisningen av instrumenten i Tradingportföljen i de finansiella rapport-
Sid 1929
erna. Han har allmänt beskrivit att man diskuterade den typen av frågor väldigt
mycket, även 2007, men har inte kunnat beskriva några konkreta minnesbilder av
den diskussionen.
Det noteras att Mattias Arnelund i sin intervju med FI den 10 juni 2010 uppgav att han
var ”mycket medveten om att banken gör en avvikelse från IAS39 genom att det s.k.
dag-1 resultatet redovisas direkt i resultaträkningen istället för att resultatföras över
tiden”. Skälet var att Bankens systemstöd, enligt Mattias Arnelund, inte hade ”möjlig-
het att fånga resultateffekten och periodisera ut den”. Han förklarade vidare att man
hade frågat KPMG om det fanns någon aktör som hade lyckats lösa detta problem rent
praktiskt med inte fått någon återkoppling i denna del.

Enligt käranden är formerna för resultatuppföljningen i Banken en del av förklaringen
till att det var möjligt att hantera resultaten av egenhandeln i Tradingportföljen på det
sätt som Banken gjorde och som innebar att det inte var möjligt att vare sig bedöma
om resultatet avsåg realiserade eller orealiserade förändringar eller att följa Dag 1-
resultat.
En åtskillnad görs avseende intern respektive extern rapportering. Med intern rapport-
ering avses det system för bokföring som ett företag löpande använder för att hantera
affärshändelser. Med extern rapportering avses de rapporter som företaget upprättar i
samband med boksluten. Regelverket i IAS/IFRS är endast tillämpligt i fråga om den
externa rapporteringen.
Upprättandet av externa rapporter avser en sammanställning (bokslut) av företagets

löpande verksamhet och förutsätter tillgång till den information som noteras löpande.
Om samma metod och samma redovisningsprinciper används i den löpande bok-
föringen kan denna användas vid upprättande av rapporter i samband med bokslut.
Sid 1930
Den externa finansiella rapporteringen sker per kvartal eller år. Den interna rapport-
eringen sker löpande. Tingsrätten har tidigare behandlat skillnaden mellan Bankens
interna och externa rapportering och betydelsen av löpande värderingar av instru-
menten i Tradingportföljen i förhållande till värderingar som flöt in i den externa redo-
visningen, dvs. kopplingen mellan värderingar som görs i den löpande verksamheten,
den löpande bokföringen och den finansiella rapporteringen utifrån IAS/IFRS. När
Banken gjorde en transaktion noterades instrumentet i bokföringen som en tillgång
(vid köp av en option) eller som en skuld (när Banken ställde ut en option). Det in-
gående värdet utgjordes av transaktionspriset, dvs. det verkliga värdet för den ersätt-
ning som erlagts eller erhållits. Försåvitt avser redovisning enligt IAS 39 noterades
instrumentet först vid det första redovisningstillfället, dvs. i samband med den externa
rapporteringen (delårsrapporter eller koncern- och årsredovisningar) (Dag 1-resultat).
Den interna rapporteringen i Banken hanterades enligt följande. Trading gjorde

värderingar och värden noterades löpande i ORC. Värdeförändringar registrerades
såtillvida löpande i den interna bokföringen. Enligt Mattias Arnelund ingick det i
Ekonomis uppgifter att göra uppföljning och analys av verksamheten. Tingsrätten
noterar härvid att det framstår som oklart om medarbetarna på Ekonomi överhuvud-
taget uppfattade att de hade ett ansvar för resultatuppföljning såvitt avsåg egenhandeln
i Tradingportföljen. Mattias Arnelund har vidare beskrivit att ORC och Wizer speglade
varandra, dvs. alla transaktioner som skedde i Wizer skedde också i ORC och det
stämdes av dagligen att det inte fanns några skillnader. Han har beskrivit att
informationen från Wizer fördes över till affärssystemet Jeeves (huvudboken)
efterföljande morgon enligt en procedur med tillhörande avstämningar. Varje dag
kontrollerades således att innehaven låg i respektive system och att de speglade
varandra. På sätt som Mattias Arnelund har beskrivit bokfördes resultatet en gång per
månad, efter att Risk hade gjort sina kontroller. Något resultat togs sålunda inte in
löpande under månaden.
Det fanns som framgått inget stöd för att Trading som ett led i värderingen av Trading-
portföljen för redovisningsändamål skulle ha gjort uppdateringar av de löpande
Sid 1931
bedömningarna vid månadsslut. I stället har det framgått att Trading löpande gjorde
bedömningar och förde in noteringar i ORC. Helheten bedömdes sedan månadsvis –
samlat – av Risk och i samråd med Trading gjordes i förekommande fall justeringar,
varefter utfallet redovisades vidare. Någon periodisering gjordes inte.
Det värde som rapporterades, inbegripet eventuella värdeförändringar som då

konstaterades, utgjorde resultatet av de noteringar som löpande registrerats. I en sådan
situation rapporterades bolagets ställning i formell mening först per bokslutsdagen men
de värden som fanns registrerade i systemet flöt direkt in i rapporterna så länge de inte
prövades på nytt. De värden som löpande fördes in i ORC gick sålunda vidare in i den
externa redovisningen, dvs. den finansiella rapporteringen, om inte Risks genomgång
föranledde särskild behandling och detta ledde fram till att Trading ändrade värdet. I så
fall var det detta ändrade värde som flöt in i den finansiella rapporteringen. De värdena
jämfördes i huvudboken med de värden som initialt noterades för respektive
instrument, dvs. den faktiska ersättning som erlagts eller erhållits vid
transaktionstillfället.
De löpande noteringar som Trading gjorde innefattade även löpande omvärderingar.

Dessa redovisades inte löpande till huvudboken utan endast på aggregerad nivå per
månadsslut. Det innebar att förändringar under månaden inte noterades i huvudboken.
Den månadsvisa bokföringen registrerade differensen mellan ingående och utgående
värden för tillgångar, skulder samt kassa. Utöver löpande omvärderingar som Trading
gjorde noterades även andra värdeförändringar, som t.ex. den löpande påverkan på
instrumentens värde som var en följd av att tiden gick, vilket kunde avse betydande
förändringar.
Käranden har särskilt framhållit att Bankens interna resultatuppföljning inte baserades
på huvudboken utan på informationen i ORC. Det framgår av Tradinginstruktionen att
risk- och resultatrapporter där Tradings totala risk och resultat kunde överblickas
skulle upprättas dagligen, och sedan skickas ut till olika intressenter på HQ AB och
Banken. Där ingick bl.a. resultat – såväl marknadsvärderat som teoretiskt, ”teoretisk
Sid 1932
edge”, dvs. skillnaden mellan ”teoretiskt resultat” och ”marknadsvärderat/teoretiskt”

resultat, investerat belopp, marknadsvärde och kommentar. Det noterades vidare att
resultatet beräknades i ORC genom att investerat belopp jämfördes med aktuellt
marknadsvärde/teoretiskt värde. Härvid angavs att aktuellt marknadsvärde normalt
utgjordes av ”senast betalt vid stängning” samt att – vid utvärdering av derivat –
framräknat teoretiskt värde skulle ligga till grund för bokföring och resultatföring.
Edgen fanns således med som en upplysning i de dagliga rapporterna men när det inte
fanns något marknadsvärde registrerat i ORC så jämfördes teoretiskt värde endast med
teoretiskt och Edgen blev då lika med noll. Den s.k. problemportföljen, eller FC-
portföljen, redovisades såväl för sig som samlat med övriga innehav.
I de dagliga risk- och resultatrapporterna framgick alltså resultat per dag – dels utifrån
de uppgifter om marknadsvärden som fanns i ORC, ”P/L [profit/loss] idag MV [market
value]”, dels utifrån den teoretiska värderingen ”P/L idag teoretiskt inkl allt” – samt
aggregerat för året (”P/L 2009 MV inkl allt” respektive ”Theo edge”). Med ”Investerat
belopp” angavs summan av investerat belopp. Rapporteringen på styrelsemöten i
Banken gjordes på grundval av den nu redovisade informationen men angav endast
resultatet aggregerat per dag.
Utredningen har utvisat att frågan om Dag 1-resultat varken följdes av Trading, Risk
eller Ekonomi. Av det mail som Agneta Norgren skickade i december 2007, se ovan,
framgår att det redan då fördes en diskussion om kraven att i den externa finansiella
rapporteringen redovisa hur stor andel av Tradingportföljen som värderades teoretiskt,
andelen realiserat respektive orealiserat m.m. Det noteras att Mattias Arnelund
åtminstone i viss utsträckning tycks ha varit inblandad i diskussioner rörande
behandlingen av Dag 1-resultat. Utredningen har visat att Banken saknade systemstöd
för att hantera Dag 1-resultaten. Det har framkommit att detta var något som man
aktivt sökte efter, bl.a. med hjälp av KPMG, men att det aldrig kom att implementeras.
Den löpande information som togs fram och rapporterades internt beaktade således inte
huruvida resultatet vid enskilda transaktioner avsåg ett realiserat eller ett orealiserat
Sid 1933
resultat. Det noterades inte, och beaktades inte heller, om det var fråga om Dag 1-
resultat. Någon notering om förutsättningarna för värderingen när det gäller om värdet
erhållits med användning av en värderingsteknik vars variabler endast innefattade
uppgifter från observerbara marknader gjordes inte.
Av det anförda följer att det inte heller rörande redovisningen för den externa
finansiella rapporteringen fanns förutsättningar att beakta eller följa dessa frågor.
Sammantaget innebar den tillämpade ordningen att det saknades tillräckliga förut-
sättningar för att bedöma vissa förhållanden. Även om de löpande förändringar som
gjordes av Trading under perioderna inte omfattades direkt av reglerna i IAS 39 hade
de med utgångspunkt från hur Bankens metodik för värdering, resultatföring,
rapportering och uppföljning hade utformats, stor betydelse för den externa finansiella
rapporteringen. Det förhållandet att den tillämpade ordningen begränsade Bankens
möjligheter att följa vad som föranlett de förändringar som noterades månatligen i
bokföringen, däribland Tradings värderingar av instrumenten i Tradingportföljen,
begränsade Bankens möjligheter att följa resultatutvecklingen och kontrollera att
verksamheten hanterades i enlighet med regelverket.
Utformningen av Bankens rapportering och uppföljning innebar att det inte följdes upp
om och i vilken utsträckning rapporterade värdeförändringar var ett resultat av
värderingar som skett med användning av en värderingsteknik vars variabler endast
innefattade uppgifter från observerbara marknader (VT76).
Genom att realiserat och orealiserat resultat inte följdes upp dagligen fanns ett ut-
rymme att använda orealiserade vinster för att dölja realiserade förluster utan att det
uppmärksammades. Såtillvida innebar det en möjlighet att föra förluster vidare till nya
innehav utan att detta framgick av risk- och resultatrapporterna. Bankens rutiner och
resultatuppföljning innebar att det saknades möjlighet att bedöma hur stor del av resul-
tatet som var hänförligt till Tradings teoretiska värdering respektive en värdering enligt
t.ex. noterade priser på en aktiv marknad. Det innebar att Banken saknade möjlighet att
Sid 1934
bedöma och följa upp om det fanns förutsättningar att resultatföra Dag 1-resultat och i
så fall i vilken utsträckning.
Av det anförda följer att det förelåg en brist eftersom en sådan uppföljning krävdes för
att styrelsen i Banken skulle kunna kontrollera en parameter av väsentlig betydelse för
bedömning av Tradingportföljens påverkan på Bankens ekonomiska ställning. Det
innebar också att Banken saknade möjlighet att uppfylla upplysningskraven enligt
IFRS 7, punkt 27 (för åren 2007 och 2008) och IFRS 7, punkt 27B (för år 2009) (såvitt
avsåg realiserat/orealiserat resultat) samt punkt 28 (såvitt avsåg Dag 1-resultat).
Tingsrätten noterar även att det förelåg en rekommendation enligt FI:s allmänna råd
rörande hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappers-
bolag, FFFS 2000:10, att följa upp realiserat/orealiserat resultat. Att så inte skedde
innebar försämrade förutsättningar för Banken att bedöma marknadsrisker i
handelslagret.
Sid 1935
6.8 Värdering av Tradingportföljen
6.8.1 Allmänt om värdering av Tradingportföljen
6.8.1.1 Inledning och kärandens ståndpunkter i korthet

Frågan är om Tradingportföljen, dvs. optionerna i Bankens tradingverksamhet, var
felvärderad på det sätt käranden gör gällande i målet, och i så fall hur stor samman-
tagen felvärdering som förelåg. Prövningen kommer särskilt att avse kärandens till
belopp angivna påståenden om felvärdering vid årssluten 2007, 2008 och 2009.
Den felvärdering som käranden gör gällande vid varje tidpunkt utgörs av den samman-
tagna differensen mellan Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen i den
finansiella rapporteringen, som käranden menar var felaktig, och den värdering som
käranden har presenterat i målet som en korrekt värdering enligt IAS 39. Båda
värderingarna kan vid tingsrättens prövning visa sig vara helt eller delvis korrekta, och
det är differensen mellan en visat korrekt och en visat felaktig värdering enligt IAS 39
som i målet utgör en visad felvärdering. Det kan i detta sammanhang framhållas att
käranden inte till stöd för sin talan har åberopat några enskilda optioner eller
positioner. Vad kärandens talan avser är Tradingportföljens sammantagna värde.
IAS 39 är som tingsrätten tidigare konstaterat ett principbaserat regelverk. Två företag
som värderade samma instrument kunde komma till olika slutsatser om instrumentets
verkliga värde och ändå leva upp till kraven på en verkligt värde-bedömning enligt
IAS 39. Detta kunde vara fallet även när två företag värderade samma instrument vid
samma tillfälle. Det förhållandet att skilda värden kunde uppnås beror på att en
verkligt värde-värdering förutsätter att bedömningar och antaganden i stor utsträckning
kan behöva göras. Såtillvida medgav regleringen ett visst bedömningsutrymme när
prisnoteringar på en aktiv marknad saknades (se t.ex. EAP pp. 26 och 27). Det nu
anförda innebär att det, i en situation då kärandens värdering i och för sig anses
förenlig med IAS 39 men Bankens faktiska värdering – om än värdet avviker från det
som följer av kärandens värdering – också anses korrekt, så kan någon felvärdering
inte konstateras föreligga. Det får då anses ha varit tillåtet att värdera på det sätt som
Sid 1936
Banken gjorde, och då kan det inte tillmätas någon avgörande betydelse om en annan
värdering – som också är korrekt – har visat ett annat värde.
Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen som helhet vid aktuella årsskiften

framgår av HQ AB:s årsredovisningar för respektive år (not 27 för år 2007, noterna 24
och 25 för år 2008 samt noterna 22 och 23 för år 2009). Sammanställd med smärre
avrundningar såg Bankens finansiella tillgångar och skulder i aktie- och valuta-
relaterade derivatinstrument värderade till verkligt värde ut som följer, med tillägg av
summeringar netto (dvs. tillgångar minus skulder) och brutto (dvs. summan av till-
gångar och skulder i absoluta värden):
Årsredovisning 2007 2008 2009

Derivat tillgångar 1 536 mkr 2 057 mkr 2 322 mkr
Derivat skulder -1 619 mkr -2 694 mkr -3 256 mkr
Summa netto -83 mkr -637 mkr -934 mkr
Summa brutto 3 155 mkr 4 751 mkr 5 578 mkr
Bankens faktiska värdering av Tradingportföljen, vid varje årsskifte och i tiden mellan
årsskiftena, har metodmässigt gjorts på det sätt som presenterats i föregående avsnitt.
Som framgår nedan har käranden hänvisat till den felvärdering som beräknats av
Navigant, den s.k. Navigant Edge. Den enligt käranden korrekta värderingen är alltså
en följd av Bankens faktiska värdering med justering för felvärderingen, Navigant
Edge. Felvärderingen kan avse att positioner såväl övervärderats som undervärderats,
men den sammantagna felvärdering som käromålet avser innebär att Tradingportföljen
har övervärderats, dvs. att den har värderats på ett sätt som ger en mera positiv bild av
Tradingportföljen än vad IAS 39 medgav.
Innehållet av en väsentlig del av Tradingportföljen under aktuella år framgår framför

allt av i målet presenterade månatliga volatilitetsavstämningar. Samtliga positioner
med relevanta felvärderingar framgår av volatilitetsavstämningarna.
Sid 1937
6.8.1.2 Naviga ts värderi g o h ”Top Positio s”

Käranden har låtit Navigant värdera Tradingportföljen vid varje årsskifte som är
aktuellt i målet. Navigant har kommit fram till bl.a. att portföljen var övervärderad
med vissa belopp (per varje årsslut redovisad Navigant Edge) vid respektive årsslut
samt att den större delen av felvärderingen var hänförlig till ett förhållandevis litet
antal optioner, vid varje årsskifte. De optioner som stod för det största bidraget till
felvärderingen har redovisats särskilt för varje årsslut i sammanställningar kallade
Positions with the Largest Navigant Edge, eller Navigant Top Positions, per vissa
angivna datum i anslutning till respektive årsslut. Av dessa Top Positions kommer
särskild uppmärksamhet ägnas åt Navigant Top Five, dvs. de fem optioner som enligt
Navigant stod för det största bidraget till övervärderingen respektive årsslut.
Sammanställningarna av Navigant Top Positions ser ut som följer:
Navigant Top Positions för 2007
Som synes utgjordes alltså Navigants beräknade felvärdering vid årsslutet 2007 (ca
377 mkr) till 95 procent av felvärderingar hänförliga till endast 19 optioner. Det största
enskilda bidraget till felvärderingen, utgörande ca 10 procent av den totala fel-
värderingen, återfanns enligt käranden i OMXS30 A1300 med lösen i januari 2009,
Sid 1938
med en Navigant Edge på ca 36 mkr. Navigant Top Five år 2007 hade en sammanlagd
Navigant Edge på ca 162,1 mkr, vilket stod för ca 43 procent av total felvärdering.
Vid årsslutet 2008 utgjordes Navigants beräknade felvärdering (ca 655 mkr) till 97
procent av felvärderingar hänförliga till endast 20 optioner. Det största enskilda
bidraget till felvärderingen, utgörande ca 17 procent av den totala felvärderingen, åter-
fanns i ODAX L5000 med lösen i december 2009, med en Navigant Edge på ca 110
mkr. Navigant Top Five år 2008 hade en sammanlagd Navigant Edge på ca 319,4 mkr,
vilket stod för ca 48,8 procent av den totala felvärderingen.
Sid 1939
Slutligen utgjordes Navigants beräknade felvärdering vid årsslutet 2009 (ca 693 mkr)
till 100 procent (avrundat från 99,57 procent) av felvärderingar hänförliga till endast
12 optioner. Det största enskilda bidraget till felvärderingen, utgörande ca 16 procent
av den totala felvärderingen, återfanns i ODAX R4800 med lösen i juni 2010, med en
Navigant Edge på ca 108 mkr. Navigant Top Five år 2009 hade en sammanlagd
Navigant Edge på ca 463,9 mkr, vilket stod för ca 66,9 procent av den totala
felvärderingen.
Samtliga av Navigants Top Positions kan även hänföras till och följas i volatilitets-
avstämningar under den period respektive option innehades av Banken. Navigant har
vidare på metodnivå redogjort för hur värderingarna och beräkningarna av Navigant
Edge har gått till.
Sammanfattningsvis och något förenklat har Navigant avsett att i största möjliga
utsträckning basera värderingarna av optionerna på data som hämtats från marknaden,
bl.a. med hänvisning till att alla värderingar med optionsvärderingsmodeller under alla
förhållanden ska kalibreras mot faktiska transaktioner/marknadsdata. Tingsrätten har
inte uppfattat att Navigant har värderat någon option utifrån dess transaktionspris eller
ett värde härlett från detta, t.ex. genom att beakta att tid förflutit.
Sid 1940
6.8.1.3 KPMG har i korthet anfört

KPMG har i korthet gjort gällande att det är nödvändigt att bedöma marknads-
aktiviteten för varje option och kvaliteten på tillgänglig data innan marknadsdata läggs
till grund för värderingen. I princip menar KPMG att om marknaden för en option inte
bedöms vara aktiv i den mening som avses i VT71 så medgav IAS 39 (särskilt p. 48A
och VT74-76A samt VT82 [f]) att värderingen gjordes med en optionsvärderings-
modell med indata baserad på historisk volatilitet, även om det i och för sig kunde
finnas aktuella prisuppgifter som härrörde från en marknad som inte var aktiv. Vidare
menar KPMG att historisk volatilitet avsåg ett sådant observerbart marknadsdata som
– om det låg till grund för en värdering med användning av en värderingsteknik –
gjorde att det förelåg en skyldighet enligt VT76A för företaget att resultatföra even-
tuella värdeförändringar som uppkom.
KPMG:s ståndpunkter i övrigt framgår av dess utveckling av talan. Övriga svaranden

har instämt i vad KPMG har anfört.
6.8.1.4 Tingsrättens tidigare redovisade slutsatser rörande IAS 39 m.m.

Värderingen enligt IAS 39 skulle göras option-för-option. Marknadsaktiviteten för
varje option som värderas måste bedömas för sig, som följer.
Om marknaden för en option bedöms vara aktiv ska det noterade priset i princip
användas. Om ett företag i stället använder det noterade priset för att beräkna en
implicit volatilitet och sedan använder den sålunda framräknade volatiliteten vid en
värdering med en optionsvärderingsmodell så är det i strikt formell mening en
avvikelse från IAS 39. Men eftersom värdet blir detsamma som om priset använts
direkt är avvikelsen typiskt sett inte avgörande.
Detta gäller i vart fall när den implicita volatiliteten hämtats från ett pris på just den
aktuella optionen. Om pris och implicit volatilitet i stället hämtats från t.ex. en annan
option med samma underliggande tillgång och samma lösendatum, men med ett annat
Sid 1941
lösenbelopp, kan avvikelsen dock bli beaktansvärd och en reell avvikelse från IAS 39
kan då anses föreligga.
Tingsrätten har tidigare utförligt redovisat de förutsättningar som gällde för en

värdering i enlighet med IAS/IFRS. Även om marknaden inte bedömdes vara aktiv
gällde att den faktiska graden av aktivitet var relevant att beakta, i enlighet med den
preferens för aktuella marknadsuppgifter om pris som gällde enligt IAS 39.
Tingsrättens uppfattning är att på en marknad som inte bedöms vara aktiv, men där
aktiviteten ändå är på en sådan nivå att den bedöms tillräcklig för att ge företräde åt
tillgängliga prisuppgifter, så utgör förekommande transaktionspriser i princip det bästa
uttrycket för hur marknaden skulle förväntas prissätta instrumentet. Från sådana priser
kan bl.a. implicit volatilitet beräknas för att sedan användas i en optionsvärderings-
modell som Black & Scholes. På en sådan marknad är utrymmet begränsat för att i
stället använda en optionsvärderingsmodell baserad på indata som leder till värden som
påtagligt avviker från det som prisuppgifterna indikerar.
Tingsrättens uppfattning är omvänt att om marknaden för en option inte bedöms vara
aktiv, och prisbilden är svårbedömd, så påverkar det vilken betydelse som måste till-
mätas prisuppgifterna. Transaktionspriser från en sådan marknad kan inte på samma
sätt tillmätas avgörande betydelse eftersom sådana inte alls eller endast i begränsad
utsträckning kan anses rimligt återspegla hur marknaden skulle förväntas prissätta
instrumentet.
Bedömningen får göras med beaktande av förhållandena i det enskilda fallet. Vid en
sådan bedömning beaktas de faktorer som tingsrätten tidigare redovisat. På sätt som
framgått skulle all information beaktas, inbegripet handelsaktiviteten såväl vid
värderingstidpunkten som dessförinnan. Möjligheterna att interpolera, och även – om
än i mindre utsträckning – att extrapolera, värden påverkar bedömningen av om
prisbilden för ett instrument kan anses tillförlitlig. Även volymen i handeln beaktas, i
enlighet med vad tingsrätten redovisat.
Sid 1942
På en mindre aktiv marknad, eller då marknadsaktivitet överhuvudtaget inte förekom-

mer, är det som utgångspunkt tillåtet att värdera med en värderingsmodell som inte
endast baseras på uppgifter från en sådan marknad. Detta gäller även en options-
värderingsmodell baserad på t.ex. historiska marknadsuppgifter avseende den under-
liggande tillgången.
Det kommer då att finnas gränsfall, dvs. situationer när en värdering med utgångspunkt
i tillgängliga marknadsdata är tillåten, även om det förekommer handelsaktivitet och
prisinformation finns tillgänglig, men sådan aktivitet inte, i enlighet med de förut-
sättningar som tingsrätten har redovisat, kan anses vara tillräcklig för att tillmäta den
avgörande betydelse. Inom ramen för den värdering som IAS 39 anvisade var huvud-
syftet att uppnå ett rättvisande värde och när prisbilden inte kunde anses bestämmande
gällde att regelverket tillät även en värdering med inslag av egna antaganden. Det för-
tjänar att understrykas att det utrymme IAS 39 gav åt mer subjektiv präglade upp-
skattningar av verkligt värde gick hand i hand med utgångspunkten att en tillämpad
värderingsteknik skulle kalibreras för att säkerställa att den hade tillräcklig förmåga att
ge tillförlitliga uppskattningar av verkligt värde.
Tingsrätten konstaterar att någon fast definition av när en marknad ska anses vara aktiv
inte låter sig fastställas vid prövningen i detta mål. Även om Bankens år 2009 fast-
ställda definition måste anses ha varit för snävt utformad enligt de utgångspunkter som
gällde enligt IAS 39 saknas anledning för tingsrätten att fastställa en definition att
tillämpa i dess ställe. Tingsrättens bedömning görs utifrån marknadsaktiviteten för
respektive option, utifrån de marknadsdata och den sakkunnigutredning som
presenterats i målet. En bedömning får således göras med en sådan utgångspunkt och i
syfte att pröva när aktiviteten är sådan att prisinformation bör ges företräde framför
annan data, inbegripet data från någon annan marknad än optionsmarknaden, t.ex. data
avseende den underliggande tillgången. Omvänt innefattar detta även en prövning av
om aktiviteten på marknaden var av sådan karaktär att den uteslöt en värdering baserad
på historiska marknadsuppgifter avseende den underliggande tillgången. Tingsrätten
Sid 1943
har ovan redovisat slutsatsen att förekommande beräkningar av historisk volatilitet inte
utan vidare kan underkännas. Värdet av antaganden om förväntad framtida volatilitet
som baserats på historiska marknadsdata får således prövas mot den utredning som
presenterats, främst tillgänglig prisinformation avseende optionsmarknaden.
Utrymmet för förfinade bedömningar är begränsat. Tingsrätten har även begränsade

möjligheter att bedöma i vilken utsträckning tillgängliga prisuppgifter kan och bör
justeras vid gränsfall där aktiviteten i och för sig bedöms vara av stor betydelse – och
där det sålunda finns starka skäl att ge företräde för tillgänglig prisinformation – men
det samtidigt konstateras föreligga beaktansvärda frågetecken eller oklarheter som
lämnar visst bedömningsutrymme. Tingsrätten har mot denna bakgrund valt att
tillämpa högt ställda krav på tillgänglig prisinformation för att den ska tillmätas av-
görande betydelse. Detta innebär att det, i de fall tingsrätten konstaterar att tillgänglig
prisinformation från optionsmarknaden ska tillmätas avgörande betydelse, inte ges
utrymme för att andra värden ska anses vara rättvisande. Samtidigt innebär detta att
det, i de fall tingsrätten konstaterar att tillgänglig prisinformation inte ska tillmätas
avgörande betydelse, får anses föreligga ett utrymme för bedömningar som kan leda
till andra värden än de som prisinformationen indikerar. Detta är en följd av att en
verkligt värde-värdering enligt IAS 39 förutsatte att bedömningar och antaganden i stor
utsträckning kunde behöva göras och att regleringen gav ett visst bedömningsutrymme
när prisnoteringar på en aktiv marknad saknades.
6.8.1.5 Allmänt om Bankens volatilitetsavstämningar

Tingsrätten kommer nedan vid genomgången av ett antal optioner även redovisa ett
urval av innehållet från ett antal volatilitetsavstämningar som käranden åberopat som
bevisning. Käranden har under sin sakframställan övergripande gjort gällande att det
funnits ett genomgående mönster och i anledning därav särskilt pekat på och presen-
terat sammanhang kring vissa uppgifter i volatilitetsavstämningarna. Enligt tingsrätten
är det lämpligt att redan här kort redovisa vissa allmänna iakttagelser och slutsatser
avseende detta. Av innehållet i volatilitetsavstämningarna kan enligt tingsrätten
följande utläsas.
Sid 1944
Inledningsvis har det framgått att Banken tillämpade rak volatilitet vid värderingen;
alla optioner i samma instrument med samma lösendag åsattes alltså samma volatilitet,
oavsett lösenpris på den enskilda optionen. Vidare har det framgått att implicita
volatiliteter ofta fanns tillgängliga. Detta kommer att redovisas på ett mer utförligt sätt
nedan, men enkelt uttryckt gällde att det oftare fanns implicita volatiliteter när en
option närmade sig lösen, och att detta gällde i större utsträckning för ODAX- än för
OMX- och aktieoptioner. En konsekvens av Bankens användning av rak volatilitetet
var att Bankens åsatta volatilitet på optioner som inte låg ATM kunde avvika väsent-
ligt från tillgänglig implicit volatilitet för den enskilda optionen, vilken i före-
kommande fall framgår av volatilitetsavstämningarna.
En konsekvens av att Bankens åsatta volatilitet för en enskild option avvek från till-
gänglig implicit volatilitet hämtad från prisinformationen i ORC var att en Edge kunde
beräknas, dvs. skillnaden mellan Bankens värdering baserat på Bankens teoretiska
volatilitet och det värde som annars skulle erhållas från tillgänglig implicit volatilitet. I
vissa volatilitetsavstämningar noterades inte värden för Edge. Edgen kunde dock som
nämnts ovan alltid beräknas. Vid varje given tidpunkt var det i regel endast ett fåtal
optioner i Tradingportföljen som hade en stor Edge. De positioner som uppvisade
störst Edge var regelmässigt och nästan uteslutande skuldpositioner. Vidare framgår att
Bankens åsatta volatiliteter typiskt sett avvek mindre från tillgängliga implicita
volatiliteter för optioner som närmade sig lösen, dvs. optioner i frontmånad. Detta
förhållande reducerade Edgen för de optionerna.
Här måste enligt tingsrätten erinras att förekomsten av en Edge i sig inte kan likställas
med en konstaterad felvärdering. Däremot gäller, som tingsrätten tidigare konstaterat,
att Edgen åtminstone över tid indikerade att Tradingportföljen var övervärderad samt
gav en indikation på hur stor övervärderingen kunde tänkas vara. Vidare låg Edgen,
som framgår nedan, beloppsmässigt nära de felvärderingar som tingsrätten faktiskt
konstaterar.
Sid 1945
Därutöver framgår att Banken i många fall rullade Edgen mellan innehav. Såvitt avser
innebörden av att rulla noterar tingsrätten följande. Enkelt uttryckt kunde Banken vid
en given tidpunkt ha en stor Edge i en viss position, till följd av avvikelsen mellan den
åsatta volatiliteten och den som följde av tillgänglig prisinformation i ORC. När en
option omvärderades till Bankens nackdel, t.ex. genom att åsatt volatilitet anpassades
till tillgänglig implicit volatilitet när optionen närmade sig lösen (frontmånaden),
kunde Banken samtidigt ta en ny position i en annan option. Om den nya optionen då
värderades med en åsatt volatilitet som avvek från den implicita i transaktionspriset i
en för Banken förmånlig riktning uppkom en orealiserad vinst. Den negativa resultat-
effekten av anpassningen av volatiliteten i den gamla optionen kunde då neutraliseras
genom att den positiva effekten av den ursprungliga omvärderingen fördes vidare över
till det nya innehavet. Om Edgen i den gamla optionen indikerat en orealiserad vinst
och denna hade reducerats till följd av att Bankens teoretiska volatilitet nu anpassats
till den implicita, innebar förfarandet alltså att Banken inte behövde visa någon förlust.
Den orealiserade vinsten som förelegat i den gamla optionen hade, när den optionen
omvärderades och minskade i värde, förts vidare – rullats – till det nya innehavet,
genom att den nya optionen således på motsvarande sätt värderades på ett förmånligare
sätt i förhållande till implicit volatilitet i transaktionspriset. Sammanfattningsvis
avvecklade Banken Edgen i ett gammalt innehav samtidigt som man ersatte den med
en ny Edge i ett nytt innehav, vilket gjorde att ingen negativ resultateffekt då uppkom.
Tingsrätten noterar vidare att de sista volatilitetsavstämningarna varje år, vilka är av

särskilt intresse för att bedöma Tradingportföljen vid respektive årsslut, är upprättade
per den 18 december 2007, 22 december 2008 respektive 30 december 2009, och alltså
inte per bokslutsdagen den 31 december något av åren. Enligt tingsrätten får det antas
att en eventuell avvikelse i värdena mellan avstämningen och årsslutet respektive år
rimligen var begränsad. Navigant har i sitt första utlåtande om värdering redovisat att
en avvikelse förekom med endast 1-4 procent för olika slags derivat åren 2007 och
2008, samt att avvikelsen i värde år 2009 kunde avrundas ned till noll procent.
Tingsrätten godtar därför innehållet i volatilitetsavstämningarna såsom innefattande
tillförlitlig information om Tradingportföljen, även för respektive årsslut. Det ska även
Sid 1946
noteras att innehavet i relevanta optioner för respektive årsslut kunnat följas över
årsskiftena genom senare volatilitetsavstämningar, vilket innebär att förändringar i
tiden mellan volatilitetsavstämningen och årsslutet inte har förbisetts.
6.8.2 Tradingportföljen årsslutet 2007
6.8.2.1 Värderi g av Naviga ts ”Top Five” , optio för optio
6.8.2.1.1 Utgångspunkter för värderingen 2007

Den första fråga som tingsrätten kommer att ta ställning till vid värderingen av
Tradingportföljen vid årsslutet 2007 är om marknaden för respektive option var aktiv i
den mening som avses i IAS 39 (VT71). Om marknaden inte var aktiv måste bedömas
om aktiviteten ändå var sådan att implicit volatilitet från priser i marknaden hade
företräde framför Bankens teoretiska värden. Även vald volatilitet bedöms.
Navigants Top Five-optioner, dvs. de fem optionerna som vid årsslutet 2007 enligt
Navigant stod för de största bidragen till övervärderingen, Navigant Edge, avsåg
följande optioner:
Option Lösenmånad Navigant Edge

OMXS30 A1300 (09) januari 2009 ca 36,5 mkr
OMXS30 O1100 mars 2008 ca 30,5 mkr
OMXS30 M1100 (09) januari 2009 ca 25,8 mkr
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att utredningen avseende marknadsaktiviteten för

angivna optioner vid årsslutet 2007 är begränsad.
6.8.2.1.2 OMXS30 A1300 (09)

Av volatilitetsavstämningen den 18 december 2007, som den presenterats i målet,
framgår följande avseende samtliga OMX-optioner med lösen i januari 2009, alltså
innefattande optionen OMXS30 A1300 (09), samt optionerna OMXS30 A1180 (09)
Sid 1947
och OMXS30 M1100 (09) som tingsrätten återkommer till senare (angivna optioner
här markerade med röd ram):
För optionen OMXS30 A1300 (09) hade ingen särskild kommentar noterats av Risk
om marknadsaktivitet. Emellertid framgår av samma volatilitetsavstämning att Risk,
för OMX-optionerna med lösen i januari 2009, noterat ”Ej handel” för 12 optioner av
15 som hade en implicit volatilitet angiven. Även de två optioner som låg närmast
ATM (OMXS30 A1060 [09] och OMXS30 M1060 [09]) var markerade med ”Ej
handel”. Därtill kommer ytterligare fem optioner för vilka någon implicit volatilitet
inte hade noterats alls.
Risks notering måste tolkas med viss försiktighet. Utredningen i målet utvisar inga
klara definitioner av Risks anmärkningar, såsom ”Ej handel” eller ”Låg handel”. Det
är inte heller helt klarlagt hur pass ingående kontroller Risk gjorde innan en
anmärkning om t.ex. ”Låg handel” gjordes.
Tingsrätten konstaterar med utgångspunkt från befintlig utredning, jämte allmänna

uttalanden om att handeln i flertalet OMX-optioner ofta var förhållandevis låg, samt i
avsaknad av annan utredning som talar i annan riktning, att det får godtas att de
optioner som i de volatilitetsavstämningar som tingsrätten har tillgång till var märkta
med t.ex. ”Ej handel” var föremål för låg eller ingen handel alls. Det beaktas även att
den information om implicit volatilitet som redovisades i volatilitetetsavstämningarna
kunde vara beräknad från ställda priser, dvs. inte endast från faktiska transaktioner.
Sid 1948
Handeln får därmed antas ha varit låg eller obefintlig för 17 av de 20 aktuella OMX-
optionerna med lösen i januari 2009.
Den nu aktuella optionen OMXS30 A1300 (09) var dock en av de tre optioner för
vilka en implicit volatilitet hade angetts men däremot ingen notering om handeln.
Tingsrätten kan inte närmare bedöma om huruvida frånvaron av en notering om ”Ej
handel” avseende just dessa tre optioner speglade en högre grad av handel, och i så fall
vilken, rörande de optionerna. Mot bakgrund av att ”Ej handel” hade noterats även på
ATM-optionerna, som typiskt hörde till de mest handlade, kan en sådan slutsats inte
utan vidare dras.
KPMG har presenterat viss utredning rörande marknadsaktiviteten för OMX-optioner

vid årsslutet 2007. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 5.2) presenteras
bl.a. följande tabell:
Av tabellen framgår att handeln med OMX-optioner med lösen i januari 2009 var för-
hållandevis begränsad under de sista 30 handelsdagarna (motsvarande ca en och halv
månad) 2007. Handel förekom endast 12 procent av handelsdagarna, vilket får anses
återspegla en mycket låg aktivitet. Det framgår inte av utredningen hur handeln var
Sid 1949
fördelad bland optioner med olika lösenpris. Handeln med OMX-optioner med lösen i
januari 2010 var i princip obefintlig; handel förekom endast en procent av handels-
dagarna.
Tingsrätten konstaterar vidare att det, som tidigare nämnt, krävs en hög grad av
marknadsaktivitet för att ge företräde för tillgängliga prisuppgifter på optionsmark-
naden framför teoretisk, historisk volatilitet avseende den underliggande tillgången
innebärande att dessa anses inte kunna leda till rättvisande värden. Det är således inte
tillräckligt att det förekommit viss, spridd handel i och för sig; i en sådan situation får
en värdering med grund i t.ex. historisk volatilitet avseende den underliggande
tillgången alltjämt anses förenlig med regelverket.
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för OMXS30 A1300 (09) enligt
tingsrätten inte anses ha varit sådan att en värdering grundad på de prisuppgifter som
förekom avseende denna option kan anses leda till värden som med tillräcklig säkerhet
utesluter andra värderingar. Sådana andra värderingar kan då inte anses ha varit
oförenliga med IAS 39. Det kan då inte med utgångspunkt från prisuppgifter sägas att
värderingar gjorda med användning av t.ex. teoretisk, historisk volatilitet som leder till
andra värden än de som prisuppgifter indikerar har varit oförenliga med IAS 39.
Tingsrätten har sålunda att ta ställning till om den teoretiska volatilitet som Banken
åsatt OMXS30 A1300 (09) kan anses ha varit rimlig. Den åsatta volatiliteten var 13,75
medan den implicita volatiliteten var 22,29. Av allt att döma var den åsatta volatiliteten
baserad på den underliggande tillgångens historiska volatilitet. Av utredningen i målet
framgår att volatiliteten för OMX historiskt sett hade fluktuerat kring 20 procent. I
Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 8.2), återfinns följande diagram, ett
”rolling 30-days volatility of the OMX Stockholm and DAX indices estimated over the
period from 2004 to 2009”:
Sid 1950
Av denna översiktliga bild kan man konstatera att en genomsnittlig volatilitet för
OMX-index från december 2004 till mitten av 2006 låg i ett ungefärligt spann om
8-15 procent, för att i mitten av 2006 stiga brant till 40 procent och sedan sjunka igen.
Därefter och fram till sensommaren 2008 fluktuerade snittvolatiliteten med en stigande
trend, från ett ungefärligt spann mellan 10-20 procent till 20-35 procent. Därefter var
volatiliteterna extremt höga, med toppar närmare 70 procent till sommaren 2009,
varefter nivåerna sjönk till ett spann om 18–28 procent.
Sid 1951
Här ska noteras att den extrema perioden med början sensommaren 2008 var en följd
av den globala finanskrisen och Lehman Brothers kollaps.
Tingsrätten noterar att presentation bara utgör ett – av många – sätt att beräkna den
genomsnittliga volatiliteten för OMX-index. Skillnaden mellan olika varianter över en
längre tid kan dock inte antas vara så stor att den allmänna trenden och nivåerna med
de utgångspunkter som beskrivits här kan anses vara missvisande.
En beräkning av ett genomsnitt avseende dylik data styrs av vilken period och därmed
vilka värden som ett snitt beräknas från. Som framgår av Juha-Pekka Kallunkis tabell
var medianvärdet över en period om fem år 20 procent. Utan avsikt att beräkna ett
exakt medelvärde torde det ligga något högre.
Sammantaget och något förenklat gällde att OMX-index fr.o.m. 2005 till mitten av
2007 vid en översiktlig uppskattning hade en genomsnittlig volatilitet under 20
procent, och att genomsnittet för tiden därefter t.o.m. 2009 låg högre, i ett spann
mellan 20-30 procent, med undantag för den extrema perioden sensommaren 2008 till
mitten av 2009 då volatiliteterna låg ännu högre, i spannet 40-70 procent.
Även om Bankens åsatta volatilitet på 13,75 därmed kan sägas ha varit låg jämfört med
ett historiskt snitt beräknat bakåt i tiden från värderingsdagen i december 2007, så kan
den enligt tingsrättens bedömning inte anses i sådan grad avvikande att den inte kan
anses relevant. I avsaknad av tillräcklig utredning får således Bankens värdering av
OMXS30 A1300 (09) godtas.
6.8.2.1.3 OMXS30 A1120 (10)

innefattande den nu aktuella optionen OMXS30 A1120 (10) (markerad med röd ram):
Sid 1952
För optionen OMXS30 A1120 (10) hade ingen implicit volatilitet angetts och inte
heller någon särskild notering av Risk, utöver den allmänna noteringen för samtliga
OMX-optioner med lösen i januari 2010; ”Låg teo vol till kort vega. Dock inga
priser/imp vol i SIX”. Dessa uppgifter talar således för att handeln med den aktuella
optionen var obefintlig vid värderingstidpunkten.
Även den information som Juha-Pekka Kallunki har redovisat i sitt första utlåtande
(avsnitt 5.2, som översiktligt redovisats ovan vid genomgången av OMXS30 A1300
[09]) talar för att handeln överlag var låg eller obefintlig för OMX-optioner med lösen
efter de första månaderna år 2008.
I brist på annan utredning kan marknadsaktiviteten för OMXS30 A1120 (10) enligt
tingsrätten, på sätt som framgått ovan, inte anses ha varit sådan att det skulle ha varit
oförenligt med IAS 39 att använda teoretisk, historisk volatilitet som indata vid
värderingen.
Tingsrätten har vidare att ta ställning till om den teoretiska volatilitet som Banken
åsatte OMXS30 A1120 (10) gav ett rättvisande värde. Banken hade uppskattat
volatiliteten till 13,75. Tingsrätten uppfattar att den åsatta volatiliteten baserades på
Tingsrätten har ovan, vid genomgången av OMXS30 A1300 (09), redovisat viss
utredning rörande historiska noteringar för OMX-index. Sammanfattningsvis hade
OMX-index fr.o.m. 2005 till mitten av 2007 en genomsnittlig volatilitet under 20
procent, och genomsnittet för tiden därefter t.o.m. 2009 låg högre, i ett spann mellan
20-30 procent, med undantag för perioden mellan sensommaren 2008 till mitten av
2009 då volatiliteterna låg i spannet 40-70 procent.
Även om den åsatta volatiliteten framstår som något låg kan den, enligt tingsrätten,
inte anses i sådan grad avvikande att den inte kan anses relevant.
Sid 1953
Det kan inte heller i sig anses felaktigt att Banken hade satt samma volatilitet på OMX-
optionen med lösen i januari 2010 som de OMX-optioner som hade lösen ett år
tidigare, i januari 2009 (se t.ex. den ovan om optionen OMXS30 A1300 [09]). Att
samma historiska volatilitet användes på olika optioner med en återstående löptid på ca
13 respektive 25 månader tyder i och för sig på att det inte fanns något direkt samband
mellan den aktuella optionens återstående löptid och den historiska period som
volatiliteten beräknades från. Om ett sådant samband hade funnits och tillämpats av
Banken hade rimligen volatiliteterna för optioner med olika lösendagar, men som i
övrigt var snarlika, inte varit desamma. Oavsett hur det förhåller sig därmed
konstaterar tingsrätten att det inte fanns några klara regler eller principer för hur
historisk volatilitet skulle beräknas, varför det den åsatta volatiliteten även för optionen
OMXS30 A1120 (10) får godtas.
6.8.2.1.4 OMXS30 A1180 (09)

Volatilitetsavstämningen den 18 december 2007, som den presenterats i målet, inne-
fattade även optionen OMXS30 A1180 (09). För denna option framgår att Risk hade
noterat ”Ej handel”. I övrigt är förhållandena för bedömningen av denna option
desamma som för den ovan genomgångna OMXS30 A1300 (09).
Tingsrätten konstaterar, liksom ovan, att befintlig utredning, jämte de allmänna

uttalanden om handeln med OMX-optioner i avsaknad av annan utredning som talar i
annan riktning att det får godtas att optioner för vilka det hade noterats ”Ej handel” var
föremål för låg eller ingen handel alls.
Det finns inte heller tillräcklig utredning som visar marknadsaktivitet för handel med
liknande optioner som kunde ha tillåtit härledning av uppgifter om implicit volatilitet.
Även den information som Juha-Pekka Kallunki har redovisat i sitt första utlåtande
(avsnitt 5.2, se ovan) talar för att handeln överlag var låg eller obefintlig för OMX-
optioner med lösen efter de första månaderna år 2008.
Sid 1954
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för OMXS30 A1180 (09) enligt
värderingen.
Tingsrätten har vidare att ta ställning till om den teoretiska volatilitet som Banken
åsatte OMXS30 A1180 (09) gav ett rättvisande värde. Den åsatta volatiliteten var
13,75. Tingsrätten uppfattar att den åsatta volatiliteten baserades på historisk
volatilitet.
Tingsrätten har ovan redovisat utredning rörande historiska noteringar för OMX-index.
Även om den åsatta volatiliteten framstår som något låg kan den, enligt tingsrätten,
inte anses i sådan grad avvikande att den att de inte kan anses relevant. I avsaknad av
tillräcklig utredning får således Bankens värdering av OMXS30 A1180 (09) godtas.
6.8.2.1.5 OMXS30 O1100

I volatilitetsavstämningen den 18 december 2007, som den presenterats i målet,
återfinns inga OMX-optioner med lösen i mars 2008. Ett utdrag över OMX-optioner
med lösen i februari och april 2008 ser dock ut som följer:
Den aktuella OMXS30 O1100 återfinns dock i volatilitetsavstämningen den 25 januari

2008, där samtliga OMX-optioner med lösen i mars 2008 ser ut som följer (med den
aktuella optionen markerad med en röd ram):
Sid 1955
Av Navigants redogörelse framgår att vissa optioner mycket riktigt inte återfinns i
volatilitetsavstämningen den 18 december, men väl i tradingavstämningen den 28
december 2007. Tingsrätten konstaterar att den aktuella optionen måste ha förvärvats
efter den 18 december men före årsskiftet 2007.
I brist på tillräckligt underlag från slutet av december 2007 gör tingsrätten följande
genomgång med utgångspunkt i den redovisade volatilitetsavstämningen från januari
2008, med de osäkerheter pga. tidens gång som därmed följer. Det kan t.ex. noteras att
åsatta volatiliteter för OMX-optionerna med lösen i februari respektive april 2008, per
volatilitetsavstämningen den 25 januari 2008 hade justerats från 17 och 16 till 35
respektive 25, med mars-optionerna däremellan på 30, som framgår ovan.
För optionen OMXS30 O1100 hade Risk gjort noteringen ”Inget angivet i SIX”. Det
finns ingen implicit volatilitet angiven för just denna option, även om sådana i och för
sig fanns för fem optioner som låg förhållandevis nära ATM-optionen. Dessa uppgifter
talar, liksom den snarlika kommentaren från Risk rörande OMXS30 A1120 (10) som
behandlades ovan, för att marknadsaktiviteten för den aktuella optionen var låg i
januari 2008 och sannolikt även vid värderingstidpunkten i slutet av december 2007.
Detta kan jämföras med att Risk, i december 2007, för samtliga OMX-optioner med
lösen såväl i februari som i april som hade en implicit volatilitet, anmärkt ”Ej handel”,
utom försåvitt avser optionerna OMXS30 B1200 (lösen i februari 2008) och OMXS30
Sid 1956
D1200 (lösen i april 2008). Dessa hade en implicit volatilitet på 22,38 respektive
22,59. De låg inte närmast ATM; index (Base) låg på 1073. Även om OMXS30 O1100
synes ha legat närmare ATM än flertalet innehavda optioner vid årsslutet 2007 talar det
mesta ändå för att marknaden för OMX-optionerna överlag inte varit särskilt aktiv.
KPMG:s utredning i frågan, se Juha-Pekka Kallunki första utlåtande (avsnitt 5.2),

presenterar på ett övergripande plan underlag även avseende OMXS30 O1100, med
lösen i mars 2008. Trots att återstående tid till lösen var väsentligen kortare än för
övriga OMX-optioner på Navigant Top Five framgår av Juha-Pekka Kallunkis Table 3
(se redogörelsen av OMXS30 A1300 [09]) att handeln var låg även för OMX-optioner
med lösen i mars 2008. Handel förekom endast 7 procent av handelsdagarna. Även
detta talar för att handelsaktiviteten avseende OMXS30 O1100 var låg och i vart fall
stundstals obefintlig.
I brist på annan utredning kan marknadsaktiviteten för OMXS30 O1100 enligt

värderingen.
Den teoretiska volatilitet som Bank hade åsatt OMXS30 O1100 vid årsslutet 2007 låg
som lägst på 16 eller 17 i slutet av december 2007, innan den i januari 2008 justerades
upp till angivna 30. Alternativt låg den åsatta volatiliteten däremellan, eller så åsattes
den ett värde på 30 redan då innehavet togs. Tingsrätten har ovan vid genomgången av
OMXS30 A1300 (09) berört viss utredning om historiska genomsnitt för OMX-index.
Även om den åsatta volatiliteten i förhållande till detta framstår som något låg kan den
enligt tingsrättens bedömning inte anses i sådan grad avvikande att den inte kan anses
relevant. I avsaknad av tillräcklig utredning får således Bankens värdering av
OMXS30 O1100 godtas.
Sid 1957
6.8.2.1.6 OMXS30 M1100 (09)

Volatilitetsavstämningen den 18 december 2007, som den presenterats i målet, inne-
fattade även optionen OMXS30 M1100 (09). Även för denna option framgår att Risk
hade noterat ”Ej handel”. I övrigt gäller samma förutsättningar för bedömningen som
gällde för OMXS30 A1300 (09) (se ovan).
Tingsrätten konstaterar, på samma sätt som ovan, att det får godtas att noteringen ”Ej
handel” innebar att optionen var föremål för låg eller ingen handel alls. Det saknas
också utredning som visar att relevanta uppgifter hade kunnat härledas från marknads-
aktivitet för handel med liknande optioner. Att handeln var låg eller obefintlig framgår
även av den utredning som Juha-Pekka Kallunki presenterat.
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för OMXS30 M1100 (09) enligt
värderingen.
Med hänvisning till tingsrättens bedömningar ovan gäller att även om den teoretiska
volatilitet som Banken åsatt OMXS30 M1100 (09) framstår som låg, kan den inte
anses i sådan grad avvikande att den inte kan anses relevant. I avsaknad av tillräcklig
utredning får således Bankens värdering av OMXS30 M1100 (09) godtas.
6.8.2.2 Värdering av Navigants övriga Top Positions 2007

Tingsrätten har ovan vid genomgången av Navigants Top Five Positions för årsslutet
2007 konstaterat att det inte föreligger tillräckligt underlag för att komma till slutsatsen
att marknadsaktiviteten för de granskade optionerna var sådan att det var uteslutet att
använda teoretisk, historisk volatilitet som indata vid värderingen.
Samma bedömning gäller i princip för övriga optioner som ingår i Navigant Top
Positions. För dessa optioner hade Risk anmärkt ”Ej handel” respektive ”låg handel”
för hela positionen, eller så fanns ingen implicit volatilitet angiven.
Sid 1958
Tingsrätten noterar att viss utredning finns för OMXS30 A1100, en option med lösen i
januari 2008 som hade en Navigant Edge om ca 10,1 mkr och en noterad implicit
volatilitet på 24,66. För denna option hade ingen särskild notering gjorts i volatilitets-
avstämningen om handelsaktiviteten. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande finns viss
data om aktiviteten för optionen, men den datan är inte tillräcklig för att medge några
säkra slutsatser rörande frågan om användning av teoretisk, historisk volatilitet inte
skulle ha varit förenlig med IAS 39.
Samma slutsats som för Navigant Top Five får årsslutet 2007 gäller således även för
övriga optioner på listan Navigant Top Positions, såväl indexoptioner som aktie-
optioner.
Tingsrätten har således att ta ställning till om de teoretiska volatiliteter som Banken
åsatt resterande optioner gav rättvisande värden. Även dessa volatiliteter var, som
tingsrätten uppfattar det, baserade på historisk volatilitet avseende den underliggande
tillgången.
Med hänvisning till den redovisade utredningen om historiska noteringar för OMX-
index noteras att OMX-index fram till mitten av 2007 hade en genomsnittlig volatilitet
under 20 procent, och därefter t.o.m. 2009 låg den i spannet 20-30 procent, med undan-
tag för en period från sensommaren 2008 till mitten av 2009 då volatiliteterna låg i
spannet 40-70 procent.
De teoretiska, historiska volatiliteter som Banken, enligt volatilitetsavstämningen den

18 december 2007, använde för resterande optioner i Navigant Top Positions vid årets
slut 2007 är, angivna i ordning av fallande Navigant Edge, följande:
OMXS30 N1080 17 lösen februari 2008
OMXS30 G1280 14,5 lösen juli 2008
OMXS30 A1280 (10) 13,75 lösen januari 2010
NOA3 L18 (09) 27 lösen december 2009
Sid 1959
OMXS30 P900 16 lösen april 2008

ERICB M26 (09) 15,3 lösen januari 2009
OMXS30 S920 14,5 lösen juli 2008
NOA3 L28 (09) 27 lösen december 2009
OMXS30 D1100 Uppgift om optionen saknas i avstämningen
OMXS30 M900 (09) 13,75 lösen januari 2009
OMXS30 A1100 25 lösen januari 2008
Beträffande OMX-optionerna kan konstateras att det här fanns ett klart samband
mellan återstående löptid och åsatt volatilitet. Sorterade efter lösenmånad ser OMX-
optionerna ut som följer:
OMXS30 A1100 25 lösen januari 2008
OMXS30 S920 14,5 lösen juli 2008
OMXS30 G1280 14,5 lösen juli 2008
OMXS30 M900 (09) 13,75 lösen januari 2009
OMX-optionen med lösen i januari 2008 hade alltså en åsatt volatilitet på 25, medan
OMX-optionerna med lösen i februari, april och juli 2008 hade åsatta volatiliteter på
17, 15 respektive 14,5, således minskande ju längre återstående löptid som optionen
hade. OMX-optionerna med lösen under 2009 och 2010 hade samtliga en åsatt
volatilitet på 13,75 (dvs. samma som ovan genomgångna Top Five Positions).
Sammantaget framgår att Banken i dessa fall i och för sig hade åsatt OMX-optioner
med olika återstående löptider olika volatiliteter. Hur dessa volatiliteter hade beräknats
är, som tingsrätten tidigare konstaterat, inte klarlagt.
Det är tänkbart att Banken gjorde uppskattningar på perioder av olika längd, och därför
erhållit olika värden. Det är också tänkbart att Banken gjorde en uppskattning eller
beräknade ett snitt mellan de lägre historiska volatiliteterna (13,75 eller 14,5) och de
implicita volatiliteter som faktiskt kunde beräknas från tillgängliga marknadsdata
Sid 1960
(även om sådan data, som framgått, härrörde från lågaktiv handel och därför inte var
av avgörande betydelse). I enlighet med vad tingsrätten redovisat saknas utredning
som tillåter några säkra bedömningar rörande hur volatiliteterna fastställdes. Även
beträffande aktieoptionerna är det oklart hur volatiliteterna fastställdes.
Sammantaget gäller att det inte närmare kan bedömas huruvida Bankens teoretiska,
historiska volatiliteter i sig var ägnade att ge rättvisande värden eller inte. Med hänsyn
till att det saknas förutsättningar att närmare bedöma volatiliteterna får de värden som
beräknats utifrån dessa godtas.
6.8.2.3 Värdering av resterande del av Tradingportföljen 2007

Mot bakgrund av tingsrättens genomgång av underlaget och tingsrättens redovisade
slutsatser får det förhållandet godtas att historisk volatilitet i förekommande fall
tillämpades även på andra optioner än de ovan granskade. Det kan i avsaknad av
tillräcklig utredning inte konstateras annat än att fastställda volatiliteter återspeglade en
värdering som var förenlig med IAS 39.
6.8.2.4 Slutsats beträffande värderingen år 2007

Sammanfattningsvis konstaterar tingsrätten att det i avsaknad av klargörande underlag
i form av marknadsdata och annan utredning utvisande marknadsaktiviteten för
aktuella optioner i Navigant Top Positions, och i övrigt, inte går att dra slutsatsen att
marknaden för de aktuella optionerna i Tradingportföljen vid årsslutet 2007 var sådan
att värden som avvek från vad tillgänglig prisinformation indikerade, t.ex. genom
användning av teoretisk volatilitet, inte var förenliga med IAS 39. Tingsrätten kan inte
heller bedöma om de volatiliteter som tillämpades av Banken var beräknade på ett sätt
som gav rättvisande värden.
Detta innebär att Bankens faktiska värdering vid årsslutet 2007 godtas som förenlig
med IAS 39, och att Tradingportföljen inte kan anses ha varit felvärderad vid utgången
av år 2007.
Sid 1961
6.8.3.1 Värdering av Navigants ”Top Five” , optio för optio

Samma utgångspunkter gäller för värderingen av optionerna vid årsslutet 2008 som för
årsslutet 2007. Navigants Top Five-optioner avsåg följande:
Option Lösenmånad Navigant Edge

ODAX L5000 (09) december 2009 ca 110,2 mkr
OMXS30 M980 (10) januari 2010 ca 48 mkr
Beträffande frågan om marknadsaktivitet för ODAX-optioner har utredningen visat att

den allmänt sett var högre än för OMX-optioner. Därutöver finns viss utredning om
marknadsaktiviteten option för option, vilken genomgås nedan.
6.8.3.1.2 ODAX L5000 (09)

framgår följande avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i december 2009, alltså
innefattande optionen ODAX L5000 (09) (markerad med röd ram):
För optionen ODAX L5000 (09) hade ingen särskild kommentar noterats av Risk om
marknadsaktivitet. Emellertid framgår att Risk, för hela ODAX-positionen med lösen i
december 2009, noterade ”Något låg vol, kort vega”. Noteringen tog inte sikte på
marknadsaktiviteten, och det kan konstateras att implicit volatilitet hade noterats för
båda ODAX-optionerna i Bankens portfölj med lösen i december 2009. Det noteras
även att den information om implicit volatilitet som redovisades i volatilitetetsav-
Sid 1962
stämningarna kunde vara beräknad från ställda priser, dvs. inte endast från faktiska
transaktioner.
Vid bedömningen av marknadsaktiviteten ska som framgått all information beaktas,

inbegripet handelsaktiviteten, per dag och över tid, möjligheterna att härleda priser från
priser på närliggande instrument samt volymen i handeln.
KPMG har presenterat viss utredning rörande marknadsaktiviteten även för ODAX-
optioner avseende årsslutet 2008. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt
5.3.2) presenteras bl.a. följande tabell:
Av tabellen framgår inledningsvis att handeln med ODAX-optioner var mer omfattan-
de än handeln med OMX-optioner (se genomgången nedan, som redovisar information
från Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 5.3.1). Handeln med ODAX-
optioner med lösen i december 2009 var förhållandevis begränsad under de sista 30
handelsdagarna (således motsvarande ca en och halv månad) 2008. Handel förekom 19
procent av handelsdagarna. Det noteras att det totala antalet handelsdagar, som upp-
giften om 19 procent ska relateras till, synes utgöras av de 30 granskade vardagarna
multiplicerat med antalet förekommande ODAX-optioner med lösenpris (strike price) i
ett spann mellan 1 000 och 10 000. Handel hade således i någon omfattning före-
Sid 1963
kommit under ett antal dagar som utgör 19 procent av det totala antalet ”handels-
dagar”. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande redovisas mer detaljerad information
genom bl.a. följande diagram:
Tingsrätten noterar här att det granskade urvalet, spannet 1 000-10 000, är vidare än
Bankens innehav som låg i ett spann mellan 3 500-7 000, och att i stort sett all handel
förekom i spannet 3 500-ca 8 500. Vidare framgår av diagrammet samt underliggande
datafil (Kallunki DAX 30 days 2008.xlsm), att ODAX med lösen i december 2009 och
lösenpris 5000, dvs. den aktuella ODAX L5000 (09), handlades i någon omfattning 26
av 30 granskade dagar. Av dessa 26 dagar översteg handelsvolymen 1 000 under 11
dagar. Under perioden den 16-30 december 2008 förekom handel varje helgfri vardag,
även om volymen alla dagar utom två var relativt låg; flertalet låg i spannet 9-125,
medan de två med högre volym var 1 227 respektive 10 100. I vart fall de två
Sid 1964
noteringarna av större volymer torde härröra från flera mindre transaktioner. Även om
det, såvitt kan utläsas, i och för sig är korrekt att handel förekom endast 19 procent av
handelsdagarna så framstår situationen som något annorlunda om man granskar den
faktiska handeln för den nu aktuella optionen. Handeln med samtliga ODAX-optioner
med lösen i december 2009 var alltså förhållandevis låg medan marknadsaktiviteten
för just ODAX L5000 (09) var högre.
Fråga är då om detta är tillräckligt för att komma till slutsatsen att marknadsaktiviteten
för ODAX L5000 (09) var sådan att det stred mot IAS 39 att använda teoretisk volatili-
tet, vilket Banken här synes ha tillämpat, i stället för den volatilitet som framgick av
priset i marknaden.
Tingsrätten konstaterar att ODAX-optioner, även med längre återstående löptid, i

princip alltid handlades förhållandevis aktivt, och att implicita volatiliteter nästan alltid
fanns tillgängliga. De implicita volatiliteterna framgår av volatilitetsavstämningarna,
framförallt under 2009, men även under föregående år hade samtliga ODAX-optioner i
Tradingportföljen, i december 2008, implicita volatiliteter tillgängliga.
Tingsrätten noterar här att Risk inte gjort någon särskild anmärkning om låg handel
eller dålig aktivitet för ODAX-optionerna vid årsslutet 2008.
Vidare ingår i utredningen Juha-Pekka Kallunkis underlag med information avseende

marknadsaktiviteten för ODAX L5000 (09) under de sista 30 handelsdagarna 2008. Av
det underlaget framgår att optionen handlades nästan varje dag i olika omfattning
under hela december månad.
Av utredningen framgår att marknadsaktiviteten för ODAX-optioner i allmänhet,

inkluderande ODAX L5000 (09) i december 2008, sett över en period om ett antal
veckor eller mer, var förekommande och relativt stabil.
Sid 1965
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX L5000
(09) var sådan att den tillgängliga prisbilden måste tillmätas avgörande betydelse vid
värderingen per årsslutet 2008. Det innebär att värden som avvek från de som prisupp-
gifter indikerade inte kan anses ha överensstämt med IAS 39. Det innebär att Bankens
värdering inte var förenlig med IAS 39.
Fråga är då om den värdering av ODAX L5000 (09) som har gjorts av Navigant kan
anses uppfylla kraven enligt IAS 39.
Navigant har, som framgått, tillämpat Black & Scholes på samma sätt som Banken
gjorde, men med en annan volatilitet som indata. Navigant har alltså inte baserat sin
värdering på historisk volatilitet, utan på implicit volatilitet beräknad med utgångs-
punkt från settlement price, vilket kan beräknas med utgångspunkt från såväl faktiska
transaktionspriser som ställda priser. För optionen ODAX L5000 (09) framgår inte om
settlement price har beräknats från faktiska transaktioner eller om beräkningen även
beaktat ställda priser.
KPMG har kritiserat Navigants användning av settlement price, bl.a. eftersom dessa
beräkningar även kan inkludera budpriser från market makers, som via dator spottade
ur sig priser för små volymer, bud som inte alls behöver ha lett till några transaktioner.
KPMG har även pekat på det förhållandet att Eurex även kunde välja att bortse från
priset från en transaktion som faktiskt skett de sista 15 minuterna. Dessutom lade
Eurex på en marginal.
Tingsrätten noterar att käranden har presenterat hur Eurex Clearing fastställde settle-
ment price, i första hand från transaktionspriset de sista 15 minuterna före handelns
stängning. Av Navigant (NAV 2) framgår bl.a. följande:
“[..] The daily settlement price of an option is the price of the last transaction
that took place in the final 15 minutes before the close of trading. The Eurex
Clearing, however, calculates a settlement price if one of two conditions
occurs: 1) no transactions take place for an option during the final 15 minutes
Sid 1966
of the trading session or 2) the price for the last transaction that took place in
the final 15 minutes before the close of trading results in a margin requirement
that would not be adequate to cover the risk assessment of Eurex Clearing.”
Brent Kaczmarek har tillagt bl.a. att användningen av settlement prices eller stäng-
ningskurser framför köp- och säljkurser resulterade i en mer konservativ beräkning av
Edgen.
Juha-Pekka Kallunki har särskilt framhållit att de settlement prices som Navigant har
använt för värdering av OMX-optioner är svårbedömda. Han har såvitt avser ODAX-
optioner bl.a. pekat på enskilda fall där budpriserna ligger långt ifrån varandra och
därför var för sig skiljer sig väsentligt från settlement price.
Tingsrätten uppfattar att settlement price till övervägande del återspeglar faktisk
handel. I de fall då det saknas priser från transaktioner under de sista 15 minuterna av
en handelsdag beräknas settlement price enligt vissa kriterier som enligt vad som
framgått i stor utsträckning härleds från faktisk handel. Det beaktas vidare att ända-
målet med Eurex beräkning av settlement price syftade till att fastställa ett jämviktspris
som tillgodosåg de motstående utgångspunkter som en köpare och en säljare har vid en
transaktion som rör handel med derivat, när Eurex agerade som clearing agent.
Det finns, menar tingsrätten, inget som tyder på att de settlement prices som Eurex tog
fram löpande, inte utgjorde vederhäftiga och tillförlitliga uppskattingar av verkligt
värde. Kritiken mot tillförlitligheten är allmän och svepande. Det finns inga konkreta
invändningar mot den modell som genererade Eurex priser eller de bedömningar som
den modellen baserades på. I stället talar underlaget för att dessa priser var allmänt
accepterade. Det noteras att Olle Westring har uppgett att SEB uppfattade att
settlement prices generellt bedömdes utgöra rättvisande värden.
Med utgångspunkt från vad som redovisats om Eurex system för framtagande av
settlement price och att dessa priser i första hand beräknades från transaktionspris samt
Sid 1967
med hänsyn till förekomsten av faktiska transaktioner måste det enligt tingsrätten
godtas att settlement prices avser priser som i stor utsträckning får anses representativa
för marknadens uppfattning om instrumentets verkliga värde. I det enskilda fallet kan
dock bedömningen påverkas av tillgänglig utredning rörande handelsaktiviteten. En
isolerad uppgift bör således bedömas med större försiktighet än en uppgift som utgör
en del av ett bredare sammanhang som sammantaget beskriver en mer aktiv handel.
Prisbilden avseende ODAX L5000 (09) var som nämnts resultatet av en förekom-
mande och relativt stabil marknadsaktivitet. Navigants värdering med en options-
värderingsmodell får således anses ha gett ett värde som är representativt för mark-
nadens uppfattning om värdet på optionen. Den värdering av ODAX L5000 (09) som
Navigant har gjort är sålunda förenlig med IAS 39, och utvisar en differens på
110 200 694 kr, dvs. den angivna Navigant Edge, jämfört med den värdering Banken
gjort vid årsslutet 2008. Banken hade alltså vid årsslutet 2008 värderat ODAX L5000
med en avvikelse om ca 110 mkr från de värden som prisuppgifter indikerade. Detta
innebär att Bankens värdering till den del som den avviker från vad prisinformationen
indikerade stod i strid med IAS 39.
6.8.3.1.3 OMXS30 M900 (11)

innefattande optionen OMXS30 M900 (11), samt optionen OMXS30 M800 (11) som
tingsrätten återkommer till senare (angivna optioner har markerats med röd ram):
För optionen OMXS30 M900 (11) hade ingen särskild kommentar noterats av Risk om
marknadsaktivitet. Emellertid har Risk gjort en notering för hela OMX-positionen med
lösen i januari 2011; ”ingen info”. Detta måste enligt tingsrätten förstås som att det
Sid 1968
enligt Risk inte fanns tillräcklig marknadsinformation som Risk kunde använda i sin
kontroll.
Risks noteringar bör tolkas med viss försiktighet. Det måste beaktas att klara
definitioner av gjorda anmärkningar, såsom ”Ej handel” och ”ingen info”, saknas och
att det inte till fullo klarlagts hur ingående Risks kontroller faktiskt var i denna del.

vid årsslutet 2008. Den redogörelse som Juha-Pekka Kallunki gör i sitt första utlåtande
(avsnitt 5.3.1) avser endast data för OMX-optioner med lösen t.o.m. 2010. Den nu
aktuella optionen, med lösen januari 2011, ingår alltså inte, och något ytterligare
underlag för bedömningen av marknadsaktiviteten för optionen ges alltså inte där.
Tingsrätten konstaterar, på samma sätt som gäller andra bedömningar av OMX-

optioner ovan, att befintlig utredning med beaktande av vad som i övrigt framgått i
avsaknad av annan utredning som talar i annan riktning att optionen var föremål för låg
eller ingen handel alls. Det saknas också utredning som visar att relevanta uppgifter
hade kunnat härledas från marknadsaktivitet för handel med liknande optioner.
värderingen.
Med hänvisning till tingsrättens bedömningar ovan gäller att den teoretiska volatilitet
som Banken åsatt OMXS30 M900 (11) – dvs. 20 – inte framstår som anmärkningsvärt
låg jämfört med ett historiskt snitt beräknad på en längre period, eller i vart fall en
period längre bakåt i tiden.
Situationen på marknaden under senare delen av år 2008 utmärks av mer extrema

rörelser. OMX-index uppvisade en klart högre volatilitet. Den åsatta volatiliteten kan
Sid 1969
alltså, något förenklat, sägas ha varit i linje med ett längre historiskt snitt, men avvek
från det snitt som kunde beräknas från den närmast förflutna tiden. Tingsrätten beaktar
härvid även vad KPMG anfört om att uppskattningen av den historiska volatiliteten
skulle ha skett med beaktande av ett antagande om mean reversion, dvs. med
bortseende från vissa extrema rörelser.
Med beaktande av de knappa utgångspunkter som gällde enligt regelverket och i övrigt
för beräkning av historisk volatilitet saknas förutsättningar att frånkänna den av
Banken tillämpade volatiliteten relevans. Prisbilden i marknaden tillåter inga säkra
slutsatser om huruvida den teoretiska volatiliteten fastställts i enlighet med IAS 39.
Bankens fastställda volatilitet kan inte anses i sådan grad avvikande att den inte kan
OMXS30 M900 (11) godtas.
Det kan tilläggas att det utrymme som regelverket medgav vid fastställande av
historisk volatilitet i förening med marknadssituationen under senare delen av år 2008
kan ha medfört ett större, uppfattat utrymme för en friare bedömning. Detta eftersom
beräkningar av historisk volatilitet från olika historiska perioder och olika längd gav ett
mycket stort spann av volatiliteter vilka som utgångspunkt kunde antas vara korrekt
beräknade utifrån historiska data. Denna situation illustreras i någon mån även av
genomgången av övriga optioner på Navigant Top Positions, nedan.
6.8.3.1.4 OMXS30 M980 (10)

innefattande optionen OMXS30 M980 (10), samt optionen OMXS30 M900 (10) som
tingsrätten behandlar nedan (angivna optioner har markerats med röd ram):
Sid 1970
För optionen OMXS30 M980 (10) har ingen särskild kommentar noterats av Risk om
marknadsaktivitet. Emellertid har Risk gjort en notering för hela OMX-positionen med
lösen i januari 2010; ”låg vol kort vega / ingen info”. Som tidigare anfört bör Risks
noteringar tolkas med viss försiktighet. Anmärkningen ”ingen info” får i sig förstås
som att det inte fanns tillräcklig marknadsinformation som Risk kunde använda i sin
kontroll.
Samtidigt framgår dock av avstämningsdokumentet att information om implicit

volatilitet hade noterats för nio av OMX-optionerna med lösen i januari 2010, dvs. för
färre än hälften av Bankens innehav med lösen nämnda månad. Med beaktande av att
OMX-index/Base vid tidpunkten för avstämningen låg på 659 var optionen OMXS30
A660 (10) närmast ATM, och för den hade noterats en implicit volatilitet på 25,21.
Flertalet optioner för vilka en implicit volatilitet hade noterats hade, vilket framgår av
utdraget ovan, således ett lösenpris som låg i närheten av ATM-optionen, även om de
implicita volatiliteterna varierade. Vid bedömningen beaktas även att den information
om implicit volatilitet som redovisades i volatilitetetsavstämningarna kunde vara
beräknad från ställda priser, dvs. inte endast från faktiska transaktioner.
Variationen mellan implicita volatiliteter kan sägas vara relativt hög, och följde inte
heller ett enhetligt mönster relaterat till respektive options lösenpris. Sammanfattnings-
Sid 1971
vis varierade tillgängliga implicita volatiliteter från 25,21 (ATM), till 25,04 beräknat
från en option relativt nära ATM (köpoptionen A640 med lösenpris 640), samt till
andra volatiliteter i ett spann mellan 42-47 beräknat från optioner med lösenpriser på
600, 640, 780 och 900. Redovisade i en graf skulle dessa implicita volatiliteter utvisa
ett smile-liknande mönster, men kurvan skulle inte vara jämn. Av denna variation kan
slutsaten, menar tingsrätten, möjligen dras att marknaden för nu aktuella OMX-
optioner med lösen i januari 2010 inte var särskilt aktiv.
Det kan även noteras att volatiliteterna för sälj- och köpoptioner, med samma lösendag
i januari 2010, inte matchade varandra som förväntat. Köpoptionen A640 hade en
implicit volatilitet på 25,04 medan säljoptionen M640 hade en implicit volatilitet på
43,42. Snarlika siffror framkommer för A780 och M780. Med beaktande av att köp-
och säljoptioner i samma underliggande instrument och med samma lösendag, vilket
alltså är fallet här, i regel anses ge uttryck för samma implicita volatilitet (s.k. put-call-
parity, dvs. att en köp- samt en säljoption med i övrigt identiska villkor skulle ligga i
paritet) kan även detta förhållande anses tala för att marknaden för nu aktuella OMX-
optioner med lösen i januari 2010 inte var särskilt aktiv, eller i vart fall att prisbilden
inte var entydigt stabil. Om marknaden hade varit mer aktiv är det troligt att till-
gängliga priser skulle ha utvisat en tydligare överensstämmelse mellan de implicita
volatiliteterna för nämnda köp- och säljoptioner.
En ytterligare omständighet som talar för att marknadsaktiviteten totalt sett var låg för
OMX-optionerna med lösen i januari 2010 är att 15 av de optioner som redovisas i den
aktuella volatilitetsavstämningen helt saknade implicit volatilitet.

vid årsslutet 2008. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 5.3.1) presenteras
Sid 1972
månad) 2008. Handel förekom endast åtta procent av handelsdagarna, vilket får anses
återspegla en mycket låg aktivitet. Jämförelsevis var handeln med OMX-optioner med
lösen i oktober 2009 obefintlig; handel förekom endast en procent av handelsdagarna.
Även med beaktande av att det totala antalet handelsdagar som granskats av Juha-
Pekka Kallunki kan ha avsett optioner med ett större antal olika lösenpriser synes
marknadsaktiviteten för aktuella optioner totalt sett ha varit låg.
värderingen.
Med hänvisning till tingsrättens bedömningar ovan – särskilt med avseende för för-
hållandena vid årsslutet 2008 – gäller att den teoretiska volatilitet som Banken åsatt
OMXS30 M980 (10) – dvs. 20 – inte framstår som anmärkningsvärt låg jämfört med
ett historiskt snitt beräknad på en längre period, eller i vart fall en period längre bakåt i
tiden. Med beaktande av de förutsättningar som gäller för tingsrättens bedömning kan
Sid 1973
den av Banken tillämpade volatiliteten inte anses i sådan grad avvikande att den inte
kan anses relevant. I avsaknad av tillräcklig utredning får således Bankens värdering
av OMXS30 M980 (10) godtas.
6.8.3.1.5 OMXS30 M800 (11)

Bedömningen av OMXS30 M800 (11) är i dess helhet densamma som för den ovan
redovisade optionen OMXS30 M900 (11), såväl beträffande marknadsaktiviteten som
rimligheten i den åsatta volatiliteten.
6.8.3.1.6 OMXS30 M900 (10)

Bedömningen av OMXS30 M900 (10) är i dess helhet densamma som för den ovan
redovisade optionen OMXS30 M980 (10), såväl beträffande marknadsaktiviteten som
rimligheten i den åsatta volatiliteten.
Det noteras dock att det för den nu aktuella optionen OMXS30 M900 (10) hade
noterats i avstämningen att det fanns en implicit volatilitet tillgänglig på 47,91.
Optionens lösenbelopp låg dock inte vid ATM-optionen – vars lösenpris låg nära Base
om 659 – utan var den option bland de som hade en implicit volatilitet tillgänglig
befann sig längst bort från Base. Ett antagande om en skew i prisbilden var således
särskilt relevant för den nu aktuella optionen. Det förhållandet kan dock inte tillmätas
någon avgörande betydelse i det nu aktuella fallet. Förekomsten av noteringen om
implicit volatilitet är inte tillräcklig för att påverka bedömningen av
marknadsaktiviteten.
6.8.3.2 Värdering av Navigants övriga Top Positions 2008
6.8.3.2.1 Övriga OMX-optioner

Tingsrätten har ovan vid genomgången av Navigants Top Five Positions för årsslutet
2008 konstaterat att det inte föreligger ett tillräckligt underlag för att komma till
slutsatsen att marknadsaktiviteten för de granskade OMX-optionerna var sådan att det
var uteslutet att använda historisk volatilitet som indata vid värderingen.
Sid 1974
Samma bedömning gäller även för övriga OMX-optioner på listan Navigant Top
Positions. För flera av dessa optioner noteras att Risk har anmärkt ”ingen info” för
positionen som helhet, även om implicita volatiliteter i och för sig fanns noterade för
vissa optioner. Typiskt sett fanns implicita volatiliteter noterade främst för optionerna
kring ATM; de optioner vars lösenpris låg närmast det aktuella indexvärdet (Base)
synes alltså typiskt sett ha varit föremål för mer handel än övriga optioner som utmärks
av att marknadsaktivititeten synes ha varit låg eller obefintlig. Även om vissa av de nu
aktuella optionerna hade ett lösenpris som låg relativt nära ATM kan utredningen inte
anses tillräcklig för att underkänna Bankens teoretiska värdering.
6.8.3.2.2 OMXS30 A720

Beträffande OMXS30 A720, med lösen i januari 2009, dvs. snart efter värderings-
tidpunkten, fanns implicita volatiliteter för 27 av totalt 63 optioner med olika lösen-
priser i Bankens innehav med den lösenmånaden. Den aktuella optionen hade en
implicit volatilitet på 35,87, medan ATM-optionerna med lösenpris 650 och 670 hade
implicita volatiliteter i ett spann mellan 41,58–44,23. Optionen OMXS30 A720 låg
förhållandevis nära ATM-optionerna och det fanns tiotalet optioner med högre
lösenpris för vilka det hade noterats implicita volatiliteter, även om det inte gällde
samtliga optioner i den riktningen; t.ex. hade OMXS30 M760 och M790 inga implicita
volatiliteter. Detta underlag tyder på att det förekom relevant marknadsaktivitet av icke
ringa omfattning.
KPMG har, som redovisats ovan vid granskningen av M980 (10), presenterat viss
utredning rörande marknadsaktiviteten för OMX-optioner vid årsslutet 2008 som
kommer från Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 5.3.1). Där presenteras
Sid 1975
Den nu aktuella OMXS30 A720 gick alltså till lösen i januari 2009, och av innehållet i
tabellen följer bl.a. att optionen handlades endast 17 procent av de granskade handels-
dagarna (de sista 30 handelsdagarna år 2008). Här bör dock poängteras att det totala
antalet ”handelsdagar”, som 17 procent ska relateras till, synes utgöras av de 30
granskade vardagarna multiplicerat med antalet förekommande OMX-optioner med
lösenpris (strike price) i ett spann mellan 320–1340. Handel har alltså förekommit ett
antal dagar som utgör 17 procent av det totala antalet ”handelsdagar”.
Juha-Pekka Kallunki redovisar i sitt första utlåtande (avsnitt 5.3.1) mer detaljerad
information genom följande diagram:
Sid 1976
Tingsrätten noterar här att det granskade urvalet, spannet 320–1340, täcker en något
förskjuten spread jämfört med Bankens innehav, som låg i spannet 560–1500, och att i
stort sett all handel förekom i det ungefärliga spannet 600–800. Vidare framgår av
diagrammet, samt vid kontroll i underliggande datafil (Kallunki OMX 30 days
2008.xlsm), att OMX med lösen i januari 2009 som hade lösenpris 720 – dvs. den nu
aktuella optionen OMXS30 A720 – handlades i någon omfattning 21 av 30 granskade
dagar. Av dessa 21 dagar översteg handelsvolymen 1 000 under fem dagar. Under
perioden mellan den 12 och den 30 december 2008 förekom handel varje helgfri
vardag, även om volymen alla dagar utom tre var låg; flertalet låg i spannet 83–621,
medan de tre med högre volym var 1 752, 2 338 respektive 7 843. I vart fall de tre
större volymerna torde härröra från flera mindre transaktioner.
Även om det, såvitt kan utläsas, i och för sig är korrekt att handel endast förekom
17 procent av handelsdagarna så framstår förhållandena som något annorlunda om man
granskar handeln för den nu aktuella optionen. Handeln med samtliga OMX-optioner
Sid 1977
med lösen i december 2009 var alltså förhållandevis låg, medan marknadsaktiviteten
för just OMXS30 A720 var högre.
Fråga är då om detta är tillräckligt för att komma till slutsatsen att marknaden var så
aktiv för aktuell OMX-option att det inte kan anses ha varit godtagbart att använda
teoretisk volatilitet, vilket Banken synes ha gjort i detta fall.
Tingsrätten konstaterar att implicita volatiliteter fanns att tillgå för många OMX-
optioner med lösen i januari 2009. Tingsrätten noterar här att Risk vid årsslutet 2008
inte hade gjort någon särskild anmärkning om låg handel eller dålig aktivitet för OMX-
optionerna med lösen i januari 2009. Vidare finns Juha-Pekka Kallunkis underlag
rörande marknadsaktiviteten för optionen OMXS30 A720 de sista 30 handelsdagarna
2008. Av detta framgår att optionen handlades hälften av handelsdagarna, i olika
omfattning, under hela december.
Av befintlig utredning synes sålunda framgå att marknadsaktiviteten för den aktuella
optionen, sett över en period om några veckor eller mer, var förekommande och för-
hållandevis stabil. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten
för OMXS30 A720 var sådan att den tillgängliga prisbilden måste tillmätas avgörande
betydelse vid värderingen per årsslutet 2008. Det innebär att värden som avvek från de
som prisuppgifter indikerade inte kan anses ha överensstämt med IAS 39. Det innebär
att Bankens värdering inte var förenlig med IAS 39.
När det gäller Navigants värdering av OMXS30 A720, som käranden menar är en
korrekt värdering, noterar tingsrätten följande.
gjorde, men med användning av en annan volatilitet som indata. Navigant har således
baserat sin värdering på implicit volatilitet beräknad från, i detta fall, ”closing price”,
vilket såvitt framkommit av genomgången ovan (se Juha-Pekka Kallunkis underlag)
avser och stöds av information om faktisk handel. Navigants värdering med en
Sid 1978
optionsvärderingsmodell har alltså baserats på representativ data, nämligen implicit

volatilitet hämtad från aktuella transaktionspriser.
Den värdering av OMXS30 A720 som Navigant gjort är förenlig med IAS 39, och
utvisar en differens på 21 292 314 kr, dvs. den angivna Navigant Edge, jämfört med
den värdering Banken gjorde vid årsslutet 2008. Banken hade alltså vid årsslutet 2008
värderat OMXS30 A720 med en avvikelse om ca 21 mkr från de värden som prisupp-
gifter indikerade. Detta innebär att Bankens värdering till den del som den avviker från
vad prisinformationen indikerade stod i strid med IAS 39.
6.8.3.2.3 Övriga ODAX-optioner

Beträffande ODAX L5000 har tingsrätten vid genomgången ovan konstaterat en över-
värdering om ca 110 mkr.
I det underlag, som Juha-Pekka Kallunki presenterat i sitt första utlåtande, som
beaktats vid bedömningen av marknadsaktiviteten för ODAX L5000 finns data på en
övergripande nivå för de resterande tre ODAX-optioner som ingår i Navigant Top
Positions; X4000 (09) med lösen december 2009, F5000 med lösen juni 2009 och
C5000 med lösen mars 2009.
Grafik och underliggande data om marknadsaktivitet har dock inte presenterats för
köpoptionen X4000 med lösen i december 2009; L5000, som hade sådan data, var en
säljoption med lösen samma månad. Oaktat att marknadsaktiviteten bland liknande
optioner ofta kan antas korrelera måste tingsrätten konstatera att tillräcklig utredning
om marknadsaktivitet för just X4000 saknas.
Beträffande F5000 och C5000, med lösen juni respektive mars 2009, saknas grafik och
underliggande data.
Sammanfattningsvis föreligger inte tillräckligt underlag som tillåter säkra slutsatser

rörande frågan om marknadsaktiviteten för nu angivna ODAX-optioner var sådan att
Sid 1979
prisbilden måste tillmätas avgörande betydelse och att Bankens användning av

teoretisk volatilitet vid värderingen av det skälet inte skulle ha varit förenlig med
IAS 39.
6.8.3.2.4 Innehavda Ericsson-optioner

framgår följande avseende samtliga Ericsson-optioner med lösen i januari 2010, alltså
innefattande optionerna ERICB M60 och M70 (10) (markerade med röd ram):
För de nu aktuella optionerna ERICB M60 och M70 (10) har Risk inte noterat någon
särskild kommentar om marknadsaktivitet. Emellertid har Risk gjort en notering för
hela positionen med lösen i januari 2010; ”Hög vol lång vega”. Noteringen tar alltså
inte sikte på marknadsaktiviteten. Det kan konstateras att implicit volatilitet finns att
tillgå för flertalet Ericsson-optioner med lösen i januari 2010. Det beaktas, liksom
tidigare, att implicit volatilitet som redovisades i volatilitetetsavstämningarna även
kunde vara beräknad från budpriser. De aktuella optionerna befann sig vidare ATM,
där handeln typiskt sett var mer aktiv. Det finns således i och för sig skäl att tro att
handel faktiskt förekom för de aktuella Ericsson-optionerna. Tillräcklig utredning om
marknadsaktiviteten för Ericsson-optioner föreligger dock inte.
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för optionerna ERICB M60 och
M70 (10) enligt tingsrätten, på sätt som framgått ovan, inte anses ha varit sådan att det
skulle ha varit oförenligt med IAS 39 att använda teoretisk, historisk volatilitet som
indata vid värderingen.
Sid 1980
Den av Banken åsatta volatiliteten om 70 var högre än tillgängliga implicita

volatiliteter och avvikelsen kan antas ha föranletts av andra överväganden än sådana
som kunde observeras på marknaden. Befintliga implicita volatiliteter låg som högst på
63,33 och 53,23 och det var således fråga om höga volatiliteter. Med beaktande av de
förutsättningar som gäller för tingsrättens bedömning kan de av Banken tillämpade
volatiliteterna inte kan anses i sådan grad avvikande att de inte kan anses relevanta. I
avsaknad av tillräcklig utredning får således Bankens värdering av optionerna godtas.
6.8.3.3 Bedömning av Bankens åsatta volatiliteter

Tingsrätten ska då ta ställning till om de volatiliteter, med grund i historisk volatilitet,
som Banken åsatt resterande optioner gav ett rättvisande värde.
Tingsrätten har ovan vid genomgången av OMXS30 A1300 (09) redovisat viss
utredning om historiska genomsnitt för såväl OMX- som DAX-index, här presenterad
igen:
Sid 1981
Sammanfattningsvis hade OMX-index fr.o.m. 2005 till mitten av 2007 en genom-

snittlig volatilitet under 20 procent, och genomsnittet för tiden därefter t.o.m. 2009 låg
högre, i ett spann mellan 20–30 procent, med undantag för perioden mellan sen-
sommaren 2008 till mitten av 2009 då volatiliteterna låg i spannet 40–70 procent.
Sammantaget och något förenklat kan vidare sägas att DAX-index fr.o.m. 2005 t.o.m.
2007 hade en genomsnittlig volatilitet huvudsakligen i ett spann mellan 10–17 procent.
2008 präglades av två extrema toppar, på knappt 40 procent första kvartalet och drygt
75 procent under det sista kvartalet. Under 2009 sjönk volatiliteten gradvis från 30–40
till drygt 20 procent. Beroende på vilken period som användes för att beräkna ett
historiskt snitt skulle snittvärdena uppenbart påverkas.
De historiska volatiliteter som Banken, enligt volatilitetsavstämningen den 22 decem-

ber 2008, använt för resterande optioner på listan Navigant Top Positions för årsslutet
2008, angivna i ordning av fallande Navigant Edge, är följande.
ODAX X4000 (09) [-] lösen december 2009
OMXS30 M940 (10) 20 lösen januari 2010
OMXS30 G720 20 lösen juli 2009
ODAX F5000 30 lösen juni 2009
Sid 1982
OMXS30 A720 50 lösen januari 2009 [behandlades ovan]

ERICB M60 (10) 70 lösen januari 2010
OMXS30 S660 20 lösen juli 2009
ODAX C5000 40 lösen mars 2009
ERICB M70 (10) 70 lösen januari 2010
OMXS30 A980 (10) 20 lösen januari 2010
Beträffande OMX-optionerna konstateras att det här tycks finnas ett samband mellan
återstående löptid och åsatt volatilitet. Sorterade efter lösenmånad ser de ut som följer:
OMXS30 A720 50 lösen januari 2009 [behandlades ovan]
OMXS30 G720 20 lösen juli 2009
OMXS30 S660 20 lösen juli 2009
OMXS30 A980 (10) 20 lösen januari 2010
OMX-optionen med lösen i januari 2009 har en åsatt volatilitet på 50, medan OMX-
optionerna med lösen i april 2009 har en åsatt volatilitet på 25. OMX-optionerna med
lösen i juli 2009 och januari 2010 har samtliga en åsatt volatilitet på 20 (dvs. samma
som på ovan genomgångna Top Five Positions med lösen januari 2010 och januari
2011), vilket är lägre än för optionerna med tidigare lösen. Det kan här noteras att åsatt
volatilitet visar en relativt brant sjunkande tendens beroende av återstående löptid.
Sammantaget framgår att Banken i dessa fall, liksom vid årsslutet 2007, i och för sig
har åsatt OMX-optioner med olika återstående löptider olika volatiliteter. Hur dessa
volatiliteter beräknats är dock, som framgått, inte klarlagt.
Det är tänkbart att Banken gjorde uppskattningar på perioder av olika längd, och därför
erhållit olika värden. Det är också tänkbart att Banken gjorde en uppskattning eller
beräknade ett snitt mellan de lägre historiska volatiliteterna och de implicita volatili-
Sid 1983
teter som faktiskt kunde beräknas från tillgängliga marknadsdata. I enlighet med vad
tingsrätten redovisat saknas utredning som tillåter några säkra bedömningar rörande
hur volatiliteterna fastställdes.
Till skillnad från årsslutet 2007 rymmer optionerna vid årsslutet 2008 en relativt stor
variation i åsatta värden. Hela spannet av åsatta volatiliteter i december 2007 gick från
25 för en återstående löptid om en månad, till 13,75 för en återstående löptid över-
stigande i vart fall sju månader (optionerna med lösen juli 2008 hade 14,5, och näst-
följande option, med lösen i januari 2009, hade 13,75). Detta ska då jämföras med de
åsatta volatiliteterna vid årsslutet 2008, som alltså gick från 50 för en återstående
löptid om en månad, till 25 för en återstående löptid om fyra månader, och slutligen till
20 för en återstående löptid om sju månader.
Till att börja med konstateras att de väsentligt förhöjda volatiliteterna med all sannolik-
het hade sin grund i marknadsläget under det andra halvåret 2008. Detta torde ha
påverkat beräkningar av historisk volatilitet från den perioden. Så synes också ha skett
för optionerna med kortare tid till lösen. För optionerna med längre återstående tid till
lösen, sju månader eller längre, synes dock marknadssituationen inte ha föranlett någon
nämnvärt förhöjd åsatt volatilitet. Detta kan tolkas som att den åsatta volatiliteten hade
justerats för de extrema rörelserna på marknaden, se ovan om mean reversion-
antagande.
Tingsrätten konstaterar, liksom tidigare, att regelverk och praxis inte utpekade ett
entydigt sätt för hur historisk volatilitet skulle beräknas vid tillämpningen av IAS 39.
till att det saknas förutsättningar att närmare bedöma volatiliteterna får de godtas.
Tingsrätten finner därför även för dessa bedömda OMX-optioner, liksom för OMX-
optionerna på Navigant Top Five år 2008 som granskats ovan, att de av Banken
Sid 1984
tillämpade volatiliteterna inte kan anses i sådan grad avvikande att de inte kan anses
relevanta. Detsamma gäller enligt tingsrätten även beträffande ODAX-optionerna.
6.8.3.4 Värdering av resterande del av Tradingportföljen 2008

Mot bakgrund av tingsrättens ovan redovisade genomgång av underlaget och tings-
rättens ståndpunkter för flertalet av granskade optioner, finns inte heller skäl att
underkänna att teoretisk, historisk volatilitet i förekommande fall tillämpades även på
andra optioner i Tradingportföljen än de ovan granskade. Det finns på motsvarande sätt
inte heller tillräcklig utredning för att underkänna använda volatiliteter.
Tingsrätten noterar även att den påstådda felvärderingen, Navigant Edge, för reste-
rande del av hela Tradingportföljen uppgick till endast ca 18 mkr, eller ca 2,7 procent
av den totala Navigant Edge för årsslutet 2008.

Tingsrätten har vid genomgången ovan funnit att Banken övervärderade optionerna
ODAX L5000 (09) och OMXS30 A720. Felvärderingen avseende dessa optioner
uppgick till sammanlagt ca 131 mkr.
I övrigt konstaterar tingsrätten sammanfattningsvis, i avsaknad av tillräckligt klar-

görande marknadsdata och annan utredning utvisande marknadsaktiviteten för övriga
optioner av Navigant Top Positions samt i övrigt, att det saknas förutsättningar att
bedöma huruvida aktiviteten på marknaden för de aktuella optionerna i Tradingport-
följen vid årsslutet 2008 var sådan att användning av teoretisk volatilitet inte kunde
anses förenlig med IAS 39. Tingsrätten kan inte heller dra några säkra slutsatser
rörande de teoretiska volatiliteternas relevans.
Detta innebär att Bankens värdering vid årsslutet 2008 i stort får godtas som korrekt
enligt IAS 39, men att en felvärdering i ett antal optioner förelåg, uppgående till en
övervärdering på sammanlagt ca 131 mkr. Denna felvärdering kan ställas i relation till
innehavet i Tradingportföljen som helhet vid slutet av 2008, vilken enligt årsredo-
visningen uppgick till netto -637 mkr. Värdet av Tradingportföljen var därvid rätte-
Sid 1985
ligen ca -768 mkr ([-637]-[-131]). Eftersom hela felvärderingen resultatfördes ska

resultatet reduceras i motsvarande mån.

6.8.4.1 Värderi g av alla Naviga ts ”Top Positio s” , optio för optio

Samma utgångspunkter gäller för värderingen av optionerna vid årsslutet 2009 som för
årssluten 2007 och 2008. För årsslutet 2009 har mer omfattande utredning om
marknadsaktivitet presenterats, vilken redovisas nedan.
Navigants Top Positions, dvs. samtliga tolv optioner som vid årsslutet 2009 enligt
Navigant tillsammans utgjorde i princip hela övervärderingen (Navigant Edge), dvs.
99,57 procent (vilket i Navigants lista har avrundats till 100 procent). Den kompletta
listan återges här på nytt:
Några inledande iakttagelser är att tio av tolv här aktuella optioner var ODAX-option-
er; resterande två var OMX-optioner. ODAX-optionerna stod tillsammans för ca 94
procent av Navigant Edge (ca 651,7 mkr). Av de tio ODAX-optionerna hade tre lösen i
mars 2010 (tre månader senare) och fem hade lösen i juni 2010 (sex månader senare).
De sista två ODAX-optionerna hade lösen i december 2010 (ett år senare). De fem
ODAX-optionerna med lösen i juni 2010 stod tillsammans för ca 63,6 procent av
Sid 1986
Navigant Edge (ca 440,9 mkr). Om samtliga ODAX-optioner med lösen i mars och
juni 2010 räknas ihop stod de tillsammans för ca 84,3 procent av Navigant Edge (ca
584,4 mkr). Åtta av de tolv positionerna utgjordes av utställda optioner (skulder). De
fyra största skuldpositionerna, alla i ODAX med lösen juni 2010, stod tillsammans för
ca 55,2 procent av Navigant Edge (ca 382,7 mkr). Hela den påstådda felvärderingen
vid årsslutet 2009 berodde alltså på ett mindre antal positioner, som i flera avseenden
var snarlika. Navigant Edge för varje enskild position var även större vid detta årsslut.
6.8.4.1.2 Utredningen om marknadsaktiviteten för ODAX-optionerna 2009

Käranden har i målet presenterat ett underlag avseende marknadsaktiviteten vid
årsslutet 2009 som har tagits fram av Navigant. Underlaget avser särskilt Navigant Top
Five för 2009, och återfinns i appendix 2 till supplementet till Navigant Värdering IV.
Appendix 2.A utgörs av den ovan redovisade listan av Navigant Top Positions 2009,
medan 2.B–2.F, fördelade på ett antal numrerade underbilagor, behandlar respektive
option av Top Five separat. Exempelvis utgörs appendix 2.B, som innehåller under-
laget avseende ODAX R4800 med lösen i juni 2010, av följande underbilagor:
2.B.1: En översikt över transaktioner och uppgivna bindande köp/sälj bud/priser för
samtliga ODAX-optioner med lösen juni 2010 med lösenpris i spannet
4400-5200, per den specifika dagen den 30 december 2009. Av översikten
framgår för varje option bl.a. settlement price, ”average trade price” samt
antal optioner som handlats och till vilket totalbelopp.
2.B.2: En översikt över settlement prices för ODAX sälj-optioner med lösenpris i
spannet 4400-5200, och med lösenmånad från januari 2010 till december
2014, per den specifika dagen den 30 december 2009. Av översikten fram-
går för varje option bl.a. settlement price, implicit volatilitet samt antal
optioner som handlats och till vilket totalbelopp. Settlement price-kolumnen
i översikten 2.B.1 återfinns i dess helhet i denna tabell, med tillägg av
implicita volatiliteter.
2.B.3: En översikt över settlement prices, dag för dag under perioden oktober–
december 2009, för ODAX R4800. Av översikten framgår för varje helgfri
veckodag bl.a. settlement price, implicit volatilitet samt antal optioner som
Sid 1987
handlats och till vilket totalbelopp. Därutöver framgår även i förekommande

fall Bankens transaktioner, med antal optioner som handlats och till vilket
totalbelopp, pris per option samt implicit volatilitet beräknad från priset.
Informationen om den 30 december 2009 är densamma som redovisades i
2.B.2 för den aktuella optionen.
2.B.4: Två översikter, varav den första avser antal handlade optioner i ODAX
R4700 och R4900, dag för dag under perioden oktober–december 2009.
Denna översikt är alltså en mer kortfattad version av 2.B.3, men för två
andra näraliggande optioner. Den andra översikten visar settlement price,
implicita volatiliteter samt antal optioner som handlats, för ODAX R4700,
R4800 och R4900 den 28, 29 och 30 december 2009. Informationen om den
30 december 2009 är densamma som redovisades i 2.B.2 för de aktuella
optionerna.
2.B.5: En översikt över antal handlade optioner för samtliga ODAX-optioner med
lösen juni 2010 till december 2011, med lösenpris i spannet 4400-5200, per
den specifika dagen den 30 december 2009. Informationen om handel i
ODAX R4700, R4800 och R4900 stämmer med motsvarande antal i före-
gående översikter.
2.B.6: En mer detaljerad översikt över handeln i ODAX R4800 dag för dag under
december 2009. Informationen om antal handlade optioner stämmer med
motsvarande antal i 2.B.3 för december.
2.B.7: En översikt över handeln i ODAX R4800 dag för dag under oktober-
november 2009. Informationen om antal handlade optioner stämmer med
motsvarande antal i 2.B.3 för oktober-november.
2.B.8: En översikt över all Bankens handel i ODAX R4800 under perioden
oktober-december 2009. Informationen om antal handlade optioner och
totalpris stämmer med motsvarande information i 2.B.3.
2.B.9: En översiktlig redogörelse hur de implicita volatiliteterna ur Bankens
transaktioner i ODAX R4800 under perioden oktober-december 2009 har
beräknats. Värdena stämmer, avrundade, med motsvarande information i
2.B.3.
Sid 1988
Appendix 2.C till 2.F följer samma struktur och innehåller motsvarande information
men med utgångspunkt från övriga ovan angivna optioner av Navigants Top Five, dvs.
ODAX F6200, F5600, R4850 och C6200. Alla nu angivna Appendix till supplementet
till Navigant Värdering IV kommer nedan benämnas appendix 2.B.1 osv.
Utöver Navigants utredning finns även visst underlag från Juha-Pekka Kallunkis första
utlåtande, som i förekommande fall redovisas nedan vid genomgången av varje option.
Såvitt framkommit överensstämmer uppgifterna om antalet genomförda transaktioner
m.m. med det underlag som legat till grund för Schuster/Östmans första utlåtande.
6.8.4.1.3 ODAX R4800

framgår följande avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i juni 2010, alltså
innefattande optionen ODAX R4800, samt ODAX-optionerna F6200, F5600, R4850
och F7000 som behandlas nedan (angivna optioner har markerats med röd ram):
Inledningsvis konstateras att Banken åsatt den aktuella optionen ODAX R4800 en
volatilitet (Act.Vol) på 20, att jämföra med den tillgängliga implicita volatiliteten på
30,42. Bankens åsatta teoriska volatilitet avvek alltså klart från den implicita. Den
åsatta volatiliteten är rak.
Sid 1989
För optionen ODAX R4800 hade ingen särskild kommentar noterats av Risk om mark-
nadsaktivitet. Emellertid framgår att Risk, för hela ODAX-positionen med lösen i juni
2010, noterat; ”Låg vol till kort vega. Hist vol ca 20%”. För hela ODAX-positionen,
innefattande samtliga lösenmånader, har Risk dessutom noterat ”SE MARS OCH
JUNI!” (denna notering framgår inte av utdraget ovan). Risk synes alltså ha bedömt
den åsatta volatiliteten i relation till historiska data och historisk volatilitet för DAX-
index, men någon särskild anmärkning om marknadsaktivitet för ODAX-optionerna
har inte gjorts.
Det kan vidare noteras att av totalt 16 optioner som tagits med i avstämningen, varav
Banken hade innehav i 9 olika optioner, fanns implicita volatiliteter tillgängliga för
samtliga utom en; ODAX R4400. Detta utgör i sig en indikation på förekommande
marknadsaktivitet i positionen som helhet. Det ska, på sätt som löpande framhållits,
beaktas att implicit volatilitet som redovisades i volatilitetetsavstämningarna även
kunde vara beräknad från budpriser, och således inte endast faktiska transaktioner.
För den nu aktuella optionen ODAX R4800 i december 2009 finns, som tidigare
angetts, särskild utredning om marknadsaktiviteten vid årsslutet. Appendix 2.B.6
redovisar handeln i ODAX R4800 dag för dag under december 2009, som följer:
Sid 1990
Sid 1991
Av den detaljerade genomgången av handeln i december 2009 i appendix 2.B.6 fram-

går att ODAX R4800 handlades i någon omfattning 14 av totalt 20 handelsdagar under
månaden. Handel förekom de datum som anges i kolumnen ”Trade Timestamp”
(markerad med röd ram ovan). Handelsvolymen respektive dag framgår av kolumnen
”Volume” (även den markerad med röd ram). Här noteras att den där angivna volymen,
vilket framgår, inkluderar multiplikatorn för antalet kontrakt (x5), varför det värdet
inte är omedelbart jämförbart med t.ex. Bankens dåvarande innehav. Av tabellen fram-
går även antalet transaktioner varje dag då handel förekom; om en viss dag rymmer
flera transaktioner har den flera rader (en per transaktion). Det fanns t.ex. två trans-
aktioner den 1 december och nio transaktioner den 18 december.
Vid bedömningen om aktiviteten för ODAX R4800 är alla tillgängliga parametrar i sig
av intresse. De främsta variablerna är antal dagar med handel, antal transaktioner
respektive dag med handel och sammanlagd handel hela månaden, samt volymen i
handeln för respektive transaktion, dag och sammanlagt under månaden.
Beträffande antal transaktioner noterar tingsrätten att handel förekom under 14 av 20

handelsdagar, att 12 av dessa dagar (alla med handel utom den 3 och 23 december)
hade mer än en transaktion, och att fyra av dagarna med handel hade fem transaktioner
eller fler (den 9, 11, 18 och 22 december). Vidare framgår att det under perioden den
8–23 december förekom handel varje vardag utom den 17 december. Om den dagen
samt helgerna bortses från skulle alltså handel kunna sägas förekomma kontinuerligt i
över två veckor. Tingsrätten återkommer till betydelsen av antalet transaktioner per
dag och antal dagar i någorlunda följd med handel.
Vid bedömningen av volymen i handeln, som enligt de förutsättningar som tingsrätten

redovisat i sig är av mindre betydelse än antalet transaktioner för att bedöma huruvida
aktiviteten på marknaden kan anses indikativ för verkligt värde (se avsnittet Bankens
värdering, om Prisuppgifter), noterar tingsrätten att volymen var begränsad flertalet av
de dagar då det förekom handel. Volymen låg i spannet 10–500 under 9 av 14 dagar
med handel (den 1, 8, 10, 14, 15, 21, 22, 23 och 30 december), medan volymen under
Sid 1992
resterande fem handelsdagar låg i spannet 2 585–25 175 (den 3, 9, 11, 16 och 18
december). I sammandrag framgår det nu redovisade även av appendix 2.B.3.
Det kan mot bakgrund av det anförda varken sägas ha funnits en klar trend att handeln
var stigande eller sjunkande, vare sig sett till antal handelsdagar, transaktioner eller
volymen. Handeln i ODAX R4800 kan beskrivas som fluktuerande, men någorlunda
jämn över tiden för december månad. Tingsrätten återkommer nedan till bedömningen
av marknadsaktiviteten som helhet.
Appendix 2.B.7 redovisar vidare handeln för ODAX R4800 i oktober–november 2009,
som följer:
På samma sätt som för december redovisas alltså förekommande handel per dag under
oktober och november, med det undantaget att det för dessa månader inte kan utläsas
hur många transaktioner som förekommit de dagar då det skett handel.
Sammanfattningsvis förekom handel under 9 av 22 helgfria vardagar i oktober, och 17

av 21 dagar i november. Under november pågick alltså handel nästan alla vardagar.
Sid 1993
Volymen i handeln varierade även under dessa månader; av sammanlagt 26 dagar med
handel understeg handlad volym tusen under 16 dagar, och låg resterande 10 dagar i
spannet 5 000-165 000 med en median på 16 575 (snitt av 15 650 och 17 500).
Det får antas handel rörande större volymer avsåg mer än en enstaka transaktion, t.ex.
den 10 november då den totala transaktionsvolymen var 21 865. Sammantaget går det
dock inte att säga med säkerhet hur många transaktioner som förekom under angivna
dagar med handel.
I sammandrag framgår det nu redovisade även av appendix 2.B.3. Tingsrätten gör

samma bedömning här som för december månad. Handeln i ODAX R4800 var
fluktuerande, men någorlunda jämn över tid även i oktober och november 2009.
Av ovan redovisade appendix 2.B.6 framgår alltså att handel förekom i ODAX R4800
per den 30 december 2009, även om volymen denna dag var förhållandevis låg (280).
Det förekom som redovisat ingen handel dagarna innan.
Situationen för ODAX R4800 den 30 december 2009 kan även jämföras med tillgäng-
lig data för liknande optioner. I appendix 2.B.2 redovisas som framgått settlement
prices för ODAX sälj-optioner med lösenpris i spannet 4400-5200 och med lösen-
månad från januari 2010 till december 2014, per den 30 december 2009. Här avses
således i princip sådan data som hade kunnat användas för att skapa ett volatilitetstäcke
som innefattade de aktuella ODAX-optionerna per den dagen.
Appendix 2.B.2 framgår här (ODAX R4800, i mitten, är markerad med en kraftigare
röd ram; alla optioner med faktiska transaktioner är markerade med en enkel röd ram):
Sid 1994
Av tablån kan alltså utläsas att det per den 30 december 2009 förekom handel, dvs.
faktiska transaktioner, i olika omfattning i 34 olika ODAX-säljoptioner med olika
lösenpris (i spannet 4400–5200) och lösendag (januari 2010 till december 2014), och
för dessa fanns även settlement price. Dessa optioner är i tablån markerade med en röd
ram (varav ODAX R4800 nära mitten är markerad med en kraftigare röd ram).
Därutöver fanns settlement price för ytterligare 88 optioner, i vilka det enligt detta
underlag inte framgår att det skett några transaktioner. Dessa framgår av tablån genom
att värden i svart och grönt, settlement price respektive beräknad implicit volatilitet,
Sid 1995
finns angiven. Dessa settlement prices har således, i brist på faktiska transaktioner,
beräknats på andra data än faktiska transaktionspriser, t.ex. budpriser. Övriga optioner,
varav flertalet var sådana som Banken inte hade något innehav i, har inga värden
angivna, vilket förstås som att det överhuvudtaget inte fanns någon data att beräkna
settlement price från.
I sammandrag framgår det nu redovisade även av appendix 2.B.1.
Det var således, av de optioner som nu granskats, endast ODAX R4800 som det
förekom handel i; för ODAX R4850 (lösen juni 2010) och O4700 (lösen mars 2010),
som genomgås nedan, hade endast noterats settlement price.
Utöver den utredning som presenterats av käranden och Navigant har även KPMG
presenterat visst underlag. I Juha-Pekka Kallunkis första utlåtande (avsnitt 5.4.2) ingår
Även av detta underlag framgår att handeln med ODAX-optioner generellt var mer
omfattande än handeln med OMX-optioner. Handeln med ODAX-optioner med lösen i
juni 2010 synes här dock ha varit begränsad. Handel förekom endast 21 procent av
dagarna. Det noteras att det totala antalet ”handelsdagar”, som uppgiften ”21 procent”
Sid 1996
ska relateras till, synes utgöras av de 30 granskade vardagarna multiplicerat med

antalet förekommande ODAX-optioner med lösenpris i ett bredare spann. Handel har
alltså i någon omfattning förekommit ett antal dagar som utgör 21 procent av det totala
antalet ”handelsdagar”. Någon fördjupande information har inte presenterats för den
aktuella optionen.
Eftersom det av detta underlag inte kan utläsas hur dagarna med handel fördelat sig på
t.ex. optioner med olika lösenpriser synes dessa data inte motsäga den utredning från
Navigant som redovisats ovan. Att t.ex. handel förekom i ODAX R4800 alla dagar
utom en under perioden den 8–23 december motsägs alltså inte – med beaktande även
av vad tingsrätten har noterat ovan om Juha-Pekka Kallunkis genomgångar vid andra
tillfällen – av uppgiften att handel endast förekom 21 procent av det totala antalet
tillgängliga handelsdagar för samtliga ODAX-optioner med lösen i juni 2010.
Fråga är således om marknadsaktiviteten är tillräcklig för att den tillgängliga prisbilden

ska tillmätas avgörande betydelse vid värderingen.
Tingsrätten konstaterar att handeln med ODAX-optioner, även med längre återstående
löptid, i princip genomgående förekom i förhållandevis god utsträckning och att
implicita volatiliteter typiskt sett fanns tillgängliga. Tingsrätten noterar här att Risk
inte har gjort någon särskild anmärkning om låg handel eller dålig aktivitet för ODAX-
optionerna vid årsslutet 2009.
Den aktuella optionen ODAX R4800 handlades som framgått i varierande grad men
förhållandevis jämnt över tiden i december 2009, och även i oktober och november.
Under en väsentlig del av december – 12 av 20 handelsdagar – förekom mer än en
transaktion per dag. Under perioden den 8–23 december förekom transaktioner nästan
varje dag, i olika omfattning. Tingsrätten fäster särskild vikt vid detta eftersom flera
transaktioner en given dag, liksom flera transaktioner under ett sammanhängande antal
dagar, förstärker informationsvärdet av ställda priser och transaktionspriser och stöder
slutsatsen att de får anses ge en representativ bild av marknadens uppfattning om
Sid 1997
värdet på en option. Den totala volymen i transaktionerna har varierat stort, och många
transaktioner avsåg mindre volymer. Detta är som framgått inte av avgörande
betydelse för bedömningen av marknadsaktiviteten.
Det förhållandet att det, med undantag för två transaktioner den 30 december 2009,
saknades handel i ODAX R4800 veckan före årsslutet kan inte heller tillmätas någon
avgörande betydelse. Bedömningen av marknadsaktivitet kan inte begränsas till
värderingsdagen. Även för finansiella instrument som är aktivt handlade förekommer
variationer i handeln. De anvisningar som ges enligt IAS 39 utvisar redan i sig att det
till och med på en aktiv marknad förutsätts förekomma variationer i aktiviteten (se t.ex.
VT72 [3]). Det granskade instrumentet måste bedömas utifrån en relevant kontext, och
all tillgänglig marknadsdata ska beaktas, även aktivitet som skett innan värderingstid-
punkten. En avgränsning till förhållandena per värderingsdagen är omotiverad. Det
underlag som har redovisats avseende det större sammanhanget kring handeln av den
specifika optionen per den 30 december 2009 ger tydligt stöd för att den per denna dag
noterade prisbilden för ODAX R4800 är ett relevant uttryck för optionens värde.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX R4800
var sådan att den tillgängliga prisbilden måste tillmätas avgörande betydelse vid
Det är mot bakgrund av bedömningen av marknadsaktiviteten inte relevant i och för

sig hur den åsatta volatiliteten beräknats. Det noteras dock att Banken hade åsatt en
volatilitet om 20 samt att implicit volatilitet för ATM-optionen var 23,29 (ODAX
F6000). Någon förklaring till avvikelsen kan inte utläsas av underlaget.
Fråga är då om Navigants värdering av ODAX R4800 är förenlig med regelverket.

gjorde, men med ändring av den volatilitet som använts som indata. I detta fall har
Sid 1998
Navigant baserat sin värdering på settlement price. Det kan beräknas från såväl
faktiska transaktionspriser som köp- eller säljbudpriser.
För optionen ODAX R4800 har den implicita volatiliteten såvitt framkommit
beräknats från de faktiska transaktioner som förekom den 30 december 2009.
Värderingen har således baserats på representativ data, dvs. implicit volatilitet hämtad
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX R4800 är således förenlig
med IAS 39, och utvisar en differens på 108 818 304 kr, dvs. den angivna Navigant
Edge, jämfört med Bankens värdering per den 30 december 2009. Banken hade alltså
vid årsslutet 2009 värderat ODAX R4800 med en avvikelse om ca 108 mkr från de
värden som prisuppgifter indikerade. Detta innebär att Bankens värdering till den del
som den avviker från vad prisinformationen indikerade stod i strid med IAS 39.
6.8.4.1.4 ODAX F6200

Volatilitetsavstämningen den 30 december 2009 (se genomgången av ODAX R4800)
avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i juni 2010, innefattade även optionen
ODAX F6200.
Det konstateras inledningsvis att Banken åsatte optionen en volatilitet på 20, att jäm-
föra med den tillgängliga implicita volatiliteten på 22,25. Bankens åsatta teoretiska
volatilitet avvek således från den implicita med 2,25. Avvikelsen är i absoluta tal
begränsad. Den åsatta volatiliteten avvek även från den implicita volatiliteten för
ATM-optionen, 23,29 (ODAX F6000, som låg närmast underliggande index [Base] på
5971). Det framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering rörande marknads-
aktiviteten. Däremot fanns implicita volatiliteter tillgängliga för samtliga optioner
utom en.
Den nu relevanta utredningen från Navigant rörande marknadsaktiviteten för optionen

ODAX F6200 återfinns i appendix 2.C.1–2.C.9, och följer samma systematik som
redovisats ovan. Flera av angivna appendix utgörs av sammanfattningar av efter-
följande appendix; 2.C.3 sammanfattar t.ex. den mer ingående informationen i
Sid 1999
appendix 2.C.6 och 2.C.7. Vid genomgången av ODAX R4800 ovan redovisades i
utsträckning de underliggande tabellerna. Genomgången av ODAX F6200 kommer i
något högre utsträckning endast att redovisa de sammanfattande tabellerna.
Appendix 2.C.3 redovisar i sammandrag handeln i ODAX F6200 under oktober–

december 2009:
Sid 2000
Sid 2001
Tabellen visar handeln i ODAX F6200 dag för dag under perioden den 1 oktober
t.o.m. den 30 december 2009. För varje dag anges först settlement price i svart text,
därefter en från det priset hämtad implicit volatilitet i grön text, i förekommande fall
Bankens åsatta volatilitet i röd text, och på den fjärde raden handelsvolymen i antal
och SEK (blå text). I förekommande fall visas även i de grå fälten Bankens egna
transaktioner, vilka förekom den 4, 5, 11 och 19 november samt den 1, 2 och 30
december. För dessa anges volym, pris och implicit volatilitet hämtad från det priset.
Sammanfattningsvis framgår att handel i någon omfattning, dvs. information om

volym och pris i blå text, förekom varje helgfri vardag i december utom den 3
december; för den dagen finns endast ett settlement price på 237,4, som gav en implicit
volatilitet på 23,2 procent, att jämföra med 22,9 dagen före och 23,0 dagen efter.
Handel förekom 19 av 20 helgfria vardagar i december. Av de dagar då handel före-
kom låg volymen i spannet 5-940 under elva dagar (den 4, 8, 9, 11, 14, 15, 16, 18, 21,
22 och 23 december). Resterande åtta dagar med handel låg volymen i spannet 1 765-
51 375 (den 1, 2, 7, 10, 17, 28, 29 och 30 december). Av appendix 2.C.6 framgår att av
angivna 19 dager med handel skedde mer än en transaktion under 16 dagar. Den 28-30
december skedde 14, 9 respektive 6 transaktioner per dag. Banken handlade i optionen
den 1, 2 och 30 december, avseende relativt stora volymer.
Av en motsvarande genomgång av handeln i oktober–november, i appendix 2.C.3,

framgår att handel förekom 20 av 22 helgfria vardagar i oktober, och 19 av 21 sådana
dagar i november. Volymerna i handeln varierade. Det finns skäl att tro att i vart fall de
handelsdagar i oktober–november som uppvisade större volymer omfattade flera
mindre transaktioner.
Sammantaget kan konstateras att handel i ODAX F6200 förekom 58 av 63 helgfria

vardagar oktober–december 2009 och att det i december förekom fler än en transaktion
de dagar då det förekom handel.
Sid 2002
Av 2.C.2 framgår att handel i liknande optioner per den 30 december 2009 förekom
främst i ODAX-optioner med lösenpris i spannet 5800-6600 och med lösen i januari-
mars 2010, men att viss handel förekom för vissa optioner med andra lösenpriser och
lösendag i juni, september eller december 2010. Settlement price har beräknats för i
princip alla tillgängliga optioner med lösen under hela år 2010. Underlaget var inte
heltäckande, men data baserat på transaktionspriser fanns för den nu aktuella ODAX
F6200, varför möjligheterna att härleda värden från liknande optioner inte är av
avgörande betydelse.
Utöver den utredning som presenterats av käranden har även KPMG presenterat visst
underlag rörande handelsaktiviteten för ODAX-optioner med lösen i juni 2010 (redo-
visad ovan vid genomgången av ODAX R4800). Sammantaget kan det av det under-
laget inte utläsas hur dagar med handel fördelat sig på t.ex. optioner med olika lösen-
priser, men denna data motsäger inte den kärandens utredning som redovisats ovan.
De allmänt redovisade utgångspunkterna – att det typiskt sett förekom handel med
ODAX-optioner och att implicita volatiliteter typiskt sett fanns tillgängliga – gäller
även ODAX F6200. Detsamma gäller bedömningen av förekommande handel, såväl
över tid som avseende aktivitet per dag. Det kan beträffande ODAX F6200 även
noteras att relativt omfattande handel skedde de tre sista dagarna, den 28–30 december.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX F6200

sig hur den åsatta volatiliteten beräknats. Det noteras även här att Banken hade åsatt en
Sid 2003
Navigant har för den aktuella optionen ODAX F6200 såvitt framkommit beräknat den
implicita volatiliteten från de transaktioner som förekom den 30 december 2009.
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX F6200 är således förenlig
Edge, jämfört med den värdering Banken gjort per den 30 december 2009. Banken
hade alltså vid årsslutet 2009 värderat ODAX F6200 med en avvikelse om ca 93 mkr
från de värden som prisuppgifter indikerade. Detta innebär att Bankens värdering till
den del som den avviker från vad prisinformationen indikerade stod i strid med
IAS 39.
6.8.4.1.5 ODAX F5600

ODAX F5600.
föra med den tillgängliga implicita volatiliteten på 25,85. Bankens åsatta teoretiska
volatilitet avvek således från den implicita med 5,85. Avvikelsen är i absoluta tal be-
gränsad. Den åsatta volatiliteten avvek även från den implicita volatiliteten för ATM-
optionen, 23,29 (ODAX F6000, som låg närmast underliggande index [Base] på 5971).
Det framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering rörande marknadsaktiv-
iteten. Däremot fanns implicita volatiliteter tillgängliga för samtliga optioner utom en.

ODAX F5600 återfinns i appendix 2.D.1–2.D.9, och följer samma systematik som
redovisats ovan. Flera av angivna appendix utgörs av sammanfattningar av
efterföljande appendix; 2.D.3 sammanfattar t.ex. den mer ingående informationen i
appendix 2.D.6 och 2.D.7. Vid genomgången av ODAX R4800 ovan redovisades i
Sid 2004
utsträckning de underliggande tabellerna. Genomgången av ODAX F5600 kommer i

Appendix 2.D.3 redovisar i sammandrag handeln i ODAX F5600 under oktober–

december 2009:
Sid 2005
Sid 2006
Tabellen visar handeln i ODAX F5600 dag för dag under perioden den 1 oktober
transaktioner, vilka förekom den 3 och 4 november. För dessa anges volym, pris och
implicit volatilitet hämtad från det priset.

volym och pris i blå text, förekom under sex helgfria vardagar i december, 13 dagar i
november och 10 dagar i oktober. Totalt förekom alltså handel i ODAX F5600 29 av
63 helgfria vardagar oktober-december 2009. Detta återspeglar en lägre grad av
marknadsaktivitet jämfört med tidigare granskade ODAX-optioner. Av de dagar då
handel förekom låg volymen på 500 eller lägre samtliga dagar utom sex; den 7 och 10
december (volym 10 350 respektive 10 000), den 3, 4 och 5 november och den 7
oktober. Den 3 och 4 november utgjordes en väsentlig del av handeln Bankens egna
transaktioner; 55 000 av 60 240 respektive 53 750 av 78 940. Även handelsvolymen
var totalt sett lägre än för tidigare granskade ODAX-optioner.
Appendix 2.D.6 redovisar handeln i ODAX F5600 dag för dag under december 2009,
som följer:
Sid 2007
Av den detaljerade genomgången av handel i december 2009 i appendix 2.D.6 framgår

att ODAX F5600 handlades den 7, 10, 17, 18, 23 och 28 december, dvs. de datum som
anges i kolumnen ”Trade Timestamp” (markerad med röd ram ovan). Handelsvolym
respektive dag framgår av kolumnen ”Volume” (markerad med röd ram ovan). Vidare
framgår att antalet transaktioner per dag var nio den 7 december och 11 den 28
december; resterande fyra dagar förekom endast en eller två transaktioner. Totalt
skedde 26 transaktioner i ODAX F5600 under hela december månad. Banken var såvitt
här framkommit inte part i någon av de transaktionerna.
Av 2.D.2 framgår att handel i liknande optioner per den 30 december 2009 förekom
främst i ODAX-optioner med lösenpris i spannet 5400-6000 och med lösen i januari
2010, samt att viss handel förekom för vissa optioner med andra lösenpriser och lösen-
Sid 2008
dag i februari, mars, juni, september eller december 2010. Settlement price har beräk-
nats för i princip alla tillgängliga optioner med lösen under hela år 2010. Underlaget
var inte heltäckande, men det noteras att data från faktiska transaktioner fanns för vissa
optioner som låg nära den aktuella ODAX F5600. Av relevans är ODAX F5450,
F5500 och F5750 (alla med lösen i juni) samt C5600 (alltså med samma lösenpris men
lösendag i mars). Ett utdrag ur appendix 2.D.2 med bl.a. dessa optioner markerade med
en röd ram ser ut som följer:
Sid 2009
Dessa optioners transaktionspris och settlement price har angivna implicita volatiliteter
på 25,6, 25,3, 23,9 respektive 24,1 procent. Den nu aktuella optionen ODAX F5600
har en angiven implicit volatilitet på 24,7 procent, som alltså kan sägas ligga i linje
med omgivande volatiliteter. Det anförda innebär att det var möjligt att härleda värden
Sid 2010
från liknande optioner, dvs. att interpolera ett värde för implicit volatilitet för den
aktuella optionen.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att handeln med ODAX F5600 var mindre aktiv
än för de tidigare granskade R4800 och F6200. De allmänt redovisade utgångspunkt-
erna – att det typiskt sett förekom handel med ODAX-optioner och att implicita
volatiliteter typiskt sett fanns tillgängliga – gäller även ODAX F5600. Detsamma
gäller bedömningen av förekommande handel över tid, men i detta fall förekom handel
endast under knappt hälften av dagarna under det sista kvartalet. Även om det totala
antalet transaktioner var lägre i december så förekom som framgått i absoluta tal 26
transaktioner i december 2009.
Någon faktisk transaktion i ODAX F5600 förekom inte den 30 december, och inte
heller dagen innan. Som framgått av appendix 2.D.2 fanns dock ett tillräckligt underlag
för att interpolera värden från liknande optioner, där handel förekom den 30 december.
Även aktiviteten för dessa övriga optioner, och de som tidigare granskats – varav
ODAX F6200 bedömts som tillräckligt aktivt handlad samt har samma lösenmånad –
måste beaktas vid bedömningen av marknadsaktiviteten, och val av indata vid
värderingen, för ODAX F5600.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX F5600
Sid 2011

Navigant har för den aktuella optionen ODAX F5600 härlett den implicita volatiliteten
från köp- eller säljbudpriser eller från de faktiska transaktioner som förekom i liknande
instrument den 30 december 2009. Eventuella budpriser är i vart fall såvitt tingsrätten
kan bedöma konsekventa med det underlag som framkommer i appendix 2.D.2.
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX 5600 är således förenlig
hade alltså vid årsslutet 2009 värderat ODAX F5600 med en avvikelse om ca 90 mkr
den del som den avviker från vad prisinformationen indikerar stod i strid med IAS 39.
6.8.4.1.6 ODAX R4850

ODAX R4850.
föra med den tillgängliga implicita volatiliteten för denna option på 30,27. Bankens
åsatta teoriska volatilitet avvek således från den implicita volatiliteten för optionen.
Den åsatta volatiliteten avvek även från den implicita volatiliteten för ATM-optionen;
23,29 (ODAX F6000, som låg närmast underliggande index [Base] på 5971). Det
framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering rörande marknadsaktiviteten.
Däremot fanns implicita volatiliteter tillgängliga för samtliga optioner utom en.
Sid 2012

ODAX R4850 återfinns i appendix 2.E.1–2.E.9, och följer samma systematik som
följande appendix; 2.E.3 sammanfattar t.ex. den mer ingående informationen i
appendix 2.E.6 och 2.E.7. Vid genomgången av ODAX R4800 redovisades i stor
omfattning de underliggande tabellerna. Genomgången av ODAX R4850 kommer i
Tingsrätten konstaterar att den nu aktuella ODAX R4850 är en säljoption med lösen i
juni 2010 och med ett lösenpris på 4850, vilket gör den närmast identisk med den
tidigare genomgångna ODAX R4800; en säljoption med lösen i juni 2010 och ett
lösenpris på 4800. Vid genomgången beaktas om den omständigheten att denna option
hade ett avvikande lösenpris, 4850, påverkar bedömningen av marknadsaktiviteten i
någon omfattning.
Appendix 2.E.3 redovisar i sammandrag handeln i ODAX R4850 under oktober–

december 2009:
Sid 2013
Sid 2014
Tabellen visar handeln i ODAX R4850 dag för dag under perioden den 1 oktober
transaktioner, vilket alltså förekom den 10 november. För Bankens egna transaktioner
anges generellt volym, pris och implicit volatilitet hämtad från det priset.

volym och pris i blå text, förekom under två helgfria vardagar i december, fem dagar i
november och fyra dagar i oktober. Totalt förekom alltså handel i ODAX R4850 11 av
63 helgfria vardagar oktober-december 2009. Detta återspeglar en klart lägre grad av
marknadsaktivitet jämfört med tidigare granskade ODAX-optioner, sett endast till
denna option. Av de dagar då handel förekom låg volymen på 790 eller lägre samtliga
dagar utom en; den 10 november. Den dagen utgjordes hela handelsvolymen av
Bankens egen handel; 120 000. Även den totala handelsvolymen var alltså lägre för
den aktuella optionen än för tidigare granskade ODAX-optioner, med undantag för
Bankens egen transaktion, som var en av de största transaktionerna i samtliga
granskade optioner.
Appendix 2.E.6 redovisar handeln i ODAX R4850 dag för dag under december 2009,
och av den framgår att två transaktioner skedde den 3 december, och en enda trans-
aktion den 11 december, samtliga till förhållandevis låga volymer.
Av 2.E.2 framgår att handel i liknande optioner per den 30 december 2009 förekom
främst i ODAX-optioner med lösenpris i spannet 4450-5250 och med lösen i januari-
juni 2010, men att viss handel förekom för vissa optioner med lösendag i september
eller december 2010. Settlement price har dock beräknats för i princip alla tillgängliga
optioner med lösen under hela år 2010. Underlaget var inte heltäckande, men det
noteras att data från faktiska transaktioner finns för vissa optioner som låg nära den
Sid 2015
aktuella ODAX R4850. Av relevans är särskilt ODAX R4800 och R4900 (båda med
lösen i juni) samt O4800 och O4900 (båda alltså med samma lösenpris som föregående
men lösendag i mars). Ett utdrag ur appendix 2.E.2 med dessa optioner markerade med
en röd ram ser ut som följer:
Dessa optioners transaktionspris och settlement price har angivna implicita volatiliteter
på 32,6 och 31,1 för optionerna med lösenpris 4800, respektive 31,6 och 30,4 för
optionerna med lösenpris 4900. Den nu aktuella optionen ODAX R4850 har en angiv-
en implicit volatilitet på 30,7 procent, som alltså kan sägas ligga i linje omgivande
Sid 2016
volatiliteter. Det anförda innebär att det var möjligt att härleda värden från liknande
optioner, dvs. att interpolera ett värde för implicit volatilitet för den aktuella optionen.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att handeln med ODAX R4850 var klart mindre
aktiv än för de tidigare granskade optionerna. Den senaste dagen med handel i denna
option var den 11 december, dvs. tolv helgfria vardagar i tiden före den 30 december.
De allmänt redovisade utgångspunkterna, se ovan, gäller även ODAX R4850.
Detsamma gäller bedömningen av förekommande handel över tid, men för denna
option förekom endast handel en sjättedel av dagarna under det sista kvartalet. Det
förekom endast ett fåtal transaktioner de dagar då det skedde handel.
Som framgått av appendix 2.E.2 fanns ett heltäckande underlag för att interpolera
värden från liknande optioner där handel förekom den 30 december. Även aktiviteten
för dessa övriga optioner måste beaktas, i synnerhet den tidigare granskade R4800 vars
villkor är närmast identiska med den aktuella optionen. Handeln i R4800 var som
framgått i hög grad aktiv. Skillnaden mellan de två optionerna är marginell och värdet
för R4800 bör användas som utgångspunkt för en beräkning av aktuell implicit
volatilitet även för R4850.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX R4850
sammantaget var sådan att den tillgängliga prisbilden måste tillmätas avgörande
betydelse vid värderingen per årsslutet 2009. Det innebär att värden som avvek från de
som prisuppgifter indikerade inte kan anses ha överensstämt med IAS 39. Det innebär
att Bankens värdering inte var förenlig med IAS 39.
Sid 2017

Navigant har för den aktuella optionen ODAX R4850 härlett den implicita volatiliteten
från köp- eller säljbudpriser eller från de faktiska transaktioner som förekom i liknande
instrument den 30 december 2009. Eventuella budpriser är i vart fall såvitt tingsrätten
kan bedöma konsekventa med det underlag som framkommer i appendix 2.E.2.
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX R4850 är således förenlig
hade alltså vid årsslutet 2009 värderat ODAX R4850 med en avvikelse om ca 90 mkr
6.8.4.1.7 ODAX C6200

framgår följande avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i mars 2010, alltså
innefattande optionen ODAX C6200, samt ODAX-optionerna C5800 och O4700 som
behandlas nedan (angivna optioner har markerats med röd ram):
Sid 2018
Det konstateras inledningsvis att Banken åsatte optionen en volatilitet (Act.Vol) på 25,
att jämföra med den tillgängliga implicita volatiliteten för denna option på 20,63.
Bankens åsatta teoriska volatilitet avvek alltså från den implicita volatiliteten för
optionen. Risk hade inte gjort någon notering om marknadsaktivitet för den nu aktuella
optionen ODAX C6200. Emellertid hade Risk gjort en notering för hela ODAX-
positionen med lösen i mars 2010; ”Hög teo vol till lång vega”. För hela ODAX-
positionen, innefattande samtliga lösenmånader, har Risk dessutom noterat ”SE MARS
OCH JUNI!” (denna notering framgår alltså inte av utdraget ovan).
Banken hade innehav i 11 olika optioner, fanns implicita volatiliteter tillgängliga för
samtliga. Detta utgör i sig en indikation på förekommande marknadsaktivitet i
positionen som helhet. Det ska, på sätt som löpande framhållits, beaktas att implicit
volatilitet som redovisades i volatilitetetsavstämningarna även kunde vara beräknad
från budpriser, och således inte endast faktiska transaktioner.

ODAX C6200 återfinns i appendix 2.F.1–2.F.9, och följer samma systematik som
följande appendix; 2.F.3 sammanfattar t.ex. den mer ingående informationen i
appendix 2.F.6 och 2.F.7. Vid genomgången av ODAX R4800 redovisades i stor
omfattning de underliggande tabellerna. Genomgången av ODAX C6200 kommer i
Appendix 2.F.3 redovisar i sammandrag handeln i ODAX C6200 under oktober-

december 2009:
Sid 2019
Sid 2020
Tabellen visar handeln i ODAX C6200 dag för dag under perioden den 1 oktober
transaktioner, vilka alltså förekom den 23 oktober, den 11, 17 och 30 november samt
den 18, 22, 28 och 29 december. För Bankens egna transaktioner anges volym, pris
och implicit volatilitet hämtad från det priset.

volym och pris i blå text, förekom samtliga helgfria vardagar under hela perioden
oktober-december 2009. Av de dagar då handel förekom understeg volymen 1 000
endast sex dagar, den 20 oktober, den 3, 6, 9 och 23 november samt den 21 december.
Av appendix 2.F.6 framgår att det förekom frekventa transaktioner i ODAX C6200
under december 2009. Under den dag som hade flest transaktioner, den 18 december,
förekom 83 transaktioner till volymer varierande från enstaka optioner till 50 000.
Under dagen med lägst antal transaktioner, den 7 december, förekom tre transaktioner.
Det sammanlagda antalet transaktioner i ODAX C6200 bara under december månad
uppgick till ca 500 stycken. Det saknas skäl att anta att handeln under oktober–
november inte var snarlik.
Av 2.F.2 framgår att handel i liknande optioner per den 30 december 2009 förekom
främst i ODAX-optioner med lösenpris i spannet 5800-6600 och med lösen i januari–
mars 2010, men att viss handel förekom för vissa optioner med andra lösenpriser och
lösendag i juni, september eller december 2010. Settlement price har beräknats för i
princip alla tillgängliga optioner med lösen under hela år 2010. Underlaget baserat på
faktiska transaktioner var inte heltäckande, men det fanns således data baserat på
transaktionspriser för den aktuella optionen, ODAX C6200, varför frågan om möjlig-
heten att härleda värden från liknande optioner är av sekundär betydelse.
Sid 2021
För just ODAX-optioner med lösen i mars 2010 återfinns i Juha-Pekka Kallunkis
första utlåtande mer detaljerad information genom följande diagram:
Tingsrätten noterar här att det granskade urvalet, spannet 500-9 400, är vidare än
Bankens innehav, som låg i spannet 4 000–6 200, och att i stort sett all handel förekom
i det ungefärliga spannet 5 500-7 000. Vidare framgår av diagrammet, samt vid
kontroll i underliggande datafil (Kallunki DAX 30 days 2009.xlsm), att ODAX-
säljoptioner med lösen i mars 2010 och lösenpris 6200, dvs. den aktuella ODAX
Sid 2022
C6200, handlades i någon omfattning samtliga granskade dagar. Med beaktande av

multiplikatorn för antal optioner i ett kontrakt (x5) överensstämmer kontrollerade
värden med de som framgår av Navigants appendix 2.F.3, som presenterats ovan.
De allmänt redovisade utgångspunkterna rörande handel med ODAX-optioner gäller

även ODAX F6200. Detsamma gäller bedömningen av förekommande handel, såväl
över tid som avseende aktivitet per dag. Det kan beträffande ODAX C6200 noteras att
omfattande handel skedde under hela den granskade perioden.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX C6200

C6000). Någon förklaring till avvikelsen kan inte utläsas av underlaget.
Navigant har för den aktuella optionen ODAX C6200 såvitt framkommit beräknat den
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX C6200 är alltså förenlig
hade alltså vid årsslutet 2009 värderat ODAX C6200 med en avvikelse om ca 80 mkr
Sid 2023
6.8.4.1.8 ODAX F7000

avsåg samtliga ODAX-optioner med lösen i juni 2010 och innefattade även optionen
ODAX F7000.
åsatta teoriska volatilitet avvek alltså från den implicita volatiliteten för optionen, om
än endast med 1,1 i absoluta tal. Det noteras att den åsatta volatiliteten var högre än
den implicita, vilket leder till att en tillgångsoption kan bli övervärderad medan en ut-
ställd skuldoption på motsvarande sätt blir undervärderad. Bankens innehav i ODAX
F7000 avsåg av en stor tillgångsposition (114 200). Den åsatta volatiliteten avvek
vidare från den implicita volatiliteten för ATM-optionen; 23,29 (ODAX F6000, som
låg närmast underliggande index [Base] på 5971). Det framgår inte att Risk hade gjort
någon särskild notering rörande marknadsaktiviteten. Däremot fanns implicita
volatiliteter tillgängliga för samtliga optioner utom en.
Det finns ingen särskild utredning från Navigant rörande marknadsaktiviteten för den
aktuella ODAX F7000. Redovisade appendix som innehåller utredning för övriga
ODAX med lösen i juni 2010 (R4800, F6200, F5600 och R4850) täcker inte heller den
aktuella ODAX F7000. Den mest näraliggande optionen är ODAX F6200, där
appendix 2.C.3 t.ex. redovisar handeln per den 30 december 2009 för optioner med
lösenpriser upp till 6600.
KPMG har presenterat viss utredning rörande marknadsaktiviteten för ODAX-optioner

den tabell som redovisades ovan vid genomgången av ODAX R4800. Av denna tabell
framgår att handeln med ODAX-optioner generellt var mer omfattande än handeln
med OMX-optioner, som granskades främst vid årssluten 2008 och 2009. Handeln
med ODAX-optioner med lösen i juni 2010 synes dock ha varit av begränsad om-
fattning. Handel förekom endast 21 procent av dagarna. Här bör dock poängteras att
Sid 2024
det totala antalet handelsdagar, som uppgiften 21 procent ska relateras till, synes
utgöras av de 30 granskade vardagarna multiplicerat med antalet förekommande
ODAX-optioner med lösenpris (strike price) i ett bredare spann. Handel har alltså i
någon omfattning förekommit ett antal dagar som utgör 21 procent av det totala antalet
handelsdagar. Någon fördjupande information har inte presenterats för den aktuella
optionen.
även vid bedömningen av ODAX F7000.
Emellertid finns ingen detaljerad utredning om marknadsaktiviteten för just ODAX

F7000. Även om det kan antas att aktiviteten för den optionen inte är väsensskild från
aktiviteten för t.ex. ODAX F6200 kan det inte anses gälla med tillräcklig säkerhet.
Juha-Pekka Kallunki har i sitt första utlåtande presenterat grafer rörande bl.a. handels-
aktiviteten för ODAX-optioner med lösen i mars 2010 (redovisat vid granskningen av
ODAX C6200 ovan) och de ODAX-optioner som innehades i december 2008 med
lösen i december 2009 (redovisat vid granskningen av ODAX L5000 [09] ovan). Av
den grafiken och underliggande data framgår bl.a. att handel kan förekomma i stora
volymer i ett visst spann av lösenpriser, medan i princip ingen handel alls förekommer
utanför det spannet. Sammantaget är det utifrån befintlig utredning även med
beaktande av vad som framkommit rörande övriga ODAX-optioner inte möjligt att dra
några säkra slutsatser om handelsaktiviteten för optionen ODAX F7000. Det saknas
således utredning som visar att relevanta uppgifter hade kunnat härledas direkt från
marknadsaktiviteten för handel med den aktuella optionen.
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för ODAX F7000 enligt

värderingen.
Sid 2025
Banken hade åsatt en volatilitet om 20 för den aktuella optionen ODAX F7000.
Tingsrätten har ovan vid genomgången av värderingarna vid årsslutet 2008 och
bedömningen av då åsatta volatiliteter redovisat viss utredning om historiska nivåer för
bl.a. DAX-index. Sammantaget och något förenklat kan sägas att DAX-index fr.o.m.
2005 t.o.m. 2007 hade en genomsnittlig volatilitet huvudsakligen i ett spann mellan
10-17 procent. 2008 präglades av två extrema toppar, på knappt 40 procent första
kvartalet och drygt 75 procent under det sista kvartalet. Under 2009 sjönk volatiliteten
gradvis från 30-40 till drygt 20 procent. Beroende på vilken period som användes för
att beräkna ett historiskt snitt skulle snittvärdena uppenbart påverkas.
historiska volatiliteter i sig var ägnade att ge rättvisande värden eller inte. Tingsrätten
finner därför att den av Banken tillämpade volatiliteten för ODAX F7000 inte kan
anses i sådan grad avvikande att den inte kan anses relevant. I avsaknad av tillräcklig
utredning får således Bankens värdering av ODAX F7000 godtas.
6.8.4.1.9 ODAX L6000 (10)

framgår följande avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i december 2010, alltså
innefattande optionen ODAX L6000 (10), samt ODAX L8200 (10) som behandlas
nedan (angivna optioner har markerats med röd ram):
Det konstateras inledningsvis att Banken åsatte optionen en volatilitet (Act.Vol) på 20,
att jämföra med den tillgängliga implicita volatiliteten för denna option, som även var
mest ATM, på 24,54. Bankens åsatta teoriska volatilitet avvek klart från den implicita
volatiliteten för optionen. Det framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering
Sid 2026
rörande marknadsaktiviteten. Emellertid har Risk gjort en notering för hela ODAX-
positionen med lösen i december 2010; ”Hist vol ca 20%”. Risk synes ha bedömt den
åsatta volatiliteten i relation till historiska data och historisk volatilitet för DAX-index,
men någon särskild anmärkning om marknadsaktivitet för ODAX-optionerna i sig
finns inte.
Det kan vidare noteras att implicita volatiliteter fanns tillgängliga för alla tre optioner
som tagits med i avstämningen, varav Banken hade innehav i samtliga. Detta är en
indikation på att marknadsaktiviteten var förhållandevis god i positionen som helhet.
Det ska, på sätt som löpande framhållits, även beaktas att implicit volatilitet som redo-
visades i volatilitetetsavstämningarna även kunde vara beräknad från budpriser, och
således inte endast faktiska transaktioner.
aktuella ODAX L6000. Redovisade appendix som innehåller utredning för övriga
ODAX-säljoptioner (R4800 och R4850) täcker inte heller den aktuella ODAX L6000,
där informationen i t.ex. appendix 2.E.3 sträcker sig endast till optioner med lösen-
priset 5250.

den tabell som redovisades ovan vid genomgången av ODAX R4800. För just ODAX-
optioner med lösen i december 2010 finns dock ingen mer detaljerad information.
även vid bedömningen av ODAX L6000. Detsamma gäller bedömningen av handel
över tid och att flera transaktioner skedde flertalet av dagarna.
Emellertid finns ingen detaljerad utredning om marknadsaktiviteten för just ODAX

L6000. Även om det kan antas att aktiviteten för den optionen inte är väsensskild från
Sid 2027
aktiviteten för övriga granskade optioner kan det inte anses gälla med tillräcklig
säkerhet. Den omständigheten att ODAX L6000 hade lösen betydligt längre fram talar
även för att marknadsaktiviteten inte kan tas för given.
Vid en samlad bedömning kan marknadsaktiviteten för ODAX L6000 enligt

värderingen.
Banken hade åsatt en volatilitet om 20 för den aktuella optionen ODAX L6000.
Tingsrätten har ovan redovisat viss utredning om historiska nivåer för bl.a. DAX-
index. Tingsrätten konstaterar, även vid bedömningen av förevarande option, att
regelverk och praxis inte utpekade ett entydigt sätt för hur historisk volatilitet skulle
beräknas vid tillämpningen av IAS 39. Sammantaget gäller att det inte närmare kan
bedömas huruvida Bankens teoretiska, historiska volatiliteter i sig var ägnade att ge
rättvisande värden eller inte. Tingsrätten finner därför att den av Banken tillämpade
volatiliteten för ODAX L6000 inte kan anses i sådan grad avvikande att den inte kan
ODAX L6000 godtas.
6.8.4.1.10 ODAX C5800

Volatilitetsavstämningen den 30 december 2009 (se genomgången av ODAX C6200)
avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i mars 2010, innefattade även optionen
ODAX C5800.
Det konstateras inledningsvis att Banken åsatte optionen en volatilitet på 25, att
jämföra med den tillgängliga implicita volatiliteten för denna option på 23,37. Bankens
åsatta teoriska volatilitet avvek alltså från den implicita volatiliteten för optionen, om
än endast med 1,63 i absoluta tal. Den åsatta volatiliteten avvek även från den implicita
volatiliteten för ATM-optionen; 21,98 (ODAX C6000, som låg närmast underliggande
index [Base] på 5971). Det framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering
Sid 2028
rörande marknadsaktiviteten. Däremot fanns implicita volatiliteter tillgängliga för

samtliga optioner utom en.
aktuella ODAX C5800. Appendix 2.F.2, som redovisats ovan avseende ODAX C6200,
innefattar viss information om ODAX C5800. Av den framgår att handel förekom i
optionen den 30 december 2009, till en volym om 50 020. Vidare förekom handel i
optioner med liknande villkor – A5800 (med lösen i januari 2010) och C5850 och
C5900 (med lösen i mars 2010, men med andra lösenpriser) – även om den handeln
avsåg mindre volymer. Samma information framgår även av motsvarande appendix för
övriga Navigant Top Five, t.ex. appendix 2.D.2 som primärt avser ODAX F5600.

optioner med lösen i mars 2010 återfinns i Juha-Pekka Kallunkia underlag även mer
detaljerad information i ett diagram som presenterades ovan, i samband med genom-
gången av ODAX C6200. Av diagrammet, samt vid kontroll i underliggande datafil
(Kallunki DAX 30 days 2009.xlsm), framgår att ODAX-köpoptioner med lösen i mars
2010 och lösenpris 5800, dvs. den aktuella ODAX C5800, handlades samtliga
granskade dagar. Med beaktande av multiplikatorn för antal optioner i ett kontrakt (x5)
överensstämmer värdet för den 30 december 2009 (10 004 kontrakt) även med det som
framgår av Navigants appendix 2.F.3 (50 020 optioner), som presenterats ovan vid
genomgången av ODAX C6200.
även vid bedömningen av ODAX C5800. Detsamma gäller bedömningen av handel
över tid och att flera transaktioner skedde flertalet av dagarna. Beträffande även
ODAX C5800 ska noteras att handel förekom frekvent under hela den granskade
perioden.
Sid 2029
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att marknadsaktiviteten för ODAX C5800

sig hur den åsatta volatiliteten beräknats. Det noteras att Banken hade åsatt en
C6000). Någon förklaring till avvikelsen kan inte utläsas av underlaget.
Navigant har för den aktuella optionen ODAX C5800 såvitt framkommit beräknat den
från aktuella marknadspriser. Navigants värdering av ODAX C5800 är alltså förenlig
hade alltså vid årsslutet 2009 värderat ODAX C5800 med en avvikelse om ca 31 mkr
6.8.4.1.11 ODAX O4700

Volatilitetsavstämningen den 30 december 2009 (se genomgången av ODAX C6200)
avseende samtliga ODAX-optioner med lösen i mars 2010, innefattade även optionen
ODAX O4700.
åsatta teoriska volatilitet avvek från den implicita volatiliteten för optionen. Den åsatta
volatiliteten avvek även från den implicita volatiliteten för ATM-optionen; 21,98
Sid 2030
(ODAX C6000, som låg närmast underliggande index [Base] på 5971). Det framgår
inte att Risk hade gjort någon särskild notering rörande marknadsaktiviteten. Däremot
fanns implicita volatiliteter tillgängliga för samtliga optioner utom en.
aktuella ODAX O4700. Appendix 2.B.2, som redovisats ovan beträffande ODAX
R4800, innefattar dock information om ODAX O4700. Av den framgår att handel i
optionen inte förekom den 30 december 2009. Däremot förekom handel i de liknande
optionerna N4700 och R4700 (med lösen i februari respektive juni) samt O4800 (med
lösen i mars, men med ett annat lösenpris). Angivna transaktioner gav implicita
volatiliteter på 35,2, 31,8 och 32,6 procent, medan implicit volatilitet beräknad från
settlement price för den nu aktuella optionen ODAX O4700 uppgick till 33,7 procent.
Underlaget återspeglar således en enhetlig prisbild som tillåter användning av priser
förnäraliggande optioner.

optioner med lösen i mars 2010 återfinns i utlåtandet även mer detaljerad information i
ett diagram, som presenterades ovan vid genomgången av ODAX C6200. Angivna
diagram, och den data som därigenom presenteras, omfattar dock endast ODAX-
köpoptioner. Det finns alltså ingen detaljerad information om den aktuella säljoptionen
ODAX O4700.
Av diagrammet framgår, samt vid kontroll i underliggande datafil (Kallunki DAX 30

days 2009.xlsm), att ODAX-köpoptioner med lösen i mars 2010 och lösenpris 4700,
dvs. motsvarande villkor som den aktuella ODAX O4700 men som avser köp- i stället
för säljoptioner, handlades i någon omfattning 7 av 30 granskade dagar. Under
perioden den 15-22 december 2009 förekom handel samtliga dagar utom en, den 17
december, även om handeln avsåg små volymer samtliga dagar. Ingen handel förekom
alltså i den liknande köpoptionen den 23-30 december.
Sid 2031
även vid bedömningen av ODAX O4700. Detsamma gäller bedömningen av handel
över tid och att flera transaktioner skedde flertalet av dagarna.
Det måste dock konstateras att det saknas mer detaljerad utredning om marknads-
aktiviteten för optionen ODAX O4700. Även om det kan antas att aktiviteten för den
optionen inte var väsensskild från aktiviteten för t.ex. ODAX C5800 så gäller att den
slutsatsen är förenad med osäkerhet. Sammanfattningsvis föreligger inte sådant
underlag för tingsrätten att komma till slutsatsen att marknadsaktiviteten för ODAX
O4700 var sådan att det var uteslutet att använda historisk volatilitet som indata vid
värderingen.
Banken hade åsatt en volatilitet om 25 för den nu aktuella optionen ODAX O4700.
Tingsrätten har ovan redovisat utredning om historiska nivåer för bl.a. DAX-index.
Tingsrätten noterar att de åsatta volatiliteterna för ODAX-optioner med lösen i januari,
mars, juni och december 2010 inte var linjär; åsatta volatiliteter var 22, 25 respektive
20 för juni och december. Volatiliteterna följde alltså inte den typiskt förväntade
linjära förändringen. Denna avvikelse är dock inte tillräcklig för den säkra slutsatsen
att den åsatta volatiliteten för ODAX O4700 var orimlig.
historiska volatiliteter i sig var ägnade att ge rättvisande värden eller inte. Tingsrätten
finner därför att den av Banken tillämpade volatiliteten för ODAX O4700 inte kan
anses i sådan grad avvikande att den inte kan anses relevant. I avsaknad på tillräcklig
utredning får således Bankens värdering av ODAX O4700 godtas.
Sid 2032
6.8.4.1.12 OMXS30 M900 (11)

innefattande optionen OMXS30 M900 (11), samt optionen OMXS30 A1000 (11) som
behandlas nedan (angivna optioner har markerats med röd ram):
Det noteras att den nu aktuella optionen är samma option OMXS30 M900 (11) som
Banken innehade vid årsslutet 2008 och som då hade en påstådd Navigant Edge på ca
71 mkr. Tingsrätten fann vid granskningen av optionen för årsslutet 2008 att Bankens
värdering fick godtas varför någon felvärdering enligt IAS 39 inte förelåg.
När det gäller årsslutet 2009 framgår inte att Risk hade gjort någon särskild notering
rörande marknadsaktiviteten. För hela OMX-positionen, innefattande samtliga lösen-
månader, har Risk noterat ”Hist vol ca 20%” (noteringen framgår inte ovan).
Banken hade innehav i alla, så fanns implicita volatiliteter tillgängliga för sex stycken,
i princip samlade kring optionen närmast ATM; OMXS30 A920 att jämföra med index
(Base) på 951,86. Detta utgör en indikation på att det förekom handel i positionen som
helhet. Det måste även beaktas att implicit volatilitet som redovisades i volatilitetets-
avstämningarna kunde vara beräknad från budpriser, och således inte endast faktiska
transaktioner.
Sid 2033
Till skillnad från vad som gäller genomgångna ODAX-optioner finns ingen särskild
utredning från Navigant rörande marknadsaktiviteten för några OMX-optioner vid
detta årsslut.

månad) 2009. Handel förekom endast tre procent av handelsdagarna, vilket måste
anses återspegla en mycket låg aktivitet. Även med beaktande av att det totala antalet
handelsdagar som granskats av Juha-Pekka Kallunki kan ha avsett optioner med ett
större antal olika lösenpriser synes marknadsaktiviteten för aktuella optioner totalt sett
ha varit låg.
värderingen.
Sid 2034
Banken hade åsatt en volatilitet om 17 för den aktuella optionen OMXS30 M900 (11).
Tingsrätten har ovan vid genomgången av OMXS30 A1300 (09) vid årsslutet 2007
redovisat viss utredning om historiska genomsnitt för OMX-index. Tingsrätten
konstaterar, med hänvisning till vad som angavs där, att den åsatta volatiliteten för
OMXS30 M900 (11) vid årsslutet 2009 inte kan sägas vara anmärkningsvärt låg.
till att det saknas förutsättningar att närmare bedöma volatiliteterna får de godtas.
6.8.4.1.13 ODAX L8200 (10)

Förutsättningarna för bedömningen av ODAX L8200 (10) är i dess helhet desamma
som för den ovan redovisade optionen ODAX L6000 (10), såväl beträffande
marknadsaktiviteten som beträffande den åsatta volatiliteten. Tingsrätten godtar alltså
Bankens värdering av ODAX L8200 (10).
6.8.4.1.14 OMXS30 A1000 (11)

Förutsättningarna för bedömningen av OMXS30 A1000 (11) är i dess helhet desamma
som för den ovan redovisade optionen OMXS30 M900 (11), såväl beträffande
marknadsaktiviteten som beträffande den åsatta volatiliteten. Tingsrätten godtar alltså
Bankens värdering av OMXS30 A1000 (11).
6.8.4.2 Värdering av resterande del av tradingportföljen 2009

Tingsrätten har ovan funnit att hälften av Navigant Top Positions var felvärderade,
medan resterande optioner inte kan anses ha varit övervärderade. De optioner avseende
vilka Bankens värdering har godtagits av tingsrätten är samtliga sådana där tillräcklig
utredning avseende marknadsaktiviteten inte ansetts föreligga. Detsamma gäller för
samtliga övriga optioner i Tradingportföljen. Det finns sålunda inte skäl att allmänt
underkänna att teoretisk, historisk volatilitet i förekommande fall tillämpades även på
Sid 2035
andra optioner i Tradingportföljen än de som tingsrätten behandlat ovan. Det finns

såtillvida inte heller förutsättningar att frånkänna Bankens teoretiska volatiliteter
relevans.
Tingsrätten noterar även att den påstådda felvärderingen, Navigant Edge, för åter-
stående del av Tradingportföljen endast uppgick till ca 3 mkr, dvs. mindre än en
halv procent av den totala Navigant Edge för årsslutet 2009.

Tingsrätten har vid genomgången ovan funnit att Banken övervärderade optionerna
ODAX R4800, F6200, F5600, R4850, C6200 och C5800. Felvärderingen avseende
dessa optioner uppgick till sammanlagt ca 492 mkr.
I övrigt konstaterar tingsrätten sammanfattningsvis att i avsaknad av tillräcklig

utredning, med klargörande marknadsdata, utvisande marknadsaktiviteten för övriga
optioner av Navigant Top Positions, och i övrigt, det inte är möjligt att dra några säkra
slutsatser rörande frågan om marknaden för de aktuella optionerna i Tradingportföljen
vid årsslutet 2009 var aktiv på ett sådant sätt att det var uteslutet att använda teoretisk,
historisk volatilitet vid värderingen. Tingsrätten kan inte heller på ett tillräckligt
tillförlitligt sätt pröva om de volatiliteter som tillämpades av Banken var relevanta för
värderingen eller inte.
Detta innebär att Bankens faktiska värdering vid årsslutet 2009, sett i absoluta tal, i
väsentliga delar underkänns. Värderingen har alltså inte varit förenlig med IAS 39, och
avvikelserna har föranlett en övervärdering på sammanlagt ca 492 mkr. Denna fel-
värdering kan ställas i relation till innehavet i Tradingportföljen som helhet vid slutet
av 2009, vilken enligt årsredovisningen uppgick till netto -934 mkr. Värdet av
Tradingportföljen var därvid rätteligen ca -1 426 mkr ([-934]-[-492]). Eftersom hela
felvärderingen resultatfördes ska resultatet reduceras i motsvarande mån.
Sid 2036
6.8.5 Fråga om eventuella undervärden

Tingsrätten har även att beakta möjligheten att övriga delar av Tradingportföljen, som
inte granskats särskilt, skulle kunna innehålla undervärderade optioner av betydelse.
Frågan är således om möjligheten att Bankens teoretiska värdering för någon annan
option underskattade Bankens tillgångar eller överskattade dess skulder.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att Bankens värdering och Navigants samman-

faller i allt väsentligt för en del av resterande optioner. Navigant har t.ex. delvis baserat
sin värdering på samma marknadsdata eller åsatta volatilitet som Banken använt. De
optionerna värderades alltså av allt att döma med beaktande av den information som
fanns tillgänglig, och två oberoende värderingar har då kommit fram till samma värde.
Att dessa optioner skulle vara felvärderade får anses uteslutet.
Tingsrätten har heller inte anledning att ifrågasätta de volatiliteter som Banken har
fastställt, i syfte att komma fram till verkliga värden, och som inte granskats särskilt.
Därutöver noterar tingsrätten vissa förhållanden som talar mot att det i övrigt i någon
relevant utsträckning fanns optioner i Tradingportföljen som var värderade till
Bankens nackdel.
Vid en översiktlig kontroll av resterande optioner i Tradingportföljen framgår att

Edgen för dessa – som de noterats av Banken i volatilitetsavstämningarna – i stort tar
ut varandra. Det förekommer alltså i och för sig optioner med negativ Edge, dvs. då
Bankens teoretiska värdering ger ett för Banken mindre förmånligt värde än om
optionen hade värderats med grund i tillgänglig prisinformation. Men antalet optioner
med en positiv Edge, dvs. där det skulle kunna ha förekommit en möjlig över-
värdering, är regelmässigt fler till antalet, och den totala Edgen summerade vid varje
tidpunkt – alltid – till en positiv Edge, som med tillfälliga undantag kontinuerligt
översteg flera hundra miljoner kronor.
Sid 2037
Det noteras även att Edgen för det stora flertalet övriga optioner var förhållandevis
liten, understigande i vart fall 1 mkr. Detta innebär att värden konsekvent och i stor
omfattning skulle behöva justeras för att det totala värdet på Tradingportföljen skulle
förändras i någon betydande omfattning. Enligt tingsrätten framstår detta sålunda som
osannolikt.
Beträffande årsslutet 2009 noterar tingsrätten särskilt att det synes föreligga en mycket
stor negativ Edge i optionerna OMXS30 A660 och A700, på ca -249 kr respek-
tive -115 mkr. Edgen för dessa två optioner har varit föremål för en särskild genom-
gång och fördjupad analys av Navigant som har bedömt och redovisat att detta var en
följd av orimliga (”nonsensical”) budpriser som ställts av Banken vid årsslutet 2009.
Tingsrätten konstaterar med godtagande av kärandens påstående att dessa budpriser
inte var relevanta. Det saknas annan utredning som talar för att nu angivna optioner
skulle vara undervärderade.
Avslutningsvis beaktas även möjligheten att något av Bankens system eller de i målet
presenterade volatilitetetsavstämningarna skulle kunna innehålla fel, t.ex. fel i formler
eller beräkningar. Ett sådant fel skulle kunna leda till att ett värde för en option anges
som är antingen för högt eller för lågt. Tradingportföljen har varit föremål för omfatta-
nde analys från olika perspektiv. Tingsrätten konstaterar att sådana brister inte har
påståtts i målet och att det heller inte kan anses sannolikt att sådana förekommit.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att det saknas skäl att beakta en eventuell
möjlighet att Tradingportföljen delvis varit felaktigt värderad på ett sätt som i någon
betydande omfattning skulle påverka den konstaterade felvärderingen.
6.8.6 Prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv
6.8.6.1 Inledning
Käranden har anfört att övervärderingen av Tradingportföljen, justerat för viss resultat-
effekt, påverkade det egna kapitalet i verksamheten, som är en del av kapitalbasen.
Vidare gäller, utöver övervärderingen, att om det fanns en osäkerhet i värderingen
Sid 2038
förelåg – oaktat fel i värderingen – en skyldighet att tillämpa en värderingsreserv.

Värderingsreglerna i kapitaltäckningsregelverket ställde således krav som gick utöver
de som gällde enligt IAS 39. En sådan skyldighet gällde om det fanns en osäkerhet i
den värderingsmetod som tillämpades, om det fanns bristande likviditet i marknaden
eller om det fanns ont om marknadsdata. Syftet med en reserv var just att fånga en
eventuell osäkerhet i värderingen. Värderingsreservens storlek skulle justera kapital-
basen nedåt. En värderingsreserv har alltså samma effekt som en regelrätt övervärde-
ring och kapitalbristen hade i sådant fall varit densamma som om övervärderingen
hade förelegat.
Enligt 12 kap. i FI:s kapitaltäckningsföreskrifter föreskrevs hanteringskrav för

Tradingportföljen. För illikvida positioner skulle ett institut enligt 11 § samma kapitel
utvärdera behovet av värderingsreserver eller prisjusteringar till följd av vissa specifika
faktorer. En var hur lång tid det skulle ta att stänga positionen: Om det tar lång tid att
stänga positionen ökar behovet av justering eller avsättning. En annan faktor var
marginalen mellan köp- och säljpriser samt marginalens volatilitet: En stor marginal
(spread) och en hög volatilitet i marginalen indikerar en mindre stabil marknad och
sålunda ett större behov av avsättning eller justering. En tredje faktor var tillgången på
marknadspriser: Ju sämre tillgång desto större behov av avsättning eller prisjustering.
En fjärde faktor var hur omfattande handeln var i den typen av finansiella instrument:
Vid begränsad handel var avsättningsbehovet större. Även marknads koncentrationer
skulle beaktas såtillvida att om det endast fanns få aktörer fanns ett större avsättnings-
behov eller behov av prisjustering. Samtliga angivna faktorer tar sikte på hur väl
marknaden fungerar.
Banken använde modellvärdering med hänvisning bl.a. till att det inte fanns tillgäng-
liga och rättvisande marknadspriser. Vidare gäller att storleken av de positioner som
fanns i Tradingsportföljen i kombination med likviditeten i marknaden kunde medföra
en prispress. Dessa förhållanden talar för att Banken borde ha avsatt en värderings-
reserv eller genomfört en prisjustering.
Sid 2039
Svarandena har anfört att det inte förelegat någon skyldighet eller något behov av att
göra avsättningar.

Det kan konstateras att kapitaltäckningsföreskrifterna uppställer vissa krav på ett
institut att ha rutiner för att utvärdera behovet av att göra prisjusteringar och avsätt-
ningar till en värderingsreserv. I den utsträckning ett institut använder en värderings-
modell gäller tillkommande krav.
Tingsrätten har som tidigare framgått konstaterat att Banken inte uppfyllde kravet på
att ha rutiner av nämnt slag. Tingsrätten uppfattar att käranden även har gjort gällande
att kraven enligt kapitaltäckningsföreskrifterna innebar att Banken med hänsyn till den
osäkerhet som fanns i Bankens värderingsmetod borde ha avsatt en värderingsreserv
eller genomfört en prisjustering samt att det borde ha skett med ett belopp motsvarande
påstådd övervärdering.
Enligt tingsrätten ska handelslagret, i enlighet med vad käranden anfört, inom ramen
för en bedömning av institutets kapitalutvärdering värderas med försiktighet på ett sätt
som återspeglar det aktuella marknadsvärdet. Vissa anvisningar framgår till vägledning
för bedömningen. I 12 kap. 11 § kapitaltäckningsföreskrifterna framgår t.ex. att
institutet, för positioner som är illikvida, även ska ta hänsyn till hur lång tid det skulle
ta att stänga positionen, marginal mellan köp- och säljpriser samt marginalens
volatilitet, tillgången på marknadspriser samt hur omfattande handeln var i den typen
av finansiella instrument. Samtliga angivna faktorer tar på sätt som käranden anfört
sikte på hur väl marknaden fungerar. Det får även, menar tingsrätten, anses föreligga
en skyldighet att vid den aktuella bedömningen iaktta försiktighet i större utsträckning
än vad som följde vid en värdering till verkligt värde med tillämpning av IAS 39.
Det kan konstateras att det även framkommit mer allmänna uttalanden om att det t.ex.
uppfattades som rimligt att utgå från ett påslag om 10 procent relativt tillgängliga
marknadspriser för att avveckla ett mer omfattande innehav. Något mer tillförlitligt
Sid 2040
underlag har dock inte redovisats och det har heller inte alltid framgått vilken tids-
horisont angivna uttalanden har utgått från. Det saknas enligt tingsrätten i stor
utsträckning underlag för att kvantifiera en eventuell effekt av angivna faktorer.
Tingsrätten har ovan prövat kärandens påståenden om felvärdering och – efter en

genomgång av tillgänglig utredning – funnit att Tradingportföljen var övervärderad på
visst sätt vid årsslutet 2008 samt vid årsslutet 2009. Tingsrätten har även prövat
påståendet om en väsentlig felvärdering löpande vid andra tillfällen.
I den utsträckning tingsrättens bedömningar har inneburit en mer precis bestämning av

storleken på Bankens övervärdering av Tradingportföljen har detta förutsatt förevaron
av ett tillräckligt underlag rörande marknadsaktiviteten för specifika instrument som
inneburit att tillgänglig prisinformation måste tillmätas avgörande betydelse vid
värderingen. Tingsrätten konstaterar att det därutöver saknas förutsättningar att på ett
närmare sätt fastställa storleken av en eventuell felvärdering. Dessa slutsatser är
tillämpliga även såvitt avser förutsättningarna för att bestämma storleken av eventuella
prisjusteringar.
Sammantaget gäller således att det fanns en skyldighet att ha rutiner för att utvärdera
behovet av prisjusteringar och avsättning till värderingsreserv samt att dokumentera
vilka faktorer som utvärderats. Tingsrätten konstaterar att Banken inte hade sådana
rutiner och inte heller gjorde någon utvärdering av behovet av prisjusteringar.
Därutöver saknas enligt tingsrätten förutsättningar att bedöma vilket utfallet av en
sådan utvärdering hade blivit.
6.8.7 Tradingportföljens värde vid andra tidpunkter
6.8.7.1 Inledning
Tingsrätten har ovan tagit ställning till värdet av Tradingportföljen vid årsskiftena
2007, 2008 och 2009. En felvärdering har funnits vid årssluteten 2008 och 2009.
Bedömningarna har baserats på de särskilda påståenden käranden gjort avseende
Sid 2041
årssluten, och grundats i den särskilda utredning som

HQ Stora Domen

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

HQ Stora Domen

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sid 1 (2604)

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Mål nr

Ställföreträdare: Christer Sandberg och Peter Zonabend

Ombud: Advokaten Ulf Stigare

Ombud: Advokaten Olle Kullinger

Ombud: Christen Ager-Hanssen

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

2. Stefan Dahlbo, 590430-3970

Ombud: Advokaterna Hans Forssell och Jonas Löttiger

3. Investment AB Öresund, 556063-9147 (svarande endast såvitt avser återbäring och

Ställföreträdare: Laila Freivalds och Gustav Lindner

Ombud: Advokaterna Mikael Broomé och Jonas Eklund

4. Mikael König, 630103-0158, medborgare i Österrike

5. Thomas Erséus, 631218-5553

6. Curt Lönnström, 430814-0856

7. Johan Piehl, 550202-0034

Ombud: Advokaterna Andreas Rönnheden och Harry Bergman

8. Carolina Dybeck Happe, 720726-0204

9. Pernilla Ström, 620128-4087

10. Anne-Marie Pålsson, 510423-3647

Ombud: Advokaterna Bo Sääf och Emma Didrikson

Ombud: Advokaterna Torgny Wetterberg och Thomas Tendorf, samt biträdande

12. Johan Dyrefors, 690314-1619

Ombud: Advokaten Olof Nilsson

2. Curt Lönnströms och Thomas Erséus yrkande om avvisning av HQ AB:s fast-

4. Käromålet såvitt avser HQ AB:s skadeståndstalan i övrigt mot Mats Qviberg,

6. Käromålet såvitt avser HQ AB:s talan om bristtäckning mot Mats Qviberg,

7. Käromålet såvitt avser HQ AB:s fastställelsetalan om bristtäckning mot Mats

1.5.3 2009 ......................................................................................................... 96

2 BAKGRUND .......................................................................................... 111

2.2.3 Ytterligare om HQ-tvistemålets handläggning vid tingsrätten ........... 117

3 YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR ......................................................... 132

3.6.3 Skadestånd ............................................................................................ 155

4 GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN ............................................... 165

4.1.1.3.3 Vållande av revisorn......................................................................... 176

4.2.2.6 Sammanfattning avseende brister i Bankens värderingsrutiner ........... 223

4.2.6.5 Eurex Clearings beräkning av tilläggssäkerhet ....................................... 259

4.3.4.2 ODAX-positionen med förfall i december 2010 ..................................... 312

4.4.3.14 Volatilitetsavstämning den 25 juli 2007 ................................................. 344

4.4.3.47 Volatilitetsavstämning den 15 februari 2008......................................... 373

4.4.4.18 Sammanfattande rapport avseende Risks volatilitetsavstämning den 28

4.4.4.46 Styrelsemöte i HQ AB den 29 januari 2009 ............................................ 455

4.4.5.11 Mailkorrespondens mellan Erick Thunström och Anders Torgander den 8

4.4.5.33 HQ AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2008 (inte åberopat som

4.4.6.53 Mailkorrespondens mellan Nina Hernberg och Fredrik Crafoord den 28

4.4.6.82 Sammanfattande rapport avseende Risks volatilitetsavstämning den 24

4.4.8.12 Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 21 maj 2010 .......................... 656

4.4.8.39 Mailkorrespondens mellan Johan Dyrefors och Mattias Arnelund m.fl.

Inledande om FI:s bedömning ............................................................................ 718

4.6.1.3.28 y) Bristtäckningsansvar kan inte utdömas ....................................... 749

4.6.2.3.4 B4. Arbetsordningen för verkställande direktör i HQ AB och dennes

De facto-ansvar ................................................................................................... 929

Stresstester ......................................................................................................... 947

4.7.3.4.4 Delegation beträffande riskhantering ............................................. 973

Agneta Norgrens kontakter med Magnus Löfgren ............................................. 990

4.8.1.8 Om ond och subjektiv täckning ............................................................ 1016

Läkning med hänsyn till efterföljande omständigheter .................................... 1096

Styrelsemöte per capsulam i HQ AB den 19 februari 2007 .............................. 1121

Styrelsemöte i Banken den 24 mars 2009 ........................................................ 1142

Informellt möte i Revisionskommittén den 18 september 2009 och möte i

4.11.2.8.13 13 augusti 2007: Styrelsemöte HQ AB ........................................... 1203

4.11.2.8.54 8 mars 2010: Styrelsemöte per capsulam i HQ AB......................... 1231

4.13.4 KPMG:s grunder för bestridandet avseende Bankens påstådda skada

4.14.3.3 Aktieoption........................................................................................... 1306